Nr 2 2015 - Svenska Narkotikapolisföreningen

SVENSKA
R
UT
B
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
IL
DA
RA
N
IKAPOLI
SF
KOT
R
A
INGEN
EN
ÖR
SVENSKA
R & INFOR M
E
Nr 2 · 2015
UC Öst samordnar arbetet mot narkotika
Torkad kat ny smugglingsvara
Nya psykoaktiva substanser i Europa 2014
INNEHÅLL
Ledaren: Vi måste stå upp för oss själva.................................................. 2
Info från styrelsen..................................................................................... 3
Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson (GH)
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör
Lennart Karlsson (LK)
Niklas Lindroth (NL)
Emil Lundberg (EL)
Ulla-Stina Nilsson (UN)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
[email protected]
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
[email protected]
MANUSSTOPP:
Manusstopp 4 maj 2015.
Utgivning vecka 25, 2015. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
[email protected]
OMSLAGSBILD: Fotolia.
Redaktörens spalt.................................................................................... 3
Grovt brott, men smal brottslighet............................................................ 6
Plötsligt händer det................................................................................. 10
Narkotikasmuggling i god tro?................................................................ 12
Harm Increasing?................................................................................... 14
UC Öst samordnar arbetet mot narkotika............................................... 18
Om utbildningskonferensen i Linköping................................................. 22
Torkad kat ny smugglingsvara................................................................ 26
Mängdberäkning av anabola steroider
– vetenskap eller praktiskt polisarbete................................................... 30
STÖRA – ett projekt som oroar.............................................................. 34
Direkt från Oregon – den senaste delstaten som legaliserat marijuana.38
Nya psykoaktiva substanser i Europa 2014........................................... 42
Varför får man sälja droger lagligt?......................................................... 46
Medias granskning släckte Hemulen.se................................................. 50
Rättsrutan: Smått och gott och en efterlysning...................................... 51
Notiser: Världen runt............................................................................ 54
Landet runt.............................................................................. 55
Carl G. Persson
– mannen som byggde upp den svenska narkotikapolisen.................... 58
Mediakampanjen som startade den svenska narkotikaliberaliseringen. 61
Narkotikaspanare från Stockholm besökte kollegor i Istanbul................ 64
Polisen på Falu-VM................................................................................ 70
California Narcotic Officers Association, CNOA, har fyllt 50 år.............. 72
Bok- och filmtips..................................................................................... 76
Stipendierutan........................................................................................ 80
STÖRA
– ett projekt som oroar
Det är inte svårt att köpa illegalt införda cigaretter på den svarta marknaden för den
som önskar. Årligen går Sverige miste om miljarder i skatteintäkter på grund av den
illegala handeln. Affärer som tillhandahåller illegalt införda cigaretter finns i de flesta
städer i vårt land och kunder saknas inte.
Svart marknad
Den ungdom som kan antas vara för ung att handla tobaksvaror, lär knappast bli tillfrågad om legitimation
när det rör sig om smuggelcigaretter. Övriga kunder utan
skrupler hjälper också till att underhålla en kriminell
verksamhet genom att göra inköpen i en sådan butik.
Personer som sysslar med cigarettsmuggling från
utlandet till Sverige är ofta grovt kriminella i sina
hemländer. Handeln med cigaretter är en del av en
verksamhet som även omfattar alkohol och narkotika.
Den logistiska biten är genomtänkt och klar. Det är
endast modus som förändras utifrån vilken vara man
handlar med för stunden. Efterfrågan är stor och den
som förtjänar sitt levebröd på illegala cigaretter gör
en god förtjänst samtidigt som risken att åka fast och
lagföras är liten.
Lagen om punkskattekontrol (LPK)
Den lag som tillämpas när det gäller kontroll av punktskattepliktiga varor är ”Lagen om punktskattekontroll” (LPK). Tillsammans med energiprodukter är alkohol och tobak de varuområden där punktskattelagen
är tillämplig och den lag som tullverket arbetar efter.
Tidigare hade tullen endast rätt att stoppa transporter på väg för att kontrollera att bestämmelserna kring
punktskattelagen efterlevdes. Den 1 januari 2013 kom
en förändring i lagen som nu möjliggör för tullen att
också göra kontroller på lager, om det kan antas att
punktskattepliktiga förvaras där under pågående på-,
av- eller omlastning.
Störa i verksamheten
Någon som är väl förtrogen med lagen och dess tilllämpning är gruppchef Gürsu Öncü, som tjänstgör på
gruppen H 6 i Helsingborg. Som en så kallad resursgrupp inom tullen, har Gürsu och hans team tilldelats
ett ansvarsområde där man jobbar på ett nytt och annorlunda sätt mot ”lagen om punktskattekontroll”.
Han betonar att hans arbetslag inte är någon ”specialgrupp”. Deras utbildning är densamma som andra resursgruppers inom gränsskyddet och man har samma
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
www.akessonberg.se
2.15 Årgång 28
förutsättningar. Det som
skiljer är konceptet att
arbeta på ett nytt sätt i
projekt. Lämpligt nog har
projektet döpts till just
”Störa”.
Oprövade
arbetsmetoder
– Lagändringen öppnar upp en massa dörrar åt oss,
berättar Gürsu. – Vi kan välja vilken angreppsvinkel
vi vill så länge det är inom lagens ramar naturligtvis.
Vi kan använda oss av traditionell spaning men om
platsen är svår att spana på, till exempel om det är en
restaurang eller en butik, kan vi ta hjälp från andra
myndigheter, vilket vi också gör. Skatteverket kan
som exempel göra en inspektion för att säkerställa
att alla transaktioner registreras i kassaapparaten.
Miljöförvaltningen kontrollerar att bestämmelserna
kring givna lagar följs.
Från uppslag till beslag
Gürsu berättar att det varit problem att hitta cigaretterna i det vanliga varu- Gürsu Öncü, chef för en
flödet och därför har man resursgrupp vid tullen i
försökt finna andra, oprö- Helsingborg.
vade arbetsmetoder. Med
ändringen i lagstiftningen
har det öppnats upp för
andra möjligheter att göra kontroller på lager. Precis
som projektnamnet säger, var uppdraget att störa den
illegala verksamheten så mycket som möjligt. Tanken
har varit att oroa, bli obekväm och kunna dyka upp var
som helst, när den som inte har rent mjöl i påsen minst
anar det. Man har riktat in sig på cigaretter och andra
tobaksvaror, då dessa oftast placeras i diverse lokaler i
avvaktan på att komma ut på marknaden.
Underrättelsearbete, tips och spaning är åtgärder
som leder till information kring möjliga ärenden.
Analytiker som knutits till projektet, bearbetar erhållna fakta som för arbetet framåt.
Gürsu ger exempel på hur inledningen av ett cigarettärende kan se ut. Han säger att tullen fått misstanke om
att en butiksinnehavare innehar ett lager någonstans,
men informationen får inte röjas. I det läget kan polisen kontaktas och informeras om bakgrunden och tillfrågas om man har möjlighet att åka till lagerhavarens
butik och göra en tobaksinspektion. Under tiden som
polisen är i butiken, har tullen förhoppningsvis hunnit
säkra både lagerlokalen och butiken. Om man sedan
påträffar cigaretter, stängs allt ner i avvaktan på fortsatt handläggning. Utan polisens hjälp i det här fallet,
hade man inte haft samma möjlighet att agera.
Med tanke på den miljö som är föremål för en husrannsakan i denna typ av ärende, är det inte särskilt
uppseendeväckande att även andra varor än de förväntade påträffas. Det kan röra sig om vapen, narkotika,
alkohol och dopningspreparat. Har man tur kan ett
kontrakt på en lagerlokal och kvitton på inbetalningar
av hyra för densamma beslagtas vid husrannsakan.
Gruppdynamik
Gürsu menar att arbetet i ”Störa” kräver ett stort tålamod. Lika väl som man uppnår bra resultat, kan man
råka ut för det motsatta, dvs. att ingenting händer trots
att man lagt ner mycket resurser. Ett objekt man länge
Tidigare oprövade arbetsmetoder har använts med gott
spanat på och har viss kännedom om, ligger lågt och
resultat. Som exempel kan nämnas den samverkan melinget
som och
kanefterfrågade
föranleda droger
en kontroll
av tullen. Då
lan olika myndigheter som byggts upp. Ensamt
kan inte
Exempel
på öppna hemsidor somgör
säljer
potenta
helt lagligt.
måste man släppa saken och gå vidare. Han understrytullen alltid agera inom lagens ramar. Därför behöver
ker också, att alla i arbetsgruppen måste vara engageraman andra myndigheter för att i gemensamma aktioner
de och när det uppstår problem ska dessa lösas gemengöra det möjligt att utföra kontroller som i bästa fall
samt. Framgången ligger i att alla drar åt samma håll,
leder till bra resultat. Gürsu anser att samarbetet fungatt man vill något och kämpar tillsammans för att nå
erar utmärkt. Man lär av varandra och tar med sig det
resultat. Det nya arbetssättet ställer också stora krav
positiva till nästa gång. Det man strävar efter är att få
på kunskap kring vilken lagstiftning som gäller. Vidare
hela kedjan i en kriminell organisation.
Samverkan mellan myndigheter
Varför får man sälja
droger lagligt?
Sidan 34-35
Smuggelcigaretter köps av många på den svarta marknaden.
säger Gürsu att arbetet aldrig blir tråkigt. Det finns så
många infallsvinklar och metoder som kan prövas.
Bandyboll
Gürsu vill likna arbetssättet i ”Störa” vid en bandyboll.
Han säger att om man inte kommer in i ett av hålen, får
man försöka med ett annat. Bollen kan representera
den lagstiftning man har till sitt förfogande och som är
tillämplig i just projektarbetet. Dörrar kan stängas men
nya öppnas lika snabbt och det är bara att fortsätta.
Att ha tålamod som nämndes ovan ger sin belöning
ligenlagts
kani överdoseras är klassade som narkotika. Ett
förr eller senare. Gürsu beskriver ett ärende som
sådant
är omöjligt att försvara och följden blir
träda men som oväntat fick nytt liv ett och ett
halvt system
år
att de Det
ofta allvarliga skadeverkningarna av andra drosenare när man stoppade ett fordon för kontroll.
ger (framförallt
cannabis) relativiseras och trivialiseras
visade sig vara den lagerhållare man tidigare spanat
på.
offentliga debatten.
I bilen påträffades ett visst antal cigaretter ochi den
eftersom
det fanns en hel del information kring personen Faktum
i fråga, är att vi sedan flera år tillbaka nått vägs
med nuvarande lagstiftning, som skrevs långt
var det inget problem att få ett beslut frånände
åklagare
innan dagens verklighet, när man nu upptäcker ungeom husrannsakan. Vid denna påträffades ytterligare
fär
100
nya
droger
varje år i EU-området. Det krävs
300 000 cigaretter, vilket tydligt visar att man var på
därför ny lagstiftning och det krävs en genomgripande
rätt väg redan från början.
förändring i synen på hur vi skall lagstifta för att kontrollera nya preparat. I en tid då vi får nästan ett nytt
Påverkan på lagerinnehavaren
missbrukspreparat i veckan på den svenska marknaden
Gürsu säger avslutningsvis att projektet ”Störa” lyckmåste man börja titta på proaktiv lagstiftning - och
ats med det som var avsikten från början. Han menar
man måste snabbutreda alternativet familjeklassning
att många lagerinnehavare är klart påverkade av proav olika preparat (igen) så fort som det bara går.
jektets arbetsmetoder. Beslagen är inte lika stora längre
och det kan man i och för sig tolka på mer än ett sätt.
Vad som dock står klart är att Gürcu och hans
grupp fortsätter sitt arbete mot nya utmaningar.
Ulla-Stina Nilsson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Narkotikalagstiftningen i Sverige och andra europeiska länder är anpassad till
1900-talets drogsituation. Med dagens nytillskott av ett stort antal droger på marknaden varje år hänger lagstiftaren inte med i förbudsprocessen. Det möjliggör en
legal och synnerligen lukrativ handel med ibland mycket hälsofarliga preparat, en
handel som samhället måste kunna förhindra.
PRODUKTION OCH TRYCK:
ISSN 1101-6817
Cigaretter smugglas in i landet
på många olika sätt.
35
3-MEC är en syntetisk katinon som nu (i mitten av mars
2015) säljs som ett lagligt alternativ till 4-MEC.
Många preparat går igen och igen och…
I förra numret skrev jag att många som säljer narkotikaklassade droger på darknet i Sverige faktiskt åker
fast. Jag berörde också varför så var fallet. Jag ska nu
skriva om varför så få som säljer droger lagligt åker fast
och vad man borde göra åt det.
Affärsidé som tilltalar en del
Du kanske inte visste att man kan sälja livsfarliga droger helt inom lagens råmärken? Detta är inga nyheter
för många av oss som arbetar som poliser, tullare eller
inom rättsväsendet i övrigt. De flesta som arbetat rättsligt med narkotika är välbekanta med lagstiftningen
som styr vilka preparat som är tillåtna och vilka som är
klassade som narkotika eller hälsofarlig vara.
Men för gemene man är detta inte alls självklart. Det
är snårigt och det är utan motsvarighet den vanligaste
frågan jag får när jag föreläser för personer som inte
arbetar med de här frågorna. Men även när jag förklarat att det krävs att preparaten har klassats som narko-
Sidan 46-47
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
tika eller hälsofarlig vara för att vi ska kunna ingripa,
så ser folk inte tillfredsställda ut. Visst, de förstår
rent juridiskt varför preparaten inte är förbjudna. De
förstår också rent logiskt att jag som polis är bunden
till den lagstiftning som gäller och därför är begränsad
i tvångsmedelsanvändning. Men de förstår inte rent
förnuftsmässigt varför det tillåts vara på det här sättet.
Obegripligt
För majoriteten av svenska medborgare är det helt
obegripligt att man får sälja droger - som i många
fall är flera gånger farligare än förbjudna narkotiska
preparat – helt lagligt till ungdomar. Givetvis är deras känsla av ofattlighet korrekt. Om det inte vore för
att jag själv burit ut kropparna efter missbrukare som
testat preparaten, så hade man kunnat kalla det för
en parodi och skrattat åt det. Det blir minst sagt ett
trovärdighetsproblem när preparat som du kan dö av
på ett enda bloss är lagliga, medan andra som svår-
De flesta av de ”nya” preparaten som kommer är inte
nya utan är bara mindre modifieringar på redan existerande familjer av droger. Ett exempel är den syntetiska
katinonen 3-MEC som i skrivande stund säljs på öppna
hemsidor på intenet. Man behöver ingen doktorsexamen i kemi för att inse att den är nära besläktat med
4-MEC som är klassad som narkotika sedan flera år
tillbaka i tiden. Det är i princip samma preparat, men
samtidigt så kan den lilla förändringen som gjorts göra
det betydligt farligare. Eller inte. För ingen vet hur de
här drogerna fungerar i människokroppen. Eller hur
restprodukterna (metaboliterna) fungerar i kroppen
och vilka receptorer de knyter an till. Eller hur kemikalierna i påsen kan blandas och därmed kan bilda helt
nya strukturer som kanske inte ens har upptäckts ännu.
Lägg därtill att många blandmissbrukare använder
både tidigare okända och kända droger samtidigt och
inte sällan ihop med läkemedel som de fått utskrivna så
är det bara en tidsfråga innan någon dör. För dör det
gör våra narkomaner. Flera hundra om året dör den helt
onödiga drogrelaterade döden, de allra flesta av opiater
eller narkotikaklassade läkemedel förvisso. Men förra
året skedde även ett flertal dödsfall av mycket unga personer som tagit bland annat MMB-CHMINACA (en
syntetisk cannabinoid) eller PMMA (en sorts ecstasy).
Ungdomar som kanske hade levt idag med annan lagstiftning.
Ändrad lagstiftning krävs
Hur gör man då? Det finns exempel runt om i världen
där man har försökt lösa problematiken med så många
nya missbrukssubstanser som dyker upp på kort tid.
Jag har tittat lite på Nya Zeelands approach (man kan
läsa mer om detta i ett tidigare nummer av SNPF), där
man valt en proaktiv lagstiftning. Det innebär förenklat
att om man lagligen vill sälja en psykoaktiv substans
som kan ge ett kraftigt rus så måste man ansöka om
att få den substansen godkänd. Till dess att den godkänts av myndigheterna är den förbjuden att sälja och
att göra så medför straffansvar. Man dock får inneha
drogen och man får bruka den men den får inte säljas
innan man utrett exakt hur farlig den är. Om det finns
risk för allvarliga eller permanenta skador på brukaren får preparatet inte säljas. Man måste här ta i betänkande att det inte är frågan om mediciner, där vissa
biverkningar ibland måste ställas emot den terapeutiska
effekten, utan en lyxkonsumtionsvara. Det innebär att
kraven som ställs på preparaten är höga. Ett preparat
som går att röka till exempel torde per automatik falla
in under icke tillåtna preparat, eftersom att röka något per definition är farligt och kan leda till både KOL
och cancer, bland annat. Detta i kombination med den
redan gällande lagstiftningen stängde de lagliga drogshopparna över en natt på Nya Zeeland.
I den Nya Zeeländska lagtexten finns inskrivet att
man i ansökan om att få sälja ett preparat måste bifoga
kliniska tester som bevisar att preparatet är ofarligt att
konsumera. Sådana här tester är komplexa, tar tid och
kostar stora summor pengar.
Jag tror knappast att grabbarna bakom hemsidorna
Hemulen eller Asklepios är villiga att satsa någon
miljon kronor för att utreda hur farlig ett preparat är
under ett halvår till ett år, bara för att sedan få det
klassat som narkotika.
I ett tillägg till lagstiftningen, som drevs igenom efter
stora protester, står att de kliniska testerna inte får
utföras i form av djurförsök. Många Nya Zeeländare
ansåg det som djupt oetiskt att testa droger på djur
för att ta reda på hur farlig ett preparat som endast
används för lyxkonsumtion är.
En liten gnutta av den moralen bakom pannbenet
hos våra lagliga drogförsäljare hade gjort underverk
och denna artikel överflödig. Istället väljer de att testa
sina produkter, inte på djur, utan på våra ungdomar.
Niklas Lindroth
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
47
1
Ledaren
Vi måste stå upp
för oss själva
Det är inte bara finansiellt skakigt på den internationella drogscenen vad gäller resurser och organisationen
av rättsväsendets insatser mot narkotika. Eller som
DEA-chefen Michele Leonhart nyligen uttryckte sig till
oss i Washington – it’s not a drug war anymore; it is a
war on drug law enforcement.
Här på hemmaplan verkar det ta sin tid innan strategierna och organiserandet av narkotikaverksamheten
hittat rätt i en ny polisorganisation. Vi bidar vår tid
och förväntar oss det bästa för framtiden. Det borde
ändå vara lättare här än hos den amerikanska polisen
som har 750 000 poliser; 130 olika varianter av polis
fördelat på 18 000 polismyndigheter. Polisen har hamnat lite i motvind där det till och med gått så långt att
poliser i uniform mördats i bakhåll. Det behöver inte
vara mycket till gnista förrän eländet är igång med
polisen som får klä skott för samhällets tillkortakommande på den sociala scenen.
Vi har våra förortsbekymmer och händelser som i
Husby, Backa och Rosengård. I USA blossade det upp
i Ferguson. En del av felet är säkert vårt eget. Vi tror
att allt det goda vi kontinuerligt utför talar för sig själv
och därför står vi inte upp för oss själva. Vilka förutom
vi kan göra det på ett initierat sätt. När det hettar till
finns det alltid några som har en avvikande agenda och
förmåga att formulera sig så att det blir häftiga och
långt ifrån sanna historier medialt.
Det är dags att vi höjer den egna beredskapen och
aktiviteten när det gäller hur vi beskriver och berättar om vår verksamhet, men också i argumenterandet
för de resurser vi så väl behöver. Förhållandet har på
senare tid försämrats inte minst mot bakgrunden av
våldsamma händelser i Frankrike och Danmark.
Tyvärr är det så att den gemensamma nämnaren
narkotika går som en röd tråd genom all terrorism.
FBI och DEA kan se hur penningflöden från narkotikavinster, inte minst drogerna på internet, via omvägar går till Hamas, Hizbollah och Islamiska Staten IS.
En väg är Panama och banker i Dubai. Den mexikanska Siminolakartellen finns med i spelet och har
plötsligt omfattande affärer med vietnamesiska banker,
som i sin tur når olika konfliktområden globalt. Kopplingar finns till oljeindustrins tillfälliga arbetsläger där
gangsters är aktiva med kopplingar till Balkan och
Mellanöstern.
Terrorism måste bekämpas på alla fronter och för
vårt vidkommande är sektorn kring narkotika ett fo-
2
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
kusområde där vi kan nå ytterligare framgång. Vill
man nå effekter mot denna samhällsproblematik, vilken vi också börjar få på plats, får man inte glömma
att samtidigt hålla narkotikabekämpningen på en hög
nivå, då de individer som är objekten alltid på ett eller
annat sätt är beroende av eller kan förknippas med
narkotikahantering. Det blir ofta dubbla effekter i lagföringen när man väljer den taktiken och det är inget
som talar för motsatsen i detta fall.
Även den tekniska utvecklingen verkar emot oss.
Nu tillhandahåller telefonbolagen appar för telefonkontakt utan avlyssningsmöjlighet. De kriminella kan
därmed nå ut i världen och prata direkt över telefon
helt riskfritt s.k. going black. Det är således avgörande
att lagstiftarna förser telefonbolagen med regler som
möjliggör en effektiv narkotikabekämpning.
Trots alla forskningsrapporter som med stor frekvens presenteras kring marijuanans skadeverkningar
på hjärnan och annat, så fortgår legaliseringen i vissa
av de amerikanska delstaterna. Forskarna tycks tala för
döva öron och media är alltför svaga i sin rapportering.
Det blir tydligen bättre TV när man gör ett omfattande
inslag om den universitetsutbildning i marijuanaodling
ledd av en professor, som nyligen startade upp på University of Maryland. Det är inte den traditionella profilen av drömmande flummare som deltar utan folk från
näringslivet som driver restaurangkedjor, finansfolk
och i övrigt välutbildade som vid intervjuer menade att
det här skulle ta dem till den amerikanska drömmen
och storkovan från marijuanaindustrin. Det är nog
så att han har rätt, den erfarne narkotikapolisen Tim
Lane från Nashville, som följt marijuanautvecklingen
i många år när han säger till mig. Nu är det inget att
göra ” the cat has already escapet out from the bag”,
vi får komma tillbaka när skattebetalarna märker och
inser vad det kostar.
Det återstår dock en omständighet som kan få till en
radikal förändring. Delstaterna Oklahoma och Nebraska
har stämt grannstaten Colorado för legalisering av
marijuana. Får man prövningstillstånd enligt skaderekvisiten i Högsta Domstolen och kan bevisa att man
lidit skada så menar Justitiedepartementet, DOJ, att
utgången inte kan bli annat än en dom som gör slut på
all legalisering i USA.
Anders Stolpe
Vice Ordförande
Info från styrelsen
OBS!
Inregistrering till utbildningskonferensen
i Linköping
görs i entrén till Konsert & Kongress, Konsistoriegaran 7.
Läs mer om konferensen på sidan 22.
Redaktörens
spalt
Info om SNPF-medlemskap
Vi kommer att anordna en informationsträff för er som
arbetar inom rättsväsendet och ännu inte är medlemmar i
SNPF. Presentation av föreningen och alla fördelar detta
innebär utlovas. Informationen hålls i en lokal på Konsert
& Kongress i Linköping under förmiddagen innan utbildningskonferensen startar.
För mer information om detta tillfälle,
kontakta [email protected]
I detta nummer medverkar följande externa
skribenter:
Caroline Nordstrand och
Kristian Nilsson, Laholm
sid 10
Daniel Undenmark, Kristianstad
14
Petter Norman, Malmö
26
Ed Mouery, Oregon
38
Stockholms läns narkotikarotel spangrp. 4
64
Magnus Sjödén, Borlänge
69
Anette Wiberg Koffner, Göteborg
72
Ett stort tack för er medverkan!
Denna tidning brukar ju innehålla
några artiklar om ett utvalt ämnesområde, men vi planerade inte att
fokusera på något specifikt tema i
detta nummer. Trots det inleder vi
med några artiklar som belyser ett
problemområde som har ökat på
den illegala narkotikamarknaden i
många år och ökningen fortsätter.
Jag talar om smuggling, langning
och missbruk av narkotikaklassade
läkemedel. Förutom insmuggling av
läkemedel, inte minst i postförsändelser, kommer dessa åtråvärda
preparat från den svenska vårdapparaten genom läckage och överförskrivningar.
Narkotiska läkemedel är inblandade i flest dödliga överdoser i
Sverige, men de har ett mycket
lågt straffvärde. Det finns alltså all
anledning att fortsätta rapporteringen om läkemedelsdroger och jag
tar gärna emot era bidrag.
Huvudrubriken i SvD den 23
mars var ”Polisen varnar för dödlig
heroinvåg”. Denna och liknande
rubriker har blivit allt vanligare
i medier runt om i landet och av
detta kan vi förmodligen utläsa att
missbruk av narkotika och andra
droger bör tas på allvar av ansvariga ministrar och neråt. Vi måste
också vara medvetna om att det ser
annorlunda ut nu jämfört med för
ett tiotal år sedan. De som missbrukar är inte bara de utslagna utan de
finns mitt bland oss och preparatutbudet har förändrats drastiskt.
Vi kommer att fortsätta bevaka
utvecklingen och SNPF-tidningen
är ett unikt forum för er medlemmar som vill förmedla händelser
och trender från den verklighet som
ni arbetar i.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
2-2015
3
Grovt brott,
men smal brottslighet
Bilen vinkas in i trafikkontrollen. Åklagaren har redan fattat beslut om hämtning till
förhör och om att göra en husrannsakan i bilen. Några månaders förberedelser och
spaning tar sin ände den här kylslagna morgonen i slutet av november och samtidigt
börjar en både omfattande och långdragen utredning.
Udda preparat
Han kallas Samir och har i tio års tid sålt narkotikaklassade läkemedel i Sundsvall och Härnösand. Medan
amfetamin- och heroinlangare ständigt efterspanas och
ställs inför rätta så är det sorgligt nog så att de som
säljer läkemedel ofta slipper undan. Varför? En förklaring är troligtvis att många säljer sina egna mediciner
och att det därför inte räcker med ett innehav för att
kunna nå framgång i en domstol. En annan orsak är
de ofantligt stora mängder narkotikaklassade läkemedel som enligt praxis krävs för att kunna motivera mer
långtgående åtgärder som telefonavlyssning.
Sanningen är nog den att Samir hade kunna fortsätta
sin verksamhet i ytterligare tio år om det nu inte fanns
ännu en dimension av hans verksamhet, Samir ser
nämligen gärna att hans kvinnliga kunder betalar med
sina kroppar.
Norrlandsproblematik
Det Samir sålt är framför allt två kraftfulla morfinpreparat, Depolan och Dolcontin. Preparaten skrivs
ut mot till exempel svåra ryggsmärtor och till cancerpatienter. Anledningen till att dessa preparat, oftast i
form av 200 milligrams tabletter, är så eftertraktade är
att de utgör ett fullgott substitut för heroin.
I Sundsvall med omnejd är heroinet ofta av så dålig
kvalité att det för en opiatmissbrukare inte är värt att
lägga sina surt förvärvade kronor för att få den dagliga dosen. Det har därför under de senaste åtta-tio
åren blivit allt vanligare med intravenöst missbruk av
Depolan och Dolcontin, preparat i samma prisklass
som heroin men med en av läkemedelsföretagen garanterad exakt mängd morfin.
Blygsamma beslag och ovanliga kranar
I Samirs bil påträffades 60 tabletter, 200 milligrams
Depolan. Sex ynka kartor gömda under mattan på passagerarsidan fram i bilen. Det såg klent ut och kändes
minst lika futtigt, men varje tablett motsvarar alltså en
”kabbe” heroin och betingar ett värde av 600 kronor.
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Under mattan låg alltså motsvarande tolv gram heroin,
värt 36 000 kronor på gatan. Anskaffningsvärdet på
tabletterna är till skillnad mot heroinet ofattbart lågt,
nämligen några hundralappar mer än det subventionerade priset när ”kranen” hämtar ut det på apoteket.
Utredningen har visat att Samir skaffat fram tabletterna genom ett antal olika kanaler. Det simplaste är
att han helt enkel säljer sina egna tabletter som han
får utskrivna för ryggsmärtor. När han greps hade
han besökt en landsman i en Stockholmsförort. Vid en
granskning visade det sig att mannen i fråga under en
period på 238 dagar lyckats få 570 stycken Depolan á
200 milligram utskrivna, trots att hans läkare i receptet
anger att maxdosen är en tablett om dagen.
Landsmannen, sedan tidigare ostraffad, kommer
även han till följd av vissa medgivanden från Samir
att åtalas för narkotikabrott. Utredningen hittade även
bevis för att en läkare i Umeåtrakten varit Samirs förtrogne under tidigare år. Under spaningarna mot Samir
framkom att denne läkare av okända, men kanske lätt
insedda anledningar, hade förlorat sin förskrivningsrätt. Slutligen kunde en vän till Samir identifieras som
leverantör av de åtråvärda tabletterna. Samir uppmanade sin vän att ”spela teater” på vårdcentralen, något
som mycket riktigt renderade i att vännen fick Depolan
förskrivet.
Samir hade även lyckats knyta två patienter från
en Subutex-behandling till sig. Med dem bytte han
Depolan mot Subutex. Man bytte alltså sin lagligt förskrivna medicin mot ett annat preparat, som då blev
olagligt att inneha. Dessutom var ”kursen” två Subutex
mot en Depolan á 200 milligram. Förklaringen torde
ligga i att Subutex inte ger det initiala ruset, ”kicken”,
som Depolanet ger. Samir använde sedan Subutexen
till att sälja vidare i sin tur.
Karma och kontanter
Utredningen mot Samir visade sig snart bli en ovanlig
tillställning. Nästan alla unga kvinnor som hörts som
köpare i ärendet har varit osannolikt öppenhjärtiga angående sina mellanhavanden med Samir. Naturligtvis
Vid husrannsakan hos Samir anträffades ett stort antal tusenoch femhundrakronorssedlar under mattorna i lägenheten.
bottnade det i att Samir utnyttjat deras desperata behov
av morfin för att mätta sina egna sexuella behov. Det
visade sig att även att de manliga opiatmissbrukarna i
större utsträckning än vanligt erkände sin egen brottslighet, också det eftersom att man inte såg med blida
ögon på hur deras olyckssystrar utnyttjades.
Det är sorgliga historier som berättats. Samir har
levererat färdigladdade sprutor och narkotika till
behandlingshem och till psykakuten. Han har skjutsat
missbrukare på stöldrundor för att de ska kunna köpa
hans tabletter, medan andra har pantsatt såväl vigselringar som identitetshandlingar för att försäkra sig om
att få den dagliga dosen morfin.
Det verkar som att Samirs verksamhet, trots det
avskyvärda uttaget av betalning i natura, varit lukrativ. Vid husrannsakan påträffades stora mängder
kontanter gömda under mattorna i hans lägenhet. Inget
i utredningen har visat att Samir har ett eget missbruk
att finansiera, utan han har helt enkelt arbetat med att
dagligen leverera narkotika.
Samirs brottslighet är grov, men det är som tidigare antytts inte ett helt enkelt ställningstagande. Praxis har
fram tills idag varit att det krävs 1000 stycken morfintabletter av aktuell styrka för att nå gränsen för grovt
narkotikabrott. Med ett beslag på endast 60 tabletter
och ytterligare några hundratal konstaterade försäljningar via telefonavlyssning, så kan det i förstone se ut
som ett hopplöst mål att vinna. Förhoppningen är dock
att tingsrättens ledamöter skall lägga stor vikt vid det
regelmässiga utnyttjandet av ett antal unga kvinnors
beroendeställning till Samir.
En annan aspekt som borde vägas in är missbrukarnas egna berättelser om preparaten. Mycket möda har
lagts ner för att få missbrukarna att i förhör beskriva
hur man tar Depolan och Dolcontin samt hur de kan
jämföras med andra preparat.
En del har beskrivit hur man via missbruk av
Tradolan och Subutex hamnat i morfinpreparatens
våld. Flera av flickorna har introducerats i såväl morfinmissbruk som det intravenösa missbruket av Samir
själv. Tabletterna krossas och ”kokas” i sked precis
som man gör med heroin. Missbrukare har beskrivit
hur smärtsamt det är när bindmedlet i tabletterna passerar genom hjärnans vävnader, hur man kallsvettas
och mår illa innan ”kicken” från morfinet tar över.
Naturligtvis finns det inte heller några skillnader mot
heroin när det gäller vedervärdig avtändning och sedan
följer naturligtvis alla de vanliga riskerna med att injicera, så som infektioner och risk för blodsmitta. Kort
sagt, Dolcontin och Depolan ÄR i bokstavlig mening
som heroin.
Åklagaren hoppas kunna visa att Samir sålt narkotikaklassade läkemedel regelbundet sedan 2012 samt att
preparaten snarare borde jämställas med Subutex när
det gäller praxis.
Det sistnämnda kräver kanske en förklaring. Med
gällande praxis krävs 600 tabletter Subutex för att
nå gränsen för grovt brott, det vill säga 400 färre än
för Depolan och liknande morfinpreparat. Med all
kunskap om hur dessa morfinpreparat missbrukas så
känns det lite som en paradox att det skall vara sådana
skillnader i praxis, särskilt som praxis gällande morfinpreparat tar avstamp i ett mer än 20 år gammalt
rättsfall gällande insmugglat opium.
Det återstår alltså att se hur Samirs samlade missgärningar skall bedömas. Med en bra dom som håller
genom hovrätten så kanske det i framtiden finns bättre
möjligheter att lagföra sådana som Samir. Personer
som inte bara utnyttjar trasiga individer utan dessutom
missbrukar och parasiterar på sjukvården och möjligheterna till förskrivning av mediciner.
Emil Lundberg, Sundsvall
Hur kommer rätten att se på ärendet?
I skrivande stund skall tingsrätten pröva om åklagarens
yrkanden håller. Hela ärendet har drivits med tesen att
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
7
”Plötsligt händer det”
I Laholm har vi sedan sommaren/hösten 2013 samarbetat med polisen i Skåne
(Kulla-Bjäre) och Kronoberg (Ljungby, Markaryd) i en insats som heter Laganda. Det
innebär att vi med gemensamma krafter och resurser har agerat vid flera tillfällen för
att nå rent operativa framgångar men också för att inleda en långvarig och kontinuerlig samverkan över länsgränserna.
Dataslagningar selekterar
Målet med insatserna är dels att ur underrättelsesynpunkt få en klarare bild av hur vägnätet används av
våra kriminella, och dels att i brottsförebyggande hänseende påvisa att polisens kontrollplatser och våra metoder inte är förutsägbara.
Vi har utnyttjat de stora genomfartslederna i Skåne,
Halland och Kronoberg. Oftast har det varit under ett
kvälls- eller nattpass. Metoden har varit att ställa upp
med polisbilar utmed vägen och genom dataslagningar
selektera ut intressanta bilar som passerat. Några kilometer från dataslagningen har vi sedan stoppat och
kontrollerat fordonen, förarna och kanske passagerarna. Vid de här tillfällena har vi varit mellan 15-30
poliser med olika inriktning som exempelvis hundförare, trafikpoliser, gränspolisen och helikoptern. Även
tulltjänstemän har medverkat. Förutom det goda erfarenhetsutbytet har det även renderat i goda resultat.
Denna metod har vi även tagit till oss i linjeverksamheten, och när vi får en stund över, ställer vi ofta
upp utmed de större vägarna och gör slagningar på
förbipasserande fordon. Det visade sig bli en fullträff
för oss den aktuella dagen.
det gick trots allt ganska bra att se registreringsnumren. Det passerade några firmabilar som var belagda
med körförbud men som tur var så lät vi dem åka vidare. Det är ju inte helt enkelt eller tillåtet att stoppa bilar
hur som helst på motorvägarna och därför selekterade
vi därefter. Förutom att vi gjorde slagning på registreringsnummer så kollade vi oftast vidare i systemen och
nöjde oss inte även om bilarna var utan anmärkning.
När klockan började närma sig 12.00 beslutade vi
att göra slagning på ytterligare tre bilar innan det var
dags att avbryta för lunch. Första passerade UA. Andra
passerade UA. Tredje passerade, strul med registreringsnumret, vi får ta en bil till.
Fjärde bilen passerade, ägaren saknar körkort, ”den
får vi kontrollera”. Vid vidare slagning på ägaren förekom han med några avsnitt i våra register, samt att han
som tidigare nämnt saknar körkort. Vi bestämde oss
för att försöka stoppa bilen på avfarten vid rastplats
Spontan E6-kontroll gav oväntat resultat
Det var vår patrull 55-2110 som gjorde dagpasset i Laholm den 13 januari 2015. Förmiddagen började som
vilket dagpass som helst. Vi letade efter en efterlyst person utanför Laholm som skulle in och avtjäna. Det blev
bom på adressen och vi åkte därför till en elektronikbutik på industriområdet i Laholm. Där pratade vi med
personalen eftersom de haft en man inne i butiken som
betett sig konstigt och eventuellt rekat för inbrott. Efter
samtalet lämnade vi butiken och styrde ut mot Skummeslövstrand, därefter vidare mot Mellbystrand.
Caroline föreslog att vi skulle ställa upp på E6 norrgående sista tiden före lunch och med hjälp av datorn
slå på förbipasserande bilar. Vi körde därför på E6
norrgående vid Mellbystrand och stannade ett femtiotal meter efter påfarten vid väggrenen. Det var som
vanligt vid den tidpunkten ganska intensiv trafik, men
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Under bagageutrymmets golv, i utrymmet för reservdäcket,
låg en väska som innehöll ett stort antal tablettburkar.
Bakom förarsätet fanns ytterligare en väska med tablettburkar.
Snapparp som ligger i södra Halland. Vi kom ikapp
bilen och bilföraren tvekade inte utan körde av vid
Snapparp.
Väskor med tablettburkar
Bilen såg hel och ren ut förutom någon mindre repa
på kofångaren bak. Caroline gick fram till föraren och
kollade nykterheten. Mannen, som var ensam i bilen,
förekom inte i våra system. Något som vi bägge reagerade över när vi närmade oss bilen var att bagageutrymmets matta såg ut att ligga något upphöjt och
snett och detta väckte givetvis vårt intresse för vad som
kunde finnas där.
Vi tog ut mannen ur bilen och frågade honom vad
han gjorde i Sverige, vem som ägde bilen osv. Då mannen pratade mycket dålig engelska fick vi väldigt knappa svar. ”Car belongs to friend in Malmoe”, ”going
to visit friend in Gothenburg”, ”work as a mechanic”.
Mannen var smal och hade synliga tatueringar
uppåt halsen och på fingrarna, men han var väldigt
lugn och sansad. Caroline frågade honom om när
han rökt något nyligen. Hans svar blev ”cigarettes”.
Caroline frågade honom då när han rökte något annat
senast. Utan att tveka svarade han då: ”Yes yes, marijuana.” Vi tittade på varandra och förstod att det kommer bli en drograttfylla samt en husrannsakan i bilen.
Vi öppnade bagageluckan och tittade under mattan.
Där reservdäcket skall förvaras låg en större grön tung
väska.
Mannen sattes in i polisbilen och medan Kristian
stod och vaktade föraren tittade Caroline i väskan och
upptäckte då bruna tejpade glasbehållare. Hon kunde
se att de innehöll tabletter. Av tyngden på väskan att
döma förstod vi snabbt att det var många tabletter. Vi
tillkallade en patrull från Halmstad som kom ner för
att biträda med föraren. Han hade nu gått från att vara
misstänkt för drograttfylleri och ringa narkotikabrott
till att bli gripen misstänkt för innehav, mängden var
fortfarande okänd.
Patrullen från Halmstad kom ner och de tog genast
över den misstänkte och körde in honom till arresten
i Halmstad. Vi fortsatte söka igenom bilen och upptäckte ytterligare en svart väska som låg bakom förarplatsen på golvet. Även denna väska var tung och helt
full av tejpade tablettburkar.
Kontakt med krimjouren togs, gripandet prövades
och kvarstod. Bilen togs i beslag för vidare teknisk
undersökning. De två väskorna i bilen tog patrullen
med sig in till polisstationen i Halmstad. Av vikten på
väskorna att döma förstod vi att detta var en mängd
som kanske inte kunde anses som ringa.
Inne på stationen i Halmstad gick ekot genom lokalerna, vilket gjorde att många nyfikna kollegor kom
förbi och tittade på det stundande beslaget.
Vi påbörjade vår avrapportering med anmälan,
dokument till Durtvå osv. enligt de vanliga rutinerna.
128 700 narkotikaklassade tabletter
Pa Ola Persson dök upp som en hjälpande hand då han
erbjöd sig att räkna tabletterna. När den svarta väskan
Smuggling av Rivotriltabletter från Ungern till Sverige och
Norge har pågått under flera år.
var räknad gick det upp för oss att detta inte var ett
beslag av vanlig karaktär. 55 000 tabletter i den svarta
väskan, den mindre av de två vi tog med oss in. Alla
med liknande burkar som till synes verkade vara av
samma sort.
Ola fortsatte att räkna och kunde till slut summera
totalen till 12 000 tabletter Xanax och 116 700 tabletter Rivotril. 128 700 tabletter totalt. Alla var bensodiazepiner som var narkotikaklassade. Med den overkliga
siffran i huvudet kontaktade vi kriminalteknikerna och
bad om att få lämna upp hela beslaget direkt till dem.
När vi lämnat upp beslaget och avrapporterat klart
styrde vi åter ner till Laholm för att gå hem för dagen,
någon övertimme rikare men framförallt med en erfarenhet som vi tar med oss resten av livet.
Ett helt vanligt rutinstopp på E6 med en bra magkänsla renderade i ett beslag av narkotika i en ovanligt
stor mängd. Utredningen handläggs nu av gruppen för
utredning av Grova brott, polisområde Halland, region
Väst.
Insp Caroline Nordstrand
och Pa Kristian Nilsson
(Vi kommer senare i år att följa upp med en artikel
om utredningen och lagakraftvunnen dom i ärendet.
Red, anm.)
➲
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
11
Narkotikasmuggling i god tro?
Två män som smugglade in närmare 12 000 narkotikaklassade tabletter åtalades för
narkotikasmuggling och narkotikabrott vid Göteborgs tingsrätt för tre år sedan. Helt
i sin ordning, men en slarvig polisutredning ledde till att en okunnig tingsrätt ogillade
åtalet.
De båda smugglarna är ungerska medborgare, 38 och
42 år, som hade rest med buss från Budapest i Ungern till Göteborg. De medförde en väska som innehöll
11 808 tabletter av fabrikatet Rivotril med den verksamma substansen klonazepam. Tabletterna, som är
narkotikaklassade bensodiazepiner, låg i burkar. Männen hade placerat väskan med burkarna i ett förvaringsskåp på centralstationen i Göteborg när de greps
av polisen den 31 mars 2012.
Åtalades men friades
Den äldste av de två männen berättade i tingsrätten att
han blivit tillfrågad av en bekant i Budapest om han
kunde ta med de aktuella burkarna mediciner till släktingar i Göteborg som driver apotek. Det handlade om
mediciner som det var brist på i Göteborg. Han fick
bussresan betald och godtog erbjudandet.
Mannen påstod att han egentligen skulle resa till
Malmö tillsammans med sin kamrat för att söka jobb.
Innan resan gick han till två apotek i Ungern och fick
beskedet att medicinen inte var narkotika.
I tingsrätten presenterade åklagaren ett PM upprättat av polisen där det framgick att klonazepam inte är
klassat som narkotika i Ungern. (Se nedan).
Tingsrätten i Göteborg lät sig nöja med detta och
menade att mannens berättelse inte var så osannolik att
den kunde lämnas utan avseende.
Båda fortsatte smuggla tabletter
Åtalet ogillades och männen kunde återvända hem och
fortsätta sin smugglarverksamhet. Hur många resor
de kan ha hunnit med är oklart, men i dagsläget sitter
42-åringen i häkte i Oslo, misstänkt för smuggling av
en större mängd narkotikaklassade tabletter Rivotril av
samma sort som 2012. Den andre mannen figurerar i
tablettsmugglingen som avslöjades på E6 vid Laholm
den 13 januari i år (se föreg. sida).
Slarvig undersökning av läkemedlens
status i Ungern
Det var inte männens egen förtjänst att de friades av
Göteborgs tingsrätt i juni 2012. Deras berättelser gick
kraftigt isär vid förhören under polisutredningen. Båda
påstod att de tagit hand om väskan med tabletterna
som glömts kvar av andra passagerare när de steg av
bussen i Göteborg.
12
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Tablettburkarna var hoptejpade i buntar och
42-åringens fingeravtryck fanns på flera ställen på
tejpens klistersida. Vid tredje förhöret tog han på sig
ansvaret för väskan och påstod att en arab som brukar
hänga vid busstationen i Budapest bett honom att ta
med väskan till Göteborg och lämna till en bekant som
har ett apotek där. Det var lite bråttom eftersom det
var brist på sådan medicin i Sverige. 42-åringen känner
inte araben och för säkerhets skull tog han väskan till
ett apotek i Budapest där han fick till svar att det var
vanlig medicin som kan köpas mot recept i Ungern.
I polisutredningen finns följande anteckning:
”Vid kontroll mot den ungerska ambassaden i
Stockholm, som i sin tur kontaktat apotek och polis
i Ungern, så visar det sig stämma. Rivotril, som medicinen heter i Ungern, och vars verksamma substans
är klonazepam, är receptbelagt men inte narkotikaklassat.”
Polisens utredare och åklagaren borde ha gjort en
noggrannare utredning av hur det förhåller sig med
lagstiftningen i Ungern.
Tabletterna klassade enligt FN-konvention
FN:s narkotikakonvention från 1961 reglerar cannabis, opiater och kokain medan psykotropkonvention
från 1971 reglerar centralstimulerande substanser som
amfetamin och metamfetamin, hallucinogener som
LSD samt sömn- och lugnande medel (bensodiazepiner)
där klonazepam ingår. I Sverige kallar vi alla substanserna i båda konventionerna för narkotika, medan man
i många länder skiljer på narkotika och psykotropa
substanser.
De flesta länder i världen, inklusive Ungern, har
accepterat att efterleva konventionerna. Psykotropkonventionen kräver att medlemsländerna har ett
regelverk som begränsar hanteringen och användandet av substanserna till medicinska och vetenskapliga
ändamål. Det innebär t.ex. att ett apotek i Ungern
inte kan påstå att det är i sin ordning enligt 1971 års
konvention att gå omkring med 11 900 klonazepamtabletter i en väska, och det är heller inte tillåtet för en
privatperson enligt ungersk lag att föra ut dessa tabletter ur landet.
Gunnar Hermansson
Harm Increasing?
Med anledning av Jonas Hartelius artikel gällande Harm Reduction i tidningens förra
nummer vill jag belysa en ytterst kontraproduktiv sida av Laro-mottagningarnas kvantitativa behandling av opiatmissbrukare.
Undertecknad arbetar som spanare och sökhundförare i Kristianstad. Under en relativ kort tidsperiod
har den enhet jag tillhör rapporterat ett 20-tal av den
lokala Laro-mottagningens (Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatmissbrukare) patienter för olika
narkotikabrott. Inte för att vi särskilt sökt upp eller
prioriterat den kategori missbrukare de tillhör, utan
för att de på andra sätt dykt upp i våra utredningar.
Laro-mottagningen i Kristianstad har ca 100 patienter
och hur många av dem, förutom det 20-tal jag nämnt,
som blivit rapporterade av andra enheter eller på andra orter vet jag inte. Lägg därtill dem som rapporterats som är med i programmet men som inte uppgett
att de är det.
Sidomissbruk med internetdroger
Signifikativt för dem som vi har rapporterat är att de i
hög grad missbrukar, innehar, framställer och förmedlar syntetiska cannabinoider och andra s.k. internetdroger. Det är inte särskilt svårt att räkna ut varför. De
vill helt enkelt inte bli ertappade med sidomissbruk och
riskera inskränkningar i sin Suboxone eller Metadonbehandling.
Efterfrågan på internetdroger är därför hög hos
Laro-patienter men samtidigt också hos unga missbrukare som inte vill bli ertappade med missbruk. Detta
förenar dessa grupper. Äldre rutinerade missbrukare
som tidigare skaffat sig erfarenheter och förmågor i hur
man kan tjäna pengar på att sälja exempelvis heroin
säljer nu istället internetdroger och tyvärr hör kategorin unga missbrukare till deras kunder.
Det vore naivt att tro att inte även mängden läckage
av Suboxone och Metadon till ungdomar ökar genom
denna kontaktyta. Att läckaget av dessa preparat är
omfattande stöds av bl.a. svensk forskning. En forskning som å ena sidan säger att läckaget mestadels når
redan etablerade missbrukare men å andra sidan har
metodbrister, något som forskarna själva belyser. Jag
nöjer mig med att konstatera att vi på min enhet ser
buprenorfinpreparat både i beslag och i urinprovsanalyser när vi rapporterat ungdomar för narkotikabrott.
Läckage från LARO-programmen
Att tillgång och efterfrågan styr pris är inget nytt. Priset på Suboxone i vår del av Sverige har enligt uppgift
14
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Diverse narkotikaklassade läkemedel ges idag till patienter
inom vården av olika medicinska anledningar.
minskat från ca 150 kr/tablett till ca 50 kr/tablett de
senaste 4-5 åren. Detta ger en fingervisning om att det
är lätt att få tag på för den som vill. När vi nyligen
gjorde husrannsakan hemma hos ett missbrukande par
berättade de att de tidigare höll sig till amfetamin men
att de numera även var beroende av Suboxone. Jag
frågade om de hade vänt sig till Laro-mottagningen,
men de uppgav att det inte fanns någon anledning. De
bor några mil därifrån och tyckte att det var onödigt
och omständligt att ta del av programmet. Eftersom
de klarade sig på en halv tablett om dagen och priset var 50 kr/tablett kostade det inte mer än att röka.
De uppgav vidare att det var ”hur lätt som helst” att
få tag på ifrån deltagare i programmet. De berättade
också att det inte fanns Subutex att få tag på längre
eftersom programmen slutat med det. Av det, och av
våra gjorda beslag, kan man dra slutsatsen att det i alla
fall på deras ort inte finns någon större omfattning av
insmugglade buprenorfinpreparat, utan att det mesta
kommer från programmen. En av de Laro-patienter vi
rapporterat för brott nyligen berättade att hon fick tre
gånger så många Suboxone mot vad hon behövde så
hon kunde sälja två tredjedelar varje vecka.
Att i stället för Subutex använda Suboxone-tabletter i substitutionsbehandling har inte minskat missbruket i den omfattning som bland andra Socialstyrelsen hade förväntat sig.
Det forskarna i alla fall är överens om är att de
Laro-patienter som sidomissbrukar är de som läcker
mest och de hos vilka substitutionsbehandlingen
fungerar sämst. Samtidigt har Laro-mottagningarna
töjt på reglerna kring sidomissbruk, antalet utskrivna
patienter p.g.a. misskötsamhet har minskat markant
de senaste åren. Mottagningarna hänvisar till risken för narkotikarelaterade dödsfall hos utskrivna
patienter vilket undertecknad anser sakna stöd i
forskning. De heroinrelaterade dödsfallen, som Laromottagningen skulle minska, är på samma nivå som
på 90-talet. Samtidigt ökar antalet dödsfall relaterade
till Metadon och Suboxone/Subutex markant. Lägg
därtill dödsfallen av kategorin övriga droger där
internetdrogerna tillhör.
Svårkontrollerat regelverk
I socialstyrelsens författning gällande substitutionsbehandling står det att bl.a. att;
1. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende inte får ges, om en patient är beroende
av alkohol eller andra narkotiska preparat än
opiater på ett sätt som innebär en påtaglig
medicinsk risk.
2. Den ansvarige läkaren får överlåta till patienten att själv hantera sina läkemedel, om läkaren bedömer att det inte föreligger någon
risk för att patienten säljer, ger bort eller på
något annat sätt överlåter läkemedlet till någon
annan person. Läkaren ska med medicinska
undersökningar fortlöpande följa upp patientens medicinering under eget ansvar. Läkaren
ska även regelbundet överväga om patienten
kan få fortsätta att sköta sin medicinering
under eget ansvar.
Enligt min uppfattning följs varken punkterna ovan
eller de förutsättningar för uteslutning som finns.
Enligt Laro-mottagingen i Kristianstad kan en
patient bli utskriven om den vid flera tillfällen blivit
dömd för ringa narkotikabrott. Laro-mottagingen
har dock inte själva någon möjlighet att kontrollera
detta utan bygger i så fall en eventuell utskrivning
på rykten från andra patienter, samtal med patienter
eller på information som framkommer i förhör mellan
polis och ansvariga på mottagningen. Något som är
paradoxalt är att om patienten istället upptäcks med
sidomissbruk i Laro-mottagningens egna urinprov
gäller inte samma regler och patienten får vara kvar.
Då polisens narkotikabekämpning dessutom saknar
resurser och därför inte direkt prioriterar att gång
på gång rapportera äldre etablerade missbrukare är
risken för att bli utskriven för sidomissbruk därmed
minimal.
Samarbete är ett viktigt verktyg
Jag ställer mig därför ytterst frågande till den samhällsekonomiska vinst substitutionsbehandlingarna
utlovar samt till hur den totala missbrukssituationen
i Sverige blir bättre när man arbetar kvantitativt med
Harm Reduction utan att lyckas bryta missbruksbeteende. Som anhörig till missbrukare får man lära sig
att sätta tydliga gränser och att efterleva dem. Det är
nog hög tid att Laro-mottagningarna gör detsamma.
För att försöka förbättra situationen i Kristianstad
har vi etablerat kontakt med Laro-mottagningen
och med det lokala brottsförebyggande rådet. Det
är i sammanhanget viktigt att poängtera att Laromottagningen i Kristianstad själva vill medverka till
en förbättring, men att det finns ett antal hinder
att överstiga. Inte minst sekretessen mellan myndigheter försvårar och därför har vi ställt en fråga till
Polismyndighetens jurist angående vad vi kan dela
med oss av. Frågan är ännu inte besvarad. I vilket fall
är kommunikationen och relationen mellan polisen,
Laro-mottagningen och andra aktörer kopplade till
missbruksproblematik det, som jag ser det, viktigaste
verktyget.
Laro-mottagningen har själva belyst att det är
svårt att veta vilken dos Suboxone som är rätt för en
specifik individ och att deras urinprov inte är lika bra
som våra när det gäller att detektera internetdroger.
De beskriver också hur det fria vårdvalet ställer till
det då en missnöjd eller t.o.m. avstängd patient kan
vända sig till någon annan mottagning utan att mottagningarna kan utbyta information. Samtidigt finns
problem kopplat till att det numera finns många fler
mottagningar än tidigare.
För referenser, kontakta undertecknad.
Danel Undenmark
Spanare och hundförare
Polismyndigheten Reg Syd
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
15
UC Öst samordnar arbetet mot narkotika
Den nya Polismyndigheten organiseras i sju polisregioner och ett antal nationella
avdelningar som ersätter de tidigare 21 polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och
Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL).
Det finns åtta nationella avdelningar i den nya organisationen, bland annat Nationella operativa avdelningen
(NOA) som ersätter Rikskriminalpolisen (RKP), Nationellt forensiskt centrum (NFC) som ersätter SKL, samt
Utvecklingsavdelningen.
Vid utvecklingsavdelningen finns sju utvecklingscentrum (UC) regionalt placerade som har ansvar för olika
verksamhetsområden. Utvecklingscentrum Öst, som är
placerat i Linköping, har ett nationellt ansvar för att
utveckla och förvalta polisens arbete mot narkotika.
Enhetschef för UC Öst är Liselott Jergard.
Polismyndigheten
Rikspolischef
Insynsrådet
Internrevision
Rikspolischefens
kansli
Region Väst
Nationella
operativa
avdelningen (NOA)
Region Stockholm
Nationellt
forensiskt
centrum (NFC)
Region Syd
Region Öst
Region Bergslagen
Utvecklingsavdelningen
HR- avdelningen
Kommunikationsavdelningen
Avdelningen för
särskilda
utredningar
It- avdelningen
Ekonomiavdelningen
Rättsavdelningen
Region Mitt
Region Nord
Möte med Utvecklingscentrum Öst
Den 18 februari 2015 träffade företrädare för SNPFs
styrelse Liselott Jergard i Stockholm för att informera
henne om SNPF:s verksamhet i stort och även informera om vilka utmaningar det finns för polisen inom
narkotikabekämpningen. Vi diskuterade vikten om att
hitta projekt eller insatser som kan införas nationellt på
sikt för att komma åt hanteringen av narkotika ur ett
lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Vi kom fram
till att vi kommer att använda vår kommande konferens i Linköping för att fördjupa tankar och idéer. I
samband med detta kommer vi att engagera våra medlemmar för att få en fördjupad lägesbild inom narkotikaområdet och narkotikautvecklingen.
18
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
2015-01-08
1
Christoffer Bohman (t v) och Mika Jörnelius träffade Liselott
Jergard för att diskutera samarbete inom narkotikabekämpningen.
Utbildningskonferensen i Linköping den 24-26 april
INGEN
EN
ÖR
IKAPOLI
SF
KOT
AR
B
IL
R
UT
Redan under fredagseftermiddagen kommer Mia Törnblom för att prata om förändringsarbete och hur man
kan lära sig ”konsten att vara mentalt starkt i med och
motgång”.
Under lördag och söndag har vi närmare ett
20-tal föreläsningar att välja mellan. Eftersom vi är i
Linköping kommer personal från Droganalysenheten
på Nationellt Forensiskt Centrum, (NFC, f.d. SKL) att
ha föreläsning tillsammans med experter på analyser
DA
RA
Smakprov ur programmet
av fingeravtryck och DNA-prov. Föreläsarna kommer
att berätta om sitt arbete och ge råd och tips om hur
samarbetet med polisen kan förbättras för att undvika
felkällor, onödigt arbete med mera. Föreläsarna hoppas på en dialog med åhörarna för att räta ut de frågetecken som kan finnas.
I konferensens utställningsdel kommer NFC även
att ha en monter där de tre föreläsarna kan svara på
ytterligare frågor under helgen.
Vi hälsar alla deltagare hjärtligt välkomna och hoppas att konferensen ska ge ett gott utbyte och att ni
kommer att trivas tillsammans.
SVENSKA
N
Vårens utbildningskonferenser är SNPF:s årliga höjdpunkt. Det blir nu den 29:e i ordningen och i år gästar vi
för första gången Östergötland med detta arrangemang.
Platsen är Konsert & Kongress på Konsistoriegatan
7 i Linköping. Det är en av Sveriges största konferensoch konsertanläggningar och ligger centralt i Linköping,
drygt 500 meter från järnvägsstationen. De hotell vi
kommer att använda ligger inom bekvämt gångavstånd.
R & INFOR M
E
Utbildningskonferensen 1995 i Köpenhamn
För tjugo år sedan hölls SNPF:s nionde utbildningskonferens på SAS Hotel Scandinavia i Köpenhamn den 2325 april. Omkring 650 SNPF-medlemmar deltog och
det var tredje gången sedan 1991 som konferensen
hölls i Köpenhamn.
Det skulle bli ytterligare två konferenser, 1997 och
2000, i Köpenhamn. Under 1990-talet (1992, 1994
och 1998) hölls även tre av konferenserna i Oslo på
Hotel Plaza, men kraftigt höjda priser i kombination med
en fallande växelkurs gjorde att konferenserna i fortsättningen fick stanna på hemmaplan.
Konferensen i Köpenhamn 1995 inleddes av SNPFordföranden Yngve Danling och vi återger här inledningen av hans anförande:
”Svenska Narkotikapolisföreningen håller i år sin nionde utbildningskonferens och återigen i Köpenhamn.
Anledningen till att konferensen äger rum utanför Sverige
är att föreningens styrelse ännu inte funnit ett lämpligt
alternativ i vårt eget land. Det finns inga konferensanläggningar i Sverige som kan härbärgera alla våra konferensdeltagare i samma byggnad som konferensen avhållas.
22
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Föreningen fortsätter att växa och vi har ökat till ca
1800 medlemmar. Konferensen var fulltecknad innan
anmälningstiden utgått, vilket vittnar om medlemmarnas
stora intresse för utbildning.
Inom den svenska polisen pågår ett förändringsarbete
och målet är att minska brottsligheten och ge ökad
trygghet åt medborgarna. Narkotikabrottsligheten är
fortfarande betydande och det finns inga tecken på att
narkotikamissbruket minskar.
Den ökade satsningen på närpolisverksamhet medför
bl.a. att fler poliser kommer att ägna sig åt att bekämpa
den vardagliga olagliga hanteringen av narkotika. Detta
kräver ökad och breddad utbildning för poliser som
saknar tidigare erfarenhet av sådant arbete. Vår förening har ett mycket stort antal medlemmar som inte
uteslutande ägnar sig åt bekämpning av narkotika.
Utbildningskonferenserna ger dessa poliser en unik
möjlighet till ökad kunskap, vilket utgör ett betydelsefullt komplement till arbetsgivarens insatser vad gäller
utbildning.”
Beslag av torkad kat.
Torkad kat
ny smugglingsvara
Beslagen av torkad kat var en ny företeelse i Sverige under 2014. Av den totala
mängden beslagtagen kat, 9,6 ton, var 1,17 ton i torkad form. Ökat förbud inom EU
har tvingat nätverken som smugglat kat att ändra modus.
Under början av 2000-talet skedde en markant ökning
av Tullverkets katbeslag, beroende bland annat på den
ökade andelen personer som flydde från Afrikas horn
till Europa och Sverige. De personer som i Afrika missbrukat kat tog med sitt missbruk till Europa och Sverige
och helt plötsligt fanns en marknad för kat i vår region.
Kat är en växt som odlas i Afrika. Ett amfetaminliknande rus uppstår när man tuggar på växtens blad
och stjälkar och detta görs ofta under en längre period,
6-10 timmar, och i grupp. I Sverige är det företrädesvis
somalier som nyttjar denna drog. Det intressanta med
kat är att växten tills helt nyligen missbrukades färsk.
Det tog ca 3-5 dagar från skörd till dess att katbuntarna nådde sina mottagare i Sverige och detta var en
första indikator på att smugglingen var organiserad.
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Kartläggning av katsmugglingen
Mängderna kat som Tullverket tidigare tog i beslag var
ca 10-15 ton per år och det resulterade i cirka 200 enskilda brottsutredningar. Med anledning av detta startade Tullverket Projekt Solkatten, vars mål var att kartlägga katsmugglingen och slå ut nätverk som hade som
sin huvudsyssla att smuggla kat.
Projekt Solkatten inleddes med att samla in mängder av information från utredningar samt samverka
med andra myndigheter nationellt och internationellt.
Bilden man fick fram var tydlig; katsmugglingen i
Skandinavien styrs av välfungerade nätverk och genererar miljoner i vinst, pengar som sedan skickas tillbaka till östra Afrika och områden som då kontrollerades
av bland annat Al-Shabab.
Vad som också snabbt stod klart var att kat inte
var narkotikaklassat i Holland och Storbritannien. Det
innebar att kat hade en fri väg in till Europa. I uppstarten av projektet besökte utredarna holländska myndigheter för att kunna skapa sig en bild av flödet av kat
in till Europa. Enbart till Holland kom ca 800-850 ton
kat per år och enligt holländarna skulle en stor del av
detta transporteras vidare till Skandinavien.
Marginalen per 10 kilo kat var ca 6000-8000 kr vilket innebar miljoner i vinst för nätverken. Senare visade det sig att en stor del av dessa pengar fördes vidare
ut från Sverige via Hawala-banker och ner till Afrikas
horn. Hanteringen av kat, efter att den nått Holland,
var starkt reglerad mellan olika somaliska nätverk.
Till Holland kom sedan de första kurirerna i bil
för att hämta kat och föra vidare ut i Europa. Bilarna
hämtade mellan 200-1000 kg kat och i Danmark och
Tyskland gjordes överlastning till de skandinaviska
mottagarna. Vid Öresundsbron förekom sedan en
konstant ”katt-och-råtta-lek” mellan nätverken och
Tullverket.
I analysen kunde man även se att nätverken hade
en enorm förmåga att anpassa sig efter myndigheternas arbetsmetoder. Vi kunde tidigt se att nätverken
använda sig av kurirer från bland annat Polen och
Baltländerna. Kurirerna lockades med till exempel
byggjobb i Skandinavien av lokala företrädare i länderna. När de sedan kom hit fick de besked att här inte
fanns något jobb och de fick erbjudande om att köra
kat istället.
Färsk kat i buntar smugglas fortfarande till Europa.
Förbud i andra EU-länder påverkade
smugglingen
Tullverket angrep två nätverk som sedan även kunde
lagföras. Men nätverken ersattes direkt av nya aktörer.
Det var därför viktigt att denna bild kom ut till allmänheten och till övriga länder i Europa. Samverkan
skedde med såväl Storbritannien som Holland och även
med media i de båda länderna. Så efter lång samverkan
mellan Tullverket och Rikskriminalen lyckades sakfrå-
gan väckas inom EU och det resulterade i att kat först
klassades som narkotika i Holland och senare under
2014 även förbjöds i Storbritannien.
När förbjudet trädde ikraft i Holland, kunde man
se en direkt ändring av modus av smugglingen. Större
partier transporterades från England i bilar. Det märktes också en ökning av katbeslag i flygtrafiken eftersom
kurirer började smuggla i resväskor. När sedan även
Storbritannien förbjöd kat, var nätverken återigen
tvungna att ändra modus.
Torkad kat skickas med post
Samtidigt som smugglingen av färsk kat var som störst,
kunde vi vid enstaka tillfällen hitta små mängder torkad kat. Då tillgången på färsk kat alltid hade varit
stor, var inte torkad kat så populär då den enligt uppgift inte hade samma rus. Men efter förbuden i Holland
och Storbritannien så har mängderna torkad kat ökat.
Den torkade katen skickas direkt från Afrika i postflödet i mindre mängder (upp till 5 kilo). Sedan mottagaren har fått sin torkade kat, packas den om till mindre
så kallade missbruksmängder. Enligt uppgift så räcker
1 kilo kat till cirka 60 missbruksdoser. En missbruksdos kostar cirka 150 kronor.
När den torkade katen når slutmottagaren, måste
den förvällas innan den skall tuggas, på samma sätt
som man förväller torkad svamp. När katen är förvälld
tuggas bladen precis som färsk kat
Färsk kat förekommer fortfarande och kommer då
direkt från Afrika. Flödet av torkad kat bedöms fortgå.
Bedömningen är också att nätverk fortfarande är
aktiva och det skulle inte förvåna om vi inom en snar
framtid ser ett nytt transitland där kat inte är förbjudet
och som nätverken kommer att använda sig av liksom
man gjorde i Holland och Storbritannien. Så länge det
finns en marknad med missbrukare som nyttjar kat, så
kommer det att finnas ett inflöde av kat.
Kampen för att bryta katsmugglingen, som inledningsvis såg omöjlig ut, gick att påverka. Det går att
göra det svårare för nätverken att agera. En stor framgångsfaktor i arbete mot kat har varit myndighetssamverkan nationellt och internationellt. Det går att väcka
sakfrågor på EU-nivåer genom politiker, det går att
genom media påverka andra och skapa förståelse för
stora problem.
Jag vill på enklast sätt framföra ett särskilt tack till
de medarbetare på Rikskriminalpolisen och polisen i
Västerort som varit delaktiga i arbetet genom åren.
Petter Norman
Projektchef, bitr C
Tullkriminalen Malmö
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
27
Mängdberäkning av anabola steroider
vetenskap eller praktiskt polisarbete
Den sedan många år etablerade metoden att beräkna och ange storleken av dopningsbeslag i 5 mg enheter är inte hållbar enligt Nationellt forensiskt Centrum (NFC).
Där har man istället utvecklat en egen beräkningsmetod som presenterades på ett
seminarium hos NFC i Linköping den 19 mars.
Vilken metod för mängdberäkning som kommer att tillämpas får framtiden utvisa.
Syftet med seminariet var att påvisa fördelarna med
NFC:s nya metod att beräkna beslagsmängder av anabola steroider (AAS) utifrån dagsdoser. NFC, och dessförinnan SKL, har aldrig ställt sig bakom 5 mg-metoden som inte anses vila på vetenskaplig grund. Polisen
har under åren förgäves begärt att SKL/NFC ska göra
enhetsberäkningen i samband med analys av preparaten. Laboratoriet har istället redovisat mängder enligt
egna beräkningsmetoder som har varierat under åren.
Detta har lett till missförstånd från båda sidor
eftersom bristen på kunskap om handläggning av
dopningsärenden i allmänhet och mängdberäkning
av preparat i synnerhet är stor inom rättsväsendet.
Rikspolisstyrelsen har aldrig utfärdat några direktiv
om vilka rutiner som ska gälla för denna typ av ärenden.
Seminariedeltagarna, som huvudsakligen kom från
olika delar av rättsväsendet, fick inledningsvis en
kort presentation av den etablerade enhetsmetoden
och därefter en genomgång av NFC:s nya metod att
beräkna dagsdoser.
omräkningen till 5 mg enheter, men i slutet av 1990talet var 5 mg tabletter mycket vanliga på den illegala
marknaden och man valde då av praktiska skäl att 5
mg skulle utgöra en enhet.
Tingsrätter och hovrätter har också accepterat att
alla AAS-preparat räknas som likvärdiga vid mängdberäkning.
Sedan 2002 har 50 000 enheter á 5 mg betraktats
som nedre gräns för grovt dopningsbrott. Hovrätten
för nedre Norrland ansåg 2013 att den gränsen borde
höjas till 100 000, men Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum (UC) i Stockholm rekommenderar att
gränsen fortfarande ska gå vid ca 50 000 enheter och
gränsen mellan ringa brott och normalbrott bör gå
vid 5000 enheter.
Trots att metoden har sina brister, beräknar den
storleken av ett preparatbeslag i form av en mängd.
Domstolarna har överlag accepterat mängdberäkningen av enheter enligt 5 mg-metoden och UC
rekommenderar åklagarna i landet att använda den i
förundersökningar av dopningsbrott.
Enhetsmetoden
Anabola steroider och andra dopningspreparat förekommer i flera olika beredningar på den illegala
marknaden. Det kan vara tabletter, ampuller, injektionsflaskor, ren pulversubstans och även plåster och
gel. Den aktiva substansen anges i milligram (mg) och
styrkan varierar stort mellan olika beredningar.
För att beräkna den totala mängden av ett beslag
som ska ligga till grund för bedömning av straffvärdet, finns sedan 15 år en etablerad metod. Man utgår
helt enkelt från den sammanlagda mängden aktiv
substans, som alltid anges i milligram i de olika AASpreparaten. När metoden började användas i slutet
av 1990-talet, valde man att dela substansmängden
med 5 och ange slutsumman i 5 mg enheter. Metoden
har därför kommit att kallas enhetsmetoden eller
5 mg-metoden Det kan förefalla onödigt att göra
30
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Mängden av ett AAS-beslag är en viktig faktor redan i inledningen av en utredning, innan övriga omständigheter om
brottet är kända.
Omräkning av dopningsmedel
till dagsdoser
Polisen begär allt oftare haltbestämning av anabola steroider för att ha som underlag vid enhetsberäkning.
NFC kan numera göra exakta haltbestämningar av
verksam substans i olika beredningar, men man gör
det ogärna eftersom analysmetoden är både kostsam
och tidskrävande.
Eftersom NFC heller inte ställer sig bakom enhetsmetoden, lanserar laboratoriet sin metod som anger
mängden i dagsdoser. Den metoden beaktar att alla
anabola steroider inte har samma verkan, inte har
samma effekt, inte har samma molekylvikt och att
mängden aktiv substans inte stämmer med uppgift på
förpackning alt. haltbestämning. Beräkningen utgår
från en haltbestämning som är ”tillräckligt bra” i
kombination med substansens molekylvikt och vilken
verkan och effekt AAS-substansen har i kroppen.
Molekylvikten varierar mellan olika substanser, i synnerhet i injektionspreparat där estrar är
kopplade till molekylen. Estrar, som benämns
t.ex. enantat, propionat eller dekanoat, är kemiska föreningar som förlänger verksamma tiden för
AAS-substanserna i kroppen från ett par dagar till
ungefär två veckor. Utan estrar är halveringstiden av grundsubstansen endast några få timmar.
Alla anabola steroider har varierande anabol respektive androgen effekt, något som 5 mg-metoden inte
tar fasta på i brist på vederhäftigt underlag. NFC:s
dagsdosberäkning tar hänsyn till detta.
Man har på NFC sammanställt information kring
varje enskild substans från artiklar, litteratur (t.ex.
Anabole Steroide, Das Schwarze Buch, 2004) och
andra informationskällor som till exempel internetforum. Från samma källor har NFC också beräknat
hur stor mängd i mg av varje dopningspreparat som
en missbrukande person i genomsnitt tar varje dag.
Det är ett stort spann mellan hur många mg olika
steroidanvändare förbrukar per dag, men NFC har
inhämtat sin information från flera källor och anser
att man ligger rätt.
Beräkningen av dagsdoser, som inte polisens och
tullens utredare själva kan göra utan enbart kommer
att utföras av NFC – och ev. Tullverkets laboratorium
i framtiden – ger alltså olika antal dagsdoser för olika
AAS-preparat beroende på de tidigare nämnda olikheterna mellan substanserna.
På seminariet presenterade NFC exempel på skillnaderna i dagsdoser mellan två tänkta fall.
I det ena ärendet utgjordes preparatmängden av
20 000 mg nandrolondekanoat, motsvarande 400
dagsdoser, 10 000 mg trenbolonacetat, 167 dagsdoser, och 400 mg metandienon i tabletter motsvarande
13 dagsdoser, vilket sammanlagt ger 580 dagsdoser.
I det andra ärendet ingick 20 000 mg testosteronenantat, motsvarande 222 dagsdoser, 10 000 mg
testosteron med fyra olika estrar som motsvarar 111
dagsdoser samt tabletter med sammanlagt 400 mg
oxymetolon, motsvarande 4 dagsdoser. Här blev det
totalt 337 dagsdoser.
Bilden visar exempel på de preparattyper som anges i första
ärendet i texten ovan.
Bilden visar exempel på de preparattyper som anges i det
andra ärendet.
I båda fallen blir den sammanlagda mängden verksam
substans 30 400 mg, vilket ger 6080 enheter á 5 mg,
medan antalet dagsdoser blir 580 respektive 337.
Många frågor kvar att besvara
Dagsdosmetoden väckte naturligtvis berättigade frågor
bland seminariedeltagarna. Polisens och tullens utredare kommer inte att förses med några hjälpmedel för att
själva kunna beräkna dagsdoser. Hur gör man då i ett
inledningsskede för att snabbt få en ungefärlig uppfattning av storleken på ett dopningsbeslag?
Man får beräkna en dagsdos med ett schablonvärde
på 60 mg per dag för att få fram ett ungefärligt antal
dagsdoser, enligt Anna Johansson som presenterade
NFC:s metod. Svaret innebär att man då ändå måste
göra en preliminär sammanräkning av den totala
mängden verksam substans i mg för att kunna göra en
dagsdosberäkning.
UC Stockholm uttryckte farhågor för att det kan bli
svårt att förklara dagsdosmetoden i domstol eftersom
kriterierna NFC går efter för bedöma dagsdoser inte
är helt tydliga. De åtalade och deras försvarare kan få
många möjligheter att ifrågasätta metoden, liksom man
under åren har haft invändningar mot 5 mg-metoden.
Enligt NFC är dagsdosen mer rättssäker än 5
mg-metoden eftersom den är mer vetenskaplig.
Seminariedeltagarna enades om att 5 mg-metoden
ändå ska användas tills vidare, och i de fall man önskar ska även dagsdosmetoden redovisas för att ge en
uppfattning om hur domstolarna kommer att resonera.
Frågan är alltså om mängdberäkning av dopningspreparat är en naturvetenskaplig eller juridisk fråga?
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
31
STÖRA
– ett projekt som oroar
Det är inte svårt att köpa illegalt införda cigaretter på den svarta marknaden för den
som önskar. Årligen går Sverige miste om miljarder i skatteintäkter på grund av den
illegala handeln. Affärer som tillhandahåller illegalt införda cigaretter finns i de flesta
städer i vårt land och kunder saknas inte.
Svart marknad
Den ungdom som kan antas vara för ung att handla tobaksvaror, lär knappast bli tillfrågad om legitimation
när det rör sig om smuggelcigaretter. Övriga kunder utan
skrupler hjälper också till att underhålla en kriminell
verksamhet genom att göra inköpen i en sådan butik.
Personer som sysslar med cigarettsmuggling från
utlandet till Sverige är ofta grovt kriminella i sina
hemländer. Handeln med cigaretter är en del av en
verksamhet som även omfattar alkohol och narkotika.
Den logistiska biten är genomtänkt och klar. Det är
endast modus som förändras utifrån vilken vara man
handlar med för stunden. Efterfrågan är stor och den
som förtjänar sitt levebröd på illegala cigaretter gör
en god förtjänst samtidigt som risken att åka fast och
lagföras är liten.
Lagen om punkskattekontrol (LPK)
Den lag som tillämpas när det gäller kontroll av punktskattepliktiga varor är ”Lagen om punktskattekontroll” (LPK). Tillsammans med energiprodukter är alkohol och tobak de varuområden där punktskattelagen
är tillämplig och den lag som tullverket arbetar efter.
Tidigare hade tullen endast rätt att stoppa transporter på väg för att kontrollera att bestämmelserna kring
punktskattelagen efterlevdes. Den 1 januari 2013 kom
en förändring i lagen som nu möjliggör för tullen att
också göra kontroller på lager, om det kan antas att
punktskattepliktiga förvaras där under pågående på-,
av- eller omlastning.
Störa i verksamheten
Någon som är väl förtrogen med lagen och dess til�lämpning är gruppchef Gürsu Öncü, som tjänstgör på
gruppen H 6 i Helsingborg. Som en så kallad resursgrupp inom tullen, har Gürsu och hans team tilldelats
ett ansvarsområde där man jobbar på ett nytt och annorlunda sätt mot ”lagen om punktskattekontroll”.
Han betonar att hans arbetslag inte är någon ”specialgrupp”. Deras utbildning är densamma som andra resursgruppers inom gränsskyddet och man har samma
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
förutsättningar. Det som
skiljer är konceptet att
arbeta på ett nytt sätt i
projekt. Lämpligt nog har
projektet döpts till just
”Störa”.
Oprövade
arbetsmetoder
Gürsu berättar att det varit problem att hitta cigaretterna i det vanliga varu- Gürsu Öncü, chef för en
flödet och därför har man resursgrupp vid tullen i
försökt finna andra, oprö- Helsingborg.
vade arbetsmetoder. Med
ändringen i lagstiftningen
har det öppnats upp för
andra möjligheter att göra kontroller på lager. Precis
som projektnamnet säger, var uppdraget att störa den
illegala verksamheten så mycket som möjligt. Tanken
har varit att oroa, bli obekväm och kunna dyka upp var
som helst, när den som inte har rent mjöl i påsen minst
anar det. Man har riktat in sig på cigaretter och andra
tobaksvaror, då dessa oftast placeras i diverse lokaler i
avvaktan på att komma ut på marknaden.
Underrättelsearbete, tips och spaning är åtgärder
som leder till information kring möjliga ärenden.
Analytiker som knutits till projektet, bearbetar erhållna fakta som för arbetet framåt.
Samverkan mellan myndigheter
Tidigare oprövade arbetsmetoder har använts med gott
resultat. Som exempel kan nämnas den samverkan mellan olika myndigheter som byggts upp. Ensamt kan inte
tullen alltid agera inom lagens ramar. Därför behöver
man andra myndigheter för att i gemensamma aktioner
göra det möjligt att utföra kontroller som i bästa fall
leder till bra resultat. Gürsu anser att samarbetet fungerar utmärkt. Man lär av varandra och tar med sig det
positiva till nästa gång. Det man strävar efter är att få
hela kedjan i en kriminell organisation.
Cigaretter smugglas in i landet
på många olika sätt.
– Lagändringen öppnar upp en massa dörrar åt oss,
berättar Gürsu. – Vi kan välja vilken angreppsvinkel
vi vill så länge det är inom lagens ramar naturligtvis.
Vi kan använda oss av traditionell spaning men om
platsen är svår att spana på, till exempel om det är en
restaurang eller en butik, kan vi ta hjälp från andra
myndigheter, vilket vi också gör. Skatteverket kan
som exempel göra en inspektion för att säkerställa
att alla transaktioner registreras i kassaapparaten.
Miljöförvaltningen kontrollerar att bestämmelserna
kring givna lagar följs.
Från uppslag till beslag
Gürsu ger exempel på hur inledningen av ett cigarettärende kan se ut. Han säger att tullen fått misstanke om
att en butiksinnehavare innehar ett lager någonstans,
men informationen får inte röjas. I det läget kan polisen kontaktas och informeras om bakgrunden och tillfrågas om man har möjlighet att åka till lagerhavarens
butik och göra en tobaksinspektion. Under tiden som
polisen är i butiken, har tullen förhoppningsvis hunnit
säkra både lagerlokalen och butiken. Om man sedan
påträffar cigaretter, stängs allt ner i avvaktan på fortsatt handläggning. Utan polisens hjälp i det här fallet,
hade man inte haft samma möjlighet att agera.
Med tanke på den miljö som är föremål för en husrannsakan i denna typ av ärende, är det inte särskilt
uppseendeväckande att även andra varor än de förväntade påträffas. Det kan röra sig om vapen, narkotika,
alkohol och dopningspreparat. Har man tur kan ett
kontrakt på en lagerlokal och kvitton på inbetalningar
av hyra för densamma beslagtas vid husrannsakan.
Gruppdynamik
Gürsu menar att arbetet i ”Störa” kräver ett stort tålamod. Lika väl som man uppnår bra resultat, kan man
råka ut för det motsatta, dvs. att ingenting händer trots
att man lagt ner mycket resurser. Ett objekt man länge
spanat på och har viss kännedom om, ligger lågt och
gör inget som kan föranleda en kontroll av tullen. Då
måste man släppa saken och gå vidare. Han understryker också, att alla i arbetsgruppen måste vara engagerade och när det uppstår problem ska dessa lösas gemensamt. Framgången ligger i att alla drar åt samma håll,
att man vill något och kämpar tillsammans för att nå
resultat. Det nya arbetssättet ställer också stora krav
på kunskap kring vilken lagstiftning som gäller. Vidare
Smuggelcigaretter köps av många på den svarta marknaden.
säger Gürsu att arbetet aldrig blir tråkigt. Det finns så
många infallsvinklar och metoder som kan prövas.
Bandyboll
Gürsu vill likna arbetssättet i ”Störa” vid en bandyboll.
Han säger att om man inte kommer in i ett av hålen, får
man försöka med ett annat. Bollen kan representera
den lagstiftning man har till sitt förfogande och som är
tillämplig i just projektarbetet. Dörrar kan stängas men
nya öppnas lika snabbt och det är bara att fortsätta.
Att ha tålamod som nämndes ovan ger sin belöning
förr eller senare. Gürsu beskriver ett ärende som lagts i
träda men som oväntat fick nytt liv ett och ett halvt år
senare när man stoppade ett fordon för kontroll. Det
visade sig vara den lagerhållare man tidigare spanat på.
I bilen påträffades ett visst antal cigaretter och eftersom
det fanns en hel del information kring personen i fråga,
var det inget problem att få ett beslut från åklagare
om husrannsakan. Vid denna påträffades ytterligare
300 000 cigaretter, vilket tydligt visar att man var på
rätt väg redan från början.
Påverkan på lagerinnehavaren
Gürsu säger avslutningsvis att projektet ”Störa” lyckats med det som var avsikten från början. Han menar
att många lagerinnehavare är klart påverkade av projektets arbetsmetoder. Beslagen är inte lika stora längre
och det kan man i och för sig tolka på mer än ett sätt.
Vad som dock står klart är att Gürcu och hans
grupp fortsätter sitt arbete mot nya utmaningar.
Ulla-Stina Nilsson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
35
Direkt från Oregon
- den senaste delstaten som
legaliserat marijuana
I samband med NNOAC årliga konferens i Washington D.C. träffade representanten från SNPF, Anders Stolpe samman med Ed Mouery – verkställande direktör för
Oregon Narcotic Enforcement Association (narkotikapolisförening). Ed var mycket
bekymrad över vad som nyligen skett i Oregon i legaliseringsfrågan kring marijuana
och visade stor tacksamhet och var djupt imponerad av att SNPF så noggrant följer
och rapporterar om utvecklingen i USA. Ed hälsar så gott till SNPF:s medlemmar
med en uppmaning om hur viktigt det är att hålla ett vakande öga på legaliseringsutvecklingen där förespråkarna använder sig av allt annat än justa metoder och att det
negativa kan slå till mycket snabbt. Ed har följande att berätta:
Väljarna i delstaten Oregon röstade fram ett lagförslag
i november 2014 som legaliserar och reglerar marijuana för rekreationellt bruk. Beslutet väntas träda i kraft
den 1 juli 2015.
Oregon var den första delstaten att avkriminalisera
innehav av marijuana redan 1973. Sedan dess har man
genomfört flera försök att via röstsedeln ta initiativet
för legalisering av marijuana i någon form. Tidigare
pro marijuana-fraktionerna hade inte någon större
finansieringsbas och var inte särskilt väl organiserade,
samtidigt som propositionerna var dåligt skrivna.
Medicinsk marijuana tillåten sedan länge
I början av 1990 noterade polisen att ”medicinsk
marijuana”-rörelsen blivit alltmer organiserad och
man använde cancer- och MS-patienter att förespråka
behovet av medicinsk marijuana som kan hjälpa dem
att lindra och tolerera sina sjukdomar. ”Medkänslaanvändning” var den term som användes för att legalt
få ”medicinsk marijuana” förskriven på rekommendation av läkare.
Det förekom olika försök att påverka Oregons lagstiftare att legalisera medicinsk marijuana. Jag minns
en talesman som förutspådde att tillämpningen av
medicinsk marijuana endast skulle avse 1500 personer
i hela delstaten. Rättsväsendet hörde pro legaliseringsfraktionerna säga att detta var att ”ordna en spricka
i rustningen” som skulle ge en form av marijuanalegalisering som ett första steg mot legalisering för
hela nationen. Ytterligare sjukdomstillstånd tillfördes
genom åren, senast PTSD, vilket främst berör krigsveteraner.
I november 1998, röstade väljarna fram medicinsk
användning av marijuana i Oregon inom angivna grän-
38
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
ser. Det inrättades ett delstatligt kontrollsystem för tillstånden. Lagen, känd som Oregonlagen om Medicinsk
Marijuana, ger rättsligt skydd för kvalificerade patienter. Det kräver en läkares skriftliga redogörelse om
patientens försvagade medicinska tillstånd gör det möjligt för en vårdgivare att ge bistånd efter mandat från
Oregon Health Authority registreringssystem.
I maj 1999 skapades Oregon Medicinska MarijuanaProgram (OMMP) för att administrera programmets registrering enligt lagen. Oregon Medicinska
Marijuana Program finansieras genom avgifter som
fastställs för patienter. En patient och dennes odlare
och vårdgivare kan inneha totalt upp till 24 uns/72
gram av användbar marijuana.
Den 1 januari 2015, rapporter OMMP om 69
865 patienter. Där fanns 34 914 vårdgivare och
1 641 Oregon-licensierade läkare som medverkar i
nuvarande OMMP. Antalet läkare som rekommenderar användning av medicinsk marijuana är något
missvisande. En artikel skriven av Noelle Crombie i
tidningen Oregonian i december 2012, noterade att
nio läkare godkände hälften av 56 531 medicinska
marijuana-patienter i Oregon. Läkare nämner ”svår
smärta” som patientens enda kvalificerade villkor i 57
procent av fallen, och listar cancer som ett villkor för
4 procent av patienterna och HIV/AIDS för 1 procent.
Health Authority anger att 37 läkare har överskridit
tröskeln 450 patient sedan 2005. Dessa läkare har var
och en medgett att de har ”primärt ansvar för vård
och behandling” av så många som 5 400 medicinsk
marijuana-patienter.
God finansiering avgjorde valet
I november 2010, gjordes ett försök att samla tillräck-
ligt många underskrifter för beskattning och reglering
av kommersiell marijuanaförsäljning i Oregon. Det
misslyckades då att få tillräckligt många underskrifter
för att göra valet. En liknande åtgärd gjordes 2012 men
propositionen föll på grund av innehållet i förslaget och
att den huvudsakliga ansökaren var anklagad för skattebedrägeri.
Under 2014 kom det en ny ledande ansökare som
hade finansiell uppbackning för ett förslag som hävdades vara bättre reglerat och med bättre innehåll än de
program som antagits av Colorado och Washington.
Förslaget legaliserade rekreationsbruk av marijuana
för människor i åldrarna 21 och äldre. Att vuxna
över denna ålder kan ha upp till 8 uns/24 gram ”torkad” marijuana och upp till 4 växter. Dessutom fick
Oregons spritkontrollkommission (OLCC) till uppgift
att reglera och kontrollera försäljning av marijuana.
I november 2014 röstade Oregonväljarna fram förslaget att legalisera rekreationsbruk och innehav av
marijuana, med 838 537 ja-röster (56% av rösterna)
mot 659 432 nej-röster (44% av rösterna). Delstaten
Oregon har 3 700 000 innevånare.
Val i Oregon genomförs med omröstning via posten. Detta innebär att alla registrerade väljare får sina
röstkort via postutdelning och kan rösta från sina hem.
Delstatens röstsedel och valpamflett postas till alla hushåll i Oregon cirka tre veckor före varje val.
Totalt 9 246 175 $ i kom in som kampanjmedel och
brukades till stöd för legaliseringsåtgärden, jämfört med
179 673 $ som samlades in av Oregon State Sheriff’s
Association (OSSA), Oregons Narkotikapolisförening
och flera företag och enskilda givare som var emot. En
stor obalans i de finansiella resurserna för respektive
kampanj.
b) ”Marijuanaförbud gör det svårare att skydda
barn”. Just nu, är det är lättare för junior high- och
gymnasieelever att få marijuana än en sex-pack öl.
Det finns ingen verklig reglering och effektiva förebyggande program är kroniskt underfinansierade.
c) ”Den nuvarande misslyckade strategin stödjer och
ökar vinsterna för den kriminella svarta marknaden,
inklusive våldsamma drogkarteller som utkämpar ett
drogkrig vid vår södra gräns”.
d) ”Det kommer att ge miljontals dollar i skatt per
år för skolor, brottsbekämpning och behandling”. Med
andra ord - reglera marijuanahanteringen och skapa
en ny inkomstkälla för delstaten. Pro legaliseringanhängare köpte sändningstid och TV-reklamtid för
att få ut argumenten om varför lagförslaget var så
bra. Detta gjordes genom information från en pensionerad polis, ett tidigare justitieråd i Oregon, en
välkänd TV-reseentreprenör, en före detta sheriff från
Washington State, en välkänd USA-advokat och en
berörd mamma för säkerheten för sina barn och att
förordningen skulle fungera bättre.
De som var mot legalisering uttryckte en nejröst
utifrån följande argument:
1) inga etablerade regler för marijuanapåverkan hos
bilförare.
2) inga legitima sätt att reglera belopp och omsättning, så det finns ingen gräns på antalet odlare eller
antal butiksetableringar.
3) inga undersökningskrav av THC-potens för marijuana som odlas eller ätbara marijuanaprodukter.
4) inga förpacknings- och märkningskrav på ätbar
marijuana (till skillnad från vad som krävs för mat och
läkemedelsprodukter).
5) inga restriktioner för marknadsföring och reklam
för ätbar marijuana (som är tilltalande för barn).
6) vi ska vänta några år för att fastställa vilka
konsekvenserna blivit i Colorado och Washington
innan vi reglerar den i Oregon. Oregon, tillsammans
med Colorado, Washington, och nu också Alaska,
kommer att övervaka eventuella effekter och trender
som den nya lagen kan ha på ungdomens användning, bilkörning under påverkan, ätbara produkter,
butan-honung-olja(BHO). konverteringslaboratorier
och relaterade brott.
Argument för och emot
Argumenten som Pro legalisering-anhängarna använde
sig av var:
a) ”Det görs minst 12 000 arresteringar och rapporteringar för marijuana varje år i Oregon”. Kostnaden
för den tid som varje marijuanagripande och rapportering tar i anspråk, kunde ha använts av för polisen för
att patrullera i kvarteren och förhindra våldsbrott eller
angrepp på eller stöld av bil.
Ed Mouery,
ledare för Oregons
narkotikpolisförening.
(Texten översatt och bearbetad av Anders Stolpe)
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
39
Uppdaterad rapport från ECNN
Nya psykoaktiva
substanser i Europa 2014
Det europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN,
eller EMCDDA som är den engelska förkortningen) gav i mitten av mars ut en
uppdaterad rapport över nya psykoaktiva substanser i Europa under 2014 då rekordmånga nya droger inrapporterades.
Baserat på den information som rapporteras in till
ECNN i Lissabon från EU:s 28 medlemsstater samt
Turkiet och Norge, har ECNN sammanställt en rapport över den senaste utvecklingen av de psykoaktiva
droger som förekommit på marknaden under senaste
åren och i synnerhet under 2014. Uppgifterna ska ses
som ett uppskattat minimum beroende på att det finns
brister i rapporteringen på detta område. Man skriver
också att dessa uppgifter inte är direkt jämförbara med
data angående de etablerade illegala drogerna.
Översikt
Under de senaste fem åren har det varit en ökning utan
motstycke i antal, typ och tillgänglighet av nya psykoaktiva substanser i Europa. Totalt 101 nya substanser,
vilket är rekordmånga, rapporterades in under 2014.
det var 31 katinoner, 30 cannabinoider, 9 fenetylaminer, 5 opioider, 5 tryptaminer, 4 bensodiazepiner och
17 övriga. Det gör att nu har totalt 450 nya substanser
rapporterats in till ECNN, och mer än hälften av dessa
har tillkommit under de senaste tre åren.
Beslagsstatistik från tull och polis bekräftar ökningen. Mellan 2008 och 2013 var det en sjudubbling av
antalet beslag i Europa. Nästan 47 000 beslag rapporterades in under 2013, varav 21 000 beslag gällde
syntetiska cannabinoider och 11 000 avsåg syntetiska
katinoner.
Det är troligt att ökningen av nya psykoaktiva
substanser på marknaden kommer att fortsätta ännu
några år. Drogerna dyker upp i en snabb följd och säljs
öppet, och det finns lite eller ingen information om
deras effekt eller skadeverkningar. Den centralstimulerande substansen 4,4´-DMAR och opioiden MT-45
är utmärkta exempel på detta och visar hur snabbt en
ny psykoaktiv substans kan dyka upp från ingenstans,
bli populär och orsaka allvarliga skador. Dessa två
substanser anses ha varit orsak till 59 rapporterade
dödsfall på bara ett år.
Designer drugs
Fram till 2005 var det bara en handfull nya substanser
som varje år rapporterades in i Europa. De flesta såldes på den illegala gatumarknaden där de liknades vid
amfetamin och ecstasy. Några fick egna namn och en
del såldes som nya varianter av ecstasy. Drogerna producerades amatörmässigt i mindre skala eller i större
underjordiska laboratorier av kriminella grupperingar
och de gick under benämningen ”designer drugs”. Sådana droger finns fortfarande på den europeiska marknaden och de är ofta ett resultat av den organiserade
brottslighetens experimenterande med en ny prekursor,
som resulterar i att man lyckas framställa en ny substans, antingen avsiktligt eller oavsiktligt. Så var fallet
med ecstasytillverkare som lyckades utveckla PMMA,
och på senare tid har på amfetaminlab gjort 4-metylamfetamin
Legal highs och research chemicals
Antal nya psykoaktiva substanser som har rapporterats in
till ECNN 2005-2014. Ökningen väntas fortsätta ytterligare
några år.
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Tillkomsten av ”legal highs” och ”research chemicals”
omkring 2005 orsakade en explosion av nya droger, eftersom preparaten kunnat säljas öppet på stan i speciella butiker och via internet.
Dessutom har produkter sålts som kosttillskott och
visat sig innehålla psykoaktiva substanser. Tillskotten
riktar sig till personer som vill förbättra kroppens
utseende och hjärnans funktion.
En psykoaktiv substans, som för första gången
upptäcktes i tillskott i Europa, var adrafinil som är
ett derivat av läkemedlet modafinil. Adrafinil såldes
som nootropika, vilket innebär ett tillskott som ger
ökad energi samt förbättrar minnet och fokuseringsförmågan.
Nya psykoaktiva substanser kan också vara läkemedel, en grupp som ökat i inrapporteringen under senare
år. Vi ser ett ökat missbruk av narkotiska läkemedel,
en ökad överförskrivning och en ökad insmuggling av
läkemedlen till EU.
En stor del av de nya psykoaktiva substanserna
tillverkas i Kina och Indien, flygs till Europa där de
bereds och packas innan de säljs till konsumenter.
2013 kunde ECNN kartlägga 651 internetbutiker som
sålde legal highs och RC-droger till europeiska kunder.
Det finns dessutom i många länder ett stort antal
butiker där man säljer kosttillskott som innehåller
psykoaktiva substanser, men dessa butiker kartläggs
inte rutinmässigt.
2014 avslöjade polisen i ett EU-land en anläggning för beredning och förpackning av bland
annat rökmixar (spiceprodukter). Beslaget utgjorde stora kvantiteter av den syntetiska cannabinoiden cumyl-5F-PINACA i flytande form.
Dessutom ett ton obehandlat örematerial, aceton, propylenglykol, vegetabilisk glycerin, varierande aromämnen och färgämnen för mat.
Den totala vikten av de mer än 21 000 beslagen av
cannabinoider under 2013, var 1,6 ton, fördelat på 0,6
ton pulver och resten som växtmaterial. Mellan 2008
och 2013 har antalet beslag av syntetiska cannabinoider blivit 200 gånger fler.
Syntetiska katinoner används som ersättning för
MDMA, amfetamin och kokain. Efterfrågan är stor
inom Europa och 2014 tillfördes marknaden 31 nya
syntetiska cannabinoider. Totalt 77 katinoner är nu registrerade av ECNN. Liksom för cannabinoiderna är
det ett litet antal katinoner som utgör merparten av beslagen.
Mellan 2008 och 2013 har beslagen av syntetiska
katinoner ökat 60 gånger.
Nya opioider är ett bekymmer för folkhälsan eftersom de ofta är mycket potenta och säljs som heroin till
aningslösa användare som således kan riskera dödliga
överdoser.
Fentanyler är exempel på en grupp droger som
orsakat hundratals dödsfall sedan de först dök upp
som designer drugs och såldes som syntetisk heroin i
Kalifornien på 1970-talet. Under 2014 har tre av de
fem opioider som inrapporterats till ECNN varit fentanyler.
Men det är inte bara fentanyler som utgör risker
för användare. Mer än 40 dödsfall rapporterades
till ECNN inom några månader sedan opioiderna
AH-7921 och MT-45 upptäckts på den europeiska
marknaden. Substanserna som kom från Kina såldes
som research chemicals av europeiska nätbutiker.
Rapporten kan laddas ner på www.emcdda.europa.eu
Här blandades cannabinoiderna med aceton,
varefter lösningen tillfördes växtmaterialet och
slutligen efter torkning packades och såldes
som rökmixar. Man fann 150 kilo tomma och förtryckta portionspåsar i folie som levererats från
Kina.
Fokus på tre substansgrupper
ECNN-rapporten fokuserar på tre grupper av substanser; syntetiska cannabinoider, syntetiska katinoner och
opioider.
Syntetiska cannabinoider upptäcktes för första gången
i Europa i slutet av 2008 och blev kända under namnet
spice. De såldes som rökelser för att förbättra lukten
inomhus, men den egentliga avsikten var att cannabinoiderna skulle vara en legal ersättning för cannabis.
Under 2014 upptäcktes 30 nya syntetiska cannabinoider och det innebär att ECNN nu registrerat totalt
134 sådana substanser och de utgör den största enskilda substansgruppen.
Detta återspeglar den stora efterfrågan på cannabis i
Europa och det höga tempo som tillverkarna kan hålla
för att förse marknaden med nya cannabinoider och
kringgå lagarna.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
43
Exempel på öppna hemsidor som säljer potenta och efterfrågade droger helt lagligt.
Varför får man sälja
droger lagligt?
Narkotikalagstiftningen i Sverige och andra europeiska länder är anpassad till
1900-talets drogsituation. Med dagens nytillskott av ett stort antal droger på marknaden varje år hänger lagstiftaren inte med i förbudsprocessen. Det möjliggör en
legal och synnerligen lukrativ handel med ibland mycket hälsofarliga preparat, en
handel som samhället måste kunna förhindra.
I förra numret skrev jag att många som säljer narkotikaklassade droger på darknet i Sverige faktiskt åker
fast. Jag berörde också varför så var fallet. Jag ska nu
skriva om varför så få som säljer droger lagligt åker fast
och vad man borde göra åt det.
Affärsidé som tilltalar en del
Du kanske inte visste att man kan sälja livsfarliga droger helt inom lagens råmärken? Detta är inga nyheter
för många av oss som arbetar som poliser, tullare eller
inom rättsväsendet i övrigt. De flesta som arbetat rättsligt med narkotika är välbekanta med lagstiftningen
som styr vilka preparat som är tillåtna och vilka som är
klassade som narkotika eller hälsofarlig vara.
Men för gemene man är detta inte alls självklart. Det
är snårigt och det är utan motsvarighet den vanligaste
frågan jag får när jag föreläser för personer som inte
arbetar med de här frågorna. Men även när jag förklarat att det krävs att preparaten har klassats som narko-
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
tika eller hälsofarlig vara för att vi ska kunna ingripa,
så ser folk inte tillfredsställda ut. Visst, de förstår
rent juridiskt varför preparaten inte är förbjudna. De
förstår också rent logiskt att jag som polis är bunden
till den lagstiftning som gäller och därför är begränsad
i tvångsmedelsanvändning. Men de förstår inte rent
förnuftsmässigt varför det tillåts vara på det här sättet.
Obegripligt
För majoriteten av svenska medborgare är det helt
obegripligt att man får sälja droger - som i många
fall är flera gånger farligare än förbjudna narkotiska
preparat – helt lagligt till ungdomar. Givetvis är deras känsla av ofattlighet korrekt. Om det inte vore för
att jag själv burit ut kropparna efter missbrukare som
testat preparaten, så hade man kunnat kalla det för
en parodi och skrattat åt det. Det blir minst sagt ett
trovärdighetsproblem när preparat som du kan dö av
på ett enda bloss är lagliga, medan andra som svår-
ligen kan överdoseras är klassade som narkotika. Ett
sådant system är omöjligt att försvara och följden blir
att de ofta allvarliga skadeverkningarna av andra droger (framförallt cannabis) relativiseras och trivialiseras
i den offentliga debatten.
Faktum är att vi sedan flera år tillbaka nått vägs
ände med nuvarande lagstiftning, som skrevs långt
innan dagens verklighet, när man nu upptäcker ungefär 100 nya droger varje år i EU-området. Det krävs
därför ny lagstiftning och det krävs en genomgripande
förändring i synen på hur vi skall lagstifta för att kontrollera nya preparat. I en tid då vi får nästan ett nytt
missbrukspreparat i veckan på den svenska marknaden
måste man börja titta på proaktiv lagstiftning - och
man måste snabbutreda alternativet familjeklassning
av olika preparat (igen) så fort som det bara går.
3-MEC är en syntetisk katinon som nu (i mitten av mars
2015) säljs som ett lagligt alternativ till 4-MEC.
Många preparat går igen och igen och…
De flesta av de ”nya” preparaten som kommer är inte
nya utan är bara mindre modifieringar på redan existerande familjer av droger. Ett exempel är den syntetiska
katinonen 3-MEC som i skrivande stund säljs på öppna
hemsidor på intenet. Man behöver ingen doktorsexamen i kemi för att inse att den är nära besläktat med
4-MEC som är klassad som narkotika sedan flera år
tillbaka i tiden. Det är i princip samma preparat, men
samtidigt så kan den lilla förändringen som gjorts göra
det betydligt farligare. Eller inte. För ingen vet hur de
här drogerna fungerar i människokroppen. Eller hur
restprodukterna (metaboliterna) fungerar i kroppen
och vilka receptorer de knyter an till. Eller hur kemikalierna i påsen kan blandas och därmed kan bilda helt
nya strukturer som kanske inte ens har upptäckts ännu.
Lägg därtill att många blandmissbrukare använder
både tidigare okända och kända droger samtidigt och
inte sällan ihop med läkemedel som de fått utskrivna så
är det bara en tidsfråga innan någon dör. För dör det
gör våra narkomaner. Flera hundra om året dör den helt
onödiga drogrelaterade döden, de allra flesta av opiater
eller narkotikaklassade läkemedel förvisso. Men förra
året skedde även ett flertal dödsfall av mycket unga personer som tagit bland annat MMB-CHMINACA (en
syntetisk cannabinoid) eller PMMA (en sorts ecstasy).
Ungdomar som kanske hade levt idag med annan lagstiftning.
Ändrad lagstiftning krävs
Hur gör man då? Det finns exempel runt om i världen
där man har försökt lösa problematiken med så många
nya missbrukssubstanser som dyker upp på kort tid.
Jag har tittat lite på Nya Zeelands approach (man kan
läsa mer om detta i ett tidigare nummer av SNPF), där
man valt en proaktiv lagstiftning. Det innebär förenklat
att om man lagligen vill sälja en psykoaktiv substans
som kan ge ett kraftigt rus så måste man ansöka om
att få den substansen godkänd. Till dess att den godkänts av myndigheterna är den förbjuden att sälja och
att göra så medför straffansvar. Man dock får inneha
drogen och man får bruka den men den får inte säljas
innan man utrett exakt hur farlig den är. Om det finns
risk för allvarliga eller permanenta skador på brukaren får preparatet inte säljas. Man måste här ta i betänkande att det inte är frågan om mediciner, där vissa
biverkningar ibland måste ställas emot den terapeutiska
effekten, utan en lyxkonsumtionsvara. Det innebär att
kraven som ställs på preparaten är höga. Ett preparat
som går att röka till exempel torde per automatik falla
in under icke tillåtna preparat, eftersom att röka något per definition är farligt och kan leda till både KOL
och cancer, bland annat. Detta i kombination med den
redan gällande lagstiftningen stängde de lagliga drogshopparna över en natt på Nya Zeeland.
I den Nya Zeeländska lagtexten finns inskrivet att
man i ansökan om att få sälja ett preparat måste bifoga
kliniska tester som bevisar att preparatet är ofarligt att
konsumera. Sådana här tester är komplexa, tar tid och
kostar stora summor pengar.
Jag tror knappast att grabbarna bakom hemsidorna
Hemulen eller Asklepios är villiga att satsa någon
miljon kronor för att utreda hur farlig ett preparat är
under ett halvår till ett år, bara för att sedan få det
klassat som narkotika.
I ett tillägg till lagstiftningen, som drevs igenom efter
stora protester, står att de kliniska testerna inte får
utföras i form av djurförsök. Många Nya Zeeländare
ansåg det som djupt oetiskt att testa droger på djur
för att ta reda på hur farlig ett preparat som endast
används för lyxkonsumtion är.
En liten gnutta av den moralen bakom pannbenet
hos våra lagliga drogförsäljare hade gjort underverk
och denna artikel överflödig. Istället väljer de att testa
sina produkter, inte på djur, utan på våra ungdomar.
Niklas Lindroth
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
47
Medias granskning släckte Hemulen.se
När inte lagens långa arm räcker till brukar uppmärksamhet i riksmedia ge effekt. Så
var fallet med nätbutiken Hemulen.se.
Det började med en artikel i SNPF-tidningen nr 4-2014
som tog upp Hemulens försäljning av ännu ej klassade
men potent dödligt farliga missbruksdroger. De ansvariga personerna bakom hemsidan som grundades 2008
hade skaffat sig god erfarenhet inom branschen för att
överleva och undvika rättsliga åtgärder. Polisen hade
inga laga befogenheter att gå in och stoppa den omfattande och lukrativa droghandeln.
Ett par veckor efter att artikeln publicerats ringde
en reporter från Aftonbladet som tänkte göra en större
artikel om Hemulen och därför behövde information.
Även GP i Göteborg gjorde ett större reportage om
svenska internetbutiker som sålde oklassade syntetiska
droger. Men varken Hemulen eller andra internetbutiker reagerade på reportagen i tidningarna utan de
fortsatte sin försäljning som tidigare.
Uppdrag granskning
När Svt:s Uppdrag Granskning beslöt att göra ett program under rubriken ”Det lagliga knarket”, valde man
att också ingående presentera Hemulens verksamhet
och personerna bakom nätbutiken.
I inledningen av programmet, som sändes den
11 februari 2015, beskrev programledaren hur han
beställt två sorters spice och tre andra helt okända substanser från fem olika nätbutiker, däribland Hemulen,
för att försöka få en inblick i verksamheten.
Efter en vecka kom två av försändelserna, en anonym och en från Svensk Brevtjänst AB, företaget som
sköter distributionen för Hemulen. Hemulen har sålt
droger som folk bevisligen har dött av.
Under 2012 dog en ung man i Härnösand efter att
ha intagit den amfetaminlika drogen 5-IT som han köpt
från Hemulen. Dödsfallet ledde till att polisen gjorde
en husrannsakan på Hemulens varulager i Malmö där
man hittade ett par kilo pulver, runt 130 000 tabletter
och 20 kilo färdigblandad spice. Tre personer greps
och åtalades för brott mot läkemedelslagen och narkotikastrafflagen. Med preparaten var inte förbjudna och
två år senare friades de i domstol.
Hemulens drogförsäljning fortsatte och när det gick
som bäst skickade Hemulen iväg 400 kuvert varje dag
och omsatte två miljoner kronor i månaden. Ägaren
beställde hem substanser från England, en medhjälpare
skötte distributionen och en tredje hjälpte till att packa.
Koppling till Piratpartiet
När Uppdrag Granskning började undersöka vilka som
låg bakom Hemulen hittades kopplingar till Piratpartiet. Man beslöt att söka upp ägaren som bor centralt i
Malmö, men utan att lyckas få kontakt. Mannen driver
50
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Från SNPF-tidningen nr 4-2014.
fyra aktiebolag och har tillsammans med sina kompanjoner varit aktiv i Piratpartiets ungdomsförbund.
Under inspelningen av TV-programmet blev de två
kompanjonerna, som fortfarande var aktiva i Piratpartiet,
med omedelbar verkan uteslutna ur partiet. Ägaren till
Hemulen gick under jorden och hemsidan släcktes ner.
Hemulens annonser på Flashback togs bort.
Men dagarna innan hemsidan slocknade skrev ägaren att Sveriges största RC-handel välkomnar denna
granskning och hoppas på att programmet ger en
allsidig bild av problemet med missbruk i form av en
välbalanserad och faktagranskad dokumentär. Men
sannolikheten för detta är nog erbarmerligt dålig, fortsatte han och förklarade att han driver ett företag som
alla andra som erbjuder en produkt, och idén med att
sälja denna produkt är INTE att någon ska må dåligt
eller dö av den. Det vore en rätt så dålig affärsidé att
avverka sina kunder fortast möjligt.
Hemulen är fortfarande nersläckt, men om verksamheten kommer att återuppstå i ny skepnad återstår att
se. Det kanske redan har skett eftersom försäljningen
av oklassade droger fortfarande är laglig.
Gunnar Hermansson
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Smått och gott och en efterlysning
I ett avgörande1 från 2013 har Högsta domstolen
(HD) slagit fast att även om en viss mängd narkotika har delats upp i flera förpackningar avsedd för
olika personer, kan var och en av dessa dömas för
innehav av den totala mängden.
Bakgrunden var att två personer förvärvade
narkotika vid samma tillfälle. De fick den i två
förpackningar, en för var och en av dem, och de
betalade båda för sin respektive del. Varje förpackning innehöll narkotika som motsvarade ringa
narkotikabrott, men den sammanlagda mängden
nådde gränsen för normalt narkotikabrott. De två
förpackningarna lade de i en påse som de sedan
grävde ned i skogen. När de skulle hämta narkotikan ingrep polis.
I vart fall en av de två dömdes för brott av normalgraden, trots att hon menade att hon bara hade
innehaft 3,18 gram amfetamin. HD förklarar att
innehav av narkotika föreligger när man har besittning av narkotika och möjlighet att utöva faktisk
rådighet över den. Eftersom den dömde, sedan hon
varit med och gömt narkotikan, i praktiken kunde
förfoga över hela mängden, 5,88 gram, skulle hon
fällas till ansvar för narkotikabrott av normalgraden. För trots att HD egentligen inte gillar att
enbart titta på mängden narkotika vid bedömning
av art och grad har man accepterat att gränsen mellan ringa brott och brott av normalgraden beträffande amfetamin går vid 5 gram. Det skulle gälla
även i det här fallet, trots att en del av narkotikan
uppenbarligen tillhörde någon annan, och trots att
det varit fråga om bara ett kortvarigt innehav.
I nr fem av Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift skrev jag om innehållet i en departementspromemoria2 i vilken man föreslår avsevärda lättnader
i sekretesskyddet för uppgifter som har betydelse för
att bekämpa den grova och organiserade brottslig-
3
1
Dom d. 14 mars 2013 i mål nr B 3730-11
2
DS 2014:30
Yttrande 2014-12-11, DNr 2051-2014
§ Rättsrutan §
heten. Förslaget har mött viss kritik från Säkerhetsoch integritetsskyddsnämnden som har granskat
förslaget och tycker att det krävs ytterligare analys
och motivering.3 Nämnden påpekar att polismyndigheternas hantering av personuppgifter lämnar
övrigt att önska, särskilt när det gäller uppgifter
om personers etnicitet och hälsa, som har behandlats utan stöd i lagen. Om förslaget i departementspromemorian genomförs innebär det enligt nämnden en ökad risk för att olagligt registrerade uppgifter sprids till andra myndigheter. Detta är förvisso
inte den enda invändningen som nämnden har, men
det är den mest iögonfallande. Nämndens yttrande är från december 2014, och uppenbarligen har
polismyndigheten därför fortfarande en bit kvar
innan förtroendet för den återupprättats (myndigheten har fått överta alla tidigare myndigheters tillkortakommanden). Jag hoppas att den nya myndigheten sätter rätt fokus framöver. Det får naturligtvis
inte vara så att viktiga och nödvändiga reformer
riskerar att avsevärt försenas eller inte genomföras
på grund av att det brister i ordning och reda hos
någon myndighet.
Ett återkommande tema är lagliga preparat som
säljs ett tag innan de hinner klassificeras och kan
tas ur cirkulation och att det tar för lång tid. Jag
har funderat på om det möjligen finns andra sätt att
ingripa, t.ex. med hjälp av reglerna om spridande
av gift, utan att komma fram till någon lösning. Jag
vill därför ta er läsare till hjälp. Hör av er till [email protected]
snpf.org om ni känner till något
fall där man lyckats bekämpa
och stänga ned försäljning av
ännu icke klassade droger tidigt
utan att invänta viss klassificering.
Joakim Zander
Ekobrottsmyndigheten
Malmö
§ Rättsrutan §
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
51
Världen runt
Narkotiska läkemedel allt vanligare
vid dödliga överdoser
Cannabisautomat på apotek i
Seattle
Läkemedel som används för att behandla smärta,
stress, ångest, oro och sömnproblem är mycket
ofta en bidragande orsak vid dödliga överdoser.
Den varningen framfördes nyligen vid en medicinsk
konferens i Melbourne, Australien.
Enligt undersökningsdomaren Audrey Jamieson
var dessa preparat involverade i 82 procent av de
384 överdosdödsfall orsakade av blandmissbruk
som hon utrett under 2014, och det är 6 procent
fler än för tre år sedan. Läkemedlen förekommer
nu i dubbelt så många dödsfall som illegala droger.
Bensodiazepiner som används för att behandla
sömnproblem, ångest och oro, är vanligast (55
procent), följt av smärtstillande opioider (48,4
procent) och därefter antidepressiva och antipsykotiska läkemedel.
Ökningen är skrämmande, menade Audrey
Jamieson, och läkare måste inse detta innan de
frikostigt skriver ut preparaten som blir dödligt
farliga i kombination med alkohol och andra
droger.
Källa: The Guardian
Den första automaten för cannabisvaror öppnade
i Seattle i delstaten Washington i USA i början av
februari i år. Automaten finns i anslutning till en
dispensär, ett apotek för medicinsk marijuana,
och man tror att denna första automat kommer
att följas av flera.
Den är alltså tillgänglig för de invånare i staden som har intyg på att de får röka marijuana
i medicinskt syfte. Kunderna kontrolleras tills
vidare manuellt vid automaten genom att en
anställd vid dispensären skannar kundens ID-kort.
I automaten finns också cannabisörter, e-cigaretter, energidryck med hampolja och andra cannabisprodukter.
Källa: Reuters
Knarksmugglare dödade när deras
helikopter kraschade
Tidigt en morgon i slutet av januari i år upptäckte
ett spaningsflyg från Guardia Civil på spanska
sydkusten en främmande flygfarkost som flög in
över land. De kontaktade flygvapnet men man
tappade snart kontakten med den okände flygaren.
Guardia Civil sände under dagen flera patruller
till området där de senast sett flygfarkosten och
man fann där vrakdelarna av en helikopter. Den
hade kolliderat med en hög kraftledningsstolpe
och de två männen i helikoptern hade kastats ur.
Man fann totalt 30 balar med hasch, sammanlagt
1 ton, i och omkring vraket.
Källa: Drugnews.nu
Polisen fann de två döda narkotikasmugglarna i
närheten av den kraschade helikoptern.
54
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Cannabisautomaten i Seattle.
Stor droghandelsplats på darknet
försvann med bitcoin
Droghandelsplatsen Evolution växte till en av de
största gömda sajterna på TOR-nätverket sedan
Silk Road stängts. Men nyligen släcktes sidan ner
och de två personer som administrerat Evolution
misstänks ha gått under jorden och tagit med sig
12 miljoner USD i bitcoin.
På Evolution kunde man köpa alla typer av illegal narkotika, stulna ID, vapen och hackertjänster.
Betalning gjordes alltid i bitcoin som deponerades
på ett särskilt konto tills varan eller tjänsten var
levererad. Personerna bakom Evolution hade tillgång till depositionskontot och frestelsen blev
uppenbarligen för stor. De lade beslag på den stora
mängd bitcoins som fanns på kontot och som heller inte går att spåra.
Källa: BBC
Landet runt
Gymnasister dopar sig med adhdmedicin
De senaste åtta åren har utskrivningen av adhdläkemedel femdubblats. Trots tydliga riktlinjer
kommer nu signaler om att medicinen också tas av
personer utan diagnos.
Peter vill en dag jobba som advokat eller fastighetsmäklare. Utbildningen på gymnasiet har
ett högt tempo och kräver mycket studietid. Han
fick idén att använda adhd-medicinen Concerta
via internet.
En kompis med diagnosen adhd hade sparat
undan av sin egen medicin och sålde en burk med
piller i blandade styrkor till Peter. 30 piller för
300 kronor.
Första gången tog Peter 18 milligram, den lägsta dosen Concerta, och vid nästa tillfälle tog han
tre gånger så mycket och fick den effekt han var
ute efter.
Peter säger att han inte är orolig för några konsekvenser eller risker med sin användning. Flera
av hans vänner gör likadant.
Så kallade ”study drugs” är utbrett i USA. I
en undersökning på ett amerikanskt universitet
svarade omkring en tredjedel av studenterna att
de använt adhd-läkemedel i studiesyfte. Ingen vet
exakt hur vanligt det är i Sverige.
Källa: Svd.se 2015-02-24
Fler åker fast för droger på jobbet
Allt fler företag väljer att drogtesta sin personal vid
nyanställningar, vid misstanke om drogmissbruk
eller för att kontrollera en nolltolerant drogpolicy.
Nära 30 000 drogtester har analyserats i år
och prognosen visar att narkotikabruket ökar.
Närmare tusen prover, cirka 3,2 procent, är positiva, en ökning med 15 procent de senaste tio åren.
Vi uppskattar att kanske hälften har en naturlig
förklaring, att personens medicinering innehåller
exempelvis morfin, resten är olagligt narkotikabruk, säger enhetschef Tomas Villén på Karolinska
Universitetslaboratoriet till DN.
Den vanligaste drogen är cannabis, var fjärde
positivt test innehåller marijuana eller hasch.
Därefter kommer morfin och bensodiazepiner
(sömnmedel och lugnande medel) och amfetamin
som har minskat något.
Hur stor användningen av den ökande floran av
internetdroger är vet man inte. Få tester i arbetslivet görs på syntetiska substanser som spice eftersom
det är kostsamt och de ändrar karaktär från månad
till månad.
Testerna har traditionellt gjorts på urin, men på
senare år används även saliv, utandningsluft och
hår.
Källa: Dn.se 2014-11-18
Brottspengar döljs i bitcoin
Metylfenidat, den aktiva substansen i adhd-mediciner
som Concerta och Ritalin, är beroendeframkallande och
tillhör samma narkotikaklass som kokain och metamfetamin.
Virtuella valutor som bitcoin ger polisen allt större
problem vid bekämpning av bedrägerier. Problemet är att pengarna är i princip omöjliga att spåra
och det går därför att dölja brottslig verksamhet.
Jan Olsson, som är polis vid Nationellt bedrägericenter, säger till SVT Nyheter att man
numera varje vecka har utredningar där pengar
från bedrägerier går till bitcoin-konton.
Man kan tvätta pengar genom att växla till bitcoin som är omöjlig att spåra, och det går också
att teoretiskt undvika skatt genom att ta betalt
direkt i bitcoin, säger Jan Tibbling, åklagare vid
Ekobrottsmyndigheten, till SVT Nyheter.
Källa: SVT Nyheter
Pigg pensionär
En 73-årig Norrköpingsbo greps av polisen i Eskilstuna strax före jul efter en tids spaning. I bakluckan på sin bil hade mannen en ryggsäck som
innehöll cirka fem kilo amfetamin.
När polisen gjorde husrannsakan i mannens
bostad i Norrköping fann man, förutom spår av
amfetamin och lite cannabis, 55 000 kronor i kontanter i ett kuvert som var gömt under madrassen
i mannens säng.
73-åringen åtalades i mitten av mars vid
Eskilstuna tingsrätt för grovt narkotikabrott.
Källa: SvT
Bitcoin är en global och oreglerad valuta som
saknar konsumentskydd.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
55
Carl G. Persson
– mannen som byggde upp
den svenska narkotikapolisen
Både under tiden som rikspolischef och senare bidrog Carl G. Persson till att utveckla
en svensk narkotikapolis. Efter sin pensionering deltog han flitigt i narkotikadebatten.
Första gången som Carl G. Persson i sin roll som ämbetsman kom i kontakt med narkotikaproblemet var
1954, när han arbetade på Inrikesdepartementet och
bidrog till att skriva ett interpellationssvar. Tio år senare, när han blev rikspolischef, skulle han få en central
roll i utvecklandet av det svenska narkotikapolisarbetet.
Rikspolisstyrelsen inrättades 1964 och övertog 1965
genom förstatligandet ansvaret för all polisverksamhet
i Sverige. Det var en eftersatt polis som skulle moderniseras. Persson hade dock en unik förmåga att skaffa
fram resurser. Under denna tid infördes bl.a. datorer
och enhetliga rapporteringssystem.
Vid mitten av 1960-talet ökade narkotikamissbruket snabbt i Sverige. Legalförskrivningsprojektet hade
medfört en allvarlig spridning av injektionsmissbruket
i Stockholmsområdet. Haschet fanns över hela landet.
Något måste göras. Inte minst behövde polisen öka sin
bekämpning av narkotikabrottsligheten.
Det hade blivit dags för en storsatsning. Resultatet
skulle bli 1969 års polisoffensiv.
Polisoffensiven
Det finns två versioner om hur det kom sig att RPS
inledde en särskild polisoffensiv mot narkotikan. Enligt
polisläkaren Nils Bejerot hade idén uppkommit i köket
i hans villa i Bromma, då Bejerot förklarat för Persson
att polisen borde öka sina insatser. Enligt Carl G. Persson kom initiativet från byråchefen Esbjörn Esbjörnson
under en gemensam bilresa.
Hur som helst beslöt RPS att samla alla landets
polischefer och narkotikautredare till ett möte på
Hotell Malmen i Stockholm. Mötet ägde rum den 17
december 1968 och fick stort genomslag. RPS presenterade ett åtgärdsprogram med 35 punkter, som
Esbjörnson hade skrivit och Persson ställt sig bakom.
Viktigt var att alla narkotikabrott och alla narkotikaförseelser skulle rapporteras.
Mötet tog Regeringen på sängen, och denna tvingades agera snabbt för att utnyttja frågan politiskt. Den
28 december presenterade Regeringen ett eget åtgärds-
58
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
paket med bl.a. förlängning av möjligheterna till telefonavlyssning.
Den nya narkotikastrafflagen 1968 hade höjt straffen för grovt narkotikabrott till fyra års fängelse och
därmed ökat möjligheterna att ingripa mot de grova
profitörerna.
Offensiven, som inleddes den 1 januari 1969, innebar att polisen skulle överföra resurser till narkotikabekämpningen. Antalet narkotikapoliser ökades till
nästan 800.
Stor framgång
Polisoffensiven blev en stor framgång. Den ledde till
att den svenska narkotikaepidemin minskade för första
gången sedan dess start 1946. Polisdistrikt ute i landet
som tidigare ej hade redovisat någon narkotikabrottslighet meddelade efter kort tid att de uppdagat sådan efter
särskilda insatser. Narkotikastatistiken sköt i höjden.
Offensiven klargjorde att polisinsatser mot narkotikabrottslighet kunde få mycket stor effekt för att
hejda både brott och missbruk med narkotika.
I en redovisning 1971 skrev Regeringskansliet i en
sammanfattning: ”Från att under 1968 ha varit spritt
över så gott som hela landet synes missbruket av narkotika för närvarande ha kunnat trängas tillbaka till
Stockholms-, Göteborgs- och Skåneområdena. Landet
utanför dessa områden är inte fritt från narkotika, men
de fall som förekommer måste betraktas som isolerade
ströfall.”
Mer detaljerade siffror kom genom Bejerots stickmärkesundersökning av injektionsmissbruk bland
arrestanter i Stockholmsområdet. På basen av siffrorna från sin stickmärkesundersökning gjorde Bejerot
en jämförelse mellan den svenska polisoffensiven och
den japanska 1954 – 1958, då Japan kämpade ned
historiens mest omfattade centralstimulantiamissbruk. För japanerna hade det räckt att polisen arresterade omkring 9 procent av det beräknade antalet
narkomaner i landet för att missbruket skulle upphöra helt. Den svenska polisen nådde 14 procent av
det beräknade antalet aktiva CS-narkomaner. Bejerot
skrev att ”Den svenska narkotikapolisen var med
andra ord en halv gång till så effektiv som den japanska under offensiven mot den illegala narkotikatrafiken.” Den jämförelsen fick emellertid ringa publicitet.
Polisoffensiven avvecklades efter ett år, då man
trodde att man vänt utvecklingen. Polisen återgick
till traditionell narkotikabekämpning. Förutom att
utveckla en unik svensk modell medförde kraftsamlingen kring offensiven även uppbyggnad av ny kompetens inom polisen. Sverige fick sin första grupp specialiserade narkotikapoliser, och de kom att påverka
narkotikainsatserna under flera årtionden.
Andra insatser
Carl G. Persson bidrog även på andra sätt till kompetensutbyggnaden. Rikspolisstyrelsen utgav en särskild
narkotikahandbok för polismän: den första upplagan
1967, den fjärde och sista i den serien 1976. Polisskolan införde särskilda kurser om narkotika. När
Riks-kriminalpolisen byggdes upp, inrättades en särskild narkotikarotel. De första internationella narkotikasambandsmännen stationerades 1977 ut i Nederländerna och Thailand. Med tiden skulle de tillsammans med de andra nordiska sambandsmännen bli närmare 20 och ge de nordiska länderna ett unikt nätverk
för inhämtning och informationsutbyte.
Persson invigde sammanlagt 90 polishus (på den
tiden fanns 118 distrikt). Han utnyttjade ofta tillfället
att då säga sin mening om aktuella frågor, inte minst
om narkotikautvecklingen.
Senare insatser
Carl G. Persson avgick våren 1978 som rikspolischef
och efterträddes av Holger Romander, som varit riksåklagare. Med Romander bytte narkotikapolisarbetet
strategisk tyngdpunkt. Småhandeln och missbrukarleden tillmättes mindre betydelse. I stället presenterade
RPS den s.k. Spanark-rapporten 1980 med förslag om
att använda kronvittnen, hemlig avlyssning, provokation och andra metoder i amerikansk stil. Persson
fortsatte dock sitt narkotikapolitiska engagemang
genom att flitigt delta i samhällsdebatten, leda seminarier m.m. Senare stödde han förslaget om att kriminalisera olovligt bruk (”missbruk”) av narkotika.
Han drog sig inte för att kritisera utvecklingen inom
svenskt polisväsende efter sin pensionering. Så skrev
han exempelvis med gamle vapendragaren Esbjörn
Esbjörnson i Dagens Nyheter (1996) att tio års reformarbete fått skadliga följder för polisens arbete och lett
till kriminalpolisens förfall.
Någon bestående svensk modell för narkotikabekämpning som alternativ till den amerikanska
modellen med ”krig mot narkotikan” blev det inte av
Carl G. Perssons arbete som rikspolischef. Men han
pekade ut färdriktningen för en generation svenska
narkotikapoliser. Hans idéer om att polisen skall
ingripa mot narkotikahandeln på alla nivåer lever kvar
i lokala projekt, t.ex. arbetet i gatulangningsgruppe
Jonas Hartelius
Carl G. Persson (1919 – 2014) var jurist och ämbetsman.
Efter domarkarriär var han rikspolischef åren 1964 – 1978.
Därefter blev han landshövding i Hallands län och senare i
Göteborgs och Bohus län. Mellan 1976 och 1980 var han
Interpolchef. Han hade flera utredningsuppdrag, bl.a. som
ordförande för Katastrofkommissionen. Persson var ordförande för stiftelsen Svenska Carnegie Institutet från dess
grundande 1982 till 2000. Han var även hedersordförande
för Svenska Narkotikapolisföreningen sedan grundandet
1987. Under 1980- och 1990-talen var han mycket engagerad i samhällsdebatten, inte minst i frågor som rörde narkotika, brott och rättssäkerhet. Foto: Maria Söderberg.
Referenser: Bejerot: Narkotika och narkomani, 3:e
uppl., 1975. Fakta om narkotika och narkomani, 1971.
Persson: Narkotikautvecklingen nationellt och internationellt, 1990. Persson, Sundelin: Utan omsvep, 1990.
Komplexet Kronoberg i Stockholm med bl.a. Rikspolisstyrelsen, var ett av de 90 polishus som byggdes under Carl
G. Perssons tid som rikspolischef. Foto: SNPF.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
59
Mediakampanjen som startade den
svenska narkotikaliberaliseringen
Boken Idéerna som tände debatten framkallar minnen från en epok med händelser
som kastar långa skuggor in i vår tid. Det finns tydliga tecken på att samma illa underbyggda idéer inom alkohol- och narkotikaområdet kommer tillbaka.
Vi talar om 1960-talet. Det årtionde då antiintellektualismen fick fäste. Arbetarrörelsen svek. Så gjorde även
massmedierna genom att okritiskt anamma och vidarebefordra destruktiva idéer. Människor befriades från
ansvar för sina handlingar. Alkohol- och narkotikamissbruket förklarades med symtomteorin, att alla problem var symptom på djupare problem eller faktorer.
Symtomteorin upplevdes som en befrielse av dem
som hade uppgiften att bistå människor med ett drogberoende. Modellen gav dem plötsligt svaret på frågan
varför de inte lyckades. Utgångspunkten för deras
arbete var ju felaktig. Det var inte alkohol- eller narkotikaintaget som var problemet. Det var något helt
annat. Metoderna de hade lärt sig var felaktiga. Man
kunde inte ställa krav på individen, eftersom problemen låg utom räckhåll för viljan.
Våren 1965 fick en ny idé plötsligt spridning bland
nästan alla svenska medier: Narkomanerna uppfattades ha det så besvärligt eftersom de jagades av polisen
för narkotikabrott. Den radikala lösningen bestod i att
låta några läkare skriva ut apoteksnarkotika till missbrukarna. Experimentet med ”legalförskrivningen”
pågick 1965 – 67, då det avbröts efter två dödsfall.
I boken visas hur denna dåligt underbyggda idé kunde
få enorm spridning. En särskild lobbyorganisation,
Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare,
dominerade medierna. De manipulerade myndigheter,
politiker och massmedier på sätt som idag kan te sig
overkligt. Den som den gången tog samhället ur sin
självpåtagna passivitet var polisläkaren Nils Bejerot.
Han påtalade hur befängd legalförskrivningen var.
Senare kunde han med hjälp av sin stickmärkesundersökning hos Stockholmspolisen visa förskrivningens
förödande konsekvenser för missbrukets spridning.
Bejerot formulerade en alternativ och restriktiv politik,
som lade grunden till en ansvarsfull narkotikapolitik
som idag är hotad. Vi är många som ser oss om efter
någon som tar vid och i en modern form vidareutvecklar Bejerots idéer.
Boken berättar en historia som de flesta idag inte har
en aning om men behöver veta. Den borde vara självskriven vid bl.a. journalisthögskolor och socialhögskolor. Men den borde även vara obligatorisk läsning för
verksamma inom de politiska ungdomsförbunden och
då särskilt de som nu intar samma lättsinniga hållning
som SSU gjorde på 1960-talet.
Jan Malmstedt:
Idéerna som tände
debatten,
Fri Tanke Förlag,
2015, 263 sidor.
Boken är ingen stridsskrift, som delar in de agerande
i goda och onda. Dess styrka är att debatten kring
drogfrågorna, den som fördes mest intensivt från 1965
och ett antal år framöver, sätts in i ett idéhistoriskt
perspektiv. Boken blir på det sättet unik. Till läsaren
överlåtes att dra sina egna slutsatser.
Förutsättningarna för att upprepa misstagen från
1960-talet i drogfrågan finns alltjämt: okunskap och
lobbyister som kan manipulera den omgivning, som
inte orkar ta till sig fakta. Kanske är riskerna idag
ännu större än de var när det begav sig på 1960-talet.
Tankar på legalisering, legalförskrivning och annan
liberalisering av narkotikakontrollen har fortfarande
stort stöd i medierna. Malmstedts bok blir i det perspektivet en påminnelse om att vi har svårt att lära av
historien.
Boken Idéerna som tände debatten fyller en viktig
lucka i den svenska droghistorien. Den gör att inga
längre kan säga att de ingenting visste.
Bertil Lindberg
Bertil Lindberg har i manga år arbetat med drogfrågor
inom svenska folkrörelser. Han har varit ordförande i
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS).
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
61
Narkotikaspanare från
Stockholm besökte
kollegor i Istanbul
Vi arbetar som spanare på Stockholms läns narkotikarotel. Under SNPF:s narkotikakonferens i Örebro 2014
började vi samtala med Anette Pipping, som under den
tiden arbetade i Istanbul som nordisk sambandsman.
Anette berättade för oss hur hennes arbetsdag i Istanbul kunde se ut och om hur Istanbul hade en väl utvecklad narkotikabekämpning. Hon såg en möjlighet
för oss att besöka polisen i Istanbul då hon hade goda
erfarenheter av ett tidigare utbyte mellan svensk och
turkisk polis. Det väckte vår nyfikenhet och vi såg en
potential att utvecklas som narkotikapoliser. Tack vare
Anette Pipping och hennes efterträdare Anders Perssons
goda kontakter, SNPF:s stipendium, våra chefer på
Stockholms läns narkotikarotel, som med pysslande
av arbetstider möjliggjorde att hela vår spaningsgrupp
kunde frigöras från våra spaningsärenden, lyckades vi
genomföra resan till Istanbul under hösten 2014.
Asylsökande och falska pass
Anders Persson, som numera alltså är nordisk sambandsman i Istanbul, mötte oss på gångstråket Istiklal
några hundra meter från Sveriges generalkonsulat och
det Svenska Palatset där han har sitt kontor. Anledningen
till att han mötte oss där var inte bara för att visa oss rätt
väg. Anders utryckte även en viss ängslan över att oroligheter kunde uppstå utanför grindarna till konsulatet
om vi samlats där.
När vi närmade oss konsulatet förstod vi hans oro.
Där köade ett hundratal asylsökande. Det var människor i alla åldrar, från spädbarn till övre medelåldern
och alla med en desperat blick. En påminnelse om
Istanbuls närhet till kriget i regionerna runt Syrien.
Anders Persson berättade att det gick ett rykte om att
platserna i kön utanför konsulatet hade ett pris, att de
som stod längst fram i kön hade fått betala för sin plats
till någon.
På 1920-talet, när Ankara blev Turkiets huvudstad, flyttade ambassaderna från Istanbul till
Ankara. Byggnaden i Istanbul blev generalkonsulat.
På generalkonsulatet arbetar nu cirka 20 personer.
Arbetsuppgifterna är främst visering, arbets- och uppehållstillstånd, främjande av affärsutbyte mellan länderna med mera.
Anders Persson har varit nordisk sambandsman i
Istanbul sedan sensommaren 2014. Han ersatte Anette
Pipping, som han gått parallellt med sedan i våras. Han
berättar att mycket av hans tid går åt att behandla misstänkt falska svenska pass som turkiska passkontrollanter reagerat på. Ofta är det förlustanmälda svenska pass
som fått en ny användare. Ett svenskt pass kan säljas
för upp till 30 000 kr på gatan. Och det finns personer,
vars pass beslagtagits av turkiska passkontrollanter, som
förlustanmält sitt pass fler än fem gånger.
500 narkotikapoliser i Istanbul
Asylsökande köar utanför svenska generalkonsulatet i
Istanbul.
64
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Under slutet av 2013 drabbades Turkiet av en större
korruptionsskandal vilket medförde att ett antal ministrar avgick och ett antal högt uppsatta polischefer
blev uppsagda. Det har inneburit att de kontakter som
framförallt Anette Pipping hade skapat inom polisen
i Istanbul har förflyttats, samtidigt som myndigheten
har blivit mer restriktiv med möten mellan turkiska
myndighetspersoner och andra. Detta har inneburit att
Anders Persson fått lägga mycket tid på att etablera nya
kontakter inom polisen i Turkiet. Vi hoppas att vårt
besök ska underlätta något för Anders i framtiden. Vår
uppfattning efter dagarna hos polisen i Istanbul är att
de verkligen uppmuntrar till samarbete mellan våra
länder i bland annat arbetet mot narkotika.
Ressällskapet med Anders Persson (t v) samt chefen för narkotikapolisens opiumavdelning, Emsah Kocalepe med medhjälpare.
I Istanbul bor runt 16 miljoner människor på en yta
av cirka 5400 kvadratkilometer, ungefär som Halland
i storlek. I Istanbul finns cirka 40 000 poliser och av
dessa arbetar drygt 500 med narkotikabekämpning.
Narkotikapolisen är uppdelad efter preparaten opium,
cannabis, kokain och syntetiska droger som amfetamin, MDMA, bonsai (som är likt spice) med flera.
Chefen för narkotikapolisen är Ercuman Özinan.
Han har arbetat som chef över narkotikapolisen sedan
våren 2014. Efter fyra år måste cheferna byta arbetsplats och då blir de placerade någonstans i Turkiet. Var
de placeras bestäms högre upp i ledningen av polisen
då de inte hade lika restriktiva begränsningar på ett
ärendes tidslängd, kunde de arbeta med ett ärende i
upp till två år om det behövdes.
Polisen i Turkiet har möjlighet att använda sig av
telefonavlyssning, kameraövervakning och rumsavlyssning. Den stora skillnaden jämfört med Sverige
är att de inte får avlyssna rum i någons hem. De har
möjlighet att använda sig av undercover-agenter, men
det är inte tillåtet med brottsprovokation.
När vi berättade om vår relativt nya lagstiftning gällande utvidgat förverkande av brottspengar,
uttryckte Emsah en stor önskan om att deras lagstiftning skulle utvecklas åt det hållet också.
Emsah Kocalepe uppger att det är nästan uteslutande brunt heroin som de tar i beslag. Han berättar
att Istanbul tar 40 procent av Turkiets sammanlagda
heroinbeslag. Ett av de största beslag de har tagit är
två ton heroin som kom på ett skepp från Georgien.
I vanliga fall kommer heroinet främst från Iran och
Afghanistan. Heroinet har oftast processats färdigt
när de tar det i beslag. Det är inte vanligt att opium
processas till heroin i Turkiet. Det mesta av heroinet
de tar i beslag ska vidare till övriga Europa. Ett kilo
heroin kostar ungefär 9 500 euro på gatan i Istanbul.
Bonsai är Turkiets motsvarighet till spice
Europa och Asien möts på Bosporen.
Många beslag av heroin
Vi fick träffa chefen för opiumavdelningen, Emsah
Kocalepe. På hans avdelning finns 55 personer, varav
endast två kvinnor, som arbetar med framförallt spaning. De är uppdelade i grupper om två till tre personer. På avdelningen finns separata utredare samt omkring sex personer som arbetar med telefonavlyssning.
Avdelningen driver cirka 40 ärende samtidigt, en del
av dem med telefonavlyssning och andra tvångsmedel.
Emsah Kocalepe uttrycker att de har fått krav på
sig att ett ärende inte får ta mer än sex månader, vilket han tycker är för kort tid i vissa ärenden. Tidigare
Vi besökte även avdelningen för syntetiska droger. På
avdelningen arbetar omkring 40 personer på liknande
sätt som på opiumavdelningen. De droger som de oftast tar i beslag är amfetamin, ecstacy och bonsai, som
är som spice. Istanbul har stora problem med bruket
av bonsai. Det avlider två till tre personer varje vecka
till följd av bonsaibruk. När bonsai kom till Istanbul
var det främst från Holland, men numera smugglas
det in från Kina. Polisen i Turkiet anträffade bonsai
i större mängd först 2010. 2011 blev det olagligt. Sedan dess har beslagen ökat för varje år. 2013 tog turkisk polis 221 kg bonsai i beslag, en ökning med 12
procent jämfört med 2012. Dessutom har drogen beslagtagits i 74 provinser jämfört med 47 provinser år
2012. Narkotikapolisernas erfarenhet av anledningen
till det höga antalet dödsfall till följd av bruket av
bonsai beror på svårigheten för brukarna att dosera.
nästa sida
➲
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
65
Styrkan på narkotikan skiljer sig stort mellan olika
partier.
Kokainsmugglare på Ataturk flygplats
Vi förevisades deras LKC (länskommunikationscentral) samt deras omfattande kameraövervakningssystem om cirka 6 300 kameror som täcker Istanbul,
främst de centrala delarna. Det de filmar sparas i 30
dagar innan det raderas. De har även ett antal mobila
kameror som de kan ställa ut vid behov. Polisen har
tillgång till kameror som avläser fordons registreringsskyltar och som är kopplade till en centraldator som
kontrollerar registreringsnummer på bilar. Alla poliser har en personlig smartphone med en applikation
där de kan ställa frågor till olika register, ett LKC på
fickan.
som de båda polismännen ”plockade isär” resväskan
och mycket riktigt fann de cirka tre kilo kokain i fodret på resväskan.
Den misstänkte hade rest från Rio Janeiro via Abu
Dhabi till Istanbul. Vi blev informerade om att det var
en av flygvägarna som de just för tillfället gripit en hel
del kokainkurirer på. Chefen berättade dock att den
smugglingsvägen kommer sannolikt att ändras efter
polisens tillslag. Han berättar att de som smugglar
narkotika till Istanbul via flygplatsen, provflyger en
flygrutt några gånger innan de sänder en narkotikakurir. Allt för att kontrollera hur välbevakad den rutten
är. Flygplatsens poliser lägger ned en hel del tid på att
analysera flygtrafikanters flygvägs val. Det i kombination med annan erfarenhet av narkotikasmuggling gör
att de är mycket framgångsrika. Flygplatsen Ataturk
blev vårt sista besök hos polisen i Istanbul.
Dags för turkisk streetfood bland Istanbuls myller.
Chefen för narkotikapoliser på flygplatsen Ataturk.
Vi besökte polisen på flygplatsen Ataturk. Besöket
inleddes med gemensam lunch med några av de poliser som arbetar där. Deras chef skulle också delta.
Dock blev han försenad då de precis hade gripit
en misstänkt narkotikakurir. När han väl kom till
lunchen erbjöd han oss att delta när de skulle undersöka den misstänktes bagage lite mer noggrant. Detta
erbjudande tackade vi ja till. Vi blev förda till ett
slutet rum där det efter en stund kom in två polismän
med en resväska och den misstänkte personen. Denne
fick sätta sig på en stol framför sitt bagage samtidigt
66
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Ett stort tack till polisen i Istanbul som tog mot
oss på ett mycket professionellt sätt med stor gästvänlighet. Samtliga poliser som vi har varit i kontakt
med under vårt besök i Istanbul uppmuntrar oss till
att kontakta dem när vi har narkotikaärenden som
leder till Istanbul. Vi har fått en bra insikt hur polisen
i Istanbul arbetar mot narkotika. Mycket av deras
arbetsmetoder liknar vårt sätt att arbeta på.
Vi vill understryka att utan Anette Pipping, Anders
Persson, SNPF och cheferna på vår arbetsplats hade
resan till Istanbul inte gått att genomföra. Stort tack.
Stockholms läns narkotikarotel
Spaningsgrupp fyra.
Polisen på Falu-VM
Mellan den 18 februari och 1 mars, 2015 genomfördes FIS Nordic World Ski
Championship i Falun. Evenemanget blev välbesökt och arrangören uppskattar att ca 228 000 biljetter såldes.
En av de största farhågorna som fanns före Skid-VM var
att det skulle bli kaos i trafikflödena. Det förebyggande arbetet i samverkan med kommunen, Trafikverket,
Räddningstjänsten och Ambulansen bidrog dock till att
det aldrig blev så.
Dalapolisens kommenderingsansvariga hade gjort ett
grundligt förarbete och när väl kommenderingen gick
igång så kändes det tryggt och stabilt.
Spanare i beredskap
För spaningsgruppens del blev kommenderingen ett
trevligt avbrott i vardagen. Vi var verksamma under åtta
VM-dagar och täckte, med delad grupp, dygnet mellan
09.00 och 23.00.
För vår del löd PIC:s order: ”Beredd att utföra spaning och utreda inkomna underrättelseuppslag. Beredd
att utföra platsbevakning.”
Det som det flaggats mest för av underrättelseenheten
var risken för ett ökat inslag av köp av sexuella tjänster
under VM-arrangemanget. Vi hade ett antal uppslag och
adresser med oss in i kommenderingen men kunde aldrig
styrka några misstankar om sexköp.
I övrigt har skid-VM inte resulterat i någon nämnvärd
ökning av brottsstatistiken. En viss ökning av stöldbrott
har dock noterats. Detta rör sig om fickstölder och stöld
ur motordrivet fordon.
Antalet LOB:ar var fler än vanligt under en tvåveckorsperiod i Falun. Cirka 150 fyllerister räknades det till
när skidfesten var över.
Samverkan med dopingkontrollanter
Slutligen skall nämnas att spaningsgruppen också hade
fått ett särskilt ansvar för att samverka med arrangören
i dopningsfrågor. Som ett led i denna samverkan så fick
vi möjligheten att titta närmare på organisationens dopningsarbete. Företrädare för Riksidrottsförbundet tog
sig tid och informerade och förevisade hur de genomför
tester av de aktiva efter målgång. Det var mycket intressant och givande att få komma lite närmare denna del av
arbetet mot dopning.
70
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Tomma tablettkartor och ampuller med kyrillisk text samt
sprutor och kanyler hittades på en förläggning vid skidstadion i Falun. Foto: Jonas Karlsson
Jag tror varken polisen och arrangören hade förväntat sig att det skulle bli någon samverkan i praktiken. Kontakten som vi hade etablerat visade sig
dock behövlig under den sista VM-helgen. Aktiva från
några länder hade hyrt in sig i stugor och lägenheter
i närheten av skidstadion. När dessa flyttade ut och
hyresvärdarna började städa så gjordes det fynd av
pumpar, kanyler, vialer och tablettkartor på två adresser. Förundersökning inleddes därför med misstanke om
brott mot dopningslagen.
Efter noggrannare titt på det beslagtagna så konstaterades att inga av preparaten som beslagtagits var klassade som dopningsmedel enligt dopningslagens mening.
Anti-dopingorganisationen inom FIS jobbar dock vidare
med händelserna, då det är väldigt restriktivt med vad
en aktiv skid-VM-utövare får tillföra kroppen intravenöst under tävling. För polisens del är dock förundersökningarna nedlagda.
Magnus Sjödén
Polisområde Dalarna
TF C Spaningsgruppen
California Narcotic Officers Association
(CNOA) har fyllt 50 år
Jag fick förmånen att delta i California Narcotic
Officers´Association:s 50-års jubileum och konferens i
november 2014 på Hotell Hilton i Anaheim, Los Angeles. Utöver inledning och gemensamma samlingar bjöd
ett gediget konferensprogram på val av cirka 35 olika
föreläsningar om 4 timmar vardera. Jag hann gå på fyra
pass om 4 timmar och samtliga föreläsningar befäste
min tidigare uppfattning om amerikanska föreläsare
– VAD BRA ALLA ÄR! – skickligt upplagda föreläsningar, välformulerade föreläsare, bitvis överraskande
innehåll och annat som hela tiden håller intresset uppe.
Föreläsningar jag hann med
Mina val ur den långa listan av föreläsningar styrdes av
att jag ville ta del av andras erfarenheter av utredningsverksamhet och allt som sammanhänger med verksamheten. Detta ledde till föreläsning om förundersökningar
mot läkare som överförskriver mediciner/narkotiska
preparat, som jag strax återkommer till, och till föreläsning om PowerPoint-presentationer av Thomas Manson under namnet Narco Operations in PowerPoint on
the Street and in the Courtroom, som gav tips och råd
inför byggande av presentationer och användandet av
dem. Jag deltog också i en föreläsning om Sex, Drugs
and Social Networking av Joe Allan, som handlade bl a
om befintliga (oanade) möjligheter att kartlägga personer förekommande på sociala medier, och en föreläsning
om kriminella MC-gäng i USA och deras spridning, förekomst och aktiviteter av Jorge Gil-Blanco.
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Många likheter trots olikheter
Under konferensdagarna fanns flera möjligheter till personliga kontakter med andra deltagare. Efter att lyssnat
på och samtalat med olika yrkeskategorier konstaterar
jag att vårt svenska system visserligen inte överensstämmer med det amerikanska, men att det ändå finns
många likheter. Utredningsverksamheten är där såväl
som här kärnan i arbetet där kartläggningar, insamlade
kunskaper om beteende och insamlande av olika fakta skall leda till konkreta resultat. Alla typer av data,
kanske insamlade under längre tid, skall färdigställas,
analyseras och användas för att leda till ett avslut. Ett
avslut som kan innebära att förundersökningen skall
läggas ner eller att den skall sammanställas och slutföras för att leda till åtal och förhoppningsvis fällande
dom. Utredningen och vart den leder blir det slutliga
betyget – har det gett oss underlag för att nå ända fram?
Överförskrivande läkare
– en mångmiljonverksamhet i dollar
Utredning och alla därmed sammanhängande åtgärder
var ämnet för föreläsning av åklagare John Niedermann och ”special agent” Jenny Doll som under namnet Prosecuting the Prescription Provider föreläste om
utredningar mot amerikanska läkare som överförskriver narkotikaklassade läkemedel utan medicinska skäl
för egen vinning skull. Verksamheten omsätter mångmiljonbelopp (i dollar!).
Utredningarna initieras på olika sätt som genom
familjen runt de/den som får förskrivningarna, från
andra läkare som reagerat, av apoteksbolag som noterar att en och samma läkare gör omotiverat många
förskrivningar och när någon patient dör. Många
utredningar startar med en undercover-operation. En
polis, förställd till patient, går till den läkarstation/
läkare mot vilken misstanke om olaglig verksamhet
föreligger. Insatsen planeras i detalj för att ge underlag
för eventuella fortsatta åtgärder. Undercover-agenten
får inte ange några sjukdomsskäl för sin begäran om
förskrivning utan skall med minimala uppgifter till
läkaren klarlägga om denne utan medicinska grunder
ändå förskriver preparat.
När operationen visar sig stödja hypotesen om att
överförskrivning sker fortsätter utredningen med spaning. Hur många patienter besöker inrättningen? Vilka
är dessa? Är patienterna bosatta i närområdet eller har
de rest längre sträcka för att komma till just denna
klinik/läkare? Vid vilket apotek hämtas medicinen ut?
Hämtas större kvantiteter av just narkotiska preparat
ut vid ett och samma apotek? Insamlat material styr
sedan fortsatta åtgärder som vid förstärkt misstanke
leder till nästa steg och tvångsmedel i form av t.ex.
hemliga tvångsmedel, husrannsakningar, förhör och
kanske frihetsberövanden.
inte i ett senare skede av utredningen missa viktigt material och för att snabbare kunna driva ärendet efter
att frihetsberövande skett. En åklagare i USA skall,
vid rättegångar om grövre brott, för fällande dom
övertyga en jury om att det föreligger skäl att döma
en misstänkt, vilket naturligtvis gör att åklagaren ser
utredningsmaterialet i förhållande till detta. I denna
process, att övertyga juryn, uppkommer delar som ter
sig främmande för en svensk åklagare, metoder som
överraskningseffekter och presentationer som mer syftar till känslomässiga reaktioner än objektiva bedömningar av utredningsmaterial.
Åklagaren Johan Niederman ansvarade för utredningen runt Anna Nicole Smiths död och hade även
insyn i målet mot den läkare som var medicinskt ansvarig
för Michael Jackson. När han i slutet av föreläsningen
redogjorde något för dessa ärenden infann sig tydligt
känslan att våra rättssystem har olikheter – dock är
vandringen från misstanke till utredning och arbetet
fram till ett slutresultat likartat hantverk, oavsett vilken
typ av brott man utreder i såväl USA som i Sverige.
Till sist
Jag hoppas kunna få ta del av fler föreläsningar av amerikanska kollegor under kommande SNPF-konferenser
och hoppas därför att SNPF kommer att kunna intressera amerikanska kollegor att komma och närvara,
delta som föreläsare och konferensdeltagare i Sverige.
Det finns flertalet intressanta ämnen/ämnesområde att
ta del av där vi kan lära av varandra.
Vi blev mycket väl omhändertagna under konferensen och även efter. Officer Joe Allan, som föreläste
om Sex, Drog and Social Networking, tog efter konferensen med oss till sitt polisdistrikt Glendale Police
Department där möjlighet till ”ride along” gavs under
ett kvällspass…….men det är en annan berättelse.
Tack för att JAG fick denna möjlighet att närvara vid
konferensen i Anaheim, Kalifornien, den 21-25 november 2014.
Föreläsarna åklagare John Niedermann och special agent
Jenny Doll talade om överförskrivning av narkotikaklassade
läkemedel.
Dokumentera och presentera
Åklagaren framhöll vikten av att dokumentera och
fotografera under hela spaningsarbetet, samt sammanställa allt som iakttagits vid husrannsakningarna och
de beslag som gjorts i samband därmed. Föreläsarna
återkom upprepat till betydelsen av att inhämta mesta
möjliga information och att dokumentera fortlöpande
under pågående utredning, fotografera, dokumentera
iakttagelser, analysera och katalogisera. Materialet bör
färdigställas i läsbart, tillgängligt skick löpande. Speciellt viktigt är detta när insatser, spaningar och t.ex.
telefonavlyssning pågår under längre tid. Detta för att
Anette Wiberg Koffner
Kammaråklagare
Internationella Åklagarkammaren i Göteborg
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
73
Bok- och filmtips
Marconi Park Med en väldig effektivitet inleder författaren Åke Edwardsson sin tolfte roman om kommissarie Erik Winter. Det går
mot vår i Göteborg och redan i
bokens första sidor är grunden
lagd. Erik Winters familj är i
Spanien, de längtar, han längtar, snart skall de återförenas
- kanske om han kan släppa
sitt arbete. Erik Winter är dock bräckligare än vanligt,
han grubblar på sin framtid, dricker för mycket och har
tinnitus.
På sidan tio kommer det första mordet och fler mord
följer både i Göteborg och Stockholm. Bästa scenen
i boken står Kommissarie Winter själv för, en lång
cykeljakt genom Stockholm som nästan får en att tappa
andan. Erik Winter 53 år försöker hinna i fatt en misstänkt man också han cyklandes. Giro d’Stockholm utan
vätskekontroller.
Edwardsson suger länge på karamellen, delar upp jakten
i flera kapitel där Winters inre monolog till slut sväller ut så
mycket så att själva måltavlan försvinner allt längre bort
Dialogerna är vässade och intrigen spännande och det
gläder mig att författaren fortsätter att hålla liv i den
elegante och nervige kriminalkommissarien Winter.
Jojk
Regi: Maj Lis Skaltje
Det första man ser är två
snöskotrar som dyker upp
och försvinner lika fort.
Filmen är en hyllning till en
kulturform som vägrat dö
ut, trots att det fördömts
och förtryckts i århundranden. Vi möts av samer från
Norge, Finland och Sverige alla i olika åldrar som berättar om sitt förhållande till jojken och det är omöjligt
att inte känna sympati för de gamla samegubbarna och
gummorna där de sitter, påpälsade i sina spartanskt inredda stugor med rykande kaffe tillhands. De berättar
öppenhjärtligt om vad jojken betytt för dem.
Det är en långsam och stillsam berättelse kombinerad med storslagna vyer och bedövande vackra foton,
och jag inser att jag har större kunskapsluckor om
samisk kultur och historia än jag velat tro och som jag
förmodligen inte är ensam om att ha.
Vi förflyttas till en annan värld där glädjefyllda scener blandas med trolldomsrättegångar, rasbiologi och
barn som skiljs från sina föräldrar och förnekas rätten
till sin samiska kultur.
”Jojk” är lika mycket en film om samtiden som en
spegling av samisk och svensk historia.
Recension: Åsa Dahlberg
Författare: Åke Edwardsson
Förlag: Månpocket
Recension: Åsa Dahlberg
Last Stop
Fruitvale Station
Regi: Ryan Coogler
En boxares fall
Ny Göteborgsdeckare
Ännu en svensk deckare, tänker du. Men den här är faktiskt lite annorlunda. Boken är
skriven av Jan Sprangers, före
detta kriminalreporter på tidningen GT.
Han har försökt skapa en
realistisk kriminalroman med
den kunskap han skaffade sig
i de kontakter han hade med Göteborgspolisen. Därför
kommer du att känna igen miljön från de olika rotlarna på Polishuset i Göteborg, främst då Grova Brottsroteln, men även de olika karaktärerna, allt ifrån spanare till rättsläkare.
Mest spännande är kanske att en av bokens huvudpersoner baseras på en ledamot i SNPF:s styrelse. Läs
boken och gissa vem.
Boken kan beställas på bokus.com
76
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Fruitvale Station är en stark
mycket gripande film baserad på en sann historia.
Den 1 januari 2009
blev den då 22-årige amerikanen Oscar Grant III skjuten av en polis på perrongen liggandes på mage på tunnelbanestationen
Fruitvale Station, Oakland. Oscar Grant och hans
vänner stoppades av polisen när de var på väg hem.
Händelsen skapade stor uppmärksamhet världen över
då mobilfilmer av incidenten spreds över nätet och
visade på extrem råhet och övervåld från polisen.
Filmen är oerhörd välgjord och skådespelarna gör
fantastiska prestationer. Filmens sista replik får den
mest hårdhudade att bryta samman när Oscar Grants:s
fyraåriga dotter förstår att något är väldigt fel men
bara kan formulera sin oro på det sätt ett barn gör
”Var är pappa?”
Polisen som sköt Oscar Grant hävdade att han
tänkt använda elpistol men av misstag fick upp sitt
tjänstevapen och han dömdes till två års fängelse
Recension: Åsa Dahlberg
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga
varor
ror ger en
oramat. För
om härmed
utbildning,
ra grupper
har utgivits
ing:
snpf.org
npf.org
ediahuset.se
78-91-87514-36-4
Upplaga 3.1
Upplaga 11.1
mband med
uk. Fylliga
nska termer.
parat, miss­
miljöer.
r ges ut av
otikapolis­
Anabola
Androgena
Steroider
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
dopningsmedel och
ger en detaljerad bild av
11.1
h ä l s o fa r l i g a va r o r
det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda
avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt
metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar
ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska
termer.
narkotika
Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar.
Skriften har fått omfattande användning i utbildning,
upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora
grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
I huvet på en
steroidanvändare
Missbruket av anabola androgena steroider (AAS)
är idag inget marginellt
problem i samhället. Polisens och Tullverkets ingripanden mot AAS-missbrukare och beslag av de
illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet
anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år.
Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga
Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge
och Danmark har dessutom under det senaste året
skärpt sina dopningslagar.
För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare
som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet
eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola
Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i
vardagen konfronteras med missbruket och den illegala
hanteringen av anabola androgena steroider.
Författare: Gunnar Hermansson & Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Mandom, mod
och morske män
En ny bok av Tommy Moberg
och Gunnar Hermansson
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Det utbredda missbruket av anabola androgena ste­roider (AAS)
kräver ökat behov av adekvat
vård. Via traditio­nell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från
behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika
meto­der för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall ge­
nom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in
nya beteenden och skapa nytt självförtroende samt hantera
självupplevda biverkningar. Frågor om identitet, maskulini­tet
och träning utan AAS är viktiga inslag i processen.
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk
av anabola steroider ökar.
Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
77
Boktips
Insiktsfullt om
kärleken till
cannabis
Socionomen Amelie Andersson har i många år
arbetat med drogmissbrukare. Nu har hon skrivit
en insiktsfull bok om sina
erfarenheter av cannabismissbrukare och hur deras
beteende, tänkande och
livsinställning påverkas av drogintaget.
Boken är avsedd främst för ungdomar som funderar
på att röka cannabis, har hållit på en del eller varit inne
i ett regelbundet missbruk. Den är skriven i du-form
och hållen i en enkel och rak stil. Den talar klartext. I
varje kapitel finns frågelistor för att hjälpa läsaren att
spegla sina egna erfarenheter.
Anderssons centrala tanke är att cannabismissbruket
med tiden blir en kärleksrelation men en falsk relation,
som leder till förlust av kontakter m.m. Beskrivningen
av relationen som en förälskelse gör det begripligt
varför en missbrukare håller kvar vid drogvanan och
försvarar denna, trots att han objektiv sätt förlorar allt
mer av sin livskvalitet genom sitt missbruk. Till slut
fungerar cannabis som ett ”filter” mot verkligheten.
Andra viktiga avsnitt berör missbrukets inverkan på
de s.k. kognitiva förmågorna, som logik, minne och
orientering. För att finna en lika inträngande skildring
av cannabismissbrukares inbundenhet och oförmåga
att komma ut ur skalet (”ostkupan”) måste man gå
tillbaka till Margareta Lovenius bok Det är ditt problem (1975).
Andersson har en fyllig genomgång och välunderbyggda bemötanden av försvarsargumenten för cannabis. Till sist ges en serie praktiska råd för att kunna
bryta med missbruket.
En del detaljer kan justeras i en kommande upplaga.
Definitionen av narkotikamissbruk stämmer inte med
den officiella svenska, där narkotikamissbruk omfattar allt icke-medicinskt bruk (SOU 1967:25 s. 22).
Referenslistan kunde vara fylligare. Möjligen kunde
man även önska en utläggning om cannabismissbrukets politiska effekter, särskilt vad som händer när
stora grupper ungdomar flyr till droger i stället för att
engagera sig i samhället.
Som första bok för en ung människa, en anhörig,
en intresserad lärare eller en allmänt vetgirig person är
den en utmärkt introduktion till cannabismissbrukets
baksidor. Här skingras haschdimmorna. Boken kan
rekommenderas även för narkotikapoliser, som får nya
inblickar i cannabismissbrukares tankevärld.
JH
Andersson, Amelie: Cannabis – En olycklig kärlekshistoria, Karavan Förlag, 2014.
78
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
En ny dimension
på narkotikakartellernas
utveckling
Nej, inte en bok till om narkotikakartellernas elände! Så
tänker kanske många läsare
vid anblicken av den mexikanska journalisten Anabel
Hernandéz digra skildring i
boken Narcoland (aktualiserad upplaga, 2014). Och mycket av det hon beskriver
är känt sedan tidigare.
Det nya i boken är att utvecklingen av narkotikahandeln i Mexiko fått en realpolitisk dimension
under det senaste årtiondet. Under slutet av 1900-talet
utvecklade latinamerikanska smugglare s.k. karteller
för att samordna produktion och distribution. En av de
första var Cali-kartellen, verksam 1977 – 1998. Efter
millenieskiftet hårdnade konkurrensen mellan kartellerna, för att efter hand bli allt mer dödlig.
Länge sågs detta som en upptrappning av våld
enbart mellan konkurrenter. Senare visade det sig att
den mexikanska regeringens ”krig mot narkotikan”,
inlett 2006, hade fått helt andra dimensioner. ”El
Chapo” Guzman, ledare för Sinaloa-kartellen som på
sin tid var en av världens mäktigaste brottsorganisationer, kunde 2001 rymma från ett fängelse, efter att ha
mutat personalen. Han greps 2014. Under tiden hade
han som jämbördig part genom ombud förhandlat
med Mexikos presidenter om straffrihet och skydd mot
utlämning till USA. I gengäld hade han erbjudit information om andra karteller. Guzman hade helt enkelt
använt statsmakten för att slå ut sina konkurrenter.
Statsledningen hade låtit sig dras med i ett smutsigt
spel.
Hernandéz berättelse gör klart att under sådana
förhållanden får den klassiska narkotikabekämpningen
– ja även rättsstaten – stå tillbaka. Så har också det
mexikanska narkotikakriget på knappt ett årtionde
direkt eller indirekt orsakat omkring 60 000 dödsfall.
Sannolikt kommer vi att få se fler böcker att samma
slag som Narcoland, så länge som ”kriget mot narkotikan” misslyckas och narkotikamarknadens efterfrågan
fortsätter att omsätta miljarder och åter miljarder. Det
nya och värdefulla är att den framhäver en realpolitisk
dimension av en narkotikabekämpning som kompromissas bort i politiska spel.
JH
Anabel Hernandéz: Narcoland – The Mexican Druglords and Their Godfathers, Updated paperback version, Verso, 2014, 392 sidor.
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 3/2015
Nästa tidning distribueras strax före midsommar, då den
också kommer att finnas tillgänglig på www.snpf.org
Skicka gärna artiklar, notiser och tips till [email protected]
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år.
Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till PNOA:s
årliga utbildningskonferens i
Harrisburg, Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Iakttagelse
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande
mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem
att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.
80
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org