Värnar Sverige sid 16

RESERVOFFICEREN
www.reservofficerarna.se • Nummer 3 2015
Värnar
Sverige
sid 16
Pension även
till reservare? sid 4
Förbundet stämmer
Försvarsmakten sid 8
MAGNUS KONRADSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Foto: Sune Henningsson
Låt oss hjälpas åt
att reda ut problemen
Det börjar röra på sig. Utbildningen av nya reserv­
officerare har satt igång, och kommer inte bara rikta
sig till specialistofficerare. Förbanden söker upp sina
reserv­officerare och undersöker vilka som kan krigs­
placeras, och i vilken befattning. Man anlitar reservofficerare både för att hjälpa till att bemanna krigsorganisationen, för att utbilda nya kollegor, och för att
stödja organisationen när nya rekryter ska danas.
Det är bra. Försvarsmakten behöver personal för att
fungera, för att återta operativ förmåga och bygga upp
organisationen igen. Ju fler reservofficerare som kan
och vill tjänstgöra, desto bättre möjligheter för För­
svarsmakten att klara sitt uppdrag. Vikten av det upp­
draget torde numera vara uppenbart för de flesta.
många: Försvarsmakten får inte tillgång till den personal
man så tydligt behöver.
Reservofficerarna vill att ett och samma kollektiv­avtal
ska gälla, oavsett var i Försvarsmakten du jobbar. Det
gör det enklare för både Försvarsmakten och den enskilde. Vi har gång på gång bett Försvarsmakten att i
gemensam förhandling arbeta fram en konstruktiv lös­
ning som gynnar bägge parter. Men fått nej av Försvars­
maktens förhandlingschef, utan förklaring till varför.
Förbundet Reservofficerana är redo att erbjuda
en lös­ning så fort som Försvarsmakten vill förhandla.
Till dess tvingas vi istället till tvister när våra medlem­
mar särbehandlas negativt: en av tvisterna har nu gått
så långt som till Arbetsdomstolen (läs mer på sida 8).
Därför är det så viktigt att få till ett väl fungerande reservofficerssystem. Ett system som fungerar i praktiken,
som gör det enkelt för Försvarsmakten att få tillgång till
sin personal – och möjligt för den enskilde att tjänst­
göra när försvaret kallar.
Att stämma Försvarsmakten är inget vi vill. Det kostar
tid, kraft, och engagemang som alla parter hade kunnat
lägga på att gemensamt undanröja hinder för reservofficerare att tjänst­göra. Detta hade kunnat undvikas
genom förhandling – vår dörr står fortfarande öppen.
Där är vi tyvärr inte än. Förbundet Reservofficerarna
har identifierat en alltför lång rad med hinder för den
reservofficer som villl tjänstgöra (läs mer på sida 10).
Det handlar till exempel om att du inte har laglig rätt
till tjänstledighet för att tjänst­göra som reservofficer.
Eller om att du inte får pension. Att du inte får samma
hjälp som andra Försvarsmaktsanställda, om du skulle
bli arbetslös efter några år. Och, inte minst, att du får
sämre villkor när du jobbar i något annat än i din krigs­
befattning, vilket leder till att många som vill tjänst­göra
helt enkelt inte har råd. Resultatet när hindren blir för
Att få ett fungerande kollektivavtal handlar inte om att
få bättre villkor än andra officerare. Utan likvärdiga,
tillräckliga för att kunna tjänstgöra.
RESERVOFFICERARNA
TIDNINGEN RESERVOFFICEREN
ADRESS Lilla Nygatan 14, Box 2147, 103 14 Stockholm
REDAKTÖR Jenny Harlin, [email protected]
Tel: 0735-114572
HEMSIDA www.reservofficerarna.se
I Almedalen (läs mer på sida 30) sade försvarsminister
Peter Hultqvist: "Vi har inte råd som Sverige och försvarsmakt att säga nej till människor som i positiv
mening vill vara med och bidra. Jag tycket att det ligger
en skyldighet att reda ut de problem som är, och få det
att fungera på ett bra sätt".
Jag delar ministerns inställning till fullo.
Ordförande
Magnus Konradsson, [email protected]
Tel: 0705-521648
REDAKTION Malin Andersson, Girion Blomdahl,
Jakob Dahlström, Maria Fernsten, och Jan Kvernby.
KANSLICHEF OCH Ombudsman
Jenny Harlin, [email protected]
Tel: 0735-114572
ANSVARIG UTGIVARE Magnus Konradsson
Förbundsjurist
Alf Eckerhall, [email protected]
Mobil: 070-752 32 75
Ekonomiassistent
Malin Andersson, [email protected]
Tel: 08-142966, 0739-853036
LAYOUT Jenny Harlin och Maria Fernsten
TRYCKERI Tryckerigruppen AB
FOTO OMSLAGSBILD Jakob Dahlström
Tidningen Reservofficeren är officiellt organ för förbundet
Reservofficerarna, en intresseorganisation med facklig
kompetens. Sammanlagt finns det cirka 2500 medlemmar
kopplade till förbundet, som är en del av SACO.
Debatt
Vad bär chefen? Och i vilken hand?
En av grundpelarna i ledarskapet är ansvaret.
En chef kan som bekant delegera befogenheter,
men aldrig ansvaret.
Som fartygschef går det alltså all­deles utmärkt att låta
manöverofficeren sköta fartygets framfart och manövrar,
medan ansvarsfrågan ifall en malheur skulle inträffa
utkrävs av ansvarigt högsta befäl.
En blick mot politiken ger en delvis helt annan bild.
Ansvarsutkrävning förefaller vara endast sporadiskt
förekommande. I bästa fall kallas enstaka ledamöter
till konstitutionsutskottet. Mig veterligen har få, om
ens någon riksdagsledamot kastats ut från politiken,
åtalats eller tilldelats böter för att de har undlåtit att ta
det an­svar de av väljarna är valda att stå för.
Oftast slutar den politiska ansvarsutkrävningen i evinnerliga debatter av typen ”hur var det egentligen menat?”
eller ”vore det inte bättre att tillsätta en utredning istället”?
(vars slutresultat gärna får peka ut ett systemtekniskt
fel snarare är ett personligt felaktigt beslut).
Under Almedalsveckan i Visby fokuserade årets
försvarspolitiska arena (FPA) på reservofficersfrågan och
när utbildningen ska komma igång igen. Representanterna på podiet – försvarsminister Peter Hultqvist, Försvarsmakten genom generaldirektör Peter Sandwall och
chefen P4 Fredrik Ståhlberg, förbundet Reservofficer­
arnas ordförande Magnus Koradsson samt försvarsutskottets ordförande Allan Widman – verkade överens
om att reservofficerare utgör såväl en ledarskaps­reserv
som en viktig folkförankring. När moderatorn Mikael
Tornving frågade Försvarsmaktens generaldirektör
Peter Sandwall vem inom högkvarteret som har ansvaret
för reservofficrsfrågan kom svaret att det är en arbets­
grupp. Ansvaret är därmed kollektivt inom denna grupp
vilket försvårar möjligheten att peka ut just någon
ansvarig, när det behövs.
Så vad har nu ovan förda resonemang för bäring på
Försvarsmakten?
Jo, i Försvarsmakten finns en tydlig hierarkisk struktur
med en stark chefstradition. Skulle mot förmodan
chefen vara frånvarande ska ställföreträdaren eller
andra förhandsmän handla i chefens anda.
När politiken därför pekar ut en riktning åt Försvars­
makten, som i fallet att återstarta utbildningen av t ex
reservofficerare, så går det alltså inte att stoppa huvudet
i sanden och låtsas som om ingenting har sagts (sedan
år 2000...). Som tidigare omnämnt på denna sida
genomfördes den senaste utbildningen till reservofficer
i marinen 2007.
När nu utbildningen återstartas inom kort, har
de facto politiken begärt ansvarsutkrävning av Försvarsmakten, och för detta ledarskap ska framförallt
försvarsutskottet och försvarsdepartementet erhålla en
eloge. När nu Försvarsmakten tar sitt ansvar och inom
kort genomför den av politiken utpekade färdriktningen
för att säkerställa framtida möjligheter att bemanna
förband och staber med dugliga, tidvis tjänstgörande
officerare, så är Försvarsmakten återigen på kurslinjen!
Därmed sluts cirkeln, och åter till rubriken ovan:
Ansvaret. I första hand!
Fair winds
Det ska bli spännande att se på vilket sätt Försvars­
makten utvecklar den hand som förbundsordförande
Kondradsson sträckte ut till generaldirektören i slutet
av seminariet!
Ett annat aktuellt säkerhetspolitiskt tema utgör
frågan om försvaret av Gotland. Här verkar det vara
politiskt enklare att fatta beslut om att sända ut en
internationell expeditionsstyrka till Mali i Afrika än att
förstärka vår största ö i Östersjön, därav av strategisk
betydelse, med adekvat luftvärn såväl som mark- och
sjöförband.
Manne K A Koerfer
RO/kommendörkapten
ordförande SFRO
Foto: Privat
Reservofficeren 3, 2015 3
Micael Bydén
utsedd till ny ÖB
Fredagen den 11 september med­
delade
försvarsminister
Peter
Hultqvist att regeringen utsett
generalmajor
Micael Bydén
till ny överbefälhavare. Han tillträder
befatt­
ningen den 1 oktober.
– Det är med
stor respekt jag Micael Bydén.
har tackat ja till Foto: Försvarsmakten
uppdraget. Jag
ser fram emot att tillsammans med
Försvarsmaktens medarbetare och
frivilliga utveckla ett militärt för­
svar som möter omvärldens krav.
Det handlar nu i första hand om
att leverera militär förmåga, sade
Micael Bydén.
Förbundet Reservofficernas ord­
förande Magnus Konradsson är
glad över att Micael Bydén ut­
nämnts:
– Jag har mycket goda erfaren­
heter av dialog med Micael Bydén.
Jag hoppas och tror att vi kommer
att få ett bra samarbete framöver,
säger Magnus Konradsson
Jenny Harlin
RiS har ny styrelse
RO/Mj Jonas Axeheim valdes vid
extra årsmöte in i styrelsen för Reservofficersföreningen i Skåne för
att ta över kassörskapet sedan
Mats Frånberg avsagt sig upp­
draget. I samband med årsmötet
avgick RO/Kn Åke Bergh efter ett
kvarts sekel i styrelsen och avtackades för sina många år av styrelsearbete. RO/Kn Kenneth Adler
nyvaldes för ersätta Bergh. RO/
Mj Jonas Stålhandske Palo­vaara
omvaldes som ordförande.
Jenny Harlin
4 Reservofficeren 3, 2015
Nu startar utbildn
för taktiska reser
År efter år har regeringen krävt
att Försvarsmakten ska starta
en inomverksutbildning även
för taktiska reservofficerare.
Nu blir den verklighet.
Övlt mst Ulf R Johansson är ställ­
företrädande skolchef på MHS
Halmstad, och den som fått uppdraget att utreda hur den nya reservofficersutbildningen ska se ut. Tidigare fanns utbildning enbart för reservspecialistofficerare. Nu ska även taktiska officerare utbildas, efter beslut
från Högkvarteret.
– Av det tjugotal aspiranter som ryck­te
in i somras bedömer jag att hälften är
intresserade och lämpade att utbildas till OFF/T, alltså taktiska reservofficerare, säger Ulf R Johansson.
Utbildningen kommer nu att ha en
gemensam, första ROK. ROK 2 blir
till del differentierad mellan reservspecilaistofficerare och taktiska re-
servofficerare och ROK 3 blir förför
de aspiranter som valt och eller är
lämpliga för en framtid som OFF/T.
Exakt hur kursplanen
för
OFF/T-utbild­
ningen kommer
att se ut är inte
klart än. Ulf R
Johansson och
hans
arbets­
grupp ska nu ta
fram
lämpligt Ulf R Johansson.
innehåll.
Krigsvetenskap är skillnaden
– Skillnaden lär väl framför allt bli den
krigsvetenskapliga biten. En plutonchef bör ju ha förståelse för pluton,
kompani men även ett hum om
bataljon, resonerar Ulf R Johansson.
Utbildningens innehåll och upplägg
är visserligen inte helt klar än, men
nuvarande aspiranters evaluering
Några röster om nuvarande utbild
<<Jag är faktiskt
väldigt nöjd med
kursen i sin
helhet.>>
<<Stort plus till
lärarnas engagemang
och utbildningens
seriositet.>>
ningen även
rvofficerare
ger ändå en fingervisning om hur
utbildningen ska bedrivas:
– Vi fick aspiranternas feedback i
förra veckan. Vi börjar hitta något
som är attraktivt och högkvalitativt.
Det var riktigt roligt att höra, säger
Ulf R Johansson.
Sju nya lärartjänster
Den nya utbildningen av reservofficerare utgör nu en viktig verk­
samhet på MHS Halmstad, som
utökat sin personal med sju nya
lärartjänster. Skolan skulle kunna
utbilda många fler reservofficersaspiranter än de som nu går ROK,
säger Ulf R Johansson.
–Vi har utrymme för att kunna ut­
bilda ett par hundra per år om man
skulle vilja. Men för att klara att
utbilda dem behöver vi förbandens
hjälp. De behöver skicka duktiga,
dugliga instruktörer – även under
sommaren. Det borde kunna gå –
Ryssland satsar
på reserviststyrka
Ryssland går vidare med planer att
skapa en ny sorts mobiliserings­
reserv för sin miltär, som ett "experiment för att införa ett nytt utbild­
ningssystem och rekrytera personal
till reserven".
det har det ju gjort förr, säger Ulf R
Johansson.
"Det är utmärkt"
Enligt Försvarsmaktens egen planering ska 95 reservofficersaspiranter
utbildas per år. I år är de ett 20-tal.
– Den första kullen som ska starta
med ny militär grundutbildning rekryteras nu. Det är 50 killar och tjejer
som först ska göra elva månader
och sedan gå till ROK:en, berättar
Ulf R Johansson.
Förbundet Reservofficerarnas utbildningsansvarige Girion Blomdahl är
mycket positiv till att utbildningen för
taktiska reservofficerare satt igång.
– Det är utmärkt. Nu väntar vi bara
på att även marinen ska börja med
utbildning av nya reservofficerare,
säger han.
Jenny Harlin
dning – aspiranternas feedback:
<<Vi alla
är inte
markstrid.>>
<<Överlag en fantastisk kurs!
Bland det bästa
jag har gjort.>>
Ryssland har redan flera miljo­ner
militära reservister, men den nya
styrkan ska få en månatlig ersättning
på motsvarande tusen kronor och
avsevärt bättre repetitionsträning.
5000 ska ingå i reserven
President Vladimir Putin beordrade
reformen redan 2012 men den fick
stoppas på grund av pengabrist, enligt ryska medier.
Enligt tidigare uppgifter ska 5 000
personer ingå i den nya reserven,
som enligt kännare betyder att
Ryssland överväger att ställa om
från Sovjettidens massiva mobili­
seringsresurser till en mindre men
mer vältränad styrka.
TT-Reuters
Lägre köpkraft
trots högre anslag
Försvarsmaktens köpkraft bedöms
av FOI vara 18 mdkr lägre 2014 än
1999. Trots ökningen av försvars­
anslagen enligt försvarsöverenskommelsen 2015 beräknar FOI att
andelen av BNP under perioden
sjunker från 1,2 till 1,0 procent under
perioden. Den reala köpkrafts­
förbättringen blir visserligen 10,2
mdkr för hela perioden, varav dock
1,7 mdkr per år åtgår för höjda
arbetsgivaravgifter och hyreskost­
nader.
Jan Kvernby
Reservofficeren 3, 2015 5
Regeringen vill se
repövning för alla
krigsplacerade
I regeringens inriktningsbeslut är
försvaret av Sverige en tydlig huvuduppgift. Försvarsmakten ska satsa på
att upp­rätthålla en förbands­reserv.
Denna ska bemannas av värnpliktsutbildad personal och tidigare an­
ställd personal i den mån de inte
behövs i krigsförbanden. Därutöver
ska en personalreserv upprättas.
Kraven på insatsberedskap höjs.
Hemvärnsförbanden ska kunna
verka inom några timmar, stående
förband och kontraktsförband inom
några dagar. Planläggning för allmän respektive partiell beredskap
ska upprättas.
Krav på återrapportering
All krigsplacerad personal ska ha
övats under perioden 2016-2020.
Regeringen ska senare komma med
förslag till personalförsörjning. Ny
militär grundutbildning införs från
2016.
Försvarsmakten ska senast den
20 oktober delge sin planering för
genomförandet av beslutet.
Jan Kvernby
SSS planerar kurs
för reservofficerare
Sjöstridsskolan i Karlskrona plan­
erar just nu att till sommaren hålla
en veckolång kompetensbibehållande kurs för reservofficerare som
är intresserade av att tjänstgöra den
närmaste tiden. Kursen kommer
hållas under v 26 nästa år. Antalet
platser kommer att vara begränsat.
Mer information om utformning
och ansökningsförfarande kommer
presenteras under hösten.
Johan Hamnegård
6 Reservofficeren 3, 2015
Finalen för veteranmarschen 2015 i hjärtat av Stockholm.
Veteraner i mål efter 31Med ett kraftfullt inträde i
hjärtat av Stockholm var årets
upplaga av veteranmarschen
i mål den 22 augusti.
Där gick 120 veteraner från hela
landet. Några har gått hela sträckan
från Örebro, 31 mil. Det motsvarar
två Nijmegen-marscher på nio dagar.
Sista etappen gick från Livgardet
med Arméns musikkår som anslöt
vid Kungsbron i Stockholm. Det var
idealiskt väder, solen sken och människor kantade marschvägen med
mobilkameror.
Han pekade på de 14 ställen i världen
där svenska soldater och officerare
nu är ute för att skapa den trygghet
vi tar för självklar i Sverige.
– Ett högt pris betalas ibland för
detta, sa han.
Behöver uppmärksammas
87 svenskar har sedan 1956 kommit
hem i kista efter insats. Det är något
initiativtagaren till marschen, LarsGöran Nyholm, vill uppmärksamma.
– De ska ha heder och respekt.
Vid Norrmalmstorg sa Stefan
Andersson,
brigadgeneral
och
armétaktisk chef:
Men också alla som kommit hem
och bär på kriget inombords, be­
höver uppmärksammas, menar
Lars-Göran Nyholm:
– Jag är själv stolt veteran och jag vet
att mycket hänger på de anhöriga,
både under insatsen och efter den.
– Det finns ett stort mörkertal för de
som var ute mellan 1956 och 1991.
Vi måste nå dem, alla mår inte bra.
Nytt pensionsavtal
för framtidens
reservofficerare?
Foto: Per Lunqe
-milamarsch
Med tre års marscherande är nu
Lars-Göran Nyholm och hans kam­
rater uppe i 107 mil på asfalt. Nästa
år går marschen mellan Stockholm
och Gävle.
Per Lunqe
!
FAKTA
Syftet kamratstöd
​ eteranmarschen har sedan starten
V
2013 samlat in över 140 000 kronor
till Sveriges Veteranförbundet Fredsbaskrarnas kamrathjälp. Gula Bandet
säljs till förmån för Sveriges alla
veteraner och deras anhöriga.
Intäkterna går till kamrathjälpen.
Ett nytt pensionsavtal för
statlig sektor är underskrivet
av Saco-S. Men om det omfattar även reservofficerare
är ännu höljt i dunkel.
– Reservofficerare ska naturligt­
vis ha pension från första kronan,
precis som andra statstjänstemän,
säger
förbundets
ordförande
Magnus Konradsson.
Saco-S, som förhandlar även för
Sacoanslutna reservofficerare, har
träffat en överenskommelse med
Arbetsgivarverket om det nya pen­
sionsavtalet på statlig sektor. Avtalet
ska börja gälla från den 1 januari
nästa år, men vad som ska gälla
har i skrivande stund inte offentlig­
gjorts, då alla detaljer ännu inte är
klara. Det gäller även på vilket sätt
reservofficerare ska omfattas.
Viktig principfråga
OFR har inte skrivit på
Offentliganställdas förhandlings­
råd, som förhandlar för bland annat
Officersförbundet, har inte skrivit
på avtalet.
– Bland annat för att vi inte anser
att pensionsåldern för officerare och
flygledare ska höjas, och för att vi
menar att all tid i anställningen ska
räknas som pensionsgrundande, inte
enbart när man jobbar, förklarar
Daniel Skoglund, pressansvarig på
Officersförbundet.
Får påslag på lönen
I väntan på avtal får reservofficerare
som tjänstgör i sin krigsbefattning
13 procent i påslag på lönen för att
sedan lösa pensionsfrågan på egen
hand. Men förbundet Reservofficer­
arnas strävan är att en reservofficer
ska omfattas av pensionsavtalet.
Pension är en viktig principfråga för
förbundet. Dels är det viktigt att alla
officerare behandlas lika. Dels ska
inte reservofficeren straffas dubbelt
vid tjänstgöring, och gå miste om
pension både från sin civila och mil­
itära arbetsgivare. Och dels riskerar
Försvarsmakten att framstå som en
avskräckande arbetsgivare.
– Vilken annan arbetsgivare skulle
säga att deltidspersonal inte har
rätt till pension? Det är verkligen
på tiden att även reservofficerare
omfattas av pensionsavtalet, säger
Magnus Konradsson.
Jenny Harlin
!
FAKTA
PA16
PA 16 gäller från 1 januari 2016 och
omfattar de som är födda 1988 eller
senare. För personer födda 1987 eller
tidigare gäller fortsatt PA03.
PA16 kommer att vara premiebestämt. Arbetsgivaren betalar in en
premie, eller en avgift, varje månad
som sedan fonderas till dess att
medarbetaren går i pension. Man
kommer att tjäna in till sin framtida
pension redan från första dagen på
jobbet, oavsett ålder, till dess man
fyller 67 år.
Reservofficeren 3, 2015 7
Förbundet Reservoffice
Försvarsmakten för avt
Reservofficerare i stridande befattning i Afghanistan anställdes som civila tjänstemän – och med sämre villkor än de hade
rätt till.
Försvarsmakten medgav vissa fel, och gick med på att ersätta
de berörda med 170 000 kronor. Men övriga villkor ville man
inte gå med på.
Efter upprepade försök att få Försvarsmakten att förhandla
tvingas förbundet därför gå till Arbetsdomstolen.
Reservofficerarnas Magnus Konradsson förklarar varför:
På svensk arbetsmarknad – och
särskilt på den offentliga arbets­
marknaden – gäller att villkoren
för anställning förhandlas fram i
kollek­tivavtal mellan parterna. För­
bundet Reservofficerarna har gång
på gång bjudit in Försvarsmakten
till fortsatta förhandlingar om
villkoren för reservofficerare, men
Försvarsmaktens förhandlings­
chef har kategoriskt sagt nej till
förhand­ling.
Det innebär idag att reservofficerare behandlas sämre än
någon annan personalgrupp i
Försvarsmakten. Reservofficerare
förväntas själva betala för resor
och boendekostnader, ges inte
traktamenten och tillägg som övrig
militär personal. Detta gäller inte
minst vid tjänst utomlands.
Bland annat ska alla förband
genomföra krigsförbandsövning
inom de närmaste åren. En stor
del av person­
alen kommer
att vara tidvis
tjänstgörande
– det gäller
såväl soldater
som officerare.
Reservofficerarna är av stor
Magnus Konradsson.
betydelse för
Försvarsmaktens möjligheter att lösa sina uppgifter. Detta budskap har framförts
gång på gång av regeringen och
betonades även under politikerveckan i Almedalen. Det är då av
väsentlig betydelse att villkoren vid
tjänstgöring i Försvarsmakten är
lika för alla.
Vad har då hänt?
Riksdagen har nyligen fattat ett
nytt försvarsbeslut och regeringen
har dessutom givit Försvarsmakten
tydliga instruktioner om hur verk­
samheten ska bedrivas framöver.
8 Reservofficeren 3, 2015
Vi ska också komma ihåg Försvarsmaktens värdegrund – det är
inte tillåtet att särbehandla någon
inom ramen för Försvarsmaktens
verksamhet. Försvarsmaktens
personalstab (PERSS) verkar dock
vara av en annan uppfattning.
Enligt PERSS är det tillåtet att be­
handla just reservofficerare sämre
än all annan personal och PERSS
förespråkar dessutom att Försvars­
makten ska bryta mot såväl lagstift­
ning som kollektivavtal.
Sedan ett par år tillbaka gäller
delvis nya regler om tjänstgöring
vid en internationell militär insats.
Reglerna återfinns i huvudsak i
lagen om försvarsmaktens personal
vid internationella insatser (IMI-­
lagen). Lagen är ett direkt resultat
av den så kallade Veteranutredningens förslag. För den som är an­
ställd i Försvarsmakten gäller idag
internationell tjänstgöringsskyldighet enligt Överbefälhavarens beslut
från år 2010.
När Försvarsmakten genomför en
insats utomlands kan det behövas
personal med kompetenser som
inte återfinns inom myndigheten.
Det kan röra sig om IT-specialister,
viss medicinsk personal, präster,
personalvetare med flera. Den
gemensamma faktorn för sådana
specialister är att de inte har ett
anställningsförhållande med För­svarsmakten och de måste därför
anställas för viss tid av Försvars­
makten för den aktuella insatsen.
Detta kallas för att "direktrekrytera"
personal. Angående anställning för
direktrekryterad personal finns en
speciell bestämmelse i lagen:
2 § Den som ska tjänstgöra i en
internationell militär insats och
erarna stämmer
talsbrott
inte har en anställning i Försvarsmakten får anställas särskilt för
tjänstgöring i en sådan insats.
Ordet inte i paragrafen ovan bör
särskilt noteras; det gäller alltså
personer som inte redan är
anställda av Försvarsmakten.
De aktuella sex reservofficerarna
innehar alla ett anställningsavtal
med Försvarsmakten (anställning
tills vidare) som omfattar internationell tjänstgöringsskyldighet. De
har tjänstgjort på officersbefatt­
ningar i missionen FS 26 i
Afghanistan.
Normalförfarandet inom Försvarsmakten hade varit att placera
de tillsvidareanställda reservofficerarna på respektive befattning i FS
26. Istället har Försvarsmakten valt
att direktrekrytera reservofficerarna med påstått stöd av 2 § IMIlagen och anställa dem för viss tid.
Resultatet av visstidsanställ­ningen
är enligt Försvarsmakten att den
enskilde reservofficeren har sitt
tjänste­ställe utomlands istället
för det ordinarie tjänstestället i
bostaden. Reservofficerare får
därför inte traktamente medan
yrkesofficeren och grupp­chefen/
soldaten erhåller traktamente.
PERSS förespråkar således dels
en felaktig tillämpning av lagstift­
ning och dels en särbehandling av
reserv­officerare.
Det ska då noteras att i såväl skattelagstiftningen som av på arbets­
marknaden centrala kollektivavtal
framgår att en reservofficer har
sitt tjänsteställe i bostaden. Dessutom framgår av författning att en
reserv­officer är anställd tills vidare
och får således inte anställas för
viss tid enligt IMI-lagen.
Förbundet kan således konstat­
era att PERSS förhållningssätt:
•
står i strid med gällande lag­
stiftning och centrala kollek­tivavtal,
•
står i strid med Försvarsmaktens värdegrund,
•
innebär att reservofficerare
behandlas som andra eller
tredje klassens anställda,
•
står i strid med regeringens
uttalanden om vikten av
reservofficerare, och
•
står i strid med hur villkor
regleras på svensk arbets­
marknad.
Förbundet kan inte och kommer
inte att acceptera att reservofficerare behandlas sämre än all annan
personal. Eftersom För­svarsmakten vägrar att förhandla om
villkoren och därmed lösa frågan
förhandlingsvägen så tvingas
Förbundet att gå till domstol för att
reservofficerare som ska tjänstgöra
utomlands ska få samma villkor
som soldater, gruppchefer och
yrkes­officerare.
Magnus Konradsson
Försvaret backar
– aspiranterna
lovas lön igen
Aspiranterna lovdes lön under
utbildningen. När de väl startat
kursen gjorde Försvarsmakten
plötsligt helt om: 140 kronor
om dagen skulle de få.
Nu är ordningen återställd.
En hel grupp aspiranter på reservofficersutbildningen är före detta
gruppchefer, soldater, sjömän. De
är anställda av Försvarsmakten och
har tagit tjänstledigt för att vida­reutbilda sig till reservofficer.
Inför kursstarten lovades de lön
med visst avdrag, så kallade ASOUförmåner. Efter en tid beslutades
oväntat att aspir­anterna istället
skulle få 140 kronor om dagen.
– När jag fick vetskap om detta blev
jag minst sagt irriterad. Förbundet
hade i samverkansförhandling redan
i januari fått klartecken avseende
lönefrågan säger Reserv­officerarnas
förhandlingschef Jonas Wiberg, som
direkt kontaktade PERSS för att få
ordning på oredan.
Delade känslor efter beslutet
Och nu har nytt förtydligande beslut
fattats. Denna gång av HKV/PROD.
– De aspiranter som uppfyller kraven
ska få lön som utlovats, det är tydligt
och bra, förklarar Jonas Wiberg.
Bland aspiranterna är känslorna
delade:
– För vissa av oss var detta beslut
förstås jätteroligt. För andra som låg
nära gränsen men inte får några
pengar känns det lite märkligt, säger
aspirant Pontus Erlandsson.
I skrivande stund har lönen inte betalats ut.
Jenny Harlin
Reservofficeren 3, 2015 9
Så vill förbundet förbättra sy
Om fyra år ska Försvarsmakten ha 2400 aktiva
reservofficerare. I dagsläget saknas minst
1000. Förbundet vill se ett helhetsgrepp om
reservofficerssystemet, så att det kan
fungera optimalt och över tid. Det finns en
hel del hinder, som gör det svårt och krångligt att tjänstgöra. Här är listan över läget
– och förbundets förslag på lösningar.
Utbildning
Utbildning måste starta omgående, även för marinen. Fokus
måste läggas på OFF/T-utbildning, inte enbart SO/T-utbild­
ning. Medel och personal måste avdelas för att kraftigt utöka
antalet utbildningsplatser. Efter kompetensinventering bör
befintliga reservofficerare erbjudas kompletterande utbildning
för att kunna krigsplaceras.
Status: Ny reservofficersutbildning öppen även för OFF/T har
startat. Kursplanen är inledningsvis densamma som för SO/T
och kommer att revideras. Antalet utbildningsplatser är enbart
en fjärdedel av de planerade. Marinen saknar utbildning.
Jenny Harlin
Pensioner
En reservofficer får inga pensionsavsättningar vid tjänst­
göring. Förbundet Reservofficerarna kräver pension från
första kronan.
2500
Statusrapport: I dagsläget får reservofficeren ett bruttopåslag
på lönen, och får själv avsätta pengar i privat pensions­
försäkring. Möjligheten är dock i praktiken är stängd med de
nya avdragsreglerna. Saco har avtalat med Arbetsgivarverket
att även reservofficerare ska omfattas av det nya pensions­
avtalet, som träder i kraft nästa år. Men vad avtalet innebär i
detalj är i skrivande stund inte klart (läs mer på sida 7).
2000
1500
1000
500
Rekrytering och bemanning
0
Idag är det svårt för den enskilde att hitta tjänster och be­
fattningar som är lämpade för reservofficerare.
Information
Reservofficerare måste få tillgång till emilia, eller annat nät,
för att få tillgång till korrekt information.
10 Reservofficeren 3, 2015
Redovisning av reservofficerssystemet FM2013-546:9
RESERVOFFICERARNAS BERÄKNING
Beräkning RO-systemet med justering från verkligheten
2016
2017
2500
2000
1500
1000
500
0
Kompetens
Status: Central inventering saknas fortfarande.
FÖRSVARSMAKTENS PLANERING
2015
Lösning: Märk tjänster som är lämpade för reservofficer­
are med tagg reservofficer, så att de enkelt blir sökbara i
Reachme. Använd reservofficerare och deras kontaktnät för
att rekrytera lämpliga personer och för att synliggöra yrket
i det civila, på utbildningar, mässor och i företag. Använd
reservofficerare med god personkännedom stödja i rekryter­
ing och bemanning lokalt, för att få bäst effekt och understöd
till förbandet.
Försvarsmakten och civila myndigheter bör avdela personal
för att samla in korrekt information om reservofficerares militära och civila kompetens och uppdatera samtliga register
som behöver uppdateras inom Totalförsvaret.
2400 - FÖRSVARSMAKTENS BEHOV
2015
Ser man till antalet befintliga, krigsplaceringsbara reservofficerare och verkliga up
erade från förtidsavgågna yrkesofficerare går ekvationen inte ihop för att nå målen e
Ledning
T-personal är en mycket stor personalgrupp med andra villkor och
behov än K-personalen. Idag är uppgifterna för denna grupp spridda,
och med det blir ansvaret splittrat och oklart.
Lösning: En enhet för T-personal bör skapas på HKV, där en grupp
med samlad kompetens (utbildning, rekrytering, marknadsföring,
information, juridik, HR, ATO mm) tar ett helhetsgrepp om de Trelaterade frågorna och ser till att de inte hamnar mellan stolarna.
ystemet för reservofficerare
Lönesättning
Omställningsavtal
Försvarsmaktens principer för individuell lönesättning tillämpas inte
för reservofficerare. Lönesättningsmodell kommuniceras inte.
En reservofficer med anställning i staten riskerar att inte om­
fattas av omställningsavtalet vid arbetslöshet, eftersom han/
hon har en tillsvidareanställning att falla tillbaka på. Att den
inte garanterar lön är ovidkommande enligt avtalet. Detta
måste ändras.
Lösning: Förbundet vill tillsammans med Försvarsmakten diskutera
lönesättningsmodell och tillämpning för reservofficerare.
Utvecklingssamtal
Utvecklingssamtal är särskilt viktigt för personal som inte tjänstgör
kontinuerligt, men genomförs inte i tillräckligt stor omfattning.
Lösning: Utvecklingssamtal bör hållas en gång om året.
DET SOM KRÄVS.
För att nå sina egna mål måste Försvarsmakten kraftfullt utöka utbildningen
av nya reservoffcerare, liksom rekryteringen från yrkesofficerskategorin.
Lösning: Ändring i kollektivavtal – det måste tydliggöras när
individen tjänstgör som reservofficer eller ej.
Kommunikation
Kontinuerlig, bred och korrekt information från central nivå
måste kommuniceras till samtliga reservofficerare och förband,
så att alla har tillgång till samma uppgifter. Regelbunden kommunikation är viktig för att upprätthålla relationen.
Status: Lokala satsningar finns, men central kommunikation
saknas fortfarande.
Rätt tilltjänstledighet
Idag finns ingen lagstadgad rätt till tjänstledighet för öv­ning.
Detta försvårar för reservofficeren att tjänstgöra, och för
Försvarsmakten att få tillgång till sin personal.
2019 planerar Försvarsmakten att nå
målet om 2400 krigsplacerade RO.
Enligt våra beräkningar kommer det att
saknas 440 RO.
2018
2019
Om inget görs riskerar systemet att inte
nå måluppfyllnad för än efter 2030
Befattningar
I planen för FM ORG NY kommer två tredjedelar av Försvarsmaktens reservofficerare bestå av SO/T. Att utbilda ett
stort antal SO/T, som sannolikt inte kommer att bli verkliga
specialister med tanke på hur lite övning de kommer att få,
är inte kostnadseffektivt.
Lösning: Bättre då att i högre grad låta K-personal vara specialistofficerare, och T-personal officerare. Fler OF/T-befattningar, färre SO/T-befattningar.
Kollektivavtal
2030
ppgifter över avgångar, nyutbildade och nyrekrytenligt nuvarande planering. Källa: Försvarsmakten.
Lösning: En reservofficer bör garanteras författningsenlig
rätt till tjänstledighet vid tjänstgöring inom Försvarsmakten.
Att jämföra med föräldraledighet.
Grafik: Henrik Karlsson
Villkor och avtal
Det råder stora brister i information och tillämpning av vilka villkor,
ersättningar och löner som ska gälla. Individer drabbas och det leder
till tidsödande och dyra tvister och domstolsförhandlingar.
Lösning: Förhandling om ett fungerande kollektivavtal krävs, liksom
ensad, samlad och korrekt information om villkor, ersättningar och lön.
En handbok bör tas fram i samverkan mellan Försvarsmakten och förbundet, och spridas gemensamt så att alla berörda får korrekt information.
Reservofficersavtal måste gälla för reservofficerare oavsett
var de tjänstgör, så att individen vet vilka villkor som gäller,
och Försvarsmakten kan använda sin personal på ett smidigare sätt.
Lösning: Att Försvarsmakten accepterar förslaget att förhand­la, och gemensamt med förbundet skapar ett kollektivavtal som är funktionellt för all tjänstgöring inom Försvars­
makten.
Ser du fler förbättringsmöjligheter?
Kontakta oss på [email protected]
Reservofficeren 3, 2015 11
Uppslutningen var god när kommendör Ewa Skoog Haslum med övriga chefer informerade om framtiden på 4 sjöstridsflottiljen. Dels handlade mötet om den fra
Reservare ska förstärka
Knappt hundra befattningar för
T-personal kommer att finnas
i Fjärde sjöstridsflottiljen
från 2016. Det var budskapet
när Kmd Ewa Skoog Haslum
informerade officerare och
sjömän på ett efterlängtat
möte.
Den 22 augusti höll chefen för Fjärde
sjöstridsflottiljen, kommendören Ewa
Skoog Haslum, information om en
ny organisation för förbandet, verk­
sam från och med år 2016. Det nya
med denna organisation är att den
innehåller totalt knappa hundra be­
fattningar för T-personal.
Informationen gavs på Sjöhistoriska
museet i Stockholm. Såväl kommendören själv som de olika underlydande förbandscheferna för flottilj-sta­
ben, 41. korvettdivisionen, 42. min-
12 Reservofficeren 3, 2015
röjningsdivisionen och 43. underhållsdivisionen var representerade, liksom
stabens personalfunktion (N1 på
modernt militärt
lingua franca).
Den enda för­
bandschef som
inte deltog var
den för röjdykar­
förbandet. Det
förbandet
har Ewa Skoog Haslum.
dock redan ett Foto: Försvarsmakten
regelbundet och aktivt användande
av reservofficerare, så röjdykarna
har – om uttrycket tillåts – redan sitt
på det torra.
Kommendören inledde med att in­
formera om den förändring som nu
ska ske i och med krigsplacering av
T-personal. Utbildning av reservofficerare i marinen saknas, men
planeras.
Den generella tanken bakom användandet av T-personal skulle kunna
beskrivas som en förstärkning, snarare än förstoring, av förbandet. Detta
även om krigsförbandskontraktering
av T-personal torde innebära ett cirka
tio procent stort personaltillskott.
Är i ständig drift
Hela flottiljen är i ständig drift; det
finns således ingen ”mobiliserande”
del. T-personalens funktion är att
dels kunna täcka upp med ickemilitära kompetenser (som folkrätt,
sjökapten eller läkare), dels ge redundans i befattningar som till var­
dags betjänas endast av en eller ett
fåtal befattningshavare. Det poängterades också att det finns använd­
ning av reservofficerare även uppåt i
stabshierarkien.
Rent praktiskt förväntas den enskilde
som kontrakterar sig kunna tjänst-
amtida organisationen, och dels om vilka möjligheter reservofficerare har att tjänstgöra vid flottiljen framöver.
Foto: Magnus Jirlind/Försvarsmakten
a 4 sjöstridsflottiljen
göra omkring fyra veckor per år under
en femårsperiod. Tjänstgöring­arna
förläggs till större – och med god
framförhållning planerade – övningar,
vilket bör göra det rimligt lätt att
planera ihop tjänsten med ett civilt
arbete. Ett visst mått av individualisering kan ske.
måste stämmas av med högre ort.
Det kan te sig något märkligt i och
med att det gäller att klara ut den
ordinarie verksamheten vid vaknas.
Känslan var dock den att förbandet
gärna ville kunna utnyttja möjligheten till denna typ av tjänstgöringar
och hitta rätt individer för detta.
Behov vid vakanser
Många slöt upp på sin fritid
Utöver de tjänstgöringar som hör
till de krigsplacerade befattnin­g­
arna kommer precis som tidigare
finnas behov av reservare går in på
befattningar vikta för kontinuer­
ligt tjänstgörande. Ett sådant behov
uppstår vid vakanser. Det kan också
vara ett sätt att uppdatera egen kom­
petens.
Utöver att kommendören och personalstaben orienterade och svarade
på frågor gick de olika underlydande
förbandscheferna igenom sina olika
förband. En bra uppfräschning för
de som inte fått chansen att tjänst­
göra på ett antal år. Särskilt tack­
nämligt var att man tog upp vilka
officerare som bestrider olika nyckelbefattningar. Något som gör det lättare att hitta någon man känner. Det
poängterades flera gånger – och med
all rätta – att det ofta är genom de
Vad som inte direkt utsades vara ett
problem – men som nog ändock kan
tecknas på den listan – är att finansieringen av en sådan tjänstgöring
personliga kontakterna man hittar
rätt roll att tjänstgöra i. Och även
rätt sätt att göra det på.
Respektive förbandschef gick slutligen igenom de olika befattningar
som planerats för T-personal och
argumenten bakom detta.
Det var på många sätt en mycket posi­
tiv träff. Försvarsmakten har tagit tag i
användandet av sina reservofficerare
för första gången på rätt länge. Och
det finns en plan för detta. Det var
också positivt att så många slöt upp
på sin fritid. Något som visar på den
lojalitet som finns – både inom reservofficersleden och bland tidigare an­
ställda sjömän.
Slutligen var det också en hel del
humor. För det är ju kul i flottan
också. Inte bara allvar.
Girion Blomdahl
Reservofficeren 3, 2015 13
Det var 17 målmedvetna elever som under en vecka lärde sig mer om reservofficersbanan, under Försvarsutbildarnas ungdomskurs i Skillingaryd. Ledarskap va
På väg mot en framtid s
En vecka i juni möttes 17
ungdomar för en kurs i
Skillingaryd. Ämnet: hur det
är att jobba som reserv­
officer. Intresset och engagemanget var tydligt – liksom
förståelsen för uppdragets
betydelse.
Försvarsmaktens behov av reservofficerare är stort och möjligheterna
många för den som söker sig till
reservofficersbanan. 17 ungdomar,
främst från södra Sverige, tog de
första stegen mot uppdraget under
en vecka i Skillingaryd.
Här fick de veta det mesta som är värt
att veta om raka ROK:en och om hur
14 Reservofficeren 3, 2015
en vanlig dag kan se ut för en reservofficer. Under veckan varvades ledarskap med lektionssittningar.
LOS, ledarskap
och självkänne­
dom (ett paket
från
Försvarshögskolan) gick
alla igenom och
nu har de sitt
första certifikat
att lägga i CV:n. Jasmine Steen.
En av eleverna,
Jasmine Steen från Höör i Skåne,
bestämde sig under kursen:
– Ja. Jag kommer att söka till specialist och reservofficer.
Jasmine är 17 år och ska börja trean i
gymnasiet till hösten. På ett tekniskt
gymnasium i Lund pluggar hon med
sikte på högskolestudier. Hon räknar
upp möjligheterna, som hon ser
dem: plugga tilll civilingenjör i Lund,
IT-design på Blekinge Tekniska hög­
skola eller gå på KTH i Stockholm.
Vill ha både civil och militär bana
Jasmine känner att det militära också
passar in i hennes framtid.
– Som reservofficer. Då kan jag göra
båda sakerna, säger Jasmine.
Hur kom du på att du ville delta
i denna vecka i Skillingaryd?
– En kompis pappa jobbar i Försvarsmakten. Kompisen har gått en kurs
arvades med information frän, av och om reservofficerare.
Foto: Per Lunqe
som reservofficer
och han tycker det är coolt. Så jag
gick med i Försvarsutbildarna och
jag tycker också det är coolt.
En reservofficer ska ha förmågan
att leda andra. Hur ser du på
ledarskap?
Inför kursen i Skillingaryd hade
Jasmine flera frågor. Hur funkar det
att läsa vid sidan av när man utbildar
sig till reservofficer? var en av dem.
Först GMU sedan K3
– Jag kan ta på mig ansvaret att leda
men jag har inga problem med att ta
ett steg tillbaka.
Nu är Jasmines frågetecken uträtade.
Under den inledande kursen i ledar­
skap och självkännedom, har hon
tagit flera steg framåt.
Jasmine har varit i situationer där
hon leder andra men hon känner sig
inte tvungen att alltid vara den som
leder, inte i alla situationer. Hon
berättar om en spaningsövning.
– Jag vet nu att jag vill söka grundutbildningen i Försvarsmakten och
sedan fortsätta till reservofficer,
säger hon.
- Då låg jag gärna i OP:t i stället för
att vara gruppchef längre bak. Det
kändes bra, säger Jasmine.
Jasmine kommer att söka sig till K3,
hon gillar spaning. Reservofficers­utbildningen kommer hon söka till när
hon är klar med högskolestu­dierna,
antingen i delad variant eller den raka,
beroende på vad som finns att tillgå.
På kursen träffade eleverna såväl
reservofficerare som instruktörer
från MHS Halmstad. Jenny Harlin,
kanslichef på förbundet Reservofficerarna, berättade om förbundets
verksamhet och viktigaste frågor.
Joel Månsson, själv nyutexaminerad
reservofficer, berättade om tiden
som vagnchef i Afghanistan.
Från en elev fick han frågan om vilken
egenskap som är viktigast för en
reservofficer.
Joel Månssons svar:
– Att vara ödmjuk.
Per Lunqe
Reservofficeren 3, 2015 15
Hotet kommer från öster under övningen. Fienden Grannland har redan landstigit på Gotland och upprättat en bas där. Nu gäller det för luftvärnet att hejda an
Storövning
Sverige i fokus när
Över 5000 personer deltog
när armén och flygvapnet
övade samtidigt med fokus på
nationen. Några av dem var
reservofficerare i Luftvärnet.
Fienden Grannland har tagit Gotland,
och landstigit i östra Sverige. Flyg­
vapen och armé övar samtidigt och
samordnat med cirka 5500 personer.
Vid Smålandskusten är det luftvärnet
som ska hejda angreppet från öst.
Längre in i landet ska andra delar av
armén hindra fienden från att skära
av Sverige mellan de stora sjöarna
och tvinga isär de svenska brigad­
16 Reservofficeren 3, 2015
erna. Det får inte hända: Linjen mel­
lan Göteborg och Stockholm får inte
brytas.
Just nu är det tyst och stilla. Väl­
maskerade fordon, vaktposter i skogsbrynet och sovande soldater i tält.
Övningen pågår dygnet runt.
– Var är Bravo Romeo – jag menar
Bertil Rudolf?!
Åter till svenskt fokus
Felsägningen är talande: Efter flera
år med prioriterade utlandsuppdrag
ligger fokus det nationella försvaret
igen, och det är återigen svenska som
gäller vid ordergivning. För­utom i
luftrummet, där talas som tidigare
engelska.
Fem reservoffi­
cerare från Bertil
Rudolf, alltså 61
Luftvärnsbatataljonens andra pluton, sätter sig i
dugg­regnet för
en snabb lunch.
Två varmkorvar,
en fralla och Joachim Ottosson.
en tomat i vita
skumplastlådor. Det är övning­ens
tredje dag. Fienden skjuter från sin
bas på Gotland, och här hemma ska
luftvärnet dels besvara elden, och
ngreppet, och skydda det egna luftrummet. Och för armén att slå tillbaka fienden inåt land.
Foto (alla bilder): Jakob Dahlström
Foto: Jakob Dahlström
armé och flyg övar
dels hålla luftrummet säkert för de
egna luftstridskrafterna.
– Det tär visserligen på våra resurs­
er, men också på fiendens resurser,
säger RO/Fj Joachim Ottosson, som
jobbar med underrättelseinhämtning under övningen och civilt
arbetar på FMV.
"Bra att komma utifrån"
Det är en kompetent grupp som slagit
sig ner kring det vingliga utflykts­
bordet i trä. Civilingenjör, socionom,
student, läkare…
– Jag tror att det är bra att komma
utifrån. Man får en lite vidare syn,
kan tänka lite annorlunda, säger
Joachim Ottosson, som själv tidigare
varit yrkesofficer
men nu tjänstgör
tidvis.
miljökatastrofer stod på listan över
kriser att öva inför – väpnad strid
var däremot inget man hade tagit i
beräkning på sjukhuset. Förrän efter
Bragds besök.
Det gäller både
den civila och den
militära världen.
RO/Kn Joakim
Bragd, bataljonstabsläkare, berättar om ett Joakim Bragd.
rekognoscerings­
besök han nyss gjorde vid ett lokalt
sjukhus, för att undersöka hur många
sårade soldater som skulle kunna
tas om hand där. Terrorangrepp och
– Den civila sidan tror att försvaret
har resurser, och den militära sidan
tror att det civila samhället klarar av
det. Det finns en oerhörd diskrepans mellan kartan och verkligheten,
säger Joakim Bragd.
Som överläkare på ett Stockholms­
sjukhus vet han mycket väl vad
landsting och sjukvård kan bidra
Fortsätter på nästa sida
Reservofficeren 3, 2015 17
Storövning
Sverige i fokus
när armé och flyg övar
med, och vilka brister som finns om
många skadade skulle behöva vård
samtidigt.
– Min absolut viktigaste uppgift
som reservofficer är att få till civilmilitär samverkan. Konkret för att
få sjukvården att fungera även vid
väpnat angrepp, men det gäller ju
övriga samhällsfunktioner också,
säger Joakim Bragd.
Joakim Bragd började som kust­jägare och har varit reservofficer sedan
1980-talet. Efter att Försvarsmakten
18 Reservofficeren 3, 2015
under flera år underlåtit att visa in­
tresse för hans försök att tjänstgöra,
var han på vippen att säga upp sig.
Men så kom han i kontakt med 61
Luftvärnsbataljonen.
«Nu är jag jättenöjd,
här funkar allt verk­
ligen bra!»
– Nu är jag jättenöjd, här funkar allt
verkligen jättebra! Jag känner att jag
behövs, jag får bra information och
kontakt från förbandet, har inget
strul med ersättningar eller tjänst­
göring.
Joakim Bragd får medhåll från de
övriga. På Lv6 tar man väl hand om
sina reservofficerare.
– Vi får våra tjänstgöringsplaner
i god tid också. Det är a och o för
att kunna tjänstgöra, säger RO/Lt
Stefan Malmros.
Framförhållning är viktig för att
kunna få ledigt från det civila jobbet,
vilket inte alltid är självklart.
– Min erfarenhet är dock att det finns
en större förståelse inom försvars­
relaterade företag. Det känns som
om de företagen ställer sig positiva
Det blev tid för samtal om reservofficerares
möjligheter att tjänstgöra under lunchpausen.
Från vänster, medurs: RO/Kn Joakim Bragd,
RO/Fj Joachim Ottos­son, RO/1 sgt Johan
Höög, RO/1 sgt Thomas Bjällstrand och RO/Lt
Stefan Malmros, 61 Luftvärnsbataljonen.
till att man är reservofficer, säger
RO/1 sgt Johan Höög.
Framtiden är oklar
En annan sak som inte heller är
självklar, är hur framtiden ser ut,
säger Johan Höög, som under öv­
ningen observerar hur 62 Luftvärns­
batataljonen, som består av främst
T-personal ska spegla den stående
61 Luftvärnsbatataljonen när Tbataljonen väl är fullt ut bemannad.
– Jag tror inte att det civila samhället
riktigt har förstått och greppat det här
systemet med T-personal. Och tvåbefälssystemet är ju en stor skillnad
mot hur det var förr. Det är inte helt
tydligt hur karriärvägarna ser ut i
framtiden, tycker jag.
Det finns utmaningar för att få systemet att fungera smidigt och gnisselfritt, både ur civilt och militärt perspektiv.
– Jag tror att det behövs en hel del
information, både till arbetsgivare
och till reservofficerare som ska tjänst­göra, funderar Joachim Ottosson
innan han går tillbaka in i stabs­tältet.
Fortsätter på nästa sida
!
FAKTA
Flygvapenövning 15
28 augusti – 1 september övade Sveriges
luftförsvar, alltså flygvapnet och luftvärnet på ostkusten. Syftet var att
öva den luftoperativa förmågan och
nationellt uppträdande från flottiljer
och baser vid ett högkonfliktsscenario,
dygnet runt under fyra dygn. I stort sett
alla förband i flygvapnet tillsammans
med delar ur armén och FMLOG deltog, sammanlagt cirka 1 500 personer.
Övningen samordnades med Arméövning 2015, bland annat avseende
markmålsbekämpning och stöd med
helikoptrar.
Källa: Försvarsmakten
Reservofficeren 3, 2015 19
Storövning
Lunchen är
över. Åter
till övningen.
Grupperad och redo att skydda fastlandet. Samtidigt framrycker den mekaniserade brigaden mot Motala, Skövde och Örebro.
Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
Sverige i fokus
när armé och flyg övar
Korvarna är uppätna. Snart återgår
Bertil Rudolf till arbetet med att hej­da
fiendens framfart.
Evakuerar 27 skadade soldater
Längre inåt landet kämpar andra
med samma uppgift. Den mekani­serade brigaden framrycker och grupperar sig öster om Motala, i Skövde och
söder om Örebro. Andra brigaden
bekämpar fienden väster och öster
om Vättern. Tredje brigaden ska
anfalla och förhindra att fiendens
styrkor förstärks. Och i Göteborg gör
man precis det som Joakim Bragd
efterlyste på det lokala sjukhuset:
Övar katastrofberedskapen genom
att evakuera 27 fingerat skadade soldater från Göteborgs garnison till
Sahlgrenska universitets­sjukhuset för
vård. En så stor övning tillsammans
med Försvarsmakten har inte gjorts
på många år.
Jenny Harlin
20 Reservofficeren 3, 2015
”Skadade” soldater lastas ur på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
!
FAKTA
Arméövning 15
24 augusti – 3 september, genomförde
stora delar av Sveriges arméförband
en samlad övning i området runt
Vättern. Huvudsyftet var att öva det
nationella försvaret, främst arméförbandens förmåga att agera och
samverka som en brigad.
Det är den största nationella övningen
för Försvarsmaktens markförband på
flera år. Drygt 4000 personer från
23 förband deltog Markstridsskolan
var ansvarig för övningen och Tredje
brigadstaben har varit basen i
planeringsarbetet.
Arméövning 15 är kulmen på en
tvåårig övningsserie där ingående
förband har tränats för att agera i
brigad.
Källa: Försvarsmakten
Elavtal som
gör nytta
När du som ny kund tecknar ett förmånligt
rörligt elavtal skänker vi 500 kronor till
svenska Soldathemsförbundets stödfond.
Fonden finns till för rehabilitering av de
soldater som behöver hjälp och stöd
efter utlandstjänstgöring.
”Ett mycket bra initiativ
som jag stöttar då det
kan göra skillnad för både
officerskamrater, vänner
och anhöriga.”
Henrik Bjelkow
Kapten vid Södra skånska
regementet P7 i Revinge
Läs mer och teckna elavtalet på
skekraft.se/kampanj ange kod soldathem
Reservofficeren 3, 2015 21
Analys
Karl Ydén, RO/Kn och Fil Dr:
Bekymmersamt
för folkförankringen
Folkförankring är ett centralt begrepp för många svenska
politiker och försvarsmaktsdebattörer. Samtidigt saknar
många svenskar en tydlig uppfattning om försvaret. Karl Ydén
analyserar här begreppet folkförankring utifrån siffror ur den
senaste SOM-undersökningen.
Dagens Nyheters publicering
av Bengt Ohlssons text Två skott i
bröstet. Två skott i huvudet berörde
relationen mellan försvaret och
det övriga samhället. Expressens
Patrik Kronqvist kommenterade i
Lumpen gör sig bäst som minne att
texten knappast hade publicerats
tio år tidigare. Mindre kunskap om
försvaret i samhället gör det mer
exotiskt, menade han. Och visst:
sedan den reellt allmänna värn­plikten
försvann har försvarets var­dagliga
kontaktyta med svenskarna kraftigt
reducerats. Drama­tiskt färre svenskar
än förr provar idag ut marsch­kängor
eller skottställer sina AK.
Försvarsminister Hultqvist har
förordat en översyn av hur värnplikt
skulle kunna utgöra en komponent i
försvaret (och en utredning av
frågan är beslutad). Ett argument
för värnplikt, menar Hultqvist, går
bortom praktiska och tekniska övervägan­den. Det handlar om för­svarsorganisationens folkförankring, om
vilken identitet som militären i en
demokrati ska ha. I Sverige är dylika
resonemang om försvar och sam­
hälle rätt sällsynta, men internationellt utgör de ett etablerat kunskapsfält: civil­militära relationer. I
Expressen får ministern dock inget
stöd – värnplikten är en ”återvändsgränd”. Folkförankrings­argumentet
underkänner Kronqvist med: Det är
i yrkesarméns USA och inte i Sverige
som folk länge kört omkring med
Support our troops-dekaler på
stötfångaren.
22 Reservofficeren 3, 2015
Någon fastställd definition av folkförankring finns inte, och bildekalerna bör därför inte avfärdas lättvindigt. Men redan en ytlig bekant­
skap med amerikansk eller brittisk
debatt om mili­tär och samhälle
räcker för att inse att frågan är mer
komplicerad än att räkna gula band.
«Officerare återfinns
i den nedre delen av
förtroende­skalan»
Snarare än en djupare förankring
hos fol­ket, uppger många amerikan­
ska soldater att de på hemmaplan
möts av ytliga hedersbetygelser som
snabbt övergår i oin­tresse eller obe­
hag. En skribent har sammanfattat
attityden med Know that we respect
and support you – now please go
away. En annan med We love the
troops, but we’ d rather not think
about them.
En rad böcker publicerade de
senaste åren skildrar den distans
som amerikanska soldater upp­lever
mellan sig och den amerikan­ska
allmänheten. En av dem, Ben Fountains Billy Lynn’s Long Halftime
Walk , skildrar det sista dygnet av
en PR­-regisserad Victory Tour i
USA, där en handfull soldater fått
hjältestatus efter att eldstrider visats
på Fox News. Under två veckor får
soldaterna åka limousin, äta lyxmat,
bli dunkade i ryggen och småprata
med amerikaner för vilka kriget
utgör ett konversationstema snarare
än en praktisk, brutal verklighet.
För att kraftigt förenkla så
handlar frågan om folkförank­ring
ytterst om en gränsdragning eller
upp­delning mellan ”vi och dem”, om
identifikation. Det svenska försvaret
är inte automatiskt folkförankrat
och har inte heller alltid varit det.
Den breda legiti­mitet som försvaret
åtnjutit i modern tid är resultat av
ansträng­ningar från både politiskt
och militärt håll. Under 1900-­talets
in­ledning rådde en djupgående
miss­tro mellan värnpliktiga arbetare
och en högerorienterad befälskår,
vari många var motståndare till
allmän rösträtt och till parlamentarisk demokrati (England anför­des
för övrigt som varnande exempel på
det senare). Borggårdskrisen 1914
och dödsskjutningarna i Ådalen
1931 utgör milstolpar om man ska
analysera framväxten av det svenska
försvarets folkförankring.
Under sent 1930-tal föranledde
krigets vindar i Europa en social­
demokratisk positionsförändring
ifråga om Sveriges försvar, och man
eftersträvade förbättrade relationer
mellan arbetarrörel­sen och försvaret.
SSU inbjöd 1939 till den första Folkoch för­svar­konferensen, för att
skapa dialog mellan officerare, poli­
tiker och företrädare för Organisa­
tionssverige. Från beskyllningar om
att utgöra primärt en aristokratiskt
dominerad disciplinanstalt kom
försvaret, särskilt efter beredskapsåren, att vinna ökad legiti­mitet.
Bredare social rekrytering till officerskåren, minskad beto­ning av blind
lydnadsdisciplin samt mer realistisk
stridsutbild­ning lade grunden till
det nya försvar som under 1970­-talet
Analys
Civilmilitära relationer är sällan
helt friktionsfria. Ett försvar måste
fungera i det samhälle som bekostar
det och ur vars befolkning rekrytering
ska ske. Samhället förändras kontinuer­ligt och därmed de civil­militära
relationerna. Dagens Sveri­ge är på
många sätt annorlunda jämfört med
vid kalla krigets slut.
I Sverige har analyser av civil­
militära relationer, och av försvars­
sektorn överlag, tillmätts liten
betydelse. Trots de mycket stora
förändringarna i försvaret under de
senaste 20 åren har bredare politisk
eller allmän debatt knappast före­
kommit, vare sig i sam­hällsprogram,
i dagspress eller bland forskare. I
alla fall inte förrän det senaste två
åren, då debatten tilltagit.
Sedan några år finns dock några
försvarsrelaterade frågor med i
SOM­-institutets nationella under­
sökning, som årligen kartlägger
opinion, vanor och attityder i Sverige.
Den senaste rapporten, Fragment,
innehåller indikationer på en ut­
veckling mot ett mer komplext och
alltmer fragmenterat Sverige. En
komprimerad genomgång av SOM­undersökningarna 2011–2014 visar
bland annat:
1. att svenskarna stadigt uppger
ett tydligt mindre förtroende för
försvaret än för polis respektive
rättsväsende,
2. att uppgifterna försvar/skydd
av Sverige respektive freds­
bevarande/humanitära inter­
nationella uppdrag åtnjuter ett
starkt och brett stöd hos svenska
folket,
3. att svenskarnas stöd för
Afghanistaninsatsen var åter­
hållet/svagt och försvagades
med tiden,
4. att militära utlandsuppdrag inte
anses vara värda att svenskar
dödas/skadas,
5. en negativ inställning till svenskt
deltagande i en eventuell militär
insats i Syrien,
6. ett fortsatt (men minskat)
motstånd till svenskt NATO­medlemskap,
SOM­-undersökningen efterfrågade
även svenskarnas förtroende för
olika yrkesgrupper.
Officerare återfinns i den nedre delen
av för­troendeskalan och framstår
litet som existerande i marginalen.
Mer än sex av tio svenskar uppger
ingen uppfattning eller varken eller,
en tendens som går igen även i
andra SOM­-frågor om försvaret.
För den som vill ha ett välfungerande,
folkförankrat försvar borde detta
vara bekymmersamt. Primärt som
konsekvens av Rysslands aggressiva
agerande har nu försvarsfrågor tilldelats en ökad betydelse inom politik och media. Huruvida detta lång­
siktigt ökar svenskarnas intresse
respektive förtroende för försvaret
återstår att se.
7. en liten övervikt för återinförande av värnplikt (men inte
bland de unga som skulle kunna
beröras av en sådan föränd­
ring).
I den senaste SOM­-undersökningen,
genomförd under förra året, frågades också om de svarande hade
någon personlig relation till Försvarsmakten. Cirka 1 procent uppgav sig
vara Försvars­maktsanställd,
5 procent hade en familjemedlem
som var För­svarsmaktsanställd,
20 procent hade en vän i Försvars­
makten och 64 procent uppgav sig
inte känna någon i försvaret (medan
10 procent svarade ”vet ej”).
Foto: Hillevi Nagel, GU
och där­efter utbildade dagens svenska
befälskår.
Karl Ydén
Universitetslektor vid Chalmers och
Visiting Research Fellow vid King’s
College London. Han har skrivit om
försvarsopinionen i de fyra senaste
SOM-undersökningarna, (finns på
www.csms.se). Artikeln är något förkortad och har tidigare publicerats i
Officerstidningen 5/2015.
ANNONS
Köp ett nöd-kit
till kvinnor i Syrien
240 kr
Syriens kvinnor lever i en mycket utsatt situation, och det råder
akut brist på det allra nödvändigaste. Därför delar vi ut ett nöd-kit
med bland annat visselpipa, ficklampa, tvål, bindor och underkläder.
Sms:a NÖDKIT till 72 900 och bidra med 100 kr eller köp ett nöd-kit på redcross.se
Jag godkänner att Röda Korset kontaktar mig. Mina personuppgifter behandlas enligt PUL.
Reservofficeren 3, 2015 23
RO/Mj Jonas Stålhandske Palovaara och RO/Övlt Peter Winroth på plats.
Det nätverk som CIOR utgör medger god insyn i NATO-länders reserv­officersorganisationer och därmed deras respektive försvarsmakter, konstaterar de sven
Erfarenheter från Sofia:
Fler kvinnliga reservofficera
Reservofficerare från 30
länder möttes i bulgariska
Sofia för CIOR:s årliga
sommarkongress.
I början av augusti reste RO/övlt
Peter Winroth och RO/mj Jonas
Stålhandske Palovaara till Sofia för
att delta i CIOR:s sommarkongress
för Sverige och Sverofs räkning. Här
är deras rapport i korthet:
Årets sommarkongress genom­
fördes ur svenskt perspektiv enbart
med delegater i CIOR Council och
på egen bekostnad av Sverof. Det
nätverk som CIOR utgör medger
god insyn i NATO-länders reserv­
officersorganisationer och därmed
deras respektive försvarsmakter.
24 Reservofficeren 3, 2015
Ett konkret resultat av kongressen
var planer på att genomföra ett uppstartsmöte under hösten 2015 (förslagsvis i Vilnius) för att skapa ett
forum för Östersjöområdet. Repre­
sentanter från bland annat Estland,
Lettland, Polen och Tyskland önskar
delta i detta framåtriktade arbete.
Nordiskt Presidiemöte med
genomfördes med gott resultat.
Sverof deltog denna gång som
observatör och med en av huvud­
målsättningarna att ånyo ansluta sig
som aktiv medlem (vilket uppskat­
tades av övriga nordiska länder).
Förutom arbetet i Council med tillhörande diskussioner och beslut genom-
fördes en mängd informella diskussioner och möten med merparten av
Council-representanter från andra
länder och då inte minst USA, Stor­
britannien, Frankrike och Tyskland
där vi upplever att vi ytterligare har
stärkt relationerna med ett därtill
hörande gott diskussionsklimat.
Det nordiska samarbetet Nordiska Presidiet utgör även fortsättningsvis en viktig del och ska prioriteras
och utvecklas vidare. Sverof har sedan
nästan 80 år haft ett mycket gott samarbete med våra nordiska grannar
och vi har mestadels samsyn inom
nordiska försvarsfrågor, CIOR och
MILCOMP. Nordiska Presidiet genomför möten fyra gånger per år (på
Bulgarien hade kort om tid, men klarade att organisera kongressen ändå.
Foto: Privat
nska delegaterna efter resan till bulgariska Sofia. Planer finns på att arrangera en sommarkongress även i Sverige.
are till CIOR-uppdrag sökes
Summer Congress, Midwinter Meeting
samt två möten däremellan). Nästa
möte hålls i Köpenhamn, januari 2016.
På kort sikt bör Sverof rekrytera nya
delegater till CIOR:s olika kommittéer samt särskilt identifiera och
aktivera kvinnliga reservofficerare.
Idrottslaget bör ges möjlighet till
träning mellan CIOR-arrangemangen
och vi bör finna kvinnliga deltagare
till ett samnordiskt kvinnligt lag
vilket även har framförts på möten
inom Nordiska Presidiet.
Sverof hoppas att Försvarsmakten
snarast återupptar det ekonomiska
stödet för CIOR-verksamheten som
är det viktigaste internationella nät-
verket för reservofficerare. Det är av
yttersta vikt att mandatfördelningen
mellan Sverof och Försvarsmakten
är klar och att vi kan ha en öppen
och transparent dialog med Försvarsmakten. Försvarsmakten stöder
CIOR-verksamheten emedan Sverof,
varandes ägare till det svenska CIORmedlemskapet alltsedan starten år
2000, prioriterar, organiserar,
bemannar och leder verksamheten.
Avslutningsvis bör nämnas att
det skulle ha varit USA som stått
som värdland för årets sommarkon­
gress men som av olika skäl backade
ur i ett sent skede. Med endast fem
månader kvar till genomförandet av
kongressen åtog sig istället Bulgarien
värdskapet och genomförde detta
med bravur – en eloge till de bulgar­
iska värdarna!
Jonas Stålhandske Palovaara
Peter Winroth
Missa inte att delta
i studien Employer
Support och
Defence Support!
Ju fler som deltar, desto säkrare
resultat. Gå in på www.sverof.se
och svara på enkäten, som ska
redovisas inom CIOR.
Reservofficeren 3, 2015 25
Nordiska militärkamrater
möttes i danska Aalborg
32 svenska representanter
och medföljande från militära
kamratföreningar fick en fin
midsommarhelg i Aalborg under
det 35:e nordiska mötet för
militära kamratföre­ningar:
Mötet var förlagt till trängrege­
mentet i Aalborg, dit delegationen
anlände efter en behaglig båtresa
över Kattegatt och med buss som
mötte upp i Frederikshavn. På plats
väntade 150 delegater från Danmark,
Finland och Norge.
Trängregementet är en av Danmarks
största militära utbildningsplatser
med cirka 2000 medarbetare, inklusive värnpliktiga. Regementet tar
också emot en stor del av de 6 000
skolungdomar som varje år får
genomföra en praktikvecka i försvaret. Vid Aalborg Kaserner finns
också Nordjyllands hemvärnsdistrikt
och Haerens logistikcenter samt flera
andra stödenheter inom försvaret.
Regementets raska sergeanter visade
materiel och hur den skall användas
samt besvarade alle­handa frågor om
rekrytering, anställningsförhållanden
och annat. Det var tredje gången som
det nordiska mötet hade förlagts till
Aalborg.
Marscherade genom staden
Efter högtidlig öppning av mötet och
kransnedläggning blev det sedvanlig
manifestation med marsch genom
staden, på gruppkolonner och med
regementets musikkår i spetsen.
Staden bjöd på uppskattad mottag­
ning, och deltagarna fick därefter tid
att bekanta sig med livet i Aalborg.
I mötet ingick studiebesök vid Jaegerkorpset, Aalborg Flygstation, Flottans
station i Frederikshavn, Centret för
sergeant- och maritimutbildning samt
26 Reservofficeren 3, 2015
vid garnisonsmuseet. Sista dagen
avhölls också den sedvanliga skyttetävlingen mellan de fyra deltagande
länderna, på pistol och karbin. Norge
segrade i lagtävlingen och Norge och
Sverige fick vardera en individuell
guldmedaljör på karbin respektive
pistol.
«Betydligt fler
frivilliga anmäler
sig än vad som är
Haerens behov»
Flyvestation Aalborg ligger 10 km
nordväst om Aalborg. Flygplatsen
delas mellan civilflyget och flygvapnet
och är hemmahamn för transport­
flygets fyra luftfartyg Hercules och
CL-604 Challenger. Den första flyg­
platsen inrättades 1938 för att få en
fast förbindelse med Köpenhamn.
Den 9 april 1940 besattes flygplatsen
av tyskarna, och redan dagen därpå
användes flygplatsen av drygt 50
tyska transportflygplan. Tyskarna
satte genast igång med att expropiera
mark och utvidgade flyg­platsen från
två kvadratkilometer till 30. Det blev
en av Nordeuropas största flygplatser. Efter kapitulationen den 5
maj 1945 övertog RAF flygplatsen
och förstörde 270 tyska flygplan som
fanns där. Civilflyget har idag drygt
en miljon passagerare.
Utbildar alla sergeanter i flottan
På Flådestation Frederikshavn lotsades besökarna in till en alldeles
ny simuleringsanläggning och fick
genom att dra i spakar och trycka på
knappar öva i hur man framför far­
tyg till sjöss utan att köra på andra
fartyg, broar eller oljeplattformar.
Center for Sergent- og Maritim Ud­
dannelse är en av sex olika skolor
som ingår i marinens skolor. Vid
centret får man lära sig de grundläggande färdigheterna för att klara
av en befattning inom Marinen.
Skolan är också utbildningsplats för
samtliga sergeanter i flottan.
Ytterst få kallas in till plikt
2004 fattades i Danmark ett för­
svarsbeslut som ändrade mobiliser­
ingsförsvaret till insatsförsvar. 2014
uppgick personalstyr­kan till 20 200
personer varav 15 400 militär per­
sonal, av dem 950 kvinnor. Till detta
kommer 15 000 aktiva i Hemvärnet.
För värnplikten tillämpas en skyldighet för alla poj­kar att infinna sig till
en ”försvarets dag” samt ett lottningssystem som från början syftade
till att kalla in cirka 30 procent av
alla unga män till plikttjänstgöring.
Intresset för att genomgå militär
grundutbildning är emellertid så stort
att betyd­ligt fler frivilliga anmäler sig
än vad som är Haerens behov. Det
är därför i praktiken ytterst få som
kallas in till pliktjänstgöring. Även
utländska medborgare kan ansöka
om att få genomgå militär utbildning. Grund­utbildningen är minst
fyra månader men kan för en del var
längre. För de som blir fast anställda
skrivs ett så kallat K-35 kontrakt som
gäller fram till dess den anställde
fyller 35 år. Anställningsvillkoren och
befordringsmöjligheterna anses vara
relativt goda. För varje anställnings­
period om fyra år får den anställde
möjlighet att studera vid högskola
under ett år. Ett K-35 kontrakt kan
alltså ge fyra års högskolestudier.
Varmt tack till våra danska kamrater
för intressanta dagar i Aalborg!
Alf Eckerhall
Försvarsvän
i Västerbotten
har gått ur tiden
Lennart Rosenkvist, Umeå, har
avlidit, 79 år gammal. Han var en
välkänd och engagerad profil inom
frivilligförsvaret i
Västerbotten –
som reservofficer,
FBU:are och
hemvärnsbefäl.
Lennart föddes
i en liten bruks­
ort i Värmland.
Efter värnplikten
utbildade han sig till reservofficer
med placering vid I 3 Örebro. Civilt
utbildade han sig till skogsmästare
och efter ett antal år i skogsbranchen,
bland annat som lärare vid en
skogsskola, flyttade han till Umeå
och en anställning vid Läns­arbetsnämnden.
Lennart var medlem i Reservofficerssällskapet i Västerbotten
(ROSIV) och under många år sällskapets sekreterare. Han tog ett stort
och personligt ansvar för ROSIV och
dess utveckling, aktiviteter och medlemsfrågor, och delade gärna med
sig av sitt stora kunnande om skog,
natur och geografi i samband med
föreningens aktiviteter. Ett avtryck
som Lennarts engagemang satt i
ROSIV:s historia är den årliga vinterfjällmarschen, som innevarande år
genomfördes för 29:e gången i södra
Lappland. Fortfarande innehåller
programmet inslag som Lennart
introducerade under de första åren,
såsom vissa delar av menyn och den
avslutande söndagens korum där
deltagarna unisont avslutar med
psalmen Morgon mellan fjällen
innan man ger sig ut på den avslutande etappen.
Denna lilla andakt belyser också
Lennarts kyrkliga intresse. Han var
en aktiv medlem inom Svenska
Kyrkan, och är på hemorten välkänd
för sina sociala kontakter med
interner på fängelset, som han
besökte regelbundet under 33 år,
alltid medförande egenhändigt
bakade sockerkakor till fikat. Hans
humanistiska inställning och
intresse för medmänniskor fick
också utlopp genom medlemskap i
ett par av Umeås ordenssällskap.
Parallellt med engagemanget i
reservofficersrörelsen var Lennart
Rosenkvist aktiv medlem i Umeå
FBU-förening. Han engagerade sig
så småningom även i Hemvärnet,
där han var stf kretschef under hela
90-talet, därefter befäl till förfogande när åren börjat ta ut sin rätt
och kroppen inte längre hängde
med som tidigare.
En stor personlighet har gått ur
tiden.
Gunnar Lindberg
ANNONS
Beställ från SFRO:s profilkollektion
Med SFRO:s profilkollektion kan du visa din tillhörighet i de flesta situationer.
Förbundets manchettknapp i tidlös formgivning.
400 kronor
Det klassiska handsydda blazermärket.
110 kronor
Köp en båtstandert så kan du visa tillhörighet till
sommaren.
100 kronor
Exklusivt bog- och skorstensmärke.
1000 kronor
För alla tillfällen: slipshållare (hel eller delad).
20 kronor
Gör din beställning till
[email protected]
SFRO:s klassiska profilkollektion
Manchettknapp
Reservofficeren 3, 2015 27
NÖDVÄNDIGT VETANDE
Som reservofficer ska du veta …
För att du ska slippa leta svar i Försvarsmaktens svårgenomträngliga
regeldjungel, samlar vi på information som är till nytta för dig som reserv­
officer. Allt samlas sedan på www.reserv­officerarna.se, där vi bygger upp
en faktabank för medlemsnytta.
Har du egna frågor? Mejla till [email protected]
Premier, pension och pengar
Befordran
Håll koll på dina lönespecifikationer, så att du får rätt ersättning! Skulle du behöva argumentera för din rätt, hittar du para­
graferna här:
Grundregeln är att befordran får ske när
arbetstagaren placeras på en fast befattning
i högre befattningsnivå samt uppfyller
befattningens kravprofil. För befattningsnivå OF 3 krävs som grundbehörighet för
reservofficeren taktiska stabskursen (FHS
TSK). Godkänd validering samt uppfyllnad
av den kravprofil som anges för respektive
befattning kan också ligga till grund för
placering i befattning i högre nivå och
därmed befordran.
•
En reservofficer är en i Försvarsmaktens tillsvidareanställd
militär tjänsteman (officersförordningen samt förordningen
om Försvarsmaktens personal).
•
Om en reservofficer ska tjänstgöra utanför egen krigs­
befattning ska ett placeringsbeslut fattas. Det ska inte
förekomma några anställningsbeslut, eftersom en
tillsvidare­anställning redan finns i grunden.
•
Det saknas lagstöd för att direktrekrytera reservofficerare
till en internationell militär insats, jämför 2 § i lagen om
Försvarsmaktens personal vid internationella insatser: "Den
som ska tjänstgöra i en internationell militär insats och inte
har en anställning i Försvarsmakten får anställas särskilt
för tjänstgöring i en sådan insats". Reservofficeren är redan
anställd i Försvarsmakten.
•
Lönesättning för reservofficerare sker efter en individuell
förhandling och lön ska sättas inför varje tjänstgöringstillfälle.
•
Vid tjänstgöring i egen krigsbefattning utgår inte pension
enligt PA 03. Istället sker ett påslag om 13 procent på
brutto­lönen, enligt reservofficersavtalet. Om bruttolönen
höjs (exempelvis vid utlandstjänst) sker påslaget på den nya
högre lönen. Vid tjänstgöring utom egen krigsbefattning
betalas pension enligt PA 03.
•
Vid tjänstgöring i egen krigsbefattning gäller reservofficers­
avtalet. Vid tjänstgöring utom egen krigsbefattning gäller
Försvarsmaktens övriga kollektivavtal såsom exempelvis
rörlighetsavtalet.
•
En reservofficer har enligt inkomstskattelagen 12 kap 8 § sitt
tjänsteställe i bostaden. Det innebär att reservofficeren har
rätt till resa, logi och traktamente vid all tjänstgöring.
•
Premier om två prisbasbelopp ska enligt 15 § officersförord­
ningen betalas efter de första tolv månadernas tjänstgöring
i Försvarsmakten. I år är ett prisbasbelopp 44500 kronor.
Jonas Wiberg
28 Reservofficeren 3, 2015
Alf Eckerhall
Avtackning och medalj
Vad gäller en reservofficer som blivit upp­sagd eller uppnått 67 års ålder ska förbands­chefen/förbandet vidta följande åtgärder:
Kalla in reservofficeren till tjänstgöring en
dag, med resa och logi. Överlämna reserv­
officersmedaljen och diplom (guldmedalj
om anställningen varat 20 år eller mer, vid
kortare tid silvermedalj). Erbjuda reservofficeren en enklare lunch med förbandschef­en eller motsvarande. Tillsammans
med reservofficeren se till att utlånad
utrustning återlämnas.
För reservofficer som slutar på egen be­
gäran ska förbandschefen/förbandet:
Bjuda in reservofficeren till en avtack­ningsceremoni. Erbjuda logi om så krävs. Över­
lämna reservofficersmedaljen och diplom.
Erbjuda reservofficeren att äta en enklare
lunch med förbandschefen eller motsvarande. Tillsammans med reservofficeren se
till att utlånad utrustning återlämnas.
Alf Eckerhall
Stationschefen Mj Erik Hörnell håller genomgång för grupp 3. Tidigare C I22, öv 1 Björn Lundquist i förgrunden.
Foto: Lars Sjöberg
Laganda på Polcirkelmöte
Fälttävling, bastu och bankett
stod på programmet när
ROSIN arrangerade den 45:e
Polcirkelövningen.
I slutet av augusti genomförde
Reservofficerssällskapet i Norrbotten,
ROSIN – i samarbete med Norrbottens regemente I19 och Artilleriregementet A9 samt med stöd av
Norrbottens flygflottilj F21 och Försvarsutbildarna Norrbotten – den
45:e Polcirkelövningen i obruten
följd.
Till övningen inbjuds reservofficerare och reservister tillhöriga respektive länders förbund och som är
medlemmar i ROSIN eller mot­
svarande lokalavdelningar i norra
Finland och Norge. Initiativet till
övningen togs för snart 50 år sedan.
Från 1971 genomförs den årligen
och sedan 1978 roterar arrangör­
skapet mellan de tre länderna. I
år var också fem estniska reservofficerare inbjudna. I strålande sol
Orientering i blandlag skapade gruppkänsla.
ryck­te alla in på fredag eftermiddag
och inkvarterades på logement på
I19. Efter en samling med informa­
tion hölls kamratmåltid på kansli­
husmässen.
Bra teambuilding
Lördagens programpunkter var som
sig bör en fälttävling, följd av bastu,
återhämtning och bankett. Tävlingen
genomfördes i blandade grupper där
alla nationer var representerade. En
individuell tävling, en grupptävling
och en nationstävling i ett och samma
koncept. Ett fantastiskt sätt att lära
känna varandra och jobba ihop som
team. Ungefär lika många grupp­
moment som individuella moment genomfördes, men eftersom de
individuella resultaten räknades in i
gruppresultatet var det naturligt att
peppa varandra hela tiden i respektive grupp. De nio tävlingsmomenten
prövade soldatkunskap som skytte,
handgranatkastning, sjukvårds­tjänst
och avståndsbedömning. På efter­
middagen fick vi ta del av ett före­
drag om I19 och på kvällen avnjöts
en trerätters middag under högtid­
liga former och med många tal. Söndagen avrundade helgen med prisutdelning. Norge vann före Finland,
med Estland på tredje plats och
Sverige på fjärde. Det krävdes alltså
tre nationer för att slå Sverige. Nästa
år genomförs övningen i Finland, på
Rovajärvi skjutfält helgen 2-4 september. Om du är intresserad av att
hänga med till Finland 2016 så ta
kontakt med ROSIN.
Lars Sjöberg
Reservofficeren 3, 2015 29
Samtal i kulisserna. Försvarsfrågorna diskuterades både på och bakom scenen.
”Det är leverens som gäller. En viktig del är att bygga upp
ganisationen, sade generaldirektör Peter Sandwall under s
Mikael Tornving.
”En viktig del är att bygga upp reservofficerssystemet. Reservare är helt centrala för den framtida organisationen, sade Peter Sandwall under seminariet. Till
Välbesökt seminarium om re
Under fyra hektiska sommardagar åkte förbundsordförande Magnus Konradsson till
Visby, för att lyfta reserv­offi­­­cersfrågor i Almedalen.
– Det här en viktigt del av
vårt opinions- och påverkans­arbete, säger han.
Förbundet Reservofficerarna är medarrangörer i Försvarspolitisk Arena,
som lyfter försvars- och säker­hetsfrågor under Almedalsveckan. För att
belysa det stora behovet av reservofficerare anordnade förbundet ett
30 Reservofficeren 3, 2015
seminarium med rubriken ”Så ska
försvaret nå sina egna mål – och
verkställa de folkvaldas vilja”.
– Att Försvarsmakten inte kommer
att få fram de 2400 reservofficerare
man behöver i tid, vet vi redan. Jag
ville sätta fokus på möjligheter, på
att gemensamt arbeta för att göra
det enklare för reservofficerare att
tjänstgöra nu – inte om femton år,
säger Magnus Konradsson.
Både försvarsministern och utskottets
ordförande var tydliga med sina bud­
skap: Reservofficerare behövs och är
viktiga, både för försvarsförmågan
och folkförankringen. Peter Hultqvist
såg den utökade övningsverksam­
heten som möjlighet att få fler reservofficerare på banan. Han flaggade
också för att en eventuell framtida
återinförd värnplikt, enligt dansk eller
norsk modell, skulle kunna skapa en
naturlig roll för reservofficerare när
krigsförband övas.
Väntar på verkstaden
Allan Widman höll med om att en
eventuell framtida plikt skulle skapa
naturlig efterfrågan på reservofficer­
are. Han tyckte också att Försvars­
makten tagit ett steg i rätt riktning
när utbildningen av nya reservoffic-
Foto: Jenny Harlin
Foto: Jenny Harlin
Billigast möjliga boende blev det för ordförande Magnus Konradsson.
Reservofficerarnas seminarium uppmärksammades bland annat i Expressen.
p reservofficerssystemet. Vi kommer att öka antalet reservare, de är helt centrala för den framtida orseminariet. Till höger om honom Allan Widman, Fredrik Ståhlberg, Peter Hultqvist, Magnus Konradsson och
Vill du se
seminariet igen?
Gå in på youtube.com/user/FPAalmedalen
l höger om honom Allan Widman, Fredrik Ståhlberg, Peter Hultqvist, Magnus Konradsson och Mikael Tornving.
Foto (alla bilder): AMF Film
eservofficerare i Almedalen
erare nu startat och reservofficerssystemet är tänkt att byggas upp
igen.
undanröja de hinder som nu finns
för befintliga reservofficerare att
tjänstgöra.
Sverker Göranson såg tillbaka på sina
sex år som ÖB. Magnus Konradsson
är nöjd med seminariet:
– Men det är implementeringen,
själva verkstaden, som vi verkligen
väntar på. Det är hög tid för Försvarsmakten att bevisa att man har
ett intresse för den här personalkategorin, sade Allan Widman.
Försvarsministern påminde om det
allvarliga omvärldsläget:
– Jag hoppas att alla förstod att vi
vill samarbeta för Sveriges bästa.
Dessutom är kul att jobba med ett
riktigt fullblodsproffs som vår mod­
erator Mikael Tornving säger han.
Sträckte ut en hand
Magnus Konradsson sträckte ut
en hand till generaldirektören, och
föreslog att en brett sammansatt
projektgrupp skulle skapas i sam­
verkan med Försvarsmakten, för att
– Vi har inte råd som Sverige och
försvarsmakt att säga nej till människor som i positiv mening vill vara
med och bidra. Jag tycket att det
ligger en skyldighet att reda ut de
problem som är, och få det att
fungera på ett bra sätt.
Reservofficerarnas seminarium under
Almedalsveckan var ett av de mest
besökta på Försvarspolitisk arena,
på tredje plats efter seminariet där
Fick du ut vad du hade förväntat dig av Almedalsveckan?
– Ja och lite till. Vi har fått ut vårt
budskap och lyckats knyta många
viktiga kontakter säger Magnus
Konradsson.
Jenny Harlin
Reservofficeren 3, 2015 31
POSTTIDNING
2 0 2 7 3 8 7 0
Därför är jag
reservofficer
Värnplikten beskriverAnders Thornberg som en
vattendelare i sitt liv.
– Från ett ganska bekymmerslöst liv fick jag bland
annat känna på hur det var att snabbt fatta beslut och
tala inför folk. Och inte minst veta vikten av att alltid
ha minst en reservplan ifall något går fel. Jag gillade
utmaningarna, och ville fortsätta. Det var under kalla
krigets dagar, och jag kände att jag på något sätt ville
göra något för mitt land.
Det blev aldrig några lärarstudier. Efter värn­
plikten fortsatte han istället direkt på reservofficers­
utbildningen och upptäckte att han ville bli polis.
Vilket han också blev. Först patrullerande i Stockholm,
sedan spanare på Säkerhetspolisen och många andra
befattningar. Nu är han general­direktör på samma
myndighet – den förste som rekryterats internt.
Polisarbetet har han mycket tacksamt varvat med
tjänstgöring som reservofficer.
Under 80- och 90-talen kunde Anders, tack vare vad
han kallar en välvillig arbetsgivare, delta i många
övningar som reservofficer – ibland fem veckor långa
krigsförbandsövningar – bland annat i ett milsäkkompani Anders är helt övertygad om att ”den välvilliga arbetsgivaren” i fick tillbaka för den tid som
han var borta från sitt civila jobb:
Foto: Säpo
Anders Thornberg:
"Jag ville göra
något för mitt land"
Den militära kunskapen har varit till nytta
för Säkerhetspolischefen RO/Kn Anders
Thornberg. Omvänt har hans poliserfarenhet
varit till gagn för det militära. Och allt marscherande har medfört en oväntad bonus…
”En musikintresserad långhårig ung man från Halm­
stad, med mycket lite intresse för det militära utan
som egentligen ville bli lärare”. Så beskriver Säpos
generaldirektör Anders Thornberg sig själv när han
ryckte in på Kompanibefälsskolan på I 16 i Halmstad.
– Genom att vara aktiv som reservofficer och sam­
tidigt tjänstgöra som polis fick jag med mig en
verktygslåda av lärdomar och erfarenheter som jag
sedan delvis kunde använda inom Polisen. Och från
vardags­livet som polis fick jag med mig kunskaper
som jag kunde använda när jag tjänstgjorde militärt.
Hur ser du på framtidens reservofficerare?
– En av de viktigaste rollerna som reservofficerare
alltid har haft, och kommer att ha, är att vara ambassadörer för Försvarsmakten i övriga delar av samhället.
Själv har jag i olika situationer här på Säpo haft
mycket nytta av att veta hur militärer tänker.
Det finns en annan sak som Anders Thornberg upp­
skattar från tiden i Försvarsmakten:
– Efter allt marscherande så vet jag ännu i dag exakt
hur snabbt jag går. Om jag ska gå en sträcka och jag
vet hur lång den är, så vet jag på minuten hur lång
tid det tar att komma fram. Mycket praktiskt – jag är
nämligen alltid i tid.
Malin Andersson
Lilla Nygatan 14 • Box 2147 • 103 14 Stockholm • [email protected] • www.reservofficerarna.se