Jordbiten nr 1 2017

Jordbiten
Aktuell information från landsbygdsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Tema EU-stöd
Nr 1 /2017
Ledaren
Den 22 februari öppnar
SAM Internet
I detta nummer av Jordbiten har vi samlat information så att du
kan läsa om de förutsättningar som gäller för din SAM-ansökan.
I år, precis som förra året, kan vi endast erbjuda hjälp med SAM
Internet i mindre utsträckning på våra kontor i Borås, Skara och
Uddevalla. Vi prioriterar i stället handläggning av stöden så att
medarbetarna hinner handlägga fler stöd, som i sin tur innebär
fler utbetalningar till er. I år kommer det finnas begränsad möjlighet att boka datorplats. Servicen riktar sig i första hand till dig
som har dålig uppkoppling eller saknar dator. Du förväntas ha
­datorvana. Annars behöver du ta med någon som hjälper dig. För
att boka en tid, ring på telefon 0771-67 00 00.
I januari togs ett brett parlamentariskt beslut om en framtida
livsmedelsstrategi. En strategi med fokus på jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Livsmedelsstrategin omfattar hela livsmedelskedjan, från produktionen av råvaror från jorden, havet och skogen till livsmedelsindustri, export, handel, konsument, offentliga
sektorns konsumtion, restaurang och måltidupplevelser. Strategin
innehåller mål fram till 2030 om att bland annat öka produktionen av livsmedel och öka lönsamheten, exporten och innovationskraften i livsmedelskedjan, samtidigt som relevanta nationella
miljömål nås.
Hur märker vi då att livsmedelsstrategin har beslutats och vad
kan vi förvänta oss av den? Under våren presenteras en handlingsplan med olika åtgärder som planeras. Vi återkommer till detta
längre fram under året.
Ett nytt ord som jag hört i flera olika forum under kort tid är
resiliens. Resiliens betyder förmågan att återhämta sig eller motstå olika störningar. Nu används det i olika sammanhang där landets självförsörjningsgrad och civila beredskap diskuteras. Vi
kommer att höra mer om detta i samhällsdebatten framöver.
­Frågan handlar i högsta grad om livsmedelsförsörjningen i landet
och hur den säkerställs. Det är en viktig fråga att fundera på för
oss alla.
Det jag tolkar in och tar med mig är att de olika trender vi ser
framöver stärker oss i att de gröna näringarna är en tillväxtmotor i
framtiden. En framtidsbransch helt enkelt.
Jordbitens redaktion
Agneta Olsson
010-224 52 97
Nina Goos
010-224 52 48
Erika Kvarnlöf
010-224 53 17
Informationsskrift från Länsstyrelsen i
Västra Götalands län
Utgivare
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Landsbygdsavdelningen
Postadress
403 40 Göteborg
Ansvarig utgivare
Mirja Hjers
Tryck
Lenanders Grafiska 80462, 2017
Papper
Arctic Volume White 100g inlaga,
130 g omslag
Utgivningsplan 2017
Nr 1 – 23 februari
Nr 2 – 11 maj
Nr 3 – 14 september
Nr 4 – 7 december
Manusstopp 5 veckor före utgivning
Mirja Hjers
Enhetschef
Enheten för landsbygdsutveckling
Vill du prenumerera på Jordbiten eller
meddela adressändring? Skicka e-post till
[email protected] eller
ring någon i redaktionen, så ordnar vi det.
Omslagsfoto: Agneta Olsson
Foton till artiklarna är tagna av författarna
om inget annat anges.
2
Jordbiten 1/2017
EU-stöd
Tillbakablickar och
framtidsplaner
2016 har haft sina utmaningar på
stödsidan. Precis som 2015 har inte
alla IT-system varit på plats för att vi
ska kunna göra klart alla utbetalningar under året. Vi har bara gjort delutbetalningar, eftersom IT-systemet
inte är byggt för att göra slututbetalningar ännu. Men det är på gång.
2016 fanns möjligheten att göra
delutbetalning även på gårdsstöd
och förgröningsstöd. Det gjordes i
två omgångar, i den första omgången
betalades 70 procent av beloppet ut
och i den sista ytterligare 20 procent. Totalt betalades 90 procent av
beloppet av gårdsstöd och förgröningsstödet ut. Nio av tio lantbrukare i länet har fått sitt gårdsstöd
delutbetalt. Totalt har det betalats ut
omkring en miljard kronor för ansökan 2016 i vårt län. Vi tar beslut om
utbetalningar löpande nu efter nyår
och Jordbruksverket verkställer dem
på kort tid.
Planen för utbetalningar
Under 2017 kommer IT-system
för att göra slututbetalningar på
ersättningarna. Detta innebär att
Jordbiten 1/2017
vi ska hantera ansökningar för åren
2015-2017 parallellt under 2017. För
2017 kommer det inte att bli någon
delutbetalning av gårdsstöd och förgröningsstöd. Det var ett undantag
som fanns under förra året. Dessa
stöd kommer att betalas ut i slutet av
2017, så som det har varit åren innan
2016. Sista ansökningsdag i år för
SAM är planerad till den 4 maj.
Enbart e-legitimation, för din skull
Den stora nyheten i år är att du
måste använda dig av e-legitimation
för din ansökan. Det är ingen nyhet i sig att e-legitimation går att
använda, det har varit möjligt under
några år. Många av er gör det redan.
Anledningen för ändringen är ITsäkerhet. Med åren har SAM Internet blivit en allt mer omfattande
e-tjänst som innehåller information
som klassas som känslig. Din ansökan består av viktiga uppgifter som
ska ge dig dina ersättningar, därför
måste Jordbruksverket säkerställa att
dina uppgifter hanteras säkert. Det
säkraste för tillfället är e-legitimation. Därför blir denna lösning nu
det enda sättet. På sidan 11 kan du
läsa om Bertil Hagsgård och hans
erfarenheter av e-legitimation.
Ny chef på plats
Jag vill ta tillfället i akt att presentera
mig för dig. Jag heter Johan Linde
och har varit chef för enheten för
jordbrukarstöd sedan den 1 juni 2016.
Jag kommer från Länsstyrelsen i
Kalmar län där jag har arbetat under
19 år. Merparten av den tiden har jag
arbetat med jordbrukarstöd i någon
form. Jag började som arealkontrollant och har under åren varit både
handläggare och rådgivare för att sedan bli chef för verksamheten. Närmast var jag chef för naturvården på
Länsstyrelsen i Kalmar. Det är roligt
att vara tillbaka till arbetet med
jordbrukarstöden. Det är ett nytt län
att lära sig att förstå förutsättningarna för. Hittills har min tid på nya
jobbet varit kul och lärorik.
Johan Linde
Enheten för jordbrukarstöd
3
Foto: Henrik Pihlblad
EU-stöd
Nyheter i SAM Internet
Inför årets SAM-ansökan har Jordbruksverket genomfört ett antal
förändringar i SAM Internet. Den
stora nyheten är att det i år endast
är möjligt att logga in med hjälp av
e-legitimation.
Lösenord som du har kvar sedan
2016 kommer inte att fungera och
det går inte att beställa nya. Orsaken
till att möjligheten med lösenord tas
bort är att Jordbruksverket vill höja
säkerheten för den information som
du lämnar via e-tjänsten.
Se din åtagandeplan
I SAM Internet kan du se din åtagandeplan, för till exempel marker
med särskild skötsel.
Under Rapporter i SAM Internet
hittar du Förslag till åtagandeplan
där du kan se åtagandeplanen för
din gård när den är klar. Du kan
även se markklasserna i kartan
genom att i kartverktyget kryssa i
rutan för Markklasser (MK), se exemplet nedan.
Inloggning via Mina sidor
Inloggningen till SAM Internet är
flyttad till Mina Sidor. Denna hittar
du längst upp till höger på Jordbruksverkets webbplats. Där använder du sedan din e-legitimation för
att logga in.
Beslut och utbetalningar
Via Mina sidor kan du se de beslut
som Länsstyrelsen eller Jordbruksverket fattat gällande dina ansökningar. Du kan även se vilka belopp
som kommer att betalas ut snabbare
än du hinner få brev med besluten.
Använd gärna Mina sidor för att
kontrollera att du har stödrätter till
all mark du söker gårdsstöd för. Här
finns även möjlighet att överföra
stödrätterna direkt till en annan
lantbrukare.
När du gör din ansökan kommer du
i SAM Internet kunna se om det
är någon annan som redan söker på
blocket. Söker du på ett block som
någon annan redan söker på kommer du få en varning i ansökan.
Varningen kommer ligga kvar även
om du begärt att blocket ska delas
eftersom ni söker på varsin del.
Boka datorplats
För dig som inte har tillgång till
dator eller e-legitimation kommer
det att finnas ett begränsat antal
datorplatser att boka tid till. Länsstyrelsen kommer då att kunna
hjälpa dig med din inloggning, utan
e-legitimation. Du behöver dock
vara beredd på att besöket kommer
ta längre tid än tidigare år, eftersom
uppgifterna för inloggning inte kan
lösas förrän du är på plats.
Åtaganden ännu inte beslutade
4
När du övertar ett helt eller delar
av ett företag underlättas handläggningen av din ansökan om det är du
som övertagare som söker på marken i SAM Internet. Att handläggningen går lättare minskar risken för
att du får vänta på dina pengar.
Kontrollera ditt innehav av stödrätter
Se om någon annan söker på blocket
Fortfarande har åtaganden som
ansöktes om 2015 eller 2016 inte beslutats. Detta innebär att du inte kan
se alla dina åtaganden i SAM Internet. Om blockidentiteten är samma
som när du sökte kan du se att du
ansökt om åtagande på blocket. Har
blockidentiteten ändrats kommer
du inte kunna se att du sökt ett åtagande. Du ska inte ansöka om nytt
åtagande på dessa block, utan när
besluten tas kommer de uppdaterade
blockidentiteterna att synas. Du
behöver bara ansöka om utbetalning
för blocken.
Övertag av hela eller del av företag
Ersättning för djurvälfärd
Nytt för i år är att du nu kan ansöka
om djurvälfärdsersättningarna via
SAM Internet. Detta gäller Extra
djuromsorg för får, Utökad klövhälsovård för mjölkkor och Extra djuromsorg för suggor. Har du frågor
om dessa ersättningar kontaktar du
Jordbruksverket.
Maria Johansson
Enheten för jordbrukarstöd
Jordbiten 1/2017
EU-stöd
gifter
Kontaktupp
r på Mina
taktuppgifte
n
ko
a
in
d
r
ed rätt
Se öve
ansökan. M
in
d
r
ö
g
u
d
ch
­sidor när
sstyrelsen o
ifter kan Län
vilket
,
ig
d
a
kontaktuppg
are kontakt
tt
lä
et
rk
ve
Jordbruks
dläggning.
snabbare han
en
ll
ti
r
ra
id
b
Ny adress
en för
ll Länsstyrels
Ny adress ti
nsökan:
ll din SAM-a
ti
ar
g
in
er
tt
­komple
lands län
i Västra Göta
Länsstyrelsen
FE 19
Box 204
ERHAMN
826 25 SÖD
Fullmakt
fullmakt att
någon annan
t
et
g
na
u
d
ar
H
n? Se då gär
SAM-ansöka
in
d
in
g
ka
g
ic
lo
sk
ar att in
ersonen test
till att den p
an sista
d
i god ti inn
ar
er
g
n
fu
en
ning
llmakt via
Du kan ge fu
.
ag
sd
n
ka
”Fullmakt
­ansö
via blanketten
r
le
el
r
o
id
s
­
Mina
-E-tjänster”.
Digital post
t
rjat skicka u
et har nu bö
rk
ve
ks
ru
b
Jord
Mina
via tjänsten
­digital post
t du kan välja
et innebär at
D
.
en
d
an
el
läsplattan
­medd
t via datorn,
lu
es
b
a
in
d
ämst beslut
att läsa
get är det fr
lä
u
n
I
.
n
ile
b
­eller mo
ked som kan
er och årsbes
ks­
om stödrätt
st. Se Jordbru
än
tj
a
n
en
d
al
skickas med
nster / Digit
bplats / E‑tjä
eb
w
s
n
et
io
rk
ve
format .
st för mer in
o
sp
et
h
ig
d
myn
Frågor
kan ringer
om din ansö
r
o
åg
fr
u
d
Har
du välja om
00. Här kan
0
0
7
6
177
du 0
nsstyrelsen
pplad till Lä
du vill bli ko
itt personrket. Ange d
ve
ks
ru
b
rd
­eller Jo
ummer så
anisationsn
nummer/org
tyrelse.
till rätt länss
kopplas du
-12 och 13-15.
Öppettider 9
Jordbiten 1/2017
5
EU-stöd
Nyheter och påminnelser om d
Här hittar du praktisk information som gäller din SAM-ansökan 2017.
Miljöersättningar för att motverka växtnäringsläckage
Från i fjol går det att söka åtaganden vars syften är att minska växt­
närings­läckage till sjöar och vattendrag. Dessa är stöd för skyddszoner
och stöd för minskat kväveläckage.
När du söker åtagande för skyddszoner, tänk på att zonen ska ligga
på åkermark och ha en fullgod vall­
gröda. En liten inblandning av klöver och insektsbefrämjande växter
tillåts men det betyder inte att du
måste ha det.
Skyddszoner
Grödkod 77
Skyddszoner mot vattendrag är den
vanliga skyddszonen där du själv
ansvarar för vilken areal den har.
Den ska ligga i direkt anslutning till
ett dike som är vattenförande någon
del av året (nya definitionen) eller
direkt mot annat vattendrag. Tänk
på att zonen ska fylla en funktion.
Mot invallade diken eller mot diken
i uppförsbackar fyller zonen sällan
en funktion.
Grödkod 66
Vill du ansöka om anpassad skyddszon där det är risk för saltskador ska
zonen ligga på lerjord, eftersom det
är denna jordart som tar skada av
vägsaltet. Zonen ska också ligga i direkt anslutning till vägen. Finns det
ett vattenförande dike mellan vägen
och åkern är det skyddszon mot vattendrag du ska söka.
Anpassad skyddszon på översvämningsmark är inte till för mark
där dräneringen är eftersatt eller inte
6
fungerar. När vattnet rinner tillbaka
efter översvämningen ska åkern åter
vara torr och fullgod åkermark. På
mark som är ständigt blöt ska i första hand dikena ses över.
Nytt för i år är att om du behöver
bekämpa invasiva arter på din zon
och därmed putsa före den 1 juli kan
du kontakta Länsstyrelsen och be
om tillstånd att få göra detta.
Minskat kväveläckage
Ersättningen för minskat kväve­
läckage innebär, som i tidigare
programperiod, att du har en fånggröda och/eller att du vårbearbetar
istället för att höstplöja. Tänk på att
storleken på åtagandet är den areal
du har sökt utbetalning för första
året i åtagandet. Där ingår den sammanlagda arealen för fånggröda och
vårbearbetning eller en kombination
av båda delarna på samma mark.
Kombinationen ger ersättning för
båda åtgärderna, men det är den
faktiska arealen på skiftet som ingår
i åtagandearealen.
År två till fem i åtagandeperioden
måste du söka utbetalning för minst
80 procent av den areal du hade år
ett. Ansökan om utbetalning för mer
än 120 procent av åtagandearealen
leder till ett nytt femårigt åtagande.
Om du söker utbetalning för mindre
än 80 procent av åtagandearealen
får du ingen ersättning alls och om
detta upprepas hävs åtagandet. Villkorsfel på 30 procent eller mer av
den areal som ingår i ansökan leder
också till hävning.
När du planerar din växtföljd,
tänk på att åtgärden vårbearbetning
alltid måste följas av en huvudgröda
och att vallar i vallåtagande måste
ligga obrutna i minst tre år.
Louise Christensson
Enheten för jordbrukarstöd
Per Lagerfelt
Enheten för jordbrukarstöd
Vårbearbetning
Med vårbearbetning menas att
du inte får jordbearbeta före
den 1 januari året efter det aktuella stödåret efter skörd av
en huvudgröda eller vall, eller
efter en bevuxen träda. Året efter det aktuella stödåret ska du
så en huvudgröda eller så en
vall senast den 30 juni.
Fånggröda
Med fånggröda menas växtlighet som har sin huvudsakliga
tillväxt mellan två huvudgrödor. Slåtter-, frö- eller betesvall, eller bevuxen träda, räknas inte som huvudgröda.
Jordbiten 1/2017
EU-stöd
dina stöd
Vallstödet
Nötkreatursstödet och kompensationsstödet
När det gäller vallstödet är det ingen
förändring av villkoren 2017. Det är
ändå viktigt att tänka på att vallen
ska vara en godkänd produktionsvall (se Vanliga fel vid kontroll på
­sidan 9) samt att den ska ligga tre
år i följd innan den får brytas. Det
tredje året får du bryta vallen tidigast den 31 juli. Du kan inte byta ut
en vall mot en annan för att hålla
samma areal utan det är den specifika vallytan som ska ligga i tre år.
Bryter du mot liggtiden tre år blir
det avdrag på utbetalningen för de
aktuella åren, alltså även tillbaka i
tiden.
För att dina nötkreatur ska ingå i beräkningen för kompensationsstödet
och nötkreatursstödet ska dina djur
vara rätt märkta, journalförda och
rapporterade till centrala nötkreatursregistret (CDB) inom sju dagar.
Om det vid en kontroll konstateras brister i något av detta får du avdrag på ditt nötkreatursstöd. Avdraget baseras på antalet djur som inte
uppfyller kraven. I vissa fall påverkas
avdraget även av förhållandet mellan
djuren som inte uppfyller kraven och
hur många djur du får nötkreatursstöd för.
Fel som upptäcks vid en kontroll kan medföra att djurtätheten
per hektar grovfoderareal minskar
i kompensationsstödet och du kan
hamna i en annan typklass med
lägre ersättning. För sent rapporterade djur till CDB räknas inte med i
djurtätheten, vilket även kan påverka
vilken typklass du hamnar i.
Ingela Selgin
Enheten för jordbrukarstöd
Dubbelredovisade djur
Om ett djur är redovisat på två produktionsplatser under samma period
med överlapp på mer än fem dagar,
är djuret dubbelredovisat. Den som
redovisat fel får inte utbetalt för
djuret i nötkreatursstödet eller kompensationsstödet under räkningsperioden. Ett felrapporterat djur kan
Foto: HIllevi
Upmanis
Jordbiten
1/2017
inte ligga till grund för ersättning
hos någon annan under resten av
räkningsperioden. Dessutom blir det
ett extra avdrag på nötkreatursstödet
för den som rapporterat fel.
Produktionsplatsnummer
För att minska risken att få försenad utbetalning ska det vara samma
person eller organisation som står
på produktionsplatsnummer (PPN)
och SAM-ansökan. När det är olika
personer/organisationer på PPN
och SAM-ansökan, behöver Länsstyrelsen utreda vem djuren tillhör.
Det innebär att handläggningen tar
längre tid och utbetalningen riskerar
att bli försenad.
Har du endast tackor eller getter
och söker kompensationsstödet, ska
du inte ange PPN i SAM-ansökan.
Du ska däremot ange antalet tackor
eller getter du har under en hållandeperiod av minst 60 dagar
efter ansökningsdagen. Om du
däremot söker stöd för Extra djuromsorg för får, ska du ange PPN i
SAM-ansökan.
Malin Rantanen
Enheten för jordbrukarstöd
7
EU-stöd
Lägre avdrag vid arealfel
Under hösten kom nya sanktionsregler för arealfel i
gårdsstödet, stödet för unga jordbrukare samt kompensationsstödet. För övriga stödformer är det inte
några förändringar. De nya reglerna innebär lägre
avdrag generellt för de stödformer som omfattas.
Med arealfel menas skillnaden mellan den areal du
redovisat och den godkända arealen i en stödform.
Även aktivitetsfel som konstaterats vid fältkontroll
räknas som arealfel. De nya reglerna gäller både
för arealfel efter fältkontroll samt efter så kallad
administrativ kontroll på grund av ajourhållning
av blockdatabasen och fältbesök för åtagandeplan.
En stor förändring är att det införts en ny nivå med
lägre avdrag första gången du har ett arealfel som är
ett mindre fel. En annan stor förändring är att stora
arealfel inte längre leder till avslag på utbetalningen.
Det finns tre nivåer i de nya reglerna, som du kan se
i tabellen nedan.
Ann-Sofie Josefsson
Enheten för jordbrukarstöd
Storlek på avvikelse
Förändring
Avvikelse med högst 2 hektar eller högst
3 procent.
Ingen ändring. Leder till minskad utbetalning men inget extra avdrag.
Avvikelse större än 2 hektar eller större än
3 procent.
Lägre extra avdrag. Leder till minskad utbetalning + extra avdrag för felet
* 1,5.
Avvikelse större än 2 hektar eller större än
3 procent men högst 10 procent första gången du har ett arealfel.
Ny nivå – ”Gult kort”. Leder till minskad utbetalning + extra avdrag för
­felet * 0,75.
OBS. Denna nivå gäller endast första gången du har ett arealfel. Om du
nästa år har arealfel på mer än 2 hektar eller 3 procent igen blir det ett extra avdrag * 1,5. Dessutom får du då avdrag för 0,75 * felet första året.
8
Jordbiten 1/2017
Foto: Agneta Olsson
EU-stöd
Vanliga fel vid fältkontroll
Vid våra fältkontroller ser vi återkommande fel som kan förebyggas med
god kunskap.
Här kan du läsa om några saker som
vi påträffade förra året.
Ej godkänd vallgröda
Ett återkommande fel var att vallgrödan inte kunde godkännas. En
vallgröda ska bestå av insådda vallgräs eller vallgräs i blandning med
vallbaljväxter. Smakliga smalbladiga
gräs och örter får ingå, men de får
inte vara dominerande. Grödan får
inte ha påtagligt inslag av älggräs,
veketåg eller tuvtåtel. Äldre vallar
uppfyller i de flesta fall inte grödkravet för vallstödet.
Grödkrav för skyddszoner
Vid nyanläggning av skyddszoner
är det samma grödkrav som för vallar. Det är därför viktigt att det blir
en bra etablering. För äldre vallar är
kraven på vallgrödan lägre. Grödan
underkänns vid kontroll om grödan
på zonen är skadad eller består av
nässlor, vass, veketåg, vitgröe med
mera.
Dokumentationskrav för
djurvälfärdsstöden
Det är stora krav på dokumentation
för djurvälfärdsstöden och vid kontroll har vi hittat mycket brister. Läs
villkoren noga för de stöd du söker.
Tvärvillkor
En vanlig brist vid kontroll av tvärvillkor i nitratkänsliga områden är
avsaknad av dokumenterad kväveberäkning. Det ska framgå hur mycket
kväve grödan behöver utifrån förväntad skörd, justerad med hänsyn
till långtidseffekt av stallgödsel, förfruktseffekt och eventuell mulljord,
samt planerad tillförsel av gödsel. En
vanlig form av dokumentation är en
växtodlingsplan, men den kan även
vara dokumenterad på annat sätt.
Ann-Kristin Svensson
Enheten för jordbrukarstöd
Beställ kundnummer och
blockkartor via webben
För att söka jordbrukarstöd behöver du ha ett kundnummer och kartblad till SAM Internet.
Kartblad är det område där du kan rita skiften och
söka jordbrukarstöd. Du kan behöva beställa kartblad om du ska söka för första gången eller när du
köpt till eller arrenderar ny mark.
För att lägga till nya kartblad behöver vi uppgifter om var kartbladen ska läggas. Det finns tre olika
typer av uppgifter, välj den som passar dig bäst.
•
•
•
Fastighetsbeteckning. När det är många block på
stora fastigheter eller när jordbruksmarken inte
är blocklagd. Fastighetsbeteckningen ska anges
enligt ”Kommun+trakt+beteckning” till exempel
Herrljunga, Grästorp 1:3.
Block id. När det är enstaka block eller där du
anger att det aktuella blocket ska vara mitt i
kartbladet.
Kopiera eller överta kartblad från kundnummer
XXXXX. Om du ska ha samma kartblad som en
annan lantbrukare. Du ska även förklara om det
är en kopia eller om du övertar kartbladen.
Jordbiten 1/2017
Oavsett vilka uppgifter du väljer att ange är det
viktigt att dessa är helt korrekta, annars kan vi inte
lägga in kartbladen.
Om du använder webbformuläret för att beställa
kundnummer kommer vi i första hand att kontakta
dig via e-post för att informera om ditt nya kundnummer. Om du enbart beställer nytt kartblad via
webbformuläret sker ingen återkoppling annat än
vid oklarheter.
Länk till webbformuläret för att beställa
kundnummer och kartblad finns på www.
lansstyrelsen.se/vastragotaland, Lantbruk &
Landsbygd, Aktuellt.
Rita Vigna
Enheten för jordbrukarstöd
9
EU-stöd
Fakta om e-legitimation
En e-legitimation är en elektronisk
legitimation som du kan använda
för att logga in i tjänster och för att
skriva under något på internet. E­‑legitimation visar vem du är och den
motsvarar ditt ID-kort eller körkort.
När du använder din e-legitimation
för att skriva under något på internet
motsvarar det din underskrift på
papper.
Du skaffar din e-legitimation hos
din bank eller hos Telia. De flesta
banker kallar e-legitimationen för
BankID.
Det här är Mobilt BankID
Mobilt BankID är en e-legitimation
som du har i din mobiltelefon ­eller
på din surfplatta. Om du har ett
Mobilt BankID kan du göra din
SAM-ansökan på vilken dator som
helst. Om du har en vanlig e‑legitimation finns den på den dator du
har laddat ner den till och det är
bara på den datorn du kan använda
den.
Du kan använda Mobilt BankID
för att logga in i SAM Internet,
men det fungerar däremot inte att
använda SAM Internet direkt i mobiltelefonen eller på surfplattan.
Ibland behövs fullmakt
Om du som lantbrukare har ett aktiebolag eller handelsbolag behöver
du ge dig själv fullmakt från företaget för att kunna logga in i SAM Internet med din egen e-legitimation
och göra ansökan åt företaget. Bolaget måste ha ett kundnummer från
Länsstyrelsen för att lantbrukaren
ska kunna ge sig själv fullmakt från
bolaget.
Om någon annan, till exempel
en konsult, ska göra ansökan åt
dig, behöver du ge personen fullmakt så att den personen kan logga
in i SAM Internet med sin egen
e-legitimation.
Mer information finns på
Jordbruksverkets webbplats
Yvonne Hajum
Enheten för jordbrukarstöd
Du kan använda e-legitimation även
för andra tjänster
Du kan använda din e-legitimation
även för andra e-tjänster på Jordbruksverkets webbplats, till exempel
för att föra över stödrätter till en
annan lantbrukare eller för att rapportera dina nötkreatur i CDB
Internet. Du kan också använda din
­e-legitimation hos andra myndigheter och hos företag.
När du loggar in med e-legitimation på Mina sidor kan du se
information om din egen verksamhet, till exempel uppgifter om dina
djur och dina stödrätter för gårdsstöd. Du kan också se dina ansökningar och kommunikationen med
oss och andra myndigheter kring
ansökningarna.
10
Jordbiten 1/2017
EU-stöd
E-legitimation och BankID
- ett hjälpmedel i vardagen
För Bertil Hagsgård är e-legitimation
med BankID en självklarhet och ett
hjälpmedel som han inte vill vara
utan.
– Det är skönt att slippa ha en
massa lösenord att hålla ordning på.
Nu räcker det med ett.
För mer än 20 år sedan, 1995, startade Bertil Hagsgård och hans fru
Hillevi lantbruk i egen regi genom
att arrendera Bertils föräldragård
Norra Hagen, strax söder om Mellerud. Året efter köpte de Gasebergsängen som familjen flyttade in i 1997.
Sedan dess har verksamheten vuxit
ännu mer. De har både köpt och
arrenderar gårdar för att föda upp
grisar och bedriva växtodling.
Började tidigt
– Vi producerar cirka 5 800 slaktsvin
om året och odlar cirka 500 hektar,
framför allt som foder till djuren,
men vi säljer också en del, berättar
Bertil Hagsgård.
I bolaget finns även två heltidsanställda medarbetare. Så det är en hel
del administration som ska skötas,
med redovisning av bland annat
moms och arbetsgivaravgifter varje
månad.
– Det var just för att hantera
skattekontot och all redovisning där
som jag började med e-legitimation
för ett antal år sedan. Det är där jag
använder det mest, säger Bertil.
Många fördelar
Fördelen med att ha e-legitimation
är att den kan användas på flera
ställen, hos myndigheter, internetbanken och numera även hos vissa
företag och att det räcker med en
inloggning, menar han. Det gör att
man inte behöver ha en massa lösenord att hålla reda på till olika ställen.
Mina sidor
När det kommer till Jordbruksverkets webbplats finns dessutom
Mina sidor där man kan se sina
ansökningar om olika slags stöd, få
bekräftelse på att ansökningarna
kommit in och göra kompletteringar
när det behövs.
– Jag kan ju logga in och påbörja
min ansökan i god tid, spara och gå
ur för att logga in igen vid ett senare
tillfälle. Jag kanske byter gröda på
någon mark och behöver ändra. När
jag känner mig färdig med ansökan
är det bara att tryck på knappen. Då
är det smidigt att ha allt på Mina
sidor, säger Bertil Hagsgård.
Liten risk
Han har även sökt företagsstöd tidigare och sådana ansökningar är lätta
att komplettera och följa på Mina
sidor. Där framgår även när utbetalning av stödet beräknas ske.
– Det finns ju även företag där
det går att använda e-legitimation,
till exempel när vi säljer gräsfrö kan
vi logga in med BankID för att titta
på analyser och avräkningar. Jag
tror att det blir allt fler som anammar detta, säger Bertil, som egentligen inte ser några nackdelar med
systemet.
– Det skulle vara om någon kom
över min inloggning, men då måste
de ju ha min dator också eftersom
mitt BankID är kopplat just till den.
Så den risken är nog rätt liten, avslutar Bertil.
Elisabeth Gustafsson
E Gustafsson Information AB
Foto: Hillevi Hagsgård
Jordbiten 1/2017
11
EU-stöd
Nya regler om du minskar
ditt åtagande
För de miljöersättningar och ersättningen för ekologisk produktion, som ingår i nya landsbygdsprogrammet, har det gjorts stora positiva förändringar i
bedömning av återkrav, i de fall du inte kan fullfölja
åtagandet.
När du söker åtagande för miljöersättningar och
ekologisk produktion åtar du dig att sköta marken
under fem år enligt de villkor som gäller för stödformen. Om du av någon anledning vill ta bort
något från ett åtagande under femårsperioden gör
vi alltid en bedömning av om du ska betala tillbaka
det du fått utbetalt eller inte. Nedan finns de viktigaste förändringarna.
De tidigare reglerna om att det inte blir återkrav
om du inte kan sköta marken på grund av uppsagt
arrende, sjukdom och liknande orsaker finns också
kvar.
När du gör din SAM-ansökan är det lika viktigt
som tidigare år att du skriver under övriga upplysningar vilka block eller arealer det gäller samt orsaken till att du inte kan fullfölja åtagandet.
•
Om en annan lantbrukare tar över mark som
ingår i ett åtagande blir det inte återkrav även
om hen inte tar över åtagandet. Villkoret är att
marken fortsätter brukas.
•
Om du säljer en fastighet där ett eller flera
block ingår i ett åtagande och den nye ägaren
inte tar över åtagandet blir det inte återkrav.
Ann-Sofie Josefsson
Enheten för jordbrukarstöd
Några förändringar
•
Du får tillgodoräkna dig år som marken ingick
i tidigare miljöersättning med samma syfte.
Detta gäller de ersättningar som berör samma
mark under hela femårsperioden, det vill säga
åtagande för betesmarker, skyddszoner och
ekologisk produktion. För ekologisk produktion är det ett krav att du varit certifierad under
de fem åren. När det gäller miljöersättning för
vallodling och minskat kväveläckage är det inte
möjligt att tillgodoräkna sig tidigare år.
Exempel: Du hade åtagande för betesmarker
2010-2014. 2015 sökte du nytt åtagande för samma mark. 2017 kan du av olika skäl inte sköta ett
block som ingår i åtagandet och meddelar det
i din ansökan 2017. Eftersom marken då ingått
i ett åtagande 2010-2016 anses åtagandet som
uppfyllt eftersom det ingått i ett åtaganden mer
än fem år i följd.
12
Jordbiten 1/2017
Foto: Agneta Olsson
Andelsjordbruk ökar
Projektet för andelsjordbruk fortsätter. Efter tre års arbete med företagsmodellen möts vi fortfarande av nya
infallsvinklar och lösningar så gott
som varje dag.
Företagsmodellen bygger på avtal
mellan konsument och producent
utan mellanhänder, där förskotts­
betalning och regelbundna leveranser står i fokus. Erfarenheterna visar
att det är lätt att hitta kunder med
en aktiv Facebook-sida eller webbplats. Betalningsviljan verkar inte
heller vara något problem och vi har
sett att modellens solidaritet fungerar även vid svåra bakslag. Pilotfö-
retagen har startat i liten skala 2016.
Nu tar några av piloterna en paus
2017, för att till exempel förbättra
markförutsättningar. De andra tar
in fler medlemmar och fortsätter
utvecklas.
Stadig ökning
Vi ser en stadig ökning, minst tre
nya företag med grönsaker startar
2017. Vi tittar också på att sälja opastöriserad mjölk inom en förening.
Små mejerier kan ha en bas med
förskottsbetalning för att minska
företagsriskerna och skapa utrymme
för kvalitetsprodukter. Biodlare har
provat andelsmodeller, genom att
sälja andelar i bisamhällen och att
placera ut bikupor i villaträdgårdar.
Följ oss på Facebook och titta på
vår webbplats där vi länkar till företag, aktiviteter och litteratur.
Länkar till mer information
finns på www.lansstyrelsen.
se/vastragotaland, Lantbruk &
Landsbygd, Aktuellt.
Lina Morin
Enheten för
landsbygdsutveckling
Ekogalan 2017
Det är nästan överväldigande tydligt när man kliver in på Ekogalans
branschdel - det här är en dag som
behövs.
Alla led i livsmedelskedjans mest
expansiva segment är samlade under ett tak och lyssnar till väl valda
aktörer. Mingel, affärer och en varm
stämning beskriver dagen bäst. Varvat med humor och goda smakprov
genomför arrangörerna Cecilia och
Olle Ryegård även den här galan på
ett imponerande sätt med hjälp av
den ständige konferencieren Svante
Kaijser.
Jordbiten 1/2017
Prisutdelning med framtidspris
I sedvanlig ordning avslutades dagen
med prisutdelning. Nyheten för i år
var ett framtidspris instiftat av SEB.
Till Västra Götaland gick ett pris för
”Årets Nybyggnation för Hållbart
Lantbruk”. Stort grattis till Sofia och
Magnus Karlsson i Brålanda!
Funderingar och framtidstankar
Det är verkligen en dag då handeln,
näringen och producenter möts.
Även om marknadsrapporten för
första gången på flera år inte riktigt
nådde prognosen och även om vi
fortfarande inte har gått om Dan-
mark i eko-konsumtion finns drag i
hela kedjan. Några frågetecken finns
dock kvar hos mig efter dagen, både
som rådgivare och som tjänsteman.
Om efterfrågan är så stor, varför
är inte priserna till producenterna
högre? Och hur kommer utvecklingen att tas tillvara i den nationella
livsmedelsstrategin?
Lina Morin
Enheten för
landsbygdsutveckling
13
Fokus på fosfor
Grunda för en hög skörd – en b
På åkern är fosforn gödande, men utanför riskerar den
att bli övergödande. Förluster uppstår ofta vid snabba
vattenflöden. Upp till 90 procent av förlusterna kan
ske från 10 procent av arealen under 1 procent av
­tiden. Det handlar inte om att sluta gödsla med fosfor,
utan om att jobba markvårdande och att åtgärda hotspots för att se resultat.
Greppa Näringen har nu extra fokus på att hitta
åtgärder som minskar fosforförlusterna. Positivt är
att läckaget från svensk åker har minskat de senaste
20 åren, men det finns åtgärder kvar att göra.
Lantbrukarens kunskap om sina marker är viktig
i jakten på åtgärder. Rådgivning kombinerat med
lantbrukarens kännedom om sin mark är en bra väg
för att göra lämpliga insatser på rätt plats. Åtgärder
som gynnar grödan minskar också risken för förluster,
så att lägga grunden för en hög skörd är också en bra
miljöåtgärd.
Några goda råd
•
•
•
•
•
•
•
Markvårdande åtgärder minskar förlusterna
Markkartering inte äldre än tio år
Analysera stallgödseln
Alltid fosfor på hösten till höstsäd i fosforklass II
Snåla inte med fosfor till fosforkrävande grödor
Följ upp med växtnäringsbalanser
Nyttja miljöstöden för åtgärder
LRF uppmanar
LRF har fört lantbrukets talan när det gäller åtgärdsprogrammet för vatten. Deras linje har varit
att jobba den frivilliga vägen för att slippa reglering
genom lagstiftning. Det finns flera miljöersättningar
med syfte att minska växtnäringsläckaget, och LRF
manar till att ta till vara denna möjlighet. Man ser
vikten av att dessa pengar används fullt ut fram till
2021. Blir det pengar kvar är det svårt att argumentera för att fortsätta den frivilliga vägen.
Fosfor i växt och mark
Fosfor gynnar rottillväxten och ingår som byggsten
i proteiner och kolhydrater och brist ger upphov till
försämrad tillväxt.
I marken finns stora mängder fosfor men endast
en liten del är direkt växttillgängligt. Markens pHvärde påverkar tillgängligheten. Ju lägre pH-värde
desto mer fastläggs fosforn i marken.
Underskott av fosfor
Vi gödslar allt mindre med fosfor. Idag används
mindre fosfor än vid 1900-talets början trots högre
skördar. En sammanställning av 467 växtnäringsbalanser från Greppa Näringen på gårdar i Västra
Götalands län visar att det i snitt plockades ut ett
kg mer fosfor per hektar än vad som tillfördes. Variationen är såklart stor mellan olika gårdar. Historik
Fosforn försvinner delvis i form av ytavrinning. Här hade en skyddszon gjort nytta. Foto: Jenny Johansson
14
Jordbiten 1/2017
bra miljöåtgärd
spelar stor roll, exempelvis mängd stallgödsel och
tidigare gödsling med handelsgödsel. På vissa gårdar
är ett underskott helt rätt.
Gödsling efter fosforklass
Det bortförs 3,5 kg fosfor per ton spannmål, 6 kg
per ton oljeväxter och 2,5 kg per ton torrsubstans
vall. Eftersom en del fosfor fastläggs är målet i fosforklass III att ligga med cirka 2 kg överskott per
hektar för att på sikt inte halka ner i klass II. Detta
fungerar bra i växtföljder med vall, vår- och höstsäd.
Odlas oljeväxter bör överskottet vara något högre i
klass III.
Rätt gödsling till rätt gröda
Potatis, majs, oljeväxter och vårkorn ger bra respons på fosfor. Därefter kommer vårvete, havre,
åker­bönor, höstsäd och vall. Grödor med djupa
rotsystem klarar sig bättre än grödor med små,
grunda rotsystem. Effektiviteten ökar också med
kombisådd.
Vid låga fosforvärden ska höstsäden alltid ha
fosfor redan på hösten för att säkra rotutvecklingen
och övervintring.
Risk för förluster
På lerjordar med dålig struktur är risken för fosforförluster genom ytavrinning stor. Dålig dränering
och packning ger också ökad risk, liksom när det är
stora torrsprickor.
På sluttande mark med mo-, mjäla- eller lerjord
kan yterosion i samband med kraftig nederbörd ge
förluster.
Jobba markvårdande
Åtgärder som gynnar grödan minskar risken för att
fosforn förloras. En fungerande dränering minskar
risken för ytavrinning och är även grunden för att få
stabila skördar. En bra gröda ger en bra struktur och
bäddar också för nästa gröda.
Tänk alltid på risken för markpackning. Packad
jord ökar risken för ytavrinning, samtidigt som det
ger en sämre gröda.
Sluttande skifte med dålig genomsläpplighet som lett till att
vattnet tar med sig jorden. Markpackning är en orsak.
positivt, så augusti är bättre tidpunkt än i oktober.
Planera in kalkning efter en gröda som skapat en
bra struktur, till exempel höstraps. Bruka in kalken
omedelbart, lej in om du inte har rätt redskap.
Åtgärder finansierade med miljöstöd
Skyddszoner och anpassade skyddszoner för att minska
ytavrinningen.
Fosfordamm eller våtmark som fångar sediment.
Kalkfilterdike där strukturkalk blandas in i återfyllnadsmassorna vid dränering. Ökar genomsläppligheten och minskar fosforförlusterna.
Tvåstegsdike som hanterar högvattenflöde, och därmed minskar risken för fosforförluster.
På www.precisionsskolan.se hittar du lerhalten på
ditt skifte.
www.greppa.nu ger mer information om råd och åtgärder.
Åtgärda med strukturkalkning
På lerjord med dålig struktur kan strukturkalkning
vara en lämplig åtgärd. Läckaget av fosfor minskar
med strukturkalkning, samtidigt som jorden blir
mer lättarbetad, kräver lägre dragkraftsmotstånd
och får en snabbare upptorkning.
Viktigt vid strukturkalkning är att jorden måste
reda sig. Avstå om det är blött. Det får inte komma
regn mellan spridning och nedbrukning. Värme är
Jordbiten 1/2017
Kristian Jochnick
Enheten för landsbygdsutveckling
15
Fritt fram för upplevelser och tu
Är du nyfiken på vem vinnaren av
Stora Turismpriset 2016 blev? Motiveringen löd så här: ”x är en mogen
aktör som utvecklats affärsmässigt
genom nya trender och innovativa
strategier, bidrar till kunskapsspridning i samverkan med andra och håller en hög internationaliseringsnivå”.
År 2014 var en fullträff för Sverige
internationellt. På Lonely Planets
tio-i-topplista, i kategorin bästa
resmålen, kom Sverige på fjärde
plats. Grunden för placeringen var
mat, kultur och läskiga deckarböcker
(Millenium-böckerna). Och att det
svenska köket är så starkt förknippat
med lokala produkter som skaldjur,
vilt, bär, örter och olika regionala
ostar. I 2017 års lista för de bästa resmålen finns inte Sverige med men
Finland har en hedrande tredje plats
för sin natur.
Besökare från Kina +25 procent
Varje år tar Tillväxtverket fram boende- och inkvarteringsstatistiken
som bland annat redovisar gästnätter
och gästernas hemländer för hotell,
stugbyar, vandrarhem, kommersiellt
förmedlade privata stugor och lägenheter samt campingplatser i Sverige. Preliminära siffror för sommarturismen 2016 visar, i jämförelse med
2015, en ökning på cirka 40 000 nätter och en omsättning på 27,1 miljoner. När det gäller flerdagsbesökare
ökar Tyskland, Kina och Storbritannien mest. I Västra Götaland
minskade dock antalet gästnätter
med 150 700 stycken. Besöken från
grannländerna Norge och Danmark
minskade också. Dessa är viktigare
för Västsverige jämfört med andra
regioner. Det finns flera orsaker till
minskningen, till exempel var 2015
en rekordsommar.
Märit Andersson och Lena Kello provsmakar italiensk glass.
Everts sjöbod i Grebbestad arbetar för
hållbar turism och erbjuder sina gäster
smak- och naturupplevelser.
Tre resetrender 2017
Vilka är de nya resetrenderna i
omvärlden och hur kan de länkas
till besöks- och upplevelsenäringen
i Västra Götaland? Nu verkar det
kanske som att vi tar oss vatten över
huvudet, kan detta verkligen gälla
våra landsbygdsturismföretag? En
av 2017 års trender, enligt Lonely
Planet, är regionala mikrobryggerier
och Box Whiskey Destilleri i Ådalen är ett besökstips. En andra trend
är Cykelpaket och Island är det
resmål som ligger närmast oss. Med
breda däck får du uppleva landskapet i ”epic off-road sagas”. En tredje
trend är Hållbart resande. Intresse av
hållbar konsumtion och mer medvetna val i människors resande ökar.
Här beskrivs Sverige som det mest
hållbara landet i världen med hundratals Naturens Bästa-certifierade
turer. Och när du vill äta finns det
ekologisk och lokalt tillverkade livsmedel och produkter överallt.
Våga satsa på landskapsturism
Bilden av Sverige som naturland
är stark, med associationer som ett
vackert land med unik och orörd
16
Jordbiten 1/2017
urism på landsbygden
natur tillgänglig för alla, tack vare al- studiebesök och studieresa till Italien. Du kan läsa mer om detta i På
lemansrätten. Naturturism omfattar
gång på sidan 22.
människors aktiviteter när de vistas
i naturområden utanför sin vanliga
omgivning. Ekoturismen ska skydda Idéer blir verklighet
naturen genom att ta hänsyn till
Jag frågade Märit Andersson, Märesmålets ekologiska begränsningar
jens Glass & Maräng, Glassgården
och bidra till en hållbar utveckling.
i Håle, som deltog i grundkursen
Att satsa på natur- och ekoturism
Landsbygdsturism 2013 om vad hon
på landsbygden kan bli en framgång
tagit till sig och har nytta av idag.
eftersom efterfrågan är stor hos
Märit berättar att hon har kunnat
framförallt utländska besökare. Vill
plocka olika delar från kursen som
du utveckla hållbar turismverksampassat in i hennes verksamhet.
het på din gård/
– Vi har ju flera
företag? Våga
tankar om vidare
tänk nytt och
”Det vi har tagit tillvara i vår satsningar som
innovativt.
har växt fram och
verksamhet från kursen är
väl främst att vi pratar om växer fram utifrån
idéer från kursen,
Kultur- och
värdskap i allt vi gör, vi ser säger Märit. Idag
naturturism i
till att tillmötesgå alla våra har vi till exempel
Västra Götaland
gäster på ett bra sätt.”
en plats där gäsUnder 2016terna kan få olika
2019 pågår proslag av turistinforjektet Hållbar
mation som vi håller uppdaterad.
produktutveckling i Västsverige som
Avslutningsvis, vem vann det
drivs av Turistrådet Västsverige och
Stora Turismpriset 2016? Jo, GotVästarvet. Det finns redan idag stor
lands Museum, kulturturism som ӊr
efterfrågan bland både svenska och
med sin breda verksamhet ovärderutländska turister och researrangölig för destinationen, ett kulturcenrer på produkter som kombinerar
trum från medeltid till nutid”.
kulturupplevelser med vandring
och cykling. Inom det nya projektet
är tanken att också paketera dessa
tillsammans med bekvämt boende
och lokala måltidsupplevelser. De
Ann-Charlott Hajdu-Rafis
leder som i första hand kommer att
Enheten för
prioriteras är Ätradalsleden, lederna
landsbygdsutveckling
kring Göta kanal samt delar av pilgrimslederna i länet. Ta kontakt med
projektansvarig och berätta om ditt
företag och om du kan erbjuda några
upplevelser som efterfrågas.
Vill du gå på kurs 2017?
Vad behövs för grunder för att
utveckla företag inom landsbygds­
turism? Det är en bred palett av
kurser som planeras: värdskap, varumärke, marknadsföring, livsmedelssäkerhet & HACCP, vardagsjuridik,
utomhusmatlagning, trädgårdsturism, grundkurs Landsbygdsturism,
Jordbiten 1/2017
På Tavlebords Honungsgård på Orust
kan du gå på bisafari, bo i ”Bikupan” e­ ller
fika i det Krav-certifierade caféet, som
2015 finns med i White Guide/Café.
17
Familjen Anderssons
ekologiska resa
20 %
karensårsfoder
Andra karensår växtodling 12 månader, till foder
Karenstid nötköttsproduktion 12 månader
Familjen Andersson har länge funderat på ekologisk drift och har nu
bestämt sig. De har idag 20 dikor
och planerar att föda upp kalvarna
själva efter omläggningen. Totalt har
de 60 hektar åkermark och 20 hektar
naturbetesmark. Enligt de beräkningar som de gjort, tillsammans med sin
rådgivare, räcker arealen för djurens
betes- och grovfoderbehov samt odling av avsalugrödor.
Ekologiska djur måste äta ekologiskt
foder. Eftersom växtodlingen har en
karenstid på två år kan man lägga om
växtodlingen 2017 och djuren 2018,
alternativt samtidig omläggning. Det
är viktigt att fodret räcker till djuren
från och med att deras karenstid börjar och sex månader framåt.
Dec
Nov
Okt
EU-ersättning
Första karensår växtodling 12 månader
Sep
Aug
Juli
Juni
Maj
April
Mars
Feb
Jan
År 1, 2017
18
Att gå från konventionell till ekologisk
produktion kan vara mer eller mindre
smidigt. Det gäller att ha tungan rätt i
mun och göra omläggningen i en viss
ordning. I denna artikel får du följa
med på resan hos familjen Andersson.
Karenstider
Jan
År 2, 2018
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
1 mars
2019
Tidsaxel över
­familjen Anderssons
omläggningsplanering
Familjen kan välja att lägga om
växtodlingen redan i januari och i
SAM-ansökan söka omläggningsersättning. Detta innebär att de måste
bruka marken enligt reglerna för
ekologisk odling från den 1 januari.
Väljer familjen däremot att spruta
eller gödsla marken i vårbruket får
de vänta med att anmäla till certifieringsbolaget först efter åtgärderna
och år 2018 söka miljöersättning för
omläggningen. Åtagandet är tvåårigt,
och kan sedan gå över i ett femårigt
för ekologisk produktion.
foder och gäller bara grovfoder och
proteingrödor från egen odling eller
samarbete.
Hur blev det?
Familjen Andersson har inga svåra
ogräsproblem, mycket tack vare all
vall de odlar. I SAM-ansökan kommer de därför att ansöka om omläggningsersättning för växtodling 2017.
Innan dess tar de kontakt med ett
certifieringsbolag för att påbörja markens karenstid.
För djuren kommer de utnyttja
20-procentsregeln, genom att utfodra
djuren med foder från första karensåret innan de släpps ut på bete 2018.
Djuren anmäls till karens i början av
mars, cirka två månader innan betessläpp. Fodret som odlas 2018 blir andra årets karensgröda och det är helt
godkänt som ekologiskt, eget foder.
Behöver du rådgivning?
Har du, precis som familjen Andersson, funderingar på omläggning till
ekologisk produktion finns både vi
på Länsstyrelsen samt upphandlade
företag här för dig. Länsstyrelsen
kommer att anordna en kursdag om
omläggning på växtodlingsgårdar.
den 29 mars, se På Gång sidan 22.
Välkomna!
Amanda Jansson
Enheten för
landsbygdsutveckling
Lina Morin
Enheten för
landsbygdsutveckling
Omläggningsfoder
Skörden 2017 klassas som första
årets karensgröda. Djurens foderstat
får innehålla max 20 procent foder
från första karensårets odling. Det
motsvarar ungefär två månaders
Maja-Lena Främling
Enheten för
landsbygdsutveckling
Jordbiten 1/2017
Ett rikare odlingslandskap
för alla
I Västra Götalands odlingslandskap
finns många spår efter människans
verksamhet - vårt kulturarv. Landskapet är ett levande biologiskt och
historiskt arkiv, som berättar om
människors villkor, om odlingens historia och om växter och djur som är
beroende av hävd.
Idag vill vi ha ett långsiktigt hållbart
jordbruk som ska kunna förena god
miljöhänsyn med god lönsamhet. Vi
vill också att produktionen ska ske
på ett sätt som bevarar och utvecklar
natur- och kulturvärdena och behåller markens produktionsförmåga.
Hur fungerar detta i praktiken? Låt
oss titta närmare på kulturmiljövärdena. I Västra Götaland är det
många som aktivt arbetar för att bevara, sköta och utveckla kulturlandskapet, både djur och människor.
Ett variationsrikt landskap
Ett av Sveriges sexton miljömål är
Ett rikt odlingslandskap. Miljökvalitetsmålet innebär att vi ska ha en
mångfald av biologiska värden och
kulturmiljövärden som ska skyddas,
bevaras och stärkas. Det ska också
finnas förutsättningar för att bevara
och utveckla värdena. Vi kan läsa
odlingslandskapet genom dess innehåll av fornlämningar, byar, gårdar,
inägor med åker och äng, naturliga
betesmarker, hägnader, ägogränser,
fägator och vägar. Många av dessa
miljöer samt äldre jordbruksbyggnader har kulturhistoriska värden
eftersom de ger en bild av hur
våra förfäder levde och brukade
odlingslandskapet.
Kunskap bidrar till förståelse av
landskapet
En helhetssyn på bygdens kulturoch naturvärden kan långsiktigt
gynna bevarande samt också bidra
till ett hållbart nyttjande av landsbygdens samlade resurser. Den
biologiska mångfalden och kulturmiljöerna är beroende av ett fortsatt
jordbruk, men också av vilka metoder som vi använder.
Länsstyrelsen erbjuder kurser för
att stötta dem som vill lära sig
mer om traditionella hantverk och
skötselmetoder, till exempel restaurering av stenmurar och underhåll
av överloppsbyggnader. Om du är
intresserad av att veta mera om din
by eller bygds kulturlandskap kan du
kontakta Länsstyrelsen för den kostnadsfria kursen Lär känna din by.
Lär känna din by
Kursen består av tre träffar där
det historiska kartmaterialet tillsammans med det immateriella
kulturarvet och andra dokumenterade kända värden är en viktig del.
Genom att ta vara på det lokala
engagemang och intresse som finns
i bygden kan långsiktig skötsel och
bevarande bidra till ett öppet och
rikare odlingslandskap tillgängligt
för alla.
Ann-Charlott Hajdu-Rafis
Enheten för
landsbygdsutveckling
Det är viktigt att kunna grunderna i att underhålla sina stenmurar. Då kan de kanske stå i 100 år till. Foto: Karin Hante.
Jordbiten 1/2017
19
Uppdatering av bevarandeplaner
Sedan hösten 2015 pågår arbete
med att uppdatera bevarandeplanerna för Natura 2000-områden. I Västra Götalands län finns
414 Natura 2000-områden som
ingår i det europeiska nätverket
för särskilt skyddsvärd natur.
Arbetet innebär en uppdatering av naturtyper, bevarandemål, skötselangivelser och annat innehåll samt
förtydligande av syftet med området. Arbetet genomförs av Länsstyrelsens naturavdelning. I december 2016
fick 98 områden nya fastställda bevarandeplaner. 2017
fortsätter arbetet med målet att så många som möjligt
av de återstående Natura 2000-områdena ska få upp-
daterade bevarandeplaner. Regeringsuppdraget avslutas
i december 2017.
Möjlighet till synpunkter
Allteftersom planerna blir klara läggs de ut på Länsstyrelsens webbplats för synpunkter. För att få information om vilka bevarandeplaner som är klara
eller ligger ute för synpunkter, gå in på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland och sök på uppdaterade
bevarandeplaner.
Maria Johansson, Elisabet Ottosson, Lena Smith & Jenny Wendel
Natura 2000-gruppen, Naturavdelningen
Bin och humlor ger ökad skörd
Humlor och bin ökar skörden på
många grödor. Hos växter som kan
pollineras av både vind och insekter
kan man se tydliga skördeökningar
med god pollinering, i oljeväxter så
mycket som 15-20 procent.
Att öka pollinering med humlor
och bin har flera fördelar. Kvaliteten
blir bättre och frukt och bär blir
större och jämnare i formen. Hos
åkerbönor ökar antalet bönor per
balja och bönorna mognar snabbare
och jämnare. Ökad pollinering höjer
även odlingssäkerheten. Det vill säga
att skörden blir jämnare även år med
dåligt väder, då pollineringen normalt går ner.
Håll utkik i vår kurskalender
y­ rkesmässiga trädgårdsodlare och
biodlare kommer att ha möjlighet
att träffas, knyta kontakter och inleda samarbeten.
Aktiviteterna hittar du i vår
kurskalender, men också på Länsstyrelsens webbplats för fortbildning
inom biodling.
Länkar till mer information
finns på www.lansstyrelsen.
se/vastragotaland, Lantbruk &
Landsbygd, Aktuellt.
Karin Jarl
Enheten för
landsbygdsutveckling
Under våren kommer vi att ha flera
aktiviteter om pollinering. På kurser och fältvandringar kommer vi
att tipsa om vad som kan göras för
att gynna honungsbin och humlor
i odlingslandskapet. Växtodlare,
20
Foto: Jörgen Thunberg
Jordbiten 1/2017
Rådgivning inom
landsbygdsprogrammet
Länsstyrelsen har upphandlat flera konsultföretag
inom olika områden som nu kan erbjuda kostnadsfri
eller subventionerad rådgivning inom landsbygdsprogrammet. Du kan få hjälp att utveckla ditt företag
att bli starkare inför framtiden.
Vill du ha rådgivning om omläggning till ekologiskt
lantbruk? Vill du ha rådgivning om hur du kan utveckla ditt landsbygdsföretag? Driver du dagligvarubutik, drivmedelsstation eller annan servicepunkt
på landsbygden och vill utveckla verksamheten?
Kanske vill du effektivisera energianvändningen, se
över matsvinnet eller få råd i affärsutvecklingen?
Är du intresserad av att få rådgivning kan du vända
dig direkt till rådgivningsorganisationerna. Inom
ekologiskt lantbruk är rådgivningen kostnadsfri.
För rådgivning om affärsutveckling för landsbygdsföretag och kommersiell service är rådgivningen
subventionerad så du betalar bara 30 procent av
kostnaden.
Kontakt på Länsstyrelsen
Ekologiskt lantbruk: Jan Hill,
jan.h[email protected], 010- 224 52 40
Utveckling av landsbygdsföretag: Lena Björkqvist,
[email protected], 010-224 56 27
Kommersiell service: Erika Kvarnlöf,
[email protected], 010-224 53 17
Ämnesområde
Företag
(inriktning eko)
Kontaktperson
Ekologiskt lantbruk
Nötköttsrådgivaren i Väst
Bertil Pettersson, 070-580 74 15
(Nöt, Mjölk, Bygg)
Hushållningssällskapet Skaraborg
Marianne Bring, 0511-248 51
(Växt, Bygg, Ekonomi, Trädgårdsodling)
Hushållningssällskapet Väst
Hanna Johansson 0521-72 55 28
(Växt, Ekonomi, Trädgårdsodling)
Rådgivarna Sjuhärad
Margareta Helander, 0325-61 86 41
(Växt, Mjölk, Nöt)
LRF Konsult
Jan Lagerroth, 0511-34 58 45
(Växt, Ekonomi)
Växa Sverige
Torbjörn Lundborg, 010-471 04 14
(Mjölk, Nöt)
Länsstyrelsen
Jan Hill, 010-224 52 40
(Växt, Mjölk, Nöt, Lamm, Bygg, Trädgårdsodling, Biodling)
Affärsutveckling och ekono-
Hushållningssällskapet Skaraborg
Marianne Bring, 0511-248 51
MIHR
Anita A’son-Strandahl, 070-204 47 33
Hushållningssällskapet Skaraborg
Marianne Bring, 0511-248 51
LMV Konsult
Mikael Vestergård, 076-180 10 85
LRF Konsult
Max Jamieson , 013-37 70 14
Hushållningssällskapet Väst
Hugo Westlin, 0521-72 55 35
Hushållningssällskapet Väst
Cecilia Corin, 0521-72 55 61
LC Utveckling
Charlotte Nilsson 070-256 17 19
mi för landsbygdsföretag
Affärsutveckling inom kommersiell service
Energieffektivisering i
landsbygdsbutiker
Matsvinn inom kommersiell
service
Jordbiten 1/2017
21
På gång
Kompetens­utveckling
inom landsbygdsprogrammet
Anmälan på https://jordbruksverket.pingpong.se/oppenkatalog
Anmälningar till kurserna görs via Ping Pong, om inget annat anges. Om det är
första gången du anmäler dig till en kurs via Ping Pong väljer du ”skapa konto”
för att registrera dina personuppgifter. Om du redan har registrerat ett konto
väljer du ”logga in”. Om du avbokar deltagande efter sista anmälningsdatum eller om du uteblir från aktiviteten får du betala hela kursavgiften. Kursavgiften
faktureras i efterhand.
Innovation på
landsbygden
Inspirationsdag
En dag där du får hjälp att tänka
utanför de traditionella ramarna. Vi
vänder oss till dig som funderar på
en förändrad eller ny verksamhet och
som möter besökare, gäster och kunder. Inspiratörer är Cecilia Granquist
Dahmén och Staffan Håkansson.
Plats & tid
Grästorps Konserthus, Grästorp den
15 mars kl 9-16
Anmälan senast den 9 mars
(kursnr 1508)
Kursavgift
175 kr exkl moms, inkl fika och lunch.
Frågor
Ann-Charlott Hajdu-Rafis 010-224 56 06, [email protected]
Vardagsjuridik
Tvådagars kurs
En kurs för dig som vill få en grundläggande orientering och inblick i
lagar och rättsregler som du kommer
i kontakt med som företagare. Föreläsare är jurist Monica Andersson Skall.
Plats & tid
Hushållningssällskapets lokaler i Vänersborg (träff 1) och i Skara (träff 2)
den 21 och 28 mars kl 9-16.
Anmälan senast den 14 mars
(kursnr 793)
Kursavgift
800 kr exkl moms, inkl fika och lunch
samt dokumentation.
Frågor
Lena Björkqvist 010-224 56 27
[email protected]
22
Gör din egen HACCP
Tredagars kurs
Denna kurs ger dig grundläggande
kunskaper i HACCP. Under kursen
varvas teori och praktiska övningar
och du kommer lära dig mer om
vilka risker som kan förekomma och
hur du förebygger dem. Du får även
hjälp med att analysera din egen
tillverkning/beredning.
Plats & tid
Vara folkhögskola, Vara den 23 mars,
6 april och 20 april kl 9-15.
Anmälan senast den 9 mars
(kursnr 1467)
Kursavgift
1 200 kr exkl moms, inkl fika och
lunch. Intyg utfärdas efter genomförd
kurs.
Frågor
Johanna Eriksson 010-224 52 23
[email protected]
Turism för
landsbygdsföretagare
Femdagars grundkurs
Kursen vänder sig till dig som funderar på att starta turismverksamhet
och till dig som redan är igång och
vill ha mer kunskap för att utveckla
ditt företag. Grundkursen erbjuder
dig en bred palett av information och
kunskap om turismnäringens villkor,
till exempel ekonomi, affärsplan,
marknadsföring, värdskap, trender
och möjligheter. Till hösten kan du
också delta i en studieresa, Agroturism i Italien.
Plats & tid
Datum för kurstillfällen är inte bestämda, de är spridda under marsapril. Kursen hålls på olika platser i
länet, alltid hos en landsbygdsföretagare. Första träffen är en konferens
med övernattning.
Anmälan senast den 15 mars
(kursnr 1509)
Omläggning - ekologisk
spannmål
Kursavgift
2 900 kr exkl moms, inkl en övernattning i dubbelrum samt all mat och
kursmaterial.
Allt du behöver veta för att lägga
om till en lönsam ekologisk
spannmålsodling.
Frågor
Ann-Charlott Hajdu-Rafis 010-224 56 06, [email protected]
Kurs
Plats & tid
Vara folkhögskola, Vara den 29 mars
kl 9-16.
Anmälan senast den 20 mars
(kursnr 1532)
Frida Bengtsdotter 010-224 52 11
[email protected]
Kursavgift
150 kr exkl moms, inkl fika och lunch.
Frågor
Lina Morin 010-224 53 03
[email protected]
Jordbiten 1/2017
Tänker du starta en
livsmedelsverksamhet?
Grupprådgivning
Vill du veta mer om vad som gäller
kring livsmedelssäkerhet och vad du
ska tänka på i utformningen och planeringen av din livsmedelslokal? I så
fall är du välkommen att anmäla ditt
intresse till våra grupprådgivningar.
foto Jan Pettersson
Plats
Utifrån anmälningarna sätts små
grupper ihop (4-5 deltagare) för träffar på något av Länsstyrelsens kontor. Anmälan görs till intresselistan
(kursnr 1466)
Kostnad
200-450 kr exkl moms (beroende på
antal deltagare), inkl fika.
Frågor
Johanna Eriksson 010-224 52 23
[email protected]
Funderar du på att gå över
till ekologisk mjölk- eller
nötköttsproduktion?
Vid ett rådgivningsbesök går vi bland
annat igenom hur:
• växtodlingen måste förändras
• djurskötseln påverkas
• stallutrymmena måste förändras
• lönsamheten påverkas
Genom ett avtal med Länsstyrelsen
har Nötköttsrådgivaren i Väst fått
möjlighet att genomföra ett antal kostnadsfria rådgivningsbesök. Du anmäler
dig genom att gå in på: https://jordbruksverket.pingpong.se/oppenkatalog
(Sök Västra Götaland).
Ring till Bertil Pettersson
0705-80 74 15 om du vill ha mer
information
Inom ramen för det EU­subventionerade
Landsbygdsprogrammet ges du här möjlighet till såväl
enskild rådgivning, som rådgivning i nätverksform. Vi
blir ditt bollplank för den fortsatta utvecklingen av ditt
företag. Det kan till exempel röra sig om praktisk
problemlösning kring företagandet, strategiska vägval,
ekonomi och budget, produkt­ och tjänsteutveckling,
marknadsföring, försäljning mm.
Välkommen att kontakta mig,
Dag Stulen på 0706­80 22 22. Eller läs mer på
www.foretagsutveckling.mihr.se
ANLÄGGNING OCH
SKÖTSEL AV VÅTMARKER
Naturvårdsgruppen kan i samarbete med Projekt Greppa Näringen erbjuda kostnadsfri rådgivning för
anläggning och skötsel av våtmarker.
Naturvårdsgruppen erbjuder allt från kostnadsfri rådgivning till totalentreprenad. En totalentreprenad
innebär att Naturvårdsgruppen tar hand om allt från tillståndsansökan, finansiering till slutbesiktning av
den färdiga våtmarken.
Välkommen att höra dig till något av våra lokalkontor i Vänersnäs eller Falköping.
Tfn: 0521 - 22 20 95 eller 0708 - 517 712
www.naturvardsgruppen.se
Jordbiten 1/2017
23
Posttidning B
Länsstyrelsen Västra Götalands län
403 40 Göteborg
Landsbygdsromantik och landsbygdsdynamik
”Landsbygdsutveckling är mer än lantbruk och landsbygdsfrågor. Det är helheten, samverkan mellan stad och
land.” — Marie Andreasson, Landsbygdsdirektör
Citatet ovan inledde dagen som vi kallar Landsbygdsforum. Syftet var att diskutera ett antal frågeställningar
och lyfta landsbygdsutvecklingens utmaningar ur ett
nytt perspektiv. När vi talar om landsbygden har vi ofta
två olika utgångspunkter. Antingen den romantiska med
vackra bilder, alltid solsken och idyll. Eller den med hårt
arbete, traktorer som plöjer och smutsiga förhållanden.
Varifrån kommer dessa myter och föreställningar som vi
omgärdas av? Stämmer de med verkligheten och hjälper
eller stjälper de en positiv utveckling?
Dessa frågor ställde vi på Landsbygdsforum i november 2016, en dag vi arrangerade inom ramen för landsbygdsprogrammet. Inbjudna att delta var Partnerskapet
inom landsbygdsprogrammet och andra som på olika sätt
arbetar med utveckling i staden eller på landet.
Nästa steg i arbetet är att ta med oss frågeställningarna
in i våra olika organisationer. Vi fick med oss tre saker att
fundera på med utgångspunkt från dagens tema:
• Vad ska jag sluta med?
• Vad ska jag börja med?
• Vad ska jag fortsätta med?
Nästa Landsbygdsforum är i november och då får vi
utvärdera om och vad som hänt med våra myter och
föreställningar.
Några av de saker som lyftes i diskussionerna var:
• Vi måste sluta att låta andra definiera landsbygden
och sluta att ha vanföreställningar om staden – kommunikation och samverkan krävs.
• Vi tror väldigt mycket, men vi vet inte. Sociala medier bygger kunskap men inte fullt ut. De bidrar med
en del men inte hela sanningen.
• Det finns alltid en risk att man bränner ut eldsjälarna med administration. Det är där som stöttningen
bör ligga, så att eldsjälarna får göra det som de brinner för.
• Vi behöver bli bättre på att ifrågasätta normer som
är givna.
Kontakta oss:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
403 40 Göteborg
E-post: [email protected]
Fax: 010-224 40 22
Mirja Hjers
Enheten för landsbygdsutveckling
KOSTERHAVET
MARIESTAD
UDDEVALLA
VÄNERSBORG
SKARA
HORNBORGASJÖN
GÖTEBORG
BORÅS
Nästa nummer av Jordbiten
kommer ut den 11 maj.
Besök våra kontor:
Expeditionstider: 9.00–15.00
Tel: 010-224 40 00
Växeln är öppen: 8.00–16.00
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
Borås
Västerlånggatan 17
Göteborg
Södra Hamngatan 3
Skara
Klostergatan 13
Uddevalla
Skansgatan 3