KF 2015-05-04 - Hallsbergs kommun

HALLSBERGS KOMMUN
KALLELSE
Kommunfullmäktige
Plats och tid
för sammanträde
Alléskolan i Hallsberg, aulan, måndagen den 4 maj 2015
kl 18.30
Ärenden
1 Sammanträdets inledning
2. Allmänhetens frågestund (med anledning av de ärenden
som finns på dagordningen)
3. Aktuell information
4. Avsägelser
Marina Wallin (S), ersättare i Hallbo
5. Fyllnadsval
6. Årsredovisning för Hallsbergs kommun 2014
7. Beslut i frågan om resultatöverföring
8. Anmälan av motion från Lennart Pettersson (M) om
krisledningsarbete
9. Ej besvarade motioner
10. Förslag från kommuninvånare
(Inga förslag har inkommit)
11. Meddelanden
12. Ledamöternas frågestund
Undertecknad ber vänligen att få uppmana ledamöter och
andra som närvarar vid sammanträdet att använda
parfymfria hygienprodukter.
Ulf Ström
Ordförande
Den som är förhindrad att deltaga anmäler detta till
Anette Johansson 0582-68 51 16 (inte personlig e-post)
eller
Ulrika F Lindberg, 0582-68 51 13 (inte personlig e-post)
eller
e-post till: [email protected]
Allmänheten hälsas välkommen till sammanträdet och till att
dricka en kopp kaffe tillsammans med ledamöterna innan
mötet börjar.
Förstörda handlingar
I samband med utskicket av handlingar inför kommunstyrelsens
sammanträde den 14 april 2015, förstörde posten flera av
försändelserna i sina maskiner. Det finns ingen möjlighet att ta
reda på vilka av adressaterna som har drabbats av detta.
Kommunstyrelsens handlingar finns emellertid att tillgå på
kommunens hemsida. Det går också bra att höra av sig till Anette
Johansson eller Ulrika F Lindberg (kontaktuppgifter ovan), om
man saknar dessa handlingar. (Ledamöterna i kommunstyrelsen
har fått handlingarna skickade till sig på digital väg).
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-05-04
KF §
Dnr KS
Årsredovisning för Hallsbergs kommun 2014
Förslag till kommunfullmäktige
1. Bokslut och årsredovisning för Hallsbergs kommun för 2014 fastställs
enligt bilaga.
2. Särredovisning för kommunens vatten- avloppsverksamhet (VA),
fastställs enligt bilaga.
3. Årsredovisning enligt punkterna 1 och 2 överlämnas till
kommunfullmäktige.
Ärendet
Ekonomiavdelningen har arbetat fram förslag till bokslut och årsredovisning för Hallsbergs kommun för 2014. Man har även arbetat fram den
lagstadgade särredovisningen avseende VA-verksamheten.
Kommunstyrelsens förslag (KS § 24 2015)
Kommunstyrelsens förslag framgår ovan.
Kommunfullmäktiges behandling av ärendet
I kommunfullmäktige yrkar
_________
Justerare
Utdragsbestyrkande
2015-03-27
Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande 2/2015
Kommunstyrelsen
Ann-Charlotte Korff, Tf Ekonomichef
Bokslut och årsredovisning för Hallsbergs kommun och
koncernen 2014
Ekonomiavdelningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar föreslå
kommunfullmäktige:
att godkänna bokslut och årsredovisning för Hallsbergs kommun för 2014
HALLSBERGS KOMMUN
Ekonomiavdelningen
Ann-Charlotte Korff
Tf Ekonomichef
Årsredovisning 2014
Innehållsförteckning
Kommunstyrelsens ordförande har ordet
1
Den kommunala årsredovisningen
2
Omvärldsanalys
3
Förutsättningar i kommunen
5
Väsentliga händelser
6
Kommunens verksamhet
8
Visioner och inriktningsmål
12
Måluppföljning
14
Generella beslutspunkter
18
Personalekonomisk redovisning
20
Policies och planer
22
Kommunstyrelsen
24
Teknik- och plannämnden
27
Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden
29
Kultur- och utbildningsnämnden
31
Socialnämnden
33
Sammanställd redovisning
36
God ekonomisk hushållning
39
Resultat och kapacitet
43
Risk och kontroll
48
Framtiden
51
Drift- och investeringsredovisning
52
Resultaträkning
53
Balansräkning
54
Kassaflödesanalys
55
Tilläggsupplysningar
56
Resultaträkning, sammanställd redovisning
59
Balansräkning, sammanställd redovisning
60
Kassaflödesanalys, sammanställd redovisning
61
Tilläggsupplysningar
62
Redovisningsprinciper
65
Inledning
Kommunstyrelsens ordförande har ordet
2014 var på många sätt ett händelserikt år för
Hallsbergs kommun. Kommunfullmäktige antog i
fullständig enighet en ny vision, Det öppna Hallsberg. Visionen pekar ut riktningen för och meningen med vår verksamhet. "I Hallsbergs kommun är
alla välkomna, oavsett vem man är, var man kommer från och vart man är på väg." Det är ett viktigt
ställningstagande, inte minst när världen på grund
av krig och oroligheter står mitt uppe i den största
flyktingkatastrofen sedan 2:a världskriget. Samtidigt som vi tar ansvar och hjälper människor i nöd
är det också långsiktigt lönsamt för hela Europa. Vi
behöver helt enkelt bli fler yngre människor i arbetet för att försörja en i övrigt åldrande befolkning.
I inledningen av 2014 hade vi ett stort tryck på platser inom särskilt boende. Det medförde att våra
äldre i allt för stor utsträckning blev kvar på sjukhus
även när de var medicinskt färdigbehandlade. För att
hantera det, öppnades under hösten tio nya platser i
Regnbågen.
Långsiktigt finns det dock än större behov som vi
skyndsamt måste hantera.
2014 innebar stora ansträngningar för att klara våra
högt satta verksamhetsmål och samtidigt föra en
ansvarsfull ekonomisk politik. Det är därför glädjande att vi klarade av att helt utan så kallade engångspengar nå ett ekonomiskt överskott på drygt
tio miljoner. För att klara våra långsiktiga utmaningar är det helt nödvändigt att göra överskott som kan
användas till framtidsinvesteringar.
Det finns mycket att vara stolt över i vår kommun.
Jag vill särskilt lyfta fram den remarkabla förbättringen av resultaten i skolan. Från att ha varit näst
sämst i landet är vi nu på god väg att tillhöra den
bättre halvan av skolkommuner. Det är oerhört viktigt att vårt framgångsrika arbete fortsätter.
Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack för ett bra
arbete till all personal i kommunen.
Vi ska också vara stolta över att vi som få andra
mindre kommuner orkat och vågat satsa på att
bygga nya bostäder. Under 2014 blev 66 nya lägenheter inflyttningsklara, 48 av dem byggde vi i
egen regi. Det är en ödesfråga för vår fortsatta utveckling att vi också de kommande åren bygger
fler bostäder.
Andreas Svahn, S,
Kommunstyrelsens ordförande
ÅRSREDOVISNING 2014
11
Inledning
Den kommunala årsredovisningen
Lagregler
(kassaflödesanalys) och sammanställd redovisning
som omfattar även kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person.
Kommunallagen stadgar att årsredovisningen ska
lämnas till fullmäktige och revisorerna senast den
15 april året efter det år som redovisningen avser.
Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige,.
Det bör inte ske innan fullmäktige beslutat om
ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Den Kommunala redovisningslagen regleras innehåll och
utformning av den kommunala årsredovisningen.
Rådet för kommunal redovisning, som bildades i
samband med lagens införande, har genom sin
normgivning arbetat med att förtydliga och utveckla god redovisningssed för kommunsektorn.
Kommunstyrelsen har ansvaret för att upprätta årsredovisningen.
Årsredovisningen ska överlämnas till kommunfullmäktige senast den 15 april året efter redovisningsåret.
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelsen redovisar en översikt över
utvecklingen av kommunens verksamhet. Här tas
viktiga händelser upp som inte redovisas i resultateller balansräkning men som är viktiga för bedömningen av kommunens ekonomi. I förvaltningsberättelsen redovisas även väsentliga händelser under
året, kommunens förväntade utveckling, samt driftoch investeringsredovisning. Andra förhållanden
som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten ska också ingå
i förvaltningsberättelsen.
Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys
I resultaträkningen redovisas det ekonomiska utfallet av kommunens verksamhet . Den ekonomiska
ställningen vid årets slut redovisas i balansräkningen. Kassaflödesanalysen redovisar verksamhetens
finansiering. Tilläggsupplysningar i form av noter
ger ytterligare förklaringar till posterna. De återfinns
i anslutning till resultat- och balansräkning samt
kassaflödesanalys.
Upprättande av årsredovisning
Årsredovisningen framställs av Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning för kommunstyrelsen. Sammanställning och analyser sker utifrån
kommunens redovisning, inlämnade verksamhetsberättelser från nämnderna och årsredovisningar
från de ingående enheterna i den kommunala koncernen.
Målgrupper
Syfte
Kommunstyrelsen lämnar årsredovisningen till
kommunfullmäktige. Andra målgrupper är externa
intressenter i form av medborgare, kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter.
Syftet med årsredovisningen är att ge medborgare,
politiker och andra intresserade en bild av hur den
kommunala verksamheten och ekonomin utvecklats under året. Årsredovisningen ger också svar på
hur det verkliga resultatet blev i förhållande till
budgeten. Den beskriver utveckling och händelser
under en passerad period och tillståndet vid periodens slut. Årsredovisningen redovisar fakta och
ligger till grund för bedömningar av utvecklingen
och utkrävande av ansvar. Årsredovisningen är ett
viktigt dokument för att säkra insyn i en verksamhet och ta ställning till graden av effektivitet. För
att årsredovisningen ska kunna fullgöra uppgiften
fordras att den är tillgänglig och att informationen
är av hög kvalitet. Den ekonomiska redovisningen
ska upprättas i enlighet med god redovisningssed.
Verksamhetsredovisningen ska vara relaterad till
utfall tidigare år och formulerade mål.
Revision
Enligt kommunallagen ska revisorerna granska
om räkenskaperna är rättvisande. Enligt god revisionssed i kommunal verksamhet ska revisorerna bedöma om bokföringen och årsredovisningen, inklusive den sammanställda redovisningen, upprättats i
enlighet med lagen om kommunal redovisning samt
god redovisningssed. Räkenskaperna skall ge en
rättvisande bild av resultat och ställning.
Nyheter
I förvaltningsberättelsen finns krav på att upprätta
en balanskravsutredning. I Hallsbergs årsredovisning har utredningen tidigare gjorts genom beskrivande text. Uppställningsformen är numera delvis
reglerad. Balanskravsutredningen redovisas från och
med årsredovisning 2014 i tabellform.
Innehåll
Årsredovisningen skall bestå av: förvaltningsberättelse, resultaträkning,
balansräkning, finansieringsanalys
ÅRSREDOVISNING 2014
2
Inledning
Omvärldsanalys
En kommun påverkas av yttre omständigheter, mer eller mindre utanför dess egen kontroll. Omvärldsanalysen har till uppgift att visa vilka faktorer som kan påverka Hallsbergs kommun.
Demografiska trycket
bättre än BNP och fortsätter att generera ökad
sysselsättning.
Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent.
Den kommer nu successivt minska ned till omkring
6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner
sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över 2 procent 2015
och omkring 1,5 procent därefter. Underskottet i den
offentliga sektorns finanser minskar långsamt men
stannar ändå på minus 0,5 procent 2018.
Det demografiska trycket växlar upp de kommande
åren Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt
kommande år mot bakgrund av bland annat den
demografiska utvecklingen i Sverige. Det är antalet
barn i grundskoleåldern som ökar mest, men även
antalet gymnasieungdomar börjar öka efter en
längre tids minskning. Volymökningen ligger runt
två procent 2014–2015 och 1,7 procent för åren
2016–2018. För att nå ett resultat på 1 procent av
skatter och generella bidrag skulle skattesatsen i
rikets kommuner behöva höjas med 24 öre 2018
jämfört med 2015.
En fortsatt svag tillväxt i omvärlden fördröjer återhämtningen. Samtidigt som tillväxten i USA och
Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i Euroländerna fortsatt mycket svag. I USA,
Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer. Men i flera andra länder
verkar arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. Det
ekonomiska läget i Europa har försvagats. Både internationell och svensk ekonomi har uppenbara
drag av otakt. Tillväxten har dämpats markant sedan
ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det
fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i
god takt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket
innebär att arbetslösheten envist ligger kvar på cirka
8 procent. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt
2 procent i år och nästa år, främst tack vare den
starka ökningen av antalet arbetade timmar.
Utmaningar för kommunerna
Utöver demografiska förändringar de närmaste
åren finns ytterligare utmaningar för såväl kommuner som för landsting. Det gäller till exempel ökade
investeringsbehov, och ett ökat asyl- och flyktingmottagande. Under 2014 kom fler än 80 000 personer på flykt att ha sökt asyl i Sverige. Detta har
riktat ljuset på hur det svenska mottagningssystemet fungerar. Mottagandet av asylsökande, ensamkommande barn, nyanlända flyktingar och deras
anhöriga är en angelägenhet för både statliga myndigheter, kommuner och landsting såväl som för
näringsliv och det civila samhället. Ett fungerande
mottagningssystem är avgörande för integrationen
och nyanländas etablering men också en utmaning
som ställer krav på en bättre samverkan mellan
samhällets aktörer. För att bättre tillgodose behov
av stöd och insatser och ha förutsättningar att ta
tillvara nyanländas resurser behövs bättre samverkan mellan stat och kommun, en jämnare fördelning av asyl- och flyktingmottagandet och mer
träffsäkra statliga ersättningssystem.
Produktiviteten i Sverige har utvecklats långsammare under perioden 2009– 2013. Den ligger nu på
samma nivå som före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har BNP och antalet arbetade timmar
förändrats i samma takt.
Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått
emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt
har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa.
Den ökade tillväxten i ekonomin kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.
Men det faktum att sysselsättningen tidigare hållits
uppe trots svag tillväxt innebär också att det finns
gott om ledig personell kapacitet i många företag,
vilket kan göra vägen till lägre arbetslöshet trög.
En mycket stor del av arbetskraftsökningen och
sysselsättningsökningen de senaste åren utgörs av
personer födda utanför Europa. Mellan 2005 och
2013 ökade sysselsatta personer födda utanför
Europa och svarar för 135 000 av en total ökning på
240 000 personer. Den kraftiga sysselsättningsök-
Samhällsekonomi
Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklats förhållandevis svagt. Det
främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av
svensk export. Svensk BNP beräknas under 2014
växa med 1,9 procent. 2015 ser förutsättningarna
bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt
1Sveriges Kommuner och Landsting
ÅRSREDOVISNING 2014
33
Inledning
ningen hade inte varit möjlig utan den ökade
sysselsättningen bland födda utanför Europa.
I regeringens budgetförslag föreslogs utgifterna bli
886,6 miljarder kronor under 2015. Under riksdagsbehandlingen röstade riksdagen ja till de borgerliga
partiernas förslag till utgiftsramar. Under riksdagens
behandling av de 27 utgiftsområdena fattades beslut
om utgifter för 869,6 miljarder kronor.
(Anslagsbesluten för två utgiftsområden var lägre än
rambeslutet).
Sverige är nu inne i det fjärde året med stark real
skatteunderlagstillväxt och ytterligare ett par år
med ökningstal långt över genomsnittet kan förväntas. Under 2012 och 2013 utvecklades visserligen arbetade timmar relativt svagt, men skatteunderlagets ökningstakt hölls ändå uppe tack vare
indexeringarna av pensionerna. I år bidrar den
automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna till att pensionsinkomsterna utvecklas betydligt svagare, men samtidigt skjuter sysselsättningen
fart på nytt.
Kommunernas ekonomiska läge1
Enligt preliminära uppgifter från SCB i mars 2015
redovisar kommunsektorn (kommuner och landsting)sammantaget ett överskott på cirka 14 miljarder
för 2014.
Kommunernas resultat för 2014 uppgår till 10,6 miljarder kronor, vilket rensat från engångsposter, innebär samma nivå som år 2013 .
Resultatet motsvarar 2,3 procent av skatteintäkter
och statsbidrag.
Av landets 290 kommuner redovisar 59 underskott.
För år 2014 redovisar 80 procent av kommunerna
positivt resultat före extraordinära poster. Det är en
försämring jämfört med året innan då 91 procent av
kommunerna redovisade ett överskott före extraordinära poster. År 2012 uppvisade 94 procent positiva
resultat.
För både kommuner och landsting blev det inte
några beslut om återbetalningar av premier från
AFA Försäkring 2014.Det blev inte heller några nya
statliga tillskott av betydelse 2014.
Underskottet i den offentliga sektorns finansiella
sparande ökar från 1,4 procent av BNP 2013 till
2,1 procent i år. Ökningen förklaras av den segdragna återhämtningen i ekonomin i kombination
med den expansiva finanspolitik som förts i syfte
att motverka den svaga efterfrågan. När återhämtningen tar bättre fart 2015 bedömer SKL att underskottet nästan halveras i relation till BNP. Den offentliga konsumtionen ökar bara hälften så snabbt
som BNP under 2015.
De beräkningstekniska antaganden som SKL gör är
att ersättningsgraden i de sociala transfereringarna
bibehålls och att den kommunala konsumtionen
från och med 2016 ökar i takt med demografin och
en historisk trend på 0,8 procent per år. För kommunsektorn antas att kommuner och landsting anpassar sitt skatteuttag så att de uppnår ett resultat
på 1 procent av skatter och bidrag från och med
2016. Det medför att kommunalskatten är 83 öre
högre 2018 jämfört med idag, vilket ger en förstärkning med 19 miljarder kronor.
Statens budget 2015
.
Regeringen lämnade sitt budgetförslag till riksdagen den 23 oktober 2014. Den 3 december röstade
riksdagen ja till de borgerliga partiernas förslag om
budgetramar och därmed gick regeringens förslag
till budgetramar inte igenom. Under december behandlade riksdagen förslagen för varje utgiftsområde i statens budget. Den 19 december 2014 sammanställde riksdagen alla beslut om statens budget
för 2015.
I regeringens budgetförslag beräknades inkomsterna bli 854,1 miljarder kronor med utgångspunkt
från de skatteförslag som presenterades i budgetpropositionen. Under riksdagsbehandlingen röstade
riksdagen ja till de borgerliga partiernas skatteförslag och beräkning av inkomster som var 837,0
miljarder kronor.
ÅRSREDOVISNING 2014
1Sveriges Kommuner och Landsting
4
Inledning
Förutsättningar i kommunen
Befolkningen1
I Hallsbergs kommun är den siffran för 2014 4,1
procent. Den öppna arbetslösheten bland ungdomar,
18-24 år, var under 2014 i genomsnitt 5,0 procent.
Det är oförändrat jämfört med 2013, 7,7 procent av
ungdomarna är sysselsatta i arbetsmarknadsprogram, total arbetslöshet för ungdomarna var 12,6
procent.
Hallsbergs kommun hade vid utgången av 2014 en
folkmängd på 15 315 invånare. Det är en ökning
med 48 personer jämfört med föregående år. Födelsenettot var negativt, minus 31 personer. Flyttningsnettot var positivt, 943 personer flyttade till kommunen medan 868 flyttade härifrån. Det är i första
hand inflyttningen från utlandet samt mellan kommunen och kommunerna i länet som den största
förändringen sker. 18 personer fler flyttade till
kommunen från övriga länet i jämförelse med de
som flyttade ut till övriga kommuner i länet. Flyttningsnettot från övriga Sverige var negativt med 4
personer och från utlandet var positivt med 61 personer.
Inpendlingen till kommunen var vid senaste mätningen (2013) större än utpendlingen till andra kommuner. 3 644 personer arbetade i Hallsberg men
bodde på annan ort och 3 335 av Hallsbergs invånare arbetade i en annan kommun.
Bostadsmarknaden
Den kommunala bostadsstiftelsen HALLBO äger
1 483 lägenheter och finns i fem av kommunens
tätorter. I kommunen finns också ett antal privata
hyresvärdar och flera bostadsrättsföreningar. Dessutom äger kommunen 68 hyresrätter och byggnation
pågår av 24 lägenheter till i Kvarteret Kronan.
Det finns närmare 100 tomter för villabebyggelse i
kommunen, både kommunala och privata tomter.
Under 2014 sålde kommunen tre villatomter. 12 nya
villatomter har färdigställts i Vibytorpsområdet i
Hallsberg och finns till försäljning.
80
60
40
20
0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
-20
-40
Skattesatsen
Den totala skattesatsen för invånarna i Hallsberg är
32,10. Det är samma nivå som föregående år. Den
kommunala skattesatsen är 21,08. Kommunen har
den tredje lägsta utdebiteringen i länet.
Födelsenetto
Flyttnetto
Befolkningsökning
Befolkningsutveckling i Hallsbergs kommun år 20072014
Näringsliv
I Hallsberg råder ett bra företagsklimat som bygger
på ett utvecklat samarbete mellan alla aktörer inom
näringslivet. Här finns ungefär 1200 företag varav
många är duktiga småföretagare. Här finns industrier med hög teknisk kompetens och kvalitet.
Under 2000-talet har kommunen tappat befolkning,
undantaget 2002, 2010 och 2012 då befolkningsutvecklingen var positiv. Dessförinnan får man gå
tillbaka till början av 1990-talet för att hitta några
år med befolkningstillväxt. Av länets 12 kommuner var det två kommuner, som tappade invånare
under 2014. Det var Hällefors och Nora. Totalt
ökade länets befolkning med 2 755 personer.
Hallsbergs kommun satsar på aktiviteter för näringslivet. Exempelvis genomförs personliga besök, studiebesök och frukostmöten. Dessutom har en bussresa till Elmia Subcontratcor och Promotionbåten
genomförts under året.
Arbetsmarknad 2
Under 2014 var i genomsnitt 3,2 procent av befolkningen i Hallsbergs kommun öppet arbetslösa. Det
var en minskning jämfört med föregående år med
0,4 procentenheter. Motsvarande siffra för Örebro
län uppgick till 3,4 procent och för riket totalt 3,4
procent. Utöver de personer som redovisas som
öppet arbetslösa finns ett antal personer som är
sysselsatta i arbetsmarknadsprogram.
Årets företags- och föreningsmässa genomfördes i
maj månad. 130 företag och föreningar ställde ut på
mässan. Mässan är återkommande och arrangeras
vartannat år.
”Samverkande Hallsberg” som är en ideell förening
för företagarna i Hallsberg har haft flera möten under året.
1SCB, 2Arbetsförmedlingen
ÅRSREDOVISNING 2014
55
Inledning
Väsentliga händelser
Här lämnas en kortfattad beskrivning av händelser under 2014 som har betydelse för
kommunen.
Nya bostäder inflyttningsklara
Återigen succé för Hallsbergsmässan
Under sommaren påbörjades inflyttningen i ett av
de tre sexvåningshus som byggts i kommunal regi i
kvarteret Kronan. Även hus nummer två blev klart
under hösten och ett tredje hus är påbörjat.
Temat för årets mässa var ”Må bra i kropp och
sinne”. Antalet företag och föreningar som ställde ut
var 130 stycken och besökarna beräknas ha varit
ungefär 5000. Vid årets mässa arrangerades också
ett utställarmingel för de företag och föreningar som
var utställare. Under minglet kunde kommunens
företag träffas under andra former än till vardags för
att knyta kontakter.
I juni började de första hyresgästerna flytta in i
kvarteret Mejeriet, där 18 nya bostäder har byggts
av K-fastigheter. Fastigheterna förvaltas och hyrs
ut av Hallbo.
Nya villatomter
Utökade samarbeten i Sydnärke
Exploateringen i Vibytorpsområdet har färdigställts
och 12 nya villatomter finns till försäljning.
Kommunerna i Sydnärke har under många år samarbetat i olika former. Sedan 2014 har Hallsberg anslutit sig till Sydnärkes lönenämnd, säte i Kumla,
samt till nystartade IT-nämnden i Sydnärke, säte i
Lekeberg. Dessutom ingå numera Hallsberg i Sydnärkes Överförmyndarkansli, som har sitt säte i
Kumla. Den gemensamma Taxe- och avgiftsnämnden som har sitt säte i Hallsberg utökades med Degerfors under våren 2014. Därmed hanterar Taxeoch avgiftsnämnden handläggningen av avgifter
inom vård och omsorg för sex kommuner i södra
Örebro län och fler har visat intresse för medlemskap.
Årets sommarutställning - DE MINA
Årets sommarutställning i Bergööhuset DE MINA,
en utställning om Carl och Karin Larssons familj.
Utställningen producerades och visades i Sundborn
sommaren 2013 och kom till Hallsberg som vandringsutställning. Utställningen visades under perioden 15 juni till 17 augusti. Samtidigt som utställningen invigdes den 14 juni invigdes även den permanenta modelljärnvägsutställningen. Modellen
som visar Hallsbergs bangård i nutid kommer att
bli detaljrik och riktigt stor med mängder av tåg.
När hela bangården är färdigbyggd om 5-6 år kommer modellen att vara över 50 meter lång. I anslutning till modelljärnvägen finns en mer allmän utställning om järnvägen i Hallsberg.
Under våren 2014 beslutade Hallsbergs,
Askersunds, Laxås och Lekebergs kommunfullmäktige att bilda Sydnärkes Kommunalförbund. Förbundet kommer att starta upp 1/1 2015 med i första
hand avfalls- och renhållningsfrågorna inom de fyra
kommunerna.
Årets klassblogg 2014
Den 9 maj fick Veronies Treor från Stocksätterskolan
första pris som "Årets klassblogg 2014". Tävlingen avgjordes i Stockholm. Motveringen lyder en välkommenterad klassblogg med extra allt! I synnerhet syns eleverna
som använder bloggen som en naturlig samlingsplats för
samtalet om skolan.
ÅRSREDOVISNING 2014
6
Inledning
Rivning av Folkets Hus
Den beslutade rivningen av Folkets Hus i Hallsberg genomfördes under årets sista månader.
Företagsförsäljning
Hallsbergs kommun har sålt bolaget Hallsbergs
Fastigheter 2 AB. Företagets verksamhet bestod i
att förvalta Hallsbergs gamla tingshus, Vågen 1.
Köparen var en av hyresgästerna i fastigheten som
har planer på att bevara, rusta upp och hitta nya
användningsområden till den praktfulla byggnaden.
ÅRSREDOVISNING 2014
77
Förvaltningsberättelse
Kommunens verksamhet
Revision
Ordf. Lars Billström (s)
Kommunfullmäktige
Ordf. Ulf Ström (s)
Valberedning
Ordf. Roland Johansson (s)
Kommunstyrelse
Ordf. Andreas Svahn (s)
Kommunstyrelseförvaltning
Kommundirektör Torbjörn Dybeck
Teknik- och plannämnd
Teknik- och planförvaltning
Ordf. Inga-Britt Ritzman (s)
Förvaltningschef Marianne Christiansen
Miljö-, bygg- och myndighetsnämnd
Ordf. Anne Carlkvist Fors (s)
Miljö-, bygg- och myndighetsförvaltning
Förvaltningschef Leif Welander
Kultur- och utbildningsnämnd
Kultur- och utbildningsförvaltning
Ordf. Siw Lunander (s)
Förvaltningschef Fredrik Nordvall
Socialnämnd
Socialförvaltning
Ordf. Magnus Andersson (s)
Förvaltningschef Lena Dibbern
Valnämnd
Ordf. Niklas Nilsson (s)
Överförmyndarnämnd
Ordf. Hans Bengtsson (s)
Taxe- och avgiftsnämnd
(Gemensam nämnd med Laxå, Lekeberg, Kumla
och Askersund)
Ordf. Magnus Andersson (s)
I april 2014 beslutade kommunfullmäktige KF §39
om ny politisk organisation från 2015. Förändringen innebär att två nämnder Teknik- och plannämnden samt Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden
upphör. En ny nämnd bildas Drift- och servicenämnden. Denna nämnd kommer i huvudsak att
överta ansvarsområdena från Teknik- och plannämnden samt tillkommande ansvarsområden från
Kommunstyrelsen, såsom städ, kost och fastighet
inklusive bostadsanpassning. Ansvaret för arbetsmarknadsenheten och flyktingverksamheten flyttas
från Kommunstyrelsen till Social– och arbetsmarknadsnämnden. Social– och arbetsmarknadsnämnden övertar också ansvaret för tillsyn av alkohol,
tobak och receptfria läkemedel. Kommunstyrelsen
får ansvar för regional och nationell infra-
ÅRSREDOVISNING 2014
struktur, strategiska markfrågor och exploateringsfrågor. Ansvar för hela den fysiska planeringen
flyttas till kommunstyrelsen, även ansvar för GIS,
kart- och mätverksamheten. Avsikten är att samarbeta med någon annan kommun avseende miljöfrågorna som Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden
haft ansvar för. Efter beslutet kring den politiska
organisationen startade arbetet med tjänstemannaorganisationen för att få så mycket som möjligt på
plats till 2015. 1 januari 2015 bildades även Sydnärkes Kommunalförbund som ska ansvara för avfallsverksamheten. Detta är också ett samarbete mellan några kommuner i Sydnärke, Laxå, Askersund,
Hallsberg och Lekeberg.
8
Förvaltningsberättelse
Politisk organisation
bibliotek och föreningar. Till dess förfogande finns
en kultur- och utbildningsförvaltning.
Kommunfullmäktige
Teknik- och plannämnden
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Antalet ledamöter i kommunfullmäktige är 45. Efter valet i september 2010 fördelades
ledamöterna mellan partierna enligt följande:
Teknik- och plannämnden ansvarar för gator, vatten
och avlopp, avfall och fysisk planering. Till dess
förfogande finns en teknik- och planförvaltning.
Centerpartiet 3
Folkpartiet Liberalerna 2
Kristdemokraterna 2
Miljöpartiet 2
Moderata samlingspartiet 7
Socialdemokraterna 23
Sverigedemokraterna 3
Vänsterpartiet 3
Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden
Ansvarar för myndighetsutövning enligt miljöbalken, livsmedelslagen, plan- och bygglagen, alkohollagen, tobakslagen samt lagen om vissa receptfria
läkemedel. Nämnden ansvarar också för energi- och
klimatrådgivningen i kommunen. Till dess förfogande finns miljö-, bygg- och myndighetsförvaltningen.
Fullmäktige sammanträder som regel varje månad
med uppehåll under sommaren. Under 2014 hölls 7
sammanträden. Alla sammanträden var och är
öppna för allmänheten.
Socialnämnden
Socialnämnden svarar för kommunens stöd, service
och omvårdnad åt personer som inte klarar av sin
vardagssituation. Till dess förfogande finns en socialförvaltning.
Kommunstyrelsen
Valnämnden
I varje kommun ska det finnas en valnämnd. Valnämnden ansvarar för att allmänna val (val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige) och att val till Europaparlamentet genomförs på ett riktigt sätt.
Valberedning
Dess uppgift är att förbereda kommunfullmäktiges
olika valärenden.
Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige
och är kommunens "regering". Den har överblick,
leder och samordnar kommunens ekonomi och
verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar för den
översiktliga fysiska planeringen samt följer upp
den fastställda budgeten. Kommunstyrelsen bereder de ärenden som ska avgöras av kommunfullmäktige och verkställer dess beslut. Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare.
Vissa av ledamöterna kallas kommunalråd. Till
dess förfogande finns kommunstyrelseförvaltningen som leds av kommundirektören.
Överförmyndarnämnden
Överförmyndaren är en person som har valts av
kommunfullmäktige, och har liksom andra förtroendevalda valts för en mandatperiod. Överförmyndaren står under länsstyrelsens tillsyn.
Revisorer
Uppgiften för de förtroendevalda revisorerna är att
på uppdrag av kommunfullmäktige pröva om verksamheten som kommunstyrelsen och kommunens
nämnder ansvarar för tillgodoser kommunmedlemmarnas intresse av effektivitet, kvalitet och säkerhet samt följer de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt.
Kultur- och utbildningsnämnden
Kultur- och utbildningsnämnden har till uppgift att
ansvara för kommunens barnomsorgsverksamhet,
grundskoleverksamhet och kulturverksamhet som
ÅRSREDOVISNING 2014
99
Förvaltningsberättelse
ment till bolagsordningen och beskriver ägarens förväntningar och krav på bolaget.
Hallsbergs kommun har två helägda bolag, Hallsbergs Industribyggnads AB och Hallsbergs Fastigheter 1 AB.
Ledning, styrning och uppföljning
Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen (6
kap. 1§) ha uppsikt över övriga nämnder, de kommunala bolagen (både helägda och delägda) samt
kommunalförbunden. Uppsiktsplikten innebär att
kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen, att nämndernas verksamhet bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, att lagar och förordningar följs och att resurserna används ändamålsenligt. Om kommunstyrelsen vid denna övervakning hittar brister ska kommunstyrelsen lämna råd alternativt föra ärendet till
kommunfullmäktige som får fatta beslut.
Uppföljning, utvärdering och analys av ekonomi,
måluppfyllelse, prestation och kvalitet ger ökad
tyngdpunkt i ekonomistyrningen. Uppföljning till
Kommunstyrelsen sker från nämnderna via månadsrapporter, innehållande en ekonomisk prognos samt
en kort beskrivning av denna. Tertialrapportering
infördes 2014. Därutöver upprättas delårsrapport
och årsredovisning som förutom den ekonomiska
uppföljningen innehåller information om resultat
och måluppfyllelse. I delårsrapport och årsredovisning görs även uppföljning och analys av de enheter
som ingår i den kommunala koncernen. Uppföljningarna är ett verktyg när kommunstyrelsen bedriver uppsiktsplikt. De ska ge information så att verksamheten kan kvalitetssäkras och även ge underlag
för förbättringsarbete.
Under 2014 beslutades om ett nytt styrsystem i
kommunen, det ska gälla från 2015. Styrsystemet
syftar till att säkerställa att politiska beslut får genomslag, att kommunen har god hushållning och
att medborgarna därmed får den service som de
förtroendevalda ledamöterna i fullmäktige beslutat
om. Målet är att varje enskild medarbetare ska vara
väl förtrogen med kommunens mål och strategier,
för att kunna föra dessa vidare till medborgarna.
Det är till Hallsbergs brukare och medborgare
kommunen ska leverera tjänster och det är för dem
verksamheten ska uppnå goda resultat.
Nämnderna fastställer därutöver regler för hur och
när uppföljningen utöver ovanstående ska sammanfattas och rapporteras till nämnd.
Under 2015 kommer ekonomisystemet Agresso att
kompletteras med Infokey. Det är ett visuellt uppföljningsstöd som ser till att rätt information hamnar
hos de som behöver den i rätt tid. Infokey kommer
att innehålla information om ekonomi och personalkostnader integrerat från det nya personal- och lönesystemet Personec P.
Styrningen i Hallsbergs kommun utgår från kommunens vision och inriktningsmål samt vid varje
tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten.
Med hjälp av inriktningsmålen i dokumentet
”Gemensamma planeringsförutsättningar” och de
ekonomiska ramarna som fastställs i årsbudgeten
styrs Hallsbergs kommun.
Kommunens bolag styrs via bolagsordning bolagspolicy, gemensamma ägardirektiv och bolagsspecifika ägardirektiv som beslutats av kommunfullmäktige. Ägardirektivet fungerar som ett komple-
ÅRSREDOVISNING 2014
10
Förvaltningsberättelse
Internkontroll
Internkontroll är inte en isolerad process utan är en
del i alla styrsystem. I varje process ska det finnas
inbyggda kontroller så att lagar följs upp och mål kan
uppnås.
Ett internkontrollreglemente antogs 2004-12-13 av
kommunfullmäktige, KF§74. Reglementet är upprättat i samarbete med övriga Sydnärkekommuner.
Den interna kontrollplanen är uppdelad i fyra delar:
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret
att tillse att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsen ska tillse att intern kontrollen utvecklas utifrån verksamhetens kontrollbehov. Varje
nämnd har skyldighet att styra och löpande följa
upp kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Vid brister ska förslag lämnas på åtgärder
för att förbättra kontrollen.
Nämnd
1.
2.
3.
4.
Antal
kontroll
moment
Verksamhet
Gemensam administration
Ekonomiadministration
Personaladministration
Antal
utförda
kontroller
Kommentarer
Kommunstyrelsen
14
11
Två kontroller är ej utförda En kontroll utgår på grund av ändrad organisation. De moment som ej är utförda kommer göras under våren
2015. I övrigt inga avvikelser noterade.
Kultur- och utbildningsnämnden
6
6
Inga avvikelser har noterats.
Arbetet med intern kontroll bedrivs
med många inblandade i hela förvaltningen. Avsikten är att det dels
ska vara olika professioner som berörs dels att det ska kunna omfatta
olika uppgifter/uppdrag/rutiner med
mera som förekommer inom kulturoch utbildningsförvaltningens verksamhetsområde. Arbetet med intern
kontroll ska upplevas som en naturlig del i det årliga arbetet.
Miljö- bygg- och myndighetsnämnden
20
20
Den notering som är gjord är att
referensnummer saknas på víssa
leverantörsfakturor. I övrig inga
avvikelser
Socialnämnden
18
18
Kontroller har utförts enligt fastställd internkontrollplan.
Enstaka mindre avvikelser har noterats. Avvikelserna finns på områdena personaladministration och
verksamhet. Åtgärder och utredning
har vidtagits.
Teknik- och plannämnden
20
20
Teknik- och planförvaltningen har
genomfört granskning enligt upprättad internkontrollplan. Ett par avvikelser har noteras, där finns tidplan
för åtgärd upprättad och ansvarig
person har utsetts.
ÅRSREDOVISNING 2014
11
11
Förvaltningsberättelse
Visioner och inriktningsmål
Den 1 mars 2010 tog kommunfullmäktige beslut om ledord, slogan, vision och inriktningsmål för Hallsbergs kommun. Ledorden är tre och ska gälla för all verksamhet.
Slogan ska användas när kommunen i olika sammanhang kommunicerar med omvärlden. Visionen består av tre delar och siktar mot framtiden. Inriktningsmålen är nio.
Utifrån ledord, vision och inriktningsmål ska nämnder och styrelsen i samarbete med
förvaltningen ta fram effektmål. Effektmålen ska presenteras i budgetförslaget. Därefter ska förvaltningen mot bakgrund av effektmålen fastställa verksamhetsmål i samband med nämndens egen verksamhetsbudget. Målen ska vara möjliga att följa upp.
Kommunens tre ledord är:
DEMOKRATI
All kommunal verksamhet ska styras demokratiskt och vara ett led i att utveckla den kommunala demokratin.
DEMOKRATI
DIALOG
DIALOG
Den kommunala verksamheten ska utvecklas i
dialog mellan beslutande och kommuninvånare.
DELAKTIGHET
DELAKTIGHET
Alla kommuninvånare ska ges möjlighet till
delaktighet i frågor som rör den kommunala
verksamheten.
Vision
Slogan
Hallsberg är den hållbara kommunen som erbjuder delaktighet, gemensam god service, ett
brett utbud av tjänster och en stimulerande
livsmiljö genom hela livet.
HALLSBERG nära till …
Hallsbergs kommun har en hållbar tillväxt
samtidigt som jämställdhet och jämlikhet
stärks. Kommunen har över 16 000 invånare år
2025.
Hallsbergs kommun ska, i samverkan med regionen, fortsätta utvecklingen till att vara ett
centrum för logistik av internationell klass.
ÅRSREDOVISNING 2014
12
Förvaltningsberättelse
Kommunens inriktningsmål är indelade i sex olika områden med totalt nio inriktningsmål. Dessa bryts ner till respektive nämnds effektmål.
BOENDE
Kommunen ska genom aktiv planering möjliggöra varierat boende i hela kommunen.
LIVSKVALITET
Kommunen ska verka för god livskvalitet hos
invånarna genom verksamheter som präglas av
tillgänglighet, öppenhet och omtanke.
NÄRINGSLIV
Näringslivspolitiken ska präglas av flexibilitet,
lyhördhet och service. Den ska stärka och utveckla det befintliga näringslivet samt främja
etableringar av nystartad eller inflyttad näringslivsverksamhet.
UTBILDNING, OMSORG, KULTUROCH FÖRENINGSLIV
Utbildningen ska i en god miljö möta var
och en på dess nivå samt främja utvecklingen i ett livslångt lärande.
Kommunen ska erbjuda omsorg för alla åldrar genom flexibla lösningar utifrån invånarnas behov och önskemål.
INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATION
Kommunen ska aktivt verka för god och långsiktigt hållbar infrastruktur och kommunikation.
Kultur ska som ett naturligt inslag i alla
verksamheter ge växtkraft och guldkant för
alla.
EKONOMI
Kommunens ekonomi ska präglas av långsiktigt god hushållning ur både ekologisk och
ekonomisk synvinkel.
Kommunen ska främja ett rikt, mångkulturellt och jämlikt föreningsliv.
ÅRSREDOVISNING 2014
13
13
Förvaltningsberättelse
Måluppföljning
I detta avsnitt redovisas en utvärdering av kommunens nio inriktningsmål. Det är en
sammantagen bedömning utifrån respektive nämnds redovisning av effektmål. Fullständig redovisning av nämndernas mål finns i respektive verksamhetsberättelse.
Mål
Antal mål
Antal uppfyllda
Antal
delvis uppfyllda
Måluppfyllnad
Livskvalitet
23
13
5
Ej uppfyllt
Boende
15
10
4
Delvis
Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv
18
9
5
Ej uppfyllt
Näringsliv
14
13
0
Delvis
Infrastruktur och kommunikation
7
2
3
Ej uppfyllt
Ekonomi
9
2
4
Ej uppfyllt
86
49
21
Summering
Förvaltningarna har formulerat totalt 86 effektmål
utifrån de nio inriktningmålen som kommunfullmäktige har beslutat om.
Om man sammantaget tittar på antalet mål som
förvaltningarna bedömt som uppfyllda och delvis
uppfyllda så är det 18 mål av 23 på området Livskvalitet , vilket motsvarar 78 procent. Boende 14
av 15, motsvarar 93 procent. Utbildning, omsorg,
kultur och föreningsliv 14 av 18, motsvarar 78
procent. Näringsliv 13 av 14, motsvarar 93 procent. Infrastruktur och kommunikation 5 av 7,
motsvarar 71 procent. Ekonomi 6 av 9, motsvarar 67 procent.
Vid en bedömning av om fullmäktiges mål är
uppfyllda så är det inget av målområdena som är
uppfyllt. För att anses som uppfyllt ska alla mål
inom området vara bedömt som uppfyllt. För att
vara delvis uppfyllt bör minst 80 procent av antalet mål inom området vara uppfyllt eller delvis
uppfyllt.
LIVSKVALITET
Verksamheterna verkar för att de livsmedel som serveras eller säljs ska vara säkra att inta. Ingen tobaksförsäljning ska ske till underåriga och berusning vid restauranger och festivaler ska minska.
Kommuninvånarna har tillgång till bra idrottsanläggningar i alla delar av kommunen samt att bad vid
kommunens allmänna badplatser sker utan risk för hälsan.
Via möjligheternas hus ges både nuvarande och nyanlända kommuninvånare återkomst och tillträde
till arbetsmarknaden. En tydligare arbetslinje har implementerats, detta som ett led i att tydliggöra
verksamhetens syfte och mål, samt att deltagarna som har insatser ska få aktivt stöd för att underlätta
ett utträde på arbetsmarknaden.
Inom LSS-verksamheten ska brukare ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter utifrån intresse. Genom
att inventera intressen och samordna aktiviteter mellan boenden samt starta en aktivitetsgrupp med
representanter från respektive boende ska alla brukar kunna få delta i den aktivitet som önskas. Antalet aktiviteter har redan ökat.
ÅRSREDOVISNING 2014
14
Förvaltningsberättelse
BOENDE
I dagsläget finns ett 90-tal byggklara tomter, kommunstyrelsens mål är att det ska finnas 100 byggklara
tomter i kommunen. Tolv nya småhustomter har iordningsställts i Vibytorpsområdet. Kommunen arbetar löpande med att ta fram detaljplaner och byggklara tomter för enfamiljshus och flerfamiljshus på
flera orter. Under 2014 har 48 lägenheter i kvarteret Kronan färdigställts. Byggnationen av ytterligare
ett hus med 24 lägenheter i samma kvarter pågår. Ett bostadsförsörjningsprogram är framtaget och en
ny översiktsplan är under upprättande.
Dessa exempel bedöms leda till ett varierat boende i kommunen.
UTBILDNING, OMSORG, KULTUR- OCH FÖRENINGSLIV
Kommunen arbetar för att utbildning ska ske i en god miljö och möta var och en på dess nivå.
Ett av Kultur- och utbildningsnämndens mål är att Hallsbergs kommun ska finnas bland de kommuner som har det högsta genomsnittliga meritvärdet i landet. Stora ansträngningar görs och
resultaten blir bättre men det är osäkert om målet uppnås inom planperioden.
Kommunens näringslivsavdelning fungerar som en länk mellan gymnasieskolan och näringslivet
i frågor om vilka utbildningar som näringslivet önskar för att de ska finna arbetskraft. Ur detta
samarbete har till exempel ett handelsprogram med turisminriktning tagits fram. Kommunens
näringslivsavdelning ingår även i olika grupperingar inom gymnasieskolan för att kunna fungera
som länken mellan utbildning och det lokala näringslivet. Företagare anlitas också som föreläsare i skolan.
Inom omsorgen erbjuds en vård och omsorg som brukarna uppfattar som god. Vid regelbundna
mätningar framgår att brukarna anser sig ha inflytande över utförandet av vården och omsorgen
och brukarna upplever dessutom att personalen har erfarenhetsbaserad kompetens. Den formella
kompetensen ska prioriteras vid nyrekryteringar inom vård och omsorg, personal som saknar
formell kompetens erbjuds att delta i omvårdnadslyftet.
Alla barn och unga i Hallsbergs kommun får minst en kulturupplevelse varje termin inom skolan
utöver kulturskolans verksamhet.
Verksamheten i Bergöö-kvarteret utvecklas. Varje år anordnas en sommarutställning i Bergööhuset. Etapp 1 av det nya modelljärnvägsmuseet invigdes under sommaren. Målet är att museet
inom 5-6 år ska kunna visa en skalenlig modell över Hallsbergs järnvägsområde, vilket då blir
Sveriges största modelljärnväg.
Driftbidrag och aktivitetsstöd lämnas till föreningar som driver egna anläggningar. En översyn
av föreningsstödet ska göras för att fler personer ska få möjlighet att delta i föreningslivet. Fokus
ska ligga på mångfald och jämställdhet.
ÅRSREDOVISNING 2014
15
15
Förvaltningsberättelse
NÄRINGSLIV
Arbetet med näringslivsfrågor i kommunen är högt prioriterat. Dels är arbetet inriktat på att stärka
och utveckla det befintliga näringslivet men också främja nyetableringar inom kommunen och regionen. Näringslivsarbetet har fokus på små och medelstora företag.
Exempel på aktiviteter som utförs för att stärka relationen med kommunens företag är företagsträffar,
branschträffar, företagsbesök och frukostmöten. Vartannat år arrangeras också Hallsbergs mässan, en
mässa för företag och föreningar verksamma i kommunen.
Förutom att arbeta med det befintliga näringslivet arbetar näringslivsavdelningen också med att
främja nyetableringar. Samtliga etableringsförfrågningar får ett första svar inom 48 timmar med uppgifter om fortsatt kontaktperson. Dessutom medverkar kommunen på olika mässor för att marknadsföra sitt unika logistiska läge. 2014 placerade sig Örebroregionen på andra plats på listan över Sveriges bästa logistiklägen., vilket är ett bevis för att läget är bra.
INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATION
Kommunen deltar regelbundet från både politik och tjänstemän i en rad samarbetsorgan och diskussionsforum på lokal, regional och nationell nivå i syfte att befästa och utveckla Hallsbergs position
som både ledande logistisk och kommunikations knutpunkt.
Kommunen har under flera år satsat på att öka trafiksäkerheten i kommunen för bilister, cyklister
och gångtrafikanter. Vägnätet har besiktats under våren för att identifiera var underhåll måste utföras.
Kommunens invånare har, via biblioteken, tillgång till internet och annan ny teknik för information
och kommunikation.
IT-satsningen inom barnomsorg och skola kommer att vara helt utbyggd om ett år. Personalen ska
då ha tillgång till den utrustning och stöd som krävs för undervisning och kontakt med vårdnadshavare.
ÅRSREDOVISNING 2014
16
Förvaltningsberättelse
EKONOMI
Med god ekonomisk hushållning menas i dagligt tal att kommunen ska ha en verksamhet och
ekonomi i ”gott skick”. För att säkerställa det krävs att varje generation står för de kostnader som
de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala, inte bara för den
verksamhet de själva konsumerar, utan även för den som tidigare generationer konsumerat.
Kommunens anläggningstillgångar ska skötas och underhållas enligt planer så att deras ekonomiska värde ska bestå. Underhållsplan för kommunens fastigheter är nu upprättad.
För att kunna kontrollera att investeringsprojekt följer beslutad budget bör de ha en processbeskrivning. Kommunens större investeringsprojekt har oftast en sådan medan mindre projekt saknar en sån beskrivning. Avstämning av investeringar, stora som små, och dess ekonomiska utveckling stäms regelbundet av i månadsrapporter till nämnd och styrelse.
En av kommunens största kostnadsposter är kostnader för personalen. Att ha en låg sjukfrånvaro
sänker kostnaderna samtidigt som bland annat effektiviteten kan hållas oförändrad. Sjukfrånvaron
kan ha många olika orsaker, och vara både arbetsrelaterad och ej arbetsrelaterad. Totalt för kommunen har sjukfrånvaron ökat jämfört med samma tidpunkt föregående år.
Kommunen fastställde tre finansiella mål i samband med budget 2014 och flerårsplan 2015-16.
Beskrivning av mål och måluppfyllelse redovisas under avsnitt God Ekonomisk hushållning.
ÅRSREDOVISNING 2014
17
17
Förvaltningsberättelse
Generella beslutspunkter
Kommunfullmäktige beslutade i Budget 2014, Flerårsplan 2014-2015, att följande sex
beslutspunkter ska gälla som generella anvisningar för kommunens verksamhet. För
mer utförliga beskrivningar av respektive nämnds uppföljning, se nämndens egen
verksamhetsberättelse.
Beslutspunkt
Uppföljning
1. Nämnderna ska bedriva sin
verksamhet så att budgeten för
2014 hålls.
Två nämnder har gjort underskott (teknik– och plannämnden och socialnämnden)medan tre redovisar överskott. Tillsammans gjorde nämnderna ett underskott på –3,0 mkr.
Inom kommunstyrelsens samtliga verksamheter pågår löpande arbete
med att inte överskrida budgeten.
Inom måltidsavdelningen har ett stort analysarbete pågått under senaste
året för att kartlägga samtliga kostnader och få fram tillverkningskostnader per kök. Fastighetsavdelningen har fortsatt sitt arbete
med att ta fram en realistisk underhållsplan för de kommande åren. Under hösten avslutades arbetet med att digitalisera och uppdatera samtliga ritningar över kommunens fastighetsbestånd .
På teknik– och plannämndens sammanträde i maj redovisades åtgärder
som skulle vidtas för att hålla budget. Förvaltningen var återhållsam
med beläggningsunderhållet samt prioriterade underhåll på valedningsnät . Alléhallens verrksamhet kunde inte hålla budget på grund
av ökad konkurrens från privata gym och nya badet i Kumla.
Miljö– bygg– och myndighetsnämnden klarade av att hålla sin budget.
Inom kultur– och utbildningsnämndens verksamhet genomfördes omfattande organisationsförändringar under läsåret 2013-2014. Flera
tjänster togs bort och personal omfördelades mellan skolenheterna. Andelen gymnasiebehöriga elever blev högre än på många år, och verksamheten lämnade ett mindre överskott.
Socialnämnden hade stora svårigheter att anpassa verksamheten till
budgeten. Målet var att klara 2014 års verksamhet på 2013 års nivå.
Dessutom vidtogs ett flertal kostnadseffektiviserande åtgärder på totalt
7,5 mkr. Volymökningarna var dock alltför omfattande för att budgeten
skulle kunna hållas.
2. Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp som anges i
flerårsplanen.
Inom kommunstyrelseförvaltningen pågår ett internt arbete med att
analysera samtliga kostnader och intäkter. Syftet är att kunna bedriva
verksamheten inom ramarna i flerårsplanen.
För övriga nämnder, se beslutspunkt 1, ovan.
ÅRSREDOVISNING 2014
18
Förvaltningsberättelse
Beslutspunkt
Uppföljning
3. Nämnderna har inom sin reinvesteringsram möjlighet att själva
omdisponera mellan olika projekt.
Ombudgetering mellan åren ska
därför inte vara nödvändig.
Kommunstyrelsen hanterar både en egen reinvesteringsram och de strategiska investeringarna. Ombudgetering mellan åren är inte aktuell.
Inom teknik– och plannämndens investeringsram finns svårigheter med
exploateringar som ofta löper över flera år,, eller trafiksäkerhetsprojekt
där statsbidragen ofta kommer året efter. Omdisponering av vissa investeringsanslag har skett under 2014. Miljö– bygg– och myndighetsnämnden berördes inte av beslutspunkten under 2014.
Kultur– och utbildningsnämnden har 1 mkr för investeringar för egen
disposition och prioritering. För mer övergripande , strukturella investeringar får nämnden söka medel från de strategiska investeringarna.
Socialnämndens investeringsbudget användes i sin helhet under året
4. Den samlade koncernnyttan
ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i beslut och i
övrig verksamhet utför sina respektive åligganden.
Samarbetet med Hallbo gällande gräsklippning i Vretstorp har utvidgats under 2014 till att gälla även Sköllersta. Kommunstyrelseförvaltningen har ökat användningen av lokaler hos Sydnärkes Utbildningsförbund . Det avser bland annat sammankomster i form av chefsmöten,
gemensamma nämndmöten och utbildningar. Hallbo ansvarar, på uppdrag av Kommunstyrelseförvaltningen, för marknadsföring och kontraktstecknande av lägenheterna i kvarteret Kronan.
Teknik– och planförvaltningen medverkar i samarbetet kring grönyteskötseln pågår, och ytterligare översyn av samverkan kommer att ske.
Miljö– bygg– och myndighetsnämnden arbetar med myndighetsutövning. Det innebär att beslutspunkten blir svår att tillämpa.
5. Genom samverkan inom och
mellan förvaltningarna ska den
genomsnittliga tjänstgöringsgraden
öka. Kommundirektören ska i sin
rapport inför varje kommunstyrelsesammanträde redovisa hur den
ofrivilliga deltidsarbetslösheten
förändras samt hur sjukfrånvaron
förändras.
Byte av personal-system har inneburit svårigheter för personalavdelningen att lämna information om hur den genomsnittliga tjänstgöringsgraden och sjukfrånvaron förändras under året. I bokslutet finns förändringen av sjukfrånvaron redovisad till och med 31 december.
6. Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheterna till
följd av statliga beslut kommer att
omfattas av den s.k. finansieringsprincipen som gäller i förhållandet
stat och kommun.
Medfinansiering från staten är aktuellt för Teknik– och plannämnden i
samband med investeringar i infrastruktur och trafiksäkerhetsprojekt.
Trafiksäkerhetsprojekten genomförs under förutsättning att medfinansiering sker .
Kommunernas ansvar utökas på en rad punkter inom det sociala området genom de föreskrifter och författningssamlingar som börjar gälla
under senare del av 2014 och under 2015. Om nya bemanningsregler
inom särskilda boendeformer kommer att beslutas påverkas nämndens
behov av resurser.
Övriga nämnder har inte berörts av beslutspunkten under 2014.
ÅRSREDOVISNING 2014
19
19
Förvaltningsberättelse
Personalekonomisk redovisning
ende antal anställda kan inte redovisas på grund av
olika ingångsvärden i systemen.
Personalen är en viktig resurs för kommunen. 61
procent av kommunens totala kostnader är personalkostnader. I personalkostnaderna ingår kostnader
för lön, arvoden, sociala avgifter, pensionskostnader, utbildning mm. 2014 uppgick personalkostnaderna till 554,6 mkr. Det är en ökning med 1,9 procent jämfört med 2013.
Hallsbergs kommun hade 1 225 anställda. Av dessa
var 85,1 procent kvinnor. Medelåldern var 47 år.
Av tillsvidareanställd personal arbetar 62 procent
heltid. Omräknat till heltidsanställningar hade kommunen 1 109 årsarbetare.
Från och med 2014-01-01 infördes ett nytt personaladministrativt system. Tidigare års värden avseAntal månadsanställda per förvaltning
Antal
Andel %
Kommunstyrelseförvaltningen
220
18,0
Teknik– och planförvaltningen
48
3,9
Kultur– och utbildningsförvaltningen
444
36,2
Socialförvaltningen
506
41,3
7
0,6
1 225
100
Antal 2014
Andel %
Pension
32
13,6
Slutat på egen begäran
62
26,4
Annan anställning i kommunen
97
41,3
Övrigt
44
18,7
Totalt
235
100
Miljö– bygg– och myndighetsförvaltningen
Totalt
Personalomsättning för tillsvidareanställd personal
Begreppet ”Annan anställning i kommunen” innefattar den interna rörligheten, till exempel byte av
befattning, förvaltning, anställningsform, sysselsättningsgrad eller omorganisation inom kommunen.. Oftast beror rörligheten på byte av anställningsform eller förändring av sysselsättningsgrad.
Pension
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
Pensionsavgångar tot
37
32
35
37
24
29
31
Under 2014 gick 32 anställda i pension. De närmaste 5 åren kan 165 personer komma att gå i pension. Under de kommande tio åren beräknas 324
personer att gå i pension. Beräknad pensionsålder
är 65 år.
framtida personal– och kompetensförsörjning.
Ett inledande arbete har påbörjats och presenterats.
Rekrytering
Under 2014 publicerades 106 st platsannonser. De
flesta annonserades externt. En stor del av tjänsterna avsåg medarbetare till skola och förskola.
Personalförsörjningsplan
Kommunen har beslutat att upprätta en personalförsörjningsplan. Den skall möta kommunens
ÅRSREDOVISNING 2014
20
Förvaltningsberättelse
Löneöversyn
Löneöversyn genomfördes med samtliga fackligaorganisationer. Den gjordes enligt dialogmodellen
chef-medarbetare med ett undantag. För Kommunals medlemmar användes traditionell förhandling
för alla utom medlemmar inom kultur– och utbildningsförvaltningen.
Kommunen deltog i Campusmässan 2014 vid Örebro Universitet. Syftet var att synas för studenter
och arbetssökande.
Utbildning och kompetensutveckling
De anställda som önskade individuell pensionsrådgivning erbjöds det. För nya medarbetare hölls en
central introduktion vid två tillfällen under 2014.
Alla chefer i kommunen gick en tvådagarsutbildning inom arbetsrätt. Fokus lades på kollektivavtalet. Allmänna bestämmelser. Utbildningen samordnades med Sydnärkekommunerna.
Jämställdhet.
En ny lönekartläggning påbörjades under senhösten 2014. Syftet med kartläggningen var att upptäcka osakliga löneskillnader mellan könen. Det
var endast en befattning där sådana löneskillnader
upptäcktes. En handlingsplan för åtgärder har upprättats.
Sjukfrånvaro
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Total sjukfrånvaro/sammanlagd ordinarie
arbetstid
6,32
6,41
5,56
5,65
5,36
5,96
7,86
Summa tid med långtidssjukfrånvaro
(>60 dagar)/ total sjukfrånvaro
56,58
42,77
46,30
46,37
40,58
42,9
45,7
Total sjukfrånvaro kvinnor/sammanlagd
ordinarie arbetstid kvinnor
6,93
7,01
6,13
6,17
5,95
6,43
8,75
Total sjukfrånvaro män/sammanlagd
ordinarie arbetstid män
3,58
3,57
3,18
3,45
2,81
3,97
3,46
Total sjukfrånvaro -29 år/sammanlagd
ordinarie arbetstid för gruppen
3,48
3,51
2,98
3,64
3,19
3,45
6,19
Total sjukfrånvaro 30-49/sammanlagd
ordinarie arbetstid för gruppen
6,00
7,96
5,72
5,80
5,14
5,65
7,14
Total sjukfrånvaro 50- år/sammanlagd
ordinarie arbetstid för gruppen
7,20
5,75
5,95
5,97
6,10
6,94
8,86
Sjukfrånvaron har ökat för alla åldersgrupper. Total sjukfrånvaro ökade med 1,9 procentenheter
mellan 2013-2014. Frisknärvaron(0-5 dagars sjukfrånvaro) var 60,4 procent. Det var 7,9 procentenheter lägre jämfört med föregående år. Kostnaderna för utbetald sjuklön 2014 var 6,3 mkr, en ökning
med 1,7 mkr jämfört med föregående år. Trenden
för hela riket är ökad sjukfrånvaro. En djupare analys av sjukfrånvarons utveckling och dess orsaker
kommer att göras under 2015 när uppföljningen i
det nya personaladministrativa systemet blir säkrare. Respektive chef kan då på ett tydligare sätt
följa frånvaron och sätta in relevanta åtgärder.
till 94 st 2014. Det motsvarar en minskning med
34 procent.
De flesta tillbuden handlar om hot och våld, framför allt inom vård och omsorg. Åtgärder för att
fortsätta minskningen av både arbetsskador och
tillbud är att diskutera dem på arbetsplatsträffar,
och arbeta med bemötande och handledning.
Företagshälsovård
Avtalet med nuvarande företagshälsovård Feelgood
är uppsagt. Från och med 2015-04-01 ingår kommunen i ett samverkansavtal med Förvaltningen
för Företagshälsa och tolkförmedling
(Regionhälsan). I regionhälsan ingår sedan tidigare Örebro läns landsting. Kumla kommun, Laxå
kommun, delar av Örebro kommun, samt företag
och verksamheter huvudsakligen i Örebro län. Avsikten med bytet av företagshälsovård är att öka
kommunens inflytande och påverkansmöjlighet.
Arbetsskador
Antalet anmälda arbetsskador under 2014 var 43 st.
Det var en minskning med 30 procent jämfört med
2013.
Antal anmälda tillbud minskade från 142 st. 2013
ÅRSREDOVISNING 2014
21
21
Förvaltningsberättelse
Policies och planer
Kommunfullmäktige har fastställt policies och planer där redovisning av hur kommunen har arbetat för att uppfylla dessa, ska göras i årsredovisningen. Miljömålsprogrammet för 2013-2020 har senarelagts. Miljöredovisningen som tidigare ingått i årsredovisningen har därför utgått sedan 2013.
fram, genomföra och följa upp en folkhälsoplan för
kommunen. Resultatet rapporteras till kommunstyrelsen. Folkhälsoplanen fastställs av kommunstyrelsen.
Nämnderna skall i sina verksamhetsberättelser re
dovisa hur man arbetat för att främja en god och
jämlik hälsa hos befolkningen.
Integration och etnisk mångfald
Nämnderna redovisar i sina verksamhetsberättelser
hur man uppfyller planen för integration och etnisk mångfald.
För att de politiska partierna skall kunna verka för
en god representativitet i nämnder och styrelser
ges information till alla deltagare som genomgår
samhällsorienteringen av förtroendevalda.
Introduktion och etablering för nyanlända flyktingar och dess anhöriga har ett tydligt fokus på arbetslinjen. Alfabetiseringsprojektet med arbetsplatsintroduktion är en särskild riktad insats under
2014/2015. Flyktingavdelningen erbjöd en professionell lokalvårdsutbildning med möjlighet att avlägga yrkesprov, samt möjlighet till språkstöd..
Teknik- och plannämnden förvaltar kommunens
anläggningar för idrott, motion och bad. Anläggningarna underlättar för kommuninvånarna att ha ett
aktivt fysiskt liv, vilket främjar folkhälsan.
I Miljö- bygg- och myndighetsnämndens ansvarsområde ingår alkohol- och tobaksfrågorna samt hälsoskyddet i bostäder och lokaler. Vattenkvaliteten
vid kommunens badplatser kontrollerades. Radonmätningar i bostäder förmedlades. Ventilationskontroller i bostäder granskades.
Teknik- och plannämnden arbetar kontinuerligt
med integrationsfrågor i den fysiska samhällsplaneringen. Simundervisning sker för vuxna nyanlända svenskar i Alléhallen.
Kultur– och utbildningsnämnden utarbetade tillsammans med socialnämnden ett förslag till folkhälsoplan med fokus på barn, unga och äldre.
Information om miljö– bygg, och myndighetsnämndens verksamhet finns att läsa på olika språk
på kommunens hemsida.
Handikappolitiskt program
Varje år ska nämnderna beskriva vad man gjort för
att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar.
Kommunplacerade flyktingbarn och elever integreras i kultur– och utbildningsnämndens verksamheter. Biblioteket stimulerar kulturell mångfald.
Förvaltningen samarbetar med föreningar för att
hjälpa nya svenska medborgare att integreras i föreningslivet.
Teknik– och planförvaltningen arbetar med tillgänglighetsfrågor kontinuerligt i allmänna miljöer. Vid
byggnation av trafiksäkerhetsobjekt har gångpassager för handikappade byggts. Vid spontanlekplatsen
i Hallsberg har byggandet av en handikapptoalett
slutförts.
Socialförvaltningen har årliga genomgångar av
kommunens policy för diskriminering.
Inom de verksamheter där det är möjligt, rekryteras
personal med kunskaper i andra språk.
Miljö- bygg- och myndighetsnämnden bevakar tillgänglighetsfrågor, främst vid handläggning av bygglovsärenden som avser nybyggnad och om- och tillbyggnad. IBedömning om byggnaders tekniska
egenskaper görs vad det gäller tillgänglighet.
Folkhälsoarbete
Avsikten med folkhälsoarbetet är att främja en god
och jämlik hälsa hos befolkningen.
Folkhälsoarbetet sker i samverkan i Sydnärke. Sydnärkes Folkhälsoteam har sitt säte i Lekebergs
kommun.
År 2014 inrättades folkhälsoutskottet i Hallsbergs
kommun. Utskottet skall leda arbetet med att ta
ÅRSREDOVISNING 2014
När bebyggelsemiljön skall utformas i samband
med planläggningen, kommer tillgängligheten in i
bilden. Ansvaret vilar främst på Teknik- och plannämnden. Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden
deltar dock i processen vid utarbetande av planer.
22
Förvaltningsberättelse
För barn och elever med funktionshinder samverkar kommunen med övriga sydnärkekommuner
och med gymnasiesärskolan inom Alléskolan.
Elevhälsan har särskild kompetens när det gäller
elever med behov av särskilt stöd.
Hörselpedagoginsatser kan avropas genom avtal
med Örebro kommun.
Skolläkare köps in via avtal. Kommunen har även
ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Barn i behov av särskilt stöd (bibass) tenderar att
bli fler, och behoven blir mer omfattande.
Behovet av insatser på grund av medicinska skäl
har ökat inom förskolan.
Socialfövaltningens medarbetare undviker parfymer och andra produkter med starka dofter i arbetet. En dialog pågår med medarbetare om rökning i
tjänsten, det vill säga var och när man röker. Bland
annat ska rökning undvikas i närheten av entréer
och strax innan man går in till hemtjänsttagare.
Sponsringspolicyn
Kommunfullmäktige beslutade år 2013 att fastställa en sponsringspolicy.
Kommunstyrelsen skall varje år i samband med sin
verksamhetsberättelse redovisa förekomsten av
sponsringsavtal.
Respektive nämnd skall varje år i samband med sin
verksamhetsberättelse redovisa förekomsten av
mottagande av sponsring.
Under 2014 har kommunstyrelsen sponsrat för totalt 99 tkr till följande föreningar:
OK Tisaren, Järnvägen Cup, Indianerna Speedway,
IFK Hallsberg Hockey, IFK Hallsberg FK, DSH:s
Dansförening, Sköllersta IF, Pålsboda Gymnastik
& Idrottsförening och Ratta Ren
Dessutom har bidrag lämnats till BRIS med 15 tkr.
Inom Kultur- och utbildningsnämndens område har
kolloverksamheten bedrivits med stöd från Röda
Korset.
Övriga nämnder redovisade ingen sponsring under
2014.
ÅRSREDOVISNING 2014
23
23
Förvaltningsberättelse
Kommunstyrelsen
Antal ledamöter: 15
Ordförande: Andreas Svahn
Kommundirektör: Torbjörn Dybeck
Årets verksamhet
Ekonomiavdelningen
Ekonomiavdelningen fortsätter arbeta med den löpande
utvecklingen av processer och riktlinjer inom kommunens
ekonomiområde. Från början av året använder sig kommunen av VismaCollector för inkassokrav och vidare åtgärder. Förberedande arbete har pågått under hösten inför
uppgradering av Agresso (ekonomisystemet) till ny version. Arbetet med att sjösätta InfoKey för resultatuppföljning istället för Ekozoom har påbörjats. ”Cockpit”, som är
ett system för rapportering av målstyrningen påbörjades .
Arbete med en ny kodplan utifrån Kommunbas 13 har utförts under hösten.
Kommunstyrelsen har svarat för övergripande ledning och
uppföljning genom budget, månadsrapporter och delårsrapport samt genom arbete med mål och ramar.
Kommunstyrelse
Kommunstyrelseförvaltningen har förutom att vara kommunstyrelsens stöd beträffande kommunstrategiska frågor,
administration, protokoll och utredningar även ansvarat för
alla interna stödfunktioner till övriga förvaltningar i kommunen. Förvaltningen har under året ansvarat för Arbetsmarknadsenhet, Flykting-avdelning, Kansli-, Näringsliv–
och Turism-, ekonomi-, personal– och serviceavdelning
där fastighets-, måltids-, och städavdelning ingår. Även
transfereringar såsom LSS , Nerikes brandkår, Sydnärkes
utbildningsförbund, Länstrafiken och färdtjänst mm har
ingått i ansvarsområdet.
Personalavdelningen
Personalavdelningen ansvarar för alla övergripande personalfrågor och har en råd- och stödgivande funktion till
framförallt chefer.
Från och med januari 2014 så anslöt sig Hallsbergs kommun till Sydnärkes lönenämnd och ett nytt personal- och
lönesystem, Personec, med självservice infördes. Utbildning har pågått under hela 2013 och fortsatt under 2014.
Mycket arbete har lagts på framförallt att säkerställa kompetens vad gäller utdata och statistik.
Kansliavdelning
Avdelningen har arbetat med förberedelser för allmänt val
och för genomförande av EU-valet. Även lagt ner ett omfattande arbete på de uppdrag som fullmäktige gav i samband med beslut om budget. Deltagit i arbetet med att ta
fram nytt styrsystem och därmed sammanhängande frågor.
Vidare har avdelningen planerat och genomfört den
vänortsträff med företrädare för Gifhorn och Jajce som
ägde rum i maj i Hallsberg. Ett omfattande arbete har genomförts i syfte att få till stånd ett samarbete med Kumla
kommun i frågor om miljö och hälsoskydd, PBL-frågor
samt planfrågor.
Alla chefer har gått en tvådagars arbetsrättsutbildning med
fokus på Allmänna Bestämmelser ( kollektivavtal).
En lönekartläggning påbörjades under slutet av 2014, detta
för att säkerställa att kommunen har jämställda löner. Arbetet kommer att fortsätta under 2015.
Serviceavdelningen
Serviceavdelningen ansvarar bland annat för växel/
reception, reproarbeten och kommunens posthantering.
Dessutom arbetar avdelningen med administrativt stöd åt
fastighetsavdelningen, måltidsavdelningen och städavdelningen samt administrativt stöd åt andra förvaltningar som
Teknik- och planförvaltningen, Miljö-, bygg- och myndighetsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen.
Näringsliv/Information/Turism
Frukostmöten och ett studiebesök på Postens terminal med
drygt 130 besökare har genomförts.
Inom avdelningen låg också kommunens IT-enhet fram till
första april då de flyttat till en gemensam IT-nämnd. ITnämnden kommer i fortsättningen ansvara för det gemensamma datanätet och den gemensamma dataverksamheten
samt utvecklingsarbetet avseende IT-frågorna i Hallsberg,
Askersund, Laxå och Lekeberg.
Årets företags- och föreningsmässa genomfördes i maj
månad, 130 företag och föreningar ställde ut på mässan.
Två gånger har HallsbergsNytt & Evenemangsnytt skickats
ut samt fem nr av NäringslivsNytt. Inför sommaren uppdaterades ”Välkommen till Hallsberg”- skyltarna med ny
information både på svenska, engelska, tyska och franska.
Fastighetsavdelningen
En ny ”gratiskarta”, en gemensam destinations-broschyr
och en lokal turist-broschyr för Hallsbergs kommun har
tagits fram under året.
Under sommaren visades ”de mina” en utställning av Carl
Larsson målningar i familjen Begööhuset. Och Modelljärnvägen öppnade i juni månad.
En ny fastighetsorganisation som ska arbeta med fastighetsrelaterade frågor och verksamhetsbeställningar har
arbetats fram under året. Ett nytt fastighetssystem är under
färdigställande. I samband med detta har större underhållsåtgärder och investeringsbehov kartlagts och en ny
underhållsplan har färdigställts.
Kommunen tog över Tisarstrands Camping i egen regi från
den 1 april och stora satsningar har gjorts under året för att
rusta upp stugor med mera.
Ett stort projekt med att digitalisera fastighetsritningar
pågår. Detta arbete innebär också att vi säkerställer fastigheternas ytor.
ÅRSREDOVISNING 2014
24
Förvaltningsberättelse
Två hus med 48 lägenheter har färdigställts i kvarteret Kronan och inflyttning i dessa har skett under året. Byggnation
av ett tredje hus med ytterligare 24 lägenheter har påbörjats.
med att slussa ut 336 feriearbetare på olika sommarjobb.
Totalt sökte 366 personer varav 18 tackade nej. 12 ungdomar
erbjöds ej feriejobb då de var för unga eller för gamla.
Energisparåtgärder avseende ventilation och värme har genomförts på tre skolor och brandskyddsåtgärder har genomförts på bland annat Östansjö skola och Sköllergården.
Transfereringar
Kommentarer om LSS-verksamheten redovisas under respektive nämnd. Det ekonomiska resultatet under avsnitt
Ekonomi.
Taket på Långängsskolan har bytts och förskolan Kompassen färdigställts.
Nytt kallförråd och nya arbetsrum har byggts i Alléhallen för
Alléskolans idrottslärares räkning.
Ett antal standardhöjande åtgärder på Tisarstrands camping
har genomförts.
Arbete med att återställa efter branden i Folkets
Hus i Östansjö har pågått under en större del av
året.
Städavdelningen
Städavdelningen är kommunens centrala städfunktion och
utför städning åt brukande förvaltningar inom kommunen
och Sydnärkes Utbildningsförbund. Avdelningen utför efter
beställning daglig och periodisk städning, storbygg- och
flyttstädning, golvvård samt fönsterputs. Kombinationstjänster kök/städ med enklare måltids-hantering har startats upp
under hösten. Sydnärkes utbildningsförbund fortsätter utöka
lokalytan och därmed utökas uppdragen.
Måltidsavdelningen
En tydligare uppdelning av organisationens kostnader har
gjorts inför året där måltidsverksamhetens budget delas in i
fyra ansvarsområden med en kökschef för varje område.
Under 2014 har måltidsavdelningen i Hallsbergs kommun
deltagit i en projektgrupp ”Hållbara måltider i Örebro Län”.
Projektgruppen har bestått av olika kök från kommunerna i
länet. Syftet med projektet har varit att utveckla, testa, utvärdera och sprida metoder för hållbar måltidshantering.
Under hösten har arbetet inför nästa livsmedelsupphandling
börjat. En viktig fråga har bl a handlat om att få producenter
i närområdet intresserade att deltaga i upphandlingsprocessen, och i slutändan ha möjligheten att kunna handla produkter från närområdet. Att skapa kontakter och ha dialog har
varit ett första steg.
Förändringar av måltidshanteringen på förskolorna Sörängen
(Kompassen), Tranängen och Norrgården där egen tillagning
på förskolan har ändrats till att fungera som mottagningskök
och få maten levererad från Alléköket.
Flyktingavdelningen
Kommunstyrelsen
Belopp i tkr
Utfall 2013 Budget
2014
Utfall
2014
Över-/
underskott
Intäkter
+ 185 823
+ 161 189
+174 611
+ 13 422
Kostnader
-224 417
-211 471
-222 577
- 11 106
- varav personalkostnader
-96 640
-85 730
-89 855
- 4 125
- varav kapitalkostnader -35 870
-39 110
-37 102
+2 008
- varav lokalkostnader
-34 670
-30 618
-30 653
- 35
- varav övriga kostnader -57 237
-56 013
-64 967
-8 954
Nettokostnad
-38 594
-50 282
-47 966
+ 2 316
Kommunstyrelsen
Transfereringar
Belopp i tkr
Utfall 2013 Budget
2014
Utfall 2014 Över-/
underskott
Intäkter
+ 21 044
+ 19 980
+ 21 579
+ 1 599
Kostnader
-151 515
-157 830
-159 329
- 1 499
- varav personalkostnader
-18 460
-20 709
-21 675
- 966
- varav kapitalkostnader 0
0
0
0
- varav lokalkostnader
-266
-233
+ 33
- varav övriga kostnader -132 756
-136 855
-137 421
- 566
Nettokostnad
-137 850
-137 750
+ 100
-299
-130 471
Gemensam verksamhet
Kommunstyrelseförvaltningens gemensamma verksamhet
redovisar ett överskott på 2 316 tkr per 31 december 2014.
Kommunstyrelsens sammanträdeskostnader och ordförandes
kostnader är liksom föregående år lägre än budget och slutar
på ett positivt resultat vid årets slut på 509 tkr.
Stor del av kommundirektörens kostnader är bidrag till Verdandi och Folkets hus föreningar på totalt 1 045 tkr 2014. Ett
samarbete med Stiftelsen Activa och projektet Aniara har
kostnader under året på 366 tkr utöver budget men övriga
verksamhetskostnader är lägre än budget och därmed visar
kommundirektören på ett överskott med 381tkr.
Hallsbergs kommuns överenskommelse om mottagande av
nyanlända flyktingar är 50 personer. I år har Flyktingavdelningen tagit emot 111 personer och av dessa har vi bosatt 12
personer. Samtliga kommuner i Örebro län har tagit emot
fler nyanlända flyktingar än tecknad överenskommelse.
Arbetsmarknadsenheten
Kommunen, Näringsliv- och Turismavdelningen tog över
Tisarstrands Camping i egen regi från den 1 april i år. Behovet av upprustning har varit stort och Campingen visar ett
negativt resultat på 280 tkr.
Arbetsmarknadsenheten har under året sysselsatt 190 personer via arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Under sommaren har även arbetsmarknadsenheten jobbat
ÅRSREDOVISNING 2014
Ekonomi
25
25
Förvaltningsberättelse
Belopp i tkr
Utfall
2013
Budget
2014
Utfall
2014
Över-/
underskott
Kommunstyrelse
-5 391
-5 775
-5 266
+ 509
Kommundirektör
-5 201
-4 156
-3 775
+ 381
Kansliavdelningen
-2 353
-3 094
-2 923
+ 171
Näringsliv- och Turismavd
-3 607
-2 848
-3 076
- 228
Ekonomiavdelningen
-6 661
-7 159
-7 128
+ 31
Personalavdelningen
-8 994
-9 465
-9 750
- 285
Intern Serviceavdelning
- 786
- 11 824
- 9 544
+ 2 280
Varav Stab, post,
Repro,växel och IT
-6 219
-6 525
-5 487
+ 1 038
Varav Fastighetsavd
därav Kopparslagaren
därav Kronan
+ 1 845
+253
0
-5 735
+251
-24
- 3 680
+152
- 928
+ 2 055
- 99
- 904
Varav Städavdelning
+ 1 102
+ 184
+ 357
+ 173
Varav Måltidsavdelning
+ 2 486
+ 252
- 734
- 986
Flyktingavdelningen
-17
0
0
0
Arbetsmarknadsenheten
- 5 584
- 5 961
- 6 504
- 543
KSF gemensam verksamhet
totalt
- 38 594
- 50 282
- 47 966
+ 2 316
Transfereringar
- 130 471 - 137 850 -137 750
+ 100
Summa nettokostnader
KSF
-169 065
+ 2 416
Total Drift/avdelning
Intern serviceavdelning har haft ökade telefonintäkter
mot budget med 853 tkr. IT-avdelningen visar ett överskott med 171 tkr på grund av en minskad semesterlöneskuld. Verksamheten har från 1 april övergått till en
gemensam IT-nämnd tillsammans med Lekeberg,
Askersund och Laxå.
Årets resultat för avdelningen är ett överskott på 1 038
tkr.
Fastighetsavdelningen inklusive bostadsanpassningen
gör ett överskott på 2 055 tkr i förhållande till budget..
Överskottet beror till stor del på att de varit ett varmt år
med lite snö, vilket gör att kostnaderna för såväl el,
fjärrvärme och snöröjning tillsammans lämnar ett överskott på 1 150 tkr. Minskade kapitalkostnader då byggnationen av förskolan Kompassen dragit ut på tiden har
påverkat resultatet positivt.
Måltidsavdelningens lönekostnader har varit för höga
under året och visar en avvikelse på minus 2 063 tkr vid
årets slut. Här ingår även lönekostnader för extern försäljning där budget under året saknats. Externa försäljningen har minskat underskottet något och det slutliga
resultatet vid årets slut är minus 986 tkr.
En höjning av Administrationens lönekostnader och av
semesterlöneskulden gör att arbetsmarknadsenheten till
årets slut visar på ett negativt resultat på 543 tkr.
Färre uppdrag och dyrare åtgärder från Arbetsförmedlingen där skillnaden mellan löner mot bidrag för
åtgärderna visar en nettokostnad på 1 567 tkr. Åtgärderna för övrigt slutar på ett överskott med 1 626 tkr.
-188 132 -185 716
Verksamhetsmått
Flyktingdelningen har under tidigare år avsatt positivt
resultat som idag är balanserat.
Ett beslut är taget på att 1 500 tkr per år för särskilt riktade insatser under 2014/15 ska belasta avdelningen.
Inklusive dessa insatser har avdelningen gjort en resultatöverföring till balansen med 879 tkr som är avdelningens överskott under året.
Transfereringar
Volymuppgifter
2013
2014
Totalt mottagna flyktingar *
64
111
Antal personer som omfattas av etableringsinsatser
41
71
Antal inskrivna flyktingar under 20 år
22
40
Antal inskrivna flyktingar över 65 år
1
0
Antal ensamkommande barn som beviljats
uppehållstillstånd
0
2
LSS-verksamheten visar ett negativt resultat med 1 027
tkr 31 december 2014 som till största delen beror på för
höga lönekostnader. Brukarna får i samband med flytt
nya beslut, på fler antal timmar.
Mottagna fördelat antal hushåll
38
63
Antal feriearbetare 16-18-åringar
Arbetsmarknadsenheten
350
336
Kommunen har efter en långdragen process fått ersättning från Försäkringskassan för tidigare år som bokas
som intäkt på 216 tkr 2014.
*Nyanlända som omfattas av Arbetsförmedlingens samordningsinsatser
Färdtjänstkostnaderna under året är bättre än budget
med 191 tkr och utöver detta har moms-återbetalning
påverkat resultatet positivt med 356 tkr.
Framtiden
Flyktingavdelningen, Arbetsmarknadsenheten och LSS
verksamheten flyttas över till nya Social- och arbetsmarknadsförvaltningen.
Serviceavdelningen med Fastighet-, Måltid- och Städavdelning flyttar över till nya Drift- och serviceförvaltningen.
ÅRSREDOVISNING 2014
26
Förvaltningsberättelse
Teknik- och plannämnden
Antal ledamöter: 11
Ordförande: Inga-Britt Ritzman
Förvaltningschef: Marianne Christiansen
Uppdrag
Fritid
Nämndens uppdrag omfattar arbete med den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen.
En ny fritidschef har anställts från 1 april 2014.
Alléhallens inomhusbad och gym har även 2014
haft färre besökare och lägre intäkter än året innan.
Teknik- och plannämnden/förvaltningen ansvarar
för ett mycket omfattande anläggningskapital.
Nämnden fullgör uppgifter avseende kommunens
vatten- och avloppsförsörjning, avfallshantering,
väghållning, parker, natur- och grönområden och
kommunens skogsinnehav.
Gata/park
Omfattande periodiskt underhåll av vatten och avloppsnätet har genomförs i Hallsberg och Östansjö.
Kvarnbron i Hallsberg är färdigställd och tre trafiksäkerhetsobjekt genomförda, GC-vägar Korsbergsgatan-Elvas väg i Hallsberg, Skolvägen-Egebyvägen
i Sköllersta samt Krallgatan i Östansjö.
Nämnden ansvarar även för kommunens köp och
försäljning av mark för kommunens behov, tomter
för småhusbyggnation och andra markfrågor. Vidare fullgör nämnden det lokala trafiksäkerhetsarbetet i fråga om trafiksäkerhetsbefrämjande åtgärder.
Vatten och avlopp
Den 20 mars inträffade en allvarlig driftsstörning då
en tankbil råkade leverera 1,5 m3 olja till fel hus så
att oljan rann ner i avloppsbrunnen. Kommunen och
räddningstjänsten löste dock situationen utan allvarligare miljöpåverkan.
Omfattande VA-sanering har skett i Hallsberg och
Östansjö.
Investeringar på Hallsbergs avloppsreningsverk med
åtgärder för att ny slamavvattning pågår. Den upprättade investeringsplanen, och planen för det periodiska underhållet har i stort sett följts under året.
Verksamheten har en nettointäkt på 344 tkr för
2014. Med årets resultat är saldot i resultatutjämningsfonden per den sista december 7 033 tkr.
Teknik- och plannämnden svarar också för driftoch underhåll av Familjebadet, sporthallar, ishallar,
idrottsplatser, motionsspår och friluftsbad.
Årets verksamhet
Årets verksamhet har präglats av arbete inför den
omorganisation som träder i kraft den 1 januari
2015. Personalomsättning har varit hög under året.
På ingenjörssidan har flera befattningshavare slutat
och ersatts av nyrekryteringar.
Besparingsåtgärder för att hålla budget har pågått
hela året.
Renhållning/Avfall
Verksamheten kommer att övergå i Sydnärkes kommunalförbund, tillsammans med Askersund, Laxå
och Lekebergs kommuners avfallsverksamhet från
årsskiftet 2014/2015.
Mark- och exploatering
Byggnation av vatten, avlopp, gator och belysning
i Vibytorp etapp II A har skett under året och 12
nya tomter finns till försäljning.
En riksklassificering av kommunens samtliga kända
deponier har genomförts och kommer att slutrapporteras i februari 2015.
Ansvaret för nedlagda deponier och därtill hörande
lakvattenrening kvarstår i kommunen och följer ej
med till Sydnärkes kommunalförbund.
Verksamheten har en nettointäkt på 2 423 tkr för
2014. Årets resultat och ingående saldot i resultatutjämningsfonden 1 646 tkr avsätts till fonden för
lakvattenrening och nedlagda deponier.
10 stycken villatomter har sålts under året varav 8 i
Hallsberg, 1 i Sköllersta och 1 i Vretstorp. 4 stycken av dessa är slutbetalda. Däremot har två stycken
tomter återtagits då köpvillkoren ej uppfyllts.
Fysisk planering m.m.
Följande Detaljplaner har vunnit laga kraft under
året, dpl Norr Tälleleden, del av Södra Allén och
Pålsboda torg .
En ny översiktsplan håller på att upprättas, arbetet
fortsätter 2015.
ÅRSREDOVISNING 2014
27
27
Förvaltningsberättelse
Efter att nämnden har erhållit ett tilläggsanslag på
300 tkr, och korrigering efter hyresjustering, med
315 tkr i lägre hyra, uppgår 2014 års budget, till den
skattefinansierade verksamheten, till ett netto-anslag
på 35 326 tkr.
Verksamhetsmått
2012
2013
2014
Antal besökare Alléhallen,
anläggning
Volymuppgifter
128 629
106 179
102 724
Insamlat hushållsavfall, kg
4 877 200
4 408 890
4 446 500
Utfallet 2014 uppgår till en nettokostnad på 35 940
tkr, vilket är ett överskridande med 614 tkr. Det
motsvarar 1,7 % av nettobudgeten.
Kvalitetsmått
Kvalitetsnyckeltal
2012
2013
2014
Intäkter per person i bad/gym
totala int. bad&gym/antal besökare,
60 kr
72 kr
67 kr
Insamlat avfall kg/invånare kommun
297
319
291
Insamlat avfall kg/invånare FTI
74
72
66,44
Den största avvikelsen i nämndens verksamhet är ett
överskridande på Alléhallen med 925 tkr, vilket
motsvarar 17 %. Det beror på lägre intäkter, jämfört
med tidigare år och jämfört med budget, både till
inomhusbadet och gymmet.
Gata/parkavdelningens underskott stannar på 214 tkr
beroende på den milda förvintern och att verksamheten medvetet har hållit igen på beläggningsunderhållet. Kostnaderna för belysningsnätet har blivit
större än beräknat på grund av många trafikskadade
belysningsstolpar och att minskningen av belysning
på enskilda vägar ej hann att genomföras.
I verksamhetsplanen finns beskrivet ett antal mått
och nyckeltal inom respektive verksamhet. De som
beskrivs ovan är ett urval av dessa.
Ekonomi
Skattefinansierad verksamhet
Bokslut
2013
Budget
2014
Bokslut
2014
Över-/
underskott
31 741
32 478
30 507
-1 971
Kostnader
-70 744
- 67 804
- 66 447
+ 1 357
- varav personalkost-nader
-16 527
-16 215
-15 786
+ 429
- varav kapitalkostnader
-11 885
-11 903
-11 855
+ 48
- varav lokalkostnader
- 18 128
- 17 542
- 17 515
+ 27
- varav övriga
kostnader
-24 204
- 22 144
- 21 291
+ 853
Nettokostnad
-39 003
- 35 326
- 35 940
- 614
Belopp i tkr
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Över-/
underskott
Belopp i tkr
Intäkter
Nämnd
Budget
2014
- 173
- 192
- 171
+ 21
- 2 974
- 2 938
- 2 623
+ 315
Fordonsverkstad
+ 193
+ 179
+ 179
0
Teknisk planering
och Trafik
- 477
- 436
- 724
- 288
Plan- och mätverksamhet
- 813
- 1 801
-1 459
+ 342
Mark och exploatering
Gata/Park
-21 056
- 17 473
- 17 687
- 214
Fritidsavdelning
- 6 493
- 7 189
- 7 054
+ 135
Alléhallen
- 7 210
- 5 476
- 6 401
- 925
- 39 003
- 35 326
- 35 940
- 614
Totalt
ÅRSREDOVISNING 2014
28
Framtiden
Teknik- och plannämnden upphör vid årsskiftet. En
ny nämnd skapas, Drift- och servicenämnden, där
verksamheter från bl.a. TPN kommer att ingå, tillsammans med verksamheter från kommunstyrelsen,
Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden m.fl.
En ny förvaltningschef för Drift- och serviceförvaltningen har rekryterats och börjar sin tjänst den 20
april 2015.
Förvaltningsberättelse
Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden
Antal ledamöter: 7
Ordförande: Anne Carlqvist Fors
Förvaltningschef: Leif Welander
Verksamhetsmått
Miljö-, bygg- och myndighetsnämndens verksamhet omfattar bland annat myndighetsutövning som
utgår från Miljöbalken, Livsmedelslagen, Plan- och
bygglagen, Alkohollagen, Tobakslagen samt Lagen
om viss receptfria läkemedel. Miljö-, bygg- och
myndighetsnämnden har även ansvar för energioch klimatrådgivningen i kommunen. I verksamheten ingår även det förebyggande arbetet som hör
ihop med respektive lagstiftning. Dessutom finns
ett särskilt ansvar för att delta i samhällsplaneringen.
2012
2013
2014
Ärenden bygglov
215
242
173
1 011
1 108
718
Utförda inspektioner
miljö
379
371
486
Utförda inspektioner
alkohol
77
81
33
Rådgivningar energi
97
66
82
Ärenden miljö
Årets verksamhet
Kvalitetsmått
I början av året slutfördes arbetet med dokumentet
”Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommun” i
och med att detta publicerades på kommunens
hemsida. Därigenom kunde återstående bidrag från
Länsstyrelsen rekvireras.
Nämndens arbete med kvalitetsfrågor handlar till
stor del om tillgänglighet, bemötande, effektivitet
samt kompetens där stor vikt läggs vid en hög servicenivå gentemot kommuninnevånare och företag.
En mindre servicemätning i bygglovsärenden gjordes under året riktad mot privatpersoner. Nöjdheten
med handläggningen var relativt stor. Lägre betyg
gavs för tillgänglighet. Orsaken till detta var att en
tjänst var vakant och den ende handläggaren var
mindre tillgänglig på grund av arbetsplatsbesök och
liknande.
Inom bygglovshanteringen beviljades bygglov för
fem villor. Några större byggnationer påbörjades
ej. Antalet ärenden var väsentligen lägre än 2013.
Under året fortsatte det fleråriga arbetet med avslutande av äldre bygglovsärenden.
Inom alkohol-, tobak- och läkemedelstillsynen bedrevs verksamheten i en något lägre omfattning än
tidigare. Samarbetet med övriga alkoholhandläggare i länet var fortsatt stort under året. Året var
fritt från stora överträdelser och misskötsamhet.
Ekonomi
Förvaltningens ekonomiska resultat blev en nettokostnad på 2 918 tkr, en positiv avvikelse med 478
tkr mot budget.
Inom miljö- och livsmedelsområdet gjordes bland
annat en kontroll av rengöringen i restaurangkök.
Resultatet var otillfredsställande med en högre andel dåligt rengjorda redskap än i de kommunala
köken. Arbetet med enskilda avlopp på landsbygden fortsatte med uppföljning av tidigare delprojekt
och en intensifiering av kontrollen av gamla anläggningar.
(tkr)
Intäkter
Energi- och klimatrådgivningen hade mest fokus
under året på de länsgemensamma aktiviteterna. I
Hallsberg deltog rådgivningen på Hallsbergsmässan med information om solel. I övrigt anordnades
föreläsning om fukt och mögel. Hallsberg hjälpte
också Örebro kommun med energirådgivningen
där under året. Antalet rådgivningar till allmänhet
och företag var något högre än 2013.
ÅRSREDOVISNING 2014
Volymuppgifter
Budget
2014
Avvikelse
3 365
3 308
+ 57
Kostnader
- 6 283
- 6 704
+ 421
-därav personalkostnader
- 4 752
- 4 940
+ 188
-5
-52
+ 47
- 471
-461
- 10
-därav övriga kostnader
- 1 105
- 1 251
+ 196
Nettokostnad
- 2 918
- 3 396
+ 478
-därav kapitalkostnader
-därav lokalkostnader
29
29
Utfall
2014
Förvaltningsberättelse
större förbättring av vattenkvaliteten i sjöar inte har
skett. Mycket arbete återstår om kommunens vatten
ska klara EUs vattendirektiv.
Fördelat på de olika verksamhetsområdena ser avvikelsen ut enligt följande:
Verksamhet
(tkr)
Utfall
2014
Budget
2014
Avvikelse
Bygglov
- 500
- 265
- 235
Energi- och klimatrådgivning
77
- 40
+ 117
Miljö-, hälsoskydd- och
livsmedelstillsyn
-1 194
-1 354
+ 260
0
- 16
+ 16
Gemensamt
-1 401
-1 721
+ 320
Total
- 2 918
- 3 396
+ 478
Alkohol-, tobak- och
läkemedelstillsyn
Några stora förändringar i de lagstiftningar inom
miljö- och byggområdet bedöms inte komma. Däremot talar mycket för ett bättre och närmare samarbete i bland annat miljöfrågor mellan kommunerna i
länet. På så vis kan det totala miljöarbetet göras
bättre och effektivare.
Utfallet på intäkterna blev + 57 tkr, vilket motsvarar 2 procent högre intäkter än vad som budgeterats. Den största delen avser intäkter inom energioch klimatrådgivningen avseende bidraget från
Örebro kommunen för hjälpen med rådgivningen.
Enda området där utfallet var lägre än budget för
var inom bygglov där intäkterna var ca 40 % lägre.
Kostnaderna blev 421 tkr lägre än vad som budgeterats, vilket motsvarar ca 6 procent. De kostnader
där de största avvikelserna redovisas är personalkostnaden, kapitalkostnaden samt övriga kostnader.
Kapitalkostnaden blev 90 % lägre än budget men
här är det ytterst lite pengar det handlar om. Beloppsmässigt var det personalkostnaderna och övriga kostnader som blev 188 tkr resp. 196 tkr lägre
än budget.
Framtiden
En av de stora framtidsfrågorna är klimatfrågorna
och arbetet för en hållbar utveckling. När det gäller
de 16 nationella miljömålen är trenden att de har
varit och är svåra att uppnå. Mycket mer arbete
krävs för att vända utvecklingen åt rätt håll.
En utgångspunkt i kommunens miljöarbete finns i
det program Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden tidigare tog fram. Andra styr- och måldokument finns givetvis också, bla det regionala energioch klimatprogrammet. Arbetet för en omställning
mot en hållbar samhällsutveckling handlar mycket
också om ett utåtriktat arbete mot kommuninnevånarna i deras egenskap av konsumenter, resande
mm. För detta bör resurser i någon form finnas.
En annan viktig framtidsfråga är vattenfrågan. Liksom inom miljömålsområdet är trenden att någon
ÅRSREDOVISNING 2014
30
Förvaltningsberättelse
Kultur- och utbildningsnämnden
Antal ledamöter: 11
Ordförande: Siw Lunander
Förvaltningschef: Fredrik Nordvall
Årets sommarutställning, "De mina”, en vandringsutställning om Carl Larssons och Karin Bergöös
barn var mycket uppskattad och lockade många besökare.
Kultur- och utbildningsnämndens verksamhet omfattar förskola, pedagogisk omsorg, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, LSS, kulturskola, biblioteksverksamhet, kultur- och förening samt medverkan i Familjens Hus i Hallsberg.
Satsningen på att utveckla Bergöö-kvarteret har fortsatt under 2014. I magasinsbyggnaden bakom Bergöö-huset invigdes modelljärnvägen, som är en
skalenlig modell av Hallsbergs bangård. Magasinet
inrymmer även en permanent utställning om järnvägens historia i Hallsberg.
Årets verksamhet
Inför 2014 fanns två stora utmaningar, dels att effektivisera nämndens verksamheter då de ekonomiska ramarna minskade och dels att förbättra elevernas måluppfyllelse i skolan. Enkelt uttryckt,
bättre resultat till en lägre kostnad. En omfattande
omorganisation genomfördes mitt i läsåret 20132014. Flera tjänster togs bort och personal omfördelades mellan skolenheterna. Det var många som
oroade sig för att resultaten skulle bli ännu sämre.
Det är därför mycket glädjande att kunna summera
2014 med att andelen gymnasiebehöriga är bättre
än på väldigt många år samtidigt som vi har ett
ekonomiskt resultat som till och med lämnar ett
litet överskott.
Verksamhetsmått
Antal barn ökar i verksamheterna och framförallt
när det gäller förskolan och fritids. I förskolan finns
en tendens till att föräldrar önskar plats närmre 1årsdagen än tidigare, vilket gör att efterfrågan kommer lite tidigare på året jämfört med föregående år.
Volymuppgifter
Skolan har under de senaste åren prioriterat de tidiga skolåren, med tidig upptäckt och tidig insats.
Nu kan elevernas resultat stämmas av mot de nationella proven i skolår; 3, 6 och 9. Andelen gymnasiebehöriga har under många år varit bland de
lägsta i landet och i den officiella statistiken 2013
var Hallsbergs kommun sämst i riket med sina
73,4%. Under 2014 har andelen gymnasiebehöriga
ökat med cirka 10 procentenheter. Resultaten i
skolår 6 är fortsatt bra. Kompetensen att bedöma
elevernas kunskaper behöver ytterligare utvecklas i
de lägsta skolåren. Resultaten på nationella proven
i skolår 3 motsvarar inte den kunskapsnivå som det
bedöms att eleverna har.
2013
2014
Barn i pedagogisk omsorg
47
43
38
Barn i förskolan
671
682
700
1 613
1 588
1 596
Barn på fritidshem
620
620
655
Kulturskolan, antal elever i ämneskurs och gruppkurs
229
267
215
103 849
91 305
90 007
471
465
444
Elever i förskoleklass och grundskola
Biblioteksverksamhet, antal utlån
Antal anställda
Personaltätheten minskar både i förskolan och i
grundskola medan den ökar i förskoleklass och på
fritids.
IT-satsningen i skolan har fortlöpt under året. Till
hösten 2015 har alla elever från skolår 7-9 tillgång
till en lärplatta per elev och alla elever från skolår
1-6 en lärplatta till två elever.
Kulturskolan har förutom de avgiftsbelagda kurser
som elever kan söka på sin fritid, även ett gott samarbete med kommunens grundskolor. Alla elever
får på så vis tillgång till delar av kulturskolans utbud. Kulturavdelningen har även haft flera evenemang som riktat sig till allmänheten, från teater till
nyårsfirande.
ÅRSREDOVISNING 2014
2012
31
31
2012
2013
2014
Antal årsarbetare per 100 elever år 1-9
9,4
9,4
9,3
Antal årsarbetare per 100 barn i förskoleklass
6,1
5,5
5,8
Antal barn per årsarbetare i förskolan
5,2
5,1
5,6
Antal barn per årsarbetare i pedagogisk
omsorg (familjedaghem)
4,7
3,9
4,2
Antal barn per årsarbetare i fritidshem
23,8
23,0
22,0
Förvaltningsberättelse
Grundskola avgångsbetyg
åk 9
År 2012
År 2013
År 2014
Genomsnittligt meritvärde
192,9
195,4
202,3
Andel behörig till nationellt
program
76,8%
73,4%
83,3%
Andel som har uppnått målen i
alla ämnen
67,2%
63,3%
71,4%
Bokslut
2013
Budget
2014
Bokslut
2014
Över-/
underskott
Intäkter
25 931
23 837
30 173
+6 336
Kostnader
Kvalitetsmått/måluppfyllelse
Resultaten i årskurs 9 har ökat när det gäller genomsnittligt meritpoäng, behörighet till gymnasiet och andel som har uppnått målen i alla ämnen. Det är dock större skillnader mellan pojkar
och flickors måluppfyllelse än genomsnittet i
riket. I Skolinspektionen helhetsbedömning
framförs att kommunen har ett väl utvecklat och
förankrat system för uppföljning och utveckling
och att det är de nationella målen som står i fokus. Det behöver dock arbetas vidare med att
höja elevernas måluppfyllelse. Enligt helhetsbedömningen behöver huvudmannen också vidta
åtgärder för att komma till rätta med de skillnader i kunskapsresultat som finns inom och mellan skolor.
-287 006 -274 278 -280 432
-6 155
- varav kapitalkostnader
-1 544
-1 824
-1 452
+372
- varav lokalkostnader
-48 267
-41 385
-41 145
+240
- varav personalkostnader
-181 793 -177 173 -177 039
+134
- varav övrigt
-55 401
-60 796
-6900
Nettokostnad
-261 175 -250 440 -250 259
+181
-53 896
Resurserna fördelar sig på följande verksamheter:
Bokslut 2013
Bokslut 2014
Belopp i tkr
Skola/fritidshem
Ekonomi
Kultur- och utbildningsnämndens gör ett överskott med 181 tkr, vilket motsvarar en avvikelse
på 0,1%
Det ekonomiska resultatet är följden av ett väldigt hårt och målmedvetet arbete med att få en
budget i balans. Inför 2014 bröts lärsårsorganistationen upp mitt i pågående läsår, stora effektiviseringar genomfördes från årsskiftet med
utmaningen att få helårseffekt.
-156 769
-148 952
Förskoleverksamhet
-83 658
-86 245
Gemensamt
-18 974
-17 511
Elevhälsa
-9 197
-8 384
Kulturskola
-3 371
-3 155
Särskola
-3 764
-4 322
LSS
-1 399
-1 358
Biblioteksverksamhet
-5 436
-5 332
Kultur och föreningsverksamhet
-4 438
-5 173
-287 006
-280 432
Summa kostnader
Framtiden
Utmaningen under 2014 har varit att minska den
skenande kostnadsökningen när det gäller interkommunala ersättningar som så drastiskt ökade
under hösten 2013. Förvaltningen skapade i budgeten inför 2014 en planeringsreserv som hjälpt
till att täcka för budgetöverskridandet när det
gäller interkommunala ersättningar. Vidare erhöll förvaltningen ett LSS-bidrag hänförligt till
en osäker fordran som avskrevs 2012. Dessutom
blev ersättningen från Flyktingmottagningen
större än vad som var budgeterat med.
Inför 2015 byter Kultur- och utbildningsnämnden namn till Bildningsnämnden. Nämnden tar
även över ansvaret för fritidsavdelningen. Ett av
nämndens mest prioriterade områden är att fortsätta arbetet för att alla elever ska nå de lägsta
kunskapskraven och att de flesta eleverna ska nå
de högre målen.
2015 görs en satsning på det nära ledarskapet i
förskola och skola. Arbetslagens roll stärks och
rektor/förskolechef skapar ledningsgrupper på
enheterna, med fokus på barnens/elevernas utveckling och måluppfyllelse.
I övrigt så har återhållsamhet varit ledorden vilket bland annat återspeglas i att de flesta verksamhetsansvariga lämnar överskott. Förskolan
Kompassen har till exempel kunnat dra nytta av
stordriftsfördelar under året och anpassat bemanningen efter barnförhållandena.
ÅRSREDOVISNING 2014
Belopp i tkr
Kultur och fritidsfrågorna prioriteras och görs
mer synliga då Bildningsnämnden kommer att ha
ett Kultur och fritidsutskott.
32
Förvaltningsberättelse
Socialnämnden
Antal ledamöter: 11
Ordförande: Magnus Andersson
Förvaltningschef: Lena Dibbern
Socialnämndens verksamhetsområde är brett. Exempel är hjälp och stöd till familjer och deras barn
och ungdomar, hjälp och stöd till personer med
missbruk eller beroende, äldreomsorg, kommunens
hälso- och sjukvård samt insatser till personer med
funktionsnedsättning. Socialnämnden har dessutom
ansvar för förebyggande arbete och att delta i samhällsplaneringen.
året. Öppenvården kommer i sin helhet att flytta till
familjecentralen.
Från årsskiftet 2014 har vi tagit emot ensamkommande barn. Kommunen har avtal om att erbjuda sex asylplatser. Vid årsskiftet 2014-2015 hade
vi 17 ensamkommande barn. Det beror på att när ett
barn får uppehållstillstånd kommer ett nytt asylsökande barn. Det är alltid sex asylplatser belagda.
Boendet för dessa barn ordnas genom avtal med
Global Care i Laxå.
Årets verksamhet
Under året har en administrativ enhet skapats med
gemensam administration för hela förvaltningen
ledd av en enhetschef.
Öppenvården Stegen har under 2014 utvecklat verksamheten inom flera olika områden. Stegen har arbetat med att anpassa behandlingsinnehåll och arbetsuppgifter, för att på ett bättre sätt kunna möta
människor med neuropsykiatriska funktionshinder.
Det har varit stor omsättning av sjuksköterskor och
socialsekreterare inom barn och familjeenheten,
vilket lett till en tuff arbetssituation för medarbetarna. Detta är en ny situation då arbetsgrupperna tidigare varit mycket stabila och med lång erfarenhet
Tio vårdbiträden har under året validerats till undersköterskor via omvårdnadslyftet.
Det riktade tilläggsanslaget för att skapa en stimulerande verksamhet inom daglig verksamhet har använts till att iordningställa utemiljön kring Träffen.
Enhetschef och områdeschef har gemensamt med
föräldrar och företrädare för de brukare som har sin
dagliga verksamhet på Träffen, fört dialog kring
framtida användande av tilläggsanslaget
Hemtjänsten har under hösten påbörjat arbetet med
att införa Time Care Planering, som är ett databaserat schemaläggningssystem, där schemat läggs
utifrån en behovsgraf. Under året fick hemtjänsten
ett tilläggsanslag för att öka personalkontinuiteten.
Kontinuiteten har förbättrats från 23 medarbetare
som besökte en hemtjänsttagare 2013 till 20 under
2014.
Personal inom korttidsboendet har under året öppnat
en ”fritidsgårdsverksamhet” för målgruppen. Fritidsgården öppnade under hösten och är lokaliserad i
daglig verksamhets lokaler. Öppettiderna är varannan måndag kväll och planeringen av verksamheten
har skett tillsammans med de brukare som har velat
delta i planeringen.
Inom SÄBO har behovet av vårdboende varit stort.
Brukare som inte kunde återgå hem blev kvar på
korttidsboendet, vilket i sin tur innebar ökade kostnader för utskrivningsklara på USÖ. Socialnämnden beslutade därför att starta ett nytt boende
med tio vårdplatser vilket öppnades i oktober.
Under året har det varit en omsättning på 44 % av
brukare på SÄBO.
Verksamhetsmått
Volymuppgifter
Arbetet med kvalitetsregistren har fortsatt och involverat samtliga medarbetare. För 2014 erhöll
Hallsbergs kommun drygt 2,1 miljon i prestationsersättning för det förbättringsarbete som gjorts för
de mest sjuka äldre.
Under december inledde IVO en granskning av
handläggningen inom barn- och familjeenheten.
Svar har ännu inte inkommit men ett utvecklingsarbete utifrån muntlig återkoppling har inletts.
Planering för en familjecentral har pågått under
ÅRSREDOVISNING 2014
33
33
2012
2013
2014
Platser i särskilt boende inkl korttid
147
146
156
Personer med hemtjänst
259
255
275
Personer med personlig assistans
29
27
26
Personer med bostad med särskilt
service, LSS
25
31
29
Antal hushåll med ekonomiskt
bistånd
318
267
243
Institutionsvård vuxna, antal dygn
381
552
637
Institutionsvård barn och unga,
antal dygn
2 583
1 524
1 561
Familjehemsvård, antal dygn
6 743
6 118
7 969
Förvaltningsberättelse
Både inom hemtjänst och inom SÄBO har det funnits flera personer som under lång tid behövt palliativ vård. Därför har det varit vak dygnet runt under
längre perioder.
Kvalitetsmått/måluppfyllelse
Kvalitetsnyckeltal
%
75 % ska vara nöjda med social samvaro och aktiviteter
Gul
93 % ska vara nöjda med bemötandet
Grön
75 % ska uppfatta att de har rätt till daglig utevistelse
Röd
Brukare inom LSS-verksamheten ska utifrån intresse ha
möjlighet att delta i fritidsaktiviteter
Gul
90 % ska uppleva att de får bra vård och omsorg
Grön
80 % ska uppleva att de har inflytande över vården och
omsorgen
Gul
Socialförvaltningens medarbetare ska upplevas ha en hög
kompetens (80 % nöjda)
Grön
Formell kompetens ska prioriteras vid rekrytering (87 %
undersköterskeutbildning)
Grön
Budget i balans +/- 0 i resultat
Röd
Vårdskador ska förebyggas
Grön
VFF har ett underskott på personal om 3,9 årsarbetare i förhållande till den omsorgstyngd verksamheten har. Under året har de varit tvungna att ta in vikarier på de boendena med stor omsorgstyngd för att
verksamheten skulle fungera. Under 2015 kommer
det att testas en utvecklad modell för att mäta omsorgstyngden i kommunens boenden.
Under en fyraveckorsperiod har en lägenhet i ett
gruppboende behövt renoveras. Under den perioden
fick en av brukarna flytta ut ur sin bostad. Eftersom
nattbemanning behövdes fick verksamheten dubbla
kostnader under denna period.
IFO:s underskott är beroende på att kostnaderna för
placeringar för barn/ungdomar har ökat under året.
Några av de personer som behövt placeras har också
haft ett stort omvårdnadsbehov som kräver dyrare
placeringsformer.
Ekonomi
Förvaltningen uppvisar ett ekonomiskt underskott
på ca 5 560 tkr. Det beror till stor del på underskott
inom äldreomsorgen som uppvisar en kraftig ökning av kostnaderna.
Inom hemtjänsten har det varit en stor ökning av
omsorgstyngden. Det finns 16 fler brukare med
hemtjänst 2014 än 2013 och 11 fler brukare med
larm. Den stora ökningen av omsorgstyngd beror
både på ett ökande antal personer i behov av insatser och på att de personer som har insatser behövt
mycket mer hjälp.
Belopp i tkr
Inom SÄBO har det under året varit en ökad omsorgstyngd. På Sköllergården har det funnits en
förstärkning nattetid i princip hela året, motsvarar
1,92 årsarbetare. Skälet till förstärkningen på natten har varit att brukare på alla tre våningarna varit
oroliga och inte kunnat lämnas ensamma under
längre perioder. Grundbemanningen är två medarbetare på natten vilket skulle ha inneburit, om förstärkning inte gjorts, att minst en våning varit obemannad under nattetid. Även på Kullängen har det
funnits förstärkning p.g.a. oroliga brukare. På Kullängen blir problemen större då flera brukare är oroliga p.g.a. att enheterna är så stora och de oroliga
brukarna påverkar andra i högre utsträckning än på
mindre enheter. Att det varit så många beslut om
vårdboende har inneburit att korttidsavdelningen
varit fullbelagd varför kommunen inte kunnat ta
hem alla utskrivningsklara. Kostnaderna för detta
uppgår till ca 1 000 tkr, ett överskridande av budget med ca 800 tkr.
ÅRSREDOVISNING 2014
Intäkter
Bokslut
2014
Budget
2014
Över-/
underskott
31 993
41 821
30 530
11 291
Kostnader
-269 566
-289 590
-272 739
-16 851
- därav personalkostnader
-193 958
-208 703
-198 008
-10 695
- därav kapitalkostnader
-911
-923
-939
16
- därav lokalkostnader
-28 831
-26 933
-27 967
1 034
- därav övriga kostnader
- 45 866
-53 031
-45 825
-7 206
Nettokostnad
-237 573
-247 769
-242 209
-5 560
Belopp i tkr
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Över-/
underskott
-5 709
-152
-2 399
2 551
-160 502
-172 201
-165 525
-6 675
Området för funktionshinder
-33 574
-33 711
-32 772
-939
Individ- och familjeomsorgen
-37 788
-42 009
-41 513
-496
-237 573
-247 769
-242 209
-5 560
Förvaltningsgemensam
administration
Vård och omsorg
Nettokostnad
34
Bokslut
2013
Förvaltningsberättelse
Framtiden
Av befolkningsprognoserna framgår ett ökat antal
äldre vilket kommer att ställa krav på fler insatser
från nämnden. Under 2015 behöver det upprättas
en plan för framtida äldreomsorg.
Under 2015 förväntas ett större antal asylsökande
ensamkommande barn komma till Sverige, det betyder att Migrationsverket skrivit upp det antal
asylsökande barn som varje kommun förväntas ta
emot. För Hallsbergs del innebär det att det kommer att tas emot 11 asylsökande barn 2015 istället
för som 2014 sex asylsökande barn.
Under senare del av 2014 samt i början av 2015
kommer ett stort antal nya Författningssamlingar
som reglerar nämndens ansvarsområde att träda i
kraft. Detta kommer att ställa krav på kompetensutveckling och utvecklingsarbete.
De omstridda bemanningsreglerna i demensboende, och senare även vårdboende, som skulle
träda i kraft 31/3-2015 kommer troligen att skjutas
upp. Om regelverket kommer att träda i kraft kommer det att i hög grad påverka behovet av personal
i våra särskilda boendeformer.
Social- och arbetsmarknadsnämnden har för 2015
fått ett resurstillskott på 11 500 tkr. Trots detta
kommer året att bli tufft då ekonomin inte var i
balans 2014..
E-hälsa behöver utvecklas för att effektivare kunna
möta högre krav från omvärlden och ökat vårdbehov. Dokumentationen behöver förbättras och digitaliseras.
Biståndshandläggarna kommer under 2015 att utbildas i ÄBIC, äldres behov i centrum, som är en
utredningsmetod som fokuserar på att skapa en
tydlig behovsbild som underlag för beslut. Detta är
en viktig satsning för att få en än mer stringent biståndsprövning.
Hallsbergs kommun kommer under 2015 att samarbeta med Kumla kommun även vad gäller familjerätt. Det är ett så specifikt område att kompetensen
för uppgiften behöver säkras genom denna samverkan.
ÅRSREDOVISNING 2014
35
35
Förvaltningsberättelse
Sammanställd redovisning
I den sammanställda redovisningen ingår de bolag, stiftelser och kommunalförbund i
vilka kommunen har väsentligt inflytande. Ett väsentligt inflytande antas föreligga om
kommunen har minst 20 procent av rösterna. Nerikes Brandkår ingår trots att kommunens andel endast är 7,7 procent. Verksamheten bedrivs som ett kommunalförbund.
Kommunen anses ha ett väsentligt inflytande.
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Övriga intressebolag
Hallsbergs Bostadsstiftelse (HALLBO) är en kommunal bostadsstiftelse vars huvudnäringsgren är
förvaltning av bostadsfastigheter. HALLBO äger
och förvaltar bostäder i nästan alla kommunens
tätorter. I Hallsberg och Sköllersta ägs och förvaltas även kommersiella lokaler. Utöver de bostäder som stiftelsen äger, förvaltas även 66 lägenheter åt kommunen samt K-fastigheter.
Hallsbergs kommun är också delägare i juridiska
personer som inte ingår i den sammanställda redovisningen. Kommuninvest Ekonomisk förening,
Childrens Museum ekonomisk förening i Hallsberg
samt Stiftelsen för Kvalificerad Yrkesutbildning i
Mellansverige är några av de övriga intressebolagen.
Hallsbergs Industribyggnads AB
Kommunfullmäktige beslutade i § 82 år 2013 om
förändring av respektive bolagsordning i sina tre
helägda bolag HIBA, HF1AB och HF2AB.
I § 149 år 2013 beslutade kommunfullmäktige om
ägardirektiv för de kommunala bolagen.
Ägarombudet i de kommunala bolagen gavs i
samma beslut uppdrag att i respektive bolag genomföra de beslutade ägardirektiven. Några verksamhetsmål för de kommunala bolagen finns inte beslutade. Bolagens syften finns redovisade under respektive bolag här ovan. Bolagens specifika uppdrag
redovisas nedan. Övergripande allmänna och principiella förutsättningar är lika för samtliga kommunala bolag. Det avser bland annat kommunens insyn, samordningsfrågor, informationsskyldighet,
miljö, effektivisering, ekonomi.
Ägardirektiv
Hallsbergs Industribyggnads AB (HIBA) är ett av
kommunen helägt aktiebolag. HIBA:s verksamhet
består av att äga och tillhandahålla industrimark
och industrilokaler.
Hallsbergs Fastigheter 1 AB
Hallsbergs Fastigheter 1 AB (HF1AB) är ett av
kommunen helägt aktiebolag. Under 2014 har ingen verksamhet bedrivits i bolaget.
Sydnärkes Utbildningsförbund
Sydnärkes Utbildningsförbund (Utbildningsförbundet) är ett kommunalförbund som skall tillhandahålla gymnasie- och vuxenutbildningar.
Medlemskommuner är Laxå, Askersund och Hallsberg. Alléskolan är den enda gymnasieskola i Sverige som erbjuder samtliga program, 18 nationella
program, fem introduktionsprogram och en komplett gymnasiesärskola.
HIBA:s uppdrag (enligt bolagsordningen):
Syftet med bolagets verksamhet är att i olika former
stödja näringsverksamhet som sysselsätter arbetskraft inom Hallsbergs kommun. Eventuell vinst
skall, om den inte delas ut, användas för dessa syften. Skulle bolaget upplösas skall dess behållna tillgångar tillfalla Hallsbergs kommun.
För Hallsbergs Fastigheter 1 AB finns inget uppdrag
beslutat. Nedanstående förklarar varför det inte beslutats om uppdrag.
Hallsbergs Fastigheter 1 AB bildades i november
2011. Avsikten var att lägga hyresfastigheterna i
kvarteret Kopparslagaren, som kommunen byggde
under 2011-2102, i bolaget. Hyresfastigheterna
ligger kvar i kommunens ägo och förvaltning. Bolaget har inte bedrivit någon verksamhet under 2013.
Förutom ett mindre belopp i likvida medel finns
inga tillgångar i bolaget. Bolaget är inaktivt i avvaktan på att det kan komma att behöva användas för
Nerikes Brandkår
Nerikes Brandkår är ett kommunalförbund där flera
av länets kommuner samverkar om gemensam
räddningstjänst. Örebro, Kumla, Hallsberg och Lekeberg var med vid starten 1998. Laxå kom med
2001 och Askersund 2002.
2010 blev även Nora och Lindesberg medlemmar. I
verksamheten ingår också att tillsammans med Utbildningsförbundet och Alléskolan driva ett räddningsgymnasium.
ÅRSREDOVISNING 2014
36
Förvaltningsberättelse
ler, och en bra lösning, har varit ”Svalan”, där Hallsbergs kommun har sin fritidshemsverksamhet för
ungdomar i grund- och gymnasiesärskolan.
annat kommunalt ändamål. Hallsbergs Fastigheter
2 AB bildades i januari 2012.
Väsentliga händelser
Nerikes Brandkår drabbades under året av flera
större skogsbränder. Den första större skogsbranden
inträffade norr om Lindesberg i april. Under juli och
augusti inträffade fler skogsbränder än vanligt på
grund av varm och torr väderlek. Den största skogsbranden inom kommunalförbundets område inträffade i Gusselby. Vid det släckningsarbetet deltog 25
av 27 brandstationer. Flera av Nerikes brandkårs
styrkor deltog vid den stora skogsbranden utanför
Sala. I jämförelse med den branden var de egna
skogsbränderna inom området små.
I mars sålde kommunen bolaget Hallsbergs Fastigheter 2 AB tillsammans med fastigheten Vågen 1.
HALLBO har under året haft två nya uppdrag gällande uthyrning av nyproduktion. Dels kommunens
nya lägenheter i kvarteret Kronan, men också de
nybyggda lägenheterna i kvarteret Mejeriet som
blockhyrts av K-fastigheter.
HALLBO har en högre vakansgrad än föregående
årsskifte, 4,3 procent (3,2 procent). De flesta vakanserna finns i Hallsbergs norra del och Pålsboda.
Stor del av vakanserna orsakas av att lägenheter är
under renovering. Målsättningen är en vakansgrad
lägre än 3 procent.
Den 20 oktober togs det första spadtaget till en ny
brandstation i Lindesbergs tätort. Under 2015 kommer personalen att få tillgång till en ny, modern och
ändamålsenlig brandstation på cirka 2000 kvm.
Ekonomi
Under hösten har HALLBO tagit fram en femårig
underhålls- och investeringsplan. Det arbetet har
genomförts i samband med införandet av komponentavskrivning. Underhållsplanen utgår från att
åtgärder ska kunna finansieras med egna medel.
Årets resultat för den sammanställda redovisningen
visar ett överskott 9,4 mkr. Det redovisade resultatet
före extraordinära poster uppgick till 9,4 mkr. Alla
ingående företag, utom HALLBO och HF1AB,
gjorde överskott.
Under året upprättades ett samverkansavtal mellan
Föreningen Folkets Hus i Hallsberg och Utbildningsförbundet. Avtalet innebär att Bio Spektrums
bioverksamhet numera är förlagd till Alléskolans
aula. Härigenom har aulan fått ett ansiktslyft, bland
annat med en digital filmprojektor, surroundhögtalare samt en kiosk i aulafoajén.
2014-12-31 uppgick de likvida medlen till 103,7
mkr. Det är en minskning med 3,0 mkr. Kommunen
står för den största minskningen av de likvida medlen jämfört med föregående år, 21,3 mkr. Bidrar till
det gör lösen av lån under hösten. Även HALLBO
har försämrat sin likviditet jämfört med föregående
år, minus 7,0 mkr. De har också löst lån under året.
Utbildningsförbundet däremot har ökat sina likvida
medel jämfört med föregående år, bidrar gör nyupptagna lån. Nerikes Brandkår har också ökat de likvida medlen jämfört med året innan.
Till följd av en markant ökning av elever inom SFI
(undervisning i svenska för nyanlända) har förbundet under året återigen hyrt lokaler i Kunskapens
Hus i Laxå.
Beslut togs under året att investera för att kunna
behålla delar av Hus F (tidigare Tekniken) för att
rymma det stora antalet elever inom främst Byggoch anläggningsprogrammet. Skolans elever vid
Bygg- och anläggnings, samt El- och energiprogrammet har i stor utsträckning medverkat i renoveringsarbetet.
De totala skulderna ökade jämfört med föregående
år. Det är i första hand de långfristiga skulderna som
ökade orsakat av nyupptagna lån för Sydnärkes Utbildningsförbund. Även de kortfristiga skulderna
ökade något.
Det egna kapitalet ökade jämfört med föregående
årsskifte, det beror på det positiva resultatet för
2014. Därmed ökade även soliditeten från 12,0 procent till 12,3 procent.
Strax innan läsårsstarten uppmärksammades en
omfattande vattenskada i Hus E (tidigare Ekonomen). Anledningen var en invändig hängränna som
brustit i samband med ett skyfall. Mer än halva
bottenvåningen, där gymnasiesärskolan har sina
lokaler, behövde snabbt evakueras. Tillfälliga loka-
ÅRSREDOVISNING 2014
Under 2014 lämnade kommunen aktieägartillskott
till Hallsbergs Fastigheter 1 AB, 15 tkr.
37
37
Förvaltningsberättelse
Personal
Företag
Antal
Därav
Därav
anställda kvinnor män
Hallsbergs kommun*
1 225
1 042
183
Hallsbergs Bostadsstif- 23
telse
7
16
Hallsbergs Industribyggnads AB
-
-
-
Hallsbergs Fastigheter 1 AB
-
-
Sydnärkes Utbildningsförbund
310
167
143
Nerikes Brandkår**
474
31
443
Skolbränder är ett stort samhällsproblem som brandkåren arbetar förebyggande med för att minska genom projektet ”Upp i rök”. Det är en kostnadsfri
utbildning för högstadieelever som finansieras av
Brandskyddsföreningen i Sverige.
Nerikes Brandkår arbetar aktivt med att finna lämpliga värdepapper för att investera pensionskapitalet
samt tillfällig överskottlikviditet.
Omvärlden ställer ständigt nya krav på Nerikes
Brandkårs verksamhet. Det innebär att tjänsterna
behöver ses över. Nya kompetenser och yrkesgrupper behöver rekryteras. Problemen med att rekrytera
deltidsbrandmän måste bemötas för att kunna upprätthålla beredskapen.
*Avser tillsvidareantällda
**I uppgiften ingår totalt antal personer som verkar inom
Nerikes Brandkår, heltidsanställda, deltidsanställda samt
personer som ingår i förbundets brandvärn.
Framtiden
HALLBO tittar på förutsättningar för att eventuellt
kunna bygga nytt i egen regi. Det utifrån kommunens målsättning att nå 16 000 invånare år 2020.
Ett aktivt arbete med investeringsplanen och de
energibesparande åtgärderna ska påbörjas. Det är
för att minska förbrukningen inom fastighetsbeståndet vilket också leder till minskade kostnader.
Under 2015 kommer Nerikes Brandkår att göra en
extra insats för att förebygga bränder i hemmet.
Företagen i siffror
Företag
Belopp i tkr
Ägaradel
Hallsbergs kommun
Årets Resultatresultat påverkan
för
sammanställda
Balansomslutning
Eget
kapital
Soliditet
10 471
10 471
883 375
153 988
17,4 %
Hallsbergs Bostadsstiftelse
100 %
- 1 687
-1 687
429 289
26 181
6,1 %
Hallsbergs Industribyggnads AB
100 %
103
103
14 263
2 327
16,3 %
Hallsbergs Fastigheter 1 AB
100 %
-15
-15
66
50
75,7 %
52,23 %
1 479
772
221 129
25 453
11,5 %
7,7 %
1 746
134
112 779
12 909
11,4 %
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
ÅRSREDOVISNING 2014
38
Förvaltningsberättelse
God ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen skall kommuner ha en God ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Varje år i samband med budget fastställer kommunfullmäktige verksamhetsmål för att uppnå God ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsen följs målen
upp. En utvärdering av den ekonomiska ställningen ska göras.
God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv
spektiv, finansiellt perspektiv och verksamhetsperspektiv.
Från och med 2013 kompletterades lagstiftningen
om God ekonomisk hushållning. Det innebar bland
annat nya möjligheter att utifrån reglerna om balanskravet utjämna intäkter över tid genom en resultatutjämningsreserv . Avsättning till en RUR
kan göras för överskott upparbetade från och med
räkenskapsåret 2010.
Enligt reglerna om RUR måste vissa minimikrav
uppfyllas för att reservering skall kunna göras.
Om kommunen, som i Hallsbergs fall, har ett negativt eget kapital inklusive ansvarsförbindelser för
pensioner, måste årets resultat uppgå till minst 2
procent av skatteintäkter och utjämning.
Hallsbergs kommun har inte uppnått tillräckliga
resultat under åren från och med 2010.
En allmän utgångspunkt är att varje generation ska
bära kostnader för den service den konsumerar. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för
nästkommande generation, utan att den skall behöva
belastas med en högre skatt.
Ambitionsnivån för den egna finansiella utvecklingen och ställningen skall beskrivas i form av mål.
Målen bör formuleras utifrån vad som i normalfallet
är att betrakta som god ekonomisk hushållning kompletterat med anpassning efter egna förhållanden
och omständigheter.
Ett exempel på finansiella mål är resultatkrav med
anledning av kommunens framtida kapacitetsbehov.
En annan viktig del är skuldsättningen på kort och
lång sikt.
I förvaltningsberättelsen finns krav på att en balanskravsutredning ska finnas. Uppställningsformen är delvis reglerad och utredningen skall definiera ”Årets resultat efter balanskravsjusteringar”
samt Årets balanskravsresultat”. Om man har en
RUR ska förändringen i den också redovisas i balanskravsutredningen. Upplysningar ska i förekommande fall även lämnas om hur tidigare års negativa balanskravsresultat regleras och det balanskravsresultat som är kvar att reglera.
Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens
förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.
En viktig faktor för att kunna styra verksamheterna
är att kommunen säkerställer processer som är av
betydelse för att verksamheterna ska kunna bedrivas
kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Några exempel på sådana processer är verksamhetsplaner, kvalitetspolicy, investeringsplaner, lokalförsörjningsplaner, upphandlings- och konkurrenspolicy, samt
kompetensförsörjningsplanering.
Arbetet med att utveckla några av de ovan beskrivna
processerna har påbörjats i kommunen.
Förvaltningsberättelsen skall innehålla en utvärdering om målen och riktlinjerna för verksamhet och
ekonomi uppnåtts och följts. De nya reglerna ger
kommunerna anledning att anlägga ett mer långsiktigt perspektiv på sin ekonomiska styrning.
Under 2014 beslutades om ett styrsystem i kommunen. Styrsystemets syfte är att säkerställa att politiska beslut får genomslag, att kommunen har god
hushållning, och att medborgarna därmed erhåller
den service som de förtroendevalda ledamöterna i
fullmäktige beslutat om.
Det ska vidare göras en utvärdering av den ekonomiska ställningen och dess utveckling.
Utvärderingen kan med fördel göras genom att
anknyta till den pedagogik med nyckeltal eller liknande som redan används i kommunen. Det kan bli
förvirrande att införa nya begrepp som inte är
kända. Det är lämpligt att fokusera på de delar av
ekonomin som kommunen behöver förbättra.
Ställning och utveckling av eget kapital och soliditet redovisas under avsnitt Resultat och kapacitet.
Investeringpslanen har de senaste åren förändrats
och delats upp i reinvesteringar och strategiska investeringar. På detta sätt har nämnderna erhållit bättre
planeringsförutsättningar och större bestämmanderätt om nämndernas investeringar.
God ekonomisk hushållning kan ses ur två per-
ÅRSREDOVISNING 2014
39
39
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsmål för att uppnå God ekonomisk hushållning
Inom socialförvaltningen utförs tjänster genom upphandling av externa vård- och grupp-boendeplatser.
Det sker i de fall där det är mer ekonomiskt lönsamt
än att bedriva i egen regi och/eller då förvaltningen
inte har möjlighet att utföra insatserna själva.
Under en period 2014 inhyrdes socialsekreterare
inom IFO,. Förvaltningen hade inte möjlighet att
rekrytera en socialsekreterare till den tjänst som blev
vakant under sommaren.
Inom Hälso- och sjukvårdsenheten har sjuksköterskor hyrts in via bemanningsföretag i de fall då rekrytering av medarbetare inte kunnat ske tillräckligt
snabbt.
Externa LSS-boendeplatser har köpts. Dessutom
utförs tjänster inom Personlig assistans i ett flertal
fall av externa utförare.
Kommunfullmäktige fastställde i Budget 2014 och
flerårsplan 2015-16 tre verksamhetsmål för God
ekonomisk hushållning.
1.
2.
3.
Kommunen köper redan idag tjänster, som
av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl,
inte bör utföras av kommunens egen personal. Nämnderna skall fortlöpande pröva om
det går att inom nämndens verksamhet med
bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och
ekonomi öka andelen tjänster som utförs av
annan eller som utförs genom intraprenad.
Energiåtgången i kommunens nuvarande
verksamheter ska, till följd av såväl energiinvesteringar som sparsamhet och andra åtgärder, årligen minska.
Kommunens fastighetsinnehav ska endast
bestå av fastigheter som identifierats som
strategiska samt fastigheter på vilka verksamhetslokaler i kommunalt bruk finns. Övriga fastigheter ska säljas.
Målet är delvis uppfyllt. Samtliga nämnder har inte
prövat frågan.
2. Energiåtgången minskade under 2014. Arbetet
med att säkerställa mätmetoder avseende förändringar av energiförbrukningen påbörjades. Det kommer att fortsätta under våren 2015. Åtgärder för att
kunna särskilja vad som är fastighetsel respektive
verksamhetsel kommer att genomföras. Det är inte
säkerställt i dagsläget.
Måluppfyllelse
Inom kommunstyrelseförvaltningen prövas löpande om externa alternativ kan ge bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi än vad förvaltningen kan ge. Extern part arbetar tillsammans med
kommunen inom flera områden.
Inom VA-verksamheten har ett stort arbete med
energieffektivisering genomförts. Verksamheten har
i stort sett, kunnat göra sig oberoende av fossilt
bränsle.
Investeringar har under året genomförts på samtliga
reningsverk. Tillsammans med utbyte av pumpar på
Tingshusets avloppspumpstation kommer det att
medföra mindre energiåtgång. Va-saneringar på ledningsnätet kommer att medföra att behandling av
ovidkommande vatten i avloppsreningsverken minskar. Ett ständigt arbete pågår med att optimera energianvändningen i verksamheterna
Inom teknik– och planförvaltningen köps entreprenadtjänster för beläggningsarbeten samt vinterväghållning i de mindre tätorterna. Det görs för att få
så effektiv och bra kvalitet som möjligt. Sedan
2014 pågår ett samarbete angående kart- och GISoch mättjänster med Kumla kommun. Bildandet av
Sydnärkes kommunalförbund kommer att ge möjlighet till bättre kompetensförsörjning och mer utveckling av renhållningsfrågor.
Övriga nämnder är inte berörda av målet.
Miljö– bygg– och myndighetsnämnden kan inte
överlåta myndighetsutövningen till annan. Samverkan sker till och från med andra handläggare inom
verksamhetsområdet i länet.
Målet är delvis uppfyllt. Bland annat beroende på
svårigheter med mätningar.
Frågeställningarna har inte diskuterats i kultur– och
utbildningsnämnden. Förvaltningen ämnar lyfta
upp dessa frågor när så blir aktuellt.
3. Under året har försäljning av fastigheter skett. Det
finns fler fastigheter som pekats ut som icke strategiska och som inte heller använts av kommunen. Av
olika skäl så är de för närvarande inte lämpade för
försäljning.
Socialnämnden har beslutat om utökad samverkan
med Kumla kommun avseende familjehemsvård.
Syftet är att bedriva verksamheten mer effektivt
och med bättre kvalitet. Under 2015 kommer samarbetet också att inkludera familjerätt.
ÅRSREDOVISNING 2014
Teknik och planförvaltningen har gjort en översyn
av markreservens fastigheter för att identifiera eventuella fastigheter till försäljning. I avvaktan på ny
översiktsplan bör kommunen vara restriktiv med
40
Förvaltningsberättelse
försäljning.
mkr., motsvarande 1,2 procent. av skatteintäkter och
generella statsbidrag. För att uppnå det finansiella
målet under 2014 skulle balanskravsresultatet ha
varit 6,2 mkr bättre. Budgeterat resultat under perioden 2015-2017 uppgår till som högst 1,5 procent
(2016). Det bedöms som mindre sannolikt att målet
kommer att uppnås under flerårsperioden 20152017.
Övriga nämnder är inte berörda av målet.
Målet är uppfyllt.
Finansiella mål
Kommunfullmäktige fastställde i samband med
budget 2014 och flerårsplan 2015-2016 tre finansiella mål.
Uppdrag i Budget 2014
I samband med Budget 2014 beslutade kommunfullmäktige om sammanlagt 13 olika uppdrag som
skulle återredovisas till kommunstyrelsen under
2014. I maj 2014 redovisades uppdragen till kommunstyrelsen, KS § 78. 11 st av uppdragen skulle
rapporterats till och med maj 2014. Av dessa uppdrag beslutades det att 9 av uppdragen var slutförda.
För återstående 2 uppdrag förlängdes tiden för återrapportering. För uppdrag nr 10 angående förslag till
plan för strategiskt markinnehav förlängdes tiden för
uppdraget med ett år. Frågan hänger nära samman
med pågående arbete med översiktsplanen. För uppdrag nr 11 angående analys av lokalbehovet för
kommunens verksamhet förlängdes tiden för uppdraget till december 2014.
1. Kommunens skattefinansierade verksamhet ska
ha en investeringsvolym på maximalt 75 mkr under
planperioden, exklusive bostäder i kv Kronan.
2. Kommunens låneskuld ska under planperioden
minska med minst 20 mkr. Nyupplåning får dock
ske för bostäder i kv Kronan samt för investeringar
inom avgiftskollektiven.
3. Kommunen ska under perioden (2014-2016)
bedriva verksamhet så att resultatet på sikt ska vara
minst 2 procent av skatteintäkter och generella
statsbidrag.
Måluppfyllelse
Finansiell analys — frågeställningar
Samtliga tre finansiella mål avser hela planperioden 2014-2016. Det innebär att det i årsredovisningen görs en bedömning av om måluppfyllelse
kommer att uppnås.
En del kommuner använder en modell med styrkort
för styrning av ekonomi och verksamhet.. Uppföljning sker i den finansiella analysen Några kommuner gör en jämförelse av sin finansiella profil med
andra kommuner. Redovisning görs då i så kallade
spindeldiagram. Tidigare år har kommunerna i Örebro län deltagit i ett sådant jämförelsearbete.
1. Den totala investeringsvolymen under 2014 uppgick till 77,9 mkr. Därav utgjorde investeringar i
avgiftsfinansierad verksamhet 6,3 mkr. Investeringar i kv Kronan uppgick till 40,4 mkr. Resterande investeringsvolym blev således 31,2 mkr.
Budgeterad investeringsvolym för målet under
2015-16 uppgår till 50 mkr. Om budgeterade investeringar utförs 2015-2016 kommer målet att överskridas med 6,2 mkr, eller motsvarande 8 procent.
Hallsbergs kommun har de senaste åren valt att i sin
finansiella analys fokusera på vissa områden utifrån
sina egna förutsättningar.
Kommunens ekonomi bedömdes av kommunens
revisorer vid granskningen av bokslut 2013 som
svag utifrån tre faktorer:
2. Kommunens låneskuld minskade med 5,0 mkr
under 2014. Under året har nyupplåning för Kv
Kronan verkställts med 11,9 mkr. Lösen av lån har
skett med 16 mkr. Nyupplåning utöver låneskuldsmålet har inte gjorts. .Det återstår 2 år av planperioden inom vilken kommunens låneskuld ska amorteras med minst 20 mkr. Med hänsyn till att låneskulden enligt målet minskade med 16 mkr under
2014, den restriktivare investeringsbudgeten, och
budgeterade resultatnivåer, bedöms det som sannolikt att målet kommer att uppnås under perioden.
1.Hög låneskuld
2.Ökade pensionskostnader
3.Risk för räntehöjningar påverkar utrymmet för
övrig verksamhet.
Vidare berodde det goda resultatet 2013 med 11,6
mkr främst på engångsposter.
Konkret åtgärdsplan saknades för att återställa det
negativa resultatet.
3. Balanskravsresultatet för 2014 uppgick till 8,7
ÅRSREDOVISNING 2014
41
41
Förvaltningsberättelse
Kommunens egen analys av det ekonomiska läget
i bokslut 2014 visar att:
1. Låneskulden har minskat, men är fortfarande
hög. Kommunen har finansiella mål som omfattar
minskning av låneskulden. Målet bedöms som
möjligt att uppnås.
2. Kommunen tar årligen vid flera tillfällen ut prognoser från KPA som visar pensionsskuldens och
pensionskostnadernas utveckling under kommande
5-årsperioder. Långtidsprognoser som visar utvecklingen under upp till 40 år tas regelbundet ut .
Prognoserna bildar tillsammans med kommunens
egna analyser underlag för budget, flerårsplan och
löpande uppföljning. Analyserna visar att de ökade
pensionskostnaderna till väsentlig del är ett likviditetsproblem under en period. Som framgår av
den personalekonomiska redovisningen är det en
betydande del av kommunens anställda som inom
den närmaste 5-års, respektive 10-årsperioden beräknas gå i pension.
3. Riksbanken beslutade i mars 2015 att sänka reporäntan till –0,25 procent. Även räntebanan, bankens prognos över räntan de närmaste åren, har
justerats nedår. Risken för räntehöjningar i det
korta och medellånga perspektivet bedöms som
mindre sannolik.
Beträffande resultatet 2014 konstateras att det är
1,1 mkr lägre än 2013. I resultatet 2014 ingår till
skillnad mot 2013 inga väsentliga engångsposter.
Det underliggande strukturella resultatet är dock
fortfarande för svagt för att kortsiktigt uppnå uppsatta finansiella resultatmål.
Det negativa resultatet är återställt i och med 2014
års resultat.
ÅRSREDOVISNING 2014
42
Förvaltningsberättelse
Resultat och kapacitet
Årets resultat för kommunen uppgick till +10,5 mkr. Det var 3,1 mkr bättre än budget.
Årets nettoinvesteringar i kommunen uppgick till 78,1 mkr.
För kommunkoncernen uppgick resultatet till 9,4 mkr.
Nämndernas budgetavvikelser förbättrades jämfört med 2013. .
Årets resultat
Balanskravsutredning
(belopp i tkr)
Resultat före extra ordinära poster
2010-2014
20
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
2010
2011
2012
2013
2014
Årets resultat
10 471
Samtliga realisationsvinster
-1 800
Kommunen
Årets resultat efter balanskravsjustering
8 671
Sammanställda
redovisningen
Årets balanskravsresultat
8 671
Balanskravsresultat från tidigare år
-6 155
Summa
2 516
Balanskrav att reglera
Resultatet i 2014 års bokslut blev +10,5 mkr jämfört med budgeterade +7,4 mkr.
Den historiskt låga räntenivån har gynnat resultatet
i form av lägre finansiella kostnader än budgeterat.
Nämnderna uppvisar i bokslut 2014 sammantaget
en bättre följsamhet mot budget jämfört med 2013.
I jämförelse med perioden 2010-2012 är förbättringen avsevärd.
Skatteintäkter och utjämning följde i sin helhet
budgeterad nivå.
Resultatet påverkades av realisationsvinster med
+1,8 mkr. Realisationsvinsterna avräknas i balanskravsutredningen.
0
Budgetavvikelser
Budgetavvikelse
(mkr)
Nämnd/styrelse
2010 2011 2012 2013 2014
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Årets resultat för kommunkoncernen uppgick till
9,4 mkr.
Teknik– och plan
därav skattefin. vht
därav avg. fin. vht
Balanskravet
Miljö– bygg– och
myndighet
Balanskravet innebär att kommunens intäkter i resultaträkningen skall överstiga kostnaderna i resultaträkningen.
Realisationsvinster räknas inte in i intäkterna då
avstämning mot balanskravet görs. Om synnerliga
skäl finns kan resultatet justeras för detta.
Kultur– och utbildning
Social
Revision, valnämnd
mfl
Summa
0,0
-0,1
0,2
0,1
0,2
6,0
0,7
-3,2
1,2
2,4
-12,1
-12,1
0,0
-3,8
-3,8
0,0
-2,0
-2,0
0,0
-0,2
-0,2
0,0
-0,6
-0,6
0,0
-
0,1
0,6
0,5
0,5
-3,5
2,1
-3,1
-6,3
0,2
-16,7 -22,8 -11,9
0,0
-5,6
0,2
-0,1
0,2
-0,1
-0,1
-26,1 -23,9 -19,5 -4,5
-3,0
En viktig förutsättning för en ekonomi i balans är
god budgetföljsamhet i verksamheterna. I bokslut
2013 redovisade teknik- och plannämnden och kul-
ÅRSREDOVISNING 2014
43
43
Förvaltningsberättelse
tur– och utbildningsnämnden underskott.
Total uppgick nämndernas underskott 2013 till
-4,5 mkr. I bokslut 2014 är det teknik– och plannämnden samt socialnämnden som redovisar underskott. Totalt underskott för samtliga nämnder
uppgår 2014 till –3,0 mkr. Det är en förbättring
med 1,5 mkr eller 33 procent. Under de senaste
fem åren har nämndernas budgetavvikelse förbättrats med 23,1 mkr motsvarande 89 procent.
Verksamhetens intäkter blev högre än budgeterat.
Det berodde främst på ersättning i samband med
Västmanlandsbranden.
Verksamhetens kostnader blev högre än budget.
Kostnaden för deltidspersonalen ökade med 0,8
mkr. Det förklaras i huvudsak av bekämpandet av
Västmanlandsbranden och andra stora bränder inom
förbundets område.
Intäkten för medlemsbidrag minskades med 1,6
mkr. De faktiska pensionskostnaderna har avräknats
mot budgeterade pensionskostnader. Återbetalning
har gjorts till medlemskommunerna enligt varje
kommuns andel i förbundet.
Utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag samt nettokostnader (procent)
2010 2011 2012 2013 2014
Skatteintäkter och
generella statsbidrag
4,15
1,22
0,16 3,14
3,11
Nettokostnader
5,06
0,51
3,20 0,11
3,01
Hallbo gjorde ett underskott med –1,7 mkr. Det var
en försämring med 7,7 mkr jämfört med 2013 års
resultat. Resultatet har belastats med utbetalning av
ett större skadebelopp avseende ett långdraget skadeståndsärende. Hallbo har för avsikt att driva skadeståndskravet vidare mot annan part som genom
förvaltningsavtal svarade för löpande förvaltning,
fastighetsskötsel och underhåll när skadan uppstod.
Stiftelsens mål är inte att maximera vinsten., man
strävar istället efter att kvalitetsförbättra sina bostäder och områden.
Vakansgraden vid årets slut var 4,3 procent. Det var
en försämring jämfört med 2013(3,2 procent).
Merdelen av vakansen är orsakad av lägenheter under renovering.
En förutsättning för att uppnå och behålla en god
ekonomisk hushållning är att följsamheten mellan
löpande intäkter och kostnader är god. Utvecklingen av skatteintäkter och nettokostnader har visat
stora svängningar mellan åren till och med år 2013.
Under 2014 var det i stort sett balans i utvecklingstakten. Skatteintäkter och generella statsbidrag har
i genomsnitt ökat med 2,4 procent per år. Nettokostnaderna har i snitt ökat med samma takt.
Årets resultat sammanställd redovisning
Årets resultat för den sammanställda redovisningen
visar överskott med 9,4 mkr. Det är en försämring
med 8,2mkr jämfört med 2013. Förutom kommunen gjorde HIBA, Sydnärkes Utbildningsförbund
samt Nerikes Brandkår positiva resultat.
HIBA redovisade ett resultat på 0,1 mkr. Bolaget
erhöll högre bidrag från Hallsbergs kommun. Det
finns inte längre behov av att lämna grundförstärkningslån i samband med byggande av industrilokaler. HIBA kommer därför att avvecklas under 2015.
Verksamheten kommer att överlåtas till kommunen.
Resultatet för Sydnärkes Utbildningsförbund var
1,5 mkr, det var 1,1 mkr lägre än 2013 års resultat.
Ett nollresultat hade budgeterats. En större tillströmning av elever än budgeterat ledde till högre
interkommunala intäkter. Personalkostnader och
lokalkostnader har ökat för att kunna ta hand om
den ökade elevtillströmningen.
Finansnettot blev bättre än budgeterat. Nyupplåning gjordes med 45 mkr under 2014. Ränteläget
var gynnsamt.
Resultatet för Hallsbergs Fastigheter 1 AB blev
-15 tkr. Ingen verksamhet förekom under 2014.
Kommunfullmäktige beslutade under 2013 att kommunen svarar för att det egna kapitalet vid varje tillfälle uppgår till det registrerade aktiekapitalet, 50
tkr. Under 2014 medförde det en täckning med 15
tkr.
Hallsbergs Fastigheter 2 AB såldes i mars 2014
och redovisas därför ej i bokslut 2014.
Nerikes Brandkårs resultat blev 1,7 mkr. 2013 års
resultat var –1,3 mkr. Budgeterat resultat var 0,4
mkr. Det positiva resultatet beror främst på att
vinster realiserats vid omplacering av värdepapper.
I samband med sommarens stora brand i Västmanland bistod Nerikes Brandkår med såväl räddningstjänst som utredningsarbete. Förbundet har fått ersättning för utfört arbete, förstörd materiel samt
framtida ökat slitage på utrustning.
ÅRSREDOVISNING 2014
44
Förvaltningsberättelse
LSS-utjämningsavgiften blev lägre än budgeterat.
Övriga delar i generella statsbidrag och utjämning
avvek inte från budget.
I Örebro län pågick under perioden 2012-2014 en
mellankommunal utjämning för kollektivtrafiken.
Under 2014 erhöll Hallsberg 0,4 mkr i bidrag från
denna utjämning.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter
och statsbidrag
Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (procent)
2010 2011 2012 2013 2014
Verksamhetens nettokostnader
93
92
95
92
92
Avskrivningar
5
5
5
5
5
Finansnetto
2
3
2
1
2
Summa
procentandel
100
100
102
98
99
Ytterligare en viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan
löpande intäkter och kostnader. Den långsiktiga
ekonomiska målsättningen är att kommunens resultat skall utgöra minst 2 procent av summa skatteintäkter och generella statsbidrag. Sett över en treårsperiod.
Redovisat resultat för 2014 innebär cirka 1 procent
av skatteintäkter och generella statsbidrag. Femårsresultatet uppgår till ungefär 0,2 procent. Detta kan
åskådliggöras genom att nettokostnaderna ställs i
relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och
finansnetto. Måttet får således inte vara högre än
98 procent om den ekonomiska målsättningen skall
vara uppfylld.
Intäkter
Skatteintäkter och generella statsbidrag är kommunens dominerande inkomstkälla.
Intäkternas storlek är beroende av skattesatsens
nivå och skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster.
Kommunens skattesats var oförändrat 21,08 kronor per beskattningsbar hundralapp under 2014.
Skatteintäkterna blev totalt 1,5 mkr lägre än budgeterat. De preliminära skatteintäkterna blev 1,2 mkr
lägre än budget. Slutavräkningen för 2013 var negativ och blev 0,4 mkr högre än i budget.
Generella statsbidrag blev 1,5 mkr högre än budgeterat.
Skattekraften i Hallsberg uppgår till 89,1 procent
av riksgenomsnittet. Inkomstutjämningen i skatteutjämningssystemet kompenserar stora delar av
denna avvikelse. Inkomstutjämningsbidraget blev
0,7 mkr högre än i budget. Genom det förändrade
utjämningssystemet erhöll Hallsberg bidrag i kostnadsutjämningen. Bidraget för kostnadsutjämning
blev högre än budgeterat.
ÅRSREDOVISNING 2014
Kostnader
Bruttokostnaderna 2014 uppgick för den kommunala verksamheten till 914,5 mkr. Det var en ökning
av kostnaderna med 28,1 mkr vilket motsvarar en
ökning med 3,2 procent. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och av bruttokostnaderna
utgör personalkostnaderna 61 procent.
Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 3,0 procent
medan ökningen av skatteintäkter och generella
statsbidrag uppgick till 3,1 procent.
Semesterlöneskuld och uppehållslöneskuld uppgick
totalt till 24,8 mkr. Det var en ökning med 0,1 mkr.
Skulden för okompenserad övertid var oförändrat
2,8 mkr. Ferielöneskulden för lärarpersonal minskade med 0,2 mkr till 3,9 mkr.
Känslighetsanalys
Händelseförändring
Kostnad/Intäkt i
mkr
Ränteförändring rörliga lån 1%
+/-1,1
Löneförändring 1%
+/- 5,6
Bruttokostnadsförändring 1%
+/- 11,3
Generellt statsbidrag 1%
+/- 1,7
Skattesatsförändring 1%
+/- 26,2
Ovanstående tabell visar hur stor påverkan en procents ökning/minskning har på kommunens ovan
angivna intäkter och kostnader.
Finansiella poster
Finansnettot blev 3,9 mkr bättre än budget. Finansiella intäkter blev 0,5 mkr högre än budgeterat. De
finansiella kostnaderna blev 3,4 mkr lägre än budgeterat.. Det var i huvudsak räntekostnaden för långfristiga lån som påverkade utfallet.
Kommuninvest ekonomisk förening har under 2014
utbetalat återbäring till medlemmarna i form av
45
45
Förvaltningsberättelse
ränta på insatskapital och återbäring på affärsvolym. För Hallsberg uppgick återbäringen till
totalt 3,5 mkr. Föreningsstämman beslutade att
respektive medlems årliga insatsskyldighet för år
2014 skulle uppgå till 100 procent. av överskottsutdelningen.
I enlighet med yttrande från Rådet för Kommunal
Redovisning har transaktionerna avseende insatskapitalet bokförts utan påverkan på resultat- och
balansräkning.
investeringen till 12,7 mkr. Projektet överskred budget med 5,1 mkr trots tilläggsanslag. Förseningar
och komplikationer tillstötte. Det gjorde byggnationen dyrare än beräknat.
Investeringar i energisparåtgärder i kommunens fastigheter uppgick till 2,1 mkr.
Kvarnbron(1,6 mkr) i närheten av Hallsbergs Avloppsreningsverk kom på plats under 2014.
Flera investeringar i trafiksäkerhetsprojekt gjordes
under 2014. Ett av de större projekten var gång–
och cykelväg mellan Korsbergsgatan och Elvas väg
(0,5 mkr)
Exploateringen i Vibytorp etapp 2 avseende den
skattefinansierade delen kostade 0,9 mkr under
2014. Exploatering avseende VA-verksamheten i
Vibytorp etapp 2 uppgick till 0,8 mkr. Exploateringen möjliggör försäljning av 12 tomter.
Avsättningar, nedskrivningar och särskilda
åtaganden
En avsättning för insamling av matavfall gjordes
under 2013 med 3,0 mkr.
I avvaktan på beslut om samverkan slutfördes inte
arbetet med att införa insamling matavfall Under
2014 beslutade kommunfullmäktige att ingå i det
nya kommunalförbundet i Sydnärke för avfallshantering. Förbundet trädde i kraft 2015-01-01. Avsättningen för insamling av matavfall kommer att
övergå till kommunalförbundet under 2015.
Åtgärder för slamavvattning i Hallsbergs Avloppsreningsverk uppgick till 2,8 mkr.
Under 2012 gjordes avsättning till Lakvattenrening
med 7,0 mkr. Kompletterande utredningar under
2014 har föranlett ökade avsättningar med 4,1 mkr.
Inom kultur- och utbildningsområdet gjordes investeringar med totalt 1,6 mkr. Det avsåg bland annat
inventarier till nya förskolor, samt modelljärnvägen
i Bergööhuset.. I enlighet med förvaltningens ITstrategi gjordes inköp av smartboards, datorer och
lärplattor.
Åtagandet för utvecklings- och investeringsåtgärder inom Länstrafiken påbörjades 2008 och är redovisat som långfristig skuld med 5,0 mkr. Det är i
enlighet med Citybaneavtalet som länets kommuner och landstinget tecknat. Mellan 2013 och 2017
kommer årliga utbetalningar till Länstrafiken att
pågå.
Socialnämndens investeringar uppgick till totalt
2,4 mkr under 2014.
Några av de större investeringarna var inköp av en
buss till verksamheten för funktionshinder(0,4 mkr)
och inventarier till det nya vårdboendet.
Projektet med Time-care planering har fortsatt med
investeringar på 0,6 mkr.
Investeringar
Årets nettoinvesteringar uppgick till 78,1 mkr av
budgeterade 97,6 mkr. Genomförandegraden av
investeringarna blev 80 procent av budgeterade
medel.
Den största investeringen under 2014 avsåg byggnation av bostäder i Kv Kronan, hus A+B med 26,0
mkr och hus C med 14,4 mkr.. Projektet fortsätter
under 2015. Inflyttning i hus A+B gjordes under
sommaren 2014. Planerad inflyttning i hus C är i
juni 2015. Investeringsutgifterna i kv. Kronan hus
A+B blev lägre än budgeterat. Byggnationen har
kunnat ske i ett fördelaktigt ekonomiskt läge på
grund av lågkonjunkturen i byggsektorn.
Investeringen i nya förskolelokaler i Kompassen
färdigställdes under 2014. Under 2014 uppgick
ÅRSREDOVISNING 2014
46
Förvaltningsberättelse
Soliditet
Soliditet
(procent)
2010 2011 2012 2013 2014
Kommunen
Sammanställd
redovisning
16,1
16,9 16,2
16,6
17,4
11,3
12,9 10,9
12,0
12,3
Skuldsättningsgrad
Kommunen
Sammanställd
redovisning
Eget kapital
Kommunen
Sammanställd
redovisning
2012
2013 2014
143,8 145,9 131,9 143,5 154,0
154,2 158,2 150,4 166,1 174,3
Kommunens egna kapital ökade fram till 2011.
Därefter minskade kapitalet under 2012 på grund
av det negativa resultatet. Det egna kapitalet är
2014 det högsta under femårsperioden. För att
kommunens förmögenhet som har skapats av tidigare generationer inte ska urholkas och att kommande generationer inte ska belastas av dagens
konsumtion krävs en viss resultatnivå. Sedan 2011
har det egna kapitalet ökat med 7,1 procent. Inflationen, mätt i KPI har sedan 2011 ökat med 3,3 procent. Det betyder att kommunens förbättrade resultat under de senaste åren har bidragit till att inflationsskydda det egna kapitalet.
ÅRSREDOVISNING 2014
5,0
4,7
4,8
4,6
4,3
7,6
6,4
7,7
6,8
6,6
Skuldsättningsgraden minskade mellan 2013-2014
för kommunen. De långfristiga skulderna minskade,
och kortfristiga skulderna ökade . Ökningen av det
egna kapitalet på grund av årets positiva resultat
gjorde dock att skuldsättningsgraden minskade. I
den sammanställda redovisningen ökade skulderna
netto men eftersom det egna kapitalet ökade sjönk
skuldsättingsgraden något jämfört med 2013.
Soliditeten beskriver den ekonomiska styrkan på
längre sikt. Den visar hur stor del av tillgångarna
som finansierats med eget kapital. Förändringarna i
detta finansiella mått påverkas av investeringstakt,
nyupplåning, andra skuldförändringar, samt det
ekonomiska resultatet. Ju lägre soliditet desto
högre framtida kostnader. Utvecklingen är intressantare att bedöma än den absoluta nivån.
2010 2011
Skuldsättningsgrad
2010 2011 2012 2013 2014
Soliditeten för kommunen uppgick till 17,4 procent
per 2014-12-31. Det var en ökning jämfört med
föregående år. För den sammanställda redovisningen ökade också soliditeten på balansdagen. Orsaken till ökningen beror i första hand på överskottet
för 2014.
Eget kapital
(mkr)
Det egna kapitalet för den sammanställda redovisningen följer ungefär samma utveckling som för
kommunen. 2012 gjordes underskott vilket innebar
lägre eget kapital. En återhämtning skedde 2013
vilket innebär att det egna kapitalet nu är högre än
2011. Även 2014 ökade det egna kapitalet.
47
47
Skuldsättningsgraden beskriver den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital .
En skuldsättning på över 1 betyder att skulderna är
större än det egna kapitalet. En hög skuldsättningsgrad tyder på mer risk. Skuldsättningsgrad används
för att beskriva kommunens finansiella risk
(räntekänslighet).
Förvaltningsberättelse
Risk och kontroll
Kortfristig betalningsförmåga
tes i samband med försäljningen av bolaget under
2014.Aktier o andelar i övriga bolag uppgick till 0,5
mkr. Bokfört värde för andelar i Kommuninvest
Ekonomisk Förening utgjorde 0,5 mkr. Det totala
insatskapitalet uppgick till 9,7 mkr och redovisas
som en notupplysning i bokslutet.
Kassalikviditeten
(procent)
2010 2011 2012 2013 2014
Kommunen
Sammanställd
redovisning
54,1
39,4 52,9
62,3
48,1
61,1
61,1 71,1
73,9
72,2
Grundfondskapitalet i den kommunala bostadsstiftelsen uppgick till 23,6 mkr.
Förlagslånet till Kommuninvest uppgick till 2,1
mkr. Utöver den pågående kapitalförstärkningen via
resultatet genomfördes 2010 en emission av förlagslån om 1 miljard kronor till medlemmarna i Kommuninvest.
Kassalikviditeten för kommunen per 2014-12-31
uppgick till 48,1 procent. Det var en försämring
med 14,2 procentenheter jämfört med 2013. Bidragande till denna försämring var beslutet att lösa ett
lån på 16 mkr. Trots den försämrade betalningsförmågan på kort sikt bedöms att kommunen har en
rimlig likviditet i förhållande till sina betalningsströmmar. Vid tillfälliga behov av likvid förstärkning kan avtalade kontokrediter på totalt 30 mkr
utnyttjas. Under 2014 utnyttjades krediten endast
vid något enstaka tillfälle.
Låneskuld
Låneskuld
(mkr)
2010 2011
2012
2013 2014
474,6 489,7 451,2
468,3 463,3
936,8 938,9 939,3
903,7 908,7
Kommunen
En försämring även för den sammanställda redovisningen med 1,7 procentenheter jämfört med föregående år. Kommunen har stor del i den försämringen.
Sammanställd
redovisning
Kassalikviditet är summan av likvida medel och
kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga
skulder.
Kommunens låneskuld uppgick till 463,3 mkr på
balansdagen. Det är en minskning med 5,0 mkr.
Nyupplåning har skett med 11,9 mkr, avseende lån
för byggnation av bostäder i kvarteret Kronan.
Ett lån på 16 mkr löstes under året.
Anläggningstillgångar
Låneskulden är relativt hög jämfört med andra kommuner i Hallsbergs storlek. Av låneskulden avser
193,2 mkr lån som övertogs i samband med rekonstruktionen av Hallsbergs bostadsstiftelse som gjordes 2003. Därutöver har stora investeringar gjorts
under åren som har lånefinansierats. Större delen av
dessa investeringar avser ombyggnad av gymnasieskolans byggnader Alléskolan och Västra Skolan.
Vid försäljningen av Alléskolan till Sydnärkes Utbildningsförbund 2012 löstes lån motsvarande 37,5
mkr vilket var det likviditeten tillät.
En del av den kommunala särarten är fortlevnadsprincipen..I redovisningssammanhang betraktas
verksamheten som om den skall fortsätta i all oändlighet.
Syftet med kommunens materiella anläggningstillgångar är normalt att inneha dem under en avsevärd tidsperiod med användning inom specifika
kommunala verksamheter. Det gör att värderingen
är restriktiv. En av utgångspunkterna i god redovisningssed är dessutom att tillgångar aldrig får övervärderas. Till skillnad från näringslivet är inte
marknadsvärdering satt i första rummet.
Ökningen av låneskulden i den sammanställda redovisningen orsakas av nyupptagna lån för Sydnärkes
Utbildningsförbund. HALLBO och kommunen har
amorterat på sin låneskuld.
Fastigheter och anläggningar samt inventarier är
upptagna till ett värde av 750,0 mkr.
Finansiella anläggningstillgångar uppgick till sammanlagt 38,7 mkr, varav 11,0 mkr utgjorde lån till
kommunala koncernbolag, och 1,2 mkr aktier i
koncernbolagen.
Av utlåningen utgjorde lån till HIBA 11 mkr. Lånet till Hallsbergs Fastigheter 2 AB på 2,7 mkr lös-
ÅRSREDOVISNING 2014
Kommunens räntekostnader uppgick 2014 till 12,2
mkr. Det gynnsamma ränteläget de senaste åren har
gjort att kommunen minskat sina räntekostnader.
Låga rörliga räntor samt att det har varit möjligt at
binda på längre löptider till låg ränta har påverkat
48
Förvaltningsberättelse
räntekostnaderna positivt.
skolan av Hallsbergs kommun och lån upptogs för
förvärv och ombyggnad. De tre medlemskommunerna Hallsberg, Askersund och Laxå har tecknat solidarisk borgen.
Kvarvarande borgensåtaganden bedöms ha låg risk.
Finansiella rekonstruktioner har med stora kommunala insatser tidigare år gjorts avseende bostadsrättsföreningen Transtenen och den kommunala bostadsstiftelsen HALLBO. HALLBOs ekonomi och verksamhet har utvecklats i en positiv riktning. Det gäller både resultat och uthyrningsgrad.
Hallsbergs kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest
i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida
förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per
2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
2014-12-31 var 76 procent av låneskulden bunden
med fast ränta och 24 procent löpte med rörlig
ränta.
Fördelning fast respektive rörlig ränta
24%
76%
Under 2014 infriades inga borgensåtaganden.
Med en relativt stor andel bundna räntor ger en
trygghet inför framtiden, räntekostnaderna är kända
på dessa lån. Nackdelen är naturligtvis lite högre
räntor. Även om det är ett väldigt gynnsamt ränteläge så är fasta räntor högre än rörliga räntor.
Pensionsförpliktelser
Pensionsåtagandet redovisas efter kommunallagens
intentioner enligt den så kallade blandmodellen. Det
innebär att en mindre del redovisas som avsättning i
balansräkningen och en större del läggs utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse.
Kommunen har ett omfattande pensionsåtagande
uppgående till 464,9 mkr. De pensioner som intjänats fram till 1998 uppgår till 411,7 mkr och redovisas enligt rekommendationerna som en ansvarsförbindelse. Det innebär att 88,6 procent av pensionsförpliktelsen ligger utanför balansräkningen.
Kapitalbindning låneskuld
90 000
80 000
70 000
60 000
Tkr
50 000
40 000
Kommunen anlitade KPA som pensionsadministratör. KPA gjorde beräkningarna avseende pensionsskulden. Aktualiseringsgraden 2014-12-31 var
94 procent. Det var 1 procentenhet högre jämfört
med 2013. Aktualiseringsgraden bedöms ligga på en
relativt hög nivå. För personer som är aktualiserade,
det vill säga där alla pensionsgrundande tider är utredda, är pensionsåtagandet beräknat utifrån detta.
För de som inte är aktualiserade uppskattar KPA en
pensionsgrundande tid. I takt med att även dessa
personer aktualiseras kommer ansvarsförbindelsen
att justeras.
30 000
20 000
10 000
0
Tillsvidare
3 mån
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
År
En spridning av kapitalbindningen är viktig så att
inte alla lån ska omsättas samtidigt.
Borgensåtaganden
Enligt kommunens riktlinjer för borgen skall det,
beroende av arten och omfattningen av förpliktelser, förändringar i kommunens ekonomiska förutsättningar och enskilda händelser göras riskbedömningar och analyser när årsredovisningen upprättas.
Under 2014 har inga nya borgensåtaganden tillkommit.
Borgen för Sydnärkes Utbildningsförbund tecknades i samband med att förbundet förvärvade Allé-
ÅRSREDOVISNING 2014
Under avsättningar redovisades dessutom garantipensioner, visstidspensioner och liknande. 2014-1231 uppgick de till 1,2 mkr (1,5 mkr). Det avser åtagande för visstidspensioner.
Löneskatt för de beräknade pensionsförmånerna
redovisades också under avsättningar med 10,4 mkr
49
49
Förvaltningsberättelse
(9,7 mkr).
Pensionsförmåner redovisade som ansvarsförbindelser uppgick till 331,3 mkr exklusive löneskatt
(345,3 mkr). Löneskatten uppgick till 80,4 mkr
(83,8mkr).
Pensionsutbetalningar
De pensionsmedel som intjänats från 1998 utbetalas för den anställdes egen placering hos pensionsförvaltare. Enligt avtalet KAP-KL beräknas den
avgiftsbestämda ålderspensionen med en årlig
pensionsavgift från och med månaden efter den
månad arbetstagaren fyller 21 år. Avgiften beräknas till 4,5 procent av ett avgiftsunderlag. Kostnaden för 2014 redovisas som kortfristig skuld och
beräknas till 26,9 mkr inklusive löneskatt.
Framtida pensionsförpliktelser och pensionsförvaltning
Kommunfullmäktige beslutade 2001-12-11 § 93
om riktlinjer för pensionsförvaltning. Det finns ej
några medel särskilt placerade för kommunens
pensionsutbetalningar.
Kommunen återlånar den samlade pensionsskulden
till verksamheten. Ränta, motsvarande statslåneräntan, 2014: 1,62 procent (2,01procent), ökade skulden.
2013
2014
Avsättningar för pensioner
49,5
53,2
Ansvarsförbindelser:
Pensionsförpliktelser som inte upptagist bland avsättningar
429,1
411,7
-
-
478,6
464,9
Finansiella placeringar
*Totalt återlånat
ÅRSREDOVISNING 2014
50
Förvaltningsberättelse
Framtiden
Ekonomi på sikt
stor betydelse för hur kommunens finansiella kostnader kommer att utvecklas. I mars 2015 beslutade
Riksbanken att sänka styrräntan till –0,25 procent.
Även räntebanan, bankens prognos över räntan de
närmaste åren, justerades nedåt..
Grunden för en stark välfärd är balans i kommunens ekonomi. Det är av stor vikt att den kommunala ekonomin präglas av överskott i goda tider
som kan användas för att minska påfrestningar i
sämre tider.
Kommunfullmäktige har beslutat att från och med
2015 utta en borgensavgift på 0,25 procent av redovisat borgensåtagande för respektive koncernföretag.
Kommunfullmäktige har fastställt Mål och Budget
2015 och flerårsplan 2016-2017. Budgeterad resultatnivå för år 2015 uppgår till 8,6 mkr. För 2016
uppgår budgeterat resultat till 12,0 mkr och för år
2017 till 10,2 mkr.
AFA utreder återbetalning av inbetald AFA-premie
för sjukförsäkring avseende år 2004. Under våren
2015 väntas beslut om eventuell återbetalning. För
Hallsbergs kommun skulle en återbetalning innebära
en intäkt på ca 6 mkr. Kommunen har inte budgeterat någon intäkt för AFA-återbetalning.
SKL:s prognoser publicerade i februari 2015 visar
en svagare skatteunderlagsutveckling 2014-2015
än den prognos som publicerades i december 2014.
För Hallsbergs del visar prognosen lägre intäkter
för skatter och generella statsbidrag jämfört med
Budget 2015.
Löneökningar har stor påverkan på den kommunala
ekonomin. Kollektivavtalet med Kommunal gäller
från 1 april 2013 till 30 april 2016. Löneökningsnivån för 2015 är 600 kr från och med 2015-05-01..
Avtalet med Vision och Akademikerförbundet SSR
är utan angivna löneökningsnivåer för 2015-2016.
I september 2012 skrevs avtal med Lärarförbundets
och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd som gäller fram till 2016. Avtalet är sifferlöst för hela perioden.
I kommunfullmäktiges beslut om Mål och Budget
för 2015 och flerårsplan 2016-17 ingår för första
gången de nya dokumenten för styrning och ledning. Fullmäktige fastställer vision, värdeord och
strategiska områden för de områden där fullmäktige anser att det är viktigast att uppnå strategiska
förbättringar under en mandatperiod.
Planeringsförutsättningar tas fram årligen och är en
del av styrsystemet för Hallsbergs kommun.
En viktig del av planeringsförutsättningarna är befolkningsprognosen. I den prognos som låg till
grund för budget 2015 och flerårsplan 2016-17 antogs en viss befolkningsökning, bland annat genom
inflyttning till kommunen under de närmaste åren.
Grunden för det är bland annat nybyggnationen av
bostäder som pågår i kommunen.. I kvarteret Kronan har arbetet med det tredje huset, och ytterligare
24 lägenheter, påbörjats. Inflyttning blir i juni
2015.
Invånarantalet ökade med 48 st under 2014.
Pensionsskulden i kommuner och landsting beräknas enligt RIPS (RIktlinjer för beräkning av PensionsSkuld ). För att inte underskatta åtagandet är det
viktigt att räntan är korrekt. Pensionsskulden är de
nuvärdesberäknade framtida pensionsutbetalningarna. Ju lägre diskonteringsränta, desto högre skuld.
Indikatorn för intervallet 2014 ger oförändrad RIPSränta i bokslut 2014. Den historiskt låga räntenivån
föranleder dock att ränteläget följs noggrant. RIPSkommittén har ett extra möte under våren 2015.
Inför 2015 höjer 24 av landets 290 kommuner skattesatsen medan 4 kommuner sänker den. I 3 län
skatteväxlar kommunerna och landstingen då verksamhet flyttas från kommunerna till regional nivå
Detta innebär sänkt skattesats i kommunerna och
motsvarande höjd skattesats i landstingen. Kommunalskatten kommer att vara lägre 2015 än den var
2014 i 38 kommuner. I Hallsbergs kommun har
skattesatsen förutom skatteväxlingar med landstinget, och regionen varit oförändrad sedan 1996. I
samband med bildandet av Region Örebro län 2015
görs en skatteväxling i länet. Regionen höjer utdebiteringen med 3 öre. Länets kommuner sänker utdebiteringen i motsvarande grad.
Kommunfullmäktige beslutade den 14 juni 2014 att
anta en investeringsplan för 2015-2017. Planen
innebär att investeringarna delas mellan en reinvesteringsnivå som ligger fast för de olika nämnderna, samt en nivå för strategiska investeringar som
prioriteras och diskuteras i kommunstyrelsen. En
reinvestering är en årligen återkommande
investering som nämnden själva kan disponera och
prioritera. En strategisk investering prioriteras i
kommunstyrelsen och avser investeringar av större
dignitet som också syftar till att uppnå kommunens
vision.
Kommunen har en hög låneskuld. Räntenivån har
ÅRSREDOVISNING 2014
51
51
Förvaltningsberättelse
Drift- och investeringsredovisning
Driftredovisning
Nämnd/styrelse
Belopp i tkr
Kommunfullmäktige
NettoIntäkter Kostnader NettoBudget
kostnader
kostnader
2014
2014
2014
2013
2014
Avvikelse
2014
-423
0
-333
-333
-545
212
-169 554
196 189
-381 906
-185 717
-188 132
2 415
-39 083
174 610
-222 577
-47 967
-50 282
2 315
253
1 801
-1 648
153
251
-98
0
1 672
-2 600
-928
-24
-904
-130 471
21 579
-159 329
-137 750
-137 850
100
Teknik- och plannämnd
-39 003
79 883
-115 823
-35 940
-35 326
-614
därav skattefinansierad verksamhet
-39 003
30 507
-66 447
-35 940
-35 326
-614
därav avgiftsfinanseriad verksamhet:
0
49 376
-49 376
0
0
0
VA
0
32 985
-32 985
0
0
0
Avfall
0
16 391
-16 391
0
0
0
-3 014
3 365
-6 283
-2 918
-3 396
478
Kultur- och utbildningsnämnd
-261 175
30 173
-280 432
-250 259
-250 440
181
Socialnämnd
-237 573
41 821
-289 590
-247 769
-242 209
-5 560
0
2 252
-2 252
0
0
0
-597
22
-621
-599
-600
1
-27
524
-1 147
-623
-600
-23
Överförmyndare
-1 111
982
-2 417
-1 435
-1 390
-45
Summa nämnder
-712 477
355 211 -1 080 804
-725 593
-722 638
-2 955
-40 625
736 064
730 085
5 979
1 131 900 -1 121 429
10 471
7 447
3 024
Kommunstyrelsen
därav gemensam verksamhet:
Kopparslagaren
Kronan
därav transfereringar
Miljö- bygg- och myndighetsnämnd
Taxe- och avgiftsnämnd
Revision
Valnämnd
Finansiering
TOTALT
724 084
11 607
776 689
Investeringsredovisning
Nämnd/styrelse
Belopp i tkr
Netto ut- Inkomster
gifter 2013
2014
Utgifter Netto ut2014 gifter 2014
Budget Avvikelse
2014
2014
Kommunstyrelsen
därav Kronan
Teknik- och plannämnden
därav skattefinansierad verksamhet
därav avgiftsfinansierad verksamhet:
VA
Avfall
Kultur- och utbildningsnämnd
Socialnämnd
-57 445
-40 995
-7 934
-4 220
-3 714
-3 714
0
-1 438
-993
0
0
245
245
0
0
0
0
0
-63 285
-40 368
-11 039
-4 772
-6 267
-5 187
-1 080
-1 594
-2 423
-63 285
-40 368
-10 794
-4 527
-6 267
-5 187
-1 080
-1 594
-2 423
-70 100
-49 000
-23 455
-4 995
-18 460
-13 110
-5 350
-1 700
-2 300
6 815
8 632
12 661
468
12 193
7 923
4 270
106
-123
TOTALT
-67 810
245
-78 341
-78 096
-97 555
19 459
ÅRSREDOVISNING 2014
52
Resultaträkning
Resultaträkning
Belopp i mkr
Utfall
2013
Not
Verksamhetens intäkter
1
därav jämförelsestörande post AFA-ersättning
Verksamhetens kostnader
2
Avskrivningar
3
Verksamhetens nettokostnader
Utfall
2014
Budget
2014
Avvikelse
222,0
13,4
-886,4
-33,5
-697,9
228,8
0,0
-914,5
-33,2
-718,9
268,8
0,0
-951,0
-35,9
-718,1
-40,0
0,0
36,5
2,7
-0,8
563,8
155,6
7,7
-17,6
11,6
576,5
165,3
0,6
-13,0
10,5
578,0
163,8
0,1
-16,4
7,4
-1,5
1,5
0,5
3,4
3,1
11,6
10,5
7,4
3,1
11,6
10,5
-0,5
-1,7
-0,1
0
-6,7
-0,1
Tillägg: synnerliga skäl enligt 8 kap.5b §
KL RIPS-ränta
4,1
-
Justerat resultat
8,4
8,7
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
4
5
6
7
Årets resultat
2013:varav jämförelsestörande post diskonteringsränta inklusive löneskatt 4,1 mkr
Balanskravsutredning
Årets resultat enligt resultaträkningen
Avgår: realisationsvinster, mark, byggnader
och tekniska anläggningar
Avgår:realisationsvinster, maskiner och inventarier
Avgår: realisationsvinster, aktier o andelar
ÅRSREDOVISNING 2014
53
53
Balansräkning
Balansräkning
Belopp i mkr
TILLGÅNGAR
Not
2013
2014
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
8
675,1
718,6
Maskiner och inventarier
8
31,5
31,4
Finansiella anläggningstillgångar
9
41,5
38,7
748,1
788,7
Anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd mm
10
6,0
6,6
Kortfristiga fordringar
11
55,4
54,9
Kassa och bank
12
54,5
33,2
Summa omsättningstillgångar
115,9
94,7
SUMMA TILLGÅNGAR
864,0
883,4
143,5
154,0
11,6
10,5
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
13
Eget kapital
därav årets resultat
Avsättningar
Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser
14
49,5
53,2
Andra avsättningar
15
10,4
14,2
59,9
67,4
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
16
484,2
478,7
Kortfristiga skulder
17
176,4
183,3
660,6
662,0
864,0
883,4
953,8
961,6
Summa skulder
SUMMA
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
18
Ansvarsförbindelser
ÅRSREDOVISNING 2014
54
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalys
Belopp i mkr
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Not
2013
2014
Årets resultat
11,6
10,5
Justering för av- och nedskrivningar
33,5
33,2
Justering för gjorda avsättningar
10,1
7,8
-
-0,3
-7,3
-0,8
47,9
50,4
Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar
13,4
0,1
Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager
-0,4
-0,6
Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder
11,2
8,6
Kassaflöde från den löpande verksamheten
72,1
58,5
-67,8
-78,1
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
0,7
0,0
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
11,7
0,0
Kassa flöde från investeringsverksamheten
-55,4
-78,1
Nyupptagna lån
18,1
0,0
Amortering av skuld
-1,0
-5,1
Anslutningsavgifter vatten och avlopp
1,5
0,5
Långfristig skuld investeringsbidrag
0,7
0,1
Ökning av långfristiga fordringar
-0,1
0,0
Minskning av långfristiga fordringar
0,0
2,8
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
19,2
-1,7
Årets kassaflöde
35,9
-21,3
Likvida medel vid årets början
18,6
54,5
Likvida medel vid årets slut
54,5
33,2
Justering för ianspråktagna avsättningar
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital
19
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella anläggningstillgångar
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
ÅRSREDOVISNING 2014
55
55
Tilläggsupplysningar
Tilläggsupplysningar
Resultaträkning (mkr)
Not:6 Finansiella intäkter
Not 1: Verksamhetens intäkter
Ränteintäkter
Ränteintäkter o inkassoavg kundfordringar
Övriga finansiella intäkter
Realisationsvinst fin anl tillg
Summa
Försäljningsmedel
Taxor och avgifter
Hyror och arrenden
Bidrag
Försäljning av verksamheter och
entreprenader
Försäljning exploateringsfastigheter
Övrigt
Summa
2013
33,3
64,8
30,7
68,3
2014
30,3
64,7
32,8
71,6
16,5
17,7
1,2
0,3
7,2
222,0
11,4
228,8
2013
-503,7
-36,1
2014
-509,9
-39,6
Inköp av anl och uhållsmtrl
Bränsle, energi och vatten
Entreprenader och köp av vht
Lokal- och markhyror
Förbrukn invent o mtrl
Lämnade bidrag och transfereringar
Reaförluster
Övriga kostnader
Summa
-7,1
-26,1
-184,7
-18,7
-32,0
-5,4
-26,4
-206,2
-17,5
-33,3
-28,5
-25,3
-49,5
-886,4
-50,9
-914,5
2013
2014
-33,1
-33,2
-0,4
-33,5
-33,2
2013
566,6
-3,7
0,4
0,5
563,8
2014
577,6
0,1
-1,6
0,4
576,5
Not:5 Generella statsbidrag och utjämning
2013
Inkomstutjämning
135,4
Strukturbidrag
Regleringsbidrag
6,9
Kostnadsutjämningsavgift/bidrag
-4,6
LSS-utjämningsavgift
-7,9
Kommunal fastighetsavgift
25,8
Summa
155,6
0,2
0,3
6,7
7,7
0,0
0,1
0,6
Räntekostnader långfristiga lån
Räntekostnader pensioner
2013
-13,0
-4,2
2014
-12,2
-0,6
Räntekostnader lev- o bankskulder
-0,2
-
Övr fin kostn
Summa
-0,2
-17,6
-0,2
-13,0
Not:8 Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska
anläggningar
2013
Ingående bokfört värde
639,2
Nyanskaffningar
62,6
Försäljning mm
-0,2
Nedskrivning
-0,4
Årets avskrivningar
-25,2
Omklassificeringar
-0,9
Summa
675,1
Not:4 Skatteintäkter
Preliminära skatteintäkter
Preliminär slutavräkning innev år
Slutavräkningsdifferens föreg år
Mellankommunal utjämning
Summa
0,2
Balansräkning (mkr)
Not:3 Avskrivningar
Planenliga avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Nedskrivning
Summa
2014
0,3
Not:7 Finansiella kostnader
Not 2: Verksamhetens kostnader
Löner och soc avg
Pensionskostnader
2013
0,5
2014
135,1
1,6
3,5
6,5
-6,8
25,4
165,3
2014
675,1
71,2
-0,9
-26,1
-0,7
718,6
Bokfört värde per fastighetskategori:
Markreserv (0 år)
54,4
53,3
Verksamhetsfastigheter (20-67 år)
340,7
328,4
Fastigheter för affärsverksamhet
(20-50 år)
109,4
109,1
Publika fastigheter (33 år)
82,8
82,0
Fastigheter för annan verksamhet
(20 år)
36,9
102,7
Pågående byggnadsarbeten (0 år)
50,9
43,1
675,1
718,6
2013
33,8
6,4
-7,9
-0,8
31,5
2014
31,5
7,1
-0,1
-7,1
31,4
Maskiner, fordon och inventarier
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Försäljning mm
Årets avskrivningar
Omklassificeringar
Summa
Avskrivningstid för maskiner, fordon och inventarier (3-10 år)
ÅRSREDOVISNING 2014
56
Tilläggsupplysningar
Summa materiella anläggningstillgångar
706,6
750,0
Linjär avskrivning tillämpas för huvuddelen av de materiella
anläggningstillgångarna, avvikelse finns för hyresbostäder.
Ingen avskrivning av pågående investeringar. Inom parentes
anges de huvudsakliga avskrivningstiderna för respektive
kategori
Not:9 Finansiella anläggningstillgångar
2013
Aktier i HIBA
1,2
Andelar i Kommuninvest Ekono0,5
misk förening
Långfristiga fordringar HIBA
11,0
Långfristiga fordringaer HF2AB
2,8
Förlagslån Kommuninvest
2,1
Bostadsrätter
0,3
Grundfondskapital Hallbo
23,6
Summa
41,5
2014
1,2
Förråd och lager
Exploateringsfastigheter
Summa
2014
39,8
-1,5
3,8
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
0,9
0,5
Sänkning diskonteringsränta
Övrigt
Utgående avsättning
Särskild löneskatt
Summa
3,3
-7,8
39,8
9,7
49,5
0,2
42,8
10,4
53,2
93,0%
94,0%
Aktualiseringsgrad
11,0
2,1
0,3
23,6
38,7
Not:15 Andra avsättningar
2014
0,1
6,5
6,6
Not:11 Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Statsbidragsfordringar
Skattefordringar
Moms
Kommunal fastighetsavgift
Förutbetalda kostnader//upplupna
intäkter
Övriga kortfristiga fordringar
Summa
2013
39,3
-1,5
5,6
Ingående avsättning
Pensionsutbetalningar
Nyintjänad pension
0,5
Not:10 Förråd m.m.
2013
0,2
5,8
6,0
Not:14 Avsättningar för pensioner
2013
19,5
1,8
7,2
3,3
10,6
2014
20,6
0,1
5,5
9,8
6,5
16,9
6,5
55,4
2,0
54,9
2013
2014
Vattenskador Hallsberg
Ingående balans
Ianspråktaget belopp under året
Utgående balans
0,2
0,2
0,2
-0,1
0,1
Grundförstärkning
Ingående balans
Outnyttjat belopp som återförts
Utgående balans
0,2
0,2
0,2
-0,2
0,0
Lakvattenrening
Ingående balans
Avsättningar under året
Utgående balans
7,0
7,0
7,0
4,1
11,1
Insamling matavfall
Ingående balans
Avsättningar under året
Utgående balans
3,0
3,0
3,0
3,0
Summa
10,4
14,2
2013
467,4
9,5
1,3
6,0
484,2
2014
462,3
10,0
1,4
5,0
478,7
Not:16 Långfristiga skulder
Not:12 Kassa och bank
Bank
Plusgiro
Summa
2013
49,9
4,6
54,5
2014
32,7
0,5
33,2
2013
131,9
11,6
143,5
2014
143,5
10,5
154,0
Låneskuld
Förinbetalda anslutningsavgifter
Investeringsbidrag
Utvecklingsåtgärder Länstrafiken
Summa
Not:13 Eget kapital
IB Eget kapital
Årets resultat
Summa
ÅRSREDOVISNING 2014
57
57
Tilläggsupplysningar
Not:17 Kortfristiga skulder
Kreditinstitut och kunder
Leverantörsskulder
Moms
Personalens skatter och avgifter
Upplupna kostnader/förutbet int
Övrigt
Summa
2013
1,2
42,0
1,7
16,8
79,7
35,0
176,4
2014
1,0
47,5
1,5
17,2
89,7
26,4
183,3
Borgen för kommunens egna lån
hos Kommuninvest i Sverige AB
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk
förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen
av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt
ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt
regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av
Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken
på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
468,3
463,3
Hallsbergs kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen
såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest
ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Not:18 Ansvarsförbindelser
2013
2014
Pensionsförpliktelser:
Ingående pensionsförpliktelse
Pensionsutbetalningar
325,3
-16,7
342,8
-17,0
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
10,1
3,5
Sänkning av diskonteringsränta
Bromsen
Övrigt
26,7
-2,6
-1,9
1,3
Summa pensionsförb exkl löneskatt
342,8
328,7
Löneskatt
83,2
79,8
Övriga pensionsförpliktelser inkl löneskatt
Summa pensionsförbindelser
3,1
429,1
Aktualiseringsgrad
Borgensåtaganden:
Kommunägda företag:
Hallbo
HIBA
HTAB
Sydnärkes Utbildningsförbund
Delsumma
Egna hem och småhus:
SBAB
Delsumma
93,0%
3,2
411,7
Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1
292 188 573 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 256 735 762 kronor.
94,0%
Upplysning om framtida lokalhyreskostnader
401,3
0,9
37,7
439,9
400,8
0,9
63,7
465,4
0,0
0,0
0,0
0,0
Bostadsrättsföreningar:
Brf Transtenen
Brf Terassen
Delsumma
44,0
39,4
83,4
43,7
39,1
82,8
Summa borgensåtaganden
523,3
548,2
Leasing:
Bilar
Övrigt
Summa
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Hallsberg
kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse kan
noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige
AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala
tillgångar till 290 729 650 160 kronor.
0,6
0,8
1,4
Externa hyresavtal med avtalstid över 3 år: Totalt 7 objekt
med 3 olika hyresvärdar.
Hyresavtal som förfaller:
Inom 1 år
1-5 år
Senare än 5 år
ÅRSREDOVISNING 2014
953,8
9,1
44,5
1,5
Kassaflödesanalys
(mkr)
Not:19 Övriga ej likviditetspåverkande poster
Reavinst mark och byggnader
-0,5
Reaförlust mark och byggnader
0
Reavinst maskiner fordon o invent
-0,1
1,1
0,6
1,7
Därav leasingavtal med avtalstid över 3 år. Framtida leaseavgifter förfallotid:
Inom 1 år
0,2
0,2
Summa ansvarsförbindelser
1,8
8,8
3,2
961,6
58
Reavinst fin anläggntillg
-6,7
-1,7
0,6
0,2
-0,1
Omklassific anläggn tillg
Omklassific oms tillg
Anslutn avg tomtfsg
Utveckl åtg Länstrafiken
Övriga poster
Summa
1,4
-0,1
-0,7
-0,6
0
-7,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,2
-0,8
Sammanställd redovisning
Resultaträkning, sammanställd redovisning
Belopp i mkr
Not
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader/nettokostnader
Jämförelsestörande poster
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
1
2
3
4
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
5
6
Årets resultat
Ingen justering av 2013 års siffror är gjord med anledning av försäljningen av
Hallsbergs Fastigheter 2 AB.
ÅRSREDOVISNING 2014
59
59
Utfall
2013
Utfall
2014
366,7
-1 010,8
13,5
-49,6
-680,2
400,0
-1 063,0
0,0
-47,6
-710,6
563,8
155,6
8,1
-29,7
17,6
576,4
165,3
1,2
-22,9
9,4
17,6
9,4
Sammanställd redovisning
Balansräkning, sammanställd redovisning
Belopp i mkr
TILLGÅNGAR
Not
2013
2014
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
7
1 193,2
1 227,1
Finansiella anläggningstillgångar
8
14,7
13,3
1 207,9
1 240,4
9
6,3
6,9
Kortfristiga fordringar
10
61,7
61,5
Kassa och bank
11
106,7
103,7
174,7
172,1
1 382,6
1 412,5
166,1
174,3
17,6
9,4
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd mm
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
12
Eget kapital
därav årets resultat
Avsättningar
Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser
13
55,1
59,0
Andra avsättningar
14
28,0
32,1
83,1
91,1
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
15
905,6
918,5
Kortfristiga skulder
16
227,8
228,6
1 133,4
1 147,1
1 382,6
1 412,5
Panter
28,0
0,0
Ansvarsförbindelser
572,8
541,7
Summa skulder
SUMMA
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Ingen justering av 2013 års siffror är gjord med anledning av försäljningen av
Hallsbergs Fastigheter 2 AB.
ÅRSREDOVISNING 2014
60
Sammanställd redovisning
Kassaflödesananlys, sammanställd redovisning
Belopp i mkr
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
2013
2014
Årets resultat
17,6
9,4
Justering för av- och nedskrivningar
49,6
47,6
Justering för gjorda avsättningar
11,0
8,0
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital
-6,6
0,7
71,6
65,7
Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar
12,4
0,2
Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager
-0,5
-0,6
Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder
14,8
0,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten
98,3
66,1
Nettoinvestering i materiella anläggningstillgångar
-83,5
-86,4
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
43,6
4,4
Investering i finansiella anläggningstillgångar
-1,5
-0,1
Kassa flöde från investeringsverksamheten
-41,4
-82,1
-27,6
13,0
0,0
0,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-27,6
13,0
Årets kassaflöde
29,3
-3,0
Likvida medel vid årets början
77,4
106,7
Likvida medel vid årets slut
106,7
103,7
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Ökning (+)/Minskning (-) av långfristiga skulder
Ökning (-)/Minskning (+) av långfristiga fordringar
ÅRSREDOVISNING 2014
61
61
Sammanställd redovisning
Tilläggsupplysningar
Not 6
Finansiella kostnader
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Hallsbergs Industribyggnads AB
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Elimineringar interna poster
Summa
Resultaträkning (mkr)
Not 1
Verksamhetens intäkter
inkl . ev. medlemsbidrag
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Hallsbergs Industribyggnads AB
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Elimineringar interna poster
Summa
Not 2
Verksamhetens kostnader
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Hallsbergs Industribyggnads AB
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Elimineringar interna poster
Summa
Not 3
Jämförelsestörande poster
Hallsbergs kommun
Nerikes Brandkår
Summa
2013
2014
208,6
94,4
1,1
132,1
11,9
0,4
-81,8
366,7
228,8
97,2
1,8
143,5
12,1
-83,4
400,0
2013
2014
-886,5
-70,2
-1,6
-122,5
-11,3
-0,5
81,8
-1010,8
-914,5
-80,4
-1,6
-138,4
-11,5
83,4
-1 063,0
2013
2014
13,4
0,1
13,5
0,0
0,0
0,0
2013
2014
Avskrivningar
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Koncernmässig avskrivning
Summa
-33,5
-7,6
-7,7
-0,4
-0,1
-0,3
-49,6
-33,2
-10,0
-3,6
-0,4
-0,3
-47,6
2013
2014
7,7
0,3
0,3
0,0
-0,2
8,1
0,6
0,2
0,4
0,1
-0,1
1,2
Not 5
Finansiella intäkter
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Elimineringar interna poster
Summa
ÅRSREDOVISNING 2014
2014
-17,6
-10,8
-0,1
-0,9
-0,4
-0,1
0,2
-29,7
-13,0
-8,7
-0,1
-1,1
-0,1
0,1
-22,9
2013
2014
673,0
416,1
1,4
42,9
58,9
3,1
2,8
2,9
1 201,1
706,6
410,0
1,4
0,0
66,6
3,2
2,7
2,6
1 193,2
Årets anskaffning
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Summa
67,8
1,5
13,5
0,7
83,5
78,3
4,0
3,3
0,8
86,4
Årets nettoförsäljningar mm
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Terminal AB
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Summa
-0,7
-42,9
0,0
-43,6
-1,7
-2,7
-4,4
Årets avskrivningar/nedskrivningar
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Koncernmässig avskrinving
Summa
-33,5
-7,6
-7,7
-0,4
-0,1
-0,3
-49,6
-33,2
-10,0
-3,6
-0,5
0,0
-0,3
-47,6
Balansräkning (mkr)
Not 7
Materiella anläggningstillgångar
Ingående bokfört värde
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Hallsbergs Industribyggnads AB
Hallsbergs Terminal AB
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Justering förvärvskalkyl
Summa
2013 Avser återbetalning av AFA premier år 2005 och 2006
Not 4
2013
62
Sammanställd redovisning
Justering med anledning av ändrad medlemsandel
Sydnärkes Utbildningsförbund
1,9
Nerikes Brandkår
-0,2
Summa
1,7
1,1
0,0
1,1
Justering med anledning av övergång till K3
Hallsbergs Bostadsstiftelse
0,0
Summa
0,0
-1,5
-1,5
Utgående bokfört värde
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Hallsbergs Industribyggnads AB
Hallsbergs Terminal AB
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Justering förvärvskalkyl
Summa
706,6
410,0
1,4
0,0
66,6
3,2
2,7
2,6
1 193,2
750,0
402,5
1,4
67,4
3,5
0,0
2,3
1 227,1
2013
2014
41,5
0,6
11,2
-38,6
14,7
38,7
0,8
9,6
-35,8
13,3
Not 9
Förråd
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Summa
2013
2014
6,0
0,3
6,3
6,6
0,3
6,9
Not 10
Fordringar
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Elimineringar interna poster
Summa
2013
2014
55,4
3,0
5,1
0,7
0,2
-2,7
61,7
54,9
3,5
7,3
0,8
-5,1
61,5
Not 11
Kassa och bank
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Hallsbergs Industribyggnads AB
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Elimineringar interna poster
Summa
2013
2014
54,5
29,2
1,6
17,3
4,1
0,0
106,7
33,2
22,2
3,2
40,7
4,3
0,0
103,7
Not 8
Finansiella anläggningstillgångar
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Hallsbergs Industribyggnads AB
Elimineringar interna poster
Summa
2013
2014
131,9
23,4
2,9
7,3
0,8
10,6
1,1
0,1
0,1
2,9
-30,6
150,4
143,5
29,4
2,2
12,3
0,9
0,1
0,1
2,6
-24,9
166,1
Årets resultat
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Hallsbergs Industribyggnads AB
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Koncernmässig avskrivning
Summa
11,6
6,0
-0,7
1,3
-0,1
-0,2
-0,3
17,6
10,5
-1,7
0,1
0,8
0,1
-0,3
9,5
0,0
0,4
-0,1
0,2
-1,5
0,2
0,0
-
Justering av eget kapital
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Ändrad medlemsandel mellan åren för Sydnärkes
utbildningsförbund.
Hallsbergs kommun har lämnat
aktieägartillskott till Hallsbergs
Fastigheter 1 AB
Hallsbergs kommun, HIBA och HF1AB ingår i samma koncernkontostruktur för likvidkonton.
ÅRSREDOVISNING 2014
Not 12
Eget kapital
Ingående eget kapital
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Hallsbergs Industribyggnads AB
Hallsbergs Terminal AB
Hallsbergs Kombiterminal AB
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Hallsbergs Fastigheter 1 AB
Justering förvärvskalkyl
Elimineringar interna poster
Summa
63
63
Utgående eget kapital
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Hallsbergs Industribyggnads AB
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Hallsbergs Fastigheter 1 AB
Justering förvärvskalkyl
Elimineringar interna poster
143,5
29,4
2,2
12,3
0,9
0,1
0,1
2,6
-24,9
154,0
26,2
2,3
13,3
1,0
0,1
2,3
-24,9
Summa
166,1
174,3
Sammanställd redovisning
Not 13
2013
2014
49,5
53,3
Avsättningar för pensioner
Hallsbergs kommun
Sydnärkes Utbildningsförbund
0,4
0,3
Nerikes Brandkår
Summa
5,2
55,1
5,4
59,0
Not 14
Övriga avsättningar
Hallsbergs kommun
Sydnärkes Utbildningsförbund
Summa
2013
2014
10,4
17,6
28,0
14,1
18,0
32,1
Not 15
Långfristiga skulder
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Hallsbergs Industribyggnads AB
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Elimineringar interna poster
Summa
2013
2014
484,2
380,8
11,9
39,5
0,2
2,7
-13,7
905,6
478,7
380,3
11,9
58,5
0,1
-11,0
918,5
2013
2014
176,4
33,0
0,1
19,1
1,7
0,2
-2,7
227,8
183,3
22,9
0,0
25,4
2,1
-5,1
228,6
Not 16
Kortfristiga skulder
Hallsbergs kommun
Hallsbergs Bostadsstiftelse
Hallsbergs Industribyggnads AB
Sydnärkes Utbildningsförbund
Nerikes Brandkår
Hallsbergs Fastigheter 2 AB
Elimineringar interna poster
Summa
ÅRSREDOVISNING 2014
64
Redovisningspriciper
Redovisningsprinciper
Kommunen
arbete med att gå över till komponentavskrivning
kräver praktiska överväganden och att det kan vara
lämpligt med ett successivt införande. Avsikten är
att under 2015 påbörja arbetet med införande av
komponentavkrivning generellt. Det blir då naturligt
att börja med nya investeringar för att sedan titta på
de befintliga anläggningarna och göra en bedömning
utifrån bokfört värde och kvarvarande nyttjandetid.
Det gör att en fullständig tillämpning av rekommendationen kan vara möjlig först år 2016.
Hallsbergs kommun följer den kommunala redovisningslagen. Kommunen tillämpar med få undantag de rekommendationer som lämnats av Rådet
för kommunal redovisning eller dess företrädare.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarnas värde i balansräkningen
motsvarade anskaffningsvärdet efter avdrag för
eventuella investeringsbidrag och planenliga avskrivningar. Aktivering av anläggningstillgångar
görs i möjligaste mån för maskiner och inventarier
månaden efter anskaffning. När det gäller större
projekt som till exempel byggnader sker aktivering
halvårsvis.
Leasing
Samtliga leasingavtal redovisades som operationell
leasing. Leasingavgiften fördelas linjärt över leasingperioden. Framtida leasingavgifter redovisades som ansvarsförbindelser.
Särskild löneskatt
Vid anskaffning av maskiner, inventarier och liknande av mindre värde tillämpades beloppsgränsen
ett halvt prisbasbelopp till största delen under
2014. Anskaffningar med högre belopp och med
varaktighet mer än tre år redovisades som investering.
Kommunen tillämpar rekommendation 5 från Rådet
för kommunal redovisning angående redovisning av
särskild löneskatt. Det innebär att löneskatten periodiseras på samma vis som pensioner. Löneskatt på
under året intjänade pensioner och utbetalda pensioner belastar årets resultat.
Avskrivningar
Skatteintäkter
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar
görs i huvudsak linjärt för tillgångens bedömda
nyttjandetid baserat på anskaffningsvärde. Vägledning hämtas i idéskriften från Rådet för kommunal
redovisning. Avvikelse från linjär avskrivning
finns på anläggningen som avser bostäder i kvarteret Kopparslagaren där avskrivningen görs progressivt.
Vid periodisering av skatteintäkter ska, enligt en
rekommendation från Rådet för kommunal redovisning, Sveriges Kommuners och Landstings
(SKL:s) decemberprognos användas. Hallsberg tilllämpar beräkning enligt SKL:s prognos i 2014 års
bokslut.
Timlöner
Fastigheterna övertagna från HALLBO skrivs av
med 1,5 procent per år, från 2008. Tidigare har avskrivningen varit 1 procent per år. Enligt RKR:s
rekommendation 11.3 skall avskrivningstiden anpassas till nyttjandetiden. Lokal bedömning av den
förväntade nyttjandetiden ska göras. Kommunen
bedömer att de övertagna fastigheterna kommer att
nyttjas avsevärd tid framåt. En översyn av avskrivningstider komer att göras i samband med övergång till komponentavskriving.
De timlöner och OB-ersättningar som avser december månad men som utbetalas i januari har periodiserats för att kostnaden ska belasta rätt period.
Räntekostnader
Räntekostnader för det byggkreditiv på byggnationen av hyresfastigheter har under 2014 bokförts på
investeringsprojektet enligt alternativmetoden i rekommendation 15.1. Det för att inräknas i investeringsutgiften och anskaffningsvärdet av tillgången.
Komponentavskrivning
Åtagande om medfinansiering av Utvecklings–
och investeringsåtgärder Länstrafiken
Hallsbergs kommun tillämpar komponentavskrivning i ringa omfattning. Vid aktivering av de nya
hyresbostäderna i kvarteret Kronan 2014 tillämpades komponentavskrivning. Ytterligare några enstaka anläggningar finns där komponentavskrivning tillämpats sen tidigare. Rådet för kommunal
redovisning har gett ut en information om övergång till komponentavskrivning. I denna noteras att
ÅRSREDOVISNING 2014
Hallsbergs åtagande på 5,0 mkr inkluderar årlig indexuppräkning. Utbetalningar sker under perioden
2013–2017.
65
65
Redovisningsprinciper
HALLBO redovisar ett högre grundfondskapital än
kommunen. Kommunen tillämpar försiktighetsprincipen. Värdet på grundfondskapitalet har skrivits ner i tidigare bokslut.
Särredovisning av vatten- och avloppsverksamhet
Från och med 2007 gäller ny lagstiftning för vatten
- och avloppsverksamheten (VA). Lagen innebär
bland annat krav på särredovisning av verksamhetens intäkter, kostnader, resultat och ställning. Särredovisningen redovisas i separat bilaga till årsredovisningen.
Den sammanställda redovisningen är inte upprättad
enligt rekommendation nr 8.2 avseende en punkt.
Den kommunala koncernens resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar har inte ställts upp
jämte kommunens.
Resultat avgiftsfinansierad verksamhet
Över- respektive underskott för verksamheter med
särskilda avgiftskollektiv ska enligt lagstiftning
och rekommendationer från Rådet för kommunal
redovisning redovisas som skuld respektive fordran
till kollektivet. Kommunen tillämpar denna redovisning vilket innebär att de överskott som finns
inom VA- och renhållningsverksamheterna är bokförda som en kortfristig skuld till respektive avgiftskollektiv.
Den sammanställda redovisningen bygger på preliminära uppgifter från de ingående enheterna.
Någon utvärdering av om koncernföretagens redovisningsprinciper avviker från kommunens är ej
gjord. Därmed är inga justeringar för eventuella avvikelser gjorda. Det är endast för Hallsbergs Bostadsstiftelse som detta skulle kunna vara aktuellt.
Sydnärkes Utbildningsförbund och Nerikes Brandkår drivs som kommunalförbund och redovisar därmed utifrån den kommunala redovisningslagen.
Omfattningen på redovisningen för Hallsbergs Industribyggnads AB och Hallsbergs Fastigheter 1 AB är
så liten att det sannolikt inte finns något som kan
avvika när det gäller redovisningsprinciper.
Sammanställd redovisning
Enligt den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen omfatta en sammanställd redovisning. Syftet är att ge en helhetsbild av kommunens
ekonomi och åtaganden. En viss del av kommunens verksamhet bedrivs i andra former än via
kommunala nämnder. Därför upprättas en sammanställd redovisning.
Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden
med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden
innebär att kommunens bokförda värden på aktier,
andelar och grundfondskapital i dotterbolagen har
eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid
förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att endast den ägda andelen av dotterbolagens
räkenskapsposter tas med i sammanställningen.
Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan bolagen. Alla transaktioner av väsentlig betydelse mellan bolagen har eliminerats i
den sammanställda redovisningen. Inga förvärvade
över- eller undervärden finns i koncernen.
I den sammanställda redovisningen ingår de bolag,
stiftelser och kommunalförbund i vilka kommunen
har väsentligt inflytande. Ett väsentligt inflytande
antas föreligga om kommunen har minst 20 procent av rösterna. Nerikes Brandkår ingår trots att
kommunens andel endast är 7,7 procent. Verksamheten bedrivs som ett kommunalförbund. Kommunen anses ha ett väsentligt inflytande.
ÅRSREDOVISNING 2014
66
Hallsbergs kommun
694 80 Hallsberg
Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582– 68 50 02
Hemsida: www.hallsberg.se
E-post: [email protected]
ÅRSREDOVISNING 2014
1
Innehållsförteckning
Innehåll
Sida
Inledning
Direktionens ordförande har ordet
3
Bakgrund
Programförklaring
5
5
Förvaltningsberättelse
6
Direktionens ledamöter
4
Verksamhet
Finansiering
Axplock av händelser under 2014
6
9
10
Systematiskt kvalitetsarbete
17
Personalekonomisk redovisning
28
Internkontroll
37
Bokslut
38
2
Direktionens ordförande har ordet
Verksamheten har under året präglats av fortsatt utvecklings- och förändringsarbete.
Upprustningsarbetet har fortsatt i Hus B och Hus F. Under året har ambitionen till ett breddat
användningsområde av skolan lokaler fullföljts. Ett avtal om Bio- och konferensverksamhet i
Hus A har träffats med Folkets Husföreningen i Hallsberg. Utrustning har införskaffats och en
anpassning för denna verksamhet har skett. Den 28 november invigdes verksamheten och den
första filmen visades kommersiellt i Alléskolans aula.
Vuxenutbildningen har invigt nya lokaler i form av pedagogiska paviljonger. Visionsarbete pågår
och vuxenutbildningen har antagit namnet Allévux. Arbetet med att fördjupa samarbetet inom
vuxenutbildningen i länet har fortsatt. Det mest konkreta så här långt är att skapa en
gemensam webbportal för all kommunal vuxenutbildning i Örebro län, i syfte att möjliggöra för
alla att ta del av hela utbudet i länet.
Kvalitetsutveckling av undervisningen och en god studiemiljö för eleverna är prioriterade
områden för förbundet. Direktionen har beslutat om ett särskilt projekt för ökad
måluppfyllelse, där en halv miljon anvisats för hela treårsperioden, allt i linje med vår vision om
individanpassad utbildning med hög kvalitet. Den stora tillströmningen av elever innebär också
att elevhälsan har utvecklats och förstärkts.
2014 är det första året när gymnasiereformen Gy 11 omfattar samtliga årskurser. Det innebär
att vi inte längre behöver arbeta parallellt med två olika läroplaner.
Alléskolan är den enda gymnasieskola i Sverige som erbjuder samtliga program 18 nationella
program, fem introduktionsprogram och gymnasiesärskola. Vi har eldistribution inom
Elprogrammet. Utbildningen är riksrekryterande. Alléskolan är också unik med att erbjuda
nationell idrottsutbildning (NIU) alternativt andra idrottsprofiler i kombinationen med vilket
som helst av de nationella programmen. För närvarande är Alléskolan certifierad för NIU vad
gäller fotboll, orientering och bågskytte.
Den stora tillströmningen av elever på de nationella programmen, jämte ökad efterfrågan på
SFI och språkintroduktion, har inneburit betydande utmaningar beträffande lokaler. Ytterligare
pedagogiska paviljonger har hyrts in och en inventering har skett beträffande externa lokaler i
anslutning till skolan. Summerar vi det totala antalet ungdomar och vuxna som är inskrivna på
Alléskolan eller Allévux rör det sig om cirka 2 000.
Förbundets ekonomi är fortsatt god. Även 2014 ger ett positivt bokslut, och detta inkluderat
det fortsatta arbetet med att rusta upp skolan lokaler. Det positiva utfallet är resultatet av
budgetdisciplin, kostnadseffektiv organisation och engagerade medarbetare.
Tack
Avslutningsvis vill jag tacka medarbetare och förtroendevalda i förbundet för de stora insatser
som gjorts under verksamhetsåret. Det ständigt pågående utvecklingsarbetet är stimulerande
och engagerande, men kan även upplevas som påfrestande. Då känns det tryggt med den
framtidstro som jag ständigt möter på alla nivåer i organisationen.
Hans Karlsson, ordförande
3
Direktionens ledamöter mandatperioden 2010-2014
Direktionsledamöter
Ordförande
Vice ordförande
2:e vice ordförande
Ledamöter
Ersättare
Revisorer
Hans Karlsson (s)
Solveig Samuelsson (s)
Ylva von Scheele (m)
Ronny Larsson (s)
Calill Ohlson (m)
Inga-Britt Ritzman (s)
Erik Storsveden (fp)
Kenth Gustafsson (s)
Roland Karlsson (s)
Hallsberg
Askersund
Laxå
Askersund
Askersund
Hallsberg
Hallsberg
Laxå
Laxå
Siv Ahlstrand, (s)
Jan Grounes (mp)
Erling Johansson (kd)
Ulf Ström (s)
Ann-Sofie Johansson (c)
Lars-Åke Zettergren (s)
Annemo Johansson (v)
Therese Magnuson (s)
Ewa Österberg (fp)
Askersund
Askersund
Askersund
Hallsberg
Hallsberg
Hallsberg
Laxå
Laxå
Laxå
Erik Schale
Lars Billström
Arild Wanche
Askersund
Hallsberg
Laxå
Under 2013 utgick Lillemor Blom (s) Laxå, som ersättare i direktionen och ersattes av Therese Magnuson
(s) Laxå.
4
Bakgrund
Kommunalförbundet Sydnärkes Utbildningsförbund bildades 1999 av kommunerna Askersund,
Hallsberg, Kumla och Laxå. I Förbundsordningen står att läsa följande om förbundets uppdrag:
”Kommunalförbundet har i uppdrag att erbjuda gymnasial utbildning för såväl ungdomar som
vuxna, vilket omfattade gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande och gymnasial
vuxenutbildning, särvux, Kvalificerad Yrkesutbildning samt uppdragsutbildning.” 1 juli 2008
lämnade Kumla förbundet. I samband med detta formulerade medlemskommunerna
förbundets uppdrag i en Programförklaring.
Sydnärkes Utbildningsförbund ska vara en huvudaktör i
Medlemskommunernas långsiktiga utvecklingsarbete.
Genom nära samverkan med medlemskommunerna, regionens arbetsliv
och andra utbildningsanordnare och med en omfattande omvärldsorientering
och ett aktivt internationellt utbyte, ska de utbildningar som förbundet erbjuder
motsvara såväl lokala som globala kompetenskrav i mötet med framtiden.
Förbundets utbildningar måste vara de självklara valen för regionens ungdomar,
vuxna och arbetsgivare. Med flexibel och behovsanpassad organisation och
stimulerande studiemiljöer ska förväntningarna på förbundet överträffas.
Förbundets ledstjärna är framåtanda!
Verksamheten ska präglas av utvecklingsvilja, engagemang och högsta kvalitet.
Studerande och personal ska uppleva att initiativkraft och kreativitet är vägledande.
Förbundet ska inom sitt verksamhetsområde vara länets mest eftertraktade arbetsplats.
Frågeställning
Når vi då upp till de förväntningar våra medlemskommuner och vi själva ställer på oss?
Vi hoppas givetvis det. I den följande årsredovisningen hoppas vi kunna ge en bild av hur långt
vi kommit i detta arbete.
Marie Kilk, förbundsdirektör
5
Förvaltningsberättelse
Förbundets utgörs av följande verksamheter:
Gymnasieutbildning för ungdomar.
Alléskolan är Örebro läns största gymnasieskola sett till såväl antal elever som programutbud.
Vid skolan studerade i slutet av året 1 436 ungdomar. Av dessa var 865 bosatta i någon av
medlemskommunerna Askerund, Hallsberg eller Laxå. Detta motsvarar 60 %. Övriga elever
kommer från 44 andra kommuner. Flest externa elever kommer från Kumla, Vingåker,
Degerfors, Lekeberg och Örebro.
Andelen elever från medlemskommunerna som valt Alléskolan är cirka 80 %. Sedan det fria
gymnasievalet infördes har glädjande nog alltfler ungdomar från Sydnärke valt Alléskolan.
Elever på Alléskolan från Askersund, Hallsberg och Laxå:
Mars 2012
Okt 2012
Mars 2013
Okt 2013
Mars 2014
Okt 2014
1 184
1 193
1 188
1 193
1 275
1 357
Vid årets slut var antalet elever på Alléskolan följande fördelade på respektive årskurs.
Årskurs 1: 521 st
Årskurs 2: 478 st
Årskurs 3: 379 st
Årskurs 4: 11 st
Skolan erbjuder samtliga 18 nationella program samt de fem introduktionsprogrammen.
Gymnasiesärskola
Alléskolans gymnasiesärskola erbjuder det individuella programmet, specialutformat program
samt tre nationella program. Dessa är programmet för administration, handel och
varuhantering, Programmet för Fordonsvård och godshantering samt Programmet för Hälsa,
vård och omsorg. Av gymnasiesärskolans 41 elever bor fler än hälften i andra kommuner än
medlemskommunerna. Vid årets slut var antalet elever följande fördelade på resp årskurs.
Årskurs 1: 6 st
Årskurs 2: 9 st
Årskurs 3: 11 st
Årskurs 4: 15 st
6
Grundläggande vuxenutbildning,
dvs. utbildning för vuxna som motsvarar grundskolans årskurs 7-9. verksamheten är förlagd till
Alléområdet i Hallsberg, men handledning ges även vid lärcentra i Askersund och Laxå. Under
vårterminen var antalet studerande 70, omräknat till heltidsstuderande var det 55. Under
höstterminen var motsvarande siffror 68 respektive 66.
Gymnasial vuxenutbildning.
Fler än 40 kurser inom allmänna ämnesområden har erbjudits under året. Dessa har varit av
allmän karaktär, såsom svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik,
företagsekonomi och samhällskunskap på flera nivåer. Till dessa ska läggas yrkesutbildningar
inom logistik, vård och omsorg samt transport. Under vårterminen deltog 302 elever i kurserna,
omräknat till heltidsstuderande 201. Motsvarande siffror för höstterminen var 296 resp 135.
Ett flexibelt lärande bedrivs utifrån respektive enhets utvecklingsförutsättningar. Validering,
och distansutbildning har blivit ett vanligt arbetssätt inom vuxenutbildningen.
Större delen av verksamheten bedrivs i Hallsberg, men även vid lärcentra i Askersund och Laxå.
Särskild utbildning för vuxna,
tidigare benämnd särvux. Antal elever som studerade var under året 17. Utbildningen är i
huvudsak förlagd till Hallsberg, men för den som av olika skäl har behov av att studera på
hemmaplan erbjuds alltjämt den möjligheten.
Särskild vuxenutbildning ingår i det offentliga skolväsendet och är en frivillig, egen skolform.
Särskild vuxenutbildning syftar till att ge vuxna, som har en funktionsnedsättning, kunskaper
och färdigheter motsvarande de som ungdomar får i särskolan. Utbildningen finns på tre olika
nivåer motsvarande träningsskola, grundsärskola och gymnasial särskild utbildning.
Svenska för invandrare, SFI
Svenska för invandrare är grundläggande utbildning i svenska språket, och utgör en egen
skolform. SFI för kommunplacerade flyktingar finansieras genom uppdragsavtal med berörda
medlemskommuner. Rätten att studera i SFI har man från och med 1 juli det år man fyller 16 år
och inte har grundkunskaper i svenska och är folkbokförd i en kommun.
Verksamheten har ökat markant under de senaste två åren, och den paviljong med en yta på
cirka 500 m2 som införskaffades hösten 2013 räcker i dag inte till. Utbildning erbjuds därför
numera även i Kunskapens hus i Laxå. Antalet som slutförde sin utbildning under våren var 184,
och under hösten 200. Flertalet av eleverna kommer från Syrien, Eritrea, Irak samt Somalia.
7
Universitetsutbildningar på distans.
Tre universitetsutbildningar med inriktning lärare i förskoleklass och grundskola har erbjudits
under året. Detta har möjliggjorts genom de telebildutrustningar som finns vid våra lärcentrum
i Askersund, Hallsberg och Laxå.
Uppdragsutbildning.
Uppdragsutbildningar, dvs. utbildning som säljs till företag och offentlig verksamhet har varit
omfattande under året. I första hand har det omfattat validering, vilket innebär att den
studerande har möjlighet att erhålla kompetensbevis eller betyg utifrån en bedömning som
görs utifrån de arbetslivskunskaper man har.
8
Finansiering
Förbundets verksamhet finansieras i huvudsak av bidrag från de tre medlemskommunerna
samt försäljning av utbildning, s.k. interkommunal intäkt. Interkommunal intäkt är det pris
övriga kommuner betalar till förbundet för de ungdomar eller vuxna som studerar vid
Alléskolan eller Vuxenutbildningen. Omvänt betalar förbundet ett pris för de ungdomar från
medlemskommunerna Askersund, Hallsberg eller Laxå som väljer att studera vid en gymnasieeller gymnasiesärskola i en annan kommun.
Sedan två år tillbaka kan vi konstatera att de interkommunala intäkterna är högre än de
interkommunala kostnaderna, vilket givetvis är gynnsamt för förbundets och kommunernas
ekonomi.
Kostnaden för en gymnasieplats baseras på självkostnaden och varierar således mellan åren och
mellan de olika programmen. Som exempel kan nämnas att priset för en utbildningsplats vid
Alléskolan under år 2014 varit Humanistiskt program är cirka 87 tkr per år, Restaurang- och
livsmedelsprogrammet 100 tkr samt Bygg- och anläggningsprogrammets anläggningsinriktning
132 tkr.
Medlemsbidraget, som fastställs årligen, baseras på andelen 16–19-åringar i respektive
medlemskommun den 1 januari året innan. Under 2014 var medlemsbidraget 186 600 tkr,
vilket var detsamma som för år 2012 och 2013.
9
Axplock av händelser under 2014
Lokaler
Den analys som gjordes i samband med den utredning kring förbundets långsiktiga lokalbehov
som genomfördes i slutet av 2008 gav vid handen att lokalbehovet för förbundets verksamhet
skulle minska påtagligt de kommande åren. Anledningen var främst att antalet ungdomar i
gymnasieåldern skulle komma att minska med 25-35% under de kommande åren. Bland annat
nämndes att vuxenutbildningen sannolikt skulle rymmas i Hus B (dåvarande Filosofen) samt
samutnyttjande med andra verksamheter än förbundets.
Med facit i hand sex år senare vet vi att lokalbehovet har ökat markant, främst till följd av att
antalet elever har ökat trots minskade ungdomskullar.
I november 2013 tecknades ett hyresavtal avseende en paviljong om cirka 1 000 m2 för att
möjliggöra att vuxenutbildningen skulle kunna flytta till Alléområdet. Detta följdes av ytterligare
paviljonger om cirka 200 m2 för att skapa undervisningslokaler och arbetsrum för elever och
personal inom Språkintroduktion. (Utbildning för nyanlända elever) och Fordon- och
transportprogrammet. Likaså utökades de lokaler förbundet hyr i Cityhuset för Restaurang- och
livsmedelsprogrammet. Under 2014 införskaffades ytterligare paviljonger om cirka 1 000 m2 för
att skapa utrymme för Stödstugan och ytterligare undervisningsrum för nyanlända elever inom
Språkintroduktion.
Till följd av en markant ökning av elever inom SFI (undervisning i svenska för nyanlända) har
förbundet under året återigen hyrt lokaler i Kunskapens Hus i Laxå.
Beslut togs under året att investera för att kunna behålla delar av Hus F (tidigare Tekniken) för
att rymma det stora antalet elever inom främst Bygg- och anläggningsprogrammet. Skolans
elever vid Bygg- och anläggnings, samt El- och energiprogrammet har i stor utsträckning
medverkat i renoveringsarbetet.
Under året upprättades ett samverkansavtal mellan Föreningen Folkets Hus i Hallsberg och
förbundet. Avtalet innebär att Bio Spektrums bioverksamhet numera är förlagd till Alléskolans
aula. Härigenom har aulan fått ett ansiktslyft, bland annat med en digital filmprojektor,
surroundhögtalare samt en kiosk i aulafoajén.
Strax innan läsårsstarten uppmärksammades en omfattande vattenskada i Hus E (tidigare
Ekonomen). Anledningen var en invändig hängränna som brustit i samband med ett skyfall. Mer
än halva bottenvåningen, där gymnasiesärskolan har sina lokaler, behövde snabbt evakueras.
Tillfälliga lokaler, och en bra lösning, har varit ”Svalan”, där Hallsbergs kommun har sin
fritidshemsverksamhet för ungdomar i grund- och gymnasiesärskolan.
Café Fika. I oktober invigdes ”Café Fika” i Hus F2. Det är elever och lärare på Handels- och
administrationsprogrammet som kommer att erbjuda kaffe, kalla drycker, smörgåsar med
mera. Caféverksamheten ingår i kurserna programmet, och med generösa öppettider kommer
de att glädja många.
10
Utemiljö. En arbetsgrupp påbörjade i slutet av året arbetet med att ta fram ett förslag till de
förbättringsåtgärder av utemiljön som ska genomföras i samband med att VA-ledningarna
under skolgården mellan Hus A och Hus B byts ut under 2015.
Skolinspektionens tillsyningar och granskningar
Under året har Skolinspektionen genomfört ett antal s k regelbundna tillsyningar.
I juni genomfördes bastillsyn vid de nationella programmen på enheterna 1, 4 och 5. Glädjande
var givetvis att Skolinspektionen inte hade någon anmärkning vid dessa tillsyningar.
Under hösten har s.k. breddad tillsyn genomförts i enheterna 2 och 3,
Introduktionsprogrammet och Punkten samt vuxenutbildningen.
De synpunkter som framkom avseende enheterna 2 och 3 har åtgärdats och Skolinspektionen
har i beslut meddelat att ärendena är avslutade. Beträffande vuxenutbildningen och den
övergripande tillsyningen går svarstiden ut först den 27/3, och då kommer de brister som
framkommit vara åtgärdade.
IKT-satsning, 1-1
Målsättningen att alla elever på sikt ska ha tillgång till en egen PC eller lärplatta iscensattes
under 2014, och i anslutning till vårterminsstarten 2015 kommer alla elever i årskurs 1 att ha
tillgång till en egen dator eller lärplatta. Att genomföra satsningen i årskurs 1 medföra att
samtliga elever, när satsningen är fullt ut genomförd 2016, kommer att ha en egen dator eller
lärplatta.
Samtliga pedagoger erhöll strax innan sommaruppehållet en lärplatta (iPad), och
utbildningsinsatser inom IKT-området genomförs kontinuerligt för att möta kommande behov.
En lärplattform, PingPong, infördes under året. I lärplattformen återfinns nyheter, dokument,
handlingsplaner, kalendarium, protokoll etc., men kommer successivt även att hantera
studieplaner, inrapportering av närvaro, bedömningsunderlag mm. Inte minst kommer
lärplattformen att vara ett pedagogiskt verktyg för digital kommunikation mellan elever och
lärare.
Pedagogiskt utvecklingsarbete
Utöver vad som nämnts avseende IKT-utveckling beskrivs här kortfattat exempel på övrigt
utvecklingsarbete.
Karriärtjänster. Ett beslut på nationell nivå att öka läraryrkets attraktivitet var att inrätta
tjänster som förstelärare. Förbundet utnyttjade möjligheten att ansöka om statsbidrag för sex
förstelärartjänster. Intresset för dessa tjänster var stort, och inte mindre än 25 lärare visade
intresse. De sex som utsågs till förstelärare tillträdde 1 juli, och de har genomfört ett antal
aktiviteter för övriga lärare.
Matematiklyftet. Samtliga lärare som undervisar i ämnet matematik deltar i det s k
matematiklyftet. Matematiklyftet är en fortbildning i didaktik för lärare som undervisar i
matematik, och finansieras delvis via statsbidrag. Syftet är att öka elevers måluppfyllelse i
11
ämnet genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet med kollegialt lärande som
utgångspunkt.
Övningsskola
Örebro universitet inledde under hösten 2014 försöksverksamhet med övningsskolor.
Alléskolan var en av de tre gymnasieskolor man valde att samarbeta med kring den
verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Målet är höjd kvalitet i lärarutbildningen. Syftet med
försöksverksamheten är att stärka blivande lärares professionsutveckling och att höja kvaliteten
i lärarutbildningen. Lärarstudenterna återkommer till samma skola under studietiden. För
Alléskolan innebär det att väsentligt fler lärarstuderande kommer att ha sin
verksamhetsförlagda utbildning här.
Genom försöksverksamheten ges möjlighet för universitet och skolhuvudmän att mötas i
forsknings- och utvecklingsarbete för att skapa en framstående skolmiljö.
Vuxenutbildningen blir Allévux
Som ett led i vuxenutbildningens arbete med att formulera en framtida vision lanserades en ny
grafisk profil. Logotypen beslutades av direktionen utifrån det förslag som medarbetarna inom
vuxenutbildningen enats om. Logotype invigdes den 24 oktober under högtidliga former:
Det har under många år funnits en samverkan i länet avseende vuxenutbildning. Ett stort steg
togs under hösten då beslut togs att konstruera en gemensam webbportal där samtliga
vuxenutbildningar ska presenteras. Eftersom det ges möjlighet att söka utbildningar utanför
den egna kommunen förbättras härigenom kommuninvånarnas möjligheter att få en samlad
bild av alla de utbildningar som erbjuds i regionen.
Allévux har under året ökat i omfattning, framförallt gäller det för utbildning inom SFI, Svenska
för invandrare. Även yrkesutbildning i samverkan med arbetslivet har varit omfattande.
Framförallt rör det kurser och utbildningar inom vård- och omsorg, men även lokalvård,
yrkesförare och logistik har ränt stort intresse.
12
Utbildningssamverkan med medlemskommunerna
Under året genomfördes ett flertal aktiviteter med förskolor, fritidshem och grundskolor i våra
medlemskommuner.
Det är spännande för de yngre barnen att besöka Alléskolan, men givetvis också intressant och
lärorikt även för våra egna elever. Utbyte har skett med såväl förskola som fritidshem och
grundskolor.
Fordon- och transportprogrammet har fått besök och då demonstrerat lastbilar och andra
fordon.
Barn- och fritidsprogrammet har genomfört sin årliga ”Förskolans dag” med aktiviteter för de
små.
Teknikprogrammet bjuder regelbundet in barn i olika åldrar för att ge möjlighet att ”prova på”.
Komtek startade en filialverksamhet i Hallsberg 2013. Under 2014 utökades verksamheten till
att även omfatta barn och ungdomar i Askersund. På Komtek använder man sin fantasi och
klipper, sågar, viker, målar, limmar, löder, gjuter, designar och konstruerar saker.
SYV-samarbete
Margareth Hagberg och Magnus Skråge, studie- och yrkesvägledare
Under året har studie- och yrkesvägledare från Transtensskolan, Folkasboskolan samt
Alléskolan genomfört gemensamma lektioner i högstadieklasser i syfte att vägleda eleverna
tidigt och därmed öka måluppfyllelsen. Detta har slagit väl ut och kommer att utökas till fler
högstadieskolor.
Information, kommunikation och marknadsföring
Som tidigare har nämnts så befinner sig såväl gymnasieutbildning som utbildning för vuxna
numera på en marknad. Mycket resurser läggs därför på information och kommunikation av
allehanda slag. Lördagen den 18 oktober då skolan bjöd in till Öppet Hus bjöd på en mängd
aktiviteter av allehanda slag, och lockade väldigt många besökare – ungdomar som är i färd att
göra sitt gymnasieval givetvis, men även anhöriga, allmänhet, före detta elever och
medarbetare och många fler.
13
Bilder från årets Öppet Hus som lockade väldigt många besökare
14
Gymnasiemässan på Conventum i Örebro där många av länets gymnasieskolor är
representerade är en prioriterad informationsinsats liksom Gymnasiemässan i Kumla.
Vår egen informationskväll i september där ungdomar i årskurs 9 och deras föräldrar bjuds in
lockar många besökare.
Utöver ovanstående bjuds samtliga årskurs 9-elever från Askersund, Hallsberg, Laxå, Lekeberg
och Vingåker in till skolan tillsammans med sina mentorer för en rundvandring, information,
besök på de olika programmen samt gemensam lunch.
Företagsmässorna i medlemskommunerna liksom nätverksträffar med kommunernas företag
har varit prioriterade under året.
Valborgsmässofirandet då våren sjungs in av skolans kör har blivit en tradition som lockar
många.
Liksom tidigare har elever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och
turismprogrammet deltagit i nationella uppdrag såsom Nobelbanketten, Fotbollsgalan och
Idrottsgalan.
Idrott
Idrott har en framskjuten plats i verksamheten, och möjligheten att kunna kombinera en
idrottsprofil på samtliga program gör Alléskolan unik. Läsåret 2014/15 fick skolan ytterligare en
idrott certifierad som NIU (Nationell godkänd idrottsutbildning) Utöver orientering och fotboll
återfinns nu även bågskytte. Många av Alléskolans elever tävlar på nationell nivå. Utöver de
tidigare nämnda kan nämnas ridsport, cykel, rallycross och skridsko.
Anna Johansson och Tintin Munter,
som går NIU bågskytte
Alléskolans orienteringselever (OLGY) på träningsläger i Turkiet
15
Musikframträdanden
Ett mycket uppskattat inslag är att elever i Sydnärkekommunerna bjuds in till de årliga jul- och
studentshowerna. Här bjuds barn, ungdomar och lärare på fantastisk sång, musik och dans.
Julshowen bjuder även på föreställningar för allmänheten. Totalt såg närmare 7 000 personer
årets julshow!
Allékåren
Vi hälsar Alléskolans elevkår, Allékåren, välkommen! Under ett antal år med en begränsad
aktivitet har nu skolans elevkår startat på nytt, vilket är mycket glädjande.
16
Systematiskt kvalitetsarbete – uppföljning av resultat samt
analys och åtgärder
Gymnasieskolan
Alléskolans vision, vilken togs fram år 2010, utgör tillsammans med sex verksamhetsmål,
utvecklade under 2007 och 2008, färdriktningen för skolan.
Alléskolans vision 2015
Alléskolan är Örebro läns största gymnasieskola. Som profil har Alléskolan länets bredaste
program av teoretiska och praktiska utbildningar samt länets högsta trivselfaktor bland elever
och medarbetare.
Alléskolan attraherar med sina kännetecken: helhetsomsorg, ambition och nytänkande. Skolan
är också känd för hög individanpassad utbildningskvalitet och hög måluppfyllelse.
Alléskolans arbetsklimat är öppet, respektfyllt och utvecklande. Alla accepteras som de är. Vi
uppmuntrar och stödjer alla att nå sina mål. Och vi inspirerar för att kunna nå ännu längre. Alla
trivs på Alléskolan, Sydnärkes pulserande och populära gymnasieCampus - en smältdegel av
utbildning, aktiviteter och gemenskap.
Alléskolans sex verksamhetsmål
Under hösten 2007 och våren 2008 processade skolan fram, under medverkan av all personal,
sex verksamhetsmål med siktet inställt på år 2015.
1. Studieresultat - Alla elever ska uppnå minst G/E
2. Utbildningsutbud - Alléskolan är en skola för alla med brett utbud och mindre
klasser/grupper
3. Stress - Elevernas stress har minskat genom bättre planering och färre kurser
4. Studiemiljö - Alla elever arbetar i en trygg och stimulerande miljö
5. Elevantal - Alléskolan har genom ett högkvalitativt och tydligt arbete ett stabilt antal
elever
6. Attraktiv arbetsplats - Alléskolan är den mest efterfrågade arbetsplatsen bland lärare i
länet
Nedan redovisas uppföljningar av verksamhetsmålen.
1 Studieresultat
När det gäller studieresultat presenteras betygsmedelvärde och fullföljd utbildning inom fyra
år. För år 2014 ersätts fullföljd utbildning inom fyra år med gymnasieexamen inom tre år.
Vidare redovisas andelen elever som har uppnått minst betyget G, för 2014 minst betyget E, i
fem kärnämneskurser.
17
Jämförelse betygsmedelvärde för elever med slutbetyg
Till och med år 2013 krävdes för slutbetyg från gymnasieskolan minst godkänt betyg (G) i minst
2250 poäng och däri skulle ingå Matematik A, Engelska A samt Svenska A+B. Dessutom krävdes
betyg, dvs. något av betygen IG-MVG, i samtliga övriga kärnämnen samt i projektarbetet.
Från och med 2014 är det motsvarande krav, men uppdelat på yrkesexamen eller
högskoleförberedande examen.
Tabellen nedan visar betygsmedelvärde för elever med slutbetyg från nationella program på
Alléskolan (A), i Örebro län (Ö) och i riket (R). Elever med samlat betygsdokument, dvs. elever
som inte har betyg i samtliga kurser, samt elever från individuella programmet redovisas inte.
Vid färre elever än 10 redovisas inte betygsmedelvärde.
Program
A
2012
Ö
Elever 2012
R
2012
A
2013
Elever
Ö
2013
R
2013
A
2014
Elever
Ö
2014
R
2014
BF
12,5
13
12,2
12,6
-
7
11,4
12,5
13,0
17
13,0
13,3
BP/BA
11,5
54
11,3
12,4
12,0
50
-
12,4
13,1
55
13,4
13,3
EC/EE
11,7
20
12,3
12,5
11,5
16
13,4
12,3
12,5
16
12,6
13,1
EK
13,7
15
15,4
14,9
ES
13,5
15
15,2
15
FP/FT
11,0
26
11,0
11,5
HP/HA
10,3
23
-
11,5
-
16
12,7
13,0
-
7
-
12,8
13,4
15
13,8
13,5
HR
12,3
14
12,3
12,7
-
5
13,2
12,7
IP/IN
-
5
11,3
11,7
-
6
-
11,8
-
-
13,1
13,5
NV/NA
16,1
24
15,6
16,2
15,9
18
15,6
16,1
15,4
33
15,7
15,9
OP/VO
13,1
21
12,7
13,2
12,2
26
11,6
13,2
-
12
13,0
13,8
12,5
14
14,1
14,0
RL
SP/SA
15,3
43
14,8
14,8
14,7
32
15,0
14,7
13,7
42
14,6
14,7
TE
15,0
27
14,6
14,2
14,8
34
16,3
14,2
14,5
41
14,4
14,5
Uppgifterna hämtade från Skolverket, statistikdatabasen SIRIS
BF Barn- och fritidsprogrammet, BP/BA Bygg- och anläggningsprogrammet, EC/EE Elprogrammet, FP/FT Fordonsprogrammet, HP/HA Handelsoch administrationsprogrammet, HR Hotell- och restaurangprogrammet, HT Hotell- och turismprogrammet IP/IN Industriprogrammet, NV/NA
Naturvetenskapliga programmet, OP/VO Omvårdnadsprogrammet, RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet SP/SA Samhällsvetenskapliga
programmet, TE Teknikprogrammet
18
Vid jämförelse mellan Alléskolans yrkesprogram och motsvarande program i hela länet och i
riket visar det sig att Alléskolan har lägre betygsmedelvärde för flera av programmen. Ett
undantag utgör Omvårdnadsprogrammet, som åren 2012 0ch 2013 har bättre resultat än länet
totalt. Fordons- och transportprogrammets elever har under åren 2012 och 2013 lägst
betygsmedelvärde bland Alléskolans program. Högskoleprogrammen visar för dessa år resultat
på samma nivå som både länet och riket.
Fullföljd utbildning - andel elever (%) med slutbetyg inom 4 år, för 2014 med
gymnasieexamen inom tre år
Tabellen visar andel av skolans elever som erhållit slutbetyg från nationella program inom 4 år.
För år 2014 visas andelen elever med gymnasieexamen inom tre år
Program
A
2012
Ö
2012
R
2012
A
2013
Ö
2013
R
2013
A
2014
Ö
2014
R
2014
BF
87
81
79
83
90
76
88
76
64
BP/BA
90
89
90
89
-
88
76
71
72
EC/EE
85
90
86
78
96
86
79
68
68
EK
83
83
77
ES
85
70
69
-
73
61
94
71
64
76
FP/FT
73
78
85
-
76
HP/HA
HR
46
74
74
77
83
74
IP/IN
82
75
76
-
-
75
-
-
70
NV/NA
94
94
92
96
87
92
86
81
79
OP/VO
79
77
81
83
100
81
-
96
66
91
67
63
RL
SP/SA
93
91
88
93
86
88
82
82
74
TE
94
93
89
88
98
89
91
74
70
Uppgifterna hämtade från Skolverket, statistikdatabasen SIRIS
19
En tydlig trend är att elever på högskoleprogram fullföljer sin utbildning inom fyra år i högre
grad än elever på yrkesprogram och att på dessa program följer, eller i flera fall överträffar,
Alléskolan både länets och rikets resultat.
Andel elever (%) med minst betyget G i ett urval kärnämneskurser, för 2014
minst betyget E i ett urval gymnasiegemensamma ämnen
Andel
G
2012
A
Ö
R
Eng A/Eng 5
96
97
98
96
98
98
99
99
98
Idr hälsa
A/1
96
97
96
93
95
96
96
98
96
Ma A/1 A
95
97
96
93
97
97
96
97
96
Sam A/1
91
98
96
95
97
96
97
97
96
Sv A/1
96
99
99
99
99
99
99
99
99
Ämne
Andel
G
2013
A
Ö
R
Andel
E
2014
A
Ö
R
Uppgifterna hämtade från Skolverket, statistikdatabasen SIRIS
Ett av de sex utvecklingsområdena är att alla elever ska nå minst betyget G. I den reformerade
gymnasieskolan, GY 11, där de första eleverna avslutar årskurs 3 år 2014, är motsvarande betyg
E.
Vi kan i tabellen ovan se att det målet inte har uppnåtts för någon av de redovisade kurserna
under åren 2012, 2013 eller 2014. Dock är resultaten på ungefär samma nivå som länet och
riket.
1.1 Analys
Rapporten visar att eleverna på de yrkesförberedande programmen har lägre studieresultat än
de högskoleförberedande programmens elever. Skolan behöver arbeta för bättre
måluppfyllelse, särskilt på yrkesprogrammen.
Efter Skolinspektionens tillsyn under 2014 beslutades om föreläggande att utveckla det
systematiska kvalitetsarbetet, vilket är påbörjat.
Målsättningen att alla elever ska uppnå minst betyget E har inte uppnåtts.
20
1.2 Åtgärder
Åtgärder, även de som indirekt och över längre tid, förväntas leda till bättre studieresultat har i
de flesta fall pågått under en längre tid.
Skolans huvuduppdrag är att arbeta för att eleverna ska nå så bra studieresultat som möjligt
och även att de ska utvecklas som individer, för ett gott liv som samhällsmedborgare. Det
innebär att det ständigt pågår ett arbete för att fullfölja det uppdraget.
Här nämns några mer specifika insatser:
 Stödverksamheten ”stödstugan”
Där ges särskilt stöd i framförallt ämnena engelska, matematik och svenska, men även i andra
ämnen, för de elever som riskerar att inte uppnå betyget E.
 Studieverkstäder, studiehandledning
Lärare och lokaler finns tillgängliga för elever inom veckans schemaram.
 Punkten
Punkten tillhandahåller individuellt anpassad utbildning för elever med diagnos inom
autismspektrat.
 Studieteknik
Sedan några år genomförs på flera program riktade satsningar för att utveckla elevers
studieteknik.
 Ökad måluppfyllelse
Under år 2014 genomfördes 9 projekt med syfte att förbättra studieresultaten. Projekten
handlade bland annat om att utveckla kompetensen att bedöma elevers arbete så att det
medför ett ökat lärande och om att stödja elevers studiemotivation.
 Informations- och kommunikationsteknologi (IKT)
Sedan ett par läsår finns en IKT-pedagog med särskilt uppdrag att stödja lärare i användandet
av IKT i undervisningen. Under året beslutades att successivt utrusta samtliga elever med
digitala enheter; datorer eller lärplattor. I början av år 2015 kommer eleverna i årskurs 1 att få
sina enheter och vid starten av läsåret 2016/17 är avsikten att alla elever på skolan disponerar
en egen enhet.
 Övergång grundskola – gymnasieskola
För att underlätta övergången från grundskolan till gymnasieskolan finns ett samarbete mellan
Alléskolan och grundskolorna i Sydnärke.
21
2 Utbildningsutbud
Alléskolan erbjuder samtliga nationella program, ett trettiotal inriktningar och ett antal
fördjupningar. Vidare erbjuds musikestetisk specialisering, idrottsprofiler och två varianter av
nationellt inriktad idrottsutbildning, NIU fotboll och NIU orientering.
Samtliga fem introduktionsprogram erbjuds:
 Preparandutbildning
 Individuellt alternativ
 Yrkesintroduktion
 Språkintroduktion
 Programinriktat individuellt alternativ
Till utbudet hör även den tidigare nämnda individuellt anpassade utbildningen för elever med
diagnos inom autismspektrat, Punkten.
Gymnasiesärskolan erbjuder




Individuellt program
Programmet för Administration, handel och varuhantering
Programmet för Fordonsvård och godshantering
Programmet för Hälsa, vård och omsorg
2.1 Analys
Det kan konstateras att Alléskolan har ett osedvanligt brett utbildningsutbud.
Verksamhetsmålet bedöms ha uppnåtts med god marginal.
2.2 Åtgärder
Det breda utbildningsutbudet har funnits ett antal läsår och planeras att erbjudas även
fortsättningsvis.
3 Stress
Verksamhetsmålet säger att det är genom bättre planering och färre kurser som elevers stress
ska minskas. Framförallt elevhälsopersonal vittnar om att så inte är fallet. Det finns ett antal
elever som är stressade på grund av skolarbetet. Den länsövergripande enkäten Liv & hälsa ung,
vilken genomfördes bland elever i årskurs 2 under våren 2014, visar snarare att det är ett
ökande fenomen med stressade ungdomar. 2009 uppgav 59 % av de svarande flickorna och 27
% av pojkarna att de känt sig stressade under de senaste tre månaderna. 2014 hade andelen
flickor som upplevde stress ökat till 71 % medan andelen pojkar med stress minskat något, till
24 %.
22
3.1 Analys
Stress är ett fenomen med komplexa orsakssamband. Det gör att skolan inte alltid hittar rätt
insatser.
Många av eleverna har stora krav på sig själva, både att lyckas i skolan och att leva upp till en
den bilden av hur en ska vara som ung.
3.2 Åtgärder
Det har gjorts insatser som bland annat syftar till att eleverna i högre grad ska uppleva att de
har en hanterlig studie- och livssituation. Dit hör till exempel studieteknik, samtal med
kuratorer enligt KBT-modell (kognitiv beteendeterapi) och en generellt förstärkt elevhälsa.
På enhet 3 har skapats en ny tjänst som elevcoach, med ett specifikt uppdrag att vara ett
närvarande stöd till elever i den dagliga undervisningen.
Från och med februari 2015 utökas skolsköterskeverksamheten med 0,8 tjänst.
Inom elevhälsan pågår ett arbete som syftar till att öka studiemotivationen och att öka insikten
om betydelsen av en god hälsa. I det arbetet ingår avslappningsövningar.
Vidare startade under året ett projekt, Hälsoutveckling i skolan, där två idrottslärare samverkar
med elevhälsan för att hitta hälsofrämjande arbetsformer.
Det är även planerat att under våren 2015 starta med mindfulnessövningar på några av skolans
program.
4 Studiemiljö
I den enkät gällande kränkningar med mera, som under våren 2014 genomfördes för elever i
årskurs 1, svarade 96 % att de trivdes på skolan och 97 % att de trivdes på sitt program.
Svarsfrekvensen var 70 %, varför säkra slutsatser inte är möjliga. Det kan dock noteras att det
under flera år har varit ungefär lika stor andel som angett att de trivts bra på skolan och på sitt
program. Lärare och rektorer förmedlar ofta samma bild.
Även om det i antal är få, så finns det elever som anger att de inte trivs eller att de har utsatts
för någon form av kränkande behandling.
Den fysiska miljön behandlas företrädesvis vid skyddsronder och åtgärder som krävs förs in i en
särskild åtgärdsplan.
23
4.1 Analys
Även om det inte är statistiskt säkerställt är skolledningens gemensamma bild att eleverna trivs
och känner sig trygga på skolan. Likväl är det elever som inte trivs och det finns elever som har
upplevt sig kränkta i någon form.
Elevernas upplevelse av den fysiska miljön är inte utvärderat i någon systematisk form
Verksamhetsmålet bedöms som uppnått i viss grad.
4.2 Åtgärder
Förbundet har sedan bildandet år 1999 genomfört kraftfulla satsningar för att erbjuda en god
studiemiljö. Under 2013 färdigställdes det nya hus F, där programmen El- och energi, Industri
och Teknik finns. Sedan ett par år finns en lärplattform, Ping Pong, och en tjänst som IKTpedagog. Dessutom har trådlöst nätverk installerats. Under året beslutades att inom en
treårsperiod förse samtliga elever med en mobil digital enhet.
Resultatet från enkäten om kränkningar med mera bearbetas programvis med efterföljande
riktade insatser.
5 Elevtalsutveckling
Alléskolans har under de senast åren haft ett ökat antal elever. Det var ca 50 fler elever i
september 2014 jämfört med september 2009. Den prognos som gjordes 2008 pekade på ca
400 färre elever.
5.1 Analys
Även här bör resultatet anses som mycket gott. Alléskolan är länets största gymnasieskola och
har ett ökande antal elever. En av förklaringarna till den goda elevtalsutvecklingen är
direktionsbesluten om ett obegränsat antal utbildningsplatser och om bredast möjliga
utbildningsutbud.
Målsättningen att ha ett stabilt antal elever bedöms som uppfylld.
5.2 Åtgärder
Liksom de närmast föregående åren har det genomförts en kraftfull satsning på
informationsaktiviteter och på marknadsföring.
Antagningsorganisation har varit fortsatt obegränsad.
24
6 Attraktiv arbetsplats
Alléskolans attraktivitet som arbetsplats har inte värderats i relation till länets övriga
arbetsplatser med motsvarande verksamhet.
Under hösten 2013 genomförde dock en student från Örebro Universitet en studie av
Sydnärkes Utbildningsförbunds, och därmed delvis Alléskolans, attraktivitet. Studien visade på
sju påstående som är applicerbara på förbundet:
- tryggheten hos elever och medarbetare
- chansen att påverka/delaktighet som elev eller medarbetare,
- bra lokaler
- förbundet är under ständig utveckling framåt
- ett bra samarbete med intressenter
- en skola som tål att jämföras
- utvecklingsmöjligheter
Den medarbetarenkät, med 79 % svarsfrekvens, som genomfördes under året visade att drygt
fyra av fem svarade att de kunde rekommendera Sydnärkes Utbildningsförbund som
arbetsgivare och en lika stor andel svarade att de var stolta över att arbeta inom förbundet
Förbundet har en låg personalomsättning och majoriteten av dem som slutar gör det på grund
av pensionsavgång eller att en tidsbegränsad anställning upphör. Detta tyder på att personalen
trivs.
Vid rekrytering är det ofta gott om sökande till våra tjänster och intervjuer med sökande vittnar
om att skolan har ett gott rykte
6.1 Analys
Gymnasieverksamheten växer i omfattning, vilket är mycket ovanligt. Det blir en viss garanti
för anställningens trygghet. Skolans varumärke är dessutom välkänt i regionen. Vidare bedöms
förbundets relativt goda ekonomi bidra till populariteten som arbetsgivare.
Verksamhetsmålet bedöms som uppnått, med reservation för säkerheten i bedömningen.
6.2 Åtgärder
I vårt fortsatta arbete för att bli en än mer attraktiv arbetsplats kommer vi bland annat att
bygga vidare utifrån de sju påståenden som framkom i studien om vår attraktivitet.
Även fortsättningsvis erbjuds 60 minuter friskvård på betald arbetstid, där så är möjligt, samt
subvention av kostnader för friskvårdsaktiviteter.
Med resultatet från medarbetarenkäten som grund kommer det under 2015 att genomföras en
översyn av lärares arbetsuppgifter. Syftet är att utreda om förutsättningarna för
huvuduppdraget, att undervisa, kan utvecklas.
25
Vuxenutbildningen/Allévux
1 Allmänt.
Arbetet med en vision för vuxenutbildningen inleddes under hösten 2012 och fortsatte under
2013. Hösten 2014 togs ytterligare ett steg i och med namnbytet till Allévux.
En väl samlad vuxenutbildning med en närmare geografisk koppling till Alléskolan är en viktig
komponent för förbundets framtida vuxenutbildning och genom att verksamheten har flyttat
till nya lokaler inom Alléområdet och fått ett nytt namn har ytterligare steg tagits. Samordning,
tillgänglighet och utveckling är nyckelord i visionsarbetet.
Visionsarbetets inriktning mot ett ökat kursutbud har i viss utsträckning genomförts under året,
främst genom erbjudande av distanskurser via utbildningsföretag eller via grannkommunerna.
Detta innebär att vi möjliggör för våra kommuninnevånare att läsa in en gymnasieexamen.
Under 2015 fortsätter arbetet med utökat kursutbud, bland annat genom att erbjuda en
bredare utgång i en gymnasieexamen.
Under året har antalet elever ökat, bland annat inom Vård- och omsorgsutbildningen. Där har
bedrivits tre parallella utbildningar, med i genomsnitt 38 elever/kursstart. Genom
uppdragsutbildning inom Vård- och omsorgslyftet har under tre terminer ett antal av
medlemskommunernas vårdbiträden validerats till undersköterskor. För Hallsbergs kommun
har anordnats en uppdragsutbildning inom lokalvård. Ett flertal utbildningar inom Yrkesvux har
genomförts, bland annat logistik- och yrkesförarutbildningar. Utbildningsutbudet har varit brett
och i hög grad individanpassat. Under 2015 är förhoppningen att kunna fortsätta på den
inslagna vägen, med reservation för effekterna av minskade statsbidrag till Yrkesvuxutbildning.
Ett ytterligare utvecklingsområde är insatser till elever med särskilda behov. Under året har en
resurs för detta införts. Avbrotten under 2014 i relation till 2013 har minskat och antalet
slutförda kurser har ökat. Vi bedömer att de riktade stödinsatserna, samt pedagogernas
generella arbete med extra stöd har gett omedelbar effekt.
Arbetet med att ta fram en övergripande vision fortsätter under 2015.
2 Studieresultat.
Av flera skäl redovisas inte studieresultat för vuxenutbildningens elever på samma sätt som för
gymnasieelever. Vuxenutbildningen tillämpar kontinuerlig antagning och elevernas
studietempo anpassas utifrån eleverna behov och önskemål, vilket bland annat medför att det
inte finns ett fastställt datum för gemensam betygssättning.
Vid uppföljning av betygsstatistiken framkommer att jämfört med 2013 har andelen betygsatta
kurser ökat under 2014. Bland dem som slutför kurserna har studieresultaten ökat inom
samtliga kurser och särskilt i ämnet matematik. Ett antagande är att den ökade
individualiseringen, extra föreläsningar via lärplattformar och resurstid med lärare haft stor
26
betydelse för resultathöjningen. De elever som inte klarar kurserna erbjuds förlängda studier
för att nå ett betyg. Den individuella anpassningen möjliggör detta och underlättar för våra
elever att slutföra kursen. Bristande studieresultat och avbrott orsakas oftast av att studierna
sker parallellt med förvärvsarbete.
Under 2014 hade ca 75 % av dem som genomförde sina kurser godkända resultat. Inom
Yrkesvux var andelen högre.
Pågående utvecklingsarbete fortsätter 2015; inkluderat systematiskt kvalitetsarbete och
formativ bedömning.
3. SFI
Under 2014 ökade SFI ytterligare och andelen studerande har fördubblats sedan 2012. Son en
följd därav startades under året SFI i Laxå. Ökningen av SFI-elever medför att det under 2015
planeras för ytterligare lokaler. Det nationella kravet om rätt att påbörja SFI-studier inom tre
månader uppnås med god med marginal. Sökande erbjuds oftast plats inom en månad.
Enligt Skolverkets statistik har vi högre andel som klarar SFI-studier jämfört med riket.
4. Lärcentrum
Studerande i regionen erbjuds universitetsutbildningar på distans via våra Lärcentra. Under
2014 genomfördes fyra parallella lärar- och förskollärarutbildningar. Distansstuderande kan
även genomföra tentamen vid våra lärcentrum och under 2014 certifierades våra
tentamensvakter. Antalet som använder våra Lärcentra för distansstudier vid högskolor/universitet har ökat genom åren.
27
Personalekonomisk redovisning 2014
Sydnärkes Utbildningsförbund har per den 30 november 2014, 310 medarbetare som är
månadsavlönade och 2 personer som är timavlönade. Det är 167 kvinnor och 143 män.
Förbundet har 295 månadsavlönade årsarbetare fördelat på 310 anställda, 157 kvinnor och 138
män. Diagrammen nedan visar antalet personer som har en tillsvidareanställning respektive en
visstidsanställning, uppdelat per kön. Linjediagrammet visar även förändringen av
anställningsformerna under 2012-2014.
Antal tillsvidareanställda
Antal visstidsanställda
Förbundet har ökat kraftigt i antal månadsanställda under 2014, den största ökningen har skett
bland kvinnorna, både när det gäller tillsvidareanställningar och visstidsanställningar. Det är 3
personer som har en tillsvidareanställning men som är tjänstlediga från den tjänsten och
arbetar under en tidsbegränsad period på en annan tjänst inom förbundet. Dessa personer
redovisas som visstidsanställda. Det har skett en markant ökning av antalet lärare. Detta beror
till största del av den snabbt växande verksamheten på språkintroduktion samt
vuxenutbildningens SFI- verksamhet. De flesta övriga yrkeskategorier har ökat något.
Administrationen har utökats tillfälligt med en skoladministratör, likaså har service- och
fastighetsenheten tillfälligt utökats med en service- och fastighetsskötare. Skolledningen har
utökats med en rektorstjänst och elevhälsan har utökats med skolskötersketjänst på 20 % samt
50 % utökning av kuratorstjänst. Tabellen nedan visar inom vilka yrkeskategorier förbundets
310 personer arbetar.
28
Yrkeskategorier inom förbundet 2013
Lärare
Elevassistenter
Elevhälsa (SYV, kurator, skolsköterska,
specialpedagog)
It/fastighet
Chefer och personer i ledningsgrupp
Administration
Övriga
Totalt
2014
194
13
16
225
12
18
9
13
13
12
270
10
14
14
17
310
Det sker en fortsatt ökning av heltidstjänsterna inom förbundet. Deltidstjänsterna har ökat
något men är i stort sett oförändrat mot 2013. Påpekas bör att förbundet har en mer generös
syn på att erbjuda personer som arbetar under en tidsbegränsad period en månadsanställning i
stället för en timanställning och där av redovisas de som månadsanställd personal med en
deltidsanställning. Det är 7 personer av dem som har en deltidstjänst som har en
sysselsättningsgrad under 40 %, vilka enligt kollektivavtalet egentligen ska inneha en
timanställning. Förbundet strävar efter att erbjuda heltidstjänster i den mån det är möjligt och
de personer med deltidstjänst som önskar höjd sysselsättningsgrad anmäler detta till
arbetsgivaren. Det finns en person som önskar heltidstjänst men som arbetsgivaren inte har
kunnat tillgodose.
Antal heltider
Antal deltider
Av förbundets 310 medarbetare är det 39 personer som har en deltidsanställning, vilket utgör
13 %. Det är samma siffra som redovisades år 2013.
29
Fördelning deltidstjänster
Fördelningen över antalet personer inom varje ålderskategori
Linjediagrammet ovan visar åldersfördelningen under 2012-2014. Det är 7 % av förbundets
anställda som är 29 år eller yngre, 22 % som är 30-39 år, 33 % som är 40-49 år, 21 % som är 5059 år och 17 % som är över 60 år.
Nedan redovisas månadslön inklusive eventuella lönetillägg för män och kvinnor under åren
2012-2014. För att få en mer rättvisande bild av månadslönerna har vi 2014 redovisat
månadslön inklusive lönetillägg. Detta har inte gjorts för föregående år, vilket gör att
diagrammen inte är helt jämförbara. Framöver kommer även lönetillägg inkluderas i redovisad
månadslön.
30
Månadslön 2014
Månadslön 2013
Månadslön 2012
Medelmånadslönen inkl. lönetillägg för förbundets kvinnliga lärare är 30 723 kr och för männen
är den 31 474 kr. Att det har skett en ökning för männen kan bland annat förklaras med att det
är fler män än kvinnor som har lönetillägg i form av programledartillägg, mentorstillägg,
ämnesansvar mm. Det är även fler män som är förstelärare, vilket även det höjer
medelmånadslönen eftersom detta inte redovisades 2013. Medelmånadslönen inkl. lönetillägg
för förbundets andra stora yrkesgrupper är 22 633 kr för elevassistenterna, 31 569 kr för
personer inom elevhälsan, 26 636 kr för administration och 46 143 för chefer och personer i
ledningsgrupp.
31
Redovisning sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron i förbundet har minskat från 3,31 % 2013 till 3,02 % 2014.
Långtidssjukfrånvaron har minskat medan korttidssjukfrånvaron har ökat. Den totala
sjukfrånvaron för männen har minskat medan det har skett en liten ökning för kvinnorna. När
det gäller den totala sjukfrånvaron har den nästan halverats för medarbetare i åldern upp till 29
år. Den totala sjukfrånvaron för personer 30-49 år har ökat med ungefär en halv procentenhet
medan sjukfrånvaron för personer över 50 år har minskat med drygt en procentenhet.
Den totala sjukfrånvaron i förbundet 2014 är 16721 timmar, 2013 var denna siffra 15905. Det
innebär en ökning på 816 timmar. Tilläggas ska då att förbundet redovisar 40 fler medarbetare
2014 än vad som redovisades samma tidpunkt 2013.
Nedan presenteras en sammanställning av sjukfrånvaron mellan 2012-2014. För att ge en mer
rättvisande bild av jämförelsen jämförs sjukfrånvaron med andra kommunalförbund.
Sjukfrånvaro
2012
2013
2014
Total
sjukfrånvaro/sammanlagd
ordinarie arbetstid
Summa tid med
långtidssjukfrånvaro (>60
dagar)/total sjukfrånvaro
Summa tid med
korttidssjukfrånvaro (<60
dagar)/total sjukfrånvaro
Total sjukfrånvaro
kvinnor/sammanlagd ordinarie
arbetstid kvinnor
Total sjukfrånvaro
män/sammanlagd ordinarie
arbetstid män
Total sjukfrånvaro -29
år/sammanlagd ordinarie
arbetstid för gruppen
Total sjukfrånvaro 30-49
år/sammanlagd ordinarie
arbetstid för gruppen
Total sjukfrånvaro 50år/sammanlagd ordinarie
arbetstid för gruppen
2,63%
3,31%
3,02%
VBU
2014
5,1%
JB
2014
4,85%
SBK
2014
2,75%
NVU
2014
1,2%
46,87% 40,57% 33,78% -
67,60% 40,93% 8,7%
53,13% 59,43% 66,22% -
32,40% 35,2%
-
3,58%
3,87%
3,94%
-
6,24%
2,92%
1,9%
1,76%
2,79%
2,05%
-
3,31%
1,6%
0,0%
1,19%
3,17%
1,64%
-
0,74%
1,09%
2,1%
2,36%
2,71%
3,22%
-
4,74%
2,17%
1,6%
3,14%
4,1%
2,90%
-
5,16%
2,87%
2,4%
VBU (Västerbergslagens Utbildningscentrum)
JB (Jämtlands Gymnasieförbund)
SBK (Sölvesborg-Bromölla Kommunalförbund)
NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund)
32
I nedanstående diagram kan utläsas förändringen av den totala sjukfrånvaron samt lång- och
korttidssjukfrånvaro angivet i antal timmar för kvinnor respektive män under åren 2012-2014.
Sjukfrånvaro kvinnor 2012-2014 angivet i antal timmar
Sjukfrånvaro män 2012-2014 angivet i antal timmar
Den totala sjukfrånvaron har fortsatt att öka för kvinnorna medan den har minskat år 2014 till
2013 för männen. För kvinnorna innebär det en ökning på 2222 sjukfrånvarotimmar medan
minskningen för männen innebär 1406 timmar. Tilläggas till detta bör att förbundet redovisar
29 fler kvinnor år 2014 än 2013, vilket förklarar ett större antal sjukfrånvarotimmar medan
ökningen procentuellt för kvinnornas totala sjukfrånvaro är marginell. Långtidssjukfrånvaron för
kvinnorna har endast ökat marginellt under 2012-2014, den största ökningen har skett i
korttidssjukfrånvaron. Det är långtidssjukfrånvaron som har minskat mest för männen, men
även korttidssjukfrånvaron har minskat., detta trots att det är 11 fler män 2014 än 2013.
33
För 2014 är totala sjukfrånvarotimmarna för männen och kvinnorna 16721. Beräknat utifrån en
heltidsanställd medarbetare med en genomsnittlig årsarbetstid på 1767 timmar, utgör den
totala sjukfrånvaron 9,46 heltidsanställda medarbetare. Denna siffra för 2013 var 9
heltidsanställda medarbetare, vilket innebär en ökning på 0,46 heltidstjänster. Fördelas dessa
9,46 heltidstjänster på 310 medarbetare utgörs en total sjukfrånvaro på 3,05 %, vilket näst intill
är identiskt med redovisad total sjukfrånvaro för 2014. Att sjukfrånvaron omräknat till antal
heltidstjänster har ökat 2014 jämfört med 2013 trots att den totala sjukfrånvaron procentuellt
har minskat kan förklaras med ett ökat antal medarbetare i organisationen och därav fördelas
sjukfrånvarotimmarna på fler personer.
Det är 15 personer som under 2014 har haft en sjukskrivningsperiod på över 60 dagar på heleller deltid. Det är 9 kvinnor och 6 män. Det är 8 personer som är tillbaka och arbetar på heltid,
3 personer arbetar deltid, 2 personer är fortfarande heltidssjukskrivna, 1 person har slutat och
1 person är föräldraledig. Det är 14 personer som har haft en sjukskrivningsperiod på över 14
dagar men inte mer än 60 dagar. Det är 2 av dessa personer som har haft 2 sjukperioder
vardera, varför det är 16 antal sjukperioder som redovisas.
Frisknärvaro är ett mått på hur många personer som har 0-5 sjukdagar. Frisknärvaron i
förbundet är 74 %. Detta innebär att det är 251 personer som under 2014 hade 0-5 sjukdagar.
Det var 161 personer som inte hade någon sjukdag alls, 90 personer hade 1-5 sjukdagar och 89
personer hade fler än 5 sjukdagar under året.
Ett sett att förebygga ohälsa är att arbeta med att följa upp upprepad korttidssjukfrånvaro.
Detta innebär att om en medarbetare har fler än 3 sjukperioder på 6 månader alternativt mer
34
än 6 sjuktillfällen på ett år så följer ansvarig chef upp frånvaron i ett avstämningssamtal. Sett
under 2014 så är det 5 personer som har fler än 6 sjukperioder.
Friskvård
Under våren 2014 bjöds alla friskvårdsombud in till en gemensam träff för att ge sina
synpunkter på förbundets friskvårdsarbete och friskvårdssubvention. Diskussioner fördes hur
arbetsgivaren kan stimulera och främja hälsa.
Med utgångspunkt i vad som framkom på mötet med friskvårdsombuden har förbundet valt att
från och med januari 2015 införa Friskvårdskuponger. Förändringen innebär ett bredare utbud
av aktiviteter för den anställde där bland annat besök hos kiropraktor och
massagebehandlingar kan nyttjas genom kupongerna. Då välmående innebär mer än fysiska
aktiviteter ser förbundet positivt på att från 2015 kunna erbjuda detta. Det har även skett en
satsning genom att öka friskvårdssubventionen från 700 kr per anställd och kalenderår till 1000
kr per anställd och kalenderår.
Arbetsmiljö
På våren 2014 genomfördes en medarbetarundersökning. Den besvarades av 219 personer och
svarsfrekvensen var 79 %. Undersökningen visar att 83 % är mycket stolta över sin anställning
inom förbundet och 85 % kan rekommendera förbundet som arbetsgivare. På frågan hur nöjd
du är med nuvarande arbetssituation utifrån en helhetsbedömning så uppger 67 % att de är
mycket nöjda och 21 % anger 3 på en skala mellan 1-5. 93 % uppger att sitt arbete känns
mycket meningsfullt och stimulerande.
Det utvecklingsområde som finns utifrån undersökningen gäller området arbetsbelastning. Det
innefattar frågeställningar som t ex. möjligheten att hinna med arbetsuppgifterna, undvika
stress, möjligheten till stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning samt möjligheten att koppla bort
tankarna kring arbetet på fritiden. Här svarar mer än hälften av personalen att de har små
möjligheter till ovanstående.
Olika insatser pågår för att förändra denna bild. Ledningsgruppen arbetar på övergripande nivå
med att se över rutiner, system och dylikt som kan påverka arbetsbelastningen. Vidare är
arbetsbelastning en fråga som tas upp i medarbetarsamtalen som hålls varje höst. Från och
med januari 2015 genomför arbetsgivaren tillsammans med Lärarnas Riksförbund (LR) en
inventering av lärarnas arbetsuppgifter utifrån en modell som LR arbetat fram. Förhoppningen
är att inventeringen ska resultera i åtgärder som förändrar arbetsbelastningen för lärare.
Liknande insatser planeras för övrig personal inom förbundet.
Lika rättigheter och möjligheter
Under året har en policy för lika rättigheter och möjligheter tagits fram. Den ersätter den
jämställdhetspolicy som funnits. Syftet med den nya policyn är att bredda frågan och flytta
35
fokus från enbart jämställdhet till att aktivt arbeta med mångfald och den inkluderande
arbetsplatsen. En plan för lika rättigheter och möjligheter har även upprättats där mål och
aktiva åtgärder finns med. Likaså har policy och handlingsplan för trakasserier och kränkande
särbehandling och handlingsplan för hot och våld utarbetats.
Under året har cheferna utbildats i rekrytering med tonvikten på mångfald och diskriminering.
Arbetet med den inkluderande organisationen utifrån de framtagna dokumenten har börjat
diskuteras på arbetsplatsträffar och under 2015 kommer arbetet att fortsätta.
Företagshälsovård
Förbundet använder sig av Feelgood som företagshälsovård. Under året har tjänster nyttjas av
främjande, förebyggande och efterhjälpande karaktär. Främjande och förebyggande insatser
har skett genom grupputveckling där konsult från Feelgood lett arbetet,
arbetsplatsgenomgångar av ergonom samt individsamtal hos beteendevetare. Efterhjälpande
insatser har skett på individnivå med hjälp av läkare, beteendevetare och sjukgymnast.
Förbundet har nyttjat Feelgoods tjänster i högre utsträckning under 2014 jämfört med tidigare
år. Anledningen till detta är att vi i större utsträckning satsar på främjande och förebyggande
åtgärder för att minska risken för framtida sjukskrivningar. Förbundet arbetar kontinuerligt med
insatser för att vara den mest eftertraktade arbetsgivaren inom vårt verksamhetsområde. Här
ser vi att främjande och förebyggande insatser på grupp- och individnivå har stor betydelsen för
arbetstillfredställelsen och trivseln.
Kompetensutveckling
Förbundets chefer har under året gått utbildning i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser
(AB). Utbildningen samordades av förbundet och cheferna fick möjlighet att träffa chefskollegor
från de närliggande kommunerna som också gick utbildningen.
En grundläggande arbetsmiljöutbildning genomfördes i samverkan med företagshälsovården.
Förbundets chefer samt fackliga företrädare och skyddsombud deltog. Utbildningen
motsvarade 2 dagar och innefattade områdena psykisk arbetsmiljö, Arbetsmiljölagen, den goda
arbetsplatsen och missbruk.
Utifrån resultatet av medarbetarundersökningen vet vi att de anställda över lag är nöjda och
mycket nöjda med möjligheterna att utvecklas inom förbundet och möjligheterna att delta i
utbildningar som individen efterfrågar. Resultatet bekräftar förbundets vilja och satsningar som
gjorts inom området kompetensutveckling.
36
Internkontroll
Förbundet arbetar på olika sätt med internkontroll.
Några exempel på det arbetet redovisas nedan;
För att säkra förbundets tillgångar så krävs vid överföring av pengar och vid betalning av
fakturor via Swedbanks internetbank att två olika personer signerar betalningen/överföringen.
Tre olika personer har denna behörighet för två i förening ska kunna genomföra detta vid årets
alla tillfällen.
När kassatransaktioner görs så genomförs en kontroll av de verifikationer som registrerats och
att redovisningen i ekonomisystemet Agresso överensstämmer med den banktransaktion som
skrivs ut varje dag, på så sätt stämmer man av bankkontot varje dag.
För att säkra hanteringen av förbundets kontantkassa så förvaras den i ett kassaskåp dit endast
tre olika personer har tillgång till och tillgång till den kod som finns för att inte riskera att någon
nyckel kan komma i orätta händer. Kontantkassan kontrollräknas och stäms av varje månad.
Attestlistan är ett styrdokument som bestämmer vem som har rätt att attestera en faktura
samt där framgår också de behörighetsattestanter som ska granska att rätt person
beslutsattesterat en faktura.
Attestlistan uppdateras löpande men huvudsakligen två gånger per år vid de olika
terminsstarterna. För att ytterligare säkerställa att inköp görs av behörig person så används ett
system med rekvisitioner där behörig beställare förutom information om beställd vara också
skriver under själva rekvisitionen och lämnar en del av den till ekonomiavdelningen som sedan
sammanlänkar den med fakturan när den anländer.
37
Bokslut
Årets resultat
Resultatet för förbundet för 2014 blev 1 478,7 tkr, (2 596,4 tkr). Budgeten för 2014 syftade till
ett nollresultat. Under 2014 hade förbundet större tillströmning av elever än budgeterat vilket
ledde till att de interkommunala intäkterna blev större än budgeterat.
Förbundets finansnetto har varit bättre än budgeterat fastän man ny upplånat 45 mkr under
året, detta beror på det låga ränteläget som rådit under 2014. Under året har förbundet gjort
planenliga avskrivningar på anläggningstillgångar. Både personal- och lokalkostnaderna har
varit högre under året än vad som budgeterats. Personalkostnaderna beroende på att mer
personal har anställts för att kunna ta hand om den ökade mängt elever som valt att studera på
Alléskolan och även lokalkostnaderna har ökat beroende på ökat antal elever.
Lokalkostnaderna har också ökat på grund av att man fortsatt arbetet med det eftersatta
underhållet av förbundets fastighet.
Fortfarande är likviditeten och soliditeten mycket god i förbundet.
Likviditeten
Vid årsskiftet 2014/2015 redovisas 78 003,2 tkr (33 657,6 tkr) i likvida medel. Likviditeten har
under året varit fortsatt god.
Anläggningstillgångar
Nyinvesteringar i fastighet har under året uppgått till 4 827,1 tkr (25 089,2 tkr) samt med 1
419,6 tkr (1 717,2 tkr) i maskiner och inventarier. De egna investeringarna har skrivits av med 6
877,1 tkr (15 002,6 tkr). Detta medförde att det bokförda restvärdet på anläggningstillgångar
uppgår till 129 125,7 tkr (129 756,0 tkr).
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna ökade med 48 422,1 tkr jämfört med föregående år, ökningen utgörs
till största delen av likvida medel. Tillgångar på banken är 78 003,2 tkr vid årsskiftet. Förbundet
har två stora utbetalningsperioder i mars och i oktober då de interkommunala ersättningarna
ska utbetalas till andra kommuner.
Avsättningar
Pensionsavsättningen omfattar årets intjänade pension och särskild löneskatt för anställda och
pensionärer, födda 1937 och tidigare, som de intjänat efter 1998.
Pensionsförvaltning, tkr
Avsättningar för pensioner inklusive löneskatt
Ansvarsförbindelse inklusive löneskatt
Totala pensionsförpliktelser
Finansiella placeringar
Summa återlånade medel
År 2014
642,0
67 752,0
68 394,0
År 2013
717,0
70 378,0
71 095,0
68 394,0
71 095,0
Aktualiseringsgraden är 87 %. Av förbundets totala pensionsåtagande på ca. 68 mkr övertogs
ca. 41 mkr från medlemskommunerna, vilket var det belopp som var intjänade
pensionsförmåner vid bildandet. Ansvarsförbindelsen beräknas av KPA och redovisar
38
upparbetad pension t.o.m. år 1997. Detta kompletteras med den särskilda löneskatten på
24,26%. Bland verksamhetens kostnader har pensionsskuldökningen, individuella delen,
pensionsutbetalningar samt löneskatt bokförts. Ränteberäkningen har bokförts på posten
finansiella kostnader. Förbundet har inget ansvar för några visstidspensioner.
Årets totala pensionskostnader är enligt nedan:
Pensionskostnad, tkr
Pensionsutbetalningar inkl. löneskatt
Försäkring av ny intjänad KAP-KL inkl. löneskatt
Förändring av avsättning inkl. löneskatt
Arbetstagare avgiftsbestämd ÅP inkl. löneskatt
Ränta pensionsavsättning
Totala pensionskostnader inkl. löneskatt
År 2014
3 551,0
503,0
- 83,0
5 231,0
8,7
9 210,7
År 2013
3 137,0
1 686,0
- 128,0
4 888,0
22,4
9 605,4
Förbundet försäkrar nyintjänandet av den förmånsbestämda ålderspensionen.
Skulder
De kortfristiga skulderna, upplupna kostnaderna och förutbetalda intäkterna innehåller
leverantörsskulder, semesterlöneskuld, pensionskostnad, stadsbidrag m.m. De långfristiga
skulderna är lån upptaget hos Kommuninvest för förvärvet av och nyinvesteringar i Alléskolan.
Soliditeten
Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till balansomslutningen exkl. ansvarsförbindelser, är
god och ligger på 11,51%. Den har utvecklats enligt följande under åren 2010-2014.
Anledningen till att soliditeten för 2014 faller ned till 11,51% jämfört med 2013, 13,83%, är
förbundets höga likviditet som härrör sig till den nyupplåning om 45 mkr som gjorts under 2014
men ej har använts för investeringar.
Soliditet
2014
11,51%
2013
13,83%
2012
12,05%
2011
27,25%
2010
29,05%
Balanslikviditet
Balanslikviditeten redovisar omsättningstillgångarna i förhållande till kortfristiga skulder. Detta
förhållande skall uppgå till minst 100% för att förbundet ej skall få betalningssvårigheter på
kort sikt. Balanslikviditetens utveckling enligt följande under perioden 2010-2014.
Balanslikviditet
2014
160%
2013
117%
2012
152%
2011
259%
2010
206%
Balanskrav
Kravet på en ekonomi i balans gäller för kommuner/kommunalförbund från och med år 2000.
Balanskravet framgår av kommunallagen 8 kap 4§ och 5§ och innebär att intäkterna skall
överstiga kostnaderna. Balanskravet för 2014 är uppfyllt.
Eget kapital
Sydnärkes Utbildningsförbund har under verksamhetsåret 2014 ökat det egna kapitalet med 1
478,7 tkr. Det egna kapitalet är vid årsskiftet 25 452,3 tkr.
39
Det egna kapitalet var - 2 810 tkr vid bildandet av Sydnärkes Utbildningsförbund 1999-07-01.
Orsaken till det negativa egna kapitalet vid starten var att förbundet inte kompenserades för
intjänad pension för perioden 1998-01-01-1999-06-30. Det egna kapitalets utveckling är enligt
följande 1999-2014.
Redovisning i tkr
IB eget kapital
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Årets resultat
- 2 810,0
432,0
1 019,2
0,0
- 5 584,9
- 3 796,4
9 786,9
3 207,9
11 854,4
7 649,6
139,1
- 3 823,7
105,2
550,0
2 647,7
2 647,7
1 478,7
Ackumulerat
- 2 810,0
- 2 378,0
- 1 358,8
- 1 358,8
- 6 943,7
- 10 740,1
953,2
2 254,7
14 109,2
21 758,8
21 897,9
18 074,2
18 179,5
18 729,5
21 377,2
23 973,6
25 452,3
Finansiella mål
Förbundet har ett finansiellt mål att finansiera de egna investeringarna i maskiner och
inventarier med egna medel. Det finansiella målet är uppnått under 2014.
Driftredovisning, tkr
Medlemsbidrag
Intäkt
Kostnad
Netto
Gemensamt, tkr
Intäkt
Kostnad
Netto
År 2014
186 600,0
88 871,6
- 273 992,9
1 478,7
År 2013
186 000,0
71 312,3
- 255 315,9
2 596,4
År 2014
255 989,8
- 134 630,8
121 359,0
År 2013
248 238,8
- 136 404,8
111 834,0
Den enskild stora avvikelsen i förbundets gemensamma budget är att de interkommunala
intäkterna har ökat och de interkommunala kostnaderna har fortsatt att minska. Detta beror på
att fler ungdomar har valt att studera vid Alléskolan, detta gäller både elever från Sydnärke
men även har antalet elever från andra externa kommuner fortsatt att öka.
40
Ungdomsutbildning per enhet och totalt, tkr
Enhet 1
Enhet 2
Enhet 3
Enhet 4
Enhet 5
Totalt
År 2014
- 16 727,3
- 22 455,1
- 28 318,0
- 20 643,8
- 10 284,0
- 115 871,6
År 2013
- 15 525,3
- 18 262,9
- 25 670,6
- 20 972,7
- 21 310,0
- 101 748,8
Förbundets olika gymnasieenheter visar endast smärre avvikelser från den lagda budgeten.
Under året har vissa enheter fått större förändringar i antalet studerande än vad som
budgeterats vilket förklarar avvikelser mot budget. Vidare har en del inköp redovisats som
kostnader för enheterna som var budgeterade som investeringar, detta gäller både inköp av ITutrustning och inköp av undervisningsutrustning.
Vuxenutbildningen, tkr
Intäkt
Kostnad
Netto
År 2014
8 734,7
- 17 022,1
- 8 287,4
År 2013
5 754,1
- 13 243,1
- 7 489,0
Att förbundets vuxenutbildning redovisar ett positivt utfall mot budget kan hänföras till
redovisningen av de statsbidrag som erhållits för att genomföra yrkesvuxutbildning. Förbundet
har under den period som genomfört omfattande sådan utbildning och erhållit extra medel vid
flera tillfällen.
Investeringsredovisning
Byggnader
Mark
Markanläggningar
Byggnadsinventarier
Maskiner och inventarier
Summa
År 2014
- 122 675,8
- 2 300,0
91,0
143,4
- 3 915,5
- 129 125,7
År 2013
- 123 660,0
- 2 300,0
0,0
0,0
- 3 790,1
- 129 756,0
Under året har de planerade investeringarna för maskiner och inventarier på 4 500 tkr
genomförts som planerat. Inköpen av IT-utrustning har betraktats som driftkostnader och
belastat verksamhetens driftsbudget. Även inköp avseende undervisnings- och delar av
kontorsutrustning har betraktats på likartat sätt.
Investeringar i byggnad har gjorts på 4 827,1 tkr.
Förbundets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning
samt kassaflödesanalys med tilläggsupplysningar.
41
Resultaträkning
Not
Tkr
2014-01-01
-2014-12-31
2013-01-01
-2013-12-31
Verksamhetens intäkter
2
88 199
88 199
70 804
70 804
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella
anläggningstillgångar
3
-264 907
-238 627
-6 877
-271 784
-183 585
-15 003
-253 630
-182 826
186 600
673
-2 209
185 064
186 600
508
-1 686
185 422
1 479
2 596
Resultat efter extraordinära intäkter och
kostnader
1 479
2 596
Årets resultat
1 479
2 596
Årets resultat före balanskravsutredning
1 479
2 596
Justeringar-realisationsvinster/förluster
0
0
1 479
2 596
Verksamhetens nettokostnader
Medlemsbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
4
5
6
Resultat före extraordinära intäkter och
kostnader
Tillägg till resultaträkningen
Årets balanskravsresultat
42
Balansräkning
Not
2014-12-31
2013-12-31
Tkr
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Inventarier, verktyg och installationer
7
8
125 210
3 916
129 126
125 966
3 790
129 756
129 126
129 756
9
10
2 215
11 785
14 000
1 424
8 500
9 924
11
78 003
92 003
33 658
43 582
221 129
173 338
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
43
Balansräkning
Not
2014-12-31
2013-12-31
Tkr
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
Eget kapital
23 974
21 377
Fritt eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
1 479
25 453
2 596
23 973
642
34 400
35 042
717
34 400
35 117
112 000
77 000
34 779
13 855
48 634
21 332
15 916
37 248
221 129
173 338
Inga
Inga
67 752
19 323
87 075
70 378
44 446
114 824
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
12
13
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
14
Kortfristiga skulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
15
16
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
17
För pensionsåtaganden
Övriga förbindelser
Summa
44
Kassaflödesanalys
Not
Tkr
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
Avskrivningar
Avsättningar
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital
2014-01-01
-2014-12-31
2013-01-01
-2013-12-31
1 479
6 877
-75
2 596
15 003
-302
8 281
17 297
Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet
Förändring av kortfristiga fordringar
Förändring av kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-4 077
11 388
15 592
-3 962
-6 361
6 974
Investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
-6 247
-26 386
45 000
-10 000
35 000
0
0
0
Årets kassaflöde
44 346
-19 413
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
33 658
78 003
53 070
33 658
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
Kortfristig del av långfristig skuld
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
45
Tilläggsupplysningar
Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänna upplysningar
Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av förbundets
finansiella ställning. Sydnärkes Utbildningsförbund följer de redovisningsprinciper som framgår av
den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Redovisningsprinciperna är
oförändrade jämfört med föregående år.
Grundläggande redovisningsprinciper
Leverantörsfakturor inkomna efter perioden, men hänförliga till redovisningsperioden, har i
huvudsak skuldbokförts och belastat verksamhetsperiodens redovisning.
Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner har i största möjliga utsträckning
periodiserats till rätt period. Semesterlöneskulden och icke kompenserad övertid, ferielön och
feriesemesterdagtillägg som utbetalas under sommarferien redovisas som kortfristiga skulder.
Sociala avgifter har bokförts som procentuella personalomkostnadspålägg med 38,46% i samband
med löneredovisningen.
Utställda fakturor efter periodskiftet, men hänförliga till perioden har fordringsförts och
tillgodogjorts periodens redovisning.
Intäktsredovisning
Inkomsten redovisas till verkligt värde av vad förbundet fått eller kommer att få. Det innebär att
förbundet redovisar inkomsten till nominellt värde. De interkommunala ersättningarna faktureras
i huvudsak 1 gång per termin med elevantal och vuxenutbildning 15 september och 15 februari för
kurser som påbörjas vid terminsstart. Medlemsbidrag betalas månadsvis.
Anläggningstillgångar
Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker
linjärt, d.v.s. med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd.
Avskrivningstiderna följer i huvudsak rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting,
SKL. De avskrivningstider som använts är:
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader
Markanläggningar
Byggnadsinventarier
Maskiner och inventarier
25 år
20 år
10 år
4-5 år
46
Not 2 Verksamhetens intäkter
Tabellen visar en sammanställning över verksamhetens intäkter, vilket avser förbundets externa
intäkter. Försäljning av utbildning svara för 79% (80%).
Försäljning
Hyror
Driftbidrag från staten
Driftbidrag från arbetsförmedlingen och
försäkringskassan
Momsbidrag
Bidrag
Försäljning av verksamhet
Övrigt
2014
2013
1 057
2 342
11 007
1 115
2 798
2 854
1 089
1 051
145
64 919
6 589
88 199
895
1 081
122
56 338
5 602
70 804
Not 3 Verksamhetens kostnader
Tabellen redovisar en sammanställning över verksamhetens kostnader. De största posterna är
personalkostnad 53 % (52%), utbildning hos extern utbildningssamordnare 17% (20%) samt
lokalkostnad 9% (10%).
Personalkostnad
Interkommunala kostnader
Lokalkostnad
Läromedel och material
Elevresor
Skolmat
Inackorderingsbidrag
Kommunikation
Verksamhetsinköp
Kompetensutveckling
Annonsering
Försäkringar, avgifter m.m.
47
2014
2013
-141 441
-46 112
-24 216
-15 484
-9 993
-8 543
-1 518
-993
-12 172
-1 421
-1 350
-1 663
-264 907
-123 011
-48 143
-22 689
-15 039
-7 716
-8 566
-1 513
-1 020
-7 132
-1 233
-863
-1 701
-238 627
Not 4 Medlemsbidrag
Askersunds kommun
Hallsbergs kommun
Laxå kommun
År 2014
58 406
97 461
30 733
186 600
Andel
31,3
52,23
16,47
100 %
År 2013
59 432
95 782
31 386
186 600
Andel
31,85
51,33
16,82
100 %
Not 5 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter avser bankränta som förbundet erhållit.
Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter
De finansiella kostnaderna består av räntekostnader på upptaget lån.
Not 7 Byggnader och mark
Under året har nya investeringar gjorts med 4 827 tkr, i om- och nybyggnadskostnad.
2014-12-31
2013-12-31
Ingående anskaffningsvärden
Inköp
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
139 769
4 827
144 596
114 680
25 089
139 769
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
-13 803
-5 583
-19 386
-8 235
-5 568
-13 803
Utgående redovisat värde
125 210
125 966
2014-12-31
2013-12-31
Ingående anskaffningsvärden
Inköp
Försäljningar/utrangeringar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
9 197
1 420
0
10 617
18 544
1 717
-11 064
9 197
Ingående avskrivningar
Försäljningar/utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
-5 407
0
-1 294
-6 701
-3 364
7 391
-9 434
-5 407
3 916
3 790
Not 8 Inventarier, verktyg och installationer
Utgående redovisat värde
48
Not 9 Övriga fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda kostnader
Upplupna intäkter
Not 11 Kassa och bank
Bankbehållning
Deposition Allénycklar
2014-12-31
2013-12-31
2 133
82
2 215
1 289
135
1 424
2014-12-31
2013-12-31
3 649
8 136
11 785
2 523
5 977
8 500
2014-12-31
2013-12-31
78 003
0
78 003
33 645
13
33 658
Not 12 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
Avsättning till pension för intjänad pension och särskild löneskatt avser anställda födda 1937 eller
tidigare som intjänat pensionspengar efter 1998.
Avsättning
Ingående avsättning
Ränte- och basbeloppsuppräkning
Pensionsutbetalningar
Ändring av löneskatt
Ändring av försäkringstekniska grunder
Övrig post
Årets utbetalningar
Auktaliseringsgrad
2014-12-31
2013-12-31
717
7
-44
-15
0
-23
0
642
824
17
-61
-21
48
-90
0
717
87 %
86 %
Not 13 Övriga avsättningar
Andra avsättningar avser de betalningar som inkommit från Kumla Kommun som betalning
rörande den ersättning Kumla Kommun betalat till förbundet till följd av utträdet i förbundet år
2008.
49
Not 14 Långfristiga skulder
Långfristiga skulder avser lån på 112 000 tkr (77 000 tkr) förbundet tagit upp för att finansiera
förvärvet av Alléskolan från Hallsbergs Kommun. Under året har förbundet lånat upp 45 000 tkr för
investeringar i förbundets fastighet. Delar av investeringarna har skjutits på framtiden och
förbundet har under januari 2015 amorterat 10 000 tkr av de nyupplånade medlen.
Förfaller senare än ett år men inom fem år efter
balansdagen
Kommuninvest
Förfaller senare än fem år efter balansdagen
Kommuninvest
Not 15 Övriga skulder
Kortfristig skuld till kreditinstitut
Leverantörsskulder
Ferielöner
Uppehållslöner
Semesterlöner
Övertid komp-ledighet
Pensionskostnad avgiftsbestämd
Särskild löneskatt
Övriga kortfristiga skulder
Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
50
2014-12-31
2013-12-31
0
0
0
0
112 000
112 000
77 000
77 000
2014-12-31
2013-12-31
10 000
8 520
7 721
254
2 656
349
4 210
1 021
47
34 779
0
6 845
6 846
314
2 115
271
3 934
954
54
21 332
2014-12-31
2013-12-31
10 915
2 940
13 855
8 225
7 691
15 916
Not 17 Ansvarsförbindelser
Ansvarsförbindelsen gällande pensionsåtagande är beräknad av Kommunsektorns Pension AB och
redovisar upparbetad pension tom 1997 samt har kompletterats med särskild löneskatt på
24,26%.
Ansvarsförbindelser, tkr
Pensionsåtagande före 1998
Särskild löneskatt på pensionsåtaganden
Hyresavtal som förfaller inom år
Hyresavtal som förfaller inom ett till fem år
Hyresavatal som förfaller senare än fem år
Upplysning om anvarsförbindelsen avseende pensioner
Ingående ansvarsförbindelse
Ränteuppräkning
Basbeloppsuppräkning
Ändring av löneskatt
Ändringar av försäkringstekniska grunder
Övrig post
Årets utbetalningar
2014-12-31
2013-12-31
54 524
13 228
9 502
9 821
0
87 075
56 638
13 740
10 574
20 936
12 935
114 823
70 378
531
48
-512
0
121
-2 814
67 752
68 329
609
1 075
400
4 424
-1 996
-2 463
70 378
Efter Kumla Kommuns utträde ur förbundet ska Kumla enligt avtal betala 37,45% av de årliga
pensionsutbetalningarna. Förbundet har inga pensionsförpliktelser till förtroendevalda och har
heller inte haft anställda med visstidsförordnande enligt det tidigare pensionsavtalet PA-KL.
Aktuella hyresavtal är idrottsanläggningarna på Alléområdet, Sydnärkehuset, del av Cityhuset samt
fyra paviljonger i Hallsberg. i Askersund hyrs också Kristinagården. Från och med 1/2 2012 är
förbundet ägare av Alléskolan vilket gör att ansvarsförbindelserna för hyresavtal minskat kraftigt.
Förbundet har upptagit lån för förvärvet samt nyinvesteringar och medlemskommunerna borgar
solidariskt för det aktuella lånet.
51
Fördelning av medlemsbidrag
2014-11-30
Antal invånare i förbundets medlemskommuner
32 064
Antal 16-19 åringar i förbundets medlemskommuner 1 517
2013-11-30
31 835
1 523
Medlemsbidrag, kr
Medlemsbidragets förändring gentemot året innan
Medlemsbidrag per invånare, kr
Medlemsbidrag per 16-19 åring, kr
186 600 000
1,14 %
5 861
122 521
Askersunds kommun
Medlemsbidrag, kr
Antal invånare
Antal 16-19 åringar
Hallsbergs kommun
Medlemsbidrag, kr
Antal invånare
Antal 16-19 åringar
Laxå kommun
Medlemsbidrag, kr
Antal invånare
Antal 16-19 åringar
186 600 000
0,0%
5 600
123 006
58 405 800
11 102
472
59 432 100
11 010
478
97 461 180
15 314
750
95 781 800
15 255
773
30 733 020
5 648
295
31 386 100
5 570
272
Kommentar:
Medlemsbidraget baseras på andelen 16-19 åringar 1 januari året innan det aktuella budgetåret.
Antalet 16-19-åringar som redovisas ovan är antalet per den 30 november det aktuella
budgetåret.
52
Kronan
Verksamhetsberättelse
Kommunstyrelsen
Innehåll
1. Väsentliga händelser under året
3
2. Sammanfattning
4
Ledning styrning och uppföljning
Integration och etnisk mångfald
Internkontroll
3. Utfall och ekonomisk analys
Kommunstyrelsen
Kommundirektör
Kansliavdelning
Näringsliv– och Turismavdelning
Ekonomiavdelning
Personalavdelning
Intern Serviceavdelning Adm stab,post, repro, växel, IT
Intern Serviceavdelning Fastighetsavdelning
Intern Serviceavdelning Städavdelning
Intern Serviceavdelning Måltidsavdelningen
Flyktingenheten
Arbetsmarknadsenheten
Transfereringar
4. Årets verksamhet
Kommunstyrelse
Kansliavdelning
Ekonomiavdelning
Personalavdelning
Näringsliv– och Turismavdelning
Intern Serviceavdelning Adm stab,post, repro, växel, IT
Intern Serviceavdelning Fastighetsavdelning
Intern Service Städavdelning
Intern Service Måltidsavdelning
Flyktingenheten
Arbetsmarknadsenheten
Transfereringar
4
4
4
4
5
5
5
5
5
5
6
6
6
6
7
7
7
8
8
8
8
8
8
9
9
10
10
10
11
11
5. Sponsring
11
6. Personal
11
7. Måluppfyllelse
12
Livskvalitet
Boende
Utbildning, omsorg, kultur– och föreningsliv
Näringsliv
Infrastruktur och kommunikationer
Ekonomi
12
13
14
15
16
16
8. Investeringar
17
9. Beslutspunkter
10. Bilagor Plan för INTEGRATION & ETNISK MÅNGFALD
18
20
Internkontroll
25
1. Väsentliga händelser under året
Nya bostäder inflyttningsklara
Ny organisation av nämnderna
Under sommaren påbörjades inflyttningen i ett
av de tre sexvåningshus som byggts i kommunal
regi i kvarteret Kronan. Även hus nummer två
blev klart under hösten och ett tredje hus är påbörjat. Totalt har då skapats 90 nya lägenheter
på centralt läge i Hallsberg.
Under våren beslutade kommunfullmäktige att
förändra nämndorganisationen i kommunen. När
den nya mandatperioden infaller 1/1 2015, kommer kommunen att ha kommunstyrelse samt tre
facknämnder.
I juni började de första hyresgästerna flytta in i
kvarteret Mejeriet, där 18 nya bostäder har
byggts av K-fastigheter. Fastigheterna förvaltas
och hyrs ut av Hallbo.
Kommunerna i sydnärke har under många år
samarbetet i olika former. Sedan 2014 har Hallsberg anslutit sig till Sydnärkes lönenämnd, säte i
Kumla, samt till nystartade IT-nämnden i sydnärke, säte i Lekeberg. Dessutom ingår numera
Hallsberg i Sydnärkes Överförmyndarkansli,
som har sitt säte i Kumla. Den gemensamma
Taxe- och avgiftsnämnden som har sitt säte i
Hallsberg utökades med Degerfors under våren
2014. Därmed hanterar Taxe- och avgiftsnämnden handläggningen av avgifter inom vård och
omsorg för sex kommuner i södra Örebro län och
fler har visat intresse för medlemskap.
Utökade samarbeten i Sydnärke
Återigen succé för HallsbergsMässan
Temat för årets mässa var ”Må bra i kropp och
sinne”. Antalet företag och föreningar som ställde ut var 130 stycken och besökarna beräknas ha
varit ca 5 000. Vid årets mässa arrangerades
också ett utställarmingel för de företag och föreningar som var utställare. Under minglet kunde
kommunens olika företag träffas under andra
former än till vardags för att knyta kontakter.
Under våren 2014 beslutade Hallsbergs,
Askersunds, Laxås och Lekebergs kommunfullmäktige att bilda Sydnärkes Kommunalförbund.
Förbundet startar upp 1 januari 2015 med i första
hand avfalls- och renhållningsfrågorna inom de
fyra kommunerna.
Ny ägare till Hallsbergs Fastigheter
2 AB
Hallsbergs kommun har sålt bolaget Hallsbergs
Fastigheter 2 AB, där verksamhet bestod i att
förvalta Hallsbergs gamla tingshus, Vågen 1.
Försäljningen gjordes till en av hyresgästerna i
fastigheten som har planer på att bevara, rusta
upp och hitta nya användningsområden till den
praktfulla byggnaden.
Två stycken allmänna val
Under året har kommunen gjort ett stort arbete
med förberedelser och genomförande av allmänt
val samt EU-val. För att genomföra dessa på ett
korrekt sätt och ge väljare möjlighet att förtidsrösta samt för att om möjligt verka för ett ökat
valdeltagande.
Triple & Touc
h
HallsbergsMäs
san
2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2014 KSF
33
2. Sammanfattning
Lednings, styrning och uppföljning
eller högre studier för att därigenom bli självförsörjande. Extra bilaga bifogas.
Kommunstyrelsen har svarat för övergripande ledning och uppföljning genom budget, månadsrapporter och delårsrapport samt genom arbete med mål
och ramar.
Internkontroll
Kommunstyrelsen har också styrt verksamheten genom beslut om investeringar, organisation, policies
med mera samt genom att utse ledamöter/tjänstemän
som skall delta i olika samverkansprojekt.
Integration och etnisk mångfald
Flyktingavdelningen och Arbetsförmedlingen har ett
delat ansvar för nyanlända flyktingars introduktion
och etablering. Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för flyktingars planering av
insatser medan kommunen är leverantör av SFI
(Utbildning i svenska för invandrare), samhällsorientering, vägledning, socialt stöd, rehabilitering och
integrationsinsatser i projektform.
Flyktingavdelningens uppdrag och målet för
individen är en snabb arbetsmarknadsetablering
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret
för att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsens egen internkontrollplan omfattar 14
områden inom verksamhet och administration
under 2014.
Under avsnitten Verksamhet och Gemensam
administration finns ingen avvikelse förutom att
Backup rutiner för ekonomisystemet övergått till
den gemensamma IT-nämnden i Sydnärke.
Under avsnittet Ekonomiadministration saknas
kontroll på kassahantering, detta kommer utföras
under våren. Alla avdelningar har inte utfört kontroll av att LAS-regler genomförs på rätt sätt.
Avstämning av skatter och sociala avgifter är ej
utförd på grund av inträde i en ny lönenämnd och
avsaknad av bra rutiner. Uppföljning bifogas i
bilaga.
3. Utfall och Ekonomisk analys
Drift
Intäkter
Kostnader
-därav personalkostnader
-därav kapitalkostnader
-därav lokalkostnader
-därav övriga kostnader
Totalt
Utfall
Utfall 31/12
2013
2014
185 823
174 611
-224 417
-222 577
-96 640
-89 855
-35 870
-37 102
-34 670
-30 653
-57 237
-64 967
-38 594
-47 966
Budget
Avvikelse
2014
161 189
13 422
-211 471
-11 106
-85 730
-4 125
-39 110
2 008
-30 618
-35
-56 013
-8 954
-50 282
2 316
Kommunstyrelsen Transfereringar (nettokostnader i tkr)
Drift
Intäkter
Kostnader
-därav personalkostnader
-därav kapitalkostnader
-därav lokalkostnader
-därav övriga kostnader
Totalt
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
Utfall
Utfall 31/12
2013
2014
21 044
21 579
-151 515
-159 329
-18 460
-21 675
0
0
-299
-233
-132 756
-137 421
-130 471
-137 750
4
Budget
Avvikelse
2014
19 980
1 599
-157 830
-1 499
-20 709
-966
0
0
-266
33
-136 855
-566
-137 850
100
Utfall 31/12 Utfall 31/12
Budget
Verksamhet per avdelning, tkr
2013
2014
2014
Avvikelse
Kommunstyelsen
-5 391
-5 266
-5 775
509
Kommundirektör
-5 201
-3 775
-4 156
381
Kansliavdelning
-2 353
-2 923
-3 094
171
Näringsliv- och Turismavdelning
-3 607
-3 076
-2 848
-228
Ekonomiavdelningen
-6 661
-7 128
-7 159
31
Personalavdelningen
-8 994
-9 750
-9 465
-285
Intern Serviceavdelning
-786
-9 544
-11 824
2 280
varav Stab, post, Repro, växel, It
-6 219
-5 487
-6 525
1 038
varav Fastighetsavdelning
1 845
-3 680
-5 735
2 055
därav Kopparslagaren
253
152
251
-99
därav Kronan
0
-928
-24
-904
varav Städavdelning
1 102
357
184
173
varav Måltidsavdelning
2 486
-734
252
-986
Flyktingenheten
-17
0
0
0
Arbetsmarknadsenheten
-5 584
-6 504
-5 961
-543
KSF gemensam verksamhet tot
-38 594
-47 966
-50 282
2 316
Transfereringar
-130 471
-137 750
-137 850
100
Totalt
-169 065
-185 716
-188 132
2 416
Förvaltningen redovisar ett positivt resultat på 2 416 tkr per den 31 december 2014. Den största avvikande
posten är Fastighetsavdelningen som slutar på ett positivt resultat mot budget med 2 055 tkr.
regi från den 1 april i år. Campingen visar ett
negativt resultat vid årets slut på 280 tkr. Behovet
av upprustning har varit stort och kostnader har
även tagits som investering efter utökad ram.
Totalt har avdelningen ett underskott på 228 tkr.
Kommunstyrelsen
Den största posten avser arvoden till politiker som
uppgår till 4 125 tkr under 2014, en ökning mot
föregående år med 280 tkr. Sammanträdeskostnaderna är liksom föregående år lägre än budget och
visar ett överskott med 331 tkr. Kommunstyrelsens
ordförande har inte nyttjat sin budget och visar ett
överskott på 201 tkr.
Totalt är överskottet 509 tkr för 2014.
Ekonomiavdelningen
Högre konsultkostnader men lägre support, telefon, porto och kopieringskostnader mot budget tar
ut varandra.
Kapitalkostnader för det nya ekonomisystemet har
påverkat resultatet negativt med 57 tkr.
Intäkter från Taxe– och avgiftsnämnden har dock
blivit högre i och med Kumla och Degerfors inträde i nämnden och totalt för avdelningen blir
resultatet positivt med 31 tkr mot budget.
Kommundirektör
Stor del av kommundirektörens kostnader är bidrag
till Verdandi och Folkets hus föreningar på totalt
1 045 tkr 2014. Ett samarbete med Stiftelsen
Activa och projektet Aniara har kostnader under
året på 366 tkr utöver budget men övriga verksamhetskostnader är lägre än budget och därmed visar
kommundirektören på ett överskott med 381tkr.
Personalavdelningen
Kansliavdelning
Inom staben bedrivs verksamheter som beredskapsplanläggning, kansli och juridik som tillsammans
visar ett positivt resultat på 171 tkr. Budget för strategisk frågor har inte är nyttjats på 53 tkr samt lönekostnaderna är lägre än budget.
Näringsliv– och Turismavdelning
Kommunen tog över Tisarstrands Camping i egen
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
55
Kapitalkostnader för införandet av ett nytt
personalsystem, Personec har påverkat resultatet
negativt med 322 tkr. Även kostnader för datalicenser har överskridit budget med 322 tkr på
grund av nya system.
Den fackliga verksamheten har kostat mindre än
beräknat och visar på ett överskott med 437 tkr.
Dessa kostnader är svåra att beräkna och under
2013 var kostnaderna 533 tkr högre än under 2014.
Totalt har personalavdelningen ett underskott 31
december på 285 tkr.
Inom fastighetsavdelningen har det dock också uppstått underskott: bostadsanpassningen gör ett underskott på 900 tkr. Antalet ärenden har ökat med 23%
från föregående år. Dessutom har två ärenden varit
omfattande badrumsrenoveringar som tillsammans
utgör ca 500 tkr. Även driftkostnader för Folkets hus
och Tisarstrands camping har överstigit budget.
Intern Serviceavdelning
Avdelningen har haft ökade telefonintäkter mot
budget med 853 tkr. Jämförelsen av intäkterna föregående år och i år visar en sänkning mellan åren
på 38 tkr. Och därmed är intäktsbudgeten beräknad för lågt om trenden fortsätter. IT-avdelningen
visar ett överskott med 171 tkr på grund av en
minskad semesterlöneskuld. Verksamheten har från
1 april övergått till en gemensam IT-nämnd tillsammans med Lekeberg, Askersund och Laxå.
Årets resultat för serviceavdelningen är ett överskott på 1 038 tkr
Kronan
De nya bostäderna i kvarteret Kronan har överstigit
budget med ca 900 tkr. Orsaken till detta är att investeringen aktiverades i juli månad medans full uthyrning av lägenheterna skedde först senare under hösten.
Vi har alltså inte fått in intäkter i samma takt som
kostnaderna.
Intern Serviceavdelning
Fastighetsavdelningen
Fastighetsavdelningen inklusive bostadsanpassningen gör ett överskott på 2 054 tkr i förhållande
till budget efter att budgeten förstärkts med 1 861
tkr på grund av rivningen av Folkets hus. Budget
för rivningen var avsatt under finansförvaltningen,
och således har endast en budgetjustering inom
kommunens budget skett.
Kopparslagaren
Kopparslagaren har en nettointäkt på 152 tkr. Budgeten är dock en nettointäkt på 251 tkr, en negativ avvikelse på 99 tkr alltså. Detta beror på att en första avläsning av vattenförbrukningen gjordes i augusti 2014,
vilket visade att den verkliga förbrukningen var högre
en den debiterade. Eftersom ingen avläsningen skett
sedan fastigheten byggdes belastas 2014 också med
kostnader för förbrukning för 2012 och 2013.
Överskottet beror till stor del på att 2014 var ett
varmt år med lite snö – vilket gör att kostnaderna
för såväl el, fjärrvärme och snöröjning tillsammans
lämnar ett överskott på sammantaget 1 150 tkr.
Intern Serviceavdelning
Städavdelningen
Avdelningen har under året haft ett sparbeting åt KUF
vilket inneburit att samtliga klassrum och fritidslokaler i kommunen städas varannan dag och inte som tidigare varje dag. På grund av detta har neddragning av
personal blivit nödvändig men genom naturliga avgångar och att vikariatstjänster avslutats. Till följd av
detta visar Personalkostnaderna ett överskott vid årets
slut mot budget. Alla tjänster är inte tillsatta idag.
Kostnaderna för förbrukningsinventarier har dock ökat
mot föregående år med 241 tkr . En orsak är utökning
av extern städning på Alléskolan som också genererar
extra intäkter utöver budget.
Resultatet vid årets slut är positivt med 174 tkr.
Det planerade takbytet på Långängsskolan har genomförts, men som en energisparåtgärd eftersom vi
valde att samtidigt tilläggsisolera. Därför har istället investeringsmedel kunnat användas. Det planerade takbytet på Östansjö skola har inte genomförts. Fastigheten kräver mer omfattande renoveringsåtgärder och därför väntar vi med att byta tak.
Det finns flera vakanser som inte är tillsatta i fastighetsskötarorganisationen. I avvaktan på det nya
fastighetssystemet Incit har vi valt att redan nu anpassa organisationen efter hur vi ska arbeta i framtiden och relativt sett har detta medfört att verksamheterna har tagit mer resurser i anspråk på bekostnad av rena underhållsåtgärder.
Intern Serviceavdelning
Problemen med Östansjö skola har också tagit
mycket kraft och tid på bekostnad av andra underhållsåtgärder. Därför har kostnaderna för såväl personal- som underhåll blivit lägre än budget.
Måltidsavdelningen
Lönekostnaderna har varit för höga under året och
visar en avvikelse på minus 2 063 tkr vid årets slut.
Här ingår även lönekostnader för extern försäljning
där budget under året saknats. Den åtgärdsplan med
sparbeting som arbetats med har inte hunnit ge önskad
effekt under året. Men den externa försäljningen har
minskat underskottet något och det slutliga resultatet
vid årets slut är minus 986 tkr.
Byggnationen av förskolan Kompassen har också
dragit ut på tiden, vilket gjort att aktivering av den
investeringen ej gjorts under 2014. Det innebär att
den budget som var avsatt för kapitalkostnader ej
tagits i anspråk.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
6
Flyktingavdelningen
Färdtjänstkostnaderna under året är bättre än
budget med 191 tkr och utöver detta har momsåterbetalning påverkat resultatet positivt med 356
tkr.
Avdelningen har under tidigare år avsatt positivt
resultat som idag är balanserat. Ett beslut är taget
på att 1 500 tkr per år för särskilt riktade insatser
under 2014/15 ska belasta avdelningen. Inklusive
dessa insatser har avdelningen gjort en resultatöverföring till balansen med 879 tkr som är avdelningens överskott under året.
Nattrafiken har nyttjats något mindre än budget på
84 tkr.
Medlemsbidraget till Finsam blev något lägre än
beräknat och Mälardalsrådet något högre och därmed påverkas inte resultatet.
Kommunen har fått en återbetalning på 122 tkr av
inbetald medlemsavgift till Nerikes Brandkår på
grund av uttag av för hög pensionsavgift.
Arbetsmarknadsenheten
Färre uppdrag och dyrare åtgärder från Arbetsförmedlingen där skillnaden mellan löner mot bidrag
för åtgärderna visar en nettokostnad på 1 567 tkr .
Verksamheten för övrigt visar ett överskott på
1 626 tkr. Administrationens lönekostnader överstiger budget med 471 tkr och en höjning av semesterlöneskulden under året med 132 tkr gör att
arbetsmarknadsenheten till årets slut visar på ett
negativt resultat på 543 tkr.
Totalt visar Transfereringarna ett överskott mot
budget på 100 tkr 31 december.
En utredning om arbetsmarknadsenhetens placering och arbetsinriktning är genomförd under våren
och utredningens intentioner genomsyrar numer
enhetens arbete.
Transfereringar
Stor del av Kommunstyrelsens verksamhet är
Transfereringar såsom LSS, Länstrafiken, Färdtjänst, medlemsavgift till Nerikes Brandkår, Sveriges kommuner och landsting, Regionförbundet
Örebro län, Samordningsförbundet Sydnärke
”Finsam” och Sydnärkes utbildningsförbund.
Dessa kostnader kan kommunen inte påverka
nämnbart.
Brandstationen i Byrsta
LSS-verksamheten visar ett negativt resultat med
1 027 tkr 31 december 2014 som till största delen
beror på för höga löneskostnader. Brukarna får i
samband med flytt nya beslut, på fler antal timmar.
En brukare har haft växelvård två veckor i månaden som innebär minskade intäkter från Försäkringskassan och övertalig personal under dessa
veckor. Korttidsboendet har periodvis haft färre
brukare och brukare med beslut har tackat nej.
Kortisverksamheten är inte lätt att planera utifrån
brukarunderlag och samarbetar med Socialförvaltningens verksamhet som inryms i samma lokaler.
En brukare med särskild service har tillkommit i år
där vi köper externt boende.
Kommunen har efter en långdragen process fått
ersättning från Försäkringskassa för tidigare år som
bokas som intäkt på 216 tkr 2014.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
77
4. Årets verksamhet
Kommunstyrelse
Personalavdelningen
Kommunstyrelseförvaltningen ska förutom att vara
kommunstyrelsens stöd beträffande kommunstrategiska frågor, administration, protokoll och utredningar även ansvara för alla interna stödfunktioner
till övriga förvaltningar i kommunen. Förvaltningen
ansvarar för Arbetsmarknadsenhet, Flyktingavdelning, Kansli-, Näringsliv– och Turism-, ekonomi-,
personal– och serviceavdelning där fastighets-,
måltids-, och städavdelning ingår. Men även transfereringar såsom LSS , Nerikes brandkår, Sydnärkes utbildningsförbund, Länstrafiken och färdtjänst mm.
Personalavdelningen ansvarar för alla övergripande personalfrågor och har en råd- och stödgivande funktion till framförallt chefer.
Året har inneburit en del förändringar för personalavdelningen. Från och med januari så anslöt sig
Hallsberg till Sydnärkes lönenämnd och kommunens lönehandläggare flyttade från kommunen
till Kumla där lönenämnden har sitt säte. I och med
detta så infördes också ett nytt personal- och lönesystem, Personec, med självservice. Utbildning har
pågått under hela 2013 och fortsatt under 2014.
Mycket arbete har lagts på framförallt att säkerställa kompetens vad gäller utdata och statistik.
Ett annat personalsystem som inhandlades under
2014 är WinLas, det är bland annat till för att säkerställa att alla medarbetare hanteras på ett korrekt sätt vad gäller till exempel anställningstid.
Alla chefer har gått en tvådagars arbetsrättsutbildning med fokus på Allmänna Bestämmelser (vårt
kollektivavtal).
En lönekartläggning påbörjades under slutet av
2014, detta för att säkerställa att kommunen har
jämställda löner. Arbetet kommer att fortsätta under 2015.
Personalchefen gick i pension under våren och den
första augusti tillträdde den nya personalchefen. I
somras anställdes också en personalstrateg. Avdelningen består nu av personalchef, tre personalhandläggare samt en personalstrateg.
Kansliavdelning
Kommunstyrelseförvaltningen har under året genomgått viss omorganisation. Bland annat har en
kansliavdelning återskapats med ansvar för bland
annat ärendehantering, utredningar, juridik, arkiv,
strategiska frågor, beredskap med mera. Avdelningen har under perioden särskilt arbetat med förberedelser för allmänt val, förberedelser för genomförande av EU-valet och med frågor om samarbete i
sydnärke och med andra parter. Utformat de dokument som ligger till grund för samarbete inom IT
och avfallsfrågor. Även lagt ner ett omfattande arbete på de uppdrag som fullmäktige gav i samband
med beslut om budget. Och även deltagit i arbetet
med att ta fram nytt styrsystem och därmed sammanhängande frågor. Vidare har avdelningen planerat och genomfört den vänortsträff med företrädare
för Gifhorn och Jajce som ägde rum i maj i Hallsberg. Ett omfattande arbete har genomförts i syfte
att få till stånd ett samarbete med Kumla kommun i
frågor om miljö och hälsoskydd, PBL-frågor samt
planfrågor. Avdelningen har också arbetat med att
göra förslag till svar på ett antal remisser.
Näringsliv och turism
Näringsliv
Året har varit stabilt i Hallsberg.
Företagen satsar och nyetableringar startar.
Atria Lithells har investerat i ett nytt rökeri och
maskiner. Ahlsells satsar på ett nytt lagersystem,
ICA Allè har byggt om och investerat i ny inredning. Family House, en butik med kläder för hela
familjen har öppnat i Cityhuset.
Sågverket i Hjortkvarn har investerat och rustat
lokaler och maskiner. Lilla Blomsterboden och
Hallsbergs Hälsohandel har flyttat in i nya lokaler.
Hallsbergs Terminalen har elektrifierats
vilket innebär att man spar tid, pengar och miljö.
GoGlass utsågs till Årets Företagare.
Ekonomiavdelningen
Ekonomiavdelningen fortsätter arbeta med den löpande utvecklingen av processer och riktlinjer inom
kommunens ekonomiområde. Från början av året
använder sig kommunen av VismaCollector för inkassokrav och vidare åtgärder. Förberedande arbete
har pågått under hösten inför uppgradering av
Agresso (ekonomisystemet) till ny version.
Arbetet med att sjösätta InfoKey för resultatuppföljning istället för Ekozoom har påbörjats. Likaså
”Cockpit”, som är ett system för rapportering av
målstyrningen.
Ett stort arbete med en ny kodplan utifrån
Kommunbas 13 har utförts under hösten.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
Arbetet med BRO, Buisness Region Örebro fortskrider.
8
administrativt stöd åt andra förvaltningar som Teknik- och planförvaltningen och Miljö-, bygg- .
och myndighetsförvaltningen samt Kommunstyrelsen.
Inom avdelningen låg också kommunens IT-enhet
fram till första april då de flyttat till en gemensam
IT-nämnd. IT-nämnden kommer i fortsättningen
ansvara för det gemensamma datanätet och den gemensamma dataverksamheten samt utvecklingsarbetet avseende IT-frågorna i Hallsberg, Askersund,
Laxå och Lekeberg. Nämnden har sitt
”Samverkande Hallsberg” som är en ideell förening för företagarna i Hallsberg har haft flera möten under året. Även frukostmöten och ett studiebesök på Postens terminal med drygt 130 besökare
har genomförts .
Hallsbergs kommun satsar på aktiviteter som personliga besök, studiebesök, frukostmöten, bussresa
till Elmia Subcontratcor och Promotionbåten.
Årets företags- och föreningsmässa genomfördes i
maj månad. 130 företag och föreningar ställde ut
på mässan.
säte i Lekebergs kommun.
Intern Serviceavdelning
Information
HallsbergsNytt delades ut i februari och i maj månad. Två gånger per år skickas HallsbergsNytt &
Evenemangsnytt ut tillsammans. Inför sommaren
uppdaterades ”Välkommen till Hallsberg”
skyltarna med ny information både på svenska,
engelska, tyska och franska.
Till sommaren producerades även en ny ”gratiskarta”.
Fem nr av NäringslivsNytt har utgivits.
Fastighetsavdelningen
En ny fastighetsorganisation som ska arbeta med
fastighetsrelaterade frågor och verksamhetsbeställningar har arbetats fram under året. Ett nytt fastighetssystem är under färdigställande. I samband med
detta har större underhållsåtgärder och investeringsbehov kartlagts och en ny underhållsplan har färdigställts.
Fastighetssystemet innehåller också system för
felanmälan, beställningar och tydliga arbetsbeskrivningar för fastighetsskötarna. Dessutom har en helt
ny gränsdragningslista, som reglerar ansvarsförhållandet mellan fastighetsägare och hyresgäst, tagits
fram för beslut.
Ett stort projekt med att digitalisera våra fastighetsritningar pågår. Detta arbete innebär också att vi
säkerställer våra fastigheters ytor.
Turism
Sommaren 2014 har en gemensam destinationsbroschyr och en lokal turist-broschyr för Hallsbergs kommun tagits fram. Turistbyrån i stationshuset är öppen året runt (obemannad). Under sommaren visades ”de mina” en utställning av Carl
Larsson målningar i familjen i Bergööhuset.
Modelljärnvägen öppnade i juni månad.
Samarbetet med Destination Örebro fortskrider.
Två hus med 48 lägenheter har färdigställts i kvarteret Kronan och inflyttning i dessa har skett under
året. Byggnation av ett tredje hus med ytterligare
24 lägenheter har påbörjats.
Energisparåtgärder avseende ventilation och värme
har genomförts på Sköllersta skola, Östansjö skola
och Folkasboskolan i Pålsboda.
Brandskyddsåtgärder har genomförts på bl a
Östansjö skola och Sköllergården.
Taket på Långängsskolan har bytts och tilläggsisolerats under året.
Förskolan Kompassen har färdigställts.
Anpassning av Västra skolan för Landstingets
familjecentral har påbörjats under året.
Nytt kallförråd och nya arbetsrum har byggts i
Alléhallen för Alléskolans idrottslärares räkning.
Ett antal standardhöjande åtgärder på Tisarstrands
camping har genomförts.
Arbete med att återställa efter branden i
Folkets Hus har pågått under en större del
av året.
Tisarstrands Camping
Kommunen tog över Tisarstrands Camping i egen
regi från den 1 april. Ett stort arbete har utförts
med att organisera upp arbetet och få ordning och
reda i campingområdet. Här har stora satsningar
gjorts med en ny duschvagn, nytt låssystem med
bom, dator och kassasystem, nya elstolpar och justering av tomtgränser. Arbete med vassröjning,
beachvolleybollplan och upprustning av stugor
samt vattenförsörjning är en del av det arbete som
utförts.
Intern Serviceavdelning
Serviceavdelningen ansvarar bland annat för
växel/reception, reproarbeten och kommunens
posthantering. Dessutom arbetar avdelningen med
administrativt stöd åt fastighetsavdelningen, måltidsavdelningen och städavdelningen samt
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
99
Matsalen i Östansjö som brann ner med Folkets
Hus har ersatts med en matsalspaviljong.
Enheten för Bostadsanpassning har under året hittat nya och effektivare arbetssätt, vilket har inneburit att man har kunnat hålla nere de totala kostnaderna trots att antal ärenden har ökat med 23%
till 249 stycken under 2014.
Arbetet under hösten 2014 med organisationsförändring för hela måltidsverksamheten fortsätter
under 2015 för en effektivisering.
Flyktingenheten
Hallsbergs kommun överenskommelse om mottagande av nyanlända flyktingar är 50 personer. Av
dessa ska vi bosätta 15 personer. I år har Flyktingavdelningen tagit emot 111 personer och av
dessa har vi bosatt 12 personer. Samtliga kommuner i Örebro län har tagit emot fler nyanlända
flyktingar än tecknad överenskommelse. Orsaken
till det stora mottagandet är ökade flyktingströmmar främst från Syrien, Eritrea och Afghanistan.
När du beviljats uppehållstillstånd har du rätt att
bosätta dig och arbeta varsomhelst i Sverige.
Intern Serviceavdelning
Städavdelningen
Städavdelningen är kommunens centrala städfunktion och utför städning åt brukande förvaltningar inom kommunen och Sydnärkes Utbildningsförbund. Avdelningen är en resultatenhet och
utför efter beställning daglig och periodisk städning, storbygg- och flyttstädning, golvvård samt
fönsterputs. Kombinationstjänster kök/städ med
enklare måltidshantering har startats upp under
hösten. Sydnärkes utbildningsförbund fortsätter
utöka lokalytan och därmed utökas uppdragen.
Särskilt riktade insatser 2014
Alfabetiseringsprojektet:
Flyktingar och invandrare som befinner sig kommunen och är analfabeter erbjuds att delta i ett
projekt där de får lära sig att läsa och skriva med
annan pedagogisk ansats än ordinarie SFIundervisning (Utbildning i svenska för invandrare). I projektet ingår också arbetsplatsintroduktion på öppna arbetsmarknaden.
Intern Serviceavdelning
Måltidsavdelningen
En tydligare uppdelning av organisationens kostnader har gjorts inför året där måltidsverksamhetens budget delas in i fyra ansvarsområden med en
kökschef för varje område.
Under 2014 har måltidsavdelningen i Hallsbergs
kommun deltagit i en projektgrupp ”Hållbara måltider i Örebro Län”. Projektgruppen har bestått av
olika kök från kommunerna i länet. Syftet med
projektet har varit att utveckla, testa, utvärdera och
sprida metoder för hållbar måltidshantering. För
måltidsverksamheten i Hallberg ses deltagandet i
projektet som en långsiktig väg att hitta verktyg
och metoder för att nå de mål som finns angivna.
Lokalvårdsutbildning:
Flyktingavdelningen har erbjudit en professionell
lokalvårdsutbildning med möjlighet att avlägga
yrkesprov, samt möjlighet till språkstöd. Orsaken
är att flera personer inte varit aktuella för andra
yrkesutbildningar på grund av att det är språksvaga. Framgången i kommunens lokalvårdsutbildning är förlängd studietid från 6 till 20 veckor
där 10 veckor är teori och 10 veckor praktik.
Målgruppen klarar av utbildning i samma utsträckning som en ordinarie yrkesutbildning.
Utifrån detta drar verksamheten slutsatsen att man
missar kompetens och förbiser personer med
arbetsförmåga på grund av att tröskeln in till vissa
utbildningar är för hög.
Under hösten 2014 har arbetet inför nästa livsmedelsupphandling börjat. En viktig fråga har bl a
handlat om att få för producenter i närområdet intresserade att deltaga i upphandlingsprocessen,
och i slutändan ha möjligheten att kunna handla
produkter från närområdet Att skapa kontakter och
ha dialog har varit ett första steg. Bland annat
arrangerades en träff i Hallsberg i Hushållningssällskapets regi där producenter, leverantörer, politiker, upphandlingsansvariga bjöds in.
Samhällsorientering i Örebro län
Det är ett kommunalt ansvar att erbjuda samhällsorienteringen inom Etableringslagen för nyanlända flyktingar. Från med hösten 2014 sker
regional samverkan i Örebro län. Orienteringen
genomförs numera på modersmål. Det innebär att
där det finns deltagarunderlag, där ska samhällsorienteringen erbjudas.
Till hösten genomfördes förändringen av måltidshanteringen på förskolorna Sörängen
(Kompassen), Tranängen och Norrgården. Från att
ha haft kök med egen tillagning på förskolan till
att fungera som mottagningskök och få maten levererad från Alléköket.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
10
Arbetsmarknadsenheten
Arbetsmarknadsenheten har under året sysselsatt
190 personer via arbetsmarknadspolitiska åtgärder som ex lönebidrag, nystartsanställning, anordnarbidrag fas 3, trygghetsanställning, merkostnadsersättning inom jobbgarantin, skyddat
arbete hos offentlig arbetsgivare och särskild anställningsstöd.
Under sommaren har även arbetsmarknadsenheten jobbat med att slussa ut 336 feriearbetare på
olika sommarjobb. Totalt sökte 366 personer
varav 18 tackade nej. 12 ungdomar erbjöds ej
feriejobb då de var för unga eller för gamla.
Transfereringar
En redogörelse för LSS-verksamheten under året är
med i respektive förvaltnings verksamhetsberättelse.
I Samordningsförbundet Sydnärke ingår sydnärkekommunerna tillsammans med Örebro läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Samordningsförbundet har under året fått chansen
att få ett högre belopp från staten vilket möjliggör
fler angelägna projekt för kommunerna. Kommunerna själva bidrar med 25 % av tillskottet till förbundet.
5. Sponsring
Sponsring
Under 2014 har kommunstyrelsen sponsrat för totalt 99 tkr till följande föreningar:
OK Tisaren, Järnvägen Cup, Indianerna Speedway, IFK Hallsberg Hockey, IFK Hallsberg FK, DSH:s
Dansförening, Sköllersta IF, Pålsboda Gymnastik & Idrottsförening och Ratta Ren
Dessutom har bidrag lämnats till BRIS med 15 tkr.
6. Personal
Personal
Från och med 2014 redovisas alla månadsanställda, tillsvidare samt visstidsanställda enligt
AB.
Hallsbergs kommun övergick till Sydnärkes lönenämnd från första januari 2014 och fick därmed
ett nytt personalsystem. Därför redovisas enbart
årets siffror och inte tidigare års siffror på grund
av olika ingångsvärden i de olika personaladministrativa systemen. Personalomsättningen kan
inte redovisas för 2014.
Antal anställda
Vid årets utgång var totalt 220 medarbetare anställda inom förvaltningen (tillsvidareanställda
och tidsbegränsat anställda med månadslön),
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
av dessa var 167 kvinnor (76%) och 53 män (24%).
Omräknat till heltider motsvarar de 220 medarbetarna
201,1 årsarbetare. Det var 23 personer som hade en
visstidsanställning.
Personalomsättning och
rekrytering
Antalet rekryteringsannonser har varit 9 st.
Frisknärvaro och sjukfrånvaro
Frisknärvaron var 63,57%, dvs så många har varit
sjuka färre än 5 dagar.
Sjukfrånvaron var 8,18 %.
Kvinnors sjukfrånvaro var 9,75% och männens sjukfrånvaro var 3,93%. Sjukfrånvaron from dag 60 är
55,01%.
11
11
7. Måluppfyllelse
Livskvalitet
Måluppfyllelse
Uppfyllt
Mål
Delvis uppfyllt
Kommentar
Ej uppfyllt
1. Kommunen ska vartannat
år genomföras SCB´s undersökning Nöjd medborgarindex.
Ej uppfyllt
Kommer inte att genomföras i avvaktan på beslut
om nya mål och därpå följande beslut om aktiviteter, varvid behov av ny undersökning kommer
att övervägas.
2. Möjligheternas hus ska ge
människor återkomst och tillträde till arbetsmarknaden.
Varje år ska minst 10
personer på detta sätt komma
ut på arbetsmarknaden. Möjligheternas hus ska med särskild uppmärksamhet verka
för att människor med annan
etnisk bakgrund integreras i
samhället.
Uppfyllt
Tjugotre personer har under året lämnad Arbetsmarknadsenheten för anställning hos annan arbetsgivare. Ytterligare femton för studier, utbildning eller praktik.
Flyktingavdelningen har under 2014 implementerat en mer tydlig arbetslinjen i Möjligheternas
Hus. Detta ska ses om ett led i att tydliggöra
verksamhetens syfte och mål, samt att deltagarna
som har insatser ska få aktivt stöd för att underlätta ett utträde på arbetsmarknaden. Insatserna
har bestått av kartläggning och genomförandeplan, arbetsmarknadskunskap, kontinuerligt motivationsarbete och stöd i att hitta en extern praktikplats där det kan bli en anställning. Syftet är
att rusta dem för ett konkurrensutsatt arbete.
I och med det är KS effektmål uppnådda.
3. Kommunstyrelsen ska följa
upp hur det kommunala
nämnderna lever upp till devisen: ”ett samtal räcker”, det
vill säga hur de som kontaktar kommunen bemöts på ett
korrekt, empatiskt och för
alla inblandade effektivt sätt.
Ej uppfyllt
4. Vi ska minska energiförbrukningen i våra egna fastigheter.
Delvis uppfyllt
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
12
Energiförbrukningen har totalt minskat i kommunens fastighetsbestånd mellan 2013 och 2014.
Dock saknar vi uppgifter om antalet kvm, vilket
är en relevant uppgift i detta sammanhang, då
förbrukningen per kvm är en mer intressant uppgift än den totala förbrukningen. Fastighetsbeståndet förändras över tid, vilket påverkar den
totala energiförbrukningen.
Boende
Måluppfyllelse
Uppfyllt
Mål
Delvis uppfyllt
Kommentar
Ej uppfyllt
1. Det ska finnas minst 100
byggklara tomter i kommunen
fördelat på tätorterna.
Ej uppfyllt
Ett 90-tal byggklara tomter finns idag.
2. Det ska finnas en plan för
lämpliga tomter för flerfamiljshus.
Uppfyllt
Kvarteret Berg är planlagd.
3. Det ska finnas ett bostadsförsörjningsprogram som uppdateras vartannat år.
Uppfyllt
Nytt program har beslutats av KF.
4. Kommunstyrelsen ska där
Delvis uppfyllt Nya planuppdrag beslutade.
efterfrågan finns, ta initiativ
till att det finns förutsättningar
för byggande av flerfamiljshus för olika typer av hyresgäster och/eller bostadsrättsinnehavare.
5. Kommunstyrelsen ska i sitt
arbete med den fysiska planeringen verka för miljömässigt
goda lösningar.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
Delvis uppfyllt Ingår som del i arbetet med den fysiska planeringen.
13
13
Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv
Måluppfyllelse
Uppfyllt
Mål
Kommentar
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
1. Kommun ska minst två
gånger om året ha dialog
med näringslivet i frågor
om utformning och inriktning av utbildningar.
2. Våra hyresgäster ska ha
tillgång till ändamålsenliga
och välstädade lokaler.
Uppfyllt
Samarbete i form av ett Handelsprogram med turisminriktning. Ingår även i Teknikgrupp och Logistikgrupp i skolan. Samarbete med gymnasieskolan och
deras U-företag. Företagare föreläser vid olika tillfällen i skolan.
Delvis uppfyllt Kvalitén på städningen ska hålla den nivån som brukaren/hyresgästen har beställt och betalar för. Därför
har en test av en ny kvalitétsuppföljning startats upp
och målet är att samtliga skolor ska följas upp under
året (framledes samtliga objekt). Denna uppföljning
utförs på objektet tillsammans med personal från
städavdelningen och brukaren av lokalen. Ett
samarbete med kommuner i länet gällande denna uppföljning pågår också. En framtida möjlighet kan bli att
jämföra kvalité och kostnad med de andra kommunerna.
Kommunen har i stora drag ändamålsenliga lokaler,
kommunen är dock i behov av en såväl lokalstrategi
som långsiktig underhållsplan. Detta arbete pågår och
beräknas vara klart under hösten.
3.Kommunen ska vartannat
år arrangera en företags–
och föreningsmässa för företag och föreningar som är
verksamma inom kommunen.
Uppfyllt
4.Kommunen ska genomföra en översyn av
föreningsstödet för att ta
fram ett förslag som har
mer fokus på mångfald och
jämställdhet, så att flera
personer får möjlighet att
delta i föreningslivet.
Ej uppfyllt
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
Hallsbergsmässan arrangerades i maj 2014 med 130
olika utställare.
14
Näringsliv
Måluppfyllelse
Mål
Kommentar
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
1. Näringslivsarbetet ska ha
fokus på små och medelstora
företag som redan är etablerade i kommunen.
Uppfyllt
Bjuder in till företagsträffar, branschträffar, anordnar
företagsmässa och skickar ut information till företag.
2. Kommunen ska genomföra minst 30 företagsbesök
eller företagsträffar per år.
Uppfyllt
Under 2015 har 43 företagsbesök genomförts.
3. Etableringsförfrågningar
ska få ett första svar senast
inom 48 timmar med uppgift
om vem som är lots.
Uppfyllt
Svarar på alla etableringsfrågor och lotsar rätt inom
48 timmar.
4. Kommunen ska marknadsföra sitt unika logistiska
läge.
Uppfyllt
Annons i tidningen Näringsliv, Intellegent logistik,
Tåg i Bergslagen m fl. Ställer ut på mässor, i maj
deltog kommunen tillsammans med BRO på Logistik
och Transportmässan i Göteborg.
5. Vi ska ha en hög servicenivå.
Uppfyllt
Ordnar möten på kort varsel, tar emot besök enligt
önskemål (icke kontorstid om så önskas). Alltid anträffbar på telefon.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
15
15
Infrastruktur och kommunikation
Måluppfyllelse
Uppfyllt
Mål
Kommentar
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
1. I syfte att befästa och utveckla Hallsbergs position
som ledande knutpunkt i logistik och kommunikationshänseende ska kommunstyrelsen se till att kommunen
deltar aktivt i de sammanhang där dessa frågor diskuteras och beslutas.
Uppfyllt
2. Kommunen ska genomföra dialog med näringsliv
och andra intressenter kring
den kommande utvecklingen
av kollektivtrafik och infrastruktur.
Ej uppfyllt
Genom deltagande i Logistikregionen. Kommunen
deltar regelmässigt från både politiskt och tjänstemanna håll i en rad samarbetsorgan och diskussionsforum på lokal, regional och nationell nivå.
Ekonomi
Måluppfyllelse
Mål
Kommentar
Uppfyllt
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
1. Kommunens ekonomiska
soliditet ska öka årligen
2. Kommunens anläggningstillgångar ska skötas och underhållas enligt planer så att
deras ekonomiska värde består.
?
Delvis uppfyllt En underhållsplan är framtagen. Denna tillsammans
med system för felanmälan och arbetsbeskrivningar
för våra fastighetsskötare ska underlätta arbetet med
att bibehålla våra fastigheters ekonomiska värde.
3. Alla investeringsprojekt
ska genomföras enligt beslutad processbeskrivning.
4. Vi ska öka samarbetet
såväl inom kommunen som
med andra kommuner i syfte
att höja kvalitén och att
bedriva verksamheten mer
kostnadseffektivt.
Ej möjlig att svara på innan kommunens hela bokslut
är sammanställd.
Ej uppfyllt
Större investeringsprojekt har en beslutad processbeskrivning. Mindre projekt saknar oftast denna beskrivning.
Delvis uppfyllt Gemensam IT-nämnd är bildad tillsammans med
Askersund, Laxå och Lekeberg. Verksamheten har
gått över från den 1 april i år.
Hallsbergs kommun har gått med i Sydnärkes lönenämnd från den första januari i år.
Samarbetar med Kumla i Överförmyndarnämnden.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
16
8. Investeringar
Benämning
Inventarier kommunstyrelseförvaltningen
Kommungemensamt datanät
Inköp maskiner och inventarier
Bergööhuset, Modelljärnväg
Sköllergården sprinkler
Tvätt- o städmaskiner
Invetarier måltid
Energisparåtgärder
Brandskyddsåtgärder
Kronan hus A + B
Kronan hus C
Skolor yttre miljö/Lekplatser
Ombyggnation Västra skolan
Ombyggnation tak Långängsskolan
Ombyggantion omkläd.rum Alléhallen
Tisarstrands Camping
Gemensamt lönekontor
Skyltning info tavlor
Infokey/Påfart Milestone/Agresso
Cockpit
Personal- och ekonomisystem
TimeCare Pool
Rörmokaren 2: Kompassen
Totalt
Reviderad Utfall 31/12 Avvikelse
Budget
2014
2014
-80
-41
39
-1 500
-134
1 366
-150
-114
36
-800
-769
31
-420
0
420
-100
-100
0
-150
-142
8
-3 600
-2 117
1 483
-1 000
-606
394
-34 000
-25 974
8 026
-15 000
-14 394
606
-300
-156
144
0
-1 114
-1 114
-2 500
-1 177
1 323
-900
-1 557
-657
-500
-658
-158
0
-526
-526
-48
-48
-1 300
-510
790
-200
-192
8
0
-5
-5
0
-73
-73
-7 600
-12 706
-5 106
-70 100
-63 113
6 987
Investeringar
De två största avvikelserna vid årets slut är Kronan
hus A+B som understeg budget med 8 026 tkr samt
ombyggnaden av förskolan Kompassen som istället
översteg sin budget med 5 106 tkr. Kostnaden för att
bygga Kronan har blivit lägre än budgeterat då byggnationen kunnat ske i ett för kommunen fördelaktigt
ekonomiskt läge, där lågkonjunktur inom byggsektorn gjort att priset blivit lägre. Förskolan Kompassen har trots tilläggsanslag överskridit den tilldelade
budgeten. Förseningar och komplikationer har tillstött som gjort att byggnationen blivit dyrare än kalkylerat.
Projekt Bergööhuset släpar efter något tidsmässigt
men kommer att göras klart under 2015.
Projekt Ombyggnad tak är klart och understiger
budget tack vare att en upphandling gjordes och
kostnaden kunde hållas nere.
Projekt Tisarstrands Camping överskrider budget
då vissa åtgärder var tvungna att vidtas redan under
2014, men dessa är inte budgeterade förrän 2015.
Projekt Lärarrum Alléhallen överskrider kalkylen p
g a fler och andra åtgärder än planerat. Kostnaderna
ryms emellertid inom budgeten
eftersom Utbildningsförbundet kommer att stå för
ca 1 mkr av de totala kostnaderna.
Från 1 april ingår Hallsberg tillsammans med Lekeberg, Askersund och Laxå kommuner i en gemensam
IT-nämnd. Det har bland annat inneburit att det investeringsanslag för gemensamt datanät inte behövts
tas i anspråk mer än under första kvartalet.
Ombyggnation och anpassning av lokaler på Västra
skolan har påbörjats under 2014 för kommande hyresgäster. Projektet saknar anslag.
Sprinkler till Sköllergården har inte genomförts under 2014. Ommätning av fastigheten har genomförts
och nya ritning är framtagna. Diskussioner med
brandmyndigheten har förts under hösten om framtida åtgärder.
Projekt Energisparåtgärder, Brandskyddsåtgärder
och Lekplatser har tagit längre tid än beräknat och
kommer därför fortsätta under 2015.
Sedan 2010 har arbetet pågått med ett gemensamt
lönekontor och från och med 1/1 2014 har kommunen ett nytt HR-system. Under året har utbildning
och modifieringar skett, dock saknar detta projekt
anslag för 2014. Arbete med att uppgradera ekonomisystemet samt att införa ett nytt uppföljningsverktyg, Infokey har påbörjats 2014. Projektet har
senarelagts och kommer att fortsätta under 2015,
därför har inte hela anslaget används under 2014.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
17
17
9. Beslutspunkter
Nämnderna ska bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2014
hålls.
Den samlade koncernnyttan ska vara
styrande när förtroendevalda och
tjänstemän i beslut och i övrig verkKommunstyrelsen har från och med 2012, förutom samhet utför sina respektive
att vara en i huvudsak central administrativ nämnd, åligganden.
blivit en produktionsnämnd mot de övriga nämnderna. Inom samtliga delar av kommunstyrelsen
pågår löpande arbete med att inte överskrida fastställd budget. Inom måltidsavdelningen har ett
stort analysarbete pågått under senaste året för att
kartlägga samtliga kostnader och få fram tillverkningskostnader per kök. Fastighetsavdelningen har
fortsatt sitt arbete med att ta fram en realistisk underhållsplan för de kommande åren samt avslutar
under hösten ett omfattande arbete med att
digitalisera och uppdatera samtliga ritningar över
kommunens fastighetsbestånd. Arbete pågår kontinuerligt inom förvaltningen för att vid årets slut
kunna presentera en verksamhet inom budget.
Kommunstyrelsen har vid varje sammanträde fått
en skriftlig och muntlig prognos av den ekonomiska prognosen. Nytt för året är även en tertialuppföljning vilket är en fördjupad prognos över
ekonomi och måluppfyllelse.
Nämnderna ska i tid vidta åtgärder
så att verksamheten kan bedrivas
inom de belopp som anges i flerårsplanen.
Ett internt arbete inom förvaltningen pågår som
syftar till att analysera samtliga kostnader och intäkter för att kunna bedriva verksamheten inom
uppsatta ramar i flerårsplanen.
Nämnderna har inom sin reinvesteringsram möjlighet att själva omdisponera mellan olika projekt. Ombudgetering mellan åren ska därför
inte vara nödvändig.
Den samlade koncernnyttan är central i alla beslut
och övrig verksamhet inom kommunstyrelsen.
Under förra året påbörjades ett samarbete mellan
fastighetsavdelningen, teknik- och planförvaltningen
och Hallbo gällande gräsklippning i Vretstorp, vilket teknik- och planförvaltningen utförde åt
samtliga tre parter. Detta samarbete har utvidgats i
år och nu ingår även Sköllersta.
Kommunstyrelseförvaltningen använder sig allt oftare av lokaler hos Sydnärkes Utbildningsförbund
för större sammankomster, t ex chefsgrupper,
gemensamma nämnder och utbildningar.
Hallbo ansvarar, på uppdrag av kommunstyrelseförvaltningen, för marknadsföring och kontraktstecknande av lägenheterna i kvarteret Kronan.
Genom samverkan inom och mellan
förvaltningarna ska den genomsnittliga tjänstgöringsgraden öka. Kommundirektören ska i sin rapport inför
varje kommunstyrelsesammanträde
redovisa hur den ofrivilliga deltidsarbetslösheten förändras samt hur
sjukfrånvaron förändras.
Med anledning av kommunens byte av personalsystem har personalavdelningen haft svårigheter att
lämna information om hur den genomsnittliga
tjänstgöringsgraden och sjukfrånvaron förändras
under året. I delårsrapporten samt i årets verksamhetsberättelse finns förändringen av sjukfrånvaron
redovisad till och med 31 december.
Kommunstyrelsen hanterar både en egen reinvesteringsram men har också ansvar för de strategiska
investeringarna. Vid tidpunkten för delårsrapporten finns inga tecken på att reinvesteringsbudgeten
kommer att överskrida tilldelad ram. Därmed är
det inte aktuellt med ombudgetering mellan åren.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
18
Kommunen utgår ifrån att förändringar
i verksamheterna till följd av statliga
beslut kommer att omfattas av den s k
finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och kommun.
Ej aktuellt för kommunstyrelsen under 2014.
Verksamhetsmål enligt god
ekonomisk hushållning.
Kommunen köper redan idag tjänster, som av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl, inte bör utföras av
kommunens egen personal. Nämnderna ska fortlöpande pröva om man med bibehållen kvalitet, bättre
effektivitet och ekonomi öka andelen tjänster som utförs av annan, eller som utförs genom intraprenad.
Energiåtgången i kommunens verksamheter ska, till följd av såväl energiinvesteringar som sparsamhet årligen
minska.
Energiåtgången har minskat under 2014. Arbetet med
att säkerställa mätmetoder avseende förändringar av
energiförbrukningen kommer att fortsätta under våren
2015. Vi kommer dessutom arbeta med att kunna särskilja vad som är fastighetsel och vad som är verksamhetsel. Detta är inte säkerställt i dagsläget.
Kommunens fastighetsinnehav ska
endast bestå av fastigheter som identifierats som strategiska samt fastigheter på vilka verksamhetslokaler i kommunalt bruk finns. Övriga fastigheter
ska säljas.
Under året har försäljning av fastigheter skett. Det
finns fler fastigheter som pekats ut som icke strategiska och som inte heller använts av kommunen. Av
olika skäl så är dessa ej lämpade för försäljning i dagsläget.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
19
19
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
De politiska partierna skall
verka för en god representativitet i nämnder och styrelser.
Informationsmaterial anpassas
efter olika gruppers behov och
kunskap, ha ett lätttillgängligt
innehåll och ges ut på olika
språk.
Varje hushåll skall få information om denna plan.
Arbeta för att ingen i Hallsbergs kommun ska känna sig
diskriminerad eller utsatt för
kränkande behandling.
Medborgarnas delaktighet
Uppdrag
Informationsfolder
framställd på 7 språk
tillsammans med
Alléhallen om verksamheten.
För
Om
Med
Information för alla
deltagare som genomgår samhällsorienteringen av förtroendevalda.
Av
10. Bilagor
Uppföljning KSF Plan för INTEGRATION & ETNISK MÅNGFALD 2014
20
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
21
21
* medverka vid bedömning och
kartläggning
Att södja och hjälpa personer in
på arbetsmarknaden.
Arbete och försörjning
Kommunen skall verka för att
skapa gemensamma mötesplatser för invånarna.
Kommunen skall vid projektering av nya större och mindre
bostadsområden särskilt planera
för att motverka bostadssegregation.
I kommunens kommande översiktsplan ska eftersträvas en
blandning av upplåtelseformer
för att på sätt medverka till valfrihet i boendet.
Alfabetiseringsprojektet med arbetsplatsintroduktion. En
särskilt riktad insats
för 2014/15.
Bostäder ska utformas så att alla Redovisad informatmänniskor får en bra och ända- ion till Boverket.
målsenlig bostad.
Samhällsplanering och bostäder.
Medverkat vi kartläggning av nyanlända
tillsammans med Arbetsförmedlingen och
på Möjligheternas
Hus.
Projektansökan beviljad av Länsstyrelsen
för flyktingguider
genom gemensamma
insatser tillsammans
med föreningslivet.
Uppföljning KSF Plan för INTEGRATION & ETNISK MÅNGFALD 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
22
* söka medel via EU:s fonder
och ha arbetsförmedlingen som
partner i projekt och insatser för
att nå målet.
* skapa kontakter med arbetsgivare som kan hjälpa till med
praktikplatser eller arbetsträning, samt att erbjuda feriearbete
för ungdomar.
Kompetenshöjning hos
medarbetare för att
bättre motivera och
vägleda.
Deltagande vid föreläsningar om länders kultur och samhälle där vi
tar emot fleratalet flyktingar såsom Eritrea
och Syrien.
Projektansökan, paragraf
37 av medel från Länsstyrelsen för insatser i kommunen.
Medverkat vid kartläggning av nyanlända tillsammans med Arbetsförmedlingen och på Möjligheternas Hus.
* motivera och vägleda
* erbjuda kompetenshöjande
insatser tex utbildning
Medverkat vi kartläggning
av nyanlända tillsammans
med Arbetsförmedlingen
och på Möjligheternas Hus.
Alfabetiseringsprojektet med arbetsplatsintroduktion. En särskilt riktad insats för
2014/15.
* medverka vid bedömning och
kartläggning
Att södja och hjälpa personer in
på arbetsmarknaden.
Arbete och försörjning
Uppföljning KSF Plan för INTEGRATION & ETNISK MÅNGFALD 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
23
23
Prova på dag på Stocksätterskolan. Medverkade gjorde 16 föreningsar och ca 200 barn
och föräldrar.
Folder framställd av
Flyktingavdelningen för
prova på aktiviteter hos
föreningslivet.
Ingen anställd blir i sin anställning utsatt för rasism, främlingsfientlighet, trakasserier eller diskriminering.
Kommunen som arbetsgivare
Äldre invandrare ska ges möjlig- Alla äldre nyanlända
het att få undervisning i svenska flyktingar får möjlighet
att studera SFI och samoch samhällskunskap
hällsorientering på modersmål.
Äldre och funktionshindrade
Främja förutsättningar och aktivt
stimulera alla invånare att delta i
kommunens kultur-, föreningsoch idrottsliv.
Planera för mötesplatser både ute
och inne, där kulturverksdamhet
och fritidsverksamhet kan bedrivas i både öppen och organiserad
form
.
Hallsbergs kommun ska verka
för att alla får tillgång till information om kultur- och föreningslivet.
Kultur och Fritid
Erbjudit subventionerade
träningskort på Alléhallen.
Prova på aktiviteter hos ett
20-tal föreningar tillsammans med nyanlända flyktingar.
Uppföljning KSF Plan för INTEGRATION & ETNISK MÅNGFALD 2014
Vid rekrytering ska etnisk
mångfald och en jämn kön- och
åldersfördelning eftersträvas
De anställda ska erbjudas fortlöpande kompetensutveckling för
att öka kunskaperna om mångfald och integration.
Personalsammansättningen i
Hallsbergs kommun återspeglar
kommuninvånarnas sammansättning avseende kön, etnisk
mångfald samt åldersfördelning.
Uppföljning KSF Plan för INTEGRATION & ETNISK MÅNGFALD 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
24
Internkontrollplan 2014-12-31
1. Verksamhet
Process
Moment
(Rutin/system)
Registrering av
allmänna handlingar.
Metod Utförd av Resultat
Att registrering Sticksker enligt lag. prov
Dokumenthante- Att dokumentring/ Arkivering hanteringsplanen är uppdaterad./
Att dokumenthantering/
arkivering sker
enligt planen
Allkontroll /
Stickprov
ÅtTidgärd plan
Ansvarig
NämndStickprov utfört ingen
sekreterare avvikelse
Kommundirektören
Assistent/
Handläggare /
Assistent/
Handläggare
Resp. avdelningschef
Resp. avdelningschef
Flyktings Plan beslutad
14 maj 2013, rutin fungerar. Ekonomiavdelnings plan är ej tagen
under 2014, arkivering
sker enligt tidigare
plan. AME, Intern Service, Måltidsavdelningens, Kansliavdelnings
plan uppdaterad och
arkivering sker enligt
plan.
Delagationsord- Att beslut tas av StickAssistent/ Stickprov utfört av
rätt delegat. / prov / HandlägKansliavdelning ingen
ning
Att delegations- Stickgare
/
avvikelse.
beslut anmäls till prov
Nämndnästkommande
sekreterare
sammanträde.
Kommundirektören
Kommundirektören
Attestförteckning Uppdatering och Årsvis
beslut av Attestförteckning.
Ekonom
Uppdatering och beslut
taget.
Ekonomichefen
Back-up rutiner
för ekonomisystemet
Extern kon- Ekonomiavdelningen
ansvarar inte längre för
sult
att ta back-up för ekonomisystemet. Detta
ansvar har övergått till
den gemensamma ITnämnden i Sydnärke.
Ekonomichefen
Att back-up fun- Årsvis
gerar
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
25
25
Intern kontrollplan 2014-12-31
2. Gemensam
administration
Process (Rutin/system)
Moment Me- Utförd Resultat
tod av
Introduktionsplan för flyktingar Att intro- Stick- Assiduktions- prov stent/
Hanlägplan finns.
gare
Körjournal AME
Att regi- Allstrering
konsker i kör- troll
journal.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
För mottagna efter 1
dec 2010 har samtliga nyanlända och
kommun-bosatta
flyktingar en indroduktionsplan. Barn
över 16 år finns med
i sin vårnadshavares plan så
länge de bor i
samma hushåll. För
mottagna före den 1
dec 2010 har ungdomar över 16 år
egen introduktionsplan.
AssiKörjornal används
stent/ för registrering av
Hand- körda mil.
läggare
26
Åtgärd Tid- Ansvarig
plan
Avd.chef
Flykting
Avd.chef
AME
Intern kontrollplan 2014-12-31
3. Ekonomi-administration
Metod
Process (Rutin/system)
Moment
Kontanter/handkassa
StickKontanter
ska stämma prov
med kassaregister/kassarapport.
Kvitto med
underskrift
ska bokföras
vid utlämnande av
kontanter.
Kontroll av Stickatt konto för prov
betalning av
faktura tillhör
rätt leverantör/person
AllÖverföring
konskall alltid
godkännas troll
av två personer som oberoenda av
varandra
kontrollerar
att transaktionen debiteras/krediteras
rätt konto.
Betalning av fakturor
Överföring mellan bankkonton
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
27
27
Utförd Resultat
av
AssiEj utfört
stent/
Handläggare
Åtgärd
Tid- Ansvaplan rig
Våren Ekonomi2015 chefen
Utfört, inga
Assistent/
avvikelser
Handläggare
Ekonomichefen
AssiÖverföringar
stent/
är ej möjliga
Ekonom utan två i
förening
som godkänner överföringen. Därmed görs
denna
kontoill alltid.
Ekonomichefen
Intern kontrollplan 2014-12-31
4. Personaladministration
Process
(Rutin/
system)
Moment
Personalkostnader
Att rätt person Varje
får rätt lön mot
anställningsav- månad
tal.
Metod
Utförd av Resultat
Resp.
avd.chef
LAS (Lagen om Att LAS-regler Kvartals- Ansvarig
anställningsföljs vid tjänste vis
chef
skydd) för
-tillsättning.
KSF´s personal
Rehabilitering
för KSF´s personal
Att rehabilite- Kvartals- Ansvarig
ringsprocesse vis
chef
n genomförs.
Skatter och
soc.avg.
Avstämning av Allskatt och
kontroll
soc.avg.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
Åtgärd
Tidplan
Ansvarig
Kontroll utförd av
samtliga avdelningar. Ingen avvikelse
Personalchefen
Endast en anställning har gjorts av
ekonomiavdelningen
och där fanns inte
behörig person på
LAS-listan, därav
gjordes en extern
rekrytering.
Personalchefen
En avstämning med
Personalavdelningen
innan ny personal
tas in är brukligt för
alla avdelningar.
Genomförs löpande
eller på vissa avdelningar ej aktuellt.
Ekonomi- Ej utfört
avd. Extern grupp
28
Personalchefen
Våren
Ny lönenämnd i år. 2015
Saknas bra
rutiner för
uppföljning
Ekonomichefen
Hallsbergs kommun
694 30 Hallsberg
Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582– 68 50 02
Hemsida: www.hallsberg.se
E-post: [email protected]
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF
29
29
Socialnämnden
Verksamhetsberättelse 2014
Årets verksamhet............................................................................................................................... 3
Ekonomi .............................................................................................................................................. 6
Investeringsredovisning ................................................................................................................ 7
Personal .............................................................................................................................................. 8
Antal anställda ............................................................................................................................... 8
Personalomsättning och rekrytering ........................................................................................... 8
Frisknärvaro och sjukfrånvaro ..................................................................................................... 8
Verksamheternas kommentarer.................................................................................................. 8
Intern kontroll ..................................................................................................................................... 9
Handikappolitiskt program ............................................................................................................... 9
Plan för integration ............................................................................................................................ 9
Mål och måluppfyllelse ................................................................................................................... 10
Livskvalitet .................................................................................................................................... 10
Boende .......................................................................................................................................... 11
Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv ............................................................................. 11
Infrastruktur och kommunikationer ........................................................................................... 12
Ekonomi ........................................................................................................................................ 12
Framtiden.......................................................................................................................................... 13
Nyckeltal ........................................................................................................................................... 15
Beslutspunkter ................................................................................................................................. 16
Uppföljning av verksamhetsmål för att uppnå god ekonomisk hushållning: .......................... 17
2
Årets verksamhet
Nämndkansli
Under året har en omorganisation skett inom kansliet. En administrativ enhet har skapats med
gemensam administration för hela förvaltningen ledd av enhetschef Inger Karlsson.
Liksom förra året har tre personer, 2,6 tjänster, varit vakanta. Denna situation har hårt ansträngt
ledning och administration som under lång tid varit underbemannade.
Hemtjänst
Hemtjänsten har under hösten påbörjat arbetet med att införa Time Care Planering, som är ett
databaserat schemaläggningssystem, där schemat läggs utifrån en behovsgraf. Systemet ger också
personalen större möjlighet att påverka sitt schema.
Arbetet med att ”Styra resurser efter behov” fortsätter och arbete över gränserna har blivit ett mer
naturligt arbetssätt.
Genomförandeplaner, kontaktmannaskap och bemötande är saker som står på agendan i alla enheter.
Handlingsplanen för att implementera den ”Nationella värdegrunden för äldre” har följts upp och
arbete utifrån den pågår. Bl. a. har värdegrundsledare utbildats och haft samtalsgrupper i en del
hemtjänstgrupper. Under planeringsdagar har hemtjänstgrupper diskuterat samarbete, bemötandeoch etikfrågor.
Två av enhetscheferna i hemtjänst går Socialstyrelsens utbildning ”Att leda utifrån den nationella
värdegrunden”.
Bemanningsenheten arbetar med Time Care Pool, som är ett databaserat bokningssystem för
timvikarier. Efter att ha kontrollerat eventuell övertalighet på andra arbetsplatser prioriteras i första
hand de deltidsanställda som vill gå upp i tid.
Som en del i kvalitetsledningssystemet har en rutin tagits fram, bl. a. rutin för Teamträffar där
brukarfrågor och brukarens behov tas upp på ett systematiskt sätt. Rutin för Teamledningsgrupp har
också tagits fram, bl a för att säkerställa hur enheten arbetar med kvalitetsfrågor. Arbete pågår nu
för att det nya arbetssättet ska implementeras i verksamheten.
Under året fick hemtjänsten ett tilläggsanslag för att undersöka hur man kan få ner antalet personal
som en hemtjänsttagare träffar på en tvåveckorsperiod. Under 2013 var antalet besökare 23 och i
oktober 2014 mättes antalet till 20. Arbetsgrupper från hemtjänsten har varit i Leksand på
studiebesök för att ta del av arbetssätt i deras projekt ”Hållbar hemtjänst”.
Bl a har det lett till att vi beslutat att enhetschef, kontaktperson och vid behov arbetsterapeut ska
göra hembesök hos ny brukare inom 14 dagar från verkställighet av beslut för att efterfråga
önskemål och förväntningar i syfte att upprätta genomförandeplanen i samråd med den enskilde.
Särskilt boende
Inom SÄBO har behovet av vårdboende varit stort under året. Brukare som inte kunde återgå hem
blev kvar på Regnbågen, vilket i sin tur innebar ökade kostnader för utskrivningsklara på USÖ.
Socialnämnden har under våren beslutat att starta ett nytt boende med tio vårdplatser. Vårdboendet
är beläget på bottenplan på Nytorgsgatan 20. Sprinklersystem har installerats i samtliga lägenheter.
Köket på våning två är helt nytt och i övrigt har visst målningsarbete gjorts. I oktober fick tre
brukare erbjudande att bo kvar och slutet av november flyttade korttidsvården upp till våning två.
Vid årets slut hade sju brukare flyttat in på nya vårdboendet Nytorgsgatan 20. Personalutrymmen
har gjorts i ordning på plan tre.
Inom demensboende har vi under 2014 erbjudit 48 lägenheter och inom vårdboenden 11 lägenheter,
vilket betyder att vi under året har vi haft en omsättning på 44 % av våra brukare på SÄBO.
3
Vårdplanering på USÖ har skett vid 160 tillfällen. Av dessa patienter har 102 personer återgått hem
medan 58 erbjöds korttidsvård. Det är ett liknande resultat som 2013 trots att USÖ under året
minskat antalet vårdplatser p.g.a. sjuksköterskebristen.
Arbetet med kvalitetsregistren har fortsatt och involverat samtliga medarbetare. För 2014 erhöll
Hallsbergs kommun drygt 2,1 miljon i prestationsersättning för det förbättringsarbete som gjorts för
de mest sjuka äldre.
Nya förflyttningsinstruktörer har utbildats och övriga instruktörer har fått en påbyggnadsutbildning.
Enhetschefer och arbetsterapeuter har haft en halvdagsutbildning i förflyttningsteknik.
Dokumentationsgranskning av journaler och utbildning har genomförts av sjuksköterskor och
arbetsterapeuter.
Uteplats på Sköllergården har iordningställts. Vi firade 20-årsjubileum på Sköllergården, vilket var
mycket uppskattat.
Samtlig vårdpersonal på SÄBO och sjuksköterskor har fått sex timmars utbildning i läkemedel och
äldre.
Arbetsmiljöverket har gjort tillsynsbesök på samtliga boenden gällande riskbedömningar vid inflytt
av nya brukare. Nya rutiner har tagits fram och de gamla har reviderats.
Under året har sju vårdbiträden inom äldreomsorgen validerats till undersköterskor i det s.k.
omvårdnadslyftet.
Individ- och familjeomsorg, IFO
På IFO har det under året varit en personalomsättning inom Barn- och familjeenheten och under
perioder har inte alla tjänsterna varit tillsatta. Detta har bidragit till ökad arbetsbelastning och en tuff
arbetssituation för handläggarna. Detta är en relativt ny situation då arbetsgruppen tidigare varit
mycket stabil och med lång erfarenhet.
Under december inledde IVO en granskning av handläggningen inom enheten. Svar har ännu inte
inkommit men ett utvecklingsarbete utifrån muntlig återkoppling har inletts.
En del arbete har lagts ned på planering för en familjecentral. Öppenvården kommer i sin helhet att
flytta till familjecentralen. Placering i familjecentralen möjliggör utökat samarbete och samverkan
med Bildningsförvaltningen och Region Örebro län.
Från årsskiftet 2014 har vi tagit emot ensamkommande barn. Kommunen har avtal om att erbjuda
sex asylplatser. Vid årsskiftet 2014-2015 hade vi 17 ensamkommande barn. Det beror på att när ett
barn får uppehållstillstånd kommer ett nytt asylsökande barn. Det är alltid sex asylplatser belagda.
Boendet för dessa barn ordnas genom avtal med Global Care i Laxå.
Stor vikt har under året lagts på att få tillstånd en effektiv biståndsbedömning.
Vuxenheten har i slutet av 2014 påbörjat arbetet med det nya Mottagningsteamet i Sydnärke.
Kontakter har etablerats och teamet, strukturen och arbetsinnehållet har börjat byggas upp. I teamet
ska det ingå 25 % socialsekreterare från varje deltagande kommun.
Vi har under året utbildats i samt implementerat Meddix öppenvård i vår verksamhet vilket är ett
verksamhetssystem för utbyte av information med Regionen vid behov av gemensam planering.
4
Öppenvården Stegen har under 2014 utvecklat verksamheten inom flera olika områden. Stegen har
nu två ADDIS utbildade drogterapeuter. Stegen har under året arbetat med att anpassa
behandlingsinnehåll och arbetsuppgifter, för att på ett bättre sätt kunna möta människor med
neuropsykiatriska funktionsvariationer. Detta genomförs med hjälp av en psykolog vid Bräcke
diakoni, Göteborg. Stegen ansvarar nu själva för provtagning på klienter, genom övervakade
urinprov.
Verksamheten för funktionshinder, VFF
Under 2014 har totalt tre medarbetare inom LSS-enheten validerats till undersköterskor. Detta har
skett via Omvårdnadslyftet.
Det riktade tilläggsanslaget för att skapa en stimulerande verksamhet inom daglig verksamhet har
2014 använts till att iordningställa utemiljön kring Träffen. Enhetschef och områdeschef har
gemensamt med föräldrar och företrädare till de brukare som har sin dagliga verksamhet på Träffen,
fört dialog kring framtida användande av tilläggsanslaget.
Under hela året har verksamheten deltagit i ett projekt som heter EBP, evidensbaserad praktik.
Projektet drivs av Regionförbundet med medel från staten. Fyra medarbetare inom boende med
särskild service, har gått en lärandecirkel samt deltagit i handledning. Ytterligare två medarbetare
har utbildats i den så kallade Delaktighetsmodellen.
Trycket på daglig verksamhet har ökat under året. I slutet av året tecknade Socialförvaltningen avtal
med aniAra som drivs av stiftelsen Activa. aniAras verksamhet består av en kulturdel och en
maskin- och fastighetsdel och är ett bra komplement till den dagliga verksamhet som drivs i egen
regi. Inom aniAra fanns vid årsskiftet 11 personer från verksamheten för funktionshinder.
Personal inom korttidsboendet har under året planerat och öppnat en ”fritidsgårdsverksamhet” för
vår målgrupp. Fritidsgården öppnade under hösten och är lokaliserad i daglig verksamhets lokaler.
Öppettiderna är varannan måndag kväll och planeringen av verksamheten har skett tillsammans
med de brukare som har velat delta i planeringen.
Socialpsykiatrin har även detta år haft ett ökat inflöde av boendestödsbeslut att verkställa. Den
dramatiska ökningen har planat ut men behoven hos de enskilda brukarna varierar kraftigt. Tidigare
bodde socialpsykiatrins brukare ganska samlat i centrala Hallsberg, men numera har verksamheten
insatser även i övriga tätorter.
5
Ekonomi
Driftsredovisning
(tkr)
Utfall
31/12 2013
Utfall
31/12 2014
Budget
2014
Avvikelse
mot
budget
Intäkter
Kostnader
- därav personalkostnader
- därav kapitalkostnader
- därav lokalkostnader
- därav övriga kostnader
31 993
-269 566
-193 958
-911
-28 831
-45 866
41 821
-289 590
-208 703
-923
-26 933
-53 031
30 530
-272 739
-198 008
-939
-27 967
-45 825
11 291
-16 851
-10 695
16
1 034
-7 206
Nettokostnad
-237 573
-247 769
-242 209
-5 560
Utfall
31/12 2013
Utfall
31/12 2014
Budget
2014
Avvikelse
mot
budget
Förvaltningsgemensam
administration
Vård och omsorg
Enheten för funktionshindrade
Individ- och familjeomsorgen
-5 709
-152
-2 399
2 551
-160 502
-33 574
-37 788
-172 201
-33 711
-42 009
-165 525
-32 772
-41 513
-6 675
-939
-496
Nettokostnad
-237 573
-247 769
-242 209
-5 560
Budget
2014
Utfall
2014
Avvikelse
tkr
-400
-600
-600
-700
-2 300
-412
-1014
-589
-409
-2423
-12
-414
11
291
-123
Investeringsredovisning
Benämning
Arbetstekniska hjälpmedel
Inventarier, IT mm
Time-care planering
Inköp fordon
Totalt
6
Totalt kommer förvaltningen att uppvisa ett ekonomiskt underskott på ca 5 600 tkr. Detta framför
allt beroende på underskott inom äldreomsorgen som uppvisar en kraftig ökning av kostnaderna.
Inom hemtjänsten har det varit en stor ökning av omsorgstyngden. Vi har 16 fler brukare med
hemtjänst 2014 än 2013 och 11 fler brukare med larm. Den stora ökningen av omsorgstyngd beror
både på ett ökande antal personer i behov av insatser och på att de personer som har insatser behövt
mycket mer hjälp. Korttidsplatserna i kommunen har inte räckt till varför en del servicelägenheter
använts som korttidsplatser och det är hemtjänsten som utfört insatserna på dessa platser.
Inom hemtjänsten planeras ca 1 200 besök varje dag, till detta tillkommer besök på grund av larm.
Vi har omprövat biståndsbeslut och gjort översyn av planeringen för att säkra effektiviteten.
Inom SÄBO har det under året varit en ökad omsorgstyngd. På Sköllergården har vi haft en
förstärkning nattetid i princip hela året, motsvarar 1,92 årsarbetare. Skälet till förstärkningen på
natten har varit att brukare på alla tre våningarna varit oroliga och inte kunnat lämnas ensamma
under längre perioder. Grundbemanningen är två medarbetare på natten vilket skulle ha inneburit,
om vi inte förstärkt, att minst en våning varit obemannad och det har inte varit möjligt p.g.a.
brukarnas oro under nattetid. Även på Kullängen har vi haft förstärkning p.g.a. oroliga brukare. På
Kullängen blir problemen större då flera brukare är oroliga p.g.a. att enheterna är så stora och de
oroliga brukarna påverkar andra i högre utsträckning än på mindre enheter.
Att vi haft så många beslut om vårdboende har inneburit att korttidsavdelningen varit fullbelagd
varför vi använt tomma lägenheter inom alla SÄBO för korttidsvård. Även om vi använt både
boendeplatser och servicebostäder har vi inte kunnat ta hem alla utskrivningsklara och våra
kostnader för detta uppgår till ca 1 000 tkr, ett överskridande av budget med ca 800 tkr.
Den ökade omsorgstyngden har också inneburit ökade kostnader för inkontinens- och
sjukvårdsmaterial.
Både inom hemtjänst och inom SÄBO har vi haft flera personer som under lång tid behövt palliativ
vård. Vi har därför haft vak dygnet runt under längre perioder.
VFF har ett underskott på personal om 3,9 årsarbetare i förhållande till den omsorgstyngd
verksamheten har. Under året har de varit tvungna att ta in vikarier på de boendena med stor
omsorgstyngd för att verksamheten skulle fungera. Vi kommer under 2015 att testa en utvecklad
modell för att mäta omsorgstyngden i våra boenden.
Under en fyraveckorsperiod har en lägenhet i ett gruppboende behövt renoveras. Under den
perioden fick en av brukarna flytta ut ur sin bostad. Eftersom nattbemanning behövdes fick
verksamheten dubbla kostnader under denna period.
IFO:s underskott är beroende på att kostnaderna för placeringar för barn/ungdomar har ökat under
året. Några av de personer som behövt placeras har också haft ett stort omvårdnadsbehov som
kräver dyrare placeringsformer.
Investeringsredovisning
De större investeringarna under året är en buss till verksamheten för funktionshinder och inventarier
till det nya vårdboendet. Vi har även behövt investera i omvårdnadshjälpmedel till det nya boendet
bl.a. 10 nya vårdsängar, 10 golvlyftar samt 20 hygienstolar.
7
En uteplats med staket har iordningsställts på Sköllergården för att underlätta de boendes utevistelse.
Vi har investerat i en ljudanläggning på dagcentralen Åsen samt köpt TV-apparater till
dagcentralerna.
Mindre investeringar har också gjorts i form av datorer, nya dataprogram, sittgrupper,
omklädningsskåp och arkivskåp.
Personal
Antal anställda
Vid årets utgång var totalt 506 medarbetare anställda inom förvaltningen (tillsvidareanställda och
tidsbegränsat anställda med månadslön), av dessa var 484 kvinnor (96 %) och 22 män (4 %).
Omräknat till heltider motsvarar de 506 medarbetarna 432,86 årsarbetare. Det var 27 personer som
hade en visstidsanställning.
Personalomsättning och rekrytering
Antalet rekryteringsannonser har varit 22 st., då har några varit annonser för flera tjänster.
Frisknärvaro och sjukfrånvaro
Av samtlig personal har 67 % varit sjuka färre än 5 dagar, s.k. frisknärvaro.
Sjukfrånvaron var 10,29 %.
Kvinnors sjukfrånvaro var 10,63 % och männens sjukfrånvaro var 3,65 %. Sjukfrånvaron from
dag 60 är 50,09%.
Verksamheternas kommentarer
Nya enhetschefer har anställts både inom äldreomsorg och inom verksamheten för funktionshinder.
På grund av den höga omsorgstyngden har fem undersköterskor anställts som resurs till hemtjänsten.
Förvaltningen har fått prestationsersättning till det s.k. omvårdnadslyftet och sju vårdbiträden inom
äldreomsorg och tre inom VFF, har genom detta nu tagit undersköterskeexamen.
Sjuksköterskesituationen har varit mycket ansträngd under året. Det har varit en generationsväxling
p.g.a. pensionsavgångar, några har slutat för att tillträda annat arbete och några har varit
långtidssjukskrivna. Under sommaren lyckades vi inte rekrytera några semestervikarier varför vi
anställde tre sjuksköterskestuderande som har assisterat sjuksköterskorna och arbetat på delegation.
För första gången på tolv år har vi använt bemanningsföretag. Några sjuksköterskor kortade sin
semester och ett par av våra pensionärer samt MAS har arbetat mycket för att till del täcka de
vakanser vi haft inom Hälso- och sjukvårdsenheten. Trots detta har det blivit mycket övertid och
ensamarbete kvällar och nätter.
Det har varit relativt stor omsättning på socialsekreterare, framför allt inom Barn- och
familjeenheten. Fortfarande finns någon vakans men rekrytering pågår.
Under året har två biståndshandläggare gått på föräldraledighet. En biståndshandläggare har varit
långtidssjukskriven.
8
Intern kontroll
Internkontroll har genomförts enligt fastställd internkontrollplan för 2014. Den interna kontrollen
redovisas separat på februarisammanträdet.
Handikappolitiskt program
Medarbetare undviker parfymer och andra produkter med starka dofter i arbetet. En dialog pågår
med medarbetare om rökning i tjänsten, dvs. var och när man röker. Bl. a. ska rökning undvikas i
närheten av entréer och strax innan man går in till hemtjänsttagare.
Plan för integration
För att ingen anställd ska bli utsatt för rasism, främlingsfientlighet, trakasserier eller
diskriminering i sin anställning går förvaltningen årligen igenom de planer som finns i
kommunen, bl.a. Policy för Diskriminering.
Personalsammansättningen i Hallsbergs kommun ska återspegla kommuninvånarnas
sammansättning avseende kön, etnisk mångfald samt åldersfördelning. Socialnämnden rekryterar,
då det är möjligt, personal med kunskaper även i andra språk.
9
Mål och måluppfyllelse
Följande definitioner gäller:
Målet uppfyllt, 100 % måluppfyllelse
Målet delvis uppfyllt, 99-80 % måluppfyllelse
Målet bedöms inte vara uppfyllt, 79 % måluppfyllelse eller mindre
Livskvalitet
Nämndens effektmål:
Socialförvaltningens brukare ska
vara nöjda med den sociala
samvaron och de aktiviteter som
erbjuds (75 % nöjda)
Socialförvaltningens
medarbetare ska alltid ge ett gott
bemötande (93 % nöjda)
Kommunen ska verka för god livskvalitet hos
invånarna genom verksamheter som präglas
av tillgänglighet, öppenhet och omtanke
Kommentar
I förvaltningens egen brukarundersökning uppgav
77 % att de var nöjda med den sociala samvaro som
erbjöds på dagcentralerna och 64 % av de som bor i
särskilt boende uppger att de är nöjda med de
aktiviteter som erbjuds. För VFF var resultatet 89 %
nöjda inom bostad med särskild service och
socialpsykiatrin.
Några av de aktiviteter som genomförts är
trädgårdsfester, julfester och flera andra fester med
tema utifrån årstid. Rehabträning och andra former av
fysisk aktivitet erbjuds. Vi arbetar för att öka
brukarnas inflytande bl.a. över vilka aktiviteter som
erbjuds via Gårdsråd. En inventering av samtliga
personers intressen, inom boendena är genomförd
som underlag för vilka aktiviteter som ska erbjudas.
Aktiviteter som erbjuds sätts upp på anslagstavlor på
samtliga enheter inom äldreomsorgen.
Daglig verksamhet 100 %
Gruppboende 100 %
Pers. ass. 100 %
Socialpsykiatrin 100 %
Hemtjänsten 97 %
Särskilt boende 96 %
IFO 92 %
Brukare i särskilt boende har rätt
till daglig utevistelse (75 % ska
ha fått frågan varje dag)
I förvaltningens egen brukarundersökning uppgav 53
% att de får komma ut varje dag om de vill.
Uteplatserna på våra boenden har gjorts i ordning med
blommor och möbler. På Sköllergården har en ny
uteplats iordningsställts.
Brukare inom LSS-verksamheten
ska utifrån intresse ha möjlighet
att delta i fritidsaktiviteter
Samtliga brukares intressen är inventerade och
sammanställda. Detta dokument kommer att arbetas
vidare med under nästa år för att hitta samordning
mellan boendena. Vi har startat en aktivitetsgrupp med
representanter från respektive boende. Det har redan
resulterat i ett ökat antal aktiviteter.
10
Vårdskador ska förebyggas
Trycksårsförebyggande madrasser har köpts in till alla
våra särskilda boenden och all personal har fått
utbildning i att förebygga tryckskador.
Boende
Kommunen ska genom aktiv planering
möjliggöra varierat boende i hela kommunen
Nämndens effektmål:
Kommentar:
Alla särskilda boenden erbjuder
kvarboende i livets slutskede
Alla i livets slut har erbjudits kvarboende.
Utbildning, omsorg, kultur
och föreningsliv
Nämndens effektmål:
Socialförvaltningens brukare ska
uppleva att de får en bra vård
och omsorg (90 % nöjda)
Socialförvaltningens brukare ska
ha inflytande över den vård och
omsorg de får (80 % nöjda)
Socialförvaltningens
medarbetare ska upplevas ha en
hög kompetens (80 % nöjda)
Kommunen ska erbjuda omsorg för alla åldrar
genom flexibla lösningar utifrån invånarnas
behov och önskemål. Kultur ska som ett
naturligt inslag i alla verksamheter ge
växtkraft och guldkant för alla
Kommentar:
96 % av hemtjänstens brukare
91 % av de boende i särskilt boende
90 % av brukarna inom IFO och
100 % inom VFF är nöjda med hjälpen de får.
Förvaltningen arbetar med genomförandeplaner där
arbetet så långt det är möjligt läggs upp utifrån den
enskildes önskemål.
Inom äldreomsorgen utvecklas arbetet med
kontaktpersoner som har ett särskilt ansvar för ett
mindre antal brukare.
Diskussioner kring avvikelser och missförhållanden tas
upp på enheterna och en utbildning i ”Lex Sarah” har
genomförts.
Enligt egen enkät upplever 66 % av hemtjänstens
brukare att man får välja när man får hjälp.
Enligt Öppna jämförelser uppger 51 % att de kan
påverka när de får hjälp och 78 % att personalen tar
hänsyn till önskemål och synpunkter.
89 % av de boende i särskilt boende menar att
personalen tar hänsyn till hur de vill ha hjälpen utförd.
84 % kan välja när de får gå upp på mornarna oh 82 %
när de vill gå till sängs för natten.
82 % av dem som bor i gruppbostad, 92 % av dem som
har boendestöd och 88 % som har personlig assistans
anser att de får vara med och bestämma hur hjälpen ska
utföras. 83 % inom daglig verksamhet får vara med
och bestämma om sitt arbete
Enligt egen enkät svarar 88 % att hemtjänsten
uppfyller deras förväntningar, 82 % inom SÄBO
menar att hjälpen uppfyller deras förväntningar. 90 %
av brukarna inom IFO är nöjda med
hjälpen/rådgivningen. 100 % av de boende i
gruppbostad, 100 % av dem med personlig assistans
11
Formell kompetens ska
prioriteras vid rekrytering (87 %
undersköterskeutbildning)
och 97 % av dem som har boendestöd menar att
hjälpen de får uppfyller deras förväntningar.
Inkomna klagomål och synpunkter tas upp på
arbetsplatsträffar för diskussion i syfte att förbättra och
utveckla verksamheten.
Inom hemtjänsten har 84,5 % av de tillsvidareanställda
undersköterskekompetens, motsvarande siffra inom
SÄBO uppgår till 89,6 %, detta motsvarar 87 % av
medarbetarna inom äldreomsorgen.
Vi strävar alltid efter att rekrytera personal med t ex
omvårdnadsutbildning eller motsvarande. Tio personer
inom vård och omsorg har genom omvårdnadslyftet
genomfört utbildning till undersköterska.
Socialförvaltningen ska i
samverkan med enskilda,
väntjänst och frivilligorganisationer erbjuda kulturella
aktiviteter på dagcentraler och
särskilda boenden.
Enkät är utdelad i början av 2015 och svaren kommer
nu in varför sammanställning saknas. De svar som
inkommit visar att de svarande är mycket nöjda.
Resultatet kommer att redovisas vid delårsbokslut
2015.
(under 2014 ska ett nuläge tas fram
över hur många av besökarna på
dagcentraler som är nöjda med
kulturella aktiviteter)
Infrastruktur och
kommunikationer
Nämndens effektmål:
Socialförvaltningen hemsida ska
vara lätt tillgänglig för dem som
söker information om
förvaltningens verksamhet
Minst 80 % av maxpoäng i
SKL’s granskning av
information om nämndens
verksamhet
Ekonomi
Nämndens effektmål:
Budget i balans
Kommunen ska aktiv verka för god och
långsiktigt hållbar infrastruktur och
kommunikationer
Kommentar:
ÄO
IFO
VFF
2014
68 %
69 %
41 %
2013
61 %
46 %
31 %
Under hösten har vi utvecklat informationen på
hemsidan men mätningen som resulterade i
ovanstående resultat genomfördes innan vårt
utvecklingsarbete var klart. Även om vi inte uppnår
måluppfyllelse har resultaten förbättrats.
Kommunens ekonomi ska präglas av
långsiktig och god hushållning ur både
ekologisk och ekonomisk synvinkel
Kommentar:
Förvaltningen har ett ekonomiskt underskott om ca 5
600 tkr. Arbete har under hela året pågått för att få en
ekonomi i balans. Bl a genom omprövning av
12
(+/- 0 i bokslut)
biståndsbeslut, schemaändringar, att styra resurser efter
behov och genom att hålla timvikarier på en så låg nivå
det varit möjligt.
Beläggningsgraden har varit fortsatt hög under året.
Hemtjänsten har haft många brukare med många
besök, stora HSL insatser och flera har haft
dubbelbemanning, detta tillsammans har inneburit att
mängden besök och insatser vida överstigit tillgången
på personal och resulterat i att enheterna tvingats
anställa fler vikarier än vi haft budget för.
(Ekonomiskt utfall i paritet med
eller understiga kostnader i
jämförbara kommuner)
(Planeringsverktyg ska användas
för att optimera restid)
Personer i behov av
försörjningsstöd ska så snabbt
som möjligt uppnå egen
försörjning
(50 % ska vara självförsörjande
inom 6 månader)
Enligt KKiK (kommunens kvalité i korthet) har
Hallsberg, jämfört med riket, låga kostnader för både
hemtjänst och SÄBO medan kvalitetsindikatorer ligger
strax under medelnivå.
Planeringsverkyget Laps Care, som är ett databaserat
planeringsverktyg för hemtjänstinsatser, används.
2014 var 283 hushåll aktuella för försörjningsstöd. Av
dessa 283 blev 87 självförsörjande inom 6 månader,
vilket är 31%.
Kostnaderna för försörjningsstöd har mellan åren 2013
och 2914 minskat med 1 300 tkr.
Framtiden
Vi ser i befolkningsprognoserna ett ökat antal äldre vilket kommer att ställa krav på fler insatser
från nämnden. Vi behöver under 2015 upprätta en plan för framtida äldreomsorg.
Nämnden kommer under 2015 att ta emot nya verksamheter, Arbetsmarknads- och
integrationsenheten, folkhälsa, alkohol- och tobakshandläggning samt delar av LSS-verksamhet
som tidigare varit organiserad under Kommunstyrelseförvaltning samt Kultur- och
utbildningsförvaltning.
Under 2015 förväntas ett större antal asylsökande ensamkommande barn komma till Sverige, det
betyder att Migrationsverket skrivit upp det antal asylsökande barn som varje kommun förväntas
ta emot. För Hallsbergs del innebär det att vi kommer att ta emot 11 asylsökande barn 2015
istället för som 2014 sex asylsökande barn.
Under senare del av 2014 samt i början av 2015 kommer ett stort antal nya Författningssamlingar
som reglerar nämndens ansvarsområde att träda i kraft så som SOSFS 2914:2 Kunskap hos
personal som ger omsorg och service till personer med funktionsnedsättning. SOSFS 2014:4
Våld i nära relationer, SOSFS 2014:5, nya regler om dokumentation SOSFS 2014:6,
Handläggning av barn- och unga, SOSFS 2014:7 Behörighet att utföra arbetsuppgifter inom
barn och ungdomsvård samt SOSFS 2014: Allmänna råd adoptioner. Detta kommer att ställa
krav på kompetensutveckling och utvecklingsarbete.
13
De omstridda bemanningsreglerna i demensboende, och senare även vårdboende, som skulle
träda i kraft 31/3-2015 kommer troligen att skjutas upp. Beslut kommer att fattas i frågan den
27/1. Om regelverket kommer att träda i kraft kommer det att i hög grad påverka behovet av
personal i våra särskilda boendeformer.
Social- och arbetsmarknadsnämnden har för 2015 fått ett resurstillskott på 11 500 tkr. Trots detta
kommer året att bli tufft då vi 2014 inte hade vår ekonomi i balans.
Bemanningsenheten ska utvecklas, förbättras och förstärkas, bl a genom nätverksträffar inom
Sydnärke.
E-hälsa behöver utvecklas för att effektivare kunna möta högre krav från omvärlden och ökat
vårdbehov. Dokumentationen behöver förbättras och digitaliseras.
En pool med kompetent personal skulle förbättra kontinuitet och kompetens framför allt inom
äldreomsorgen.
Omvärldsbevakning står på agendan för 2015, t ex vad som händer inom IT området, vilka
kommuner som har bra äldreplaner, att införa nya utredningsmetoder och att arbeta med
evidensbaserade metoder.
Biståndshandläggarna kommer under 2015 att utbildas i ÄBIC, äldres behov i centrum, som är
en utredningsmetod som fokuserar på att skapa en tydlig behovsbild som underlag för beslut.
Detta är en viktig satsning för att få en än mer stringent biståndsprövning.
Hallsbergs kommun kommer under 2015 att samarbeta med Kumla kommun även vad gäller
familjerätt. Det är ett så specifikt område att kompetensen för uppgiften behöver säkras genom
denna samverkan.
14
Nyckeltal
Värde
Antal brukare i hemtjänst, exkl larm,
2013
2014
259
275
456
465
Beläggningsgrad totalt, i genomsnitt
84 %
82 %
Beläggningsgrad brukartid, i genomsnitt
67 %
65 %
151
160
varav hemgång
91
102
varav korttids
60
58
mattjänst
Antal trygghetslarm
Antal vårdplaneringar USÖ
Antal inflyttningar demensboende (105
lgh)
Institutionsplaceringar
Vuxna:
Barn o unga:
48
1,5 årsplaceringar
4,1 årsplaceringar
2,0 årsplaceringar
4,4 årsplaceringar
17
20,75 årsplaceringar
7 145 tkr
5 831 tkr
Personer med personlig assistans (SFB)
22
21
Personer med personlig assistans (LSS)
5
5
31 varav 4 externt
29 varav 3 externt
Familjehem:
Försörjningsstöd
Personer med bostad med särskilt
service, LSS
Personer med placering extern jml SoL
Personer med korttidsvistelse
2
5
5 varav 2 hos anhöriga
Personer med ledsagning
26
32
Personer med kontaktperson
28
25
Personer i daglig verksamhet
58 varav 12 i extern regi
59 varav 12 i extern regi
58
64
Personer med beslut om
boendestöd/sysselsättning (SoL)
15
Beslutspunkter
Uppföljning av de beslutspunkter som kommunfullmäktige fastställt som generella anvisningar för
kommunens verksamhet:
Nämnderna ska bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2014 hålls.
Utifrån den ram som socialförvaltningen tilldelats för 2014 har vi haft stora svårigheter att anpassa
verksamheten till budget. Vi uppvisar idag en negativ prognos om ca 5 600 tkr.
Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp som anges i flerårsplanen.
Förvaltningen har vidtagit ett flertal åtgärder för att nå balans i ekonomin. Nämnden fastslog vid
budgetarbetet att förvaltningen skulle klara 2014 års verksamhet på 2013 års nivå. Till detta tillkom
ett ytterligare behov av kostnadseffektivisering, de nya effektiviseringarna fördelas enligt följande
Gemensamt 3 500 tkr.
Äldreomsorg 500 tkr, varav hemtjänst 300 tkr och SÄBO 200 tkr.
Individ- och familjeomsorg 360 tkr
LSS-verksamheten 1 900 tkr
Nämndkansliet 500 tkr
Engångsspar 2013 även är 2014, 500 tkr
Minskat köp av städ 180 tkr
Vi har verkställt ovanstående reduceringar men det vi inte lyckas med är att klara att hålla 2014 års
verksamhet på 2013 års nivå då volymökningarna varit allt för omfattande.
Nämnderna har inom sin reinvesteringsram möjlighet att själva omdisponera mellan olika projekt.
Ombudgetering mellan åren ska därför inte vara nödvändig.
Socialförvaltningens investeringsbudget har använts i sin helhet under året. Dessutom har
stimulansmedel använts för att införskaffa ett stort antal trycksårsförebyggande madrasser inom
vård- och omsorg.
Den samlade koncernnyttan ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i beslut och i övrig
verksamhet utför sina respektive åligganden.
Samverkan mellan Kommunstyrelseförvaltningen och Socialförvaltningen har under året ytterligare
förstärkts i syfte att personer utanför arbetsmarknaden så snabbt som möjligt ska nå egen
försörjning. Detta har varit lyckosamt och kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att minska, i år
med 1 300 tkr.
Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheten till följd av statliga beslut kommer att omfattas av den s
k finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och kommun.
Kommunernas ansvar utökas på en rad punkter genom de föreskrifter och författningssamlingar
som börjar gälla under senare del av 2014 och under 2015. Särskilt om nya bemanningsregler inom
särskilda boendeformer kommer att beslutas kommer det att påverka nämndens behov av resurser.
16
Uppföljning av verksamhetsmål för att uppnå god ekonomisk
hushållning:
Kommunen köper redan idag tjänster, som av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl, inte bör utföras av
kommunens egen personal. Nämnderna ska fortlöpande pröva om det går att inom nämndens verksamheter
med bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi öka andelen tjänster som utförs av annan, eller som
utförs genom intraprenad.
Nämnden har beslutat om utökad samverkan med grannkommunen Kumla vad gäller
familjehemsvård i syfte att både bedriva verksamheten mer effektivt och med bättre kvalitet. Under
2015 kommer samarbetet också att inkludera familjerätt.
Inom socialförvaltningen utförs tjänster genom upphandling av externa vård- och gruppboendeplatser i de fall där det är mer ekonomiskt lönsamt än att bedriva i egen regi och/eller då vi
inte har möjlighet att utföra insatserna själva.
Under några månader har vi en inhyrd socialsekreterare inom IFO, då vi inte hade möjlighet att
rekrytera en socialsekreterare till den tjänst som blev vakant under sommaren. Även inom Hälsooch sjukvårdsenheten har vi haft inhyrda sjuksköterskor via bemanningsföretag då vi inte kunnat
rekrytera medarbetare tillräckligt snabbt.
Verksamheten köper tre externa LSS-boendeplatser. Dessutom utförs tjänster inom Personlig
assistans i ett flertal fall av externa utförare.
17
Verksamhetsberättelse 2014
Kultur- och utbildningsnämnden
Innehållsförteckning
Sammanfattning..................................................................................................................... 2
1. Verksamhetsberättelse ......................................................................................................... 3
1.1 Väsentliga händelser under året ........................................................................................... 3
1.1.1 Förskoleverksamheten ....................................................................................................... 3
1.1.2 Förskoleklass och skolbarnsomsorg .................................................................................. 3
1.1.3 Grundskola ........................................................................................................................ 3
1.1.4 Kulturavdelning ................................................................................................................. 4
1.1.5 Lokaler och lokalanpassning ............................................................................................. 4
1.1.6 Arbetsmiljö och hälsa ........................................................................................................ 4
1.2 Ledning, styrning och uppföljning ....................................................................................... 5
1.2.1 Uppdrag och redovisning .................................................................................................. 5
1.2.2 Kultur- och utbildningsnämnden ....................................................................................... 5
1.2.3 Kultur- och utbildningsförvaltningen ................................................................................ 5
1.2.4 Ledning.............................................................................................................................. 5
1.2.5 Verksamheten .................................................................................................................... 6
1.2.6 Styrning och uppföljning ................................................................................................... 6
1.3 Intern kontroll ....................................................................................................................... 7
1.3.1 Verksamhet........................................................................................................................ 7
1.3.2 Gemensam administration ................................................................................................. 8
1.3.3 Ekonomiadministration ..................................................................................................... 8
1.3.4 Personaladministration ...................................................................................................... 9
1.4 Integration och etnisk mångfald ........................................................................................... 9
1.5 Barn och elever med funktionshinder ................................................................................ 10
1.6 Folkhälsoarbete .................................................................................................................. 10
1.7 Sponsringspolicy ................................................................................................................ 10
1.8 Måluppfyllelse .................................................................................................................... 10
1.8.1 Nämndens effektmål ....................................................................................................... 10
1.8.2 Resultat och måluppfyllelse ............................................................................................ 12
1.9 Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal .................................................................... 19
1.10 Ekonomi ........................................................................................................................... 20
1.11 Generella beslutspunkter för kommunens verksamhet .................................................... 23
1.12 God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv ...................................... 24
1.13 Framtiden ......................................................................................................................... 24
1.13.1 Barns och ungas utveckling och lärande ....................................................................... 24
1.13.2 Medborgarperspektivet.................................................................................................. 25
1.13.3 En god arbetsgivare ....................................................................................................... 25
1.13.4 Befolkningsutvecklingen ............................................................................................... 25
2. Driftredovisning ................................................................................................................. 26
2.1 Ekonomiskt resultat ............................................................................................................ 26
2.2 Analys................................................................................................................................. 27
3. Investeringsuppföljning ..................................................................................................... 29
4. Personalekonomisk redovisning*...................................................................................... 30
4.1 Personalomsättning och rekrytering ................................................................................... 30
4.1.1 Antal anställda ................................................................................................................. 30
4.1.2 Personalomsättning och rekrytering ................................................................................ 30
4.2 Närvaro/Frånvaro ............................................................................................................... 30
4.2.1 Totalt ............................................................................................................................... 30
4.2.2 Sjukfrånvaro .................................................................................................................... 30
Omslagsbild: Undervisning, Sköllersta skola
1(30)
)
Sammanfattning
Kultur- och utbildningsnämndens verksamhet omfattar förskola, pedagogisk omsorg, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, LSS, kulturskola, biblioteksverksamhet,
fritidsgårdsverksamhet, kultur och förening samt medverkan i Familjens hus i Hallsberg.
Kultur- och utbildningsförvaltningen hade vid årets utgång 444 månadsavlönade medarbetare,
377 kvinnor och 67 män.
Inför 2014 fanns två stora utmaningar, dels att effektivisera nämndens verksamheter då de
ekonomiska ramarna minskade och dels att förbättra elevernas måluppfyllelse i skolan. Enkelt
uttryckt, bättre resultat till en lägre kostnad. En omfattande omorganisation genomfördes mitt
i läsåret 2013-2014. Flera tjänster togs bort och personal omfördelades mellan skolenheterna.
Det var många som oroade sig för att resultaten skulle bli ännu sämre. Det är därför mycket
glädjande att kunna summera 2014 med att andelen gymnasiebehöriga är bättre än på väldigt
många år samtidigt som vi har ett ekonomiskt resultat som till och med lämnar ett litet
överskott.
Skolan har under de senaste åren prioriterat de tidiga skolåren, med tidig upptäckt och tidig
insats. Vi kan nu stämma av elevernas resultat mot de nationella proven i skolår; 3, 6 och 9.
Andelen gymnasiebehöriga har under många år varit bland de lägsta i landet och i den
officiella statistiken 2013 var Hallsbergs kommun sämst i riket med sina 73,4%. Under 2014
har andelen gymnasiebehöriga ökat med cirka 10 procentenheter. Resultaten i skolår 6 är
fortsatt bra. Kompetensen att bedöma elevernas kunskaper behöver ytterligare utvecklas i de
lägsta skolåren. Resultaten på nationella proven i skolår 3 motsvarar inte den kunskapsnivå
som vi bedömer att eleverna har.
Nämnden har beslutat om en satsning på IT i skolan. Till hösten 2015 har alla elever från
skolår 7-9 tillgång till en lärplatta per elev och alla elever från skolår 1-6 har en lärplatta till
två elever.
Kulturskolan har förutom de avgiftsbelagda kurser som elever kan söka på sin fritid, även ett
gott samarbete med kommunens grundskolor. Alla elever får på så vis tillgång till delar av
kulturskolans utbud.
Sjukfrånvaron har varit svår att följa under året då kommunen har bytt det administrativa
systemet som hanterar personal, anställning och lön.
Kultur- och utbildningsnämnden redovisar ett litet överskott på 181 tkr. Stora ansträngningar
har naturligtvis gjorts för att få en budget i balans, då ramarna minskade mellan 2013 och
2014 samtidigt som det ekonomiska resultatet 2013 slutade på ett underskott på 6,3 mkr för
kultur- och utbildningsnämnden. Vi har fortfarande några skolenheter som summerar ett
underskott 2014. Förvaltningen skapade dock en planeringsreserv i budgeten inför 2014.
Dessutom har vi fått LSS-medel retroaktivt på 500 tkr som inte fanns med i budget.
Ersättningen från Flyktingmottagningen kommer sent på året och var 400 tkr mer än
budgeterat. De interkommunala kostnaderna (kostnad som kommunen betalar när elever
väljer fristående skolor eller skola i annan kommun än hemkommunen) ökade dramatiskt
under hösten 2013. Under hösten 2014 har många elever valt att komma tillbaka till våra
skolor.
2(30)
)
1. Verksamhetsberättelse
1.1 Väsentliga händelser under året
1.1.1 Förskoleverksamheten
Kommunens förskolor har under flera år haft brist på lokaler. Under 2013 invigdes två nya
förskolor; Treudden i Sköllersta med tre avdelningar och två av avdelningarna på Kompassen
i Hallsberg. Under 2014 färdigställdes Kompassen och har idag ca 5,5 avdelningar. Detta är
dock inte en utökning av antalet platser, då vi lämnade förskolan Sörängen med 2 avdelningar
och omsorg på obekväm tid. Vi flyttade även den avdelning som var på Childrens, till
Kompassen.
Skolinspektionen har genomfört tillsyn och granskat kommunens förskolor. De ger en positiv
bild av verksamheten med endast någon anmärkning, som bedöms som enkel att åtgärda.
1.1.2 Förskoleklass och skolbarnsomsorg
Förskoleklassen har en god verksamhet och omfattar i princip alla kommunens 6-åringar. Det
är viktigt att övergången till skolår 1 blir bra så att utvecklingen inte stannar av. Någon enhet
prövar att låta personalen följa barnen från förskoleklass till skolår 3. Fritidshemmen har en
omfattande verksamhet med många barn inskrivna.
Skolinspektionen har genomfört tillsyn och granskat kommunens fritidshem. De ger en
positiv bild av verksamheten med endast någon anmärkning, som bedöms som enkel att
åtgärda.
1.1.3 Grundskola
Förvaltningens satsning på systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling har
fortsatt och utvecklats under 2014. Det är framförallt i de tidiga åren vi har
avstämningspunkter så att vi kan sätta in tidiga insatser. Tidig upptäckt och tidiga insatser ger
eleverna större möjligheter att klara alla ämnen i skolan. Satsningen har tidigare finansierats
av statsbidrag för ”läsa, skriva, räkna”. Vi har valt att fortsätta satsningen trots att det inte
genererar några statsbidrag längre.
Nämnden har beslutat om en satsning på IT i skolan. Det inleddes under 2012 med
lärarutbildningar och inköp av bärbara datorer till samtliga lärare. Till hösten 2015 har alla
elever från skolår 7-9 tillgång till en lärplatta per elev och alla elever från skolår 1-6 har en
lärplatta till två elever. Utbyggnad av trådlösa nätverk samt andra tekniska hjälpmedel och
fortbildning av lärare sker kontinuerligt.
Förvaltningens ledningsgrupp har förändrats mycket under 2014. Vi har idag nya rektorer på;
Folkasboskolan, Sköllersta skola och Långängsskolan samt två nya förskolechefer.
Rekryteringarna bedöms som mycket bra, vilket väntas bidra ytterligare till den goda
utvecklingen som pågår.
Under 2014 har matematiksatsningen mot förskola och skola fortsatt och intensifierats.
Kommunen är med i SKL:s satsning, ”PISA 2015”, som är ett systematiskt arbete med
kompetensutveckling för att förbättra matematikresultaten. Samtliga nivåer är en del av
satsningen; politiker, förvaltning, rektorer och lärare. Projektet innehåller även regelbundna
träffar för erfarenhetsutbyte med övriga kommuner som ingår i ”PISA 2015”. Skolorna är
också med i skolverkets ”Matematiklyft”. Även i förskolan är matematiksatsningen tydlig.
3(30)
)
1.1.4 Kulturavdelning
Kulturavdelningen ansvarar för kulturskolan, bibliotek, stöd till kulturföreningar, evenemang,
fritidsgården C2 samt de föreningsdrivna föreningsgårdarna. Årets sommarutställning, "De
mina”, en vandringsutställning om Carl Larssons och Karin Bergöös barn var mycket
uppskattad och lockade många besökare.
Satsningen på att utveckla Bergöö-kvarteret har fortsatt under 2014. I magasinsbyggnaden
bakom Bergöö-huset invigdes modelljärnvägen, som är en skalenlig modell av Hallsbergs
bangård. Magasinet inrymmer även en permanent utställning om järnvägens historia i
Hallsberg.
Alla elever från förskoleklass till skolår 9 har erbjudits en kulturupplevelse per termin, vilket
är ett av nämndens effektmål. Dessutom har lov-aktiviteter arrangerats för barn och
ungdomar. Kulturavdelningen har även haft flera evenemang som riktat sig till allmänheten,
från teater till nyårsfirande. Evenemangen presenteras i tidningen, ”Evenemangsnytt” som
delades ut till alla hushåll.
1.1.5 Lokaler och lokalanpassning
Under 2014 har kultur- och utbildningsnämnden kunnat effektivisera och förbättra nyttjandet
av våra förskolelokaler. Två mindre enheter har flyttats till en stor där bland annat omsorg på
obekväm tid ingår. Vi har fortfarande några enheter som är för små för att bedriva en bra
verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt.
Folkets hus lokaler i Östansjö totalförstördes i en brand under hösten 2013. Skolan som hyrde
lokalerna för matsal och skolbibliotek, påverkades mycket av detta. Matsal och bibliotek fick
inrymmas i skollokalerna i väntan på att Folkets hus skulle bygga upp sina lokaler.
Byggstarten har dock dröjt. En tillfällig paviljong kom på plats under hösten 2014 och
används som tillfällig matsal och bibliotek. Planen är att kunna flytta in i Folkets hus lokaler
till hösten 2015.
Hallsbergs kommun har tidigare haft relativt höga hyreskostnader för sina lokaler. Under
2014 har en översyn lett fram till att hyrorna har sänkts. Det är bra att hyrorna motsvarar de
hyror som andra kommuner har. Hyrorna påverkar även den kostnad vi får betala för elever
som väljer fristående skolor eller skolor i annan kommun. Att effektivisera lokalanvändningen
är en fortsatt utmaning i framtiden. Några av de små förskolorna på norra delen av Hallsberg
skulle behöva ersättas med en större enhet, motsvarande 6-7 avdelningar. Förskolorna i
Östansjö är i ett mycket dåligt skick och vi har under året tvingats utrymma en enhet och
ersatt den med en tillfällig paviljong.
Flera av våra skollokaler har behov av renovering, då underhållsarbetet har haft stora brister.
Det har föranlett flera vattenskador under året samt rektorer som anser att det är svårt att ta sitt
arbetsmiljöansvar för verksamheten. Långängsskolan har dock fått sitt tak bytt och
Fredriksbergsskolan har fått nya fönster.
1.1.6 Arbetsmiljö och hälsa
Under 2014 har den personal som önskar fått erbjudande om att kostnadsfritt vaccinera sig
mot influensa.
Sjukfrånvaron har varit svår att följa under året då kommunen har bytt personal och
lönesystem. Under 2015 kommer vi åter kunna följa detta kontinuerligt och systematiskt.
Sjukfrånvaron var 5,88% under året.
4(30)
)
1.2 Ledning, styrning och uppföljning
1.2.1 Uppdrag och redovisning
Uppdraget för verksamheterna finns uttryckta i lotterilagen, bibliotekslag, LSS, skollag, läroplaner, samt kommunala mål och uppdrag. Förskolor, skolor och skolhälsan upprättar numera
kvalitetsredovisningar per läsår där det gångna läsårets arbete presenteras utifrån uppsatta
mål. Måluppfyllelse, analys och behov av fortsatt utvecklingsarbete kommande läsår, redovisas tydligt i kvalitetsredovisningarna. Samtliga kvalitetsredovisningar finns på kommunens
hemsida.
1.2.2 Kultur- och utbildningsnämnden
Den politiskt valda nämnden består av 11 ordinarie ledamöter och 11 ersättare. 10 sammanträden har genomförts under 2014. Nämndens ansvar regleras av kommunfullmäktige i reglementet för kultur- och utbildningsnämnden. Verksamheten omfattar förskoleverksamhet,
pedagogisk omsorg, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, LSS, kulturskola,
biblioteksverksamhet, fritidsgårdsverksamhet, kultur och förening, samt medverkan i
Familjens hus i Hallsberg.
1.2.3 Kultur- och utbildningsförvaltningen
Förvaltningen har uppdraget att, inom givna ekonomiska ramar, genomföra och utveckla
verksamheten utifrån nationella och kommunala styrdokument.
Det gemensamma kontoret är ett stöd för nämnden och verksamheten. Förvaltningskontoret
leds av förvaltningschef och har funktioner för bland annat gemensamma ärenden, beredning,
handläggning, utvecklingsplanering, personal, ekonomi och LSS. Förvaltningskontoret har
under hösten 2014 flyttat från Västra skolan till kommunhuset.
1.2.4 Ledning
Det administrativa stödet till rektorer och förskolechefer minskade under 2013, från två
budget- och administrativ rektorer till en administrativ samordnare. Rektor/förskolechef har
fortfarande personalansvar för cirka 40 personal vilket är att betrakta som högt. Från och med
2015 års budget görs en satsning på det nära ledarskapet i förskola och skola. Rektorer och
förskolechefer kan tillsätta process- utvecklingsledare i arbetslagen. De utgör tillsammans
med rektor/förskolechef enhetens ledningsgrupp.
Förvaltningens ledningsgrupp utgörs av förvaltningschef, rektorer/förskolechefer,
utvecklingssamordnare och kulturchef. Till ledningsgruppen har knutits olika styrgrupper för
utveckling, elevhälsa, personal- och ekonomifunktion samt olika arbetsgrupper vid behov.
En rektor och en förskolechef går för närvarande rektorsprogrammet. Till hösten 2015
kommer ytterligare två rektorer börja på rektorsprogrammet. Det projekt som påbörjades år
2010 för att utveckla rektorerna/förskolecheferna som didaktiska pedagogiska ledare har
fortsatt även 2014.
5(30)
)
1.2.5 Verksamheten
Inom kommunen finns 16 förskolor och 7 skolor. Inom förskoleverksamheten, skola och
fritidshem finns det 7 rektorer (2 tillika förskolechefer) och 4 förskolechefer direkt
underställda förvaltningschefen. En av rektorerna ansvarar dessutom för elevhälsan, en annan
för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Särskolan och
ungdomsfritidshem tillhör ett eget ansvarsområde med en särskolesamordnare direkt
underställd förvaltningschefen. Den administrativa samordnaren är direkt underställd
förvaltningschefen. Kulturavdelningen med kulturskolan, bibliotek och
fritidsgårdsverksamhet är också ett eget ansvarsområde med en kulturchef som är direkt
underställd förvaltningschefen.
Organisationsskiss
Kultur- och
utbildningsnämnden
Kulturskolan
Kulturavdelningen
Särskola
LSS
Biblioteksverksamhet
Fritidsgårdsverksamhet
Förskolor
16 stycken
Skolor
7 stycken
1.2.6 Styrning och uppföljning
På varje nämndsammanträde redovisar förvaltningen "Lägesredovisning och ekonomisk uppföljning" på den anslagsbindningsnivå som nämnden har beslutat om. Dessutom redovisas
olika teman som nämnden beslutat om för respektive gång. Nämndens presidium, förstärkt
med ytterligare två nämndledamöter, gör dessutom ca 8 "verksamhetsbesök" per år. Då träffar
man rektor/förskolechef/verksamhetschef samt personal och vid skolbesök även elever som
besvarar frågor som nämnden beslutat om (och som skickats ut i förväg). En skriftlig rapport
från varje verksamhetsbesök redovisas på nämnden.
Förvaltningen har under året genomfört alla internkontroller enligt gällande
internkontrollplan.
Samtliga förskolor och skolor skriver kvalitetsredovisningar som sammanfattar läsåret. De
enskilda enheternas kvalitetsredovisningar samt verksamhetsområdets gemensamma finns
publicerade på kommunens hemsida. Respektive verksamhetschef har även genomfört
resultatdialog med nämndens förtroendevalda.
6(30)
)
1.3 Intern kontroll
Arbetet med intern kontroll bedrivs med många inblandade i hela förvaltningen. Förskolechefer, rektorer, administrativ personal och IKT-strateg förekommer i årets interna
kontrollplan. Avsikten är att det dels ska vara olika professioner som berörs dels att det ska
kunna omfatta olika uppgifter/uppdrag/rutiner med mera som förekommer inom kultur- och
utbildningsförvaltningens verksamhetsområde. Arbetet med intern kontroll ska upplevas som
en naturlig del i det årliga arbetet. Kultur- och utbildningsnämnden antog 2014 års interna
kontrollplan 2014-05-09. Till varje kontroll finns en anvisning som beskriver hur kontrollen
ska utföras. Anvisningen innebär dels att kontroll utförs på samma sätt när det är flera som
ska genomföra samma kontroll dels att i de fall kontrollen ska återkomma efterföljande år kan
resultatet av en kontroll sedan jämföras mellan olika år.
1.3.1 Verksamhet
Kontroll har skett av den garanterade undervisningstiden i grundskolan. IKT-pedagogen har
ifrån programmet Novaschem tagit fram utlagd tid i varje ämne för samtliga klasser och
skickat detta till rektor som dels har tagit del av resultatet och dels besvarat några frågor. Två
skolor hade vid tidpunkten för den interna kontrollen, oktober 2014, ännu inte registrerat sina
scheman i Novaschem vilket innebar att IKT-strategen inte kunde ta fram information om
utlagda timmar i varje ämne. Samtliga rektorer har genomfört den interna kontrollen.
På frågan om tillräcklig undervisningstid är utlagd så att samtliga elever får den garanterade
undervisningstiden har fem rektorer svarat ja och två rektorer svarat nej. De två rektorer som
har svarat nej skriver att vid vikariebrist är det svårt att kunna täcka den garanterade undervisningstiden vid sjukdom och sjukskrivning hos personalen samt att schemaramen är för
snålt tilltagen men kommer att utökas läsåret 2015/2016.
På frågan om eleverna kompenseras för dagar, till exempel friluftsdagar, studiebesök m.m. då
undervisning inte sker enligt schema så att de ändå får den garanterade undervisningstiden i
samtliga ämnen svarar en rektor att vid till exempel studiebesök ser man över vilka ämnen
som eleverna tillgodogjort sig och dessa ämnen får mindre utrymme i schemat kommande
vecka och ämnen som uteblivit får istället större utrymme. En annan rektor skriver att de inte
har friluftsdagar innevarande läsår. Studiebesök försöker de göra ämnesövergripande, när de
planerar för aktiviteter som bryter schemat så tänker de i två steg; 1. Gynnar det vår
kunskapsutveckling på skolan? 2. Gynnar det vår värdegrund på skolan? En rektor skriver att
de har högre undervisningstid per ämne än den garanterade undervisningstiden vilket gör att
eventuellt bortfall kompenseras. En rektor svarar både ja och nej på frågan och förklarar att
lärarna samarbetar så att kunskapskraven i de olika ämnena i de aktuella klassrumsförlagda
lektionerna ändå uppnås, ”Ju mer vi arbetar tematiskt, ämnesövergripande, med större
kunskapsområden för ett holistiskt lärande, desto mer kunskaper kan eleven tillgodogöra sig”.
På frågan om lektioner blir inställda svarar fem nej, en har inte besvarat frågan och en svarar
ja. Den som har besvarat frågan med ett ja skriver att det är svårare att få vikarier till vissa
ämnen och när det gäller ämnet spanska så kommer eleverna att bli kompenserade för den
minskade undervisningstiden genom att få lektioner på måndagar. De har en bra organisation
kring införskaffandet av vikarier och lärare går in och tar varandras lektioner men det räcker
inte alltid.
År 2014 är det första gången som kontroll av den garanterade undervisningstiden finns i den
interna kontrollplanen. Programmet Novaschem är för våra skolor ett nytt schemaverktyg och
7(30)
)
två skolor hade vid tidpunkten för kontrollens genomförande ännu inte börjat arbeta med sina
scheman i programmet. Kontrollen återkommer i 2015 års kontrollplan.
1.3.2 Gemensam administration
Kontrollen att delegationsordning följs och beslut anmäls till nämnd har utförts av samtliga
berörda. Fem punkter i delegationsordningen har valts ut och 37 kontroller har genomförts.
Kontrollen av 1.1 ”Beslut i så brådskande ärenden att nämndens avgörande inte kan avvaktas”
visar att samtliga beslut har anmälts till nämnden.
Kontrollen av 2.2 ”Skoldagens längd” visar, enligt nämndsekreteraren, att inga beslut om
skoldagens längd har anmälts till nämnden.
Kontroll av 2.14 ”Upprätta plan mot kränkande behandling” visar ett varierat resultat. Några
förskolechefer och rektorer har anmält planer medan andra har upprättat planer men förbisett
att planen ska anmälas som delegationsbeslut.
Kontroll av 2.15 ”Skyndsamt utreda uppgivna kräkningar och vidta skäliga åtgärder” visar ett
varierat resultat. En blankett finns för att anmäla kränkningar till nämnden, ”Anmälan till
KUN, Kränkande behandling”. Inga förskolechefer har anmält kränkningar inom förskolan.
Inom skolan anmäls kränkningar men två rektorer skriver att nya rutiner införts på skolorna
för att säkerställa att kränkningar anmäls.
Kontroll av 3.16 ”Tidigare skolstart” visar att ingen rektor har anmält beslut om tidigare
skolstart till nämnden. Dock har en rektor skrivit i kommentaren att skolan har en elev som
börjat årskurs 1 som 6-åring men att det inte har anmälts till nämnden.
En kontroll av att delegationsbeslut anmäls enligt delegationsordningen till nämnden återkommer år 2015.
1.3.3 Ekonomiadministration
Samtliga berörda har genomfört kontrollen av intern och extern representation. Granskningen
innebar att kontrollera att datum, syfte och deltagarnas namn finns noterade på faktura eller på
dokument som bilagts fakturan antingen i ekonomisystemet Agresso eller har sparats i en
särskild pärm. Antal fakturor som har kontrollerats är 60 stycken. Cirka 70% av fakturorna
har uppgift med deltagarnas namn, datum och syfte med representationen antingen noterat i
Agresso eller på ett dokument som är insatt i en särskild pärm.
Det vore önskvärt med en policy i kommunen gällande representation vari det bl.a. framgår
vilka uppgifter som ska redovisas på faktura eller på dokument som bifogas faktura.
Kontrollen återkommer i 2015 års kontrollplan.
Kontroll av att personliga utlägg endast görs i undantagsfall har genomförts. Det finns en
policy gällande personliga utlägg som beslutats av kommunens ledningsgrupp. Enligt policyn
ska personliga utlägg göras i undantagsfall. Utbetalning sker en gång per kvartal; mars, juni,
september och december. Samtliga utbetalningar som gjordes under september 2014
granskades. Tio inköp hade gjorts, av dessa bedömdes åtta inköp ha kunnat ske med
rekvisition med påföljande faktura istället. Två av utläggen gällde inköp av busskort och
bedömdes ha kunnat skrivas upp på reseräkning istället. Kontrollen återkommer i 2015 års
kontrollplan.
8(30)
)
Kontroll av att korrekt skol- och barnomsorgspeng erläggs för barn och elever som är folkbokförda i Hallsbergs kommun och som har plats i förskoleklass, grund- eller grundsärskola,
förskola, annan pedagogisk verksamhet eller fritidshem i annan kommun eller i en fristående
verksamhet har genomförts. Granskningen innebar att göra ett slumpmässigt urval av 15
stycken fakturor som bokförts under perioden augusti – november 2014. Kontrollen visade att
barn och elever har varit folkbokförda i kommunen, att de varit registrerade i barn- och
elevregistret Procapita i den verksamhet som debiteringen avser och att korrekt skol- och
barnomsorgspeng har erlagts. Med anledning av att ersättningarna för barn och elever i
fristående verksamheter och i andra kommuner uppgår totalt till ett stort belopp så finns det
skäl att även år 2015 genomföra intern kontroll av detta, därför återkommer kontrollen i 2015
års kontrollplan.
1.3.4 Personaladministration
Kontrollen om det finns utdrag från belastningsregistret gällande nyanställd personal som vid
något tillfälle i sitt arbete har kontakt med barn och elever visar ett inte acceptabelt resultat.
Utdragen från belastningsregistret (kopia eller original) skickas till personalavdelningen som
sätter in alla utdragen i en särskild pärm. Av de anställningar som gjorts under 2014 så finns
129 utdrag insatta i pärmen och 53 utdrag saknas. Återkoppling har skett till de arbetsledare
som genomfört anställningar under året men inte skickat in utdrag till personalavdelningen.
Arbetsledarna har ombetts att se till att utdrag skickas till personalavdelningen.
Vid 2012 års kontroll visade det sig att 35 utdrag ur belastningsregistret saknades till 100 nyanställningar. Vid 2013 års kontroll visade det sig att i 59 personalakter saknades det utdrag
ur belastningsregistret. Det är synnerligen allvarligt om det saknas utdrag ur belastningsregistret vid en nyanställning. Kontrollen återkommer i 2015 års kontrollplan.
1.4 Integration och etnisk mångfald
Arbete med integration och etnisk mångfald är en viktig del inom kultur- och
utbildningsförvaltningen. Mottagandet i skolan för de kommunplacerade flyktingbarn och
elever som vi tar emot är en naturlig och viktig del av integrationen. I nämndens resursfördelningssystem tas hänsyn till elever med utländsk bakgrund i skolan samt i någon mån barn
med utländsk bakgrund i förskolan. Förskolebarn och elever erbjuds modersmålsstöd och
hemspråksundervisning. På olika sätt arbetar vi också med mångfaldsbegreppet i övrigt.
Alla verksamheter inom förskola/skola/fritidshem upprättar varje år planer mot kränkande
behandling och diskriminering. Förvaltningen tittar dessutom på vilka dokument som skall
finnas tillgängliga på andra språk än svenska.
Det pågår ett medvetet arbete med att stärka och utveckla barnens språk på förskolorna i
Hallsberg. Det handlar inte minst om förskolorna på norr som utvecklar arbetssätten med
särskilt fokus på flerspråkighet.
Biblioteket stimulerar kulturell mångfald. Biblioteket är en viktig resurs som mötesplats. Här
kan man läsa tidningar och tidskrifter på sitt eget språk, antingen som vanliga tidningar eller
via internet. Man kan låna böcker på sitt modersmål och det finns bokdepositioner inlånade
från andra bibliotek på många olika språk samtidigt.
Kultur- och föreningslivet är en del av integrationsarbetet. Förvaltningen samarbetar och
stöttar föreningar med fokus på att hjälpa våra nya svenska medborgare med kontakter för att
de ska kunna integrera sig i "svenska" föreningar. Nationaldagsfirandet uppmärksammas och
välkomnar våra nya svenska medborgare.
9(30)
)
1.5 Barn och elever med funktionshinder
När det gäller insatser enligt LSS så ansvarar särskolesamordnaren för verkställigheten och är
också ansvarig för korttidstillsyn för barn över tolv år. Där samverkar vi dels med övriga
sydnärkekommuner, dels med gymnasiesärskolan inom Alléskolan. Berörd personal bereds
kontinuerligt relevant kompetensutveckling.
Elevhälsan har en särskild kompetens när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Där ingår
skolpsykolog, skolsköterskor, specialpedagoger (bland annat med inriktning på tal och språk)
och IT-pedagog med ansvar för kompensatoriska hjälpmedel. Förutom stöd till enskilda
barn/elever så ger gruppen stöd till arbetslag och bidrar till deras kompetensutveckling. När
det gäller hörselpedagog så har förvaltningen avtal med Örebro kommun och kan avropa
hörselpedagoginsatser i enskilda elevärenden samt viss kompetensutveckling till vår personal.
Även skolläkare köps in via avtal. Hallsbergs kommun har även ett väl fungerande samarbete
med SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Barn i behov av särskilt stöd tenderar att bli fler och behoven mer omfattande. Särskilt inom
förskolan har behovet av insatser på grund av medicinska skäl ökat under senare år, vilket
belastar nämndens ekonomi.
1.6 Folkhälsoarbete
Under 2014 har kultur- och utbildningsnämnden tillsammans med socialnämnden utarbetat ett
förslag till Folkhälsoplan med fokus på barn, unga och äldre. Prioriterade mål har tagits fram
och indikatorer med aktuella värden från ”Liv och hälsa ung 2014” samt ”Hälsa på lika
villkor”. Politiskt beslut om planen kommer att fattas i början av 2015.
1.7 Sponsringspolicy
Det inte skett någon sponsring inom kultur- och utbildningsförvaltningens verksamheter.
Fritidsgården har under året arrangerat kolloverksamhet. Kolloverksamheten bedrivs med stöd
från Röda korset som ger ett ekonomiskt bidrag på 45 tkr.
1.8 Måluppfyllelse
1.8.1 Nämndens effektmål
Mål
Uppfyllt
Kommentar
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
Andelen elever som nått kravnivån på samtliga Delvis uppfyllt
delprov i alla ämnen på ämnesproven i årskurs
3, 6 och 9 ska årligen öka för att 2015 gälla
alla.
Det genomsnittliga meritvärdet för pojkar
respektive flickor som lämnar grundskolan
skall årligen öka och utjämnas mellan könen.
Delvis uppfyllt
10(30)
)
Resultaten på nationella proven varierar mellan
de olika skolåren. Svårigheten på proven varierar
också och en uppgift på ett prov kan påverka
resultaten mycket. Andelen elever som nått
kravnivån på samtliga delprov/provbetyg ökade
på alla ämnesprov i årskurs 9, men inte i årskurs
3 och 6, se texten nedan. I skolår 9 har vi fler
gymnasiebehöriga elever 2014 än på många år.
Totalt ökade det genomsnittliga meritvärdet från
195,4 till 202,3. Det är pojkarna som ökat från
178,1 till 192,7 och flickornas resultat har
försämrats från 215,2 till 215,0.
Mål
Uppfyllt
Kommentar
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
I slutet av planperioden är Hallsbergs kommun Ej uppfyllt
bland de kommuner som har det högsta
genomsnittliga meritvärdet i landet.
Stora ansträngningar görs och resultaten blir
bättre. Resultaten kommer att vara bland de bästa
i landet. Vi hinner möjligen inte nå målet till
slutet av planperioden.
Det ska finnas förskoleverksamhet, skola (F-6) Delvis uppfyllt
samt fritidshem, föreningsgårdar och bibliotek
i större tätorter i Hallsbergs kommun samt
skola 7-9 i Pålsboda och Hallsberg.
I Hjortkvarn har vi idag förskola och fritids.
Biblioteket i Östansjö förstördes i en brand under
föregående år och är inte uppbyggt.
Fritidsgårdarnas omfattning och verksamhet
varierar mellan orterna då de drivs i olika regi.
Pedagogisk omsorg bör finnas i alla tätorter i
Hallsbergs kommun.
Delvis uppfyllt
Pedagogisk omsorg (familjedaghem) finns i
Hallsberg och Pålsboda. I övrigt finns ingen
efterfrågan.
Inom barnomsorg och skola ska personal ha
tillgång till den IT-utrustning och det IT-stöd
som krävs för uppfyllande av undervisning
inklusive kommunikation med
vårdnadshavarna.
Delvis uppfyllt
Stora satsningar har gjorts på detta område.
Satsningen är helt utbyggd om ett år.
Alla barn och unga i Hallsbergs kommun ska Uppfyllt
få minst en kulturupplevelse varje termin inom
förskola och skola utöver kulturskolans
verksamhet.
Skolan och kulturavdelningen samarbetar för att
klara detta mål. Vi får även pengar från
”skapande skola”.
Biblioteken ska erbjuda invånarna tillgång till Uppfyllt
internet och annan ny teknik för information
och kommunikation.
Biblioteken arbetar med olika tjänster och
informationsteknik för att nå detta mål.
Verksamheten i Bergöö-kvarteret ska utvecklas Uppfyllt
med lokaler för utställningar och
modelljärnväg.
Inför sommaren invigdes modelljärnvägen och
den permanenta järnvägsutställningen i magasinet
bakom Bergööhuset. Bergööhusets
sommarutställning var en vandringsutställning
om Carl Larsson och Karin Bergöös familj, ”De
mina”.
Det lokala kulturlivet, kulturarvet samt
Uppfyllt
kulturevenemang ska vara kända i Hallsbergs
kommun.
På kommunens hemsida, tidningsannonser samt
kommunens evenemangstidning. har
kulturavdelningen spridit information om vad
som erbjuds.
Andelen förskolor och skolor i Hallsbergs
Ej uppfyllt
kommun som har ”Grön flagg”-certifiering ska
årligen öka
Målet har ej varit prioriterat och inte heller varit
möjligt att nå. Det finns ingen bra hantering av
sorterade sopor i kommunen idag.
Andelen elever som når A-nivån vid nationella Delvis uppfyllt
ämnesproven i matematik ska årligen öka fram
till år 2015.
Antalet som uppnådde A-nivån i årskurs 6 sjönk
från 25,5% 2013 till 8,7 % 2014. I årskurs 9 har
däremot antalet som klarar A-nivån ökat från 5,9
% 2013 till 9,3% 2014. Svårigheten på de
nationella ämnesproven varierar mellan åren.
11(30)
)
1.8.2 Resultat och måluppfyllelse
Ämnesprov
2013
2014 Andelen ökat
Andel elever som nått kravnivån på
samtliga delprov.
Andel Andel
i%
i%
Åk 3 svenska
69,1
68
nej
Åk 3 matematik
57,3
36
nej
Åk 6 svenska
95,8
91,9
nej
Åk 6 matematik
96,6
88,5
nej
Åk 6 engelska
93,8
90,9
nej
Åk 9 svenska
94,8
94,9
ja
Åk 9 matematik
78,9
89,0
ja
Åk 9 engelska
92,9
97,4
ja
I årskurs 6 och 9 redovisas provbetyg som är ett sammanvägt provbetyg av alla delproven. Vi
ser en ökning i årskurs 9 av andelen elever som klarat kunskapskraven på proven i samtliga
ämnen. I årskurs 3 och 6 har resultaten sjunkit men det har resultaten även gjort på riksnivå.
Det är matematiken i årskurs 3 som sticker ut resultatmässigt jämfört med riket. Det är två
delprov som vi har sämre resultat på och det handlar bland annat om en uppgift med en bruten
linjal som inte startar på noll som vi misslyckats med. Skolorna skriver om det i sina
kvalitetsredovisningar. Eleverna i årskurs 6 och 9 har 2014 även gjort ämnesprov i SO och
NO men det finns ingen statistik från 2013.
När förskolorna arbetar aktivt med lärandet i matematik, språk, natur och teknik så ger det
barnen stora möjligheter att klara kunskapskraven när de kommer till skolan då de har fått en
bra grund. Flera förskolor beskriver att pedagogernas medforskande och att lyssna in barnens
intressen är avgörande för resultatet. Pedagogerna granskar med kritiska ögon sin egen
verksamhet och ser utvecklingsmöjligheter. Förskolornas kvalitetsredovisningar vittnar om att
det engagemanget finns på väldigt många ställen. Förskolechefernas verksamhetsbesök med
didaktiska samtal är en viktig del i att kvalitetssäkra verksamheten. Vi behöver fortsätta
samverkan mellan förskola och skola så att det blir en röd tråd i lärandet.
Den första förmågan som följs upp inom svenskan är den språkliga medvetenheten. Det sker
redan i förskoleklassen, både under hösten och under våren. Resultaten här är från våren, när
det är förmågan att urskilja antalet ljud i ord, att identifiera det första ljudet samt att kunna
sätta samman språkljud och förstå vilket ord det blir. Vi ser att resultaten stadigt blir bättre i
vår mätning av språklig och fonologisk medvetenhet.
12(30)
)
Vad kan du höra 2 maj
Andel elever som är över gränsvärdet 2014
2013
2012
10 p
Antal elever Antal elever Antal elever
186
158
166
80 %
79 %
75 %
Alla eleverna i årskurs 1 har gjort ”Fonolek” som beskriver elevens fonologiska medvetenhet
vilket är grundläggande för att kunna lära sig läsa och skriva. Nedan redovisas de elever som
nått upp till 13 poäng. Lärarna arbetar med Bornholmsmodellen för alla elever och
behovsanpassad intensivundervisning för elever med resultat under gränsvärdet. Vi ser här
progressionen i lärandet.
Andel elever som är över gränsvärdet 2014
2013
2012
12 p
Antal elever Antal elever Antal elever
155
153
189
Augusti
66 %
68 %
57 %
November
87 %
90 %
89 %
Maj
98 %
96 %
95 %
Bedömning utifrån Nya Språket lyfter-Åk 1, april 2014
Totalt 189 elever
Läsa
Skriva
Avstämning
A:1
A:2
A:3
A:4
A:1
A:2
A:3
A:4
A
U
183
177
187
180
189
189
181
157
174
PG
2
2
1
5
0
0
4
6
11
E
4
10
1
4
0
0
4
26
4
U: Uppnått PG: På gång E: Ej uppnått
När eleven har uppnått avstämning A så har eleven knäckt läskoden och visar förståelse för
innehållet. Jag kan läsa ihop bokstäver till ord och förstår det jag läser. Det är 4 elever som
ej uppnått avstämning A, 11 elever som är på gång och 174 elever som uppnått målen. 92 %
av eleverna har uppnått målen jämfört med 85 % 2013.
13(30)
)
Resultat elevintervju ”Förstå och använda tal” åk 1
Andel elever som klarar kravnivån
Läsåret 2013- Läsåret 2012- Läsåret 20112014
2013
2012
September
57 %
61 %
51 %
Januari
78 %
94 %
77 %
Intervjun används för att se elevernas grundläggande elementär aritmetisk (räknande)
förmåga. Eleven kan ha maximalt 10 rätt. De elever som inte når 10 rätt i september
intervjuas igen fyra månader senare för att vi ska se utvecklingen. Resultaten för årskurs 1 ska
användas formativt så att läraren ser vad som behöver fokuseras på i undervisningen. Vi ser
att lägstanivån har höjts och av de 22 % som inte klarar kravnivån i år ligger de allra flesta
eleverna på 9 av10 poäng.
Måluppfyllelse åk 3
Andel i procent%
Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2013
2014
Fredriksberg
Stocksätter
Sköllersta
Totalt Hallsberg
Östansjö
Långängen
Folkasbo
Skolor
Lärarna som undervisar i årskurs 3 har vid slutet av terminen gjort bedömning om eleven når
kunskapskraven i alla ämnen. Vi ser att resultaten har förbättrats på de allra flesta skolor och
att totalt i kommunen har andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen ökat med från
75 % till 84 %.
14(30)
)
Betyg åk 6
Ämne
- och F %
E och D %
C och B %
A%
Biologi
4,0
66,9
26,6
2,4
Bild
0,0
63,7
34,7
1,6
11,3
39,5
40,3
8,9
Fysik
4,0
73,4
22,6
0,0
Geografi
8,1
58,9
31,5
1,6
Historia
5,6
77,4
16,9
0,0
Hem och konsumentkunskap
1,6
80,6
7,3
10,5
Idrott och hälsa
7,3
37,1
50,8
4,8
Kemi
6,5
73,4
19,4
0,8
Matematik
8,1
45,2
37,9
8,9
Musik
1,6
68,5
29,8
0,0
Religion
4,0
62,9
33,1
0,0
Samhällskunskap
4,0
66,9
23,4
5,6
Slöjd
0,0
55,6
41,9
2,4
Svenska
10,6
46,0
40,7
2,7
Svenska som andraspråk
36,4
45,5
18,2
0,0
2,4
55,6
41,1
0,8
Engelska
Teknik
15(30)
)
Andel elever i årskurs 6 som nått betyg A-E i alla ämnen 2013
och 2014
Andel elever
100%
90%
80%
70%
60%
2013
50%
40%
30%
20%
2014
as
bo
Fo
lk
Sk
öl
le
rs
ta
ge
n
Lå
ng
än
St
oc
ks
ät
te
r
Ö
st
an
sjö
be
rg
Fr
ed
rik
s
Ha
l
lsb
er
g
to
ta
lt
10%
0%
Skolor
Fredriksberg och Östansjö skola finns inte redovisade 2014 då de har färre än 10 elever i
årskurs 6. I årskurs 6 ser vi att andelen elever som nått kunskapskraven i alla ämnen minskat
något mot 2013. I betygen är det engelska, geografi, svenska och svenska som andraspråk
som sticker ut när det gäller andelen elever som har fått F. När det gäller andelen elever som
har fått A är det matematiken och engelskan som har bäst resultat.
Andel elever med betyg i alla ämnen som de läser- en
jämförelse mellan årskurs 6, 7, 8 och 9
100%
90%
82%80%
80%
68%70%
Andel elever
70%
68%
61%
71%
63%
60%
2013 Andel elever med betyg i
alla ämnen som de läser
50%
2014 Andel elever med betyg i
alla ämnen som de läser
40%
30%
20%
10%
0%
Årskurs 6
Årskurs 7
Årskurs 8
Årskurs 9
Vi har ett mönster där betygen sjunker i årskurs 7 och 8 med en liten återhämtning i årskurs 9.
I år är kurvan inte lika brant utan jämnare men resultaten sjunker fortfarande betydligt mellan
årskurs 6 och 7. Vi ser samma mönster när det gäller betygen i matematik. Under läsåret har
16(30)
)
vi haft diskussioner med matematiklärarna om varför så många elever som klarat
kunskapskraven i årskurs 6 inte klarar dem ett halvår senare när de får julbetyget i 7:an? Vad
händer i övergången till högstadiet? Har vi en likvärdig bedömning på de olika stadierna? Vad
händer med elevernas självförtroende i ämnet och lusten till lärande? Vi behöver arbeta mer
tillsammans över stadiegränserna.
Genomsnittligt meritvärde åk 9
Hallsberg totalt
Transtenskolan
Folkasboskolan
2014 2013
2014 2013
2014 2013
Flickor
215,0
215,2
225,2
207,9
195,5
241,3
Pojkar
192,7
178,1
188,8
172,5
200,9
192,4
Pojkarnas genomsnittliga meritvärde har ökat betydligt på våra två högstadium. Det har även
flickornas meritvärde på Transtenskolan medan flickornas på Folkasboskolan har minskat
kraftigt. Totalt blir det en kraftig ökning för Hallsberg.
2014
2013
2012
Andel behöriga till yrkesprogram i Hallsbergs kommun
83,3%
73,4% 76,8%
Andel behöriga till yrkesprogram i riket samtliga kommuner
86,9%
87,6% 87,5%
Andel elever i åk 9 som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen i
Hallsbergs kommun
28,6%
36,7% 32,8%
Andel elever i åk 9 som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen i
riket samtliga huvudmän
22,6%
23,0% 22,6%
Genomsnittligt meritvärde i Hallsberg
202,3
195,4
192,9
Genomsnittligt meritvärde i riket samtliga huvudmän
214,8
213,1
211,4
Vi har förbättrat våra resultat både när det gäller behörighet till gymnasiet, andelen elever som
får betyg i alla ämnen som de läser samt det genomsnittliga meritvärdet..
Vi ligger väldigt lågt i jämförelse med andra årskurs 8 elever i Sverige enligt SKL´s Öppna
jämförelser gällande om undervisningen ger lust att lära. 40% av eleverna i årskurs 8 år 2014
håller med om att Skolarbetet gör mig sig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Året
innan var det 36% så resultaten går ändå i rätt riktning. Detta är alltså ett stort
utvecklingsområde för oss.
Engelska är ett ämne som vi haft sämre resultat jämfört med rikssnittet men de senaste fyra
åren har resultaten stadigt blivit bättre och i år har 93,4% av eleverna i årskurs 9 nått
kunskapskraven. Positivt är att meritvärdet har ökat betydligt i årskurs 9 men det är flickorna
som inte har ökat i önskvärd takt. Antingen klarar sig våra elever bra men har de svårigheter i
de äldre åldrarna har vi svårt att möta de eleverna. Vi ser att många elever som inte når
kunskapskraven har anpassad studiegång vilket är en åtgärd som ska användas med
försiktighet och under en kort period då det får stora konsekvenser för eleven. Vi måste kunna
möta alla elever och behöver därför fundera på organisation och kultur på våra högstadium.
17(30)
)
Har vi höga förväntningar på våra elever? Hösten 2014 gjordes kulturanalyser på alla våra
skolor och övergripande nivåer, vilka kommer bearbetas under våren 2015.
Hur arbetar vi?
Vi har en uppföljning av elevernas kunskapsutveckling där vi tidigt kan möta elevernas behov
och det är viktigt att rektorerna organiserar resurser så att eleverna tidigt får det stöd de
behöver. Genom rektorernas kontinuerliga klassrumsbesök och didaktiska samtal med lärarna
kan rektorerna kvalitetssäkra undervisningen för eleverna på skolan.
Vi har välutbildad personal men lärartätheten har försämrat jämfört med pendlingskommuner
i Sverige. Det vi behöver förbättra är bemötandet av eleverna i de äldre åldrarna, det ser vi
även i SKL´s Öppna jämförelser. Det gäller t.ex. inflytande och lust att lära där vi behöver
lyssna mer på eleverna. Vi har under senaste åren haft 42 inpendlande elever och 123
utpendlande elever där vi har haft en kraftig ökning av utpendlande elever, men nu har
trenden vänt. Vi behöver arbeta med att fånga upp eleverna där de befinner sig
kunskapsmässigt, låta dem delta i planeringen, koppla undervisningen till deras verklighet och
göra undervisningen intressant.
Enkät elever skola
2014
2014
2013
2013
åk 3-6
åk 7-9
åk 3-6 åk 7-9
Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas
åsikter.
90,4%
62,8%
87,2%
60,1%
Jag kan påverka hur vi ska arbeta i de olika
ämnena.
76,7%
46,2%
72,9%
51,6%
Jag är med och planerar mitt arbete i skolan
64,8%
50,4%
76,3%
53,1%
Klassrådet fungerar bra i min klass.
86,2%
59,1%
89,9%
62,4%
Elevrådet får vara med och påverka om saker
som är viktiga för eleverna på skolan.
86,2%
68,1%
86,5%
61,8%
Vi ligger väldigt lågt i jämförelse med andra årskurs 8 elever i Sverige enligt SKL´s Öppna
jämförelser gällande inflytande. 56% av eleverna i årskurs 8 år 2013 håller med om att
Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter och vi var då bland de 25 % sämsta i
Sverige på det resultatet då genomsnittet i riket var 72%. I år är resultatet 66% och vi får se
hur vi ligger till jämfört med andra kommuner när SKL´s rapport Öppna jämförelser kommer
våren 2015. Det är dock glädjande att fler elever i årskurs 8 tycker att lärarna tar hänsyn till
elevernas åsikter än året innan. Det är först när vi jämför oss med andra kommuner och deras
högstadieelever som det tydliggörs att vi har låga resultat för att vara högstadium. Årskurs 5
ligger betydligt bättre till jämfört med andra kommuner gällande att lärarna tar hänsyn till
elevernas åsikter vilket hjälper oss att tolka ovanstående tabell. 2013 tyckte 88% av eleverna i
årskurs 5 att lärarna tar hänsyn till deras åsikter och genomsnittet i riket var 87%. I år är
resultatet 87% i årskurs 5. Även om vi ska förbättra resultaten för årskurs 3-6 så har 7-9 en
betydligt större uppgift att förändra bemötande och attityder till elevers inflytande.
Alla lärare i kommunen fick i slutet av vårterminen 2012 en egen bärbar dator som sitt
arbetsredskap. Från höstterminen 2014 har lärarna vid sidan av denna dator också fått tillgång
till antingen en Ipad (lärare åk 1-6) eller en windowsplatta. Från och med höstterminen 2014
18(30)
)
har också alla elever i årskurserna 1, 2, 4, 5, 7 och 8 antingen en egen lärplatta eller tillgång
till en sådan under skoltid. Inom förskola och fritidshem är det brist på IT-utrustning. Det som
fortfarande inte fungerar tillfredsställande är det trådlösa nätverket, även om detta byggts ut
under 2013-2014. Det har också installerats ett stort antal projektorer med tillhörande
ljudanläggning på samtliga skolor och detta arbete kommer att fortgå under läsåret 20142015. Förvaltningen har en IKT-strateg och en IT-pedagog som stödjer verksamheten med
lärplattformen edWise, kompensatoriska hjälpmedel och olika pedagogiska IT-projekt. Det är
viktigt att de undervisande lärarna har god IT-kompetens.
1.9 Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal
År 2011 År 2012 År 2013 År 2014
2 318
2 331
2 313
2 334
Summa barn/elever
varav barn i pedagogisk omsorg
(familjedaghem)
varav barn i förskola
49
47
43
38
679
671
682
700
1 590
568
1 613
620
1 588
620
1 596
655
Antal elever som har skolskjuts
407
371
422
387
Antal årsarbetare per 100 elever år 1-9
Antal årsarbetare per 100 barn i förskoleklass
Antal barn per årsarbetare i förskolan
8,8
5,4
5,6
9,4
6,1
5,2
9,4
5,5
5,1
9,3
5,8
5,6
Antal barn per årsarbetare i pedagogisk omsorg
(familjedaghem)
4,4
4,7
3,9
4,2
20,6
23,8
23,0
22,0
Grundsärskola
Antal elever i annan kommuns skola
10
12
13
14
Förskoleklass och grundskola
Antal elever i annan kommuns skola
Antal elever i fristående skola
Antal elever från andra kommuner
37
34
31
39
44
30
61
52
28
39
84
42
varav elever F-9
varav elever i fritidshem
Antal barn per årsarbetare i fritidshem
19(30)
)
År 2011 År 2012 År 2013 År 2014
Kulturskolan
antal elever i ämneskurs och gruppkurs
antal elever i körer, ensembler
antal elever i kulturprojekt per projekt
antal elever i klassgrupper
245
130
20-60
409
229
110
20-40
421
267
91
14-43
430
215
73
14-40
427
78 951
4 107
6 907
75 478
3 998
5 144
68 928
2 935
4 416
76 130
9 040
4 502
7 633
111 140
8 478
3 655
7 096
103 849
6 947
2 820
5 259
91 305
6 347
90 007
145
175
120
98
66 695
58 558
59 572
64 212
2 499
2 051
2 234
2 210
Författaraftnar
5
4
4
3
Antal anställda
481
471
465
444
Biblioteksverksamhet, utlån
Huvudbiblioteket i Hallsberg
Hjortkvarn
Pålsboda
Sköllersta
Vretstorp
Östansjö
Summa utlån
Antal deltagare i Läsugglan 1)
Besökare huvudbiblioteket, måndag - lördag
Besökare huvudbiblioteket, endast lördagar 2)
2 016
3 647
1 867
0
1) Läsugglan: Sommarlovssatsning som riktar sig till elever från och med förskoleklass till
och med år 9. Deltagare som läser minst tio böcker får en bok av biblioteket. För varje
bok som deltagarna läser fyller de i ett läskort om bokens handling.
2) Huvudbiblioteket började med lördagsöppet 2010-09-04.
1.10 Ekonomi
Enligt anvisningarna ska avvikelser mot budget avseende volym i verksamheten, kvalitet,
nyckeltal och ekonomi redovisas här. När det gäller ekonomi så hänvisas till driftredovisning
avsnitt 2.1 Ekonomiskt resultat och 2.2. Analys. Vad gäller verksamhetens kvalitet så
hänvisas i första hand till avsnitt 1.8 Måluppfyllelse men också till avsnitt 1.3 Intern kontroll.
Nyckeltal över tid redovisas i avsnitt 1.9 Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal.
När det gäller skola och fritidshem så bygger budgeten på 7 skolor varav det finns fritidshem
på samtliga utom Transtenskolan, fritidshem finns även kvar i Hjortkvarn även om skolan är
nedlagd.
20(30)
)
Nedan redovisas budgeterat och redovisat antal elever F-9 per skola.
SKOLA
Stocksätter
Fredriksberg
Östansjö
Långängen
Transten
Folkasbo
Sköllersta
TOTALT
F-9 vårterminen 2014
Budget
Utfall
Diff
14-04-15
233
237
4
107
108
1
92
94
2
330
327
-3
319
328
9
353
354
1
156
151
-5
1 590
1 599
9
F-9 höstterminen 2014
Budget
Utfall
Diff
14-10-15
232
227
-5
117
118
1
105
106
1
357
351
-6
300
302
2
348
347
-1
154
154
0
1 613
1 605
-8
Avvikelsen på våren får anses vara normala.
Fritidshemsresurserna i budget bygger för vårterminen på de prognoser som görs för höstterminen föregående år och för höstterminen en ny prognos som gjorts för innevarande år.
FRITIDSHEM
Stocksätter
Vretstorp
Östansjö
Långängen
Pålsboda
Hjortkvarn
Sköllersta
TOTALT
Barn och timmar höstterminen 2014, utfall 2014-10-15
Inskrivna barn
Timmar per vecka
Budget
Utfall
Diff
Budget
Utfall
116
114
-2
1765
1781
66
71
5
835
869
71
77
6
1095
957
194
197
3
2643
1740
95
95
0
1287
1511
11
12
1
119
130
110
95
-15
1707
1521
663
661
-2
9 451
8 509
Diff
16
34
-138
-903
224
11
-186
-942
Avvikelserna från prognosen är liten förutom på Sköllersta skola där man kan skönja ett
trendbrott hur man nyttjar fritidshem. Östansjö har den högsta nyttjandegraden om man ser till
underlaget, skillnaden mot andra skolor är att man här har en större andel av de äldre barnen
kvar i verksamheten
21(30)
)
PEDAGOGISK
OMSORG
Hallsberg
Pålsboda
TOTALT
Vårterminen 2014
Höstterminen 2014
Inskrivna barn
Budget
Utfall
Diff
14-04-15
40
35
-5
10
11
1
Inskrivna barn
Budget
Utfall
Diff
14-10-15
40
34
-6
10
6
-4
50
46
-4
50
40
-10
Avvikelser mot budget i Hallsberg beror på personalomsättning kring mätdatumet och i
Pålsboda har efterfrågan varierat något så beläggningen varit minder periodvis.
FÖRSKOLA
Hallsberg
Östansjö
Vretstorp
Sköllersta
Pålsboda
Hjortkvarn
TOTALT
Vårterminen 2014
Inskrivna barn
Budget
Utfall
Diff
14-04-15
387
382
-5
61
59
-2
81
89
8
90
91
1
104
103
-1
17
19
2
740
743
3
Höstterminen 2014
Inskrivna barn
Budget
Utfall
Diff
14-10-15
349
363
14
54
54
0
73
81
8
83
81
-2
91
103
12
14
16
2
664
698
34
I Vretstorp har behovet av platser ökat vilket medfört att vi från 1 april utökat från 4,5 av till 5
avd. Även i Hallsberg har vi en ökande efterfrågan på förskoleplatser. Här ser vi en tendens
till att föräldrar önskar plats närmre 1-årsdagen än tidigare, vilket gör att efterfrågan kommer
lite tidigare på året jämfört med föregående år.
FÖRSKOLA
Hallsberg
Östansjö
Vretstorp
Sköllersta
Pålsboda
Hjortkvarn
TOTALT
Vårterminen 2014
Timmar per vecka
Budget
Utfall
14-04-15
10 770
10 692
1 854
1 630
2 641
2 311
3 150
2 702
3 330
3 275
548
547
22 292
21 157
Diff
-78
-224
-329
-448
-55
-1
-1 135
22(30)
)
Höstterminen 2014
Timmar per vecka
Budget
Utfall
14-10-15
9 712
10 807
1 641
1 703
2 380
2 594
2 905
2 725
2 914
3 487
451
438
20 003
21 756
Diff
1 094
62
214
-180
574
-13
1 752
1.11 Generella beslutspunkter för kommunens verksamhet
Uppföljning av de sju beslutspunkter som kommunfullmäktige beslutat ska gälla som
generella anvisningar för kommunens verksamhet.
1. Nämnderna skall bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2014 hålls.
Budgetarbetet inför 2014 visade tydliga differenser mellan verksamheternas behov och den
planerade ramtilldelningen. Omfattande organisationsförändringar genomfördes mitt i läsåret
2013-2014. Flera tjänster togs bort och personal omfördelades mellan skolenheterna. Det var
många som oroade sig för att resultaten skulle bli ännu sämre. Det är därför mycket glädjande
att kunna summera 2014 med att andelen gymnasiebehöriga är bättre än på väldigt många år
samtidigt som vi har ett ekonomiskt resultat som till och med lämnar ett litet överskott.
2. Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp
som anges i flerårsplanen.
De interkommunala kostnaderna ökade på ett oroande sätt under 2013. Under 2014 har dock de
interkommunala kostnaderna minskat. Dels för att det är något färre elever som går i fristående
skolor eller skolor i annan kommun och dels för att vi har fler elever från andra kommuner som
går i våra skolor. De sänkta hyresnivåerna påverkar även våra interkommunala kostnader.
Det är svårt att bedriva kvalitativ verksamhet på enheter som är allt för små. Hallsbergs kommun
har många små skolenheter och några små förskolenheter. Dessa enheter tenderar att bli dyrare
för varje år. Kraven på lärares ämnesbehörighet blir extra svår att leva upp till på de små
skolenheterna. De små skolenheterna ser dessutom ut att bli mindre och mindre med åren, vilket
är en stor utmaning så väl ekonomiskt som kvalitetsmässigt.
3. Nämnderna har inom sin reinvesteringsram möjlighet att själva omdisponera mellan
sina olika projekt. Ombudgetering mellan åren ska därför inte vara nödvändig.
Nämnden räknar med att det under kommande år finns cirka 1 000 tkr för investeringar som
nämnden får disponera och prioritera. För mer övergripande, strukturella investeringar av
långsiktig karaktär får nämnden söka medel från strategiska investeringar. De flesta av
nämndens investeringar är kopplade till kommunens fastighetsinvesteringar. Det finns ett behov
av att skapa långsiktiga planer för hur våra verksamhetslokaler ska utvecklas och om nya
enheter behöver byggas upp.
4. Den samlade koncernnyttan ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i
beslut och i övrig verksamhet utför sina respektive åligganden.
Samverkan har skett för att ta fram en folkhälsoplan för kommunen. Folkhälsofrågan är ett
område där det är en förutsättning att samverkan sker mellan nämnder och verksamheter för att
nå goda resultat.
Samverkan kring ”Familjens hus” med öppen förskola bidrar på ett positivt sätt. Detta arbete
fördjupas nu då den nya familjecentralen planeras på Västra skolan. På familjecentralen
samverkar kultur- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och Region Örebro län.
5. Genom samverkan inom och mellan förvaltningarna ska den genomsnittliga tjänstgöringsgraden öka. Kommundirektören ska i sin rapport inför varje kommunstyrelsesammanträde redovisa hur den ofrivilliga deltidsarbetslösheten förändras samt hur
sjukfrånvaron förändras.
Förvaltningen lämnar underlag till kommundirektören.
6. Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheterna till följd av statliga beslut
kommer att omfattas av den s.k. finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och
kommun.
KUN berörs ej.
23(30)
)
1.12 God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv
Uppföljning av de tre verksamhetsmål som kommunfullmäktige beslutade i samband med
fastställande av budget 2014 och flerårsplan för 2015 - 2016.
1. Kommunen köper redan idag tjänster, som av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl,
inte bör utföras av kommunens egen personal. Nämnderna ska fortlöpande pröva om det
går att inom nämndens verksamheter med bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och
ekonomi öka andelen tjänster som utförs av annan.
Frågeställningarna har inte diskuterats i nämnden. Förvaltningen ämnar lyfta upp dessa frågor
när så blir aktuellt.
2. Energiåtgången i kommunens nuvarande verksamheter ska, till följd av såväl energiinvesteringar som sparsamhet och andra åtgärder, minska med minst tio procent, under
perioden 2012 till 2012.
KUN berörs ej.
3. Kommunens fastighetsinnehav ska endast bestå av fastigheter som identifierats som
strategiska samt fastigheter som nyttjas av kommunal verksamhet. Övriga fastigheter ska
säljas.
KUN berörs ej.
1.13 Framtiden
1.13.1 Barns och ungas utveckling och lärande
Skolinspektionen har under 2014 genomfört tillsyn av kommunens förskolor, skolor och
fritidshem samt hur kommunen sköter sitt uppdrag i egenskap av huvudman. På det hela taget
är tillsynen och de rapporter/beslut som Skolinspektionen lämnat mycket positiva för
Hallsbergs kommun. Flera skolenheter har inga avvikelser enligt Skolinspektionen.
Huvudmannen får även positiv feedback för det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs.
Måluppfyllelsen har ökat och gymnasiebehörigheten är cirka 10 procentenheter bättre 2014
jämfört med 2013. Det fortsatta arbetet för att alla elever ska nå de lägsta kraven och fler ska
nå de högre målen är prioriterat. Kultur och utbildningsnämnden har under året antagit en
plan för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsarbete med uppföljning av kunskapsresultat i alla
ämnen och där analys och utvärdering av verksamheterna får ligga till grund för det fortsatta
arbetet mot en högre måluppfyllelse är påbörjat sedan flera år.
Ett viktigt inslag i arbetet med att öka kunskapsresultaten är att förändra ”skolkulturen” i
Hallsbergs kommun. Det måste vara OK att vara duktig och tycka att det är roligt att gå i
skolan. Det måste vara OK att satsa på skolan för att kunna få ett jobb i framtiden.
Skolkulturen omfattar dock inte bara eleverna. När våra elever inte lyckas i skolan, är det vi
som; nämnd, förvaltning, rektor och lärare som inte har lyckats, och som måste omvärdera
våra metoder och vårt förhållningssätt. Framgångsfaktorer och goda exempel måste lyftas
fram. Hallsbergs kommun har under året inlett en satsning tillsammans med regionförbundets
skolstödsgrupp. Skolkommunsatsningen är ett långsiktigt arbete som sträcker sig över tre till
fyra år och som har sin utgångspunkt i en gedigen kartläggning. Kartläggningen och
24(30)
)
förändringsarbetet genomförs på alla nivåer; politik, förvaltning, skolledning och hos lärarna
ute i klassrummen.
Från och med höstterminen 2011 så har förvaltningen en systematisk uppföljning av elevernas
kunskapsutveckling. Det är framförallt i de tidiga åren vi har avstämningspunkter så att vi kan
sätta in tidiga insatser. Tidig upptäckt och tidiga insatser ger eleverna större möjligheter att
klara alla ämnen i skolan. Detta arbete skall fullföljas och utvecklas ytterligare. Formerna för
stöd till elever i behov av särskilt stöd måste förbättras och bli mer flexibelt och utnyttja nya
kompensatoriska hjälpmedel. Vi måste också ta större hänsyn till olika lärstilar.
Deltagande i ”PISA 2015” och matematiklyftet har varit ett prioriterat
kompetensutvecklingsområde 2014 och fortsätter kommande år.
Samverkan med grannkommuner och regionförbund för att förbättra skolresultaten är andra
utvecklingsområden.
1.13.2 Medborgarperspektivet
Föräldrarna skall vara nöjda med service, bemötande, information och inflytande i förskoleverksamhet och skola. Här måste förvaltningen utveckla dialogen och samverkan med föräldrarna och utnyttja sociala medier i större utsträckning. Fler ungdomar bör beredas plats i
kulturskolan. Barnomsorgspengen ställer krav på anpassning till snabbt ändrade förutsättningar inom förskoleverksamhet och fritidshem samtidigt som vårdnadshavarnas valfrihet
ökat. Vi måste hitta former för hur kompetensutveckling för förskolans och fritidshemmens
personal, liksom planering av verksamheterna och samplanering med skolan, kan ske utan att
verksamheterna behöver ”stänga” i så stor utsträckning som idag. När det gäller föräldrarutbildning inom Familjens hus skall verksamheten sträva efter att kunna erbjuda fler grupper
på annat språk än svenska. Kulturavdelningen skall jobba med fler kulturevent.
1.13.3 En god arbetsgivare
Hallsbergs kommun ska vara en god arbetsgivare. För vissa grupper inom kultur- och
utbildningsförvaltningen såsom förskollärare och barnskötare, är sjuktalen för höga, vilket vi
behöver jobba med. Det systematiska arbetsmiljöarbetet måste också utvecklas. Chefs- och
ledarskapsfrågan är av stor vikt när det gäller såväl resultat som bilden av kommunen som
arbetsgivare. Utveckling och fortbildning av chefer är därför mycket viktig. Samverkan med
fackförbunden är ett annat viktigt utvecklingsområde.
1.13.4 Befolkningsutvecklingen
De senaste åren ser vi att behovet av antalet platser i förskolan har ökat, vilket i framtiden ger
fler skolelever. För att möta framtida behov samt bidra till kommunens mål, att vara minst
16 000 invånare 2025 så är det viktigt att vi har flexibla lösningar för att möta aktuella behov.
Skolans utveckling och bilden av Hallsbergs förskolor, skolor och kulturverksamhet, är en
viktig strategisk satsning för kommunen.
25(30)
)
2. Driftredovisning
Budget
Totalt (tkr)
Intäkter Kf budg
Intäkter TA
Intäkter Totalt
Kostnader Kf budg
Kostnader TA
Kostnader Totalt
Nettokostnad
2013
23 322
-274 781
-3 400
-278 181
-254 859
Redovisn
31/12
2013
Budget
2014
Redovisn
31/12
2014
Budgetavvikelse
2014
Budgetavvikelse
2014
25 831
23 837
30 173
+6 336
+26,6%
-287 006
-261 175
-274 277
-250 440
-280 432
-250 259
-6 155
+181
-2,2%
+0,1%
Kultur- och utbildningsnämndens intäkter uppgår till 30 173 tkr 2014 och bruttokostnaderna
uppgår till -280 432 tkr. Nämndens nettokostnad 2014 är därmed -250 259 tkr.
2.1 Ekonomiskt resultat
Kultur- och utbildningsnämndens nettokostnad för 2014 uppgår till -250 259 tkr att jämföra
med budgetens -250 440 tkr. Det innebär ett överskott på 0,1 procent eller 181 tkr.
Det ekonomiska resultatet är följden av ett väldigt hårt och målmedvetet arbete med att få en
budget i balans. Inför 2014 bröts lärsårsorganistationen upp mitt i pågående läsår, stora
effektiviseringar genomfördes från årsskiftet med utmaningen att få helårseffekt.
Utmaningen under 2014 har varit att minska den skenande kostnadsökningen när det gäller
interkommunala ersättningar som så drastiskt ökade under hösten 2013. Under 2014 har nivån
legat ganska konstant jämfört med då vilket föranlett att budgeten kraftigt överstigits även
2014. I budgetprocessen budgeterade förvaltningen med en central reserv för att kunna möta
ett eventuellt överförande av resultatet från 2013. Denna reserv har till stor del hjälp till att
rädda upp resultatet då något överförande av resultat inte skedde. Vidare erhöll förvaltningen
ett LSS-bidrag hänförligt till en osäker fordran som avskrivits tidigare år. Dessutom blev
ersättningen från Flyktingmottagningen betydligt större än vad som var budgeterat med.
Merparten av förskolechefer, rektorer och verksamhetsansvariga gör överskott. I Vretstorp har
däremot ett ökat tryck på förskolan lett till att man fått utöka med en halv avdelning. Under
våren kompenserades detta men inte under hösten. På Transtenskolan har en uppfräschning av
cafeterian bidragit till att budget överskridits och på Folkasboskolan så är stor
personalomsättning samt skolinspektionens besök orsakerna till avvikelsen.
I övrigt så har återhållsamhet varit ledorden vilket bland annat återspeglas i att de flesta
verksamhetsansvariga lämnar överskott. Förskolan Kompassen har till exempel kunnat dra
nytta av stordriftsfördelar under året och anpassat bemanningen efter barnförhållandena.
26(30)
)
Nämndens kostnader (tkr) fördelar sig enligt följande
Kapital
Lokaler
Personal
Övrigt
Summa kostnader
2013
-1 544
-48 267
-181 794
-55 401
-287 006
2014
-1 452
-41 145
-177 039
-60 796
-280 432
Nämndens kostnader (tkr) fördelar sig på följande verksamheter
Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem
Förskolan/Öppna förskolan
Gemensamt
Elevhälsan
Kulturskola
Särskola
LSS
Bibliotek
Kultur- och föreningsverksamhet
Summa kostnader
2013
-156 769
-83 658
-18 974
-9 197
-3 371
-3 764
-1 399
-5 436
-4 438
-287 006
2014
-148 952
-86 245
-17 511
-8 384
-3 155
-4 322
-1 358
-5 332
-5 173
-280 432
Nämndens intäkter (tkr) fördelar sig enligt följande
BO-avgifter
Statsbidrag
Interkom ersättningar
Interna ersättningar
Övriga intäkter
Summa intäkter
2013
10 909
6 823
3 464
519
4 116
25 831
2014
11 335
8 369
4 699
1 332
4 438
30 173
2.2 Analys
Nämndens intäkter för år 2014 uppgick till 30 173 tkr mot budgeterade 23 837 tkr, det vill
säga en positiv avvikelse på 26,6%. En orsak till avvikelsen är att vissa bidrag som nämnden
kan ansöka om inte med självklarhet kan antas utgöra en intäkt vid tidpunkten för budgetens
fastställande. Om och när bidrag beviljas under verksamhetsåret redovisas matchade
kostnader i motsvarande mån.
Liksom under tidigare år har nämnden erhållit statsbidrag avseende kompetenshöjande åtgärder i förskolan för ”kommuner som tillämpar maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnomsorg”. Andra statsbidrag som beviljats under 2014 är, Karriärtjänster, Skapande skola,
Matematiklyft, Lärarlyftet, Skolkommunsatsning, Lovskola, Omsorg på obekväm tid,
27(30)
)
Kulturråd, Unga hälsa och natur, Papperslösa barn, och Utbildning för barn som vistas i
landet utan tillstånd.
De totala intäkterna från nämndens barnomsorgsverksamheter ökar med 425 tkr jämfört med
2013. Intäkterna från fritidshemmen har ökat med 6,4% och intäkterna från förskolan har även
de ökat med 2,9%. Intäkterna för pedagogisk omsorg har däremot minskat med 1,2%.
Ökningen när det gäller fritidshem och förskola förklaras av att antalet inskrivna barn ökat
med 4,0% respektive 2,6% och minskningen när det gäller pedagogisk omsorg kan förklaras
av en minskad efterfrågan.
Ersättningen från Flyktingmottagningen för nyanlända flyktingbarn var 800 tkr år 2013.
2014 uppgick ersättningen till 840 tkr, det vill säga en ökning på 5,0%.
Kostnaderna för förvaltningsövergripande rehabiliteringsinsatser och omställningskostnader
har minskat med 171 tkr eller 11,5% vilket kan tyckas vara anmärkningsvärt med tanke på
den stora effektiviseringen som genomfördes inför 2014 och den omorganisation som blev
följden.
Kostnaderna för skolskjutsar är i princip oförändrad jämfört med 2013. Budgeten däremot är
utökad till följd av att den överskreds 2013, tendensen då var fler taxiresor samt att en
extrabuss fick sättas in i Sköllersta. Verksamheten håller i år sin budget.
Nettokostnaden för skol- och barnomsorgspeng samt korttidstillsyn är -12 338 tkr, vilket motsvarar en budgetavvikelsen på -2 747 tkr. Nettokostnaden har jämfört med år 2013 ökat med
415 tkr.
Antalet elever som sökt sig till andra skolor utanför kommunen, ökade kraftigt under
höstterminen 2013. Under de senaste åren har cirka 80 elever per år, boende i Hallsbergs
kommun valt att gå i fristående skola eller skola i annan kommun. Under 2013 ökade det till
113 elever och under 2014 har det ökat ytterligare till 123 elever. Däremot så har antalet
elever som sökt sig till Hallsberg även de ökat från 28 till 42, så totalt sett så är
nettoförändringen positiv jämfört med 2013. Hallsbergs egen framräknade skolpeng är för en
elev i en fristående skola år 7-9 cirka 36 tkr/termin och för en elev i grundskolan år 7-9 cirka
33 tkr/termin. Ovanstående siffror baserar sig på oktoberstatistiken, avläsning vid årsskiftet
visar på att antalet elever som valt att gå i fristående skola eller skola i annan kommun sjunkit
till 112 elever medan de som söker sig till Hallsberg är oförändrade.
Under 2014 genomfördes en hyresjustering, effekten av den tillsammans med de
effektiviseringar som genomfördes i budgetarbetet framgår i tabellerna på föregående sida.
Lokalkostnaderna minskar från 48 267 tkr 2013 till 41 145 tkr 2014. Justeringen är framförallt
gjord på grundskolan och har bidragit till att hålla nere de interkommunala ersättningarna.
Personalkostnaderna sjunker från 181 794 tkr till 177 039 tkr och då måste man tänka på att
löneökningen är inräknad. Tittar man på kostnaderna per verksamhet ser man att det är just
förskoleklass/grundskola/fritidshem som kostnaderna minskat rejält. I förskolan däremot, ökar
kostnaderna, dels till följd av löneökningar men även på grund av det ökade trycket och de
utökningar som fått göras.
28(30)
)
3. Investeringsuppföljning
10011 Bergööhuset
70000 Inventarier
70001 Kompassen
70002 Datatillbehör
Totalt
Budget
2014
(tkr)
-200
-300
-500
-700
- 1700
Redovisning
31/12
2014
-179
-329
-416
-670
-1 594
Avvikelse
2014
(tkr)
+21
-29
+84
+30
+106
Avvikelse
2014
+10,5%
-9,7%
+16,8%
+4,29%
+6,24%
Nämnden erhöll 1 000 tkr i budget år 2014 men på grund av att budgeten som erhållits till
inventarier på förskolan Kompassen inte förbrukades 2013 så fick nämnden ett tilläggsanslag
på 500 tkr. I december tillfördes nämnden ytterligare 200 tkr från fastighetsavdelningen till
modelljärnvägen i Bergöökvarteret.
Arbetet med modelljärnvägen och järnvägsmuseet i Bergööhuset har nästan förbrukat hela sin
budget, investeringskostnaderna består i inventarier och material för att bygga upp en
skalenlig modell av Hallsbergs bangård. Projektet har under året även fått bidrag från
LEADER som utöver materialinköp bland annat använts till studiebesök samt till
marknadsföring.
Det ospecificerade projektet inventarier har använts till att införskaffa nya elevskåp till
Folkasboskolan.
Inventarieanskaffningen till de nya förskoleavdelningarna på Kompassen enligt etapp 2 har
fortlöpt enligt plan och är nu färdigt.
Kostnaderna för datatillbehör består till exempel av utbyggnad av accesspunkter, projektorer,
smartboards, datorer och lärplattor vilket är en del av förvaltningens IT-strategi.
29(30)
)
4. Personalekonomisk redovisning*
4.1 Personalomsättning och rekrytering
4.1.1 Antal anställda
Vid årets utgång var totalt 444 medarbetare anställda inom förvaltningen (tillsvidareanställda
och tidsbegränsat anställda med månadslön), av dessa var 377 kvinnor (85%) och 67 män
(15%). Omräknat till heltider motsvarar de 444 medarbetarna 420,90 årsarbetare. Det var 32
personer som hade en visstidsanställning.
4.1.2 Personalomsättning och rekrytering
Antalet rekryteringsannonser under året har varit 68 st.
4.2 Närvaro/Frånvaro
4.2.1 Totalt
Frisknärvaron är 61,33%, det vill säga varit sjuka färre än 5 dagar.
4.2.2 Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron 2014 är 5,88%. Sjukfrånvaron from dag 60 är 32,81%.
Kvinnors sjukfrånvaro är 6,40% och männens sjukfrånvaro är 3,22%.
* From 2014 redovisas alla månadsanställda, tillsvidare samt visstidsanställda enl AB. Ett nytt
personaladministrativt system infördes 2014-01-01 därför redovisas enbart årets siffror och
inte tidigare års siffror pga olika ingångsvärden i de olika personaladministrativa systemen.
Personalomsättningen kan inte redovisas för 2014.
30(30)
)
Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden
Verksamhetsberättelse 2014
1
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning
sid 3
2. Verksamhetsberättelse
4
2.1 Väsentliga händelser under året
4
2.2 Ledning, styrning och uppföljning
5
2.3 Intern kontroll
5
2.4 Integration och etnisk mångfald
5
2.5 Handikappolitiskt program
5
2.6 Folkhälsoarbete
6
2.7 Sponsringspolicy
6
2.8 Måluppfyllelse
6
2.9 Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal
9
2.10 Ekonomi
10
2.11 Generella beslutspunkter
10
2.12 God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv
11
2.13 Framtiden
11
3. Driftredovisning
12
4. Investeringsuppföljning
13
5. Personalekonomisk redovisning
14
6. Bilagor
14
2
1. Sammanfattning
2014 blev det fjärde och sista året för nämnden och förvaltningen. Då det under våren stod klart att nämnden
och förvaltningen skulle upphöra vid årsskiftet gjordes inga större insatser inom något verksamhetsområde.
Diskussioner med grannkommuner påbörjades om ett närmare samarbete.
Trots vetskapen om att nämnden och förvaltningen skulle upphöra bedrevs ändå verksamheten inom
förvaltningens olika enheter i relativt normal omfattning. Totalantalet ärenden var betydligt lägre än året
innan.
Nämnden fick under våren ett tilläggsanslag för att genomföra tre aktiviteter under året. En gällde att ta fram
nya foldrar för kommunens cykelslingor innehållande mer information. En annan aktivitet var att ta fram
material om miljövänlig konsumtion att publicera på kommunens hemsida. Den tredje aktiviteten var att
tillsamman med Kultur- och utbildningsförvaltningen genomföra en miljödag i skolorna med fokus på
närmiljön. Samtliga aktiviteter genomfördes.
Inom livsmedelsområdet kontrollerades rengöringen i restaurangkök. Bristerna var påtagligt fler än i de
kommunala köken.
Inom området energi- och klimatrådgivningen fortsatte samarbetet med Örebro kommun där Hallsberg var
Örebro behjälpligt med rådgivningen till enskilda fastighetsägare.
Förvaltningen deltog på Hallsbergsmässan med information om bygglov och solel.
Under hösten genomfördes en mindre undersökning av vad privatpersoner ansåg om handläggningen av
ärenden inom byggområdet. Antalet inkomna svar var relativt lågt men nöjdheten hos de svarande var hög,
förutom vad det gällde handläggningstider. Då resurserna på bygglovenheten var mindre än normalt kunde
de sökandes förväntade handläggningstider hållas.
3
2. Verksamhetsberättelse
2.1 Väsentliga händelser under året
Bygglov
Resurserna inom bygglovområdet var något knappa under året. En handläggare var delvis
föräldraledig under första delen av året plus att denna slutade under hösten. En konsult anlitades för
att handlägga enklare bygglovärenden samt att vara behjälplig med handläggningen i övrigt.
I kvarteret Kronan påbörjades uppförandet av det tredje punkthus. De två första husen färdigställdes
och fylldes med hyresgäster. Även i bostäderna i Kv Mejertiet blev färdiga och fylldes även dessa.
Bygglov gavs för uppförandet av fem enbostadshus under året. I övrigt var det lugnt på byggfronten
i kommunen. Inga direkt stora projekt påbörjades.
Energi- och klimatrådgivningen
Rådgivningen till allmänheten låg på samma relativt låga nivå som tidigare år. Det har i länet och i
Hallsbergs kommun varit svårt att öka intresset från allmänheten i energifrågor rörande den egna
bostaden. Det nästa enda intresse som finns rör solenergi. Detta visade sig också under
Hallsbergsmässan där förvaltningen i sin monter visade upp solenergimöjligheter vilket drog
besökande till denna.
Två föreläsningar anordnades under året. Den ena rörde fukt- och mögel och den andra solel.
Hallsbergs kommun fortsatte under hela året att hjälpa och stötta Örebro kommun i deras
energirådgivning.
Miljö- och livsmedel
Miljö- och livsmedelsområdet var också under detta år förskonat från allvarliga incidenter. Ett par
mindre utsläpp av dieselolja till följd av trafikolyckor inträffade dock.
Inventeringen av de enskilda avloppen i kommunen avslutades under 2013. Under 2014
intensifierades åtgärdsarbetet med de inventerade avloppen i samtliga delprojekt. För detta arbete
anställdes en extra resurs. Kommunen lär vara en av få kommuner i landet som hunnit så långt i
inventerings- och åtgärdsarbetet.
Dokumentet, Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommunen, färdigställdes i början av året och
publicerades på kommunens hemsida. Ett antal ex har också tryckts upp och lämnats till
kommunens bibliotek som blädderexemplar.
Restaurangköken kontrollerades under året med avseende på rengöringen av ytor och redskap. En
hel del brister noterades. Totalt sett var bristerna fler än i de kommunala köken som kontrollerades
på samma sätt året innan.
En åtalsanmälan inlämnades under hösten avseende omfattande markarbeten i strandnära läge intill
en sjö i den södra kommundelen.
Alkohol, tobak och läkemedel
2014 var ett mycket ordinärt år. Verksamheten löpte på utan att några större insatser gjordes eller
behövde göras. Den tänkta utbildningen i ansvarsfull alkoholservering för restaurangägare lades på
is pga bristande intresse. En sådan kurs genomfördes dock 2013. En erinran delades ut under året.
4
2.2 Ledning, styrning och uppföljning
Nämndordförande och förvaltningschef träffades regelbundet under året. Vid träffarna diskuterades
bla aktuella ärenden och händelser
Förvaltningen har under året haft 7 förvaltningsmöten. Vid dessa möten informeras om beslut från
fullmäktige och kommunstyrelse. Vidare ges information från kommunens ledningsgrupp samt om
det aktuella ekonomiska läget. Pågående arbeten i förvaltningen tas upp avseende utvecklingsfrågor
mm.
Förvaltningen har varje måndag förmiddag under större delen även haft kortare möten där veckans
händelser och arbeten tas upp. Dessa möten har som syfte att medarbetarna ska informera varandra
om vad som är på gång aktuell vecka och därigenom hitta samverkan i arbetet.
Under året genomfördes också uppföljningsmöten med respektive enhet. Antalet sådana möten
uppgick totalt till 15 st.
Uppföljning av verksamheten har skett kvartalsvis med avrapportering till nämnden. I rapporterna
har redogjorts för ärendetillströmningen, personalsituationen, det ekonomiska läget samt redovisats
verksamhetsstatistik i form av antal beslut, utförda inspektioner mm.
2.3 Intern kontroll
Nämnden har genomfört internkontroll vid några tillfällen under året. Inga avvikelser mot fastställd
interkontrollplan noterades vid dessa kontroller. Beslut om internkontrollplan för 2014 togs av
nämnden i december 2013.
2.4 Integration och etnisk mångfald
Uppföljning av kommunens plan för integration och etnisk mångfald redovisas i bilaga 1.
2.5 Handikappolitiskt program
Tillgänglighetsfrågor bevakas av nämnden främst vid handläggning av bygglovärenden som avser
nybyggnad och om- och tillbyggnad. I handläggningen görs bedömning om byggnaders tekniska
egenskaper vad det gäller tillgänglighet.
Tillgängligheten kommer också in i bilden vad det gäller utformning av bebyggelsemiljön genom
planläggning mm där ansvaret främst vilar på Teknik- och plannämnden. Miljö-, bygg- och
myndighetsnämnden deltar dock i processen vid utarbetande av planer.
2.6 Folkhälsoarbete
I nämndens ansvarsområde ingår bla alkohol- och tobaksfrågorna samt frågorna rörande
hälsoskyddet i bostäder och lokaler mm. I arbetet inom dessa områden ingår tillsyn och
information/rådgivning. Arbetet ska bedrivas så att bla:
- möjligheten till en god hälsa hos befolkningen kan öka genom tillgång till bra bostäder
- användningen av tobak hos framför allt underåriga minskar
5
Under året kontrollerades i vanlig omfattning vattenkvaliteten vid kommunens badplatser samt
förmedlades radonmätningar i bostäder. Att människor bor i bostäder med bra ventilation
kontrollerades genom granskning av inkomna besiktningsprotokoll.
Inom alkoholtillsynen kontrollerades i normal omfattning att restauranger mfl ej medverkade till en
omfattande berusning eller försäljning till underåriga. I tobakstillsynen kontrollerades försäljningen
av tobak i butik.
Under året slutfördes arbetet med dokumentet ”Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommun”.
Dokumentet kan bidra till att människor i större utsträckning söker sig ut i naturen vilket bör bidra
till ett ökat välbefinnande och en bättre folkhälsa.
2.7 Sponsringspolicy
Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden mottog ej någon sponsring under 2014.
2.8 Måluppfyllelse
Nämnden fastställde 2014-01-29 egna effektmål i beslutet om verksamhetsplan för 2014 (Dnr 2014M0067). Dessa mål följdes också upp i delårsrapporten.
Livskvalitet
Kommunen ska verka för god livskvalitet hos invånarna genom verksamheter som präglas av
tillgänglighet, öppenhet och omtanke
Mål
Uppfyllt
Kommentar
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
Nämnden ska ha en god dialog med medborgarna Uppfyllt
och andra intressenter samt ge bra service med
hög tillgänglighet.
Enligt genomförd undersökning ges förvaltningen
bra betyg för bemötande, service mm.
Miljömål för kommunen ska vara antagna,
Ej uppfyllt
fastställda och åtgärdsprogrammet påbörjat under
mandatperioden.
Miljömålsprogram framtaget enligt uppdrag och
fastställd tidsplan. Programmet har inte antagits.
Handläggningstiden för ansökan om befrielse från Uppfyllt
sophämtning ska högst uppgå till 6 veckor.
Huvuddelen handlades inom 3 veckor.
Handläggningstiden för anmälan/ansökan om
värmepump ska högst uppgå till 3 veckor.
Genomsnittlig handläggningstid var 4 dagar.
Uppfyllt
Badning vid kommunens allmänna badplatser ska Uppfyllt
kunna ske utan risk för hälsan.
Provtagning har skett enligt plan.
Nämndens kompetens inom sitt ansvarsområde
ska erbjudas interna och externa verksamheter.
Uppfyllt
Förvaltningen deltar i oförändrad omfattning i
både interna och externa närverksgrupper.
Utsläppen till sjöar och vattendrag från
bristfälliga avloppsanläggningar på landsbygden
har minskat.
Delvis uppfyllt 46 av planerade 80 nya avlopp beviljades
tillstånd under året. Förklaringen till avvikelsen
är att antalet avlopp att åtgärda naturligt sjunker
ju fler som åtgärdas. Målet bör justeras
Livsmedel som serveras eller säljs ska vara säkra
att inta.
Uppfyllt
6
Arbetet följer fastställd verksamhetsplan.
Mål
Uppfyllt
Kommentar
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
Samarbetet med polisen ska intensifieras vad det
gäller alkohol- och tobakstillsynen.
Uppfyllt
Arbetet följer fastställd verksamhetsplan.
Nämnden ska verka för att ingen
tobaksförsäljning till underåriga sker.
Uppfyllt
Arbetet följer fastställd verksamhetsplan.
Berusningen ska minska vid restauranger,
festivaler mm.
Uppfyllt
Arbetet följer fastställd verksamhetsplan.
Boende
Kommunen ska genom aktiv planering möjliggöra varierat boende i hela kommunen
Mål
Uppfyllt
Kommentar
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
Alla hissar ska vara funktionsdugliga.
Inga kontroller utfördes under 2014
Handläggningstiden för bygglovbeslut som fattas Uppfyllt
på delegation ska uppgå till högst 4 veckor.
Över 80 % av besluten har tagits inom 4 veckor.
Minst 200 bygglov äldre än 5 år ska avslutas
under året.
Uppfyllt
262 äldre bygglov avslutades under året.
Luftkvaliteten i bostäder och offentliga lokaler
ska inte försämras.
Uppfyllt
Granskade ventilationskontroller resulterade ej i
några krav på åtgärder.
Genom utåtriktade aktiviteter skapa
Uppfyllt
förutsättningar för minskad energiförbrukning hos
enskilda, föreningar och företag.
Arbetet följer fastställd verksamhetsplan.
Handläggningstiden för enskilda avlopp ska
uppgå till högst 4 veckor.
Uppfyllt
Enligt effektmålet ska handläggningstiden på 4
veckor klaras i 75 % av ärendena. Tiden klarades
i 82 %.
Nämnden ska verka för att radonproblemet i
kommunen minskar.
Uppfyllt
Information finns uppdaterad på hemsidan.
Förmedling av radonmätningar har skett i normal
omfattning. Ägare till flerbostadshus
informerades om skyldigheten att mäta radon. Ett
flertal sådana ägare beställde mätningar.
Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv
Utbildningen ska i god miljö möta var och en på dess nivå samt främja utvecklingen i ett livslångt
lärande
Kommunen ska erbjuda omsorg för alla åldrar genom flexibla lösningar utifrån invånarnas behov
och önskemål
Kultur ska vara ett naturligt inslag i alla verksamheter ge växtkraft och guldkant för alla
Kommunen ska främja ett rikt, mångkulturellt och jämlikt föreningsliv
Nämnden saknar effektmål inom dessa områden.
7
Näringsliv
Näringslivspolitiken ska präglas av flexibilitet, lyhördhet och service. Den ska stärka och utveckla
det befintliga näringslivet samt främja etableringar av nystartad eller inflyttad
näringslivsverksamhet
Mål
Uppfyllt
Kommentar
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
Nämnden ska aktivt verka för att fler företag i
kommunen blir miljödiplomerade.
Ej uppfyllt
Pga regeländring för miljödiplomeringen har
förvaltningen inte varig behörig att utfärda
miljödiplom. Resurser har också saknats för
detta.
Genom utåtriktade aktiviteter skapa
Uppfyllt
förutsättningar för minskad energiförbrukning hos
enskilda, föreningar och företag.
Arbetet följer fastställd verksamhetsplan.
Verksamheter med miljöpåverkan inom
Hallsbergs kommun följer gällande lagstiftning.
Uppfyllt
Arbetet följer fastställd verksamhetsplan.
Handläggningstiden för köldmedierapporter ska
högst uppgå till 16 veckor.
Uppfyllt
Samtliga rapporter handlades inom tre veckor
Handläggningstiden för miljörapporter ska högst
uppgå till 16 veckor.
Uppfyllt
Medelvärdet var ca sju veckor.
Handläggningstiden för anmälningsärenden enligt Uppfyllt
miljöbalken ska högst uppgå till 4 månader..
En anmälan behandlades under året.
Handläggningstiden var 8 dagar..
Handläggningstiden för registrering av
livsmedelsverksamheter ska högst uppgå till 2
veckor.
Uppfyllt
Normalt utförs registrering samma dag anmälan
inkommer
Handläggningstiden för anmälan enligt 38 §
förordningen om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd ska högst uppgå till 4 veckor.
Uppfyllt
En inkommen anmälan handlades under året.
Handläggningstiden var 24 dagar.
Infrastruktur och kommunikationer
Kommunen ska verka för god och långsiktig infrastruktur och kommunikation
Nämnden saknar effektmål inom detta område.
Ekonomi
Kommunens ekonomi ska präglas av långsiktig god hushållning ur både ekologisk och ekonomisk
synvinkel
Mål
Uppfyllt
Kommentar
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
Sjukfrånvaron ska inte öka.
Uppfyllt
8
Sjukfrånvaron har minskat från 1,8 % till 0,53 %.
2.9 Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal
Verksamheten följs och avrapporteras till nämnden kvartalsvis. I nämndrapporterna anges vissa
verksamhetsmått i form av antal inkomna ärenden, utförda inspektioner, beviljade bygglov mm. I
rapporterna redovisas även uppfyllelsen av vissa mål.
Nyckeltalsredovisning
Nyckeltal
Inkomna ärenden - bygglov
Beviljade bygglov
Måluppfyllelse
–
handläggningstid bygglov
Inkomna ärenden - miljö
Måluppfyllelse
–
handläggningstid miljö
Utförda inspektioner, totalt,
miljö
Utförda inspektioner, totalt,
alkohol-tobak-läkemedel
Utfall 2011
254
106
Utfall 2011
Uppnått
Utfall 2013
242
159
Utfall 2013
Uppnått
Utfall 2014
173
126
Utfall 2014
Uppnått
821
85 %
Utfall 2012
215
165
Utfall 2012
Delvis
uppnått
1011
81 %
1108
75 %
718
93 %
273
379
371
486
61
77
81
33
Kommentarer:
Inkomna ärenden
Ärendetillströmningen var betydligt lägre än under 2013. Totalt inkom 1134 ärenden under året till
förvaltningen. Motsvarande antal för 2011 var 1263 och för 2012 1470 st. Inom alkolholområdet
var dock ärendetillströmningen något högre (243 ärenden 2014 mot 235 st 2013).
Måluppfyllelse – handläggningstid
Handläggningstiderna inom miljöområdet minskade 2014 jämfört med 2013. Orsak till detta är den
minskade ärendemängden. Inom bygglovområdet klarades uppsatt mål för handläggningstiden trots
en underbemanning på enheten. Även här gjorde en lägre ärendemängd att handläggningstiderna
kunde hållas korta.
Inspektioner, kontroller, projekt
När det gäller tillsynen inom alkohol-, tobak- och läkemedelsområdet utfördes färre kontroller
2014. En något större volym ärende innebar att den totala handläggningstiden ökade på bekostnad
av tillsynen. De mest angelägna verksamheterna att besöka besöktes dock i normal omfattning.
I miljöområdet så besöktes alla tillståndspliktiga verksamheter och övriga miljöverksamheter i en
normal omfattning. Likaså genomfördes livsmedelskontrollen i planerad omfattning.
Inom miljöområdet fortsatte projektet med kartläggning och identifiering av nedlagda soptippar.
Projektet initierades av Länsstyrelsen och ansvarig på kommunerna är den tekniska verksamheten.
Ett nytt projekt startade 2014 var kontroll av inomhusmiljön i skolor. Projektet är nationellt och
drivs av Folkhälsomyndigheten och pågår 2014-2015.
Ett projekt genomfördes inom livsmedelsområdet, hygienkontroll i restaurangkök.
9
Inom energi- och klimatområdet genomfördes samtliga planerade projekt i kommunen samt att
rådgivaren också deltog i alla de planerade gemensamma projekten i länet.
I bygglovverksamheten fortsatte arbetet med att avsluta äldre ärenden. Målsättningen är att avsluta
200 gamla ärenden. Resultatet för 2014 blev 262 st.
2.10 Ekonomi
Till beslutad ram för 2014 tillkom ett tilläggsanslag under våren på 105 tkr. Ramen justerades också
ned pga ändrad hyresnivå. 2014 års ram uppgick därför till 3 396 tkr för miljö-, bygg- och
myndighetsförvaltningen.
Förvaltningens ekonomiska resultat slutade på en nettokostnad på 2 918 tkr, en positiv avvikelse
mot budget på 478 tkr.
2.11 Generella beslutspunkter
2.9.1 Nämnderna ska bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2014 hålls.
Kommentar: budgeten har hållits.
2.9.2 Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp som
anges i flerårsplanen.
Kommentar: inga åtgärder genomfördes då budgeten kunde hållas.
2.9.3 Under förutsättning av att den av kommunfullmäktige fastställda verksamheten har
genomförts, överförs 100 % av driftbudgetens nettoresultat till följande år.
Kommentar: nämndens bedömning är att verksamheten bedrivits enligt
kommunfullmäktiges beslut
2.9.4 Nämnderna ska i tid vidta förberedande åtgärder så att investeringarna i flerårsplanen kan
genomföras det år då anslaget beviljas i budgeten.
Kommentar: beviljat investeringsanslag var inte aktuellt att använda pga kommande
organsiationsförändringar. Anslaget avsåg uppgradering av befintligt verksamhetssystem.
2.9.5 Den samlade koncernnyttan ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i beslut
och i övrig verksamhet utför sina respektive åligganden.
Kommentar: förvaltningen deltar vid samråd och interna möten med andra delar av den
kommunala verksamheten i planfrågor, tekniska frågor mm och bidrar där med den
förvaltningsspecifika kompetensen inom bygg- och miljöområdena. Nämnden är dock en
myndighetsnämnd och måste ur det perspektivet behandla kommunala verksamheter
likvärdigt med privata verksamheter.
2.9.6 Genom samverkan inom och mellan förvaltningarna ska den genomsnittliga tjänstgöringsgraden öka. Kommundirektören ska i sin rapport inför varje kommunstyrelsesammanträde
redovisa hur den ofrivilliga deltidsarbetslösheten förändras samt hur sjukfrånvaron
förändras.
Kommentar: samtliga anställda inom förvaltningen arbetar heltid.
10
2.9.7 Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheten till följd av statliga beslut kommer
att omfattas av den sk finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och kommun.
Kommentar: verksamheterna inom nämndens ansvarsområde finansieras till största delen av
avgifter.
2.9.8 För löpande rapportering till kommunstyrelsen under året finns särskilt beslut.
Kommentar: rapport från verksamheten sker till kommundirektören enligt angiven tidplan.
2.12 God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv
2.10.1 Kommunen köper redan idag entreprenadtjänster, som av effektivitetsskäl och ekonomiska
skäl, inte bör utföras av kommunens egen personal. Nämnderna ska fortlöpande pröva om
man med bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi kan öka andelen tjänster som
utförs av annan.
Kommentar: nämnden kan inte överlåta myndighetsutövningen till annan. Samverkan sker
till och från med andra handläggare inom verksamhetsområdet i länet.
2.10.2 Energiåtgången i kommunens nuvarande verksamheter ska, till följd av såväl
energiinvesteringar som sparsamhet och andra åtgärder, minska med minst tio procent, under
perioden 2010 till 2012.
Kommentar: ligger inte under nämndens ansvar.
2.10.3 Kommunens fastighetsinnehav ska endast bestå av fastigheter som identifierats som
strategiska samt fastigheter som nyttjas av kommunal verksamhet. Övriga fastigheter ska
säljas.
Kommentar: ligger inte under nämndens ansvar.
2.13 Framtiden
De stora utmaningarna inom miljöområdet kvarstår oförändrade. Trenderna vad det gäller de 16
nationella miljömålen är att de har varit och är svåra att nå. Här krävs det krafttag av riksdag och
regering, av de centrala verken, av de regionala och lokala myndigheterna och av företag,
organisationer och enskilda för att vända eller påskynda utvecklingen till ett hållbart samhälle. I det
arbetet kan det program, miljömålsprogrammet, som tidigare arbetats fram, vara vägledande för
kommunens miljöarbete. Vad det gäller klimatarbetet pågår ett åtgärdsarbete utifrån det regionala
energi och klimatprogrammet. Här är givetvis kommunen en aktör som fastighetsägare,
informationsspridare samt som myndighet.
När det gäller tillsyn och lagefterlevnad är bedömningen att det inte kommer att ske några större
förändringar i de lagstiftningar inom miljö- och byggområdena kommunen har att hantera. Nya
arbets –eller myndighetsuppgifter tillkommer ständigt i viss utsträckning. Detta har hittills kunnat
hanterats inom de ramar som funnits. Men, utvecklingen går stadigt mot mer och fler komplicerade
arbetsuppgifter. Därför är ett samarbete med andra kommuner ett steg i rätt riktning för att säkra
upp att resurser och kompetens finns för att klara befintliga och tillkommande arbetsuppgifter.
11
3. Driftredovisning
(tkr)
Utfall 2013
Intäkter
Utfall 2014 Budget 2014
Avvikelse
Avvikelse %
3 785
3 365
3 308
+ 57
+ 2%
Kostnader
-6 799
-6 283
-6 704
+ 421
+ 6%
-därav personalkostnader
-4 688
-4 752
-4 940
+ 188
+ 4%
-38
-5
-52
+ 47
+ 90%
-515
-471
-461
- 10
- 2%
-därav övriga kostnader
-1 558
-1 055
-1 251
+ 196
+ 16%
Nettokostnad
-3 014
-2 918
-3 396
+ 478
+ 14%
-därav kapitalkostnader
-därav lokalkostnader
Efter att nämnden har erhållit ett tilläggsanslag på 105 tkr, och korrigering efter hyresjustering,
uppgår 2014 års budget till ett nettoanslag på 3 396 tkr.
Intäkterna blev något högre än budget med 57 tkr, vilket motsvarar 2 %. Det är främst intäkterna
från energi- och klimatrådgivningen som har blivit högre. Kostnaderna blev 421 tkr lägre än budget,
vilket motsvarar 6 %.
Vid delårsrapporten 2014-07-31 redovisades en prognos på +/- 0. Utfallet blev sålunda 478 tkr
bättre än prognosen.
Årets avvikelse mot budget, + 515 tkr, fördelar sig enligt nedan per verksamhet.
Verksamhet (tkr)
Utfall 2013
Utfall 2014
Budget
2014
-109
- 500
-265
- 235
47
77
-40
+ 117
-1 300
- 1 094
-1 354
+ 260
0
0
-16
+16
Gemensamt
- 1 652
- 1 401
-1 721
+ 320
Total avvikelse
- 3 014
- 2 918
-3 396
+ 478
Bygglov
Energi- och klimatrådgivning
Miljö-, hälsoskydd- och
livsmedelstillsyn
Alkohol-, tobak- och
läkemedelstillsyn
Avvikelse mot
Budget
(verkligt utfall, intäkter minus kostnader = 0,
avslutas mot ett avräkningskonto)
3.1 Bygglov
Den stora avvikelsen för bygglovsverksamheten beror på minskade intäkter. Minskade
personalkostnader uppvägde en del de minskade intäkterna.
3.2 Energi- och klimatrådgivning
Utfallet 2014 beror på ökade intäkter. Under året fortsatte Hallsberg också att vara Örebro kommun
behjälplig med energirådgivningen och erhöll för detta en ersättning vilken resulterade i ett
överskott. Merparten av verksamheten finansieras via bidrag från Energimyndigheten.
12
3.3 Miljö-, hälsoskydd- och livsmedel
Utfallet för verksamheten var + 260 tkr. Intäkterna var ca 160 tkr högre än budget. Kostnaderna var
lägre än vad som budgeterats främst beroende på minskade personalkostnader pga en tjänst som
hölls vakant under senare delen av året.
3.4 Alkohol-, tobak- och läkemedelstillsyn
Drivs tillsammans med Sydnärkekommunerna Askersund, Laxå, Kumla och Lekeberg och är en
verksamhet som ska bedrivas till självkostnad. Budgeten för verksamheten 2014 är 16 tkr efter
hyresjusteringen, annars är den noll och även redovisat utfall är noll. Verksamhetens resultat
balanseras till kommande år. 2014-12-31 överfördes ca 137 tkr. Totalt finns balanserat ca 212 tkr.
3.5 Gemensamt
Här bokförs kostnader avseende nämnden samt gemensamma kostnader för hela förvaltningen.
Utfallet visar en positiv avvikelse mot budget med 320 tkr beroende bla på lägre nämndkostnader
och återhållsamhet vid inköp mm.
4. Investeringsuppföljning
Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden har under året ett investeringsanslag på 135 tkr för byte av
verksamhetssystem. Då nämnden skulle upphöra vid årsskiftet byttes inte detta system.
5. Personalekonomisk redovisning
Antal anställda på förvaltningen 31 december var 8. En heltidstjänst delades med Lekebergs kommun och
avser energirådgivningen. När det gäller nämndadministrationen, ärendeadministrationen, arkivfrågor och
liknande arbetsuppgifter köptes dessa tjänster under året från Kommunstyrelseförvaltningens administrativa
avdelning. Arbetet med ekonomiuppföljning och budget köptes från Kommunstyrelseförvaltningens
ekonomiavdelning.
På bygglovsidan slutade en handläggare i början av året. Tjänsten återbesattes inte pga diskussionen om ett
samarbete men annan kommun. För att klara handläggningen av inkomna ärenden anlitades en konsult som
hjälpte till med något enklare ärenden.
På miljöområdet slutade en inspektör sista juni. Tjänsten hölls vakant resten av året.
Arbetsfördelningen inom förvaltningen 31 december:
Förvaltningschef/miljöchef 1
Miljö-/livsmedelsinspektörer 4
Byggnadsinspektör 1
Energirådgivare 1
Alkoholhandläggare 1
Ålders- och könsfördelning inom förvaltningen.
> 50 år 3 st
< 50 år 5 st
Kvinnor 2 st
Män 6 st
Sysselsättningsgrad 31 december
13
Heltidsanställa 7 st
Visstidsanställd 1 st
Sjukfrånvaron
Sjukfrånvaron under 2014 var 0,5 %. 2013 var sjukfrånvaron 1,8 %.
6. Bilagor
1. Uppföljning av kommunens plan för integration och etnisk mångfald.
2. Återrapportering interkontroll
14
Verksamhetsberättelse 2014
Teknik- och Plannämnden
INNEHÅLL
Verksamhetsberättelse
3
Väsentliga händelser
3
Ledning, styrning och uppföljning
5
Internkontroll
5
Integration och etnisk mångfald
5
Handikappolitiskt program
5
Folkhälsoarbete
5
Sponsringspolicy
5
Mål och måluppfyllelse
6
Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal
8
Ekonomi
9
Skattefinansierad verksamhet
Avgiftsfinansierad verksamhet, investeringar
Generella beslutspunkter
Uppföljning av beslutspunkter
God ekonomisk hushållning
Uppföljning av verksamhetsmål
9
10
11
11
12
12
Uppdrag i budget 2014
12
Framtid
13
Driftsredovisning
14
Driftredovisning Skattefinansierad verksamhet
14
Driftredovisning Avgiftsfinansierad verksamhet
16
Investeringsuppföljning
19
Personalekonomisk redovisning
25
Teknik– och plannämnden
Antal ledamöter: 11
Ordförande: Inga-britt Ritzman
Förvaltningschef: Marianne Christiansen
Verksamhetsberättelse
Klas Toresson från Järnvägens Bågskytteförening utsågs till årets idrottsutövare.
Väsentliga händelser
Gata/park
Under året har byggnation av 12 tomter i Vibytorp II slutförs.
Skattekollektivet
Under våren beslutade kommunfullmäktige att
förändra nämndorganisationen i kommunen. De
huvudsakliga delarna av nuvarande teknik- och
planförvaltningen kommer att ingå i den Driftoch serviceförvaltningen från 1 januari 2015.
Kvarnbron i Hallsberg är färdigställd och tre
trafiksäkerhetsobjekt genomförda.
Mark och exploatering
8 stycken villatomter i Hallsberg, 1 i Sköllersta
och 1 Vretstorp har sålts under året varav 4
stycken är slutbetalda. Intresse finns för ytterligare tomter. Däremot har två stycken tomter
återtagits då köpvillkoren ej uppfyllts.
Besparingsåtgärder för att hålla budget har pågått hela året.
Trafikverket genomför projektet kring säkra
bangårdar genom att stängsla in bangården i
Hallsberg. I samband med det kommer markbyten att göras med Trafikverket inför utbyggnaden av godsstråket med dubbelspår.
Fritidsavdelningen
En ny fritidschef har anställts från 1 april 2014.
Till sommaren 2014 beslutades i Teknik- och
plannämnden att sänka kostnaden för Alléhallens sommarkort för barn och ungdomar 7-17 år
från 299 kr till 99 kr. Resultatet blev att det
2014 såldes 305 st av kort jämfört med 2 st
2013.
Fysisk planering
Upprättande detaljplaner som under året har
vunnit laga kraft är dpl Norr Tälleleden, del av
Södra Allén och Pålsboda torg. Ytterligare påbörjade detaljplaner är flerfamiljhus Sköllersta,
småhus Prästängsvägen etapp II , Väster om
Tälleleden och Folkets hus . Förslag till Bostadsförsörjningsprogram är framtaget. En ny
översiktsplan håller på att upprättas arbetet fortsätter 2015.
Alléhallens bad- och gym hade under året 102
724 besökande, att jämföras med 2013 då det
var 106 179 besök.
Antalet medlemmar i gymverksamheten var den
vid 2014 års slut 990 st vilket motsvarar nivån
vid förra årsskiftet.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
3
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Renhållning/Avfall
Avgiftskollektiven
Verksamheten kommer att övergå i Sydnärkes kommunalförbund, tillsammans med Askersund, Laxå
Den 20 mars inträffade en allvarlig driftsstörning då
och Lekebergs kommuners avfallsverksamhet, från
en tankbil råkade leverera 1,5 m3 olja till fel hus så
årsskiftet 2014/2015.
att oljan rann ner i avloppsbrunnen. Kommunen och
räddningstjänsten löste dock situationen utan allvar- Under året har gatuchefen varit tillförordnad avfallschef.
ligare miljöpåverkan.
VA
Omfattande VA-sanering har skett i Hallsberg och
Östansjö.
Utredning angående lakvattenreningen vid Vissbergadeponin i Hallsberg fortskrider och ett försök med
En stor vattenläcka inträffade på Ängvaktarvägen
sedimentering från lakvattendammen har genomdär man kan konstatera att materialet i vattenledförts.
ningen är väldigt dålig. En omprioritering av vasanering gjordes och en sträcka på 200 meter vatten- En riksklassificering av kommunens samtliga kända
ledning är utbytt. Hallsbergs kommun har bytt slam- deponier har genomförts och kommer att slutrapporteras i februari 2015.
sugnings-transportör till ÖSAB från den 1 april.
Nedlaga deponier kommer fortsättningsvis att ligga
kvar i kommunen och följer ej med till Sydnärkes
kommunalförbund.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
4
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Ledning, styrning och uppföljning
Handikappolitiskt program
Teknik- och plannämnden har svarat för övergripande ledning och uppföljning genom budget, delårsrapport samt genom arbete med mål och ramar.
Förvaltningen arbetar med tillgänglighetsfrågor
kontinuerligt i allmänna miljöer. Vid byggnation av
trafiksäkerhetsobjekt har handikappade gångpassagerna byggts. Vid spontanlekplatsen i Hallsberg har
en handikapptoalett slutförts.
Nämnden har också styrt verksamheten genom beslut om investeringar, organisation, styrdokument
samt genom att utse ledamöter/ tjänstemän som
skall delta i olika samverkansprojekt.
Nämnden har fattat beslut om ytterligare besparingar när prognoserna visade negativt resultat.
Förvaltningen har haft veckomöte med nämndordförande för korta avstämningar i verksamheten.
Intern kontroll
Folkhälsoarbete
Teknik- och plannämnden ombesörjer skötseln av
Allébadet och idrottshallar och idrottsplatser. Förvaltningen sköter även motionsspår och friluftsbad i
kommunen. Dessa arenor och aktiviteter underlättar
för kommuninvånarna att ha ett aktivt fysiskt liv,
vilket är främjande för en god folkhälsa.
Teknik- och plannämnden fastställde , TPN 2014
§14, , den interna kontrollplanen för 2014. Teknikoch planförvaltningen har genomfört granskning
enligt de rutiner och system som finns redovisade i
kontrollplanen, se bilaga.
Sponsringspolicy
Integration och etnisk mångfald
Teknik- och plannämnden har inte mottagit någon
form av sponsring under 2014.
Kommunfullmäktige fastställde 2013 en sponsringspolicy. Respektive nämnd ska varje år i samband med sin verksamhetsberättelse redovisa förekomsten av mottagande av sponsring.
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med integrationsfrågor i den fysiska samhällsplaneringen.
Kanalisering av förfrågningar från föreningar om
Förvaltningen erbjuder Simundervisning för vuxna sponsring sker via ansvarig tjänsteman på kommunnytillkomna Svenskar i Alléhallen. I kontakter med styrelseförvaltningen.
föreningarna tas integrationsfrågorna upp till diskussion. Förvaltningen erbjuder praktikplater i mån
av tid och resurser.
Förvaltningen som arbetsgivare har 2014 rekryterat
en av fyra medarbetare med utländsk härkomst.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
5
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Mål och måluppfyllelse
Mål
Uppfyllt
Kommentar
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
Livskvalitet
Kommunen ska verka för god livskvalitet hos invånarna genom verksamheter som präglas av tillgänglighet, öppenhet och omtanke.
Nämndens effektmål:
 Verksamheten ska minska resursförbrukningen, i form av energi, vatten och material.
Investeringar har under året genomförts på samtliga
reningsverk samt utbyte av pumpar på Tingshusets
avloppspumpstation vilket medför mindre energiåtgång. Även va-saneringar på ledningsnätet kommer
medföra att behandling av ovidkommande vatten i
avloppsreningsverken kommer att minska. Dock har
periodiskt underhåll av rötkamrarna på Hallsbergs
avloppsreningsverken medfört att uppstarten skett
med oljeuppvärmning under hösten.
Nämndens effektmål:
 Kommuninnevånare ska ha tillgång till bra
fritids- och idrottsanläggningar.
De befintliga anläggningarna sköts med den personalstyrka som är möjlig inom tilldelad ram eller genom
samverkan med idrottsföreningar. Inga nya eller omfattande upprustning av anläggningar har skett under
året.
Boende
Kommunen ska genom aktiv planering möjliggöra
varierat boende i hela kommunen.
Nämndens effektmål:
 Verksamheten ska tillhandahålla attraktiva
tomter för småhusbebyggelse.
Detaljplanearbete för småhustomter på Prästängsvägen i Sköllersta pågår. Det finns tolv nya tomter i
Vibytorp till försäljning och ytterligare etapper kan
byggas. Utöver dessa finns cirka 80 befintliga kommunala småhustomterna i samtliga tätorter i kommunen till försäljning.
Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv
Utbildningen ska i en god miljö möta var och en på
dess nivå samt främja utvecklingen i ett livslångt lärande.
Kommunen ska erbjuda omsorg för alla åldrar genom
flexibla lösningar utifrån invånarnas behov och önskemål.
Kultur ska som ett naturligt inslag i alla verksamheter
ge växtkraft och guldkant för alla.
Kommunen ska främja ett rikt, mångkulturellt och
jämlikt föreningsliv.
Nämndens effektmål:
 Drift- och aktivitetsstöd till barn- och ungdomsverksamheter ska ske rättvist och jämlikt.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
Driftbidrag betalas ut enligt schablon till föreningar
som driver egna anläggningar. Bidrag över 50 tkr
betalas ut uppdelat på två tillfällen enligt rutin.
Aktivitetsstöd betalas ut två gånger per år (höst och
vår) enligt fastlagda rutiner och kriterier.
En genomgång av bidragen har gjorts och felaktigheter rättas till.
Arbete pågår med att upprätta ny föreningsstrategi.
6
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Mål och måluppfyllelse
Näringsliv
Näringslivspolitiken ska präglas av flexibilitet,
lyhördhet och service. Den ska stärka och utveckla det befintliga näringslivet samt främja etableringar av nystartad eller inflyttad näringslivsverksamhet.
Nämndens effektmål:
Förvaltningen har haft en hög service i samverkan med kommunens ledning och näringslivsansvarig.
 Verksamheten ska ha en hög servicenivå där alla frågor kanaliseras via kommunens ansvarig för näringslivsfrågor.
Infrastruktur och kommunikation
Kommunen ska aktivt verka för god och långsiktigt hållbar infrastruktur och kommunikation.
Nämndens effektmål:
En inventering/besiktning av befintligt vägnät
har gjorts under våren för att underhållet ska
utföras på de gator som är mest eftersatta.
Långsiktigt måste anslaget förstärkas för anläggningstillgångarnas värde ska bestå. Trafiksäkerhets-projekt i form av GC-vägar har
skett under året i Hallsberg, Sköllersta och
Östansjö. Vinterväghållningen har skett med
de riktlinjer som fattats av tidigare nämnd.
Under året har omfattande va-sanering utförts. De vattenläckor som har uppstått har
snabbt kunnat åtgärdats.
Det finns ett uppdämt behov av omfattande
saneringar.
VA-sanering och periodiskt underhåll har genomförts för cirka 3,5 mkr.
 Verksamheten ska verka för god och
säker framkomlighet på gång-, cykeloch vägnät.
Nämndens effektmål:
 Verksamheten ska säkerställa avloppsledningar och ha en god vattenförsörjning och minimera miljöpåverkan av
verksamheten.
Ekonomi
Kommunens ekonomi ska präglas av långsiktigt
god hushållning ur både ekologisk och ekonomisk
synvinkel
Nämndens effektmål:
En plan för lekplatser finns och uppdateras,
liksom en maskin- och fordonsanskaffningsplan. Vidare finns en plan för beläggningsunderhåll av gator. De ekonomiska förutsättningar har inte funnits att genomföra planerna
i önskad takt.
Därutöver finns planer för det planerade underhållet och investeringar inom VAverksamhetens ansvarsområde.
Under året har vissa investeringar ej genomförts på grund av upphandlingsprocedurer,
brist på personal samt politiska omprioriteringar.
 Kommunens anläggningstillgångar
ska skötas och underhållas enligt planer
så att dess ekonomiska värde består.
Nämndens effektmål:
 Alla investeringsprojekt ska genomföras enligt beslutad processbeskrivning.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
7
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal
Verksamhetsmått
Volymuppgifter
Utfall 2013
Utfall
2014
Budget
2015
Budget
2016
106 179
102 724
126 000
126 000
612
766
1 200
1 200
Otjänligt dricksvattenprov, antal
0
0
0
0
Överskridande av antal gränsvärden
antal riktvärden på avloppsreningsverk
0
8
0
3
0
0
14
35
15
15
Antal besökare Alléhallen, anläggning
Antal sålda gymkort
Avloppsstopp och vattenläckor antal
Insamlat hushållsavfall, kg
Budget
2017
4 408 890 4 446 500
Miljöstationer, antal
11
11
Kvalitetsmått
Kvalitetsnyckeltal
Utfall 2013
Utfall
2014
Budget
2015
Budget
2016
Intäkter/person i bad/gym
totala intäkt bad&gym/antal besökare,
72 kr
67 kr
54 kr
54 kr
Besök i Alléhallen, per invånare och år
7,0
6,7
8
8
Asfalt toppbeläggning, intervall antal år
48
48
Vattensvinn % av försåld volym
26
24
18
18
Insamlat farligt avfall, kg/invånare
2,21
2,20
Insamlat hushållsavfall, kg/invånare
289
292
250
250
Insamlat till elkretsen kg/invånare
(kyl- och frys, lampor, övriga vitvaror och
elektronik samt batterier)
17,5
Ej klart
Insamlat avfall kg/invånare FTI
Förpacknings- och tidningsinsamlingen
(glas, tidningar, kartong, plast och metall)
67,42
Ej klart
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
8
Budget
2017
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Ekonomi
Efter att nämnden har erhållit ett tilläggsanslag på
300 tkr, och korrigering efter hyresjustering, med
315 tkr i lägre hyra, uppgår 2014 års budget, till
den skattefinansierade verksamheten, till ett nettoanslag på 35 326 tkr.
mild förvinter, samt att verksamheten medvetet har
hållit igen på beläggningsunderhållet. Det som här
ger ett överskridande är att intäkterna avseende fördelad personalkostnad och maskinkostnad har varit
för optimistiskt budgeterat. Det i sin tur beror på att
verksamheten har haft en del vakanser, vilket har
medfört att intäkterna är ca 500 tkr lägre än motUtfallet 2014 uppgår till en nettokostnad på 35 940 svarande utfall 2013.
tkr, vilket är ett överskridande med 614 tkr. Det
motsvarar 1,7 % av nettobudgeten.
Även fritidsavdelningen, som har hand om föreningsbidragen och övriga idrottsanläggningar utöDen största avvikelsen i nämndens verksamhet är ver Alléhallen, har lämnat ett överskott på 135 tkr.
ett överskridande på Alléhallen med 925 tkr, vilket
motsvarar 17 %. Det är intäkterna som är betydligt Hälften av det överskottet kommer från Motionslägre än både budget (1,5 mkr) och 2013 års utfall spår och utebad. Den andra delen kommer från
(1 mkr). Det är både i badet och i gymet som intäk- bättre intäkter avseende Hyra gymnastik– och
sporthallar, och lokalhyra för Västra Skolan.
terna har sjunkit.
Detta sammantaget gör att överskridandet stannar
på ett minus på 614 tkr.
En annan verksamhet som inte håller budget är
Teknisk planering och trafik, - 288 tkr. Här saknas
det intäkter i form av färre debiterade timmar, vilket i sin tur är hänförligt till vakanser och för hög
intäktsbudget.
Teknik– och plannämndens skattefinansierade
verksamhet har därmed kostat drygt 3 mkr mindre
än 2013 (39 003 tkr).
Dessa underskott uppvägs av att Mark– och exploateringsfrågor lämnar ett överskott med 315 tkr.
Här är det i första hand Allmän markreserv som
har fått in mer intäkter, i form av bidrag och markhyror, än budgeterat.
Vad gäller de tilldelade tilläggsanslagen har anslaget på 150 tkr till ”Rusta upp och utveckla kommunens lekplatser” nyttjats till 132 tkr. Det är framförallt lekplatser i Svennevad och Hjortkvarn som
har åtgärdats.
Även Plan– och Mätverksamhet lämnar överskott..
Överskottet beror dels på minskade personalkostnader, dels på att mättjänster och andra konsulter
har blivit billigare än budgeterat.
Tilläggsanslagen, 50 tkr till ”Genomföra insatser
för att göra populära gångstråket i Ekoparken tryggare och mer tillgängligt” projektledare utsedd men
åtgärderna ej utförda.
Gata/Park lämnar ett mindre överskridande, tack
vare att snöröjningen har blivit billigare pga. en
Angående tilläggsanslaget på 100 tkr till ”System
för allmänhetens felanmälningar via telefon och
internet” har en projektgrupp tillsatts som ska arbeta med införandet.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
9
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Ekonomi
Avgiftsfinansierad verksamhet
Investeringar
Avgiftskollektiven
Skattefinansierade Strategiska investeringar
De avgiftsfinansierade verksamheterna har båda en
nettobudget på noll. Taxorna ska vara i paritet med
bedömda kostnader.
Nämnden har ett anslag på 800 tkr. Vibytorp etapp
II A som är färdigbyggt.
VA-verksamheten redovisar en nettointäkt på 344
tkr, vilket har avsatts till resultatutjämningsfonden
för VA. Saldot i den, är en skuld till VAabonnenterna på 7 033 tkr vid årets slut.
100 tkr avsattes till IT-system Fastighet men en billigare lösning har valts så 82 tkr av anslaget återstår.
Enligt de nya redovisningsprinciperna ska inga planavgifter tas ut utan kostnaderna för framtagande av
detaljplaner ska bokföras på projekten och exploateringarna.Exploateringarna har en utgift på 1 487 tkr
Avfallsverksamheten redovisar en nettointäkt på
vilket ger ett överskridande med 687 tkr. Samtliga
2 423 tkr.
exploateringar ska finansieras med exploateringsavDet saldot, tillsammans med den ingående balansen tal.
på avfallsverksamhetens resultatutjämningsfond,
VA-reinvesteringar
1 646 tkr, har enligt beslut i teknik– och plannämnden, avsatts till fonden för Lakvattenrening och ned- Här finns ett anslag till Sanering VA på 3 mkr. Då
merparten av saneringsarbetena 2014 har klassificelagda deponier. Resultatutjämningsfonden är då
rats som periodiskt underhåll, och därmed bokförts
noll.
på driften, återstår 2 659 tkr av detta anslag. Övriga
Fonden för Lakvattenrening och nedlagda deponier reinvesteringar följer budget väl.
uppgår därmed till 11 068 tkr. Den fonden övergår
till skattekollektivet i och med årsskiftet 2014/2015. Strategiska VA-investeringar
Anslaget till Vibytorp etapp II A, 2 mkr, avser
Fonden för Insamling av matavfall, 3 000 tkr sen
tidigare, övergår till Sydnärkes kommunalförbund, egentligen nästa etapp förutom 800 tkr. Etapp II A
följer uppgjord kalkyl väl och stannar på ett utfall på
som övertar verksamheten, tillsammans med sydnärkekommunerna Laxå, Askersund och Lekeberg, i 839 tkr.
och med årsskiftet 2014/2015.
Investeringar
Skattefinansierade reinvesteringar
Här har nämnden ett anslag på 4 095 tkr, varav
3 022 tkr är nyttjat. Återstående anslag är därmed
1 073 tkr.
De investeringar som ger överskott är dels Inköp
maskiner och fordon, där inköpet av ett begagnad
servicefordon, VW transporter, blev billigare och en
vikplog och en vibratorplatta ej köptes.
Därutöver är det anslagen till Upprustning gator och
vägar, Tillgänglighetsanpassning och Gatubelysning
som inte har nyttjats.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
10
De båda andra strategiska investeringarna, Sågarbacken och VA Tisaren etapp I, har inte kunnat genomföras under året. Nya politiska prioriteringar
angående va-utbyggnader ska ske samt en utredning
pågår för att undersöka om det finns möjlighet till
en sjöledning i Tisaren.
Avfallsreinvesteringar
Under hösten har det köpts en begagnad sopbil för
knappt hälften av anslaget. Därutöver finns ett investeringsanslag avseende Insamling matavfall. Den
åtgärden överförs till Sydnärkes kommunalförbund
vid årsskiftet. Avfallsverksamheten har inte några
strategiska investeringsanslag 2014.
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Uppföljning av de beslutspunkter som kommunfullmäktige fastställt
som generella anvisningar för kommunens verksamhet.
Nämnderna ska bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2014 hålls.
Till TPN den 28 maj har förvaltningen redogjort för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att komma
inom ram. Förvaltningen har dessutom under hösten varit återhållsam med beläggningsunderhållet samt
prioriterat underhåll på va-ledningsnät. Alléhallens verksamhet har fortfarande problem med utökad konkurrens från privata gym och nytt badhus i Kumla och har ej kunnat hålla sin budget. På grund av vakanser och nya objekt under året återstår några åtgärder att genomföra..
Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp som anges i
flerårsplanen.
Jämför ovan.
Nämnden har inom sin reinvesteringsram möjlighet att själva omdisponera mellan olika projekt.
Ombudgetering mellan åren ska därför inte vara nödvändig.
Svårigheter finns i samband med exploateringar som ofta löper över flera år, eller trafiksäkerhetsobjekt
där bidragen ofta kommer året efter. Även kostnader för till exempelvis lantmäteriförrättning, väderförhållanden med mera kan kommunen ej styra över. Omdisponering av vissa investeringsanslag har skett under
året.
Den samlade koncernnyttan ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i beslut och i
övrig verksamhet utför sina respektive åligganden.
Ett samarbete kring grönyteskötseln pågår, och ytterligare översyn kommer att ske.
Genom samverkan inom och mellan förvaltningarna ska den genomsnittliga tjänstgöringsgraden
öka. Kommundirektören ska i sin rapport inför varje kommunstyrelsesammanträde redovisa hur
den ofrivilliga deltidsarbetslösheten förändras samt hur sjukfrånvaron förändras.
Inom teknik- och planförvaltningen är tjänstgöringsgraden hög. Det är endast 4 av 48 personer som arbetar deltid. Dessa personer är antingen delvis sjukskrivna, studerande eller har valt att gå ner i tid.
Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheterna till följd av statliga beslut kommer att
omfattas av den s k finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och kommun.
Medfinansiering från staten är främst aktuellt för TPN i samband med investeringar i infrastruktur och trafiksäkerhetsprojektens genomförande. Trafiksäkerhetsprojekten genomförs under förutsättning att medfinansiering sker.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
11
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Uppföljning av verksamhetsmål för att uppnå god ekonomisk hushållning
Kommunen köper redan idag tjänster, som av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl, inte bör utföras av kommunens egen personal. Nämnderna ska fortlöpande pröva om det går att inom nämndens verksamheter, med bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi öka andelen tjänster
som utförs av annan, eller som utförs genom intraprenad.
Entreprenadtjänster köps idag för beläggningsarbete samt vinterväghållning i våra mindre tätorter för att
få så effektiv och bra kvalitet som möjligt. Förvaltningen har sedan 2014 ett samarbete angående kart- och
gis- och mättjänster med Kumla kommun. Bildandet av Sydnärkes kommunalförbund kommer ge möjlighet till bättre kompetensförsörjning och mer utveckling av renhållningsfrågor.
Energiåtgången i kommunens verksamheter ska, till följd av såväl energiinvesteringar som sparsamhet årligen minska.
Inom VA-verksamheten har ett stort arbete med energieffektivisering genomförts då verksamheten, i stort
sett, har kunnat göra sig oberoende av fossilt bränsle. Investeringar har under året genomförts på samtliga
reningsverk samt utbyte av pumpar på Tingshusets avloppspumpstation som kommer att medföra mindre
energiåtgång. Även va-saneringar på ledningsnätet kommer medföra att behandling av ovidkommande
vatten i avloppsreningsverken kommer att minska. Ett ständigt arbete pågår med att optimera energianvändingen i verksamheterna.
Kommunens fastighetsinnehav ska endast bestå av fastigheter som identifierats som strategiska
samt fastigheter på vilka verksamhetslokaler i kommunalt bruk finns. Övriga fastigheter ska säljas.
Teknik och planförvaltningen har gjort en översyn av markreservens fastigheter för att identifiera eventuella fastigheter till försäljning. I avvaktan på ny översiktsplan bör kommunen vara restriktiv med försäljning.
Uppdrag i budget 2014
Fritidschefen har under året fått i uppdrag att
arbeta fram ett förslag på föreningsplan för kommunen, där det framgår hur man ska jobba gentemot
föreningarna. Föreningsplanen ska också inkludera
en översyn av föreningsbidragen. Arbetet har påbörjats och ska bedrivas i nära samarbete med Kulturavdelningen.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
12
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Framtiden
riteringar bör kommunen ta fram en VA-plan och
VA-försörjningsplan.
Teknik– och plannämnden upphör vid årsskiftet.
Säkerställa vattenförsörjningen från Blacksta.
En ny nämnd skapas, Drift– och servicenämnden,
där verksamheter från Teknik– och plannämnden
kommer att ingå, tillsammans med verksamheter
från kommunstyrelsen och Miljö-, bygg– och myndighetsnämnden.
Utreda om kransverken ska vara kvar eller om andra
alternativ finns i framtiden.
Förvaltningen kommer under 2015 påbörja arbetet
med en ansökan om ett nytt miljötillstånd för HallsEn ny förvaltningschef för Drift– och serviceförvalt- bergs avloppsreningsverk. Det kan medföra ökade
reningskrav på verket. Även framtida krav på rening
ningen har rekryterats och börjar sin tjänst den 20
av läkemedelsrester kan få stora konsekvenser för
april 2015.
verksamheten.
Vissa av de nu ingående verksamheterna i Teknik–
och plannämnden övergår till andra nämnder. Ren- Ställningstagande om kommunen ska Revaqcertifihållningsverksamheten och VA kundtjänst övergår era sitt avloppsslam ska tas. Syftet är att kvalitetshöja verksamheten samt att återföra fosfor till kretstill Sydnärkes kommunalförbund.
loppet.
Fritidsavdelningen med övergår till BildningsförSydnärkes kommunalförbund
valtningen.
Från och med årsskiftet 2014/2015 övergår renhållDe strategiska verksamheterna med Fysisk planeningsverksamheten till Sydnärkes kommunalförring, kommunens markreserv, kart– och gisfrågor
bund.
övergår till kommunstyrelsen.
I och med det har frågan väckts hur samarbetet melDen nya nämnden tar över ansvaret för städverksamlan fordonsverkstan, maskiner och fordon samt gata/
heten, kostverksamheten och ansvaret för fastighets- parkavdelningens personal i övrigt, kan samarbeta
frågorna från kommunstyrelsen. Även ansvaret för med kommunalförbundet för att ha en fungerande
bostadsanpassningen tas över från kommunstyrelsen. verksamhet. Under en övergångstid, troligen hela
2015, kommer verksamheterna att ha ett fortsatt
Till drift- och servicenämnden flyttas också ansvaret nära samarbete.
för bygglovsfrågor och miljöfrågor. Vidare flyttas
Sydnärkes kommunalförbund kommer att utreda hur
ansvaret för energirådgivningen till nämnden.
insamlingen av hushållsavfall (sopor) ska ske i
Från Teknik– och plannämnden övergår verksam- framtiden i Hallsbergs kommun och en ny avfallsheterna Gata/Park, Fordonsverkstad och VA- plan ska tas fram.
verksamhet till den nya nämnden.
Om erforderliga politiska beslut tas kommer samar- Ansvaret för nedlagda deponier och lakvattenrebetsavtalet med Kumla avseende Mät– kart- och ning av Vissbergadeponin kommer att bli kvar i
Gistjänster även omfatta tjänster avseende miljö-, kommunens och belasta skattekollektiv.
bygglov och fysisk planering.
Den miljöriskklassning som har gjorts av nedlagda
deponier i kommunen under 2014, kommer att ligga
VA-verksamheten
till grund för det fortsatta arbetet.
Framtida utmaningar och förändringar
kommer att ske inom va-verksamheten.
Handlingsplan för Lakvattenreningen vid Vissbergadeponin kommer att upprättas. Medel till åtgärder
Ett förstudie i länet pågår kring en framtida vatten för nedlagda deponier och lakvattenrening på drygt
försörjning från Vättern. Ställningstagande om 11 mkr i kommer att fonderas i bokslutet 2014.
kommunen ska delta ska snart avgöras.
Återvinningscentralen i Hallsberg kommer att vara
Det finns ett stort behov av VA-Utbyggnad utanför kvar i kommunens ägo och hyras ut till Sydnärkes
tätorterna. För att få ett bra beslutsunderlag för prio- kommunalförbund som har ansvar för driften.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
13
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Driftredovisning skatt
Skattefinansierad verksamhet (tkr)
Utfall
31/12 2013
Intäkter
Utfall
31/12 2014
Budget 2014 Avvikelse
31 741
30 507
32 478
-1 971
Kostnader
-70 744
-66 447
– 67 804
+ 1 357
-därav personalkostnader
-16 527
-15 786
-16 215
+ 429
-därav kapitalkostnader
-11 885
-11 855
-11 903
+ 48
-därav lokalkostnader
-18 128
-17 515
– 17 542
+ 27
-därav övriga kostnader
-24 204
-21 291
-22 144
+ 853
Nettokostnad
- 39 003
- 35 940
– 35 326
- 614
Efter att nämnden har erhållit ett tilläggsanslag på
300 tkr, och korrigering efter hyresjustering, med
315 tkr i lägre hyra, uppgår 2014 års budget till
ett nettoanslag på 35 326 tkr.
Personalkostnaderna är 429 tkr lägre än budget,
vilket förklaras i första hand av vakanser. Jämfört med 2013 är personalkostnaderna 741 tkr
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
lägre, vilket beror på personalneddragningar/
besparingar. Övriga kostnader är 853 tkr lägre än
budget, och 2 913 tkr lägre än utfallet 2013.
Vid delårsrapporten 2014-07-31 redovisades en
prognos på—500 tkr. Utfallet blev sålunda 114
tkr sämre än prognosen.
14
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Driftredovisning skatt
Skattefinansierad verksamhet (tkr)
Utfall
31/12 2013
Teknik- och plannämnd
Ansvar 300000 vht 10000
Mark och exploateringsfrågor
Ansvar 300000 vht 215*,24900,25005,80001,92000
Fordonsverkstad
Ansvar 301000
Teknisk planering och Trafik
Ansvar 302000 med vht 21500
Ansvar 302300
Planverksamhet
Ansvar 302100
Mätverksamhet
Ansvar 302200
Gata/Park
Ansvar 330000
Fritidsavdelning
Ansvar 340000
Ansvar 360000 med vht 34xxx
Alléhallen Ansvar 340100
Nettokostnad
Mark- och exploateringsfrågor, intäkterna från
arrenden och tomträttsavgälder har inte nått upp till
budget på grund av ändrade periodiseringsprinciper
samt färre arrenden. Däremot vägs det upp av andra
poster som ger överskott.
Teknisk planering och Trafik, här saknas det intäkter i form av färre debiterade timmar, vilket i sin
tur är hänförligt till vakanser och för hög intäktsbudget. Vakanserna har även påverkat planeringen
av investeringsobjekten.
Plan- och mätverksamheterna Överskottet beror
dels på minskade personalkostnader, dels på att
mättjänster och andra konsulter har blivit billigare
än budgeterat.
Utfall
31/12 2014
Budget 2014
Avvikelse
-173
- 171
- 192
+ 21
-2 974
-2 623
– 2 938
+ 315
193
179
179
0
-477
- 724
- 436
- 288
-51
- 913
- 1 016
+ 103
-762
- 546
- 785
+ 239
-21 056
-17 687
– 17 473
- 214
-6 493
-7 054
– 7 189
+ 135
-7 210
-39 003
-6 401
– 5 476
-35 326
- 925
- 35 940
- 614
Trafikverket har övertagit stolpar som tidigare var
kopplade på det kommunala belysningsnätet, det
medför att intäkterna blev lägre, drygt 100 tkr.
Kostnader för trafikskadade stolpar 2014 har ökat
till 200 tkr. Budgeterade intäkter för kommunalarbetarna är också för högt tilltagna.
Alléhallen har kostat 17 % mer än tilldelad nettobudget. Det är främst intäkterna som minskat, med
16 % jämfört med budgeterade intäkter och 12 %
jämfört med 2013 års intäkter. Det beror på bl.a. på
färre besök både på gymet och simhallen jämfört
med tidigare år.
Gata/Park-avdelningen, Överskridandet uppgår
endast till 1,2 %, tack vare en snöfattig vinter och
att hela anslaget till beläggningsunderhåll medvetet
inte har utnyttjats.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
15
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Driftredovisning VA
Avgiftsfinansierad verksamhet
Intäkter
Utfall
31/12 2013
32 529
Kostnader
Utfall
Budget 2014 Avvikelse
31/12 2014
32 985
32 990
-5
-30 258
-32 641
-32 990
+ 349
-därav personalkostnader
-därav kapitalkostnader
-3 582
-7 137
-4 046
-6 930
-4 193
-8 144
+ 147
+ 1 214
-därav lokalkostnader
-3 717
-4 174
-3 603
- 571
-15 822
-17 491
-17 050
- 441
2 271
344
0
+ 344
-därav övriga kostnader
SUMMA, netto
Kapitalkostnader är lägre än budget. Det
Lokalkostnaderna har blivit dyrare, vilket
förklaras främst av att investeringarna 2014 delvis förklaras av att verksamheten nyttjar
ej har genomförts fullt ut.
fler lokaler på gatukontoret.
Dokumentation VA-rörnät
Utfall
Utfall
31/12 2013 31/12 2014
-89
- 131
Budget Avvikelse
2014
-300
+ 169
Ansvar 302400 vht 86504
VA-rörnät
-8 409
- 10 321
-8 026
- 2 295
30 969
31 312
31 125
+ 187
-6 913
- 5 970
-7 099
+ 1 129
-13 287
- 14 546
-15 700
+ 1 154
2 271
344
0
+ 344
Ansvar 330000 vht 86508 Ansvar 330100 vht 86512
-15 samt 86518
Intäkter VA-avgifter, hushåll och industri
Ansvar 350000 vht 86501 och 86502
Dricksvattenförsörjning
Ansvar 350000 vht 86500, 86505-07
Reningsverk, pumpstationer m.m.
Ansvar 350000 vht 86509-11, 86516-18
SUMMA, netto
Den 1 januari 2014 fanns det 6 689 tkr i resultatut- Det påverkar utfallet på verksamheten VA-rörnät
jämningsfonden för VA-verksamhet.
och förklarar avvikelsen där.
Årets resultat uppgår till en nettointäkt på 344 tkr,
vilket ökar saldot i resultatutjämningsfonden till
7 033 tkr.
Dricksvattenförsörjningen är billigare delvis p.g.a.
lägre kostnader för utfört arbete i egen regi, gynnsamt drift samt lägre kostnader för köpta tjänster.
Omfattande periodiskt underhåll har skett på
På reningsverk och reservvattentäkter en omprioritering 2014 av planerat underhåll skett med 600
Lingongatan, Fallagatan kvarteret Kronan, och
Ängvaktarvägen i Hallsberg, samt på Vallgatan i
tkr. Åtgärderna är planerade för 2015.
Östansjö, 3,5 mkr.
16
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
Teknik– och plannämnden
Driftredovisning avfall
Avgiftsfinansierad verksamhet
Avfallsverksamhet
Utfall
31/12 2013
Intäkter
Utfall
Budget 2014 Avvikelse
31/12 2014
16 077
16 391
16 085
+ 306
-14 272
- 13 968
-16 085
+ 2 117
-därav personalkostnader
-3 488
- 3 534
- 3 816
+ 282
-därav kapitalkostnader
-1 327
- 925
- 1 925
+ 1 000
-534
- 569
- 580
+ 11
-8 923
- 8 940
- 9 764
+ 824
1 805
2 423
0
+ 2 423
Kostnader
-därav lokalkostnader
-därav övriga kostnader
SUMMA, netto
Kapitalkostnaderna är lägre än budget, det beror
på att i budgeten var det räknat på kapitalkostna- Övriga kostnaders utfall 2014 är i paritet med
der både på insamling matavfall och Lakvattenre- 2013 års utfall.
ning. Det ger ett anslag på 827 tkr som ej nyttjats.
Budgeterad kapitalkostnad på sopbilen uppgår till
279 tkr, medan utfallet stannar på 26 tkr då en begagnad sopbil valdes och köptes in i slutet av året.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
17
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Utfall
Utfall
31/12 2013 31/12 2014
Avfallshantering
Budget
2014
Avvikelse
- 2 082
- 1 878
- 2 160
+ 282
12 388
12 334
12 390
- 56
852
1 323
850
+ 473
-891
- 726
- 1 167
+ 441
-5 912
- 5 807
- 6 607
+ 800
- 2 550
- 2 823
- 3 306
+ 483
1 805
2 423
0
+ 2 423
vht 87000
Intäkter Avfallsavgifter
vht 87001
Slamhantering Avfall
vht 87002
Lakvattenrening
vht 87005
Bortforsling Avfall/Sophämtning
vht 87006
Återvinningscentral och Återbruk,
vht 87008 och 87009
SUMMA, netto
Den 1 januari 2014 fanns det 1 646 tkr i resultat- nier övergår till skattekollektivet vid årsskiftet.
utjämningsfonden för Avfallsverksamhet.
Fonden för Lakvattenrening och nedlagda depoÅrets resultat uppgår till en nettointäkt på 2 423 nier har ett saldo per 20141231 på 11 069 tkr.
tkr.
Fonden övergår till skattekollektivet i och med
årsskiftet 2014/2015.
Enligt beslut i nämnden ska både den ingående
balansen, 1 646 tkr och årets resultat, 2 423 tkr
Under året har en utredning, en riskklassificering
avsättas till fonden för Lakvattenrening och ned- av nedlagda soptippar i kommunen, skett.
lagda deponier.
Därutöver finns det ytterligare en fondering avDet i sin tur är en följd ett förslag i utredningen seende insamling matavfall. Saldot i den är oförom kommunalförbund inom avfallshanteringen, ändrat 3 000 tkr 20141231. Den övergår till Sydatt resultatutjämningsfonden ska vara noll per
närkes kommunalförbund i samband med överta20141231, när verksamheten övergår i Sydgandet av verksamheten.
närkes kommunalförbunds regi.
Ansvaret för Lakvattenrening och gamla depo-
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
18
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Investeringsredovisning
Skattefinansierad verksamhet (tkr)
REINVESTERINGAR
30001
30002
30004
30005
Inköp Maskiner och Fordon
Upprustning gator och
vägar
Tillgänlighetsanpassning
Budget 2014
Efter omdisp
Utfall
2014-12-31
(Brutto)
Inkomst
Avvikelse
Utgift
Netto
Anslag kvar (+)
-530
0
-286
-286
244
-200
0
0
0
200
-200
0
0
0
200
-200
0
0
0
200
0
0
-15
-15
-15
-50
0
0
0
50
0
0
-11
-11
-11
-160
-160
-10
-1568 -1568
112
30018
Gatubelysning
Spontanlekplats Hallsberg, toalett
Motionsspår/utebad
30026
Rätt fart i staden
30027
Lekplatser
-150
0
30029
Kvarnbron
-1680
0
30030
Vändplan Godtemplarvägen, Sköllersta
-150
0
-106
-106
44
0
0
-195
-195
-195
-450
0
-9
-9
441
0
75
0
75
75
0
0
-16
-16
-16
-200
0
-536
-536
-336
0
50
0
50
50
-35
0
-147
-147
-112
-250
0
-218
-218
32
0
120
0
120
120
-4095
245
-3267 -3022
1073
30007
30023
30031
30201
30202
30203
30204
30205
30206
30207
SUMMA
Trafiksäkerhetsprojekt
GC-väg HallsbergSannahed
Pendlarparkering
GC-väg HässlebergVikatorp
GC-väg HallsbergÖstansjö
GC-väg KorsbergsgatanElvans väg
Vägport Västra Storgatan
GC-väg SkolvägenEgebyvägen
Bussvändslinga GC-väg
Krallgatan
Övergångsställe Västra
Storgatan
Reinvesteringar
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
19
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Under året har det inhandlats en begagnad VW pick- Förvaltningen har arbetat med följande trafiksäkerhetsprojekt:
up med för 286 tkr.
Det sista på toaletten vid spontanlekplatsen i Hallsberg har åtgärdats.
Lekplatser i Hjortkvarn och Svennevad har rustats.




Pendlarparkering, ej klar fortsätter 2015
GC-väg Korsbergsgatan-Elvans väg
GC-väg Skolvägen-Egebyvägen i Sköllersta
GC-väg Krallgatan i Östansjö.
Kvarnbron i närheten av Hallsbergs avloppsrenings- Beträffande Trafiksäkerhetsobjektet GC-väg Hallsberg-Sannahed, återstår en utgift för lantmäteriförverk har efter många år kommit på plats. Nu kan
uppsnyggning av tomten med den brunna byggnaden rättningen.
ske.
Tre av trafiksäkerhetsprojekten har fått de slutliga
Vändplanen vid Godtemplarvägen i Skölllersta har bidragen utbetalade 2014, åtgärderna genomfördes
2013 och är slutredovisade.
byggts.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
20
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Investeringsredovisning
Skattefinansierade Strategiska investeringar (tkr)
Investeringsprojekt
(Tkr)
STRATEGISKA
Budget 2014
Utfall
2014-12-31
(Netto)
Inkomst
Avvikelse
Utgift
Netto
Anslag kvar (+)
INVESTERINGAR
30003
Posten Lilla Ählberg
0
0
-30
-30
-30
30014
Detaljplan Norr Tälleleden
0
0
-118
-118
-118
30017
Vibytorp etapp II A
-800
0
-930
-930
-130
30019
Rala III
0
0
-257
-257
-257
30032
IT -system fastighet
-100
0
-18
-18
82
61100
Exploatering Småhus
Prästängsvägen. etapp II
0
0
-15
-15
-15
61200
Exploatering industri
Väster om Hallsbergsterminalen
0
0
-86
-86
-86
61300
Exploatering Flerfamiljshus
Sköllersta
0
0
-51
-51
-51
SUMMA
Summa Strategiska
investeringar
-900
0 -1505 -1505
-605
Skattefinansierade Strategiska
investeringar
-900
0 -1505 -1505
-605
Projekt Vibytorp etapp II A är klar. 12 tomter finns
till försäljning.
nalen och flerfamiljhus Sköllersta, avser kostnader
för framtagande av detaljplaner.
Kostnader för genomförande av Rala III kommer att Enligt de nya redovisningsprinciperna ska inga planregleras i ett exploateringsavtal med Train Alliance. avgifter tas ut utan kostnaderna för framtagande av
detaljplaner ska bokföras på projekten.
Kostnaderna för exploateringarna Norr Tälleden,
Småhus Prästängsvägen, Väster om Hallsbergstermi-
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
21
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Investeringsredovisning
Avgiftsfinansierade VA- investeringar (tkr)
Investeringsprojekt
(Tkr)
Budget 2014
Utfall
2014-12-31
(Netto)
Inkomst
Avvikelse
Utgift
Netto
Anslag kvar (+)
REINVESTERINGAR
35002
Sanering VA
-3000
0
-341
-341
2659
35007
Avloppspumpstationer
-200
0
-192
-192
8
35010
Vattenpumpstationer
-300
0
-315
-315
-15
35011
Vattentankstation
-200
0
-211
-211
-11
351*
Hallsbergs ARV
35101
Slamavvattning
-2700
0
-2752
-2752
-52
352*
Vretstorps ARV
35201
Kemslampumpning
-100
0
-100
-100
0
354*
Sköllersta ARV
35401
Inlopp
0
0
-40
-40
-40
35402
Slam från förtjockare fem
-250
0
-256
-256
-6
-6750
0
-4207
-4207
2543
-2000
0
-839
-839
1161
0
0
-96
-96
-96
Summa
Reinvesteringar
STRATEGISKA
INVESTERINGAR
30017
Vibytorp etapp II A
30019
Rala III
35012
Sågarbacken
-2860
0
0
0
2860
35013
VA Tisaren etapp I
Summa Strategiska investeringar
-1500
0
-45
-45
1455
-6360
0
-980
-980
5380
0
SUMMA
Avgiftsfinansierade
VA-investeringar
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
-13110
22
0
-5187
-5187
7923
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Orsaken till den stora avvikelsen på reinvesteringen
sanering VA, beror på att visst utbyte av ledningar
klassats som periodiskt underhåll.
Förberedelse för spårbyggnad på Rala III har gjorts
för att säkerställa överföringsledningen från Kumla
vattenverk. Utgifter för genomförande av Rala III
kommer att regleras i ett exploateringsavtal.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
23
VA-utbyggnad till Sågarbacken i Hallsberg har inte
hunnit genomföras på grund av vakanser samt att
ett nytt ställningstagande på prioritering av VAutbyggnader bör ske.
En projektgrupp angående VA-utbyggnad till Tisaren är tillsatt tillsammans med Askersunds kommun
för att undersöka om det finns möjlighet att lägga
sjöledningar från Åsbro.
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Investeringsredovisning
Avgiftsfinansierade Avfallsinvesteringar (tkr)
Investeringsprojekt
(Tkr)
Budget 2014
Utfall
2014-12-31
(Netto)
Inkomst
Avvikelse
Utgift
Netto
Anslag kvar (+)
REINVESTERINGAR
36001
Maskin- och fordonsanskaffning
-2350
0
-1080
-1080
1270
36003
Insamling matavfall
-3000
0
0
0
3000
Summa Reinvesteringar
-5350
0
-1080
-1080
4270
-5350
0
-1080
-1080
4270
STRATEGISKA
INVESTERINGAR
inga
SUMMA
Avgiftsfinansierade Avfallsinvesteringar
En begagnad sopbil köptes in under senhösten vilket
innebär att hela anslaget ej förbrukades. De tre sopbilar, och övriga tillgångar, som avfallsverksamheten äger kommer att övergå till Sydnärkes kommunalförbund, till bokfört värde, från och med
20150101.
Kommunalförbundet kommer att behöva en ny avfallsplan för Hallsbergs kommun, för att kunna på-
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
24
börja insamlingen av matavfall. Samordning med
övriga kommuners avfallsplaner bör ske på sikt.
Investeringsanslaget avseende Insamling matavfall
3 mkr, har sin motsvarighet i fonderade medel. Den
fonden övergår till Sydnärkes kommunalförbund
20141231 i samband med att de övertar verksamheten.
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Teknik– och plannämnden
Personal
Antal anställda
Frisknärvaro och Sjukfrånvaro
Vid årets utgång var totalt 48 medarbetare anställda
inom förvaltningen (tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda med månadslön), av dessa var 13
kvinnor (27%) och 35 män (73%). Omräknat till
heltider motsvarar de 48 medarbetarna 47,05 årsarbetare. 2 personer som hade en visstidsanställning.
Frisknärvaron är 69%, dvs så många har varit sjuka
färre än 5 dagar. Sjukfrånvaron var 4,02 %. Kvinnors sjukfrånvaro var 5,8 % och männens sjukfrånvaro var 3,46 %. Sjukfrånvaron from dag 60 är
31,7%.
Personalomsättning och rekrytering
Antalet rekryteringsannonser under året har varit 5
st. I avvaktan på omorganisation och samarbete
med Kumla kommun, har nyckelpersoner som planchef och GIS-ingenjör ej återbesatts. Under 2014
har tre ingenjörer anställts.
From 2014 redovisas alla månadsanställda, tillsvidare samt visstidsanställda enligt AB. Ett nytt personaladministrativt system infördes 2014-01-01
därför redovisas enbart årets siffror och inte tidigare
års siffror pga olika ingångsvärden i de olika personaladministrativa systemen. Personalomsättningen
kan inte redovisas för 2014.
Utbildning för hela grupper
På gata parkavdelningen har åtta anställda tagit
Motorsågkörkort A+B, sju anställda har gått Arbete
på väg nivå 1 och 2.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
25
TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN
Hallsbergs kommun
694 30 Hallsberg
Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582– 68 50 02
Hemsida: www.hallsberg.se
E-post: [email protected]
Verksamhetsberättelse
2014
Taxe- och avgiftsnämnden för Hallsberg, Laxå,
Lekeberg, Askersund, Kumla och Degerfors
Bäcken i Rönningshyttan, Degerfors
Dnr 2015/6 TAN 042
TAN § 2/2015
Innehållsförteckning
1. VERKSAMHETSBERÄTTELSE ............................................................................................................................... 3
1.1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER ....................................................................................................................................... 3
1.2 INTERN KONTROLL .................................................................................................................................................. 3
1.3 AVVIKELSER FRÅN BUDGET .................................................................................................................................... 4
1.4 MÅLUPPFYLLELSE................................................................................................................................................... 4
1.5 VERKSAMHETSMÅTT OCH NYCKELTAL (N) ........................................................................................................... 4
1.5.1 Nyckeltal (N) ................................................................................................................................................... 6
1.5.2 Verksamhetsmått .............................................................................................................................................. 6
1.6 FRAMTIDEN ............................................................................................................................................................. 6
2. DRIFTSREDOVISNING ............................................................................................................................................. 7
2.1 INTÄKTSUTVECKLING ............................................................................................................................................. 8
2.1.1 Intäktsutveckling hemtjänstavgifter .................................................................................................................. 9
Dnr 2015/6 TAN 042
TAN § 2/2015
1. Verksamhetsberättelse
Kommunfullmäktige i Hallsberg, Laxå och
Lekebergs kommuner beslutade under år 2003 att
inrätta en gemensam nämnd för taxe- och
avgiftshantering med start den 1 november 2003.
Från och med 1 juni 2005 ingår också Askersunds
kommun i den gemensamma nämnden. Den 1
oktober 2013 blev Kumla medlem och den 1 mars
2014 blev även Degerfors medlem i nämnden.
Nämndens uppgifter är att:



Fullgöra de lagreglerade uppgifter som avtalats
såsom inkomstförfrågan, inkomstregistrering,
fastställande av avgift, omprövning av
avgiftsbeslut, besvärshantering och
dokumentation. Utöver hemtjänstavgifter skall
även intäkter för måltider och hyror hanteras.
Tillämpa av kommunfullmäktige fastställda
taxor samt allmänna bestämmelser, reglementen
och dylikt, som ingår i nämndens
ansvarsområde.
Föra kommunernas talan i ärenden som rör den
åt nämnden uppdragna förvaltningen.
Taxe- och avgiftsnämnden består av sex ordinarie
ledamöter och sex ersättare där varje
medlemskommuns fullmäktige har att utse en
ordinarie ledamot och en ersättare.
Måltider korttidsvård
Måltider riktad dagverksamhet
Mattjänst inom hemtjänsten
Askersund
Måltider särskilda boenden
Måltider korttidsvård
Måltider riktad dagverksamhet
Mattjänst inom hemtjänsten
Matdistribution
Kumla
Måltider särskilda boenden
Måltider korttidsvård
Måltider riktad dagverksamhet
Mattjänst inom hemtjänsten
117 kr/dag
72 kr/dag
från 55 kr/portion
3 600 kr/mån
120 kr/dag
73 kr/dag
från 56 kr/portion
0-27 kr/leverans
3 600 kr/månad
120 kr/dag
73 kr/dag
58 kr/portion
Följande avgifter har varit beslutade för Degerfors
under 2014:
Degerfors
Korttidsvård
högst 70 kr/dygn
eller 1 776 kr/mån
Trygghetslarm
200 kr/mån
Trygghetslarm (GSM)
350 kr/mån
Måltider särskilda boenden
3 300 kr/månad
Måltider korttidsvård
111 kr/dag
Måltider riktad dagverksamhet 70 kr/ dag (mat)
20kr/ dag (kaffe)
Mattjänst inom hemtjänsten
60 kr/ portion
1.1 Väsentliga händelser
För att fullgöra nämndens uppgifter finns 4,0
årsarbetare som avgiftshandläggare. Hallsbergs
kommun är värdkommun för verksamheten. Detta
innebär bland annat att Hallsbergs kommun är
anställningsmyndighet för nämndens personal.
Från 1 mars har Taxe- och avgiftsnämnden fått
ytterligare en medlem, nämligen Degerfors
kommun. Ansökan om ytterligare en medlem har
inkommit från Vingåkers kommun.
Följande avgifter har varit beslutade under 2014:
Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Askersund och Kumla
Hemtjänstavgift
högst 1 776 kr/mån
Boende i flerbäddsrum(finns ej i Kumla)
högst 1 850 kr/mån
Korttidsvård
högst 126 kr/dygn
eller 1 776 kr/mån
Trygghetslarm
högst 250 kr/mån
Mobillarm
83 kr/mån
Hallsberg, Laxå, Lekeberg
Måltider särskilda boenden
3 500 kr/mån
3
Det beslutades också att utöka antalet handläggare
från 3.0 till 4.0.
1.2 Intern kontroll
Taxe- och avgiftsnämnden har en intern kontrollplan
som antagits av nämnden. Arbete och uppföljning
har skett enligt planen. Inga avvikelser har
framkommit under årets uppföljningar.
1.3 Avvikelser från budget
1.5 Verksamhetsmått och
Nyckeltal (N)
Totalt kommer Taxe- och avgiftsnämnden att gå
med nollresultat så som brukligt är. Samtliga
taxeintäkter utbetalas månadsvis till respektive
kommun. Det eventuella över- eller underskott
avseende administration såsom personalkostnader,
IT-kostnader och liknande flyttas över till
nästkommande år.
Taxe- och avgiftsnämndens hela område
Dec -14
Dec -13
’Dec -12
3 314
2 675
1 849
586
610
355
Antal brukare som har hemtjänst
1 132
1 003
695
Andel brukare som betalar högsta
avgift i säbo
29 %
22 %
20 %
Andel brukare som betalar högsta
avgift i hemtjänsten
50 %
49 %
44 %
Andel brukare som är befriade från
hemtjänstavgift i säbo
22 %
23 %
26 %
Andel brukare som är befriade från
hemtjänstavgift i hemtjänsten
11 %
9%
11 %
N Snittavgift för hemtjänstavgiften
i säbo
963 kr
729 kr
683 kr
N Snittavgift för hemtjänstavgiften
i hemtjänsten
1 234 kr
1 254 kr
1 148 kr
Antal personer som ombesörjs
Antal brukare på säbo (permanent)
Intäkterna för hemtjänstavgifter har under året ökat
med 9 117 tkr mot föregående års utfall.
1.4 Måluppfyllelse
Effektmål
Avgifterna ska debiteras brukaren
löpande, dvs. ingen ska behöva få
räkning i efterskott på flera
månaders avgifter.
Måluppfyllelse
Uppfylls
Händelser som påverkar avgiftens
storlek och som kommer till vår
kännedom ska omgående leda till
en korrigering av avgiftsbeslutet
som ligger till grund för
debiteringen.
Uppfylls
Efter två obetalda räkningar skall vi
kontakta respektive
verksamhetschef/biståndshandläggare för att besluta om fortsatt
åtgärd, t ex ansökan om god man
eller aktualisering hos
Kronofogdemyndigheten.
Uppfylls
Verksamheten skall vara bemannad
varje vardag. Under telefontid skall
alltid handläggare finnas tillgänglig.
Uppfylls
En gemensam hemsida för
nämnden skall finnas.
Uppfylls
Hallsberg
’Dec -14
’Dec -13
Dec -12
Antal personer som ombesörjs
714
700
687
Antal brukare på säbo
(permanent)
126
122
128
Antal brukare som har
hemtjänst
252
260
255
Andel brukare som betalar
högsta avgift i säbo
35 (27 %)
27 %
23 %
Andel brukare som betalar
högsta avgift i hemtjänsten
147(58%)
52 %
47 %
Andel brukare som är befriade
från hemtjänstavgift i säbo
30 (23 %)
23 %
23 %
Andel brukare som är befriade
från hemtjänstavgift i
hemtjänsten
N Snittavgift för
hemtjänstavgiften i säbo
30 (12 %)
10 %
12 %
881 kr
900 kr
771 kr
1 305 kr
1 299 kr
1 019 kr
N Snittavgift för
hemtjänstavgiften i hemtjänsten
4
Laxå
Askersund
’Dec -14
’Dec -13
’Dec -12
Antal personer som ombesörjs
328
318
325
Antal brukare på säbo (permanent)
61
63
62
Antal brukare som har hemtjänst
112
108
105
Andel brukare som betalar högsta
avgift i säbo
18 (29 %)
22 %
23 %
Andel brukare som betalar högsta
avgift i hemtjänsten
55 (49 %)
39 %
38 %
Andel brukare som är befriade från 11 (18 %)
hemtjänstavgift i säbo
16 %
18 %
Andel brukare som är befriade från 10 (9 %)
hemtjänstavgift i hemtjänsten
9%
6%
N Snittavgift för hemtjänstavgiften
i säbo
931 kr
896 kr
724 kr
N Snittavgift för hemtjänstavgiften
i hemtjänsten
1 243 kr
1 144 kr
1 202 kr
’Dec -14
’Dec -13
’Dec -12
Antal personer som ombesörjs
533
501
518
Antal brukare på säbo (permanent)
95
92
97
Antal brukare som har hemtjänst
223
210
223
Andel brukare som betalar högsta
avgift i säbo
21 (22 %)
16 %
20 %
Andel brukare som betalar högsta
avgift i hemtjänsten
115 (52 %)
50 %
39 %
Andel brukare som är befriade
från hemtjänstavgift i säbo
30 (32 %)
34 %
41 %
Andel brukare som är befriade
från hemtjänstavgift i hemtjänsten
29 (13 %)
13 %
15 %
704 kr
612 kr
552 kr
1 218 kr
1 200 kr
1 106 kr
Dec -14
Dec -13
Antal personer som ombesörjs
846
829
Antal brukare på säbo (permanent)
133
262
Antal brukare som har hemtjänst
292
317
N Snittavgift för
hemtjänstavgiften i säbo
N Snittavgift för
hemtjänstavgiften i hemtjänsten
Kumla
Lekeberg
Dec -14
Dec -13
Dec-12
Antal personer som
ombesörjs
321
327
319
Antal brukare på säbo
(permanent)
72
71
68
Andel brukare som betalar högsta avgift i säbo
37 (28 %)
13 %
Antal brukare som har
hemtjänst
46 %
108
112
Andel brukare som betalar högsta avgift i
hemtjänsten
140 (48 %)
98
Andel brukare som betalar
högsta avgift i säbo
22 (30 %)
31 %
13 %
Andel brukare som är befriade från
hemtjänstavgift i säbo
35 (26 %)
11 %
Andel brukare som betalar
högsta avgift i hemtjänsten
53 (54 %)
57 %
51 %
Andel brukare som är befriade från
hemtjänstavgift i hemtjänsten
29 (10 %)
8%
Andel brukare som är
befriade från hemtjänstavgift
Andel
i säbo brukare som är
befriade från hemtjänstavgift
i hemtjänsten
15 (20 %)
32 %
22 %
N Snittavgift för hemtjänstavgiften i säbo
894 kr
433 kr
11 (11 %)
5%
10 %
1 184 kr
1 227 kr
948 kr
806 kr
685 kr
1 324 kr
1 402 kr
1 264 kr
N Snittavgift för
hemtjänstavgiften i säbo
N Snittavgift för
hemtjänstavgiften i
hemtjänsten
N Snittavgift för hemtjänstavgiften i
hemtjänsten
5
för taxe- och avgiftsnämndens geografiska område
är 1 234 kr/månad. När det gäller snittavgiften för de
boende på särskilt boende är det Hallsberg,
Lekeberg och Laxå som ligger över områdets snitt.
Degerfors
’December 2014
Antal personer som ombesörjs
572
Antal brukare på säbo (permanent)
99
Antal brukare som har hemtjänst
155
Andel brukare som betalar högsta avgift i säbo
40 (40 %)
Andel brukare som betalar högsta avgift i
hemtjänsten
59 (38 %)
Andel brukare som är befriade från
hemtjänstavgift i säbo
22 (14 %)
Andel brukare som är befriade från
hemtjänstavgift i hemtjänsten
14 (9 %)
N Snittavgift för hemtjänstavgiften i säbo
1 104 kr
N Snittavgift för hemtjänstavgiften i
hemtjänsten
1 130 kr
Att snittavgiften inom hemtjänsten är högre än för
brukare inom särskilt boende är naturligt, då
brukarnas matkostnader ofta är väsentligt högre
inom särskilda boenden än i det ordinära boendet.
1.5.2 Verksamhetsmått
Idag sköter taxe- och avgiftsnämnden 3 314 brukares
avgifter uppdelat på de sex medlemskommunerna.
Kommunerna har olika stort invånarantal samt
demografiska skillnader. Det är en förklaring till de
olika andelar som betalar lägst respektive högst
hemtjänstavgift. En annan förklaring kan vara olika
hyresnivåer inom kommunerna.
1.6 Framtiden
Kommentarer till verksamhetsmått och nyckeltal:
1.5.1 Nyckeltal (N)
Snittavgift för hemtjänstavgiften i särskilt boende:
Hemtjänstavgiften inom särskilt boende är beroende
på brukarnas avgiftsutrymme, som i sin tur bland
annat beror på brukarnas enskilda inkomster,
bostadstillägg, bostadskostnader samt matkostnader.
Denna siffra kan variera stort mellan olika brukare
och över tid, beroende på vilka brukare som bor på
särskilt boende. Genomsnittet för taxe- och
avgiftsnämndens geografiska område är 963
kr/månad, en förbättring av avgiften i jämförelse
med 2009-2013. Hallsberg, Laxå och Lekeberg
ligger över områdets snittavgift medan Askersund
och Kumla istället ligger under.
Snittavgift för hemtjänstavgiften för personer med
hemtjänstinsatser: Hemtjänstavgiften för boende i
ordinärt boende är bland annat beroende på
brukarnas avgiftsutrymme, som i sin tur beror på
brukarnas enskilda inkomster, bostadstillägg,
bostadskostnader samt eventuell nyttjande av
kommunens mattjänst. Denna siffra kan variera stort
mellan olika brukare och över tid, beroende på vilka
brukare som finns inom hemtjänsten. Genomsnittet
6
Taxe- och avgiftsnämnden är en framgångsrik
konstellation mellan medlemskommunerna.
Intäkterna har sedan starten stigit kraftigt och stiger
fortfarande för varje år som går även om ökningen
minskat något senaste året. Fördelen med taxe- och
avgiftsnämnden är att arbetsuppgifterna sköts av
flera handläggare som kan gå in för varandra vid
sjukdom och ledighet. Detta bidrar till att
medlemskommunerna inte går miste om intäkter på
grund av att fakturor inte kommit ut till
kommuninvånarna i tid. Dessutom innebär det en
ökad service till kommuninvånarna som alltid får tag
i en kunnig handläggare per telefon. En annan fördel
är det kunskapsutbyte som finns mellan
handläggarna, vilket bidrar till rättssäkerhet och
likabehandling av kommuninvånarna i
medlemskommunerna.
Under året har Degerfors kommun ansökt och
beviljats medlemskap i nämnden, start för Degerfors
inträde var 1 mars. Under året inkom även ansökan
från Vingåkers kommun. Arbete bedrivs
kontinuerligt inom taxe- och avgiftsnämnden för att
förbättra administrationen, öka effektiviteten och
rättssäkerheten.
2. Driftsredovisning
Redovisningen omfattar Taxe- och avgiftsnämndens
kansli inom Hallsbergs kommun.
Belopp i tkr
Bokslut 2013
Intäkter
Budget
2014
Bokslut
2014
Budgetavvikelse
67 070
80 763
104 881
24 118
-67 070
-80 763
-104 881
-24 118
-1 277
-1 644
-1 478
166
- varav
kapitalkostnad
0
0
0
0
- varav övriga
kostnader
-65 793
-79 119
-103 403
-24 284
Nettokostnad
0
0
0
0
Kostnader
- varav
personalkostnad
Nämnden skall göra ett nollresultat. De intäkter som
inkommer i form av taxor och avgifter överförs till
respektive kommun. Deltagande kommuner betalar
de personalkostnader och övriga driftskostnader som
uppkommer inom nämnden enligt
självkostnadsfördelning i avtal.
Specifikation driftskostnader exklusive taxor och
avgifter:
Budget 2014
(tkr)
Utfall 2014
(tkr)
2 173
2 252
79
-1 644
-1 478
166
Intern administration
-224
-315
-91
Porton
-140
-118
22
Databehandling
-85
-34
51
Telefon
-20
-19
1
Övrigt
-60
-134
-74
47
0
-47
0
0
0
-153
-153
0
0
0
153
Driftbidrag deltagande
kommuner
Personalkostnader
Resultatomföring 2013
Resultat 2014
Överföring till 2015
Summa
Avvikelse
2014 (tkr)
7
2.1 Intäktsutveckling
Mellan år 2013 och 2014 ökar nämndens intäkter
med 37 791 tkr, dvs. 56 %. Det beror till stor del på
att Kumla och Degerfors är med i nämnden under
räkenskapsåret 2014.
År
Intäkt (tkr)
Differens mellan
åren (tkr)
Differens mellan
åren
2014
104 881
37 791
56 %
2013
67 090
13 389
25 %
2012
53 701
93
0,2 %
2011
53608
1074
2%
2010
52 534
’206
’0,4 %
2009
52 328
414
’0,8 %
2008
51 914
1 624
’3 %
2007
50 290
2 043
’4 %
2006
48 247
’11 469
’31 %
2005
36 778
9 559
’35 %
2004
27 219
--
--
År 2004 var första året som nämnden var i bruk hela
året. I juni året efter anslöt Askersunds kommun.
Därför är intäkterna mellan dessa år inte jämförbara.
Under 6 år har nämnden varit i konstellationen
Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Askersund samt Kumla
(1år), i slutet på året anslöt Degerfors, därför
kommer intäktsjämförelsen att slå något under 2014
med Degerfors intäkter för årets första två (2)
månader.
Intäkterna är till största delen beroende av antalet
brukare, brukarnas ekonomiska situation och
prisbasbeloppet.
8
2.1.1 Intäktsutveckling hemtjänstavgifter
Hemtjänstavgifter betalas av brukare inom både hemtjänst och särskilt boende.
År
Hallsberg
Laxå
Lekeberg Askersund
Kumla
Degerfors
2014
6 341 tkr
3 066 tkr
2 766 tkr
4 844 tkr
7 145 tkr
*4 076 tkr
2013
6 700 tkr
2 977 tkr
3 028 tkr
4 638 tkr
*1 778 tkr
2012
6 151 tkr
2 686 tkr
2 496 tkr
4 328 tkr
2011
5 408 tkr
2 471 tkr
1 743 tkr
3 978 tkr
2010
5 050 tkr
2 472 tkr
1 831 tkr
3 631 tkr
2009
5 131 tkr
2 395 tkr
1 959 tkr
3 881 tkr
2008
5 029 tkr
2 268 tkr
1 872 tkr
3 528 tkr
2007
4 584 tkr
1 992 tkr
1 836 tkr
3 228 tkr
2006
4 178 tkr
1 853 tkr
1 680 tkr
3 144 tkr
2005
3 657 tkr
1 446 tkr
1 442 tkr
--
*Kumla inträdde i nämnden 1 oktober 2013 och Degerfors inträdde 1 mars 2014.
9
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-05-04
KF §
Dnr KS
Beslut om resultatöverföringar från 2014 års
bokslut
Förslag till kommunfullmäktige
Inga resultatöverföringar ska göras med anledning av 2014 års bokslut
och årsredovisning.
Ärendet
Ekonomiavdelningen har efter instruktion från ordföranden, föreslagit att
inga överföringar av resultat från 2014 ska göras.
Kommunstyrelsens förslag (KS § 25 2015)
Kommunstyrelsens förslag framgår ovan.
Kommunfullmäktiges behandling av ärendet
I kommunfullmäktige yrkar
_________
Justerare
Utdragsbestyrkande
2015-03-27
Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande 3/2015
Kommunstyrelsen
Ann-Charlotte Korff, Tf Ekonomichef
Roger Edström, Ekonomisekreterare
Resultatöverföringar från bokslut 2014
Bokslutsprinciperna innebär att 100 % av nämndernas driftresultat, positivt som
negativt, överförs om budgeterad verksamhet genomförts.
Kommunens resultat för 2014 uppgår till 10,5 mkr. Balanskravsresultatet för 2014
uppgår till 8,7 mkr. Från 2013 återstår 6,2 mkr att återställa. Efter bokslut 2014 är det
negativa resultatet återställt.
Teknik- och plannämnden och socialnämnden uppvisar negativa resultat för 2014.
Övriga nämnder uppvisar positiva resultat. Kommunfullmäktige fastställde i november
2014 Mål och budget för 2015 och flerårsplan för 2016-2017. Kommunens egna
ekonomiska förutsättningar med svag ekonomisk ställning och konjunkturkänslig
skattekraft gör att goda resultat är önskvärda. Det är av stor vikt att nämnderna
genomför nödvändiga verksamhetsförändringar och kostnadsreduceringar för att kunna
bedriva verksamheten inom tilldelad budget 2015. Det bedöms inte vara möjligt för
nämnderna att hantera en negativ resultatöverföring.
Ekonomiavdelningen föreslår efter direktiv från kommunstyrelsens ordförande
kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige:
att inga resultatöverföringar från bokslut 2014 görs
HALLSBERGS KOMMUN
Ekonomiavdelningen
Ann-Charlotte Korff
Tf Ekonomichef
Roger Edström
Ekonomisekreterare
Hallsbergs kommun
Sökrapport ärende
Kommunstyrelsen
Diarienr
Ärendemening
Handläggare
Avd
Notering
Betn
Avs/Mott
Fastbet
2015/35 KS
Motion, Tryggare kommun vid kris
och större påfrestning
2015/20 KS
2013/192 KS
2013/191 KS
Nyt Moderaterna
Lennart Pettersson
Motion ang mänskliga rättigheter
Gunnel Hedstöm, Christina Johansson
(S)
Motion om inrättande av ett
pedagogiskt pris
Tomas Hagenfors, kristdemokraterna
Motion om översyn av kommunens
alkoholpolicy
Sida 1 (1)
Uppl.dat
Avsl.dat
2015-04-14
2015-02-10
2013-12-12
2013-12-12
Tomas Hagenfors, kristdemokraterna
Winess 4.02-468
© Bardeli Datasystem 1986-2009
2015-04-21 10:33
Antal:4
SDARENDE
2015-04-13
MÅNADSRAPPORT MARS 2015
Prognostiserat resultat
Prognosen efter årets tre första månader visar på
ett resultat på 5,6 mkr, en avvikelse på –3 mkr
från budgeterat resultat. Nämnderna gör totalt
ett underskott på –6,6 mkr, där Social och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar den
största avvikelsen på –5 mkr vid årets slut.
Nämndernas underskott uppvägs till viss del genom ett beräknat överskott på finansieringen.
Driftredovisning,
helårsprognos
Skattekollektivet
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Gemensamma vht
Transfereringar
Drift- och
servicenämnd
Bildningsnämnd
Social- och arbetsmarknadsnämnd
Taxe- och
avgiftsnämnd
Revision
Valnämnd
Överförmyndarnämnd
Finansering
Skatteintäkter
Statsbidrag o utj.
Övrigt
Årets resultat
Budget Prognos Av(Mkr) (Mkr) vikelse
Drift– och servicenämndens prognos visar
på ett underskott på –1 mkr vid årets slut.
Orsakerna till detta är kostnaden för bostadsanpassningen och lakvatten samt nedlagda
deponier ser ut att överstiga budget.
Bildningsnämnden prognostiserar ett underskott på –0,5 mkr. Underskottet beror på
lägre intäkter i Alléhallen.
Social– och arbetsmarknadsnämndens
prognos ger vid handen att budgeten vid årets
slut kommer att överstigas med –5 mkr. Underskottet beror främst på volymökningar
inom äldreomsorgen samt placeringar inom
barn och unga.
-0,6
-159,1
-32,9
-126,2
-0,6
0
-159,2 -0,1
-33,0 -0,1
-126,2 0,0
-25,8
-270,8
-26,8 -1,0
-271,3 -0,5
Överförmyndarnämnd bedöms hålla
budget.
-284,3
-289,3 -5,0
Finansieringen
Skatteprognosen i februari var –2,9 mkr
sämre än budget. Detta vägs med råge upp
genom återbetalning av 2004 års inbetalda
premier till AFA försäkringar. Hallsbergs
kommun räknar med en preliminär återbetalning på 6,5 mkr under 2015. Totalt gör finansförvaltningen ett överskott med +3,6
mkr.
0
0
0
-0,7
-0,2
-0,7
-0,2
0
0
-1,4
751,5
598,2
164,1
-10,8
8,6
-1,4
0
755,1 3,6
596,7 -1,5
162,7 -1,4
-4,3 6,5
5,6 -3,0
Kommunfullmäktige beräknas hålla budget.
Kommunstyrelsen ser ut att göra ett underskott
på –0,1 mkr. Underskottet är hänfört till personalavdelningen som trots uppsägningar av olika
dataprogram/licenser ej lyckats nå sin budgeterade ram.
Taxe- och avgiftsnämnden, Revisionen
samt Valnämnden beräknas hålla budget.
2015-04-13
Inga kända avvikelser i dagsläget.
Befolkningsutveckling
Den 31/3 var befolkningen i Hallsbergs kommun 15 374 personer, vilket innebär en ökning mot årsskiftet med 59 personer. Den befolkningsprognos som ligger till grund för
beräkning av skatteintäkter och statsbidrag i
budgeten är 15 331 personer.
2013
December
November
Oktober
Augusti
Juli
2014
September
Investeringar
Juni
Inga kända avvikelser i dagsläget för avgiftskollektivet.
Maj
VA
7 033
0
April
0
70,0
60,0
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0
Mars
Resultat. Fond
Per 2015-01-01
0,0
De likvida medlen per 31 mars uppgick till
33,1 mkr.
Februari
Nettokostnad
Likvida medel
Januari
Driftredovisning, Budget Prognos
helårsprognos
(Mkr) (Mkr)
AvvikeAvgiftskollektivet
lse
VA
0
0
0
2015
Upplåning
Upplåning
Kommunens låneskuld uppgår till 480,3 mkr.
73 procent av låneskulden är bundna lån, och
resterande 27 procent har rörlig ränta. Om
räntan ökar med 1 procentenhet innebär det en
ökad kostnad på 1,3 mkr för kommunen.
Byggnadskreditiv för kvarteret Kronan har
lyfts med 17 mkr under första kvartalet 2015.
Närmast kommande lån för omsättning är den
1 juni. Det avser tre lån på totalt 40 mkr som
idag löper med rörlig ränta.
Mkr
100
Kapitalbindning låneskuld
50
0
År