Mars - OKG

Utblick: Hur ser
omvärlden på OKG?
#2: MARS 2015
PROJEKT PLEX:
Framdrift genom
simulatorprojekt
Visual Management
tar OKG mot nya höjder
Rekord på O1!
Så funkar
aktivitetsmätning
i våra skorstenar!
WIR: Med koll på
samordning och uppföljning
1
OKGs utvecklingsresa
fortsätter – ständiga
förbättringar är färdmedlet
Arbetet inom ramen för OKGs utvecklings­
resa har lagt grunden för ett fortsatt fram­
gångsrikt förbättringsarbete. Vår gemen­
samma resa fortsätter med målet att vara
förutsägbara och trovärdiga med säkerheten i
centrum. Ett delmål på vägen är det vi kallar
Operational Excellence, det vill säga ett
föredömligt arbetssätt.
Med stöd i de oberoende expertgransk­
ningar som vi och våra kollegor i branschen
regelbundet genomför får vi vägledning om
vilka våra huvudsakliga förbättringsområden
är. Vi får därigenom också klart för oss hur
Best Practice ser ut. Det är viktigt att komma
ihåg att detta är ett rörligt mål, eftersom alla
i vår bransch strävar efter att bli bättre. Där­
för måste vår utvecklingsresa fortsätta allt
intensivare i form av ständiga förbättringar.
En viktig förutsättning för att åstadkom­
ma ständiga förbättringar är att regelbundet
mäta och dokumentera var vi står. Det gör
det inte bara möjligt att från tid till annan
notera graden av förändringar utan också att
jämföra våra prestationer med kollegor runt
om i världen. Dessa jämförelser ska ses som
en inspiration i det egna arbetet; en sporre
för en kontinuerlig utveckling. I grund och
botten handlar det dock om att åstadkomma
ständiga förbättringar för vår egen skull. Vår
förmåga att upprätthålla en säker och till­
förlitlig drift, som därmed också innebär en
hög konkurrenskraft, är en nödvändighet för
att vi ska ha ägarnas och andra intressenters
förtroende att bedriva verksamheten vidare.
För största möjliga effektivitet krävs en
hög grad av systematik i hur vi mäter våra
prestationer. Det är inte bara viktigt att
fastställa vad som har ett värde att mäta utan
också vilka områden som man vill utvärdera.
Det talas ofta om KPIer. Detta står för Key
Performance Indicators och kan översättas
med nyckeltal, det vill säga de mätvärden som
det kan vara bra att hålla koll på för att veta
när det behöver sättas in åtgärder för att upp­
rätthålla en fortsatt positiv utvecklingstrend.
Bland dessa KPIer väljs ett antal ut för att
ansätta ambitionsnivåer och målsättningar.
En del mål kan vara av långsiktig karak­
tär och relativt statiska, andra kan sättas
tillfälligt för att exempelvis råda bot på en
nedåtgående trend.
För att målen ska fungera som vägledning
i arbetet är det viktigt att de är synliga för
alla berörda medarbetare. Därför använder
vi nu i allt högre utsträckning den kanske
enklaste formen av arenor, nämligen an­
slagstavlan. I denna utgåva av Kärnpunkten
beskrivs det vi kallar Visual Management,
det vill säga hur vi med anslagstavlornas
hjälp beskriver vilka mål vi har kommit
överens om och hur våra prestationer står sig
i förhållande till dessa mål. Det ger inte bara
förutsättningar för ett tydligt ledarskap, det
främjar också det gemensamma ägarskap för
verksamhetens resultat som är nyckeln till
framgång.
Jan Karjalainen, avdelningschef S
2
I DETTA NUMMER
2
Utvecklingsresan 4-7
Dags för revision på O1! 8-9
I centrum 10-13
Kärnkraft i stort och smått 14-15
Krönika
6
16-17 Fotografering och bilder på OKG
18-19 Projekt Plex
20 Vad tycker allmänheten om OKG?
21 Så funkar det!
22-23 Personalnytt
8
10
14
15
OKGs utvecklingsresa forsätter
med oförminskad styrka under 2015.
På sidorna 4–5 kan du läsa om
Visual Management, vilket är en an­
vändbar metod för att nå Operational
Excellence.
I andan om ständiga förbättringar
har trender från OKGs avvikelse­
hanteringssystem legat till grund för
ett projekt för ökad ordning och reda
i reaktorhallen på O3. Det kan du ta
del av på sidan 6.
Samordning av alla WANO-aktivi­
teter på EKKs kraftverk och uppfölj­
ning av arbetet med de förbättrings­
områden på OKG som WANO har
identifierat. Torbjörn G Karlsson, SK,
har fått en ny utmaning som WANO
Interface Representative (WIR) som
du kan läsa om på sidorna 10–13.
På tal om förbättringar; på sidorna
8–9 uppmärksammas O1s produk­
tionsrekord och även den revision
som snart går av stapeln. Vilka typer
av förbättringar ska göras i anlägg­
ningen, vilka risker innebär de och vad
behöver vi tänka på för att skapa en
säker arbetsmiljö under revisionen?
Emmy Davidsson, redaktör
16
18
20
Omslagsbilden: WANOs förlängda arm på EKK och OKG. Som ny WANO Interface Repre­
sentative (WIR) har Torbjörn G Karlsson stenkoll på samordning av alla E.ON Kernkrafts (EKK)
WANO-aktiviteter och uppföljning av OKGs förbättringsområden. Läs mer på sidorna:
Kärnpunktens redaktion
Anders Österberg ansvarig utgivare
[email protected]
Emmy Davidsson redaktör
[email protected]
Annika Carlsson
[email protected]
Maria Roth
[email protected]
Sara Torkelsson
[email protected]
Utges av
OKG Aktiebolag
572 83 Oskarshamn
0491-78 60 00
10-13
Ansvarig utgivare
Anders Österberg
0491-78 63 54
[email protected]
Redaktör
Emmy Davidsson
0491-78 64 68
[email protected]
Vill du ha med något i Kärnpunkten?
Mejla till [email protected]
Tid för manusstopp är klockan 10:00!
Utgivningsplan
Nr 3, manusstopp 19/5, utgivning 29/5
Nr 4, manusstopp 18/8, utgivning 28/8
Nr 5, manusstopp 20/10, utgivning 30/10
Grafisk produktion och tryck
Agent Design, Oskarshamn
Grafisk Tryck, Oskarshamn
Trycks på Multi Art gloss 250g/
Multi Design original 120g
3
Förkortningen VM brukar
vanligtvis kopplas ihop
med idrott och världsmästerskapstävlingar. I
det här sammanhanget
står det dock för Visual
Management.
VM – för mästerliga
prestationer …
UTVECKLINGSRESAN OKGs utvecklingsresa har som mål att verksamheten bedrivs
på ett så bra sätt att organisationen återtar en position som ett kärnkraftsföretag som
omvärlden respekterar och hyser stort förtroende för. Resan går nu in i en ny fas där
säker drift ger förutsättningar för de förbättringar som ger en ökad konkurrenskraft och
som på sikt ska generera föredömliga resultat. Denna strävan till verksamhetsutveckling benämns av WANO som Operational Excellence och en ledstång i de sammanhangen är ett tydligt ledarskap; i samma anda kallat Visual Management.
TEXT: Anders Österberg
F
örkortningen VM brukar van­
ligtvis kopplas ihop med idrott
och världsmästerskapstävling­
ar. I det här sammanhanget
står det dock för Visual Management.
Det är ett samlingsnamn för aktiviteter
som används för att skapa en tydlig
styrning av verksamheten. Därmed kan
förkortningen VM till och med vara
riktigt passande med tanke på ambi­
tionen att återta en position som ett
ledande kärnkraftsföretag.
Säkerhet och kvalitet
Ett professionellt beteende och ständiga
förbättringar är två värdegrundande
begrepp. Ett professionellt beteende
understöds av de så kallade HuP-verk­
tygen, det vill säga säkerhetsfrämjande
arbetsmetoder. Syftet är att på ett
grundläggande plan alltid trygga en
säker drift.
Det finns givetvis motsvarande verk­
tyg inom det kvalitetsarbete som leder
till ständiga förbättringar och de allra
vanligast förekommande syftar till en
effektiv målstyrning. Förutsättningarna
4
FOTO: Emmy Davidsson
för att dessa arbetsmetoder ska kunna
ge full effekt i arbetet är tydlighet kring
vad som förväntas uppnås och hur väl
detta lyckas. Syftet är att skapa en hög
konkurrenskraft och det är här som
Visual Management kommer in i bilden.
medföra beslut om aktiviteter med såväl
lång- som kortsiktiga syften. Målen kan
givetvis också förändras över tid, både
vad gäller verksamhetsområden som att
det ansätts mer krävande nivåer.
Tre steg för bättre resultat
Styrningen med hjälp av mätetal och
mål ger bäst effekt när dessa är väl
förankrade i verksamheten. Att anslå
dem på centralt placerade anslagstavlor
är ett effektivt sätt att göra dem kända.
Därigenom skapas också förutsättningar
för bra diskussioner kring hur verksam­
heten ska prioriteras för
att kunna förbättras.
Måttet på hur framgångsrikt
Detta eftersom pro­
verksamheten bedrivs kan indirekt
blem eller försämrade
utläsas i indikatorprogrammet.
resultat enkelt kan syn­
liggöras i form av diagram
ningarnas prestanda till mera kropps­
eller andra uppföljningsformer.
nära faktorer som antalet genomförda
I ett effektivt kvalitetsarbete inne­
arbetsplatsobservationer.
bär denna form av synliggörande av
I vissa fall är indikatorerna kopplade
problem eller avvikelser att man har
till målsättningar och det ger en finger­
bättre förutsättningar att gå till botten
visning om vilken grad av fokus som ska med dem, det vill säga att finna grund­
läggas på olika uppgifter. Måltalen kan
orsaken till utfallet. Genom att angripa
Mått och mål
Måttet på hur framgångsrikt verksam­
heten bedrivs kan indirekt utläsas i
indikatorprogrammet, det vill säga alla
de verksamhetsfaktorer som följs upp
i form av mätetal. Det kan röra sig om
allt från hårda fakta i form av anlägg­
Petra Albinson och Håkan Kling på SK diskuterar
potentiella förbättringar i den egna verksamheten med utgångspunkt i mått och mål på
enhetens vita tavla.
grundorsaken ska problemet dessutom
kunna avhjälpas för gott och inte bara
för stunden.
Genom en hög grad av systematik i
förbättringsarbetet säkerställs en önsk­
värd verksamhetsutveckling. System­
atiken bygger på att skapa rutiner för
användandet av de verktyg och metoder
som står till buds.
VM i praktiken
En vit tavla för en röd tråd och svarta
siffror. Så skulle man kunna beskriva
den ökade användningen av anslagstav­
lor på OKG. Informationen på de vita
tavlorna syftar till att ge en vägledning
kring vilka huvudsakliga strategier som
gäller för företaget och hur den röda
tråden ser ut som innebär att dessa
omvandlas till konkreta måltal för
respektive organisationsdel. Genom
denna form av målstyrning skapas goda
förutsättningar för höga leveranser och
därmed goda resultat.
Strategierna tydliggörs genom en
standardiserad utformning av tavlorna
runt om i företaget. Utgångspunkten
tas i de sex övergripande målområdena i
OKGs strategidokument:
-Säkerhet
-Organisation
-Produktion
-Miljö
- Anläggningsutveckling och under­
hållsåtgärder
-Ekonomi
Genom att varje avdelning, enhet
och grupp anger sina egna mått och
mål inom vart och ett av målområdena
blir det synligt hur var och en bidrar till
helheten. Genom att också välja mått
och mål på olika tidshorisonter, såsom
dagligen, veckovis eller månadsvis, ska­
pas en dynamik i den uppföljning som
med fördel ska ske regelbundet.
Med de vita tavlorna som central punkt
i det dagliga arbetet förbättras förutsätt­
ningarna för att alla ska känna sig delakti­
ga i det långsiktiga förbättrings­arbete som
OKGs utvecklingsresa utgör.
5
Ordning och
reda med 5S
UTVECKLINGSRESAN Inrapportering av observationer
är ett viktigt steg i arbetet med att förebygga olyckor och
för att identifiera förbättringspotential i vår verksamhet. Vid
analys av observationer i rapporteringssystemet Safe har
en trend identifierats där det finns förbättringsmöjligheter
inom kategorin Housekeeping. För att vända trenden har ett
pilotprojekt initierats som en del av Operational Exellence
på Oskarshamn 3 (O3). Arbetet börjar i den viktigaste delen
av anläggningen; reaktorhallen.
TEXT OCH FOTO: Sara Torkelsson
A
lla observationer som
rapporteras i Safe delas in i
kategorier och visar statistik
över vilka förbättringsområ­
den vi har i våra anläggningar. Statistik­
en visar att det finns en uppåtgående
observationstrend för hela OKG inom
kategorin Housekeeping. Det innefattar
allt från föremål som blockerar utrym­
ningsvägar till ordning och reda. Emma
Lindquist är FME-ingenjör (Foreign
Material Exclusion) på GSS och är med
i projektgruppen som ska skapa bättre
ordning och reda i reaktorhallen på O3.
– Syftet med projektet är att frigöra
mer tid för personal i hallen genom att
skapa bättre förutsättningar. Med sys­
tematiserad ordning och reda behöver
personalen inte leta efter saker i onödan.
Vi valde att starta projektet i reaktor­
hallen eftersom en tydlig avgränsning
gör det lättare för oss att mäta resultat,
berättar Emma.
6
Tar efter Toyota
För att skapa en bättre rutin används
5S-metoden som är en känd japansk
metod för att hålla ordning och reda
på arbetsplatsen. Metoden kommer
ursprungligen från Toyota, men används
flitigt av företag i hela världen. De fem
Sen står för:
•Sortera
•Systematisera
•Städa
•Standardisera
•Självdisciplin.
Projektet sker i nära samarbete med
enheten Reaktorunderhåll och bräns­
le (UR), som representeras av Benny
Karlsson i projektgruppen. Alla på UR
har gått en utbildning i 5S. Strålskydds­
tekniker, ISS och stationstekniker på
O3 har också informerats om projektet.
– För att lyckas med förbättrings­
arbetet är det viktigt att utgå från URs
behov, säger Emma.
Ett utvärderingsformulär har tagits
fram utifrån de fem områdena i 5S-me­
toden, där varje område får poäng
mellan ett och fem. Poängen samman­
ställs och efter några veckors utvärde­
ring sätts en startpunkt och en målbild.
Så småningom ska arbetet lämnas över
till linjeverksamheten som ska fortsätta
med utvärderingarna och succesivt nå
bättre resultat.
– Faller det här arbetet väl ut och vi
kan påvisa att det både skapar en säkra­
re arbetsmiljö och sparar tid kan vi föra
över det till reaktorhallarna på Oskars­
hamn 1 och 2. I framtiden hoppas vi
även att arbetsmetoden kan implemen­
teras på hela OKG och så småningom
bli en del av den dagliga verksamheten,
avslutar Emma.
Strålskyddscoacher
– en strålande vägledning
UTVECKLINGSRESAN Revisionerna närmar sig med stormsteg
och en period av hårt arbete och tajta tidscheman väntar för många.
På OKG finns rollen strålskyddscoach som infördes till revisionen
på Oskarshamn 3 (O3) förra året. Kärnpunkten har träffat Robin
Hanzl, strålskyddscoach och enhetschef för GSS, som berättar om
coachernas stöttande och rådgivande roll.
För ett strålskydd i världsklass. Robin
Hanzl, strålskyddscoach och enhetschef
på GSS, och Berne Johansson, organisationsutvecklare på HO, pratar om strålskyddscoachens roll inför årets revisioner
med Conny Bjarnestig, strålskyddstekniker
på GSS.
TEXT OCH FOTO: Sara Torkelsson
Vad innebär det att vara
strålskyddscoach?
Vår roll är att coacha och stötta
strålskyddsteknikernas arbete under
revisionerna. Vi kontrollerar arbeten
genom hela kedjan från arbetsorder till
utförandet och ger tips på förbättringar
som kan göras. Vi ställer frågor som:
Har personalen rätt förutsättningar?
Upplever strålskyddsteknikerna att de
har kompetens att utföra arbetet? Har
anläggningen rätt förutsättningar?
Strålskyddsteknikerna har en ledande
roll att gå in och korrigera arbeten för
att minimera dosbelastningen och då
är det viktigt att de har rätt förutsätt­
ningar. Det är coachens roll att hjälpa
strålskyddsteknikerna med detta och
stämma av att allting känns bra.
Vem kan bli
strålskyddscoach?
Till revisionerna i år kommer en till två
personer från de två övriga anläggning­
arna att utses till strålskyddscoacher. På
det sättet får vi andra ögon på arbetena
som kan hjälpa oss med förslag på för­
bättringar. Chefer, planerare, arbetsbere­
dare och expeditionsansvariga med stor
erfarenhet inom strålskyddsverksam­
heten kan utses till coacher.
När finns ni på plats?
Vi kommer att finnas på plats un­
der dagtid och under större arbeten på
kvällstid. Vi kommer att identifiera kri­
tiska skeenden och vara ett stöd under
de arbetena. Strålskyddstekniker och
övriga medarbetare i anläggningen får
gärna ställa frågor till oss om osäkerhet
kring strålskyddet skulle uppstå.
Hur drar ni lärdom
av utförda arbeten?
Efter utfört arbete kommer vi att
genomföra en Post Job Debriefing för
att diskutera vilka erfarenheter vi tar
med oss till nästa gång. Vad gjordes bra
och vad kan vi förbättra till nästa gång?
Vi kommer även att skriva rapporter för
att samla in erfarenheter och avhjälpa
brister. Har vi gjort en riskobservation
kommer vi självklart att rapportera det
i Safe. Jag vill dock påpeka att vår roll
inte handlar om att agera poliser. Den
handlar om att erfarna strålskydds­
coacher ska vara delaktiga för att kunna
dela med sig av sina kunskaper och se
till att arbetet utförs på bästa tänkbara
sätt.
Förbättringsarbetet inom OKGs
utvecklingsresa har bidragit till stabil drift vid
O1 under 2014. Med starkt RA-fokus kan vi
göra 2015 till ett ännu bättre år!
Mats Ekblad, produktionschef O1
7
Produktionsrekord
för O1
DAGS FÖR REVISION PÅ O1! Årets revisioner närmar sig med stora steg
på Simpevarpshalvön. Först ut är Oskarshamn 1 (O1) som efter en fantastisk
produktionsperiod inleder sin revision i påskhelgen.
TEXT OCH FOTO: Annika Carlsson
O
1 fasade mot yttre nät den
3 juni 2014 och har sedan
dess producerat utan avbrott
fram till kortstoppet den
23 mars. Det innebär att O1 var på
nät i 303 dygn. Detta är den längsta
produktionsperioden i O1s historia. Ett
stort tack till all personal som gjort sitt
yttersta under året!
Lite tidigare nedgång
På grund av ett ökande läckage i
förvärmarsystemet planerades ett
kortstopp den 25 mars. Vid återställ­
ning efter underhållsarbete på pumpar
i hydraulsystemet för drivdon (354) på
O1 blev det för låg nivå i snabbstopp­
systemets vattentankar, vilket ledde till
snabbstopp. Med endast två veckor kvar
till revision har O1 beslutat att inte
återstarta anläggningen före planerad
revision den 6 april.
– Efter denna fantastiska driftsäsong
vill vi inte äventyra säkerheten i anlägg­
ningen, säger Mats Ekblad, produk­
tionschef på O1. Nu kan vi i lugn och
ro förbereda oss för ordinarie revision.
Viktigt att alla känner ägarskap
– För att vi ska få en lyckad revision är
det viktigt att alla känner ägarskap för
anläggningen och de arbeten som är
planerade. För mig är det både spän­
nande och lite nervöst, då det är första
året för mig i rollen som revisionsledare,
säger Fredrik Björklund, revisionsledare,
och fortsätter:
– Jag har många kloka kollegor som
varit med förr, men ändå, det är mycket
som ska falla på plats. Det känns som
att planeringsarbetet har gått bra, vi
ligger bra till med underlag och arbets­
orderhanteringen.
Mats Ekblad produktionschef och biträdande
revisionsledare, Fredrik Björklund, revisionsledare, ser fram emot revisionen på O1.
8
Tänk på att
kommunikation är
a och o för en lyckad
revision! Kom också
ihåg att respektera
avgränsningar och
försäkra dig om att alltid
ha rätt utrustning för
jobbet!
Av cirka 1 900 arbetsordrar är 1 829
klara och resterande är under beredning.
Fredrik tycker därför att det känns som
att de har bra kontroll och vet vad som
kan bli kritiskt. Resursplanering är en
stor del eftersom projekt Plex pågår
vägg i vägg. O1 och Oskarshamn 2
(O2) har vissa gemensamma funktioner
och utrymmen, vilket gör att det är
viktigt att se till att arbeten och resurser
inte kolliderar och påverkar varken revi­
sionen på O1 eller projekt Plex på O2.
Den största utmaningen för
året är flera omfattande arbeten i
hydraulsystem­et för drivdonen (354),
där backventiler ska bytas, rörstöd ska
byggas om och gavekokopplingar bytas
ut. Det är arbeten som kräver noggrann
planering för att arbetet ska flyta på.
– Revisionen är planerad till 43 dygn,
från och med den 6 april till och med
den 22 maj. Det vore otroligt skönt
om vi kan hålla detta, särskilt efter den
produktionsperiod som har varit, säger
Fredrik.
att avgränsningar är korrekt gjorda. Det
är mycket viktigt att säkerhetsföreskrift­
er följs och att rätt utrustning används
vid alla arbeten. Min och mina kollegors
förväntan är att vi ska klara detta på
bästa möjliga sätt och dessutom hålla
planerad revisionstid.
Komplexiteten är en stor
utmaning
Under årets revision är det många vik­
tiga arbeten som ska genomföras inom
ramen för ett högt säkerhetstänk.
– Det är viktigt att alla arbet­
Det är viktigt att alla arbeen är väl förberedda så att inga
ten är väl förberedda så att
säkerhetsmarginaler eller villkor
inga
säkerhetsmarginaler
eller villkor för
för människor eller anläggning
äventyras. Det kommer cirka 570
människor eller anläggning äventyras.
människor hit för att genomföra
årets revison. En förutsättning för att vi
Förutom arbeten i 354-systemet, ska
ska lyckas bra är att alla får rätt förut­
skalventiler i huvudångledningar (311)
sättningar och att säkerheten är i fokus,
servas och även i hjälpkondensorsystemsäger Mats och fortsätter:
et (315). I turbinsystemet ska ventiler
– För att få en säker anläggning att
och segment servas och i vissa fall bytas
jobba i är våra förväntningar att alla
och nya rörbottenventiler ska monteras
hjälps åt att hålla ordning i anläggning­ i sekundärkylsystemet. På elsidan görs
en och rapportera eventuella avvikelser,
byten av dvärgbrytare och byte av en
ser till att branddörrar är stängda och
starttransformator.
9
Torbjörn axlar sedan december
förra året rollen som WANO
Interface Representative (WIR).
En rolig utmaning att bita tag i
tycker han.
WIR: För OKGs
fortsatta resa mot
världsklass
I CENTRUM Det är ett spännande internationellt uppdrag att samordna WANO-aktiviteter på EKKs samtliga kraftverk. Dessutom innebär det en viktig pusselbit till OKGs fortsatta utvecklingsresa genom
uppföljning av förbättringsarbetet. Torbjörn G Karlsson har fått ett
utmanande uppdrag som WANO Interface Representative (WIR).
TEXT OCH FOTO: Emmy Davidsson
F
rån den 1 december förra
året fick Torbjörn G Karlsson,
kvalitetsingenjör på SK, en
utmaning att axla rollen som
WIR. Efter en karriärsstart 1983 med
att driftsätta Oskarshamn 3 har han
genom årens lopp samlat på sig en
gedigen kunskapsbank inom drift av
10
kärnkraft, erfarenhetsåterföring och
WANO-arbete.
Hans bana inom WANO började
1999 under OKGs första WANO Peer
Review, då han var värd, Host Interface
Representative (HIR). Dessutom har
han två Peer Reviews i Holland och
Frankrike i bagaget samt ett antal Tech­
nical Support Missions.
– Jag kan varmt rekommendera
att åka ut och granska med WANO.
Kontakta din chef om du är intresserad,
tipsar Torbjörn.
Utmanande
internationellt uppdrag
Torbjörns uppdrag består av två olika
uppgifter; samordna alla WANO-aktivi­
teter för E.ON Kernkraft (EKK) och att
följa upp förbättringsåtgärder åt OKG.
På E.ON Kernkrafts (EKK) huvudkontor i
Hannover kommer Torbjörn G Karlsson att
sitta en vecka i månaden för att arbeta med
samordning av alla WANO-aktiviteter på EKKs
kraftverk.
7
Samordningen av alla WANO-akti­
viteter utförs för att ägarna på huvud­
kontoret ska få en översiktsbild över
användning och planering av samt
status på aktiviteterna, vilka är:
• WANO Secondment planning (an­
talet utlånade personer från EKK till
WANO)
• WANO Corporate Peer Review
• WANO Peer review
• WANO Follow up
• Technical Support Mission (TSM)
• Significant Operating Experience
Reports (SOER).
översikt och en struktur som fungerar
att arbeta efter, menar Torbjörn och
fortsätter:
– Uppdraget är en svår, men rolig
utmaning som innebär att jag får skapa
ett nätverk av nya kamrater, främst från
Tyskland men även andra personer som
tillhör WANOs kontor i Paris.
En vecka varje månad kommer
Torbjörn att arbeta från EKKs huvud­
kontor i Hannover och han har redan
hunnit med jungfruturen. Där välkom­
nade de tyska kollegorna honom med
öppna armar.
– Koncernspråket är engelska, men
för att klara det sociala livet känner jag
att det är viktigt att jag kan prata bättre
tyska. Och där räcker inte min högsta­
dietyska riktigt ända fram, konstaterar
Torbjörn och skrattar. Därför ägnar
WIR är dock inte en ny roll på EKK.
Torbjörns föregångare var stationerad på
huvudkontoret i Hannover, men har nu
gått i pension. Torbjörn fick möjlighet att
tanka av erfarenheter från
honom innan han lämna­
Uppdraget är en svår, men
de sin tjänst, vilket är till
rolig utmaning som innebär att jag
stor nytta i hans fortsatta
arbete. En anledning till får skapa ett nätverk av nya kamrater, främst från
att en person från OKG Tyskland men även andra personer som tillhör
fick uppdraget som WIR WANOs kontor i Paris.
är situationen i Tyskland,
där alla kärnkraftverk ska
läggas ner inom sju år.
jag nu en del av min fritid till att gå en
– Jag är en vän av ordning och
interaktiv kurs i tyska.
kontroll, säger Torbjörn och ler. Det tror
Torbjörns roll innebär inte bara resor
jag är en förutsättning för att ro det här
till huvudkontoret i Hannover, utan
uppdraget i land. För tillfället håller jag
även besök på de olika kraftverken och
på att kartlägga processen, skapa mig en på WANOs kontor i Paris.
EKKs sju
kärnkraftverk
• Brokdorf, norra Tyskland.
• Grafenrheinfeld, regionen
Bayern i Tyskland.
• Isar 2, regionen Bayern i
Tyskland.
• Grohnde, mellersta Tyskland.
• Oskarshamn 1, 2 och 3,
Sverige.
Den tyska
situationen
Hösten 2010 förlängde den tyska
regeringen livslängden för de tyska
kärnkraftverken. Den tragiska
olyckan i Fukushima den 11 mars
2011 ledde till att Tyskland omkastade energipolitiken helt. Åtta
kärnkraftverk stängdes omedel­
bart och livslängden för de nio
återstående kärnkraftverken
förkortades.
För E.ON innebar det stängning av två kraftverk; Isar 1 och
Unterweser. De fyra kraftverken i
drift måste stoppas följande år:
• Grafenrheinfeld, 2015
• Brokdorf, 2021
• Grohnde, 2021
• Isar 2, 2022.
11
Det arbete
som jag och de
utvalda personerna i
organisationen kommer
att göra blir ett viktigt
bidrag till OKGs fort­
satta utvecklingsresa
för ständiga förbättringar och till strävan att bli
ett kärnkraftsföretag i
världsklass.
World
Association
of Nuclear
Operators
(WANO)
!
WANO bildades 1989, efter
Tjernobylolyckan 1986, i syfte att
maximera säkerhet och tillförlitlighet vid drift av kärnkraftverk
genom utbyte av information samt
att uppmuntra till utbyte av kunskap, jämförelser och förbättringar bland medlemmarna. WANO
är en samarbetsorganisation utan
myndighetsanknytning bestående av de flesta av världens
kärnkraftsoperatörer, vilket är 440
kärnkraftverk i 35 länder.
12
!
WANO-ordlista
Peer Review är en fullskalig
granskning av kärnkraftverk under
tre veckor, som WANO utför vart
fjärde år. Mellan dessa utförs en
uppföljning, Follow up, av den
senaste granskningen.
Torbjörn har redan hunnit med jungfruturen till
Hannover, dit han flögs med E.ONs plan Cessna
425-Conquest I Turboprop för fyra
personer.
Corporate Peer Review är
WANOs granskning av ägar­
bolaget.
Technical Support Mission
(TSM) är en mindre granskning
under en vecka som genomförs
utifrån ett specifikt problem­
område.
Host Team är en intern grupp
som det granskade kärnkraftverket bildar för att arbeta med
planering och genomförande av
WANO Peer Review.
Host Interface Representative
(HIR) är OKGs värd för WANObesöket och ska fungera som
kontaktperson mot WANO både
innan och under besöket.
Counterpart är kärnkraftverkets
motpart inom ett av de 21 områd­
en som WANO-teamet granskar.
– Innan jag sökte tjänsten diskutera­
de jag med min fru vad det skulle inne­
bära för oss, säger Torbjörn. Eftersom
våra barn är vuxna och utflugna kom vi
överens om att jag skulle ta chansen.
Ett spännande uppdrag som
Torbjörn står inför är involvering i
planering och genomförande av en så
kallad Corporate Peer Review i april
nästa år, då ledarskapet på E.ONs
huvudkontor ska granskas.
”Nagel i ögat”
Den andra delen av Torbjörns uppdrag
är riktat mot enbart OKG och handlar
om att systematiskt följa upp arbetet
med de förbättringsområden, Areas of
Improvements (AFIs), som har iden­
tifierats på OKG under Peer Reviews,
Follow-ups och TSMs. I det arbetet är
avvikelsehanteringsprogrammet Safe ett
viktigt uppföljningsverktyg.
För att styra och följa upp arbetet
krävs att en person har en samordnan­
de roll och för att få framdrift behövs
dessutom dedikerade personer som
känner ägarskap för respektive förbätt­
ringsområde.
– Som WIR är det min uppgift att
utse dessa dedikerade personer och
agera ”nagel i ögat” på dem, säger han
skrattande.
I oktober, mellan den 19 oktober
till och med den 6 november, är det
åter dags för en Peer Review på OKG.
Då har Åsa Bergfors rollen som HIR
och till hennes hjälp har hon Martin
Samulesson som vice HIR samt Johanna
Berg och Ing-Marie Lindqvist som
arbetar med administration och logistik.
Torbjörn kommer att vara engage­
rad som motpart, counterpart, inom
granskningsområdet Drifterfarenheter,
Operational Experience.
– Förutom det kommer jag att ingå
i OKGs Host Team som kunnig inom
WANO-arbete. Mitt stora arbete börjar
dock efter granskningen med att följa
upp alla förbättringsområden, påpekar
Torbjörn.
En strävan att ständigt bli bättre
Uppföljningsarbetet som Torbjörn gör
inkluderar inte bara AFIer, utan även
de rekommendationer som WANO ger
i sina rapporter, SOER, kopplade till
OKG. Resultatet av hans arbete redo­
visas i Safe. Dessutom kommer han att
rapportera årligen vid ledningens
genomgång och till chefer om
framdrift­en av åtgärderna inte följer den
lagda planen.
– Det arbete som jag och de utvalda
personerna i organisationen kommer
att göra blir ett viktigt bidrag till OKGs
fortsatta utvecklingsresa för ständiga
förbättringar och till strävan att bli ett
kärnkraftsföretag i världsklass, avslutar
Torbjörn.
13
Kärnkraft
i
stort &
TEXT: Maria Roth
smått
smått
Fler mikrosprickor har hittats i
bland annat tanken till reaktorn
Doel 3 i Belgien.
Putin lovar
Egypten fyra kärn­
kraftsreaktorer
I samband med den ryske pre­
sidenten Vladimir Putins besök i
Egypten i februari undertecknades
ett avtal om att Ryssland ska bygga
ett kärnkraftverk med fyra reaktor­
er på 1 200 megawatt vardera.
Chefen för ryska kärnkrafts­
bolaget Rosatom, Sergey Kirienko,
säger att avtalet handlar om att
Ryssland kan bygga kärnkrafts­
anläggningen i norra delen av
Egypten. Ryssland ska dessutom
ställa upp som långivare för bygget.
Ny radioaktiv läcka
i Fukushima
Fler sprickor i
belgiska reaktortankar
Många fler sprickor har hittats i
de belgiska reaktortankar som
tidigare haft liknande problem. I
Sverige fortsätter testerna.
Den belgiska kärnkraftsmyndigheten
AFCN (Agence Fédérale de Côntrole
Nucléaire) uppgav nyligen att tusentals
fler mikrosprickor hittats i tankarna till
reaktorerna Doel 3 och Tihange 2.
Men hjälp av avancerad ultra­
ljudsteknik fann de 13 047 sprickor i
Doelreaktorns tank, mot 8 000 tidigare,
och i Tihangereaktorns tank hittade de
3 149, mot tidigare 2 000. Mätningarna
skedde på exakt samma områden som
14
innan. Myndigheten ska nu, tillsam­
mans med en internationell expert­
grupp, studera resultaten av mätningar­
na under ytterligare en tid. I april ger de
besked om sina slutsatser.
2013 bad Strålsäkerhetsmyndigheten
(SSM) kärnkraftsoperatörer i Sverige att
undersöka sina reaktortankar. Varken i
Ringhals 2 eller Ringhals 4 har liknande
fabrikationsdefekter hittats, trots att
de är gjutna med samma stålmaterial.
Ringhals 3 står näst på tur att undersö­
kas. Tester kommer att ske under 2015.
För Forsmark 3 och Oskarhamn 3 ska
operatörerna först sammanställa all data
kring tillverkningen, innan SSM beslutar
om eventuella mätningar av tryckkärlen.
En ny läcka har upptäckts
vid det japanska kärnkraftverket Fukushima, som slogs
ut av en jordbävnings- och
tsunamikatastrof 2011.
Elbolaget Tepcos mätutrustning
gav utslag när de radioaktiva värde­
na i dagvatten, som rann ut i Stilla
havet via ett avloppsrör, var betyd­
ligt högre än det normala. Avloppet
har stängts av, medan företaget
övervakar halten av radioaktivitet
i dagvattnet. Hittills har de inte
lyckats hitta läckan, men halten av
radioaktivitet uppges ha sjunkit.
Säkerhet och lönsamhet
är två sidor på samma
mynt. Hög säkerhet ger
både stabil drift och sunda
finanser – det tryggar vår
framtid.
Generatorn Gunborg på O3 fasade in på yttre
nät för första gången den 3 mars 1985.
Mark Montal, ekonomichef
O3 fyllde 30 år
den 3 mars!
Forsmark ansöker om
permanent effekthöjning
Forsmarks Kraftgrupp AB har lämnat
in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndig­
heten (SSM) om att permanent få driva
Forsmark 2 (F2) på högre effektnivå
efter två års provdrift.
Forsmark har investerat en miljard
kronor i modernisering och ytterligare
säkerhetshöjande åtgärder, vilket också
ger en effekthöjning på tolv procent. Det
motsvarar årsförbrukningen av el för
omkring 200 000 hushåll.
Den 16 mars 2013 höjdes effekten
från 1 000 megawatt till 1 120 vid
F2 och provdriftperioden påbörjades.
För att en reaktor ska få tillstånd för
rutinmässig drift på en högre effektnivå
måste en provdriftperiod genomföras.
Den ska vara minst en driftsäsong med
ett ordinarie revisionsstopp. Dessutom
ska ett antal prov göras under den tiden
och diverse dokumentation lämnas till
SSM.
Baylan leder energikommissionen
Regeringen tillsätter en
parlamentarisk kommission
som ska ta fram förslag på
ny politik för den långsiktiga
energiförsörjningen fram till år
2050. Energiminister Ibrahim
Baylan kommer att leda energi­
kommissionens arbete.
Energikommissionens uppdrag blir
att se över det framtida behovet av
energi utifrån aktuell och befintlig
forskning. Kommissonen ska identi­
fiera vilka utmaningar och möjligheter
som finns för den framtida energiför­
sörjningen, med särskilt fokus på el.
2017 ska arbetet presenteras.
Kommissionen kommer bestå av
representanter från alla partier utifrån
mandatfördelningen. Energiministern
kommer att bjuda in samtliga riks­
dagspartier att nominera kandidater
till kommissionen.
Energiminister Ibrahim Baylan bjuder in
samtliga riksdagspartier att nominera
kandidater till kommissionen.
Den 3 mars i år var det 30 år
sedan Oskarshamn 3 (O3)
levererade el för första gången!
Planer på en tredje reaktor i
Oskarshamn fanns redan 1973, då en
koncessionsansökan lämnades in för
ett reaktorbygge på 1 000 megawatt.
Beställningen gick till Asea-Atom/
Stal-Laval 1976, men den politiska
osäkerheten kring kärnkraften gjorde att
byggstarten sköts upp till efter folkom­
röstningen 1980. På Gunborgs namns­
dag den 3 mars 1985 fasades generatorn,
med samma namn, in på nätet för första
gången, sju månader före den planerade
tidpunkten. Full effekt, 1 050 megawatt,
nåddes annandag pingst den 27 maj och
anläggningen har sedan starten levererat
cirka 237 terawattimmar.
Fortum säljer sitt
svenska elnät
Fortum säljer sin svenska elnätsverk­
samhet för drygt 60 miljarder kronor
till ett konsortium bestående av bland
annat svenska pensionsfonder och ett
internationellt placeringsbolag.
Det var för två år sedan som Fortum
offentliggjorde planerna på att sälja alla
sina nordiska elnät. Bolaget har sålt sina
elnät i Finland och Norge och nu var
Sverige den sista marknaden att sälja.
Fortum uppger att anledningen till
försäljningen är att de vill koncentrera
sig på sin kärnverksamhet; vattenkraft,
kärnkraft och kraftvärmeproduktion.
15
Fotografering
och bildhantering
– vad gäller egentligen?
TEXT OCH FOTO: Maria Roth
FOTOGRAFERING OCH BILDER
PÅ OKG Bilder och fotografier kan på
många sätt förenkla vår arbetsvardag
och redan idag används bilder
inom många olika arbetsområden på OKG. Med hjälp av
bilder kan arbetet planeras
på det egna kontoret för
att sedan effektivt kunna
utföras på plats. Men vilka
regler gäller egentligen?
Varför är det till exempel fotoförbud på
OKG, vilken utrustning får man använda för fotografering
och vart sparar
man ner sina
bilder?
B
ildgruppen på OKG består i
dagsläget av representanter
från GAI, GAK, HK och
UE31. Kortfattat kan man
säga att bildgruppen ansvarar för OKGs
bilddatabas och att de bilder som tas
eller produceras på OKG hamnar på
rätt plats.
– Att arbeta med bilder blir allt mer
vanligt, även här på OKG, berättar Ang­
elica Bolldén från bildgruppen. Men jag
tror att många är osäkra på vilka regler
som gäller dels för fotograf­ering, men
också för bildhanteringen i sig.
Fotoförbud inom hela
skyddsobjektet
I Sverige är det enligt lag förbjudet
att fotografera eller avbilda skydds­
objekt utan särskilt tillstånd. På OKG
sträcker sig skyddsobjektet, och därmed
även fotoförbudet, över hela området
innanför det yttre staketet. För att få
!
Lär dig mer
Läs mer om fototillstånd och
regler i instruktion 2006-01786 –
Regler för fotografering.
För att få fotografera på OKG krävs dels ett fototillstånd,
men också en OKG-ägd och märkt kamera. Annan utrustning, exempelvis mobiltelefon med kamerafunktion,
får alltså inte användas för fotografering.
16
Här hittar du OKGs bilddatabas:
Kärnan/Hjälp & stöd/Informationshantering/Dokumentation eller
Kärnan/Webbapplikationer.
Angelica Bolldén, en av representanterna i bildgruppen, ser många fördelar med OKGs bilddatabas som till exempel sökbara bilder för alla.
fotografera på området krävs dels ett
fototillstånd, men också en OKG-ägd
och märkt kamera. Kontorsservice,
GAK, har ett antal kameror för utlåning.
Annan utrustning med kamerafunk­
tion, exempelvis en privat eller OKGägd mobiltelefon, får inte användas för
fotografering inom skyddsobjektet. Bilder
tagna med mobilkamera kan verka helt
ofarliga, men eftersom de innehåller
information, som bland annat GPS-koor­
dinater, kan bilderna i fel händer innebära
en säkerhetsrisk. Kräver arbetet att man
fotograferar med annan utrustning än
OKG-kamera ska säkerhetsskyddschef
Michael Stahre eller informationssäker­
hetsansvarig Per Rehn godkänna detta.
Bilddatabas för strukturerad
bildhantering
Strålsäkerhetsmyndigheten ställer krav
på att OKG på ett kvalitetssäkrat sätt
ska strukturera och förädla de metoder,
tekniker och verktyg som finns för att
underlätta för både informationsägare
och användare att hantera OKGs infor­
mation. För bildhantering finns därför
OKGs bilddatabas, där du bland annat
hittar bilder som på uppdrag utifrån
händelser tagits utav byggnader, system,
besök med mera, och som har bedömts
ha ett värde för företaget.
– Bilder som används som arbets­
material kan tillfälligt lagras på L:\, men
de bilder som ska sparas ska föras in i
bilddatabasen. Det är alltså inte tillåtet
att spara ner bilder på exempelvis P:\,
H:\ eller N:\, poängterar Angelica.
Fördelarna med bilddatabasen är
många. Snabbare datorer och nätverk
skulle kunna bli verklighet om vi slutar
spara ner tunga bilder på våra servrar.
Sökbara bilder är en annan fördel.
Sökbara bilder – för alla
– Tack vare metadata och kategorise­
ring är det enkelt att söka efter bilder
i bilddatabasen. Sparar du bilder på
exempelvis H:\ är det bara du själv
som kommer åt bilden, när det i själva
verket kanske finns många andra som
skulle ha nytta av den. Redan idag finns
till exempel många underhålls- och
servicebilder, ventiler och annat som du
kan ha nytta av för att planera ett arbete
inne på station. Dessutom går det även
bra att ladda ner bilder för användning
i förslagsvis dokument, presentationer
och publikationer, säger Angelica.
När bilder publiceras i bilddatabasen
sätts en sekretessklass som avgör hur
bilden får användas och spridas och med
hjälp av så kallade valv i bilddatabasen
finns också olika behörighetsnivåer.
– Alla med datorinloggning har
via Kärnan tillgång till bilddatabasen.
Inhyrd personal kan efter ansökan om
behörighet både söka och ladda upp
bilder, annars har de bara tillgång till
öppna bilder. OKG-personal kan ladda
upp och söka bilder per automatik.
Behov av fler bildansvariga
Efter uppladdning av bilder till bild­
databasen måste en utsedd bildansvarig
slutföra publiceringen av bilderna. Tanken
är att det ska finnas en bild­ansvarig per
avdelning, men bildgruppen är i behov
av fler.
– Det är inte ett ansträngande
uppdrag, utan det handlar mest om att
hålla lite koll. Att bilderna hamnar på
rätt plats och får rätt information helt
enkelt. Det finns alltid hjälp att få och
är man osäker går det självklart bra att
kontakta någon i bildgruppen för stöd
och råd, säger Angelica och hänvisar till
kontaktuppgifter på Kärnan.
Bilddatabasen är under ständig ut­
veckling och bildgruppen tar tacksamt
emot synpunkter och förslag på förbätt­
ringar för att bilddatabasen ska passa
för så många behov som möjligt.
17
På KSU fungerar samarbetet bra. Från vänster
Christian Ruf från Siemens, Ambjörn Pernius från
OKG och Martin Mansfeld från KSU samt Nils-Erik
Näslund från KSU och Susanne Karlsson från OKG.
O2s simulator
– en pilotverksamhet
för framdrift
PROJEKT PLEX Om alla kärnkraftverk i världen var likadana hade arbetet
ibland varit enklare. Oskarshamn 2 (O2) är unik i sitt slag och det nya kontrollrummet innebär också en ny simulator. På Kärnkraftsäkerhet och Utbildning
(KSU) utbildas inte bara driftpersonalen på O2, där testas även simulatorn. Det
är ett omfattande arbete som har medfört både kostnadsbesparingar och gett
kontrollrummet en högre standard.
TEXT OCH FOTO: Sara Torkelsson
P
rojekt Plex är inte bara ett om­
fattande projekt på OKG, även
på KSU pågår ett stort arbete.
Strålsäkerhetsmyndigheten
(SSM) ställer krav på att personalen ska
utbilda sig i en verkslik simulator och det
är KSUs uppgift att genomföra det. Si­
mulatordelen av utbildningsprogrammet
för O2s driftpersonal började 2013 och
18
har genomförts i etapper. I april påbörjas
den tredje och avslutande delen som ska
vara klar till midsommar. Syftet med att
arbeta i en verkslik simulator är att perso­
nalen ska känna sig trygg i sin arbetsmiljö.
Precis som i en flygsimulator får de träna
på att arbeta kring olika scenarion som
kan uppstå. Men arbetet på KSU har inte
bara handlat om att utbilda personalen.
– Det nya kontrollrummet innebär
stora förändringar för personalen, för­
ändringar som kräver träning i verkslik
miljö, innan kvalificerat arbete i det
riktiga kontrollrummet kan påbörjas.
För att vi ska kunna träna personalen
måste vi testa den nya koden, validera
den nya kontrollrumsmiljön och veri­
fiera de viktigaste instruktionerna som
har förändrats eller tillkommit, vilket är
ungefär 350 stycken i dagsläget, berättar
Martin Mansfeld, projektledare för
Plex-utbildning på KSU.
När instruktionerna gås igenom och
kodningen testas i simulatorn tittar
man efter avvikelser. En avvikelse kan
vara allt från stavfel på skärmarna till
att en pump inte larmar som den ska.
Avvikelser som hittats kan bero på fel
i instruktionen, koden eller hårdvaran.
Att hitta avvikelser så tidigt som möjligt
är positivt på många sätt. Till exem­
pel kräver ändringar i konstruktionen
mycket arbete i form av revideringar
i systembeskrivningar, kretsscheman
och flödesscheman. Det underlättar
att genomföra de åtgärderna innan det
nya kontrollrummet tas i bruk och det
sparar både tid och pengar.
– Att i ett omfattande modernise­
ringsarbete även uppgradera simula­
torn till verkslikhet är nödvändigt för
att få starta anläggningen igen, säger
Ambjörn Pernius, OKGs ansvariga för
framdriften med simulatorn i projekt
Plex och han fortsätter:
– När en simulator byggs är det många
som reagerar på kostnad och tidsåtgång.
En stor vinst med simulatorn är dock att
hitta eventuella avvikelser där, istället för
på verket i samband med tester.
Volvo V70 versus 850
Under utbildningarna har även drift­
personalen fått vara med och ge förslag
på förbättringar. Trots att det krävs
mycket arbete att genomföra åtgärder
är det värdefullt i slutänden. Åtgärderna
som genomförs höjer standarden på
kontrollrummet och skapar en bättre
arbetsmiljö. Martin har ett liknande
exempel som beskriver scenariot.
– När Volvo lanserade V70 för
många år sedan hade förbättringar
gjorts på 1 800 punkter jämfört med
Det nya kontrollrummet innebär
stora förändringar för
personalen, förändringar som kräver träning
i verkslik miljö, innan
kvalificerat arbete i det
riktiga kontrollrummet
kan påbörjas.
den tidigare modellen 850. Det gjorde
inte att 850n var oduglig, men V70n
var en betydligt bättre version. Så kan
man också beskriva vårt arbete med
Tillsammans tittar
vi på problem som
vi hjälps åt att lösa.
Projektet innebär hård arbets­
belastning och den positiva
inställningen som OKG bidrar
med betyder mycket för fram­
driften i projektet.
simulatorn. De avvikelser vi hittar kan
vi åtgärda, vilket höjer kvaliteten på
kontrollrummet, berättar Martin.
Ett framgångsrikt samarbete
Arbetet i simulatorn kräver kompetens
inom många områden. Företagen som
finns representerade är leverantörerna
Areva och Siemens, ägarna E.ON och
Fortum samt OKG och KSU. Ett stort
projekt med många personer involvera­
de kräver en tydlig styrning och därför
har KSU valt att ta efter ledningen i
projekt Plex.
– I projekt Plex har de ett War
Room, men vi har valt att skapa ett
Peace Room. Där utför vi vår operativa
planering och diskuterar hur vi löser
eventuella problem som har uppstått,
berättar Martin.
Arbetet med simulatorn har pågått
under en lång tid och har krävt tid, re­
surser och inte minst tålamod. En viktig
komponent i det framgångsrika arbetet
är, och har varit, samarbetet mellan
KSU, Plex och driftavdelningen på O2.
– Arbetet med OKG fungerar jätte­
bra, säger Martin. Tillsammans tittar
vi på problem som vi hjälps åt att lösa.
Projektet innebär hård arbetsbelastning
och den positiva inställningen som
OKG bidrar med betyder mycket för
framdriften i projektet.
Ambjörn instämmer och berättar att
KSU både arbetar kvälls- och helgskift
för att hinna med arbetet.
– Vi har en stor förståelse för
varandras uppgifter och KSU har en
fantastisk välvilja och ställer upp då
projekt Plex kräver stor flexibilitet i
arbetet. KSU har visat på både uthål­
lighet och engagemang och utan KSU
hade vi inte varit där vi är idag, avslutar
Ambjörn.
19
Omvärldens syn på OKG är en
spegelbild av var organisation­
en befinner sig i förbättringsarbetet.
Omvärldens syn:
OKGs utvecklingsresa behövs
VAD TYCKER ALLMÄNHETEN OM OKG? Omvärldens omdöme
om OKG indikerar att organisationen fortfarande har en resa att göra
för att återerövra den höga grad av tillit som är en så viktig förutsättning för verksamhetens bedrivande. Utfallet i 2014 års regionala
attitydmätning ger en fingervisning om behovet av att OKG fort­sätter
det ständiga förbättringsarbete som aktiviteterna inom
OKGs utvecklingsresa lagt grunden för.
!
Regional
attitydmätning:
Målgrupp: Allmänheten i åldern
16–75 år, boende i Kalmar län
inklusive Öland
Intervjumetod: Telefonintervjuer
TEXT: Anders Österberg
D
ILLUSTRATION: Malin Högstedt
en årliga attitydmätning
som görs i Kalmar län på
uppdrag av OKG har på
senare tid inte varit samma
upplyftande läsning som tidigare år.
Den sviktande leveransförmågan och
underskattningen av komplexiteten i de
stora moderniseringsprojekten avspeglas
tydligt i utfallet avseende organisation­
ens förtroendekapital. I mätningen från
hösten 2014 hade 56 procent ett högt
förtroende för OKG. Motsvarande siffra
för 2012 var 71 procent.
Detta ger en bild av vilken inverk­
an organisationens prestanda har på
företagets varumärke. De delfrågor som
förtroendet primärt sviktar inom rör
just leveransförmåga och anläggnings­
utveckling, men även utfallet kring hur
OKG tar ansvar för säkerheten uppvisar
en negativ trend. I det fallet har säkert
Strålsäkerhetsmyndighetens beslut
om särskilda villkor för drift haft stor
betydelse för omdömet.
20
Fältperiod: 24/11–7/12, 2014
Genomförda intervjuer: 500
Kompetenta medarbetare
På samma vis har miljöaktivisternas
olaga intrång förra våren gett avtryck
i mätningen, såtillvida att förtroendet
för förmågan att skydda verksamheten
mot sabotage fått sig ytterligare en törn.
Även synen på OKGs ansträngningar
att minska miljöpåverkan från företaget
har på ett markant sätt förändrats till
det sämre, vilket det dock är svårare att
hitta en naturlig förklaring till.
Fortfarande finns dock en hög tillit
till medarbetarnas kompetens och även
avseende företagets samhällsansvars­
tagande. Ett smolk i den glädjebägaren
är att åldersgruppen 16–29 år är klart
överrepresenterad i den grupp som inte
anser att OKG är ett teknikföretag i
framkant.
Den huvudsakliga källan till infor­
mation om OKG hämtas i lokalmedia,
men vänner och bekanta spelar också en
stor roll för förmedlingen av bilden av
OKG. Trots en hög ambition beträffan­
Bakgrundsvariabler: Kön,
ålder (16–29 år, 30–44 år och
45–59 år samt 60 år eller äldre)
och utbildning (grundskola, gymnasieskola och universitet)
Vägning: Resultatet har vägts
mot befolkningens faktiska
köns- och åldersmässiga
sammansättning så att dessa
faktorer överensstämmer med det
demografiska utseendet i Kalmar
län och Öland.
de en öppen och ärlig extern kommu­
nikation uppvisar mätningen att var
femte tillfrågad hyser lågt förtroende
för sanningshalten i den information
om OKG som kommer allmänheten
till del. Komplexiteten i sakfrågornas
faktabas bidrar med stor sannolikhet
till en sådan misstro – det som inte
kan förstås väcker misstanke om att de
sanna bilderna döljs.
Skorstenar utan rök
SÅ FUNKAR DET! Vi har tre huvudskorstenar på
OKG, en vid varje anläggning. De släpper inte ut
rökgaser, utan luft som släpps på höga höjder.
Frågor & svar
Våra tre höga
huvudskorsten­­ar bidrar inte
bara till OKGs profil utan också till att vi
kan kontrollera vad som släpps ut via
luften till omgivningen från kärnkrafts­
reaktorerna. Likt all industri, oavsett
process, krävs miljöredovisningar om
påverkan från processen till omgivningen, vilket regleras av tillåtna utsläppsrätter.
För att värna om
minsta möjliga
miljöpåverkan behöver vi kontrollera
bland annat vad luften från anläggningarna innehåller. Vi får inga rökgaser från
processen, men kontroll av ädelgaser,
aerosoler och halogener, som kan
innehålla radioaktiva partiklar, är för oss
lika viktigt att kontrollera som
syreförbruk­ande ämnen är för andra
industrier.
All luft som lämnar byggnad­
erna ska passera ut via
skorstenarna och släppas på cirka 100
meters höjd. På vägen ut har vi möjlig­
heter att rena och kontrollera den luften.
För att detta ska fungera på ett tillfredställande sätt finns det sandfilter,
kolkolonner, rekombinatorer, partikelfilter
och diverse mätutrustning vid varje
anläggning. Detta är en ständigt
pågående procedur oavsett driftläge,
eftersom det är stora mängder luft som
passerar genom byggnaderna per dygn
och som sedan ventileras ut till omgivningen.
Beroende på varifrån luften
kommer, vanliga rum eller
från processutrymmen, finns det eller
bildas det olika ämnen som ska
kontrolleras eller tas om hand.
Kommer luften från processutrymmen
innehåller luften vissa radioaktiva ämnen
som inte ska släppas ut till omgivningen.
Aktiviteten är till största delen kortlivad,
vilket innebär att det endast tar en kort
stund för radioaktiviteten att försvinna.
Genom att fördröja och låta luften passera genom exempelvis sandfilter på sin
väg ut försvinner i stort sett all aktivitet.
TEXT: Annika Carlsson
FOTO: OKG
För att kontrollera att detta verkligen
sker, finns det mätslingor i skorstenen
som när luften passerar gör det möjligt
att mäta vilka nivåer av exempelvis jod
och aerosoler som kan finnas kvar. Visar
proverna på otillåtna värden av något
slag, är det vår uppgift att rena bort detta
innan det når utsläppspunkten.
För att ytterligare kontrollera miljö­
utsläppen samlas sedan omgivnings­
prover in från närområdet i form av
prover på bland annat kött, växter och
fisk, mjölk, alger och snäckor samt
bottensediment. Proverna analyseras
och rapporteras till olika myndigheter,
däribland Länsstyrelsen i Kalmar län.
Det är framförallt vår
personal på kemienheten GK
och miljögruppen på GSY som samlar in
och analyserar prover samt sammanställer rapporter till OKG och myndigheter.
För viss oberoende kontroll har vi också
hjälp av Sveriges Lantbruksuniversitet
(SLU) som sköter kontrollstationen vid
Hamnefjärden.
Så funkar det! Under temat ”Så funkar det!” redogör Kärnpunkten på ett så enkelt vis som möjligt för
saker som förtjänar att kännas till lite mer av lite fler. Har du något du skulle vilja läsa om under den
här rubriken? Tveka då inte att kontakta redaktionen för Kärnpunkten!
21
Visste du att …
… det passerar mellan 1 000 och
1 200 personer genom säkerhetskontrollen på tio minuter under rusningen
en normal vardagsmorgon?
OKGs grannyra – en succé!
Trots bistra vintervindar var
Lindén som tillsammans med
det ett hundratal oskarshamnare sång­kollegan Elin Namnieks trolli alla åldrar som samlades på
band publiken.
Stora torget när OKG den 7 mars
bjöd in till grannyra. Syftet var att
uppmärksamma de 369 oskarshamnsbor som, precis som OKG,
fyller 50 år under 2015.
50-åringarna hade inför grann­
yran fått varsin tävlingstalong
hemskickad, och det var över
100 personer som tog chansen
att tävla om biljetter till Oskars­
galan och presentkort inom
Handel Oskarshamn. På plats
fanns även idoltvåan Mollie
Titta på Blickpunkt!
I februari månads Blickpunkt berättar Alexander Svensén, enhetschef EI, om hur vi på OKG kvalificerar våra leverantörer och hur
långt vårt ansvar sträcker sig. Jeanette Möller, enhetschef GA, beskriver därefter koncept ”Möte 50” som handlar om att vi ska halvera
antal möten och halvera mötestiden på OKG för att vinna tid till eget
arbete. Slutligen ger
Lotta Sätterlund, avdelningschef H, sin syn på ”Möte 50”
och varför det är så viktigt.
Du hittar Blickpunkt på
Kärnan genom att klicka dig
vidare på Organisation/
Kommunikation/Blickpunkt.
OKG-seniorernas våraktiviteter
Vårens aktiviteter startade
med bowling i januari. Därefter
hade vi årsmöte i februari då 41
medlemmar var närvarande. På
mötet valdes Per Strandberg till ny
ordförande, Torbjörn Andersson
till sekreterare och Sonny Ljung till
kassör. Dessutom utsågs Torbjörn
Melkersson och Jan Brandting till
ledamöter samt Stefan Gezelius
och Ronny Stenman till valberedning.
Nästa aktivitet för våren blir
ett informationsmöte angående
byggnationen i hamnen då Erik
Hjertqvist från samhällsbyggnadskontoret informerar om planerna.
Även Rolf Persson från projekt
22
Hamnsanering kommer att
informera om läget. Vi träffas i
Grimnerhuset på Källgatan, den
22 april klockan 13:00, ingång
från gården. Anmäl er till
[email protected] eller
via sms till 076-761 75 08 så
att fikabrödet räcker.
Vi försöker att nå så många
som möjligt av OKG-pensionär­
erna via e-post. Då Kärnpunkten
inte kommer så ofta är det svårt
att nå alla med ny information. Är
du ny pensionär, eller har du bytt
e-postadress, skicka ett meddel­
ande till [email protected]
eller via sms till 076-761 75 08.
Styrelsen
Vilket konstverk
röstar du på?
I samband med OKGs 50-årsjubileum har en konsttävling
arrangerats och konstnärer har
fått skicka in förslag på skulpturer som ska pryda rondellen i
korsningen Åsavägen och Gröndalsvägen i Oskarshamn. En
jury har valt ut tre bidrag som
har gått vidare till omröstning
och nu är det upp till er att rösta
på det konstverk som ni vill ska
stå i rondellen.
Gå in på okg.se för att se de
tre bidragen och rösta!
Allt om IT hittar du i My IT
My IT är portalen där du hittar information som rör OKGs
IT-verksamhet, såsom vilka IT-tjänster som finns tillgängliga och
anvisningar om hur du gör för att beställa dessa. Du hittar även
allmänna tips och råd. Du hittar My IT på skrivbordet via ikonen
Get IT Support eller på Kärnan via Hjälp & Stöd/IT & telefoni.
My IT har funnits länge, men den har bara varit på engelska
och innehållet har varit densamma för alla medarbetare på
E.ON. I fjol anpassades My IT efter bolag, affärsområde eller
land och finns numera på flera språk. För E.ON Sverige finns
två versioner – en för OKG och en för övriga E.ON-bolag. Båda
versionerna finns på svenska och
engelska.
När det gäller OKGs version av
My IT har vi lagt mycket energi på
att skapa tydliga beskrivningar och
förklaringar. Finns det information
som du saknar eller önskar ska
vara tydligare är du välkommen
att ta kontakt med det lokala LDMteam­et. Vi tar tacksamt emot tips
på förbättringar. Vår förhoppning
är att My IT ska vara ett bra stöd i
ditt arbete!
Vid frågor kontakta EBS IT via [email protected]
Svensk Bevakningstjänst blir Nokas
Svensk Bevakningstjänst har köpts upp av Nokas Security AB
och ett rebrandingprojekt har inletts. Både namn och varumärke ska
bytas och exempelvis har deras bilar nyligen fått ett nytt utseende.
Större delen av profilbytet ska genomföras innan 1 april 2015.
Sedan den 5 mars finns SBTs/Nokas platsledning i nya lokaler i
Söråbyn. Arbetsledarna och
skyddsvakterna som arbetar
i den operativa driften utgår
fortfarande från bevakningsbyggnaden.
Ny tjänst/befattning/
organisationstillhörighet
Carl-Johan Kemgren,
senior adviser på VD-stab,
den 1 januari 2015.
Mikael Johansson, arbetsledare
på UR, den 15 december 2014.
Johan Lindgren,
bevakningsingenjör på GFO,
den 1 januari 2015.
Andreas Aldebert,
montageledare på UVM,
den 1 januari 2015.
Emil Andersson,
strålskyddstekniker på GSO,
den 1 januari 2015.
Emma Lindquist,
utredningsingenjör på GSS,
den 1 januari 2015.
Lisa Norén, strålskyddstekniker
på GSO, den 1 januari 2015.
Patrik Andersson,
bränsleingenjör på THB,
den 1 januari 2015.
Thomas Renström,
processkemist på GK,
den 1 januari 2015.
Torbjörn Carlsson, driftingenjör
på P3DS, den 1 januari 2015.
Pontus Wahlqvist,
strålskyddstekniker på GSO,
den 1 januari 2015.
Joakim Cedergren,
beräkningsingenjör på TMB,
den 1 januari 2015.
Mats Ekblad, produktionschef
på P1, den 1 januari 2015.
Erik Fagerström,
strålskyddstekniker på GSO,
den 1 januari 2015.
Fredrik Forsfält, stationstekniker
på P3D, den 1 januari 2015.
Norbert Goschler,
Head of MD-office på VD-stab,
den 1 januari 2015.
Stefan Gustavsson,
strålskyddstekniker på GSO,
den 1 januari 2015.
Joakim Hägg,
underhållstekniker på UVT,
den 1 januari 2015.
Peter Jonsson, konstruktör på
TED, den 1 januari 2015.
Per Karlsson, underhållstekniker
på UM3, den 1 januari 2015.
Dan Dobrea, provningsingenjör
på TMB, den 1 mars 2015.
Karl Gustafsson,
utredningsingenjör på TRA,
den 1 mars 2015.
Anton Eriksson, drifttekniker
på GRO, den 2 mars 2015.
Riley Holmström,
underhållsingenjör på UE1I,
den 16 mars 2015.
Anställning upphör/pension
Michael Bongartz, tillförordnad
vice VD på VD-stab, den 31
december 2014.
Saga Lundberg, konstruktör på
TMK, den 21 januari 2015.
Staffan Forsberg,
utredningsingenjör på TRS,
den 31 december 2014.
Charlotte Axelsson Andersson,
enhetschef på TM,
den 1 februari 2015.
Mari Jansson,
underhållsingenjör på USY,
den 1 februari 2015.
Burkhard Cramer,
underhållsingenjör på UMK,
den 1 februari 2015.
Torbjörn Holmberg,
underhållsingenjör på USE,
den 13 februari 2015.
Malin Karjalainen,
utredningsingenjör på GSY,
den 1 februari 2015.
Åke Nilsson, kvalitetsingenjör
på UMK, den 26 februari 2015.
Marcus Nilsson, senior adviser
på T, den 1 februari 2015.
Gustav Sandberg, projektledare
på TPCD, den 1 februari 2015.
Robert Åström, driftingenjör
på P2DS, den 1 februari 2015.
John Annebäck,
säkerhetsingenjör på SG,
den 9 februari 2015.
Susann Björnberg,
underhållsingenjör på UE2I,
den 1 mars 2015.
John Annebäck heter jag,
är 39 år gammal och påbörjade min
tjänst som säkerhetsingenjör på SG i
början av februari.
Jag är uppvuxen i Västervik, men har de
senaste 13 åren varit bosatt i Stockholm. Nu har
jag, tillsammans med familjen, åter flyttat till vår
gamla hemstad Västervik.
Efter avslutad sjöingenjörsexamen 2001
började jag arbeta till sjöss, men hoppade
sedan över till landbacken som serviceingenjör
på Rolls Royce. Därefter blev det några år på
Wärtsilä innan jag började som fartygsinspektör på Transportstyrelsen i
Stockholm. Nu börjar en ny fas i mitt yrkesliv, då jag helt lämnat kopplingen till sjöfarten, men hoppas kunna nyttja och bidra med den erfarenhet
jag har fått i min nya befattning här på OKG.
Förutom tid med familjen, min fru Sara och våra två barn Frans och
Ruben, spenderar jag en del tid i norra Tjusts skärgård. Om tillfälle ges tar
jag gärna en tur norrut för lite utförsåkning. För närvarande erbjuder inte
småbarnlivet så mycket tid för detta, men jag har förhoppningar om att
barnens intresse för skidåkning ska väckas till liv inom en snar framtid.
Kjell Carlsson, uppdragstagare
på P2SB, den 28 februari 2015.
Peder Karlsson, reaktoroperatör
på P1D, den 31 mars 2015.
Stefan Palmberg, senior adviser
på P2, den 31 mars 2015.
Tack
Ett stort och varmt tack till OKG
och alla arbetskamrater för den
fina uppvaktningen med present­
er, blommor och den trevliga
avslutningslunch, som jag fick i
samband med min pensionering.
När jag nu lämnar företaget efter
drygt 31 års anställning tar jag
med mig många härliga minnen
från er, mina forna arbetskamrat­
er, och av OKG.
Jan-Erik Karlsson
Tack och hej till alla som jag
har lärt känna under min 32 år
på OKG. Nu ska jag bara njuta
av livet och inte arbeta ett enda
nattskift till!
Ett speciellt tack för en fin
”sista kväll med gänget” och
äppeldrycken som jag fick i
present, den ska avnjutas med
andakt.
Mats Olsson
Ett stort tack till OKG och alla
arbetskamrater för uppvaktningen i samband med min pension­
ering!
Peder Karlsson
Ett stort tack till OKG, arbetskamrater och vänner för uppvaktningen, god mat och blommor
nu när jag slutar min anställning
på OKG. Tack även för en fin
kamratskap under alla år!
Gunnar Pettersson
Pierre Munther heter jag
och är en 26 år ung underhålls­
tekniker på UM3. Innan jag kom
till OKG jobbade jag inom schakt- och anläggningsbranschen. Jag ville prova mina
vingar och det känns som om OKG är en
bra arbetsplats som passar mig som har
ett stort intresse för energibranschen.
Det som slog mig första gången jag
var på O3 var hur gigantisk anläggning
är. Mina förväntningar på arbetsplatsen
är att få stort utrymme för egenutveckling och nya utmaningar.
Jag har ett stort intresse för jakt och lägger mycket av fritiden
i skogen. Dessutom håller jag på att renovera mitt och sambons
hus i Mönsterås.
MISSA INTE Turista hemma den 24 maj klockan 10:00–16:00!
För mer information besök www.oskarshamn.com/turistahemma.
23
I nästa nummer av
e
v
a
S
!
e
t
a
d
the
Kärnpunkten!
Arbetsmetoden Peer Group
– hur funkar den?
Framtida ägarförhållanden
– projekt One2two
Så firar OKG på festivalen
Latitud 57!
Det är dags för alla anställda med respektive att
fira OKGs 50-årsjubileum med ett hejdundrande kalas!
Planeringen är i full gång och datumet
för festligheterna är bestämt.
Boka den 22 augusti i din kalender så att
även du kan vara med och fira!
Information om plats, tid och anmälan kommer
under våren. Håll utkik på Kärnan!
24