Tidningen Samspel - Attraktiv Hemtjänst – så gör vi

7
här kommer TReserva
Nu införs det nya journal­systemet
i hela äldresomsorgen.
10
Enklare och effektivare
Göteborg testar mobila lösningar
för dokumentation.
14
Ny inspirationsmiljö
Testa hjälpmedel för äldre
på Träffpunkten i Lundby.
SAMSPEL
för dig som jobbar med äldre i Göteborgs Stad • Nr 2 2014
Trevligr!
somma
TEMA: Dokumentation
Bärbara datorer
– en hit för
hemsjukvården 8
I DETTA NUMMER
NYHETER
6
10
Ny teknik kan
utveckla vården
Involvera äldre i teknik
Hittills har mest personal i äldreomsorgen, studenter
och teknikleverantörer kunnat studera och ge
synpunkter på tekniklösningar tänkta för äldreomsorgen. Men nu har Senior Göteborg startat
konsument­paneler där även äldre kan ge omdömen.
– Vi får veta direkt om vi satsar på rätt teknik
eller om vi ska prova något helt nytt. De äldres
delaktighet ökar också, säger Ulrica Björner, projektledare, Senior Göteborg.
Panelerna träffas några timmar två till fyra
gånger per år på Vision Bo Äldre Lillhagsparken. Då
studeras exempelvis ätrobot, golv som är mjukt och
minskar risken för skador vid fall, mobila trygghetslarm, dörröppningssystem utan nycklar, med mera.
LEDARE: Teknik har blivit en viktig del i vårt utvecklingsarbete
inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Det är spännande och utmanande. Flera stadsdelar har genomfört projekt
med olika lösningar som du får ta del av i detta nummer.
12
Teknikutvecklingen ställer oss inför nya utmaningar och frågor
att lösa. Vilka tekniklösningar ska vi välja? Hur ser vi till att
sköta säkerheten så att känslig information inte kommer på
avvägar? Utvecklingen inom området går fort – vad kommer att
gälla om några år?
14
Teknikutvecklingen ställer oss
inför nya utmaningar och
frågor att lösa
Nyheter �����������������������������������������������������������������3
TEMA: Dokumentation ���������������������������������� 4–11
På jobbet: Evelina Martinsson�������������������������������12
Palliativ vård ��������������������������������������������������������13
Inspirationsmiljö ��������������������������������������������14–15
Noterat �������������������������������������������������������������� 16
SAMSPEL är en tidning från Senior Göteborg till
anställda inom vård och omsorg av äldre i Göteborgs Stad.
ansvarig utgivare
Carina Helgesson Björk
[email protected]
Maria Jonsson (stf)
[email protected]
Tina Isaksson (stf)
[email protected]
chefredaktör Ulrika Cedervall
[email protected]
produktion
e-post [email protected]
goteborg.se
telefon
www.newsroom.se
Sjuhäradsbygdens tryckeri
utgivning
Jeanette Larsson
Maria Jonsson
Örgryte-Härlanda
341
769
Göte Persson, undersköterska Hanna Wondwosen, Britt Strid och sjukgymnast Samira Mohammadi.
40 nya surfplattor i Angered
Ny teknik tar allt större plats i
våra liv, men många äldre har
inte hängt med på tåget. Nu har
Angereds äldreboenden köpt in
40 surfplattor.
Två av dem finns på våning fyra på Hammarhus.
– Vi vill göra tekniken tillgänglig för de äldre,
säger enhetschef Soledad Danielsson.
Surfplattorna är tänkta som ett verktyg för
underhållning, aktivering och kommunikation.
Tina Isaksson
Askim-Frölunda-Högsbo
Fyra nummer per år
omslagsfoto
Målet är att utveckla vården och omsorgen efter medborgarnas
behov, men också vara ett stöd till medarbetarna. Genom att
testa olika lösningar påverkar vi utvecklingen av nya arbetssätt
och IT-lösningar för
att på så sätt finna
bra lösningar för
staden.
031-368 03 02
Stadsledningskontoret,
Senior Göteborg/Samspel
Att: Ulrika Cedervall
404 82 Göteborg
Helena Fogelberg
och Emelie Wilhelmsson
2
Har du sett eller hört något
som vi borde skriva om?
Hör av dig till oss!
I år pågår också ett arbete med att ta fram ett program för
eHälsa i Göteborgs Stad. Programmet innebär en tydligare samordning av eHälsofrågorna och omfattar bland annat e-tjänster,
mobila arbetssätt och IT-stöd som Treserva 1:2.
adress
grafisk form
tryck
TIPSA REDAKTIONEN
Mobilitet är viktigt för oss. Att kunna dokumentera på plats sparar tid och kan öka möjligheten till inflytande för den som ska
ta emot våra insatser. Just nu pågår utbildning och införande
av dokumentation i Treserva över hela Göteborg. Det är en stor
satsning för att säkerställa processen kring utförandet av vård
och omsorg.
Carina Helgesson-Björk
Östra Göteborg
Samspel Nr 2 2014
Samspel Nr 2 2014
Tidigare har de boende fått nöja sig med
svensk tv och radio. Men många har inte svenska
som modersmål och tack vare surfplattorna kan
de nu följa med i nyhetsrapporteringen från sitt
hemland.
– Surfplattorna är lätta att ta med sig dit man
vill sitta och innehållet kan enkelt förstoras för de
som ser dåligt, säger Soledad Danielsson.
Hanna Wondwosen som arbetar på våningen
har med hjälp av surfplattan läst tidningen och
arrangerat frågesport tillsammans med de äldre.
– När vi introducerade surfplattorna för de
äldre fick vi enbart positiva reaktioner, men vi
har just kommit igång och än så länge har ingen
använt dem på egen hand, säger hon.
I personalrummet har några medarbetare diskuterat om det verkligen är väl investerade pengar.
Men Hanna Wondwosen tror att de kommer
hitta fler användningsområden så småningom. Videosamtal med långväga släktingar är ett exempel.
– På femte våningen var det visst någon som
lyssnade på opera, vem vet, vi kanske får ordna en
kölista framöver om intresset blir stort.
Emelie Wilhelmsson
3
tema DOKUMENTATION
Alldeles nyligen tog stadsdelen
Centrum steget in i Treserva. I slutet
av april avslutades utbildningen för
personalen och Samspel var på plats
under en av dagarna.
Alla som arbetar inom äldreomsorgen håller just nu på att gå över till det datoriserade
dokumentationssystemet Treserva.
– Syftet med Treserva är att öka rättssäkerheten och likvärdigheten utifrån att all
dokumentation sker på samma sätt, säger Anna-Lena Westman, projektledare.
Nu införs Treserva inom hela äldreomsorgen
Treserva är ett system som ger hög säkerhet.
– All social dokumentation ska göras i Treserva som till exempel genomförandeplaner och
daganteckningar, säger Anna-Lena Westman.
Anna-Lena Westman ser många fördelar
med Treserva som bland annat att relevant
dokumentation blir tillgänglig för alla som är
involverade i ärendet.
– Det skapar större möjligheter till dialog
mellan olika roller som biståndshandläggare
och undersköterskor. Biståndshandläggaren kan följa sitt ärende, alla kan se löpande
anteckningar och möjligheten att göra olika
uppföljningar ökar.
Detta ger också större möjlighet till delaktighet samt en högre kvalitet för den äldre
eftersom alla kan se vad varje enskild individ
har för behov av stöd och insatser.
– Det minskar risken för att saker faller mellan stolarna.

•
•
•
•
Så funkar Treserva
Datoriserat dokumentations­
system som ersätter manuellt
pappersarbete.
Används för lagstadgad informa­
tion som genomförande­planer,
arbetsplaner, daganteckningar,
sammanfattningar, biståndshand­
läggares uppdrags­beskrivningar.
Innehåller också personuppgifter,
kontaktpersoner, mejlfunktion.
Informationen finns på ett ställe
och är lätt att nå via dator oav­
sett var personalen är.

•
•
•
•
•
•
Fördelar
Biståndshandläggarna och SAS
(socialt ansvarig samordnare) kan
se genomförandeplanerna utan
att besöka verksamheterna.
Eventuella olikheter mellan enheter­
nas sätt att dokumentera minskar.
Underlättar arbetet för att få de
äldre delaktiga i sin situation.
Informationen blir enhetlig,
kronologisk, i rätt version.
Enklare att kvalitetssäkra insatserna.
Överrapporteringar mellan
arbetspass sker med rätt och
gemensam information.
Lokala utbildare på varje förvaltning har
ansvar för att utbilda personalen i verksamheten. De lokala utbildarna får en tredagarsutbildning som omfattar genomgång
av system och utbildningsmaterial samt
grundläggande pedagogik för att vara rustade
för utbildningsinsatserna på hemmaplan.
Alla som arbetar i Treserva kan naturligtvis
inte se allt utan endast det man har behörighet­
till.
Löpande utbildning
Totalt är det 6 000 anställda inom äldreomsorgen som nu löpande utbildas i Treserva.
– SDF Norra Hisingen var först ut i
höstas med 750 anställda och det har fungerat
jättebra.
Extra stöd till de som behöver
All personal får sedan en dags utbildning och
Tidplan för införande
1. Norra Hisingen – hösten 2013 (pilot)
2. Centrum – jan 2014
3. Västra Göteborg – mars 2014
4. Askim-Frölunda-Högsbo – april 2014
5. Västra Hisingen – maj 2014
6. Lundby – september 2014
7. Majorna-Linné – oktober 2014
8. Östra Göteborg – november 2014
9. Örgryte-Härlanda – jan 2015
10. Angered – mars 2015
•
•
•
Samspel Nr 2 2014
efter det är man redo att direkt börja arbeta i
Treserva. Enhetschefer får en halvdagsutbildning.
– Vår support har fått färre frågor än
väntat vilket visar att utbildningstiden är
tillräcklig och att det är ett enkelt system
att arbeta i. Vi har dock räknat med att
det kommer att finnas vissa grupper som
har behov av extra stöd, säger Anna-Lena
Westman.
Erica Holm
Pernilla Almén, undersköterska, Landala hus.
– Det är nog ett lättare redskap att arbeta med när man kommer
in i det. Jag är positivt överraskad av hur överskådligt det är. I
dag skriver vi för hand och det blir lättare att läsa utan många
olika handstilar. Vi har väntat länge på det här, och redan i
morgon ska jag börja arbeta i systemet. Jag tycker egentligen att
en utbildningsdag för lite, men vi får se hur det går…


•
4
Vad har du för förväntningar inför
övergången till Treserva?
Lagkrav
Kraven på dokumentation
regleras i socialtjänstlagen och
dokumentationen ska utgå från
ett individuellt biståndsbeslut.
Syftet med denna lag är att
stärka rättssäkerheten och den
enskildes insyn, medverkan och
inflytande. Dokumentationen
är ett arbetsredskap för att
följa åtgärder och dokumentera
faktiska omständigheter och
händelser av betydelse.
Språket ska vara så lätt­
begripligt som möjligt.
Vissa allmänna förvaltnings­
rättsliga regler återfinns i
förvaltningslagen (4-6§§FL)
Samspel Nr 2 2014
Boktips
Social dokumentation i praktiken är en
praktiskt inriktad handbok som beskriver hur
man kan arbeta med social dokumentation
konkret i vardagen. Den tar bland annat upp
hur man skriver en genomförandeplan och
hur man för löpande anteckningar på ett
rättssäkert och etiskt sätt. Den tar också upp
hur social dokumentation kan användas för att
öka kvaliteten i verksamheten. Boken som är
skriven av Thomas Carlsson och Ann Nilsson
kan beställas från Adlibris.
Edith Lundin, undersköterska, Örgrytehemmet.
– Jag tror att det kommer bli bra när man lär sig det ordentligt. Det är tydligt och lätt att hitta i. Dessutom finns allt på
samma plats och man slipper bläddra i papper. Jag är glad
att jag slipper skriva för hand, eftersom min handstil är lite
slarvig. Jag tror det blir en utmaning att hitta tid att sitta ner
till en början, men det kommer antagligen gå fortare ju mer
rutin man får.
5
tema DOKUMENTATION
Diskuterat
Nytt journalsystem ska börja användas 2016
Upphandlingen av ett nytt digitalt journalsystem för hälsa- och sjukvård i Göteborg blev
klar i början av året. 9 000 patienter berörs av
förändringen och de 1 300 användarna ska ha
börjat arbeta i systemet senast i augusti 2016.
– Det nuvarande systemet har varit i bruk
sedan början av 1990-talet och fungerar ungefär som en pergamentrulle. Det nya systemet
är bättre anpassat till verksamhetsutvecklingen
Varför är social dokumentation viktig? Vad ska dokumenteras respektive
inte? Vilka etiska problem kan uppstå?
Samspel träffade undersköterskorna Erik Gantell, sju år i yrket, och
Cecilia Rengman, tolv år i yrket, från Korttidsenheten på Gunnareds
äldreboende för att diskutera social dokumentation ur olika aspekter.
och medarbetarnas dagliga arbete, säger Kajsa
Marklund, projektledare för det nya systemet.
Just nu pågår arbetet med att färdigställa
systemet tillsammans med leverantören. I
slutet av juni räknar man med att vara klara.
Därefter kommer systemet att genomgå olika
tester och i maj 2015 inleds ett pilotprojekt då journalsystemet testas skarpt ute i
verksamheten­.
Text och foto: Mats Ekendahl
Emelie Wilhelmsson Det nya journalsystemet ska testas i verksamheten redan 2015.
”En del var oroliga innan”
Massor av papper i olika pärmar är ett minne blott. Nu
finns dokumentationen som
behöver göras enligt SOL
och LSS i det nya datorsystemet Treserva.
– Jättebra! Att dokumentationen om de äldre sker
på ett ställe spar tid för alla
berörda, säger Lise Andréasson, SAS, Norra Hisingen.
Norra Hisingen började använda systemet
i november. Personalen har behörighet att
skapa och hantera dokument i Treserva
som berör de äldre som just de arbetar med.
– En del var oroliga för att Treserva
skulle vara krångligt men när de började
jobba med dokumentationen på riktigt
märkte de att det inte var så svårt, säger
Viktoria Forsgren, enhetschef Korttiden
Norra Hisingen.
Det gäller dock att arbeta hårt för att
komma igång på ett så bra sätt som möjligt.
– Det går inte av sig självt. Införandet
underlättas om man kämpar på och diskuterar problem som uppstår, säger Viktoria
Forsgren.
Undersköterskan Mia Simonsson är doku-
6
Viktigt att dokumentera på rätt sätt
Erik: ”Den viktigaste dokumentationen för oss är
genomförandeplanen, som vi gör ihop med gästen
eller en anhörig inom två dygn från ankomsten.”
Cecilia: ”Den beskriver hur den boende vill ha sin
vistelse, med mat och aktiviteter med mera. På så
sätt skapar vi oss en bild av människan och dennes
behov. Och det är en mänsklig rättighet att få dem
tillgodosedda.”
Erik: ”Genomförandeplanen är ett krav enligt Socialtjänstlagen, helt enkelt en demokratifråga
för att alla ska få en rättvis och
likvärdig behandling. Med
planen går det att se vad
omsorgspersonalen ska
göra, att de har gjort
det.”
Cecilia: ”Vi dokumenterar också målen
med vistelsen, exempelvis
att personen ska kunna
klara sig så bra själv efter en
operation att det går att flytta
hem igen. Biståndsbeslutet från
biståndshandläggaren är också
ett viktigt och bra dokument
som vi använder, och vi utgår
från det när genomförandeplanen skapas.”
Erik: ”Om gästen inte vill delta i upprättandet av
den försöker vi ta hjälp av en anhörig, och om det
inte går gör vi själva en så kallad arbetsplan. Men för
delaktighetens skull är det bäst om gästen är med.”
Cecilia: ”För i första hand görs dokumentationen
för gästerna, i andra hand för personalen. Den
underlättar när de boende flyttar vidare, då kan exempelvis hemtjänsten eller ett äldreboende ta del av
kopior på våra sammanfattningar. Liksom biståndshandläggaren vid uppföljning för fortsättningen.
Originalen får enhetschefen. Kontinuitet är viktigt!”
”Att peka ut någon i
en enstaka situation
där det blev svårt att
hålla känslorna i styr, är
kränkande och tillför
ingen viktig information.”
Erik Gantell, undersköterska
inte passande.’ Att peka ut någon i en enstaka situation där det blev svårt att hålla känslorna i styr,
är kränkande och tillför ingen viktig information.”
Cecilia: ”Vi får inte heller nedvärdera boende,
som att ”Elsa var duktig som tog ut tallriken själv”,
utan snarare skriva att ”Elsa erbjöd sig att hjälpa
till med städningen och dukade av”. För dokumentationen ska även ta upp positiva händelser,
framsteg och utveckling.”
Erik: ”Sammantaget beskriver vår dokumentation verksamheten, hur den sköts
och omfattningen. Det är bra för
enhetschefens arbete, inte minst
för att bemanna rätt. Medicinoch signeringslistor är en annan
slags dokumentation. De finns i
gästernas rum, liksom en kopia
på genomförandeplanen vilket
är smidigt för vikarier och ny
personal. ”
Cecilia: ”Dokumentation är viktig men
tar mycket tid eftersom personal binds
upp, så det gäller att planera.”
Erik: ”Ett etiskt dilemma är till exempel hur man
beskriver att en person inte vill duscha. Då kan
man skriva ’erbjöd dusch, men X tackade bestämt
nej’. Att skriva ’X skrek och gapade inför duschning och vägrade trots att han/hon luktar illa” är
Lise Andréasson – SAS (socialt ansvarig samordnare), Mia Simonsson och Viktoria Forsgren på Norra Hisingen
har börjat arbeta i Treserva.
mentationshandledare för Treserva på Korttiden.
– Enhetschefen och dokumentationshandledarna träffas var sjätte vecka och ser över vad
som kan behöva ändras i dokumentationsar-
betet med Treserva. Det är också viktigt att ha
en dialog med alla inblandade om vad vi ska
dokumentera och på vilket sätt, säger hon.
Mats Ekendahl
Samspel Nr 2 2014
Samspel Nr 2 2014
7
tema DOKUMENTATION
Hemsjukvården i Askim-Förlunda-Högsbo testar
Effektivare hemsjukvård
med bärbara datorer
Dokumentation på plats en trygghet för alla
Hemsjukvården i Askim-Frölunda-Högsbo har framgångsrikt
provat att ha med sig bärbara datorer ut vid patientbesök.
– Datorn har effektiviserat vårt arbetssätt och känns oumbärlig, säger Titti Hermansson, enhetschef.
Försöket med bärbara
några oklarheter. En annan fördatorer har pågått sedan
del är att kunna kolla mediciner
november förra året och
om patienten undrar något, säger
Titti Hermansson ser
Stefan Ideberg, sjuksköterska.
många fördelar.
I den bärbara datorn
Svar direkt
finns tillgång till alla verkIbland hör hemtjänsten av
samhetssystem som normalt
sig och undrar vad som gäller
sett bara finns på kontorets
angående en viss patient. Erik
stationära datorer. Förutom
Bark tycker att det är bra att han
journaler finns det till exdå kan kolla i den bärbara datorn
empel möjlighet att se vilka Titti Hermansson, enhetschef
och ge svar direkt.
hemsjukvården Askim-Frölundamediciner patienten tar.
– Tidigare fick jag åka tillHögsbo.
– Det innebär en tryggbaka till kontoret för att få fram
het för patienten eftersom
uppgifter vilket både jag och
sjuksköterskorna alltid har tillgång till aktuell
hemtjänsten förlorade tid på, säger Erik Bark,
information och kan kolla mot journalen,
sjuksköterska.
säger Titti Hermansson.
Enda nackdelen är att uppkopplingen ibland bryts, till exempel i hissar. Då måste systeOklarheter kan redas ut
met startas om men det brukar fungera bra.
Det blir heller inget utrymme för efterTitti Hermansson kommer definitivt att
konstruktioner som kan ske när man först
vilja ha någon form av mobil lösning för
antecknar för hand hos patienten och skriver
personalen även i framtiden.
in dokumentationen på datorn vid ett senare
– Vi har svårt att se hur vi ska klara oss
tillfälle.
utan en mobil lösning efter det här försöket,
– Görs dokumentationen tillsammans med
säger hon. Erica Holm
patienten så kan man ju också fråga om det är
8
gemensam lösning
Göteborg testar
mobil dokumentation
Mobil dokumentation testas just nu i olika
stadsdelar i Göteborg. Testerna genomförs
av cirka fem till tio medarbetare i olika
verksamheter.
– Göteborg är stort och det vore alldeles
för omfattade att testa en lösning för hela
staden. När små grupper testar är det
lättare att gå i mål med projekten. Därefter
kan vi skapa en gemensam lösning som
fungerar för alla, säger Agneta Nilsson,
projektledare för mobila arbetssätt.
Testerna pågår i två till tre månader
innan de utvärderas genom bland annat
personliga intervjuer, elektroniska enkäter
och rapporter från den tekniska supporten.
Målet med testerna är att hitta en
teknisk lösning som uppfyller de praktiska
behoven. Dessutom måste lösningen klara
de lagstadgade säkerhetskrav som finns.
Både vad gäller enheternas säkerhet och
hur sekretessbelagd information lagras och
transporteras.
– Det finns fortfarande många tekniska
bitar kvar att lösa, som till exempel ett på­
litligt mobilnät där enheterna inte riskerar
att tappa uppkopplingen, säger Agneta
Nilsson.
Lösningarna börjar lanseras i etapper i
höst och vid årsskiftet beräknas den första
tjänsten vara på plats i verksamheterna.
Samspel Nr 2 2014
Sjuksköterskorna Erik Bark och Stefan Ideberg
tycker att möjligheten att ha med sig en mobil
dator har effektiviserat deras arbete.
Foto: Jeanette Larsson
Samspel Nr 2 2014
9
tema DOKUMENTATION
Mycket är möjligt tack vare ny teknik. Runt om i Göteborg genomförs
flera projekt där mobilitet är i fokus. Det här är några exempel på tekniska
lösningar som testas under året – och som är tänkta att underlätta vardagen
för medarbetarna. Emelie Wilhelmsson
Mobipen
Testgrupp: Hemtjänsten i Norra Hisingen.
Testperiod: Oktober 2013–april 2014.
Ny teknik sätts på prov
Mobilitetslösningar ska stötta medarbetare på språng
Nytta: Ger möjlighet att jämföra tiden hos den äldre med den planerade
biståndstiden. Den utförda tiden går även att jämföra med personalens
arbetade tid, för att ta reda på hur mycket tid som går åt mellan besöken.
Informationen som samlas in är till exempel användbar vid planering och för
att säkerställa att den äldre får rätt tjänst levererad.
Efter arbetsdagen dockas
Mobipen i en dator och
töms på information.
IntraPhone
Testgrupp: Hemtjänsten i Östra Göteborg.
Testperiod: September 2013–mars 2014.
Funktion: IntraPhone är ett planerings- och insatsregistreringssystem
som testas av ett hemtjänstteam med 35 medarbetare i Kortedala. Systemet används av administratörer för att planera personalens dagliga turer.
Medarbetarna loggar in i appen med en kod och en nyckeltagg. Där kan
de se sitt schema för dagen, kontaktuppgifter till de äldre och vilken insats som ska göras. Vid varje besök registrerar medarbetarna sin ankomst
och avfärd genom att lägga sin smartphone mot en etikett i anslutning till
den äldres ytterdörr. Under arbetsdagen kan de sedan bocka av uppgifter
och lämna meddelanden till sina kollegor genom tal eller skrift.
Nytta: IntraPhone gör det enkelt att gå tillbaka i tiden och se vad som
gjorts och hur mycket tid som gått åt hos de äldre, något som är till
nytta vid uppföljning och kvalitetssäkring av planering. Genom att göra
anteckningarna på plats hos de äldre, slipper personalen samla ihop all
dokumentation till ett tillfälle, vilket minskar
risken för att detaljer glöms bort eller blandas
ihop. Systemet säkerställer också att de äldre får
de tjänster de har rätt till levererade.
Med systenet IntraPhone kan
medarbetarna bland annat
se sitt schema för dagen.
Funktion: Mobipen från Phoniro Systems är en avancerad penna med
många användningsområden. De fem hemtjänstlagen i Norra Hisingen har
i tur och ordning under tre veckors tid använt pennan som ett tidräkningsverktyg. Vid dörrkarmen hemma hos den äldre placeras en etikett med ett
fält för start och ett fält för stopp. Personalen drar pennan mot etiketten
både när de kommer till och går ifrån den äldre. Efter arbetsdagen dockas
pennan i en dator och töms på information.
Medarbetarna använder
en nyckeltagg för att
logga in i systemet.
App till Treserva
Testgrupp: Hemtjänsten i Tuve, Norra Hisingen.
Tidsperiod: Februari–juni 2014.
Funktion: Treservas applikation för att skriva daganteckningar och läsa
genomförandeplaner direkt på en smartphone.
Nytta: Daganteckningar kan skrivas direkt på plats hos den äldre. Medarbetarna kan involvera den äldre i dokumentationen vilket skapar trygghet
för alla parter. Risken för att detaljer glöms bort eller blandas ihop minskar
när dokumentationen sker direkt i stället för i samband med lunchen eller
strax innan hemgång. Ett stressmoment försvinner och personalen kan ägna
mer tid åt den äldre. För nya medarbetare som inte besökt den äldre förut
kan de enkelt läsa genomförandeplanen på plats eller på väg till den äldre.
Med Treservas applikation kan
daganteckningarna skrivas på
plats hos den äldre.
10
Samspel Nr 2 2014
Samspel Nr 2 2014
11
på jobbet
på gång
Dokumentationshandledare Evelina Martinsson:
”Det flyter på bra”
E
velina Martinsson har jobbat som undersköterska på Norra Hisingens korttidsboende sedan 1999. Kring 2010 fick hon och
kollegan Annica Tenblad tillsammans med några
andra frågan om de ville utbilda sig till dokumentationshandledare.
– Jag visste inte riktigt vad det innebar men
tyckte det lät intressant, säger Evelina.
Mycket information
När Treserva infördes i september förra året gick
alla en tvådagarskurs i det nya systemet.
– Det var väldigt mycket information på kort
tid vilket gjorde att det först var svårt att få
12
Stärkt boendeplanering i staden
Nu vill de dela med
sig av sin kunskap
Göteborgs Stad inför en gemensam enhet för
stärkt boendeplanering och gemensam boendesamordning inom äldreomsorgen. – Syftet är att uppnå likabehandling i hela staden, säger Lena Tordenborn, boendesamordnare,
Östra Göteborg. I Göteborg ska den enskilde medborgaren få
så stor valfrihet som möjligt i sina val av vård och
omsorg. Så om det är aktuellt med äldreboende
ska den äldre få lämna önskemål om det är något
äldreboende som han eller hon vill flytta in på. – Arbetet med att hantera boendeprocessen
ska bli ett resursnämndsuppdrag, som sköts av
Örgryte-Härlanda för hela staden. Och de som
arbetar med boendeplaneringen ska sitta samlat,
säger Lena Tordenborn. Den 1 januari nästa år ska den nya arbetsorganisationen på ett ställe vara i full gång. I dagsläget
arbetar sex personer med boendeplanering på
olika platser i kommunen. – Vårt samarbete fungerar bra nu också, men
jag tror att det kan förstärkas ytterligare med ett
gemensamt kontor. Förslaget om en kommunal enhetlig prissättning för att bo på äldreboende ingår inte i
beslutet om gemensam boendeplanering. Det är viktigt att personal på äldreboenden och i hemtjänsten har
goda kunskaper i palliativ vård så att den som dör får ett bra slut.
– Men det finns brister, säger Inger Rosén-Soneson, hemtjänsten
Askim-Frölunda-Högsbo.
Norra Hisingen, där Evelina Martinsson är dokumentationshandledare, var ett av de första områdena som började med Treserva.
– Det var en stor omställning
men nu flyter det på bra. Jag
tycker att det är roligt att kunna
bistå kollegor och finnas till
hands.
Fyra dagars utbildning
Utbildningen bestod av fyra heldagar under
2010–2011 och har sedan fortsatt med nätverksträffar tillsammans med handledarna från de
övriga enheterna på Norra Hisingen.
– Det är bra att träffas regelbundet och diskutera olika problem som kan dyka upp. Vi får en
inblick i hur långt de andra kommit och hur de
tänker.
Handledarna har också avstämning med sin
chef på möten var sjätte vecka.
– Det viktigaste i dokumentationen är genomförandeplanen som måste vara gjord inom en
vecka efter att den boende flyttat in. Det gäller
att uttrycka sig kortfattat och korrekt. I början
kändes det lite stressigt men nu tror jag att de
flesta vet hur de ska tänka och göra för att det ska
bli rätt, säger Evelina.
Nyutexaminerade inom palliativ vård
Annica Tenblad och Evelina Martinsson tillsammans med omsorgstagaren Sune Everthson som tycker att det
är bra att vara delaktig i genomförandeplanen. Foto: Jeanette Larsson
grepp om. Men det löste sig efterhand när man
började jobba i det. Nu känns det bra, Treserva
är mer systematiskt och man har tillgång till all
dokumentation på ett annat sätt än när vi jobbade
med pärmar.
En nackdel är dock att vikarier inte har några
inloggningsuppgifter och därför måste ge muntlig
information till daganteckningarna och låta
någon ordinarie personal skriva in det.
– Men det ger samtidigt en extra kontroll eftersom det är viktigt att man inte skriver in några
egna åsikter och värderingar.
Är det något ni vill förmedla till dem som står
inför att gå över till Treserva?
– Jag tror att man gör det svårare än vad det är
många gånger men det gäller bara att komma in i
rätt tänk. Ge inte upp, det blir bra, säger Annica.
Erica Holm
!
Hon tog nyss examen som speciadär, ställer stora krav på hemtjänsten.
listundersköterska inom palliativ vård
För att kunna bedriva en värdig palliativ
och avancerad omvårdnad. Marie
vård behövs enligt duon ordentligt med
Wessberg, Granlidens äldreboende,
tid och scheman utan tidspress.
gick också den nationella YH-utbild– Palliativ vård likställs faktiskt med
ningen. Med sin utökade kunskap
akutsjukvård, säger Marie.
märker de att den palliativa vården kan
Emma Lindell på Nya Varvets äldbli bättre.
reboende har precis tagit examen som
Emma Lindell ser stora
– Det står fint på papper hur man
specialistundersköterska, palliativ vård
behov av kompetensen.
ska arbeta, men praktiskt är det inte
på Vårdyrkeshögskolan.
lätt. Och det borde vara mer självklart att ha med
– Vi som studerade där märker att det finns ett
undersköterskor i hemtjänsten i palliativa team
stort behov på våra arbetsplatser av vår kompeeftersom de jobbar närmast de äldre, säger Inger,
tens, men tyvärr är det få chefer som ger oss tid att
med 23 år i yrket.
använda den, säger hon.
Mats Ekendahl
Båda tjejerna vill nu därför dela med sig av sin
kompetens.
– Det handlar inte bara om vändscheman och
smärtlindring de sista dagarna. Palliativ vård är
mer än så och startar tidigare, säger Inger.
Det kanske inte är helt uppenbart att tänka på
demenssjuka när palliativ vård diskuteras.
– Men demenssjukdomar är palliativa, precis som
cancer, så demenssjuka ska förstås också få leva bra
Inger Rosén-Soneson och Marie Wessberg är Göteborgs
tills de dör, säger Marie, med 18 år i yrket.
första undersjuksköterskor specialiserade på palliativ vård.
Att äldre får bo kvar hemma, och sluta sina liv
Foto: Mats Ekendahl
”Behovet av palliativ specialistkompetens finns”
Evelina Martinsson
Ålder: 45 år.
Bor: Norra Hisingen.
Familj: Gift och två barn.
Yrke: Undersköterska och
dokumentations­handledare.
Intressen: Musik.
Lyssnar på: Hårdrock.
Samspel Nr 2 2014
Det är mycket angeläget att både undersköterskor
och legitimerad personal har fördjupad kompetens
eller specialistkunskaper inom palliativ vård.
Det menar Margaretha Häggström, processledare för kompetensfrågor inom Göteborgs Stad, som
tillsammans med representanter från verksamheterna och Stadsledningskontoret har tagit fram en
kompetensförsörjningsplan för framtidens behov.
Hon kan inte ge några siffror på exempelvis hur
många undersköterskor och sjuksköterskor med
utökad palliativ kompetens som skulle behövas.
Samspel Nr 2 2014
– Men vi vet att behovet finns och arbetar nu
för att höja antalet.
För att få en god vård och omsorg behöver
teamarbetet utvecklas inom bland annat den
palliativa vården, kompetensen behövs inom alla
våra olika verksamhetsformer – hemtjänsten,
särskilda boenden, hemsjukvården, avancerad
sjukvård i hemmet. Många behöver också fördjupa
sina kunskaper utöver baskompetensen, som är en
förutsättning för arbetet.
Mats Ekendahl
Mats Ekendahl Hemtjänstuppdraget på gång
Nu ska kvaliteten i hemtjänsten i Göteborgs Stad
höjas. Målen är ökat inflytande och självbestämmande för äldre och funktionshindrade samt
att medarbetarna ska uppfatta yrket attraktivt.
2022 ska förändringarna vara genomförda. Det
beslutade kommunstyrelsen efter att ha tagit del
av stadsledningskontorets rapport. Nu ses kostnaderna för uppdraget över.
– Just nu håller vi på att ordna bemanningen i
arbetsgruppen och göra en konkret plan för vilka
aktiviteter som ska genomföras, hur de ska gå till
och kommuniceras, säger Åsa Jahnsson, samordnare för hemtjänstuppdraget.
Redan nu i år kommer en del åtgärder vara
påbörjade. Vid uppdragets slut ska sjukfrånvaron
minskat, andelen anställda med grundutbildning
ökat, hemtjänsten ska erbjuda tjänster via välfärdsteknologi och ha ett resultat över riksgenomsnittet i brukarenkäterna.
Emelie Wilhelmsson
13
INSPIRATION
Ann-Christine Adielsson och
Kristin Hagström på Senior
Göteborg är ute och cyklar i
Oslo.
Inger Saaek
hittade
många smarta
saker till köket
tillsammans
med Johanna
Bratthammar.
Ulla Josefsson (längst
till vänster) och
Inger Saaek (längst till
höger) tyckte det var
intressant att titta på
alla ”smarta saker”,
här tillsammans med
Johanna Bratthammar,
Tia Edlund och Pertti
Rantanen som arbetar
på träffpunkten. Foto: Jeanette Larsson
Plats för kläm och känn
Ny inspirationsmiljö invigdes på träffpunkten i Lundby
På Träffpunkt Wieselgrensgatan 11 i Lundby invigdes
nyligen en inspirationsmiljö
för att visa utbudet av smarta
saker och enkla hjälpmedel för
alla åldrar.
14
Här kan besökarna klämma och känna
på olika smarta produkter som kan göra
vardagen enklare. Det finns också många
smarta tekniska lösningar som kan underlätta
vardagslivet för både äldre och deras anhöriga
men kunskapen om utbudet är låg och ofta
vet man inte hur man ska använda hjälpmedel
och smarta prylar. Inspirationsmiljön är öppen
för allmänheten under de tider som träffpunkten håller öppet. Varje onsdag klockan 10 – 12
är Lundbys fixartjänst, Pertti Rantanen, på
plats och kan svara på frågor och ge tips.
– Det är jättebra att kunna gå hit och titta
och känna på sakerna, säger Inger Saaek.
Erica Holm
Samspel Nr 2 2014
Tia Edblad visar
smarta skaft till
bestick för Emil
Nedergård som
gärna besöker
träffpunkten
i Lundby.
Samspel Nr 2 2014
Ulla Josefsson var
intresserad
av hjälpmedel som
underlättar
i badrummet, här
tillsammans
med Pertti Rantane
n.
15
B
Ny bok om salutogent äldreboende
Gå på museum på distans
BOKTIPS Tre Stiftelsers utvecklingsresa
presenteras nu i en ny bok ”Salutogent
äldreboende” av Monica Berglund. Tre
Stiftelser har utgått från en salutogen
värdegrund och fokuserat på vad som är
meningsfullt för den boende ur ett hälsoperspektiv. I boken kan du läsa mer om hur
boendet utvecklats till att i dag präglas av
kultur, meningsfulla aktiviteter, kulinariska
måltider och en fantastisk boendemiljö
med en prunkande trädgård utanför.
kultur Double Robotics testas nu i ett samverkansprojekt mellan Senior Göteborgs EUprojekt eSenior, träffpunkterna och Göteborgs
Stadsmuseum.
Det är en Ipadstyrd robot med flera användningsområden. På Göteborgs Stadsmuseum
kan äldre personer få en guidad tur i utställningarna – utan att behöva ta sig till museet.
De kan sitta hemma med en surfplatta och låta
roboten förmedla vad den “ser”.
Sverige
Porto betalt
Port payé
Här visar Kristin Hagström
hur roboten fungerar.
Gosig robotkatt
glädjer de äldre
Bättre rutiner kring
äldres tandhälsa
Hälsa Många äldre drabbas av sämre munhälsa med exempelvis infektioner,
värk och tandförluster. I rapporten ”Skör och äldre – vad händer med tänder?”
beskrivs munhälsan hos nyinflyttade på äldreboenden.
Förhoppningen är att rapporten ska hjälpa personal inom vård och omsorg
att skapa rutiner kring äldres tandvård och möjlighet att sätta in förebyggande
åtgärder. Munhälsa och munvård bör också ingå i biståndsbedömningen.
Rapporten är ett resultat av ett samarbete mellan FoU i Väst/GR och Centrum
för äldretandvård, Folktandvården Västra Götalandsregionen samt Institutionen
för odontologi vid Göteborgs universitet.
Munhälsa är en del av den dagliga hygienen men glöms ofta bort. Därför bör
detta specificeras tydligare, något som kan göras med hjälp av riskbedömningsblanketten ROAG Revised Oral Assessment Guide som återfinns i Senior Alert.
innovation De demenssjuka på Kaggeleds äldreboende har
provat en robotkatt under några veckor.
– Vissa är väldigt förtjusta i katten och vill ha den hos sig hela
tiden medan andra är helt ointresserade. Nu ska vi titta närmare
på hur och när vi kan använda katten som ett arbetsredskap, säger
Anna-Karin Olsson, arbetsterapeut på Kaggeleds äldreboende i
Örgryte-Härlanda.
Tanken är att katten ska stimulera till gemenskap, aktivitet och
kommunikation.
– Vi märker att katten är rogivande och väcker minnen hos de
äldre, säger Anna-Karin.
Robotkatten spinner när man klappar den, jamar och när den ligger i knäet känner man hur
den ”andas”. Justocat har
utvecklats av Lars Asplund,
professor i datavetenskap/
robotik och Christine
Gustavsson, vårdforskare i
samråd med professionella
vårdgivare vid Attendo
Care Eskilshem.
Här kan du läsa mer om
robotkatten:
www.robynrobotics.se.
Anna-Karin Olsson,
arbetsterapeut på Kaggeleds
äldreboende, tror att robot­
katten kan vara ett sätt att
öka väl­befinnandet hos de
äldre.
Foto: Erica Holm.