Skopet nr 4 2014

nr4.2014
Tidningen för oss inom Sundsvalls kommun
GRÄNSÖVERSKRIDARE
Brandmannen Helene Ögren vågar
bryta mot normerna
Nattpatrullen testar
smart uppfinning
Tidningsredaktionen
som ger en mening
+
Nu slipper de äntligen
jobba i baracken
Mervärdet Den viktiga fritiden
Mycket verkstad trots
turbulens i politiken
En mandatperiod går mot sitt slut och
det känns naturligt att summera vad som
hänt – och kanske också vad som inte hänt.
Efter valet 2010 blev det ett historiskt maktskifte där Sundsvall för första gången efter
senaste kommunsammanslagningen fick
en borgerlig majoritet.
Den nya majoriteten rivstartade med att
ge möjlighet för fler utförare i välfärden.
Den första beställningen var att införa Lagen
om valfrihet (LOV) inom hemtjänsten.
Socialförvaltningen arbetade hårt med
att ställa om verksamheten för att möta de
utmaningar som detta innebar och i oktober
2012 började de första privata aktörerna att
leverera tjänster inom hemtjänsten. I dag
levereras omkring 11 procent av samtliga
hemtjänsttimmar av privata aktörer.
i den borgerliga majoritetens
strävan att öppna upp för privata utförare i
välfärden var att konkurrensutsätta driften
av särskilt boende. Arbete inleddes under
2011 och 2012 och planen var att trycka på
startknappen när LOV sjösatts.
Planerna omöjliggjordes i och med en
unik händelse i kommunsverige. I juni 2012
beslutade kommunfullmäktige att stödja
Nästa steg
Mod, öppenhet, helhetssyn
oppositionens budget (den socialdemokratiska). Detta möjliggjordes av att en politiker
i den borgerliga majoriteten tillsammans
med Sverigedemokraterna röstade på Socialdemokraternas förslag.
Sedan 2012 har således kommunen arbetat efter en socialdemokratisk budget samtidigt som samtliga nämnder och styrelser
styrts av den borgerliga majoriteten. Detta har
utmanat kommunens utvecklingsarbete under de två sista åren under mandatperioden.
Men det är klart mycket har hänt. Här
kommer ett axplock:
r Näringslivsbolaget bildades. Sundsvall klättrar
70 platser i Svenskt Näringslivs ranking, SEB och
Comhem etablerar stora verksamheter i Sundsvall.
r E4 projektet startas och den nya bron över Sundsvallsfjärden är snart klar.
r Utvecklingsarbetet inom skolan skördar frukt och
Sundsvalls skolor klättrar 76
platser i SKL:s mätning.
r Sundsvall och Timrå kommuner tar över Midlanda
flygplats.
Det är ledo rden för Sun dsvalls komm un
Skopet har frågat ett antal kända
personer med Sundsvallskoppling
hur just de tolkar ledorden. Nu har
turen kommit till Jonas Moström
Mod är att göra något fast man egentligen inte
vågar. Den som inte rädd kan inte vara modig. I vardagen uppstår ofta situationer då det känns att man
borde reagera: det kan gälla nedlåtande behandling,
orättvisor och ren och skär otrevlighet. Att säga
ifrån – helst på ett trevligt sätt – det är modigt.
Öppenhet är att vara generös med information.
Som läkare vet jag ibland saker som jag inte kan och
vill berätta för alla, men det finns alltid ett sätt att
berätta på ett öppet och klart sätt. Mer öppenhet
leder till mindre missförstånd och bättre samarbete.
Helhetssyn är för mig fågelperspektiv. Såväl
när jag skriver mina historier som i rollen som läkare
och medborgare gäller det att låta sig lätta från
marken och skaffa perspektiv. Ett utmärkt sätt är att
sitta i grupp och diskutera – saker och ting kan ses
från lika många håll som det finns människor.
r Förhandlingar leder till att staten lovar stora infrastruktursatsningar i Sundsvallregionen.
r Mitthem börjar bygga 200 lägenheter på Norra
Kajen.
r Sundsvalls vardagsrum tar form.
r Sundsvall är fortsatt i topp bland Sveriges friluftskommuner.
r Komi jobb-satsningen för minskat utanförskap.
r Energisamarbete med SCA som gjort oss oberoende av olja i fjärrvärmesystemet.
r Utbyggnad av vatten och avlopp på Alnö, Sveriges
stefan söderlund
FOTO Ulla Montan
största VA projekt under mandatperioden.
Så även om det varit turbulent i politiken har
mycket hänt. Vi står nu inför en ny mandatperiod och vad den kommer att innehålla vet vi
ännu inte. Men det vi vet är att vi kommer att
fortsätta att utveckla Sundsvall till en plats
där det goda livet är möjligt.
Jonas Moström, läkare och författare till flera
deckare som utspelar sig i Sundsvall.
.
kommundirektör
skopet
Personaltidningen för dig inom Sundsvalls kommun
Ansvarig utgivare Camilla Nilzén, [email protected], 060-19 14 17
Redaktör Olof Axelsson, [email protected], 070-648 06 26
Samordnare Joel Rankila, [email protected], 060-19 10 00
Adress Skopet, Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall, [email protected]
Produktion Ekonomedia Affärspress, www.ekonomedia.se
layout Bo Mellerstedt | korrektur Anders Hammarberg
Tryck Kaltes Grafiska, Sundsvall | Upplaga 5 000
Personaltidningsråd Joel Rankila, Ann-Britt Nilsson, Ulf Wallin
Medarbetare i detta nummer Daniel Arnfjell , Olof Axelsson, Franziska Egger-Nilsson, Bo Fernström, Ingela Hofsten, Jenny Wallmark
Omslagsbild Helene Ögren, räddningstjänsten. Foto Bo Fernström
Skopet distribueras till anställda och förtroendevalda inom Sundsvalls kommunkoncern. Vill ni ändra antalet tidningar som kommer
till arbetsplatsen? Kontakta Hans Engqvist på kontorsservice, [email protected], 060-19 14 36.
2
Skopet
sängen. På skyddet fästs ett clips med en lampa
som indikerar om fukt nått bäddskyddet.
Tanken är att personalen inte ska behöva
väcka vårdtagaren i onödan när de kommer dit
på sin tillsynsrunda.
Till att börja med finns bäddskyddet bara hos
en man i Jenny och Evas område samt hos två
personer i Matfors. Innan testet träffade forskarna personalen och gick igenom uppfinningen. I slutet av september görs en utvärdering.
– Det är jättebra att man tar fram ny teknik. Det är inte så vanligt i vårt yrke, säger Eva Engström.
Hur tycker ni att det fungerar så här långt?
– Det är bara en gång som lampan inte blinkat
så hittills har inte bäddskyddet gjort någon
större skillnad – han är nästan alltid blöt när
vi kommer dit. Men jag kan tänka mig att det
fungerar bra hos andra, inte minst på ett äldreboende, säger Jenny Björk.
Nattpatrullen testar
ny uppfinning
Undersköterskorna Jenny Björk och Eva Engström ska strax gå av sitt nattpass, men hinner visa det nya,
smarta bäddskydd de testar hos en av sina vårdtagare.
Blinkar den röda lampan är det blött i sängen och personalen griper
in. Annars får den gamla damen eller herren lugnt sova vidare. Det
bäddskydd med sensorer som äldreomsorgen just nu testar kan
innebära fördelar för både vårdtagare och anställda.
ndersköterskan Jenny Björk arbetar på
socialtjänstens avdelning Natt och larm
och åker hem till äldre och sjuka som behöver tillsyn och akut hjälp när de flesta av oss andra sover.
– Jag har hand om personer i Korsta, Skönsberg
och Granloholm. Jag trivs bra med att jobba på
natten och har inte svårt att ställa om dygnet
när jag är ledig, säger hon.
Vi träffar henne och kollegan Eva Engström
i lokalen på Skepparegatan klockan sju en
måndagsmorgon, när de ska gå av ett skift – det
tredje i rad.
Duon har precis börjat testa en helt ny
teknik som ett team på Mittuniversitetet tagit
fram: ett engångs-bäddskydd av papper med invävda sensorer som känner av om det är blött i
Ser ni några fördelar för personalen?
– Det borde ju spara tid. Man kanske kan hinna
med larmen utan att springa ihjäl sig, säger
Eva Engström.
Produkten och tekniken utvärderas i forsknings- och utvecklingsprojektet Norrlandicus
som syftar till att utveckla äldreomsorgen
(se faktaruta).
– Hela vårt upplägg bygger på nära samverkan mellan forskarna och personalen i äldreomsorgen, men även med vårdtagare/anhöriga,
säger informatören Pär Näslund.
Text Olof Axelsson | Foto Bo Fernström
j Fakta Norrlandicus
Med hjälp av 11 miljoner kronor från
statliga Vinnova och Länsstyrelsen
Västernorrland testas och utvärderas
produkter, tjänster och arbetssätt för
att se om de tillför ett ökat värde inom
äldreomsorgen. Bakom satsningen står
socialtjänsten i Sundsvall, FoU Västernorrland, Mittuniversitetet, Åkroken,
Krambo och Investera Mittsverige.
Projektet pågår 2013-2016.
Byggstart
på norra kajen
Nu har Mitthem påbörjat bygget av nya
flerfamiljshus på Norra Kajen. Två huskroppar
med sammanlagt 192 lägenheter ska uppföras
och 138 av dem anpassas för hyresgäster
över 70 år. De första hyresgästerna väntas
flytta in den 1 april 2016. Den totala investeringen ligger på 358 miljoner kronor varav
entreprenörskostnaden för själva bygget
beräknas till 245 miljoner kronor.
Illustration Mitthem
nR 4
| 2014
3
Tidningsjobbet
som ger en mening
Bakom den anonyma avdelningen döljer sig en rolig
redaktion. Lars Bahlenberg är ensam aktivitetshandledare för Administrativa enheten som ger ut
tidningen Grönborgsblaskan.
– Jag gör ingen skillnad på mig och kollegorna med
funktionshinder. Här är alla lika mycket värda, säger
han.
Vem som bestämde att arbetsplatsen skulle
heta Administrativa enheten är oklart. Att
den borde döpas om råder det däremot ingen
tvekan om.
– Namnet är tråkigt och säger inget om
vad vi gör. Vi tänkte byta till något med ”Grönborgs” men vi räknar med att flytta härifrån så
namnbytet får vänta, säger Lars Bahlenberg.
Anledningen är att Mittuniversitetet ska ta
över Grönborgshuset, troligen 2015. I fastigheten finns flera verksamheter inom omsorgen.
Några nya lokaler är inte klara.
– Men det löser sig, säger Lars Bahlenberg och
visar oss runt i lokalen på andra våningen,
där tio personer med olika former av funktionshinder har sin arbetsplats.
Avdelningen är en så kallad företagsgrupp
inom stöd och omsorg på socialtjänsten.
– Det här är populära platser, det finns en
kölista.
Mesta tiden ägnar gruppen
åt att producera den 20-sidiga
månadstidningen Grönborgsblaskan, men de tar även på sig
att göra exempelvis visitkort.
Tidningen trycks i ungefär 40
ex som sprids på särskolor och
gruppboenden, och till släkt
och vänner. Den finns även i
kommunhusets reception och
har en sida på Facebook.
Innehållet styrs av redaktionens egna intressen, Eric
Nilsson skriver exempelvis
gärna om musik och sport,
Alexander Bodlingh bevakar
datorspel och Mathias Laitinen
är en fena på frågesport. Ett
stående inslag är serier av
talangfulle tecknaren Samuel
Så här ser senaste numret av Grönborgsblaskan ut.
Handledaren Lars Bahlenberg tillsammans med Samuel Granhammar, som gör de fina
teckningar som är ett stående inslag i tidningen.
4
Skopet
Notiser
AV-media byter namn till
Me diotek Sun dsvall
För att markera sin nya inriktning byter
Mathias Laitinen (med ryggen mot kameran), Eric Nilsson, handledaren Lars Bahlenberg, Björn
Söder och Alexander Bodlingh diskuterar tidningsidéer.
Granhammar (se ett smakprov på hans konst
här intill).
– De jobbar väldigt självständigt. Min
uppgift är att ha koll på att jobbet flyter på
och att vara ett stöd – syftet är ju att de ska
ha en meningsfull arbetsdag. Det är också
jag som sätter ihop text och bilder till färdiga sidor, säger Lars Bahlenberg.
I hans arbetsuppgifter ingår också att
föra löpande journalanteckningar och att
göra årliga genomförandeplaneringar i
samråd med föräldrar och gode män.
Han är ensam aktivitetshandledare,
något han ser mest som en fördel.
– Är man flera handledare är det lätt att
det blir en uppdelning mellan ”vi” och
”dom”. Nu jobbar vi alla tillsammans och
har samma värde. Och jag känner mig inte
isolerad, jag har kontakt med min chef och
med handledarna för ett par andra grupper
här i huset.
Gruppen bildades våren
2010 och samma höst kom Lars
Bahlenberg hit. Han har jobbat
inom omsorgen sedan mitten
av 90-talet, innan dess var
han vaktmästare.
– Jag sadlade om i samband
med en omorganisation. Här
känner jag verkligen att jag
gör nytta och får mycket tillbaka från mina kollegor.
Under en kaffestund
frågar vi vad kollegorna tycker
om Lars.
– Han är alltid så trevlig
när han pratar i telefon, säger
Mathias Laitinen och spelar
upp en liten telefonsketch.
– Han gillar inte mina
förkortningar, konstaterar
Björn Söder med ett leende
och räknar snabbt upp en
massa förkortningar som inte
går att återge här.
Av-media Västernorrland namn till
Mediotek Sundsvall.
Nu är avdelningen, som har åtta anställda, en aktiv resurs för skolutveckling
inom Centrum för kunskapsbildning.
– Vi engagerar oss i ”Bästa skola 2021”
med arrangemang som Mittlärande och
Framtidsmyran. En annan aktuell fråga
är att skapa förutsättningar för moderna
skolbibliotekslösningar, säger verksamhetschef Håkan R Johansson.
Men detta betyder inte att det gamla
uppdraget, för Västernorrlands alla kommuner, försvinner.
– Vi fortsätter att samordna och lösa
rättigheter för användandet av ljud och
bild som läromedel i skolan. Medieutbudet för pedagogiskt bruk nås via
www.medienavet.se.
Mediotek Sundsvall driver och utvecklar också webbplatsen Pedagog Sundsvall och erbjuder produktionstjänster till
övriga förvaltningar, exempelvis webbsändningar från fullmäktige.
Elcyklar till låns
– Det går lika fort som med bil, det är
friskvård utan att man blir svettig och det
är bra för miljön!
Lovorden haglar när Nina Lindberg, lärare på Komvux, beskriver sin upplevelse
av att köra elcykel. Hon blev ”helt såld” då
hon provade en av kommunens elcyklar i
somras – ja så entusiastisk att hon några
veckor senare köpte sig en egen elcykel.
– Jag bor i västra Granloholm och Komvux ligger ju vid sjukhuset, så det är bara
uppför hela vägen till jobbet. Jag brukade
cykla rätt ofta förut också, men det var
inget trevligt att komma fram jättesvettig.
De fem elcyklar som numera finns i kommunhuset bokas via Outlooks kalender.
Instruktioner finns på Inloggad.
Sedan slutet av juni finns också en elcykel
för medborgare som inte är anställda i
kommunen. Elcy, som den kallas, finns i
Kulturmagasinet och kan lånas i ett dygn.
Text Olof Axelsson
Foto Bo Fernström
nR 4
| 2014
5
mot
Bryter
normerna
Spelar könet någon roll på jobbet? Vi har pratat med förskolläraren
Greger, rörläggaren Julia och brandmannen Helene.
Text Daniel Arnfjell | Foto Bo Fernström
”Det blir lugnare med blandade arbetsgrupper
Greger Bergner är en av kommunens sex behöriga manliga
förskollärare. De kvinnliga är drygt 420.
När Sundsvalls kommun anställer till försko-
lan går männen före vid lika meriter. Via den
övergripande genusstrategin försöker man också
påverka pojkar i skolåldern att välja kvinnodominerade yrken. Exempelvis genom att använda sig
av unga manliga förebilder på informationsdagar.
Greger Bergner som jobbar på Äppellunda
förskola, nära Alnö centrum, ser många faktorer som håller männen på avstånd från förskolevärlden. – När jag började studera hade vi många killar i klassen. Men många hoppade av eller bytte
till andra utbildningar. Jag tror att få män blir
förskollärare på grund av den dåliga lönen, bristande karriärmöjligheter och alla skriverier om
övergrepp.
Varje gång medier rapporterar om övergrepp
i förskolan beskriver förskolläraren det som ett
slag i magen. Som förebyggande arbete diskuteras dessa frågor aktivt på Äppellunda.
6
Skopet
Personalen jobbar också i arbetslag snarare
än på egen hand. Som på andra förskolor krävs
också praktikanter på utdrag ur belastningsregistret. Greger Bergner påtalar samtidigt att det är
viktigt att inte döma någon i förväg.
– Skulle man få in en manlig vikarie så misstänkliggör vi ju inte honom. Men det gäller ju även
alla kvinnor.
Greger Bergner har aldrig mött någon som
varit negativ till hans yrkesval. Snarare möts han
av åsikten att det behövs fler karlar i branschen.
Han håller med och skulle gärna se fler manliga
kollegor.
– Barnen behöver manliga förebilder. Många
är ju här åtta timmar om dagen och efteråt ska
de snart gå och lägga sig. På veckodagarna har
barnen ingen större tid med manliga förebilder.
Förutom att finnas där för barnen tror förskolläraren också att fler män leder till en bättre
personalgruppsdynamik. ”
– Flera kollegor har sagt till mig att det blir en
lugnare stämning i gruppen med en man där.
Han ser Norges relativt höga andel av manliga förskollärare som positivt. Hos grannen kan delar av
landet stoltsera med tjugo procent män. Ett mål
som har uppnåtts genom mediekampanjer och
belöningar till förskolor som satsat på männen.
Dock tycker Greger Bergner att det är intresse och
kompetens som främst ska styra in personal på
förskoleområdet. Det är också intresset som gäller när barnen
får leka sig fram i förskolevärlden. Det genusneutrala arbetet handlar om att alla barn får en
palett att måla fritt utifrån. – Vi planterar inte leksaker, utan barnens lek
får styra. Det är inte ovanligt att leka mamma,
pappa, barn med dinosaurier till exempel.
Inom en kvart har barnen själva tagit in andra
leksaker än de traditionella i dock­skåpet. Det är
barnen som styr sin lek.
Det genusneutrala arbetet framkommer
också i språkbruket på Äppellunda. – Vi säger inte att en kille har en tuff tröja
eller att en tjejs tröja är söt. Vi försöker vara neutrala. Men det är inte bara vi som påverkar barnen
utan också föräldrar och media. Kommer en kille
i en spindelmannen-tröja så tycker han redan att
han är väldigt tuff.
Efter sexton år i arbetet ser sig han sig inte
som förskollärare ända fram till pensionen om
tjugo år. Främst på grund av att det är ett fysiskt
påfrest-ande arbete. – Man sitter inte bara i soffan och läser mysiga
sagor. Det är mycket lyft och böja sig upp och ner.
Och det är långt till marken om man är över
medellängd.
För den som funderar på yrket så tycker
Greger Bergner att nyfikenhet och öppenhet är
de bästa egenskaperna man kan ha. – Barn är upptäcktslystna så det är bra om
man själv är det. Förskolan ska bygga på inlärning
genom lek. Och även om vi vet att ett plus ett blir
två, ska vi låta barnen upptäcka det själva. Vi ska
låta dem bekräfta sina kunskaper genom leken.
”Det spelar ingen roll om det är kvinnor eller män”
Julia Enheim jobbar med ett tjugotal män på Mittsverige
Vattens rörverkstad och gillar den mansdominerade branschen.
Varför
valde du det här jobbet?
– Pappa är egenföretagare inom byggbranschen
och så länge jag kan minnas har jag fått åka med
honom på jobb. Det var kul att titta på och asfaltsläggarna hade en jäkla sammanhållning. Jag
visste att jag ville hålla på med någonting fysiskt.
Har du märkt att du har blivit annorlunda
behandlad på jobbet på grund av ditt
kön?
– Nej. Jag är säker på att det aldrig har varit så.
Alla behandlas på samma sätt här.
Hur du upplevt några svårigheter i arbetet
på
grund av ditt kön?
Skulle du önska att fler kvinnor jobbade
inom
din yrkesgrupp?
– Nej, det har jag inte. Arbetet kan vara fysiskt
krävande när vi ska bära tunga saker som kopplingar. Men om man är normaltränad så klarar
man av det.
Varför
tror du det är så få kvinnor i ditt yrke?
– Jag tycker inte att det spelar någon roll om det
är kvinnor eller män på arbetsplatsen. Huvudsaken är att de är trevliga att jobba med. Tjejkompisar har jag ju annars på sidan av arbetet.
Tycker du att kommunen borde satsa på en
helt
jämn könsfördelning genom kvotering?
– De känner väl inte till att arbetet finns. Vatten
och avlopp är väl inte så himla lockande. Många
undrar vad man gör som rörläggare och tycker
kanske att det är ett manligt yrke.
– Nej, det tycker jag inte. Man ska gå efter erfarenhet och vad folk är intresserade av att jobba med
när man anställer.
Brandmannen Helene Ögren är ensam kvinna på sitt skift på
räddningstjänsten i Sundsvall. Hon ser mervärdet med fler
kvinnor i yrket.
Varför
valde du det här jobbet?
– Jag har alltid gillat att arbeta i grupp och att
träna så det passade bra. Har du märkt att du har blivit annorlunda
behandlad
i jobbet på grund av ditt kön?
– Ja, men inte på ett negativt sätt. De kanske är lite snällare mot mig. Om jag skulle
göra ett misstag så får jag inte höra det lika
mycket som mina manliga kollegor.
”Killarna kanske är lite snällare mot mig”
Hur du upplevt några svårigheter i arbetet
på
grund av ditt kön?
– Jag klarar det mesta men kommer ju aldrig
bli lika råstark som killarna. Samtidigt behövs
det tjejer i yrket med andra erfarenheter. Jag
är utbildad undersköterska och har jobbat på
akuten så när vi rycker ut i väntan på ambulans,
känner jag mig trygg i den rollen.
Varför tror du det är så få kvinnor i din
yrkesgrupp?
Ett hinder är normen att brandmän ska vara
stora och starka. Som tjej måste du styrketräna
men jag är normalstor. Varje brandstation har
olika intagningsprov och jag känner flera som
haft det svårt att ta sig in på stationerna. Skulle du önska att fler kvinnor jobbade
som
brandman?
– Jag tror att man funkar bäst i en mixad
arbetsgrupp. Jag har själv fått höra att det
blivit bättre stämning sedan jag kom hit. Tycker du att kommunen borde satsa på
en helt jämn könsfördelning genom kvotering?
– Man ska jobba på att få in fler tjejer. Men om
det ska vara 50/50 vet jag inte. Jag tycker inte att
kvotering är positivt. Varken för arbetsplatsen
eller den som kvoteras in.
nR 4
| 2014
7
.
-
Nu slipper de baracken
Fräscht och funktionellt. Efter åratal av diskussioner får
Bergsåkers skola äntligen en ansiktslyftning.
– Nu är hela arbetslaget samlat och vi slipper springa och
leta efter varandra, säger läraren Ingrid Nyström Elwing.
– Ljudnivån är mycket lägre. Det är jätteskillnad, nu hör jag vad jag tänker, säger hon
och visar de nya skolbänkarna som har ljudabsorberade yta.
Lärarna har också fått ett nytt större arbetsrum och ett kopieringsrum.
– Förut fick jag springa jättelångt varje
gång jag skulle kopiera ett papper, säger Eva
Lockhart.
yggnader i helt olika stil som inte suttit
ihop. ”Tillfälliga” baracker från 60-talet
som blivit kvar. Den ombyggnad och renovering som Bergsåkers skola genomgår är efterlängtad av både elever och personal.
I vintras togs nya lokaler för hemkunskap,
bild och slöjd i bruk. Och lagom till skolstarten
i augusti flyttade lärare och elever i årskurs 3-6
in i nya klass- och arbetsrum.
– Vi har byggt en helt ny del som länkar ihop
två befintliga byggnader till en, förklarar AnnaKarin Ohlsson, förvaltare på Drakfastigheter,
när hon visar oss runt.
Ingrid Nyström Elwing och Eva
Lockhart, som undervisar varsin femteklass,
är mycket nöjda med få byta den slitna baracken mot fräscha lokaler.
– Nu är alla nio klasser i årskurs 3-6 samlade
på ett ställe. Det underlättar samarbetet i
arbetslaget, säger Ingrid Nyström Elwing som
jobbat på Bergsåkers skola sedan 1999.
Eva Lockhart började för två år sedan, och
kom då direkt från lärarhögskolan.
Lärarna
8
Skopet
Lokalvårdarna Carina Johansson och Carina Andersson tycker att jobbet blivit enklare och roligare.
– För oss blir det som natt och dag. Nu slipper vi svårstädade golv och dålig lukt på toaletten som
inte går att få bort.
I nnan starten hade vi en
”
designdialog med Drak-
Rektor Yvonne Söderberg berättar att
ombyggnationen gått enligt plan.
– Men den ställer höga krav på all personal
eftersom verksamheten ska rulla på som
vanligt. Innan starten hade vi en designdialog med Drakfastigheter där både lärare och
elever ingick.
fastigheter där både lärare och elever ingick. ”
Yvonne Söderberg
Nu pågår nästa etapp. Nytt bibliotek och ett
nytt fika- och lunchrum för personalen som
ska vara klara vid årsskiftet. Dessutom nya
klassrum för högstadiet som tas i bruk nästa
höst.
– Under tiden kommer delar av högstadiet
att ha undervisning i barackerna. Men sedan
ska de bort! säger Yvonne Söderberg.
Text Olof Axelsson | Foto Bo Fernström
Ingrid Nyström Elwing och Eva Lockhart är nöjda
med sin nya arbetsmiljö.
Läraren Eva Lockhart, Anna-Karin Ohlsson, förvaltare på Drakfastigheter och rektor Yvonne
Söderberg i det nya gemensamma arbetsrummet som håller på att inredas.
Yvonne Söderberg, rektor för årskurs 3-6 på
Bergsåkers skola.
nR 4
| 2014
9
.
-
Så ska Sundsvalls skola
bli bäst
I slutet av augusti hade skolledarna kickoff på Södra Berget. Med hjälp av
ett brädspel fick de testa sina kunskaper om roller och arbetsuppgifter, och
ge synpunkter på det pågående förbättringsarbetet. Margaretha Gustin
Johnsson och Lena Sjögren var två av deltagarna.
Ulrika Segervald, chef för
Centrum för flerspråkigt
lärande
Sundsvall ska ha Sverige bästa skola
2021. Vi frågade ett gäng skolledare
och lärare vad de ser som den största
utmaningen för att nå det ambitiösa
politiska målet.
Lena Sjögren, förskolechef på
Storken och Korsta
Katrinne Bylund, rektor på
Nivrenaskolan
– Vi klarar målet om vi prioriterar barnens välmående och kunskaper. Lyhördheten är viktigt
där tidiga insatser ger framgång.
Men det är klart att jag kan oroa
mig över de ekonomiska förutsättningarna eftersom bland
annat personaltäthet och kompetens är viktiga komponenter.
”Alla Sveriges kommuner
vill bli Sveriges bästa.
Det gäller därför att alla
har rätt inställning och
förståelse för arbetet.”
Sven Olofsson, lärare
på Hedbergska skolan
– Det är mycket som måste
förändras. Lärarkåren måste
få chansen att fortbilda sig så
att man är i takt med tiden i sina
ämnen. Vi behöver också ett mer
flexibelt schema. Lokalerna är
inte alltid de mest funktionella
och vi behöver interagera mer
med det omgiv-ande samhället.
10
Skopet
– Den största utmaningen blir
att hålla i och hålla ut. Att inte
tappa fokus längs vägen utan
att vara målinriktade.
Tommy Nilsson,
skoldirektör
– Jag ser det som en utmaning
att få in kompetensen och erfarenheterna som försvinner med
pensionsavgångar. En annan
utmaning är attityden till skolan
och utbildning. Alla i samhället
måste visa att skolan är viktig så
att fler söker sig till läraryrket.
Läraryrket måste bli ännu mer
attraktivt. Bra lön och bra arbetsmiljö bidrar till det.
Mattias Jonsson, lärare
på Kyrkmons skola
Alla måste förstå hur viktig
skolan är. Lärarna måste bli
duktigare på att påpeka brister
och föräldrar måste bli mer
engagerade. Det finns delar
av Sundsvall som har sämre
resultat och dit tycker jag att
man kan försöka locka de er
känt
duktiga lärarna.
j Fakta Så blir vi bäst i Sverige
r Sveriges bästa skola? Att ligga först i Sveriges kommuner och landstings (SKL) öppna jämförelse mellan kommuner 2021.
r Strategi? Utgår från SKL:s mätpunkter och förvaltningsledningens verksamhetsidé som kännetecknas av goda relationer, nära möten och ständig återkoppling.
r Hur då? Elevernas resultat ska förbättras genom tydliga mål och i samtal med eleverna. Fokus ska flyttas från individer till grupper.
r Elevernas syn på skolan ska bli mer positiv genom att skolan tar hänsyn till deras åsikter. De ska veta vad som krävs av dem och lärarna ska ge den hjälp som behövs. Entreprenörskapet ska stärkas.
r Föräldrarnas syn på förskola och skola ska bli mer positiv genom delaktighet och vetskapen om vilka regler som gäller.
Linda Persson, rektor
på Runviks skola
r Effektivt resursanvändande med behöriga lärare. Ändamålsenliga lokaler ska finnas och det ska arbetas med kollegialt lärande.
Kompetensförsörjningen ska tryggas.
” Att samordna alla
insatser, skapa tid och
att samverka kan bli
utmanande. Det är viktigt att personal, elever
och föräldrar är med
r Organisationen ska tydliggöras för alla medarbetare och tid ska avsättas för reflektion.
r Ledarskapet ska utgå från barnens behov. Det ska vara tydligt, skapa delaktighet, bygga på helheten och utgå från ett tillåtande klimat.
r Värdegrunden ska bygga på mod, öppenhet och helhetssyn.
Läs mer på www.pedagogsundsvall.se
i arbetet.”
enkät Daniel Arnfjell | Foto Bo Fernström
Nyanländas lärande i fokus
Hur jobbar skolan med elever som
inte kan svenska och kanske
aldrig studerat?
Nu ska 47 lärare och rektorer
gå en skräddarsydd kurs i hur man
tar emot och inkluderar barn och
ungdomar som flytt till Sverige.
– Jag hoppas dels få veta mer om vad forsk-
ningen säger, dels få möjlighet att byta tankar
och idéer med andra, kanske bilda nätverk
säger Katrinne Bylund.
Hon är en av två rektorer vid Nivrenaskolan,
som tillsammans med de lärare som undervisar i svenska som andraspråk och i introduktionsklassen på Nivrenaskolan ska gå utbildningen som startar i oktober.
Det hela handlar om en stor Skolverkssatsning på kompetensutveckling då det gäller
nyanländas lärande. Förra året inbjöds landets
skolledare att gå en universitetskurs om 7,5
poäng och nu är det dags för steg två, en kurs
som vänder sig till skolpersonal som i vardagen möter nyanlända elever.
chef på Centrum för
flerspråkigt lärande vid kommunens Centrum
för kunskapsbildning, fick nys om att denna
kurs var på gång ringde hon genast Skolverket.
– Jag visste att Mittuniversitetet tyvärr inte
hörde till de lärosäten som skulle hålla i kursen, men hoppades kunna få dem att förlägga
en hel kurs hit ändå, så att vi kunde skicka
många team.
Kursen vänder sig nämligen inte till enskilda, utan tanken är att hela grupper, med
minst tre personer från varje skola, ska gå
den tillsammans. Och se! Uppsala universitet
kunde tänka sig att förlägga en kurs med 47
utbildningsplatser till Sundsvall.
Ulrika Segervald skickade en inbjudan till
kommunens rektorer och kunde snabbt fylla
platserna med grupper från sex skolor: Nivrena, S:t Olof, Västermalm, Höglunda, Vibacke
och Bredsand. I alla grupper kommer också att
ingå modersmålslärare från Centrum för flerspråkigt lärande.
Kursen startar i oktober och kommer att gå på
kvartsfart tills någon gång i vår, med tre träffar
à två dagar. Dessemellan ska deltagarna arbeta
utifrån sin egen verksamhet. Kursen kommer
bland annat att innehålla studier i andra-
språksinlärning, kartläggning, kommande
lagförändringar och föräldrasamarbete.
Strax efter att kursen blev fullbokad fick
Skolverket mer pengar från regeringen och
gav också Mittuniversitetet i uppdrag att
hålla i en sådan här kurs, med start i vår.
– När vi fick veta det hade vi givetvis en
dialog, men vi kom fram till att Miuns upptagningsområde är så pass stort att de nog fyller
platserna även utan Sundsvall. Samtidigt har
vi möjlighet att skicka fler, om intresse finns,
säger Ulrika Segervald.
Text Ingela Hofsten | foto Svanthe Harström
j
När Ulrika Segervald,
Ulrika Segervald, chef för Centrum för flerspråkigt lärande, tog initiativ till en skräddarsydd kurs
för lärare och skolledare i Sundsvall.
nR 4
| 2014
11
Notiser
Ny station för
fordonsgas 2015
Det är Statoil och Preem
som även fortsättningsvis levererar drivmedel
till kommunens fordon.
Detta enligt en upphandling som nyligen
blev klar. I avtalet ingår
att Statoil öppnar en ny
gasstation i Gärde 2015,
som komplement till
Preems tankställe för
gas på Landsvägsallén.
Under hösten kommer
kommunen att byta
ut närmare 150 av sina
fordon mot gasfordon.
Luncha
på Altinska
Du vet väl om att du kan äta en pris-
värd lunch på Restaurang Altinska på
Skolhusallén? Den drivs av elever från
restaurang- och livsmedelsprogrammet vid Sundsvalls gymnasium och
Komvux. Där lär sig eleverna om bra
råvaror, hur man tillagar dem, om dryck,
servering, service och entreprenörskap.
Bord bokar du på 060-19 24 47.
De här dagarna håller Altinska
lunch-öppet i höst (kl 11-13):
Vecka 39: Måndag, tisdag, torsdag
Vecka 41-43: Måndag
Vecka 45-48: Måndag, fredag
Kommunhusets reception byggs om
Ny receptionsdisk , passerkort, datorreg-
istrerade besök och säkerhetsspärrar. Det
är några av de nyheter som snart möter alla
som besöker kommunhuset. I samband med
att hela socialförvaltningen flyttar tillbaka
delar av sin verksamhet till kommunhuset
kommer antalet besökande att öka kraftigt,
enligt beräkningar från cirka 9 000 per år till
nära 30 000 per år.
– Därför behöver vi få ett bättre flöde, säger
Robert Sjöström, enhetschef vid kommunväxeln.
När ombyggnationerna är klara i mitten av
oktober ska den som väntar besök registrera
det digitalt, så att besökaren själv kan registrera sin ankomst på en datorskärm i entrén.
När detta sker får besöksmottagaren ett sms
och kan gå och möta sin gäst, alternativt se
IT, HR & ekonomi
till att betrodda besökare får en egen passerkod.
På så sätt blir den bemannade receptionen
avlastad.
– Men vi kommer ändå att behöva en viss
utökning av personal.
Anställda kommer att få ”taggar” för inpassering genom säkerhetsspärrar av samma typ
som på Himlabadet i anslutning till hissarna.
där...
lå
al
H
Elin Berglund, intendent på Sundsvalls museum.
samlas i servicecenter
unkoncernen ska inrätta
att saml a tjänster som
ett nytt så kallat servicecenter. Genom
öka effektiviteten och
samutnyttjas av flera förvaltningar ska man
Projektet koncentrerar sig
minska kostnaderna för administration.
ekonomi. Målet är effek­ti första läget på tre områden: IT, HR och
2016.
iviseringar med 20 procent under åren 2014gheter till utveckling för
– Syftet är även att skapa ökade möjli
et och på Inloggad.
personalen. Följ gärna projektet här i Skop
r, säger kommunikationsDär har du även möjlighet att ställa frågo
strateg Tina Stjernberg.
Vattengympa på Himlabadet
Söndagen den 5 oktober
kl 10-11 ordnar SK 65 vattengymnastik på Himlabadet
för sina medlemmar.
Intresseanmälan görs till
[email protected]
senast den 25/9. Avgiften
på 50 kronor betalas in till
PG 29 39 30-4 senast den
1/10, om du har fått plats.
12
Skopet
foto Katarina Lövgren
I våras beslutade fullmäktige att komm
Elin Berglund, projektledare för Stenstadsdagarna, omgiven av Jana Lindh
Olsson och Catrin Bertlin från Stenstans Berättarteater.
Hur gick Stenstadsdagarna i början av september?
– Jättebra! Både skolprogrammet och aktiviteterna för allmänheten blev
lyckade. Jag är särskilt glad över att det fungerade så bra när elever från
gymnasiet och kulturskolan höll i arrangemang för mellanstadiebarn.
Vad är syftet?
– Att lära oss Sundsvallsbor mer om vår historia. Få oss att vara stolta över
det fantastiska kulturarv som Stenstan är.
Vilken är kommunens roll?
– Sundsvalls museum är huvudarrangör. Men vi har ett jättebra samarbete
med bland andra stadsbyggnadskontoret och Sundsvall visitor center.
Samarbete är nyckeln till framgång.
Vad kan vi vänta oss nästa år?
– Det jag känner spontant är att vi ska göra skolprogrammet ännu bättre
och fördjupa samarbetet med fastighetsägare och handlare. Och så ska
marknaden på torget utvecklas, den är en viktig del.
för att fråga en man ” Iomstället
han har en fru kanske man ska använda ordet ’partner’”
Fox Summanen , RFSL
Utbildningen är tre dagar lång och innehåller bland annat diskussioner och om hur
våra normer påverkar oss och vårt beteende
gentemot andra.
– I stället för att fråga en man om han har
en fru kanske man ska använda ordet ”partner”, till exempel. Och i skriftligt material
kan man välja ordet hen i stället för han/hon,
säger Fox Summanen, tf. utbildningsansvarig
på RFSL, som påpekar att normtänkandet går
igen i många andra sammanhang också, till
exempel då det gäller ålder, religion, etnicitet. Genom att över huvud taget börja tänka i
de här banorna kan vårt sätt att tänka kring
normer i allmänhet påverkas.
– Jag brukar säga att hbtq-certifieringen
tittar på våra normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet och att genom att studera
hbtq-frågan i synnerhet får man ett bredare
perspektiv i allmänhet, säger Fox Summanen.
Hela hbtq-certifieringen tar 6-8 månader
Snart är Kultur & Fritid
regnbågsfärgat
Vad betyder våra normer för hur vi bemöter våra medmänniskor?
Hur gör man för att behandla andra, inte lika, men utifrån vars
och ens förutsättningar – utan att särbehandla dem till exempel
utifrån sexuell läggning?
Det är frågor som kommer att tas upp då Kultur & Fritid som
första förvaltning i Sundsvall blir hbtq-certifierad.
u mer kunskap, desto större chans att agera
medvetet i vardagen. Så resonerade kulturoch fritidsdirektör Ulla Näsman då hon tog initiativ till att hela hennes förvaltning ska bli hbtqcertifierad (hbtq är en förkortning för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner).
Planen är att samtliga omkring 250 personer som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen ska gå en kurs hos RFSL (Riksförbundet
för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners
och queeras rättigheter), bara finansieringsfrågan blir löst – förvaltningen måste i viss mån
sätta in vikarier då personal går utbildningen.
– I och med att vi var ”pilot” då det gällde
kommunens arbete med lika-värdeprojektet har
vi tänkt mycket i de här banorna. Därför kändes
det självklart att gå vidare med detta, säger Ulla
Näsman. Dessutom ligger det helt inom ramen
för målen i kommunens arbete för HT 21, Hållbar Tillväxt inför 2021.
Det hela är första steget i att få en så kallad
hbtq-certifiering, som visar ”att en organisation
arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god
arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt
bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån
ett hbtq-perspektiv”. Av RFSL:s hemsida framgår
att en lång rad verksamheter inom kommuner
och landsting i landet har en sådan certifiering,
men i Sundsvall blir Kultur & Fritid den första.
att få, och innebär också bland annat att förvaltningen ska se över informationsmaterial,
blanketter och styrdokument, liksom den
fysiska miljön i såväl arbetsrum som offentliga lokaler. Målet är att alla som arbetar och
besöker förvaltningen och dess arrangemang
ska känna sig inkluderade och välkomna. En
hbtq-certifierad verksamhet måste också ha
en ”utarbetad och väl förankrad plan för hur
attitydarbetet kring hbtq-frågor på arbetsplatsen ska fortskrida efter utbildningens slut,
samt en dokumenterad plan för att hantera
klagomål/diskrimineringsfall”, enligt RFSL:s
hemsida.
Ulla Näsman berättar om den amerikanska
ekonomiprofessorn Richard Florida, som analyserar samhällen utifrån sociala och ekonomiska teorier.
– Han har tre grundkriterier; talang, teknik och tolerans. För några år sedan gjordes
en sådan rankning av svenska kommuner.
Sundsvall hamnade högt på de första två, men
låg sämre till när det gällde tolerans. Det har
jag burit med mig.
har Sundsvall klättrat rejält i de
undersökningar som RFSL regelbundet gör
om attityder kring hbtq i svenska kommuner.
Men inget bra som inte kan bli bättre. Ulla
Näsman hoppas nu att fler förvaltningar följer
efter och satsar på hbtq-certifiering.
– Tänk om vi kunde bli först i landet med
att vara en hbtq-certifierad kommun!
Samtidigt
Text Ingela Hofsten | foto Bo Fernström
Fotnot: Tre år efter att man fått ett hbtqcertifikat görs en uppföljning innan det
förnyas i ytterligare tre år. nR 4
| 2014
13
porträttet
ett jobb som skolkurator. Några år senare blev hon socialsekreterare i
Luleå.
När hon efter sju år i Norrbotten vände åter till Sundsvall hade hon
både man och två små barn i bagaget.
Ulla Näsman valde att vara kvar i skolans värld, men nu fick hon
erbjudande om att bli lärare.
– Jag är ”duktig flicka” och är noga med att saker och ting görs rätt.
Så jag vidareutbildade mig för att bli behörig och jobbade i gymnasieskolan och på högskolan i 12 år.
Men trots att hon trivdes i skolans värld sökte hon sig tillbaka till
socialtjänsten 1992. Under åtta år var hon distriktschef för Skön-Alnö,
i verksamheten ingick då även barnomsorgen. I dag är distrikten borttagna.
– Jag gillade det arbetssättet. Vi lärde känna bostadsområdena och
det var enklare att arbeta ihop med skolan och med kultur och fritid
eftersom de hade samma distrikt.
Längtan att röra på sig har fört Ulla till en rad olika jobb. Hon har
varit socialchef i såväl Härnösand som Umeå, arbetat på statens krisberedskapsmyndighet och gjort utredningar för Socialstyrelsen.
– I Härnösand finns en större närhet mellan chefer och politiker på
högsta nivå som jag kan sakna i Sundsvall. Och i Umeå finns en känsla
av att allt är möjligt, en framtidstro som vi behöver smittas av.
2005 blev hon tillfrågad om hon ville söka jobbet som chef för kultur- och fritidsförvaltningen i Sundsvall. Ett kast som kan tyckas tvärt.
– Det har funkat bra även om en del inom kulturområdet rynkat på
näsan åt min bakgrund. Sakkunskaperna har jag duktiga kollegor till,
det finns så himla många engagerade medarbetare här!
Hon ser tydliga kopplingar mellan socialtjänst och kultur & fritid.
Ger vi barn och unga en meningsfull fritid har de större chanser att få
det bra som vuxna. Och äldre som får stimulans genom kultur håller sig
friska längre.
– Utmaningen är att nå de grupper som normalt inte konsumerar
kultur. Där är jag jättestolt över vår satsning FATI (se fotnot). Idén tog jag
med mig från min tid i Umeå.
Den sista september slutar Ulla Näsman som chef för Kultur & Fritid
Teater, musik, politik och kanske en doktorsavhandling. Ulla Näsman lär knappast få problem
att fylla dagarna när hon lämnar yrkeslivet efter 41
år – varav 26 på Sundsvalls kommun.
Vi träffas på hennes hörnkontor i det gamla hamnmagasin där ledningen för Kultur & Fritid finns sedan i våras.
Kontoret må ligga mitt i stan, men det är naturen som ligger Ulla Näsman
varmast om hjärtat. Trots att sommarens värme ersatts av höstregn har
hon tagit sitt morgondopp i havet hemma på Alnö.
– Jag reser också gärna till stora städer, närmast blir det Tbilisi i Georg­
ien. Jag vill att det ska hända saker och är alltid på väg någonstans.
Från barndomen har hon med sig ett starkt rättvisetänk. Alla männi­skor är lika mycket värda.
– När jag var fem år hjälpte mamma en fullgubbe som låg i diket hemma i Sundsbruk. En granntant tyckte vi skulle ringa polisen men mamma
tänkte på hans bästa. Det där har präglat mig.
Som tonåring tillhörde hon den tidens tuffa gäng, ”mods” och hängde
i Vängåvan.
– Vi bildade föreningen Mods 65 och gick till kommunen och krävde
en lokal. Och fick vara i en gammal tvättstuga i Skönsmon. Det var så det
fungerade då!
Viljan att hjälpa andra fick henne att – trots pappans protester – utbilda sig till socionom. Första jobbet i Sundsvall var som socialsekreterare
i Njurunda, som då var en egen kommun.
– Socialsekreterare är det ”roligaste” jobb jag haft, men samtidigt kanske det tuffaste. Än i dag bär jag med mig barn som vi hjälpte eller inte
lyckades hjälpa, säger Ulla Näsman och håller handen för hjärtat.
Efter några år förde den starka längtan till fjällen – en livslång kärlek
som föddes under en vandring då hon var 15 år – henne till Kiruna och
14
Skopet
efter drygt åtta år. Hon känner sig ung både till kropp och sinne och
tycker att det på sätt och vis är sorgligt att sluta jobba.
Vad kommer du att syssla med?
– Någonstans måste jag få göra av med mitt samhällsengagemang.
Kanske som politiker? Jag kanske tar utredningsuppdrag för andra
kommuner. Och så vill jag träna, resa, hålla på med musik och teater
och träffa barnbarnen mer.
Under åren som lärare hann hon även forska inom socialt arbete på
Umeå universitet.
– Jag är fortfarande inskriven som doktorand. Det kan hända att jag
tar tag i avhandlingen nu.
Text Olof Axelsson | Foto Bo Fernström
Fotnot: FATI står för Förebyggande arbete – tidiga insatser. Varje år
satsas 7 miljoner kronor på aktiviteter för barn och unga. Hittills har ett
60-tal projekt fått stöd.
j Fakta Ulla Näsman
Ålder: Fyller 64 i november
Yrke: Kultur- och fritidsdirektör till och med september
Bor: I villa på Alnö
Familj: Make, tre vuxna barn och tre barnbarn
Fritid: Vandra i fjällen, sjunga i kör, spela teater, vara i Tänndalen
(Härjedalen) och Seskarö (Norrbotten) där vi har stugor, släktforska
Läser: Allätare men gärna engelska romaner på originalspråk.
Just nu ”Sisterland” av Curtis Sittenfeld
Gillar: Naturupplevelser och storstadspuls
Resmål: Till Sibrien för att se var min släkting som slogs vid Poltava
1709 satt fängslad i 14 år
Mål som chef: Att få personalen att vara ”medverkande”, det är något
mer än delaktiga. Och att alla medarbetare ska fråga sig: Vad gör jag,
för vem och varför?
Smått & gott
TUNT
TYG
Bör vara
trevligt på
tripp
Vill man väl
att sjuk ska
bli
SÄVLIG
Brevslut
Är goda ting
10 x 10
meter
Hjälporganisation
Är Massoud
Barzani
Schutzstaffel
Lång stör
Koljud
Har stat i
staden
LUKTORGAN
Utdött
kreatur
Pjuck
Dess fall
gladde
många
Vanligt
folk I Rom
Partåigt
hovdjur
på
savannen
Despotism
Storbrittaniens
flygvapen
Längdmått
Sturmabteilung
Ort i Timrå
Finns
böcker för
Officiell
bokstav i
spanskan
sedan 1803
Tallrik
Belgisk
sångare
Semitisk
gudom
SMEK
Behövs ej
på e-mejl
Gotlands
län
Alnö
centrum
Trodde Sir
Athur Conan
Doyle på
Cognacsbeteckning
Lämnat
FAR- ELLER
MORBROR
TRIVIAL
Toppdomän
för Spanien
RÅK
Folkomröstades det
om 1957
GENLJUDER
FILMA
SLAGFÅGEL
SVÄNG
10 x 10 M
BLAD
UNGERSVEN
DEN
KÄNNER
ALLA
Grupp med
”Ooa hela
natten”
Lars Vegas
....
SAVANNANTILOP
STARRBLIGA
Ett o före
och du får
världens lön
PIANISSIMO
REKLAM
BAKLÄNGES
GOSANDE
Korsordskonstruktör: Hans Engqvist
rätt svar ”aprilkrysset”
KERAMIKORT
G
Rysk
flod
IL
N U B
Höjs vid
bordet
Tråckla
Fint kött
Ö i kanalstad
L
F
I
P L
Bör man
ha på
sina barn
NAMN
Salomon
öarnas
toppdomän
S
E
LÄROSATS
Strypsjuka
K O
D O
I
SE UPP
PÅ
LATIN
F
T
T
BERGLAND
Missär
T E N
B E
Eloge
!
Vinstslag
På en
del MC
S
VÅR
TID
D
D
T
Bakom
sångare
Aladåb
E R S
T
NEON
Radioband
I
B E
N E
LÄMNING
L
R
FJANTERI
FN i NY
U
V A G N
ÅTERLJUD
TECKNARE
B E G
Kort
valuta
Brevslut
K R
D O A
A G S
C A V E
R Ö M
I
Lystrar
även till
Zanyar
S Y
O
TRÄD
Är
kantarell
Persondator
P
PRIVILEGIUM
KÄRVE
Europastad
O
En av
Noas
söner
R
I
G
I
I
SVÄNG
E
L A R
G
E N
D
L
E
N
Mähä
BERGLAND
F Ö R
T
Tätort i
Helsingborg
M
V A S
K Ö R
K N
I
Kanske
i ditt kylskåp
L A S
Ä C
Lägger
jägaren
F
Litterär
åsna
LÄGE
I
N G
BRUKA
BRED
Kör
numera
ofta 3D
B
V
Det förflutnas
gudinna
U R D
I
O R
Ö D Å
K
I
TON
SOLGUD
O
L
R A
Namn
Förvaltning
E-post
Lös Skopetkrysset och var med i utlottningen
av tre presentkort på profilprodukter för vardera 250 kr. Skicka
din lösning senast den 20 oktober 2014, till: Kontorsservice,
Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall.
Vinnare av juninumrets kryss:
Lasse Åkebring, Soc – Estonte
Britt Burgman, Soc – Gula Villan
Irene Henriksson, Sot – Lön och pension
Du vet väl att vi har en grupp på Facebook?
Sök på ”SK65” och begär att få gå med du också.
SK65 startade: 1965 | Medlemmar: Alla anställda i kommunen
Medlemsavgift: 0 kronor | Syfte: Att sätta guldkant på tillvaron och uppmuntra till egna fortsatta aktiviteter
E-post: [email protected] | Telefon: 060-19 15 67 | Hemsida: www.sk65.se
Mer information och fler aktiviteter finns på: www.sk65.se
Ut i skogen ska vi gå som är full av bär och svamp!
nR 4
| 2014
15
Posttidning B
Returer: Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall
mervärdet
Den viktiga fritiden
Påta i rabatten, läs en bok, sjung i kör. Nu när
semestertiderna är slut gäller det att inte
låta sig helt uppslukas av arbete. Genom att
göra något roligt på fritiden får vi den
återhämtning vi behöver.
Den som ska prestera bra på
jobbet behöver också vara ledig. Men
det duger inte att tillbringa kvällar och helger
framför teven. Nej, hjärnan behöver aktiveras även på
fritiden.
– Gör något du tycker om att göra, säger Olle Johansson, docent i
neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han rekommenderar särskilt
vistelse i naturen, eftersom det stimulerar alla sinnen.
Men våra kroppar behöver också komma ner i vilonivå. Därför bör
en stor del av vår lediga tid ägnas åt det parasympatiska nervsystemet,
som aktiveras när kroppen är i vila. Då slår hjärtat lugnare, blodtrycket
sjunker, stresshormonerna blir färre och kroppen läker bättre.
– När kor idisslar är deras parasympatiska nervsystem i gång.
Men detta talar väl just för soffan och teven?
– Nej, våra hjärnor vill dels ha roligt, dels ha fysisk motion. De söker
hela tiden efter lagom stora utmaningar som går att utföra under lustfyllda former.
Var och en bör alltså försöka finna en bra fritidssyssla. Men det behöver
inte handla om några häftiga upplevelser, snarare tvärtom.
– Det är synd att vi matas med sådana bilder för då höjs våra krav hela
tiden. Och det är inte bra om fritiden blir en jakt på fritid, så att säga.
ra managementkonsulter tvingades
vara helt lediga en kväll varje vecka.
De fick varken arbeta, svara på mejl
eller prata i telefon/lyssna av meddelanden.
Försökspersonerna var till en början motvilliga,
men efter fem månader ville alla fortsätta med lediga kvällar, eftersom de
dels tyckte sig ha fått bättre balans mellan arbete och fritid, dels hade förbättrat sin interna kommunikation och gjorde bättre ifrån sig på jobbet.
Olle Johansson oroar sig för att vi svenskar tycks vara på väg tillbaka till
en levnadsstil som innebär allt mindre ledig tid, när vi i själva verket borde
ha mer av den varan.
– Jag tycker det verkar som om tillväxt och ekonomi är det enda som
räknas, medan begrepp som fritid, vila, kontemplation lyser med sin frånvaro. Det är förödande.
För övrigt är våra hjärnors koncentrationsförmåga ganska begränsad, vilket
Fritidsaktiviteten bör inte heller kännas som ett tvång.
– Då blir ju den i sig ett stressmoment, säger Olle Johansson, men konstaterar samtidigt att avkopplingen ofta inte kommer förrän man väl påbörjat sin aktivitet.
Är det till och med så, att vi blir effektivare på jobbet genom att vara
lediga och ha stimulerande fritidssysselsättningar?
– Ja, utan tvekan. Om man tränar hjärnan blir den mer kreativ och
därmed presterar vi bättre.
Detta bekräftas av de experiment som under fyra års tid utfördes vid
Harvard Business School i Boston och som bland annat gick ut på att någSkopet
gör det mindre effektivt än man kan tro att arbeta väldigt mycket, säger han:
– Man är som mest skärpt några timmar på morgonen. Sen dalar det ganska snabbt.
De av oss som ser våra arbetsuppgifter som vårt stora intresse, då? Ja,
tycker man om sitt jobb är det ingen fara att arbeta lite nu och då.
– Men då ska man ha betalt! Man ska inte ge bort arbetstid gratis.
Text Ingela Hofsten
| Illustration Jenny Wallmark
Källa: Tidningen Chef 1-2010/Harvard Business Review
nR 4
| 2014