Barns representation i inkomst- fördelningens topp och botten

Barns representation i inkomstfördelningens topp och botten
– har föräldrarnas födelseland betydelse?
nr 1 2017 årgång 45
Vi redovisar hur barn födda i Sverige med invandrade föräldrar från 17 olika
länder och barn till föräldrar födda i Sverige återfinns i inkomstfördelningens
topp respektive botten under treårsperioderna 1983–85, 1995–97 och 2008–10.
En högst betydande heterogenitet mellan kategorierna med föräldrar födda i olika länder framkommer. I stor utsträckning handlar det om en variation längs
dimensionen grad av utveckling i föräldrarnas födelseland. Barn födda i Sverige med föräldrar från Danmark, Norge och Tyskland var lika väl representerade i inkomstfördelningens topp som barn till infödda föräldrar. Majoriteten av
de barn i Sverige som klassificerades som fattiga 2008–10 var invandrarbarn.
Jämförande studier har visat att det genomsnittliga barnet i Sverige har det
bättre än barn i flertalet andra europeiska länder (Bradshaw och Richardson
2009). Men sedan början av 1990-talet har betydande förändringar som
påverkar de inkomstgenererande processerna ägt rum i vårt land. Sverige
är även känt för att under senare år ha mottagit många migranter, särskilt
sådana som anlänt av flyktingskäl, eller som närstående till sådana personer.
Som en följd av detta hade år 2010 så många som 462 000 personer under
18 års ålder någon typ av invandrarbakgrund. Dessa barn har en varierande landbakgrund, och deras föräldrar har anlänt till Sverige av skiftande
skäl. En ökande andel av Sveriges invandrarbarn har en bakgrund i mindre
utvecklade länder, många från länder utanför Europa.
Denna artikel syftar till att besvara följande forskningsfråga: Hur har
förändringar i Sveriges arbetsmarknad och trygghetssystem tillsammans
med förändrad sammansättning av kategorin invandrarbarn lett till förändrade gap i barnindikatorer baserade på hushållsinkomst? Vi presenterar nya
resultat för invandrarbarn med 17 olika utländska bakgrunder och för barn
med majoritetsbakgrund. För åren 1983–85, 1995–97 och 2008–10 studerar
vi representation i inkomstfördelningens topp liksom i dess botten, i form
av relativ fattigdom.
Litteraturen om invandrares situation på arbetsmarknaden i Sverige har
vuxit till att bli av avsevärd storlek, och det finns studier av fattigdom bland
vuxna migranter. Men dessa studier är tysta angående hur välstånd och fattigdom ser ut från invandrarbarns och infödda barns perspektiv. Vi känner
inte till någon studie som riktar in sig på i vilken utsträckning invandrare
(vuxna eller barn) är representerade i inkomstfördelningens topp. Lindquist
och Sjögren Lindquist (2012) liksom Mood och Jonsson (2016) har nyligen
studerat inkomstfattigdom bland barn i Sverige men fokuserade inte på
barns representation i inkomstfördelningens topp och botten
BJÖRN GUSTAFSSON OCH TORUN
ÖSTERBERG
Björn Gustafsson är
Senior Professor vid
Institutionen för
socialt arbete, Göteborgs universitet, och
Research Fellow vid
Institute for the Study of Labor (IZA),
Bonn, Tyskland.
[email protected]
socwork.gu.se
Torun Österberg är
docent vid Institutionen för socialt arbete,
Göteborgs universitet. [email protected]
socwork.gu.se
Uppsatsen bygger på
arbete i forskningsprojektet ”Invandrare
i den ekonomiska
eliten”, vilket stötts
ekonomiskt av Forskningsrådet för hälsa,
arbetsliv och välfärd
(FORTE).
35
invandraraspekten. Däremot visar Galloway m fl (2015), som för perioden
1993 till 2001 jämförde utvecklingen av barnfattigdom i Danmark, Norge
och Sverige, att i alla tre länderna har invandrarbarn kommit att utgöra en
allt större andel av de barn som klassificeras som fattiga.
Vår studie omfattar en period av två och ett halvt decennium. Åren 1983 till
1985 representerar den svenska välfärdsstatens gyllene år. Arbetslösheten
var då lägre än i nästan alla andra jämförbara länder – se tabell 1. Löneskillnader och olikheten i hushållsinkomster var ur ett internationellt perspektiv anmärkningsvärt små, och transfererings- och skattesystemet var
starkt omfördelande. Under flera decennier hade offentliga trygghetssystem expanderat såväl i termer av antalet berättigade som i termer av ersättningsnivåer, och den svenska inkomstfördelningen hade förändrats i riktning mot allt mindre olikhet.
Men som är välkänt har ovanstående beskrivning kommit att bli allt mer
inadekvat. Tabell 1 illustrerar några av de stora förändringar som skedde
mellan 1983–85 och 1995–97. Arbetslöshetstalet nästa trefaldigades, något
som särskilt starkt påverkade utrikesfödda och unga vuxna. Sant är att
medianen för hushållsinkomster var 15 procent högre 1995–97 än 1983–85,
men ökningen var inte jämnt fördelad. Detta illustreras av att Ginikoefficienten för hushållens disponibla inkomster steg från 0,21 till 0,23, eller
med 0,02 enheter. Men denna ökning var mindre än den som kan beräknas
utifrån Ginikoefficienten beräknad för hushållens faktorinkomster, vilken
ökade med 0,04 enheter.1 De något olika utvecklingarna för de två Ginikoefficienterna anger att transfereringar och skatter till viss del dämpade de
olikhetsökande impulser som kom från marknaderna.
Från 1994 t o m 2007 ökade Sveriges BNP årligen. Denna utveckling
bröts först under 2008 då världsekonomins recession nådde Sverige. Nedgången 2009 var djup, men följdes av en ungefär lika snabb ökning. Till
skillnad från under 1980-talet ökade reallönerna kraftigt under huvuddelen
av det nya millenniet, till gagn för hushåll vars medlemmar förvärvsarbetade. Medianen för disponibel hushållsinkomst hade mellan 1995–97 och
2008–10 ökat med så mycket som 46 procent (se tabell 1). Men det kom
att dröja till slutet av 1990-talet innan sysselsättningssituationen hade förbättrats. Även om många ersättningsnivåer i transfereringssystemen höjdes
vid slutet av 1990-talet, skedde få höjningar under de påföljande åren med
stigande reallöner.
Ett av målen för den Alliansregering som kom till makten 2006 var att
öka incitamenten till förvärvsarbete. Jobbskatteavdrag infördes etappvis
och bidrog till att öka de förvärvsarbetandes realinkomster. Förändringar i
transfereringssystemet tillsammans med sådana i skattesystemet bidrog till
1 Faktorinkomster utgörs av inkomster från förvärvsarbete och kapital. För att beräkna disponibel inkomst adderas transfereringar, och skatter subtraheras.
36
björn gustafsson och torun österberg
ekonomiskdebatt
1. Bakgrund
År/Variabel
Arbetslöshet
(procent)
Medianinkomst
(1000-tals kr)
Ginikoefficient
för hushållsinkomst (3-års disponibel inkomst)
Ginikoefficient
för hushållsinkomst (3-års faktorinkomst)
1983–85
3,3
117,3
0,21
0,42
1995–97
9,4
143,4
0,23
0,46
2008–10
7,7
209,2
0,29
0,48
Tabell 1
Arbetslöshet,
median­inkomst och
Ginikoefficient för
tre perioder
nr 1 2017 årgång 45
Anm: Medianinkomsten har beräknats för treårsperioderna och uttrycks som årsinkomst i
2011 års priser.
Källa: Arbetslöshetstal från Eurostat (2016); övriga uppgifter kommer från författarnas beräkningar baserade på data som presenteras i texten.
att göra fördelningen av disponibel inkomst 2008–10 mer ojämn än den var
1995–97. Tabell 1 visar att medan Ginikoefficienten för faktorinkomst ökade med 0,02 enheter från 1995–97 till 2008–10, steg Ginikoefficienten för
disponibel inkomst från 0,23 till 0,29, eller med 0,06 enheter. Detta innebar
att transfereringar och skattesystemets omfördelande egenskap hade minskat. Utvecklingen av hushållens inkomster under det nya millenniets första
år innebar att realinkomsterna vid inkomstfördelningens lägre del växte
långsammare än vid dess mitt och topp. Av detta följer att en allt större andel
av befolkningen har kommit att leva i hushåll med inkomster som är lägre
än 60 procent av den samtida medianinkomsten.
Under de två och ett halvt decennier som vi här studerar har Sveriges
invandrarbefolkning vuxit sig stor. Figur 1 visar, för de 17 bakgrundsländer
vilka vi studerar, antalet barn som levde i Sverige för var och en av de tre
perioder som undersöks. I varje stapel går det att urskilja tre olika kategorier av barn med invandrarbakgrund: Sådana som själva invandrat (i
de flesta fall ett relativt litet antal), barn födda i Sverige med två föräldrar
födda utomlands (andra generationen) samt barn födda i Sverige med en
förälder född i Sverige och en utrikes född. Totalt uppgick barn med invandrarbakgrund år 2010 till 462 000 personer, vilket motsvarar 28 procent av
alla under 18 år. Av dessa tillhörde 194 000 den andra generationen, och de
utgjorde 16 procent av alla barn i Sverige. Huvuddelen av vår analys handlar
om denna kategori.
Figur 1 visar en kraftig förändring i invandrarbarnens ursprung under
den period vi studerar. Under åren 1983–85 var Finland det dominerande
ursprungslandet med fler än 100 000 barn. I figur 1 har vi ordnat ursprungsländerna efter ländernas utvecklingsnivå såsom dessa uttrycks i Human
Development Index (HDI), ett sammanfattande mått som beaktar såväl
ländernas BNP per capita som befolkningens utbildning och hälsa.2 Vi ser
att under den studerade perioden har invandrarbarnens länderbakgrund
kommit att förskjutas i riktning mot mindre utvecklade länder.
2 Se http://hdr.org/en/data.
barns representation i inkomstfördelningens topp och botten
37
000
120 000
000
100 000
80 000
000
60 000
000
NO
DE
GR
CL
FY
TR
LB
SY
IQ
VN
EE
SO
Född
Sverige
med
utrikes
föräldrar
Utrikes född
Född iiSverige
med
tvåtvå
utrikes
föddafödda
föräldrar
Utrikes född
Anm: Följande landförkortningar har använts: NO = Norge, DE = Tyskland, DK = Danmark,
FI = Finland, GR = Grekland, PL = Polen, CL= Chile, FY = F d Jugoslavien, TR = Turkiet,
BA = Bosnien och Hercegovina, LB = Libanon, IR = Iran, SY = Syrien, IQ = Irak, VN= Vietnam, EE = Etiopien och Eritrea, SO = Somalia. Länderna är rangordnade efter Human Development Index.
Källa: Författarnas beräkningar baserade på data som presenteras i texten.
2. Begrepp och mått3
Denna artikel fokuseras på barnindikatorer baserade på varje hushålls disponibla inkomst. Dessa beräknas utifrån storleken av de disponibla inkomster som mottas i hushåll med barn. För att beakta ett hushålls storlek och
barnens åldrar dividerar vi dess inkomst med en konsumtionsenhetsskala.
För att utjämna temporära inkomstförändringar på hushållsnivån tar vi
genomsnitt över treårsperioder och genomför analysen för var och en av
treårsperioderna 1983–85, 1995–97 och 2008–10. Vi använder oss av information från register som finns vid Statistiska centralbyrån. Dessa data hänför sig till alla personer som är folkbokförda i Sverige och inkluderar därmed inte asylsökande.
I de analyser som vi redogör för här koncentrerar vi oss på inkomstfördelningens topp och dess botten. Den förra studeras genom att beräkna
barnens representation bland de tio procent i befolkningen som har högst
inkomststandard under var och en av de tre perioderna. Representationen
3 För utförligare beskrivning, se Gustafsson och Österberg (2016), som denna artikel är baserad på.
38
björn gustafsson och torun österberg
1983-1985
2008-2010
1983-1985
1995-1997
2008-2010
2008-2010
1995-1997
VN
EE
1983-1985
2008-2010
1995-1997
1995-1997
1983-1985
1983-1985
IQ
2008-2010
2008-2010
1983-1985
1995-1997
1995-1997
1983-1985
2008-2010
SY
1995-1997
2008-2010
1983-1985
1995-1997
IR
1983-1985
2008-2010
1995-1997
2008-2010
1995-1997
1983-1985
1983-1985
IR
2008-2010
1995-1997
LB
1983-1985
2008-2010
2008-2010
1995-1997
2008-2010
1983-1985
1995-1997
1995-1997
BA
BA
1983-1985
2008-2010
1995-1997
1983-1985
1983-1985
2008-2010
2008-2010
TR
Född i Sverige
en inrikes
och enoch
utrikes
född
förälder
Född med
i Sverige
med en inrikes
en utrikes
född
förälder
Figur 1
Antal barn med
utländsk bakgrund
1995-1997
1995-1997
2008-2010
1983-1985
1983-1985
1995-1997
FY
2008-2010
1995-1997
1983-1985
2008-2010
1983-1985
CL
2008-2010
1995-1997
1983-1985
1995-1997
1983-1985
2008-2010
PL
2008-2010
PL
1995-1997
1983-1985
2008-2010
1995-1997
1995-1997
1983-1985
1995-1997
GR
FI
2008-2010
1983-1985
1983-1985
2008-2010
1995-1997
1983-1985
FI
DK
2008-2010
2008-2010
1995-1997
1995-1997
DK
1983-1985
1983-1985
1995-1997
2008-2010
2008-2010
1983-1985
1995-1997
1983-1985
2008-2010
DE
1995-1997
2008-2010
1983-1985
0
1995-1997
1983-1985
NO
2008-2010
1995-1997
0
1983-1985
20 000
SO
2008-2010
40 000
1995-1997
ekonomiskdebatt
000
nr 1 2017 årgång 45
i inkomstfördelningens botten studeras genom att beräkna relativa fattigdomstal. Dessa uttrycker om inkomsten justerad för familjestruktur är lägre
än 60 procent av medianinkomsten för alla personer i landet såsom denna
uppmätts för samma period.
Förutom att beräkna invandrarbarns representation i toppen respektive botten av inkomstfördelningen har vi studerat vad som karaktäriserar barn som finns i sådana positioner åren 1983–85 och 2008–10 genom
att skatta logistiska regressionsmodeller i vilka personens representation i
topp respektive botten av inkomstfördelningen är den beroende variabeln.
Förklarande variabler mäter boendeort, föräldrarnas utbildning, familjestruktur, barnets ålder, föräldrarnas ursprungsland och antal år dessa levt
i landet.
3. Resultat om barn i inkomstfördelningens topp
och botten
I figur 2 redovisar vi, utifrån föräldrarnas födelseland, hur barn födda i Sverige är representerade i inkomstfördelningens topp under de tre studerade
perioderna. Andelen barn till infödda föräldrar som finns i inkomstfördelningens topp var de två första perioderna 5 procent och 8 procent den tredje
perioden. Vi ser i figur 2 att barn vars föräldrar kommer från tre länder
med hög HDI – Norge, Tyskland och Danmark – är väl representerade i
inkomstfördelningens topp. Detta gällde även under den första perioden
för barn till föräldrar födda i Polen. En annan förändring över tiden är det
ökande antalet barn med föräldrar födda i Finland bland dem i inkomstfördelningens topp. Figur 2 visar även att det är ovanligt eller mycket ovanligt
att barn vars föräldrar fötts i ett land med medelhög eller låg HDI är representerade i den svenska inkomstfördelningens topp, något som gäller alla
perioder. I många fall handlar det om att mindre än 1 procent av sådana
barn finns i inkomstfördelningens topp. För f d Jugoslavien och Etiopien
och Eritrea finner vi dock andelar överstigande en procent den första perioden och för Iran den sista perioden.
Vad karaktäriserar barn som finns i inkomstfördelningens topp? Föga
förvånande visar våra skattningar att föräldrarnas utbildning är starkt relaterad till sannolikheten att barnet finns i inkomstfördelningens topp. Men
för given längd av föräldrarnas utbildning är sannolikheten att finnas i toppen avsevärt lägre om föräldern är född utomlands i ett land med låg HDI,
liksom om föräldern är förhållandevis nyinvandrad. Det finns även tydliga
skillnader beroende på i vilket land föräldrarna är födda: ju lägre värde för
ursprungslandets HDI, desto lägre sannolikhet att barnet finns i inkomstfördelningens topp även då vi har kontroller för utbildningsnivå, boenderegion, antal barn och föräldrar i hushållet och barnets och föräldrarnas ålder.
Figur 3 visar på motsvarande sätt relativa fattigdomstal för vart och ett
av de 17 ursprungsländerna och majoritetsbefolkningen för de tre perioderna. När dessa resultat granskas bör betraktaren ha i minnet att medianbarns representation i inkomstfördelningens topp och botten
39
0,12
0,10
0,08
0,06
0,02
SW
5,5%
5,2%
7,5%
NO
DE
6,5%
0,00 6,7%
SW
5,0%
1983–85 4,8%
5,5%
1995–97 7,3%
5,2%
7,7%
2008–10 7,5%
DK
FI
8,0% 2,3%
NO
DE
DK
8,6%6,7%2,2%
6,5%
8,0%
5,0%
8,6%
10,5%4,8%5,3%
7,7%
7,3%
10,5%
GR
1,4%
FI
1,1%
2,3%
2,2%
2,3%
PL
CL
FY
6,8% 1,0% 1,8%
GR
PL
CL
FY
3,8%6,8%0,3%
1,4%
1,0% 0,4%
1,8%
1,1%
0,3% 0,7%
0,4%
2,6%3,8%0,8%
5,3%
2,3%
2,6%
0,8%
1983–85
1983–85
Figur 2
Representation i
inkomstfördelningens topp av barn födda i Sverige efter föräldrarnas födelseland
1983–85, 1995–97 och
2008–10 (procent)
0,7%
TR
BA
LB
0,7%
0,4%
TR
BA
LB
IR
0,5% 0,0%
0,7%
0,4% 0,2%
0,7%
0,5%
0,2% 0,6%
0,5%
0,8%0,0% 0,5%
0,8%
1995–97
1995–97
0,5%
0,6%
2,4%
IR
SY
0,7% 0,0%
SY
IQ
VN
0,5%0,0% 0,2%
0,0%
0,4%
0,2%
0,1%
2,4%0,1% 0,4%
0,4%
0,5%
0,4%
IQ
0,0%
EE
0,1%
1,2%
0,2%
0,5%
0,3%
VN
0,4%
SO
0,1%
0,0%
0,4%
0,1%
ekonomiskdebatt
0,04
EE
1,2%
0,2%
0,3%
2008–10
2008–10
Anm: Följande landförkortningar har använts: SW = Sverige, NO = Norge, DE = Tyskland,
DK = Danmark, FI = Finland, GR = Grekland, PL = Polen, CL= Chile, FY = F d Jugoslavien,
TR = Turkiet, BA = Bosnien och Hercegovina, LB = Libanon, IR = Iran, SY = Syrien, IQ =
Irak, VN= Vietnam, EE = Etiopien och Eritrea, SO = Somalia. Länderna är rangordnade efter
Human Development Index.
Källa: Författarnas beräkningar baserade på data som presenteras i texten.
0,60
0,50
0,40
0,30
0,20
0,10
SW
5,5%
5,2%
7,5%
NO
6,5%
0,00
5,0%
1983–85
7,7%
1995–97
DE
6,7%
SW
4,8%
13%
7,3%
7%
2008–10 10%
DK
8,0%
NO
GE
8,6%11%
14%
10,5%
17%
18%
21%
20%
FI
2,3%
DE
2,2%
13%
5,3%
14%
22%
GR
1,4%
FI
1,1%
11%
2,3%
10%
PL
6,8%
GR
PO
3,8%
17%
14%
2,6%
27%
19%
19%
20%
CL
1,0%
CH
0,3%
12%
0,8%
17%
34%
1983–85
1983–85
Figur 3
Relativ fattigdom för
barn födda i Sverige
efter föräldrarnas
födelseland 1983–85,
1995–97 and 2008–10
(procent)
40
29%
FY
TR
BA
1,8% 0,7%
FY
TU
BO
LE
0,4% 21%0,5% 0,0%
11%
37%
0,7% 38%0,8%
26%
43% 0,5%
42%
LB
IR
SY
0,4% 0,7% 0,0%
IN
SY
IQ
VI
0,2%19%0,5%
0,2%
26%
25%
19%
0,6%43%2,4%
28%
37% 0,4%
28%
IQ
VN
0,0% 0,4%
EE
SO
0,1% 0,1%
14%
0,5%36% 0,4%
27%
33%
33%
33%
42%
18%
1995–97 2008–10
1995–97
51%
49%
55%
40%
59%
2008–10
Anm: Följande landförkortningar har använts: SW = Sverige, NO = Norge, DE = Tyskland,
DK = Danmark, FI = Finland, GR = Grekland, PL = Polen, CL= Chile, FY = F d Jugoslavien,
TR = Turkiet, BA = Bosnien och Hercegovina, LB = Libanon, IR = Iran, SY = Syrien, IQ =
Irak, VN= Vietnam, EE = Etiopien och Eritrea, SO = Somalia. Länderna är rangordnade efter
Human Development Index.
Källa: Författarnas beräkningar baserade på data som presenteras i texten.
björn gustafsson och torun österberg
EE
1,2%
0,2%
0,3%
0
0
nr 1 2017 årgång 45
inkomsttagarens köpkraft ökade mellan var och en av mätperioderna (vilket framgår av tabell 1). Det innebär att det fattigdomsstreck vi tillämpat
står för en högre köpkraft 1995–97 än 1983–85 och en ännu högre köpkraft
åren 2008–10. Om vi studerar utvecklingen av barnfattigdomstalet för
majoritetsbarn finner vi att detta var 13 procent 1983–85, hade sjunkit till
7 procent 1995–97 och stod vid 10 procent 2008–10. Mätt gentemot ett
fattigdomsstreck som anger ökande köpkraft var alltså fattigdomen bland
majoritetsbarn faktiskt något lägre 2008–10 än 1983–85. Men utvecklingen
var helt annorlunda bland alla kategorier invandrarbarn som vi kan följa
under dessa tre perioder: För dem var barnfattigdomstalen högre 2008–10
än 1983–85. För några fall, för barn till föräldrar från ungefär lika utvecklade
länder som Sverige, betyder det en förändring från barnfattigdomstal liknande dem bland majoritetsbarn till tal högre än för majoritetsbarnen. För
andra kategorier innebär utvecklingen en förändring från barnfattigdomstal som var högre än för majoritetsbefolkningen till sådana som var avsevärt
högre än för majoritetsbefolkningen.
År 1995–97 räknades ungefär lika hög andel av barn med föräldrar födda
i Bosnien, Somalia och Turkiet som fattiga – ungefär två av fem. Men därefter skiljer sig utvecklingen åt. Fattigdomstalen för barn med föräldrar födda
i Bosnien, varav de allra flesta anlände under 1990-talet, hade kommit ner
till 18 procent åren 2008–10, detta i takt med att de allra flesta föräldrarna
fann en väg in i det svenska arbetslivet.4 Däremot skedde ingen större förändring i fattigdomstalen för barn med föräldrar födda i Turkiet, som kom
att stå vid 42 procent. En tredje utveckling visar fattigdomstalet för barn
med föräldrar födda i Somalia, vilket steg till 59 procent. Även en majoritet
av barn med föräldrar födda i Irak eller Libanon klassificerades 2008–10
som fattiga och detsamma var fallet med två av fem barn med föräldrar födda i Syrien eller Vietnam.
Vad karaktäriserar barn som lever i relativ fattigdom i Sverige? Vi fann
ett mönster motsatt det i inkomstfördelningens topp: Att föräldrarna är
utrikesfödda, är nyanlända och har kort utbildning. De skattningar vi gjort
indikerar att om föräldrarna är födda i Sverige och har minst tre års postgymnasial utbildning är sannolikheten att barnet räknas som relativt fattigt
så låg som 2 procent såväl 1983–85 som 2008–10. Kort utbildning för den
infödda föräldern ökar fattigdomsrisken till 12 procent år 1983–85 och 22
procent år 2008–10. Men om föräldrarna är utrikes födda, högst har grundskoleutbildning och dessutom är nyanlända ökar den predikterade sannolikheten för att vara fattig till över 50 procent för många kategorier. Den
är så hög som 73 procent om föräldrarna är födda i Somalia och hela 80
procent om föräldrarna är födda i Syrien eller Irak.
Det kan vara på sin plats att visa sammansättningen av barn i toppen
och botten av den svenska inkomstfördelningen. I figur 4 inkluderar vi inte
enbart andra generationens invandrarbarn, vilka vi studerat ovan, utan även
barn födda utomlands, barn födda i Sverige med en utrikes född förälder och
4 För mer härom, se Ekberg (2016).
barns representation i inkomstfördelningens topp och botten
41
100%
0,10
90%
90%
80% Figur 4
0,08
0,08
Sammansättningen
70% utifrån
av barn
utländsk bakgrund i
befolkningen,
60%
0,06 i top0,06
pen och bland de relativt fattiga,
50%1983–85,
1995–97
och
2008–10
0,04
0,04
40%
0,02
100% 80%
90%
80%
70%
60%
70%
60%
50%
50%
40%
30%
0,02
40% 30%
20%
30% 20%
ekonomiskdebatt
0,10
100%
0,00
0,00
SW
NO SW
DE NOSW
DK DE20%
NO
FI 10%
GR FI DK
PL GR CL
FI PLGR
FY CL PL
TR FY CL
BA TR FY
LB BA TR
IR LB BA
SY IR LB
IQ SY VN
IR IQ SY
EE VN I
10%
DKDE
1983–85
5,5%
6,5%5,5%
6,7%6,5%
5,5%
8,0%6,7%
6,5%
2,3%
6,7%
1,4%
8,0%
6,8%
2,3%
1,0%
1,4%
1,8%
6,8%
0,7%
1,0%
1,8%
0,4%
0,7%
0,7%
0,0%
0,4%
0,0%
0,7%
0,4%
0,0%
1,2%
0
1983–85
8,0%
2,3%
1,4%
6,8%
1,0%
1,8%
0,7%
0,4%
0,7%
0,0%
0,0%
0,4%
10%
0%
0%4,8%
1995–97
5,2%
5,0%5,2%
4,8%5,0%
5,2%
8,6%4,8%
5,0%
2,2%8,6%
1,1%2,2%
8,6%
3,8%1,1%
2,2%
0,3%3,8%
1,1%
0,4%0,3%
3,8%
0,5%0,4%
0,3%
0,0%0,5%
0,4%
0,2%0,0%
0,5%
0,5%0,2%
0,0%
0,2%0,5%
0,2%
0,1%0,2%
0,5%
0,1%0,1%
0,2%
0,2%0,1%
00
1995–97
Alla Fattiga
ToppAlla FattigaAllaTopp
Fattiga ToppAlla FattigaAllaTopp
Fattiga ToppAlla Fattiga Topp
0%
2008–10
7,5%
7,7%7,5%
7,3%7,7%
10,5%
7,5%7,3%
7,7%
5,3%
7,3%
2,3%
10,5%
2,6% 60%
5,3%
0,8%2,6%
2,3%
0,7%0,8%
2,6%
0,8%
0,8%
0,5%0,8%
0,7%
0,6% 0,8%
2,4%60%0,5%
0,4%2,4%
0,6%
0,5% 2,4%
0,4%0,5%
0,4%
0,3%
00
2008–10
0,7%
0,4%
60% 10,5%
10% 5,3% 2,3%
10%
10% 0,4% 60%
10% 60%
60% 0,5%10%0,6%
10%
Alla
1983-1985
Fattiga
60%
Topp
10%
1983-1985
Alla
Fattiga
60%
1995-1997
Topp
10%
Alla
1983-1985 1983–85
1995-1997
1983–85
1995–97
1983–85
2008–10
1995–97
1995–97
2008–10
Svenskfödda föräldrar
Svenskfödda föräldrar
Svenskfödda föräldrar
Andra generationen
generationen
AndraAndra
generationen
Utrikes födda Utrikes
Utrikes
födda födda
Fattiga
60%
2008-2010
1995-1997
2008-2010
2008–10
Topp
10%
2008-2010
En svenskfödd
förälder,
utrikes född
förälder
Enensvenskfödd
förälder,
en utrikes född förälder
En svenskfödd förälder, en utrikes född förälder
Adopterade
Adopterade Adopterade
Källa: Författarnas beräkningar baserade på data som presenteras i texten.
en förälder född i Sverige och dessutom utrikes födda barn som adopterats
av svenska föräldrar. Vi ser att år 1983–85 var invandrarbarn representerade
i inkomstfördelningens topp och botten på samma sätt som i befolkningen
som helhet. Därefter har invandrarbarnens representation bland de fattiga
ökat, och 2008–10 var en majoritet av alla relativt fattiga barn invandrarbarn. Däremot har invandrarbarn kommit att förbli en minoritet av barn i
inkomstfördelningens topp.
4. Slutsatser
I denna artikel har vi studerat hur barn födda i Sverige med utrikes födda
föräldrar har det sett utifrån inkomstbaserade indikatorer. Vi har redovisat
en högst betydande heterogenitet mellan de 17 kategorier som har föräldrar
födda i olika länder. I stor utsträckning handlar det om en variation längs
dimensionen grad av utveckling i föräldrarna födelseland.
De höga fattigdomstalen bland invandrarbarn bör främst ses i ljuset
av svårigheter för barnens föräldrar att finna ett förvärvsarbete i Sverige.
Detta kan i sin tur återföras på att föräldrarna är nyligen ankomna och har
kort utbildning. Integration av invandrarföräldrar på arbetsmarknaden är
därigenom central för att minska barnfattigdomen bland invandrarbarn.
Till detta bör fogas att även andra åtgärder kan ha en roll att spela för hur
42
björn gustafsson och torun österberg
gapet i fattigdomstal mellan invandrarbarn och infödda utvecklas. Till
exempel utgör barnbidrag, försörjningsstöd och arbetslöshetsunderstöd
viktigare delar i de flesta invandrarfamiljers budget än i motsvarande för
flertalet infödda föräldrar. Realvärdet av sådana överföringar ökade inte i
samma takt som reallönerna under åren från 1990-talet slut till 2008. Av
detta följer att gapet i fattigdomskvoter mellan invandrarbarn och majoritetsbarn skulle ha varit mindre om t ex realvärdet för barnbidraget hade
indexerats gentemot reallönerna efter skatt.
nr 1 2017 årgång 45
Bradshaw, J och D Richardson (2009), ”An
Index of Child Well-being in Europe”, Child
Indicators Research, vol 2, s 319–351.
Ekberg, J (2016), ”Det finns framgångsrika
flyktingar på arbetsmarknaden”, Ekonomisk
Debatt, årg 44, nr 5, s 6–11.
Eurostat (2016), ”Unemployment by Sex
and Age: Annual Average”, databas, appsso.
eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=une_rt_a&lang=en.
Galloway, T A, B Gustafsson, P J Pedersen
och T Österberg (2015), ”Immigrant Child
Poverty: The Achilles Heel of the Scandinavian Welfare State”, i Garner, T I och K S
Short (red), Measurement of Poverty, Deprivation, and Economic Mobility (Research on
Economic Inequality, vol 23), Emerald Group
Publishing, Bingley.
REFERENSER
Gustafsson, B och T Österberg (2016), ”How
Are Immigrant Children in Sweden Faring?
Mean Income, Affluence and Poverty since
the 1980s”, under utgivning i Child Indicators
Research.
Lindquist, M J och G J Sjögren Lindquist
(2012), ”The Dynamics of Child Poverty in
Sweden”, Journal of Population Economics, vol
49, s 118–143.
Mood, C och J O Jonsson (2016), ”Trends
in Child Poverty in Sweden: Parental and
Child Reports”, Child Indicators Research, vol
9, s 825–854.
barns representation i inkomstfördelningens topp och botten
43