4 LEDARE - Sjöbefälsföreningen

nr
4
2011
årgång 104
EXTRAKONGRESS OM
SAMMANSLAGNING
AV SFBF OCH SBF
TOMAS
SJÖSTEDT
SNART
PENSIONÄR
LEDARE
VI VILL SKAPA
ETT STARKT, MODERNT
OCH FRAMÅTSTRÄVANDE
BEFÄLSFACK
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
1
LEDARE.
VI VILL SKAPA
ETT STARKT, MODERNT
OCH FRAMÅTSTRÄVANDE
BEFÄLSFACK
A
tt få vara med i en process där
två fackföreningar blir till en
organisation och ändå fortsätter
att vara två är inte helt lätt, men desto
mer givande och glädjande. Och att
kunna vara med och påverka framtiden
för fackligt arbete för befälen är något
jag känner mig mycket stolt över. Nu
har både Sveriges Fartygsbefälsförenings och Sjöbefälsförbundets styrelser
godkänt föreslagna procedurer och nya
stadgar till nytt gemensamt förbund
så att extrakongresser kan genomföras
i september för att fatta ett slutgiltigt
beslut.
I skrivande stund sitter jag på tåget
mellan Stockholm och Göteborg, efter
att i dag den 8 juni 2011, deltagit i SBFs
förbundsstyrelsemöte. Då nu båda
förbunden sagt ja till den föreslagna
extrakongressen, kommer vi att kalla
och skicka ut underlag till kongressledamöterna före midsommar, så att de skall
vara väl förberedda den 27 september.
Arbetsgruppen har varit verksam i
2,5 år och har haft överläggningar med
jämna mellanrum, och har nu presenterat ett förslag till ett framtida starkt
förbund för sjöbefäl. Styrelserna för de
båda förbunden har kontinuerligt diskuterat frågan, och har även aktivt deltagit
i processen att ta fram nya stadgar och
arbetsordning för den nya föreningen,
när arbetsgruppen presenterat sina
förslag. Nu kommer frågan att överlämnas till sittande kongressledamöter
som i en extrainkallad kongress den 27
2
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
september ska ta ställning till förslagen.
Om de framlagda förslagen från respektive styrelse antas av de extrainkallade
kongresserna, så är ett nytt förbund för
sjöbefäl ett faktum. Efter detta samkör
dagens styrelser, tills den nya ordinarie
kongressen kallas in hösten 2012.
Jag känner en stor tillfredställelse
att vi kommit så här långt, och vill
passa på att tacka alla inblandade som
under arbetet och processen med att
formulera framtiden för det nya förbundet, varit engagerade i att lösa alla
frågeställningar som uppkommit. Vi
har hela tiden fokuserat på att lyckas
med sammanslagningen, varför arbetet
varit enträget och vi har varit flexibla
och prestigelösa i våra ambitioner att
lyckas. Tidigare försök med sammanslagning av de två befälsfacken har som
bekant misslyckats, varför vi varit väldigt noggranna med att hela tiden se till
medlemmarnas nytta och inte på hur det
sett ut historiskt. Det viktiga är att skapa
ett starkt, modernt och framåtsträvande
befälsfack för det maritima klustret, där
yrkes-, ledarskaps- och chefskapsfrågor
har varit essentiella.
Arbetet kommer på intet sätt att vara
avslutat efter kongressen till hösten. Det
är först då vi får kavla upp ärmarna och
organisera oss för att kunna genomföra
alla de förändringar som skall till. Detta
arbete har redan tjuvstartat, då kanslierna redan nu påbörjat en genomgång
av hur vi internt skall formera arbetsuppgifterna mellan ombudsmän och
Jörgen Lorén, ordförande SFBF.
kanslipersonal. Under hösten måste vi
föra ut förändringarna lokalt och starta
nomineringsprocessen till kongressledamöter till den föreslagna kongressen
hösten 2012, då en ny styrelse skall
påbörja sitt arbete.
I denna glädje över att ha lyckats
komma så här långt, så har vi tyvärr nåtts
av ett sorgebud.
SFBFs förre ordförande och sedan
länge förtroendevalde Bengt Cremonese avled söndagen den 29 maj efter
en tids sjukdom. Alla vi som kände och
arbetade med Bengt under hans yrkestid
och även därefter, känner stor saknad
och sorg.
Vi som seglar i Göteborgs skärgård
saknar hans mullrande stämma och
glada tillrop, och jag saknar en kamrat
och mentor. (Se minnesord på sidan 5.)
Med glädje och sorg vill jag önska
alla medlemmar förliga vindar, och att
vi till hösten befinner oss i en situation
där framtidstro råder för svenskt välutbildat befäl som känner sig välkommet
hos arbetsgivare som tror på utbildat
och kompetent yrkesfolk.
Fair Winds
Jörgen Lorén
Ordförande
INNEHÅLL.
SEMESTERSTÄNGT
SFBF har semesterstängt under
v 30, den 25-29 juli.
Akuta ärenden hänvisas till
vår jourtelefon 070-692 7478.
sid 4
EXTRAKONGRESS DEN 27 SEPTEMBER
Nu har även Sjöbefälsförbundets styrelse beslutat att
kalla in en extrakongress om en sammanslagning med
Sveriges Fartygsbefälsförening.
OMSLAG: TOMAS SJÖSTEDT, OMBUDSMAN SNART I
PENSION, PÅ BARSEBÄCK GOLF & COUNTRY CLUB.
FOTO: MARIE HALVDANSON
sid 6-7
TOMAS SJÖSTEDT SNART PENSIONÄR
Den 30 juni arbetar Tomas Sjöstedt sin sista dag. Efter sjutton år som ombudsman
i SFBF kan denne snart 67-åring se tillbaks på ett händelserikt yrkesliv och se fram
emot att skörda nya lagrar på golfbanan.
sid 10-11
LÅGA BEHÖRIGHETER BEGRÄNSAR
Nu är det högsäsong för landets skärgårdskaptener med gott om vikariat på mindre
färjor och inom sightseeing. Men låga behörigheter är också begränsande och till
hösten blir det åter svårare att få jobb.
...dessutom:
Piraternas historia - grym men lönsam sid 12-14,
Sjömanshusstiftelsens belöningsdag sid 16-17,
Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen informerar sid 20-21,
Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25,
Livet ombord i skonerten Mozart sid 26-27,
Inträdesanmälan sid 29 m m.
Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar
och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur.
Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: [email protected] Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015,
fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt
material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: ’’SJÖPAKETET’’ - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739861649, ankie [email protected] Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379.
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
3
SFBF.
Sveriges Fartygsbefälsförenings ordförande Jörgen Lorén och Sjöbefälsförbundets ordförande Örjan Liljeroth skakar hand efter SBFs styrelses beslut om att kalla in en
extrakongress.
ETT HANDSLAG FÖR
Sjöbefälsföreningen
Nu har även Sjöbefälsförbundets styrelse beslutat att kalla in en extrakongress om en
sammanslagning med Sveriges Fartygsbefälsförening.
Sveriges Fartygsbefälsförenings styrelse tog samma beslut redan den 24 maj.
S
BFs och SFBFs extrakongresser kommer att avhållas den 27
september på Ingenjörernas Hus
i Stockholm och enbart ta upp frågan
om sammanslagning av de båda sjöbefälsförbunden.
Den nya organisationen kommer troligtvis att heta Sjöbefälsföreningen.
- En avgörande fråga för två relativt
små förbund är att kunna överleva och
4
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
bli starkare, säger Sjöbefälsförbundets
ordförande Örjan Liljeroth. Jag hoppas att extrakongressen i september tar
beslut om ett samgående. Vi har i den här
omgången stött och blött samgåendet
under många möten sedan december
2008. Processen har varit framgångsrik,
därför hoppas vi på positivt beslut i
september.
- Ett historiskt beslut, säger Sveriges
Fartygsbefälsförenings ordförande Jörgen
Lorén. Det kommer att gagna svenskt
befäl genom att ge trygghet i frågor som
gäller deras yrkesroller både nationellt
och internationellt.
SFBFs kongressledamöter kommer
att få kallelse till extrakongressen före
midsommar.
TEXT & FOTO: MARIE HALVDANSON
Bengt Cremonese
En mycket god vän till oss och en verklig facklig förkämpe har tyvärr lämnat oss alldeles för tidigt och lämnat ett
stort tomrum efter sig. Inte bara hos oss, utan också hos familjen, hustrun Kristina, barn och barnbarn, arbetskamrater och vänner från hela världen.
Sjökapten Bengt Cremonese eller ”Cremo” som alla kände honom som, son till en italiensk familj som kom från
Cremona, gick till sjöss i unga dagar och seglade som matros och båtsman innan han gick in och läste till sjökapten.
Innan han gick i pension för fyra år sedan efter en lång tid i Stena, var han framförallt förknippad som befälhavare
”skepparn” på Stena Danica. Han var också styrelseledamot i flera sjöfartsanknutna styrelser inom Stenasfären.
Hans empati för sina medmänniskor och vänner ledde till att han började arbeta fackligt lokalt som klubbordförande
genom att starta Stena-klubben 1975. Han verkade också centralt i Sveriges Fartygsbefälsförening, både internationellt genom IFSMA och NFBK och nationellt som styrelseledamot från 1982 till 2005, men också som föreningens
ordförande 2001–2005.
Från hela världen har vi i föreningen fått många bevis på hur aktad och omtyckt han var, med hälsningar att deras
tankar går till närmaste familjen och vänner.
Bengt var också en källa av kunskap, vilket också medförde att många kände honom som sin mentor. Detta gällde på
många områden, inte minst inom sjöfarten i stort. Man kunde alltid fråga om sjöfart, data om fartygs historik och var
de fanns i världen idag efter att försvunnit från Sverige. På gemensamma bilresor utom och inom Sverige såg Bengt
alltid till att det fanns en hamn att besöka, längtan till det sjönära fanns alltid inom honom.
Hans stora vurm var också veteranfartyget S/S Bohuslän som han framförde och värnade om under många år, inte
bara som befälhavare utan även som ordförande i föreningen. Han älskade också naturen och sitt Smedstorp, där han
bodde och vårdade ömt. Dit var vi var inbjudna många gånger inte bara som förening, utan även som nära vänner.
Hans känsla för vänskap avspeglade sig också i att han hela tiden, också på senare tid, höll kontakt med vänner och
höll reda på födelsedagar och andra bemärkelsedagar, även om det blev svårare ju mer sjukdomen tog över.
Hans stora intresse för skidåkning avspeglade sig också i att han årligen tillsammans med Kristina och vänner reste
till skidorter i Norge, Sverige och Sydeuropa.
Bengt blev 67 år gammal.
Vi kommer alltid att minnas dig Cremo. Du lämnar ett stort tomrum efter dig, nu när du förtöjt väl efter en mycket
god vakt.
Jörgen Lorén, ordförande SFBF och Christer Lindvall, f.d. VD, SFBF
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
5
TOMAS SJÖSTEDT
SNART PENSIONÄR
Den 30 juni arbetar Tomas Sjöstedt sin
sista dag. Efter sjutton år som ombudsman i SFBF kan denne snart 67-åring se
tillbaks på ett händelserikt yrkesliv och se
fram emot att skörda nya lagrar på golfbanan.
NT följde med på en runda på Tomas hemmabana Barsebäck Golf & Country Club.
T
omas Sjöstedt tog sjökaptensexamen i Kalmar 1969 och seglade i
olika befattningar och rederier
fram till 1984 då han seglade befälhavare
i Nordö och samtidigt var SFBFs klubbordförande.
1988 gick han iland och arbetade som
hamnchef i Kemira Kemi AB i Helsingborg, som hade en egen hamn och på den
tiden omsatte 2 miljoner ton bulkvara.
1991 började han på ASG Bulk som
senare gick upp i Broströmsföretaget
Nordic Bulkers.
Tomas Sjöstedt har även läst företagsekonomi med inriktning på organisationsteori på universitetet.
1994 kom Tomas Sjöstedt till SFBF
och blev vår ombudsman i Göteborg.
På den tiden hade föreningen kontor i
Göteborg.
Vad är det bästa som hänt under dina år
i SFBF?
- Det är när vi fick till stånd de kommunala uppgörelserna och fick förhandlingsrätt på de kommunala avtalen,
säger Tomas. Från början var vi inte en
förhandlingspart, men tack vare vårt
6
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
medlemskap i SACO blev vi en part i
de kommunala centrala avtalen.
Finns det något som inte blev som du
tänkt dig?
- Ja, att man i bland mötts av vissa
attityder från arbetsgivarna. Man kan ha
kommit överens om något i ett samtal,
men sedan händer det inget - de struntar
i det. När man strandsätter folk medvetet genom att till exempel strunta i att
sätta av pension. Där har enhetslönerna
blivit viktiga, eftersom många kom i
kläm förut, när arbetsgivarna enbart
anmälde tarifflönerna.
- Man blir ledsen när man märker att
de dribblar med andra människors välfärd för att tjäna en krona eller två. Och
då känns det som ett misslyckande att
man inte lyckats få ordning på det.
- I det stora hela har man förståelse
för personalchefer som lever under sparbeting. Men det bästa är om alla parter
är lagom missnöjda, Det är inte bra om
någon är för nöjd. Och det är viktigt
att hålla sig lugn under förhandlingar,
man ska ju ses igen och måste vara på
”speaking terms”.
Vad tror du om en sammanslagning mellan
SFBF och SBF?
- Jag tror det är bra av många skäl.
Medlemsnyttan, vi kommer att använda
medlemmarnas pengar på ett bättre sätt,
vi får en starkare organisation för att vi
blir fler och vi vinner i styrka för att vi
är eniga.
Om det av någon anledning, inte skulle bli
en sammanslagning, vad tror du händer
då?
- Om någon gruppering skulle stoppa
det, vore det katastrof. Timingen för
sammanslagningen är perfekt, eftersom
det sker en generationsväxling just nu.
Personligen tror jag att möjligheten är
borta då, och det gagnar ingen utom redarna, som får två svagare organisationer
att förhandla mot.
- Sjöbefälskartellen har fungerat alldeles utmärkt, men det är ingen lösning
att fortsätta så. Det är som att förlova sig
utan att gifta sig. För mig finns inget annat än en enda stark sjöbefälsförening.
När jag intervjuade dig som ny ombudsman
1994 om vad du ville åstadkomma, sa du
så här:
SFBF.
Stilstudie av Tomas in action på Barsebäck...
...och även ett golfproffs kan ju hamna i bunkern!
”Jag hoppas att jag med de olika arbetsuppgifter jag haft till sjöss och iland
ska kunna tillföra något extra. Det är till
exempel lättare för mig att i en förhandling tala motpartens språk.
Jag vill också arbeta med att klargöra
den kvalitet som det innebär för ett rederi att ha svenskt befäl. Det är nämligen
inte bara svart eller vitt. Här finns en
gråskala, där det gäller att motivera för
arbetsgivaren varför det är så viktigt.”
Ja, vad säger du, blev det så?
- Ja, det stämmer precis med vad som
varit min intention i mitt arbete!
Vad ska du göra nu, blir det enbart golfbanan?
- Nej, det finns ju barnbarn också,
men det är dags att komma ner och bli
singelhandikappare igen, säger Tomas
som idag har 10,5 i handikapp och som
dessutom kan stoltsera med att aldrig ha
varit sjukskriven, inte ens en dag.
Kan det vara golfen som är medicinen?
TEXT & FOTO: MARIE HALVDANSON
AVTACKNING
TOMAS SJÖSTEDT
Torsdagen den 18 augusti
kl 13.00-16.00 på
Rosenhill Seamens’ Center
Köpenhamnsgatan 25
i Göteborg.
Välkomna!
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
7
SFBF.
MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND
Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i
behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening.
För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller
det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om
så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare
medlemskap sker i föreningens äldre matriklar.
Sjökaptensring
Sveriges Fartygsbefälsförening
kan i samarbete med
Svenskt Guldsmide & Design AB
erbjuda
sjökaptensringar
till ett förmånligt pris.
Ringarna finns
i två olika varianter:
18 K rödguld à 6 425:(+ postförskott)
rödguld/vitguld,
18 K à 6 850:(+postförskott)
I priserna ingår moms,
valfri gravyr och ett snyggt etui.
Svenskt Guldsmide levererar en
exklusiv ring av högsta kvalitet,
utförande och finish.
Som en extra köptrygghet lämnas
1 års kvalitetsgaranti mot
eventuella fabrikationsfel,
räknat från leveransdagen.
För ytterligare information och
beställning kontakta
Agneta Häll
på kontoret i Stockholm,
tel 08-10 60 15.
8
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: www.sfbf.se eller beställas från
föreningens kansli tel. 08-10 60 15.
HERMAN & SIGRID NYLÉNS FOND
Befälhavare och styrmän som på grund av sjukdom, arbetslöshet, höga boendekostnader eller av
annan anledning är i behov av understöd kan söka medel från Herman & Sigrid Nyléns fond.
Ansökan skall vara Herman & Sigrid Nyléns fond, c/o SFBF, Gamla Brogatan 19,
111 20 Stockholm, tillhanda senast den 1 oktober 2011.
Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: www.sfbf.se eller beställas från
föreningens kansli tel. 08-10 60 15.
10 000 KRONOR I PRIS
I KORTFILMSTÄVLING
FÖR SJÖFOLK
Sjöfartens Kultursällskap sponsrar 10 000 kronor i pris till kortfilmstävlingen
Sjö kort.
Tävlingen är öppen för alla som
-arbetar till sjöss ombord i den svenska handelsflottan, oavsett nationalitet
-arbetar till sjöss med svensk sjöfartsbok ombord i utlandsflaggat fartyg
-studerar en maritim utbildning på högskola eller gymnasium i Sverige
För att delta krävs att minst en upphovsman uppfyller någon av kriterierna ovan.
Filmerna ska vara gjorda under tävlingsåret och ha koppling till livet ombord
eller i hamn. Dokumentärt eller spelfilm går lika bra. Maximal längd: 15 minuter.
4 skäl att delta i Sjö kort 2011
1 10 000 i pris till bästa kortfilm
2 Filmerna granskas av en jury med representant från bl.a. Göteborg Film Festival.
3 Man behöver inte ha en avancerad utrustning för att delta.
4 Kortfilm är kul!
Allt från digitala videokameror till en mobilkamera går bra att använda. Gratis
redigeringsprogram som Windows Movie Maker till PC och iMovie till Mac rekommenderas till redigeringsarbete.
Läs gärna mer om kortfilmstävlingen på www.filmatsea.com/ovriga_sidor/kortfilmstavling
Bidragen skall ha inkommit till Film at Sea senast den 31 december 2011.
För ytterligare information kontakta: Ann Nordström, Film at Sea Nordic AB
Tel: 070 816 88 00, [email protected]
BOKANJÄRERNAS SKRIVARKURS
FÖR HAVETS KVINNOR OCH MÄN
Du som har erfarenhet av eller kanske bara intresse
för livet till sjöss, har du någonsin funderat på att
omvandla dina minnen, tankar och idéer till skriven
text i novellform?
Eller du kanske har tänkt ut en fiktiv historia i saltstänkt miljö? Du kan vara 18 eller 80, åldern spelar
ingen roll så länge skrivglädjen finns!
Tid och plats
Vi träffas fyra dagar under kursen med start i mitten av augusti på Katarina Sjöfartsklubb på söder i
Stockholm, samt återkopplingar via distans på mail.
Datum för träffarna är måndagen den 15/8, tisdagen
den 16/8, måndagen den 21/11 2011 och den sista
träffen är tisdagen den 24/1 2012, samtliga dagar
klockan 09.00 – 15.30.
Mer om kursen
Deltagarna kommer att få bekanta sig med novellformen genom övningsuppgifter och eget skrivande varvat med föreläsningar om novellskrivandets grundläggande hantverk. En viktig del av kursen är också att
vi läser varandras texter, ger och får respons, vilket
ger en djupare förståelse för det egna materialet.
Dessutom kommer sjömansförfattare att gästföreläsa.
Inför kursen
Ta med dig en skrividé, den arbetar du sedan vidare
på till en färdig novell. Den som vill kan därefter
delta i föreningen Bokanjärernas uttagning till nästa
antologi med möjlighet till publicering. Kursen
förutsätter självstudier samt att tid avsätts för eget
skrivande. Kontakt mellan kurstillfällen sker via distansundervisning (mail) och är en förutsättning för
att alla skall hinna läsa in sig på varandras texter.
Kurskostnad samt kurslitteratur
Kursavgift: 1500 kronor per person, inkluderar lokal,
fotostatkopiering men ej kurslitteratur och måltider.
Kurslitteratur är Johanna Wistrands e-bok ”Kom
igång & skriv” Införskaffa den. Boken kan laddas
ned som e-bok från : www.multimanus.se eller www.
adlibris.com
Kursanmälan & arrangör:
Arrangör är föreningen Bokanjärerna i samverkan
med Katarina Sjöfartsklubb och ABF Stockholm.
Kursledare: Gun Mörkenstam. Antal deltagare:
minimum 8, max 12.
Information och anmälan till [email protected] (telefon för information 08-747 89 41)
eller www.abfstockholm.se tfn 08 – 453 41 80
Senaste anmälningsdag: 15 juli 2011
NEED
TECHNICAL
CHEMICALS?
ONE
ANSWER...
MARISOL
®
CHEMICALS
...and remember
QUALITY
IS
TIVE
EFFEC
Maritech - Marine Technologies AB, PO Box 143, SE291 22 Kristianstad, Sweden
Tel. +46 (0)44 106040 Fax +46 (0)44 106440 [email protected] www.marisol.nu
Katarina
Sjöfartsklubb
mötesplatsen för sjömän
Vill du veta mer,
ring eller kom och
besök oss.
Du är alltid välkommen!
Telefon 08-640 94 96
E-mail [email protected]
www.katarinasjofartsklubb.com
Besöksadress Glasbruksgatan 2:a porten brevid Sjöfartshotellet
Hotellbokning 08-517 349 80
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
9
UTBILDNING.
LÅGA BEHÖRIGHETER
BEGRÄNSAR
Text & Foto: Linda Sundgren
Nu är det högsäsong för landets skärgårdskaptener med gott om vikariat på mindre
färjor och inom sightseeing. Men låga behörigheter är också begränsande och till hösten blir det åter svårare att få jobb.
K
lart skepp i Stocksund utanför Stockholm kallar sin
utbildning till fartygsbefäl klass sju för skärgårdskapten. Den kvalificerade yrkesutbildningen blev möjlig
efter behörighetsförändringar för några år sedan och även vid
Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Linnéuniversitetet i Kalmar går det att läsa en klass sju. Skärgårdsredarnas
branschorganisation, Sweref, var starka förespråkare av ändrade behörigheter. De är idag mycket nöjda med effekten av
den nya utbildningen.
– Förr var det jättesvårt att få tag i kaptener till våra båtar
men idag är det lättare. Jag har heller inte känslan av att det är
någon utbredd arbetslöshet bland dem som gått utbildningen,
säger Arne Welin, vd vid Sweref.
De uppföljningar som Klart skepp gjort av sina elever sedan
utbildningen startade 1997 visar att ungefär åtta av tio som
gått ut skolan har jobb inom näringen och att arbetslösheten
är relativt låg. Sommartid finns det gått om tjänster för befäl i
skärgårdsflottan med täta vägfärjsturer, ett stort antal charteroch sightseeingbåtar och en intensiv trafik till och från öarna.
Men heltidstjänsterna i det mindre tonnaget är betydligt färre,
även om statistik över det faktiska antalet saknas.
– En del får ihop tillräckligt med årsarbetstid genom att
jobba riktigt mycket under högsäsongen maj till oktober
och sedan köra julbord i december. Det räcker inte för alla,
men jag tror man kan säga att vill man jobba så går det, säger
Arne Welin.
Men sjöfacken är inte lika övertygade om den saken. Vid
Fartygsbefälsföreningen har man länge varnat för den inlåsningseffekt som kan drabba dem som väljer att läsa in en
begränsad behörighet, ett problem föreningen också märker
av bland sina befäl.
– Jag blir lite frustrerad när jag får samtal från medlemmar
som inte har tillräckliga behörigheter och som därför inte får
jobb. De som är yngre kan vi rekommendera att läsa vidare till
sjökapten, men de andra är svåra att hjälpa, säger ombudsman
Lennart Jonsson.
10
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
Efter två år vid Klart skepp med undervisning och praktik
får eleverna jobba som lättmatros eller matros i inre fart på
fartyg under 500 brutto. Efter nio månader i manskapsbefattning får de ut en behörighet klass sju och efter ytterligare
tolv månader i befälstjänst får de en klass sex. Tidigare var det,
enligt Daniel Franzén Lindefors på Klart skepp, relativt enkelt
för dem som läst vid skolan att under vintrarna få jobb som
matroser inom handelsflottan. Men de senaste årens omfattande utflaggningar har krympt de möjligheterna. Å andra
sidan, menar man på både Sweref och Klart skepp, är den
som väljer att läsa till skärgårdskapten sällan är intresserad av
att jobba på större fartyg. Daniel Franzén Lindefors säger att
skärgårdsbefäl hellre kombinerar säsongsjobb på passagerarfartyg med landjobb istället för att vara till sjöss.
– De vill inte vara borta fyra månader från hem och familj.
Många har egna företag och snickrar eller sysslar med annat
under vintermånaderna. Och jag tror inte att det är många
av dem som går på a-kassa under vintern, även om det säkert
finns en och annan som gör det också.
Och utbildningen är populär.
– De senaste åren har vi haft ett hundratal sökande till våra
30 platser och avhoppen ligger under tio procent. Vi är noga
med att informera om vad utbildningen innebär. Alla sökande
får skriva ett personligt brev och berätta varför de vill läsa hos
oss. Upptäcker vi att någon har ambitionen att jobba inom
storsjöfarten försöker vi styra över dem till Kalmar eller
Chalmers istället, säger Daniel Franzén Lindefors.
Lennart Jonsson håller med om att det kan finnas en och
annan som nöjer sig med en begränsad behörighet.
– Valmöjligheter är bra och jag kan förstå att den som
bara vill köra farsans taxibåt på sommaren inte vill läsa fyra
år på högskola. Men väljer man ändå en förhållandevis lång
utbildning kan man lika gärna lägga på två år till och få full
behörighet.
– Sedan vet man heller inte vad som händer med behörigheterna i framtiden. En förändring i systemet kan plötsligt
innebära att man inte får fortsätta köra, så det är också en
väldigt osäker tillvaro för de här befälen.
Ett annat problem som facket upplever är att de lägre behörigheterna ger ett sämre förhandlingsläge.
– Talesättet ”Det ryker även ur andra skorstenar” gäller
inte för de här befälen, de kan bara jobba på småbåtar. Det
hämmar deras utveckling i avtalen.
En del av eleverna som läst på Klart skepp väljer att gå vidare
till andra utbildningar inom sjöfarten. Daniel Franzén Lindefors säger att flera av deras befäl går till Kustbevakningen.
Tre fyra stycken ur varje årskull brukar också söka in till
sjökaptensprogrammen, men den tidigare examen går då inte
att tillgodoräkna sig i någon nämnvärd utsträckning.
– Det är enstaka certifikatskurser som de inte behöver
läsa om. Våra elever har också fått en lite liten gräddfil in till
Kalmar. Högskolan brukar alltid ha en del avhopp i början av
utbildningen och våra elever får fylla de platserna under första
terminen eftersom de trots allt har en del navigationskunskap
och annan relevant erfarenhet. Men i stort sett får de börja om
från början vilket är synd, säger Daniel Franzén Lindefors.
Vid Klart skepp och Sweref menar man att utbildningen
till skärgårdskapten bidrar till mer än bara en kortare väg in
i befälsyrket. Den är också bättre anpassad för det redarna
inom skärgårdstrafiken vill ha.
– Att ha korsat Atlanten är ingen merit när man ska jobba
i skärgården, det är inte lasthantering och arpa som i första
hand är viktigt för dem. De som jobbar på skärgårdsbåtar
behöver vara mångsysslare och kunna lite av varje. Man måste
ha företagsekonomi, svetsning och materielkunskap och går
toaletten sönder ska man kunna fixa det, säger Daniel Franzén
Lindefors.
Men Lennart Jonsson håller inte med om att sjökaptener
är mindre lämpade för skärgårdsflottan.
– Det är ett befängt påstående. Det är lika fel som att säga
att en lastbilschaufför inte kan köra personbil. Faktum är att
många av dem som jobbar i skärgårdsflottan är sjökaptener.
Han tycker däremot inte att man ska underskatta skärgårdstrafikens utmaningar. Att låta befälsstudenter göra en
del av sin praktik inom det mindre tonnaget tror han vore
en bra idé.
– Visst lär man sig mycket på att köra båt i skärgården och
de som jobbar där får ofta en väldigt fin fingertoppskänsla för
båtkörning, säger han.
Uppföljningar av Klart skepps
utbildning KY-marinteknik
Skolan tar in cirka 30 elever per år och mätningarna
är utförda året efter examen.
2010 2011
Antal svar:
23
17
Svarsfrekvens:
96%
89%
Jobb/eget företag:
74%
82%
Studerar:
22%
12%
Arbetslös:
4%
12%
Inom näringen:
73%
80%
Delvis inom näringen:
18%
20%
Ej inom näringen:
9%
0%
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
11
PIRATERI.
Piraternas Historia
GRYM MEN LÖNSAM
Det är inte bara i dag som handelsfartyg utsätts för piratöverfall utanför Somalias
kust. För sjörövare har farvattnen utanför Afrikas östkust under flera århundraden
varit lockande tillhåll; där har de tillskansat sig mängder med värdefull last från fartyg på väg från Indien och andra länder till Europa. Detta visar denna genomgång av
pirateriets historia.
S
å länge fartyg har fraktat värdefullt gods på haven, har
det med all sannolikhet också funnits pirater. Handelsfartyg som för flera tusen år sedan gick nära kusterna
i Medelhavet utsattes ofta för piratöverfall. I det medeltida
Europa härjade vikingarna.
Men vi börjar med det gamla Grekland. På en grekisk skål,
som blev målad för 2 500 år sedan, kan man se hur sjörövare
angriper ett fartyg. Framme i stäven på piraternas fartyg – strax
ovanför vattenlinjen – hade man monterat ett kraftigt spjut
som stöttes in i sidan på handelsfartyget.
Sådana överfall var ganska vanliga i Medelhavet och det
Egeiska havet, där de tidigaste civilisationerna uppstod. Piraterna låg gömda på små öar och i vikar klara till överfall.
Handelsfartygen höll sig nära kusterna och ville ogärna ut på
det öppna havet med sina dyrbara laster. De var alltså lätta
byten för piraterna.
Förutom gods tog sjörövarna också gisslan, som de antingen fick lösenpengar för eller som de sålde som slavar. I takt
med att de grekiska städerna växte och blev bättre organiserade inleddes också kampen mot piraterna. Städerna byggde
krigsfartyg och kunde i viss mån hålla sjöröveriet nere.
I det Romerska riket fick man också känna av piraternas
härjningar. Under det första århundradet f. Kr. utgjorde
sjörövarna ett så stort hot att importen av spannmål till Rom
var i farozonen. Befolkningen reagerade då och krävde att
myndigheterna gjorde någonting åt sjöröveriet.
Den romerske fältherren, Pompejus, fick i uppdrag att
bekämpa piraterna. Han utrustade en stor flotta och lyckades
rensa bort piraterna från Medelhavet. Därmed var piratproblemet löst för Roms del – åtminstone för en tid.
12
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
Som en intressant episod i historien kan nämnas att Julius
Caesar kidnappades av sjörövare omkring 75 f.Kr., när han
seglade till Rhodos för att studera. Piraterna höll honom
fången på en liten ö och krävde lösenpengar för honom. Först
när pengarna utbetalats släpptes Julius Caesar. Efter frigivningen spårade Caesar upp piraterna och tog hämnd genom
att korsfästa dem.
VIKINGAR VAR PIRATER
Den största delen av vikingarna var fredliga människor – det
har den senaste forskningen visat. Men omkring 20 procent av
dem härjade vilt omkring i Nordsjön och i de västeuropeiska
farvattnen. Vikingarna överföll fartyg och byar långt in i på
fastlandet. De nådde in till Östersjöns kuster och kom ända
till Svarta Havet och Persien genom flodsystemen. Eftersom
det saknades stabila maktcentra i det medeltida Europa, var
det i stort sett fritt fram för piraterna.
I Medelhavet dominerade samtidigt de muslimska piraterna.
De hade sina fästen längs den sydfranska och norditalienska
kusten.
Hittills hade piraterna bedrivit sin verksamhet självständigt.
Men från mitten av 1200-talet gick flera sjörövare i maskopi
med kungar i flera europeiska länder. Det första kaparbrevet
utfärdades av den engelske kungen Henry III år 1243. Brevet
var i verkligheten ett tillstånd att begå sjöröveri mot handelsfartyg från fientliga länder.
Båda parter gynnades av avtalet: kaparna kunde plundra
fritt och ta hälften av bytet – den andra hälften plus fartyget
lade kungen beslag på. Kaparfartygen använde samma metoder
som piraterna.
Många böcker och filmer ger ofta en romantisk skildring av sjörövarnas verksamhet; de flesta filmer - som här ”Pirates of the Caribbean 4” - utspelar sig i den
karibiska övärlden, där piraterna hade sin storhetstid mellan 1560 och 1730. (Foto: Bilden godkänd för publicering av Disney Enterprises Inc.)
En av de mest berömda kaparna var Sir Francis Drake, som
fått sin licens av drottning Elisabeth I. Samarbetet mellan dessa
var ytterst givande för båda parter. Här kan nämnas att den
amerikanska författningen från 1787 gav Kongressen rätt att
utfärda kaparbrev.
Detta system hade sin storhetstid under 1500- och 1600-talen, då det pågick många krig i Europa – och krig kostade
pengar. Kaparverksamheten var därför en välkommen inkomstkälla för de krigförande länderna.
Efter att Columbus hade upptäckt Amerika följde en
spansk utplundring av Syd- och Mellanamerika. De spanska
skattfartygen var lockande och relativt lätta mål för piraterna.
Skattfartygen var visserligen utrustade med kanoner, men
de var tunga och svårmanövrerade. Piraterna hade däremot
mindre fartyg och kunde lätt komma in till sidan av skattfartygen. För att motverka angrepp från sjörövare seglade därför
skattfartygen ofta i konvoj på upptill 100 fartyg.
Den romantiska bild som många böcker och filmer (t ex de
fyra filmerna ”Pirates of the Caribbean”) ger om sjörövare har
i allmänhet sitt ursprung från Karibien. Piraternas storhetstid
i detta område sträcker sig från 1560 till 1730. Under den
tiden utkämpades hårda strider mellan den engelska marinen
och piraterna.
KVINNLIGA PIRATER
Pirateri var liksom krig mannens värld på den tiden. Men
det fanns också kvinnliga pirater utklädda till män; för det var
inte tillåtet för kvinnor att vistas på piratfartyg. Två kvinnliga
pirater avslöjades dock: Mary Read och Anne Bonny. Dessa
engelska kvinnor verkade i början av 1700-talet; de uppförde
sig som män för att kunna få likartad behandling.
Mary Read (1690-1720) befann sig klädd som en man
ombord på ett engelskt krigsfartyg, då pirater anföll fartyget
under en seglats över Atlanten. Mary Read anslöt sig till piraterna och deltog tillsammans med männen i många överfall på
krigs- och handelsfartyg. Mary Read lär ha varit en mycket
modig och skicklig fäktare.
Men det har också funnits kvinnliga pirater tidigare i historien. Före vikingatiden fanns det i södra Sverige en kvinnlig
sjörövarkapten vid namn Alvilda, den fruktansvärda. Hon
hade en besättning som uteslutande bestod av kvinnor. Alvilda
hade dragit till sjöss för att undvika tvångsäktenskap med den
danske fursten Alf.
Dagens somaliska pirater är inte de första som härjar i den
Indiska oceanen. När det inte längre fanns något att hämta
för de spanska skattfartygen i Sydamerika, flyttade piraterna
sin verksamhet till den Indiska oceanen, särskilt till Afrikas
östkust och Madagaskar. Här passerade brittiska, holländska
och franska handelsfartyg tungt lastade med dyrbara varor
från Indien och andra länder östöver. Piraterna tillskansade
sig mängder med guld, silver och andra värdeföremål, och
blev enormt rika.
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
13
>
>
PIRATERI.
PIRATERNA BEKÄMPADES
I början av 1800-talet började pirateriet att avta. Kaparbreven förbjöds 1856, de stora nationerna med egna flottor hade
inte längre behov av privata kapare. Den nya tekniken, ångkraft, verkade också mot piraterna, som med sina segelfartyg
inte kunde röra sig när det var vindstilla. Det blev därför lättare
för ångfartyg att nedkämpa piraternas segelfartyg. Omkring
1850 var det bara ett fåtal sjörövare kvar på världshaven.
Under 1900-talet har det i begränsad omfattning varit
piratangrepp mot handelsfartyg. De farligaste områdena har
varit den afrikanska västkusten (Nigeria), Malacca-sundet och
i den indonesiska övärlden.
När den somaliske diktatorn Said Barre störtades 1991 blev
detta inledningen på ett förfall i landet. Ur detta kaos framkom
de somaliska piraterna, som menar att de är tidigare fiskare
som fått sina fiskebankar tömda av andra nationers fiskeflottor. I början var de beväpnade med gevär, men de gick snart
över till tyngre vapen som maskinpistoler och granatgevär. År
2007 började de somaliska piraterna att angripa stora handelsfartyg och överfallen har därefter fortsatt att öka i omfång,
utbredning och grovhet.
Flera nationer har försökt – och försöker fortfarande – att
stoppa piraterna med övervakning. Krigsfartyg från många
nationer patrullerar i området utanför Somalias kust, men
detta har inte hindrat piraterna från att fortsätta sin verksamhet. Pirateriet kostar sjöfarten stora summor, men de största
omkostnaderna drabbas sjöfolket av.
SJÖFOLKET FÅR LIDA
Det psykiska och fysiska lidande som sjöfolket får utstå
som gisslan, är svårt för utomstående att sätta sig in i. Det är
lidande som många tillfångatagna sjömän får leva med under
hela sitt liv.
Den 26-årige danske sjömannen, Jens Peter Skov Jensen,
var ombord på coastern ”Danica White”, då fartyget bordades
och kapades av pirater utanför Somalias kust den 1 juni 2007.
I boken ”Dagbog fra Danica White” beskriver han situationen
ombord på fartyget under hela kapningen. Dagboken var ett
sätta att tackla hans ångest, frustration och vanmakt.
Ofta glömmer vi att piratöverfall är något som i regel går
djupt in i de människor som drabbas av det. Därför är ”Dagbog fra Danica White” en viktig bok, ett vittnesbörd om den
ohyggliga situation som många gisslantagna upplever: i dag
sitter det över 700 personer – varav nio danskar - som gisslan
hos somaliska pirater.
Den historiska genomgången av pirateriets historia visar att
det är en seglivad, grym – men för piraterna – ofta inkomstbringande verksamhet. Sätten att bekämpa pirateriet på har
varit många. Ofta har det rört sig om att med väpnad makt
försöka nedkämpa sjörövarna. Det har lyckats – för en tid.
Men piraterna har därefter bara dykt upp på ett annat ställe.
Vi väntar fortfarande på en lösning på piratproblemet som har
internationell uppbackning.
CHRISTER KÄLLSTRÖM
Källor: ”Pirater” av Richard Platt. ”Dagbog fra Danica
White”av Jens Peter Skov Jensen och Marlene Lynne Sörensen. ”Ufredens hav” av Olaf Olsen.
14
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
DANSK PIRATPLAN
MED BRISTER
D
anmark har utformat en långsiktig strategi för
bekämpning av pirater i den Indiska Oceanen.
Det betyder att det ska bli lättare för rederier att
få beväpnade vakter med på riskfyllda seglatser genom
piratfarvatten. Regeringen säger dock nej till danska
soldater ombord på fartygen.
Dessutom ska Danmark öka sina militära insatser mot
pirateriet med krigsfartyg plus att ett övervakningsflyg
ska patrullera i området.
Den danska regeringen har vidare ingått ett avtal med
ögruppen Seychellerna, vilket innebär att pirater som
tillfångatagits av danska krigsfartyg kan åtalas på ögruppen. Dömda pirater ska sedan transporteras till den
relativt lugna somaliska regionen Somaliland, där det
byggts ett fängelse med bidrag från bl a Danmark.
För närvarande patrullerar det danska krigsfartyget ’Esbern Snare’ i Den Indiska Oceanen med 24 somaliska
pirater ombord. Piraterna togs ombord efter en dramatisk eldstrid den 12 maj. Piratfartyget vägrade att stoppa
och började i stället att beskjuta ’Esbern Snare’. Fyra
pirater dödades under striden och tio sårades innan
danskarna fick kontroll över piratfartyget, varifrån 16
iranska gisslan befriades.
Men nu är det högst osäkert om de tillfångtagna piraterna kan ställas inför rätta på Seychellerna. Enligt
jurister både på Justitie- och Utrikesdepartementet är
det inte troligt att ögruppen vill driva en process mot
pirater, där danska myndigheter själva håller misstänkta
fängslade i en sak där danska medborgare och ett danskt
fartyg angripits.
Avtalet med Seychellerna innebär alltså inte att landet
ska ta hand om alla piratsaker, men att de kan göra det.
Och Danmark vill helst inte få piraterna till det egna
landet. Om piraterna döms kan det sluta med att de
efter avtjänat straff får stanna kvar i landet. Danmark
kan nämligen inte skicka dem tillbaka till Somalia, som
är ett land i kaos och där inbördeskrig härjar. Danmark har nu också beslutat att de 24 pirater som hålls
fängslade på ”Esbern Snare” inte ska ställas inför rätta i
Danmark. Sedan nyår har ca 30 andra somaliska pirater
fångats av danskarna, som därefter fått sätta dem i land
i Somalia.
Sjöbefälens fackliga organisation i Danmark, Søfartens
Ledare, menar att det både är frustrernade och oacceptabelt att piraterna inte ställs inför dansk domstol.
Facket är också missnöjt med att man i den nya strategiplanen ”glömt” att ta med gisslans situation. Søfartens
Ledare menar att gisslanproblematiken är ett åsidosatt
område, som inte bara får överlåtas till rederierna.
Facket vill att myndigheter, rederier, försäkringsbolag
och fack samlas för att skapa ramarna för en erfarenhetsutväxling på gisslanområdet.
I övrigt tycker Søfartens Ledare att det är bra att den
danska regeringen har lagt fram en piratstrategi.
CHRISTER KÄLLSTRÖM
Alla har rätt
till en bra
sjukförsäkring.
Även alla
s öbefäl.
Många sjömän seglar med en bra lön men helt utan ekonomiskt skydd.
Om olyckan är framme är det inte ovanligt att den drabbade blir helt utan
inkomst. Nu kan alla SFBF:s medlemmar segla tryggt och säkert, oavsett
fartygsflagg!
Teckna SFBF försäkringspaket som ger ekonomisk trygghet vid långvarig
sjukdom och tillgång till privat sjukvård. Dessutom ingår en liv- och olycksfallsförsäkring. Är du intresserad att veta mer kontakta Söderberg & Partners
eller Sveriges Fartygsbefälsförening.
www.euroaccident.com/sfbf
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
15
SJÖSÄKERHET.
SJÖMANSHUSSTIFTELSENS
Belöningsdag
Sveriges Sjömanshusstiftelsens årliga belöningsdag var
i år förlagd till den 4 maj i Sjöräddingssällskapets hus i
Västra Frölunda.
Förutom belöningsceremonin bjöds det på vetenskapligt
seminarium och uppvisning av Sjöräddingssällskapet.
S
tiftelsen Sveriges Sjömanshus delar
varje år ut belöningar för insatser
som ska vara till nytta och gagn
för sjöfolket.
I år delade man ut totalt 490.000
kronor, varav 400.000 kronor gick till
arbetsbelöningar, 10.000 kronor till en
idrottsbelöning, 60.000 kronor till sjöräddningsbelöningar och 20.000 kronor
till stiftelsens litteraturpris som i år delas
av Thure Malmberg och Pär-Henrik
Sjöström och delas ut i samband med
bokmässan i september.
Arbetsbelöningar gick till reparatör Kent
Yrjas, M/S Atlantic Companion som
fick 10.000 kronor för verktyg för
byte av hjullyftare. Reparatör Jimmy
Sundberg, M/S Finnclipper fick 15.000
kronor för rengöring av spolluftkylare.
Reparatör Tomas Ross, M/S Finnclipper
fick 5.000 kronor för verktyg för branddörr. Timmerman Christer Lundvall,
M/S Finnfellow fick 10.000 kronor för
luftrör till branddörr. Båtsman Thomas
Olofsson, M/S Transreel fick 10.000
kronor för ställbar förlängning av målarflotte. Maskinreparatör Gunnar Olsson,
M/S Finnfellow fick 25.000 kronor för
bullerskydd mot verkstad. Motorman
Lennart Holm, M/S Tor Begonia fick
10.000 kronor för maskindrivet pejlband. Överstyrman Martin Idlund och
2:e styrman Hans Pettersson. M/S Finneagle fick 20.000 kronor för dragbom
till FRB. Studerande Patrik Olofsson
och studerande Michael Nord, Chalmers/Lindholmen fick 20.000 kronor
för Risk Management och Formal Safety
16
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
Assessment. Matros Nestor Palomar,
M/S Otello fick 10.000 kronor för
canvasskydd för rescuebåt. Reparatör
Bernt Carlsson, M/S Nils Dacke fick
5.000 kornor för stativ till kortläsare.
Reparatör Erling Johansson, M/S Tor
Freesia fick 5.000 kronor för verktyg
för kontroll av rullarna på utströmmarnas aktuatorer. 1:e fartygsingenjör
Fredrik Högberg och reparatör Linus
Oskarsson, M/S Peter Pan fick 30.000
kronor för lyftredskap för ramp. 1:e reparatör Mats Holm, M/S Trelleborg fick
10.000 kronor för ställning för transport
av tunga bränslepumpar. Matros Ina
Beckman, M/S Tor Begonia fick 15.000
kronor för system för upphängning av
ISPS-skyltar. 1:e fartygsingenjör Dan
Eliasson och reparatör Bengt Karlsson, M/S Stena Foreteller fick 20.000
kronor för broms till blockvagnar.
1:e fartygsingenjör Dan Eliasson och
teknisk chef Magnus Karlsson, M/S
Stena Foreteller fick 5.000 kronor för
autostart av nödbränslepump. Befälhavare David Gutierrez och överstyrman
Per Axelsson, M/T Tellus fick 20.000
kronor för relingsvagn för landgång.
Säkerhetsofficer Lars Malmström, M/S
Superstar Aquarius fick 30.000 kronor
för brandsläckning i elskåp. 1:e reparatör
Linus Oskarsson och 1:e reparatör Mats
Jannesson, M/S Peter Pan fick 10.000
kronor för verktyg för lampbyte. 1:e
fartygsingenjör Bengt-Åke Freidlitz och
motorman Henrik Ottosson, M/S Stena
Danica fick 30.000 kronor för kombinerad ljuddämpare och oljeavskiljare.
Reparatör Kjell Jakobsson, M/S Stena
Freighter fick 10.000 kronor för ställning för bränslepumpar. Han fick även
5.000 kronor för ställ för överhalning av
bränsleventiler. Båtsman Bo Tillgren och
matros Kjell-Åke Åkesson, M/S Skåne
fick 15.000 kronor för kärra fär hantering av fordonssurrningar. 1:e maskinist
Torkel Skarsgård och 1:e reparatör Jan
Tigerstrand, M/S Hucklebury Finn
fick 35.000 kronor för avkalkning av
vakuumsystem, ADA-Vac. Timmerman
Anders Svensson och reparatör Roland
Ovesson, M/S Stena Nautica fick 10.000
kronor för gasfjäderpressare. Reparatör
Mikael Rosbäck, M/S Stena Nautica
fick 10.000 kronor för offeranod med
skvallerfunktion.
Idrottsbelöning på 10.000 kronor gick
till 1:e fartygsingenjör Klas Fjällrot,
M/S Aurora af Helsingborg. Han har
under åren 1990-2010 sprungit 4.357
mil, simmat 5.215.630 meter och trampat
2.288 mil!
Sjöräddningsbelöningar för livräddande
insatser på 10.000 kronor till fritidskassan gick till besättningen på M/V Bourbon Pearl, 10.000 kronor till William
Govik, förare och befälhavare KBV 482,
10.000 kronor till Sara Borin, besättning
KBV 483, 10.000 kronor till Anders
Bagge, uppsyningsman RS Käringön,
10.000 kronor till befälhavare och
besättning på KBV 309: Roger Stark,
Björn Lundmark, David Lind och Björn
Magnusson och 10.000 kronor till Jonas
Sirberg, förare av rescuerunnern.
TEXT & FOTO: MARIE HALVDANSON
Kenny Reinhold, ordförande i Sveriges Sjömanshusstiftelse, belöningsutdelare Ann-Catrine Zetterdahl,
GD i Sjöfartsverket (i rött) och Christer Nordling, kanslichef i Sjömanshsstiftelsen flankerade av en
del av de belönade.
Deltagarna på belöningsdagen fick möjlighet att gå ombord i Sjöräddningssällskapets fartyg och
räddningsflottar. Sjöräddningssällskapet presenterade FIRST - ett sjöräddningssytem som man driver
tillsammans med Stena Line och som bland andra Sjömanshustiftelsen bidragit till.
Stiftelsen Sveriges Sjömanshus
Belöning 2012 – För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan
Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar
förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna, främst avseende:
Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargörande
skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av
betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt.
• ökad sjösäkerhet
• minskade risker vid arbete och fritid ombord
• förbättrad drifts- och materialekonomi
• allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar
• ökad driftsäkerhet
• trivselfrämjande åtgärder
Förslagen skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2011
och kan vara skrivna på svenska eller engelska och insänds om
möjligt med e-post. Belöningar delas ut under våren 2012.
Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på
Stiftelsen.
För mer info se www.sjomanshus.se
Stiftelsen Sveriges Sjömanshus | Katarinavägen 22 | 116 45 Stockholm | Sweden | 08-642 44 37 | [email protected] | www.sjomanhus.se
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
17
Köp Springa läck till
förmånspris!
Inget annat yrke har skildrats lika mycket av
svenska författare som sjömansyrket. Författare
som nobelpristagaren Harry Martinson och Josef
Kjellgren till i mer modern tid namn som Ove
Allansson, Reidar Jönsson och Anders Wällhed
har alla skildrat sjömanslivet med tyngdpunkt på
människan ombord.
Tiden till sjöss har uppenbarligen lämnat
oförglömliga spår hos många författare.
Den viktiga uppgiften att förvalta och
fortsätta sprida sjömanskulturen är något som
sjöskrivarna i föreningen Bokanjärerna gör med
den äran.
Häromåret kom föreningen ut med
novellsamlingen ”Trampa däck”. Den boken
blev snabbt slutsåld kort tid efter det årets
bokmässa i Göteborg.
I höst lagom till bokmässan i Göteborg i
september kommer Bokanjärerna med
nästa novellsamling ”Springa läck.” Också
denna gång har samlingen blivit möjlig efter en
novelltävling.
De 21 bidrag som till slut togs ut till “Springa läck”
är berättelser som samtliga håller en hög klass.
Majoriteten av berättelserna har motiv från svensk
sjöfarts guldålder på 1950-60- och 70-talen men
här finns även skildringar från mer modern tid.
Omslaget till Springa läc
k har gjorts av sjökapten
en
och konstnären Rolf Öström
.
Några av de författare som medverkar är Ove
Allansson, Reidar Jönsson, Jörn Hammarstrand,
Mats Arehn, Torbjörn Dalnäs och Göran Sändare.
Det kvinnliga sjöfolket representeras i boken av
Anniqa Bender som har med två berättelser.
Alla intresserade har nu möjlighet att förhandsteckna sig och beställa “Springa läck” till specialpris.
Vid köp av 10 böcker eller fler är priset 150 kronor per bok.
Priset per bok kommer vid utgivningen att bli 200 kronor per styck inklusive moms.
Maila din beställning till Bokanjärernas
kassör Tanja Rinnan på mailadressen: [email protected]
18
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
MILJÖ.
ÅTERBÄRING AV
MILJÖAVGIFTER
EL UR VÄRME
G
öteborgs Hamn har infört två system för återbäring av
de miljöavgifter som tas ut av besökande fartyg.
Det ena gäller fartyg som har högst 0,1 procent svavel i
bränslet när de kör i trafikområdet som sträcker sig sex nautiska mil utanför Vinga. Högst 250 000 kronor per fartyg kan
rederiet få som stöd för köp av dyrare bränsle under 2011.
Den andra återbäringen ges till fartyg som lever upp till
”good environmental performance” enligt Clean Shipping
Index, CSI. Dessa fartyg kan få en lägre hamntaxa om 30 000
kronor.
Det senare stödet är begränsat till de 20 första fartygen som
anlöper hamnen 2011 och som fått sin certifiering verifierad
av tredje part. Enligt hamnens miljöchef Åsa Wilske ska det
ses som ett bidrag till kostnaderna för denna verifiering.
2010 drog Göteborgs Hamn in cirka tio miljoner kronor i
miljöavgifter. Av dem går tre miljoner kronor till bränsleåterbäring och 600 000 kronor till återbäring för certifiering
enligt CSI under 2011.
Men alla pengarna ska investeras i miljöförbättrande åtgärder,
säger Åsa Wilske.
Agneta Olofsson
O
m fartyget körs på gas eller lättare oljefraktioner behövs
ingen förvärmning. Man får då värme över från avgaserna
som kan omvandlas till el. Organic Rankin Cycle, ORC,
är en ångturbin med köldmedium i stället för vattenånga. Den
låga kokpunkten hos det organiska mediet gör att el kan utvinnas ur ganska måttlig värme. ORC kan sättas på avgaspannan
där man kan få ut cirka 200 grader. Men turbinen kan också
drivas av värmen från kylvattnet som bara är cirka 90 grader.
Enligt skeppsbyggnadsingenjörerna på Scandinaos kan man
plocka ut cirka fem procent av motoreffekten som el, utan
några förluster. Från en maskin om 5 megawatt kan man alltså
få ut 250 kilowatt el. Elbehovet på ett så stort fartyg är mellan
500 och 800 kilowatt.
Riktigt stora fartyg, som Maersks containerfartyg, har redan
teknik för energiåtervinning men med konventionell ångturbin. Med ORC kan även medelstora fartyg utvinna el.
Men först ska tekniken testas. Det sker på land med tre av
Göteborg Energis gasmotorer som idag ger kraftvärme.
- Vi plockar ut lite mer el och lite mindre fjärrvärme. Dessa
motorer är jämförbara med fyrtaktsmotorer ombord på fartyg,
säger Bengt Ramne, VD för Scandinaos.
I slutet av 2012 hoppas han kunna pröva tekniken ombord
på ett fartyg.
Agneta Olofsson
REAL
OPPORTUNITIES
Simsea AS er et nyetablert trenings- og testsenter for maritime offshore operasjoner som baserer sin virksomhet på bruk av verdensledende simulatorteknologi. Senteret tilbyr trening av yrkesaktive sjøoffiserer og maritime studenter. Simulatorene benyttes også til å teste utstyr og samhandlingsprosesser. Simsea eies av Resq, Knutsen OAS, Solstad, Eidesvik, Østensjø, DOF, Kongsberg Maritime, Høgskolen Stord/Haugesund og Rogaland
Fylkeskommune.
INSTRUKTØR
Navigatør med erfaring fra offshore fartøy
Arbeidet vil bestå i å utvikle og gjennomføre virkelighetsnære kurs og
treningsopplegg og delta i uttesting av utstyr og prosedyrer for maritime
operasjoner. Vi gir opplæring i simulatorteknologi.
Vi er på jakt etter navigatører med variert erfaring fra offshore operasjoner.
Personer med D1 og DP sertifikat vil bli foretrukket. De som ansettes må
like opplæringssituasjonen, ha utpregede samarbeidsegenskaper og en
ryddig og selvstendig arbeidsform. Vi gir opplæring i pedagogikk etter behov.
SIMSEA AS
Haraldsgata 94
NO-5528 Haugesund
Bedriften tilbyr konkurransedyktig lønn, fleksibel arbeidtid med avspaseringsordning og gode forsikrings- og pensjonsordninger.
Nærmere opplysninger om stillingen kan fås ved henvendelse til Martin
Vold, tlf 971 47 539 eller A. Rune Johansen, tlf 909 30 668.
Søknad med CV sendes til [email protected]
Søknadsfrist 1. august 2011.
Phone: +47 52 70 27 90
Email: [email protected]
www.simsea.no
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
19
Sjöfartsavdelningen informerar… 2/2011
Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet
angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet
är att delge branschens aktörer på alla nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med
säkerhetsarbete är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga ”jobbar på golvet”. Detta
är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet.
Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer.
Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska händelser, är utredningsenheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Synpunkter, åsikter och förslag emottages tacksamt på
telefon 010-495 32 90 eller e-post ([email protected]).
Texten kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida (där man också når sjöfartsavdelningens olycksrapporter
och Safety Alerts):
- www.transportstyrelsen.se
- Sjöfart: Olyckor och tillbud
- Sjöfartsavdelningen informerar.
Alternativt kan man kontakta sjöfartsavdelningens utredningsenhet för att hamna på sändlistan för e-postutskick.
Det finns också möjlighet att nå texten på engelska på SAN-NYTT:s hemsida www.san-nytt.se.
Skada på drev ledde till vatteninflöde
På resa i 27 knop mellan två kajer i Västsverige uppstod ett
mekaniskt ljud på båten som var av RIB-typ (Ridgid Inflatable
Boat). Några sekunder senare smällde det till och befälhavaren ombord förstod att något hade hänt med något av de två
dreven varvid han omedelbart drog ner varvtalet på de bägge
maskinerna. Han kunde snabbt konstatera att det handlade om
styrbords drev och lade därför styrbords motor i friläge.
Larmet för hög vattennivå i maskinrummet gick omedelbart
därefter och befälhavaren startade då den elektriska länspumpen strax innan han inspekterade maskinrummet. Vid
inspektionen kunde han konstatera att vatten flödade in i
båten. För säkerhets skull valde befälhavaren att strandsätta
båten på en närbelägen sandstrand.
Från tiden för haveriet till strandsättningen hann befälhavaren
larma 112 varvid sjöräddningen efter cirka 20 minuter kom
till platsen med länspumpar. Därefter bogserades båten till
reparationsvarv.
Trolig orsak till olyckan var att bälgen runt drevets drivaxel sedan en tid tillbaka varit skadad och vatten hade fått drivknuten
att rosta. Vid det aktuella tillfället skar lagret i knutkorset och
delar av detta slungades mot skölden som sprack och vatten
20
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
kunde flöda in i båten. Det kan alltså noteras att det kan vara
väl värt att kontrollera känsliga detaljer som gummibälgar.
SFu dnr 06.05.02 2010-3412
Olycka vid höghöjdsarbete
En besättningsmedlem hade klättrat upp i masten på ett fartyg
och stod på en spridare (se bild) för att utföra ett arbete. Han
bar en fallskyddssele som var CE-märkt och i gott skick men
med bara en krok som fästpunkt.
Det var plusgrader ute men under natten hade det varit någon
minusgrad. Det blåste kallt och is hade bildats på spridarna.
Då besättningsmedlemmen skulle byta fästpunkt behövde han
flytta kroken och kopplade därför loss selen. Plötsligt brast
isbeläggningen på spridaren som han stod på. Han halkade
och föll åtta meter ned på däck varvid han ådrog sig frakturer
på bäcken och underben.
Transportstyrelsen vill uppmärksamma riskerna med arbete på
hög höjd eftersom de kan resultera i allvarliga skador. Besättningen behöver vara medveten om riskerna och arbeta efter
dokumenterade rutiner för att förebygga olyckor. Fallrisker
ska bedömas inom ramen för det systematiska arbetsmiljö-
• inget av fartygen gav ljudsignaler för tjocka,
• fisket skedde i omedelbar anslutning till en kraftigt trafikerad farled,
• fiskebåten var dåligt försedd med nödutrustning.
Det måste påpekas att det är oerhört viktigt att man utrustar
sin båt med relevant nödutrustning. Mobiltelefon kan nog vara
bra, men den har sina brister och kan inte ersätta VFH. Dessutom ska man vara medveten om att fiske i hårt trafikerade
farleder innebär ökade risker, både för den som fiskar och den
som bara passerar. Noggrann utkik hos alla är en förutsättning
för att man ska ha en chans att förebygga olyckor. En sådan
detalj som att inte avge mistsignaler kan vara åtgärden som
gör att en olycka inträffar.
Fiskebåten i det här fallet var oförsäkrad. De ekonomiska
risker man tar med oförsäkrade fartyg är svåra att överskåda
eftersom de kan bli oerhört stora då det kan uppstå skador
på miljö eller omgivning förutom på den egna båten. En
statlig utredning arbetar för närvarande med att undersöka
hur internationella regler som ställer krav på försäkring ska
införas i Sverige, men redan nu måste det rekommenderas å
det starkaste att försäkra sitt fartyg oavsett storlek.
SFu dnr 06.05.02 2011-0880, SFu dnr 06.05.02 2011-0881
arbetet. Personlig skyddsutrustning, CE-märkt och anpassad
efter arbetet, ska användas.
En fallskyddssele med två fästpunkter, där det hade räckt med
att lossa en i taget, kunde sannolikt ha förhindrat olyckan.
Arbetet utfördes i en väderlek där risk för isbildning förelåg
vilket sannolikt höjde risken för att halka avsevärt.
SFu dnr 06.05.02 2011-0148
Mätning av radioaktivitet i japanska hamnar
Med anledning av tsunamin och den efterföljande skadan på
kärnkraftverket i Fukushima, Japan, har japanska myndigheter
sedan 28 april påbörjat mätning av radioaktivitet på containrar
och fartyg.
Viss ytterligare information kan man få på följande länk,
http://www.mlit.go.jp/kowan/kowan_fr1_000041.html.
Den som önskar vidare kontaktmöjligheter kan kontakta
utredningsenheten på
Transportstyrelsens sjöfartsavdelning.
SFu
Oförsäkrad fiskebåt i kollision med handelsfartyg
Ett mindre fartyg var på fiske precis vid änden av en trafikseparering. Det var bleke och tjocka i bankar. Plötsligt upptäcktes ett större fartyg och en kollision gick inte att undvika.
Fiskebåten fick omfattande skador, bl.a. bröts masten helt,
rutor i styrhytten krossades, skrovet sprack och strålkastarna
förstördes.
Fiskebåten hade ingen radio ombord utan larmade sjöräddningen med hjälp av mobiltelefon. Båten sjönk inte men fick
assistans in till land. Man hade ingen livflotte ombord. Det
andra fartyget uppger att man inte hade märkt någon kollision.
Utredningsenheten kan notera följande:
Odeklarerat gods orsakade brandtillbud
Strax efter avgång med en färja upptäcktes rökutveckling
från en trailer ombord. Trailern hade inte någon farlig last
deklarerad och hade därför placerats som barriär mellan två
fordon med farligt gods.
Fartyget fick förtöja igen och räddningstjänsten tillkallades.
Under tiden sprutade man vatten på trailern. Last lossades så
att man kunde ta iland trailern.
Det visade sig att trailern var lastad med aluminiumslagg som
inte var deklarerad. Aluminiumslagg kan utveckla vätgas
tillsammans med vatten, så det var egentligen ren tur att det
dessutom inte inträffade en explosion.
SFu dnr 06.05.02 2011-0268
En fallskyddssele med två fästpunkter kunde sannolikt förhindrat olyckan i
masten.
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
21
LODSKOTT & PEJLINGAR.
För 55 år sedan
ETT SVENSKT
ATOMFARTYG?
Atomkraftens fredliga användning reser som bekant många vanskliga tekniska problem, bl.a. därför att en
kontroll över kedjereaktionen vid uran- eller plutoniumkärnans sönderfallande kräver stora anläggningar.
När man på engelskt och amerikanskt håll redan mera allvarligt dryftar atomenergins användning till fartygsdrift är det emellertid inga utslag av Jules Verne eller H.G.Wells-fantasi. Just ett fartyg på 25 000 eller
30 000 ton har nämligen sådana dimensioner och ett sådant behov av koncentrerade drivmedel, att det
skall kunna löna sig med de skrymmande anordningar, som energikontrollen i en ”atomdriven” farkost kan
erfordra.
--Sjöfarten har under alla förhållanden stora chanser att bli den första näringsgren, som på allvar kan ta
atomenergin i fredligt bruk.
TEXT & ILLUSTRATIONER: JOHN E. PERSSON
Ur NT nr 9/1946
1
939 publicerade tyskarna Otto Hahn och Fritz Strassman en avhandling med titeln ”Ûber den Nachweis
und das Verhalten der bei der Bestrahlung des Urans
mittels Neutronen entstehenden Erdalkalimetalle”. De hade
nämligen för första gången lyckats klyva en atomkärna, vilket
frigjort stor energi.
Kärnenergin visade sig snart kunna användas som förstörelsevapen med dittills oanade konsekvenser, men även tyglas för
praktisk användning. Förutom i ångdrivna kraftverk iland,
ansåg man att kärnkraft skulle kunna bli ett alternativ för
framdrivning av fartyg. US Navy började direkt efter andra
världskriget projektera örlogsfartyg med ”atomdrift”. Det
första, ubåten NAUTILUS, sjösattes 1954 och gick på provtur
17 januari 1956. Eisenhoweradministrationen laserade samma
år ett program kallat ”Atoms for Peace” som ledde till att fredliga NS SAVANNAH konstruerades. Fartyget kölsträcktes i
maj 1958 och sjösattes 21 juli 1959, men av olika anledningar
skedde provturen först i maj 1962. Trots att Sovjetunionen
kom igång senare än USA kunde isbrytaren LENIN levereras
samma år som SAVANNAH sjösattes.
1964 sjösattes ett tyskbyggt kärnkraftsdrivet fartyg som
döptes till OTTO HAHN. 1968 gick NS OTTO HAHN på
provtur. Hon tillryggalade under de följande nio åren 650 000
nautiska mil och anlöpte 33 hamnar innan hon lades upp. Senare lyftes reaktorn och turbinen ut och OTTO HAHN kom
1983 i fart som dieselmotordrivna containerfartyget TROPHY. Då hade SAVANNAH legat upplagd sedan 1971.
I Japan byggdes 1970-72 ett, betydligt mindre, atomdrivet
forskningsfartyg döpt till MUTSU. Även MUTSU blev kon-
22
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
verterad till motorfartyg och omdöpt till MIRAI 1995. 1988
hade det sovjetiska isbrytande lastfartyget SEVMORPUT
levererats. Det var avsett för transport av läktare och containers genom Nordostpassagen. Idag lär det vara ombyggt till
en dieseldriven oljeborrigg.
Remarkabelt i detta sammanhang är att svenska Stiftelsen
för Skeppsbyggnadsteknisk Forskning (SSF) redan 1956, i
samarbete med representanter för Eriksbergs Mek. Verkstads
AB, Uddevallavarvet AB, AB Götaverken, Kockums Mek.
Verkstads AB, AB Atomenergi, Chalmers Tekniska Högskola och AB de Lavals Ångturbin, började projektera ett
kärnkraftsdrivet fartyg.
Som typfartyg valdes en tanker på cirka 45 000 ton d.w. med ett
”atommaskineri” på 20 000 AHK. Man studerade bland annat
för- och nackdelar då ånga till turbinen antingen alstrades i
en kokarreaktor eller en tryckvattenreaktor. Både Sovjet och
USA hade valt den senare principen i sina fartyg, dels för att
den är lättare att kontrollera och dels för att risken är mindre
att turbinrummet blir radioaktivt kontaminerat.
Något år senare började man på Götaverken göra beräkningar
för en tanker på 65 000 ton d.w. utrustad med en kärnkraftsanläggning på 30 000 AHK. Projektet presenterades sommaren 1958. Fartyget skulle drivas turboelektriskt; D.v.s. två
ångturbiner kopplade till två generatorer på 11,7 MW vardera
lämnade energi till två elmotorer på 15 000 AHK, vilka skulle
driva var sin propeller.
Kokarreaktorn med sin hjälputrustning och turbogeneratorerna skulle av säkerhetsskäl placeras midskepps i ett reaktorrum under däck, medan propellermotorer, hjälpdieslar, pannor
LODSKOTT & PEJLINGAR.
GV-projektet.
för lastvärmning och kontrollrum skulle förläggas i ett maskinrum längst akterut, där även en överbyggnad med hytter
och kommandobrygga placerades. Om Götaverkenprojektet
hade förverkligats skulle det ha blivit världens tonnagemässigt
hittills största atomdrivna handelsfartyg.
I oktober 1961 samlades ånyo en grupp lärda män, inom
något som döpts till European Nuclear Energy Agency, för
att studera kärnkraftsdrift av fartyg. Den här gången skulle
Kockums leda ett projekt vars övriga medlemmar kom från
Fredrikstads Mekaniska Verksted, AB Götaverken, Junta de
Energia Nuclear i Madrid, Danatom i Köpenhamn, Institutt
for Atomenergi i Norge, Turbin AB de Laval Ljungström och
Uddevallavarvet.
Nu skissade man på tre olika fartygstyper:
Bulklastare på 20 000 ton d.w. – ett norskt förslag
Tanker på 65 000 ton d.w. – ett brittiskt förslag
Oceanografiskt forskningsfartyg – ett franskt förslag
Då representanterna träffats ett antal gånger konstaterade
de att investerings- och driftskostnader för ett ”atomdrivet”
fartyg var tiofaldiga mot ett dieseldrivet. Sedan herrarna intagit
ett flertal (som jag förmodar) kulinariska konferensmiddagar,
avklingade därför verksamheten och ett svenskt ”atomfartyg”
förefaller fortfarande torrlagt.
Fram till 1993 hade i Sovjetunionen, efter LENIN, byggts
ytterligare åtta kärnenergidrivna isbrytare. Av dessa är sex
fortfarande i drift. Sedan 1990-talet har intresserade och
penningstarka turister kryssat till Nordpolen med isbrytare
av Arktika-klass, vilka tar cirka 100 passagerare. Kanske har
därmed atomfartygen äntligen blivit lönsamma?
Förenklad skiss över Götaverkens anläggning.
Uniformsepålett för maskinist in/s Savannah.
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
23
NycertifieriNgs- OmcertifieriNgkurser
Praktisk kyltekNik för maskiNbefäl
KYLUTBILDNINGEN I GÖTEBORG AB
GODKÄNT EXAMINATIONSCENTRUM
Praktisk kylteknik
Dagens skärpta miljökrav på hantering av
typen HFC köldmedier innebär ett markant
ökat ansvar på ombordanställd personal.
Därmed ökar kraven på kunskaper inom
praktiskt handhavande, avancerad kylteknologi samt kraven på energibesparing och
optimering.
Praktisk kylteknik för maskinbefäl omfattar fem dagars kylutbildning. Utbildningen
baseras på praktiska övningar på en avancerad nivå. Man riktar sig på de vanligaste
förekommande kylarbetena ombord, t.ex.
på kyl/frysanläggningar, luftkonditionering
osv.
Kurs & Tider
Praktisk kylteknik
År
2011
Vecka
34, 40,49
Nycertifieringskurser
Enligt miljökrav ifrån Köldmedieförordningen SFS 2007:846 och F-gas förordningen
skall all ombordanställd personal som utför
arbete på kylaggregat ombord ha certifierad
kompetens.
Kursen omfattar 3 dagars utbildning.
2 dagar teori (F-gas förordning/köldmedieförordning).
1 dag Praktiskt & Teoretiskt prov.
Certifikat Kategori 1 är högsta certifikat
(omfattar alla typer av aggregat och fyllnadsmängder).
Kurs & Tider
Nycertifiering
Kategori 1
År
Vecka
2011
33, 35, 37, 39
41, 43, 46, 48, 50
Omcertifieringskurser
Omcertifiering skall ske vart femte år och kursen
är på två dagar samt omfattar köldmedieförordningen SFS 2007:846 & F-gas förordningen.
Kurs & Tider
Omcertifiering
Kategori 1
Plats:
År
2011
Vecka
33, 38, 42
47, 51
Kylutbildningen Göteborg AB
Södra Hildedalsgatan 6
417 05 Göteborg
Kursledare: Kent Lembratt/Anders Lembratt
Kursanmälan:
Ann-Marie Johansson
e-mail:
[email protected]
Tfn: 031-47 26 36, Fax 031-47 26 23
RÄTT LÖSNING TILL
NT-KRYSSET 3/11
Vinnare i denna omgång är Bernt Viksten i Östersund,
K-G Ögren i Skelleftehamn och Göran Lindström i Malmö.
Stort grattis! Dubbeltrisslotterna kommer med posten!
24
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
NT-KRYSSET 4/11.
KONSTRUKTÖR: WILLY HAGEL
De tre först öppnade rätta lösningarna vinner varsin dubbeltrisslott. Senast den 15 augusti vill vi ha era lösningar.
Den rätta lösningen och vinnarna publiceras i NT 5/11 som utkommer den 30 augusti.
Lösningen insändes till Nautisk Tidskrift, Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet: NT-krysset 4/11.
NAMN:
GATA:
POSTADRESS:
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
25
FARTYG & REDERIER.
LIVET OMBORD I SKONERTEN
Mozart
Skonerten Mozart var det sista stora segelfartyget att angöra Bureå hamn i Västerbotten. Antikvarien Christer Selin har samlat in uppgifter om anlöpet, om människorna i
och kring fartyget och om Mozarts vidare öden.
D
en 24 juli 1933 ankom Mozart till Skellefteå och ankrade
i väntan på bogsering upp genom älven till Ursviken för
lastning. Hon var en fyrmastad skonert, 80 meter lång,
byggd i stål i Greenock, Skottland 1904 för tyska beställare.
Hon gick i en trad ut från norra Europa på sensommaren,
ner till Australien för att lasta vete vid jul och sedan åter genom en jorden-runtresa då hon följde passadvindarna. Hennes
riggtyp passade egentligen bäst för att kryssa på Nordsjön och
liknande hav, och hade för liten segelyta för att kunna stå sig
i kappseglingen till och från Australien.
Efter första världskriget hade hon kommit som krigsbyte
till Frankrike och köptes upp av redaren Hugo Lundqvist på
Åland. Redaren snålade med barlasten, som bestod av sandsäckar, så när fartyget skulle gå från Belgien till Fredrikstad i
Norge kunde hon inte kryssa utan drev omkring så att resan
tog 52 dygn.
Men redaren lärde sig läxan och när vi är framme vid 1933
var barlasten komplett.
I Skellefteå lämnade två besättningsmän fartyget vilket gav
utrymme för Kurt Wikström och Henning Pettersson från
Skellefteå att mönstra på i stället. Henning Pettersson besökte
fartyget som ankrat på redden och pratade med kaptenen.
Enligt ett reportage i tidningen Västerbottenskuriren 1994,
då Henning Pettersson fortfarande levde, fick han frågan från
kaptenen om han tordes vara i luften.
- Det ska nog gå bra, svarade Henning, som inte varit högre
än på lagårdstaket där hemma.
Henning tog hyra som jungman och skulle så småningom
lära sig trivas bättre uppe i riggen än på däck i hårt väder när
brottsjöarna slog över däcket.
När fartyget bogserats upp till Ursviken påbörjades lastningen av splitved. Det var korta brädstumpar som skulle till
London för att användas till trätrottoarer. Dessa trottoarer
brann sedan upp under andra världskriget.
Splitveden kom med pråmar ut till fartyget och vinschades
ombord med en motordriven vinsch som fanns på fartyget.
Nere i lastrummet stod kvinnor, splitvedsjäntor som de kallades, och stuvade under ledning av en stuvarbas.
Någon gång under uppehållet i Skellefteåtrakten träffade
26
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
splitvedsjäntan Charlotta Sundbom segelmakaren på Mozart:
Lauri Ström. Han följde med fartyget ytterligare en resa till
Australien, sedan mönstrade han av och gifte sig med Charlotta och bosatte sig i Ursviken.
På den resan fick han mycket att göra. Intill Nopasundet
kom fartyget in i ett stiltjebälte. Efter att ha drivit några
dagar kom plötsligt en tromb och vräkte omkull fartyget.
Det räddades av att alla seglen slets sönder. Därefter satt hela
besättningen och sydde segel.
Men hur träffades Charlotta och Lauri? Kanske på den fest
ombord som ordnades vid uppehållet i Ursviken. Tidningen
Norra Västerbotten rapporterar den femte augusti 1933 att
uppåt en 200 personer var ombord och dansade till Edbergs
musikkapell lett av dragspelaren Pelle Edberg.
Lauri Ström hade seglat med Mozart ett antal år och hade
med sig en kamera under resorna. Hans bilder dokumenterar
livet ombord.
När Mozart efter uppehållet i Ursviken gick söderut till
orten Bureå strax intill för att lasta mera splitved insåg Arne
Gustavsson i Bureå att detta kanske var det sista anlöpet av
ett stort segelfartyg.
Han gick ner i hamnen och fotograferade fartyget. Det
var detta foto som Christer Selin råkade få syn på i Skellefteå
Museums arkiv. Han kände igen fartyget från beskrivningar
i tidskriften Longitude. Han forskade vidare i kommunens
hamnliggare och det visade sig att Sjöfartsmuséet på Åland
hade loggboken och manskapslistan.
Sedan var det bara att efterlysa besättningsmän och deras
anhöriga via pressen. Det gav bilder, brev och dagboksanteckningar. I boken Splitvedsjäntor fick han Lauri Ströms namn.
Lauri Ströms resa med fartyget från Skellefteå 1933 blev
den näst sista Australienresan för Mozart. 1935 höggs hon
upp, då hade ångfartygen och motorfartygen ersatt de stora
segelfartygen.
Agneta Olofsson
Skonerten Mozart var en av de sista stora segelfartygen som gick med last.
Hon byggdes i stål 1904 och höggs upp 1935.
Bilder tagna av segelmakaren Lauri Ström
som visar livet ombord på 1920- och början av 1930-talen.
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
27
AKTUELLT.
KUSTBEVAKNINGEN LEDER
EU-PROJEKT OM SJÖFARTSFRÅGOR
Svenska Kustbevakningen leder ett EU-projekt som innebär att myndigheter som har
hand om sjöfartsfrågor i olika länder ska kunna dela information.
E
tt fartyg är på väg att förlisa i Östersjön nordost om
Gotland. Larmet går ut och samtidigt kan svenska Kustbevakningen se på dataskärmar vilka fartyg som ligger i
närheten både på den lettiska och den estniska sidan.
Tilläggsinformation som fartygslast, senaste fartygsägare
och känsliga områden går också att få fram vilket underlättar
en totalöverblick av läget. Det går snabbt att samordna en
räddningsinsats med de fartyg som finns tillgängliga.
Så kan det se ut i framtiden om projektdeltagarna lyckas
med sin stora uppgift att samordna all information om sjöfarten så att den blir tillgänglig för sjöfartsmyndigheter i olika
länder runt Östersjön och Nordsjön.
Deltar gör Sverige, Finland, Polen, Norge, Lettland, Litauen, Estland, Belgien, Tyskland och Frankrike. Fler europeiska
länder kan anslutas när systemet är klart.
Arbetsgruppernas benämningar i projektet speglar vilka
myndigheter det är som berörs: gränskontroll, gränsbevakning, polisiär verksamhet, sjötrafikövervakning, miljö- och
räddningstjänst, fiskerikontroll och maritim lägesbild.
24 myndigheter är med i projektet, och en av stötestenarna
är att sjöfartsfrågorna behandlas av olika sorters och olika
antal myndigheter i de olika länderna.
I Sverige finns sedan ett antal år Sjöbasis, en gemensam databas för tio myndigheter på sjöfartsområdet. Samarbetet runt
Sjöbasis är en förebild för det nya europeiska systemet, med
den skillnaden att man i Europa inte tänker sig en gemensam
databas utan att man ska underlätta för ländernas myndigheter
att ta del av information från varandras system.
- Det blir som ett lösare nätverk där olika system knyts ihop
genom olika gränssnitt till en gemensam informationsmiljö,
säger Kathrine Kalvenes som är projektkoordinator för det
europeiska projektet Marsuno, Maritime Surveillance in the
Northern European Sea Basins.
I projektet håller man just på att gå igenom juridiska, administrativa och tekniska hinder som behöver undanröjas för
att åstadkomma ett effektivt informationsutbyte. Ett tekniskt
hinder är att man har olika dataformat och mallar i de olika
länderna.
Ett administrativt hinder är det tidigare nämnda: olika sjöfartsfrågor behandlas av olika sorters och antal myndigheter
i de olika länderna.
Ett av de juridiska hindren rör utbytet av klassificerad
information myndigheterna emelllan. Det kan vara känsliga
uppgifter som personuppgifter, kommersiella uppgifter om
fartygs last eller tidigare kontrollinsatser mot fartyg. Det är
uppgifter som inte ska vara tillgängliga för alla tjänstemän på
alla myndigheter.
Just hindren på det juridiska området kommer att kräva
ändrad lagstiftning. Enligt planerna ska EU-kommissionen,
som tagit initiativ till projektet, föreslå sådana rättsliga förändringar år 2014. Förhoppningen är sedan att den gemensamma
informationsmiljön ska vara i funktion från 2017.
Agneta Olofsson
SJÖFARTENS FRAMTID - EN STUDENTFRÅGA
Den svenska fartygsflaggen har aldrig varit så liten som den är nu. Studenterna vid Sjösektionen på
Chalmers studentkår vill se en levande och stark svensk flagg. Därför har de frågat Sveriges politiker:
Vill Sverige ha en livskraftig sjöfartsnäring?
S
tudenterna har skickat personliga brev till 349 riksdagsledamöter och 24 ministrar. Tanken med brevet är att
väcka debatt och få ställningstaganden från politikerna.
Oavsett svaren kommer de att ligga till grund för fortsatt
arbete och en fortsatt debatt under Sjölog 2012, sjöfartsstudentrnas bransch- och arbetsmarknadsmässa i Göteborg.
28
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
Studenterna vill veta vilka spelregler som kommer att
styra sjöfarten när de lämnar skolan. Utan svenska fartyg
krävs en omstrukturering av sjöfartsutbildningarna. I
slutändan menar studenterna att det kan ifrågasättas om
det är samhällsekonomiskt försvarbart att utbilda svenska
sjöbefäl som arbetar utomlands.
ANSÖKAN OM MEDLEMSKAP I SFBF
Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm
Tilltalsnamn:
Efternamn:
c/o:
Bostadsadress:
Postnr:
Ort:
Bostadstelefon:
Tel ombord:
E-post hem:
Ditt inträde i föreningen registreras att gälla tidigast då en medlemsavgift
blivit inbetald och registrerad på föreningens konto.
E-post ombord:
Ansökningsblanketten sänder du till
Sveriges Fartygsbefälsförening
Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm
Arbetsgivare:
Fartyg:
Befattning:
Behörighet:
Medlemskap önskas fr o m:
Land:
När du ansöker om medlemskap i Sveriges Fartygsbefälsförening godtar du
föreningens stadgar. Stadgarna finner du i sin helhet på föreningens hemsida
www.sfbf.se
Du kan även få stadgarna postade till dig från SFBFs kansli.
Mobiltelefon:
Utbildning:
Personnr:
Avslutad år:
Det går även bra att faxa eller scanna och sända denna ansökan med e-mail:
Fax: 08-10 67 72
[email protected]
Även vid utträde ska skriftlig ansökan insändas och i enlighet med stadgarna är
uppsägningstiden i vissa fall 6 månader.
Jag ansöker härmed om medlemskap i SFBF och samtycker till att uppgifter om mitt medlemskap i föreningen databehandlas i syfte att
administrera mina medlemsavgifter och att kunna tillvarata mina berättigade medlemsintressen.
Datum
Underskrift
Som medlem i SFBF kan du ansöka om medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa
Villkor för medlemskap
AEA är arbetslöshetskassan för i Sverige verksamma akademiker. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är
anställd eller företagare. För att kunna bli medlem i AEA skall du uppfylla både akademikerkravet och arbetskravet (se nedan) alternativt
uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning och medlemskap enligt studerandevillkoret. Rätten till medlemskap regleras i Lagen 1997:239 om
arbetslöshetskassor och i AEA:s stadgar.
Akademikerkravet
Akademikerkravet uppfyller du som har en akademisk examen, 120 akademiska poäng eller mer, eller om du studerar för närvarande och har för
avsikt att ta minst 120 akademiska poäng. Det finns undantag från akademikervillkoret. Men bara om du har ett medlemskap i ett SACOförbund (t.ex. SFBF).
Inträdesansökan
Finns som länk från SFBFs hemsida www.sfbf.se och hos AEA. Autogiroblankett finns att ladda ned på www.aea.se
För frågor kontakta AEA på telefon 08-412 33 00, tel.tid 9-11, 13-15.
Arbetskravet
Arbetskravet är uppfyllt om du arbetar eller har arbetat. Medlemskapet beviljas tidigast från och med den första dagen i den månad som
ansökan inkommer. Observera att medlemskap inte beviljas retroaktivt. SFBF rekommenderar att du ansöker om medlemskap i AEA snarast
när du börjar din anställning som sjöbefäl. För inträde i en svensk a-kassa krävs att du arbetar för en arbetsgivare med säte i Sverige eller
att du är egenföretagare med säte i Sverige. Efter arbete i annat EU/EES-land har du bara 8 veckor på dig att söka inträde i svensk a-kassa
igen.
Övergång från annan a-kassa
Ta kontakt med din nuvarande a-kassa, be om ett övergångsbevis. Ditt utträde ur annan a-kassa får inte vara tidigare än från den månad du
ansöker om inträde i AEA.
Arbete på fartyg med utländsk flagg
Kontakta AEA i samband med att du börjar eller slutar ett arbete på fartyg med utländsk flagg, för att undvika misstag kring din
arbetslöshetsförsäkring. AEA Utland når du på telefon 08-566 445 10 måndag-torsdag kl 9-11 och 13-15, fredagar kl 9-11.
Du kan också ställa frågor via e-post på adressen [email protected]
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
29
SFBF.
NY ADRESS?
Har Du bytt bostad,fartyg eller
e-postadress?
Glöm då inte att meddela oss.
Vi vill även ha aktuell e-postad­ress till fartyget.
Då får Du NT, SFBFs nyhetsbrev
och annat föreningsmaterial
utan fördröjning.
BOKA
SFBFs SEMESTERHUS
Namn..................................
Pers.nr.................................
TEGEFJÄLL
Adress.................................
SFBFs fritidshus i Tegefjäll, mitt
emellan Åre och Duved, har två
lägenheter med plats för 8 personer
i varje.
I Tegefjäll finns fem liftar och fem
preparerade nedfarter.
Systemet är ihopbyggt med Duveds
liftsystem.
..........................................
Rederi.................................
Fartyg o befattn....................
..........................................
E-post privat........................
E-post fartyg........................
MEDLEMSAVGIFTEN
■ Medlemsavgiften till föreningen
är 340 kronor i månaden.
■ Avgiften för passiva med­lemmar
är 300 kronor per år.
■ Gratis medlemskap för stude­rande.
Avgiften till a-kassan aviseras
direkt från AEA.
För medlemsfrågor kontakta
Inga Bergenmalm
E-post: [email protected]
tel 08-10 60 15
30
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
TORREVIEJA
SFBFs fritidshus i Torrevieja, 5
mil söder om Alicante, har två
lägenheter - den övre i två etage
med plats för 6 personer och den
undre med plats för 4 personer.
Till Alicantes internationella
flygplats kan man ta sig med
reguljär- eller charterflyg.
Priser/vecka
Övervåningen:
lågsäsong 2 500:högsäsong 4 000:(15 april - 30 september)
Slutstädning 450:Lakan och handdukar 90:-/pers
Undervåningen:
lågsäsong 2 200:högsäsong 3 500:(15 april - 30 september)
Slutstädning 350:Lakan och handdukar 90:-/pers
Priser lör-lör
v 2-6
v 7-16
v 17-51
v 52-1
3 500:5 000:2 000:5 000:-
Priser med reservation för
höjningar. För ytterligare
information och bokning
kontakta Inga Bergenmalm
tel 08-10 60 15.
SFBFs och SBFs
medlemmar kan nu hyra
varandras fritidshus
SFBF och SBF har kommit
överens om att organisationernas
medlemmar ska kunna hyra båda
organisationernas fritidshus.
För bokning och upplysningar om
SBFs fritidshus i Idre och Sälen,
kontakta Anita Isaksson på SBFs
kansli, tel 08-598 99112.
SFBF-ARTIKLAR
SFBF-slips i mörkblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 400:-. Scarf i marinblå
helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 350:-. Manschettknappar med SFBFs emblem.
125:-. Slipshållare med SFBFs emblem. 75:-.
Beställ genom att betala in på SFBFs pg 65 37 64-1. Ange namn, adress och vara.
SFBF.
SFBF
SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING
KONTOR OCH OMBUD
Gamla Brogatan 19, 2 tr
111 20 Stockholm
Tel. 08-10 60 15
Fax 08-10 67 72
E-post: [email protected]
Internet: www.sfbf.se
Expeditionstider vard. 09.00-16.00
Lunchstängt 11.30-12.30
STYRELSEORDFÖRANDE
JÖRGEN LORÉN Tel. 0304-442 00
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
HANS-DIETER GRAHL Tel. 08-10 60 16
070-692 7478
OMBUDSMÄN
LENNART RUNNEGÅRD JONSSON
Tel. 08-10 60 17
070-855 3143
TOMAS SJÖSTEDT Tel. 08-10 60 15
070-676 8080
Box 9
471 21 Skärhamn
REDAKTÖR 0CH INFORMATÖR
MARIE HALVDANSON Tel. 08-10 60 19
070-555 0188
ADMINISTRATÖR
INGA BERGENMALM Tel. 08-10 60 15
SEKRETERARE
AGNETA HÄLL Tel. 08-10 60 15
MEDLEMSAVGIFTER:
Pg 607 9861-8
Bg 405-2361
FÖRENINGSOMBUD
Helsingborg
JÖRGEN HEIMDAHL
Rönngatan 5
263 38 Höganäs
Bost.tel. 042-333 704
Kalmar
THOMMY KEMBRING
Tackjärnsv. 54, 394 70 Kalmar
Bost.tel. 0480-47 81 88
Kramfors/Örnsköldsvik
Vakant
Luleå
BENGT ÅSTRÖM
Uddvägen 4, 941 42 Piteå
Bost.tel. 0911-681 96
Malmö
JAN ÖBERG
Jonas gränd 3, 294 95 Sölvesborg
Mob.tel. 070-715 6236
AKADEMIKERNAS ERKÄNDA
ARBETSLÖSHETSKASSA, AEA
Tel. 08-412 33 00. tel.tid 9-11, 13-15
Fax: 08-24 78 79
Adress: Box 3536, 103 69 Stockholm
FACKKLUBBAR INOM SFBF
REDERI
ORDFÖRANDE
Affärsverken Karlskrona AB Blidösundsbolaget
Bolling & Norling Rederi AB
Broström Ship Management
Destination Gotland
DFDS Tor Line
Eckerö/Birka Line
Finnlines Ship Management AB
Klaveness Cement Logistics AB
Kungälvs kommun Marstrandsfärjan
Rederi Allandia AB
Ressel Rederi
Sand & Grus AB Jehander
Scandlines AB
Sjöfartsverkets Rederi
Sjöfartsverket/Lotsar
Stena Line
Stockholms Sjötrafik AB
Stockholms Skärgård
Styrsöbolaget
Svitzer
Tallink Silja
Transatlantic
TT-Line
Tynningö Sjötrafik AB
Tärntank Rederi AB
Wallenius
Viking Rederi AB
Visingsötrafiken
Vägfärjorna
Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB
Fartyg under INT-avtal Sjöfartshögskolan
Chalmers-Lindholmen Sjöfartshögskolan Kalmar
HÅKAN VARENHED (kont.m.), Solskensvägen 12,
371 52 KARLSKRONA, tel. 0455-288 65, 0708-783 004
[email protected]
PER WESTERGREN, Fatburs Kvarngata 7, 4tr,
118 64 STOCKHOLM, tel. 08-641 5934, 070-676 4416
[email protected]
FREDRIK SUNDGREN (kont.m.), Murkelvägen 208,
184 34 ÅKERSBERGA, tel. 070-559 0795
[email protected]
JOHAN JUHLIN, Kungs Husby 65,
745 99 ENKÖPING, tel. 0171-87142, 070-422 5367
[email protected]
INGELA ÖRNBERG, Källunge Skäggstäde 225,
621 79 VISBY, tel. 0498-21 35 72, 070- 222 8422
[email protected]
JONAS TUNSTAD, (kont.m.) Rostock 230,
442 91 ROMELANDA, tel. 0303-223 608
[email protected]
JOAKIM NORDBERG, (kont.m), Nötövägen 189
22710 FÖGLÖ, Åland, tel. +358 407 1647 16
THOMAS BRUNDIN, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ,
tel. 040-611 6162, 0706-269431
[email protected]
MATS ANDERSSON, (kont,m.) Brukskogsvägen 16,
178 92 ADELSÖ, tel. 08-38 23 21, 070-7487054
[email protected]
JOHN ERIXON (kont.m.), Hagarnevägen 39 D,
451 33 UDDEVALLA, tel. 0522-82 118, 0735-029 251,
[email protected]
CHRISTOFFER RABIEGA, Brännkyrkagatan 79 BV,
118 23 STOCKHOLM, tel. 08-531 771 45, 070-747 3725,
[email protected]
INGEMAR LARSSON, (kont.m), Sjöbergavägen 42,
135 69 TYRESÖ, tel. 070-415 4809
[email protected]
LEIF SJÄLANDER (kont.m.), PL 12,
760 41 ARHOLMA, tel. 0176-581 08, 070-627 1914
[email protected]
NILS DEWÁR, Gjuterigatan 92,
271 44 YSTAD, tel. 070-518 62 44, fax 0410-651 89,
[email protected]
MATTIAS PETERSON, Vintergatan 6,
393 51 KALMAR, tel. 0480-411 924, 0703-599 681
DANIEL SVANSTRÖM, (kont.m.), Almgatan 2,
305 64 GULLBRANDSTORP, tel. 035-597 55, 0706-98 1472
[email protected]
JÖRGEN LORÉN, Stena Line AB,
405 19 GÖTEBORG tel. 070-765 5816
MIKAEL STEIN, ordförande, Bäckalidsvägen 48,
138 36 ÄLTA, tel. 08-773 4636, 070-624 8001
[email protected]
HANS ANDERSON, Bergholms väg 14,
611 36 NYKÖPING, tel. 0155-26 80 40, 070-640 3000
[email protected]
BENGT GOLLUNGBERG,Gullbrings väg 3,
423 34 TORSLANDA, tel. 031-563 353, 070-734 7180
[email protected]
BÖRJE JENSEN (kont.m.), Norgårdsvägen 58,
430 90 ÖCKERÖ, tel. 031-96 96 25, 031-96 97 18
[email protected]
YVONNE NORDSTRÖM, Bromsgatan 4, 274 31 SKURUP
tel. 0411-455 70, 070-441 1491
[email protected]
PER JOHAN JONSSON, Hulta Nyhem,
516 91 DALSJÖFORS, tel. 033-27 72 16, 070-4710222
[email protected]
PATRIK FRIDLUND, Örby 7, 755 96 UPPSALA.
tel. 070-641 5926
[email protected]
BO ANDERSSON, (kont.m.), Stavsnäs gärde 20,
139 70 STAVSNÄS, tel. 08-571 513 98, 070-299 5148
BERT DAHLBERG (kont.m.), Box 4120,
227 22 LUND, tel. 046-32 07 40, 0708-32 07 50
[email protected]
JAN EKSTRÖM, Daltorpsvägen 15, 461 58 TROLLHÄTTAN
tel. 0730-401 433, [email protected]
RALF KARLSSON (kont.m.), Tvärgränd 1,
FI-221 00 MARIEHAMN
[email protected]
JIMMY FRANZÉN, Näs 13 Andersgård,
560 34 VISINGSÖ, tel. 0390-400 28, 070-236 7246
[email protected]
STIG KARLSSON, Slånbärsvägen 18,
430 91 HÖNÖ, tel. 031-96 54 44, 070-3964455
[email protected]
PATRICK NORGREN (kont.m.), Fjären,
893 99 ULVÖHAMN, tel. 0660-22 40 24
ANDERS LEIMALM (kont.m.), Dalahöjdsv. 17 A,
461 55 TROLLHÄTTAN, tel. 0520-742 26, 070-8389262
[email protected]
GUSTAV MELIN, Eketrägatan 11 B 418 73 Göteborg, mob 0739-540 773
[email protected]
ANDRÉ SVENSSON, Jungs väg 63,
392 43 Kalmar, mob 0733-993 539
[email protected]
SFBFs STYRELSE
ORDINARIE LEDAMÖTER
HANS-DIETER GRAHL, 070-692 7478
di[email protected]
JÖRGEN LORÉN (ordf.) 0304-442 00
[email protected]
NILS DEWÁR 0411-149 87
[email protected]
HANS ÅDÉN 08-541 366 66
[email protected]
BIRGITTA CARLSSON 031-774 05 99
[email protected]
STIG KARLSSON 031-96 54 44
[email protected]
1:e SUPPLEANTER
JOHAN JUHLIN 0171-871 42
[email protected]
MARGARETA HALLENBORG 0696-405 12
[email protected]
TORSTEN JOHANSSON 031-25 34 98
YVONNE NORDSTRÖM 0411-455 70
[email protected]
ERLING BORG 0611-138 33
[email protected]
2:e SUPPLEANTER
TOMI GUSTAFSSON 031-22 08 49
[email protected]
DANIEL ANDERSSON 042-14 66 60
[email protected]
HÅKAN MANNBRINK 08-541 337 91
[email protected]
MIKAEL JOHANSSON 031-714 2964
[email protected]
JIMMY FRANZÉN 0390-400 28
[email protected]
ADJUNGERADE
ANDRÉ SVENSSON, 0733-993 539
[email protected]
GUSTAV MELIN, 0739-540 773
[email protected]
BEFÄLHAVARE
som förhandlar om att anta ny
anställning bör innan uppgörelse
träffas, förhöra sig hos föreningen
angående löne- och anställningsvillkor.
Då behöver föreningen inte i
efterhand ingripa för justeringar,
vilket är en omständlig procedur.
OM DU ÄR
ARBETSLÖS ELLER
SJUKSKRIVEN
skall du själv betala in
medlemsavgiften till föreningen.
Vid inbetalning använd SFBFs
postgiro 607 9861-8 eller bankgiro
405-2361.
SFBFs FÖRSÄKRING
SFBFs medlemsförsäkring är frivillig
och ingår ej i medlemsavgiften.
Information om försäkringen
beställer du av medlemsregistret tel
08-10 60 15.
VILL DU HA SFBFs
NYHETSBREV?
Maila din e-postadress till inga.
[email protected] så får du SFBFs
nyhetsbrev som kommer ut omkring
den 20:e varje månad.
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
31
POSTTIDNING B
POSTTIDNING B
Returadress
Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm
t
e
t
e
k
a
p
ö
j
S
Skrift
n nautiSk tidSjöbefäl
la
el
m
g
in
SamannonSer och tidSkriften
Söker ni befäl?
Annonsera hos oss
och ni når samtliga befälsgrupper!
Nautisk Tidskrift och Tidskriften Sjöbefäl
är två fackliga tidskrifter som ges ut av
Sveriges Fartygsbefälsförening respektive Sjöbefälsförbundet.
Vi vänder oss till samtligt befäl ombord i fartyg,
d v s till er målgrupp.
Ni kan annonsera i våra tidskrifter och/eller på våra hemsidor
(www.sfbf.se och www.sbf.org.se).
Kontakta Ankie Nilsson
0739-86 16 49
för annonsprislista och bokning
32
NAUTISK TIDSKRIFT 4/11