Puls nummer 3 2015 - Landstinget Blekinge

3/15
– en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge
Skräddarsytt
för de
minsta
8
6
Kör
elektriskt
13
Ta steg
till goda vanor
Facken backar upp
värdegrundsarbetet
10
3
4
5
6
8
9
10
12
13
14
15
16
Omslagsbild:
Tre små syskon på
neonatalavdelningen i
Karlskrona, i kläder som
är specialsydda inom
ett ideellt nationellt
nätverk.
17
18
19
20
AKTUELLT: Ambassadör i våtdräkt
Peter Stålhandske ska hjälpa till att locka nya medarbetare till
Blekinge.
AKTUELLT: Prova elbil
Ingen kostnad de två första månaderna som du och dina arbetskamrater lånar en elbil i tjänsten.
AKTUELLT: Nu ska Sverige bli rökfritt
Så kan vården hjälpa till att förverkliga målet om ett rökfritt
Sverige år 2025.
Nyfikna Kristine Thorell har många järn i elden.
September. Vad göra? Ett sätt att förlänga sommaren är att
gå in på Sveriges Radios webbplats och lyssna på alla de där
sommarpraten man missade, för att man var tvungen att
klippa gräset innan det börjar regna, eller åka och handla
för att det skulle bli uppehållsväder till kvällen, och därmed
nästan grillväder.
AKTUELLT: Kläder för de allra minsta
Överallt i Sverige syr människor kläder i barnstorlekar man inte
hittar i affären.
AKTUELLT: Utökad regional samverkan
De ledande politikerna i södra Sverige har beslutat att utveckla sitt
samarbete.
AKTUELLT: Facken positiva till värdegrunden
Förväntningarna på värdegrundsarbetet är stora. Puls ställde fem
frågor till representanter från fem fackförbund.
KLUBBAT OCH KLART: Renoveringar blir verklighet
Notiser om beslut fattade av landstingsstyrelsen.
Motionskampanjen Hälsostegen är höstens stora satsning från
landstingshälsan.
AKTUELLT: Framtidsarbete ska bli tydligt
Arbetsgrupper med tydliga uppdrag modellen när det stora
utvecklingsarbetet drar igång.
AKTUELLT: Nya satsningar på cancervård
Cancervården får extra pengar och nytt diagnostiskt centrum
inrättas.
AKTUELLT: Tidiga investeringar lönar sig
Landstingets sociala investeringsfond ska bidra till bättre folkhälsa
hos unga.
I BACKSPEGELN: Aids-hotet skapade rubriker
Så skrev landstingets personaltidning om aids för 30 år sedan.
LANDSTINGET LÄR: Den viktiga ursäkten
Missnöjet hos patienten kan bli mindre och mer kortvarigt om du
bemöter det på rätt sätt.
ANSLAGSTAVLAN: Vad tänker han på?
Var kreativ och rolig, så har du chans på biobiljetter!
KRÖNIKÖREN: Ralph Harlid
Komikern David Batra ägnar hela sitt sommarprogram åt
att berätta om att han var en mobbare i skolan. Inte
överraskande är en av slutsatserna att i botten låg en djup
rädsla för att själv vara den som blev utsatt för mobbning.
Som en av ett par pojkar som själv stod längst ner i hackordningen i klassen känner jag igen mig väldigt väl i Batras
beskrivning. Höll vi ihop, vi som var utsatta? Nej. Tog jag i
stället chansen att trycka till den andre när det för tillfället
var han och inte jag som blev trakasserad? Självklart!
Ordet grupptryck används oftast i sammanhang som mobbning eller andra beteenden som vi i olika grad ser ner på,
som att börja röka, eller klä sig för att passa in i gruppen.
Men denna kraft kan ju, som Ann-Louise Ottosson påpekar
på sidan 13 i detta nummer av Puls, också användas i positiv
bemärkelse. Genom kollektiv peppning och lättsam
tävlingsanda ska alla vi som arbetar i landstinget få
möjlighet att göra något bra för vår egen hälsa. Det är
tanken med satsningen Hälsostegen.
MÅ BRA: Tävling ska hjälpa oss till goda vanor
Jag tittar ner på min mage, tänker på hur den såg ut för tre
år sedan och hur hela jag mådde när jag då var 13 kilo
lättare. Vår arbetsplats hade deltagit i ett program för att
skapa sunda kost- och motionsvanor. Vi sporrades av
varandra och av vår coach från landstingshälsan. Resultatet
var häpnadsväckande. Sedan fick vi jobba vidare var och en
på egen hand. Och det gick ju som det gick för min del.
Därför greppar jag nu, tillsammans med mina arbetskamrater, denna nya chans till att bli utsatt för positivt grupptryck.
Att på detta och andra sätt agera hälsoförebyggande är
modernt bland arbetsgivare, och kanske en ren nödvändighet för att klara den hårda konkurrensen om kompetens
inom hälso- och sjukvården (läs mer om hur landstinget
möter denna utmaning på sidan 3). Likaså att landstinget
nu tar ett helhetsgrepp om grundläggande värderingar,
alltså hur du och jag förväntas vara mot varandra som
medarbetare i Landstinget Blekinge.
Om värdegrunden, som du i detta nummer läser om på
sidan 10, kan motverka ett enda fall av mobbning på alla
våra arbetsplatser, är den väl värd sin arbetsinsats.
Jens Lindell
Redaktör för Puls
Nya planeringsdirektören ger sina tankar om Framtidens hälsooch sjukvård.
Tidningen Puls görs av Landstinget Blekinge
och delas ut till samtliga anställda inom
landstinget.
Ansvarig utgivare:
Madeleine Flood, kommunikationsdirektör
2
Gärna grupptryck
– av den rätta sorten
PROFILEN: Apotekare med split vision
Redaktör: Jens Lindell,
kommunikationsenheten
Produktion: Kommunikationsenheten,
Landstinget Blekinge
Tryck: MixiPrint, Olofström
Puls • 3/15
E-post: [email protected]
Adress: Landstinget Blekinge, 371 81 Karlskrona
Telefon: 0455-73 10 00
Internet: www.ltblekinge.se
Facebook: www.facebook.com/landstingetblekinge
Kontakta oss om du vill ha tidningen inläst på cd.
Peter: en ambassadör i våtdräkt
Klädd i våtdräkt fångas Peter Stålhandske av kameran när
han kommer springande upp mot stranden på Aspö. Bilden
ska hjälpa Landstinget Blekinge att rekrytera nya med­
arbetare.
För Peter, avdelningschef vid psykiatrins beroendeenhet, var det en självklarhet att anmäla sitt
intresse när personalenheten och kommunikationsenheten efterlyste medarbetare som på bild
ska illustrera det attraktiva med att bo och
arbeta i Blekinge.
– Jag tycker att det är viktigt att vara en positiv förebild. För mig är det självklart att det
ingår i medarbetarskapet att vara en god ambassadör för arbetsplatsen och för landstinget i
stort, menar Peter Stålhandske.
Yrkesstoltheten är inget han håller inne med.
– Vi gör ju grymma insatser för människor,
påpekar han.
Genom att tillsammans med ytterligare några
medarbetare i landstinget ställa upp på bild vill
Peter nu bidra till att landstingets annonser för
lediga tjänster ska locka fler till att vilja komma
till Blekinge och arbeta i landstinget.
– Här finns ju plats för hur många spännande yrken och arbetsuppgifter som helst. Jag
har arbetat i Landstinget Blekinge sedan 1984
och tycker att landstinget har utvecklats till att
bli en positiv och modern arbetsplats. Vi är
framtidsinriktade och slår oss inte till ro med de
framsteg vi redan gjort. Och så tycker jag att
man tänker mycket på att ta hand om medarbetarna här.
handske i våtdräkt på ”lediga jobb-sidor” framöver. Bilden är tagen på Aspö utanför Karlskrona,
där Peter bor. Men vad är det egentligen han gör
på bilden?
– Jag tränar swim and run, en motionsform
där man växlar mellan att springa och simma i
naturliga miljöer och vattendrag. Jag är gammal
simmare och jag ville pröva ett nytt sätt att
träna, förklarar Peter.
Medarbetare i
vinter och snö efterlyses
Vill du liksom Peter Stålhandske bli en
ambassadör för Landstinget Blekinge?
Det behövs en medarbetare som ska
fotograferas i snö- eller isrik miljö i vinter.
Personalenheten och kommunikationsen­
heten hoppas nu på din och vädermakternas goda vilja. Mejla intresseanmälan till
[email protected]
Balans i livet
Annonsernas bilder kommer att föreställa ett
antal medarbetare i avkopplande och friskvårdande fritidssituationer. Syftet är att visa att i
Blekinge finns goda förutsättningar att kombinera arbete och fritid på ett sätt som ger balans i
tillvaron, allt enligt mottot ”för att livet är
viktigt”.
– Det här är bara en liten pusselbit i ett omfattande arbete för att stärka bilden av Landstinget Blekinge som en attraktiv arbetsgivare, en
bild som behöver vara både positiv och sann.
Konkurrensen om sjuksköterskor, läkare och
annan arbetskraft är hård i hela landet. Då är
annonser som sticker ut faktiskt något viktigt,
om vi ska kunna säkerställa den kompetens vi så
väl behöver, påpekar Ramona Wadman, personalstrateg.
Det är därför vi kommer att få se Peter Stål-
Peter Stålhandske är hängiven både sitt arbete och sin fritid. – På min arbetsplats har vi en imponerande samlad
erfarenhet av att arbeta med unga, äldre och psykiskt sjuka, säger chefen för beroendeenheten.
Puls • 3/15
3
Prova elbil utan kostnad
Ska du resa med bil i arbetet i höst? Varför inte prova en elbil? Din arbetsplats
och du betalar ingenting under de två första månaderna som du och dina arbetskamrater lånar en elbil.
Sedan en tid tillbaka finns fyra elbilar som
du kan boka via landstingets bilpool när du
reser i tjänsten. Införandet av elbilar är ett
led i landstingets miljö- och hållbarhets­
arbete. I organisationens miljö- och håll­
barhets­plan finns ett mål som säger att
klimat­påverkan i samband med tjänsteresor
ska minska, bland annat genom att bilarna
drivs av klimatanpassade förnyelsebara
fordonsbränslen.
Elbilarna, som landstinget lånar på prov
under sex månader, laddas helt med grön el.
– Genom att använda elbilarna är man
med och bidrar till minskade giftutsläpp och
ett bättre klimat. Det i sin tur gynnar folkhälsan, säger miljöchef Annika Christensson.
Införandet av elbilar är också en del av ett
projekt som landstinget deltar i. Projektet,
som heter Green charge, är ett samarbete
mellan högskolor, universitet, näringslivet
och offentlig verksamhet. Syftet är att un-
derlätta att investera i elbilar.
När du bokar bil via bilpoolen, meddela att du vill pröva en elbil. Under de
två första månaderna som du och dina
arbetskamrater lånar en elbil, kommer
din avdelning inte att betala några kostnader. Det enda som krävs av dig, är att
du fyller i en enkät och berättar vad du
tycker om att köra elbil.
Du kan köra mellan 10 och 15 mil
med landstingets elbilar innan du behöver ladda dem. Det finns laddare i alla
kommuner i länet. Landstinget har två
egna laddningsställen: ett i det parkeringshus vid Blekingesjukhuset i Karlskrona där bilpoolens bilar finns
parkerade och ett i anslutning till Blekingesjukhuset i Karlshamn.
Landstinget planerar också att köpa in
cyklar och el-cyklar som du kan använda
när du färdas i tjänsten.
Miljöingenjör Malena Nilsson provkör landstingets nya elbil.
Handen på hjärtat:
Vad tycker du om Puls?
Nu har du chansen att säga vad du tycker om din personaltidning. Samma dag som detta
nummer av Puls landar hemma hos dig startar vår läsarundersökning på intranätet.
1/09
– en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge
Gillar du Puls precis som den är, eller skulle du
exempelvis vilja se fler undersköterskor, administratörer, bilar eller korsord i tidningen? Alla
synpunkter och idéer är välkomna, så länge de
är ärligt menade. För att ta ett samlat grepp om
vad du och alla medarbetare tycker om
4 Dataintrång
ska förhindras
Puls och hur ni läser den genomför vi
Röster om
rökning
nu för andra gången en
3
Robotpremiär 10
läsarundersökning.
Ett sätt att
5
träffa folk 17
Den senaste undersök15
Blåsigt=bra 7
ningen skedde år 2009.
4 skelett
Inga
Årets undersökning innehål3
i skåpen
6
ler samma frågor som då.
17
– Förutom att få en fing4
ervisning om vad läsarna
tycker här och nu vill vi se
hur åsikter om Puls föränd-
2/11
– en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge
8
Ingen tandläkarskräck i Asarum
3 /13
3
– en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge
Se möjligheterna 2011
16
Högt i tak på ortopedkliniken i Karlskrona
1 /14
– en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge
2/15
Sommarjobbare
gör oss levande
– en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge
I huvudet på
personaldirektören
Sjuk utan
sjukdom
Samtalar
om värdegrund
Frisk satsning
på frisktandvård
Puls, landstingets
personal­tidning
sedan åtta år.
4
Effektivare
ronder
Puls • 3/15
rats sedan sist. Resultatet ska ligga till grund för
den fortsatta utvecklingen av tidningen, säger
Madeleine Flood, kommunikationsdirektör och
ansvarig utgivare.
Läsarundersökningen genomförs i form av
en anonym enkät, som du hittar via intranätets
startsida. Den är enkel att fylla i och det tar
några få minuter.
– Så ta chansen att vara med och påverka
din personaltidning! Det är ju för dig vi gör
den, uppmanar Jens Lindell, redaktör för Puls.
Kampanj ska
ändra bilden av hiv
Personer som lever med hiv riskerar
fortfarande år 2015 att diskrimineras
på grund av låg kunskap och myter.
Det menar Folkhälsomyndigheten,
som i höst genomför en nationell informationskampanj. Kampanjen riktar sig
till hälso- och sjukvården och till
allmänheten.
Frisk luft i stället för rökfyllda miljöer. Birgitta Nydahl Svärd, Lena Sjöberg och Agneta Alderstig utanför
Marinmuseum i Karlskrona.
Så bör vården hjälpa till att
göra Sverige rökfritt
I april i år var det dags för
Nätverket för tobaksprevention i landsting och regioner
att ha sin årliga träff. Puls fick
ett samtal med tre rutinerade
besökare efter två dagar med
temat tobaksfria miljöer.
Puls (reporter Jens Lindell): Ni stödjer ett
projekt som vill att Sverige ska vara rökfritt om
tio år, 2025. Är det verkligen realistiskt?
Lena Sjöberg, kanslichef för Yrkesföreningen mot tobak: Ja, opinionen i Sverige är
mogen för det. Och måttet för rökfritt är inte
att rökning ska vara helt utrotat, vilket vore
orealistiskt. Målet är att det ska vara färre än
5 procent som röker dagligen, jämfört med
cirka 11 procent i dag.
Agneta Alderstig, förbundsordförande
för riksförbundet Visir (Vi som inte röker):
Det kan låta som en utopi men tänk på när vi
ville genomföra att alla serveringar skulle vara
rökfria. Det var ingen som trodde att vi skulle
klara det till en början, men för tio år sedan blev
det verklighet. I dag vill ingen gå tillbaka till hur
det var förut, varken krögare eller gäster.
Birgitta Nydal Svärd, tobakssamordnare,
Västra Götalandsregionen: För att det ska
lyckas är det viktigt att vi tar krafttag och samarbetar så att tobaksindustrin inte får utrymme att
göra rökning till något trendigt bland våra ungdomar igen.
Puls: Vad är hälso- och sjukvårdens viktigaste
uppgift för att hjälpa till att göra Sverige rökfritt?
Birgitta Nydal Svärd: Att alltid ta upp frågan om tobaksbruk med patienterna. Patienterna säger själva i undersökningar att de vill bli
tillfrågade.
Lena Sjöberg: Och om frågan inte kommer
”Du kan inte ljuga
för tandläkare.
tar patienterna det som en intäkt för att det är
okej att röka. Därför är det viktigt att alla i vårdkedjan säger samma sak, även läkaren och tandläkaren måste uppmuntra till tobaksfrihet.
Birgitta Nydal Svärd: Att ge folktandvården
en tydlig roll i arbetet är en nyckel till framgång.
De möter hela befolkningen och kan även fånga
in barn och ungdomar tidigt. Dessutom kan du
inte ljuga för tandläkare. De ser direkt när du
öppnar munnen om du röker eller inte.
Puls: Vilka intryck tar ni med er från årets
konferens i Karlskrona?
Agneta Alderstig: Förutom att det är oerhört fint och vackert här så har det varit inspirerande innehåll i programmet.
Birgitta Nydal Svärd: Här finns mycket
kompetens och massor av kunskap som man
känner att man vill sprida vidare till andra.
Puls • 3/15
Kunskapen om hiv och hur hiv är, är bland
många låg, trots att vi levt med viruset i snart
35 år. Med dagens effektiva behandling kan
hivpositiva leva ett normalt liv. Vid välinställd
behandling är virusnivåer knappt mätbara och
smittsamheten därför mycket låg. Till exempel
är risken för en hivsmittad mamma att smitta
sitt barn i samband med graviditet och förlossning minimal.
Använda kondom
– Däremot är det viktigt att använda kondom
vid nya eller tillfälliga sexuella kontakter. Men
det gäller oavsett om man lever med hiv eller
ej, påpekar Agnes Lindeberg, verksamhetsstrateg vid primärvården.
I kampanjen har Folkhälsomyndigheten
sett primärvårdens personal som en särskilt
utvald målgrupp inom hälso- och sjukvården,
eftersom man i dag vet att tidig upptäckt av
hiv är av betydelse för att minska risken för
smitta.
Underlätta tester
– Vårdcentraler och ungdomsmottagningar är
viktiga när det gäller provtagning och för att
underlätta för den som vill testa sig, säger
Agnes Lindeberg.
Alla kan söka vårdcentralen för olika besvär.
Därför måste vårdcentralerna också ha kunskap att möta personer som lever med hiv.
Undersökningar visar att personer med hiv i
dag kan känna sig diskriminerade vid mötet
med vården, eftersom inte all vårdpersonal har
vana att möta hivsmittade.
Kampanjmaterial
Alla vårdcentraler i Blekinge kommer att
kunna ta del av aktuell kunskap via Folkhälsomyndighetens informationsmaterial. Kampanjen förstärks i Blekinge genom samarbete med
en smittskyddssköterska och könsmottagningens kurator. Kampanjmaterial finns via webbsidan www.hividag.se.
Inför årets världsaidsdag den 1 december
kommer den hivpositiva artisten Andreas
Lundstedt att, som en del av kampanjen, föreläsa för allmänheten i Karlskrona.
5
Split vision
är nödvändigt för
Kristine
Hon är apotekare, forskare,
mamma och sambo, allt med
stor passion. Dessutom
brinner hon för att hela
landstinget ska fungera bra
och för att de pytteminsta
barnen i vården ska få fina
kläder som passar.
– Jag behöver ha split
vision, konstaterar Kristine
Thorell.
32-åringen har dessutom ägnat
senaste året åt renovering av familjens hus på Hasslö. Nu när huset är
klart är det dags för trädgårdsprojekten. Och så en sak till, som vi
återkommer till.
Att Kristine hamnat i split vision-läge beror, åtminstone när det
gäller jobbet, på en stor dos ny­
fikenhet i kombination med en
oförmåga att hålla tyst och låta bli
att lägga sig i.
– Det handlar ju också mycket
om att vi är ett litet landsting. Då
måste man jobba med många saker
samtidigt, det är det som får organisationen att gå runt. Fördelen är
ju att man lär sig många saker,
resonerar Kristine.
Till Landstinget Blekinge kom
hon för fem år sedan, via en forskningstjänst. Sedan år 2011 arbetar
hon vid patientsäkerhetsavdel-
6
ningen och dess läkemedelssektion.
Att vara apotekare i landstinget
handlar mycket om att se till att
organisationen har fungerande
rutiner och metoder och att de
verksamheter där läkemedel används får det stöd de behöver.
Forskningen, som handlar om
mönster i läkemedelsanvändningen
hos befolkningen, har Kristine kvar
på 20 procent. En liten men viktig
del av Kristines arbetsuppgifter är
också att vara medlem i landstingsdirektören Peter Liljas ungdomsråd.
Viktigt att mötas och diskutera
– Landstinget är en häftig organisation. Här finns så mycket kunskap.
Allt fungerar inte perfekt men det
är viktigt att vi kan prata med
varandra, mötas och diskutera. Att
vi tycker olika när vi samtalar är
inte farligt, problemet är att det
ibland när det fattas beslut saknas
ett tydligt motiv till varför.
Att det blev landstingsvärlden
och apotekaryrket skyller Kristine
delvis på att båda föräldrarna är
sjuksköterskor och morbror apotekare. Barndomen hemma i Nättraby handlade annars mycket om
alla möjliga former av sport. Men
redan under högstadiet fanns ett
tydligt intresse för läkemedel, och
då menar vi inte att Kristine gick
omkring i korridorerna och knarkade piller.
– Jag var vetenskapligt nyfiken
på hur läkemedel påverkar kroppen. Naturvetenskaplig linje på
gymnasiet blev det självklara valet
för mig. Och där handlade mitt
examensjobb om paracetamol, om
den molekylen, säger Kristine och
reser sig för att hämta en tjock bok,
som hon slår upp och visar hur den
ser ut.
Vi sitter i hennes arbetsrum en
varm dag tidigt i juli. Där faller
ögonen gärna på foton av treåriga
dottern Liv och sambon Christian.
”Landstinget är en
häftig organisation.
Hon och Christian träffades när
Kristine bara var 19 och relationen
överlevde, trots att Kristine bodde
fyra år i Uppsala och ett halvår i
Glasgow under studierna till apotekare. Hon tror att en bidragande
orsak till det långa förhållandet är
att de ger varandra mycket ut-
Puls • 3/15
rymme att odla egna intressen. Ett
av Kristines är att sy kläder till barn
som är för tidigt födda, och att
samordna insamlingen av sådana
kläder till för tidigt födda barn i
Blekinge.
Fokus på barn
Samtidigt kommer den egna
familjen och dottern alltid i första
hand. Och nu kommer det snart
att bli mer fokus på familjelivet. I
magen växer nämligen ett syskon
till Liv, som förväntas födas i
början av nästa år. Kristine har valt
att tidigt berätta om graviditeten
för alla i sin omgivning.
– Många väljer att inte berätta,
av rädsla för missfall, vilket är förståligt. Jag berättade tidigt att jag är
med barn av många anledningar
men en av dem var att skulle det
bli missfall skulle jag bli så ledsen
och då behöver man omgivningens
stöd, säger Kristine innan hon
avslutar:
– Men mest av allt berättar jag
för att jag är så himla glad. Och
varför ska man inte få vara glad
hela tiden?
Läs mer om Kristine Thorells engagemang i kläder till för tidigt födda
barn på sidan 8.
Kort om
Kristine Thorell
Ålder: 32 år.
Yrke: Apotekare.
Familj: Sambon Christian och dottern Liv. Barn nummer två ligger i
magen.
Bor: På Hasslö, en ö väster om Karlskrona.
Gör på fritiden: Umgås med familj
och vänner, syr, bakar ibland.
Ser på tv: Mycket sjukhusserier och
polisserier.
Favoritbok: Diana Gabaldon och
Outlanders-serien, den första boken
heter Främlingen.
Äter: Om jag får välja blir det lammfilé med krämig provencalsk potatisgratäng och goda grönsaker. Men
frågar du mina arbetskamrater säger
de att jag äter skräpmat.
Om jag var ett djur: Då skulle
jag vara en älg. De är så stora och
majestätiska. Sen går de på en nit
och bli påkörda ibland. Men så är det
ju för alla.
Puls • 3/15
7
Små kläder gör
stor skillnad
Överallt i Sverige sitter människor och
syr kläder till landets allra minsta – barn
som fötts för tidigt. När Kristine Thorell
kommer till neonatalavdelningen i
Karlskrona med en ny leverans möts hon
av glädje och förväntan. Alla som arbetar här vet vilken stor skillnad en liten
body eller mössa kan göra.
– Att klä sitt för tidigt födda och kanske sjuka
barn i färgglada bebiskläder, som inte känns
stora som tält, hjälper föräldrarna att få lite av
den positiva känsla som föräldrar till ett fullgånget och friskt barn får mer automatiskt,
menar Bibbi Nordbäck, barnsjuksköterska.
Tillsammans med barnsköterskan AnnChristine Olausson går hon nyfiket igenom
innehållet i väskan som Kristine Thorell burit
med sig. Kristine är apotekare i Landstinget
Blekinge. Men på fritiden syr hon kläder i storlek 38 till 50. Det är en syssla hon delar med ett
helt nätverk av cirka 1 500 andra runtom i lan-
det. Många av dem är föräldrar som
själva har fått för tidigt födda barn,
och vill göra något för andra i
samma situation.
Förutom personer som syr innehåller nätverket andra som hjälper till
med att exempelvis skaffa fram tyger,
och så en insamlingsansvarig i varje
landsting. Kontakter och samordning
sker via Facebook. Cirka 20 neonatalavdelningar runtom i Sverige, de
sjukhusavdelningar där för tidigt
födda vårdas, får kläder från nätverket.
Tr
es
må
hä sysko
n
r fä
så
rgg vid neo
blev
lad
natal
a, ta
avdelningen i Karlskrona k.
r
ck va
ätve
re kläde
r från ett ideellt n
Svårt att få tag i små storlekar
– De kläder jag har med mig i dag är det Anna
Mühlenbock från Stockholm som sytt, berättar
Kristine, insamlingsansvarig för Blekinge, och
lägger fram en hög med bebiskläder.
Med sig tillbaka till nätverket får hon inte
bara tacksamhet utan även synpunkter och
önskemål.
– Mest av allt önskar vi oss mössor
och filtar. Många barn behöver ligga
på värmemadrasser och då ligger
de utan kläder på kroppen, för
att tyget inte ska isolera bort
värmen, förklarar Bibbi Nordbäck.
I en av salarna ligger nyfödda
trillingar. Deras föräldrar, som
vill vara anonyma, vittnar om
svårigheten att få tag på kläder i
mindre storlekar än 50 till barnen, som fötts åtta veckor för
tidigt. Nu får de välja en body
till var och en av trillingarna.
Hellre färgglada bebismotiv än vitt och texten ”tillhör landstinget”.
– Barnen tillhör ju inte landstinget, utan familjen, påpekar Bibbi Nordbäck,
– Det är första gången vi
till vänster i bild, tillsammans med Kristine Thorell och avdelningschefen
klär
dem i något sådant här,
Marie Norén.
konstaterar deras mamma.
8
Puls • 3/15
För medarbetarna vid neonatalavdelningen är
det en viktig detalj att familjerna får ta kläderna
med sig hem.
– Många sparar ju sitt barns första kläder och
det vill vi att även mammor och pappor till för
tidigt födda ska kunna göra, säger Ann-Christine Olausson.
Det föds omkring 7 000 barn för tidigt varje år i
Sverige. De som föds före graviditetsvecka 37
räknas som för tidigt födda.
Helt ideellt arbete
Allt arbete med att skaffa fram bebiskläder i
storlekar som passar för tidigt födda sker på
fritiden och helt utan betalning. De mönster
man syr efter får bara användas för att sy
kläder som ska skänkas, inte säljas. Prematurförbundet sponsrar verksamheten med
tryckknappar och det händer att företag
skänker tyger. Initiativet till nätverket togs
vintern 2012. Den första leveransen till
Blekinge­sjukhuset i Karlskrona skedde
hösten 2014.
Är du intresserad av nätverket? Vill du sy
eller bidra på annat sätt? Kontakta Kristine
Thorell på anknytning 4112.
Beslut om stängning
av vårdplatser
Vid sammanträdet den 27 augusti fattade
nämnden för Blekingesjukhuset beslut om
åtgärder för att komma tillrätta med sjukhusets
svåra ekonomiska situation. Beslutet innebär
bland annat att stänga 17 internmedicinska
vårdplatser, samtidigt som 10 så kallade lättvårdsplatser skapas i Karlshamn. Nämnden
föreslår också att landstingsstyrelsen ska fatta
beslut om att med hög prioritet utreda förut­
sättningarna för att omvandla dagakutmottagningen i Karlshamn till en primär­vårds­mottagning av typen närakutmottagning eller
jourcentral.
Ny chef för
kompetenscentrum
Att bilda en sydsvensk storregion är inte aktuellt för tillfället. I stället utökas samarbetet mellan Blekinge och andra
regioner i södra Sverige.
Ny avdelningschef på Blekinge kompetenscentrum blir Danilo Garcia som bor i Karlskrona
och är 42 år. Danilo Garcia har chefserfarenhet
från bland annat Skatteverket. Till hans meriter
hör också forskning inom området psykologi
och ledarskap. Han arbetar för närvarande vid
Göteborgs Universitet och Washington University i Saint Louis, USA.
Lär dig mer om hot och våld
Samarbetet mellan
sex regioner utökas
De ledande politikerna i södra Sverige
har beslutat att utveckla sitt samarbete.
Det sker inom ramen för en förening
som kommer att heta Regionsamverkan
Sydsverige.
– Det finns en enighet om att utveckla samarbetet mellan regioner, landsting, regionförbund
och kommunförbund i de sex sydliga länen
gällande södra Sveriges utveckling. Vi har samverkat i de fyra länen sedan 2012 och att nu
även Halland och Jönköping ansluter är positivt, säger Henrik Fritzon (S), regionstyrelsens
ordförande i Region Skåne och ordförande i den
ideella föreningen.
Region Skåne blir permanent ordförande
enligt de stadgar som formellt ska beslutas i
medlemsorganisationerna och därefter gälla från
1 januari 2016.
Föreningen Regionsamverkan Sydsverige är
en utveckling av det tidigare sydsvenska samarbetet Sydsam. Föreningen kommer nu att samarbeta och samverka kring planer för regional
utveckling, infrastruktur, kollektivtrafik, kultur
och hälso- och sjukvård. Den består av representanter från Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget Blekinge,
Region Blekinge, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Region Kronoberg, Region Halland och Region Jönköpings län.
Den ideella organisationens beslutsfattande
är aldrig överordnat respektive huvudmans beslutsfattande utan beslut som berör respektive
huvudmans verksamhet måste fattas i medlemsorganisationernas politiska församlingar för att
vara giltiga.
Puls • 3/15
Hot och våld förekommer överallt i samhället.
Många medarbetare i landstinget utsätts för hot
och våld, men genom kunskap kan många
situationer undvikas. Därför arrangerar landstinget i höst vid flera tillfällen en föreläsning om
att förebygga, bemöta och hantera hot och våld.
Föreläsningen vänder sig till alla som arbetar i
Landstinget Blekinge. Föreläsaren Alexander
Tilly är legitimerad psykolog med specialisering
på hotfulla och våldsamma konflikter och före
detta dörrvakt.
Lättare att betala
parkeringsavgiften
Fler alternativa sätt att betala parkeringsavgiften
ska göra det lättare för dig när du parkerar vid
sjukhusområdena. Som medarbetare i landstinget kommer du att kunna betala via en app i
mobilen eller på en webbsida som nås via intranätet. Det gamla hederliga alternativet att
betala med mynt i automat kommer också att
vara möjligt. Parkeringskorten försvinner däremot, eftersom de inneburit mycket tidskrävande
kringarbete för olika medarbetare i landstinget.
En viktig förbättring är att du med det nya
systemet har möjlighet att betala parkerings­
avgiften per månad, och inte längre är tvingad
att betala för flera månader i taget.
Någon gång i oktober beräknas systemet med
betalning via app eller webb vara igång.
9
Fackförbunden står bakom arb
Angeläget och välkommet. När Puls frågade fem av företrädarna för fackförbund
med många medlemmar bland landstingets medarbetare, då framkom idel positiva förväntningar.
Peter Franke
Saco
Gunilla Månsson
Vårdförbundet
Landstinget bedriver ett värdegrunds­arbete.
Vad tycker du om det?
Det är bra att vi nu tillsammans arbetar fram en god
anda kring vad som är viktiga gemensamma värderingar och hur vi vill att andra ska uppfatta oss. Det
kommer att gagna både patienter och medarbetare.
Det är oerhört viktigt. Vi har länge framfört att vi
saknar en gemensam plattform där vi alla i organisationen får vägledning i hur vi ska vara och uppfattas av
varandra och medborgarna i Blekinge.
På vilket sätt kan en gemensam värdegrund
göra nytta för medarbetarna?
Arbetet blir lättare om man kan fokusera och
prioritera utifrån en gemensam värdegrund.
Om den är tydlig och väl förankrad hos medarbetarna
bidrar det till en bra arbetsmiljö.
För mig är värdeorden ”alla människors lika värde och
rätt till lika hälsa” centrala. Om vi har dessa ord för
ögonen varje dag i arbetet kommer alla att uppleva en
hälsosammare arbetsplats.
Kan värdegrunden göra nytta för våra patienter
och Blekinges invånare?
Med ett bra internt värdegrundsarbete kommer vi
förhoppningsvis också att bemöta våra patienter på
ett positivt sätt.
Ja, medborgarna kommer att känna sig sedda och få
upplevelsen av en god, trygg och säker vård som utgår
från varje enskild person, i hemmet såväl som på
sjukhus.
Vad tycker du är viktigt att tänka på i ett värdegrundsarbete?
Vi måste klä värdeorden i något. Vad innebär orden i
handlingar och hur bemöter vi patienter och medarbetare? Det här är också ett arbete som måste pågå
kontinuerligt.
Utmaningen är att se till att det inte bara blir fina ord.
Chefer och ledning måste tillsammans med medarbetarna hitta sätt att växla om till en kultur där vi kan
skapa nya relationsmönster.
Under våren och sommaren har arbetsplatserna arbetat med att ta fram förslag till värdeord.
Vilka värdeord är viktiga för dig?
Till exempel kompetens, engagemang, empati,
samarbete men även glädje är viktigt på en arbetsplats. Man ska gå till sitt jobb med ett leende på
läpparna.
Alla människors lika värde och rätt till lika hälsa.
Kom och samtala
om värdeorden!
Under våren och sommaren har arbetsplatserna
i landstinget arbetat med att ta fram förslag till
värdeord. Alla medarbetare är nu välkomna till
något av de två dialogmöten som arrangeras i
oktober. Där får du se vilka värdeord som varit
vanligast och får möjlighet att reflektera över
vad orden innebär för dig. Mötena äger rum i
Karlskrona den 14 oktober och Karlshamn den
15 oktober. Håll utkik på intranätet för plats
och klockslag.
10
Brunnsgårdens vårdcentral först i
Blekinge med äldremottagning
Nu får den som är 75 år eller mer vård anpassad till äldres behov. På Brunns­
gårdens vårdcentral i Karlshamn finns Blekinges första äldremottagning.
Vårdcentralens alla listade patienter över 75 år
erbjuds tillhöra Brunnsgårdens äldremottagning. Många upplever det svårt att nå fram till
vårdcentralen via återuppringningssystemet.
Detta är en av anledningarna till mottagningens
start.
Äldremottagningen har ett eget telefonnum-
Puls • 3/15
mer där patienterna direkt kommer i kontakt
med vårdcentralens sjuksköterskor. Varje patient
har sin egen sjuksköterska, som är den man
träffar om man behöver komma på ett sjuksköterskebesök. De bokade läkarbesöken är längre
och fokuserar mer på patientens hälsa som helhet.
betet med värdegrunden
Christer Olofsson
Blekinge läkarförening
Camilla Olsson
Vision
Christer Wihlborg
Kommunal
Det är positivt och på tiden. Värdegrundsarbete
kommer från den privata sektorn men i dag är det
vanligt att även offentliga organisationer ser behovet av
att diskutera sina värderingar.
Vision tycker att det är mycket viktigt eftersom vi
arbetar med människor tillsammans med män­niskor.
Det stärker även varumärket Landstinget Blekinge om vi
arbetar med värdegrunden. Den ska vara tydlig och klar.
Bra att alla anställda får värderingar att förhålla sig till!
Det blir lättare att diskutera hur vi till exempel ska vara
mot varandra som medarbetare och som olika
yrkesgrupper.
Bidra till att distansen mellan medarbetare och mellan
medarbetare och ”dom där uppe i ledningen” minskar.
Likt ett fotbollslag kan enskilda spelare vara nyckelpersoner, men det är hela laget som vinner eller förlorar.
Om vi lägger ner en del tid och energi kommer vi på sikt
att få en bättre arbetsmiljö, bättre förståelse för
varandra och bättre insikt på hur jag själv beter mig i
mötet med andra medarbetare.
Den kan bidra till ett teamtänkande i stället för ett
hierarkiskt tänkande, förståelse mellan yrkesgrupper
och att alla får arbeta på toppen av sin kompetens. För
den enskilde stärks inflytandet och engagemanget.
På samma sätt som vi påverkas av tv-reklam (även om vi
irriterar oss på den) påverkas vår omgivning av den
”reklam” som vi landstingsanställda sprider om vår
arbetsplats.
Med en tydlig värdegrund får vi en tryggare personal i
kontakten med patienten. Våra patienter ska kunna
känna personalens kvalitetsarbete när de söker våra
tjänster och kunskaper.
Ja. Genom att värdegrunden stärker sammanhållningen bland medarbetarna ges det en tydlig bild till
medborgarna hur vi tillsammans arbetar för deras
bästa.
Att den inte blir något som bara bestäms från ledningshåll.
Att hela tiden tänka på och prata om värdegrundsfrågorna. Då kan vi efterleva och sprida vår värdegrund och
det blir lättare att våga stå upp för våra värderingar.
Att alla medarbetare ska vara med och skapa och
utveckla värdegrunden.
Det viktigaste är att värdeorden, oavsett vilka de är,
speglar verkligheten på den enskilda arbetsplatsen. Är
vi stolta över vår arbetsplats? Känns det bra att åka till
arbetet på morgonen?
Ansvar, engagemang, hög kunskap och god kompetens,
förtroende. Det ska vara roligt att gå till arbetet – äntligen gladare måndagar!
Rättvisa, solidaritet, demokrati och alla människors lika
värde.
– Bland annat går vi igenom aktuella läkemedel och patienten får alltid med sig en nedskriven vårdplan hem. Målet är att man ska känna
sig trygg och välinformerad, säger verksamhetschefen Johanna Johansson.
I bakgrunden finns ett beslut av landstingsstyrelsen att förstärka primärvårdens budget,
bland annat för vården av de mest sjuka äldre
och av människor som mår psykiskt dåligt.
– Varje vårdcentral gör egna satsningar, och
på Brunnsgården har man valt konceptet äldremottagning, förklarar Rosmarie Nilsson, förvaltningschef för primärvården.
Även Sölvesborgs vårdcentral planerar att
öppna en äldremottagning med liknande
koncept nu i september. Denna månad startar
också en seniormottagning i Kyrkhult. Mottagningen där ska ha öppet två dagar i veckan
och vänder sig till den som är 65 år eller äldre.
Vid Brunnsgårdens vårdcentral har äldremottagningen fått positiva recensioner av
patienterna, berättar Johanna Johansson.
– De upplever att de har tid att prata färdigt och att de blir sedda. Någon har sagt att
hon känner sig som en prinsessa.
Ingrid Jönsson från Trensum, en av många
nöjda patienter som tillhör äldremottagningen vid Brunnsgårdens vårdcentral.
Puls • 3/15
11
Beslut fattade av landstingsstyrelsen den 1 juni.
Fortsatt arbete för fler
sjuksköterskor
Landstinget arbetar intensivt på flera
håll för att motverka svårigheterna med
att bemanna Blekingesjukhuset med
tillräckligt antal sjuksköterskor. Landstingsstyrelsen har nu gett landstings­
direktören Peter Lilja i uppdrag att
fortsätta detta arbete och att genomföra
fördjupade dialoger med sjukhusledningen och nämnden för Blekingesjukhuset. Bland de åtgärder som pågår
eller är på väg att starta finns insatser
för konkurrenskraftiga och jämställda
löner, minskad arbetsbelastning, ändrad
fördelning av arbetsuppgifter, nytt
koncept för handledning under utbildning och bättre introduktion av nya
medarbetare.
Sprututbyte en av flera budgetsatsningar
Sprututbyte för narkomaner är en av de särskilda treåriga satsningarna i landstingets budget
för nästa år. Sprututbyte innebär att använda
sprutor och kanyler genom landstingets försorg
byts ut mot nya sterila. Syftet är främst att
förebygga spridning av hepatit B, hepatit C och
hiv, men också att erbjuda en person som
injicerar droger möjlighet till rådgivning, tester
och vaccination. Sprututbyte finns sedan tidigare i några andra landsting, däribland Region
Skåne, som var först med sprututbyte på
1980-talet. Sprututbytesverksamheten i Blekinge beräknas
kosta 4,5 miljoner
kronor under de
kommande
tre åren.
Budgeten för 2016 innehåller fler särskilda
satsningar de kommande tre åren, bland annat
följande:
• glasögonbidrag även för barn i åldern 8 till
19 år (tidigare har bidrag bara lämnats för
barn upp till 7 års ålder): 3 miljoner kronor
• konkurrenskraftiga och jämställda löner: 12
miljoner kronor
• diagnostiskt centrum för att tidigt upptäcka
cancer: 6 miljoner kronor
• minskade väntetider till neuropsykiatriska
utredningar: 4 miljoner kronor
• fler dietister: 5 miljoner kronor
• förstärkning av cancervården: 9 miljoner
kronor
I budgeten satsas även 45 miljoner kronor för
att de tre kommande åren täcka ökade kostnader för läkemedel och vård som köps från andra
landsting.
Förslag för utveckling
av primärvården
Renoveringar
blir verklighet
Bättre utbildning och förstärkt samverkan. Det
är två av de röda trådarna i de förslag som
primärvårdsberedningen har föreslagit i sin
rapport. Det var i december 2013 som landstingsstyrelsen beslutade om en tillfällig primärvårdsberedning. I sin rapport har beredningen
nu bland annat föreslagit att:
• rehabilitering ska bli en verksamhet med
egen budget
• en politisk samverkansgrupp för vård och
omsorg ska inrättas
• dialogen mellan Blekingesjukhuset och
primärvården ska stärkas
• landstinget ska verka för att ST-utbildningen (specialisttjänstgöring) i allmänmedicin ska innefatta tjänstgöring inom
psykiatrisk verksamhet
• man ska utreda om en eller flera vård­
centraler kan fungera som utbildningsvårdcentraler för läkare i utbildningstjänstgöring
• två vårdcentraler på försök får i uppdrag att
omfördela arbetsuppgifter mellan vårdyrken
så att alla kompetenser tillvaratas på bästa
sätt.
Landstingsstyrelsen har godkänt rapporten och
gett landstingsdirektören Peter Lilja i uppdrag
att omsätta dess förslag i praktiken.
Flera renoveringar och omflyttningar blir nu
verklighet. Detta sedan landstingsstyrelsen ställt
sig bakom att ett antal fastighetsprojekt sätts
igång. Bland annat ska intensivvårdsavdelningen i Karlskrona få lokaler som är bättre
anpassade till krav på arbetsmiljö, patientsäkerhet och sekretess. Samtidigt får sjukhusets
hjärtmottagning större lokaler genom att flytta
in där landstingshälsan fram till nyligen huserade. Två andra projekt får till följd att verksamheter flyttar ihop med en vårdcentral. Det
handlar dels om primärvårdens rehabiliteringsverksamhet i Ronneby, som
flyttar ihop med Ronneby
vårdcentral, dels om
psykiatrins mellanvård i
Olofström, som tar plats
i Olofströms vårdcentrals lokaler.
Remissreglerna ändras
Den nya patientlagen ger patienter
möjlighet att söka sig till vårdcentraler
och öppen specialistvård (specialistvård
där man inte är inlagd vid en vård­
inrättning) utanför länet. Nu anpassar
landstinget sina remissregler till patientlagen och möjliggör remisser till vård­
givare utanför länet.
Förbund för
ambulansflyg bildas
Landstingen i Sverige kommer i början
av nästa år att bilda ett förbund för att
sköta ambulanstransporter med flyg i
landet. Landstingsstyrelsen har godkänt
bildandet av förbundet. Västerbottens
läns landsting kommer att ha medicinskt ansvar för verksamheten.
Självkontroll av
PK-värdet utreds
När du äter blodförtunnande läkemedel är det viktigt att kontrollera ditt
PK-värde regelbundet. PK-värdet visar
om du har fått rätt dosering av ditt
blodförtunnande läkemedel. Sedan ett
antal år tillbaka finns möjlighet att själv
kontrollera PK-värdet hemma, och
Landstinget Blekinge ska nu utreda
möjligheten att erbjuda denna självkontroll till patienter i Blekinge.
12
Puls • 3/15
– Grupptryck är effektivt och inte bara av ondo, säger landstingshälsans avdelningschef Ann-Louise Ottosson inför premiären
av motionskampanjen Hälsostegen.
Motionskampanjen Hälsostegen:
Tävling ska skapa goda vanor
Är du och din arbetsplats med i motionskampanjen Hälsostegen? Oavsett om svaret är ja eller nej är du välkommen på en
inspirerande föreläsning som ska hjälpa dig att hitta nya och
bestående goda vanor.
Rör på dig mer och kom igång med regelbunden motion, både under och
efter tävlingen! Det är syftet med motionskampanjen Hälsostegen, som är
igång sedan den 14 september. Ju mer regelbundet du och dina arbetskamrater rör på er, desto fler utlottningar av priser är ni med i. Alla kan
vara med efter egen förmåga, oavsett nivå. Och även om din arbetsplats
missat att delta från början finns fortfarande möjligheten att hoppa på
Hälsostegen. Inte minst kan du ta chansen att gå på den föreläsning om
hälsa som erbjuds alla medarbetare i Karlskrona den 29 september och
Karlshamn den 8 oktober.
– Det är mitt i motionskampanjen och kan på det sättet ses som en
sporre att hålla ångan uppe, säger Therése Rutgersson, en av arrangörerna
vid landstingshälsan, till vardags massageterapeut.
Inspirerande föreläsning
Men även om Hälsostegen som pristävling går ut på regelbunden motion
kommer föreläsningen, som ges på kvällstid, även att handla om kost och
stress och konsten att investera i sitt må bra-konto. Föreläsaren Kicki
Forsenhäll är hälso- och beteendevetare och utlovar ”bra verktyg, struktur
och inspiration”.
Bakgrunden till Hälsostegen är att landstingshälsan, som är
landstingets företagshälsovård, sett behovet av en bred hälsosatsning för
alla anställda, något som många medarbetare själva efterfrågat. Att
kampanjen är möjlig att göra just nu beror på ett statsbidrag som
landstinget fått för sitt arbete med arbetsplatsnära rehabilitering. Pengarna
återförs nu till nya hälsofrämjande insatser.
– Vi vill ha allt färre medarbetare i rehabilitering och fler som mår bra,
säger Ann-Louise Ottosson, avdelningschef för lanstingshälsan.
Hon menar att Hälsostegen kommer precis rätt i tiden, under ett år då
mycket i landstinget, särskilt i sjukhusverksamheten, har handlat om
personalbrist och sviktande ekonomi.
– Medarbetarna behöver se att man satsar på dem och deras hälsa. Det
här är en viktig pusselbit i det arbetet, menar Ann-Louise Ottosson.
Hälsostegen
• Hälsostegen pågår under sex veckor och är indelad i tre steg där
individuella priser lottas ut.
• I samband med Hälsostegen är alla medarbetare välkomna på en
inspirationsföreläsning. Den äger rum i Landstingssalen i Karlskrona den
29 september klockan 18 och i Elfsbergsgården i Karlshamn den 8
oktober klockan 18.
• Klockslaget är valt för att så många som möjligt ska kunna komma. Det
finns inget övergripande beslut om att man får räkna föreläsningen som
arbetstid.
• För mer information om Hälsostegen, se intranätet under fliken
”Beställning, service” och ”Företagshälsovård”. Klicka dig vidare till
”Hälsoinspiratörer”.
Puls • 3/15
13
Patient- och medborgarperspektivet ska finnas i främsta fokus genom hela utvecklingsprogrammet Framtidens hälso- och sjukvård. I höst sätter de första programarbetsgrupperna igång.
Så ska arbetet bli tydligt
– Framtidens hälso- och sjukvård fortsätter framåt
Arbetsgrupper med fasta
tidsramar och tydliga uppgifter att lösa. Det blir modellen
när utvecklingsprogrammet
Framtidens hälso- och sjukvård nu fortsätter framåt.
Första frågorna att lösa:
framtidens akutsjukvård och
operationsverksamhet.
– Det är viktiga frågorna ur ett
patientsäkerhets- och effektivitetsperspektiv, säger Cecilia Klüft Frih,
en av de båda programledare som
landstingsdirektören utsett för att
driva utvecklingsprogrammet, som
ska pågå i minst 10 år.
– Vi har mycket som behöver
göras, och vi kan inte starta med
allting samtidigt. Några måste
börja och andra får ta vid, konstaterar programledarkollegan Mats
Berggren.
Väntar på beslut
En viktig bieffekt med att få beslut
på hur landstinget ska bedriva sin
akutsjukvård och operationsverksamhet är att dessa beslut påverkar
omfattande byggprojekt som
väntar. Först när akut- och operationsfrågorna är lösta kan ombyggnadsarbetet för verksamheterna
anestesi, operation, intensivvård
14
och akutsjukvård inledas.
– Känn ingen press! Det här är
bara frågorna som alla pratar om,
ler Mats Berggren självironiskt.
Många delaktiga
Både han och Cecilia är noga med
att poängtera att det inte är de som
programledare, eller deras chef,
planeringsdirektören, som bestämmer hur framtidens hälso- och
sjukvård ska bli. Grovhugget kan
man presentera motorn i beslutsprocessen så här:
1. Verksamheterna berättar vilka
behov som finns, på kortare
och längre sikt, ur ett patientoch medborgarperspektiv. En
viktig första sådan berättelse
har Cecilia och Mats fått
genom att intervjua alla förvaltingschefer, direktörer och
cheferna för ytterligare två
centrala verksamheter: miljö
och medicinsk teknik.
2. Medarbetare som företräder
aktuella verksamheter samarbetar i programarbetsgrupper på
8–12 deltagare, med att lösa
tydliga uppgifter som tagits
fram tillsammans med programledarna utifrån de behov
som framkommit.
3. Programarbetsgrupperna
arbetar fram förslag som i nästa
steg kan bli föremål för politiska beslut.
– Vi har ett antal workshop-träffar
med verksamhetsrepresentanter för
akutsjukvården och operationsverksamheten under september.
Därefter vet vi vilka uppgifter som
programarbetsgrupperna ska lösa
och när det ska vara klart, säger
Cecilia Klüft Frih.
Resurser måste finnas
Vilka personer som ska ingå i
respektive programarbetsgrupp
utses i dialog mellan programledarna och chefer för berörda
verksamheter. Mats Berggren och
Cecilia Klüft Frih betonar vikten
av att de som arbetar i gruppen
verkligen har mandat att företräda
sin verksamhet i
det arbetet.
Minst lika
avgörande för
att arbetet ska
bli bra är att
verksamheterna
har möjlighet
att avsätta de
resurser som
behövs för att
lösa uppdragen.
Puls • 3/15
Dels måste det finnas ekonomi
för att eventuellt sätta in ersättare
för medarbetare som ska delta i
programmet, dels måste det finnas
någon tillgänglig som kan sättas in.
Det är frågor för programmets
styrgrupp, det vill säga landstingsdirektören, ekonomidirektören och
planeringsdirektören att bita i.
– Inget av detta är lätt vare sig
med tanke på det ekonomiska läget
eller bemanningsläget, men ack så
viktigt, poängterar Mats Berggren.
– Det här kan bli världens kortaste program. Men vi hoppas och
tror att det ska bli så långvarigt
som det behövs för att bli framgångsrikt, säger Cecilia Klüft Frih.
Mats Berggren och Cecilia Klüft Frih.
Nya satsningar
på cancervård kan betyda mycket
Nio miljoner kronor extra satsas på cancer­
vården i Blekinge de kommande tre åren.
Dessutom avsätts sex miljoner kronor på att
starta ett diagnostiskt centrum som bland
annat ska leda till att fler fall av svårupptäckt
cancer upptäcks i tid.
Det var i juni som landstingsfullmäktige beslutade om dessa extra satsningar. Vad de nio
miljonerna ska satsas på är ännu inte klart. Men
Thomas Troëng, överläkare och Landstinget
Blekinges representant i Regionalt cancercentrum syd, menar att rätt satsade kommer pengarna att betyda mycket. Som exempel nämner
han vad anställningen av ytterligare en urologsjuksköterska skulle kunna leda till.
– Då skulle vi kunna minska ledtiderna för
behandling av prostatacancer så tiden mellan
misstanke om cancer och operation kortas till
60 dagar, vilket är det nationella målet. I dag är
den i genomsnitt 100 dagar i Blekinge, och då
är vi ändå bäst i landet, säger Thomas Tröeng.
Mer jämlik cancervård
Utmaningar till trots kan han konstatera att
cancersjukvården utvecklats mycket de senaste
åren. Bildandet av regionala cancercentrum år
2010 bidrar till att göra cancervården mer
jämlik och att vårdprocessen för cancerpatienter
förbättrats. Från och med i år belönar staten
ekonomiskt de landsting som lyckas korta
väntetiderna mellan misstanke och behandling
för fem olika typer av cancer, däribland
prostata­cancer. Det innebär att Landstinget
Blekinge har möjlighet att tjäna 6 miljoner
kronor.
– Alla som arbetar med dessa patienter är
hängivna och duktiga, men målen är tuffa. Vi
kommer åtminstone att komma en bit på vägen
att nå dem, och det är inte dåligt, menar
Thomas Tröeng.
Ytterligare en pusselbit för att förbättra cancervården i Blekinge är det diagnostiska
centrum som landstingsfullmäktige i juni beslutade att satsa sex miljoner kronor på att starta.
Centrumet ska hjälpa
till när det är svårt för
de vanliga vårdenheterna att hitta en
diagnos. I dag är det
vanligt att dessa patienter, som tack och
lov är ganska få, slussas runt mellan olika
vårdenheter och att
Bildandet av regionala cancercentrum har betytt mycket för att göra cancervården
det dröjer innan man
mer jämlik över landet, menar Thomas Troëng. I Regionalt cancercentrum syd samarkommer på vad felet
betar Region Halland, Landstinget Blekinge, Region Kronoberg och Region Skåne.
är. På ett diagnostiskt
centrum ska dessa
patienter få snabb och kvalificerad utredning.
– Det blir som en deckarpatrull, som över
Extra pengar för kortare väntetider
kort tid tar massor av prover och analyserar
Nära en halv miljard kronor finns i potten till
fallet.
landsting som lyckas följa standardiserade
Föreslås finnas i Karlshamn
Var det diagnostiska centrumet ska finnas och
vilken verksamhet det ska tillhöra är i skrivande
stund inte klart, men det finns ett förslag om att
placera det vid Blekingesjukhuset i Karlshamn.
Inte heller vilka kompetenser som ska knytas till
centrumet är bestämt. Thomas Troëng tror att
cirka 50 till 100 patienter per år kan vara i
behov av centrumets tjänster.
– Erfarenheter från andra platser i landet
säger att cirka 15 procent av dessa patienter
kommer att få en cancerdiagnos. Cirka 50 procent kommer att visa sig ha en annan allvarlig
sjukdom, menar Thomas Troëng.
vårdförlopp, vilket innebär att minska tiden
mellan misstanke om cancer och behandling. För Landstinget Blekinges del innebär
det möjligheten att få cirka 6 miljoner
kronor om vi lyckas nå målen för kortare
väntetider fullt ut.
Satsningen omfattar följande typer av
cancer:
• blodcancer
• cancer i urinblåsa och urinvägar
• huvud- och halscancer
• matstrupe- och magsäckscancer
• prostatacancer
Ett skäl till att de fem aktuella diagnoserna
valts är att de finns relativt nystartade
nationella vårdprogram för dem. Men också
att kort väntetid är extra viktig när det gäller
till exempel blodcancer.
Puls • 3/15
15
Sociala investeringar
hjälper unga
och
Satsa tidigt för att barn och ungdomar
inte ska misslyckas i skolan och livet! Då
sparar samhället mänskligt lidande och
miljontals kronor. Fenomenet kallas
sociala investeringar och Landstinget
Blekinge har inrättat en egen investeringsfond.
20 miljoner kronor finns i fonden, som landstingsfullmäktige beslutade om redan i februari
2014. Men det är först i år som arbetet med att
marknadsföra den och att locka verksamheter
till att söka medel ur fonden har kommit igång.
– Vi hade ett folkhälsoseminarium i maj, där
politiker och tjänstemän i landstinget, kommunerna, länsstyrelsen och Region Blekinge deltog.
Dessutom har vi tagit fram ett informationsmaterial som förklarar vad landstingets sociala
investeringsfond innebär och hur man gör för
att söka medel, säger Bibbi Rönnlund, folkhälsostrateg i Landstinget Blekinge.
Hur mycket kostar Patrik?
Under folkhälsoseminariet, som ägde rum i
Karlshamn, fick politiker och tjänstemän möta
Patrik, ett fiktivt barn, som börjat få problem i
skolan under tidiga grundskoleår. ”Pappa” till
Patrik är nationalekonomen Ingvar Nilsson. I
ett räkneexempel avsätter samhället 500 000
kronor för att ge Patrik ett stöd som gör att han
inte misslyckas i skolan. Därmed klarar han av
att komma in på arbetsmarknaden. Om Patrik
inte får stödet och därmed inte klarar skolan
väntar sannolikt ett liv med mycket långtidsarbetslöshet, något som kommer att kosta samhället 15 till 20 miljoner kronor. Det finns också
risk att Patriks liv kantas av kriminalitet eller
missbruk och då blir prislappen mellan 25 och
16
sparar pengar
75 miljoner kronor.
– Kostnaden för att inte göra något är alltså
oerhört mycket högre, för att inte tala om skillnaden i livskvaliet för Patrik, menar Ingvar Nilsson, som föreläste via en förinspelning på
videoskärm.
Men det som är enkel logik innehåller dock
flera inbyggda problem. Till exempel är de delar
av samhället som måste göra investeringen i
Patrik inte samma delar av samhället som kammar hem vinsten. Ett annat problem är att vinsten inte ses förrän många år efter investeringen.
– Att inte satsa så högt direkt utan börja på
någonting litet men konkret inom området barn
eller psykisk ohälsa kan vara ett sätt att komma
runt organisatoriska svårigheter, resonerade
landstingsdirektören Peter Lilja vid Karlshamnseftermiddagen.
som är närstående till cancerdrabbade ska kunna
komma i kontakt med varandra och vidga sitt
sociala nätverk, säger Carina Andersson, utredare vid avdelningen för kunskapsstöd i Landstinget Blekinge.
Investeringsfond främjar samverkan
Landstingets sociala investeringsfond är konstruerad för att just främja samverkan över
organisationsgränser. Insatser som får medel ur
fonden ska antas ge minskade kostnader för
någon eller flera samarbetspartner. Och insatser
för barn och ungdomar som riskerar att bli
arbetslösa, sjuka eller drogberoende som vuxna
prioriteras.
Ett par ansökningar om medel ur investeringsfonden har kommit in, men inget projekt
har i skrivande stund fått klartecken av landstingsstyrelsen.
– Men det finns gott om bra exempel från
andra håll. Bland annat har Olofströms kommun startat ett projekt för att stötta barn och
ungdomar som inte går till skolan. Region
Skåne och Regionalt cancercentrum syd samverkar kring att skräddarsy ett nätverk för att unga
Puls • 3/15
Jesper Ottosson, ett levande bevis för vad det betyder
att vara ung och få hjälp, föreläste för politiker och tjänstemän inom folkhälsoarbetet i maj. Tack vare stöd från
samhället har Jesper återhämtat sig från psykisk ohälsa.
Så här ansöker du
Ansökan görs på
www.ltblekinge.se/social_investeringsfond.
Där finns en ansökningsmall och riktlinjer för
fonden.
I BACKSPEGELN
Mellan år 1985 och 1997 dog totalt 10 personer i aids i Blekinge. Rickard Eitrem bläddrar i Blekingetinget från 1985 och minns skräcken för sjukdomen.
(I bakgrunden: Macintosch-dator från 1985.)
1985 darrade
vården inför
aids-hotet
Fyra darrande bokstäver mötte med­
arbetare som slog upp 1985 års andra
nummer av dåvarande personaltidningen Blekingetinget: Aids är ett hot mot
hela samhället, konstaterade artikeln
och uppmanade alla till försiktighet med
tillfälliga sexuella kontakter.
– Oron var stor inom vården. Och vi som var
infektionsläkare räknade med att en stor del av
våra vårdplatser och vårt yrkesliv skulle ägnas åt
kampen mot aids, minns smittskyddsläkaren
Rickard Eitrem.
Och farhågorna var inte obefogade sett till
vad vi visste då. Att smittas av hiv (eller HTLVIII som viruset hette då) var en dödsdom och
aids det fasansfulla slutskedet. Just 1985 var ett
nyckelår eftersom det var då och året före som
det gjordes omfattande tester som kunde visa
hur många i Sverige som verkligen var smittade
av viruset, som allra först lät höra talas om sig i
USA år 1981. Det var också år 1985 som den
forskarrapport kom som förutspådde en hemsk
utveckling i antalet smittade. Omräknat till
Blekinges befolkningsstorlek skulle det år 1994
finnas 600 smittade unga människor i länet.
– Vad man missade var att den dramatiska
ökningen av antalet fall i mitten av 80-talet
byggde på att man på kort tid hittade många
som burit på sjukdomen länge. Det var alltså
långt ifrån enbart nysmittade i statistiken, säger
Rickard Eitrem.
Han påpekar att skräcken för hiv och aids
gjorde att befolkningen verkligen blev försiktigare vid sexuella kontakter, något som bidrog
till att ökningen av nya fall avtog.
Frågorna han fick ta emot från oroliga Blekingebor var många. Den allra vanligaste var om
det var säkert att dricka vatten ur samma glas
som någon som var smittad.
Få smittade i Blekinge
I mitten av 1990-talet kom de bromsmediciner
som inom några år förvandlade hiv från en
dödsdom till en kronisk, behandlingsbar sjukdom. Med medicinering har man i stort sett
samma beräknade livslängd som den som inte är
smittad. I Blekinge har ingen dött i aids sedan
år 1997 och antalet smittade per år i länet
varierar mellan något enstaka och nio.
– Det är främst människor som kommer till
Blekinge från länder där smittspridningen är
mycket allvarligare än här.
Rickard Eitrem reflekterar över hur fixerade
Puls • 3/15
vi för 30 år sedan var vid hur sjukdomen drabbade oss i västvärlden. Det var mycket fokus på
riskgrupperna homosexuella män och narkomaner som smittades genom att dela sprutor.
– Trots att vi visste att smittan kom från östra
Afrika talades det då nästan ingenting om den
enorma spridning och massdöd som hiv och
aids orsakade och alltjämt orsakar där.
Ur Blekingetinget, nr 2 1985
”Nu måste vi alla hjälpas åt att förhindra
att sjukdomen sprids genom att bli mer
försiktiga med tillfälliga sexuella kontakter
och använda kondom i större utsträckning.”
”Situationen är unik eftersom detta är
första gången som en dödlig epidemi
utbrutit i ett informationssamhälle.”
”Då HTLV III inte smittar vid vardagliga
kontakter utan bara vid sexuellt umgänge
och blodkontakt kan var och en utan någon
som helst risk alltså fortsätta att uttrycka
omtanke och närhet för sina patienter.”
”Samtliga patienter får nu fylla i hälso­
deklarationer före behandling, säger
cheftandläkare Leif Düring vid Karlskrona­
kliniken.”
17
när patienten klagar
FOTO: ANDREAS BLOMLÖF
Ursäkten är viktig
– Det är vi dåliga på i hälso- och sjukvården.
Det är så lätt att vi hamnar i försvarsställning,
menar Peter Valverius.
Ursäkten behöver inte alls handla om att vi
tvingas dissekera våra egna felhandlingar inför
patienten. Att det finns ett missnöje innebär
långt ifrån alltid att vården har gjort fel. Peter
Valverius menar att det är viktigt att i mötet är
sätta patientens upplevelse i centrum.
– Om du säger ”jag beklagar att du upplever
att…” har du både patienten i fokus och kan
hålla huvudet högt.
Be om ursäkt
Viktigt är förstås, påpekar Peter Valverius, att
ursäkten är ärligt menad och att den åtföljs av
både en förklaring till varför det blev som det
blev och att man informerar om patienters och
närståendes rätt att formellt klaga och anmäla.
Givetvis ska man också berätta om hur man går
tillväga om man vill klaga eller anmäla.
– Jag har själv gett den informationen till ett
tiotal patienter i år. Inte en enda av dessa har
kommit in med ett officiellt klagomål, säger
Peter Valverius.
Att förklara varför något skett, och att göra
det igen och igen, är något Marcus Svennerud
är van vid. Han är överläkare i såväl psykiatri
som medicin, och möter missnöjda patienter i
vitt skilda situationer. Medicinmottagningens
patienter kommer till vården för att de själva vill
ha hjälp och blir de missnöjda beror det ofta på
att de inte får den behandling de vill ha. I psykiatrin kan det vara precis tvärtom, när det
handlar om patienter som måste tvångsvårdas.
Förståelse extra viktigt
Att patienten mår för dåligt psykiskt för ett konstruktivt samtal om varför han eller hon är missnöjd kan vara ett
hinder. – Ofta får man försöka igen, när patienten mår bättre, berättar Marcus Svennerud, specialistläkare i psykiatri och medicin. (Bilden är arrangerad.)
Alla som är missnöjda med
vården har rätt att klaga och
att anmäla vårdgivaren. Men
missnöjet kan bli mindre och
mer kortvarigt om du bemöter det tidigt och på rätt sätt.
18
– Att sitta ner fem till tio minuter tillsammans
med patienten kan spara timmar som krävs för
att hantera en officiell anmälan. Och under hela
den tid då anmälan hanteras är patienten missnöjd och mår kanske dåligt över sin upplevelse,
säger Peter Valverius, chefläkare inom psykiatrin.
Kan man i stället reda ut missförstånd och
förklara varför något blev som det blev är
mycket vunnet, både för en själv och för patienten, menar han. Och en viktig ingrediens i ett
samtal med en missnöjd patient är att be om
ursäkt och beklaga.
Puls • 3/15
Om man vårdas mot sin vilja ligger det i sakens
natur att vara missnöjd. Ofta är man då inte
mottaglig för en förklaring första gången man
får den. Men i takt med att man mår bättre och
bättre blir man i regel alltid mindre frustrerad
och har då också möjlighet att själv vara med
och ta ställning till vilken hjälp man behöver,
säger Marcus Svennerud.t
När det har förekommit tvångsvård ingår det
alltid i psykiatrins rutiner att förklara för patienten varför man var tvungen att använda sig av
tvång.
– Vi efterfrågar då också alltid vad patienten
själv tror kan göras för att undvika tvångsvård
nästa gång. Det här är ju patienter som ofta
återkommer och då är det extra viktigt att det
finns en god förståelse för vad vi gör, menar
Marcus Svennerud.
A N S L A G S TA V L A N
Vad tänker han?
Chefläkaren Thomas Troëng känner många som en
positiv och pratglad överläkare. Men här har Puls
fångat honom i tänkartagen. Frågan är: vad tänker
han? Plocka fram humor och kreativitet och skicka
in ditt förslag till [email protected]
Puls och Thomas utser tillsammans
vinnaren, som belönas med två
biobiljetter.
Vill du skriva i Puls?
Har du ett ämne eller en ås
ikt
som du brinner särskilt för?
Känner du för att skriva med
egna ord här i Puls? Då kan
hela sista sidan bli din. Mej
la
till [email protected] och
anmäl intresse för att bli en
av
våra krönikörer.
entjournaler
ti
a
p
r
u
k
c
lo
p
x
A
ningshalt)
n
a
s
d
ra
re
la
k
e
(od
ar
H
a.
ög
r
ge
hö
i
r
rö
d
e
m
”Gosse
rör i båda plastöronen.”
GRAFIK: AUTUMN THOUGTS AV MEGAN TURNIDGE, SCRAP ORCHARD
t.
h fjällvandra
c
o
it
r
a
v
r
a
”H
r.”
elikopter igå
h
d
e
m
m
o
k
d
Ne
Youtubetipset
växellåda.”
”Ont i vänster
Hur kul har operationspersonalen i
Region Jönköping? Gå in på Youtube och sök på ”Använd handsprit”
så får du se.
vär.
llergiska bes
”Söker för a
lkar.”
agen som to
m
a
vi
l
ta
m
a
S
Puls • 3/15
19
Avsändare: Landstinget Blekinge, 371 81 Karlskrona
Vem har
kristallkulan?
Det är med förväntan, respekt
och ett icke obetydligt inslag av
pirr i magen som jag konstaterar
att det i skrivande stund bara är
veckor kvar tills jag ska börja min
nya tjänst som planeringsdirektör.
I uppdraget ligger att leda det
omfattande arbetet med att forma
Framtidens hälso- och sjukvård för
Blekinges invånare. Var finns
kristallkulan när man verkligen
behöver den, undrar jag?
Jag har arbetat som narkosläkare
i tjugofem år. När patienten vaknade brukade jag ställa två frågor:
Har du sovit gott? Har du ont?
Svaren var nästan alltid – Ja jag har
sovit gott och nej jag har inte ont.
Det var förstås tillfredsställande
och fick mig att känna att jag var
riktigt skicklig. När jag så småningom vågade fråga patienterna
på uppvakningen och till och med
på avdelning ett dygn senare så
framkom en lite annorlunda bild.
Smärta och illamående var ett
framträdande problem för många
patienter. Det ledde till att vi
förändrade våra rutiner för post­
operativ smärtlindring. Något som
inte hade skett om vi fortsatt att
utgå från vårt eget perspektiv.
Denna sommar var familjen på
en charterresa söderut, tack vare
min kära och förutseende hustru
som bokade resan redan i januari.
Hur kunde hon veta att det skulle
bli en kall och regnig sommar?
Nåja det var på alla sätt njutbart
med både värme, sol och bad. Men
knappt hade planet stannat vid
gaten på Landvetter förrän det
plingade till i mobilen - ”Välkommen hem! Vi hoppas att din resa
var till belåtenhet. Vi försöker
ständigt förbättra oss och vore
tacksamma om du kan svara på
några frågor”.
Oavsett om det gäller en föreställning på operan, en hotell­
vistelse, beställning av varor på
nätet eller ett restaurangbesök så
verkar framtiden ligga i att fråga
dem som utnyttjat tjänsten hur de
upplevde den. Detta är något som
vi inom sjukvården kan ta lärdom
av. Det är så lätt att vi som med­
arbetare gör oss till tolk för patienter och anhöriga. Men vet vi
egentligen vad de tycker och bryr
vi oss om det?
Hälso- och sjukvården har två
viktiga uppgifter. Den ena handlar
om att ta hand om människor i
behov av vård och grundar sig på
Hippokrates ed. En vanlig tolkning
av den är ”aldrig skada, om möjligt
bota, ofta lindra, alltid trösta”.
Även om det skrevs för cirka 2 500
år sedan är det i högsta grad aktuellt för framtiden. Den andra
uppgiften är att bidra till en god
livskvalitet för alla människor i vårt
samhälle genom den trygghet som
sjukvården innebär även för personer som inte använder sig av våra
tjänster. Men då räcker inte landstingets egna insatser till utan de
måste samordnas med andra som
bidrar till ett gott samhälle, som
kommuner och frivilligorganisationer. Även dessa måste således
FOTO: HÅKAN LINDER
20
Puls • 3/15
involveras i arbetet med framtidens
hälso- och sjukvård.
Jag konstaterar att patient- och
medborgarperspektivet ska finnas i
främsta fokus genom hela utvecklingsprogrammet. Det är bra, men
för att det ska vara möjligt måste vi
faktiskt fråga patienter och invånare hur de vill se framtiden.
Resebyrån ställer inte frågan till
sina medarbetare hur de ”tror” att
vi upplevde resan utan de frågar
resenären direkt.
Kristallkulan finns hos dem vi är
till för och därför ska vi involvera
patienter, anhöriga och invånare
och använda deras uppfattning
tillsammans med den erfarenhet
och kunskap som finns hos våra
medarbetare och samarbetspartner
för att forma framtidens vård.
Landstinget Blekinge har en bra
vision som handlar om livskvalitet
för invånarna och vårdkvalitet som
vi ansvarar för. Framtidens hälsooch sjukvård blir vårt sätt att
realisera båda dessa perspektiv. Det
är ett ambitiöst och långsiktigt programarbete. Jag känner mig hedrad
och stolt över att få vara med på
denna resa och jag svarar gärna på
frågor efteråt om resan var till
belåtenhet.
Ralph Harlid
Planeringsdirektör