gull-britt och gun får vind i håret

sTaDsLIv
aktuellt från Malmö stads gatukontor nr 3 2015
BÄTTRE LUFT
med Malmöexpressen
trygga besökare
på Malmöfestivalen
gull-britt
och gun
får vind
i håret
S TA D S L I V N R 3 2 0 1 5
Nyheter och information från Malmö stads gatukontor. Nr 3 oktober 15. Utgiven v 41.
Adress: Gatukontoret, 205 80 Malmö. Ansvarig utgivare: Kerstin Gustafsson, gatudirektör
tel. 040 - 34 13 70. Redaktör: Anna-Karin Jangmark, tel. 040 - 34 21 16, [email protected]
malmo.se. Redaktionsgrupp: Annika Abrahamson, Annika Blomquist, Fredrik Broman, Johan
Edgren, Monika Nilsson, Andreas Ivansson. Grafisk produktion: kommunikation&design i
malmö ab, www.komodesign.se. Omslagsbild: Johan Bävman. Upplaga: 4.000 ex. Tryck: Exakta.
HEJ!
KERSTIN GUSTAFSSON, gatudirektör i Malmö
Hjärtefrågor
För några veckor sedan träffade jag Gil
Peñalosa, en man från Kanada som är eldsjäl
inom hållbar stadsutveckling. Han har myntat begreppet 8-80. Med det vill han säga att
om staden byggs för åtta- och åttioåringar så
fungerar den för alla som lever i en stad. Han
har på pricken rätt!
Barn och unga står alltid i fokus. Vi har
många års erfarenhet av att jobba med saker
som i dag kallas social hållbarhet. Folkhälsofrågorna har också funnits med på våra agendor
sedan länge, inte minst genom satsningarna
på de hållbara trafikslagen; gång, cykel och
kollektivtrafik. Malmökommissionens rapport, som publicerades för ett par år sedan,
har definitivt inte hamnat på en dammig
bokhylla. Vi bidrar med vår kompetens och
erfarenheter till det stora och viktiga arbete
som pågår på bred front för att säkra en god
uppväxt för barn och unga i Malmö.
Även de äldsta stadsborna ska få möjlighet att
njuta av ett gott uteliv i Malmö. Hjärtevärmande
läsning är reportaget om rätten att få vind i håret. Det
är också ett fint exempel på hur vi i Malmö stad kan
samarbeta med ideella krafter. Cykling utan ålder är ett
nytt grepp som ger ökad livskvalitet och rejält med konditionsträning för dem som trampar. Win-win på många plan!
”Sämsta sommaren på länge…” – nja, det tycker inte vi
på Gatukontoret. Sommaren 2015 blev inte lika solig och varm
som året innan, men visst blev den ganska bra ändå! Vi kunde vi
njuta av väldigt fin grönska och vackra blommor i våra parker tack
vare regnvädren. Och Skånes bönder höstar in ovanligt fina skördar
i år, så även om det blivit mindre badat så har sommaren ändå varit
helt OK. Eller rent av väldigt bra om vi ser på framgångarna med alla de
arrangemang som gatukontoret stått värd för. Kolla den fina bildkavalkaden!
Visionen om ett Malmö där vi hellre är ute än inne fungerar i alla väder.
3
S TA D S L I V I KO R T H E T
Hela Kalmar
pe n d l a r t i l l
Malmö
Ni söker en kalkylsamordnare, vad är det?
Det stämmer, det är en helt ny tjänst hos
oss på gatukontoret. Vi söker en person som
kan vara en sammanhållande och kvalitetssäkrande kraft i förvaltningens kalkylarbete. Vi tänker att hen håller sig à jour
med marknaden och skapar underlag och
schabloner för kalkylering i olika skeden i
projekt. Detta kommer självklart att ske i
nära samarbete med projektledare, ombud
och byggledare, samt övriga medarbetare
inom förvaltningen.
62.556 personer arbetspendlade till Malmö från
andra kommuner enligt senaste mätningen. Det
motsvarar ganska väl invånarantalet i Kalmar
kommun (62.815 enligt SCB:s senaste räkning)!
Källa: MalmöLäget, malmo.se, sök på Malmöläget
62.556
Tv - se r i e n B ro n
b l i r i n s ta l l at i o n
I höst får vi se den tredje säsongen av TV-serien BRON/BROEN.
På Malmö Museer möter du en installation med rekvisita, kostymer
och ”bakom kulissen”-material från den flerfaldigt prisbelönta TV-serien.
K at t & C ompa n y
– e t t s a m a r be t e
med k l ö s i
Under fem lördagar i höst arrangerar Malmö stad och SVTs Barnkanalen ”Katt & Company”, en produktion med tema katter. I
Malmö Folkets Park blir det katt-tipsrunda, katt-experter, kattdatorspel, katt-pyssel och mycket mer. På Amiralen, ett gammalt
anrikt danspalats, blir det TV- inspelning under ledning av Tobbe
Blom och ute i parken blir det massor av kattaktiviteter. Och allt
är gratis.
– Är man det minsta intresserad av katter rekommenderar jag
er verkligen att ta er till Folkets Park på lördag. Jag kan garantera
att ni inte kommer bli besvikna, säger Felicia Fredriksson, verksamhetsledare i Folkets Park.
”Katt & Company” började sändas den 27 september kl.
18.30 på SVTs Barnkanalen.
Text: Andreas Ivansson
4
E u rope a n
G a r de n Awa r d
till Malmö
I början av september mottog Malmö stad pris på European Garden
Award i Hamburg. Priset vanns i kategorin ”Storskaliga gröna
nätverk och utvecklingsidéer”. Det vinnande bidraget heter Green
Malmö.
För att nomineras till priset krävs bland annat innovativt
genomförande och förvaltning inom urbana utvecklingsaspekter,
hållbarhet och service till besökare. I motiveringen nämndes
bland annat Malmös temalekplatser, skatearenor och visionära
strategier för Malmös gröna värden.
Som avslutning i motiveringen återfinner vi följande glädjande mening:
”M alm o is a best
practice showing
that visions indeed
c an be r eali z ed !”
Varför har den här tjänsten skapats?
Vi jobbar intensivt med att höja vår projektmognad inom förvaltningen. Vi arbetar numera enligt den internationella standarden
för projektledning – SS-ISO 21500. Att
anställa en kalkylsamordnare är ett led i att
ytterligare spetsa vår projektkompetens och
projektmognad.
Tjänsten hittar du via offentligajobb.se
hallå
där!
Ingrid
Persson
Westberg
Rätten att få
vind i håret
I ma r s i å r gi c k p r emi ä r tu r e r na i M alm ö f ö r
C y kling utan å lde r – ett p r o jekt d ä r f r ivilliga
eldsj ä la r o c h M alm ö stad tillsammans ve r ka r
f ö r att ä ldr e ska få ko mma ut på c ykeltu rer oc h
få vind i h å r et. N u finns en h andfull s p e c ial b yggda c y kla r ink ö p ta f r å n k o mmunens sida ,
r ed o att ta ut ä ld r e på c y kel r und o r i staden .
Text: Anna-Karin Jangmark
Foto: Johan Bävman
Idén kommer från Danmark där Ole Kassow
startade ”Cykling uden alder” 2012.
- Att resa är att leva, sa HC Andersen,
säger Ole. Och det stämmer. På våra cykelturer
har vi tid att prata med de äldre. Det är en
levande historia som ges och det blir som en
drog till slut. Man vill bara ha mer och mer!
Cykelturerna skapar relationer och de äldre får
en chans att återta sin stad, som de kanske inte
har möjlighet att komma ut i så ofta längre.
Efter att ha läst i Sydsvenskan om projektet Cykling uden alder blev Kalle Albjär i
Malmö eld och lågor. Han hörde av sig till
Malmö stad och hjulen var satta i rullning.
Han fick låna sju danska cyklar via Ole och
kontaktade ett äldreboende i staden. Premiärturen gick i 12 grader och duggregn, men blev
ändå en succé. Ett antal äldreboenden har nu
kunnat erbjuda sina boende cykelturer och
fler och fler frivilliga cykelpiloter ansluter.
Nu har kommunen köpt in fem cyklar som
äldreboendena kan leasa. Service av cykeln ingår i leasingavtalet.
- Projektet knyter samman olika grupper;
de boende på äldreboendena, kommunen,
de frivilliga cykelpiloterna och personalen på
boendena, säger Kalle.
- Att jag som yrkesverksam kan erbjuda
våra boende denna möjligheten är en ynnest,
säger Maria Nordahl, från Kryddgårdens
äldreboende. En av våra boende är 101 år och
han blev skjutsad till Ribban för att titta på
havet. När han kom hem grät han av glädje,
och det var ett ögonblick jag sparar i hjärtat.
Kalle vittnar också om att cykelturerna
blivit succé.
- Jag har varit med om att cykla äldre på
turer förbi Malmö centralstation, Malmö Live
och ner till Västra hamnen. De har varit helt
förundrade och inte alls känt till hur staden ser
ut nu. Några har till och med undrat var
Kockumskranen är. Detta ger dem en chans att
interagera med sin stad igen, och också färdas
komfortabelt. Vi möter mycket glada miner
när vi är ute och cyklar, folk vinkar och ler.
Gull-Britt Berglund och Gun Tygesjö är två
damer som bor på Havsutterns trygghetsboende
i Malmö. De har åkt på flera turer med Kalle.
- Piloterna är toppen, säger Gun. Tänk
att de gör det här helt frivilligt!
- Vi har haft så roligt när vi varit ute på
turerna, fortsätter Gull-Britt. Vi har varit
mycket i Pildammsparken, där är så vackert.
Och folk som vi möter vinkar till oss!
- En gång var vi nere på Blå Båten där det
var stand-up, det var en så härlig kväll. Det
hade du ordnat bra åt oss, Kalle, säger Gun
och lägger sin hand på Kalles.
Läs mer http://cyklingutanalder.se/
För mer information om projektet, kontakta
Frida Beijer (projektledare från gatukontoret),
[email protected] eller
Kalle Albjär (frivillig cykelpilot)
[email protected]
7
Skogens dagar
Va r je h ö st an o r dna r gatuk o n t o r et a r r angemanget S k o gens
daga r f ö r M alm ö s g r undsk o le eleve r. Då få r eleve r na komma ut
i natur en och u p p täcka och l ä r a
sig me r o m sk o g o c h natu r .
Malmöexpressen
förbättrar luften
Luftkvaliteten på
A mi r alsgatan h a r
blivit b ätt r e sedan
M alm ö e x p r essen
b ö r jade r ulla i juni
2014 . K vävedi ox id h alte r na h a r minskat
med åtta p r o c ent,
visa r en r a p p o r t s o m
milj ö f ö r valtningen
tagit f r am .
Foto: Johan Edgren
Luftkvaliteten vid och kring Amiralsgatan
har rönt stor uppmärksamhet de senaste tio
åren. Halterna av kvävedioxid har under
många år varit högre här, än på andra platser
i Malmö. Trafiken längs med Amiralsgatan
har varit mycket intensiv, men under senare
år har trafikflödena minskat. Detta har varit
en medveten satsning på ökad framkomlighet
för kollektivtrafiken.
En av satsningarna för att minska luftföroreningarna har varit Malmöexpressen.
Malmöexpressen började köra i juni 2014.
Sedan Malmöexpressen infördes har trafikflödet minskat med cirka 2 500 fordon per
dygn. Detta är den första gashybridbussen
med betydligt lägre avgasemissioner än andra bussar som trafikerar i eller till och från
Malmö. Utöver Malmöexpressen har det införts separerade bussfiler på Amiralsgatan,
vilket också bidragit till minskade trafikvolymer.
- Även om vi bara precis tangerar miljökvalitetsnormen, så är vi på god väg i Malmö.
Stockholm och Göteborg har mycket svårare
att nå normen. Malmö har gjort kraftiga åtgärder och haft en tuffare prioritering på
kollektiv- och cykeltrafik, säger Henric Nilsson, enhetschef för den avdelning som mäter
luften i Malmö vid miljöförvaltningen.
Förra året flyttade arrangemanget till Lindängelund som är
Malmös stora stadspark och rekreationsområde under uppbyggnad. I området finns redan Millennieskogen och Katrinetorps
gård. Terrasserna är ett nytt område som nu tar form, här är det
fokus på odling och hållbarhet.
Ett tjugotal aktörer bidrar med aktiviteter för eleverna och deras
lärare. Alla sinnen används och fokus är att alla ska delta i aktiviteterna. Arrangemanget är mycket populärt och redan 24 timmar efter att anmälningslänken lagts ut på hemsidan var det fulltecknat. Nästan 5000 barn bussas till platsen den 7 och 8 oktober i år.
Grön ö
i kanalen
Nu är det möjligt att ta del av Malmös kanalrum på ett nytt sätt. Vi har byggt en grön ö i
kanalen vid Paulibron.
Programmet för Malmös kanalrum antogs
av tekniska nämnden våren 2014.
Programmets syfte är att visa på de möjligheter som finns att bättre tillvarata och
utveckla Malmös kanalrum för utevistelse
och rekreation. Och nu är en första åtgärd på
plats; en konstgjord ö i kanalen!
För att skapa den gröna ön har vi återanvänt en trappa, en landgång och tre stycken
cykelpontoner som är sammankopplade. Allt
härstammar från den cykelparkering som tidigare fanns vid Malmö centralstation.
Ute på den gröna ön finns det bersåer
där du kan sitta omgiven av de ängsblommor
som kommer att växa upp nästa år. Det finns
också en våtmarksäng, runt om pontonerna.
Trädetaljerna i bersåerna är tillverkade av
kiselimpregnerad furu (organowood). Detta
är ett material som vi testat ute på bryggorna
vid Sibbarp och har kunnat konstatera att
materialet både är miljövänligt och hållbart.
Vi räknar med att den gröna ön ska hålla i
15 år. Det ska också bli möjligt för båtar att
angöra på ön.
Den gröna ön har redan hunnit bli ett
populärt lunchställe, både för människor och
änder.
Text: Monika Nilsson
Foto: Lars Bendroth
9
B l a n d pa ddo r
och få g l a r
Vi har sedan tidigare byggt dammar på Bunkeflo strandängar, vilket
visade sig vara populärt. I alla fall för den grönfläckiga paddan som
flyttat in i de befintliga dammarna som blev klara vintern 2013/2014.
Nu bygger vi en ny damm som kan ge plats till fler grönfläckiga paddor.
Vi bygger också ett tillgänglighetsanpassat fågeltorn på den
så kallade Terek-udden som är mycket populär bland fågelskådare.
Tornet, som beräknas stå klart i slutet av oktober, byggs för att öka
möjligheterna att se ut över Stenören, som halvön utanför heter.
Det byggs av ek och blir i två våningar. På det undre planet går
det att ta sig ut med rullstol och barnvagn. Till det övre planet blir
det en trappa. Stigen ut till udden kommer att breddas för att öka
tillgängligheten.
Malmö
h a r fåt t
e n t r ädg rupp
Många gånger är träd en viktig del i gatukontorets arbeten. Det
dyker ständigt upp nya frågor kring träd i parker, längs vägar och
cykelbanor, sjuka träd, nya arter o s v. För att samla all vår kompetens kring träd har nu en trädgrupp bildats som ska kunna vara ett
stöd och hjälp för alla på gatukontoret gällande olika trädfrågor.
Trädgruppen samarbetar med Köpenhamns motsvarighet och
de båda städerna har redan besökt varandra för kunskapsutbyte.
Gruppens vision är; Malmös träd ska få högre status och ses
som självklara byggstenar och miljöförbättrare i staden.
Intensiv
ARRANGEMANGSsommar i Malmö
Text: Birgitta Hjertberg
Foto: Tim Delshammar
Trots att sommaren 2014 kanske inte går till historien som den mest
soliga och varma var det högtryck för arrangemang i Malmö. Juli var
kall och regnig, så gratisarrangemangen som samlades under ”Sommar
på Ribban” blev inte så välbesökta som vi hoppats. I augusti fick vi däremot en hel del sol och värme, något som bland annat gladde ryttarna
och publiken på ponny-EM som hölls 5-9 augusti. Här slog brittiska
dressyrstjärnan Phoebe Peters två världsrekord med sin ponny SI Lucci.
Vi hann också med att få besök av internationella seglare under Malmö
Sail Week och vi fick se fantastisk skate i samband med Ultra Bowl.
Och som vanligt hölls Malmöfestivalen i slutet av augusti. Den kan du
läsa mer om på sid 14–16.
11
Text: Anna-Karin Jangmark
Foto: Johan Bävman
Malmös
attraktivitet
klarlagd
M alm ö H abitabilit y I n d e x
1 4 parametrar :
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
CHR I S T I A N R E S E B O
12
F ö r delning av gatu r ummet
T illg ä nglig h et
Rumslig h et
M å ngfald aktivitete r
Att r aktiva aktivitete r
G r ö nska
L judnivå
L uftkvalitet
L o kalklimat
N ä r h et till h å llba r a
t r ans p o r te r
N ä r h et till dagliga aktivitete r
( s å s o m livsmedelsaffä r )
N ä r h et till kultu r o c h se r vi c e
V istelsek o mf o r t
T r y gg h et
Vill du veta mer?
Kontakta Christian Resebo,
[email protected], 0709-341460
I c i r ka två å r h a r gatu k o nto r et a r betat med
att ta f r am ett ”at Tr aktivitetsinde x ” f ö r
staden , elle r h abita bilit y inde x s o m det
kallas . Tanken ä r
att inde x et ska ge en
m åttsto c k på vistelse kvaliteten i gatu r um met o c h att det ska
kunna anvä ndas s o m
diskussi o nsunde r lag
vid e x em p elvis budget p r i o r ite r inga r .
- Vi på gatukontoret ville utveckla en metod
för att objektivt följa upp våra mål. Ett viktigt mål för oss är en attraktiv stad. Men hur
mäter man det? Hur vet vi när vi kan vara
nöjda? Det var så tanken föddes på att lägga
ihop ett antal faktorer som gör en stad attraktiv och få fram ett index, berättar Christian
Resebo, chef på analys- och utvecklingsenheten på gatukontoret i Malmö.
Spansk inspiration
Inspirationen hämtades från den spanska staden Vitoria-Gasteiz, där ett habitability index
arbetats fram av forskare.
- I ursprungsindexet ingår tolv parametrar och vi utlyste en tävling där konsulter fick
lämna in förslag på hur vi skulle kunna anpassa
parametrarna till svenska och malmöitiska
förhållanden. Vi valde att gå vidare med Tyréns
förslag och nu är hela Malmö kartlagt, säger
Christian.
Det spanska indexets parametrar kan
delas in i fyra olika kategorier; ergonomi (t ex
hur lätt är det att ta sig fram i staden), psykologi (vad finns det på gatan som gör att vi vill
besöka den), fysiologi (buller och luftkvalitet)
samt närhet (hur långt är det till knutpunkter, offentlig service osv).
- Vi har lagt till två Malmöparametrar,
nämligen vistelsekomfort (tillgång till sittmöbler, närhet till offentlig konst osv) samt
trygghet, säger Anna Vindelman, planeringsarkitekt på Tyréns.
- Till bas ligger översiktsplanens vision
om en tät, grön och blandad stad, fyller
Christian i. Det är så vi valt ut parametrarna
och det får effekten att centrala staden får höga
värden på attraktivetsskalan, medan villaområden får sämre. Det betyder ju inte att de
är dåliga bostadsområden, men gatorna i villaområdena innehåller inte de kvaliteter som
får högt betyg i indexet, som t ex en blandning av aktiviteter.
Exempel på faktorer som ingår i Malmös
habitability index är närhet till hållbara transporter, såsom cykelvägar, busshållplatser och
tågstationer. Tillgång till grönska är en annan
parameter.
- Här består underlaget av Malmös träddatabas, som innehåller alla träd som växer på
Malmös mark. Däremot ingår inte grönska i
villaträdgårdar och liknande i dagsläget, säger
Anna.
- Detta kommer att ändras då vi får in
ny satellitdata i våra databaser. Då kommer vi
även att kunna få in grönska på kvartersmark,
fortsätter Christian.
Indexet är GIS-baserat* och i princip all
data som ingår ägs av gatukontoret, vilket gör
att indexet kan tas fram kontinuerligt och användas för jämförelser. Självklart kan det användas av andra förvaltningar i Malmö stad.
Kan subjektivt bli objektivt?
- Vistelsekvalitet och upplevd attraktivitet är
förstås en subjektiv upplevelse, men när vi
väl kommit överens om alla parametrar, då
kan vi få det till något objektivt, som går att
diskutera enklare. Indexet utgör förstås inte
”sanningen”, men det kan utgöra en gemensam bas i diskussioner, menar Christian.
Indexet kan användas till att identifiera
brister, för att jämföra gator och stadsdelar
och i prioriteringsarbete. Det kan också användas för att följa upp förändringar och göra
utvärderingar över tid, eller för att analysera
nya planer och strategier.
- Min förhoppning är att andra svenska
städer också vill testa att göra något liknande
och vi hjälper gärna till eller är bollplank,
avslutar Christian.
*) GIS står för geografiska informationssystem.
GIS är, enkelt uttryckt, en kombination av
kartor och tabellinformation som kan hanteras
via datorn.
13
Text: Fredrik Broman
Foto: Johan Bävman
I augusti gen o mf ö r de
gatuk o nto r et den 31: a
u p p lagan av N o r dens
stö r sta u p p levelse festival i stadsmilj ö
– M alm ö festivalen .
Å r ets åtta daga r bj ö d
på unde r ba r t s o mma r vä de r o c h ett im p o ne r ande f o lkm y lle r i
h ela c ent r ala M alm ö.
TRYGGA
BESÖKARE!
Precis som vanligt bjöd Malmöfestivalen på världskända artister, nytänkande
konstinstallationer, kräftkalas, dans, debatter, väldoftande matstånd och inte
minst miljontals oväntade möten. En trend som blivit tydlig är de senaste
åren är att besökare känner sig trygga på Malmöfestivalen, trots det stora
antalet människor i rörelse med mycket trängsel som följd, och trots andra
oroligheter som pågått i staden. I de senaste årens attitydsundersökningar har
nio av tio tillfrågade känt sig trygga under sitt besök.
Resultatet av årets attitydsundersökning är inte klar än. Men läser man
Sydsvenskans intervju med Matthias Nilsson, Polisens insatsledare under årets
festival, går det att förvänta sig ett liknande resultat.
”Det har varit en väldigt lugn festival, sett ur
polisiär synvinkel. Det har blivit lugnare med
åren, och det gäller inte bara antalet anmälda
ärenden, utan även stämningen har generellt
sett varit lugn och positiv. Det i sin tur gör att vi
inte behöver ha lika många patrullerande Poliser
i tjänst nu som vi hade för några år sedan.”
>>
S TA D S L I V I KO R T H E T
>> malmöfesivalen
SVERIGES FÖRSTA
PROFESSIONELLA
SNAPCHATTER
M å nga f ö r etag o c h o r ganisati o ne r
h a r en svå r t n öt att kn ä c ka i f r amtiden . Hu r kan
vi a r beta f ö r att n å ut till den lite y ng r e p ubliken ?
P R E N U M E R E RA
M E RA
Är du ännu inte prenumerant
på tidningen Stadsliv? Du
vet väl att du enkelt anmäler
dig för en kostnadsfri
prenumeration på
www.malmo.se/stadsliv?
tillSAM
till butikenMAnS
SKAteS
i kommunAMordnAr
e
ala korr
idorer
sTadsLiv
aktuellt från
ans
TiLLsamm
till butiken
rdnare
skaTesamOkorridorer
i kommunala
stadsliv
aktuel
lt från
MalMö
stads gat
ukonto
r nr 3 2015
gull
och g-brit t
får vinun
i håre d
t
MalMö stads
r nr 2 2015
gatukonto
ev
Linda bLö
r
ambassad
Ln
ke
för eLcy
25% av Sveriges och Danmarks samlade befolkning bor i Öresundsregionen. Regionen står dessutom för 25% av ländernas
samlade BNP.
Källa: MalmöLäget (se malmo.se, sök på Malmöläget)
Stadsvapnet i sin vanliga form
Under Malmöfestivalen är det tusentals ungdomar som tar sig in till centrala Malmö.
Trots festivaltidning, hemsida, Facebookoch Instagramkonto har Malmöfestivalen
upptäckt att det är många unga som tar sig
till festivalen utan att veta vad som händer
just idag. Ett vanligt antagande är att man
når unga genom Facebook. Men den kanalen
lockar inte den yngsta målgruppen längre.
Tittar man på Malmöfestivalens Facebook är
det lätt att hålla med. Av ca 41 000 följare är
det bara ca 2 500 (6,1 %) som tillhör åldersgruppen 13-17 år.
Samarbete med byrå
I ambitionen att nå ut till sin unga publik valde
Malmöfestivalen att anlita sociala-mediebyrån Wicked Society.
– När vi fick uppdraget att hjälpa
Malmöfestivalen att nå ut till unga tänkte
vi: Varför inte försöka nå unga på den platt-
16
på Malmöfestivalen var den första i sitt slag,
även i fråga om rekryteringsprocessen.
– Rekryteringen gjordes över Snapchat
och vi har inte hittat att någon annan gjort det
i Sverige tidigare. Så vi vågar säga att det är
Sveriges första rekrytering på Snapchat, säger
Jonathan.
Över hundra personer tog chansen att på
ett tio sekunder långt videoklipp berätta varför
just de skulle få bevaka Malmöfestivalen. Därefter fick 14 utvalda skicka in “snaps” på totalt
50 sekunder för att visa hur deras rapportering
från festivalen skulle kunna se ut.
Mona Hadad knep jobbet som Sveriges
Den första i sitt slag
En annan utmaning är att tala samma språk som första professionella snapchatter och under fessina följare. Om man inte anpassar sig efter de tivalens åtta dagar var Mona med om att öka
förutsättningar som finns och speglar målgrup- antalet följare på Snapchat till ca 3000.
pens beteende är det svårt att lyckas. Därför testade
Malmöfestivalen ett nytt knep. Att anställa
Sveriges första professionella Snapchatter.
Text: Fredrik Broman
Tjänsten som professionell snapchatter Foto: Johan Bävman
form där de finns sedan tidigare? Istället för
att tvinga dem att gå in på hemsidan eller läsa
festivaltidningen satsar vi på Snapchat, säger
Jonathan Liedman, medgrundare av Wicked
Society.
Enkelt uttryckt är Snapchat en app för att
skicka videoklipp, bilder och meddelanden
som visas några sekunder på mottagarens skärm
innan de försvinner. I juni skrev Dagens media
att Snapchat är det sociala medium som ökar
mest. Sett till dagligt användande är kanalen just
nu tredje störst efter Facebook och Instagram.
UrbankoNst i storformat
Under en höstvecka kunde nyfikna malmöbor följa tillkomsten av
ett konstverk i jätteformat.
På inbjudan av gatukontoret tog urbankonstorganistion ”Artscape”
sig an att tolka Malmös stadsvapen, tillsammans med tre internationellt erkända gatukonstnärer. Den klassiska leken ”Cadavre Exquis”
(översatt till svenska blir det utsökt lik) var utgångspunkt för konst-
verket, där Malmös grip delades upp i delar och sedan sattes ihop
igen. S:t Knuts torg var platsen där det under hela veckan var möjligt att med egna ögon följa konstverkets framväxt. En av dagarna
hölls en workshop då alla som ville fick måla sin egen tolkning av
Malmös stadsvapen.
17
Årets stadsbyggnadspris
Å r ets stadsb yggnads p r is 2015
g å r till U rbana H ä n g sel ;
tillb yggnaden till den gamla
h amnf ö r valtningsb yggnaden ,
s o m nume r a ä r h emvist f ö r
W o r ld M a r itime U nive r sit y.
Urbana Hängsel får priset för byggnadens spännande nutida
och väl genomförda gestaltning. Kim Utzon Arkitekter har
stått för designen i samarbete med Terroir på uppdrag av
Malmö stad.
- Urbana Hängsel är resultatet av en arkitekttävling som
uppmanade till ett djärvt formspråk. Förslaget har på alla
sätt infriat förväntningarna. Med ömsesidig respekt vävs
äldre och nutida arkitektur samman. Och resultatet har
blivit en gränslös arkitektur för en verksamhet utan gränser,
säger Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt i Malmö.
Läs mer:
www.malmo.se/stadsbyggnadspriset
Foto: Bojana Lukac
Test av regnbäddar
KARIN SJÖLIN
Text: Anna-Karin Jangmark
Foto: Anna-Karin Jangmark, Lars Bendroth
I en h å r dgj o r d stad b yggd på le r j o r d
ä r f ö r m å gan att ta h and o m sto r a r egn m ä ngde r sta r kt beg r ä nsad. N å g ot s o m g ö r
sig sm ä r tsamt på mint i f o r m av ö ve r svä mmade
k ä llar e och vägar då det falle r stor a v o lymer
r egn . På o lika vis a r beta r M alm ö stad f ö r att
g ö r a staden b ätt r e r ustad f ö r ö kade r egn m ä ngde r . I kva r te r et Oket i c ent r ala M alm ö
testas t e x o lika r egnb ä dda r s o m , f ö r uto m
att bid r a med vatten h å llande o c h - r enande
egenska p e r , o c ks å bid r a r med g r ö nska o c h
fa r td ä m p ning .
Karin Sjölin på gatukontoret har varit projektledare för testet av regnbäddarna i kvarteret
Oket. Hon tog över projektledarskapet i slutet
av maj efter Karin Nilsson som för närvarande är föräldraledig.
- Allt började med att Karin Nilsson hört
om Portland i Oregon där man jobbat mycket
med dessa bäddar. Hon blev väldigt inspirerad och började fundera över om inte vi i
Malmö kunde dra nytta av Portlands erfarenheter. Sedan tidigare testar vi olika typer av
regnbäddar i nybyggnadsområden, men nu
fanns det en chans att prova i befintlig miljö i
centrala Malmö, berättar Karin Sjölin.
I kvarteret Oket fanns en bred gata, en
skola och det skulle uppföras nya flerfamiljshus. Det var mycket asfalt och bebyggelse,
inte så mycket grönska.
- Det var ett gyllene tillfälle att anlägga
regnbäddar – eller raingardens, som de heter
på engelska – och vi la dem växelvis på gatans
sidor, så de gav en fartdämpande och avsmalnande effekt, säger Karin.
Två olika typer av bäddar testas. Den ena
är uppbyggd av pimpsten och den andra har
en grusuppbyggnad. Bägge ska ha väldigt bra
vattenhållande egenskaper.
- Nu när bäddarna står färdiga och projektet är klart, tas testet över av utvecklingsenheten på vår förvaltaavdelning, berättar
Karin. De kommer även att ta över bäddarna
vi testat i nybyggnadsområdena. På så vis kan
vi utvärdera vilka typer av material som lämpar sig bäst för de malmöitiska förhållandena,
avslutar Karin.
Vill du veta mer? Kontakta Karin Sjölin,
[email protected],
eller 0709- 0709-341686
19
Returadress:
Gatukontoret, Malmö Stad, 205 80 Malmö
B
PORTO BETALT
Ett steg
närmare
øresundsmetro
Text: Anna-Karin Jangmark
f ö r studien av Ö r esundsmet r o n
g å r in i en n y f ö r dju pad fas .
Nu fokuseras arbetet på Öresundsmetrons koppling till höghastighetståg, anläggningsteknik, miljöpåverkan, kommunikation samt
kartläggning och analys av sammankopplingar mellan Köpenhamn
och Malmö.
Förstudien är det tredje steget som Köpenhamn och Malmö
gemensamt tar för att undersöka möjligheterna till att länka samman städerna och regionen ytterligare med en gemensam metro.
– Jeg er glad for at Malmø og København har fået tilsagn om
yderligere EU-støtte til at undersøge vores fælles langsigtede projekt
om Øresundsmetro, som kan binde vores to byer og vores region
endnu tættere sammen og understøtte fremtidige højhastighedstog
fra Stockholm til Malmø og København, säger Köpenhamns overborgmester Frank Jensen.
– Det är glädjande att vi nu kan gå in i nästa fas i arbetet kring
Öresundsmetron. Vi ser att stora infrastrukturprojekt såsom Fehmarn Bält-förbindelsen och Sverigeförhandlingen med höghastighetståg till Malmö kommer att påverka våra två städer, men även
våra regioner och länder. Därför är det viktigt att se över kopplingarna över sundet och vidare ut i Europa. Här ser vi att Öresundsmetron har en central funktion att fylla eftersom den både
kan avlasta och komplettera Öresundsbron, säger Katrin Stjernfeldt
Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö.
Nästa nummer av stadsliv kommer ut i december 2015.