ESF-ansökan UngKOMP - Arbetsförmedlingen

UngKOMP
2015-05-06
Bilaga 1, Förnyelseresan
Bilaga 2, Implementeringsmodell UngKOMP
Bilaga 3, Etableringsschema UngKOMP
Bilaga 4, Riskanalys UngKOMP
Bilaga 5, Studiespåret UngKOMP
Bilaga 6, Förfrågningsunderlag Utvärdering UngKOMP
Bilaga 7, Tidplan och form för avrapportering/utvärdering UngKOMP
Bilaga 8, Tematisk fördjupning UngKOMP
Bilaga 9, Hållbarhet UngKOMP
Sida: 1 av 38
Innehåll
Beskriv bakgrund till projektidén ............................................................................................................. 2
Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i
utlysningen ............................................................................................................................................... 4
Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?......................................................... 8
Beskriv analys, planering och genomförande samt projektets syfte och mål i de olika faserna? ....... 9
Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera
dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas ................................................................... 13
Riskanalys .............................................................................................................................................. 22
I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga
förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? ........................ 22
Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter.
Vilka är mottagare av projektresultat? .................................................................................................. 25
Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter ................................................... 29
Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för
avrapportering ........................................................................................................................................ 30
Transnationellt samarbete ..................................................................................................................... 30
Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden?
................................................................................................................................................................ 33
Vilka resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter? .......................................... 33
Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? .................... 35
Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att
dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? ..................................................................... 36
Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt
bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? .............................................................................. 36
Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? .......................................................................... 37
Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos
projektpersonalen och samverkanspartner? ........................................................................................ 37
Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? ....................................................................... 38
Sammanfattning av projektet på svenska ............................................................................................ 38
Sammanfattning av projektet på engelska ........................................................................................... 38
Sida: 2 av 38
Beskriv bakgrund till projektidén
Arbetsförmedlingen har under åren 2012-2014 bedrivit det nationella projektet Unga in
på fem orter, i syfte att tillsammans med berörda kommuner ta ett krafttag kring den
växande problematiken med unga i utanförskap. Projektet var socialfondsfinansierat och
vände sig till ungdomar i åldern 16-24 år som befann sig långt från arbetsmarknaden. För
att delta i projektet skulle den arbetslöse inte studera, inte vara inskriven vid
Arbetsförmedlingen eller ha pågående sysselsättning genom kommunen.
Unga in startades mot bakgrund av att andelen ungdomar i åldern 16-24 år som varken
arbetade eller studerade under hela år 2011 uppgick till nio procent, vilket motsvarar 112
100 personer1. E n tredjedel av ungdomarna saknade känd aktivitet, vilket innebar att de
under ett helt kalenderår inte hade kontakt med aktörer som främjar
arbetsmarknadsetablering, så som kommun eller Arbetsförmedling. En rapport från
Arbetsförmedlingen från 2013 visar på liknande förhållanden för gruppen unga 2.
Mer än 60 procent av deltagarna3 som lämnade Unga in började arbeta eller studera. Det
vardagliga nära samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna i
multikompetenta team4 visade sig avgörande för de goda resultaten. En annan viktig
framgångsfaktor var förhållningssättet som anpassades efter målgruppens behov och
förutsättningar5. En socioekonomisk beräkning påvisade att det framtagna konceptet
sannolikt är lönsamt för samhället 6 .
1
Temagruppen Unga i Arbetslivet, 2013:3). Unga på och utanför arbetsmarknaden – fokus på ungdomar som varken
arbetar eller studerar, Arbetsförmedlingen 2013.
2
Unga på och utanför arbetsmarknaden – fokus på ungdomar som varken arbetar eller studerar, Arbetsförmedlingen
2013.
3
Drygt 70 procent av deltagarna i Unga in hade högst 9-årig fullföljd grundskoleutbildning.
4
Multikompetent team bestående av olika yrkesfunktioner från Arbetsförmedlingen och kommuner som dagligen delar
arbetsplats.
5
Förtroendet för Arbetsförmedlingen är lågt och förtroendehöjning fokuseras i Arbetsförmedlingens pågående
förnyelsearbete, bilaga 1 Förnyelseresan.
6
Beräkningen i form av en så kallad break-evenanalys visade att om Unga in tidigarelade deltagarnas
arbetsmarknadsinträde med 11,5 månader, var insatsen lönsam. Andel avslutade deltagare som övergick till arbete och
utbildning efter ca sju månaders projekttid, uppgick till ca 60 procent, varav de allra flesta hade kvar denna sysselsättning
tre månader senare.
Sida: 3 av 38
I Arbetsförmedlingens reguljära verksamhet finns tonvikt på matchning och
arbetsmarknadsrelaterade insatser, typ praktik eller förberedande utbildning.
Ungdomar i utanförskap med komplex och omfattande behovsbild har oftast svårt
att ta till sig insatserna. En framträdande framgångsfaktor har varit ett holistiskt,
inkluderande förhållningssätt med individen i centrum, runt vilka olika
samarbetande aktörer, främst Arbetsförmedlingen och kommunen, samlats för att
stödja ungdomen.
Utvecklingsarbete i en verksamhet tolkas ofta som synonymt med
metodutveckling. Det finns i praktiken dock få oupptäckta ”mirakelmetoder”.
Projektet Unga in har visat att det är möjligt att använda sig av
Arbetsförmedlingens och kommunens ordinarie insatsutbud och samtidigt
utveckla det sammantagna erbjudandet till ungdomarna genom att i första hand
arbeta med processer, arbetssätt, organisation och förhållningssätt. Projektet visar
hur de samlade aktörernas resurser i ökad utsträckning kan tillvaratas genom
fördjupat samarbete kring individen där informationsöverföring och hänvisningar
inte räcker för att möta den unges behov.
Genom projektets multikompetenta team med personal från Arbetsförmedlingen
och kommunen, men även genom det nära samarbetet med en bredare grupp av
aktörer så som skola, vård med flera, har ungdomen kunnat erbjudas ett
sammanhållet och individualiserat stöd. Genom att tillvarata kommunernas
kompetens har unga fått del av t ex skräddarsydda vuxenutbildningar, adekvata
sociala insatser så som bostadsanskaffning och försörjning. Parallella insatser från
Arbetsförmedlingen och kommunen har bidragit till att korta ledtiderna när den
unges behov och förutsättningar tillgodoses. Ovanstående beskrivning
manifesterar att ingen myndighet ensam klarar regeringens målsättning: ”Ingen
ung ska gå långtidsarbetslös”7.
Projekt Unga in har arbetat fram ett arbetssätt för att identifiera och skapa
förtroende i arbetet med unga som väljer bort kontakter med myndigheter. Unga
med liknande bakgrund som målgruppen anställdes i teamet för att arbeta med
uppsökande verksamhet och bidra med kunskaper för att anpassa
förhållningssättet så att det appellerar till målgruppens behov och förutsättningar.
De unga anställda marknadsförarna8 har även bidragit med kunskaper om
orättvisor baserat på diskriminering när det gäller kön, ålder och etnicitet. Unga in
arbetade aktivt med att öka verksamhetens tillgänglighet. Många ungdomar drar
sig för att söka hjälp till dess att ärendet blivit akut. Det har därför varit viktigt att
kunna erbjuda tider för spontana möten. För att skapa en förtroendeingivande och
7
8
Citat, Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister, 19 november 2014.
Unga anställda kundresurser 18-24 år.
Sida: 4 av 38
välkomnande miljö har projektet också undvikit en kontorsmiljö och i stället inrett
lokalerna så att den myndighetsmässiga utformningen minimerats.
Regeringen har inrättat en delegation9 med uppdrag att verka för att
arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet ska få större
genomslag på lokal nivå. Delegationen ska bedriva sitt arbete i nära dialog med
Arbetsförmedlingen och främja statlig och kommunal samverkan och utveckling
av nya samverkansformer. Arbetet ska utgå från både befintliga
arbetsmarknadspolitiska insatser och tillkommande initiativ inom
arbetsmarknadspolitiken10. Arbets- och förhållningssättet som tagits fram i Unga
in främjar samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för ungdomars
etablering på arbetsmarknaden.
UngKOMP är ett implementeringsprojekt för att tillvarata och utöka konceptet
som utvecklats inom ramen för Unga in. Arbetsförmedlingens och kommunernas
ordinarie verktyg har anpassats och paketerats i Unga in, och erbjuds i UngKOMP
i ett samlat koncept som appellerar till individens behov. Verksamheten bör, i
likhet med Unga in, inte inriktas mot att utveckla nya insatser, utan huvudsakligen
fokusera på att använda befintliga resurser på ett mer ändamålsenligt sätt. Arbetet
inriktas istället på att utveckla strukturerna för att tillsammans bättre tillvarata
Arbetsförmedlingens och kommunens resurser i enlighet med regeringens
intentioner11. Projektidén är att successivt överföra konceptet Unga in till
Arbetsförmedlingens linjeorganisation.
Målgruppen i UngKOMP förändras jämfört med Unga in och omfattar vid
Arbetsförmedlingen inskrivna unga med etableringssvårigheter på
arbetsmarknaden, företrädesvis i åldersspannet 16-24 år. För att anpassa servicen
till den enskildes förutsättningar12 inrättas snabbspår där kommunernas
förebyggande arbete med unga inkorporeras i UngKOMP i enlighet med
regeringens intentioner.
Beskriv projektets problemanalys kopplad till de
regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen
För målgruppen i UngKOMP, dvs strukturarbetslösa unga, krävs en helt annan
samarbetsstruktur mellan myndigheter, än den som föreligger idag. Fördjupat
9
DUA, Delegation för unga till arbete.
10
11
12
Kommittédirektiv, Dir 2014:157.
Ibid.
Förordning (2007:1030) instruktion för Arbetsförmedlingen.
Sida: 5 av 38
samarbete bygger ofta på trepartssamtal, en modell som är ineffektiv i de fall
ungdomen väljer att inte komma till mötet, vilket inte är helt ovanligt när det
gäller den aktuella målgruppen. Uteblivna trepartssamtal innebär
produktionsbortfall, ökade ledtider, återkallande av program. Gränssnitten mellan
myndigheterna är otydliga för den unge, vilket innebär dubbelarbete och
effektivitetsförluster för individ, organisation och samhälle. Strukturerna för
samarbete med individen i fokus är inte tillräckligt utbyggda. Det saknas
kunddrivna kunskapsplattformar för att ändra arbetssättet med unga. Problemet
med otillräckligt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna har
förtydligats politiskt genom bl a nationella dialoger och inrättande av DUA.
UngKOMPs målsättning med systematiserat samarbete ligger i linje med
regeringens intentioner, att genom formaliserade överenskommelser mellan
Arbetsförmedlingen och kommunerna säkerställa att resurserna för arbetslösa
ungdomar används parallellt.
IFAU visar i en rapport13 på otillräcklig kunskap om vilka konsekvenser metoder
som arbetsförmedlarna använder har. Med UngKOMP som kunskapsplattform ska
ett evidensbaserat kostnadseffektivt arbetssätt etableras och spridas.
UngKOMP är ett implementeringsprojekt för att skala upp samarbetet mellan
Arbetsförmedlingen och kommunen för unga i syfte att påverka strukturerna i
arbetssättet. Det görs genom att tillvarata beprövad erfarenhet från avslutat ESFprojekt Unga in, där samarbetet i multikompetenta myndighetsöverskridande team
var etablerat. Forskning visar att implementering i stor utsträckning är beroende
av den organisatoriska kontexten, och att implementeringen av en insats i sig
kräver ett förändringsarbete i en stor och komplex myndighet som
Arbetsförmedlingen. OECD konstaterar i en studie14 om arbetet med att reformera
offentlig sektor på Irland att implementering är en mycket komplex och
utmanande process och att misslyckanden ofta beror på att denna komplexitet
underskattas. För att implementeringen ska bli framgångsrik krävs med andra ord
en aktiv styrning och ledning samt en process som tillåts ta tid. En viktig
förutsättning är att det finns resurser i form av kompetens och ekonomiska medel
för att kunna bedriva den nya verksamheten. UngKOMP tar höjd för
implementering och utvärdering med fokus på att skala upp samarbetet mellan
myndigheterna enligt regeringens intentioner.
Genom åren har Arbetsförmedlingen likt andra myndigheter framgångsrikt
bedrivit en stor mängd arbetsmarknadsprojekt. Enligt Myndigheten för ungdoms-
13
14
Bilaga 6, Förfrågningsunderlag Utvärdering UngKOMP.
Mental Health Commission (2009) Fr o m vision to action? Analysis of the implementation of A vision to change.
Sida: 6 av 38
och civilsamhällesfrågor15 har de flesta ESF-finansierade
arbetsmarknadsprojekten i mycket begränsad omfattning utvärderat resultat och
effekter som främjar generaliserbar kunskap. Det saknas i de flesta fall egentliga
beskrivningar av arbetsmetoderna och vilka överväganden som ligger bakom valet
av dessa. Resultaten har huvudsakligen kommit projektdeltagarna till del och
nyttan har haft väsentlig påverkan på projektnivå. Det har dock varit svårt att
analysera olika metoder och arbetssätt och vilka effekter dessa får på aggregerbar
kunskapsnivå. UngKOMP syftar till att evidensbasera ett beprövat
samarbetsfokuserat arbetssätt som successivt implementeras och skalas upp på 20
orter 2015-2018.
Antalet unga i åldern 15-24 år som varken arbetar eller studerar uppgick under de
senaste fyra kvartalen16 till i genomsnitt 88 000 personer, motsvarande sju procent
av befolkningen i åldersgruppen17. I Arbetsförmedlingens prognos för åren 20152016 framträder ett tydligt utvecklingsbehov för att säkerställa matchningen
mellan arbetsgivare och arbetssökande. Arbetskraftsdeltagandet skulle framförallt
kunna öka för två grupper som idag har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande
än befolkningen i genomsnitt. Det är personer med förgymnasial utbildning och
utomeuropeiskt födda kvinnor18.
Sverige står inför en demografisk utmaning eftersom andelen äldre i befolkningen
ökar. Utmaningen kan delvis mötas genom att fler unga inklusive de unga som
idag står långt från arbetsmarknaden rustas för arbete och studier. Arbetslöshetens
struktur år 2014 skiljer sig markant från tidigare jämförbara konjunkturlägen. Det
finns god tillgång på arbetslösa med kort utbildning eller med yrkeskompetens
som efterfrågas i mindre omfattning. Tillväxten av jobb sker framförallt inom
yrken där det krävs en kunskapsnivå som motsvarar minst gymnasieutbildning
och i många fall eftergymnasial utbildning19. Andelen unga kvinnor och män som
fullföljer gymnasiet inom fyra år har minskat sedan 1997. Störst är minskningen
för elever med utländsk bakgrund, särskilt bland männen. En liten minskning
finns för män med svensk bakgrund, för motsvarande grupp kvinnor finns ingen
minskning20. En betydande andel ungdomar omfattas av ohälsa och andra
svårigheter, vilket medför att etableringsmöjligheterna på arbetsmarknaden starkt
begränsas.
15
MUCF ( f d Ungdomsstyrelsen),Temagruppen unga i arbetslivet, Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga 201402-13, Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga 2012-05-08.
16
Fjärde kvartalet 2013 till tredje kvartalet 2014.
17
18
19
20
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014, prognos för 2015-2016, Arbetsförmedlings rapport.
Ibid.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014, prognos för 2015-2016, Arbetsförmedlings rapport.
Källa: SCB 2014, På tal om kvinnor och män.
Sida: 7 av 38
Brist på fullföljd grund- och gymnasieutbildning är kännetecknande för
målgruppen både i det avslutade projektet Unga in och i det nya projektet
UngKOMP. Forskning visar att de ungdomar som inte har slutfört
gymnasieskolan har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och med det följer
ofta en låg självbild där tidigare misslyckanden och känsla av svek från samhället
är framträdande21. Exempel på unga som inte svarar upp till arbetsmarknadens
krav är de med högst förgymnasial utbildning och unga med lång inskrivningstid
vid Arbetsförmedlingen. Ytterligare exempel är unga som är arbetslösa och går ur
och i Arbetsförmedlingens system, så kallad jo-jo-effekt, vilket bland annat
medför ökade ledtider och minskad effektivitet för såväl samhället som för unga
enskilda.
Det finns många utmaningar i arbetet med ungdomar som står långt från
arbetsmarknaden. Ungdomarna upplever ofta en stor misstro till myndigheter
vilket minskar verksamhetens möjligheter att möta och stödja ungdomen. Vidare
har ungdomen ofta en komplex problembild och villkoren för unga män och
kvinnor är ojämlika. Sammantaget ställer det särskilt stora krav på individuella
lösningar, där kompetens och resurser från flera olika aktörer behöver samordnas.
Forskning visar att ett fördröjt arbetsmarknadsinträde för ungdomar kan ge en så
kallad scarringeffekt, vilket innebär att avsaknaden av ett arbete i unga år påverkar
sannolikheten att få ett arbete långt senare22. Att ungdomar ges förutsättningar att
etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället är således centralt från såväl ett
individ- som samhällsperspektiv. Det fördröjda arbetsmarknadsinträdet ser olika
ut för unga män och kvinnor. Det är något vanligare att männen är arbetslösa och
långtidsarbetslösa. Kvinnorna etablerar sig senare i arbetslivet och arbetar i högre
grad deltid23.
Den svenska arbetsmarknaden är segregerad och flerdimensionell. Den vanligaste
formen är den horisontella könssegregeringen dvs. att kvinnor och män har olika
yrken, arbetsgivare eller är verksamma i olika branscher. Den andra dimensionen
kallas vertikal könssegregering och handlar om att kvinnor och män på ett
systematiskt sätt inte når lika långt i sina respektive karriärer. Kvinnor avancerar
sällan inom yrket på samma sätt som män, och det gäller generellt för de flesta
yrken och branscher. Utöver dessa två dimensioner finns en tredje som kallas
intern könssegregering. Kvinnor och män med samma yrke och ibland samma
arbetsplats och arbetsgivare tilldelas olika arbetsuppgifter eller har valt olika
specialiteter och inriktning i sitt arbete. I de trettio vanligaste yrkena finns 58
procent av alla anställda kvinnor och 39 procent av alla anställda män i åldern 2021
22
23
10 orsaker till avhopp, Skrifter från Temagruppen Unga i Arbetslivet 2013:2.
American Economic Review: Vol. 104 No. 3, March 2014.
Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:4, Fokus 13 unga och jämställdhet.
Sida: 8 av 38
64 år. Endast tre av de vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Det är
kockar och kokerskor, läkare och universitets-och högskolelärare24.
Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?
Erfarenheter från Unga in visar på den komplexa problematik som målgruppen
har. Ett erbjudande om arbete är inte tillräckligt, utan hela personens situation
behöver hanteras. Om många sociala pusselbitar saknas krävs nästan alltid
parallella insatser. Det är oftast inte tillräckligt med att anvisa en praktik eller
arbetsträning. Andra basala behov, så som boende och försörjning måste också
falla på plats för att individen ska få full nytta av insatsen. Samverkan mellan
myndigheter är framträdande i regeringens arbetsmarknadspolitik mot
ungdomsarbetslöshet.
Utmaningen är att genom beprövat arbetssätt25 för implementering successivt
skala upp konceptet till flera orter för övergång i ordinarie verksamhet efter
avslutad projekttid 2018. En viktig utgångspunkt för implementeringsarbetet är att
hitta balans mellan lokala utvecklingsinitiativ och trohet mot Unga in-konceptet.
Det ställer i sin tur stora krav på samordning av lokal och nationell styrning. En
alltför decentraliserad styrning, där ansvaret för implementeringen lämnas över till
marknadsorganisationen, riskerar att leda till stora variationer i tillämpningen av
Unga in-konceptet, vilket kan påverka både likvärdighet och måluppfyllelse
negativt. En alltför detaljerad styrning från nationell nivå riskerar i sin tur att leda
till bristande förankring och sviktande lokal anpassning.
En viktig lärdom från Unga in är betydelsen av att skapa förutsättningar för lokal
anpassning. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna varierade
vad gäller inriktning på målgrupp. I Skellefteå fokuserades det kommunala
informationsansvaret26 och i Gävle var det Socialtjänsten som var i fokus för
samarbetet. Skillnaderna mellan stora och små orter var betydande när det gällde
den uppsökande verksamheten. I Skellefteå rekryterades deltagare företrädesvis
genom skolan och andra samarbetspartners medan Malmö till största delen letade
upp deltagare via Unga in:s uppsökande verksamhet. Fler unga män (60 procent)
än unga kvinnor (40 procent) deltog i projektet, trots upparbetade arbetssätt för att
hantera just detta.
24
25
26
Källa: SCB 2014, På tal om kvinnor och män.
Meyers 2012, Fixsen 2005.
Nuvarande Aktivitetsansvaret.
Sida: 9 av 38
Den övergripande nyttan för kommunerna var att unga kommunmedborgare i
riskzon för permanent utanförskap fick del av projektets erbjudanden.
Kommunernas medverkan i Unga in var avgörande för resultatet. Samarbetet och
samlokaliseringen bidrog starkt till att svårigheter som förekommer i ordinarie
verksamhet, eliminerades, t ex olikheter i regelverk. Både Arbetsförmedlingens
och kommunernas personal vittnar om värdet av en ökad förståelse för varandras
verksamheter och vikten av en samsyn. För att förstärka kommunernas inflytande
planeras att tillsammans med SKL skapa nya forum för påverkan. En viktig
lärdom från Unga in är att ta vara på kommunernas kompetens, engagemang och
erfarenhet redan i planeringsfasen. Detta gäller inte minst möjligheterna inom
vuxenutbildning.
För att ytterligare förstärka effekterna av samarbetet är ambitionen att fr o m 2016
utöka kommunens medverkan i projektet och också arbeta för att kommunen
erhåller medfinansiering från ESF. En jämnare fördelning mellan myndigheterna
främjar implementeringen.
Arbetsförmedlingen ska aktivt främja jämställdhet på arbetsmarknaden. Unga
kvinnor och män ska få samma tillgång till det multikompetenta teamet och det
utökade stödet som UngKOMP erbjuder. På detta sätt stöds samverkan och
ungdomars etablering på arbetsmarknaden.
Beskriv analys, planering och genomförande samt projektets
syfte och mål i de olika faserna?
Analysfas
Analysarbetet som har föregått ansökan baseras till stor del på slutsatser från
Unga in och lärdomarna i samband med etableringen av Jobbgaraget (Jobbgarage
var en pilotsatsning för att implementera Unga in-konceptet i ordinarie
verksamhet vid Arbetsförmedlingen Spånga/Tensta). Analysen har också utgått
från de politiska intentionerna om förstärkt samarbete, som tydliggjorts ytterligare
i och med tillsättningen av Delegationen för unga till arbete. I analysfasen
fastställs mål och indikatorer för genomförande och uppföljning. Upphandlad
utvärderare och Arbetsförmedlingens enhet för forskning och utvärdering bistår
projektet med expertkunskap. Individresultat, samarbete och implementering
kommer särskilt att beaktas. I utformningen av projektansökan har
Arbetsförmedlingens marknadsområden och olika sak- och expertavdelningar
varit delaktiga, bl a genom remissförfarande. Dialoger har förts med såväl lokala
Arbetsförmedlingar som kommuner.
Sida: 10 av 38
Planeringsfas
Unga in ägdes av Arbetsförmedlingens huvudkontor (HK), där det operativa
arbetet inom de fem delprojekten bedrevs i ett annat organisatoriskt gränssnitt än
ordinarie verksamhet. HK ansvarade då för styrningen av verksamheten samt
budget medan berörda marknadsområden ansvarade för personalledning. Denna
organisationsmodell var ändamålsenlig under projekttiden. Vid en utrullning av
UngKOMP är det dock centralt att marknadsorganisationen successivt tar
ansvaret, för att säkerställa att konceptet på sikt blir en del av ordinarie
verksamhet. Vikten av att förankra konceptet och processen hos
marknadsorganisationen och kommunen har inte minst tydliggjorts genom
Jobbgarage där flera viktiga erfarenheter gjorts. Jobbgarage var en pilotstudie för
att implementera framgångsfaktorerna i Unga in i ordinarie verksamhet i Tensta
Stockholm.
Nationell projektledning har en viktig roll genom att tillhandahålla stöd och
uppföljning för implementeringen. Ett ramverk för detta tas fram som samordnar,
stödjer och driver processen. Metodstyrningen ska vara dialogbaserad med fokus
på förutsättningar, verksamhetsramar och utfall snarare än detaljer. Övergripande
syftar styrning och uppföljning till att säkerställa att de framgångsfaktorer som
drivit de goda resultaten i Unga in-projektet bibehålls i implementeringen av
konceptet. En utmaning i etableringen av UngKOMP är att hitta balans i att införa
ett nationellt koncept utifrån lokala förutsättningar. Indikatorer för måluppfyllelse
kommer att fastställas senare. Nedanstående indikatorer ska ses som exempel.
•
UngKOMP ska bidra till att förhindra och minska lång tid i arbetslöshet
hos unga i projektet och samtidigt bidra till att Arbetsförmedlingen får
ökat förtroende och ökad effektivitet med fokus på samordning,
samlokalisering och samarbete mellan Arbetsförmedlingen och
kommunen.
- Av samtliga deltagare ska minst 60 procent övergå till arbete och
utbildning när de avslutat sitt deltagande i projektet. Av de som
inte lämnar projektet för arbete och utbildning ska majoriteten vara
i annan adekvat insats.
- Under 2015 beräknas projektet kunna starta med 4 000 deltagare.
- Deltagarnas förtroende för Arbetsförmedlingen har ökat, vilket
förväntas ge spinoffeffekter hos andra grupper unga samt
samverkanspartners och allmänhet.
- Jämlikhet mellan unga män och kvinnor i projektet har förbättrats
hos deltagarna
•
Projektets syfte är att implementera och skala upp konceptet Unga in
under namnet UngKOMP som en del i Arbetsförmedlingens
förnyelsearbete och samtidigt bidra till att förhindra och minska långvarig
Sida: 11 av 38
arbetslöshet hos unga i målgruppen. UngKOMP ska också ses som en
strategisk utvecklingsplattform i förnyelsearbetet för unga som har
etableringssvårigheter på arbetsmarknaden och som finns inskrivna vid
Arbetsförmedlingen.
- Förtroende och effektivitet kommer att mätas på individnivå och
indikatorer fastställs senare.
UngKOMP 2015 är en pilotstudie för implementering av konceptet Unga in.
Utbyggnaden pågår 2015 till 2018 och beslut tas ett år i taget. Implementeringen
påbörjas 2015 och erfarenheterna används om fortsatt
uppskalning/implementering 2016-2018 aktualiseras, dvs. om erforderliga beslut
fattas. Vid ingången av 2015 finns fem UngKOMP-team på fem orter (Stockholm,
Göteborg, Malmö, Gävle och Skellefteå).
Vid utgången av 2015 ska det finnas totalt tio UngKOMP etablerade över landet.
Under den planerade projektperioden 2016-2018 kommer ytterligare tio
UngKOMP-team startas och utfasning (övergång till linjeorganisationen) sker i
enlighet med implementeringsplan. 2016-2018 är ambitionen att ytterligare skala
upp kommunernas medverkan i projektet och samtidigt verka för att även
kommunerna omfattas av medfinansiering från ESF. För att uppskalningen ska bli
framgångsrik är det viktigt att konceptet integreras i linjeorganisationens
verksamhet och organisation med bibehållna kärnvärden.
-
Indikatorer för utbyggnadens funktion och effekt fastställs senare.
En särskild modell för att säkerställa implementeringen enligt aktuell forskning på
området27.
För samtliga UngKOMP ska överenskommelser göras med respektive
Arbetsförmedling och kommun i syfte att säkerställa konceptet och tillvarata
lokala utvecklingsinitiativ. Under planerings-och genomförandefas kommer
dialoger att föras med samverkanspartner för att säkerställa lokal förankring i
genomförandet. Ett exempel på det är samarbetet med kommunerna inom ramen
för det kommunala aktivitetsansvaret. Marknadsorganisationen ansvarar för att
säkerställa att kommunal representation finns på plats i den inledande
planeringen.
För att öka kvaliteten i övergångarna till arbete ytterligare behöver samarbetet
med arbetsgivare förstärkas genom att systematisera avtal om praktik- och
prövningsplatser där handledarutbildning ingår. Även studie- och
yrkesvägledningen för unga är ett angeläget utvecklingsområde, som särskilt
27
Fixsen D et. Al (2005) Implementation research. Meyers D 2012The Quality Implementation Framework.
Sida: 12 av 38
kommer att beaktas i UngKOMP genom bl a att ett nytt vägledningsverktyg som i
samverkan med Jobcentre på Irland och Stockholms stad har utprovats i Unga in.
Ambitionen är att etablera verktyget i hela ordinarie verksamhet.
UngKOMP kommer i enlighet med regeringens intentioner för samarbete i
ungdomsarbetet, att stärka och utveckla samarbetet mellan Arbetsförmedlingen
och kommuner på orter där UngKOMP etableras. UngKOMP ska öka
anställningsbarheten i målgruppen genom att utveckla och stärka samverkan
mellan myndigheter, offentliga aktörer, den idéburna sektorn och näringslivet.
-
Indikatorer för att mäta samverkans kvalitet fastställs senare.
UngKOMP bidrar till att tillvarata arbetskraftsreserven som finns hos målgruppen.
-
Ett år efter att UngKOMP har införts på en ort ska samtlig personal,
exklusive kundresurser, vara utbildade och tillämpa vägledningsverktyget
E-guide.
Senast 2018 är ambitionen att implementeringen av E-guide vara påbörjad
i ordinarie verksamhet.
Mål i planeringen är att säkerställa implementeringsmodell28 liksom
mottagarkapaciteten i samband med implementeringen.
Implementeringen och uppskalningen av det koncept som utvecklats inom Unga
in innebär ökad samverkan mellan myndigheter och andra samhällsaktörer, vilket
leder till ökat förtroende. Erfarenheter av implementeringen kommer att ge
kunskap och rutiner inför framtida förändringar inom myndigheterna.
Genomförandefas
Genomförandet är baserat på planeringsfasen där implementeringsmodellen
tillämpas och samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen
manifesteras. Uppföljning enligt ramverket genomförs. Nationella
projektledarteamet följer upp framgångar, utvecklingsområden samt avvikelser
från kärnvärdena och rapporterar till styrgruppen.
Genom gemensamma (lokal ledning och nationell projektledning) kontinuerliga
ledningsmöten och genom gemensamma lokala uppföljningsdialoger ges
möjlighet att stödja måluppfyllelse, vilket också inkluderar strategiskt
jämställdhet- och tillgänglighetsarbete. Syftet är också att identifiera
utvecklingsområden, eventuella behov av justeringar och träffa
28
Bilaga 2, Implementeringsmodell UngKOMP.
Sida: 13 av 38
överenskommelser. Dialogerna strävar efter att stärka gruppen och individerna
och samtidigt öka insikten om den egna utvecklingen kopplat till självledarskapet.
Alla orter där UngKOMP etableras omfattas inte av medfinansiering från ESF.
Utfasning av väl etablerad UngKOMP-verksamhet görs med stöd av en
certifieringsmodell som utvecklas successivt under genomförandefasen29. Inflödet
av deltagare regleras mellan Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet och
UngKOMP. Ett snabbspår etableras i ordinarie verksamhet för att säkerställa att
unga som kommunerna har identifierat som aktuella bereds en plats i UngKOMP
utan fördröjning. För att underlätta för lokala Arbetsförmedlingar och kommuner
tydliggörs ett gränssnitt mellan projekten UngKOMP och Ung framtid. Den
genomsnittliga deltagartiden i UngKOMP uppskattas till sex månader baserat på
beprövad erfarenhet från Unga in. Antal deltagare per arbetsförmedlare uppgår i
genomsnitt till 40-50.
UngKOMP arbetar systematiskt med att bygga upp ett nätverk för ungdomar och
inriktar främst arbetet mot arbetsgivare och branscher som inte kräver
gymnasieutbildning. Avsikten är att göra överenskommelser med arbetsgivare om
att få tillgång till platser på företag där unga ges tillfälle att prova på ett arbete.
Andra former är studiebesök, jobbskuggning och rekryteringsträffar.
Handledarutbildning erbjuds arbetsgivare.
För att tydliggöra ansvarsfördelningen kommer UngKOMP att ägas och
successivt styras av marknadscheferna i chefslinjen vid Arbetsförmedlingen.
Marknadsledningen ansvarar för att säkerställa kvaliteten i uppskalning, införande
och uppföljning. För att underlätta och kvalitetssäkra implementeringsarbetet
samordnar huvudkontoret nationella stödinsatser till marknadsområdena. Det
innebär att metodstyrning inklusive uppföljning i en övergångsperiod genomförs
av ansvarig lokal chef tillsammans med nationell projektledning.
Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur
projektet kommer att involvera dessa i analys- och
planeringsfas och genomförandefas
Under åren 2015-2018 skalas UngKOMP upp och implementeras på totalt 20 orter, varav
15 nya. Vid ingången av 2015 finns fem UngKOMP-team på fem orter (Stockholm,
Göteborg, Malmö, Gävle respektive Skellefteå), vilket är en övergång från Unga in. Beslut
29
Bilaga 3, Etableringsschema UngKOMP.
Sida: 14 av 38
tas ett år i taget och finns för 2015. Implementeringen påbörjas 2015 och erfarenheterna
kan användas om fortsatt uppskalning och implementering 2016-2018 aktualiseras, dvs. om
erforderliga beslut fattas för resterande period30.
Totalt ska 12-17 personal arbeta i ett multikompetent team, inkl. kommunal personal som
uppgår till 1-2 personer. Beräknat på 20 team kommer det att finnas totalt ca 325 personal
från Arbetsförmedlingen och ca 40 från kommunen som arbetar operativt. Varje
arbetsförmedlare ansvarar för i genomsnitt 40-50 deltagare samtidigt. I ett UngKOMP ska
samtliga yrkesfunktioner finnas (heltidstjänster) och antal kundresurser balanseras i relation
till antal arbetsförmedlare. Specialister vid Arbetsförmedlingen och kommuner rapporterar
till sina respektive chefer.
I ett UngKOMP-team ingår följande funktioner:
-
1 sektionschef/teamledare
4-6 arbetsförmedlare
1 SIUS/arbetsförmedlare med kompetens i supported employment
1 psykolog
1 socialkonsulent alt arbetsterapeut
3-5 kundresurser
1-2 personal från kommunen i form av studie- och yrkesvägledare och annan
kommunal arbetsmarknad- och/eller social funktion.
Personal på nya orter ska påbörja arbetet 1 juli 2015. Deltagarstart i projektet sker under
september, datum fastställs lokalt. Högst 30 procent av arbetsförmedlarna och 50 procent
av specialisterna får vara nyrekryteringar. Det är önskvärt att minimera nyrekryteringarna
för att säkerställa att målnivåerna kan uppfyllas.
Nationellt implementeringsteam tillsätts med personal som har operativ och strategisk
erfarenhet av konceptet. Teamet bidrar med stöd, uppföljning och återkoppling såväl inför
som under etablering av UngKOMP på nya orter. Enheten Utbildningsproduktion vid
Arbetsförmedlingen bistår med pedagogiskt stöd i samband med implementeringen.
Personal med erfarenhet av konceptet är delaktiga i analys, planering och genomförandefas.
Operativ projektpersonal medverkar i utformningen och genomförandet av
implementeringen, där kompetensöverföring, mentorskap, analysarbete och planering av
ESF-ansökan ingår. Arbetsförmedlingschefer med ansvar för UngKOMP och
ledningsrepresentanter för kommuner deltar i förankringsarbetet inför start av UngKOMP.
30
Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen, Enheten Statistik, underlag för målgruppens tid i arbetslöshet ortsvis.
Sida: 15 av 38
Lokal ledningspersonal för projektet medverkar vid de kommundialoger som genomförs av
Arbetsförmedlingen på uppdrag av DUA.
Ett av kärnvärdena inom UngKOMP är samarbete eftersom det är helt avgörande för
konceptets resultat. UngKOMP kommer att jobba med samarbete under alla projektets faser
med tyngdpunkt på kommunal medverkan i det multikompetenta teamet.
Samarbete sker internt och externt på såväl operativ som strategisk nivå. Utökad samverkan
mellan myndigheter och andra samhällsaktörer kommer att öka deltagarnas förtroende.
Erfarenheter av implementeringen i UngKOMP kommer att ge kunskap och rutiner inför
framtida utvecklingsarbeten inom myndigheterna.
En nationell styrgrupp tillsätts förslagsvis med representanter från arbetsförmedlingens
ledning, DUA, SKL31 och nationella projektledningen. Projektledningen ansvarar för att
säkerställa att erforderlig kunskap om jämställdhet och jämställdhetsintegrering finns i
styrgruppen. Som rådgivande instans bildas en nationell referensgrupp som fastställs av den
nationella styrgruppen. Lokalt inrättas referensgrupper där tillsättningen sker efter lokala
behov.
I den nationella referensgruppen medverkar förslagsvis representanter för arbetsgivare,
utbildningsanordnare, vården, andra myndigheter, arbetstagarorganisationer,
intresseorganisationer, ungdomar, jämställdhet/tillgänglighet och MUCF.
Arbetsgivararbetet intensifieras i UngKOMP. Ett proaktivt förhållningssätt utmärker
samarbetet där utöver sedvanlig ackvirering av platser även avtalsplatser kommer att tas
fram. En modell för handledarutbildning till avtalsplatserna utformas tillsammans med
representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.
Målgruppen deltagare består av vid Arbetsförmedlingen inskrivna unga som riskerar eller
har lång tid i arbetslöshet:
•
•
•
•
16-24 år med mer är 12 månaders inskrivningstid, alternativt mer än 6
månaders inskrivningstid
16-24 år utan fullständig gymnasieutbildning
16-24 år som bedöms vara i behov av förstärkt insats (tidiga insatser), t ex
öppet arbetslösa unga som upprepat går ur och i inskrivning vid
Arbetsförmedlingen utan arbets- eller utbildningsrelaterad orsak
Andra unga 16-29 år som bedöms ha behov av UngKOMP kan
aktualiseras i mån av plats.
Målgruppen projektdeltagare är delaktiga i utformningen genom kontinuerlig uppföljning
31
Sveriges Kommuner och Landsting.
Sida: 16 av 38
och processutvärdering där fokusgrupper, intervjuer och enkäter är verktyg.
Spridning av resultat och arbetssätt till moderorganisationerna vid Arbetsförmedlingen och
kommuner och andra intressenter utformas i samråd med Arbetsförmedlingens
Kommunikationsavdelning och en kommunikationsplan tas fram.
I syfte att medvetandegöra samtliga målgrupper och intressenter om vikten av
genderperspektivet i samtliga projektfaser, uppmärksammas följande:
•
•
•
•
•
Genom genderuppdelad statistik synliggöra skillnader mellan unga
kvinnor och män
Synliggöra, medvetandegöra och utmana genderstereotypa
förhållningssätt
Eftersträvan av jämnare genderfördelning genomsyrar hela verksamheten
i UngKOMP, exempelvis vid resursfördelning och val av aktiviteter
Motverka och utmana stereotypt studie- och yrkesval hos deltagarna i
UngKOMP
Främja positiv särbehandling t ex vid studiebesök och andra insatser vid
arbetsplatser som ses som gendertypiska.
Könsmönster
UngKOMPs målgrupp är ungdomar i åldern 16-24 år som riskerar eller har lång tid i
arbetslöshet. Arbetsförmedlingen bedömer i samband med inskrivningen på
Arbetsförmedlingen om personen riskerar att bli arbetslös under lång tid. I januari handlade
det om 4 409 personer i landet varav 38 procent unga kvinnor och 62 procent unga män. Av
de unga männen hade 66 procent en funktionsnedsättning och 34 procent av kvinnorna. Ett
villkor för att man ska ingå i gruppen är avsaknad av gymnasieutbildning.
Arbetsförmedlingens månadsstatistik för januari 2015 visar att det finns 15 418 unga som
har varit öppet arbetslösa och i program mer än 12 månader. Av dessa var 40 procent unga
kvinnor och 60 procent unga män. En tredjedel (4 506) av de unga som varit inskrivna mer
än 12 månader har en registerad funktionsnedsättning varav 38 procent unga kvinnor och
62 procent unga män. Drygt en tredjedel (5 304) har ingen registerad gymnasieutbildning
fördelat på 41 procent unga kvinnor och 59 procent unga män. I Arbetsförmedlingens
register ser det ut som om också bland de unga som är inskrivna mer än 12 månader är
fördelningen mellan unga män och unga kvinnor ungefär 60 till 40 på flera parametrar.
Arbetslösheten har minskat bland ungdomar under det senaste året men för gruppen
utrikesfödda med en inskrivningstid på mer än 12 månader har den ökat för unga kvinnor
med 9 procent och för unga män med 12 procent. Även här är förhållandet ungefär 40
procent för unga kvinnor och 60 procent för unga män.
Den svenska arbetsmarknaden är fortfarande segregerad med stora löneskillnader och
kvinnors politiska underrepresentation vittnar om att reell jämställdhet ännu inte uppnåtts.
Sida: 17 av 38
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och
att kunna forma villkoren för beslutfattandet att vara aktiva samhällsmedborgare och att
bidra till samhällsutvecklingen. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i
fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Jämställdhet är kopplat till makt. Några kan ha mer makt i form av utrymme, resurser och
tolkningsföreträde, på bekostnad av andra som har mindre makt.
Jämställdhetsbegreppets fokus på relationen mellan kvinnor och män har problematiserats
från queerteoretiskt håll32. När definitionen av jämställdhet bygger på två könskategorier
omöjliggör det gränsöverskridande identifikationer. Men kategoriseringen kan också
osynliggöra skillnader inom och mellan grupperna, såväl som personer som faller utanför
könsnormerna. Utifrån ett queerteoretiskt perspektiv är kön inte något statistiskt som finns,
utan något som ständigt görs genom upprepningar av språkliga och kroppsliga handlingar.
Våra identiteter som antingen män eller kvinnor ses som konstruerade av de handlingar
som vi utför. I stället för att se olika handlingar som ett uttryck för att en individ är en man,
är det handlingarna som skapar en man. Jämställdhetsbegreppets språkliga upprepning av
kategorierna kvinnor och män blir då en del i själva skapandet och upprätthållandet av
dessa kategorier33. Det är något av en jämställdhetens paradox – grupperna kvinnor och
män måste definieras och jämföras för att förändring ska bli möjlig, samtidigt som
definieringen är en genusskapande process. Jämställdhet bidrar alltså till att forma våra
föreställningar om kön.
Utbildning och lärande
Utbildning är för de unga viktigt, inte minst eftersom många arbetsgivare uttrycker att
gymnasieutbildning är lägsta nivå för att vara aktuell för anställning. Att kvinnor och män
ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning ingår i jämställdhetens delmål
om ekonomisk jämställdhet. Det finns skillnader och särskilt utmärkande är de könsbundna
studievalen, att killar generellt har sämre resultat än tjejer inom skolsystemets alla delar och
en ökande stress bland unga kvinnor. I UngKOMP finns ett etablerat arbetssätt som är
speciellt anpassat för målgruppen, passar unga kvinnor och unga män lika bra, påverkar och
motiverar till medvetna val och att undvika könsstereotypa beteende. Målet är att minst 30
procent av deltagarna ska lämna projektet och börja studera, lika många unga kvinnor som
unga män. Val av utbildning får konsekvenser för det framtida yrkesvalet.
Arbete och försörjning
Målet att alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande har en stark koppling
till arbete och försörjning. Området är också centralt i jämställdhetspolitiken och berör
särskilt jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet och en jämn
fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
32
Dahl 2005.
Butler 2005.
33
Statistiska Centralbyrån.
33
Sida: 18 av 38
Unga kvinnor etablerar sig senare i arbetslivet, arbetar i högre grad deltid och uppger att
familjebildning påverkar yrkeslivet i större utsträckning än unga män. Det är något
vanligare att unga män är arbetslösa och långtidsarbetslösa jämfört med unga kvinnor.
Frågan om löneskillnader bland unga är viktig då det finns risk att denna ojämlikhet består,
och förstärks, under arbetslivet. Målgruppen i UngKOMP kan inte ta till sig nyttan av
matchning utan behöver ett helt annat stöd för att kunna få arbete. Det ger också
medarbetarna i UngKOMP möjlighet att påverka och utmana de unga när det gäller
yrkesval. Minst 30 procent av de unga som lämnar projektet ska börja arbeta. När det gäller
att bryta de traditionella valen tycks det vara mer belönande, också statusmässigt, för unga
kvinnor att bryta mönstret än för unga män.
Fler skillnader mellan könen:
• Etableringsåldern låg 2012 på 28 år för unga kvinnor och på 26 år för unga män
• Bland sysselsatta i åldern 20–24 år arbetade över 50 procent av unga kvinnor deltid
2012, medan motsvarande andel bland killarna i samma åldersgrupp var 26 procent.
Andelen som arbetar deltid är lägre bland både kvinnor och män i äldre
åldersgrupper, men skillnaden mellan könen är ännu större bland dem
• I åldern 20–24 år och 25–29 år uppger 15 procent av unga män att de någon gång
har varit ofrivilligt arbetslösa i mer än sex månader, jämfört med 10 procent av unga
kvinnor (2013)
• Löneskillnaden mellan könen är större bland äldre än bland yngre, men även bland
unga i åldern 18–24 år har killar en högre lön än tjejer om vi ser till medellön.
Löneskillnader kan, förutom kön, bero på en rad andra orsaker
• Det finns en tydlig könssegregation bland unga på arbetsmarknaden, vilket
återspeglar den uppdelning vi ser inom utbildningsväsendet
• Endast tre av de trettio vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Det är kockar
och kokerskor, läkare samt universitets- och högskolelärare. För alla sysselsatta i
åldern 16–64 år återfinns mer än 50 procent av kvinnorna inom områden som
utbildning, vård och omsorg, medan mer än 50 procent av männen finns inom
byggnadsarbete, teknik, data och programmering, företagssäljare samt fordons- och
transportområdet. Det mest kvinnodominerande yrket är undersköterska med 93
procent kvinnor och 7 procent män. Det mest mansdominerande yrket är
motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer med 98 procent män och 2
procent kvinnor34.
.
De ungas inställning till jämställdhet har varit relativt stabil mellan 2000 och 2010. Runt 55
procent av killarna och drygt 65 procent av tjejerna tycker att det är mycket viktigt att satsa
på ett samhälle där kvinnor och män delar lika på ansvar för hem och barn. Jämställdhet
lyfts fram som en av de tre viktigaste samhällsfrågorna, 19 procent av unga kvinnor och 11
procent av unga män i åldern 16–29 år (2013). I gruppen 35–74 år är andelarna endast 7
34
Statistiska Centralbyrån: På tal om kvinnor och män 2012.
Sida: 19 av 38
procent av kvinnorna och 5 procent av männen35.
Arbetsförmedlingen ger olika stöd
En intervjustudie med 18 unga, åtta tjejer och tio killar samt åtta arbetsförmedlare visade att
Arbetsförmedlingens bemötande av unga inte var likvärdigt. Tjejer förväntades exempelvis
vara mer flexibla än killar och anpassa sig till rådande villkor på arbetsmarknaden. Det
kunde gälla exempelvis typ av yrke, geografisk rörlighet eller deltidsarbete. Killar fick
större möjlighet att förhandla med Arbetsförmedlingens handläggare om att välja bort jobb
de inte ville ha. Killar fick även i större utsträckning hjälp i sitt sökande av
Arbetsförmedlingen, till exempel med att hitta möjliga jobb och ta kontakt med
arbetsgivare. Tjejer förväntades och uppmanades i högre utsträckning att lösa
arbetslösheten på egen hand36.
Det fanns en tendens att tjejer redan innan de var etablerade på arbetsmarknaden såg
kombinationen familj och yrkesarbete som ett problem. Tjejer tog i större utsträckning än
killar hänsyn till partner och familj i sitt jobbsökande, vilket arbetsförmedlarna ansåg vara
problematiskt. Däremot synliggjordes inte killar, av sig själva eller arbetsförmedlarna, som
partner eller pappor37. Det framkom även att unga kvinnor i större utsträckning förväntades
förändra den könssegregerade arbetsmarknaden genom att närma sig mansdominerade
yrken, medan färre krav ställdes på att unga män närmar sig kvinnodominerade yrken. Det
fanns en föreställning både hos de arbetssökande och bland arbetsförmedlarna om att vissa
arbeten inte var riktigt lämpliga för män38.
Sedan dess har alla anställda på Arbetsförmedlingen under 2013 och 2014 utbildats kring
diskriminering, normer och mänskliga rättigheter. Intervjustudien visar på vikten av att öka
självinsikten om de egna föreställningarna, öka kunskapen om jämnställdhetsintegration
och utvärdera det egna och gemensamma arbetet. Om medarbetaren i projektet har skilda
förväntningar riskerar det att förstärka skillnader. Det finns inte några genvägar till
jämställdhet. Först måste alla inom verksamheten lära sig om hur ojämställdheten ser ut
och fungerar. Kunskapen måste kopplas till hur vi ser på oss själva och varandra och hur vi
själva kan råka göra ojämställdhet. Sedan går det att börja göra skillnad. Detta måste få ta
tid, systematiseras och integreras i verksamheten. Det fungerar således inte med något
”quick fix”. Jämställdhet uppnås genom medvetet, envist och långsiktigt arbete.
35
Ungdomsstyrelsen 2013:4, Focus 2013 Unga och jämnställdhet.
Rantakeisu 2009.
37
Ibid.
38
Ibid.
36
Sida: 20 av 38
Mål och indikatorer
Jämnställdhetsmål kommer att omfatta:
Mål
Genussammansättningen
av deltagarna motsvarar
målgruppen, nationellt
och lokalt
Aktiviteterna ska ha
inslag av
genusutmanande inslag t
ex studiebesök och andra
aktiviteter
Lika många unga kvinnor
som unga män ska ta del
av aktiviteter
Indikatorer
Genusuppdelad
inskrivning
Säkerställa medvetandet
om medvetandet om
jämnställdsintegration i
styrgruppen
Öka medvetande om
jämnställdsintegration i
UngKOMP-teamen
Ökat stöd i
integrationsarbetet i
projektet.
Enkät för utvärdering
Ökat stöd i
integrationsarbetet
bland de unga
deltagarna, mätning
Dokumentation och
utvärdering av
aktiviteten.
Enkät för utvärdering
Dokumentation med
avaktualiseringsorsak
Öka medvetandet om
jämnställdsintegration
bland de unga deltagarna
Lika många unga män
som unga kvinnor ska
börja studera
Lika många unga män
som unga kvinnor ska
börja jobba
Vid samtliga
arbetsmarknadsåtgärder
beaktas jämställdhetsperspektivet
Beskrivningar av
aktiviteten och antalet
deltagare, utvärdering
av aktiviteten
Dokumentation av
aktiviteterna
Aktivitet
En gång i månaden följs
dokumentationen.
Kommunikation och
reflektion
Planering och
förberedelser av
studiebesök och
uppföljning med analys
Uppföljning
Avstämning,
uppföljning
och ev.
justeringar
Uppföljning
var 6:e
vecka
Uppmärksamma
genusperspektivet vid
planering. Ha koll på
dokumentationen
Styrgruppen genomför
workshop i ämnet med
uppföljning
Uppföljning
var 6:e
vecka
Workshop i ämnet med
övningar genomförs.
Utvärdering, planera
komp. föreläsningar/utb.
Workshop i ämnet med
övningar genomförs.
Utvärdering, ev. åtgärd
Under
hösten 2015
Studiebesök, planera
förebildskommunikation
Uppföljning
var 6:e
vecka
Uppföljning
var 6:e
vecka
Dokumentation med
avaktualiseringsorsak
Ackvirera platser,
förebildskommunikation,
jobbskuggning, praktik
Dokumentation.
Granskning av beslut
Återföring av hur utfallet
blir
Under
hösten 2015
Under
hösten 2015
Uppföljning
var 6:e
vecka
Sida: 21 av 38
Effektivt arbete för jämställdhet ställer krav på jämställdhetsintegrering vilket
innebär att ett jämställdhetsperspektiv finns med i allt beslutsfattande, på alla
nivåer och i alla steg av processen – från förslag, till genomförande och
utvärdering. I arbetet med jämställdhetsintegrering ska man systematiskt
synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor respektive
män. Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas
med i alla samhällsområden och verksamheter istället för att drivas som en enskild
fråga. För organisationer och projekt betyder jämställdhetsintegrering att de
tjänster och den service som erbjuds är anpassad och av lika hög kvalitet för alla,
oavsett kön. Det är alltså den utåtriktade verksamheten som står i fokus och inte
organisationens interna strukturer eller personalens inbördes villkor. Det räcker
inte med att enskilda medarbetare har kunskaper om jämställdhet, om inte dessa
kunskaper efterfrågas i organisationen eller omsätts i praktiken. Om kunskap ska
kunna leda till förändring, måste det finnas ett system som stödjer detta. I detta
fokus är således både kvantitet och kvalitet viktigt.
Kvantitet handlar om jämn könsfördelning. Hur många kvinnor och män finns i
verksamheten? Hur många kvinnor och män fullföljer sin medverkan projekttiden
ut? Hur många kvinnor och män når de resultat verksamheten satt upp? Hur
många kvinnor respektive män finns i vilka grupper/åtgärder/platser? osv. Kvalitet
handlar om resurser, arbetsmiljö och andra villkor. Hur mycket av de resurser som
finns får kvinnor respektive män tillgång till? Vems behov tillgodoses? Vem
gynnas av hur verksamheten fungerar idag? Vem trivs i verksamheten och har
makt att påverka den? Finns andra variabler än kön som ger utslag i hur behov blir
tillgodosedda?
Jämställdhetskompetens
Projektet har jämställdhetskompetens (genusvetenskaplig utbildning och/eller
praktisk erfarenhet av jämställdhetsintegrering) internt eller externt. Varje team
inventerar sina genuskunskaper. I Malmö beskriver man att förutom de
obligatoriska webutbildningar jämställdhet och genus har man genomfört flera
workshops om genus. Man har deltagit på en av Ungdomsstyrelsens evenemang
gällande maskulinitet och våld. En medarbetare har skrivet en C-uppsats
handlande om kvinnors rättigheter och hur NGO använde olika verktyg för att
kvinnor skulle kunna använda sina rättigheter i vardagen. En annan medarbetare
driver ett nätverk med fokus på aktiviteter för unga kvinnor/tjejer. En tredje
medarbetare anordnar workshops i genusfrågor med deltagare i projektet. Om det
skulle visa sig att vi behöver förstärka arbetet ytterligare finns det möjlighet till
detta. I samband med att UngKOMP upphandlar processtöd och utvärdering av
projektet ställs krav på utvärderingsföretaget att tillhandahålla expertkunskap
inom jämställdhetskompetens.
Sida: 22 av 38
Uppföljning
Projektet beskriver i rapporter hur mål/resultat/effekter för jämställdhet utvecklas
enligt plan. De lokala målen/resultaten/effekterna ställs samman på nationell nivå.
Eventuellt kan justeringar behöva göras efter analys. Vid avvikelse föreslås åtgärd
av den nationella projektledningen, om avvikelsen är större informeras
styrgruppen.
Utvärdering
Projektet kommer att utvärderas av extern utvärderare. Så snart upphandlingen är
avslutad kommer vi tillsammans att göra överenskommelse om hur utvärderingen
ska genomföras. Målen finns beskrivna och information om utvecklingen kommer
att samlas in för analys. UngKOMP kommer att påverka jämställdheten genom att
öka kompetensen inom området på samtliga nivåer. Det räcker inte med att
enskilda medarbetare har kunskaper om jämställdhet, om inte dessa kunskaper
efterfrågas i organisationen eller omsätts i praktiken. Om kunskap ska kunna leda
till förändring, måste det finnas ett system som stödjer detta. I varje beslut inom
projektet kommer jämställdhetsintegration att användas för att säkerställa att
genusperspektivet beaktas.
Riskanalys
Bilaga 4, Riskanalys UngKOMP.
I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten
ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-,
organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna?
UngKOMP ger möjlighet till strukturell förändring av arbetssätt och samarbete för
målgruppen. Resultatet förväntas leda till en bestående förändring av
ungdomsarbetet i ordinarie verksamhet. Arbetsförmedlingen kan genom resultatet
få god kunskap om långsiktig påverkan och förhöjda kundvärden som kan
användas i ordinarie verksamhet. UngKOMP förväntas därmed ge effekter på
individnivå och resultat på organisations- och samhällsnivå som kan bidra till att
ledning, samverkanspartner och andra aktörer kan konsolidera lärdom med syfte
att underlätta att verksamhetsmålen inom ordinarie verksamhet kan förbättras.
Ett av arbetsmarknadspolitikens viktigaste område är att motverka och bryta
ungdomsarbetslöshet i allmänhet och den ökade strukturella långvariga
arbetslösheten hos unga i synnerhet. Genom uppskalning av systematiskt
samarbete och samlokalisering, dvs. samexistens, mellan Arbetsförmedlingen och
kommunen uppnår individer, organisation och samhälle stipulerade målsättningar.
Sida: 23 av 38
Genom att bemöta och systematiskt arbeta med inkludering i samhället ökar
individens möjlighet att uppnå självständighet. Utöver detta visar erfarenheter från
Unga in att ungdomarna i stor utsträckning har lämnat projektet för att gå till
utbildning (31 procent), vilket är en viktig aspekt för en varaktig lösning
etablering på arbetsmarknaden.
Studie- och yrkesvägledningen för unga är ett angeläget utvecklingsområde, som
särskilt kommer att beaktas i UngKOMP. Ett nytt vägledningsverktyg har
utprovats i samverkan mellan Jobcentre på Irland, Stockholms stad och Unga in.
Ambitionen är att etablera verktyget i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.
Ett beprövat koncept är det så kallade Studiespåret som framgångsrikt tillämpats i
Unga in39.
Genom implementering av konceptet UngKOMP ges fler unga möjlighet att ta del
av det förändrade arbetssättet. Flera samhällsaktörer och explicit
Arbetsförmedlingen och kommunen som har i uppdrag att stödja ungas
arbetsmarknadsetablering kommer att samverka på ett effektivare sätt. Förtroendet
för myndigheter och samhällsaktörer ökar liksom förutsättningarna för deltagarnas
egenmakt.
Individen
Resultatet av implementering av UngKOMP förväntas förhindra och minska lång
tid i arbetslöshet för deltagande ungdomar. Arbets- och utbildningsstart
tidigareläggs för projektdeltagarna. Genom ett gendermedvetande gör den unge
mer övervägda och välgrundade beslut för framtiden samtidigt som egenmakten
ökar. UngKOMP identifierar tidigt eventuella hinder och ohälsa. Sammantaget
förkortas ledtiderna till insatser, vilket ökar möjligheten till arbete och studier.
Baserat på tidigare erfarenheter bedöms minst 60 procent av UngKOMPs
deltagare bryta sin arbetslöshet för övergång till arbete och/eller studier och en
klar majoritet av övriga kan erhålla annan adekvat insats (25 procent övergår till
främst vård och dylikt). Genom ett resultatfokuserat, personligt och holistiskt
förhållningssätt ökar deltagarnas förtroende för myndigheternas förmåga.
Arbetsgivare
Grundläggande arbetssätt i arbetet med arbetsplatser i UngKOMP är att ackvirera
arbetsplatser utifrån deltagarnas behov och förutsättningar med ett
genderperspektiv i fokus. Det är vanligt förekommande att arbetsgivare känner
stort socialt ansvar och erbjuder praktikplatser och ingångsjobb. Många
arbetsgivare skräddarsyr sina arbetsplatser med stöd från personal i UngKOMP.
Arbetsgivare får möjlighet att lära känna den unge och upptäcka odokumenterade
kunskaper och färdigheter (soft skills) som är till nytta för arbetsplatsen. Den unge
39
Bilaga 5, Studiespåret UngKOMP.
Sida: 24 av 38
får insikter om arbetslivet, incitament för att utbilda sig och referenser för
framtiden och arbetsgivarna breddar och ökar sitt rekryteringsurval. Arbetskraften
ökar när fler ungdomar blir anställningsbara. Arbetsgivare får tillgång till ett
sammansatt stöd i form av bland annat handledarutbildning och skräddarsydda
lösningar40. Arbetsgivares sociala engagemang tas tillvara.
Organisation
Den förändrade organisationen med samarbete och samlokalisering mellan
berörda myndigheter som bas, bidrar till att myndigheternas resultat förbättras.
Den nationella implementeringen kommer att förändra strukturella förhållanden i
samverkans- och förnyelsearbete på de orter där implementering sker. UngKOMP
bidrar till att ”Best practice” byggs in i systemet för implementering som
understödjer konkret och praktisk organisations- och verksamhetsutveckling av
ordinarie verksamhet. Effekten av uppskalning av konceptet bidrar till utveckling
av positiv bemötandekultur och leveranser av kundvärden. På så sätt ökar
förtroendet för samhällets aktörer.
Samhället
Implementeringen och uppskalning av UngKOMP bidrar till lösningar på
komplexa problem. Målgruppens potential görs, oavsett gender, synlig på
arbetsmarknaden och matchningsarbetet förbättras utifrån kunskap om
målgruppen samt i förhållande till arbetsgivarens behov. Arbetet effektiviseras när
olika samhällsbärande aktörer och dess funktioner samordnas. Det leder till att
arbetsmarknadens funktionssätt förbättras, vilket i sin tur medför
samhällsekonomiska vinster. Förtroendet ökar för offentlig verksamhet och
ungdomar blir delaktiga i demokratiska processer.
Ekonomi
I en socioekonomisk studie av Unga in finns beräkningar som styrker antaganden
om att det finns samhällsekonomiska besparingar att göra utifrån konceptets
arbete med målgruppen. Unga ins effekter bedöms som lönsamt om ungdomarnas
inträde till arbete tidigareläggs med 11,5 månader. Om åtta procent av deltagarna
går vidare till studier och slutför dessa, lönar sig insatsen för samhället41. I Unga
in övergick 31 procent till studier vid avslut i projektet. Andra studier har visat på
liknande lönsamhet vid dylik intervention42. UngKOMP förväntas minska
samhällets kostnader på motsvarande sätt.
Integrerat arbete finns som bilagor:
40
41
42
Supported employment metodiken tillämpas.
Ramböll: Management Consulting.
Ingvar Nilsson, Är du lönsam lille vän? 2011.
Sida: 25 av 38
•
•
Bilaga 8, Tematisk fördjupning.
Bilaga 9, Hållbarhet.
Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda
till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av
projektresultat?
Mottagare av projektets resultat är:
•
Projektdeltagare, på kort sikt ökat antal övergångar till studier
och arbete. På lång sikt ökar deltagarnas inkludering i samhället,
liksom egenmakt och egen försörjning
•
Organisationer och myndigheter, strukturerna förändras genom
systematiskt samarbete mellan framförallt Arbetsförmedlingen
och kommuner, vilket innebär minskade ledtider och effektivare
resursutnyttjande
•
Samhället, när fler unga övergår till arbete och utbildning
minskar samhällets långsiktiga kostnader för stödsystem och
intäkterna ökar. Fler unga i sysselsättning ökar förmodligen när
ungas deltagande i demokratiska processer växer, vilket är
bärande för ett välfärdssamhälle.
Samarbete
Långtidsarbetslöshet och utanförskap bland ungdomar är ett komplext
samhällsproblem. För att kunna förstå och arbeta med problemet krävs helhetssyn.
Arbetslösheten hänger ofta samman med andra svårigheter, vilket är
kännetecknade för svårlösta samhällsfrågor. För att lyckas behövs samarbete och
samverkan mellan olika organisationer, myndigheter och näringsliv i syfte att
skapa nytta för ungdom43, organisation och samhälle. Ungdomsarbetslösheten är
en stor utmaning för samhället och förutsätter nära dialog med unga, för att
identifiera behov, förutsättningar och lösningar för att förhindra och bryta lång
tids arbetslöshet. En samsyn behöver skapas mellan de olika aktörerna, främst
Arbetsförmedlingen och kommunen för att genom tillitsfullt arbetssätt kunna
samarbeta framgångsrikt med deltagaren.
Implementering
Arbetsförmedling och kommun har sedan tidigare erfarenheter och strukturer för
implementering av nya arbetssätt och metoder44. De erfarenheter och resurser som
43
44
SOU:2013:40, Att tänka nytt för att göra nytta.
Arbetsförmedlingen tillämpar t ex Central förändring och införandefunktion, PPS och IRMA.
Sida: 26 av 38
finns i myndigheterna beaktas vid implementering. I UngKOMP tillämpas en
kompletterande implementeringsmodell som tas fram av projektet på basis av
aktuell forskning. Implementeringen av UngKOMP tillför nya kunskaper och
insikter om hur man organiserar och implementerar samverkansprojekt.
Implementering handlar inte bara om arbetssätt och metoder utan främst om
tvärgående organisations- och verksamhetsutveckling. Strategin för
implementering är att använda den kompetens som finns uppbyggd i de
multikompetenta teamen inom UngKOMP för att bygga strukturer, ge stöd och
säkerställa kompetensöverföringen till de team som är under uppbyggnad.
Implementering kommer att ske på flera nivåer samtidigt för att underlätta
etableringen och öka mottagarkapaciteten. Implementeringen kommer att stödjas
av en implementeringsorganisation som samordnas av nationella
projektledningen45
Vikten av en tydlig förankring lyfts ofta fram i befintlig forskning som en av de
mest centrala förutsättningarna för implementering46. Inledningsvis formeras en
nationell styrgrupp, förslagsvis bestående av representant från DUA,
arbetsförmedlingens regioner, marknadsområden, Förmedlingsavdelningen,
Avdelning Rehabilitering till arbete samt representanter för kommunledningarna,
SKL. Ansvarsfördelning mellan marknadsområdena och huvudkontoret vid
Arbetsförmedlingen förtydligas ytterligare med stöd från styrgruppen.
Referensgrupper inrättas nationellt och lokalt. Nya orter för införande av
UngKOMP fastslås av styrgruppen mot bakgrund av bland annat statistiskt
underlag.
Det nationella projektledarteamet har i enlighet med GD-beslut i uppdrag47, att
samordna och metodstyra UngKOMP. Projektledarteamet tar fram ramverk för
implementeringen och samordnar insatserna och processerna med stöd av
personella resurser som finns i linjeorganisationen samt ansvarar för
samordningen med ESF. För lokal uppföljning ansvarar lokala projektledningen.
Arbetet samordnas nationellt av nationella projektledarteamet, vilket innebär att
uppföljningsdialoger genomförs tillsammans av lokal och nationell
projektledning. Nationella projektledarteamet ansvarar för samordningen av
projektutvärderingen.
Empirisk implementeringsforskning pekar samstämmigt på att
informationsspridning är otillräckliga verktyg för att ensamma åstadkomma en
45
46
47
Bilaga 2, Implementeringsmodell UngKOMP.
Meyers D 2012The Quality Implementation Framework.
GD-beslut 2015-01-13.
Sida: 27 av 38
hållbar förankring. Istället krävs ett mer långsiktigt, flerdimensionellt
angreppssätt. Ett möjligt verktyg som också implementeringsforskningen stödjer,
är att formera särskilda insatsstyrkor för implementeringen som kan bistå chefer
och medarbetare i reguljär verksamhet48.
Personalen i implementeringsteamen består av operativ personal från befintliga
UngKOMP-teamen och personal från nationella projektledningen samt vid behov
ledningspersonal49. Utbildningsproduktion stödjer implementeringsarbetet som
samordnas av nationella projektledningen.
Dialog inleds mellan marknadsområdenas operativa ledning, kommuner och det
nationella projektledarteamet där konceptet och ramverket för verksamheten
UngKOMP förtydligas. Lokala anpassningar görs utan avkall på konceptets
kärnvärden. Det är angeläget att säkerställa att samtlig berörd personal har
kunskap om vad, varför och hur arbetssättet ska implementeras. Lokala chefer vid
Arbetsförmedlingen, kommuner och nationella projektledarteamet har
tillsammans löpande dialoger och annan uppföljning för att säkerställa
mottagarkapacitet. På samtliga orter där UngKOMP finns görs överenskommelser
om upplägget för att säkerställa en fullgod etablering.
Det är väsentligt att lokala projektledningen agerar om avvikelser från
kärnvärdena förekommer. Konceptet har en inbyggd flexibilitet eftersom
samverkan sker utifrån målgruppens behov, vilket betyder att lokala anpassningar
av samverkan kan göras utan att kärnvärdena i arbetssättet behöver förändras.
Framgångsrika lokala och regionala samarbeten som redan finns kan därför med
fördel integreras.
Beskrivning av metoder och processer finns beskrivet för avslutade projektet
Unga in (www.arbetsformedlingen.se/omungain). Uppdatering och komplettering
för UngKOMP i form av en webbaserad handbok tas fram 2015. För att lyckas
med implementering och spridning av UngKOMP finns stöd i form av
handledning och mentorskap för projektpersonalen på de nya orterna.
Kärnvärden att implementera
Kärnvärdena i UngKOMP adresserar problem som identifierats i ordinarie
verksamhet med ungdomar.

48
49
Förtroende: Ett förhållningssätt kännetecknat av resultatfokus, personligt
bemötande och holistiskt synsätt är grundläggande för att skapa
Fixsen D et. Al (2005) Implementation research. Meyers D 2012The Quality Implementation Framework.
Chefer från Arbetsförmedlingen och kommuner.
Sida: 28 av 38
förtroende, vilket är en förutsättning för att må uppsatta mål. Att alltid
möta individen där hen befinner sig50 är nödvändigt.
50

Holistiskt perspektiv: Deltagaren möts av medarbetare med holistiskt
förhållningssätt som innebär att hela livssituationen beaktas för att ge en
realistisk möjlighet till etablering på arbetsmarknaden. Här vägs såväl
genus som kulturella koder in.
– Det är svårt att ta del av jobbsökarkurs eller studie- och
yrkesvägledning när man inte vet var man ska sova på natten, som
en av psykologerna i UngKOMP uttryckte det.

Kartläggning: Kartläggningen är initialt en betydande del av
relationsbyggandet med ungdomen. Arbetssättet baseras på holistiskt
förhållningssätt och samtalet genomförs av två skilda yrkesfunktioner. De
går tillsammans igenom olika livsområden. Den unge får möjlighet att
själv beskriva sin situation, formulera sina behov och sätta mål för egen
planering. Syftet med kartläggningssamtalet är att få en helhetsbild av
ungdomens situation och behov och att ungdomen själv ska få insikt om
vilka stödinsatser som erbjuds.

Multikompetenta team: Organisationen i UngKOMP är en platt,
tvärfunktionell verksamhet bestående av olika yrkesfunktioner från
Arbetsförmedling och kommun. Tyngdpunkten ligger på ett nära
teamarbete, samarbetet kännetecknas av korta ledtider genom att arbeta
med parallella processer där flera professioner samtidigt finns kopplade till
individen. Teamet är lättillgängligt, sitter tillsammans och har ett tätt
samarbete med deltagaren i fokus. Kring den unge aktiveras också andra
nätverk efter behov.

Ärendedragning: Det multikompetenta teamet genomför veckovisa
genomgångar med samtlig personal. Arbetssättet kan liknas vid
reflekterande team där alla deltagare belyses. Syftet är att ta del av
varandras kompetens och insikter om deltagarens förutsättningar.
Arbetssättet skapar möjligheter till fördjupad samverkan mellan kommun
och arbetsförmedlingen då UngKOMP kan erbjuda insatser som matchar
behovet hos den unge. Kompetensutvecklingen är inbyggd.

Lokaler: Inredning i loungeliknande miljö är ett exempel på anpassning för
att stödja förtroendegivande möten mellan deltagarna och medarbetare.
Tillgängligheten till samtlig personal är god eftersom loungen bemannas
Temagruppen Unga i Arbetslivet, 2014:3, Möt mig där jag är.
Sida: 29 av 38
varje dag och både bokade och spontana besök förekommer. Många
ungdomar drar sig för att söka hjälp innan läget är akut och det är viktigt
att tillgängligheten är hög. Det ska vara enkelt att få kontakt. Man kan som
besökare både reflektera med en personal över en kopp kaffe i soffan, få
stöd i myndighetskontakter och ta beslut om sin framtid. Vid känsliga
samtal finns det tillgång till avskildhet.

Beprövad erfarenhet: Visar på möjligheten att använda ordinarie
insatsutbud och samtidigt utveckla attraktiva erbjudanden till ungdomar
genom systematiskt samarbete med kommunen i multikompetenta team.
Konceptet har bidragit till individanpassat stöd och personligt bemötande
som präglas av flexibilitet och ökad tillgänglighet51.
Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och
effekter
Projektets resultat följs upp med stöd av extern process- och resultatutvärdering52
och Arbetsförmedlingens Analysavdelning, Enheten Statistik. Kontinuerliga
uppföljningar sker månadsvis genom lokala och nationella uppföljningsdialoger
då lokal och nationell projektledning samordnar uppföljningen. Mål och
indikatorer fastställs i samråd med utvärderare och personal från Enheten
Forskning och utvärdering, vilket samordnas av nationell projektledning. Ett
uppföljningsdokument som kompletterar uppföljning i AIS tas fram för att mer
detaljerat kunna registrera t ex bakgrundsfaktorer, inflöde, aktiviteter och utfall
för deltagare. Därutöver fastställs också mål och indikatorer för implementering
och spridning liksom för jämställdhetsintegrering. Ett första utkast för plan till
avrapportering har tagits fram53. Lägesrapporter till Svenska ESF-rådet skrivs
varje månad, där aktiviteter relaterade till budget och verksamhetsmål som
genomförs följs upp. Rapporterna kommer att vara genderuppdelade. Månatlig
redovisning av deltagaruppgifter till SCB sker enligt fastställd praxis.
Ett projektmål är att implementera UngKOMP enligt plan54. För att kunna följa
implementeringsplanen och kvaliteten i verksamheten fastställs indikatorer för
införande och spridning. Mätningen inkluderar även hur stödet till ordinarie
verksamhet fungerar.
51
52
53
54
Ramböll Management Consulting AB.
Bilaga 6, Förfrågningsunderlag utvärdering UngKOMP.
Bilaga 7, Tidplan och form för avrapportering/utvärdering UngKOMP.
Bilaga 3, Etableringsschema UngKOMP.
Sida: 30 av 38
Utfallet av en förbättrad partsamverkan följs upp med stöd av upphandlat
processtöd.
Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och
effekter. Ange tidplan och form för avrapportering
Utvärderingarna för UngKOMP kommer att innefatta process- och
effektutvärdering vid implementering och uppskalning av konceptet Unga in.
Målsättningen är att även genomföra en socioekonomisk analys för att belysa
samhällsekonomiska konsekvenserna. Projektets effekter följs upp via externt
upphandlad effektutvärdering inklusive en socioekonomisk analys55.
Tillvägagångssättet och metod av utvärdering fastställs senare i samarbete med
upphandlad utvärderare och Analysavdelningen, Enheten Forskning och
utvärdering vid Arbetsförmedlingen.
Sammantaget ska effektutvärdering och socioekonomisk analys utgöra ett
vägledande underlag för Arbetsförmedlingens ledning inför beslut om fortsatt
uppskalning och implementering i myndigheten. Utvärderingen ska också vara ett
stöd för andra beslutsfattare, projektägare, samverkanspartners för att konsolidera
lärdomar och resultat.
Effektutvärderingen tillhandahåller ett underlag och tydliggör projektets kort- och
långsiktiga effekter på individnivå i relation till ordinarie verksamhet vid
Arbetsförmedlingen.
Utvärderingen ska användas för att säkerställa att:
•
UngKOMP-konceptets effekter mäts i relation till ordinarie
verksamhet, inklusive samhällsekonomiska effekter
•
Bidra med insikter för att underlätta implementeringsprocessen
•
Samarbetet etableras på ändamålsenligt sätt samt belysa
framgångsfaktorer och utvecklingsområden kring detta.
Transnationellt samarbete
Gemensamt ramverk
Transnationaliteten i UngKOMP ska bidra till förändringar på strukturell nivå för
55
Bilaga 6, Förfrågningsunderlag utvärdering UngKOMP.
Sida: 31 av 38
implementering och spridning inom Arbetsförmedlingen och kommuner samt
organisationer som idag arbetar med ungdomar inom EU. Projektet UngKOMP och de
transnationella inslagen syftar till att förbättra verksamheten gällande arbete med
ungdomar och inspirera till ökad rörlighet och erfarenhetsutbyte. Strävan är att utveckla
samarbetsformerna med andra myndigheter och organisationer som arbetar med
ungdomar. Syfte är också att gynna flera EU länders arbete med ungdomar och
understödja den gemensamma kunskapsplattformen, för arbete med unga som befinner
sig utanför arbetsmarknad och utbildning. Implementering och utökat samarbete mellan
olika samhällsaktörer kommer särskilt att beaktas i det transnationella utbytet.
Deltagandet i flera olika nätverk, för påverkan och utbyte av transnationella metoder,
idéer och projekt kommer att ge UngKOMP en dimension som direkt stödjer den unge,
samarbetet och implementeringen av projektet.
UngKOMP har ambitionen att arbeta med strategiskt, långsiktigt lärande med påverkan
av det transnationella arbetet. Det finns etablerat samarbete med medlemsstater inom
Europeiska Unionen i olika tematiska och aktiva nätverk. Arbetet med att motverka
utanförskap i NEET-gruppen är en gemensam angelägenhet för alla medlemsstater.
UngKOMP är en aktör i det transnationella arbetet som kommer att bidra till redan
befintliga nätverk och understödja uppstart av nya samt bidra med kunskap vid olika
”partner-search forums”.
Det finns ingångar i samarbete med polska, tyska och lokala svenska projekt som
kommer att utvecklas inom ramen för ett polskt finansierat nätverk. Ett tänkt samarbete
finns också inom nätverket ”TLN-Mobility Network” och ”Europemobility” som har
finansiering från Europeiska kommissionen för anslutning och diskussioner på arenor
som berör ämnet ”Youth Employment Initiative (YEI)”. Andra aktörer i det
transnationella arbetet är Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor, Sveriges
Kommuner och Landsting, Föreningen Nord samt Temagruppen unga i arbetslivet.
UngKOMP kommer att sträva efter strategiskt, långsiktigt lärande och påverkan genom
utveckling av samarbeten på olika sätt; mellan projekt, inom två eller flera
medlemsstater, mellan tematiska nätverk på europeisk nivå samt mellan PES (Public
Employment Service).
UngKOMP har som övergripande ambition att det transnationella arbetet och lärande ska
ske genom utbyte av kunskap och goda exempel mellan projekt och medlemsstater.
Under Unga in:s projekttid har flera transnationella aktiviteter bedrivits bland annat i
samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och projektet Plug In.
Aktiviteterna har bland annat resulterat i ett nätverk med representanter från länderna
runt Östersjön.
Östersjösamarbetet
Det av Europeiska Socialfonden (ESF) delfinansierade projektet Unga in, har deltagit i
Sida: 32 av 38
ett nätverk, initierat av ESF, med fokus på de baltiska länderna”, the Baltic Sea Region
Programme” med flaggskeppsinitiativ som ”School 2 Work” tillsammans med
Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges
Kommuner och Landsting, Europeiska Socialfonden och Universitets och högskolerådet.
Inom nätverket diskuterades gemensamma utmaningar i makroregionen för målgruppen
unga arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten, drop outs, personer med särskilda behov och
demografiska utmaningar beaktades. Dialogen och möten involverar också
representanter från de Baltiska länderna. UngKOMP fortsätter samarbetet med länderna
runt Östersjön. Polen, Tyskland, Finland och Lettland är viktiga länder i samarbetet.
Andra former för transnationellt samarbete
Utbyte och lärande av andra EU länder. Internationella Staben kommer att stödja
kontakter med PES lärande och utbyte mellan länderna. Samarbetet med Tyskland,
Frankrike, Italien, Spanien och Polen fortsätter. Utbyte av deltagare är en möjlighet då
sändande och mottagande projektet samt individen får nya erfarenheter att utvecklas i en
annan miljö. Det handlar både om möjlighet att flytta inom det egna landet och att resa
och skaffa sig erfarenheter från andra länder56. Ungdomar skulle kunna erbjudas
möjligheten att delta i ett utbyte med arbetsnära och kulturella aktiviteter samt
coachande insatser på plats hos en arbetsgivare eller i ett projekt. För närvarande stöder
inte Arbetsförmedlingens regelverk en sådan aktivitet men vid ändring i regelverket
finns upparbetade kanaler för utbyte.
Utbyte av innovationer, generella och fördjupande kunskapshöjande metoder kring
arbetssätt med ungdomar ger värdefull kunskap till de deltagande projekten.
Jobbskuggning är en möjlighet för projektpersonal att testa och se konkreta aktiviteter
och dra nytta av erfarenheter i befintliga projekt. Metoden har testats under Unga in och
har visat sig vara effektiv och uppskattad och kommer därför att användas även
fortsättningsvis. Det transnationella arbetet syftar till att utforska och analysera vilka
typer av insatser som passar ungdomar som står långt från arbetsmarknaden utifrån ett
brett perspektiv i olika länder. Identifiering av innovativa arbetssätt/metoder och
deltagande i EU nätverk inklusive kunskapsspridning till flera EU länder sker via ESF:s
lärandekonferenser.
Tyskland har under flera år arbetat systematiskt med transnationella inslag samt utbyten
och mottaganden av ungdomar. För Sverige kommer utbytet att innebära know-how om
hur man praktiskt sätter upp moduler, genomför coachning och planerar för utsatta
ungdomars deltagande i projekt med transnationella inslag. Tyska partners återfinns även
i nätverket TLN-mobility Network, på federal nivå.
Frankrike har genom sina Mission locale en god lokal förankring där även idrottsklubbar
och andra intresseorganisationer som knyter ihop fritid, skola och arbetsliv deltar.
56
Temagruppen Unga i arbetslivet 2010:2.
Sida: 33 av 38
Tillsammans med franska partners i staden Ladern sur Lauquet finns ett deltagande i ett
av Polen finansierat nätverk, Mission Possible.
I Italien finns goda exempel på samarbete mellan nationell, regional och lokal nivå i
samspel med sociala företag. Samarbete och deltagande sker i nätverket Europemobility
och italienska partners verkar i nätverket TLN-mobility Network, på såväl regional som
nationell nivå. CSCS är en samarbetspartner som UngKOMP kommer att fortsätta
samarbeta med runt ungdomars mobilitet mm.
Den skenande ungdomsarbetslösheten i Spanien har tvingat fram flera omvälvande
förändringar. I de pågående samarbetena med spanska partners finns regionala planer för
analys av hur och vad som är gemensamt för europeiska ungdomar. Spanska partners
deltar också i nätverket TLN-mobility Network.
Polens arbetsmarknad har påverkats av att en stor andel unga med kompetens har flyttat
utomlands. På många mindre orter finns NEET-grupper med stora behov av inkludering
i samhället. Polens tar ett helhetsgrepp som är intressant för UNGKOMP att följa. Det
finns upparbetade kanaler och kontakter, bland annat genom ett av Polen finansierat
nätverk och deltagande partners återfinns även i nätverket TLN-mobility Network.
Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för
Europeiska Regionalfonden?
Ej aktuellt.
Vilka resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter?
Strategin för implementering av UngKOMP är att använda den kompetens som finns
uppbyggd i de multikompetenta teamen inom Unga in för att bygga strukturer, stöd och
genomföra kompetensöverföringen till de team som är under uppbyggnad57.
Implementering kommer att ske på flera nivåer parallellt för att underlätta etableringen och
öka mottagarkapaciteten. Stödet ges i form av implementeringsorganisationen som
samordnas av nationella projektledningen. De nya multikompetenta teamen kommer att ges
möjlighet att besöka de redan etablerade för att inspireras, ta del av arbetssätt och få
möjlighet att prova arbetssätt tillsammans med erfarna kollegor i form av mentorskap. Den
konkreta implementeringen föregås av förankringsarbete i chefslinjen på
Arbetsförmedlingen och i kommunerna genom besök och upprättande av
överenskommelser. Arbetsförmedlingens utbildningsproduktion stödjer nationella
implementeringsteamet med processledning.
57
Bilaga 2, Implementeringsmodell UngKOMP.
Sida: 34 av 38
UngKOMP deltar i flera transnationella nätverk där utbyte och spridning av arbetssätt med
unga sker. Resurserna består av tid, kompetens och kostnader i samband med resor och
uppehälle för implementeringsteamet. Styrgruppen ansvarar för att prioritera verksamheter
och aktiviteter av övergripande karaktär och kommer också att stödja jämställdhet och
tillgänglighetsarbetet. Referensgrupper kan bidra med stöd i implementeringsarbetet.
De multikompetenta teamen använder hälften av tiden till möten med deltagande unga och
fördelar resten av tiden mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare, samverkanspartners och
nätverk för att nå lösningar för de unga deltagarna. Deltagarna i UngKOMP kommer med
stöd av personal att ta del av Arbetsförmedlingens ordinarie utbud när det gäller
rekryteringsträffar, mässor och informationsmöten tillsammans med de arrangemang som
kommunen ansvar för. Personligt stöd till den unge från multikompetenta teamet har visat
sig värdefullt, men är också en nödvändig förberedelse för den unge, inför aktiviteten.
I enlighet med deltagarnas behov och i överenskommelser med arbetsgivare och
utbildningsanordnare anordnar UngKOMP rekryteringsträffar, studiebesök, seminarier och
workshops inom ramen för projektet. I de multikompetenta teamen finns anställda unga
kundresurser med liknande bakgrund som målgruppen. Kundresurserna kommer att bidra
med kunskap om vad det innebär att vara ung och befinna sig utanför arbetsmarknaden. De
tillför också perspektiv på orättvisor baserade på diskriminering när det gäller kön, ålder
och etnicitet.
En viktig grundförutsättning i UngKOMP är samarbete med främst kommunerna, men
också med andra aktörer som arbetsgivare och utbildningsanordnare m fl. Projektet har
även behov av gemensamma träffar, såväl fysiska som via webb. Resurserna innefattar tid
och resor med uppehälle. Det kan bli aktuellt att hyra lokaler och viss förtäring.
Planerade möten:
• Webb- och fysiska möten) med implementeringsteam för planering och uppföljning
• Styrgruppsmöten, fysisk träff i genomsnitt varannan månad
• Referensgrupp, fysisk träff 1 gång/månad
• Uppföljningsdialog med nationella projektteamet och multikompetenta teamet var
6-8:e vecka
• Möten för alla inom projektet en gång i början och slutet av projektet
• Möten inom projektledningen, fysiska möten ca var sjätte vecka och varje vecka via
Webb
• Ekonomiavstämning en gång per månad
• Yrkesfunktionsvisa nätverksmöten, regionala och webb.
Resurser avsätts för studiebesök från intressenter, deltagande i olika workshop och
seminarier som anordnas, deltagande i nätverk exempelvis inom näringslivet och i olika
spridningsseminarium och transnationellt arbete.
Sida: 35 av 38
Projektresurser 2015-06-01-2016-02-28
Nationellt projektledarteam:
• En projektledare 100 %
• Fyra projektkoordinatörer 100 %, inklusive informatör
• En projektekonom 100 %
• En resurs 20 procent för transnationellt nätverk
• Resurs från Internationella staben, enheten för EU-fondsamordning.
Implementeringsteam:
• 15 personer från det nationella projektteamet och från de redan etablerade
multikompetenta teamen. Arbetsförmedlingens Utbildningsproduktion
tillhandahåller pedagogiskt stöd.
Multikompetenta team:
• 1 sektionschef/delprojektledare
• 4-6 arbetsförmedlare
• 3-5 unga kundresurser
• 1 SIUS/arbetsförmedlare med kompetens i supported employment
• 1 psykolog
• 1 socialkonsulent alt arbetsterapeut
• 1-2 personal från kommunen i form av studie-och yrkesvägledare och annan
kommunal arbetsmarknadsrelaterad och/eller social funktion.
Projektet kommer att säkerställa insamlingen av tidsrapporter för både personal och
deltagare. För att kunna följa implementering och utvärdering kommer uppgifter om antalet
deltagare, aktiviteter och resultat att dokumenteras. Återkoppling sker månadsvis.
Sektionschefen/teamledaren ska månadsvis skriva delrapporter som nationella
projektteamet sammanställer i en lägesrapport till projektägaren och Svenska ESF-rådet.
All arbetstid redovisas inom ramen för ESFs arbetstidsredovisning. Projektet använder
loggbok där varje medarbetare redovisar dag för dag vilka aktiviteter som hen har
genomfört. Det gäller framförallt aktiviteter som är förknippade med en kostnad eller
aktiviteter som är viktiga för måluppfyllelse.
Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och
administrera projektet?
I samband med nyrekrytering kommer det att säkerställas att samtlig personal i UngKOMP
har erforderlig kompetens för att genomföra och administrera projektet. Projektet kommer
att säkerställa jämställdhetskompetensen.
•
Nationella projektledaren, har mångårig projektledarerfarenhet från olika projekt
Sida: 36 av 38
•
•
•
•
•
•
•
samt chefserfarenhet
Nationella projektekonomen, har mångårig erfarenhet/kunskap inom ekonomi,
framförallt inom ESF projekt
Nationella projektkoordinatorerna, har mångårig projektledarerfarenhet från olika
projekt samt i vissa fall mångårig chefserfarenhet
Delprojektledarna, har mångårig projektledarerfarenhet. Sektionscheferna har
erfarenhet av verksamhetsledning och i de flesta fall av projekt. Nya sektionschefer
erbjuds mentorskap med erfaren projektledningspersonal
Kommunikatören, har bred erfarenhet inom kommunikation samt media, tillhör
organisatoriskt Kommunikationsavdelningen vid Arbetsförmedlingen
Projektmedarbetarna, majoriteten har flerårig erfarenhet av ESF projekt och
specialisterna har fördjupade kunskaper om ohälsa inklusive funktionsnedsättningar.
Kommunala medarbetare i projektet har expertkunskap på studie- och
yrkesvägledning och inom socialt arbete
Kundresurserna har informell kompetens som innebär expertkunskap om
målgruppens behov och förutsättningar
Personal med specialistkompetens för transnationellt arbete, finns i projektet genom
Internationella staben Arbetsförmedlingen, Enheten EU-fondsamordning och
samordnare för nätverksarbetet. Personalen har mångårig erfarenhet av arbete i
ESF-projekt.
Experter inom område statistik, analys, utvärdering och projektstyrning finns också att
tillgå vid Arbetsförmedlingen. Experter på horisontella principer inom Arbetsförmedlingens
organisation kommer att vara behjälpliga inom jämställdhet- och tillgänglighetsområdet.
Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt
tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i
utvärderingens alla delar?
Bilaga 6, Förfrågningsunderlag Utvärdering UngKOMP.
Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som
finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden?
Ej aktuellt.
Sida: 37 av 38
Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt?
Följande kompetenser kommer att upphandlas externt:
•
Extern utvärdering
•
Vägledningsverktyget E-guide
•
Tjänster inom jämställdhet
•
Föreläsning i syfte att stärka deltagarna i projektet utifrån deras behov
•
Medieproduktion
•
Eventuellt tjänster till vissa deltagare eller grupper av deltagare beroende
på individuella behov som inte täcks inom Arbetsförmedlingens ordinarie
verksamhet.
Projektet kommer även att använda sig av myndighetens redan upphandlade tjänster, bland
annat kopplat till utbildning och annat eventuellt stöd.
Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt
tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och
samverkanspartner?
Flera av projektmedarbetarna och samverkansparterna har tidigare erfarenhet av att arbeta
med socialfondsfinansierade projekt och har därmed mycket kunskap inom tillgänglighet och
jämställdhet. Arbetsförmedlingen har också inom organisationen strategier, riktlinjer samt
handlingsplaner för hur alla ska arbeta med både tillgänglighet och jämställdhet. Det finns
även specialistkunskap inom Arbetsförmedlingens organisation. Arbetsförmedlingen har även
upphandlat ett särskilt stöd i jämställdhet som UngKOMP kan ta del av.
UngKOMP kommer också använda utvärderingens processtöd för att optimera
jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. I samarbete med kommunerna och andra
samarbetspartners kommer deras kunskaper att tillämpas i projektet.
Sida: 38 av 38
Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering?
Utöver projektledning och projektmedarbetares medverkan finns avsatta resurser vid
Arbetsförmedlingens Analysavdelning. Utvärdering är under upphandling och omfattar,
process, resultat- och effektutvärdering inklusive socioekonomisk analys. Ytterligare resurser
fastställs gemensamt med extern utvärderare och Analysavdelningens enhet för forskning
och utvärdering i samband med projektstart.
Sammanfattning av projektet på svenska
Syftet med UngKOMP är att genom samlokalisering i multikompetenta team utöka
samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen, för att påverka ordinarie
verksamhets arbetssätt med strukturarbetslösa ungdomar. Projektet ska parallellt förhindra
och minska lång tids arbetslöshet för målgruppen. Genom att implementera tidigare ESFprojektet Unga in, skalas beprövad erfarenhet upp och etableras i 20 kommuner under 20152018. UngKOMP utgör också en viktig utvecklingsplattform i Arbetsförmedlingens
övergripande förnyelsearbete i syfte att öka förtroende för och effektivitet vid myndigheten.
Sammanfattning av projektet på engelska
The purpose of UngKOMP is to expand cooperation between the PES (Public Employment
Service) and municipalities and to influence each organisations methods for working with
unemployed youth by way of multiskilled teams with personnel from both organisations. The
project should both prevent and reduce long-term unemployment within the target group. By
implementing the earlier ESF project Unga in, the project UngKOMP will expand upon
proven experience and will be established in 20 municipalities from 2015-2018. UngKOMP
is also an important platform for development in the PES's overall strategy for improvement
to increase public trust in the organization and to increase its efficiency.