Movium Direkt nr. 1, 2015

DIREKT
NYHETSBREV FRÅN MOVIUM – SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING • EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING • NUMMER 1, 2015
Kära läsare!
Välkommen till ett nytt år med Movium Rådgivning. Det har
skett förändringar i kretsen av rådgivare: två nya har tillkommit – vi hälsar välkommen till Patrick Bellan och Anders
Folkesson. De porträtteras närmare i en artikel av Moviums
rådgivningsansvarige Fredrik Jergmo på sid. 10. Några rådgivare har av olika skäl slutat och blir avtackade i artikeln.
Boka redan nu in den 26-27 maj för besök i ett försommarfagert Alnarp! Patrick Bellan och Anders Folkesson medverkar båda i Moviums Rådgivardag den 26 maj, som har
rubriken Växtval och biotopgestaltning i park- och naturmark.
Även den rutinerade rådgivaren Allan Gunnarsson medverkar. Dagen avslutas med en garanterat inspirerande föreläsning av trädgårdsdesignern Petra Thorpert, SLU Alnarp,
kring interaktion mellan färg och landskapsarkitektur.
Den 27 maj anordnar Movium tillsammans med SLU Alnarp Landskapslabbets dag, med föreläsningar och guidade
vandringar i de växtmiljöer som nu efter 20-30 års kreativa
skötselinsatser uppvisar en unik provkarta på upplevelserik
landskapsdesign. Håll ögonen öppna framöver för mera
information om de spännande Alnarpsdagarna!
I denna upplaga av Movium Direkt finns även intervjuer
med Tomas Lindvall, stadsträdgårdsmästare i Enköping, som
får bidrag till parkverksamheten via en unik insamlingsstiftelse, samt Johan Östberg, forskare vid SLU Alnarp, som är en
skribenterna i en nyutkommen bok – Fria eller fälla. Boken
innehåller en vägledning för hur urbana träds olika värden
kan synliggöras och avvägas i de fall det uppstår konflikter
kring planerade åtgärder. Inte mindre än åtta tunga myndigheter och intresseorganisationer står bakom boken, vilket
förhoppningsvis borgar för att den presenterade arbetsmodellen blir accepterad och använd i branschen.
Hälsningar Göran Nilsson
Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium
Stallet på Katrinetorps Landeri i Malmö i början av februari 2015. Stallet, med ursprung från början av 1800-talet, har genomgått en
omfattande ombyggnad och renovering. Byggnaden återinvigdes i sin nya skepnad i augusti 2013. Här finns nu moderna konferens- och
kontorslokaler samt en butik/bokhandel i anslutning till receptionen. Den 15 april 2015 anordnas den årliga populära Publika parker och
trädgårdar-konferensen i Stallet – se konferensinbjudan på sid. 17. Foto: Göran Nilsson.
Movium Direkt nr 1, 2015 • 1 Ett urval av frågor & svar nyligen
dokumenterade av Moviums rådgivare
Fakta om höstblommande
jasmintry
Fråga:
Jag har nyligen kommit i kontakt med växten
jasmintry, Heptacodium miconoides, för mig
helt obekant. Känner du till växten? Skulle gärna
vilja ha lite mer information för att eventuellt
kunna börja använda den. Växten känns mycket
intressant eftersom den vad jag förstår ska vara
höstblommande. På den webbsida som jag
hittade den på anges den klara zon III.
Svar:
Vad kul att du intresserar dig för denna något
ovanliga planta! Ovanlig både i naturen
och i handeln. Jasmintry hör till familjen
Caprifoliaceae och arten är monotypisk i sitt
släkte. Även om den beskrevs för drygt hundra
år sedan, var det inte förrän runt 1980 som den
först introducerades på marknaden. I odling blir
den drygt 3 x 3 meter men hemmavid, i centrala
och västra Kina, kan den bli över det dubbla. I
litteraturen hittar du den både som Heptacodium
miconioides och H. jasminoides.
Som du skriver är en av denna buskes stora
behållningar just den sena blomningen – vita,
väldoftande blommor, omtyckta av fjärilar, men
då gäller det att frosten inte tar blommorna, alltså
att sensommaren håller i sig. Med detta i åtanke
vill jag råda dig att odla den skyddad från allt för
häftiga väderomslag, även vad gäller vind. Att
plantera den under en lättare skärm går bra, även
om den helst uppskattar full exponering. I övrigt
är jasmintryet inte så kinkig vad gäller växtplats
och som etablerad tål den även perioder av torka.
Tänk varmt och väldränerat vid val av växtplats,
och håll den borta från allt för leriga, tunga och
kalla jordar samt för djup skugga.
Även om nu blomningen skulle utebli, vilket
den kan göra i allt för kalla lägen, har arten
andra prydnadsvärden som gör den väl värd att
odla. Den rödbruna barken flagnar dekorativt i
2 • Movium Direkt nr 1, 2015
långa stripor och det grönglänsande bladverket,
bestående av bågnerviga blad, sitter ordnat
och prydligt i motsatt arrangemang längs
skotten. Dessvärre finns inget gott att säga om
höstfärgerna, så var glad om bladen hinner gulna
något innan vintern tar dem.
Mig veterligen kan den vara något svår att få
tag på i svenska plantskolor, i alla fall i större
kvaliteter, men en god plantskola kan med lite
tur säkert vaska fram större exemplar. Satsa på
både storlek och kvalitet här, ju större individ
desto härdigare är mottot. Men du bör nog inte
satsa på att plantera alléer av Heptacodium
längs paradgatorna i en första omgång, speciellt
inte när det gäller växter som denna som tänjs
mot sin nordliga gräns, så börja försiktigt och
utvärdera resultatet innan du går all-in.
Hoppas du är nöjd med svaret! För vidare
läsning se artikel i bifogad länk, på köpet får du
även en rafflande introduktion kring hur man
skiljer buskar från träd: http://www.dendrology.
org/site/images/web4events/pdf/IDS_12_Treeof-the-Year-522e334173b55.pdf
Patrick Bellan
Fakta om lågvuxen bambu
Fråga:
Jag jobbar som landskapsarkitekt i en skånsk
kommun och jag undrar hur den låga bambun,
Pleioblastus humilis var. pumilus, klarar sig
i offentlig miljö? Måste den gullas med, eller
klarar den lite tuffare tag? Jag vill ha en låg
bambu, som ska vara marktäckande på ganska
stora områden (70-100 kvadratmeter) under
buskar och träd.
Svar:
Den lilla Pleioblastus är stryktålig och skulle
klara sig i de flesta extensivt skötta ytor, men
den föredrar beskuggning. Står den i ett vindutsatt läge kan bambun se lite ankommen ut riktigt
kalla vinterdagar, men det brukar bli bättre när
marken tinar igen. Under säsongen kommer därtill ny tillväxt och blad. Vid etablering har den
ganska stort krav på markfukt, men under andra
året kan man släppa bevattningen. Vårplantering
är alltid att föredra för bambu.
Tänk på att Pleioblastus är rotskottsskjutande
– vilket ju gör den till en bra marktäckare – men
att den gärna tar sig in på omgivande ytor. Har
man kortvuxen gräsmatta runt om brukar det
lösa sig när den klipps. Är omgivande ytor hårdgjorda kan det vara bra att gräva ned en rotspärr
av kraftig plast 30 cm som sticker upp 5 cm.
En vanlig kvalitet för just denna bambu är
fyrkantig 9 cm kruka som man har till perenner,
men oftast finns den även i 2 liters kruka. Eric Wahlsteen
Vårstjärna i gräsmatta
Fråga:
Jag arbetar i ett projekt där man önskar stora
mängder vårstjärna, Chionodoxa forbesii, i
gräsmattan. Gräset ska anläggas genom utrullning av färdig gräsmatta. Några frågor:
1. Kan löken tryckas ned i jorden innan den
färdiga gräsmattan rullas ut? Orkar den lilla
löken ta sig igenom det färdiga gräsets rotmassa?
2. Man önskar 1-1,5 cm dressand under den
färdiga gräsmattan. Är detta OK för löken?
Stor vårstjärna och vårstjärna blandas ofta samman. Stor
vårstjärna, Scilla luciliae, på bilden ovan, har större blommor än
S. forbesii, men bara 1-2 blommar tillsammans. Blomfärgen är
densamma. Den är mycket lättspridd. Foto: Tomas Lagerström.
Lökplantering enligt fläcketableringsmetoden. Här sätts blåstjärna, Scilla siberica, i en relativt nyanlagd gräsyta på en
bostadsgård. Foto: Tomas Lagerström.
Ska löken i så fall planteras i jorden, under
dressanden, eller mår den bästa av att planteras
direkt i sanden?
3. Beställaren tror att Chionodoxa forbesii inte
sprider sig lika aggressivt som Scilla siberica.
Stämmer detta? Beställaren önskar ej invasiva
arter.
4. De stora plantskolorna går alltid bra att
tala med när det gäller buskar, träd och
perenner. Men vilka förutom ni är bra på att ge
svar på lökfrågor? Har ni några bra tips?
Svar:
På din första fråga vill jag först anmärka på
att ingen lök skall tryckas ner. Löken sätts ner
Vårstjärna, Scilla forbesii (tidigare fördes arten till släktet
Chionodoxa) på bilden ovan, är en mer högbyggd småblommig
art men med många blommor tillsammans. Blomfärgen, en ljust
mjukt blåviolett med vitaktig mitt, är densamma som hos stor
vårstjärna, S. luciliae. Foto: Tomas Lagerström.
Movium Direkt nr 1, 2015 • 3 utan att tryckas ner. Mylla ner lite benmjöl i
lökbädden före sättning.
Eftersom din beställare inte önskar att
löken skall spridas lika starkt som blåstjärna
så är växtvalet bra. Min faktiskt ganska
långa erfarenhet av vårstjärna är att den tål
gräskonkurrens sämre än blåstjärna. I min egen
trädgård har inte vårstjärna rymt ut från rabatter
och etablerat sig i gräset, i motsats till blåstjärna
som fyller på allt eftersom. Däremot rymmer
den lätt ut i grusiga ytor, där den trivs mycket
bra och sprider sig ogenerat. I mer skuggiga
gräslägen har vårstjärnan bättre förutsättningar
att sprida sig eftersom gräset där inte är så starkt
konkurrerande. Under buskar och särskilt på
öst-, syd- och västsidan blir den som bäst.
Jag vill säga att en normal turf inte medför
något hinder för vårstjärnan att ta sig upp i vårsolen och blomma. Det går utmärkt att sätta löken
först och sedan täcka med det tunna sandlagret.
Således är vårstjärnan inte en stark konkurrent och därmed inte en invasiv art i gräsmatta.
Däremot vill jag föreslå ett kanske lite annorlunda planteringssätt som jag själv testat i
olika sammanhang i syfte att få fin effekt av
lökväxten. Eftersom du vill få effekt men inte
förvildning bör du istället plantera löken i
”färgfläckar” om 25 eller 50 stycken. Till ytan
är en fläck en cirkel om 20 respektive 40 cm
diameter. Planteras löken på det sättet är det
också lättare att motivera att lämna fläckarna
vid de första klippningarna på säsongen och låta
löken assimilera färdigt och sedan vissna ner
utan att tappa energi för nästa års blomning.
Löken köps lättast i större mängder direkt från
de större frö- och lökföretagen i landet, som till
exempel Nelsons och Weibulls Horto. De har
också personal som kan svara på frågor om lök,
hur många det går på ett kilo, osv. Bra växtval
med härlig färg! Lycka till!
Tomas Lagerström
Marktäckande enar i rondell
Fråga:
Jag har en fråga angående växtval av krypen i
en cirkulationsplats i Stockholmsområdet. Vi
föreslår tuvrör i mitten av rondellen, som kantas
4 • Movium Direkt nr 1, 2015
av krypen och dekorsten intill en 2-meterszon
mot gata. Vi undrar om krypenen tål trafikmiljöer
och i sådana fall vilken sort som är lämplig, höjd
cirka 0,3-0,5 meter? Vi har bland annat tittat på
Juniperus horizontalis 'Andorra Compacta'. Kan
denna art vara lämplig? Är krypenar salttåliga? Svar:
Krypenar är bra alternativ för hårdgjord
miljö eftersom de är väl anpassade för torka,
värme och ”sämre” jordar. Har du möjlighet
ska du ge dem ganska mager jord från början
eftersom de då blir mer motståndskraftiga för
de svampangrepp som associeras med tunga
lerjordar.
Det finns flera fina alternativ bland marktäckande enar: Juniperus communis 'Green
Carpet' är låg och friskt grön. J. communis
'Hornibrookii' får en lätt brunaktig vinterfärg. J.
horizontalis 'Andorra Compacta' har blågröna
barr som får viss brunviolett vinterfärg. J.
horizontalis 'Blue Chip' är en sort som håller
snyggt blågrön vinterfärg. J. squamata 'Blue
Carpet' har vacker blågrön färg och kan få
lite vinterfärgning. Tänk också på kryptuja
(Microbiota decussata) som har en vacker
gräsgrön färg på sommaren och under vintern
byter till snygg brons, en utmärkt marktäckare.
Slutligen: tänk på att enarna uppskattar
magrare jordar än vad tuvröret (Calamagrostis
× acutiflora) gör. Fina alternativ är atlassvingel
(Festuca mairei) och silverhavre (Helictotrichon
sempervirens). Lycka till!
Eric Wahlsteen
Växtval för trädkrans på kyrkogård
Fråga:
Vi har i uppdrag att ge förslag på nya träd i
en trädkrans runt en kyrkogård i Hälsingland
(zon 4). Nuvarande kyrka är från 1873 och
utbredningen av kyrkogården från ungefär
samma tid. Enligt uppgift från gamla foton
har trädkransen troligen bestått av oxel eller
rönn sedan första halvan av 1900-talet. I
kyrkogårdens södra del växer skogslönnar som
troligen är i bra skick (inväntar inventering/
status). I övriga väderstreck växer främst rönnar
(olika arter/tidsperoder) samt en del oxlar. De
flesta är i dåligt skick på grund av påverkan från
närliggande väg (påkörning, snöupplag med
mera) och ska bytas ut. Risk för skador från
vägen har minskats då denna har smalnats av och
avståndet ökat.
Önskemålet från kyrkogårdsförvaltningen är en
trädkrans som är högre än rönnar. Gärna lind, lönn
eller ek. Lind finns som allé inne på kyrkogården.
Trädsorten bör ej vara för bredkronig då det
finns närliggande vägar. Samråd av trädarter kommer att ske med länsstyrelsen.
Vilka trädsorter kan du rekommendera
med avseende på miljö/kulturmiljö? Under
trädkransen finns i dagsläget en befintlig
caragana-häck som är i dåligt skick. Diskussion
har förts att ersätta denna med oxel- eller tujahäck om utrymmet medger. Vad anser du om
detta med avseende på kulturmiljöaspekten?
Svar:
Frågeställningen rör trädkransen runt den äldsta
delen av kyrkogården som omger den aktuella
kyrkan i Hälsingland. Den nuvarande kyrkan
ersatte i slutet av 1800-talet en äldre kyrka på
samma plats. Den nuvarande trädkransen utgörs
i väster, norr och öster av oxel och rönn som lär
härröra från första halvan av 1900-talet. Längs
kyrkogårdens södra sida växer äldre skogslönnar,
vilka troligen utgör rester av en äldre generation
trädkrans.
I en miljö som denna, en begravningsplats
med lång historisk kontinuitet, är det ur kulturhistoriskt perspektiv i regel lämpligt att i första
hand utgå från de trädslag som redan finns på
platsen eller som förekommer i trakten. När
trädkransar under 1800-talet ursprungligen planterades kring kyrkogårdar valdes ofta inhemska
trädslag som fanns lokalt. En avgörande aspekt
vid val av trädslag är naturligtvis om detta i sig
bedöms som friskt och lämpligt för platsen.
I detta fall, där de äldre skogslönnarna verkar
trivas och är vitala, är skogslönn ett trädslag
som kan övervägas. Detta ligger även i linje med
församlingens önskemål om en högre trädkrans.
Även lind finns etablerat på kyrkogården med
befintliga träd i till synes gott skick, detta träd-
slag kan därför också vara ett alternativ. Med
tanke på risken för olika trädsjukdomar är det
lämpligt att inom kyrkogården som helhet inte
satsa på ett och samma trädslag utan gärna sprida
riskerna.
Vid utbyte av häck kan resonemangen föras
ungefär på samma sätt. Eftersom den nuvarande
häcken av caragana inte verkar trivas är det
rimligt att hitta ett alternativ. Häckens form och
uttryck kan vara till ledning i val av sort, i detta
fall en lövfällande, klippt häck. Oxel skulle
kunna vara ett möjligt alternativ, men inspiration
kan också hämtas från andra liknande miljöer
i trakten och en koll i arkiven kanske kan ge
tips om äldre tiders häckväxter på kyrkogården.
Tuja är i detta fall ett mindre lämpligt val kring
den gamla kyrkogården eftersom den bildar en
kompakt, städsegrön häck, vars formspråk hör
till 1900-talet.
Cissela Olsson
Etablering av oxelhäck
Fråga:
Vi har en kund som har en häck med oxel där
den som helhet etablerat sig dåligt eller ganska
dåligt. Den står i en lågpunkt och har kanske
för fuktig miljö. Kan man göra någon åtgärd för
att förbättra etableringen? Jag funderade på att
lägga en 0,5 meter bred och kanske 0,3 meter
djup remsa med dränerande grus jämte häcken.
Vad tror du om det?
Svar:
Oxel är mycket känslig för täta och dåligt dränerade jordar och får i dessa miljöer en mycket
dålig utveckling. Att bara gräva en ränna på 0,5
x 0,3 meter tror jag inte tar hand om det övergripande problemet då du befinner dig i en lågpunkt. En mer omfattande och djupare dränering
är nog en mer långsiktig lösning.
Henrik Sjöman
Svampangrepp på idegran
Fråga:
På vår kyrkogård i Bohuslän finns det ett idegransbuskage som angripits av vad vi tror är
rotticka. Fruktkroppen som jag hittade var fäst
Movium Direkt nr 1, 2015 • 5 planta av samma slag. Olika stora exemplar finns
hos vissa plantskolor. Kan man misstänka att det
istället rör sig om en växtparasitär svamp så bör
man ta bort de två till synes friska plantor som
omger den skadade plantan. Om häcken är tvåradig (svårt att se på bilderna) bör även den/de
som står närmast den skadade plantan i den bakre raden tas bort. Avlägsna så mycket jord som
möjligt utan att skada omgivande rötter. Fyll på
med ny jord och plantera de nya plantorna.
Maj-Lis Pettersson
Invasion av flugor i bostäder
Fråga:
Idegransbuskage med svampangripna planta.
vid stammen ett par cm under markytan, till färgen blekgul och lite bucklig på ytan.
Kan det vara rotticka och i så fall: vad vi gör
nu?
Svar:
Jag är tveksam till att det verkligen handlar om
rotticka. Beskrivningen av svampen stämmer
inte riktigt. En väl utvecklad fruktkropp har vanligen en relativt tunn vit kant och är mer eller
mindre fårad genom de årliga tillväxtzonerna.
Färgen är på ovansidan vanligen mörkt brun till
svartbrun, ibland gulbrun. Ytan är småpucklig
eller fårad och svagt luden.
Varifrån härstammar de levande delarna vid
basen av den döda plantan? Kan det möjligen
vara så att plantan har blivit strangulerad? Tycker mig se märken som tyder på det på en av bilderna som skickats med. I så fall skulle svampen
kunna vara en svaghetsparasit. Undersök detta
närmare.
Om så inte är fallet får vi anta att det är en
aggressiv svamp. Lennart Nilsson och Gunilla
Åhman skriver i ”Kompendium i växtpatologi”,
utgiven 1991, att Taxus synes vara resistent mot
rotticka. Någon ny artikel som skulle styrka eller
dementera detta påstående har jag inte sett.
Om plantan dött på grund av strangulering
gräver ni upp den försiktigt. Se till att inte skada
rötter till intilliggande plantor. Plantera en ny
6 • Movium Direkt nr 1, 2015
Hur får man bort gräsflugor i bostadshus?
Svar:
Stora mängder av små flugor som invaderar bostäder är ett känt fenomen sedan länge. I början
på 1700-talet kom den första rapporten. Dessa
flugor var inte artbestämda. Problemen har fortsatt och i början på 1800-talet och framöver har
det visat sig att det handlar om en art av flugor,
Thaumatomyia notata, som tillhör familjen fritflugor (Chloropidae). Th. notata ska inte förväxlas med de fritflugor som är viktiga skadedjur på
stråsäd, gräs och majs.
I dagligt tal ser man ofta benämningen gräsflugor för de flugor som invaderar hus. Men det
är fel eftersom gräsflugor tillhör en helt annan
flugfamilj, Opomyzidae, som inte alls hemsöker
husväggar. Flugor som skickats till mig från
frågeställaren i Stockholmsområdet har artbestämts av entomologen och flugexperten Ingemar Struwe från Uppsala. Han har bekräftat att
i det här fallet handlar det om Th. notata. Arten
har en vidsträckt utbredning: hela Europa (utom
de allra nordligaste delarna), centrala delarna av
Asien, nordligaste och nordöstra delen av Afrika
och Saudiarabien.
Th. notata övervintrar som fullbildad insekt
i sprickor av olika slag, fågelbon, kottar etc.
Anledningen till att de söker sig inomhus är att
övervintra. I bostäder är det troligen för torr luft
och där saknas mat så de överlever bara några
veckor. Utomhus kan de tåla en temperatur ned
till -30°C.
Invasion av fritflugan Thaumatomyia notata i bostadshus.
På våren lägger flugorna ägg i framförallt gräsmark där larverna lever av rotlevande bladlöss.
Från slutet av juli och ett par-tre månader framöver kan de fullbildade insekterna uppträda i
enorma mängder. De söker sig till höga byggnader och till de högst belägna lägenheterna i ett
bostadshus. Balkonger går inte att använda och
trots att dörrar och fönster hålls stängda så tar
sig många flugor in ändå. Lägenhetsinnehavarna
upplever detta som en sanitär olägenhet. Flugorna återkommer ofta flera år på rad till samma
platser vilket anses bero på att flugorna efterlämnar doftspår på väggarna.
Massförekomst av dessa flugor uppträder inte
i alla områden där arten är konstaterad. Det har
hittills bara inträffat i Europa, från Åbo i norr
till Rimini i söder. Narchuk (2000) lyckades
samla uppgifter från litteraturen om utbrott av
Th. notata från 1805 till 1997. Det visade sig
att utbrotten skedde med en viss periodicitet, de
upprepades i stort sett vart elfte år.
Att minska ner antalet flugor och se till att
drabbade lägenhetsinnehavare får en mer dräglig
tillvaro har visat sig synnerligen svårt. I Linköping, en av flera platser i landet som drabbats
av invasion av fritflugor, har man vid ett höghus
prövat en rad olika bekämpningsmetoder: beck-
olja med tjärlukt, fläktar, ljusfällor, olika typer av
klisterfällor, kalkning av gräsmattor runt huset
och silikontätning av håligheter och skarvar.
Luftströmmen från en proffsfläkt gav ganska
bra resultat, men ljudnivån var alltför störande.
Intensiv kalkning av gräsmattorna har på flera
platser varit den bästa metoden, men resultatet
har inte varit tillfredsställande. Flugorna föredrar
att lägga ägg på kortklippta gräsytor. Det innebär
att man i så stor utsträckning som möjligt skall
sköta gräsytorna på ett mer extensivt sätt. Denna
metod testas på flera platser.
Orsaken till att flugorna finns i de drabbade
områdena är de rotlevande bladlössen, som är
föda till flugornas larver. Att bekämpa bladlössen
anser jag inte är möjligt. Inte heller lär det vara
realistiskt att bekämpa de fullbildade flugorna. Då återstår fluglarverna som målobjekt.
Enligt Ph.D. Graeme Gowling, Group Leader,
Biologicals Functional Crop Care, BASF, Great
Britain, är det möjligt att reducera populationen
genom att använda den insektsparasitära nematoden Steinernema carpocapsae. G. Gowling
har drygt 25 års erfarenhet av biologisk bekämpning. Han påpekar dock att det inte finns
undersökningar gjorda på exakt denna art men
en närstående art.
Movium Direkt nr 1, 2015 • 7 Jorden måste vid behandlingstillfället vara
fuktig ner till gräsrötterna, marktemperaturen
lägst +13°C och ytan bevattnas direkt efter
behandling eller att behandling görs i samband
med regn. Ytan skall sedan hållas fuktig åtminstone under de närmaste två veckorna. Lämplig
dos bör vara 500 000 nematoder i 2 liter vatten
per kvadratmeter.
För att denna metod skall bli så effektiv som
möjligt måste man veta när det finns som flest
larver i gräsytan. Ingen i Sverige har emellertid
undersökt livscykeln för Th. notata. För att få
reda på vilken behandlingstidpunkt som ger bäst
resultat bör man börja med ett fältförsök. Det
kan troligen inte förläggas i ett bostadsområde
där burar med största sannolikhet inte får vara i
fred.
På en ”säker” plats, vid några tidpunkter under
våren, behandlas delar tagna från infekterade
gräsytor med nematoder och kontroller med
enbart vatten. Insektstäta burar placeras över
varje led. Mängden fullbildade flugor mäts sedan
på lämpligt sätt. Dessa undersökningar bör göras
i samarbete med bostadsföretag, kommuner och
universitet/högskola med erfarenhet av bekämpningsinsatser.
Huvudkälla: Narchuk, E. P. 2000. Outbreaks
of carnivorus fly Thaumatomyia notata Meigen
(Diptera: Chloropidae) and their periodicity. Annual Reports of the Zoological Institute RAS.
Maj-Lis Pettersson
Kontroll av gravstenssäkerhet
Fråga:
På vår kyrkogårdsförvaltning är vi igång med
kontroll av gravstenarnas säkerhet. När vi väl har
säkrat upp de stenar som inte fyller måttet, finns
det riktlinjer för hur vi sedan ska gå tillväga?
Hur länge får de stå säkrade, vad gör vi om gravrättsinnehavaren exempelvis inte dubbar om sin
sten, med mera?
Svar:
Nej, det finns inga riktlinjer för hur ni ska gå vidare mer än det som står i anvisningarna för kontroll av gravstenars säkerhet. Generellt gäller att
ni ska underrätta gravrättsinnehavaren så snart
8 • Movium Direkt nr 1, 2015
som möjligt och gärna också sätta en skylt på
gravplatsen om att detta är åtgärder för att säkra
stenen. Ge gravrättsinnehavaren två-tre månader
på sig att svara hur han/hon vill göra med stenen:
ommontering eller lägga ner. Har han/hon inte
bestämt sig på denna tid bestämmer de sig aldrig
och denna tid räcker också om det är mer än en
gravrättsinnehavare och de behöver fatta ett gemensamt beslut.
Om gravrättsinnehavaren väljer att ”lägga
ner” stenen, ska ny ansökan lämnas in till kyrkogårdsförvaltningen om ändringen, från stående sten till liggande. Väljs ommontering ska
gravrättsinnehavaren kontakta stenhuggeri och
beställa arbetet. Problemet är att stenhuggarna är
mycket upptagna, så där får ni överse med att det
är väntetid.
Men det är viktigt att gravsättsinnehavaren
beställer arbetet. Kolla detta. Det kan också
självklart bli förseningar på grund av väder.
Stenarna ska stå säkrade tills de är ommonterade
eller läggs ner.
Det kan ju vara så att gravrättsinnehavaren
lämnar tillbaka gravrätten och då är det ni som
tar bort stenen, såvida den inte klassas som
bevarandevärd, och då är det ni som bekostar
ommontering. Om gravrättsinnehavaren inte
gör några åtgärder, så finns det egentligen inga
repressalier, skicka påminnelse, gärna efter några
månader. För att vara säker på att meddelandet
kommer fram, kan det skickas rekommenderat. Men efter att gravstenen stått säkrad i
två år är det lämpligt att meddela gravrättsinnehavaren att nu kommer stenen att läggas
ner eller ställas av. Låt den vara kvar på förrådet ifall gravrättsinnehavaren gör anspråk på
stenen.
Ann-Britt Sörensen
Stängning av lekplats
Fråga:
Jag har en kund som i samband med besiktning
av en gammal lekplats fått så många felnoteringar av i synnerhet A-karaktär att beslut fattats att
vi ska stänga av lekplatsen, eftersom kunden inte
vill bekosta en renovering av denna. Min fråga
är hur vi på lämpligast sätt stänger av lekplatsen.
Räcker det med att sätta upp en skylt och dra
ATA-band runt lekplatsen, eller krävs det mer?
Lekplatsen består av gungor och ett klättertorn.
Svar:
Detta är en fråga som fastighetsägaren har
att ta ställning till, då denne har ansvar för
utemiljöns säkerhet. Fastighetsägaren ansvarar
alltså för att vidta erforderliga åtgärder för att
begränsa risken för olycksfall. Det är alltså inte
besiktningsmannens uppgift att ange vad som
ska göras, utan denne anger vad som är fel och
gör en riskbedömning.
I SS-EN 1176-7 och punkten 8.2.5 Rutiner,
kan fastighetsägaren hitta vägledning av följande text: ”Brister som uppkommer medan lekplatsen är i drift och som riskerar säkerheten,
bör omedelbart avhjälpas. Skulle detta inte vara
möjligt, bör redskapet säkras mot användning
genom att det tas ur bruk, nedmonteras eller görs
obrukbart på annat sätt”.
Jag anser inte att man uppfyller standardens
eller lagens krav (PBL) genom att sätta upp
en skylt med avspärrningsband då lekplatsen
fortfarande är tillgänglig och att man inte kan
lägga ansvaret på barn att kunna läsa och förstå
eller bedöma säkerhetsrisken. Avspärrningen
kan ju i värsta fall göra att barn upplever det
extra spännande att gå in på lekplatsen och leka.
Avslutningsvis kan sägas att det är viktigt för
fastighetsägaren att förstå att det är denne som
har ansvaret.
Jan-Olof Gullberg
Analys av sand på lekplats
Fråga:
Jag har fått analys av sandprov i samband med
arbete på lekplats. Entreprenören står med
maskinen och vill lägga sanden så snart som
möjligt på lekplatsen. Siktkurvorna verkar OK,
men provtagningen är från 2003. Hur anser du
att jag ska agera?
Svar:
I SS-EN 1176-1, tabell 4, anges krav på kornstorlek för till exempel sand (0,2-2 mm). I de fall
materialet inte uppfyller de angivna kraven för
kornstorlek föreskriver standarden HIC-provning
enligt SS-EN 1177.
Av siktkurvan i det aktuella fallet för Leksand
0/4 framgår att sanden innehåller material
mindre än 0,2 mm och större än 2 mm, varför
leverantören har genomfört föreskriven HICprovning. Av rapporten för HIC-provet, som
utfärdats av SP, framgår materialets kritiska
fallhöjd relaterat till olika skikttjocklekar, vilket
i sin tur påverkar projekteringen/anläggningen
av lekplatsen och då i relation till lekredskapens
högsta fria fallhöjd. Observera att HIC-provets
rapport, som är utfärdad 2003, innehåller avvikelser i förhållande till gällande standard då
revideringar gjorts sedan dess.
Vad jag kan utläsa av rapporten för HICprovningen, daterad 2003-12-17, finns det inget
som verifierar att det HIC-provade materialet
motsvarar sanden som omfattas av siktprovet för
Leksand 0/4, daterad 2014-08-07. Värt att notera
i rapporten från HIC-provningen är att man
anger att provuttagningen av insänt material är
gjord av kunden, det vill säga er leverantör, utan
SP:s medverkan. SP har heller inte genomfört
något siktprov på det insända materialet som
skulle kunna verifiera om sandens kornstorlek
överensstämmer med siktprovet från 2014, vilket
jag utgår från är det levererade materialet.
Sammanfattningsvis kan sägas att det inte går
att avgöra materialets stötdämpande förmåga
med utgångspunkt från den dokumentation i form
av siktanalys och rapport från HIC-prov som du
översänt till mig. Hur ni ska agera kan jag inte
uttala mig om, beslutet bör ställas i relation till
den aktuella lekplatsen och de krav ni ställt på
leverantören, till exempel om lekplatsen byggs
inom ramarna för en entreprenad.
Jan-Olof Gullberg
Movium Direkt nr 1, 2015 • 9 Nyheter i Movium Rådgivning:
Nya rådgivare välkomnas och några avtackas
Av Fredrik Jergmo, Movium, ansvarig för Movium Rådgivning
En majoritet av frågorna till våra rådgivare
har sedan länge varit växtfrågorna. Artval,
komposition, sjukdomar och ståndortsfrågor
dominerar och vi ser inga tecken på att det
minskar, snarare tvärtom nu när växtsäsongen
står för dörren efter en mild och snöfattig vinter
i delar av landet! Det är därför extra roligt att
presentera förstärkningar i form av två experter
på växtsidan.
Patrick Bellan
Utbildad trädgårdsingenjör och trädkonsult
med växtval av vedartat växtmaterial, vegetationsbyggnad och riskträdshantering som
specialitet. Patrick kan hjälpa dig med frågor
om vegetationsbyggnad och växtval i staden.
Han driver egen verksamhet och föreläser
regelbundet vid SLU i Alnarp, främst i ämnen
som växtkännedom, vegetationsbyggnad,
växtteknik och växtanvändning. Hans företag
är en del av trädkonsult.nu, ett nätverk av
Patrick Bellan, ny Movium-rådgivare.
10 • Movium Direkt nr 1, 2015
yrkesverksamma som samarbetar med trädfrågor
gentemot större organisationer.
Patrick har inventerat stora delar av Malmös
parkträd samt arbetat med uppdatering av
Malmös träddatabas. Arbetet innebar bland annat
artidentifiering samt hälso- och riskbedömning
i enlighet med Standard för trädinventeringar
i urban miljö. Vidare är han certifierad i riskträdsinventering, så kallat TRAQ-certifierad
(Tree Risk Assessment Qualification), en internationell certifiering framtagen av International
Society of Arboriculture. På fritiden skriver Patrick den mycket omtalade bloggen malmöträd, en fotoblogg med
tillhörande beskrivningar om Malmös trädflora,
som med hjälp av text, bild och kartmaterial kan
guida Malmöbor på trädsafari. Missa inte den!
Anders Folkesson
Landskapsarkitekt och verksam vid SLU i
Alnarp. Anders är specialist på design med
bygg- och växtmaterial i utemiljöer och bistår
i frågor som gäller design och användning av
hårda material, till exempel metall, sten, trä, och
växter.
Anders ger råd om materialens visuella och
funktionella egenskaper, hur materialen gör sig
tillsammans med andra material, hur de åldras
och vilken miljöpåverkan olika materiallösningar
innebär. För växtmaterialet specifikt kan han
bistå i frågor kring hur växter trivs och utvecklas
i olika livsmiljöer och ståndorter. Som en bonus
för rådgivningen så behärskar han även utformning av öppna dagvattensystem.
Vid SLU undervisar han bland annat
i växtkomposition, materialkunskap och
design. Han har tjugo års erfarenhet från egen
konsultverksamhet som har omfattat allt från
på vår hemsida, Facebook och i vårt nyhetsbrev.
Har du inte nyhetsbrevet så anmäl dig på:
www.movium.slu.se/nyheter/nyhetsbrev
detaljprojektering till regional planering. Anders
har ett stort trädgårdsintresse och har genom
åren anlagt en rad egna trädgårdar. Vintergröna
växter är ett specialintresse som sannolikt blir ett
uppskattat frågeområde i Movium Rådgivning.
Rådgivardag 26 maj
Årets rådgivardag går av stapeln den 26 maj i
Alnarp. Vi tänker nytt och utvecklar rådgivardagen till en möjlighet att lyssna både på
föredrag, samt att i mindre grupper få möjlighet
att diskutera aktuella utmaningar i den egna
verksamheten med rådgivarna och kollegor
i branschen. Möt våra nya rådgivare Patrick
Bellan och Anders Folkesson tillsammans med
rådgivarveteranen Allan Gunnarsson.
Rådgivardagen hänger ihop med Landskapslabbets dag, som arrangeras av Movium och
SLU Alnarp den 27 maj. Den leds av Allan
Gunnarsson som har en rad kollegor med sig
både i sal och i fält. Det blir föreläsningar och
guidade turer i Tor Nitzelius park, Västerskogen
samt i Magnoliaskogen i vacker blomning!
Boka in ett lärorikt och intressant besök i
Alnarp den 26-27 maj! Mera information hittar
du på Moviums hemsida från mitten av mars.
Rådgivare som slutat
Några av våra veteraner inom rådgivningen
har slutat och vi vill passa på att tacka dem för
bidrag och inspirerande medverkan under lång
tid. På SLU har Tom Ericsson, Jan Erik Mattsson
och Mårten Hammer gått i pension. Malte
Sahlgren på Malmö Kyrkogårdsförvaltning
förbereder sig inför sin pensionering genom
att avsluta sina sidouppdrag under året, vilket
inkluderar rollen som Movium-rådgivare. Vidare så avvecklar Jordbruksverket sin
uppdragsverksamhet vilket innebär att Tilla
Larsson inte längre kan medverka som rådgivare.
En av våra ljusrådgivare, Niklas Ödmann, slutar
och vi hänvisar till våra två andra rådgivare inom
området. Avslutningsvis så har Åsa Jacobsson,
biolog och specialist på inventeringar av kyrkogårdar på Regionmuseet i Kristianstad, ett
längre uppehåll som rådgivare eftersom hon är
tjänstledig för att vidareutbilda sig.
Vi hoppas kunna presentera flera nya rådgivare under året, håll utkik i Movium Direkt,
Interiör från Alnarps landskapslaboratorium. Foto: Göran Nilsson.
Anders Folkesson, ny Movium-rådgivare.
Movium Direkt nr 1, 2015 • 11 Hallå där Tomas Lindvall ...
... som finns med i styrelsen för Insamlingsstiftelsen
för Enköpings parker
Vad är bakgrunden till att stiftelsen har
kommit till?
Jag blev som parkansvarig i Enköpings
kommun under våren 2011 kontaktad av en
privatperson, Robert Käck, verksam i ett
teknikkonsultföretag. Han hade under ett
antal år grunnat på hur man skulle kunna
säkra att stadens parker kunde fortsätta den
positiva utveckling som de haft under en tid.
Tillsammans med andra personer med olika
bakgrund i våra nätverk började vi föra en
diskussion och till slut landade projektet i
att en insamlingsstiftelse inrättades och blev
registrerad av Länsstyrelsen i november 2013.
Robert Käck är ordförande i stiftelsens styrelse.
Parkstiftelsen kan på lite längre sikt bidra
med att ge parkkontoret extra medel för att
finansiera nya idéer för att öka attraktionskraften
i Enköping och kanske delfinansiera planerade
utbyggnader. Vi har också haft förfrågningar från
Enköpingsbor som till exempel vill plantera träd
i våra parker i samband med bemärkelsedagar.
Nu har vi genom stiftelsen möjlighet att organisera dylika aktiviteter på ett bättre sätt.
Vi kan dessutom säga att vi fortsätter en
historisk tradition i Enköping – redan för
hundra år sedan, under den legendariske
doktor Westerlunds tid, verkade en trädplanteringskommitté som engagerade stadens
medborgare.
Känner du till om det finns liknande
insamlingsstiftelser på andra håll i landet?
Jag tror att det är ovanligt med stiftelseformen,
vi blev inspirerade av bland annat Trädgårdsföreningen i Göteborg när vi jobbade fram
projektet. Men annars finns det ju en del
vänföreningar som arbetar tillsammans med
park- och trädgårdsanläggningar.
12 • Movium Direkt nr 1, 2015
Tomas Lindvall, parkansvarig i Enköping. Foto: Parkkontoret,
Enköpings kommun.
På vilka sätt samlar stiftelsen in pengar?
Vi vänder oss till både företag och privatpersoner. I dagsläget har vi cirka 25 huvudpartner i
form av företag som stöttar antingen med pengar
eller genom att kostnadsfritt erbjuda tjänster.
Vi har till exempel ett företag som skänker fri
IT-drift till stiftelsen. Vi har också några vad vi
kallar privata partner som bidrar, bland annat
Stefan Mattson, före detta stadsträdgårdsmästare
i Enköping, som ställer upp gratis med föreläsningar vid olika aktiviteter i stiftelsens eller
parkkontorets regi. Sedan finns det då möjlighet
för privatpersoner att sätta in stora eller små
pengagåvor på bankgiro, plusgiro eller via en
SMS-tjänst.
Ett annat viktigt inslag för att få in pengar
är att stiftelsen på ideell basis engagerar sig
i parkkontorets årliga Trädgårdsdagar. Man
organiserar utställningar i parkmiljö där företag
och organisationer får betala en avgift till
stiftelsen för att medverka. Utställningarna
ska passa in i Enköpings strategi att vara en
miljövänlig och grön tillväxtkommun. Under
2014 var utställningstemat Klimatsmarta produkter, med ett drygt tiotal utställare. Under
årets Trädgårdsdag lördagen den 5 september
ordnas utställningar med två teman – Smaka
på Enköping, där leverantörer av ekologisk
mat och dryck får tillfälle att visa upp sig, och
Elbilar, med bilåterförsäljare och företag inom
energisektorn.
Hur mycket pengar har kommit in och
använts hittills?
Vid senaste styrelsemötet i januari var saldot
i kassan drygt 57 000 kronor. Sedan finns
det ju ett värde i de tjänster som företag och
andra bidrar med. Under det dryga året som
stiftelsen funnits har inga medel betalats ut till
parkkontoret, strategin har varit att bygga upp
ett kapital som kan börja slussas vidare kanske
2016. Inledningsvis kan det bli investeringar
i form av exempelvis planteringar och inköp
av parkmöbler. Pengarna har satts in på ett
bankkonto med fast ränta och låg risk, dvs. det
blir inga aktiespekulationer.
Vad tror du om insamlingsstiftelsens
utveckling framöver?
Först vill jag säga att det har varit väldigt trevligt
och lärorikt att få vara en del i projektet med att
bygga upp stiftelsen och dess verksamhet. Vi har
varit ett antal personer med olika kompetenser
från olika branscher som verkligen har kunnat
samverka om att utveckla en gemensam
målsättning. Vi har byggt ett nätverk som hela
tiden utökas i takt med att nya partner kommer
med. Så jag ser väldigt positivt på stiftelsens
framtid och att vi inom parkkontoret med deras
bidrag på sikt kan investera i projekt som kanske
hade varit svåra att driva igenom med vår
vanliga budget.
Jag tror också att vi via stiftelsen kan organisera en utökad frivilligverksamhet. Enköpings
parker är populära bland invånarna och vi får
allt fler förfrågningar om det kan vara möjligt
att rent praktiskt hjälpa till med olika inslag i
parkskötseln. Stiftelsen kan inrätta arbetsgrupper
som kopplar samman alla ideella krafter.
Tomas Lindvall är landskapsarkitekt och stadsträdgårdsmästare i Enköpings kommun. Bland externa
uppdrag, förutom i insamlingsstiftelsens styrelse, kan
nämnas att Tomas är styrgruppsledamot i Swedish
Society of Public Parks and Gardens. För mera
information om insamlingsstiftelsen:
www.parkstiftelsen.se
Tomas Lindvall intervjuades av Göran Nilsson.
Pastor Spaks park i Enköping i februari 2015. Foto: Tomas Lindvall.
Movium Direkt nr 1, 2015 • 13 Hallå där Johan Östberg ...
... som varit med och skrivit boken Fria eller fälla – En
vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer
Vad är syftet med denna bok som nyligen
utgivits?
Vi hoppas att boken och den modell vi presenterar kan bli en nyckel för trädförvaltare hur
man ska kommunicera med länsstyrelsen och
andra myndigheter. Det handlar om att kunna
kompromissa om det råder konflikter mellan
olika intressen. Våra urbana träd har olika
värden och via modellen kan dessa synliggöras
och viktas när man planerar åtgärder på träd,
antingen enskilda eller när de står i grupp.
Vem är initiativtagare till boken?
Det finns en intressant historia bakom tillkomsten av boken. Johan Arvidsson, som
arbetar på Visby Domkyrkoförsamling med
bland annat träd- och skötselplaner, ansökte
hos Länsstyrelsen om att få fälla och bortföra
några träd i dålig kondition på en kyrkogård med
rik kulturhistoria på Gotland. Länsstyrelsens
handläggare, Fabian Mebus, nekade tillstånd
med motivet att träden var värdefulla när
det gäller biologisk mångfald. Det blev en
långvarig och söndrande konflikt som faktiskt
lade grunden till att båda valde att ändra
arbetsuppgifter och Fabian tog istället en tjänst
på Riksantikvarieämbetet.
Efter en tid insåg båda (som numera är
goda vänner!) att deras konflikt säkert inte är
unik. Tanken väcktes att försöka formulera
en vägledning som kan hjälpa trädförvaltare
på olika nivåer att se utanför sitt eget område
och hur man ska agera gentemot myndigheter.
Länsstyrelsen är en viktig instans som enligt
lag är beslutande i många fall men även andra
myndigheter blir berörda när olika aspekter kring
träd diskuteras.
14 • Movium Direkt nr 1, 2015
Fabian Mebus tog på sig, i sin nya roll
som utredare kring landskapsvård på Riksantikvarieämbetet, att tillsammans med
Johan Arvidsson initiera och inledningsvis
samordna ett projekt för att arbeta fram en
vägledning. Flera andra myndigheter och
intresseorganisationer hakade på: Naturvårdsverket, Trafikverket, Länsstyrelserna, Svenska
kyrkans arbetsgivarorganisation, Sveriges
lantbruksuniversitet, Föreningen Sveriges
Kyrkogårdschefer och Föreningen Sveriges
Stadsträdgårdsmästare. Så nu efter tre års
arbete man kan verkligen säga att det finns en
branschöverenskommelse kring vägledningen
och den beslutsmodell vi tagit fram.
Kan du kort beskriva innehållet och upplägget av boken?
Boken är indelad i två delar. I del 1 ger vi bakgrundsinformation för att öka förståelsen hos
olika intressenter när det gäller olika aspekter
kring trädförvaltning. Vi beskriver också kortfattat den lagstiftning som kan vara aktuell inom
området och vilka styrdokument som olika
aktörer kan använda sig av. I del 2 ger vi sedan
förslag på en arbetsmodell indelad i olika steg
som vi tror kan fungera i praktiken när det gäller
att avväga olika intressen.
Hur får man tag i boken?
Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och
Trafikverket har finansierat tryckning av en
upplaga av boken, som vi kostnadsfritt skickat
ut till bland annat alla länsstyrelser, kommuner
och kyrkogårdsförvaltningar i landet. Sedan
finns boken att köpa som Print on demand via
Riksantikvarieämbetets hemsida, man kan också
ladda ner den som pdf om man hellre själv
vill skriva ut de drygt 140 sidorna. Där finns
också en länk till en mer omfattande juridisk
sammanställning, som jag tror är av mycket stort
intresse för alla som arbetar med trädfrågor i
Sverige.
Har ni ännu hunnit möta några kommentarer
angående vägledningen och er föreslagna
modell från ”trädbranschen”?
Vi har fått positiv respons och under de kommande månaderna är vi beredda på att presentera
vägledningen på olika internutbildningar runt
om i landet. Sedan kommer flera av oss som
varit med i projektet att medverka i ett Moviumseminarium den 20 oktober 2015 i Uppsala. Då
går vi igenom vägledningen och beskriver också
några praktiska exempel på hur vår modell kan
användas.
Johan Östberg är forskare vid SLU Alnarp och
Moviums rådgivare i Trädinventeringar och ekonomisk
värdering av träd i urban miljö. För att köpa eller ladda
ner boken:
http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/fria-eller-falla/
Johan Östberg intervjuades av Göran Nilsson.
Johan Östberg undervisar i parkmiljö under en av Moviums fortbildningsaktiviteter. Foto: Göran Nilsson.
Movium Direkt nr 1, 2015 • 15 Nyheter
Gröna tak-pris till Danmark
Vinnare av Scandinavian Green Roof Award
2014 blev Novo Nordisk A/S Naturpark i
Bagsværd i norra Köpenhamn. Motiveringen
lyder: ”Novo Nordisk i Bagsværd är ett projekt
där möjlighet till rekreation och smart dagvattenplanering kombinerats med stor omsorg
om ekologiska värden. Med tre inhemska
biotoper och en innovativ design har ett böljande
landskap skapats där grön natur och tak flyter
samman”.
Priset utdelades den 17 december i Malmö
av Scandinavian Green Roof Association.
Naturparken vid koncernen Novo Nordisk
nya internationella huvudkontor invigdes
2014 och är designad och projekterad av
SLA landskapsarkitekter i Köpenhamn.
Skælskør Anlægsgartnere har ansvarat för
anläggningsarbetena.
De innovativa växthabitaten har utarbetats
av Urban Green, ett tvärfackligt projekt mellan
anläggare/trädgårdsmästare, biologer och
arkitekter. Byggros har levererat alla systemen
till de gröna tak som finns i naturparken.
Huvudkontorets nya byggnader i vit kulör,
designade så de smälter samman med de gröna
omgivningarna, är ritade av Henning Larsen
Architects.
Över hälften av naturparkens dryga tre
hektar utgörs av grönt tak eftersom dessa
delar har anlagts ovanpå parkeringsdäck.
Istället för jord har lättviktsprodukter använts
som droppbevattnas via två stora centrala
regnvattentankar. I tankarna samlas vattnet
från kontorsbyggnadernas tak och annat
dräneringsvatten från området. SLA hävdar
att det är det första konstruerade landskapet
i Danmark som uppnått 100 procents
vattenbalans.
Vegetationen på de gröna taken utgörs av
en blandning av gräs och ängsvegetation.
Man har medvetet valt att minimera innehållet
av Sedum-växter eftersom dessa inte har en
16 • Movium Direkt nr 1, 2015
speciellt stor vattenupptagande förmåga.
Artsammansättningen präglas av det som
kanske allra mest karaktäriserar danska skogar
och naturmiljöer med stor biodiversitet:
dödislandskapet.
Scandinavian Green Roof Award instiftades
2000 och tilldelas en ny byggnation som
utmärker sig med den utvändiga vegetationen
eller vid att tänka radikalt nytt i arbetet med
gröna tak och landskap.
Källa: http://arkitektforeningen.dk
SLU-forskare får kretsloppspris
Avlopp & Kretsloppspriset går i år till docent
Björn Vinnerås, forskare i kretsloppsteknik vid
SLU. Ur juryns motivering: ”Björn Vinnerås
har i mer än femton år arbetat målmedvetet för
att sluta kretsloppet, genom en säker återföring
av växtnäring från avlopp. Hans forskning
innehåller en stor spännvidd av innovativa
lösningar som utvecklats för såväl för svenska
förhållanden som i internationella projekt …
Björns forskning har haft en central betydelse
för utvecklingen av återföring av näring från små
och stora avloppssystem i kommuner runt om i
landet.”
Bakom priset står facktidningen VA-Guiden
och det delas ut den 20 mars i Borås, under den
årliga konferensen Vatten Avlopp Kretslopp.
Källa: Nyheter från SLU 2015-02-06
Peter Högberg på förslag som
SLU-rektor
Under 2015 avslutar Lisa Sennerby Forsse
sitt uppdrag som rektor för SLU, en post som
hon haft sedan 2006. En rekryteringsgrupp har
beslutat att rekommendera styrelsen att föreslå
regeringen att till rektor för SLU från och med
den 1 juli 2015 utse professor Peter Högberg.
Han är jägmästare, professor i skoglig marklära
och för närvarande dekan vid skogsvetenskapliga
fakulteten, SLU.
Källa: Nyheter från SLU 2015-01-30
Publika parker och trädgårdar
– planera för barns park- och trädgårdsupplevelser
Konferens i Malmö 15 april 2015
Foto: Johan Bävman.
För åttonde året i rad anordnas den populära internationella konferensen med inspirerande föreläsningar och
trevligt mingel, denna gång med Malmö stad som värd i
Katrinetorps vackra 1800-talsmiljö. Konferensen har under åren utvecklats till en av de viktigaste mötesplatserna
för alla som jobbar med publika gröna anläggningar i
offentlig eller privat regi. I årets konferens står den uppväxande generationen i fokus under temat: Planera för
barns park- och trädgårdsupplevelser. Föredragshållarna
kommer från USA, Holland, Frankrike, Schweiz, Tyskland
och Sverige.
Nytt för året är att deltagarna under en del av dagen
ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte i
två parallella sessioner. I den ena sessionen diskuteras
temalekplatser med utgångspunkt från projekt i Malmö
och Uppsala. I den andra sessionen lämnar vi tillfälligt
barntemat och tar istället utgångspunkt i Pildammsparkens i Malmö 100-årsjubileum samt en aktuell omvandling av Boulognerskogen i Skövde – hur planerar man för
utveckling av historiska stadsparker?
Välkommen till en spännande dag i ett vårfagert Malmö!
Konferensen är ett samarrangemang mellan Movium
SLU, SSPPG – Swedish Society of Public Parks and
Gardens, Helsingborgs stad, Malmö stad, i samarbete med EGHN – European Garden Heritage Network.
För mera information och anmälan: http://www.
movium.slu.se/produkter-amp-tjanster/utbildning
Program (Alla föreläsningar är på engelska)
09.00 Welcome!
Kent Andersson, City Council President in Malmö, Annelie Johansson, Project Manager, SSPPG &
Göran Nilsson, State Extension Specialist, Movium
09.20
09.35
09.45
10.15
News from EGHN – European Garden Heritage Network
Christian Grüssen, Project Manager, EGHN
Introduction: Why is it important to attract children to our public outdoor environments?
Ola Melin, City Head Gardener, City of Malmö
Coffee
Children´s Garden Programming at Brooklyn Botanic Garden and Design Installations for Children and Youth
Session 1: Plan for Development of Historic
City Parks
Celebrating the 100th Anniversary of
Pildammsparken in Malmö
Caroline Larsson, Landscape Architect, City of Malmö
Boulognerskogen in Skövde in New Shape
Marie Larsson, City Head Gardener, City of Skövde
Session 2: Theme Playgrounds
Program with Theme Playgrounds in Malmö
Sara Fridh, Landscape Architect, City of Malmö
Pelle Svanslös World – a place for all generations
Joanna Silvemark Junemar & Lotta Wikegård,
Project Managers, City of Uppsala
Coffee
The Gardens at Astrid Lindgrens Näs
Winner of Stora Turismpriset 2014
Annelie Johansson, Project Manager, Rosendal’s Garden Foundation, Stockholm
14.15
14.40
Brigitte Löwenthal, Landscape Architect, City of Basel
Playground Speeldernis in Rotterdam
A habitat for children and nature Sigrun Lobst, Landscape Architect, AARDRIJK
Planning the Frame of the Attractions at Disneyland
Melanie Sifton, Vice President, Brooklyn Botanic Garden, NY
Play Cultivate Grow!
A cultivation project for preschoolers and educaters 12.15 Lunch
13.15 Two parallel sessions with discussions:
Karin Eliasson, Gardener/Artistic Director, Näs
Planning for and with Children in the Outdoor Environments in Basel
Luc Béhar-Bannelier, Director, Disneyland, Paris
Comments and Summing-up
Ola Melin
16.30 Completion of the Conference
Movium Direkt nr 1, 2015 • 17 Entreprenadbesiktningskurs –
steg 2 i Umeå 18 mars
SBR Byggingenjörerna arrangerar i samarbete med
BEUM och Movium en specialkurs i Umeå i Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö. Steg 1
i kursen anordnades i början av februari 2015, steg 2
inklusive tentamen anordnas den 18 mars. Anmälan
sker till SBR, sista anmälningsdatum 18 februari.
Information och länk till anmälan via
www.movium.slu.se/utbildning
Information om BEUM – Föreningen Besiktningsmän
för utemiljö: www.beum.se.
Kalender
Mars 2015
3
10-11
12
12
17
18 18
18-19
19
Smart housing för unga, temadag i Jönköping anordnad av Smart Housing Småland, info:
[email protected]
Klimatsmart samhällsbyggnad, konferens i Stock-
holm anordnad av Teknologisk institut,
www.teknologiskinstitut.se
Evidensbaserad hälsodesign och effekter av
naturunderstödd rehabilitering, seminarium i
Alnarp, info: [email protected]
European i-Tree Conference i Alnarp, anordnad av i-Tree, Treeco2nomics och SLU, www.i-tree.se
Släppmingel STAD, Movium-arrangemang i Malmö, även 19 mars i Stockholm
Kirkegårdskonferencen 2015: Fokus på kirkegår-
dens værdier i Nyborg Strand, Danmark, anordnad av bl.a. Københavns Universitet, http://ign.ku.dk/
Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö – steg 2, kurs i Umeå anordnad av SBR Byggingen-
jörerna i samarbete med BEUM och Movium
www.movium.slu.se
Meeting Point Urban Magma, konferens i Malmö om strategier för hållbar stadsutveckling anordnad av bl.a. Urban Magma och Malmö stad,
www.urbanmagma.se
Det gröna kulturarvet, konferens i Eslöv anordnad av Hållbar Utveckling Skåne och Nätverket Det Gröna Kulturarvet,
https://gronakulturarvet.eventbrite.com
Jämställda utemiljöer för barn
och unga
25 mars 2015
Movium Partnerskapsträff med Göteborgs Stad som
värd. Föreläsningar, studiebesök och diskussion kring
projektsamarbete. Bland annat en presentation av
Boverkets och Moviums rykande färska projekt kring
att skapa en vägledning för planering,utformning och
förvaltning av urbana utemiljöer för barn och unga.
Information och anmälan via
www.movium.slu.se/utbildning
19-20 Miljöbalksdagarna: Våra olika roller för en god miljö, konferens i Stockholm anordnad av bl.a. Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se
19-21 Vatten Avlopp Kretslopp, konferens i Borås
anordnad av bl.a. VA-guiden och Borås stad,
www.vattenavloppkretslopp.se
20
Öppet hus i Alnarp, guidning bland utbildningar och på campus, info: [email protected]
25
Jämställda utemiljöer för barn och unga, Movium Partnerskapsträff i Göteborg
26-29 Nordiska Trädgårdar, mässa i Älvsjö,
www.nordiskatradgardar.se
April 2015
15
Publika parker och trädgårdar, konferens i Malmö anordnad av Movium i samarbete med Helsingborgs stad, Malmö stad, SSPPG, EGHN
16
Værdisætning af træer i by, park, have og landskab, temadag i Frederiksberg, Danmark, anordnad av Københavns Universitet och Dansk Træplejefo-
rening, http://ign.ku.dk/
21
Temporära aktiviteter som drivkraft för omvandling i industriområden, Movium Partnerskapsträff i Stockholm
24
Landskapsarkitekturdagen 2015 i Alnarp, tema Extreme landscapes,
www.landskapsarkitekturdagen.se
28-29 Utomhus i stan – Tankesmedja för friluftsliv 2015, arrangeras i Örebro av bl.a. Naturvårdsverket,
www.naturvardsverket.se
Information om Moviums egna kurser och semi­narier finner du alltid på www.movium.slu.se. Du kan också kontakta Parvin Mazandarani
på 040-41 52 11, [email protected]
Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp • Tel: 040-41 52 08 • [email protected] • www.movium.slu.se
18 • Movium Direkt nr 1, 2015