Kära läsare! - Movium

DIREKT
NYHETSBREV FRÅN MOVIUM – SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING • EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING • NUMMER 2, 2015
Kära läsare!
En av de verkliga pionjärerna inom Movium Rådgivning,
Klaus Vollbrecht, har efter en tids sjukdom avlidit. Klaus
tillhörde det gäng experter i Alnarp som i mitten av 1980-talet
engagerades av Eivor Bucht, Ole Andersson och Kjell Nilsson när Movium etablerades som en länk mellan akademi
och praktiker i ”utemiljöbranschen” – namnet står ju för Mark
Och Vegetation I Urban Miljö. Bland övriga Alnarpsprofiler
fanns Rune Bengtsson, Per Nyström, Roland Svensson, alla
på olika sätt involverade i praktiskt tillämpad forskning.
Klaus Vollbrecht blev inte bara legendarisk som rådgivare, även som kursledare för många fortbildningskurser i
Stadsträdens biologi och vård i Moviums regi kom hans av
Alex Shigo inspirerade trädvårdsprinciper att spridas runt om
i landet, inte minst bland kommunala stadsträdsförvaltare.
Han fick också många uppdrag att på plats i en kommun
konsultera och ge fördjupade råd kring trädplanering och
trädvård. En minnesruna kring Klaus Vollbrechts liv och gärning publiceras på sidan 10.
Klaus Vollbrecht brann för de urbana trädens väl och ve,
och det finns alltid behov av att klarlägga och betona deras
betydelse för den hållbara staden. Tre nuvarande Alnarpsprofiler, således efterföljare till Klaus Vollbrecht, publicerade
i mitten av mars en debattartikel i Sydsvenskan/HD med anledning av en internationell konferens om i-Tree-programmet
i Alnarp. På sidan 12 ger vi Movium Direkts läsare tillfälle att
ta del av de tankar kring träds värden som Alnarpsforskarna
lyfter fram.
Hälsningar Göran Nilsson
Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium
Parco del Valentino i Turin i april 2015. Belägen vid stranden
av floden Po utgör parken en mycket populär oas för invånarna
i den tättbefolkade miljonstaden. Mitt i parken ligger Castello del
Valentino med ursprung från 1600-talet, byggt som ett residens för
kungahuset Savojen. Slottet, som är världsarvlistat av UNESCO,
är numera huvudbyggnad för arkitekturfakulteten vid Politecnico di
Torino. Intill slottet finns en botanisk trädgård etablerad 1729.
Foto: Göran Nilsson.
Movium Direkt nr 2, 2015 • 1 Ett urval av frågor & svar nyligen
dokumenterade av Moviums rådgivare
Träd till skuggig bostadsgård
Fråga:
Jag skulle behöva förslag på små träd, cirka 4-7
meter höga och 3-5 meter breda, till en extremt
skuggig och liten innergård i Stockholm. Gården
är omgärdad av höga sexvåningshus i sydost och
nordost och i sydväst står det flera stora träd, så
det kommer sällan ner solstrålar dit ner. Det ligger
granngårdar åt norr och väster.
Det gäller två träd på olika platser på gården
och båda kommer att få skelettjord. Om möjligt
får det gärna blomma i vitt eller ljusrosa eller bara
ha ett sirligt bladverk. Förstår att det är få blommande träd som brukar trivas i sådan tät skugga.
Idag finns det en lönn som står på gården och cirka
3 meter ifrån den tänker vi plantera ett av de nya
träden, dess läge kan justeras någon meter bort om
det behövs. Förstår att det inte är optimalt läge att
stå under kronan av en lönn. Gården ligger inte på
bjälklag. Jag bifogar lite bilder och en plan så det
är enklare för dig att kunna ge goda råd. På planen
ser du också mitt förslag på övriga växter i en grön
och vit färgskala.
Svar:
Vanlig lönn blir för stor och mörk och bör
omgående tas bort. Det hade inte fungerat att ha
den kvar och samtidigt försöka att etablera och
utveckla något så nära som tre meter. Lönnen har
ett mycket tätt och konkurrensstarkt rotsystem och
utövar själv senare en tät parasoll mot nederbörd
och ljus. Plantan ser ut att vara självsådd på platsen
och inte något som är tänkt ska växa där.
En skir och intressant växt som har karaktär på
denna skyddade gård i zon 2 skulle kunna vara en
vitbrokig sort av pagodkornell, Cornus controversa
'Variegata', vars grenar bildar mycket eleganta
våningar. Denna sort med vitbrokiga blad som en
vitbrokig kornell kommer att lysa upp i miljön.
Skott och grenar är rödaktiga men blir i detta
svaga ljus inte så starkt färgade. Den köps i stort
solitärexemplar, till exempel solitär th 250-300 cm.
Den torde i den aktuella miljön kunna bli 4-5 meter
inom rimlig tid. Arten växer kraftigare.
Ett buskträd som skulle kunna ge bra blomeffekt
är kinesisk blomsterkornell, Cornus kousa var.
chinensis, som startar i grönvitt, senare vitt och
Kinesisk blomsterkornell, Cornus kousa var. chinensis, har en spektakulär
blomning som går från grönvit, till vitt och avslutar svagt rosa. Blomningen är
utdragen till uppåt en månad och inträffar i juni. Om man har fler kloner kan
man också få se rosa-röda frukter, 2-3 cm stora, mest påminnande om hallon,
sittande på grenarna. På bilden till höger detaljbild av bladverket i höstskrud.
Foto: Tomas Lagerström.
2 • Movium Direkt nr 2, 2015
avslutning i rosa. Blommorna, eller rättare sagt
högbladen som bildar det som uppfattas som
blommor, är stora, 4-5 cm i diameter. Blomningen
är så lång som cirka en månad. Det är en fantastiskt
vacker solitärbuske, en absolut favorit. Det går att
få tag i solitärer på upp till 500-600 cm, enligt en
av de stora tyska plantskolornas katalog. En vacker
rosablommande sort heter 'Satomi', men den går
troligen inte att få tag i, i så stora storlekar av som
arten. Vanligen är höstfärgen också tilltalande även
om det svaga ljuset reducerar effekten.
Även en del magnolior kan användas. En riktigt
bra är Magnolia × loebneri 'Merrill', som både kan
erhållas som träd med stamomfång större än 25-30
och solitärbuske, buskträd med höjd upp till 600
cm.
Ett annat skirt elegant buskträd eller mindre träd
är pärlhägg, Prunus grayana E, som har en elegant
häggblomning, där blomeffekten både härrör
från kronbladen och de långt utdragna ståndarna,
som ger en skirare effekt än den hos vanlig hägg.
Höstfärgen i mild gulorange är också dekorativ.
Du bad mig titta över och kommentera den
föreslagna växtlistan. Då föreslår jag att du tar
bort Geranium phaeum 'Alba', eftersom brunnävan
är mycket duktig att sprida sig med frö, och
istället ersätta den med en vitblommig flocknäva,
Geranium machrorrhizum 'White Ness'. Den
sprider sig mer måttligt och med sin ovanjordiska
rotstock och är därmed lätt att sköta. Likaså kan
Japansk strutbräken, Matteuccia orientalis, har ett lägre, tuvat, mer
utbrett växtsätt med mer läderartade blad än vanlig strutbräken,
Matteuccia struthiopteris. Och arten har den stora fördelen att inte
sprida sig ohämmat och är därför så mycket lättare att kombinera
med andra perenner och mindre buskar. Vanlig strutbräken har
många positiva kvaliteter men dess starka konkurrensförmåga och
stora törst medför att den fungerar bäst i halvskuggiga till skuggiga,
fuktiga miljöer tillsammans med träd och kraftigare/större buskar.
Foto: Tomas Lagerström.
Pärlhägg, Prunus grayana E, är en läcker hägg med graciöst
elegant växtsätt och skira blommor. Höstfärgen är pastellartad gulorange. Den blir betydligt mindre än vanlig hägg. Frukterna varierar i
färg mellan rött och svart. Foto: Tomas Lagerström.
den föreslagna vitblommiga fingerborgsblomman
diskuteras med anledning av den kraftiga fröspridningen.
Strutbräken kan också ställa till en del problem med kraftig spridning och konkurrens med
underjordiska utlöpare. Eftersom jag inte kan
utläsa hur den står har jag svårt att bedöma
effekten. Är den samplanterad med andra perenner
bör du nog byta den mot japansk strutbräken,
Matteuccia orientalis, som håller sig på mattan på
ett helt annat sätt. Den är mer låg- och bredvuxen.
Vanlig strutbräken använder jag helst till lite mer
naturinriktade och extensiva planteringar.
En bra vitbrokig funkia som jag rekommenderar
är Hosta 'Patriot'. Avslutningsvis vill jag påpeka
att Clematis 'Huldine' inte är storblommig utan
snarare en småblommig klematis, även om den är
placerad i gruppen sena storblommiga. Blommorna
är sidenglänsande invändigt och svagt violettådriga
på utsidan av tepalerna (blombladen), men som
sagt blomman är bara 6-10 cm i diameter.
Tomas Lagerström
Movium Direkt nr 2, 2015 • 3 Förslag på exotiska gatuträd
Fråga:
Vi håller på att planera och projektera en ombyggnation av en gata i en stad i Mälardalen och ska
plantera nya gatuträd längs en cirka 300 meter lång
sträcka. Befintliga lönnar ska tas bort.
Gatan går i nordvästlig riktning och träden
ska planteras på den östra sidan, dvs. den mest
solbelysta. Träden placeras 4,5 meter från fasad så
de bör vara relativt smalkroniga och ha en samlad
form. Stora kvaliteter kommer att planteras (2025). De kommer att stå i skelettjordar i en cirka
8 kvadratmeter stor öppen växtbädd med luftigt/
genomsläppligt ytskikt.
Vi har varit inne på Carpinus betulus 'Lucas'
– vilken i dagsläget känns som en stark kandidat.
Beställaren har dock önskat att vi hittar någon
”spännande exot” – man verkar vara öppen för nya
inslag, vilket vi tycker är roligt.
Kan du ge några tips på lämpliga och gärna
lite nya, spännande träd? Ett par av träden i vår
önskade nya trädrad ser ut att utgå på grund av
ledningar i marken på cirka en meters djup – har du
några tankar kring passande växtmaterial med litet
rotdjup?
Gatumiljö under omdaning med önskad plats för exotiska träd.
4 • Movium Direkt nr 2, 2015
Svar:
Tack för frågan, det låter som ett kul projekt. Vad
gäller Carpinus betulus 'Lucas' så kan jag inte
uttala mig om just denna kultivar, främst då den
mig veterligen är ganska ny och obeprövad i dessa
sammanhang – men hur skall man lära sig något
om man inte provar! Vad gäller exoter som både
faller mig i smaken och som jag tror kan fungera
på platsen lyder listan följande:
• Elaeagnus angustifolia – smalbladig silverbuske.
Tuff, torktålig och härdig som få. Silvrigt vacker,
med ett yvigt växtsätt. Ej att förväxla med dess
i dessa sammanhang tramsiga släktesfrände
Elaeagnus commutata.
• Prunus sargentii 'Rancho' – bergkörsbär. Ett av
de vackraste körsbären enligt min mening, inte
bara för den överdådiga blomningen på bar kvist,
utan även det friskt grönglänsande bladverket som
mot hösten brinner till i fantastiska höstfärger. Det
enda negativa är väl att bladen faller lätt efter att de
gått över i höstfärger. 'Rancho' är smalare än arten i
stort, och har även en något ljusare blomma.
• Sorbus torminalis – tyskoxel. Tidigare känd som
tarmvredsoxel. Dess för släktet ovanligt skurna
blad är denna arts största behållning om du frågar
mig. Och det räcker faktiskt! Visst blommar den,
som oxlar bör, och sätter även frukt, i detta fall
drygt 1,5 cm stora rödbruna bär men de båda är
sparsmakade till antal.
Personligen har jag en förkärlek för barrväxter,
och det vore ett regelbrott att inte föreslå i alla fall
ett par arter som skulle kunna fungera på platsen.
Speciellt inte när ord som ekosystemtjänster är årets
”buzz-word” och de flesta barrväxters förmåga att
fördröja dagvatten överstiger de lövfällandes.
• Picea omorika – serbgran. Ingen nyhet på marknaden direkt, men en fantastisk planta som håller
sig smal även i hög ålder. Mörkgrön och dov med
grenar som längst ut lyfter på skottspetsarna för
att uppvisa de skinande vita stomatalinjerna på
barrens undersida. Ah, det sista blev lite väl nördigt
beskrivet kanske, men det är en fin planta!
• Pinus heldrechii – ormskinnstall. En så kallad
”hårdtall” som på håll kan påminna lite om svarttallen, dock är den inte lika stor som svarttallen
och långtifrån lika mörk. Ormskinnstallens barr är
istället friskt gröna. Dess kottar är en av artens stora
behållningar, dessa är vackert lila som omogna.
Mitt förslag är dock inte att välja en av arterna
på listan, eller en art över huvud taget, utan att
blanda i alla fall ett par arter. Innan artval kan
det även vara bra att ha en översiktsbild över vad
som står planterat i omgivningarna. Om området
domineras av exempelvis Prunus eller andra
släkten ur Rosaceae så kanske bergkörsbär eller
tyskoxel inte är så bra förslag. Frank Santamours
10-20-30 regel är alltid bra att ha i åtanke!
Vad gäller begränsat rotutrymme är egentligen
problemet det samma som att inte arbeta med
skelettjordar alls, det blir ofta för lite plats under
mark. Rötterna letar ju sig till vatten och syre,
och om det finns tillgängligt nära ytan kommer
inte träden behöva leta sig ner bland ledningarna.
Även om detta skulle vara fallet här så är det
inget som säger att ledningarna inte kommer att
behöva ersättas eller repareras, vilket ofta innebär
stora skador på träden. Jag skulle hellre undvika
att plantera träd över huvud taget på platser där
utrymme måste tummas på. Buskplanteringar
kanske är ett alternativ där? Återkom gärna med
följdfrågor och tankar om sådana finns.
Patrick Bellan
Lignoser i dagvattenprojekt I
Fråga:
Jag jobbar just nu med hantering av dagvatten och
tänkte föreslå en lösning liknande ritning som finns
i ”Norra Djurgårdsstaden, dagvattenstrategi”. Har
du någon erfarenhet av vilka träd och buskar som
kan trivas i en sådan planteringsyta?
Svar:
Efter vårt samtal på telefon vill jag sammanfatta
mina synpunkter på följande sätt. Det viktigaste när
man infiltrerar dagvatten i växtbäddar är att se till
att vattnet sedan aldrig blir stående i växtbädden
utan överskotten dräneras bort. Ett stort problem på
sikt kan bli anrikning av salt i profilen. På kort sikt
kommer inget att hända växterna men efterhand
kommer reaktionen variera mellan arter.
De som man ser mest skador på är lönnar och
hästkastanj, men den senare är knappast aktuell
för plantering i dagsläget på grund av de allvarliga
skadegörare och sjukdomar som drabbar den.
Bland stadsträd verkar lindar och oxel var de som
klarar saltpåverkan bäst.
Läs mer om detta i skrifter av norrmännen
Pedersen och Fostad. De framhåller bland annat att
de mest toleranta buskarterna i vägmiljöer är tryarter. Det som skulle passa bäst i den buskbård du
kommer att ha som undervegetation till träden på
ömse sidor gatan är E-sorterna Lonicera caerulea
var. kamtschatica ANJA E, blåbärstry, samt
Lonicera involucrata BAGGBÖLE E, skärmtry.
Den senare är ny på marknaden och kommer först
2016 att finnas i volym. Det är en bredvuxen cirka
en meter hög buske med frodig grönska.
Jag föreslår bland annat flikig klibbal, Alnus
glutinosa 'Laciniata', som är ett skirt, elegant och
robust stadsträd, som också har förmågan att via
bakterieknölar på rotsystemet förse sig med kväve
från luften.
Ett annat träd som jag tycker vore lämpligt är
den färgstarka korallpilen Salix alba var. chermesina VINTERGLÖD E. Detta är ett smalkronigt
träd upp till 15-20 meter med vackert orangeröda
årsskott som lyser upp under vinterhalvåret. Bladen
är lätt silverbladiga vilket ger grönskan en ljus
färgton. Sorten är snabbvuxen och ger snabbt
volym och effekt.
Movium Direkt nr 2, 2015 • 5 Skiss av dagvattenstrategin i Norra Djurgårdsstaden.
Hur ser man då till att inte få problem med för våta
växtbäddar? Eftersom du har plantering utmed
vägen, längs fallinjen, är det lätt att dränera bort
eventuellt vattenöverskott i växtbäddarna genom
att under växtbädden ha ett dräneringsskikt på 20
cm med grov makadam täckt med geotextil. En
växtbädd på 80 cm normal planteringsjord räcker. Den anslutande gångvägen utmed planteringen
byggs upp med ett växtvänligt förstärkningslager
av grov skärv, djup 40-60 cm, täckt av en geotextil.
Ovanpå packas bärlagret och görs på så sätt växtovänligt och täcks därefter med vald ytbeläggning.
För att ytterligare förbättra rotgenomväxten av
förstärkningslagret läggs ett antal dräneringsslangar
genom lagret och ut i angränsande parkyta. De
kommer att fungera som syrerika rotkanaler. Detta
upplägg med den packade övre horisonten kommer
dels att skydda ytlagret från rotdeformering, dels och
samtidigt dirigera ner rötterna till en syrerik nedre
horisont där de inte kan påverka ytskiktet negativt
samtidigt som den aktiva rotarean kraftigt ökar.
Tomas Lagerström
Lignoser i dagvattenprojekt II
Fråga:
Jag har en fråga angående plantering i makadamfyllda diken i ett bostadsområde i Stockholm. För
att kunna säkerställa avrinning behövs någon form
6 • Movium Direkt nr 2, 2015
av dagvatten-/dräneringsstråk som går i tomtgräns.
Markförhållandena är lerjord och marken lutar mot
tomtgränsen. I denna föreslås en häck. Går det att
kombinera häck och makadam? Vilken typ av häck
kan trivas? Svar från rådgivare 1:
Jag kan inte besvara denna fråga på ett fullödigt
sätt eftersom jag inte känner till hur mycket torka
och syrebrist häckväxter klarar. Det är två olika
situationer som kan uppstå: mycket torrt och mycket
blött (syrebrist). Om växten står i makadam men
kommer ut med rötterna i jord får den tag på vatten
under torra perioder (men lider av syrebrist under
blöta perioder). Om rötterna inte kommer ut i jord
utan bara har makadam kan det bli extremt torrt under
torra perioder (bevattning behövs). Vänd dig till en
växtkunnig person för råd om antingen torktåliga
häckväxter eller häckväxter som tål syrebrist.
Eva-Lou Gustafsson
Svar från rådgivare 2:
Med tomtgränsen som lägsta punkt mellan två
husrader ser jag två huvudsakliga scenarior.
Marken som vetter mot tomtgräsen är oförmögen
att låta vatten infiltrera (exempelvis hårdgjord yta)
och stora mängder vatten kommer att periodvis
samlas i tomtgräns. Detta är värsta scenariot för
växterna som ska tåla både stående vatten och
torka.
I ett läge där det riskerar att bli riktigt blött under
perioder våga jag endast rekommendera säkra kort
som korgvide (Salix viminalis), vide (Salix caprea),
skogskornell (Cornus sanguinea) och gullkornell
(Cornus sericea). Även vanlig hägg (Prunus
padus) skulle fungera fint, men det blir ett litet träd
om den inte beskärs.
Andra scenariot blir inte så blött eftersom
tomtytorna infiltrerar vatten (exempelvis gräsmatta). Då kommer det att krävas riktiga skyfall
för att vatten ska bli stående och det sker betydligt
mer sällan än fallet ovan. Då blir växtvalen
betydligt lättare och du får mer att välja på. Några
exempel kan vara ginnalalönn (Acer ginnala),
svart aronia (Aronia meloanocarpa), skärmtry
(Lonicera involucrata), bukettapel (Malus
sargentii), smällspirea (Physocarpus opulifolius),
måbär (Ribes alpinum) och skogsolvon (Viburnum
opulus). Dessutom alternativen från förra scenariot.
Växterna kommer inte att uppskatta att planteras i ren makadam (men nu vet jag ju inte vilken
fraktion som är föreslagen). Problemet är främst
att det kommer att krävas mycket noggrann etableringsbevattning under lång tid, eftersom makadam
endast kan hålla en mycket tunn vattenfilm på ytan
av varje sten som snabbt torkar upp.
Jag skulle välja en tvättad samkross, exempelvis
0-16. Den har en relativt god genomsläpplighet
vid skyfall, eftersom den finaste fraktionen är
borttvättad, men har ändå förmåga att hålla fukt
till växterna. Det går också att designa en bättre
tillvaro för växterna genom att inte plantera längst
ned i diket där det är som blötast. Kanske är det
tänkbart att plantera varannan planta på var sida
diket, i sicksack.
Eric Wahlsteen
1) Beskära de övre grenpartierna, under JASperioden med hjälp av arborist?
2) Skapa stabilitet genom att staga stammarna
några meter upp med gängad stång och mothåll på
stammens utsida. Kan trädet klara ett hål med liten
hålarea genom stammen? Mothållet på utsidan
av stammen kan utgöras av en platta, bricka och
mutter eller ett band som följer stammens radie och
bättre fördelar dragkraften.
Växtplats är zon 4 i norra Uppland.
Svar:
Vad jag kan se av ett foto du bifogar så består
trädet av fyra stammar, som tillsammans bildar
dess krona. Högst sannolikt är stammarnas mekaniska förankring sinsemellan svag. Jag misstänker
invuxen bark mellan respektive stam, vilket försvagar förankringen rent mekaniskt med risk för att
någon stam fläks ur sin infästning.
Jag är helt enig med dig om att en viktavlastande
beskärning är nödvändig. Beskärningen utförs så
att kronan minskas något i omfång utan att trädets
naturliga utseende fördärvas. En reduktion av
kronans yttre genar på 1 till 1,5 meter räcker för
att uppnå detta. Hårdare beskärning medför bland
annat stora sårytor med risk för infektioner av vednedbrytande patogener samt bildandet av nödskott,
som även de har svag förankring med framtida risk
för urfläkning.
Viktavlastning på flerstammigt träd
Fråga:
Jag har en fråga angående en flerstammig lönn
som utvecklat ett övertungt övre grenverk som
gett lutande stammar som riskerar att falla.
Min åtgärdsidé följer två spår, var för sig eller i
kombination:
Flerstammig lönn med farlig lutning.
Movium Direkt nr 2, 2015 • 7 Denna insats kan kompletteras med en fyrvägs
kronstabilisering, som monteras på en höjd av 2/3
av stammarnas längd ovanför deras gemensamma
förankringspunkt. Tanken med kronstabilisering är
först och främst att bromsa upp kraftiga rörelser i
kronan så att inte grenar eller stammar belastas så
pass mycket att de fläks ur sin infästning. Skulle
detta trots allt ske fångar installationen upp dessa
likt ett säkerhetsbälte.
Lösningar med borrade hål och stag har visat
sig vara en mycket dålig lösning som inte håller
långsiktigt, då de är statiska och att ingreppet blottar ved för vednedbrytande patogener. Kontakta ett
välmeriterat och certifierat arboristföretag.
Björn Vollbrecht
Analyser av blödande hästkastanjer
Fråga:
Var kan man få utfört analyser på blödande hästkastanjer för att ta reda på om det är angrepp
som orsakas av bakterier eller om det är fråga om
angrepp av Phytophthora som ger liknande symptom? Jag har hört att det finns snabbtest för att konstatera Phytophthora, stämmer det?
Svar:
När Jordbruksverket konstaterade att vi i Sverige
hade angrepp av blödande hästkastanjer orsakad
av Pseudomonas syringae pv. aesculi skickades
proverna till FERA i Storbritannien, som är deras officiella laboratorium. Kontakta FERA Plant
Clinic för information om växtprover:
http://fera.co.uk/plantClinic/index.cfm
Metoden för provtagning är viktig för att få ett
säkert resultat. Kontakta labbet och fråga hur provet
ska tas ut, hur det ska packas och skickas. Om provet
är negativt, och du vill veta om trädet är angripet av
den svampliknande organismen Phytophthora, är det
viktigt att ange det med, eftersom det då blir fråga om
ytterligare en analys och ett annat pris.
Det finns mycket riktigt speciella ”testkit” för
Phytophthora, så kallade pocket diagnostics. Med
ett sådant kan man själv komma fram till om det
är ett Phytophthora-angrepp. Man kommer då
till släktet, vilket kan räcka i många fall, men
vill man veta arten måste det till en särskild
analys. Jag vet att snabbtest användes i samband
8 • Movium Direkt nr 2, 2015
med undersökningarna av Phytophthora på bok i
Malmö med flera platser i Skåne. Jordbruksverkets
växtinspektörer har använt snabbtest för att screena
om det är Phytophthora på rhododendron, som
kan vara angripen av den reglerade skadegöraren
P. ramorum. Om de får positivt utslag i snabbtestet
skickas proverna vidare till FERA för analys och
artbestämning. Information om pocket diagnostics:
https://www.abingdonhealth.com/productsservices/diagnostic-products/food-agriculture/
pocket-diagnostic/
FERA har flera faktablad om växtsjukdomar
på sin websida men saknar du information om
trädsjukdomar är det bra att veta att i Storbritannien
skiljer man noga på forskning och rådgivning när
det gäller skadegörare på träd, skogsskadegörare,
och skadegörare på andra växter. Skadegörare
på träd faller under Forestry Commission och
Forest Research. Även Forestry Commission har
en diagnosservice som riktar sig till branschen,
privatpersoner och dylikt. Jag känner inte till om
de gör rutintester på blödande hästkastanjer. Söker
man kontakt med forskarna som håller på med träd
kan man vända sig till Forest Research:
http://www.forestry.gov.uk/fr/infd-5stc8a
Ingrid Åkesson
Jord för grund växtbädd
Fråga:
Vilken typ av jordblandning skulle ni rekommendera
för en grund växtbädd för perenner och marktäckande
buskar? Vi har försökt att höja planteringsbädden på
de ställen där det går men som minst är det 20 cm ned
till bjälklag. Självklart kommer vi att välja torktåliga
växter där jorddjupet är som grundast.
Vi har tidigare föreslagit Veg Techs lösningar
med Grodan-skivor men beställaren vill ha en
billigare lösning. Fungerar det med pimpstensjord
som håller fukten? Borde man lägga ett dränerande
lager underst i växtbädden för att förhindra eventuellt stående vatten? Tacksam för kreativa idéer
till detta icke-optimala fall!
Svar:
Det finns goda exempel på fungerande jordar med
pimpsten eller andra liknande porösa, vattenhållande
material. Det har också gjorts utvärderingar av
Grodan för bjälklagssystem, bland annat ett exjobb
vid SLU. Det visade att Grodan verkligen hade en
effekt på vegetationens utseende och överlevnad.
Om man tar bort en komponent som bidrar med
en funktion bör man vara medveten om att man
kan få en sämre utveckling på vegetationen. Det
pågår just nu, inom ramen för ett Vinnovaprojekt,
ett arbete med att ta fram svenska riktlinjer för
grönatak-jordar. I nuläget finns det inga svenska
riktlinjer. Man kan luta sig mot tysk erfarenhet som
är väldigt gedigen och grovt punkta upp följande
jordkvalitet:
- Finmaterial (mindre än 0,063 mm): max 20 vikt% men helst inte över 15 vikt-%.
- Organiskt innehåll: max 6 vikt-%.
- Maximal vattenhållande förmåga bör vara
hög, minst 45 volym-%, samtidigt som man inte
underskrider 10 volym-% i luftinnehåll. Detta
förhållande mellan vatten och luft uppnår man
genom en klok blandning av olika porösa material,
som till exempel pimpsten tillsammans med
kompost och eventuellt någon jordkomponent.
För att undvika erosion bör man också ha en jord
med inte alltför låg genomsläpplighet för vatten.
Jag tycker att man skall ha ett dränerande lager i
botten och detta kan bestå av mineralmaterial eller
plastskivor. Det finns många produkter på marknaden.
Tobias Emilsson
Tolkning av förfrågningsunderlag
Fråga:
I en totalentreprenad har jag i förfrågningsunderlaget (FU) ritat en växtbäddsyta 194 kvadratmeter
stor, och i den ska det stå växter av en sort. Nu
har entreprenören gjort bygghandlingar och
när jag granskar dessa ser jag att entreprenören
har placerat endast två stycken växter i hela denna
växtbäddsyta. Detta har jag påpekat som fel. Men
nu svarar entreprenören med att säga att i FU:s
växtförteckning står det att denna växt ska vara
sol. 125-150, vilket innebär solitär växt och att den
i FU nämnda arten inte är lämplig att sätta i hela
ytan. Det ska därför bli en ÄTA (ändrings- och
tilläggsarbete) på cirka 80 000 kr att fylla upp hela
växtbädden med växter.
I växtlistan i FU hade jag ej angett något c/cavstånd. Min fråga är nu: kan entreprenören ha
rätt i det att det bara ska stå två växter i hela
växtbädden för att man anser växtvalet olämpligt?
Svar:
Av ritningen framgår att solitärväxt är markerad
med littera inom ring och yttäckande arter med
enbart littera. I växtförteckningen är solitärväxter
angivna utan c/c-avstånd och yttäckande arter med
c/c-avstånd. Planteringsytan delas på ritningen i två
delar av ett staket och växtlittera 25 (Hamamelis
'Pallida') är angivet på ett ställe på vardera sidan
av staketlinjen. (Frågeställaren har kompletterat
med uppgiften att litt 25 blivit felskrivet och skulle
varit växtförteckningens litt 24 (Fargesia murielae
'Simba'). Litt 25 inom ring finns angiven på andra
ställen på ritningen – litt 24 finns inte angiven på
någon yta.
Beträffande litt 25 finns alltså motstridiga uppgifter – dels att det ska vara en solitärväxt (utan
något angivet c/c-avstånd), dels att den ska vara
yttäckande (ingen ring runt littera). Enligt ABT06
1:4 ska i sådana fall ”den uppgift eller föreskrift
gälla som medför lägsta kostnad för entreprenören
(= en solitärplanta på vardera sidan av staketet) –
om inte omständigheterna föranleder annat.”
Enligt ABT06 2:1 ska entreprenören ”utföra
sitt åtagande fackmässigt”. Enligt kommentaren
till 2:1 gäller att fackmässigheten även förutsätts
”innefatta den skicklighet och fackkunskap som det
finns skäl att förvänta sig av en teknisk konsult med
motsvarande uppdrag att projektera”. Enligt min
mening bör man kunna åberopa båda dessa paragrafer
som stöd för att yttäckande plantering ska ingå utan
kostnadstillägg. 1:4-omständigheterna föranleder
annan tolkning än att meningen skulle vara att sätta
endast en solitärplanta på vardera sidan av staketet.
Entreprenören har noterat att angiven växtart
är olämplig att sätta på hela ytan och borde även
ha sett att växtförteckningens litt 24 inte fanns
angiven någonstans. 2:1: att endast sätta två plantor
på en så stor yta är definitivt inte fackmässigt,
särskilt som alla andra planteringsytor är angivna
med yttäckande plantering (kompletterad med
enstaka solitärer och träd). Men man kanske
får acceptera att entreprenören väljer en annan
(billigare) yttäckande växtart än den tänkta litt 24.
Ove Samuelsson
Movium Direkt nr 2, 2015 • 9 Klaus Vollbrecht har avlidit
Klaus Vollbrecht, vår vän och kollega, är död. Få
personer har lyckats få ett sådant genomslag hos
den stora mängden praktiker inom svensk parkoch trädgårdsvård som Klaus Vollbrecht. Han blev
verkligen Klaus med alla! Rakryggad drev han på
frågorna inom trädbeskärning och trädetablering.
Som lärare, och så småningom som långvarig
parkchef från mitten av 1970-talet på Alnarp, fick
han en akademisk position som passade honom.
Därifrån så kunde han fortsätta att utveckla sig och
bygga kunskap och nå ut till trädvårdare runt om i
landet som föreläsare och inspiratör.
Lite längre fram, 1986, blev han rådgivare inom
Movium, där han ingick i ett nätverk för information
och kunskapsutbyte mellan praktiker och forskare
inom SLU (Sveriges lantbruksuniver-sitet). Klaus
var under alla år en av Moviums allra mest anlitade
och efterfrågade rådgivare inom området praktisk
trädvård. Han engagerade sig i rådgivningen under
flera år efter att han avslutat sin anställning vid
SLU. 2010 gick han dock i pension ”på riktigt” och
rådgivarrollen övertogs av sonen Björn.
I en tid då man började ifrågasätta praktikens
betydelse, liksom betydelsen av att få genomleva
kunskapen med hela sin kropp, så blev Klaus ett
levande bevis för hur långt man kunde nå om man
snarare blandade praktik och teori. Klaus var en
fullfjädrad praktiker, som samtidigt kunde stå som
idégivare och tolkare av ny kunskapsteori. Det bästa
exemplet på det är hans samarbete med Alex Shigo
från USA, under flera decennier den internationellt
sett starkaste pionjären inom trädvårdsområdet.
Klaus tog sig tid och fick möjligheter att studera de
i många avseenden grundläggande nya idéerna hos
Shigo i USA, för att sedan kunna föra över dem till
praktiker i Skandinavien.
Sällsynta är de personer, som har sådan energi
som Klaus hade. På Alnarp var han arbetsledare i
parken men lika många gånger såg man honom själv
hugga i. Var det varmt så hade han kanske klätt av
sig på överkroppen, men den karakteristiska gröna
hatten satt fortfarande på! Den som lärde känna
Klaus visste att han kunde vara bestämd och hård i
sina krav, både på sig själv och på sin omgivning.
10 • Movium Direkt nr 2, 2015
Klaus Vollbrecht 1935-2015.
Han var inte heller rädd för att framföra sina
synpunkter, samtidigt som han kunde upplevas som
en trygghet i sin ofta lösningsorienterade kritik. Vem
minns inte hans glittrande ögon och de ögonblick
då hela hans ansikte plötsligt kunde lysas upp i ett
stort leende. Han blev för många en riktig mentor,
en person man kunde lita på. Hade man hans
grundförtroende så var det en ynnest att ha med sig
detta i karriären och i livet.
Då parkkoncepten med ”naturlika grönytor”
slog igenom på 1970-talet, där det var plantering
av småplantor som var nyckeln till att ge de
skapade miljöerna förbättrad start och tillväxt, så
var Klaus en av de första som sträckte ut handen
och gav forskningsteamet på Alnarp chansen att
experimentera i sin närmiljö. Senare, då det blev
aktuellt med att etablera ett landskapslaboratorium
på Alnarp, så var det åter igen Klaus som sträckte
fram handen. Han föreslog den första etapp av
samarbete som innebar ett nytt skyddande skogsbälte för Alnarps värdefulla trädsamlingar, då det
hotades av den aggressiva formen av almsjukan.
Angrepp av denna fruktade sjukdom hade just
upptäckts i Köpenhamn och Klaus visste att det
inte skulle dröja många veckor eller månader innan
den skulle få fäste även på Alnarp. När detta sedan
skedde blev följden lika totalt förödande som
Klaus förutspått, men då stod den nya planteringen
redan på plats.
Klaus föddes 1935. De var fyra syskon i familjen
och alla fick latinska smeknamn efter växter, Klaus
fick namnet Ginko biloba. Plantskoleverksamhet
var en familjepassion. Både hans farfar och hans
far var plantskolister. Det innebar att Klaus redan
som femåring var säker på vad han skulle syssla
med resten av livet. Familjen ägde en plantskola
utanför staden Treptow an der Rega i dåvarande
Pommern, numera Polen.
Fadern utkommenderades två gånger under
kriget, första gången som ockupationssoldat i
Polen och andra gången, i krigets slutskede, till
östfronten då han tillfångatogs av ryssarna. Han
skadades allvarligt i samband med detta. Starkt
undernärd lyckades han efter fyra år i ryskt fångläger återkomma hem, men var då inte längre
kapabel att driva plantskolan.
Tanken var att Klaus längre fram skulle ta över
ledarskapet i plantskolan eftersom han var äldst
av sönerna. Men dessa planer gick om intet på
grund av kriget. Modern och alla barnen övergav
plantskolan och flydde i hast västerut 1945 i
samband med att ryssarna kom. 1949 anslöt sig
fadern åter till familjen, som befann sig utanför
Hamburg. Plantskolan förlorades eftersom den låg
i det blivande Polen.
Det här var en period som Klaus helst inte talade
mycket om. Han ansåg att det handlade om det
förflutna. Varför inte hellre tala om framtiden? Den
är mycket mer intressant, menade han.
Efter att ha genomgått en yrkesskoleutbildning
påbörjade Klaus redan som fjortonåring en lärlingstid, där han kom att flytta runt i Europa och
fick arbeta i flera av de mest välrenommerade
plantskolorna och anläggningsfirmorna, bland
annat Timm & Co i Elmshorn, en av Europas – vid
den tiden – mest ansedda plantskolor. Därefter
följde praktik på plantskolor och hos trädgårdsanläggare i Schweiz, England och Holland. Klaus
avsåg att lämna Tyskland för gott och tänkte sig att
emigrera till USA där han fått jobb.
Men Alnarp, där hans svenska fru Anna hade
studerat till trädgårdsmästare, kom emellan. Plötsligt, våren 1957, så befann han sig på stationen i
Malmö, utan att kunna tala svenska. De pengar
han då hade kvar räckte precis till en biljett så han
kunde ta sig för första gången till Alnarp, där han
blev praktikant på Alnarp Trädgårdars plantskola.
Redan påföljande höst flyttade han till Stockholm
för att gå på Experimentalfältets sextonmånaders
anläggningskurs.
1960 var ett stort år. Då gifte sig Klaus och Anna.
Tillsammans med några kollegor startade han därefter företaget Stockholms Trädgårdsanläggning.
Men bostadsbristens Stockholm drev honom,
via ett jobb som plantskoleförman på Munkedals
Plantskola i Bohuslän, tillbaka till Alnarp. 1964
började han som biträdande driftsledare med undervisningsskyldighet vid Alnarpsinstitutet. 1966 slutförde han studier på Alnarp till trädgårdstekniker
med anläggning som inriktning. Åtta år senare blev
han Alnarps parkchef.
Som person var Klaus en ganska tyst man, som
hellre ville dela arbetet än slösa bort allt för mycket
tid på prat. Då han var yngre så beskrivs han som
bestämd och ganska svart-vit i sin uppfattning.
Som äldre blev han mer reflekterande och kanske
än mer kreativ i sitt sätt. Hans stora dröm var att
få omvandla hela Alnarp till ett stort arboretum,
fyllt med träd och aktiviteter kring träd ända ner till
havet. Det är inom växtkunnandet som Alnarp har
visat sig framåt internationellt och då borde man
satsa där, menade han.
Klaus Vollbrecht har skrivit ett par av de
mest inflytelserika verken om trädvård här i
landet. Träd, deras biologi och vård (1989)
brukar stå med på litteraturlistan på alla seriösa
trädgårdsutbildningar. Söker man en bok om
beskärning så är det Beskärningsboken man ska få
fatt på. Den hade som medförfattare Gustaf Alm
och Han Veltman, kom i en första upplaga 1983
och har därefter tryckts i flera nya upplagor.
Var allt bara en fråga om växter i Klaus liv? Nej,
absolut inte, men de stod honom ytterst nära. Även
om hans hjärta klappade starkare än de flestas för
Alnarpsmiljön och dess växter så var det ändå
människorna som betydde än mer; hans familj,
hans studenter, hans arbetskollegor. Han kopplade
Movium Direkt nr 2, 2015 • 11 av efter arbetsdagens slut med att bland annat
lyssna på klassisk musik eller svenska visor. Det
var något alldeles extra, det!
Under senare år fick Klaus problem med diabetes. Det var något som emellertid bemästrades,
men den 14 maj 2014 hittades han i sitt hus
med hjärtstillestånd. Även om man lyckades få
igång hjärtverksamheten, så fick han bestående
neurologiska skador som till slut ledde till hans
bortgång den 4 mars 2015.
Vi är många som vill uttrycka vilken stor
betydelse som Klaus haft för oss och vi hoppas
innerligt att Klaus förstod att han var riktigt
ordentligt omtyckt. Som man ibland hör: Det finns
ingen som känns så levande som en som just gått
bort. Så är det också med Klaus. Mycket av hans
personlighet och hans tankar och de miljöer han
varit med om att skapa fortsätter vi att ta med oss
in i framtiden!
Våra tankar och djupa deltagande går till Anna
och barnen. Klaus minne kommer att hedras vid en
ceremoni den 13 maj i Alnarpsparken – när träden,
buskarna och blommorna på den plats som så
intimt förknippas med Klaus långa, betydelsefulla
gärning väckts av vårsolens värme och grönskar av
växtkraft och framtidstro.
Roland Gustavsson, professor emeritus, SLU Alnarp
Allan Gunnarsson, universitetslektor, SLU Alnarp
Eva Gustavsson, tidigare universitetslektor, SLU
Alnarp
Kenneth Lorentzon, forskare, SLU Alnarp
Göran Nilsson, statskonsulent, Movium SLU
Håkan Schroeder, dekanus, SLU Alnarp
”I jakten på förtätning av våra städer är
parker utan namn ett lätt byte”
Träd förbättrar lokalklimatet och utgör en del
av städernas infrastruktur. Att ta tillvara på
träd och deras ekosystemtjänster är en strategi
för att bygga framtidens hållbara städer,
skriver Cecil Konijnendijk van den Bosch,
Tim Delshammar och Johan Östberg, forskare
vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med
anledning av en konferens i Alnarp den 12 mars
om i-Tree-programmet.
Hösten 2014 översvämmades stora delar av
Malmö stad. Flera vägar var avstängda och ett stort
antal källare översvämmades. Det berodde inte bara på klimatförändringar. En viktig förklaring är att vi har blivit sämre
på att ta tillvara ekosystemtjänster från stadsträd
i planeringen. Träd minskar mängden regnvatten
som måste tas om hand. En beräkning av dataprogrammet i-Tree visade att Malmös träd förra
året bidrog till att 172 447 kubikmeter vatten inte
belastade dagvattensystemet. Fler träd ger färre problem efter kraftiga regn.
Men träd har många olika typer av värden. Det är
värt att påminna om:
12 • Movium Direkt nr 2, 2015
Träden har betydelse för stadens grundläggande
funktioner. De bidrar till att förbättra lokalklimatet
genom vindskydd och skydd mot stark sol. De
bidrar genom att rena luft från partiklar. De lagrar
koldioxid. Träd är helt enkelt en del av städernas
infrastruktur, precis som järnvägar, vattenledningar
och bostäder.
Träden har en konkret och direkt inverkan på
människors hälsa. I ett läge där vi måste anpassa
oss efter stigande temperaturer är det viktigt att
kunna använda träd som skuggar och som sänker
temperaturen genom det vatten som avdunstar
från lövverket. Kraftiga värmeböljor ger avtryck
i samhället genom en ökad dödlighet, särskilt
bland äldre och sjuka. Lite tillspetsat kan man säga
att träd bidrar till att förlänga livet genom att de
klimatanpassar våra städer.
På pluskontot finns också trädens bidrag till
avkoppling och rekreation. Forskning om restorativa miljöer visar att träd får oss människor att
må bra.
Men för att vi ska dra nytta av träden krävs
det att vi har tillgång till dem i vår vardagsmiljö.
Det gäller särskilt för grupper som inte har en
Foto: Göran Nilsson.
möjlighet att förflytta sig långt för att komma till
större park- eller rekreationsområden – till exempel
barn, äldre och sjuka. Därför behövs träd i våra
bostadsområden. En god tillgång till träd för alla är
helt enkelt en fråga om social rättvisa.
För många människor har träden en betydelse
som en länk till historien. Äldre träd har ofta ett
kulturhistoriskt värde, de är spår efter tidigare
generationer. Nyplanterade träd är en hälsning
till framtiden. Träden bidrar till att ge våra
stadsmiljöer identitet.
Det sammanlagda värdet av träd i stadsmiljö
är de ekosystemtjänster vi får av träden. Och att
ta tillvara ekosystemtjänster är en strategi för att
bygga framtidens hållbara städer.
Förtätning är en viktig strategi för framtida
hållbara städer. Men träd är en viktig del av dessa
städer. Därför måste stadsplaneringen ge plats för
träd – plats för rötter, plats för trädkrona. Det finns
en gräns för hur täta gröna städer kan vara. Det
går inte att ersätta de kvaliteter som träd ger, med
gröna tak och väggar. I jakten på förtätning i våra städer är parker utan
namn ett lätt byte, men många av dessa namnlösa
grönområden är invånarnas närmsta grönska. Dessa
namnlösa gröningar bidrar även till att göra våra
städer mer motståndskraftiga mot översvämningar
och värmeböljor, vilket många stadsplanerare
verkar glömma bort. Träd är inte bara en fråga för kommunala parker,
grönområden och gator. Mest plats för träd finns det
i våra bostadsområden. Även i industriområden, på
skolgårdar eller sjukhusområden finns det plats för
träd. För att stadsplanera med träd krävs det att många
olika typer av aktörer är villiga att ge plats för träd.
Lika viktigt som att plantera träd är att se till så
att träden lever länge. Det behövs både kunskap
och resurser för att sköta stadsträden. Investeringar
måste följas upp med förvaltning.
Ett sätt att samla olika aktörer är att visa på vilka
värden träden har. I New York har man använt i-Tree
för att beräkna värdet av trädens ekosystemtjänster.
Där visar sig ett träd bidra till besparingar på 1 100
kronor varje år. För en stad av Malmös storlek blir
detta 66 miljoner kronor per år. För New Yorks del
har beräkningen lett till nyplantering av en miljon
nya träd. Frågan är hur utvecklingen ser ut för våra
svenska städer, där förtätning hittills tillåtits gå före
träd och grönytor.
Cecil Konijnendijk van den Bosch, prefekt vid
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och
förvaltning vid SLU.
Tim Delshammar, temaledare för SLU:s framtidssatsning Future Urban Sustainable Environment.
Johan Östberg, forskare vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid SLU.
Artikeln är tidigare publicerad i Sydsvenskan 11 mars 2015.
Movium Direkt nr 2, 2015 • 13 Nyheter
Två nya böcker om pedagogisk
odling
Rosendals Trädgård i Stockholm har via medel
från Allmänna arvsfonden drivit ett treårigt
projekt Lek Odla Väx! Syftet med projektet var
att bygga upp en verksamhet där man erbjuder
förskolor och lågstadieklasser en möjlighet att
uppleva trädgårdsåret och odla tillsammans med
anläggningens trädgårdspedagoger.
Initiativet till projektet togs sommaren 2011.
Efter beviljat anslag från Allmänna arvsfonden
drog verksamheten igång våren 2012. Förskolor
från Stockholms förorter skulle ges möjlighet att
komma till Rosendal för att lära sig om kretslopp
och odling. En unik utomhuspedagogisk miljö
skapades – en barnanpassad trädgård där barnen
skulle få arbeta praktiskt. Under 2012 genomfördes
ett program med fyra träffar för barnen, det
utökades 2013 till att omfatta sex träffar. Varje
träff har ett givet tema inspirerat av årstiden och
trädgårdsmästarnas arbetsuppgifter: mars: knopp
14 • Movium Direkt nr 2, 2015
& jord; april: frö & sådd; maj: plantera; september:
skörda & smaka; oktober: kompost; november:
vintervila.
Hittills har mer ån 300 förskolebarn fått
leka, odla och växa på Rosendal. Verksamheten
fortsätter även efter att det treåriga projektet nu
har avslutats. Förutom barnens bokade aktiviteter
på Rosendal erbjuder trädgårdspedagogerna
guidade turer på den barnanpassade trädgården,
föredrag om Lek Odla Väx!, inspirationsträffar
för pedagoger, uppdragsutbildningar och konsulttjänster.
Arvsfondsprojektet har lett till att två böcker
nyligen utgivits:
I boken Lek Odla Väx! En pedagogisk
handbok från Rosendals Trädgård beskriver
trädgårdspedagogerna på Rosendal sin metodik
och visar hur de pedagogiska verktygen kan
användas på vilken förskola, lågstadieskola eller
fritidsverksamhet som helst. Boken är utgiven av
Rosendals Trädgård.
Den andra boken har titeln Så ett frö! En
odlingsbok från Rosendals Trädgård. Författare
är projektledaren Annelie Johansson. Där beskrivs
i korta, kärnfulla texter, vackra foton (fotograf:
Lena Granefelt) och härligt sinnrika illustrationer
(illustratör: Nadia Nörbom) hur odling går till – från
sådd till skörd och insamling av frön till nya sådder.
Boken är utgiven av Bokförlaget Max Ström.
Böckerna finns att köpa bl.a. i butiken på
Rosendals Trädgård eller via hemsidan:
www.rosendalstradgard.se
Movium Fakta om Vinterfägring
Movium Fakta nr 1-2015 har rubriken Växter för
vinterfägring. Författare är Anders Folkesson,
Henrik Sjöman och Karolina Brising. Henrik är
Movium-rådgivare sedan tidigare, Anders är ny
rådgivare sedan årsskiftet inom området design
med bygg- och växtmaterial i utemiljöer.
Vinterfägring handlar inte bara om färgaspekter
utan det kan även innefatta andra uttrycksfulla
växtkarakteristika. Författarna presenterar ett urval
av användbara växter och ger via fotomontage
några spännande exempel på hur man aktivt kan
arbeta med vinterfägring i design av olika urbana
miljöer.
Vinnova-projekt om kvalitetssäkring
av gröna tak
I ett nyligen påbörjat Vinnova-projekt arbetar
forskare tillsammans med praktiker och tittar
på hela kedjan vid installation av gröna tak och
takträdgårdar. Projektet har titeln Kvalitetssäkrade
systemlösningar för gröna anläggningar/tak på
betongbjälklag med nolltolerans mot läckage.
Projektledare är Ylva Edwards från CBI Betonginstitutet. Projektet, med en löptid på tre år (20142016) har fått 8,5 miljoner kronor i bidrag från
Vinnova.
Projektet syftar till att sammanföra forskare,
offentlig sektor och näringsliv inom bland
annat bygg- och anläggningssidan för att inom
samarbetsprojekt utveckla nya och attraktiva
helhetslösningar för gröna anläggningar/tak med
hänsyn taget till miljön och högt ställda krav
på hållbarhet, material, byggnadsteknik och
energieffektivisering. Målet är att skapa attraktiva
och hållbara stadsmiljöer där gröna anläggningar/
taksystem på bärverk/bjälklag konstrueras och
underhålls så de fungerar utan problem, med främst
läckage, i 100 år.
Projektet förväntas leda fram till ny kunskap,
nya produkter, standarder, guidelines och certifieringssystem. Beställaren kommer att känna
större trygghet i samband med upphandling.
Anläggningarna blir säkrare, forskarsidan utökas,
kunskapsnivån höjs och konsortiet utvecklas till
en viktig kunskaps- och erfarenhetsorganisation.
Svenska företag bereds goda möjligheter till ökad
tillväxt.
Vi som arbetar inom projektet kommer att
fokusera på helhetslösningar mot bakgrund av
resultat från initieringsprocessen. I projektet
ingår sex arbetspaket som på olika sätt och i
samverkan identifierar och utvecklar aktuella
problemlösningar. Projektresultaten utvärderas och
integreras till helhetslösningar. Minst två gröna
anläggningar ingår i projektet, med byggstart under
2014/2015.
Tobias Emilsson, SLU Alnarp och Moviumrådgivare
PS: Tobias Emilsson är nu åter i tjänst som rådgivare efter en
tids tjänstledighet, se även Fråga/Svar på sid. 8.
Movium Direkt nr 2, 2015 • 15 Föreskrifter om integrerat växtskydd
Jordbruksverket har tagit fram nya Föreskrifter och
allmänna råd (2014:42) om integrerat växtskydd,
som trädde i kraft den 1 januari i år. Det är regler
som förtydligar kraven i Förordning om bekämpningsmedel (SFS 2014:425), som trädde i kraft den
15 juli 2014 (se Movium Direkt nr 5/2014). Till
följd av EU-lagstiftning och den nya förordningen
håller myndigheterna på att stöpa om reglerna för
bekämpningsmedel ur alla aspekter. Fler föreskrifter är att vänta från Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.
Idag används bekämpningsmedel i mycket begränsad omfattning i utemiljön och om du aldrig
använder bekämpningsmedel, beställer kemisk
bekämpning eller är ansvarig verksamhetsutövare
där kemiska bekämpningsmedel förekommer är du
ju inte berörd av denna nyhet.
Integrerat växtskydd används redan i mycket
stor utsträckning i Sverige. Skillnaden mot tidigare
är att kraven nu är lagstadgade. I integrerat växtskydd är man skyldig att förebygga, övervaka,
behovsanpassa och följa upp bekämpningen samt
att dokumentera vad man gör.
Reglerna gäller yrkesmässig användning som
definieras i de nya föreskrifterna: ”användning
av växtskyddsmedel av en person i dennes yrkesmässiga roll som sprutförare eller annan operatör,
tekniker, arbetsgivare eller egenföretagare, både
på jordbruksområdet och inom andra sektorer.”
Bekämpning i utemiljö får räknas till andra sektorer.
På Jordbruksverkets webbplats finns nu mycket
information om integrerat växtskydd men läser man
där kan man lätt få en bild av att det bara gäller
produktion inom jordbruk och trädgårdsodling.
Dokumentationskraven har utökats, så att man
nu är skyldig att dokumentera behovet av kemisk
bekämpning. Det är verksamhetsutövaren som bär
ansvaret för att integrerat växtskydd tillämpas. Den
som anlitar en entreprenör för växtskyddsarbetet
gör därför klokt i att avtala vem som har ansvar
för vad. Jordbruksverket har aviserat att man
håller på att ta fram ytterligare föreskrifter om
dokumentationskraven.
En annan skillnad mot tidigare är att reglerna
omfattar all yrkesmässig användning av bekämpningsmedel, dvs. även klass 3-medel.
16 • Movium Direkt nr 2, 2015
Kommunerna ansvarar för kontrollen av att
reglerna efterlevs och väljer ut vilka objekt som
ska besökas. I år kommer Jordbruksverket och
Kemikalieinspektionen att genomföra utbildning av
kommunernas miljöinspektörer. Tillsynen ska vara
riskbaserad, så man kan gissa att det inte blir fråga
om riktade kontroller mot utemiljösidan i första
taget. Reglerna gäller ändå och om något skulle
inträffa som föranleder kontroll, gäller det att
kunna visa att man tillämpar integrerat växtskydd
och att ha ordning på dokumentationen.
Läs mer på Jordbruksverkets webbplats:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/
odling/vaxtskydd/integreratvaxtskydd/regler.4.7b5
b0bad14bb7e6b2d3dd1ba.html
Ingrid Åkesson, Movium-rådgivare
Ny metod ska hjälpa kommunerna
satsa på rätt miljöåtgärder
IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tekniska
högskola ska utveckla en metod som hjälper kommunerna att satsa på rätt miljöåtgärder. Genom
att koppla samman olika konsumtionsflöden
med livscykelberäkningar ska forskarna se var i
kommunerna den största miljöpåverkan finns och
hur den kan minskas på bästa sätt.
Att effektivt minska resurskonsumtionen på
miljömässiga grunder är en av de stora utmaningar
som Forskningsrådet Formas har valt att finansiera
i det här forskningsprojektet som sker inom
ramen för Mistra Urban Futures, ett internationellt
centrum där forskare och praktiker samarbetar för
att nå mer hållbara städer.
Många svenska kommuner har satt upp miljömål
och strategier för att nå dem, men har ofta svårt
att prioritera bland olika åtgärder. Metoden som
utvecklas i projektet kallas Municipal Environmental
Impact (MEI). Genom att kombinera materialflödesanalys, som undersöker fysiska flöden och lagring av
näringsämnen, material och avfall för en stad eller ett
urbant område, med livscykelanalys, som undersöker
miljöpåverkan från dessa fysiska flöden, kommer
forskarna att kunna se vilka konsumtionsflöden i
staden som har störst total miljöpåverkan och som
därför bör prioriteras i åtgärdsarbetet. På det sättet blir
MEI ett praktiskt underlag som hjälper kommunerna
att effektivt styra mot en bättre miljö.
Ett konkret exempel som forskarna i projektet
kommer att titta närmare på är Göteborgs stads
miljöprogram, som innehåller 212 åtgärder för att
nå 12 lokala miljömål. MEI-metoden ska användas
för att utvärdera hur välriktade kommunala
miljöåtgärder är och vilken potential de har för att
nå satta miljömål. Den kan också användas för att
jämföra olika kommuners miljöprestanda.
För mer information kontakta: Maria Elander,
[email protected]
Källa: Pressmeddelande från IVL Svenska
Miljöinstitutet 19 mars.
Håll koll på våren!
Vårens ankomst är så mycket mer än varmare
och ljusare dagar: drillande lärkor, surrande bin,
vitsippsbackar och lövsprickningens grönska. Nu
vill Svenska Botaniska Föreningen tillsammans
med forskare ta reda på hur snabbt våren utvecklas
över landet. Allmänheten uppmanas att gå ut under
Valborgshelgen (30 april-1 maj) och kolla upp en
handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa
till Vårkollen.
I år har våren startat tidigt. Hasseln har börjat
blomma mer än en månad före vad som var normalt för 100 år sedan och just nu tätnar det bland
tussilago och blåsippor i södra Sverige. En tidig
vår betyder i regel också en lång, utdragen vår.
Många vårtecken finns kvar att längta till innan
lövsprickningen och därmed våren är fullbordad.
För 100 år sedan brukade vitsipporna börja blomma i Uppsala vid Valborg. Med hjälp av Vårkollen
vill SBF och forskarna mäta hur vårens ankomst
förändrats. Förutom blommande vitsippor vill de
få in rapporter om björkarnas lövsprickning och
blomning för hägg, sälg, och tussilago från hela
landet.
– Vi vill stimulera intresset för att spana efter
vårtecken och uppmuntra de som rapporterar in
sina vårtecken att de också bidrar till vetenskaplig
kunskap, säger Stefan Grundström, ordförande i
Svenska Botaniska Föreningen.
Klimatförändringen har tydligt påverkat både
vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer år
från år kan forskning och miljöövervakning se hur
olika arter och olika delar av landet påverkas.
– Eftersom samma sak gjordes i landet för 100
år sedan kan vi jämföra de uppgifter vi får in via
Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU som är samordnare för Svenska
fenologinätverket.
Vårkollen kommer att ta emot vårteckenobservationer på www.vårkollen.se.
Källa: Nyheter från SLU 19 mars.
Trädfällning avgjord av Högsta
Domstolen
Den man som dömdes för grov skadegörelse för att
ha sågat ner fyra tallar på en annans tomt har fått
sin dom av Högsta domstolen.
Det var 2010 som en 48-årig man från Ängelholm hälsade på en kompis på Gotland. Han
bestämde sig för, i överförfriskat tillstånd, att såga
ner fyra tallar på granntomten som kompisen ansåg
skymde utsikten.
Gotlands tingsrätt dömde mannen till villkorlig dom för grov skadegörelse och skadestånd på
179 500 kronor. 48-åringen, som ansåg att träden
inte kunde vara värda mer än 25 000 kronor, överklagade domen till hovrätten, som höjde skadeståndet till 181 507 kronor. Hovrätten värderade träden
utifrån vad det skulle kosta att skaffa nya, men
enligt 48-åringen var träden bara ”självsådda, vindpinade” tallar, som inte var värda i närheten av så
mycket som hovrätten ansåg. Mannen gav sig inte,
utan överklagade till Högsta domstolen.
Högsta domstolen haft flera liknande ärenden på
sitt bord, men har aldrig tagit upp något ärende till
prövning. Den aktuella domen blir därmed vägledande.
Högsta domstolen ändrar hovrättens dom från
grov skadegörelse till skadegörelse av normalgraden. Påföljden bestäms till 80 dagsböter samt
33 600 kronor i skadestånd till markägaren.
I bedömningen om skadeståndets storlek väger
Högsta domstolen in att det finns fler träd på tomten och att avverkningen inte gjort att fastigheten
ligger helt oskyddad.
Däremot är tomtens utseende förändrat för lång
tid framöver. Skadan anses uppgå till 30 000 kronor
och värdet för veden som gått förlorad uppskattas
till 3 600 kronor.
Källa: helagotland.se 3 april.
Movium Direkt nr 2, 2015 • 17 inbjudan till rådgivardag
VÄXTVAL OCH BIOTOPGESTALTNING I
PARK- OCH NATURMARK
Upplevelserika och mångfacetterade rekreationsmiljöer i staden och dess nära omgivning
är något som efterfrågas alltmer idag. Att få
vistas i naturlik miljö och för en stund låta
växtligheten avskärma stadens brus är viktigt för
många stressade urbana människor. En varierad
och väl genomtänkt uppbyggnad samt strategisk
skötsel av parklandskapet leder till hög biologisk
mångfald och ger ett vackert estetiskt uttryck.
Välkommen till Moviums Rådgivardag 2015! Här
får du möjlighet att diskutera utformning, växtval
och förvaltning av naturlika parkmiljöer med tre
av Moviums rådgivare inom växtområdet. Vi
avslutar dagen med en inspirationsföreläsning
kring hur kunskap om färg kan utnyttjas och
vävas in i en designprocess.
Fakta om Rådgivardagen
Avgift: 1 500 kr exkl. moms för prenumeranter inom Mo-
vium Rådgivning och kontaktpersoner och användare inom
Movium Partnerskap. Övriga: 1 900 kr exkl. moms.
För middag på kvällen den 26 maj tillkommer 600 kr.
Plats: Samling med lunch i Restaurang Alnarp (Sunds-
vägen 9), därefter seminarium i Crafoordsalen (Sundsv. 14).
Anmälan: Senast den 5 maj via www.movium.slu.se.
Anmälan är bindande. Vid avanmälan senast 7 dagar före
seminariets start debiteras halva avgiften, därefter hela.
Logi: Ordnas av deltagarna själva. Ett antal rum natten mellan 26 och 27 maj har preliminärbokats på två hotell i Malmö:
- Comfort Hotel, Carlsgatan 10 C (ca 150 meter NO om
Malmö C), enkelrum 995 SEK, dubbelrum 1 195 SEK,
[email protected], tel. 040-330440, ange bokningskod
204574.
- Mayfair Hotel Tunneln, Adelgatan 4 (ca 150 meter söder
om Malmö C), enkelrum 1 150 SEK, dubbelrum 1 270 SEK,
[email protected], tel. 040-101620, ange bokningskod
#210812.
Bokning av de preliminärbokade rummen måste ske senast
den 24 april.
Mer info: Parvin Mazandarani/Fredrik Jergmo, Movium,
040-41 50 00, [email protected]
18 • Movium Direkt nr 2, 2015
Foto: Göran Nilsson.
Tisdag 26 maj 2015 i Alnarp
Program
11.45
Lunch på Restaurang Alnarp, registrering
12.30
Välkommen! Inledning
Fredrik Jergmo, Movium Rådgivning
12.40
Trädinventering i park- och naturmark
Patrick Bellan, trädgårdsingenjör, konsult med eget företag i Malmö. Moviums rådgivare i växtval av vedartat växtmaterial, vegetationsbyggnad och riskträdshantering.
13.05
Att få växter att trivas och utvecklas i olika livsmiljöer och ståndorter
Anders Folkesson, landskapsarkitekt, universitets-
adjunkt vid SLU Alnarp. Moviums rådgivare i
design med bygg- och växtmaterial i utemiljöer
13.30
Design och skötsel av tätortsnära natur
Allan Gunnarsson, landskapsarkitekt, universitets-
lektor vid SLU Alnarp. Moviums rådgivare i design och skötsel av tätortsnära natur
13.55
Gruppindelning för frågestunder, förfriskningar
14.20
Frågestund
I mindre grupper ges möjlighet att diskutera
aktuella frågeställningar med våra tre Movium-
rådgivare
15.40Kaffe
16.00
Nyheter inom Movium Rådgivning
Fredrik Jergmo
16.20
Inspirationsföreläsning:
Att arbeta med interaktion: Färg – landskaps-
arkitektur – människan
Petra Thorpert, konstnär och trädgårdsarkitekt (magister i landskapsplanering), universitets-
adjunkt vid SLU Alnarp
17.00
Avslutning. Buss avgår till Malmö C
19.00
Gemensam middag på restaurang i Malmö
LANDSKAPSLABBETS DAG I ALNARP
Onsdag 27 maj 2015
SLU Alnarp och Tankesmedjan Movium bjuder in till en inspirationsdag kring Alnarps
landskapslaboratorium, där resultaten från 30 år av innovativa design-, anläggningsoch skötselinsatser presenteras via föreläsningar och guidad vandring. Med fokus
på gestaltning av nya landskapselement och landskapskaraktärer är landskapslabbet
unikt i Sverige. Det blir också en visning och presentation av den betydligt yngre
Magnoliaskogen, som förhoppningsvis visar upp sig i full blom.
Program
08.30
Samling och registrering
09.00
Välkommen! Inledning
Allan Gunnarsson, landskapsarkitekt, universitets-
lektor vid SLU Alnarp
09.10
Alnarps landskapslaboratorium – tillkomst,
uppbyggnad, utveckling och framtid
Roland Gustavsson, professor emeritus,
SLU Alnarp
13.00
Guidad vandring genom Thor Nitzelius park och Västerskog
Guidning av förmiddagens föreläsare samt dess-
utom: Cecilia Öxell, universitetsadjunkt, & Björn Wiström, doktorand, SLU Alnarp
09.50
Kaffe
15.15
Kaffe ”i fält”
10.10
Etableringsmetodik och växtval – erfarenheter från Alnarp och hur dessa tillämpats och
modifierats på andra platser
Kenneth Lorentzon, forskare vid SLU Alnarp
15.35
Presentation och visning av Magnoliaskogen
Kenneth Lorentzon
10.50
Paus
11.00
Brynskötsel, fältskiktsutveckling och skogs-
upplevelse – forskningsresultat från Alnarps landskapslabb
Anders Busse Nielsen, professor vid Köpenhamns
universitet samt forskare vid SLU Alnarp
11.30
Min roll som kreativ förvaltare
Erik Svensson, parktekniker vid SLU Alnarp
12.00
Lunch
16.00
Landskapslabbet som fenomen – betydelse
lokalt, regionalt, nationellt och internationellt som experimentanläggning samt inspirations- och läro-
plats. Diskussion med inledning av Anders Busse Nielsen
16.30
Avslutning
Fakta om Landskapslabbets dag
Avgift: 2 500 kr exkl. moms för prenumeranter inom Mo-
vium Rådgivning och kontaktpersoner och användare inom
Movium Partnerskap. Övriga: 2 900 kr exkl. moms.
Plats: Crafoordsalen (Sundsvägen 14).
Anmälan: Senast den 5 maj via www.movium.slu.se.
Logi: se Moviums Rådgivardag den 26 maj.
Seminarieledare: Allan Gunnarsson.
Mer info: Parvin Mazandarani/Fredrik Jergmo, Movium,
040-41 50 00, [email protected]
Övrigt: Hela eftermiddagen tillbringas utomhus (med reservation för ruskväder). Det är en relativt lång promenad – har
du funktionshinder kontakta Movium för råd och eventuella
åtgärder.
Foto: Anders Busse Nielsen.
Anmälan är bindande. Vid avanmälan senast 7 dagar före
seminariets start debiteras halva avgiften, därefter hela.
Movium Direkt nr 2, 2015 • 19 GÖR PLATS FÖR BARN OCH
UNGA!
Nu finns en nationell vägledning för dig som arbetar med planering, utformning
och förvaltning av barns och ungas utemiljöer med särskilt fokus på skolgårdar och
förskolegårdar. Den har tagits fram i ett samarbete mellan Boverket och Movium på
uppdrag av regeringen.
Vi erbjuder dig inspirerande exempel, aktuell forskning och internationella
utblickar. Föreläsningar varvas med studiebesök och samtal om hur vi bäst bereder
plats för barn och unga i stadsplaneringen. Konferensen arrangeras i samarbete
med Sundbybergs stad, som arbetar med barnperspektiv i tidiga skeden i
planeringen med föresatsen att då blir staden som bäst.
Mera information: www.movium.slu.se
Illustration: Helena Eriksson.
Konferens i Sundbyberg 3-4 juni 2015
Kalender
April 2015
22-23
23
24
28
28-29
Infrastruktur 2015, mässa i Malmö anordnad av Easyfairs, www.easyfairs.com/malmo2015
Människan i centrum – Hållbar stadsutveckling, konferens i Göteborg anordnad av Plattform för hållbar stadsutveckling, www.naturvardsverket.se
Landskapsarkitekturdagen 2015 i Alnarp, tema Extreme landscapes,
www.landskapsarkitekturdagen.se
Flora- och faunavårdskonferensen 2015 i Uppsala, anordnad av ArtDatabanken, www.slu.se
Utomhus i stan – Tankesmedja för friluftsliv 2015, arrangeras i Örebro av bl.a. Naturvårdsverket,
www.naturvardsverket.se
Maj 2015
5
5-6
6
7
Cykelkonferensen 2015 i Karlstad, anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting och
Trafikverket,www.skl.se
Miljömålsdagarna 2015: Omställning av produk-
tion och konsumtion, konferens i Örebro anordnad av bl.a. Naturvårdsverket,
www.miljomal.se/miljomalsdagarna
Hållbar Stad. Tema: Energi, social hållbarhet och miljonprogrammet, konferens i Stockholm anordnad av MiljöAktuellt,
http://miljoaktuellt.event.idg.se/event/hallbar-stad/
Grundkurs i ekosystemtjänster i Stockholm, anord-
nad av MiljöRapporten, www.miljorapporten.se
8
Stadsarkitektdagen 2015: Bostadskriser – vad händer med kvaliteten? Konferens i Stockholm anordnad av Sveriges Stadsarkitektförening,
www.arkitekt.se
24Alnarpsdagen, öppet hus i Alnarp, info:
[email protected]
26
Växtval och biotopgestaltning i park- och natur-
mark, Moviums Rådgivardag i Alnarp
26-30 World Urban Parks Congress 2015 i Ponte de Lima, Portugal, anordnad av World Urban Parks (f.d. Ifpra),
http://congresso2015.cm-pontedelima.pt/?lang=en
27
Landskapslabbets dag i Alnarp, anordnad av Mo-
vium i samarbete med SLU Alnarp
Juni 2015
3-4
Gör plats för barn och unga! Konferens i Sundby-
berg anordnad av Movium och Boverket
3-4
Vårmöte 2015 – Mötesplatsen för slam i Sverige, fältdag och seminarium anordnad av Envisys, info: [email protected]
9
Släppmingel STAD, Movium-arrangemang i Malmö, även den 11 juni i Stockholm
9
Förtätning av städer, konferens i Stockholm
anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se
9
Landskonferanse BAD PARK & IDRETT i Hamar, Norge, anordnad av BAD PARK & IDRETT,
http://badparkogidrett.no/kurskalender-2015/
10-11 Torg och det offentliga rummet, konferens i Stock-
holm anordnad av Svenska Stadskärnor och Teknologisk Institut, www.teknologiskinstitut.se
Information om Moviums egna kurser och semi­narier finner du alltid på www.movium.slu.se. Du kan också kontakta Parvin Mazandarani
på 040-41 52 11, [email protected]
Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp • Tel: 040-41 52 08 • [email protected] • www.movium.slu.se
20 • Movium Direkt nr 2, 2015