fotbollskväll

”Det finns inte skäl att
redan nu börja diskutera
förändringar i en lagstiftning som inte ens
hunnit träda i kraft”
nummer 7•2010 59 kronor tema bygg
Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan
Stefan Attefall →9
Förvaltare med
fotbollskväll
i fokus
→40
”Stoltheten
för företaget
försvann totalt”→14
Solen
ger nya hus
värmeöverskott
→20
Kommuner kan
riskfritt ta ut för mycket
pengar ur sina bostadsbolag
– Bofast på besök i mutornas Göteborg
ingen kontroll och
ingen efterräkning
n y h e t e r • p o l i t i k • e k o n o m i • m i l j ö • t e k n i k • e n e r g i • b y g g • d e b at t
Det började på en
servett hos en kund.
Vi letade efter en intelligent tank till våra värmepumpar.
Hittade vi någon? Inte.
Istället fick vi starta med ett vitt papper. Men först tog vi
reda på hur din och andras fastighetsägares önskelista såg
ut. Den var lång. Men inget är omöjligt för en smålänning.
Nu är det premiär för nya CTC EcoZenith. En intelligent
allt-i-ett-tank som kan styra det mesta: värmepumpar, vedoch pelletspannor, radiatorer, sol-, golv- och poolvärme.
Någonting liknande finns inte på marknaden.
Det bästa är att allt ingår: styrning, sol- och varmvattenslingor, varmvattencirkulation, uttag för det mesta, 90 mm
PUR-isolering, två elpatroner…
Kontakta någon av våra 300 lokala CTC-Partners redan
i dag via www.ctcvarme.se eller ring 020-44 11 44.
www.ctcvarme.se
Redan utseendet skiljer ut nya allt-i-ett-tanken
CTC EcoZenith från det mesta som finns i dag.
Men det riktigt spännande hittar du på insidan.
Den kombinerar allt i en enda, framtidssäker lösning.
Framtidssäkra dina tillgångar.
Framtidens stöd för fastighetsägare ligger redan nedgrävda
runt bostadskvarteren. Det är bara att ansluta era hus till
Telias fiber och få fastigheten e-märkt av oss. Med Telias fiber
kan ni förenkla administrationen, minska rutinuppdragen inom
fastighetsskötsel och få en effektiv energistyrning. De boende
får dessutom en attraktiv digital komfort. Telias fiber hjälper
er till bättre affärer. Läs mer på telia.se/fastighetsagare
ANNONS
HBVs upphandling av
programvara för IMD är klar!
Vinnare
MANODO METERING
Manodo Metering är en modern, flexibel och
fabrikatsoberoende programvara för mätinsamling. En av
fördelarna är att fastighetsägaren kan välja mätare och
insamlingsenheter från olika leverantörer beroende på
fastighetstyp.
”Vi har över 10 års erfarenhet av individuell mätning och
är mycket stolta över att vi blivit utvalda till att leverera
programvara till HBV´s medlemmar” Säger Gunnar
Åberg, Produktchef på Manodo.
Förutom programvara omfattar avtalet tjänster för
projektledning, produktion, drift och kvalitetssäkring.
Vill du beställa enligt HBV avtalet eller få en
demonstration? Kontakta oss på 031-712 50 00 eller
skicka e-post till [email protected]
Manodo erbjuder fastighetsägare programvaror och tjänster för att minska energianvändningen, förbättra kommunikationen och öka tryggheten.
10
innehåll
Tandlösa regler om utdelningstak
För högt tak hos 60 bolag
Underkänt kapital höjer taket
Besök hos mutanklagat bolag
Elsnål villa skänker bort överskott
Passivhus inget ”hokus pokus”
förbo
mer i Bofast
Aktuell forskning
Riksrundan
Debatt
Boksidan
En dag på jobbet
På nytt jobb
Korsord
Annonser
Magnus Johansson
08-505 73 813
0707-45 67 01
[email protected]
Prenumerationsärenden
Titeldata, Kundtjänst, 112 86 Stockholm
Telefon 0770-457 185
Du kan även gå in på www.prenservice.se för att göra
adressändringar och andra prenumerationsärenden.
Pris 395 kronor/år, plus eventuell moms
Repro och tryck Lenanders Grafiska AB
341
009
Trycksak
07
32
34
37
38
40
45
50
helena shutrick
Ledare
20
ulrika majstrovic hansén
Mager förtjänst på såld el
ulrika majstrovic hansén
Husen som säljer sin värme
08
10
12
14
20
22
23
26
14
”I ärlighetens namn
har vi bara mekaniskt samlat in de
här uppgifterna”
Jörgen Olsson, biträdande enhetschef på
länsstyrelsen i Västerbotten.→sid 8
helena shutrick
november nr 7 2010
40
Omslagsbild: Roberto Laiolo och Håkan Andersson
på MKB Fastighets AB i Malmö. (se sid 40)
Foto: Helena Shutrick
ges ut av sabo förlags ab
Redaktion
Vasagatan 8–10, Box 474, 101 29 Stockholm Telefon 08-441 53 80 Fax 08-441 53 89
Hemsida www.bofast.net E-post [email protected]
Christian Lacotte
vd/chefredaktör
ansvarig utgivare
08-441 53 73
[email protected]
Anita Snis
redaktionschef
08-441 53 85
[email protected]
Helene Ahlberg
reporter/redaktör
08-441 53 84
[email protected]
Ulrika Majstrovic Hansén
ad/illustratör
08-441 53 72
[email protected]
Eva Blomberg
reporter
08-441 53 81
[email protected]
Sanita Burdzovic
ekonomiansvarig
08­-406 55 31
[email protected]
Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.
Efter­tryck av text och bild får inte ske utan redak­tionens medgivande.
Bofast 7/2010
5
www.aptus.se
Operatör
12:34 PM
Vad vill
ll du boka?
Tvätt
Tork
Mina bokningar
Inställningar
Om du inte har tillgång till dina tvättider var du än befinner
dig – se till att din fastighetsägare skaffar ett bokningssystem
från Aptus. Gå in på www.aptus.se för mer information
Ett system för
ledare
Varför vill inte bolagen
behålla sina pengar?
sällan har en utgåva av Bofast givit
så mycket gensvar från läsarna som föregående tidning, där vi skrev om regelvidriga
utdelningar från de kommunala bostadsbolagen till ägarna kommunerna.
Ett flertal bolagsföreträdare har hört av
sig och ifrågasatt våra artiklar, och även de
reportage som gjordes i andra medier utifrån Bofasts uppgifter.
I några fall har den kritik som framförts
rört faktiska uppgifter. Ett givet bolag, som
funnits med i den tabell över de värsta regelöverskridarna
som publicerades, säger sig
inte alls brutit
mot någon lag.
Skälet som
anges är att
lagen anses
vara oklar och
att juridisk expertis på kommunen gjort
tolkningen att
utdelningen
varit korrekt. Vilket
för övrigt
var just
den bild av
verkligheten som
Bofast beskrev.
Det har inte saknats hårda ord; vi har
anklagats för att bedriva dålig journalistik
och att vara ovanligt illa underbyggda och
osmakliga. Eller för att ställa oss upp och
säga saker som vi inte haft tillräckliga kunskaper om.
Några felaktigheter har dock Bofast, trots
dessa angrepp, inte kunnat beslås med.
Tvärtom visar det sig att det på många håll
på ett förbluffande sätt saknas kunskap om
vilka regler som gäller. Om detta skriver vi
i denna utgåva. Intressant nog saknas ofta
kunskaper även på myndighetshåll.
en annan synpunkt som framförts
är att det saknas skäl att bry sig om denna
tandlösa lagstiftning. Det är en i och för sig
intressant åsikt. Är det då så att det faktum
att lagstiftaren lagt ned omfattande möda
på att resonera och beskriva hur man tänkt
sig att reglerna om utdelning ska ses, helt
saknar intresse eftersom den som bryter
mot reglerna slipper efterräkningar?
I sådana fall blir frånvaron av straff i sig
moralskapande. Utan straff skulle det med
andra ord stå var och en fritt att efter eget
gottfinnande bryta mot lagen. Någon allmän förpliktelse för ett kommunägt företag
att följa lagstiftningen skulle enligt det synsättet inte finnas.
Så kan det inte vara. Inte minst kommunala verksamheter måste genomsyras av en
strävan att följa allmänt giltiga regler.
En fråga som redaktionen upprepade
gånger ställt sig är varför de företrädare
”De aktuella bestämmelserna är till för att
skydda bolagen från
att tappas på pengar”
för bostadsbolagen som hört av sig varit så
upprörda. De aktuella bestämmelserna är
till för att skydda bolagen från att tappas
på pengar och upprätthålla deras allmännyttiga status. Och att Bofast alls började
gräva i frågan tog avstamp i ett beskrivet fall
i Alvesta där Allbohus vd Lennart Lindstedt
tog strid för att förhindra att bolaget brandskattades.
hade reaktionerna kommit från de
ägare som vill åt de starka bolagens kassor
hade det möjligen varit förståeligt, men
varför ett flertal bolagsföreträdare tar så illa
vid sig över att – på ett möjligen lagstridigt
sätt – inte kunna dela ut pengar, ter sig som
en gåta.
Christian Lacotte
chefredaktör
Bofast 7/2010
7
utdelningar
utan
kontroll
Tandlösa regler om u
Länsstyrelserna saknar kunskap om regelverket
tvärtemot vad många tror fattar länsstyrelserna inga formella
beslut om bostadsbolagens utdelningar håller sig inom lagens ramar. Och det görs få kontroller av om sifferunderlagen stämmer.
Flertalet handläggare saknar dessutom kunskap om regelverket.
– Det finns inga sanktioner. Därför görs det heller inga prövningar, säger Ingrid Birgersson, jurist på Boverket.
Texter HELENE AHLBERG Illustration ulrika majstrovic Hansén
i förra numret skrev Bofast att
de koncernbidrag som förs över från
bostadsbolagen till kommunerna i
många fall är betydligt högre än vad
lagen tillåter. I synnerhet vid en strikt
tolkning av lagen. Enligt Bofasts sammanräkning – baserat på siffror från
Boverket – överträddes utdelningstaket med
424 eller 106 miljoner kronor, beroende på
hur lagen tolkas.
Uppmärksamheten blev stor kring Bofasts nyhet. Såväl SVT:s Rapport, TT liksom
många lokala tidningar och radiostationer
”I ärlighetens namn
har vi bara mekaniskt
samlat in uppgifterna”
gjorde nyhetsinslag om koncernbidragen
och Bofasts sammanställning.
Flera kommuner och bostadsföretag blev
förvånade över att läsa att den modell för
överföring av pengar inom kommunkoncernen som de använt sig av i flera år skulle
kunna tolkas som lagstridig.
Bostadsbolagen är enligt lag skyldiga att
rapportera in utdelningar och beräkningsgrunder till länsstyrelsen. Därför uppfattar
många att länsstyrelsen
därmed godkänner de
utdelningar och överföringar som görs – när
ingen hör av sig och
säger något annat.
Men länsstyrelserna
fattar inga formella
beslut.
– Eftersom det inte
Ingrid
Birgersson
finns någon sanktion i
8
Bofast 7/2010
lagen kommer de här frågorna aldrig upp
till prövning, säger Ingrid Birgersson, jurist
på Boverket och den som samlar in länsstyrelsernas rapporter om utdelningar inom
allmännyttan.
en rundringning som Bofast gjort
bland landets 21 länsstyrelser visar att det
knappt görs några kontroller eller värderingar av det sifferunderlag som bostadsbolagen lämnar in. Oftast kopierar länsstyrelsens handläggare bara bostadsbolagets
formuleringar kring vilka överföringar som
gjorts under året.
– Jag gör ingenting mer än att jag skriver
upp vad bolagen redovisar till mig. Jag är
ju ingen revisor eller någonting sånt. Sedan
skickar jag det till Boverket, men jag vet inte
riktigt vad de gör med det, säger Christina
Olsson på länsstyrelsen i Blekinge.
– I ärlighetens namn har vi bara mekaniskt samlat in de här uppgifterna och
skickat dem vidare, säger Jörgen Olsson,
biträdande enhetschef på länsstyrelsen i
Västerbotten.
Även om länsstyrelserna upptäcker att
bostadsbolag för över mer pengar än vad
lagen tillåter görs ingen återkoppling till bostadsbolagen. Alla myndigheter tycks tro att
detta görs av någon annan instans.
inom länsstyrelserna uppfattar
många att Boverket agerar utifrån det underlag som länsstyrelserna skickar in. Men
så är det inte.
– Det är inte vår uppgift att kontakta bolagen. Vi gör bara en sammanställning till
regeringen. Länsstyrelserna har ju en möjlighet att skriva till kommunen och i alla fall
påtala att begränsningen överskrids, säger
Ingrid Birgersson på Boverket.
Ulla Pettersson på länsstyrelsen i Stockholm framhåller i stället att det är kommun-
invånarna som har möjlighet att agera.
– De kan överklaga beslut som fattats i
kommunfullmäktige, säger hon.
Svante Wahlström, byråingenjör på länsstyrelsen i Halland, tror att uppgifterna om
utdelning mest har intresse för hyresgästföreningen.
– Det är väl intressant när de ska förhandla om hyran och diskutera vad bostadsbolagets pengar ska användas till. Annars har
jag uppfattat att det numera mest är uppgifter till statistiken.
alla bofast pratat med återkommer ständigt till det faktum att lagen inte innehåller
några sanktioner.
Tidigare kunde bostadsbolag som lämnade för stor utdelning gå miste om räntebidrag eller lån från staten. Så är det inte
längre.
Därmed finns inga styrmedel – och sålunda inga motiv för myndigheten att agera.
utdelningar
tdelningstak
utan
kontroll
Bostadsministern:
Vi tar upp frågan
Minister Stefan Attefall ska efter Bofasts
granskning ta upp frågan om bristande
kontroll och lagkunskaper med de
berörda myndigheterna.
Den nye bostadsministern Stefan Attefall
(kd) vill dock inte lämna
några utförligare kommentarer till länsstyrelsernas bristande lagkunskaper eller avsaknaden av kontroller
kring sifferunderlagen.
– Detta är en fråga för
de ansvariga myndighe- Stefan
Attefall
terna. Vi kommer att ta
upp den här frågan i dialogen med dem, säger Stefan Attefall.
Regeringen har under arbetet med den
nya lag som snart träder i kraft bedömt
att det inte finns anledning att införa
sanktioner mot kommuner som bryter
mot utdelningsbegränsningarna.
– Och det finns inte skäl att redan nu
börja diskutera förändringar i en lagstiftning som inte ens hunnit träda i kraft.
Det är nu upp till alla berörda aktörer att
använda sig av och förhålla sig till det nya
regelverket. Men vi kommer att följa hur
den nya lagen tillämpas.
Bofasts nyhet i förra numret (se även www.bofast.net) om bostadsbolagens överföringar till kommunernas koncernbolag gav avtryck i många av landets tidningar.
Boverket skriver varje år till länsstyrelserna och specificerar vilka uppgifter verket
behöver: utdelningar och andra överföringar som koncernbidrag och borgensavgifter,
liksom beräkningsgrunder. Men Boverket
får inte in alla uppgifter från länsstyrelserna
– och rapporterna skiljer sig kraftigt åt vad
gäller både omfång och bedömningar.
Länsstyrelsen i Västernorrland skickar
exempelvis bara ett kort brev om tre me-
”Vi kan inte göra någonting åt det här. Det finns
ju inga sanktioner.”
ningar där myndigheten konstaterar att
bostadsbolaget Mitthem i Sundsvall lämnat
utdelning med 4,82 procent, samt en lägre
procentsats för de två övriga bolag i länet
som lämnat utdelning. Det finns inga uppgifter om belopp, beräkningsgrunder och
koncernbidrag.
– Vi skickar vidare uppgifterna från bostadsbolagen så som de ser ut. Vi gör inga
kontroller eller beräkningar, säger länsbostadsdirektör Annica Englund.
just mitthem för över mångmiljonbe-
lopp till koncernmodern varje år, utan att
några ägartillskott går tillbaka till
företaget. Det betyder att Mitthem
bryter mot lagens intentioner, oavsett
vilken tolkningsmodell som används.
Utdelningen inklusive koncernbidrag ligger snarare på 33 procent.
– De har ju legat över gränsen tidigare också. Men vi kan inte göra
någonting åt det här. Det finns ju inga sanktioner, säger Annica Englund.
Därmed är det inte heller någon idé att
höra av sig till företaget, menar hon. 
Regeringen har för närvarande heller
inga planer på att förtydliga hur lagen
ska tolkas vad gäller koncernbidragen.
(Är det hela koncernbidraget som ska få
plats under utdelningstaket? Eller koncernbidraget med avdrag för återbetalda
aktieägartillskott? Eller möjligen koncernbidraget med avdrag för både ägartillskott och en tänkt skatteeffekt?)
– Om det i den framtida rättstillämpningen av den nya lagstiftningen uppstår
effekter som är oönskade eller på annat
sätt orimliga får man återkomma till det,
säger Stefan Attefall. 
MER OM KONCERNBIDRAG
Bofasts tidigare artiklar om bostadsbolagens överföringar till sina kommuner
finns på
www.bofast.net
LÄS MER på nästa sida
För högt utdelningstak hos 60 bolag
Bofast 7/2010
9
utdelningar
utan
kontroll
60 bolag anger för
högt utdelningstak
Ingen kontrollerar hur taket räknats fram
Trots att det finns detaljerade regler
för värdeöverföring från allmännyttan
görs inga kontroller av hur utdelningstaket räknas fram. Varken av
länsstyrelserna eller Boverket.
70 procent av bostadsföretagen har
ett tak som sannolikt är alldeles för
högt.
bofasts rundringning till läns-
”Den utbildningen har
inte jag. Det där är
helt över mitt huvud.”
vad som ska räknas som en värdeöverföring. Inte mindre än 20 av 95 sidor ägnar regeringen åt detta i propositionen som ligger
till grund för den nya lagen.
efter mycket resonerande kommer
regeringen fram till att grundkapitalet ska
beräknas på i stort sett samma sätt som i
i snitt består bostadsfö-
Se SBRs hela kursprogram på www.sbr.se
Bofast 7/2010
Aktiekapitalet består i snitt till 80 procent av sådant kapital som
inte får räknas in i grundkapitalet – och därmed inte ligga till
grund för aktieutdelningar och koncernbidrag.
retagens aktiekapital till runt
80 procent av fondemissioner
– som alltså inte ska räknas in i grundkapitalet, varken i dagens eller morgondagens
lagstiftning. Utdelningstaket skulle därmed
ligga betydligt lägre i dessa företag.
Och det finns knappt en enda länsstyrelse
som kontrollerar vilket kapital som utdelningstaket har beräknats på. Ofta beror det
på att handläggaren saknar kunskap om
det speciella regelverket för allmännyttiga
bostadsföretag.
Kunskap är makt!
10
ulrika majstrovic hansén
styrelserna visar att överträdelserna mot
utdelningstaket sannolikt är ännu högre än
vad Bofast tidigare redovisat. De flesta länsstyrelser gör nämligen ingen kontroll av
det grundbelopp som utdelningstaket ska
beräknas på.
Det har länge funnits detaljerade regler
kring hur detta grundkapital ska beräknas.
Sedan många år gäller att bland annat så
kallad apportegendom (egendom som inte
är pengar) inte får räknas in i grundkapitalet. Hos bostadsbolagen består oftast
apportegendomen av värdet på hus som bolaget fått ta över från kommunen.
Även i den nya lag som träder i kraft vid
årsskiftet finns detaljrika resonemang om
dag. Den största skillnaden
är att apportegendom i
framtiden kommer att få
räknas med.
Däremot får fortfarande
inte så kallade fondemissioner räknas in, eftersom
detta bara innebär att pengar som redan finns i bolaget
förs över till aktiekapitalet.
Men regeringen kunde
besparat sig en del av denna
möda. Det visar sig att
lagtexten har väldigt liten
praktisk betydelse.
Bofast har jämfört
grundkapital och aktiekapital i alla de 90 bolag
som lämnade utdelning
och/eller koncernbidrag
till ägaren förra året. 70
procent av bolagen beräknar sin utdelning på hela
aktiekapitalet, utan att dra
av sådant kapital som inte
får räknas med. I tre fall
är beräkningsgrunden till
och med högre än aktiekapitalet.
– Den utbildningen har inte jag. Det där
det är helt över mitt huvud. Jag sammanställer bara de siffror som bostadsbolagen
skriver dit, och skickar det vidare till Boverket, säger Christina Olsson på länsstyrelsen
i Blekinge, när Bofast beskriver hur grundkapitalet ska beräknas.
Inte heller Britt-Marie Nordstrand, som
är biträdande länsarkitekt på länsstyrelsen
i Jämtland, kan redogöra för
→→
www.agitator.se
Nu ger vi 10 års
garanti på lagerkonstruktionen!
Tack vare att vår lagerkonstruktion är
så gedigen kan Electrolux Laundry
Systems ge 10 års garanti på hela
lagerpaketet.
Electrolux Laundry Systems 10 års
garanti omfattar:
Lagerhus och Lagring.
Garantin gäller för tvättmaskinen
W465H vid kollektivt bruk i flerfamiljshus.
www.electrolux.se/laundrysystems
l
Telefon: 0372 - 665 00
Bofast 7/2010
11
utdelningar
utan
kontroll
dessutom tror länsstyrelserna att Boverket skulle höra av sig om underlaget vore
fel. Men Boverket granskar inte heller hur
kapitalet beräknas.
– Meningen med den här sammanställningen
är att ge
regeringen
en viss överblick
Halmstad
från
ovan.
av läget. Inte att detaljgranska varje företag,
säger Ingrid Birgersson.
Hon delar bedömningen att utdelningstaket för många företag egentligen kan vara
betydligt lägre än vad som redovisas.
– Men eftersom det inte finns någon
sanktion så ställs de här frågorna aldrig på
sin spets.
Också bland bostadsbolagen kan kunskaperna tryta.
”När länsstyrelsen påbörjade arbetet med
detta uppdrag visade det sig att kunskapen
om gällande lagstiftning är begränsad i ett
flertal av våra allmännyttiga bostadsföretag. De uppgifter länsstyrelsen tagit del av,
mestadels muntlig information från någon
ekonomiansvarig, påvisar vissa brister”,
skriver länsstyrelsen i Västerbotten i en av
sina rapporter till Boverket.
– Bostadsbolagen är jättedåliga på att
skicka in något underlag över huvud taget,
säger Britt-Marie Nordstrand på länsstyrelsen i Jämtland.
länsstyrelsen i Stockholm är ett un-
dantag. Här är handläggaren helt bekant
med regelverket och redovisar alla bolags
grundkapital till Boverket.
– Om något bolag anmäler en förändring
av grundkapitalet begär vi in handlingar
som styrker detta. Vi godkänner bara nyemissioner. Men det var länge sedan något
grundkapital förändrades, säger Ulla Pettersson på länsstyrelsens bostadsenhet. 
[email protected]
Fotnot: I fyra fall gick inte länsstyrelsens beräkningsgrund att utröna. Dessa ingår därför inte i statistiken.
Underkänt kapital grund
för utdelning i Halmstad
Boverket underkände för tolv år sedan
det kapital som bostadsbolaget i
Halmstad beräknat sina utdelningar
på. Ändå beräknar länsstyrelsen utdelningstaket på detta belopp år efter år.
enligt bofasts rundringning till landets
länsstyrelser görs ytterst få kontroller av
hur det kapital som ligger till grund för utdelningen har räknats fram (se föregående
sida).
I några få fall har det dock gjorts en prövning av vilket kapital som ska få användas
som grundkapital. Men inte ens där det faktiskt finns ett myndighetsbeslut på vad som
är godkänt kapital har detta fått betydelse
för länsstyrelsens bedömning.
För tolv år sedan, på den gamla lagstiftningens tid när det fanns både sanktioner
och prövningar, beslutade Boverket efter
ett överklagande att Halmstads Fastighets
AB hade beräknat sitt grundkapital på ett
felaktigt sätt.
263 av de 273 miljonerna hade skjutits till
genom apportegendom och fondemission.
Boverkets generaldirektör slog därför fast
att bostadsbolagets grundkapital egentligen bara uppgick till knappt tio miljoner
kronor. Bolaget hade därför lämnat för stor
vinstutdelning till kommunen och förlorade sin allmännyttiga status.
Ändå låter länsstyrelsen det högre, underkända grundkapitalet stå kvar som utdelningsgrundande belopp år efter år.
Byråingenjör Svante Wahlström på länsstyrelsen i Halland visar sig inte alls vara
bekant med reglerna kring hur det utdelningsgrundande kapitalet ska beräknas.
Han har bara hämtat uppgifter om aktiekapitalet ur bolagens årsredovisningar.
Där syns dock inte hur mycket som är
kontant tillskjutet kapital. Det framgår bara
av äldre dokument och i sammanställningar som kan beställas från bolagsverket.
– Det är ingenting jag har tittat på. Men
nästa år kanske vi ska samla in uppgifterna
på ett annat sätt, säger han.
de senaste åren har Halmstads Fastighets AB ändå hållit aktieutdelningen inom
ramen för det lägre utdelningstak som
Boverket beslutat om. Däremot har koncernbidragen till kommunen uppgått till
höga belopp, alltsedan Halmstad bildade en
kommunkoncern och började tillämpa den
tolkning Sveriges kommuner och landsting
(SKL) gör av lagen.
De senaste fyra åren har koncernbidrag
på drygt 231 miljoner kronor förts över till
kommunkoncernens moderbolag. Knappt
168 miljoner kronor har förts tillbaka till
bolaget i form av aktieägartillskott. 
[email protected]
Läs mer om tolkningstvisterna kring koncernbidrag i förra numret av Bofast samt på
www.bofast.net
Fönster för generationer
H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida
och överlägsen livslängd för ett tryggt och problemfritt boende. De är effektivt energioch ljudisolerade och bland de mest inbrottssäkra på marknaden.
www .h f o n s t r et .s e
12
Bofast 7/2010
H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74
patrik leonardsson
→→ hur grundkapitalet ska beräknas.
– Jag är inte så insatt i det här. Det står
inte i vårt regleringsbrev att vi behöver
lämna uppgift om något annat än vilket belopp som har delats ut, säger hon.
Bofasts samtal med de olika länsstyrelserna slutar oftast med att handläggaren uppgivet konstaterar att ”jag har ju bara tagit över
en mall från min företrädare, och han var ju
ändå länsbostadsdirektör och visste nog vad
han gjorde”.
Vill du också ha marknadens mest
energisnåla tvättstuga?
• Planering
• Ritning
• Payoff-kalkyl
• Installation
• Finansiering
• Serviceavtal
Vi hjälper dig hela vägen
Att göra en nyinvestering i tvättstugan behöver inte vara krångligt och tidskrävande. Kontaktar du oss
på Miele får du kostnadsfritt hjälp med att planera tvättstugan så att den både blir kostnadseffektiv och
optimerad vad gäller antalet tvättider. Du får också hjälp med en payoff-kalkyl och får förslag på olika
finansieringsalternativ.
Miele har all utrustning till fastighetstvättstugor, t ex tvätt- och torkutrustning, manglar, tvättbänkar, bokningssystem mm.
v ardag
i
mutornas
tid
”Stoltheten man kände för
företaget försvann totalt”
Bofast satt med kring kaffebordet hos Poseidon
Sedan i våras har mutmisstankar riktats mot anställda i fyra kommunala
bostadsföretag i Göteborg. I bostadsbolaget Poseidon har tre medarbetare stängts av från sina arbeten. Bofast besökte ett distriktskontor för
att ta reda på hur det känns att jobba på företaget just nu.
Texter eva blomberg Foto ulrika majstrovic Hansén
en isande vind viner längs Bernards
gränd i området Länsmansgården i nordvästra Göteborg. Inne i entrén till kommunala bostadsbolaget Poseidons bobutik,
tillika distriktskontor, är det rymligt och
modernt inrett, med varm belysning.
Lite avvaktande är de, medarbetarna på
kontoret, när Bofast kommer. Alla har hört
att anledningen till besöket är den senaste
tidens mutmisstankar mot några Poseidonanställda. Här på kontoret arbetar ett tiotal tjänstemän. Till kaffet blir de sju.
En efter en tar de plats i fikarummet som
är inrett som ett minimalt vardagsrum med
svarta skinnsoffor och några fåtöljer kring
ett soffbord med ljusstakar. En grå pläd över
ett armstöd. Jan Jentzell,
vice ordförande i tjänstemannafacket Unionens
klubb på Poseidon, har
också slagit sig ner i soffan.
Det skämtas och
skrattas en hel del och
stämningen är god, men
när frågorna ställs om
Jan Jentzell
de misstankar om mutor
som seglat upp inom företaget, blir anletsdragen allvarliga.
Fyra av de sex kommunala bostadsbolagen i Göteborg är sedan i våras på olika
sätt misstänkta för inblandning i mutbrott.
Poseidon har tre anställda som har stängts
av från sina arbeten under tiden förunder-
sökningarna pågår. Oegentligheter hittades
efter ett reportage i SVT:s Uppdrag granskning.
Hur kändes det att se sitt företag och sina
arbetskamrater utfrågas i teve?
– Det kändes konstigt, säger förvaltningsassistenten Riitta Pappi, men tystnar sedan.
– Stoltheten man kände för företaget
innan försvann totalt. Och det kändes som
några få personer har förstört väldigt mycket, säger Carina Ohlsson, en av tre uthyrare,
eller säljare som Poseidon kallar dem.
Kommentarerna från vänner och utomstående har varit väldigt få, enligt de församlade, men de har ändå förekommit.
– Många reagerar på att det är ett kommunalt företag. Det hade nog inte varit
samma sak om det varit privat, säger Jessica
Pettersson, även hon en av säljarna.
hyresgästerna här i Länsmansgården
har varit ”snälla”, anses det allmänt runt
kaffebordet.
– Men visst har vi fått en och annan gliring. Till exempel har man hört: ”Ni gör
inget åt husen. Varför gör ni inte det när
det finns pengar?” säger fastighetsingenjör
Joakim Nordin.
Carina Ohlsson förklarar att det blev
tungt att gå till jobbet efter teveprogrammet. Trots att deras distrikt inte varit drabbat och heller inte varit utsatt för medias
granskning.
– Det har också blivit vanligare att hy-
Muthärvan
i Göteborg
– detta har
hänt:
14
Bofast 7/2010
resgästerna hotar med att gå till pressen om
de inte får som de vill. Och det kan handla
om allt möjligt; från att få saker i lägenhet
gjorda till att få kortare uppsägningstid på
hyreskontraktet, säger hon.
medarbetarna i fikarummet anser att
företagsledningen informerat om mutmiss-
”Det kändes som om
några få personer har
förstört väldigt mycket”
tankarna och händelseförloppet på ett bra
sätt. All information har varit muntlig och
företaget har samlat personalen till informationsmöten när något nytt har kommit fram
eller ett pressmeddelande ska skickas ut.
Den fackliga representanten Jan Jentzell
tycker informationen har varit grundlig och
inneburit tillräcklig stöttning av personalen. Därtill har han själv ägnat tid åt de tre
misstänkta och även den personal som suttit närmast dem inom företaget.
– Jag har varit och pratat med dem och
hört efter hur de mår ett antal gånger. Det
är klart att det här kom som en obehaglig
överraskning för dem. Och med all den här
uppmärksamheten. Det är ju ändå arbetskamrater det handlar om.

I våras uppmärksammades
en misstänkt muthärva inom
Göteborgs kommun.
Enligt SVT:s program Uppdrag
granskning hade tjänstemän på
kommunägda Familjebostäder
och på Göteborgs idrotts- och föreningsförvaltning låtit sig mutas
av Stefan Allbäcks Byggnads AB.
I april inledde Riksenheten mot
korruption en förundersökning.
Brottsrubriceringen är trolöshet
mot huvudman och mutbrott.
I juli polisanmälde byggbolaget Peab en av sina före detta
anställda samt en underentreprenör. De misstänkts ha skickat
falska fakturor till en anställd på
På distriktskontoret i Länsmansgården arbetar bland
andra (från vänster) Joakim Nordin, Riitta Pappi,
Carina Ohlsson och Tony Andersson.
Bilden till vänster:
Förvaltningsassistent Riita Pappi och
Carina Ohlsson som
är uthyrare/säljare
i bostadsbutiken.
Även Jessica Pettersson (till höger)
är säljare i butiken.
Poseidon har sju distriktskontor utspridda över hela Göteborgs stad, men personalen träffas i tvärfackliga grupper och i olika
personalsammanhang, berättar Jan Jentzell.
Så alla i rummet känner de misstänkta personerna mer eller mindre väl.
En av distriktscheferna framstod i teveprogrammet som grundlurad av sina
närmaste medarbetare. Här i fikarummet
tycker man att hon gjorde väldigt väl ifrån
sig i teve.
– Med den pressen hon hade på sig så
gjorde hon ett jättebra jobb, säger Carina
Ohlsson.
Även om de aktuella fallen i Göteborg
har handlat om oegentligheter i bygg- och
fastighetsbranschen, tror inte de församlade
att det på något sätt är unikt för fastighetssektorn – även om någon anser att ”hela
byggbranschen är rutten”.
– Man kan hitta det här inom alla branscher. Själv har jag jobbat inom hotellverksamhet tidigare och sådant här förekom ju
där också, säger Jessica Pettersson.
Joakim Nordin, som är fastighetsingenjör, tycker att det är helt fel att koppla den
här typen av beteende till en viss bransch.
– Jag tror ändå att det här är undantag
Hjällbobostaden, ett annat av
Göteborgs stads bolag.
polisanmälde därefter en person i
den egna förvaltningen.
Under hösten sändes ytterligare
ett inslag i Uppdrag granskning
där två medarbetare på Bostads
AB Poseidon utpekades som
misstänkta för oegentligheter.
Även Göteborgs energibolag figurerade i programmet. Poseidon
Flera av de andra kommunala
bostadsbolagen i Göteborg har
sedan dess gjort interna kontroller och ytterligare två personer som arbetar på Poseidon
är nu polisanmälda. Även en
tidigare anställd på Poseidon,
och de här enstaka personerna som försöker
utnyttja systemet om det går, de finns i alla
branscher.
jan jentzell är den som är mest insatt i
detaljerna kring misstankarna om exempelvis saltade fakturor. Han framhåller att han
på grund av sekretessen inte kan gå närmare
in på dem. Men han menar att det finns ”en
enorm kontroll” i Poseidons fakturasystem.
Ändå verkar det som felaktiga fakturor
glidit igenom systemet.
– När två personer bestämmer sig för att
lura systemet så går de förbi spärrarna. →→
som numera är anställd i ett
annat kommunalt bostadsbolag,
har polisanmälts misstänkt för
grovt mutbrott under sin tid på
Poseidon.
Efter ett anonymt tips granskas
även Got event, som bland annat
driver arenorna Ullevi och Scandinavium.
Hos Riksenheten mot korruption
pågår i skrivande stund nio förundersökningar kring Göteborgsbolag. De senaste är en brottsutredning om energibolaget,
och två nya förundersökningar
mot tre anställda vid kommunala
bostadsbolag, ännu okänt vilka.
Brottsrubriceringen är mutbrott.
Bofast 7/2010
15
v ardag
i
mutornas
tid
→→ – Men en person kan
aldrig göra det. Det krävs
två, säger Jan Jentzell.
Han berättar att de misstänkta personerna hade
attesträtt upp till ett visst
belopp, över det måste distriktschefen attestera. De
såg då till att leverantörerna
delade upp de fakturerade
beloppen så att de låg under
den accepterade gränsen. En
av personerna godkände och
den andra attesterade.
På så sätt såg aldrig distriktschefen dessa fakturor.
Nu har dock attestrutinen
ändrats så att det inte längre
är möjligt.
– Visst är det bra att det
kommer fram oegentligheter så att det inte
försvinner ännu mer pengar ur företaget,
men tråkigt att det kommer fram på det här
sättet i teve, kommenterar Jessica Pettersson.
Förvaltnings AB Framtiden ägs helt av
Göteborgs stad och har tolv dotterbolag.
Inom koncernen finns fem bostadsföretag –
Poseidon, Bostadsbolaget, Familjebostäder,
Gårdstensbostäder och Hjällbobostaden –
som tillsammans förvaltar cirka 69 300 hyreslägenheter i Göteborg.
Därtill finns Egnahemsbolaget som bygger,
säljer och förvaltar småhus med äganderätt
eller bostadsrätt.
Framtidenkoncernen hade vid förra årsskiftet
knappt 900 anställda; hälften tjänstemän och
hälften kollektivanställda. Av dessa arbetar
knappt 190 personer på Bostads AB Poseidon.
lag och inte minst
interna kontroller
har tagit mycket tid
på sistone, förstår
man på Jan Jentzell.
Han har jobbat näst
intill heltid med att
hantera frågor kring
oegentligheterna och
med intern granskning.
– För min del har
det tagit enormt
mycket både tid och
kraft. Mer än jag
Reportern Janne Josefsson från SVT:s Uppdrag granskning med Ann-Catrin
hade kunnat ana. Nu
Dryselius, en av Poseidons sju distriktschefer.
vill vi bara ha ett slut
på det här och lägga det
inte fler oegentligheter kommer fram.
bakom oss så att vi kan börja arbeta som
Här på distriktskontoret i Länsmansgårvanligt igen och se framåt, säger han.
den försöker man hålla modet uppe.
Bostadsbolagets rutiner har granskats och
– Vi måste ju fortsätta. Och göra det varskärpts och förhållningssätt till leverantörer dagliga jobbet, säger Riitta Pappi.
har ändrats. På Poseidon finns just nu ”revi– På något sätt kan man ändå säga att
sorer i mängder”. Men det är omöjligt, enligt ”ärlighet varar längst”, för oegentligheterna
personerna runt bordet, att säkert säga att
kom ju fram till slut, säger Joakim Nordin. 
Poseidons vd: Viktigt att felaktigheter uppdagas
Mutmisstankar mot anställda, revisorsgranskningar och interna kontroller av regler och rutiner. Så har
vardagen sett ut på bostadsbolaget
Poseidon den senaste tiden.
– Det är rätt att vi granskas och viktigt att felaktigheter uppdagas, säger
vd Anders Söderman.
anders söderman låter lite uppgiven
när ännu en journalist ringer. Denna gång
från Bofast som vill höra vilken stämning
som råder på företaget efter att misstankar
om mutor har riktats mot tre anställda.
16
Bofast 7/2010
– Man är bedrövad. Vi känner ju de här
människorna som ”goa” medarbetare. Man
kan inte tro det är sant, säger han.
Enligt Anders Söderman är också många
av de andra medarbetarna oroliga.
– Det här väcker tankar hos personalen.
Kan jag alla regler som finns? Gör jag rätt?
Vågar jag fatta beslut?
Han menar att mutmisstankarna har
påverkat personalen på många sätt. Framför
allt de cirka 150 personer som köper in tjänster och material. Men även när det gäller
representation, julklappar och andra gåvor.
Företaget har sedan tidigare så kallade
portalparagrafer, förhållningsregler som
bland annat rör företagets värderingar när
det gäller ärlighet och att stå emot otillbörliga påtryckningar. Dessa tas upp och diskuteras vid sammankomster som kick-offer
och liknande.
nu har en ny regel om förhållnings-
sättet till företagets leverantörer införts.
Regeln är förhandlad enligt medbestämmandelagen och Poseidon har informerat
och utbildat personalen om den.
– Vi har förstås haft regler tidigare, men
det nya är att de anställda har anmälningsplikt om de använder en leverantör privat
som de har relationer till i tjänsten. Då får
svt
jan jentzell är starkt kritisk till att
redaktionen för Uppdrag granskning publicerar namn och bild på misstänkta personer.
– Så gör man ju inte ens med mordmisstänkta. Men här är man dömd innan man
ens är hörd. De är bara misstänkta än så
länge, inte dömda, framhåller han.
Var och en måste stå för sina egna handlingar, menar Jan Jentzell, men att gå ut med
namn och bild drabbar de misstänktas familjer. Han berättar att en av de misstänkta
har det väldigt jobbigt och håller sig helst
inomhus. Två av dem har småbarn.
– Barnen är ju oskyldiga. Familjerna
borde inte få det hårda straffet. Man vet ju
hur elaka barn kan vara mot varandra.
Avslöjandena och all press kring mutmisstankarna inom Göteborgs bostadsbo-
Många bostadsbolag i
Göteborgs kommun
v ardag
i
mutornas
tid
”Rätt att namnge mutmisstänkta”
Uppdrag granskning vill avslöja maktpersoner som missbrukar sitt förtroende
Uppdrag granskning visade både
namn och bild på mutmisstänkta anställda på bostadsbolaget Poseidon.
– De satt på positioner där de förfogade över hyresgästernas och i förlängningen skattebetalarnas pengar.
Ett förtroende som de missbrukat. Då
är det relevant att tala om vilka de är,
säger Lars-Göran Svensson, ansvarig
utgivare.
han menar att tjänstemännen disponerar över hyresgästernas, och därmed i förlängningen över skattebetalarnas, pengar.
– Hyreshusen är kommunala fastigheter
som vi äger tillsammans.
företaget avgöra om det är ok att fortsätta
jobba med den leverantören, förklarar Anders Söderman.
Han betonar att bolaget inte vill styra vad
personalen gör privat. Men i och med anmälningsplikten så kan bolaget avgöra hur
det är lämpligt att förhålla sig till leverantören ur arbetssynpunkt.
utgångspunkten är att en anställd inte
ska anlita hantverkare och andra i tjänsten
om de har anlitats privat av honom eller
henne. Då ska det ha gått minst ett år emellan. Undantag kan göras, exempelvis när det
gäller ett fjärrvärmebolag, där den enskilde
kan ha svårt att göra något annat val än just
den leverantören.
Företagets personalhandbok har också
uppdaterats med det nya förhållningssättet.
svt
sveriges televisions Uppdrag granskning har det senaste halvåret sänt två
program där mutmisstankar riktas mot anställda inom flera av Göteborgs kommunala
bolag, däribland Poseidon.
Personerna, som senare har polisanmälts,
presenterades med namn och bild.
Många som Bofast talat med tycker att
media går för långt när man publicerar
namn och bild på personer som granskas.
Att personerna på så sätt döms på förhand.
Lars-Göran Svensson, som är projektledare och ansvarig utgivare för Uppdrag
granskning, menar att personernas skuld ur
rättslig synpunkt inte har någon betydelse
för redaktionens ställningstagande.
– Vi har bedömt att dessa personer satt på
sådana positioner att de hade stor makt, ett
stort förtroendekapital att förfoga över. Och
det förtroendet har de missbrukat. Det förändras inte även om de skulle bli frikända.
Uppdrag gransknings reporter Janne Josefsson intervjuar Poseidons vd, Anders Söderman, som själv
inte är bland de mutmisstänkta på företaget.
Uppdrag granskning-redaktionen ser
således som sin uppgift att granska personer
i maktposition. När det gäller publicering av
namn och bild nämns på redaktionens hemsida att den granskade personens ställning
avgör om namn ska publiceras eller inte
– men att det krävs ”ett oavvisligt allmänt
intresse” för att man ska åsidosätta den personliga integriteten.
– Det rör sig om personer som förfogar
över och ansvarar över stora belopp i form
av skattepengar och har stort ekonomiskt
ansvar. Ofta är det högre tjänstemän med
chefsbefattningar i offentliga bolag, säger
Lars-Göran Svensson.
Kan en förvaltare eller en fastighetsingenjör, som det handlade om i programmet, anses ha en sådan maktposition?
– Vi jobbar på att förtydliga alla våra
regler, men sedan är det ändå vars och ens
ansvar att hålla koll på vad som gäller, understryker Anders Söderman.
Ledningen på Poseidon har successivt informerat personalen så snart något nytt har
hänt kring mutmisstankarna. Därutöver
erbjuder man stöd via företagshälsovården,
exempelvis för krissamtal.
Tror du att det är vanligt med den här
typen av oegentligheter – eller handlar det
om enstaka händelser och individer?
– Jag kan inte ha någon annan människosyn än att det rör sig om enskilda individer.
Alla människor är ärliga tills att motsatsen
är bevisad.
Anders Söderman framhåller att det är
väldigt svårt att hitta oegentligheter via de
– Det beror på vad man lägger i ordet makt.
Makt kan vara att förfoga över och vårda
våra gemensamma tillgångar. En kommunal
tjänsteman som har som jobb att förvalta
våra skattepengar och se till att vi får så
”Dessa personer satt
på sådana positioner
att de hade stor makt”
mycket som möjligt för dem, och som missbrukar den uppgiften, har passerat gränsen.
Då är det relevant att tala om vem det är.
Med ”kommunala tjänstemän” menar
Lars-Göran Svensson även de anställda →→
kontrollsystem som finns. Oftast är det via
tips, menar han. Den här gången gick tipsen till en teveredaktion och Poseidon har
sedan utifrån medias uppgifter gått vidare i
granskningen – vilket ledde till att företaget
gjorde sin första polisanmälan.
– Men när det gäller tips är det otroligt
viktigt att vara försiktig. Det är en delikat
uppgift att analysera ett tips, eftersom det
alltid finns människor som vill smutskasta
varandra. Vi överlämnar därför de eventuella tips vi får till stadskansliet som får
bedöma relevansen.
Företaget har agerat genom att avskeda
eller säga upp de personer som i dag är polisanmälda.
– Det grundar sig på att de har kringgått
våra regler och rutiner på ett så allvarligt
sätt att det inte finns något förtroende kvar
Bofast 7/2010
17
v ardag
i
mutornas
tid
→→ inom de kommunala bostadsbolagen
som efter redaktionens granskning senare
polisanmäldes.
Men det är inte något huvudsyfte med
granskningen, enligt Lars-Göran Svensson.
– För oss är det mer intressant att berätta
om företeelser och ageranden som sker
inom lagens råmärken, men där det brister i
systemet, säger han.
Ett annat exempel på personer med makt
”När vi publicerar
namn ser vi till att ha
hundra procent rätt”
är enligt Lars-Göran Svensson socialsekreterare.
– För många personer är socialsekreteraren den viktigaste på jorden, eftersom den
personen har makt över deras liv.
Redaktionen gör en noggrann bedömning inför publicering, enligt Lars-Göran
Svensson. För varje person som ställs till
svars för något tar man ställning till relevansen i namnpubliceringen.
han framhåller att bedömningen inte
bara görs en gång, utan inför varje publiceringstillfälle. Om till exempel programmen
repriseras är det inte säkert att personerna
namnges igen.
– Oftast är det bara i originalsändningen
som det är relevant. Och dessa personer ska
inte hela livet behöva se sig själva med namn
och bild i teve.
Han tillägger att all undersökande journalistik har ett bäst-före-datum och därmed
är det bara första gången det är intressant
att publicera namn och bild.
för dem. Det anser vi vara bevisat. Men att
de har tagit emot mutor har vi inga bevis
för, utan den bedömningen får polisen
göra.
Anders Söderman anser att det är viktigt att den rättsprocessen nu får ha sin
gång och framhåller att man är oskyldig
tills man är dömd.
Han har i pressmeddelanden uttryckt
att bolaget ska ”gå till botten med detta”.
Dels för att skyldiga ska ställas till svars,
dels för att få tillbaka de pengar som har
försvunnit ur bolaget. Att det möjligt är
han övertygad om.
dessa pressmeddelanden har lagts
ut på hemsidan för att även informera
hyresgästerna. Och varken Anders Söderman eller hans medarbetare har mött
18
Bofast 7/2010
Att de granskade personerna
har familj och barn som kan fara
illa är inget som redaktionen tar
med i sina överväganden.
– Vi kollar inte upp någon
släkttavla eller gör någon konsekvensanalys om vad som kan
hända om vi publicerar. Det vore
orimligt att till exempel göra
bedömningen att en person som
har småbarn ska skyddas mer än
den som har vuxna barn.
lars-göran svensson
understryker i det här sammanhanget hur viktigt det är att
redaktionen har ett system för
faktagranskning.
– När vi publicerar namn och
faktauppgifter ser vi till att ha
hundra procent rätt. Det får aldrig hända att vi publicerar felaktiga uppgifter om personer.
Det är också anledningen till
att Sveriges television har publicerat namn och bild på personer
som misstänks för mutbrott då
andra redaktioner inte gjort det.
– Har man inte tillgång till allt
bakgrundsmaterial skulle inte
jag heller känna mig trygg att publicera namn. Men vi känner oss
trygga i vår faktakontroll, säger
Lars-Göran Svensson. 
[email protected]
Fotnot: I de pressetiska reglerna står att
medierna noga ska överväga namnpublicering om inte ”uppenbart allmänintresse
kräver att namn anges”.
Hos Riksenheten mot korruption pågår i skrivande
stund nio förundersökningar
kring Göteborgsbolag.
klander i någon större utsträckning från hyresgästerna.
– Vi har inga skäl att dölja
någonting, utan har lagt ut på
hemsidan vad som har hänt. Men
vi planerar också att gå ut med
ytterligare information till våra
hyresgäster.
interna kontroller pågår
fortfarande och Göteborgs kommun har tillsatt en särskild revisorsgranskning. Men Anders
Söderman hoppas givetvis att det
som hittills kommit fram i hans
företag också är allt.
Och trots allt som hänt tycker han att
det finns en stabilitet i företaget, att han
har väldigt duktiga medarbetare och att
Anders Söderman
bolaget har goda relationer till hyresgästerna.
– Vi står hyfsat starka trots att det blåser, säger Anders Söderman. 
www.agitator.se
”Miljömedvetenhet är handling,
inte ord”
Människor idag oroar sig för miljöförändringar och vi vill
– precis som du – ta vårt ansvar.
Electrolux arbetar brett i miljöfrågor, vilket bland annat omfattar
att sätta standarder för låg förbrukning av el och vatten, utan
att för den skull kompromissa med funktion och prestanda.
Vårt grönskande träd symboliserar Electrolux
totala åtagande för en hållbar framtid.
Allt vårt arbete genomsyras av ett kvalificerat miljötänkande – från designstadiet över
tillverkning och installation till maskinernas
totala livscykel. Våra produkter är återvinningsbara till 95%.
Att ”Miljömedvetenhet är handling, inte ord” arbetade vi
efter redan för drygt tjugo år sedan. Det tänker vi fortsätta
att göra – långt in i framtiden.
Du hittar mer information om vårt sätt att tänka på:
www.electrolux.com/sustainability
www.electrolux.se/laundrysystems
l
Telefon: 0372 - 665 00
tema
energi
Husen som säljer
sin
värme
I Lerum byggs täta, välisolerade hus med solfångare och ”hemmaborta-knapp” för ventilationen. Husen är självförsörjande på
värme och säljer även lite överskottsvärme till fjärrvärmebolaget. De kallas plusvärmehus och byggs av
kommunägda Förbo.
Texter eva blomberg
Plusvärmehusen byggs i
två plan med en lägenhet
i varje plan, och med
utvändiga trappor till övre
planet.
förbo
F
ör ett år sedan stod det första så kallade
plusenergihuset klart för inflyttning, en
villa i skånska Åkarp (se nästa uppslag).
Nu har även det västsvenska kommunala
bostadsbolaget Förbo börjat bygga hus som
producerar mer energi än de gör av med. Men till
skillnad från villan i Åkarp säljer Förbo värme, inte
el, och kallar dem därför plusvärmehus.
I augusti påbörjades 32 lägenheter i fyra tvåplanshus på Höjden i Lerum, och går allt som planerat ska
det värmeöverskott som husens solfångare alstrar
säljas till fjärrvärmebolaget.
– Vi har jobbat med solfångare
i
många
projekt tidigare, men då
Det positiva med plusvärmeenbart för att få varmvatten. Nu
tänkte vi gå ett steg längre och bli
husens uppvärmning är att
självförsörjande även på värme.
hyresgästerna inte märker
Och då såg vi att vi till och med
skulle få ett överskott, säger Förbos
någon skillnad
vd, Ulla Hamnlund-Eriksson.
hon berättar att idén att bygga just plusvärmehus växte fram utifrån en tidigare samverkan
med ortens fjärrvärmebolag.
– Vi samarbetade med fjärrvärmebolaget om att
använda returvärmen från befintliga hus för att
ha som stödvärme till de passivhus som vi byggt i
samma område. Det här samarbetet har vi nu ut20
Bofast 7/2010
vecklat, berättar Ulla Hamnlund-Eriksson.
De flesta passivhus använder mellan 50 och 60
kilowattimmar energi per kvadratmeter och år
för värme, varmvatten och fastighetsel (se även sid
26-30). Plusvärmehusen i Lerum är byggda som en
variant av passivhus, men uppfyller inte alla krav för
att få kallas passivhus. De har dock en lika låg energianvändning.
liksom passivhusen är plusvärmehusen tätare
och mer isolerade än hus byggda på traditionellt vis.
Därtill har alla fönster tre glas med den isolerande
ädelgasen argon emellan. Och solfångarna på taken
producerar tappvarmvatten och värme till husens
radiatorer.
– Men till skillnad från många passivhus som har
tillskottsvärme i form av el, har vi här fjärrvärme
som tillskottsvärme. Det är en trygg och bekväm
uppvärmning, säger Ulla Hamnlund-Eriksson.
– Det positiva med plusvärmehusens uppvärmning är att hyresgästerna inte märker någon skillnad
mot ett traditionellt uppvärmningssystem.
Kurt Möller, konsult på WSP Environmental och
energisamordnare för plusvärmeprojektet, framhåller att man inte haft ambitionen att bygga passivhus. I
stället har WSP haft som mål att energianvändningen
ska vara högst 55 kilowattimmar per kvadratmeter
och år, vilket är Förbos eget krav vid nyproduktion.
tema
giener
Total
ng
i
ndn
anvä
e
v
i
s
inklu sel
t
e
h
fastig
Wht54 k
ra
kvad
r
era
oduc
et pr
h
58 kkvW
ta
r
ad
Hus
Solfångare som producerar 120–140
megawattimmar värme per år. Värmen
pumpas ut på fjärrvärmenätet under
sommaren och återfås när byggnaden
har behov under vintern.
värmande
strålar
U-värdet på fönstren i
Lerum är 0,9 watt per
kvadratmeter och grad
Kelvin. Värdet står för
den värme som går ut
genom väggen vid en
viss temperaturskillnad
mellan ute och inne.
per
år
r och
mete
per
år
r och
mete
Lågenergivitvaror:
Kyl och frys i högsta
energiklass.
energi
förbo
Solvärme: Solstrålning
kan i en solfångare
användas för att producera varmvatten till
både tappvarmvatten
och uppvärmning.
Ventilation: Separata lägenDet är det minst
hetsfläktar med fukt- och
miljöpåverkande
utetemperaturstyrning.
uppvärmningsalter"Hemma-borta-knapp".
nativet, eftersom
det i princip inte ger
några utsläpp till
luften. Å andra sidan
måste solvärmen kompletteras med någon
annan värmekälla under
vinterhalvåret.
Isolering: 360 mm
i väggarna och 300
mm cellplast i golv
Solceller omvandlar
solljus direkt till el i
form av likström.
Källa: Energimyndigheten
Vatten: Individuell
mätning av allt vatten.
Fönster: 3-glas med
gas. U-värde max 0,9.
– De här husen har ett energibehov för värme,
varmvatten och fastighetsel som är mindre än hälften så mycket som de krav som Boverket ställer, påpekar han, och syftar på de 110 kilowattimmar som
ett nybyggt hus, i landets södra delar, maximalt får
använda.
ekvationen för det beräknade överskottet av
värme är enkel: husens solfångare producerar 58
kilowattimmar per kvadratmeter och år. Och enligt
WSP:s beräkningar kommer husen använda totalt
54 kilowattimmar för värme, varmvatten och fastighetsel – det vill säga något mindre än det uppställda
målet om 55 kilowattimmar.
All solfångarvärme går under sommaren ut på
fjärrvärmenätet och sedan köps den energi som behövs för värme och varmvatten i de egna husen tillbaka vintertid (ingen el produceras av husen).
Det överskott som kan säljas, fyra kilowattimmar
per kvadratmeter och år, kan tyckas litet och ger inte
så mycket i pengar.
Men det viktiga är, enligt Ulla Hamnlund-Eriksson, att pröva nya lösningar för att minska energiförbrukningen.
– Dels blir vi självförsörjande på värme och dels
får vi pröva en ny form för att spara energi. För att
det här ska fungera krävs ett nära samarbete med ett
fjärrvärmebolag, säger hon.
6 000 kronor
för en etta
Belysning: Närvarostyrd allmänbelysning. Timer på motorvärmare som också styrs av utomhustemperatur.
Uthyrningen av lägenheterna på Höjdenvändan i
Lerum, som ligger öster
om Göteborg, startade
redan i september. De
hyresgäster som tecknar
kontrakt före den 26
november har möjlighet
att välja olika material och
färger i sin lägenhet.
I WSP:s beräkningar ingår inte den energi som går
åt till hyresgästernas hushållsel.
– Hyresgästerna har, som vanligt, egna abonnemang för hushållselen, som står för en stor del av den
totala resursförbrukningen i ett bostadshus, betonar
Kurt Möller.
Ur klimatsynpunkt är det därför viktigt att uppmuntra hyresgästerna till en lägre användning.
– Bland annat har vi en "hemma-borta-knapp" för
ventilationssystemet, berättar han.
När en hyresgäst går hemifrån trycker han eller
hon på "borta" och ventilationen dras ner. Det gör att
mindre av den luft som tas in via ventilerna i fasaden
behöver värmas upp. På så sätt sparas både värmeoch elenergi.
Hyrorna är beräknade till
1 510 kronor per kvadratmeter och år, vilket ger
en hyra på 6 115 kronor i
månaden för en enrummare på 46 kvadratmeter,
7 774 kronor per månad
för en tvårummare på 60
kvadratmeter och 9 059
kronor för tre rum och kök
om 71 kvadratmeter.
när det gäller ventilationen har bostadsbolaget
utgått ifrån en traditionell frånluftsventilation, vilket innebär att friskluft tas in via ventiler i fasaden
och sugs ut av en frånluftsfläkt, via don i kök och
våtrum.
I Lerum har ventilationen dock kompletterats med
en utetemperatur- och fuktstyrning som innebär att
ventilationen automatiskt minskar eller ökar utifrån
utomhustemperaturen och fukthalten i lägenheten
(fuktstyrningen är överordnad hemma–bortaknappen).
Den modifierade frånluftsventilation som →→
I hyran ingår värme, och
från början även varm- och
kallvatten. Vattnet kommer
senare att mätas individuellt och debiteras hyresgästen separat.
Husen ska vara färdigbyggda nästa sommar och
de första hyresgästerna
flyttar in i juli.
Bofast 7/2010
21
tema
energi
→→ installeras i plusvärmehusen
innebär också att varje lägenhet, förutom en vanlig
spisfläkt, har ytterligare en
frånluftsfläkt på
taket.
förbo
den tekniskt
bevandrade ställer
sig säkert frågan varför
man bygger så täta hus för att
sedan göra hål för ventiler i fasaden.
Men Kurt Möller menar att alla hus har ett
visst mått av självdrag som är svårt att kontrollera.
Det gör att man i ett otätt hus inte har någon bra kontroll över den totala ventilationen.
– På Höjdenvändan har vi ett i grunden tätt hus
där luften tas in kontrollerat med ett anpassat traditionellt frånluftssystem. Ett enkelt system, men som
styrs smartare, säger han.
Till skillnad från passivhusen har dessa hus alltså
inte ett så kallat FTX-system (från- och tilluftssystem
med värmeväxlare) som tar tillvara värmen i den luft
som ventileras bort. Kurt Möller förklarar varför.
– De livscykelkostnadsanalyser vi gjort visar att
det här systemet blir billigare än ett FTX-system och
att Förbos energikrav på maximalt 55 kilowattimmar
per kvadratmeter och år uppfylls ändå.
Kurt Möller framhåller att både investeringskostnaden och underhållskostnaden för ett FTX-system
är högre än det valda, samtidigt som det ökar elförbrukningen. Bland annat hade man behövt bygga ett
speciellt fläktrum på taket till varje hus.
– Men om husen hade haft fler lägenheter att slå ut
investeringen på så hade det blivit mer intressant med
ett från- och tilluftssystem med värmeväxlare. 
Mager förtjänst på såld värme
– och sol-el lönar sig inte alls
– I det här fallet finns en alternativkostnad som gör samarbetet intressant. Och det
bygger på att vi kan sälja överskottet från
solvärmen eftersom vi inte kan lagra den,
framhåller hon.
Vintertid behöver plusvärmehusen i
Lerum mer värme än de producerar.
Men sommartid blir det ett överskott
som säljs till fjärrvärmebolaget.
Förtjänsten för bostadsbolaget blir
dock knapp.
L
förbo
till hälften av kommunen och till
hälften av Göteborg Energi, köper
värme från kommunägda Förbos
plusvärmehus i Lerum. Överskottet beräknas bli fyra kilowattimmar per kvadratmeter och år.
Men det är förstås på sommaren som
solfångarna inbringar mest energi – den tid
på året då fjärrvärmebolaget inte har något
stort behov av energi, förklarar Håkan Danielsson, vd på Lerums fjärrvärme:
– Det bästa skulle förstås varit om
plusvärmehusen hade levererat värme till
oss i december, januari och februari. Att
få tillskottsvärme mitt i sommaren är inte
lika värdefullt. Men det här är ett intressant samarbete och något som ligger i tiden.
Energin är också billigare sommartid, då
efterfrågan är lägre.
Exakt hur priserna kommer att regleras är
inte helt klart, men klart är att bostadsbolaget kommer få mindre betalt för den fjärrvärme man levererar än den man köper.
– Vi tar betalt för den värme som vi levererar enligt vår prislista. Och för den värme vi
får från plusvärmehusen kommer vi att be-
22
Det bästa skulle varit om
husen hade levererat värme i
december, januari och februari
erums fjärrvärme , som ägs
Bofast 7/2010
till en början var det också tal om att
Ulla
Hamnlund-Eriksson
tala ett pris som speglar den bränslekostnad
som vi annars skulle haft just då. I vårt fall
för eldning av flis, säger Håkan Danielsson.
Ulla Hamnlund-Eriksson tycker att det
är positivt att företaget får någonting över
huvud taget. Om Lerums energibolag skulle
fått värme från spillvärme på sommaren
skulle man inte betala någonting för bostadsföretagets värme, eftersom den uppvärmningsformen i princip är gratis.
med hjälp av solceller producera el. Men installationen av solceller är kostsam.
– Det föll på att vi skulle haft svårt att
räkna hem den kostnaden. Men om ett bostadsbolag kan utveckla ett samarbete om
elen på motsvarande sätt som vi gjort med
värmen, så tror jag att det kommer att bli
väldigt intressant i framtiden, säger Ulla
Hamnlund-Eriksson.
Enligt henne kommer den förhöjda investeringskostnad som de energieffektiviserande åtgärderna inneburit att tjänas in
på sikt genom lägre driftskostnaderna för
bostadsbolaget. 
Fotnot: Lerums fjärrvärme använder i sina
anläggningar i dag biobränsle till 81 procent.
Nästa år kommer biobränslet ha utökats till 90
procent. Den resterande delen är fördelad på
naturgas och eldningsolja.
Ett år har förflutit sedan inflyttningen
i det som skulle bli Sveriges energieffektivaste hus. Nu kan konstateras att
huset inte bara varit självförsörjande
på el utan även fått ett överskott. Att
sälja överskottet blev dock för dyrt.
Så nu skänks elen till Eon i stället.
V
illa åkarp var det första huset
som började byggas i Sverige som
skulle producera mer energi än
det gjorde av med. Det skulle
åstadkommas genom bättre isolering, ventilation och fönster, tillsammans med solfångare, solceller och avloppsvärmeväxlare.
Efter ett års boende i huset kan Karin
Adalberth, som är doktor i byggnadsfysik
och även husets byggherre, konstatera att
det lever upp till förväntningarna.
– Mina beräkningar stämmer definitivt
på elen. När det gäller uppvärmningen är
det svårare att säga, eftersom vi bara har
mätt under en enda säsong och en extremt
kall sådan. Det vore att göra huset orättvisa
att säga något i det här läget.
Karin Adalberth, som bor med sin familj
i det 150 kvadratmeter stora huset, berättar
att de under fjolårets kalla vinter haft 20 till
22 grader inomhus hela tiden. Allt har enligt
henne fungerat bra i huset.
Däremot anser hon att det vore oprofessionellt att presentera första årets uppvärmningssiffror, eftersom en byggnad under
första året alltid, oavsett hustyp, använder
mer värme eftersom stomme och mark behöver värmas upp och driva bort fukt.
– Det är också under första året alla system trimmas in, förklarar hon.
pelletskaminen, som familjen fick
igång först den 22 december, har gått i cirka
åtta timmar per dygn under vintern. Värmen från kaminen har lagrats i en ackumulatortank tillsammans med den kompletterande solfångarvärmen. Bägge dessa källor
värmer varmvatten till husets radiatorer
och kranvatten.
– Radiatorerna var dimensionerade för
niklas olsson
Plusenergihuset skänker
sin el till energibolaget
att kunna ta emot upp till 35-gradigt vatten,
men det höll sig mellan 25 och 27 grader.
Det är ett gott tecken på att uppvärmningen
fungerar riktigt bra, säger Karin Adalberth.
Mina beräkningar stämmer
definitivt på elen. När det
gäller uppvärmningen är
det svårare att säga.
Huset är alltså så välisolerat så att vattnet
inte behöver värmas upp mer än så för att
innetemperaturen ska hålla de önskade 20
till 22 graderna.
Enligt Karin Adalberths beräkningar
skulle huset använda totalt 5 500 kilowatttimmar per år för el, varmvatten och värme
– vilket kan jämföras med en normalvilla i
samma storlek som använder cirka 20 000
kilowattimmar. Av de 5 500 kilowattimmarna beräknades 1 500 gå till
→→
Bofast 7/2010
23
temab yenergi
tema
gg
Små elsäljare
kan få bättre
lönsamhet
Nettodebitering är i dag
inte tillåten enligt ellagen.
Om det infördes skulle
det innebära att elbolaget
varje månad reducerar den
mängd el som en elproducerande kund tagit ut
från nätet med mängden
inmatad el från samma
kund. Kunden debiteras då
endast för nettokonsumtionen varje månad.
Efter en utredning tillsatt
av regeringen år 2008,
kom utredaren Lennart
Söder, professor vid Tekniska högskolan i Stockholm, fram till att nettodebitering bör införas och
att avräkningsperioden
för små producenter bör
ändras till månadsvis
avräkning. Detta eftersom
timmätningen gör det
svårt för småproducenter
att få produktionen
lönsam.
→→ uppvärmning, 1 500 till varmvatten och
2 500 till hushålls- och fastighetsel. Och meningen var att huset självt skulle producera all den här
energin.
Men Karin Adalberth vill alltså inte nämna
några siffror när det gäller värmen utan att ha ytterligare en säsong i ryggen.
När det gäller elproduktionen kan hon dock
redan nu konstatera att huset har presterat över
förväntan. Solcellerna, som producerar el, har
givit totalt 4 100 kilowattimmar, vilket är 1 600
kilowattimmar i överskott av el.
något fjärrvärmenät att sälja värme till,
som plusvärmehusen i Lerum har, finns inte i
Åkarp. Tanken var dock från början att sälja åtminstone överskottselen till energibolaget Eon.
Det visades sig dock bli för dyrt. Det krävs
nämligen – förutom ett abonnemang för ingående el, som alla hushåll har – ett abonnemang
för utgående el. Dessutom kostar mätningen, som
görs på timbasis, av den el som säljs 700 kronor
per år.
– Så bara att ha möjlighet att sälja elen skulle
kosta oss 2 200 kronor. Och tyvärr kunde inte
Bara att ha möjlighet att sälja
elen skulle kosta oss 2 200
kronor. Och Eon kunde inte
göra något undantag.
I det lagförslag som sedan
följde fanns dock inget
om allmän nettodebitering med. Efter kritik från
branschorganisationen
för Sveriges elleverantörer, och från utredaren
Lennart Söder beslutade
regeringen att ge Energimarknadsinspektionen i
uppdrag att utreda frågan
på nytt.
Uppdraget kommer att
redovisas till näringsdepartementet den 25
november.
Eon göra något undantag. Så nu skänker vi bort
elen i stället, säger Karin Adalberth.
Just nu utreder Energimarknadsinspektionen
förutsättningarna för småskaliga producenter,
bland annat möjligheten att införa så kallad nettodebitering (se text här intill). I skrivande stund
är resultatet av den utredningen inte presenterat.
Den avloppsvärmeväxlare som är installerad i
familjen Adalberths hus återvinner värmen från
spillvattnet till att värma nytt varmvatten.
På så sätt beräknades cirka 20 procent av varmvattenenergin sparas. Även här har förväntningarna överträffats.
– När det gäller varmvattnet har vi sparat mellan 20 och 25 procent tack vare avloppsvärmeväxlaren, konstaterar en nöjd Karin Adalberth.
Förutom att det i dagsläget inte går att slå fast
att huset hållit kalkylen för uppvärmning har fler
käppar satts i Villa Åkarps hjul. Inflyttningen
blev uppskjuten ett halvår, eftersom den första
byggentreprenören gick i konkurs. Därmed fick
Karin Adalberth handla upp tio olika entreprenörer och agera projektledare själv.
– Men det gick. Och jag fick lära mig mycket.
Nu vet jag nästan var varenda skruv sitter och
vilken slags skruv det är. Men visst var det lite
slitsamt, säger hon.
karin adalberth har även en del att säga om
Karin
Adalberth
hantverkare som inte hållit måttet. Till exempel
kopplades kabeltevekabeln rätt in i fasadmätarskåpet via mätarskåpsluckan, i stället för att läggas i foderröret i marken först. Det upptäckte hon
när skåpsluckan stod och slog i vinden.
– Ibland har jag verkligen undrat hur de tänker,
säger Karin Adalberth. 
[email protected]
NYTT KÖK HELT ENKELT!
Måttbeställda köksluckor, insatshurtsar, bänkskivor, hyllor m. m.
Montage ingår. Leveranser över hela landet. Beställ kostnadsfri info.
H
s ela
stan tomm
da ar;
måt rdmåt
pas tan- t/
sad
e
Box 80, 516 21 Dalsjöfors • Tel 033-27 17 00
Fax 033-27 17 05 • E-post: [email protected] • www.libluck.se
UTBILDNINGAR FÖR
FASTIGHETSBRANSCHEN
Vårt kursutbud finns på www.plus.se
24
Bofast 7/2010
25
1985- ÅR
2010
FÖNSTER
INGLASNINGAR
Först med den
grönaste tekniken
Fönsterrenoveringar och nya fönster.
Beklädnads- och utbytessystem.
Kompletta lösningar till fristående
fastigheter och hyresfastigheter.
BALKONGER
VASABPRODUKTER
Kompletta system för renovering
nybyggnation.
Smart viktsensorsystem
Väger tvättgodset och ger
doseringsråd samt anpassar
tvättprogrammet efter vikten.
En klimatsmart lösning som
minimerar slitage på maskin
och kläder.
Vatten- och energisnål
Ny trumma, Water Efficiency
Drum (WED) ger extremt låg
vattenförbrukning och minskar
energikostnaderna betydligt.
Energieffektivt tvättprogram
Unikt 20° expressprogram
tvättar rent på 26 minuter.
Sparar 87 % i energikostnader
jämfört med ett 60° program.
Kompletta system för renovering av
våtrum.
Teknova Byggsystem AB • Box 75 • 592 22 Vadstena
Tel: 0143-292 20 • Fax: 0143-131 50 • [email protected] • www.teknova.se
StreamLine™
TM 7066
.se r.
lko
be gera
a
.
n
g
u
olo det f
ch
//e hur
:
p
se
htt
På n du
ka
Individuell
energimätning
NYHET!
Echolog är en terminal som gör det möjligt för
lägenhetsinnehavaren att spara pengar och
minska sin miljöpåverkan. Med Echolog-terminalen
kan man följa och påverka sin el- och vattenförbrukning i realtid. Med god översikt blir det enklare att
öka medvetenheten – och därmed själv styra och
minska sin förbrukning.
Våra tekniska lösningar ger energisnålare, snabbare, tystare,
och framförallt effektivare produkter. Välj PODAB och gör
kostnadsbesparingar varje gång du tvättar.
Se hela vårt breda sortiment på www.podab.se eller kontakta
oss på 031-752 01 00 för mer information.
www.abelko.se • 0920 22 03 60
Bofast 7/2010
25
tema
energi
Passivhus behöver inga speciella lösningar eller material
för att fungera, konstaterar Ulla Janson, forskare vid Lunds
tekniska högskola, som doktorerar i slutet av november på
ämnet. Hyresgästerna trivs och komforten är bra, trots en
extremt låg värmeförbrukning.
Texter eva blomberg
Foto Nils Bergendal
Passivhus – inget
26
Bofast 7/2010
tema
energi
Bofast 7/2010
”hokus pokus”
...och hyresgästerna trivs
27
tema
energi
passivhuscentrum
passivhuscentrum
Kvarteret Oxtorget i Värnamo (läs mer om dessa tre områden nedan)
passivhusen som
Ulla Janson studerat:
40 lägenheter i kvarteret
Oxtorget, Värnamo
300 ombyggda lägenheter
i Brogården, Alingsås
Byggdes år 2005-2006 av kommunägda Finnvedsbostäder.
Beräknat totalt energibehov:
80 kilowattimmar per kvadratmeter och år för uppvärmning,
varmvatten och hushållsel. Enbart
uppvärmningen är beräknad till 15
kilowattimmar per kvadratmeter
och år.
Ett 1970-talsområde som byggs
om till passivhus.
Det första 16 ombyggda lägenheterna stod klara 2009.
Energianvändningen för värme,
varmvatten och hushållsel
beräknas minska från totalt 216
kilowattimmar per kvadratmeter
och år till 92 kilowattimmar.
Energin som går åt för uppvärmning är i dag, i den första ombyggnadsetappen, 27 kilowattimmar
per kvadratmeter och år.
12 lägenheter i Frillesås,
Kungsbacka
Färdigställdes 2006 av kommunens
bostadsbolag Eksta Bostads AB.
Uppvärmningen är beräknad
till 16 kilowattimmar per kvadratmeter och år.
28
Bofast 7/2010
Villa Malmborg, Lidköping
Sveriges första villa byggd enligt
passivhusprincipen stod klar 2007.
Byggherre var Vårgårdahus och
familjen Malmborg.
Totalt förbrukades första året 18
kilowattimmar per kvadratmeter
i uppvärmning.
S
edan 2005 finansierar Energimyndigheten ett forskningsprojekt som
ska ta reda på vad som behövs för att
åstadkomma fler hus med mycket lågt
energibehov i Sverige. Forskaren Ulla
Janson vid Lunds tekniska högskola var
den som fick uppdraget.
– Det jag tittat främst på är kombinationen av en
låg energianvändning och komforten för de boende
i passivhusen. Men egentligen har jag studerat hela
förloppet. Hur ska det bli lättare att bygga passivhus i
framtiden?
Kortfattat har hon undersökt om det behövs nya
konstruktioner eller produkter för att bygga passivhus. Hon har också studerat hur passivhusen är
att bo i – och hur de är för en fastighetsägare att förvalta, och handla upp material och tjänster till, under
byggskedet.
ulla janson har studerat tre hyreshusområden
och en privatägd villa (se bilder ovan och text här
intill).
Nu lägger Ulla Janson sista handen vid sin doktorsavhandling. I skrivande stund är hon lite förtegen om
de exakta resultaten av sin forskning. Men några av
slutsatserna avslöjar hon:
– Jag har sett att det är fullt möjligt att bygga väl
fungerande passivhus i Sverige och som människor
trivs att bo i. Och det behövs inga speciella material
eller "hokus-pokus"-lösningar, säger Ulla Janson.
Därtill menar hon att det är väldigt bra med visningslägenheter, som kan visas vid studiebesök. Dels
tema
energi
ulrika majstrovic hansén
Frillesås, Kungsbacka Brogården, Alingsås
ger det, enligt Ulla Janson, mycket positiv respons
till fastighetsägaren, dels tycker människor om att
se verkliga projekt för att våga bygga egna.
Det är dessutom viktigt att följa upp mätdata
under det första året så att fastighetsägaren ser att
allt fungerar. Precis som i alla fastigheter kan på så
sätt till exempel vattenläckor eller funktionsfel upptäckas i tid. Och i passivhus är det särskilt viktigt att
ha kontroll över att husen håller de låga värden som
man planerat för.
halvvägs in i arbetet publicerade Ulla Janson en licentiatavhandling (en etappexamen till
doktorsexamen). I den koncentrerade hon sig på
byggprocessen och projektledningen i de olika passivhusprojekten. Resultaten från den forskningen
visar att projektledaren har en nyckelroll.
– Studien visade att det, för några år sedan, var
väldigt viktigt med en bra och tydlig projekt- och
platsledning. Just för att passivhus då var ett nytt begrepp som krävde styrning med en fast hand.
Ulla Janson konstaterade dock i avhandlingen att
det faktiskt är fullt möjligt att bygga passivhus med
ett bra resultat, även om projektledaren inte leder
projektet perfekt.
Och det har heller ingen avgörande effekt på slutresultatet om ledarskapet brister – men däremot på
slutkostnaden.Ändringar som måste göras sent i
projektet, för att projektledaren inte varit tillräckligt
tydlig och kunnat svara på frågor från hantverkare
och installatörer, blir dyra.
Ulla Janson framhåller att passivhus numera är ett
etablerat begrepp och att fler inom byggbranschen
har kunskap om vad som krävs för att bygga dem.
– Passivhus håller på att bli "en stor grej". När jag
började 2005 var det väldigt nytt. Nu när kunskapen
om passivhus har ökat kan beslut som fattas i projektet ske mer i dialog med alla inblandade, eftersom
kompetensen finns på flera håll, inte bara hos projektledaren.
Det var också det som skiljde de olika studerade
passivhusprojekten åt: projektledarskapet och hur
fast respektive svag ledningen varit. I villaprojektet
var projektledningen till exempel svagare än i de
övriga projekten.
Däremot uppmättes inga stora skillnader i energianvändning mellan de olika projekten. Den
mängd energi som går åt för uppvärmning är väldigt låg i alla passivhus som undersökts.
Vad är ett passivhus?
Ett välisolerat och lufttätt
hus med mekanisk till- och
frånluftsventilation, och
värmeväxlare. Huset har
inget traditionellt värmesystem, utan tanken är att
den luft som används för
ventilation värmer fastigheten tillsammans med
kroppsvärmen från dem
som bor där och de apparater som finns i huset.
Det första passivhuset
byggdes i Lindås utanför
Göteborg år 2001.
Kort om Ulla Jansson
i brogården i alingsås, där ett 1970-talsområ-
Civilingenjörsutbildning
med väg- och vatteninriktning vid Chalmers tekniska
högskola.
Har arbetat i fem år som
installationskonsult, med
ventilation, energi och rör.
Är anställd vid Lunds
tekniska högskola, på
avdelningen för energi och
byggnadsdesign.
Forskar sedan år 2005 på
ämnet passivhus och doktorerar i november i år.
de byggs om till passivhus, har värmeförbrukningen i den första etappen (som består av 16 lägenheter)
gått från 115 kilowattimmar per kvadratmeter och
år vid mätningen år 2004 till 27 kilowattimmar år
2009. Ett kallt år, påpekar Ulla Janson, men siffran
är normalårskorrigerad. Minskningen av värmeförbrukningen, efter ombyggnaden, motsvarar
cirka 77 procent.
Renoveringen av första etappen har totalt kostat
cirka en miljon kronor per lägenhet. Då Bofast besökte Brogården för drygt ett år sedan visade notan
för omdaningen att energiåtgärderna hade kostat
cirka 230 000 kronor av den miljonen.
→→
Bofast 7/2010
29
tema
energi
→→ Underhållsåtgärderna stod för 200 000 kronor
medan 570 000 kronor var standardhöjningar.
Alingsåshems vd, Ing-Marie Odegren, räknar
med att de energibesparande åtgärderna kommer
att ha betalat sig på 8-10 år, genom sänkta driftskostnader.
– Det är viktigt att dela upp den här kostnaden i
de tre delarna, för det är naturligtvis inte så att hela
renoveringen betalar sig genom sänkta driftskostnader, men däremot energiåtgärderna, säger Ulla
Janson.
ulla janson tillägger också att det självklart,
för en fastighetsägare som inte har det renoveringsbehov som Brogården hade, innebär en enorm investering att följa Alingsåshems exempel.
Fastighetsägare bör enligt henne välja de åtgärder
som är möjliga för den egna förvaltningen.
– Man får ta russinen från Brogården.
Exempel på åtgärder som ur energisparsynpunkt
bör prioriteras är enligt Ulla Janson att att täta skarvar i fasaderna och att installera mekanisk till- och
frånluftsventilation med värmeväxling. 
Värmesnåla hus – men hyresgästerna använder mycket el
mer om
passivhus
Hans Selling, vd för
Mitthem i Sundsvall,
menade i en debattartikel i Bofast
6/2010 att ombyggnaden av Brogården
i Alingsås är omöjlig
att genomföra på
ett företagsekonomiskt riktigt sätt.
Alingsåshems vd
svarar på kritiken på
debattplats i denna
utgåva av Bofast.
Båda debattartiklarna, och även
andra artiklar om
passivhus, återfinns
på www.bofast.net.
30
Bofast 7/2010
H
us som byggs enligt passivhusprincipen drar extremt lite värme. Men
den stora boven är nu hushållselen
och hyresgästernas bostadsvanor.
– Det går åt mycket el, konstaterar
forskaren Ulla Janson.
Ulla Janson, forskare vid Lunds tekniska högskola, är mycket nöjd med resultaten efter mätningar
av energiåtgången i de passivhus som undersökts i
hennes forskning.
– Energianvändningen för värme är kolossalt
låg i de projekt jag har studerat. Det som drar mest
energi nu är varmvatten och hushållsel och det är ju
helt beroende av hyresgästernas beteende.
Snålspolande kranar har dock gjort att varmvattenanvändningen är låg jämfört med snittförbrukningen i landet.
men den stora boven är hushållselen.
– Alla hushåll har minst en dator per person och
någon teve som står på nästan dygnet runt. Så det
går åt mycket el, även om fastighetsägaren har investerat i exempelvis energisnåla vitvaror.
Ulla Janson menar att det krävs vidare forskning
för att veta säkert, men hennes intryck är att människor generellt sett tänker väldigt lite på sitt energibrukarbeteende.
I de tre studerade flerfamiljspassivhusen betalar
dock de boende för sin egen uppvärmning av varm-
vattnet och för sin hushållsel, och det hjälper till att
minska användningen.
– När man ser sin varmvattenanvändning på
räkningen så blir kostnaden mer påtaglig och något
man tänker på, säger Ulla Janson.
i värnamo debiteras hyresgästerna dessutom
för värmen. Där är värmeanvändningen den lägsta
bland de studerade projekten. Så trots att man, enligt Ulla Janson, inte kan dra några slutsatser av ett
enda projekt så tror hon att det finns ett samband.
Samtidigt verkar slösarbeteendet vara inkomstrelaterat, menar hon, och refererar till sina intervjuer
med hyresgästerna.
När människor ser
att värmeanvändningen
går ner så
tycker de att
de kan unna
sig mer av
något annat, som långa, varma duschar. Men spridningen mellan olika hushåll är väldigt stor, enligt
Ulla Janson.
– Ensamstående äldre damer tänker mycket på
att spara på energin, medan par utan barn som båda
arbetar kan duscha hur mycket som helst. 
Ensamstående
äldre damer tänker
mycket på att spara
på energin
FÖRE–S tortbehova
vfasadrenovering.
Borås,ant albalkong
er:13 9st
•Alternativtilltraditionell fasadrenovering
•Tryggochstabilpartner
genomhelabyggprocessen
•Sänkerfastighetens
uppvärmningskostnader
•Snabbtmontagearbete
•Minskadomflyttning
EN M ÖJ LI GH ET
FÖ R M IL JO N
PR O G RAM M ET
störst på balkonger i skandinavien
balkongsystem
& inglasningar
Bofast 7/2010
w w w.ba lco. s e
31
aktuell forskning
NYHETER Från forskningsfronten • redaktör: Helene Ahlberg, tel: 08-441 53 84, e-post: [email protected]
Dålig ljudmiljö ger Forskare granskar
dåligt minne
 Den chef som berättar något för sina anställda i en
rörig ljudmiljö kan inte räkna med att undersåtarna
minns vad han eller hon sagt.
En avhandling från Högskolan i Gävle visar nämligen att minnet försämras om man får höra information i en dålig akustisk miljö.
– Att vi kan höra vad som sägs är en nödvändig
förutsättning för att vi ska kunna komma ihåg vad
som sagts, men det är inte tillräckligt. För att få en god
inlärning måste vi få höra den talade informationen utan särskild ansträngning, säger
Robert Ljung på Akademin för teknik och miljö vid högskolan i Gävle, som skrivit avhandlingen.
Han menar att dessa rön borde tas i beaktande vid renovering och nybyggnad av skolor
och andra lokaler där kommunikation är av betydelse. Vilket torde betyda alla arbetsplatser – säg det företag som uppger att kommunikation med kunder eller mellan medarbetare inte är viktigt.
I dag utgår normerna från att det räcker med att se till att akustiken inte hindrar någon
från att höra vad som sägs. 
P
 Felsorterade förpackningar gör återvin-
Här testas betongplattan i en mätkammare.
AKTIV BETONG RENAR LUFTEN
 En ny sorts högteknologisk betongplatta
ska ge renare luft i den mellantyska staden
Fulda. Betongplattorna, som läggs längs en
avgastyngd gata, är täckta med titanoxid.
Ämnet fungerar som en fotokatalysator; det
bryter med hjälp av solljuset ned skadliga
ämnen, som kväveoxider, till salter.
Ju mer sol, desto snabbare nedbrytning.
Luftrenande betongplattor har med framgång provats i flera italienska städer, men en
tysk betongtillverkare har nu experimenterat
med olika färger, betongtyper och titanoxidblandningar för att få fram en betongplatta
som är effektiv även för tyska förhållanden –
med färre soltimmar och lägre ljusintensitet.
Enligt forskare vid Fraunhofer Institut, som
testat betongplattorna i specialbyggda gatumiljöer, minskades kväveoxidhalten med 20–30
procent, beroende på ljusförhållanden och hur
mycket det blåste. När det var vindstilla minskade halterna med upp till 70 procent.
Även i Malmö pågår sedan ett drygt år ett
fullskaleförsök med speciella trottoarplattor på
en hårt trafikerad gata. 
den nya studien, som pågår under tre
år, ska granska vilka plaster som slängs. För
att komma fram till vilket system som ger
bäst källsorteringsresultat ska Lisa Dahlén
studera både systemens tekniska utformning och hur organisation, information och
kommunikation fungerar.
Huvudfrågan består i att jämföra fastighetsnära insamling med insamling vid återvinningsstationer, bland annat med hjälp av
en ny plockanalysmetod som utvecklades
under förstudien.
Forskningsprojektet finansieras av stiftelsen Plastkretsen, en del av Förpackningsinsamlingen. 
leif nyberg
 Det finns stora skillnader mellan rysk
och svensk projektkultur inom byggbranschen, enligt en studie vid institutionen för
industriell ekonomi på Tekniska högskolan i
Stockholm.
Dessa kulturella skillnader försvårar vardagen i svensk-ryska samarbetsprojekt, visar
studien som bygger på intervjuer med projekt- och företagsledare i Ryssland samt en
fältstudie på ett svenskt byggföretag.
Många företag och organisationer vittnar
om hur problem som uppstår inom projekten
sopas under mattan, vilket försenar arbetet.
– Medan den svenske medarbetaren vill
lyfta upp problemen för att kunna lösa dem,
vill den ryske projektmedarbetaren dölja dem,
säger Helga Persson, som gjort studien.
Förklaringen till den ryska synen finns
enligt Helga Persson i arvet från Sovjettiden,
då medborgarens möjligheter till förmåner
och karriär byggde på vilken ställning man
hade på arbetsplatsen. Ett begånget fel kunde
straffas mycket hårt.
I studien listas sju punkter med problem
och lösningar. Exempelvis nämns att Ryssland
är ett starkt hierarkiskt land med krav på en
stark och ofelbar ledare. En byggprojektledare måste därför kunna fatta snabba och
kompetenta beslut.
I en annan punkt framhålls att den skandinaviska modellen för projektledning, som
ofta bygger på medarbetarens egna initiativ,
fungerar sämre i Ryssland eftersom den ryske
medarbetaren sägs vara i stort behov av övervakning och vägledning. 
i soprummet
ningen dyrare och irriterar många samvetsgranna sopsorterare. I ett forskningsprojekt
där fem kommuner ingår undersöks nu
vilka insamlingssystem som fungerar bäst.
Särskild fokus ligger på plastförpackningar. Enligt en förstudie som pågått
sedan 2008 återvinns nämligen bara tio
procent av hushållens plastförpackningar.
– Det var väldigt mycket matavfall och
papper i plasten, säger Lisa Dahlén, forskare
på avdelningen för avfallsteknik vid Luleå
tekniska universitet.
fraunhofer ime
PROBLEM SOPAS UNDER MATTAN
I RYSK-SVENSKA BYGGPROJEKT
PLASTSLARV
Lisa Dahlén, avfallsforskare i Luleå.
Källor: Luleå tekniska universitet, Högskolan i Gävle, Fraunhofer Institut och Tekniska högskolan i Stockholm.
32
Bofast 7/2010
tema
b y gg
Nya fönster
monterat & klart
Rätt
tänkt.
Hög standard, stor variation och många tillval
kännetecknar våra fönster. Fönster från Wisy representerar också den bästa tekniken, kvalitén,
miljön och totalekonomin.
Ett samtal, en kontakt –
ett modernt sätt att köpa fönster
Kontakta oss på 010-451 49 00 eller besök
oss på www.wisy.se/projekt
” ett bra golv blir bättre när det installeras av någon med rätt kompetens, rätt erfarenhet och med rätt miljöansvar. Då kan du
vara säker på att funktion och kvalitet hos våra
produkter utnyttjas till 100 procent.”
Nedan finner du leverantörer som aktivt stödjer
kvalitetssystemet Auktoriserat Golvföretag.
”Vi rekommenderar ett Auktoriserat Golvföretag
vid installation av våra material.”
Välj ren naturenergi!
Geoenergi
Lita på naturkrafterna!
Geoenergi är solenergi som lagras
i jord och berg. Geoenergi finns tillgänglig
precis där du bor både sommar och vinter,
kräver inga långa transporter och inte heller förorenar vår jord.
Med en geoenergianläggning kan du
spara upp till 70% av uppvärmningskostnaden för din fastighet.
Du kan också kyla fastigheten till
en mycket låg kostnad.
En geoenergianläggning fungerar
lika bra för bostadshus, affärscentra,
varuhus och industrier.
Och då har vi inte nämnt något
om driftsäkerheten, inte heller
något om de stora vinsterna för
miljön när utsläppen minskar
radikalt.
Så ... hur mycket vill du spara
och hur mycket bryr du dig
om miljön?
kompetens \ kvalitet \ garanti
www.geotec.se
Auktorisationen administreras av Golvbranschen, GBR.
[email protected] \ www.auktorisation.se
e-post: [email protected]
bofast_2010_07.indd 1
Bofast 7/2010
33
2010-10-18 09:21:17
riksrundan
något på gång? Skriv till: Bofast, Box 474, 101 29 Stockholm • Eva Blomberg tel 08-441 53 81 e-post: [email protected]
malungshem
Hyresgäster fixade egna rabatter
mimer
DALARNA. Rut Göllors, Bojan Danielsson och Maj-Britt Skogerud var några av
de boende i kvarteret Haga som vann när
kommunägda Malungshem utlyste en
blomstertävling i somras. Tävlingen, som
arrangerades tillsammans med Hyresgästföreningen, var enligt bostadsbolaget ett sätt
att uppmuntra de hyresgäster som hjälper till
att skapa trivsamma bomiljöer.
Vid prisutdelningen nyligen belönades
Hagahyresgästerna, som vann i klassen
”Gårdens gemensamma”, med ett presentkort på blommor och växter. ◆
Medarbetare i
bostadsbolag blir
tonårsmentorer
GÖTEBORG. Kommunala Bostadsbolaget
i Göteborg har beslutat om ett mentorsprogram för ungdomar som bor i företagets hus.
Bolaget skickade på försommaren en
enkät till slumpvis utvalda hushåll (med
barn i åldern 10-15 år, men även adresserat
till ungdomar 16-18 år), spridda över bostadsbolagets hela bestånd.
Enkätsvaren visar att det finns ett intresse
för coachning bland ungdomarna. Av de
drygt 370 ungdomar som svarade på frågan
Hyreshusskrapa för fågelhushåll
VÄSTERÅS. Kommunägda Bostads AB
mimer
Mimer invigde nyligen en tämligen anmärkningsvärd fågelholk i naturreservatet
Asköviken: en sex meter hög skyskrapa
med hela 90 holkar. Fågelholkarna representerar vart och ett av de 90 år som bostadsbolaget funnits och verkat.
Holkarna dekorerades fantasifullt av
"Mimers vänner", det vill säga fem företag
som bolaget samarbetar med på olika
sätt, samt nio idrottsföreningar som man
sponsrar.
– Det jobb som lagts ner på att dekorera
holkarna är enormt och nu får vi vänta till
våren och se vilka holkar som lockar flest
fåglar. Måhända blir det bostadskö till
34
Bofast 7/2010
ville hela 42 procent ha en vuxen mentor eller
coach. Därför kommer nu bostadsbolaget att
fråga sina medarbetare om de vill bli mentorer. Mentorskapet är helt ideellt.
Inger-Lena Bennman, informationschef på
Bostadsbolaget, framhåller att många mentorsprogram i andra företag har legat på en
hög nivå; bland annat har ungdomarna fått
träffa inflytelserika personer i samhället.
Här är i stället tanken att hålla det på en
mer vardaglig nivå.
– Det handlar främst om att tonåringarna
får träffa helt vanliga vuxna människor som
går till sina vanliga jobb varje dag. Självklart
inte alla, men en del av ungdomarna har till
exempel föräldrar utan arbete så de vet inte
riktigt vad det innebär, berättar Inger-Lena
Bennman.
Förutom att kunna erbjuda ungdomarna
en vuxen person utanför familj och skola att
prata framtid, utbildning, jobb och karriär
med, så är tanken också att de tonåringar
som fyllt 16 år kan få sommarjobba hos bostadsbolaget.
I dagsläget är dock projektet i sin linda och
bolagets medarbetare har ännu inte fått frågan om de vill bli mentorer.
– Men vi hoppas komma igång efter årsskiftet, säger Inger-Lena Bennman. ◆
några, säger Eva Favaro, marknadschef på
Bostads AB Mimer.
Hon berättar att bostadsbolaget till
våren ska sätta upp en webbkamera i en av
holkarna. Och på Mimers hemsida kommer alla som vill kunna lägga sin röst på
den holk man tror blir inflyttad först.
Även de gäster som kom till invigningen
fick rösta, men på de holkar de tyckte mest
om. Flest röster fick den holk som IFK Västerås Konståkning hade dekorerat. Priset:
90 träd i Vi-skogen. Dock utan holkar. ◆
Fotnot: Vi-skogen är en biståndsorganisation
som genom trädplantering hjälper till att bekämpa fattigdom.
Säkra och trygga nyheter!
något på gång? Skriv till: Bofast, Box 474, 101 29 Stockholm • Eva Blomberg tel 08-441 53 81 e-post: [email protected]
ELS Vision™
Tvättstugebokning/Infotavla
PA-59
Porttelefon
PROX-66
Vandalläsare
Säkerhet för hela fastigheten
Här presenterar vi de senaste nyheterna för en
säker fastighet. Nu tar vi ytterligare ett steg i utvecklingen genom helt nya porttelefoner, ny vandalläsare som tål hårda tag som slag, sparkar
samt eld med öppen låga. Ny tvättstugebokning
och infopanel som säljs och marknadsförs av
Electrolux Laundry Systems Sweden AB.
VISION är marknadens mest överskådliga tvättstugebokning/infotavla med en skärm på hela
15,5 tum. Den stora fördelen är att produkten
kan fungera som tvättbokning eller infotavla eller
både och. Genom den stora skärmen så får man
en god överblick samt ett enkelt handhavande.
Som Infopanel fungerar den som namntavla och
kan innehålla allmän och personlig information.
Allt administreras från vår programvara M5.
Med RCOs helintegrerade säkerhetssystem
ingår allt för att få en nyckelfri fastighet. I det
integrerade systemet ingår kortläsare, tvättstugebokning, infopanel, larmsystem, portelefon,
kameraövervakning samt elektroniska lås för lägenheter.
Låter det intressant, för mer info, gå in på www.rco.se
Elektroniska lås för hem och företag
Order: 08-546 560 10 • Fax: 08-546 560 99 • E-mail: [email protected]
Bofast 7/2010
35
Cylinda har ett myCket brett sortiment av
Spisar för alla behov
Cylinda har inte mindre än 35 olika
varianter av spisar. Sortimentet omfattar
allt från moderna induktionsspisar med
varmluftsugn till smala emaljspisar vilket
gör att alla behov kan tillgodoses. Alla
Cylinda spisar har A i energibetyg och är
mycket lätta att installera. De har också
sval ugnslucka och Easy Clean-emalj för
enkel rengöring.
Läs mer på www.cylinda.se
debatt
”Kvinnor älskar det här, men karlar är skeptiska”
Författaren Aino Trosell berättar i tidningen City om det kollektivhus hon just flyttat in i.
Debattera i Bofast • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: [email protected]
Renoveringen av miljonprogramsområdet Brogården görs för att området ska
bli ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart – och då räcker inte traditionella
fastighetskalkyler. Det menar styrelseordföranden och vd:n för Alingsåshem.
”Traditionella fastighetskalkyler
räcker inte för att värdera hållbarhet”
i förra numret av Bofast hävdar Hans
Selling, vd för Mitthem, att ”Alingsåshems
renovering [av Brogården] är helt omöjlig
att genomföra på ett företagsekonomiskt
riktigt sätt”. Han ifrågasätter också det pris
som NBO (de nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsföretagens organisation)
tilldelat Alingsåshem för renoveringen av
området.
Selling och NBO:s styrelse har uppenbarligen helt olika verklighetsbilder. Frågan är
vilken som är mest realistisk i ett hållbarhetsperspektiv?
så här tänker vi när det gäller hållbarhet:
Vår utgångspunkt – med ena benet i samhällsnyttan och det andra i affärsvärden – är
att skapa attraktiva och hållbara boendeområden för våra hyresgäster. En viktig
inspirationskälla i detta arbete är Brundtlandkommissionens definition av hållbarhet
i tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk. Det är summan av dessa aktiviteter
vet
som leder
tillej
ett hållbart boende.
Vårt 13%
bidrag till den ekologiska hållbarheten är en energismart ombyggnad av miljon22%
programsområdet Brogårdens 300 hyresrätter där energianvändningen beräknas att
minska med 80 procent för uppvärmning,
härtill kommer minskad användning av
ja
nej
65%
varmvatten och el. Den investering som rör
energieffektiviseringen räknas hem på 10-20
år beroende på energiprisutvecklingen.
När det gäller den sociala hållbarheten har
området öppnats upp för fler boendegrup-
”Den investering som rör
energieffektiviseringen
räknas hem på 10-20 år”
per. Blandade boendeformer gör det möjligt
för alla att bo i området, vilket är en viktig
förutsättning för att skapa de integrerade
boendemiljöer som de allra flesta vill bo i.
Området har också goda förutsättningar
för förtätning, genom exempelvis radhus
och villor.
med ekonomisk hållbarhet menar vi
att förändringarna ska genomföras på ett
så rationellt sätt som möjligt, därför gjorde
vi energieffektiviseringen tillsammans
med stambyte, standardhöjning och ökad
tillgänglighet. Den ökade tillgängligheten
har gjort det möjligt att erbjuda 70 lägenheter i trygghetsboende, något som enligt
Äldredelegationens betänkande minskar
kommunens kostnader med 24,5 miljoner
kronor per år.
Det räcker inte med att använda en traditionell fastighetskalkyl för att värdera alla
dessa positiva hållbarhetseffekter som dessutom förstärker varandra: när den sociala
hållbarheten ökar blir det mer attraktivt
att bo i området, vilket i sin tur ökar värdet
på fastigheterna. De kraftigt sänkta driftskostnaderna i kombination med sannolikt
höjda energipriser ökar fastigheternas värde
ytterligare.
I ljuset av Sellings kritik blir det alltmer
tydligt att branschen behöver utveckla en
gemensam verklighetsbild av hur man kan
skapa attraktiva och hållbara boendeområden.
Ing-Marie Odegren
vd för Alingsåshem
Maja-Stina Jakobsson
styrelseordförande för Alingsåshem
Fotnot: Brundtlandkommissionen (FN:s kommission för miljö och utveckling) leddes av den tidigare norska statsministern Gro Harlem Brundtland mellan 1984 och 1987. Källa: NE
Webb-frågan
Bör det inrättas ett särskilt bostadsdepartement?
Två av tre webbröstare
tyckte att ett sådant borde
inrättas. Nu blev det ju inte
riktigt så, men en särskild
bostadsminister blev det.
Gå gärna in och rösta på
nästa webbfråga:
Bör regeringen klargöra
reglerna kring värdeöverföringar mellan bostadsbolag
och kommuner?
www.bofast.net
”Enstegstätade fasader
har krossat tillräckligt
många konsumenters
villadrömmar”
Villaägarnas riksförbund kräver
totalförbud mot fasadmetoden, som
även använts i flerbostadshus.
Bofast 7/2010
37
boksidan
FRÅN HAGA TILL
HAMMARKULLEN
Tipsa oss gärna om böcker som
berör till exempel bostadspolitik,
förvaltning och arkitektur.
Mejla till [email protected]
i boken Från Haga till Hammarkullen, utgiven av Kabusa böcker, tas
läsaren med på en vandring bland
Göteborgs allmännyttiga hus. Byggnadsantikvarien och författaren Helena Lind
skriver om allt från trähus och landshövdingehus byggda före år 1900 till miljonprogramshus i förorterna Gårdsten och Hjällbo.
Texterna är ackompanjerade av foton tagna
av Bert Leandersson och det är en njutning att
se dessa hus ur hans perspektiv. Oavsett geografiskt läge och tidsepok visar sig dessa hus
inte bara vara vackra, utan även deras särprägel framgår med all tydlighet.
Många bilder på dörrspeglar, blyinfattade
fönster och utsirade trappräcken, liksom betongfasaders skrovliga mönster, bygger upp
en känsla för dessa allmännyttiga hus historia
och karaktär. Och Helena Lind sätter ord på
husens historia i sina välskrivna texter. 
EN DAG ÄR DET DAGS!
– Allmännyttans hus i Göteborg
HELENA LIND/BERT
LEANDERSSON
– en skrif t om sånt som är br a at t
ve ta innan du fly t tar hemifr ån
FASTIGHETSÄGARNA
Där jag kommer från
KRIGET MOT FÖRORTEN
PER WIRTÉN
författaren och frilansskribenten Per Wirtén skriver i sin nya bok,
utgiven av Albert Bonniers Förlag, om
förorternas historia. Han gör i boken en
vandring i södra Stockholm, från Heron
City i Skärholmen till Gullmarsplan.
En vandring som tog sexton timmar att
företa men tolv månader att skriva.
Med ett stundom poetiskt språk ger
Per Wirtén en annorlunda bild av den av
många föraktade förorten. 
Fastighetsägarna Sverige har givit ut en
skrift för ungdomar som snart ska lämna
boet. I skriften En dag är det dags! kan
man läsa om allt från hur man hittar sin
första bostad, och vilka olika boendeformer det finns, till juridiska spörsmål som
vad en hyresgäst får göra och inte i sin
lägenhet.
I bokens marginaler finns mini-intervjuer med bland andra ungdomar som nyligen flyttat, en hyresvärd och marknadsansvarig på en bostadsförmedling.
Längst bak i skriften finns ett index
kombinerat med en ordlista som kan
komma väl till pass. Boken ger också tips
på länkar om boende. Den är tänkt som
undervisningsmaterial på gymnasienivå.
FÅ KOLL PÅ ENERGIFLÖDET
Kom och besök oss på
Fastighetsbranschens ENERGIDAG 2010
den 23 september i Stockholm
där vi presenterar våra fastighetserbjudanden.
Det går att sänka energikostnaden till närmare hälften. Det är fullt möjligt att få total kontroll
på energiförbrukningen i dina fastigheter. Med rätt verktyg.
Med systemet Powel ELIN Fastighet får du rätt information om fastighetens energiförbrukning
med individuell mätning av värme, vatten och el. Problem som uppstår kan snabbt åtgärdas.
Det sparar energi, förbättrar miljön och kan sänka dina kostnader med upp till 40 %.
Powel ELIN Fastighet är leverantörsoberoende och kan lätt anpassas till befintliga system.
Läs mer om aktuella konferenser och nyheter på www.powel.se
38
Bofast 7/2010
Vi på Powel utvecklar effektiva och användarvänliga IT-verktyg inom energiområdet. Låt oss
hjälpa dig med rätt teknik och rätt IT-system. Du får inte bara större kontroll och en ökad
lönsamhet. Du kan också ge bättre service till dina slutkunder.
Få koll på energiflödet nu.
Sjuka
hus
Del 13
i serien Byggteknik
LEIF KÅVESTAD
I boken Sjuka hus, utgiven av Lärnöförlaget,
skriver författaren och tidigare miljöinspektören
Leif Kåvestad om det alltjämt aktuella ämnet.
Det handlar främst om människor som blir sjuka
av att bo eller arbeta i hus som byggts med felaktiga byggnadsmetoder.
Detta är en lärobok, ämnad för utbildning
på eftergymnasial- och yrkesnivå, som förenar
teori med praktik genom fallbeskrivningar och
modeller för att bedöma ”sjuka-hussyndromet”.
Bifogat finns också checklistor och exempel på
hälsoenkäter och skrivelser.
Sjuka hus är även en debattbok som sammanfattar författarens kunskaper efter tretton år på
miljöförvaltningen i Stockholm. 
LÄStips? • redaktör: [email protected]
Som
hemma
PERSONLIG INREDNINGSINSPIRATION
MALIN LINDBERG/TIMO
RINNEVUO
Som hemma är en bok om heminredning som skiljer sig från andra genom att bilderna är
tagna med vanliga kameror i svenska hem utan professionell styling.
Idén kommer från skaparna till en webbplats där användarna lägger upp egna bilder. Grundarna ville på så sätt ”låta människor bjuda
in andra till sitt hem för att inspirera och inspireras av andras hem
genom att ladda upp bilderna på internet”.
Nu har en del av dessa bilder samlats i en soffbordsbok, med text av
Malin Lindberg och formgiven av Timo Rinnevuo.
Trots att idén är god – att inte visa bilder på hem stylade av fotografer eller mäklare – slås boksidesredaktören inte av en härlig känsla av
igenkänning. Tvärtom. Det finns knappt en enda bild i boken som inte
skulle platsa i inredningsmagasinet Sköna hem. Inte ens på bilderna
från barnrummen har någon enda stol eller kudde hamnat på sniskan.
Och inte en legobit kan skönjas i hela boken. 
Din nya leverantör
av balkongräcken
I vårt breda sortiment finner du allt från enklare räcken till
mer komplexa och innovativa lösningar. Alltid till mycket
hög kvalitet och till mycket konkurrenskraftiga priser.
Även räck
en
förberedd
a för
inglasning
.
www.balustrade.se
0470 – 70 53 90
Bofast 7/2010
39
en
dag
på
jobbet
07.40
08.00
08.05
08.10
Först får Bofast slå fast att Malmö är det närmaste New York man kommer med SJ. De har kustklimat som förlänger sommaren och coola människor
från överallt som avbryter och gestikulerar. På morgonen har dock kustklimatet beslutsvåndor och ritar en himlagräns mellan regn och en rasande
vacker dag – Bofast sneglar uppåt hela vägen till MKB:s platskontor vid Sevedsplan. Där tänker vi spionera på Håkan Andersson som småchefar över
Håkan Andersson, fastighetsförvaltare på MKB Fastighets AB i Malmö.
på 22 m2 och visst har lägenheten fått någon törn. Bedömningen gäller kokvrån där MKB kan välja att lappa med småbitar eller riva ut hela rasket. Det
får bli hela rasket, avgör Håkan. Tillbaka på kontoret pratar vi mer om ungdomarna i kvarteret, de som härjade härom natten. MKB har en rad projekt
på gång för att få området att lyfta. Robert Rosenqvist är anställd med just detta som uppgift och herrarna berättar på ljuvligt Malmövis, i munnen på
40
Bofast 7/2010
en
08.15
hela dagen
dag
på
jobbet
08.41
två av MKB:s områden; Seved och Möllevången. Det visar sig vara en hel del i görningen bland retrofåtöljerna, inte minst ska Malmö FF spela mot Helsingborg samma kväll – så nära ett derby landsändan kommer. MKB/Seveds supporterskara är taggad redan 08.00 på morgonen. Det rapporteras om
kläder för alla väder, bilar lämnade hemma och det kikas oroligt ut på vädret. I kväll blir alla Malmöbor du och bror med varandra. Annat var det några
En dag på
jobbet med:
Håkan Andersson,
fastighetsförvaltare
08.45 09.00
kvällar tidigare då stissiga ungdomsgäng gick bärsärkagång över Seved och tände eld på Håkans
kontor. ”Vi förstår inte riktigt varför”, säger han. ”De bor inte ens hos oss utan hos några privatvärdar på Rasmusgatan.” ”Jaja, det blir nog folk av dom åsså.” Således har Håkan fått tillbringa går-
09.14
09.04
09.20
Utbildning: maskiningenjör "och MKB:s livsskola"
Ålder: 39 år.
Antal år på MKB Fastighets AB: 16.
Bor: i Malmö såklart!
Familj: fru.
Fritidsintressen: allt som gör livet roligt, som MFF
(för det mesta) och all annan sport att titta på eller
spela, resor, musik och annat
Läser: just nu ”Jämlikhetsanden” av Richard
Wilkinson och Kate Pickett
Om jag inte jobbade med det här skulle jag: vara
sportkommentator
Viktigt i livet: att leva
Det här visste ni inte om mig: planerar att skriva
en skönlitterär bok
Text och foto helena shutrick
dagskvällen på möte med 23 andra fastighetsägare för att prata problemlösning. Hoppla, 08.30 ska
Håkan hjälpa med en knivig lägenhetsinspektion. Vi kastar oss ut i 50-talsbyggnationen och knackar
på hos hunden Dixie (som inte berättar husses namn). Här har två människor och en hund trängts
10.00
10.05 10.15
10.24
varandra, om lokaltidning, stadsodling och konsthappenings. ”Vi ligger mitt i stan men ändå ser folk detta som förorten”, säger de och berättar om
målsättningen att göra Seved till ett stadskvarter. En ny affischpelare för alla evenemang är en konkret åtgärd, mitt på Sevedsplan. Det visar sig snarare vara Berlin som är herrarnas stadsideal än New York som Bofast går och tänker på. För här hyrs tomma källare ut som konstnärsateljéer →→
Bofast 7/2010
41
en
dag
10.30
på
jobbet
10.40
10.35
10.47 11.30
→→ eftersom konstnärers statushöjande effekt på bostadsområden är välkänd. På den stora parkliknande gården ovanför ateljén är gräsmattan uppbruten
av små odlingsprojekt. ”Ja, de boende ville odla lite själva.” I Flygande mattan, en tom djup affärslokal med pianon och många stolar, har de fått Malmö
kulturskola att komma till Seved och erbjuda musikundervisning i de instrument som klingar lokalt i Seveds vardagsrum, typ congas och djembe
11.04
11.05
11.07
12.45
11.08
förstås. ”Skau du på matchen?” ”Jau, klart”. Fastigheten som avhandlas är ett nyförvärv och det visade sig att balkongerna fuskbyggts så till den milda
grad att de genast måste plomberas. Livsfarliga, fullständigt, menar mötet, byggda av typ piprensare. Nu drar MKB igång stor balkongförnyelse. Sist in
på mötet störtar kundvärden Sandra Jönsson, direkt från ultraljudet, med bildbevis på att det blir en pojke. Rolf Hansson slår igång mötet, lutar sig bak
13.13
13.35 14.10
14.13
om någon av Håkans vänner läser detta så kan Bofast tipsa om att mannen vill ha en vattenpipa, och äppeltobak därtill. Risiga gården som behöver
trolleri är full av gamla spruckna murar. Entreprenören föreslår olika varianter när hyresgästen Paula dyker upp. Hur vill du ha det? undrar alla. En
plats där jag kan sparra med pojkvännen och köra lite yoga, helst på gräs, grillplats. Allt detta får du, säger Håkan, plus pergola, stockrosor och stora
15.10
15.12
15.30 15.31
15.39
med golvprover. Zdravko Jojic tittar in. Han har kört konstkola tillsammans med MKB/Seved och piggat upp trappuppgångar med sitt måleri. Vi drar ut
igen, tittar på stadsodling – ett utomordentligt trevligt sätt att minska ned onödigt stora trottoarer, tittar på Stafkos målningar och på värstinggatan
där buskidsen har haft en lökkastningsseans. På träfflokalen ”Barn i Stan” smakar vi hemskördad och hemlagad lemon curd. Sen är vi helt slut. Bofast
42
Bofast 7/2010
en
10.50
dag
11.00
10.51
på
jobbet
11.02
snarare än fiol. Robban producerar en Sevedtidning med lokala kids i redaktionen och "I love Seved" har självklart en facebookgrupp. Men nu är det
brått. Håkan har ju bilen hemma och vi ska cykla på byggmöte. Snart vinglar Bofast ut på Malmös gator i ett grått långsamt höstregn. Hmm, hur ska
det gå med matchen i kväll... Mötesdeltagarna samlas ute först. Regnet avtar. Det finns mycket att vitsa om strax innan ett byggmöte och så fotbollen
11.25
12.37
och rullar på mustacherna. Efter lunch ska Håkan möta en landskapsarkitekt som fått uppdraget
att trolla fram något underbart på en dötrist gård. Vi tittar in på några riktiga supergårdar på vår
slingrande väg genom Håkans andra distrikt, Möllevången. Strax intill säljer de vattenpipor och
14.35
14.46
12.50
krukor med kryddväxter. Arbetsgruppen planerar in trappsteg och utebelysning. ”Fan, här har vi dratt armaturen på grannens el – då kan vi brassa på
jö, hehe.” Håkan ber entreprenören sätta upp bild på fem lekredskap i trappuppgången, hänga upp en penna och be folk rösta med ett kryss när de går
förbi. De tre mest röstade blir det. När vi kommer tillbaka till Sevedsplan byts rutorna ut till pansarglas. Håkan kollar mejl och tar emot en hantverkare
15.43
15.50
hela dagen
16.30
ska hoppa på tåget och vill gärna hinna in en sväng på Malmös gigantiska Myrorna innan dess. Håkan behöver försjunka i datorns vindlingar utan en
spion på halsen. Så blir det, och när tåget rullar ut ur Malmö vid femtiden vet Bofast att Håkan är på väg till Möllevångstorget för att ladda för matchen
med sina polare. Förmodligen i regnkläder – kustklimatet fattade en del underliga beslut under dagen. Matchen gick ändå bra. 2-0. Malmö vann.
Bofast 7/2010
43
GRÖN FINGERTOPPSKÄNSLA
Stadens gröna rum skänker skönhet, aktivitet och vila för människor –
i parker och bostadsområden, längs gång- och cykelstråk, i bostadsrättsföreningens trädgård. Vi kallar det för gröna investeringar, och som
alla investeringar utvecklas de bäst med en aktiv och kunnig skötsel.
Green Landscaping sköter och anlägger utemiljö för offentlig sektor,
näringsliv och bostadsrättsföreningar. Vi är en av Sveriges ledande
aktörer som med kunskap, noggrannhet, kostnadseffektivitet och
grön fingertoppskänsla förvaltar din gröna investering.
Vi gör staden skönare. www.greenlandscaping.se
på nya jobb
tipsa oss om era personalnyheter! • redaktör: Eva Blomberg, tel: 08-441 53 81, e-post: [email protected]
Han försökte reformera hyresgäströrelsen på 1960-talet. Nu är bostadsforskaren
och pensionären Sven Bergenstråhle president i den internationella hyresgäströrelsen. Och han brinner fortfarande för samma sak – de svaga i samhället.
h
an slutade på Hyresgästföreningens riksförbund vid halvårssskiftet, bostadsforskaren
Sven Bergenstråhle. Efter 26 år.
Han fyllde 67 år i somras och har
gått i pension. Men som nybliven president
i den internationella hyresgäströrelsen, International Union of Tenants, och med flera
konsultuppdrag på gång blir han knappast
sysslolös.
Sven Bergenstråhle blev hedrad när han fick
frågan om att bli ordförande i IUT tidigare i år
och tog i oktober över ordförandeskapet efter
Sven Carlsson. Det är ett treårsförordnande.
– Jag tycker uppdraget är intressant därför
att jag upplever att så mycket håller på att gå
bakåt. Jag känner en väldig oro över att de
socioekonomiska skillnaderna ökar. Att man
skiter i folk som har det svårt. Något måste
man göra, och det här är ett sätt, säger han.
IUT kan naturligtvis inte göra några under,
framhåller han, men kan bidra till att svaga
hyresgästföreningar ute i världen successivt
blir starkare.
– Vi har inte gott om pengar. Det handlar
mer om att ge ett moraliskt stöd och stöd i
form av erfarenheter.
Exempelvis hur man
kan organisera sig.
Den icke-parlamentariska organisationen
IUT grundades 1926 i
Schweiz. Syftet är att ta
till vara hyresgästernas intressen världen över. IUT har 58 medlemsorganisationer i 45 länder och växer hela tiden. Kontor finns i
Stockholm och Bryssel.
Från revolutionär till president
sven bergenstråhles uppgift blir att företräda IUT i olika
sammanhang och planera verksamheten tillsammans med två vice
ordförande och sekretariatet.
– Nu blir jag en intresseföreträdare, men tror att jag kan ha nytta
av min forskarbakgrund. Att kunna bena upp de problem som visar
sig när medlemsländerna har så olika förutsättningar.
Han nämner bland annat Holland, där EU-kommissionen vill
minska tillgången till social housing-bostäder och Storbritannien,
vars regering vill skära ner stödet till byggande av social housingområden.
– Det kommer att förvärra både arbetslösheten och bostadsförhållandena för hushåll med låga inkomster.
Även i Lettland och Polen saknas bostäder som låginkomsttagare
har råd med, framhåller Sven Bergenstråhle.
Han har varit engagerad i den svenska hyresgästföreningen
sedan slutet av 1960-talet. I början försökte han, som han uttrycker
det, ”reformera hyresgäströrelsen på ett revolutionärt sätt”.
– Jag ingick i ledningen för den vänsterradikala oppositionen
inom Hyresgästföreningen och var ansvarig för Sveriges kommunistiska partis arbete i hyresfrågor. Vi drev bland annat en linje om
hyresstopp.
I början av 1970-talet blev han invald som styrelseledamot i en hyresgästavdelning i Skarpnäck i södra Stockholm, trots att dåvarande
förbundsordförande
Erik Svensson motsatte
sig det ”å det bestämJag känner en väldig oro
daste”. Efter en tids
arbete med vardagliga
över att man skiter i folk
hyresfrågor ändrades
Sven Bergenstråhles rasom har det svårt
dikala uppfattning och
han blev reformist.
Intresset och engagemanget för hyresgästerna och hyresrätten
som upplåtelseform är fortfarande starkt.
– Hyresrätten har, trots att den har alla förutsättningar att vara
en flexibel och vinnande upplåtelseform, på något sätt alltid →→
Bofast 7/2010
45
Tyvärr satsar politikerna enbart på
ägt boende. Därför är det viktigt
att stå på hyresgästernas sida.
→→ varit en
underdog”,
anser Sven Bergenstråhle.
– Och det har
funnits många
dåliga värdar
och fastighets-
ägare, även inom allmännyttan, konstaterar han.
– Tyvärr satsar politikerna i Sverige, och flera andra länder, enbart
på ägt boende. Därför är det viktigt att stå på hyresgästernas sida.
Sven Bergenstråhle är sociolog i grunden och undervisade på sociologiska institutionen vid Stockholms universitet under en tid.
Ett decennium senare, då han hade en tjänst på Statistiska
centralbyrån som utredare, fick han ett erbjudande från Hyresgästföreningen att hålla i ett forskningsprojekt. Det handlade om
hur bruksvärdessystemet tillämpades i Stockholm, Göteborg och
Malmö. 1984 anställdes han på riksförbundet.
nyligen antogs – efter ett gemensamt förslag mellan parterna
på hyresmarknaden – en ny lag för kommunala bostadsbolag och
förändringar i hyreslagen. Det innebär bland annat att allmännyttan inte längre är hyresnormerande – vilket Sven Bergenstråhle tror
kan fungera bra.
Han framhåller vikten av att hyrorna bestäms av bruksvärdet,
enligt hyresgästernas värderingar av lägenhetens storlek, standard,
läge, servicenivå och inte minst förvaltningskvalitet.
En framtid
att bygga på!
God kvalitet, energieffektivitet, funktionella lokaler,
minimal miljöpåverkan och låga livscykelkostnader
kommer alltid ha ett högt värde. Tillsammans
skapar vi byggnader med reella värden och god
funktion.
Besök: www.funktion.se
Där kan du hitta exempel på värden vi skapat
tillsammans.
010-505 00 00
www.afconsult.com
46
Bofast 7/2010
– Vi får se om företrädarna för fastighetsägare och bostadsföretag
kan ta boendekvaliteten på allvar, och träffa avtal som ger dåligt
skötta fastigheter sänkta hyror och inte tro att läget är det enda viktiga.
Hur mycket tid uppdraget som president i IUT kommer att ta
framöver har Sven Bergenstråhle ”ingen aning om”. Men han tror
det kommer kräva en del tid för förberedelser inför möten och föredrag samt några resor per år.
Han räknar ändå med att vara ledig mycket.
– Jag har en mängd olästa böcker. Det ska bli rätt skönt att disponera sin tid.
förutom att läsa, lösa korsord och fixa i hemmet är han
gärna ute i naturen och springer i skogen.
Sven Bergenstråhle bor med hustrun Eva och deras yngsta barn
på Strövelstorps bygdegård. Eva Bergenstråhle, som till vardags är
marknadschef på Ängelholmshem, driver gården på sin fritid. Där
anordnar hon fester och bröllop för inbokade gäster och lagar all
mat själv.
För att det ska fungera tidsmässigt har paret hyrt en lägenhet en
trappa upp i bygdegården, som ligger i allra sydligaste delen av Ängelholm.
– Jag kan inte laga mat på det sätt som Eva gör. Mitt bidrag till
verksamheten blir att sköta den stora trädgården, att klippa gräs och
häckar.
[email protected]
Vi har vuxit ur kostymen
REPAB byter namn till Incit
Efter 44 år är det inte konstigt att vi behöver byta kostym.
Vi har samma grundtankar som 1966 men satsar mer än
någonsin på utveckling och support. Dessutom finns vi
i flera nordiska länder och expanderar i övriga Europa.
Mycket har hänt sedan starten och vi tycker att det nya
namnet klär oss bättre.
Hundratals fastighetsföretag har under åren effektiviserat sin verksamhet med vår hjälp. Nu får våra kunder
ännu bättre kontroll och lönsamhet. Ekonomi- och
fastighetssystemet SUMMARUM utvecklas för morgondagens behov.
Läs mer om namnbytet och våra tjänster på www.incit.se
Flöjelbergsgatan 10, 431 37 Mölndal. teleFOn 031-725 43 00. www.incit.se
Bofast 7/2010
47
på nya jobb
tipsa oss om era personalnyheter! • redaktör: Eva Blomberg, tel: 08-441 53 81, e-post: [email protected]
ANNELIE VINSA TAR ÖVER SOM
PERMANENT VD I KIRUNABOSTÄDER
HSB PROJEKTPARTNER FÅR NY VD
 Styrelsen för kommunägda Kirunabostäder
jektpartner, HSB-föreningarnas gemensamma
byggbolag. Han är för närvarande vd på statliga
Akademiska hus Norr, som i huvudsak har de norrländska universiteten som hyresgäster.
Tidigare har Matias Lindberg varit vd för Södertäljes kommunala bostadsbolag Telge bostäder
och bostads- och fastighetsbolagen Vallonbygden
i Finspång och Årehus.
 Matias Lindberg har utsetts till vd på HSB Pro-
har utsett Annelie Vinsa som vd för bolaget.
Annelie Vinsa har sedan i juni varit tillförordnad vd sedan tidigare vd Tomas Eriksson
lämnade posten efter oenighet med kommunen.
Hon har tidigare haft rollen som marknadschef
i bolaget.
NY STATSSEKRETERARE HOS NYE
CIVIL- OCH BOSTADSMINISTERN
TEKNIKCHEF BLIR KONCERNCHEF I HÖÖR
 Regeringen har utsett Ulf Perbo till ny stats-
sekreterare hos civil- och bostadsminister Stefan
Attefall.
Han kommer närmast från branschorganisationen Bil Sweden där han varit vice vd. Ulf Perbo
har tidigare även varit chefekonom på Sveriges
byggindustrier samt arbetat på finansdepartementet och statsrådsberedningen med skattefrågor och ekonomisk politik.
LKAB:S FASTIGHETSBOLAG FÅR TILLFÖRORDNAD VD
 Från oktober är Siv Aidanpää Edlert tillförordnad vd för statliga
LKAB:s fastighetsbolag FAB, Fastighets AB Malmfälten. Hon var
tidigare ekonomi- och administrationschef i bolaget och efterträder
Mats Pettersson som går vidare till en tjänst som utvecklingschef för
stadsomvandlingen i Kiruna.
 Vid årsskiftet blir Kristina Forslund vd och koncernchef för det kom-
munala bostadsbolaget Höörs Fastighets AB. Hon kommer närmast från
Kristianstads kommun där hon varit avdelningschef för fastighetsteknik.
Tidigare har hon även arbetat på HSB Nordvästra Skåne och Familjebostäder i Stockholm.
Kristina Forslund tar över vd-stolen efter Lars Anebreid, som varit tillförordnad vd sedan i våras, då den tidigare vd:n Pehr Carlberg lämnade
sin post.
Berätta om ditt nya
jobb för andra!
Skicka tex t & bild till
[email protected]
ALLT DU BEHÖVER FÖR
FASTIGHETSUNDERHÅLL!
Vi erbjuder bland annat:
• Ljuskällor
• Elartiklar
• Beslag och lås
• Städredskap och rengöringsmedel
• Redskap
• Fläkt och spis
• VVS-artiklar
• Verktyg
För att hitta ditt närmaste DahlCenter gå in på dahl.se
Ring oss gärna på 08-583 595 00 eller maila på [email protected]
48
Bofast 7/2010
nu lanserar vi
vitec energiuppföljning
För en hållbar affärsutveckling
Reducera energianvändningen
Minska miljöpåverkan
Öka lönsamheten
fastighetssystem
bofasts bostadskryss
LÖS KORSORDET OCH VINN TRISSLOTTER!
Lös korsordet
och vinn trisslotter!
När du löst korsordet – skicka ditt
namn, din adress och fraserna i de
färgade fälten till:
Bofast
Box 474
101 29 Stockholm
Märk kuvertet ”korsord”.
Du kan även e-posta till:
[email protected]
Fem av dem som skickat in rätt
lösningar vinner tre trisslotter var.
Senast den 25 november vill vi ha
ditt svar.
De rätta fraserna i förra korsordet
var: Skönt grönt för boendet och
Markarbete för husbehov.
…och vinnarna blev:
Elisabeth Andersson, Ljusne
Kerstin Johansson, Bankeryd
L-E Nilsson, Smålandsstenar
Caroline Rössvik, Mullsjö,
Göran Westling, Avesta
50
Bofast 7/2010
BEGRÄNSAD
EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen
med den nya adressen på baksidan (ej adressidan).
POSTTIDNING B
Avsändare:
Titeldata AB
112 86 Stockholm
tele2.se
Beställ något som
du aldrig kommer
att använda.
Men som ger dig gladare hyresgäster.
Vi har TV med fantastiskt utbud, supersnabbt Bredband via TVeller datauttaget och Telefoni. Allt till riktigt bra priser förstås.
Byter ni till Tele2 tar vi hand om hela installationen, och ni får
dessutom tillgång till vår Kundservice för Fastighetsägare. Gå in på
tele2.se/fastighetsagare eller ring 0200-22 55 10 för mer information.