Sid 20-25 - Modern Stadstrafik

Debatt
Märklig elbussutredning:
Behövs
Stockholms Handelskammare?
Spårvagnen sväljer stora resandeströmmar. Att framtidens stadsbussar drivs
elektriskt håller många med om,
däremot inte att elbussar generellt kan ersätta spårvagnar, som
hävdas i Stockholms Handelskammares elbussutredning. I den
Foto: Kjell-Arne Larsson (SL bildservice)
föreslås att Spårväg city ersätts
med elbussar. I detta debattinlägg
ifrågasätter spårvägens styrelseordförande Thomas Lange behovet av Stockholms Handelskammare.
Av Thomas Lange
E
tt av sommarens mest märkliga
dokument presenterades av Stockholms Handelskammare den 24
juni 2015. En rapport om den
elektriska bussens fördelar och potential
visade sig framför allt innehålla ett generalangrepp på spårvägar i allmänhet och Spår-
20
väg city i Stockholm i synnerhet. Den omedelbara reflektionen blev: Varför gör de på
detta viset? Tror inte Handelskammaren på
sina egna teser om behovet av förbättrad
infrastruktur i staden och regionen.
I Stockholms Handelskammares rapport
”Framtidens buss är elektrisk – satsa på
Modern Stadstrafik nr 4, 2015
elbuss istället för spårväg” som släpptes
den 24 juni förekommer många faktafel
och (medvetna?) vantolkningar.
Man får verkligen hoppas att Handelskammarens styrelse inte hade en aning om
rapporten – det skulle i så fall vara mycket
generande för ledamöterna.
Att VD godkänt den är illa nog.
Först som sist ska sägas: Elektriskt drivna bussar välkomnas.
Allt som kan göras för att reducera avgasutsläpp och buller måste stödjas. Det betyder att diesel, gas- och etanoldrivna bussar i
en framtid kan vara ersatta av energieffektiva och miljövänliga
bussar.
Trådbuss framstår som den allra smartaste lösningen: Den behöver inte släpa med sig sitt energiförråd utan tar energin där
och då den behövs.
Tråden ger dessutom en strukturerande effekt på linjenätet. I
Sverige är Landskrona ett föredöme, om än lite känt. Vilken stad
kommer härnäst? Jönköping borde ligga bra till.
Men bussen är fortfarande bara en buss, även om den är eldriven. I frågan om lämpliga trafikslag för urbana miljöer tycks
Handelskammaren ha missat att kapacitetsfrågan och stadsmiljöutveckling talar för spårväg när resandetrycket överstiger en
viss nivå.
Dåligt påläst eller låg kompetens?
Handelskammarens rapportskribent har inte förstått (för vi kan
knappast tro något annat) den viktiga poängen i att en 40, 60
eller 75 meter lång spårvagn rymmer betydligt fler passagerare
än en 24 meter lång buss, men fortfarande kräver bara en förare.
Handelskammaren jämför driftkostnaden för en enmansbetjänad buss med en tvåmansbetjänad spårvagn. Detta visar ytterligare hur man vill vilseleda genom denna rapport.
Om en spårvagn ska betjänas av två personer ligger inte i sys­
tem­­egenskaperna, det är ett beslut av trafikhuvudmannen. I Göteborg och Norrköping körs enmansbetjänade spårvagnar medan man i Stockholm har valt att ha konduktörer med ombord.
Skälen för detta får man fråga landstinget om, men kundservice, trygghet, minskad risk för vandalisering är några uppenbara.
Hybrid, gas eller spårvagn? Vi hjälper dig välja.
Välj rätt fordon!
För en bekväm och attraktiv resa behöver kollektivtrafiken erbjuda gott om plats samt en
avgång var 5:e till 12:e minut. Dessa förutsättningar tillsammans med antalet förväntade
resenärer ger automatiskt den mest lämpliga
storleken på fordonet. Urvalet är stort och det
finns fordon för stadstrafik från 8 meter till
drygt 50 meter.
Det är inte bara valet av storlek på fordonet
som är viktigt. Även dess framdrivningssätt är
en central fråga. Idag kan man välja mellan
diesel, gas, etanol och elektricitet.
Låter det som ett komplext problem att välja
rätt? Det är där Trivector kommer in i bilden. Vi
kan hjälpa er att först definiera kapacitetsbehovet, välja rätt storlek på fordonen, beskriva
lämplig infrastruktur och slutligen välja lämpligt framdrivningssätt. Vi ger er det stöd som
krävs från marknadsanalys till driftsättning av
fordonen.
Vill du veta mer? Kontakta PG Andersson,
affärsområdeschef för kollektivtrafik, 010-456
56 04 eller [email protected]
Elbussrapporten kan laddas ned här:
http://www.chamber.se/rapporter/framtidensbuss-ar-elektrisk-2.htm
Modern Stadstrafik nr 4, 2015
Åldermansgatan 13, 227 64 Lund
Barnhusgatan 16, 111 23 Stockholm
Odinsgatan 10, 411 03 Göteborg
www.trivector.se/traffic
21
Debatt
”Det är enkelt att hänvisa till Strandvägen i Stockholm, där spårvägsspåren är intakta efter 25 år medan asfalten visar stora håligheter
redan tre år efter senaste lagningen.”
Så har man också den högsta kundnöjdheten för det som hos landstinget kallas lokalbanor, där spårväg ingår.
Underhållskostnader
Handelskammarens har uppskattat mycket
höga underhållskostnader för den föreslagna spårvägslinje 4 i Stockholm, 117 miljoner kronor per år anges i rapporten.
Denna siffra dividerad med den totala
längden för linje 4, 12,5 km, skulle ge en
årlig underhållskostnad på 9,28 miljoner
per kilometer.
Verkliga siffror på driftskostnader från
Göteborg och Norrköping uppgår endast
till omkring en miljon kronor per kilometer. Det hade varit lätt att kontrollera detta
om man hade velat.
Energiåtgång
Spårvagnar är mer energieffektiva än bussar, tvärtom mot vad som framhålls i rapporten. Det beror på att friktionen mellan
stålhjul och räls är betydligt lägre än mellan gummihjul och asfalt.
Och spårvagnen bryr sig inte om ifall
elektriciteten skapats via kärnkraft, vattenkraft, kolkraft, vindkraft eller annan källa
för elproduktion. I rättvisans namn gäller
detta även för trådbussen.
Flexibilitet
En spårväg är det mest flexibla trafikslag
en trafikplanerare kan ta sig an för sin stad.
Den kan gå i gatan, över torget, genom
parken, genom vatten (Soller Plass i Oslo!),
över ängen, på broar, ja till och med på
järnvägsspår (TramTrain eller duospårväg).
Spåren kan läggas på olika underlag exempelvis i gräsmatta eller annan växtlighet.
Linjerna kan skapa nya grönstråk och bi-
24
”Alla transportsätt bör utredas förbehållslöst och på sakliga grunder,
oavsett om det handlar om buss, spårväg, tunnelbana, linbana, båt eller
järnväg.Vi ska inte stirra oss blinda på en teknik. Men vi måste utnyttja
den bästa tekniken där den är uppenbar.”
dra till att till att klimatanpassa staden och
minska buller.
Buller
Det bullrar i en stad. Men trafiken på Spårväg city har inga särskilda klagomål på buller. En elmotor i en elbuss avger förstås ljud
på motsvarande sätt som en elmotor i en
spårvagn. Såväl buss som spårvagn orsakar
olika typer av ljud och vibrationer.
Eftersom människor uppfattar störningar
mycket olika, borde Handelskammaren
använda fastställda metoder för mätning,
snarare än att rapportförfattaren står och
lyssnar efter ljud nere på NK:s pappershandel under Hamngatan.
Miljökonsekvensbeskrivningen för Spårväg city anger att bullernivåerna intill bostadshus inte ska överstiga 70 dBA. Den
buss som avbildas på framsidan av Handelskammarens rapport är för övrigt registrerad för 74 dB vid körning och 88 dB vid
hållplatser…
Resandeökning
Det finns många belägg för att kollektivresandet ökar om man ersätter en buss på
en hårt belastad linje med spårväg. Det i
Sverige tydligaste exemplet är utbyggnaden
av spårvägen till Hageby och Kvarnberget
i Norrköping.
Antalet resande på den nya spårvägslinjen ökade med omkring 20 procent, jämfört med när motsvarande trafik bedrevs
med buss. Utbyggnaden var dessutom så
samhällsekonomiskt lönsam att dåvarande
Banverket inte trodde på beräkningarna!
När Spårväg city etablerades i Stockholm
och spårvägstrafiken på linje 7 ersatte den
tidigare överbelastade busstrafiken på dåvarande linje 47 ökade resandet med mellan 10 och 20 procent tre år i rad.
Modern Stadstrafik nr 4, 2015
Idag transporterar sex spårvagnar fler
resenärer än tidigare 18–20 bussar. Och
barnvagnarna får också plats!
Barriärer
Stängsel och refuger behövs generellt inte
vid spårvägar, vilket Handelskammaren
hävdar i sin rapport. Det är helt upp till
staden och landstinget hur man vill planera, men faktum är att spårväg är det enda
trafikslag som kan tillåtas tillsammans med
fotgängare i en gågata.
Jämför med Drottninggatan i Norrköping
och många andra goda exempel, särskilt i
Frankrike.
Klarabergsgatan i Stockholm har alla
möjligheter att bli en internationellt uppmärksammad gatumiljö (värd ett pris) efter
omdaningen med Spårväg city i centrum.
Gatuunderhåll
Kostnader för underhåll av busskörbanor
beräknas till noll kronor i rapporten. Busstrafik med täta avgångar sliter mycket hårt
på beläggning och underbyggnad av gatorna som kontinuerligt måste underhållas.
Det är enkelt att hänvisa till Strandvägen
i Stockholm, där spårvägsspåren är intakta
efter 25 år medan asfalten visar stora håligheter redan tre år efter senaste lagningen.
Att spårvagnarna vaggar fram längs
Strandvägen beror inte på nedslitna spår
utan sönderkörd gatubeläggning orsakad
av den intensiva busstrafiken. Här skulle
elbussar inte göra skillnad!
Busstrafik med täta avgångar sliter hårt
på beläggning och underbyggnad av gatorna. Vid hållplatser behöver körbanan
ofta förstärkas med betong eller densifalt
(blandning av asfalt {porös} och så kallad
cementslurry, red:s anm).
Här uppstår alltså dolda investeringar och
Debatt
”Handelskammarens har uppskattat mycket höga underhållskostnader för den föreslagna spårvägslinje 4 i Stockholm, 117 miljoner kronor per
år anges i rapporten. Denna siffra dividerad med den totala längden för linje 4, 12,5 km, skulle ge en årlig underhållskostnad på 9,28 miljoner per
kilometer.Verkliga siffror på driftskostnader från Göteborg och Norrköping uppgår endast till omkring en miljon kronor per kilometer. ”
underhållskostnader som i Stockholms fall
bokförs i den stora budgeten för kommunens gatudrift och därför är svåra att räkna
fram, medan alla kostnader för spårsystem
blir direkt synliga som kollektivtrafikkostnader via landstinget.
Utrymmesbehov
Att elbussar ”kan utnyttja befintliga gator och vägar” hävdas i rapporten som en
kostnadsfördel. Det är att lura sig själv att
tro det. I många fall är biltrafiken så tät att
den stör busstrafiken (studera framkomligheten för stombusslinje 4 i Stockholm),
därför räcker inte detta för att erbjuda attraktiv kollektivtrafik.
Bästa möjliga framkomlighet för kollektivtrafik i urbana miljöer kräver egna kollektivtrafikkörfält, oavsett buss eller spårvagn. Ett dubbelriktat busskörfält behöver
dock 1–1,5 meter bredare utrymme än en
spårväg. Så i kampen om gaturummet vinner spårvägen.
Livslängd
Vid kostnadsberäkningar för anskaffning
av fordon och system måste man beakta
vilken livslängd de har. Fordon som går på
räls håller länge och livslängden på 30 år
för spårvagnar som anges i rapporten är för
kort.
En spårvagn kan med kontinuerlig modernisering köras i 45 år (Lidingöbanans
vagnar var närmare 60 år när de togs ur
trafik 2013), medan bussar sällan överlever
tolvårsdagen.
Behövs Handelskammaren?
Inte om sanningen ska fram, vilket har bevisats, inte minst genom föreningen Spårvagnsstädernas kraftfulla avståndstagande
från Handelskammarens rapport.
Spårvagnsstäderna kan för övrigt inte beskyllas för att gå industrins ärenden – dess
medlemmar är ju ett antal kommuner och
trafikhuvudmän, som har all anledning att
se nyktert på sakfrågan.
Handelskammaren borde göra sin hemläxa och inse att alla trafikslag behövs i
kollektivtrafiken, med sina respektive föroch nackdelar.
Spårvagnar är ingen universallösning och
antalet möjliga spårvägsprojekt i svenska
städer är inte alltför stort, kanske 10–15
stycken under de närmaste trettio åren.
Men nyttan där de genomförs kan innebära betydande uppsving för den lokala
miljön. Alla transportsätt bör utredas förbehållslöst och på sakliga grunder, oavsett
om det handlar om buss, spårväg, tunnelbana, linbana, båt eller järnväg.
Vi ska inte stirra oss blinda på en teknik.
Men vi måste utnyttja den bästa tekniken
där den är uppenbar. Och allt kan inte lösas
med tunnelbana!
Handelskammaren har som vilken lobbyorganisation som helst naturligtvis rätt
att främja sina medlemmars intressen. Det
innebär inte att dessa intressen sammanfal-
Modern Stadstrafik nr 4, 2015
ler med allmänintresset, men det är ju upp
till att bli avslöjat i den allmänna debatten.
Inlägget kan ses som en del i den allmänna
debatten. o
Den som vill ta del av ytterligare synpunkter på Handelskammarens elbussrapport
rekommenderas dessa länkar:
http://www.sparvagnsstaderna.se/pressrum/elbussrapport
http://www.sparvagnsstaderna.se/pressrum/slutreplik-elbussrapport
Stockholms Handelskammare verkar lokalt
genom sina medlemmar i kommunerna i
Stockholms och Uppsala län. Handelskammaren ger näringslivets syn på den lokala
och regionala näringspolitiken. De lokala
medlemsföretagen kan vara remissinstans i
frågor som rör det lokala näringslivet, som
när ett industriområde planeras, ett vägbygge ska bedömas eller ett köpcentrum
ska byggas. Lokalt driver Handelskammaren, tillsammans med medlemmarna, opinionsbildning och arbetar för att utveckla ett
positivt företagsklimat.
Källa: http://www.chamber.se/lhk/index.htm
Thomas Lange
är ordförande i Stockholms Spårvägar AB
och vice ordförande i
Svenska Spårvägssällskapet.
25