Analys av situationen på bostadsmarknaden i Jönköpings

Meddelande nr 2015:27
Bostadsmarknadsanalys
Jönköpings län 2015
2
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Bostadsmarknadsanalys
Jönköpings län 2015
MEDDELANDE NR 2015:27
3
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Meddelande
nr 2015:27
Referens
Niklas Ögren och Emilia Svenningsson, Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen, juni 2015
Kontaktperson
Niklas Ögren, Länsstyrelsen i Jönköpings län,
Direkttelefon 010-223 63 40, e-post [email protected]
Webbplats
www.lansstyrelsen.se/jonkoping
Fotografier
www.smalandsbilder.se
ISSN
1101-9425
ISRN
LSTY-F-M—2015/27--SE
Upplaga
40 exemplar.
Tryckt på
Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2015
Miljö och återvinning
Rapporten är tryckt på miljömärkt papper.
 Länsstyrelsen i Jönköpings län 2015
4
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Förord
På uppdrag av regeringen analyserar Länsstyrelsen årligen utvecklingen på bostadsmarknaden i länet enligt förordningen (SFS 2011:1160). Bostadsmarknadsanalysen ska lämnas
till Boverket den 15 juni som därefter sammanställer och sammanfattar länens regionala
analyser.
Den regionala analysen syftar bland annat till att stärka/stötta kommunernas arbete med
boendeplanering och riktlinjer för bostadsförsörjning främst genom att redovisa kommunen i ett regionalt perspektiv. Förutom detta ska rapporten innehålla en redovisning av:
 hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar,

hur Länsstyrelsen lever upp till kravet i 2 § lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar,

hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra
kommuner och regionalt.
Varje år genomför Boverket i samverkan med Länsstyrelserna en bostadsmarknadsenkät i
Sveriges kommuner. Länsstyrelserna ansvarar för kontakten med kommunerna i samband
med undersökningen och kvalitetssäkrar kommunernas svar. I samband med årets enkät
besökte representanter från Länsstyrelsen och Region Jönköpings län samtliga länets kommuner för överläggningar om bostadsmarknaden.
Som underlag till denna rapport har länsstyrelsen sammanställt årets svar från bostadsmarknadsenkäten i rapporten ”Bostadsmarknadsenkäten 2015 Jönköpings län” meddelande
nr 2015-26. Rapporten finns tillgänglig på länsstyrelsens hemsida.
I den slutliga handläggningen av detta ärende, i vilket länsråd Anneli Wirtén beslutat och
samhällsplanerare Niklas Ögren och Emilia Svenningsson varit föredragande har även integrationsutvecklare Amra Salihovic deltagit. Samverkan har också skett med Ola Olsson,
Region Jönköpings län.
Jönköping juni 2015
Anneli Wirtén
Länsråd
Niklas Ögren
Samhällsplanerare
5
Emilia Svenningsson
Samhällsplanerare
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Innehållsförteckning
Förord ............................................................................................................................. 5 Sammanfattning .................................................................................................................................... 9 Utbudet på bostadsmarknaden ........................................................................................................ 10 Läget i länet.......................................................................................................................................... 11 Fler kommuner med underskott .................................................................................................. 11 12 av 13 kommuner redovisar underskott på centralorten ................................................... 11 Bostadsbeståndet ............................................................................................................................... 12 Bostadsbeståndets utveckling .................................................................................................... 14 Lediga lägenheter/Reserver........................................................................................................ 15 Bostadsbyggandet.............................................................................................................................. 16 Förväntningar ................................................................................................................................. 17 hinder för ökat byggande ........................................................................................................... 18 Allmännyttan ........................................................................................................................................ 19 Förändringar i beståndet ............................................................................................................. 20 Planerade förändringar hos allmännyttan ............................................................................... 20 Behov ................................................................................................................................................... 22 Demografisk utveckling ...................................................................................................................... 23 Hur utvecklas befolkningen och hushållen? ............................................................................. 23 Befolkningsprognos ....................................................................................................................... 26 Åldersammansättning .................................................................................................................. 27 Hushåll .............................................................................................................................................. 29 nybyggnadsbehov ........................................................................................................................ 30 Bostäder för olika grupper ................................................................................................................. 31 Bostäder för nyanlända................................................................................................................ 31 Mottagande ................................................................................................................................... 32 Studentbostäder ............................................................................................................................ 33 Bostäder för unga .......................................................................................................................... 33 Äldre, Senior- och trygghetsbostäder ........................................................................................ 33 Särskilda boenden ......................................................................................................................... 33 Hemlöshet ....................................................................................................................................... 34 Öppna jämförelser ........................................................................................................................ 36 Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? ............ 36 Efterfrågan ........................................................................................................................................... 38 Marknadsförutsättningar .................................................................................................................... 39 Hushållens ekonomi ....................................................................................................................... 39 Arbetsmarknad .............................................................................................................................. 39 Kommunikationer........................................................................................................................... 40 Arbetspendling............................................................................................................................... 41 Utbildningsnivå ............................................................................................................................... 41 inkomstnivåer ................................................................................................................................. 42 Huspriser........................................................................................................................................... 42 Nyproduktion .................................................................................................................................. 44 Arbetet med bostadsplanering ......................................................................................................... 46 Kommunernas arbete med bostadsplanering .............................................................................. 47 6
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Riktlinjer för bostadsförsörjning .................................................................................................... 47 Översiktsplanering ......................................................................................................................... 48 Planberedskap ............................................................................................................................... 48 Ägardirektiv .................................................................................................................................... 48 samverkan ...................................................................................................................................... 48 Länsstyrelsens arbete .......................................................................................................................... 49 Källor ............................................................................................................................ 50 7
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Bostadsmarknadsläget i länets
kommuner 2014
Balans
Underskott
Figur 1
8
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Sammanfattning
Bostadsbristen ökar i länet
Länets kommuner rapporterar ökad bostadsbrist, obalans på marknaden och nu även brist i flertalet tätorter. Med ökad bostadsbrist
ökar svårigheten att ta sig in på bostadsmarknaden för flera grupper.
För att utnyttja de lediga bostäder som ändå finns men som inte
ligger i kommunernas huvudorter och har närhet till service krävs
insatser som till exempel satsningar på kollektivtrafik.
Det byggs för få bostäder
Befolkningen i länet ökar i samtliga kommuner och ökningen
överträffar befolkningsprognosen. Bostadsbyggandet har inte ökat i
samma takt och underskottet på bostäder på länets bostadsmarknad riskerar att förvärras. För att tillgodose det behovet av nya
bostäder krävs det en avsevärd ökning av länets årliga bostadsbyggande.
Utifrån det befintliga underskottet av bostäder tillsammans med
behovet från en växande befolkning behöver det byggas minst
cirka 900 nya lägenheter i länet varje år till 2025.
Det saknas riktlinjer för bostadsförsörjning
Trots en ökande bostadsbrist i länet är det många kommuner som
inte har antagit riktlinjer för bostadsförsörjning. Åtta av tretton
kommuner har riktlinjer men av dessa är endast fem antagna inom
föregående mandatperiod. Sedan lagen förtydligades 2014 har
endast två kommuner antagit nya riktlinjer.
De riktlinjer som ska tas fram måste innehålla kommunernas mål för
bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet samt
kommunernas planerade insatser för att nå målen.
9
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Utbudet på bostadsmarknaden
Det nationella målet för bostadspolitiken är ”långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader
där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven”
I detta kapitel redovisas hur kommunerna uppskattar läget på respektive bostadsmarknad
samt en beskrivning av bostadsbeståndets sammansättning och utveckling i länet.
10
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Läget i länet
FLER KOMMUNER MED UNDERSKOTT
I årets bostadsmarknadsenkät uppger sju av tretton kommuner att det råder obalans genom
underskott på bostadsmarknaden i kommunen (se Figur 1). Det är fler kommuner som
uppger ett underskott än föregående år och fördelningen mellan kommunerna har också
förändrats. Habo och Vaggeryd som under flera år har haft obalans på bostadsmarknaden
uppger nu att de har balans på kommunen i sin helhet. Däremot har Gnosjö, Sävsjö och
Eksjö lagts till listan på kommuner som har obalans på sin bostadsmarknad.
Källa: BME
Kommun
2001
Överskott
Aneby
2002
2003
2004
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Gnosjö
Mullsjö
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
2005
2006
2007
Överskott
Överskott
Överskott
2008
2009
2010
2011
2012
Överskott
Överskott
2013
2014
2015
Habo
Gislaved
Vaggeryd
Jönköping
Nässjö
Överskott
Överskott
Värnamo
Sävsjö
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Vetlanda
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Eksjö
Överskott
Tranås
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Överskott
Underskott
5
2
3
3
3
Överskott
Överskott
Överskott
5
2
5
5
3
6
5
4
6
7
Balans
2
3
1
2
6
5
9
8
8
10
6
7
9
7
6
Överskott
6
Figur 2
8
9
8
4
3
2
0
0
0
1
1
0
0
0
De flesta kommuner i Jönköpings län har svårigheter att förmedla småhustomter på grund
av en låg prisnivå på andrahandsmarknaden för småhus. Byggandet av småhus kan leda till
värdenedskrivningar i och med att husen kan vara mycket dyrare att bygga än vad de är
värda när de är färdiga. Habo och Vaggeryds kommuner är några undantag där närheten till
Jönköping bidrar till att hålla priserna uppe både på villor och på flerbostadshus. En anledning till varför Habo och Vaggeryd kan rapportera balans är antagligen att det finns tomter
för, och byggs småhus och att det även byggs lägenheter i flerbostadshus i kommunerna. I
kommuner som t.ex. Gnosjö och Sävsjö är det få lediga hyreslägenheter samtidigt som
småhusbyggandet är lågt vilket gör det svårt att byta boende inom kommunen.
12 AV 13 KOMMUNER REDOVISAR UNDERSKOTT PÅ CENTRALORTEN
Även om läget på bostadsmarknaderna uppges vara i balans i kommunen som helhet i flera
kommuner är det sämre ställt i kommunernas centralorter. Tolv av tretton kommuner redovisar ett underskott på centralorten, en ökning från elva stycken 2013. Fyra av kommunerna redovisar underskott i samtliga delar av kommunen. Det är bara Tranås som anser
sig ha balans på bostadsmarknaden på centralorten. Urbaniseringstrenden i Sverige märks
även inom länet där inflyttning från landsbygd och mindre tätorter till respektive kommuns
centralort blir allt större. Man kan se en trend med dålig prisutveckling för småhus på
landsbygden i flera kommuner och en stor konkurrens om lägenheter i centrala lägen i
11
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
större delen av kommunerna. I kombination med finansieringsproblem av nyproduktion
skapas obalans även i övriga kommundelar trots att det finns lediga småhus.
Läget på bostadsmarknaden 2014 källa: BME
I kommunen som helhet
Aneby
På centralorten, i innerstan
Underskott
I kommunens övriga delar
Underskott
Balans
Gnosjö
Underskott
Underskott
Balans
Mullsjö
Underskott
Underskott
Underskott
Habo
Balans
Underskott
Balans
Gislaved
Balans
Underskott
Balans
Vaggeryd
Balans
Underskott
Balans
Jönköping
Underskott
Underskott
Underskott
Nässjö
Balans
Underskott
Balans
Värnamo
Balans
Underskott
Balans
Sävsjö
Underskott
Underskott
Underskott
Vetlanda
Underskott
Underskott
Underskott
Eksjö
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Balans
Balans
7
12
4
6
1
9
0
0
0
Tranås
Totalt
Underskott
Balans
Överskott
Figur 3
Bostadsbeståndet
I slutet av 2014 fanns det 161463 lägenheter i länet. Fördelningen av lägenheter mellan
kommunerna framgår av Figur 12.
Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive
fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter
inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser
bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder.
Jönköpings län har en större andel lägenheter i småhus än riket i övrigt. Länets bostadsmarknad består till hälften av lägenheter i småhus 52 % jämfört med 43 % i riket.
Fördelning mellan hustyper i riket
2014
Andel lägenheter efter hustyp i länet
2014
2% 5%
2% 5%
småhus
Småhus
flerbostadshus
41%
52%
43%
övriga hus
50%
specialbostäder
Flerbostadshus
Övriga hus
Specialbostäder
Källa:SCB
Källa:SCB
Figur 4
Figur 5
12
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
När det gäller lägenheter i flerbostadshus är förhållandet det omvända och en lägre andel av
beståndet 41 % utgörs av lägenheter i flerbostadshus medan riksgenomsnittet ligger på
50%.
Fördelningen mellan hustyper skiljer sig åt mellan länets kommuner. De mindre kommunerna med mindre tätorter har en större andel småhus jämfört med Jönköpings kommun
som har en större andel lägenheter i flerbostadshus än i småhus. Även Tranås avviker med
en större andel lägenheter i flerbostadshus än länet i övrigt.
Källa:SCB
Fördelning mellan hustyper i länets kommuner 2014
100%
90%
72%
70%
73%
77%
64%
69%
38%
54%
55%
66%
63%
55%
44%
80%
70%
60%
50%
53%
40%
30%
20%
10%
21%
25%
39%
31%
21%
50%
39%
27%
27%
19%
32%
39%
0%
flerbostadshus
övriga hus
specialbostäder
småhus
Figur 6
I fördelningen mellan upplåtelseformer ligger länet på samma andel hyresrätter som riksgenomsnittet 39 respektive 38 %. Här är dock den största skillnaden fördelningen mellan bostadsrätter och äganderätter. Jönköpings län har 48 % äganderätter respektive 13 % bostadsrätter, riket 40 % respektive 22 %
Andel lägenheter efter
upplåtelseform i riket 2014
Andel lägenheter efter
upplåtelseform i länet 2014
0,1%
0,1%
hyresrätt
hyresrätt
48,5%
38,5%
bostadsrätt
39,5%
38,2%
äganderätt
äganderätt
uppgift saknas
12,9%
22,3%
Figur 8
13
uppgift saknas
Källa:SCB
Källa:SCB
Figur 7
bostadsrätt
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
BOSTADSBESTÅNDETS UTVECKLING
Uppgifter kring bostadsbeståndets utveckling kommer främst från två källor. Det
nationella lägenhetsregistret som administreras av Lantmäterimyndigheten samt via kommunernas inrapportering av bygglov, startbesked och slutbesked till SCB.
Till lägenhetsregistret rapporterar byggherrar och fastighetsägare in uppgifter om hustyp,
nybyggnadsår och antal rum per lägenhet mm. Ett nummer i lägenhetsregistret är obligatoriskt för att ett hushåll ska kunna folkbokföra sig på adressen. Registret innebär att befolkningen sedan ett antal år är registrerade på en lägenhet och inte som tidigare enbart på en
adress. Skillnaderna mellan uppgifterna om nybyggda hus utifrån inrapporterade bygglov
och förändringarna i lägenhetsregistret gör att det blir stora eftersläpningar i statistiken. En
annan osäkerhetskälla är att inte alla kommuner rapporterar in beviljade bygglov löpande
till SCB. En färdigställd lägenhet kan rapporteras in i lägenhetsregistret året efter. Det görs
även kontinuerliga kompletteringar till lägenhetsregistret.
Utifrån lägenhetsregistret tillkom det år 2014 totalt 1402 lägenheter i länet (se Figur 9)
49 % av lägenheterna tillkom i Jönköpings kommun vilket är helt rimligt i och med att det
färdigställdes ett förhållandevis stort antal lägenheter 2013. Preliminärt för 2014 färdigställdes enligt SCB endast 401 lägenheter (se Figur 13). Det kan till viss del förklaras med att
förändringarna i lägenhetsregistret även ingår omvandlingar från fritidshus och andra ändringar av lägenheter men den stora skillnaden grundar sig antagligen i inrapportering av statistiken.
Källa: SCB
Förändringar i beståndet 2014 enligt lägenhetsregistret
800
689
700
Antal lägenheter
600
500
400
300
161
200
100
34
74
-3
12
88
84
51
113
47
50
3
0
-100
Aneby
Gnosjö
Mullsjö
Habo
Gislaved
Nässjö
Värnamo
Sävsjö
Vetlanda
Eksjö
Tranås
specialbostäder
1
0
0
7
65
Vaggeryd Jönköping
-11
221
-1
0
11
-35
19
0
övriga hus
1
0
0
0
15
31
31
3
16
8
-1
-4
2
flerbostadshus
23
0
0
36
33
2
329
135
30
26
12
74
23
småhus
9
-3
12
31
-25
29
108
24
38
2
27
24
25
summa
34
-3
12
74
88
51
689
161
84
47
3
113
50
Figur 9
14
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Fördelat på upplåtelseform är andelen tillkommande hyresrätter betydligt större jämfört
med riksgenomsnittet. Andelen hyresrätter var 62 % jämfört med 31 % i riket. Andelen bostadsrätter var 14 % för länet jämfört med 48 % för riket.
Fördelningen stämmer överens med bilden av de problem med finansiering av bostadsrätter som flera av länets kommuner rapporterar om. Oberoende av att det är angeläget att
bygga fler hyresrätter måste den låga andelen bostadsrätter ses som en indikation på att
marknaden för bostadsrätter är svag i länet.
Förändring per
upplåtelseform i riket 2014
Förändring per
upplåtelseform i länet 2014
1,6%
0,4%
Hyresrätt
21,0%
48,0%
30,5%
Hyresrätt
Bostadsrätt
Bostadsrätt
22,2%
Äganderätt
13,9%
Uppgift saknas
62,3%
Äganderätt
Uppgift saknas
Källa:
SCB
Källa:
SCB
Figur 11
Figur 10
LEDIGA LÄGENHETER/RESERVER
Det är svårt att få fram en rättvisande siffra på antalet disponibla lägenheter i utbudet.
Möjligheterna har ökat i och med det nya lägenhetsregistret som innebär att samtliga
lägenheter som någon vill folkbokföra sig på får ett lägenhetsnummer samt uppgifter om
typ, storlek och upplåtelseform mm. Några faktorer i underlaget som är viktiga att förhålla
sig till är att det 2014 fanns 270 000 personer i riket som av olika anledningar inte kan eller
vill folkbokföra sig och därmed inte syns i statistiken även om de kan disponera en lägenhet. Det kan röra sig om studenter, nyanlända, personer med dubbelt boende, personer hos
kriminalvården och äldre som bor på äldreboenden men inte folkbokförs där. Enligt SCB
är antalet personer som inte är folkbokförda på en lägenhet i länet 8 511 st. än 2014.
En del av lägenheterna i tabellen nedan motsvaras dock av disponibla lägenheter på
bostadsmarknaden. En fördjupning om var i kommunerna lägenheterna utan folkbokfört
hushåll finns samt hur många som finns i kommunernas huvudorter skulle skapa en bättre
bild av bostadsreserverna i länet.
15
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källa: SCB
Jämförelse mellan antalet lägenheter och hushåll per
kommun 2014
12%
70000
10%
60000
50000
9%
7%
8%
8%
9%
7%
40000
6%
5%
30000
10%
8%
7%
6%
6%
9%
9%
4%
20000
2%
10000
0
Vaggery Jönköpi
d
ng
0%
Nässjö
Värnam
o
Sävsjö
Vetland
a
Eksjö
Tranås
63177
14309
15555
4990
12471
8356
9067
57900
12995
14218
4560
11623
7520
8224
357
5277
1314
1337
430
848
836
843
6%
8%
9%
9%
9%
7%
10%
9%
Aneby
Gnosjö
Mullsjö
Habo
Gislaved
Antal lägenheter
2959
4003
3192
4324
13273
5787
Antal hushåll
2741
3723
2997
4113
12207
5430
skillnad
218
280
195
211
1066
skillnad procent
7%
7%
6%
5%
8%
Figur 12
Utifrån tabellen kan man utläsa att skillnaden mellan antalet hushåll och lägenheter ligger
på mellan 5 och 10 %. Det totala antalet lägenheter som saknar ett folkbokfört hushåll
2014 är 13212. I Jönköpings kommun är skillnaden störst och här är antagligen antalet studenter som är skrivna utanför kommunen samt äldre som inte är skrivna på sitt äldreboende betydande.
Om man antar att de 8 511 personerna i länet som inte är bokförda på en lägenhet bildar
tvåpersonershushåll skulle ytterligare ca 4 255 lägenheter vara disponerade av de totalt
13212 lägenheterna utan hushåll. Återstående 8 957 lägenheter som motsvarar 6 % av det
totala lägenhetsbeståndet skulle kunna vara ”lediga” bostäder.
Tittar man på antalet hushåll fördelat på boendeform är andelen lägenheter som saknar
bokfört hushåll 1 % för småhus medan det i kategorin specialbostäder där studentbostäder
räknas in är 42 %.
För kommuner som har ett litet antal specialbostäder och en högre andel småhus ger tabellen en mer rättvisande bild över tillgången på lediga lägenheter i respektive kommun.
Bostadsbyggandet
Under 2014 påbörjades det 741 lägenheter i länet och 401 lägenheter färdigställdes enligt
statiskt från SCB.
Påbörjade lägenheter blir färdiga efter ca två år och av diagrammet att döma stämmer detta
relativt väl. Bilden är dock inte helt tillförlitlig då statistiken bygger på att samtliga byggnadsnämnder rapporterar in till SCB. För en längre serie över tid är lägenhetsregistret mer
tillförlitligt. 2013 sticker ut i statistiken då flera stora projekt färdigställdes under året. Däremot påbörjades endast 525 lägenheter 2013 vilket innebär att siffran för färdigställda 2015
bör ligga på ungefär samma nivå, ca 525 st.
16
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källa:SCB
Färdigställda lägenheter 2000-2014
1600
1400
Anatal lägenheter
1200
1000
800
600
400
200
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
äganderätt
106
128
209
177
451
310
457
380
344
302
271
311
262
359
151
bostadsrätt
64
94
54
56
161
119
207
82
183
143
0
180
63
235
180
hyresrätt
123
322
187
213
282
331
529
172
64
107
79
135
205
798
70
Summa
293
544
450
446
894
760
1193
634
591
552
350
626
530
1392
401
påbörjade
410
537
287
847
988
958
985
464
776
405
694
1075
486
525
741
Figur 13
FÖRVÄNTNINGAR
I varje års BME svarar kommunerna på om det kommer att påbörjas byggnation av lägenheter i flerbostadshus respektive småhus. Uppskattningarna är i regel överskattade med ca
20 % vilket bekräftas i diagrammet i figur 14.
I tidigare års enkäter har kommunerna bedömt det totala antalet lägenheter som kan påbörjas men i årets enkät var bedömningen fördelad på antalet ägande-, bostads- och hyresrätter. Det kan vara en del av orsaken till att kommunernas förväntningar har ökat med
60 % från året innan.
2015 bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas 1 738 lägenheter och 1 927. Så
här långt in på 2015 (juni) är det inte mycket som talar för att mer än hälften av dessa lägenheter kommer att påbörjas.
17
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källa SCB, BME
Antal lägenheter som kommunerna bedömer
ska påbörjas 2015-2016
2500
Antal
lägenheter som
kommunerna
bedömer ska
påbörjas
2000
1500
Antal
påbörjade
1000
500
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
0
Figur 14
I årets BME angavs att ungdomsbostäder, studentbostäder, äldrebostäder, seniorbostäder,
trygghetsbostäder och bostäder för personer med funktionsnedsättning enbart skulle redovisas i enkätdelen om olika grupper. I tidigare enkäter skulle samtliga bostäder redovisas.
Med anledning av denna ändring finns risken att antalet överskattas ytterligare på grund av
att samma lägenhet kan redovisas på flera ställen i enkätsvaren.
HINDER FÖR ÖKAT BYGGANDE
I Bostadsmarknadsenkäten får kommunerna ange de tre främsta faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen samt i vilken omfattning kommunen kan
påverka dessa hinder.
25 av 35 hinder rör ekonomiska faktorer såsom låga priser på andrahandsmarknaden, svårighet med krediter och hushållens ekonomi. I de samtal länsstyrelsen har genomfört talar
flera av kommunerna om problemen med hushållens möjlighet och vilja att efterfråga nyproduktion. Dessa hinder uppger kommunerna att de i princip inte kan påverka alls.
Fyra hinder rör brist på lämplig mark, dessa hinder uppger kommunerna att man själv kan
påverka i hög utsträckning.
18
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Allmännyttan
I Jönköpings län finns nitton allmännyttiga bostadsföretag. Enligt SCB fanns det 23 647
lägenheter i allmännyttans bestånd vid årsskiftet.
Med antagandet att allmännyttan upplåter samtliga lägenheter med hyresrätt uppgår allmännyttans andel av länets 62 174 hyresrätter till 38 % (källa: SCB). Motsvarande siffra för
riket är 46 %.
Källa: SCB
Antal lägenheter i allmännyttan 31-dec 2014 enligt
lägenhetsregistret
12000
10580
10000
8000
6000
4000
2000
0
2579
2505
1757
422
564
462
591
1011
496
1106
671
Aneby
Gnosjö
Mullsjö
Habo
Gislaved
Nässjö
Värnamo
Sävsjö
Vetlanda
Eksjö
Tranås
flerbostadshus
251
393
443
508
2194
888
9289
1384
2321
391
666
1081
479
specialbostäder
122
17
1
0
24
5
1057
274
0
97
151
9
188
övriga hus
42
0
0
29
18
16
65
19
117
7
36
6
0
småhus
7
154
18
54
343
102
169
80
67
1
50
10
4
422
564
462
591
2579
1011
10580
1757
2505
496
903
1106
671
totalt
Vaggeryd Jönköping
903
Figur 15
Antalet lediga lägenheter i allmännyttan var vid årsskiftet endast 169 i hela länet. Detta
motsvarar 0,7 % av beståndet (se Figur 16). För en fungerande omsättning behöver andelen vakanser ligga runt 2 %
I fem av kommunerna fanns det 1 januari 2015 inga lediga lägenheter i allmännyttans bestånd.
Vätterhem som är ett kommunalt bostadsbolag i Jönköpings kommun har för närvarande
en genomsnittlig kötid på 7-8 år. Kötiden varierar beroende på vilket område som efterfrågas. För flera av länets allmännyttiga bolag är det första gången under 2014 som det blir kö
i lägenhetsbeståndet. Tidigare år har det inte varit så svårt att få en lägenhet då omsättningen har varit stor.
Den låga vakansgraden kan leda till inlåsningseffekter som kan leda till otillåten andrahandsuthyrning. En lägre omsättning i allmännyttans bestånd leder också till att färre lägenheter blir tillgängliga för socialtjänsten att tillhandahålla till de grupper som inte kan få
ett eget kontrakt. På sikt kan det komma att krävas olika typer av förtur eller tilldelning av
allmännyttans bestånd till socialtjänsten för att klara av deras behov. Idag tillämpas förtur
endast i tre av länets kommuner.
19
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källa: SCB
Lediga lägenheter hos allmännyttan 2007-2014
500
450
2,00%
400
350
1,50%
300
1,00%
250
200
0,50%
150
0,00%
Lediga lägenheter
Vakansgrad
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
297
259
471
355
274
351
344
168
1,30%
1,10%
2,00%
1,50%
1,20%
1,50%
1,50%
0,7%
Figur 16
FÖRÄNDRINGAR I BESTÅNDET
Enligt BME så tillkom 111 lägenheter i allmännyttans bestånd genom köp, nyproduktion
och omvandling 2014 medan 191 lägenheter försvann via främst försäljningar. Nettoförändringen 2014 var 80 lägenheter. Som skäl uppgavs att försäljningen gav ett ekonomiskt
utrymme för upprustning och underhåll av det övriga beståndet samt för nyproduktion.
PLANERADE FÖRÄNDRINGAR HOS ALLMÄNNYTTAN
I tre kommuner finns beslut på att sälja sammanlagt 166 lägenheter under 2016. I två
kommuner planeras det att rivas sammanlagt 13 lägenheter.
Enligt svaren i BME kommer det att påbörjas 340 lägenheter 2015 och 206 lägenheter 2016
fördelat på 11 av länets kommuner
20
100
Antal lediga lägenheter
Andel lediga lägenheter i procent
2,50%
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
21
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Behov
Enligt det nationella målet för bostadsmarknader ska utbudet av bostäder svara mot
konsumenternas behov. Behovet av lägenheter förändras ständigt beroende på befolkningens antal och ålderssammansättning men också beroende på vilka grupper som finns och
vilka särskilda behov dessa har.
I detta kapitel delen beskrivs konsumenternas/befolkningens utveckling och sammansättning i länet samt kommunernas bedömning av de olika gruppernas behov av bostäder.
22
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Demografisk utveckling
HUR UTVECKLAS BEFOLKNINGEN OCH HUSHÅLLEN?
Under 2014 har det tillkommit 3 027personer. Den 31 december 2014 var länets befolkning
344 262 personer. Året innebar ett trendbrott då samtliga av länets kommuner ökade sin
befolkning (2013 minskade Aneby med 32, Mullsjö med 31 och Gislaved med 19). Året innebar även en ökning i förändringstakten. 2013 ökade länets befolkning med 2 119 personer, 908 personer färre än 2014. Större delen av befolkningsökningen utgörs även i år av
personer inflyttade från utlandet.
Befolkningsförändring per kommun 2014
Källa: SCB
Figur 17
Elva av tretton kommuner hade ett positivt flyttnetto totalt. De två kommunerna som hade
negativt flyttnetto ökade sin befolkning i och med ett positivt födelseöverskott.
Länet har ett negativt flyttnetto mot övriga Sverige (-718) men storleken på minskningen
har minskat jämfört med 2013 (- 1104).
2014 syns också en ökning av det totala födelseöverskottet jämfört med föregående år.
Från att ha legat på 443 och 562 personer 2012-2013 ökar det nu till 695 personer 2014.
4 av länets kommuner hade även positivt netto mot övriga Sverige. 2013 var antalet noll.
23
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Befolkningsförändring 2014
Län/Kommun
Folkmängd
Förändring
Födda
Döda
Källa: SCB
Födelseöverskott
Flyttningsnetto
31-dec
därav mot
Totalt
Jönköping
Egna
länet
Övriga Sverige
Utlandet
344 262
3 027
4 047
3 352
695
2 318
-781
3 099
Aneby
6 426
51
54
65
-11
61
-11
9
63
Gnosjö
9 509
103
102
70
32
Mullsjö
7 109
70
76
80
-4
68
-71
47
92
73
40
13
20
Habo
11 110
135
149
60
89
46
43
-13
16
Gislaved
28 737
24
309
257
52
-28
-60
-185
217
Vaggeryd
13 229
20
149
131
18
-2
-2
-51
51
Jönköping
132 140
1 342
1 677
1 169
508
832
237
-225
820
Nässjö
29 907
391
359
324
35
353
-55
-68
476
Värnamo
33 334
179
376
353
23
154
73
-127
208
Sävsjö
11 100
131
130
134
-4
136
-72
-114
322
Vetlanda
26 647
228
283
295
-12
239
-53
-112
404
Eksjö
16 598
134
181
206
-25
161
-78
-2
241
18 416
219
202
208
-6
225
9
47
169
Tranås
Figur 18
De senaste 10 åren har länets befolkning ökat med 14 083 personer (se Figur 19)
Utvecklingen de senaste 10 åren (Figur 20) visar att Gislaved, Gnosjö och Aneby har tappat
sammanlagt 1 512 personer medan Jönköpings kommun ökar starkt. Även Habo har haft
en stark utveckling och har ökat befolkningen med 12 %.
24
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källa: SCB
Folkmängd i Jönköpings län 2005-2014
350000
347500
345000
342500
340000
337500
335000
332500
330000
327500
325000
Totalt
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
330179
331539
333610
335246
336044
336866
337896
339116
341235
344262
Figur 19
Källa SCB
Folkmängdsutveckling senaste 10 åren i Jönköpings läns
kommuner (2005-2014)
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
-2000
Förändring
Jönköping
Habo
Värnamo
Tranås
Vaggeryd
Nässjö
Sävsjö
Vetlanda
Eksjö
Mullsjö
Aneby
Gnosjö
Gislaved
12213
1352
870
665
569
530
127
116
27
8
‐198
‐301
‐1013
Figur 20
När flyttnettot fördelas på ålder och kön är det tydligt att fler ungdomar flyttar ut från länet
mellan 20-27 års ålder och att det är fler kvinnor som flyttar ut än män. Skillnaden svarar
med könsfördelningen i utbildningsnivå (se Figur 39). Fler kvinnor än män i länet flyttar till
annan ort för högre studier.
25
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Flyttnetto män och kvinnor efter ålder. Jönköpings län 2014
80
60
40
20
0
-20
-40
Män
-60
Kvinnor
-80
Källa SCB
-100
Figur 21
BEFOLKNINGSPROGNOS
Med jämna intervall tar Region Jönköpings län fram en befolkningsprognos för länet. De
senaste årens befolkningsökning i länet har överträffat det beräknade antalet. Statistiska
centralbyrån har tagit fram en ny prognos för riket1 som tar hänsyn till Migrationsverkets
prognoser. I en jämförelse med den tidigare prognosen (se Figur 23) kommer Sveriges
befolkning ha ökat med ytterligare 420 000 personer jämfört med tidigare prognos. För länet innebär det att vi kan räkna med de senaste två årens utvecklingstakt en tid framöver
och att den regionala prognosen för närvarande är en underskattning.
1
Sveriges framtida befolkning 2015-2060, SCB maj 2015
26
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Folkmängdsutveckling Jönköpings län 2000-2025
370 000
360 000
350 000
340 000
folkmängd
330 000
320 000
Källa: Region
Jönköpings
län
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
310 000
Figur 22
Källa: SCB
Jämförelse mellan 2014 och 2015 års prognoser för
befolkningsutvecklingen i riket
11 200 000
11 000 000
10 800 000
10 600 000
10 400 000
10 200 000
prog 2014
10 000 000
prog 2015
9 800 000
9 600 000
9 400 000
9 200 000
2015
2016
prog 2014
9 856 598
9 961 439
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
prog 2015
9 878 784
10 027 138 10 176 667 10 296 793 10 404 292 10 509 791 10 613 469 10 715 171 10 814 107 10 909 927 11 001 255
10 053 393 10 138 869 10 218 226 10 292 244 10 359 520 10 420 903 10 477 689 10 530 849 10 581 134
Figur 23
ÅLDERSAMMANSÄTTNING
Av länets kommuner har Eksjös befolkning högst medelålder och Habo lägst. Det finns
just nu tre tydliga ”toppar” i åldersfördelningen runt 24 år, 50 år och 70 år (se Figur 25). År
2025 har fördelningen förskjutits och ett betydande antal i 80 års ålder har tillkommit (se
Figur 26). Behovet av särskilda lägenheter för gruppen äldre kommer att vara större år 2025
jämfört med idag.
27
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källa: SCB
Befolkningens medelålder 2014
44,4
45
44
43
42
41,2
41
41,3
41,9
42,1
42,3
42,3
42,8
43,2
43,3
43,5
41,6
41,2
40,3
40
39
38,6
38
37
36
35
Figur 24
Folkmängden i Jönköpings län 2014. Könsfördelad
3000
Män
Kvinnor
2500
Källa SCB
2000
1500
1000
500
0
Figur 25
28
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källa: Befolkningsrognos för
jönköpings län, SCB
Befolkning fördelad på ålder 2013 samt 2025
Antal
6000
Befolkning
2013
5000
4000
Befolkning
2025
3000
2000
1000
0
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
95 100+
Ålder
Figur 26
HUSHÅLL
För att analysera det kvantitativa behovet av lägenheter är det viktigt att titta på antalet och
sammansättningen av hushållen. I princip nyttjar ett hushåll en lägenhet.
I SCBs statistik består hushållen av de personer som är folkbokförda i en lägenhet.
Totalt fanns det i länet 148 251 hushåll enligt SCB (se Figur 27). Eftersom beräkningarna
baserar sig på uppgifter i lägenhetsregistret och folkbokföringen skiljer sig antalet åt från tidigare uppgifter som grundade sig på teoretiska beräkningar utifrån hushållens sammansättning. Det saknas dessutom 270 000 personer i statistiken som inte är folkbokförda i en
lägenhet.
29
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källa: SCB
Antal hushåll per kommun 2012-2014
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
Aneby
Gnosjö
Mullsjö
Habo
Gislaved
Nässjö
Värnamo
Sävsjö
Vetlanda
Eksjö
Tranås
2012
2683
3686
2968
4007
12091
Vaggeryd Jönköping
5349
56128
12772
13983
4475
11513
7374
8086
2013
2707
3687
2961
4067
12076
5375
56769
12814
14080
4491
11549
7398
8081
2014
2741
3723
2997
4113
12207
5430
57900
12995
14218
4560
11623
7520
8224
Figur 27
NYBYGGNADSBEHOV
Boverket2 har beräknat det kvantitativa behovet av nybyggnation fördelat på Sveriges 72
FA-regioner (funktionella regioner). Beräkningarna grundar sig bland annat på befolkningsprognoser, hushållens sammansättning, hushållens antal och förändring samt bostadsreserver.
Kommunerna i Jönköpings län ingår i fyra av FA-regionerna3. Sammantaget för de fyra regionerna, inklusive Tranemo och Ydre är det årliga behovet i länet 906 lägenheter fram till
2025.
Befolkningsförändring Hushållsförändring Byggbehov 2012-2025
FA-region
2011-2025
2011-2025
Totalt
Per år
5
Värnamo
1 073
1 478
1 503
107
6
Jönköping
19 790
9 690
10 470
748
7
Vetlanda
280
160
308
22
8
Tranås
551
422
404
29
12685
906
Summa
21694
11750
Figur 28 Sammanfattning av boverkets beräkning
Boverkets beräkning utgår från 2011 och tittar man på antalet färdigställda och påbörjade
lägenheter från 2011 och framåt ser man att det har byggts färre än 906 nya lägenheter per
år under åren 2012-2014. 2011-2014 har det i snitt färdigställts 737 lägenheter enligt SCBs
statistik. Tittar man på de 15 senaste åren har det i snitt färdigställts 643 lägenheter varje år.
2
”Behov av bostadsbyggande - Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till 2025” Boverket
mars 2015
3
Nr 5 Värnamo(Värnamo, Gnosjö, Gislaved, Tranemo)Nr 6 Jönköping(Jönköping, Aneby, Mullsjö Habo,
Vaggeryd, Nässjö, Eksjö)Nr 7 Vetlanda (Vetlanda, Sävsjö) Nr8 Tranås (Tranås, Ydre)
30
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Den ”normala” nybyggnadstakten i länet är betydligt lägre än den produktion som det enligt Boverket finns ett behov av.
Om man lägger samman det antal lägenheter som inte byggdes och lägger dessa på nästkommande år kan man uppskatta det ackumulerade byggbehovet.
För år 2017 skulle det totala kvantitativa byggbehovet kunna vara så stort som 1827 lägenheter förutsatt att befolkningsutvecklingen följer prognosen samt att antalet påbörjade lägenheter de senaste två åren motsvarar antalet färdigställda 2015-2016.
Källa: SCB
Boverket
Årligt ackumulerat byggbehov i länets 4 FA-regioner
baserat på Boverkets prognos
2000
1500
1000
500
0
-500
2011
byggbehov
2012
2013
2014
2015
2016
2017
906
906
906
906
906
906
376
-110
395
766
921
541
1394
409
535
751
906
1282
796
1301
1672
ackumulerat behov
färdigställda
640
totalt behov
1827
Figur 29
För att ytterligare sätta uppskattningen av byggbehovet i perspektiv refererar Boverket till
den nya befolkningsprognosen som inte har beaktats i beräkningarna.
Om den nya befolkningsprognosen för riket hade legat till grund för Boverkets beräkning
av det kvantitativa behovet skulle det årliga byggbehovet öka ytterligare i länets fyra FAregioner.
Bostäder för olika grupper
BOSTÄDER FÖR NYANLÄNDA
I årets BME svarar samtliga kommuner att det råder underskott på bostäder för nyanlända.
Det vanligaste svaret på orsak är att det generellt saknas hyresrätter samt att det är brist på
stora lägenheter. På frågan om hur kommunerna arbetar med bostäder för nyanlända svarar
tolv kommuner att de har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget. Endast fyra kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare.
31
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
MOTTAGANDE
Arbetsförmedlingen har i uppdrag att, efter samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket, fastställa en länsvis fördelning av det nationella behovet av mottagande av nyanlända
med beviljat uppehållstillstånd, så kallade länstal. 2014 var länets tal 718 platser.
I februari i år fanns det 9 300 personer4 med uppehållstillstånd i Migrationsverkets
anläggningsboenden som väntar på en kommunplacering.
Till följd av den akuta situationen på landets anläggningsboenden är länstalen för 2015
större. För länet är siffran 1 189 platser. För 2015 har länsstyrelsen tecknat överenskommelser med samtliga kommuner för 701 platser (se Figur 31). De långa väntetiderna leder
till trångboddhet eftersom många väljer att flytta till släkt och vänner för att få komma
igång med etableringen. Trångboddhet är något som flera kommuner vittnar om.
För 2014 tecknade Länsstyrelsen avtal med länets samtliga kommuner om ett antal anvisningsbara platser på totalt 503. De anvisningsbara platserna är de platser för vilka kommunen åtar sig att genom en aktiv insats stödja vissa nyanlända med bosättningen i kommunen. Totalt accepterade 368 personer anvisningar i kommunerna genom arbetsförmedlingen och migrationsverket.
I årets META-enkät5 uppger kommunerna att bostadsbristen, brister i kollektivtrafik, brister i samarbetet med bostadsbolaget och brist på lägenheter i rätt storlek är stora hinder vid
bosättning av nyanlända. Diagrammet nedan (Figur 30) visar utfallet i antalet anvisade platser som har accepterats av nyanlända.
Vetlanda, Aneby och Gislaved har tagit emot ett större antal än överenskommet medan
övriga kommuner har haft svårt att antingen hitta platser eller matcha de befintliga lägenheterna mot de sökandes efterfrågan.
Källa: Migrationsverket,
Arbetsförmedlingen
Antal anvisade i relation till anvisningsbara platser 2014
250%
90
80
196%
200%
70
60
150%
120% 118%
50
88%
40
86%
64%
30
64%
20
100%
51%
47%
30%
10
0
Vetlanda
Aneby
Gislaved Jönköping Värnamo
Gnosjö
Mullsjö
Eksjö
12%
Tranås
Nässjö
Vaggeryd
Sävsjö
45
30
20
53
25
20
23
14
6
9
3
1
47%
30%
17%
12%
5%
25
25
60
80
70
25
25
accept anv
49
30
71
70
60
16
16
196%
120%
118%
88%
86%
64%
64%
51%
Figur 30
Boverkets delrapport ”Nyanländas boendesituation” 2015.03.01
Som en del av länsstyrelsens uppföljning av mottagning och etablering av nyanlända genomförs årligen en
enkät som riktar sig till landets kommuner ”Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända”
4
5
32
50%
5%
Habo
platser ÖK
Utfall
17%
0%
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källa:
Migrationsverket,
SCB
Anvisningsbara platser enligt överenskommelse 2015 i relation
till folkmängd
1,14%
120
1,20%
100
1,00%
80
0,80%
0,56%
60
0,31%
0,26% 0,30%
0,23% 0,23% 0,26%
40
20
0
0,60%
0,36% 0,36%
0,40%
0,08% 0,09% 0,11%
Jönköping Vetlanda
Tranås
0,20%
Sävsjö
Nässjö
Gnosjö
Vaggeryd
Värnamo
Gislaved
Habo
Eksjö
Mullsjö
Aneby
platser
100
25
20
25
68
25
35
100
90
40
60
40
73
andel
0,08%
0,09%
0,11%
0,23%
0,23%
0,26%
0,26%
0,30%
0,31%
0,36%
0,36%
0,56%
1,14%
Figur 31
STUDENTBOSTÄDER
Åtta av kommunerna uppger att det är balans på marknaden för studenter inklusive länets
större studieorter. Det planeras endast för studentlägenheter i Aneby kommun 2016.
BOSTÄDER FÖR UNGA
Nio av länets kommuner uppger att det är underskott på marknaden för ungdomar.
Främsta skälet är en generell brist på bostäder. I tre av kommunerna pågår det någon form
av insats för att underlätta för ungdomar. Det finns endast särskilda ungdomsbostäder i en
kommun. Ingen av kommunerna avser att bygga särskilda ungdomsbostäder under 2015.
ÄLDRE, SENIOR- OCH TRYGGHETSBOSTÄDER
Endast två kommuner uppger att det råder underskott i utbudet för äldre. Det planeras för
74 nya lägenheter 2016. För seniorer fanns det totalt 609 lägenheter 2014 i länet. Två
kommuner planerar för nya lägenheter för seniorer år 2016. I sex av länets kommuner finns
det enligt BME totalt 413 trygghetsbostäder. Det finns planer på att bygga 244 nya trygghetsbostäder fördelat på fem kommuner.
SÄRSKILDA BOENDEN
Enligt BME är det underskott i tio av länets kommuner när det gäller utbudet av bostäder
för personer med funktionsnedsättning som behöver särskilt boende. I åtta av kommunerna planeras det byggnation av 69 lägenheter för särskilt boende under 2015-2016.
33
0,00%
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
HEMLÖSHET
I samband med socialstyrelsens öppna jämförelser 2011 ställdes frågor till kommunerna om
antalet hemlösa fördelat på situation av hemlöshet. Frågan besvarades endast av sju av
kommunerna och någon ny räkning gjordes
inte i samband med Socialstyrelsens enkät
2014. Utan en inrapportering från respektive
socialtjänst är det svårt att skapa en bild av antalet hemlösa i länet.
Länsstyrelsen anser att en årlig uppskattning
och sammanställning över antalet som befinner
sig i någon form av hemlöshet i länet skulle utgöra ett viktigt underlag för kommunerna i deras arbete med bostadsplanering. Tillgängligt
finns statistik från Kronofogdemyndigheten
om antalet avhysningar.
Sociala kontrakt
Elva av länets kommuner tillämpar sociala
kontrakt. Antalet kontrakt uppgick enligt BME
till 693 st. 2014. Det är en ökning med 8 %
från året före och är även ett större antal än
2012.
Det är viktigt att betänka att ett socialt kontrakt per definition innebär att en person räknas in i socialstyrelsens definition av hemlöshet. Det är först när hushållet självt tecknar
kontraktet personerna inte längre befinner sig i
hemlöshet. I ett antal av länets kommuner
accepteras inte försörjningsstöd som inkomst
vilket direkt resulterar i ett antal sociala kontrakt och i värsta fall leder till att människor
kommer befinna sig i hemlöshet under lång tid.
Kommunernas förebyggande arbete
Tio av kommunerna uppger att de bedriver
uppsökande verksamhet. Fem av kommunerna
har överenskommelse med allmännyttan om att
godkänna försörjningsstöd som inkomst. I
Gislaved har kommunen ett projekt tillsammans med allmännyttan för att förebygga avhysningar.
34
Hemlöshet, Socialstyrelsens
definition (2011)
Akut hemlöshet – situation 1
En person är hänvisad till akutboende, härbärge,
jourboende, skyddat boende (exempelvis kvinnojour) eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen.
Institutionsvistelse och kategoriboende – situation 2
En person befinner sig på kriminalvårdsanstalt eller
stödboende inom socialtjänsten, landstinget eller en
privat vårdgivare, alternativt på ett hem för vård eller boende (HVB) eller SIS-intuition, och ska skrivas ut
inom tre månader. Personen har inte någon bostad
ordnad inför utskrivningen. Hit räknas även personer
som skulle ha skrivits ut om de hade haft en bostad.
Långsiktiga boendelösningar – situation 3
En person bor i en bostad som kommunen har ordnat exempelvis försökslägenhet, träningslägenhet,
socialt kontrakt, på grund av att personen inte får
tillgång till en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med
någon form av hyresavtal där boendet är förenat
med tillsyn eller särskilda regler.
Eget ordnat kortsiktigt boende – situation 4
En person bor tillfälligt och utan kontrakt hos vänner,
bekanta eller släktingar eller har ett inneboende eller
andrahandskontrakt på mindre än tre månader
hos släkt, vänner eller andra privatpersoner. Personen har av detta skäl varit i kontakt med socialtjänst
eller någon annan verksamhet som ger stöd.
Socialtjänstlag (2001:453)
4 kap.
1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov
eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har
rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning
(försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.
Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en
skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det
stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett
självständigt liv.
11 kap.
1 § Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på
annat sätt har kommit till nämndens kännedom och
som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.
Vad som har kommit fram vid utredning och som
har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt.
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Antal lägenheter i länet som upplåts med sociala
kontrakt 2010-2014
Källa: BME
800
700
600
500
400
300
200
Antal lägenheter
2010
2011
2012
2013
2014
332
509
669
633
693
Figur 32
Avhysningar
Antalet vräkningar minskar stadigt i länet. Från 336 registrerade ärenden 2012 till 220 år
2014. Antalet verkställda minskade från 97 till 57 stycken.
När det gäller avhysningar där barn är berörda minskar även dessa från 29 barn 2011 till 8
barn 2014.
Källa: Kronofogden
Antal registrerade och verkställda avhysningar i
länet 2011-2014
400
Antal personer
350
300
250
200
150
100
50
0
2011
2012
2013
2014
Antal registrerade
336
287
274
220
Antal verkställda avhysningar
97
71
77
57
Figur 33
35
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källa: Kronofogden
Antal barn berörda av avhysning i länet 2008-2014
35
30
25
20
15
10
5
0
barn
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
33
20
26
29
14
14
8
Figur 34
ÖPPNA JÄMFÖRELSER
Enligt socialstyrelsens enkät öppna jämförelser 20146 finns mycket att jobba med i länets
kommuner vad det gäller att ta fram riktlinjer och rutiner för arbetet med att förebygga
hemlöshet. Endast fem av kommunerna har en på ledningsnivå beslutad övergripande plan
mot hemlöshet eller rutin på verksamhetsnivå. Det är dessutom bara fem kommuner som
har en rutin för att förebygga avhysningar där barn är inblandade.
KOMMER UTBUDET AV BOSTÄDER ATT SVARA MOT DE DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGARNA?
Det planeras för ett större antal särskilda bostäder för olika grupper, främst äldre vilket svarar väl mot de förstående förändringarna i ålderssammansättning. En stor del av de lägenheter som produceras just nu är hyresrätter vilket är positivt då det finns ett stort behov av
och en stor efterfrågan på hyresrätter för samtliga grupper.
Däremot innebär nyproduktionen att tillkommande lägenheter ligger i ett högre kostnadssegment som inte de olika grupperna kan efterfråga och därmed är dessa grupper beroende
av att flyttkedjorna fungerar. Även om nyproduktionen motsvarar befolkningens behov
tillgodoses inte behovet av centralt belägna anpassade lägenheter i en låg prisklass.
Oavsett hur väl flyttkedjorna fungerar krävs det en viss volym av nyproduktion i de delar
av länet där det finns behov och efterfrågan, d.v.s. i tätorterna. Som visas i Figur 28 krävs
en årlig volym på 906 lägenheter för att utbudets volym ska möta det kvantitativa behovet.
Detta uppnås inte med nuvarande byggtakt. Diagrammet nedan illustrerar relationen mellan
befolkningens årliga ökning och antalet färdigställda lägenheter. Befolkningsökningen har
tagit ett kliv uppåt de senaste två åren till en årlig nivå som SCB och Migrationsverket bedömer kommer att stå sig.
Det är därför av avgörande betydelse att det vidtas åtgärder i kommunerna för att få till
stånd ett ökat byggande.
6
”Öppna jämförelser 2014 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden - Resultat, metod och indikatorer” Socialstyrelsen, augusti 2014
36
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källa: SCB
Befolkningsförändring och färdigställda lägenheter
Påbörjade
lägenheter
Färdigställda
lägenheter
3500
3000
2500
2000
1500
(2014* för de två
1000
förekommer en
sistakvartalen
eftersläpning i
500
inrapportering av antalet
lägenheter till scb.)
0
-500
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014*
Figur 35
37
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Efterfrågan
På en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad möter konsumenternas efterfrågan ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. För att genomföra en bra bostadsplanering är
det viktigt att inte enbart titta på behoven utan också ha en kunskap om olika förhållanden
som avgör befolkningens möjligheter att efterfråga och vilja att konsumera utbudet på bostadsmarknaden.
38
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Marknadsförutsättningar
HUSHÅLLENS EKONOMI
För att bedöma hushållens möjlighet att efterfråga bostäder kan man titta på den disponibla
inkomsten. Åtta av länets kommuner ligger över riksgenomsnittet. Diagrammet redovisar
bara inkomsten för den del av befolkningen som utgör arbetskraften men får illustrera
skillnaderna mellan kommunerna. Habo och Gnosjö toppar och sex av kommunerna ligger
över riksgenomsnittet.
Källa:
Disponibel inkomst för hushåll 18-64 år 2014
480
460
440
tkr
420
400
380
360
340
medelinkomst
Eksjö
Tranås
Nässjö
Sävsjö
385
385
388
391
Mullsjö Vetlanda
399
405
Länet
Jönköpin
g
Riket
411
414
417
Aneby Värnamo Gislaved
417
428
429
Vaggery
d
Gnosjö
Habo
431
445
460
Figur 36
ARBETSMARKNAD
Länets arbetsmarknad består av fyra FA-regioner. Utvecklingen var positiv för länet under
2014. Länet har en lägre andel öppet arbetslösa än riket 6,9 % jmf med rikets 8% (16-64 år)
årsmedeltal, och har en lägre ungdomsarbetslöshet än riksgenomsnittet 12,9 % jämfört med
15 %.
Förvärvsgraden av nattbefolkningen i kommunerna ger en bild av hur stor andel av befolkningen som skulle kunna efterfråga exempelvis nyproduktion. Habo har högst andel befolkning i arbete följt av Vaggeryd (figur 37). Båda kommunerna har en betydande arbetspendling in till Jönköpings kommun.
39
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källa SCB
88,0%
Förvärvsgrad nattbefolkning 20-64 år (boende i
kommunen) 2013
87,2%
86,0%
84,0%
84,0%
82,9%
82,0%
82,1%
82,1%
82,0%
81,8%
81,3%
80,7%
79,4%
80,0%
78,0%
79,3%
78,4%
77,6%
76,0%
74,0%
72,0%
Figur 37
KOMMUNIKATIONER
Kommunikationer, restider och tillgång till kollektivtrafik är en avgörande faktor för att befintligt bestånd och ny produktion ska kunna bli attraktivt för boende.
I länet görs en mängd insatser för att förbättra vägnät och järnvägsnät. Ett par exempel på
kommande åtgärder är de planerade förbättringarna på Jönköpingsbanan mellan Jönköping
och Nässjö som ökar kapaciteten och kan minska restiderna. Det genomförs en åtgärdsvalsstudie för elektrifiering av Vaggerydsbanan och planeras för en förbifart förbi Eksjö.
Mest påtaglig är naturligtvis den åtgärdsvalsstudie för Götalandsbanan respektive Europakorridoren som det har fattats beslut om att inleda. I den så kallade Sverigeförhandlingen
redovisas särskilt möjligheterna till ökning av bostadsmarknaden på regional nivå utmed de
föreslagna sträckningarna.
40
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
ARBETSPENDLING
Det sker en stor pendling mellan kommunerna. Mest resor in och ut har Jönköpings kommun där 201372 personer rörde sig över kommungränsen till arbete under 2014. Habo,
Nässjö och Vaggeryd har en tydlig övervikt på resor ut från kommunen till arbete. För Eksjö är det värt att notera att det reser in fler kvinnor till arbete än män vilket antagligen beror på Höglandssjukhuset som är en stor arbetsplats med en stor andel kvinnor.
Källa: SCB
Antal pendlare per län och kommun 2013
15000
10000
5000
0
-5000
-10000
Aneby
Gnosjö
Mullsjö
Habo
Gislaved
Nässjö
Värnamo
Sävsjö
Vetlanda
Eksjö
Kvinnor ut
-701
-534
-716
-1 521
-1 215
Vaggeryd Jönköping
-1 057
-3 155
-1 895
-1 246
-608
-1 085
-703
Tranås
-730
Män ut
-797
-614
-863
-1 795
-1 660
-1 240
-5 054
-2 329
-2 004
-860
-1 314
-1 172
-1 001
Kvinnor in
326
829
465
649
1 277
489
5 170
1 282
1 714
409
779
1 834
800
Män in
503
1 349
531
817
1 929
908
6 993
1 911
2 020
593
1 345
1 579
1 091
totalt in
829
2178
996
1466
3206
1397
12163
3193
3734
1002
2124
3413
1891
totalt ut
-1498
-1148
-1579
-3316
-2875
-2297
-8209
-4224
-3250
-1468
-2399
-1875
-1731
Figur 38
UTBILDNINGSNIVÅ
Jönköpings län har en lägre andel med högre utbildning än riksgenomsnittet. Utbildningsnivån skiljer sig stort mellan könen och mellan kommunerna. Högst andel med högre utbildning har Jönköpings kommun på 12,6% vilket ligger i nivå med riket. Medel för länet
ligger på 9,4 %.
41
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källa: SCB
Andel av befolkningen med 3-årig eftergymnasial
utbildning eller mer per kommun
16,0%
14,0%
Andel i procent
12,0%
10,0%
8,0%
6,0%
4,0%
2,0%
0,0%
Gnosjö
Gislave
d
Sävsjö
Vetland
a
Nässjö
Aneby
Tranås
Mullsjö
Vagger Värnam
yd
o
Eksjö
Habo
Jönköpi
ng
män
2,9%
3,7%
4,0%
4,4%
4,5%
4,7%
5,0%
4,9%
4,9%
Länet
Riket
5,7%
8,0%
7,1%
10,3%
7,0%
10,2%
kvinnor
7,1%
8,0%
9,2%
8,8%
9,3%
9,4%
9,2%
9,9%
medel
5,0%
5,9%
6,6%
6,6%
6,9%
7,1%
7,1%
7,4%
10,7%
10,4%
12,1%
14,6%
15,0%
11,8%
14,8%
7,8%
8,1%
10,1%
10,9%
12,6%
9,4%
12,5%
Figur 39
INKOMSTNIVÅER
Tittar man på inkomstnivåer är det mest anmärkningsvärda skillnaderna i inkomst mellan
könen. Fördelningen mellan utbildningsnivå är i princip den omvända, en skillnad som
alltså inte speglas i lönekuvertet.
När det gäller inkomstnivåer ligger länets medel under rikets. Det är bara två kommuner
som har större genomsnittlig årsinkomst än riket.
Källa: SCB
Årsmedelinkomst i länet fördelat på kommun och kön
400
Inkomst i tkr-kronor
350
300
250
200
150
100
50
0
Gislaved
Länet
Vaggery
d
Eksjö
Gnosjö
315,8
312
313,3
312,9
309,6
233,5
237,4
239,3
240,8
246
275,1
276,3
277,3
278,2
278,7
Sävsjö
Tranås
Aneby
Nässjö
Vetlanda
Mullsjö
män
284,8
303,2
299,5
299,3
310,5
kvinnor
217,8
225,7
230,7
232
234,2
totalt
252,8
265,6
266,3
266,7
273,8
Jönköpin
g
Riket
Värnamo
Habo
316,6
316
322,2
325,4
344,6
237,3
241,4
251
251,2
254,3
278,8
279,3
287,2
289,2
300,2
Figur 40
HUSPRISER
I BME lyfter flera kommuner fram problemet med för dålig prisutveckling på andrahandsmarknaden för småhus som ett hinder mot bostadsbyggandet. En stor andel småhus i
beståndet i kombination med låga priser har en hämmande inverkan på produktionen i
flera av länets kommuner.
42
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Prisutvecklingen på småhusmarknaden 2014 var precis som i riket hög. Enlig svensk mäklarstatistik AB ökade priserna med i riket med 11 % mellan april 2014-mars 2015 och 10 %
i länet. Bostadsrätterna ökade med 9 % i länet och 14 % i riket.
För att få en bild av prisbilden på andrahandsmarknaden på länsnivå har vi lyft fram 12
månaders försäljningar av småhus och köpesummor i genomsnitt. Den genomsnittliga villan i länet såldes för 2,566 miljoner inom tidsintervallet.
Diagrammet illustrerar tydligt skillnaden i prisnivå mellan kommunerna något som påverkar möjlighet till belåning.
Köpesumma småhus i genomsnitt per kommun april 2014 –
mars 2015
Källa: Svensk Mäklarstatistik AB
3500
3000
t kr
2500
2000
1500
1000
500
0
ksum
Sävsjö
Aneby
Mullsjö
Nässjö
636
706
1057
1058
Vetland
Vaggery
Gislaved
d
a
1109
1123
1203
Figur 41
43
Eksjö
Gnosjö
Värnam
o
Tranås
Riket
Habo
Länet
Jönköpin
g
1234
1245
1594
1617
1680
1928
2656
2879
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
NYPRODUKTION
Flertalet kommuner uppger att det är svårt för exploatörer att få ekonomi i sina projekt och
lyfter fram svårigheter med finansiering som en avgörande faktor som begränsar bostadsbyggandet.
Det saknas underlag för att bedöma produktionskostnad lokalt mellan länet och riket men
man kan anta att länet motsvarar fördelningen i Figur 42 nedan. Produktionskostnaden för
ett småhus kostar i riket, undantaget storstadsområden, 2,7 miljoner. Denna siffra ligger
under priset för ett genomsnittligt småhus i Jönköpings kommun och förenklat kan man
därför dra slutsatsen att det skulle löna sig att bygga ett nytt hus här. Detta återspeglas
också i den brist på byggklara tomter som finns i Jönköpings kommun.
I flertalet av länets övriga kommuner finns planlagda tomter för småhus som det saknas efterfrågan efter.
Produktionskostnad brutto per lägenhet och per kvm lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus
Region
Definitiva siffror för 2013
Flerbostadshus
Antal lgh
Kr/lgh
Småhus
Kr/kvm
Antal lgh
Kr/lgh
Kr/kvm
Hela riket
17 138
2 699 200
37 571
2 180
3 520 000
28 747
Storstadsområden
10 803
2 979 000
42 130
1 134
4 225 500
31 961
6 335
2 214 600
30 020
1 046
2 755 100
24 628
Riket i övrigt
Källa: SCB
Figur 42
I BME lyfter flera kommuner fram bristen på byggherrar och aktörer som ett problem.
Det är en stor begränsning att det trots bostadsbrist och stort behov av lägenheter saknas
tillräcklig efterfrågan för att åstadkomma nyproduktion i den utsträckning som krävs för att
tillgodose byggbehovet i länet.
44
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
45
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Arbetet med bostadsplanering
I detta kapitel redovisas hur kommunerna och Länsstyrelsen arbetar med bostadsplaneringsfrågor.
46
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Kommunernas arbete med
bostadsplanering
I förordningen om regionala bostadsmarknadsanalyser ska Länsstyrelsen särskilt redovisa hur
kommunerna lever upp till kraven enligt lagen
(2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
Till sin hjälp för att genomföra sin bostadsplanering har kommunerna ett antal verktyg.
Framförallt kan de arbeta med direktiv till allmännyttiga bostadsföretag, kommunala bostadsförmedlingar, kommunala hyresgarantier, kommunal översikts- och detaljplanering, kommunalt
markinnehav i kombination med en aktiv markpolitik och styrning genom marköverlåtelse- och
exploateringsavtal.
Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunerna dessutom ta fram
riktlinjer för bostadsförsörjningen. Sedan lagen
förtydligades 2014 ska kommunerna särskilt redovisa mål för bostadsförsörjningen och genom
vilka planerade insatser dessa ska nås.
RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING
Åtta av tretton av länets kommuner har antagit
riktlinjer för bostadsförsörjning. Fem av dessa är
antagna inom den senaste mandatperioden
(2010-2014).
Endast två av kommunernas riktlinjer är antagna
efter det att lagen förtydligades avseende kommunernas ansvar och riktlinjernas innehåll
1 januari 2014.
Av de fem kommuner som saknar riktlinjer uppger tre att bostadsmarknaden i kommunen är i
obalans.
Mot bakgrund att större delen av kommunerna
uppger obalans i kommunernas tätorter och flertalet har obalans i kommunen som helhet är det
anmärkningsvärt att kommunerna inte i större
utsträckning prioriterar arbetet med att ta fram
riktlinjer för bostadsförsörjning och därigenom
aktivt driva arbetet med bostadsplanering.
47
Lag (2000:1383)
om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar
1§
Varje kommun ska med riktlinjer planera för bo-
stadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i
kommunen att leva i goda bostäder och för att
främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda
med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet
och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska
nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige.
2 §
Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen
ska minst innehålla följande uppgifter:
1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet,
2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och
3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som
är av betydelse för bostadsförsörjningen.
Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den
demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet hos särskilda grupper och
marknadsförutsättningar.
3 §
Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet
råd, information och underlag för deras planering
av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning
mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och
verka för att sådan samordning kommer till stånd.
Socialtjänstlag (2001:453)
3 kap.
2 § Socialnämndens
medverkan i samhällsplane-
ringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen
av nya och äldre bostadsområden i kommunen.
Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler
och allmänna kommunikationer utformas så att de
blir lätt tillgängliga för alla.
Socialnämnden skall även i övrigt ta initiativ till och
bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god
samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och
ungdom, äldre och andra grupper som har behov
av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden skall i
sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete,
bostad och utbildning..
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
I ett antal kommuner som saknar riktlinjer har
det fattats beslut om att ta fram sådana. I ett
par kommuner med äldre riktlinjer pågår arbete. Gislaved och Jönköping har för närvarande sina riktlinjer på remiss.
ÖVERSIKTSPLANERING
I Jönköpings län förs kontinuerliga samtal mellan Länsstyrelsen och kommunerna om den
kommunala översiktsplaneringen. De flesta av
länets kommuner har en aktuell översiktsplan.
Några kommuner håller på att ta ställning till
översiktsplanens aktualitet och i några kommuner pågår arbetet med att göra en ny översiktsplan. I de kommunala översiktsplanerna
behandlas utbyggnadsområden och rekommendationer för bebyggelseutvecklingen, de
kan också innehålla riktlinjer för bostadsförsörjning.
Förordning (2011:1160) om regionala
bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar
2 § Länsstyrelsen ska i en skriftlig rapport analysera
bostadsmarknaden i länet. Utöver en regional bostadsmarknadsanalys ska rapporten innehålla en
redovisning av
 hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen
(2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar,
 hur länsstyrelsen lever upp till kraven i 3 § lagen om
kommunernas bostadsförsörjningsansvar, och
 hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och
regionalt.
Rapporten ska lämnas till Boverket senast den
15 juni varje år.
PLANBEREDSKAP
Flera av länets kommuner uppger att de har en god planberedskap.
För att få svar på frågan hur kommunerna står rustade för en befolkningsökning och vilka
planförutsättningar som finns för t.ex. tillfälliga åtgärder krävs en sammanställning och analys av kommunernas detaljplaner. En sådan sammanställning skulle ge en siffra på ej utnyttjade byggrätter i länet. Någon sådan sammanställning finns inte i dagsläget
ÄGARDIREKTIV
Tolv av tretton av kommunerna har någon form av ägardirektiv. Det är endast i Aneby
som det saknas direktiv och detta beror på att det allmännyttiga bolaget är i stiftelseform.
Åtta av direktiven innehåller ett avkastningskrav som redovisas i BME men i övrigt är det
stor variation kring hur mycket som beskrivs om bolagens roll på bostadsmarknaden. Flera
av länets kommuner uppger att de främst kommunicerar med sina allmännyttiga bolag via
andra kanaler än genom direktiven.
SAMVERKAN
I årets BME uppger tolv av kommunerna att de samverkar mellan olika förvaltningar i frågor som rör bostadsförsörjning. Nio av kommunerna uppger att det finns en grupp med
handläggare från olika förvaltningar som träffas regelbundet. Samtliga kommuner svarar nej
på frågan om kommunen samverkar med andra kommuner i planeringen för bostadsförsörjning.
48
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Länsstyrelsens arbete
Under året samverkar Länsstyrelsen på olika sätt med kommunerna i bostadsförsörjningsplaneringen. I samband med att svaren på bostadsmarknadsenkäten ska lämnas in till Boverket
åker representanter från Länsstyrelsen och Region Jönköpings län på kommunbesök till alla länets kommuner och diskuterar frågor och svar. Länsstyrelsen upplever att dessa träffar är värdefulla då det är ett tillfälle att olika personer som svarar på enkätens olika ämnesområden och
beslutande politiker träffas och får en gemensam helhetsbild över kommunens situation.
Dessa träffar är också ett bra tillfälle att reda ut eventuella frågetecken och få bakomliggande information vilket ger en bättre förståelse för kommunens svar. Särskilt värdefullt är att både
samhällsplanerare, integrationsutvecklare och sakkunnig i livsmiljö och attraktivitet på Region
Jönköpings län har fått ta del av samma information och kunnat svara på kommunens frågor.
Länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet har även enskilda överläggningar med varje kommun
minst två gånger per år då fysisk planering, bostadsförsörjning och byggverksamhet diskuteras. Länsstyrelsens integrationssamordnare har också löpande möten med kommunerna
angående tecknandet av överenskommelser för nyanlända som har en direkt påverkan på
kommunens bostadsförsörjning.
Länsstyrelsen anordnar seminarier/konferenser som rör bland annat den fysiska planeringen, bostadsförsörjningen och byggverksamheten. Exempelvis anordnar Länsstyrelsen en
konferens om plan-och byggfrågor i april, och en konferens som behandlar planeringsfrågor på en mer övergripande nivå i september varje år. Länsstyrelsen kommer i juni att ha en
handläggarträff för de tjänstemän som arbetar med bostadsförsörjning på kommunerna.
När kommunerna tar fram riktlinjer för bostadsförsörjning så ska länsstyrelsen vara remissinstans och lämna yttrande.
I Länsstyrelsens regleringsbrevsuppdrag för 2015 under fokusområde inträde på bostadsmarknaden mm (uppdrag 50) så ska Länsstyrelsen stödja kommunerna i arbetet med att
 underlätta inträde på bostadsmarknaden för resurssvaga kvinnor och män och för
personer som i övrigt har svårt att varaktigt etablera sig på bostadsmarknaden,
 motverka hemlöshet och
 förebygga avhysningar
Särskilt fokus ska ligga på familjer med barn. Länsstyrelserna ska särskilt föra fram behovet
av att i ägardirektiv även betona de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga
roll. Detta arbete ska redovisas senast den 29 januari 2016.
Inom Länets strategi för integrationsarbete7 finns en fokusgrupp för bostäder som har regelbundna träffar. Gruppen utgörs av företrädare för allmännyttiga bolag, fastighetsägarna,
kommunala integrationsutvecklare samt representanter från Länsstyrelsens utvecklingsavdelning och samhällsbyggnadsenhet. Gruppen ska särskilt ta fram åtgärder för att nå målet:
”Tillgång till bostäder för utrikes födda”
7
Strategi för integrationsarbetet i Jönköpings län 2015-2020
49
Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015
Källor
Prop. 2012/13:178
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Boverket (2015)
Behov av bostadsbyggande - Teori och
metod samt en analys av behovet av bostäder till 2025
Regionförbundet Jönköpings län
(2012)
Öppna Jämförelser Länsrapport
– Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012
Boverket (2015)
Markpriser, markbrist och byggande Marknadsrapport mars 2015
Boverket (2015)
Nyanländas boendesituation – delrapport
Socialstyrelsen (2014)
Öppna jämförelser 2014 Hemlöshet och
utestängning från bostadsmarknaden
– resultat, metod och indikatorer
Kronofogden (2015)
Avhysningar på län och kommunnivå
2011-2014
Statistiska centralbyrån (2015)
Sveriges framtida befolkning 2015-2060
Länsstyrelsen Jönköping (2015)
Bostadsmarknadsenkäten Jönköpings län
2015
Adresser
www.boverket.se
Länsstyrelsen Jönköping (2015)
Strategi för integrationsarbetet i Jönköpings län 2015-2020
www.kronofogden.se
www.migrationsverket.se
Länsstyrelserna (2015)
Hemlöshet – en fråga om bostäder, slutrapport för länsstyrelsernas hemlöshetsuppdrag 2012-2014
www.sabo.se
www.socialstyrelsen.se
Migrationsverket (2015)
Migrationsverkets prognos 2015‐02‐03
www.rjl.se
www.maklarstatistik.se
50