Tillhörande rapporter – sammanfattade

Karin Öhman, Hampus Holmström
och Eva-Maria Nordström!
Utvärdering av kontinuitetsskogsbruk för Linköpings kommunskogar
”Sammantaget visade analysen att scenariot med kontinuitetsskogsbruk bäst uppfyller
kommunens mål med skogsbruket. Detta beror på att kommunen identifierade ekologiska och
sociala värden som mycket viktiga och att kontinuitetsskogsbruk gynnar dessa värden i högre
grad än trakthyggesbruk gör.”
Kontinuitetsskogsbruk är en form av skogsbruk där man avverkar och föryngrar skogen med
metoder som inte lämnar marken kal, i kontrast till trakthyggesbruk som idag är den dominerande
skogsbruksmetoden i Sverige. De senaste åren har intresset för kontinuitetsskogsbruk ökat
eftersom både ekologiska och sociala värden i skogslandskapet anses gynnas av att man undviker
kalhyggen. I denna studie utvärderades de långsiktiga effekterna av att applicera
kontinuitetsskogsbruk på landskapsnivå för Linköpings kommuns skogsinnehav. Detta gjordes
genom att tre alternativa scenarier togs fram för Linköpings kommuns skogar med det skogliga
planeringssystemet Heureka. Scenarierna beskrev skogens utveckling under 100 år under tre
olika skötselinriktningar: (i) Trakthyggesbruk, (ii) kontinuitetsskogsbruk, och (iii) en
kombination av trakthygges- och kontinuitetsskogsbruk. De tre scenarierna har utvärderades
sedan ur ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter av representanter för Linköpings kommun
med hjälp av flermålsanalys.
Received 7 Jun 2012 | Accepted 26 Nov 2012 | Published 8 Jan 2013
DOI: 10.1038/ncomms2328
Higher levels of multiple ecosystem services
are found in forests with more tree species
Lars Gamfeldt1,2, Tord Snäll1, Robert Bagchi3, Micael Jonsson4, Lena Gustafsson1, Petter Kjellander5,
Marı́a C. Ruiz-Jaen6, Mats Fröberg7,8, Johan Stendahl8, Christopher D. Philipson9, Grzegorz Mikusiński5,
Erik Andersson10,11, Bertil Westerlund12, Henrik Andrén5, Fredrik Moberg11, Jon Moen4 & Jan Bengtsson1
Forests are of major importance to human society, contributing several crucial ecosystem
services. Biodiversity is suggested to positively influence multiple services but evidence from
natural systems at scales relevant to management is scarce. Here, across a scale of
400,000 km2, we report that tree species richness in production forests shows positive to
positively hump-shaped relationships with multiple ecosystem services. These include
production of tree biomass, soil carbon storage, berry production and game production
potential. For example, biomass production was approximately 50% greater with five than
with one tree species. In addition, we show positive relationships between tree species
richness and proxies for other biodiversity components. Importantly, no single tree species
was able to promote all services, and some services were negatively correlated to each other.
Management of production forests will therefore benefit from considering multiple tree
species to sustain the full range of benefits that the society obtains from forests.
1 Department
of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Box 7044, SE-75007 Uppsala, Sweden. 2 Department of Biological and Environmental
Sciences, University of Gothenburg, Box 461, SE-40530 Gothenburg, Sweden. 3 Department of Biological and Biomedical Sciences, Durham University, South
Road, Durham DH1 3LE, UK. 4 Department of Ecology and Environmental Science, Umeå University, SE-90187 Umeå, Sweden. 5 Grimsö Wildlife Research
Station, Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, SE-730 91 Riddarhyttan, Sweden. 6 Environmental Change Institute, South Parks
Road, Oxford OX1 3QY, UK. 7 Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences, Box 7082, SE-75007 Uppsala,
Sweden. 8 Department of Soil and Environment, Swedish University of Agricultural Sciences, Box 7014, SE-75007 Uppsala, Sweden. 9 Institute of Evolutionary
Biology and Environmental Studies, University of Zurich, Winterhurerstrasse 190, 8057 Zurich, Switzerland. 10 Southern Swedish Forest Research Centre,
Swedish University of Agricultural Sciences, Box 49, SE-23053 Alnarp, Sweden. 11 Stockholm Resilience Centre, Stockholm University, SE-10691 Stockholm,
Sweden. 12 Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Box 7001, SE-90183 Umeå, Sweden. Correspondence
and requests for materials should be addressed to L.G. (email: [email protected]).
NATURE COMMUNICATIONS | 4:1340 | DOI: 10.1038/ncomms2328 | www.nature.com/naturecommunications
& 2013 Macmillan Publishers Limited. All rights reserved.
Disentangling Biodiversity and Climatic Determinants of
Wood Production
Montserrat Vilà1*, Amparo Carrillo-Gavilán1, Jordi Vayreda2, Harald Bugmann3, Jonas Fridman4,
Wojciech Grodzki5, Josephine Haase6,7, Georges Kunstler8, MartJan Schelhaas9, Antoni Trasobares3
1 Estación Biológica de Doñana (EBD-CSIC), Sevilla, Spain, 2 Centre de Recerca Ecològica i Aplicacions Forestals (CREAF), Edifici C, Campus de Bellaterra (UAB), Barcelona,
Spain, 3 Forest Ecology, Institute of Terrestrial Ecosystems, Department of Environmental Sciences, ETH Zurich, Zurich, Switzerland, 4 Swedish National Forest Inventory,
Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Umea, Sweden, 5 Forest Research Institute, Department of Forest Management
in Mountain Regions, Kraków, Poland, 6 Faculty of Biology, Geobotany, Albert-Ludwigs University of Freiburg, Freiburg, Germany, 7 Ecosystem Management, Institute of
Terrestrial Ecosystems, Department of Environmental Sciences, ETH Zurich, Zurich, Switzerland, 8 Irstea, UR Ecosystèmes Montagnards, ST-Martin-D’heres, France,
9 Alterra, Wageningen University and Research Centre, Wageningen, The Netherlands
Background: Despite empirical support for an increase in ecosystem productivity with species diversity in synthetic systems,
there is ample evidence that this relationship is dependent on environmental characteristics, especially in structurally more
complex natural systems. Empirical support for this relationship in forests is urgently needed, as these ecosystems play an
important role in carbon sequestration.
Methodology/Principal Findings: We tested whether tree wood production is positively related to tree species richness
while controlling for climatic factors, by analyzing 55265 forest inventory plots in 11 forest types across five European
countries. On average, wood production was 24% higher in mixed than in monospecific forests. Taken alone, wood
production was enhanced with increasing tree species richness in almost all forest types. In some forests, wood production
was also greater with increasing numbers of tree types. Structural Equation Modeling indicated that the increase in wood
production with tree species richness was largely mediated by a positive association between stand basal area and tree
species richness. Mean annual temperature and mean annual precipitation affected wood production and species richness
directly. However, the direction and magnitude of the influence of climatic variables on wood production and species
richness was not consistent, and vary dependent on forest type.
Conclusions: Our analysis is the first to find a local scale positive relationship between tree species richness and tree wood
production occurring across a continent. Our results strongly support incorporating the role of biodiversity in management
and policy plans for forest carbon sequestration.
Citation: Vilà M, Carrillo-Gavilán A, Vayreda J, Bugmann H, Fridman J, et al. (2013) Disentangling Biodiversity and Climatic Determinants of Wood Production. PLoS
ONE 8(2): e53530. doi:10.1371/journal.pone.0053530
Editor: Lee A. Newsom, The Pennsylvania State University, United States of America
Received July 13, 2012; Accepted December 3, 2012; Published February 20, 2013
Copyright: ! 2013 Vilà et al. This is an open-access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution License, which permits unrestricted
use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original author and source are credited.
Funding: The authors thank the National Forest Inventory Services of France, The Netherlands, Spain, Sweden and Switzerland for their long term effort in
collecting forest data. The authors thank A. Sala and two anonymous referees for constructive comments on a previous version of this manuscript. Research has
been partially funded by the EU project BACCARA (FP7/2007-2013 project Nu 226299), http://www.baccara-project.eu/) and the Spanish Ministerio de Ciencia e
Innovación project Consolider-Ingenio MONTES (CSD2008-00040), http://www.creaf.uab.es/montes/. The funders had no role in study design, data collection and
analysis, decision to publish, or preparation of the manuscript. No additional external funding received for this study.
Competing Interests: The authors have declared that no competing interests exist.
* E-mail: [email protected]
aged species with short life cycles), there is controversy whether
this effect holds in structurally more complex natural systems.
Forest ecosystems are major terrestrial C sinks, with a larger
capacity to remove atmospheric C than previously thought [7].
Wood production is one of the main components of atmospheric C
sequestration in the biosphere, with a high spatial variation
depending on biotic, environmental and management factors [8].
Given the global interest in mitigating the consequences of
greenhouse gases in the atmosphere, and the need for biodiversity
conservation, it is necessary to determine to what extent wood
production is reduced by the loss of tree species diversity, and to
pinpoint differences among forest types [4,9,10].
The tree species richness-productivity relationship has been
investigated in forests by analyzing forest inventory data
The rapid loss of biodiversity in the last century has opened a
debate on the consequences for ecosystem functioning. Therefore,
understanding whether there is a relationship between species
diversity and ecosystem processes is a key priority in the face of
major global changes [1,2,3]. One of the most explored
relationships has been between plant species richness and
productivity, a process determining ecosystem carbon (C) pools
and fluxes, and closely linked to ecosystem C sequestration [4,5].
Most studies conducting manipulative experiments have found a
positive effect of species richness on productivity [2,6]. However,
as these experiments are conducted in simplistic settings (e.g. even-
PLOS ONE | www.plosone.org
February 2013 | Volume 8 | Issue 2 | e53530
Stichprobe Nummer: 20
Markkompaktering i skogen kan antas orsaka
tillväxtförluster för miljarder - varje år.
PUBLICERAT i ATL 2013-04-30
Som cement. Här ser vi hur vanlig rödgran får allt svårare att bilda rotsystem ju
hårdare tryck som markprovet utsätts för. En modern fullastad skotare kan
skapa tryck på marken som går upp till 400 kPa, och kanske ännu högre
Flera markexperter har under många år försökt varna skogsbranschen för effekten av
tunga skogsmaskiner och det ökade uttaget av grenar och toppar, grot, som
Markpackning är ett välkänt fenomen inom jordbruket och något som de flesta
växtodlare har insett faran med. En rapsplanta i packad jord växer mycket sämre och
det finns ingen känd vetenskaplig anledning till att markpackning inte också skulle
gälla skogsmark. Särskilt på finkorniga jordar.
– Jag gjorde packningsstudier redan på 80-talet och sådde gran och tallfrö på packade
jordcylindrar. Tallen klarade sig hyfsat men granens rötter kom bara inte ned. De
utvecklade inga rötter alls. Men ingen trodde mig, säger Iwan Wästerlund, professor i
Skogliga biomaterial och teknologi på SLU i Umeå.
Dyrköpt seger
Trots att han i sin forskning har varit med och ta fram underlag till varför det behövs
större maskiner menar han att den vinsten kan vara en dyrköpt seger.
– Kostnadsmässigt blir det kanske en krona billigare. Men om man inte har något att
skörda spelar en krona hit eller dit ingen roll.
Lyft frågan
Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen, har länge försökt att lyfta frågan i
olika sammanhang. Hon är agronom med inriktning på mark- och växt och doktor i
skoglig marklära. Hon är dessutom utbildad lantbruksrådgivare och har sett problemen
med markkompaktering inom jordbruket.
– Jag kan inte låta bli att förvånas över att skogsnäringen inte kan förstå att de
fysikaliska lagarna inte skiljer sig mellan jordbruksmark och skogsmark. Man blir
nästan förlöjligad om man försöker föra upp den diskussionen.
– Det är ganska intressant att man slutade diskutera frågan redan på 70-talet, samtidigt
som man började köra med stora tunga maskiner.
Och det är enorma tryck som skogsmarken utsätts för. En tungt lastad skotare kan väga
uppåt 48 ton.
För högt axeltryck
– Det blir alldeles för högt axeltryck. Det finns försök som visar att mitt under däcket
kan trycket vara 400 kPa. Vid det trycket bildade granen inga rötter alls i mina tidigare
försök. Och nu är skotarna mycket större än på 80-talet, säger Iwan Wästerlund.
Han menar att väl underhållna finkorniga jordar kan vara väldigt bördiga, men att det
går lätt att förstöra dem totalt.
– Naturligt, utan hjälp, tar det kanske 15 000 år att bryta upp packad finkorning jord.
Men det finns lösningar, menar Iwan Wästerlund, Anja Lomander och Jonas
Torbiörnson. Den enklaste är att använda en stor del av groten till att köra på, i stället
för att ta ut den som biobränsle.Vi har visat i försök på finkorning mark utanför
Nordmaling att det hjälper att köra på 20 centimeter ris. Det tar i stort sett bort hela
kompakteringseffekten, säger Iwan Wästerlund.
Räkneexempel visar över två miljarder minus
Tillväxten på kompakterad skogsmark kan minska med 20 procent per hektar och år, menar
skogsprofessorn Iwan Wästerlund.
Enligt Skogsdata 2012 är medelboniteten i Sverige alla ägargrupper 5,3 skogskubikmeter per
hektar. Det betyder att tillväxten sätts ned med ungefär en kubikmeter per hektar och år på
marker som kompakterats.
Antag att i stort sett all produktiv skogsmark i Sverige körts över av tunga maskiner
åtminstone en gång vid gallringar och slutavverkningar. Och antag att 20 procent av de 23
miljoner hektaren produktiv skogsmark i Sverige har kompakteringsskador.
Det innebär att 4,6 miljoner hektar kan ha en minskad tillväxt med en kubikmeter per år. Det
blir 4,6 miljoner kubikmeter, vilket motsvarar ett virkesvärde på 2,3 miljarder kronor, om
man räknar ett virkesvärde på 500 kronor per kubikmeter.
Källa: Iwan Wästerlund
Vilket trädslag skall man satsa på?
Vad är mest lönsamt? Uffe Jakobsen sågverksägare i
Danmark med över 25 år i branschen ger sin syn på frågan.
fortare. De blir på modet med ca 5-10 års mellanrum, då
rusar priserna i höjden de betalas då lika väl som de bästa
ekstockarna, upp till 14 0000:- per kubik. Sen sjunker
priserna igen efter 2-3 år och så håller det på.
När jag var 10-15 år gammal så högg man ner stora områden med lövskogar och planterade sitkagran överallt,
oavsett om marken var lerig, sandig, fuktigt eller torr.
Sen kom stormarna och blåste omkull dem. Var ligger
lönsamheten i det?
Nej, frågar du mig så skall man plantera de trädslag som
passar bäst på marken, det är min åsikt. Rönn där det
passar bäst, al och fågelbär där de passar, likadant vad
gäller bok och ek.
Silvaskog AB
Även tall och gran för all del, där de hör hemma. En varierande blandskog med andra ord.
Eftersom det alltid är något trädslag som är på modet
skog alltid något välbetalt att sälja, för något skall ju
möbelindustrin alltid bygga sina möbler av.
Jag har handlat med timmer i över 25 år. Trenderna
kommer och går med allt mellan fem, tio eller tjugo års
intervaller, medan ett träd av god kvalitet tar mer än tio
gånger så långt tid på sig för att växa upp.
Titta på Knut Sturm, förvaltningschef i Lübeck. Så skall
en skog skötas. Han har verkligen lyckats.
Tel: 031-42 50 50
Trenderna kommer och går, för ek och bok går det i 10-20
års intervaller. Om man tittar bakåt så har priserna vandrat fram och tillbaka i ett spann ifrån 400 kr per kubikmeter för de sämsta kvalitéerna, där energivärdet sätter lägstanivån och upp till 14 000 :- per kubikmeter för de bästa
Rate of tree carbon accumulation increases
continuously with tree size.
Adrian J. Das and Nathan L. Stephenson
U.S. Geological Survey, Sequoia and Kings Canyon Field Station Three Rivers, California.
Table 1. Percentages of species showing increasing mass growth rate in the largest trees (trees in the last bin
species, continents and forest biomes (tropical, subtropical
and temperate), it appears to hold regardless of competitive
environment (Fig. 4).
of tree growth, inform efforts to understand and model forest
carbon dynamics, and have additional implications for theories of
is compatible with the two classes of observations most often
cited as evidence of declining, rather than increasing, individual
tree growth: with increasing tree size and age, productivity
usually declines at the scales of both tree organs (leaves) and tree
populations (even-aged forest stands).
leaf area or leaf mass) often declines with increasing tree size
(Ryan et al. 1997; Mencuccini et al. 2005; Drake et al. 2010),
empirical observations and metabolic scaling theory both indicate
that, on average, total tree leaf mass increases as the square of
trunk diameter (Niklas and Enquist 2002; Jenkins et al. 2004).
A typical tree that experiences a tenfold increase in diameter
will therefore undergo a roughly 100-fold increase in total leaf
Figure 2. Aboveground mass growth rates of species in our data
set compared with
. For clarity, only
the 58 species in our data set having at least one tree exceeding 20
Mg are shown (lines). Data for
(green dots, 15 trees) and
(red dots, 21 trees) are from an intensive study that
included some of the most massive individual trees on Earth7. Both axes
are expanded relative to those of Fig. 1.
size-related increases in leaf mass per unit leaf area (Thomas
can range from a modest increase, such as in stands where small
trees are suppressed by large trees (Gilmore and Seymour 1996),
to as much as a tenfold decline (Kaufmann and Ryan 1986), with
most changes falling in between (Kaufmann and Ryan 1986;
Mencuccini et al. 2005; Drake et al. 2010; Thomas 2010). At
one extreme, the net effect of a low (50-fold) increase in leaf
growth rate; the opposite extreme would yield roughly a 100-fold
increase. Our calculated 52-fold greater average mass growth rate
Anders Strandh, Skogs- och naturvårdsförvaltare,
Tekniska kontoret, Jönköpings kommun
Vad tycker du om Silvaskogs kontinuitetsskogsbruk?
Vi har ju fått tydlig information och en bra uppbackning
ifrån er, så vi visste ju ungefär innan hur resultatet skulle
bli. Vilket vi fått bekräftat nu när vi har genomfört huggningen. Vi har funderat på det här området i 5-10 år utan
att göra något. Nu kom den här modellen som en skänk
ifrån ovan och på det här området passar den som hand
i handske.
Vilka fördelar ser du med Lübeckmodellen?
Ja det blir ju det klassiska – vi har ju skogen kvar. Man
får inte heller känslan att här är några stickvägar, ni har
ortsnära skogar. Skogskänslan blir kvar. Sen så blev jag
Vad gäller miljövärdena så är det en fördel att träden
generellt får uppnå en högre ålder och bli grövre innan
de avverkas. På det viset ökar andelen grövre och äldre
träd i produktionsskogen. Det tillsammans med vår generella naturhänsyn gör att miljö och produktion går ännu
bättre att kombinera.
Kommer ni att använda Lübeckmodellen igen?
här första huggningen.
Vi har redan tittat ut nästa område som skulle kunna vara
lämpligt att gå vidare med.
”På det här området passar er
modell som hand i handske.”
låg till. Kostnaden blev bara 57kr per kubikmeter.
Silvaskog AB
Tel: 031-42 50 50
Volymer per hektar
Virkesförråd 200 m3sk
Årlig tillväxt 3,2 m3sk
Uttag 22 m3fub
Volymer totalt
Areal ca 14 ha
Avverkad total volym 330 m3fub
Timmer 267 m3fub
Massaved 63 m3fub
Intäkt* ca 650 kr/m3fub.
Avverkningsnetto ca 500kr/m3fub
Skördare 57kr/m3fub
Skotare 45kr/m3fub
Manuellhuggning 24 kr/m3fub
Stämpling & planering 36/m3fub
* Virket är ej ännu inmätt, men enligt en
bedömning av virkesköparen ligger snittpriset
på ca 650kr m3fub.
m3sk = skogskubikmeter
m3fub = fastkubikmeter under bark
Kommentar Silvaskog AB
Avverkningen motsvarade ca 14 % av virkesförrådet. Beståndsvolymen före åtgärd var ca 200
kubikmeter m3sk. Vid nästa planerade avverkningsgallring, om ca 15 år, kommer beståndsvolymen att vara ca 220 kubikmeter m3sk.
Tel: 031-42 50 50
Silvaskog AB
Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år 2020.
1. Begränsad klimatpåverkan
Halterna av växthusgaser ökar, framförallt på grund av utsläpp från användning
av fossilt bränsle, huvudsakligen i el- och värmeproduktion, industriprocesser och
transporter. De globala utsläppen behöver på sikt nå ner kring noll för att undvika
en temperaturökning över två grader och minska risken för farlig klimatpåverkan.
Stora samhällsförändringar, liksom utveckling av teknik. En ny internationell
klimatöverenskommelse krävs, liksom skärpta och nya nationella styrmedel.
2. Frisk luft
Trots att halterna minskar, orsakar luftföroreningar alltjämt betydande skador på
människors hälsa, på växtlighet och på kulturföremål. Fler åtgärder måste vidtas
innan miljökvalitetsmålet kan nås. Insatser i EU och internationellt behövs för
att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt, är ytterligare
åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider, liksom av partiklar
från användning av dubbdäck
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
Nedfallet av försurande ämnen minskar, liksom antalet försurade sjöar och
vattendrag. Ytterligare åtgärder krävs för att minska utsläppen från landbaserade
källor i Europa och internationell sjöfart. Den nya luftvårdsstrategin och revidering av takdirektiv inom EU är viktiga insatser. Nationellt krävs åtgärder främst
för att minska skogsbrukets påverkan.
Vissa miljögifter minskar, men för många ämnen saknas kunskap om deras effekter för människa och miljö. Global konsumtion leder till allt större kemikalie- och
varuproduktion och skapar ökad diffus spridning av farliga ämnen. Användningen
av särskilt farliga ämnen har börjat begränsas inom EU. Intresset för att frivilligt
ersätta farliga ämnen ökar inom många sektorer. Lagstiftning behöver i vissa fall
utvecklas för att få giftfria kretslopp.
Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten
påbörjats. Montrealprotokollet, det viktigaste styrmedlet, är framgångsrikt. Lustgas, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta
produkter är dock alltjämt problem. Fortsatt internationellt arbete och nationellt
omhändertagande av rivningsavfall är viktigt.
6. Säker strålmiljö
Strålsäkerheten utvecklas positivt inom flera områden. Antalet fall av hudcancer
har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en
förändring av livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska, kommer antalet cancerfall att öka en
period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas.
7. Ingen övergödning
Belastningen av övergödande ämnen minskar och situationen blir bättre i vissa
områden. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp
av övergödande ämnen har gett resultat, men återhämtningstiden är lång. Utsläppen behöver minska ytterligare, framförallt från jordbruket och internationell
sjöfart. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är viktiga. Höga ambitionsnivåer i
det internationella arbetet behövs.
JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade
styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.
NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns
NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig
riktning för utvecklingen i miljön.
i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020.
NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.
NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till
OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning
2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
av utvecklingen i miljön saknas.
* målår 2050 i en första etapp.
Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år 2020.
Levande sjöar och vattendrag
Alltför få sjöar och vattendag uppnår god ekologisk och kemisk status. Fysisk
påverkan, övergödning, försurning och miljögifter utgör problem. Restaurering av
sjöar och vattendrag och undanröjande av vandringshinder kräver ökade åtgärder
och mer resurser. Miljöåtgärder kopplat till vattenkraft behövs. Genomförande av
vattenförvaltningens åtgärdsprogram är avgörande.
Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnets kvalitet är inte tillfredsställande överallt. Bristande kunskap och
otillräcklig hänsyn i samhällplaneringen är några av förklaringarna till problemen. Utökad och förbättrad övervakning krävs för att kunna hitta, prioritera och
åtgärda problem. Fler vattenskyddsområden behövs. Åtgärder inom miljötillsyn,
samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas och
användningen av naturgrus måste minska.
10. Hav i balans samt
levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
Övergödning, miljögifter och svaga fiskbestånd utgör problem. Marint skräp, främmande arter och exploatering av känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkar
negativt. Konflikter mellan bevarande och nyttjande i kustområden kräver ökad
tillsyn, planeringsunderlag och vägledning kring strandskydd och vattenverksamhet. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är viktiga. Höga ambitionsnivåer i det
internationella arbetet behövs.
Värdefulla våtmarker skadas fortfarande på grund av exploateringar och bristande
hänsyn. Tidigare markavvattning, klimatförändringar och övergödning påverkar
natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster negativt. Arbetet med skydd,
skötsel, restaurering och återskapande behöver öka. Insatser behövs för att förbättra hänsyn inom jord- och skogsbruk samt rättstillämpning och tillsyn.
12. Levande skogar
Arealen gammal skog och skyddad skog ökar. Bevarandestatusen är otillräcklig
för flera skogstyper och många skogslevande arter är hotade. Kvaliteten på och
omfattningen av åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmentering, behöver öka. Insatser pågår för att förbättra miljöhänsynen vid avverkningar. En
heltäckande översyn av styrmedel behövs, liksom fortsatt skydd och ökad tillämpning av hyggesfria brukningsmetoder.
13. Ett rikt odlingslandskap
Odlingslandskapet fortsätter att minska i omfattning och många naturtyper och
arter har inte gynnsam bevarandestatus. Jordbruksmarkens produktionsförmåga
bedöms i stort vara godtagbar. Ökade möjligheter att bo och verka på landsbygden är avgörande för ett hållbart och livskraftigt jordbruk i hela landet. Gårdsstödet och landsbygdsprogrammets miljöersättningar är centrala och justeringar
behövs för att förbättra miljöeffekterna.
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
Vindkraft, gruvindustri, terrängkörning och turism kan påverka miljön negativt.
Mer kunskap om fjällens kulturmiljövärden behövs, liksom om hur mycket
störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar. Insatser för att hantera markanspråk i fjällen behövs, liksom bättre
förutsättningar för ett betespräglat fjällandskap och anpassad terrängkörning.
Utveckling mot en hållbar bebyggelsestruktur i både de snabbt växande och de
minskande tätorterna är den största utmaningen. Många kommuner och städer
har en allt större helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter
som kollektivtrafik, cykel och gång. Byggnaderna blir allt mer energieffektiva.
Takten i arbetet för att minska buller och problem i inomhusmiljön behöver dock
öka. Insatser kopplat till bebyggelsestruktur och transporter, den fysiska samhällsplaneringen, hållbara byggnader samt hushållning med resurser behövs.
Antalet främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser
nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även
påverka internationellt. Styrmedel saknas eller tillämpas inte. Det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster på sikt ska
kunna bevaras.
Därför förlorar vi biologisk mångfald i skogen
Därför förlorar vi biologisk mångfald i skogen
Rödlistan och andra uppföljningar och undersökningar visar att förlusten av biologisk mångfald i skog
fortsätter. Onekligen har många positiva åtgärder
– ökad areal skyddad skog och en starkt ökad miljömedvetenhet inom skogsnäringen – bidragit till att
hejda förlusten för vissa arter. Men fortfarande är insatserna för små för att helt stoppa förlusterna. Denna
slutsats grundar sig på flera olika ställningstaganden.
1. Kunskapen om de skogliga arternas förekomst och
ekologi visar att de flesta rödlistade arterna inte
kan upprätthålla starka populationer på modernt
brukad skogsmark.
2. Arealen skog avsatt för naturvårdsändamål ligger
långt under vad som krävs enligt vetenskapliga
rekommendationer. Merparten, 90–95 % av den
produktiva skogsmarken påverkas negativt av
4. Den positiva utvecklingen av vissa miljömålsindikatorer har pågått under alltför kort tid, och
resultatet ligger fortfarande långt under de önskvärda nivåerna.
5. Uppföljningar redovisar att miljöhänsynen i
samband med skogsbruksåtgärder inte når upp till
önskade nivåer och gradvis försämras.
Större delen av den produktiva skogsmarken i Sverige
har slutavverkats en gång, i södra Sverige i några fall
redan två gånger. I princip kommer all oskyddad skog
som ännu inte varit kalavverkad att bli det inom 20
år om inte omfattande åtgärder vidtas (figur 2).Våra
skogar befinner sig därför i någon fas av produktionscykeln, och endast en mindre andel består av skog
som är skyddad från skogsbruk. Denna påverkan på
landskapet har stora negativa effekter på de skogslevande arternas livsbetingelser.
3. Avverkningar av skog med höga naturvärden, t.ex.
kontinuitetsskog, fortsätter alltjämt.
Total areal produktiv skogsmark
al areal
Kalavverkad skog
Frivilliga avsättningar
Skyddad produktiv skog
Figur 2. Utvecklingen efter trakthyggesbrukets införande. Det moderna skogsbruket har omvandlat merparten av den produktiva skogsmarken i Sverige, men stora regionala skillnader förekommer. Fortfarande avverkas kontinuitetsskog och andra
skogar med höga naturvärden. För många skogsarter räcker inte miljöhänsynen på denna areal för att upprätthålla livskraftiga
populationer. Den areal som är undantagen skogsbruk utgör bara en bråkdel av landskapet och kan inte rymma alla naturligt
förekommande skogsarter. Vilken mångfald vi kommer att ha i framtiden bestäms av arealen och långsiktigheten i skogsskyddet. Grafen bygger på officiell statistik (Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket) över arealen traktavverkningar (från 1955) och
skyddad skog. Arealen avverkad produktiv skog före 1955 har uppskattats till ca 3 milj. hektar.