Hysterektomi - DiVA Portal

Hysterektomi
En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att
ha genomgått hysterektomi
Sofia Bergqvist
Johanna Bjarte
Höstterminen 2014
Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Handledare: Sture Åström, Professor emeritus, institutionen för omvårdnad
Hysterectomy
A literature study about women's experiences of
having undergone hysterectomy
Sofia Bergqvist
Johanna Bjarte
Abstrakt
Bakgrund: Hysterektomi definieras som avlägsnande av livmodern via
kirurgi. Hysterektomi är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I
Sverige utförs operationen på i genomsnitt 1 av 10 kvinnor. De vanligaste
orsakerna till att utföra hysterektomi är cancer eller för att lindra långvariga
sjukdomar som onormal uterin blödning eller bäckensmärta. Hysterektomi
leder till att kvinnan förlorar sin fertilitet.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser
av att ha genomgått hysterektomi.
Metod: I litteraturstudien har 10 kvalitativa empiriska studier granskats och
analyserats med inspiration av metasyntes. Artikelsökning gjordes i
databaserna CINAHL, PubMed och Medline.
Resultat: Analysen resulterade i två teman; Bemötandets olika ansikten samt
Förändrad men ändå kvinna. Varje tema understöddes av två subteman.
Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnors upplevelser av
hysterektomi är varierande och komplex. För att kvinnor i denna situation ska
uppleva god omvårdnad krävs att sjuksköterskan individanpassar
omvårdnaden utifrån patientens behov.
Nyckelord: Hysterektomi, kvinnor, upplevelse, stöd, omvårdnad.
Abstract
Background: Hysterectomy is defined as removal of the uterus through
surgery. Hysterectomy is one of the most common gynecological operations.
In Sweden the operation is performed on 1 of 10 women in average. The most
common reasons for performing hysterectomy is cancer or to relieve chronic
diseases such as abnormal uterine bleeding or pelvic pain. The woman loses
her fertility due to hysterectomy.
Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of having
undergone hysterectomy.
Method: In this literature study 10 qualitative empirical studies were
complied and analyzed, inspired by meta synthesis. Article search was
performed in the CINAHL, PubMed and Medline databases.
Results: The analysis resulted in two main themes; Facing different attitudes
in care and Altered but still woman. Each theme was supported by two
subthemes.
Conclusion: The results of the literature study shows that women’s
experiences of hysterectomy are diverse and complex. To make sure that
women experience good nursing care, the nurse must individualize the care
based on patients’ needs.
Keywords: Hysterectomy, women, experience, support, nursing.
Innehållsförteckning
Inledning ......................................................................................................................................1
Bakgrund .....................................................................................................................................1
Orsaker till hysterektomi ................................................................................................ 1
Olika typer av hysterektomi ......................................................................................... 2
Konsekvenser av hysterektomi.................................................................................. 2
Kvinnors upplevelser av hysterektomi samt sjuksköterskans roll 3
Motiv och syfte ........................................................................................................................ 4
Metod............................................................................................................................................... 5
Sökmetoder ............................................................................................................................... 5
Urval ............................................................................................................................................... 6
Analys ............................................................................................................................................ 6
Forskningsetik ........................................................................................................................ 7
Resultat ......................................................................................................................................... 8
Bemötandets olika ansikten ......................................................................................... 8
Bemötandet känns som ett lugn i stormen ................................................................ 8
Bemötandet som last på bördan..................................................................................... 9
Förändrad men ändå kvinna ..................................................................................... 10
Förbättrad hälsa ger makt över livet......................................................................... 10
Sexualitet och fertilitet – en pendling mellan gott och ont .............................. 12
Diskussion ............................................................................................................................... 13
Resultatdiskussion ............................................................................................................ 13
Metoddiskussion ................................................................................................................. 18
Forskningsetisk diskussion ....................................................................................... 20
Betydelse för omvårdnad och förslag på vidare forskning ................ 21
Slutsats ...................................................................................................................................... 22
Referenser .............................................................................................................................. 23
Bilaga 1. Tabell 1. Söktabell samt urval
Bilaga 2. Tabell 2. Granskningsmall för kvalitetsgranskning
Bilaga 3. Tabell 3. Presentation av artiklar som ingår i analysen
samt bedömd kvalitet
Inledning
Hysterektomi innebär avlägsnande av livmodern (Wallach & Eisenberg 2003,
1). Partiell hysterektomi innebär att den övre delen av livmodern avlägsnas.
Vid en total hysterektomi tas hela livmodern och livmoderhalsen bort,
eventuellt avlägsnas även äggstockarna, detta benämns då total hysterektomi
med bilateral salpingooforektomi. Vid en radikal hysterektomi avlägsnas
livmodern, livmoderhalsen, stödstrukturer och lymfkörtlar (Clayton 2006;
Mazmanian 1999).
Hysterektomi är en av de vanligaste gynekologiska operationerna.
Operationen utförs i genomsnitt på 1 av 10 kvinnor i Sverige. Hysterektomi
kan utföras på olika sätt: genom att kirurgin går in via bukhålan (abdominal),
via slidan (vaginal), via snitt i bukväggen eller med hjälp av laparoskopi
(Mårdh 2013, 273).
Livmodern kan ses som en symbol för kvinnlighet och fertilitet. Förlusten av
livmodern kan få kvinnor att känna sig ofullständiga, mindre attraktiva och
resultera i känslor av minskad sexualitet. En del kvinnor känner att livet
förlorar mening och de frågar sig själva om de fortfarande är en kvinna
(Cabness 2010; Gonzales 2000; La Cruz et al. 2013; Nancy & Phillips 2000).
Bakgrund
Orsaker till hysterektomi
Hysterektomi utförs vanligtvis för att behandla cancer eller lindra långvariga
sjukdomar som onormal uterin blödning eller bäckensmärta som inte kunnat
behandlas med annan konservativ behandlingsform (Mazmanian 1999).
Den vanligaste orsaken till att utföra en hysterektomi är att det finns en
tillväxt i vävnaden. Ibland kan den vara cancerogen, men oftast är det myom
som orsakar kronisk smärta, oregelbundna eller kraftiga blödningar, eller
urin- eller tarmproblem. Den näst vanligaste orsaken till en hysterektomi är
endometrios. Detta tillstånd innebär att det finns tillväxt av livmoderslemhinna i annan vävnad, oftast i äggstockar, på äggledare eller på stödjande
ligament. Den tredje vanligaste orsaken till att kvinnor genomgår
hysterektomi är livmoderframfall. Detta innebär att livmodern faller ner och
buktar ut genom slidöppningen eftersom omgivande stödjande muskulatur
eller ligament har försvagats (Mazmanian 1999).
Olika typer av hysterektomi
Laparoskopisk hysterektomi kan indelas i tre undergrupper: laparoskopisk
assisterad vaginal hysterektomi, laparoskopisk subtotal hysterektomi och total
laparoskopisk hysterektomi. Fördelen med en vaginal hysterektomi är att
kvinnan snabbare kan återgå till normal aktivitet, har mindre risk att drabbas
av infektion och feber postoperativt samt har kortare sjukhusvistelse jämfört
med abdominal hysterektomi (Goolab 2013).
Vid en laparoskopisk hysterektomi kan man se samma fördelar som vid
vaginal hysterektomi, dessutom får kvinnan mindre blodförlust och sänkning i
blodvärdet jämfört med abdominal hysterektomi. Dock har studier visat att
laparoskopisk hysterektomi medför större risk att skada urinblåsan eller
urinledarna och kräver längre operationstid. Abdominal hysterektomi kräver
ett relativt stort snitt i buken och är associerat med flertalet nackdelar jämfört
med vaginal- eller laparoskopisk hysterektomi. Det är högre risk för infektion
postoperativt och det tar längre tid att återgå till normal aktivitet (Clayton
2006; Flam & Lundberg 2007; Goolab 2013).
Konsekvenser av hysterektomi
En hysterektomi kan medföra olika fysiska följder beroende på vilket ingrepp
som utförts. Vid äggstocksbevarande ingrepp kvarstår hormonproduktionen
vilket innebär att kvinnan fortsatt kan uppleva sin menstruationscykel. Dock
upphör menstruationsblödningarna och kvinnan kan inte bli gravid.
Hysterektomi med salpingooforektomi innebär att kvinnans
hormonproduktion upphör och hon kan få klimakteriska bortfallssymtom,
2
menstruationen upphör och kvinnan kan inte bli gravid. Klimakteriet är en
omställning både fysiskt och psykiskt. Östrogenbristen är det som ger symtom
till exempel svettningar, vallningar, huvudvärk och hjärtklappning. Besvären
varierar i intensitet och tid, vissa får inga symtom. Hormonbehandling (HRT)
innebär att kvinnor tillförs östrogen. Detta tenderar att lindra
östrogenbristsymtom som svettningar och vallningar. Behandlingen kan göra
stor skillnad för livskvaliteten hos kvinnor (Borgfeldt et al. 2010, 158-159, 161,
311-312).
Kvinnors upplevelser av hysterektomi samt sjuksköterskans roll
Den främsta anledningen till att kvinnor väljer att utföra hysterektomi visar
sig vara deras fysiska upplevelse före ingreppet. Sjukdomstillstånd som
cancer, endometrios, överdriven menstruationsblödning och fibrösa tumörer
ses som motiv för ingreppet. Preoperativt rapporterade kvinnor i en studie
fysiska symptom som extrem smärta, långa perioder med kraftig blödning och
extrem fatigue (Cabness 2010; Mingo, Herman & Jasperse 2000). De
känslomässiga upplevelserna preoperativt beskrev kvinnor som irritation,
humörsvängningar, depression och rädsla. Kvinnors sociala liv begränsades
relaterat till dessa beskrivna symtom. Kvinnor påverkas också postoperativt.
De kände sig lättade, upplevde sig vara mer avslappnade och lugna, hade
mindre humörsvängningar och kände sig mindre nedstämda. En del kände sig
deprimerade, arga och ensamma. De upplevde sorg över att inte få barn, sorg
över att åldras, de beskrev det ”som en del av mig var borta”. Kvinnor
upplevde att deras sociala liv blev bättre efter hysterektomi. De upplevde sig
vara mer sociala och expansiva, hade mer energi att umgås med andra och de
önskade mer kontakt med vänner och familj (Cabness 2010).
Sjuksköterskors grundläggande ansvar är att främja hälsa, förebygga sjukdom,
återställa hälsa och lindra lidande. Patienter ska bli bemötta med respekt och
har rätt att göra egna val. Sjuksköterskor har ansvar för att förmedla tillräcklig
information och kunskap till patienter (Svensk Sjuksköterskeförening 2014, 34). Kvinnor beskriver hur de upplevde rädsla när de inte fick tillräcklig
3
information om vad som skulle hända i samband med hysterektomin (La Cruz
et al. 2013).
För att kunna ge kvinnor den bästa vården vid en hysterektomi, måste
sjuksköterskor vara beredd att möta kvinnornas psykiska behov såväl som de
kliniska behoven. Forskaren som arbetat nära patienter som genomgått
hysterektomi beskriver hur hon upplevde det när hon själv hamnade på den
andra sidan av vården -patientsidan, då hon själv genomgick en hysterektomi.
Hon beskriver att hon väl kände till de tekniska aspekterna av vården som hon
skulle få men vad hon inte hade tänkt på var hur viktig sjuksköterskornas
förståelse av de psykiska behov som patienterna hade (Mazmanian 1999).
”What I didn't fully realize was how important it was for nurses to tend to
the emotional needs of patients, as well.” (Mazmanian 1999).
Förlust av funktioner till följd av skada eller sjukdom kan hota centrala värden
och därmed bli belastande för personen (Jahren Kristoffersen 2005, 213).
Kvinnor berättade att de inte fick råd från vårdpersonalen eller blivit
förberedda på hur de skulle hantera tillfrisknandet när de kom hem efter
utförd hysterektomi (Webb & Wilson-Barnett 1983).
En person som haft en känsla av att vara nära döden och drabbats av en akut
sjukdom eller allvarlig skada, kan påverkas på olika sätt i livets fortsättning.
Det kan stärka personen att hantera hotande situationer i framtiden, men det
kan även påverka personen så att denne blir sårbar i hotande situationer
(Jahren Kristoffersen 2006, 76). Kvinnor upplever att det kan vara svårt att
prata om dessa upplevelser då det har en stark emotionell koppling (La Cruz
et al. 2013).
Motiv och syfte
Hysterektomi är ett vanligt förekommande gynekologiskt ingrepp. Att
genomgå en hysterektomi kan medföra både fysiska, psykiska och
psykosociala konsekvenser för kvinnor.
4
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras hälsa som: ”ett tillstånd
av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande.” (svensk
sjuksköterskeförening 2008, 5). I omvårdnadsarbetet är det därför viktigt att
se till alla dessa delar för att patienterna ska uppnå hälsa. Det är av vikt att
sjuksköterskan har kunskap och förståelse om kvinnors upplevelser i
samband med en hysterektomi, detta för att optimera bemötandet och
omvårdnaden av dessa kvinnor.
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att
ha genomgått hysterektomi.
Metod
Denna studie gjordes som en litteraturstudie. Syftet var att beskriva kvinnors
upplevelse av genomförd hysterektomi och därför valde författarna att
använda kvalitativa artiklar i studien. En kvalitativ forskningsansats bygger på
att forskaren vill få en så fullständig bild som möjligt av patientens upplevelse
(Olsson & Sörensen 2011, 100).
Sökmetoder
I studien användes vetenskapliga artiklar som svarade på litteraturstudiens
syfte. Sökningar gjordes i CINAHL, PubMed och Medline. Mesh användes för
att hitta relevanta sökord. Sökord som användes var: hysterectomy,
hysterectomy*, experience, experience*, after, ”patients experience*”,
”women* experience*”, ”Hysterectomy/nursing”, ”Hysterectomy/psychologi”,
perceptions, recovery from hysterectomy, undergo hysterectomy, decision
making. Dessa sökord kombinerades med varandra på olika sätt. När det var
möjligt begränsades sökningen med peer reviewed. Användning av booleska
operatörer som AND och OR samt trunkering användes för att utöka
sökningarna i databaserna. Boolesk sökteknik används för att kombinera olika
söktermer och se deras samband. Trunkering innebär att ett
trunkeringstecken placeras bakom en ordstam. Syftet med trunkering är att få
5
med ordets alla böjningar och därmed utvidga sökningen (Östlund 2012, 6869). Sökningen redovisas (bilaga 1, tabell 1).
Urval
Inklusionskriterier var att deltagarna i studierna var kvinnor som hade
genomgått hysterektomi. De skulle vara fyllda 18 år. Litteraturen som
användes var kvalitativ forskning och skriven på engelska språket. Artiklar för
inklusion skulle ha genomgått akademisk granskning (peer reviewed). I
studien exkluderas kvinnor under 18 år samt studier som ej var empiriska
eller där mäns upplevelser stått i fokus då hustrun genomgått hysterektomi.
Författarna valde ett strategiskt urval. Detta innebar att deltagarna hade
upplevt fenomenet som avsågs undersökas i litteraturstudien. För att få en
bred och varierad bild av fenomenet försökte författarna att få en variation i
bland annat ålder och etnisk bakgrund hos deltagarna (jfr. Henricson &
Billhult 2012, 134).
De artiklar som valdes ut svarade an mot studiens syfte. I första urvalet (urval
1) av artiklar lästes titel och abstrakt och de artiklar som var mest intressanta
för litteraturstudien valdes ut för fördjupad granskning av resultatdelar (urval
2). De artiklar vars resultat svarade bäst på litteraturstudiens syfte valdes ut
för analys (urval 3) (bilaga 1, tabell 1). Samtliga utvalda artiklar
kvalitetsgranskades enligt Olsson och Sörensens (2011, 285) bedömningsmall
för studier med kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning redovisas (bilaga 2,
tabell 2).
Analys
Artiklarna analyserades med inspiration av metasyntes. Denna metod
användes för att sammanställa och tolka tidigare kvalitativa studiers resultat
för att sedan forma en ny helhet (jfr. Lindahl & Juhl 2014, 32). Resultaten från
artiklarna lästes upprepade gånger för att få en uppfattning om helheten och
6
granskades av båda författarna var för sig. Data som svarade mot
litteraturstudiens syfte antecknades. Under granskningen skrev författarna
ned upplevelser och känslor som kvinnorna beskrev i studierna. Därefter
diskuterade och jämförde författarna sina noteringar. Detta gjordes för att
undvika feltolkning och öka trovärdigheten. Insamlad data lästes igenom
upprepade gånger, analyserades och efter konsensusdiskussioner kunde datan
sammanföras under två teman (jfr. Forsberg & Wengström 2013, 170). Dessa
teman var; Bemötandets olika ansikten och Förändrad men ändå kvinna. Data
som understödde respektive tema lästes sedan igenom ytterligare flera gånger
och analyserades. Efter konsensusdiskussioner kunde dessa data inordnas i
fyra subteman (tabell 4). Samtliga delar i litteraturstudien har analyserats
tillsammans och texten har skrivits gemensamt för att få en enhetlig text och
sammanhang.
Forskningsetik
Forskningen ska kunna utföras med respekt för människovärdet, mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter för att godkännas. Artiklarna
kvalitetsgranskades för att se att de följde de etiska riktlinjer som finns för
humanforskning. Författarna valde artiklar som blivit godkända av en etisk
kommitté eller förde ett etiskt resonemang, vilket innebär att deltagarna fått
tydlig information om studien samt gett sitt medgivande att delta (jfr. Olsson
& Sörensen 2011, 86).
7
Resultat
Tabell 4. Översikt över teman och subteman.
Tema
Subtema
-
Bemötandets olika ansikten
Bemötandet känns som ett
lugn i stormen
-
Bemötandet som last på
bördan
Förändrad men ändå kvinna
Förbättrad hälsa ger makt
över livet
-
Sexualitet och fertilitet - en
pendling mellan gott och ont
Bemötandets olika ansikten
I flera av de utvalda studierna beskrivs patienternas upplevelse av
bemötandet. Bemötandet i samband med hysterektomi beskrivs som varierat
och personbundet. Texten kunde efter noggrann analys sammanföras till
temat; Bemötandets olika ansikten, som understöds av två subteman.
Bemötandet känns som ett lugn i stormen
Studier beskrev kvinnors behov av information, stöd samt deltagande i beslut
genom hela operationsprocessen. Kvinnor upplevde att de fått god vård. De
beskrev att de också fått adekvat information och stöd från vårdgivare (Wade
et al. 2000; Williams & Clark 2000). Kvinnor uppgav initialt att de var nöjda
med informationen de fått angående deras problem, alternativa lösningar på
problemen samt för- och nackdelar med dessa. Kvinnor beskrev sina läkare
som omsorgsfulla, omhändertagande och genuina. Vidare beskrev de att
vårdpersonalen förklarade hela processen samt svarade på frågor (Uskul et al.
2003, Wade et al. 2000).
”The doctor explained me everything,” ”He was very detailed,”
8
(Uskul et al. 2003, 60).
Kvinnor upplevde hysterektomin som positivare om deras anhöriga varit
delaktiga genom processen, detta stöd ansåg också kvinnorna var det
viktigaste inför hysterektomin (Uskul et al. 2003; Williams & Clark 2000; Wu
et al. 2014). De flesta upplevde att deras partner var stödjande och positiva till
hysterektomin. Då detta stöd fanns i kvinnornas omgivning kunde de
acceptera att livmodern inte längre hade någon betydelse, då de inte
planerade att ha fler barn (Wu et al. 2014).
”He has always been supportive of what I wanted to do.”
(Williams & Clark 2000, 20).
Bemötandet som last på bördan
Kvinnor upplevde att de fått otillräckligt stöd i samband med sin
hysterektomi. Förmedling av kunskaper var bristfällig kring det kirurgiska
ingreppet, alternativ kirurgi, olika typer av hysterektomi, kvinnans anatomi
och fysiologi samt eventuella följder (Wade et al. 2000; Williams & Clark
2000; Uskul, 2003). Även om kvinnor uppgav att de insisterat på att
diskutera hysterektomi så vägrade en del läkare detta. Kvinnor beskrev att de
fick söka information på egen hand via internet. En kvinna uppgav att läkaren
inte gav svar på någon av hennes frågor (Uskul 2003; Williams & Clark 2000).
Kvinnor ansåg att de inte blivit tillräckligt förberedda på de psykiska följderna
som kan uppstå i samband med hysterektomi. Även om de fick information så
ansåg de att den inte var adekvat eller tillräcklig. Flera upplevde även att deras
önskemål ofta ignorerades av vårdpersonalen. Det visade sig att kvinnor var
tvungna att kämpa för att få genomgå hysterektomi. Vissa kvinnor genomled
månader eller år av smärta och obehag innan de slutligen fick göra en
hysterektomi (Wade et al. 2000).
9
Förändrad men ändå kvinna
Att genomgå en hysterektomi påverkar kvinnan både fysiskt, psykiskt och
socialt. Det är viktigt att se till alla dessa delar då det påverkar den totala
hälsan. Data som understödjer temat handlar om hur kvinnor upplever den
postoperativa fasen och detta sammanfördes till temat; Förändrad men ändå
kvinna, som understöds av två subteman.
Förbättrad hälsa ger makt över livet
Symtomen de flesta kvinnor beskrev preoperativt var smärta och kraftiga,
oregelbundna blödningar (Pearce et al. 2014; Uskul et al. 2003; Williams &
Clark 2000; Wu et al. 2014). Andra fysiska symtom som beskrevs var smärtor
i bäckenbotten, problem med urinblåsan, konstant trötthet och svaghet till
följd av anemi. Dessa symtom kunde pågå under flera år (Uskul et al. 2003;
Williams & Clark 2000). Majoriteten av kvinnor upplevde förbättring av sin
fysiska hälsa efter hysterektomin (Augustus 2002; Pearce et al. 2014).
Kvinnorna ansåg generellt att hysterektomin ledde till en befrielse från
symtom (Uskul et al. 2003). De upplevde att de inte behövde utstå smärta och
pinsamheter, kunde leva ett friare liv och slippa planera sin vardag efter
blödningar och smärtor. Kvinnor kände sig gladare bland annat över friheten
att kunna använda vilka kläder de ville. Kvinnor beskrev att de kände sig mer
energiska och ville återuppta träningen igen. De omdefinierade sina kriterier
för fysisk attraktion, att gå ner i vikt var inte längre det viktigaste utan snarare
att se pigg ut (Augustus 2002; Pearce et al. 2014).
“I actually quite enjoy not getting my periods, I have to say. Really it’s
actually heaven. The first 2 days of my periods, I could drown a small
nation. I would bleed that much. It got to the point where I actually didn’t
even like going out in case it sort of leaked through.”
(Elmir 2014, 513).
Kvinnor beskrev återhämtningen i den postoperativa fasen. Kort efter
hysterektomin var kvinnor främst oroliga över de fysiska symtom de
upplevde. Majoriteten beskrev att de mådde bra men några klagade över
10
trötthet, ömhet och smärta. En kvinna beskrev de första dagarna som ett
helvete. Kvinnor uppgav dock att de kände sig bättre än förväntat
(Linenberger & Cohen 2004). Kvinnor beskrev att de återhämtade sig bra
fysiskt men upplevde att de fick kämpa med det psykiska återhämtandet. De
hade labila känslor och kände sig ledsna och nedstämda. Kvinnor upplevde att
det var svårt att gå vidare då det var en pågående kamp att hantera det faktum
att de genomgått en hysterektomi. Ena stunden kunde de känna sig vid gott
mod för att i nästa stund känna sig olyckliga (Elmir et al. 2012; Linenberger &
Cohen 2004; Wade et al. 2000).
”I feel like I’m on a roller coaster”
(Linenberger & Cohen 2004, 353).
Kvinnor uppgav att de hade hört myter om hur de skulle uppleva tiden efter
hysterektomi, att de skulle bli stympade, de skulle få ett hål och att kvinnan
skulle förändras som person. Relationer skulle påverkas, partnern skulle
lämna kvinnan eller äktenskapet skulle ta slut som följd av hysterektomi
(Merighi et al. 2012; Wu et al. 2014).
Det fanns en variation i hur kvinnor uppfattade mäns attityder gällande
hysterektomi, detta mönster kunde ses i vissa etniciteter. Det fanns kvinnor
som upplevde negativa attityder hos partnern. De upplevde att partnern hade
en negativ syn på kvinnor som genomgått hysterektomi, kvinnorna menade
att detta påverkade relationen mellan dem. Dessa attityder tycktes komma av
att kvinnan förlorat förmågan att bli gravid. Kvinnor hade hört män påpeka
att kvinnan inte längre var en “hel” kvinna efter en hysterektomi. Detta bidrog
till att kvinnor försökte hemlighålla hysterektomin och vågade inte erkänna
vad de genomgått vilket i sin tur innebar en känslomässig påfrestning med
rädsla för att bli övergiven och ensam (Augustus 2002; Williams & Clark
2000).
En tid efter hysterektomin upplevde kvinnor att de gått vidare och fått en ny
mening med livet, ökat självförtroende och självkänsla. De beskrevs som
självständigare, fått ökad medkänsla, visade mer intresse för andra och kände
11
sig inte lika begränsade i det sociala livet. Kvinnor återfick frihet till att utföra
vardagliga aktiviteter som att träna och resa. För att öka livskvaliteten tyckte
kvinnor att det var av vikt att återgå till att vara aktiva, att arbeta och göra
saker de tidigare inte gjort (Elmir 2014; Linenberger & Cohen 2004; Merighi
et al. 2012). Kvinnor upplevde oro över hur andra människor såg på dem. De
beskrev hur de försökte ’klä ner sig’ för att visa mindre av sin kropp offentligt.
De försökte kontrollera vikt och utseende med hjälp av kost och fysisk
aktivitet (Pearce et al. 2014).
Sexualitet och fertilitet – en pendling mellan gott och ont
Myter kring hur hysterektomi påverkar kvinnans sexualitet kan påverka hur
kvinnan själv uppfattar sin operation. Kvinnor berättade att de hade negativa
förväntningar om att hysterektomi hade lett till försämring av deras sexuella
funktion och lust. Inför hysterektomi trodde kvinnor att deras sexuella
identitet skulle påverkas. Kvinnor var rädda att förlora samhörighet, sin
partner, sitt sexuella begär och att de skulle ses som oattraktiva för män
(Augustus 2002; Merighi et al. 2012; Uskul et al. 2003).
”… they said I’d be like a man, that I was not going to have a good sexlife”
(Merighi et al. 2012, 611).
Fysiska förändringar i kvinnans sexuella respons har noterats frekvent, dessa
visade sig som förändrad orgasm, längre tid för upphetsning, minskad lust
och vaginal torrhet (Wade et al. 2000). Många kvinnor var dock förvånade
över att sexuallivet var oförändrat eller märkbart förbättrat. De beskrev att de
hade kvar sexlusten och de kunde njuta mer av sex när de var fria från smärta
och obehag. Kirurgin hade ingen negativ påverkan på deras sexuella liv med
deras partner, make. Kvinnor upplevde också lättnad över att de inte behövde
oroa sig kring preventivmedel och menstruation (Augustus 2002; Elmir 2014;
Merighi et al. 2012; Pearce et al. 2014; Williams & Clark 2000).
Kvinnor som genomgått akut hysterektomi beskrev att de var tacksamma att
ha överlevt en livshotande situation och såg detta som en ögonöppnare. De
12
omvärderade livet och började uppskatta det som de redan hade i livet. De
funderade över hur deras liv sett ut tidigare och började omorganisera och
anpassa sig till hur livet förändrats. Kvinnor upplevde det som ett privilegium
att tidigare ha fått barn. Dock kände kvinnor dagligen stor sorg, smärta och
förlust inför vetskapen om att de aldrig kommer att kunna bli gravida.
Kvinnor kunde också känna ilska, frustration och sorg. Det kunde vara svårt
att umgås och glädjas med gravida vänner eller anhöriga. Kvinnor frågade sig
ofta ‘varför just jag’. Några övervägde till och med att ta sitt liv (Elmir 2014;
Elmir et al. 2012; Wade et al. 2000). En del kvinnor såg adoption som en
möjlig lösning för att uppfylla önskan om en komplett familj. De beskrev detta
som en positiv möjlighet att få ytterligare ett barn till familjen, i synnerhet om
de kände behov att ge sina barn syskon (Elmir 2014).
“I felt like killing myself! It hurt too much to live with what had happened”
(Elmir et al. 2012, 233).
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha
genomgått hysterektomi. I analysen framträdde två teman; Bemötandets olika
ansikten och Förändrad men ändå kvinna. Dessa teman underbyggdes av fyra
subteman.
Resultatdiskussion
Under temat; Bemötandets olika ansikten, framkom att kvinnor kände behov
av stöd och information från vårdpersonal. Resultatet visar att bemötandet
upplevdes som tillfredsställande då kvinnor fick detta tillgodosett. I en studie
framkom att kvinnor som fått strukturerad information preoperativt upplevde
ökad tillfredsställelse under behandlingsprocessen och återhämtade sig
snabbare jämfört med kvinnor som fått ostrukturerad information
(Lookinland & Pool 1998). Kvinnor angav att det var tillfredsställande när
vårdpersonal förklarade hela processen samt svarade på frågor. Kvinnor
13
upplevde vårdpersonal som omhändertagande och omsorgsfulla. Liknande
resultat framkom i studier av Johansson, Oléni och Fridlund (2002) samt
Eriksson och Svedlund (2007) som visar att patienter upplevde
tillfredställande vård då det fanns en tydlig kommunikation mellan dem och
vårdaren. De betonade även att adekvat information ökade förståelsen.
Känslan av att vara omhändertagna upplevdes positivt. Detta i kombination
med tillfredsställande information och öppen kommunikation skapade
förtroende till vårdpersonal. Travelbee (1971, 93) menar att kommunikation
har en central betydelse och betraktas som ett av sjuksköterskans viktigaste
redskap för att tillgodose patientens behov. I litteraturstudiens resultat angav
kvinnor att förmedling av kunskap och stöd från vårdgivare var bristfällig.
Detta kan även ses i studier av Webb (1986) och Henshaw (2001) som fann att
kvinnor som genomgått hysterektomi ansåg att sjukvårdspersonal inte givit
dem tillräcklig information kring operationen, dess effekter samt hur de skulle
hantera återhämtningen. Liknande resultat framkom i en studie av Galavotti
och Richter (2000) som visade att kvinnor önskade mer information om
behandlingsalternativ samt önskade att information och kommunikation
skulle ha varit mer adekvat relaterat till situationen. Henshaws (2001) studie
visade att kvinnor inte är en homogen grupp utan har olika behov av
information. Det framkom att detta varierande behov av information kunde
relateras till vilken klass kvinnorna tillhörde. Dock uppgav kvinnor från alla
klasser att de inte var nöjda med informationen kring
återhämtningsprocessen. Kvinnorna upplevde att sjuksköterskorna var
stressade och upptagna med andra arbetsuppgifter och därmed inte hade tid
att tillgodose den information kvinnorna behövde. Idag är det vanligt att
sjuksköterskor är stressade i arbetet vilket litteraturstudiens författare anser
påverkar omvårdnaden och relationen till patienten. Sjuksköterskans stress
blir uppenbar på så vis att sjuksköterskan inte har tid att sätta sig ned hos
patienten och prata ostört. Detta kan påverka patienten i den bemärkelsen att
hon undviker att ställa frågor då hon inte vill vara till last när hon ser att
sjuksköterskan är stressad. Resonemanget understöds av resultatet från en
studie av West, Barron och Reeves (2005) som visade att sjuksköterskor
rapporterade att tidsbrist påverkade deras förmåga att ge patienter det fysiska
och psykiska stöd de behövde.
14
Kvinnor i denna studie kände att de blev ignorerade av vårdpersonal. De fick
utstå smärta och lidande i flera år och var tvungna att kämpa för att få
möjlighet att genomgå hysterektomi. Eriksson och Svedlund (2007)
rapporterar att patienter upplevde att de var tvungna att kämpa för att få
adekvat vård. De fann att kvinnor inte blev betrodda eller tagna på allvar av
vårdpersonal, vilket fick dem att känna sig maktlösa. Att bli ignorerad från
vårdpersonal kan skapa större lidande både fysiskt och psykiskt. Upplevelser
av bemötande är individuella och kan upplevas olika från person till person,
därför är det viktigt för sjuksköterskan att i samband med hysterektomi sätta
sig in i kvinnans situation där hon befinner sig där och då. Genom detta
handlingssätt kan sjuksköterskan visa empati (Travelbee 1971, 136).
Resultatet i litteraturstudien visar vidare att kvinnor upplevde
hysterektomiprocessen som positivare då anhöriga var delaktiga och
stödjande. Studier bekräftar detta resultat då kvinnor rapporterade att
stödjande familj och vänner gav dem viss tröst och stöd i processen, detta
innebar att kvinnan kände trygghet och styrka. Sjuksköterskans viktiga roll i
processen som ett stöd för familjen har således belysts i flera studier (Askew &
Zam 2013; Galavotti & Richter 2000). Även Stover Leske (1998, 168) menar
att närståendes delaktighet utgör en skyddande faktor i hanteringen av stress
och förändringar i livet och hjälper i den svåra stunden.
Kvinnor i vissa etniska grupper upplevde känslomässig påfrestning då deras
partner hade en negativ inställning till hysterektomi. Liknande resultat
framkom i en studie av Galavotti och Richters (2000) där kvinnor uppfattade
att män hade negativa åsikter kring hysterektomi, att detta skulle göra
kvinnan mindre kvinnlig och åtråvärd. De flesta kvinnor trodde att dessa
attityder berodde på rädsla och bristande kunskap hos männen.
Litteraturstudiens författare anser att det kan finnas varierade synsätt på vad
kvinnlighet är, relaterat till kulturer som skapats i olika etniska grupper.
Begreppet kultur innebär en grupp människor som bland annat delar
värderingar och normer, vilket innebär att människors livsstil och relation till
andra påverkas av kulturen. Dock är det viktigt att förstå att en persons
beteende inte enbart kan relateras till dess kultur och etniska ursprung.
15
Därför är det viktigt att sjuksköterskan ger individuell omvårdnad och inte
endast ser utifrån det etniska ursprunget personen kommer ifrån (jfr. Jirwe,
Momeni & Emami 2009, 456). Därmed bör sjuksköterskan även väga in till
exempel ålder, tidigare graviditeter och sociala faktorer som viktiga aspekter i
omvårdnaden.
I data som understödde temat; Förändrad men ändå kvinna, framkom att
kvinnor upplevde befrielse från tidigare symtom. De fick ett friare liv både
fysiskt och psykiskt då de inte längre behövde planera sina liv efter blödningar
och smärtor. Detta framkom också i studier av Rannestad et al. (2001) och
Garry (2005) som menar att hysterektomi lindrar symtom och därmed
förbättrar den allmänna hälsan och livskvaliteten hos kvinnor som lider av
gynekologiska besvär.
Litteraturstudiens resultat visar att kvinnor upplevde att den psykiska
återhämtningen var svårare att hantera än den fysiska. Kvinnor beskrev labila
känslor, ena stunden var de lyckliga och i nästa nedstämda och ledsna. Det var
svårt att hantera alla känslor som uppkom och de hade svårt att gå vidare. I en
studie framkom att det vanligaste tillståndet visade sig vara depression.
Vidare upplevdes också oro och ångest (Khastgir, Studd & Catalan 2000). I en
annan studie visade resultaten att majoriteten av kvinnor rapporterade
signifikant mindre psykiska och depressiva symtom efter att de genomfört
hysterektomi jämfört med innan (Flory et al. 2006). Hur en person hanterar
känslor som uppkommer i samband med sjukdom kan bero på tidigare
händelser i livet hos den enskilde individen. Kvinnor kan uppfatta tiden före
och efter en hysterektomi väldigt olika. Travelbee (1971, 97-98) beskriver att
det är av vikt att sjuksköterskan har kännedom om patientens tidigare
sjukdomshistoria och vad patienten har genomgått tidigare i livet. Att lära
känna kvinnan är därför ett viktigt instrument för sjuksköterskan för att
främja kvinnans förmåga att hantera sin situation.
I litteraturstudiens resultat framkommer att kvinnor fann ny mening i livet
efter att de genomgått hysterektomi. Travelbee (1971, 162) menar att sökandet
efter mening är en del av människans natur. Mening kan inte förmedlas från
16
en annan människa utan personen själv måste upptäcka denna. En person
upplever mening när denne känner ett värde hos sig själv och betydelse för
andra, därmed behöver personen stöd i sökandet efter mening. Antonovsky
(2005, 198) skriver att förmågan att hantera påfrestningar kan bero på
personens känsla av sammanhang (KASAM). Hög grad av KASAM skapar
bättre förutsättning att möta de utmaningar en person kan ställas inför och se
dessa som meningsfulla, begripliga och hanterbara. Med detta i åtanke kan
sjuksköterskan hjälpa patienten med dessa utmaningar. För att skapa
begriplighet kan sjuksköterskan se över hur kunskap förmedlas till patienten.
Hanterbarhet kan sjuksköterskan hjälpa patienten att skapa genom att
förbereda patienten på hur hon ska hantera motgångar och oförutsägbara
händelser. Meningsfullhet kan bättre uppnås om sjuksköterskan gör patienten
delaktig i sin sjukdomssituation (jfr. Skärsäter 2009, 728-729).
Litteraturstudiens resultat visar även att kvinnor ställde sig frågan ’varför just
jag’. Detta menar Travelbee (1971, 66) kan bero på att personen inte kan
acceptera situationen och upplever den orättvis vilket kan skapa lidande för
personen.
Litteraturstudiens resultat visar att kvinnor upplevde oro över hur
hysterektomin skulle påverka deras sexuella identitet. Askew och Zam (2013)
samt Wagner et al. (2005) belyser på samma sätt att kvinnor hade rädslor
kring hur hysterektomi skulle förändra deras sexliv. I litteraturstudien
framkom att kvinnor upplevde att deras sexliv var oförändrat eller förbättrat
efter hysterektomin. Detta kan även ses i flera studier av Askew och Zam
(2013), Greenwald och McCorkle (2008) samt Roovers et al. (2003). I
litteraturstudiens resultat framkom även att kvinnor upplevde negativa
konsekvenser i sexlivet efter operationen. Detta fynd framkom också i en
studie där kvinnor upplevde att de förlorat den sexuella lusten efter
operationen, upplevde problem med att få orgasm samt samlagssmärtor till
följd av bristande upphetsning och lubrikation (Peterson et al. 2010). Vid
sjukdom kan den sexuella lusten förändras. Information och kunskap om
varför dessa förändringar sker bör förmedlas till patienten men även till
dennes partner (Hulter 2009, 707). Det är därför viktigt att som sjuksköterska
17
ta upp och våga prata om sexualitet då detta är en viktig del i människans
hälsa.
Kvinnor i denna studie upplevde sorg och smärta över vetskapen att de aldrig
mer kan få barn. Studier fann samma resultat det vill säga att kvinnor
generellt såg positivt på vad operationen medfört, men de upplevde sorg över
det faktum att inte längre kunna få barn (Farquhar et al. 2006; Ferroni &
Deeble 1996). Förmågan att skaffa barn och bilda familj ses som en del av
livet. Förlust av denna förmåga kan därför upplevas som ett hot och därmed
orsaka lidande. Ju större betydelse det man förlorar har, desto starkare
lidande kan uppkomma (jfr. Jahren Kristoffersen 2006, 28). Med detta i
åtanke kan lidande variera från person till person beroende på var i livet
personen befinner sig, exempelvis relaterat till ålder, civilstatus och om de har
barn sedan tidigare. Författarna anser att en kvinna som planerar att skaffa
barn kan uppleva större lidande jämfört med en kvinna som har barn sedan
tidigare eller inte vill ha barn. Det lidande som förknippas med identitet och
förlust till exempel att vara kvinna, att känna sig stympad eller att inte känna
sig ”hel” kan dock vara detsamma oavsett om kvinnan vill få barn eller inte.
Metoddiskussion
Författarna valde att göra en kvalitativ litteraturstudie då syftet var att
beskriva kvinnors upplevelse av att ha genomgått hysterektomi. Valet av
metod styrs av studiens syfte. Författaren försöker fördjupa sig i texter och
intervjuer för att fånga innebörd och tolkningar (Olsson & Sörensen 2011, 5455).
För att värdera kvaliteten på kvalitativ forskning är trovärdighet, pålitlighet,
bekräftelsebarhet och överförbarhet viktiga begrepp. Detta kan innefatta att
författarna har belyst forskningsproblemet ur flera synvinklar samt att urval
och datainsamling är noga beskrivet (Wallengren & Henricson 2012, 487488).
18
Artiklarna som valdes ut var publicerade i olika delar av världen. Även om de
flesta var från USA och inte någon var publicerad i Norden, anser författarna
att resultatet är överförbart. Då deltagarna har olika etnisk bakgrund, social
situation, ålder och civilstatus leder detta till en mångfasetterad bild av
kvinnornas upplevelser. Författarna reflekterar också kring att resultatet
möjligen sett annorlunda ut om en viss åldersgrupp hade studerats. Dock har
författarna fokuserat på fenomenet och studiens syfte och därmed inte jämfört
skillnader och likheter mellan åldersgrupper. Det faktum att hysterektomi är
en stor operation som medför genomgripande förändringar i kvinnans liv
innebär det att kvinnors upplevelser i samband med hysterektomi i hög grad
kan vara överförbara mellan kulturer.
Författarna har inspirerats av metasyntes som metod för att analysera data i
litteraturstudien. Metasyntes innebär att texten i de olika studierna analyseras
och utifrån det skapas synteser av kunskap. Genom att belysa mönster av
likheter och olikheter av upplevelser kan resultatet medföra mer kunskap som
är användbar i omvårdnadsarbete (Forsberg & Wengström 2013, 156).
Författarna har läst och analyserat texterna var för sig och sedan diskuterat
tillsammans för att undvika feltolkningar. Detta för att inte över- eller
underskatta artiklarnas resultat. En svaghet med litteraturstudien kan vara
författarnas språkliga begränsningar då samtliga artiklar var skrivna på
engelska och detta kan ha lett till feltolkningar vid översättning. För att
undvika feltolkning har författarna översatt artiklarna textnära och sedan
granskat varandras översättningar. Begränsningar i det engelska språket kan
även innebära att artikelsökningarna blivit snäva och kan ha lett till att
relevanta artiklar missats. Då författarna haft begränsad tid samt begränsad
metodkunskap i att utföra litteraturstudier kan detta ha medfört att studien
inte är lika genombearbetad jämfört med om mer tid funnits. Författarna
anser trots detta att resultatet som framkommit är tillförlitligt. Arbetet med
litteraturstudien bygger på redan genomförd forskning och urvalet av artiklar
för inklusion i analysen utfördes i tre steg.
I en vetenskaplig studie är det viktigt att ha tydliga inklusions- samt
exklusionkriterier. Detta ökar möjlighet för repeterbarhet för studien (Olsson
19
& Sörensen 2011, 112). Författarna har försökt att ta hänsyn till detta genom
att välja studier där metod och resultat varit tydligt beskrivna, vilket
underlättar jämförelser artiklar emellan.
Tio artiklar användes i litteraturstudiens analys. Sex av artiklarna bedömdes
vara av hög kvalitet och de resterande fyra bedömdes vara av medelgod
kvalitet. Vetenskaplig kvalitet graderas enligt hög-, medel- eller låg kvalitet.
Artiklar med hög kvalitet bedömdes ha starkt bevisvärde och inkluderades i
första hand. Trots att en studie bedömdes ha medelgod kvalitet inkluderades
denna då den kunde tillföra värde till resultatet (jfr. Forsberg & Wengström
2013, 116).
Då författarna är oerfarna att kvalitetsgranska artiklar, kan bedömning ha
påverkat vilken gradering en artikel fått. För att få så säker bedömning som
möjligt har författarna tagit hjälp av litteratur samt tagit stöd av sin
handledare. Även om tydliga begränsningar funnits i denna studie bedöms att
syftet med studien kunnat besvaras.
Forskningsetisk diskussion
Författarna till litteraturstudien var noga med att se till att artiklarna var
etiskt granskade och godkända. Om detta saknades kontrollerade författarna
att ett etiskt resonemang fördes. Detta medförde att det vetenskapliga värdet
ökade (jfr. Wallengren & Henricson 2012, 492).
De artiklar som valdes ut till litteraturstudien använde sig främst av
intervjuer. Detta var ett sätt att få mer information om deltagarnas
upplevelser, men det kan även innebära risker så som att undersökaren
påverkar deltagaren (jfr. Kjellström 2012, 85). Författarna anser att intervjuer
är en fördelaktig metod då undersökaren vill beskriva ett upplevt fenomen.
Forskaren kan fånga upp det deltagaren säger, ställa följdfrågor och därmed få
en tydligare bild och djupare förståelse. I några av de utvalda artiklarna
användes enkäter med öppna frågor. Detta kan vara positivt i den
bemärkelsen att deltagaren har möjlighet att bestämma en trygg miljö vid
20
ifyllandet. Deltagaren kan svara i lugn och ro utan att känna sig påtvingad
något. Det som kan vara negativt med detta metodval är att valörer i språket
och kroppsspråket uteblir för undersökaren, vilket kan leda till att viktiga
budskap missas.
För att hålla en god vetenskaplig sed ska samtliga artiklar redovisas och alla
resultat ska presenteras även om de inte överensstämmer med forskarens
egen åsikt (Forsberg & Wengström 2013, 70). Författarna har försökt att
använda neutrala sökord i sökningsprocessen för att undvika förutfattade
meningar om upplevelsen. I resultatet har författarnas egna åsikter
utelämnats och samtliga artiklar har redovisats. När oenigheter uppstått har
författarna diskuterat med varandra tills de uppnått konsensus.
Betydelse för omvårdnad och förslag på vidare forskning
Då hysterektomi är ett vanligt ingrepp för kvinnor är kunskap om fenomenet
viktigt. Upplevelserna hos kvinnor kan vara starka och påfrestande både
innan, under och efter kirurgin. Att genomgå hysterektomi kan medföra både
kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för kvinnor men också för deras
anhöriga, därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om detta i sitt
arbete och möte med dessa kvinnor och deras anhöriga. Sjuksköterskan ska
vara medveten om de fysiska, psykiska och sociala behoven som kvinnor
upplever i samband med hysterektomi. Det är av vikt att sjuksköterskan
arbetar för att individualisera omvårdnaden och hjälpa patienten att uppleva
så god hälsa som möjligt.
Vidare forskning inom ämnet bedöms vara befogat då det är av vikt för
kvinnor och deras anhöriga att få ett tryggt bemötande och behandling vid
ingreppet såväl som i det pre- och postoperativa skedet. Strategier för
bemötande och omhändertagande i samband med hysterektomi bör arbetas
fram. Forskning som belyser om det finns några skillnader i upplevelser
relaterat till åldersgrupp eller civilstatus anser vi vara av intresse.
Enligt litteraturstudiens resultat finns det varierade synsätt på hysterektomi
inom olika etniciteter och kulturer. Därför är det viktigt att sjuksköterskan
21
får mer kunskap om hur hysterektomi uppfattas bland olika etniciteter och
kulturer. Detta för att kunna vidga kunskapen om fenomenet hos båda könen,
då resultatet tyder på att det finns en okunskap hos såväl kvinnor som deras
anhöriga. Då vi lever i ett mångkulturellt samhälle är det viktigt att vidga
vyerna kring detta. Forskning som belyser kvinnors upplevelser av
hysterektomi i olika kulturer bedöms vara relevant för att vidga kunskapen
hos sjuksköterskor och utveckla vården.
Slutsats
Att genomgå en hysterektomi påverkar kvinnors liv utifrån flera aspekter. De
ställs inför fysiska, psykiska och sociala förändringar. Detta innebär ofta
emotionellt skiftande tillstånd som kan innefatta känslor av frihet, sorg, ökad
mening med livet, ökad självkänsla men samtidigt leda till ett hot mot
kroppsbilden och identiteten som kvinna. Litteraturstudiens resultat visar
även vikten av att kvinnors närstående involveras i processen. Hur kvinnor
påverkas av hysterektomi är individuellt och sjuksköterskan bör vara
medveten om detta för att optimera omvårdnaden och arbeta personcentrerat.
Resultaten från studien bedöms kunna användas i samband med utbildning
och kompetenshöjning av alla som vårdar kvinnor som ska eller har
genomgått hysterektomi.
22
Referenser
*Markerade artiklar ingår i litteraturstudiens analys.
Antonovsky, A. 2005. Hälsans mysterium. 2 uppl. Stockholm: Natur och
kultur.
Askew, J. C. & Zam, M. 2013. In sickness and in health: The effects of
hysterectomy on women’s partners and intimate relationships. Journal of
couple & realtionship therapy: innovations in clinical and educational
interventions 12: 58-72.
*Augustus, C. E. 2002. Beliefs and perceptions of African American women
who have had hysterectomy. Journal of transcultural nursing 13: 296-302.
Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E. & Andersson, U-B. 2010. Obstetrik och
gynekologi. 4:2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Cabness, J. 2010. The psychosocial dimensions of hysterectomy: private
places and the inner spaces of women at midlife. Social work in health care
49: 211-226.
Clayton, R. D. 2006. Hysterectomy. Best practice & research: clinical
obstetrics & gynaecology 20: 73-87.
*Elmir, R. 2014. Finding meaning in life following emergency postpartum
hysterectomy: what doesn't kill us makes us stronger. Journal of midwifery &
women's health 59: 510-515.
*Elmir, R., Schmied, V., Jackson, D. & Wilkes, L. 2012. Between life and
death: Women’s experiences of coming close to death, and surviving a severe
postpartum haemorrhage and emergency hysterectomy. Midwifery 28: 228235.
23
Eriksson, U. & Svedlund, M. 2007. Struggling for confirmation – patients’
experiences of dissatisfaction with hospital care. Journal of clinical nursing
16: 438-446.
Farquhar, C. M., Harvey, S. A., Yu, Y., Sadler, L. & Stewart A. W. 2006. A
prospective study of 3 years of outcomes after hysterectomy with and without
oophorectomy. American journal of obstetrics & gynecology 194: 711-717.
Ferroni, P. & Deeble, J. 1996. Women's subjective experience of hysterectomy.
Australian health review : a publication of the australian hospital
association 19: 40-55.
Flam, F. & Lundberg, S. 2007. Vaginala vägen vinner vid hysterektomi.
Läkartidningen 104: 2167-2169.
Flory, N., Bissonnette F., Amsel, R. T. & Binik, Y. M. 2006. The psychosocial
outcomes of total and subtotal hysterectomy: a randomized controlled trial.
Journal of sexual medicine 3: 483-491.
Forsberg, C. & Wengström, Y. 2013. Att göra systematiska litteraturstudier Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3 uppl.
Stockholm: Natur & kultur.
Galavotti, C. & Richter, D. L. 2000. Talking about hysterectomy: the
experiences of women from four cultural groups. Journal of women's health &
gender-based medicine 9: 63-67.
Garry, R. 2005. The future of hysterectomy. An international journal of
obstetrics and gynaecology 112: 133-139.
Gonzales, L. O. 2000. Infertility as a transformational process: a framework
for psychotherapeutic support of infertile women. Issues in mental health
nursing 21: 619-633.
Goolab, B. D. 2013. Vaginal hysterectomy and relative merits over abdominal
and laparoscopically assisted hysterectomy. Best practice & research: clinical
obstetrics & gynaecology 27: 393-413.
24
Greenwald, H. P. & McCorkle, R. 2008. Sexuality and sexual function in longterm survivors of cervical cancer. Journal of women's health 17: 955-963.
Henricson, M. & Billhult, A. 2012. Kvalitativ design. I Henricson, M. (red.).
Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. 1:3
uppl. 129-137. Lund: Studentlitteratur AB.
Henshaw, L. 2001. The impact of class position on women's experience of
receiving health education information whilst in hospital. Health education
journal 60: 241-255.
Hulter, B. 2009. Sexualitet. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.). Omvårdnadens
grunder – hälsa och ohälsa. 1:4 uppl. 677-709. Lund: Studentlitteratur AB.
Jahren Kristoffersen, N. 2005. Stress, coping och livsstilsförändringar. I
Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F. & Skaug, E-A. (red.). Grundläggande
omvårdnad del 3. 1 uppl. 206-270. Stockholm: Liber AB.
Jahren Kristoffersen, N. 2006. Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I Jahren
Kristoffersen, N., Nortvedt, F. & Skaug, E-A. (red.). Grundläggande
omvårdnad del 4. 1 uppl. 13-101. Stockholm: Liber AB.
Jirwe, M., Momeni, P. & Emami, A. 2009. Kulturell mångfald. I Friberg, F. &
Öhlén, J. (red.). Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt.
1:4 uppl. 453-470. Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson, P., Oléni, M. & Fridlund, B. 2002. Patient satisfaction with
nursing care in the context of health care: a literature study. Scandinavian
journal of caring sciences 16: 337-344.
Khastgir, G., Studd, J. & Catalan, J. 2000. The psychological outcome of
hysterectomy. Gynecological endocrinology 14: 132-141.
Kjellström, S. 2012. Forskningsetik. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori
och metod från idé till examination inom omvårdnad, 1:3 uppl. 69-92. Lund:
Studentlitteratur AB.
25
La Cruz, C. Z., Coulter, M. L., O'Rourke, K., Amina Alio, P., Daley, E. M. &
Mahan, C. S. 2013. Women's experiences, emotional responses, and
perceptions of care after emergency peripartum hysterectomy: a qualitative
survey of women from 6 months to 3 years postpartum. Birth: issues in
perinatal care 40: 256-263.
Lindahl, M. & Juhl, C. 2014. Från argumentation till uppsats - för
vårdvetenskap. 1 uppl. Författarna och Gleerups utbildning AB.
*Linenberger, H. & Cohen, S. M. 2004. From hysterectomy to historicity.
Health care for women international 25: 349-357.
Lookinland, S. & Pool, M. 1998. Study om effect of methods of preoperative
education in women. Association of perioperative registered nurses journal
67: 203-206, 208, 210-213.
Mazmanian, C. M. 1999. Hysterectomy: holistic care is key. Registered nurse
62: 32-35.
*Merighi, M. A. B., de Oliveira, D. M., de Jesus, M. C. P., Hoga, L. A. K. &
Pedroso, A. G. D. 2012. Experiences and expectations of women submitted to
hysterectomy. Texto contexto enfermagem 21: 608-615.
Mingo, C., Herman, C. J. & Jasperse, M. 2000. Women's stories: ethnic
variations in women's attitudes and experiences of menopause, hysterectomy,
and hormone replacement therapy. Journal of women's health & genderbased medicine 9: 27-38.
Mårdh, P-A. 2013. Om kvinnors hälsa. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Nancy, A. & Phillips, M. D. 2000. Female sexual dysfunction: evaluation and
treatment. American family physician 62: 127-136.
Olsson, H. & Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen. 3 uppl. Stockholm:
Liber AB.
26
*Pearce, G., Thøgersen-Ntoumani, C., Duda, J. L. & McKenna, J. 2014.
Changing bodies: experiences of women who have undergone a surgically
induced menopause. Qualitative health research 24: 738-748.
Peterson, Z. D., Rothenberg, J. M., Bilbrey, S. & Heiman, J. R. 2010. Sexual
functioning following elective hysterectomy: the role of surgical and
psychosocial variables. Journal of sex research 47: 513-527.
Rannestad, T., Eikeland, O-J., Helland, H. & Qvarnström, U. 2001. The
general health in women suffering from gynaecological disorders is improved
by means of hysterectomy. Scandinavian journal of caring sciences 15: 264270.
Roovers, J-P. W. R., Van Der Vaart, C. H., Heintz, A. P. M. & Van Der Bom, J.
G. 2003. Hysterectomy and sexual wellbeing: Prospective observational study
of vaginal hysterectomy, subtotal abdominal hysterectomy, and total
abdominal hysterectomy. British medical journal 327: 774-777. Skärsäter, I.
2009. Psykisk ohälsa. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.). Omvårdnadens
grunder – hälsa och ohälsa. 1:4 uppl. 711-746. Lund: Studentlitteratur AB.
Stover Leske, J. 1998. Acute care and adult family interventions. I VaughanCole, B., Johnson, M. A., Malone, J. A. & Walker, B. L. (red.). Family nursing
practice. 163-195. USA: W.B. Saunders Company.
Svensk sjuksköterskeförening. 2014. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening. 2008. Strategi för sjuksköterskans
hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Travelbee, J. 1971. Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: F. A. Davis
Company.
*Uskul, A. K., Ahmad, F., Leyland, N. A. & Stewart, D. E. 2003. Women's
hysterectomy experiences and decision-making. Women & health 38: 53-67.
27
*Wade, J., Pletsch, P. K., Morgan, S. W. & Menting, S. A. 2000. Hysterectomy:
what do women need and want to know? Journal of obstetric, gynecologic &
neonatal nursing 29: 33-42.
Wagner, L., Carlslund, A. M., Sørensen, M. & Ottesen, B. 2005. Women's
experiences with short admission in abdominal hysterectomy and their
patterns of behavior. Scandinavian journal of caring sciences 19: 330-336.
Wallach, E. E. & Eisenberg, E. 2003. Hysterectomy exploring your options.
Baltimore: The Johns Hopkins university press.
Wallengren, C. & Henricson, M. 2012. Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori
och metod från idé till examination inom omvårdnad. 1:3 uppl. 481-496.
Lund: Studentlitteratur AB.
Webb, C. 1986. Professional and lay social support for hysterectomy patients.
Journal of advanced nursing 11: 167-177.
Webb, C. & Wilson-Barnett, J. 1983. Hysterectomy: a study in coping with
recovery. Journal of advanced nursing 8: 311-319.
West, E., Barron, D. N. & Reeves, R. 2005. Overcoming the barriers to
patient-centred care: time, tools and training. Journal of clinical nursing 14:
435-443.
*Williams, R. D. & Clark, A. J. 2000. A qualitative study of women's
hysterectomy experience. Journal of women's health & gender-based
medicine 9: 15-25.
*Wu, S. M., Lee, H. L., Yeh, M. Y. & Che, H. L. 2014. Reasons for middle-aged
women in taiwan to choose hysterectomy: a qualitative study using the
bounded rationality perspective. Journal of clinical nursing 23: 3366-3377.
Östlund, L. 2012. Informationssökning. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats
– vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 2:1 uppl. 57-80. Lund:
Studentlitteratur AB.
28
Tabell 1. Söktabell samt urval
Bilaga 1.
Datum
Databas
Sökord
Träffar
Begränsningar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
7/11
CINAHL
Hysterectomy
59
Peer-reviewed,
12
6
5
with full
AND experience
journal subset:
text
7/11
CINAHL
nursing, female
Hysterectomy
61
Peer-reviewed
6
3
0
7
Peer-reviewed
1
1
0
15
Peer-reviewed,
1
1
0
7
3
1
AND after AND
with full
experience
text
8/11
8/11
CINAHL
Hysterectomy*
with full
AND ”patients
text
experience*”
CINAHL
”Women*
with full
experience*”
journas subset:
text
AND
nursing
hysterectomy
8/11
PubMed
(”Hysterectomy/
54
nursing”(Mesh)
OR
”Hysterectomy/
psychologi”
(Mesh)) AND
experience
11/11
14/11
CINAHL
Hysterectomy
with full
AND perceptions
text
AND women
CINAHL
Recovery from
with full
hysterectomy
19
Peer-reviewed
4
1
1
27
Peer-reviewed,
5
1
1
6
2
2
Published date:
text
2000-2013
14/11
Medline
Women AND
21
undergo
hysterectomy
AND decision
making
Totalt 10
Urval 1. Läste titeln & abstraktet Urval 2. Läste resultatet Urval 3. Utvalda artiklar
Tabell 2 Granskningsmall för kvalitetsgranskning Bilaga 2.
Tabell 3. Presentation av artiklar som ingår i analysen samt bedömd kvalitet
Författare, år,
tidskrift & land
Augustus, C E.
2002.
Journal of transcultural
nursing 13 (4):296-302.
Titel
Syfte
Metod
Beliefs and
Perceptions of
african american
Women who have
had Hysterectomy.
Att undersöka
förekomsten av
negativa
föreställningar kring
hysterektomi i afroamerikanska
samhället.
Kvalitativ etnografisk
design. Fokusgrupper och
semistrukturerade
intervjuer. Intervjuerna
var 60 min långa. Data
analyserades med
innehållsanalys och
innehållet transkriberades,
kondenserades ner i
kategorier/teman.
Ordagranna citat valdes
för att illustrera och stödja
dessa teman.
Rekrytering skedde via flygblad
på gynekologiska kliniker,
användning av
samhällskontakter och
snöbollsurval där kvinnor
hänvisade andra kvinnor som
ville berätta om sina
erfarenheter av att ha
hysterektomi. Totalt 30 kvinnor
deltog i studien, 23 av kvinnor
deltog i fokusgrupperna 7
kvinnor i individuella intervjuer.
Medelåldern för kvinnorna var
49år.
Kvinnornas berättelser
beskrivs i tre teman (1)
Myter, rädslor och sexuell
symbolik relaterat till
hysterektomi. (2) Frihet
från smärta och skam. (3)
Förbättrad sexualitet och
självkänsla.
Medel.
Kvalitativ studie.
Intervjuer skedde ”faceto-face” via telefon samt
via e-post. 31 öppna
frågor användes vid
intervjun. Alla intervjuer
varade mellan 60-120
min. E-post intervjuer
genererade ca 5-6 sidor
material. Intervjuerna
spelades in och
transkriberades. Data
analyserades med induktiv
analys och
kategoriserades enligt
enheter.
21 australiensiska kvinnor i
åldrarna 24-57 som hade haft
svår postpartum blödning och
akut hysterektomi deltog.
Information om studien spreds
via media samt affischer och
flygblad som placerades ut på
allmänna platser. Ett krav var att
deltagarna skulle kunna
konversera på engelska.
Ändamålsenligt- och
snöbollsurval användes.
Kvinnorna hade genomgått
hysterektomi för mellan 5 veckor
- 28 år sedan.
Huvudtemat som kom fram
var; Att gå vidare. Fyra
underteman som studien
redovisar är (1) Uppskatta
livet och vad du har. (2) Vad
som verkligen räknas:
lärande och växande. (3)
Acceptera det: det är som
det är. (4) Omvärdera
erfarenhet: söka det
positiva. Alla kvinnorna
hittade betydelse efter sin
hysterektomi, vilket gav en
positiv syn på livet.
Hög.
USA.
Elmir, R.
2014.
Journal of midwifery &
women's health 59
(5):510-515.
Australien.
Finding meaning in Att rapportera om
life following
hur kvinnor finner
emergency
mening och
postpartum
positivitet i sina liv
hysterectomy:
efter svår
what doesn’t kill
postpartum
us makes us
blödning och akut
stronger.
hysterektomi.
Urval
Bilaga 3.
Resultat
Kvalitet
Etik
Etiskt
granskad och
godkänd.
Etiskt
granskad och
godkänd.
Tabell 3. Presentation av artiklar som ingår i analysen samt bedömd kvalitet
Författare, år,
tidskrift & land
Titel
Elmir, R., Schmied, V.,
Jackson, D., Wilkes, L.
Syfte
Between life and
death: women’s
experiences of
coming close to
2012.
death, and
surviving a severe
Midwifery 28 (2):228-235.
postpartum
haemorrhage and
Australien.
emergency
hysterectomy.
Att beskriva
kvinnors upplevelser
av att göra en akut
hysterektomi till
följd av en allvarlig
blödning
Linenberger, H., Cohen,
S.
Att beskriva
återhämtningen hos
kvinnor efter att de
genomgått
hysterektomi.
2004.
Health care for women
international 25 (4):349357.
USA.
From
hysterectomy to
historicity.
Metod
Urval
Resultat
Kvalitet
Etik
Kvalitativ ansats. Data
samlades in genom
semistrukturerade
intervjuer ”face-to-face”,
via telefon eller internet.
Intervjuerna bandades,
transkriberades och
analyserades enligt
induktiv analys.
Rekrytering skedde via
pressmeddelanden samt
affischer och flygblad som
placerades på offentliga platser
så som apotek och
barnavårdscentraler. Totalt 21
australiensiska kvinnor i åldrarna
24-57 år deltog. Medelåldern var
42 år. Samtliga hade genomgått
en hysterektomi till följd av en
allvarlig blödning.
Kvinnornas upplevelser
beskrivs i tre kategorier:
(1) Vara nära döden:
blödning och rädsla. (2)
Genomgå en hysterektomi:
förödelse och verklighet. (3)
Återuppleva traumat:
flashbacks och minnen.
Hög.
Kvalitativ studie med
semistrukturerade
intervjuer. Kvinnorna
intervjuades över telefon
vid fyra tillfällen efter
hysterektomin: efter 1
vecka, 8 veckor, 6
månader och 1 år. Data
transkriberades och
analyserades enligt
fenomenologisk analys.
Deltagare rekryterades från två
olika sjukhus i sydcentrala
delarna av USA. Studien
innefattade 65 kvinnor i åldern
23-70 år, med en medelålder av
42 år. Samtliga kvinnor var
amerikanskor men hade
ursprung från Europa, Afrika och
Latinamerika.
Kvinnorna identifierade fyra
gemensamma inslag i
återhämtningsprocessen:
(1) Fysiska symtom. (2)
Emotionellt välbefinnande.
(3) Aktivitetsnivå. (4)
Beslutsfattande. Ett centralt
tema som identifierades var
hur hysterektomin slutligen
blev till historia och inte
längre hade något större
inflytande på ens liv.
Hög.
Etiskt
granskad och
godkänd.
Etiskt
resonemang
finns.
Etiskt
resonemang
finns.
Tabell 3. Presentation av artiklar som ingår i analysen samt bedömd kvalitet
Författare, år,
tidskrift & land
Merighi, B A M., Moura de
Oliveira, D., Pinto de
Jesus, C M., Hoga, K A L.,
Garfalo de Oliveira
Pedroso, A.
Titel
Experiences and
expectations of
women submitted
to hysterectomy
Syfte
Metod
Urval
Att förstå kvinnors
erfarenheter och
upplevelser kring
hysterektomi.
Kvalitativ studie med
socialfenomenologisk
analys enligt Alfred
Schütz. Datainsamling via
individuella intervjuer med
öppna frågor.
10 kvinnor i åldrarna 38-54 år,
gifta, med barn, som hade
genomgått hysterektomi för
minst 60 dagar sedan och max
ett år sedan ingick i studien.
Deltagarna hade genomgått
hysterektomi på ett
universitetssjukhus i Sao Paulo i
Brasilien. Rekrytering till studien
skedde via en gynekologisk
klinik som kvinnorna besökte för
grupp eller individuella
aktiviteter veckovis.
Kvinnornas upplevelser
Medel.
beskrivs i fyra huvudteman.
(1) Myter relaterade till
Etisk granskad
avlägsnandet av livmodern. och godkänd.
(2) Beslutet av
hysterektomi. (3) Livet efter
hysterektomi. (4) Sökandet
efter livskvalitet.
Att utforska
kvinnors levda
erfarenheter av att
ha genomgått
hysterektomi med
bilateral
ooforektomi med
kirurgisk menopaus
som ett resultat.
Kvalitativ metod.
Semistrukturerade
intervjuer med hjälp av
MSN (Microsoft Network).
Intervjuer varade från 1,5
till 2 timmar. Messengerprogram. Tolkande
fenomenologisk analys.
7 kvinnor i åldrarna 47-59 år
rekryterades till studien via
annonser i Storbritannien på
platser som bensinstationer,
affärer, utbildnings och
fritidsanläggningar. Samtliga
deltagare i studien hade
genomgått kirurgisk menopaus
(total hysterektomi med
ooforektomi).
Tre teman presenteras. (1)
Belyser känslan av
förändring av kroppens
känslor och funktioner. (2)
Diskuterar innebörden av
den förändrade kroppen till
kvinnorna, och hur de
reflekterar om
kroppsuppfattning. (3)
Presenteras förändringarna
i den externt bedömda
kroppen. De metoder som
kvinnorna använder för att
hantera de förändringar och
hot mot kroppsuppfattning
och självpresentation
diskuteras.
2012.
Texto contexto
enfermagem 21 (3):608615.
Brasilien.
Pearce, G., ThøgersenChanging bodies:
Ntoumani, C., Duda, L J., experiences of
McKenna, J.
women who have
undergone a
surgically induced
2014.
menopause.
Qualitative health
research 24 (6):738-748.
Storbritannien.
Resultat
Kvalitet
Etik
Hög.
Etiskt
granskad och
godkänd.
Etiskt
resonemang
finns.
Tabell 3. Presentation av artiklar som ingår i analysen samt bedömd kvalitet
Författare, år,
tidskrift & land
Titel
Uskul, K A., Ahmad, F.,
Women’s
Leyland, A N., Stewart, E hysterectomy
D.
experiences and
decision-making.
2003.
Woman and health 38
(1):53-67.
Syfte
Metod
Urval
Resultat
Kvalitet
Etik
Att undersöka
kvinnors upplevelse
av gynekologiska
symtom och hur
kvinnorna beslutade
att genomgå
hysterektomi.
Semistrukturerad
intervjuguide användes.
Kodning av intervjuer
utfördes via tematisk
innehållsanalys och med
hjälp av QSR NUD*IST.
Rekrytering skedde via ett
universitetssjukhus i Toronto.
Samtliga deltagare kontaktades
tre dagar efter utförd
hysterektomi. 29 kvinnor i
åldrarna 35-80 år, medelålder
50,2 år. Kvinnorna hade
ursprung från Canada, Europa,
Asien, Afrika och Karibien.
Fem huvudteman framkom.
(1) Problemets natur. (2)
Åtgärder som vidtagits för
att ta itu med problemet.
(3) Patientens uppfattningar
av deras interaktion med
gynekologen. (4)
Beslutsfattning, (5) Efter
kirurgin.
Medel.
Beskriva kvinnors
upplevelse av
hysterektomi och
identifiera
kvinnornas rädslor,
oro samt
omvårdnadsbehov.
En kvalitativ studie.
Narrativ data samlades in
via enkäter som bestod av
öppna frågor. Tematisk
analys användes.
102 kvinnor som genomgått
hysterektomi inom de senaste
två åren. Medelåldern var 43 år.
Rekrytering skedde via flygblad,
kvinnoorganisationer och genom
tidningsannonser. Rekrytering
skedde i sydöstra Wisconsin.
I studien kom de fram till
sju teman. (1) Positiva
aspekter. (2) Synpunkter
och farhågor kring
hormonbehandling. (3)
Otillräcklig information. (4)
Oro kring sexuell funktion.
(5) Struktur för emotionellt
stöd. (6) Psykologiska
följdsjukdomar. (7) Känsla
av förlust.
Hög.
Etiskt
granskad och
godkänd.
Canada.
Wade, J., Pletsch, K P.,
Hysterectomy:
Morgan, W S., Menting, A what do women
S.
need and want to
know.
2000.
Journal of obstetric,
gynecologic & neonatal
nursing 29 (1):33-42.
USA.
Etiskt
granskad och
godkänd.
Tabell 3. Presentation av artiklar som ingår i analysen samt bedömd kvalitet
Författare, år,
tidskrift & land
Titel
Syfte
A qualitative study
of women’s
hysterectomy
experience.
Att ta reda på
kvinnors
uppfattningar om
sina erfarenheter
med hysterektomi,
ooforektomi och
kirurgisk menopaus.
Reasons for
middle-aged
women in Taiwan
to choose
2014.
hysterectomy: a
qualitative study
Journal of clinical nursing.
using the bounded
rationality
Taiwan.
perspective.
Att utforska
kvinnors perspektiv
på beslutet att
genomgå
hysterektomi för
benigna tillstånd
baserat på läkarnas
rekommendation
och kvinnornas eget
omdöme.
Williams, D R., Clark J A.
2000.
Journal of women’s health
& gender-based medicine
9 (2):15-25.
USA.
Wu, S M., Lee, H L., Yeh,
M Y., Che, H L.
Metod
Urval
Resultat
Kvalitet
Etik
Kvalitativ design med
fokusgrupper och
individuella intervjuer.
Semistrukturerade
intervjuer genomfördes.
Data analyserades
kvalitativt och
organiserades med QSR
NUD*IST.
38 kvinnor, 22 afroamerikanska
och 16 kaukasier som hade
genomgått hysterektomi för
benigna skäl inom de senaste tre
åren deltog. Kvinnorna var i
åldrarna 30-76 år, medelåldern
var 48 år. Deltagare
rekryterades från ett större
hälsovetenskapligt universitet
och från sydöstra delarna i USA.
Detta skedde genom annonser i
campus tidningen, lokala
gynekologkliniker, offentliga
platser, arbetsplatser och
medborgar organisationer.
Tre huvudteman uppkom i
studien. (1) Beslutsfattning.
(2) Utfall: ett kontinuum av
responser. (3)
Uppfattningar om manlig
respons.
Hög.
Kvalitativ metod med
semistrukturerade
djupintervjuer.
Intervjuerna varade 60-90
minuter, bandades och
analyserades enligt
induktiv innehållsanalys.
7 kvinnor rekryterades via ett
universitetssjukhus i Taipei,
Taiwan. Kvinnornas ålder
varierade från 37-50 år och
medelåldern var 46 år. Samtliga
hade genomgått en
hysterektomi för benigna
orsaker.
I studien identifierades fem
teman: (1) Bli fri från
stress. (2) Ofrånkomligt
öde. (3) Positivt stöd. (4)
Ett hopp om sinnesfrid. (5)
Känsla av förtroende.
Medel.
Etiskt
resonemang
finns.
Etiskt
granskad och
godkänd.
Etiskt
resonemang
finns.
`