skylt Nicodemus Tessin dy muddring av Baggens Stäk med

Nicodemus Tessin dy muddring av Baggens Stäk med vattennivåinhuggning. Du står vid ritningens (4) streck vid 2 är inhuggning. Sverige var i krig mot omvärlden när Nicodemus Tessin dy 1704 fick uppdraget att muddra det 3 fot djupa Stäket till 16 fot (4, 7 m). Muddring från Baggen mot Stäket hade kronan startat 1681 men av Nordiska krigets utbrott 1700 avstannat.
Nicodemus gör en stiliserad matematiskt komplicerad konstruktionsritning för arbetet som utfördes av ett mindre antal svenskar och över hundra Ryska krigsfångar.
19 augusti 1704 mäts Stäket och nivåmärke (4) huggs in i berg 12 fot (3,55 m) över dåtida vattennivån på Boo sida. (Skyltens plats) Samma typ av inhuggning med samma höjd över havsnivå höggs in på Skogsö (3). Vattendjupet nedan bergen var två (2) fot.
Anledning mäta vattenstånd var för en farledstullbom på djupet 3 1/3 fot.
Vattennivåinhuggningarna utfördes under ledning av ”Högwällborne herr Hofmarskalken och advokat ficharlen Håkan Charlheim representerande höghlofl Kongl Cammar‐ och Commecie collegij”.
Landhöjningen av Boo från 1704 är idag 1, 45 meter och Skogsö 1,80 meter. Skogsö, en ö mellan förkastningssprickor reser 11 cm sig fortare än Boo och Neglinge per hundra år och det är Tessins vattennivåmärken som gör mätning av landhöjning möjlig på korta avstånd, ner till centimetern.
Linjen (1) geometriskt utvecklad är Stäket och till höger farledstullbommen på djup 3 1/3 fot. (2) markerar Stäkets stenkistor som omöjliggjorde genomfart. Tessin gör ett näs (pil). Muddrar bukten och Stäket vars muddringsmassor, enormt omfattande, fyller marken runt om och blir till en hög kulle. Kullen där A. J Nordenberg 1721 grävde ner krutkällare är alltså muddringsmassor bakom en hög timmermur som hindrande blöta muddermassor att rinna tillbaka till Stäket och nedan muren en gångstig som ännu finns kvar. Observera, det har aldrig funnits någon skans på Boo bara en kanonförsedd dubbelpallisad byggd 1721 bortom krutkällarna. Skans bara den på Skogsö.
Färdigberäknad ritning av Stäket muddring ska se ut så här och det behöver man inte betvivla, det var så här det såg ut. Farleden var segelbar 1706 och utmärkt i ”Karta över Stockholms skärgård 1714”.
Tänk på att Mälaren avvattnas till Saltsjön så det är alltid strömt (pil) i Stäket mot Baggens fjärd. Dåtida fartyg mer djupgående än 3 1/3 fot mot Stockholm måste stanna vid tullbommen för att den ska sänkas och för att komma igång drogs båtarna till bukten och i dess lugnvatten sätts segel.
‐ Stäkets krog låg 1719 på en ö som av landhöjning (1,8 meter) blivit del av Skogsö
‐ Gul är gångstig, blå vatten, grå Tessins muddringsmassor. Märkning f, g, h och S är beräkningsparametrar, vid h är farledstullbommen streckad.
Beställ beräkning av Tessins muddring, enkelt förklarad i text och skisser från Boo hembygdsförening. [email protected]
Det här är en temporär skylt från Boo hembygdsförening som gjort texten.
Tycker Ni att intressanta platser ska skyltas? Tyck till på mejl. [email protected]
Permanenta skyltar är dyra, stötta föreningens arbete, bli medlem (150: ‐/år) få årliga 4 nummer av Koldalsbladet och mer kunskap om din hembygd.