Hämta - Kungsbacka kommun

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Upprättad
2015-08-25
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sammanträde 1 september 2015 klockan 8.30
i Kungsbacka rummet
Ärende
1.
Val av justerare
2.
Avskrivning av fordran
Beteckning
Förslag
Eva Borg (S)
KS/2015:319
Förslag till kommunstyrelsen:
Kommunstyrelsen beslutar att avskriva
fordran på 68 480 kronor som avser en
avgrävd optofiber.
Fordran är ställd till InfraTek med
fakturanummer 79030325.
3.
Remissvar - Fördjupad
översiktsplan för Varbergs norra
kustområde
KS/2015:290
http://www.varberg.se/byggabom
iljo/kommunensplanarbete/oversi
ktsplan/fordjupadoversiktsplan.4.
12865bcd14300d30ed913bd3.ht
ml
4.
5.
Remissvar - Handlingsprogram
KS/2015:271
2016-2019 för Räddningstjänsten
Storgöteborg
Förslag till kommunstyrelsen:
Kungsbacka kommun har inget att erinra
avseende fördjupningen av översiktsplanen
för det norra kustområdet i Varbergs
kommun.
Förslag till kommunstyrelsen:
Kungsbacka kommun har inget att erinra
mot Handlingsprogram 2016-2019 för
Räddningstjänsten Storgöteborg
Information om arbetsmiljö och
arbete
Anette Dahlberg, Birgitta Rein
8.30-9
Kristin Löfgren
Kommunstyrelsens förvaltning
Direkt:0300-834233
[email protected]
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon: 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Ärende
6.
Beteckning
Förslag
Information om parkering
Sven-Erik Bergström
7.
Avstämning - Alkoholpolicy vid
publika arrangemang
Linus Kron, Patrik Adiels och
Erik Norinder 9-9.30
8.
Information om nytt
kommunledningskontor
Ann-Charlotte Järnström
9.
Visning av Lexmeeting
Maria Svenningsson 10-10.15
10. Information från ledamöter
Hans Forsberg (M)
Kristin Löfgren
Ordförande
Sekreterare
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-08-18
Diarienummer
KS/2015:319
Avskrivning av fordran
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att avskriva fordran på 68 480 kronor som avser en avgrävd optofiber.
Fordran är ställt till InfraTek med fakturanummer 79030325.
Sammanfattning
2009 grävde InfraTek av en optokabel tillhörande kommunen. Kommunen fakturerade 68 480 kronor
exklusive moms. InfraTek bestred fakturan och en diskussion har skett mellan förre
kommundirektören L Järvsén och InfraTek.
Kommunens jurist har tittat på ärendet och bedömer att det är sannolikt att denna typ av skada måste
processas i mark- och miljödomstolen alternativt att det ska föras som en skadeståndsprocess. Det
finns stor risk att processen kommer att bli kostsam för kommunen och möjligheten att vinna målet är
begränsad.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-08-18
Kommunjuristens skriftliga utlåtande ”Underlag till avskrivning av faktura 79030325 till InfraTek
Beslutet skickas till
SE-EK Kundreskontra
Gunilla Josefsson
Ekonomichef
Kommunstyrelsens förvaltning
Gunilla Josefsson
0300-83 42 27
[email protected]
1 (1)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
Kungsbacka
Underlag för avskrivning av faktura 79030325 till lnfraTek
Bakgrund
Infratek AB, underentreprenör till Fortum, grävde vid ledningsarbete 2009 av en
optokabel tillhörande Stadsnätet. Kommunen fakturerade InfraTek ca 70 000 kr för
återställandet.
InfraTek bestred fakturan, huvudsakligen på grunden att man inte haft anledning att
tro att det fanns optokablar i området pga en oklar skrivning på kommunens hemsida.
Kommunen invände att hemsidan uppmanade till kontakt med kartavdelningen.
Skrivningen ändrades efter att InfraTek uppmärksammade kommunen på
skrivningen.
1 (2)
Datum
Korrespondens mellan In:fraTek och Lasse Järvsen bifogas, som visar parternas
rättsliga ståndpunkter.
2012-12-28
Vid denna tid fanns ingen särskild praxis om hur en grävare skulle göra sin
ledningskontroll. En hemsida, ledningskollen.se, höll på att byggas upp. En grävare
kan numera genom förfrågan på hemsidan få direkt besked om ledningar finns i det
område där grävarbeten ska ske.
Bedömning
Kommunens försäkringsmäklare och SKL har konsulterats när det gäller rättslig
process om kravet.
Sannolikt är detta en typ av skada som måste processas i mark- och miljödomstol
eftersom skadan uppstått vid verksamhet på fastighet. Det andra, mindre troliga,
alternativet är att processen ska föras som en skadeståndsprocess enligt
skadeståndslagen. I båda fallen kan en motpart troligen invända att det är den andra
typen av skada och att domstolen inte är behörig att pröva frågan, dvs en form av
moment 22-situation.
Om ärendet förs i mark- och miljödomstolen är det 32 kapitlet i miljöbalken som är
tillämpligt. Kapitlet avser skadestånd för vissa miljöskador och andra enskilda
anspråk. Skadestånd förutsätter uppsåt eller vårdslöshet samt skador som "inte
skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller till dess allmänna
förekomst under jämförliga förhållanden". Det sista innebär i princip att man inte
måste stå ut med vad som helst även om ingen varit vårdslös.
Skadeståndsansvarig är den som utför verksamheten i egenskap av fastighetsägare
och den som utan att vara fastighetsägare i egen näringsverksamhet utför eller låter
utföra arbeten på fastigheten.
Kommunstyrelsens förvaltning
Anna Rehnberg
Kommunjurist
Direkt 0300-83 42 23
Mobil 0703-95 42 23
[email protected]
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 47 04
[email protected] .se
www.kungsbacka.se
Infratek - avskrivning faktura
KUNGSBACKA KOMMUN
I detta fall kan därför utöver Infratek, även fastighetsägare och Fortum vara
ansvariga. Bedömning måste göras om det är InfraTek som är rätt mottagare av
kravet.
Lasse Järvsen har fått information om ovanstående och även besked att vi inte inom
organisationen har resurser och kompetens att driva ett skadeståndsmål enligt
miljöbalken, särskilt inte när den rättsliga grunden för skadeståndet inte är helt stabil.
I vart fall behövdes extern konsult för att göra en mer ingående bedömning, vilket
möjligen inte var motiverat med hänsyn till kravets storlek.
Bedömningen är fortsatt att utredningskostnaden kan bli hög och med risk för ett
negativt besked i frågan om ärendet kan drivas med framgång. Det är därför
motiverat särskilt med hänsyn till kravets storlek att avskriva fakturan.
_. .-, r{_//,I ~
2 (2)
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-08-10
Diarienummer
KS/2015:290
Remissvar - Fördjupad översiktsplan för Varbergs norra kustområde
Förslag till beslut
Kungsbacka kommun har inget att erinra avseende fördjupningen av översiktsplanen för det norra
kustområdet i Varbergs kommun.
Sammanfattning
Varbergs kommun har tagit fram en ny fördjupad översiktsplan (FÖP) för det norra kustområdet och
Kungsbacka kommun har fått möjlighet att yttra sig över remissutgåvan.
Norra kustområdet i den nordvästra delen av Varbergs kommun är ett av de mest expansiva i Hallands
län och har bedöms ha en stor utvecklingspotential för verksamhetsutveckling och för tillkomst av nya
bostäder.
Målet för den fördjupade översiktsplanen för norra kustområdet är att sträva mot en långsiktig hållbar
utveckling genom att möjliggöra en god livs- och företagsmiljö samt värna och tillgängliggöra naturoch rekreationsområden.
Förslaget innebär i korthet att utveckla tätorterna genom kompletteringar och förtätning samt att
utveckla Väröbacka som huvudort med ett framtida stationsläge. Även en viss utveckling i direkt
närhet till kommungränsen till Kungsbacka kommun och Frillesås föreslås.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-08-10
Remisshandlingar:http://www.varberg.se/byggabomiljo/kommunensplanarbete/oversiktsplan/
fordjupadoversiktsplan.4.12865bcd14300d30ed913bd3.html
Beslutet skickas till
Varbergs kommun, ”Norra kusten” [email protected]
Kommunstyrelsens förvaltning
Johanna Stenberg
0300- 83 42 98
[email protected]
1 (4)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (4)
Beskrivning av ärendet
Under 2014-2015 har Varbergs kommun
Samhällsutvecklingskontor tillsammans med
Stadsbyggnadskontoret arbetat med att ta fram en ny
fördjupad översiktsplan (FÖP) för det norra
kustområdet.
Översiktsplanen visar huvuddragen i mark- och
vattenanvändningen och för de delar av kommunen där
mer detaljerat ställningstagande behövs, tas
fördjupningar fram. Den gällande fördjupningen för
norra kustområdet är från 2001 och det finns ett antal
aktuella frågor kopplade till mark- och
vattenanvändning som gör att kommunen tagit fram en
ny plan.
Kungsbacka kommun har fått möjlighet att yttra sig
över remissutgåvan av ny fördjupad översiktsplan för
det norra kustområdet.
Bakgrund
Norra kustområdet i den nordvästra delen av Varbergs
kommun är ett av de mest expansiva i Hallands län och
har bedöms ha en stor utvecklingspotential för
verksamhetsutveckling och för tillkomst av nya
bostäder.
Södra Cell kommer att utöka sin verksamhet de
kommande åren. Att företaget väljer att expandera i det befintliga läget indikerar på att det anses
strategiskt och logistiskt lämpligt att satsa just här. Det bedöms i sin tur motivera andra verksamheter
att etablera sig i trakten. Att utveckla områdets förutsättningar ligger helt i linje med Varberg
kommuns vision om att bli Västkustens kreativa mittpunkt!
Den redan idag förhållandevis goda infrastrukturen i området, kommande redan kända samt framtida
möjliga satsningar på järnvägssidan gynnar utvecklingen i Varbergs kommun och bäddar för en positiv
utveckling inom FÖP-området. En ny järnvägsstation som föreslås i Väröbacka skulle sätta området på
kartan på ett nytt sätt. Bedömningen är att stationen i Åsa (Kungsbacka kommun) har haft en positiv
inverkan och skapat förbättrade möjligheter att ta sig till och från FÖP-området på ett hållbart sätt.
Bostadsbristen i Varbergs kommun är hög, både när det gäller småhus men också hyres-och
bostadsrätter. Att tillskapa fler bostäder de kommande åren står högt på kommunens agenda och här
ses Norra kusten området ha goda förutsättningar inom ett antal utpekade områden för framtida
bostadsbyggnation.
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (4)
Allt detta sammantaget med områdets idag unika natur-och kulturmiljöer och det attraktiva läget längs
kusten har medfört ett behov av att undersöka den framtida potentialen av att utveckla men också
bevara området.
Målet för den fördjupade översiktsplanen för norra kustområdet är att sträva mot en långsiktig hållbar
utveckling genom att möjliggöra en god livs- och företagsmiljö samt värna och tillgängliggöra naturoch rekreationsområden.
För att uppnå det uppsatta målet har 4 strategier tagits fram:
•
Byggnation ska ske koncentrerat till serviceorterna och få utvalda punkter längs befintligt
kollektivtrafikstråk.
•
Skapa förutsättningar för en kollektivtrafiknod som på sikt kan utvecklas till en järnvägsstation
i Väröbacka genom ett ökat befolkningsunderlag.
•
Byggnation ska ske på andra platser än de med höga natur- och rekreationsvärden, värdefull
jordbruksmark eller översvämningshotade områden.
•
Befintliga och framtida verksamheter ska ges förutsättningar att utvecklas och nyttja hållbara
transporter.
Förslaget innebär i korthet att utveckla tätorterna genom kompletteringar och förtätning samt att
utveckla Väröbacka som huvudort med ett framtida stationsläge. Även en viss utveckling i direkt
närhet till kommungränsen till Kungsbacka kommun och Frillesås föreslås.
Förutsättningar för ett stationsläge
I fördjupningen av översiktsplanen är bedömningen att om regionala mål om utvecklingen av
tågtrafiken förverkligas är förutsättningarna för att i framtiden bygga en station vid Väröbacka goda.
Stationsläget förekommer i flera regionala dokument för en planeringshorisont 2035 och prognoser om
trafikering och restider pekar på behovet. Genom förlängning av Kungsbackapendeln eller med
införandet av en ny ”regionpendel” mellan Göteborg och Halmstad kommer stationen att kunna
trafikeras med en turtäthet om 1 tåg/ 15 min. Restiden till Göteborg prognostiseras till mindre än 30
minuter. Med ökande trängsel i biltrafiken kommer restidskvoten att göra detta resealternativ mycket
attraktivt.
Kapaciteten för ökad tågtrafik mellan Kungsbacka och Göteborg är idag dock fullt utnyttjad vilket
innebär att Västlänken och fyrspårsutbyggnad i delar av sträckan behövs komma till stånd innan en
station vid Väröbacka kan byggas.
Ur kapacitetssynvinkel behöver en station byggas för regiontåg och förses med mötes-spår. Ett
utförande med perronger direkt vid huvudspåret, likt Åsa station, är enligt Trafikverket av
kapacitetsskäl inget genomförbart alternativ.
KUNGSBACKA KOMMUN
4 (4)
Synpunkter från Kungsbacka
En utveckling av de norra delarna av Varberg påverkar Kungsbackas södra delar. Samtidigt som
handel och övrigt utbud i främst Frillesås men även Åsa gynnas av en utveckling i norra delarna av
Varberg så kommer trafiken genom Frillesås centrum att öka och även trafiken genom Åsa om många
kommer att använda sig av Åsa station för resor norrut. Förutsättningarna för en förbättrad
kollektivtrafik både norr och söderut på båda sidor om kommungränsen kan dock gynnas genom en
utveckling.
Kungsbacka har mål om fortsatt bostadsbebyggelse i Frillesås så det bedöms inte finnas utrymme för
att kunna ta emot skolelever utanför det egna upptagningsområdet inom överskådlig framtid. En
utbyggnad av en station/tågstopp i Väröbacka minskar också de redan mycket små framtida
möjligheterna till ett framtida tågstopp i Frillesås.
Kungsbacka kommun har dock inget att erinra avseende fördjupningen av översiktsplanen för det
norra kustområdet i Varbergs kommun.
Johanna Stenberg
Strateg fysisk planering
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-08-25
Diarienummer
KS/2015:271
Remissvar - Handlingsprogram 2016-2019 för
Räddningstjänsten Storgöteborg
Förslag till beslut
Kungsbacka kommun har inget att erinra mot Handlingsprogram 2016-2019 för Räddningstjänsten
Storgöteborg
Sammanfattning
Räddningstjänsten Storgöteborg har utarbetat ett nytt handlingsprogram enligt lagen om skydd mot
olyckor (2003:778). Det skall gälla 2016-2019.
Handlingsprogrammet beskriver verksamhet, fastställer målkopplade till verksamheten samt drar upp
riktlinjer för de kommande fyra åren i enlighet med denna lag.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-08-25
Remiss, 2015-06-11
Beslutet skickas till
Räddningstjänsten Storgöteborg
Lars Berggren
Säkerhetsstrateg
Kommunstyrelsens förvaltning
Lars Berggren
0300-83 40 97
[email protected]
1 (1)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
1
RÄDDNINGSTJÄNSTEN
STORGÖTEBORG
Förbundsstaben
Henrik Nörholt, 031-335 29 60
Datum
Diarienummer
2015-06-11
0327/14
Enligt sändlista
Remiss gällande Handlingsprogram 2016-2019 för
Räddningstjänsten Storgöteborg
Räddningstjänsten Storgöteborg har utarbetat ett nytt handlingsprogram enligt
lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Det ska gälla 2016-2019.
Handlingsprogrammet beskriver verksamhet, fastställer mål kopplade till
verksamheten samt drar upp riktlinjer för de kommande fyra åren i enlighet med
denna lag.
Arbetet med att kartlägga gränserna mellan kommunalt och statligt vatten vid
hamnar är under revidering. Samråd sker direkt med berörda statliga myndigheter
parallellt med denna remiss. Redovisningen av gränsdragningen tillförs därefter
till handlingsprogrammet.
Innan handlingsprogrammet slutligen beslutas i Räddningstjänsten Storgöteborgs
fullmäktige bereds ni möjlighet att in.komma med synpunkter.
Vi vill ha era synpunkter senast 30/9.
Kontaktpersoner i ärendet är:
Henrik Nörholt
Ola Folkesson
Josefin Hybring
Eva-Marie Wiik Hulten
031-335
031-335
031-335
031-335
29 60
26 97
27 16
28 07
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
~~~
ars l<Jevensparr
Förbundsdirektör
POSTGIRO NR:
POSTADRESS:
BESÖKADRESS:
TELEFON, VX:
E-POST:
ORG.NR
Box 5204
Åvägen 2
031-335 26 00
[email protected]
222000-0752
Telefax:
Hemsida:
BANKGIRO NR:
031-335 27 71
www.rsgbg.se
5853-4009
402 24 GÖTEBORG
30688-6
1
RÄDDNINGSTJÄNSTEN
STORGÖTEBORG
Sändlista
Förbundsstaben
Henrik Nörholt, 031-3352969
2015-05-28
Medlemskommuner
Göteborgs stad
Mölndals stad
Kungsbacka kommun
Härryda kommun
Partille kommun
Lerums kommun
[email protected]
[email protected]
[email protected]
ko mm [email protected]
[email protected]
[email protected]
Räddningstjänstorganisationer
Allingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund
Bohus räddningstjänstförbund
Räddningstjänsten Väst
Södra Älvs borgs räddningstjänstförbund
Öckerö räddningstjänst
Räddningstjänsten Tjörn och Lilla Edet
Räddningstjänsten Stenungsund
Räddningstjänsten östra Skaraborg
Norra Älvsborgsräddningstjänstförbund
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected] 12.se
Statliga myndigheter
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Försvarsmakten
Länsstyrelsen i Västra Götaland
Länsstyrelsen Halland
Sj öfartsverket
Trafikverket
Kustbevakningen
Polismyndigheten
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
sj [email protected] ofartsverket.se
[email protected]
[email protected]
Övriga
SOS Alarm
Västra Götalandsregionen
su
Södra Älvsborgs Sjukhus
Region Halland
Göteborgs Hamn
[email protected]
[email protected]
sahlgrenska. uni versi tetss j ukh [email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
POSTADRESS:
BESÖKADRESS:
TELEFON, VX:
E-POST:
ORG.NR
Box 5204
Åvägen 2
031-335 26 00
[email protected]
222000-0752
Telefax:
Hemsida:
www.rsgbg.se
402 24 GOTEBORG
031-335 27 71
POSTGIRO NR:
30688-6
BANKGIRO NR:
5853-4009
Handlingsprogram 2016‐2019 Räddningstjänsten Storgöteborg Ola Folkesson Josefin Hybring Henrik Nörholt Eva‐Marie Wiik Hultén 2015‐05‐27 Dnr 0327/14 www.rsgbg.se Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Innehåll 1 Inledning .............................................................................................................................................. 4 1.1 Uppdrag enligt förbundsordningen ............................................................................................... 4 1.2 Kommunal verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) .............................. 4 1.3 Handlingsprogrammet ................................................................................................................... 5 1.3.1 Avgränsning ........................................................................................................................... 6 1.3.2 Dokumentets disposition ........................................................................................................ 6 2 Riskidentifiering ................................................................................................................................... 7 2.1 Riskbilden utifrån vanligt förekommande olyckor ....................................................................... 8 2.2 Risker som kan leda till stora eller komplexa olyckor .................................................................. 9 3 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet .............................................................................. 11 3.1 Tillsyn ......................................................................................................................................... 11 3.1.1 Tillsynsplan .......................................................................................................................... 12 3.1.2 Skriftlig redogörelse av brandskyddet ................................................................................. 12 3.2 Rådgivning och information ....................................................................................................... 12 3.3 Brandskyddskontroll och rengöring (sotning) ............................................................................13 3.4 Funktioner och utbildningskrav .................................................................................................. 13 3.4.1 Tillsyn, rådgivning och information ....................................................................................13 3.4.2 Brandskyddskontroll och rengöring ..................................................................................... 14 4 Handlingsprogram för räddningstjänst ............................................................................................... 15 4.1 Från riskbild till förmåga ............................................................................................................ 15 4.2 Förmåga till räddningsinsats ....................................................................................................... 16 4.3 Ledningsförmåga......................................................................................................................... 20 4.4 Utbildningskrav ........................................................................................................................... 20 4.5 Anpassning av beredskap ............................................................................................................ 22 4.6 Resurser ....................................................................................................................................... 22 4.6.1 Personal ................................................................................................................................ 22 4.6.2 Utrustning............................................................................................................................. 23 4.7 Larm från allmänheten ................................................................................................................ 23 4.8 Räddningstjänst vid höjd beredskap ........................................................................................... 23 4.9 Insatstid ....................................................................................................................................... 24 4.10 Samverkan med andra myndigheter och enskilda ..................................................................... 25 5 Uppföljning och kvalitetssäkring efter insats..................................................................................... 26 5.1 Olycksundersökning enligt LSO ................................................................................................. 26 5.2 Olycksutredning och statistikuppföljning ................................................................................... 26 5.3 Återkoppling ............................................................................................................................... 26
2 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 6 Handlingsprogrammets mål ............................................................................................................... 27 6.1 Planering och uppföljning ........................................................................................................... 27 6.1.1 Ständiga förbättringar........................................................................................................... 27 6.1.2 RSG:s verksamhetsplanering, verksamhetsuppföljning och internkontroll ......................... 28 6.2 RSG:s lokala mål......................................................................................................................... 29 6.2.1 Bränder i bostäder ska minska ............................................................................................. 29 6.2.2 Antalet anlagda bränder ska minska .................................................................................... 29 6.2.3 Förmågan att förebygga och hantera stora och komplexa olyckor ska anpassas enligt den
förändrade riskbilden .................................................................................................................... 30 6.2.4 Effektiviteten vid räddningsinsats ska öka ........................................................................... 30 7 Bilagor ................................................................................................................................................ 31 3 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 1 Inledning Lag(2003:778)omskyddmotolyckor(LSO)angerattvarjekommunskaanta
etthandlingsprogramförförebyggandemotbrandochandraolyckorsamtför
kommunalräddningstjänst.DettadokumentutgörRäddningstjänstförbundet
Storgöteborgshandlingsprogramutifrånförbundetsuppdragfrån
medlemskommunerna.
1.1 Uppdrag enligt förbundsordningen Göteborgs,Mölndals,Kungsbacka,Härryda,PartilleochLerumskommunerhar
uppdragitåtRäddningstjänstförbundetStorgöteborg(RSG)attansvaraför
kommunalräddningstjänstsamtförebyggandeskyddmotbrandenligtLSO.
Förebyggandeskyddmotandraolyckoränmotbrandingårinteiuppdraget.
Räddningstjänstförbundetskaocksåmedsinspecialkompetenspålämpligtsätt
stödjamedlemskommunerna.Vidareingårdetattfullföljadeskyldighetersom
åvilardeingåendekommunernaenligtlag(2010:1011)ombrandfarligaoch
explosivavaror(LBE).RSGkaniövrigtåtasiguppgifterinäraanslutningtill
desslagstadgadeverksamhet.Uppdragetreglerasienförbundsordning.
NärdetgällerLSOinnebärdetblandannat:
 attansvaraförkommunalräddningstjänstinommedlemskommunernas
geografiskaområde,
 attansvaraförtillsynochövrigmyndighetsutövningsomåligger
kommunenenligtLSO,
 atttillseattkommunernasansvarförbrandskyddskontrolloch
sotning/rengöringavfastaförbränningsanordningaruppfylls,
 atttillseattolyckorundersöksförattiskäligomfattningklarlägga
orsakernatillolyckorna,olycksförloppenochhurinsatsernahar
genomförts,
 attgerådochinformationinomräddningstjänstenskompetensområden.
AnsvaretavseendeRSG:sspecialkompetensinnebär:
 attsomremissinstansochsamverkanspartstödja
medlemskommunernasförvaltningarochstatligamyndigheterinom
exempelvisplan‐ochbyggprocess.
LBE‐uppdragetinnebär:
 attutfärdasådanatillståndsomåliggerkommunernaenligtLBE,
 attgenomföratillsynsomåliggerkommunernaenligtLBE.
1.2 Kommunal verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) LSOinnehållerbestämmelseromhurskyddetmotolyckorskahanteras.ILSO:s
förstakapitelbeskrivsattmänniskorslivochhälsa,egendomochmiljöska
skyddaspåetttillfredsställandeochlikvärdigtsätt.LSOangerattverksamheten
skaanpassasmedhänsyntilllokalaförhållanden.Ansvarförskyddmotolyckor
delasmellandenenskilde,kommunochstat.
4 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Enligt1kap.2§LSOskastatenellerenkommunansvaraförenräddningsinsats
videnolyckaelleröverhängandefaraförenolyckaföratthindraochbegränsa
skadorpåmänniskor,egendomellermiljön.Ansvaretärbegränsattilldefalldå
dettaärmotiveratmedhänsyntillbehovetavettsnabbtingripande,dethotade
intressetsvikt,kostnadernaförinsatsenochomständigheternaiövrigt.
Kommunenharskyldigheteriformavförebyggandeverksamhet,
räddningstjänstsamtefterföljandeåtgärder.Närdetgällerdetförebyggande
skakommunensetillattdetvidtasåtgärderförattförebyggabränderochandra
olyckorsamtminimeraskadoromnågotändåskullehända.Genomblandannat
rådgivningochinformationtilldenenskildeskakommunenunderlättaför
denneattupprätthållasinskyldighetenligtLSO.
Räddningstjänstenskaplanerasochorganiserassåatträddningsinsatsernakan
påbörjasinomgodtagbartidochgenomföraspåetteffektivtsätt.Denska
anpassaslokaltefterdenriskbildsomfinnsiområdet.Detgällerävenden
förebyggandeverksamheten.Efteravslutavräddningsinsatsskaen
olycksutredningochanalysskeavhändelsen,orsakerochräddningsinsatsens
genomförande.
Enligt3kap.3§LSOärkommunerskyldigaatthaetthandlingsprogramför
förebyggandeverksamhet.Iprogrammetskaangesmåletförkommunens
verksamhetsamtderiskerförolyckorsomfinnsikommunenochsomkanleda
tillräddningsinsatser.Iprogrammetskaocksåangeshurkommunens
förebyggandeverksamhetärordnadochhurdenplaneras.
Handlingsprogrammetskaantasavfullmäktigeförvarjemandatperiod.
Kommunerskaocksåhaetthandlingsprogramförräddningstjänstenligt
3kap.8§.Ävenidettaprogramskaangesmåletförkommunensverksamhet
samtderiskerförolyckorsomfinnsikommunenochsomkanledatill
räddningsinsatser.Iprogrammetskallocksåangesvilkenförmågakommunen
harochavserattskaffasigförattgörasådanainsatser.Somendelavförmågan
skaangesvilkaresurserkommunenharochavserattskaffasig.Förmåganska
redovisassåvälmedavseendepåförhållandenaifredsomunderhöjd
beredskap.
EnligtLSOskasamverkanskekommuneremellansamtmellanstatoch
kommun.Kommunerfår,mednågraundantag,avtalasinsemellanomatt
samverkaochhandhavarandrasuppgifter.
1.3Handlingsprogrammet
HandlingsprogrammetbeskriverRSG:sförebyggandeverksamhetmotbrand
ochräddningstjänst,fastställerövergripandemålkoppladetillverksamheten
samtdraruppbredariktlinjerfördekommandefyraåren.Detskasesomett
övergripandedokumentomhurRSGarbetarförattuppnådenationellamåleni
LSO1.Ytterligareettsyftemedhandlingsprogrammetäratttydliggöraför
1
1 kap. 1 §: ”Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och
miljö ettmedhänsyntilldelokalaförhållandenatillfredsställandeochlikvärdigtskyddmotolyckor.”1kap.3§:
”Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och
genomföras på ett effektivt sätt.”
5 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 allmänhetenvilkaförväntningarsomkanuppfyllasvadgällerförebyggandeoch
utryckandeverksamhet.Vidareärhandlingsprogrammetendeliunderlagetför
Länsstyrelsenstillsyn.
Innehålletiprogrammetärbaseratpåenriskidentifieringsomvisarpåde
risktopografiskaförutsättningarnaförRSG:sgeografiskaområde.Förändringari
omvärldenskersnabbt.Riskidentifieringenbehöverdärförhållasuppdaterad.
Ensammanfattningavriskidentifieringenfinnsikapitel2.Denriskidentifiering2
somvaraktuellvidbeslutetavföreliggandehandlingsprogramfinnssombilaga.
Dettahandlingsprogramersättertidigarehandlingsprogramsomgällde2011‐
2015.
1.3.1 Avgränsning HandlingsprogrammetinnefattarendastkravenenligtLSOochinteövriga
uppdragsomdefinierasiförbundsordningen,seInledning1.1.
1.3.2 Dokumentets disposition Förstaavsnittetidokumentetäreninledning.HärbeskrivsuppdragetsomRSG
viaenförbundsordninghar.VidareförtydligaskommunersansvarenligtLSO.
UtgångspunktenförhandlingsprogrammetärenriskidentifieringförRSG:s
förbundsområde.Ikapitel2finnsensammanfattningavRSG:sriskidentifiering
medbeskrivningavriskeravseendebådevanligtförekommandeolyckoroch
storaellerkomplexaolyckor.Riskidentifieringenisinhelhetfinnssombilagatill
handlingsprogrammet.
Kapitel3beskriverhandlingsprogrammetfördenförebyggandedelenav
verksamhet.Däringårblandannattillsyn,rådgivningochinformationsamt
brandskyddskontrollochrengöring.
Handlingsprogramförräddningstjänstbeskrivsikapitel4.Detinnehållerbland
annatavsnittomförmågatillräddningsinsats,operativledningsförmåga,
anpassningavberedskapsamtresurser.
Därefterkommerettkapitelomhuruppföljningefterräddningsinsatsgårtill.
SistaavsnittetbehandlarRSG:sfyralokalamålenligtLSO.Härbeskrivsävenhur
handlingsprogrammetsmålfogasiniRSG:sövrigaverksamhetsplaneringoch
uppföljning.
Bilagoråterfinnsislutetavdokumentet.
2
Riskidentifiering, Risktopografiska förutsättningar för Räddningstjänsten Storgöteborg, 2014-10-31, dnr 0617/14
6 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 2 Riskidentifiering TillgrundförhandlingsprogrammetliggerRiskidentifiering–Risktopografiska
förutsättningarförRäddningstjänstenStorgöteborg.Rapportenutgören
sammanfattandebildavderiskerförolyckorsomföranlederräddningsinsatser
ochsomharidentifieratsinomRSG:sgeografiskaområde.
RSGharunderdesenasteårengenomförtcirka8000–8500räddningsuppdrag
perår.Avdessaärfleränhälftenföranleddaavenolyckaelleretttillbudsom
krävernågonformavräddningsinsats.Resteranderäddningsuppdragbestårav
hjälptillandrasamhällsaktörertillexempelpolisochambulans,obefogade
automatlarm,undersökningavförmodadebränderochandrauppdrag.
Områdetärenstorstadsregionmedenkomplexochföränderligsamhälls‐och
riskbild.Inomområdetfinnsblandannattätbefolkadhöghusbebyggelse,stora
industrier,omfattandehamnverksamhet,oljeraffinaderierochlagringav
petroleumprodukter,storapublikaanläggningarsamtviktigabesluts‐och
kunskapscentra.Iområdetfinnsfleratätortermeddessriskbildochhärmärks
blandannatenstadskärnamedträhusbebyggelsesomäravkulturhistoriskt
intresse.Områdetsvästrasidautgörsavenlångkuststräckamedskärgård,det
villsägaenmarinmiljö,vilketinnebärenspecifikriskbild.
VidareärStorgöteborgentransportintensivregionmedstoragenomfartsleder,
tungtrafikochenomfattandeomlastningmellanolikatransportslag.Härfinns
nordensstörstahamn,enrangerbangårdsamttvåkommersiellaflygplatser.
Infrastrukturenutvecklasständigtochstårinförstoraförändringariformav
exempelvisnyatunnlar.Inäraanslutningtillområdetfinnsettavlandets
kärnkraftverk,Ringhals.Därstorstadenochdeövrigatätorternaslutartar
landsbygdenvidmedbådeåkermarkochskog.
Samhällsutvecklingenkännetecknasblandannatavdemografiskaoch
socioekonomiskaförändringar,snabbteknikutveckling,specialiseringoch
globalisering.Förbundetharennågothögrebefolkningstillväxtänövrigalandet.
Ökningenavantaletäldreideäldstaåldersgruppernaärmestbetydelsefulltur
riskhänseendedådettablandannatpåverkarbehovetavvårdochomsorg,men
ocksåförattdetkanförändradentotalaolycksstatistikenförvissatyperav
bränder.
Regionensbesöks‐ochevenemangsnäringväxermycketsnabbt.Dettainnebär
oftaenansamlingavstoramängdermänniskorinomevenemangsområdenaoch
högbeläggninghosverksamheterförtillfälligövernattning.Dettaförisintur
medsigsärskildariskbilder.
Desenaste15årenharhotbildenförsvåraochkompliceradeskadeutfallmot
Sverigeförändratskraftigt.Iställetförenstatiskhotbildmedriskförstorkrig
ocheventuellanvändningavkemiska,biologiskaellernukleärastridsmedelhar
terrorism,olyckorochnaturkatastrofervisatsigvaradestörstautmaningarna.
7 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Därtillkommerdenständigtnärvaranderiskenförenolyckamedfarliga
ämnen,tillexempelgiftigakemikalierpåfabriker,lagringsplatserellerunder
transport.Omensådanolyckaledertillettsnabbochstortutsläppiellernära
entätortkankonsekvensernablimycketstora.
2.1 Riskbilden utifrån vanligt förekommande olyckor
Härföljerensammanställningavdeviktigasteslutsatsernautifrån
statistikanalysenavgenomfördaräddningsuppdrag2006‐2013:
 Meränhälftenavallaolyckorsomföranlederetträddningsuppdrag
orsakasavbränder,menmerpartenavdessautgörsavbränderutomhus.
RSGgenomförflerräddningsuppdragisambandmedtrafikolyckorän
vidbränderibyggnader.
 Olycksfrekvensenvarieraröveråretsmånaderochveckodagar.Flest
olyckorskerundersenvårochtidigsommar(april‐juni)samti
december.Närdetgällervariationenmellanolikaveckodagarökar
olyckornanågotpåveckosluten,fredagtillsöndag.Deflesta
räddningsuppdragenvidolyckorochtillbudgenomförsunderdag‐och
kvällstidmedenlitentoppruntklockan16.
 AntaletbostadsbrändersomharkommittillRSG:skännedomliggeri
princippåenkonstantnivåpåårsbasisunderundersökningsperioden.
Antaletbostadsbränderper1000invånareiStorgöteborgliggernågot
lägreänförhelariket,meningennedåtgåendetrendsyns.
 Bostadsbrändernaärintegeografisktjämntfördelade,varkenien
nationelljämförelsemedandrastäderellerinomstäder.Imaterialetgår
detattseattvissageografiskaområden(iGöteborg)är
överrepresenteradenärdetgällerbostadsbränder.
 Majoritetenavbostadsbrändernainträffariflerbostadshusochbränderi
hyresrätteräröverrepresenteradejämförtmedbostadsrätter.
 DevanligastekändabrandorsakernaiflerbostadshusinomRSGäratt
spisenlämnaspåslagenutantillsyn(glömdspis)samtanlagdabränder,
oftastiallmännautrymmen.Ismåhusärdevanligastebrandorsakerna
teknisktfelochvärmeöverföringfrånrökkanal/eldstadsamtsoteld.
 Skolbränderfårstorakonsekvenserförsamhälletochdeeleversom
drabbas.Överhälftenavallaskolbränderäranlagda.Underperiodenses
enminskningavantaletbränderiochomkringskolor,förskoloroch
fritidsgårdar.

Antaleträddningsuppdragpågrundavtrafikolyckorvisarentydligt
ökandetrendunderundersökningsperioden.Däremotfinnsingen
tendenssomindikerarattpersonskadornaharökatundersamma
period.
8 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 
SedanträngselskatteninfördesharRSG:sutryckningarvidtrafikolyckor
minskatmarginelltpåårsbasis,jämförtmedettgenomsnittavdesenaste
fyraåren.

RSGhanterarregelbundetsituationermedettdirektochakut
omhändertagandeavensuicidbenägenperson.Sedan2010uppvisar
RSG:sinsatsstatistikenökningavantaletsuicidrelateradehändelser.
2.2 Risker som kan leda till stora eller komplexa olyckor Någraavdemestframträdandeidentifieraderiskernasomkanledatillstora
ellerkomplexaolyckorbeskrivsnedan.
 Iförbundetsområdefinnsettstortantalanläggningarsomär
klassificeradesomfarligverksamhetenligt2kap.4§LSOochsomkräver
särskilduppmärksamhet.
 Inomförbundetfinnsettmycketstorttransportflödeavenmängdolika
typeravfarligtgods.Transporternaskerpåtransportledersomär
lokaliseradeitätbebyggdaområdenmedenständigkonfliktmellan
exploateringsintressenochriskhänsynidenfysiskaplaneringen.Ökade
transportflödenavtungatransporterärenfaktorsombidrartillenökad
riskförolyckormedfarligtgods,mensomtillvissdelkanmotverkasav
atttransporternakanskesäkrare,tillexempelgenomsäkerhetshöjande
åtgärderiinfrastrukturen.
 InomGöteborgsstadfinnseninriktningmotförtätningavstadskärnan,
vilketblandannatkommerattinnebäraflerhögaochkomplexa
byggnationer.Dagensbyggreglergermöjlighettillmerunikutformning
vilketmedförenalltstörreutmaningiatttolkaochförstådet
byggnadstekniskabrandskyddetochkunnagenomföraeneffektiv
räddningsinsats.
 Antaletväderrelateradehändelsertilltarochriskförolyckorföranledda
avextremtväderökar.Iförbundetfinnsdessutomettantal
skredkänsligaområden.
DesenasteårenharRSGmärktstörreeffekteravsocialorogenombland
annatettökathotmoträddningspersonalen.Undertillståndavsociala
oroligheteranvändsanlagdabränderoftasomkonfliktstrategi.Detär
inteovanligtattanlagdabränderochstenkastningfårensnabb
geografiskspridning.Detanläggsbränderifordon,containrarochinte
sällanipublikalokalersåsomskolor.BelastningenpåRSG–medflera
räddningsinsatserochstortbehovavledningochsamverkan–riskerar
attblilångvarig.
 Denantagonistiskahotbildenochriskernaförallvarligaavsiktliga
händelserökarochtarettstörreutrymmeisamhället.
9 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 
Antaletutrymningskritiskaochpersonintensivaanläggningardären
brandkanfåstorakonsekvenserärstortinomförbundetsområde.
Exempelpådessaanläggningstyperärsamlingslokaler,skolor,
äldreboendeochhotell.Närmare3000sådanaverksamheterär
registreradeiRSG:sverksamhetssystem.

Olyckoritransportsystemet,exempelvistunnlar,riskerarattorsaka
storadriftstörningariviktigaknutpunkterochtrafikavsnitt.Attpåett
effektivtsättkunnaidentifieraochhanteraoönskadehändelserinom
transportsystemet,kritiskinfrastrukturochandrasamhällsviktiga
verksamheterärenviktigutmaningförRSG.
10 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 3 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet Enligt3kap.3§LSOärkommunerskyldigaatthaetthandlingsprogramför
förebyggandeverksamhet.Iprogrammetskaangesmåletförkommunens
verksamhetsamtderiskerförolyckorsomfinnsikommunenochsomkanleda
tillräddningsinsatser.Iprogrammetskaocksåangeshurkommunens
förebyggandeverksamhetärordnadochhurdenplaneras.
3.1 Tillsyn Påuppdragavmedlemskommunerna,ienlighetmedförbundsordningen,
bedriverRSGtillsynsverksamhetutifrånLSO.Tillsynenutövassomenkontroll
avefterlevnadenavdennalagochtillhörandeföreskrifter.
Ienlighetmed5kap.1§LSOutövarRSGtillsynöverföljande:
 attägareochnyttjanderättshavareiskäligomfattninghållerutrustning
försläckningavbrandochförlivräddningvidbrandellerannanolycka
ochiövrigtvidtardeåtgärdersombehövsförattförebyggabrandoch
föratthindraellerbegränsaskadortillföljdavbrandenligt
2kap.2§LSO,
 attägareavbyggnaderellerandraanläggningarlämnarskriftliga
redogörelserförbrandskyddetenligt2kap.3§LSO,
 attägareellerdensomutövarverksamheterpåanläggningensomär
klassadsomfarligverksamhetiskäligomfattningharberedskapoch
vidtarnödvändigaåtgärderföratthindraellerbegränsaskadorpå
människorellermiljönenligt2kap.4§LSO.
Videntillsynbedömsomdeorganisatoriskaochtekniskabrandskydds‐
åtgärdernaärtillfredsställandesamtomdeäriskäligomfattningiförhållande
tillverksamhetensart.Tillsynkanomfattasåvälbesökiaktuellverksamhet,
somsamtalmedberördpartochdokumentgranskning.Entillsynkanvara
planeradiförvägellerhändelsebaserad.Enhändelsebaseradtillsynkan
exempelvisinitierasavattallmänhetengörRSGuppmärksampåett
missförhållandeellerattbristeribrandskyddetuppmärksammasavRSG:segna
personalundereninsats.RSGharförmågaattgenomföratillsynunderalla
dygnetstimmaralladagaromåret.
11 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 3.1.1 Tillsynsplan Tillsynskariktasditbehovfinnsochdärdenbedömsgörastörstnyttaförattnå
ettbättrebrandskydd.Utifrånettrisk‐ochmedborgarperspektivupprättar
därförRSGvarjeårenplanförtillsynsomuttryckertillsynsverksamhetens
omfattning,inriktningochmotivförrespektiveår.Tillsynsplaneninnehåller
fastaplaneradetillsynsområdensomäråterkommandefrånårtillår,
temaområdenmedettspecielltfokussomutförsunderenbegränsadtidsperiod
ochreaktivatillsynsområdensomärhändelsebaserade.Viktigakällorför
planeringochvidframtagandetavtillsynsplanenärblandannatmåli
handlingsprogrammet,skriftligbrandskyddsredogörelse,statistik,
olycksutredningar,erfarenhethosRSG:spersonalkringrisknivåerochbrister
förolikaverksamhetstypersamtomvärldsbevakning.
3.1.2 Skriftlig redogörelse av brandskyddet Enligt2kap.3§LSOskaägareförvissabyggnaderellerandraanläggningar,där
detmedhänsyntillriskenförbrandellerkonsekvensernaavbrandbörställas
särskildakravpåkontrollavbrandskyddet,iskriftligformlämnaen
redogörelseförbrandskyddet.RSGhållerettregisteröverdeverksamheteroch
byggnadersomomfattasavdettakrav.IenlighetmedLSOtarRSGemot,
hanterarochanalyserarsamtligaskriftligabrandskyddsredogörelsersom
inkommer.Deskriftligabrandskyddsredogörelsernakontrollerasochvärderas
somendelitillsynsverksamheten.OmRSGutifråndenskriftliga
brandskyddsredogörelsenbedömerattbrandskyddetinteärtillfredsställande
elleromdenskriftligabrandskyddsredogörelseninteskickatsinkandettaligga
tillgrundföretttillsynsbesök.
3.2 Rådgivning och information RSGgerrådgivningochinformationförattunderlättafördenenskildeatt
fullgörasinaskyldigheterenligtLSO.RSGförsökeraktivtförmedlakunskapoch
ökaförståelsenhosdenenskildesåattdennekantasittansvaristrävanatt
minskasannolikhetenföruppkomstavbrandochmöjlighetenattminimera
konsekvensernaihändelseavbrand.
RSGarbetarsåvälmedenskildapersonerispecifikafrågeställningarsommed
bredkunskapsspridningtillallmänhetenellerenspecifikmålgrupp.Dettasker
exempelvisgenomtelefonrådgivning,riktadeinsatser,öppethus,externa
hemsidan,anslag,socialamedierochmässor.Detskavaralättattkommai
kontaktmedRSGförattfåsvarpåsinafrågorrörandeförebyggande
brandskydd.
Kunskapskaförmedlaspåettinformativtsättochiförstahandskarådoch
informationriktasditdenbedömsgörastörstnyttaförattnåettbättre
brandskydd.RSGarbetarkontinuerligtmedattförsökaidentifierariskutsatta
grupperförattanpassarådgivningochinformationefterbehovochrådande
situation.RSGerbjuderocksåutbildninginombrandskyddtillallmänhetenoch
andraorganisationeriensträvanatthöjanivånpåskyddetmotolyckori
samhället.
12 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 3.3 Brandskyddskontroll och rengöring (sotning) Syftetmedbrandskyddskontrollärattietttidigtskedeupptäckaeventuellafel
ochbristerpåanläggningensåattskadorpåmänniskor,egendomochmiljökan
undvikas.
Vidbrandskyddskontrollenkontrollerasfastaförbränningsanordningarmed
tillhöranderökkanalersamtskorstenar,takochanslutandebyggnadsdelarur
brandskyddssynpunkt.Detsammagällerimkanalerirestaurang,storkökoch
därmedjämförbarautrymmen.TidsfristerärangivnaiföreskriftenMSBFS
2014:6.
Frånochmed1jan2016kommerRSGattgenomförabrandskyddskontrollerna
iegenregi.
Rengöring(sotning)skaskeavfastaförbränningsanordningarmedtillhörande
rökkanalersamtavimkanalerirestaurangerochstorkök.Vidrengöring
(sotning)tasbrandfarligabeläggningarbortförattminskariskenförbrand.
Tidsfristerbeslutasavrespektivekommunsfullmäktige.Rengöring(sotning)av
förbränningsanordningarochimkanalergenomförsavprivatautförareenligt
avtalmedRSG.Enfastighetsägarekanävenansökaomattgenomföra
rengöringen(sotning)självellerlåtaannanbehörigleverantörutföratjänsten.
Ettsådantmedgivandefårendastgesomrengöringenkanskepåettfrån
brandskyddssynpunktbetryggandesätt.
3.4 Funktioner och utbildningskrav 3.4.1 Tillsyn, rådgivning och information Tillsynskagenomföraspåetträttsäkert,likvärdigtocheffektivtsätt.Personal
somutförtillsynenligtLSOskainnehadelegationsomtillsynsförrättare.Beslut
omdelegationtasavförbundsdirektören.Utövergodkändutbildningenligt
nedankrävseninternintroduktionsutbildningochfortlöpandevidareutbildning
förattupprätthållaerforderligkompetens.
Tillsynsförrättare, tillsyn av 2 kap. 2 § ‐ enklare objekt  TillsynocholycksförebyggandeverksamhetAalternativt
 Förebyggande1(SRV) alternativt
 Brandingenjörsexamen4kompletteratmedPåbyggnadsutbildningi
räddningstjänstförbrandingenjörer(MSB/SRV)
Tillsynsförrättare, tillsyn av 2 kap. 2 § ‐ komplexa objekt  TillsynocholycksförebyggandeverksamhetAoch
TillsynochannanolycksförebyggandeverksamhetB alternativt
 Förebyggande1ochFörebyggande2(SRV) alternativt
 Brandingenjörsexamen4kompletteratmedPåbyggnadsutbildningi
räddningstjänstförbrandingenjörer(MSB/SRV)
4Brandingenjörsexamenenligthögskoleförordningen(1993:100)alternativtmotsvarande
brandingenjörsutbildning
13 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Tillsynsförrättare, tillsyn av 2 kap. 4 § ‐ farlig verksamhet  Brandingenjörsexamen5kompletteratmedPåbyggnadsutbildningi
räddningstjänstförbrandingenjörer(MSB/SRV)
RSG:sförebyggandeverksamhetomfattarmeränarbetetutifrånLSOochdet
sombeskrivsidettahandlingsprogram.Arbetetmeddenförebyggande
verksamhetenisinhelhetskeridagpåbredfrontdärsåvälutryckningsstyrkor
somdagtidspersonalutgörenviktigdel.Primärtärdetbrandingenjöreroch
brandinspektörersomutgördagtidspersonalen.Utöverdettafinnsdetandra
personersomarbetarmedspecifikauppdragkoppladetilldenförebyggande
verksamheten.DenaktuellariskbildenförändrashelatideninomRSG:s
förbundsområde.Förattkunnamötadennaförändringochomvärldensbehov
samutnyttjasdessaresurser.DettagerRSGenmöjlighetattövertidochi
förhållandetillsamhällsutvecklingenvarieraresurstillgångenförarbetemed
specifiktLSO‐relateradearbetsuppgifter.
FörattsäkerställaattdetalltidinomRSGfinnsförebyggandekompetens
tillgängligfinnsberedskapsfunktionenMyndighetsärendenochstabsresurs.
Beredskapsfunktionenhartillsyfteatttillgodoseomvärldensbehovav
myndighetskontakteriförebyggandefrågeställningefterkontorstid,kunna
utgöraettbeslutsstödtillRSG:soperativaorganisationsamtmöjliggöraentidig
uppstartavolycksundersökningar.
3.4.2 Brandskyddskontroll och rengöring RSG:spersonalsomgenomförbrandskyddskontrollochdesomgenomför
rengöringskaminstinnehanedanståendekompetens.Utövergodkänd
utbildningenligtnedankandetkommaattkrävaskompletterandeutbildning
fördenaktuellafunktionen.
Brandskyddskontrollant  Grundutbildningtillskorstensfejaremedinriktningpåbrandskydd,miljö
ochenergi(MSB)ochVidareutbildningtillskorstensfejartekniker(MSB)
alternativt
 Teknikerexamenförskorstensfejare, kursförskorstensfejarmästare eller
Mästarexamenförskorstensfejare
Skorstensfejare  Grundutbildningtillskorstensfejaremedinriktningpåbrandskydd,miljö
ochenergi(MSB)alternativt
 motsvarandeutbildningellererfarenhetsombedömslikvärdig
5
Brandingenjörsexamenenligthögskoleförordningen(1993:100)alternativtmotsvarande
brandingenjörsutbildning
14 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 4 Handlingsprogram för räddningstjänst Kommunerskahaetthandlingsprogramförräddningstjänstenligt3kap.8§.
Iprogrammetskaangesmåletförkommunensverksamhetsamtderiskerför
olyckorsomfinnsikommunenochsomkanledatillräddningsinsatser.
Iprogrammetskaocksåangesvilkenförmågakommunenharochavseratt
skaffasigförattgörasådanainsatser.Somendelavförmåganskaangesvilka
resurserkommunenharochavserattskaffasig.Förmåganskaredovisassåväl
medavseendepåförhållandenaifredsomunderhöjdberedskap.
4.1 Från riskbild till förmåga RiskbildeninomRSG:sområde,somredovisasiriskidentifieringen6,visarpåett
antalolikahändelsersomkanledatillräddningsinsats.Varjehändelseärunik
ochåtgärdernamåstealltidanpassasefteromständigheternaförattmöta
hjälpbehovet.Denförmågasomkrävsförattkunnavidtanödvändigaåtgärder
kandärförintebeskrivasförvarjeenskildhändelseutanbehövergeneraliseras.
Medutgångspunktiriskidentifieringenharbehovetavförmågadelatsini
övergripandekategorier.Förmåganbeskrivsdärefterförrespektivekategori.
Enspecifikräddningsinsatskanmedförabehovavförmågorfrånflera
kategorier.Videntrafikolyckakandettillexempelfinnasbehovavåtgärder
somfallerinomkategoriernatrafikolycka,prehospitaltakutomhändertagande
samtbrandibrandfarligvätskaochgas.Förmågornaskadärförläsassomen
helhetdäraktuelladelartillämpasutifrånbehovetviddenspecifika
räddningsinsatsen.
Risk
Händelse
Förmåga
Bild1Frånriskbildtillförmåga
Följandekategorieravförmågorharidentifierats:
 Brandibyggnad
 Brandifordonochandrafriståendeobjekt
 Brandifartyg
 Brandibrandfarligvätskaochgas
 Trafikolycka
 Farligaämnen
 Brandiskogochmark
 Vattenlivräddning
 Terrängtransport
6Riskidentifiering,RisktopografiskaförutsättningarförRäddningstjänstenStorgöteborg,2014‐10‐31,
dnr0617/14
15 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 




Räddningavpersoneriandrafall
Djurlivräddning
Prehospitaltakutomhändertagande
Naturolyckorochbyggnadsras
Oljeskadeskydd
4.2 Förmåga till räddningsinsats Denangivnaförmågankanbegränsaspågrundavrådandeaktuella
omständigheterna.Förhållandensomkanpåverkaärtillexempelväderlek,
begränsadframkomlighetförnödvändigutrustning,risk‐ochhotbildsamt
begränsadresurstillgångpågrundavsamtidigahändelser.
Brand i byggnad Förmåganomfattar
 attskyddautrymningsvägarfrånbrandochrök,
 attpåettsäkertsättevakueraenstakamänniskorgenomrökfyllda
utrymmen,
 attsnabbtpåbörjaocheffektivtgenomförainsatsföratträddaenstaka
personeribrandpåverkatutrymme,
 attsökaefterochräddaenstakapersonerupptillca50m
inträngningsvägitätbrandrök,
 attbegränsabrandspridningtillandrabrandcellerochbyggnadermed
hänsyntillbegränsningarochförutsättningarpågrundavdet
byggnadstekniskabrandskyddet,
 attfrånutsidangenomförasläckinsatsimarknivåellerupptill23meter
ovanmarkförutsatttillgänglighetenmednödvändigutrustning,
 attgenomförainvändigsläckinsatsmedupptillca50minträngningsväg
itätbrandrök,
 attassisterautrymningavpersonerurbrinnandebyggnadutvändigtvia
fönsterellerbalkongmedstegutrustning.
Förnärmareinformationomnärräddningstjänstensförmågaattassistera
utrymningavpersonerurbrinnandebyggnadviafönsterellerbalkongmed
stegutrustningkanersättaenutrymningsväghänvisastillsärskildaanvisningar
frånRSG.Redovisningenidettadokumentkaninteåberopassomunderlagfören
brandtekniskdimensionering.
Brand i fordon och andra fristående objekt Förmåganomfattar
 attsläckabrandipersonbil,minibuss,arbetsfordon,buss,lastbil,
spårvagn,järnvägsvagnutomhus,
 att,ilivräddandesyfte,genomförasläckförsökavfordonitunnel,
undermarksanläggningellerliknandemedhänsyntillbegränsningaroch
förutsättningarpågrundavanläggningensutformning,
 attsläckabrandiöppenellerslutencontainer,lastcontainermm,
 attsläckabrandimindreupplagavdäck,flis,träpallaretc.
16 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Brand i fartyg Förmåganomfattar
 attsläckabrandimindrefritidsbåtförtöjd vid kaj,
 attbiståvidutrymningavpassagerarevidbrandifartygförtöjtvidkaj,
 attgenomförainsatsförlivräddningavenstakapersoneri
brandpåverkatutrymmevidbrandifartygförtöjtvidkaj,
 attfrånutsidangenomförasläckinsatsimarknivåellerupptill23meter
ovanmark(förutsatttillgänglighetmednödvändigutrustning)vidbrand
ifartygförtöjtvidkaj,
 attgenomförainvändigtsläckförsökmedupptill50minträngningsvägi
tätbrandrökvidbrandifartygförtöjtvidkaj.
Brand i brandfarlig vätska och gas Förmåganomfattar
 attsnabbträddaenstakapersoner(ejfastklämda)sombefinnersigifara
iområdemedbrandfarligvätskaellergas,
 attskyddaindirekthotadepersonermotbrand,
 att,upptill300mfrånfarbarväg,släckabrandioinvallatspillpåväg
ellermotsvarandemedmaximalt<25mmvätskedjupochvätskeytaupp
till:
o 500m2opolär7brandfarligvätskaeller
o 300m2polär8brandfarligvätska,
 att,upptill300mfrånfarbarväg,kylaenmindretankellercisternför
brandfarligvätska,förutsatttillgångtillexternvattenförsörjningfrån
brandpostmedminst1200liter/minunderobegränsadtidsamtattdet
råderfrifysisktillgänglighetruntobjektet,
 att,upptill300mfrånfarbarväg,kylaenhotadcisternförbrandfarlig
gasmotsvarandejärnvägsvagn(max52ton)ellertankbil(max30ton),
förutsatttillgångtillexternvattenförsörjningfrånbrandpostmedminst
1200liter/minunderobegränsadtidsamtattdetråderfrifysisk
tillgänglighetruntobjektet.
Trafikolycka Förmåganomfattar
 attspärraavochsäkraolycksplatsenmotföljdolyckorochbrand,
 attsnabbtfrigörafastklämdapersonerfrånfordon(personbil,buss,
lastbil,spårvagnochtåg)förattmöjliggöraettsnabbt
sjukvårdsomhändertagande,
 attstabilisera/säkrafordonvidinstabilitet.
7Texbensinmedmax10%etanolinblandning,dieseletc.
8Texaceton,alkoholeretc.
17 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Farliga ämnen Förmåganomfattar
 attsnabbträddaenstakapersoner(ejfastklämda)sombefinnersigi
områdemedfarligtämne,
 attfrigörafastklämdapersonersombefinnersigiområdemedfarligt
ämne,
 attgenomföralivräddandesaneringavenstakapersoner,
 attgenomförasaneringavegenellerannanmyndighetsinsatspersonal
ochutrustning,
 attindikerabrännbaratmosfärfrånbrandfarligvätskaochgas,
 attindikeravanligtförekommandeindustrikemikalier,stridsgasersamt
beta‐ochgammastrålning,
 attgenomförainsatsiområde/utrymmemedfarligaämnenmedlång
uthållighet
 attbegränsaskadeutbredninggenomtätning,övertäckning,uppsamling,
impaktering,överpumpning,kylningochnedtvättning.
Brand i skog och mark Förmåganomfattar
 attbekämpagräsbrandpåäng,ivägslänter,mindrefältetc,
 attitidigtskedebekämpamindrebrand(tillexempelbuskareller
markväxter)inomettmindreområde,
 attgenomförasläckningavbrandiskogochmark.
Vattenlivräddning Förmåganomfattar
 atträddaenstakapersoneriytlägeiöppetvattenca100‐300mfrånland
ellermedbåtmedhänsyntillvadaktuellaomständighetermedger,
 atträddaenstakapersonerundervattenytanpågruntvattenförutsattatt
gynnsammaomständigheterråder(texklarsikt,isfrittochstillavatten),
 atträddaenstakapersonerurisvakupptill300mfrånsäkerplats(till
exempelbärandeis)ochmedhänsyntillvadaktuellaomständigheter
medger,
 attgenomföraräddningsdykningnertillmax40mdjupförattsökaefter
ochräddaenstakapersonerinombegränsadytamedhänsyntillvad
aktuellaomständighetermedger.
Terrängtransport Förmåganomfattar
 attgenomföratransportiväglösterrängellerpåvägmedbegränsad
framkomlighet(pågrundavskada,snö,översvämning,ras/skred,
mindrebyggnadsdelaretc)av:
o egenellerannanmyndighetsinsatspersonal,utrustningoch
släckmedel,
o ettmindreantalsittande,oskadadepersoner.
18 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Prehospitalt akut omhändertagande Förmåganomfattar
 attgenomföraprehospitaltakutomhändertagandeavskadadepersoner,
 attgenomförahjärt/lungräddning(D‐HLR).
Räddning av personer i andra fall Förmåganomfattar
 atträddapersonfrånsvårtillgängligplats(exempelvismaster,broar,
bergssidor,schakt,kranar,vindkraftverk)upptillenhöjdav80m,
 attundsättapersonersomärinstängdaihissmellanvåningsplangenomatt
öppnahissdörr,
 atträddafastklämdapersonerurmaskinerellerandraföremål,underträd,
nedfallenlastellermotsvarande,
 atträddapersonsomfallitneribrunn,schaktellerliknandenertillca6m
djup,
 atträddapersonsombefinnersigilivsfarapågrundavelektricitet(till
exempelpåjärnvägsvagn,vidnedfallenledningelleriställverk).
Djurlivräddning Förmåganomfattar
 attbiståveterinärmedattgenomförakontrolleratlyftavdjururkärretc,
 attbiståvidevakueringavdjururstall,djurtransporteretc.
Naturolyckor och byggnadsras Förmåganomfattar
 attbiståvidutrymningavpersonerurhotadebyggnadersåsomtillexempel
publikalokalervidbombhot,rasrisketc,
 attgenomförasökochräddningavoskadadeochlättskadadeovanmark
utomhus,
 attgenomförasökochräddningavfastklämdapersoneridelvis
sammanstörtadmindrebyggnad,tillexempelbostadivilla,radhusetc,
 attbiståexterntsökteamvideftersökochräddningavfastklämdaistörre
lokaler,tillexempelflerbostadshus,publiklokaletc,
 attröjanedfallnaträd.
Oljeskadeskydd Förmåganomfattar
 attförhindraspridningavoljamedhjälpavinvallning,fördämning,dikning,
övertäckningsamtabsorptionsmaterialvidoljeutsläpppålandochi
vattendrag,
 attförhindraspridningavoljapåvatten(insjöellerkommunalthamnområde)
medupptill300msjöläns,
 attskyddastrandmedupptill300mstranddukmedhänsyntillförhållanden
ochstrandtyp.
19 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 4.3 Ledningsförmåga RSGskahaenegen,samladledningsförmågaföratthanteraflera
räddningsinsatsersamtidigt.Riskbildeninomområdetmedförattdetkrävs
förmågatillledningavräddningsinsatseravflerasamtidigahändelsersamtatt
minstenavdessahändelserkanvarastoroch/ellerkomplex.RSGskaha
förmågaatthanteraenhögdynamikmeduthållighetövertid.
Iförmåganingåratttaemotstödfrånandraorganisationerförräddningstjänst
samtandramyndigheterochaktörer.RSGskadärmedhaförmågaattledaen
störreorganisationändeegnaresursernasammantagetutgörisyfteattkunna
hanterastoraochkomplexahändelsermeduthållighetöverlängretid.Vidare
skaRSGhaförmågaattmedverkaiandramyndighetersräddningsinsatsersamt
attsamverkamedandramyndigheterochaktörervidbehov.
RSGskahaförmågaattkontinuerligtbedömaochanpassaledningoch
användningavresurseriförhållandetillriskbildeniförbundet,behovetav
beredskapochpågåenderäddningsinsatser.
Operativ ledningsorganisation Ledningsorganisationenärettsamlingsnamnförledningsfunktionerna(den
ellerdepersonersomansvararförochlederenräddningsinsats)och
stabsorganisationeninklusiveledningscentralen.Ledningsorganisationenhar
tvåhuvuduppgifter:
• Löpandevärderarisk‐ochhotbilderochutifråndetförberedaRSGför
kommandebehov
• OrganiseraochledaRSG:sresursersamtsamverkamedandraberörda
aktörervidräddningsinsatser
Ledningscentralenbedömerinitialtbehovetavresursertillenhändelse.
Beroendepåhändelsensomfattningochkaraktärkanledningenavinsatsen
utövasavstyrkeledare,insatsledareellerinsatschefirollensom
räddningsledare(RL).Deaktiveradeledningsfunktionernabedömerdärefter
behovetavytterligareresurser.Räddningschefiberedskapmedhjälpav
stabschefensvararfördensammantagnahanteringenavenellerflera
räddningsinsatserochberedskap.Styrkeledare,insatsledareochinsatschefkan
ocksåtjänstgöraistabsarbetevidstörreellerflerasamtidigaräddningsinsatser.
Ledningsfunktionernaärdelsplaceradeuteiförbundetsolikaområdenföratt
snabbtkommauttillolycksplatsen,delscentraltföratthaenbrahelhetssyn
öververksamheten.Ledningsfunktionernasplaceringaranpassastillaktuell
risk‐ochhotbildelleraktuellahändelser.
Deolikaledningsfunktionernamöjliggörledningavflerasamtidigamedelstora
räddningsinsatseriolikadelaravförbundsområdetellervidenstörre
räddningsinsatsmedstortledningsbehov.
4.4 Utbildningskrav SomendeliförmåganattutföraeffektivaräddningsinsatserskaRSG:spersonal
minsthagodkändutbildningenligtnedan.Utöverdetkrävskompletterande
internutbildningfördenaktuellafunktionen.
20 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Räddningstjänstpersonal i beredskap (RIB) 

Räddningsinsats(MSB/SRV)alternativt
Brandmandeltid(SRV)alternativt
Brandman heltid 

Skyddmotolyckor(MSB/SRV)alternativt
Brandmanheltid(SRV)
Styrkeledare RIB 

Brandförmandeltid(SRV)alternativt
Räddningsledare,KursA(MSB/SRV)
Styrkeledare heltid 


Räddningsledare,KursA(MSB/SRV)vilkenbörkompletterasmedTillsyn
ocholycksförebyggandeverksamhetA(MSB/SRV)alternativt
Brandmästare(SRV)alternativt
BrandförmanHeltid(SRV)
LC‐ledare 


Räddningsledare,KursA(MSB/SRV)vilkenbörkompletterasmedTillsyn
ocholycksförebyggandeverksamhetAalternativt
Brandmästare(SRV)alternativt
BrandförmanHeltid(SRV)
Insatsledare 


Kompetenssomstyrkeledareheltidenligtovankompletteratmed
Räddningsledning,KursB(MSB/SRV)ochTillsynocholycksförebyggande
verksamhetAalternativt
Brandmästare(SRV)alternativt
Brandingenjörsexamen9samtPåbyggnadsutbildningiräddningstjänstför
brandingenjörer(MSB/SRV)
Stabschef 


Kompetenssomstyrkeledareheltidenligtovankompletteratmed
Räddningsledning,KursB(MSB/SRV)ochTillsynocholycksförebyggande
verksamhetAalternativt
Brandmästare(SRV)alternativt
Brandingenjörsexamen8samtPåbyggnadsutbildningiräddningstjänstför
brandingenjörer(MSB/SRV)
Insatschef 
KompetenssominsatsledareenligtovankompletteratmedTillsynoch
annanolycksförebyggandeverksamhetBalternativt
9
Brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) alternativt motsvarande
brandingenjörsutbildning som uppfyller behörighet att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst.
21 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 
Brandingenjörsexamen8samtPåbyggnadsutbildningiräddningstjänstför
brandingenjörer(MSB/SRV)
Räddningschef i beredskap 
Brandingenjörsexamen8medPåbyggnadsutbildningiräddningstjänstför
brandingenjörer
4.5 Anpassning av beredskap Ledningsorganisationenanpassarkontinuerligttillgångochplaceringav
resurserochförmågaiförhållandetillriskbildeniförbundet,behovetav
beredskapochpågåenderäddningsinsatser.Dåenpågåenderäddningsinsats
påverkarberedskapenförandrahändelserdisponerasresursernaomsåatten
skäligberedskapupprätthålls.Dettaskertillexempelgenomomfördelningav
resurser,inkallningellerförstärkningfrånsamverkandeorganisationer.
Förutsättningarfördettafinnsgenomtillgångentillegenledningsorganisation,
förbundetssamladetillgängligaresursersamtmöjlighetenatttahjälpav
närligganderäddningstjänster,andramyndigheterochaktörer.
4.6 Resurser DenaktuellariskbildenförändrashelatideninomRSG:sområde.RSGskadärför
kontinuerligtanpassaresurstillgångenförattkunnamötaovanredovisad
förmågaochinsatstid.Följandebeskrivernormalnivånförnärvarandeutifrån
dengenerellariskbildenochrådandeförutsättningarförverksamheteni
förbundet.Dennakanjusterassåväluppåtsomnedåtvidförändrade
förutsättningar.
4.6.1 Personal Heltidsorganisation
Antal
Räddningschefiberedskap
1
Stabschef
1
LC‐ledare
2
Larm‐ochledningsoperatör
3
Insatschef
1
Insatsledare
2
Styrkeledare
11(12vardagarkl07‐22)
Brandmän
56(62vardagarkl07‐22)
10
RIB ‐organisation
Antal
Styrkeledare
7
Brandmän
28
Seävenavsnitt3.4.1gällandeberedskapsfunktionenförmyndighetsärenden
ochstabsresurs.
10
Räddningstjänstpersonal i beredskap
22 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 4.6.2 Utrustning Resurstyp
Antal
Räddningsenhet
19
Höjdenhet
7
Vattenenhet
15
Specialfordon/utrustningförterrängtransport,arbetepåhöghöjd,
vattendykning,oljeskadeskydd,brandvattenförsörjning,djurlivräddning,
skogsbrand,båt,skyddsjordning,hanteringavfarligaämnen,trafikolyckasamt
förförsörjningavlångvariginsats.
4.7 Larm från allmänheten AllmänhetenskavidenolyckalarmaRäddningstjänstenviatelefonnummer
112.SamtaletförmedlasavSOSAlarmABtillRSG:sledningscentral.Som
reservalternativfinnsävenlarmmöjlighetdygnetruntutanför
brandstationerna.
4.8 Räddningstjänst vid höjd beredskap MotbakgrundavdeförändradeomvärldsförhållandenabedömerRSGattdetär
aktuelltattåterupptaplaneringenförräddningstjänstvidhöjdberedskapunder
perioden.RSGärdockberoendeavinriktningarochanvisningarfrånstatenför
attkunnagenomföraensådanplanering.Iavsaknadavdeninformationenär
detintehellermöjligtattfulltutbedömavilkakonsekvenserpåverksamhetoch
ekonomisomkanuppstå.
23 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 4.9 Insatstid Begreppetinsatstidavsertidfrånalarmeringavdennärmastelämpliga
räddningsresursentilldessatträddningsarbetetharpåbörjatspåskadeplats.
Förväntadinsatstidinormallägetförförstaresursär(sebild2):
 rödmarkeratområdeinom10min
 gulmarkeratområdeinom20min
 grönmarkeratområdeinom30min
Bild2Kartaöverinsatstider
24 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 4.10 Samverkan med andra myndigheter och enskilda Samverkanmedandramyndigheterochenskildaskersåvälfortlöpande(som
endelavdenkontinuerligaledningenavRSG:soperativaverksamhet)somvid
enspecifikhändelse(somendelavledningenavenräddningsinsats).Denna
samverkanskerutifrånaktuellaförutsättningarochbehovmeddeaktörersom
äraktuella.Visssamverkanärförnärvarandeformaliseradgenomföljande
avtal.
 AvtalmedRäddningstjänstenVästomömsesidigräddningshjälp11vid
räddningstjänstinomangivnaområdenkringgränsenmellanVarberg
ochKungsbackakommun.
 AvtalmedAlingsåsochVårgårdaräddningstjänstförbundomömsesidig
räddningshjälpvidräddningstjänstinomangivnaområdenvid
Norsesund,SödraHemsjönochöstradelarnaavTollered.
 AvtalmedKungälvsräddningstjänstomräddningshjälpvid
räddningstjänstförRödbo.
 AvtalmedSödraÄlvsborgsräddningstjänstförbund(SÄRF)om
beskjutningavacetylengasflaskavidräddningsinsatssamtomömsesidig
räddningshjälpvidräddningstjänstinomangivnaområdenkringgränsen
mellanRSGochSÄRF.
 AvtalmedSOSAlarmABgällande112‐samtalmm.
 AvtalmedMyndighetenförsamhällsskyddochberedskapomindikering
ochsaneringavfarligtämnesamtinternationellsnabbinsatsstyrka
(SWIFT).
 AvtalmedKustbevakningenochSjöfartsverketominsatsgruppvid
räddningstjänsttillsjöss(MIRG).
 AvtalmedLänsstyrelseniHallandomindikeringinomberedskapsplanen
förRinghalskärnkraftverk.
 Avtalmedkommunalaväghållareinomförbundsområdetomsaneringav
kommunalvägbanaisambandmedräddningsinsats.
 AvtalmedSläckmedelscentralenAB(SMC)omstorskalig
oljebrandsläckningpåoljedepå.
 AvtalmedFörsäkringsbranschensRestvärderäddning(RVR)om
saneringavstatligvägochbanvall,arbetsjordningavkontaktledning
överjärnvägsamtskadebegränsandeåtgärderpåbyggnadisamband
medräddningsinsats.
11
Räddningshjälp avser räddningsinsatser i anslutning till förbundets gränser. Räddningsinsatsen påbörjas av
den räddningstjänst som är först på plats, oavsett vilken sida av gränsen olyckan skett. Syftet med avtalen är att
minimera insatstiden för den första räddningsinsatsen.
25 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 5 Uppföljning och kvalitetssäkring efter insats 5.1 Olycksundersökning enligt LSO Närenräddningsinsatsäravslutadska,enligt3kap.10§LSO,en
olycksundersökningvidtasförattiskäligomfattningklarläggaorsakernatill
olyckan,olycksförloppetochhurinsatsenhargenomförts.Räddningstjänsten
ansvararförattdessaolycksundersökningarvidtasdåförbundetgenomförten
räddningsinsats.
Erfarenheterochresultatavolycksundersökningarärviktigaiförbundets
övergripandeuppföljningavverksamhetenochärenförutsättningförattkunna
erhållaenhelhetssynpåarbetetmedskyddmotolyckor.RSGskaharutinerför
hurolycksundersökningarnaochdessresultatåterkopplas,bådeinternttillbaka
iniverksamhetenochexternttillandraaktörerochintressenterinomområdet.
5.2 Olycksutredning och statistikuppföljning RSGarbetaraktivtmedattdokumenteraochanalyseraolyckoroch
räddningsinsatser.Dettaskerienlighetmedlagstiftningenskravmenärockså
enviktigdelidenegnautvecklingsprocessen.Utredningarnaskeritreolika
nivåer:Insatsrapport,olycksutredningochutökadolycksutredning.Händelsens
omfattningochkomplexitetavgörutredningensnivå.Resultatenkommuniceras
blandannatviaseparatarapportertillexempelolycksutredningaroch
statistiskauppföljningarmedtillhörandeanalyser.
MeddettauppföljningsarbetevillRSGförhindraattnyaolyckorinträffareller
minskakonsekvensernaavdeolyckorsomsker,samtskapaförståelseoch
kunskapomolyckorochmänskligtagerandeisambandmedolyckor.
5.3 Återkoppling FörattkunnafullgöradetuppdragsomåliggerRSGmåsteidentifieraderisker
ochinträffadeolyckordokumenterasochanalyseras.Dessaslutsatserskasedan
bearbetasochpresenterasienaktuellriskidentifieringsamtåterförastillbåde
organisationensförebyggandearbetemotolyckorochtillförberedandearbete
förräddningsinsatser.
VidareskaRSGtillgodoseexternaaktörerisamhälletmedinformationoch
kunskapföratttillsammansskapaettsäkrareochrobustaresamhälle.Likväl
skadenenskildemedborgarenkunnafåinformationomdeninträffade
händelsenochdärigenomgesenökadriskmedvetenhetsamtmöjlighetatt
bearbetaintryckfrånensvårhändelse.
Genomdennaåterkopplingtilldetegnaförebyggandearbetetslutscirkelnav
ständigaförbättringarochlärande.DettamöjliggörförRSGattvaraiständig
utvecklingavplaneringochmetoderförattförhindrabränder–ochatt
genomföraeffektivaräddningsinsatserdåolyckantrotsalltinträffar.
26 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 6 Handlingsprogrammets mål Enligt3kap.3§och8§LSOskavarjekommunangemålfördenförebyggande
verksamhetenochräddningstjänsten.
NedanbeskrivsdemålinomLSOsomgällerför2016‐2019samthurplanering,
uppföljning,analysochlärandegenomförsinomRSG:sverksamhet.
6.1 Planering och uppföljning HandlingsprogrammetsmålärendeliRSG:sverksamhetsplaneringochföljs
uppidenårligacykelnförverksamhetsuppföljning.
6.1.1 Ständiga förbättringar DensåkalladePGSA‐cirkelnellerDemingscirkelvisarRSG:ssättattarbetamed
planering,genomförande,uppföljningochlärande,sebild3.Cirkelnären
modellförständigaförbättringarochgrundenikvalitetssäkringaven
verksamhet.
Cirkelnärindeladifyrafaser:
Planera,Göra,StuderaochAgera.
Planera‐faseninnebärattgöraen
analysavnulägetochplaneraenligt
demålsomfinnsi
verksamhetsplanen.
IGöra‐fasengenomförsbeslutade
aktiviteterpåavdelningaroch
enheter.Detsomutförs
dokumenteraslöpande.
Dokumentationenfrångöra‐fasen
användsistudera‐fasen.
Dokumentationenutvärderasför
attseomdetsomplanerades
uppnåddes.Delskanmanföljaupp
genommätningaravantal,till
Bild 3 PSGA-cirkeln
exempelantaltillsynersom
genomförts.Delskanmanföljauppgenomredovisningavdetresultatsom
åstadkommits,tillexempelkontrollavattmannåttmåletiettprojekt.
Ommanefteranalysistudera‐fasenkankonstateraattuppdrageteller
projektetharlyckatssådokumenterarmanresultatetochfortsätterattarbeta
påsammasätt.Dettaskeriagera‐fasen.Ommaninteharnåttändaframmed
detsomplaneratsnoterasdettaochförsvidareininästaPGSA‐cykel.
Erfarenheterochlärdomarfrånåretbildargrundenförnästaårs
verksamhetsplaniennyplanera‐fas.Utvärderingenärenviktigdeliattårfrån
årständigtökakvalitetenocheffektivitetenienorganisation.
27 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 6.1.2 RSG:s verksamhetsplanering, verksamhetsuppföljning och internkontroll HandlingsprogrammetbeskriverRSG:såtagandenenligtLSO.IRSG:suppdrag
ingårdockflerdelar,blandannattillsynochtillståndenligtLBEoch
remisshantering.
Bild4Denrödatrådenmellanriskidentifiering,handlingsprogram,
verksamhetsplan,aktivitetsplanochverksamhetsuppföljning
HandlingsprogrammetsmålgerdenövergripandeinriktningenförLSO‐
området.Dekonkretiserasidenårligaverksamhetsplanen.Dettamöjliggören
anpassningutifrånbehovenochdenaktuellariskbildeninomRSG:sområde.De
övergripandemålenärdesammaunderhelaperioden,meninnehålleti
aktiviteternakanvarierautifrånbedömningavriskochaktuellsituationi
övrigt.
Målenenligthandlingsprogrammetingårsåledessomenintegreraddeliden
övrigaverksamheten,sebild4.
DensamladebildenavRSG:suppdragfinnsidenförbundsövergripande
verksamhetsplanen.Idenfinns,utövermålförLSO,målförövrigverksamhet
riktadtillmedborgareochorganisationer.Ävenmålsättningarförverksamhet
tillstödföruppdragetbeskrivsiverksamhetsplanen.Dokumentetgällerförett
år,menkanäveninnehållautvecklingsområdenochprojektsomlöperöver
längretid.
DenårligaverksamhetsplanenfastställsavRSG:sförbundsfullmäktige.
Påavdelningsnivåbrytsdenförbundsövergripandeverksamhetsplanennertill
aktiviteter,somskagenomförasunderåretpåvarjeavdelningochrespektive
enhet.Påsåsättgenomsyrarhandlingsprogrammetsmålverksamhetenändaut
tillenheterna.
28 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Viduppföljningkontrollerasresultatenfrånaktiviteternaiaktivitetsplanerna.
Dessasammanförstilluppföljningenavrespektivemåliverksamhetsplanen.
Måluppfyllelsemätsitalellergenomredovisningavgenomfördaåtgärdereller
aktiviteter.
DetsamladeresultatetvisarmåluppfyllelseiRSG:stotalaverksamhetoch
däriblandmåluppfyllelseavhandlingsprogrammetsmål.
RSGföljervarjeårenbestämdtidsordningförplaneringochuppföljning.Här
ingårocksåRSG:sinternkontrollprocess.
6.2 RSG:s lokala mål GrundenförRSG:slokalamålärdenationellamålenenligtLSO.I1kap.1§LSO
angesatt”bestämmelsernaidennalagsyftartillattihelalandetbereda
människorslivochhälsasamtegendomochmiljöettmedhänsyntilldelokala
förhållandenatillfredsställandeochlikvärdigtskyddmotolyckor”.1kap3§LSO
beskriveratt”räddningstjänstenskallplanerasochorganiserassåatt
räddningsinsatsernakanpåbörjasinomgodtagbartidochgenomföraspåett
effektivtsätt”.
IenlighetmedMSB:snationellastrategiförattstärkabrandskyddetförden
enskildeärdenövergripandeinriktningenförRSG:sLSO‐verksamhetattingen
skaomkommaellerskadasallvarligttillföljdavbrand.Utifråndennainriktning
harRSGutarbetatfyralokalamål.Dessabyggerpåriskidentifieringsom
genomförtsochspeglarocksådenpolitiskaviljaniförbundet.
6.2.1 Bränder i bostäder ska minska Antaletbränderibostäderliggervarjeårpåenrelativtkonstantnivå.Nioavtio
dödsbränderinträffaribostaden.Därförärdetangelägetattutveckla
åtgärdernainomområdet.
Orsakernaochdebakomliggandefaktorertillattenbrandstartarienbostad
kanvaramånga.Avdenanledningenärdetviktigtattmedhjälpav
kontinuerligaanalyserfinnadeindividerochgruppersomfinnsiriskzonen.Då
kanåtgärdernaanpassassåattdefårsåstoreffektsommöjligt.Samverkanmed
andraaktörerärenförutsättningidettaarbete.
6.2.2 Antalet anlagda bränder ska minska Nationelltärminstvarfjärdebrandanlagdochdärmedärdetdenvanligaste
brandorsakeniSverige.Anlagdabränderinnebärbådefaraförlivochriskför
attstoravärdengårtillspillo.Skolan,gemensamhetsutrymmeni
flerbostadshus,bilar,containrar,skogochmarkärexempelpåplatserdär
anlagdbrandärenvanligbrandorsak.Detkanvaraettteckenpåsocialoroi
samhälletochbidrartillenminskadtrygghetskänslaförmedborgarna.Många
gångerriskerarframföralltbarnochungdomarattpåverkasnegativt.
RSGarbetarsedanmångaårtillbakamedattförebyggaanlagdabränderioch
omkringskolor.Riskbildenvarierardockövertid.Förattminskaantalet
anlagdabränderochminimerakonsekvensernavidhändelseavanlagdbrand
skaRSGkontinuerligtanpassasittarbeteefterrådanderiskbildochdetaktuella
läget.
29 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 6.2.3 Förmågan att förebygga och hantera stora och komplexa olyckor ska anpassas enligt den förändrade riskbilden Riskbildenvadgällerstoraochkomplexaolyckorförändrasövertidoch
anpassningenavförmåganbådevadgällerförebyggandeochräddningstjänst
behöverföljaochanpassasefterutvecklingen.
InomRSG:sgeografiskaområdefinnsettstortantalanläggningarsomklassas
somfarligverksamhet.Vidarefinnsnärmare3000anläggningarsombedöms
varautrymningskritiskaochpersonintensiva.Byggnationerbliralltmer
komplexaochhögre.Enavsevärdbelastningfinnsocksåinomtrafikendär
farligtgodstransporteras.Oönskadehändelseritransportsystemochi
samhällsviktigafunktionerkanorsakastoradriftstörningar.Underdesenaste
årenhardensocialaoronökat,vilketinnebärökaderiskersåvälförallmänhet
somförinsatspersonal.Likasåmärksiomvärldenenökadriskförallvarliga
avsiktligahändelserochterrorism.Mankanocksåseattantaletväderrelaterade
händelserökar.
DessaärdemestframträdanderiskernainomRSG:sområde.Förattförmågan
skavaraifasmeddenaktuellariskbildenkrävsenständiganalysavomvärlden
bådeinomförbundsområdet,menocksånationelltochinternationellt.
Storaochkomplexaolyckorställerkravpåständigutvecklingavmetoderoch
anpassadkompetens.Vidareärenkonstruktivsamverkanmedandra
myndigheter,aktörerochallmänhetenframgångsfaktor.
6.2.4 Effektiviteten vid räddningsinsats ska öka Enligt1kap3§LSOskaräddningstjänstenplanerasochorganiserassåatt
räddningsinsatsernakanpåbörjasinomgodtagbartidochgenomföraseffektivt.
DärförskaRSGarbetaförenständigutvecklingavblandannatmetod,
kompetens,organisationochlärandefråninsats.PåsåsättökarRSG
effektiviteteniformavsnabbhet,säkerhetochkvalitetvidräddningsinsatserna.
Inomkvalitetsbegreppetingårattgenomföraräddningsinsatserpåettsådant
sättattstörningenförsamhälletminimeras.Effektivitethandlarävenomatt
säkerställaattRSG:ssamhällsviktigaverksamhetärrobustochhar
anpassningsförmågasåattdenkanupprätthållasävenvidsvårapåfrestningar
påsamhället.
30 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 7 Bilagor 

Riskidentifieringen
Hamnarochdessgränserivatten
Gränsernamellankommunaltochstatligtvattenvidhamnarärunderrevidering.
Samrådskerdirektmedberördastatligamyndigheterparallelltmeddennaremiss.
Redovisningenavgränsdragningentillförsdäreftertillhandlingsprogrammet.
31 Risktopografiska förutsättningar för Räddningstjänsten Storgöteborg Diarienummer 0617/14 Upprättad av Max Ekberg / Daniel Gillesén / Tove Nyth 2011‐03‐10 (diarienummer 0064/11) Reviderad av Petter Backlund / Martin Lindsten / Tove Nyth 2014‐10‐31 Riskidentifiering
www.rsgbg.se Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Sammanfattning RäddningstjänstenStorgöteborg
(RSG)ärettkommunalförbund
medsexmedlemskommuner:
Göteborg,Mölndal,Kungsbacka,
Härryda,PartilleochLerum.För‐
bundetsområdesträckersig
därmedinibådeHallandsoch
VästraGötalandslän.Förbundets
huvudsakligauppdragäratt
svaraförmedlemskommunernas
uppdragenligtlagenomskydd
motolyckor(LSO).
Dettadokumentutgören
sammanfattandebildavderisker
förolyckorsomföranleder
räddningsinsatserochsomhar
identifieratsinomRSG:sgeo‐
grafiskaområde.Riskbildenhar
tagitsframinomramenför
förbundetspågåenderisk‐och
olycksanalysarbete.Dokumentethartagitsframisyfteattutgöraunderlagför
förbundetsarbetemedatttaframdehandlingsprogramochverksamhetsplaner
somstyrverksamheten.
RiskbildeninomRSG:sgeografiskaområde
Områdetärenstorstadsregionmedenkomplexochföränderligsamhälls‐och
riskbild.Inomområdetfinnsblandannattätbefolkadhöghusbebyggelse,stora
industrier,omfattandehamnverksamhet,raffinaderierochlagringav
petroleumprodukter,storapublikaanläggningarsamtviktigabesluts‐och
kunskapscentra.Iområdetfinnsfleratätortermeddessriskbildochhärmärks
blandannatenstadskärnamedträhusbebyggelsesomäravkulturhistoriskt
intresse.Områdetsvästrasidautgörsavenlångkuststräckamedskärgård,dvs.
enmarinmiljö,vilketinnebärenspecifikriskbild.
VidareärStorgöteborgentransportintensivregionmedstoragenomfartsleder,
tungtrafikochenomfattandeomlastningmellanolikatransportslag.Härfinns
nordensstörstahamn,enrangerbangårdsamttvåkommersiellaflygplatser,
varavdenenatillhörlandetsstörsta.Inäraanslutningtillområdetfinnsettav
landetskärnkraftverk,Ringhals.Därstorstadenochdeövrigatätorternaslutar
tarlandsbygdenvid,medbådeåkermarkochskog.
Regionensbesöks‐ochevenemangsnäringväxermycketsnabbt.Dettainnebär
oftaenansamlingavstoramängdermänniskorinomevenemangsområdenaoch
högbeläggninghosverksamheterförtillfälligövernattning.Dettaförisintur
medsigsärskildariskbilder.
2 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Desenaste15årenharhotbildenförsvåraochkompliceradeskadeutfallmot
Sverigeförändratskraftigt–iställetförenstatiskhotbildmedriskförstorkrig
ocheventuellanvändningavkemiska,biologiskaellernukleärastridsmedelhar
terrorism,olyckorochnaturkatastrofervisatsigvaradestörstautmaningarna.
Därtillkommerdenständigtnärvaranderiskenförenolyckamedfarliga
ämnen,t.ex.giftigakemikalierpåfabriker,lagringsplatserellerundertransport.
Omensådanolyckaledertillettsnabbochstortutsläppiellernäraentätort
kankonsekvensernablimycketstora.
Riskbildenutifrånvanligtförekommandeolyckor
RSGharunderdesenasteårengenomförtcirka8000–8500räddningsuppdrag
perår.Avdessaärfleränhälftenföranleddaavenolyckaelleretttillbudsom
krävernågonformavräddningsinsats.Resteranderäddningsuppdragbestårav
hjälptillandrasamhällsaktörer,tillexempelpolisochambulans,obefogade
automatlarm,undersökningavförmodadebränderochandrauppdrag.
Härföljerensammanställningavdeviktigasteslutsatsernautifrånstatistik‐
analysenavgenomfördaräddningsuppdrag2006‐2013:

Meränhälftenavallaolyckorsomföranlederetträddningsuppdragorsakas
avbränder,menmerpartenavdessautgörsavbränderutomhus.RSG
genomförflerräddningsuppdragisambandmedtrafikolyckoränvid
bränderibyggnader.

Olycksfrekvensenvarieraröveråretsmånaderochveckodagar.Flestolyckor
skerundersenvårochtidigsommar(april‐juni)samtidecember.Närdet
gällervariationenmellanolikaveckodagarökarolyckornanågotpåvecko‐
sluten,fredagtillsöndag.Deflestaräddningsuppdragenvidolyckoroch
tillbudgenomförsunderdag‐ochkvällstid,medenlitentoppruntklockan
16.

AntaletbostadsbrändersomharkommittillRSG:skännedomliggeriprincip
påenkonstantnivåpåårsbasisunderundersökningsperioden.Antalet
bostadsbränderper1000invånareiStorgöteborgliggernågotlägreänför
helariket,meningennedåtgåendetrendsyns.

Bostadsbrändernaärintegeografisktjämntfördelade,varkeniennationell
jämförelsemedandrastäder,ellerinomstäder.Imaterialetgårdetattseatt
vissageografiskaområden(iGöteborg)äröverrepresenteradenärdetgäller
bostadsbränder.

Majoritetenavbostadsbrändernainträffariflerbostadshusochbränderi
hyresrätteräröverrepresenterade(jämförtmedbostadsrätter).

DevanligastekändabrandorsakernaiflerbostadshusinomRSGärattspisen
lämnaspåslagenutantillsyn(glömdspis)samtanlagdabränder,oftasti
allmännautrymmen.Ismåhusärdevanligastebrandorsakernateknisktfel
ochvärmeöverföringfrånrökkanal/eldstadsamtsoteld.

Underperiodensesenminskningavantaletbränderiochomkringskolor,
förskolorochfritidsgårdar.Trendenärmycketpositiveftersomskolbränder
3 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg fårstorakonsekvenserförsamhälletochdeeleversomdrabbas.Över
hälftenavallaskolbränderäranlagda.

Antaleträddningsuppdragpågrundavtrafikolyckorvisarentydligtökande
trendunderundersökningsperioden.Däremotfinnsingentendenssom
indikerarattpersonskadornaharökatundersammaperiod.

SedanträngselskatteninfördesharRSG:sutryckningarvidtrafikolyckor
minskatmarginelltpåårsbasis,jämförtmedettgenomsnittavdesenaste
fyraåren.

Räddningstjänstenhamnarregelbundetisituationermedettdirektochakut
omhändertagandeavensuicidbenägenperson.Sedan2010uppvisar
räddningstjänstensinsatsstatistikenökningavantaletsuicidrelaterade
händelser.
Riskersomkanledatillstoraellerkomplexaolyckor
Någraavdemestframträdandeidentifieraderiskernasomkanledatillstora
ellerkomplexaolyckorär:

Iförbundetsområdefinnsettstortantalanläggningarsomärklassificerade
somfarligverksamhetenligt2kap.4§LSOochsomkräversärskildupp‐
märksamhet.

Inomförbundetfinnsettmycketstorttransportflödeavenmängdolika
typeravfarligtgods.Transporternaskerpåtransportledersomär
lokaliseradeitätbebyggdaområdenmedenständigkonfliktmellanexploa‐
teringsintressenochriskhänsynidenfysiskaplaneringen.Ökadetransport‐
flödenavtungatransporterärenfaktorsombidrartillenökadriskför
olyckormedfarligtgodsmensomtillvissdelkanmotverkasavatt
transporternakanskesäkrare,t.ex.genomsäkerhetshöjandeåtgärderi
infrastrukturen.

InomGöteborgsstadfinnseninriktningmotförtätningavstadskärnan,
vilketblandannatkommerattinnebäraflerhögaochkomplexa
byggnationer.Dagensbyggreglergermöjlighettillmerunikutformning
vilketmedförenalltstörreutmaningiatttolkaochförstådet
byggnadstekniskabrandskyddetochkunnagenomföraeneffektiv
räddningsinsats.

Antaletväderrelateradehändelsertilltarochriskförolyckorföranleddaav
extremtväderökar.Iförbundetfinnsdessutomettantalskredkänsliga
områden.

DesenasteårenharRSGmärktstörreeffekteravsocialoro,utanförskapoch
segregationgenomblandannatettökathotmoträddningspersonalen.
Undertillståndavsocialaoroligheteranvändsanlagdabränderoftasom
konfliktstrategi.Ienlighetmeddenkonfliktfylldadynamikensomkommer
medupploppärdetinteovanligtattanlagdabränderochstenkastningfåren
snabbgeografiskspridning.Detanläggsbränderifordon,containraroch
intesällanipublikalokalersåsomskolor.BelastningenpåRSG,medflera
räddningsinsatserochstortbehovavledningochsamverkan,riskerarattbli
långvarig.Dessadygnmedupprepaderäddningsinsatserkräverförbere‐
4 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg delseriformavövningar,konflikthanteringsförmåga,uthållighetoch
larmstrategier.

Denantagonistiskahotbildenochriskernaförallvarligaavsiktligahändelser
ökarochtarettstörreutrymmeisamhället.

Antaletutrymningskritiskaochpersonintensivaanläggningardärenbrand
kanfåstorakonsekvenserärstortinomförbundetsområde.2890sådana
verksamheterärregistreradeiRSG:sverksamhetssystem.

Olyckoritransportsystemetriskerarattorsaka stora driftstörningar i viktiga
knutpunkter och trafikavsnitt.Attpåetteffektivtsättkunnaidentifieraoch
hanteraoönskadehändelserinomtransportsystemet,kritiskinfrastruktur
ochandrasamhällsviktigaverksamheterärenviktigutmaningförRSG.
5 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Innehållsförteckning Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2 Förkortningar och definitioner ................................................................................................................ 9 1 2 3 4 Inledning ....................................................................................................................................... 13 1.1 Uppdragsbeskrivning .............................................................................................................. 13 1.2 Arbetsgruppen ........................................................................................................................ 13 1.3 Avgränsningar ........................................................................................................................ 13 1.4 Disposition.............................................................................................................................. 14 1.5 Revideringar ........................................................................................................................... 14 Generell bakgrundsinformation .................................................................................................... 15 2.1 Olyckor som föranleder räddningsinsats ................................................................................ 15 2.2 Extraordinära händelser .......................................................................................................... 15 2.3 Räddningstjänsten Storgöteborg ............................................................................................. 15 2.4 Samhällsutveckling och demografiska bakgrundsdata ........................................................... 16 2.5 Byggregler och nya byggnader ............................................................................................... 17 Sammanfattning av riskbilden i respektive medlemskommun ..................................................... 18 3.1 Göteborg ................................................................................................................................. 18 3.2 Mölndal................................................................................................................................... 19 3.3 Kungsbacka ............................................................................................................................ 20 3.4 Härryda ................................................................................................................................... 21 3.5 Partille..................................................................................................................................... 21 3.6 Lerum ..................................................................................................................................... 22 Statistik över genomförda räddningsuppdrag ............................................................................... 22 4.1 Datakällor och kvalitet ........................................................................................................... 22 4.2 Samtliga räddningsuppdrag genomförda av Räddningstjänsten Storgöteborg ...................... 23 4.3 Olyckor och tillbud inom RSG:s förbundsområde ................................................................. 25 4.3.1 Allmänt ............................................................................................................................ 25 4.3.2 Olyckor och tillbud per kommun .................................................................................... 26 4.3.3 Olyckor och tillbud - fördelning över tid ........................................................................27 4.4 Bränder inom Räddningstjänsten Storgöteborgs förbundsområde ......................................... 28 4.4.1 Allmänt ............................................................................................................................ 28 4.4.2 Bränders fördelning över tid ........................................................................................... 29 4.4.3 Bränder där människor omkommer ................................................................................ 30 4.4.4 Bränder fördelade per miljö- och verksamhetskategori .................................................. 31 4.4.5 Bostadsbränder ................................................................................................................32 4.4.6 Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar ............................................. 37 4.4.7 Anlagda bränder utomhus ............................................................................................... 39 6 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.5 5 Trafikolyckor .......................................................................................................................... 43 4.5.1 Allmänt ............................................................................................................................ 43 4.5.2 Effekter av införandet av trängselskatt ........................................................................... 45 4.6 Räddningsuppdrag i samband med suicid .............................................................................. 46 4.7 Natur- och väderrelaterade olyckor ........................................................................................ 48 Risker för stora eller komplexa olyckor ........................................................................................ 49 5.1 Olyckor vid farlig verksamhet och Sevesoanläggningar ........................................................ 49 5.2 Olyckor vid hantering av brandfarlig och explosiv vara ........................................................ 51 5.2.1 Allmänt ............................................................................................................................ 51 5.2.2 Naturgasnät ..................................................................................................................... 52 5.3 Olyckor med transport av farligt gods .................................................................................... 53 5.4 Kärnteknisk olycka ................................................................................................................. 61 5.5 Naturolyckor ........................................................................................................................... 63 5.5.1 Höga flöden och högt vattenstånd i havet ....................................................................... 64 5.5.2 Skred och markras ........................................................................................................... 66 5.5.3 Bergras ............................................................................................................................ 68 5.5.4 Starka vindar ................................................................................................................... 68 5.5.5 Kraftig åska ..................................................................................................................... 69 5.5.6 Extrem nederbörd och skyfall ......................................................................................... 70 5.5.7 Kraftigt snöfall ................................................................................................................ 71 5.5.8 Kraftiga isbeläggningar ................................................................................................... 72 5.5.9 Långvarig torka och skogsbrand ..................................................................................... 73 5.5.10 Stark kyla ........................................................................................................................ 74 5.6 Olyckor i transportsystemet .................................................................................................... 75 5.6.1 Flygplatser ....................................................................................................................... 75 5.6.2 Viktiga knutpunkter och trafikavsnitt ............................................................................. 75 5.7 Olyckor vid personintensiv verksamhet och utrymningskritiska anläggningar .....................76 5.8 Olyckor till följd av social oro................................................................................................ 79 5.9 Antagonistisk hotbild och avsiktliga händelser ...................................................................... 80 5.10 Övriga olyckor med svåra eller komplexa insatsförhållanden............................................ 83 5.10.1 Bränder i undermarksanläggningar ................................................................................. 83 5.10.2 Bränder i fartyg ............................................................................................................... 83 5.10.3 Bränder i siloanläggningar .............................................................................................. 84 5.10.4 Bränder i större upplag .................................................................................................... 84 5.10.5 Oljeutsläpp i vatten ......................................................................................................... 85 5.11 Olyckor vid anläggningar och områden med förhöjt skyddsvärde .....................................85 5.11.1 Samhällsviktiga försörjningssystem................................................................................ 85 7 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.11.2 Kommunal och regional ledning ..................................................................................... 86 5.11.3 Vårdinrättningar .............................................................................................................. 86 5.11.4 Viktiga forsknings- och utbildningscentra ...................................................................... 86 5.11.5 Kulturmiljöer ................................................................................................................... 87 5.11.6 Vattenskyddsområden ..................................................................................................... 88 5.11.7 Natura 2000-områden...................................................................................................... 89 6 7 Risk för olyckor under höjd beredskap ......................................................................................... 91 6.1 Generell utgångspunkt ............................................................................................................ 91 6.2 Militär hotbild......................................................................................................................... 91 6.3 Huvudsakliga uppgifter .......................................................................................................... 92 Referenser ..................................................................................................................................... 93 Bilagor ................................................................................................................................................... 96 8 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Förkortningar och definitioner Anlagdbrand
Extraordinär
händelse
Farligverksamhet
Höjdberedskap
Kris
LSO
MSB
Olycka
Idennarapportanvändsbegreppetsomettsamlings‐
begreppförallabrändersomräddningsledarenhar
bedömtattenpersonmedvetetharantäntochsom
sedanharlämnatsutanuppsikt.
Enhändelsesomavvikerfråndetnormalaochinnebär
enallvarligstörningellerenöverhänganderiskfören
allvarligstörningiviktigasamhällsfunktioneroch
kräverskyndsammainsatseravenkommunellerett
landsting.Reglerasavlag(2006:544)omkommuners
ochlandstingsåtgärderinförochvidextraordinära
händelserifredstidochhöjdberedskap.
Anläggningdärverksamheteninnebärfaraföratten
olyckaskaorsakaallvarligaskadorpåmänniskoreller
miljö(LSO,2kap4§).Förklassificeringavverksam‐
heteransvararLänsstyrelsen.
Beslutfrånregeringenomskärptberedskapeller
högstaberedskapenligtlag(1992:1403)omtotal‐
försvarochhöjdberedskap.
Enkrisärennegativsituationsomärmycketsvåratt
lösa.Deninnebärmångaproblemellermycketlidande
ochhotargrundläggandevärdenochfunktioner.Kani
analyssammanhangbetraktassomriskförattenut‐
lösthändelseöverstigerplaneradhanteringsförmåga
hosenskildaaktörer.Enkrisuppståroftahastigt,mer
ellermindreoväntatochutannågonlängreförvarn‐
ing.Situationenkräversnabbabeslut,nödvändig
koordineringochkoncentreradeinsatserfrånflera
instanser.
Lag(2003:778)omskyddmotolyckor
Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap.Tog
överdetcentralamyndighetsansvaretfrånochmed1
januari2009dåRäddningsverket,Krisberedskaps‐
myndighetenochStyrelsenförpsykologisktförsvar
slogsihop.
Enplötsligtinträffadhändelsesomharmedförteller
kanbefarasmedföraskada.Tillolyckorräknashän‐
delsersomberorpåföreteelserinaturenellersom
inträffarutanmänniskorshandlandeochävenhändel‐
sersomberorpåmänniskorshandlandeellerunderlå‐
9 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg tenhetatthandla.Somexempelpåolyckshändelser
nämnsiförarbetenatillLSObränder,explosioner,
skred,ras,översvämningar,oväderochutflödenav
skadligaämnen.
Olycksmiljö
Risk
Riskmiljö
RSG
Sevesoanläggning
Småhus
Socialrisk
Sårbarhet
Medbegreppetolycksmiljöavsesdenmiljöivilkenen
olyckaharinträffat.Begreppetspeglarenreaktivsyn
dåolyckanredanharinträffat.
Riskspeglarensammanvägningavsannolikheteroch
konsekvenseravoönskadehändelser(här:olyckor
somföranlederräddningsinsatser).Risknivåärett
abstraktbegrepp.Olikaindivideruppfattarriskerpå
olikasättochaccepterarolikariskerberoendepåom
riskentillexempelärfrivillig,kändellergagnarett
intresse.
Medriskmiljöavseshärmiljöersomidentifieratsdär
förhöjdriskråderförvissaolyckstyper.Identifiering
kanskegenomanalysavexempelvisavsaknadenav
skyddsfaktorer.Begreppetspeglarenproaktivsyndå
olyckanännuejinträffat.
RäddningstjänstenStorgöteborg.Räddningstjänst‐
förbundmedGöteborg,Mölndal,Kungsbacka,
Härryda,PartilleochLerumsommedlemskommuner.
Anläggningsompågrundavsinhanteringavfarliga
ämnenfallerundervillkoreniförordning(1999:382)
omåtgärdernaförattförebyggaochbegränsaföljd‐
ernaavallvarligakemikalieolyckor.Ilagstiftningen
angesenhögrerespektiveenlägrekravnivåberoende
påhanterademängderavfarligaämnen.
Samlingsnamnförvissatyperavbostadsbyggnader;
villa,radhus,parhus,kedjehus,fritidshus.Begreppet
användshärisambandmedsammanställningoch
analysavinsatsstatistik.
Ensocialriskärsannolikhetenföroönskadehänd‐
elser,beteendenellertillståndmedursprungisociala
förhållandenochsomharnegativakonsekvenserför
detsombedömsvaraskyddsvärt.
Sårbarhetspeglarriskerdärbristerisamhälletseller
enskildaaktörershanteringsförmågakanutlösaen
krissåattskyddsvärdfunktionalitetit.ex.samhälls‐
viktigafunktioneruteblir.Detotalakonsekvenserna
kanvarasvåraattöverblickadådetoftaföreligger
10 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg komplexasambandmedexternaberoendenoch
spridningskedjortillandraaktörer.
Definitionavnågraavdehändelsetypersomanvändsikapitel4
Olycka/tillbud
Brandibyggnad
Brand,ejibyggnad
Övrigabränder
Trafikolycka
Olyckadefinierassomnågotplötsligtsommedför
skadapåmänniskor,egendomellermiljö.Iandra
sammanhangskaenolyckaperdefinitionvara
oavsiktlig,meniLSOtasintehänsyntilluppsåt,vilket
innebäratttexanlagdbrandkanbetraktassomolycka
iräddningstjänstsammanhang.Tillbudärenhändelse
somhadekunnatutvecklastillenolyckamensomtack
varaettrådigtingripandeellerlyckligaomständlig‐
heterinteleddetillskadapåmänniskor,egendom
ellermiljö.
Avserallatyperavbränderochbrandtillbudsom
inträffarienbyggnadskonstruktionoch/ellerinnei
enbyggnad.Deträckersåledesmedenmindrebrandi
ettlöstföremålsålängedenskerinomhus.
Avserallatyperavbrändersomskerutanfören
byggnad(utomhus).Mark‐ochskogsbränder,bränder
ifordon(bilar,bussar,tåg,fartyg,m.fl.)ochcontainer‐
ochsoptunnebränderhörtilldevanligarehändelserna
idennakategori.
EttannatbegreppförhändelsetypenBrand,eji
byggnad(seovan)
Avserolyckormedallatyperavtrafikslag
(väg,tåg,flygsjöfart,m.m.).
Utsläppavfarligtämne Avserallatyperavfarligautsläpp;frånsmå
bensinspillpåmarkentillomfattandeutsläppav
farligakemikalierellerpetroleumprodukter.
Automatlarm,ejbrand/ Viddetillfällendådetvisarsigattdetintehar
Förmodadhändelse/
inträffatenolyckatrotsattdetinkommitettlarm
Falsklarm
skiljermanirapporteringenpåhuruvidadetärett
automatisktbrandlarmellerenfysiskpersonsomhar
larmat.Dessutomförsökermanävenfastställaomden
personsomlarmaderäddningstjänstgjordedettaitro
omattdetfaktisktförelågfaraelleromdetrördesig
omettavsiktligtfalsklarm.
Annatuppdrag
Vidolyckor,tillbudellermisstankeomolyckaagerar
räddningstjänstenmedstödavlagstiftningen(lagen
omskyddmotolyckor,LSO).Detfinnstillfällendå
11 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg uppdragutförsavräddningsstyrkorpåuppdragav
andramyndigheterellermedettuppdragsominte
stödsiLSO.DessainsatserkategoriserassomAnnat
uppdragmedtillhörandeunderkategorier.
Iväntanpåambulans
(IVPA)/
Hjälptillambulans
Ambulanssjukvårdenharslutitavtalmedräddnings
tjänstförbundetomattenkommunalräddningsstyrka
vidbehovkanåkatillenhjälpbehövandepatientoch
påbörjalivsuppehållandebehandlingellervidtaandra
nödvändigasjukvårdsåtgärdertilldessattenambu‐
lanskommertillplatsen.DettakallasIVPA.Omen
ambulansdäremotbehövertekniskhjälpisamband
medensjukvårdsinsats(hjälpmedattbäraellertrans‐
porterapatientero.dyl.)såkategoriserasdettasom
hjälptillambulans.
12 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 1
Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Våren2014fickarbetsgruppeniuppdragattrevideraRSG:sRisk‐och
olycksanalys1,somursprungligenupprättadesunderhösten/vintern2010‐
2011.Syftetharvaritattaktualiseradetrisk‐ocholycksanalytiskaunderlaget
införorganisationensframtagandeavnytthandlingsprogramenligtlagen
(2003:778)omskyddmotolyckor,LSO.ChefenförUtvecklingsavdelningen,
KristinaLindfeldt,harvarituppdragsgivare.
1.2 Arbetsgruppen Iarbetetmedrevideringenharföljandepersonerdeltagit:
PetterBacklund
OlycksutredningochAnalys,Utvecklingsavdelningen
MartinLindsten
Förebyggandeinsatser,Utvecklingsavdelningen
ToveNyth OlycksutredningochAnalys,Utvecklingsavdelningen
Kapitel5.8OlyckortillföljdavsocialoroharförfattatsavPernillaAlsterlind,
samordnareföråtgärdermotanlagdbrand,samtPer‐AndersLindfeldt,
insatsledare.
DenursprungligaRisk‐ocholycksanalysen(originaltitel)upprättadesavMax
Ekberg,DanielGillesénochToveNyth.
1.3 Avgränsningar Rapportenharutförtsisyfteattbeskrivariskbildenförolyckorsomkanföran‐
ledaräddningsinsatser–denutgöralltsåintedenrisk‐ochsårbarhetsanalys
somkrävsenligtMSBFS2010:62.Analysenharintehellerinteutförtsisyfteatt
identifieraellerminskasårbarhetenisamhälletellerinomRSG.Dentypenav
analyserskermedstödavannanlagstiftningänLSO.
Tidsperiodenfördatainsamlingtillolycksanalysenär1jan2006tillochmed31
dec2013,ochinformationenärhuvudsakligenhämtadfrånRSG:segetinsats‐
rapportsystem.Pågrundavdettaomfattasendastdehändelsersomkommittill
RSG:skännedomochsomharbedömtskrävanågonformavåtgärdellerbeslut
inomramenförRSG:suppdrag.Såledesfinnsdetettmörkertalvadgällerde
flestatyperavhändelseridettamaterial,dålångtifrånallahändelserblir
anmäldaellerkräverenräddningsinsats.
Analysenavtrenderochtendenseravseendeolyckorhargjortsutifråndet
underlagsomutgörsavRSG:sinsatser,enligtovanresonemang.
1
RSG 0064/11 (2011), Risk- och olycksanalys – Risktopografiska förutsättningar för Räddningstjänsten
Storgöteborg
2
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och
sårbarhetsanalyser.
13 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 1.4 Disposition DennarapportinledsmedenövergripandebeskrivningavRSG:sgeografiska
område,samtenbeskrivningavrespektivemedlemskommunsallmänna
riskbild.
Irapporttextenkansedanskönjastrehuvuddelar:
Förstbelysesriskbildengenomatttittapåvanligtförekommandeolyckormed
hjälpavenstatistikanalysövergenomfördaräddningsuppdragunder206‐2013.
Därefterbehandlasriskerförstoraochkomplexaolyckordärbedömnings‐
underlagethuvudsakligenbaseraspålitteraturstudier,uppskattningaroch
scenariekonstruktionerförattbeskrivarisker.
Slutligenbeskrivsrisk‐ochhotbildenförattbedrivaräddningstjänstvidhöjd
beredskap.
Utifråndessatreperspektivkanvisedanfåframensammanfattanderiskbildav
samhället.
1.5 Revideringar Sedanversion2011‐03‐10v1.1harföljanderevideringarutförts:
2014‐10‐29
NyrapportlayoutenligtRSG:sofficiellarapportmall2014
Uppdragsbeskrivningocharbetsgruppharuppdaterats
Allatabeller,diagramochbilderharuppdateratstillrelevant
ochaktuelltidsperiod
Uppdateradkapitelindelningochordningsföljd
Statistikanalysavgenomfördaräddningsuppdrag
uppdateradframtillochmed31december2013
Nytitel:Riskidentifiering‐Risktopografiskaförutsättningar
förRäddningstjänstenStorgöteborg
Nyakommunkartor
Nyttkapitel5.8Olyckortillföljdavsocialoro
Uppdateradsammanfattning
14 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 2
Generell bakgrundsinformation Enligt3kap.3§LSOskakommunenshandlingsprogramfördenförebyggande
verksamhetenangederiskerförolyckorsomfinnsikommunenochsomkan
ledatillräddningsinsatser.Dettaavserhelarisk‐ochhotskalan–frånolyckor
somhanterasiräddningstjänstensdagligaverksamhettillstörreochmerkomp‐
liceradeolyckorsamtolyckordärräddningsinsatserbedrivsunderenkrissom
samtidigtkanutgöraenextraordinärhändelseellerunderhöjdberedskap.
Genomettsystematisktarbetssättkanenanalysavderiskersomfinnsiett
samhällegemyndigheterochorganisationerökadkunskapförattbåde
förebyggaochförberedasiginförolyckorochkriser.
2.1 Olyckor som föranleder räddningsinsats MedolyckshändelseravsesenligtförarbetenatillLSOplötsligtinträffade
händelsersomharmedförtellerkanbefarasmedföraskada.Hiträknassåväl
händelsersomskerpågrundavnaturochväder,medellerutaninblandningav
människorshandlandeellerunderlåtenhetatthandla.Somexempelpåolycks‐
händelsernämnsiförarbetenabränder,explosioner,skred,ras,översväm‐
ningar,oväderochutflödenavskadligaämnen3.Kravetpåattdetskavarafråga
omenplötsligtinträffadhändelseinnebärattlångsammaellerständigtpågå‐
endeskeendensåsomt.ex.jorderosionernormaltinteräknassomolycks‐
händelser.Sådanaskeendenkanemellertidorsakanågotsominträffarplötsligt
ochsommedförskada,t.ex.attensättningsskadadbyggnadrasarelleratten
erosionförorsakarettjordskred.Sådanahändelserkanbetraktassomolyckor4.
2.2 Extraordinära händelser Inträffadeolyckshändelserkanocksåutgöraextraordinärahändelserenligt1
kap.4§ilag(2006:544)omkommunersochlandstingsåtgärderinförochvid
extraordinärahändelserifredstidochhöjdberedskap.Ensådanhändelseav‐
vikerfråndetnormala,innebärenallvarligstörningelleröverhänganderiskför
enallvarligstörningiviktigasamhällsfunktionerochkräverskyndsamma
insatseravenkommunellerettlandsting.Enligtgällandeförbundsordninghar
RSGingenutpekadrollenligtdennalagstiftning,menskadockiallmänhet”med
sinspecialkompetensstödjamedlemskommunerna”.
2.3 Räddningstjänsten Storgöteborg RäddningstjänstenStorgöteborg(RSG)ärettkommunalförbundmedsex
medlemskommuner.DessaärGöteborg,Mölndal,Kungsbacka,Härryda,Partille
ochLerum.Förbundetsgeografiskaområdesträckersigdärmedinibåde
HallandsochVästraGötalandslän.Förbundetshuvudsakligauppdragäratt
svaraförmedlemskommunernasuppdragenligtlagenomskyddmotolyckor
(LSO).
3
SOU 2002:10, Reformerad räddningstjänstlagstiftning, Stockholm: Regeringskansliet.
Prop. 1985/86:170 om räddningstjänstlag m.m., s. 62 och Prop. 2002/03:119 Reformerad
räddningstjänstlagstiftning, s. 68.
4
15 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 2.4 Samhällsutveckling och demografiska bakgrundsdata Samhällsutvecklingenkännetecknasbl.a.avdemografiskaochsocioekonomiska
förändringar,snabbteknikutveckling,specialiseringochglobalisering.Enligt
SCB:sbefolkningsprognosberäknasfolkmängdeniSverigenå10‐miljoners‐
gränsenår2017.Sedankommerdetattta20årinnan11‐miljonersgränsen
passerasår2037.2060uppskattasSverigehaenbefolkningpånästan11,8
miljoner5.Deolikamedlemskommunernasfolkmängdföråren2010‐2013fram‐
gåravTabell1.Underperiodenharbefolkningeninomförbundetökatmed
cirka26000personer,enökningpå3,0%.Motsvarandesiffraförriketisin
helhetär2,4%.HögstaprocentuellaförändringarnastårGöteborgochHärryda.
Kommun
Göteborg
Mölndal
Kungsbacka
Härryda
Partille
Lerum
Summa:
Folkmängd
2010-12-31
513 751
60 973
75 025
34 463
35 084
38 580
757 876
Folkmängd
2011-12-31
520 374
61 337
75 954
34 854
35 518
38 788
766 825
Folkmängd
2012-12-31
526 089
61 659
76 786
35 223
35 837
39 070
774 664
Folkmängd
2013-12-31
533 271
61 978
77 390
35 732
36 147
39 319
783 837
Tabell 1. Folkmängd i medlemskommunerna 2010-20136
DetkannämnasattRSG2013medsina783837invånarerepresenterar8,0%
avSverigesbefolkningochtillinvånarantaletsettvarSverigesnäststörsta
räddningstjänstförbund.VidsammatidpunkthadeStorstockholmsbrandför‐
svar1279841invånare,Södertörnsbrandförsvarsförbund579520invånare
ochRäddningstjänstenSyd505919invånare.
Ienrapportfrån2006konstateradesattantaletäldrekommerattökamed
cirka27%7förhelariketunderdekommandetioåren.Dettakanjämförasmed
detiogångnaårendåantaletäldreökademedendastenprocent.För
kommunernaärökningenavantaletäldreideäldstaåldersgruppernamest
betydelsefull,iförstahandeftersomdepåverkarbehovetavvårdochomsorg,
menocksåförattdeförändrardentotalaolycksstatistikenrörandefallolyckor
ochvissatyperavbränder.Dekommandetjugoårenkommerökningenaväldre
främstattskeiåldersspannet65–79år.Vidslutetav2060beräknasantalet65
årochäldrenärmasigtremiljoner.Efter2020kanvidäremoträknameden
betydandeökningiåldrarnaöver80år.
Från2009harRSGmärktstörreeffekteravsocialoro,utanförskapoch
segregationgenomettökathotmoträddningspersonalen.Under2009‐2010
inträffadeetttiotalincidenterdärstenkastning,fyrverkerier,grönlaser,
molotovcocktailsm.m.harriktatsmotdenutryckandepersonalen.Oftahar
dettaskettisambandmedutryckningartillfordonsbränder,bränderi
containrarochbränderifriståendeförrådochuthus.
5
SCB (2014), Sveriges framtida befolkning 2014-2060 (BE 18 SM 1401), Stockholm: Statistiska centralbyrån
SCB (2014b), URL: http://www.scb.se, Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
7
NCO 2006:6, Säkerhetens bestämningsfaktorer - inblickar i riskutvecklingens drivkrafter, Karlskoga: Nationellt
centrum för lärande från olyckor (NCO)
6
16 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Vidaresynsgruppbildningarmedinslagavextremavärderingarochdestruktivt
agerande.Detärinteovanligtattdessaföreteelserivåromvärldledertill
aktioneravkaraktärensamhällssabotageellerterrorism.Terroristhotethar
skapatenglobalosäkerhet.
Storatekniskasystem,sombliralltmerinflätadeivarandra,fåriblandstora
konsekvenservidhaverierochstörningarspridersigsnabbttillstora
geografiskaområdenochtillandraglobalasystem.Detgällerexempelvis
elförsörjningochtelekommunikation.Samhälletssårbarhetärpåtagligtvid
bortfallavvåraviktigainfrastruktursystem.
Substansersomalkohol,läkemedelochnarkotikaåterfinnsienmycketstor
andelavomkomnavidolyckor,vilketbehöverbeaktasisamhälletstotala
förebyggandearbeteförattminskadödsolyckorna.Förmäniåldern20till64år
liggerandelenöver80%7ochtotaltharcirkasjuavtiosomomkommeri
bränderanväntalkohol,narkotikaellerläkemedelsompåverkarnervsystemet.
Huruvidaochivilkengraddettabidragittillskadehändelsenärdockoklart.
2.5 Byggregler och nya byggnader Andelenuniktdesignadebyggnader,ävenursäkerhetsperspektiv,kommeratt
ökatillföljdavattdetaljregleringenibyggreglernaharminskatsedanmittenav
1990‐talet.Vidbehovkanutformningenavbrandskyddetiställetbaseraspå
ingenjörsvetenskapligabyggnadsspecifikautredningar,vilketävenalltidsker
ombyggnadenäröver16våningar.Dettaisigkangeengodanpassadperson‐
säkerhetförmänniskoribyggnaderna,menvidenräddningsinsatskandetbli
vanligareattRSG:sgenerellakunskaperomhurenbyggnaduppförsigvid
brandintevisarsigtillräckliga.Byggreglernaläggerävenstörstfokuspå
personsäkerhet.
StorstadenGöteborgsexpansionbyggeridagpåattregionkärnanförtätasoch
utvecklas.Nuvarandeöversiktsplan,somstårföraktualisering,visarpåmöjlig‐
heterförenutbyggnadmed2500bostäderperårframtill2025inomdenbe‐
byggdastaden.Entendensärattbyggnaderblirhögre,vilketinnebärenför‐
längdinsatstidvidbränderidehögrevåningarna.Förhögrebyggnaderställs
ävenförväntningarpåtekniskainstallationersomskakunnaanvändasav
räddningstjänstenvidinsats,somräddningshissarochtrycksatta
stigarledningar.
Bostadsbyggandetiregionenhardesenasteårenökat.Statistikfrånfastighets‐
kontoret8iGöteborgredovisasiDiagram1.StörstexpansionmärkspåHisingen
samtiCentrum.
8
Fastighetskontoret (2013), Bostadsstatistik 2013 - Göteborg - Folkmängd och bostadsbyggande, Göteborg Stad:
Fastighetskontoret.
17 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 1. Bostadsbyggande i Göteborg (Fastighetskontoret, 2013)
Enytterligaredimensionärattområdensomplaneratssomfritidsbebyggelse
tillstörreandelanvändsförpermanentboendeochpåsåsättväxer.Detärinte
ovanligtidessaområdenattdeliggerutanför10minutersinsatstidför
räddningstjänstenochattbrandvattenförsörjninginteärutbyggdpåsamma
sättsomidelaravtätorterna.Iställetfördirekttillgångtillbrandpostnäti
närområdet,såbehövervattenenheteråkatillmerglestplaceradebrandposter
förvattenpåfyllningochtransporttillbakatillskadeplats.
3
Sammanfattning av riskbilden i respektive medlemskommun 3.1 Göteborg GöteborgärenledandestadiVäst‐
sverigeochhuvudortiGöteborgs‐
regionen.Kommunenpräglasav
storaområdenmedstorstadsbebyg‐
gelseochomfattandetransport‐och
industriverksamhetmendärfinns
äveninslagavjordbruksmarkoch
skogsområden.Kommunensinvå‐
narantaluppgick2013tillcirka
530000.Bostadsbeståndetbestår
tillstoradelaravflerfamiljshusität
stadsbebyggelsemedflerastörre
höghusområden.Skärgårdenutgörs
avflerastoraöarmedtätsmåhus‐
bebyggelse.
Ikommunenfinnsflerastörreindustrietableringar,tvåoljeraffinaderier,en
internationellflygplats,enrangerbangårdförjärnvägochnordensstörsta
hamn.GöteborgsStadharnumeraentydligstrategiomattvaraenattraktiv
evenemangsstadvilketinnebärattdetårligenförekommermångastora
evenemangpåolikaarenorochplatseristadensomlockarmångabesökare.
18 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg StadenGöteborgmeddessskiftandeutseendeochverksamhetsprägelmedför
enkomplexriskbild.Invånarantaletochdetstoraantaletmänniskorsomtill‐
fälligtvistasikommunen,pågrundavinpendlingellerevenemangsbesök,med‐
förensärskildriskkaraktär.Demångaochiblandstoraindustrietableringarna
bidrarmedytterligareentypavriskkaraktär.Blandindustrierna,inräknat
hamnenochrangerbangården,skerenstorskalighanteringavfarligaämnen
sombidrartillrisknivån.Dessutomgenererardessaverksamheterettom‐
fattandetransportbehovsominnebärattstoramängdervarorochgodstrans‐
porterasinochuturkommunen–dettamedförenytterligarekaraktäririsk‐
bilden.Demångastoraochtungttrafikeradetransportledernagenom
kommunenutgörenriskbildisig.
Inomkommunenfinnsområdensomklassassomskredkänsliga,dvs.attdet
finnsriskförrasochskred.Fleraavdessaområdenutgörsavbebyggdoch
exploateradmark.
Tvåavkommunensvattendrag,MölndalsånochSäveån,harstora
avrinningsområdenmedomfattandesjösystemanslutna–detinnebärriskervid
högavattenståndochkraftig,långvarignederbörd:utmeddebådaåarnafinns
etableringarochbebyggelse.
DebeboddaöarnaiGöteborgsskärgårdharingenvägförbindelsemed
fastlandetochdettainnebärattinsatstidenförräddningstjänstochandra
räddningsresurserärlängreäniövrigadelaravkommunen.
3.2 Mölndal KommunenMölndalsStadmedsina
nästan62000invånareharfyra
tätorter:Mölndal,Kållered,Lindome
ochHällesåker.Bebyggelsenharväxt
framruntvattenleder,vägarochjärn‐
vägar.Industrierochandra
verksamheterärlokaliseradeutmed
trafikstråkenmedanbostäderna
främstharkommitattliggautmed
dalgångarnassidor.Stadsbebyggelsen
harsåsmåningombrettutsigide
olikadalarna.Bebyggelsenfyllerde
olikalandskapsrummensomoftast
omgärdasavhögabergspartier.
Norradelenavkommuneningåriettindustrialiseratstorstadsområdemed
modernabostadsmiljöer.Kommunenssödradelkaraktäriserasavett
odlingslandskapmedtraditionelltbostadsbebyggelseutmeddalgångenssidor.
Sandsjöbackareservatetsträckersigutmeddenvästrakommundelen,viaöppna
odlingsområdenärdenihopkoppladmedÄnggårdsbergeninordväst.Äveni
kommunenssydöstradelfinnsskogsområden.
Närhetentillstorstadenpräglarkommunensutveckling.Utvecklingenav
transportlederintillGöteborghardelatsamhällsbildningarnamittituochger
19 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg upphovtillbarriärer,riskerochmiljöstörningar.Iraktnord‐sydligriktning
passerarbådeE6:anochVästkustbanan.Centrumbildningarnaharoftast
hamnatpåenasidanavkommundelen.
Riskbildenutgörsblandannatavdeomfattandegenomfartstransporternapå
vägochjärnväg,samtavrinningsproblematikengällandeMölndalsånsom
beskrevsunderförrarubriken. 3.3 Kungsbacka Kungsbackakommunsmestfram‐
trädandekaraktärsdragärdenlånga
kustremsan,jordbrukslandskapet,
skogsområdenochbitvismyckettät
villabebyggelse.
Underdesenaste30årenharKungs‐
backakommunvaritenavdemest
expansivakommunernairiketochhar
nudrygt77000invånare.Utvecklingen
berortillstordelpådenattraktiva
småstadskommunenvidhavetsamt
denomedelbaranärhetentill
storstaden.
Kommunenärstortillytanochharentydligskillnadibefolkningstäthetmellan
denvästraochdenöstradelen:idenexpansivavästradelenfinnskusten,havet
ochnärhetentillblandannatGöteborg.Östradelarnapräglasavböljandejord‐
brukslandskapochengenuinbebyggelsemiljö.Iförhållandetillövriga
kommunenärsjälvaKungsbackaStadliten–settbådetillfolkmängdochtillyta.
GenomkommunenlöperE6:anmedstoratrafikmängderochtransporter.
Olycksfrekvensenförtrafikolyckorärrelativthögpåmotorvägssträckaninom
kommunensområde.GenomkommunengårävenVästkustbananmedbåde
person‐ochgodstransporter.Påbådevägochjärnvägtransporterasfarligtgods
sommedförriskförolyckormedpåföljandeutsläppavfarligakemikalieroch
brandfarligaämnen.Storaskogsområdeninnebärregelbundnaskogs‐och
markbränderunderdetorravår‐ochsommarsäsongerna.IKungsbackatätort
finnsträstadsbebyggelsemedsärskiltkulturvärdesomvideneventuellbrand
kräveromfattandeinsatsåtgärder.
Desödraochöstradelarnaavkommunenärrelativtglestbefolkade.Detta
innebärattinsatstidenförräddningstjänstochandraräddningsresurserär
längreänitätorterna.
20 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 3.4 Härryda HärrydakommunliggermellanGöte‐
borgochBorås.Kommunensstörstaort
ärMölnlyckeiväster,mednästan
hälftenavkommunens35000invå‐
nare.Riksväg40gårirakväst‐ostlig
riktninggenomkommunen.Dettaären
storledförtransportertillkommunens
olikadelarsamttillochfrånGöteborg.
MittikommunenliggerGöteborg
LandvetterAirportsomärviktignodförhelaGöteborgsregionens
transportsystem.Flygplatsenärocksåenavdestörrearbetsgivarnai
kommunen.Ungefärhalvakommunensytaärtäcktavskogochdessutomfinns
flerastörresjöarikommunen.RaktigenomkommunengårMölndalsånsomhar
sittutloppiGötaälvinneiGöteborgsinnerstad.
RiskbildeniHärrydadominerasavtransportrisker,exempelvisriskför
trafikolyckapåväg,medflygochivissmånävenmedtåg.Isambandmed
transportolyckakandetävenföreliggariskförolyckormedfarliglast.IHindås
finnsenproduktionsanläggningförpetroleumprodukterdärstoramängder
brännbaraochgiftigakemikalierhanterasochlagras.
Denöstradelenavkommunenärrelativtglestbefolkadochdettainnebäratt
insatstidenförräddningstjänstochandraräddningsresurserärlängreäni
tätorterna.
3.5 Partille TillytanärPartilleenavlandetsminsta
kommuner(endasttrettonkommunerär
mindre).Setttillfolkmängdenärdock
Partillemedsina36000invånarenågot
störreänenmedelstorkommun.
Kommunenäralltsårelativttätbefolkad
ochstoradelaravdessytautgörsav
tätort.Samtidigtfinnsdetotillgängliga
områdenidekuperadeskogs‐och
bergsområdenaikommunensnorradel
ochflerasjöarisöder.GenomkommunenlöperSäveånsdalgångsomtillstora
delarärbebyggdmedtätort,transportlederochindustriområden.
E20:anpasserargenomkommunenochraktigenomPartilletätort.Medstora
trafikmängderochgodstransporterföljerriskerförtrafikolyckorocholyckor
medfarligtgods.ÄvenVästrastambanangårgenomkommunenidalgångenoch
liggeriflerasträckningarnärabådebostadsbebyggelseochindustriområden.
UtmedSäveånfinnsskredkänsligaområden,medriskförrasochskred,somtill
storadelarärbebyggda.
21 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 3.6 Lerum Lerumskommunkännetecknasavettkuperat
bergs‐ochskogslandskapmedåkermarki
dalgångarnaochmångasjöar.Detrestora
sjöarnaMjörn,AspenochSävelångeningåri
Säveånsvattensystemsompasserargenom
kommunen.Kommunenhardrygt39000in‐
vånareochdenstoratätortenärLerum.Andra
samhällenikommunenärStenkullen,Floda,
GråboochSjövik.
Fleraavkommunenssamhällenharvuxitfram
utmeddetidigajärnvägssträckningarnaoch
vattendragen.IdagfinnsVästrastambanansom
passerarraktgenomLerumstätortochfleraav
deandraorterna.Tättågtrafikmedinslagavgodstransporterinnebärriskerför
omgivningen.Vissasträckoravjärnvägenärplaceradeimycketsvårtillgänglig
terrängsomkanmedföratillgänglighetsproblemvideneventuell
räddningsinsats.
UtmedSäveånochpåandraplatserikommunenfinnsskredkänsligaområden
medriskförrasochskred.
E20:anpasserargenomkommunenochmedförriskerförtrafikolyckorochrisk
förolyckormedfarligtgods.Fleramindreindustrierärlokaliseradei
kommunen.
Dennordöstradelenavkommunenärrelativtglestbefolkadvilketinnebäratt
insatstidenförräddningstjänstochandraräddningsresurserärlängreäni
tätorterna.
4
Statistik över genomförda räddningsuppdrag 4.1 Datakällor och kvalitet InomRäddningstjänstenStorgöteborggenomförsvarjeårettstortantal
räddningsuppdrag.Varjeuppdragdokumenterasieninsatsrapportidigital
form.Databasenmedinsatsrapporterutgörgrundenfördennaanalys.
InsatsrapporternaskickasocksåtillMSBförnationellsammanställning.Pådetta
sättskapasunderlagtillennationelldatabasmedstatistikuppgifterfrånalla
räddningstjänsteriSverige(IDA,http://ida.msb.se).UppgifterfrånIDAharan‐
väntsförattgöranationellajämförelser.
Tidsperiodenfördatainsamlingtillolycksanalysenär1januari2006tilloch
med31december2013.Bearbetningenavmaterialetfrånrapportdatabasenhar
gjortsiExcelochresultatetpresenterasnedaniformavtabellerochdiagram.
22 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.2 Samtliga räddningsuppdrag genomförda av Räddningstjänsten Storgöteborg RSGgenomför8000–8500räddningsuppdragvarjeår(Diagram2).Deolika
räddningsuppdragenkandelasinitrekategorier;Olycka/tillbud,Larmutan
tillbudochAnnatuppdrag.
KategorinOlycka/tillbudinnebärdetillfällendåräddningsstyrkanharlarmats
uttill,ochideflestafallhanteratkonsekvensernaav,händelserorsakadeavex‐
empelvisbränder,trafikolyckorochutsläppavfarligtämne.Dennakategoristår
fördrygthälftenavräddningsuppdragen.
KategorinLarmutantillbud,somstårförcirka39%avuppdragen,innefattar
exempelvisobefogadeautomatlarm,falsklarm,samtlarmdärstyrkanharåter‐
kallatsföreankomsttillskadeplats.
Ungefär10%avuppdragenkategoriserassomAnnatuppdrag,vilketinnebär
uppdragsominteräknassomräddningstjänst,tillexempeliväntanpå
ambulans,saneringavvägbanaochhjälptillambulans.
Förendetaljeradöversiktavdeolikahändelsetyperna,seTabell2.
Diagram 2. Antal räddningsuppdrag fördelade på händelsekategorier
(Olycka/tillbud, Larm utan tillbud och Annat uppdrag)
Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013
23 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Händelse Olycka/tillbud Brand, ej i byggnad Trafikolycka Brand i byggnad Annan olycka/tillbud Annan vattenskada Utsläpp av farligt ämne Nödställd person Stormskada Nödställt djur Drunkning/tillbud Översvämning vattendrag Annat ras Bergras/jordskred 2010 4404 1378 1132 716 482 240 189 138 62 30 15 7 14 1 2011 4587 1600 1009 668 392 290 210 144 173 37 31 22 10 1 2012 4164 1363 1113 708 345 152 183 182 39 33 32 6 4 4 2013 4345 1567 1070 680 343 160 166 185 105 20 40 6 3 0 Larm utan tillbud Automatlarm, ej brand Förmodad brand Förmodad räddning Falsklarm brand Falsklarm räddning 3129 2431 423 91 86 13 3282 2588 415 114 46 12 3176 2459 430 103 72 15 3323 2504 521 109 74 20 Avbrutet/Okänt 85 107 97 95 Annat uppdrag I väntan på ambulans Hjälp till ambulans Annat uppdrag Hiss, ej nödläge Hjälp till polis Trygghetslarm Dykuppdrag Felindikering automatlarm Inbrottslarm Säkerhetsvakt 731 510 87 61 48 20 3 0 0 2 0 771 547 80 69 39 31 2 3 0 0 0 767 568 85 45 39 21 2 1 3 1 2 847 586 120 60 57 22 1 1 0 0 0 TOTALT 8264 8640 8107 8515 Tabell 2. Räddningsuppdrag fördelade per typ av händelse
24 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Avdessaräddningsuppdraggenomförsomkring0,4‐0,5%iannankommun
utanförRSG:sförbundsområde(Tabell3).Idenfortsattastatistikanalyseningår
endastderäddningsuppdragsomgenomförtsinomRSG:sförbundsområde.
Händelsekategori Olycka/tillbud Larm utan tillbud Annat uppdrag Totalt 2010 15 6 0 21 2011 18 2 4 24 2012 20 5 0 25 2013 30 8 4 42 Tabell 3. Antal räddningsuppdrag genomförda i kommun utanför RSG:s förbundsområde.
4.3
Olyckor och tillbud inom RSG:s förbundsområde 4.3.1 Allmänt VarjeårgenomförRSGcirka4000‐4500räddningsuppdragisambandmed
olyckorochtillbud.InomhändelsekategorinOlycka/tillbudingårblandannat
bränder,trafikolyckorochutsläppavfarligaämnen(Diagram3).
Detärräddningsuppdrageninomdennakategorisomliggertillgrundför
statistikanalysenavvanligtförekommandeolyckorinomförbundetsområde.
Diagram 3. Räddningsuppdrag vid olyckor och tillbud per händelsetyp
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
25 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.3.2 Olyckor och tillbud per kommun Enkommunvisuppdelningavförbundetsräddningsuppdragvidolyckoroch
tillbudvisarattnästan75%avräddningsuppdragengenomförsiGöteborgs
kommun(Tabell4).Göteborgharävenflestantalolyckorochtillbudper1000
invånare(cirka6,0per1000invånare),medanPartillekommunharlägst(cirka
3,1per1000invånare).(Tabell5).
Kommun Göteborg Härryda Kungsbacka Lerum Mölndal Partille Totalt 2010 3224 231 318 215 278 123 4389 2011 3415 182 401 166 290 115 4569 2012 3147 166 276 167 276 112 4144 2013 3102 206 385 202 308 112 4315 Tabell 4. Räddningsuppdrag vid olyckor och tillbud, per kommun
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013
Kommun Göteborg Härryda Kungsbacka Lerum Mölndal Partille Totalt 2010 6,3 6,7 4,2 5,6 4,6 3,5 5,8 2011 6,6 5,2 5,3 4,3 4,7 3,2 6,0 2012 6,0 4,7 3,6 4,3 4,5 3,1 5,3 2013 5,8 5,8 5,0 5,1 5,0 3,1 5,5 Tabell 5. Räddningsuppdrag vid olyckor och tillbud, per kommun och 1 000 invånare
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013
InomGöteborgskommunvarierarantaletolyckorochtillbudstortmellande
olikastadsdelarna.IAngered,LundbyochNorraHisingeninträffaromkring8
olyckorochtillbudper1000invånare,vilketkanjämförasmedcirka4olyckor
ochtillbudper1000invånareitillexempelMajorna‐Linné(Tabell6).
Stadsdelar i Göteborg Angered Askim‐Frölunda‐Högsbo Centrum Lundby Majorna‐Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte‐Härlanda Östra Göteborg 2010 7,1 4,6 7,5 9,2 4,0 6,6 4,3 4,7 5,1 7,8 2011 8,3 5,5 6,8 9,2 4,1 8,5 5,0 6,1 3,8 7,0 2012 7,0 4,9 5,9 7,9 4,3 8,1 4,4 5,3 4,3 6,3 2013 8,1 5,3 5,3 7,3 3,8 7,2 4,1 5,5 3,9 6,9 Tabell 6. Räddningsuppdrag vid olyckor och tillbud per stadsdel och 1 000 invånare
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013
26 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.3.3 Olyckor och tillbud ‐ fördelning över tid Olycksfrekvensenvarieraröveråretsmånaderochveckodagar.Flestolyckor
skerundersenvårochtidigsommar(april‐juni)samtidecember(Diagram4).
Närdetgällervariationenmellanolikaveckodagarökarolyckornanågotpå
veckosluten,fredagtillsöndag(Diagram5).Deflestaräddningsuppdragenvid
olyckorochtillbudgenomförsunderdag‐ochkvällstid,klockan10–24,meden
litentoppruntklockan16(Diagram6).
Diagram 4. Olyckor och tillbud fördelade per månad
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
Diagram 5. Olyckor och tillbud fördelade per veckodag (medelvärde per år)
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013
27 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 6. Olyckor och tillbud fördelade över dygnet [starttid]
Varje skalstreck motsvarar 50 räddningsuppdrag
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
4.4
Bränder inom Räddningstjänsten Storgöteborgs förbundsområde 4.4.1 Allmänt VarjeårgenomförRSG2000‐2500räddningsuppdragtillföljdavbränder,
vilketinnebärungefärhälftenavsamtligaolyckorochtillbud.Majoritetenav
bränderna(nästan70%)ärsåkalladeÖvrigabränder,detvillsägabrändersom
inträffarutanförenbyggnad,såsommark‐ochskogsbränder,bränderifordon
ochcontainerbränder.Dessabrändervarierarstortmellanåren,främstefter‐
sommerpartenärväderrelaterade.Antaletbränderibyggnadliggerdockpåen
konstantnivårunt700styckenomåret.(Diagram7)
Diagram 7. Samtliga bränder
Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013
28 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.4.2 Bränders fördelning över tid Bränderibyggnadärförhållandevisjämntfördeladeöveråretsmånader.
Däremotinträffardetflerövrigabränderunderapriltilljuli,huvudsakligentill
följdavenmarkantökningavbränderiskogochmarkundervårochsommar
(Diagram8).Pålördagarochsöndagarinträffarbådeflerbränderibyggnadoch
övrigabränder(Diagram9).Majoritetenavbrändernaskerpåeftermiddagar
ochkvällar,ungefärmellanklockan16och23(Diagram10).
Diagram 8. Bränder fördelade per månad
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
Diagram 9. Bränder fördelade per veckodag
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
29 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 10. Bränders fördelning över dygnet [starttid]
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) 4.4.3 Bränder där människor omkommer Inomförbundetsgeografiskaområdeinträffarvanligtvisendastettfåtal
brändermeddödligutgångårligen(Tabell7).Varjebranddärmänniskor
omkommerärentragedifördepersonersomärinblandadeihändelsen,menur
statistisksynvinkelärunderlagetintetillräckligtförattutgöraengrundför
förbundetsriskbildavseendebrändermedallvarligakonsekvenserför
människor.
Skadeutfall Omkomna Svårt skadade Totalt 2010 5 6 11 2011 3 3 6 2012 3 7 10 2013 8 9 17 Tabell 7. Omkomna och svårt skadade personer i bränder
Räddningstjänsten Storgöteborg
Pånationellnivåfinnsdetetttillräckligtunderlagförattvisatrendenfördöds‐
bränder.Undermångaårvarantaletdödaibränderrelativtkonstant,menhar
numinskatfleraåriföljdochärnerepådenlägstanivånpå10år.År2013
omkom96personeri86bränder.Intesedan2004harvilegatunder100döda
perår(Diagram11).
Desenaste10årenärdetmarkantflermänänkvinnorsomomkommeri
bränder.Nästan9av10dödsbränderinträffaribostäder.Denvanligastekända
orsakenärrökning,somstårförnästanentredjedelavdödsbränderna.
Flestindivideromkommeriålderskategorin45‐64år,följtav65‐79år.
Personeriåldersgruppen80årelleräldreärkraftigtöverrepresenteradei
dödsbränderliksomförfleraandraolyckstyper.Iåldersgruppen20‐64århar
30 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg fleränhälftenavdeomkomnakonsumeratalkoholföreolyckan.Detärovanligt
attbarnomkommeribränder.(Diagram12)
Diagram 11. Antal döda i bränder i Sverige, rullande 12-månaderstal.
Antalet omkomna för de senaste tolv månaderna har summerats. (IDA, 2014)
Diagram 12. Antal personer per åldersgrupp och kön som omkommit i bränder
Sverige 1999-2012 (IDA, 2014) 4.4.4 Bränder fördelade per miljö‐ och verksamhetskategori TidigareirapportenharbränderdelatsinikategoriernaBrandibyggnad
respektiveÖvrigabränder.Ettannatsättattkategoriserademärattutgåfrån
vilkentypavverksamhetellermiljösombrändernainträffari.Meddenna
utgångspunktharettantalkategorierdefinieratsvilketharmöjliggjortenny
skärningidatamaterialet.ResultatetochkategoriindelningenframgåravTabell
8.NoteraattkategorinIdetfriainteärlikställdmedkategorinÖvrigabränder
somnämnsovan.Inomvarjemiljö‐ochverksamhetskategoriåterfinnsbåde
bränderibyggnadochövrigabrändersominträffaridendirektaomgivningen
avbyggnadenellerverksamheten.
31 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg TvåavtrebrändernoterasinomkategorinIdetfria,tillexempelbil‐och
containerbrändersamtbränderiskogochmark.Antaletutomhusbränderär
tydligtrelaterattillvädret,varförantaletpendlaruppochnermellanåren.
Drygt400bränderomåretskeriochomkringbostadshus,ensiffrasomär
relativtkonstantöveråren.Bränderiochomkringskolor,förskoloroch
fritidsgårdarharminskatmedöver50%sedan2006,dåantaletvar135
stycken.(Tabell8)
Miljö‐ och verksamhetskategori Bostäder Skola och utbildning Vård Persontät verksamhet och samlingslokaler Industri‐ och produktionsanläggningar Utomhus Övriga/Okända Totalt 2010 437 72 56 62 52 1310 101 2090 2011 391 64 54 85 45 1523 101 2263 2012 401 69 47 76 56 1281 133 2063 2013 423 61 45 64 57 1502 78 2230 Tabell 8. Samtliga bränder uppdelade på miljö- och verksamhetskategori
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013
4.4.5 Bostadsbränder Idettakapitelavsesendastdetyperavbränderochbrandtillbudsominträffari
enbyggnadskonstruktionoch/ellerinneienbyggnad(händelsetypenBrandi
byggnad)ochsomkategoriserassombostad.Dettamedförattävenbränderitill
exempeltrapphus,källareochinbyggdagarageräknassomenbostadsbrand.
IkategorinBostadiinsatsrapporteningårbostadstypernaflerbostadshus,villa,
rad‐/par‐/kedjehusochfritidshus.Andratyperavboenden,såsomäldreboenden,
elevhem/studenthemetc.,ingåralltsåinteidenbostadsstatistiksomredovisas
utifrånräddningstjänstensinsatsrapporter.Enbostadslägenhetärenlägenhet
avseddattanvändassombostad,oavsettivilkenhustypdenligger.Även
bostäderismåhusdefinierassåledessomlägenheter(enligtSCBdefinition).
IStorgöteborggenomförsdrygt400räddningsuppdragvarjeårisambandmed
bostadsbränder,vilketinnebärmeränhälftenavdettotalaantaletbränderi
byggnad(Diagram13).Drygt70procentavdessainträffariflerbostadshus.Av
dessabränderstartarungefärentredjedeligemensamhetsutrymmen(ej
bostadsyta)såsomkällare,trapphus,soprumochtvättstuga.
32 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 13. Bränder i flerbostadshus och småhus
Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013
MerpartenavbostadsbrändernainomStorgöteborginträffariGöteborgsstad.
Tabell9visarutvecklingenavantaletbostadsbränderfördelatperkommun.
Kommun Göteborg Härryda Kungsbacka Lerum Mölndal Partille Totalt 2010 327 18 34 15 22 10 426 2011 298 9 29 14 22 10 382 2012 311 8 21 11 25 15 391 2013 316 13 29 22 21 11 412 Tabell 9. Bostadsbränder fördelade per kommun
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013
ITabell10finnsangivetantaletbostadsbränderper1000invånarefören
jämförelsemellanolikakommunerochstadsdelar.Itabellenfinnsävenett
jämförelsetalförhelaförbundsområdetStorgöteborgsamtförStorstockholms
Brandförsvarsförbund,RäddningstjänstenSydochhelaSverige.Antalet
bostadsbränderper1000invånareiStorgöteborgliggernågotlägreänförhela
riket,meningennedåtgåendetrendsyns,motsvarandeexempelvisdenför
RäddningstjänstenSyd(Diagram14).
VidenjämförelseavsiffrornaiTabell10kankonstaterasattdetinträffaren
bostadsbrandmeräntregångersåoftaistadsdelarnaAngeredochÖstra
Göteborg,somitillexempelCentrumochÖrgryte‐Härlanda.
33 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Kommun/Stadsdel Göteborg Angered
Askim‐Frölunda‐Högsbo
Centrum
Lundby
Majorna‐Linné
Norra Hisingen
Västra Göteborg
Västra Hisingen
Örgryte‐Härlanda
Östra Göteborg
Härryda Kungsbacka Lerum Mölndal Partille Storgöteborg (RSG) Storstockholm (SSBF) Rtj Syd (Rsyd) Sverige 2010 0,64 1,01 0,65 0,54 0,85 0,55 0,40 0,51 0,51 0,21 1,10 0,52 0,45 0,39 0,36 0,29 0,56 0,44 0,71 0,71 2011 0,57 0,94 0,68 0,38 0,80 0,58 0,32 0,48 0,55 0,32 0,82 0,26 0,38 0,36 0,36 0,28 0,50 0,44 0,62 0,62 2012 0,59 0,96 0,54 0,51 0,68 0,59 0,48 0,60 0,48 0,33 0,63 0,23 0,27 0,28 0,41 0,42 0,50 0,42 0,67 0,64 2013 0,59 1,18 0,60 0,30 0,67 0,52 0,37 0,31 0,57 0,38 1,17 0,36 0,37 0,56 0,34 0,30 0,53 0,37 0,56 0,61 Tabell 10. Bostadsbränder per 1 000 invånare, fördelade per kommun och stadsdel
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013; IDA, 2014
Diagram 14. Bostadsbränder per 1 000 invånare i Sverige och storstadsregionerna.
IDA, 2014
Diagram15visarantaletbostadsbränder(igenomsnittför2010‐2013)per
1000bostäderrespektiveper1000invånareförRSG:smedlemskommuner
samtförGöteborgsstadsdelar.Antaletbränderper1000bostädervisarpåen
änmermarkantskillnadmellanolikakommunerochstadsdelar.Noteradock
34 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg attdessasiffroräveninnefattarbränderiallmännautrymmen,somtillexempel
källare,trapphusochinbyggdagarage.
Diagram 15. Bostadsbränder per 1 000 bostäder respektive per 1 000 invånare
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013
Flestantalbostadsbränder,bådeismåhusochflerbostadshus,inträffarunder
januariochdecember.Augustiärdenmånadmedlägstantalbostadsbränder
(Diagram16).EnligtRSG:sinsatsrapporterökarantaletbränderpåhelgerna.
Torsdagarärdenveckodagdådetinträffarminstbostadsbränder(Diagram17).
Diagram 16. Bostadsbränder per hustyp och månad
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
35 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 17. Bostadsbränder per hustyp och veckodag
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
EnligtRSG:sinsatsrapporterstartardeflestabrändernaiflerbostadshuspå
eftermiddagochkväll,medentydligtoppklockan16.Förbränderismåhus
synsentoppklockan19.(Diagram18)
Diagram 18. Bostadsbränder fördelade över dygnet [starttid]
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
36 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 86%avbrändernaiflerbostadshusinträffarihyresrätter.Normerasvärdena,
medantaletbostäderavvarjetyp,framgårattdetinträffar40bränderper
100000bostadsrätteroch120bränderper100000hyresrätter9.Dettainnebär
attriskenattdrabbasavenbrandienhyresrättärtregångerstörreänför
boendeibostadsrätt.
DevanligastekändabrandorsakernaiflerbostadshusinomRSGärenligtinsats‐
rapporternaglömdspis(37procent)följtavanlagdabränder(14procent),
oftastiallmännautrymmen.Ismåhusärbrandorsakernateknisktfel(18
procent)ochvärmeöverföringfrånrökkanal/eldstadsamtsoteld(drygt11
procent)vanligast.
4.4.6 Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar Sedan2006harantaletbränderiochomkringskolor,förskolorochfritids‐
gårdarminskatmeddrygt50%,från135bränder2006till61bränder2013
(Diagram19).Nationelltnoteradesdethögstaantaleträddningsinsatsertill
bränderiskolorunder2008,förattdärefterminska.Densenastenationella
statistikenöverskolbränder(2013)visarpåenminskningmedcirka30%
sedan200810.
Nästan60%avbrändernaiochomkringskolor,förskolorochfritidsgårdarär,
enligtinsatsrapporterna,anlagda.InkluderasdessutomorsakernaBarnslekmed
eldochFyrverkerierbedömscirka65%avbrändernavaraanlagda. Diagram 19. Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar
Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013
9
RSG (2014), Kartläggning och analys av bostadsbränder, Göteborg: Räddningstjänsten Storgöteborg
IDA (2014), MSB:s statistik- och analysverktyg, http://ida.msb.se – oktober 2014
10
37 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Detinträffarflerbränderiochomkringskolor,förskolorochfritidsgårdari
januari,aprilochmaj.Förnågraårsedan(2006‐2009)stackävendecemberut
somenmånadmedmångabränder,mennumeraliggerdecemberpåenrelativt
lågnivå.(Diagram20)
Brändernaärjämntfördeladeövervardagarna,mendetinträffarfärrebränder
påhelger(Diagram21).Närdetgällerstarttidpådygnet,synstopparmittpå
dagenklockan12‐13,samtpåkvällenklockan18ochklockan20‐21(Diagram
22).
Diagram 20. Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar fördelade
per månad. Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
Diagram 21. Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar fördelade
per veckodag. Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
38 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 22. Bränder i och omkring skolor, förskolor och
fritidsgårdar fördelade över dygnet [starttid]
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
4.4.7 Anlagda bränder utomhus Sedan200711harRSGmärktstörreeffekteravsocialoro,utanförskapoch
segregation,blandannatgenomettökathotmoträddningspersonalen.Anlagda
bränderanvändsoftasomkonfliktstrategividtillståndavsocialaoroligheter.
Detanläggsbränderifordon,containrar,papperskorgarochintesällanipublika
lokaler,såsomskolor(Diagram23).
Diagram 23. Bränder utomhus i personbil, moped, MC samt i container, soptunna,
och papperskorg. Streckade linjer visar bränder där orsaken angivits vara anlagd.
Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013
11
RSG (2007), Händelseutredning – Händelserna i Lövgärdet (2007-12-19), Göteborg: Räddningstjänsten
Storgöteborg
39 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg VidennationelljämförelsemedandrastorstadsområdenutmärktesigGöteborg
ochMalmöunderbörjanav2000‐taletmedenkraftigtstigandetrendmed
avseendepåantaletbränderper1000invånare12.Desenasteårenhar
brändernaiMalmödockminskatkraftigt,medandeiGöteborgliggerpåen
relativtkonstantnivå.(Diagram24)
Diagram 24. Anlagda bränder utomhus per 1 000 invånare. Malmö, Göteborg, Botkyrka,
Landskrona, Stockholm, Helsingborg och Södertälje 1998-2013. Källa: IDA (2014)
Deanlagdabrändernaipersonbilar,mopeder,MC,container,papperskorgar
ochsoptunnorfördelarsigrelativtjämntöveråretsmånader(Diagram25).
Däremotsynsentydligökningavdessabränderfredagtillsöndag(Diagram26)
ochistortsettallabränderanläggskvälls‐ochnattetid(Diagram27).
Diagram 25. Anlagda bränder i personbil, moped, MC, container, papperskorg,
soptunna fördelade per månad.
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
12
Guldåker, N. och Hallin, P-O. (2013), Stadens bränder, Del 1 – Anlagda bränder och Malmös sociala geografi,
Malmö: Malmö Högskola
40 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 26. Anlagda bränder i personbil, moped, MC, container, papperskorg,
soptunna fördelade per veckodag.
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
Diagram 27. Anlagda bränder i personbil, moped, MC,
container, papperskorg, soptunna fördelade över dygnet.
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
Bild1ochBild2visarvaranlagdabränder,icontainer/papperskorg/soptunna
respektivepersonbil/moped/MC,sannoliktärkoncentreradeinomGöteborg,
baseratpåRSG:sinsatsstatistikför2010‐2013.
41 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Bild 1. Anlagda bränder i container, papperskorg och soptunna 2010-2013. Rödfärgade områden
visar var anlagda bränder sannolikt är koncentrerade till följd av andra orsaker än slumpen (med
olika konfidensintervall). Analysen är gjord med Esri ArcGIS Hot Spot Analysis Tool13.
Bild 2. Anlagda bränder i personbil, moped, MC etc. 2010-2013. Rödfärgade områden visar var
anlagda bränder sannolikt är koncentrerade till följd av andra orsaker än slumpen (med olika
konfidensintervall). Analysen är gjord med Esri ArcGIS Hot Spot Analysis Tool13.
13
ArcGIS resource center, URL: http://resources.arcgis.com/en/help - oktober 2014
42 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.5
Trafikolyckor 4.5.1 Allmänt Antaleträddningsuppdragvidtrafikolyckorharsedan2006ökatmednästan
40%(från771stycken2006till1061stycken2013)(Diagram28).Detta
innebärattRSGidaggenomförflerräddningsuppdragkoppladetilltrafik‐
olyckoräntillbränderibyggnad.Trotsettökatantalräddningsuppdragvid
trafikolyckorhar,enligtRSG:sinsatsrapporter,antaletomkomnaochallvarligt
skadadeitrafikenminskatmedcirka30%sedan2006.Desenastefyraårenhar
dockantaletvaritrelativtkonstant(Tabell11).
Detökandeantaleträddningsuppdragvidtrafikolyckorkantroligtvisinte
användassomenindikationpåattantalettrafikolyckorirealitetenökar.En
betydandedelavökningenberorsannoliktpåattRSGpåsenareårgenomför
flerinsatserävenvidmindreallvarligatrafikolyckor.Dettasomenföljdav
förändraderutinervidutalarmeringsamtskärptarutinerförsäkertarbetepå
väg.
Diagram 28. Räddningsuppdrag vid trafikolyckor
Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013
Skadeutfall Omkomna Svårt skadade Totalt 2010 8 76 84 2011 10 77 87 2012 6 74 80 2013 6 69 75 Tabell 11. Omkomna och svårt skadade personer i trafikolyckor
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013
Antalettrafikolyckorpermånadärrelativtkonstant,mentotaltsettärdetnågot
flerunderåretstredjetertial(september–december)(Diagram29).Påfredagar
genomförsnågotflerinsatsertillföljdavtrafikolyckor,medanhelgernaärlite
lugnare(Diagram30).Diagram31visarpåstarttidförräddningsinsatservid
43 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg trafikolyckor.Trendensedanfleraårtillbakaärattflestolyckorskerunder
eftermiddagenmedentoppvidrusningstrafikenrunt16‐tiden.
Diagram 29. Trafikolyckor fördelade per månad
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
Diagram 30. Trafikolyckor fördelade per veckodag
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
44 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 31. Trafikolyckor fördelade över dygnet [starttid]
Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år)
4.5.2 Effekter av införandet av trängselskatt Sedanträngselskatteninfördesharräddningstjänstensutryckningarvidtrafik‐
olyckorminskatmarginelltpåårsbasis,jämförtmedettgenomsnittavde
senastefyraåren.
Under2013varantaleträddningsuppdragvidtrafikolyckor1061styckeninom
helaförbundet.Genomsnittetförperioden2010‐2013är1071insatser,vilket
innebärenminskningmedcirka1%.
MotsvarandevarantaleträddningsuppdragvidtrafikolyckorinomGårda
stationsområde(motsvararungefärområdetinnanförbetalstationerna)218
styckenunder2013.Genomsnittetförperioden2010‐2013är225insatser.En
minskningmed3%.
Underförstahalvåret2013noteradesdockentydligareminskningavantalet
räddningsuppdragvidtrafikolyckor,jämförtmedgenomsnittetförsamma
period2010‐2013.FramföralltinomGårdasstationsområde,därtrafik‐
olyckornaminskademed7%.Inomhelaförbundetvarminskningen4%.
IrapportenFörstaåretmedVästsvenskapaketet–Ensammanfattningavmät‐
baraeffekter14redovisasblandannatförändringaravbiltrafikflödenunder
betalperioden2013jämförtmed2012.Genombetalstationernaminskade
antaletpasserandefordonmellanåren2012och2013.Trafikminskningenvar
störreibörjanpååretdirektefterattträngselskatteninfördesförattgradvis
avtaundervåren.Ijanuarivartrafikminskningenöverbetalstationerna20%
ochioktobervarminskningen11%.Eftersommarenstabiliseradestrafik‐
14
Rapport 2014:3, Första året med Västsvenska paketet – En sammanfattning av mätbara effekter,
http://www.vastsvenskapaketet.se – oktober 2014
45 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg minskningenpåomkring10procent,vilketmotsvararomkring75000färre
passerandefordongenombetalstationernaundervardagarmellan06.00–
18.30.
4.6 Räddningsuppdrag i samband med suicid Räddningstjänstenlarmasvidhändelserkoppladetillsuiciddådetkanmiss‐
tänkasattenräddningsinsatsbehövsochvidsjukvårdsinsatservidsuicidinom
ramenförIVPA.Dessutomhjälperräddningstjänstensjukvårdenochpolisenatt
brytauppdörrarellerpåannatsättskapatillträdetillbostadellerbyggnad.
Händelsersomkanbehövaräddningsinsatsärtypiskthotomhoppfrånhög
höjd,personsombefarashamnaivatten,händelserpåspårområdeellerperson
somärnödställdpåannatsätt.
Räddningstjänstenhamnarregelbundetisituationermedettdirektochakut
omhändertagandeavensuicidbenägenperson.Antingengenomattvivaritförst
påplatsellergenomatträddningstjänstenärdeendasomharmöjlighetattta
handomenpersonienutsattsituation,tillexempelpåettbroräcke.Vidsådana
situationersamverkarräddningstjänstenmedövrigainblandademyndigheter.
Sedan2010uppvisarräddningstjänstensinsatsstatistikenökningavantalet
suicidrelateradehändelser.Räddningstjänstensinsatsrapporteringssystemär
inteuppbyggtförattkunnasärskiljainsatservidsuicidvarförstatistikenär
förknippadmedettvisstmåttavosäkerhet.Värdenafördesenastetvå‐treåren
stämmertroligtvisbättreändetidigarevärdena.Somjämförelsevisasäven
regionalochnationellstatistikfrånNationelltcentrumförsuicidforskningoch
preventionavpsykiskohälsa(NASP)ochSocialstyrelsen(SoS).(Diagram32)
Diagram 32. Antal suicidrelaterade räddningsuppdrag fördelade per år, jämförda med
regional och nationell statistik över suicid och suicidförsök.
46 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Följandediagramvisarstatistiköverantaleträddningsuppdragisambandmed
hoppellerhotomhoppfrånnågonavvårahögbroar;Angeredsbron(Diagram
33),Götaälvbron(Diagram34)ochÄlvsborgsbron(Diagram35).
Diagram 33. Antal suicidrelaterade räddningsuppdrag på Angeredsbron fördelade per
månad. Röd linje = trendlinje. Räddningstjänsten Storgöteborg 2005-2013
Diagram 34. Antal suicidrelaterade räddningsuppdrag på Göta älvbron fördelade per
månad. Röd linje = trendlinje. Räddningstjänsten Storgöteborg 2005-2013
Diagram 35. Antal suicidrelaterade räddningsuppdrag på Älvsborgsbron fördelade per
månad. Röd linje = trendlinje. Räddningstjänsten Storgöteborg 2005-2013
47 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.7 Natur‐ och väderrelaterade olyckor Underperioden2006–2013harförbundetsområdedrabbatsavöversväm‐
ningartillföljdavkraftignederbörd,skred,torkamedstortantalskogsbränder,
högavattenståndihavet,tvåvintrarmedkraftigkylaochstormskadortillföljd
avkraftigvind.Dessanatur‐ochväderrelateradeolyckorgeroftaupphovtillett
stortantalräddningsuppdragsomsynstydligtiinsatsstatistiken(Diagram36).
2008(sommar)och2013(vår)bidrogperioderavfintväderochlitenederbörd
tillettstortantalbränderiskogochmark.Ijanuari2007orsakadestormenPer
flerastormskadorochandrahalvanav2011varmycketblåsigochregnig,vilket
genereradeenmängdräddningsuppdragvidtillexempelvattenskador,över‐
svämningarochstormskador.ExempelvisdrabbadesområdeniKungsbacka
kommunochsydvästraGöteborgavkraftigaregnskurarpåkvällenden14
augusti.Dessaskyfallleddetillöversvämningarsomgenererademerän80
räddningsuppdrag.
Diagram 36. Natur- och väderrelaterade olyckor per händelsetyp
Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013
48 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5
Risker för stora eller komplexa olyckor Idettakapitelbeskrivsidentifieraderiskerförolyckormed:

Allvarligakonsekvenserförmänniskor,miljöelleregendom.

Långvarigträddningsbehov.

Räddningsteknisktbehovavberedskapmedspecialresurser.

Påverkanpåviktigasamhällsfunktionerelleranläggningarochområden
medförhöjdaskyddsvärden.
Generelltkanriskenförstorolyckorsägasuppkommadåenansamlingskerav
energi,toxisksubstansellermänniskor.
5.1 Olyckor vid farlig verksamhet och Sevesoanläggningar ITabell12framgårdeverksamheterinomRSG:sområdesomLänsstyrelseni
VästraGötalandslänellerLänsstyrelseniHallandslänklassificeratsomfarlig
verksamhetmedstödav2kap.3§FSO.LänsstyrelseniVästraGötalandhar
identifierat15attdetfinnsettbehovavjusteringaravklassificeringartillföljdav
förändringarinågraverksamheter.Entydliganhopningavverksamheterna
märksiochruntOljehamneniSkarvikshamnenochRya.
Viddessaverksamheterbedömsverksamheteninnebärfaraförattenolycka
skaorsakaallvarligaskadorpåmänniskorellermiljön.Anläggningensägare
ellerdensomutövarverksamhetenpåanläggningenärskyldigatthållaeller
bekostaberedskapmedpersonalochegendomochiövrigtvidtanödvändiga
åtgärderföratthindraellerbegränsasådanaskador.Verksamhetsutövarnaär
skyldigaattanalyserariskernafördessaolyckor.
Vanligtförekommanderiskkällorviddessaanläggningarärhanteringav
petroleumprodukterochandrabrandfarligavätskor,brandfarliggas,giftiga
ämnenellerexplosivaämnen.Vidbedömningavverksamheternasfarlighet
ingårävenomgivningenvilketmedförtattävenflygplatseroch
helikopterplatseritätbebyggtområdeomfattas.
Dimensionerandescenarierfördenkommunalaräddningstjänstenviddessa
anläggningarkanansesvaraenhändelseutvecklingdärdeåtgärdersom
verksamhetensjälvärskyldigattkunnavidta,inteensamtärtillräckligföratt
hindraellerbegränsaolyckansutveckling.Intehellerdenkommunala
beredskapenkanförväntasattensamkunnahanteradessaolyckorutanman
måstesetilldensamladeförmåganfrånägaren/verksamhetsutövarenochden
kommunalaräddningstjänsten.
Ivissafallkandedimensionerandescenariernavarasådanaattverksamhetens
skadeavhjälpandepersonalskadasochmåsteomhändertasavräddningstjänst
ochsjukvård.
15
Kontakt med Länsstyrelsen Västra Götaland september 2014
49 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Verksamhet AGA gas AB, Acetylenfabriken Aspen Petroleum AB Kravnivå enl. Seveso Högre Göteborg Nej Härryda Kommun Dyno Nobel Sweden AB Lägre Mölndal Ferroprodukter AB Lägre Göteborg FP Festival Lägre Kungsbacka GRYAAB, Bergrum 1&2 i Syrhåla Högre Göteborg Gråbo Dynamit AB Lägre Lerum Nej Göteborg Göteborg Energi AB, Oljebergrum, Skarvik Högre Göteborg Göteborg Energi AB, Rya Nabbe Depå Lägre Göteborg Nej Härryda Göteborg Cityairport AB Göteborg‐Landvetter Flygplats Göteborgs Hamn AB: Arendalshamnen, Ryahamnen, Skandiahamnen, Skarvikshamnen, Torshamnen och Älvsborgshamnen Hammargren Pyroteknik Nej Göteborg Lägre Kungsbacka International Färg AB Högre Göteborg Nordic Storage AB, Rya Högre Göteborg Nordic Storage AB, Skarvik 1 & 2 Högre Göteborg Nynas AB, depå Dalanäs Högre Göteborg Nynas AB, Raffinaderiet i Göteborg Lägre Göteborg Preem AB Gasolanläggning, Arendal Högre Göteborg Preem AB, Depå, Skarvik Högre Göteborg Preem AB, Preemraff Göteborg, Terminalen, Skarvik Högre Göteborg Preem AB. Preemraff Göteborg Högre Göteborg Nej Göteborg SKF Sverige AB Högre Göteborg ST1 Energy AB, depå Göteborg Högre Göteborg ST1 Refinery AB, raffinaderi Göteborg Högre Göteborg Svenska Kraftnät Gasturbiner AB, Arendals kraftverk Lägre Göteborg Svenska Statoil AB, Oljenäset Högre Göteborg Svenska Statoil AB, Skarvik Högre Göteborg Nej Göteborg Univar AB Högre Göteborg Vopak Sweden AB, Skarvik 1, 2, 3, 4 Högre Göteborg Salgrenska Universitetssjukhuset, Helikopterflygplats Sävenäs rangerbangård Östra sjukhuset, Helikopterflygplats Nej Göteborg Tabell 12. Verksamheter klassificerade som farlig verksamhet (2 kap. 4 § LSO)
AvverksamheternaitabellTabell12omfattas18styckenavdenhögrekrav‐
nivånilag(1999:381)omåtgärderförattförebyggaochbegränsaföljdernaav
allvarligakemikalieolyckor,ävenkalladSevesolagen.Manharbedömtatt
riskernaviddessaanläggningarärtillräckligthögaförattuppfyllalagstift‐
ningenskravpåatttaframkommunalaplanerförhurräddningsinsatserska
genomförasochsamordnas.Dessaplanerskaövasvarttredjeår.
50 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Ävenutanförförbundetsgeografiskaområdeåterfinnsettparklassificerade
farligaverksamhetersomkanpåverkaRSGvidenstörreolycka.Identifierade
exempelärRinghalskärnkraftverk,EkaChemicalsiBohusochdammbrotti
Götaälv.IGötaälvharVattenfallförvattenkraftändamålochSjöfartsverketför
slussverksamhetentillsammans15dammarvidVänern,TrollhättanochLilla
Edet.Tänkbaraeffektervidbrottpådammarnaharstuderatsavdammägarnai
ensärskildutredning.16FörGöteborgbedömskonsekvensernavaraförhöjda
nivåeriGötaälvundernågonmånadsomikombinationmedhögtvattenståndi
havetkanorsakastoraöversvämningsproblem.Scenariothotarävendricks‐
vattenförsörjningenfrånälvendåvattenmedstorsannolikhetkanvaraotjän‐
ligt.Behovavräddningshjälptilldrabbadekommuneruppströmsälvenär
troligt.
5.2
Olyckor vid hantering av brandfarlig och explosiv vara 5.2.1 Allmänt Inomförbundetfinnsknappt1700gällandetillståndförhanteringavbrand‐
farligvara,samtknappt300tillståndförhanteringavexplosivaämnen.
Räddningstjänstenärsåvältillstånds‐somtillsynsmyndighetutifrånlag
(2010:1011)omhanteringavbrandfarligaochexplosivavaror(LBE).
IdeverksamhetersomhartillståndförhanteringavenligtLBE,genomförRSG
regelbundettillsyn.Årligengenomförscirka200tillsynervaravcahälften
genererarpåpekandenombristerihanteringen.
Vidbrandipetroleumprodukterärcisternensdiameteravgörandeföromtill‐
gängligaresurserärtillräckligaförattsläckabranden.Förattskapaenbildöver
möjlighetenatthanterabrändericisternernaiSkarviks‐ochRyahamnenhar
RSGutifråncisternförteckningarsammanställtfördelningenavcistern‐
diametrar.Ca80%avcisternernahadeendiameterpå25meterellermindre.
Störstacisternernaärrunt50meteridiameter.
Denförändringisamhälletsomtillstörstdelpåverkarriskbildenförolyckor
medbrandfarligaämnenärförändringarnainomfordonsindustrin.Ettantalnya
fordonsbränslenprovasochutvecklasfördriftavframtidensbilar.Hanteringav
EtanolE85kompåallvartillregionenimittenav00‐taletochunder2010togs
deförstatankstationernaförflytandedjupkyldnaturgas(LNG)ochdimetyleter
(DME)idrift.DetfinnsförnärvarandetankstationeriFrihamnen(LNG),Stigs
center(LNG)samtTagene(DME).Framöverväntasävenvätgasstationer
kommatillRSG:sområde,dåsådanastationeridagfinnsiDanmark,Norgeochi
Malmö.
Ytterligareenstorpåverkansfaktorpåriskbildenmedbrandfarligavarorär
sjöfartensomidagtillstordeldriverfartygenpåbunkerolja.Ettnyttregelverk
försjöfartensutsläppavsvavelträddeikraftår2010förattsedanskärpas
ytterligareår2015.Kravenpåfartygenökargenomettsträngareregelverkoch
16
Vattenfall AB & Sjöfartsverket (2009), Underlag för samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Göta älv,
2009-06-15, PV-2009/0437:1, Trollhättan: Vattenfall AB.
51 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg ökadeskatterochavgifter.Desträngarekravenmedförattfartygenmåste
installeraeffektivrökgasreningellerbytatillbränslenmedbetydligtlägre
svavelhalt.Denrenaredieselnbedömsblienbristvaraefterår2015ochdärmed
ettväsentligtdyrarebränsle.Flytandenaturgas(LNG)ärettalternativsom
rederibranschenvisarintresseförochdetplanerasförenLNG‐terminali
energihamnenmedmålattdriftsättas2015.
5.2.2 Naturgasnät DetsvenskatransmissionsnätetförnaturgaskommeriniRSG:sområdeifrån
söderochlöpergenomKungsbackaochMölndalskommun.Nätetdrivsav
bolagetSwedegasochsträckersigfrånDragöriDanmarktillStenungsundfem
milnorromGöteborg.NaturgasproducerasidanskaNordsjön.Därifrån
transporterasdenidetdanskatransmissionsnätettillDragördärdetsvenska
transmissionsnätettaröver.PåSwedegasförstalinjeventilstation,Klagshamn,
skerluktsättningenavgasen.Ledningendriftsattesåren1985–1987.
Längstransmissionsnätetfinnsgrenledningartillanslutandedistributions‐
system,kunderochgaslager,seschematiskbeskrivningiBild3.Längs
transmissionsnätetfinnsmät‐ochreglerstationer(MR‐stationer).IMR‐‐
stationernareglerastrycketsåattanslutandenätfårgasmedrätttryckoch
temperatur.Imät‐ochreglerstationernamätsocksådengassomtransporteras
uturtransmissionsnätet.
Bild 3. Schematisk beskrivning av ledningsnätet.17
Denmarkförlagdagasledningenliggermedettförläggningsdjupav0,9–1,0
meterochföljermarkensnaturligatopografi.Ledningenärutmärktmedmarke‐
ringsstolpar.Dessastolparärävenplaceradedärledningenkorsarallmänväg,
järnvägochstörrevattendrag.Ledningenärbyggdavstålrörochärdimension‐
eradföretttryckpå80bar.Förattsäkerställaattledningenäribraskick
17
Swedegas (2009), Förlängning av koncession för naturgasledning från dansk/svensk gräns via Klagshamn
(Malmö) till Rävekärr (Mölndal) - Ledning genom Skåne län, Hallands län och Västra Götalands län. Göteborg:
Swedegas.
52 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg genomförsåterkommandekontrollsamtinvändigamätningar.Stationersom
användsförattmöjliggörasektioneringavledningenkallaslinjeventilstation.
Ensådanstationutgörsavettsynligtventilarrangemanginomettinhägnatom‐
råde.IRSG:sområdefinnssexlinjeventilersamttreMR‐stationer.FrånM/R‐
stationeniRävekärrgårendistributionsledningpå28barigenomMölndalsoch
GöteborgskommunerframtillRyaKraftvärmeverksomGöteborgEnergiäger.
IdetlokaladistributionsnätetiGöteborgsomGöteborgEnergiärhuvudmanför
ärtrycket4barochnätetsträckersiginomGöteborg,Partille,Lerumoch
Mölndalskommuner.Tillnätettillförs,förutomnaturgasfråntransmissions‐
nätet,ävenenvissandelbiogas.
5.3 Olyckor med transport av farligt gods Farligtgodsärettsamlingsbegreppförämnenochproduktersomharsådana
egenskaperattdekanskadamänniskor,miljö,egendomochannatgods.Farligt
godsdelasiniolikaADR‐klasserberoendepåvilkentypavfarasomämnetkan
geupphovtill,seTabell13.
Tabell 13. Generella faror med olika transportklasser av farligt gods18
PågatorochallmännavägarinomGöteborgskommunärdetförbjudet19att
transporterafarligtgodsifordonsomärmärkningspliktigaenligtföreskrifter
somMyndighetenförsamhällsskyddochberedskapmeddelatmedstödav
förordningenomtransportavfarligtgods(2006:311).Förbudengällerej
18
FB Engineering AB (2009), Riskanalys avseende transport av farligt gods förbi Focushuset med planerad ny
multihall samt södra Gårda i dagsläget och i ett framtidsperspektiv, Göteborg 2009-04-08, Revision 01, Göteborg:
FB Engineering AB.
19
Västra Götalands läns författningssamling, 14TFS 2013:56, Länsstyrelsens i Västra Götalands län lokala
trafikföreskrifter om transport av farligt gods i Göteborgskommun, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
53 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg transportkortastlämpligavägtillochfrånavrespektivepålastningsplatsfrån
närmastbelägnaprimäraellersekundäratransportvägar.Dessatransporterfår
dockinteskeviaTingstadstunneln,GötatunnelnellerLundbytunneln.
DeprimäratransportledernautgörsiGöteborgskommunav:
a.
E6/E20
Kungsbackaleden
Mellan Gullbergsmotet och Mölndals kommungräns, via Olskroksmotet –
Ullevimotet – Gårdamotet –Örgrytemotet – Kallebäcksmotet
Mellan Ringömotet och Kungälvs kommungräns, via Tingstadsmotet –
Backamotet – Bäckebolsmotet –Kärramotet – Klarebergsmotet –
Jordfallsmotet – Rödbomotet
Mellan Olskroksmotet och Partille kommungräns, via Ånäsmotet –
Munkebäcksmotet – Torpamotet – Fräntorpsmotet
Mellan Mölndals kommungräns och Agnesbergsmotet, via Sisjömotet –
Järnbrottsmotet – Frölundamotet – Tynneredsmotet- Fiskebäcksmotet –
Hagenmotet – Gnistängstunneln –Gnistängsmotet – Kungsstensmotet –
Rödastensmotet – Älvsborgsbron– Ivarsbergsmotet – Bräckemotet –
Vädermotet – Agnesbergsmotet
b.
E6 Kungälvsleden,
c.
E20 Alingsåsleden
d.
E6.20 Söderleden,
Västerleden, Hisingsleden,
Norrleden,
Angeredsleden
e.
E20.10
Partihallsförbindelsen
Mellan Ånäsmotet –Marieholmsmotet
f.
E6.21 Lundbyleden
Mellan Ringömotet – Brunnsbomotet – Leråkersmotet och Brantingsmotet
g.
Väg 40 Boråsleden,
mellan Kallebäcksmotet och Mölndals kommungräns via Delsjömotet
h.
E45.01 Oscarsleden
mellan Rödastensmotet och Jaegerdorffsmotet
i.
E45 Marieholmsleden,
Angeredsleden och
Trollhätteleden
mellan korsningen med Falutorget och Ale kommungräns, via
Gullbergsmotet – Marieholmsmotet – Lärjemotet – Agnesbergsmotet
j.
Väg 155 Öckeröleden
Mellan Vädermotet och Lilla Varholmens färjeläge, via Oljevägsmotet –
Syrhålamotet
k.
Oljevägen
l.
Arendalsvägen
m.
Tankgatan
n.
Nordatlanten, östra
delen
o.
Sörredsvägen
p.
Björlandavägen
q.
Assar Gabrielssons väg
r.
Lilla Kongahällavägen
Mellan Jordfallsmotet och väg 587
s.
Väg 587
Mellan Rödbomotet och kommungränsen mot Ale kommun
t.
Klarebergsvägen
u.
Majnabbegatan
Mellan Jaegerdorffsmotet och Stena Lines Tysklandsterminal.
v.
Hjalmar Brantingsgatan,
Mellan Brantingsmotet – Frihamnsmotet
w.
Frihamnsviadukten
x.
Lundby Hamngata,
mellan Skagerack och Oljevägen
Mellan Sörredsvägen och Hisingsleden
Mellan Frihamnsviadukten – Stena Railferry färjeläge
Tabell 14. Primära transportleder för farligt gods i Göteborgs kommun.
54 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg DesekundäratransportledernautgörsiGöteborgskommunav:
a.
Väg 190 Gråbovägen
b.
Mellbyleden
c.
Bergsjövägen
d.
Angereds Storåsväg
e.
Korpvägen
Mellan Angereds Storåsväg och Lerums kommungräns.
delen mellan Mellbyleden och väg 190 Gråbovägen
f.
Lillhagsvägen
Mellan Brunnsbomotet och Minelundsvägen
g.
Tuvevägen
Mellan Minelundsvägen och Norrleden
h.
Minelundsvägen
27.
Väg 190 Gråbovägen
28.
Mellbyleden
29.
Väg 190 Gråbovägen
Mellan Angereds Storåsväg och Lerums kommungräns.
30.
Bergsjövägen
Mellan Mellbyleden och väg 190 Gråbovägen
31.
Angereds Storåsväg
32.
Korpvägen
Mellan Angereds Storåsväg och Lerums kommungräns.
33.
Lillhagsvägen
Mellan Brunnsbomotet och Minelundsvägen
34.
Tuvevägen
Mellan Minelundsvägen och Norrleden
35.
Minelundsvägen
Tabell 15. Sekundära transportleder för farligt gods i Göteborgs kommun.
Viddesekundäratransportlederärriskernanågotlägredådetråderförbud
motihuvudsaktransportavexplosivavaror(klass1)ochgaser(klass2)samt
endelsärskiltutpekadetransporter(enskildaUN‐nr).
EnöversiktavtransportledernainomGöteborgskommunpresenterasiBild4.
Bild 4. Transportleder för farligt gods i Göteborgs kommun20
20
Göteborgs kommun (2009), Översiktsplan för Göteborg, Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26, Del 3 - sid
119, Göteborg: Göteborgs stad.
55 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg IKungsbackaråderförbud21atttransporterafarligtgodsinomcentralorteni
enlighetmedBild5.Förbudetgällerinteförpå‐elleravlastninginomområdet.
Fördeövrigamedlemskommunernafinnsingabeslutadelokalatrafik‐
föreskriftersomförbjudertransporteravfarligtgods.Devägarsomärmest
aktuellavidgenomfartstrafikförtransporteravfarligtgodsärihuvudsakE6,
E20ochriksväg40.
Bild 5. Förbud om transporter av farligt gods i Kungsbacka kommun
(Kungsbacka kommun, 2013)
Riskernavidolyckormedfarligtgodsharutrettsiettantalolikarapporter.
IDiagram37redovisasensammanställningmedriskavståndför50%dödlighet
frånvägenförolikahändelsetyper(givetattettutsläppsker).Diagrammetvisar
attdehändelserdärdetärstörstriskattolyckanmedförhotmotmänniskor
(privatpersoner)ärihuvudsakdesominvolverarexplosivaämnen(detonation)
ochgiftigaochbrännbaragaser(BLEVE,UVCE22).
Konsekvensavståndetförgiftiggassträckersiguppmotettparkilometermen
medsålågsannolikhetattdetintetagitsmedfulltutidiagrammet.Detäräven
framföralltolyckorsominvolverarutsläppavgiftiggassombedömskunnage
upphovtillettstortantalskadadesombehöversjukhusvårdiförhållandetill
antalomkomna.
21
Kungsbacka kommun (2010), Kungsbacka kommuns lokala trafikföreskrifter om fordon lastade med farligt gods
på gator och vägar inom Kungsbacka kommun, Kungsbacka kommun, beteckning 1384 2010:00395
22
BLEVE – Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion, UVCE – Unconfined Vapour Cloud Explosion.
56 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 37. Riskavstånd för 50 % dödlighet23
Föratttydliggörariskbildenövervilkaämnensombedömtsvanligastföre‐
kommandeharRSGhartagitframregionalatilläggtilldennationellalistanöver
prioriteradeindustrikemikalier(PIK)somunderlagförplaneringav
räddningsinsatserinomRSG,sebilagaA.
Riskhänsynvidfysiskplaneringnäratransportledernaförfarliggodsären
viktigdeldärRSGaktivtsvararpåfrågorochgranskaranalyserfrånRSG:s
medlemskommuner.Göteborgskommunrekommenderar24attettbebyggelse‐
frittområdepå30meterupprätthållskringjärnvägarochprimäratransport‐
lederförfarligtgods.Längsjärnvägarmedgestätkontorsbebyggelseframtill
dennagränsmedansammanhållandebostadsbebyggelsetillåtsframtill
80meterfrånjärnvägen.Längsvägarärmotsvarandeskyddsavstånd50re‐
spektive100meter.Förattfåuppföranybebyggelseinomdetbebyggelsefria
områdetkrävsensärskildriskanalyssomvisarattbyggnationenär
säkerhetsmässigttillfredsställande.
FleraavdeandramedlemskommunernaharanammatGöteborgskommuns
synsättochinförtdettaisinaegnaöversiktsplaner.
LänsstyrelseniHallandslänhartagitframriktlinjerförsamhällsplanering
utmedväg‐ochjärnvägaravseddaförtransportavfarligtgods25.Riktlinjerna
tarupphanteringsprinciperförsamhällsplaneringinärområden.(Bild6)
23
Länsstyrelsen i Skåne Län, Riktlinjer för riskhänsyn i Samhällsplaneringen - Bebyggelseplanering intill väg och
järnväg med transport av farligt gods, Rapport 2007:06: Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län.
24
Göteborgs kommun (1997), Översiktsplan för Göteborg – Fördjupad för sektorn transporter av farligt gods,
Göteborg: Göteborgs kommun.
25
Länsstyrelsen i Hallands län (2011), Riskanalys av farligt gods i Hallands län, Meddelande 2011:19, ISSN: 11011084
57 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Bild 6. Principer för riktlinjer avseende avstånd och
säkerhetshöjande åtgärder utmed transportledför
farligt gods (Länsstyrelsen i Hallands län, 2011)
Engenerellriskpolicyharävenantagitsavlänsstyrelsernaistorstadsregioner‐
na26förhurriskhanteringsprocessenbeaktasiframtagandetavdetaljplaner
inom150metersavståndifrånfarligtgods‐led.Riskpolicyntarinteupp
specifikaavståndmellanledochexploatering,utanzonernaärglidandeoch
beroendepåplatsspecifikaegenskaperochförhållanden.
Uppgifteromtungatransporteroch/ellertransporterademängderavfarligt
godsåterfinnsifleraolikaundersökningarsomt.ex.Räddningsverkets
undersökningår2006(SRV,2007),Trafikkontoretsmätningar,GF‐konsults
mätningarutförda1992–1995(GF,1992‐1995),Trafikverketsåterkommande
trafikmätningarsamtmätningarsomutförtsisamverkansprojektetSecurity
Arena(2008).Deolikakällornagerenganskaspriddbildöverförekomstenav
dessatransporter.Förengodriskhänsynisamhällsplaneringenärdetviktigtatt
skapaetttydligarestatistisktunderlagförframtiden.RSG:sförhoppningäratt
sådanamöjligheterskapasgenombättretrafikövervakningiGöteborgs
kommunmedfunktionalitetattsamlainuppgifteromtransporteravfarligt
gods.
UtifrånenstudieavTrafikverket27beräknasdetotalagodstransporternaför
inrikestransporterökamedentillväxttaktpå1,7%perårframtill2030.
(Diagram38)
26
Länsstyrelserna (2006), Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy förmarkanvändning intill transportleder
för farligt gods, Länsstyrelserna: Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län.
27
Prognoser för arbetet med nationell transportplan 2014-2025 - Godstransporters utveckling fram till 2030,
Trafikverket, 2013, ISBN: 978-91-7467-472-9
58 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 38. Transportarbete 1966-2006 med prognos till 2030,
med och utan malmökning (Trafikverket, 2013)
Uppdelatpådeolikatranportsättensåförväntasvägtranporternaökamed1,9
%perår,sjöfart1,7%perårochjärnväg1,4%perår(Diagram39).Påverkans‐
faktorersomgynnartranporterpåvägnätetärhöjdabanavgifterpågods‐
trafikenpåjärnvägochutsläppsdirektivförsvavelförsjöfarten
Diagram 39. Transportarbete per trafikslag, 2006 och
prognos 2030 (Trafikverket, 2013)
Försjöfarten(lastfartygochfärjor)ärHamnbananenviktigtransportlänksom
ärbelägennärabebyggelse.TydligahögtrafikstiderförHamnbananförväntas
varamellankl.04.00och09.00ochmellan15.00och20.00.Trafikverket
utrederHamnbanansmöjlighettillutbyggnadavdubbelspårförattkunna
tillgodoseökadekapacitetsbehovetavförbättradstandardochdriftsäkerhet.
Möjligkapacitetshöjningframtill2022,dåhamnbanansutbyggnadplaneras
varaklar,äristorleksordningenfrån50transporterperdygnupptill125
transporterperdygn,seDiagram40.Hurstorandelavökningensommotsvaras
avtransporteravfarligtgodsärokänt.
59 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 40. Kapacitetshöjning på Hamnbanan28
Ökningarnaavtransporterfrånhamnenpåverkarocksåkraftigtgodstrans‐
porternapåövrigajärnvägsavsnittochrangeringarnapåSävenäsranger‐
bangård,vilketöversiktligtillustrerasiBild7nedan.
Bild 7. Dagens (t.v.) och trolig fördelning i framtiden (t.h.) av jvg-gods till och från hamnen29
28
Banverket (2010), Trafikkanalys - Hamnbanan i Göteborg från Marieholmsbron till Älvsborgsbangården, Rapportnummer: F10-1830/SA30, Borlänge: Banverket 2010-03-02.
29
Banverket (2006), Förstudie ny hamnbana, BRVT 2006:02-01, Borlänge: Banverket 2006-03-03.
60 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.4
Kärnteknisk olycka Ringhalskärnkraftverkliggerpåväst‐
kustencirkasexmilsöderomGöteborg
iVarbergskommunochproducerar
nästan20%avallelsomanvändsi
Sverige30.Kärnkraftverketärettavfåi
världensomharbådekokvatten‐och
tryckvattenreaktorer.Reaktorernaär
byggdaunderperioden1975–1983och
defyrareaktorernaproducerar–under
ettnormaltår–elsomräckertillatt
försörjasexstäderavGöteborgs
storlek.
SomvisasiBild8sträckersigdeninre
beredskapszonenförRinghalskärn‐
kraftverkiniRSG:sområdeoch
räddningstjänstförbundetingåribered‐
skapsplanenförkärnkraftsverket.
UppgifternaärblandannatattindikeraradioaktivtnedfallochattstödjaKungs‐
backakommunsuppgiftiberedskapsplanen.
Den11mars2011drabbadesregionenTohokupånorraHonshuiJapanaven
kraftigjordbävningmedenefterföljandetsunami.Jordbävningenochden
efterföljandetsunaminmedfördeförödandekonsekvenserförstoradelarav
landetochorsakadeallvarligaskadorpåkärnkraftverketFukushimaDai‐ichi
vilketresulteradeihärdsmältaförtreavsexreaktorerinomkärnkraft‐
anläggningen.TillföljdavkärnkraftolyckaniFukushimaDai‐ichiharmånga
ländervärldenöverstartatutredningarellervidtagitolikaåtgärderförattse
översäkerhetenikärnkraftverken.InomEuropagenomfördessamordnade
säkerhetsutvärderingar(s.k.stresstester)avkärnkraftverkeniregionenmedett
efterföljandeoberoendegranskningsförfarandeunder2011‐2012.Desvenska
säkerhetsutvärderingarnamedefterföljandeoberoendeeuropeiskgranskning
visadeattdesvenskakärnkraftsanläggningarnaärrobustamenattettantal
säkerhetsförbättringarbörvidtasförattstärkasäkerhetenytterligare31.
Deoönskadehändelsersominträffarpåsvenskakärnkraftverklederihuvudsak
tillsnabbstoppochproduktionsbortfall32.Kärntekniskahändelsergraderaspå
deninternationellaskalanförkärntekniskahändelser(INES)somärutarbetad
avInternationellaAtomenergiorganet(IAEA),seTabell16.Somexempelkan
nämnasattFukushimaolyckan2011ochTjernobylolyckan1986bådahadenivå
7ochHarrisburg1979hadenivå5.
Bild 8. Inre beredskapszon för Ringhals
kärnkraftverk30
30
Vattenfall (2014), http://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/var-elproduktion/ringhals/, hämtat: 201409-09.
31
SSM (2012), Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av svenska kärntekniska anläggningar,
Stockholm
32
KSU (2013), Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken 2012, Nyköping: Kärnkraftsäkerhet och
Utbildning AB.
61 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Tabell 16. Internationella skalan för kärntekniska händelser (INES)
VarjeårtarStrålsäkerhetsmyndigheten(SSM)framenrapport33påregeringens
uppdragavseendestrålsäkerhetenviddesvenskakärnkraftverken.Irapporten
somavspeglarsäkerhetenpåRinghalsABunderåret2013redovisasdebrister
somSSMidentifierat.SSMharunderåret2013beslutatattupphävadesärskilda
villkorfördriftsomgälltsedan2009ochkravetpåtätareredovisningarfrån
RinghalsAB.AnledningenärattRinghalsABarbetatmålmedvetetoch
genomförtförbättringarisäkerhetensedanbeslutetfattades2009.
Den20juniupptäcktessprängämneplaceratpåettarbetsfordonvidRinghals.
Sprängämnetupptäcktesidenrutinmässigasäkerhetskontrollsomgörsavalla
personerochfordonochalltgodsvidinpasseringtillbevakatområde.Någon
gärningsmanellerförklaringtillvarförsprängämnetplaceradespåfordonethar
inteframkommitipolisensutredningavhändelsen.Förundersökningenlades
nedioktober.
Påmorgonenden9oktobergenomfördeaktivisterfrånGreenpeaceettsam‐
ordnatintrångpåRinghalsochForsmark.VidRinghalstogsigaktivisternainpå
ettobevakatindustriområdeinomskyddsobjektet.Deflestagrepsavpolis
33
SSM (2014), Identifierade brister och fattade beslut- en förenklad version av samlad strålsäkerhetsvärdering 2014
för Ringhals AB, Stockholm
62 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg relativtsnabbtmentrotspolisavsökningkundefyrapersonerdröjasigkvarpå
områdetövernatten.
Enolyckavidnågotavvårakärnkraftverk,ellervidettkärnkraftverkivårt
närområde,kaninteuteslutas.Omdetblirstorautsläppavradioaktivaämnen
påverkasvårtland,delsundersjälvaolyckan,delsunderlångtiddärefter.Det
visarinteminsterfarenheternafrånTjernobylolyckanochFukushimaolyckan.
ISSM:srisk‐ochsårbarhetsanalysför201334kommermyndighetenframtillatt
ävenettmycketbegränsatutsläppskullefåstorakonsekvenser.Konse‐
kvensernaskullevidettsådantbegränsatutsläppvaramänniskorsoroförsin
hälsaochsvårigheterattexporteravarorochbedrivaverksamheter.Det
konstaterasattberedskapenförattutföramätningförbättratsmenattdet
saknasberedskapattmötebehovetavmätningvidettmeromfattandeutsläpp.
Förmåganatthanteraenantagonistiskhändelsemedstrålkällorbedömssom
bristfällig.Irapportenhänvisasäventilldeninternationellagranskningavden
svenskaberedskapenförenkärntekniskolyckasomgenomfördes2012av
experterfrånIAEA.Experternapekadepåbristeridensvenskakrisledningen
ochrekommenderadeupprättandeavettnationelltkrisledningsorgan.
5.5 Naturolyckor Underperioden2006–2013harförbundetsområdedrabbatsavöversväm‐
ningartillföljdavkraftignederbörd,skred,torkamedstortantalskogsbränder,
högavattenståndihavet,tvåvintrarmedkraftigkylaochstormskadortillföljd
avkraftigvind.
Räddningstjänstenharunderfleraårutvecklatarbetsformernaförattpåett
bättresetthanteraföljdernaavväderfenomen.Räddningstjänstentarenaktiv
rollibevakningavtendenserochprognoserochknyternödvändigakontakter
församverkanredanvidtidigaindikationerpåväderfenomensomkanskapa
oönskadekonsekvenser.Vidflerahändelserdesenasteårenharräddnings‐
tjänstentagitrollensomsammankallandeförinblandadeaktörerisamverkan
dåoväderpåverkarflerakommuner.Viddeinträffadehändelsernaharstor
mödalagtspålägesuppföljningochatttolkaräddningstjänstförbundetsroll
gentemotkommunerochandraaktörerisamhället.Somettstödkom2009
skriftenAnsvarvidnaturolyckor35därdetprincipielltredogörsförolikaaktö‐
rersansvarsåsomstat,kommunochenskildaförförebyggandeåtgärderochvid
inträffadenaturolyckor.
Parallelltskerävenkunskapshöjandeaktiviteterochutbildningarinterntinom
räddningstjänstenförattbättreförståochhanteraväderfenomen.
SMHIföljerständigtutvecklingenavvädretochskickarutprognoseroch
varningar.Varningarnagällerfördekommande24timmarnaochgårtill
länsstyrelser,räddningstjänster,myndigheter,massmedierochkraft‐och
34
SSM (2013), Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2013, Stockholm
Nationell plattform för arbetet med naturolyckor (2009), Ansvar vid naturolycka, Upprättad av Tove Andersson,
Wistrand Advokatbyrå, 14 december 2009, Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
35
63 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg vattenregleringsföretag.Ensammanfattningavvarningenläsesuppiväder‐
rapporteniSverigesRadio.Varningarnautfärdasförlandrespektivetillshavs
ochärindeladeitreolikaklasserberoendepåhurallvarligadeär,seTabell17
nedan.
Klassificering
Varning klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för
allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.
Varning klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten,
stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.
Varning klass 1: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner.
Ingen varning
Tabell 17. Vädervarningar i tre nivåer
5.5.1 Höga flöden och högt vattenstånd i havet Medhögaflödenmenashärriskföröversvämningarianslutningtillvåra
vattendragpågrundavstoramängdervattenpåväguttillhavet.Riskför
översvämningkanocksåberopåhögtvattenståndihavetsomfrämstpåverkar
denedredelarnaavvattendragen.Iblandkandetvarasvårtattskiljadetvå
orsakernaåt.
Globaltsettäröversvämningarenavdestoranaturkatastrofersomårligen
orsakarflestdödsofferochstörstekonomiskskada36.ISverigeärvirelativt
förskonadefrånsådanastoraöversvämningskatastroferochdödsfallisamband
medöversvämningarärhärmycketsällsynta.Demateriellaskadornaoch
kostnadernaförsamhällettillföljdavöversvämningarärdockbetydande.
Detkannoterasattöversvämningfinnsmedsomexempelpåolyckshändelseri
förarbetenatillLSOmendåtillsammansmedkravetpåattdetskavarafrågaom
enplötsligtinträffadhändelse.Enöversvämningsominteärresultatetaven
plötsligtinträffadhändelsekunnadäremotkunnahamnautanfördefinitionerna
påvadsomärenolyckaenligtLSO.Dettaframfördesavregeringenisamband
medattbegreppenerosionochöversvämninginfördesi2kap.3§PBL.
Regeringenangavisambandmeddetattöversvämningarocherosionsominte
ärresultatetavenplötsligtinträffadhändelseintebetraktassomolyckorenligt
LSO37.
36
SMHI (2009), Översvämningar i Sverige - Faktablad nr 21, Norrköping: Sveriges Meterologiska och Hydrologiska
Institut.
37
Prop. 2006/07:122, Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, s. 35., Stockholm: Regeringskansliet.
64 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Kraftigaöversvämningarorsakasoftaavenkombinationavolikafaktorer.Vid
storavårflödensomorsakasavrikligsnötillgångundervinternökarriskenför
översvämningomsnösmältningenocksåskersenareännormaltochärintensiv
ochsnabbpågrundavhöglufttemperatur.Omdetdessutomfallerregnisam‐
bandmedsnösmältningenökaröversvämningsriskenytterligare.Markfuktig‐
hetenharbetydelseförvilkeneffektstoraregnmängderfårpåvattenflödet.Om
markenärtorrkanoftaenstordelavregnetmagasinerasimarken.Ärmarken
däremotredanvattenmättadpågrundavlångvarigtregnellersnösmältning,
ökarflödenaivattendragensnabbt.Påodlingsjordarkantjälelokaltpåverka
infiltrationsförmågansåattvattenlagringenimarkenminskas.Oftaärdet
kraftigaregnunderfleradygnsomutlösersvåraöversvämningar.
DekänsligastesystemeninomförbundetsområdebedömsvaraåarnaMölndals‐
ån,KungsbackaånochSäveån.TillvissdelkanävenLärjeånochKvillebäcken
konstaterashavissaöversvämningsrisker.Gällandehögavattennivåerihavetså
ärdetförutomdehavsnäradelarnaavnämndavattendrag,kajerochcentrala
GöteborgsomärhotadesamtattområdeniGöteborgssödraskärgårdkan
drabbas.DecentraladelaravGöteborgsomhotasvidetthögvattenscenariopå
+12,3miGöteborgslokalahöjdsystemredovisasiBild9.
Bild 9. Centrala delar av Göteborg som hotas vid ett högvattenscenario på +12,3 m38
Medframtidaklimatförändring,innebärandeenhögrehavsnivå,kommerfler
områdenattdrabbas.Iframtidenförväntasmedelvattennivånökamedupptill
cirka1mtillnästasekelskifteår210039.Vilkensomärdentroligastehavs‐
vattennivånärdockoklart.
38
Göteborgs kommun (2009), Översiktsplan för Göteborg, Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26, Del 3 - sid
118, Göteborg: Göteborgs stad.
39
SMHI (2010), Presentationsmaterial, Phil Graham 2010-01-25.
65 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.5.2 Skred och markras Rasochskredärexempelpåsnabbamassrörelserijordtäcketelleriberg.Rasär
närenskildakropparkommerirörelse,tillexempelenmassaavsand,gruseller
sten.Deenskildadelarnarörsigfrittiförhållandetillvarandra.
Skredärnärensammanhängandejordmassakommerirörelse.Skredskeri
finkornigajordarsomsilt‐ochlerjordar,vilkahängerihopmedgodkohesion
(elektrokemiskabindningarmellandemycketsmåpartiklarna).
VadgällerskredkannoterasattdåvarandeSvenskakommunförbundetharien
rapportfrån1998–utifråndengamlaräddningstjänstlagen–kommenteratatt
förattnågotskaansesvaraomedelbartföreståenderäckerdett.ex.intemeden
beräkningsomvisarattensläntärinstabil.Detkrävsocksåpåtagligateckenpå
attstabilitetenhållerpåattförsämras40.
Rasellerskredkaninträffadå:

Belastningenpåmarkenökar.

Vidminskadmotvikt.

Närhållfastighetenhosjordenförsämras.
Naturligorsakkanvarakraftignerderbörd,ellerplötsligförändradvattennivå,
t.ex.genomissmältning.Detärvanligtmedskredochrasisambandmed
snösmältning,tjällossningsamtperioderdådetregnarmycket.
EnligtRäddningsverketochSGI41finnsflerafaktoreravbetydelseiettförändrat
klimatsompåverkarriskenförskredochras.Detkanhandlaomyttrefaktorer
somvattennivåerocherosion,menocksåinrefaktorersomporvattentryckoch
jordenshållfasthet.Detkanocksåhandlaomtemperaturfluktuationer,ändrade
förutsättningarförvegetation(mindreellermerröttersomstabiliserar)samt
påverkangenomfrostcykler.Försvenskaförhållandenutgördockneder‐
bördsförhållandenaideflestafalldenviktigasteklimatpåverkandefaktornför
skred,rasochslamströmmar.Deklimatbetingadefaktorersompåverkar
erosionenlängsvattendragärfrämsthögavattenflöden–delsdeextrema
flödenasomåterkommersällanmensomkanställatillstorförödelsenärde
inträffar,delsdemerfrekventaflödestopparnasomstårfördenfortgående
erosionsomsuccessivtkanledatillskador.
KänsligaområdeniRSG:sområdeharkartlagtsgenomolikautredningar42,43för
enöversiktligkarteringavskredriskerna.EnorsaktillattGötaälvdalendrabbas
avsåmångaskredärdessgeologiskahistoriamedmäktigalageravkvicklera
40
Svenska Kommunförbundets minirapport 24 från april 1998, s 7.
Räddningsverket & SGI (2008), Klimatförändringar, skred och ras – En forskningsöversikt, Karlstad:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
42
SRV samt Kessler & Mannerstråle (1998), Översiktlig kartering av stabilitetsförhållanden inom tre kommuner i
Västra Götalands län: Partille kommun, Lerums kommun och Mölndals kommun, 1998-12-07, Karlstad:
Räddningsverket.
43
Scandiakonsult (1993), Skredrisker i Kungsbacka kommun – Översiktlig kartering.
41
66 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg avsattaienmarinmiljö.Älvdalenharocksåpåverkatsavmänniskansaktiviteter
iformavbl.a.bebyggelse,industrier,sjöfartochannaninfrastruktur.Konse‐
kvensernaavskrediGötaälvdalenkandärförblistoraeftersomsamhälls‐
utbyggnadermenävenförorenademarkområden,vattenintagm.m.kan
påverkas.Regeringengavdärför2008Statensgeotekniskainstitut(SGI)i
uppdragattgenomföranyaochbättreskredriskanalyserochstabilitets‐
beräkningarfördenmycketskredkänsligadalgången.SGIpresenterade
utredningen442012medförslagpåstabilitetshöjandeåtgärderochvidare
arbetemedanpassninginförkommandeklimatförändringar.Utredningen
konstaterarattriskenförskredlängsGötaälvdalenkommerattökatillföljdav
klimatförändringaromingaåtgärdergenomförs.Åtgärdsförslagenärgeo‐
tekniskaåtgärderideområdenmedhögstskredrisksamtattförbättra
erosionsskyddetlängsGötaälvsstränder.HögstskredriskinomRSG:sgeo‐
grafiskaområdeharbedömtsvidettområdeihöjdmedBäckebolsmotet.
DetärvärtattnoteraattRSGocksåkanpåverkasavskredäveniområden
utanfördessområde.Delsmedförfråganomräddningshjälpmenocksåiform
avpåverkanpådricksvattenproduktioneniGöteborg,riskförerosionsskador
medökadskredriskiförbundetsområdesomföljd.
Bild 10. Skredrisker45
EnövergripandekartbildsomredovisarvarförutsättningarnaiGöteborgs
kommunförvarskredkanuppkommaredovisasiBild11nedan.
44
SGI (2012), Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat, Slutrapport Del 1 – Samhällskonsekvenser,
Linköping 2012
45
SGI (2012), Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat, Slutrapport Del 3 –Kartor, Linköping 2012.
67 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Bild 11. Förutsättningar för skred i Göteborgs kommun46
FörutomkringGötaälvsååterfinnsfleraområdenlängsSäveånsomharlåg
stabilitet,t.ex.iLerum,PartilleochGöteborg.
5.5.3 Bergras Bergrasinnebärattbergblockbrytslossochfallerfrånfastabergssidor.Bergras
inträffaribrantabergssluttningarmeduppsprucketellervittratberg.
Klimatpåverkansomexempelvisfrostsprängningsamtvittringochurspolning
avmateriallängssprickornaförorsakarattbergetshållfasthetsuccessivt
försämras.Bergrasenstyrsoftaavsprickplanensgeometri.
Detfinnsenallmänkonsensusomattökadnederbördochökadfrekvens
frostcykler(temperaturersompasserar0°C)innebärökadriskför
sprickaktivitetochbergspänningarochdärmedökadriskförbergrassomkan
medföraolyckor.Kopplingenmellanbergrasochklimatförändringarärdock
ännufå.
5.5.4 Starka vindar DesenastehundraårenharSverigedrabbatsavallvarligastormarvidetttiotal
tillfällen.Detharvaritenhögrefrekvensavstormarunderdetsenaste
46
Göteborgs kommun (2009), Översiktsplan för Göteborg, Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26, Del 3 - sid
117, Göteborg: Göteborgs stad.
68 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg decenniet.FörutomstormarnaGudrunochPerdrabbadesSverigeavflera
stormarunderdestormigahöstarna2011och2013.
StormarnaAda1969,Gudrun2005ochPer2007krävdesammanlagt34
människorslivochflerahundraskadade47.Merpartenavdödsfalleninträffadei
sambandmedröjningsarbeteniområdenmedstormfälldskog.MSBkonstaterar
isinrapportattdetsvenskasamhälletsförmågaatthanterakonsekvensernaav
ennaturolyckahardesenasteåreniprincipbaraöverskriditsisambandmed
stormenGudrun2005.
Extremavindhastigheterskapasbl.a.avtromber,somärroterandevindpaket,
ochavfallvindarfrånåskmoln.Trombermedmaximalavindhastigheterupptill
70meterpersekunddrabbarGöteborgsområdetmedenåterkomsttidpåca200
år48.Trombermedmaximalahastigheteriintervallet70till90meterper
sekundharenåterkomsttidpåca2500år.Trotsosäkerhetgällandeändrad
risknivåförkraftigastormariGöteborgsregioneniettframtidaklimatärdet
inteorealistisktatttänkasigenvissökadfrekvensavtromber.Dettapgaavett
varmareklimat,specielltsommartid.
Byggnaderskameddagenstekniskakravtålakraftigvind.Enstormpå30
sekundmeteröverettflackttakpåhundrakvadratmeterharenlyftkraftpåtvå
ton.Vindengerocksåupphovtilltryckochsugsomvandraruppåtihusetoch
tarmedsigenheldelvärme.Vindendriverregnet,ettsnedställtspöregnmoten
husfasadger70litervattenperkvmpåettdygn.Enuppgraderingavkravpå
byggnadermedavseendepåvindlasterharskettsedanstormenAda1969.Det
somkaninträffaärattlättarebyggnader,exempelviscarportar,ärfördåligt
fästaimarken,vilketkanmedföralokalskada.Ävenskyltarochbyggnads‐
ställningarkanvarakänsligavidvindpåverkan.Sammantagetkandessahändel‐
serföranledabehovavettstortantalsamtidigaräddningsinsatser.
Älvsborgsbronstängsvidvindarfrån25m/s.Hårdavindarutgörocksåett
hinderförbåttrafikenochöarsförsörjningsamtpåverkarRSG:sberedskaps‐
möjligheterdådetkanvarasvårtattnåuttillt.ex.SödraSkärgårdenmed
förstärkningsresurser.
5.5.5 Kraftig åska ISverigeslårblixtenvanligennedungefär100000gångeromåret49.Menvissa
årkandetblidetdubblaantalet.
Åskakanledatillbränderochelavbrott.Blixtnedslagorsakarstoramateriella
skadorochärupphovtillenstordelavskogsbrändernaiSverige.Åskaorsakar
ävenbyggnadsbränder,bådeomedelbaraochfleramånaderefterattblixten
47
MSB (2010), Statistik och analys - Olyckor & kriser 2009/2010, Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap.
48
Rydén J. m.fl. (2006), Extrema vädersituationer – Hur rustat är Göteborg?, Göteborg: Göteborgs stad Stadskansliet.
49
URL:http://www.krisinformation.se, Inhämtat: 2010-07-21.
69 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg slagitned.Blixtenkanhaskadatledningarochelektriskakomponenterutanatt
detmärkstillenbörjan,menorsakarbrandiettsenareskede.
Såkallatfrontåskväderkanbildasvidkallfronter.Dåtvingasvarmfuktigluftatt
stigaframförfrontenochfleraåskmolnkanbildassomsträckersigöverenyta
längsmedfrontenpåupptill30mil.Frontåskväderkanvaramycketlångvariga
ochpågåicirkatiotimmar50.Kraftigåskainnebär25nedslagitimmenien
radiepå10kmochSMHIvarnarfördetnärdetär25%sannolikhetattdetblir
kraftigåska.
5.5.6 Extrem nederbörd och skyfall Skyfalliallmänhetäretthäftigtslagregnmedminst1mm/min.Extremaskyfall
(ävenkalladehaldoregn)innebärminst90mmpå24höverenytapåminst
1000km2ochharblivitettalltvanligarefenomeniSverigeunder2000‐talet.
1950–1999inträffadeigenomsnittsjusådanaskyfallpertioårsperiodoch
underåren2000–2012registrerades11sådanaskyfallpertioårsperiod51(Bild
12)
Bild 12. Varje stapel i diagrammet visar antalet fall per tioårsperiod sedan 1930 i Sverige med
minst 90 mm nederbörd över 1000 km² under 24-timmar51.
VidskyfalletiGöteborgiaugusti1997vardygnsnederbördensomstörstca120
mm52(medenåterkomsttidpåcirka200år).Denhögstamomentananeder‐
bördsmängdenmedenåterkomsttidpå100årliggerpå87±10mmförett
dygnoch96±16mmpåtvådygn.DenkraftiganederbördenöverOrust2002
nåddeenligtofficiellamätningarnivåndrygt80mmsomdygnsnederbörd.
Enligtinofficiellamätningarvardenmaximaladygnsnederbördensåhögsom
180–200mm,ochstörredelenavdennanederbördföllinom12timmar.
50
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/olika-typer-av-aska-1.661, Inhämtat: 2010-12-13.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/extrem-arealnederbord-1.6153. Inhämtad 2014-10-27.
52
Rydén J. m.fl. (2006), Extrema vädersituationer – Hur rustat är Göteborg?, Göteborg: Göteborgs stad Stadskansliet.
51
70 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Århundradetsstörstaregnmängderorsakaderegnkatastrofenmedhaldoregnet
vidFulufjälletiaugusti199753.
Extremnederbördmedföriregelingadödsfallmenledertillproblemmed
vattensamlingarochöversvämmadebyggnadervilketkanskelokaltelleröver
störreområdeiförbundet.Ettkonkretriktvärdeförvattenskadorkanutgöras
avbegreppet”stigandevatten”d.v.s.attskadanförvärras,vilketkanvaragrund
förattbetraktaenskildafallsomräddningstjänstenligtLSO.Ävenstorlekpå
skadanochvärdebehöverdockbeaktas,sevidare1kap2§ilagenomskydd
motolyckor(2003:778),LSO.Avsiktenmedenskildräddningsinsatsföranledda
avskyfalläroftaatträddavärdefulltlösöreochommöjligtförhindra”stigande
vatten”ochsäkraverksamhetensfunktion.Enviktigdelärattgerådtill
hjälpsökandefördennesegetagerande.
Intensivnederbördmedförframkomlighetsproblemochförseningarförall
trafik,intebarapågrundavvattenmassorpåvägbanornautanävenökadrisk
förerosionochurspolningavvägslänterm.m.isambandmedslagregnoch
hastigavattenflödensomkaninnebäraattgatorochvägarstängsav.Kraftig
ellerlångvarignederbördgerenökadriskförnegativpåverkanpåråvattnet
från:

Kraftiggrumlingavvattnetpågrundavskredvidstörreochmerlångvariga
högaflödeniGötaälv.

Smittoämnenfråndjurspillningfrånöverspoladestrandnärabetesmarker
ochgödselhantering.

Miljöföroreningarfrånförorenadeområdensomurlakas.

Bräddningochnödavledningavavloppsvattenfrånallmännaavloppssystem
trotsattenskildakommunergjortstoraförbättringarisinaallmänna
avloppsanläggningaruppströmsintaget.

ÖverbelastadeenskildaavloppuppströmsGötaälv.
5.5.7 Kraftigt snöfall Mycketsnökanledatillframkomlighetsproblemvidräddningsinsatsernärt.ex.
fastighetsägareunderlåtitatthållaengodvinterväghållningavräddningsvägar.
Ivissafallkanmöjligheternaförlivräddningmedmaskinstegeuteblihelt.
Snökanocksåföranledaolyckort.ex.ökadförekomstavtrafikolyckormedäven
storaochkompliceradeolyckornärstoralasterbyggsupppåtakkonstruk‐
tioner.Nyfallensnöharendensitetav30–100kg/kubikmeter.Isambandmed
mildvädermedregnökardensitetenmedenfaktor3–4vilketorsakarökade
lasterpåtaken.Undervintern2009/2010föranleddesnölasternaåtminstone
tiotakraspåtvådagariSydsverige.
53
SMHI (2003), Faktablad nr 13, Regnkatastrofen på Fulufjället 30-31 augusti 1997, Norrköping: Sveriges
Meterologiska och hydrologiska institut.
71 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.5.8 Kraftiga isbeläggningar Mängdenunderkyldnederbördökarmedavståndetfrånkusten.VidSäve
förekommerdennatypavnederbördca8timmarperår.Idenvästradelenav
sydsvenskahöglandetrördetsigsnarareomca30timmarperår.
Kombinationenavnederbördochtemperaturerruntfryspunktentillsammans
medkraftigvindgynnarisbarksbildningochdetfinnsriskattledningar
havererarvilketorsakaromfattandeströmavbrottiområdet.Denkraftiga
nedisningenkanävenknäckatelefonstolpar,radiomasterochmobil‐
telefonmastervilketorsakaromfattandestörningarocksåpåelektroniska
kommunikationer.Vägarblirtillstoradelaroframkomligapågrundavflera
centimetertjockisbeläggning,omkullblåstaträdochnedfallnaledningar.Flera
personolyckoritrafikenkanförväntas.
EnligtSMHIärsannolikhetenmycketlågförattenisstorm–motsvarandet.ex.
dekändaisstormarnaiKanada1998ochdec2013–skulleinträffaiSverige.
Mendetfinnsandraexempelpåsnarlikaväderhändelsermedtillfrysningsom
faktor.År1921drabbadest.ex.storadelaravvästraSverigeaven
isstormsliknandehändelsedåblötsnösnabbtfröstillispågrundavhastigt
sjunkandetemperaturer.Dennaisbarksstorm1921leddetillstoraproblem
medkraftledningsnätet,bl.a.iGöteborgsregionen54.Dennederbördsomföll
bildadeisbarkpåmark,hus,konstruktioneretc.(Bild13)
Bild 13. Del av tidningssida (1921), Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.
Förattstärkaberedskapenmotextremtvädervintertid,gavregeringenMSBi
uppdrag55atttaframettscenarioförisstormsomenavgrundernaförarbetet
medmyndigheternasrisk‐ochsårbarhetsanalyserunder2010.
54
Rydén J. m.fl. (2006), Extrema vädersituationer – Hur rustat är Göteborg?, Göteborg: Göteborgs stad Stadskansliet.
55
MSB (2010c), Samhällets krisberedskapsförmåga vid isstorm, Publ.nr: MSB219 – december 2010, Karlstad:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
72 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.5.9 Långvarig torka och skogsbrand Ihållandevärmeikombinationmedmycketlågnederbördvisarattman,viden
återkomsttidpå100år,under30dygnkanhaenmedelnederbördpåhögst1,0
mm/dygnsamtidigtsommedeltemperaturenunderde30dygnenliggeri
intervallet18,5–22,5°C54.
Långvarigtorkaökarmarkantriskernaförbränderiskogochmarkochmedför
ävenattgrundvattentrycketsjunkerijordlagren,vilketgerutdräneringav
jordlagrenmedökadtorrskorpebildningsomföljdsamtattpågåendesättningar
ilerlagrenökar.Lågavattennivåerivattendragochsjöarmedförattäven
släntstabilitenförsämrasdåvattnetsmothållminskar.
Sommaren2008ärettexempeldåettstortantalskogsbränderleddetill
omfattanderäddningsinsatserochpåverkadeberedskapenföratthanteraandra
olyckor.Underdefemtonförstadagarnaijuni2008fickRSGryckaut269
gångerbaraförattsläckabränderiskogochmark.Fleraavdessainsatservar
omfattandeochdenstörstapågickisexdygnochkrävdeettstortantal
räddningsmanskapochresurser.
Undersommaren2014lågskogsbrandriskeninomförbundetpåextrema
värdenunderlångtid.Däremotinträffadeingaallvarligaskogsbränderinom
förbundet.IVästmanlandlågskogsbrandriskenpåliknandeextremavärdenoch
därhärjadeenskogsbrandifleraveckorstidmedcirka14000hektarförstörd
skog,etttjugotalbrandskadadefastigheterochettdödsfall.Skogsbrandenär
denstörstaiSverigepåminst60år.
Klimatförändringar,medökadmedeltemperaturochlängreperiodermedtorka,
ökarsannolikhetenförskogsbränderiframtideniGöteborgsregionen.
Analysavklimatförändringarspåverkanpåskogsbrandsriskenhargenomförts
avMSB56.FN:sklimatmodellerharanväntsochresultatenantyderattviframtill
nästasekelkanförväntaosslängreskogsbrandssäsongerochmerfrekventaoch
långvarigaperiodermedextremthögskogsbrandrisk.(Bild14,Bild15)
56
MSB (2013) Framtida perioder med hög risk för skogsbrand - Analyser av klimatscenarier, Publ.nr. MSB535 –
Februari 2013, , Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
73 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Bild 14. Framtida utveckling av brandrisksäsongens längd med HBVS-index 4, 5 eller 6.
Varje 30-årsperiod beskriver ett medelvärde av 6 klimatscenarier56.
Bild 15. Frekvens av år då det förekommer minst en högriskperiod med HBVS-index 4, 5 eller 6.
Varje karta beskriver ett medelvärde av 6 klimatscenarier.56.
5.5.10 Stark kyla Kraftigkylamedförökadfaraförpersonersomvistasutomhus,särskilthemlösa
ellerpersonermedpåverkatallmäntillstånd.Kallavintrarökarallmänhetens
intresseförskridskoåkningpåsjöarochtillhavs.Närtemperaturernamildras
uppstårsvagaisarochdetärinteallasomharrättkunskapochutrustningför
desituationersomkanuppstå.Förhållandetattmångamänniskorbefinnersig
påismedvarierandebärighetochpåotillgängligaplatser,utgörenförhöjd
74 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg riskbildochantaletuppdragförislivräddningökar.Dåpersonerhamnari
vattnetkandettatidinnandeupptäcks,uppståoklarheterompositionoch
tillfartsvägar.Dessutomförekommerattnedkyldapersonerlyckastasigupp
självaochförflyttasigfråndetursprungligaläget.
Istapparkaninnebärariskförpersonskadorellerskadorpåegendom.
Erfarenhetsmässigthänderdetattallmänheten,fastighetsägareetcringertill
RSGochtillexempelbegärattRSGtarneristapparmedhöjdfordon.Fastighets‐
ägarenäransvarigförfastigheteninklusiveistappar.Enfastighetsägaresansvar
framgårav3kap3§iordningslagen(1993:1617).
5.6
Olyckor i transportsystemet 5.6.1 Flygplatser IförbundetliggertvåavSverigesstörstaflygplatser:GöteborgLandvetter
AirportiHärrydakommunochGöteborgCityAirportpåHisingeniGöteborgs
kommun.
GöteborgLandvetterAirportärvästraSverigesinternationellaflygplatsoch
Sverigesnäststörstaflygplats.FlygplatsenutgörenviktigdelavVästsveriges
infrastrukturförflygtransporteravbådepassagerareochfrakt.Göteborg
LandvetterAirportärenstorarbetsplatssomtotaltsysselsättercirka3500
personerietthundratalföretag.
GöteborgCityAirportbörjadeengångsommilitärflygplatsmenäridagcivil
ochdrivsavettsärskiltdriftsbolagmedLuftfartsverket,VolvoochGöteborgs
Kommunsomägare.CityAirportärbasförmångaverksamhetersomärviktiga
förregionen,mensomkanskeintepassarinpåenstorflygplats.Exempelär
ambulanshelikopter,sjöräddningshelikopter,polisflygetm.m.Härfinnsockså
tvåflygklubbarochfleraflygskolorsomutbildartillprivatflyg‐ochhelikopter‐
certifikat.Underdesenasteårenharantaletavgångarökatochstörreflygplan
tasemot.
Gällanderiskernaförolyckorsåhardenkommersiellaluftfartenenhögsäker‐
hetävenomberedskapeniblandbehövsutnyttjasnärt.ex.säkerhetssystemen
inteindikerarfelsäkertlägeinförlandning.RSGlarmastillflygplatsernaenligt
särskildarutineromettflygplansaknas,omdetuppstårfaraförhaveriellerom
etthaveriinträffar.RSGharlarmatstillLandvetterflygplatsvidfaraförhaveri
tvåtillsjugångerperårdesenasteåren.
5.6.2 Viktiga knutpunkter och trafikavsnitt Utöverflygplatsernafinnsettantalviktigaknutpunkterochtrafikavsnittide
allmännakommunikationssystemenförpersontrafikpålandochförsjöfarten,
därolyckorkanorsakastoradriftsstörningar.Deärocksåoftaplatsermedstora
folksamlingardärbränderochandraolyckorkanorsakamångapersonskador
ochräddningsinsatsernakanbliomfattandeochkomplicerade.
75 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Deviktigasteknutpunkternaochtrafikavsnittensomidentifieratsliggeri
Göteborgskommunochär:

GöteborgCsamtDrottningtorget.

NilsEricssonterminalen.

Lisebergsstationen(Gårdatunneln/Örgrytependeltågsstation)

Tingstadstunneln,Götatunneln,LundbytunnelnochGnistängstunneln.

StenaLinesDanmarksterminalochTysklandsterminal.
Utöverovanståendeplanerasförennytunnel(Marieholmstunneln)underGöta
älvsamtpåsiktVästlänken57,somkommerutgöraviktigakomponenteri
transportsystemetochkangeupphovtillkomplexaräddningsinsatser.
5.7 Olyckor vid personintensiv verksamhet och utrymningskritiska anläggningar Begreppetpersonintensivverksamhetsyftarihuvudsaktillverksamheterdär
flerän150personervistasisammalokalellerinomendelavbyggnad.Även
verksamhetermedstorafolkmassorutomhuskanbetraktassomperson‐
intensiva,t.ex.nyaochgamlaUlleviellerkändaevenemangsområdensomt.ex.
Frihamnen.
Begreppetutrymningskritiskaanläggningarsyftaridettasammanhangpåett
stortbehovavåtgärderföratträddapersoneroch/ellerhanterastörregrupper
avmänniskor.Deinledandeåtgärdernaskavidtasavverksamhetensjälvt,men
kanävenställahögrekravpåensnabbocheffektivinsatsfrånräddningstjänst.
Faktorersombidrarisammanhangetärstorapersonantal,personersom
behöverextrahjälp(gamla,funktionshindrade,sjukam.m.),personermeddålig
lokalkännedom,storandelsovandepersoner.Sammantagetgördetattliv‐
räddningsmomentetkanblikompliceratochresursomfattandeochförsena
åtgärdermotsjälvaskadeförloppet.Detkankonstaterasattpersonintensiva
verksamheteroftaärutrymningskritiska,mendetfinnsävenverksamhetermed
måttligapersonantaldärutrymningenkanvarakritisk,t.ex.äldreboenden.
I2kap.3§LSOreglerasattägareavbyggnaderellerandraanläggningar,där
detmedhänsyntillriskenförbrandellerkonsekvensernaavbrandbörställas
särskildakravpåenkontrollavbrandskyddet,iskriftligformskalämnaen
redogörelseförbrandskyddet.ISRVFS2003:1058reglerasvilkabyggnaderoch
anläggningarsomomfattas.ITabell18redovisasRSG:sbedömningvilkaav
verksamheterna,somomfattasavkravetpåskriftligredogörelse,somanses
varapersonintensivaochutrymningskritiska.
57
58
Planerad pendeltågstunnel under centrala Göteborg, URL: http://www.trafikverket.se/vastlanken - oktober 2014
Statens räddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet.
76 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Personintensiv
verksamhet
Omfattning enligt SRVFS 2003:10
Utrymningskritisk
anläggning
Vård, omsorg och kriminalvård m.m.
1. Inrättningar för vård eller omsorg för fler än 3 personer som har hjälpbehov vid
utrymning i händelse av brand.
X
2. Låsta institutioner och anstalter där de intagna är inlåsta ständigt eller under viss tid.
X
Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg
3. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg om verksamheten inte enbart är belägen i
markplan och där fler än 15 barn eller ungdomar vistas samtidigt.
X
4. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg i markplan där fler än 90 barn eller ungdomar
vistas samtidigt.
X
5. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg där fler än 5 funktionshindrade barn eller
ungdomar med hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand vistas samtidigt
X
Hotell och andra tillfälliga boenden
6. Byggnad för hotell, pensionat eller vandrarhem om byggnaden har platser för minst
9 gäster eller har minst 5 gästrum.
X
7. Byggnad för elevhem eller förläggningar om byggnaden har platser för fler än 50
personer eller har fler än 25 förläggningsrum.
X
Samlingslokaler m.m.
8. Samlingslokaler som används av fler än 150 personer.
X
9. Restauranger och andra liknande verksamheter vilka har tillstånd att servera alkohol
och där det finns platser för fler än 50 personer i samma lokal.
10. Fritidsanläggningar där det finns platser för fler än 1 000 personer, helt eller delvis
under tak
X
X
X
Industrier
11. Byggnader eller andra anläggningar där minst 20 personer är sysselsatta samtidigt
i industriverksamheten.
2
12. Byggnader eller andra anläggningar med en sammanlagd yta större än 2 500 m .
13. Industrier för vilka krävs tillstånd enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och
explosiva varor.
14. Industrier som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och
begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden
15. Byggnader som är byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen enligt lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m., med undantag för de byggnader som uteslutande
används som bostad.
16. Byggnader som är statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om
statliga byggnadsminnen m. m.
17. Statliga museer och andra museer som är berättigade till bidrag enligt förordningen
(1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet.
Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för allvarliga skador vid brand
18. Byggnader med fler än 16 våningar ovan mark.
X
19. Garage som har minst två plan under mark och en sammanhängande yta som är
2
större än 2 000 m .
20. Tunnlar som är längre än 500 meter och avsedda för allmän väg eller allmänna
kommunikationsmedel
Tabell 18. Bedömning av personintensiv och utrymningskritisk verksamhet utifrån SRVFS 2003:10
77 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg ITabell19redovisasantaletverksamheterinomdeutvaldakriteriernafrån
Tabell18,somförekommeriRSG:sdatabasöver2890verksamhetersomär
kändaförRSG.
Omfattning enligt
SRVFS 2003:10
Göteborg
Mölndal
Kungsbacka
Härryda
Partille
Lerum
Summa
Vård, omsorg och kriminalvård m.m.
1. Vård eller omsorg > 3
p. med hjälpbehov vid
utrymning
291
52
41
18
18
24
444
2. Låsta institutioner och
anstalter
6
12
1
0
0
0
19
Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg
3. Förskolor, skolor eller
skolbarnomsorg > 15
barn eller ungdomar
vistas samtidigt över
markplan.
149
9
16
9
8
18
209
4. Förskolor, skolor eller
skolbarnomsorg i markplan > 90 barn eller
ungdomar vistas samtidigt.
210
44
16
17
15
16
318
5. Förskolor, skolor eller
skolbarnomsorg > 5
funktionshindrade barn
eller ungdomar med
hjälpbehov
7
0
0
1
0
0
8
Hotell och andra tillfälliga boenden
6. Hotell, pensionat eller
vandrarhem minst 9
gäster eller minst 5 gästrum.
83
10
18
5
3
6
125
7. Elevhem eller förläggningar > 50 p. eller > 25
förläggningsrum
17
0
1
1
0
1
20
8. Samlingslokaler > 150
p.
533
49
48
22
35
20
707
9. Restauranger, tillstånd
att servera alkohol > 50
p. i samma lokal.
368
18
26
17
7
7
443
9
1
0
0
0
0
10
0
1
Samlingslokaler m.m.
10. Fritidsanläggningar
> 1 000 p., helt eller
delvis
under tak.
Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för allvarliga skador vid brand
18. Byggnader > 16 vån.
1
0
0
0
0
59
Tabell 19. Antal registrerade verksamheter som har skyldighet att lämna in skriftlig redo
görelse av brandskyddet enligt SRVFS 2003:10 och som bedömts som personintensiva eller
utrymningskritiska
59
Registerutdrag från Daedalos, 2014-10-02.
78 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg RegistreringenavskälentillattenverksamhetomfattasavkravenenligtSRVFS
2003:10ärintefullständig.Imångafallhardeträcktattregistrerahuvudskälet
förenverksamhetvilketmedföljtattintesamtligaskälregistreras.Tillexempel
kanenbyggnadvaraöver16våningar,innefattavårdellerhotellochkanske
ävenhaensamlingslokalför>150personer.Häravföljerocksåatttotal‐
summanitabellensom2890inteexaktspeglardettotalaantaletperson‐
intensivaellerutrymningskritiskaverksamheter.
EttuppenbartfelistatistikeniTabell19ärattdetärkäntattdetfinnsfleränen
byggnadsomäröver16våningarinomförbundetsområde,t.ex.detvåGothia
Towers,LäppstiftetvidLillaBommenochSkanskaskontorshuspåJohanpå
Gårdasgata.Förutomatthögabyggnaderoftablirutrymningskritiskaspeglas
riskbildenavattdetintefinnsnågonmöjlighettillutvändigsläckning(släckning
utifrån),insatstidenbliroftafördröjddåbrandenskalokaliserasochinsats‐
logistiskmåstebyggasuppförattnåbranden.Problemkanuppståmedför‐
sörjningavbrandvattenochkommunikationvidinsatsen,detfinnsbegränsade
möjlighetertillattbrandgasventileringochrökkanspridasinneibyggnadenpå
oväntatsätt.Slutligenfinnsriskförnedfallandebyggnadsdelarochdetärett
katastrofliknandescenarioomenbyggnadskollapsskulleinträffa.
Kändaexempelpåpersonintensivaellerutrymningskritiskaanläggningarinom
förbundetsområdeärSvenskaMässan,nöjesparkenLiseberg,arenorna
Scandinavium,NyaochgamlaUllevi,storahandelsanläggningarsomÖstra
Nordstan,AllumochKungsmässan,teatrarochbiografsalongersomGöteborgs‐
operan,StoraTeatern,Stadsteatern,Folkteatern,Konserthuset,Biopalatsetoch
FilmstadenBergakungen.Påsenaretidharävenettantalleklandmedför‐
hållandevishögapersonantalväxtfram,detstörstaärLek&Buslandetvid
Backaplan.
Detförekommerocksåstörreevenemangutomhusdärplatsertillfälligttasi
anspråkförkonserterochföreställningar.Isambandmeddessaspärras
områdetavmedstaketochbarriärersomförsvårarutrymningavområdet.Det
finnsävenvissaframkomlighetsproblemförräddningsfordonvidnågraavde
merfrekventanvändaevenemangsplatserna.
5.8 Olyckor till följd av social oro RiskbildenförRäddningstjänstenförändrasitaktmedsamhälletochspeciellti
urbanamiljöerdärsocialobalansvisarpånyaformeravsamhällsproblem.
Problemensomliggertillgrundutmanarsamhället,bådegällandeproblem‐
beskrivningochlösningsförslag,ochkansesutifrånmångaolikaperspektiv.
Socialariskerharsinutgångspunktimänniskorslivsvillkorochlevnads‐
förhållandenochutgörenförhöjdriskattövergåisocialoro.Tillskillnadfrån
riskerkopplattillhändelseroch/ellerföljdhändelsersåinnebärsocialarisker
attävenavsebeteendenellertillstånd.Enhändelsedefinierassomattav‐
gränsat,iakttagbartskeendeochbeteendeavsermänniskorsinteraktiva
handlingarochtillstånddefinierassomdeaktuellaomständighetervilketnågot
befinnersigi.Detärinteförutsägbartvilkahändelsersomskaparoroligheter
mendådeinträffarinnebärdetoftaattdetspridsviasocialamedieroch
79 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg händelseförloppeteskalerarsnabbtochspridsforttillandrageografiska
områden.
DesenasteårenharRSGmärktstörreeffekteravsocialoro,utanförskapoch
segregationgenomettökathotmoträddningspersonalen.Undertillståndav
socialaoroligheteranvändsanlagdabränderoftasomkonfliktstrategi.Ienlighet
meddenkonfliktfylldadynamikensomkommermedupploppärdetinteovan‐
ligtattanlagdabränderochstenkastningfårensnabbgeografiskspridning.Det
anläggsbränderifordon,containrarochintesällanipublikalokalersåsom
skolor.
Ytterligarekomponentersomförsvårarutryckningarnaärattbrändernakom‐
binerasmedatträddningspersonalenblirutsattafördirektaellerindirektahot
ochävenvåld.Närordningenärsatturspel,emotionellenergi,frustrationoch
maktblirkomponenteriolyckanochbärsuppavmänniskorsmotivationatt
vidmakthållatillståndet.Dennamotivationelleremotionellaenergisomutgör
upploppetspsykosocialamotordriverframföralltungdomartillattupprätthålla
tillståndetövertid.Dettainnebärattbelastningenpåräddningstjänsten,med
fleraräddningsinsatserochstortbehovavledningochsamverkan,kanbli
långvarig.Dessadygnmedupprepaderäddningsinsatserkräverförberedelseri
formavövningar,konflikthanteringsförmåga,uthållighetochlarmstrategier.
Utöverdettaärdeträddningstjänstensförebyggandeochrelationsskapande
aktiviteterinnanhändelsensomärdirektavgörandeförhurutgångenblir.Sam‐
verkanmedpolisochövrigasamhälletärennödvändighetliksomstrategierför
riskidentifieringochkommunikationpåexternochinternnivå.
5.9 Antagonistisk hotbild och avsiktliga händelser Meddenantagonistiskahotbildenellerriskenföravsiktligahändelsermenas
härangreppsomutförsmedvetetavorganiseradellericke‐organiseradaktör
förattorsakaskada.Exempelpåtänkbaraomedelbarahotellerutlösta
händelserär:

Sprängladdningellerexplosioniellerriktadmotfordon.

Sprängladdningellerexplosioniboendemiljö,anläggning,offentligplats
ellerinfrastruktur.

Användningavfarligaämnen(CBRN).

Annanstörrevapenverkanellerförstörelsesomtexkandrabba
allmänheten.
Syftetkanvarat.ex.uppgörelsermellankriminellagrupperellerterror‐
handlingar.Enligtsvensklagärterrorismengärningsomallvarligtkanskada
enstatellermellanstatligorganisationomdennasyftadetillatt:

Injagaallvarligfruktanhosenbefolkningellerbefolkningsgrupp

Tvingaoffentligaorganellerenmellanstatligorganisationattvidtaeller
avståfrånattvidtaenåtgärd
80 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 
Destabiliseraellerförstöragrundläggandepolitiska,konstitutionella,
ekonomiskaellersocialastrukturer.
Isambandmedterrorhandlingarfinnsoftabehovavettsnabbtingripandefrån
räddningstjänstochhändelsernakanoftastbetraktassomolyckoreller
överhängandefaraförolyckorenligtLSO.
PåinitiativavSäkerhetspolisenbildadesår2005ettsamverkansrådmot
terrorismsomärettsamarbetemellanfjortonsvenskamyndigheter.Syftetär
attstärkaSverigesförmågaattmotverkaterrorism.RådetledsavSäkerhets‐
polisensgeneraldirektör.DärdeltarävendehögstachefernaförRikskriminal‐
polisen,Försvarsmakten,Försvaretsradioanstalt,Totalförsvarets
forskningsinstitut,Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap(MSB),
Kustbevakningen,Tullverket,Ekobrottsmyndigheten,Migrationsverket,
Strålsäkerhetsmyndigheten,Kriminalvården,Åklagarmyndighetensamt
Transportstyrelsen.
TillSamverkansrådethörettantalarbetsgrupper.Enavarbetsgruppernaär
permanent–Nationelltcentrumförterrorhotbedömning(NCT).INCTsitter
representanterförMilitäraunderrättelse‐ochsäkerhetstjänsten(MUST),
Försvaretsradioanstalt(FRA)ochSäkerhetspolisen.Uppgifternafördet
permanentaNCTärattgörastrategiskaterrorhotbedömningarpåkortochlång
siktmotSverigeochsvenskaintressen.NCTskaävenproducerastrategiska
analyseravhändelser,trenderochomvärldsutvecklingmedkopplingtill
terrorismsomberör,ellerkankommaattberöra,Sverigeochsvenskaintressen.
TerrorhotetmotEuropaäridaghögreändetvarförnågraårsedan60.Terror‐
hotetmotSverigeochsvenskaintressenhärstammarfrämstfrånvålds‐
främjandeislamism.Inågrafallsedanhösten2010harSäkerhetspolisensettatt
enattentatsavsiktutvecklatsmotSverigeellerfrånSverigemotDanmark.Hotet
motiverasframföralltavupplevdakränkningaravislam,mentroligenävenav
svenskochannanutländskmilitärnärvaroiAfghanistan.Säkerhetspolisen
bedömerdockinteattdenvåldsfrämjandeislamistiskamiljöniSverigeväxer.61
Attackernaden11september2001motWorldTradeCenteriNewYorkoch
PentagoniWashingtonDCäretttydligtbevispåvadsomgårattåstadkomma
medokonventionellametoder.AttackernamotMadridden11mars2004är
ytterligareettexempelpåhurfleraterrordådkoordinerastillenterrorattack.
Staterochsamhällenkanävendrabbasavterrorismtrotsattdetprimäramålet
ärenannanstat.Somexempelkannämnasattackenmotdetbrittiskageneral‐
konsulatetiIstanbulinovember2003då33personerdödadesochhundratals
skadades.Trotsattmåletvarbrittiskaintressenvardedrabbadehuvudsakligen
turkiskamedborgare.
Densvenskahotbildenpåverkasistorutsträckningavvadsomhänderivår
omvärldochkanförändrassnabbt.NivånpådensamladehotbildeniSverige
60
61
Säkerhetspolisen (2010), URL: http://www.sakerhetspolisen.se/terrorism/, hämtat: 2010-11-22.
Säkerhetspolisen (2014), URL: http://www.sakerhetspolisen.se/kontraterrorism, hämtat 2014-10-15
81 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg baseraspåunderrättelseinformationomförändradaktivitetinomvissamiljöeri
SverigeochaktivitetersombedömsvarariktademotSverige.Informationenär
alltidsekretessbelagd.
NCTredovisarhotbildsbedömningenienfemgradigskala:
1.Ingethot
2.Lågthot
3.Förhöjthot
4.Högthot
5.Myckethögthot
Under2010höjdesnivånfrån2(lågthot)till3(förhöjthot).Detbördock
påpekasattdetintebedömdeshandlaomettomedelbarthotochatthotnivåni
SverigefortfarandeliggerlågtjämförtmedvissaandraländeriEuropa.Denna
hotbildsbedömningärenfärskvaraochvaraktuellioktober2010.Idec2010
inträffadedenförstasjälvmordssprängningendåen28‐årigmanutlösteen
bombhanbarpåicentralaStockholm.Pågrundavattinteallasprängämnen
utlöstesomkomingaandraängärningsmannensjälv.
Ijuli2011genomfördeenensamangripareettterrorattentatiregerings‐
kvartereniOsloochpåungdomslägretpåUtøya,därtotalt77människor
dödadesochmångaflerskadades.Attentatetuppdagadebristeridetnorska
samhälletsberedskapochförmågaattavvärjaochskyddasigmot
attacker62.
Ettväxandeproblemsomangettspåsenareårärattungasvenskarreser
utomlandsförattfåträningochförattdeltaiillegalavåldshandlingar.Idefall
deåtervändertillSverigefördedessutommedsigkunskaperochkontakter
somkangöradetlättarefördemsjälvaellerandraattstödjaochgenomföra
terroristbrott60.Dettaökardets.k.verksamhetshotet,dvs.förekomstenav
individersomaktivtstödjerterrorismgenomtillexempelfinansieringeller
deltagande.
Utöveravsiktligahändelsermedexplosivaämnenfinnsocksåexempeldär
personeravsiktligtanväntfarligaämnenaisyfteattorsakaskadaochsomettav
deallvarligastehotenframstårterrorismmedkemiska,biologiskaoch
radioaktivaämnen(CBRN).Ettexempelärradiologiskavapen,detvillsäga
spridningavradiologisktmaterialmedtillexempelenbomb.Attutnyttja
transporteravfarligtgodsellersådanaämnensomkanbringasattexplodera
framstårsomettrelativtenkeltsättförterroristerattorsakastorskada.
Fleraexempelfinnsocksådärorganisationerellerenskildaindivideranväntsig
avkemiskaellerbiologiskaämnen.År1995spreddenjapanskaAumShinrikyo‐
sektensarin‐gasiTokyostunnelbanamedtolvdödaoch500skadadesomföljd.
Över5000personersökteocksåvårdutanattvaraskadade.Hösten2001
62
NOU 2012:14, Rapport fra 22. Juli-kommisjonen, Oslo: Norges Offentlige Utredninger
82 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg inträffadeenavdeförstaallvarligaB‐händelsernaundersenareårnär
mjältbrandsbakterierspredsviabreviUSA,vilketisinturgavupphovtillatt
liknandebrev,iflertaletfallutanbakterier,spredsövervärlden,äveniSverige.
Regeringenochdesvenskamyndigheternagöridagbedömningenattdetinte
finnsnågonakutriskförattantagonistiskaaktörerkommerattanvändaCBRN‐
ämnenmotsvenskaintressen63.Närdetgällerterrorismochgränsöver‐
skridandekriminalitetkanhotbildenvarasvårattbedöma,ochdenändras
ocksåsnabbareändenrentmilitärahotbilden.
Mendådettarlångtidattbyggauppsamhälletsförmågaatthanteradennatyp
avhändelserärdetavcentralbetydelseattskapaenförstärktfredstidaförmåga
attkunnaförebyggaochhanterahotochhändelserdärfarligakemiska,
biologiska,radiologiskaellernukleäraämnenspridsavsiktligtelleroavsiktligt.
5.10 Övriga olyckor med svåra eller komplexa insatsförhållanden 5.10.1 Bränder i undermarksanläggningar Närbränderinträffarianläggningarsomliggerundermarknivåmedfördetta
långainträngningsvägarsamtattdetärsvårtattpåetteffektivtsättventileraut
röken.Förhållandenmeddåligsikt,högvärmeochdärdetförekommerokända
riskerkanomöjliggörainvändigaåtgärderfrånRSG:ssidadågränsenpasseras
förvadsomärtillåtetattutsättapersonalenföriettarbetsmiljöperspektiv.
Exempelpåanläggningarundermarkärstörreparkeringsgarage,t.ex.somdet
påSiriusgatandärenomfattandebrandsommaren2008icirkafemfordon
orsakadepåverkanpåhundrataletfordonsombefannssigigaraget.Utöver
parkeringsgaragekanävennämnasAeroseumiSäve,enföredettamilitärberg‐
anläggningsomidaganvändssomupplevelsecenterförflygintresserade.En
annanidentifieradtypavobjektärservicetunnlarmedtillhörandeberg‐
utrymmenförserviceinstallationer,sekapitel5.11.1.
5.10.2 Bränder i fartyg Omenbrandstartarombordpåettfartygblirsläckningenlättkompliceradom
deninteietttidigtskedekanhanterasavfartygetsegnaresurserelleraktiva
släcksystem.Inträngningsvägarnabliroftalångaochorganisationenföratt
kunnagenomförainvändigasläckförsökkanbliomfattande.Vattensom
användsvidbrandbekämpningenriskerarattblietthotmotstabiliteten.
RSG:srollbliratttillsammansmedfartygetsegnaresurserutföralivrädd‐
ning/brandbekämpningpåfartygsomliggervidkajellerdocka.Dessutomska
RSGkunnabiståmedevakueringavfartyget.Fartygsombefinnersigutetill
havsärihuvudsakstatligräddningstjänstmenviadets.k.MIRG‐avtalet(f.d.
RITS)omräddningsinsatsertillsjösskommerRSGdeltamedspecialutbildad
personalävenpåsådanauppdrag. 63
KBM (2005), Fördjupad genomgång av: Arbetet med CBRN-frågor hos polisen, räddningstjänsten och
akutsjukvården, Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten.
83 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.10.3 Bränder i siloanläggningar Bränderistörresiloanläggningarförfastabiobränslenochavfallkanuppstå
genomsjälvantändningellerattglödimporterastillsilonvidpåfyllning.
Forskningharutifråninträffadebrändervisatpåattsläckningoftaärettmycket
stortproblemochattdenlokalaräddningstjänstenidagslägetinteär
dimensioneradochutrustadfördennatypavbränder64.
Englobaltökadefterfråganpåenergisamtettimportberoendeavoljasom
bedömssomenpolitiskochekonomiskriskfaktorharökattrycketförom‐
ställningarienergisystemet.Dettainnebärenövergångfrånfossilabränslentill
förnyelsebaraenergikällorochanvändningenavolikaformeravbioenergiökar
kraftigt.Videnbranduppståroftastoraproblemmedemissioner(rök,lukt,
giftigagaser,släckvatten)tillomgivningenochdetställsmycketstorakravpå
denlokalaräddningstjänsten.Forskningochpraktiskaerfarenheterharvisatatt
inerteringmedkvävgassommatasinnärasilonsbottenoftaärenmycket
lämpligsläckmetodikmenattsådanberedskapintealltidärförplanerad65.
5.10.4 Bränder i större upplag Bränderistörreupplagbliroftalångvarigaochurmiljöhänseendekanstora
volymeravförorenatsläckvattenutgöraettproblem.Exempelpålagringi
upplagkanvaradäck,avfallssortering,rivningsflis,pappersbalar,flislagerm.m.
Bränderibildäckslagerärmycketsvårsläcktaochrökenfrånsådanaupplag
innehållermångaskadligaämnen.Ävenbränderiandraformeravupplag,t.ex.
pappersbalarochflishögarkanvarasvårsläcktap.g.a.attglödbrändersprider
sigidekompaktabalarnaellerhögarna.
Omdetärmöjligtbörförvaringiupplagskemedhorisontellaavskiljande
partierochmedbetryggandeskyddsavståndtillomkringliggandebyggnader.
IdentifieradeexempelpåstörreupplaginomRSG:sområdeär:

RenovaAB:ssorteringsanläggningarvidSkräppekärrochHögsbo.

RenovaAB:sanläggningförmottagning,sorteringochmellanlagringav
farligtavfallvidRingön.

RenovaAB:sdeponiervidTageneåtervinningscentralochFläskebo
avfallsanläggning.
64
Lönnermark A., Persson H., Blomqvist P. &, Hogland W. (2008), Biobränslen och avfall - Brandsäkerhet i
samband med lagring, Brandforsk projekt 808-081, SP Rapport 2008:51, Borås: Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut.
65
Persson H., Blomqvist P. & Tuovinen H., Inertering av siloanläggningar med kvävgas - Gasfyllnadsförsök och
simuleringar, Brandforsk projekt 602-071, SP Rapport 2009:10, Borås: Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
84 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.10.5 Oljeutsläpp i vatten Ettstörreoljeutsläppivattendrag,sjöarellertillhavskommerattmedförastora
konsekvenserförsamhället.Delsiformavmiljöförstöringochpåverkanpå
växt‐ochdjurliv,delsiformavenomfattanderäddnings‐ochsaneringsinsats.
Fleraavvattendragenochsjöarnaiområdetutgörfärskvattenreservoarerför
dricksvattensomkanbliobrukbaraunderenlångtidvidetteventuelltutsläpp.
Föratthanteraettstörreutsläppavoljaivåravattenkrävsenkoordinerad
insatsmedfleramyndigheterochsamhällsaktörer.Länsstyrelse,
Kustbevakning,kommunalamiljöförvaltningar,kommunalaräddningstjänst‐
organisationerochMSBkommerhaviktigarollerattspelaiensådaninsats.
Förmåganfördeolikaaktörernaattbedrivaeneffektivsamverkanärenviktig
framgångsfaktoridettasammanhang.Detfinnsplaneringförframtidainsatser
ochresursdepåerförhanteringavoljespillhosfleraavovanståendeaktöreroch
blandandraorganisationerochföretag.Detgenomförsävenövningarsomsyf‐
tartillattprövaplaner,insatsorganisationernaochsamverkansförmågan.
Transportertillhavstillochfrånhamnen,densenarehanteringenav
oljeprodukterioljehamnochandraanläggningarochvägtransportertilloch
frånhamnenochraffinaderierinnebärattriskenförettutsläppiområdetär
hög.
5.11 Olyckor vid anläggningar och områden med förhöjt skyddsvärde 5.11.1 Samhällsviktiga försörjningssystem Förattettmoderntsamhälleskafungerakrävsattdesamhällsviktiga
försörjningssystemenärrobustaochinteslåsutmeränmarginelltvidbränder
ellerandraolyckor.Hiträknasframföralltinstallationerförel,fjärrvärme,
dricksvatten,naturgasnät,optofiberochtransmissionsutrustningförtele‐och
datatrafik.
Ledningsnät,kablarochrörinstallationerfördessaförsörjningssystemärofta
placeradeiservicetunnlarochbergutrymmenundermarkmedsvåra
insatsförhållandenförräddningstjänstomenbrandskulleinträffa.I
Göteborgsområdetfinns52kmtorraoch108kmvåtatunnlardärGöteborg
EnergiAB,GöteborgEnergiNätAB,GöteborgVatten,GRYYABochTeliaSonera
ärhuvudmän.Församordningenavbl.a.säkerhetsfrågoritunnlarnaharhuvud‐
männentillsammansmedRSGensärskildsamordningsgrupp.
Utöverinstallationernaundermarksååterfinnsviktigakomponenteri
systemenvidt.ex.GryaabsreningsverkvidRyaochvattenverkenvidAlelyckan
ochLackarebäck.Fördricksvattenförsörjningenfinnsävensamhällsviktiga
pumpstationerochvattentornochförelförsörjningenviktiganätstationer.
Viktigaanläggningarärävenoperatörernaskontrollrumochdriftcentraler. 85 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.11.2 Kommunal och regional ledning Anläggningarsomanvändsförkommunalochregionalledningfört.ex.
kommuner,länsstyrelseochlandstingharetthögtskyddsvärdeochen
räddningsinsatsvidt.ex.enbrandkanfåstortmedialtintresseochdetkan
snabbtbehövasättasinstoraresurser.Exempelärvåramedlemskommuners
kommunhusochlokalernahosLänsstyrelseniVästraGötaland.
HitkanävenräknasledningförsamhällsviktigafunktionersomSOSAlarm,RSG,
PolismyndighetenVästraGötaland,VästraGötalandsregionensPrehospitaltoch
KatastrofmedicinsktCentrum(PKMC),räddningscentraleniKäringbergetför
ledningvidsjö‐ochflygräddningstjänstfrånJointRescueCoordinationCentre
(JRCC)ochKustbevakningensledningscentralförRegionledningVäst.
FöratttrafikenskaflytaskerviktigtrafikledningvidTrafikverketsTrafik‐
ledningscentral(TLC)belägeniGöteborgochsomutgörettnavför
trafikövervakning,trafikinformation,omledningm.m.
5.11.3 Vårdinrättningar ITabell19gårattutläsaattdetfinnsnästan500verksamhetersomklassifice‐
ratssomvårddärdetfinnstreellerflerpersonermedhjälpbehovvidutrym‐
ning.Utöverattverksamheternakanbetraktassomutrymningskritiskasåkan
ävenanläggningarnaanseshaettförhöjtskyddsvärdedåvårdkapacitetenär
viktigförsamhället.Enbrandellerannanolyckakanfåstorakonsekvenser
underavbrottstiden.
DenstörstaochmestkändavårdinrättningeninomförbundetärSahlgrenska
Universitetssjukhus.VerksamhetenfinnspåfleraplatseriGöteborgsområdet–
påSahlgrenskasjukhuset,Östrasjukhuset,DrottningSilviasbarn‐och
ungdomssjukhus,Mölndalssjukhus,Högsbosjukhus,Lillhagsparkenochpå
fleraöppenvårdsmottagningarruntomistaden.Totaltfinnscirka2000
vårdplatserfördeladepå310avdelningarochtillsammansarbetarcirka16700
personerinomverksamheten66,vilketgörsjukhusettillenavdestörsta
arbetsplatsernaiVästraGötalandsregionen.
EnannanstorvårdinrättningärFrölundaSpecialistsjukhussomärettsjukhus
medplaneradöppenochslutenspecialistvårdochhardrygt200anställda.
Utöveröppenvårdensåfinnsävenslutnavårdinrättningar.Ettexempelärny
rättspsykiatriskvårdbyggnadvidRågårdenistadsdelenAngerediGöteborg.
Denrättspsykiatriskaenhetenbyggsförattmötadeökadekravenpåsäkerhet
inomdenrättspsykiatriskavården.
5.11.4 Viktiga forsknings‐ och utbildningscentra Inomförbundetsområdefinnsfleraplatserdärdetbedrivsforskningoch
utveckling.Detfinnsävenuniversitetochhögskolaförakademiskutbildning.På
SahlgrenskaUniversitetssjukhusetbedrivsmedicinskforskningiolikaformer,
ävenAstraZenecaiMölndalbedrivermedicinskforskning.Andraexempelpå
66
Webbplats, www.sahlgrenska.se, 2014-10-02
86 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg olikatyperavforsknings‐ochutvecklingscentraärChalmerstekniskahögskola,
GöteborgsUniversitet,LindholmenSciencePark,VolvoAB,Ericsson,m.fl.
Forsknings‐ochkunskapscentraärviktigaförsamhällsutvecklingenochför
området.Enolyckamedallvarligakonsekvenserkandärförinnebäraett
skadligtavbrottiverksamhetenochstörningarinomdetpåverkade
utvecklingsområdet.Deförhöjdariskersomkanförekommainomett
laboratoriumellerforskningsutrymmeiformavgiftigaellerbrandfarligaämnen
ärgivetvisocksåenfaktorsominnebärattsärskiltfokusriktasmotdessatyper
avanläggningar. 5.11.5 Kulturmiljöer Medkulturmiljöeravsesihuvudsakobjektmedkopplingtillkulturmiljöellerur
kulturmiljöhänseendeviktigverksamhet.Förattgeenbildöverförekomstenav
sådanamiljöerinomförbundetsområderedovisasiTabell20deanläggningar
somavdettaskälregistreratshaskyldighetattlämnainskriftligredogörelseav
brandskyddettillRSG.
Omfattning enligt
SRVFS 2003:10
Göte
borg
Möln
dal
Kungs
backa
Härryda
Partille
Lerum
Ej
angiven
Summa
Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden
15. Byggnader som är byggnadsminnen eller kyrkliga
kulturminnen enligt lagen
(1988:950) om kulturminnen
m.m., med undantag för de
byggnader som uteslutande
används som bostad.
13
3
7
0
0
0
0
23
16. Byggnader som är statliga byggnadsminnen enligt
förordningen (1988:1229) om
statliga byggnadsminnen m.
m.
0
0
5
0
0
0
0
5
17. Statliga museer och
andra museer som är berättigade till bidrag enligt förordningen (1996:1598) om
statsbidrag till regional kulturverksamhet.
2
1
0
0
0
0
0
3
Tabell 20. Antal registrerade67 verksamheter som har skyldighet att lämna in skriftlig redogörelse
av brandskyddet i enlighet med SRFVS 2003:10 och som bedömts som kulturhistoriska värden
ITabell20anges31verksamhetervararegistreradesomanläggningarmed
storakulturhistoriskavärden.Detverkligaantaletkanantasvarahögreoch
mankankonstateraattbristertroligenfinnsiRSG:sverksamhetsregistermed
avseendepåmiljöermedstorakulturhistoriskavärden.
KändaexempelpådessamiljöeriGöteborgskommunärGöteborgsinnerstad
meddelarav1600‐och1700‐talensfästnings‐ochkanalstadbevarade.Kultur‐
historiskbostadsbebyggelsefinnsiområdensomMajorna,Lindholmen,Gårda,
Bagaregården,Landalaegnahem.Äldrekulturhistoriskmilitärmiljöfinnsvid
67
Registerutdrag från Daedalos, 2014-10-02.
87 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg NyaVarvetochNyaÄlvsborgsomexempelpåstormaktstidensbefästnings‐
konst.
IMölndalskommunåterfinnskulturhistoriskaintressenvidGunneboslottoch
MölndalsånsindustriområdemedKvarnbyn.
IKungsbackakommunutgördecentraladelarnasträstadensmåstadsomi
planstrukturenochträstadsbebyggelsenrepresenterarsvensktstadsbyggande
vidtidenkring1800‐taletsmitt.UtevidNidingensfyrplatsfinnsSverigesäldsta
fyrplats(etableradpå1620‐talet),sombelyserolikastadierifyrväsendetsut‐
vecklingfinns.PåSäröåterfinnsenvälbevaradochvälsammanhållen,arkitek‐
tonisktvärdefullvillastadfrånperioden1870–1930belägenikust‐ochskär‐
gårdsmiljösomävenspeglarplatsenstidigarefunktionersomkronogård,säteri,
samtenunder1830‐taletblomstrandebadort.Tjolöholmsslottärenslotts‐
anläggningfrånsekelskiftet1900medhuvudbyggnadiTudorstil.
IHärrydakommunåterfinnsRådaKyrkaochRådasäterisomstodfärdig1772
ochdärdetihuvudbyggnadenidagdrivsrestaurang.IHindåssomvaritkäntför
sinahotellochpensionatfinnsdetidagtvåkvar:HindåsgårdenochHjortviken
(f.d.Idrottsgårdenresp.HindåsHotell).Långenäsärenstorgårdmedom‐
givandevillabebyggelseösteromMölnlycke.Långenäsliggerpåsödrasidanav
Landvettersjönochhadetidigarehållplatsförlokaltåg.Hållplatsbyggnaden,som
ärbyggdijugendstilliksomnågraavvillornaiområdet,finnskvarochär
kulturminnesmärkt.
IPartilleliggerdetgamlabrukssamhälletJonseredmedgamlafabriksbyggnader
ocharbetarbostäder,blandannatunikategellängornamedtillhörandeträd‐
gårdar,nationalromantiskaträhusiHallebackenliksomSverigesförstaradhus,
somfortfarandefinnskvar.
ILerumskommunåterfinnsNäässlottmedanorfrån1500‐taletochkäntförsin
slöjdutbildning,sombedrevsmellan1872och1960. 5.11.6 Vattenskyddsområden Olyckormedutsläppavfarligaämnenellerförorenatsläckvattenkangestora
konsekvenseromdessaskerinomvattenskyddsområden.Ensammanställning
av18identifieradevattenskyddsområdeninomRSGärhämtadfrånLäns‐
styrelsernaiVästraGötalandochHalland68,seTabell21.
68
Länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län, URL: http://www.lansstyrelsen.se/halland/ och
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland, utdrag 2014-10-02
88 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Vattenskyddsområde
Kommun
Grundvattentäkt i Olofstorp
Göteborgs kommun
Brunnsvattentäkt i Kvisljungeby
Göteborgs kommun
Arlas vattentäkter vid Gundla mosse
Göteborgs kommun
Delsjöarna
Göteborgs kommun
Göta älv - området närmast uppströms Göteborgs råvattenintag
Göteborgs kommun
Ytvattentäkt Rådasjön
Mölndals kommun
Grundvattentäkt Sinntorp
Mölndals kommun
Ytvattentäkt Finnsjön
Mölndal och Härryda kommun
Lygnern-Fjärås Bräcka vattentäkt
Kungsbacka kommun
Gällinge vattentäkt
Kungsbacka kommun
Öjersbo vattentäkt
Kungsbacka kommun
Sönnerbergen
Kungsbacka kommun
Hällingsjö vattenskyddsområde
Härryda kommun
Rävlanda grundvattentäkt
Härryda kommun
Ytvattentäkt Kåsjön
Partille kommun
Öxsjön – Stora Stamsjöns ytvattentäkter
Lerums kommun, Härryda kommun
Gråbo vattentäkt
Lerums kommun
Skallsjö vattentäkt
Lerums kommun
Tabell 21. Vattenskyddsområden inom RSG
5.11.7 Natura 2000‐områden OmrådenvarsnaturärvärdefullurettEU‐perspektivskaingåiNatura2000,
vilketinnebärattdeklassassomområdenmedsärskildaskydds‐eller
bevarandevärden.Dessaområdenskahaenbevarandeplansompekarut
naturvärdenaochskabeskrivavadsomkrävsförattvärdenalångsiktigtska
kunnafinnaskvar.Olyckorsåsomutsläppavfarligaämnenellerskogsbränderi
dessaområdenkanfåenmycketnegativmiljöpåverkanförbevarandevärdena.
ITabell22nedanredovisasde37Natura2000områdensomidentifieratsinom
förbundet.69Observeraattvissaområdensträckersigöverflerakommuneroch
därförredovisasdubbeltitabellen.
69
Länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län, URL: http://www.lansstyrelsen.se/halland/ och
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland, utdrag 2014-10-02.
89 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Natura 2000-område
Kommun
SE0520 001
Vrångöskärgården
Göteborgs kommun
SE0520 033
Sandsjöbacka
Göteborgs kommun
SE0520 035
Göta älv-Nordre älvs dalgång
Göteborgs kommun
SE0520 043
Nordre älvs estuarium
Göteborgs kommun
SE0520 047
Sillvik
Göteborgs kommun
SE0520 050
Öxnäs
Göteborgs kommun
SE0520 054
Fåglevik
Göteborgs kommun
SE0520 055
Torsviken
Göteborgs kommun
SE0520 056
Nordre Älv - Tomtebacken
Göteborgs kommun
SE0520 107
Vättlefjäll
Göteborgs kommun
SE0520 167
Lärjeån
Göteborgs kommun
SE0520 183
Säveån, nedre delen
Göteborgs kommun
SE0520 033
Sandsjöbacka
SE0510 063
Gäddevik
Kungsbacka kommun
SE0510 066
Hördalen
Kungsbacka kommun
SE0510 058
Kungsbackafjorden
Kungsbacka kommun
SE0510 175
Käringemossarna och Store mosse
Kungsbacka kommun
SE0510 084
Nidingen
Kungsbacka kommun
SE0510 114
Oxhagen
Kungsbacka kommun
SE0510 178
Rinnamossen
Kungsbacka kommun
SE0510 171
Rolfsån
Kungsbacka kommun
SE0510 133
Rossared
Kungsbacka kommun
SE0510 068
Sandsjöbacka
Kungsbacka kommun
SE0510 062
Svängehallar-Fjärehals
Kungsbacka kommun
SE0510 067
Särö Västerskog
Kungsbacka kommun
SE0510 064
Vallda Sandö
Kungsbacka kommun
Mölndals kommun
SE0520 145
Klippan
Härryda kommun
SE0520 157
Maderna-Haketjärn
Härryda kommun
SE0520 168
Risbohult
Härryda kommun
SE0520 169
Labbera
Härryda kommun
SE0520 157
Maderna-Haketjärn
Partille kommun
SE0520 160
Bokedalen
Partille kommun
SE0520 183
Säveån, nedre delen
Partille kommun
SE0530 070
Nääs Ekhagar
Lerums kommun
SE0530 073
Risveden
Lerums kommun
SE0530 085
Säveån
Lerums kommun
SE0530 090
Aspens Station
Lerums kommun
SE0530 101
Rammdalen
Lerums kommun
SE0530 127
Öijared
Lerums kommun
SE0530 131
Götebo
Lerums kommun
Tabell 22. Identifierade Natura 2000 områden inom RSG (med länkar till bevarandeplaner)
90 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 6
Risk för olyckor under höjd beredskap IdettakapitelbeskrivsRSG:sbedömningavriskenförattbedrivaräddnings‐
tjänstunderhöjdberedskap.
6.1 Generell utgångspunkt FörnärvarandefinnsinomRSGingenplaneringförräddningstjänstunder
hotandekrigsläge,utanorganisationenärheltinriktadpåfredstidaverksamhet.
RSGskaunderenanpassningsperiod,somförnärvarandeärlängreän10år,
kunnaökasinförmågaatthanterahändelsersomkanuppståunderhöjd
beredskap.
Underenanpassningsperiodinföretthotandekrigslägeförstärksorganisa‐
tionenmedcivilpliktigaräddningsmänochandrasamverkanderesursermed
specialkompetenser.
6.2 Militär hotbild UtmaningarochhotmotSverigessäkerhetäridagföränderliga,gränslösaoch
komplexa.Tidigaresynpåsäkerhetutgickfrånstaterochenmilitärhotbildmen
iettvidgatsäkerhetsbegreppinrymsidagävenicke‐militärahotochicke‐
statligaaktörer.
Deglobalatrendernapekarmotattosäkerhetenavseendehurdetinter‐
nationellasystemetutvecklasframöverärstor.Blandannatdenryskaagg‐
ressionenmotUkraina,socialaförändringartillföljdavglobaliseringentill‐
sammansmedekonomiskaochekologiskautmaningarkangöraattinsta‐
bilitetenidetinternationellasystemetochkonkurrensmellanolikaaktörer
ökar.EttenskiltmilitärtväpnatangreppdirektmotSverigebedömsavrege‐
ringensomfortsattosannolikt.Kriserellerincidentersomäveninbegriper
militäramaktmedelkandockuppståivårregionochpålängresiktkanmilitära
angreppshotlikvälaldriguteslutas70.
GällandehotbildenmotfarligaämnensåharSverigehistorisktsettihuvudsak
inriktatskyddetmotavsiktligahändelsermedstorkrigetsomreferensram.
Redanunder1920‐taletbedrevsforskningiSverigeisyfteattfåframettskydd
motdegasstridsmedelsomhadeanväntsivärldskriget1914–1918.Gränsen
mellanskyddsforskningochkonstruktionsforskningvaremellertidflytandeoch
förberedelsergjordesävenföreneventuellsvenskframställningavsenapsgas.71
Efterandravärldskrigetochisynnerhetunder1950‐taletvardetsvenska
skyddetmotCBRN‐stridsmedelihuvudsakinriktatpåattmötakärnvapen‐
angreppmotstörrebefolkningscentra.Skyddsrumbyggdesidestörrestäderna
ochenomfattandeplaneringgjordesförberedskapsutrymning72.
70
Ds 2014:20, Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid, Stockholm: Regeringskansliet
Agrell W. (2002), Svenska förintelsevapen. Utveckling av kemiska och nukleära stridsmedel 1928–1970, s. 100114, Lund: Historiska Media.
72
KBM (2004), Framtida inriktning av befolkningsskyddet. s. 18, Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten.
71
91 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Genombl.a.1965årsförsvarsutredningoch1968årsförsvarsbeslutför‐
ändradesdensvenskaförsvarsdoktrinenochkärnvapenhotettonadesned.
Under1960‐taletövergavsocksåplanernapåattutrustadetsvenskaförsvaret
medkärnvapenochävenskyddetmotCBRN‐stridsmedelkomattprioriteras
nedunder1970‐talet.73
6.3 Huvudsakliga uppgifter Förattskyddaochräddamänniskorochegendomunderhöjdberedskaphar
räddningstjänstorganisationen,utövervadsomangesiordinarie
handlingsprogram,behovattkunnaupprättaförmågaförattkunnaansvaraför
ochutföra:

Upptäckande,utmärkningochröjningavfarligaområden.

Indikering,saneringochandraåtgärderförskyddmotnukleäraochkemiska
vapen.

Isamverkanmedräddningshundarochandraresurserlokaliseraochutföra
räddningsinsatserirasområdeninklusiveskyddsrum.

Deltaiåtgärderförförstahjälpochtransportavskadadesamtför
befolkningsskydd.
73
Regeringskansliet (2002), NBC-beredskapen nu och för framtiden. Slutrapport från AgNBC. Regeringskansliet
13/1 2003, s. 7–8.
92 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 7
Referenser AgrellW.(2002),Svenskaförintelsevapen.Utvecklingavkemiskaochnukleära
stridsmedel1928–1970,Lund:HistoriskaMedia.
ArcGISresourcecenter,URL:http://resources.arcgis.com/en/help‐oktober
2014
Banverket(2006),Förstudienyhamnbana,BRVT2006:02‐01,Borlänge:
Banverket2006‐03‐03.
Banverket(2010),Trafikanalys‐HamnbananiGöteborgfrånMarieholmsbron
tillÄlvsborgsbangården,Rapportnummer:F10‐1830/SA30,Borlänge:Banverket
2010‐03‐02.
Fastighetskontoret(2013),Bostadsstatistik2013‐Göteborg‐Folkmängdoch
bostadsbyggande,GöteborgStad:Fastighetskontoret.
FBEngineeringAB(2009),Riskanalysavseendetransportavfarligtgodsförbi
FocushusetmedplaneradnymultihallsamtsödraGårdaidagslägetochiett
framtidsperspektiv,Göteborg2009‐04‐08,Revision01,Göteborg:FB
EngineeringAB.
GF(1992‐1995)GenomfördamätningaravGF‐konsult,sammanställtför4år.
informationviafaxfrånHans‐ErikSvenssontrafikkontoret1999.
Guldåker,N.ochHallin,P‐O.(2013),Stadensbränder,Del1‐Anlagdabränder
ochMalmössocialageografi,Malmö:MalmöHögskola
Göteborgskommun(1997),ÖversiktsplanförGöteborg–Fördjupadförsektorn
transporteravfarligtgods,Göteborg:Göteborgskommun.
Göteborgskommun(2009),ÖversiktsplanförGöteborg,Antagenav
kommunfullmäktige2009‐02‐26,Göteborg:Göteborgskommun.
HärrydaKommun&SWECO(2009),MÖLNDALSÅN‐Ansökanomtillståndenligt
miljöbalkenföröversvämningsbegränsandeåtgärderiochkringMölndalsån,
Härrydakommun,Tekniskbeskrivning2009‐12‐16Göteborg:SWECO
EnvironmentABUppdragsnummer1311295
IDA(2014),MSB:sstatistik‐ochanalysverktyg‐http://ida.msb.se–april2014
KBM(2004),Framtidainriktningavbefolkningsskyddet.s.18,Stockholm:Kris‐
beredskapsmyndigheten.
KBM(2005),Fördjupadgenomgångav:ArbetetmedCBRN‐frågorhospolisen,
räddningstjänstenochakutsjukvården,Stockholm:Krisberedskapsmyndigheten.
KSU(2013),Erfarenheterfråndriftenavdesvenskakärnkraftverken2012,
Nyköping:KärnkraftsäkerhetochUtbildningAB.
Kungsbackakommun(2006),Översiktsplan,Antagenavkommunfullmäktige
2006‐04‐27,Kunsbacka:Kungsbackakommun.
Kungsbackakommun(2010),Kungsbackakommunslokalatrafikföreskrifterom
fordonlastademedfarligtgodspågatorochvägarinomKungsbackakommun,
Kungsbackakommun,beteckning13842010:00395
93 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Länsstyrelserna(2006),Riskhanteringidetaljplaneprocessen‐Riskpolicyför
markanvändningintilltransportlederförfarligtgods,Länsstyrelserna:Skånelän,
Stockholmslän,VästraGötalandslän.
LänsstyrelseniHallandslän(2005),LänsstyrelsensiHallandslänlokala
trafikföreskrifteromtransportavfarligtgodsinomKungsbackakommun,
Hallandslänsförfattningssamling,13FS2005:29.
LänsstyrelseniHallandslän(2005),LänsstyrelsensiHallandslänlokala
trafikföreskrifteromtransportavfarligtgodspåvissdelavväg929inom
Kungsbackakommun,Hallandslänsförfattningssamling,13FS2005:30
LänsstyrelseniHallandslän(2005),LänsstyrelsensiHallandslänlokala
trafikföreskrifteromtransportavfarligtgodspåvissdelavväg931inom
Kungsbackakommun,Hallandslänsförfattningssamling,13FS2005:31
LänsstyrelseniSkåneLän,RiktlinjerförriskhänsyniSamhällsplaneringen–
Bebyggelseplaneringintillvägochjärnvägmedtransportavfarligtgods,Rapport
2007:06:Malmö:LänsstyrelseniSkånelän.
LänsstyrelseniVästraGötalandslän(2005),Samrådinförlänsstyrelsensbeslut
omfarligverksamhet,daterat2005‐01‐19,Dnr452‐2801‐2005.
LönnermarkA.,PerssonH.,BlomqvistP.&,HoglandW.(2008),Biobränslenoch
avfall‐Brandsäkerhetisambandmedlagring,Brandforskprojekt808‐081,SP
Rapport2008:51,Borås:SverigesTekniskaForskningsinstitut.
MSB(2010),Statistikochanalys‐Olyckor&kriser2009/2010,Karlstad:
Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap.
MSB(2010b),Årssammanställning2009avMSB:stillsynenligtlagen(1999:381)
omåtgärderförattförebyggaochbegränsaföljdernaavallvarliga
kemikalieolyckor–Sevesolagen,PM2010‐02‐04,Karlstad:Myndighetenför
samhällsskyddochberedskap
MSB(2010c),Samhälletskrisberedskapsförmågavidisstorm,Publ.nr:MSB219–
december2010,Karlstad:Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap.
MSB(2013)Framtidaperiodermedhögriskförskogsbrand‐Analyserav
klimatscenarier,Publ.nr.MSB535–Februari2013,,Karlstad:Myndighetenför
samhällsskyddochberedskap.
MobackU.m.fl.(2009),Extremaväderhändelserfas2‐FallstudieGullbergsvass,
januari2009,Göteborg:GöteborgsStad.
NationellPlattformförarbetemednaturolyckor(2009),Ansvarvidnaturolycka,
rapportupprättadavToveAndersson,WistrandAdvokatbyrå,14december
2009,Karlstad:Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap(MSB).
NCO2006:6,Säkerhetensbestämningsfaktorer‐inblickaririskutvecklingens
drivkrafter,Karlskoga:Nationelltcentrumförlärandefrånolyckor(NCO)
NOU2012:14,Rapportfra22.Juli‐kommisjonen,Oslo:NorgesOffentlige
Utredninger
NätverketRäddningstjänsteriGötaÄlvdalen(2007),StortskrediGötaälvdalen,
Göteborg:RäddningstjänstenStorgöteborg.
94 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg PerssonH.,BlomqvistP.&TuovinenH.,Inerteringavsiloanläggningarmed
kvävgas‐
Gasfyllnadsförsökochsimuleringar,Brandforskprojekt602‐071,SPRapport
2009:10,Borås:SverigesTekniskaForskningsinstitut.
Prop2002/03:119,Regeringensproposition,Reformerad
räddningstjänstlagstiftning,Stockholm:Regeringskansliet.
Prop.2006/07:122,Ettförstastegförenenklareplan‐ochbygglag,Stockholm:
Regeringskansliet.
Ds2014:20,FörsvaretavSverige–Starkareförsvarienosäkertid,Stockholm:
Regeringskansliet
Rapport2014:3,FörstaåretmedVästsvenskapaketet–Ensammanfattningav
mätbaraeffekter,http://www.vastsvenskapaketet.se–oktober2014
Regeringskansliet(2002),NBC‐beredskapennuochförframtiden.Slutrapport
frånAgNBC.Regeringskansliet13/12003.
RSG(2007),Händelseutredning–HändelsernaiLövgärdet(2007‐12‐19),
Göteborg:RäddningstjänstenStorgöteborg
RSG(2014),Kartläggningochanalysavbostadsbränder,Göteborg:
RäddningstjänstenStorgöteborg
Räddningsverket&SGI(2008),Klimatförändringar,skredochras‐En
forskningsöversikt,Karlstad:Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap
(MSB).
RydénJ.m.fl.(2006),Extremavädersituationer–HurrustatärGöteborg?,
Göteborg:Göteborgsstad‐Stadskansliet.
SCB(2014),Sverigesframtidabefolkning2014‐2060(BE18SM1401),
Stockholm:Statistiskacentralbyrån
SCB(2014b),URL:http://www.scb.se,Stockholm:StatistiskaCentralbyrån.
Scandiakonsult(1993),SkredriskeriKungsbackakommun–Översiktligkartering
SecurityArena(2008),PresentationavpilotprojektetMonitoreringavfarligt
godstransporteriurbanmiljö,oktober2008,Göteborg:SecurityArena,
LindholmenSciencePark.
SGI(2012),SkredriskeriGötaälvdaleniettförändratklimat,SlutrapportDel1
–Samhällskonsekvenser,DnrSGI:6.1‐1203‐0204,Linköping2012
SGI(2012),SkredriskeriGötaälvdaleniettförändratklimat,SlutrapportDel3
–Kartor,DnrSGI:6.1‐1203‐0204,Linköping2012
SIKA(2000),Prognoserförpersonochgodstransporter2020.SIKARapport
2005:10.,Stockholm:Statensinstitutförkommunikationsanalys.
SMHI(2003),Faktabladnr13,RegnkatastrofenpåFulufjället30‐31augusti
1997,Norrköping:SverigesMeterologiskaochhydrologiskainsitut.
SMHI(2007),UtvärderingavSMHIshydrologiskaprognos‐ochvarningstjänst
underhögaflödenisydvästraSverigenov2006tilljan2007,Rapportnr105,
2007,Norrköping:SverigesMeterologiskaochHydrologiskaInstitut.
95 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg SMHI(2009),ÖversvämningariSverige‐Faktabladnr21,Norrköping:Sveriges
MeterologiskaochHydrologiskaInstitut.
SMHI(2010),Presentationsmaterial,PhilGraham2010‐01‐25.
SOU2002:10,Reformeradräddningstjänstlagstiftning–Slutbetänkandeav
utredningenomöversynavräddningstjänstlagenm.m,utfördavHarald
Dryselius,Stockholm:Försvarsdepartementet.
SRV(2007),KartläggningavfarligtgodstransporterSeptember2006,Karlstad:
Räddningsverket.
SRVsamtKessler&Mannerstråle(1998),Översiktligkarteringav
stabilitetsförhållandeninomtrekommuneriVästraGötalandslän:Partille
kommun,LerumskommunochMölndalskommun,1998‐12‐07,Karlstad:
Räddningsverket.
SRV&SMHI(2008),ÖversiktligöversvämningskarteringlängsMölndalsån‐
SträckanÖstraNedsjöntillmynningeniGötaälv,Rapportnr60,2008‐06‐30,
SRVD‐nr176‐3022‐2007,SMHID‐nr2006/2368/204,Karlstad:
Räddningsverket.
SSM(2012),Promemoria:Sammanfattningavsäkerhetsutvärderingar
(stresstester)avsvenskakärntekniskaanläggningar,Dokument:SSM
2010/1557‐11,Datum:2012‐11‐15,Strålsäkerhetsmyndigheten,Stockholm
SSM(2013),Strålsäkerhetsmyndighetensrisk‐ochsårbarhetsanalysmed
förmågebedömningför2013,Dokumentnr:SSM2012‐5351‐2,Datum:2013‐10‐
31,Strålsäkerhetsmyndigheten,Stockholm
SSM(2014),Identifieradebristerochfattadebeslut‐enförenkladversionav
samladstrålsäkerhetsvärdering2014förRinghalsAB,Dokumentnr:SSM2014‐
718‐1,2014‐05‐19,Strålsäkerhetsmyndigheten,Stockholm
Swedegas(2009),Förlängningavkoncessionförnaturgasledningfrån
dansk/svenskgränsviaKlagshamn(Malmö)tillRävekärr(Mölndal)‐Ledning
genomSkånelän,HallandslänochVästraGötalandslän.Göteborg:Swedegas.
VattenfallAB&Sjöfartsverket(2009),Underlagförsamordnad
beredskapsplaneringfördammbrottiGötaälv,2009‐06‐15,PV‐2009/0437:1,
Trollhättan:VattenfallAB.
Vattenfall(2014),http://corporate.vattenfall.se/om‐oss/var‐verksamhet/var‐
elproduktion/ringhals/,hämtat:2014‐09‐09.
VästraGötalandslänsförfattningssamling,14FS2013:56,Länsstyrelsensi
VästraGötalandslänlokalatrafikföreskrifteromtransportavfarligtgodsi
Göteborgskommun,Göteborg:LänsstyrelseniVästraGötalandslän.
Bilagor BilagaA–Lokala/regionalatilläggtilldennationellaPIK‐listansom
underlagförplaneringavräddningsinsatserinomRSG
96 1 (7)
Dnr A0123/10-639
Utvecklingsavdelningen (UVA)
Insats- och Beredskap
Daniel Gillesén (De)
Mats Karlsson (Mka)
Peter Sevestedt (Pr)
2010-06-03
(v 1.0)
Lokala/regionala tillägg till den nationella PIK-listan som
underlag för planering av räddningsinsatser inom RSG
Detta dokument anger lokala/regionala tillägg till den nationella s.k PIKlistan över prioriterade industrikemikalier inom Räddningstjänsten
Storgöteborg (RSG). Förslaget har skickats på remiss i en intern och en
extern omgång för svar från utvalda externa parter om urvalet av ämnen är
en gemensam bild eller om andra myndigheter och verksamheter som
hanterar farliga ämnen ser andra dominanta inslag i den lokala riskbilden.
Inkomna synpunkter
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) instämmer i förslagna
lokala/regionala PIK-tillägg och anser att det är ett bra initiativ till att förbättra
planeringen inför räddningsinsatser. MSB anser dock att man bör utveckla
listan till flera olika mätsensorer, gärna så att det finns flera sensorer till
respektive ämne. MSB anser att målsättning är god men man bör även göra
en översyn av den nationella listan, finns alla 30 ämnena i regionen?
Begreppet ”Stridsgaser” bör bytas till kemiska stridsmedel.
Kustbevakningen föreslår ett antal lokala tillägg eftersom det transporteras så
mycket kemikalier till och från Stenungsund. KBV har sedan 2008 kännedom
om vad som transporteras sjövägen till och från industrierna där. Mot bakgrund av detta bör t.ex nafta, etan, butan och CBFS (Carbon Black Feedstock)
vara med eftersom det rör sig om så stora volymer och farliga ämnen.
Tullverket har genom Kompetenscenter Gränsskydd Göteborg meddelat att de
inte har några synpunkter på remissen.
Sjukvården (PKMC) anser att det är rimligt att genom avgränsning fokusera på
ett mindre antal ämnen som ur ett CBRN-perspektiv är intressanta för den
lokala räddningstjänsten. En enhetlig hållning i dessa frågor skulle ge goda
förutsättningar för en gemensam kunskapsbas mellan samverkansorganisationerna vilket främjar ökad beredskapskapacitet och samarbetsförmåga. Det
skulle finnas ett värde i att utvidga kartläggningen och lyfta den till regional
nivå och därigenom få ett bredare perspektiv på frågan. Vissa kemikalier har
tydlig lokal relevans medan andra förekommer frekvent på olika platser. En
större sammanställning av var kemikalierna i fråga förekommer i regionen
liksom hur de transporteras skulle också vara av värde. Länsstyrelsen skulle
kunna vara en lämplig part att stå för en sammanställning i frågan. Lokala
tillägg till den nationella PIK-listan synes relevanta, ett för stort antal listade
ämnen riskerar dock att göra listan svårmanövrerad. En övre gräns på 40-45
(max 50) ämnen synes rimlig. De föreslagna lokala tilläggen (nr 31-43) ses
som adekvata. Särskilt positivt är att fokus sätts på ämnen som svavelväte,
2 (7)
metylbromid, klorpikrin, eten och fosfin som i kraft av sina egenskaper i
slutna rum (ex vid fumigation av lastrum och containrar) utgör en fara för liv
och hälsa hos personal i hamnar och på fartyg. Värt att nämna är också det
breda spektra av fartygslaster (ex bulklaster av fisk, spilloljevatten och träpellets) som kan bilda gaser som är toxiska i sig eller som tränger undan
och/eller konsumerar syre. Ett flertal incidenter de senaste åren med skadade
och döda visar att detta är ett reellt problem som också riskerar leda till skador
på räddningspersonal. Huruvida kemiska stridsmedel har en plats bland
prioriterade industrikemikalier kan ifrågasättas. Risken för en olycka med
farliga ämnen är mer påtaglig och olyckor av skiftande karaktär händer med
jämna mellanrum men riskerar att överskuggas av att omotiverad vikt läggs
vid kemiska stridsmedel.
Luftfartsverket (Göteborg Landvetter) har inga synpunkter på föreslagen lista
med hänvisning till att farligt gods inom flyget endast transporteras i små
mängder och styrs av kraftiga restriktioner.
Banverket har mottagit remissen och ser positivt på att räddningstjänsten
Storgöteborg valt att göra en lokal anpassning av PIK-listan och bistår i
möjligaste mån med kunskap och kontaktvägar inom sin verksamhet. Skulle
det dessutom framkomma att det finns utbildnings-/övningsbehov inom
Banverket med anledning av detta kommer detta att prioriteras. Vad gäller
frågan om relevansen över antalet ämnen har inte Banverket tillgång till den
informationen utan hänvisar till operatörerna på järnvägen. Banverket har
endast en förvaltande roll av infrastrukturen och utför inga transporter.
Shell Raffinaderi AB saknar följande kemikalier som de hanterar i större
mängder Eldningsolja, FAME (Fatty Acid Methyl Ester). Propan finns på
listan, men inte Butan, inte heller LPG som är en blandning av dessa två och
är det som ofta transporteras.
Göteborgs Hamn AB svarar att syftet med PIK-listan i första hand riktar sig
till samhällets och industrins insatsförmåga relaterat till industrins användning
av farliga ämnen. Som farligt gods kan alla ämnen transporteras i förpackad
form genom Storgöteborgs gränser, kan även finnas i containrar ombord på
fartyg som inte lastas om här. I Göteborgs Hamn:s årliga Farligt gods-rapport
redovisas det frekventa antalet av "samhällsfarliga" ämnen, dock inte samtliga
ämnen. Några av de ämnen som anges på PIK underlaget utgör betydande
transportmängder, ex aminer av olika kategorier, däremot riktar sig exempelvis metylbromid och fosfin till mycket stor del mot importvarugrossister och
såda omlastningsterminaler/lager. Den mest signifikanta posten är
ammoniumnitrat med vilket man enkelt framställer ANFO laddningar vilket
visat sig vara vanligt i antagonistiska sammanhang internationellt.
Bakgrund
I januari 2010 fanns över 50 miljoner organiska och oorganiska rena kemiska
ämnen registrerade i världen (CAS, 2010). Därtill kommer ett stort antal
blandningar av kemiska ämnen. Många ämnen har farliga egenskaper genom
att de t.ex. är brandfarliga, giftiga, hälsoskadliga, frätande etc.
Bara inom gruppen hälsofarliga och giftiga ämnen så fanns runt 75 000
kemiska produkter i Sverige 2007 (KemI, 2010).
3 (7)
Produkter fördelat på faroklass
2007 års kvantitet i ton.
Produkter fördelade på faroklass - antal och kvantitet hälsofarliga
Hälsofarlighet
Totalt antal
produkter
Mycket giftig (T+)
Giftig (T)
Frätande (C)
Irriterande (Xi)
Hälsoskadlig (Xn)
Måttligt hälsoskadlig (V)
Alla produkter
Total
kvantitet
222
17 118
1 904 43 018 891
4 813
3 466 723
14 123
6 201 802
11 568 15 593 053
872
984 566
75 034 83 932 323
Antal
Kvantitet
konsument- konsumentprodukter
produkter
2
0
91
4 351 066
287
29 871
2 477
3 981 511
1 676
4 453 632
212
357 182
12 314 15 970 592
Tabell 11: Antal hälsofarliga kemiska produkter i Sverige 2007 (KemI, 2010).
För att underlätta och fokusera planeringen för räddningsinsatser vid olyckor
med dessa och andra farliga ämnen har en nationell lista över prioriterade
kemikalier tagits fram, den s.k. PIK-listan (Räddningsverket, 2006).
-
Listan är framtagen nationellt och de kemikalier som ingår är relativt
vanligt förekommande vid hantering, transporter eller bränder och kan
få stora konsekvenser för människor och miljö.
-
Det saknas lokal/regional koppling i urvalet av kemikalier varför listan
får ses som generell eftersom den inte tar hänsyn till den hantering och
transport som sker i olika delar av landet.
-
Utifrån lokal hot- och riskanalys rekommenderas kommunerna och
andra aktörer av central nivå att själva tolka och anpassa listan vilket
kan innebära att några av listans kemikalier kan strykas och att andra
kemikalier kan tillkomma (Räddningsverket, 2006).
-
Lokal anpassning av listan bör regelbundet ses över för att fånga upp
förändringar i den lokala riskbilden.
Detta dokument utgör resultatet av ett övergripande lokalt anpassningsarbete
av PIK-listan med målsättning att utöka listan till totalt 52 ämnen (inklusive de
vanligaste kemiska stridsmedlen). Den anpassade listan är avsedd att utgöra
underlag för planering av räddningsinsatser inom RSG:s förbundsområde.
Exempel på sådan planering är dimensionering av förmåga, övnings- och
utbildningsverksamhet, etc.
Observera att framtagandet av en lokalt/regionalt anpassad lista inte utgör
enda underlag i planeringen och därmed inte i sig självt beskriver
ambitionsnivån räddningstjänsten avser att dimensionera sin förmåga för att
genomföra räddningsinsatser inom CBRN-området. Dimensionering av
förmåga får inom varje metodområde baseras på analys som förutom PIKlistan avspeglar andra faktorer såsom tekniska förutsättningar, hänsyn till
kostnader, möjligheter till övningsverksamhet etc.
Vidare kan det konstateras att då verkligheten innefattar en stor mångfald av
kemiska ämnen behöver insatsplaneringen alltid utgå ifrån att räddningsinsatser även kan omfatta andra farliga kemiska ämnen än de som tas med i
förenklade planeringsunderlag.
Lokal/regional anpassning
Metodiken för framtagning av den lokala riskbilden med avseende på farliga
ämnen kan närmast beskrivas som en erfarenhetsåterföring av det förebyggande arbete med myndighetsremisser etc. som bedrivits inom Räddnings-
4 (7)
tjänsten Storgöteborg de senaste åren. Genom att via remissförfarande samla
in synpunkter både internt i organisationen och hos utvalda externa parter
bedöms att en tillräcklig kvalitetssäkring kan erhållas för att tydliggöra hur
riskbilden ser ut.
De föreslagna lokala/regionala tilläggen finns i bilaga 1 med viss kemisk-,
fysikalisk och toxikologisk information angiven. Listan utgör sig inte för att
vara komplett eller kvalitetssäkrad i återgivande av dessa data utan skall ses
som en översiktlig sammanställning.
Bakgrunden till de föreslagna tilläggen återges med en kort beskrivning.
Bis(2-etylhexyl)ftalat (DEHP, DOP)
DEHP en av de vanligaste ftalaterna och utgör mjukgörare till PVC-plast.
Ämnet tillverkas i Stenungsund på Perstorp Oxo:s fabrik. Ämnet är
omdebatterat kring sina hälsoeffekter och miljöeffekter.
Butyraldehyd (inkl. isobutyraldehyd)
Butyraldehyd är en mycket brandfarlig vätska som tillverkas i Stenungsund på
Perstorp Oxo:s fabrik i Stenungsund. Ämnet var inblandat i transportolycka i
Heberg den 21 november 2005.
Dimetyleter (DME)
DME är en brandfarlig gas som påminner om gasol och används som framtida
drivmedel för fordon. Tillståndsansökan till första drivmedelsstationen har
inkommit till Stadsbyggnadskontoret i Göteborg under 2010.
2-etylhexylnitrat (EHN)
EHN är en vätska som används som cetantalshöjande additiv för diesel och
hanteras på raffinaderierna i Göteborg. Vid temperaturer strax över hundra
grader börjar ämnet sönderfalla vilket självaccelererar över cirka 120 °C.
Eten (etylen)
Eten är en omättad extremt brandfarlig gas som produceras på Borealis
krackeranläggning i Stenungsund för produktion av plaster och kemiska
ämnen. Även mindre mängder i luft kan vålla brand eller explosion. Gasen
bildar etylenoxid varvid tillgängligt syre förbrukas. Risk för kvävning eller
medvetslöshet kan uppstå utan förvarning i slutna rum. Ingen lukt. Gasen har
använts för att mogna bananer samt gasning av sjöcontainrar (fumigation).
Metan (naturgas/biogas)
Metan är största beståndsdelen (>97%) i naturgas som under många år funnits
i naturgasnätet och uppblandad med luft i stadsgasnätet i Göteborg. Stora
anläggningar för produktion av biogas är under planering.
Metyl-tert-butyleter (MTBE, 2-Metoxi-2-metylpropan)
MTBE är en polär brandfarlig vätska som används som tillsats i bensinproduktion på raffinaderierna i Göteborg.
Svavelväte
Svavelväte är en giftig och brandfarlig gas som bildas vid vissa rötprocesser.
Kan t.ex. förekomma i våta undermarksanläggingar (servicetunnlar för avlopp
etc.). Risker med svavelväte finns även på raffinaderierna i anslutning till
processer innehållande svavelhaltiga produktströmmar.
Trietylamin
5 (7)
Trietylamin är en av de vanligaste förekommande industriella aminerna.
Ämnet är en mycket vanlig bas inom organisk syntes, främst för tillverkning
av estrar och amider av syraklorider.
Metylbromid
Metylbromid är vid rumstemperatur en färglös, giftig och icke-brännbar
kondenserad gas. Metylbromid användes tidigare som bekämpningsmedel och
som köldmedium i kylskåp. I början på 2000-talet så förbjöds ämnet i de
flesta tillämpningar på grund av att det bidrog till ozonhålet. I de flesta
tillämpningar är metylbromid förbjudet att hantera i Sverige men tillåtet i
flera länder i Asien.
Ämnet är giftigt vid inandning. I låga koncentrationer kan det verka narkotiskt, inandning kan ge yrsel, illamående, huvudvärk och balansstörningar.
Andningsvägarna blir irriterade. Höga koncentrationer kan påverka centrala
nervsystemet och giftet blir dödligt.
Metylbromid är i dag fortfarande vanligt som fumigant/pesticid vid gasning
av sjöcontainrar (fumigation).
Klorpikrin
Klorpikrin är en färglös eller svagt gul eller grönaktig, oljig vätska med en
intensivt irriterande lukt. Ämnet användes som kemiskt stridsmedel (Cstridsmedel) under första världskriget. Fortfarande användes klorpikrin som
fumigant/pesticid vid gasning av sjöcontainrar. Användes även i någon
procents tillblandning i metylbromid för att ge varning genom sin irriterande
lukt.
Fosfin
Fosfin kan vara dödligt redan vid låga koncentrationer. Akut förgiftning kan
ge allvarliga skador på flera organ. Inandning i lägre koncentrationer kan ge
lungödem. Ämnet påverkar luftvägarna och leder i värsta fall till kvävning.
Ämnet är aktuellt som fumigant/pesticid vid gasning av sjöcontainrar. Det
används dock inte rent utan bildas som restprodukt av metalfosfid (t.ex.
aluminiumfosfid) och vatten.
Nitrösa gaser
Nitrösa gaser är en blandning av kväveoxider, främst NO och NO2 samt N2O4.
Nitrösa gaser bildas vid bl.a. framställning av salpetersyra, gassvetsning och
sprängning samt i förbränningsmotorer. Inandade gaser skadar lungorna.
Nitrösa gaser bildas även när salpetersyra får kontakt med organiska ämnen.
Butan
Butan är en mycket vanlig brandfarlig gas som tillsammans med propan ingår
i gasol, men även ren hantering förekommer t.ex. på raffinaderierna och i
oljehamnen. Ren propan används som bränsle i t.ex. cigarettändare.
Ammioniumnitrat
Ammoniumnitrat används t.ex. som konstgödsel. Ämnet är ett oxiderande
ämne som bildar explosiva blandningar med brännbara material (t.ex. alkoholer eller oljor). ANFO är en blandning med dieselolja där 94 vikt% AN
blandas med cirka 6 vikt% FO (FuelOil) är det i särklass billigaste och minst
stötkänsliga av sprängämnen som finns att tillgå.
Överväganden
6 (7)
Ämnen som övervägts att inkluderas på listan har varit:
-
Kloracetofenon (tårgas) samt capsaicin, aktiv substans i pepparspray
(OC-spray). I vissa CBRN-relaterade sammanhang tas dessa ämnen upp
inom avdelningen RCA - Riot control agents. RSG:s bedömning har varit
att det inte finns anledning att peka ut dessa inom ramen för prioriterade
kemikalier. Vid händelser som involverar dessa ämnen kommer en tät
samverkan ske med Polisen och andra organisationer samt att förmåga att
fastställa okända ämnen finns inom ramen för MSB:s nationella förstärkningsresurs för avancerad indikering.
-
Myrsyra (metansyra) samt smörsyra (n-butansyra) är organiska
karboxylsyror som har förekommit i samband med hot/händelser om att
kasta kemikalier på människor. RSG har bedömt att det inte finns tillräcklig skäl att ta upp dem på listan över prioriterade kemikalier.
-
Det övervägdes att ta bort flour från den nationella PIK-listan då det är
oklart om ämnet förekommer i sådana mängder att det väsentligt bidrar
till den lokala riskbilden. Det bedömdes dock att det var enklare att hålla
den nationell listan intakt än att motivera att ta bort ett ämne.
-
Eldningsolja har framhävts från Shell men ej tagits med.
-
FAME (Fatty Acid Methyl Ester) har framhävts från Shell men ej tagits
med.
-
Nafta har framhävts av Kustbevakningen som förslag på ämne att beakta
då stora transporter sker via båt till Stenungsund. RSG har bedömt att det
inte finns tillräckliga skäl att ta upp på en lista där målet är maximalt 50
ämnen.
-
Etan har framhävts av Kustbevakningen men hanterats i enlighet med
ovan.
-
CBFS (Carbon Black Feedstock) har framhävts av Kustbevakningen men
hanterats i enlighet med ovan.
-
Av de 10 vanligaste cancerframkallande, mutagena och reproduktionsskadande ämnena (CMR-ämnena) enligt produktregistret (KemI, 2008):
kreosot, koltjärebeck, dietylhexylftalat (DEHP), strontiumkromat,
lösningsmedelsextrakt av tungt paraffiniskt petroleumdestillat,
kromtrioxid, blyoxid, trikloreten, dinitrotoluen och kadmiumoxid har
endast DEHP identiferats som tillräckligt vanligt förekommande för tas
upp i den lokala anpassningen av PIK-listan.
Referenser
•
SRV (2006), Myndighetsgemensam inriktning för indikeringsförmåga
vid händelser med farliga ämnen, Gemensam skrift från Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Räddningsverket, Statens
Strålskyddsinstitut, Karlstad: Räddningsverket.
•
CAS (2010),Registry Number and Substance Counts,
http://www.cas.org/cgi-bin/cas/regreport.pl
•
Kemikalieinspektionens hemsida (2010-01-11):
http://www.kemi.se/templates/Page____3167.aspx
Bilagor
7 (7)
Bilaga 1
Nationella listan över prioriterade industrikemikalier (PIK) samt
lokala/regionala tillägg för RSG samt kemiska stridsmedel
Sändlista vid intern och extern remiss
Inom Räddningstjänsten Storgöteborg (med svar senast 2010-02-12):
Håkan Alexandersson, Chef Utvecklingsavdelningen
Erik Isaksson, Chef Utbildningsavdelningen
Magnus Högberg, Styrkeledare Kortedala brandstation
Håkan Strömberg, Styrkeledare, Kortedala brandstation
Niklas Andersson, Styrkeledare, Kungsbacka brandstation
Per Fallström, Styrkeledare, Kungsbacka brandstation
Per Nyqvist, Insatschef, Insats- och beredskap
Svante Carlsson, Insatschef, Insats- och Beredskap
Klas Lüppert, Insatsledare, Team Norr
Martin Lindsten, Brandingenjör, Förebyggande Insatser
Bo Fors, Enhetschef förebyggande enheten, Team Norr
Josefin Hybring, Brandingenjör / Civ. ing. Riskhantering, Team Syd
Madelein Nilsson, Brandingenjör, Team Öst
Extern remissförfrågan (med svar senast 2010-03-31):
Anders Fredriksson, Landvetter Flygplats
Bengt Cederman, Göteborgs Hamn
Berth Nilsson, Polismyndigheten i Västra Götalands län
Conor Andrews, Univar AB
Emelie Öhrwall, Banverket
Filip Lundgren, Kustbevakningen
Annika Hedelin, PKMC
Hans Ekåsen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB)
Hans Källström, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB)
Ivan Mares, Shell Raffinaderi AB
Jan Pettersson, Green Cargo AB
Jan-Erik Gustafsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Jörgen Wallroth, Göteborgs Hamn
Katrin Kajrud, Göteborgs Hamn
Lars Adrian, Stadskansliet, Göteborgs stad
Lars Holmdahl, Polismyndigheten i Västra Götalands län
Lars Strandh, Räddningstjänsten Stenungsund, Kemkoord.
Magdalena Hellgren, Preem Raffinaderi AB
Martin Nygren, FOI
Monica Rhodiner, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB)
Ove Brunnström, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB)
Patrick Critti, Stena Line AB
Stefan Angelborn, Försvarsmakten
Åse Arnvik, Tullverket
Bilaga 1 - Nationella listan över prioriterade industrikemikalier (PIK) samt lokala/regionala tillägg för RSG inkl. kemiska stridsmedel
Nr
Kemikalie
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Akrylnitril (2-propennitril)
Allylklorid (3-klorpropen, 1-klor-2-propen)
Ammoniak
Bensin
Cyanväte (vätecyanid, blåsyra)
Dieselolja
Epiklorhydrin (1,2-Epoxi-3-klorpropan)
Etanol (etylalkohol)
Etylenoxid (1,2-epoxietan)
Fluor
Fluorväte (Väteflourid, Flourvätesyra)
Formaldehyd
Propan
Klor
Koldisulfid
Kolmonoxid
Metanol
Monoklorättiksyra (kloretansyra)
Natriumhydroxid (kaustiksoda, natronlut)
Kaliumhydroxid (kalilut)
Natriumhypoklorit
Propenoxid
Salpetersyra
Svaveldioxid
Svavelsyra
Toluendiisocyanat – TDI
Vinylklorid (kloreten)
Väteklorid (Saltsyra)
Väteperoxid
Vätgas
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
Lokala/regionala PIK-tillägg:
Bis(2-etylhexyl)ftalat (DEHP, DOP)
Butyraldehyd
Dimetyleter (DME)
2-etylhexylnitrat (EHN)
Eten (etylen)
Metan (naturgas/biogas)
Metyl-tert-butyleter (MTBE, 2-Metoxi-2-metylpropan)
Svavelväte
Trietylamin
Metylbromid
Klorpikrin
Fosfin
43 Nitrösa gaser
44 Butan
45 Ammoniumnitrat
46
47
48
49
50
51
52
Kemiska stridsmedel (CWA)
Kvävesenapsgas (HN)
Lewisite (L)
Sarin (GB)
Senapsgas (HD) (yperit, bis(2-kloretyl)sulfid)
Soman (GD)
Tabun (GA)
VX
Formel
Huvudsaklig
Fara
(kontrollera alltid
riskfraser)
Ångtryck
Löslighet
vid 20 o C
i vatten
-vattenfri
(vid 20-25 o C)
(kPa)
F.P
Brännbarhets
-område
o
LEL
UEL
10 %
Termisk
tändLELmetan
punkt
motsvarar x
% LEL
( o C)
16,7%
481
Temp
-klass
CH2=CH-CN
Brf, giftig
7 vikt%
12
( C)
-5
3,0%
17,0%
CH2=CHCH2Cl
Brf, giftig
0,36 vikt%
39
-32
3,2%
11,2%
Brf, giftig
34 vikt%
857
n.a.
15,0%
28,0%
3,3%
630
-40
0,6%
8,0%
83,3%
400
-20
5,6%
47,0%
8,9%
535
T1
23-60
0,6%
7,0%
83,3%
220
T3
NH3
-HCN
-CH2-O-C2H3Cl
C2H5OH
CH2-O-CH2
Brf
Brf, giftig
helt löslig
Brf
svårlöslig
Brf, giftig
GasAlert
Micro 5
PID
(10,6 eV)
ERPG-1
ERPG-2
ERPG-3
IDLH
(ppm)
(ppm)
(ppm)
(ppm)
(ppm)
T1
IIB
10,91
Nej
4
10
35
75
85
T2
IIA
10,05
Ja
25
3
40
300
250
T1
IIA
10,18
Ja
5
25
50
750
300
T2
IIA
10
25
50
13,6
Nej
1
IIA
2
32
3,8%
21,0%
13,2%
385
T2
10,2
Ja
10
5
20
100
75
6
13
3,3%
19,0%
15,2%
365
T2
IIA
10,47
Ja
50
3 000
3 300
3 300
3 300
Brf, giftig
23 vikt%
50
800
Giftig, frätande
Brf, giftig
Brf
Cl2
Giftig, oxiderande
CS2
Brf, giftig
146
-56
3,0%
100,0%
16,7%
429
T1
IIB
10,57
Ja
5
50
500
>101,3
-
-
-
-
-
-
-
15,7
Nej
1
5
20
25
101
-
-
-
-
-
-
-
15,98
Nej
2
20
50
30
n.a.
7,0%
73,0%
7,1%
424
T2
IIB
10,88
Nej
0,01 vikt%
833
-105
2,3%
9,5%
21,7%
450
T1
IIA
11,07
Nej
-
-
-
-
-
-
-
11,48
Nej
0
1
3
20
10
0,3 vikt%
40
-30
1,3%
60,0%
38,5%
90
T6
IIC
10,08
Ja
1
1
50
500
500
200
350
500
1 200
400
200
1 000
5 000
6 000
20
helt löslig
delvis löslig
CO
Brf, giftig
2 vikt%
-193
12,0%
75,0%
4,2%
605
T1
IIB
14,01
Nej
CH3OH
Brf, giftig
helt löslig
13
11
6,0%
36,5%
8,3%
455
T2
IIA
10,84
Nej
81 vikt%
0,03
126
4 000
1
10
25
20
5 500
17 000
33 000
2 100
ej bedömt
-
T1
IIA
10,7
Nej
2
7
NaOH
Frätande
56 vikt% (?)
-
-
-
-
-
-
-
-
Nej
1
5
50
KOH
Frätande
helt löslig
-
-
-
-
-
-
-
-
Nej
2
2
150
NaClO
Giftig, frätande
Anm
300
7 vikt%
HF
ClCH2COOH
Förnimm
-barhet
helt löslig
Giftig, oxiderande
HCHO
81
390
eV
Brf
F2
CH3CH2CH3
olöslig
15,6%
Explosions
grupp
10
Oxiderande
helt löslig
-
-
-
-
-
-
-
-
Nej
Brf
40,5 vikt%
59
-44
2,3%
36,0%
21,7%
430
T2
IIB
9,81
Ja
Frätande, oxiderande
helt löslig
7
-
-
-
-
-
-
-
11,95
Nej
Giftig, frätande
10 vikt%
333
-
-
-
-
-
-
-
12,3
Nej
Frätande, oxiderande
helt löslig
svårflyktig
-
-
-
-
-
-
-
-
Nej
2
Giftig, ev. brf
svårlöslig
0,002
128
0,9%
10,0%
55,6%
600
T1
-
9,8
Ja
0,01
H2C=CHCl
Brf, cancerogen
0,1 vikt%
337
-79
3,6%
33,0%
13,9%
472
T2
IIA
9,99
Ja
260
500
5 000
20 000
HCl
Giftig, frätande
70 vikt%
4200
-
-
-
-
-
-
-
12,74
Nej
1
3
20
150
50
H2O2
Oxiderande
helt löslig
0,19
-
-
-
-
-
-
-
10,54
Ja
10
50
100
75
Brf
svårlöslig
-240
4,0%
75,0%
12,5%
560
T1
IIC
15,43
Nej
10
75
500
5 000
IIA
9,86
Ja
0,06
0,40
12,50
Avser TEEL (ppm)
10
Ja
3 000
10 000
60 000
Avser TEEL (ppm)
600
7 500
7 500
SADT=120 oC
Avser TEEL (ppm)
Avser TEEL (ppm)
CH3CH-O-CH2
HNO3
SO2
H2SO4
CH3C6H3(NCO)2
H2
C6H4(COOC8H17)2
repr. st, ev. brf
0,046 mg/L
3,4E-08
196
0,1%
49,0%
500,0%
390
T2
CH3CH2CH2CHO
Brf
7 vikt%
12
-11
1,4%
12,5%
35,7%
190
T4
H3C-O-CH3
Brf
3 vikt%
509
-41
3,4%
27,0%
14,7%
240
T3
C8H17NO3
Brf, SADT
12,6 mg/L
27
>70
0,3%
200,0%
130
T5
H2C=CH2
Brf
0,01 vikt%
6216
-100
3,0%
34,0%
16,7%
450
T2
IIB
10,51
Ja
CH4
Brf
CH3OCH2CH2CH2CH3 Brf
H2S
(CH3CH2)3N
CH3Br
CCl3NO2
Brf, giftig
50
1
2
50
500
50
250
750
1
6
78
25
0
3
15
100
10
30
15
0,15
0,60
400
olöslig
ej relevant
-188
5,0%
16,0%
10,0%
650
T1
IIA
12,98
Nej
200
3 000
5 000
200 000
5,1 vikt%
27
-28
1,6%
15,1%
31,3%
385
T2
IIA
9,24
Ja
0,05
50
570
5 300
0,4 vikt%
1780
-173
4,0%
44,0%
12,5%
270
T3
10,46
Ja
0,0005
0,1
30
100
100
3
Brf, frätande
2 vikt%
7
-11
1,2%
8,0%
41,7%
215
T3
Brf, giftig, frätande
2 vikt%
184
-
10,0%
16,0%
5,0%
537
T1
-
Giftig
0,2 vikt%
3
-
-
PH3
Brf, giftig
0,03 vikt%
3600
-222
1,8%
NO
Giftig, oxiderande
5 vikt%
3465
-
-
NO2 / N2O4
-
-
-
-
27,8%
100
T5
-
-
-
IIA
7,5
Ja
0,1
10,54
Ja
17
9,96
Ja
9,27
Ja
-
1,0
0,1
1,0
Avser TEEL (ppm)
Avser TEEL (ppm)
3
200
200
50
200
250
0,3
1,5
2,0
0,5
5
Avser TEEL (ppm)
50
100
Giftig, oxiderande
Lättlösligt
96
-
-
-
-
-
-
-
9,75
Ja
5
1
15
30
C4H10
Brandfarligt
0,06 vikt%
208
-60
1,5%
8,5%
33,3%
365
T2
IIA
10,63
Nej
5 000
5 500
17 000
53 000
NH4NO3
Oxiderande
65 vikt%
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
20
C5H11Cl2N
Vävnadssskadande
olöslig
0,022
<10,6
Ja
4,0
7,5
30
1,0
Avser TEEL (mg/m 3)
C2H2AsCl3
Vävnadssskadande
500 mg/L
0,053
<10,6
Ja
1,3
4,7
4,7
0,7
Avser TEEL (mg/m 3)
Nervgas
Helt löslig
0,281
<10,6
Ja
0,00048
0,006
0,022
0,1
Avser TEEL (ppm)
0,685 mg/L
0,014
<10,6
Ja
0,065
0,13
2,08
Avser TEEL (mg/m 3)
0,2 vikt%
0,0264
121
<10,6
Ja
0,00018
0,0022
0,017
Avser TEEL (ppm)
C5H11N2O2P
C4H8Cl2S
Vävnadssskadande
C7H16F02P
Nervgas
C5H11N2O2P
Nervgas
10 vikt%
0,06
78
<10,6
Ja
0,00042
0,0053
0,039
0,1
Avser TEEL (ppm)
C11H26NO2PS
Nervgas
3 - 7,5 vikt%
9,30E-05
159
<10,6
Ja
1,50E-05
0,00027
0,00091
0,003
Avser TEEL (ppm)