Lund långsiktig ekonomisk analys PwC april 2015

Långsiktig ekonomisk
analys
Lunds kommun
2013-2028
2015-03-31
Innehåll
DEL I – BAKGRUND OCH
FÖRUTSÄTTNINGAR
DEL III –EKONOMISKT UTFALL
3
67
Pensionskostnader
Uppdrag
4
68
Tillvägagångssätt och metod
6
Intäkter från skatter och kommunalekonomisk
utjämning
71
Samhällsekonomiska förutsättningar
9
Avskrivningar
76
78
Skatteintäkter
16
Kommunalekonomisk utjämning
20
Utveckling av nettokostnader och intäkter från
skatter och kommunalekonomiskt utjämning
Kommunens finansiella mål
35
Kassaflöde och finansieringsbehov
80
DEL II – KOSTNADSFRAMSKRIVNING
39
Kommunal verksamhet och
befolkningsförändringar
Finansiella nyckeltal, balans- och
resultaträkning
88
40
Känslighetskalkyler
94
Behovsutveckling för verksamheterna
47
Investeringar
54
DEL IV SAMMANFATTNING OCH
UTMANINGAR
100
Framskrivning av verksamheternas
kostnader
APPENDIX
104
59
Lunds kommun
PwC
mars 2015
2
DEL I
BAKGRUND OCH
FÖRUTSÄTTNINGAR
Lunds kommun
PwC
mars 2015
3
Uppdrag
Lunds kommun
PwC
mars 2015
4
Bakgrund och uppdrag
Lunds kommun önskar genomföra en ekonomisk
långtidsprognos för åren fram till och med 2028.
Analysen ska ta sin utgångspunkt i den
demografiska utvecklingen och omfatta de
investeringsbehov i till exempel skolor,
äldreboenden och förskolor som föranleds av
utvecklingen.
Sammantaget ska investeringsbehovet för den
skattefinansierade verksamheten fram till och
med 2028 belysas.
En särskild analys görs av kommunens framtida
kassaflöde för att bedöma hur investeringarna ska
finansieras.
Därefter ska en beräkning av det ekonomiska
resultatet göras, baserat på den demografiska
framskrivningen och SKL:s senaste bedömning av
samhällsekonomin.
Analysen kompletteras med uppgifter om
pensioner, avskrivningar på befintliga
anläggningstillgångar samt finansiella kostnader
och intäkter till och med 2028.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
5
Tillvägagångssätt och metod
Lunds kommun
PwC
mars 2015
6
Tillvägagångssätt
Framskrivningen tar sin utgångspunkt i
kommunens befolkningsprognos. I denna ligger
antagande om dödstal, födelsetal samt in- och
utflyttning.
Mot dessa kostnader ställs en beräkning av
kommunens framtida intäkter från skatter,
statsbidrag , utjämning samt fastighetsavgiften.
Här används SKL:s skatteunderlagsprognos samt
en beräkning av effekten av kommunens
Utifrån denna befolkningsprognos beräknas det så
befolkningsprognos på intäkterna från den
kallade demografiska trycket, både på drift- och
kommunalekonomiska utjämning (inkl. LSSinvesteringsekonomin.
utjämningen). Utifrån detta erhålles en bedömning
av kommunens finansiella förutsättningar för
Detta görs i fasta priser: 2013 års kostnadsnivå.
perioden.
Kommunens framtida kostnader räknas om i
löpande priser med hjälp av Sveriges Kommuner
och Landstings (SKL) senaste bedömning av lönoch prisutvecklingen (februari 2015). Kostnaderna
kompletteras med uppgifter från kommunen
avseende pensionskostnader, avskrivningar och
finansiella poster.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
7
Modell för strategisk ekonomisk planering
* Födda
Döda
Bostadsbyggande
Flyttning
BEFOLKNING
efterfrågar
genererar
KOMMUNAL SERVICE
REGERING
Förskola, äldreomsorg, skola,
teknisk försörjning, parker, fritid
och kultur, miljö- och
samhällsskydd etc.
genererar
DRIFTKOSTNADER
påverkar
OMVÄRLDEN
påverkar
genererar
INVESTERINGAR
påverkar
SKATTER, BIDRAG
AVGIFTER
påverkar
FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Lunds kommun
PwC
mars 2015
8
Samhällsekonomiska förutsättningar
Lunds kommun
PwC
mars 2015
9
Samhällsekonomin fram till 2018
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting
Trots en stark avslutning av den svenska
ekonomin under 2013 utvecklades ekonomin
under 2014 svagare än beräknat.
BNP förväntas växa med cirka 3 procent i år,
vilket är en nedskrivning jämfört med tidigare
prognoser. Nästa år beräknas tillväxten bli bättre
och uppgå till drygt 3 procent. Sysselsättningen
har dock utvecklats bättre än väntat och också
skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt.
Det är en splittrad utveckling inom ekonomins
olika delområden vi ser. Inom byggbranschen och
delar av den privata tjänstesektorn har
produktionen vuxit snabbt. Exporten har
samtidigt varit svag vilket bidrar till att
industriproduktionen backat ytterligare. Den
privata konsumtionen utvecklades svagare än
väntat under 2014.
2014
2015
2016
2017
2018
BNP
1,9
2,9
3,2
2,3
1,9
Sysselsättning,
timmar
1,7
1,3
1,6
0,7
0,4
Relativ arbetslöshet, nivå
7,9
7,4
6,6
6,5
6,5
Timlön,
konjunkturlönestatistiken
2,8
3,0
3,2
3,4
3,5
Konsumentpris
KPIF*)
0,5
0,9
1,6
1,8
2,0
*) KPI med fast ränta för att exkluderar effekter på
inflationen av ränteförändringar
Lunds kommun
PwC
mars 2015
10
Samhällsekonomin fram till 2018 forts.
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting
Trots den relativt svaga tillväxten har
sysselsättningen utvecklats positivt. Antalet
personer i arbetskraften har samtidigt fortsatt
växa och arbetslösheten är kvar kring 8 procent.
Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka
pris- och löneutvecklingen. Det låga
inflationstrycket begränsar skatteunderlagets
tillväxt i nominella termer. Dock är den reala
tillväxten stark. I år förväntas tillväxten uppgå till
2,4 procent
Under 2016–2017 förväntas skatteunderlagets
reala tillväxt minska något och uppgå till 1,5
procent.
Lunds kommun
PwC
Den långvariga lågkonjunkturen har påverkat
lönebildningen. I genomsnitt har timlönerna ökat
med 2,5 procent 2013 enligt konjunkturlönestatistiken och för 2014 prognostiseras 2,8
procent.
Den måttliga ekonomiska återhämtningen gör att
SKL prognostiserar att konjunkturell balans nås
först under 2017.
2014
2015
2016
2017
2018
Skatteunderlag,
realt
1,6
2,4
1,8
1,5
1,2
Skatteunderlag,
nominellt
3,2
5,1
5,1
4,5
4,3
mars 2015
11
Samhällsekonomin efter 2018
Att bedöma utvecklingen av samhällsekonomin på Efter 2018 antas faktisk BNP sammanfalla med
längre sikt (5 till 10 år) är svårt. Tillväxten på
potentiell och utvecklingen antas därmed vara
längre sikt bestäms av tillgången på produktions- ”konjunkturlös”.
faktorerna arbete och kapital. Med hjälp av
uppgifter om tillgängliga produktionsfaktorer idag
Potentiell BNP
BNP
kan man räkna en BNP som innebär fullt resursutnyttjande. Denna definieras som potentiell BNP. 5500
Den viktigaste faktorn är potentiell sysselsättning
mätt i antal arbetade timmar. Potentiell
sysselsättning är den nivå på sysselsättningen som
är förenlig med en stabil löneökningstakt och
därmed en inflation i linje med Riksbankens mål
på två procent.
5000
Vid fullt resursutnyttjande (utan överhettningstendenser) ökar BNP med cirka två procent
årligen. Detta möjliggör en löneökningstakt på
fyra procent och skatteunderlagsutveckling på
motsvarande nivå.
2500
Lunds kommun
PwC
4500
4000
3500
3000
2030
2028
2026
2024
2022
2020
2018
2016
2014
2012
2010
2008
2006
2004
2002
2000
2000
mars 2015
12
Samhällsekonomin efter 2018 forts.
SKL prognostiserar att skatteunderlaget på lång
sikt växer med 4 procent årligen. Samtidigt spås
lön- och prisutvecklingen för kommunerna bli
gynnsam. Timlönerna i den privata sektorn ökar
snabbare än vad priset på det kommunerna köper
gör. Det senare består av löner till cirka 75 procent
men också av annan förbrukning – som tack vare
produktivitetsutvecklingen – i regel ökar
långsammare.
Denna priseffekt är därtill bestående över tid till
skillnad från det positiva bidraget från arbetade
timmar. I genomsnitt kan priseffekten beräknas
uppgå till ca 0,5 procent årligen (4 procent
skatteunderlag minus 3,5 procent lön- och
prisutveckling (0,75*4,0 + 0,25*2,0 = 3,5)).
Lunds kommun
PwC
Det borde således finnas ett utrymme för
ambitionshöjningar. Utrymmet kommer dock att
behövas för att finansiera den framtida
demografin.
2019
2020
20212028
BNP
2,0
1,9
2,0
Timlön
4,0
4,0
4,0
Konsumentprisindex
2,9
2,0
2,0
Skatteunderlag
4,0
4,0
4,0
mars 2015
13
Framtidens utmaning – finansiering av välfärden
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit SKL har i sin rapport använt två olika scenarier
fram en rapport om finansieringen av framtidens
för utvecklingen i riket.
välfärd, Framtidens utmaning –välfärdens
Alternativ 1: Framtidens befolkning men med
långsiktiga finansiering.
dagens prislappar per åldersgrupp. Demografiska
I framtiden kommer den demografiska
förändringar leder till en sammantagen
utvecklingen leda till en ökad andel äldre och en
kostnadsökning om 20 procent år 2035.
ökad försörjningskvot – färre ska försörja fler.
Alternativ 2: Kostnadsökningen överstiger vad
Utvecklingen i Lunds följer riket, men
demografin kräver*. Demografisk utveckling
försörjningskvoten är högre i utgångsläget.
tillsammans med ökade förväntningar på
Andelen yngre pensionärer är den åldersgrupp
välfärdstjänster ställer hårdare krav på
bland de äldre som kommer att öka mest i Lunds. finansieringen framöver, cirka 50 procent högre
Även grundskoleeleverna blir fler.
kostnader år 2035.
Rapporten syftar till att ge insikt om den
utmaning som vi står inför och på så vis öppna
upp för politisk diskussion om den framtida
utformningen av vårt välfärdssamhälle.
Kostnadsökningen blir i båda fallen större än
själva befolkningsökningen, på grund av
förskjutningar i åldersgrupperna till ökad andel
äldre med större behov av kommunens tjänster.
* Kostnadsökning utöver den demografiska utvecklingen
om 1 procent årligen
Lunds kommun
PwC
mars 2015
14
Framtidens utmaning – finansiering av välfärden
Möjliga (och omöjliga) lösningar
SKL menar att ambitionshöjningar i
verksamheterna och den demografiska
utvecklingen ställer krav på effektiviseringar,
omprioriteringar och nya finansieringsalternativ.
Detta leder till att kommunerna enskilt och
tillsammans måste fundera över möjliga
långsiktiga lösningar.
Enligt SKL är det viktigt att föra en diskussion om
omfattning och innehåll i verksamheterna samt
dess finansiering.
SKL diskuterar olika förslag för att finansiera
välfärden, exempelvis:
•
Höjning av maxtaxa för barnomsorg samt
av äldreomsorgstaxan
•
Tidigare inträde och senare utträde på
arbetsmarknaden
•
Effektivisering om 3 procent
•
Höjning av momsen (på mat)
•
Höjning av kommunalskatten med en
krona
Sammantaget konstateras dock att dessa förslag
inte klarar att möta den kostnadsökning som
förväntas genom demografisk utveckling och ökad
ambitionsnivå. Mer kommer att krävas.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
15
Skatteintäkter
• Kommunernas skattebas
• Utveckling av skatteunderlaget
Lunds kommun
PwC
mars 2015
16
Kommunernas skattebas
Basen för kommunalskatten är invånarnas
förvärvsinkomster. Till förvärvsinkomsterna
räknas förutom löner även löneförmåner,
sjukpenning, a-kassa, pensioner etc. Dessutom
ingår inkomst av näringsverksamhet för de
företagare som inte bedriver verksamheten i
aktiebolagsformen.
Lönernas dominerande roll i skattebasen gör
utvecklingen av sysselsättning och lönenivåer är
av avgörande betydelse för hur skattebasen
utvecklas.
Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser
över till den kommunala verksamheten.
Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i
Lönerna är den dominerande delen av
samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora
skattebasen. Därefter kommer pensionerna och de
löneökningar också för kommunernas anställda.
andra skattepliktiga ersättningarna från staten
Det är därför sysselsättningen, räknat i antalet
(transfereringarna).
arbetade timmar, som i praktiken bestämmer vad
På sikt är sysselsättningen avgörande för
löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till
skattebasens utveckling.
den kommunala verksamheten.
Längre arbetsliv (tidigare inträde och senare
utträde) bedöms vara av stor vikt för den framtida
försörjningskvoten i riket. Även högre
förvärvsgrad bland utrikes födda är av vikt.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
17
Utveckling av kommunernas skatteunderlag
Skatteunderlaget varierar med konjunkturerna. Utvecklingen i Lund har varit likartad
den i riket, men den har varit något starkare.
Utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av underordnad betydelse för
kommunens finansieringen då skillnaden till
stor del utjämnas via den
kommunalekonomiska utjämningen.
Lund
9,0%
8,0%
7,0%
Procentuell förändring
Samtidigt har kommunens befolkning ökat
snabbare än i riket varför kommunens relativa
skattekraft varit i princip oförändrad (se sid
19).
Riket
6,0%
5,0%
4,0%
3,0%
2,0%
1,0%
0,0%
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
Lunds kommun
PwC
mars 2015
18
Kommunens skattekraft och skattesats
Skatteunderlaget i relation till antalet bosatta i
kommunen ger kommunens skattekraft. Lunds
skattekraft uppgick 2013 till 195 584kronor.
Vanligtvis stiger skattekraften (mätt i kronor)
mellan åren eftersom skatteunderlaget ökar
över tid.
250 000
120
100
200 000
80
150 000
60
100 000
40
50 000
Index (riket = 100)
Kommunens skatteintäkter är skatteunderlaget
multiplicerat med den av kommunen beslutade
skattesatsen. Sedan 2006 har Lunds skattesats
varit både sänkts och höjts. Skattesatsen 2014
är den samma som 2006.
Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun, (%)
Kornor per invånare
I relation till genomsnittet i riket uppgår
skattekraften i Lunds till 101,8 procent. Sedan
2006 har kommunens skattekraft i relation till
riket varit stabil.
Skattekraft kommun, kr/inv
20
0
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Skattesats
Lunds kommun
PwC
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
21,24
20,99
20,84
20,84
20,84
20,84
20,84
20,84
21,24
mars 2015
19
Kommunalekonomisk utjämning
Lunds kommun
PwC
mars 2015
20
Utjämning mellan kommunerna
Varför utjämning?
De offentliga utgifterna utgör i Sverige en hög
andel av bruttonationalprodukten (BNP) och
graden av decentralisering av uppgifter till
kommuner och landsting är stor i ett
internationellt perspektiv.
Eftersom kommuner står för större delen av våra
välfärdstjänster genom att de ansvarar för skolan
och olika omsorger är de kommunala utgifternas
andel av BNP högre än i något annat land.
Samtidigt varierar förhållandena mellan
kommunerna i olika delar av landet liksom de
finansiella förutsättningarna att klara dessa
uppgifter.
Lunds kommun
PwC
Stora skillnader i invånarnas
inkomster
I genomsnitt finansieras ungefär 70 procent av
kommunernas kostnader för verksamheten av
kommunalskatt. Statens bidrag till kommuner
motsvarar i genomsnitt 15 procent.
Resterande intäkter kommer från avgifter,
försäljning av tjänster samt övriga bidrag.
Men förutsättningarna för att finansiera sina
utgifter skiljer sig åt mellan kommunerna
eftersom det finns stora skillnader i hur mycket de
olika kommuninvånarna tjänar i genomsnitt.
Den beskattningsbara inkomsten varierar mellan
334 200 i Danderyd utanför Stockholm och
139 400 kronor per invånare i Årjäng i Värmland.
Om kommunerna ska få in lika mycket i skatteintäkter skulle invånarna i Årjäng behöva betala
mer än dubbelt så hög kommunalskatt jämfört
med de i Danderyd.
mars 2015
21
Utjämning mellan kommunerna forts.
Stora skillnader i åldersstrukturen
Det finns stora regionala skillnader i åldersstrukturen. Exempelvis är 503 personer av
1 000 i skolåldern i Nykvarns kommun.
Motsvarande för Solna kommun är 223 personer.
Detta innebär att behovet av kommunal service,
här grundskola, varierar kraftigt mellan
kommuner. Givet samma standard kommer
kostnaden per invånare att bli betydligt högre i
Nykvarns kommun än i Lunds kommun. Motsvarande skillnader finns inom både gymnasieskolan och äldreomsorgen.
Lunds kommun
PwC
Stora skillnader i den sociala
strukturen
I vissa delar av samhället är de sociala nätverken
bräckligare, vilket för många innebär ett större
beroende av den offentliga servicen.
Även kostnaden att tillgodose behoven kan vara
högre. Sociala problem, som till exempel missbruksproblem, tenderar att förekomma i större
utsträckning i städer – vilket skapar ett större
tryck på socialtjänsten i dessa kommuner.
mars 2015
22
Utjämning mellan kommunerna forts.
Stora skillnader i de geografiska
förutsättningarna
Bebyggelsestrukturen och geografiska förhållanden varierar mycket kraftigt mellan landets
kommuner.
De ytstora kommunerna i Norrlands inland är
glest befolkade, men i till exempel Kiruna
kommun som är den största kommunen till ytan,
bor över 75 procent av befolkningen i en stor
tätort med cirka 20 000 invånare. I andra mycket
stora kommuner som Härjedalen och Pajala bor
merparten av befolkningen i glesbygden eller i
små tätorter.
Lunds kommun
PwC
Långa avstånd och gles bebyggelsestruktur med
litet befolkningsunderlag för kommunal service
ger kommunerna högre kostnader.
I kommuner med tät bebyggelse finns det bättre
möjligheter att dimensionera de olika verksamheterna och utnyttja stordriftsfördelar, även
om det kan uppstå direkta merkostnader även i
tätbebyggda områden.
mars 2015
23
Utjämning mellan kommunerna forts.
Ojämn fördelning av person med
behov av LSS-insatser
Den 1 mars 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS) i
kraft. Lagen ger personer med utvecklingsstörning eller andra stora och varaktiga
funktionshinder rätt till olika stöd- och
serviceinsatser.
Genom att verksamheten tidigare låg inom
landstingens ansvar och ofta var koncentrerad till
större enheter blev fördelningen mellan
kommunerna inom länen mycket ojämn.
Ojämnheten har sedan legat kvar och har även
förstärkts genom en specialiserad inriktning på
olika typer av behov.
I enlighet med bestämmelserna i LSS genomfördes en successiv överföring av huvudmannaskapet (inklusive en skatteväxling) för
insatserna enligt denna lag från landstingen till
kommunerna. I de flesta länen skedde överföringen årsskiftet 1994/1995 eller 1995/1996.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
24
Utjämning mellan kommunerna forts.
Nationella system för utjämning
Grundprincipen är att alla kommuner ska ha
likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda
sina invånare välfärd.
För att detta ska komma till stånd när det finns
stora skillnader i förutsättningar har riksdagen
beslutat att det ska finnas ett system för
kommunalekonomisk utjämning och ett system
för utjämning av LSS-kostnader.
Nuvarande system för kommunalekonomisk
utjämning gäller sedan 1 mars 2005 med vissa
ändringar införda från och med 1 januari 2008
och 1 januari 2014.
Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan
delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning,
kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift.
Systemet för LSS-utjämningen gäller sedan 1 mars
2004 med vissa förändringar införda från och
Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort med 1 januari 2009.
ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella
förutsättningar.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
25
Utjämning mellan kommunerna forts.
Inkomstutjämning
I inkomstutjämningen sker en utjämning av
skatteinkomster mellan kommunerna och den är i
huvudsak statligt finansierad.
Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån
skillnaden mellan den egna beskattningsbara
inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som
motsvarar 115 procent av den genomsnittliga
skattekraften i landet.
Om kommunens skattekraft ökar mer än
genomsnittet får den enskilda kommunen lämna
ifrån sig merparten av skillnaden och vice versa.
Skatt och inkomstutjämning kr per inv. 2014
Lund
Riket
Andel av
riket (%)
Skattekraft, kr/inv
200 010
196 651
101,7%
Kommuner vars beskattningsbara inkomster
överstiger dessa nivåer ska i stället betala en
inkomstutjämningsavgift till staten.
Genomsnittlig skattesats, %
20,65%
20,65%
41 302
40 608
5 149
5 987
Inkomstutjämningen är långtgående, det vill säga
skillnaderna i skatteintäkter efter utjämning är
relativt små, givet en genomsnittlig skattesats.
Skatteintäkter efter
utjämning, kr/inv
46 451
46 595
99,7%
Skillnad i vald skattesats, %
0,59%
Detta ger att utvecklingen av kommunens eget
skatteunderlag är av mindre betydelse för
kommunens totala intäkter.
Skillnad i kronor, kr/inv
46 595
102,2%
Lunds kommun
PwC
Skatteintäkter, kr/inv
Inkomstutjämning, kr/inv
Totalt faktiskt utfall, kr/inv
101,7%
1 180
47 631
mars 2015
26
Utjämning mellan kommunerna forts.
Kostnadsutjämning
LSS-utjämning
I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella
kostnadsskillnader.
Sedan 2004 finns ett nationellt kostnadsutjämningssystem för kommunernas LSSkostnader. Som motiv för ett utjämningssystem
angavs att det finns stora kostnadsskillnader
mellan kommunerna samt att det behövs en
utjämning för att ge alla kommuner likvärdiga
ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva
verksamhet enligt LSS.
Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet
av kommunal verksamhet är olika, till exempel
finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det andra är
att kostnaden för att producera en viss service
varierar, till exempel på grund av geografin.
Systemet är skiljt från det ordinarie kostnadsKommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur
utjämningssystemet för kommuner. Skälet är att
får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får
underlagen inte på samma sätt som i det ordinarie
betala en avgift.
systemet kan anses uppfylla kriteriet att vara
opåverkbara för den enskilda kommunen.
Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral,
då summan av bidrag och avgifter är lika stora och
Precis som i det ordinarie kostnadsutjämningsdärför tar ut varandra.
systemet beräknas en standardkostnad för varje
kommun.
Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade
standardkostnadsmetoden där varje verksamhet
eller område behandlas separat.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
27
Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomiskt utjämning
Grundtanken med utjämningssystemet är att alla
kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska
förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller
sammansättning.
Exemplet på nästa sida visar att utfallet varierar
kraftigt beroende på vilken ålder personen som
flyttar har, och att personens inkomst har en
mindre betydelse.
Av detta följer att resurser som omfördelas ska
motsvara de förändringar av kostnaderna som
befolkningsförändringen genererar. Detta gäller
vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och
effektivitetsnivå.
För en mer detaljerad beskrivning se SKL:s
webbplats (www.skl.se) under rubriken
Utjämningssystem.
Detta medför att den inflyttade personen som ger
kommunen störst intäkt inte är höginkomsttagaren, utan kanske skoleleven eller den äldre
kvinna.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
28
Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomisk utjämning vid inflyttning –
Lunds kommun (2014)
Skatteintäkter
Inkomstutjämning
Skatteintäkter efter
inkomstutjämning
Regleringspost
Strukturbidrag
Kostnadsutjämning
Totalt
1-5 år
0
44 707
44 707
212
104
61 609
106 633
6 år
0
44 707
44 707
212
104
32 022
77 045
7-12 år
0
44 707
44 707
212
104
77 023
122 047
13-15 år
0
44 707
44 707
212
104
60 358
105 382
16-18 år
0
44 707
44 707
212
104
78 045
123 068
19-64 år ink 0 kr
0
44 707
44 707
212
104
-32 591
12 433
19-64 år ink 250 tkr
52 100
-4 543
47 557
212
104
-32 591
15 283
19-64 år ink 500 tkr
104 200
-53 793
50 407
212
104
-32 591
18 133
19-64 år ink 750 tkr
156 300
-103 043
53 257
212
104
-32 591
20 983
65-79 år, gift, ink 200
tkr
41 680
5 307
46 987
212
104
-24 948
22 356
80-89 år, gift, ink 200
tkr
41 680
5 307
46 987
212
104
20 162
67 466
90+ år, gift, ink 200
tkr
41 680
5 307
46 987
212
104
109 374
156 677
Lunds kommun
PwC
mars 2015
29
Statens bidrag till kommunsektorn
Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för
att finansiera hela det kommunala uppdraget.
Därför skjuter staten till pengar via det generella
statsbidraget. För 2014 uppgår det till 64,2
miljarder kronor.
Statsbidraget fördelas efter kommunernas
skattekraft. Kommuner med låg skattekraft får ett
större tillskott än de med en högre skattekraft. En
handfull kommuner har en så pass hög skattekraft
att de betalar en avgift till staten.
Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp
mellan åren. Staten kan dock i sin budget besluta
om att förändra bidraget.
Lunds kommun
PwC
Om staten inte tillför nya resurser sker det genom
den allmänna löne- och prisutvecklingen en
urholkning av bidraget över tid vilket skapar ett
behov av effektiviseringar för kommunerna. Enligt
en uppskattning från SKL motsvarar urholkningen cirka 2 miljarder kronor per år för
samtliga kommuner.
Staten är, enligt den så kallade finansieringsprincipen, skyldig att kompensera kommunerna
ekonomiskt vid av staten beslutade verksamhetsförändringar. På motsvarande sätt kan
kommunerna få lämna ifrån sig resurser om
staten beslutar om ett minskat åtagande.
mars 2015
30
Statens bidrag till kommunsektorn, forts.
För Lund innebär denna värdesäkring knappt
346 miljoner i ökade intäkter år 2028. Detta
motsvarar 78 öre på skattesatsen.
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
Lunds kommun
PwC
Antagen utveckling
100
2013
Det finns dock skäl att ifrågasätta en framtida
värdesäkring. SKL presenterar i Ekonomirapporten (okt. 2013) en sidokalkyl där
statsbidragen låts vara nominellt oförändrade.
För kommunerna innebär det 12 miljarder
mindre i statsbidrag 2017, vilket motsvarar en
skatteökning om 43 öre jämfört 2013.
Oförändrad
Miljarder kronor
Vidare finns det en praxis att förändringar i
skattesystemet som påverkar kommunernas
skatteunderlag regleras via det generella
statsbidraget. I beräkningarna har vi antagit att
staten värdesäkrar statsbidrag efter 2018 med
3,5 procent årligen. Detta motsvarar 33 miljarder
för kommunsektorn år 2028. Över tid har staten
tillskjutit medel som i genomsnitt motsvarar en
värdesäkring.
mars 2015
31
Kostnadsutjämning
Via kostnadsutjämningen omfördelas det
strukturella kostnadstrycket mellan kommunerna.
Det tillförs inga nya resurser via kostnadsutjämningen.
Över tid innebär detta att endast den kommun
som möter en demografisk utveckling som är
kraftigare än genomsnittet i riket kommer få ett
ökat bidrag alternativt en minskad avgift. En
kommun med den omvända situationen kommer
få se ett minskat bidrag alternativt ökad avgift.
Verksamhet 2014
Tillägg/
avdrag
Barnomsorg
-208
Grundskola
-777
Gymnasieskola
-945
Individ- och familjeomsorg
-540
Äldreomsorg
-2 221
Barn med utländsk
bakgrund
-32
Lunds kommun betalar 2014 en avgift i
kostnadsutjämningen på 5 052 kronor per
invånare.
Bebyggelsestruktur
-131
Befolkningsförändring
-170
Fördelningen per verksamhetsområde redovisas i
tabellen till höger.
Löner
Lunds kommun
PwC
Kollektivtrafik
Totalsumma
67
-96
-5 052
mars 2015
32
LSS-utjämning
Via LSS-utjämningen omfördelas kommunernas
strukturella kostnader för LSS-verksamheten. Till
skillnad från den ordinarie kostnadsutjämningen
används faktiskt antal beslutade insatser.
Lunds kommun bedöms ha en något gynnsam
struktur och betalar en avgift till de kommuner
som har en ogynnsam struktur. Den gynnsamma
strukturen förklaras av att Lunds har relativt färre
insatser jämfört med genomsnittet. De insatser
kommunen har dock en högre vårdtyngd än
genomsnittet (justering vårdtyngd >1).
Kr per invånare
2014
Grundläggande standardkostnad
3 778
Justering vårdtyngd
1,061
Standardkostnad
3 982
Genomsnitt i riket
4 069
Bidrag (+)/avgift (-)
-87
Sammantaget betalar Lunds en avgift på
87 kronor per invånare 2014.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
33
Fastighetsavgiften
År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på
bostäder av en kommunal fastighetsavgift som
fastställs av staten men tillförs kommunerna. Vid
införandet neutraliserades effekterna genom att
anslaget för kommunalekonomisk utjämning
minskades med motsvarande belopp.
Utvecklingen av kommunernas intäkter från
fastighetsavgiften har varierat avsevärt, såväl
mellan åren som mellan olika kommuner.
Fastighetavgiften ökar vid ny fastighetstaxering
samt vid den årliga uppräkningen av taket i
avgiften. Småhus, bostadshyreshus och
När fastighetsavgiften infördes 2008 var den
ägarlägenheter nybyggda 2012 och därefter är
finansiellt neutral, såväl för varje enskild kommun befriade från kommunal fastighetsavgift i 15 år.
som för staten.
Sedan 2008 har Lunds kommunens intäkter från
Från och med 2009 tillförs den årliga intäktsfastighetsavgiften årligen ökat med i genomsnitt
förändringen från fastighetsavgiften respektive
3,2 procent.
kommun och adderas till det ursprungliga
beloppet 2008. Kommunerna erhåller således inte
den faktiska intäkten från fastighetsavgiften för
bostäderna i kommunen utan det är endast
förändringen mellan åren som läggs till 2008 års
belopp.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
34
Kommunens finansiella mål
Lunds kommun
PwC
mars 2015
35
Finansiella mål
Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god
ekonomisk hushållning i sin verksamhet.
Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god
ekonomisk hushållning för kommunen. För
ekonomin ska anges de finansiella mål som är av
betydelse för en god ekonomisk hushållning.
Utöver resultatmål nämns några ytterligare
områden som kan vägs in när man diskuterar
god ekonomisk hushållning:
•
skuldsättningen på kort och lång sikt.
•
Mål och riktlinjer ska uttrycka realism och
handlingsberedskap samt att de ska
kontinuerligt utvärderas och omprövas.
strategier för finansiering av olika delar
såsom investeringar och pensioner.
•
in- och utbetalningar, d.v.s.
betalningsberedskapen.
I propositionen skrivs att exempel på vad som
kan ingå i den finansiella målsättningen är:
•
risk och andra osäkerhetsfaktorer. (t.ex.
borgen för sina företag.)
•
resultatkrav med anledning av framtida
kapacitetsbehov. Resultatet bör ligga på en
nivå som realt sett konsoliderar ekonomin.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
36
Skilda förutsättningar – olika resultatmål
A. Lägre resultatkrav för att klara
oförutsedda utgifter
B. Högre resultat krav för att helt
eller delvis självfinansiera
investeringar
C. Högre resultatkrav för att skapa
utrymme till amorteringar
D. Högre resultatkrav för att skapa
utrymme till amorteringar och
självfinansiera investeringar
Lunds utgångsläge och utmaning
inför framtiden kan illusteras av den
blå pricken i figuren.
PwC
mars 2015
37
Finansiella mål
Kommunfullmäktige i Lund har fastställt följande
tre finansiella mål.
Resultatmål
Under den senaste treårsperioden ska kommunen
ha ett genomsnittligt positivt resultat (jämfört
med kommunallagens balanskrav) som minst
uppgår till 2 procent av skatteintäkter, generella
statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning
Skuldmål
Långsiktigt ska kommunens låneskuld per
invånare inte överstiga det vägda medelvärdet för
landets samtliga kommuner (2013: 19 200kronor
per invånare)
Investeringsmål
Nettoinvesteringarna får under den senaste
treårsperioden i genomsnitt uppgå till högst 12
procent av skatteintäkter, generella statsbidrag
och kommunalekonomisk utjämning
PwC
mars 2015
38
DEL II
KOSTNADSFRAMSKRIVNING I
FASTA PRISER
Lunds kommun
PwC
mars 2015
39
Kommunal verksamhet och
befolkningsförändringar
• Teoretiska utgångspunkter
• Kommunens befolkningprognos fram till 2028
Lunds kommun
PwC
mars 2015
40
Kommunal verksamhet och
befolkningsförändringar
Den kommunala verksamheten är i stort
dimensionerad efter antalet invånare i
kommunen.
Att en kommun med stor befolkning har ”mer”
kommunal verksamhet än en liten är tämligen
självklart. Två lika stora kommuner kan dock har
olika utbyggd kommunal verksamhet. Skillnader
kan förklaras av:
•
Åldersstrukturen
•
Socioekonomiska strukturen
•
Graden av ”frivillig” verksamhet
•
Ambitionsnivån i obligatorisk verksamhet
•
Inslag av entreprenad (påverkar nivån på den
verksamhet där kommunen är huvudman)
Den enklaste kommunen att driva är den där
befolkningsutvecklingen är stabil och där
ålderskullarna är ungefär lika stora mellan åren.
Lunds kommun
PwC
Verkligenheten är dock en annan! Många
kommuner har minskat sin befolkning under ett
långt antal år. Flertalet kommuner i
storstadsområdena har haft en kontinuerlig
befolkningstillväxt den senaste 10 till 15 åren.
Både minskande och växande kommuner upplever
stora svängningar i ålderskullarnas storlek på
grund av historiska fluktuationer av födelsetalen
(40-talet, 60-talet, 90-talet).
Efterfrågan på kommunens tjänster behöver
nödvändigtvis inte öka eller minska i samma takt
som antalet invånare förändras. Alla invånare
efterfrågar inte alla delar av kommunernas
tjänsteutbud.
För växande kommuner är utmaningen att
expandera den kommunala verksamheten på ett
ekonomiskt ansvarsfullt sätt.
mars 2015
41
Kommunal verksamhet och
befolkningsförändringar
Efterfrågan på verksamhetslokaler bestäms inte i
första hand av hur det totala invånarantalet
förändras. Den beror framför allt av utvecklingen
för de specifika åldersgrupper som verksamheterna vänder sig till och av statliga reformer
eller samhällsförändringar som påverkar
målgruppernas efterfrågan.
Kommunen kan styra vilka områden som ska
exploateras och därmed få samordningsvinster
med befintlig infrastruktur (förskolor, grundskolor, vatten och avlopp).
Kommuner med före detta fritidsstugeområden
kan uppleva problem när det uppstår efterfrågan
på kommunal service i dessa områden.
För de individuella tjänsterna kostar nya lokaler
och anläggningar mer än gamla. Finns det ledig
kapacitet kan exempelvis en ytterligare elev kosta
mindre än genomsnittet (marginalkostnaden).
När kommunen slår i kapacitetstaket kan den
extra eleven bli väldigt dyr.
Lunds kommun
PwC
För de kollektiva tjänsterna bör det finnas
stordriftsfördelar för vissa verksamheter där
kostnaden kan öka mindre än vad som följer av
befolkningstillväxten.
För en kommun som växer betyder det att fler
invånare är med och betalar (amorterar) på
kommunens skulder (både ”vanliga” lån och
kommunens pensionsskuld).
En kommun i en tätbefolkad region och som har
stort markinnehav har också förutsättningar att
bedriva en exploateringsverksamhet som
genererar ett ekonomiskt överskott.
Viktiga verktyg för att hantera expansionen är:

Bokommunsbyggnadsprognos

Befolkningsprognos

Lokalresursplan

En adekvat resursfördelningsmodell i
budgetprocessen
mars 2015
42
Befolkningsutveckling
Utfall 2000-2013 samt kommunens prognos till 2028
Sedan år 2000 har Lunds befolkning ökat
med cirka 15 350 personer.
Folkmängd
160 000
Befolkningsförändringen har varierat mellan
0,5 procent och 2 procent.
Den årliga förändringstakten varierar mellan
1,1 och 1,6 procent.
Ökningen är olika stor i olika åldersgrupper.
2,5%
140 000
2,0%
120 000
Antal personer
I prognosen planeras för en kraftig ökning av
folkmängden. Fram till 2028 ska kommunen
öka med 26 700 invånare.
Procentuell utveckling (höger axel)
100 000
1,5%
80 000
1,0%
60 000
40 000
0,5%
20 000
0
0,0%
2028
2026
2024
2022
2020
2018
2016
2014
2012
Lunds kommun
PwC
2010
2008
2006
2004
2002
2000
Utfall
Prognos
mars 2015
43
Befolkningsstruktur
Utfall 2013 samt kommunens prognos 2020 och 2028
Vid en analys av kommunens ålderstruktur
kan konstateras att kommunen, likt andra
kommuner, har svängningar i
ålderskullarnas storlek.
Jämfört med 2013 kommer kommunens
befolkning att öka i stort sätt samtliga
åldersgrupper fram till 2028.
Särskilt stora ökningar väntas bland
500
0
96 år
90 år
84 år
78 år
72 år
66 år
60 år
54 år
48 år
42 år
36 år
Lunds kommun
PwC
1 000
30 år
personer i åldern 70-90 år
1 500
24 år

2 000
18 år
personer i åldern 30-40 år
2 500
12 år

3 000
6 år
grundskoleelever,
2028
3 500
0 år

2020
4 000
Antal personer
Lunds kommun utmärker sig att ha en
mycket höga andel av befolkningen i åldern
20-30 år. Vidare har kommunen en låg andel
äldre.
2013
mars 2015
44
Försörjningskvot
Försörjningskvoten är ett viktigt demografiskt
nyckeltal. Den belyser något förenklat relationen
mellan utgifter för vård, skola och omsorg i
förhållande till skattebasens storlek.
Försörjningskvot =
 −
Kvoten kan definieras som kvoten mellan den
befolkning som inte är ekonomiskt aktiv och den
ekonomiskt aktiva befolkningen. Kvot < 1 innebär
fler som jobbar än som inte jobbar, och omvänt
om kvoten >1. Idag uppgår kvoten till 0,72.
Sverige har de senaste åren haft en mycket
gynnsam struktur, eftersom stora åldersgrupper
(40-talister, 60-talister) har varit i arbetsför ålder.
Demografiska förändringar leder dock till att allt
fler ska försörjas. Kvoten år 2028 förväntas uppgå
till 0,82 för riket.
Försörjningskvot (ålder) =

 0−19, 65+
 20−64
Utmaningen som väntar ser dock olika mellan
olika regioner i Sverige!
Lunds kommun
PwC
mars 2015
45
Försörjningskvot (ålder) 2013 till 2028
Försörjningskvoten i Lund uppgår idag till 0,59
och är bland de lägsta bland Sveriges
kommuner.
Lund
0,90
Kvoten förväntas öka till 0,68 år 2028.
Utvecklingen i Lund förväntas därmed vara
svagare än utvecklingen i riket.
0,80
0,70
Kvot
Detta gör att det relativa trycket på den
kommunala servicen förväntas vara lägre än i
riket. Då kommunen inte möter samma
utveckling som i riket kommer kommunens
avgift i kostnadsutjämningen att öka.
Riket
0,60
0,50
0,40
0,30
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
Lunds kommun
PwC
mars 2015
46
Behovsutveckling för
verksamheterna
Lunds kommun
PwC
mars 2015
47
Behovsutveckling -2013 samt antaganden -2028
I det följande redovisas utvecklingen av antalet
brukare eller motsvarande för perioden 2000 till
2013 för de stora verksamheterna. Vidare
redovisas valda antaganden för perioden fram till
2028.
Inga antaganden om förändrade servicenivåer
eller relationen mellan kommunal och fristående
verksamhet har gjorts. Rådande nivå beräknas
fortsätta fram till 2028.
Förändringstrycket totalt påverkar kommunens
kostnadssida genom ökade löner och hyror (egen
regi) och genom ökade utgifter för entreprenader
(extern utförare).
Relationen mellan egen regi kontra entreprenad
är intressant utifrån ett lokalförsörjningsperspektiv.
En ökning av antalet brukare i egen regi kan
skapa behov av nyinvesteringar. En ökning av
antalet brukare i extern regi skapar inte
motsvarande behov, då den externa utföraren
antas lösa lokalfrågan.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
48
Förskola
Sedan 2000 har det skett en ökning av antal
barn i åldern 1 till 5 år. Antal inskrivna har ökat i
samma takt. Andel inskrivna i kommunal regi
har varit oförändrat.
Antal personer 1-5 år
Förskolebarn, inskrivna
Fram till 2028 ökar antalet barn i ålder 1 till 5
år.
8 000
Givet en oförändrad inskrivningsgrad ökar
antalet barn i förskolan med 1 425 barn.
6 000
7 000
Antal
Givet att andelen i kommunens förskolor är
konstant förväntas ökningen i de kommunala
förskolorna uppgå till cirka
1 126 barn.
Förskolebarn i kommnens förskolor
9 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
2028
2026
2024
2022
2020
2018
2016
2014
2012
Lunds kommun
PwC
2010
2008
2006
2004
2002
2000
Utfall
Prognos
mars 2015
49
Grundskola
Fram till 2028 ökar antalet elever knappt
3 500.
Givet att andelen i kommunens skolor är
konstant förväntas ökningen i de kommunala
skolorna uppgå till cirka
3 050 barn.
Grundskoleelever (folkbokförda)
Grundskoleelever i kommunens skolor
Antal personer 7-15 år
16 000
14 000
12 000
10 000
Antal
Sedan 2000 har det skett en ökning av antal
skolungdomar i åldern 7 till 15 år. Då vi har
skolplikt samvarierar antalet elever med antalet
personer i åldersgruppen. Andel inskrivna i
kommunal regi har sjunkit.
8 000
6 000
4 000
2 000
0
2028
2026
2024
2022
2020
2018
2016
2014
2012
Lunds kommun
PwC
2010
2008
2006
2004
2002
2000
Utfall
Prognos
mars 2015
50
Gymnasieskola
Antalet ungdomar i åldern 16 till 18 år ökade
kraftigt fram till 2008 för att därefter minska.
Gymnasieelever (folkbokförda)
Antal personer 16-18 år
Förändringen av antalet elever i kommunen har
följt utvecklingen av åldersgruppen. Andelen
elever som studerar i kommunens gymnasium
har legat konstant.
Givet en oförändrad andel av ålderskullarna
som väljer kommunens gymnasium av de som
är folkbokförda i kommunen blir ökningen 970
elever.
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
2028
2026
2024
2022
2020
2018
2016
2014
2012
Utfall
2010
2008
2006
2004
2002
Lunds kommun
PwC
4 500
2000
Kommunen har många elever från andra
kommuner studerandes vid kommunens
skolor. Betalningsansvaret för dessa elever
ligger hos respektive elevs hemkommun.
5 000
Antal
Idag går cirka 5 500 elever i kommunens fyra
gymnasium. Under 2014 vänder utvecklingen
och antalet ungdomar ökar kraftigt fram till
2o28.
Folkbokförda gymnasieelever i kommunens gymansium
Prognos
mars 2015
51
Äldreomsorg – särskilt boende
Ett kraftig ökning av antalet personer i enskilda
boenden 2007.
Under perioden fram till 2028 förväntas antalet
personer 65+ öka med 7 300 personer i Lund.
Givet en oförändrad andel per ålder (5årsklasser) och kön samt andel i kommunal regi
blir ökningen 335 personer.
Antal 65+ i särskilda boendeformer
Antal 65+ i särskilda boendeformer kommunal regi
Antal personer 65+ (höger skala)
1400
35000
1200
30000
1000
25000
800
20000
600
15000
400
10000
200
5000
Antal
Sedan år 2000 har antalet personer i åldern över
65 år ökat med knappt 5 300 personer (höger
skala). Antalet äldre i särskilda boenden
minskade kraftigt under periodens början, men
har därefter stabiliserats.
0
0
2028
2026
2024
2022
2020
2018
2016
2014
2012
Lunds kommun
PwC
2010
2008
2006
2004
2002
2000
Utfall
Prognos
mars 2015
52
Omsorg för personer med funktionshinder
– LSS-boende
Under perioden har antalet vuxna i boende
med särskild service ökat. Antal barn med
boende med särskild service har varit få under
perioden
Boende, vuxna i boende med särskild service
Boende, barn i boende med särskild service
400
Hur stor andel av dessa drivs i kommunal regi
framgår inte av den officiella statistiken.
300
250
Antal
Givet att antalet LSS-insatser växer i takt med
befolkningen förväntas antalet vuxna i boende
med särskild service öka med ytterligare 52
personer – vilket motsvarar ett nytt boende
vartannat år.
350
200
150
100
50
0
2028
2026
2024
2022
2020
2018
2016
2014
2012
Lunds kommun
PwC
2010
2008
2006
2004
2002
2000
Utfall
Prognos
mars 2015
53
Investeringar
Lokaler, infrastruktur och övrigt
Lunds kommun
PwC
mars 2015
54
Allmänt om strategisk lokalförsörjning
Lund är en kommun under tillväxt och behovet av
kommunal service kommer att öka och förändras
innehållsmässigt den närmaste 15 till 20 åren.
De kommunala verksamheternas behov av lokaler
förändras över tiden. Ibland handlar det om att
undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra
fall handlar det om att minimera risken för att stå
utan nödvändiga lokaler när det behövs. Därför är
det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Detta förutsätter en
strategisk lokalresursplanering.
Investeringsbehovet i verksamhetslokaler blir
således en viktig del i kommunen budget- och
planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansierings- och
likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande
drifts- och kapitalkostnader.
Utmaningen för den strategiska lokalresursplaneringen är att matcha den framtida
demografiska utmaningen med ändamålsenliga
lokaler.
Resultatet av lokalresursplaneringen kan innebära
investeringar av skiftande storlek.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
55
Investeringar fram till 2019
Enligt budget, tkr
I kommunens budget antas en
investeringsplan för de närmaste fem
åren. I följande beräkningar har dessa
siffror använts för åren fram till 2019. Se
tabell till höger
PwC har tillsammans med företrädare
från kommunen tagit fram en
investeringsplan för åren 2020-2028.
Utgångspunkten i arbetet har varit bland
annat varit kommunens befolkningsprognos.
Lunds kommun
PwC
2015
2016
Investeringar
891 765
1 146 020
Fastighetstransaktioner
20 000
-104 000
Exploatering
-14 263
-80 804
Strategiska
markförvärv
26 000
923 502
Summa
2017
969 920
2018
2019
837 750
660 780
0
0
-106 371
-59 700
-34 796
25 000
25 000
25 000
25 000
986 216
888 549
803 050
650 984
mars 2015
56
Investeringar fram till 2028
Utfall, budget och plan miljoner kronor
Under de senaste åren har kommunen haft en hög
investeringstakt. Åren 2011 till 2014 har
kommunen investerat för cirka 3 000 miljoner.
1200
1000
Den kommande perioden kommer takten öka
ytterligare enligt antagna planer.
800
Investeringsnivån åren 2020 till 2028 motsvarar
den långsiktiga nivå som behövs för att täcka
volymutvecklingen enligt befolkningsprognosen.
Miljoner kronor
Totalt planeras det för investeringar motsvarande
8 700 miljoner fram till 2028.
600
400
200
0
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
2012
2011
Utfall
Lunds kommun
PwC
Budget och plan
mars 2015
57
Investeringar fram till 2028
Avstämning mot finansiellt mål
Enligt kommunens finansiella mål får
nettoinvesteringarna under den senaste
treårsperioden i genomsnitt uppgå till högst
tolv procent av intäkterna från skatteintäkter,
generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.
Med de antagna investeringarna överskrider
investeringsnivå det finansiella målet åren
fram till 2020.
Investeringar
Investering, genomsnitt
Nivå enligt finansiellt mål
20%
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
Lunds kommun
PwC
2014
2013
2012
2011
Utfall
Budget och plan
mars 2015
58
Framskrivning av verksamheternas
kostnader
• Utifrån 2013 års utfall
Lunds kommun
PwC
mars 2015
59
Demografisk framskrivning
Den framtida underliggande efterfrågan av
kommunal verksamhet kan uppskattas genom en
så kallad demografisk framskrivning.
En demografisk framskrivning ger en
uppskattning av hur efterfrågan av kommunens
verksamhet kommer att utvecklas, givet
befolkningsutvecklingen och givet ett konstant
utnyttjandemönster av kommunens tjänster.
Utifrån kommunens redovisade kostnader 2013
tas de olika åldersgruppernas genomsnittliga
användande och kostnad för de olika
verksamheterna fram (se bild 61).
De framtagna kostnaderna skrivs sedan fram med
utvecklingen av de olika åldersgrupperna enligt
kommunens befolkningsprognos.
Lunds kommun
PwC
Utnyttjandemönstret antas vara konstant över tid,
det vill säga:
•
servicenivå, andelen som nyttjar verksamheten
•
kostnad per person i åldersgruppen,
resurstilldelning
Antagandet om konstant utnyttjandemönster kan
ifrågasättas. Det finns många icke demografiska
faktorer som påverkar efterfrågan på kommunala
tjänster, till exempel politiska reformer.
Historiskt sett har sambandet mellan den faktiska
efterfrågan och den demografiskt betingade
efterfrågan varit svagt.
Kommunernas kostnader har historisk ökat
snabbare än vad har varit motiverat av
demografin. Det har handlat om ambitionshöjningar både från kommunernas sida och från
staten (genom olika reformer).
mars 2015
60
Demografisk framskrivning - kommunal kostnad per ålder
Kommunal grundkostnad
Övriga kostnader
Barnomsorg och skola
Äldreomsorg
400 000
350 000
kr per person
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
PwC
95 år
90 år
85 år
80 år
75 år
70 år
65 år
60 år
55 år
50 år
45 år
40 år
35 år
30 år
25 år
20 år
15 år
10 år
5 år
0 år
0
100…
50 000
mars 2015
61
Framskrivning av förskola, grundskola och
gymnasieskola
Den prognostiserade befolkningsutvecklingen
resulterar i ett ökat kostnadstryck för
skolverksamheterna på mellan 25 och 33
procent.
Förskola och pedagogisk omsorg
Grundskola
För förskola och gymnasium är utvecklingstakten svagare i början av perioden för att tillta
under slutet av perioden.
130
Index (2013=100)
Ökningen inom grundskolan är som starkast
under början av perioden för att efter 2017
mattas av något.
Gymnasieskola
140
120
110
100
90
80
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
Lunds kommun
PwC
mars 2015
62
Framskrivning av äldreomsorg och omsorg för
personer med funktionshinder
Befolkningsprognosen resulterar ett ökat
kostnadstryck på drygt 60 procent inom
äldreomsorgen fram till 2028. Under samma
period ökar kostnaderna för omsorg till
personer med funktionshinder med knappt 20
procent.
150
140
130
120
110
100
90
80
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
Lunds kommun
PwC
160
2013
Hur stor del av volymökningen inom LSS
Lunds antas kunna tillgodoräkna sig via ett
förändrat utfall i LSS-utjämningen är
svårbedömt då det beror på utvecklingen i
övriga kommuner.
Funktionshindrade
170
Index (2013=100)
Framskrivningen tar sin utgångspunkt i 2013års servicenivåer. Förändras andelen äldre i
boende på grund av en förändrad efterfrågan
kommer utvecklingen bli en annan. Några
antaganden kring förändrad sjuklighet bland de
äldre har inte gjorts.
Äldreomsorg
mars 2015
63
Framskrivning av övriga kostnader
Övriga kostnader antas öka med knappt 22
procent under perioden. Några antaganden om
förändrade servicenivåer eller andra förändringar
har inte gjorts.
Totalt ökar dessa kostnader med 336 miljoner
kronor i fasta priser under perioden.
Här kan man diskutera hur mycket av dessa
verksamheter ska ”tillåtas” växa framöver.
Merparten av dessa verksamheter är så kallade
kollektiv tjänster där ökad befolkning inte
nödvändigtvis behöver betyda ökade kostnader.
Lunds kommun
PwC
2013
2020
2028
Totalt
mnkr
Politisk verksamhet
100
110
123
12,4
Infrastruktur och skydd
100
110
123
92,0
Kultur och fritid
100
112
125
88,2
Övrig utbildning
100
111
123
47,7
Särskilt riktade insatser
100
103
109
14,3
Individ- och
familjeomsorg
100
109
121
81,2
Totalt övrigt
100
110
122
335,8
mars 2015
64
Sammantaget kostnadstryck -2028
Per verksamhet
Givet kommunens befolkningsprognos och de
antaganden som har gjorts avseende servicenivåer med mera uppgår det totala kostnadstrycket till 32,9 procent under perioden.
De klart största ökningen sker inom
äldreomsorgen.
Grundskola
Äldreomsorg
Övrigt
180
160
Index (2013=100)
Samtliga verksamheter förutspås öka i volym
fram till 2028. Ökningstakten är stabil över tid
– dock är de olika verksamheter som växer
olika år.
Förskola och pedagogisk omsorg
Gymnasieskola
Funktionshindrade
Totalt
140
120
100
80
60
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
Lunds kommun
PwC
mars 2015
65
Demografisk framskrivning
Totalt i fasta priser (2013)
Kommunens kostnader ökar i fasta priser
på grund av det så kallade demografiska
trycket med knappt 33 procent under
perioden 2013 till 2028 (jfr ökning av
totalbefolkningen på 23 procent). Detta ger
att den totala kostnaden per invånare ökar.
Ackumulerat
35
30
Procentuell utveckling
Den årliga förändringen ligger mellan 1,2
till 2,0 procent.
Årlig förändring
25
20
15
10
5
Kostnad kr/inv.
2028
49 907
50 675
53 113
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
106,4
2017
101,5
2016
100
0
2015
Lunds kommun
PwC
2020
2014
Index
2013
mars 2015
66
DEL III
EKONOMISKT UTFALL
• Kostnader och intäkter
• Finansiering av investeringar
• Löpande priser
Lunds kommun
PwC
mars 2015
67
Pensionskostnad
Lunds kommun
PwC
mars 2015
68
Kommunens pensionskostnad
Kommunens pensioner redovisas enligt den så
kallade blandade modellen. Den innebär att
kommunen under en övergångsperiod betalar
dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar
för dagens pensionärer (avseende intjänande före
1998), dels för de nuvarande anställdas
intjänande.
Den gamla pensionsskulden som intjänats före
1998 redovisas enligt den kommunala
redovisningslagen som ansvarsförbindelse och
uppgår till 2 566 miljoner (inklusive löneskatt) vid
utgången av 2013.
Det totala pensionsåtagande för kommunen
uppgår till 2 933 mnkr, inklusive löneskatt.
Åtagandet redovisas dels som ansvarsförbindelse,
dels som avsättning i balansräkningen
Avsättningarna för pensioner i balansräkningen
uppgår vid utgången av 2013 till 367 mnkr
(inklusive löneskatt).
Lunds kommun
PwC
mars 2015
69
Kommunens pensionskostnad
Kommunens pensionskostnad antas öka i takt
med den allmänna löne- och prisutvecklingen. I
prognosen ligger ett antagande om oförändrat
antal anställda.
Årets Nyintjänande och premier
Avgiftsbestämd ålderspension
Gamla utbetalningar
Totalt
600
Den totala pensionskostnaden förväntas uppgå till
knappt 484 miljoner kronor 2028 enligt en
långtidsprognos från KPA.
500
400
Miljoner kronor
Utbetalningar från den gamla skulden ökar fram
till 2027 för att sedan minska.
Finansiell kostnad
300
200
100
0
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
Lunds kommun
PwC
mars 2015
70
Intäkter från skatter och
kommunalekonomisk utjämning
Lunds kommun
PwC
mars 2015
71
Intäkter från skatter
Årlig förändring miljoner kronor och procent
500
Skatteunderlaget och därmed utvecklingen av
kommunens skatteintäkter antas följa
utvecklingen i riket som redovisats tidigare.
450
400
Att den årliga förändringen blir allt större beror
på att beräkningarna görs i löpande priser.
350
Miljoner kronor
I beräkningen har vi antagit oförändrad
skattekraft och skattesats för perioden fram till
2028. Vi har tagit hänsyn till att Lunds
befolkning växer snabbare än riket.
300
250
200
150
100
50
0
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
Lunds kommun
PwC
2015
2014
Procentuell förändring
2015
2016
2017
2018
2022
2028
5,2%
5,0%
4,8%
4,2%
4,8%
5,0%
mars 2015
72
Kostnadsutjämning 2014−2028
Kommunens avgift till kostnadsutjämningen
ökar under perioden. Orsaken till detta är att
kommunens relativa demografiska tryck enligt
kommunens befolkningsprognos är svagare
jämfört med riket.
1 000
Det framförallt andel skolelever som inte ökar i
samma takt som de gör i riket som helhet.
Grundskola
Gymnasieskola
Individ- och familjeomsorg
Äldreomsorg
Befolkningsförändring
Övrigt
Totalt
0
-1 000
Kronor per invånare
Någon bedömning av kommunens sociala
struktur görs inte i denna beräkning utan den
antas vara relativt oförändrad.
Barnomsorg
-2 000
-3 000
-4 000
-5 000
-6 000
-7 000
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
Lunds kommun
PwC
2016
2015
2014
Utfall
Framskrivning
mars 2015
73
Kommunalekonomisk utjämning, 2014—2028
Inkomstutjämning
Regleringsposten
Regleringsposten kommer att utvecklas
negativt under perioden. Orsaken till detta är
att det sker en viss urholkning av statens
bidrag till kommunsektorn.
Fastighetsavgiften
Intäkterna från avgiften antas följa
inflationen. Ingen effekt av nya bostäder.
LSS-utjämning
LSS-utjämning
2 000
1 500
1 000
500
0
-500
-1 000
-1 500
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
•
Införandebidrag
2016
Kostnadsutjämning
Strukturbidrag
2015
Relativt oförändrat läge gentemot riket
Regleringsbidrag/-avgift
2014
•
Kostnadsutjämning
Fastighetsavgift
Mijoner kronor
Kommunens bidrag från inkomstutjämningen kommer att följa ökningen av
skatteunderlaget i riket. Vi har antagit en
relativt oförändrad skattekraft i kommunen.
Inkomstutjämningsbidrag/-avgift
Se sid 73
Lunds kommun
PwC
mars 2015
74
Utveckling av intäkter från skatter och
kommunalekonomisk utjämning
Totalt och bidrag till förändring
2014
2015
2016
2017
2018
2020
2022
2024
2026
2028
Skatteintäkter
4,2%
4,9%
4,7%
4,6%
4,0%
4,5%
4,5%
4,7%
4,7%
4,7%
Inkomstutjämningsbidrag/-avgift
0,7%
1,1%
0,4%
0,7%
1,2%
0,7%
0,8%
0,7%
0,7%
0,7%
Kostnadsutjämning
-2,8%
0,1%
-0,1%
-0,1%
-0,1%
-0,3%
-0,3%
-0,3%
-0,4%
-0,4%
Regleringsbidrag/avgift
-0,5%
-0,6%
-0,3%
-0,6%
-0,6%
-0,1%
-0,1%
-0,1%
-0,1%
-0,1%
Strukturbidrag
0,2%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
Införandebidrag
2,7%
-0,9%
-0,7%
-0,5%
-0,4%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
LSS-utjämning
0,1%
0,1%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
Fastighetsavgift
0,1%
0,1%
0,1%
0,1%
0,1%
0,1%
0,1%
0,1%
0,1%
0,0%
Totalt
4,7%
4,8%
4,1%
4,1%
4,2%
4,8%
4,9%
5,0%
4,9%
4,9%
Lunds kommun
PwC
mars 2015
75
Avskrivningar
Lunds kommun
PwC
mars 2015
76
Kommunens avskrivningar 2013—2028
Avskrivningarna för de befintliga tillgångarna
har simulerats och minskar naturligt under
perioden.
Summa tillkommande
Avskrivningar befintliga tillgångar
Avskrivningar totalt
Sedan tillkommer avskrivningarna på ny- och
reinvesteringar under perioden. Vi har antagit
en genomsnittlig avskrivningstid på 33 år för
tillkommande investeringar.
Det senare är helt naturligt då priserna ökar
över tid.
400
350
Miljoner kronor
Sammantaget ökar avskrivningarna under
perioden. Dels på grund av att kommunen har
ökade investeringsvolymer de kommande åren,
dels på grund av att anskaffningsvärdet på
reinvesteringar är högre än på de befintliga
tillgångar som skrivs av.
450
300
250
200
150
100
50
0
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
Lunds kommun
PwC
2015
2014
2013
Utfall
Prognos
mars 2015
77
Utveckling av nettokostnader och
intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning
Lunds kommun
PwC
mars 2015
78
Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter,
statsbidrag och utjämning
Under perioden ökar kommunens
nettokostnader årligen med mellan 5 och 6
procent på grund av demografin samt löne- och
prisutvecklingen.
Det underliggande demografiska trycket är
någorlunda stabilt under perioden.
Några kostnadsökningar utöver demografi, pris
och löner samt ökade kostnader för avskrivningar och pensioner har inte lagts in.
Nettokostnader
7,0%
6,0%
5,0%
Procent
Kostnadsökningen är lägre under början av
perioden på grund av den lägre löneökningstakten i samhällsekonomin. När sedan
konjunkturen vänder och läget på arbetsmarknaden förbättras kommer löner att stiga
och sätta en press uppåt på kommunens
kostnader.
Intäkter
4,0%
3,0%
2,0%
1,0%
0,0%
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
Lunds kommun
PwC
mars 2015
79
Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter,
statsbidrag och utjämning
Intäkterna uppvisar ett liknande mönster och ökar
årligen mellan 4 och 5 procent. Högre löneökningstakt ger en starkare utveckling av
skatteunderlaget. Samtidigt ger en snabbare
befolkningsökning en starkare ökning av intäkter.
De totala nettokostnaderna ökar med 128 procent
under perioden fram till 2028.
Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning
ökar med 99 procent fram till 2028.
Under perioden uppstår således en obalans mellan
Trots antaganden om värdesäkring på 3,5 procent
kostnads- och intäktsutvecklingen.
av statsbidragen sker en urholkning av statens
bidrag till kommunerna.
Urholkningen består dels av icke full löne- och
priskompensation, dels av kommunernas uppdrag
blir allt större då den så kallade försörjningskvoten ökar. Värdesäkringen motsvarar cirka 0,5
procent i årlig ökningstakt.
Sammantaget ökar intäkterna svagare än
kostnaderna vilket sätter ett tryck på kommunens
resultat.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
80
Kostnader och intäkter - effektiviseringsbehov
Gapet mellan intäkter och kostnader innebär att
kommunen inte har möjlighet att fullt ut
finansiera det demografiska trycket (inklusive
ökade kostnader för avskrivningar), en full löneoch prisuppräkning samt uppnå det finansiella
resultatmålet på 2 procent.
För att få intäkter och kostnader i balans och
uppnå ett resultat enligt målet kan kommunen
•
Succesivt höja skatten med 3,43 kronor
jämför med utgångsåret
•
Årligen effektivisera i genomsnitt med 0,91
procent
•
Kombinera ovanstående i olika utsträckning
Intäkter skatter, stb o utj
Nettokostnader
240%
220%
200%
180%
160%
140%
120%
100%
80%
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
Lunds kommun
PwC
mars 2015
81
Finansiellt gap samt behov av effektivisering
-2020
-2028
Totalt
Gap uttryckt i skattesats för att nå resultatmål
1,97
3,43
3,43
Genomsnittlig effektivisering, procent
1,10
0,58
0,91
Det årlig effektiviseringsbehovet är olika stort
olika år. Fram till 2020 när kommunen växer
som snabbast är behovet större. När sedan
tillväxten avtar blir behovet något lägre.
Detta ger att effektiviseringsbehovet
för enskilda år kan både bli mindre och
större.
I beräkningarna ligger en konjunkturlös ekonomi
efter 2018. Det kommer med all säkerhet att
uppstå även hög- och låg- konjunkturer åren efter
2018.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
82
Kassaflöde och finansieringsbehov
Lunds kommun
PwC
mars 2015
83
Finansiering av investeringar
Kommunens investeringsutrymme utgörs av
kommunens resultat och årets avskrivningar.
Finansieringsbehovet kan lösas genom en
kombination av följande:
Kommunens planerar för ett resultat på 2 procent
av intäkter från skatter med mera.
1.
sälja tillgångar (finansiella och/eller
materiella)
För att uppnå detta krävs en årlig
effektivisering på i genomsnitt 0,91
procent.
2.
ta upp lån till motsvarande belopp
3.
höja resultatmålet och öka den egna
finansieringen (dvs. öka den årliga
effektiviseringen)
4.
omprioritera/minska investeringsutgifter
över tid, exempelvis genom att de externa
aktörerna tillhandahåller sina egna lokaler
Om kommunens planerade investeringar är större
än den likviditet som kommunen skapar via
resultat och avskrivningar uppstår ett
finansieringsbehov.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
84
Finansiering av investeringar m.m.
De samlade investeringarna under perioden
uppgår till 9,7 miljarder i löpande priser.
Samtidigt skapar kommunen via den löpande
verksamheten (resultat + avskrivningar) ett
överskott motsvarande 7,1 miljarder.
Finansieringsbehovet blir således 1,8 miljarder
kronor.
I det följande har vi antagit att kommunen löser
den resterande finansiering genom upptagande av
ny lån motsvarande 1,8 miljarder kronor.
För åren efter 2021 finns ett visst utrymme för
amorteringar då den eget skapade likviditeten
överstiger investeringsutgifterna.
Finansieringsverksamheten
Investeringsverksamheten
1 200
1 000
800
Miljoner kronor
Utgifterna är inte jämt fördelade under perioden. I
början av perioden är utgifterna som störst. För
åren fram till 2021 överstiger utgifterna den egna
finansieringen (löpande verksamheten).
Löpande verksamheten
600
400
200
0
-200
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
Lunds kommun
PwC
mars 2015
85
Långfristiga lån 2014–2028
Kommunen tar upp lån både för egen finansiering
och för kommunens bolag.
Som redovisades ovan är kommunens
finansieringsbehov fram till 2028 1,8 miljarder.
Lånen ökar upp till knappt fyra miljarder 2021.
Vid en ränta på 3 procent genererar en skuld på
3,5 miljarder räntekostnader motsvarande 105
miljoner kronor.
4 500
4 000
3 500
Miljoner kronor
Totalt har kommunen lån motsvarande
4,1 miljarder. Av dessa är 2,3 upplånade för
bolagens räkning. Kommunen egna låneskuld blir
därmed 1,8 miljarder.
Lån till banker och kreditinstitut
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
Lunds kommun
PwC
mars 2015
86
Kassaflödesanalys
givet resultat 2 procent av intäkter från skatter med mera
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
2026
2027
2028
Årets resultat
108,7
113,2
117,8
122,8
128,7
134,8
141,4
148,4
155,4
163,1
171,2
179,5
188,2
197,5
Justering ej
likvidietspåverkande
poster
299,2
316,4
319,6
330,0
331,6
344,6
353,4
363,2
373,3
377,7
385,0
396,8
409,6
421,0
Löpande
verksamheten
407,9
429,6
437,4
452,8
460,2
479,3
494,8
511,6
528,7
540,8
556,3
576,4
597,7
618,4
Investeringsverksamheten
Nyupptagna lån
Amortering av lån
Finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Lunds kommun
PwC
-897,5 -961,2 -863,5 -793,6 -651,3 -590,7 -545,7 -411,1 -481,7 -447,1 -476,6 -581,6 -615,2 -546,6
489,6
531,6
426,1
340,8
191,1
111,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
489,6
531,6
426,1
340,8
0,0
0,0
0,0
0,0
50,9
0,0
0,0
0,0
0,0
5,2
17,4
0,0
0,0
0,0 -100,5
-47,0
-93,7
-79,7
0,0
0,0
-71,8
191,1
111,4
50,9 -100,5
-47,0
-93,7
-79,7
5,2
17,4
-71,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
mars 2015
87
Finansiella nyckeltal, balans- och
resultaträkning
Lunds kommun
PwC
mars 2015
88
Balansräkning 2014—2028
Kommunens materiella tillgångar växer i takt med
att kommunen investerar. Samtidigt minskar
samma tillgångarna med årets avskrivningar.
Tillgångar
Avsättningar
Skulder
20 000
Det egna kapitalet ökar med årets resultat (2
procent av intäkter från skatter, statsbidrag och
utjämning).
15 000
Kommunens skulder ökar i takt med den ökade
upplåningen.
5 000
10 000
Miljoner kronor
Balansomslutningen ökar med 38 procent fram
till 2028. Ökningen sker främst åren fram till
2021.
Eget kapital
0
-5 000
-10 000
-15 000
-20 000
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
Lunds kommun
PwC
mars 2015
89
Soliditet
Soliditeten mäter kommunens finansiella styrka
på lång sikt. Soliditeten mäts på balansräkningen
genom att kommunens totala tillgångar sätts i
relation till kommunens eget kapital. Soliditeten
visar hur stor del av kommunens tillgångar man
finansierat med egna medel.
Kommunerna har dock ett finansiellt åtagande
som inte redovisas på balansräkningen, den så
kallade gamla pensionsskulden. För att få mer
rättvisande bild är det därför vanligt att redovisa
soliditetsmåttet inklusive denna skuld.
Kommunen har en omfattande finansiell
samverkan med de bolag som ingår i koncernen.
Staden vidareutlånar medel till bolagen. Det får en
påverkan på balansomslutningen och den soliditet
som direkt kan avläsas i balansräkningen.
Justerar man för dessa interna förehavanden
stärks soliditeten
Lunds kommun
PwC
Miljarder kronor
2014
2014 justerat
Tillgångar
10,4
8,1
Eget kapital
4,2
4,2
Skulder
5,8
3,5
Avsättningar
0,4
0,4
Summa eget kapital,
avsättningar och
skulder
10,4
8,1
Soliditet, %
40,4
51,7
2 467
2 467
16,7
21,5
Ansvarsförbindelse
pension
Soliditet inkl. pension, %
mars 2015
90
Soliditet -2028 givet 2 procent i resultat
Justerat för vidareutlåning till bolagen
Kommunens soliditet försämras fram till 2020
då en stor del av kommunens investeringar
lånefinansieras.
Efter 2021 självfinansierar kommunen sina
investeringar och amorterar i viss mån. Detta
leder till att kommunens soliditet stärks.
Inkluderas den gamla pensionsskulden
förstärks soliditen under perioden. Anledningen
till det den gamla pensionsskulden minskar
genom att utbetalningarna överstiger den årliga
uppräkningen.
.
Soliditet %
Soliditet inkl pension %
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
Lunds kommun
PwC
mars 2015
91
Nettolåneskuld 2014–2028
Kronor per invånare
Ett av kommunens finansiella mål är att
kommunens låneskuld per invånare inte
långsiktigt ska överstiga det vägda medelvärdet
för landets samtliga kommuner.
Nettolåneskuld kr per invånare
35 000
30 000
För 2014 uppgår nettolåneskulden till knappt
16 000 kronor per invånare. Det vägda
medelvärdet uppgår till 21 900.
Hur låneskulden i riket kommer att utvecklas
fram till 2028 är svårt att veta. Vi vet dock att
Sveriges kommuner står inför en period med
stora investeringar.
Kronor per invånare
Skulden ökar kraftigt fram till 2021 för att
sedan falla tillbaka något.
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
Lunds kommun
PwC
mars 2015
92
Resultaträkning 2014−2028,
0,91 procent effektivisering miljoner kronor
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
2026
2027
2028
Verksam. intäkter
1 450
1 472
1 483
1 547
1 614
1 693
1 775
1 863
1 955
2 053
2 134
2 242
2 356
2 477
2 605
Verksam.
kostnader
6 397
6 509
6 711
7 002
7 306
7 647
8 003
8 407
8 831
9 268
9 726
10 224
10 734
11 267
11 843
284
295
308
314
321
324
337
346
356
365
369
377
387
399
408
-5 231
-5 332
-5 535
-5 769
-6 013
-6 278
-6 565
-6 890
-7 232
-7 580
-7 961
-8 358
-8 765
-9 189
-9 646
4 845
5 084
5 364
5 623
5 865
6 127
6 415
6 717
7 039
7 382
7 746
8 128
8 530
8 953
9 400
342
337
280
279
302
325
345
376
402
413
436
459
473
483
503
Finansnetto
58
19
4
-15
-31
-46
-59
-62
-60
-59
-57
-56
-58
-59
-59
Resultat före eo
poster
14
108
113
118
123
129
135
142
149
156
164
172
180
189
198
Reavinster o expl.
39
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-25
108
113
118
123
129
135
142
149
156
164
172
180
189
198
Avskriv. (inkl.
nedskrivning)
Verksamhetens
nettokostnader
Skatteintäkt.
Gen. statsbidrag
och utjämning
Balanskravsresultat
Lunds kommun
PwC
mars 2015
93
Känslighetskalkyler
Lunds kommun
PwC
mars 2015
94
Känslighetsanalyser
I det följande redovisas två
känslighetsanalyser (utöver
grundalternativet).
1.
Resultat motsvarande 1 procent av
intäkterna åren 2015-2028
2.
Resultat motsvarande 3 procent av
intäkterna åren 2015-2028
Lunds kommun
PwC
För båda scenarios redovisas utöver
resultatnivå
•
Genomsnittligt effektiviseringskrav
•
Effekt på skattesats vid 2028.
•
Soliditet exkl. och inkl.
pensionsåtagande
•
Finansieringsbehov utöver vad skapas i
den löpande verksamheten.
•
Nettolåneskuld
•
i kronor per invånare
•
i miljarder kronor
mars 2015
95
Känslighetanalyser
Resultat 1 procent
Resultat 3 procent
Genomsnittlig effektiviseringskrav:
Genomsnittlig effektiviseringskrav:
0,86 %
0,99 %
Effekt på skattesats 2028:
Effekt på skattesats 2028:
3,27 %
3,74 %
Finansieringsbehov:
Finansieringsbehov:
2,8 miljarder kronor
0,7 miljarder kronor
Lunds kommun
PwC
mars 2015
96
Känslighetanalyser
Solditet 2013-2028
Ju högre resultat kommunen väljer desto högre
blir självfinansieringen av investeringarna.
Detta påverkar utvecklingen av soliditeten
positivt.
1 procent
2 procent
3 procent
70%
60%
I samtliga simulerade resultatnivåer sjunker
soliditeten. Vid 2 och 3 procent nås 2014 års
nivå eller över i slutet av perioden.
Procent
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
Lunds kommun
PwC
mars 2015
97
Känslighetanalyser
Nettolåneskuld, kr per invånare
Skuldsättningen ökar vid alla tre simulerade
resultatnivåer.
1 procent
3 procent
40 000
Vid en procents resultat mer än fördubblas
skulderna jämfört med läget 2014.
35 000
30 000
Kronor per invånare
Vid 2 och 3 procents resultat finns utrymme för
amorteringar efter 2020 vilket håller tillbaka
skuldsättningen sett över hela perioden.
2 procent
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
Lunds kommun
PwC
mars 2015
98
Känslighetanalyser
Nettolåneskuld, miljarder kronor
Skuldsättningen ökar vid alla tre simulerade
resultatnivåer.
1 procent
3 procent
5,0
Vid en procents resultat mer än fördubblas
skulderna jämfört med läget 2014.
4,5
4,0
Miljarder
Vid 2 och 3 procents resultat finns utrymme för
amorteringar efter 2020 vilket håller tillbaka
skuldsättningen sett över hela perioden.
2 procent
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
Lunds kommun
PwC
mars 2015
99
DEL IV
SAMMANFATTNINGAR OCH
UTMANINGAR
Lunds kommun
PwC
mars 2015
100
Utmaningar
•
•
•
Hantera utbyggnad inom skola, gymnasieskola samt äldreomsorg
•
Påverkar personalförsörjning och lokaler
•
Få till avtal som möjliggör att andra aktörer bygger och bedriver
verksamheten
Stora investeringar i verksamheterna kommer krävas
•
Investeringar utanför kärnverksamheterna
•
Skapa flexibilitet i lokalförsörjningen om befolkningsutvecklingen blir en
annan
Uppnå en effektivisering över perioden på 0,91 procent genom
prioriteringar och nya arbetssätt.
•
Räkna hem stordriftsfördelar på kollektiva tjänster när befolkningen
ökar.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
101
Utmaningar
•
•
Upprätthålla en god framhållning i likviditetplaneringen
•
Stora utgifter ska i tid matchas med upplåning
•
Skapa goda relationer till kreditmarknaden för att hålla ned ränteutgifter
•
Hantera ränterisker
Uppnå en resultatnivå på 2 procent (gärna högre)
•
För att öka självfinansieringen när investeringarna ökar.
•
Hålla tillbaka upplåningsbehovet
•
Budgetera med marginal
•
Lunds kommun
PwC
Förändrade intäkter
mars 2015
102
Utmaningar
•
God ekonomisk hushållning
•
Vad betyder det för Lund?
•
Är det förenligt med en minskande soliditet och en ökad skuldsättning?
•
Är dagens finansiella mål relevanta för den utveckling kommunen står
inför?
•
Lagstiftarna trycker på att målen ska uttrycka realism och kontinuerligt
utvärderas och omprövas
•
Ett lågt resultatmål ger mer resurserna till verksamheten initialt men på
längre sikt tränger ökade räntekostnader undan utrymmet. Det skiljer lite
i effektiviseringsbehov mellan de olika alternativen sett under hela
perioden.
Lunds kommun
PwC
mars 2015
103
APPENDIX
Lunds kommun
PwC
mars 2015
104
Uppräkningsprinciper och styckkostnad
Verksamhet
Uppräkningsprincip
Kostnad , 2013
Politiskt verksamhet
Befolkning 0–w
463
Infrastruktur och skydd
Befolkning 0–w
3 441
Bibliotek
Befolkning 0–w
542
Musik/kulturskola
Befolkning 7–15
2 395
Övrig kulturverksamhet
Befolkning 16–w
859
Fritidsgårdar
Befolkning 13–19
5 381
Övrig fritidsverksamhet
Befolkning 6–w
1 275
Öppen förskola
Befolkning 0–5
100
Förskola
Befolkning 1–5
124 787
Familjedaghem 1–12 år
Befolkning 1–12
Kultur och fritid
Förskola och skolbarnsomsorg
Lunds kommun
PwC
966
mars 2015
105
Uppräkningsprinciper och styckkostnad, forts.
Verksamhet
Uppräkningsprincip
Kostnad, 2013
Öppen fritidsverksamhet
Befolkning 6–12
0
Fritidshem
Befolkning 6–12
24 756
Förskoleklass
Befolkning 6
69 036
Grundskola
Befolkning 7–15
97 853
Obligatorisk särskola
Befolkning 7–15
3 390
Gymnasieskola
Befolkning 16–19
63 560
Gymnasiesärskola
Befolkning 16–19
4 471
Grundläggande vuxutbild.
Befolkning 20–64
578
Gy. vuxenutbild. o påbygg.
Befolkning 20–64
5 234
SFI
Befolkning 20–64
2 390
Skolväsende för barn och ung.
Övrig utbildning
Lunds kommun
PwC
mars 2015
106
Uppräkningsprinciper och styckkostnad, forts.
Verksamhet
Uppräkningsprincip
Kostnad, 2013
Vård och omsorg
se sid 110
Vård och omsorg enl SoL o HSL (65+)
Befolkning 65–w, prislappar
Vård och omsorg enl SoL o HSL (-65)
Befolkning 0–64
Insatser enligt LSS och LASS
Prislappar
IFO, ekonomiskt bistånd
Befolkning 20–64
1 888
IFO, vuxenvård
Befolkning 20–64
1 541
IFO, barn- och ungdomsvård
Befolkning 0–19
5 122
1 335
se sid 111
Särskilda insatser
Flyktingmottagande
0-w
312
Arbetsmarknadsåtgärder
Befolkning 20–64
615
Lunds kommun
PwC
mars 2015
107
Uppräkningsprinciper och styckkostnad,
äldreomsorg
Givet de kostnader som kommunen har
redovisat och antalet personer som
erhåller vård i ordinärt respektive särskilt
boende har en styckkostnad räknats fram.
Styckkostnaden för ordinärt respektive
särskilt boende redovisas för fem
åldersgrupper och är uppdelad på män
respektive kvinnor.
Skillnader i styckkostnad speglar endast
en högre andel som erhåller vård. Någon
justering avseende antalet
hemtjänsttimmar eller vårdtyngd inom
särskilt boende är inte gjord.
Särskilt
boende
Kön
65-74 år
Män
4 906
3 992
8 898
Kvinnor
5 440
6 011
11 450
Män
11 607
18 478
30 084
Kvinnor
17 924
18 042
35 966
Män
28 972
33 716
62 688
Kvinnor
45 176
59 515
104 691
Män
55 676
60 724
116 400
Kvinnor
78 166
116 973
195 139
Män
98 906
154 517
253 423
104 465
289 145
393 610
75-79 år
80-84 år
85-89 år
90-w år
Kvinnor
Lunds kommun
PwC
Ordinärt
boende
Ålder
Totalt
mars 2015
108
Uppräkningsprinciper och styckkostnad,
LSS-verksamheten
Givet de kostnader som kommunen har
redovisat för LSS-verksamheten och
antalet personer som erhåller omsorg
enligt de olika LSS-insatserna har en
styckkostnad räknats ut.
För de LSS-insatser där inte kostnaderna
finns uppdelade har riktvärden från LSSutjämningen använts.
Typ av insats
Kronor
Bokommun med särskild service
- vuxna (riktvärde)
780 003
- barn
975 004
- barn i familjehem
351 001
Daglig verksamhet
216 026
Övriga insatser
- korttidsvistelse (riktvärde)
259 285
- korttidstillsyn
142 607
- avlösarservice
64 821
- ledsagarservice
64 821
- kontaktperson
25 929
Personlig assistans
Lunds kommun
PwC
- enligt LSS (riktvärde)
559 678
- enligt LASS
279 839
mars 2015
109
Avslutningsvis vill vi...
… tacka
förtroendet
och hoppas
ni är
…
tackaförför
förtroendet
och hoppas
ni är nöjda med vår insats.
nöjda med vår insats.
Återkom gärna med frågor!
Återkom gärna med frågor!
Henrik Berggren
PwC | Kommunal Sektor |
Rådgivare offentlig sektor
Direkt: +46 (0)10 212 48 22 |
Email: [email protected]
PwC Sverige
113 97 Stockholm | Torsgatan 21
www.pwc.se
© 2015 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, “PwC” refers to PricewaterhouseCoopers i Sverige
AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.