Stort intresse för Ullspiran

EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB
PLANKPROJEKTET
PÅ ULLSPIRAN
PER JONSSON: Jag tror att jag har blivit
en patriot – en Norrlandspatriot
GÄSTKRÖNIKÖR SID 13
VIMMEL SID 15
Nr 3
MAJ
2015
Tidplaner klara för Kiruna
Den 20 april presenterade LKAB och Kiruna
kommun ett förslag på tidplaner för köp och flytt
för Kiruna centrum. Tidplanerna bygger på de
prognoser som görs för markrörelser orsakade
av gruvan och på behovet av att utveckla nya
centrumkärnan i Kiruna.
NYHETER SID 8-9
SAMHÄLLSOMVANDLING
Stort intresse
för Ullspiran
Ett historiskt steg är taget i
samhällsomvandlingen
NYHETER SID 4
Rivningsarbetet är påbörjat på Ullspiran i Kiruna. Dom om villkor för Malmberget
Tisdag den 19 maj kom markoch miljödomstolens dom om
slutliga villkor för LKAB:s verksamhet i Malmberget.
– Det är i det stora hela en väl
genomarbetad dom och domstolen har tagit hänsyn till alla
parter i målet, säger LKAB:s miljöchef Linda Bjurholt.
NYHETER SID 3
FOTO: FREDRIC ALM
125
år av engagemang,
nytänkande och
ansvar.
Tidigare start för Leveäniemi
Brytningen i Leveäniemi dagbrott
ska komma igång redan i sommar.
– Det är ett sätt för oss att
kompensera delar av rågodsbristen i våra underjordsgruvor
och kan hjälpa oss att säkra
leveranserna, säger Per-Erik
Lindvall, direktör för teknik- och
affärs-utveckling på LKAB.
NYHETER SID 8-9
2
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
LEDARE
116
lägenheter och villor har
LKAB hittills byggt i Gällivare och Malmberget.
Kursen är tydlig i alla väder
O
m vädret blir dåligt när man är
till havs är det extra viktigt att
navigera rätt och hålla stadigt i
styråran. Då krävs det att man
både kan parera snabbt för farliga grund
och höga vågor och samtidigt hålla blicken mot horisonten för att fortsätta segla
mot bättre väder. Så skulle man kunna
beskriva LKAB:s resa just nu. Vi parerar
för det låga priset på järnmalm och den
föränderliga marknaden, men vi har inte
tappat kursen som leder oss mot fortsatt
långsiktig lönsamhet. Vi har en helt ny
marknadssituation, priserna från 20102013 kommer ej tillbaka. Därför måste vi
ner med kostnadsnivån totalt sett, en del
av detta är bemanning och våra investeringar – på lång sikt fortsätter vi att utveckla våra verksamheter och samhällena
där vi verkar.
Det här långsiktiga perspektivet känns
viktigt att påminna om, för jag hör och
ser att många i Malmfälten känner oro
över läget. Det är förståeligt, att behöva
minska bemanningen som vi just nu arbetar med är bland de tråkigaste beslut
som finns för en företagsledning. Förhandlingarna med facken påbörjades i
maj och kommer att pågå in i juni. I för-
ser behovet av ett brett näringsliv och har
därför länge deltagit i stärkandet av det
lokala företagandet.
sta etappen ser vi över organisationen i
stort, först senare förhandlas om enskilda
tjänster och personer. Samtidigt fortsätter alla våra verksamheter att se över sina
kostnader, och glädjande är att de tuffa
målen för kostnadssänkningar som vi satt
internt nåddes under första kvartalet i år.
Det visar att vi har framtiden i våra egna
händer.
Vi har under de senaste åren byggt ett
starkare och större LKAB. Vi är fortfarande finansiellt starka, har mycket låga
skulder och stark kassa. Vi har från och
med sommaren 2016 kapacitet i hamnar
och järnväg på över 37 miljoner ton produkter per år, i pelletsverk har vi gått från
16,9 miljoner ton per år 2006 till 26 miljoner ton per år 2016. Gruvornas produktion bestäms från 2016 av den lönsamhet
vi ser i produkterna. De nya huvudnivåer
i Kiruna och Malmberget ger produktion
till 2035 respektive 2025.
Vår kundbas är mycket stabil. Nu anpassar vi oss till det nya marknadsläget för
att kunna få lönsamhet i nya huvudnivåer
och samtidigt skapa de bästa tänkbara
samhällen att leva i. Ta med er den vetskapen när ni går på semester och njuter
av allt det vackra som ett somrigt Norrbotten kan bjuda på.
LKAB har funnits i 125 år, och bara ett tiotal av de åren har gått med förlust. Att det
har gått så bra genom konjunktursvängningar och kriser kan förklaras med flera
faktorer. Den viktigaste är vår personal,
som utvecklat företaget och hittat nya
lösningar på problem som uppstått. En
annan är den långsiktiga synen på verksamheten, som delats av ägare, företagsledningar och lokalsamhällena under alla
dessa år. Vårt engagemang i samhällena
är ingen dagsslända för oss utan en självklar nödvändighet för att vi ska kunna
fortsätta vara framgångsrika i minst 125
år till. Vi satsar på utbildning eftersom vi
tror på dagens barn och unga. Vi tror på livet mellan byggnaderna och satsar därför
på skolteater, festivaler och konst, sport
och friluftsliv, historieprojekt och dokumentation av vårt gemensamma arv. Vi
LARS-ERIC AARO
VD, LKAB
Marknadskommentarer LKAB :
Hur går det för LKAB?
MARKUS PETÄJÄNIEMI, direktör produktion och logistik på LKAB
Leveranserna till kund släpar efter mot plan, dels på grund av produk-
tionsunderskott under första kvartalet 2015, dels på grund av båtar
som ankommit sent. På årsbasis kommer det dock att jämna ut sig. Kvalitetsvärdet
ackumulerat för året är 89,5 procent, vilket är för lågt mot målvärdet på 96 procent.
Under april månad hade vi problem med masugnspellets, vilket dock löstes föredömligt snabbt. Vi hade även järnhaltsavvikelser i masugnspellets eftersom vi i Svappavaara blandat in rågodsmixar med lägre järnhalter. Kvaliteten är en nyckelfråga för
LKAB:s konkurrenskraft, i synnerhet nu när järnmalmspriserna är pressade och vi
försöker försvara maximalt hög kvalitets- och pelletspremie.
Mejla oss!
[email protected]
ARBETSMILJÖ
Antal olycksfall med frånvaro
■ 2014 ■ 2015
12
10
8
6
4
LEVERANSER
Miljoner ton
26
9,4
8,5
Ack
2014
Ack
2015
Totalt
2014
dec
KVALITET K-värde för leveranser.
Ack 2015: 89,5%. Ack 2014: 95,3%.
89,5%
ANSVARIG UTGIVARE Frank Hojem REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Åsa Haapasaari, Holly Nelson,
Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Fredrik Björkenwall TELEFON Växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna
KONCERNEN www.lkab.com PRODUKTION YOURS: [email protected] TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA 20 000 exemplar MILJÖMÄRKT
Senaste nytt hittar du på www.lkab.com
nov
okt
sep
aug
juli
juni
maj
apr
2
0
mars
Stig Nordlund, Mellanöstern,
Nordafrika och Australien
Analytiker på banker och prognosinstitut har i tidigare prognoser
förväntat en fortsatt hög ökning
av stålförbrukning i Kina och övriga
Asien. En del i dessa bedömningar
har varit att människorna i stora
befolkningstäta nationer som Kina
och Indien kommer att flytta från
landsbygden in till städer. I och med
detta skulle det finnas ett stort behov att bygga bostäder och övrig
infrastruktur. Med de prognoserna
som underlag har det skett en stor
expansion av ny järnmalmskapacitet i främst Australien och Brasilien.
Idag konstateras att dessa prognoser har varit överoptimistiska. Stålkonsumtionen i Kina har stagnerat,
ökningstakten i Indien och övriga
Asien är låg. Överutbudet på järnmalm är så stort att vi kan förvänta
oss en längre period med relativt
låga priser.
feb
Göran Ottosson, Kontinentaleuropa och Nordamerika
Det globala järnmalmspriset är
väldigt beroende av utbud och efterfrågan i Asien, där mest malm
köps och säljs via handlare. Liksom
aktiemarknaden är det mycket
psykologi inblandat och därmed
väldigt volatilt. I Europa är våra
kunder mer beroende av stabilitet,
eftersom mycket stål säljs via långtidskontrakt. Glädjande för EUområdet är att det, för närvarande,
spås större tillväxt här än i många
klassiska tillväxtmarknader.
jan
Johan Heyden, Norra Europa
Det finns idag ingenting som
motiverar en förändring av järnmalmspriset. Kraftig expansion hos
lågkostnadsproducenter i främst
Australien och Brasilien innebär
att marknaden lider av överkapacitet. Samtidigt har tillväxttakten
på marknaden i Kina avtagit, vilket
pressar ner priserna till dagens låga
nivå. Tillfälliga kortsiktiga upp- och
nedgångar av pris beror främst på
säsongmässiga och psykologiska
effekter.
3
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
600
entreprenörer engageras
under det planerade
underhållsstoppet i Malmberget i maj.
Det är inte för mina kunskaper i teknik om gruvbrytning på
djupa nivåer som jag kontaktats. Men jag har lång erfarenhet som ledare av ett stort och komplext företag.
SVT:S TIDIGARE VD EVA HAMILTON TILL P4 NORRBOTTEN INFÖR LKAB:S ÅRSSTÄMMA DÄR HAMILTON
SEDAN BLEV INVALD I BOLAGSSTYRELSEN.
Domen
i korthet
Damning
LKAB ska vidta skäliga åtgärder för
att undvika störningar orsakade av
diffus damning, och redovisa arbetet
till tillsynsmyndigheten länsstyrelsen.
Sprängningstider
Domen anger att LKAB inte ska
spränga mellan klockan 01.00 och
07.00. LKAB ska i förväg informera
om var det ska sprängas.
Markdeformationer
Villkoren för deformationer orsakade av gruvan liknar de som redan
finns i Kiruna. Ett program för kontroll av eventuella skador orsakade
av deformationer ska tas fram.
LKAB:s tillstånd för verksamheten i Malmberget har nu kompletterats med en rad villkor.
FOTO: FREDRIC ALM
Dom om villkor för
Malmberget klar
Tisdag den 19 maj kom
mark- och miljödomstolens dom
om slutliga villkor för LKAB:s verksamhet i Malmberget.
– Det är i det stora hela en väl genomarbetad dom och domstolen
har tagit hänsyn till alla parter i målet, säger LKAB:s miljöchef Linda
Bjurholt.
MALMBERGET.
Domslutet gäller villkor för damning, utsläpp till vatten, sprängningstider,
seismisk
aktivitet,
markdeformationer, buller och
vibrationer; frågor som sköts upp
när verksamheten gavs tillåtlighet
2007. Villkor för energi och kväve-
oxider, som också uppsköts, kom
dock inte i denna dom.
– Vi har tagit del av domen som
är mycket omfattande, vilket var
väntat eftersom frågorna är komplexa. Nu ska vi läsa igenom den
ordentligt, det finns några frågor vi
måste fördjupa oss i för att fullt ut
se konsekvenserna för vår verksamhet, säger Linda Bjurholt.
Seismisk aktivitet
LKAB ska verka för att avveckla bostäder där skakningar upprepade
gånger överskrider 6 mm per sekund dagtid och 3 mm per sekund
nattetid.
Buller
Domen fastställer olika bullergränser för olika tider på dygnet som
måste hållas.
Utsläpp till vatten
Halten ammoniak får inte överstiga
ett värde som domstolen slagit fast,
prover ska tas enligt fastslagen frekvens.
Vibrationer
Sprängningarna i gruvan måste utföras så att vibrationer i bostäder minimeras enligt angivna värden.
Avvecklingsplan
Enligt domen ska LKAB ta fram en
plan för avveckling av bostäder som
tar större hänsyn till samtliga effekter på människors hälsa och miljö.
Planen ska tas fram tillsammans
med kommunen och Länsstyrelsen.
Årligt informationsmöte
Bland annat finns tidsaspekter på
när olika planer och program ska
vara klara som LKAB vid en första
anblick bedömer svåra att hålla.
Linda Bjurholt, miljöchef på LKAB.
ANDERS LINDBERG
LKAB ska minst en gång per år hålla
ett möte för allmänheten där aktuell
miljöinformation om verksamheten
i Malmberget ges.
FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
Förändrat marknadsläge fordrar ansvar
LKAB. 2104 präglades framförallt av
ett förändrat marknadsläge. Så summerades det gångna året vid LKAB:s
årsstämma i Luleå den 28 april.
LKAB:s årsstämma ägde rum den 28 april på
Vetenskapens Hus i Luleå.
FOTO: FREDRIC ALM
Trots att efterfrågan på LKAB:s produkter är fortsatt stark fordrar det nya
marknadsläget ännu mer nytänkande,
engagemang och ansvar.
– Vi rustar oss för en förändrad världsmarknad, sade Lars-Eric Aaro LKAB:s vd
och koncernchef, i sitt anförande.
Under stämman poängterades vikten av att befästa LKAB:s ställning
genom fortsatta satsningar på effektivitets- och produktionshöjningar.
– Tyvärr ser vi många mörka moln
på himlen. Järnmalmspriset har
sjunkit med 70 procent sedan 2011
och det rådande marknadsläget ställer stora krav på LKAB. Därför är det
viktigt att vi genomför nödvändiga
effektiviseringar och produktionshöjningar. Det är i nuet framtiden
avgörs, sade Sten Jacobsson, LKAB:s
styrelseordförande.
året innehöll
även flera ljusglimtar. Tillståndet för
dagbrottsgruvan Mertainen, goda
prospekteringsresultat, avtal med
Malmfältskommunerna likväl som
produktionsrekord i Malmberget var
positiva inslag under året.
Men det gångna
JOSEFINE EJEMALM
4
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
NYHETER
Tipsa oss!
Hör av dig med nyhetstips till
[email protected]
eller 0771-76 00 00
Många visade intresse för
avvecklingen av Ullspiran
Ett historiskt spadtag i samhällsomvandlingens spår är taget. Den
22 april revs de första fasaderna på bostadsområdet Ullspiran.
– Intresset för avvecklingen är stort
eftersom den på många sätt är unik. Det
känns väldigt värdefullt att få berätta
om varför den genomförs och vad som
kommer att hända med området härnäst,
säger Maria-Therése Edlert, projektledare på LKAB.
KIRUNA.
Den 22 april gick startskottet för rivningen av bostadsområdet Ullspirans gård 2
och 4. LKAB passade på att bjuda in till
en pressträff för att rapportera om den
historiska händelsen.
– Vi påbörjade avvecklingsarbetet den
9 mars men det första skoptaget togs inte
förrän den 22 april. Det är på många sätt
ett historiskt datum och vi är glada över
att så många hade möjlighet att delta för
att dokumentera händelsen, säger MariaTherése Edlert.
ser och belysning kommer att lämnas
kvar för att ingå i parkmiljön. Dessutom
kommer en stor del av rivningsmaterialet, omkring 96 procent, att återvinnas.
Betong och tegel från byggnaderna kommer att återanvändas i stålkorgar, så kal�lade gabioner, för att gestalta husgrunderna och området, säger Maria-Therése
Edlert.
Under hösten invigs parken men dessförinnan kommer ett antal skolklasser
från centrala Kiruna att gestalta en del
av planket som avskärmar avvecklingsområdet. Deltagarna utgår från det gemensamma temat framtid.
– Det känns jättespännande att få se
barnens alster och hur de ser på framtiden. I början av juni hålls en vernissage.
JOSEFINE EJEMALM
När samhällsomvandlingen går in i en
Den 22 april gick startskottet för fasadrivningen av gård 2 och 4 på bostadsområdet Ullspiran. FOTO: FREDRIC ALM
mer operativ fas är Ullspirans gård 2 och
4 de första bostäderna som avvecklas i
centrala Kiruna. Det rör sig om 80 lägenheter och en fristående byggnad. Däremot dröjer kommande avvecklingar ett
tag till.
– Tidplanen för fortsatt avveckling justeras efter de verkliga utfallen för markrörelserna. Det är positivt att vi har lite
mer tid på oss innan nästa avveckling.
Det innebär att vi får mer tid för utveckling och att bostäder kan användas som
korttidsboende, säger Maria-Therése Edlert.
Avvecklingen av Ullspiran beräknas
vara avslutad under hösten 2015. Därefter övergår området till ett parkområde.
– Träd, buskar, lekutrustning, grillplat-
Maria- Therése Edlert, projektledare på LKAB,
arbetar med avvecklingen av Ullspiran.
FOTO: FREDRIC ALM
Kirunabornas synpunkter
viktiga i Gruvstadspark 2
KIRUNA. LKAB har ansökt om att förändra detaljplanen för hela Gruvstadspark 2 till industriområde. Nu
har Kiruna kommun påbörjat ett
planprogram där allmänheten kan
lämna synpunkter.
LKAB har ansökt om att ändra detaljplanen för Gruvstadspark 2 från stadsmiljö till
industriområde.
GRAFIK: TT-INFORMATIONSGRAFIK
För att LKAB ska få tillstånd att påverka marken med gruvbrytning
måste kommunen ändra detaljplanerna i delar av centrala Kiruna
till industriområde. Detaljplanerna
anpassas så att stadsområdena kan
användas som Gruvstadspark. Det
gör det möjligt att bo kvar och använda området ett tag efter att de-
taljplanerna har vunnit laga kraft.
För att underlätta detaljplanearbetet har kommunen valt att påbörja
ett planprogram där detaljplanernas
utgångspunkter och mål framgår.
Planprogrammet innebär en möjlighet för kommunen att på ett tidigt stadium lyfta frågor om olika
lösningar för olika stadsområden
till diskussion – och därmed bjuda
in allmänheten i dialogen. Det kan
till exempel handla om hållbar avveckling av befintlig stadsmiljö.
– I en så här omfattande process
är det avgörande med effektiva
planprocesser. Planprogrammet är
därför ett positivt initiativ då det är
viktigt att samla in synpunkter i ett
tidigt skede. Kirunaborna ska känna
att de haft möjlighet att bidra till
stadsplaneringen i framtidens Kiruna, säger Nina Eliasson, strategisk
planerare vid LKAB:s samhällsomvandlingsenhet.
I detaljplaneprocessen vägs synpunkter från flera intressenter in,
till exempel Länsstyrelsen, Lantmäteriet, intresseorganisationer och
privatpersoner.
ERIKA LINDBLAD
5
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
25 000
Vi har ett förtöjningssystem som använder vakuum för att fästa
båten. Fördelen är att det bara tar några sekunder att säkra båten
efter det att bogserbåten har bogserat den till kajen. VD FÖR LKAB NORGE
kvadratmeter är LKAB:s personalutrymmen och
verkstäder på nivå 1365 i Kirunagruvan.
JACOB STEINMO TILL NORRBOTTENSKURIREN OM BOLAGETS INVESTERINGAR I NARVIKS MALMHAMN.
VITÅFORS INDUSTRIOMRÅDE
MALMBERGET
20
24
BOLAGSOMRÅDET
201
Dagens
brytningsområden
Staket
8
1
Välkommaskolan
2022–2027
Folkets Hus Nordan
CENTRUM
Kyrkan
3
Planerade
staket
4
Etapper
Kaptensgropen
Fabiangropen
2019
20
14
KILEN
2014–2024
1
2022–2032
–202
2016–2026
ELEVHEMSOMRÅDET
en
Sydöst ra länk
Malmberget med etapper och staket. 1
Nordöst
ra länken
ORMKULLEN
Nya Malmstaskolan
500 m
GRAFIK: TT-INFORMATIONSGRAFIK
Samhälle i förändring
MALMBERGET. Avvecklingen av Malmberget planeras i
fyra etapper. Fram till 2032 ska största delen av samhället vara borta. För ett år sedan vann avtalet laga
kraft och arbetet kunde börja. Men förändringarna har
pågått under lång tid.
Gruvbrytningen påverkar byggnader och människor.
I den första etappen berörs området med gymnasieskola, äldreboende, ishall, sporthall, badhus och en
del bostäder samt kommersiella fastigheter. Detta
plus LKAB:s eget område med i huvudsak bostäder.
– Tidsperioden, nästan tjugo år, kan tyckas lång
men behövs för att hinna med arbetet med de stora
förändringarna och uppbyggnad av nya funktioner,
säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingen på LKAB.
Samarbetsavtalet innehåller ett grundavtal där
ersättning för mark och infrastruktur ingår. Utöver
detta ska flera olika så kallade genomförandeavtal
förhandlas fram. Avtal som i detalj beskriver ersättning för exempelvis olika byggnader och funktioner.
– Utveckling ska gå före avveckling, så att medborgarna har någonstans att flytta. Det är viktigt,
säger Dan Johansson, LKAB:s verksamhetschef för
samhällsomvandlingen i Malmberget.
LKAB har under flera år avsatt pengar till samhällsomvandlingarna i Malmfälten. Järnmalmen
bryts djupare ner i berget och marken påverkas avsprickor. Ingen gruvbrytning sker under områden
där människor bor eller vistas och därför ska avvecklingen ske i god tid.
Samhällsomvandlingen i Malmberget har pågått
under lång tid. På 1970-talet försvann stora delar av
centrala delarna i samhället. Kyrkan flyttades 1974.
Skolor, biograf, Folkets hus, butiker och bostäder
låg där nu Kaptensgropen är belägen. Stora förändringar har skett under relativt kort tid. Många orter
Malmberget
Anders Lundgren,Luleå
utvecklingschef vid LKAB:s
samhällsomvandlingsenhet. FOTO: FREDRIC ALM
ÖSTRA OMRÅDET
MALMSTA
2 017
TALLBACKA
Kiruna
Begravningsplats
2
2012–2022
2017
1
2
3
4
LKAB:s informationskontor
upplever olika samhällsomvandlingar även utan yttre påverkan. På 60- och 70-talet var många svenska
städer och samhällen med om stora förändringar.
När Malmberget skapades för mer än 100 år sedan
byggdes bostäder för att gruvarbetarna skulle kunna
bo nära sina arbetsplatser. Allmänna kommunikationer saknades nästan helt. Malmbanan uppfördes
för att transportera järnmalm till kusten. Järnvägen
nådde fram till Malmberget den 3 mars 1888. Befolkningen ökade med behovet av arbetskraft.
Arbetet med en stadsplan för Malmberget påbörkades 1895. Redan då varnade det dåvarande gruvbolaget AGM, Aktiebolaget Gellivare Malmfält, att
bebyggelsen kunde påverkas av gruvbrytningen i
det så kallade Kaptenslagret, nuvarande Kaptensgropen. De första bostäderna byggdes av vad som fanns
att tillgå. Många gånger var det träplankor som kom
från lådor med så kallat amerikafläsk, en typ av saltat fläsk med mycket fett och som hade lång hållbarhet.
Kaptensgropen har sin början i en dagbrottsgruva
från slutet av 1600-talet. Därefter har Gropen vuxit.
På 1970-talet gjordes en så kallad jordavrymning för
att slippa ifrån jordinblandning i gruvproduktionen.
Gropen vidgades och blev djupare. Våren 2012 uppstod Fabiangropen när takskivan blockade upp mot
dagen. Det skedde helt enligt de planer som fanns
för händelseförloppet.
I Malmberget finns ett tjugotal malmkroppar varav brytning sker i cirka tretton. Till skillnad från
LKAB:s gruva i Kiruna som i stort sett består av en
enda malmkropp, som också lutar in mot staden och
påverkar bebyggelsen och människorna.
LKAB:s nya beställarroll detaljeras
SGB
MALMFÄLTEN. LKAB ska framöver erbjuda
två alternativ vid kompensation av
fastigheter, antingen beställa en ersättningsfastighet till fastighetsägare eller
tillhandahålla en ekonomisk ersättning.
Under april startade arbetet med att
sätta detaljerna för hur det i praktiken
ska gå till.
Arbetet ska resultera i detaljer för hur
köp av fastigheter ska gå till, samt hur
ersättningen ska vara utformad till
berörda fastighetsägare, bostadsrättsinnehavare, näringsidkare och hyresgäster.
I dag finns beslut på att LKAB ska ta en
mer aktiv roll i samhällsomvandlingen
för att hitta kostnadseffektiva lösningar
och säkra tillgången på nya fastigheter.
– Det är komplexa frågor som ska utredas. För oss är det viktigt att hitta en
fungerande, tydlig och rättvis kompensation till alla som berörs av samhällsomvandlingen och LKAB:s fastighetsköp,
säger Anders Lundgren, utvecklingschef
vid LKAB:s samhällsomvandling.
Fem delprojektledare samarbetar med
oberoende experter för att kartlägga hur
ersättning av en fastighet ska hanteras.
Vidare utreds hur LKAB:s roll som beställare av nybyggnationer ska fungera för
att säkerställa att det byggs i kommunerna. Det handlar bland annat om att hitta
aktörer som själva, eller på beställning
av LKAB, bygger nya bostäder och lokaler
till de som påverkas. LKAB kommer även
att ha dialoger med kontaktpersoner för
olika ägargrupper och intresseorganisationer för att hitta de bästa lösningarna.
Att LKAB tar en ny roll i samhällsomvandlingarna är ett sätt för bolaget att få
bättre kontroll över kostnaderna, samtidigt som tidplaner, kvalitet och funktion
säkras när bostäder och verksamhetslokaler måste ersättas i Kiruna och Malmberget.
ERIKA LINDBLAD
MARITHA MOSSBERG
6
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
Just nu pågår den sista utlastningen efter provbrytningen. I sommar kommer anläggningsarbete och produktion att starta parallellt.
FOTO: JOHANNA FOGMAN
Tidigare start för Leveäniemi
SVAPPAVAARA. Brytningen i Leveäniemi
dagbrott ska komma igång redan i
sommar.
– Det är ett sätt för oss att kompensera delar av rågodsbristen i våra
underjordsgruvor och kan hjälpa oss
att säkra leveranserna. våra kunder
köper varje ton vi kan producera,
säger Per-Erik Lindvall, direktör
för teknik- och affärsutveckling på
LKAB.
Planen var från början att ägna år 2015
åt att förbereda Leveäniemis gamla
dagbrott för full produktion. Det
handlar bland annat om att bredda
ramperna så att de moderna 220-tonstruckarna kan köra ner och hämta
upp malmen samt att bygga upp en
krossnings- och sovringsanläggning
för den framtida produktionen. Med
anledning av de störningar som varit
i underjordsgruvorna i Kiruna och
Malmberget är dock behovet av mer
rågods både stort och akut, och därför
tänks det nytt.
– Vi ska parallellt med anläggningsarbetena producera malm som ska gå
till förädling i både Svappavaara och
Malmberget. Det ställer en del utmaningar på verksamheten, men det
finns stora fördelar om vi får det att
fungera, säger Per-Erik Lindvall.
Den nystartade gruvan Gruvberget i
Svappavaara producerar i en årstakt
på 2 miljoner ton malm. Den tidiga
brytningen i Leveäniemi kommer att
producera i en takt motsvarande 3,6
miljoner ton malm per år.
– Till det kommer betydande mängder sidoberg, alltså gråberg, som man
tar bort för att komma åt malmen.
Berget som tas bort för att bredda ramperna ner i gruvan blir bara det en årstakt på 2 miljoner ton. Sammantaget
blir det en bergproduktion på cirka
10 miljoner ton i årstakt, säger JanIvan Johansson, tillväxtprojektchef på
LKAB.
Den tidiga produktionen och anläggningen av ramperna ska bedrivas av
LKAB Berg & Betong.
– Vi söker i första hand personal
internt, i andra hand externt. Vi
börjar med borrare och laddare och
hoppas kunna anställa medarbetare som kan övergå till den fasta
fullskaleproduktionen, säger Peter
Söderman, vd på LKAB Berg & Betong.
Tillväxtprojekten med de tre nya gruvorna i Svappavaara har varit och är
ett sätt för LKAB att möta kundernas
ökade behov av malm, och även en
viktig nyckel för att sänka produktionskostnaderna per ton.
– Gruvnäringen är en volymbransch
med stora fasta kostnader. Vår lönsamhet skapas av de sista tonnen vi kan
producera. Därför gynnar det oss att
producera så mycket vi förmår inom
ramen för vår kapacitet och gällande
miljövillkor. De dyraste tonnen är de
som vi har planerat och investerat för
men inte producerar, säger Per-Erik
Lindvall.
ANDERS LINDBERG
Nya ledamöter invalda i LKAB:s styrelse
Under
LKAB:s
årstämma 2015 omvaldes Sten Jakobsson till
styrelseordförande och
bolaget fick två nya ledamöter.
LULEÅ.
Leif Darner. Foto: Anders Bryngel. Eva Hamilton. Foto: SVT.
Årsstämman i LKAB ägde
rum den 28 april 2015 på
Vetenskapens Hus i Luleå.
Det beslutades att styrelsen ska bestå av åtta ledamöter: Sten Jakobsson,
Hans Biörck, Maija-Liisa
Friman, Lars-Åke Helgesson, Hanna Lagercrantz
och Lars Pettersson samt
nyval av Leif Darner och
Eva Hamilton. Maud Olofs-
son lämnade styrelsen och
Sten Jakobsson omvaldes
till ordförande i styrelsen.
FREDRIK BJÖRKENWALL
7
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
Markus Grönborg från Weir och LKAB:s Mattias Liinanki i dialog under stoppet i Malmberget. FOTO: TINA BENSON
Samordning för säkert stopp
Varje år genomförs ett
drygt två veckor långt underhållsstopp på LKAB i Malmberget. All
produktion, både under och ovan
jord, står stilla. Men den som tror att
det är lugnt och tyst i verk och gruva
misstar sig. Sex hundra entreprenörer är engagerade under stoppet
och för att alla ska kunna utföra sina
jobb på ett säkert sätt krävs planering och kommunikation.
MALMBERGET.
– De här veckorna har vi, förutom ordinarie personal, ytterligare 160 entreprenörer på plats i bandugnsverket.
När vi är så många på en liten yta är
det viktigt med respekt och förståelse
för varandras arbete. Jag är ute i verksamheten så mycket jag hinner. Dia-
logen är allt, säger Mattias Liinanki,
underhållsingenjör och ansvarig för
underhållsstoppet i bandugnsverket.
En av entreprenörerna är Gällivare-
baserade Weir. Arbetsledare Markus
Grönborg plockar fram ett block ur
fickan och visar mallen för riskbedömningar. Steg för steg identifieras eventuella risker och inget arbete påbörjas
förrän detta är gjort.
– Vi jobbar i trånga och ibland ganska mörka utrymmen, det pågår andra
arbeten runt omkring oss och tidplanen kan vara tajt. Men alla ska komma hem i samma skick som de kom
hit. Riskbedömningen gör att alla tänker efter före, säger Markus Grönborg.
Innan underhållsstoppet startar genomförs bland annat centrala samordningsmöten och leverantörsträffar.
Det utarbetas arbetsmiljöplaner som
alla ska ta del av, skyddsombuden gör
ronderingar och dagliga arbetsmöten
är en självklarhet. LKAB ska ge alla inblandade förutsättningar att göra ett
säkert jobb.
– Utmaningen är samordningen
mellan de olika företagen. Under stoppet har vi möten varje eftermiddag
med våra skyddsombud och representanter från de största firmorna. Då
identifierar vi kritiska arbeten som är
på gång och om det finns risker med
jobbet, till exempel klämskador eller tunga lyft. Dessa samtal är en av
många bitar för att det här pusslet ska
gå ihop, säger stoppansvarige Tomas
Engström på LKAB..
I LKAB:s underjordsgruva och förädlingsverk i Malmberget görs varje år
flera korta, men bara ett långt, underhållsstopp. Under det långa stoppet
måste alla maskiner stå för att service
och reparationer ska kunna göras.
Därför pågår ingen järnmalmsproduktion under stoppet.
Det långa underhållsstoppet planeras över flera års tidshorisont. Vilka
arbeten som slutligen ska utföras beslutas senast en månad före genomförandet.
TINA BENSON
Tommy Nyström, gatuingenjör på
Gälllivare kommun och Sven-Erik
Ömalm, produktionschef LKAB
Fastigheter. FOTO: MARITHA MOSSBERG
Skrotbilar en miljöbov
LKAB ska minska personalstyrkan med 400 tjänster. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
LKAB:s personaldirektör Grete
Solvang Stoltz. FOTO: FREDRIC ALM
LKAB förhandlar om ny organisation
LKAB. Sedan en tid tillbaka verkar
LKAB i en förändrad omvärld med ny
marknadssituation och lägre järnmalmspriser. Det LKAB måste fokusera på i detta läge är den egna
kostnadsnivån. Därför fortsätter det
pågående arbetet med att se över
verksamheten för att hitta kostnadseffektiviseringar.
Ett led i besparingsarbetet är beslutet
att minska personalstyrkan med totalt
400 tjänster. I april lade LKAB ett varsel
på 100 av dessa. Resterande 300 tjänster
beräknas kunna minskas med naturlig
avgång, övergång till nya gruvor i Svappavaara och färre visstidsanställda.
Under maj månad pågår förhandlingar med de fackliga representanterna.
Förhandlingen omfattar förslag på ny
organisation. Troligen övergår arbetet
i nästa fas i juni, då ytterligare fackliga förhandlingar inleds. Denna gång
handlar det om turordning och vem
som kan komma att beröras av neddragningarna. Någon gång i höst kan
det bli aktuellt med eventuella uppsäg-
ningar av tillsvidareanställda.
– Att minska antalet medarbetare är
bland de tuffaste åtgärder ett företag
kan tvingas till. Men vi gör detta för att
försvara LKAB:s konkurrenskraft och
se till att bolaget även i framtiden ska
vara ett långsiktigt lönsamt företag, säger LKAB:s personaldirektör Grete Solvang Stoltz.
Personalneddragningarna ska vara
genomförda till slutet av första kvartalet 2016.
MALMFÄLTEN. Gällivare kommun
och LKAB Fastigheter arbetar
tillsammans med att minska
antalet skrotbilar i bostadsområdena.
– Alla hyresgäster vill ha en trevlig utemiljö samtidigt som de
parkeringsplatser som finns ska
kunna användas utan att de upptas av avställda bilar, säger SvenErik Ömalm, produktionschef
LKAB Fastigheter.
Omkring 300 bilar har plockats in till förvaring under hösten. Det är också en miljöfråga
eftersom bilarna läcker olja och
andra kemikalier.
– Det är ett stort problem även
för snöröjningen, säger Tommy
Nyström, gatuingenjör på Gällivare kommun.
MARITHA MOSSBERG
TINA BENSON
8
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
Lars-Eric Aaro LKAB:s vd och koncernchef
delade ut priset till hotellägaren Peter
Aasa, Gällivare. FOTO: GUSTAV HANSSON
Prisades på galan
GÄLLIVARE. Vid näringslivsgalan i Gällivare fredagen den 22 maj delade
LKAB ut sitt pris till företagaren Peter
Aasa, Quality Hotel & Resort Lapland.
Peter Aasa tilldeles priset med följande
motivering: ”Han har genom stort mod
som privat företagare vågat satsa på att
växa. Det nya hotellet i Gällivare bidrar
starkt till ett attraktivt samhälle.”
MARITHA MOSSBERG
Nya tidplaner
för köp och flytt
Den 20 april presenterade
LKAB och Kiruna kommun ett förslag på tidplaner för köp och flytt
för Kiruna centrum. Tidplanerna
bygger på de prognoser som görs
för markrörelser orsakade av gruvan och på behovet av att utveckla
nya centrumkärnan i Kiruna.
KIRUNA.
LKAB och Kiruna kommun har enats
om etappindelning och tidplan för
köp av fastigheter i området som
kallas Gruvstadspark 2 samt aktuella tidsspann för flytt från dessa
områden efter att fastigheterna är
sålda till LKAB. Tidplanerna behövs
för att skapa trygghet för boende,
verksamheter och exploatörer under de kommande åren.
– Borrningarna sker innanför industristaketet, säger Elin Hansson, projektledare
på LKAB. FOTO: ERIKA LINDBLAD
LKAB sonderingsborrar
i Kirunas nya centrum
Kiruna kommun avser att använda LKAB:s gamla industriområde i
Tuolluvaara för en framtida utveckling
av Kirunas nya stadskärna.
KIRUNA.
För att frigöra mark inom området för
stadsutveckling ska LKAB genomföra
borrningar i Kirunas nya centrum för
att se över möjligheten att minska
ytan som idag är inhägnad. LKAB:s
verksamhet är sedan 1980-talet nedlagd och ett industristängsel finns
uppsatt runt om tidigare verksamhetsområde. Vid borrningen i berget
tas borrkärnor upp som därefter undersöks för att ta reda på bergets kvalitet.
Borrningarna kommer att orsaka en
del buller och för att minimera störningarna genomförs ingen borrning
nattetid. Projektet planeras att vara
klart i slutet av sommaren eller i början av hösten.
ERIKA LINDBLAD
Tidplanen för köp visar mellan
vilka år fastighetsägare har möjlighet att sälja sin fastighet till LKAB.
Den ska i sin tur skapa möjlighet
för fastighetsägare, boende och näringsidkare att etablera sig i nya Kiruna. LKAB kommer att köpa eller
ersätta de fastigheter som är närmast gruvan först. Efter att LKAB
köpt fastigheten finns det fortfarande möjlighet att vara kvar en tid
på korttidskontrakt.
– Det känns bra att kunna presentera ett förslag på tidplan när LKAB
ska göra överenskommelser med
fastighetsägare om ekonomisk ersättning eller en ny fastighet. Tidplanerna ger förutsättningar för en
hållbar och trygg samhällsomvandling, säger Stefan Hämäläinen, direktör för LKAB:s samhällsomvandling.
indelad i
etapper och varje etapp har ett tidsspann som visar hur länge det går
att bo kvar eller ha verksamhet
inom varje etapp. Ju längre från
gruvan man bor eller har sin verksamhet, desto längre tid tar det innan fastigheten påverkas. I dagsläget
är det långa tidsspann men etappindelningen kommer att bli mer detaljerad med tiden.
– Kommunen och LKAB är helt
överens om att vi måste skapa förutsättningar för en samlad flytt för
centrumhandeln och LKAB:s tidplan för köp är en pusselbit i detta.
Ett centrum måste upplevas som
attraktivt för boende, besökare och
turister och vara en levande medelpunkt i Kiruna. Därför är det viktigt
att utvecklingsplaneringen för nya
Kiruna går före avvecklingen. Vår
målsättning är att de första byggnaderna kring nya stadstorget och
handelsgatan ska vara klara 2019,
säger Peter Niemi, kommunchef på
Kiruna kommun.
Det som styr planen för avveckling
är i grunden rörelserna i marken
som gruvbrytningen orsakar och utvecklingen av nya Kiruna. Målet är
att samhällsomvandlingen ska vara
långsiktigt hållbar och acceptabel
för alla som berörs under den tid
som LKAB och kommunen idag kan
förutse att förändringen kommer
att pågå.
JOSEFINE EJEMALM
Gränser och linjer
Miljövillkorslinje för rörelse i marken
Miljövillkoret för markrörelser är fastslaget av mark- och miljödomstolen. Linjen
visar var marken har rört sig så att gränsen för villkoret är uppfylld. Där måste
området vara detaljplanelagt som industriområde. Riskfritt att vistas där och
tillgängligt för alla.
Stefan Hämäläinen, LKAB:s direktör för
samhällsomvandlingar. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
Deformationsprognos
Visar vilket år det beräknas att miljövillkorslinjen för rörelse i marken har nått ett
område. Beräknas utifrån brytningstakt,
malmkroppens form, hur berggrunden
som påverkas ser ut och hur den faktiska
rörelsen i marken breder ut sig.
Gruvstadpark
Område inom och i närheten av miljövillkorslinjen för rörelse i marken som
är detaljplanelagt som industriområde.
Succesivt omvandlas området till ett
parkområde, en mjuk gräns mellan gruva
och stad. Riskfritt att vistas där och tillgängligt för alla.
Tidplanen för flytt är
Peter Niemi, kommunchef i Kiruna.
FOTO: ULRIKA HANNU.
Stängsel
Skiljer Gruvstadsparken från LKAB:s industriområde. Ingen får vistas innanför
stängslet utan tillstånd.
Nya tidplanerna: Frågor och svar
Är de här tidplanerna definitiva?
– Tidplanerna är förslag som
LKAB och kommunens gemensamma styrgrupp för
samhällsomvandlingen presenterat i kommunstyrelsen.
Om förutsättningarna förändras måste förstås planen justeras men målet är att kunna
arbeta efter dessa etapper och
årtal. Det viktiga är att kunna
presentera för alla inblandade
vilken plan som gäller, så att
alla har samma bild av utgångsläget.
När det står att jag måste
flytta inom ett visst tidsspann är det fortfarande
otydligt exakt när jag påverkas. Varför kan man inte
säga exakt för varje hus?
– Den nivån på detaljplanering beror på flera faktorer
vilket får innebörden att det
inte är möjligt att fastslå alltför långt i förväg. Det beror på
när rörelserna i marken verkligen börjar påverka ett område, de enskilda fastighetsägares situation, infrastruktur,
med mera.
Varför köper LKAB närmast
gruvan först?
– Det är där områden måste
avvecklas tidigast.
I vintras meddelade LKAB
att markrörelserna går långsammare. Vad är det som
säger att det inte nästa år
visar sig att det går fortare
igen?
– En prognos är inte ett facit
utan påverkas av olika faktorer. När det gäller markdeformationer påverkas det av hur
mycket LKAB vet om malm-
kroppens form, hur brytningen planeras, hur berggrunden
som påverkas ser ut och hur
den faktiska rörelsen på marken breder ut sig. I tidplanen
som tagits fram finns det utrymme för att ta höjd för en
viss förändring i prognoserna.
Om någon som bor utanför
Gruvstadspark 2 upplever
att de är fast i sitt hus för att
de inte får sälja – hur tänker
LKAB hantera det?
– Det finns inget som hindrar
en försäljning till andra köpa-
re än LKAB. Hittills har vi inte
sett några tecken på att närhet
till avvecklingsområden minskat möjligheten att sälja hus.
Vad innebär det att vara
boende på ett korttidskontrakt?
– Det innebär att när LKAB
köpt fastigheten kan bostaden
eller verksamhetslokalen hyras av LKAB under en tidsbegränsad period. Oftast handlar
det om flera år.
TIDPLAN FÖR KÖP9
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
PETSAMO
ÖSTERMALM
5m
nos 136
g
o
r
p
s
ion
NORRMALM
at
Deform
Folkets hus
Ca 2028
2017–
2019
2024–2028
2016–2017
Kiruna kyrka
2017–
2019
KIRUNA
Skola
Skola
2016–2017
2019–
2021
Stadshuset
200 m
LOMBOLO
Gru
vst
GP2
ads
201 par ksområ
de 1
5– 2 0
18
AlaLombolo
Brandstation
TIDPLAN FÖR KÖP
LKAB
N
LKAB avser köpa fastigheterna 2016–2017
TIDPLAN FÖR FLYTT
LKAB avser köpa fastigheterna 2017–2019
LKAB avser köpa fastigheterna 2019–2021
PETSAMO
LKAB avser köpa fastigheterna 2024–2028
GP2
TT Nyhetsbyrån
NORRMALM
ÖSTERMALM
5m
nos 136
g
o
r
p
s
ion
KIRUNA
at
Deform
Folkets hus
2019–
2025–
2030
Skola
2021–2025
Skola
2018
2025–
2030
Stadshuset
200 m
–2021
Gru
vst
GP2
ads
201 par ksområ
de 1
5– 2 0
18
TIDPLAN FÖR FLYTT
2025–
2030
AlaLombolo
2021–
2025
Brandstation
N
Flytt 2015–2018
LKAB
LOMBOLO
Kiruna kyrka
Flytt tidigast 2019
Flytt 2018–2021
Flytt 2021–2025
Flytt 2025–2030
GP2
TT Nyhetsbyrån
FRÅGAN
Malmfältsbor
svarar
Hur märker du av samhällsomvandlingen?
Miraslav Hochel,
Kiruna
– Jag vet inte riktigt vad
jag ska svara på den frågan
men jag hoppas Kiruna
kommer bli en ännu bättre
stad i framtiden.
Mathilda Lindgren, Kiruna
– Man märker att det börjar hända saker vid gamla
Bolagsområdet men jag
är inte påverkad själv än
så länge.
Isabelle Pantzare,
Koskullskulle
– Det skrivs mycket om
samhällsomvandlingen i
tidningar och folk måste
ju flytta men jag är inte
själv berörd.
10
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
Flygbild från Svappavaara där alla fastighetsköp är klara och Leveäniemi dagbrott kan starta. Fastighetsköp möjliggör
brytning i Leveäniemi
I april signerades de
sista kontrakten bland de 159 fastighetsägare i Svappavaara som har
sålt sina hus till LKAB. Överenskommelserna med hus- och skogsägarna
samt mark- och miljödomstolens besked är två grundläggande förutsättningar för att gruvbrytningen i Leveäniemi dagbrott kan starta.
SVAPPAVAARA.
Redan 2011 inleddes en dialog med de
fastighetsägare på Vargbacken som
skulle påverkas av LKAB:s planer att
tömma och öppna Leveäniemi dagbrott. Målet var att ha alla köp klara
under första kvartalet 2015. Idag kan
LKAB:s samhällsomvandlingsenhet
överlåta marken till gruvbrytningen
enligt tidplanen.
– Jag är glad att goda dialoger och
ömsesidigt förtroende mellan LKAB:s
fastighetsförhandlare och berörda
fastighetsägare bidrar till tillväxt och
arbetstillfällen på våra verksamhetsorter. Att all mark är förvärvad är
grundläggande för vår fortsatta gruvbrytning, säger Jan-Ivan Johansson,
tillväxtprojektchef på LKAB.
I arbetet med att köpa loss mark för
att säkra fortsatt gruvbrytning har
LKAB:s ambition varit att vara flexibla och hitta de bästa lösningarna
för de som påverkats. Det har funnits
både skogsfastigheter eller delar av
skogsfastigheter, småhus för permanentboende, fritidshus samt kommersiella fastigheter som berörts.
FOTO: FREDRIC ALM
Förutsättningarna har skilt sig åt
och därmed också lösningarna – ersättningsskog, nybyggen, ekonomisk
ersättning och flytt till nya verksamhetslokaler för att nämna några.
– Resan har varit lång men vi har
hela tiden varit lösningsorienterade
och utgått från personliga önskemål.
Försäljningarna har skett frivilligt
och vi har gjort vad som förväntas
av oss som ett ansvarsfullt gruvbolag, säger Joakim Björnström, sektionschef för avvecklingsprojekt vid
LKAB:s samhällsomvandlingsenhet.
I och med överenskommelserna
med fastighetsägarna på Vargbacken
är ytterligare en milstolpe uppnådd.
rivningsarbetet som beräknas pågå under
2015, allteftersom kommer LKAB:s
industristängsel att sättas upp och
inhägna området. Vargbacken ligger
närmast Leveäniemi dagbrott och på
grund av skjutningarna i dagbrottet
är det inte lämpligt med permanentboende i området.
ERIKA LINDBLAD
I Svappavaara återstår
Vackra ugnar
ska bevaras
När samhällena i
Malmfälten omvandlas och
byggnader rivs finns möjlighet att ta tillvara material
och inventarier. En vacker inredningsdetalj och effektiv
värmekälla som Lars-Göran
Larsson vurmar för är kakelugnar.
verad kakelugn i ett hus från
tidigt 1900-tal. Först har han
plockat ner kakelugnen i dess
beståndsdelar, tagit bort allt
gammalt tegel och murbruk
för att ersätta det med nytt.
Allt för att den ska värma så
effektivt som möjligt i framtiden.
– Vi förlorar ett kulturarv om
de går förlorade. Det är dessutom en skönhet, en möbel,
säger Lars-Göran Larsson, kakelugnsmakare sedan 60-talet.
En nedplockad kakelugn kan
KIRUNA.
Bakom de dekorativa kakel-
plattorna gömmer sig tegel
som lagrar värme. Genom en
snillrik konstruktion med tegelgångar förflyttar sig den
varma röken från eldstaden
nästan tio meter innan den
når skorstenen. Hela kakelugnen fungerar då som värmekälla många timmar efter att
elden har slocknat.
När LKAB Framtid träffar
Lars-Göran Larsson är han i
färd med att sätta upp en reno-
Det gamla teglet och murbruket tas bort efter att kakelplattorna har legat i blöt.
förvaras och senare sättas upp
i ett nytt hem. Själv har kakelugnsmakaren fyrtiotalet kakelugnar liggandes. Som mest
var han uppe i 80 stycken.
– På 80- och 90-talet revs
många kakelugnar. Ägarna
ville inte ha dem. Då fick jag
många av de kakelugnar jag
plockade ner, säger Lars-Göran
Larsson.
Att köpa en gammal kakelugn kostar ungefär 15 000 kronor. Har man tur och säljaren
inte vet att värdera den rätt
kan man få den för en tusenlapp.
ÅSA HAAPASAARI
Kekelugnsmakaren Lars-Göran Larsson tar ner och sätter upp en
kakelugn i Kiruna.
En rengjord kakelplatta
innan den ska fyllas med nytt
tegel och murbruk som håller
värmen bättre än det gamla
innandömet.
FOTO: ÅSA HAAPASAARI
11
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
Roland Stenmark, arbetsmiljösamordnare
på LKAB, med Lavvon i bakgrunden.
FOTO: JOSEFINE EJEMALM
Nytt tak på upplaget
minskar damning
LKAB:s rågodsupplag får tak
över huvudet. Med den nya taklösningen kan damningen förebyggas samtidigt som kostnaderna minskar.
KIRUNA.
Benjamin Krutrök, Bengt-Göran Mikko och Niclas Hedin inspekterar betongfabriken.
FOTO: JOHANNA FOGMAN
Ny betongfabrik på plats
Behovet av betong ökar i takt med att LKAB
expanderar och nya dagbrottsgruvor startar. För att klara
av att leverera all betong har
LKAB Berg & Betong investerat i en ny semimobil betongfabrik.
SVAPPAVAARA.
Bara under de närmaste fyra till
fem åren kommer dagbrottsgruvorna i Svappavaara att behöva
cirka 30 000 kubikmeter betong.
För att tillverka en gjutning av
betong på 200 kubikmeter krävs
8-10 bilar lastade med betong
från Kiruna. Med en fabrik på
plats i Svappavaara räcker det
med tre bilar.
– Vi minskar transporterna vilket
är miljövänligt. Samtidigt kan
vi halvera fordonsparken, säger
Benjamin Krutrök, produktionschef för betongtillverkning på
LKAB Berg & Betong.
Betongfabriken klarar av att
tillverka 60 kubikmeter betong i
timmen och är av samma modell
som den som står placerad på
LKAB:s UNIO-område (Upplag Nya
Industriområdet) i Kiruna.
– Denna modell har en lite mindre blandare, tre kubikmeter. Det
är samma kapacitet i Malmbergets betongfabrik, säger Niclas
Hedin, sektionschef hos LKAB
Berg & Betong.
Vi minskar
transporterna
vilket är
miljövänligt.
Fabriken är certifierad och godkänd för all sorts betong.
– Den är även förberedd för att
kunna dosera fiber för att producera sprutbetong. Förutom
den LKAB-interna produktionen
kan vi nu även leverera kostnadseffektivt till andra kunder i
Svappavaara-fältet, säger Niclas
Hedin.
Betongfabriken är semimobil
vilket innebär att den är flyttbar, men den står inte på hjul.
Det tar drygt tre veckor att montera ned och flytta fabriken. Den
4 mars startade produktionen.
JOHANNA FOGMAN
– Vi kan redan nu konstatera att det har
skett förbättringar och att den diffusa
damningen har minskat. Snön är vitare i
närområdet, säger Mikael Stålnacke, sektionschef på LKAB.
I rågodsupplaget, som förser anrikningsverk 1, lagras omkring 70 000 ton anrikningsmaterial.
– Området är vindutsatt vilket bidragit
till så kallade diffusa damningar, säger
Roland Stenmark, samordnare för kvalitet, miljö och arbetsmiljö på LKAB.
Med lavvokonstruktionen på plats kan
både damningen och kostnader reduceras. Genom att kapsla in upplaget motverkas spridningen samtidigt som anrikningsmaterialet inte fryser. Det är ett
steg i rätt riktning mot en störningsfri
produktion.
– I och med kapacitetshöjningen i
LKAB:s verk blir anrikningsmaterialet
mindre i storlek och mer utsatt för påverkan av vinden, säger Mikael Stålnacke,
sektionschef på LKAB.
– Kommande mätningar får utvisa förbättringarna. Vår förhoppning är givetvis
att de diffusa damningarna minskar avsevärt, säger Jeanette Isaksson, projektledare på LKAB.
JOSEFINE EJEMALM
Mobil fältmätning av emissioner
MALMFÄLTEN. Mobilt laboratorium mäter LKAB:s utsläpp till luft under tre
veckor.
Mobilt laboratorium.
FOTO: FRANK DREWNICK
Mätningarna utförs på industriområdena, i samhällena och i omgivningarna och är ett samarbete mellan LKAB och Max Planck-institutet i
Mainz, Tyskland. Förhoppningen är
att kampanjen ska leda till ett längre
samarbete som på sikt kan leda till
en metodutveckling av mätningar
och modeller. Under kampanjen mäts
partiklar, aerosoler och gasformiga
ämnen som härrör från LKAB:s verksamhet.
Både mobila mätningar och stationära mätningar kommer att utföras.
Under mobila mätningar används en
mätsond i bilens front. Bilen är utrustad med en webbkamera för att följa
upp påslag från trafik och andra källor. Under stationära mätningar nytt-
jas en mätsond på bilens tak. Mätsonden hissas upp till cirka sju meters
höjd och viss del av arbetet sker då
utanför fordonet. Testerna syftar till
att utveckla nya metoder för att mäta
till exempel damm och gasformiga
ämnen som kan komma från LKAB:s
verksamhet. Målet är att fortsätta förbättra mätningarna av luftkvaliteten,
vilket i sin tur hjälper LKAB att minimera utsläppskällorna.
LENA FJELLSTRÖM
12
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
forntid Kampanj för
tändernas skull
"... väl vårda sig om sin
personals väl och ve"
I
november 1962 genomförde
Tandvärnet, riksföreningen
mot tandsjukdomar, tillsammans med LKAB en propagandakampanj för förbättrad
tandhygien i Malmberget och
Kiruna. LKAB valdes ut som första
industri att delta i kampanjen eftersom bolaget redan då var känt
för att ”väl vårda sig om sin personals väl och ve”.
Karies ansågs som den främsta
folksjukdomen. Bland 7-åringar
var det bara tre av 1 000 som inte
hade tandröta och bland värnpliktiga var det bara en av 1 000.
I LKAB-tidningen nr 3 1962 varnade Tandvärnets direktör Staffan Timell för att kosten var för
söt och att munhygienen var usel.
Timell vittnar även om att han har
sett att tandproteser provats ut på
©Bulls 476.
4-åringar. ”Tänk er själv en behändig tös eller grabb, som varje kväll
måste plocka ut sina tänder och
lägga dem bredvid favoritdockan
eller björnen vid sängkanten!”
Samtliga elever i Malmfälten fick
varsin tandvårdspåse med tandborte, tandkräm och tandvårdsråd. Alla anställda på LKAB fick
en broschyr ”Fluor till vardags”
och en speciell LKAB-affisch kring
kampanjen togs också fram.
Efter genomförd kampanj skickades en enkät ut till allmänheten
och det visade sig att hälften av de
tillfrågade ägnade större intresse
åt munhygienen än tidigare och
köpmännen uppgav att försäljningen av tandbortstar och tandkräm ökat med 90 procent.
EVA SELIN
13
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
Varmare känsla
mellan husen
Under 31 dagar i maj
arrangeras föreläsningar, föreställningar och utställningar
under temat mångfald.
– Målet är att Gällivareborna
ska börja reflektera över vad
en bredare samhällsnorm kan
bidra till, säger Mia Edin, processledare för Face of Gällivare.
GÄLLIVARE.
got som alla kan bidra till genom
att höja sin medvetandegrad.
– Tänk dig en människa som
framhäver sig själv, något som
en person som vuxit upp med
Jantelagen kan reagera starkt
på. Ta den känslan och gör något bra av den, istället för att fördöma. Det handlar om att vara
flexibel och att mötas på halva
vägen. Belöningen är en varmare känsla mellan husen, säger
Mia Edin.
En av utställningarna som handlar om kroppsideal och självkänsla har passande nog placerats i Gällivare badhusentré.
– Vi tänkte att i badhuset klär
vi av oss och det är på något sätt
kroppsidealens högborg. Det är
även där som du kan träffa på
åttaåringar som står och sminkar sig framför spegeln, vilket är
skrämmande, säger Mia Edin.
Effekten av mångfald är svår
att mäta eftersom det kan finnas många orsaker till en förändring. Det har dock visat sig
att företag som ökat mångfalden
bland anställda samtidigt har
ökat sin effektivitet och produktivitet.
Att öka mångfalden i samhället
är en utmaning, men det är nå-
KAJSA LINDMARK
... det är en av frågorna som ställs i utställningen UNIK OLIK som
finns på Gällivare badhus.
Mia Edin, processledare.
Utställning i Norrskensgallerian baserad på Gällivaremagasinet
Facing. FOTO: KAJSA LINDMARK
GÄSTKRÖNIKÖR
En Norrlandspatriot på skidor
handlar det om produkttester och marknadsföring. Jag är en levande reklampelare och mitt eget
varumärke. Det gäller att synas.
Hård träning och god fysik är ett måste. Film
och fotouppdrag är en annan del av vardagen, liksom att ständigt vara på väg någonstans. Att kunna ha en stabil relation vid sidan av är det få som
klarar av. Jag har kanske inte heller skrapat ihop
den bästa pensionen hittills, men har haft väldigt
roligt på vägen.
Slår du upp ordet patriot kan du läsa att det står
för en person som ger uttryck för lojalitet och
kärlek till det egna landet. En patriot är också
en fosterlandsvän som älskar sitt land och ivrigt
främjar dess intressen med underordnande av
sina egna. Jag tror att jag har blivit en patriot –
en Norrlandspatriot med en enorm förkärlek till
Riksgränsen.
I
Riksgränsen finns, förutom Sveriges bästa
skidåkning, ett hotell, några lägenheter och
en stor husvagnsparkering. Det är på husvagnsparkeringen som den står, mitt hem under skidsäsongen, husvagnen. Det är absolut
inte den finaste vagnen eller förgården men
det gör ingenting. Jag älskar den och campinglivet
som hör till. På parkeringen spelar det ingen roll
var du kommer ifrån eller vem du är som person.
Du är respekterad för den du är och du är en del
av gemenskapen. Kärleken till bergen och skidåkningen är den gemensamma nämnaren.
Under tonåren jobbade mina föräldrar på Katterjåkk turiststation som ligger tre kilometer från
Riksgränsen. Helgerna och vintermånaderna
spenderades därför i fjällen kring Riksgränsen.
Jag, som på den tiden satsade på att bli hockeyproffs, fick upp ögonen för skidåkning. Från att
ha varit instängd i en kall ishall insåg jag nu tjusningen med vår enorma natur och fjällvärld. Denna orörda och storslagna natur. Riksgränsen blev
en frizon. I skidåkningen fanns inga måsten och
krav. Bara glädje och frihet. Ingen tränare kunde
säga vad som var rätt eller fel. Efter gymnasiet var
NHL inte längre målet. Det var i Riksgränsen jag
ville vara och det var skidåkning jag ville satsa på.
Ångrar definitivt inte beslutet.
Idag lever jag för min idrott och passion sedan 10
år tillbaka och försörjer mig vintertid som professionell skidåkare. Förutom skidåkningen handlar
en stor del av arbetet om att jobba tight ihop med
samarbetspartners. Ingenting är gratis. Oftast
Från att som liten grabb bara ha åkt skidor i Riksgränsen är min lista över besökta skidorter idag
hundratals och sträcker sig världen över: Japan,
Alaska, USA och Europa. Trots att ha åkt enorma mängder pudersnö och fått uppleva oerhört
mycket på de mest fantastiska platserna finns
mina tankar ständigt i Riksgränsen. Jag har varit
i Alaska och flugit helikopter bland enorma berg
och tänkt: ”-Ja, inte är detta så mycket bättre än i
Riksgränsen.”
Jag har stått med snö upp till midjan i Japan och
sagt: ”-Detta är typ som Riksgränsen men med lite
mer snö.”
Varför ligger då Riksgränsen mig så varmt om
hjärtat? Varför är denna speciella plats, med min
husvagn, klotgrill och slitna Nokia gummistövlar,
alltid saknad på de resor jag gör?
Per Jonsson
Kringresande skidåkare med många hem. Undrar
fortfarande när 30-årskrisen skall komma? Bosatt i
Stockholm utan fru och barn. På sommaren är det cykeln som gäller, varvar både långa landsvägspass och
stökiga skogstigar. Anställd på klädföretaget Haglöfs.
Tycker det mesta i livet är roligt, på sitt sätt. Försöker
leva efter mottot ”carpe diem”.
FOTO: BÅRD BASBERG
Jag har kommit fram till att för mig är Riksgränsen inte en plats, det är en sinnesstämning. Det är
mitt hem och en ort som ligger mig mycket varmt
om hjärtat. Det viktiga är inte var på jorden du
befinner dig, det viktiga är att du har de du gillar
runt omkring dig. Allt jag vill ha finns i Riksgränsen. Platsen ligger mig varmt om hjärtat och jag
vill den allt gott. Jag har på ett barnsligt sätt blivit
kär, i en ort. Jag tror att jag har blivit en patriot –
en norrlandspatriot med en enorm förkärlek till
Riksgränsen.
Gillar: Positiva människor och solsken.
Gillar inte: Liftköer och avundsjuka.
14
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
JUST NU
2
nya medlemmar
valdes till LKAB:s
bolagsstyrelse på
årsstämman den
28 april
Tävla & vinn
en ficklampa!
I detta nummer av LKAB Framtid kan du läsa
om tidigare start av Leveäniemigruvan, om forna
tider i Malmberget, om tidplan för köp och flytt i Kiruna, om kakelugnar som tas om hand, den flyttbara
betongfabriken och Face of Gällivare som vill skapa
en varmare känsla mellan husen plus mycket mer.
Dessutom kan du lösa korsordet, planera dina sommaraktiviteter och tävla.
1
Vilken är den lägsta ålder för att få besöka Kirunas besöks
gruva?
1
X
2
6 år
12 år
16 år
2
Hur många kubikmeter betong
i timmen kan den semimobila
betongfabriken tillverka?
1
X
2
30 000 kubikmeter i timmen
60 kubikmete i timme
400 kubikmeter i timmen
3
Hur mycket har järnmalmspriset sjunkit sedan 2011?
1
X
2
52 procent
70 procent
35 procent
4
1
X
2
1
X
2
Vilket år nådde järnvägen
fram till Malmberget?
Hur många ton producerar
Gruvberget i Svappavaara?
3,6 miljoner ton
2,8 miljoner ton
2,0 miljoner ton
Svarar gör du
på www.lkab.com
/tavling
Vinnare i tävlingen från förra numret
Vi gratulerarar Roweza Ebueng, Kiruna,
som vinner en ficklampa.
Rätt svar från förra numret var X, 2, 1, 1, X.
FRÅGAN
Besök LKAB under jord
Varje år transporteras 25 000
gäster ner till LKAB Visitor Centre i
Kiruna. I besöksgruvan 300 meter under markytan får de lära sig mer om
hur en komplex mineralindustri fungerar.
LKAB
1878
1902
1888
5
På den gamla huvudspårnivån finns i dag en besöksgruva där besökaren får inblick i hur stenen bryts, förädlas till pellets
och skickas till kunder över hela världen.
FOTO: ÅSA HAAPASAARI
Besökarna är allt ifrån kunder och affärspartners till turister. Många skolor
gör också studiebesök i LKAB Visitor
Centre. I besöksgruvan får gästerna
helhetsbilden av LKAB. De lär sig mer
om hur järnmalmen plockas ur backen
och förädlas till produkter för att slutligen transporteras till någon av LKAB:s
malmhamnar.
– Många av våra gäster har inte tidigare förstått hur stort LKAB är. De är
framför allt förvånade över hur mycket
verksamhet vi har i förädlingen ovan
jord, säger Marina Källvik, guide på
LKAB.
LKAB Visitor Centre i Kiruna
I Kiruna finns även ett informations-
• Ligger cirka 300 meter under markytan, på det som kallas Nivå 540.
kontor på Folket Hus i centrala Kiruna.
Informationskontor finns även i Malmberget och Svappavaara. I Malmberget
finns det också möjlighet att boka gruvturer.
ÅSA HAAPASAARI
mer om LKAB, gick tidigare de första
fjärrstyrda tågen under jord. I takt med
att gruvbrytningen rörde sig längre ner
under jord flyttade även tågtrafiken
med.
• Cirka 25 000 gäster årligen, va rav cirka 10 000 är turister.
• Från infarten ovan jord till LKAB Visitor Centre är det 3,5 kilometers bil- eller bussresa.
• Stod klart 1998
• Studiebesök för skolor bokas kostnadsfritt hos LKAB
• Skolklasser ska gå lägst i årskurs sju (årskurs sex i Malmberget)
• Skolklasser på gymnasienivå
eller högre ska ha teknisk
inriktning.
•
På den plats där gästerna i dag lär sig
Marina Källvik har guidat besökare på
LKAB sedan 2003.
FOTO: ÅSA HAAPASAARI
Turistbesök bokas mot en kost-
nad på Kiruna Lapland turist-
byrå (i Malmberget via Gälliva-
res turistbyrå)
• Lägsta åldern för turist besökare är 6 år i Kiruna
(12 år i Malmberget)
Vad förväntar du dig av samhällsomvandlingen?
Bengt-Arne Johansson, Torrivaara:
– Att nya Gällivare byggs
på ett berg. Tänk på energikostnaden!
Malmfältsbor
svarar
– Ofta är besöksgruvor i nerlagda gruvor eller så finns det informationscenter ovan jord. Vår besöksgruva är därför
ganska unik, säger Marina Källvik.
Folke Isaksson,
Malmberget:
– Att det blir fler bostäder.
Astrid Alveblom,
Koskullskulle:
– Jag hoppas att det
blir bra och till allas
belåtenhet.
15
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
Tyvärr ser vi många mörka moln på himlen. Järnmalmspriset har sjunkit med 70 procent sedan 2011 och det
rådande marknadsläget ställer stora krav på LKAB. Därför är det viktigt att vi genomför nödvändiga effektiviseringar och produktionshöjningar. Det är i nuet framtiden avgörs.
STEN JACOBSSON, LKAB:S STYRELSEORDFÖRANDE, PÅ BOLAGSSTÄMMAN 28 APRIL.
Barnen målar sin framtid
Den 13 maj var det dags för årskurs ett på
Vita Viddernas barnskola att greppa penseln och
blicka in i framtiden. Klass ett på Vita Vidderna är
en av flera skolklasser som arbetar med LKAB och
Kiruna kommuns plankprojektet vars syfte är att
inkludera de yngre medborgarna i den långsiktiga
samhälsomvandlingsprocess som Kiruna kommun
står inför. I samband med avvecklingen av gård 2 och
4 på bostadsområdet Ullspiran gestaltar deltagarna
byggplanket som avskärmar avvecklingsområdet.
De utgår från det gemensamma temat framtid och i
början av juni hålls en vernissage.
– Det känns jättespännande att få se barnens alster
och hur de ser på framtiden, säger Maria-Therése
Edlert, projektledare på LKAB. J
JOSEFINE EJEMALM
KIRUNA.
Hjalmar Aidantausta, Gustav Lundbäck tillsammans med klasslärare Lena Eriksson.
Viola Björnström och Vilgot Sydberg lät inspirationen flöda.
Beata Gälldin målar sin framtidsbild. Ett rosa hus borde finnas i det nya Kiruna.
Sofia Agronius, projektledare för plankprojektet, hjälper Ebba Rostmark att välja färg.
FOTO: MARIANNE NORDMARK
framtid Det händer i Malmfälten juni-sept
13 juni: Midnight Sun Meet,
Nunisparken Gällivare
22 juni - 9 augusti: Kåkstan
har öppet, Malmberget
22 juni – 9 augusti: Guidad
tur till Kaptensspelet, Malmberget
24 juni: Trivselkväll i Svanparken, Malmberget
25 juni – 15 oktober: Bild-
utställning, Folkbiblioteket,
Malmberget
25-28 juni: Kirunafestivalen
27 juni: Cykellopp ”Gruvorna
runt”, Malmberget
27 juni – 28 augusti: Utställning ”vi har en viktig grej på
gång”, stadshuset Kiruna
1 juli: Trivselkväll, Myransko-
lan, Koskullskulle
8 juli: Trivselkväll, Gällivare
hembygdsområde
11 juli: Keb Classic, Kebnekaise fjällstation
25 juli: Svappavaaradagen,
Svappavaara
29 juli: Trivselkväll, Vassara-
torget Gällivare
Gällivare
5 augusti: Trivselkväll, Svan-
21-22 augusti: Kiruna Extrem
parken Malmberget
7-14 augusti: Fjällräven classic, Nikkaluokta/Abisko
14-15 augusti: Björkliden Arctic Mountain Marathon
15 augusti: Mtc-all car show,
Mountain Marathon, Riksgränsen
23 augusti: Dundret Hill
Climb
5 september: Marknadsyran,
Kiruna
16
LKAB FRAMTID NR 3 • 2015
SISTA ORDET
”Vi ska använda huvud och hjärta och lyssna på människorna.”
Ulf Hansson,
förhandlingsstrateg för LKAB:s
samhällomvandling i Malmfälten
1. Vem är Ulf Hansson?
– Jag är bygrabben
från Sörbyn i Bodens kommun som
flängt runt i Sverige. Större delen
av mitt liv har jag
pendlat och den fasta punkten har varit
och är Sörbyn. I mitt yrkesliv har jag
bland annat arbetat som grävmaskinist, varit företagare inom åkeri- och
livsmedelsbranschen och jobbat med
samhälls- och näringslivsutveckling.
Jag har varit engagerad inom Svenska
kyrkan och har en gudstro i botten.
2. Vad är dina arbetsuppgifter?
– Mitt arbete är att stödja LKAB och
LKAB Fastigheter när det gäller förhandlingsstrategier. Särskilt riktat
mot näringsidkarna om hur omlokaliseringen och logistiken ska gå till
väga. Jag har jobbat mycket med utredningen av LKAB:s förändrade roll
i samhällena.
Namn: Ulf
Hansson.
Familj: Hustru
och tre vuxna
barn.
Aktuell: Förhandlingsstrateg
för LKAB:s samhällsomvandling i
Malmfälten, tidigare utvecklingschef på Gällivare
kommun.
Intressen: Matlagning, där en av
favoriträtterna är
en fisk- och skaldjurssoppa, fiske,
samhällsutveckling, engagerad i
Druidorden.
Senast lästa
bok: Fjälldesperadon av Jerk
Schuitema.
3. Varför har du valt jobbet som förhandlingsstrateg?
– Jag får möjligheten att göra skillnad
genom att vara med och skapa utveckling. Ett par av mina intressen är just
samhällsutveckling och näringsliv
som går hand i hand. Jag är också en
visionär och här får jag arbeta med
dessa saker. Samhällen måste byggas
med en bra mix av kultur, handel,
samhällsservice och fritidsaktiviteter
för att vara ett hållbart och långsiktigt samhälle.
4. Vilka är de största utmaningarna i
jobbet?
– Vår viktigaste utmaning är att samhällsomvandlingen kan genomföras
så att gruvans utveckling inte äventyras. Jag vill att människorna upplever
att de flyttar till något och inte från
något. Ytterligare en uppgift är att
bygga Kiruna och Gällivare med en
unik igenkänningsfaktor i samhällsbilden. Vi ska använda huvud och
hjärtat och lyssna på människorna.
5. Hur laddar du dina batterier?
– Jag lagar mat, då blir det oftast rätter med fisk och skaldjur med italienska smaker. Att fiska i sjöar eller
i havet är också avkoppling för mig.
Jag laddar batterierna när jag umgås
med mina barnbarn, då är jag bara
farfar som får vara barn igen.
ANSVAR
MARITHA MOSSBERG
FOTO: MARITHA MOSSBERG
125 år
av engagemang,
nytänkande och ansvar.
Samspelet mellan samhällena och LKAB har hela tiden varit en
förutsättning för vår gemensamma utveckling.
Under 2015 firar vi våra 125 år tillsammans och tar samtidigt
avstamp mot framtiden!
Håll utkik på lkAB:s weBB för mer informAtion om 125-årsfirAndet www.lkAB.com/125
1890
2015