Planerad 130 kV kraftledning mellan Hageskruv och Nybro

E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Samrådsunderlag
Planerad 130 kV
kraftledning mellan
Hageskruv och Nybro
Uppvidinge och Nybro kommun
April 2015
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
Sweco Energuide AB
Box 1902
791 19 Falun
sweco.se
Rapporten har upprättats av Sofie Bergsten och Hulda Pettersson, Sweco Energuide AB.
Rapporten har granskats av Johanna Brodd, E.ON Elnät AB.
För kartor i underlaget innehas rättighet:
© Lantmäteriet MS2006/02876
Intresseinformation i kartmaterialet: © Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet
sid 2/15
Innehållsförteckning
1
Inledning
4
1.1
Bakgrund
4
1.2
Samråd och tillstånd
4
2
Studerade alternativ
6
2.1
Alternativa stråk- och sträckningsförslag
7
2.1.1
Alternativ A
8
2.1.2
Alternativ B
8
2.1.3
Alternativ C
8
2.1.4
Alternativ D
8
2.1.5
Markkabelstråk
8
2.2
Nollalternativ
8
2.3
Tekniskt utförande
9
2.3.1
Luftledning
9
2.3.2
Markkabel
11
Miljökonsekvenser
12
3
3.1
Beskrivning av berörda intressen
12
3.1.1
Landskapsbild
12
3.1.2
Bebyggelse
12
3.1.3
Naturmiljö
12
3.1.4
Kulturmiljö
12
3.1.5
Friluftsliv
13
3.1.6
Infrastruktur
13
3.2
Generell påverkan under driftskedet
13
3.2.1
Påverkan på mark och natur
13
3.2.2
Elektromagnetiska fält
14
3.3
Påverkan under byggskedet
14
4
Tidplan och kontakt
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
14
Karta med utredda stråkalternativ samt sträckningsförslag inom dessa
Karta med intressen för natur- och kulturmiljö mm
sid 3/15
1 Inledning
E.ON Elnät AB (nedan benämnt E.ON Elnät) inbjuder till samråd enligt 6 kap. 4 §
miljöbalken inför ansökan om nätkoncession för linje för byggnation av planerad 130 kV
kraftledning mellan Hageskruv och Nybro, Uppvidinge kommun, Kronobergs län och
Nybro kommun, Kalmar län.
1.1 Bakgrund
E.ON Elnät planerar att bygga en ny 130 kV anslutningsledning mellan Hageskruv och
Nybro för att ansluta vindkraft till elnätet samt för att förstärka elöverföringen i området då
befintliga kraftledningar i regionnätet har nått sitt kapacitetstak. Anslutningsledningen
planeras för en överföringskapacitet om cirka 500 MW. Nätanslutningen för vindkraft
längre norrut i Uppvidinge kommun kommer anslutas till Hageskruv via beviljad
nätkoncession för ny 130 kV kraftledning Bredhälla-Hageskruv.
Figur 1. Den planerade 130 kV kraftledningen ska anläggas mellan Hageskruv och Nybro. Norrut från
Hageskruv finns en beviljad nätkoncession för ny 130 kV kraftledning från Bredhälla. I kartan visas
även projekteringsområden för vindkraft enligt Vindbrukskollen.
1.2 Samråd och tillstånd
För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, så kallad nätkoncession för
linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857) och i
sid 4/15
Elförordningen (1994:1250). Ansökan om nätkoncession för linje prövas av
Energimarknadsinspektionen. Om nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. I en
ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Samrådsförfarandet och upprättandet av MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6
kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge
berörda möjlighet till insyn och påverkan.
Tidiga samrådskontakter avseende planerad kraftledning har tagits med berörda
länsstyrelser och kommuner under mars/april 2015. Det fortsatta samrådet sker skriftligen
genom utskick av detta samrådsunderlag till berörda fastighetsägare, närboende,
länsstyrelser, kommuner, berörda myndigheter och organisationer samt via samråd i form
av öppet hus den 6 maj 2015. Allmänheten informeras om projektet genom kungörelse i
följande tidningar: Smålandsposten, Smålands-Tidningen, Smålands Dagblad, VetlandaPosten, Tranås Tidning, Växjöbladet/Kronobergaren, Barometern med OskarshamnsTidningen, Östran/Nyheterna, Kalmar Läns Tidning med Nybro Tidning samt Uppvidinge
Tidning och Nybro Extra.
Material och uppdateringar om projektet finns även tillgängligt på E.ON Sverige ABs
hemsida, www.eon.se/regionnat, projekt Hageskruv-Nybro.
Samrådstiden med möjlighet att inkomma med synpunkter varar till och med fredag 29
maj 2015.
Samråd i form av öppet hus hålls onsdagen 6 maj mellan klockan 16-20 i Flygsfors
Folkets Hus, Valsvägen 8, Orrefors. Vid samrådet finns utställningsmaterial som beskriver
det planerade projektet tillgängligt samt representanter från projektorganisationen. Mötet
vänder sig till samtliga intressenter för att ge ytterligare information om projektet och ge
möjlighet till diskussion och synpunkter. Synpunkter kan lämnas vid samrådet den 6 maj
2015 eller skriftligen, kontaktuppgifter återfinns på sidan 15.
Baserat på de synpunkter som framkommer under samrådsförfarandet samt tillgängligt
bakgrundsmaterial görs en samlad bedömning av stråkalternativen och
sträckningsförslagen. Därefter planeras att, till berörda rättighetsinnehavare, utsända
kompletterande samrådsunderlag för de sträckningsalternativ som E.ON Elnät avser gå
vidare med. Efter avslutat samråd erhålls beslut från Länsstyrelsen avseende betydande
miljöpåverkan och en MKB upprättas som utgör en del av ansökan om nätkoncession för
linje. Ansökningshandling för förordad sträckning sammanställs och ansökan om
nätkoncession för linje lämnas in till Energimarknadsinspektionen. Berörda fastighetsägare
längs förordad ledningssträckning kommer att informeras via brev i samband med
inlämnande av koncessionsansökan.
Inför arbetet att ta att ta fram den slutliga ledningssträckningen krävs vissa fältarbeten.
Dessa består främst av utstakning och inmätning av ledningsprofilerna. Ibland krävs även
en enklare form av markundersökning. För att få utföra dessa arbeten krävs
fastighetsägarens tillstånd (förundersökningsmedgivande). I samband med byggnation av
sid 5/15
kraftledningen görs en värdering av det intrång som kraftledningen medför och stämpling
genomförs av de träd som behöver avverkas. De fastighetsägare vars mark kommer att
påverkas av kraftledningen kommer att kontaktas i ett senare skede av projektet
beträffande markupplåtelse och intrångsersättning. Mark för kraftledningsgatan kommer
därefter att säkras genom markupplåtelseavtal som ligger till grund för ledningsrätt som
bildas av lantmäterimyndigheten.
2 Studerade alternativ
För att finna en lämplig sträckning för kraftledningen är det viktigt att arbeta utifrån ett
brett perspektiv från början. Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde, se Figur 2.
Utredningsområdet ska vara stort nog att rymma flera alternativa sträckningar. Inom
utredningsområdet utreds och föreslås flera stråk.
Figur 2. Utredningsområde för planerad 130 kV kraftledning mellan Hageskruv och Nybro.
Stråken definieras bland annat utifrån bebyggelse, intressen i området, landskapets
geografi och topografi samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur, men även
ekonomiska och tekniska aspekter. Syftet med stråkens utformning och bredd är att
säkerställa möjligheter till lokala anpassningar av sträckningsförslag inom stråken. Ett
sträckningsförslag presenteras inom respektive stråk. Dessa sträckningsförslag är
framtagna med hänsyn till bland annat bebyggelse, befintlig infrastruktur, natur- och
kulturmiljöintressen samt fastighetsgränser. Stråk och sträckningsförslag kan komma att
sid 6/15
justeras inom utredningsområdet utifrån vad som framkommer vid fortsatt utredning och
samråd, vid behov kommer då kompletterande samråd att genomföras för aktuella
sträckningsavsnitt.
2.1 Alternativa stråk- och sträckningsförslag
För den planerade 130 kV kraftledningen mellan Hageskruv och Nybro presenteras fyra
alternativa stråkförslag för luftledning (alternativ A-D) samt ett stråkförslag för markkabel.
De fyra luftledningsstråken är till viss del gemensamma, vilket även framgår i beskrivning
och Figur 3, se även större karta i bilaga 1. Inom varje stråk har även ett sträckningsförslag
tagits fram, se karta i bilaga 1.
Längden på stråken varierar mellan cirka 35 km och närmare 40 km. Bredden på
redovisade stråk är i nysträckning i tidigare obruten terräng cirka 500 meter samt i
parallellgång med befintliga region- och stamnätsledningar cirka 250 meter. Bredden på
markkabelstråket är cirka 200 meter. Syftet med korridorernas bredd är att säkerställa
möjligheter till lokala anpassningar för t.ex. vid samråd inkomna synpunkter.
Figur 3. Studerade stråkalternativ för planerad 130 kV kraftledning mellan Hageskruv och Nybro.
Större karta återfinns i Bilaga 1.
sid 7/15
2.1.1 Alternativ A
Stråket startar i sydvästlig riktning från startpunkten vid Hageskruv, passerar öster om
Mannabjörke fly, korsar riksväg 31 i höjd med Iglagöl, korsar norra delen av
Stibbetorpasjön, söder om Borstetorps fly. Efter korsning av stamnätsledning sydöst om
Madesjö-Gränö är stråket förlagt i parallellgång med befintliga stamnätsledningar in till
Nybro regionnätsstation. Sträckningsförslag inom stråk A beräknas bli cirka 40 km, varav
cirka 7 km i parallellgång med befintliga kraftledningar.
2.1.2 Alternativ B
Stråk B startar från Hageskruv i parallellgång med befintlig 130 kV kraftledning i cirka 14
km, viker av i passage åt sydväst före Hetalåga göl, passerar riksväg 31 samt
Vapenbäcksån. Från söder om Stibbetorp går Stråk B i samma stråk som sydvästligt stråk
A in till Nybro station, vilket innebär att stråket är förlagt i parallellgång med befintliga
stamnätsledningar in till Nybro regionnätsstation. Sträckningsförslag inom stråk B
beräknas bli cirka 38 km, varav cirka 21 km i parallellgång med befintliga kraftledningar.
2.1.3 Alternativ C
Stråk C innebär parallellgång med befintlig 130 kV kraftledning. Stråket startar i
nordostlig riktning från Hageskruv, passerar Alsterån i höjd med Åbron, viker av något
mot sydväst, passerar Hetalåga göl, norr om Rödaledsmossen. Efter passage av
Gadderåsvägen viker stråket av i sydvästlig riktning och passerar öster om Flygsfors in
mot Nybro regionnätsstation. Sträckningsförslag inom stråk C beräknas bli cirka 36 km,
varav hela sträckningsförslaget i parallellgång med befintlig kraftledning.
2.1.4 Alternativ D
Stråk D startar från Hageskruv i parallellgång med befintlig 130 kV luftledning i cirka 18
km fram till strax före Norrbäck. Före Norrbäck viker stråket av i nordöstlig riktning
passerande bl.a. Dämmingen. Stråket viker före Kulla av i sydvästlig riktning och
återansluter i parallellgång med befintlig 130 kV kraftledning precis norr om Nybro
regionnätsstation. Sträckningsförslag inom stråk D beräknas bli cirka 39 km, varav cirka
19 km i parallellgång med befintlig kraftledning.
2.1.5 Markkabelstråk
Markkabelstråket startar i väst/nordvästlig riktning från Hageskruv och följer antingen
befintliga vägar alternativt ny sträckning genom skogsmark fram till en befintlig banvall
vid Skogstorp. Banvallen nyttjas inte längre för tågtrafik. Stråket följer sedan banvallen
mot sydost genom skogsmark samt samhällena Målerås, Gullaskruv och Orrefors innan
banvallen kommer fram till Nybro regionnätsstation. Sträckningsförslag för markkabel
inom markkabelstråket beräknas bli cirka 39 km, varav cirka 36 km förläggs i anslutning
till befintlig banvall.
2.2 Nollalternativ
Nollalternativet innebär att den planerade anslutningsledningen inte kommer till stånd.
Detta skulle medföra att nya anläggningar för elkraftsproduktion inte kan anslutas till
elnätet. Man går då miste om förnyelsebar energi, motsvarande uppemot cirka 500 MW
installerad effekt. Om denna energi ska produceras på annat sätt t.ex. med fossila bränslen
sid 8/15
kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till
luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Ur ett socialt och
lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under
anläggnings- och driftskedet för kraftledning och vindkraftanläggningar uteblir.
2.3 Tekniskt utförande
Den nya kraftledningen kan antingen byggas som trädsäker luftledning eller utföras som
markförlagd kabel. Planerad kraftledning ingår i regionnätet och avser växelström.
2.3.1 Luftledning
En luftledning är enkel att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket
minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Luftledningar i regionnätet byggs numera
trädsäkra vilket innebär att de byggs för att klara svåra oväder utan att skadas av fallande
träd genom en öppen skogsgata kring kraftledningen samt genom avverkning av enskilda
farliga träd i skogsgatans sidoområden. Vid framtida behov av ökad överföringskapacitet
kan detta tillgodoses genom relativt enkla förändringar av en luftledning.
Flera tänkbara tekniska utföranden och stolptyper anses lämpliga för sträckningen. I första
hand studeras en konstruktion med enbenta stålrörsstolpar eller gitterstolpar, men även
andra alternativa stolptyper såsom fackverksportalstolpar av stål, träportalstolpar eller
stolpar med stagning skulle kunna bli aktuella för ledningen eller för vissa passager av
ledningssträckningen.
Bredden på den ledningsgata som krävs för en 130 kV kraftledning är cirka 35-42 meter
när kraftledningen går i nysträckning (se exempel i Figur 4 och Figur 5) alternativt en
breddning av den befintliga ledningsgatan om cirka 12-20 meter när kraftledningen går i
parallellgång med befintlig 130 kV kraftledning (se exempel i Figur 6 och Figur 7). I
parallellgång med befintlig 400 kV kraftledning krävs en breddning om cirka 20-40 meter.
Ledningsgatans bredd är beroende av vilken stolptyp som blir aktuell för kraftledningen.
En enbent stolpe, t.ex. gitterstolpe eller rörstolpe medför en smalare bredd på
ledningsgatan (se Figur 4) än en tvåbent stolpe i portalutförande (se Figur 5).
sid 9/15
Sidområde
Skogsgata
Cirka 35 m
Sidområde
Ledningsgata
Figur 4. Exempel på ledningsgata för luftledning i ny sträckning med rörstolpe. Med en enbent stolpe,
t.ex. gitterstolpe eller rörstolpe, beräknas ledningsgatans bredd bli cirka 35 meter i ny sträckning.
Sidområde
Skogsgata
Cirka 42 m
Sidområde
Ledningsgata
Figur 5. Exempel på ledningsgata för luftledning i ny sträckning med fackverksstolpe av stål. Med
denna typ av stolpe beräknas ledningsgatans bredd bli cirka 40-42 meter i ny sträckning.
Sidområde Breddning cirka 12-15 m
Befintlig skogsgata cirka 39 m
Sidområde
Ledningsgata
Figur 6. Exempel på ledningsgata för luftledning i parallellgång med befintlig 130 kV luftledning med
rörstolpe. Med en enbent stolpe, t.ex. gitterstolpe eller rörstolpe, beräknas ledningsgatan behöva
breddas med cirka 12-15 meter i parallellgång.
sid 10/15
Sidområde Breddning cirka 15-20 m
Befintlig skogsgata cirka 39 m
Sidområde
Ledningsgata
Figur 7. Exempel på ledningsgata för luftledning i parallellgång med befintlig 130 kV luftledning med
fackverksstolpe av stål. Med denna typ av stolpe beräknas ledningsgatan behöva breddas med cirka 20
meter i parallellgång.
2.3.2 Markkabel
Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och
tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Vid eventuellt ökat framtida kapacitetsbehov måste
en helt ny kabel förläggas för att erhålla större överföringskapacitet. Tekniskt sett är
etappen inte optimal för en markkabelförbindelse eftersom längre kabelförbindelser som
denna ökar kablarnas kapacitiva uppladdningsström, vilket bidrar till ökade förluster. Det
är mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning, dels på grund av
högre materialkostnad och dels på grund av högre bygg- och anläggningskostnad.
Utifrån överföringskapacitet dimensioneras markkabelns area och antal kabelförband.
Beroende på dimensionering så omfattar ett markkabelschakt på 130 kV cirka 5 meter i
bottenschakt och cirka 6-7 meter i marknivå. Ovanför kabelschaktet krävs en skogsgata fri
från större växlighet om totalt cirka 10-15 meter (se Figur 8) för att skydda kablarna från
skador till följd av inträngande rötter samt för att förenkla felsökning och reparation vid
eventuella fel. Vid förläggning av markkabel krävs ett trädfritt arbetsområde som är cirka
15 meter brett. Efter att förläggningsarbetet är avslutat kan vegetation delvis tillåtas att
återetableras inom delar av arbetsområdet.
Skogsgata cirka 10-15 m
Figur 8. Exempel på kabelschakt och skogsgata för marförlagd kabel. Det trädfria området ovanför
kabelschaktet behöver vara cirka 10-15 meter brett.
sid 11/15
3 Miljökonsekvenser
Miljökonsekvenser till följd av byggnation och drift av den planerade kraftledningen
kommer att beskrivas närmare i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att
upprättas till koncessionsansökan.
3.1 Beskrivning av berörda intressen
I detta avsnitt beskrivs övergripande de intressen som identifierats inom utredningsområdet
och inom förslag till ledningsstråk. På karta i bilaga 2 framgår i nuläget kända natur- och
kulturmiljöintressen i området. Förteckning över ledningsstråkens identifierande intressen
finns att tillgå via E.ON Sverige ABs hemsida, www.eon.se/regionnat.
3.1.1 Landskapsbild
Utredningsområdet är huvudsakligen en skogsbeklädd kulturbygd med inslag av öppna
åkermarker, våtmarker och sjöar. Området är relativt flackt med endast mindre
höjdskillnader i landskapet. Landskapets historik gör att det storskaliga
skogsbrukslandskapet bryts upp av byar och jordbruksmark. Inget av stråkförslagen berör
något landskapsavsnitt som är utpekat med avseende på landskapsbilden.
3.1.2 Bebyggelse
Samlad bebyggelse finns främst vid Målerås, Gullaskruv, Flygsfors och Orrefors. Utöver
dessa samhällen finns även flera mindre samhällen och byar med samlad bebyggelse samt
enskild bebyggelse i skogslandskapet. Enstaka hus finns inom samtliga stråkförslag.
3.1.3 Naturmiljö
Utredningsområdets naturvärden är till stor del kopplade till de våtmarker samt åker- och
hagmarker som finns i området. I området finns även bland annat nyckelbiotoper och
naturvärden, naturvårdsprogram samt skyddsvärda träd och sumpskogar. I norra delen av
utredningsområdet finns riksintresse för naturmiljö som delvis även är klassad som
våtmark klass 1 för Alsterån med kringområde, riksintresset berör den gemensamma delen
av förslag till stråk B, C och D samt i ytterkanten förslag till stråk A.
Föreslaget markkabelstråk angränsar till område som är naturreservat samt Natura 2000 för
Kärngölsområdet, samt Natura 2000-område som även är våtmark klass 1 vid
Gråstensmon. Stråkförslag C berör riksintresse för naturmiljön för FlögstorpSkedebäckshult som är ett välbevarat odlingslandskap med naturbetesmarker.
Identifierade intressen finns redovisade på kartan i bilaga 2 samt i intresseförteckning som
återfinns via E.ON Sverige ABs hemsida, www.eon.se/regionnat.
3.1.4 Kulturmiljö
En rad kulturmiljöintressen finns inom eller i anslutning till definierade stråk. Dessa består
främst av lämningar efter blästbruk och kolningsanläggningar samt torpgrunder och fossila
åkrar. Det finns även flertalet industriarv, främst i samband med tätorterna inom stråket för
markkabel.
sid 12/15
Föreslaget markkabelstråk följer en banvall för en nedlagd järnväg och passerar längs
denna även nedlagda järnvägsstationer samt genom riksintresse för kulturmiljön vid
Orrefors.
Identifierade intressen finns redovisade på kartan i bilaga 2 samt i intresseförteckning som
återfinns via E.ON Sverige ABs hemsida, www.eon.se/regionnat.
3.1.5 Friluftsliv
De föreslagna stråken berör inga utpekade intresseområden för friluftslivet. Banvallen som
ligger inom föreslaget markkabelstråk används för friluftsliv i form av t.ex. cykling och
vandring. Landskapet i stort erbjuder intressanta kultur- och naturupplevelser och det finns
goda möjligheter för friluftsaktiviteter, och området är lämpat för jakt, fiske, bär- och
svampplockning samt rekreation.
3.1.6 Infrastruktur
Samtliga föreslagna stråk berör ett antal allmänna samt enskilda vägar och skogsbilvägar.
Riksväg 31 korsas av stråkförslag A och B. Inga järnvägar eller intressen för sjö- eller
luftfart berörs av föreslagna ledningsstråk. Samtliga stråkförslag korsar befintliga
kraftledningar.
Stråkförslag A och B är i passagen in mot Nybro förlagt parallellt med befintliga
stamnätsledningar i cirka 7 km. Stråkförslag B, C och D är i sin gemensamma del förlagt
parallellt med befintlig regionnätsledning. Stråkförslag C följer den befintliga
regionnätsledningen hela sin sträckning.
3.2 Generell påverkan under driftskedet
Miljökonsekvenser till följd av byggnation och drift av den planerade kraftledningen
kommer att beskrivas närmare i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att
upprättas till koncessionsansökan. Som underlag används bland annat kommunala
översikts- och detaljplaner, myndigheternas digitala planeringsunderlag, genomförda
utredningar samt uppgifter som framkommer i samrådet.
3.2.1 Påverkan på mark och natur
De huvudsakliga miljökonsekvenser som en kraftledning bedöms medföra är påverkan på
landskapsbilden och pågående markanvändning, vilken i detta fall huvudsakligen är
skogsbruk.
Kraftledningen kommer att medföra ett produktionsbortfall för skogsbruket i och med den
skogsgata som krävs för kraftledningen, oavsett om kraftledningen anläggs som luftledning
eller markkabel. Skogsgatan måste hållas fri från träd under hela kraftledningens drifttid.
Utanför skogsgatan kan det längs luftledning bli aktuellt att fälla enstaka höga träd, s.k.
kantträd, som kan riskera att skada kraftledningen. I åkermark kan kraftledningsstolpar
utgöra brukningshinder. Kraftledningen medför även en viss påverkan på naturmiljön. Den
trädfria skogsgatan kan i skogsmark innebära att levnadsbetingelserna för djur och växter
förändras lokalt. Samtliga stråkförslag berör i någon mån våtmarker och naturvårdsobjekt
av olika slag. Påverkan på dessa är till stor del beroende av hur ledningen planeras och
sid 13/15
anläggningsarbetena utförs. Oavsett stråkval kommer den aktuella ledningen sannolikt
medföra att träd inom vissa utpekade naturområden, t.ex. sumpskogar, behöver avverkas.
De utpekade naturvärdena kommer så långt som möjligt att undvikas vid framtagande av
detaljerad ledningssträckning. Samtliga stråkförslag berör även flertalet fornlämningar och
övriga kulturhistoriska lämningar. Lämningsskador i samband med avverkning och
byggnation bör kunna undvikas genom planering av ledningens utförande samt snitsling av
berörda lämningar.
3.2.2 Elektromagnetiska fält
Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett
samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer
vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av
fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. I dagsläget
har forskningen inte kunnat fastställa om det finns några skadliga hälsorisker av de
magnetiska fälten.
Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar har inte tagits
fram av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar Myndigheternas försiktighetsprincip
för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält – en vägledning för beslutsfattare
som formulerats av fem svenska myndigheter (Arbetsmiljöverket, Boverket,
Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut). I vägledningen
rekommenderas: ”Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till
rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som
avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya
elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och
placera dessa så att exponeringen begränsas”.
Magnetfältsberäkningar för den planerade kraftledningen kommer att göras och presenteras
i den MKB som upprättas till koncessionsansökan.
3.3 Påverkan under byggskedet
Byggnationen av den planerade kraftledningen kommer att innebära avverkning av skog
samt bortforsling av virke. Schakt-, sprängnings- och fyllningsarbeten kan medföra
störning. Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av buller och
avgaser från maskiner och anläggningstrafik. I och i anslutning till kraftledningsgatan kan
även lokal markpåverkan uppstå till följd av terrängkörning.
4 Tidplan och kontakt
Samråd och utredningar inför koncessionsansökan genomförs under våren 2015 och
koncessionsansökan planeras att inlämnas sommaren 2015. Tidplan för anläggning av
kraftledningen är inte fastställd i nuläget utan beror av om och när nätkoncession för linje
för kraftledningen erhålls samt kommer att följa tidplan för planerad vindkraftsutbyggnad.
sid 14/15
På uppdrag av E.ON Elnät handlägger Sweco Energuide AB samråd- och
tillståndsfrågorna för den planerade kraftledningen. Om ni har frågor om projektet kontakta
då gärna Sofie Bergsten, telefon 023-666 64 28, e-post [email protected] eller
Johnny Carlberg, telefon 08-714 32 28, e-post [email protected]
Eventuella synpunkter mottas skriftligen via brev eller e-post senast fredagen den 29 maj
2015 till adress: Sweco Energuide AB, Johnny Carlberg, Box 34044, 100 26 Stockholm
eller e-post: [email protected]
Aktuell information om projektet uppdateras på E.ONs hemsida, www.eon.se/regionnat,
projekt Hageskruv-Nybro.
sid 15/15