Bagerska huset

Byggnadsstyrelsens informationer
T:159
Bagerska huset
1993-09
Strömga tan 18, Stock holm
Grundförstärkning Dokumentation och Erfarenheter
Dokumentnamn och dokumentbeteckning
Dokumentets utgivare
Byggnadsstyrelsens
informationer
1993-09
LSEN
1s BYGGNADSSTYRE
Projektnamn (ev förkortat)
Bagerska huset -skonsam
Projektledare, upphovsman(män),
T:159
Ärendebeteckning
Dokumentets datum
grundförstärkning
Uppdragsgivare
konsult(er), etc
Byggnadsstyrelsen
Staben för byggproduktion
Lars Bjerin
Tekniska enheten, marksektionen
Per Möller
Terraling AB
Dokumentets titel
Sagerska huset
Strömgatan 18, Stockholm
Grundförstärkning
- Dokumentation
och Erfarenheter
Huvudinnehåll
Skriften, Sagerska huset, Grundförstärkning
- Dokumentation och Erfarenheter, redogör för komplexiteten vid grundförstärkningsarbeten samt tankegångarna bakom dimensionering och planering.
1 koncentrerade "erfarenhetsrutor"
vunnits vid genomförandet.
redovisas för varje arbetsmoment
Bilagedelen redovisar bl a utdrag ur konstruktionshandlingar
provbelastningar.
de erfarenheter
som
och resultat av utförda statiska
Nyckelord
Bilning, borrning, expanderpålar, grundförstärkning, injektering, lastöverföringskonstruktion,
omgivningspåverkan, provbelastning, pålning, rivning, sättningar.
Försäljningsställen
ISSN
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
-
Svensk byggtjänst
Omfång
Stockholm
Göteborg
Malmö
Umeå
08-734 50 00
031-81 00 85
040-709 55
090-12 5910
Foto
Qmslagsfoto
från
Stockholms
Stadsmuseum.
Ovriga foton: Lars Bjerin, Marie Edman-Franzen,
Björn Olsson och Svante Ten bom.
Ref
Red
0 Byggnadsstyrelsen
40 sidor
1993
Lars Bjerin
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08 -78310 00
104 46 build S
08-78311 80
INNEHÅLLSFÖRTECKN ING
FÖRORD
3
SAMMANFATTNING
4
PROJEKTERING
Bakgrund
7
Byggnaden
7
Gentekniska förhållanden
Befintlig konstruktion
Omgivande byggnaders grundläggning
Motiv till grundförstärkning
Val av grundförstärkningsalternativ
9
9
10
10
11
Val av lastöverföringskonstruktion
11
UTFÖRANDE
Rivning och sanering
Schakt och bilning
Transporter
Injektering av grundmurarna
Borrning
12
12
12
13
14
Pålning
15
Förprovning av pålarna
Expansion av pålarna
Lastöverföringskonstruktion
16
16
17
Förbelastning av pålarna
18
Avväxlingar
VVS-arbeten
18
19
Armering
och gjutning
av betongplattan
Stagbalken i Strömgatan
Pålarna i flygelbyggnaden
19
20
21
TEKNISK KONTROLL
Provbelastning av pålarna
Vibrationsmätning
Sättningsmätning
Besiktningar
22
22
23
23
ADMINISTRATION OCH EKONOMI
Organisation
24
Byggmöten
24
Tekniska möten
Tider
24
24
Kostnadsuppföljning
25
BILAGOR
Förteckning över bilagor
-1-
26
á
FÖRORD
Grundförstärkningen av Sagerska huset är ett exempel där tillämpningen av skonsamma
konstruktionslösningar och arbetsmetoder givit begränsade byggskador, trots att arbetet
bedrivits i en känslig miljö.
Syftet med denna information är att visa komplexiteten vid grundförstärkningsarbeten,
redogöra för tankegångarna bakom dimensionering och planering samt att sammanfatta
de erfarenheter som vunnits vid genomförandet av grundförstärkning av Bagerska huset.
I informationen, som är rikt illustrerad, redogörs för projektets förutsättningar och
genomförande. I avsnitten om utförande har erfarenheterna samlats i koncentrerade
"erfarenhetsrutor" för varje arbetsmoment. I bilagedelen visas utdrag ur konstruktionshandlingar samt resultat av utförda statiska provbelastningar.
Medverkande:
Ansvarsfördelningen
mellan de parter som medver-
kade i byggprocessenvar följande:
GEOTEKNIKER, med ansvar för förundersökningen:
SCANDIACONSULT
AB
(Göran Nordstrand)
BRUKARE, som efter färdigställande skall överta och
förvalta byggnaden:
GEOTEKNIKER, med ansvar för de grundläggningstekniska och geotekniska frågorna under bygg-
Regeringskansliets förvaltningskontor
processen:
BESTÄLLARE och BYGGHERRE, som ansvarade
för handlingarna, ekonomin och projektledningen:
BYGGNADSSTYRELSEN, OstraRegionen, Bygg-
BYGGNADSSTYRELSEN Tekniska enheten
(Lars Bjerin)
administrativa enbeten
(Maud Zetterberg , projektledare)
KONSTRUKTÖR, och ansvarig för konstruktionsfrågor och som aktivt deltog i byggprocessen:
TYRENS FÖRETAGSGRUPP
BYGGLEDARE, som på plats ansvarade för beställarens byggledning, kontroll,
nomisk uppföljning:
förhandlingar
AB
(Björn Olsson)
samt eko-
TERRALING AB
GENERALENTREPRENÖR , som ansvarat för genomförandet av entreprenadens alla moment:
(Per Möller)
BYGG-FörstärkarnaAB
(Tore Andersson och Martin Svensson)
SAMMANFATTNING
Grundförstärkning av äldre byggnader är en komplicerad process där en lång rad speciella frågeställningar
måste beaktas. Det gäller att bland annat rätt bedöma:
-
omfattningen av skadorna i byggnaden, framför allt
-
orsaken till de skador i byggnaden som föranleder
pålslagning kan sprida sig långt. Även omgivande
fastigheter har en heterogen uppbyggnad, framförallt
vad gäller grundläggningssätt.
i stommen
.
-
-
en grundförstärkningsåtgärd
-
av grundförstärkningsarbetena
lades stor vikt vid att välja metoder som bedömdes
om en grundförstärkning kommer att leda till att
framtida skador elimineras
hur en grundförstärkning skall anpassas till det
statiska verkningssättet för byggnadens olika delar
ombyggnaden klarar de påfrestningar som en grundförstärkning föranleder
hur omgivningen påverkas av grundförstärknings-
komma att minimera skador under byggnadstiden,
arbetena under och efter byggtiden
-
hur en grundförstärkning kan utformas för att minska
och helst eliminera skadorna på såväl egna byggnaden som på omgivningen
jordens förutsättningar för olika typer av grundläggningsmetoder
-
Vid projekteringen
såväl i den egna byggnaden, som i omgivande byggnader.
Dessa arbetsmetoder var främst:
-
-
rivning och håltagning utfördes huvudsakligen
genom borrning och sågning istället för bilning
förborrning före pålslagningen för att bl a
minska risken för vibrationer
pålarna utfördes med s k fotpålar till begränsat
djup för att minska slagningsarbetet
- pålarna förbelastades och förspändes för att snabbare uppta avsedd last utan ytterligare deforma-
byggnaden och om jordens egenskaper
vilka osäkerheter det finns i informationen om
-
hur framtida grundvattennivå
läggningens beständighet.
-
tioner i byggnaden
noggrann kontroll och uppföljning på arbetsplatsen
kontinuerlig uppföljning och verifiering av pålarnas
-
bärförmåga genom statiska provbelastningar
kontinuerlig
uppföljning
av sättningar, vibratio-
påverkar grund-
Projektet med grundförstärkningen
av fastigheten
Strömgatan 18, Sagerska huset, rymmer alla ovanstå-
ende frågeställningar. Fastigheten, som har anor från
1600-talet, har med tiden genomgått en lång rad
förändringar. Flera byggnadskroppar med olika
ner samt andra riskmoment
- snabb och aktiv lösning av uppkomna tekniska
problem.
grundläggningssätt och statiska verkningssätt har sam-
Vid förstudierna kartlades byggnadens kulturella och
manfogats. Fastigheten är belägen inom ett område
med stora jorddjup och förhållandevis lösa jordlager
byggnadstekniska utveckling så långt möjligt. En svå-
där påverkan från byggnadsarbeten
och framför allt
righet var att verkligen kontrollera uppgifter om utförande och förändringar i grundkonstruktionen.
Andra osäkerheter, där kompletterande undersökningar under byggskedets inledning föreskrevs i handlingarna var:
kunde planerad grundförstärkning under denna del
-
Genom ett omfattande kontrollprogram, kontrollerades bärförmågan för grundförstärkningspålarna - för
var tionde påle utfördes statisk provbelastning. Den ur
resultaten från förundersökningarna teoretiskt beräknade bärförmågan kunde utnyttjas för de allra flesta
pålarna.
-
konditionen för träpålar och trärust under flygelbyggnaden
kontroll av grundförstärkningspålarnas bärförmåga genom inledande
provpålning
och provbe-
lastning.
slopas.
Valet av skonsamma arbetsmetoder för den genomförda grundförstärkningen har haft avsedd effekt när
Oväntade
det gäller att begränsa skadlig påverkan på den egna
byggnaden och på omgivningen. Uppmätta vibrations-
grundmurarna på flera avsnitt visade sig ha dålig
sammanhållning med stora hålrum samt att de ej gick
nivåer och sättningar
ned så djupt under källargolvet som bedömts. Dessa
problem kunde lösas förhållandevis snabbt genom ett
nära samarbete på arbetsplatsen i form av regelbundna
tekniska möten (vid sidan av byggmötena) genom
har genomgående
varit små.
Genom val avpålar med begränsad längd för grundförstärkningen erhölls en till funktionen likartad grundläggning som i den befintliga träpålade flygel-
svårigheter uppstod bl a genom att
medverkan av beställarens geotekniker, byggledare,
konstruktör och platsledning.
byggnaden. Sedan dessa träpålar bedömts intakta
Erfarenheter:
• Var extra noggrann med förundersökningen vid grundf örstärkningsarbeten (även om
dessa kan förefalla kostsamma)
• Med skonsamma arbetsmetoder och noggrann byggkontroll kan skador begränsas
• Genom ett nära samarbete i byggprocessen av geotekniker , konstruktör, byggledare
och platsledning , kan tekniska problem snabbt lösas och därmed kan byggproduktionen fortgå med ett minimum
av störningar.
5
á
BAGERSKA HUSET
Strömgatan
18, Stockholm
GRUNDFÖRSTÄRKNING
DOKUMENTATION OCH ERFARENHETER
PROJEKTERING
Bakgrund
Kvarteret Lejonet är beläget inom området för departementsbyggnaderna i nedre Klara, mellan Strömgatan och Fredsgatan. Tomt nr 5, det s k `Sagerska
huset, Strömgatan 18, förvärvades av staten 1989.
Motiven var i första hand säkerhetsaspekter för de
intilliggande grannfastigheterna, bland andra Arvfurstens palats som inrymmer UD. Ungefär samtidigt
-
-
- -
Y
a,,ti
s•
Tr('
-'
(',
22
1
ii
e
väcktes frågan om en ny statsministerbostad. Huset
2
y
ansågs lämpligt att utnyttja för bostadsändamål samti-
i
_24
N
31
4a '
i
-
digt som dess kulturhistoriska värde kunde bibehållas.
f
Byggnaden
,
-giv' j ,-
v,
. _-<
a
Ng
rt
an
J
följande. Den tidigaste kända uppgiften om byggnader
på tomten är från 1661,då man i ett fastebrev anger att
det låg trä- och badstugubyggnader ned mot Strömgatan. Den äldsta kända avbildningen av det nuvarande huset är på en karta från 1771 (figur 1). Två
envåningshus av sten låg då mot Strömgatan med
"
j
Kortfattat kan byggnadens utveckling beskrivas enligt
-_2-
•13
Fig 1. Äldsta avbildningen av byggnaderna. Två envåningsbygg-
nader mot Strömgatan med mellanliggandeinfart mot gården
(tomt nr 29).
uthusbyggnader mot gården och den trädgård som då
sig upp mot Fredsgatan.
År 1773görmanen påbyggnad med en våning varvid
sträckte
a
de båda husen byggs samman och en portik bildas i
bottenvåningen (figur 2).
Fastigheten
förvärvades
1880 av hovmannen
och
diplomaten Robert Sager, som kort därpå gifte sig med
en dansk grevinna och förväntades hålla en ståndsmässig bostad i Stockholm. Sager, som var intresserad
= -
av arkitektur och ny teknik, genomförde runt sekel-
Fig2 . Fasadbildfrån 1773. Enövervåninghar byggtspå. Porten
skiftet flera omfattande på- och tillbyggnader.
motgårdenhar bibehållits.
7
År 1890 ansökte han om att få riva byggnaden och
uppföra en ny. Ansökan avslogs. Ett år senare återkom
han med en ansökan att uppföra en flygelbyggnad
utmed västra tomtgränsen samt att höja gatuhuset med
en våning.
Detta beviljades,
men det påpekades
sär-
skilt att flygelbyggnaden som pålgrundlades inte skulle
sammanbindas med gatubyggnaden eftersom byggnaderna fick olika grundläggningssätt. Vidare påpekades
att Strömgatan skulle höjas med 0,9 m, vilket kom att
medföra svårigheter att utnyttja befintlig inkörsport
till gården (figur 3).
I ett besiktningsutlåtande ålades Sager att grundförstärka gatubyggnaden genom att successivt föra ned
lasten till ett fast sandlager och utföra "ett betongskikt
av 1,5 m bredd och 1 m tjocklek samt att till detta
neddraga grundmurarna...". Senare har det visat sig vilket uppdagades i samband med de nu genomförda
grundförstärkningsarbetena - att gj utningen var utförd
inne i rummen med räler instuckna under grundmurar-
na för att fördela lasten.
År 1899 återkom Sager med nya ombyggnadsplaner,
där han framför allt ville flytta portiken till östra
tomtlinjen,
bygga ut på gården
samt uppföra
Fig 4 , Huvudtrappa i marmor, uppförd 1899.
en ny
huvudtrappa i marmor (figur 4 och 5).
Aven från år 1901 finns ritningar med förslag till vissa
förändringar . Byggnadens nuvarande utformning över-
ensstämmerväl med dessa ritningar.Sedan dess har i
huvudsak endast köket moderniserats, vilket skedde år
1949. Detta år exproprierades norra delen av fastigheten och införlivades med UD:s lokaler.
STRÖMGATAN
Fig 5. Byggnadens huvuddelar är:
- gatubyggnadeni 4 plan med det magnifikatrapphusetmot
gården
Fig 3 , Fasad mot Strömgatan efter påbyggnad på 1890-talet.
- flygelbyggrtaden
mot gården uppförd 1899
- gården under vilkenlåg en köks- och tvättavdelning.
-8-
Geotekniska förhållanden
Den geotekniska förundersökningen omfattade vikt-
Åsmaterialet består av sand och grus med inslag av
sondering , spetstryckssondering samt provtagning och
uppschaktning
av provgrop . Vidare mättes grundvattennivån och gjordes borrningar genom grundmu-
sten. I den övre delen är lagringstätheten varierande
rarna under källargolv.
lös tillfast. Från 7 å 8 m:s djup är åsmaterialet medelfast
lagrat med ett spetstryck av 4.6 MPa för trycksond och
ca 20 halvvarvs vridning för 0,2 m:s sjunkning av
viktsond.
Jorden vid kvarteret Lejonet består överst av ett lager
"kulturjord" och lera som mot Strömmen har några
meters mäktighet, men som tunnar ut mot norr. Därunder följer åsmaterial från Brunkebergsåsen till ca 25
m:s djup och därunder
morän och berg (figur 6).
;;
Grundvattennivån bestäms dels av vattenstånden i
Saltsjön (medelvattennivå - 0,3) och Mälaren (medel+0,3), dels av grundvattenflödet
i
vattennivå
Brunkebergsåsen.
Under åren 1989-1990
har
grundvattennivån uppmätts variera mellan nivåerna
- 0,27 och - 0,10, vilket är drygt 1 m under källargolvets
nivå.
Befintlig grundkonstruktion
n
u
0
STRcM
OD«D
J
•7,26
GATAN.
i
+o.oo
KULTlRJoR
Grundmurar och väggar i källarplanet till de äldsta
delarna mot Strömgatan består av sten, vissa innerväggar i form av s k skalmurar. Bjälklagen är uppbyggda
av valv av tegel eller oarmerad betong mellan stålbalkar. Over marknivå är väggarna murade i tegel och
bjälklagen utformade som fyllningsbj älklag med trä-
bjälkar, vilka vid stora spännvidder är ersatta med
stålbalkar.
-5.00
- 70.00
Gatu- och gårdsunderbyggnadens grundmurar var ursprungligennedfördapåkulturjorden.
Flygelbyggnaden
var som nämnts grundlagd på tätt slagna träpålar med
rustbädd och en kraftig grundmur av sten.
GRUS
På grund av de många om- och tillbyggnaderna var
MOR
4
stora delar av framför allt de nedre våningarna ett
lappverk med håltagningar och ilagningar för trummor och kanaler.
-15,00
-zo.oo
°
I20]O,
OSO„
hv/0,20n
Fig 6. Sektion genom Strömgatan med kajen och huvudbyggna-
den samt resultatetav geotekniskförundersökning.
Omgivande
byggnaders
grundläggning
Fastigheten väster om Sagerska huset är grundlagd på
träpålar och rustbädd på samma sätt som flygelbyggnaden i Sagerska huset. I öster, Arvfurstens palats, har delen närmast Sagerska huset grundförstärkts
dels år 1928 med undergj utning av grundmurarna, dels
1946 med nedpressade betongpålar (med en förmodad
längd av 15 m). I övrigt åt öster samt åt norr (UD:s
arkiv) är byggnaderna grundlagda med plintar och
sulor av betong i åsmaterialet på 2.5 m djup (figur 7).
Betongsulor
LEJONET
Kajkonstruktionen mot Norrström är pålgrundlagd
med 12 m långa träpålar. Pålarnas kondition har be-
(Träpålar)
Träpålar
huset förankrad i en slagbalk placerad utmed husets
grundmur.
_
-v
Motiv till grundförstärkning
i byggnaderna
0
BAGERSKA
HUSET
genom åren till
finns i gatubyggnaden med nivåskillnader på upp till
150 mm. Sättningen är störst vid husets mitt och minst
vid gavlarna mot grannhusen.
Aven den pålgrundlagda flygelbyggnaden som, trots
den insiktsfulla rekommendationen från byggnadsnämnden år 1891, är sammanfogad med gatubyggnaden, har vissa sättningsskador. De är sannolikt en
följd av att gatubyggnaden via de gemensamma grund-
murarna drar med sig flygelbyggnaden.
Sättningshastigheten
1.2 mm per år i de mest utsatta
delarna har uppmätts sedan 1967. Denna sättningshastighet är i sig inte tillräckligt motiv för en grundför-
stärkning. Höga beräknade grundpåkänningar under
vissagrundmurar, lastökningar vid ombyggnaden samt
behovet att sänka källargolvnivån 0,3
m gjorde
dock att en grundförstärkning av gatubyggnaden blev
nödvändig,.
Grundmurar
och
trapålar
-ti
(
STRÖMMEN
följd av de successiva påbyggnaderna. Stora lutningar
ARVFURSTENS
PALATS
STRÖMGATAN
Kaj :Träpålar
(\,
ti
har uppstått
d
.E
Megapålar
GATUBYGGNAD
(Grundmurar)
4
dömts vara god, men reparation av kajkonstruktionen
har diskuterats. Kajen är på visssträcka utanför Sagerska
Sättningar
L
s
FLYGEL- GARD
SYGGN,
'\_I
ti
ti
ti
r\
Fig 7e Omgivande byggnaders grundläggning.
ti
u
Val av grundförstärkningsalternativ
Alla byggnader
inom kvarteret
är grundlagda
Val av lastöverföringskonstruktion
i
åsmaterialets övre del eller på förhållandevis korta
pålar. Genom trafikvibrationer, förändrade laster vid
ombyggnader mm finns i byggnaderna inbyggda spänningar som gör dem känsliga för de effekter som kan
uppstå till följd av vibrationer vid en grundförstärkning. Särskilt känsligt är det vid denna typ av mäktigt
åsmaterial om t ex pålar drivs ned under grundläggningsnivån
för omgivande
byggnader.
Grundpåkänningarna
på marken under grundmuren
var alltför höga, och sänkningen av schaktbotten för
djup, för att
grundmurarna
metoden
med underschaktning
av
och gjutning av en kraftig, homogen
pålplatta kunde rekommenderas. Risken för utfall av
delar från grundmuren vid schaktningsarbetena var
alltför stor.
I stället valdes en metod med ok-balkar av stål. I
innermurarna är ok-balkarna genomgående och vilar
på ett pålpar med en påle på vardera sidan om grundUnder projekteringen diskuterades olika grundförstärkningsalternativ bl a jet-pelare till begränsat djup
och pålar till fast botten (ca 25 m:s pållängd). Det
slutliga valet blev slanka stålrörspålar med en pålfot av
expanderkropp
typ Soilex (figur 8). Pålfoten
förs ned
muren (figur 9 samt bilaga 1 och 2).
Vid de grundmurar som gränsar till grannfastigheterna, förs all last till en enkel pålrad intill väggen. Okbalkarna bär här som konsoler och dras tvärs över
10. 12 m i åsmaterialet där detta är medelfast och
rummet
homogent lagrat. Erforderligt nedslagningsdjup var
en avvägning mellan behov av bärförmåga, framtida
sättningar, kostnad för pålningen och för risk för
Metoden förutsätter att grundmurarna injekteras före
hålborrning. Den höjd till vilken injekteringen före-
skador på "egen" och omgivande byggnader. Med den
valda nivån bedömdes skadorna under byggnadstiden
bli begränsade samtidigt som risken minskar radikalt
för förankring
i motstående
vägg.
skrevs valdes så att grundmuren via valvverkan kunde
för framtida sättningar på grund av arbeten i byggna-
bära mellan ok-balkarna.
Håltagningen för ok-balkarna utfördes med diamantborrning för att minska risken för skadliga vibrationer.
den och i omgivningen.
Medval avdubblaVKR-profilersomok-balkarerhölls
Den valda grundläggnings-
metoden gör också att byggnaderna längs Strömgatan
får en likartad grundläggning.
en optimal profil med tillräcklig livarea för att klara
tvärkrafterna.
Syftet med val av fotpåle var sålunda:
att placera nivån för lastöverföring påle - jord
relativt högt
att förkorta pållängden
att minska omfattning av slagningsarbete
att minska vibrationerna i egna byggnaden
och i närliggande
byggnader
A
,.
b A
n
ne
0
e
att öka bärförmågan hos pålen.
PERMANENT
OKBALK
BEF
F. GOLV
-
NIVÅ
i
f NY GÖLV
-
w
(h
a
:
EKAPSK
DOMKRAFT
PÅLEI
FODERRÖR
Fig 8. Principbild av Soilexpå-
len beståendeav pålskaft och
expanderkropp.
-11-
Fig 9. Projekterat utförande för lastöverf öring mellan pålar och
grundmur.
UTFÖRANDE
Rivning
och sanering
1förundersökningarna ingick bl a en asbestinventering,
vilken låg som underlag vid sanering och rivning. I
rivningsarbetena
ingick
rivningar
Erfarenheter:
Utför asbestinventering
av mellanväggar,
gårdsbjälklag, inredningar, värmesystem samt rörled-
Undersök vad som döljs bakom
ningar.
uppbyggda väggar
1 samband med rivningsarbetena
kom några icke tidi-
.
gare redovisade betongkonstruktioner fram. Under
åren har byggnaden utsatts för flera ombyggnader och
förstärkningar,
handlingar.
i samband med
övriga förundersökningar
vilka ej alltid dokumenterats
Gör en rivningsplan för:
- arbetsgång
- försiktighet (vibrationer)
-
i några
återställning av skador.
Schaktning och bilning
För att nå schaktbotten utfördes sågning, borrning,
Erfarenheter:
och viss bilning samt bortschaktning av ett betonggolv
och utstickande grundmurar i källaren. Arbetena med
• Undersök
plattan blev oväntat omfattande då det visade sig att
den grundförstärkning som utförts i samband med
fastighetens påbyggnad i slutet av 1800-talet, i stället
för förstärkning med undergj utning av grundmurarna,
hade utförts med en kraftig betongplatta i rummen och
med ingjutna räler under grundmurarna i syfte att
noga grundmurarnas (även det
som är dolt) och tidigare utförda
ombyggnader
• Förutsätt ganska omfattande biningar vid
grundförstärkningsarbeten
• Försök utforma pålkonstruktionen så att
pålar kan flyttas p g a oväntade hinder.
fördela byggnadens last på en större yta.
Transporter
Grundförstärkningsarbeten
för fastigheter i innersta-
den, karaktäriseras av att tillgängligt utrymme för
materialupplag, transporter etc är begränsat.1 detta
fall fanns ett mindre utrymme på gatan utanför byggnaden. Utrymmen vid angränsande byggnader fick ej
disponeras till följd av att dessa byggnader stod under
säkerhetsbevakning. Upplag av schaktmassor eller
byggnadsmaterial i större omfattning var ej möjligt.
Uttransport av schaktmassor samt intransport av byggmaterial och maskinell utrustning gick via en portgång samt en ramp ned till källarplanet på gården.
Merparten av transporterna utfördes med små lastare
av typ Bob-cat (figur 10).
Fig 10. Nedfartsramp till källarplanet samt tillfälligtransportöppningför mini-lastare.
-12-
Erfarenheter:
•
Planera
noggrant
för transporter
materialflöde
. Undvik anhopningar av material.
och
Injektering
av grundmurar
Konstruktionen för lastöverföring mellan grundmur
och påle var uppbyggd med ok-balkar inborrade in i,
eller genom, grundmurarna
. Balkarnagöts fast i de
uppborrade hålen. För att kunna utföra borrningen,
vilken utfördes med diamantborrkrona
350 mm,
förutsågs och planerades för, viss injektering av
grundmurarna
grundmurarnas uppbyggnad
bl a med provgropar
visade sig murarna till stora
delar vara uppbyggda som s k skalmurar. Detta gäller
innermurarna. Skalmurar innebär att grundmuren är
uppbyggd med yttre "skal" av stora stenar och block
samt däremellan av fyllning med jord och mindre
stenar.
Vidare visade det sig att grundmurarnas underkant på
låg högre än schaktbotten
till följd av att
den tidigare utförda förstärkningen gjorts med den
kraftigabetongplattani stället förmed undergjutning.
Detta innebar att konstruktionen måste förändras
med större krav på homogenitet och hållfasthet hos
grundmurarna.
• Tänk på kraven på grundmurarna och
behovet av injektering vid val av lastöverföringskonstruktion
. Gör noggranna förundersökningar av
(figur 11 ).
Vid borrningsarbetena
stora avsnitt
Erfarenheter:
Därför kom injekteringen att bli om-
fattande.
Fig 1 1, Injekteringav grundmur i flygelbyggnaden.
och kondition
® Planera för injektering . Kostnaden för
injektering kan snabbt bli hög
•
Upprätta
-
injekteringsprogram
avseende
beräknade mängder
- arbetstryck
-
brukssammansättning
arbetsgång exempelvis hålavstånd,
hålantal, injekteringsordning
Upprätta kontrollprogram avseende
- mängder
- fördelningar i murarna
- hållfasthet etc.
Borrning
Två huvudtyper av borrningsarbeten
utfördes.
-- Borrning i och genom grundmurarna med diamantborr (figur 12)
- för lastöverföringskonstruktionen
- för borttagning av utstickande block och
-
betongkonstruktioner
Förborrning med eller utan foderrör före pålslagning (figur 13)
Erfarenheter:
• Injektera murarna före diamantborrning
. Förborrning med eller utan foderrör
underlättar pålslagning och minskar risk
för vibrationer
• Diamantborrning är ett skonsamt alternativ
till bilning.
- för nedförande av foderrör
-
för forcering av hinder i marken
som sonderingsborrningar.
Skalmurskonstruktionen
med löst liggande stenar
försvårade diamantborrningen genom grundmurarna
och förutsatte att murarna injekterades före borrningen.
Förborrningen med foderrör innebar i allmänhet inga
större problem . De hinder som fanns i fyllningen av
sten och gammalt trävirke kunde normalt forceras.
Foderrörsborrningen utfördes med Odex 115 samt
förborrning med pilotkrona
115 mm.
Fig 12 . Diamantborrning för ok-balkar genom grundmurar.
Fig 13 . Förborrning för pålning utförs med litet borraggregat
anpassat för källararbeten.
Pålning
ned är försedd med en förstorad "fot" som expanderas
sionen kan innebära risk för isärdragning av skarvarna. Pålskaftet fylldes med cement samt kapades vid
efter nedslagningen.
angiven
Pålen är en s k fotpåle, vilket innebär att den längst
avskärningsnivå.
1detta fall användes enfot i form av en expanderkropp
typ Soilex EB 500, vilken i expanderat tillstånd har en
diameter av 500 mm och en längd av ca 1500 mm.
Erfarenheter:
Pålskaftet består av en galvaniserad rörpåle, Byggförstärkarpålen, med dimensionen 88,9 x 5,0 mm och
• Förborrningen minskade slagningsarbetet
elementlängden
•
1,0 respektive 2,0 m.
och vibrationerna
-
Skarvningen mellan expanderkropp och pålskaft samt
mellan varje rörelement skedde med en skarvmuff som
är svetsad till varje elements överände. Övergången
pålskaft expanderkroppförstärktesmed ett armeringsstål (o 32 mm,1= 2500 mm, ks 60) som nedfördes
i pålen till expanderkroppens nedre del efter utförd
expansion (figur 14).
Före pålslagningen utfördes förborrning, varvid foderröret lämnades kvar. Syftet med foderrörsborrningen
-
Pålen med expanderkropp
mätning av rakhet
pålskaf t/expanderkropp
kontroll av pålens rakhet och lutning
efter slagning
registrering av tryck, volym, m m vid
injektering
ef terslagning av pålen efter expansion
slagningsordning
expansionsordning
inspännings
forcera eventuella hinder i fyllningen och att få
styrning för pålen vid slagningen i de övre s k
luftade jordlagren
genom injektering med cementbruk mellan pålen
och foderröret erhålla ett extra korrosionsskydd.
slogs till en förutbestämd
nivå i jorden. Slagningen utfördes med en snabbslående hydraulisk hammare typ Montabert 75.
för
• Planera arbetsgången vid pålningen
etappindelning
var att:
-
Upprätta kontrollprogram
- slagning
.
- och ingjutningsordning
Vald påle och pålningsmetod gav små
sättningar.
1PXLk
P ¢
iT;?
/,
1 -/.
-/1=
I
Efter expansionen av pålfoten utfördes efterslagning
av pålarna för att slå ihop eventuella glapp i skarvarna.
Detta är ett mycket viktigt moment eftersom expan-
FODERRÖR
I
L I.A T.
Fig 15. Grundförstärkningspålar
utmedkällarmur
förekapning
av pelarskaft.
-15-
Fig 14. Pålens uppbyggnad.
Förprovningar
av pålarna
Vid proj ekteringen av pålgrundläggningen utfördes en
teoretisk beräkning av pålarnas bärförmåga baserad på
erhållna
jordparametrar
vid grundundersökningen.
Därvid erhölls och ansattes en dimensionerande bärförmåga för pålarna av 250 kN. För att verifiera riktigheten i antagandet , utfördes statisk provbelastning av
två provpålar
vid uppstarten
av grundläggningsarbe-
tena . Erforderlig säkerhet mot brott i jord var 2,0 (figur
Erfarenheter:
• Planera för provbelastningarså tidigt som
möjligt,
gärna före arbetenas
igångsättning
• Utforma konstruktionen flexibelt så att
omprojekteringar undviks till följd av att
antagen bärförmåga för pålarna ej uppnås.
16). Se vidare Teknisk kontroll.
Expansion av pålarna
Pålarna
(expanderkropparna)
injekterades
med ett
vatten-cementbruk med vct = 0,40
samt tillsats
av sand. För att pålarna skall erhålla förväntad bärför-
måga är det av yttersta vikt att expansionen av
expanderkroppen utförs riktigt och under sakkunnig
kontroll enligt ett angivet kvalitetskontrollprogram.
De indikatorer som användes vid expansionen var
mätning av tryck och volym. Mätningarna bör utföras
så nära expanderkroppen
som möjligt.
Trycket mättes såväl vid expansion av pålfoten som
vid efterfyllningen av pålskaftet. Mätvärdet vid expansionen ger bruttotrycket - summan av trycket för
expansion (indikation på jordens motstånd) och förluster i ledningar o dyl. Mätvärdet vid fyllningen av
pålskaftet ger förlusterna i ledningar o dyl. Differensen
ger värdet för nettotrycket och en uppfattning om
motståndet i jorden vid expansionen och därmed en
grov indikering
av pålens bärförmåga.
Fig 16. Anordningför statiskprovbelastning.
Mätning av volymen ger en uppfattning om i vilken
utsträckning expanderkroppen expanderat och hur
expansionsförloppet utvecklats. Volymen mäts vid
blandarstationen varför spill och fyllning i slangar och
pålskaft måste beaktas.
Kontinuerligt fördes protokoll över expansionen samt
med en skrivare erhölls ett diagram över tryckförloppet.
(figur 1?).
Erfarenheter:
•
Var noggrann
med att mätningarna
utförs
korrekt
• Pumputrustningen
kontrolleras
Fig 17. Diagramöverpumptrycket
vid expansionav expanderkroppen (A) och fyllningav pålskaf tet (B).
-16-
skall fortlöpande
• Undvik för långa slangar mellan pump
och expanderkropp.
Lastöverföringskonstruktion
Den projekterade
lastöverföringskonstruktionen
var
Erfarenheter:
utformad med balkar genom grundmurarna. Balkkonstruktionen bestod av 2 stVKR-balkarhopsvetsade
• Välj en balkprofil som ger mycket livarea
för att klara tvärkrafterna
till en kvadratisk sektion. Balkarna måste placeras
centriskr över pålarna för att undvika excentriciteter
och moment i pålen. Detta ställde krav på små toleranser vid såväl diamantborrning genom grundmurarna
som foderrörsborrning genom fyllningen före pålning.
Mellan pålens topp och balken monterades en mekanisk domkraft för förbelastning av pålarna. Domkraf-
• En kvadratisk sektion är att föredra i
ett runt hål före 1- eller H-profiler
• Lastöverf öringskonstruktionen
är en av
de svåraste och tekniskt mest komplicerade
delarna i en grundförstärkning
® Denna konstruktion krävde stor noggrannhet och klarade endast begränsade excentriciteter men visade sig fullt genomförbar
• Kontrollprogram för ingjutning av balkarna
bör upprättas i samråd med konstruktör
och entreprenör.
tens last var reglerbar och lasten bestämdes med
momentnyckel. VKR-balkarna göts in i grundmurarna med injektering och/eller sprutbetong (figur 18).
Då det vid rivningen av källargolven uppdagades att
vissaväggunderkanter låghögre än vad provborrningarna utvisade, valdes att ändra principen för lastöverföringen på dessa avsnitt.
Härvid kom lastöverföringskonstruktionen
ingjutna balkar att bli en temporär lösning.
med
Ok-balkarna höjdes och monterades som en provisorisk avväxling. Golvet utfördes som en kraftig, homogen betongplatta vilken gjöts in under grundmurarna
och via konsolverkan överförde lasten till pålarna
(figur 19).
PROVISORISK
OKBALK
MEKANISK
DOMKRAFT
FÖRLÄNGNINGSRÖR
BEF.GOLV
NIV
NY GOLV-
NIV
Eventuella glapp mellan underkant grundmur och
betongplattans
överkant säkrades med kontaktinjektering och/eller sprutbetong (figur 20).
e
p I fa
I
c
a
p
a
b
0
.p
D
a
b
O
D
O
p
D
0
a
JUL
PÅLE 1
FODERRÖR
Fig 19 . Lastöverföringssystemmed provisoriskok-balkochpermanent undergjutning med betong,
-I
L,J
i
Fig 18 . Detalj av lastöverföringskonstruktionmed påle, mekanisk domkraft, ok-balkoch diamantborrarhål i grundmur.
Fig 20. Kontakt mellan grundmur och betongplatta.
-17-
Förbelastning av pålarna
En förbelastning av pålarna föreskrevs för att minska
sättningen i byggnadentill följd av elastisk deforma-
Erfarenheter:
tion i pålskaftet och initiell deformation.i jorden när
® Uppspänningen
av pålarna ger även
byggnadens last påförs pålarna. Förbelastningen be-
(örbelastning av jorden och därmed
stod av förspänning,
mindre sättningar
avlastning
samt därefter
upp-
spänning och låsning av lasten på pålarna (figur 21).
®
Pålarna skall förspännas i god tid före
uppspänning
Syftet med förbelastningen var att även kontrollera
eventuella glapp i pålskarvarna.
•
ligger på 2.3
och uppspänning
skall upprättas och testas praktiskt
e
Följande arbetsgång gällde:
- förspänning sker till 1,5 x dimensionerande
lasteffekt
Program för förspänning
Kontroll av uppspänningslast före
ingjutning av pålarna i konstruktionen
• Byggnaden måste hållas under kontroll
vid förbelastning av pålarna för att för-
-
förspänningslasten
timmar
-
förspänningen sker ok för ok. Intilliggande ok
belastas tidigast efter 2 - 3 timmar vid förspänning
resp uppspänning av nytt ok kontrolleras och
hindra lyftningar i hela eller delar
av byggnaden.
justeras lasten i tidigare uppspänt ok
-
slutlig uppspänning och låsning av lasten vid 0,8 x
dimensionerande lasteffekt
före ingjutning av pålhuvud och domkraft kontrollerades uppspänningslasten
i varje påle.
Avväxlingar
I samband med rivningsarbetena krävdes ett antal
lastavväxlingar . Merparten av dessa avväxlingar fanns
med i anbudshandlingarna och var förutsedda. Vid
rivningsarbetena framkom på några ställen behov av
ytterligare avväxlingar som ett resultat av tidigare
ombyggnadsarbeten . Vissa bärande balkar hade kapats och lagts upp på innerväggar som revs. Vidare var
en pelare som ersatt tidigare bärande innervägg grund-
lagdpå den gjutna bottenplattan som bilades bort för
att nå önskad schaktbotten, (figur22).
Fig21.Övre delenav pålen medmekaniskdomkraf t för förspänning av pålarna samt pålpiatta för ingjutning i betongkonstruktionen.
Erfarenheter:
.
Konstruktören bör kontinuerligt inf ormeras om rivningsarbetena och vara beredd
att snabbt ta fram lösningar för avväxlingar
. Platsledningen måste ingående informeras
om avväxlingarna och deras syfte
• Avväxlingar måste utföras på sådant sätt
att de ej är i vägen för fortsatta arbeten.
Fig 22 . Exempel på avväxling.
-18-
J
VVS-arbeten
På grund av den begränsade takhöjden i källaren och
även av estetiska skäl, önskade arkitekten att VVSkanaler - såväl avlopp och takavvattning som kallt
Erfarenheter:
. Trångt utrymme framför allt för
ventilationstrummor
i plattan
och varmt vatten samt det omfattande paketet av
ventilationskanaler - skulle förläggas under golv.1 den
projekterade lösningen låg dessa under betonggolvet.
Komplikationerna med VVS-kanalerna uppstod på
grund av den ändrade principen för lastöverföring som
medförde att kanalerna fick förläggas i betongplattan
• Risk för upplyft av ventilationstrummor
vid gjutning
•
Den tunga armeringen
sätter
sig om
stöden görs för klena
som är dubbelarmerad och med stor mängd armering
• Risk för bakfall i avloppsledningar p g a
det trånga utrymmet mellan över- och
i överkant framför allt vid anfangen mot väggarna.
underkantsarmering
i armeringen
Dessutom var vattentät betong föreskriven.
Problemen som uppstod var framför allt att få plats
med ventilationskanalerna med stosar samt att und-
samt sättningar
• Speciella arrangemang med skarvning
av armeringen vid vissa passager för
trummorna
vika bakfall för avloppsrören (figur 24),
. Risk för buckling av ventilationstrummor
vid gjutning.
Armering
och gjutning
av betongplattan
Med en lastöverföringskonstruktion
byggd på hela
bottenplattor gjutna in under grundmurarna erhölls
Erfarenheter:
en kraftig armering
• Med betongplattan som bärande element blir
armeringen komplicerad och svår att utföra
samt relativt
tjock platta. På grund
av osymetrier i rummen och utstickande
delar från
grundmurarna samt de uppstickande pålarna blev arme-
• Låt konstruktör
armeringen
ringen svår att genomföra. All armering måste tillverkas på platsen. Gjutningen utfördes med betongpump
(figur 23).
på plats kontrollera
före gjutning
så att inten-
tionerna fullföljs.
kf'E
Fig 23 . Armeringenav betongplattanvar kompliceradpå grund
av trångt utrymme mellan pålar och installationer.
Fig 24. Betongplattanmed ventilationstrummormellan överoch underkantsarmering.
-19-
Stagbalken i Strömgatan
Vid fasaden mot Strömgatan tillstötte en komplikation som krävde speciellt utförande. Grundmuren
visade sig här vara upp emot 3 m bred under mark och
nå utanför fasadlivet. Samtidigt påträffades intill fasa-
den en förankringsbalk av betong med dragstag för
förankring av kajen mot Strömmen. Schaktning under balken kunde inte tillåtas. De invändiga pålarna
samt borrhålen för ok-balkarna var redan utförda. De
utvändiga pålarna, montering av foderrör och okbalkar samt förspänning av pålarna fick utföras med
ett mycket detaljerat arbetsschema och under noggrann kontroll. Förspänningen av pålarna utanför
fasaden utfördes med ok monterade och förankrade i
fasadmuren (figur 25 och 26 samt bilaga 3).
Erfarenheter:
• Vid arbete mot gata bör alla tillgängliga
arkiv undersökas
• Tekniskt avancerade lösningar kräver
väl genomarbetade arbetsscheman och
kontrollprogram
•
Intrång
i gatumark
grundläggningen
markägaren.
med den permanenta
kräver tillstånd av
ANORDNING
FÖR FÖRSPÄNNING
AV PÅLE
Fig 25. Lastöverf öringskonstruktion i grundmuren mot Strömgatan.
Fig 26. Borrning för utvändiga pålar i grundmur mot Strömgatan.
Pålarna i flygelbyggnaden
Gårdsflygeln är grundlagd på en träruss av dubbla lager
träplank som vilar på tätt slagna träpålar, s k pliggpålar
(bilaga 4). Trärusten ligger under grundvattenytan
och ca 2 m under källargolvets nivå med en ca 2 m hög
naturstensmur upp till underkanten av källarväggarna. Provschaktning ned till rustbädden gjordes under
förundersökningarna. Genom provtagning och labo-
ratorieanalys, konstateradesatt trärostenvar friskså
när som på ett tunt rötangrepp i ytan.
Det fanns alltså vissa indikationer på att gårdsflygeln
ej skulle behöva grundförstärkas, vilket skulle med-
Olika metoder att skydda trärosten diskuterades där-
för. Ett av dessa alternativ var den s k Jerbor-metoden
varvid borsalter injiceras i jorden runt trärust och
träpålar. Boren har en steriliserande effekt på eventuella rötangrepp och bevarar på så sätt trävirket.
Ett annat sätt var att genom infiltration av vatten
kompensera för den "sjunkande" grundvattennivån.
Jordens stora genomsläpplighet gör emellertid att förhållandevis stora vattenmängder kan erfordras.
Beslutet blev att ej grundförstärka gårdsflygeln eftersom träpålarna bedömdes ha en avsevärd livstid kvar.
föra dels en kostnadsbesparing, dels avsevärt minska
risken för skador. För detta krävdes två förutsätt-
Genom den omfattande injekteringen av grundmurarna, bedömdes dessa kunna omfördela laster mellan
eventuellt försvagade träpålar.
ningar. Den ena var att övriga delar av träpålar och
träruss ej hade röt- eller svampangrepp. Det andra var
att grundvattenytan även framgent skulle skydda virket.
Under byggskedetutfördesflera provgroparmed försök att mekaniskt dra upp några träpålar.
Av miljöskäl och med hänsyn till svårigheten att
inj icera borlösningen i det starkt strömmande grundvattnet, användes ej Jerbor-metoden. I stället beslöts
att noga följa grundvattenytans variationer genom
kontinuerlig
registrering
av grundvattennivån
för att
därigenom kunna bedöma när risken för eventuella
Provningen av pålvirket visade att detta hade fullgod
bärförmåga (figur 27).
rötangrepp närmar sig och då genomföra
tion för höjning av grundvattennivån.
en infiltra-
Grundvattensituationen är mer komplex. Trärust och
pålar har vid flera tillfällen legat över grundvatten-
nivån i sambandmed lågvatten i Saltsjön. Det rörsig
Erfarenheter:
om perioder på 2.3 veckor, ungefär vart tredje till vart
•
femte år.Pågrundav den pågåendelandhöjningen(ca
4 mm/år) kommer grundvattennivån på lång sikt att
allt oftare ligga under trärostens nivå.
Uppdragning
av träpålar kräver om-
fattande specialutrustning och noggrann
planläggning
. Genom att följa upp befintlig grundläggning och installera ett kontrollsystem,
kunde avsevärda kostnader sparas
® Injektering
av grundmurarna
ger
förutsättningar till lastfördelning mellan
befintliga träpålar.
Fig 27. Provgropi flygelbyggrtadenmed f ramschaktade
träpålar
och träruss.
-21-
TEKNISK KONTROLL
Under arbetenas gång utfördes kontinuerligt kontroll av utförandet för de olika arbetsmomenten. Kontrollarbetet följde ett upprättat kvalitetskontrollprogram och utgjorde i vissa delar egenkontroll från entreprenörens
sida. Erhållna värden protokollfördes . Vid varje etapp för gjutning gjordes delbesiktning som protokollfördes.
Provbelastning av pålarna
I entreprenadhandlingarna
var föreskrivet statiskprovbelastning av ca 10 % av de installerade pålarna och
ingick som en viktig del i den tekniska kontrollen.
Dessa utfördes kontinuerligt under pålningsarbetena
och som mothåll användes ok-balkarna. Provbelast-
ningarna utfördes till 2 x dimensionerande bärförmåga för pålarna som för merparten var 250 kN . Syftet
med provbelastningarna var att successivt verifiera
Erfarenheter:
• Statiska provbelastningarger ett bra
underlag för bedömning av pålars
bärförmåga
• När befintliga konstruktioner kan
användassom mothåll blir kostnaden
för statisk provbelastning rimlig
• Pålarna som provbelastas bör fördelas
över hela pålningsområdet
pålarnasbärförmåga.
Provbelastningen utfördes med stegvispålastning och
• Provbelastning bör om möjligt utföras
kontinuerligt med pålningsarbetet.
följde i princip riktlinjerna i "Pålkommissionens rapport nr 59 ". I bilaga 5 finns redovisat föreskrifter och
provbelastningsmetodik vid de statiska provbelast-
0
0
250
500
LAST(kN)
ningarna.
Resultaten av provbelastningarna har sammanställts i
bilagorna 6 och ?. I bilagorna8.9 visas exempel på
dels lastdeformationskurvan, dels krypningen under
varje laststeg, dvs deformationen under de sista 4
minuterna av belastningstiden. Där framgårockså
20
uppgifter
3
om pålens
längd,
installationstid,
injekte-
ringstryck etc samt maximalt pålagd last och utvärderad
kryplast. I lastdeformationskurvan har även angetts
teoretiskt beräknad elastisk deformation av pålskaftet
(PL/EA). Avståndet mellan denna linje och provbelastningskurvan ärett ungefärligt mått på pålspetsens
(expanderkroppens) deformation.
40
1
1
1
1
1
1
I
I
DEFORMATION
(mm)
Fig28. Resultatavstatiska provbelastningarmedinlagdteoretisk
Vibrationsmätning
Under grundläggningsarbetena,
elastisk deformation av pålskaft samt brottkriterium (BR)
framför allt vid pål-
enligt Pålkommissionen.
ning och bilning i grundmurar, utfördes vibrations-
mätningar. Två mätpunkter observerades. En mät-
Erfarenheter;
punkt var monterad på källarväggen inom fastigheten
kv Lejonet nr 4, och den andra var monterad på en
dator i UD inom fastigheten kv Lejonet nr 1. Kontinuerligt lämnades lägesrapporter över utförda vibrations-
• Andra aktiviteter än pålning t ex bilning
och rivning kan ge vibrationer
mätningarvilka genomgående visade låga värden.
-22-
• Var noggrann med hur givarna för vibrationsmätning placeras.
Sättningsmätning
mest intensiva arbetsfasen - utfördes mätning varje
vecka. Därefter glesades mätperioden ut.
Figur30 illustrerarsättningens tidsförlopp i jämförelse
med utförd rivning, schaktning och pålslagning. Redan rivnings- och schaktningsarbetetna gav vissa mindre sättningar. Huvuddelen av sättningen inträffade
under pålslagningens inledningsfas . I samband med
förbelastningen av pålarna, noterades en mindre hävning för flera dubbar.
På grund av de trånga utrymmena och andra hinder, är
det svårt att få riktig precision i mätningarna. Dubbar-
Under perioden fram till ca ett år efter slutförd grundförstärkning har ytterligare 0.2 mm sättning uppmätts.
na skadas lätt och måste ersättas och kompletteras.
Totalt sett har mycket små sättningar inträffat såväl i
Totala sättningen
Sagerska huset som i grannfastigheterna. Den valda
grundläggningstekniken, med pålar till begränsat djup
Under hela entreprenadens gång utfördes sättningsmätning med precisionsavvägningsinstrument på dubbar inborrade i socklar och källarväggar. Nollmätning
utfördes i god tid före entreprenadarbetets start. Under rivnings-, borrnings- och pålningsarbetena
under byggtiden
- den
framgår av figur
29. Störst sättning - ca 20 mm - uppmättes i de äldsta
delarna mot Strömgatan där de flesta pålarna installerades och det intensivaste borrnings- och bilningsar-
och arbetsmetoden med stor andel borrning i stället
för bilning, har gett önskvärd effekt.
betet utfördes. I grannfasaderna var sättningsbeloppen
betydligt mindre, 0 - 8 mm.
Erfarenheter:
u
e Utför nollavvägning
_0
10
-
i god tid före byggstart
. Håll även grannbyggnader under kontroll
med avvägning
.
10
3
Samma personer bör om möjligt utföra
avvägningen under hela byggtiden.
1991
1992
AUG SEP OKT NOV DEC JAN FEBMAR
(9)
6
160 ANTALSLAGNAPÅLAR
19
16
120
46
20
17
STROMGATAN
80
48
40
Fig 29 . Sammanfattning av resultaten av sättningsmätningen.
Total sättning i mm.
RIVNING-OCH
SCHAKTNING
0
10
Besiktningar
20
Pålning och uppspänning av pålar samt lastöverförings-
konstruktioner inklusive injekterings- och övriga
förstärkningsarbeten
kontrollerades
under arbetenas gång.
Fig 30. Sambandmellansättningoch antal slagnapålarsamt
rivnings-och schaktningsarbeten.
kontinuerligt
Sammanlagt gjordes dessutom 6 delbesiktningar inför
gjutning av bottenplattan
. Detta var en följd av att vid
varje gjutetapp doldes framför a11tVVS-installationerna. Vid dessa delbesiktningar gjordes en genomgång
av VVS-installationen samt armeringeni plattan och
plattans
ingjutning
SÄTTNING
MM
i grundmurarna.
Förutom
kontrollanten deltog vid delbesiktningarna även projektör och konstruktör för respektive verksamhet i
syfte att utöver kontrollen också ta del av det praktiska
resultatet av projekteringen.
- 23 -
Erfarenheter:
. Klara och strikta kontroll - och kvalitetsprogram måste upprättas för varje
verksamhet
Kontrollen måste ske kontinuerligt då
mycket kommer att döljas vid de fortsatta
arbetena
Projektör och konstruktör bör delta i
arbetena på plats för att kontrollera att
intentioner fullföljs.
ADMINISTRATION OCH EKONOMI
Ett arbete av den karaktären som en grundförstärkningsentreprenad utgör, är tekniskt komplicerat och bjuder
ofta på överraskningar. Som en följd härav är det viktigt att även lägga ned omsorg på den administrativa och
ekonomiska uppföljningen av entreprenaden.
Sålunda hölls under entreprenadarbetenas gång förutom byggmöten även tekniska möten, varvid de tekniska
problemen och frågorna snabbt togs upp tillbehandling. Parallellt härmed fördes ekonomiska förhandlingar vid
speciella möten.
Organisation
Entreprenadformen
var generalentreprenad,
vilket
bl a innebar att beställaren svarade för samtliga handlingar, inklusive konstruktioner etc. Denna entreprenadform innebar stor insats från beställarens sida i
form av uppföljningar, teknisk kontroll, konstruktionsändringar
och regleringar.
Detta arbetssätt gav till fördel att geotekniker och
konstruktör kontinuerligt kunde följa arbetena och
delta i den praktiska utformningen, att platschefen
fick möjlighet att diskutera, ställa frågor och lämna
synpunkter på lösningarnas utformning samt att
entreprenadarbetena kunde bedrivas utan längre stillestånd och därmed relativt sett förbilligas.
Byggmöten
Byggmöten hölls regelbundet
varannan vecka. Vid
Tider
dessa möten deltog projektledaren, byggledaren, kon-
Entreprenadtiden var ursprungligen beräknad till 7
struktören, geoteknikern samt entreprenörens ombud
månadermed starti maj 1991 samtfärdigställandevid
och platschef. Vid vissa tillfällen deltog även den
blivande förvaltaren.
årsskiftet 199111992. På grund av tekniska överraskningar och problem samt ökad omfattning av bilning
och injektering av grundmurarna och framför allt av
Vid byggmötena genomgicks gängse frågorsåsom tidplansavstämning, myndighetsfrågor, bygghandlingar
och besked samt vad som framkommit vid de tekniska
och särskilda ekonomiska mötena. Byggmötesprotokollen kom sålunda att innehålla ett samlat dokument
för arbetena och dess fortskridande.
att vissa arbeten, såsom betongarbeten och VVSarbeten lades över från ombyggnads - till grundförstärkningsentreprenaden, kom färdigställandetiden att
förskjutas.Den slutliga entreprenadtidenblev ca 10
månader med slutbesiktning i början av april 1992.
Tekniska möten
Kostnadsuppföljning
Under entreprenadarbetenas mest intensiva skeden
då ganska många tekniska problem uppstod och arbetena i viss omfattning måste läggas om, hölls tekniska
möten en gång i veckan. Dessa möten gjorde det
Kontinuerligt utfördes en uppföljning av kostnaderna
för grundförstärkningsarbetena.
Det är långt ifrån
ovanligt att denna typ av arbeten blir dyrare än
budgeterat. Denna budget baseras på mängder, tider
möjligt att direkt fånga upp problemen,
och enhetspriser angivna före byggstart. Viss osäker-
behandla
dem
samt dra upp riktlinjer för de fortsatta arbetena.
Vid de tekniska mötena,
deltog platschefen, kon-
struktören, geoteknikern och byggledaren.
het föreligger framför allt i angivna mängder, vilket är
en följd av att mycket är dolt när arbetena igångsätts.
Det är vidare viktigt att prioritera säkerheten och
noggrannheten vid genomförande av grundförstärk-
ningsarbeten.
De slutliga entreprenadkostnaderna
kom att överskrida budgeterade kostnader framför allt till följd av
följ ande faktorer:
Utökad bilning i grundmurar och konstruktioner
som var dolda
Omfattande injekteringsarbeten av grundmurar
för att erhålla tillfredsställande
lastöverföring
beroende på att murarna var uppbyggda som
skalmurar
Avväxlingar i stommen vars behov framkom
först vid rivningsarbetena
Komplikationer med pålkonstruktionen i
fasaden mot Strömgatan på grund av förankringsbalk för kajen
Merschakt och försvårad schakt på grund av att
vissa arbeten utfördes bland redan slagna pålar
Ändrad konstruktionsprincip för lastöverföring
mellan grundmurar och pålar för vissa delar
Höjning
av injekteringsnivån
i grundmurarna
för att klara valvverkan mellan pål-oken
Betongarbetena utfördes i grundförstärkningsentreprenaden i stället för som var tänkt i påfölj ande ombyggnadsentreprenad
Betonggolvet kom att utgöra en bärande konstruktion för lastöverföring grundmur - pålar i
stället för vad som var tänkt, golv på mark
VVS- arbetena utfördes i grundförstärkningsentreprenaden i stället för som var tänkt i
påföljande ombyggnadsentreprenad
Entreprenadtiden förlängdes ca 3 månader på
grund av tillkommande arbeten och ändrade
arbetsförutsättningar.
BILAGOR
Bilaga 1
Konstruktionsritning
över grundförstärkningen
(plan).
Bilaga 2
Konstruktionsritning
över grundförstärkningen
(sektioner).
Bilaga 3
Konstruktionsritning,
sektioner mot Strömgatan (slutligt utförande).
Bilaga 4
Pålplan över träpålar i flygelbyggnaden.
Bilaga 5
Program för statisk provbelastning.
Bilaga 6
Plan över statiskt provbelastade pålar.
Bilaga 7
Sammanfattning
Bilaga 8
Provbelastningsresultat för påle 19.
Påle där bärförmågan överskrider beräknat dimensionerande
Bilaga 9
av provbelastningsresultat.
brottvärde.
Provbelastningsresultat
för påle 99.
Påle där bärförmågan är lägre än beräknat dimensionerande brottvärde.
Kytt/L
V$
eraewr,..w
n•
U541
s
.tiRANNAiAAt(V
-'
1
I
..
,
r-
3
-8
M
511£1
1tT1t•
OW
#r -
talt
A[R
tec tD
ö1A,1000
•D:tt,töt
li
/
M11aM7W
-s-Inl:+v
ut:
INL
7ulac?M
A•A
1w
r
CWn
>res•.
t0
'.%•-3
40 . N 01+ •iq
I•IOP otit
wp
4•t•-t
Art•q
a
dt
r
n
oo
1. •I
\fi
Gott
T,«vly(.
•200
1A-71oft&
4.14-
)t.
•
'.100
.
- ?AO
17A i A0
loa-too
ItA • 200
I+la-7no
I~a:too
'
t
MQ11
1C
MV •tl
•C
r
't
A too
,'
r4
[11.100
r(!
V
1
zya-
å
1
r
UTSIDA
L
wwl'
1'
il
3A 6-
mo
i
1
Ial
- --
II$O
-
AY tll
ILS
I
CD4 . Av E-
1u_
g. . ,å Z1 Il.
L_.•N+CT uti
ä
:la'N
&T
1
,
q
'
i
:1
i
r
i
A-2>>0
N1'
i 1L(t
E;EM a
1•°
••••
1
1
.,......
fA4
1SN-o
1-R32:
•••••
a
LIVS
M5N;1000
:;
yiA-i2Ttt
1 RUNIi
Ve
>i7n•150
1
....
37
Y
•
1
h'100
ne•
1C
,
....
b
»a:
.+r
vc•
.. '
;i
1'
1 tAM
ISbt
..
IS7t
A•
ISO
I
:
v
X11
-uD
i
I
0
0
_
a
1
f
'1t LS
t
A
•
Ce4
155
c7
Vlp
t3
'.a-
DZå
.1.
_
,T
-
0mA
0G10 Ie4
X
i 1 'R-
a-
71
ST, `t.
511
AV ! S
_
t
N
_
3.Yaa_
2'
,
•
1
011CiAiT
N
74:
4114
Å
nua•
>,CMCTIttI
11nRAN1 L
a..
-62785
.s...•
TR
axTattl
%
bA
aOR
NLL
1 KN.
0.
.
a"1.LOALII.It
700 . 100.10
1TaOLATTA
:PLA11a
taMUl
1Tt ; ar.b.
VCii
• V.
DLtli .
1aNG0:tIt
NA
uti.
AOt)r11f
-w
Y
ÄA14N
-
1U 5 f T
TUSET
15o p2-t5g38{
wrarw,-.l
.Z NLD
KLLaarININO,
eNTatwl
64LLNDiÖaST
6
SIGE R5 OA
SAGE9S
b
707.
£e1 92030
b11 IM+n19
6o9teA
auYCt10tc(Ny
i
K32:2
a.orr..rn
pLaw
1 M i.
,PALLL
.
wc
L.
TFMW TnN 1
11
STROMIGATAW
S
N 86-0
86-00
(
STOCKHOLM
, AIVM•oCt
NMI Iå0 • ZNOt PN • 11å
ct uT,oL.%'&'
T+ll1<
ar
LTLIALCLII
i1 oVaaTa.
KV.LEJONET 5
Y
M
3 117
N
%
SÅ..L+I[AO
u TCbQS, TILL, .11os,•1oS,wTUraw >
u1G.21a
aaaL1iNG0
av UttoNG
.tluaKtl`T
ORTCarA1
L001tN,
vtt, taerot „kA +.ookW
o t • so.•DO
MRGIRA,
1tÅL.ND1
• 11TtltalLLAR,VAR.
NTc4tt
IiC>: jCYDD.
, NV
0. %TIL1ALCaOttT.
a 4tt
LORIW
lATT1A1
awaMtNT
i TILA
12t'ON6
b
OålttgaNtMt
1t[TONto LA--w4
tltobå12G7uTN
.LAST
4
rvuD
tILOC7C
wu u rin.TT
$.0'k
l43 tt
ANM.
•M.
RKkItJGSZYPER
*Lt
e .Ttuwpi
iTtL0aLtLprs!
LLT6Öt
L11br<llD
l:I,
+t
2. j*
waaaE
/ iit
•TORTavICCN
&S(R
IITT
b (M
atvl, ,I[1tT
1 OTONL•laTTatl
.t!e
± !
3L1MR
pA0111i1L 1<LTILCN1NTi
ST?
sx•r
n1•r.swaa
ATi
'
l l 1KAtT
•
PktrAC1
,
I _ri>.t ccT
r P4
'
_-:
I LnrIIAST
__
vr-_LO„LLtaT
(27
L3!•10
!rtN
0.
_ ...._
- S oo
-e0
-9 .00
•t0oo
- X00
`HAR1c . 0ADL
.A 45011.
AY 6RUIJDFGRSi
v[N
!
S t
*DRCto1M
AWn
-R.to
-10.Oo
12 iiI0.TRTCMI
-r-
ANM
T61e1"
_.
1aw IS0.14
v[tl 112aD1+[:01[1[6'.
XLAR
" 1+2,
no. i.
7t
120
IqG
1t3, laj
A
k 1,
f•Os G1, TO
72.71,1457
35.00.00
".G,;
,
PRINCIPBESKitIVNING
KN
100
St.tSt
T L. LITT
•O.aS
. e,;
• 0, ro
30, 30. ll, 0I
3T, 09,11
N
6.
- 1'1.00
-11,00
.10.00
T;
G4
r
tx?•
•17;.00
NK
u
•10.00
,
A -T•O•0
,79 sa , 9olloT
v2e clttaC tsetötnlc
DittollvT4A
tES.l1VN15rti
at 5453
101,110
VO L
7T,1
N•t
0L1
rClD
LM..
p Lt
t.4
c.
-O3S•'
• 1.65
-0ÅS
•
i
•0.-10.00
A
D
1
tAl•
I,ITt.,
LCI r
OCH M4 I NINGAR
PROvSELASTNINCG
TIP 2
!,
l
III
1I
1
r'
x
N
ll,
1%700
IltotP
sT-
I
LaMVTtL
LOT
D [KRÖK
CA*
:tT.LLbtR•
t
T"
RELATIONSRITNING
ta
...191at1
i
T RE5KRIFTER
as RITN Ky3=1
IYGGw1DSSTY1OLSEN .
`TL.1ISDL'
-
aNGEy
• å86
-0
; tOLI
•G wTtLA4
(.RATTA '
y -y
(o...
_..
aaaat
t
ISAN
.
MÅTT
N
TAK_•
TASAQ
IL tlt ,
t .
fi .S11,0T'PL+,
IcYt+V
1L
rot
XNLiSU
1 tCTCQIt
0lRt.iyb
'.44u0
0. CC4 ° A(T
. 4 CS2+y
tca
Kli:
-MSNR
IPIL
tt _tt u,Mut
If.
gIL[74N[S
NE4
!•
b f%C
AYIASTM
_1r
..fC
.inb
I
6ETECklihll_AR
FÖRKLARINGAR
v ut1tLAS._
lti enRD WS
GRAN5iA4T-UD
41
ETb:uuctt
'ri.s
d
1 1
'.5£•200
. ---.-
_
-r-
1
i
t
i
I
i
i
`
.n*uclrr11111i1.+-!
Q
___I
sto,:
T16.700
79•å0
4.30L.•3
åo SIM-10
stl •
SIA•;
• 2,1
lut
nc-100
a0&-2
fl
W A•1
'-t
5'-ro
t+IN
i
OtA iN ASl
Ky L[lONit
nst
171
ISi
9
........_.f
:400
.
•A
-®
.........
NURNrItJ i[
V
IylO•t00
Y
Y2i
q1C.
-1
500
1700
IÖNStt*
%.G
*Qli
.lt
-1De
ae
i11åSt.ROP
r
11 0
1+50
it
T;:::::;:
•
r3Z+9
TT190
; 472t
e
7tA•1
154 :1 .
S:d,T
6A •10D
_
L36•'20D
9'7A-io
. i
i
f......................
; Ili1
&sL=9oo tr1 (
656.900
1I
0
0:
$
T
6L Cr900
q6-iDD
IOIA•
IOA
tErA4 I
?! D
AVlOD95AK11.L1N.
[email protected]£1
•2 D0
t.
C \•
t1
It(N-
_ ._
dlt+)
NSlao
cbai
w
L
0
0
19£A 7QO 11A-i00
•
_
TGRJNGA
1l
<N L Ic 12+ 11
Tlie
aåG150
.;,Lv9
_• C3210
öo
J
i
IOA?
pAL(M01
YT
E es
wA-me
aA-'mD
Jla
å
_
;o
pll31lJ5-
låu,s
%u
IS9i
_r*
+w00
ItÖ21:14oM
1
•
-_2600
......_.
+IUYS
,eArlno
7cD
_..
„"
;-10D
-A
111.•40D
KALl•
MuR I uK
t
a toD
N
y'
201
-s2+.
Si 1-0
HIRS
IISA-0
inj
• .INI A
:
I.
9±11A0.VnT4MC
.i
VA•tåD
W1
11.4
4
ICTA•tT8 1
S'1 A•Z00-
I•SLA-70D
Joo' 1.
N•7CD
4
K1 A•7r1D
tt
@
IwZ $
la't
r_
L
1411
1 -,
o
A
-e
' I,LA-140
8e5bb
r
IMSI
jNlX664Ar
lnllw-to
jga.t•100
vu5,
tMl1
>ry1:T5
S MT
MA • Z0p
.
'
Aa
•
lw too
It
1000
c1N -?arm
11b•tls0
ilYtÖtldO
n7.•1m
177A•7D6
r7GtL-7col
-
_
.
5CVD0 Ar 11&4 tLSEt $% I4 1tll%OSiS
. tt6t
tN1
Ctt1Y3
1/•7.6t.:O1
SAMT Ni
t
,
}R01.S,DO
m
-1
• a.TO
17C5b • i00
C-100 ,'
I1LiiT
ISDI-A.20
_ LÅCt
St
•6t'A+•
-
1'1D
Jurt
i
10+x. A•1
ItI-2
L _I
1 1a
.l113,ti1tAP
T*A
yi 20
I:w .F .
fot
ass
SE SEGT. DYAN
NawlAFr A. Fara oo:
1sf.0
4
!Ul14A
1NEnrTtlNc
KY LEOt4i.1
K32:2
. K32:b
+: TiO
1
'
pVL
btoc200
TACKSKIKT
a
ÅNp•
s`
?
>y
j•
ii
a
I
I IA1V5
r 'i ESRllN1Y
I I
BYGELARt
-
r7LSICA4i
. u4]c1nEC1YLSFlOp
FQ11iRRGit
Ks4OS.
tAO
wp
?tED 9TG KW
ARPL19019ot4
RosTSKVpt
KT2%uc ,6 1u•
'.
PÅSVETSADE
BE3=fi._
Ip
9TYLS4GAIAN
--ic
BEF LEDN So 4 BERÖRS AV
SCHAKT
NÅNGS UPP I SANN
RRD HED BEjtORDA VERK
_::SiF:
K32F2
L tcS2
ÅTETLFYLLS
uw.
m
SiR
II
4103
q
__ t - 76G4tY..._..
sE-,o=
FaaL'uc
y
u
n
u
4123
a<
1
Q.
.I
T3ALr
va
a
v
v.
S.QLV
F6+110
,,
n
II
II
jJ_
1I
II
r
u
-_
1
I
}
}
'
>1t., K32+8
IL
II
II
II
YSZ
1T...
4l<7SFN-
II
II
II
-LC-
I
u,ssGmP P
3Kb E
BE1OC7;Y5TÄlTPH1NE
IL
i
ISEF.
5T
,EIONUP
$ALJLAR
--
E+DLV
L-
EYLLN
.)
.L_PE
....
nt, s[tN
3Ei
YAy
0
-
-
1N
K9Z
ME'D
1.1TT G OCN H Pk TLR)I
_K32:2.
$&g
446YE
,vlact_lNG
- -
9MFATTATC
+ O
---
KO40TR _S0P1RIVS I
4RRV.ÄRNE( PROYI5CRI5K)
-
V
Q.
4
v
v
6
3rTF
ENL
K32:2
417N
A
x
ANGER
E1T
IEIaL15ERA1
CÖRIIALLANbf
0UI ANVISNINGAR
VAREFTET.
HED
NI4G
SIHRÅb
VELIGT
taarNtuD
t&o(
p,wrb
v
2-25fSB
l uroraww,w
r[rea+
7YREna
91oi15I
v
Fa sv, irtrawraeretc
a rnuro
KOMSTKUKTÖRTiM,
tRPORDERLIG
Al
Fvt-ic
ANT
3
vit
SKALL
.
1ID»J3EESjb
SKE
!1.
/D20'
ARBRITlI
IIDRPN.KI
RELATIONSHANDLING
.IM.
Fr,aw
IYa.w
1
uR5L1+AKT-
eYGGNADSSIYRELSEN
ÖSTRAREGIONEN
ANPASSNING
90•oa•lo
91t1t5,
910 0
oAruu
EIIIRLPRENAD
1 K32'.Ti -
5L ER3KA
KOSET 51R0MGAIAN
bKUPLDK Ky'T0RKNIN6
$E:ItT.IONER
Si(AlA
n
1
GGNAD5YRE6
586KV LEJONET 5 STOCKHOLM
A
KO
KOMMER
PÅ BEF. GRUNbliuRAR OCH6Rl1NTSFL1R57ÅL2KNINGSåTGÅRDER.
SEKTIONERNA
3E O.TTN K32: i
FÖRE5KRIRER
FÖRMINSKAD
];b
v00s1
BEF T7ERRVORME
-_9l1YÖTPLA0
O.RlYS
KY.LE]ONET
GRANNFA571 GHE?
(.x32:3
RELATIONSRITNING
4
•
;
i
dl
ti
19
e/
IikLLS6ACKAR
ISO
ODEU
1
S
LE
1
11II
I
SVETSAS
?-0OELRDA
Till
YLtiA
SAS
b1143 63
F
YC1t
ENL.
.
3
NEDAIJ
Y
v
F
sk
HOl V1YT..
.IL
llwestot
II
I1 II
II II
I1 II
I UK
STYRHYLSA
-IDD
0,70
+0.70
bAUG
lffi
1101
11
140
IDSVEiS
BEHOV
+ 0.11
(• 0.51)
PIK
VIPPMIN(
V11ASVID
VÅf.6
2St)
PLST
YltTL200•b0YK3
1USIb
D011ERAFT
'
Z Yt R 20C•1O0.10
2 00
ör AI.t:1uExT.
IHN7lN
l ALG
IAsMOTLIT•
(L.t.
KNÄCKN1Nf .
FÖttTiCICCII
%LEII
MIEu.&H:
:xov-
1IIETSJAS l5
TILL VKR
1+1ÄT3PÅ PIATSEM
å 1YR
-
CA}190
I
J - ,
N6NIUGSPÅ
3TY1z10C6A
DÖ0.l.
7-:-::-
-
-
PL 200 . 200.10
jft
T:
-
il I F
I .I
1
1.1
I
II
I-
-
Måb
-
t3TG.
PPas
3lÅLxILDE
i
vAuR ..,
K ZGD
E1IELLAN
LU1 N 1:4
PLAC Kilt
llVRANI
ENL PER1SETODiIl til..UvV
4 t5 K1M0DI -1000
]101
c
11=TD
B
+3
MURHYLLA
t-
C'0
A
PÅLE CEIJTR
t tbO.LR
R
b11CT IAOT UTSIDA
111.L
FODERLER
8EF
J.
.IC
PODER
to
G
159,1:4,0
S
TILL
>i7sT/ JE
c_vttga;
?åLE
T:öRaNCR
I4Åt.4
91Si.LIV
labERRBii
130
CA 200
l
PRII.1CIP
V
LIKA
FORTt1CKIJIIJC
,
St c
AV
IGuTs
OCN
K:4O.
LsiO.
G
BILA
;
NG
0,950
Å.
INJEKTE8ING
E CO. 3AFV _
TRYCKNI
NING FÖRE FöR-
FÖRLXNGNINGSP1LE
SÅKRAS MOT UTKNÅCK•
AN
FASTINJEYTERAOE
INISORRADE
5<32
101J
PÅLAii
'10
IVAVSTYVNING
+
+3 21.0
3td12c11o
INRE
OTG K1O
{
13
1Z
c5
®
IL
DET
AtiT
C.
Mia
3LI.GNINC
ur
IO1ILL
T1PA40GTr
Pl1.0TKt00
NIVÅ
UT51DAP1
TILL
A
4
GN
.FÖR
NI
44
7
HEDGIRS
J13
P
AV
VAR0
DCT
VAKA
D.
H0VJ
PÅLEN
MONTERAS.
A .
Ib
1
+111.I1
YT:3
Ifw1uTS.
1l(i
SILALL
SMTT
PR
8UR
SOM
SAk41
air,etin
mRENs
Tca.wan IRNw
`
- „
AIJ1.
1 &*
t•T
b
.
IN1t;Tå
0.
.M
)LC.E
SÄNGS
57UI31CN11AG
ETIKALA
PFG51Rf RINGFX AY9ER
RELATI0 J V0
1
.M01JT0RAS.
EN'kFPkENAO
Tii:NUFÖRSI
IS
1B
•:.';1Ft.54C
Inq•r,c-t~
_
-- LY,52:
1
wN
wuw
9t 04 10
i
STOC1(HO1M
Ä RICNIIIC.
NUSi1,5TRÖHA"IAU
KV LEJONET 5
5A6EA5KA
D.
LING
LiGC,NA0551YRaSE1d
mc
ENL
DOM-
FÖRTTiYCK-
110CISfl1JGM
bRA0 UPP SANT
tO3ANIClI00.A0
""PP r
. (7.15
UTFÖRS
SAKi
FÖT:TR1CIGNU1G.SaLhV1.
IISi]UIS
01l0
IARb41AT
KVAR5ITTAU0E
4
1
P0.LE)IS
lY1MCRA31
ANG:VEM
NIVL
YTTERPILLTzN
St6
CENRIT-
MEtlAl1
OKDAIEZN
DET.D.
VR
V .P4
LLTFORS
TXIMKT:I.RT.
3ALC01C
All
YTTRE
000
nu
L1A4PLIG
RUNT
itirxr
AN4VEN
TORE
ENL
EF
RENSAS
LYF15
1 PhLT.N
.651t0.451
ICAPEI
NEDAIJ.
i0-
DEi
1 SOM
CA
HÅLP0 1T051DA OCH I
D.
LI 'TViMDIGT.
NtGfHÅLLSBAIKAR
HOT SV .
irn ••..- ,•+iatanrviarn
m,w
-14•p
wnn.wn,
_
FÅLAR
INViiNDIGT
OVAN
FJOL
OCH IN]UTERINL
MED
ANSÄTTS
FÖRMINSKAD
i2L0
UTGÖRAS
PÅLDELEN
13EFIIJUER
U1LÖR4
SD#LANGNIUC6PkLt
A
6
3
TRVCICNING
TILL
r«
V.EN
SAMT
60LVPlATTAN_
0.0MKRAIR
IM1DTIEÅLLSIZALICAR
W* .RE
S,ENIJA
S
41 .
LUT Ab
TiAL1t0CLT
U11DAN
SAMTIDIGT
IA17ErTERINTrSBRLILCTiT
CTfiRI
Å
0Öt
DONtVARTEN
Dk
IN?i
I
UNDAN
SÅ
1417
NlNG9LA5T
50
.
. SFYLL3
KAPAS
0lJTEV
PÅ
STTiZEvoMrRAFTEN
ICRACT
DET
FDTtANKRIN6SSTAt:
VAUGEU
SDAG
MELLAN
ANVÅNDNINL
.
SCALL
E
0(.L
#D
1
HEb
1% U5
Ö VERSIDA.
DKETb
wr
5VER
- 00
. LE
0. K1 IJL.S4i
ARt3GT
3.«
UNDLR 1E t>rNÅL,OVS PA0
MONTERAS
F00E3AÖQ
ÖVER5TA
bOHrRAAT
ST1RN1L3M
MED
1'61.
INRE
YA
15RUK
K0NP1.11ER1UG
OCM
FÅLE
PÅLEN
MINST
SAMMA
VARI
NO0.15ANTfilI
KAPNIN6EH
KAPAS 50 r.
U NDEP
SKALL
UR HÅLET xiSR SENARTi
SANT
SE
PILEN
15t•TEQ.AS
AVSTÅNDET
Sfi
ER1ER-
5)
ÖK L16LER
APP).
YTIETtIIGAQTe
- 00..
P1lLSKA0VAR.
1EIt
Nt!DSLS
PPa+OpS(.+o,
El ( Pb11b3RKR0PP
p).
FDbEitTtibRETS
40PTR1CKNING
NIVÅ-Sp.
0HNtg1SKT
11L1
t3.s0.
åVRIGA
WLb260
UKA
G1i1J1-
LÄGEN
1. ut E0PANb0ZY
.
VID
NIVÅ
+b.5D
'KRDPP
000ERRhR
V Cb4.L,DVS
UC
-115
UKGRIJNDMUR.
ILAPAS VID NIV9&JU
TILL
MED
. 4
NIV0.W
L'i ApANDERTÖR
NOPPi.
P%LTOPPEN
URSPOLD
FRRN
CEHåIt18RUK
Nft
TILL
PÅ . LAVSK .XRNING
u1wIDER
8 UVANbE
ENL
NEbAN.
.
KAPADE
1 GT:LINDMU3SW1LLA
TILL NIVÅN
- 1 .25
TILL FODLRRÖRET
NIV&I
AVSLUTAS
&111I
TILL
UN01iR
BxPANOERKROPP
150
CA
2.T5".
6LA6111NGEN
A%LE INKL
tE
ME0
A.
PÅLA1t
U'OQQAS 1 7U5TE1ZADE
A.LI
DET.
..
1113 E PÅLAR
SLALNI+
.SMIT
ETTERåLACNA
0DLZ0.R
NEDBORRAS
P(.MONTERAD
r
.D
SOCKEL
b'2T
NTiDSÅTTS
0CN
L0t3NING
HED
HÅL
UTSIDA
. ö
VE0t1
ENL
0KI+l.L0.N.
1 FODERRÖRET
NED
PALON
FASTSVETSAS
3.LE
UNb0
1 00ERitC0Z
H1
tiIDT
10D£R461Z
DICT
.P.t
PALSKARVAR
t 0,51'.
Al
EORRAS.
SVEK
L
T30RRADE
R I N G AA
I NEXTEB
bSSD
RESP
V[JcTIKAIA
tlirT
PILDTI$
RELATION SRITNING
H,1-.
g
a
10
®
6'
F®
Q
®
®
+0,-1:
TRYCKNINC
Kt20PPA0.
DKNO.L
T=ÖRUT34YT
_ARBEZ 5 SAN G
Bilaga 4
På/plan över träpålar 1flygelbyggnaden.
PROGRAM FÖR STATISK PROVBELASTNING
Provbelastningarnas syfte är att verifiera beräknad
dimensionerande lasteffekt med 2-faldig säkerhet.
Provbelastning
För de statiska provbelastningarna gällde följande di-
Last påförs i laststeg 100, 150, 200 kN. Vid varje
rektiv.
laststeg görs ett uppehåll på 4 min. Mätklockor avläses
vid 1, 2 och 4 min. Om inget oförutsett inträffar höjs
Inledning
Provbelastningsanordning
lasten till nästa laststeg.
Lasten påförs med en hydraulisk domkraft med handpump. Påförd last avläses med hjälp av en lastcell.
Vid 0 och 200 kN görs avlastning och eventuellt
För eliminering av horisontalkrafter skall kulled eller
dylikt finnas placerad mellan domkraft och påle.
För pålar som förbelastats
Pålhuvudets förskjutning mäts med 2 mätklockor.
Mätklockorna monteras på en från mothåll och påle
separerad mätbalk.
Provbelastningsanordningen
och provbelastnings-
utrustningen skall noga kontrolleras före varje provbelastning. Pump och domkraft skall kalibreras.
kvarvarande deformation avläses.
provbelastningsprogrammet
inledningen
i
enligt ovan.
Utförande
Lastenpåförsi laststegen 100, 200, 250, 300, 350, 400,
450 och 500 kN.
Vid varje laststeg hålls lasten konstant i 8 min. Mätning utförs 1, 2, 4 och 8 min efter lastens påförande.
Mätbalken avvägs vid 200, 400 och 500 kN.
Efter maximal upplastning förs avlastning i 1 steg,
varvid mätklockorna avläses vid lasten 0. Återfjädringen vid lasten 0 mäts efter 30 min.
Om den vertikala deformationen mätt i pålhuvudet är
större än eller lika med 60 mm vid någon avläsning,
avbryts provbelastningen.
Bilaga 5
utgår
Program för statisk provbelastning.
Kv. LEJONTET NR 5
SAUE%S%Å HUSET
Förprovade provpålar
0
rroduktionskontrollerade pålar
Elan över provbelastade pålar.
Bilaga 6
Plan över statiskt provbelastade pålar.
SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FRÅN
STATISKA PROVBELASTNINGA R
Provbelastningsresultaten
kan sammanfattas i nedanstående
tabell:
Max belastning
Bedömd
kryplast
Dim
lasteffekt
Injekttryck
(netto)
kN
kN
kN
MPa
1
4
6
19
53
71
79
83
90
97
99
500
400
500
500
500
200
500
450
500
450
450
450.500
350.400
450.500
450.500
450.500
ca 500
450.500
>500
ca350
ca350
250
250
250
190
250
125
250
250
250
250
250
2,4
1,9
2 provn pga brott i mothåll
Mothåll böjer sig vid 400 kN
1,8
2 provn pga glapp i skarv
1,5
1,5
2,5
Pålen ej expanderad
Förspänd till 200 kN
2,2
Pålen kröker sig
101
450
>450
250
>500
>450
350.450
125
250
250
Påle nr
107
110
120
500
450
500
Av de totalt 15 provbelastade pålarna har endast 8
uppnått avsedd maxlast 500 kN, som är dubbla den
dimensionerade
lasteffekten. (Pålarna 19, 71 och 107
har dock lägre dimensionerande lasteffekt). De vanligaste skälen till att provbelastningarna
avbröts i förtid
Anmärkning
1,5
2,2
1,8.2,4
2,2
1,8
2,2.2,7
- 2,0
Pålen förskjuts i sidled
Sprickor i grundmur
Stor friktion i pålens överdel
Mothåll ger med sig
Kortpåle. Oklar expansionskurva.
attsprickbildning uppstod idenovanförliggandegrundmuren. Pålens bärförmåga kan i dessa fall uppskattas
med hjälp av bedömd kryplast, vilken normalt är 70 -
80% av brottlasten. Det vill säga att kryplasten bör
ligga omkring 350.400 kN om brottlasten är 500 kN.
var snedställning eller deformation i mothållet eller
Bilaga 7
Sammanfattning av provbelastningsresultat.
Kv LEJONET NR 5
BAGERSKA HUSET
Påle nr
Pålskaft längd
Expansionstryck
Förbeslastad till ca
19
9m
1,9 MPa
225 kN
Maxlast vid provbet.
Utvärderad kryplast
500 kN
450-540 kN
Dim. lasteffekt
180 kN
Uk. expander
Expanderad
Provbelastad
-10,0
1991-10-23
1992-01-15
Kommentar.
Bilaga 8
Provbelastningsresultat för påle 19.
Påle där bärförmågan överskrider beräknat dimensionerande
brottvärde.
Kv. LEJONET NR 5
SAGERSKA HUSET
Påle nr
Pålskaft längd
99
9m
Expansionstryck
Förbelastad till ca
1,8-2,4 MPa
300 kN
Maxlast vid provbel.
Utvärderad kryplast
450 kN
350 kN
Dim, lasteffekt
Uk, expander
Expanderad
Provbelastad
250 kN
40,0
1991-1142
1992-01-28
Kommentar:
Stor deformation. Sidorörelse vid ca 350 kN. Brottlast troligen < 500 kN.
Bilaga 9
Provbelastningsresultat for påle 99.
Påle där bärförmågan är lägre än beräknat dimensionerande
brottvärde.
á
á
Byggnadsstyrelsens informationer
T:159
1993-09
k
BYGGNADSSTYRELSEN
Sagerska huset , Grundförstärkning
- Dokumentation
och Erfarenheter
är framtagen vid Staben för byggproduktion vid Byggnadsstyrelsen
och ingår
i skriftserien "Byggnadsstyrelsens
informationer".
Redigering och layout: Torkel Larsson
Upplaga: 1000 ex.
Reklam AB.
Tryckeri: Garnisonstryckeriet,
Stockholm, september 1993.
Upplysningar om Byggnadsstyrelsens
publikationer lämnas av
Byggnadsstyrelsens
publikationsförråd,
tel 08-783 10 00, eller
Statens fastighetsverk, tel 08-783 22 00.