Innovationens drottning

utblick
Innovationens drottning
Förstklassig förbränning 16
Så blev Mälarenergi världsledande inom energiåtervinning.
När industri och internet växer samman 22
Internet of Things, Services and People förändrar vår värld.
Nu måste din energi bli effektivare 46
Nya regler för elnäten träder i kraft 2016. Vi guidar.
3|15
En tidning från
ABB Sverige
LEDARE
INNEHÅLL
22
32
Tänk innovation, inte pris
Pernilla Winnhed, vd för Svensk Energi, vill se
fler smarta investeringar i det svenska elnätet.
utblick
Johan Söderström
vd ABB Sverige
28
Ny stjärna på industrigolvet
Roboten IRB 6700 har kapat ledtiderna hos
Cepa Steeltech med upp till 75 procent.
Utblick 3 | 15
Fantastisk förbränning
I Västerås finns en av världens effektivaste förbränningsanläggningar.
ABB har hjälpt Mälarenergi AB ligga i teknikens framkant.
3|15
Digitaliseringen av industrin är i full gång och
den skapar nya möjligheter. Rätt använd
kan digitalisering, automatisering och robotisering optimera och förlänga livstiden för
maskiner och investeringar samt öka konkurrenskraften. Många av våra produkter,
exempelvis våra robotar, är redan uppkopplade på internet för att överföra information
om hur de mår och därmed förebygga driftstopp. Det gör det möjligt att använda teknik
på ett ännu smartare sätt och vi kan fatta
intelligenta beslut baserade på information
som vi får i realtid. I allt detta kommer självklart vi människor att ha en central roll.
Vad innebär då digitaliseringen? Jo, att allt
fler maskiner och produkter kommer att vara
uppkopplade och kommunicera med varandra. Processer i fabriker och gruvor kommer
att kunna fjärrstyras och med en allt större
flexibilitet i produktionen ökar integrationen
med både kunder och leverantörer.
Vi ser i samarbeten med er kunder att
digitaliseringen har positiva effekter. Ett
exempel är gruvföretaget Boliden vars au-
tomatiserade processer som sträcker sig
flera kilometer under jord samverkar i ett
enda system och lyfter effektiviteten och
produktiviteten till nya nivåer. Expansionen
av Bolidens gruva har pågått under fyra
år i nära samarbete med oss på ABB och
bygger på det som vi kallar för ”Internet of
Things, Services and People”. Det är när
vi omvandlar data och information till kunskap som vi skapar värde. Samtidigt skapar vi säkrare arbetsplatser där människor
inte i samma utsträckning behöver hantera
farliga och stressiga arbetsuppgifter – något som vi på ABB gillar.
Läs mer om Internet of Things på sidorna 22–27.
Tack alla kunder för ert förtroende, tack
alla medarbetare och samarbetspartner för
arbetet med att ständigt stärka konkurrenskraften.
Nu tar vi nästa steg i vår strategi, något
som ni kan läsa mer om på sidan 8.
Utblick 3|15 • En tidning från ABB Sverige • Copyright 2015 ABB • Webbplats: www.abb.se • Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm • Redaktörer: Camilla Mattsson,
ABB, 021-32 39 66 och Robert Långström, Spoon Publishing AB • Grafisk form och produktion: Kristian Gustafsson, Spoon Publishing AB • Tryck: Sörmlands grafiska
Adressändring: ABB Utblick, CSCC, 721 83 Västerås • E-post: [email protected] • Omslagsfoto: Linda Eliasson
2
16
Internet of Things,
Services and People
– Det handlar om att
skapa helt nya värden
för hur vi samarbetar
med varandra och med
maskiner, säger Tomas
Lagerberg, chef för automationsteknik på ABB:s
forskningsenhet.
Corporate Research
Innehåll
11 Fyrahundra ton flyter
Högspänningstransformatorer från ABB i Ludvika transporteras
uppför Columbiafloden i Portland, USA.
46 Elnätens framtid: Investera smart
Nya regler för elnäten kommer 2016. Nu är det läge att
investera i ny utrustning. ABB guidar.
34 Vägen till den moderna fabriken
Här är åtta måsten i den supermoderna fabriken.
50 Sekundjakten
Kalle Widén kapar sekunder på den toppmoderna AF-linan
på Control Products. Vi har träffat honom.
38 Rustar för framtiden
Så samarbetar ABB med universitet och högskolor.
42 Högst i Stockholm
Kista torn reser sig över Sveriges huvudstad. ABB:s uttag,
brytare och installationsdosor finns i de 362 lägenheterna.
52 Flykten från skrivbordet
En yta kan inte tilfredsställa alla behov. Så fungerar det
moderna och kreativa kontoret.
44 ABB snabbladdar Gotland
Clever och Vattenfall uppförde fyra toppmoderna snabbladdarstationer från ABB på Gotland.
Kontakta ABB
021-32 50 00
[email protected]
Utblick 3 | 15
3
START
PRODUKTEN / Tesla S P90D
12 022
Världens bästa elbil?
Så många laddbara fordon
fanns under juli månad i Sverige. Fördelningen över landet
är jämn – det finns laddbara
fordon registrerade i 269 av
290 kommuner i Sverige. Den
vanligaste elbilen i Sverige är
Nissan Leaf (1 396 st).
Med Teslas nya modell tar elbilen ännu ett kliv in i framtiden.
Dolwin beta, världens effekt­starkaste havsbaserade
omriktarstation, redo att förse
en miljon hushåll med ren energi.
Källa: Power Circle
Stärkt fokus på
hälsa och säkerhet
under Safety Week
26 300
Så många medarbetare har
ABB i USA. Dessutom öppnar
snart den första robotfabriken
i Auburn Hills, Detroit. Målet är
att de flesta av ABB:s robotar
och styrsystem som levereras
till USA, Kanada och Mexiko
kommer att tillverkas här.
4
Utblick 3|15
Ren energi från unik plattform
Den tyska planen för
energiomställning, ka­llad
”Energiewende”, siktar på att
år 2030 kunna generera 15
gigawatt (GW) havsbaserad
vindkraft. En del av svaret
heter Dolwin beta, världens
effektstarkaste havsbaserade
omriktarstation som nu finns
på plats i Nordsjön, redo att
förse en miljon hushåll med
ren energi. Uppgiften består
av att ansluta havsbaserad
vindkraft från DolWin-klustret
i Nordsjön till det tyska elnä-
Ny som chef?
Utbilda dig!
I höst körs för första
gången ABB:s nya
chefsintroduktionsprogram
för första linjens chefer. Det
är ett resultat av att strategin
Next Level har börjat göra
avtryck även på utbildningssidan. Att utveckla ledare och
specialister är ett prioriterat
område eftersom de, förutom
att bidra till att öka ABB:s
konkurrenskraft, också ska
coacha och utveckla våra
medarbetare.
En del av Chefsintroduktionsprogrammet är den
veckolånga utbildningen
Manager Essentials som stöttar
övergången från att vara
medarbetare till att bli chef och
representant för företaget.
tet och däremellan omvandla
växelström (AC) till högspänd
likström (DC).
ABB fick i uppdrag av kraftsystemoperatören TenneT
att leverera den havsbaserade omriktarstationen, de
havs- och landbaserade
kabelsystemen och omriktarstationen på land.
Stationen är placerad på
en offshoreplattform som
väger hela 23 000 ton, är runt
100 meter lång, 70 meter
bred och 100 meter hög.
Plattformen transporterades
förra året från Dubai, där
den byggdes, till Aibelvarvet
i Norge där den sedan har
utrustats. I början av augusti
lämnade den varvet för att
efter fyra dagars transport nå
sin slutliga destination. n
Marie Asph-Hennerdal, specialist inom Learning & development.
– Även mer erfarna chefer har nyheter att se fram
emot under året, som MMP+
(Middle Management Program+) för mellanchefer, och
utifrån de senaste forskningsrönen har utbildningen L2010+ uppdaterats till
igen. Bilen drar iväg till
100 kilometer i timmen på
tre sekunder. Omedvetet
ler jag igen. S P90D, den
bästa versionen av Teslas
sedan, är den bästa elbilen
som någonsin tillverkats [...]
och den kapitaliserar på alla
fördelarna med eldrift.”
Många så kallade super–
bilar med bensinmotor har
svårt att matcha Teslas
nya modell. Nico DeMattia
skriver på bmwblog.com
att det måste vara ”lite
pinsamt för de betydligt dyrare superbilar, exempelvis
Ferrari 488 GTB, som inte
accelererar lika snabbt som
en el-sedan”.
P:et i P90D står för
”performance” och D:et för
”­ dual-motor setup” som
möjliggör fyrhjulsdrift. 90
anspelar på batteriet på
90 kilowatt som låter bilen
köra ungefär 43 mil. Priset?
Ungefär en miljon kronor. n
FOTO: JONAS BILBERG
ABB tycker att arbetet med
hälsa- och säkerhet är viktigast av allt och något som vi
kontinuerligt arbetar med att
förbättra. Som ett led i arbetet
kommer ABB 12–16 oktober
att genomföra Safety week –
en vecka då vi fokuserar extra
mycket på hälsa- och säkerhet.
Över hela världen kommer vi
att driva aktiviteter för att förbättra arbetsmiljöarbetet. Det
ordnas en mängd utbildningar,
seminarier och dialoger under
veckan. Är du medarbetare på
ABB eller om du gör entreprenadarbeten för ABB denna
vecka kommer ni sannolikt
märka att Safety Week pågår.
Just hur våra entreprenörers
medarbetare och underentreprenörer i alla led agerar är
avgörande för en trygg arbetsplats där ingen skadas eller på
annat sätt far illa av sitt arbete
för ABB.
Recensioner trillar
in om Teslas nya
modell S P90D, en sedan
som accelererar som en
Ferrari. Många kallar den
för världens hittills bästa
elbil.
Så här beskriver journalisten Alex Davies sin åktur i
Wired Magazine:
”Jag stampar på gasen
L2015+, säger Marie Asph-­
Hennerdal, specialist inom
Learning & development. n
FOTO: TESLA
Utblick 3 | 15
5
START
3 böcker om
framtiden du
inte får missa
1. Den andra maskinåldern.
Arbete, utveckling och
välstånd i en tid av lysande
teknologi.
Erik Brynjolfsson
och Andrew
McAfee på MIT
Center for Digital
Business, om
hur maskiner
snart kan bidra till människors
”mentala egenskaper” på samma sätt som de redan bidrar till
våra fysiska.
3. Social Physics: How Good
Ideas Spread – The Lessons
from a New Science
Alex Pentland,
director of MIT’s
Human Dynamics laboratory,
är en pionjär
inom social
physics, en ny vetenskap som
använder big data och digital
teknik för att analysera sociala
interaktioner. Pentland kan
bland annat förutspå hur team
i olika situationer kommer att
lyckas med en viss uppgift,
baserat enbart på deras beteende (utan att veta någonting
om vad de säger).
6
Utblick 3|15
Utblick har tidigare berättat om det klimatsmarta
duschsystemet Orbital Systems, som återvinner vatten i
en stängd loop. Nu utmanas
den svenska innovationen av
en annan duschidé. Företaget
Nebia i Kalifornien, USA, har
utvecklat ett nytt munstycke
som lovar att reducera vattenanvändningen med upp till 70
procent per dusch.
I stället för att munstycket
sprutar ut vatten så producerar
Nebias munstycke miljoner
små droppar – vattendimma.
I augusti lanserade
Värmevärden i Hudiksvall producerar fjärrvärme genom att elda upp spån, flis
och bark. För dem är serviceavtalen med ABB en femton år lång solskenshistoria
befriad från dramatik. För ABB belyser sagan värdet av m
indre kunder och
vikten av att hantera alla avtal med samma noggrannhet.
Anders Nilsson, underhållschef för ...
Anders får stå till svars om
8000 hushåll
blir utan värme.
Han ansvarar bland annat för...
företaget en kickstartkampanj för att få in pengar så
att de skulle komma igång
med produktionen. Målet var
100 000 dollar. Ett par veckor
senare hade Nebia fått
100
in 2,5 miljoner dollar – och
då återstod det två veckor av
kampanjen. En av dem som
stöttat Nebia är Apples vd
Tim Cook. n
1
generator
på 15 MW
Science fictionfilm bakom ny
uppfinning.
för den japanska marknaden
där minskad arbetskraft och
ökande snittålder på befolkningen redan skapar problem.
Om två år planerar Mitsui
att släppa en ny dräkt, med
mekaniska armar och ben.
Och efter det börjar de närma
sig filmens värld.
– Det vi har i huvudet är den
mekaniska dräkten i Aliens,
­säger Tomoya Tsutsumi, på
Mitsui i ett pressmeddelande. n
matarvattenpumpar
3
cirkulationspumpar
2
förbränningsluftfläktar
... Värmevärden Hudiksvall som
levererar fjärrvärme utan avbrott till ...
ABB ska leverera robotar såsom IRB 6700 och IRB 7600 till
Changan Ford Automobile Co. Ltd:s nya fabrik i Harbin i Kina.
I ordern ingår ABB:s karosspositioneringssystem GateFramer
som gör att sex fordonsmodeller kan tillverkas på samma lina
med endast 18 sekunder i omställningstid för att byta modell.
Vilket lyft!
2
frekvensomriktare
18 sekunder
I filmen Aliens från
1986 slåss Sigourney
Weavers karaktär Ripley mot
rymdmonstret iförd en mekanisk dräkt, som egentligen
används för att lasta tungt
material. Den har satt i gång
tankeprocesser på japanska
företaget Mitsui.
Mitsui har byggt en mekanisk dräkt, en ryggsäck
med bälten och bensupport, som ökar möjligheten
att lyfta tungt för den som
bär dräkten. Upp till femton
kilo ska gå att lyfta utan att
belasta ryggen överhuvud­
taget. Produkten är utvecklad
Hemligheten bakom Anders goda nattsömn
Text: Ulf Grunbaum Illustration: Fredrik Rättzén
... hälften av Hudiksvalls
FOTO: MITSUI
2. Leadership BS: Fixing
Workplaces and Careers
One Truth at a Time
Stanfordprofessorn Jeffery
Pfeffer anklagar
”ledarskapsindustrin”. Han anser
att dess lärdomar underminerar ledarskapet
eftersom de är ”baserade mer
på hopp än på verklighet, på
önskningar snarare än data
och på tro i stället för vetenskap”.
Ingen
kalldusch
FOTO: NEBIA
LÄSTIPS
SERVICEAVTAL / Värmevärden
Genomgång av
livscykelplan en gång
per år vid avtalsmöte. Den uppdateras
även konternuerligt.
Dessutom utvärderingsmöte vars
lärdomar ...
16 000
invånare
Totalt levereras 185
GWh fjärrvärme årligen
utan avbrott. Dessutom
produceras ...
37 GWh
förnybar el per år.
Separat bereskapsavtal för akuta haverier.
Utlöst en enda gång på tre år tack vare...
… ABB:s noggranna
livscykelplaner och
förebyggande underhåll utförda av ...
... upptäcker
uttjänta kullager och
slitna frekvensomriktare innan de
havererar.
...lyhörda tekniker
som efter 15 års
nära samarbete känner kunden utan och
innan och som ...
Hotline direkt till
Håkan Näslund,
avtalsledare vid ...
... tas tillvara i
kunskapsbanken
på ...
… ABB och
används i framtida
samarbete med
små och medelstora kunder.
... ABB:s serviceenhet
i Sundsvall. Ursprungligen serviceingenjör
med äkta teknikinsikt.
ABB:s serviceavtal i korthet
n Över 1000 befintliga
avtal som drivs av 20
avtalsledare runt om i
hela landet.
n Minst ett avtalsuppföljningsmöte per år, via
besök eller telefon, för
varje avtal.
n Olika nivåer bestående
av support, bas, plus
– där olika förmåner är
kopplade till respektive
nivå.
nE
tt serviceavtal ger
dig full koll på alla
ABB-produkter och
dess livscykelstatus.
n Ger ökad säkerhet.
n Planering, uppföljning
och rapportering.
Utblick 3 | 15
7
START
START / Produktnyheter
Elinspiration
för barn
Amanda ska titta på film när
allt plötsligt blir tyst och svart.
Det har blivit strömavbrott! Men
varifrån kommer egentligen
elen och varför försvann den
just nu? Tillsammans med
grannen Elinor ger sig Amanda
ut och undersöker elens väg till
hemmet. ”Amanda undrar över
el” är en faktasaga i bilderboksformat för nyfikna 3–6-åringar.
Det är Svensk Energi som
tagit fram boken för att främja
teknikintresset hos barn.
FOTO: CIAL
Strålande
tider!
Världens första
helt soldrivna
flygplats.
Cochins internationella
flygplats i den indiska
delstaten Kerala är den första
i världen som får all elektricitet
från solpaneler, skriver flygplatsen i ett pressmeddelande.
46 150 solpaneler (på en
yta av 182 000 kvadratmeter) ­genererar 12 MW. Sedan
tidigare får flygplatsen cirka
1 MW från solceller placerade
på taken till hangarer och på
ankomsthallen.
Flygplatsen har ett avtal med
kraftbolaget KSEB, som tar
emot överskottet på dagen
och låter flygplatsen ”köpa till-
20 km
Ett så högt(!) torn vill företaget
Thoth Technology bygga i USA.
Det ska vara en startpunkt för
rymdresor. Nyttolaster till rymdstationer ska starta från en
plattform längst upp, där även
forskning ska kunna bedrivas.
Även turister ska kunna åka
ända upp med hissen.
Strategin tar
ABB till nästa nivå
ABB inför en ny organisation och gå från fem till fyra
divisioner. Det blir två nya
divisioner, Power Grids, som
ska syssla med kraft och automation till kraftöverföringsoch distributionsföretag, samt
Electrification Products, som
ska sälja låg- och mellanspänningsprodukter. ABB ska
också spara en miljard dollar,
motsvarande 8,4 miljarder
kronor, till slutet av 2017 på
att effektivisera tjänstemännens arbete.
– Vi tar nu nästa steg i att
göra företaget mer kundfokuserat, snabbare och effektivt.
Arbetet med tjänstemannaproduktiviteten kommer att
planeras och genomföras i
nära samarbete mellan ledning,
medarbetare och fackliga
representanter, säger Johan
Söderström, vd ABB Sverige.
Läs mer på www.abb.se
8
Utblick 3|15
baka” sitt överskott på natten.
ABB har levererat växelrikare
till anläggningen. Växelriktarens
uppgift är att omvandla likström
till växelström och se till att få ut
så mycket el som möjligt av god
kvalitet. n
Nyheter från
ABB:s värld
Våga fråga!
Nu har vi lanserat en ny portal för vårt erbjudande
inom högspänningsprodukter. Ta chansen och ställ
en fråga till våra högspänningsexperter och hitta rätt
lösning just för dig!
IP67 Easy & Safe
Ny serie IP67-don som kompletterar ABB:s
erbjudande av industriella anslutningsdon. IP67 är en
kapslingsklass som garanterar vatten- och dammtäthet. De nya IP67-donen är ett utmärkt val i de flesta
applikationer där det kan förekomma vätskor eller
smuts och där kraven på tillförlitlighet och säkerhet
är höga.
Orion – ny produktfamilj med ljusskydd
Orion är vår nya produktfamilj med lättanvända ljusskydd. För att kunna uppfylla alla unika
behov på ett kostnadseffektivt sätt finns flera modeller tillgängliga, alla i både Base- och
Extended-versioner med olika funktioner. En uppsjö av tillbehör ger Orion i princip gränslösa
anpassningsmöjligheter. Ljusskydden går också snabbt att installera tack vare smarta lösningar
som inriktningshjälp och roterbara fästplattor.
ILLUSTRATION: THROTH TECHNOLOGY
Nu byggs elvägar i Sverige
Elvägar, där fordonen
laddas under körning,
kan bli verklighet inom ett par
år. Redan nu förbereds en teststräcka mellan Arlanda flygplats
och Rosersbergs logistikområde, där Postnord har ett stort
logistikcenter. Projektet leds
av ett konsortium med bland
andra NCC och Postnord, och
delfinansieras av Trafikverket.
Sträckan mellan Arlanda och
Rosersberg är cirka en mil lång.
Två kilometer av vägsträckan
kommer att förses med en
elskena som ger specialbyggda
lastbilar tillräckligt med kraft för
att köra resten av sträckan på
det inbyggda batteriet.
– Problemet med att använda eldrivna fordon inom gods–
transporter är att de batterier
som krävs för att driva tunga
fordon blir så stora att lastkapaciteten minskar avsevärt.
Dessutom är räckvidden på
en el-lastbil ofta inte tillräcklig i
dag, säger Mårten Sjölin, Postnords miljöchef i Sverige.
Den nya elvägen ska vara
klar inom två år. n
Koppla in mer sol och vind på elnätet
El från förnybara energikällor, som vind- och
solkraft, kan leda till instabilitet och spänningsvariationer i elnätet. Det i sin tur leder till utmaningar för
nätbolagen att upprätthålla spänningsstabiliteten i
elnätet, det kan också skada elektrisk utrustning och
orsaka störningar. Spänningsregulatorerna är gjorda
för att hantera dessa variationer och hela tiden
justera spänningen till önskat värde. ABB erbjuder
spänningsregulatorer för både mellanspänning och
lågspänning.
LÄS MER OM
SPÄNNINGS­
REGULATORER:
LÄS MER
OM HIDRY:
Nytt förmonterat mätarskåp
Nu finns det ytterligare ett mätarskåp till Kabeldons
förmonterade fördelningscentraler. Det grönlackerade, lågbyggda markmätarskåpet passar väl in i
miljöer såsom parker och grönområden. Centralen
finns i två varianter – 25 och 63 ampere. Finns direkt
hos grossist för snabb leverans.
Transformatorn håller måttet
Krafttransformatorn HiDry är den största torra
transformatorn som någonsin har testats mot
kortslutning enligt standarden IEC 60076-5. Och
detta utan anmärkning. HiDry ökar säkerheten för
människor, egendom och miljö. HiDry är särskilt
lämplig i stadsmiljö, i tuff industrimiljö, i bergrum och
i naturskyddade områden. HiDry finns för max 72,5
kV och 63 MVA.
Utblick 3 | 15
9
ÖGONBLICKET / Colombiafloden
FOTO: GUSTAV MÅRTENSSON
Going up the river
Ett par av Celiostationens nya högspänningstransformatorer,
tillverkade av ABB i Ludvika, är här på väg uppför Columbiafloden,
Portland, i USA. Varje transformator på mäktiga 770 megavolt
ampere (MVA) är elva meter lång, fyra meter bred och fem meter
hög. Utan olja väger den lika mycket som 300 personbilar, ungefär
400 ton. Uppgraderingsarbetet påbörjades 2013 och ska vara
klart 2016. Totalt är det sju transformatorer som gör denna resa.
Se fler bilder på www.abb.se/utblick
Elva meter lång,
fyra meter bred
och fem meter hög.
Vikt: 400 ton.
10
Utblick 3|15
Utblick 3 | 15
11
ÅRETS TEKNOLOG / Daniel Emanuelsson
Med nya ögon
Daniel Emanuelsson
förnyar ABB University.
Transformatorer. Goda transformatorråd
finns alltid nära.
FÖR TIONDE ÅRET i rad sökte ABB efter
Årets Teknolog, en genuint teknikintresserad civilingenjörsstudent som vill vara
med och påverka. I potten låg ett skräddarsytt sommarjobb. Årets vinnare heter
Daniel Emanuelsson, som tack vare sitt
brinnande engagemang för pedagogik har
tillbringat sommaren i Västerås med att
revidera a
­ ffärsplanen för ABB University, en
utbildningsenhet inom ABB.
– Min roll blev att med nya ögon analysera och komma med rekommendationer
för hur ABB University kan utvecklas,
säger han.
Daniel har alltid varit intresserad av
utbildning. Han funderade på att bli lärare,
men det kändes för smalt. I stället undervisade han på fritiden, samtidigt som han
pluggade till civilingenjör. Sommarjobbet
på ABB tog honom direkt ut i verkligheten.
– Redan första veckan åkte jag och min
handledare till Södra Cell i M
­ almö, LKAB i
Kiruna och SSAB i Borlänge. Innan besöken var det jag som förberedde materialet.
Det roligaste är att jag fått mycket ansvar
och tillit. Jag blev tagen på allvar, även ute
på kundbesöken.
Resultatet av sommarjobbet? Ett förnyat
kursutbud, en plan över förändringar och
hur de görs på bästa sätt.
– Vi är jättenöjda med det jobb som
Daniel har gjort, säger handledaren Anders
Göransson.
– Är det industrin jag vill jobba inom, är
det ABB jag vill till. Då kommer jag att
söka till traineeprogrammet.
Förluster vill ingen göra. Spara pengar och miljö vill alla. Så vi har gjort det enkelt
för dig. Använd QR-koden och låt oss presentera verktyget som visar vad du kan
spara genom att välja energieffektiva transformatorer. Men det finns mer att ta hänsyn
till vid val av transformator. På abb.se/transformatorer bjuder vi på fler råd som
kan bidra till mer tillförlitlig och effektiv drift. Det är alltid nära till ABB:s expertis.
DANIEL EMANUELSSON
Ålder: 23 år.
Aktuell som: Årets Teknolog och
sommarjobbare på ABB University.
Studerar: Industriell Ekonomi vid
Linköping universitet, en skola som
ABB också har samarbetsavtal med.
Brinner för: Ungdomars
matematikintresse. Undervisar i matte,
programmering och reglerteknik.
FOTO: JONAS BILBERG
Utblick 3 | 15
13
MÖTET / Elina Vartiainen
Kreativ problemlösare
Forskaren Elina Vartiainen har ansökt om flest
patent av alla på ABB under 2012 och 2013.
Enligt henne är nyckeln till nya innovationer
ändå att schemalägga kreativitet.
Text: Johan Åkesson Foto: Linda Eliasson
H
yllorna är belamrade av tek- hobby att plocka isär klockor och bygga
nikprylar och skrivbordet täckt ihop dem igen och på gymnasiet läste Eliav gula post-it-lappar framför na datateknik, med den korta motiveringtvå stora datorskärmar. Hen- en ”jag gillar ju datorer”. Senare i vuxen
nes kontorsrum är, liksom huvudet, fyllt ålder, efter att ha studerat vid ­Helsingfors
av antecknade idéer. Elina Vartiainen har tekniska universitet, fick hon en forskaren presentationslapp på dörren där hon tjänst hos mobiltillverkaren ­Nokia, och det
beskriver sig själv som
var där hon först bören ”mobilfanatiker”. Hon
”Jag tror att alla kan jade tänka på innovaär forskare och områdetioner.
vara kreativa. Det
skoordinator inom User
– Som programgäller bara att hamna merare var jag van
Experience, med titeln
Senior Principal Scienatt bara koda, men
i ett bra team.”
tist. Hennes jobb handplötsligt förväntades
lar om att lösa problem med nya tekniker jag identifiera problem och hitta på helt
och tjänster för ABB:s kunder. Ofta reser nya lösningar. Det visade sig vara den rohon ut till fabriker i hela världen för att ligaste delen av jobbet, säger hon.
bekanta sig med vilka rutiner som gäller
där, vilka problem personalen stöter på i DET FÖRSTA PATENT hon ansökte om var
vardagen och hur hennes team kan hit- en webbläsare till sin tidigare arbetsgivare
ta lösningar för att förenkla. Det kan vara Nokias mobiltelefoner. Hos ABB var hon
en skräddarsydd app, en 3D-visualise- förra året den som ansökte om flest patent
ring av en fabrik, en digitalisering av en för sina idéer. Totalt är hon uppe i ett 30-tal
­whiteboardtavla eller bara några blinkan- ansökningar hos patent- och registreringsde lampor för att göra någons arbete lite verket. För en forskare som arbetar inom
industrisektorn krävs det en hel del kreatiroligare.
– VI HÄMTAR INSPIRATION från dataspelsvärlden och applicerar det i de dagliga
rutinerna. I en fabriks kontrollrum är datasystemet ofta 10 eller 20 år gammalt, att
uppdatera det är svårt. Men unga nyanställda vill inte sitta i kontrollrummet och
jobba med system från 1980-talet, de vill
jobba med sin smartphone. En utmaning
för oss är att göra industriella processer
så moderna och roliga att unga vill jobba
med dem, säger Elina Vartiainen.
Hon är född och uppvuxen i Tammerfors i Finland. Som barn hade hon som
14
Utblick 3|15
ELINA VARTIAINEN
Gör: Forskare och områdeskoordinator
inom User Experience på ABB.
Ålder: 36 år.
Bor: Västerås.
Utbildning: Helsinki University of
­Technology (nu kallat Aalto University).
Favorituppfinning: Mobiltelefonen.
vitet. Men Elina Vartiainen ser inte sig själv
som mer kreativ än någon annan.
– Jag tror att alla kan vara kreativa. Det
gäller bara att hamna i ett bra team, att
sätta en bra stämning bland kollegorna
och möta problem som ska lösas tillsammans, säger hon.
FÖR ELINA VARTIAINEN är problemlösning
snarare en livsstil än ett yrke. Varje dag
funderar hon på hur saker runt omkring
henne kan bli smartare, effektivare och
bättre: ”Det är svårt att höra när mobiltelefonen ringer i min handväska, hur kan
jag få väskan att också vibrera när det
ringer?”. ”Varför ändrar inte bestick färg
för att varna mig när maten är för varm?”.
”Vägar borde byggas av solpaneler så att
elbilar laddas konstant”. Idéerna kommer
till henne som spöregn, men i torkperioder snör hon på sig springskorna och
drar ut på en löprunda.
– Men helst vill jag sitta med min
­arbetsgrupp och spåna, då blir det bäst,
poängterar hon.
Före pension vill Elina känna att hon
har förbättrat världen på något vis, som
med miljövänliga innovationer och få folk
att trivas på jobbet.
– Förhoppningsvis kommer jag också
att ha lika roligt som jag har nu i många
år till. Lyckligtvis finns det utrymme för att
både utveckla och utvecklas här. n
Läs mer och se fler bilder på www.abb.se/utblick
Totalt är Elina Vartiainen uppe i ett trettiotal
patentansökningar.
Utblick 3 | 15
15
INFRASTRUKTUR / Mälarenergi
Eldar inte
för kråkorna
Sverige ligger i världstoppen när det gäller att ta vara
på energin som finns i våra sopor. I Västerås finns en
av världens effektivaste förbränningsanläggningar.
Text: Ulf Grünbaum Foto: Lasse Fredriksson och Ulf Grünbaum
16
Utblick 3|15
Utblick 3 | 15
17
INFRASTRUKTUR / Mälarenergi
Hur hamnade vi här?
FRÅN OLJA
TILL AVFALL
”Stäng av varmvattnet tre
dagar i veckan”, uppmanade Palmeregeringen
det svenska folket vintern
1973.
Block 6 hos Mälarenergi i Västerås invigdes 2014 och är helt och hållet optimerat för avfallsförbränning.
K
ompakta gasisolerade ställverk,
transformatorer med specialstål och ett styrsystem som låter dig nå varje komponent med
ett högerklick.
Nya Block 6 på Kraftvärmeverket i Västerås invigdes 2014 och är helt och hållet
optimerat för avfallsförbränning. Genom
förbränning av 60 ton avfallsbränsle i
timmen levereras normalt 120 MW fjärrvärme och 50 MW elenergi, som tillsammans med verkets övriga pannor försörjer 98 procent av Västerås med omnejd.
I de äldre delarna av stadens eget
kraftvärmeverk, som driftsattes redan
1963, sitter många komponenter som
har ett ASEA-emblem på sig. Men eftersom Mälarenergi ägs av staden Västerås
lades byggnationen av det nya blocket ut
på offentlig upphandling.
– Ett av de viktigaste kraven var att
18
Utblick 3|15
”Vi valde bland annat att investera i transformatorer
med amorft stål. De är dyrare i inköp, men betalar
sig ganska snabbt tack vare hög effektivitet.”
hela anläggningen – från portöppningen
där lastbilarna tippar av avfallet till rökgasrening och vattencirkulation – ska gå
att styra med samma system, berättar
DET GJORDE ABB
Alla ABB-divisioner har levererat till anläggningen.
Bland annat styrsystem för hela Block 6 integrerat
med befintligt system (800xA), uppgradering av
befintliga pannor, nätanslutning via energieffektiv
krafttransformator och gasisolerat ställverk för 145
kV med Relion reläskydd, torrisolerade distributionstransformatorer typ Resibloc, mellanspänningsställverk UniGear med Relion reläskydd och lågspänningsställverk typ MNSIS, energieffektiva motorer
och drivsystem samt processmätning och -analys.
Magnus Eriksson som är avdelningschef
på Anläggningsutveckling på affärsområde Värme.
DETTA LÖSTES MED ABB:s kontrollsystemlösning för kraftverk, där integration
med med processgivare, ställverk och reläskydd är kompletterat med integration av
Mälarenergis underhållssystem – allt för att
effektivisera arbetsprocesserna.
Dessutom ställdes höga krav på effektivt utnyttjande av mark, hög säkerhet
och låga energiförluster.
– Energiförlusten i varje elkraftsdel räknas om till mängden koldioxidutsläpp den
BILLIG RÅOLJA hade drivit
moderniseringen av västvärlden och dess två världskrig,
men nu var det tvärstopp.
Israel hade på mindre än
tre veckor tryckt tillbaka de
Syriska och Egyptiska styrkor
som hade försökt återta de
områden som hade förlorats
i Sexdagarskriget 1967.
Arabländerna svarade med
att strypa oljeleveranserna till
de västländer som ansågs
stödja Israel, och höjde
råoljepriset med 400 procent.
Världsekonomin gungade.
De svenska myndigheterna
prioriterade att hålla industrin
och den offentliga samhällsapparaten igång.
Ransonering infördes på
råolja, bensin och elkraft
och särskilda undantagsbestämmelser från andra
världskriget trädde i kraft.
Ingen prydnads-, fasad-, eller
skyltbelysning tilläts. Affärer
och arbetsplatser fick ha
begränsad belysning igång
endast under öppettider.
Inga motorvärmare, ingen
värme i garaget. Gatlamporna
fick använda hälften av sin
installerade effekt. Uppvärmning av idrottsanläggningar
endast med särskild dispens.
Sverige gick på sparlåga. På
den här tiden kom i princip all
värme i flerbostadshus och
villor från eldningsolja. Skulle
svenskarna få frysa sig igenom vintern för första gången
i modern tid?
ÅR 1973 var fjärrvärme
sedan tio år tillbaka den
helt och hållet dominerande
uppvärmningsmetoden i nybyggda flerbostadshus, inte
minst eftersom den ingick i
miljonprogrammets strategi.
Men även verken drevs framförallt på – just det – olja.
Scenarierna med huttrande
lägenhetsinnehavare uteblev
dock, delvis tack vare att
fjärrvärmeverken kunde
hållas igång med reserver av
kol och torv.
Men oljekrisen 1973
blev vändpunkten i svensk
energipolitik. Oljeberoendet skulle från och med
nu minskas drastiskt.
Värmeverken fortsatte därför
att elda framförallt kol under
hela åttiotalet, men ökade
successivt användningen
av torv, biobränsle och
spillvärme från industrier.
1988 hade oljeanvändningen
i fjärrvärmeverk pressats ner
till 14 procent.
I fåran efter krisen grodde
också det första fröet till viljan att ta vara på energin i allt
brännbart material i landet,
även sopor. Det skulle dock
dröja nästan två decennier
innan energiåtervinning av
icke återvunnet avfall blev
ordentligt utbrett.
MILJÖSKYDDSLAGEN från
1969 innehöll restriktioner för
vilka, och hur stora mängder,
sopor som skulle få deponeras i Sverige. Den svenska
Änglamarken höll nämligen
på att förgiftas av föroreningarna i lakvattnet kring
de växande soptipparna.
Landets befintliga sopförbränningsanläggningar fick
därför öka på takten. Men
till en början gick det mesta
av värmen ut i fria luften från
äldre brännugnar som varken
var anslutna till ångturbiner
eller fjärrvärmenät. Soporna
eldades i huvudsak upp för
att minska deponeringsvolymerna och för att man skulle
kunna komma åt gifterna genom rökasrening och sluten
deponering av askan.
När varningarna för växthuseffekten började tas på
allvar av politikerna i början
av nittiotalet infördes snabbt
styrmedel för att minska
användningen av fossilt
bränsle i landets värmeverk.
Tillsammans med ökade
volymer av biobränsle fick
nu sopsäcken äntligen sin
rättmätiga chans att visa sin
duglighet som energiresurs.
Tjugofem år senare är Sverige tillsammans med Norge
bäst i världen på energiåtervinning av restavfall.
JAKOB SAHLÉN, rådgivare
energiåtergivning på Avfall
Sverige, förklarar varför det
alltid är bättre att elda sopor
än att samla dem på hög:
– När sopor förmultnar
bildas metangas som har
21 gånger så hög koldioxidekvivalent som koldioxid.
En bra modern deponi, där
metangasen samlas in och
eldas upp, “facklas”, är alltså
långt bättre för klimatet än en
deponi som släpper ut gasen
direkt i atmosfären.
Äldre deponier är dock
oftast inte helt täta, utan
läcker alltid en viss mängd
metan direkt ut i atmosfä-
ren. Den bästa hanteringen
av sådant restavfall, som
alltså inte har hållit måttet för
materialåtervinning, är därför
om de eldas i en anläggning med energiåtervinning.
Värmeenergin tas då tillvara
och bli el och fjärrvärme,
vilket minskar behovet av att
”England ligger på
samma nivå som
Sverige när det gäller
källsortering, så det
som kommer hit
är framförallt avfall
som inte har gått till
materialåtervinning”
Jakob Sahlén, rådgivare
energiåtergivning på Avfall
Sverige.
lagstiftning kring deponering
och ligger i världstoppen när
det gäller materialåtervinning.
Men våra värmeverk har
kapacitet att elda mycket
mer icke återvinningsbart
avfall än vi själva producerar.
Det gör att vi kan importera
restavfall från bland annat
Storbritannien. Att energiåtervinna avfall från andra
länder i svenska kraftvärmeverk är ett mycket effektivt
sätt att minska utsläppen
av växthusgaser globalt. En
stor del av importen hamnar
i Block 6 hos Mälarenergi i
Västerås. Burop har ibland
hörts från kritiker som menar
att engelsmännen borde lära
sig att källsortera istället för
att skicka hit sina sopor för
förbränning.
– Det där är en missuppfattning, berättar Jakob
Sahlén. England ligger på
samma nivå som Sverige när
det gäller källsortering, så det
som kommer hit är framförallt
avfall som inte har gått till
materialåtervinning.
Däremot ligger England
fortfarande långt efter inom
sopförbränning och deponerar det mesta av avfallet
som inte återvinns. Alltså en
pålitlig och billig bränslekälla
för svenska värmeverk, med
låg andel giftigt eller skadligt
avfall jämfört med östra och
södra Europa. England är
dock i färd med att starta
upp flera värmeverk, vilket
man kan tycka borde oroa
ekonomiavdelningarna på
nyligen utbyggda svenska
förbränningsanläggningar.
– Det bor 52 miljoner
invånare på den där ön, så
vi behöver inte oroa oss på
ett bra tag, säger Jakob
Sahlén. n
elda med andra bränslen. För
ett ton sopor ger det totalt
en klimatvinst motsvarande
500 kilos minskat koldioxidutsläpp jämfört med om de
samlas på hög i en sluten
deponi.
Avfall står idag för ungefär
20 procent av bränslemixen
i svenska värmeverk, resten
är framförallt biomassa
som torv och spillträ från
pappersindustrin. Sverige har
sedan länge en mycket strikt
Utblick 3 |15
19
INFRASTRUKTUR / Mälarenergi
SÅ GICK DET TILL / YuMi
Ingemar Larsson och Magnus Eriksson.
Din nya samarbetspartner
En robot som är garanterat säker att ha bredvid sig, är tillräckligt
snabb i ”fingrarna” och samtidigt kompakt. Är det möjligt?
Nytänkande experter i ABB:s utvecklingsteam skapade YuMi.
Text Marianne Lindeborg Foto ABB
2006
FÖDD UR KUNDFRÅGA
En vd för ett stort kinesiskt företag frågar ABB:s enhet Robotics om en ny sorts
robot som kan montera mobiler och annan konsumentelektronik i människofylld
fabriksmiljö. Frågan landar hos ABB:s
forskningsenhet i Västerås där en grupp
med bland andra Henrik Jerregård
och Ivan Lundberg tar frågan. Målet är
att skapa en integrerad konceptrobot
fokuserad på elektronikindustri.
2007
PROJEKTSTART
Ivan Lundberg reser till kundfabriken i
Kina. Där sitter montörer tätt intill varandra i långa rader och monterar mobiler
i rasande takt. Ingen automation. Väl
hemma formulerar gruppen specifikationen. Roboten ska ha mänskliga proportioner. Den ska snabbt kunna lyftas ut
för att ersättas av en person. Kraven blir
tre frågor. Hur får vi roboten garanterat
säker att ha bredvid sig, hur blir den
tillräckligt snabb i ”fingrarna”, och hur få
vi den tillräckligt kompakt?
motsvarar på ett år. Vi valde bland annat
att investera i krafttransformatorer med
en kärna av specialstål som ger lägre förluster. De är dyrare i inköp, men betalar
sig ganska snabbt både ekonomiskt och
miljömässigt, säger Magnus Eriksson.
omgärdas av
Mälarens vatten på ena sidan, och ett
järvägsspår på den andra. Detta var en
utmaning vid utbyggnaden av elkraftsanläggningen. En anläggning med luftisolerat ställverk skulle kräva en yta motsvarande två fotbollsplaner. Valet blev istället
en anläggning med ett gasisolerat ställverk, vilken får plats på en radhustomt.
Gasisolerade
högspänningsställverk
(GIS) är kompakta och metallinkapslade
ställverk som består av högspänningskomponenter som brytare, ledningsskeVÄRMEVERKETS
20
Utblick 3|15
TOMT
”Du når varenda komponent i hela anläggningen
– även de som inte kommer från ABB – med ett
­högerklick i 800xA.”
nor och frånskiljare som kan användas
säkert även i trånga utrymmen.
Tomas Jakobsson, som är elkraftsingenjör på verket, berättar att valet av
torra distributionstransformatorer också
var viktigt ut utrymmessynpunkt:
– I och med att de är oljefria kan de placeras inne i huvudbyggnaden, utan krav
på oljegrop och avancerat brandskydd.
Dessutom är de ju i princip underhållsfria.
Ingemar Larsson, kundansvarig på
ABB, tycker att den största utmaningen
var upphandlingskravet på total systemintegration. Men det är också det som
han tror att kunden är mest nöjd med:
– Du når varenda komponent i hela anläggningen – även de som inte kommer
från ABB – med ett högerklick i 800xA.
Det kallar jag integration. n
2008
SÄKERHET I FOKUS
Projektgruppen letar
kunskap om vilken
säkerhetsnivå som skulle
behövas, men några konkreta mätvärden går inte
att finna. Bestämmer att
roboten får beröra men
inte skada. En grupp
med frivilliga utsätts för
milda, väl avvägda och
kraftregistrerade slag av
en liten enarmad robot
– OK eller AJ! – och
resultatet ger ett tydligt
säkerhetskriterium för
den fortsatta utvecklingen.
2008
SNABBHET I FOKUS
Roboten måste kunna
arbeta minst lika snabbt
som montörerna. Det
klarar inte endast en
vanlig robotarm. Återigen
krävs nytt och innovativt
tänkande.Svaret blir två
armar. Två armar gör
dubbelt så mycket arbete
som en arm. Och kan arbeta långsammare vilket
ökar säkerheten. Med
inspiration från mänskliga
armars behärskade rörelsemönster kläcks också
den nya idén att ge varje
robotarm sju axlar istället
för sedvanliga sex axlar.
Utvecklingsteamet får
med detta OK att fortsätta och i slutet av 2008 är
första prototypen klar.
2010-2011
KOMPAKT & DESIGN
Nästa prototyp står
klar. Den är kompakt
och lätt att flytta då den
har styrenheten inuti
”kroppen”. Utvecklingsarbetet delas med enheten
Robotics och kommande
leverantörer, viktiga inslag
i en robots tillkomst.
Designen ger belöning.
Den nya samverkande
tvåarmade roboten vinner
pris för god industriell
design, Red Dot Award.
Ännu en prototyp visas
på Hannovermässan
samma år, men svårigheter finns kvar att lösa och
projektet bromsas in.
2012
FABRIKSTEST MED MERSMAK
Två av ABB:s kunder ställer upp för
produktionstest av den tvåarmade
roboten i sina fabriker. Där visar den sin
förmåga att bygga mobiler och annat
smått i skarpt läge och den möjligheten
visar sig avgörande för robotens framtid.
Utvecklingsarbetet får ny fart.
2013-2015
PRODUKTION I KINA
ABB:s robotenhet i Kina och produktchef Phil Crowther övertar projektet,
med stöd av svenska forskningsenheten,
och driver utvecklingen mot produktion.
Den tvåarmade roboten får namnet YuMi
och lanseras officiellt i april 2015.
SÄKER
Mjuka armar med runda
former. Mjuka leder,
ingen risk att klämma
fingrarna. Försiktig,
oförmögen att skada.
KOMPLETT
Färdig att användas,
kamera med vision­
system ingår. Inga
skyddssystem behövs.
KRAFTKÄNSLIG
Känner kraften i vad
den gör. Kan skruva i
skruv och känna och
stoppa när skruven
går i botten.
PILLRIG
Kan plocka och
montera komponenter
i storleksordningen ett
hårstrå, 0,1 millimeter.
KOMPAKT
Ryms på 60-70 cm
arbetsyta. Kontrollenheten
finns inuti kroppen och
alla kablar för el och
­tryckluft till gripdonen är
dolda under kåpor.
Utblick 3 | 15
21
UTVECKLING / Sakernas internet
Du sköna
kloka värld
Den fjärde industriella revolutionen kommer
inte sändas i tv. Den kommer att strömmas
från sensorer. Det här är Internet of Things.
Text: Robert Långström Foto: Evelina Carborn
A
mbulansen störtar fram längs
Dublins gator. De pulserande ljusen kastar blå graffiti på
stadens väggar och sirenen
studsar runt krönen. Någons liv hänger på trafikstockning, kurvtagning och
rätt snabbdiagnos. När det handlar om
sekunder behöver människan all hjälp
­
den kan få, och just den här ambulansen
har assistans av högre makter.
Vi talar förstås om Molnet.
Ambulansens förare kan fokusera helt
på körningen eftersom bilen kommunicerar själv med molnet, till exempel vet den
vilken väg till sjukhuset som har minst
trafik just nu och om vädrets inverkan
på körning och väglag, kombinerat med
däckens slitage. Allt tydligt analyserat
och presenterat för föraren. Som den lugna rösten vid en gps-navigering.
Bakom föraren samlar fler sensorer i
ambulansen in data om patientens tillstånd. Denna data skickas upp till molnet
där den analyseras och en färdig diagnos
landar i sjukhuspersonalens mobiltelefon.
När de sedan tar emot patienten är de
förberedda. Sjukvårdaren som sitter bak i
ambulansen kan i stället för rapportering
22
Utblick 3|15
”Digitaliseringen av industrin kommer att skapa
helt nya möjligheter för att öka produktivitet och
konkurrenskraft,” säger Tomas Lagerberg, chef
för automationsteknik på ABB:s forskningsenhet
Corporate Research.
ägna sin tid åt det absolut viktigaste för
stunden, att rädda patientens liv. (I förlängningen ska förstås ambulansen köra själv
också – men det är ett annat projekt ...)
EXEMPLET OVAN kan snart bli verklighet
i Irland. Där sätter Vodafone och EMC
just nu samman ett nätverk av datacenter
till ett gigantiskt ”moln” de kallar Infinite.
Företag, organisationer och myndigheter
ska sedan kunna koppla sina system till
Infinite och analysera data från Internet
of things. Projektet Bluelight, som ska
koppla samman ambulanser, sjukhus och
all annan viktig data de kan behöva, är
först ut. Samarbetet har växt fram ur The
Industrial Internet Consortium (IIC), ett initiativ där en mängd globala företag gått
samman för att utveckla digitaliseringen
inom industrin – bland andra General
Electric, Intel och ABB.
Alla pratar i dag om Industri 4.0, Internet of Things, industriellt internet, industriell it, moln, big data, nyindustrialisering, cyberfysiska system, 5G ...
Men vad handlar det om?
– Det pratas mycket om digitalisering
av industrin som en industriell revolution.
Utblick 3 | 15
23
UTVECKLING / Sakernas internet
Spännande projekt med Internet of Things:
”Vi kallar det därför för
Internet of Things, Services
and People – för det handlar
om att skapa helt nya värden
för hur vi samarbetar med
varandra och med maskiner,”
säger Tomas Lagerberg.
Vi tror inte att det är en revolution i meningen att allt kommer att förändras, utan
snarare en allt snabbare utveckling. Det
kommer att skapa helt nya möjligheter för
att öka produktivitet och konkurrenskraft,
säger Tomas Lagerberg, chef för automationsteknik på ABB:s forskningsenhet
Corporate Research.
INTERNET OF THINGS handlar alltså om
att våra prylar och maskiner kopplas upp
mot molnet och skapar gigantiska system
där mängder av data kan sättas samman
och analyseras automatiskt. Resultatet
blir att maskinen kan få information på ett
sätt som en människa aldrig skulle klara
av, och agera därefter.
Maskinen blir expert på sin uppgift, inte du.
– Det som är nytt och som gör att man
pratar om den fjärde industrirevolutionen är
att allt fler intelligenta enheter och sensorer samlar in, lagrar och behandlar alltmer
data. Samtidigt blir både sensortekniken,
den trådlösa kommunikationen och lagringskostnaden i molnet allt billigare.
Så hur blir maskinen expert på sin uppgift? Jo, istället för att vi programmerar en
dator/maskin och säger åt den vad den ska
24
Utblick 3|15
Linda Wahlström.
”Det som är nytt och som gör att man
pratar om den fjärde industrirevolutionen är
att allt fler intelligenta enheter och sensorer
samlar in och behandlar alltmer data.”
göra, så samlar maskinen själv in mängder
av data och lär sig själv. Som exempel kan
vi titta på hur allting en gång började. På
50-talet var det en programmerare på IBM
som gillade att spela dam. Arthur Samuel,
som han hette, skapade ett program på sin
VAD ÄR INTERNET OF THINGS?
Internet of Things (Sakernas internet på svenska),
är ett samlingsbegrepp för den utveckling som
innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder och andra saker, samt varelser
(inklusive människor), förses med små inbyggda
sensorer och processorer. Detta medför att dessa
enheter kan uppfatta sin omvärld, kommunicera
med den och på så sätt skapa ett situationsanpassat beteende och medverka till att skapa
smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor
och tjänster.
Källa: IoT Sverige
dator så han kunde spela mot den. Han
spelade och han vann – för datorn visste
bara vad ett tillåtet drag var. Samuel däremot, kunde strategi. Så han skapade ett
subprogram på datorn som i bakgrunden
analyserade varje drag och sannolikheten
att det leder till en vinst. Han fortsatte spela
mot datorn och fortsatte vinna. Men sedan
lämnade han datorn och lät den spela mot
sig själv – och därigenom samla på sig ännu
mer data och bli ännu mer exakt i sin sannolikhetskalkyl. När han kom tillbaka och
spelade mot datorn igen så förlorade han.
Igen och igen. Arthur Samuel hade skapat
en maskin som blivit bättre än honom själv
på en uppgift som han själv en gång lärt
den. Kenneth Cukier, dataredaktör på The
Economist, berättar historien om Samuel i
sitt TED-tal från 2014 och drar paralleller till
självkörande bilar:
BILKÖN DU VILL SITTA I
EN ANNAN SORTS BLÄCKFISK
NICE BLIR ÄNNU TREVLIGARE
Det ser ut som ett vanligt släptåg av bilar, det enda
märkliga är att de åker väldigt tätt inpå. Men när vi
kommer närmare ser vi att det bara är den första bilen
som har en förare.
Linda Wahlström var projektledare för Volvos Sartresystem:
– Med Sartre-systemet kan du ansluta din bil trådlöst
till ett biltåg på motorvägen och lämna över körandet till
fordonet längst fram i tåget. Under tiden kan du luta dig
tillbaka och läsa tidningen eller njuta av en film.
Systemet bygger på en avancerad fordon-till-fordon-kommunikation som utbyter information i realtid
– vilket gör det möjligt att färdas med kortare avstånd
mellan bilarna.
– Biltåg kan öka trafiksäkerheten, minska utsläppen
med upp till 20 procent och även minska riskerna för
trafikstockningar då det utnyttjar vägytorna mer effektivt, säger Linda Wahlström.
Sartre-projektet genomförde ett lyckat test på spanska
motorvägar 2012, där en manuellt styrd lastbil följdes av
tre Volvobilar i en hastighet på uppemot 90 km/h.
ABB:s program Octopus – kombinerat med MeteoGroup’s plug in-programvara SPOS Seekeeping – gör
snart rederiet Maersks sjötransporter säkrare och effektivare. Sensorer kommer att samla in enorma mängder
data från fartyget så att fartygsledningen kan analysera
lastförhållanden ombord samt områden till havs där
fartygets rörelser skulle överskrida satta gränsvärden.
Därmed kan man undvika riskfyllda väderförhållanden
så att frakten ombord kommer fram säkert – och i tid.
ABB:s Octopus, som också används på tankerfartyg
för flytande naturgas (LNG), såväl som på världens
största kryssningsfartyg, inkluderar en tredimensionell
databas för varje enskild skrovtyp. Det gör att Octopus
kan beräkna exakt hur ett fartyg kommer att påverkas
av vindstyrka, strömmar och vågor.
2008 bestämde sig Nice för att bli en ekologisk stad
med hjälp av Connected Boulevard project. Ett av
nyckelområdena var trafiken och företaget Mentis
Services installerade ”The city operating system” som
bland annat består av trådlösa sensorer runtom i staden. Dessa ger information till bilförarnas mobiltelefoner
om trafiksituationen, var det finns ledig parkering samt
om alternativ transport som bussar, lånecyklar och
elbilar att hyra. Resultatet så här långt är att det går
betydligt fortare att parkera och inkomsterna från parkeringsautomater har ökat med 30 procent (tack vare
mindre fusk). Detta har gjort att trafiken flödar bättre
och trafikstockningen har minskat med 30 procent.
Luftföroreningarna och ljudnivån har minskat med 25
procent. Framöver ska projektet bland annat skapa
smart gatubelysning och bättre avfallshantering.
– Vi kallar det därför för Internet of
– Det är en förändring i hur vi angriper
problemen. Istället för att vi förklarar för da- Things, Services and People – för det
torerna i bilen hur den ska köra så säger vi handlar om att skapa helt nya värden för
”här har du en massa data runt dig själv. hur vi samarbetar med varandra och med
Samla in den och lös problemet. Du får lista maskiner, hur nya värden skapas och hur
ut själv om det där är ett trafikljus, och om branschen utvecklas. Det handlar inte om
trafikljuset är rött eller grönt, och om det blåtand och bandbredd.
betyder att du ska stanna eller köra”.
Tomas Lagerberg poängterar att det MARTIN KRISTENSSON, Director Conär viktigt att komma ihåg att data och in- nectivity Strategy på Volvo Cars, vet allt
formation i sig inte har något värde. Det om kundvärde. I en ny Volvo finns det
är vad man gör med informationen, hur 120 datorer. Som företag ligger de långt
man kan omvandla den till kunskap för att fram med uppkopplade bilar och de har
ta bättre beslut, som gör att värde kan med tiden utvecklat hur deras modeller
skapas. Industrier vill ha högre produk- kan kommunicera med olika appar (du
tion och bättre kvalitet, ökad flexibilitet, kan se var bilen är parkerad, hur mycket
lägre fasta och rörliga kostnader, ökad bensin tanken innehåller, tidsinställa mosäkerhet för människor, maskiner, och torvärmaren med mera). Och precis som
­Tomas Lagerberg säger är det
data – allt med mindre miljöpåverkundvärdet som avgör när en
kan. ­Digitaliseringen måste ses i
viss teknik eller funktion ska
ljuset av detta. Han jämför med
utvecklas – men också Volvos
smarta mobiler, där det inte är 4G
varumärkeslöfte vägs in, att
i uppkopplingen och storleken på
ingen ska dö eller skadas allskärmen som egentligen skapar
varligt i en ny Volvo från och
värde för användarna – utan alla
med år 2020.
de nyttiga appar som underlättar
Martin Kristensson,
– För femtio år sedan låg fovåra liv. Tekniken är en möjliggöra- Director Connectivity
Strategy, Volvo Cars. kus på passiv säkerhet, att ha
re, inte en lösning.
en säker bil när krocken sker. För tio år
sedan handlade det om aktiv säkerhet,
att förbereda bilen precis före krock. Nu
jobbar vi med att motverka själva olyckssituationen, att den aldrig uppstår, genom att bilen kan samla in och analysera
data, säger Martin.
Han berättar hur de utvecklar Slippery
road alert, en teknik där bilen har sensorer som känner av vägbanan, samlar in
information om väglaget (är det halt?) och
skickar informationen vidare till bilarna bakom. På så sätt skapas en databank i molnet om väglaget runtom i världen, som alla
bilar med Slippery road alert automatiskt
plockar upp och informerar föraren om.
– Sedan finns många faktorer att ta hänsyn till, som integriteten. Insamlandet av
data är anonymt. Det viktiga är att komma
åt väginformation och inte informationen
om vem som kör bilen. Därav anonymiseras information så ingen kan se var just din
bil befinner sig – så länge du inte vill det vill
säga, säger Martin Kristensson.
TEKNIKEN ÖKAR NU alltså i effektivitet.
Processorhastigheter, lagringsutrymme
och programvara utvecklas i samma
Utblick 3 | 15
25
UTVECKLING / Sakernas internet
motor i Aitik koppargruva. Det ska inte bli
några oplanerade stopp. Vi bygger också
in redundans i systemen så att driften kan
fortsätta om vi behöver serva en viss del.
All data vi samlar in från våra olika kunder
gör att vi samlar på oss kunskap, som
vi bland annat kan använda till att hjälpa
våra kunder till förändringar så att driften
blir ännu mer säker och effektiv.
snabba takt som den minskar i pris. Inom
produktionen breddas möjligheterna tack
vare nya material, trådlösa nätverkstjänster, billiga sensorer, 3D-skrivare och
alltmer avancerade robotar. Detta effektiviseringsarbete sker ofta i skuggan av
glamorösa framgångssagor som Spotify,
elbilstillverkaren Tesla och nätbaserade
taxibolaget Uber.
Exempelvis 1 300 meter under marken.
GRUVKONCERNEN BOLIDEN har, med
hjälp av ABB, de senaste åren fyllt sina
gruvor och anrikningsverk i Garpenberg,
Aitik och Kristineberg med åtskilliga mil
av fiberlinor och hundratals trådlösa accesspunkter. Tillsammans bildar dessa
en digital väv som ska bära Bolidens
långsiktiga vision för hypermodern och i
hög grad automatiserad gruvdrift. G
­ enom
att koppla upp och integrera sensorer,
intelligenta givare, styrsystem och andra delsystem i det centrala kontrollsystemet, ABB System 800xA, kan de ha
centraliserade kontrollrum, mobila uppkopplingar och remote-uppkoppling där
all information är tillgänglig. Delsystem
kan också lokalisera både personal och
utrustning i de vindlande gruvschakten.
Det här bidrar inte bara till enklare överblick och högre säkerhet i en bransch där
26
Utblick 3|15
”Vi kan åtgärda fel i maskiner innan de
dyker upp och ge service enligt ett satt
schema utan att ödsla tid. Till slut landar
vi nära noll oplanerade driftstopp.”
gruvbränder är en betydande risk, det
löser också ett till synes banalt, men dyrbart, problem: att utrustning helt enkelt
tappas bort i de avgrundsdjupa tunnlarna.
Ytterligare en besparing sker genom
att fläktsystemet läser av personalens
och maskinernas wifi-taggar för att sedan
med ABB:s system reglera ventilationen,
beroende på vem som vistas var och vilka
maskiner som är i gång. Boliden beräknar
att detta kan sänka energiförbrukningen
för ventilationen av underjordsgruvorna
med 30–40 procent.
Det här kanske låter som en kostsam
förändringsprocess. I själva verket tillgodoser Boliden sina behov med billiga
standardsystem som ursprungligen utvecklats för andra syften. De vattentäta IP-telefonerna i gruvan är från början
ämnade för sjukvården. För de trådlösa
nätverken använder man vanlig wifi-kommunikation. Sändarna som spårar personal och utrustning kostar cirka en svensk
krona per enhet.
I framtidens gruva ska personal knappt
behövas utanför driftcentraler där brytningen fjärrstyrs. Målet? En ökad produktivitet med mellan 40 och 80 procent,
samtidigt som människor kan sköta arbetet utan att behöva vistas i farliga områden.
ABB HAR FJÄRRSERVAT stora industrier –
som gruvor och oljeplattformar – dygnet
runt sedan länge. På kontor i bland annat
Umeå och Schweiz sitter specialister och
analyserar data från bland andra Bolidens
gruvor. Men nu ökar som sagt mängden
data som man kan samla in och analysera, och möjligheterna att förebygga driftstopp ökar.
– Vi ser allt de ser. Allt är uppkopplat,
säger Patrik Westerlund, produktchef på
ABB Process Automation, och fortsätter:
– Vi övervakar och servar stora kritiska
drivsystem – bland annat en 24 meter hög
TILL OCH MED ELNÄT kan berätta hur
det mår – och kan i förlängningen läka
sig självt. ABB:s utveckling av så kallade
smarta elnät, på bland annat Gotland,
­leder till att elnäten och elstationerna kan
kommunicera, samla in och analysera
data så att de själva kan förebygga fel.
I stället för att 10 000 hushåll blir utan el
när stormen rusar fram och träden faller,
så identifierar nätet självt var avbrotten
kommer att ske, isolerar enbart den d
­ elen
av nätet och löser problemet. Utvecklingschef Dick Kronman på ABB var med
i ett pilotprojekt i södra Finland:
– Tidigare var det omöjligt att lokalisera
jordfel i isolerade nät i realtid. För att hitta
felen krävdes manuell sektionering. Enligt
aktuella fälttester kan det nya systemet lokalisera fel med nästan 100 procent tillförlitlighet. Nästan 70 procent av alla fel i distributionsnät orsakas av jordfel, säger han.
ELEFANTEN I RUMMET DÅ? Våra jobb.
Kommer vi alla att ersättas av en algoritm?
– Nej, det kommer såklart inte att hända. Om man tittar tillbaka så ser man att
det under flera hundra år skett en automatisering där jobb tas över av maskiner
100 svenska företag om IoT
77 32 60
procent har implementerat IoT
i sin verksamhet, eller planerar att
göra det inom två år.
procent anser att IoT
är kritiskt för företaget
om fem år.
procent tror att IoT kommer
att förändra deras bransch
inom fem år.
n Vanligaste anledningen till detta är att förbättra en
tjänst eller service mot kund.
n Största utmaningen kring IoT uppges vara frågor kring
säkerhet och integritet, följt av teknisk komplexitet.
n Största interna utmaningarna uppges vara att IoT
kräver en ny affärsmodell samt ny intern kompetens.
Källa: Telenor Connexion, rapporten Internet of Things i Sverige, 2014.
eller datorer. Ofta har fokus legat på att
ersätta farliga, enformiga eller tråkiga
arbetsuppgifter. Med teknikutvecklingen
dyker i stället helt nya, spännande arbetsuppgifter upp, säger Tomas Lagerberg.
Innovation handlar om tillväxt och nya
sorters jobb. Vi har genomlevt mekaniseringen av jordbruket och automationen
inom industrin och sysselsättningen har
ökat under hela denna tid. Och det handlar inte bara om högutbildade specialister, jämför med hur enkelt ett barn lär sig
en Ipad. Ny teknik gör avancerade uppgifter tillgängliga för medarbetare med all
sorts kompetens.
En annan konkret aspekt med Internet
of Things, Services and People är att en
billig medarbetare i ett låglöneland slutar
bli ett konkurrensmedel. Med hjälp av
modern teknik och digitalisering kan man
se till att utveckla mer konkurrenskraftig
produktion även i Europa och USA.
– Vi börjar se fler och fler exempel
på företag som hämtat tillbaka sin produktion och även med detta lyckas
sänka sina totala kostnader. Utan automation
är detta omöjligt, säger
Tomas Lagerberg. n
Läs mer om
Internet of things.
Tre ABB:are om Internet of Things, Services and People
LARS FRISK, GLOBAL PRODUKTCHEF,
SUBSTATION AUTOMATION PRODUCTS:
I framtidens smarta
elnät är koppartråden
utbytt mot fiberoptisk
kabel. Det möjliggör att
reläskydd, brytare och
transformatorer kan
kommunicera med varandra om hur nätet mår,
förebygga avbrott och skador samt isolera
och åtgärda de avbrott som sker. Underhållet kan minska rejält, eller försvinna helt.
Dessutom kan näten bättre ta in el från
nya kraftkällor som vindkraft, vågkraft och
solenergi. Men vi kan också göra näten
smartare via dagens kopparnät, vilket vi
gör, men det är samtidigt en mer kortsiktig
lösning.
PATRIK WESTERLUND, PRODUKTCHEF,
­PROCESS AUTOMATION:
Vi kallar det Next Level mining,
framtidens gruvdrift där Internet
of Things spelar en stor roll.
Smarta nät och sensorer under
jord kopplar upp människor och
maskiner. Teknik för fjärrstyrning
av maskiner från kontrollcentraler
gör att människan kan flyttas från
gruvornas mer riskfyllda delar. Människor och maskiner lokaliseras i realtid, det ökar säkerheten men
används också för att spara energi genom behovsstyrd ventilation. Vår ventilationsstyrning kombinerar
data från sensorer med information av var maskiner
och människor befinner sig, och använder det för att
automatiskt styra ventilationen så luftkvalitén är god
där det behövs – samtidigt som man inte slösar med
energi. Gruvan kan också få förebyggande support
på fjärr från ABB men också andra leverantörer.
BERTIL THORVALDSSON,
GLOBAL PRODUKTCHEF, ROBOTICS:
Nästa steg när det gäller industrirobotar är att vi kan styra dem via
smarta telefoner och surfplattor. När
alla robotar är uppkopplade till molnet öppnar det för nya tjänster: övervakning, felsökning och optimering
(finjustering) på distans. Det går att
jämföra robotar i olika anläggningar
för att upptäcka möjligheter att förbättra produktionen.
En rad online-tjänster i ett slags ’robotmoln’ betyder
också att vi kan införa nya affärsmodeller. Till exempel
kan industrin i framtiden tillverka och sälja robotar och
system, stå för uppkopplingen till ”robotmolnet”, men
sedan låta andra leverantörer erbjuda sina tjänster via
plattformen. Den här utvecklingen har redan börjat. Vi
har till exempel gått från permanenta licenser till prenumerationer på våra programvaror. I framtiden kanske
industrin har ungefär samma affärsmodell som Spotify.
Utblick 3 | 15
27
PRODUKTION / Cepa Steeltech
Roboten säkrar
svensk produktion
För Cepa Steeltech har hanteringsroboten IRB 6700 inneburit
högre kvalitet och lägre kostnader – två förutsättningar för att
kunna vara med och konkurrera på världsmarknaden.
Text Jakob Svärd Foto Michel Ploug Gartner
N
är Börje Håkansson 1945 sade
upp sig från Malmö Metallvarufabrik och startade verkstaden
B. Håkanssons Metalltryckeri
såg verkstadsindustrin lite annorlunda ut.
Börje cyklade till exempel själv och hämtade komponenterna som skulle tryck­
svarvas.
I dag heter företaget Cepa Steeltech
och är en underleverantör av plåtbearbetning med kunder som bland andra Volvo,
Hasselblad och Alfa Laval. Dagens produktion, som innefattar allt från laserskärning och svetsning till stansning av plåtdetaljer, har för länge sedan inneburit att
man fått sluta trampa hem komponenter
på cykel.
Nu tar Cepa ett nytt steg i sin evolution
när enformiga, tunga och farliga arbetsuppgifter på fabriken börjar hanteras av
industrirobotar.
DET GÖR ABB
LEVERERAT HANTERINGSROBOT
ABB har levererat den sjunde generationens
hanteringsrobot IRB 6700 till Cepa Steeltech.
Denna har förkortat ledtiden på vissa produkter från i snitt fyra veckor till bara en vecka.
Det har inneburit att Cepa kunnat minska
sin lagerstorlek med 50 procent och att de
fått en mycket större flexibilitet gentemot det
växlande behovet hos kunderna.
Läs mer på www.abb.se/utblick
OM CEPA STEELTECH AB
Det svenskägda familjeföretaget ingår i Cepa
Group och sysslar med bearbetning av plåtkomponenter för ett antal större kunder som Volvo,
Hasselblad och Alfa Laval. Genom att automatisera krävande processer som djupdragning och
laserskärning av plåtkomponenter med hjälp
av ABB:s industrirobot har de på sikt minskat
sina produktionskostnader och därmed kunnat
behålla produktionen i Sverige.
”Tidigare behövde vi spekulera en hel del, med stora lager och så vidare. Det innebar stora k
­ ostnader
för oss,” förklarar Cepas vd Peter Nielsen.
28
Utblick 3|15
– Tidigare hade vi en ledtid på produkter som låg någonstans mellan tre och
fem veckor. Det ledde till att vi behövde
spekulera en hel del, med stora lager och
så vidare. Det innebar stora kostnader för
oss, förklarar Cepas vd Peter Nielsen.
På fabriken i Lund utgör ABB:s hanteringsrobot IRB 6700 numera navet i den
automatiserade tillverkningsprocessen av
bland annat motorkåpor. Roboten lyfter
först ut djupdragen plåt ur en hydraulpress och flyttar den sedan vidare till en
3D-laserskärare. Därefter lyfter den ut
den färdigskurna detaljen och staplar den
på leveranspall. De olika stegen tar bara
sekunder, något som hade varit omöjligt
med manuell arbetskraft.
INVESTERINGEN i industrirobotar har gjort
att Cepa förkortat ledtiden på vissa produkter från i snitt fyra veckor till bara en
vecka. Det har inneburit att man kunnat
minska sin lagerstorlek med 50 procent
och att man fått en mycket större flexibilitet gentemot det växlande behovet hos
kunderna.
Den typen av produktion som Cepa huvudsakligen sysslar med har de senaste
åren varit väldigt tacksam att flytta utomlands. Tack vare industrirobotar kan Cepa
hålla nere priserna samtidigt som kvaliteten blivit säkrare, vilket återigen låter dem
tävla på den globala marknaden.
– Vi stod inför ett avgörande val. Om vi
På fabriken i Lund utgör ABB:s
hanteringsrobot IRB 6700 numera
navet i den automatiserade
tillverkningsprocessen av bland
annat motorkåpor.
SE FILMEN
Se robotlösningen
in action
Utblick 3 | 15
29
PRODUKTION / Cepa Steeltech
ville behålla produktionen i Sverige var vi
tvungna att gå ett steg längre i automatiseringsprocessen och göra om lönekostnader till kapitalkostnader. Då fattade vi
ett strategiskt beslut och sade att ja, vi vill
försöka vara det bästa alternativet även
internationellt. Det var så vi kom fram till
lösningen med robotar, säger Peter Nielsen.
NÄR PETER får sia om vad som hade hänt
om man inte gått över till en helautomatiserad tillverkningsprocess är analysen
glasklar:
– Vi hade fått fortsätta med höga lagerkostnader och problematiken med att vi
varje år tappade konkurrenskraft. Vi hade
kommit till en punkt där vi hade fått lägga ner. Det hade varit den krassa verklig­
heten. n
30
Utblick 3|15
Så installeras en IRB 6700-robot
KENNETH BLOMDAL, site manager på
systemintegratören Evomatic, är den
som installerat IRB 6700 på plats hos
Cepa:
– Roboten levereras komplett från
ABB och består av en arm med sex
axlar som man styr med ett styrsystem
som kallas IRC5. Sedan har vi monterat
olika typer av gripdon på den som ska
kunna hantera plåten genom alla olika
steg i produktionen.
– Rent praktiskt har vi först och
främst projekterat hur industrirobotarna
ska fungera hos Cepa. Det gör vi först
i en virtuell miljö där man simulerar
hur produktionen ska se ut innan man
börjar bygga någonting. Man bygger
upp hela systemet i ABB:s data- och
signalverktyg som heter Robot Studio,
och sen testkör man det som om det
vore på riktigt. Då kan man se till så att
man får rätt cykeltid och att roboten,
samt all kringutrustning, står på rätt
plats i själva fabrikslokalen. Sen bygger
Kenneth Blomdal, site manager på system­
integratören Evomatic.
man ihop allt det här och installerar det
på plats. Först har vi installerat det i vår
egen verkstad i Karlshamn och sen har
vi flyttat det till Cepas lokaler i Höör,
säger Kenneth, och fortsätter:
– Innan det kan ske får förstås kunden
komma hit och godkänna att systemet
motsvarar vad de förväntat sig i ett så
kallat FAT – factory acceptence test.
Sen kör vi i gång systemet ute hos
kunden och så gör man ett så kallat SAT
– site acceptance test – som tar ungefär
två–tre veckor.
ABB:s nya drivsystem. Spar energi på ett
enkelt sätt.
Enkel installation, idrifttagning och användning. Frekvensomriktaren ACS580 är
utformad för att spara tid och energi på ett enkelt sätt, i allt från val, installation och
idrifttagning till normal användning. Smarta guider i den tydliga displayen hjälper dig i
alla lägen. Allt blir lätt och rätt. Det är aldrig långt till en effektiv lösning.
www.abb.se/frekvensomriktare
MÖTET / Pernilla Winnhed, vd, Svensk Energi
PERNILLA WINNHED
Ålder: 43 år.
Familj: Sönerna Oliwer, 10 år,
Ludwig, 8 år och maken Jens.
Utbildning: Nationalekonomi på
Örebro universitet.
Aktuell som: Ny vd för bransch­
organisationen Svensk Energi
sedan 1 mars.
Får energi ifrån: Samtal med
människor. När vi tillsammans
sätter något i rörelse och gör
skillnad, då tankar jag ny energi.
”Priset är
inte allt”
Pernilla Winnhed är cirkusartisten som
läste nationalekonomi men fastnade för
energifrågor. Sedan i mars är hon vd
för Svensk Energi och vill se fler smarta
­investeringar i det svenska elnätet.
Text Camilla Mattsson Foto Gustav Mårtensson
Energibranschen är i stort behov av
kompetens och ni vill lyfta ingenjörsrollen. Varför vill inte fler bli ingenjörer?
– Bilden av vad en ingenjör gör är oklar
för många. Vi måste prata mindre om de
tekniska aspekterna och mer om vilka roller och möjligheter som kommer med jobbet. Jag tror att många vill ha ett jobb där
man gör skillnad, och i frågor kring miljö
och samhällsutveckling kan man verkligen
göra det.
Vilken är elmarknadens viktigaste fråga?
– Hela energisystemet står inför otroliga förändringar. Vi behöver investera men
nu när priserna är låga investeras det bara
där vi får subventioner, och knappt där.
Det håller inte. Vi behöver reglerbar kraft
i större utsträckning än vi har nu för att
kunna möta den väderberoende kraften.
Och vi behöver andra smarta lösningar i
nätet, och kanske i produktionsledet, för
att kunna hantera ett nät som ser väldigt
annorlunda ut. Jag tycker att det bästa
vore om marknaden själv hade en funktion
som drev fram investeringar och att vi inte
var beroende av subventioner.
Vad behöver förändras för att det ska
fungera?
– Prissättningen behöver ses över. I dag
prissätter vi bara kilowattimmen rakt upp
och ner oavsett vilket energislag den kommer ifrån. Tänk om vi kan prissätta elen utifrån om den går att reglera eller inte. Olika
typer av el bidrar till olika saker i systemet
32
Utblick 3|15
även om det för slutkunden inte är någon
skillnad.
För perioden 2016–2019 har regelverket för beräkning av intäktsramarna
ändrats. En förändring är att hänsyn
nu tas till elnätets ålder. Vad kommer
det att innebära för investeringarna?
– Det viktigaste är att vi har stabila spelregler över tid så att det går att göra långsiktiga investeringar. Det finns en inbyggd
tanke att det ska investeras i näten eftersom intäktsramarna styrs av ålder, men
risken finns att man inte investerar där det
verkligen behövs och gör störst nytta. Det
måste finnas möjligheter att testa nya tekniker som ibland kostar mer. Det får inte bli
en kostnadsjakt som slår mot innovation
och teknikutveckling.
Vilken teknik behövs i framtidens energisystem?
– All teknik som handlar om lagring och
smarta lösningar som gör oss mer flexibla.
Batterilösningar, lager, smart nätteknik,
styrsystem i industrier och hushåll som
gör att vi kan styra vår förbrukning och
produktion.
”Det måste finnas ­­­
möjligheter att testa
nya tekniker som
ibland kostar mer.”
”Prissättningen behöver
ses över. I dag prissätter
vi bara kilowattimmen
rakt upp och ner oavsett
vilket energislag den
kommer ifrån,” säger
Pernilla Winnhed, vd för
Svensk Energi.
Du har tidigare sagt att det saknas en
diskussion om vilken roll elnäten ska
spela i framtiden. Vad är ditt inlägg i
debatten?
– De behov som elnätet ska tillfredsställa bestämmer rollen. Vi fastnar gärna i prisdiskussioner och behöver blicka
framåt. Om fler börjar producera sin
egen el ändras förutsättningarna. Tror vi
att de kommer klara sig på sin produktion med hjälp av batterier eller ska nätet
vara batteriet? Vad ställer det för krav
på tarifferna i nätet? Vi behöver få syftet
klart för oss och agera e
­ fter det.
Tittar ni på kundernas beteenden för
att förstå vart vi är på väg?
– Vårt forskningsorgan Energiforsk och
våra medlemsföretag gör det. Bland annat
SVENSK ENERGI
Svensk Energi är en medlemsorganisation för alla Sveriges elleverantörer,
nätföretag och producenter. De arbetar
för att skapa goda förutsättningar för
medlemmarna och öka förståelsen för
elens viktiga roll för samhällets utveckling och förmåga att möta utmaningar
– som klimatfrågan.
i projekt som Smart Grid Gotland och Norra Djurgårdsstaden. Vi vill veta vad som
driver kunderna. Vill de ha valmöjligheter,
kontroll eller är de ointresserade så länge
elen finns i uttaget? Även it-forskning är
intressant eftersom kundbehoven också
styrs av teknikmöjligheter.
Innan du blev vd för Svensk Energi jobbade du på regeringskansliet. Vilka erfarenheter därifrån har du mest nytta av?
– Vill man påverka gäller det att vara tidigt ute. Framför allt EU-processer pågår
länge innan det blir en fråga i Sverige och
då är mycket redan bestämt.
Vad vet vi inte om dig?
– Som tonåring var jag vid sidan av
skolan i Ludvika cirkusartist. Under sex år
turnerade jag Sverige runt men vi besökte
även USA och Island. Jag var blyg som
barn men på cirkusen blommade jag. Det
var mest akrobatik och dans för min del,
men vi fick testa på allt – ville man cykla
enhjuling gjorde man det och ville man gå
på lina så gjorde man det. Den tiden har
påverkat mig mycket och jag bär med mig
de upplevelserna i min vardag. n
Utblick 3 | 15
33
LISTAN / Moderna fabriker
Vägen till den
supermoderna
fabriken
Vill du få en försmak av framtiden?
Då behöver du inte vända dig till
Apple, Google eller Tesla.
Det räcker med att titta på hur
industrin håller på att förändras
i grunden. Här är åtta måsten
i den supermoderna fabriken.
Text Alfred Holmgren
MOBILARIS
MOLNET
Det intelligenta kittet
Att lära maskiner kommunicera med människor – för att exempelvis säga till när
de behöver service – ­är bara ett delmål på vägen mot framtidens industri. Lika
viktigt är att få maskinerna att prata med varandra. Och via Molnet går det
snabbare och smidigare än någonsin. Molnet kan appliceras som ett intelligent
kitt mellan sensorer, maskiner och övergripande mjukvarusystem – så kallade
machine-to-machine-plattformar (M2M). Resultatet är ett blixtsnabbt flöde av
information, där en felande länk i processkedjan omedelbart kan signalera att
något gått snett till en rad subsystem, vilka kan räkna ut exakt vilken åtgärd
som behövs samt hur den trasiga komponentens påverkan på processen kan
FOTO: BOLIDEN
minimeras – i stället för att allt detta ska behöva
gå via en operatör. (Läs mer i
artikeln om internet of things på sidan 22).
FOTO: GETTY IMAGES
34
Utblick 3|15
Ett levande Google
I en gruva räcker det inte att hålla koll på hur
personal, utrustning och fordon presterar. Man
måste också hålla koll på var de är. Svenska Mobilaris lösning har kallats ”Google för
gruvan” – ett sökbart system som håller reda
på allt, från personal och utrustning till fordon,
på individnivå och i realtid. Det låter avancerat,
men är i själva verket lika enkelt som futuristiskt – genom att korspollinera billiga tekniska
komponenter och system hålls kostnaderna
nere. Liknande lösningar har tagits fram för andra sorters industrier, som oljeplattformar och
pappersbruk – arbetsplatser så vidsträckta att
en ren okulärbesiktning räcker lika långt som
en nyårsraket i rymden. (Läs mer i artikeln om
Internet of things på sidan 22).
FOTO: BOLIDEN
Utblick 3 | 15
35
LISTAN / Moderna fabriker
YUMI
ORYX SIMULATIONS
Din robotkollega
Styr 100 mil bort
Robotarna i den moderna fabriken
kommer inte bara i den skepnad som
behöver buras in bakom ljusbommar
och staketsystem. Utan även i den lite
vänligare form som YuMi utgör – en automatiserad monteringsrobot som designats från grunden för att samarbeta på
nära håll med sina mänskliga kollegor.
YuMis två armar, flexibla gripdon och kameralösning är inlemmade i en smäcker
kroppshydda avsedd att ta plats bredvid
sina förlagor av kött och blod. Och det
bästa av allt? Du programmerar inte
roboten. Du lär den. (Läs om hur YuMi
skapades på sidan 21).
Medan du läser detta sitter några hundra Apple-anställda i
­Kalifornien och arbetar med vad som rapporteras bli en förarlös elbil för lansering 2020. Men frågan är om inte Umeåföretaget Oryx Simulations ligger steget före med sitt system för att
styra grävmaskiner via virtuella simulatorer – som kan vara belägna flera hundra mil bort från själva fordonet. Samma princip
som Bolidens fjärrstyrda lastare drivs av i Garpenberggruvan.
På sikt ser helt förarlösa fordon ut att bli en viktig pusselbit i
den tunga, automatiserade industrin. Inte minst för att minska
den fysiska bemanningen i gruvor och andra riskfyllda miljöer –
där robotar inte är lika kinkiga med saker som syre och fri sikt.
FOTO: HITACHI / ORYX
GREEN-R-TRAFO
MASKINSÄKERHET
SERVICEPORT
800XA COLLABORATION TABLE
Smartare el
Rigorös robotsäkerhet
Remote räddar dagen
Virtuella överlämningar
När Scania i Södertälje behövde en fjärde robotlinje för blästring av metalldelar föll valet av säkerhetslösning på ABB:s maskinsäkerhetslösningar. Deras system av grindar, ljusbommar
och säkerhetsgivare kan skilja mellan människor och varor, och
försätter robotarna i säkert läge när någon behöver komma in
i cellen. Samma ljusbommar står också för säkerheten på sågverket Bergkvist-Insjön, där dubblerade strålar kan filtrera bort
flygande partiklar utan att produktionen påverkas. Resultatet?
Strypta stopptider och ökad driftsäkerhet – i en anläggning
där timret slungas fram i 180 meter per minut utan att behöva
stanna upp för att en träflisa hamnat fel.
Har du inte alltid precis rätt experter på plats för att lösa vartenda problem som kan uppstå? Då vet du redan vilken livräddare remote-tillgång kan vara – det vill säga att ta anläggningen till experten i stället för tvärtom. ABB:s ServicePort är en
serviceplattform som tar detta koncept till nästa nivå. Förutom
att den ständigt diagnostiserar datan systemet pumpar ur sig,
gör ServicePort det möjligt att vara proaktiv i sitt underhåll och
maximera prestandan i processautomationen. Analysera och
felsök data, notifieras om plötsliga förändringar via mejl eller
sms, få hjälp via remote – allt inramat av ett glasklart gränssnitt
som ger dig tillgång till exakt den expertis du behöver, när du
behöver den.
Uppdaterad driftinformation på surfplattor är ett givet inslag i moderna fabriker. Men stora industrier kräver ibland stora skärmar.
Det är här ABB:s 800xA Collaboration Table kommer in i (den stora) bilden. Det är en pekskärm på 55 tum som ger en detaljerad
3D-överblick över anläggningen, och reflekterar nyckelvärden i
realtid. Inspiration till gränssnittet har hämtats från datorspel med
stora mängder deltagare. Samlas kring en Collaboration Table på
morgonmötet eller vid skiftöverlämningen, eller när det är dags
för en interaktiv presentation av en ny ritning. Behöver ni studera
någon sektion eller nyckelvärde på mer ingående detaljnivå? Det
är bara att zooma in – lika enkelt som på surfplattan hemma i
soffan.
Att transformatorer har funnits i 100 år betyder inte att utvecklingen stått stilla. Moderna top of the line-transformatorer
är mer energisnåla och intelligenta, tack vare sensorer som
läser av deras status, ger precis information om prestanda
och signalerar när det är dags för service. Med hjälp av ABB:s
distributionstransformator Green-R-Trafo kan förlusten sänkas
med upp till 60 procent jämfört med EU:s energikrav. Det är
både ett bra miljöval – samt en helgardering inför framtida effektivitetsregleringar och klättrande elpriser. (Läs mer i artikeln
om internet of things på sidan 22).
36
Utblick 3|15
Utblick 3 | 15
37
SAMARBETE / Rekrytering
”Det är bra att
bygga relationer
till framtida
arbetsgivare”
Långsiktig
strategi
med lång
leveranstid
Hur fick du anställning på ABB?
– Jag har gått
hela vägen från ABB
industrigymnasium,
sommarjobbat och gjort
exjobb på ABB. Nu är
jag trainee och får se
ännu fler delar av ABB.
Varför sökte du dig till
ABB?
– Jag vill arbeta
med teknikutveckling
Fredrik Sandvik,
och att ABB driver sin
trainee, ABB
utveckling med ett stort Sverige.
hållberhetstänk är en
starkt bidragande faktor till varför jag ansökte
till traineeprogrammet. Jag vill ha en långsiktig
anställning där jag kan vara kvar i många år och
prova på många nya saker.
Vilken kontakt fick du med ABB under studietiden?
– Nästan ingen alls. Däremot hade jag en positiv bild av ABB som arbetsplats sedan tidigare
och tycker att det är bra att bygga relationer till
framtida arbetsgivare redan under studietiden.
Många konsultfirmor marknadsförde sig hårt
på skolan genom att varannan eller var tredje
månad ordna event och delta i föreläsningar med
klassen. Jag hade uppskattat om större teknik­
företag också närvarat på skolan.
Hur skulle ABB kunna synas bättre på skolor?
– Ett tips är att placera företagsloggan på de
ställen på skolan där många studenter passerar
varje dag. På Linköpings universitet har flera
företag valt att placera sin logga på dörrarna
till studentföreningarnas lokaler som är i direkt
anslutning till en av de stora cafeteriorna.
ABB skulle inte vara något utan sina
medarbetare. Därför behöver rätt
kompetens säkras även för framtiden.
Samarbetet med högskolor och
universitet är livsviktigt för ABB.
Text Carolina Rattur-Lindstedt Foto Jonas Bilberg och Kim Norman
E
n masterutbildning sträcker sig
över fem år och en doktors­
utbildning över ytterligare fem år.
Då är det viktigt att tänka långsiktigt och se till att färdigutbildade studenter finns redo att anställas när det behövs. Att samarbeta med högskolor och
universitet är därför självklart för ABB.
– Skulle ABB inte vara med och stödja
svensk elkraftsforskning, både finansiellt
och med fysisk närvaro, skulle det inte
finnas elkraftsforskning i Sverige. Forskare skulle inte kunna anställas på forskningscenter vid universitet och högskolor,
och det skulle inte finnas grundutbildade
inom elkraft. Hela kedjans kompetens
skulle försvinna, vilket skulle göra det
svårt för oss att rekrytera och få tag på
rätt medarbetare, förklarar Helena Malmqvist
på ABB som har arbetat som forskningssamordnare i snart sju år.
För tre år sedan togs samarbetet med
högskolor och universitet till en ny nivå
”Jag vill arbeta i ett globalt teknikföretag”
Hur hamnade du på ABB?
– Jag flyttade till Västerås för
att göra mitt exjobb för min masterutbildning inom elektroteknik
vid KTH. Vi hade föreläsare som
kom till KTH från ABB och min
lärare rekommenderade mig till
ABB. När exjobbet var klart blev
jag erbjuden jobb på Corporate
Research.
Vilket intryck fick du av ABB
under studietiden?
38
Utblick 2|15
– ABB var aktiva på KTH
genom workshopar och mässor.
I utbildningen ingick också
studiebesök på ABB i Västerås,
Ludvika och Karlskrona. Det var
motiverande att se toppmoderna
labbanläggningar, den tekniska
infrastrukturen och vad som
händer på ABB. Det är viktigt att
se hur det fungerar i verkligheten.
Vad har samarbetet mellan
skolan och ABB betytt för dig?
– Samarbetet hjälpte mig att
få mitt exjobb på ABB. Jag lärde
mig otroligt mycket samtidigt
som jag genom exjobbet bidrog
med ny kunskap till ABB.
Varför vill du jobba hos ABB?
– Jag ville arbeta i ett globalt
teknikföretag där jag kan
utvecklas. Under en arbetsmarknadsdag på skolan fick jag
höra att min profil var relevant för
ABB, vilket jag även känner nu
i efterhand när jag arbetet här i
snart ett år.
Joydeep Mukherjee,
Corporate Research.
när ABB började skriva samarbetsavtal
med flera skolor. Idag har ABB avtal med
fem skolor men vad händer egentligen
när bläcket på avtalet torkat? När kontraktet mellan ABB och skolan är påskrivet skapas en aktivitetsplan som följs
upp varje år. Vid uppföljningen går ABB
och skolan igenom vilka forskningsaktiviteter som pågår och kan påbörjas och
vilka aktiviteter som görs för studenterna.
Det kan röra sig om föreläsningar, exjobb,
sommarjobb och att synas mer under utbildningen. ABB får möjlighet att bidra till
och forma skolans utbildningar och kan
erbjuda gästföreläsare och projektuppgifter till studenterna.
– OM VI SYNS mer blir det lättare för stu-
denter att hitta rätt inom ABB. Det blir bättre träffar i rekryteringen, vilket gynnar både
studenterna och oss på ABB. Universitetens vinst blir att studenter anställs direkt
efter avslutad utbildning, fortsätter Helena.
University Relations har gjort det lättare för ABB att upptäcka kunskapsluckor och potentiella utvecklingsområden.
Forskningsprojekt placeras numera strategiskt på de olika skolorna, vilket förbättrar utbytet avsevärt.
– Skolorna behöver interaktion med
UNIVERSITY RELATIONS
University Relations är ABB Sveriges satsning för att
knyta närmare band med universitet och högskolor, med fokus på rekrytering och forskning. ABB
har samarbetsavtal med fem skolor: KTH, Uppsala
universitet, Mälardalens högskola, Linköpings universitet och Chalmers tekniska högskola. Det gäller att
säkerställa tillgången på personer med särskild kompetens, vilket är avgörande för att ABB ska kunna
expandera och behålla sin position på marknaden.
näringsliv och samhälle för att skapa bra
utbildningar, säger Helena.
Ett bevis på att University Relations
har gett resultat är att antalet adjun­
gerande professorer och affilierade personer fördubblats under de två år som
University Relations funnits. Medarbetare som är knutna till en skola kan en
eller flera dagar i veckan befinna sig på
skolan och bidra i forskningsarbetet eller
utbildningen. Att finnas på plats är även
ett bra sätt att lära känna studenter och
andra forskare.
– Avtalen ger oss helt nya möjligheter.
Med dem på plats blir det mycket lättare att få i gång saker och det går även
snabbare. Diskussionerna håller en helt
annan nivå nu, avslutar Helena. n
Utblick 2 | 15
39
SAMARBETE / Rekrytering
PRODUKTEN / Nanoleaf
Varde bättre ljus
”ABB har haft en stor betydelse för KTH:s utveckling och
utbildning,” säger Peter Gudmundson, rektor på KTH.
Företaget Nanoleaf har tagit en 135 år gammal uppfinning
och tänkt om. Här är världens mest effektiva glödlampa.
GRUNDAT 2012
Nanoleaf grundades
2012 och är baserat i
Kanada och Kina.
Samgång skapar framgång
ABB har länge samarbetat med KTH och när de 2012
skrev avtal togs samarbetet till en ny nivå, något som
visat sig vara ett framgångsrikt koncept.
12 SIDOR
Nanoleaf One har 12 sidor
och ljuset kommer från små
LED-lampor på ett hopvikt
kretskort som gör att den
inte behöver någon kylfläns.
Lampan känns därför också
sval vid beröring.
20 GÅNGER
Den har 20 gånger
längre livslängd än de
flesta LED-lampor.
Text Carolina Rattur-Lindstedt Foto Susanne Kronholm
S
amarbetet mellan ABB och KTH
grundas på ett ömsesidigt utbyte för att lyfta både skola och
industri. Bilden av vad ingenjörsyrket innebär, som ABB bidrar till, har
gjort studenterna tryggare i valet av utbildning. ABB får i utbyte chans att både
leverera och ta emot nya erfarenheter.
– Det är framgångsrikt att arbeta på det
här sättet. ABB har haft en stor betydelse
för KTH:s utveckling och utbildning, säger
Peter Gudmundson som är rektor på KTH.
Studenterna märker av samarbetet
mellan ABB och KTH genom att ABB:are
föreläser på skolan, bidrar i forskningen
och ger smakprov på vad ingenjörsyrket
innebär genom studiebesök, exjobb och
sommarpraktik.
40
Utblick 3|15
– Kontakten med näringslivet är viktig
för oss för att hela tiden utvecklas och
bli bättre, men är också uppskattad av
studenterna. De värdesätter att under utbildningen möta verkliga problem, säger
Peter.
KTH HAR CIRKA tio partnerskap som lik-
nar samarbetet med ABB. Just ABB bidrar till stor del i arbetet med elkraft och
elektroteknik, men tillför också kunskap
inom robotik och på mjukvarusidan. Det
täta samarbetet har påverkat utbildningsprogram, kurser och vilka områden forskning riktas mot.
– Forskningen är ett sätt för oss att få
inblick i vilka problem som industrin ser
på längre sikt. Med hjälp av partnerska-
pet vet vi vad som behöver förstärkas
och vad vi ska satsa på i framtiden, förklarar Peter.
KTH vill även uppmuntra sina forskare
att en dag i veckan eller under en period jobba hos någon av de olika samarbetspartnerna och sedan ta med sig
kunskapen tillbaka till KTH. I dagsläget är
det vanligare att medarbetare från samarbetspartnerna kommer till KTH för att
jobba deltid.
– Det skulle vara nyttigt om vi på KTH
lärde oss mer om industrins utmaningar.
Vi måste utnyttja varandras resurser bättre, avslutar Peter. n
ÖVERHETTNINGSSKYDD
Ett överhettningsskydd gör
att lampan dämpar sitt eget
ljus när den blir för varm. Det
motverkar att lampan skadas
samt ökar livslängden.
30 000 TIMMAR
Glödlampan kan lysa i
30 000 timmar och använder
mycket mindre energi än en
normal glödlampa i dag.
PRISVINNARE
Nanoleaf One vann en SEAD Global
Efficiency-medalj 2015. SEAD är ett
samarbete länder emellan för att uppmuntra tillverkning och användande av
energieffektiva produkter.
Utblick 3 | 15
41
INSTALLATION / Kista torn
120
Meter. Kista torn
blir Sveriges hösta
bostadshus.
40
våningsplan,
varav 35 utgör
bostadsvåningar.
266
Lägenheter. Alla innehåller
vägguttag, strömbrytare och
installationsdosor från ABB.
Högst i Stockholm
Sedan en tid avtecknar sig en ny kaxig silhuett
mot den sedvanliga stadsbilden i Kista. I ­samarbete
med ABB jobbar elinstallatören Jöta El för fullt för
att ge huset den gnista som behövs för att göra
klart för inflyttning.
Text Jakob Svärd Foto JM och Jakob Svärd
M
itt i det svenska it-meckat
Kista har en sann koloss
rest sig. När byggjätten JM:s
projekt Kista torn står helt
färdigt sommaren 2016 blir det Brunnberg & Forshed-ritade huset Stockholms
högsta bostadsdito med sina drygt 120
meter över havet. Högst upp i lägenhetstornet kommer de boende att kunna
titta ut över en svårslagen utsikt från en
exklusiv takterrass. Eller om andan faller
på: koppla av efter arbetsdagen i en intilliggande sky lounge och relaxavdelning
med bastu.
Med tornets imponerande 40 våningsplan (varav 35 utgör bostadsvåningar)
blir det en hel del lägenheter som måste
inredas, installeras och göras redo innan
de sista lägenhetsinnehavarna kan flytta
in högst upp i skrapan. Närmare bestämt
266 stycken.
JUST NU JOBBAR elinstallatörerna på
Jöta El, med huvudkontor i Uppsala
och 10 års erfarenhet i branschen, för
att hinna färdigställa allt inför de första
inflyttarna i botten av skrapan redan
under hösten. Tillsammans med ABB,
som levererat installationsprodukter som
vägguttag, strömbrytare och installationsdosor till lägenheterna i Kista torn,
för Jöta El ett tätt samarbete kring allt
som har med elen i huset att göra.
Bland de utmärkande produkterna som
används märks bland annat ABB:s pris42
ABB utblick 3| 15
att bli en omfattande utmaning för dem
som bygger det:
– Vi började med det lite mindre tornet
nyligen där det kommer att vara totalt
sett 96 lägenheter. Vi kommer att hålla
på tills hösten 2017 innan vi är helt klara
där. Då har vi jobbat med hela projektet i
över tre och ett halvt år. Det andra tornet
är rätt mycket mindre än det första, men
det är ändå stort för att vara ett byggnadshus, säger Claes.
SOM SVAR PÅ frågan varför de valde just
vinnande eluttag Jussi, med integrerad
usb-port.
Claes Erhnvall, projektchef på Jöta El,
berättar mer:
– Vi har varit i gång i 17 månader nu,
någon gång sedan mars–april ifjol. Vi och
ABB har jobbat ihop i fyra, fem år och
samarbetet har med tiden utvecklats till
att omfatta ett helhetstänk för alla våra
entreprenader. Det fungerar alldeles utmärkt. Rent praktiskt handlar det om ett
standardjobb, tekniskt är det inget som
sticker ut. När man drar el har det ingen
betydelse hur hög byggnaden är, eller
ens om man drar på höjden eller på bredden. Men det är klart att det är spännande att vara med och jobba i ett sådant här
stort projekt.
Det goda samarbetet är snarast en
förutsättning för projektet som redan
kommit i gång med fas två: ytterligare ett
lägenhetstorn, fast mindre, alldeles intill.
De två tornen kommer tillsammans att
utgöra kvarteret Kista torn. Även om det
andra tornet är mindre kommer det ändå
ABB:s installationsprodukter för Kista
torn säger han:
– Vi tappade kontakten med vår tidigare leverantör och övergången därefter
kom rätt naturligt. ABB är ett välkänt
märke och deras grejer är toppen. Det
handlar återigen om samarbetet och
personkemin. Priserna är rätt lika jämfört
med konkurrenterna, så det handlar
framför allt om att vi har en bra relation
och får bra service. Vi får vara med och
utveckla en del av ABB:s produkter
också. Det är ett genuint samarbete, helt
enkelt. n
DET GJORDE ABB
ABB har levererat Jussi-vägguttag, Jussi-strömbrytare
samt Ideal-installationsdosor till Jöta Els arbete med de
sammanlagt 362 bostäder som utgör Kista torn. När
det JM-ledda projektet står klart kommer det att ha
resulterat i att Stockholms högsta bostadshus mäter
120 meter över havet. Och finns i Kista.
JÖTA EL
Uppsalaföretaget växer så det knakar. Det producerar
i dagsläget mellan 1 500 och 2 000 lägenheter årligen,
till vilka man använder sig av ABB:s installationsprodukter för fastigheter. Är ansvariga för allt som rör elen
i Kista torn.
ABB utblick 3 | 15
43
HÅLLBARHET / Snabbladdare
Gotland laddar
för framtiden
De senaste åren har inneburit en långsam
revolution för elbilen. Inför Almedalsveckan
uppförde Clever och Vattenfall fyra toppmoderna
snabbladdarstationer från ABB på Gotland.
Text Jakob Svärd Foto David Skoog
F
ör att Sverige ska kunna uppnå
sina klimatmål till 2030 måste vi
hitta drivmedel som kan ersätta
fossila bränslen. Allt tyder på att el
kommer att vara ett av de viktigaste och
elbilen har skördat många tekniska framgångar. Men laddningen av elbilar är fortfarande en grop i vägen, framför allt tillgången till laddare men också hastigheten
på laddningen. ABB:s snabbladdare Terra
53 täpper dock igen väggropen på under
en halvtimme. Den ”tankar” nämligen en
elbil på bara 20 minuter.
Vattenfall och Clever håller på att
uppföra snabbladdarstationer över hela
Sverige, men har även gjort koncentrerade ansträngningar till Gotland. Där stod
fyra snabbladdarstationer av modellen
Terra 53 redo lagom till Almedalsveckan
i somras.
Vattenfall har uppfört tre permanenta stationer på Gotland: en vid Visby
flygplats, en vid Ica i Hemse samt en
vid Ica i Fårösund. Carl-Oscar Sandin,
affärsutvecklare för eldrivna transporter
på Vattenfall, berättar mer:
– Det är permanenta stationer. De
kommer att stå kvar på Gotland och vi
har ambitionen att fortsätta utbyggnaden
44
Utblick 3|15
framöver när det behövs fler stationer.
Med de första tre stationerna vill vi visa
att det nu går att köra elbil på hela Gotland.
projektet gjorde vi en utvärdering av olika
laddtillverkare och kom fram till att ABB
var bäst lämpade utifrån de kriterier vi
satt upp. Hög driftsäkerhet är bland det
viktigaste, att laddarna verkligen fun­
gerar, och där har ABB levererat, säger
Fredrik Nordin, vd på Clever.
Jenny Miltell, ansvarig för försäljning av
laddinfrastruktur på ABB, ser projektet
på Gotland som en fingervisning om hur
framtiden kommer att se ut:
– Bara att man ser fler och fler elbilar
ute på stan gör att fler blir nyfikna. Elbilsmarknaden är på stark frammarsch. Vi
tror jättemycket på den. n
PÅ CLEVER HAR man jobbat med tem-
porära stationer på, och i anslutning till,
Gotland. De fanns under Almedalsveckan på tre ställen: en vid Statoil i Visby, en
vid färjeläget i Oskarshamn samt en vid
färjeläget i Nynäshamn. I samarbete med
Destination Gotland kunde incheckade
elbilar sedan dra nytta av Clevers snabbladdare under hela juli.
– Vi ville även göra någonting utanför
Almedalsbubblan som visar på vad vi
gör: nämligen att erbjuda snabb och
säker laddning för elbilar. Inför det här
Att mäta är att veta. Öka dina maskiners
tillgänglighet med diagnostiktjänster från ABB!
MACHsense Remote – Diagnostik på distans med hjälp av vibration, ström, spänning
och temperatur. Ett online-system som presenterar din maskins totala kondition på en
webbportal. LEAP (Life Expectancy Analysis Program) – Ett unikt diagnosverktyg för
bedömning av tillståndet hos statorlindningens isolation i elektriska maskiner. Resultatet
blir en livslängdsuppskattning. Periodisk tillståndskontroll – Vi utför periodisk vibrationsmätning med marknadsledande mätsystem och certifierad personal. ABB har erfarenhet
inom de flesta industrisegment på land eller till sjöss.
Läs mer på new.abb.com/se/diagnostik
DET GJORDE ABB
ABB har levererat samtliga snabbladdare av modellen
Terra 53 CJG till Vattenfall och Clever. Terra 53 har tre
olika uttag som gör stationen tillgänglig för alla typer
av elbilar som körs i dag: CHAdeMO, CCS och AC typ
2. Typiska laddningstider för en elbil som laddar vid en
Terra 53 sträcker sig från 15 upp till 30 minuter.
Läs mer på www.abb.se/snabbladdare
Kontakt
Tveka inte att kontakta oss via
ABB Kundcenter, 021-32 50 00,
fråga efter ”Diagnostik”.
ELNÄT / Nya regler
NYHETERNA FÖR PERIODEN 2016-2019
De svenska elnätsföretagen ska uppmuntras
att utnyttja elnäten mer effektivt. De gynnas
också av att byta äldre utrustning till ny eftersom
ersättning för utrustning äldre än 50 år tas bort.
Vid årsskiftet träder de nya reglerna i kraft.
Text Marianne Lindeborg Foto Getty Images
I
vintras presenterade Energimarknads­
inspektionen den nya regleringsmodellen med intäktsramar för elnätsföretagen
för fyraårsperioden 2016-2019. Intäktsramen ger ett tak för hur höga avgifter elnätsföretaget kan ta ut av sina kunder. Syftet är att hålla avgifterna på en skälig nivå,
samtidigt som de ska täcka kostnader och
ge en begränsad avkastning.
– Nu har vi bland annat sett över metoden för att beräkna elnätsföretagens
kapitalkostnader. Detta för att minska
risken för överkompensation och ge incitament att investera i nya och effektivare
anläggningar. Här har vi satt en gräns för
avskrivning när det gäller exempelvis ledningar och transformatorer till 40 år och
därefter reducerad ersättning under 10 år,
säger Linda Werther Öhling, analytiker på
Energimarknadsinspektionen.
Regleringsmodellen har också ändrats i
linje med EU:s energieffektiviseringsdirektiv från 2014, med målet 20 procent ökad
energieffektivisering senast 2020.
FOTO: LINDA ELIASSON
Nya intäktsramar
för elnätsföretagen
Linda Werther Öhling, analytiker på
Energimarknadsinspektionen.
– Vi vill se en effektivare nätdrift och
lägre kostnader för kunderna, säger Linda
Werther Öhling.
Hon betonar vikten av att elnätsföretagen samarbetar med kunderna och till
exempel ger prissignaler om när det är
lämpligast att använda nätet.
– För att kunna utnyttja näten effektivt
krävs nytänkande företag, nya tekniska
lösningar och flexibla kunder. n
Nyheter i regleringsmodellen:
40 ÅR GAMMAL UTRUSTNING
TAPPAR VÄRDET
En av grunderna för elnätsföretagets intäktsram är företagets kapitalkostnader.
När det gäller kapitalkostnader för avskrivningar på utrustning och anläggningar, såsom transformatorer, ställverk och
ledningar, införs nya regler som innebär
att utrustningens ålder får en helt avgörande betydelse. Avskrivningen beräknas
med real linjär metod, med ett definitivt
tidsmässigt slut, i stället för som tidigare
med real annuitet som tillät en evig avskrivning. Avskrivningstiden baseras på
en av Energimarknadsinspektionen beräknad ekonomisk livslängd och ska vara
40 år för anläggningar såsom ledningar,
stationer, transformatorer och kringutrustning samt 10 år för system för drift eller
övervakning eller system för beräkning
eller rapportering vid mätning av överförd
el. Reglerna ger dock elnätsföretagen rätt
att ta med en mindre kostnad för kapitalförslitning och avkastning under några
46
Utblick 3|15
år efter avskrivningstidens slut, men den
definitiva gränsen går vid anläggningar
som är äldre än 50 respektive 12 år. Utrustning som är 50 år eller äldre kommer
inte att bidra till intäktsramen. För att inte
avkastningen ska minska med tiden måste den gamla utrustningen ersättas med
ny. Det gäller oavsett vilket skick utrustningen är i, eller vilken roll den har i elnätet.
REGLER FÖR EFFEKTIVARE ELNÄT
Den andra grunden för elnätsföretagets
intäktsram är löpande kostnader. Dels
är det kostnader till överliggande nät
och nätförluster, dels ett flertal kostnader som elnätsföretaget anses ha möjlighet att påverka. För dessa kostnader
har reglerna förnyats för att stimulera till
effektivt utnyttjande av elnätet samt som
krav på att sänka de kostnader som anses påverkbara. Dessutom har kraven på
leveranssäkerhet utvecklats till en mer
samhällsoptimal metod där företag med
Utblick 3 | 15
47
ELNÄT / Nya regler
MINDRE FÖRLUSTER
Enligt Energimarknadsinspektionen redovisar de flesta elnätsföretag nätförluster mellan tre och sex procent i förhållande till uttagen energi. Några få har
redovisat nätförluster över tio procent.
Den genomsnittliga kostnaden för nätförluster 2012 var 455 kr per MWh. För
beräkning av intäktsramen används nätförlusterna 2016–2019 jämfört med åren
2010–2013. Lägre nätförluster ger tillägg
i intäktsramen, högre ger avdrag.
MINSKAD BELASTNING
I GRÄNSPUNKTER
Om elanvändningen kan styras till mindre
variationer över dygnet kan elnätet och elproduktionen utnyttjas effektivare och be-
hovet av en effektreserv minska. Elnätsföretagen beräknar i förväg vilken effekt de
behöver ta ut från överliggande nät för sina
kunder och betalar en avgift för det. Uttag
högre än beräknat ger straffavgifter för elnätsföretaget. För intäktsramen jämförs kostnad för överliggande nät 2010–2013 med
kostnad för överliggande nät 2016–2019.
Om elnätsföretaget kan visa en minskad
kostnad får de en viss del av den som til�lägg på intäktsramen.
ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN
Myndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) arbetar
för en väl fungerande distribution och handel av el, fjärrvärme och naturgas. Ei bedriver tillsyn över energimarknaderna och företagen, utvecklar spelreglerna och
informerar kunderna. Ei reglerar villkoren för de monopolföretag som driver elnät och naturgasnät.
FOTO: GETTY IMAGES
liknande förutsättningar jämförs med varandra. Effektivt utnyttjande av nätet värderas genom minskade nätförluster och
minskad belastning i gränspunkter. Med
framgångsrika insatser kan intäktsramen
öka med max fem procent. Sämre resultat ger en minskning med max fem procent.
Hur kommer elnätsföretagen att investera?
Under våren gjorde
Annelie Nyqvist, student
på KTH, ett examensarbete
om hur Energimarknads­
inspektionens nya regleringsmodell kommer att påverka
elnätsföretagens investeringar.
Studien genomfördes i samarbete med KTH, ABB och
Mälarenergi Elnät.
Rapporten visar att elnäts-
företagens investeförändrats mycket
ringsbeslut beror på
mellan reglerperioflera, något osäkra,
derna, vilket skapar
faktorer.
osäkerhet. Utan en
Investeringarna
långsiktig reglering får
kommer att göras olika
inte styrsignalerna den
i företagen på grund av Annelie
effekt som är önskvärd,
Nyqvist.
att de har olika förutskriver Annelie Nyqvist i
sättningar, såsom ägarstruktur
sin rapport.
och geografiska områden.
Investeringar i elnätet styrs
Utöver det har regleringen
inte bara av regleringen utan
även av att elnätsföretagen
har ett eget ansvar att driva
elnätet långsiktigt och hållbart.
Investeringar i föråldrade
anläggningar förväntas dock
öka eftersom återinvesteringar
medför att elnätsföretagens
intäktsramar höjs.
I samband med att
föråldrade anläggningar byts
kommer företagen att lägga
vikt vid att öka leveranskvalitet
och minska energiförluster,
främst genom att fortsätta
vädersäkra ledningar. Med en
ökning av investeringstakten i
ledningar ökar troligtvis också
investeringarna i stationer,
transformatorer och kringutrustning.
ÖKAD LEVERANSKVALITET
Elavbrott skapar stora problem för elnätsföretagens kunder, såväl industrier
som hushåll. För intäktsramen mäts leveranskvaliteten med en rad olika nyckeltal
som omfattar dels olika kundkategorier,
dels avbrottens antal och längd. Intäktsramen justeras uppåt eller nedåt efter
skillnaden mellan en norm som baseras
på åren 2010–2013 och åren 2016–2019.
För lokalnät jämförs den egna historiska
kvaliteten med andra företag med likartade förutsättningar. För företag med sämre leveranskvalitet sätts normen utifrån
snittet i stället för den egna historiken.
Tips för smarta investeringar
Sex produkter som lyfter ditt elnät:
Energieffektivisering, intelligent teknik och låga installationskostnader kan ge extra
värden. Med de nya intäktsramarna lönar det sig att tänka om och tänka nytt.
Energimarknadsinspektionens
nya
regleringsmodell för 2016–2019 ställer
upp nya frågor för elnätsföretagen.
– Klart är att ålder på
utrustningen
kommer
att spela större roll än tidigare, och att leveranssäkerhet är en fortsatt
viktig del. Satsningar
på energieffektivisering
värderas högre, säger
Claes Wedén.
Claes Wedén, marknadschef för ABB Sveriges kraftdivisioner.
Som många andra konstaterar han att
investeringarna i ny utrustning troligen
kommer att öka som följd av den nya åldersgränsen för avskrivning.
1. TILLFÖR NY TEKNIK
3. SNABBARE INSTALLATION
Se efter vid utbyte av äldre utrustning om ny teknik kan
ge något extra, såsom högre leveranssäkerhet eller
mindre nätförluster – speciellt gäller det transformatorer
som ger de största möjligheterna att minska nätförlusterna. Tänk också på automatisering som kan ge mer
information om nätet och bidra till kommande krav på
bättre kommunikation med abonnenterna.
För nya investeringsprojekt kan projektkostnaderna
bli lägre genom investering i lösningar som medger
snabbare och enklare installation och som har färre
komponenter.
2. INVESTERA SMART
Öka intelligensen och automation i elnätet. Lösningar
som flyttar ut den intelligenta tekniken och styr- och
brytförmågan till strategiska punkter ute i nätet kan begränsa antalet abonnenter som drabbas vid en störning
i nätet. Exempel på sådan punkt i nätet kan vara där
jordkabel övergår i luftledning, som oftare drabbas av
jordfel. Med smarta brytare och kontrollutrustning ute i
nätet blir avbrottstiderna kortare.
4. REDOVISA NY TEKNIK
Var noga med redovisningen av projekten. I regleringsmodellen får elnätsföretagen normalt ersättning utifrån
fastlagda normvärden. Vid användning av smart teknik
kan anläggningar däremot även värderas utifrån verkligt
anskaffningsvärde i stället för normvärde och på så vis
ge full kostnadstäckning.
TRANSFORMATOR
MED LÅGA
FÖRLUSTER
Det kan vara dubbelt
värt att snabbare ersätta
en äldre transformator
med en ny. En av ABB:s
energieffektiva distributionstransformatorer
är Green-R-Trafo som
har upp till 60 procent
lägre förluster jämfört
med EU:s ekodesignkrav som den därmed
uppfyller med råge.
Den har kärna i amorft
kärnstål och biologiskt
nedbrytbar olja som
sammantaget minskar
driftskostnader, energikostnader och den
totala miljöpåverkan.
CONTAINERSTATION
Smart och snabb
installation ger E-House
fördelningsstation 10-36
kV som är inbyggd i en
container. Monterad i
fabrik, komplett med
ställverk och transformator, och helt klar för
inkoppling. Jämfört
med att bygga station
på plats spar E-House
både byggkostnader,
personalkostnader
och tid.
NÄTSTATION I
GLASFIBERARMERAD
POLYESTER
Unipack-G är en komplett nätstation 0,4-24
kV i glasfiberarmerad
polyester. Nätstationen
levereras nyckelfärdig,
är personsäker och
väger lite, vilket bidrar
till snabb installation.
Den kan förses med
intelligent kontroll- och
kommunikationsutrustning som medverkar till
kortare avbrottstider.
BRYTARE MED
INBYGGD FRÅN­
SKILJARFUNKTION
DCB effektbrytare med
inbyggd frånskiljarfunktion tar mindre plats i
stationsbyggnaden och
har färre komponenter
än jämförbar utrustning.
Lägre byggnadskostnader och mindre
underhåll men samma
höga personsäkerhet.
Kan också levereras
utan SF 6-gas (DCBLTA) vilket ger mindre
miljöpåverkan.
NYTT JORD­
FELSSKYDD FÖR
LINJESKYDD
De ökade kraven på
leveranssäkerhet ökar
behovet av intelligent
teknik lokalt ute i näten.
ABB:s nya, inbyggda
digitala jordfelsskydd i
linjeskydden REF615
har förmåga att utlösa
selektivt för alla typer av
jordfel. Det kopplar då
snabbt bort rätt ledning
och förhindrar att felfria
anläggningsdelar kopplas bort. Elnäten blir
mer driftsäkra och mer
personsäkra.
STÄLLVERK MED
DIGITAL KOMMUNIKATION
UniGear Digital ställverk
10-24 kV är ett nytt
koncept där signalerna inom och mellan
ställverksfacken skickas
digitalt via fiber i stället
för analogt via koppartråd. Vid nyinvestering
ger det snabbare
installation och kortare
projekthantering. Under
drift ger det bättre
övervakning och mer
information som bidrar
till kortare avbrottstider.
Nya typer av ström- och
spänningsgivare bidrar
dessutom till ökad
personsäkerhet.
Använd sökfunktionen på abb.se och läs mer om respektive produkt.
48
Utblick 3|15
Utblick 3 | 15
49
ARBETSPLATSEN / Control Products, ABB i Västerås
MITT STÄLLE
Kalle Widén monterar kontaktorer vid
den nya, toppmoderna AF-linan på
Control Products. Här trivs han som
allra bäst när det är mycket att göra.
Sekundjakten
Avancerad teknik. Automatiserade
stationer. Snillrika varningssystem.
Men utan skickliga montörer blir det
inga kontaktorer på Kalles lina.
4
1
3
Text Lena Bergman Foto Jonas Bilberg
P
å ABB-enheten Control
Products i Västerås tillverkas kontaktorer, en slags
gigantisk
strömbrytare
som används vid stora spänningar där man snabbt behöver kunna
bryta strömmen. En av montörerna
är Kalle Widén, en före detta murare som efter att ha halkat omkring
på kyliga byggnadsställningar en
vinter sadlade om. På ABB monterar han kontaktorer på den toppmoderna AF-linan. Som en stor
modelljärnväg löper den i en ring
på fabriksgolvet. Efter varvet runt
har kontaktorerna passerat sju stationer och är färdigmonterade, provade och lasermärkta, och packas
i lådor för vidare leverans till kund.
görs snabbt
och effektivt. En vanlig arbetsdag
är Kalle med och tillverkar 400-700
kontaktorer. För att kunna hålla en
så hög produktionstakt berättar
han om vikten av att jobba bort
flaskhalsar, att hitta lösningar som
optimerar produktionen.
– En station ska i snitt ta 30 sekunder och varje sekund är viktig.
Med sju timmars produktion om
MONTAGEARBETET
50
Utblick 3|15
dagen så är tre vunna sekunder på
varje station mycket.
AF-linan invigdes häromåret som
resultat av ett sju år långt utvecklingsprojekt i fyra länder. Kalle var en
av dem som deltog i arbetet.
– Vi montörer bidrog med information om vad som är designberoende tidstjuvar i produkten för att
få ner montagetid. Om var material
bör plockas för att arbetet ska bli
effektivt.
JUST HUR MATERIALET förvaras
och plockas är en viktig del av arbetet. Det ska bli rätt, det ska gå fort,
och det ska vara ergonomiskt riktigt.
Inbyggda varningssystem håller koll
på att rätt material används.
Kalle trivs bra som montör.
– Den dagliga styrningen sköter
vi själva och vi lägger upp arbetet
för att få så lite avbrott som möjligt. Vi på linan bestämde oss för
att byta arbetsuppgifter efter varje
rast. Upplärningen blir längre på
så sätt, men nu kan alla göra allt
och vi är inte beroende av ett fåtal
medarbetare, säger Kalle Widén. n
2
1. AUTOMATISERAT
Station för station byggs, provas och packas
kontaktorer. Flera av stationerna är automatiserade,
som montagestarten där paletter skruvas ihop.
2. MONTAGE
Kalle monterar bryggor till kontaktorn AF 190.
Detaljer som fjädrar och arc beams sätts på plats.
Kontaktorerna byggs uppifrån och ner.
3. VARNINGSSYSTEM
Det ska inte gå att montera fel. Det ser fyra olika
system för kvalitetssäkring, som Pick to light, tillståndsgivare och Poka-Yoke, till. Kameran avsynar
montaget innan kontaktorn går vidare till nästa
station.
4. KVALITET
I slutet av linan provas och lasermärks kontaktorerna före packning. Kvalitet in i minsta detalj är
viktigt, alla kontaktorer får ett eget id-nummer och
är spårbara även efter leverans.
FILM
Se Kalle på linan.
Utblick 3 | 15
51
PÅ JOBBET / Aktivitetsbaserad arbetsplats
Från fast till fri
Våra kontor är anpassade till ett arbetssätt som sakta
försvinner. Den fasta skrivbordsplatsen är som en
schweizisk armékniv, bra på mycket men inte riktigt bra
på något. Entré: det aktivitetsbaserade kontoret.
Text Jimmy Håkansson Foto Getty Images
C
ubiclekontoren var fortfarande
sinnebilden av det produktiva
kontorslandskapet när Steve
Jobs beslutade sig för att ta
allt det där, och ändå göra tvärtom. Då
ansåg man att de flexibla kontorsbåsen
skapade arbetsro genom att ruta in små
rum i stora ytor. En enkel universallösning
som passade alla. Men för Steve Jobs,
som i slutet av förra århundradet planerade filmstudion Pixars arbetslokaler, var
arbetsro ointressant.
Byggnadens hjärta skulle utgöras av
ett stort och luftigt atrium där animatörer,
programmerare, manusförfattare och administratörer skulle beblanda sig med varandra – vare sig de ville det eller ej. Som
om inte det vore nog såg han till att flytta
alla anställdas postlådor från skrivborden
och ut i atriumet. Sedan flyttade han alla
mötesrum dit, därefter lunchsalen, sedan
kaféet och till sist presentaffären. Snart
var alla funktioner samlade i byggnadens
mitt. Hans högtflygande planer för den
nya animationsstudion framstod som mer
excentriska än effektiva, som om han ville
bygga ett sadistiskt dockhus hellre än en
fungerande arbetsplats.
tion. Anställda ägnade mer tid rännandes
fram och tillbaka i byggnaden än vad de
gjorde vid sina skrivbord. Men efter ett
”Hans lösning var att rita
en kreativ kokpunkt: ett
hus som gjorde det
omöjligt för medarbetarna
att undvika varandra.”
tag började de märka effekterna av de
långa korridorspromenaderna, det trånga
atriet och de ständiga kollisionerna med
kollegor. Gnistor uppstod.
I sin biografi förklarar Steve Jobs idén
bakom Pixarbyggnaden. Han ville att folk
som tenderade att låsa in sig på sina kontor skulle tvingas ut i atriet för att mingla
med personer som de annars aldrig skulle träffa. Jobs var övertygad om att det
var byggnadens uppgift att uppmuntra
Steve JobsJobs var övertygad
om att det var byggnadens
uppgift att uppmuntra till
oväntade samarbeten.
FÖR DE FLESTA VAR husets omständliga
planlösning en outsinlig källa till frustra52
Utblick 3|15
Utblick 3 | 15
53
PÅ JOBBET / Aktivitetsbaserad arbetsplats
Maria Beijbom.
till oväntade samarbeten för att inte gå
miste om den plötsliga snilleblixten som
bara kunde uppstå i friktionen mellan två
olika perspektiv. Hans lösning var att rita
en kreativ kokpunkt: Ett hus som gjorde
det omöjligt för medarbetarna att undvika
varandra.
ETT OCH ETT HALVT decennium senare
befinner sig samhället i ett systemskifte,
från produktion till innovation. Våra arbetsplatser har utvecklats parallellt med
samhället. Från åtskilda kontorsrum till de
öppna kontorslandskapen via en omväg i
kontorsbåset ser vi nu gryningen av en ny
tid. Den aktivitetsbaserade kontorsmiljöns
tid med fokus inte bara på individen utan också
på gruppen, samarbetet och variationen.
– Den vanligaste oron i våra moderna
kontorsmiljöer utgår från individens behov,
säger Jonas Falk, arkitekt på Strategisk
Arkitektur. Vi sitter på ergonomiska stolar bakom höj- och sänkbara skrivbord.
Men faktum är att vi i genomsnitt tillägnar 35 procent av vår arbetsdag vid våra
skrivbord. Vad händer med de övriga 65
procenten?
Arbete är inte bara det som sker vid ett
skrivbord eller en arbetsbänk vid givna
klockslag. Det kan lika gärna ske vid kaffeautomaten, på parkeringen och i lunchmatsalen. Plötsliga möten som kan leda till
oväntade samarbeten går inte att förutspå,
men det går att skapa förutsättningar som
underlättar dem. Googles matsal är särskilt
utformad för att du inte ska kunna skära
Jonas Falk, arkitekt på Strategisk Arkitektur.
upp dina ugnsrostade rotsaker utan att
armbåga din bordsgranne, be om ursäkt
och kanske börja diskutera något med hen.
– Som arkitekt vill jag skapa ytor som
lockar till möten och samarbeten. Men det
gäller även att cheferna uppmuntrar till det
beteendet. Många medarbetare vågar inte
Tetra Pak gör om helt
NÄR TETRA PAK gjorde
en omfattande undersökning med sina över
4 000 anställda i syfte
att kartlägga företagets
behov, nådde de en
dramatisk slutsats.
– Det visade sig
att våra kontor från
60-, 70-, 80- och
90-talen fungerade
skrämmande dåligt
med det arbete vi utför
i dag, säger Lasse
Lundström som leder
utvecklingen av Tetra
Paks nya arbetssätt
och -platser. Framför
allt kopplat till den
digitala utvecklingen,
men också för att vi i
dag har ett helt annat
behov av samarbete.
54
Utblick 3|15
När behoven var
identifierade började
Tetra Pak klura på en
ny kontorslösning,
med fokus på aktivitet
och samarbete. Det
skulle medföra stora
förändringar, avdelningar delades upp och
tekniska ingenjörer som
sedan många år satt
som formgjutna vid sina
skrivbord avfärdade
det som ett “hela havet
stormar”-experiment.
I dag jobbar 1 500
personer på Tetra Pak
i en aktivitetsbaserad
kontorsmiljö.
– Om det är något
vi kan se effekten av
redan nu så är det
att våra samarbeten
fungerar bättre, och
att de kan uppstå
spontant, säger Lasse
Lundström.
stå vid kaffemaskinen och diskutera eftersom det då ser ut som om de inte jobbar.
ATT DET ÄR Silicon Valley-företag som
Google och Facebook som ofta lyfts
fram som goda exempel i vår jakt på
Det Nya Kontoret är egentligen inte så
märkligt. Det är företag som lever så
länge de innoverar, och rent historiskt är
det ofta den nya tekniken som förändrar våra arbetssätt och -platser. Du kan
jämföra med hur Fords löpande band
och Toyotas lean-filosofier vände upp
och ned på hela produktionsindustrin,
men med den skillnaden att dagens
innovationer ligger på avlägsna servrar,
ingenstans och samtidigt överallt.
– Det löpande band-mässiga kontorsarbetet har mer eller mindre försvunnit.
Allt det kan datorer och algoritmer sköta
åt oss, säger Jonas Falk.
– I dag är vi mer intresserade av medarbetarnas kreativa förmågor. Vi jobbar mer
varierat och i flera olika konstellationer än
vad vi har gjort tidigare. Att endast en typ
av arbetsmiljö, det egna skrivbordet, ofta
i ett öppet landskap, inte längre kan stötta dig har kommit smygande och blivit ett
växande dilemma. Den aktivitetsbaserade kontorsmiljön är en lösning som går ut
på att ersätta en miljö med en hel palett.
De skippade mellanmjölken
ABB:s ledning reste sig från sina fasta kontorsplatser och påbörjade en mental resa.
I BÖRJAN AV året flyttade
ABB:s svenska ledning ihop
med försäljningsavdelningen
för kraftdivisionerna och
Power Systems ledning i ett
nytt aktivitetsbaserat kontor i
Västerås.
Det nya kontorslandskapet
liknar inte något annat inom
ABB. Ingen har eget skrivbord
och personliga saker förvaras i
ett litet skåp. Arbetsplats väljer
man efter det behov man har
för stunden. Här finns lounger
och soffgrupper som inbjuder
till spontana samtal, men också samtalsrum med stängda
dörrar. Det finns projektbord
och mediebord för dem som
vill jobba tillsammans, och
fokusytor och stängda arbetsrum för den som behöver kon-
Men det förutsätter att du kan släppa taget om din fasta skrivbordsplats.
DEN AKTIVITETSBASERADE kontorsmiljön är ett uppbrott med det gamla kontorslandskapets hierarkiska strukturer.
Genom att luckra upp de fixerade skrivbordsplatserna får alla medarbetare tillgång till samtliga miljöer. Här är arbetsplatsen stöpt efter funktion inte person,
och behov går före befattning. I en genuint aktivitetsbaserad kontorsmiljö finns
centrera sig. Utformningen är
ingen slump, flytten föregicks
av analyser av hur vi tillbringar
våra arbetsdagar.
– Vanliga kontorslandskap
är lite som mellanmjölk. De
stöttar varken dem som vill
samarbeta eller den som vill
arbeta högfokuserat på egen
hand. Till exempel sätter sig
den som vill ha tyst ofta själv i
ett konferensrum, där tio stolar lämnas outnyttjade, säger
Maria Beijbom, kvalitetschef
för ABB Sverige och den som
hållit ihop flytten.
Den nya kontorsmiljön har
inneburit en stor omställning
för medarbetarna, men en positiv sådan för de allra flesta.
Inte minst för att samarbetet
blivit både enklare och bättre.
”Du kan jämföra den fasta
skrivbordsplatsen med en
schweizisk armékniv. Den
är lite bra på allt, men inte
riktigt bra på något.”
ytor för olika typer av samarbeten och
även avskilda platser för individuella, fokuserade arbeten. Alla ytor ska ha ett
tydligt, uttalat syfte. Eftersom förändring-
Samtidigt var det inte en
okomplicerad förändring:
– Att gå över till ett aktivitetsbaserat arbetssätt är en
mental resa som kräver att
du jobbar en hel del med dig
själv, säger Maria Beijbom.
en förutsätter att alla medarbetare gör
avkall på sina skrivbordsplatser krävs ett
starkt ledarskap som kan argumentera
varför förändringsarbetet är nödvändigt,
och hur alla kommer att gynnas av den
nya variationsrikedomen.
Att rätta sig efter den aktivitetsbaserade
miljön är däremot inte en självklarhet. Du
kan inte längre pynta skärmen med färgglada post-it-lappar eller låta kaffekoppen stå
kvar över natten på bordet. Den nya miljön
kräver en mobilitet som är både fysisk och
Utblick 3 | 15
55
PÅ JOBBET / Aktivitetsbaserad arbetsplats
Den fula ankungen
Det legendariska huset som var en arkitektonisk katastrof men en kreativ fullträff.
I SIN BOK How Buildings
Learn argumenterar författaren
Stewart Brand för att de
mest kreativa byggnaderna
inte alltid är de som ser mest
kreativa ut. Hans favorit­
exempel på ett sådant hus är
den legendariska inkubatorn
Building 20 vid Massachusetts
Institute of Technology, MIT.
Enligt myten var Building 20
en arbetsplats som ritades på
en eftermiddag och byggdes
inom ett halvår för att tjänstgöra som en temporär lösning
på universitetets platsbrist.
Eftersom Building 20 var
en snabb åtgärd för ett akut
problem blev planlösningarna
så förvirrande att många gick
vilse och fick fråga någon om
vägen till husets otaliga avdelningar eller enda snacksautomat.
När Building 20 restes 1942
var den knappast designad
för att bli en av världens mest
kreativa innovationsinkubatorer – men råkade bli det tack
vare en serie omständigheter.
En av dessa faktorer var
att den tre våningar höga
byggnaden var mer horisontell
än vertikal, vilket ledde till att
flera olika akademiska och
vetenskapliga avdelningar fick
samsas på samma våningsplan. De hade inget annat val
än att råka på varandra i de
uselt planerade korridorerna
och korspollinera sina upptäckter med varandras.
Eftersom huset var tillfälligt
fick de även lov att anpassa
lokalerna efter behov, med det
sagt började de slå in väggar
och tak för att få plats med
sina idéer. När Building 20
revs 1998 hade den tjänstgjort
som födelseort för det första
datorspelet, atomuret och
flera andra betydande vetenskapliga genombrott inom
mikrovågsfysik, datorhacking
och höghastighetsfotografering.
– Man kan kalla Building
20 för institutets livmoder.
Det är ganska stökigt, men
jösses vad det är kreativt!, sa
MIT-professorn Jerome Lettvin
i en intervju från 1991.
Stökigheten och fulheten
anses ha varit en bidragande
faktor till Building 20:s innovationsstyrka. Det signalerade
att allt var tillåtet. På samma
sätt som utstuderad design
kan ha en förstoppande effekt
kan en till synes okomplicerad
design vara förlösande.
När Building 20 revs 1998 hade den
bland annat tjänstgjort som födelseplats
för det första datorspelet och atomuret.
Och nu till vädret
Så svävar ABB 3 600 mil från jorden och studerar väder och klimat.
Text Robert Långström Illustration ABB
V
mental. Dessutom behöver du ha självinsikt
nog att veta vad arbetsuppgiften kräver –
individuellt fokus eller kollektiv kreativitet –
och välja plats med samma omsorg som
en hantverkare väljer verktyg. Eller som Jonas Falk uttrycker det:
– Du kan jämföra den fasta skrivbordsplatsen med en schweizisk armékniv.
Den är lite bra på allt, men inte riktigt bra
på något. Visst fungerar den till mindre
projekt men om jag ska göra något mer
avancerat behöver jag en större verktygslåda.
Det går en rät linje mellan Steve Jobs
56
Utblick 3|15
omständliga Pixarbyggnad, Googles platstäta lunchmatsal och de aktivitetsbaserade kontorsmiljöer som Tetra Pak (se sidoartikel) och nu även ABB strävar efter.
Vissa av ytorna är en grogrund för spontana samarbeten där oväntade snilleblixtar kan uppstå och idéer kan korspollineras. Men här finns också stängda arbetsrum, ostörda samtalsrum och rofyllda fokusytor.
Traditionella kontorslösningar har länge
odlat myten om den enskilda skrivbordsplatsen som ett universalverktyg. Den
aktivitetsbaserade kontorsmiljöns lösning
synar vanföreställningen med ett klartänkt konstaterande. En yta kan omöjligen tillfredsställa alla behov. n
ill du veta hur vädret ska bli?
Fråga ABB. På satelliter,­3 600
mil från jorden, sitter analysverktyg skapade av ABB.
Satelliterna svävar stilla i vad Nasa kallar
sweet spots, det avstånd från jorden där
de färdas i exakt samma hastighet som
jorden roterar. Det gör att de kan analysera en enda kolumn av luft.
– Informationen som de här satelliterna samlar in gör att vi bättre kan förstå
atmosfärens sammansättning av gaser
och tillhandahålla data till väderpro­
gnoser, studier om klimatförändringar
samt kontroll av ozonlagret, växthus­
gaser och föroreningar, säger Marc-André Soucy, director of remote sensing
på ABB Analytical – Measurement
­P roducts i Kanada.
Ytterligare sensorer från ABB sitter
på lågt flygande rymdfarkoster, 85 mil
från jorden. De rundar jorden på ungefär­
1 timme och 40 minuter.
Analysverktygen använder Fourier Transform Infrared Spectroscopy (FTIR) för att
övervaka atmosfärens kemiska sammansättning. I denna teknik passerar infraröd
strålning genom det som ska analyseras,
vilket gör att forskare kan få ut ett ”molekylärt fingeravtryck” av sammansättningen.
Ironiskt nog skapades ABB:s analysverktyg för att spana ut i rymden, från
jorden. Nu används de tvärtom – till att
se tillbaka på jorden från rymden. Och allt
som sker däremellan. n
Analysverktygen använder Fourier Transform
Infrared Spectroscopy (FTIR) för att övervaka
atmosfärens kemiska sammansättning.
Utblick 3 | 15
57
TILLBAKABLICKEN / Aseas Emausverkstad, september 1917
Växer så det knakar
I Aseas Emausverkstad i Västerås, byggd 1899–1946,
tillverkades generatorer till de flesta större vattenkraftverken i Sverige. Generatorerna blev med tiden allt
större, vilket märktes på verkstaden som växte både på
längden, höjden och bredden. På bilden, från september 1917, syns statorer till generatorerna för vattenkraftstationerna Untra, Bjölvefossen och Trollhättan.
Traversförare
som kör traversen
som lyfter statorhalvan på plats.
Lindningsarbete
pågår. Lindningshärvor
läggs på plats och
kopplas ihop.
58
Utblick 3|15
Utblick 3 | 15
59
MÖT ABB
MÖT ABB
DCS Users Club
Den 17–18 november är det dags för DCS Users Club i Västerås för massa- och pappersindustrin. På träffen kommer användare
av automationssystemet 800xA och dess föregångare att utbyta
kunskap och erfarenheter. Det blir tillfälle att av kollegor i branschen
lära sig mer om olika funktioner i systemet, samt diskussioner och
workshopar som kan resultera i förbättringar och ny funktionalitet.
DCS Users Club-dagarna bjuder dessutom på föredrag om bland annat Internet of Things och digitalisering.
För mer information: www.abb.se/evenemang
ABB-dagarna landet runt
Varför ska man gå på ABB-dagarna?
Från Kiruna i norr till Malmö i söder. ABB hälsar alla kunder välkomna
till inspirerande seminarier och intressanta produktutställningar.
Text: Lena Bergman Foto: Karin Blommé
Vi har som vanligt laddat upp med det senaste inom
kraft och automation: det blir trendspaning, inspirerande seminarier och en omfattande produktutställning i
13 städer över hela landet.
– Närheten till våra kunder är jätteviktigt för oss,
liksom att ibland lyfta blicken från vardagen och
tillsammans med våra kunder diskutera framtidsfrågor.
ABB-dagarna är just ett sådant tillfälle, säger Eva Kvist
Östgren, ansvarig för ABB:s försäljning i Sverige.
Du får möta experter från både ABB och svenskt
näringsliv, samtidigt som du kan nätverka med kollegor
och träffa hela ABB-gänget på orten. Du kan delta på
seminarier om bland annat lönsamma lösningar för
elnätsägare, optimerad produktion, effektivt underhåll
60
Utblick 3|15
och den nya versionen av 800xA. ABB:s forskningscenter Corporate Research finns dessutom på plats
för en intressant trendspaning om digitaliseringen i
samhället, ett spännande område som kommer att
leda till stora förändringar framöver.
– Jag hoppas och tror att alla kommer att få
med sig något nytt från ABB-dagen, antingen genom
seminarierna, utställningen eller genom mötet med
kollegor och ABB:s medarbetare på plats. Själva ser vi
verkligen fram emot höstens möten med våra kunder,
säger Eva Kvist Östgren.
Läs mer på abb.se/evenemang.
DATUM FÖR
ABB-DAGARNA
Luleå 1 oktober
Jönköping 22 oktober
Örnsköldsvik 27 oktober
Sundsvall 29 oktober
Västerås 5 november
Malmö 12 november
Göteborg 19 november
Stockholm 24 november
Karlstad 26 november
Norrköping 3 december
Umeå 10 december
Kiruna 26 januari 2016
Gällivare 28 januari 2016
JÖRGEN JOHNSSON,
ABB MALMÖ
– Få den senaste tekniken
presenterad, som du inte får
möjlighet att se på ett vanligt
kundbesök. Ta chansen att
träffa experter inom olika teknikområden samtidigt som du
ser hur delarna fungerar i ett
större sammanhang. Dessutom träffar man många kollegor i branschen vilket brukar
vara mycket berikande.
JIM LUNDAHL,
ABB SUNDSVALL
– Det är en bra möjlighet
att utbilda och förkovra sig.
Vi visar att ABB ”lirar ihop”
som ett lag. Själv hoppas jag
få träffa många kunder, inte
minst från den nya generation
som är på väg in hos våra
kunder.
EMMA SANDSTRÖM,
ABB STOCKHOLM
– Vi satsar på en dag med lokal förankring. Vilka är Stockholms förutsättningar och
framtid och hur passar ABB
in där? Vi kommer bland annat få besök av Maria Rankka, som är vd för ­Stockholms
Handelskammare.
ROLF KÄLLHOLM,
ABB NORRKÖPING
– Det är en bra mötesplats
för branschkollegor och ett
fint tillfälle att ta del av trender
och innovationer.
ABB utblick 3 | 15
61
MÖT ABB
MÖT ABB
Voltimums ­matnyttiga
elseminarier
Är du elinstallatör, lärare på elprogrammet eller jobbar på ett energibolag? Kom
till Voltimums elseminarier i höst! Seminarierna hålls i Malmö den 29 september, Göteborg den 30 september och
i Stockholm den 7 oktober. Voltimums
expertpaneler undervisar och det bjuds
på mat och roliga överraskningar.
För mer information: www.abb.se/evenemang
ABB i bussen på
Ahlsell Industri tour
ABB kommer under hösten att medverka i Ahlsell Industri tour 2015. Turnén går
med lastbil runt landet och stannar till vid
olika företag. I bussen finns ABB-säljare
som demonstrerar och berättar mer om
våra produkter, exempelvis mjukstartare,
elmätare, spänningsaggregat, manöverapparater och frekvensomriktare.
Läs mer och se var turnéstoppen blir på
abb.se/evenemang
Mässan som
är nära dig!
Euro Expo anordnar möten mellan köpare och säljare inom tillverkningsindustrin,
på elva platser i Sverige under året. Vi på
ABB visar vårt breda utbud av energieffektiva lågspänningsprodukter och lösningar
för maskinsäkerhet. Ta chansen och kom
förbi när vi är i din stad!
Örnsköldsvik
Borlänge
Luleå
Karlstad
Linköping
Skellefteå
Kristianstad
Skövde
Umeå
62
Utblick 3|15
21-22 oktober
4-5 november
25-26 november
20-21 januari 2016
10-11 februari 2016
16-17 mars 2016
6-7 april 2016
27-28 april 2016
25-26 maj 2016
Från samarbete och snabbhet
till styrka och tyngd
Nordens största förpackningsmässa,
Scanpack i Göteborg, körs den 20–23
oktober. ABB finns på plats med monter
nummer B08:22 där fokus är integrerade
automatiserade förpackningslösningar.
Passa på att få en exklusiv förhandsvisning av en helt ny robot med extra hög
hanteringskapacitet eller varför inte ta
chansen att träffa YuMi, vår nya tvåarmade
robot? Vi visar också det senaste inom
motorer och drivsystem, servicetjänster,
maskinsäkerhet och mycket mer.
Läs mer på www.abb.se/scanpack2015
Energieffektivitet på årets Elmässa
Den 14–15 oktober går Elmässan av
stapeln på Kistamässan. Här får besökare en exklusiv inblick i elbranschens
framtid, nya trender och den senaste
forskningen. Tema för årets mässa är
energieffektivisering och ABB:s smarta
energieffektivitetslösningar för såväl fas­
tigheter som industri kommer självklart
att visas upp.
För mer information: www.abb.se/evenemang
Snygga strömbrytare och intelligenta tryckknappar är en del av det ABB visar på Hem, villa & bostadsrätt. Kom och få en guidning i fastighetsautomationssystemet KNX och i de nylanserade ABB-Welcome och [email protected]!
Inspireras på Sveriges
största boendemässa
När Hem, villa & bostadsrätt slår upp portarna på Stockholmsmässan
i höst finns ABB för första gången med i en monter.
Text: Lena Bergman Foto: ABB
Under fyra dagar lockar mässan runt
40 000 besökare intresserade av bygge,
renovering och inredning. I detta myller
av människor på jakt efter inspiration och
idéer kommer nu ABB att finnas med för
första gången. Mässbesökarna kommer
att få se produkter som strömbrytare,
dimrar och prisbelönade vägguttag, samt
ABB:s nya automations- och porttelefonisystem för fastigheter.
ABB närmar sig konsumentmarknaden
sakta men säkert. Sedan ett år samarbetar man med Clas Ohlson, där ett urval
av ABB:s lågspänningsprodukter finns att
köpa i webbshoppen och butiker runt om
i Sverige.
– Under mässan planerar vi flera aktiviteter tillsammans med Clas Ohlson, som
tävlingar och rabatter i deras butiker, säger
Emma Zeinetz, ABB:s projektledare för
mässan.
Det är inte bara privatpersoner ABB
ser fram emot att träffa. Montern finns
mitt bland husleverantörerna på mässans
område ”Bygga nytt”. Emma hoppas knyta
kontakter även med dem.
– I katalogerna när man bygger hus
finns mängder av tillval att göra, som tapet,
kakel och klinker. Varför finns inte installationsprodukter med också? Vi har fantastiskt häftiga strömbrytare och vägguttag,
klart att husleverantörerna ska ha med
dem i sina tillvalskataloger!
Hem, villa & bostadsrätt pågår den 8–11 oktober
på Stockholmsmässan i Älvsjö. ABB finns i monter
A 15:51.
Läs mer på new.abb.com/se/hem-och-villa
ABB utblick 3 | 15
63
Posttidning B
Returadress:
ABB AB
Communication Center
721 83 Västerås
[email protected]®. Gör hemautomation
enklare
än någonsin.
Kan svensk
industri sälja el?
Visste du att svenska industrier kan vara självförsörjande på el genom att
t ex bättre ta tillvara energin från sina processer? Med ABB:s hjälp kan de
dessutom pressa sin förbrukning så att det blir el över. Titta på Södra Cell
Värö. Tack vare ett integrerat styrsystem, nya effektiva motorer och
Hemautomationssystemet
[email protected]
styr på ett smidigt sätt belysning, persienner,
frekvensomriktare har förbrukningen
minskat ordentligt.
Därmed kan bruket
markiser och
uppvärmning.
Även
dörrkommunikation
och olika larm kan integreras.
varje år sälja grön energi motsvarande
behovet
hos 28 000
villor.
Välkommen
Systemet
är
lätt
att
lära
sig
och
konfigurationen
görs
via
ett webbgränssnitt eller en app.
till det hållbara samhället. Läs mer på www.abb.se/hallbartsamhalle.
Javisst.
Kom och testa [email protected] i vår monter A15:51 under Hem&Villa-mässan på
Stockholmsmässan den 8-11 oktober! new.abb.com/se/hem-och-villa
ABB AB
Lågspänningsprodukter
[email protected]
021-32 50 00