PwC Granskning av barnkonventionen

www.pwc.se
Revisionsrapport
Granskning av
barnkonventionen
Tobias Bjöörn,
Certifierad kommunal
revisor
Gabriella Fredriksson
Sandra Marcusson
Jean Odgaard,
Certifierad kommunal
revisor
23 februari 2015
Landstinget i Kalmar län
Granskning av barnkonventionen
Innehållsförteckning
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ...................................................... 2
1. INLEDNING .....................................................................................4
1.1.
1.2.
1.3.
2.
UPPDRAG .........................................................................................................4
AVGRÄNSNING OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT .........................................................5
KORT OM FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER .................................6
GRANSKNINGSRESULTAT ...........................................................8
2.1. ÖVERGRIPANDE STYRANDE DOKUMENT OCH MÅL............................................. 8
2.1.1. Landstingsplan....................................................................................... 8
2.1.2. Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen ...............................9
2.1.3. Folkhälsopolitisk plan ...........................................................................10
2.1.4. Övrigt om den övergripande styrningen .............................................10
2.1.5. Landstingsstyrelsens möten ................................................................. 11
2.1.6. Vår bedömning...................................................................................... 12
2.2. STYRNINGEN OCH ARBETET I FÖRVALTNINGARNA ........................................... 13
2.2.1. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ...................................................... 13
2.2.2. Primärvårdsförvaltningen ................................................................... 14
2.2.3. Psykiatriförvaltningen.......................................................................... 15
2.2.4. Trafikförvaltningen .............................................................................. 17
2.2.5. Vår bedömning......................................................................................18
2.3. SAMVERKAN ................................................................................................... 19
2.3.1. Vår bedömning..................................................................................... 20
2.4. KÄNNEDOM, UTBILDNING OCH KUNSKAP ....................................................... 20
2.4.1. Vår bedömning......................................................................................22
2.5. FORMER FÖR DIALOG OCH INFLYTANDE FÖR BARN OCH UNGDOMAR ................23
2.5.1. Vår bedömning..................................................................................... 24
2.6. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ..................................................................25
2.6.1. Uppföljning av landstingsplanen och verksamhetsberättelserna.......25
2.6.2. Förändring i uppföljningen inför årsredovisningen 2014 ..................25
2.6.3. Uppföljning av handlingsplanen för barnkonventionen .................... 26
2.6.4. Vår bedömning......................................................................................27
23 februari 2015
PwC
1 av 27
Granskning av barnkonventionen
Sammanfattande bedömning
Revisorerna i Landstinget i Kalmar län har anlitat PwC för att genomföra en granskning
utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Den övergripande revisionsfrågan som
ska besvaras är följande: Hur beaktas och efterlevs barnkonventionen inom
landstinget?
Den övergripande bedömningen är att olika delar av landstingets verksamheter i flera
fall beaktar och arbetar utifrån barnkonventionens intentioner, men sammantaget
sker inte arbetet med tillräcklig systematik och inte i nivå med de ambitioner som
uttrycks i den egna handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen. Vidare är det
positivt att landstinget i sin styrning har tagit fram en – som vi ser det ambitiös –
handlingsplan för arbetet med barnkonventionen, men vår bedömning är samtidigt
att styrningen och uppföljningen på området behöver stärkas för att säkerställa att
barnkonventionen efterlevs och får genomslag i alla delar av verksamheterna.
Den övergripande bedömningen baseras på bland annat följande iakttagelser och
bedömningar:

Landstinget har i styrande dokument betonat betydelsen av barnkonventionen,
vilket vi bedömer som positivt. Vi kan också notera att en, enligt vår bedömning,
ambitiös handlingsplan för arbetet med barnkonventionen har tagits fram.
Vidare ser vi det som positivt att det finns ett särskilt barnkompetensnätverk
som arbetar för att utveckla barnrättsperspektivet inom landstinget.

När det gäller styrningen och arbetet i förvaltningarna kan vi konstatera att det
inom verksamheterna pågår ett flertal aktiviteter som enskilt eller sammantaget
bidrar till att stärka och säkerställa efterlevnaden av barnets rättigheter.
Psykiatriförvaltningens arbetssätt med att utse särskilda barnombud menar vi
är ett intressant exempel och något som bör inspirera övriga förvaltningar.

Enligt vår bedömning är det dock en brist att styrkedjan inte omfattar mål/mått
och tydligare koppling till allt som faktiskt sker i form av aktiviteter och att det
inte heller följs upp, dvs den röda tråden saknas. Förvaltningarnas övergripande
verksamhetsplaner innehåller inte mål eller mått som fångar barnkonventionen
på det sätt som handlingsplanens ambitioner uttrycker även om vissa verksamheter inom förvaltningarna har mer utvecklade styrdokument.

Det finns enligt vår bedömning inte sällan en osäkerhet kring vad som görs
kring barnkonventionen. I samband med detta noterar vi att det under intervjuerna har framförts att det saknas någon som håller ihop arbetet i landstinget
kring barnkonventionen. Styrningen och samordningen inom förvaltningarna
behöver därmed utvecklas enligt vår bedömning.

Det finns kort information om arbetet utifrån barnkonventionen i den övergripande verksamhetsberättelsen, dock inte i nivå med ambitionerna när det
gäller uppföljning såsom det uttrycks i handlingsplanen. Handlingsplanen för
arbetet med barnkonventionen har inte följts upp. Ett arbete pågår dock med att
uppdatera innehållet. När det gäller uppföljning är vår samlade bedömning är
att det är svårt att följa hur man sammantaget arbetar med frågorna i landstinget. Den uppföljning som hittills har skett är inte tillräcklig och ger inget
23 februari 2015
PwC
2 av 27
Granskning av barnkonventionen
fullgott underlag för lärande och utveckling av arbetet utifrån barnkonventionen.

Vi ser det dock som positivt att landstinget inför arbetet med verksamhetsberättelsen 2014 har infört en obligatorisk fråga om vad som skett utifrån
barnkonventionen, något som inte har funnits tidigare. Vad utfallet av detta blir
var oklart vid tidpunkten för granskningens färdigställande. Här är vår bedömning att ett förtydligande och konkretiserande av vad som ska följas upp och hur
på vilket sätt behövs för att bättre fånga olika aspekter av barnkonventionen.
Detta är särskilt viktigt för de verksamheter som inte har barn som primär
målgrupp och har svårare att konkretisera och arbeta med frågan.

Vår bedömning kring samverkan är att det finns flera upparbetade samarbeten
mellan såväl landstingets olika verksamheter som med andra aktörer, till
exempel länets kommuner. Bedömningen grundas på de exempel som framkommit under granskningen. Det har dock inte varit möjligt att inom ramen för
granskningen värdera hur välfungerande alla olika samarbeten de facto är.

När det gäller kunskap och kännedom hos landstingets personal har vi noterat
att information om barnkonventionen ges till alla nyanställda, vilket är positivt.
Enligt uppgift har även viss utbildning skett för chefer vid ett tillfälle. Hur det
ser ut med utbildning på området uppges dock variera mellan och inom förvaltningarna. Någon överblick över genomförda utbildningar eller informationsinsatser finns inte på området. Vår bedömning är därför att landstinget inte har
säkerställt personalens kunskap och kompetens på området i linje med ambitionerna i handlingsplanen.

Det finns inga övergripande mål eller mått om att verksamheterna ska öka
kännedomen om alla barnets rättigheter för barn och föräldrar. Däremot finns
det t ex inom barnhälsovården och vid familjecentraler flera aktiviteter som på
olika sätt syftar och bidrar till att öka kunskapen om vissa av barnets rättigheter.

Vår bedömning är att de initiativ kring dialog med barn som har genomförts är
bra men att det samtidigt finns stora möjligheter att utveckla dialogen med barn
ytterligare.

Även om vi under granskningen har funnit flera goda exempel så är vår
bedömning att styrningen och systematiken bör utvecklas kring former för dialog och inflytande för barn och unga. I handlingsplanen står att läsa att synpunkter bör användas strukturerat i planering, kvalitetsutveckling och utformning av verksamheterna som möter barn och unga. Vår sammantagna bedömning är inte att verksamheterna lever upp till dessa ambitioner. Avslutningsvis
vill vi betona att många fler verksamheter inom landstinget möter barn och
unga än bara de verksamheter som just har barn och unga som primär
målgrupp.
23 februari 2015
PwC
3 av 27
Granskning av barnkonventionen
1.
Inledning
Sverige har åtagit sig att följa FN:s konvention om barnets rättigheter som antogs av
FN:s generalförsamling 1989. I prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s
konvention om barnets rättigheter i Sverige sägs att kommuner och landsting bör
inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkligas. Under 2010 fattade
riksdagen beslut om en ny, utvecklad strategi i frågan, Strategi för att stärka barnets
rättigheter i Sverige, i syfte att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden
och verksamheter på statlig och kommunal nivå.
Landstinget i Kalmar län har i sin landstingsplan beslutat att verksamheterna ska
ha ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv och att FN:s barnkonvention ska utgöra
ett styrande dokument. Till stöd för genomförandet av denna ambition har en
handlingsplan för arbetet med barnkonventionen tagits fram.
Revisorerna i landstinget i Kalmar län har beslutat att genomföra en granskning
utifrån FN:s barnkonvention.
1.1.
Uppdrag
Revisorerna i landstinget i Kalmar län har anlitat PwC för uppdraget att genomföra
en granskning utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter.
Den övergripande revisionsfrågan som ska besvaras är följande: Hur beaktas och
efterlevs barnkonventionen inom landstinget?
Följande delfrågor har ingått i uppdraget:










Tolkar och tillämpar landstinget lagar och förordningar så att åtagandena
enligt barnkonventionen respekteras i praktiken i beslut och åtgärder?
Respekteras barnets fysiska och psykiska integritet i alla sammanhang?
Ges barn förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem?
Får barn kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken?
Får föräldrar kunskap om barnets rättigheter och erbjuds föräldrar stöd i sitt
föräldraskap?
Har beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper kunskap om barnets
rättigheter och omsätter de denna kunskap i berörda verksamheter?
Stärker aktörer inom olika verksamheter som rör barn barnets rättigheter
genom samverkan?
Ligger aktuell kunskap om barns levnadsvillkor till grund för beslut och
prioriteringar som rör barn?
Följs beslut och åtgärder som rör barn upp och utvärderas utifrån ett
barnrättsperspektiv?
Övrigt som krävs för att besvara den övergripande revisionsfrågan.
23 februari 2015
PwC
4 av 27
Granskning av barnkonventionen
1.2.
Avgränsning och tillvägagångssätt
Granskningsobjekt är landstingsstyrelsen.
Granskningen har avgränsats till att omfatta dels det övergripande arbetet utifrån
barnkonventionen, dels mer fördjupat i följande verksamheter som valts i samråd
med revisionschefen: hälso- och sjukvårdsförvaltningen, primärvårdsförvaltningen,
psykiatriförvaltningen samt trafikförvaltningen.
Avgränsning och val av intervjupersoner har skett i dialog med landstingets
revisionschef. Intervjuer har genomförts med följande funktioner:















Utvecklingsdirektör
Ordförande för barnrättighetsnätverket, tillika verksamhetschef
barnhälsovården som är en del av primärvården
Hälsovalsstrateg
Strateg vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Chef för primärvårdsförvaltningen
Chef för trafikförvaltningen
Chef för barnklinken, Länssjukhuset i Kalmar
Strateg vid psykiatriförvaltningen
Chefsöverläkare vid barn- och ungdomspsykiatrin
Asyl- och flyktingchef
Barnhälsovårdschef
Barnombud inom psykiatriförvaltningen (placering Oskarshamn)
Chef för barnkliniken, Västerviks sjukhus
Samordnare, ekonomienheten
Politiker i medborgarutskottet
De intervjuade har givits möjlighet att sakgranska rapportens innehåll innan färdigställande.
Genomgång har skett av relevanta dokument, såsom Handlingsplan för arbetet med
barnkonventionen, barnchecklistor, Folkhälsopolitisk plan, Landstingsplan 20142016, samtliga protokoll från landstingsstyrelsens möten under 2014, verksamhetsplaner 2014 för förvaltningarna och Årsredovisning 2013. Utöver detta har vi
tagit del av diverse material från de fyra utvalda förvaltningarna.
Delfrågorna som har ingått i uppdraget har sorterats och behandlats genom bedömningar av följande kategorier av landstingets verksamhet utifrån barnkonventionen,
som även utgör rubriker i rapporten:






Övergripande styrning, dokument och mål
Styrningen och arbetet i förvaltningarna
Samverkan
Kännedom, utbildning och kunskap
Former för dialog och inflytande för barn och ungdomar
Uppföljning och utvärdering
23 februari 2015
PwC
5 av 27
Granskning av barnkonventionen
1.3.
Kort om FN:s konvention om barnets
rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter förtydligar innebörden av ett barnperspektiv och ger barn mänskliga rättigheter. Med barn menas personer under 18 år.
Konventionen betonar att varje barn ska betraktas som en självständig individ med
egna rättigheter, och utgår ifrån att barndomen är värdefull i sig och att barndomen
dessutom lägger grunden för resten av livet. Genom barnkonventionen stärks
barnets roll, såväl i familjen som i samhället.
I prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets
rättigheter i Sverige sägs bl a att kommuner bör inrätta system för att kunna följa
hur barns bästa kan förverkligas. Under 2010 fattade riksdagen beslut om en ny,
utvecklad strategi i frågan, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, i
syfte att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på
statlig och kommunal nivå. Som nämnts tidigare har Landstinget i Kalmar län fattat
beslut om att FN:s barnkonvention ska utgöra ett styrande dokument för
landstingets verksamheter.
Grundprinciperna för barnkonventionen återfinns i artiklarna 2, 3, 6 och 12 som är
så kallade portalartiklar som skall genomsyra samtliga andra artiklar.
Artikel 2
Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras
jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något
slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön,
språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala
ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Artikel 2 handlar alltså
om diskrimineringsförbud. En central aspekt av artikel 2 är frågan om lika villkor.
Artikel 3
Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala
välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande
organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Konventionsstaterna åtar sig
att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess
välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess
föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet,
och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa
åtgärder. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och
inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga
myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, och personalens
antal.
Denna paragraf handlar om alla åtgärder på olika nivåer i samhället där barn
berörs. Detta betyder att det inte enbart är den verksamhet inom kommun och
landsting som direkt berör barn och ungdomar såsom barnomsorg, utbildning,
fritidsverksamhet etc som skall ha barnens bästa i fokus. Konventionen kräver inte
att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande, men beslutande myndigheter ska
23 februari 2015
PwC
6 av 27
Granskning av barnkonventionen
kunna visa att man har gjort en sammanvägning av relevanta intressen innan beslut
som berör barn och unga fattas.
Artikel 6
Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet.
Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets
överlevnad och utveckling.
Detta betyder att staten ska vara proaktiv och vidta åtgärder som säkrar rätten till
liv, vilket t ex betyder att man skall förhindra exempelvis självmord, självsvält och
spädbarnsdödlighet. Artikeln handlar även om att fysisk, psykisk, andlig, moralisk,
psykologisk och social utveckling ska tillgodoses så att barnet förbereds för ett
självständigt liv i ett fritt samhälle. Barnkonventionen betonar även samverkan
mellan aktörer för att hela barnet kommer i fokus. I kommuner och landsting är
mycket av verksamheten sektoriserad vilket innebär att ansvaret för barn och unga
finns inom olika nämnder. Detta kan innebära att det ställs krav på samverkan för
att säkra barnets rätt till liv och utveckling.
Artikel 12
Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter
skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta
ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller
genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den
nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa
förfaranden som rör barnet.
Artikeln betonar barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som
rör dem och oavsett var beslutat fattas. Det ställs även krav på att barnets åsikter
ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. De synpunkter som
barnet för fram ska alltså påverka beslutet.
23 februari 2015
PwC
7 av 27
Granskning av barnkonventionen
2.
Granskningsresultat
2.1.
Övergripande styrande dokument och mål
Det finns ett antal styrdokument och riktlinjer som på olika sätt berör hur
landstinget i Kalmar län ska tillämpa FN:s barnkonvention i sina verksamheter.
Nedan redogör vi för de iakttagelser vi har gjort gällande de övergripande
styrdokumenten.
2.1.1.
Landstingsplan
Landstinget i Kalmar län har i sin landstingsplan för åren 2014-2016 beslutat att
landstingets verksamheter ska ha ett uttryckligt barn- och ungdomsperspektiv och
FN:s barnkonvention ska utgöra ett styrande dokument. Även tidigare års landstingsplaner har haft samma uttryckliga barn- och ungdomsperspektiv. Detta
återfinns framförallt under målområdet ”Medborgare och kund”, där barnkonventionen ägnas ett särskilt avsnitt under rubriken ”Delaktighet och
bemötande”. Där framgår bl a följande:

”Enligt FN:s barnkonvention, som landstinget arbetar efter, har alla barn
rätt att vara friska, delaktiga och trygga. Alla landstingets verksamheter ska
därför ha ett uttryckligt barn- och ungdomsperspektiv, även om barn så
långt möjligt ska vårdas på barnklinik. Som stöd att omsätta konventionen i
praktisk handling finns en handlingsplan med checklista.”

”Barn och ungdomar ska respekteras och vara delaktiga i beslut som berör
dem. De måste ges möjlighet att få uttrycka sina åsikter avseende
bemötande och verksamhet samt vara en självklar del i utvärdering och
utveckling av landstingets verksamheter.”

”En barnkonsekvensbedömning ska göras vid beslut på verksamhetsnivå
som berör barns och ungas situation som patienter, besökare eller
närstående.”
Det återfinns inga mått bland landstingets övergripande mål eller inom de olika
perspektiven/målområdena som explicit rör barnkonventionen.
Landstingsplanen beskriver även hur landstinget arbetar med uppföljning av de mål
som finns uppsatta för verksamheten. Landstingsplanen fastställer att verksamheterna ska beskriva hur de ska arbeta för att nå och följa upp målen i sina verksamhetsplaner. För att säkerställa att det sker en säker och systematisk uppföljning
av såväl landstingsplanen som andra handlingsplaner har landstinget fastställt att
det ska finnas en uppföljningsplan. Förutom landstingsplanen omfattar den även
handlingsplaner såsom handlingsplan för barnkonventionen. I uppföljningsplanen
ska bland annat framgå vilka mål som är aktuella, vem som har ett övergripande
ansvar för området och vem som ansvarar för kvalitetssäkring, rapportering och
analys av resultat. Uppföljning ska ske i samband med den formella uppföljningen
av landstingsplanen, i delårsrapporter och årsredovisning.
23 februari 2015
PwC
8 av 27
Granskning av barnkonventionen
2.1.2.
Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen
Som ett stöd att omsätta barnkonventionen i praktisk handling har landstingsfullmäktige antagit en handlingsplan för arbetet med barnkonventionen.
Handlingsplanen är uppbyggd utefter följande rubriker:







Barnkonventionen i Landstinget i Kalmar län
Kunskap om barnkonventionen
Barns bästa
Barns röst
Barn som medborgare
Ledningens ansvar, samt
Checklista 1-5
Inom dessa respektive rubriker presenterar landstinget i Kalmar län hur
landstingets verksamheter ska beakta barn- och ungdomsperspektivet utifrån
Barnens bästa - vilket handlar om barn och ungdomars utveckling och behov;
Barnens röst - vilket handlar om att tillvarata och lyfta fram barn och ungdomars
åsikter; Barn som medborgare - som handlar om att beakta att barn och ungdomar
är invånare i länet och tillika brukare av landstingets verksamheter vilket innebär
att verksamheten även behöver anpassas efter deras behov; Ledningens ansvar –
som fastställer ledningens ansvar kring att medarbetare har kunskap om och
tillämpar barnkonventionen i arbetet. Dessförinnan beskrivs barnkonventionens
innehåll och handlingsplanens syfte under rubriken om Barnkonventionen i
Landstinget i Kalmar län. Under rubriken Kunskap om barnkonventionen fastställs
att kunskap om barnkonventionen ska prägla verksamheten genom sin närvaro i
bland annat riktlinjer, handlingsplaner, beslut och avtal som landstinget träffar med
entreprenörer.
Handlingsplanen består även av fem checklistor som utgör ytterligare ett led i att
konkretisera och säkerställa att verksamhetens arbete tar barnkonventionen i
beaktning:





Checklista 1: Barn och unga som patient och brukare
Checklista 2: Barn och ungdomar som besökare och närstående
Checklista 3: För chef och ledare
Checklista 4: Barnkonsekvensbeskrivning vid beslut inklusive bilaga
barnchecklista inför beslut
Checklista 5: Uppföljning och indikatorer
Syftet med handlingsplanen är att konkretisera alla verksamheters ansvar kring
tillämpningen av Barnkonventionen i sina respektive uppdrag. Handlingsplanen
redogör bland annat för att långsiktighet och ständigt arbete är två viktiga apsekter
för att kunna förverkliga Barnkonventionen och att förankra dess synsätt i verksamheterna. Ett led i att sträva efter att arbeta långsiktigt är arbetet via ett barnkompetensnätverk som har till uppgift att sprida kunskap om-, och följa upp
barnkonventionen samt att därutöver utveckla arbetet kring barnrättsfrågor.
Barnkompetensnätverket ska bland annat systematiskt arbeta med tillgänglig
statistik rörande barn och ungas villkor och därigenom föreslå åtgärder (se vidare
om barnkompetensnätverket nedan under 2.1.4.1).
23 februari 2015
PwC
9 av 27
Granskning av barnkonventionen
Handlingsplanen saknar datum men i texten framgår bl a att det i landstingsplanen
2012-2014 beslutades om uppföljning och uppdatering av handlingsplanen för barn
och unga 2009-2010.
2.1.3.
Folkhälsopolitisk plan
Syftet med landstinget i Kalmar läns folkhälsopolitiska plan för åren 2012-2015 är
att lägga en grund och inriktning för landstingets fortsatta interna och
samhällsinriktade folkhälsoarbete. I planen presenteras 11 nationella målområden
som kommunerna och landstinget i Kalmar län har enats om att arbeta efter.
Landstinget har därutöver valt att utse fyra prioriterade målområden var Barn och
ungas uppväxtvillkor är ett av dem:
”Barns och ungas förutsättningar för god hälsa och goda uppväxtvillkor stärks
och förutsättningar för att bibehålla och förbättra deras fysiska och psykiska
hälsa utvecklas.”
Vi noterar därutöver att även den folkhälsopolitiska planen slår fast att alla verksamheter ska ha ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv. I planen nämns bland
annat att folkhälsoarbetet när det gäller barn och unga bör koncentreras på deras
uppväxtvillkor såsom familjeförhållanden, skola och fritid. Föräldrastöd, tidiga
insatser, samverkan med olika samhällsaktörer och att stödja hälsofrämjande
metoder inom skola och barnomsorg nämns som exempel på viktiga och högt
prioriterade insatser.
2.1.4.
Övrigt om den övergripande styrningen
Som framgått ovan är handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen det
tydligast styrande dokumentet på området, och i intervjuerna med olika verksamhetsföreträdare framgår det att det finns en uppfattning om att handlingsplanen finns med på den politiska agendan och har uppmärksammats i landstinget.
En av de intervjuade framhöll att det varit mer intresse för frågan under 2014, vilket
ansåg bero bl a på att barnkonventionen firade 25 år och att det finns en medvetenhet om att diskussioner förs om att göra barnkonventionen till lag.
Handlingsplanens ambitioner och förtydligande i de olika checklistorna kan också
ses om ett försök att få fler delar av organisationen att tänka på barnkonventionen
än de som just har barn som primär målgrupp. Som exempel kan nämnas att barnkliniken i sitt arbete framför att de försöker uppmärksamma frågan i andra kliniker
dit barn också kan komma, och att handlingsplanen är ett viktigt dokument för att
påtala ambitionerna på området.
Det framkommer också under intervjuerna att det tagit tid att få in frågan om
barnkonventionen och handlingsplanens innehåll i styrsystemet. Det finns många
perspektiv och områden som ska utvecklas parallellt, t ex tillgänglighet. Frågan
läggs i hög grad på verksamhetsnivå men genomslaget i förvaltningarna anses
variera (i nedanstående avsnitt behandlar vi verksamhetsplanerna och
styrningen/arbetet i förvaltningarna).
Av intervjuerna kan noteras att uppfattningen är att det händer mycket på området
men att det saknas en röd tråd och samordning. Den samordning och styrning som
23 februari 2015
PwC
10 av 27
Granskning av barnkonventionen
framförallt återfinns på området, utöver själva handlingsplanen, är landstingets
barnkompetensnätverk.
2.1.4.1.
Barnkompetensnätverket
I landstinget finns ett aktivt barnkompetensnätverk som, utifrån beskrivningen i
handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen, har tre uppgifter:

att sprida kunskap om och följa upp barnkonventionen samt att utveckla
arbetet kring barnrättsfrågor.

att verka för och följa den framtida utvecklingen kring barn- och ungdomsfrågorna i samhället och i Kalmar län.

att systematiskt arbeta med tillgänglig statistik/data/indikatorer rörande
barn och ungas villkor och därmed föreslå åtgärder.
Barnkompetensnätverket träffas 2 gånger per termin och har representanter från
nästan alla förvaltningar, dock inte från IT-förvaltningen eller Trafikförvaltningen.
Två landstingsråd finns med i nätverket. Under intervjuerna har det framförts
synpunkter om att det är olyckligt att alla delar av organisationen inte är
representerade.
När det gäller nätverkets roll och ansvar finns en politisk koppling till landstingsstyrelsen genom de två politiska representanterna, men det finns ingen tjänstemannastyrning av nätverket. Nätverket uppfattar inte att de har något formellt
ansvar och det finns ingen tjänsteman i den centrala staben som arbetar med
barnrättighetsperspektivet och barnkonventionen. Enligt uppgift har nätverket
framfört önskemål om att en sådan funktion bör finnas.
Barnkompetensnätverket har i uppgift att arbeta med uppdateringen/revideringen
av den nuvarande handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen. Revideringen ska vara klar under 2015.
2.1.5.
Landstingsstyrelsens möten
Landstingsstyrelsen sammanträdde 11 gånger under 2014. En genomgång har gjorts
av samtliga protokoll från landstingsstyrelsens möten under 2014 och vi noterar att
barnkonventionen inte omnämns explicit i något protokoll. Däremot kan det
exempelvis konstateras att vissa ärenden under året har bäring på barnkonventionen, även om det inte uttrycks i protokollet. Exempel på ärenden som kan
sägas ha bäring på Barnkonventionen är att landstingsstyrelsen den 7 maj 2014
föreslår landstingsfullmäktige att ställa sig positiva till att exempelvis
primärkommuner inrättar Barnahus inom länet eller att landstingsstyrelsen den 14
juli 2014 beslutar att landstinget ska arbeta fram en strategi för att förebygga allergi
bland barn och unga i Kalmar län.
Vidare kan noteras att barnkonventionen omnämns på några ställen i vissa
handlingar som bifogats protokollen. Exempelvis i årsredovisningen från
sammanträdet den 26 mars 2014 och ”Riktlinjer för all landstingsfinansierad
tandvård inklusive barntandvårdspeng, uppdrag ersättning avseende områdes-
23 februari 2015
PwC
11 av 27
Granskning av barnkonventionen
ansvar samt förslag till ersättning för specialisttandvård inom barn- och ungdomstandvård” från sammanträdet den 3 december 2014.
2.1.6.
Vår bedömning
Vår bedömning av övergripande styrning, dokument och mål är följande.
Landstinget har i flera styrande dokument betonat betydelsen av barnkonventionen,
vilket vi bedömer som positivt. Vi kan också notera att en, enligt vår bedömning,
ambitiös handlingsplan för arbetet med barnkonventionen har tagits fram. Utifrån
våra intervjuer är bilden att handlingsplanen är känd och accepterad.
Vidare ser vi det som positivt att det finns ett särskilt barnkompetensnätverk som
arbetar för att utveckla barnrättsperspektivet inom landstinget. Vi har dock noterat
att nätverket inte har full representation från landstingets olika delar, samt att det
har förekommit problem med närvaron. Det finns enligt uppgift en förväntan på
nätverket som överstiger nätverkets egen uppfattning om mandat och möjligheter.
Från nätverkets sida har man framfört önskemål om hjälp genom en central resurs
som kan bistå i att bättre driva barnrättsfrågorna i landstinget.
I folkhälsopolitiska planen finns fyra prioriterade målområden, där barn och ungas
uppväxtvillkor är en av dem: ”Barns och ungas förutsättningar för god hälsa och
goda uppväxtvillkor stärks och förutsättningar för att bibehålla och förbättra deras
fysiska och psykiska hälsa utvecklas.” Enligt vår bedömning finns det utöver detta
ett flertal ambitioner uttryckta, bl a i handlingsplanen, men det saknas specifika
mätbara mål eller mått som rör just barnkonventionen.
Avslutningsvis bedömer vi att landstinget bör överväga att göra riskanalyser inom
olika verksamheter där man tittar på risker och riskgrupper som finns om barnperspektivet inte beaktas. Det finns enligt vår bedömning en risk att barnkonventionen främst blir en fråga för verksamheter som har barn som primär målgrupp,
såsom BUP, barnklinikerna och barnhälsovården inom primärvården. Det är även
viktigt att barnperspektivet kommer fram i verksamheter och processer där de
tenderar att bli undanträngda. Det kan t ex röra sig om den palliativa vården (hur
hanteras barn eller barn som anhöriga till döende närstående).
23 februari 2015
PwC
12 av 27
Granskning av barnkonventionen
2.2.
Styrningen och arbetet i förvaltningarna
Landstinget i Kalmar län har antagit ett antal verksamhetsplaner för dess olika
verksamheter för år 2014. Verksamhetsplanens syfte är att bland annat redogöra för
hur verksamheten skall bedrivas i relation till landstingets övergripande mål under
innevarande år. Nedan redogör vi för iakttagelser från respektive verksamhetsplan
för de fyra utvalda förvaltningarna, samt övriga iakttagelser om arbetet i
förvaltningarna bland annat utifrån de genomförda intervjuerna.
2.2.1.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
”Hälso- och sjukvårdsförvaltningen erbjuder och utvecklar effektiv
specialiserad hälso- och sjukvård med ledande resultat genom
kompetenta medarbetare, kunskapsbaserade metoder, hög
tillgänglighet och gott bemötande.”
I verksamhetsplanen fastställer hälso- och sjukvårdsförvaltningen att deras verksamheter ska arbeta utefter Barnkonventionen och att ett barn- och ungdomsperspektiv skall genomsyra deras verksamheter. Verksamhetsplanen redogör för att
detta ansvar förtydligas bäst genom att barn- och ungdomsperspektivet tas med i
verksamhetsplaneringens fem perspektiv. Det anges att detta arbete regelbundet
följs upp i de återkommande verksamhetsdialogerna på sjukhusnivå. Även under
kapitlet hälsofrämjande sjukvård och sjukdomsförebyggande arbete omnämns
barn- och ungas uppväxtvillkor som ett fokusområde i samband med den folkhälsopolitiska planen. Mer konkreta uppgifter om hur förvaltningen arbetar med
dessa frågor framgår inte av verksamhetsplanen.
Vi noterar dock att hälso- och sjukvårdsförvaltningens handlingsplan har en
aktivitet/med viss bäring på barnkonventionen. Det är i kapitel 3 som handlar om
verksamhet och process där aktiviteten ”minska alkohol- och tobaksbruket” återfinns. Denna aktivitet genomförs inom ramen för den folkhälsopolitiska planen var
förvaltningen i samarbete med folkhälsocentrum bland annat fokuserar på barnoch ungas uppväxtvillkor.
Under intervjuerna har framförts synpunkten att när det gäller barnkonventionen
finns ibland en för stor tilltro till barnklinikerna. Även om barnklinikerna har just
barn som primär målgrupp har andra klinikchefer ett ansvar att deras verksamhet
beaktar barnperspektivet. Uppfattningen som framförts är att det inte är lika lätt att
få genomslag i andra kliniker/verksamheter som menar att det är mycket de har att
ta hänsyn till. Även för en barnklinik är det inte lätt att i alla delar beakta och efterleva barnkonventionen. En av de intervjuade inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen menade att ”man måste sätta sig och konkretisera vad barnkonventionen
betyder”.
Barnklinikerna i Kalmar och Västervik framför bl a att de i sina verksamhetsplaner
och möten inom kliniken betonar ansvaret att omsätta barnkonventionen i praktisk
handling. En utmaning som de arbetar med är att få barnen att medverka mer i
vården, bl a utifrån den nya patientlagen där barns bästa nämns.
23 februari 2015
PwC
13 av 27
Granskning av barnkonventionen
När det gäller användandet av barnchecklistor finns det utrymme för förbättring
men frågan är aktuell inom klinikerna. Som exempel kan nämnas att enligt uppgift
används alltid barnchecklistor vid beslut vid basenhetsrådets möten (fackliga företrädare och arbetsgivare vid kliniken träffas månatligen) vid barnklinikerna i
Västervik och Kalmar.
2.2.2.
Primärvårdsförvaltningen
”Primärvårdsförvaltningen är en kraft för hälsa i hela länet där vi
tillsammans skapar rätta förutsättningar för ett rikare, tryggare
och friskare liv. Vår kompetensbas är allmänmedicin och
omvårdnad med ett helhetsperspektiv. Vi har nöjd medarbetare
som är engagerade och delaktiga i verksamhetens arbete.”
År 2010 omorganiserades primärvården och barnhälsovården blev en egen
sammanhållande verksamhet. Av intervjuer har framkommit att detta har lett till
större fokus på kvalitet som har främjat barn och barns rättigheter inom primärvårdens verksamhet riktad mot barn. Barnhälsovårdschefen ingår i förvaltningens
ledningsgrupp och har starkt bidragit med sin kunskap om barn och barns
rättigheter i ledningsgruppens arbete.
I verksamhetsplanen fastställer primärvårdsförvaltningen att de har ett viktigt
uppdrag vad gäller hälsofrämjande arbete i barnvården och i kommunerna där
exempelvis barnomsorg och fritidsgårdar finns. Förvaltningen skriver att det pågår
ett utvecklingsarbete vad gäller kulturens bidrag till att förebygga ohälsa där målet
är att hitta en modell för samverkan mellan sjukvården, folkhögskolor och
kulturinstitutioner i länet. Barns rättigheter uppmärksammas i den årliga
verksamhetsdialogen.
Föräldrastöd och tidiga insatser under barnets första levnadsår anges också ha en
hög prioritet inom barnhälsovården. Tidig upptäckt av redan uppkomna hälsoproblem och hjälp att minimera konsekvenserna av dem är också högt prioriterat
inom förvaltningen. Barnhälsovården uppges ha en medicinsk förankring, men att
den under de senaste åren har fått en alltmer psykosocial inriktning. Det är således
viktigt för förvaltningen att ha ett nära samarbete med de psykologer som arbetar
inom mödra- och barnhälsovården (MBHV) med förebyggande hälsovård och
behandlande insatser i ett tidigt skede.
Vidare redogör även verksamhetsplanen för att FN:s barnkonvention på ett tydligt
sätt måste vara ett styrande dokument och även ett verktyg för att förbättra barns
och ungdomars villkor och vård. Det förebyggande arbetet när det gäller barn och
ungdomar koncentreras på deras uppväxtvillkor, såsom familjeförhållanden, skola
och fritid.
Vad gäller primärvårdens utveckling skriver förvaltningen att de under planperioden kommer introducera en ny verksamhet, med uppdrag att arbeta med
psykisk ohälsa hos unga. Till grund för beslutet låg en utredning som konstaterade
att det finns ett behov som inte kunde tillgodoses varken av kommun eller av sjuk23 februari 2015
PwC
14 av 27
Granskning av barnkonventionen
vården och därmed fanns en möjlighet för primärvården att gå in. Målgruppen är
barn och unga i åldern 6 till 18 år som uppvisar symtom på lätt till medelsvår
psykisk ohälsa eller har behov av stöd för psykisk hälsa och välbefinnande.
Verksamheten ska vara mobil och utgå från Kalmar och Västervik.
Vad gäller förvaltningens miljöarbete, med bäring på barnkonventionen, anges att
alla hälsocentraler, sjukvårdsupplysningen och asyl- och flyktingmottagningen är
diplomerade i sitt miljöarbete och arbetar aktivt med miljöfrågor. Fokus under
planperioden kommer att vara bibehållning av diplomeringen på basenheterna
samt att påbörja arbetet med diplomering av barnhälsovårdens enheter. Samtliga
basenheter i förvaltningen har ett miljöombud och för att upprätthålla kompetensen
för dessa utbildas alla vid början av åtagandet och sedan kontinuerligt en gång per
år i miljöarbetet. Uppföljning av miljöarbetet sker i samband med verksamhetsdialoger, samt vid miljörevisionerna.
Kvalitetsarbete bedrivs konkret på varje hälsocentral enligt de mål som finns
definierade i hälsovals ersättningsdel för kvalitet. Den är nationellt sett omfattande
och bred vilket borgar för en god kvalitetsgrund. Ett bra kvalitetsarbete ger
ekonomiska fördelar.
Barnhälsovården baserar sin verksamhet i en värdegrund som i sin tur grundas på
barnkonventionen och som även ligger till grund för verksamhetsplanen. Inom
barnhälsovården tar man årligen fram kravspecifikationer där man sätter upp
målen för året och hur dessa ska uppnås. Kravspecifikationen används sedan som
grund för uppföljning av resultat och rapportering i verksamhetsberättelsen.
Barnhälsovården bedriver m a o sedan länge systematisk, årlig, mätning av flera
kvalitetsparametrar och det arbetet fortsätter.
Asyl- och flyktingverksamhetens syfte är att genomföra hälsoundersökningar på
samtliga asylsökande/flyktingar i länet. I dagsläget finns det drygt 6 000 asylsökande/flyktingar i länet och det är fem sjuksköterskor som genomför hälsoundersökningarna. Målen sätts årligen i sk styrkort men här nämns inte särskilt
barn eller barnkonventionen. I praktiken är det i dagsläget svårt att hinna med att
undersöka alla nyanlända asylsökande/flyktingar inom den givna tremånadersfristen och man har därför valt att prioritera barnfamiljer.
Vi noterar att förvaltningen på övergripande nivå inte har något nyckeltal eller
aktivitet med direkt bäring på barnkonventionen.
2.2.3.
Psykiatriförvaltningen
”En psykiatri i framkant.”
I verksamhetsplanen fastställer psykiatriförvaltningen att det är viktigt att
specialistpsykiatrin bibehåller sin goda tillgänglighet och att de klarar landstingets
vårdgarantimål. Detta gäller för såväl barn- och ungdomspsykiatrin som för vuxenpsykiatrin. Vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin innebär att ett första
besök ska garanteras inom 30 dagar och inom ytterligare 30 dagar ska behandling
eller fördjupad utredning ha påbörjats. Psykiatriförvaltningen anger att de korta
23 februari 2015
PwC
15 av 27
Granskning av barnkonventionen
väntetiderna ställer stora krav på väl fungerande arbetssätt samt rätt och tillräcklig
bemanning. Tillgänglighetsprocessen behöver därför kontinuerligt vara i fokus.
Beslut är taget och medel är avsatta för införande av en första linjens psykiatri för
barn och unga inom primärvården, vilket ger BUP utrymme att ytterligare utveckla
specialistpsykiatrin. Förvaltningstillhörighet kommer att bli primärvården. Det
innebär att BUP framöver kommer att kunna koncentrera sig på utvecklingen av
den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, men det är också viktigt att BUP
ges möjlighet att vara delaktiga i uppbyggnaden av den nya 1:a linjeverksamheten.
Under intervjuerna har även nämnts att det nya psykiatrihus som ska byggas, och
planeras vara klart till 2017, ska ha en särskild del för barn och separat väntrum
från vuxna.
Den psykiska ohälsan hos unga har ökat de senaste åren. Psykiatriförvaltningen
deltar därför i ett projekt benämnt PSYNK-projektet var arbete pågår som syftar till
att förbättra psykiskt mående hos barn och unga. PSYNK-projektet är ett treårigt
nationellt utvecklingsarbete som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Det syftar till att synkronisera samhällets insatser för barn och unga som har, eller
riskerar att få, psykisk ohälsa. Initialt har Landstinget tillsammans med
kommunerna påbörjat en kartläggning av vårdkedjan för barn och unga med
psykisk ohälsa. Utifrån denna kartläggning kommer arbetet att koncentreras på de
delar där man ser att barnet/ungdomen riskerar att hamna mellan stolarna. Under
2013 har fem kommuner färdigställt kartläggningen och påbörjat förbättringsarbetet. Under 2014 förväntas resterande sju kommuner ha gjort denna
kartläggning.
Psykiatriförvaltningen skriver även att barn som växer upp i en familj med psykisk
sjukdom hos någon förälder eller båda, är särskilt utsatta och behöver tidigt
uppmärksammas även inom vuxenpsykiatrin, för att hjälpa dem och hela familjen. I
förvaltningen finns det idag barnombud på varje enhet inom vuxenpsykiatrin och
en riktlinje för deras arbete är framtagen. Resultatet av arbetet förväntas mynna ut i
att de så tidigt som möjligt kan fånga upp barn som mår dåligt och att snarast sätta
in stödåtgärder både för barnet och förälderns bästa och på så sätt förhindra
eventuella missförhållanden och ge barnet en trygg uppväxt. Under året planeras en
gemensam träff samt utbildning för barnombuden. Genom medverkan i
"Barnkompetensnätverket" kommer fortsatt fokus finnas på barnrättsfrågor och
följsamhet till Barnkonventionen.
Vad gäller kvalitet och patientsäkerhet är målet att Landstinget i Kalmar län ska
vara Sveriges säkraste hälso- och sjukvårdsorganisation år 2014. För att sträva efter
det målet har psykiatriförvaltningen ett antal fokusområden, där ett område har
bäring på barnkonventionen. Det området handlar om att utveckla intern
samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin kring gruppen ungdomar.
När det kommer till forskning och utveckling planerade psykiatriförvaltningen att
anordna en intern utbildning med fokus på viktiga aspekter att känna till inom den
specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utbildningen ska enligt verksamhetsplanen initieras januari 2013 och genomföras under tre tillfällen våren 2014 för att
sedan utvärderas.
23 februari 2015
PwC
16 av 27
Granskning av barnkonventionen
Under intervjuerna har framförts att handlingsplanen för barnkonventionen
uppfattas som svårmätbar. Det finns inga mål i förvaltningens styrkort eller
verksamhetsplan som rör barnkonventionen. Däremot har psykiatriförvaltningen
tagit fram särskilda riktlinjer med målet att säkra att alla barn ska få information,
råd och stöd när deras föräldrar har psykisk sjukdom. Riktlinjen, Barn och unga
med föräldrar som har psykisk sjukdom, gäller från 2013-01-09 och innehåller
information om hur information ska ges, hur detta ska dokumenteras.
Värt att notera är också att psykiatriförvaltningen har infört så kallade ”barnombud” vid varje enhet inom vuxenpsykiatrin. Barnombuden har funnits under
cirka 3-4 år, och riktlinjer för deras arbete utarbetades till januari 2013 och har
sedan uppdaterats två gånger. Barnombudens uppgifter finns beskrivna i riktlinjen.
Till riktlinjen finns även ett ”familjeformulär” framtaget som är till för den som har
barn under 18 år och har kontakt med vuxenpsykiatrin. Enligt uppgift finns 27
barnombud i förvaltningen, med representation på varje enhet. Alla barnombud
inom psykiatrin träffas en gång per termin för erfarenhetsutbyte. Rollen som
barnombud har skapats för att lyfta frågan om barnperspektivet och de har i ansvar
att driva frågan. Barnombuden ska få i uppdrag att göra den nya versionen av
handlingsplanen känd i verksamheten.
Barnombuden uppmärksammar barnperspektivet i teamens arbete och bidrar till
att det blir naturligt att undersöka om barn som anhöriga har behov av stöd. Enligt
barnombudet vi talat med har detta inneburit att det blivit mer naturligt att tänka
på barnen och det är fler än just barnombuden som frågar om barnens situation
numera.
2.2.4.
Trafikförvaltningen
”Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik.”
I verksamhetsplanen redogör trafikförvaltningen att deras uppgift är att fastställa
kollektivtrafikprogram, fatta beslut om allmän trafikplikt, besluta i ärenden om
färdtjänst och riksfärdtjänst samt tydliggöra vilka operatörer som ska ha tillgång till
hållplatser och informationssystem vid kapacitetsbrist på ett konkurrensneutralt
och icke-diskriminerande sätt. Förvaltningen erbjuder resor inom fyra områden –
linjetrafik, närtrafik, serviceresor och skolresor. Länets kommuner har möjlighet att
genom tillköpsavtal med KLT lämna över upphandling och planering av sin
skolskjutstrafik eller köpa till annan kompletterande trafik. Förvaltningen anger att
åldern mellan 15 och 25 är en viktig brytpunkt när det gäller resvanor. Studier visar
att kollektivtrafikens marknadsandel minskar från 48 till 16 procent under denna
period. Därför prioriterar trafikförvaltningen att arbeta för att fler personer i åldern
15-25 år ska välja att fortsätta resa kollektivt. I verksamhetsplanen framkommer det
också att trafikförvaltningen skulle påbörja en upphandling av linje- och skoltrafik.
Arbetet drivs i projektform och planeras att vara i driftstart augusti 2017.
I övrigt noterar vi att det inte finns några andra insatser eller aktiviteter i trafikförvaltningens verksamhetsplan som särskilt lyfter fram FN:s barnkonvention. I
praktiken finns dock ett antal aktiviteter som genomförs och som stärker barnets
23 februari 2015
PwC
17 av 27
Granskning av barnkonventionen
skydd men det har inte definierats som ett led att förverkliga barnkonventionen
specifikt. Ett exempel på detta är att samtliga passagerare ska känna sig trygga på
bussarna. Förvaltningen har infört ”nattstopp”, d v s en passagerare kan be
chauffören att stanna på annan plats än ordinarie hållplats. Endast den passagerare
som begärt detta får stiga av, vilket minskar risken att någon blir utsatt för någon
typ av våld eller hot från andra medpassagerare. Ett annat exempel är den anställde
kontrollanten som vid rapportering om oroligheter på skolskjutsarna åker ut med
chaufförerna på rapporterad tur och pratar med barn och unga.
En tredje insats är att en av handläggarna som är ansvarig för färdtjänst har en
fokusgrupp om 4 ungdomar som han regelbundet har kontakt med för att följa upp
vad de tycker bör förändras. Från denna fokusgrupp har framkommit önskemål om
få åka i de ordinarie skolskjutsbussarna snarare än med färdtjänst. Vidare har
förslag framförts om förändringar i de ordinarie bussarna för att underlätta för
ungdomarna att åka med dessa. Flera av dessa förslag har genomförts och medfört
att färre ungdomar åker med färdtjänst. Arbetet med fokusgruppen sker
systematiskt av handläggaren men inte i enlighet med någon upprättad plan för
verksamheten och resultaten dokumenteras inte.
Slutligen kan konstateras att flertalet bussar som trafikerar länet är utrustade med
WiFi vilket kan bidra till barnets rätt till informationsinhämtning, en möjlighet som
ännu inte har utnyttjats.
En annan sak som bidragit till ett ökat skydd för barn är det inköp av bussar som
gjordes till landsinget år 2008. Tidigare ansågs inom förvaltningen att barn och
unga förstörde bussarna, därför användes de mest slitna och äldsta bussarna till
skolskjutstrafiken som inte heller hade den modernaste säkerhetsutrustningen. När
nya bussar köptes in användes dessa även som skolskjutsar vilket har ökat
säkerheten för barn såsom passagerare. I den kommande upphandlingen av
leverantörer av bussar och chaufförer kommer sannolikt det läggas stor vikt vid
säkerhet just för barn.
2.2.5.
Vår bedömning
När det gäller bedömningen av styrningen och arbetet i förvaltningarna kan vi
konstatera att det inom verksamheterna pågår ett flertal aktiviteter som enskilt eller
sammantaget bidrar till att stärka och säkerställa efterlevnaden av barnets rättigheter. Psykiatriförvaltningens arbetssätt med att utse särskilda barnombud menar
vi är ett intressant exempel och något som övriga förvaltningar bör fånga lärdomar
från i syfte att överväga motsvarande arbetssätt.
Enligt vår bedömning är det dock en brist att styrkedjan inte omfattar mått och
tydligare koppling till allt som faktiskt sker i form av aktiviteter och att det inte
heller följs upp, dvs den röda tråden saknas. Förvaltningarnas övergripande
verksamhetsplaner innehåller inte mål eller mått som fångar barnkonventionen på
det sätt som handlingsplanens ambitioner uttrycker även om vissa verksamheter
inom förvaltningarna har mer utvecklade styrdokument. Styrningen och
samordningen inom förvaltningarna behöver därmed utvecklas enligt vår
bedömning.
23 februari 2015
PwC
18 av 27
Granskning av barnkonventionen
När det gäller användandet av barnkonsekvensbedömning vid beslut på verksamhetsnivå som berör barns och ungas situation har det inom ramen för granskningen
inte framkommit att sådana systematiskt görs i verksamheterna. Det saknas tydlig
styrning på verksamhetsnivå och det finns enligt vår bedömning inte sällan en
osäkerhet kring vad som görs kring barnkonventionen. I samband med detta
noterar vi att det under intervjuerna har framförts att det saknas någon som håller
ihop arbetet i landstinget kring barnkonventionen.
2.3.
Samverkan
Det finns samverkan mellan olika förvaltningar och verksamhetsområden, såsom
mellan psykiatrin och den nybildade verksamheten inom primärvården för barnoch ungas psykiska hälsa, likväl som samarbete med externa aktörer och andra
myndigheter.
Inom primärvården sker samverkan med externa aktörer på flera sätt, t ex med
länets kommuner vid sk familjecentraler. Familjecentralerna (familjecentrum) är
mötesplatser för barnfamiljer där barn- och mödrahälsovård, socialtjänst och öppen
förskola samlas. Här arbetar bland annat barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare och det kan även finnas familjerådgivare, fritidsledare,
psykologer och läkare. Vidare samverkar barnhälsovården med barn- och ungdomspsykiatrin samt med skolor vid överlämning av barnen dit när barnen är 6 år. Inom
asyl- och flyktingverksamheten samverkar man med såväl socialförvaltningen
(orosanmälan) som skolorna när man ser att barn inte mår bra eller familjer
behöver extra stöd. Vidare har man ett samarbete med anläggningsboendena.
Samtliga dessa insatser syftar till att stärka barnets rätt till utveckling även om man
inte direkt hänvisar till barnkonventionens artiklar som rör detta område. Vidare
finns en samverkan mellan regionförbundet avseende utveckling av socialtjänstens
verksamhet rörande social barn och ungdomsvård och spridning av
informationsmaterial kring barns rättigheter och barn som far illa.
Trafikverksamheten ansvarar för skolskjuts och har här ett nära samarbete med
kommunerna. Ett exempel där skolskjutsverksamheten stärker barnets rättigheter
är när man uppmärksammar problem med exempelvis mobbning på bussarna.
Vi har även tagit del av ett samverkansdokument mellan skola samt den
specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län. Denna överenskommelse
är knuten till samverkansöverenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och
kommunerna i Kalmar län, kring personer med psykisk funktionsnedsättning,
2012-2014. Överenskommelsen utgör vidare en grund för de olika PSYNK-projekt
som pågår och kommer att pågå under en tid framöver inom Kalmar län. Dokumentet kan där utgöra en ram för lokala överenskommelser mellan landsting och
kommun kring de frågor som berör skola samt den specialiserade barn- och
ungdomspsykiatrin. När det gäller PSYNK-projektet kan också nämnas som
exempel att Västerviks barnklinik är med i fem kommuner och samarbetar med bl a
socialtjänst, polis och skolhälsovård, och har utöver det upparbetad samverkan med
kommunerna kring barn som far illa, (ofta genom klinikens kuratorer).
23 februari 2015
PwC
19 av 27
Granskning av barnkonventionen
Barnkliniken i Kalmar har även lekterapeuter/specialpedagoger som samarbetar
med andra kliniker, till exempel hjälper de till på andra kliniker när barn är
anhöriga till personer som vårdas.
Barnombuden vid psykiatrin vid Oskarshamns sjukhus samarbetar med socialtjänsterna, bl a i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner. Samarbetet
uppges fungera bra, men är mest flexibelt med socialtjänsten i Oskarshamn då de
finns nära rent geografiskt och dessutom har oregistrerad verksamhet där det är
lättare att ge stöd utan att en anmälan, utredning och biståndsbeslut behövs.
Andra exempel på samverkan som har lyfts under intervjuerna är socialsekreterare
som finns på plats vid familjecentraler, och att den stärkta samordningen genom
samordnad individuell plan, vid gemensamma insatser från hälso- och sjukvården
och socialtjänsten, har fått genomslag. Man har rätt att få en samordnad individuell
plan om flera aktörer är inblandade, som t ex socialtjänsten och BUP.
2.3.1.
Vår bedömning
Vår bedömning kring samverkan är att det finns flera upparbetade samarbeten
mellan såväl landstingets olika verksamheter som med andra aktörer, till exempel
länets kommuner. Bedömningen grundas på de exempel som framkommit under
granskningen, till exempel det samordnade arbetet från bland annat sjuksköterskor,
läkare och psykologer och socialsekreterare på Familjecentralen, eller strukturerad
samverkan mellan skola och den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i
länet. Denna överenskommelse utgör även en grund för de PSYNK-projekt1 som
pågår i länet. Det har dock inte varit möjligt att inom ramen för granskningen
värdera hur välfungerande alla olika samarbeten de facto är.
2.4.
Kännedom, utbildning och kunskap
Av dokument och intervjuer har inte framkommit att någon del av landstingets
verksamhetsområden har som mål att tillse att barn har kunskap om alla sina
rättigheter.
Inom Trafikförvaltningen har ingen utbildning om barnkonventionen specifikt
skett. Under året som gått har samtliga chaufförer genomgått en utbildning i
bemötande vilket även inkluderar målgruppen barn. Dock har Trafikförvaltningen
konstaterat att de har stor möjlighet till att sprida kunskap om barnets rättigheter
via de skärmar som finns i samtliga skolskjutsar och ordinarie busstrafik som servar
ett stort antal kommuner inom länet men att denna möjlighet ännu inte har
utnyttjats.
Inom primärvårdens barnhälsovård finns uttalade mål och aktiviteter kring
föräldrastöd och barnets rättigheter. På landstingets webbplats finns information
om vilka rättigheter barn har i vården och där ges även information till föräldrar
PSYNK-projektet är ett treårigt nationellt utvecklingsarbete som drivs av Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL). Det syftar till att synkronisera samhällets insatser för barn
och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa.
1
23 februari 2015
PwC
20 av 27
Granskning av barnkonventionen
som stöd i föräldraskapet, liksom information om barnets utveckling vilket kan vara
viktigt för att föräldrar ska kunna tillgodose sitt barns rätt till utveckling och kunna
reagera på eventuella behov. Vidare finns information om barnkonventionen
särskilt i förhållande till barn som far illa. Föräldrar erbjuds stöd i sitt föräldraskap
vid familjecentralerna, särskilt i de föräldragrupper som anordnas under barnets
första levnadsår. Särskilt fokus har lagts vid tidpunkten för föräldrarutbildningar så
att båda föräldrarna kan närvara. På samtliga mottagningar finns planscher som
informerar om barnets rättigheter.
Av intervjuer och dokumentation framgår att högsta ledningen inom primärvården
har informerats om barnkonventionen av ordföranden i barnkompetensnätverket,
tillika en av cheferna i ledningsgruppen. Inom primärvården har man under året
som gått särskilt arbetat utifrån de handböcker som Socialstyrelsen tagit fram om
misshandel av barn och därigenom barns rätt till trygghet och utveckling. Alla basenhetschefer inom primärvården har fått en dragning kring det nya informationsmaterialet/bildspelet samt den nya boken i juni 2014. Inom barnhälsovården har
man gått igenom Socialstyrelsens material dels via boken, deras bildspel och genom
handledning från verksamhetens psykologer till sjuksköterskorna. Sedan tidigare
finns även ett material kring rutiner som ska tillämpas vid misstanke om barn som
far illa. Inom barnhälsovården utbildar man löpande personalen om barnets
rättigheter och frågor som rör barnkonventionens artiklar diskuteras regelbundet
vid arbetsplatsträffar. Slutligen sprider man aktivt goda exempel kring bemötande
och former för dialog med barn mellan sina olika mottagningar.
Att kunskap om barnets rättigheter finns inom verksamheten visas i det beslutsunderlag som tagits inför beslut om införande av ett internetburet journalsystem för
återkoppling till patient. Barnets rätt till integritet och privatliv lyfts där särskilt
fram. Inom primärvårdsförvaltningen har ett fokusområde varit bemötande.
Goda exempel som kan nämnas är bl a primärvården där alla föräldrar som de
möter får kunskap om barnkonventionen. Psykiatrin har, som nämnts ovan under
avsnitt 2.2.3, infört barnombud vid sina enheter som har en särskild roll att
uppmärksamma barnets situation och vid behov erbjuda stöd och information.
Enligt uppgift har barnombuden utbildat kollegor vidare i sin tur men det är oklart
om så har skett överallt. Barnombudet vi har intervjuat har dock inte erhållit någon
utbildning utan menar att de själva har fått läsa in sig i ämnet. De har heller inte i
uppgift att utbilda sina kollegor, men eftersom de regelbundet för resonemang med
kollegorna sprider sig kunskap om barnperspektivet. Barnkliniken i Kalmar inom
hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tagit upp barnkonventionen på sina
utvecklingsdagar, på arbetsplatsträffar och har även information om
barnkonventionen uppsatt på entrédörrar och i personalrummet.
Enligt uppgift ges även kortare utbildning/information om barnkonventionen till
alla nyanställda i landstinget.
När det gäller utbildning i övrigt har vi erhållit en något otydlig bild av vilka som
har utbildats i barnkonventionen. Några av de intervjuade nämner att det genomfördes en gemensam utbildning i Oskarshamn för några år sedan som riktade sig till
chefer. Flera av de intervjuade är osäkra på hur personalen i stort fått information
23 februari 2015
PwC
21 av 27
Granskning av barnkonventionen
om barnkonventionen. Det är sannolikt något som har utvecklats olika i olika
förvaltningar. Barnkompetensnätverket har tagit fram en powerpointpresentation
med information om barnkonventionen och spridit den inom landstinget.
2.4.1.
Vår bedömning
Vår bedömning avseende kännedom, utbildning och kunskap om barns rättigheter
är följande.
Personalens kunskap
När det gäller kunskap och kännedom hos landstingets personal har vi noterat att
information om barnkonventionen ges till alla nyanställda, vilket är positivt. Enligt
uppgift har även viss utbildning skett för chefer vid ett tillfälle. Hur det ser ut med
utbildning på området uppges dock variera mellan och inom förvaltningarna.
Någon överblick över genomförda utbildningar eller informationsinsatser finns inte
på området. Vår bedömning är därför att landstinget inte har säkerställt
personalens kunskap och kompetens på området i linje med ambitionerna i
handlingsplanen.
Vissa beslut fattas med hänvisning till barnkonventionen eller snarare till vad som
är bra för barn, ett exempel på detta är den nya första-linje-verksamheten för barn
och ungas psykiska hälsa inom primärvården, som är en resursförstärkning innan
psykiatriförvaltingens insatser tas i anspråk. Det finns således en hel del beslut som
stärker barnets rättigheter utan att beslutsfattarna tydligt hänvisar till det som just
rättigheter (se vidare under avsnitt 2.6.2 om brister i uppföljning av genomförda
insatser).
Kunskapsspridning om barnets rättigheter till barn och föräldrar
Det finns inga övergripande mål eller mått om att verksamheterna ska öka
kännedomen om alla barnets rättigheter för barn och föräldrar. Däremot finns det
inom barnhälsovården och vid familjecentraler flera aktiviteter som på olika sätt
syftar och bidrar till att öka kunskapen om vissa av barnets rättigheter. Ett annat
intressant exempel är psykiatrin som uppmärksammar barn, deras situation och
erbjuder rätt till stöd när anhörig har psykiska problem.
23 februari 2015
PwC
22 av 27
Granskning av barnkonventionen
2.5.
Former för dialog och inflytande för barn
och ungdomar
Flera av de intervjuade framför att landstinget har mycket fokus på bemötandefrågor, inklusive barn och att det i verksamheter som har barn som målgrupp är
självklart att ha mycket fokus på barnen och fråga vad de tycker och vill. Hur detta
sedan görs är mycket upp till respektive klinik/verksamhet/klinikchef.
När det gäller olika former för dialog och inflytande för barn och ungdomar kan vi
konstatera att det förekommer ett flertal olika sätt för detta, samtidigt som det inte
finns något etablerat generellt sätt som är känt. I det följande återger vi kortfattat
några exempel på dialog/inflytande:

Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningens barnklinik har fokusgrupper
genomförts med både barn och föräldrar. Det finns även enkäter i
väntrummet, som barn/föräldrar kan fylla i.

Barnkliniken vid Länssjukhuset i Kalmar har även arbetat med fikagrupper,
där barn som är patienter kan träffa varandra, utbyta idéer och kunna
uttrycka synpunkter. Vid dessa möten är klinikens så kallade lekterapeuter
med och fångar upp barnens synpunkter och samtal.

Barnkliniken i Västervik har också arbetat med caféverksamhet som riktats
till olika grupper av sjuka barn, t ex cancersjuka barn där lekterapeuter
deltar, och barnen kan prata om allt möjligt. Kliniken använder sig också av
telefonintervjuer med föräldrar till för tidigt födda och man har tidigare
arbetat med enkäter till diabetesbarn. Kliniken genomför löpande
patientenkät till alla patienter; enkäterna innehåller 5 frågor om bl a
information, delaktighet och nöjdhet. Att försöka få till forum för mer
delaktighet nämns som ett utvecklingsområde.

Inom Trafikförvaltningen har barn och unga möjlighet att uttrycka sina
åsikter via webbplatsen där alla får uttrycka sig. Vidare finns möjlighet att
uttrycka sig till kontrollanten som åker på de turer där oroligheter har
rapporterats. Vidare finns den lilla fokusgrupp om fyra personer som
nämnts tidigare i denna rapport. Dock kan konstateras att barn och unga är
Trafikförvaltningens största målgrupp och utöver ovan nämnda initiativ har
ingen dialog förts specifikt med barn och unga.

När det gäller Primärvårdsförvaltningen ges möjlighet för barn och unga att
uttrycka sina åsikter i det enskilda mötet. Det har av granskningen inte
framkommit att förvaltningen på något annat sätt har fört en systematisk
dialog med barn och unga.

Inom barnhälsovården är det i det personliga mötet som man tillser att
barnet får komma till tals på sina villkor givet att barnet är mellan 0-6 år.

Inom asyl- och flyktingverksamheten träffar man vanligen barnet vid ett
tillfälle och då tillsammans med vårdnadshavaren. En svårighet med dialog
med barnet har här varit när gode män har velat delta vid hälsoundersökningen av barnet och det är fråga om äldre barn och deras integritet.
23 februari 2015
PwC
23 av 27
Granskning av barnkonventionen

Ett konkret exempel där landstinget låter barnen få reellt inflytande återgavs
från barnkliniken vid Länssjukhuset i Kalmar som i förekommande fall har
valt barnets sida och vägrat att lämna ut en journal när förälder har velat det
men barnen (tonåring) motsatt sig detta.
Det kan även noteras att landstinget har utvecklat en strategi för medborgarepatient- och närståendemedverkan, och barnklinikerna är med i detta arbete. I
utvecklingen med denna maktförskjutning från vårdpersonal till patient/kund, och
större anpassning till individens önskemål och krav inkluderas även barn.
Ett annat exempel som bör nämnas är att landstingets medborgarutskott har vänt
sig till bland annat ungdomar på gymnasienivå och haft dialog kring säker vård.
Enligt ordföranden för rådet under 2014 gjorde de en avvägning och landade i att
det var svårt för små barn att tala om frågor som rör säker vård och kvalitet i
vården, men man ville nå ungdomar och inkluderade därför personer från 16 år och
uppåt. Arbetet/dialogen utmynnade i en slutrapport till landstingsfullmäktige i juni
2014.2 Sammanlagt deltog 442 personer i dialogen, varav 9 procent var definierade i
rapporten som barn och ungdomar i åldern 16-18 år.
Under intervjuerna har nämnts att särskilda barngrupper, som drivits i socialtjänstens regi, tidigare har funnits i Oskarshamn för barn till föräldrar med t ex
missbruk eller psykisk sjukdom. Behovet av sådana barngrupper lyfter en av de
intervjuade fram som något som behövs för att ge barn ett sammanhang att
diskutera med andra i samma situation och kunna göra sin röst hörd.
2.5.1.
Vår bedömning
Vår bedömning av hur landstinget i Kalmar län arbetar mer dialog och inflytande
för barn och ungdomar är följande.
Det finns ingen enhetlig metod för dialog med barn och unga som är tillämplig på
alla barn i alla situationer utan olika metoder tillämpas av de olika verksamheterna,
vilket också är rimligt. Vår bedömning är att de initiativ som har genomförts är bra
men att det samtidigt finns stora möjligheter att utveckla dialogen med barn
ytterligare. Här kan trafikförvaltningen nämnas som ett exempel där vi inte funnit
välutvecklade former för dialog och inflytande för barn och unga.
Även om vi under granskningen har funnit flera goda exempel så är vår bedömning
att styrningen och systematiken bör utvecklas kring former för dialog och inflytande
för barn och unga. I handlingsplanen står att läsa att synpunkter bör användas
strukturerat i planering, kvalitetsutveckling och utformning av verksamheterna som
möter barn och unga. Vår sammantagna bedömning är inte att verksamheterna
lever upp till dessa ambitioner. Här menar vi att det behöver betonas att många fler
verksamheter inom landstinget möter barn och unga än bara de verksamheter som
just har barn och unga som primär målgrupp.
2
Slutrapport. Dialog – säker vård. 2014-06-04, Diarienr: 110401
23 februari 2015
PwC
24 av 27
Granskning av barnkonventionen
2.6.
Uppföljning och utvärdering
2.6.1.
Uppföljning av landstingsplanen och
verksamhetsberättelserna
I landstingsplanen beskrivs hur landstinget ska arbeta med uppföljning av de mål
som finns uppsatta för verksamheten. Som nämndes under avsnitt 2.1 har
landstinget i landstingsplanen fastställt att det ska finnas en uppföljningsplan.
Detta för att säkerställa att det sker en säker och systematisk uppföljning av såväl
landstingsplanen som andra handlingsplaner, såsom handlingsplanen för barnkonventionen. Vi har dock inom ramen för granskningen funnit att någon sådan
uppföljningsplan inte har upprättats och skrivelsen i landstingsplanen om detta har
varit obekant för merparten av de intervjuade. En tjänsteman är sedan hösten 2014
anställd på ekonomienheten för att samordna och utveckla uppföljningen av
landstingsplanen.
I övrigt beskrivs uppföljningen av verksamheten i förvaltningarna vara ett linjeansvar. En viktig del som framhålls under intervjuerna är verksamhetsdialoger som
sker mellan chefer i olika led (landstingsdirektör med förvaltningscheferna,
förvaltningschef med verksamhetschefer osv). Utifrån våra intervjuer varierar det i
vilken grad arbetet med barnkonventionen berörs vid dessa dialoger. En av de
intervjuade menar att det inte är någon som frågar om arbetet med barnkonventionen i verksamheten, men personen i fråga tar själv upp det i verksamhetsdialogerna.
Landstinget i Kalmar läns årsredovisning 2013 nämner FN:s barnkonvention under
avsnittet om Vårdens utveckling – barn och unga. Där redogörs för vilka insatser
som genomförts under det gångna året. Insatser är bl a informations- och
utbildningsinsatser utförda av barnkompetensnätverket i syfte att stärka kunskapen
och medvetenheten kring FN:s Barnkonvention. Ytterligare insatser som har
genomförts handlar om barn och ungas uppväxtvillkor och barn och ungas psykiska
hälsa har varit i fokus. Samverkan mellan olika verksamhetsformer har införts,
exempelvis inom tandvården där man påbörjat arbetet med att ta fram en
handlingsplan för omhändertagande av barn som lever under sviktande omsorg.
Alla verksamheter har i uppdrag att ta med barnkonventionen i sina verksamhetsplaner och följa upp i sina årsredovisningar enligt upplägget i landstinget. En
synpunkt som har framförts är att det saknas bra mått/nyckeltal för uppföljning på
området. Ser vi till årsredovisningarna för respektive förvaltning varierar det hur
tydligt barnperspektivet finns med. Psykiatriförvaltningens årsredovisning kan tas
som exempel: där finns ingen tydlig, samlad redovisning av hur arbetet utifrån
barnkonventionen har bedrivits. Däremot nämns som exempel att organiseringen
av första linjens psykiatri för framförallt barn och unga, kommer underlätta för
BUP att klara sitt uppdrag. Inom barnhälsovården uppger man också att man följer
upp familjecentralernas verksamheter och har då barnets bästa i fokus.
2.6.2.
Förändring i uppföljningen inför årsredovisningen 2014
Vid tidpunkten för den här granskningens färdigställande (februari 2015) fanns
ännu ingen samlad bild av vad förvaltningarna har lyft som rör barnkonventionen i
verksamhetsberättelserna för 2014. Samordnaren som arbetar med uppföljningen
23 februari 2015
PwC
25 av 27
Granskning av barnkonventionen
av landstingsplanen hade just börjat få in underlag från förvaltningarna.
Bakgrunden till detta är att en förändring har införts inför arbetet med
verksamhetsberättelserna för 2014.
I verksamhetsuppföljningssystemet (Stratsys) finns nu en obligatorisk fråga/rubrik
som rör just barnkonventionen. Varje förvaltning ska där redovisa hur de arbetat
utifrån handlingsplanen för barnkonventionen. Det som där redovisas ska användas
som underlag inför arbetet 2015. Som exempel kan nämnas psykiatriförvaltningen
som i verksamhetsberättelsen bl a lyfter deltagande i barnkompetensnätverket, att
de beaktar barnkonventionen inom BUP, att det finns utsedda barnombud på
samtliga enheter, och att de har beaktat barnperspektivet i byggprocess av
psykiatrilokaler.
2.6.3.
Uppföljning av handlingsplanen för barnkonventionen
Av handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen framgår att den ”bör
revideras årligen”. Årliga revideringar har inte gjorts, men vi kan notera att en
revidering pågick vid tidpunkten för denna granskning och att den uppdaterade
handlingsplanen ska vara klar under 2015.
När det gäller uppföljning av handlingsplanen för arbete med barnkonventionen är
det utifrån intervjuerna oklart med ansvaret. Vår bild utifrån intervjuerna är att
barnkompetensnätverket uppfattar att de inte har haft resurserna att läsa igenom
alla verksamhetsberättelserna och arbeta med uppföljning av handlingsplanen. De
arbetar dock med att uppdatera handlingsplanen och de diskuterar planen och
punkterna. När handlingsplanen nu revideras är fokus således på att uppdatera den,
någon samlad uppföljning eller analys av den nuvarande versionen är inte tänkt att
ske. Flera av de intervjuade framför att det nog görs många bra saker inom
landstinget utifrån barnkonventionen, men det är oklart vad i handlingsplanen som
har nått ut, och det finns ingen som hittills samlat har följt upp vad som har hänt.
Revideringsarbetet av handlingsplanen pågår men utifrån vad vi sett av utkastet och
vad som framgått av intervjuerna kommer ambitionsnivån att sänkas något i den
nya versionen i den bemärkelsen att checklistorna förmodligen tas bort.
Bakgrunden är att man anser att checklistorna inte har fått genomslag och det är
oklart vem som ansvarar och utvecklar det som där slås fast. I samband med detta
kan vi notera att flera intervjuade personer har framfört att det krävs någon som
samordnar och följer upp arbetet med barnkonventionen, annars är det risk att det
inte blir gjort.
Nätverket diskuterar dock framtida uppföljning i samband med uppdateringen av
planen. En av frågorna rör vad som är uppföljningsbara mål och relevanta indikatorer. Den nuvarande handlingsplanen ses av några som svår att bedöma och
därför har man nu fokus på målen. Checklistorna är som sagt på gång att tas bort
och nätverket lägger fokus på uppföljningen och att hitta indikatorer istället.
Det har under granskningen framkommit att det generellt uppfattas vara svårt att
hitta relevanta mål och nyckeltal att arbeta med kring barnkonventionen. Detta har
framförts av såväl centralt placerade tjänstemän som tjänstemän inom
förvaltningarna. Ett steg som är taget är som sagt att anvisningarna för
23 februari 2015
PwC
26 av 27
Granskning av barnkonventionen
verksamhetsuppföljningen nu innehåller en fråga om vad som gjorts utifrån
barnkonventionen. I övrigt har vi inom ramen för granskningen inte fångat några
förändringar som är på plats.
Det finns en bilaga till handlingsplanen som utgörs av en checklista med frågor som
ska säkerställa att barnperspektivet beaktas. Utifrån intervjuerna är det oklart i
vilken utsträckning den används inom landstinget. Barnklinikerna, som var med
och utformade checklistan, ser den som stödjande och den används enligt uppgift
vid basenhetsrådets möten vid barnkliniken i Västervik. I checklistan finns det
frågor om hur barnkonventionens principer har beaktats vid beslut. En tanke som
har nämnts under intervjuerna är att i den nya handlingsplanen ha en indikator om
hur barnchecklistan används.
2.6.4.
Vår bedömning
När det gäller uppföljning och utvärdering av verksamheternas arbete för barnets
rättigheter kan vi konstatera att det inte finns några direkta mål eller mått som
fångar arbetet utifrån barnkonventionen och det har också framförts från några av
de intervjuade att det har varit svårt att formulera relevanta mål och indikatorer. I
förlängningen går detta givetvis ut över uppföljningen. Det har inte framkommit
under intervjuerna att man arbetar samlat med uppföljning av vad som görs på
området. Det finns kort information om arbetet utifrån barnkonventionen i den
övergripande verksamhetsberättelsen, dock inte i nivå med ambitionerna när det
gäller uppföljning såsom det uttrycks i handlingsplanen. Den specifika
uppföljningsplan som nämns i landstingsplanen har inte upprättats. Enligt
landstingsplanen skulle uppföljningsplanen säkerställa en säker och systematisk
uppföljning av andra planer och strategier, såsom handlingsplanen för barnkonventionen. Vår bedömning är att uppföljningen på området uppvisar brister.
Vi ser det dock som positivt att landstinget inför arbetet med verksamhetsberättelsen 2014 har infört en obligatorisk fråga om vad som skett utifrån
barnkonventionen, något som inte har funnits tidigare. Vad utfallet av detta blir var
oklart vid tidpunkten för granskningens färdigställande. Vi ser det som positivt att
detta utvecklas då det sannolikt görs många saker på området men som inte
dokumenteras och samlas. En reflektion är emellertid att uppföljningen som nu har
utvecklats inför verksamhetsberättelsen 2014 består av ett förhållandevis allmänt
hållet krav (förvaltningarna ombeds beskriva vad de har gjort). Här är vår
bedömning att ett förtydligande och konkretiserande av vad som ska följas upp och
på vilket sätt behövs för att bättre fånga olika aspekter av barnkonventionen.
Handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen har inte följts upp. Ett arbete
pågår dock med att uppdatera innehållet. En samlad analys av handlingsplanens
olika delar har dock inte gjorts.
När det gäller uppföljning är vår samlade bedömning är att det är svårt att följa hur
man sammantaget arbetar med frågorna i landstinget. Den uppföljning som hittills
har skett är inte tillräcklig och ger inget fullgott underlag för lärande och utveckling
av arbetet utifrån barnkonventionen.
23 februari 2015
PwC
27 av 27