HuvudJournalen 97 - Svenska Migränförbundet

M I G R Ä N F Ö R B U N D E T S
T I D N I N G n
2014
n
NR 97
Frida
Wallberg
TEMA
IDROTT &
HUVUDVÄRK
Pia
Sundhage
Vi är flexibla
Det här är Migränförbundet
Migränförbundet bildades 7 mars 1990. Förbundet är en medlemsstyrd demokratisk
ideell organisation. Inriktningen på vårt arbete beslutas av medlemmarnas representanter på årliga förbundsstämmor. Den
löpande verksamheten leds av en förtroendevald förbundsstyrelse. Till sitt stöd
har styrelsen ett kansli med tre halvtidsanställda medarbetare lett av en kanslichef.
Se mer på hemsidan www.migran.org.
Förbundsstyrelsen
Alla kontakter med styrelseledamöterna tas via kansliet om inget annat anges: tel. 08-660 55 35, telefontid mån–tors 10.30–14, e-post [email protected]
Ordinarie: Förbundsordförande Ingemar Färm, telefon
0702-32 22 04, [email protected], Stockholm,
vice ordförande Bo Svensson, Jönköping, kassör Anne
Svensson, [email protected], Alingsås. Övriga
styrelseledamöter: Amanda Sandholm, Stockholm, Mats
Åkesson, Hortonföreningen, Göran Råberg, Stock-
holm samt Tina Hedell, Värmland. Ersättare: Camilla Andersson, Västerås, Torbjörn
Lövendahl, Skåne, Maria Jansson, Värmland, Ewa Wittnäs, Borås samt Mia Sundvall,
Jämtland.
.
Förbundskansliet
Kanslichef och sekreterare i styrelsen: Helena
Elliott. Ekonomiansvarig: Yvonne Sandin. Informationsassistent: Charlotte Magnusson.
Förbundets medlemsföreningar
Länsföreningar
• Kalmar län
• Värmlands län
• Blekinge län
Förening saknas.
Kontakta förbundskansliet.
Ordförande: Angela Glad, Karlskrona, 0455-108 38,
[email protected]
• Kronobergs län
Ordförande: Tina Hedell,
0563-724 94,
[email protected]
• Dalarnas län
Ordförande: Marianne Karlsson,
0705-93 91 18,
[email protected]
Ordförande: Suzanne Brostedt Lind,
0250-362 13,
[email protected]
• Västerbottens län
Se Umeå nedan.
[email protected]
• Norrbottens län
• Västernorrlands län
• Gotlands län
Ordförande: Olle Björklund, 0703-56 57 71
[email protected]
Förening saknas.
Kontakta förbundskansliet.
Förening saknas.
Kontakta förbundskansliet.
• Skåne län
• Västmanlands län
• Gävleborgs län
Ordförande: Leif Stålhammar,
0768-26 72 70,
[email protected]
Ordförande: Camilla Andersson,
021-41 04 87, 0705-37 88 43,
[email protected]
• Stockholms län
• Västra Götalands län
Ordförande: Anette Falk.
Kansliansvarig: Marie Lundberg, 08-663 61 05,
[email protected]
Ordförande: Gunnel Mikaelsson,
031-93 27 75, mobil: 0702-31 77 14,
[email protected]
• Södermanlands län
• Örebro län
Ordförande: Ingemar Färm, 0702-32 22 04,
[email protected],
[email protected]
Kontaktperson: Anne Svensson, 0513-300 29,
[email protected]
Förberedelser för bildande.
Kontaktperson: Karolina Myhlendorph,
[email protected]
• Hallands län
Ordförande: Renata Horakova.
Kontaktperson: Gerd Johansson, 035-309 46,
[email protected]
• Jämtlands län
Ordförande: Mia Sundvall,
[email protected]
• Jönköpings län
Ordförande: Bo Svensson, 0709-80 06 40,
[email protected]
• Uppsala län
• Östergötlands län
Se Norrköping nedan.
Ordförande: Laila Blideskog,
[email protected]
LokalföreningAR
Riksförening
• HEADvig i Alingsås
Hortonföreningen i Sverige
Ordförande: Christina Sandh.
Kontaktperson: Ingrid Olausson, 0322-453 64,
[email protected]
Ordförande: Emilia Goodwill Keller, 0708-66 66 35, [email protected]
• Borås
Ordförande: Ewa Wittnäs, 0735-68 78 61,
[email protected]
Migränförbundets rådgivare –
en resurs enbart för medlemmar
• Norrköping
Migränförbundets rådgivare (huvudvärkssjuksköterska, jurist och arbetsrättsexpert) ger gratis råd och
stöd till våra medlemmar, d.v.s. en del av medlemskapets värde. Så här når du dem:
Förberedelser för bildande.
Kontaktperson: Hanna Meixner,
[email protected]
Huvudvärkssjuksköterskan Monicha Norén ger råd och stöd via telefon måndagar kl 9.00–10.00,
tel. 08-660 55 35 eller e-post [email protected]
• Umeå
Förberedelser för bildande.
Kontaktperson: Frida Bäckström, 0730-46 09 24,
[email protected]
2
Juristen Göran Rehnby ger råd och stöd i frågor som bl.a. har med Försäkringskassan att göra. Han
hjälper också till med överklaganden av beslut. E-posta till [email protected]
Arbetsrättsexperten Annette Carlén ger råd och stöd i frågor som gäller dina rättigheter på arbetsplatsen. E-posta till [email protected]
HuvudJournalen 4/14
Ordföranden har ordet
ges ut fyra gånger per år av Migränförbundet (SMIF) och handlar om frågor
som är viktiga för personer med migrän,
Hortons huvudvärk och annan svår
huvudvärk.
Framförda åsikter i tidningen delas inte
nödvändigtvis av Migränförbundet.
Kontaktuppgifter se Migränförbundet nedan.
E-post [email protected]
Redaktionskommitté
Ingemar Färm, ansvarig utgivare och
texter där inget annat anges,
Helena Elliott och Charlotte Magnusson
Grafisk form Ateljé Hunting Flower AB
Tryckeri
Danagård LiTHO AB, Ödeshög
ISSN 2001-8967
Tryckt på Arctic Paper, miljöcertifierat
Omslagsbild Frida Wallberg.
Foto: Privat.
Sista materialdag för nästa nummer,
nr 98 som kommer ut den 27 februari
2015, är den 30 januari 2015. Tema
för numret är Migränförbundet 25 år.
Rehabilitering välfärdspolitikens blinda
fläck
För en tid sedan var jag på ett seminarium om neurologi. Deltagare
var representanter från patientorganisationer, läkare, politiker m.fl.
Det mesta handlade om forskning och behandling. När vi kom till
punkten rehabilitering märktes ett ointresse från alla utom patientorganisationerna.
Migränförbundets medlemsenkät förra året om arbete och rehabilitering redovisades i HuvudJournalen nr 1 2014. Den visade tydligt på stora brister, när
det gäller möjligheterna till rehabilitering. Handikappförbunden (HSO) frågade sina medlemsförbund om vilka frågor vi ville prioritera inför valet. Rehabilitering prioriterades högst
av nästan alla.
Varför fungerar inte rehabiliteringsverksamheten, när den är så viktig för så många människors möjligheter att arbeta och leva ett bra liv? Alla politiska partier har ju betonat vikten
av att så många människor som möjligt kan arbeta, försörja sig själva och bidra till utvecklingen av välfärdssamhället.
I regeringsdeklarationen finns positiva skrivningar om rehabilitering. Socialförsäkringsministern har efter valet via HSO bett organisationerna att skicka in undersökningar m.m. till
departementet, som de kan använda som underlag för det fortsatta arbetet. Den parlamentariska situationen efter valet gör dock att det mesta känns oklart. Här följer utdrag ur rege­
rings­deklarationen:
• ”Samtal inleds med arbetsmarknadens parter om - - - ett fungerande system för rehabilitering vid sjukdom.” • ”För personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga skapas möjlighet till flexjobb.” • ”Hinder för människors delaktighet i samhället ska rivas.” • ”Arbetet för att förbättra folkhälsan stärks bland annat genom en tydligare ansvarsfördelning och bättre uppföljning. - - - personer med funktionsnedsättning ska få
bättre möjlighet till vård, boende, rehabilitering och sysselsättning.” • ”Sjukförsäkringen ska
hjälpa människor tillbaka till arbete och egen försörjning.” • ”Rehabiliteringen stärks - - - .”
För vår del gäller det att ständigt påminna regeringen om de löften man ställt ut och fråga vad som händer i praktiken. Det gäller i allra högsta grad för människor med migrän och
andra svåra huvudvärkssjukdomar. Erkänn migrän!
Migränförbundet
Ingemar Färm, förbundsordförande
Besöks- och postadress
Banérgatan 55,
115 53 Stockholm
Telefon
Vad är och gör Migränförbundet ?
08-660 55 35
Vi
Telefontid
Måndag–torsdag, kl. 10.30–14.00
E-post [email protected]
Hemsida www.migran.org
Webbansvarig: Helena Elliott
Ordförande Ingemar Färm,
[email protected]
Kansliet
Kanslichef: Helena Elliott
Ekonomiansvarig: Yvonne Sandin
Informationsassistent: Charlotte
Magnusson
Medlemsavgift
200 kr. Familjemedlemmar bosatta på
samma adress betalar 50 kr.
Plusgiro 52 14 87 -9
Svenska Migränförbundets symbol
Lena Wennersten
Insändare, intervju- och artikeluppslag
tar vi gärna emot på redaktionen!
HuvudJournalen 4/14
ideell demokratisk organisation, religiöst och partipolitiskt obunden.
* ärär enmedlemsstyrda
med bas i läns- och lokalföreningar. Medlemmar är människor
* med migrän eller annan
svår huvudvärk och deras anhöriga.
som ger gemenskap, råd och stöd.
* ärgerenutkamratstödsorganisation,
information om och har verksamhet för olika medlemsgrupper t.ex. ungdomar,
* barn och äldre
migränforskning med bidrag till Hjärnfonden, (www.hjarnfonden.se).
* stöder
arbetar med opinionsbildning för att förbättra villkoren för människor med migrän
* och annan svår huvudvärk.
INNEHÅLL
2 Medlemsföreningar
3 Ledare
4 Förbundets kampanj: – Erkänn migrän!
5 Horton: Huvudvärksregister
under uppbyggnad
· SPG-stimulatorbehandling
6 Försäkringskassan: Beslutsstödet
inget beslutsunderlag
I
7 Tema: Idrott och huvudvärk
Flexibla lösningar · Frida Wallberg
· Carin da Silva · Yelverton Tegner
· Christian Järdler · Birgitta Ljung
· En fråga
15 Krönikan: Karin Mattsson Weijber:
Idrotta – och må bättre!
16 Förbundsnytt
18 Föreningsnytt
3
Migränförbundets kampanj —
Erkänn migrän!
Migränförbundet har i höst startat kampanjen ”Erkänn migrän!”.
Bakgrunden är att väldigt många av de 450 000 personer
i Sverige, med kronisk migrän eller annan svår huvudvärk,
inte får den behandling och det stöd de behöver för att kunna
arbeta och leva ett någorlunda acceptabelt liv.
Vi beskrev övergripande kampanjen i föregående nummer av HuvudJournalen. Här följer en kort rapport om vad som hänt hittills.
Officiell kampanjstart. Kampanjen startade officiellt på Migrändagen den 12 september med en presskonferens i 1,6 miljonerklubbens lokaler. Tidskriften Medicinsk
Access erbjöd förbundsordföranden att skriva
en gästledare i deras nästa nummer. Artikeln
är publicerad och de har på sin hemsida gjort
reklam för vår kampanj. Begreppet ”Erkänn
migrän” har fått ett positivt bemötande. Det
känns positivt och skapar en känsla av att vi
för en kamp för erkännande. Den andra delen av kampanjbegreppet ”Erkänn migrän
som en kronisk neurologisk sjukdom” har ett
stort pedagogiskt värde både i förhållande till
medlemmar och andra.
Svar från de tillskrivna myndigheterna
har kommit från Försäkringskassan (Fk),
Folkhälsomyndigheten, Arbetsförmedlingen
(Af ), Regeringens samordnare Roger Molin
och Socialstyrelsen (SoS).
En första träff har hållits med Försäkringskassan. Till den träffen hade vi producerat dels ett dokument riktat till dem och dels
ett som gällde Socialstyrelsens beslutsstöd.
Våra skrivningar om beslutsstödet handlade
mer om värderingar och språkbruk än om de
konkreta rekommendationerna, som vi inte
har underlag för att bedöma. Men språkbruket, som är ganska nonchalant, leder lätt till
att man också bedömer personer med migrän på ett fördomsfullt vis. Ett möte med Fk
och SoS om beslutsstödet är prioriterat.
Viss kontakt med Af har ägt rum, men
behöver följas upp. Socialdepartementet behöver kontaktas för besked om ”kronikersatsningen”. Vi har fått namn på lämpliga
personer av Roger Molin. Folkhälsomyndigheten svarade ganska positivt att man var intresserad av förebyggande insatser, vilket är
deras myndighetsuppdrag. SKL och Skolverket har inte svarat, varför vi måste höra
av oss igen. SKL väntar på att det eventuellt
ska bli en ny majoritet i deras styrelse. En ny
kontakt med Skolverket måste tas, alternativt
bör kontakt tas med Skolinspektionen.
Migränförbundets kritik mot Socialstyrelsens beslutsstöd
Migränförbundets kritik till Försäkringskassans handläggare handlar
främst om de fördomsfulla skrivningarna. Många medlemmar har
negativa erfarenheter av hur de används för att inte göra några insatser alls. Även om försäkringsdirektören Rami Razmgah skriver att beslutsstödet inte är ett beslutsunderlag, så har det ändå använts på det
sättet i många fall.
Några exempel på fördomsfulla formuleringar i beslutsstödet och
våra kommentarer:
• ”I normalfallet och vid i huvudsak stillasittande arbete är rekommendationen ingen sjukskrivning.”
Vår kommentar: Texten ”I normalfallet” är inte i överensstämmelse
med vetenskap och beprövad erfarenhet. Migrän är en kronisk sjukdom med mycket stora individuella variationer, som kräver individuell prövning, när det gäller t.ex. arbetsförmåga. Därför finns det
inga normalfall.
• ”Migrän betraktas som en kronisk åkomma, till stor del på genetisk
bas.”
Yoga mot huvudvärk.
Migränyoga – PROVA PÅ + FÖRELÄSNING 14 & 21 januari.
MigränYogaHelger 24-25 jan, 28-29 mars STOCKHOLM
14-15 feb GÖTEBORG – 18-19 april MALMÖ
Migränyoga terminskurser 28 jan och 15 april kursstart Stockholm.
Migränyoga i Italienska Alperna 28 juni-4 juli reser vi med
Manfrinato Resor i Malmö till Piemonte.
Yoga, mat, äventyr och gemenskap. Matlagning & vinprovning.
10% rabatt på kurserna för med
lemmar i Migränförening.
Armfeltsgatan 23, Gärdet, Stockholm. Tel. 0708-39 82 28
Information om tider & priser: www.yogamottagningen.se
4
Vår kommentar: Formuleringen ”Migrän betraktas som en kronisk
åkomma” är både ovetenskaplig och fördomsfull. Migrän är ingen
åkomma, det är en kronisk neurologisk sjukdom.
• ”Anfallet inleds ofta med mental påverkan såsom trötthet och koncentrationssvårigheter.”
Vår kommentar: Formuleringen ”mental påverkan” antyder koppling till psykisk sjukdom, vilket förstärker fördomarna om migrän.
Det räcker att skriva ”Anfallet inleds ofta med trötthet och koncentrationssvårigheter”.
• ”Anfallet pågår i genomsnitt i 19 timmar”
Vår kommentar: Formuleringen ger åter igen bilden av att det finns
normalfall, som kan reduceras till genomsnittssiffror. Det är viktigt
att redan från början ta reda på hur pass allvarlig migrän den aktuella personen har.
• ”så kallad kronisk migrän.”
Vår kommentar: Formuleringen ”så kallad kronisk migrän” är ovetenskaplig. Orden ”så kallad” förringar diagnosen. Det finns en tydlig och internationellt godkänd definition av kronisk migrän.
Kan huvudvärk eller migrän
bero på en förskjuten atlaskota?
Vår behandling med ATLANTOtec®
metoden har som mål att balansera
atlaskotan samt att minska
spänningar i axlarna och nacken.
. en kunduppföljning uppgav:
Vid
87% med huvudvärk, samt
82% med migrän, att deras
besvär minskat efter behandlingen
Ring så berättar vi mer
Läs mer på www.atlaskotan.net
010 330 00 88
HuvudJournalen 4/14
Senaste nytt inom Hortonfältet
H
Huvudvärksregister är under uppbyggnad
Utveckling av ett nytt kvalitetsregister pågår på Huvudvärkscentrum
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Detta omfattar i nuläget personer med Hortons huvudvärk. Syftet är att bättre följa och
utvärdera behandlingar hos personer med denna diagnos. Huvudvärksregistret ingår i Svenska Neuroregistret som ett av flera delregister över neurologiska diagnoser. Det finns för Huvudvärksregistret en
utsedd styrgrupp med ansvarig registerhållare där alla deltagare är huvudvärksexperter. Styrgruppen har patientrepresentanter och där har
Migränförbundet nominerat lämpliga personer.
Register ska i första hand användas i det enskilda samtalet mellan
dig som patient och din läkare som ett verktyg för att uppnå effektiv och säker behandling, att man snabbt grafiskt ska kunna utvärdera tidigare prövad behandling, och vilka doser som prövats liksom
biverkningar förutom att följa den drabbade personens individuella
”Hortonrytm”. Det ska säkerställa att alla personer med samma dia­
gnos erbjuds individualiserad och säker vård oberoende av var i landet man råkar vara bosatt. Data ur detta register blir då ett medel
för att erbjuda personer med Hortons sjukdom tillgång till olika nya
behandlingar, att utvärdera dessa liksom att belysa hälsoekonomiska
aspekter på behandlingarna.
Registret kan även ligga till grund för framtida forskningsstudier.
Huvudvärksregistret är tänkt att i inledningsfasen användas först på
Karolinska Universitetssjukhuset, sedan i Stockholmsregionen för att
kunna justeras i liten skala och senare införas i hela Sverige, d.v.s. bli
ett nationellt register. Om du redan går på kontroll för din Horton
i Stockholm på Karolinska Universitetssjukhuset så kommer du att
tillfrågas av din läkare om du godkänner att data läggs in i registret. I
en framtid kommer du också att kunna mata in egna data i registret
angående din huvudvärkssjukdom.
Texter Ingela Nilsson Remahl
Ny lovande behandling vid terapiresistent, kronisk Hortons huvudvärk — SPG-stimulatorbehandling
Det senaste tillskottet i behandlingsalternativen vid Horton riktar sig till personer med
kronisk Horton, när vanliga läkemedel inte
räcker till för att ge lindring. Målet är att försöka bryta den trigeminoparasympatiska reflexen (Hortonreflexen). Denna reflex engagerar både autonoma parasympatiska nerver
viktiga för styrningen av blodkärlen i området och ansiktets känselnerv, trigeminusnerven.
En viktig omkopplingsstation för de autonoma nerverna är i en nervknuta, ganglion
sphenopalatinum, som är belägen på djupet
i kinden bakom överkäkständerna. Här kan
en specialutvecklad stimulator placeras via en
operation som sker via munhålan med hjälp
av röntgengenomlysning. När stimulatorn är
på plats så kan du som patient slå på och av
stimuleringen via en ”fjärrkontroll” och behandla din Hortonattack.
livskvalitet m.m. 28 försökspersoner fullföljde hela studien och 67 % av dem upplevde
smärtfrihet efter full stimulering. Samma
goda smärtlindrande effekt upplevdes av c:a
7 % vid suboptimal stimulering och också
vid sham-stimulering. 68 % av försökspersonerna upplevde en klinisk signifikant förbättring, 25 % angav full smärtfrihet efter
stimulering i mer än 50 % av sina attacker.
Detta är så pass bra resultat att behandlingen
rekommenderas av en panel av huvudvärksexperter i Europa i år. Stimulatorsystemet är
också CE-märkt, d.v.s. säkerhetstestat enl europeisk standard.
För att denna behandling ska kunna användas och komma Hortonpersoner till nytta i Europa och i Sverige behöver vi cent­
ra­li­se­ra bedömningen och samverka med
neurokirurgisk expertis. Här gäller att diag-
nosen är säkerställd, att andra enklare administrerade behandlingar har testats i rätta doser och att personen i fråga är välinformerad
om proceduren. Det är också viktigt att ta
med i detta beslut de eventuella biverkningar
som kan uppstå av SPG-stimulatorbehandlingen. Den studie som data ovan kommer
ifrån har givetvis också tillfrågat försökspersonerna vilka biverkningar de har upplevt.
Övergående mild till moderat förlust av känsel i kinden är den vanligaste. Denna minskade också över tid hos 65 % av de personer
som rapporterat denna biverkan. Men behandlingen innebär ju en operation och risk
finns för blödningar och infektioner i området. Risken är dock liten. Detta är ett klart
tillskott till andra behandlingsalternativ som
occipitalnervsstimulator (ONS)- och djuphjärnstimulator (DBS)-behandlingarna.
Metoden är testad i en studie där 32 personer med terapiresistent kronisk Hortons
huvudvärk fick detta stimulatorsystem inopererat och där de fick behandla sina Hortonattacker. Behandlingen var blindad, d.v.s.
utan att försökspersonen visste inställningen
så testades full stimulering = effektiv stimulering, suboptimal stimulering och s.k. shamstimulering, d.v.s. ingen stimulering.
Givetvis var försökspersonerna medvetna om att det kunde vara olika stimuleringsstyrkor när de accepterade att delta i studien.
Försökspersonerna fick skatta sin smärta och
Figuren är hämtad från artikel av J. Schoenen, Rigmor Höjland
Jensen m.fl. Cephalalgia 33(10), 816-830. (a) visar stimulatorelektroden, (b) röntgenbild med elektrod på plats i vänster kind
och (c) ”fjärrkontrollen” som slår på och av stimulatorn.
HuvudJournalen 4/14
5
I Försäkringskassans arbetsprocess används ibland
ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd som Socialstyrelsen har tagit fram. I beslutsstödet finns rekommendationer om hur lång sjukskrivning som behövs
i normalfallet för olika sjukdomstillstånd.
– Beslutsstödet är inte ett beslutsunderlag för bedömningen av rätten till ersättning i det enskilda fallet,
säger Dani Razmgah, försäkringsdirektör på Försäkringskassan.
– Däremot kan Försäkringskassan använda
beslutsstödet som en impuls till utredning.
Det kan till exempel vara ett stöd för att kunna ställa relevanta frågor till den intygsskrivande läkaren i de fall han eller hon har gjort
avsteg från rekommenderad sjukskrivningstid, fortsätter han.
Dani tillträdde som försäkringsdirektör
den 3 mars 2014 och leder den del av Försäkringskassan som arbetar med sjukförsäkringen. Hans viktigaste uppdrag är att hjälpa
sjukskrivna människor tillbaka till arbetslivet. Varje år möter de inom sjukförsäkringen
c:a 500 000 sjukskrivna.
Där finns två uppdrag: dels att se till
att de försäkrade får den ersättning de har
rätt till, dels att ta ansvar för det samordningsuppdraget de har (samordna med arbetsgivare, arbetsförmedling, hälso- och
sjukvård) för att underlätta för de försäkrade att komma tillbaka till arbetslivet.
På Försäkringskassan är det ungefär 4 000
medarbetare som arbetar med sjukförsäkringen. I sjukförsäkringen ingår bl.a. sjukpenning, förebyggande sjukpenning, rehabiliteringsersättning och sjukersättning.
Dani berättar:
– Försäkringskassan har de senaste åren
arbetat för att minska krånglet och förbättra
självbetjäningen, så mer tid ska kunna läggas
på dem som behöver oss mest. Bland annat
Magnus rapporterar
efter fem
månader
med SPG
implantatet
Text: Helena Elliott
Magnus Rönnstedt är en av de första i Sverige som har opererat in
SPG-stimulator i kinden. Operationen har gått bra och det har skett
en väldig förbättring om man jämför med hur det var innan operationen. Magnus har gått från kronisk Horton med 1–2 attacker per
dag till 1–2 attacker varannan vecka. På frågan hur det känns att ha
implantatet svarar han:
– Jag känner inte att jag har något där förutom när jag känner efter med tungan över tandköttet.
Läs mer om behandlingen på sidan 18 intill eller så finns information på engelska: http://www.ati-spg.com/europe/en/ati-neuro­
stimulation-system/about-the-therapy/
6
Foto: Försäkringskassan.
Beslutsstödet inget beslutsunderlag
har vi infört något som vi kallar för ”En enklare sjukförsäkringsprocess”, där handläggningen av sjukförsäkringen anpassas efter
kundernas olika behov. Vi förkortar handläggningstiderna, förenklar ansökan för dem
med kortare sjukskrivning och lägger mer
tid och engagemang på att hjälpa dem med
längre sjukskrivning på vägen tillbaka mot
arbetslivet.
– Tidigare har vi i inledningen av en sjukskrivning arbetat på samma sätt med alla. Nu
gör vi en bedömning av individens behov
vid varje sjukskrivning, där flera kompetenser arbetar tillsammans. Det innebär mind­
re krångel för personer med korta och enkla
ärenden och mer stöd för dem som beräknas
bli sjuka en längre tid.
På frågan hur man som försäkrad kan förbereda sig inför kontakt med handläggare
tipsar Dani:
– Fundera gärna igenom vad du skulle vilja ha ut av mötet, utifrån den agenda som är
satt, eller vilka specifika frågor du själv har.
Det är alltid bra att fundera kring vilket stöd
jag som individ skulle önska eller behöva från
Försäkringskassan för att jag ska kunna komma tillbaka till mitt arbete så fort som möjligt.
Text: Helena Elliott
Vidarkliniken – HelHetssyn
som ger liVskValitet
Vidarkliniken bedriver kvalificerad vård och
rehabilitering för patienter med långvariga
smärttillstånd.
Vi ger en vård som berör och som
präglas av respekt för varje människa,
dess unika behov och förmåga.
Vidarkliniken har avtal med flera landsting
och tar emot patienter från hela Sverige.
Kontakta oss gärna för att veta vad som
gäller för just dig.
Hjärtligt välkommen!
08-551 509 07
[email protected]
Växel
08-551 509 00
Studiebesök 08-551 509 77
[email protected]
Inskrivning
www.vidarkliniken.se/sjukhus
HuvudJournalen 4/14
TEMA
bilaga
IDROTT
& HUVUDVÄRK
Migränförbundet
www.migran.org
08-660 55 35
HUVUDJOURNALEN NR
Flexibla
lösningar
PIA SUNDHAGE
N
I
L
L
A
Jag beundrar idrottare med
huvudvärk och förundras
över hur de lyckas.
U
nder uppväxten spelade jag
fotboll och när min migrän
tilltog i tonåren blev det svårt
för mig. Många träningar och
matcher missades, glädjen och motivationen försvann.
Idag berättar flera framstående idrottare öppet om sin huvudvärksproblematik. Detta nummer har tema idrott
och huvudvärk och här kan du läsa
om några av dem. Just inom fotbollen
känner vi till flera spelare med migrän,
Thomas Ravelli och Fredrik Ljungberg
är några. I svenska damlandslaget finns
både Lotta Schelin och Nilla Fischer.
NÄR JAG INTERVJUAR förbundskaptenen Pia Sundhage, får jag veta att hon
märker när någon av tjejerna har migrän
på gång.
– I ledarteamet känner vi spelarna så
väl. Vi har sett dem i många olika situationer och vi kan tydligt ana att en migränattack är på väg. Spelarna är då inte
lika mycket på alerten, prestationen och
löpningen blir något sämre, de tar inte
initiativ och har svårt att följa vad som
ska göras, berättar hon.
Både som spelare och tränare har Pia
själv varit förskonad från huvudvärk.
Hon har aldrig varit med om att en spelare drabbats av migrän på en match,
men på träningar har det hänt.
HuvudJournalen 4/14
97
L O T TA S C H E L I N
F
I
S
C
H
E
R
FOTO: Pressbilder
– Vi planerar träningarna i detalj och
helt plötsligt kan det vara så att Nilla
eller Lotta ej kan vara med. Ibland har
det hänt att de fått kliva av. Vi i ledarteamet är väldigt flexibla och löser det hela
när situationen uppstår. Allting går om
man bara vill! säger Pia
Vanligtvis har Nilla och Lotta samma
uppladdning som resten av laget men
kommer migränen krypande lyssnar
tränarteamet på vad tjejerna behöver
och vill ha.
Är det då något de ”slipper” på träningarna?
– Jag vill inte säga att de slipper utan
att de missar, berättar Pia. Lotta är med
på alla övningar men hon missar att stå
och nöta huvudspel. Vissa saker går inte
och då får man strunta i det helt enkelt.
Några gånger har både Nilla och Lotta
missat en hel träning eller aktivitet och
legat i mörker på rummet, men det är
sällan, avslutar hon.
KANSKE PIA SVARAT på min undran.
Flexibilitet är viktigt för huvdvärksdrabbade även inom idrotten. Att ta hand om
situationen när den uppstår verkar vara
ett lyckat koncept. Det behövs ledare
som lyssnar och anpassar träningen efter
enskildas behov. Jag ser ingen skillnad.
Behoven är detsamma oavsett om det
gäller idrott, skola, arbete eller andra
sociala sammanhang. |
Helena Elliott
7
Tema
IDROTT OCH HUVUDVÄRK
ALLTID
LITE TILL
Frida Wallberg har lidit av svår migrän
sedan hon var liten. Med en enorm
styrka och vilja satsade hon ändå på
boxning och är Sveriges framgångsrikaste
kvinnliga proffsboxare.
8
TEXT: Charlotte Magnusson
FOTO: Privata
N
är proffsboxaren Frida Wallberg var åtta år
var hon och hennes pappa ute i skogen för
att hugga träd. Efter några timmar blev Frida
trött så hon saktade ned på tempot och ville
egentligen bara ge upp. Då gick hennes pappa fram till
Frida, tittade henne djupt i ögonen och sa:
– Frida hur jobbigt och hur ont det än gör så ska du
veta att du har alltid lite till att ge, inte bara nu utan
genom hela ditt liv. I alla sorters situationer så kan man
plocka fram den kraften inom sig. Den finns där, glöm
inte det! Lite till nu, så är vi snart klara, sa han, och
vände sig om för att hugga ner nästa träd.
Det var så Frida fick sitt motto ”Alltid lite till”.
– Det har följt mig genom hela mitt liv i tuffa situationer och jag är beredd att hålla med min pappa om
det, säger Frida Wallberg.
HuvudJournalen 4/14
NAMN: Frida Wallberg
ÅLDER: 31 år
BOR: Åtvidaberg
FAMILJ: En dotter
YRKE: Proffsboxare, marknadsföring
FRIDA VÄXTE UPP på en bondgård i Östergötland och hon var en riktigt aktiv ”pojkflicka” som
liten. Det var med killarna hon lekte och busade
och hon kallade sig själv för Sonny. En av grannarna hade en son som Frida ofta skojbråkade med
och en dag kom hans pappa, som var boxningstränare, förbi.
– Han sa, att nu är du såpass kaxig och full av
energi att det kan vara bra för dig om du följer med
mig till boxningslokalen så att du kan få använda all
denna energi, berättar Frida.
Då var hon tolv år och sedan den dagen har hon
varit fast för boxning. Hon fick nu möjlighet att ta
ut sig maximalt och det enda som kunde stoppa
henne var hon själv.
– Plus att nu var det jag mot killarna eftersom
det endast var killar som tränade där. Tanken att bli
bättre än dom triggade mig så innerligt. Så var det
i några år då jag bara tränade och tävlade mot killar
tills dom tog över mig till tjejklassen. För det såg
inte så bra ut att en tjej vann mot killarna i ringen,
säger hon med ett leende.
MIGRÄN ÄR EN följeslagare som Frida har dragits
med genom åren. Redan när hon var åtta år fick
hon diagnosen migrän av det kraftigare slaget.
– Från åtta år till tolv år var jag hemma från
skolan för migränattacker minst en gång i veckan.
Då fick jag ligga hemma i huset hos mormor eftersom föräldrarna var på jobbet. Jag bara låg i sängen,
kraftlös, och hade en hink bredvid som jag spydde
i. Det kunde hålla i en hel dag.
Har man svårare migrän kan det nog kännas väldigt avlägset att våga satsa på boxning. Jag undrar
om hon någon gång tvekade eftersom hon hade så
mycket huvudvärk. Men det visar sig snarare vara
tvärt om.
– Träningen gjorde att attackerna kom mer sällan
och migränen hade till och med en tendens att
släppa lite under träning. Bara man hade viljan att
orka börja sitt träningspass fast man kände av migränen, säger hon.
Stödet från tränare och teamet runt henne har
varit bra och de har förstått när det varit för tufft
för henne att träna.
– Det gäller att vara tydlig och verkligen förklara
hur det är med sin värk. Det kan vara svårt för folk
gnusson
HuvudJournalen 4/14
att förstå hur det är när det verkligen slår till. Man
måste få dem att förstå, annars blir det ohållbart att
göra en satsning.
Frida har haft tur och klarat sig ifrån att bli dålig
vid tävlingar och hon har aldrig behövt ställa in en
match. För hennes del kan det istället vara stimmiga lokaler eller hög ljudvolym som triggar igång
migrän. Hon berättar också att om hon missar måltider eller inte håller en bra vätskebalans så blir det
värre. När det blir som värst är det migränmedicin
som nässpray eller sprutor som gäller.
– När det är mindre migränattacker så håller jag
gärna ut bara. När svåra attacker kommer och jag
inte har tagit Imigran i tid så kan det vara för sent.
Det har hänt att jag blev hämtad med ambulans.
I JUNI FÖRRA året blev Frida riktigt illa skadad i
titelmatchen när hon skulle försvara sitt WBC-bälte
i Stockholm. Hon knockades två gånger innan
hon föll ihop och togs med ambulans till Karolinska sjukhuset. Där opererades hon för hjärnblödning och låg nedsövd i respirator i tre dagar. Efter
skadan har Frida fått lära sig mycket från början
igen. Hon kämpar hårt för att komma tillbaka till
vardagen och ett normalt liv. Vägen dit är både lång
och svår. På grund av hjärnblödningen har Frida
dessutom drabbats av ännu mer och intensivare
huvudvärk.
– Besvären har blivit värre på det sättet att jag har
olika sorters huvudvärk som slår till nu. Ibland alla
på en gång och då är det extra tungt och smärtsamt.
Huvudvärken jag har fått sen olyckan är mer intensiv och ligger och trycker med samma stora kraft
hela tiden, som en tung hjälm på huvudet, medan
migränen känns som att värken ligger mer ytligt.
Migränattackerna kommer smygande och stegrar
gradvis.
Frida verkar ha en otrolig målmedvetenhet och
mental styrka. Och som den starka fajter hon är så
genomförde hon i år Vasaloppet, bara åtta månader efter skadan. Hennes dotter Nellie är en viktig
orsak till att hon hittar kraften och orkar kämpa.
– Hon ska ha sin mamma, så är det bara, säger
Frida. |
Du kan följa Fridas resa med tankar och inspiration på hennes
Facebooksida och Instagramkonto.
9
Tema
IDROTT OCH HUVUDVÄRK
Carin da Silva har tävlingsdansat i flera år och tillhört svenska landslaget.
Hon blev känd för svenska folket när hon medverkade i Let’s dance.
”JAG BITER
IHOP”
TEXT: Charlotte Magnusson
FOTO: Johan Borgqvist
Vem är Carin da Silva?
– Positiv tjej som alltid dansat, vilket
ledde mig till TV4 och Let’s dance.
Efter det har jag fortsatt att jobba
med tv i olika format. Jag träffade min
man för åtta år sedan och för fem
år sedan gifte vi oss. I augusti förra
året kom vår efterlängtade son Theo
som för tillfället springer runt och är allmänt vild och alldeles, alldeles underbar!!
När jag får för mig något så gör jag
det. Till exempel så startade jag och en
nyfunnen vän ett hundcafé. Jag lever
efter mottot: ”Man måste våga misslyckas för att lyckas.”
När började du få besvär med huvudvärk?
– När jag var 12 år.
Hur var det när du gick i skolan?
– Jag kunde alltid koppla ihop anfall
med när jag hade stressat, till exempel
haft prov. Det slog aldrig fel.
Tiden du var professionell dansare,
hade du mycket huvudvärk då?
– När jag gick på Balettakademien
hade jag jätteofta migrän. Det berodde
antagligen på all press och att jag inte
trivdes särskilt bra.
Vilka behandlingar har du provat?
– Jag testade akupunktur men det
hjälpte inte, jag stressade bara upp mig
för nålarna. Sen prövade jag även en
förebyggande medicin, som jag tyvärr
inte kommer ihåg namnet på. Men en
biverkning var att man blev väldigt torr
i munnen och det tyckte jag var väldigt
besvärligt, då jag drack 100 liter vatten
per dag på grund av det!
Kunde du se något mönster när huvudvärken kom?
– Oftast efter en stressig situation som
till exempel efter prov, tävling eller föreställning.
Vad gjorde du om du blev dålig inför
ett framträdande?
– Jag var väldigt medveten om när
anfallen kunde komma, så jag var och
är alltid beredd med medicin. Ett mörkt
10
rum och massage på huvudet kan ibland
också hjälpa om jag känner att anfallet är
på G, men har det redan brutit ut är det
bara Imigran som hjälper.
Har du någon gång fått ställa in eller
avbryta en tävling?
– Jag är inte den som ställer in utan jag
biter ihop.
Fick du bra stöd av personerna omkring
dig som till exempel tränare?
– Om jag ska vara helt ärlig så, nej.
På Balettakademien tyckte lärarna mest
att jag var sjåpig. Men har man aldrig
haft migrän så vet man ju inte att man är
totalt däckad och att man även känner av
det dagen efter.
Jag har själv migrän, och att dansa och
snurra runt när man har migränkänningar måste vara tufft. Om du hade
huvudvärk på gång, blev det inte värre
om du dansade då?
– Jo, det blev det men jag hade och
har alltid medicin nära till hands.
Har migränen någon gång fått dig att
tveka om du ska våga satsa på dans
eller artistliv?
– Nej! Aldrig!
Minns du något speciellt tillfälle som
migränen förstörde det du tänkt göra?
– Jag fick migrän på min brors bröllop och var tvungen att gå och lägga
mig efter middagen, så jag missade hela
HuvudJournalen 4/14
Fotbolls migrän
”
Har du hört talas om
fotbollsmigrän?” undrar
idrottsläkaren Yelverton Tegner
när jag ringer upp honom en
fredagförmiddag.
”Nej, vad är det?”
frågar jag nyfiket.
TEXT: Charlotte Magnusson
FOTO: Ateljé Grodan, Luleå
NAMN: Carin da Silva
ÅLDER: 30 år
BOR: Centrala Stockholm
FAMILJ: Make Niklas, son Theo 14 mån,
hunden Leia 4,5 år
YRKE: Programledare, bloggare,
entreprenör
festen. Jag hade sjungit under vigseln,
vilket jag var nervös över, sedan när det
var gjort kom migränen krypande.
Hur mår du idag? Märker du skillnad
sedan du har fått barn?
– Jag har inte alls lika ofta migrän
som förut, däremot är mitt huvud mer
”väderkänsligt” nu. Jag känner direkt om
det är åska eller regn i luften.
Du jobbar som programledare, har det
hänt att du inte har kunnat vara med i en
direktsändning på grund av migrän?
– Nej, jag är som sagt inte den som
ställer in. Min migrän kommer ju oftast
efter en prestation så det brukar inte
påverka själva sändningen eller framträdandet, vilket är skönt! |
HuvudJournalen 4/14
Y
elverton Tegner förklarar att begreppet fotbollsmigrän kommer
från den migränliknande huvudvärk som idrottare kan få efter
att ha fått flera hjärnskakningar eller
upprepade smällar mot skallen. Man har
sett att den här typen av skador ökar.
Fotbollsmigrän är främst klassisk inom
fotbollsvärlden men förekommer inom
andra idrotter också. Yelverton Tegner
arbetar för att öka medvetenheten hos
idrottare om riskerna. Inom fotboll och
ishockey har det blivit hårdare närkamper och mer kontaktsport nu än för
tjugo år sedan och inom utförsåkningen
har farten ökat. Det är inte bara killar
som får mer besvär utan även tjejer.
– Det var ovanligt för 5–10 år sedan
att tjejer kom med kroniska besvär på
det här stadiet, men det har kommit
mer de senaste åren, berättar Yelverton
Tegner.
IDROTT ÄR NÅGOT som ligger Yelverton varmt om hjärtat. Han är i grunden ortoped och har jobbat som
idrottsläkare i 40 års tid.
– Numera har jag en professur i hälsovetenskap
med inriktning på idrottsmedicin vid Luleå tekniska universitet.
Det var förekomsten
av hjärnskakningar inom
idrotten som fick hans intresse att vakna för de här
problemen. De idrottare som Yelverton mött och som drabbats av fotbollsmigrän berättar att de fått en
intensiv huvudvärk och att huvudvärken sitter inne i huvudet. En del har
också fått aura som till exempel synbortfall. Yelverton har inte märkt att de reagerar på samma triggers som vid ”vanlig
migrän”, utan det är mer ansträngning
som utlöser anfallen men förloppet är
sedan detsamma. De kan även få spän-
YELVERTON
TEGNER
ningshuvudvärk, men verkar inte tidigare ha diagnostiserats med migrän.
– Vi vet i princip vad som händer. Det
är en massa celler som går sönder vid
hjärnskakningar men exakt varför man
får efterföljande huvudvärk, vet jag inte
att någon har lyckats att lösa, säger han.
HUVUDVÄRK TILL FÖLJD av hjärnskakningar är ofta svårbehandlad. Det
är individuellt vilken behandling som
fungerar. För en del kan de klassiska
migränmedicinerna ha bra effekt, men
för andra är det enda som hjälper att gå
in i ett mörkt, tyst rum och lägga sig tills
huvudvärken lättar.
– Ofta då de slutar med elitidrott så
minskar besvären och det blir bättre
med tiden. Men det finns de som dras
med det väldigt, väldigt länge och vissa
går omkring med det här ständigt och
jämt. Jag tror att jag har ett trettiotal ishockeyspelare som har
fått sluta på grund av återkommande huvudvärk.
Och han fortsätter:
– Statistik som jag har
är på elitnivå i ishockey
och då pratar vi om
100–150 hjärnskakningar
per tusen matcher. Det är
ganska mycket. Jag har hållit
på sedan 1990 att försöka påverka
beslutsfattare inom ishockey och jag försöker uppfostra ishockeyspelare att ha
respekt för varandra, så att man inte får
det så här. Sedan har vi ett annat problemet, ska man få nicka i fotboll? Om det
här blir ett större problem med hjärnskakningar och efterföljande huvudvärk
och att det ökar inom idrotten – hur
mycket kan vi tillåta? säger Yelverton
Tegner avslutningsvis. |
11
Tema
IDROTT OCH HUVUDVÄRK
Nickduell
med följder
Christian Järdler med sonen Isak på stranden i Ängelholm.
Christian Järdler råkade ut för flera
hjärnskakningar som gav honom svår huvuvärk.
Till slut fick han ge upp sin fotbollskarriär.
TEXT: Charlotte Magnusson
FOTO: Privata
F
otbollsspelaren Christian Järdler
var mitt uppe i fotbollskarriären
när han olyckligt en aprildag
2006 nickade ihop med en medspelare i Malmö FF. Han fick omfattande skador i ena ansiktshalvan.
– Vid den smällen fick jag en kraftig
hjärnskakning och tappade medvetandet någon sekund, jag krossade mitt
okben och bröt min käke. Ja, hela den
sidan på mitt ansikte gick sönder, berättar Christian Järdler.
Skadorna tar tid att läka och först på
hösten är han tillbaka i full träning och
match igen. Men efter ett tag börjar
Christian få huvudvärk, något som han
tidigare inte besvärats av. Varje dag,
nästan på klockslaget 14.00, känner han
ett tryck inne i huvudet.
12
– Det kom alltid på höger sida och
strålade ut mot tinningen. Då började
jag bli orolig för hjärntumör och jag
var och röntgade mitt huvud, men det
visade ingenting, säger Christian.
Han tar kontakt med en osteopat
i Falsterbo och efter några månaders
behandling lyckas de få ordning på
huvudvärken.
ÅREN GÅR OCH Christian fortsätter
att spela fotboll som vanligt. Så en
dag under julen 2010 kommer den
svåra huvudvärken plötsligt tillbaka igen.
Denna gång på kvällarna.
– Jag kände igen huvudvärken som
jag hade haft innan. Den kom på höger
sida och med tryck i huvudet.
Nu börjar Christian också vakna, i
stort sett varje morgon, med huvudvärk. Han går igenom flera undersökningar men ingen läkare kan ge honom
någon diagnos. Den svåra huvudvärken
kommer när Christian får upp pulsen.
Går han då av träningen och lägger sig
och vilar kan han hålla det under kontroll, men fortsätter han att träna får
han ett enormt smärtsamt tryck i huvudet. Det är många dagar han tvingas
ligga stilla i ett tyst och mörkt rum tills
huvudvärken lättar.
– Under den här perioden fick jag ta
en paus från fotbollen. Det gick inte.
Varje gång jag försökte träna och fick
upp pulsen fick jag ont i huvudet. Om
jag inte redan hade det innan så fick jag
det då. Det var fruktansvärt jobbigt och
frustrerande. Fotbollen var mitt jobb
och har alltid varit det och nu kunde jag
inte spela längre, berättar han uppgivet.
CHRISTIAN PROVAR allt. Dagar och
veckor är fullbokade av olika behandlingar. Det är tryck under fötterna på
tisdag, osteopati på onsdag, nålar på
torsdag och så vidare. Till slut kommer
han till en punkt då han känner att han
måste välja en behandling som han tror
på. För Christians del blir det akupunktur och tillsammans med akupunktören
Tobias Schön i Helsingborg arbetar de
fram ett koncept.
– Jag fick börja med att gå ute och när
huvudvärken kom fick jag nålar. Sedan
var jag ute och sprang. Och så ökade
jag takten så att vi hela tiden stegvis
ökade min belastning och min puls. Så
fort huvudvärken kom behandlade han
mig direkt, säger Christian. I takt med
att jag fick sitta där med nålarna rann
det liksom av mig. Tobias blev den stora
skillnaden för mig så att jag fick en lösning på detta.
Efter att ha missat fem månader är
Christian åter tillbaka i träning. Allt går
bra tills han råkar ut för ytterligare en
hjärnskakning sommaren 2013. Huvudvärken kommer tillbaka men denna gång
med ännu mer smärta och tryck i huvudet. Hans akupunktör har flyttat till
Stockholm och Christian åker upp och
bor hos honom. De jobbar med samma
koncept som tidigare fast mer intensivt.
Christian blir bättre men aldrig riktigt
bra. Nu börjar tankarna komma vad
som kan hända vid ännu en hjärnskakning, för som elitidrottare utsätter man
sig för risker att få smällar. Två oberoende läkare varnar för att får han en
HuvudJournalen 4/14
Idrotten mer insatt
Birgitta Ljung är
Riksidrottsförbundets generalsekreterare
med egen erfarenhet av migrän.
NAMN: Christian Järdler
ÅLDER: 32 år
BOR: Ängelholm
FAMILJ: Sambon Linda och två söner
på 2 år och 5 år
KARRIÄR: Fotbollsproffs i klubbarna:
Helsingborgs IF, Genclerbirligi
(Turkiet), Malmö FF, Halmstads BK
GÖR NU: Jobbar som fotbollstränare
hjärnskakning till, kan han få långvariga
problem och blir kanske aldrig av med
huvudvärken.
– Är det verkligen värt att fortsätta?
Jag har två barn och man ska trots allt
leva ett tag efter att man har slutat med
fotbollskarriären.
Efter noggrant övervägande känner
Christian att den risken är han inte
beredd att ta. I september i fjol bestämmer han sig för att sluta spela fotboll
efter 13 år som heltidsproffs.
UNDER DE SVÅRA åren har han haft
bra stöd från tränare och förening.
– Tränaren jag hade i Halmstad under
den här perioden var oerhört förstående, ja hela föreningen. Jag fick stor
frihet att hantera min vardag utifrån att
det skulle vara så bra för mig som möjligt för att öka chanserna. Aldrig pressad att spela när jag kände att jag inte
kunde och jag fick ta mina läkarträffar
när det passade som bäst. Jag kände en
oerhörd trygghet i att de förstod mina
problem, berättar han.
Det är fortfarande fotboll på heltid
som gäller för Christian. Han jobbar
som tränare för 19-årskillarna i Ängelholms FF och är även ungdomsansvarig för alla deras lag från 14 år upp till
19 år. Idag har han inte huvudvärk lika
ofta och det är inte alls på samma nivå
som tidigare. Han känner igen signalerna och vet hur han ska hantera dem. |
HuvudJournalen 4/14
TEXT: Helena Elliott
FOTO: Pressbild
B
irgitta Ljung, 58 år, är född
småländska men har bott i
Stockholm sedan mitten på
70-talet. Hon är civilekonom i
grunden och har arbetat som konsult,
haft flera chefsbefattningar och i 11 år
varit ledamot i Riksidrottsstyrelsen.
– Med all den erfarenheten var det
inte främmande för mig att tacka ja när
jag tillfrågades om att bli generalsekreterare, berättar hon.
Birgitta tillträdde den 1 februari 2013.
Hon har en idrottslig bakgrund inom
golf, hon har både ägnat sig åt sporten
och suttit i Svenska Golfförbundets
styrelse. Som aktiv spelare hade hon
ofta migränbesvär.
– Av och till sedan tonåren har jag
haft mycket besvär med migrän, i perioder har jag haft anfall varje vecka, så
jag är väl insatt och vet vad det handlar
om, säger Birgitta.
Migränmedicin har fungerat bra. Om
hon tog den i tid, innan värken bröt ut,
kunde hon parera migränen men prestationen påverkades ändå negativt.
– Balansen påverkas, man blir dizzy
och får inte alls till koordinationen.
Många, många golftävlingar har jag
gjort en sämre prestation på grund av
migrän, men det är sällan jag tvingats
ställa in. Jag känner ofta symtom på
morgonen och har då hunnit ta och
få effekt av medicinen innan det varit
dags att kliva ut på banan, berättar hon.
Birgittas migrän har blivit lindrigare
med åren, hon mår idag mycket bättre
med ett par anfall per år.
INOM RIKSIDROTTSFÖRBUNDET
har frågan kring dolda funktionshinder
ej diskuterats. Men inom idrotten upplever Birgitta att kunskapen om migrän
och huvudvärk ökar mer och mer.
– Flera idrottare har ju framträtt
medialt vilket gör att medvetenheten
blir större. Fler vet vad som utlöser
det och hur man kan behandla. I landskampsfotbollen har de till och med
strategier för hur man hanterar migrän,
säger hon. Det svåra är att migrän är
kopplat till anspänning och anspänning
är direkt kopplat till idrott. Under ett
anfall fungerar man ej som man ska
och fysisk ansträngning kan förvärra
attacken. Det kan faktiskt vara så att
man inte riktigt når toppen när man
har mycket besvär, fortsätter hon.
SOM DRABBAD BÖR man informera
sina tränare, skapa en dialog så man kan
hantera problemen inom föreningen.
– Det är viktigt att tala om att man
inte rår över sin migrän utan den finns
där. Jag tror att man får förståelse om
man är tydlig. Jag tror också att regelbunden motion kan vara ett medel mot
migrän, att idrotten är en positiv kraft.
Håller man igång minskar muskelspänningar, man får frisk luft och dessa faktorer minskar nog risken för migrän,
avslutar hon. |
B
I
R
G
I
T
T
A
L
J
U
N
G
13
Tema
Har din huvudvärk blivit bättre
eller sämre sedan du slutade
med elitidrott?
”Min migrän/Hortons är lite bättre
än under min aktiva karriär och
dessutom blir konsekvenserna av ett
anfall inte lika allvarliga nu då jag
inte tävlar. Det kanske är så att eftersom konsekvenserna inte blir lika
allvarliga, så har stressen över ett
möjligt anfall uteblivit och det har
gjort att jag inte får det lika ofta.”
Har du några råd till ungdomar som har huvudvärk och
kanske inte vågar satsa på
en idrottskarriär?
”Våga testa och ha tålamod. Det går
faktiskt att bli världsmästare med
huvudvärksproblem. Hitta din egen
väg under din satsning och tro på
dig själv. Alltid lite till!”
Vilka är dina bästa tips?
Fotbollsspelare
LOTTA SCHELIN
Proffsboxare
FRIDA WALLBERG
TEXT: Charlotte Magnusson
FOTO: Pressbilder, privata
Fd skidskytt
En fråga
DAVID EKHOLM
IDROTT OCH HUVUDVÄRK
”Ta hjälp! Våga gå till alternativa behandlingar till exempel
osteopati, naprapati och massage. Se till att få diagnos.
Det är viktigt att få koll på vad
det är. Att gå och oroa sig är ju
ofta en del i huvudvärken och
det blir ju betydligt värre när
man inte har koll.”
Vilka metoder använder du för att
behandla huvudvärk hos idrottare?
”Migrän: Behandlingsmetoden är vila, ingen träning
och ingen match. Om vanligt förekommande kan jag
behandla med akupunktur. Medicinering enligt läkares ordination.
PETRA NILSSON
Sjukgymnast, idrottsmedicin
Spänningshuvudvärk: Kan prova akupunktur, mjukdelsmobilisering och
hålla nacken rörlig i möjligaste mån.
Cervikogen huvudvärk*: Mjukdelsmobilisering, manipulation vid behov,
triggerpunktsbehandling. Stretch av stram muskulatur. Traktion, som innebär
att avlasta/separera nackens facettleder för att uppnå smärtlindring.
Sviter från hjärnskakning: Stegring enligt Yelverton Tegners hjärntrappa.
Vilket går ut på att stegvis öka träningsbelastningen hos en idrottare som haft
hjärnskakning. I princip innebär det att man följer och utvärderar symtomen
efter en viss grad av aktivitet och stegrar sakta vartefter symtomen tillåter.”
*Sjukdomstillstånd i nacken som ger upphov till huvudvärk.
14
Christian Järdler (vänster)
och hans assisterande tränare
Mikael Nilsson.
HuvudJournalen 4/14
à Layout temabilagan: Lena Berglund och Charlotte Magnusson
”Våga satsa! En idrottskarriär
är så speciell. Det är inget du
kan komma tillbaks till och ta
senare i livet. Du kan gå på
högskola senare och du kan
skjuta på andra saker, men du
kan inte komma som 40-åring
och säga att nu vill du bli
fotbollsproffs. Man har ett liv
och man har en chans att
göra karriär. Så har man en
dröm ska man följa den.”
Tränare, fd fotbollsproffs
Vad vill du säga till ungdomar som tvekar om de
ska våga satsa på idrott på
grund av huvudvärk?
CHRISTIAN JÄRDLER
”Det är viktigt att tala om att
man inte rår över sin migrän utan
den finns där. Jag tror att man får
förståelse om man är tydlig. Jag
tror också att regelbunden motion
kan vara ett medel mot
migrän, att idrotten är
en positiv kraft.”
Riksidrottsförbundets
generalsekreterare
Vad ska man tänka på om man
har problem med migrän?
BIRGITTA LJUNG
(Migränbladet 1/12)
K
HuvudJournalen har sedan några nummer tillbaka
haft olika teman. Den här gången är det ”Idrott och
huvudvärk”. I temabilagan finns en rad intervjuer
och artiklar på det temat. Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber är därför det här
numrets krönikör. Hennes ord om vikten av fysisk
aktivitet, som en form av avslappning, gäller även
för väldigt många med olika huvudvärkssjukdomar.
Men, det ska inte blandas ihop med prestationskrävande idrottsaktiviteter. Prestationskrav har för alltför
många blivit ett gissel.
Foto: RF.
KRÖNIKAN
Karin Mattsson Weijber
Idrotta — och må bättre !
Fysisk aktivitet –
en väg till välbefinnande
Små barn rör sig. De springer, hoppar och
klättrar. Tvingas de sitta still för länge får de
myror i benen och allt mer kinkiga. Så småningom, senast när vi börjar skolan, får vi lära oss att kontrollera de där myrorna. Men
de försvinner inte, eftersom den mänskliga
kroppen är gjord för fysisk aktivitet.
protesterat men efteråt, i duschen känns det
helt underbart. Vi har kunnat koppla bort
vardagens bekymmer och en stund leva i nuet. Kemiskt har den fysiska ansträngningen
också fått kroppen att producera endorfiner,
vår egenproducerade ”drog”, som gör att vi
känner oss lugnare och mer harmoniska.
De flesta av oss känner att vi mår bättre när
vi rör oss regelbundet. För mig handlar det
ofta om en ridtur på min häst Eccellente. För
andra kan det vara en joggingtur, en korpmatch med kompisarna eller ett ordentligt
gympapass. Att den regelbundna motionen
är bra för den fysiska hälsan är väl dokumenterat av forskningen. Den bidrar bland annat
till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, åldersdiabetes och tjocktarmscancer.
Risken att råka ut för frakturer och belastningsskador blir också mindre. Dessutom
förbättrar fysisk aktivitet immunförsvaret.
Det har länge funnits siffror som visar att
fysiskt aktiva människor hanterar stress bättre och är mindre benägna att hamna i depressioner. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en del av förklaringen: Vältränade
muskler tillverkar ett enzym, PGC-1a1, som
renar kroppen från skadliga ämnen som kan
nå hjärnan och orsaka psykiska problem.
Men det handlar inte bara om vårt fysiska
välmående. Vi är många som kan vittna om
den sköna känslan efter en ordentlig genomkörare. Det kan ha varit motigt att komma
iväg, och inte alltid så skoj när musklerna
Nu finns det väl inga barn och ungdomar
som idrottar för att slippa få tjocktarmscancer eller bli deprimerade. De idrottar för att
det är roligt att sparka på en boll, rida på en
häst eller hoppa långt eller högt. Och att göra det ihop med kompisar. I vuxen ålder blir
hälsoskälen viktigare, även om det så klart är
lättare om aktiviteten är rolig. Att vara aktiv i ett socialt sammanhang, till exempel en
förening, gör det ofta roligare eftersom vi i
grunden är sociala varelser som strävar efter
gemenskap.
Men det finns en faktor som slår ut de flesta
andra när det gäller om människor är fysiskt
aktiva eller inte, nämligen tillgänglighet. Inte
så konstigt, att ge sig ut i ett joggingspår som
börjar utanför dörren är så klart lättare än
om man tvingas åka iväg långt för att kunna
träna. Här har våra politiker ett stort ansvar,
att se till att det finns möjligheter till rekreation och fysisk aktivitet i närområdet.
Tyvärr är det inte alltid så, tvärtom ser vi hur
nya bostadsområden byggs utan en tanke på
att de boende ska kunna röra på sig och hur
gamla områden förtätas så att de möjligheter
som fanns försvinner.
Att bygga på det sättet kan möjligen vara
kortsiktigt lönsamt, men i längden kommer det att resultera i högre hälso- och sjukvårdskostnader. Idrotten gör inte bara oss
som individer utan också Sverige starkare.
Karin Mattsson Weijber,
ordförande i Riksidrottsförbundet
Sedan sista numret 2011 har Migränbladet haft en krönika i varje nummer skriven av en person som är aktiv i samhällsdebatten, men som inte behöver vara medlem i Migränförbundet. Vi hoppas att krönikorna väcker diskussion och handling. Åsikterna i krönikorna är författarnas egna.
HuvudJournalen 4/14
15
Förbundsnytt
DEN 7 MARS FYLLER MIGRÄNFÖRBUNDET 25 ÅR
”De 25 åren
• tänker vi fira med ett event den 7 mars
nästa år i Stockholm med föreläsningar,
mingel, diskussioner, kaffe, god mat mm
• har varit 25 år av kamp för att få migrän
erkänt som en kronisk neurologisk sjukdom!
De har inspirerat oss till att starta kampanjen ”Erkänn migrän!”, som vi lanserade den
12 september i år och som kommer att dominera vår verksamhet tills vi uppnått våra
mål.
• har inneburit ett träget arbete i våra medlemsföreningar för att de personer som har
migrän eller andra allvarliga huvudvärkssjukdomar ska ges möjlighet att leva ett bra
liv, trots sin handikappande sjukdom. Föreningarnas arbete är grundstommen i förbundet.”
Så inleddes den förhandsinbjudan som
skickades ut i slutet av oktober till våra
föreningar, ett stort antal personer utan­
för förbundet – neurologer, politiker, orga­
nisations­företrädare m.fl. – samt olika företag. En slutlig inbjudan kommer att
skickas ut, när programmet är helt klart.
”Födelsedagsfesten”
Födelsedagsfesten kommer att inledas med
ett antal föreläsningar och avslutas med en
jubileumsbuffé. Föreläsningarna kommer
att delas in i tre pass – Då, Nu och Framtiden. Två moderatorer kommer att hålla i
programmet.
Första avdelningen, Då, inleds av tre
personer, som hade en avgörande betydelse
för förbundets start – Angela Glad, vår första ordförande, neurologen Lars Lund, som
i mycket var Angelas stöd vid starten, och
vår första ”kanslichef ” Ellen Bergström.
Under den andra avdelningen, Nu, ska
olika föreläsare spegla vad som hänt under de 25 åren, när det gäller forskning, behandling och samhället utanför.
Den tredje avdelningen, Framtiden, ska
handla om de utmaningar forskningen står
inför samt om förbundets kampanj ”Erkänn migrän!”.
När, var, hur?
Föreläsningarna kommer att starta kl. 10 i
brukarkooperativet JAG:s mycket trevliga
Hjärnfonden och Migränförbundet
Den 27 november träffades
företrädare för förbundet och
Hjärnfonden för en utvärdering av det avtal som de två organisationerna slöt i augusti 2008. Avtalet innebar bland annat:
• att Migränförbundet överförde 90 000 kr från förbundets forskningsfond till Hjärnfonden, som skulle utgöra grundplåten till
Hjärnfondens nästa migränforskningsstipendium,
• att förbundet varje år skulle överföra 1 kr per medlem till Hjärnfonden och genom olika ”marknadsföringsinsatser” främja att ytterligare medel tillfördes fonden,
• att Hjärnfonden skulle utdela ett forskarstipendium på 280 000 kr,
när den summan samlats in.
Hittills har inte något stipendium delats ut, men den 31 december
2014 kommer den insamlade summan att ha överstigit 280 000 kr.
16
lokaler på Klara Södra Kyrkogata i Stockholm, bredvid Klara kyrka och bara 100 m
från Centralen. Lokalerna innehåller dels en
föreläsningssal, dels ett stort utrymme utanför med plats för mingel, kaffe, utställning
m.m.
Jubileumsbuffén startar c:a kl. 15 och äger
rum i hotell Terminus restaurang, som ligger
mitt emot Centralen och en promenad på
75 m från föreläsningslokalerna. Temat för
buffén är svensk mat. För deltagande i buffén krävs föranmälan och en mindre anmälningsavgift.
NY FRÅGESPALT
I HUVUDJOURNALEN
” FÖRSÄKRINGS KASSAN SVARAR”
Från och med nästa nummer kommer Försäkringskassan att svara på läsarnas frågor om
sjukförsäkring och andra socialförsäkringsfrågor. Skicka in frågor till redaktionen så vidarebefordrar vi dem till kassan.
Hjärnfonden kommer därför i slutet av våren att utlysa ett forskarstipendium till en yngre, men disputerad, forskare inom huvudvärksområdet. I december 2015 kommer stipendiet att delas ut.
SKA FÖRBUNDET BYTA NAMN?
Till förbundsstämman 2014 skickade Blekingeföreningen in en motion kring den diskussion som fördes i förbundet om ett eventuellt
namnbyte.
”Motion från Blekingeföreningen om förbundets namn. Vi, Migränföreningen i Blekinge, föreslår att som första val Migränförbundet
behåller sitt nuvarande namn, som andra val, det Migränföreningen i
Värmland föreslår, Migrän- och Huvudvärksförbundet.”
Migränförbundet har länge strävat efter att vara ett förbund som
täcker in alla huvudvärksdiagnoser. Alla ska kunna känna sig hemma
i förbundet oavsett om och/eller vilken huvudvärksdiagnos man fått.
Många har framfört att det borde synas i vårt namn. Vår Europaorganisation heter ”European Headache Alliance”, vår danska motsvarighet heter ”Hovedpinesagen”. En förändring i den riktningen har
förbundet redan gjort i och med namnbytet på tidningen till Huvud­
Journalen.
Frågan har skickats på remiss till föreningarna, som uppmanades
att komma in med namnförslag senast den 20 februari 2015.
Där­
efter bereds frågan av styrelsen och tas upp igen på förbundsstämman
den 30 maj 2015 för beslut.
På ett seminarium efter stämman i år kom 28 olika förslag upp,
de flesta med ordet Huvud eller Hjärna i namnet som t.ex. Huvudkraft, Huvudunionen eller Hjärnpower. Andra förslag var på latin
eller engelska som Cephalalgia, Heads, Aura och Headvig.
Hör gärna av er till kansliet med synpunkter i namnfrågan!
HuvudJournalen 4/14
STÖD KAMPANJEN ”ERKÄNN MIGRÄN” — KÖP ETT ARMBAND!
Modell nr
2
1
4
3
6
5
Armbanden
Kansliet har tagit initiativ till att göra pärlarmband med texten ”Erkann migran”. De har fått
mycket positiv uppmärksamhet och har redan gett en vinst till förbundet. De intäkterna och
eventuella andra extra intäkter ska läggas in på ett nytt konto som ska bidra till finansieringen
av kampanjinsatser, kampanjfond ”Erkänn Migrän”.
Priset är 100 kr och du skickar din beställning till e-post [email protected] eller ringer
kansliet. Uppge: Namn, Adress, Modellnummer (se bilden) och Antal.
Skriv även ordet HORTON om du vill ha texten ”ERKANN HORTON” (gäller modell
1-4). Mer information finns på vår hemsida.
Många internationella möten 2014
Migränförbundet är medlem i European Headche Alliance, EHA, d.v.s. det europeiska migränförbundet. EHA är i sin tur medlem i en paraplyorganisation för patientorganisationer inom neurologiområdet, EFNA, European Federation of Neurological
Associations. September var en intensiv europeisk månad inom neurologiområdet.
– 18–21 september hade professionens europaorganisation kongress och mässa på
Bella Center i Köpenhamn. EHA deltog med ett eget informationsbord.
– 20 september hade EHA styrelsemöte i Köpenhamn
– 21 september ägde ett nordiskt möte rum på samma ställe. Vi informerade varandra om situationen i våra respektive länder och beslutade att nästa års nordiska
möte ska äga rum i Sverige den 12 september, Migrändagen.
– 24–25 september hade EFNA en konferens i Bryssel med syfte att försöka skapa någon slags samarbetsorganisation för patientorganisationerna inom neuro­
logiområdet också nationellt. Vi gjorde ju ett försök i Sverige för två år sen, Neuro­
alliansen, som tyvärr inte lyckades utöver en gemensam debattartikel i Svenska
Dagbladet.
Precis som vår Hallandsförening
önskar Migränförbundet och
HuvudJournalen alla medlemmar
och läsare en God Jul och
ett Gott Nytt År!
Lider du av akut eller kronisk migrän?
Allevio – migränkateter, ett behandlingsalternativ
till dig som lider av migrän både på kort och lång sikt.
Behandlingen utförs av din läkare.
–
–
Enkel, effektiv och snabb behandling
–
–
Proceduren tar 15 minuter
–
För att se en film (engelskt tal) om
hur behandlingen går till besök:
www.alleviospg.com
–
Kontakta din läkare om du är intresserad
av Allevio-migränkateter
Ett alternativ till botox och annan
medicinering
Mjuk kateter som ej orsakar obehag
för patienten
SVERIGE: Nordic Medcom AB, Box 491, SE-503 13 Borås. Tel: +46 33 22 88 58. www.nordicmedcom.se NORGE: OneMed AS, tel: 22 30 91 30, www.onemed.no
DANMARk: Nordic Medcom, tel: +45 60 19 04 75, www.nordicmedcom.dk SuOMESSA: Carbonex Oy, puh: 09-2533 3600, www.carbonex.fi
HuvudJournalen 4/14
17
Föreningsnytt
Rapporter från föreningsverksamheten hösten 2014
Migränföreningen i Västra Götalands län
Migränföreläsningen i Göteborg
Den 9 september bjöd vi i Migränföreningen i Västra Götalands län in allmänheten och våra medlemmar till en migränföreläsning av högsta rang i Göteborg. Vi hade nöjet att
ännu en gång få lyssna till professor Carl Dahlöf, leg. läk.
och initiativtagare till
den tidigare specialistmottagningen för
migränpatienter, Migränklinik – Göteborg.
Sjukvårdsansvariga i
regionen har tyvärr
sett till att den unika
och eftersökta kliniken
nu är stängd. Professor
Carl Dahlöf är numera verksam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt vid den
privata SDS-kliniken i Göteborg.
220 personer tog tillfället i akt att under två timmar få
ta del av den eminenta migränkunskap som professor Carl
Dahlöf besitter. Han ägnade den första delen av föreläsningen åt att ingående och på ett lättförståeligt sätt förklara
migränsjukdomens förlopp och mekanismer. Vi fick förklaringar till de fenomen som är förknippade med ett migränanfall. Vi fick också en ingående inblick i migränsjukdomens förekomst bland kvinnor och män samt i olika åldersgrupper.
Under föreläsningens andra del beskrev Carl Dahlöf hur
migrän bör behandlas och vilka mediciner som kan komma
ifråga. Vi fick förklaringar till varför vissa beredningsformer
ibland inte har önskad effekt. Vikten av goda vanor med
mat, sömn och motion poängterades också. Carl Dahlöf redogjorde för alla förekommande migränmediciner, anfallskuperande och förebyggande. Vi fick även höra om några
nyare behandlingsmetoder som kan prövas när ingen effekt
uppnås med beprövade mediciner. Alternativa behandlingsmetoder benämndes som ofarliga, men med utan bevisad
effekt mot migrän. Enligt en del studier kan dock akupunktur ha en viss positiv inverkan. Inom den pågående migränforskningen finns lovande tecken på att nya behandlingsmetoder kan bli aktuella om några år.
I pausen med förfriskningar tog deltagarna för sig av
föreningens informationsmaterial. Vi tillhandahöll även
Hjärnfondens folder, med möjlighet att stödja migränforskningen.
Föreläsningen avslutades med att Carl Dahlöf besvarade
publikens alla frågor. Vi är många som inte har förmånen
att ha en sådan kunnig doktor att anlita, men under denna
kväll fick vi en hel del uppslag till behandlingsmöjligheter
som vi kan efterfråga hos till exempel primärvårdens läkare.
Från Migränföreningen i Västra Götalands län riktar vi ett
stort och varmt tack till professor Carl Dahlöf. Ett varmt
tack också till Handelshögskolans tekniska support och till
restaurang ”Handelsrättens” utmärkta pausförfriskningar.
Och till sist, tack kära publik! Styrelsen för Migränföreningen i Västra Götalands län genom
Gunnel Mikaelsson
18
Migränföreningarna i Skåne och Hallands län samt
Migränskolan i Hjelmsund
Migränföreläsningar och underhållning i Vejbystrand
Ros-Marie Westmark och Vanja Lundvall med flera hälsade oss varmt välkomna lördagen den 13 september till en dag i hälsans tecken på Sommarsol.
Först ut var Lars Edvinsson, överläkare och professor vid Lunds Universitet. Han berättade om den senaste forskningen av CGRP (calcitonin genrelaterad peptid) som är en signalsubstans som visat sig vara en av orsakerna till att
migrän uppstår. Han gick igenom olika studier och forskningsarbeten inklusive flera han själv varit involverad i. Slutligen pratade han om den nya medicinen som är på väg men som stoppats p.g.a. dess biverkningar. Innan den släpps
så måste viss modifiering göras för att minska biverkningarna.
Eftermiddagen inleddes med Catherine Svalenius, leg. arbetsterapeut och
leg. psykoterapeut. Hon pratade om acceptans och medveten närvaro i form
av mindfulness (konsten att vara här och nu) som startades av Jon Kabat-Zinn,
något han menar lär oss hantera stress, ångest, smärta och olika sjukdomstillstånd. Catherine gick igenom varje punkt inom mindfulness som sägs leda till
vishet (wise mind).
Avslutningsvis på sen eftermiddag blev publiken underhållen av Calle
Littke, som med musik och komik fick alla att skratta och slappna av. Det
bjöds på allsång med en humoristisk knorr som fick publiken att hjärtligt
medverka. Som sista nummer framförde han sin egenhändigt skrivna låt om
en migränikers liv till folkets jubel.
Birgitta Pettersson-Quiroa
Migränföreningen i Blekinge län
Utställningar hösten 2014
16–17 augusti 2014: Sweden Wellness Festival i Ronneby Brunnsparken. En mycket
lyckad festival om friskvård. Vårt tält var välbesökt under de två dagar vi deltog. Med på
bilden Angela, Anders, Annelie, Ann-Axi.
29–31 oktober 2014: Apoteket Snäckan
i Ronneby.
Migränföreningen i Värmlands län
Föreläsning i Karlstad
”Varför hittar jag ingen lösning på mina migränanfall/ huvudvärksproblem?”
var temat när Monicha Norén föreläste vid Centralsjukhuset i Karlstad den
20 oktober. Monicha är klinikchef på Migränkliniken i Värnamo och även huvudvärkssjuksköterska på Migränförbundet, har lång erfarenhet och kunskap
i ämnet migrän och annan svår huvudvärk.
Det var en mycket intressant och givande kväll där deltagarna var aktiva
och ställde frågor under föreläsningens gång. Vi fick information om allt från
symtom till nya behandlingsmetoder. Det togs upp hur viktigt det är att behandla migrän, eftersom varje anfall är en påfrestning för kroppen och kan ge
biverkningar som stroke och hjärt-kärlsjukdomar.
Vi fick ingen ”färdig” lösning på våra huvudvärksproblem, men däremot
kanske många nya tankar om hur man kan hantera eller gå vidare för att minska besvären. Trots detta allvarliga ämne bjöd Monicha på mycket värme och
humor under kvällen och som avslutning bjöds det på kaffe och tårta för att
uppmärksamma föreningens 20-årsjubileum.
Varmt tack till Monicha och alla som kom på föreläsningen!
Ljusstöpning och julpyssel
Kreativiteten fullkomligt sprakade i Ingmårs bygdegård när föreningen hade
sin traditionella ljusstöpning och pysseldag i början av november. Det smakaHuvudJournalen 4/14
de gott med julgröt och skinka när vi väntade på att ljusen skulle svalna
och mysfaktorn var hög när julsångerna spelades. Det blev även tillfälle att
få prata och dela med oss av erfarenheter av migrän och annan huvudvärk
under dagen.
Migränyoga
Vi var några som passade på att få träffa Maria Berg från Naprapathälsan
i Karlstad när hon kom och berättade om migränyoga den 17 september
i Karlstad. Vi fick pröva på många sköna rörelser och att fokusera på andningen. Stort tack till Maria som gav oss en intressant och mycket inspirerande kväll!
Styrelsen
föreningarnas planerade verksamhet våren 2015
Migränföreningen i Jönköpings län
Migränföreningen i Stockholms län
Aktiviteter
Vårens aktiviteter är under planering. Vi fortsätter med samtalsgrupper, keramikgrupper, mindfulnessgrupper och vattengymnastik. Vi planerar också för ett frukostmöte en
lördagsförmiddag.
Tid: Måndag den 26 januari: Träff på HSO:s lokal kl. 18.30. Tema får vi återkomma med.
Tid: Måndag den 9 mars: Föreningens årsmöte.
Tid: Måndag den 13 april: Träff eller möjligen
öppen föreläsning.
Tid: Måndag den 18 maj: Vi har vår traditionella våravslutning på något trevligt ställe.
Glöm inte att titta in på vår lokala hemsida
som ni når via förbundets hemsida under rubriken
”Hitta din förening”. Har ni förslag på aktiviteter
eller föreläsare, hör av er på [email protected]
com
Välkomna!
Migränföreningen i Blekinge län
Årsmöte 2015
Tid: Torsdag den 12 mars kl. 18.00.
Plats: HSO-kansliet, Strandgatan 8, Ronneby.
Sedvanliga årsmöteshandlingar tillhandahålles på
årsmötet. Vi bjuder på kaffe/te och tårta.
Välkomna!
Styrelsen
Migränföreningen i Västra Götalands län
Årsmöte 2015
Medlemmarna i Migränföreningen i Västra Götalands län kallas härmed till årsmöte.
Tid: Onsdag den 18 mars kl. 19.00.
Plats: Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12 i Göteborg. Rum: Prinsen, anslag finns på monitor i
receptionen. Receptionen visar vägen.
Sedvanliga årsmöteshandlingar tillhandahålles
vid årsmötet. Vi bjuder på kaffe/te och goda smörgåsar. Ingen föranmälan. Välkomna!
Hälsar
Styrelsen
AKTUELL INFORMATION
Våra föreningsaktiviteter finns på vår hemsida:
http://vastragotaland.migran.com.
Välkommen att kontakta föreningen: telefon:
031-93 27 75, mobil: 0702-31 77 14,
e-post: [email protected]
HuvudJournalen 4/14
Samtalsgrupp
”Att leva med migrän”: onsdagar 14 och 28 januari samt 11 februari kl. 17.30–
19.30. Vi träffas tre gånger och talar om våra gemensamma erfarenheter, lär oss mer
om sjukdomen, mediciner och hur man kan förbättra sin livskvalitet. Att träffa andra
i samma situation, som förstår av egen erfarenhet, kan kännas bra. Det kan bli en
vändpunkt och en impuls till att ta tag i sitt eget liv och åstadkomma en förändring
mot bättre hälsa.
Ledare: Marie Lundberg som själv har kronisk migrän. Vi har en paus med fika
under kvällen och träffas i föreningens lokaler på Rosterigränd 12 i Liljeholmen.
Anmälan senast den 8 januari till kansliet[email protected] eller 08-663 61 05.
Efter några månader träffas igen för att samtala om hur det gått, samt ge varandra
stöd i påbörjat förändringsarbete.
Så här svarade en deltagare i en av våra samtalsgrupper på frågan ”Varför är det bra att
delta i samtalsgrupp?”.
”Efter hittills c:a 40 år av migrän – under vilka jag aldrig deltagit i någon förening – har jag aldrig talat med andra migräniker om sjukdomen. Jag har sett vikten av
gruppsamtal inom andra områden av mitt liv så när Migränföreningen erbjöd en samtalsgrupp så tvekade jag inte en sekund; Den skulle jag vara med i!
Vi fick massor av matnyttiga fakta och stöd av att fritt och ogenerat kunna delge
varandra om vår migrän, och bli emottagna med respekt och förståelse. Detta har varit och är förlösande på många sätt och jag har tagit tag i hela mitt liv och min hälsa
med förnyad entusiasm sedan gruppsamtalen. Just helhetsperspektivet på våra liv var
något jag särskilt uppskattade under samtalen. Det är så lätt att gräva ner sig i en eller
några aspekter av livet och glömma helheten. Missa inte nästa samtalsgrupp!”
Föreläsning
En föreläsning /seminarium som kommer att handla om kronisk migrän och hur du
kan förbättra din livskvalitet planeras under våren.
Årsmöte 2015
Medlemmarna i Migränföreningen i Stockholms län kallas härmed till årsmöte.
Tid: Torsdag den 26 mars kl. 18.00.
Plats: Föreningens lokaler på Rosterigränd 12, plan 4, T-Liljeholmen.
Sedvanliga årsmöteshandlingar tillhandahålles vid årsmötet.
Gå in på vår hemsida www.migrania.se för att ta del av aktuell information om aktiviteter. Har du själv förslag på aktiviteter? Kontakta då Marie Lundberg på vårt kansli,
telefon 08-663 61 05 eller e-post [email protected]
19
POSTTIDNING B
Avsändare
Svenska Migränförbundet (SMIF)
Banérgatan 55, 115 53 STOCKHOLM
BEGRÄNSAD
EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning återsänds
Vi behöver dig!
Så vi kan stötta, informera och påverka ännu mer. Genom ditt medlemskap kan vi nå många fler och
du är med och ökar trovärdigheten när vi framför viktiga saker.
Som medlem får du tillgång till
För att bli medlem kan du
n
n
gratis råd och stöd av förbundets huvudvärkssjuksköterska, jurist och
specialist i arbetsrätt.
n tidningen HuvudJournalen 4 gånger per år.
n inbjudningar till föreläsningar, samtalsgrupper samt flera aktiviteter.
n gemenskap med andra i samma situation.
gå in på hemsidan www.migran.org, klicka på Medlemskap
och fylla i dina uppgifter eller
n sätta in 200 kr direkt på vårt plusgiro: 52 14 87-9.
Informationsmaterial och böcker om huvudvärk – information om dessa hittar du på förbundets webbplats
Kallelse till Migränförbundets stämma den 30 maj 2015
Härmed kallas föreningarna till förbundsstämma enligt Migränförbundets stadgar, se mer i särskild information som sänds per post till varje förening.
När: Lördag den 30 maj 2015 kl.13.00
Plats: Tollare folkhögskola (preliminärt).
Motioner till stämman ska vara skriftliga och inlämnade till förbundsstyrelsen senast 60 dagar före stämman, det vill säga senast den
31 mars. Anmälan: Föreningarna ska anmäla sina ombud och ersättare senast 40 dagar före stämmans början, det vill säga senast den
20 april. Stämmohandlingar: Stadgeenliga stämmohandlingar kommer att tillsändas samtliga anmälda ombud 30 dagar före stämman, det vill säga senast den 30 april.
HuvudJournalen 4/14