Kartläggning av uppdraget studie

Rapport
Datum: 2015-09-30
Författare: European Minds
Kartläggning av uppdraget
studie- och yrkesvägledning
Version. 1.0
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning
European Minds
Datum 2015-09-30
Dnr
ISBN
Innehåll
Inledning ...........................................................................s. 4
Specifikation av uppdraget ..........................................................s. 5
Metod ................................................................................s. 6
Datakvalité .....................................................................................s. 7
Resultat .............................................................................s. 8
Resultat av kartläggningen i Örebro .............................s. 11
Samverkan ....................................................................................s. 11
Internt ..............................................................................................................................s. 11
Extern samverkan ..........................................................................................................s. 12
Strategier, metoder och arbetssätt ................................................................................s. 14
Förhindra skolavbrott ....................................................................................................s. 17
Koppling skola - arbetsliv s. 15
Slutsatser och förbättringsområden - en diskussions .s. 21
Minska skolavhopp .....................................................................s. 21
Involvera eleverna .......................................................................s. 22
Kompetensförsörjningsperspektivet .........................................s. 22
Den regionala nivån ....................................................................s. 23
Förbättringsområden - SYV 2.0 ..................................................s. 23
Litteraturförteckning
Region Örebro län
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
3
Inledning
Ett viktigt område för grundskolan,
gymnasieskolan och vuxenutbildningen är
tillhandahålla en väl fungerande studie- och
yrkesvägledning. Att elever utvecklar en
valkompetens, via ledning och stimulans i sitt
lärande och sin personliga utveckling, är en
god grund för att kunna fatta viktiga beslut för
framtiden. Hur arbetsmarknaden ser ut, fungerar och förändras är också en viktig kunskap
att få med sig i vidare studier och i arbetslivet.
Enligt Skollagen (SFS 2010:800) är studie- och
yrkesvägledningen en rättighet för alla elever i
grundskola, gymnasium och vuxenutbildning.
Det är huvudmannens och rektors ansvar
att se till att ”systematiskt och kontinuerligt
4
planera, följa upp och utveckla utbildningen”
så att elever ges ”den ledning och stimulans
som de behöver i sitt lärande och sin personliga
utveckling”. För att detta ska vara möjligt att
uppnå behöver eleverna utveckla sin valkompetens genom att:
bli medveten om sig själv,
bli medveten om olika valaternativ, såsom olika
utbildningar och yrken,
bli medveten om relationen mellan sig själv och
valalternativen,
lära sig fatta beslut och
lära sig genomföra sina beslut.
Arbete med studie- och yrkesvägledning, AR
Skolverket, 2013.
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
Region Örebro län
I regionens regionala handlingsplan för
kompetensförsörjning är uppdraget att
säkerställa att ett aktivt arbete bedrivs kring
studie- och yrkesvägledning enligt Skolverkets
allmänna råd för studie- och yrkesvägledning.
Uppdraget är hela skolans och engagerar därför
lärare, studie- och yrkesvägledare liksom
rektor. Även elevers erfarenheter är av vikt varför de också deltagit i kartläggningen. Vi har
identifierat styrkor och svagheter, vilket kan
användas för att förbättra verksamheterna och
för att rätt stöd ska kunna ges.
Specifikation av uppdraget
Uppdragstagaren, European Minds, har
haft som uppgift att ha en nära dialog med
uppdragsgivaren, området utbildning och
arbetsmarknad inom Region Örebro län och
tillsammans med denne utforma underlag för
enkäter och intervjuer med utgångspunkt i
de frågeställningar som följer av uppdraget.
Därefter har uppdragstagaren haft i uppgift att
genomföra pilotintervjuer för att ha en kännedom om fältet när enkäterna och intervjuerna
har genomförts. Frågeställningarna baseras
bl. a. på Skolinspektionens granskningsrapport
om Studie- och yrkesvägledning.
Genomförandet av kartläggningen har även
utgått från Skolverkets Allmänna råd,
Arbete med studie- och yrkesvägledning samt
Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet,
liksom Jan Håkanssons Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem (2013).
Det har också varit viktigt att genomförandet
sker med viss kännedom om skolans uppdrag
såsom det formuleras i skollagen och läroplaner.
Rapporten ska vara en lärprodukt som fångar
styrkor och utmaningar så att ett lärande
möjliggörs och ett förbättringsarbete kan ske.
Region Örebro län
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
5
Metod
För uppdraget har valts att använda en omfattande enkätundersökning inriktad på fyra
målgrupper:
• Studie- och yrkesvägledare i länet (samtliga)
• Rektorer vid vuxenutbildning, gymnasieskolor och högstadieskolor i länet
• Lärare i årskurs 5, årskurs 8 samt vid gymnasieskolor och vuxenutbildningar i länet
• Elever i årskurs 5, årskurs 8 samt vid gymnasieskolor och vuxenutbildningar i länet
I syfte att få ett bra underlag för enkätundersökningen, dvs för att kunna identifiera lämpliga frågeställningar och formulera relevanta
frågor och svarsalternativ, valdes att först
genomföra en intervjustudie. Denna utformades så att ett begränsat antal frågor formulerades i syfte att få en så bra beskrivning som
möjligt av hur arbetet med studie- och yrkes-
6
vägledningen är utformat och bedrivs i dag vid
ett urval skolor. Ett antal elever intervjuades
i grupp och telefonintervjuer genomfördes
med slumpvis utvalda studie- och yrkesvägledare samt rektorer. Resultatet av dessa pilotintervjuer sammanställdes som underlag för
utformandet av enkäten.
Djupintervjuer samt fokusgrupper har genomförts i syfte att finna djupgående svar på de
identifierade frågeställningarna samt för att
närmare identifiera förslag på förbättringsområden och goda exempel.
Totalt har 18 djupintervjuer genomförts med
studie- och yrkesvägledare, rektorer och lärare
inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. 31 elever, från årskurs 5, årskurs
9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen
har intervjuats i form av gruppintervjuer eller
fokusgrupper.
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
Region Örebro län
Datakvalitet
När det gäller att nå ut med enkätundersökningen till de utvalda målgrupperna har
ombud nyttjats för vidareförmedling till elever
och lärare, medan rektorer och studie- och
yrkesvägledare har fått undersökningen direkt
till sina e-postadresser. Rektor har i ett särskilt
missiv ombetts tillse att undersökningen sänds
ut till e-postadresser för lärare och elever.
40 av 70 studie- och yrkesvägledare har
svarat på enkätundersökningen. Endast ett
fåtal rektorer och ännu färre lärare och elever
har svarat. Den bortfallsundersökning som
genomförts visar att lärare och elever, med
något enskilt undantag, helt enkelt inte fått
sig undersökningen tillsänd. Den har stannat
hos rektor som heller inte svarat själv, annat än
undantagsvis. Skälen till att så skett/inte skett
uppges vara att ”det är mycket så här i slutet
på terminen” och ”vi får så mycket som vi ska
svara på”. De försök till förankring via särskilt
missiv liksom deltagande vid skolchefsträffar/
motsvarande har uppenbart inte hjälpt.
lämnats utanför undersökningen. Underlaget är
för litet för att några slutsatser kan dras. Istället
utgörs underlaget för rapporten i huvudsak av
de intervjuer som genomförts. Dessa visar i
vissa avseenden på förhållanden som tycks vara
gemensamma, även om få generaliseringar kan
göras, men också på en mängd olika exempel
som beskriver hur arbetet ser ut och uppfattas
på skolorna. Rapporten kommer att vara rik på
citat, exempel och återgivning av dessa
uppfattningar.
Svarsfrekvensen bland studie- och yrkesvägledare är så pass god att ur denna kan vissa
generella slutsatser dras.
Med hänsyn till dessa sakförhållanden kommer
en kort utblick att göras inledningsvis där
några av de länsvisa och nationella undersökningar i ämnet som genomförts i närtid
kommer att redovisas. I rapportens avslutande
kommenterande del kommer även dessa
undersökningar att ställas mot de svar och
tendenser som länsvisa undersökningen i
Örebro visar på.
Detta gör att enkätsvaren från de få elever,
lärare och rektorer som ändå kommit in, har
Region Örebro län
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
7
Reslutat
Bakgrund och utblick
Per-Arne Andersson, chef avdelningen för
lärande och arbetsmarknad SKL(Sveriges Kommuner och Landsting) skriver i förordet till sin
rapport ” Framtidsval arbetsliv” 2013 att
”Utbildningssystemet har blivit mer komplicerat och eleven ställs i dag inför många
valsituationer under sin skoltid. Samtidigt
ser vi en allt kärvare arbetsmarknad där det
blivit svårare för unga människor att etablera
sig. Det innebär att valet av utbildning och
yrkesinriktning har fått större konsekvenser
än tidigare. Samtidigt ligger avbrotten från
gymnasieskolan på en fortsatt hög nivå. En
framgångsrik studie- och yrkesvägledning är ett
av svaren på dessa utmaningar. Det handlar
om att öka ungdomars möjligheter i samhället
och i arbetslivet.”
Enligt skollagen ska elever i alla skolformer,
utom förskolan och förskoleklassen, ha tillgång
till personal med sådan kompetens som kan
tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. Under sin skoltid behöver eleven
utveckla kunskaper både om sig själv och
om olika valalternativ. Eleven behöver också
utveckla förmågan att väga samman personliga
8
faktorer med valalternativen för att kunna göra
väl underbyggda studie- och yrkesval.
Förutom det behöver eleven ges möjlighet att
utveckla färdigheter i att genomföra sina beslut.
Det ställer krav på tillgänglig kompetens inom
de olika delar som utgör studie- och yrkesvägledningen. Elevens behov av studie- och
yrkesvägledning kan summeras som att eleven,
utifrån sina förutsättningar, ska:
• bli medveten om sig själv
• bli medveten om olika valalternativ, såsom
olika utbildningar och yrken
• bli medveten om relationen mellan sig själv
och valalternativen
• lära sig att fatta beslut
• lära sig att genomföra sina beslut.
Skolinspektionen genomförde 2013 en
kvalitetsgranskning av studie och yrkesvägledning. Granskningen omfattade 34 skolor och
inspektionen ansåg att det finns anledning
att anta att identifierade utvecklingsområden
behöver utvecklas även på andra skolor.
Dessa områden var främst:
• Det finns omfattande brister i skolors och
huvudmäns arbete med att planera och
följa upp studie och yrkesvägledningen.
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
Region Örebro län
• Elever får inte studie- och yrkesvägledning
kontinuerligt under sin utbildning och
studie- och yrkesvägledningen betraktas
inte som hela skolans ansvar.
• Skolorna arbetar inte aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och
yrkesval utifrån kön, social eller kulturell
bakgrund.
Det sker även granskningar på kommunal nivå.
Revisorerna i Malmö har granskat studie- och
yrkesvägledning i Malmö stad och konstaterar
bland annat i sin rapport att:
• Styrningen av studie- och yrkesvägledningen inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är svag i dagsläget. Det
saknas specifikt uppsatta mål och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen
på huvudmannanivå och i flera fall även på
enhetsnivå.
• Med anledning av ovanstående bedöms
gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
i dagsläget inte säkerställa att alla elevers
behov av studie- och yrkesvägledning
tillgodoses i enlighet med skollagen,
läroplanen och Skolverkets allmänna råd.
Vidare bedöms gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden inte säkerställa att
alla elever får ett likvärdigt stöd av studieoch yrkesvägledare.
På uppdrag av Region Västerbotten har Jan
Axelsson, Umeå Universitet, genomfört en
studie med fokus styrning och uppföljning av
studie- och yrkesvägledningen i Västerbotten.
Rapporten konstaterar bland annat:
• Vägledningsarbetet i Västerbotten uppvisar
stora likheter med andra regioner som
kartlagts.
• Att det finns stora skillnader mellan stora
och små kommuner beroende på ekonomi
och utveckling.
• Att det finns stor variation mellan arbetssätten i de olika kommunerna. Det finns få
Region Örebro län
•
•
•
•
systematiska rutiner för central och lokal
planering, utvärdering och uppföljning.
Att det dagliga arbetet inte baseras på
systematiska verktyg utan på inrotade
pragmatiska arbetsformer och oftast vilar
på den enskilde vägledaren, dvs den är inte
hela skolans ansvar.
Att det saknas kommunala handlingsplaner för vägledningsarbetet och det råder
oklarheter om arbetsfördelning mellan
olika nivåer.
Att det finns stora behov av samordning
och ledning. Många vägledare i
gymnasieskolor har flera chefer eftersom
rektor är närmaste chef. En del rektorer har
liten eller ingen kunskap om vägledningen.
Dessutom råder oklarhet om det centrala i
uppdraget och studie- och yrkesvägledarna
har ingen arbetsbeskrivning.
Att vägledningssamtalet är styrkan hos
de allra flesta studie- och yrkesvägledare
men kompetensutveckling behövs på olika
områden, bla kunskaper om, och koppling
till arbetsmarknaden och näringslivet.
Rapportens slutsats är att målen för vägledningsuppdraget inte kan uppfyllas enbart
baserat på existerande verksamhet.
Tillväxtverket har i en serie rapporter studerat
regional kompetensförsörjning ur ett regionalt
tillväxtperspektiv. Bland annat lyfter de fram
problematiken i dimensionering av utbildningsresurser. Att arbetsmarknadens behov inte
styr utan att elevernas preferenser i sina utbildningsval är det som styr systemen. I rapport
”0186 Regionalt kompetensförsörjningsarbete”
konstateras bland annat att bortsett från
Yrkeshögskolan och Arbetsförmedlingens
arbetsmarknadsutbildningar har insatser för
påverkan av utbildningssystemets dimensionering utifrån identifierade behovsområden en
begränsad inverkan om behovet inte överensstämmer med de utbildningsval som unga och
vuxna gör.
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
9
Det finns därmed i teorin en motsättning
mellan exempelvis skollagens individperspektiv
och tillväxtperspektivet i europeiska, nationella
och regionala tillväxtstrategier där arbetsgivarnas behov sätts i större fokus. Detta trots
att den nya skollagen tydliggjort att gymnasieutbildningen ska vara en bas för den nationella
och regionala kompetensförsörjningen samt
att yrkesprogrammen förändrats för att öka
studenternas anställningsbarhet direkt efter
avslutad utbildning.
Denna inledande litteraturstudie ger vid handen att SYV-området blir allt viktigare för
Sverige. Effektivare matchning mellan individ
och arbetsmarknad är otroligt viktigt för
Sveriges konkurrenskraft, regional och lokal
utveckling samt för enskilda medborgares
utveckling.
Området kännetecknas av dålig styrning,
samordning och systematik. Detta leder till
att skollagen inte följs och för eleverna blir
konsekvensen att alla inte har samma tillgång
till studie- och yrkesvägledning. Det finns
dessutom ett inbyggt dilemma mellan
arbetsmarknadens behov av arbetskraft och det
faktum att detta inte primärt är styrande för
hur utbildningsresurser prioriteras. Här
kommer skollagen in med ett tydligt fokus på
att utveckla elevens förmåga att själv kombinera
talang och intressen med arbetsmarknadens
möjligheter. Det är i detta som utmaningarna
i studie- och yrkesvägledning blir allt större,
tydligare och viktigare.
10
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
Region Örebro län
Resultat av kartläggningen i Örebro län
Frågor i såväl intervjuer och enkätundersökningen har kretsat kring fyra teman:
-
Samverkan internt och externt
-
Arbetsformer och arbetssätt
-
Att stärka eleverna i deras val
-
Koppling skola- arbetsliv
En överordnad fråga har gällt att spåra den
röda tråden i uppdraget och hur arbetet
speglar Skolverkets allmänna råd för studie
och yrkesvägledningen. De allmänna råden är
rekommendationer till hur skolor ska tillämpa
förordningar och föreskrifter och är avsedda att
följas om skolan inte handlar på ett annat sätt
som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls.
Syftet med de allmänna råden för studie- och
yrkesvägledningen är att säkerställa att denna
blir likvärdig och av hög kvalitet.
De teman/frågeställningar som utgjort grunden
i undersökningen och som här redovisas är inte
väsensskilda från varandra utom tvärtom överlappande. Temana bildar sammantaget just den
röda tråden i uppdraget och i Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen.
Region Örebro län
Intervjuerna såväl som enkätundersökningen
har sökt beskriva ett nuläge men också ett
önskat läge. Man har fått beskriva vilka utmaningar man ser men också vilka lyckade
exempel man har erfarit och vad man skulle
vilja förbättra. Man har slutligen fått ge förslag
på hur man skulle kunna göra för att åstadkomma dessa förbättringar.
Nedan redovisas svaren under respektive tema/
frågeställning.
Samverkan
Internt
Enkätsvaren från studie- och yrkesvägledarna
(SYV:arna) visar att de ser att initiativet till
intern samverkan oftast kommer från dem
själva. Styrkan i samverkan menar man är att
denna är behovsstyrd, dvs utgår från elevernas
behov. Samtidigt menar man att svagheterna är
att det saknas rutiner, exempelvis i form av mål
och uppföljning/utvärdering. Intervjusvaren
understryker att SYV:arna oftast är tämligen
självständiga och att samverkan och organisering av uppdraget sker lokalt på initiativ
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30 11
av dem själva tillsammans med ”sin” rektor.
Rektor och den enskilde studie- och yrkesvägledaren samarbetar på den enskilda skolan.
SYV:en är även inkopplad i elevhälsoteamet
med övriga funktioner som kurator och
skolsköterska. När det gäller samarbetet med
lärarna handlar det om att kunna knyta an
frågorna till kursinnehåll och det saknar inte
utmaningar:
”… Det finns ingen plan för hur man kan få in
SYV i undervisningen. Många lärare är stressade över sitt arbete och är inte intresserade, de
borde ju egentligen veta mer och behöva åka på
fortbildning i frågan. Jag funderar ut på min
kammare över hur man kan våga prova och
har stöd av min rektor…”
Svaren från lärarhåll pekar också på att studieoch yrkesvägledningen saknar bred förankring,
strategi och struktur, även om lyckade exempel
inte saknas:
”… Det finns ingen riktig struktur, i samband
med muntliga proven frigjorde vi så att man
kunde samarbeta och jobba i teman, intressetester osv i samarbete med gymnasiets yrkesvägledare, vi är ju grannar med varandra.”
”… Samtidigt har inte skolan mäktat med
att ta tag i och uppfylla, det är som det är på
skolan, man hinner inte allt.”
Även från vuxenutbildningen betonar man
studie- och yrkesvägledarens roll att finnas till
för elevernas behov. Verksamheten är
individbaserad och SYV-uppdraget knyts till
den enskilde vägledaren. Uppdraget är behovsstyrt, eleverna äger sin studieplan och ska ha
tillgång till stöd från studie- och yrkesvägledaren när de så önskar.
Generellt kan sägas att rektorer och studie- och
yrkesvägledare tycks ha relativt god kännedom
om Skolverkets allmänna råd, där hela skolans
12
ansvar för studie- och yrkesvägledningen
betonas. Denna kunskap tycks dock inte
i någon högre utsträckning prägla skolans
arbete. Från rektorshåll ser man att man har
ansvaret för att detta ska fungera men medger
att man har ”mycket kvar att göra” innan det
finns något som liknar en röd tråd i studie- och
yrkesvägledningen inom skolan.
En studie- och yrkesvägledare sammanfattar
saken så här:
”…Man pratar om vikten med SYV, men
verkligheten gör att den inte blir så bra som det
är tänkt. Man sitter på en skola, ensam, i bästa
fall, annars har man flera skolor.”
Ett av svaren från enkätundersökningen, på
en öppen fråga kring utmaningarna i SYVuppdraget, visar att glappet kan vara mycket
stort mellan det som Skolverket beskriver som
den röda tråden som genomsyrar skolans verksamhet och verkligheten:
”…På vår skola finns det enbart högskoleförberedande program. Alla lärare är väldigt
ambitiösa och tycker alltid att det är svårt att
hinna med kurserna och ge eleverna chans att
uppnå de önskade målen. Därför är det svårt
att få tid av dem för studie­och yrkesinriktade
aktiviteter. När jag ber rektorerna om att få
schemalägga aktiviteter så går det bara till
en viss gräns, som jag tycker är för knapp, för
de tycker ” det är så många ’ kringaktiviteter’
som tar tid från undervisningen att vi måste
hushålla med dem".”
Extern samverkan
När det gäller samverkan med externa aktörer
finns en mängd olika exempel från de
intervjuade, såväl rektorer, lärare som studieoch yrkesvägledare. Arbetsförmedlingen är en
naturlig samverkanspart för vuxenutbildningen,
medan olika former av arbetslivsanknuten
samverkan kan vara aktuell för övriga skolformer. AMK – arbetsmarknadskunskap i skolan
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
Region Örebro län
- är en satsning i regi av Handelskammaren Mälardalen. Denna har många i
såväl gymnasiet som högstadiet kunnat ta del
av och erfarenheterna är positiva:
”…De har varit inne hos oss och gjort ett bra
jobb, pratat om saker eleverna inte tänkt på.
Man borde göra mer av detta”.
”…Fantastiskt projekt! De kommer ut till
klasserna och pratar om vägen till jobb. Vi
har satsat på alla elever i årskurs 3 och alla i
årskurs 1. Nästa termin följer vi upp med alla
i årskurs 2. Vi har även arrangerat så att alla
föräldrar ska kunna vara med inför att eleverna ska ut på sin första APL(Arbetsplatslärande)
i årskurs 1. Även personalen är med.”
Medan man betonar det positiva i innehållet
och i själva det faktum att arbetsmarknadskunskap konkret når eleverna, finns en stor
utmaning både i att planera projektet så att det
länkar mot skolans övriga arbete och inte bara
blir ett enskilt initiativ. På en högstadieskola
söker man följande vägar:
”…AMK passar in perfekt. Vi har en stor
utmaning att få in mer arbetsmarknadskunskap – det faller annars mellan stolar.
Utmaningen är hur man går vidare – så att
det inte bara blir en lektion. Kan man koppla
till praon, till gymnasievalet, till andra arbetsmarknadsprojekt. Vi ska ha en styrgrupp som
jobbar med detta – jag som SYV, en rektor och
2 SO-lärare ska ingå i denna…”
En gymnasieskola beskriver erfarenheterna så
här:
”…AMK är ett förträffligt samarbete – och de
kommunikatörerna har bidragit till att utveckla vägledningen i år och vi vill hålla fast i det.
Lektionsmaterialet ska vi ta in i kurserna – få
alla lärare att känna sig lite som SYVar…”
Det finns även positiva erfarenheter av andra
satsningar, bl a projektet ”Entreprenörskap i
Bergslagen”. Här har studiedagar genomförts
med personal och syftet är, precis som med
AMK, att lyfta in frågor om arbetsmarknad
och möjligheter för elever i den ordinarie
undervisningen.
När det gäller vuxenutbildningen nämns
behovet av samarbete med arbetsförmedlingen
som en viktig framgångsfaktor. De intervjuade
eleverna har en positiv bild av sin studievägledare men på systemnivå ser man brister
vad gäller medvetenhet och strategi för att på
snabbast möjliga vis koppla samman behov av
arbetskraft i regionen med snabba processer
för att lotsa nyanlända till egenförsörjning
genom svenskundervisning och validering av
kompetenser och tidigare utbildning. Två av de
intervjuade berättar om sina upplevelser:
”…Lärarna är dåligt förberedda på att lära ut
det svenska språket. Man lär sig inte att prata
på ett bra sätt när det mest handlar om att
på egen hand läsa in färdiga lektionsupplägg
tagna från nätet. Jag har bra erfarenheter från
andra länder av att läsa in språk - ryska på
sex månader och då var jag redo att fortsätta
studera på universitetsnivå. Jag är utbildad
mediciningenjör och talar även även ryska och
engelska. Jag har fått validering från högskola
Region Örebro län
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30 13
på min utbildning - kompisarna berättade hur
jag skulle gå till väga, enkäten fans på internet.
Men nu behöver jag hitta en praktikplats för
att kunna få jobb! Jag har fått hjälpen från
kompisar, inte från arbetsförmedlingen eller
vuxenutbildningen. Jag trodde att SFI skulle
räcka för svenskutbildning. Förstod inte varför
vuxenutbildning behövs…”
”…Jag är utbildad tolk, men här finns inte
behov av den kompetensen så jag satsar på att
bli sjuksköterska. Jag har fått information från
arbetsförmedlingen om att man kan korta utbildningen i svenska via Tisusprov. Här borde
skolan kunna hjälpa till genom att informera
om detta samt hjälpa mig att förbereda mig.
Jag har läst svenska nu i några månader men
tror att jag kan korta tiden med flera terminer
om jag gör detta test. Det borde finna mer
information om vilka genvägar som finns…”
Strategier, metoder och arbetssätt
Finns planer och strategier för arbetet? Hur
bedrivs arbetet med studie- och yrkesvägledningen i praktiken? Eleverna i fokusgrupperna,
från högstadiet och till sista året i gymnasiet,
svarar tämligen samstämmigt att studie- och
yrkesvägledning förknippas med den enskilde
SYV:en, antingen då i form av gruppinformation i samband med val eller i samband
med enskilda samtal. Man har generellt väldigt
svårt att erinra sig några andra former, som
diskussioner kring arbetsmarknad kopplat till
undervisning. Däremot efterfrågas detta,
liksom än mer information om olika yrken.
De elever som besökt SYV enskilt är alla
positiva till den hjälp man fått och man är som
elev också medveten om att man har ett eget
ansvar för att skaffa information. Men man
skulle vilja se, framförallt i gymnasiet, att det
fanns ett större fokus från skolans sida på hur
arbetsmarknaden ser ut, vilken efterfrågan på
kompetens som finns, vilka olika yrken och
arbetsuppgifter som präglar dagens arbetsliv
och på vilket sätt dessa kopplas till det man
14
studerar på skolan:
”… Den info vi får är föreläsningar, men det
är samma info hela tiden. Alltid om läkarprogrammet och psykologprogrammet...”
”…Man får heller inte veta vad yrkena verkligen innebär, vad man gör, hur en yrkesdag ser
ut, löner osv…”
”…Man skulle vilja veta vilken efterfrågan
som finns…”
”…De pratar om meritpoäng, vad som behövs,
säger att man ska skriva högskoleprovet hela
tiden…”
De intervjuade studie- och yrkesvägledarna
beskriver ett arbete som kännetecknas av ont
om tid och resurser för annat än information i
samband med val och att finnas till hands för
enskilda elever. Inte sällan delar man sin tid
mellan olika skolor och ibland skolformer.
I några av intervjusvaren finns en spänning
kring frågan hur SYV-uppdraget ska bemannas. Personliga erfarenheter av hur
enskilda fungerar i uppdraget ligger bakom
en uppfattning om att en vakant tjänst inte
ska besättas av en utbildad studie- och yrkesvägledare. Motivet för att istället anställa en
lärare är att det är en pedagogisk uppgift och
att uppdraget kräver ett naturligt tillträde till
elevernas värld, där en SO-lärare som delar en
lärartjänst med ett SYV-uppdrag blir ett sätt att
koppla vägledningen närmare undervisningen.
Ambitionen här är alltså inte att negligera
studie- och yrkesvägledningen utan tvärtom
lyfta uppdraget, men där tilltron saknas vad
gäller just studie- och yrkesvägledare och deras
profession.
Denna uppfattning motsägs av andra där
man lyfter fram den unika kompetens av just
vägledning som finns hos utbildade studie- och
yrkesvägledare. En av de intervjuade SYV:arna
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
Region Örebro län
pekar på hur konkret samarbete med undervisande personal kan se ut och hur respektive
profession och funktion kan nyttjas:
”…Det finns nu en jättestor lucka mellan
mig och lärarna när det gäller vägledning
i vid bemärkelse. Det jag gör själv är ju det
snäva, samtal, men det vida är ju att hjälpa
eleverna öka kunskaper om yrkesliv och om sig
själva, och då måste det in i undervisningen
där lärarna får en betydande roll. De behöver
handledning i detta. Jag är proffs på vägledning, hur man fattar beslut och genomför dem,
och jag vill se att vi kan samarbeta här…”
Även från lärarhåll lyfts möjligheterna att ta
mer hjälp av SYV:en i sin undervisning. En av
de intervjuade lyfter kompetens kring arbetslivet som en resurs:
”… Det skulle kunna falla in väldigt naturligt
att samarbeta med SYV i min undervisning,
i alla frågor kopplat till arbetsmarknad, man
Region Örebro län
skulle kunna jobba med sådant som krävs för
att skriva ett CV osv”.
En annan av de intervjuade lärarna poängterar
betydelsen av att införliva nya förhållningssätt
och metoder stegvis:
”…Jag tycker SYV är viktigare än PISA
personligen. Man måste integrera det i undervisningen men det får inte bli ännu en uppgift.
Man måste ta det i små små steg för att lärare
ska kunna se nytta av att integrera det i sin
undervisning.”
Stärka eleverna
I Skolverkets allmänna råd betonas att elevernas studie- och yrkesval har stor betydelse för
hur deras liv kommer att utvecklas och att
skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag
att stödja eleverna i att göra väl underbyggda
val.
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30 15
I enkätundersökningen anger studie- och yrkesvägledarna att de största utmaningarna när
det gäller att stärka elevernas medvetenhet och till egna initiativ i val av studier och
inriktning är att få samtliga personalkategorier
med. Behovet av uppslutning för det breda
uppdraget kring studie- och yrkesvägledningen
löper som en röd tråd genom undersökningen,
såväl i enkätundersökningen som i de enskilda
svar som ges i intervjuerna och i fokusgrupperna. Perspektivet är just elevernas rätt till bra
vägledning.
Eleverna är väl medvetna om sitt eget ansvar
för att skaffa information om vilka utbildningsmöjligheter som finns men för många
är det inte lätt att veta vad man ska satsa på.
Man känner oro och frustration samtidigt som
många också har en tillförsikt om att det kommer att ordna sig:
” …Man börjar ju få ångest, vi ska snart välja
och vet inte alls vad.
”…Jag håller med, det finns för mycket att
välja på.”
”…Vi vet liksom inte vad vi ska välja, hur det
ska gå, vad vi ska bli.”
”…Men det är ju inte så att SYVen har magiska krafter…”
De verktyg för att stärka eleverna som ges av
studie- och yrkesvägledarna i enkätundersökningen är i första hand möjligheter till individanpassad vägledning, dvs enskilda samtal,
samt information i anslutning till val och
skriftlig information.
Hos många av de intervjuade märks en insikt
om att detta inte räcker. En rektor beskriver
situationen på följande sätt:
”… Jag har jobbat mycket med det – att fånga
frågorna där de dyker upp, i klassrummen speciellt på några av mina program. Visst, vi
16
har informerat muntligt och skriftligt - men
eleverna är ändå är vilsna, liksom deras föräldrar – vi ser det på deras frågor. Så jag har
tänkt att man måste ta fasta på det – fånga
detta med att eleverna finns i ett sammanhang
och att det inte är lätt att förstå vad man vill
osv. Ska man hjälpa eleverna att få en riktning
måste man jobba djupare och bredare än att
bara informera eller hänvisa t SYV…”
En av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna ser sin roll som handledare i ett samarbete
med lärarna och betonar starkt deras uppgift
och möjlighet:
”… Lärarna behöver hjälpa eleverna att träna
sig i att reflektera över sina resurser, starka
sidor osv som man kan ha användning av i det
allt snabbare samhället. Exempelvis vad har
jag hos mig själv som jag har användning av,
på vilka sätt lär jag mig bäst, ska jag prata med
människor, tankekartor, egen reflektion – detta
är en del av självkunskap som är viktigt att ha
med sig in i framtiden”.
Den specifika rollen som studie- och yrkesvägledare kan tillsammans med kunskaperna om
vägledning, komma väl till pass i ett sådant
samarbete:
”… Min kunskap skulle kunna användas i ett
samarbete med lärarna – jag hjälper gärna
med att formulera mål utifrån intressen. Min
utbildning i att föra professionella samtal är
till nytta och jag är ett bra bollplank, kan
skapa ett äkta samtal eftersom det inte finns en
maktobalans, vi kan titta på mål och värdera
dem. Men sedan är det upp till lärarna att
knyta upp undervisningen – kanske t o m
anpassa undervisningen till dessa mål – då
tror jag att motivationen ökar. ”Varför ska jag
göra det här”, få en känsla av sammanhang,
meningen med det man gör. I det här arbetet
kan jag vara bollplank och ge tips och idéer till
lärarna.”
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
Region Örebro län
Vilsenheten finns inte bara bland unga utan
samhället undergår stora förändringar vilket
ställer krav på alla nivåer. En av de intervjuade
rektorerna vill förskjuta fokus från eleverna till
systemnivån och menar att:
”… Det är inte elevernas vilsenhet, det är hela
systemet som gör att man ska välja nytt hela
tiden, meritkvotklasser osv – det handlar om
ett komplext samhällssystem”.
Bryta mönster
Skolan och studie- och yrkesvägledningen
har enligt Skolverkets allmänna råd även som
uppgift att utmana och visa på möjligheter som
inte begränsas av könstillhörighet, kulturell
bakgrund osv. Intervjuundersökningen visar
att det finns en medvetenhet om detta uppdrag
på vissa håll även om den samlade bilden är att
de återstår mycket på området. Men det finns
intressanta erfarenheter och försök:
”… Vi jobbar hela skolan med värderingar.
Vi har utbildat tre personal i normkritiskt
förhållningssätt och vi har gjort ett jobb där
vi försöker tänka normkritiskt. Vidare har
vi tillsammans med alla rektorer lyssnat till
Torbjörn Messing i frågor om genusmedevetet
ledarskap. Vi har en tydlig agenda utifrån
helheten – men det är större än att fler tjejer
ska söka rörmokeri…”
att välja fordon och bygg men de ska vara
medvetna om att de inte väljer i ett vakuum,
de finns strukturer som påverkar.”
Det finns bland de svarande konkreta exempel
på hur man arbetat med dessa frågor. På en av
gymnasieskolorna i länet berättar en av lärarna
om följande aktiviteter:
”… Vi har haft problem på teknikprogrammet
med för lite tjejer. Så vi har valt att jobba med
Teknikcollege. De har ungdomsinformatörer –
hälften av lönen från skolan och hälften från
college, man är ute på skolorna och hjälper
SYV att informera 9orna bl a. Vi har också
sommarläger för tjejer för åk 7 – 9, testa på
med teknik.”
Förhindra skolavbrott
Skolan har ett ansvar för de som avbryter sina
studier. I det som nu heter aktivitetsansvar
– tidigare uppföljningsansvar – är tanken att
man ska få till en organisation som gör att man
lättare kan nå de som hamnat utanför. Här har
SYV en nyckelfunktion och kan komma att
koordinera insatser från olika håll, inklusive
praktikplatser.
På en annan skola ges följande beskrivning av
hur eleverna formas tidigt i sin föreställning om
kön. Exemplet gäller prao under högstadiet:
”…Jag träffade eleverna som kom från Praon
– och de sa att det vara bara tjejer som jobbade
på en förskola. På frågan varför svarar de att
”tjejer tycker om att jobba med barn”. Det
måste utmanas och problematiseras kring
normer, föreställningar osv. Eleverna måste
reflektera och praon är ett bra sätt att utmana
och problematisera detta
Om man blir arbetslös så har man ju bara
halva arbetsmarknaden om man inte har testat
och förstått detta. Man måste inte få alla tjejer
Region Örebro län
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30 17
Stiftelsen Activa har drivit ett EU-finansierat
projekt – Transit - som pågick år 2010-2014
i södra delen av Örebro län. Projektet byggde
upp samverkan övergång skola – arbetsliv för
elever med behov av särskilt stöd, för elever
på Gymnasiesärskolans Nationella program
samt på Introduktionsprogrammet (tidigare
Indi-viduella programmet). Idag fortsätter de
insatser som byggdes upp under projekttiden
via avtal mellan Activa och Sydnärkes Utbildningsförbund samt Kumla kommun. Varje
läsår omfattas drygt 20 elever av insatserna.
Eleverna etablerar under höstterminen sista
gymnasieåret kontakt med en av Activas arbetskonsulenter. Efter kartläggning tas en individuellt anpassad arbetsplats fram, där eleverna
får möjlighet till APL med ett nära stöd från
arbetskonsulenten. En individuell bedömning
av praktikperiodernas längd görs men för flera
av eleverna handlar det om långa perioder av
praktik under sista skolåret. Flera av eleverna
får också möjlighet att pröva arbetsplatser inom
olika branscher. Under sista skolåret samordnar
arbetskonsulenten kontakter med berörda
myndigheter inför övergången från skola till
arbetsliv, ex. arbetsförmedlingen och försäkringskassan. För några av eleverna fortsätter
stödet ut mot arbete från arbetskonsulenten
även efter skoltiden.
Alléskolans elever på Gymnasiesärskolans
nationella program och på Introduktionsprogrammet erbjuds också OCN – som är
ett alternativt sätt att bedöma och erkänna
icke-formellt lärande - som en integrerad del i
undervisningen sista skolåret. Här används
särskilt framtagna moduler finns inom programmens olika yrkesprogram. Eleven arbetar
då med OCN-modulerna direkt i undervisningen på skolan och några arbetar också med
modulerna ute på sin APL. Utöver de ”branschspecifika” modulerna erbjuds också elever på
gymnasiesärskolan OCN-moduler inom
generell arbetslivskompetens, alltså grund-
18
läggande arbetsmarknadskunskap. Modulerna
innehåller ex. grundläggande kunskap om
facket af, fk men framförallt väldigt ”basic”
kunskap om vad som förväntas av mig ute på
en arbetsplats, vad är viktigt för en arbetsgivare, hur ska man vara som arbetskamrat,
klädsel, hygien, raster och sjukanmälan.
Det finns också en idé från andra skolor om
att utveckla Särvux och koppla till en lärlingsutbildning:
”…Jag har en vision – vi har ingen gymnasieskola här – om att starta en lärlingsutbildning
på gymnasienivå för de elever som inte vill in
på de nationella programmen. Och då skulle
vi behöva ett bra samarbete med företag och
arbetsgivare. En kombination särvux och
lärlingsutbildning är en möjlighet att fånga
upp de som inte är så pigga på att sitta och
läsa. Halva gymnasietiden skulle kunna vara
arbetsplatsförlagd som sedan skulle kunna leda
till anställning…”
Koppling skola – arbetsliv
Kartläggningen visar på ett stort behov av
att utveckla och förbättra samarbetet mellan
skolan och arbetslivet. Men det finns också
exempel på olika satsningar som görs.
Det finns en samstämmighet i enkätsvar,
intervjusvar och fokusgrupper om att detta är
ett angeläget område. Eleverna har snappat upp
att det finns bristyrken, exempelvis inom vård
och omsorg och i ett fall har representanter
från Skogsstyrelsen besökt skolan för att berätta
om behovet av arbetskraft. Men på det hela
finns väldigt liten erfarenhet av att skolan har
samarbete med arbetslivet på ett för eleverna
tydligt sätt. Bland elever från de studieförberedande programmen märks detta tydligast.
Men det saknas inte förslag på hur det skulle
kunna se ut:
”… De kunde ju ex. på kemin koppla att detta
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
Region Örebro län
kan man arbeta med om man arbetar på laboratorium. Eller man kunde också ta det i slutet
av en kurs, sammanfatta kursen och vad det
skulle kunna leda till.”
Som beskrivits ovan finns det mycket goda
erfarenheter av Handelskammarens satsning
på arbetsmarknadskunskap i skolan (AMK).
Här förmedlas på ett bra sätt just den inblick i
arbetslivet som många efterlyser. Men det ges
även gott om andra exempel där man strävar
efter att koppla samman arbetslivet och skolan.
En av SYV:arna berättar att han, som relativt
nyanställd, sett till att delta i företagsnätverk
och de olika evenemang som anordnas,
exempelvis företagsfrukostar, och att detta är
ett bra sätt att få kontakt. Det finns även ett
intresse att veta mer om skolan, och då inte
bara i form av prao- eller praktikplatser.
APL är införlivat i en del utbildningar och kan
vara en medveten strategisk komponent för
skolan. I ett fall nämns ett nära samarbetet
mellan APL-samordnaren och studie- och
yrkesvägledaren. I bästa fall kan även lärarna
och undervisningen påverkas på ett bra sätt.
Rektor beskriver arbetet på följande sätt:
”… Vi har ett programråd med representanter
från universitet och näringslivet. Vi träffas två
ggr per termin för att kvalitetssäkra APL. Man
bollar olika upplägg utformning och innehåll.
Näringslivet tar ju emot praktikanter och har
det perspektivet och man är rådgivande i alla
frågor kring APL - hur vi ska jobba proaktivt
för att få de platser vi vill ha, osv, hur vi ska
jobba för att stödja och informera handledarna
på bästa sätt osv. ”
”Våra lärare har gjort egen praktik under en
dag – för att ge sig själva den upplevelsen som
eleverna har. Lärarna gör också besök på APLplatserna. Alla elever ska få minst ett besök så
det finns en struktur för detta.”
APL och övrig praktik kan vara ett bra sätt
Region Örebro län
att komma i kontakt med en arbetsplats där
man även kan få sommarjobb och hos några
skolor märks att detta sker med framgång.
Framförallt på gymnasiet ser man att många
elever får arbete under sommaren på de företag
man praktiserat. Detta stärker också på ett mer
strukturellt plan tilltron mellan skolan och
företagen/arbetsplatserna.
På gymnasieskolorna har eleverna som uppgift
att göra olika former av arbetsuppgifter,
exempelvis det s.k. gymnasiearbetet. Här märks
i en del svar att man söker vägar att koppla
dessa uppgifter till sådant som efterfrågas och
kan komma till nytta i en eller annan form
ute bland företag. Ett exempel gäller denna
gymnasieskola där man ser följande utvecklingsmöjligheter:
”…En inriktning är mediateknik och information och där skulle man på samma sätt kunna
hitta arbetsuppgifter som passar företagen och
skolan, exempelvis bygga webbsidor. En annan
är samhällsbyggnad och miljö där man jobbar
med arkitektur och design – även där skulle
man kunna få in uppdrag.”
Intresset att finna former för samarbete märks
i många svar. Utöver enstaka exempel märks
en tydlig vilja och en insikt om att det kanske
inte behöver vara så svårt. En högstadielärare
berättar:
”…Vi har ju stora industrier. Man skulle vilja
hitta något samarbetsprojekt som innebär att
ungdomar skulle vilja bli ingenjörer. Vi börjar
en NO-profil till hösten i samarbete med
gymnasiet. Bygga upp något i form av små
projekt. Alltså att arbetsplatsen kan berätta så
att man kan göra ett enkelt jobb åt dem…”
Prao är förstås en möjlighet att koppla samman arbetsliv och skola, men dels är platserna
i flera fall knappa, vilket lett till minskad
omfattning eller en revidering av hela praoverksamheten, dels krävs oftast ytterligare
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30 19
insatser för att bygga på en i övrigt fungerande
praoverksamhet. På en av högstadieskolorna
berättar en av lärarna om följande initiativ:
”… Vi i kollegiet pratar om hur vi ska kunna
bygga på runt omkring prao. Året tidigare
hade vi ett projekt med näringsliv och skola,
det anställdes en projektledare, och vi gjorde
typ omvända gymnasiemässor, men utifrån
företag, vi bjöd in företag som stod i vår
idrottshall, som en mässa, där våra 8or fick
gå runt och fråga om vad som krävs för att få
jobb osv. Arbetsförmedlingen var även med
- så en slags jobbmässa i kombination med
SYV-mässa. Detta var mycket positivt. Mer
än en handfull har kommit tillbaka och haft
synpunkter kring info som varit bra för dem
– typ, jag tänkte inte på att vården kunde var
något för mig.”
Jobbskuggning är ett alternativ till prao som
nämns av en del. Då följer man under en dag
en handledare på en arbetsplats. Företag i
Örebro län har inget emot att träffa ungdomar
men två veckors prao är inte lätt att ordna och
då letar man efter enklare och kanske mer
givande former. Även när det gäller praon är
ju kopplingen till skolans undervisning och
studie- och yrkesval central. Arbetsrättsliga
regler och de höga krav som ställs idag nämns
som ett hinder som borde lyftas centralt för att
kunna åtgärdas.
20
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
Region Örebro län
Slutsatser och
förbättringsområden en diskussion
I följande kapitel sammanfattas de viktigaste
slutsatserna ur rapportens resultat. Den aktuella kartläggningen i Örebro län kommenteras
också i ljuset av de övriga undersökningar som
gjorts i andra delar av landet för att se om det
finns gemensamma mönster eller väsentliga
olikheter. Slutsatserna och kommentarerna tar
också form av förbättringsområden som speglas
i respektive underrubrik samt i ett sammanfattande sista stycke i kapitlet.
En röd tråd eller kringaktiviteter
Skolverkets allmänna råd är tämligen kända
bland rektorer och studie- och yrkesvägledare.
Emellertid tycks väldigt lite av dessa tydliga
riktlinjer vara implementerade. Man talar i de
allmänna råden om att studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar och att det ska
finnas en röd tråd i hela skolans verksamhet.
Budskapet är att undervisning, information
och vägledningssamtal tillsammans
utgör den studie- och yrkesvägledning som ska
stödja elevens val av studier och yrken. I en av
kommentarerna i enkätundersökningen anges
att vid begäran om schemalagda aktiviteter i
vägledningsfrågor dessa betraktas som en bland
många ”kringaktiviteter”. Här illustreras ett
stort glapp mellan vad skollag och Skolverket
menar ska genomsyra skolans arbete och hur
verkligheten kan se ut på skolorna. Detta glapp
understryks av undersökningar i andra regioner
i landet och av Skolinspektionens kvalitetsgranskning 201.
Här krävs en tydlig kraftsamling från beslutsnivån på lokal och regional nivå för att se över
och besluta om hur skollagen bättre ska til�lämpas och hur styrdokument ska kunna tillse
att riktlinjer följs och implementeringsprocesser
igångsätts.
Region Örebro län
Same same but different…?
I likhet med slutsatserna i den kartläggning
av studie- och yrkesvägledningen som genomfördes i Västerbottens län av Umeå universitet
kan konstateras att verksamheten i Örebro län
till stora delar kännetecknas av få systematiska
rutiner för planering, uppföljning och utvärdering. De arbetssätt och metoder som tillämpas
är i huvudsak skriftlig och muntlig information
samt enskilda samtal. Man kanske kan säga att
de som varit från skolan under flera decennier
till stora delar skulle känna igen arbetsformerna
även om blankettsystem bytts ut. Det dagliga
arbetet baseras inte på systematiska verktyg
utan på inrotade pragmatiska arbetsformer om
oftast vilar på den enskilde vägledaren, dvs det
är inte hela skolans ansvar. Liknande förhållanden framkommer i andra undersökningar i andra regioner i Sverige
Ett av syftena med kartläggningen är att visa
på förbättringsområden och visa på goda exempel som kan utvecklas. När det gäller metoder
och arbetssätt, liksom när det gäller hur man
kan koppla skola och arbetsliv närmare samman finns i undersökningen flera goda exempel
som förtjänar synliggörande, analys och uppföljning. Till dessa hör gruppvägledningssamtal, arbetsmarknadskunskap i skolan m.m.
Minska skolavhopp
Studie- och yrkesvägledningen är ett förebyggande arbete – det minskar misslyckanden i
skolan och hjälper eleverna att lyckas.
Uppdraget handlar om att lära elever att känna
sig själva, sina styrkor och förmågor och att
använda dessa för att ta sig vidare i det man ska
läsa, hur man ska förhålla sig till sina studier,
och så småningom hitta försörjning och ett
gott liv.
I kartläggningen har identifierats både förslag
och existerande verksamhet som på ett bra sätt
hjälper elever som av olika skäl har svårigheter
i skolan. Här sticker stiftelsen Activas arbete i
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30 21
södra länsdelen med de elever som är i behov
av särskilt stöd ut som ett exempel, men även
andra förslag finns i samma riktning. Lärlingsutbildningar kan vara en lösning som, rätt
utfört, kan vara ett bra sätt att både samverka
med arbetslivet och hjälpa elever att hitta vägar
till arbete.
Behovsstyrt – men hur systematisera arbetet?
En väsentlig del av skolans uppdrag när det
gäller studie- och yrkesvägledningen handlar
om att stärka eleverna att kunna fatta egna val,
att lära känna sig själv och sina förmågor och
kunna förstå omvärlden och sin egen roll.
I enkätundersökningen anges som den viktigaste styrkan i studie- och yrkesvägledningen
just att arbetet är behovsdrivet, dvs utgår
från de enskilda eleverna. Det verkar som att
samverkan internt och externt har utvecklat
detta på ett kraftfullt och bra sätt. Det kan
säkert vara så att på individnivå blir kraven
tydligare och verksamheten därmed lättare att
organisera och utveckla, till skillnad mot det
mer strategiska arbetet. Undersökningen visar
nämligen inte upp ett enda exempel på rutiner
för systematiserad elevsamverkan.
Det måste till fler delar av skolsystemet för
att detta med att stärka elevernas förmåga
att välja ska kunna hända. Man kan inte tro
att det ska utvecklas enbart genom enskilda
vägledningssamtal. Den orsak som kan spåras
till att detta inte utvecklas är just att arbetet är
ett ensamarbete och inte hela skolans ansvar.
Var för sig kommer man inte att kunna skapa
bättre system.
Involvera eleverna
Det finns således en spänning i detta att framgångsfaktorn i arbetet är det behovsdrivna, dvs
utgår från eleverna, samtidigt som det saknas
helt rutiner för systematiserad elevmedverkan.
Detta borde utgöra ett viktigt förbättringsområde inom skolan på lokal och regional nivå.
22
En rimlig utgångspunkt i det arbetet är att
involvera eleverna i det utvecklingsarbetet. De
genomförda intervjuerna och fokusgrupperna
med eleverna visar att de har mycket tydliga
behov av en röd tråd i studie- och yrkesvägledningen, men också att de har en mängd idéer
och förslag om vad som skulle behöva göras.
Här behöver former utvecklas på strategisk
och praktisk konkret nivå för att ta till vara
den kraft som finns i elevernas kunskap och
engagemang.
Kompetensförsörjningsperspektivet
Tillväxtverket har i en serie rapporter uppmärksammat problematiken kring dimensionering av utbildningsresurser, där det
regionala kompetensförsörjningsperspektivet
riskerar få stå tillbaka till förmån för elevernas
studiepreferenser. Här framgår av den nya skollagen att gymnasieutbildningen ska vara en bas
för kompetensförsörjningen och att yrkesförberedande program ska utformas så att elevernas
anställbarhet ökas efter utbildningen.
Studie- och yrkesvägledningen har att balansera dessa båda perspektiv. Att arbetet är
behovsstyrt betyder i denna undersökning
att det utgår från elevernas perspektiv, inte
arbetsgivarnas. Någon direkt motsättning eller
dilemma har inte heller illustrerats av svaren.
Istället är det påtagligt att just kontakten med
arbetslivet, arbetsgivare och företag, på det hela
saknas och arbetet härvidlag är i stort behov av
utveckling.
När det gäller vuxenutbildningen är läget
skarpt och här har kartläggningen tydligt
uppmärksammat kompetensförsörjningsfrågan.
De relativt nyanlända studenterna, som läst
svenska i ett par månader upp till ett drygt
år, har samtliga gedigen utbildning från sina
hemländer. Trots bra bemötande och god
hjälp när det gäller studier och studieval tycks
fokus på arbetsmarknaden helt saknas. Dessa
studenter skulle kunna på ett påtagligt sätt
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
Region Örebro län
bidra i bristyrken som ingenjör, tandläkare och
sjuksköterska, men inga eller mycket begränsade insatser görs för att säkerställa att svenskkunskaper testas snabbt, genvägar undersöks,
praktikplatser erbjuds m.m. Det mesta tycks
även här vila på egna initiativ, antingen från
studenterna själva eller deras bekanta, eller på
enskilda SYV:ar. Något systematiskt arbete för
att säkerställa kompetensförsörjning via SFI
och vuxenutbildning bedrivs inte.
Den regionala nivån
En fråga att diskutera är i vilken grad och på
vilket sätt den regionala nivån kan utgöra ett
stöd eller på annat sätt verka för att studie- och
yrkesvägledningen utvecklas i regionen. Den
regionala nivån kan utgöra ett forum för att
diskutera utmaningarna som belyses ovan
Det behov av utvecklingsarbete som denna
kartläggning visar kan diskuteras inom ramen
för gymnasiesamverkan i länet, (Gysam) varav
studie- och yrkesvägledningen utpekas som ett
viktigt utvecklingsområde för länet. Metodutveckling, verktyg, behovsanalyser, spridning av
goda exempel, samverkanslösningar, college-
Region Örebro län
bildningar, omvärldsanalys m.m. är bara några
exempel på vad som skulle kunna diskuteras i
ett sådant sammanhang.
Förbättringsområden – SYV
2.0
Kartläggningen visar att det är dags att utveckla SYV 2.0. Komplexiteten i systemen har
vuxit rejält samtidigt som kraven på snabb tillgång till initierad och professionell vägledning
har vuxit. Detta har gjort att det traditionella
sättet att organisera och leverera studie- och yrkesvägledning knakar i fogarna och ifrågasätts
från många håll.
De genomförda intervjuerna och fokusgrupperna visar att behoven av studie- och
yrkesvägledning är stora. Den upplevda
kvaliteten från elever/studenter när det gäller
vägledningssamtal är i stort sett bra. Komplexiteten gör dock att det ensamarbete eller
den ”kringaktivitet” som riskerar känneteckna
studie- och yrkesvägledningen inte räcker till.
Brister i kännedom om nyheter i det komplexa
systemet om nya genvägar till arbetsmarknaden
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30 23
för efterfrågade yrkesgrupper, såsom utrikes
födda akademiker, är ett aktuellt exempel ur ett
kompetensförsörjningsperspektiv, men brister i
detaljkunskapen finns även inom gymnasieskolans SYV-verksamhet.
I beställningen av detta utredningsuppdrag
finns en tydlig förväntan om att rapporten skall
stimulera lärande och utveckling med fokus
på verksamhetens utmaningar och samtidigt
bygga på det som är verksamhetens styrkor.
Mot denna bakgrund kan några områden identifieras som sammanfattning och förslag till
förbättringsområden. Dessa berör olika delar
av SYV-strukturen och kan utvecklas nerifrån
och upp såväl som uppifrån och ner. Dessutom
stimuleras utvecklingsarbete från lokal till
regional och nationell nivå.
1.
Se över och besluta på regional och
lokal nivå hur skollagen bättre ska tillämpas
och hur styrdokument ska kunna tillse att
riktlinjer följs och implementeringsprocesser
igångsätts
2.
Vårda och utveckla vägledningssamtalen, grupp- såväl som individuellt.
Alla uppskattar att få träffas och diskutera
studie och yrkesval med professionell personal. Detta är generellt från barn till vuxna.
Samtalen kan dock utvecklas och gärna stötta
individernas utveckling genom att vara mer
processinriktade och bättre synkade med andra
instanser som t ex arbetsförmedling, arbetsgivare och övrig skolverksamhet.
3.
Utveckla arbetet att förhindra tidiga
skolavbrott och att stötta elever med svårigheter
i skolan. Lärlingsutbildningar är ett förslag på
insatser, men även andra former bör undersökas, som involvering av föräldrar m.m.
dande så att identifierade bristyrken ger starka
incitament att säkerställa effektiva processer för
validering av yrkeskompetens och kunskaper
i svenska. Olika former av tester som snabbar
processerna liksom projekt som ”Korta vägen”
eller liknande bör implementeras brett.
5.
Stimulera ett utvecklat samarbete
mellan SYV, pedagoger och arbetsgivare.
6.
Systematisera elevsamverkan genom
ett samlat grepp och bredare gemensamt ansvar
från SYV, rektor, undervisande personal och
rektor, så att eleverna stöttas i att kunna fatta
egna beslut och göra medvetna val
7.
Stärk SYV genom bättre styrning
och stödstrukturer - inte bara för den enskilda
skolan utan ett ansvar även för hela kommunen
eller för små kommuner i samverkan (t ex m
regionen) så att kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen kan säkras på en hög nivå.
8.
Involvera eleverna i utvecklingsarbetet
9.
Utveckla och systematisera arbetet
med att bryta traditionella mönster och förställningar om kön och kulturell bakgrund när
det gäller framtida studie- och yrkesval. Det
finns goda ansatser och exempel på metoder i
regionen.
10.
Följ upp, diskutera och stöd utveckling
av studie- och yrkesvägledning på regional
nivå, exempelvis inom gymnasiesamverkan i
länet, (Gysam)
4.
Utveckla former och arbetssätt för hur
nyanländas kompetens ska kunna tas till vara
snabbt och effektivt. Här måste det regionala
kompetensförsörjningsperspektivet vara vägle-
24
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30
Region Örebro län
Litteraturförteckning
Tryck material
• Skolverket ”Arbete med studie- och
yrkesvägledning” Allmänna råd ISBN 97891-7559-076-9
• Jan Håkansson ”Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem”
ISBN 978-91-4408-453-4
Rapporter
• Skolinspektionen Studie- och yrkesvägledning i skolan, rapport 2013:5
• Kartläggning av yrkesvägledningen i Västerbotten samt förslag till organisation, Jan
Axelsson februari 2013
• GRANSKNINGSRAPPORT Studie- och
yrkesvägledning Revisionskontoret Malmö
stad 2014, Nina Hellström
• Framtidsval och arbetsliv - Exempel från
kommuners studie- och yrkesvägledning,
SKL 2013
• Tillväxtverket – rapport 0186 – Regionalt
kompetensförsörjningsarbete
Region Örebro län
Kartläggning av uppdraget studie- och yrkesvägledning │ Författare: European Minds │ Datum: 2015-09-30 25
Postadress Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro E-post [email protected]orebrolan.se
Besöksadress Eklundavägen 2, Örebro Tel 019-602 70 00 Fax 019-611 81 32,
www.regionorebrolan.se