2015:26 Prognos mars 2015

Prognos mars 2015
Prognos
Statens budget och
de offentliga finanserna
ESV gör Sverige rikare
– Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen
och granskar Sveriges EU-medel.
– Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna.
Mars 2015
Drottninggatan 89
Box 45316
104 30 Stockholm
Tfn 08-690 43 00
Fax 08-690 43 50
www.esv.se
ISSN 1401-7865
ISBN 978-91-7249-363-6
ESV 2015:26
Ekonomistyrningsverket
ESV 2015:26
Om ESV:s prognoser
Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro­gnoser
och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram
till 2019.
ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och
diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför
från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall
aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och
aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på
de offentliga finanserna går att beräkna.
Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den
makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering
från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt
för beräkningarna.
Marsprognosen beaktar månadsutfall för statens budget
till och med februari 2015. Beräkningarna slutfördes den
17 mars 2015.
Ladda ner prognosen
Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna
kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade
tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att
tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan
också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka
exemplar, eller genom prenumeration.
Beställningar kan göras via:
Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice
Box 45316, 104 30 Stockholm
[email protected]
Fax: 08-690 43 50
Datum: 2015-03-27
Dnr: 5.3-117/2015
ISBN: 978-91-7249-363-6
Tryckeri: Edita Västerås 2015
Sammanfattning
Underskotten i de offentliga finanserna är
stora och marginalerna till utgiftstaken små.
Beaktar man behovet av nödvändiga säkerhetsmarginaler finns det i närtid endast ett begränsat utrymme för nya beslut om utgiftsökningar.
Konjunkturen stärks
Tillväxten i ekonomin blir starkare i år än förra
året även om det första kvartalet blir svagt jämfört
med den kraftiga ökningen under fjärde kvartalet
2014. Det är en stigande global tillväxt och
därmed starkare export, i kombination med en
dämpning av importen som framför allt förklarar
uppgången under året. Den inhemska efterfrågan
– konsumtion och investeringar – fortsätter att öka
i god takt även om investeringstakten sjunker till
följd av tillfälligt höga investeringar under 2014.
Återhämtningen i ekonomin fortsätter under kommande år och tillväxttakten är hög både 2016 och
2017. Därefter avtar den då ekonomin närmar sig
fullt resursutnyttjande.
Då aktiviteten i ekonomin stiger väntas efterfrågan på arbetskraft vara fortsatt hög och antalet
sysselsatta ökar med i genomsnitt drygt 1 procent
per år 2015–2017. Arbetskraften fortsätter också
att öka starkt men inte lika starkt som sysselsättningen, vilket innebär att arbetslösheten, som har
legat runt 8 procent ända sedan 2011, börjar
sjunka.
Inflationen är mycket låg för närvarande och
väntas förbli låg under hela 2015 och 2016.
Därmed väntas räntorna ligga kvar på låga nivåer
under lång tid1.
sumtionsskatter som moms och energiskatt. I år
leder en starkare konjunktur till en snabbare
ökning av intäkterna från skatt på arbete, bolagsvinster och konsumtion. Därtill ökar skatteintäkterna som ett resultat av höjd kommunalskatt samt
skattehöjningar på tobak, alkohol, energi och
personbilar. Även begränsningen av avdragsrätten
för privat pensionssparande bidrar till ökade
skatteintäkter.
Hushållens kapitalskatter ökade kraftigt förra
året. Den höga nivån förklaras av stora kapitalvinster och utdelningar samt att sänkta utlåningsräntor har lett till att hushållens ränteavdrag är
låga, trots att hushållens skulder har växt snabbt.
Ränteavdragen fortsätter sjunka något i år men
ökar därefter i takt med att räntorna och skulderna
stiger. Hushållens kapitalvinster väntas ligga kvar
på en hög nivå i år, till följd av de senaste årens
börsuppgång och stigande bostadspriser. Även
utdelningarna väntas vara fortsatt stora. Nästa år
sjunker de bland annat som en följd av att sparandet i investeringssparkonton, som schablonbeskattas med statslåneräntan, väntas fortsätta öka i
en snabb takt. Det dämpar skatteintäkterna på kort
sikt då räntan är låg. Den låga statslåneräntan
sänker också avkastningsskatten, som tas ut på
kapital- och pensionsförsäkringar.
Statens övriga inkomster är dämpade i år till
följd av fortsatt låga utdelningar från LKAB och
Vattenfall samt låga EU-bidrag. Kommande år
stiger utdelningarna medan Riksbankens inlevererade överskott sjunker kraftigt för att utebli helt
från och med 2017.
Utgifterna ökar måttligt totalt sett
Starkare konjunktur och skattehöjningar
stärker inkomsterna i år
Förra året ökade den offentliga sektorns skatteintäkter relativt svagt till följd av skattesänkningar
och en dämpad underliggande utveckling för kon1
Beräkningarna låstes den 17 mars. Den 18 mars sänkte Riksbanken reporäntan till -0,25 procent.
Utgifterna på budgetens utgiftsområden, exklusive
räntor, ökar totalt sett måttligt under hela prognosperioden. Men det är stor variation mellan olika
utgiftsområden.
Den största ökningen står barnbidrag och föräldraförsäkring för, som en följd av fler barn och
ökad medelersättning.
Utgifterna för migration och integration ökar
kraftigt i år och de kommande två åren till följd av
ett mycket stort antal asylsökande. I slutet av
prognosperioden minskar antalet asylsökande och
utgifterna sjunker.
Även utgifterna inom ekonomisk trygghet vid
sjukdom och funktionsnedsättning, som är det
största utgiftsområdet, ökar mycket i år då sjukpenningdagarna fortsätter stiga till följd av fler
och mer långvariga sjukfall. Antalet personer som
får sjukersättning fortsätter däremot att minska
eftersom strikta regler gör att inflödet i systemet
är lågt samtidigt som utflödet är högt då många
med sjukersättning ålderspensioneras.
Inom arbetsmarknadsområdet minskar utgifterna under hela prognosperioden som en följd av
att arbetslösheten sjunker.
Utgifterna för statsskuldsräntorna, avgiften till
EU och Riksgäldskontorets nettoutlåning varierar
kraftigt under prognosperioden, bland annat till
följd av tillfälliga effekter. Det gör att de totala
utgifterna på statens budget också skiftar mycket
mellan åren.
Statens lånebehov minskar – men det är
fortsatt stort de närmaste åren
Saldot på statens budget går från -72 miljarder
kronor 2014 till -63 miljarder kronor i år. Lånebehovet minskar därmed även om det är fortsatt
stort. Kommande år fortsätter saldot att förbättras
när inkomsterna ökar i takt med BNP samtidigt
som utgifterna ökar måttligt.
Underskott i de offentliga finanserna
under hela prognosperioden
Det blir underskott i de offentliga finanserna
under hela prognosperioden. Förra året uppgick
underskottet enligt det preliminära utfallet från
Nationalräkenskaperna till 81 miljarder kronor,
vilket motsvarar 2,1 procent av BNP. Men ESV
bedömer att skatteintäkterna för 2014 blir cirka
10 miljarder kronor högre än vad Nationalräkenskaperna redovisat och att utfallet sannolikt
kommer att revideras. Även i år visar de offentliga
finanserna ett betydande underskott på 69 miljarder kronor, motsvarande 1,7 procent av BNP.
Givet att inga ofinansierade reformer genomförs
minskar underskotten successivt under prognosperioden till följd av återhämtningen i ekonomin i
kombination med en måttlig ökning av utgifterna.
Underskotten leder till att den offentliga sektorns
bruttoskuld, Maastrichtskulden, ökar under hela
prognosperioden. Mätt som andel av BNP sjunker
den däremot från och med nästa år, efter att ha
ökat sedan 2012.
Det är framför allt i staten som det finansiella
sparandet visar stora underskott de närmaste åren
men ett litet överskott väntas 2019. Det beror
framför allt på att utgifterna inom vissa utgiftsområden ökar mycket de närmaste åren.
Kommunsektorns finansiella sparande väntas
visa ett underskott på 20 miljarder kronor i år.
Resultatet, som är det saldo som kommunernas
balanskrav baseras på och därmed är det som avgör hur stort budgetutrymme kommunerna har,
visar däremot ett överskott på 14 miljarder kronor.
Den stora skillnaden mellan dessa mått förklaras
av att investeringarna har ökat kraftigt de senaste
åren och väntas vara fortsatt höga i år och
kommande år (hela investeringen ingår i det
finansiella sparandet men resultatet påverkas
endast av avskrivningarna). Konsumtionen ökade
också kraftigt förra året och väntas fortsätta att
öka mycket i år, dels för att det demografiska
behovet blir allt större, dels för att en stark
inkomstökning möjliggör en förstärkning utöver
det demografiska behovet. Inkomsterna fortsätter
att öka starkt framöver och därmed kan också
konsumtionen fortsätta öka. Både resultatet och
det finansiella sparandet sjunker något under
prognosperioden.
Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visade 2014 ett överskott på 6 miljarder
kronor, motsvararande 0,1 procent av BNP, enligt
det preliminära utfallet från Nationalräkenskaperna. I år väntas ett litet överskott medan det
blir underskott från och med nästa år. Att
sparandet var positivt 2014, liksom det blir i år,
beror främst på att de genomsnittliga pensionerna
sjönk 2014 och endast ökar svagt i år. Från 2016
ökar pensionerna betydligt snabbare.
Överskottsmålet nås inte
åren har det skett en märkbar försvagning och från
2014 är sparandet i genomsnitt drygt 0,5 procentenheter lägre än målet. Det ackumulerade sparandet 2000–2019 uppgår till 0 procent av BNP.
Målet om 1 procents överskott i de offentliga finanserna nås inte under prognosperioden. För att
målet ska nås krävs utgiftsminskningar och/eller
skattehöjningar. Hur snabbt målet ska nås och på
vilket sätt är en politisk bedömning. Överskottsmålet infördes år 2000 och det ackumulerade
finansiella sparandet kretsade under många år
kring målet om 1 procents överskott. De senaste
Liten marginal till utgiftstaket i år
Utgiftstaken klaras samtliga prognosår. Beaktar
man behovet av nödvändiga säkerhetsmarginaler
finns det endast ett begränsat utrymme för nya
beslut om utgiftsökningar.
Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal
Utfall
Prognos
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
BNP, fasta priser, proc. utv.
6,0
2,7
-0,3
1,3
2,1
2,8
2,7
2,3
2,1
1,9
BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv.
5,7
2,7
0,1
1,3
2,3
2,6
2,5
2,5
2,2
2,0
Hushållens konsumtion, proc. utv.
3,9
1,9
0,8
1,9
2,4
2,5
2,6
2,1
2,0
2,0
Offentlig konsumtion, proc. utv.
1,3
0,8
1,1
0,7
1,9
1,9
1,0
0,2
0,4
0,4
Investeringar, proc. utv.
6,0
5,7
-0,2
-0,4
6,5
3,2
5,4
4,8
3,6
2,9
Lager, bidrag till BNP-förändringen
2,1
0,5
-1,1
0,1
0,2
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
Export, proc. utv.
11,9
6,1
1,0
-0,2
3,3
4,3
4,5
4,6
4,6
4,6
Import, proc. utv.
12,8
7,3
0,5
-0,7
6,5
3,9
4,9
4,7
4,7
4,7
Real disponibel inkomst, proc. utv.
1,6
4,1
3,8
2,1
2,7
1,6
2,1
2,0
2,1
1,6
Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst
2,9
5,0
7,8
7,9
8,2
7,4
6,9
6,8
6,9
6,5
Lönesumma, proc. utv.
3,0
5,4
3,7
2,4
3,7
4,1
3,8
4,2
4,2
4,0
Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv.
2,0
2,0
0,7
0,3
1,8
1,3
0,9
0,9
0,8
0,6
Arbetslöshet, procent av arbetskraften
8,6
7,8
8,0
8,0
7,9
7,6
7,3
7,0
6,9
6,8
-1,0
-2,9
-34
-52
-81
-69
-62
-59
-52
-33
0,0
-0,1
-0,9
-1,4
-2,1
-1,7
-1,5
-1,3
-1,1
-0,7
Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld
(Maastrichtskulden), proc. av BNP
36,7
36,1
36,4
38,6
40,6
40,7
39,9
39,1
38,3
37,0
Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande
0,8
0,6
0,7
0,6
0,4
0,1
-0,3
-0,8
-1,1
-1,1
Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat
0,4
0,3
0,4
0,3
0,1
-0,2
-0,3
-0,6
-0,8
-1,0
Sjuårsindikatorn
0,2
-0,5
-1,0
-1,1
-1,3
-1,4
-1,4
-1,3
-1,1
-0,7
Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr
Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP
Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat
0,2
-0,2
-0,7
-0,9
-1,1
-1,2
-1,3
Konjunkturjusterat sparande
-0,2
-0,3
-0,2
-0,9
-1,8
-1,6
-1,4
Statsskuld, proc. av BNP
31,6
29,4
30,2
32,8
34,5
34,4
33,4
32,5
31,5
30,0
Skattekvot, proc. av BNP
43,2
42,5
42,6
42,9
42,7
42,7
42,5
42,6
42,6
42,7
Totala utgifter på statens budget, mdkr
781
805
812
921
862
883
879
905
929
944
Takbegränsade utgifter, mdkr
986
989
1 022
1 067
1 096
1 111
1 143
1 179
1 209
1 235
223
222
238
257
258
268
286
303
317
332
Marginal till utgiftstaket, mdkr
38
74
62
28
11
14
20
31
41
Budgetsaldo, mdkr
-1
68
-25
-131
-72
-63
-29
-23
-7
16
Engångseffekter på statens budget, mdkr
23
36
8
-74
-14
-6
-3
-6
-3
0
-24
32
-33
-57
-58
-57
-26
-16
-4
16
varav Ålderspensionssystemet, mdkr
Underliggande budgetsaldo, mdkr
Källa: SCB och ESV
Innehåll
1 Den makroekonomiska utvecklingen ................................................................................. 7
2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget ........................... 13
2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter ........................................................................................................... 13
2.1.1 Skatt på arbete ........................................................................................................................... 14
2.1.2 Skatt på kapital .......................................................................................................................... 15
2.1.3 Skatt på konsumtion................................................................................................................... 17
2.2 Inkomsterna på statens budget .............................................................................................................. 18
3 Utgifterna på statens budget ........................................................................................... 23
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
3.9
Migration (UO 8) ..................................................................................................................................... 25
Integration och jämställdhet (UO 13) ...................................................................................................... 26
Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9) ...................................................................................... 27
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10) ...................................................... 28
Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) .................................................................................................... 29
Statsskuldsräntor (UO 26) ...................................................................................................................... 30
EU-avgiften (UO 27) ............................................................................................................................... 32
Riksgäldens nettoutlåning ...................................................................................................................... 32
Realekonomiskt fördelade utgifter .......................................................................................................... 34
4 Saldot på statens budget ................................................................................................. 37
5 Offentliga finanser ........................................................................................................... 39
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
Offentliga sektorns finansiella sparande ................................................................................................. 39
Statens finansiella sparande .................................................................................................................. 40
Kommunsektorns finansiella sparande ................................................................................................... 41
Ålderspensionssystemets finansiella sparande ...................................................................................... 43
Den offentliga skulden ............................................................................................................................ 44
Jämförelse med andra prognosinstitut.................................................................................................... 46
6 De budgetpolitiska målen ................................................................................................ 49
6.1 Överskottsmålet ..................................................................................................................................... 49
6.2 Utgiftstaket ............................................................................................................................................. 50
7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen ................................................... 51
8 Revideringar sedan föregående prognos ........................................................................ 53
Appendix .............................................................................................................................. 57
Kontaktpersoner ................................................................................................................... 75
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
5
Förteckning över faktarutor
Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga ............................................................................................................ 31
statsskuldsräntor ............................................................................................................................................ 31
Riksgäldens nettoutlåning .............................................................................................................................. 34
Automatisk diskretionär finanspolitik (ADF) .................................................................................................... 40
Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp .......................................................................................................... 46
Indikatorerna för överskottsmålet ................................................................................................................... 49
Konjunkturjusterat sparande – metod............................................................................................................. 50
Engångseffekter ............................................................................................................................................. 67
Appendix
Appendix 1. Volymer 2014–2019 ................................................................................................................... 58
Appendix 2. Utgifter på statens budget 2014-2018, jämförelse med statens budget
och föregående prognos............................................................................................................. 59
Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2013–2018,
jämförelse med föregående prognos och statens budget ........................................................... 60
Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 2014–2019 .................................. 62
Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2010–2019 ........................................................... 63
Appendix 6. Finansiellt sparande i staten 2013–2019 .................................................................................... 64
Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2014–2019 .............................. 65
Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2014–2019 ......................................... 67
Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar 2014–2015 .......................................................................... 69
Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2005–2019 ............... 70
Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor 2010–2019 ........................................ 70
Appendix 12. Utgiftstak och förändringar av dessa 2007–2018 ..................................................................... 71
Appendix 13. Beräkningsförutsättningar 2014–2019 ...................................................................................... 72
Appendix 14. Hushållens disponibla inkomster 2012–2019 ........................................................................... 73
6
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN
1
2
Den makroekonomiska utvecklingen
Konjunkturen stärks
Sveriges BNP ökade fjärde kvartalet 2014 med
hela 1,1 procent jämfört med det tredje kvartalet,
vilket var mer än väntat. Offentlig konsumtion och
bostadsinvesteringar fortsatte att öka starkt samtidigt som hushållens konsumtion vände från en
svag ökning under tredje kvartalet. Även tillväxten
i exporten tilltog. En hög inhemsk efterfrågan och
stigande export bidrog till att importen fortsatte
öka snabbt. Importen av tjänster och investeringar
höjdes också av investeringar i forskning och
utveckling som bedöms vara av engångskaraktär.
Därmed väntas investeringarna och tjänsteimporten sjunka under första kvartalet 2015. Totalt
sett väntas BNP-ökningen bli betydligt svagare det
första kvartalet i år än det fjärde kvartalet 2014 då
även vissa andra poster än investeringar i forskning och utveckling bedöms ha ökat tillfälligt
starkt det fjärde kvartalet. Dessutom dämpas ökningstakten i bostadsinvesteringarna och offentlig
konsumtion.
Sett för helåret 2015 stiger dock tillväxttakten
jämfört med 2014 som en följd av att konjunkturen
tar bättre fart. Framför allt är det nettoexporten
som vänder, från att ha sänkt BNP-tillväxten med
drygt 1 procentenhet förra året till att höja den med
0,3 procentenheter i år. Investeringarna i näringslivet exklusive forskning och utveckling samt
bostäder ökar också snabbare i år än förra året
samtidigt som konsumtionen fortsätter att öka
starkt.
En stigande BNP-tillväxt ökar efterfrågan på
arbetskraft och sysselsättningen väntas öka med
närmare 1,5 procent i år. Det leder till att arbetslösheten, som i stort sett har legat konstant sedan
2011, börjar sjunka.
De kommande två åren sker en fortsatt återhämtning i ekonomin och BNP ökar i ungefär
samma takt som i år medan sysselsättningen ökar
något långsammare. Därefter närmar sig ekonomin
fullt resursutnyttjande, vilket leder till att BNPoch sysselsättningstillväxten dämpas.
Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser
Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden
Miljarder kronor
Procent
1 127
10
1 096
8
1 066
6
1 035
4
1 004
2
973
0
942
-2
912
-4
881
-6
850
-8
2009
2011
2013
Årlig procentuell förändring
2015
2017
2019
Miljarder kronor
Källa: SCB och ESV
Det finns fortfarande en stor risk att tillväxten blir
svagare än väntat. Risken är framför allt kopplad
till en sämre global konjunktur. I Europa kvarstår
många strukturella problem och konjunkturen är
bräcklig. Det finns också geopolitiska osäkerheter
som kan påverka ekonomin mer än väntat. Den
kraftiga ökningen av BNP under fjärde kvartalet
kan dock vara ett tecken på att konjunkturen är
starkare än väntat och att tillväxten för
innevarande år är underskattad.
Negativ ränta ända till fjärde kvartalet 2016
Trots relativt stark tillväxt i ekonomin och
stigande, om än låg, inflation sänkte Riksbanken
reporäntan till -0,1 procent, och aviserade att de
skulle börja köpa statsobligationer, vid det
penningpolitiska mötet i februari. I våra beräkningar ligger reporäntan kvar på -0,1 procent till
fjärde kvartalet 2016. Därefter höjs den successivt
när ekonomin går mot fullt resursutnyttjande.
2
Beräkningarna låstes den 17 mars, dagen innan Riksbankens
räntebesked.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
7
DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN
Stigande efterfrågan på svenska exportvaror
I USA är konjunkturåterhämtningen i full gång. I
euroområdet är tillväxten fortfarande svag men
framtidsutsikterna har ljusnat igen efter en svacka
under slutet av förra året. I många tillväxtekonomier har tillväxttakten dämpats men den är
fortsatt hög. Den globala konjunkturen stärks
gradvis framöver, genom bland annat en expansiv
penningpolitik i många länder, mindre åtstramande
finanspolitik samt det kraftiga fallet i oljepriset.
Framåtblickande indikatorer i USA och euroområdet tyder på en fortsatt förstärkning av
tillväxten. Tillväxten i euroområdet gynnas också
av den kraftiga försvagningen av euron mot flera
valutor de senaste månaderna. I våra nordiska
grannländer, som är viktiga exportmarknader, ser
utsikterna sämre ut men totalt sett ökar ändå
tillväxten på svenska exportmarknader.
En ökad efterfrågan från omvärlden och en försvagning av kronan under det senaste året lyfter
svensk export. Redan under fjärde kvartalet förra
året noterades en tydlig uppgång i både varu- och
tjänsteexporten enligt Nationalräkenskaperna.
Uppgången bedöms till viss del vara tillfällig. Den
samlade bilden av flera företagsundersökningar är
att framtidsutsikterna har stärkts men att det ännu
inte är något tydligt lyft i konjunkturen för exportföretagen och orderingången är fortfarande
dämpad. Första kvartalet i år väntas exporten därför inte vara lika stark som under fjärde kvartalet
förra året men för helåret 2015 ökar exporten mer
än 2014.
Nästa år tilltar tillväxten i exporten än mer då
konjunkturen i Europa forsätter att förbättras och
investeringarna tar ordentlig fart.
Importen dämpas
Samtidigt som exporten har ökat relativt svagt har
den inhemska ekonomin utvecklats väl och därför
har importen ökat betydligt mer än exporten.
Därtill var tjänsteimporten tillfälligt hög det fjärde
kvartalet 2014 som en följd av höga investeringar i
forskning och utveckling som bedöms vara av
engångskaraktär. Därmed sänkte nettot av utrikes
handeln BNP-tillväxten med drygt 1 procentenhet
8
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
2014. De tillfälliga effekterna slår tillbaka i år
samtidigt som exporten ökar starkare i förhållande
till den inhemska efterfrågan. Det leder till att
importen ökar långsammare än exporten och
bidraget från nettoexporten blir positivt.
Hushållens konsumtion fortsätter öka starkt
Hushållens konsumtion ökade på bred front 2014
och steg med 2,4 procent. En stark tillväxt av hushållens disponibla inkomster till följd av bland
annat fler sysselsatta, låg inflation, låga räntor och
skattesänkningar var viktiga förutsättningar för en
snabb ökning av konsumtionen. Den reala
disponibelinkomsten ökade med 2,7 procent, vilket
innebar att hushållen ändå fortsatte att öka sitt
sparande under 2014 och sparkvoten ligger nu på
en mycket hög nivå sett i ett historiskt perspektiv.
Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot
Procent
Procent
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
-6
-6
1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018
Konsumtion
Real disponibel inkomst
Sparkvot
Källa: SCB och ESV
Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av
disponibel inkomst
Trots en förstärkning av konjunkturen, en stark
arbetsmarknad och goda inkomstökningar har hushållens framtidsförväntningar försämrats de senaste månaderna. Hushållens konfidensindikator
föll under januari och februari och ligger nu under
det historiska genomsnittet. Det är förväntningarna
om framtiden, främst avseende Sveriges ekonomi,
som är lägre än normalt. De låga förväntningarna
kan ha en viss dämpande effekt på hushållens
konsumtion under 2015.
DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN
Å andra sidan är förutsättningarna för en stark
konsumtionsökning relativt goda. Hushållens höga
sparande och starka nettoförmögenhet, i kombination med en fortsatt god ökning av disponibelinkomsten och en sjunkande arbetslöshet talar för
att konsumtionen fortsätter att öka starkt i år. Konsumtionen väntas därmed öka i samma takt i år
som förra året, vilket innebär att sparkvoten
sjunker något.
Under 2016, när den europeiska konjunkturen
stärks betydligt och svensk export därmed tar fart
ordentligt, väntas hushållen bli mer optimistiska.
Konsumtionstillväxten stiger då och sparkvoten
fortsätter falla. Från 2017 växer konsumtion långsammare då ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande och sparkvoten ligger då relativt stabilt.
Tabell 2. Försörjningsbalansen
Procentuell förändring
Utfall
Prognos
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Hushållens konsumtion
2,4
2,5
2,6
2,1
2,0
2,0
Offentlig konsumtion
1,9
1,9
1,0
0,2
0,4
0,4
Fasta investeringar
6,5
3,2
5,4
4,8
3,6
2,9
1
0,2
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
Export
3,3
4,3
4,5
4,6
4,6
4,6
Lager
6,5
3,9
4,9
4,7
4,7
4,7
-1,1
0,3
0,0
0,1
0,2
0,2
BNP
2,1
2,8
2,7
2,3
2,1
1,9
BNP, kalenderkorrigerad
2,3
2,6
2,5
2,5
2,2
2,0
Import
Nettoexport1
Källa: SCB och ESV
1
Förändring i procent av BNP föregående år.
Allt starkare investeringskonjunktur
Investeringarna ökade med 6,5 procent 2014,
vilket var starkare än väntat. Under fjärde kvartalet
påverkades investeringarna kraftigt av tillfälligt
höga investeringar i forskning och utveckling. Vad
gäller den övriga investeringsutvecklingen var det
främst bostadsinvesteringar och investeringar i
kommunsektorn som ökade starkt under året samtidigt som maskininvesteringarna backade.
Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka starkt
under 2015, om än i en betydligt långsammare takt
än under förra året.
De kommunala investeringarna bedöms ligga
kvar på en hög nivå de närmaste åren, även om
ökningstakten dämpas, för att därefter falla tillbaka
då stora byggprojekt avslutas. De statliga investeringarna är låga i år då investeringarna i bland
annat Citybanan fasas ut. Från och med nästa år
ökar investeringarna starkt till följd av nya investeringar inom infrastruktur. Bland annat tar byggandet av Förbifart Stockholm fart.
Sammantaget ökar investeringarna betydligt
långsammare 2015 än 2014 till följd av de då
tillfälligt höga investeringarna i forskning och
utveckling och av att ökningstakten i bostadsinvesteringar och investeringar i kommunsektorn nu
dämpas. Investeringarna i näringslivet exklusive
forskning och utveckling samt bostäder ökar
snabbare i år än förra året. Under 2016 tar investeringarna mer fart och de ökar fortsatt starkt under
2017. Därefter faller ökningstakten tillbaka till
normala nivåer.
Ökad efterfrågan på arbetskraft…
Sysselsättningen ökade med 1,4 procent, motsvarande 68 000 personer, 2014. Sysselsättningsgraden steg med 0,5 procentenheter, till 66,2 procent. Behovet av arbetskraft väntas vara fortsatt
stort framöver, både inom tjänste-, kommun- och
byggsektorn. Indikatorerna tyder också på en fortsatt stark ökning av antalet sysselsatta i år. Antalet
nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen
har stigit och enligt olika företagsundersökningar
har företagen expansiva anställningsplaner. Sysselsättningen väntas därmed fortsätta stiga snabbt i år.
Arbetskraften fortsätter också att öka men inte lika
snabbt som sysselsättningen. Det innebär att
arbetslösheten, som legat runt 8 procent ända
sedan början av 2011, börjar sjunka.
Både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden, som har ökat med 1,5 respektive
1,8 procentenheter sedan 2010, fortsätter att stiga i
år. Därefter bryts uppgången och sysselsättningsgraden ligger i stort sett konstant medan arbetskraftsdeltagandet sjunker något. Det beror bland
annat på att sysselsättningen har återhämtat sig
från svackan under finanskrisen och närmar sig en
mer normal nivå samt att effekten av de politiska
reformer som genomförts de senaste åren ebbar ut.
Exempelvis bedöms jobbskatteavdragen ha haft en
positiv effekt på utbudet av arbetskraft. En annan
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
9
DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN
anledning är att sammansättningen av befolkningen ändras. Utlandsfödda, som har ett lägre
arbetskraftsdeltagande och lägre sysselsättningsgrad än inhemskt födda, ökar markant som andel
av befolkningen. Andelen har ökat under lång tid
men inte i lika stor utsträckning som antas för de
kommande åren. Under prognosperioden består
befolkningsökningen bland de arbetsföra enbart av
utlandsfödda. I likhet med de som är födda i
Sverige har sysselsättningsgraden bland de utlandsfödda ökat de senaste åren, framför allt bland
de äldre. De har stått för 65 procent av sysselsättningsökningen 2013 och 2014. Eftersom antalet
utlandsfödda ökar så mycket framöver, främst till
följd av många asylsökande, och att det tar tid
innan de kommer ut på arbetsmarknaden, bedöms
ökningstakten i sysselsättningsgraden stanna upp
under prognosperioden. Om den positiva trenden
med stigande sysselsättningsgrad bland de som är
födda utomlands, och även bland de som är födda i
Sverige, fortsätter finns det potential för en högre
sysselsättning än beräknat.
uppger att det råder brist på arbetskraft stigit,
framför allt inom tjänstesektorn som har stått för
den största sysselsättningsökningen de senaste
åren. Det bedöms inte hämma sysselsättningsökningen i någon större utsträckning på kort sikt.
Men att bristtalen stiger trots att arbetslösheten
fortfarande ligger på en relativt hög nivå kan
innebära att sysselsättningspotentialen är mindre
än väntat och att arbetslösheten biter sig fast på en
hög nivå. Inom vissa sektorer flaggas det redan nu
för att bristen på rätt kompetens leder till flaskhalsar som dämpar sysselsättningsuppgången.
Antalet arbetade timmar ökade mer än antalet
sysselsatta förra året, bland annat till följd av
tillfälliga effekter. Både i år och nästa år väntas
medelarbetstiden i stället sjunka då sjukfrånvaron
ökar. Det innebär att antalet arbetade timmar ökar
långsammare i år än förra året. Efter 2016 är
medelarbetstiden oförändrad.
Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden
Procentuell förändring om inget annat anges
Kalenderkorrigerade värden
Utfall
Diagram 3. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet
Säsongrensade kvartalsdata
Procent av arbetskraften
Procent av befolkningen
67,5
9,0
67,0
8,5
Prognos
2014 2015 2016 2017 2018 2019
BNP, fp
2,3
2,6
2,5
2,5
2,2
2,0
Produktivitet
0,4
1,3
1,6
1,6
1,4
1,4
Arbetade timmar
1,8
1,3
0,9
0,9
0,8
0,6
Medelarbetstid
0,3
-0,1
-0,1
0,0
0,0
0,0
66,5
8,0
Sysselsatta
1,4
1,4
1,0
0,9
0,8
0,6
66,0
7,5
Arbetskraft
1,3
1,0
0,7
0,6
0,6
0,5
65,5
7,0
Personer i program,
tusental
191
191
178
171
169
167
65,0
6,5
Arbetslöshet, ILO
7,9
7,6
7,3
7,0
6,9
6,8
64,5
6,0
Öppen arbetslöshet1,2
5,5
5,2
5,1
5,0
4,8
4,8
64,0
5,5
1
Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV
1
2007
2009
2011
2013
Sysselsättningsgrad
2015
2017
2019
Arbetslöshet (höger axel)
Procent av arbetskraften.
2
Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna
16-64 år.
Källa: SCB och ESV
…men risk för vissa matchningsproblem
Å andra sidan finns det risk att sysselsättningsökningen dämpas av att det uppstår matchningsproblem på arbetsmarknaden. Samtidigt som efterfrågan på arbetskraft ökar har andelen företag som
10
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
Eftersom antalet arbetade timmar ökar långsammare i år än förra året stiger produktivitetstillväxten. Ökningen i produktiviteten fortsätter ändå
att vara låg sett i ett historiskt perspektiv och det
bedöms inte bli något större lyft de kommande
åren heller, efter den svaga utveckling som varit de
senaste åren.
DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN
Lönerna ökar långsamt
Låg och långsamt stigande inflation
Förra året ökade lönerna med 3 procent enligt
preliminärt utfall från SCB:s konjunkturlönestatistik. Den underliggande ökningen var lägre
eftersom en del av löneökningen är en statistisk
effekt3. I år väntas lönerna fortsätta öka måttligt.
Löneökningen är dämpad till följd av det låga
resursutnyttjandet i ekonomin. Både arbetsgivarnas och arbetstagarnas inflationsförväntningar är
också låga, vilket dämpar lönekraven. Givet den
låga inflationen ökar reallönerna med drygt
2 procent i år, trots låga nominella löneökningar.
Under hösten inleds en ny avtalsrörelse. Låg inflation och låga inflationsförväntningar samt en
svag produktivitetstillväxt talar för att avtalsökningarna blir relativt låga även för kommande
avtalsperiod. Samtidigt kan den starka sysselsättningsökningen, som väntas leda till att arbetslösheten börjar sjunka och att bristtalen stiger, ha
en viss press uppåt på lönerna. Sammantaget
väntas därmed lönerna öka något snabbare 2016 än
i år. Därefter tilltar ökningstakten när ekonomin
går mot fullt resursutnyttjande.
Både 2013 och 2014 visade löneökningen uträknat från lönesumman en betydligt lägre löneökningstakt än timlöneökningen enligt SCB:s konjunkturlönestatistik. Det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och de grundar sig på
olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. Vad den stora skillnaden 2013 och 2014 beror på är dock oklart.
Därmed är det svårt att veta om den kommer att
kvarstå innevarande år. Vi räknar med att lönerna
enligt lönesumman kommer att öka i ungefär
samma takt som lönerna enligt konjunkturlönestatistiken kommande år. Det får till följd att lönesumman, som är den viktigaste skattebasen, ökar
snabbare i år än förra året trots att antalet arbetade
timmar ökar långsammare och löneökningen enligt
konjunkturlönestatistiken i stort sett är densamma.
Inflationstakten har stigit något de senaste månaderna men enligt KPI ligger den fortfarande runt
0 procent. Den underliggande inflationen, mätt
enligt KPIF, där effekten av förändringar i
bostadsräntor exkluderas, ligger högre än KPI. I
februari var inflationen enligt KPIF närmare
1 procent. Exkluderas priserna på energi var inflationen 1,3 procent. Priserna på både importerade
och inhemskt producerade varor och tjänster har
stigit de senaste månaderna. Prisökningen på
importerade varor och tjänster hänger sannolikt
mest ihop med försvagningen av kronkursen under
förra året som nu börjar synas i konsumentpriserna. Ett ökat kostnadstryck till följd av en låg
produktivitet, och även höjda priser på vissa
insatsvaror till följd av kronförsvagningen, har
sannolikt bidragit till att höja priserna på inhemskt
producerade varor och tjänster. Skattehöjningar på
alkohol och tobak har också bidragit till att höja
inflationen i år.
3
Den statistiska effekten beror på ett urvalsbyte. Varje år byts en
femtedel av urvalet ut. I år får bytet av urvalet stor effekt eftersom
den tillkommande femtedelen har högre genomsnittslöner än den
som lämnade urvalet. Löneökningstakten beräknas bli cirka 0,3
procentenheter högre till följd av urvalsbytet.
Tabell 4. Löner, priser och reporänta
Procentuell förändring om inget annat anges
Utfall
2014
1
Prognos
2015
2016
2017
2018
2019
Timlön, KL
2,9
2,9
3,0
3,3
3,4
3,4
Timlön, NR1
1,7
2,8
2,9
3,3
3,4
3,4
Lönesumma
3,7
4,1
3,8
4,2
4,2
4,0
-0,2
0,2
1,0
2,1
2,9
3,1
0,5
1,0
1,4
1,6
1,8
2,0
Prisbasbelopp, nivå
44,4
44,5
44,4
44,8
45,8
47,1
Reporänta, värde vid
årets slut
0,00
-0,10
0,25
1,25
2,75
3,25
KPI
KPIF2
Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV
1
KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s
Nationalräkenskaper.
2
KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex.
Till följd av att oljepriset har halverats sedan sommaren har priserna på drivmedel sjunkit kraftigt de
senaste månaderna. Drivmedelspriserna har inte
sjunkit lika mycket som oljepriset i dollar eftersom
kronan samtidigt har försvagats mot dollarn.
Dessutom har skatten på koldioxid höjts. Elpriset
har också sjunkit vilket bidrar till att sänka
inflationen.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
11
DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN
Den underliggande inflationen väntas fortsätta
stiga något under året men prisökningarna hålls
tillbaka av en låg inflation i omvärlden, låga prisökningar på många råvaror och ett fortsatt lågt
resursutnyttjande. Energipriserna kommer att
trycka ner inflationen under hela 2015. KPIF
väntas öka med 1,0 procent i år, vilket fortfarande
är långt under Riksbankens inflationsmål. Även
exkluderat energipriserna är inflationen en bit ifrån
inflationsmålet. KPIF exklusive energi ökar med
1,4 procent. Nästa år stiger inflationstakten ytter
12
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
ligare trots att prisökningarna på importerade varor
då dämpas av att kronan förstärks mot både dollar
och euro. Även 2016 är inflationen under inflationsmålet. Därmed bedöms Riksbanken vänta
med att höja reporäntan ända till i slutet av 2016.
Åren efter 2016 ökar den underliggande inflationen som en följd av att resursutnyttjandet i
ekonomin stiger. KPI ökar mindre än KPIF både
2015 och 2016 till följd av fallande bolåneräntor.
Därefter är förhållandet det omvända då
bolåneräntorna höjs.
OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET
2
Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på
statens budget
2.1
Offentliga sektorns skatteintäkter
I år ökar den offentliga sektorns skatteintäkter
med 4,0 procent. En förbättring av konjunkturen i
kombination med skattehöjningar leder till att
intäkterna från skatt på arbete och konsumtion
ökar mer än förra året. Inkomstskatterna ökar
starkt i år till följd av att lönesumman stiger med
över 4 procent, höjd kommunalskatt samt att avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas.
Även konsumtionsskatterna ökar betydligt starkare i år än förra året. Det förklaras främst av skattehöjningar på alkohol, tobak, personbilar och
energi. Den underliggande utvecklingen för både
moms och energiskatter är fortsatt svag i löpande
priser. Intäkterna från skatt på kapital ökade
mycket förra året då hushållens kapitalskatter steg
till följd av höga utdelningar samt låga ränteavdrag. Även hushållens kapitalvinster var höga
efter börsuppgång och stigande bostadspriser. I år
ligger hushållens kapitalskatter kvar på en hög
nivå. Avkastningsskatten minskar däremot då
räntenivån sjunker till mycket låga nivåer. Skatten
på bolagsvinster stiger även om den svaga utvecklingen i euroområdet fortsätter dämpa de svenska
exportföretagens vinster. Sammantaget ökar därmed kapitalskatterna bara marginellt i år.
Tabell 5. Skatteintäkter
Miljarder kronor/procentuell förändring
Utfall
Prognos
2013
2014 2015 2016 2017 2018 2019
994 1 043 1 090 1 142 1 192 1 241
Skatt på arbete
972
Förändring
2,9
2,2
5,0
4,6
4,7
4,4
4,1
Skatt på kapital
173
193
195
193
203
214
229
Förändring
3,0
11,5
1,1
-1,2
5,7
5,1
6,9
Skatt på
konsumtion
461
474
494
512
528
546
565
Förändring
1,9
2,9
4,1
3,6
3,2
3,4
3,6
Totala
skatteintäkter
1 618 1 670 1 737 1 800 1 879 1 958 2 040
Förändring
3,2
3,2
4,0
3,6
4,4
4,2
4,2
Underliggande
förändring1
3,7
4,2
3,5
3,6
4,4
4,2
4,2
Den underliggande ökningstakten för skatteintäkterna, det vill säga exklusive regeländringar,
uppgår i år till 3,5 procent vilket är något svagare
än de två senaste åren. Dessa år ökade skatteintäkterna rensat för skatteändringar med 4 procent per år.
Nästa år ökar intäkterna med 3,6 procent. Antalet arbetade timmar ökar svagare än i år, vilket
dämpar intäkterna från skatt på arbete. Samtidigt
minskar skatt på kapital till följd av lägre avkastningsskatt och kapitalvinster. Däremot leder den
förbättrade konjunkturen i Sverige och omvärlden
till stigande bolagsskatter.
Från 2017 medför den förbättrade konjunkturen
att skatteintäkterna ökar drygt 4 procent per år.
Tabell 6. Skatteintäkter per sektor
Procentuell förändring om inget annat anges
Utfall
Prognos
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Staten
2,9
3,1
2,9
3,0
4,4
4,1
4,2
Kommunsektorn
3,7
3,5
5,2
4,4
4,5
4,4
4,2
3,1
4,8
3,6
4,1
3,8
4,0
ÅP-systemet
Skattekvot1
2,9
42,9
42,7 42,7 42,5 42,6 42,6 42,7
Källa: SKV och ESV
1
Totala skatteintäkter i procent av BNP.
Statens skatteintäkter ökar betydligt långsammare
i år än övriga sektorers intäkter, trots genomförda
skattehöjningar på konsumtion. Det förklaras
främst av i stort sett oförändrade kapitalskatter.
Både kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter ökar betydligt snabbare, främst
beroende på att den huvudsakliga skattebasen,
lönesumman, ökar med över 4 procent.
Skattekvoten uppgår i år till 42,7 procent. Den
ligger kvar på samma nivå i slutet av prognosperioden. Övergången till ett nytt system för
Nationalräkenskaper (ENS 2010) som gäller från
september 2014 medförde att BNP-nivån höjdes.
Det innebar även att skattekvoten sjönk med cirka
1 procentenhet.
Källa: SKV och ESV
1
Förändring av skatteintäkterna exklusive regeländringar.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
13
OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET
Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer
ökar i år med 8 procent trots att inkomsterna
endast ökar med 4 procent. Det förklaras framför
allt av att den låga inflationen medför att både
grundavdrag och skiktgränser ökar långsammare
än lönerna.
Procent
Utfall
Prognos
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Aktuell prognos
3,4
3,1
4,9
4,5
4,5
4,4
Föreg. prognos
3,4
2,8
4,7
4,4
4,7
4,5
Fastställda
3,9
2,7
4,6
Underliggande
utveckling1
3,6
3,5
4,9
4,5
4,5
4,4
4,2
Diagram 4. Direkta skatter på arbete, förändring
mellan åren
4,2
1
Miljarder kronor
Miljarder kronor
35
Källa: SKV och ESV
Utveckling exklusive regeländringar.
2.1.1 Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör 60 procent av totala skatteintäkter och består av direkta och indirekta skatter.
Den viktigaste skattebasen är lönesumman.
35
25
25
15
15
5
5
-5
-5
-15
-15
-25
-25
-35
-35
-45
Skattehöjningar bidrar till en stark utveckling
av de direkta skatterna i år
-45
2007
De direkta skatterna på arbete ökar med 6 procent
i år, till knappt 560 miljarder kronor. Den kommunala inkomstskatten ökar mer i år än förra året,
med 5,3 procent. Det förklaras dels av höjd kommunalskatt, dels av att lönesumman och pensioner, som utgör de viktigaste skattebaserna, ökar
mer än 2014. Skattepliktiga förmåner bidrar också
till en starkare utveckling av den kommunala
inkomstskatten.
Den statliga inkomstskatten, som uppgår till
drygt 10 procent av de direkta skatterna på arbete,
2009
2011
2013
2015
2017
2019
Jobbskatteavdrag
Kommunal inkomstskatt
HUS-avdrag
Statlig inkomstskatt
Direkta skatter på arbete
Källa: SKV och ESV
Många skattereduktioner men få stora
De totala skattereduktionerna uppgår i år till
234 miljarder kronor. Reduktionen för allmän
pensionsavgift och jobbskatteavdraget står för
drygt 90 procent av de totala reduktionerna.
Reduktionen för allmän pensionsavgift ökar ungefär med lönesumman men medan ökningstakten
för jobbskatteavdraget är något lägre. Reduktionen för reparation och ombyggnad, ROT,
Tabell 8. Hushållens skattereduktioner
Miljarder kronor
Utfall
Prognos
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Allmän pensionsavgift
81,1
85,1
86,8
89,1
93,5
97,5 100,8 104,2 108,3 112,3 116,8 121,8 126,8
Jobbskatteavdrag
40,5
53,5
65,2
76,8
80,4
83,6
85,8 100,2 103,4 105,5 108,4 112,0 115,9
9,4
12,5
13,3
13,8
14,9
16,9
18,6
19,5
20,1
20,7
21,3
0,9
1,3
1,7
2,1
2,6
3,1
3,4
3,8
4,2
4,6
5,0
ROT
RUT
0,1
0,4
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Sjöinkomst
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
Fastighetsavgift
0,3
0,1
0,1
0,1
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
Gåvor till ideell verksamhet
Mikroproduktion förnybar el
Installation av bredband
0,0
Totala reduktioner
122
139
163
180
189
197
205
0,3
0,3
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
225
234
242
250
260
270
Källa: SKV och ESV
Anm.: Taxeringsutfallet finns endast för HUS-avdraget. Uppdelningen av HUS-avdraget på RUT och ROT har gjorts utifrån Skatteverkets
löpande redovisning av reduktionerna.
14
2019
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET
uppgår under prognosperioden till cirka 20 miljarder kronor medan motsvarande för hushållsnära
tjänster, RUT, uppgår till 3–5 miljarder kronor. I
volym ökar RUT-tjänsterna mer än ROTtjänsterna. Skattereduktionen för sjöinkomst
uppgår till cirka 50 miljoner kronor och minskar
över tid. Reduktionen för fastighetsavgiften
infördes 1996 och uppgår i år till 209 miljoner
kronor. Skattereduktionen för gåvor beräknas
förra året ha uppgått till 270 miljoner kronor.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för
2015 att den ska slopas från och med 2016. I år
införs en reduktion för mikroproduktion av
förnyelsebar el som beräknas uppgå till 170
miljoner kronor per år.
Totalt sett ökar skattereduktionerna med 3,5
procent i genomsnitt per år under 2016–2019.
Avkastningen utgör skatteunderlag för hushållens
kapitalskatter. Avkastningen från det individuella
försäkringssparandet ingår däremot inte i underlaget för kapitalskatt utan schablonbeskattas med
en avkastningsskatt.
År 2014 uppgick hushållens totala lån till
3 259 miljarder kronor och skuldkvoten, lånen i
förhållande till hushållens disponibla inkomster,
till 165 procent. I år ökar hushållens lån med
5 procent och skuldkvoten ökar till 167 procent.
Kommande år antas lånen öka med i genomsnitt
knappt 4 procent per år. I diagram 5 visas utvecklingen av hushållens lån.
4 000
200
Indirekta skatter på arbete ökar i takt med
lönesumman
3 000
175
De indirekta skatterna ökar med 4 procent i år.
Arbetsgivaravgifterna, som utgör den största
delen av de indirekta skatterna, uppgår till knappt
500 miljarder kronor och ökar i takt med lönesumman. Nedsättningarna som till största delen
består av nedsatta arbetsgivaravgifter för unga
uppgår i år till 26 miljarder kronor.
2 000
150
1 000
125
Diagram 5. Hushållens lån och skuldkvot
Miljarder kronor
Procent
0
100
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
Hushållens lån, mdkr (vänster axel)
Skuldkvot, totala lån som andel av disponibel inkomst
2.1.2 Skatt på kapital
Skatt på kapital utgörs av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt,
fastighetsskatt samt stämpelskatt.
Hushållens kapitalskatter är höga till
följd av låga räntor
Hushållens kapitalinkomster består av löpande kapitalinkomster och kapitalvinster som uppstår vid
försäljning av tillgångar. De löpande kapitalinkomsterna beror dels på hushållens tillgångar
och skulder, dels på ränte- och utdelningsnivån.
Sedan år 2000 har såväl hushållens finansiella
tillgångar som skulder ökat kraftigt. Det är framför allt banksparandet samt lån hos banker och
bostadsinstitut som har ökat.
Hushållens likvida tillgångar består av bankmedel, noterade och onoterade aktier, fonder,
obligationer, kontanter och försäkringssparande.
Källa: SCB och ESV
Hushållens löpande kapitalinkomster utgörs av
nettot av ränte- och utdelningsinkomster och avdrag för ränteutgifter. De löpande kapitalinkomsterna är historiskt höga under prognosperioden,
vilket förklaras av att räntenivån är låg. Den låga
räntenivån påverkar framför allt hushållens ränteutgifter. De två senaste åren har ränteutgifterna
minskat som en följd av de sjunkande räntenivåerna. Även i år minskar utgifterna. Trots
succesivt stigande skulder och räntenivåer är det
först 2019 som nettot av de löpande kapitalinkomsterna blir lägre än 2013.
Sparandet i investeringssparkonton ökar i
snabb takt vilket minskar intäkterna från utdelningar och kapitalvinster. Det beror på att avkastningen inte är skattepliktig. Beskattningen
sker istället med en schablonskatt, som beror på
förmögenheten och statslåneräntan.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
15
OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET
Tabell 9. Hushållens kapitalinkomster
Miljarder kronor
Utfall
Prognos
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
Utdelningsinkomster
50
61
55
55
62
72
63
73
76
71
71
71
71
Ränteinkomster – bankmedel
19
25
10
6
15
17
16
13
7
7
15
27
36
Ränteinkomster – obligationer
1
0
1
1
1
3
1
1
1
2
2
2
2
Schablonintäkt investeringsfonder
2
2
2
2
2
2
3
3
Schablonintäkt investeringssparkonton
1
2
6
4
5
9
13
23
Schablonintäkt uppskovsbelopp
3
3
3
3
4
4
5
5
5
5
5
5
Löpande kapitalinkomster
70
89
69
65
81
96
88
99
94
92
103
121
140
Avdrag för utgiftsränta m.m.
-83
-106
-80
-72
-102
-110
-98
-91
-81
-84
-98
-124
-156
Netto löpande kapitalinkomster
-13
-16
-12
-7
-21
-14
-10
8
13
8
5
-4
-16
Kapitalvinster, netto
168
90
87
114
107
97
112
142
135
123
129
135
142
Netto kapitalinkomster
155
74
75
107
86
83
102
149
148
132
135
132
126
Skatt på kapital, hushåll
50
26
25
35
29
28
32
47
47
42
43
42
41
Källa: SKV och ESV
Anm.: De löpande kapitalinkomsterna är skattade utifrån kontrolluppgifter.
Den låga statslåneräntan innebär att schablonskatten i närtid är låg. Mot slutet av prognosperioden innebär dock den högre statslåneräntan
att schablonintäkterna ökar snabbt.
Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014
och ligger kvar på en hög nivå även i år till följd
av den senaste tidens börsuppgång samt stigande
bostadspriser. Kapitalvinsterna uppgår i år till
3,4 procent av BNP. Nivån är något lägre än 2014
men högre än den genomsnittliga andelen 1993–
2013 på drygt 3 procent. För perioden 2016–2019
antas kapitalvinsterna understiga det historiska
genomsnittet till följd av investeringssparkontot.
Den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder väntas dock på sikt medföra högre kapitalvinster eftersom utdelningarna ökar fondförmögenheterna istället för att årligen delas ut.
turinstitutets barometer indikerar att det nuvarande läget i näringslivet är starkare än det
historiska genomsnittet. Det pekar mot en ökad
produktion och försäljning för företag inom
tillverkningsindustrin, byggsektorn, detaljhandeln
och tjänstenäringarna. Uppgången i vinsterna är
dock fortfarande måttlig jämfört med tidigare
återhämtningsfaser, till följd av den fortsatt svaga
utvecklingen på många av våra viktigaste exportmarknader i Europa. Företagens inkomstskatter
stiger i år till 94 miljarder kronor. Från 2016
medför den förbättrade konjunkturen i omvärlden
att skatteintäkterna från företagsvinster ökar med i
genomsnitt knappt 5 procent per år.
Som andel av BNP uppgår skatten på företagsvinster i år till 2,3 procent, andelen är därefter i
stort sett konstant under prognosperioden.
Företagens vinster ökar i år
Tabell 10. Skatt på företagsvinster
Företagsvinsterna, och därmed skatteintäkterna,
ökade svagt 2014 och uppgick till 90 miljarder
kronor. Bolagssektorn visade dock en splittrad
bild. Bolagsrapporterna visade en fortsatt stark
resultatförbättring för bankerna samtidigt som
verkstadsindustrin gick betydligt svagare.
År 2015 stiger aktiviteten i ekonomin något
jämfört med förra året, vilket bidrar till att även
företagens resultat och vinster ökar. Konjunk-
16
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
Miljarder kronor/Procent
Utfall
Prognos
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Intäkter
Förändring, (%)
89
90
94
99
104
108
113
-0,6
1,1
4,5
5,4
4,6
44
4,3
Källa: SKV och ESV
Låga räntor ger låg avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslånerän-
OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET
tan och livbolagens tillgångar. Under 2014 föll
statslåneräntan till drygt 1,5 procent. Det medför
att avkastningsskatten i år, som grundar sig på
statslåneräntan föregående år, minskar till drygt
8 miljarder kronor. I år sjunker den genomsnittliga statslåneräntan ytterligare, vilket innebär att
avkastningsskatten nästa år minskar till rekordlåga
5 miljarder kronor. Det innebär en halvering av
skatteintäkten jämfört med 2014. En stigande
räntenivå medför därefter att skatten stiger snabbt
från och med 2017.
Avkastningsskatten är mycket känslig för förändringar i räntenivån. En ändring av statslåneräntan med en procentenhet påverkar skatteintäkterna med 5 miljarder kronor.
Energi- och koldioxidskatterna ökar i takt med
BNP i år men minskar framöver
2.1.3 Skatt på konsumtion
Miljarder kronor
I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och
punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och
miljö.
Momsintäkterna ökar med 4 procent per
år i genomsnitt
Efter en ökning om 4,3 procent under 2014 stiger
intäkterna från mervärdesskatt något långsammare
i år, med 12 miljarder kronor motsvarande
3,5 procent. Den svagare ökningstakten beror
framför allt på att bidraget från främst investeringar faller tillbaka.
Investeringarna ökade starkt 2014 men betydligt långsammare i år. Hushållens konsumtion
ökar däremot starkare i år.
Åren 2016 och 2017 ökar intäkterna från mervärdesskatt med drygt 4 procent per år när både
investeringarna och hushållens konsumtion växer
relativt starkt. Därefter dämpas tillväxten när
ekonomin går mot fullt resursutnyttjande. Momsintäkterna ökar med knappt 4 procent per år
2018–2019.
Tabell 11. Mervärdesskatt
Miljarder kronor/Procentuell förändring
Utfall
Prognos
2013 2014
2015 2016 2017 2018 2019
Intäkter
339
354
367
383
399
414
430
Förändring, (%)
2,7
4,3
3,5
4,4
4,2
3,9
3,8
Källa: ESV
I år ökar intäkterna då skatten på bensin och diesel
har höjts förhållandevis mycket till följd av
beslutade skattehöjningar samtidigt som elförbrukningen väntas öka jämfört med förra årets
historiskt sett låga nivå. Därefter minskar intäkterna, trots att skattesatserna ökar. Det beror på att
inblandningen av biodrivmedel, med betydligt
lägre skattesatser, i diesel ökar samt att försäljningsvolymerna av bensin blir lägre. Totalt sett
minskar intäkterna med 0,2 procent av BNP under
prognosperioden.
Diagram 6. Skatteintäkter från energi- och
koldioxidskatter
Procent
70
2,1
60
1,8
50
1,5
40
1,2
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
Energi- och koldioxidskatt
Andel av BNP
Källa: ESV
Energi- och koldioxidskatterna indexeras årligen
med KPI-förändringen. Eftersom KPI ökar snabbare mot slutet av perioden ökar intäkterna något
2018 och 2019. Inblandningen av biodrivmedel i
diesel ökar inte i samma höga takt i slutet av
perioden, vilket också bidrar till att intäkterna
ökar.
Den automatiska indexeringen har under
perioden 2000–2015, inneburit skattehöjningar på
totalt 1,02 kronor per liter bensin. I år höjdes
skatten mer än vad den automatiska indexeringen
hade föranlett då skattesatserna beslutades lång tid
i förväg utifrån en prognostiserad KPI-förändring.
Totalt har skatten höjts med 42 öre till följd av
aktiva beslut, vilket innebär att skatten sammanlagt har höjts med 1,44 kronor. I realiteten har
dock energi- och koldioxidskatterna på bensin
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
17
OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET
bara höjts med 1,14 öre per liter sedan 1999.4
Eftersom inblandningen av biodrivmedel (etanol),
med betydligt lägre beskattning, ökat har skatten
per liter bensin reducerats. Fram till 2019 höjs
skatten med ytterligare 35 öre per liter till följd av
indexeringen.
Energi- och koldioxidskatterna har höjts mer på
diesel än på bensin under perioden 2000–2015.
Skatten per liter diesel har höjts med 75 öre till
följd av indexeringen och med ytterligare
1,67 kronor per liter till följd av aktiva beslut.
Sammantaget under perioden har skatten därmed
höjts med 2,42 kronor per liter. Fram till 2018
minskar skatten per liter diesel till följd av att
inblandningen av biodrivmedel ökar samtidigt
som indexeringen med KPI ger förhållandevis
låga skattehöjningar.
Måttlig ökning av tobak- och alkoholskatt
Skatteintäkterna från tobak och alkohol uppgår i
år till knappt 26 miljarder kronor. Det motsvarar
1,5 procent av de totala skatteintäkterna. Skatten
på tobak och alkohol baseras på såld kvantitet och
inte på försäljningspriset. Jämfört med föregående
år ökar skatterna med 1,4 miljarder kronor på
grund av skattehöjningar på både tobaksprodukter
och alkohol. Volymökningen på alkohol bedöms
bli måttlig under prognosperioden, liksom den har
varit de senaste åren. Det är främst försäljningen
av vin som ökar. Samtidigt fortsätter tobaksförsäljningen sjunka något. En svag volymutveckling
gör att skatteintäkterna ökar mycket måttligt under prognosperioden.
Utökad trängselskatt i Stockholm nästa år
År 2015 uppgår de totala skatterna på vägtrafik
till 19 miljarder kronor. Fordonsskatt står för den
största andelen. I år ökar skatterna med knappt
2 miljarder kronor, främst på grund av skattehöjning på personbilar. Nästa år kommer trängselskatten i Stockholm att höjas samtidigt som
trängselskatt även införs på Essingeleden. Detta
medför ökade skatteintäkter om 0,6 miljarder
kronor. Intäkterna från trängselskatter i Göteborg
och Stockholm uppgår under prognosperioden till
2,5 miljarder kronor per år5.
Skatt på vägtrafik utgör 1 procent av de totala
skatteintäkterna. Intäkterna fortsätter att öka under
prognosperioden men i likhet med flertalet punktskatter minskar den som andel av BNP eftersom
skattesatserna inte indexeras i samma takt.
2.2
Inkomsterna på statens budget
Inkomsterna på statens budget utgörs av de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster.
Inkomsterna är de skatter som betalas in ett visst
år medan intäkterna är de skatter som avser ett
visst år.
Statens övriga inkomster uppgår i år till 50 miljarder kronor. Dessa inkomster varierar kraftigt
över tiden, då det enskilda år kan förekomma
stora försäljningsinkomster. Även statens aktieutdelningar från hel- och delägda bolag varierar
mycket mellan åren. Den senaste tioårsperioden
har aktier i TeliaSonera och Nordea sålts. Dessutom har bolagen Vin&Sprit, Vasakronan, Vectura, Bostadsgaranti samt delar av Apoteket och Bilprovningen sålts.
I övriga inkomster ingår dessutom Riksbankens
och affärsverkens inlevererade överskott, finansieringsavgift från a-kassor, återbetalning av äldre
studiemedel, statliga pensionsavgifter samt bidrag
från EU.
Skatteinkomsterna är högre än
skatteintäkterna i år
På grund av förskjutningar i uppbörd av skatt och
betalning av skatter till andra sektorer utvecklas
statens skatteinkomster annorlunda än statens
skatteintäkter. I år är statens skatteinkomster
5 miljarder kronor högre än skatteintäkterna,
främst beroende på uppbördsförskjutningar.
Statens skatteinkomster ökar i år med 47 miljarder kronor, medan skatteintäkterna endast ökar
med 24 miljarder kronor. Det förklaras framför
allt av betalningsförskjutningar till andra sektorer.
De påverkas av slutregleringar av skatt till kommuner och landsting, men även på en tidsmässig
4
Detta avser genomsnittet för bensin med miljöklass 1. Eftersom
bensin kan innehålla olika mycket biodrivmedel kan skatten per liter
bensin, inklusive biodrivmedel, variera något. Det samma gäller
skatten per liter diesel.
18
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
5
Nettot av trängselskatterna är emellertid lägre eftersom skatterna i
vissa fall är avdragsgilla kostnader i den årliga inkomsttaxeringen.
OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET
förskjutning mellan debiterade och inbetalade
skatter från hushåll och företag.
Från 2016 är effekten av förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatter till andra
sektorer i genomsnitt 9 miljarder kronor per år.
Låga utdelningar från Vattenfall och LKAB
I år uppgår statens aktieutdelningar till knappt
13 miljarder kronor, vilket är på samma låga nivå
som 2014. Den låga nivån beror främst på Vattenfalls och LKAB:s svaga resultat. LKAB:s resultat
påverkades 2014 av låga järnmalmspriser samtidigt som bolaget under året hade stora kostnader
för den kommande flytten av Kiruna. Det medför
att utdelningen till staten minskar kraftigt i år.
Tabell 12. Utdelningar från statliga bolag
Miljarder kronor
Utfall
Prognos
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Akademiska Hus AB
1,4
1,4
1,4
1,5
1,5
1,6
1,7
LKAB
5,5
3,5
0,1
1,6
1,7
1,8
1,8
Nordea AB
0,7
TeliaSonera AB
4,6
4,8
4,8
5,0
5,1
5,3
5,6
Vattenfall AB
6,8
0,0
0,0
4,0
4,2
4,4
4,6
Sveaskog AB
0,4
0,5
0,6
0,6
0,7
0,7
0,7
Övriga bolag
1,2
2,3
5,6
2,9
3,1
3,2
3,3
Totalt
20,7 12,4
12,6 15,5 16,3 17,0 17,7
Källa: ESV
Vattenfalls resultat har de senaste två åren belastats med stora nedskrivningar, vilka främst avsåg
stenkol- och gaskraftverk i Tyskland och Holland.
Det leder till att bolaget för andra året i rad inte
lämnar någon utdelning till staten. En låg efterfrågan och högre kapacitet inom förnyelsebar
energiproduktion har medfört lägre elpriser vilket
påverkar Vattenfalls vinster och utdelningsnivå
även de kommande åren. Utdelningspolicyn är
dock oförändrad och uppgår som tidigare till 40–
60 procent av vinsten.
TeliaSoneras utdelning till staten uppgår i år till
knappt 5 miljarder kronor. Vi räknar med att bolaget kommande år behåller sin nuvarande utdelningsnivå.
Nästa år ökar utdelningarna till 16 miljarder
kronor. Det beror främst på att både Vattenfall
och LKAB i år åter väntas redovisa ett positivt
resultat. Vinsterna i bolagen de närmaste åren, och
därmed utdelningen, ligger dock på en betydligt
lägre nivå jämfört med tidigare. Bolagen TeliaSonera, Vattenfall, LKAB och Akademiska Hus
står för 80 procent av statens totala aktieutdelningar. De fyra bolagen har fortsatt stor betydelse
för statens utdelningar under hela prognosperioden. Det statliga aktieinnehavet är 37,3 procent i
TeliaSonera medan de tre övriga bolagen ägs helt
av staten.
Statens aktieutdelningar från de hel- och delägda bolagen baseras på föregående års resultat
och utdelningspolicy. Utdelningarna redovisas på
statens budget under årets andra kvartal.
Minskad inleverans från Riksbanken
Riksbankens inleverans till staten uppgår 2015 till
4,1 miljarder kronor. Kommande år väntas
Riksbanken redovisa ett negativt resultat och
därmed sjunker inleveransen kraftigt. Riksbankens inleverans utgör 80 procent av de fem senaste årens genomsnittliga resultat. Den låga nivån
framöver förklaras även av att marknadsräntorna,
som har varit låga under en lång period, stiger.
Det ger en negativ priseffekt som minskar det
inleveransgrundande resultatet. Denna priseffekt
uppstår på grund av att obligationerna, som utgör
valutareserven, minskar i värde när räntorna stiger. Det innebär att Riksbankens inlevererade
överskott till staten blir lågt nästa år och uteblir
helt från 2017.
Inga försäljningsinkomster i prognosen
Inga försäljningar av statlig egendom ingår i
prognosen. Regeringen har för närvarande bemyndigande att minska eller helt avveckla ägandet i
bolagen SAS, Svensk Exportkredit (till lägsta
ägarandel 34 procent), Bilprovningen, Lernia samt
Orio AB (före detta Saab Automobile Parts).
EU:s förra långtidsbudget avslutad och
en ny håller på att starta upp
Utfallet för 2014 var relativt högt för bidrag m.m.
från EU, vilket beror på att det var sista året för
inbetalningar från flertalet av de EU-finansierade
programmen inom långtidsbudgeten för 2007–
2013. För 2015 blir inkomsterna 2,7 miljarder
kronor lägre. Det beror främst på att det nya
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
19
OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET
Landsbygdsprogrammet ännu inte blivit godkänt
av EU-kommissionen. Det väntas starta under
andra halvåret 2015 och därför kommer inga inbetalningar göras i år.
EU-kommissionen godkände programmen
inom Europeiska regionala utvecklingsfonden och
Europeiska Socialfonden i december förra året.
Det innebär att programmen nu startas upp och att
inbetalningar sker allt eftersom utbetalningarna
kommer igång under året. Dessutom inbetalas
förskott till programmen i år på totalt 0,9 miljarder kronor vilket avser förskott för både 2014
och 2015. Förskotten är tänkta att täcka programmens uppstartskostnader från programperiodens
början, det vill säga 2014, men betalas inte ut
förrän programmen godkänts.
Under 2016 väntas samtliga program inom nya
långtidsbudgeten 2014–2020 vara igång vilket
innebär att nivån på inkomsterna ökar igen.
20
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
Nedsättningar förs till krediteringar på
skattekonto
Nedsättningar som avser sjöfartsstöd, nystartsjobb
samt stöd till yrkesintroduktionsanställning uppgår i år till 8 miljarder kronor. Enligt det nya
regelverket för Nationalräkenskaper (ENS 2010)
redovisas nedsättningarna inte längre som skatter i
statens budget utan under inkomstgruppen
8000 ”Utgifter som redovisas som krediteringar
på skattekonto”.
OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET
Tabell 13. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2010–2019
Miljarder kronor
Utfall
Prognos
2010
2011
2012
Skatt på arbete
879,7
913,0
945,1
Direkta skatter
474,7
487,3
505,1
Kommunal skatt
522,9
538,2
560,8
42,5
44,6
44,2
Jobbskatteavdrag
-76,8
-80,4
Husavdrag
-13,7
-0,1
Indirekta skatter
Arbetsgivaravgifter
Statlig skatt
Övrigt
Egenavgifter
Särskild löneskatt
Nedsättningar
Tjänstegruppliv m.m.
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
972,4
993,8
1 043,0
1 090,4
1 141,8
1 192,4
1 240,9
523,0
528,6
558,8
587,7
616,9
644,7
670,9
581,9
602,4
634,5
663,0
693,0
723,5
754,0
44,8
46,9
50,5
53,9
57,0
58,9
59,7
-83,6
-85,8
-100,2
-103,4
-105,5
-108,4
-112,0
-115,9
-15,0
-15,9
-17,5
-20,0
-22,0
-23,3
-24,3
-25,3
-26,4
-0,1
-0,4
-0,4
-0,5
-0,7
-0,4
-0,4
-0,5
-0,5
405,0
425,7
440,0
449,4
465,2
484,2
502,8
524,8
547,8
569,9
403,9
426,6
442,4
454,3
470,9
490,6
509,7
531,3
553,7
575,8
12,3
12,4
11,7
11,5
12,3
12,8
13,4
14,0
14,6
15,2
33,1
36,2
37,4
36,8
38,2
39,8
41,2
42,9
44,7
46,5
-18,9
-21,6
-22,4
-22,9
-25,1
-25,9
-26,6
-26,9
-27,4
-28,0
1,1
1,0
0,9
0,7
0,7
0,7
0,7
0,7
0,7
0,7
Avgifter till premiepensionssystemet
-26,4
-28,9
-30,0
-31,0
-31,9
-33,7
-35,5
-37,0
-38,4
-40,1
Skatt på kapital
191,5
183,5
167,8
172,7
192,6
194,8
192,5
203,5
213,8
228,6
34,5
28,8
27,7
32,3
47,0
46,7
41,7
42,8
42,3
41,0
Skatt på kapital, hushåll
Skatt på bolagsvinster
106,6
102,8
89,5
89,0
90,0
94,0
99,1
103,6
108,1
112,8
Avkastningsskatt
11,9
11,9
10,2
6,9
10,4
8,4
4,7
9,0
14,0
22,2
Fastighetsskatt
26,4
27,5
28,7
31,6
31,7
32,1
32,9
33,4
34,3
36,9
Stämpelskatt
9,0
8,0
8,0
8,9
9,3
9,5
9,7
10,0
10,2
10,5
Kupongskatt m.m.
3,1
4,6
3,8
4,1
4,2
4,2
4,4
4,7
4,9
5,1
Skatt på konsumtion och insatsvaror
449,3
455,0
452,5
461,1
474,5
493,7
511,5
527,8
545,5
564,9
Mervärdesskatt
324,3
332,5
330,6
339,5
354,2
366,6
382,7
398,6
414,3
430,1
Skatt på tobak
10,6
11,3
11,8
11,1
11,4
11,9
11,8
11,8
11,9
12,1
Skatt på etylalkohol
4,3
4,3
4,3
4,0
4,1
4,1
4,1
4,2
4,2
4,2
Skatt på vin m.m.
4,6
4,7
4,8
4,9
5,2
5,7
5,8
5,9
6,0
6,1
Skatt på öl
3,2
3,2
3,2
3,3
3,5
3,8
3,9
4,0
4,0
4,1
Energiskatt
41,2
40,6
40,1
40,9
39,0
40,3
39,8
39,4
39,9
41,0
Koldioxidskatt
27,3
25,4
25,2
24,0
23,3
24,8
25,1
24,6
25,0
26,2
Övriga skatter på energi och miljö
Skatt på vägtrafik
Skatt på import
4,7
4,5
4,5
4,4
4,4
4,9
5,2
5,2
5,3
5,3
16,4
15,7
15,6
16,5
16,8
18,7
19,7
20,3
20,7
21,0
5,7
5,7
5,3
5,2
5,8
6,1
6,5
6,9
7,3
7,8
Övriga skatter
7,0
7,3
7,1
7,2
6,7
6,8
6,8
6,9
7,0
7,0
Restförda och övriga skatter
1,0
2,7
2,8
11,5
9,4
6,0
5,7
6,1
6,5
5,8
-5,7
-6,3
-6,3
-6,6
-5,9
-5,6
-5,3
-5,0
-4,8
-4,5
6,6
9,1
9,1
18,1
15,3
11,6
11,0
11,1
11,2
10,4
1 521,4
1 554,3
1 568,2 1 617,7
1 670,2
1 737,5
1 800,1
1 879,1
1 958,2
2 040,2
Restförda skatter
Övriga skatter
Totala skatteintäkter
EU-skatter
Offentliga sektorns skatteintäkter
Kommunalskatt
Avgifter till ålderspensionssystemet
Statens skatteintäkter
5,7
5,7
1 515,8
1 548,7
5,2
5,8
6,1
6,5
6,9
7,3
7,8
1 563,0 1 612,4
5,3
1 664,4
1 731,4
1 793,6
1 872,2
1 950,9
2 032,4
537,0
552,7
576,2
597,3
618,0
650,4
679,3
709,9
741,3
772,4
183,5
195,2
795,3
800,8
201,6
207,5
213,9
224,0
232,0
241,6
250,9
260,9
785,2
807,6
832,5
856,9
882,3
920,7
958,7
999,1
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
21
OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET
Tabell 13. Fortsättning
Miljarder kronor
Utfall
Statens skatteintäkter
Periodiseringar
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
795,3
800,8
785,2 807,6
832,5
856,9
882,3
920,7
958,7
999,1
-8,8
48,6
-17,3
5,0
8,6
6,9
10,4
10,1
17,0
-21,0
Uppbördsförskjutningar
-9,2
33,7
33,1
13,6
-1,0
8,4
17,0
15,6
18,5
18,9
Betalningsförskjutningar
-1,1
11,5
-16,1
-34,7
-16,3
-3,3
-8,4
-8,7
-8,1
-8,8
varav kommuner
13,2
28,0
-0,4
-15,0
-8,2
5,5
0,9
0,0
0,9
1,5
varav ÅP-systemet
2,9
0,7
0,9
-0,2
-0,2
0,9
1,0
0,8
0,8
0,9
varav privat sektor
-16,3
-16,9
-17,2
-20,2
-7,9
-9,9
-11,7
-10,8
-10,9
-12,1
-1,0
-0,2
0,7
0,6
0,1
0,2
1,4
1,2
1,1
0,9
varav kyrkan
varav EU
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Anstånd
1,6
3,4
0,0
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
1000 Statens skatteinkomster
786,6
849,4
802,2 786,6
815,2
861,9
890,9
927,6
969,1 1 009,2
Övriga inkomster
-7,0
23,0
-14,6
4,0
-25,0
-41,7
-41,2
-45,4
-47,1
-48,7
2000 Inkomster av statens verksamhet
41,8
55,3
48,8
48,1
41,7
30,3
31,3
30,1
31,4
32,5
3000 Inkomster av försåld egendom
0,2
23,1
0,3
20,8
0,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
4000 Återbetalning av lån
1,7
1,5
1,3
1,1
0,9
0,9
0,7
0,7
0,6
0,6
5000 Kalkylmässiga inkomster
8,9
11,1
9,7
9,9
9,9
9,9
11,0
11,5
11,9
12,3
6000 Bidrag från EU m.m.
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto
13,0
12,3
9,8
10,3
11,9
9,2
11,5
11,3
11,5
11,6
-67,0
-72,3
-76,6
-78,7
-81,6
-84,2
-87,5
-90,5
-93,8
-96,6
-8,0
-5,6
-8,0
-7,6
-8,0
-7,8
-8,3
-8,5
-8,7
-8,9
Totala inkomster
779,5
872,4
787,6 790,5
790,2
820,2
849,7
882,2
922,1
960,6
Totala utgifter
780,6
804,6
812,5 921,4
862,4
883,0
878,7
904,9
929,4
944,2
-1,1
67,8
-24,9 -130,9
-72,2
-62,8
-29,0
-22,7
-7,3
16,3
Budgetsaldo
Källa: SKV och ESV
22
Prognos
2010
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
3
Utgifterna på statens budget
Utgifterna stiger men fortsätter minska
som andel av BNP
Utgifterna på budgetens utgiftsområden, exklusive
räntor ökar i år och nästa år med 6 respektive
13 miljarder kronor. Det innebär en ökningstakt
på knappt 1 procent respektive 1,5 procent. Även
åren därefter ökar de måttligt. I genomsnitt är ökningen 1,5 procent per år under prognosperioden.
Bakom dessa siffror finns dock stora variationer
mellan olika utgiftsområden. Några utgiftsområden ökar tämligen mycket, medan andra minskar.
Diagram 7. Utgifter på statens budget
Miljarder kronor
Som andel av BNP minskar de totala utgifterna
från 22,1 procent 2014 till 19,8 procent 2019. Andelen minskar i nästan samma takt som den har
gjort under det senaste decenniet.
De takbegränsade utgifterna, det vill säga samtliga utgiftsområden utom statsskuldsräntorna men
inklusive utgifterna inom ålderspensionssystemet,
är lägre än utgiftstaket alla prognosår. Beaktar
man behovet av nödvändiga säkerhetsmarginaler
finns det i närtid endast ett begränsat utrymme för
beslut om utgiftsökningar, se avsnitt 6.2.
Några utgiftsområden kommenteras mer detaljerat i kapitlet:
Procent av BNP
1000
50
900
40
800
30
700
20
600
10
500
0
- Migration
- Integration och jämställdhet
- Hälsovård, sjukvård och social omsorg
- Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
- Arbetsmarknad och arbetsliv
- Statsskuldsräntor m.m.
- EU-avgiften
- Riksgäldens nettoutlåning
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
Totala utgifter
Procent av BNP
Källa: ESV
De totala utgifterna på statens budget, det vill säga
inklusive räntorna på statsskulden och nettoutlåningen, ökar i år med 21 miljarder kronor och
uppgår till 883 miljarder kronor. Nästa år sjunker
de med 4 miljarder kronor för att därefter fortsätta
öka. I genomsnitt ökar de med 1,8 procent per år
under prognosperioden. Denna ojämna utveckling
förklaras främst av att utgifterna för statsskuldsräntor är extremt volatila under dessa år, med en
stor ökning i år, en kraftig minskning nästa år och
därefter en markant ökning igen. Dessutom var
nettoutlåningen ovanligt hög förra året. Den halveras i år och är på samma nivå nästa år. Följande
år sjunker den ytterligare.
I slutet av detta kapitel finns en tabell som redovisar samtliga utgiftsområden och även ett avsnitt
om utgifterna i realekonomiska termer. Större revideringar mot ESV:s föregående prognos kommenteras i kapitel 8.
De flesta utgiftsområden ökar under
prognosperioden…
De flesta utgiftsområden ökar under prognosperioden, då de påverkas av pris- och löneutvecklingen samt befolkningsökningen. Några områden ökar kraftigt av andra skäl.
Den största ökningen sker inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn, främst för
barnbidrag och föräldraförsäkring. Det beror både
på att antalet barn och medelersättningen ökar.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
23
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
Diagram 8. De utgiftsområden som ökar mest
under prognosperioden
Miljarder kronor
Miljarder kronor
120
120
110
110
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
2010
2013
Sjukdom och funktionsneds
Kommunikationer
Integration
2016
2019
Familjer och barn
Migration
Källa: ESV
Utgifterna inom områdena Migration och Integration ökar kraftigt 2015–2017 som en följd av att
antalet asylsökande väntas fortsätta vara mycket
stort i år och nästa år. Då många av dessa får uppehållstillstånd ökar även utgifterna för kommunersättningar inom integrationsområdet. En del av
migrationsutgifterna avräknas från biståndsanslaget. Från och med 2017 baseras ESV:s beräkningar på antagandet om att antalet asylsökande börjar
återgå till en mer normal nivå, vilket innebär att
utgifterna på dessa två områden successivt minskar.
Det största utgiftsområdet på statens budget,
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, ökar markant under prognosperioden.
Mellan 2002 och 2010 minskade utgifterna inom
området. Det berodde framför allt på minskade utgifter för sjukpenning och, från 2009, även minskade utgifter för sjukersättning. Sjukpenningen
började stiga igen 2011 medan sjukersättningen
fortsatte att minska. Förra året ökade utgifterna
för sjukpenning mer än vad sjukersättningen
minskade och det väntas de fortsätta att göra
under prognosperioden.
Betydande investeringar i såväl vägar som järnvägar ökar utgifterna inom området Kommunikationer. Här ingår bland annat vägprojektet Förbifart Stockholm och utbyggnaden av tunnelbanan.
24
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
Dessa två projekt finansieras till stor del med
trängselskatter i Stockholm.
Utgifterna för internationellt bistånd ökar normalt i takt med BNI. I år ökar de dock inte då de
ökade utgifterna för migration till viss del avräknas från biståndsanslagen. Även 2016–2019 beräknas stora avräkningar ske, men de minskar
med tiden till samma nivå som för 2014. Effekten
blir att området under prognosperioden ökar ungefär som det hade gjort utan avräkningar, men på
en lägre nivå.
Fler utbildningsplatser, samt satsningar på
forskning och innovation bidrar till högre utgifter
inom området Utbildning och universitetsforskning. Ökningen är störst i år.
Utgifterna stiger också inom området Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Det gäller
främst kostnaderna för statlig assistansersättning,
där framför allt medelersättningen ökar. I år ökar
även läkemedelsförmånerna.
Under prognosperioden fluktuerar de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna mycket kraftigt. Bortsett från tillfälliga kurseffekter finns en underliggande utgiftsutveckling som innebär ökade ränteutgifter under perioden, främst till följd av att
marknadsräntorna börjar stiga under nästa år från
nuvarande låga nivåer, men också till följd av att
statsskulden ökar.
…men några utgiftsområden minskar
Utgifterna inom området Ekonomisk trygghet vid
ålderdom minskar, framför allt på grund av att allt
fler personer får inkomstgrundad ålderspension
från ålderspensionssystemet utanför statens budget. Detta medför att en lägre andel av de nya pensionärerna får garantipension. Dessutom blir antalet personer med efterlevandepension färre.
EU-avgiften varierar kraftig under perioden.
Förra året var den exceptionellt hög till följd av
tillfälliga effekter. Detta gör att avgiften för 2014
var högre än prognosen för 2019.
Inom arbetsmarknadsområdet minskar utgifterna något under prognosperioden främst som en
följd av att arbetslösheten sjunker. Dessutom
minskar den andel av de arbetslösa som har rätt
till ersättning.
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
Diagram 9. De utgiftsområden som minskar mest
under prognosperioden
Miljarder kronor
Miljarder kronor
80
80
70
70
60
60
50
50
40
lägre för att finansiera utgifter för migration. Därefter minskar avräkningen till 12 procent 2019.
Tabell 14. Utgifter för migration inklusive
avräkning
Miljarder kronor
Utfall
Prognos
Anslag
2014 2015 2016 2017 2018 2019
40
UO 8 Migration
12,6
30
30
20
20
Migrationsverkets
förvaltningsanslag
10
10
0
0
2010
2013
2016
2019
Arbetsmarknad och arbetsliv
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Avgiften till Europeiska unionen
Källa: ESV
3,6
17,1 19,3 18,6 17,5 15,7
4,5
4,9
4,5
4,1
3,8
Ersättningar och
bostadskostnader
7,3
Övriga anslag
1,6
1,8
2,0
1,9
1,9
1,9
Avräkning av migrationsutgifter från UO 7 Bistånd
-5,0
-8,4
-8,3
-6,2
-5,5
-5,4
Summa UO 8 inklusive
avräkning från UO 7
7,6
10,7 12,4 12,2 11,5 10,0
8,7 11,0 12,4 12,0 10,3
Källa: ESV
Kraftigt varierande nettoutlåning
Många söker asyl
Riksgäldens nettoutlåning utgörs av alla förändringar av lån och kontobehållningar i Statens internbank. Posten kan variera kraftigt mellan åren.
Förra året var nettoutlåningen betydligt högre än i
år till följd av en engångseffekt avseende studielånen. Nästa år är den på samma nivå som i år, men
framöver sjunker den. År 2009 och 2013 bidrog
nettoutlåningen till starkt ökade totala utgifter när
Riksbanken då lånade cirka 100 miljarder kronor
respektive år, vilket syns i diagram 7.
Under 2014 ansökte drygt 81 000 personer om
asyl i Sverige. Jämfört med 2013 är det nästan
50 procent fler.
ESV bedömer att antalet blir fortsatt stort i år
och nästa år, eftersom det just nu inte finns något
som tyder på att konflikten i Syrien kommer att ta
slut den närmaste tiden. Förutom asylsökande från
Syrien är det en stor grupp statslösa som söker
asyl, varav många bedöms vara palestinier som
har flytt från Syrien.
3.1
Tabell 15. Antal asylsökande 2014
Migration (UO 8)
Utgiftsområdet består främst av utgifter som avser
mottagandet av asylsökande och Migrationsverkets förvaltningsanslag. Dessa utgifter uppgår i år
till 89 procent av utgiftsområdets utgifter på drygt
17 miljarder kronor.
Utgifterna för området ökar med 36 procent
2015 och ytterligare 13 procent nästa år för att
därefter börja sjunka. De stora utgiftsökningarna i
år och nästa år beror på att antalet asylsökande,
från framför allt Syrien och dess närområden,
väntas vara fortsatt högt. Efter 2016 minskar utgifterna inom området något när antalet asylsökande antas bli lägre.
Till viss del finansieras utgifterna för migration
av biståndsmedel. I år och nästa år beräknas utgifterna för biståndsverksamheten bli 22–23 procent
Utfall
varav ensamkommande barn
Syrien
30 583
1 233
Eritrea
11 499
1 456
Medborgarskap
Statslös
7 863
448
Somalia
4 831
1 118
Afghanistan
3 104
1 547
Irak
2 666
84
Albanien
1 699
82
Serbien
1 512
19
Kosovo
1 474
25
Ukraina
1 332
14
Övriga
14 738
1 023
Totalt
81 301
7 049
Källa: MIV
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
25
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
För 2015 räknar vi med att 85 000 personer kommer att ansöka om asyl i Sverige, varav nästan
34 000 syrier och 9 000 statslösa. Nästa år beräknas 80 000 personer söka asyl i Sverige. Beräkningarna för åren därefter utgår från ESV:s antagande om att antalet personer som söker asyl i Sverige börjar återgå till en mer normal nivå. Det innebär att antalet asylsökande beräknas minska till
42 000 år 2019, vilket fortfarande är högt historiskt sett.
Om antalet asylsökande inte minskar kommer
utgifterna för såväl migration som integration att
bli högre.
Diagram 10. Antal asylsökande
Tusental
Tusental
3.2
Integration och jämställdhet (UO 13)
Utgiftsområdet Integration består till största delen
av utgifter för kommunersättningar vid flyktingmottagande, etableringsersättning och insatser till
vissa nyanlända invandrare samt ersättning till
etableringslotsar6.
90
90
Tabell 16. Utgifter inom integration och
jämställdhet
80
80
Miljarder kronor
70
70
Utfall
Anslag
Prognos
2014 2015 2016 2017 2018 2019
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa
nyanlända invandrare
1,7
2,9
3,4
4,3
4,2
3,7
0
0
Övrigt
0,8
0,6
0,6
0,5
0,4
0,4
Totalt
12,2
1988
1992
1996
2000
2004
2008
2012
2016
Källa: MIV och ESV
Anm.: Den kraftiga uppgången 1992 var en följd av kriget i
Jugoslavien, vilket gjorde att 69 396 personer därifrån sökte asyl i
Sverige det året. Motsvarande siffror för 1991 och 1993 var 13 226
och 28 816 personer.
Migrationskostnaderna ökar kraftigt
Behovet av mottagningsplatser ökar när fler personer ansöker om asyl, vilket leder till högre utgifter. Antalet ensamkommande barn har också
stor betydelse för utgifterna. Kostnaderna för dessa är betydligt högre än för övriga asylsökande.
Mellan 2012 och 2014 fördubblades nästan antalet
från 3 600 till 7 000 barn, och i år beräknas 7 700
ensamkommande barn ansöka om asyl.
För 2015 räknar vi med att i genomsnitt 86 000
personer är inskrivna i mottagningssystemet,
39 procent fler än 2014. För 2016 och 2017 räknar
vi med att antalet inskrivna stiger ytterligare för
att därefter börja minska som en följd av att antalet asylsökande antas bli lägre. Det gör att kostna-
26
derna under anslaget för mottagande av asylsökande ökar 2015 och 2016. Därefter väntas de
minska.
Det stora antalet asylsökande innebär att Migrationsverkets förvaltningskostnader ökar kraftigt i år jämfört med förra året. Även 2016 ökar
dessa utgifter.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
7,0
9,1 11,5 14,0 15,3 14,5
Etableringsersättning till
vissa nyanlända invandrare
2,7
4,3
5,5
6,4
6,3
5,6
16,9 21,1 25,2 26,3 24,1
Källa: ESV
Utgifterna inom området växer kraftigt i år då antalet asylsökande som får uppehållstillstånd väntas
öka. För 2015 uppgår utgifterna till nästan 17 miljarder kronor, vilket är en ökning med 38 procent
från föregående år. De närmaste åren fortsätter utgifterna inom området att stiga. I slutet av prognosperioden minskar utgifterna som en följd av
färre asylsökande och därmed färre som kommunplaceras.
Ersättningarna till kommunerna ökar…
Det stora antalet mottagna flyktingar som får uppehållstillstånd leder till att utgifterna för kom6
I februari i år beslutade Arbetsförmedlingen att säga upp tjänsten
Etableringslots på grund av att de inte kunde garantera kvaliteten på
lotsverksamheten. I ESV:s prognos ligger dock utgifterna för etableringslotsar kvar i avvaktan på hur eventuell lotstjänst och finansieringen av denna kommer att se ut i framtiden.
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
munersättningar vid flyktingmottagande mer än
fördubblas från 2014 till 2019.
Vi beräknar att totalt 60 000 flyktingar kommer
att kommunplaceras under 2015, jämfört med
46 000 personer 2014. År 2016 växer antalet ytterligare, till 70 000 personer. Ökningen beror
bland annat på en hög anhöriginvandring men
även på att antalet flyktingar som själva ordnar
sitt boende i kommunerna har ökat den senaste tiden. Detta trots att antalet lediga bostäder är relativt begränsat.
Antalet ensamkommande barn som kommunplaceras beräknas dessutom vara stort under prognosperioden, vilket ökar utgifterna relativt mycket då kostnaderna för dessa flyktingar är högre än
för övriga.
Från 2018 räknar vi med färre kommunmottagna som en följd av att antalet asylsökande antas
minska. Utgifterna inom integrationsområdet börjar därför minska i slutet av prognosperioden.
…liksom utgifterna för etableringsstöd
Det ökade antalet kommunplacerade flyktingar leder till att fler omfattas av etableringslagen. Målgruppen för lagen är nyanlända flyktingar och
andra skyddsbehövande som har beviljats uppehållstillstånd samt anhöriga till dessa. Syftet med
lagen är att påskynda deras etablering i arbetsoch samhällslivet med olika typer av insatser som
tas fram i enskilda etableringsplaner. Dessa omfattar maximalt två år med vissa undantag.
När fler omfattas av etableringslagen ökar utgifterna för etableringsersättning och insatser till
vissa nyanlända invandrare samt ersättning till
etableringslotsar. Totalt ökar utgifterna för etableringsreformen från 4,4 miljarder kronor 2014 till
10,8 miljarder kronor 2017. Därefter börjar utgifterna sakta minska då antalet kommunmottagna
beräknas bli lägre.
folkhälsa och sjukvård, stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken samt den prestationsbundna vårdgarantin.
Tabell 17. Utgifter inom hälsovård, sjukvård
och social omsorg
Miljarder kronor
Utfall
Anslag
Tandvårdsförmåner m.m.
Prognos
Ändring, %
2014 2015 2016 2017 2018 2019
5,2
5,5
5,6
5,8
5,9
Snitt Totalt
6,1
3,1
16
Bidrag till läkemedelsförmåner
21,5
22,7 21,8 21,8 21,8 21,8
0,3
1
Statlig assistans
ersättning
23,8
24,9 26,1 27,1 28,2 29,4
4,3
24
Övrigt
11,0
10,1
9,9 10,0
-1,9
-9
Totalt
61,6
63,1 63,4 64,5 65,9 67,4
9,8
9,8
1,8
9
Källa: ESV
Anm.: De två sista kolumnerna visar utgifternas procentuella
förändring, dels som ett genomsnitt per år, dels totalt över hela
prognosperioden.
Det är i första hand den statliga assistansersättningen som medför högre utgifter inom området.
Statlig assistansersättning
Kostnaderna för den statliga assistansersättningen
bestäms av antalet personer som får assistans med
mer än 20 timmar per vecka, antalet ersatta
timmar dessa personer får samt timersättningen.
De 20 första timmarna bekostas av kommunerna.
Timersättningen baseras på ett schablonbelopp
som bestäms av regeringen för varje år. För 2015
är schablonbeloppet 284 kronor per timme. För
följande år räknar vi upp schablonbeloppet i
prognosen med löneutvecklingen.
Nedanstående tabell visar att det i första hand
är en höjd timersättning som medför högre utgifter under prognosperioden.
Tabell 18. Förändring av statlig assistansersättning per komponent under prognosperioden
Ändring för hela perioden
3.3 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg (UO 9)
Komponent
Utgifterna inom området uppgår i år till 63 miljarder kronor och består till 84 procent av utgifter för
tandvårds- och läkemedelsförmåner samt statlig
assistansersättning. Andra större utgifter avser
Procent
Miljarder kronor
Antal personer
5
1,3
Antal timmar per person
6
1,5
Timersättning
11
2,9
Totalt
24
5,6
Källa: ESV
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
27
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
Läkemedelsförmåner
Övriga anslag inom området minskar
För perioden 2012–2014 har kostnaderna reglerats
i särskilda regeringsbeslut.
För 2015 finns en ny ettårig överenskommelse
mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med en total kostnad om 22,5 miljarder kronor. Överenskommelsen innehåller
19,2 miljarder kronor för läkemedelsförmånen
och 1,8 miljarder kronor för övriga bidrag m.m.
Vidare ingår ett särskilt bidrag för hepatit C med
0,8 miljarder kronor som motsvarar 70 procent av
den beräknade läkemedelskostnaden. Dessutom
ingår ett bidrag om 0,7 miljarder kronor för hepatit C avseende 2014.
Överenskommelsen innehåller även en vinstoch förlustdelningsmodell som innebär att parterna delar på kostnaderna för 2015, om utgifterna
för läkemedelsförmånen och hepatit C, avviker
från det överenskomna beloppet med mer än
3 procent.
Prognoserna för 2016–2019 baseras på överenskommelsen för 2015.
Utgifterna för övriga anslag minskar under prognosperioden, vilket till stor del beror på en
minskning av anslaget Bidrag till folkhälsa och
sjukvård.
Tandvårdsförmåner
Tandvårdsförmånerna består huvudsakligen av utgifter för tandvårdsbidrag och högkostnadsskydd.
Tandvårdsbidraget utgörs av ett belopp per person
och år som varierar för olika åldersgrupper. Högkostnadsskyddet utgår med 50 procent av kostnaderna som överstiger beloppsgränsen 3 000 kronor och med 85 procent av kostnaderna som överstiger 15 000 kronor. De kostnader som ersätts
maximeras också av det fastställda referenspriset
för respektive ersättningsberättigad åtgärd.
Från 2013 infördes ett utökat tandvårdsbidrag
och ett höjt högkostnadsskydd till personer som
har behov av förebyggande tandvård till följd av
sjukdom eller funktionsnedsättning. Det utökade
tandvårdsbidraget bekostas av staten och det höjda högkostnadsskyddet av landstingen.
Utgiftsökningen för tandvårdsbidraget i övrigt
beror i huvudsak på befolkningstillväxten då bidragsnivån varit oförändrad sedan införandet den
1 juli 2008. Utgiftsökningen för högkostnadsskyddet beror på höjda referenspriser, befolkningstillväxten och vissa regeländringar.
28
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
3.4 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning (UO 10)
Utgifterna inom området består till 85 procent av
försäkringssystemen sjuk- och rehabiliteringspenning samt aktivitets- och sjukersättning. I år uppgår utgifterna till 102 miljarder kronor och är därmed det största utgiftsområdet på statens budget.
Under prognosperioden ökar utgifterna, med
2,2 procent i genomsnitt per år, totalt 11 procent.
Sjukpenningdagarna fortsätter att öka
Sjukpenningdagarna minskade mellan 2002 och
2010 till följd av såväl ett minskat inflöde som ett
ökat utflöde av personer i sjukförsäkringen. De
striktare regler som infördes under 2008 förstärkte
denna trend. Från 2011 började dock antalet personer med sjukpenning öka igen, och därmed
även utgifterna.
Diagram 11. Antal sjukpenningdagar
Miljoner dagar
Årlig procentuell förändring
100
25
90
80
15
70
60
5
50
40
-5
30
20
-15
10
0
-25
2000
2003
2006
2009
2012
2015
2018
Miljoner sjukpenningdagar (vänster axel)
Årlig procentuell förändring (höger axel)
Källa: SCB och ESV
Då inflödet av sjukfall är fortsatt högt och sjukfallens varaktighet blir längre bedömer ESV att antalet utbetalda sjukpenningdagar under 2015 kommer att öka med drygt 12 procent jämfört med
förra året. Det gör att ökningstakten är ungefär i
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
nivå med 2014. Ökningstakten minskar därefter
gradvis under prognosperioden.
Andelen av antalet sysselsatta som får sjukpenning, omräknat till helårsekvivalenter, väntas i år
uppgå till 3,4 procent och 2018 till 3,7 procent.
Därefter antas andelen vara oförändrad. Det leder
till att kostnaderna för sjukpenning fortsätter öka
som en följd av att antalet sysselsatta och ersättningsnivåerna stiger.
Många med sjukersättning ålderspensioneras
Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat konstant sedan 2007. Då fick
mer än 450 000 personer ersättning, omräknat till
helårsekvivalenter, vilket motsvarade 7,7 procent
av befolkningen i åldrarna 16–64 år. I december
2014 uppgick de till cirka 290 000 personer, eller
knappt 5 procent av befolkningen i samma åldersgrupp.
Diagram 12. Aktivitets- och sjukersättning
Miljarder kronor
Tusental personer
100
500
90
450
80
400
70
350
60
300
50
250
40
200
30
150
20
100
10
50
0
0
1999
2002
2005
2008
2011
2014
2017
Utgifter för aktivitets- och sjukersättningar, miljarder kronor
Antal personer med aktivitets- och sjukersättning,
helårsekvivalenter (tusental)
Källa: SCB och ESV
Från 2013 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare. Även kommande
år väntas fler personer lämna denna ersättningsform jämfört med de som tillkommer. Utgifterna
för sjukersättning fortsätter därmed minska. Det
låga inflödet beror framför allt på det nuvarande
regelverket som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Det stora utflödet beror på att många med sjukersättning blir ålderspensionärer. Vi räknar med att 270 000 perso-
ner har aktivitets- eller sjukersättning 2019, vilket
motsvarar drygt 4 procent av befolkningen i åldern 16–64 år.
3.5
Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14)
Utgifterna inom området består till 55 procent av
bidrag till arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd
och kostnader för arbetsmarknadspolitiska program. Lönebidrag och bidrag till Samhall uppgår
till 26 procent. Utgifterna för utgiftsområdet ligger i år på 66 miljarder kronor, vilket är strax under nivån för 2014. De minskar under nästan hela
prognosperioden, i genomsnitt med knappt 1 procent per år, totalt 4 procent under perioden.
Utgifterna för aktivitetsstöd, arbetslöshetsersättning och lönegarantiersättning sjunker under
hela prognosperioden. Däremot stiger utgifterna
för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
Bland övriga utgifter ingår Europeiska socialfonden. En ny programperiod ger successivt högre utgifter.
Tabell 19. Arbetsmarknadsutgifter
Miljarder kronor
Utfall
Prognos
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Arbetsförmedlingens
förvaltning
6,9
7,2
7,4
7,4
7,5
7,5
Aktivitetsstöd
14,5
14,3
12,7
11,8
11,8
11,8
Bidrag arbetslöshetsersättning
13,4
13,0
12,4
11,8
11,4
11,4
Kostnad arb.markn.program och insatser
8,7
9,3
9,2
9,5
9,7
10,0
Lönebidrag och Samhall
17,5
17,5
17,5
17,6
17,7
17,7
Lönegaranti
1,6
1,4
1,4
1,3
1,2
1,1
Övrigt
4,3
3,7
4,1
4,4
4,7
4,8
Totalt
66,9
66,4
64,7
63,8
64,0
64,3
Källa: ESV
Minskade utgifter för arbetslöshetsersättning
Antalet öppet arbetslösa väntas i år uppgå till
256 000 personer, nästan 14 000 personer färre än
2014. Detta motsvarar en minskning av arbetslösheten med 0,3 procentenheter7. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning minskar när arbetslösheten sjunker. Dessutom sjunker andelen
7
Enligt definitionen Öppen arbetslöshet 16–64 år, se tabell 3 i avsnittet om Den makroekonomiska utvecklingen.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
29
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
av de öppet arbetslösa som är berättigade till arbetslöshetsersättning.
Andelen öppet arbetslösa med rätt till arbetslöshetsersättning har fallit från 80 procent 2006 till
drygt 35 procent 2015 på grund av striktare regler
och en förändrad sammansättning av arbetslösheten. Andelen väntas fortsätta sjunka till 33 procent
2017 för att därefter ligga kvar på ungefär samma
nivå. Minskningen beror på att allt färre arbetslösa
väntas uppfylla villkoren för ersättning när antalet
arbetslösa minskar. Arbetslösheten väntas under
prognosperioden minska med totalt 0,7 procentenheter7.
Tabell 20. Antal personer i program och
sysselsättningsstöd
Tusental
Utfall
Jobb- och utvecklingsgarantin
-därav i sysselsättningsfasen
Jobbgaranti för
ungdomar
Antalet deltagare i arbetsmarknadsåtgärder omfattar i år 191 000 personer, vilket är i nivå med föregående år. Från och med nästa år minskar antalet deltagare som får aktivitetsstöd. Nedgången
förstärks av satsningen på att förlänga de särskilda
anställningsstöden och att permanenta samt förlänga de förstärkta särskilda anställningsstöden.
Fler arbetslösa kommer därmed att gå från aktivitetsstöd till att bli sysselsatta med hjälp av dessa
stöd. Totalt sett minskar utgifterna för aktivitetsstöd med 2,7 miljarder kronor mellan 2014 och
2017 för att därefter plana ut, medan utgifterna för
anställningsstöd ökar.
Inom anslaget aktivitetsstöd är det framför allt
antalet personer i jobb- och utvecklingsgarantin
samt jobbgarantin för ungdomar som minskar när
arbetslösheten sjunker.
Arbetsmarknadsutbildning
Subventionerade anställningar är riktade till funktionshindrade och personer med varaktig sjukdom. Dessa anställningar kan vara lönebidragsanställning, offentligt skyddat arbete, utvecklingsanställning eller trygghetsanställning.
Utgifterna för subventionerade anställningsformer ligger i år kvar på samma nivå som 2014. Behovet av subventionerade anställningar är fortsatt
stort, bland annat som en följd av utförsäkringarna
inom sjukförsäkringsområdet. Samtidigt sker en
omfördelning av stöden, varför lönebidraget mins-
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
Prognos
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Allt färre i arbetsmarknadsåtgärder
Subventionerade anställningar
ökar marginellt
30
kar medan trygghets- och utvecklingsanställningar
ökar.
Det totala antalet subventionerade anställningar
uppgår i år till 77 000 och ökar något i slutet av
prognosperioden.
Start av
näringsverksamhet
Förberedande insatser
Arbetspraktik
Totalt med
aktivitetsstöd
103
101
94
80
75
74
34
34
32
28
27
27
33
34
30
27
25
25
5
5
5
5
5
5
1
2
2
2
2
2
30
31
31
31
30
29
3
4
3
3
3
3
176
176
166
148
140
138
Totalt med
anställningsstöd
14
15
16
16
16
16
Lönebidrag
32
30
31
29
28
29
4
3
3
3
3
3
Offentlig skyddad
anställning
Utvecklingsanställning
8
8
9
9
9
9
Trygghetsanställning
33
35
36
36
38
39
Totalt med subv.
anställning
77
77
77
77
79
79
267
268
259
241
235
233
Totalt i program och
sysselsättningsstöd
Källa: AF och ESV
Färre konkurser 2015
Den förbättrade konjunkturen resulterade i betydligt färre konkurser 2014 och hittills i år jämfört
med både 2012 och 2013. Antalet varsel ligger på
en låg nivå, även om de har ökat något jämfört
med 2014. Utgifterna för lönegarantiersättningen
väntas fortsätta sjunka under hela prognosperioden i takt med att konjunkturen stärks.
3.6
Statsskuldsräntor (UO 26)
Utgiftsområdet utgörs nästan enbart av anslaget
Räntor på statsskulden, som i år beräknas till
knappt 28 miljarder kronor. Ränteutgifterna har
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
minskat markant under lång tid, framför allt som
en följd av allt lägre räntenivåer, men de varierar
kraftigt mellan åren. Förra året var utfallet endast
drygt 3 miljarder kronor, medan det i år väntas bli
28 miljarder kronor. Nästa år sjunker det igen, till
11 miljarder kronor, för att därefter stiga de tre
följande åren till 36 miljarder kronor 2019. Det är
olika typer av kurseffekter som gör att de utgiftsmässiga räntorna varierar så kraftigt. År 2014 blev
ränteutgifterna mycket låga främst till följd av stora inkomster av överkurser vid emission, bland
annat på grund av det extremt låga ränteläget. I år
blir utgifterna höga, framför allt som en följd av
stora valutakursförluster i schweizerfranc efter
schweiziska centralbankens oväntade beslut att
släppa kopplingen till euron.
Det snarlika begreppet räntekostnaderna har en
jämnare utveckling än ränteutgifterna då räntebelastningen är periodiserad och kursdifferenser inte
ingår. Räntekostnaderna påverkas däremot av
Riksgäldens nettoutlåning – inte minst den stora
utlåningen till Riksbanken – till skillnad från anslagets ränteutgifter. Se faktaruta om de båda räntebegreppen.
skott, vilket då sänker skulden något och dämpar
effekten av högre marknadsräntor.
Diagram 13. Räntor på statsskulden
Den kostnadsmässiga redovisningen är anpassad till, men
inte identisk med, redovisningen i nationalräkenskaperna
och innebär att räntebelastningen periodiseras. Det innebär
att den inte påverkas av över-/underkurser vid emission, något som i hög grad påverkar ränteutgifterna. Överkurser
uppstår när Riksgälden emitterar lån med en kupongränta
som är högre än marknadsräntan. På motsvarande sätt
uppstår underkurser när kupongräntan är lägre än marknadsräntan. Räntekostnaderna påverkas inte heller av kursdifferenser vid Riksgäldens förtidsinlösen av lån, också det
en effekt av skillnaden mellan kupongräntan och den aktuella marknadsräntan. I räntekostnaderna ingår inte heller –
till skillnad från ränteutgifterna – realiserade valutakursdifferenser, som uppstår när lån i utländsk valuta återbetalas till
en annan valutakurs än vid lånetillfället. Dessutom uppstår
valutadifferenser som följd av de derivataffärer Riksgälden
gör för att anpassa valutaskulden till gällande riktvärde.
En annan skillnad mellan ränteanslaget och räntekostnaderna är att räntekostnaderna påverkas av Riksgäldens nettoutlåning medan anslaget inte gör det. Se faktaruta under
Riksgäldens nettoutlåning.
Miljarder kronor
Miljarder kronor
120
120
100
100
80
80
60
60
40
40
20
20
0
0
1998
2002
2006
Räntekostnader
2010
2014
2018
Ränteutgifter (anslaget)
Källa: RGK och ESV
Under prognosperioden ökar räntebelastningen.
Det beror främst på att marknadsräntorna börjar
stiga under 2016 från nuvarande låga nivåer, men
även på att statsskulden, som ökat de senaste åren,
väntas fortsätta öka 2015–2018. Först i slutet av
prognosperioden visar statsbudgeten åter över-
Lägre marknadsräntor har stor betydelse
Statens ränteutgifter har minskat kraftigt sedan
mitten av 1990-talet då de låg på 6 procent av
BNP. Under prognosperioden ligger ränteutgifterna på i genomsnitt 0,6 procent av BNP. Det förklaras framför allt av de markant lägre räntenivåerna. I mitten av 1990-talet uppgick exempelvis
den femåriga räntan till 8–10 procent, vilket kan
jämföras med årets genomsnittliga nivå på
0,2 procent. Femårsräntan stiger framöver, till
3,8 procent 2019, men väntas alltså även då vara
betydligt lägre än för tjugo år sedan.
Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga
statsskuldsräntor
Den anslagspåverkande redovisningen av statsskuldsräntorna är utgiftsmässig (i stort sett kassamässig), vilket innebär att den påverkas av de betalningar som görs. Ränteutgifterna är därmed beroende av vilken upplåningsteknik
som tillämpas och uppvisar på kort sikt stora skillnader mot
en kostnadsmässig redovisning.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
31
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
3.7
EU-avgiften (UO 27)
Avgiften till Europeiska unionen består av Sveriges betalningar till EU. Det är främst EU-budgetens utgiftsnivå som påverkar utgiftsområdets utveckling eftersom EU-budgetens inkomster ska
balansera utgifterna.
EU-avgiften varierar kraftigt under perioden.
Det har främst två orsaker. Den första är att Sverige betalar ordinarie avgift, det vill säga utan
rabatter, under 2014 och 2015. Enligt långtidsbudgeten 2014–2020 ska Sverige betala en rabatterad
EU-avgift. Denna träder dock inte i kraft förrän
2016 eftersom den först måste godkännas av alla
medlemsländer. Sverige kommer då bli kompenserad genom att EU-avgiften för 2016 retroaktivt
reduceras med rabatterna för 2014 och 2015.
Sveriges EU-avgift är därmed cirka 3,4 miljarder
kronor högre både 2014 och 2015 och motsvarande 6,8 miljarder kronor lägre 2016 jämfört med
den avgift vi ska betala.
Diagram 14. EU-avgiften samt rabatter och
korrigeringar
Miljarder kronor
Miljarder kronor
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
februari i år kom en första återbetalning på
2,8 miljarder kronor vilket också inkluderade återbetalningar för andra korrigeringar. Ytterligare
återbetalningar på cirka 1 miljard kronor är också
att vänta under året. Med anledning av återbetalningarna beräknas avgiften för 2015 bli betydligt
lägre än 2014.
Diagrammet visar Sveriges EU-avgift 2014–
2019 och hur de två effekterna påverkar nivån på
utgiftsområdet.
3.8
Riksgäldens nettoutlåning
Riksgäldens nettoutlåning utgörs av alla förändringar av lån och kontobehållningar i Statens internbank. I år och nästa år väntas nettoutlåningen
uppgå till drygt 11 miljarder kronor. Därefter
sjunker den långsamt till knappt 5 miljarder kronor 2019. En faktaruta om nettoutlåningen finns i
slutet av avsnittet och en detaljerad tabell för åren
2014–2019 finns i appendix.
De senaste åren har nettoutlåningen i hög grad
påverkats av extraordinära åtgärder till följd av finanskrisen, såsom Riksbankens lån för att stärka
valutareserven, lån till länder med finansiella problem samt transaktioner i stabilitetsfonden. Förra
året tillkom en stor engångseffekt avseende studielån. I följande tabell och text beskrivs de poster
som främst förklarar fluktuationerna 2014–2019.
Tabell 21. Riksgäldskontorets nettoutlåning
Miljarder kronor
Utfall
-10
-10
2014
2015
2016
2017
2018
2019
Retroaktiva korrigeringar
Sveriges rabatter
EU-avgiften inkl Sveriges rabatter
EU-avgiften, totalt
Källa: ESV
Anm: Retroaktiva korrigeringar summerar de effekter som härrör
från EU-kommissionens omräkning för 1995–2013.
Den andra orsaken är att EU-kommissionen gjorde en allmän översyn och räknade om medlemsstaternas BNI för perioden 1995–2013. Det medförde att Sverige fick betala 1,8 miljarder kronor i
december 2014, utöver den ordinarie avgiften.
Sverige kompenseras dock för omräkningen. I
32
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
Prognos
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Lån till Riksbanken
4,5
10,0 10,5
6,1
2,2
0,0
Lån till Ukraina
0,0
0,0
0,8
0,0
0,0
0,0
Lån till Irland
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-1,3
Lån till Island
-1,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
CSN, studielån
15,9
6,5
5,6
5,1
5,4
7,1
CSN, kreditreserv
-1,1
-0,8
-0,7
-0,8
-0,8
-0,9
Infrastrukturlån Trafikverket
0,9
-0,3
-0,2
0,9
4,6
5,8
Lån till Svenska kraftnät
2,4
1,2
1,3
1,3
1,0
1,0
Stabilitetsfonden
-3,5
-3,3
-3,5
-4,1
-5,1
-6,1
Exportkreditnämnden
-1,8
-1,1
-1,3
0,0
0,0
0,0
Övrigt
6,6
-1,2
-1,0
-0,4
-0,4
-0,6
Totalt
22,0
11,1 11,5
8,2
6,9
5,0
Källa: RGK och ESV
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
Svagare krona höjer Riksbankens lån
Riksbanken lånade 2009 och 2013 totalt motsvarande cirka 200 miljarder kronor i Riksgälden i
dollar och euro för att förstärka valutareserven.
När enskilda lån för Riksbankens räkning förfaller refinansieras de till en ny valutakurs. Det innebär att nettoutlåningen påverkas av hur eurorespektive dollarkursen har förändrats sedan lånet
togs. Till följd av försvagningen av kronan ökade
Riksbankens lån förra året med 4 miljarder kronor. Under prognosperioden beräknas lånet till
följd av den svagare kronan fortsätta att öka markant. Ökningen beräknas såväl i år som nästa år
till drygt 10 miljarder kronor. Därefter avtar ökningstakten. Det är främst den högre dollarkursen
som påverkar utvecklingen, eftersom huvuddelen
av lånen är i dollar. Lånen löper ofta på 3–5 år.
Någon återbetalning av Riksbankens lån är inte
beaktad i prognosen eftersom det är oklart när detta ska ske. De utestående lånen antas i sin helhet
refinansieras när respektive låneperiod löper ut,
även om det totala lånet därmed kraftigt kommer
att överstiga det ursprungliga beloppet på 200 miljarder kronor, givet ESV:s antagna valutakurser.
År 2019 beräknas lånet totalt uppgå till 227 miljarder kronor.
Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning8 föreslog i januari 2013
att en stor valutareserv kan ersättas med möjlighet
för Riksbanken att vid behov låna i Riksgälden.
Förslaget bereds inom Regeringskansliet.
Lån till andra länder
Sverige har nyligen erbjudit Ukraina ett bilateralt
lån på 100 miljoner dollar. Lånet kommer att vara
kopplat till ett nytt stödpaket från IMF och väntas
kunna betalas ut 2016. Det motsvarar då drygt 800
miljoner kronor.
År 2012–2013 lånade Sverige ut 5,2 miljarder
kronor till Irland. Den första återbetalningen, som
motsvarar en fjärdedel av lånet, kommer att göras
2019.
Sverige har även bistått Island med lån. Totalt
utbetalades 4,6 miljarder kronor 2009–2011. Lånet har emellertid återbetalats i förtid, drygt hälf8
ten 2012 och resterande del 2014. Enligt ursprunglig plan skulle återbetalningarna pågå till
2021. Island kan, efter krisen, nu åter emittera på
den internationella kapitalmarknaden.
Under finanskrisen erbjöds också lån till Lettland. Landet valde dock att inte utnyttja lånemöjligheten.
Studielånet höjt med 1000 kronor per månad
Studielån från CSN finansieras med lån i Riksgälden. Från 2014 tas även lån för kapitaliserade räntor. Detta medförde en engångseffekt på 11,7 miljarder kronor i början av 2014, då CSN tog lån för
den ingående skuldstocken. Transaktionen påverkade dock inte budgetsaldot då beloppet betalades
in till inkomsttitel. De kommande åren kommer
därigenom nettoutlåningen för studielån att bli
mindre än vad den annars blivit eftersom skuldstocken för kapitaliserade räntor väntas sjunka.
Det beror främst på att räntenivån har sjunkit kraftigt de senaste åren.
Från och med 2014 belastas också statens budget med förväntade förluster på nya studielån, redan då lånen tas. Dessa medel förs från anslag till
en kreditreserv, ett konto i Riksgälden, varifrån
framtida faktiska förluster betalas. Under en lång
uppbyggnadsfas kommer kreditreserven att öka.
Riksdagens budgetbeslut för 2015 innebär att åldersavskrivning av studielån slopas. Därmed
minskar från och med 2015 avsättningen till reserven från 7,3 till 4,8 procent av nyutlåningen.
I år höjs studielånen med 1 000 kronor per månad. Det innebär cirka 2 miljarder kronor högre
nettoutlåning per år.
Lån till Citybanan och Förbifart Stockholm
Trafikverket lånar till vissa infrastrukturinvesteringar. Dessa lån minskar något i år och nästa år
då amorteringarna överstiger nyutlåningen. Från
2017 ökar lånen igen i en relativt snabb takt. Sista
året i prognosperioden ökar infrastrukturlånen
med nästan 6 miljarder kronor. Nyupplåningen för
järnvägsprojektet Citybanan i Stockholm har varit
hög under några år, men har nu upphört. Under
perioden väntas i stället lånen för väginvesteringar
öka, framför allt för vägprojektet Förbifart Stock-
SOU 2013:9
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
33
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
holm. Lånen för detta projekt kommer att återbetalas med framtida inkomster av trängselskatter.
Ökade lån till Svenska kraftnät
Affärsverket Svenska kraftnät gör för närvarande
omfattande investeringar i det svenska stamnätet.
Under prognosperioden väntas lånet öka med i
snitt drygt 1 miljard kronor per år.
Stabilitetsfondens behållning ökar
Stabilitetsfonden ska finansiera eventuella framtida statliga stödåtgärder för banker och andra kreditinstitut. Fondens konto i Riksgälden tillförs
framför allt de obligatoriska stabilitetsavgifter
som instituten betalar samt ränta på fondkapitalet.
Behållningen på kontot uppgick i slutet av förra
året till 53 miljarder kronor och väntas i år öka
med drygt 3 miljarder kronor. Ökningstakten stiger till 6 miljarder kronor 2019. Inflödet av stabilitetsavgifter ökar från 3,3 till 3,8 miljarder kronor. Räntan är för närvarande negativ men i slutet
av prognosperioden bidrar även den markant till
den stigande fondbehållningen.
Regeringen har tidigare aviserat att stabilitetsfonden ska göras om till en fond med egna finansiella tillgångar. I juli 2014 lämnade emellertid Finanskriskommittén förslag på nya regler för finanskrishantering i enlighet med ett EU-direktiv
(SOU 2014:52). Där föreslås att en ny resolutionsfond inrättas som tar över delar av stabilitetsfondens tillgångar och att en resolutionsavgift ersätter
stabilitetsavgiften. Fondmedlen föreslås även fortsättningsvis vara placerade på konto i Riksgälden.
Regeringen har nyligen aviserat att Riksgälden
kommer att utses till resolutionsmyndighet och
därmed ha en central roll i arbetet med hantering
av banker i kris. ESV avvaktar en proposition
inom detta område innan några förslag beaktas.
Exportkreditnämndens inlåning fortsätter öka
Exportkreditnämnden placerar överskott från
verksamheten på konto i Riksgälden. Behållningen har ökat markant de senaste åren och väntas
fortsätta stiga, med drygt en miljard kronor såväl i
år som nästa år.
34
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
Riksgäldens nettoutlåning
Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens
utgiftssida som har stor betydelse för budgetsaldot. Posten
ligger utanför de 27 utgiftsområdena och omfattas inte av
utgiftstaket. Den utgörs av nettot av ut- och inbetalningar i
det som kallas Statens internbank, det vill säga alla förändringar av lån och kontobehållningar. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet – till exempel studielån – som tillfälliga poster, vilka ofta beslutas med kort
varsel och därför är svårprognostiserade. Till följd av dessa
engångsposter varierar nettoutlåningen kraftigt mellan åren.
Riksgäldens nettoutlåning påverkar budgetsaldot och statsskulden fullt ut med de kassamässiga beloppen. Den större
statsskuld som följer av ökad utlåning, till exempel det stora
lånet till Riksbanken, höjer däremot inte belastningen på
ränteanslaget. Förklaringen är att de högre ränteutgifter
som beror på skuldens ökning motsvaras av en lika stor ökning av de ränteinkomster som Riksbanken betalar till Riksgälden, vilka också redovisas under anslaget. På motsvarande sätt leder ökade kontobehållningar i Riksgälden till en
minskad statsskuld och därmed lägre ränteutgifter, men
samtidigt lika mycket högre ränteutgifter under ränteanslaget eftersom anslaget belastas med de räntor som tillförs
kontona under nettoutlåningen. Man kan också uttrycka det
så att ränteanslaget beräknas på statsskulden exklusive
den del som finansierar Riksgäldens nettoutlåning.
Det finansiella sparandet i staten påverkas endast av vissa
delar av nettoutlåningen. Det påverkas inte av lånetransaktioner, till exempel utbetalningar/amorteringar av studielån.
Sparandet påverkas inte heller av kapitaltillskott till banker
vilka kan belasta nettoutlåningen. Däremot påverkas sparandet om kapitaltillskotten ger avkastning i form av aktieutdelningar. Vidare påverkas det av transaktioner till följd av
statliga garantier, till exempel avseende SAAB Automobile
AB. Sparandet påverkas också av löpande inkomster som
tillförs nettoutlåningen såsom de stabilitetsavgifter som bankerna betalar.
3.9
Realekonomiskt fördelade utgifter
Utgifterna på statens budget kan, förutom att delas
in i utgiftsområden, även delas in efter typ av utgift. Att realekonomiskt fördela utgifterna är ett
annat sätt att visa vad utgifterna på statens budget
används till.
Två tredjedelar av utgifterna på statens budget
är transfereringar. Drygt hälften av dessa, 307
miljarder kronor i år, går till hushåll. Det är främst
utgifter inom sjuk- och föräldraförsäkring, pen-
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
sionsutgifter samt arbetslöshetsrelaterade utgifter.
Sett till enskilda transfereringar ökar utgifterna
under prognosperioden främst för sjukpenning
och föräldraförsäkring med 7 miljarder kronor
vardera samt för assistansersättning med 5 miljarder kronor. Däremot minskar utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Även utgifterna för pensioner och aktivitets- och sjukersättningar fortsätter att minska. Detta har beskrivits
tidigare i avsnittet.
Tabell 22. Realekonomisk fördelning av
utgiftsområdena på statens budget
Miljarder kronor
Utfall
Prognos
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Real
resursförbrukning
248
254
260
267
271
275
Konsumtion
219
225
229
233
237
240
Investeringar
29
29
31
33
34
35
Transfereringar
577
578
584
597
608
615
Hushåll
301
307
311
314
318
324
Ålderspensionssystemet
21
22
23
23
23
24
149
151
154
158
160
158
Företag
37
34
38
36
37
37
Utlandet
69
64
58
66
69
72
Räntor
6
30
12
22
32
38
10
11
11
11
11
11
841
872
867
897
922
939
Kommuner
Finansiella
transaktioner
Summa
utgiftsområden
En annan del av de totala transfereringarna går till
utlandet, främst till bistånd och EU-avgift. Dessa
är baserade på bruttonationalinkomsten, BNI, och
utgör därför normalt en viss andel av denna. År
2014 var emellertid EU-avgiften tillfälligt hög och
2016 blir den tillfälligt låg. Se avsnittet om EUavgiften i utgiftskapitlet. Anslaget för bistånd är
lägre än det annars skulle vara, såväl 2014 som
alla prognosår, på grund av att en del av migrationsutgifterna avräknas från biståndsanslaget.
Konsumtionen, där förvaltningsanslagen ingår,
uppgår till 225 miljarder kronor i år. Dessa utgifter ökar med 15 miljarder kronor eller måttliga
7 procent under prognosperioden. Nivån på investeringarna är betydligt lägre, men utvecklingstakten är betydligt högre. Under prognosperioden
ökar de med 6 miljarder kronor eller 21 procent.
I år är utgifterna inom utgiftsområdena
21,4 procent av BNP. De minskar som andel av
BNP under hela prognosperioden till 19,7 procent
år 2019. Utgifterna brukar minska som andel av
BNP under prognosperioden, mer information om
det finns i en faktaruta om automatisk diskretionär
finanspolitik i avsnitt 5.1.
Fördelningen mellan olika utgiftstyper är relativt konstant under perioden. Bidrag till hushåll
och kommuner minskar marginellt medan bidragen till utlandet ökar något, främst på grund av
tillfälliga effekter på EU-avgiften som tidigare
nämnts.
Källa: ESV
.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
35
UTGIFTERNA PÅ STATENS BUDGET
Tabell 23. Utgifter på statens budget 2010-2019
Miljarder kronor
Utfall
Utgiftsområde
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
1
Rikets styrelse
11,7
11,2
11,5
11,8
12,9
12,3
12,4
12,5
13,1
13,2
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
12,1
12,9
13,5
16,1
14,1
14,5
14,6
14,9
15,4
16,3
3
Skatt, tull och exekution
4
Rättsväsendet
9,4
9,9
10,3
10,4
10,4
10,7
10,8
10,9
11,1
11,3
35,5
37,2
38,2
39,3
40,2
41,0
41,7
42,5
43,4
5
Internationell samverkan
44,6
2,0
1,9
1,5
1,8
1,7
2,1
1,9
1,9
1,9
1,9
6
7
Försvar och samhällets krisberedskap
45,7
44,2
45,5
45,4
48,0
48,5
47,3
48,6
50,0
51,2
Internationellt bistånd
26,7
29,2
30,2
30,8
31,0
29,2
31,0
34,8
37,3
39,2
8
Migration
7,1
7,6
8,2
9,9
12,6
17,1
19,3
18,6
17,5
15,7
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
56,0
56,5
58,7
59,0
61,6
63,1
63,4
64,5
65,9
67,4
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
99,9
95,8
94,9
96,4
99,0
102,2
105,8
107,2
108,5
110,4
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
41,5
41,6
41,3
40,0
39,3
38,1
35,8
33,9
32,9
32,1
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
70,2
72,0
75,6
78,5
80,8
83,0
86,0
88,5
91,1
94,0
13
Integration och jämställdhet
5,2
5,0
6,8
8,8
12,2
16,9
21,1
25,2
26,3
24,1
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
68,6
63,3
66,6
69,7
66,9
66,4
64,7
63,8
64,0
64,3
15
Studiestöd
22,6
21,8
21,1
20,6
20,0
18,9
18,5
18,4
18,7
19,9
16
Utbildning och universitetsforskning
53,3
53,7
53,8
56,5
59,4
61,7
63,4
64,1
65,1
66,1
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
11,3
12,0
12,3
12,7
12,8
12,8
12,8
13,0
13,2
13,4
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande samt konsumentpolitik
1,6
1,1
1,0
1,0
1,1
1,1
1,0
1,0
1,1
1,1
19
Regional tillväxt
3,2
3,2
3,4
3,3
2,9
2,5
3,0
3,1
3,3
3,2
20
Allmän miljö- och naturvård
5,2
5,1
4,8
4,8
5,1
5,3
5,3
5,0
5,0
5,0
21
Energi
2,7
2,9
2,7
2,6
2,9
2,4
2,5
2,3
2,1
2,1
22
Kommunikationer
39,8
38,7
42,9
43,7
46,0
46,7
50,5
53,3
54,2
54,6
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
17,4
16,4
16,4
16,0
16,2
14,0
17,6
16,2
16,7
16,8
24
Näringsliv
8,5
5,3
5,9
5,2
5,4
5,2
5,3
5,2
5,3
5,3
25
Allmänna bidrag till kommuner
75,7
88,0
85,1
88,9
93,6
91,4
90,4
91,8
92,5
92,5
26
Statsskuldsräntor m.m.
23,4
34,5
27,4
16,8
3,3
28,0
10,7
20,2
30,7
35,9
27
Avgiften till Europeiska unionen
30,4
30,6
31,5
37,4
41,6
36,9
30,4
35,3
36,3
37,4
Summa utgiftsområden
786,4
801,5
811,1
827,4
840,9
871,9
867,2
896,7
922,5
939,3
Summa utgiftsområden exklusive räntor
763,0
767,0
783,7
810,6
837,5
843,9
856,5
876,5
891,8
903,3
-9,2
1,6
1,0
96,2
22,0
11,1
11,5
8,2
6,9
5,0
3,4
1,5
0,4
-2,2
-0,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Kassamässig korrigering
Totala utgifter
780,6
804,6
812,5
921,4
862,4
883,0
878,7
904,9
929,4
944,2
Totala inkomster
779,5
872,4
787,6
790,5
790,2
820,2
849,7
882,2
922,1
960,6
-1,1
67,8
-24,9
-130,9
-72,2
-62,8
-29,0
-22,7
-7,3
16,3
Budgetsaldo
Källa:ESV
36
Prognos
2010
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
SALDOT PÅ STATENS BUDGET
4
Saldot på statens budget
Saldot på statens budget beräknas 2015 till
-63 miljarder kronor, en förstärkning med 9 miljarder kronor jämfört med 2014. Rensat för engångseffekter förbättras saldot 2015 endast marginellt,
med 2 miljarder kronor. Utgifterna stiger med 21
miljarder kronor, vilket främst beror på att ränteutgifterna ökar kraftigt, medan nettoutlåningen9 sjunker. De övriga utgiftsområdena ökar totalt med
måttliga 6 miljarder kronor, eller knappt 1 procent.
Det finns dock stora variationer mellan områdena.
Inkomsterna stiger 2015 med nästan 4 procent
jämfört med 2014. De kassamässiga skatteinkomsterna (skatteintäkter plus periodiseringar) ökar
med drygt 5 procent medan övriga inkomster blir
lägre1.
150
150
100
100
50
50
2019
0
0
Prognos
790
820
850
882
922
961
-50
-50
Skatteintäkter
833
857
882
921
959
999
-100
-100
Periodiseringar
-17
5
9
7
10
10
-150
-150
Övriga inkomster
-25
-42
-41
-45
-47
-49
Totala inkomster
varav försäljning
av egendom
-200
-200
2006
2009
2012
2015
2018
0
0
0
0
0
0
862
883
879
905
929
944
Källa: ESV
838
844
856
876
892
903
Statsskuldsräntor
m.m.
3
28
11
20
31
36
Kassamässig
korrigering
0
0
0
0
0
0
Saldot fortsätter att förbättras de följande åren då
inkomsterna stiger i paritet med BNP samtidigt
som utgifterna ökar något långsammare än inkomsterna. Statsskuldsräntorna stiger dock i en
snabb takt 2017–2019. Först 2019 beräknas budgeten visa ett litet överskott.
Totala utgifter
Utgiftsområden
exkl. räntor
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
22
11
12
8
7
5
Budgetsaldo
-72
-63
-29
-23
-7
16
Engångseffekter
-14
-6
-3
-6
-3
0
Underliggande saldo
-58
-57
-26
-16
-4
16
Källa: ESV
9
Miljarder kronor
Miljarder kronor
200
Miljarder kronor
2014 2015 2016 2017 2018
Diagram 15. Faktiskt och underliggande
budgetsaldo
200
Tabell 24. Statens budget i sammandrag
Utfall
År 2016 blir saldot -29 miljarder kronor – således
fortfarande ett betydande underskott – men markant lägre än 2015. Det är främst en följd av att utgifterna minskar något samtidigt som skatteinkomsterna fortsätter att stiga. Utgifterna minskar
till följd av en kraftig nedgång av ränteutgifterna.
Exklusive ränteutgifterna ökar utgiftsområdena
med 13 miljarder kronor eller 1,5 procent. Det beloppet hålls i sin tur nere av en tillfälligt låg EUavgift.
En stor engångseffekt uppstod 2014 som följd av ändrad redovisning av studielån. CSN tog i början av 2014 lån i Riksgälden på
12 miljarder kronor för den ingående skuldstocken av kapitaliserade
räntor. Beloppet betalades dock in till staten och redovisades på
inkomsttitel. Därmed höjdes såväl budgetens utgifter som inkomster
medan saldot förblev opåverkat.
Underliggande saldo
Faktiskt saldo
Engångseffekter försämrar saldot alla år
Om man rensar det faktiska budgetsaldot för större
engångseffekter får man ett underliggande saldo
som är mer användbart för analys. Statsskulden påverkas emellertid av det faktiska saldot eftersom
det är identiskt med statens lånebehov, men med
omvänt tecken.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
37
SALDOT PÅ STATENS BUDGET
Under prognosperioden påverkar engångseffekterna budgetsaldot negativt samtliga år (utom 2019)
med 3–6 miljarder kronor per år.
Den största negativa effekten gäller Riksbankens lån i Riksgälden. Vid refinansiering av enskilda lån till högre valutakurser ökar belastningen
på Riksgäldens nettoutlåning. Denna valutaeffekt
uppgår sammanlagt till 29 miljarder kronor under
prognosperioden.
EU-avgiften påverkas av två stora engångseffekter som medför en ojämn belastning av budgeten. En rabatt på Sveriges avgift för 2014 och 2015
betalas retroaktivt först 2016. Den negativa effekten för 2014 och 2015 uppgår till drygt 3 miljarder
kronor per år och den positiva effekten för 2016
38
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
till närmare 7 miljarder kronor. Vidare har en retroaktiv BNI-korrigering på nästan 3 miljarder kronor, som avser 2014, återbetalats först i februari
2015. Sammantaget blev alltså EU-avgiften 2014
tillfälligt hög medan avgiften för 2016 blir tillfälligt låg.
Positiva engångseffekter, som alltså stärker saldot, är dels att bolaget Specialfastigheter i år återför kapital, drygt 2 miljarder kronor, till ägaren
staten, dels att Exportkreditnämndens behållning i
Riksgälden väntas öka med drygt 1 miljard kronor
per år 2015 och 2016.
Mer detaljer om engångseffekterna finns i appendix 8.
OFFENTLIGA FINANSER
5
Offentliga finanser
5.1 Offentliga sektorns finansiella
sparande
Det blir underskott i de offentliga finanserna hela
prognosperioden. Förra året uppgick underskottet
enligt det preliminära utfallet från Nationalräkenskaperna till 81 miljarder kronor vilket motsvarar
2,1 procent av BNP. ESV bedömer att skatteintäkterna för 2014 blir i storleksordningen 10 miljarder kronor högre än vad Nationalräkenskaperna
redovisat. Underskottet 2014 kan därför förväntas
minska med motsvarande belopp. Även i år blir
det ett betydande underskott, 69 miljarder kronor,
eller 1,7 procent av BNP. Nästa år blir underskottet något mindre, 62 miljarder kronor.
Under prognosperioden stärks det finansiella
sparandet framför allt av att regelverket som styr
uppräkningen av många av de statliga utgifterna
dämpar utgiftsutvecklingen. På längre sikt får
detta stor betydelse för offentliga sektorns finansiella sparande. Mellan 2016 och 2019 ger denna
effekt sammantaget ett ökat sparande som motsvarar cirka 2,0 procent av BNP10. Utan den
positiva effekt som oförändrad politik innebär
skulle det prognostiserade finansiella sparandet
för 2019, -0,7 procent av BNP, i stället uppgå till 2,7 procent av BNP (se diagram 16).
Diagram 16. Offentliga sektorns finansiella
sparande
Procent av BNP
Tabell 25. Inkomster och utgifter i den
offentliga sektorn
Miljarder kronor om inget annat anges
Inkomster
Procent av BNP
Skatter och avgifter
Procent av BNP
0,0
0,0
1 889 1 966 2 038 2 128 2 217 2 311
-1,0
-1,0
-2,0
-2,0
-3,0
-3,0
48,3
48,4
48,1
48,2
48,3
48,4
1 655 1 731 1 794 1 872 1 951 2 032
42,3
42,4
42,5
42,6
61
66
72
78
85
Övriga inkomster
169
174
178
184
189
194
50,4
50,1
49,6
49,6
49,4
750
770
798
825
851
600
624
645
666
687
Företag
79
85
82
85
88
90
68
65
64
68
71
74
1 029 1 074 1 108 1 146 1 185 1 221
Investeringar
176
181
189
199
205
209
Ränteutgifter
28
26
27
37
47
55
Övriga utgifter
7
5
5
7
8
8
-81
-69
-62
-59
-52
-33
-2,1
-1,7
-1,5
-1,3
-1,1
-0,7
Staten
-64
-53
-33
-23
-12
12
Kommunsektorn
-22
-20
-22
-23
-23
-27
Ålderspensionssystemet
6
4
-7
-13
-17
-18
Källa: SCB och ESV
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
Prognos
Prognos exklusive effekten av oförändrad politik
Källa: SCB och ESV
583
Procent av BNP
2012
49,1
730
Finansiellt sparande
offentlig sektor
-4,0
-4,0
1 970 2 035 2 100 2 187 2 270 2 344
Hushåll
Utlandet
1,0
2015 2016 2017 2018 2019
42,6
Konsumtion
1,0
2014
66
Transfereringar och
subventioner
2,0
Prognos
42,3
Procent av BNP
2,0
Utfall
Kapitalinkomster
Utgifter
Procent av BNP
Förstärkningen av det finansiella sparandet sker
långsammare än vad som kan förväntas utifrån
regelverket som styr uppräkningen. Underliggande finns det ett tryck uppåt för de offentliga
utgifterna på andra områden.
Små variationer i skattekvoten under
prognosperioden
Skatteintäkterna utvecklas i takt med BNP då de
viktigaste skattebaserna, lönesumman och konsumtionen, i stort sett följer samma utveckling
som hela ekonomin. Detta får till följd att skatte10
Se faktaruta nästa sida.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
39
OFFENTLIGA FINANSER
kvoten, i frånvaro av politiska beslut om skatteändringar, i princip är oförändrad från 2015.
Utgiftskvoten minskar men långsammare
än vanligt
Utgifterna är mer trögrörliga och följer inte svängningarna i ekonomin i samma utsträckning som
inkomsterna. Vid normal tillväxt utan konjunkturella störningar växer de offentliga utgifterna
långsammare än ekonomin som helhet. Utgiftskvoten, utgifterna i relation till BNP, föll tidigare
under en lång följd av år, men har ökat med
1,6 procent av BNP mellan 2011 och 2014. En
förhållandevis svag BNP-utveckling i kombination med tämligen höga utgiftsökningar har
bidragit till att kvoten har stigit. Under prognosperioden sjunker utgiftskvoten åter men inte lika
snabbt som tidigare ofta har varit fallet i
prognoserna. Detta beror delvis på att utgifterna
numera ökar mer mellan åren men också på att
BNP utvecklas svagare. I närtid ökar framför allt
den kommunala konsumtionen.
Statens utgiftssida utmärker sig bland offentliga sektorns delsektorer på så sätt att en stor del
av utgifterna består av överföringar till övriga delsektorer, främst kommunsektorn. Före konsolidering är utgifterna i staten högst men efter konsolidering är det i stället kommunsektorn som har
den största utgiftsandelen.
Tabell 26. Inkomster och utgifter i staten
Miljarder kronor om inget annat anges
Inkomster
Utfall
Prognos
2014
2015 2016 2017 2018 2019
961
995 1 027 1 071 1 113 1 158
procent av BNP
24,6
24,5
24,2
24,3
24,2
24,2
Skatter och sociala
avgifter
824
857
882
921
959
999
Kapitalinkomster
24
22
27
30
31
34
Transfereringar
25
25
26
26
27
27
87
91
92
94
96
98
Tillräknade inkomster
Utgifter
procent av BNP
Transfereringar
1 025 1 048 1 060 1 094 1 125 1 146
26,2
25,8
25,0
24,8
24,5
24,0
589
603
607
623
635
644
Kommun och
ålderspensionssystem
225
231
237
242
246
246
Hushåll (inkl. HIO)
292
298
302
306
310
316
Företag och utland
72
74
68
75
79
82
43
44
44
43
43
44
Subventioner
Räntor
Konsumtionsutgifter
Investeringar (inkl.
lager)
24
22
22
29
37
42
272
283
285
291
296
299
91
91
97
104
109
113
Anskaffning minus
avyttring mark m.m.
1
1
1
1
1
1
Automatisk diskretionär finanspolitik (ADF)
Övrigt
4
4
4
4
4
4
De offentliga finanserna stärks automatiskt över tid utan att
några särskilda beslut behöver fattas. Den årliga förstärkningen beror framför allt på reglerna för uppräkningen av de
statliga anslagen. Effekten uppgår till 0,5 procent av BNP
årligen, vilket motsvarar närmare 20 miljarder kronor. Om
BNP växer långsammare än den trendmässiga BNPtillväxten blir effekten mindre eller uteblir.
(Se publikationen Automatisk diskretionär finanspolitik –
ADF, ESV2013:58.)
Finansiellt sparande
5.2
Statens finansiella sparande
Statens finansiella sparande väntas bli negativt
under flera år. Först 2019 blir det ett litet överskott. Förra året uppgick underskottet enligt det
preliminära utfallet från Nationalräkenskaperna
40
till 64 miljarder kronor. Allt annat lika kan underskottet 2014 förväntas minska med cirka 10 miljarder kronor när utfallet så småningom revideras
till följd av att skatteintäkterna nu beräknas bli
högre. I år blir underskottet 53 miljarder kronor
och nästa år 33 miljarder kronor.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
Procent av BNP
-64
-53
-33
-23
-12
12
-1,6
-1,3
-0,8
-0,5
-0,3
0,3
Källa: SCB och ESV
Statens utgifter har under lång tid minskat som
andel av BNP. Mellan 2012 och 2014 har
utgiftskvoten varit tämligen oförändrad. Den förhållandevis svaga BNP-utvecklingen är en bidragande orsak till detta. Därtill har utgifterna för flera
bidragsområden stigit. Vidare har den statliga
konsumtionen också ökat som andel av BNP. Från
2015 minskar utgiftskvoten återigen.
OFFENTLIGA FINANSER
Diagram 17. Statens inkomster och utgifter
Procent av BNP
Procent av BNP
45
45
Tabell 27. Statens budgetsaldo och statens
finansiella sparande
Miljarder kronor om inget annat anges
Utfall
2014 2015 2016 2017 2018 2019
40
40
Saldot på statens budget
35
35
30
30
25
25
20
20
1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017
Inkomster
Utgifter
Källa: SCB och ESV
Anm.: Statens inkomster var tillfälligt höga 1999–2001 till följd av
överföringar från ålderspensionssystemet, vilka gjordes i samband
med omläggningen av pensionssystemet. Därmed sjunker inkomstkvoten kraftigt 2002 när dessa tillfälliga effekter försvinner.
Avgränsningar
11
-72
-63
-29
-23
-7
16
-4
22
8
4
4
4
Försäljning av aktier
0
0
0
0
0
0
Extraord. utdelningar
0
0
-2
-5
-2
0
Delar av Riksgäldens
nettoutlåning
23
14
15
10
6
4
Övriga avgränsningar
-25
13
-5
-6
-2
-1
14
-12
-12
-4
-8
-7
17
-5
-9
-7
-10
-10
Periodiseringar
Skatter
Räntor
Övrigt
Finansiellt sparande
i staten
Procent av BNP
Statens utgifter uppgår 2015 till 25,8 procent av
BNP och sjunker till 24 procent i slutet av prognosperioden. Utgifterna har sedan 1993 sjunkit i
relation till BNP, med avbrott för några enstaka
år. År 1993 motsvarade utgifterna drygt 44 procent av BNP. Den snabba nedgången i mitten av
1990–talet utgjorde en del i budgetsaneringen
efter krisen några år tidigare. På 20 år har den
successiva utgiftsminskningen medfört i det närmaste en halvering av statens utgifter i relation till
ekonomin som helhet. Även skatterna har minskat
jämfört med de höga nivåerna på 1990–talet.
Skattesänkningar i olika steg har medfört att de
statliga inkomsterna11 i år uppgår till drygt 24 procent av BNP.
Det är ibland stora skillnader mellan saldot på
statens budget och saldot som det redovisas i
nationalräkenskaperna, det vill säga finansiellt
sparande. Skillnaderna beror framför allt på olika
avgränsningar i redovisningarna. I det finansiella
sparandet hänförs skatter och räntor till det år de
avser medan de på den statliga budgeten redovisas
det år de betalas.
Prognos
-6
-5
-3
3
3
3
-2
-1
-1
-1
-1
-1
-64
-53
-33
-23
-12
12
-1,6
-1,3
-0,8
-0,5
-0,3
0,3
Källa: SCB och ESV
Olika avgränsningar bidrar i år till att saldot på
statens budget är svagare än det finansiella sparandet. Övriga prognosår är skillnaden mellan
budgetsaldo och finansiellt sparande liten. En mer
detaljerad redovisning av skillnaden finns i
appendix 6.
5.3 Kommunsektorns finansiella
sparande
Kommunsektorn väntas redovisa ett underskott
för det finansiella sparandet på 20 miljarder kronor i år. Det är något bättre än det preliminära
utfallet för förra året och beror främst på att
inkomstskatterna i år utvecklas starkare.
Konsumtionen ökade mycket i fjol och starka
inkomster ger utrymme för en fortsatt snabb
konsumtionsökning i år. Den högre tillväxttakten
på kort sikt beror på en återgång från tidigare låga
nivåer under senaste lågkonjunkturen. På längre
sikt drivs tillväxttakten i konsumtionen främst av
demografiska faktorer.
Det vill säga skatter och övriga inkomster.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
41
OFFENTLIGA FINANSER
Tabell 28. Kommunernas finanser
Miljarder kronor
Utfall
Prognos
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Inkomster
Inkomstskatt
899
940
978 1 019 1 060 1 096
601
634
663
Fastighetsavgift
693
724
754
16
16
16
17
18
18
148
151
154
158
160
158
Kapitalinkomster
13
14
15
18
20
22
Övriga inkomster
122
125
130
134
139
143
922
960 1 000 1 043 1 084 1 123
753
787
820
852
885
918
Statsbidrag exkl. moms
Utgifter
Konsumtionsutgifter
Volymförändring
1
2,1
2,3
1,4
1,3
1,1
0,9
Investeringar
85
89
92
95
96
97
Transfereringar
75
77
79
82
86
89
39
40
41
43
45
46
7
7
9
12
14
17
därav till hushåll
Ränteutgifter
Övriga utgifter
Finansiellt sparande
Procent av BNP
1
-1
0
2
2
2
-22
-20
-22
-23
-23
-27
-0,6
-0,5
-0,5
-0,5
-0,5
-0,6
Resultat
14
14
13
13
12
9
Andel av skatter och
statsbidrag, procent
1,7
1,7
1,5
1,4
1,2
0,9
därav kommuner
11
11
11
10
10
8
3
3
2
2
2
1
därav landsting
Källa: SCB och ESV
1
Kalenderkorrigerade termer.
Resultatet, det vill säga det saldo som kommunsektorn planerar och budgeterar efter, blir i år
14 miljarder kronor men försämras sedan något
under prognosperioden. På längre sikt dämpas
tillväxttakten både för inkomstskatterna som
konsumtionen. Resultatet hamnar över 1 procent
som andel av skatter och statsbidrag nästan hela
prognosperioden. Resultatet är således förenligt
med balanskravet, det vill säga att inkomsterna
överstiger utgifterna. Balanskravet är en starkt
bindande restriktion. I prognosen anpassas därför
utgifterna i stor utsträckning till inkomsterna.
Skatteintäkterna tar fart i år
Förra året ökade skatteintäkterna relativt svagt,
bland annat på grund av en måttlig utveckling av
lönesumman och en svag utveckling av pensionerna. Både lönesumman och pensionerna utvecklas betydligt starkare i år vilket även påverkar
skatteintäkterna. Den starka utvecklingen håller i
42
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
sig kommande år men dämpas något allt eftersom
ekonomin går mot fullt resursutnyttjande.
Beslutade skattesatser påverkar också utvecklingen. I år har skattesatserna höjts med 13,5 öre i
genomsnitt för sektorn jämfört med 2014. Framöver antas skattesatserna vara oförändrade.
Statsbidragen ökar med 3,5 miljarder kronor i
år. Det är de riktade statsbidragen som står för
hela ökningen. En stor del beror på att det träffats
ett nytt avtal gällande läkemedelsförmånen vilket
innebär en ökning på 1,7 miljarder kronor. Avtalet
gäller endast 2015 men ESV antar att avtalet
gäller även framöver, med undantag för en
engångseffekt på 0,7 miljarder kronor. Statsbidragen ökar också på grund av satsningar inom
utbildningsområdet och kompensationer för kommunernas utgifter för flyktingmottagande. De
generella statsbidragen minskar däremot i år med
2,4 miljarder kronor. Framöver antas de generella
statsbidragen vara oförändrade.
Återhämtning driver konsumtionen i närtid
Kommunsektorns utgifter består till 80 procent av
konsumtion, främst avseende verksamheter inom
skola, vård och omsorg. Kostnadstrycket ökar
framöver till följd av att antalet barn i grundskola
och förskola fortsätter att öka. Från och med 2016
ökar dessutom antalet elever i gymnasieskolan
igen efter att ha minskat sedan 2009. Även
kostnaderna för vården och äldreomsorgen ökar i
takt med att antalet äldre ökar samt att nya
behandlingsmetoder införs och nya läkemedel blir
tillgängliga. Kostnaderna för kollektivtrafiken
bedöms också öka mycket framöver.
Förra året var utvecklingen av konsumtionen
mycket stark i förhållande till inkomsterna. Det
preliminära utfallet visade på en stark ökning av
antalet arbetade timmar jämfört med de senaste
åren. Detta beror dels på det underliggande demografiska behovet, dels på en återhämtning från
låga nivåer de senaste åren. Återhämtningen
bedöms fortsätta i år innan den mattas framöver.
På lite längre sikt är det främst det demografiska
behovet som påverkar utvecklingstakten med
restriktion för utvecklingen av inkomsterna.
Konsumtionen ökar då med drygt 1 procent per år
i volym.
OFFENTLIGA FINANSER
Tabell 29. Nyckeltal inom kommunal konsumtion
Procentuell förändring om inget annat anges
Nivå1 Utfall
Prognos
2014 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Konsumtion fp
Sysselsatta
734
2,1
2,3
1,4
1,3
1,1
0,9
1 096
1,0
1,4
0,6
0,5
0,4
0,3
1,3
0,3
0,1
0,0
0,0
0,0
1 677
2,3
1,6
0,8
0,6
0,5
0,3
-1,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Medelarbetstid
Arbetade timmar
Produktivitet
motsvararande 0,1 procent av BNP, enligt det
preliminära utfallet från Nationalräkenskaperna. I
år blir det ett litet överskott medan det blir underskott från och med nästa år. Att sparandet var
positivt 2014 liksom det väntas bli i år beror
främst på att de genomsnittliga pensionerna sjönk
2014 och endast ökar svagt i år. Från 2016 ökar
pensionerna betydligt snabbare.
Förädlingsvärde fp
482
1,2
1,6
0,8
0,6
0,5
0,3
Förbrukning fp
246
1,7
2,5
2,1
1,5
1,3
1,1
Sociala naturaförmåner fp
124
4,2
4,3
2,8
3,3
2,9
2,7
Utfall
Konsumtion lp
753
4,5
4,6
4,1
3,9
3,9
3,7
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Tabell 30. Inkomster och utgifter
i ålderspensionssystemet
Miljarder kronor om inget annat anges
Prognos
Källa: SCB och ESV
Inkomster
268
275
284
294
305
318
Anm. Värdena i fasta priser är kalenderkorrigerade.
Socialförsäkringsavgifter
214
224
232
242
251
261
Statliga ålderspensionsavgifter
22
22
23
23
24
24
Stort investeringsbehov
Räntor, utdelningar m.m.
32
29
28
29
30
33
Investeringarna har ökat kraftigt sedan mitten av
2000-talet. I landstingen finns flera stora investeringar gällande nybyggnation och ombyggnation
av sjukhus, det största är Nya Karolinska Solna.
Dessutom finns flera pågående och planerade
investeringar i kommunaltrafiken, bland annat
planeras för utbyggnad av tunnelbana i Stockholm. Befolkningsförändringar ställer krav på
kommunal service vilket i sin tur kräver investeringar. Under de senaste åren har en stor investeringsutgift varit verksamhetslokaler för kommunal verksamhet, såsom skolor och äldreboende.
Detta bedöms fortsätta även framöver. Utöver
detta sker en upprustning, anpassning och ersättning av äldre lokaler.
Totalt sett ökar investeringarna under hela perioden men ökningstakten avtar i slutet av prognosperioden. I volym minskar de dock mot slutet.
Investeringarna belastar resultatet i form av avskrivningar. Både det finansiella sparandet och
resultatet påverkas av de ökade ränteutgifterna
som dels beror på en ökad kommunskuld till följd
av tagna lån för att finansiera investeringarna, dels
på stigande räntenivåer framöver.
Utgifter
262
272
290
307
322
336
Pensioner
255
265
283
300
314
329
7
7
7
7
7
7
1
Miljarder kronor resp. tusental (sysselsatta och arbetade timmar).
Övriga utgifter
Finansiellt sparande
Procent av BNP
Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet
visade 2014 ett överskott på 6 miljarder kronor,
4
-7
-13
-17
-18
0,1
-0,2
-0,3
-0,4
-0,4
Källa: SCB och ESV
Den så kallade bromsen, som aktiveras när skulderna överstiger tillgångarna, har varit aktiv sedan
2010 och kommer att vara aktiv till och med
2016. I stället för inkomstindex används då ett
balansindex vid uppräkning av pensionsutgifterna.
Detta innebär att pensionerna blir lägre än de
skulle varit utan balansering. Balanseringen upphör 2017, vilket innebär att pensionerna 2017–
2019 skrivs upp med inkomstindex.
Tabell 31. Inkomstindex, balansindex
och balanstal
Utfall
2014
Utv. inkomstpensionerna,%1
Inkomstindex
Balansindex
Balanstal2
5.4 Ålderspensionssystemets
finansiella sparande
6
0,1
Prognos
2015
2016
2017
2018
2019
-2,7
0,9
4,4
3,3
2,7
2,6
155,6
158,9
162,4
167,6
174,8
182,2
146,8
150,6
159,7
167,6
174,8
182,2
0,9837 1,0040 1,0375 1,0366 1,0332 1,0304
Källa: PM och ESV
1
Inkomsterna räknas varje år upp med utvecklingen av
inkomstindex/balansindex minus 1,6 procent.
2
Balanstalet anger pensionssystemets tillgångar i förhållande till
dess skulder.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
43
OFFENTLIGA FINANSER
Även om pensionen för den enskilde varierar
mellan åren så ökar de samlade utgifterna för
inkomstpensionen samtliga år beroende på allt fler
ålderspensionärer. Förutom demografiska faktorer
påverkar också det faktum att andelen och därmed
antalet personer som tar ut pension före 65 årsdagen ökar.
När balanseringen är aktiv får det till följd att
antalet personer med garantipension och bostadstillägg blir fler, vilket i sin tur ökar utgifterna på
den statliga budgeten. Detta motverkas av att den
genomsnittliga inkomstpensionen ökar eftersom
nytillkomna pensionärer i genomsnitt har en högre
pension, vilket innebär att det blir färre som får
garantipension och bostadstillägg.
5.5
Den offentliga skulden
I detta avsnitt beskrivs den offentliga sektorns
bruttoskuld (Maastrichtskulden) och statsskulden.
Förutom dessa rena skuldbegrepp finns begreppet
den offentliga sektorns finansiella förmögenhet,
som utgör nettot mellan finansiella tillgångar och
skulder. Sedan 2005 är detta begrepp positivt, vilket innebär att tillgångarna överstiger skulderna.
År 2013 utgjorde nettoförmögenheten 25 procent
av BNP. De olika begreppen beskrivs närmare i
faktarutan i slutet av detta avsnitt.
Maastrichtskulden uppgår till 40 procent
av BNP
Sedan Sveriges EU-inträde 1995 har Maastrichtskulden minskat kraftigt. Den har sjunkit från
70 procent av BNP12 till som lägst 36 procent vid
utgången av 2011. Därefter vände utvecklingen
och skuldkvoten steg till nästan 39 procent 2013
till följd av stora underskott. Det var främst en
följd av Riksbankens utökade lån i Riksgälden.
Skulden har stigit ytterligare 2014, till knappt
41 procent, som följd av ett betydande underskott
även då. Skulden är i år i stort sett oförändrad på
den nivån för att därefter börja sjunka igen, till
37 procent i slutet av 2019, vilket är i nivå med
2012.
12
ENS2010 medförde sänkt skuldkvot med i genomsnitt drygt
2 procentenheter de senaste åren, varav 1,7 till följd av höjd BNPnivå och 0,6 till följd av nedreviderad skuldnivå.
44
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
Tabell 32. Den offentliga sektorns konsoliderade
bruttoskuld (Maastrichtskulden)
Miljarder kronor om inget annat anges
Prognos
2014 2015 2016 2017 2018 2018
Statens skuld
1 354 1 408 1 425 1 443 1 456 1 441
Kommunsektorns skuld
291
307
324
342
361
384
AP-fondernas statspapper
-60
-60
-60
-60
-60
-60
Off. sektorns konsoliderade bruttoskuld
Procent av BNP
1 585 1 655 1 688 1 725 1 757 1 766
40,6
40,7
39,9
39,1
38,3
37,0
Källa: SCB och ESV
Maastrichtskulden utgörs till stor del av statens
skuld och till en mindre del, knappt en femtedel,
av kommunsektorns skuld. Den statliga delen har
sjunkit kraftigt sedan mitten av 1990-talet, men
ökade 2013–2014, såväl i kronor som i relation till
BNP. Därefter minskar den som andel av BNP,
även om den ökar i kronor även 2015– 2017.
Kommunernas del av Maastrichtskulden har legat relativt stabilt kring 5 procent av BNP fram till
2011. Därefter steg nivån till drygt 7 procent 2013
och skulden ökar till 8 procent av BNP under
prognosperioden.
Sveriges har lägre skuld än många EU-länder
Ett av EMU-kraven är att skulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Sverige har betydligt lägre
skuld än så. Av EU-länderna klarar 11 länder detta krav 201513. Det är endast fem av 19 länder
inom EMU som klarar kravet medan sex av nio
länder utanför valutaunionen gör det.
Den genomsnittliga skulden för samtliga EUländer uppgår 2015 till 88 procent, medan euroländernas skuld uppgår till 94 procent. Nivåerna
är oförändrade sedan 2014. Nästa år sjunker de
marginellt.
Bland euroländerna har Estland den lägsta
skuldkvoten på 10 procent och Grekland har den
högsta på 170 procent. Bland länderna utanför
euro-zonen
varierar
skuldkvoten
mellan
28 procent i Bulgarien och 90 procent i Storbritannien. Sju EU-länder har i år en skuldkvot som
överstiger 100 procent av BNP, samtliga är euroländer, se diagram 18. Största ökningen av skulden sedan 2014 har Cypern (+18 procentenheter)
13
Enligt EU-kommissionens vinterprognos februari 2015.
OFFENTLIGA FINANSER
medan Greklands skuld minskade mest (-6 procentenheter).
Diagram 18. Skuldkvot 2015 för vissa EU-länder
samt genomsnitt för EU-28 och Euro-19
Procent av BNP
Procent av BNP
180
180
160
160
140
140
120
120
100
100
80
80
60
60
40
40
20
20
0
0
Källa: EU-kommissionen
Statsskulden ökar i kronor 2015–2018…
Statsskulden uppgick i slutet av förra året till
1 347 miljarder kronor och ökade därmed med
110 miljarder kronor under året. Ökningen förklaras i huvudsak av underskottet i budgeten, 72 miljarder kronor, men till en betydande del även av
en ökning av de orealiserade valutakursförlusterna, 49 miljarder kronor. Beloppet avspeglar
kronans försvagning förra året – valutaskulden
värderas till aktuella valutakurser.
Diagram 19. Statsskuld och skuldkvot
Miljarder kronor
Procent av BNP
1 600
80
1 400
70
1 200
60
1 000
50
800
40
600
30
400
20
200
10
0
0
1970 1976 1982 1988 1994 2000 2006 2012 2018
Statsskuld (konsoliderad)
Skulden ökar i stort sett i paritet med underskotten
i budgeten. En förstärkning av kronan dämpar
dock ökningen något. Budgetöverskottet 2019
bidrar till att skulden sedan minskar marginellt,
till drygt 1 430 miljarder kronor.
…men skuldkvoten vänder nedåt 2016
Skuldkvoten, statsskulden i relation till BNP14,
föll från sin högsta nivå på 74 procent av BNP
efter de statsfinansiella problemen i början av
1990–talet, till 31 procent 2008. Efter en tillfällig
uppgång 2009 fortsatte den att sjunka till den lägsta nivån sedan 1970-talet, drygt 29 procent 2011.
Skuldkvoten ökade därefter till 33 procent 2013,
främst som en effekt av Riksbankens utökade lån i
Riksgälden. Försäljningen av aktier i Nordea samma år hade en motverkande effekt. Skuldkvoten
fortsatte förra året att öka till drygt 34 procent och
ligger kvar på den nivån även i år. Därefter börjar
den sjunka igen, med runt 1 procent per år till
30 procent 2019.
Riksbankens lån har höjt skuldkvoten
markant
Riksbankens lån i Riksgälden uppgår i slutet av
2014 till cirka 200 miljarder kronor. Knappt hälften lånades 2009, vilket då höjde skuldkvoten
med 2,9 procentenheter. Dubbleringen av lånet
2013 höjde kvoten med 2,7 procentenheter. Riksbankens lån förklarar därmed i stor utsträckning
den ökade skuldkvoten dessa år. Någon återbetalning har inte medräknats i prognosen eftersom det
är oklart när återbetalning kommer att ske. När
enskilda lån för Riksbankens räkning refinansieras
till en ny dollar- eller eurokurs påverkas lånets
storlek. Med ESV:s antagna valutakurser ökar
Riksbankslånet till 227 miljarder kronor i slutet av
prognosperioden.
När lånet återbetalas kommer statsskulden att
sjunka i motsvarande grad. Om lånet är återbetalat
i slutet av 2019 kommer skuldkvoten då att vara
4,8 procentenheter lägre än den nuvarande
Skuldkvot (höger axel)
Källa: SCB och ESV
De kommande åren fortsätter skulden att öka, till
som mest nästan 1 450 miljarder kronor 2018.
14
Den höjda BNP-nivån enligt ENS2010 medförde en sänkt skuldkvot med i genomsnitt drygt 2 procentenheter.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
45
OFFENTLIGA FINANSER
prognosen, det vill säga drygt 25 i stället för
30 procent. Frågan om Riksbankens kapital och
valutareserv bereds inom Regeringskansliet.
BNP-tillväxten viktig för skuldkvotens
utveckling
Skuldkvotens utveckling beror dels på själva
skuldförändringen, dels på BNP-tillväxten. Skuldförändringen kan i sin tur delas upp i två faktorer:
budgetsaldot och skulddispositioner med mera.
Under 2014 bidrog tillväxten till att sänka
skuldkvoten men den effekten var lägre än effekten av budgetunderskottet. Saldoeffekten berodde i sin tur till nästan en fjärdedel på engångseffekter. Dessutom tillkom en ovanligt stor påverkan av skulddispositioner med mera som främst
bestod av ökade orealiserade valutakursförluster.
Detta ledde sammantaget till en markant ökning
av skuldkvoten 2014, se nedanstående tabell.
I år ökar BNP snabbare än förra året samtidigt
som underskottet minskar, men detta räcker inte
till för att sänka skuldkvoten, den förblir i stort
sett oförändrad.
Först från och med 2016 sjunker skuldkvoten
när tillväxteffekten dominerar. Det sista året i prognosperioden bidrar både tillväxtfaktorn och ett
positivt budgetsaldo till att skuldkvoten sjunker.
Under prognosperioden sänker BNP-tillväxten
skuldkvoten med i genomsnitt 1,3 procent per år.
Givet denna tillväxt (och nollpåverkan av skulddispositioner) innebär det att saldot i genomsnitt
kan visa underskott på 1,3 procent av BNP utan
att skuldkvoten ökar. Detta motsvarar i år cirka
50 miljarder kronor.
Tabell 33. Dekomponering av skuldkvotens
förändring
Procentenheter
Utfall
Prognos
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Förändring av
skuldkvoten
1,7
0,0
-1,0
-0,9
-1,0
-1,5
BNP-tillväxten
-1,1
-1,3
-1,4
-1,3
-1,3
-1,2
Budgetsaldot
1,8
1,5
0,7
0,5
0,2
-0,3
Bidrag från:
varav Engångseffekter
0,4
0,2
0,1
0,1
0,1
0,0
Skulddispositioner m.m.
1,0
-0,2
-0,3
-0,1
0,1
0,0
Källa: RGK, SCB och ESV
46
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp
Begreppet okonsoliderad statsskuld visar Riksgäldens totala utestående lån och är det begrepp som används av
Riksgälden. Begreppet konsoliderad statsskuld, det vill
säga skulden efter det att statliga myndigheters innehav av
statspapper räknats bort, är lämpligare att använda som generellt mått på den statliga skuldsättningen, och är det mått
som används i budgetpropositionen och här.
I den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld
(Maastrichtskulden) ingår hela den offentliga sektorns
skulder och interna skulder mellan delsektorerna är borträknade. Skulden värderas till nominellt värde. Detta mått definieras av EU-regler och används vid bedömningen av medlemsländernas offentliga finanser. Kravet är att skulden inte
får överstiga 60 procent av BNP.
Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet beräknas som skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder
(marknadsvärderade) enligt regelverket för nationalräkenskaperna. Därmed påverkas begreppet exempelvis inte av
att staten (Riksgälden) lånar ut medel, då den ökade skuld
som utlåningen ger upphov till motsvaras av en lika stor ökning av de finansiella tillgångarna.
5.6 Jämförelse med andra
prognosinstitut
Prognoserna för BNP-tillväxten 2015 varierar
relativt mycket mellan olika prognosmakare, från
2,1 procent till 2,9 procent bland de prognosmakare som finns med i diagrammet nedan. Även
2016 är det stora skillnader i tillväxttalen, det
lägsta är på 2,4 procent och det högsta på 3,2 procent. ESV:s prognos är i linje med genomsnittet
2015 men något lägre än genomsnittet 2016. De
prognosmakare som har gjort prognoser i mars,
efter att det starka utfallet för det fjärde kvartalet
redovisades, har höjt prognosen för innevarande
år. Konjunkturinstitutet och SKL har starkast tillväxt medan regeringen har svagast. Hälften av
prognosmakarna räknar med en starkare tillväxt
2016 än 2015.
OFFENTLIGA FINANSER
Diagram 20. Prognosjämförelse BNP-tillväxt
Procent
Procent
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
ESV
KI
Nordea
EU
RB
SEB
SKL
Swed- RegSHB
bank eringen
OECD
27-mar 25-mar 11-mar 15-feb 15-feb 10-feb 28-jan 27-jan 19-jan 10-dec 25-nov
2015
2016
Diagram 21. Prognosjämförelse finansiellt
sparande i offentlig sektor
Procent av BNP
Procent av BNP
0,5
0,5
0,0
0,0
-0,5
-0,5
-1,0
-1,0
-1,5
-1,5
-2,0
-2,0
-2,5
ESV
KI
Nordea
EU
RB
SEB
SKL
Swed- Reg- SHB OECD
bank eringen
-2,5
27-mar 25-mar 11-mar 15-feb 15-feb 10-feb 28-jan 27-jan 19-jan 10-dec 25-nov
2015
2016
Även prognoserna för finansiellt sparande varierar
mycket mellan olika prognosmakare, mellan -1,1
och -1,9 procent av BNP i år och mellan -0,6 och
-1,5 procent av BNP nästa år. Samtliga prognosinstitut räknar med ett mindre underskott nästa år
än i år. ESV:s prognos för 2015 är ungefär i linje
med genomsnittet. Nästa år räknar ESV med ett
större underskott än samtliga andra prognosmakare. SKL, som har starkast BNP-tillväxt, har
minst underskott av prognosmakarna.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
47
DE BUDGETPOLITISKA MÅLEN
6
De budgetpolitiska målen
6.1
Överskottsmålet
Överskottsmålet nås inte under prognosperioden.
För att målet ska nås krävs utgiftsminskningar
och/eller skattehöjningar. Hur snabbt målet ska
nås och vilka instrument som ska användas är
dock en politisk bedömning.
Samtliga indikatorer visar att de offentliga
finanserna befinner sig långt från målet om 1 procents överskott över en konjunkturcykel.
Regeringen har gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera konsekvenserna av att ändra
målnivån för det offentliga finansiella sparandet
från ett överskott på 1 procent till ett sparande i
balans. Uppdraget ska redovisas i augusti 2015.
Långt från målet
Det konjunkturjusterade sparandet, det vill säga
sparandet rensat för konjunkturella effekter, understiger målet under hela prognosperioden. Det
delvis framåtblickande sjuåriga medelvärdet, sjuårsindikatorn, når inte heller målet, vilket dock i
viss mån beror på att BNP bedöms ligga under sin
långsiktiga trend en stor del av mätperioden. När
hänsyn tas till konjunkturläget blir sjuårsindikatorn starkare men är ändå långt från målet om
1 procents överskott.
Tabell 34. Indikatorer för utvärdering
av överskottsmålet
Procent av BNP respektive trend-BNP
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Finansiellt sparande
Bakåtblickande tioårssnitt
konjunkturjusterad
Sjuårsindikatorn
konjunkturjusterad
-2,1
-1,7
-1,5
-1,3
-1,1
-0,7
0,4
0,1
-0,3
-0,8
-1,1
-1,1
0,1
-0,2
-0,3
-0,6
-0,8
-1,0
-1,3
-1,4
-1,4
-1,1
-1,2
-1,3
Konjunkturjusterat
sparande
-1,8
-1,6
-1,4
-1,3
-1,1
-0,7
Gap till trend-BNP
-1,6
-0,7
0,0
0,3
0,4
0,3
Källa: ESV
Inte heller det bakåtblickande tioårssnittet når upp
till 1 procent av BNP. En korrigering för kon
junkturen ändrar inte det faktum att värdet för
tioårsindikatorn är långtifrån så starkt att 1 procents överskott nås.
Indikatorerna för överskottsmålet
Överskottsmålet avser det samlade finansiella sparandet i
den offentliga sektorn. Målet innebär att sparandet ska
uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. För att
stämma av målet används olika indikatorer. Det sjuåriga
glidande medelvärdet används för att utvärdera
finanspolitiken i ett framåtblickande perspektiv. Medelvärdet
beräknas utifrån sparandet aktuellt år och tre år framåt
respektive tre år bakåt i tiden. Det konjunkturjusterade
(strukturella) sparandet visar för varje år hur stort det
finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt
konjunkturläge. Dessutom analyseras ett tioårigt tillbakablickande medelvärde för att identifiera om det finns några
systematiska fel i bedömningen av finanspolitikens
inriktning som kan påverka måluppfyllelsen framöver. Vid
bedömningen av det sjuåriga och det tioåriga medelvärdet
tar regeringen och ESV hänsyn till konjunkturläget under
den aktuella tidsperioden. Detta görs genom att medelvärdena konjunkturjusteras. Det innebär att ingen av
indikatorerna utgår från faktiska värden, utan baseras på
icke observerbara variabler som beräknas utifrån olika
metoder och som aldrig får något utfall. Dessutom kan de
revideras relativt mycket, såväl framåt som bakåt i tiden.
Även om indikatorerna för överskottsmålet endast
tolkas framåtblickande förtjänar utvecklingen, sett
i ett längre perspektiv, att uppmärksammas. Ett av
de viktigare motiven till överskottsmålet är de
offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. En
trendmässig avvikelse från överskottsmålet kan
därför vara synonymt med en icke önskad utveckling för skuld och nettoförmögenhet.
Överskottsmålet infördes år 2000 och det ackumulerade finansiella sparandet kretsade under
många år kring målet om 1 procents överskott. De
senaste åren har det skett en märkbar försvagning
och från 2014 understiger det genomsnittliga
sparandet målet med cirka 0,6 procentenheter av
BNP. Det ackumulerade sparandet 2000–2019
uppgår till 0,0 procent av BNP.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
49
DE BUDGETPOLITISKA MÅLEN
Diagram 22. Ackumulerat genomsnittligt
finansiellt sparande
Procent av BNP
Procent av BNP
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
-3
-3
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
Finansiellt sparande
Ackulumerat genomsnittligt sparande från år 2000
Källa: ESV
Konjunkturjusterat sparande – metod
ESV:s metod för att beräkna det konjunkturjusterade sparandet tar sikte på att beskriva hur det finansiella sparandet
skulle vara om BNP och skattebaser hade varit i nivå med
trenden, som beräknas med hjälp av ett Hodrick-Prescott
filter. Denna metod garanterar att det konjunkturjusterade
sparandet ackumulerat över tid sammanfaller med det
faktiska finansiella sparandet, vilket är en fördel då överskottsmålet avser just det faktiska finansiella sparandet.
Såväl Konjunkturinstitutet som regeringen baserar i stället
sina prognoser på den potentiella BNP-nivån, vilken kan
avvika från den trendmässiga. Om man jämför ESV:s prognos för det konjunkturjusterade sparandet med regeringens eller Konjunkturinstitutet måste man beakta att det
egentligen rör sig om definitionsmässigt olika begrepp.
6.2
Utgiftstaket
Utgiftstaken klaras samtliga prognosår. Beaktar
man behovet av nödvändiga säkerhetsmarginaler
finns det i närtid endast ett begränsat utrymme för
några nya beslut om utgiftsökningar.
Utgiftstaket syftar främst till att sätta en gräns
för storleken på statens utgifter för att uppnå
kontroll på utgiftsutvecklingen i staten. En beloppsgräns för de statliga utgifterna understödjer
överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Kombinationen utgiftstak och
överskottsmål innebär indirekt också en kontroll
av skatteuttaget. Enligt budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen föreslå utgiftstak
förminst tre år framåt i tiden. Utgiftstaket omfattar
utgifterna inom ålderspensionssystemet och alla
50
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
utgiftsområden på statens budget utom statsskuldsräntorna.
Taket avser den faktiska förbrukningen av anslagsmedel. Det betyder att även utnyttjat anslagssparande och anslagskredit ska rymmas under utgiftstaket. Utgiftstaket har klarats alla år sedan det
infördes 1997. För att upprätthålla ett starkt
förtroende för de offentliga finanserna är det
viktigt att även i fortsättningen klara utgiftstaket.
Därför bör det finnas en säkerhetsmarginal till
utgiftstaket för att klara utgiftsökningar som kan
uppstå på grund av en försämrad konjunkturutveckling eller andra osäkerheter som alltid finns
i prognoser. Det är den lägsta kvarvarande
marginalen under prognosperioden som utgör
begränsningen för eventuella varaktiga utgiftsökningar. ESV:s generella rekommendation är att
säkerhetsmarginalen ska vara minst 1 procent av
utgiftstaket innevarande år, 2015, minst 1,5 procent år t+1, 2016, och minst 2 procent av utgiftstaket år t+2, 2017. För åren t+3, 2018 och t+4,
2019 behövs en säkerhetsmarginal som uppgår till
minst 2,5 respektive 3 procent av utgiftstaket.
Tabell 35. Uppföljning av de takbegränsade
utgifterna
Miljarder kronor om inget annat anges
Utgiftstak
i procent av BNP
Utfall
Prognos
2014
2015 2016 2017 2018 2019
1 107 1 125 1 163 1 210 1 250
29,3
28,8
28,6
28,6
28,3
Takbegränsade utgifter 1 096 1 111 1 143 1 179 1 209 1 235
i procent av BNP
29,0
28,4
28,1
27,8
27,4
Marginal till
utgiftstaket
11
14
20
31
41
i procent av utgiftstak
1,0
1,2
1,7
2,5
3,3
Säkerhetsmarginal
11
17
24
31
i procent av utgiftstak
1,0
1,5
2,0
2,5
Kvarvarande marginal
i procent av BNP
2
3
6
10
0,1
0,1
0,2
0,2
26,9
3,0
Källa: ESV
Anm.: Utgiftstaken för 2015–2017 enligt beslut 2014/15:FiU1.
Utgiftstaket för 2018 är ej beslutat utan är endast förslag. För 2019
finns ännu inget förslag till utgiftstak.
I appendix 12 finns en tabell som visar utgiftstak
och förändringar av dessa 2007-2018. Där
framgår vilka tekniska justeringar som gjorts av
beslutade utgiftstak.
FÖRSLAG ELLER BESLUT SOM INTE HAR BEAKTATS I PROGNOSEN
7
Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen
ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag. I prognosen inkluderas därför enbart fattade beslut och förslag från regering och riksdag.
Förslagen måste dock vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna.
Nedan redovisas beslut eller förslag som inte har
beaktats i prognosen och antaganden som gjorts
där det inte finns några konkreta beslut.
•
Finanskriskommittén har lämnat förslag på
nya regler för finanskrishantering (SOU
2014:52). Den föreslår att en ny resolutionsfond inrättas som tar över delar av stabilitetsfondens tillgångar och att en resolutionsavgift
ersätter stabilitetsavgiften. Regeringen har, i
enlighet med ett EU-direktiv, nyligen aviserat
att Riksgäldskontoret kommer att utses till resolutionsmyndighet och därmed ha en central
roll i arbetet med hantering av banker i kris.
ESV avvaktar en proposition innan några
förändringsförslag beaktas.
•
I februari i år beslutade Arbetsförmedlingen
att avsluta tjänsten etableringslots på grund
av att de inte kunde garantera kvaliteten på
lots-verksamheten.
Arbetsförmedlingen
kommer nu i stället att anställa egen
personal. Detta är enligt Arbetsförmedlingen
en tillfällig lösning till dess regeringen
återkommer i frågan om vad som ska ingå i
uppdraget kring etablering. I avvaktan på
detta ligger utgifter för etableringslotsar kvar
i ESV:s prognos.
•
I regeringens beräkningar ingår som regel
schablonmässiga inkomster från försäljning
av statligt aktieinnehav om 15 miljarder kronor per år. ESV inväntar försäljningsbeslut eller konkreta förslag innan något belopp tas
med i prognosen.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
51
REVIDERINGAR SEDAN FÖREGÅENDE PROGNOS
8
Revideringar sedan föregående prognos
BNP blev högre och det finansiella sparandet i
offentlig sektor bättre än väntat 2014. Även för
innevarande år beräknas BNP-tillväxten bli starkare och sparandet bättre. Kommande år är det
tvärtom, BNP-tillväxten är svagare och sparandet
sämre än i föregående prognos.
•
•
Den makroekonomiska utvecklingen
Tabell 36. Makroekonomiska nyckeltal,
revideringar sedan föregående prognos
•
Procentenheter
2014
2015
2016
2017
2018
BNP, fp
0,3
0,2
-0,3
-0,2
-0,1
Sysselsatta, 15-74 år
0,0
0,2
0,1
0,0
0,1
Lönesumma
0,1
0,3
0,2
0,0
-0,0
Reporänta1
0,0
-0,1
-0,3
-0,3
-0,3
Dollar
0,64
0,62
0,64
0,59
0,45
Euro
-0,05
-0,09
-0,09
-0,10
-0,10
1
Värde vid årets slut.
• BNP ökade betydligt mer än väntat det fjärde
kvartalet 2014. Den kraftiga ökningen bedöms
delvis vara av tillfällig karaktär men den
underliggande aktiviteten i ekonomin är också
starkare, vilket har lett till att BNP-tillväxten
för 2015 har höjts. Det är framför allt exporten
och kommunal konsumtion som har reviderats
upp. Kommande år har BNP-tillväxten sänkts.
Det förklaras av att BNP ligger närmare
potentiell nivå dessa år, eftersom en större del
av återhämtningen har skett under 2014 och
2015. Dessutom har potentiell BNP sänkts.
• Lite högre BNP-tillväxt och starka indikatorer
tyder på att efterfrågan på arbetskraft blir
högre i år än beräknat i föregående prognos.
Antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar
har därför reviderats upp. Sysselsättningen är
högre under hela prognosperioden eftersom
befolkningen nu beräknas öka mer än tidigare.
Trots högre potentiell sysselsättning har, som
nämnts ovan, potentiell BNP sänkts eftersom
•
potentiell produktivitet har sänkts mer än vad
sysselsättningen har höjts.
Lönerna ökar nu mindre än tidigare, främst till
följd av en svagare produktivitetstillväxt.
Lönesumman har höjts på kort sikt till följd av
en starkare ökning av antalet arbetade timmar.
I slutet av prognosperioden ligger den däremot
på ungefär samma nivå som i föregående prognos då ökningen av antalet arbetade timmar
motverkas av en svagare löneökning.
Både korta och långa räntor har reviderats ner
då Riksbanken har sänkt reporäntan mer än
väntat och att marknadsräntorna är lägre.
Kronan är svagare än beräknat mot dollarn och
dollarkursen har höjts för hela perioden samtidigt som eurokursen har sänkts något.
Offentliga sektorns skatteintäkter och
inkomsterna i statens budget
Tabell 37. Inkomster, revideringar sedan
föregående prognos
Miljarder kronor
2014 2015 2016 2017 2018
Skatt på arbete
1,4
Skatt på kapital
1,9
1,8
-0,6
-1,4
7,7
12,6
1,3
1,4
1,9
varav skatt på kapital, hushåll
7,2
10,2
2,2
2,9
3,2
varav skatt på företagsvinster
0,0
2,1
1,1
0,4
0,0
varav avkastningsskatt
0,2
0,1
-2,4
-2,4
-1,6
Skatt på konsumtion och
insatsvaror
0,4
-2,4
-2,9
-3,6
-3,8
varav mervärdesskatt
Restförda och övriga skatter
Offentliga sektorns
skatteintäkter
0,1
-1,7
-2,2
-2,2
-2,3
0,7
1,3
0,5
0,5
0,5
10,1
13,3
0,7
-2,4
-2,7
varav kommunskatter
1,4
2,4
3,0
1,8
1,5
varav ålderspensionssystemet
0,2
0,5
0,9
1,1
0,2
Statens skatteintäkter
8,5
10,4
-3,2
-5,3
-4,4
Periodisering av skatter
-10,0
-0,5
7,3
-2,2
0,2
Övriga inkomster staten
0,7
1,7
1,2
0,0
-0,8
-0,8
11,6
5,2
-7,6
-5,0
Totala inkomster
statens budget
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
53
REVIDERINGAR SEDAN FÖREGÅENDE PROGNOS
• Skatt på arbete har reviderats upp med 1,9 miljarder kronor i år, varav 1,4 miljarder kronor
avser direkta skatter och 0,5 miljarder kronor
indirekta skatter. De direkta skatterna har i år
justerats upp till följd av en högre lönesumma
och starkare utveckling av pensionerna. Revideringen förklaras också av att de skattepliktiga förmånerna avseende inkomståret 2014
blev högre än väntat, vilket höjer intäkterna
även i år. Samtidigt har skattereduktioner för
ROT-tjänster reviderats upp med drygt 1 miljard kronor, vilket sänker skatteintäkterna,
medan reduktionerna för RUT-tjänster har
justerats ner något.
• Hushållens kapitalskatter blev enligt preliminärt utfall för 2014 högre än väntat. Det var
både kapitalvinsterna och utdelningsinkomsterna som var högre. Även för 2015 har
kapitalvinsterna reviderats upp.
• Avkastningsskatten har reviderats ner från
2016 med 1–2 miljarder kronor per år på grund
av en lägre statslåneränta.
• Momsintäkterna var något högre än väntat
2014. Då de främsta skattebaserna, hushållens
konsumtion och investeringar, är något nedreviderad under prognosperioden har momsintäkterna reviderats ned med drygt 2 miljarder
kronor från 2015 och framåt.
• Energi- och koldioxidskatterna har reviderats
ner till följd av att användningen av biodiesel
bedöms öka snabbare än tidigare beräknat. Elanvändningen har däremot reviderats ner,
vilket också minskar intäkterna.
• Utdelningarna har reviderats ner med 1–2 miljarder kronor för samtliga år i prognosen. Det
förklaras i år främst av försämrade resultat
från Vattenfall och LKAB. Även kommande
år väntas dessa bolag ge lägre utdelningar.
54
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
Statens budget – utgifter och saldo
Tabell 38. Utgifter på statens budget,
utgiftsområden som har reviderats mest sedan
föregående prognos
Miljarder kronor
2014 2015 2016 2017 2018
Internationellt bistånd
0,3
0,0
-1,0
-0,6
-1,1
Migration
-0,1
0,1
0,6
0,3
1,0
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
-0,1
1,3
0,8
1,0
0,6
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning
0,2
0,4
2,7
3,6
4,4
Integration och jämställdhet
-0,1
-0,4
0,9
2,7
3,9
Arbetsmarknad och arbetsliv
-0,2
-0,6
-0,3
0,7
0,5
Kommunikationer
0,1
-0,4
-1,7
-0,3
-0,4
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
0,1
-2,6
2,2
0,5
0,2
Statsskuldsräntor m.m.
0,2
5,6
-2,2
-2,7
4,3
Avgiften till Europeiska Unionen
0,0
-2,2
-1,4
-1,4
-1,6
Riksgäldens nettoutlåning
1,9
3,8
4,5
2,8
-1,0
Totala utgifter
statens budget
-0,8
5,0
5,2
6,0
9,4
Totala inkomster
statens budget
-0,8 11,6
5,2
-7,6
-5,0
Statens budgetsaldo
0,0
6,7
0,0 -13,6 -14,4
• Utgifterna för Migration har reviderats upp
något för prognosperioden, vilket beror på fler
asylsökande under 2016–2019. Samtidigt bedöms fler med uppehållstillstånd lämna mottagningssystemet, vilket minskar utgifterna.
Effekterna tar till stor del ut varandra. De
något högre utgifterna under migrationsområdet medför att utgifterna för internationellt
bistånd har reviderats ner. Det beror på att
avräkning för migrationsutgifter till viss del får
göras från anslaget för internationellt bistånd.
• Utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social
omsorg har reviderats upp. Det finns en ny
överenskommelse för 2015 mellan staten och
SKL som reglerar statens bidrag för kostnaderna för läkemedelsförmåner m.m. vilken ger
högre kostnader än väntat. Utgifterna har höjts
med 1,7 miljarder kronor för 2015 och med
cirka 1 miljard kronor per år de följande åren.
Samtidigt har flera andra poster sänkts.
• Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättningen har reviderats
REVIDERINGAR SEDAN FÖREGÅENDE PROGNOS
•
•
•
•
•
15
upp då antalet sjukpenningdagar beräknas bli
högre. Ökningen i sjukpenningdagar beror
både på fler sjukfall och på att sjukfallen blir
längre.
Utgifterna för Integration och jämställdhet har
reviderats upp eftersom fler flyktingar, efter att
de har fått uppehållstillstånd, beräknas bosätta
sig i kommunerna. Detta leder till att utgifterna
för kommunersättning, etableringsersättning
och ersättning för etableringslotsar15 blir
högre.
Utgifterna inom Arbetsmarknad och arbetsliv
har justerats ner för i år, vilket främst beror på
att antalet öppet arbetslösa har sänkts. Även
lönegarantin har reviderats ner då antalet
konkurser har varit fortsatt lågt.
Utgifterna för Kommunikationer har reviderats
ner för samtliga prognosår. Revideringar har
främst gjorts för investeringar i väg och järnväg samt för räntekostnader. Bland annat har
produktionsplanerna för Förbifart Stockholm
förändrats.
Utgifterna för Areella näringar, landsbygd och
livsmedel har reviderats ner för 2015. Tidpunkt för när EU-kommissionen väntas godkänna merparten av EU-programmen inom
detta utgiftsområde har flyttats fram och
därmed också tiden för när utbetalningarna kan
komma igång. Detta medför att 2,6 miljarder
kronor har flyttats från 2015 till 2016 och
framåt.
Statsskuldsräntorna har höjts kraftigt i år,
främst med anledning av större valutakursförluster. Av dessa beror 4,5 miljarder kronor på
en kraftig försvagning av kronan mot
schweizerfrancen till följd av schweiziska
centralbankens oväntade beslut att släppa
euro-kopplingen för schweizerfranc. I övrigt
har prognosen påverkats av flera faktorer såsom lägre marknadsräntor, markant högre
dollarkurs samt ett något högre lånebehov.
Dessutom har Riksgälden reviderat sin låneplan sedan föregående prognos.
I februari i år beslutade Arbetsförmedlingen att säga upp tjänsten
med etableringslots. I ESV:s prognos ligger fortfarande medel för
etableringslotsar kvar i avvaktan på hur eventuell lotstjänst och
finansiering av denna i framtiden kommer att se ut.
• Avgiften till Europeiska Unionen har reviderats ner. EU-kommissionen har uppdaterat sin
prognos för medlemsländernas totala BNI i år
och nästa år. Det innebär att Sveriges BNIavgift har sänkts med 1,2 miljarder kronor per
år. Även växelkurserna har reviderats, vilket
har bidragit till en nedrevidering på 0,3 miljarder kronor per år. Båda dessa effekter är
större för innevarande år än kommande år.
• Riksgäldens nettoutlåning har reviderats upp,
främst med anledning av att Riksbankens lån
har höjts eftersom enskilda lån refinansieras
till högre dollarkurser än väntat. Dessutom har
Sverige erbjudit Ukraina lån motsvarande
drygt 800 miljoner kronor som väntas betalas
ut 2016. CSNs studielån och Trafikverkets
infrastrukturlån verkar åt motsatt håll då dessa
har reviderats ner, främst mot slutet av prognosperioden. Dessutom har Exportkreditnämndens behållning reviderats upp i närtid.
De offentliga finanserna
Tabell 39. Offentliga sektorns sparande,
revideringar sedan föregående prognos
Procent av BNP
Staten
Kommunsektorn
2014
2015
2016
2017
2018
0,3
0,3
-0,1
-0,2
-0,3
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
Ålderspensionssystemet
0,1
0,1
0,1
0,1
0,0
Offentliga sektorn
0,3
0,3
-0,1
-0,2
-0,4
• Offentliga sektorns finansiella sparande 2014
blev högre än vad som beräknades i
föregående prognos. Därtill kommer sannolikt
sparandet för 2014 att revideras upp ytterligare
då skatteintäkterna enligt ESV:s bedömning
blir högre. Underskottet i offentlig sektor
väntas för i år bli mindre än i föregående
prognos men större för kommande år.
Upprevideringen 2015 är till stor del ett
resultat av högre skatteintäkter från hushållens
kapitalvinster. Utgifterna väntas bli högre hela
prognosperioden. Från och med 2016 medför
detta en nedrevidering av offentliga sektorns
finansiella sparande. Revideringarna för
kommunsektorn och ålderspensionssystemet är
förhållandevis små.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
55
APPENDIX
Appendix
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
57
APPENDIX
Appendix 1. Volymer 2014–2019
Utfall
Prognos
2014
2015
2016
2017
2018
2019
Utgiftsområde
8
Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna
62 132
86 200
99 400
103 200
98 100
83 600
9
Personer som får statlig assistansersättning,
genomsnittligt antal
16 015
16 200
16 400
16 500
16 700
16 800
10
Antal sjukpenningdagar, miljoner
10
Antal individer med aktivitets- och sjukersättning
12
Antal föräldrapenningdagar, miljoner
12
Antal barnbidrag
13
Antal kommunmottagna flyktingar
50,6
57,0
61,7
63,5
64,2
64,6
357 428
349 900
343 900
340 400
338 700
338 100
51,8
53,2
54,2
55,2
55,9
56,7
1 755 874
1 791 800
1 828 400
1 860 400
1 891 300
1 917 400
45 836
60 000
70 000
70 000
60 000
50 000
14
Antal individer med arbetslöshetsersättning
95 081
87 800
84 800
82 300
79 600
79 900
14
Antal individer med aktivitetsstöd (arbetsmarknad)
175 667
173 900
159 300
150 600
147 100
144 700
15
Antal med studiemedel, bidrag och lån
482 155
478 000
474 000
466 000
464 000
464 000
15
Antal med studiemedel, lån
ÅP
ÅP
Antal med det högre studiebidraget
44 644
41 000
40 000
39 000
38 000
38 000
328 907
328 400
328 000
325 000
326 000
328 000
Antal individer med inkomstpension
1 288 400
1 394 900
1 496 200
1 593 100
1 684 900
1 771 700
Antal individer med tilläggspension
1 976 000
2 019 200
2 051 000
2 069 600
2 071 500
2 037 800
3 468 498
3 510 400
3 542 300
3 575 000
3 604 600
3 629 800
Inkomstsidan
Antal medlemmar anslutna till en a-kassa (genomsnitt)
Källa: AF, MIV, FK och ESV
58
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
APPENDIX
Appendix 2. Utgifter på statens budget 2014-2018, jämförelse med statens budget
och föregående prognos
Miljarder kronor
Utfall
SB
Diff. SB
Diff. från föreg. prog.
2014
2015
2015
2015
2016
2017
2018
1
Rikets styrelse
12,9
12,2
0,1
0,2
0,1
0,1
0,0
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
14,1
14,6
-0,1
0,0
0,1
-0,1
-0,3
3
Skatt, tull och exekution
10,4
10,6
0,1
0,0
0,0
0,0
-0,1
4
Rättsväsendet
40,2
40,8
0,2
-0,4
-0,5
-0,4
-0,4
5
Internationell samverkan
1,7
1,9
0,2
0,2
0,0
0,0
0,0
6
Försvar och samhällets krisberedskap
48,0
48,5
0,0
-0,1
0,0
0,0
0,0
7
Internationellt bistånd
31,0
29,5
-0,3
0,0
-1,0
-0,6
-1,1
8
Migration
12,6
17,4
-0,3
0,1
0,6
0,3
1,0
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
61,6
61,9
1,2
1,3
0,8
1,0
0,6
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
99,0
100,5
1,8
0,4
2,7
3,6
4,4
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
39,3
38,0
0,1
0,0
0,0
0,1
0,2
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
80,8
83,1
-0,1
0,4
0,3
0,0
-0,2
13
Integration och jämställdhet
12,2
16,7
0,1
-0,4
0,9
2,7
3,9
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
66,9
67,8
-1,4
-0,6
-0,3
0,7
0,5
15
Studiestöd
20,0
20,3
-1,4
-0,2
0,1
-0,3
-0,6
16
Utbildning och universitetsforskning
59,4
63,6
-1,9
-0,4
0,0
0,0
0,0
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
12,8
12,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
1,1
1,2
-0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
19
Regional tillväxt
2,9
2,7
-0,2
0,1
0,0
0,0
0,0
20
Allmän miljö- och naturvård
5,1
5,3
-0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
21
Energi
2,9
2,5
-0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
22
Kommunikationer
46,0
48,9
-2,1
-0,4
-1,7
-0,3
-0,4
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
16,2
15,7
-1,6
-2,6
2,2
0,5
0,2
24
Näringsliv
25
Allmänna bidrag till kommuner
26
Statsskuldsräntor m.m.
27
Avgiften till Europeiska unionen
5,4
5,3
-0,1
0,0
0,0
0,0
-0,1
93,6
91,4
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
3,3
20,5
7,5
5,6
-2,2
-2,7
4,3
41,6
40,1
-3,3
-2,2
-1,4
-1,4
-1,6
-4,6
4,6
2,7
1,2
0,8
3,2
10,4
Förändring av anslagsbehållningar
Summa utgiftsområden
840,9
869,3
Summa utgiftsområden exklusive räntor
837,5
848,7
-4,8
-4,5
3,0
5,8
6,1
Riksgäldskontorets nettoutlåning
22,0
0,3
10,7
3,8
4,5
2,8
-1,0
-0,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Totala utgifter
Kassamässig korrigering
862,4
869,6
13,4
5,0
5,2
6,0
9,4
Totala inkomster
790,2
837,0
-16,8
11,6
5,2
-7,6
-5,0
Budgetsaldo
-72,2
-32,6
-30,2
6,7
0,0
-13,6
-14,4
Källa: ESV
SB = Statens budget.
Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15).
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
59
APPENDIX
Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2013–2018,
jämförelse med föregående prognos och statens budget
Miljarder kronor
Utfall
Diff. SB
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2015
Skatt på arbete
972,4
1,4
1,9
1,8
-0,6
-1,4
-9,3
Direkta skatter
523,0
1,7
1,4
1,6
0,4
-0,2
-7,4
581,9
1,5
2,5
3,1
1,9
1,7
-3,2
-0,9
Kommunal skatt
Statlig skatt
44,8
0,5
0,5
0,3
0,2
0,0
Jobbskatteavdrag
-85,8
-0,1
-0,7
-0,7
-0,7
-0,8
0,6
Hus-avdrag
-17,5
-0,2
-0,9
-1,0
-1,0
-1,0
-3,5
Övrigt
-0,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,5
449,4
-0,3
0,5
0,2
-1,0
-1,2
-1,9
454,3
0,0
1,1
0,9
0,0
-0,1
-1,8
Egenavgifter
11,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,9
Särskild löneskatt
36,8
0,1
0,0
-0,1
-0,2
-0,3
-1,0
-22,9
-0,4
-0,4
-0,5
-0,5
-0,8
1,6
0,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-31,0
0,0
-0,1
-0,2
-0,3
0,0
0,1
Indirekta skatter
Arbetsgivaravgifter
Nedsättningar
Tjänstegruppliv m.m.
Avgifter till premiepensionssystemet
Skatt på kapital
172,7
7,7
12,6
1,3
1,4
1,9
4,4
Skatt på kapital, hushåll
32,3
7,2
10,2
2,2
2,9
3,2
5,6
Skatt på företagsvinster
89,0
0,0
2,1
1,1
0,4
0,0
-1,1
Avkastningsskatt
6,9
0,2
0,1
-2,4
-2,4
-1,6
-0,7
31,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,6
Stämpelskatt
8,9
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,2
Kupongskatt m.m.
4,1
0,2
0,2
0,3
0,3
0,2
-0,2
461,1
0,4
-2,4
-2,9
-3,6
-3,8
-6,1
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt
339,5
0,1
-1,7
-2,2
-2,2
-2,3
-4,5
Skatt på tobak
11,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,5
Skatt på etylalkohol
4,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
Skatt på vin m.m.
4,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Skatt på öl
3,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,1
Energiskatt
40,9
0,1
-0,9
-0,8
-1,1
-1,1
-1,5
Koldioxidskatt
24,0
0,1
0,0
0,0
-0,3
-0,3
-0,2
4,4
-0,1
0,0
0,1
0,1
0,1
-0,2
-0,3
Övriga skatter på energi och miljö
Skatt på vägtrafik
16,5
0,0
-0,2
-0,2
-0,2
-0,2
Skatt på import
5,2
0,1
0,2
0,1
0,1
0,0
0,2
Övriga skatter
7,2
-0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,2
11,5
0,7
1,3
0,5
0,5
0,5
2,6
-6,6
0,4
0,4
0,4
0,4
0,3
1,0
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter
Övriga skatter
Totala skatteintäkter
EU-skatter
Offentliga sektorns skatteintäkter
18,1
0,3
0,9
0,2
0,2
0,2
1,6
1 617,7
10,2
13,5
0,7
-2,3
-2,7
-8,5
5,2
0,1
0,2
0,1
0,1
0,0
0,2
-8,6
1 612,4
10,1
13,3
0,7
-2,4
-2,7
Kommunalskatt
597,3
1,4
2,4
3,0
1,8
1,5
0,5
Avgifter till ålderspensionssystemet
207,5
0,2
0,5
0,9
1,1
0,2
-4,0
807,6
8,5
10,4
-3,2
-5,3
-4,4
-5,2
Statens skatteintäkter
60
Diff. från föreg. prog.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
APPENDIX
Appendix 3. Fortsättning
Miljarder kronor
Utfall
2013
Periodiseringar
Uppbördsförskjutningar
Betalningsförskjutningar
Diff. från föreg. prog.
2014
2015
Diff. SB
2016
2017
2018
2015
-21,0
-10,0
-0,5
7,3
-2,2
0,2
8,0
13,6
-11,0
-2,1
8,7
1,1
0,3
4,3
-34,7
1,0
1,6
-1,4
-3,3
-0,1
3,8
-15,0
1,4
2,8
-1,7
-2,7
-0,1
2,4
varav ÅP-systemet
-0,2
0,0
-0,2
0,2
0,0
0,0
1,0
varav Privat sektor
-0,8
varav Kommuner
-20,2
-0,4
-0,1
0,0
-0,6
0,1
varav Kyrkan
0,6
0,0
-0,9
0,1
0,0
0,0
1,1
varav EU
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Anstånd
Statens skatteinkomster
Övriga inkomster
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,1
786,6
-1,5
10,0
4,0
-7,6
-4,2
2,8
-19,6
4,0
0,7
1,7
1,2
0,0
-0,8
2000 Inkomster av statens verksamhet
48,1
0,5
0,4
-0,6
-1,1
-1,2
-3,3
3000 Inkomster av försåld egendom
20,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-15,0
4000 Återbetalning av lån
1,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
5000 Kalkylmässiga inkomster
9,9
0,0
0,0
0,0
0,1
0,1
-0,1
10,3
0,1
0,9
1,6
0,8
0,5
-1,2
-78,7
0,1
0,1
-0,1
0,0
-0,5
-0,7
-7,6
0,0
0,3
0,3
0,3
0,3
0,6
-16,8
6000 Bidrag m.m. från EU
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Totala inkomster
790,5
-0,8
11,6
5,2
-7,6
-5,0
Totala utgifter
921,4
-0,8
5,0
5,2
6,0
9,4
13,4
-130,9
0,0
6,7
0,0
-13,6
-14,4
-30,2
Budgetsaldo
Källa: ESV
SB= Statens budget.
Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15).
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
61
APPENDIX
Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 2014–2019
Procent om inte annat anges
Utfall
Prognos
Diff. från föreg. prog.
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2014
2015
2016
2017
2018
Lönesumma (lp)
3,7
4,1
3,8
4,2
4,2
4,0
0,1
0,2
-0,1
-0,2
0,0
Antal arbetade timmar,
anställda kal. korr.
1,9
1,3
0,9
0,9
0,8
0,6
0,0
0,2
0,1
0,0
0,2
Timlön, NR
1,9
1,3
0,9
0,9
0,8
0,6
0,0
-0,1
-0,2
-0,2
-0,2
Beskattningsbar förvärvsinkomst
3,1
4,9
4,5
4,5
4,4
4,2
0,3
0,2
0,1
-0,2
-0,1
3,7
4,1
3,8
4,2
4,2
4,0
0,1
0,2
-0,1
-0,2
0,0
Direkta skatter på arbete
Indirekta skatter på arbete
Lönesumma (lp)
Skatt på kapital hushåll
Kapitalvinster
23,5
-4,3
-8,6
4,6
4,6
4,6
12,0
3,7
-13,7
-0,4
-0,2
Inkomsträntor inklusive utdelningar
12,2
-5,0
-2,5
12,8
16,7
16,0
12,9
3,4
-7,7
1,0
-0,7
Utgiftsräntor
-6,9
-11,4
3,1
17,5
26,7
25,3
-1,5
-3,8
2,4
-0,8
0,8
3,3
4,2
4,9
4,3
4,3
4,3
0,8
0,8
-0,8
-0,6
-0,3
56,9
58,1
59,4
61,3
63,9
66,6
0,0
0,0
0,0
-0,1
-0,2
2 484
2 497
2 510
2 524
2 524
2 524
0
0
0
0
0
3,1
3,6
3,9
3,7
3,8
3,9
-0,2
0,0
-0,4
-0,3
-0,2
0,2
-0,2
0,9
2,1
2,9
3,1
0,0
0,1
-0,2
-0,1
-0,1
Skatt på företagsvinster
Bruttodriftsöverskott i företagssektorn
Fastighetsavgift
Inkomstbasbeloppet (tusentals kronor)
Avgiftspliktiga
småhusvärderingsenheter (tusental)
Mervärdesskatt
Hushållens konsumtionsutgifter (lp)
Punktskatter
KPI, juni-juni, fastställda tal
Källa: ESV
Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15).
62
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
APPENDIX
Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2010–2019
Miljarder kronor och procent av BNP
Utfall
Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året
Prognos
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
1 189
1 151
1 108
1 147
1 277
1 394
1 448
1 466
1 485
1 498
131
72
63
29
23
7
-16
Ändrad statsskuldsdefinition från jan 2012
50
Förändring av skulden till följd av:
Lånebehovet1
1
-68
25
Skulddispositioner m m:
Förändring av orealiserade valutakursdifferenser
Förändring av upplupen inflationskompensation
Förändring av förvaltningstillgångar
Övertagandet av "Venantiuslån"
Övrigt
-25
7
-9
9
49
-8
-13
-7
-2
-2
1
3
-4
-2
-3
-8
2
4
8
5
-4
28
-12
-15
-4
7
0
0
0
0
3
0
0
0
0
0
-1
-1
0
0
-10
-13
-11
8
Summa skulddispositioner m m:
-39
24
-36
-1
45
-9
-12
-3
6
3
Förändring okonsoliderad statsskuld
-38
-44
39
130
117
54
17
20
13
-13
1 151
1 108
1 147
1 277
1 394
1 448
1 466
1 485
1 498
1 485
Okonsoliderad statsskuld vid utgången av året
Eliminering av statens eget innehav av statspapper
Förändring konsoliderad statsskuld
Konsoliderad statsskuld vid utgången av året
Konsoliderad statsskuld i procent av BNP
38
32
34
41
48
48
49
50
51
52
-36
-38
37
124
110
54
16
19
12
-14
1 113
1 075
1 113
1 236
1 347
1 400
1 417
1 435
1 447
1 433
31,6
29,4
30,2
32,8
34,5
34,4
33,4
32,5
31,5
30,0
Källa: RGK och ESV
1
Identiskt med budgetsaldo med omvänt tecken.
Kommentarer till tabell:
• Statsskuldens förändring ett enskilt år beror i
allt väsentligt på budgetsaldot, det vill säga
det statliga lånebehovet. Andra faktorer som
påverkar skulden kan dock vissa år vara betydande. De redovisas här under rubriken
Skulddispositioner med mera. Exempelvis
påverkas statsskulden av orealiserade valutakursdifferenser, eftersom skulden i utländsk
valuta värderas till aktuella valutakurser medan budgetsaldot (ränteanslaget) enbart påverkas av realiserade valutadifferenser. Ett
annat exempel är upplupen inflationskompensation på realobligationer, som påverkar
statsskulden men inte budgetsaldot. Saldot
påverkas först när sådan kompensation betalas ut, det vill säga vid obligationens förfallotidpunkt. En ytterligare faktor som ingår
här är förändringen av förvaltningstillgångar
inom Riksgäldens skuldförvaltning. Det är
medel som tillfälligt placeras på penningmarknaden till dess de används för att finansiera statens lånebehov. Statsskulden redovi-
sas brutto, det vill säga utan nettoredovisning mot sådana tillgångar. Posten avspeglar
när Riksgäldens upplåning sker i en annan
takt än utvecklingen av det statliga lånebehovet.
• Riksgälden ändrade från januari 2012 definitionen av statsskulden. De viktigaste förändringarna var att mottagna säkerheter nu räknas in i skulden och att omvända repor i egna statspapper inte längre konsolideras bort.
Effekten av förändringen blev att den redovisade statsskulden i början av 2012 blev
50 miljarder kronor högre än enligt det tidigare måttet. Statens skuldsättning ökade inte.
Det var endast det officiella måttet på statsskulden som blev något högre. Maastrichtskulden påverkades inte då de nämnda posterna redan ingår i den. Skillnaden mellan de
två skuldmåtten minskade alltså.
• Elimineringsposten för statens eget innehav
av statspapper avser framför allt Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
63
APPENDIX
Appendix 6. Finansiellt sparande i staten 2013–2019
Miljarder kronor
Utfall
Budgetsaldo
Avgränsningar
Prognos
2013
2014
2015 2016 2017 2018 2019 2013 2014 2015 2016 2017 2018
-130,9
-72,2
-62,8 -29,0 -22,7
-7,3 16,3
0,0
0,0
6,7
0,0 -13,6 -14,4
56,4
-4,0
22,4
8,3
4,4
4,1
3,7
0,0
1,4
9,5
2,3
2,2
-1,1
Försäljning av aktier m.m.
-20,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
Extraordinära utdelningar
-4,5
-2,1
-4,8
-2,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-1,4
-1,8
0,0
0,0
varav Specialfastigheter AB
-2,1
varav Svensk Bilprovning AB
varav Riksbanken
Delar av Riksgäldens nettoutlåning
varav CSN studielån (inkl engångseffekt
2014)
varav premiepensionssystemet
varav Insättningsgarantinämnden och
Kärnavfallsfonden
0,0
-4,5
-1,8
-2,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,9
-1,8
0,0
0,0
94,6
23,0
14,3 15,1 10,5
6,4
4,4
0,0
0,2
3,7
4,8
3,6
-0,6
6,0
15,9
6,5
5,6
5,1
5,4
7,1
0,0
-0,6
0,2
-0,1
-0,5
-0,9
-0,6
-1,0
-1,9
-1,9
-1,4
-1,6
-1,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,2
3,4
4,2
-0,6
-0,7
-0,7
-0,7
-0,7
0,0
0,8
0,1
0,0
0,0
0,0
10,0 10,5
6,1
2,2
0,0
0,0
0,0
3,4
4,6
4,1
0,2
0,0
0,0
0,0
0,0
-1,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
varav Aktieförsäljning Nordea
(Stabilitetsfonden)
-21,4
varav lån till Riksbanken
103,6
4,5
varav lån till Island
0,0
-1,9
varav lån till Irland
2,6
0,0
varav övrig utlåning/amortering netto i RGK
varav Exportkreditnämnden
varav lån till affärsverket Svenska kraftnät
Övriga avgränsningar
varav räntor, kursdifferenser, swappar m.m.
varav kapitalhöjning Europeiska
Investeringsbanken
-2,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,8
0,7
-0,5
-0,5
-0,1
-0,6
-0,6
-0,4
-0,5
0,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,1
0,1
-0,5
1,9
2,4
1,2
1,3
1,3
1,0
1,0
0,0
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
-13,1
-24,8
13,0
-4,5
-6,0
-2,3
-0,7
0,0
1,0
7,2
-0,7
-1,4
-0,6
-12,9
-10,6
15,3
-2,8
-3,5
0,0
1,5
0,0
0,1
9,3
-0,8
-1,0
0,0
0,8
0,7
0,5
0,5
0,5
0,6
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,1
-0,2
-0,7
-0,6
-0,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
varav engångseffekt CSN studielån
varav kapitaliserade räntor CSN
-2,1
-0,3
varav lån till Ukraina
-11,7
1,1
0,0
2,5
0,0
varav amortering av gamla studielån m.m.
-1,1
-0,9
-0,9
-0,7
varav förändring av pensionsskuld
-2,2
-2,0
-2,0
-2,0
-2,1
-2,1
-2,2
0,0
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,9
-0,9
-0,1
0,5
-0,2
0,1
0,0
0,0
-0,1
-2,3
-0,1
-0,5
-0,5
0,0
1,4
-12,1 -11,6
-3,9
-7,9
-7,1
-0,4 11,6
-4,6
-7,3
2,2
1,3
-6,9 -10,4 -10,1
-0,4 10,0
0,5
-7,3
2,2
-0,2
-1,0
-2,5
0,0
0,0
1,5
2,6
-2,6
-1,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,8 11,6 11,6
-4,9
-9,1 -14,3
0,0
-0,1
-0,2
varav EU-sektorn (netto)
varav EU-avgiften
-2,2
1,4
30,6
14,0
varav periodisering av skatter
21,0
17,3
varav periodisering av räntor
9,6
Periodiseringar
Övrigt
varav skuldavskrivning CSN
varav residual
Finansiellt sparande i staten
Procent av BNP
-8,6
-5,9
-4,5
-3,0
2,6
-2,6
0,7
-1,9
-0,6
-0,6
-0,6
-0,7
-0,7
1,2
-0,7
-0,5
-0,6
-0,6
-0,6
-0,7
-0,7
0,0
0,0
2,6
-1,4
1,2
-1,4
-43,2
-64,1
-1,1
-1,6
Källa: SCB och ESV
Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15).
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
0,0
-5,0
varav periodisering EU-avgift, BNI
64
Diff. från föreg. prog.
3,0
2,5
3,0
-53,0 -33,0 -22,8 -11,8 12,2
-1,3
-0,8
-0,5
-0,3
0,3
0,0
0,3
0,3
-0,3
APPENDIX
Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2014–2019
Miljoner kronor
BP2015
Utfall
2015
2014
2015
2016
Prognos
2017
2018
2019
2015
Diff. från föreg. prog.
2016
2017
2018
Räntor: Periodisering
-2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Räntor: Skillnad affärsdag/likviddag
-7
Kassamässig korrigering:
EU-avgiftsbetalningar
-1 427
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Trafikverket, skillnad räntekonto/anslag
-1 205
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1 748
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-491
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-37 200 -39 100 -40 500 -42 100 -43 900
FMV, skillnad räntekonto/anslag
588
Finansieringsavgift/Arbetslöshetsavgift
-187
Övrigt
Totalt
0
Riksgäldskontorets nettoutlåning:
Premiepensionsavgifter, inbetalning
Premiepensionsmedel, utbetalning
-35 000 -35 334
35 000
Övrig förvaltn. premiepensionsmedel
CSN, studielån (se även separat tabell)
14 000
CSN, kreditreserv
CSN, servicekonto för räntebetalningar
Investeringslån till myndigheter
1 000
Myndigheternas räntekonton
RGK:s kredit- och garantireserv
Stabilitetsfonden
-4 000
varav Carnegie
varav bankgarantiavgifter
0
0
0
100
35 650
35 500
37 400
39 800
41 900
44 200
0
-100
-100
-100
-1 074
-500
-500
-400
-400
-500
0
0
0
100
15 922
6 500
5 600
5 100
5 400
7 100
200
-100
-500
-900
-1 139
-779
-739
-750
-820
-939
4
21
39
50
232
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1 169
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
0
0
0
0
-68
453
-17
-500
-1 100
-1 700
453
83
100
100
-156
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-3 492
-3 281
-3 507
-4 088
-5 088
-6 088
12
83
202
202
-49
-36
0
0
0
0
-36
0
0
0
0
-60
-3
0
0
0
0
0
0
0
varav stabilitetsavgifter
-3 162
-3 300
-3 500
-3 600
-3 700
-3 800
0
0
0
0
varav adm.kostn. m. m.
14
12
12
12
12
12
2
2
2
2
-235
46
-19
-500
-1 400
-2 300
46
81
200
200
-68
61
0
0
0
0
61
0
0
0
4 636
-503
-300
-300
-300
-300
-203
0
0
0
varav räntor m.m.
Insättningsgarantin
Kärnavfallsfonden
0
Infrastrukturlån Trafikverket
(se även separat tabell)
2 000
904
-300
-200
900
4 600
5 800
0
300
-1 000
-700
Lån till Riksbanken
1 000
4 467
10 003
10 527
6 095
2 204
0
3 396
4 613
4 101
172
Lån till Island
0
-1939
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Lån till Irland
0
0
0
0
0
0
-1 281
0
0
0
0
0
812
0
0
0
0
812
0
0
2 427
1 200
1 300
1 300
1 000
1 000
0
0
0
0
-1 773
-1 100
-1 250
0
0
0
-100
-1 250
0
0
Lån till Ukraina
Lån till affärsverket Svenska kraftnät
Exportkreditnämnden
Övrigt, netto
Totalt
14 000
1 659
0
500
500
600
600
0
0
0
0
22 023
11 054
11 526
8 157
6 896
4 992
3 823
4 462
2 842
-976
Källa: RGK och ESV
BP2015 = Regeringens beräkning i budgetpropositionen för 2015. Där specificeras större poster i miljarder kronor.
Föreg.prog = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15).
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
65
APPENDIX
Appendix 7. Fortsättning
Bruttoredovisning av CSN:s studielån och Trafikverkets infrastrukturlån, miljoner kronor
Utfall
Prognos
Diff. från föreg. prog.
2014
2015
2016
2017
2018
2019 2015
2016
2017
2018
26 747
17 900
17 500
17 400
17 800
18 100
-100
-300
-500
-10 825
-11 400
-11 900
-12 300
-12 400
-11 000
15 922
6 500
5 600
5 100
5 400
7 100
0
0
-200
-400
200
-100
-500
-900
1 804
1 000
1 000
2 200
6 200
7 500
100
300
-1 300
-700
CSN:
Nyutlåning, inkl. lån för kap. räntor from 2014
varav nytt lån för stock (till inkomsttitel)
Amortering, avskrivningar m.m.
Nettoutlåning
200
11 676
Trafikverket:
Nyutlåning
Amortering (belastar anslag inom UO 22)
-900
-1 300
-1 200
-1 300
-1 600
-1 700
-100
0
300
0
Nettoutlåning
904
-300
-200
900
4 600
5 800
0
300
-1 000
-700
varav vägar
242
-200
0
1 800
5 200
5 700
-200
200
-1 100
-600
varav järnvägar
662
-100
-200
-900
-600
100
200
100
100
-100
Källa: CSN, RGK, TrV och ESV
Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15).
66
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
APPENDIX
Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2014–2019
Miljarder kronor
Utfall
2014
Anslag
EU-avgift, försenad rabatt
EU-avgift, periodisering av retroaktiv BNI-korrigering
Inkomsttitlar
2018
2019
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-1,0
6,8
-3,5
6,8
-2,6
2,6
12,0
2,2
0,1
0,0
Svensk Bilprovning, extra utdelning
0,3
Specialfastigheter, återföring av kapital
Riksgäldskontorets nettoutlåning
2017
-5,8
Vasallen, extra utdelning
CSN-lån i RGK för kapitaliserade räntor, till inkomsttitel
2016
-3,2
Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti, extra utdelning
Kassamässig korrigering
Prognos
2015
2,1
11,7
0,0
0,0
-20,3
-7,4
-9,4
-6,5
-2,9
0,2
Premiepensionsavgifter, inbetalning
35,3
37,2
39,1
40,5
42,1
43,9
Premiepensionsmedel, utbetalning
-35,7
-35,5
-37,4
-39,8
-41,9
-44,2
Övrig förvaltning av premiepensionsmedel
1,1
0,5
0,5
0,4
0,4
0,5
-4,6
0,5
0,3
0,3
0,3
0,3
0,1
-0,1
Carnegie (Stabilitetsfonden)
0,0
0,0
Lån till Island
1,9
Lån till Irland
0,0
0,0
0,0
0,0
1,3
Kärnavfallsfonden
Insättningsgarantifonden
0,0
Lån till Ukraina
-0,8
Lån till Riksbanken
-4,5
-10,0
-10,5
-6,1
-2,2
0,0
Lån till affärsverket Svenska kraftnät
-2,4
-1,2
-1,3
-1,3
-1,0
-1,0
1,8
1,1
1,3
Exportkreditnämnden
Lån till CSN för kapitaliserade räntor, till inkomsttitel
Övrigt, netto (främst övriga bolag/mynd/affärsverk)
Totala engångseffekter m.m.
-11,7
-1,7
0,0
-0,5
-0,5
-0,6
-0,6
-14,1
-6,2
-2,6
-6,5
-2,9
0,2
Källa: ESV
Anm.: Engångseffekterna under prognosperioden kommenteras på följande sida.
Engångseffekter
Statens budget påverkas av transaktioner av extraordinär karaktär, det vill säga engångsvisa eller tillfälliga händelser. Sådana
transaktioner kan vara positiva eller negativa och försvårar analysen av budgetens utveckling över tiden. Genom att exkludera
dem får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen av inkomster, utgifter och saldo. Denna rensning görs efter en
eventuell justering för ändrade redovisningsprinciper. Urvalet av engångseffekter är till viss del subjektiv, vilket ställer krav på
en tydlig redovisning av metoden. Alla poster av denna typ från och med 2014 specificeras i tabellen. Samtliga engångsposter
från och med 1995 specificeras i publikationen Tidsserier Statens budget 2013, som finns tillgänglig på www.esv.se under
rubriken Statens finanser, Officiell statistik. Engångseffekterna 1990–1994 framgår av en Temaskrift, Engångseffekter.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
67
APPENDIX
Kommentarer till tabell på föregående sida:
• EU:s långtidsbudget för 2014–2020 innehåller rabatter på Sveriges EU-avgift, vilka
inte kommer hinna betalas ut förrän 2016.
Det uppstår därför negativa engångseffekter
för saldot på drygt 3 miljarder kronor för
2014 respektive 2015 och en positiv effekt
2016 på nästan 7 miljarder kronor när rabatterna betalas ut retroaktivt i form av sänkt
EU-avgift.
• Dessutom har retroaktiva korrigeringar höjt
EU-avgiften (BNI-delen) 2014. Dessa har
också lett till en återbetalning i början av
2015 på 2,6 miljarder kronor, vilken i nationalräkenskaperna periodiseras till 2014. På
motsvarande sätt ses den här som en engångseffekt för saldot 2014 och 2015. Posten
har tillkommit sedan föregående prognos.
• Statens aktier i Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO) har sålts och köpeskillingen har kommit in till staten i form av en
extrautdelning om 138 miljoner kronor i början av 2015.
• Specialfastigheter AB återför i år 2,1 miljarder kronor av sitt kapital till ägaren staten.
Detta var inte känt vid föregående prognos.
• Från och med 2014 tar CSN lån i Riksgälden
för kapitaliserade räntor på studielån. Stocken av kapitaliserade räntor vid ingången av
2014, 11,7 miljarder kronor, lånades också i
Riksgälden. Beloppet tillfördes emellertid
budgetens inkomsttitel 2811, vilket innebär
att transaktionen var neutral för budgetsaldot.
• En del av ålderspensionsavgiften betalas in
som premiepensionsavgift till Pensionsmyndighetens konto i Riksgälden. Inflödet inkluderar regleringar för tidigare år. När pensionsrätten fastställts betalas premiepensionsmedlen (inkl. avkastning) från kontot till de
fonder som pensionsspararna valt. Detta görs
en gång per år, i december månad efter intjänandeåret. En del av kapitalet i den tillfälliga
förvaltningen av pensionsmedlen placeras på
kontot, medan huvuddelen placeras i obligationer. Förutom dessa in- och utbetalningsströmmar påverkas kontot av myndighetens
övriga förvaltning av pensionsmedlen.
68
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
• Kärnavfallsfonden placerar en stor del av sina tillgångar i obligationer och resterande
del på konto i Riksgälden. Kontoförändringen kan vissa år vara betydande. I år väntas
behållningen öka med 0,5 miljarder kronor,
vilket är mer än väntat i föregående prognos.
Kommande år väntas behållningen öka med
0,3 miljarder kronor per år.
• Även Insättningsgarantifonden har merparten av fondmedlen placerade i obligationer.
Fondens kontobehållning i Riksgälden beräknas i år minska med 0,1 miljarder kronor.
• Riksgälden sålde i februari 2009 aktierna i
Carnegie Investment Bank AB och Max
Matthiessen Holding AB. Köpeskillingen
betalades under 2009 och 2010. Dessutom
medförde avtal om vinstdelning ytterligare
inkomster under 2011–2014 och väntas ge
mindre belopp även 2015.
• År 2012–2013 utbetalades lån till Irland om
motsvarande 5,2 miljarder kronor. Den första återbetalningen, en fjärdedel av lånet, sker
enligt avtalet 2019.
• Sverige har nyligen erbjudit Ukraina lån på
100 miljoner dollar, vilket motsvarar drygt
800 miljoner kronor. Lånet väntas kunna betalas ut under 2016.
• År 2009 och 2013 lånade Riksbanken sammanlagt motsvarande cirka 200 miljarder
kronor i dollar och euro i Riksgälden för att
stärka valutareserven. När enskilda lån för
Riksbankens räkning refinansieras till högre
valutakurser stiger lånebeloppet, vilket ökar
nettoutlåningen. Under prognosperioden
ökar Riksbankslånet med totalt knappt
29 miljarder kronor, framför allt till följd av
en högre dollarkurs. Det är drygt 12 miljarder kronor mer än i föregående prognos.
• Affärsverket Svenska Kraftnät väntas öka
sitt lån i Riksgälden för att investera i stamnätet, vilket höjer nettoutlåningen med 1–
2 miljarder kronor per år under perioden.
• Exportkreditnämndens kontobehållning i
Riksgälden har de senaste åren ökat markant.
Den väntas fortsätta öka i år och nästa år,
med drygt 1 miljard kronor per år, vilket är
mer än beräknat i föregående prognos.
APPENDIX
Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar
2014–2015
De ingående anslagsbehållningarna för 2015 är
10,3 miljarder kronor. Vid innevarande års slut
beräknas anslagsbehållningarna uppgå till 7,6 miljarder kronor efter det att hänsyn tagits till indragningar på 12,2 miljarder kronor. Indragningarna
avser outnyttjade medel från tidigare år och påverkar vanligtvis inte utfallet, men reducerar de
utgående behållningarna. Regeringen har beslutat
om medgivna överskridanden på 0,1 miljarder
kronor. Innevarande års prognos har reviderats
ned med 4,5 miljarder kronor. När hänsyn tas till
indragning av anslagsmedel innebär det att
anslagsbehållningarna minskar med 2,7 miljarder
kronor. Exklusive indragningar ökar behållningarna under året däremot med 9,5 miljarder
kronor. I statens budget för 2015 beräknas behållningarna öka med 4,6 miljarder kronor.
Förändring av anslagsbehållningar
I statens budget anvisas medel i form av anslag. Där ingår
också en särskild post kallad Förändring av anslagsbehållningar. Denna post består av ett beräknat netto mellan förbrukningen av kvarstående medel från föregående budgetår
och sparande av medel från innevarande år. Summan av
de anvisade medlen och posten Förändring av anslagsbehållningar utgör prognosen på årets utgifter enligt statens
budget. I utfall och prognoser finns ingen separat post
Förändring av anslagsbehållningar. Förändringen ingår i
redovisningen per anslag. Vid prognostiserandet av varje
enskilt anslag tas hänsyn till eventuella ingående behållningar. Detta gäller såväl för årets aktuella anslag som på
äldre anslag, det vill säga anslag som inte finns uppförda på
årets budget, men som har ingående behållningar som får
utnyttjas under året. Den totala förändringen av anslagsbehållningar kan dock räknas fram och ställas mot budgeten.
Förändring av anslagsbehållningar 2014–2015
Utgiftsområden exkl. UO 26 Statsskuldsräntor
Miljoner kronor
Utfall
2014
Ingående
anslagsbehållningar
SB/Bprop.
Ändringsbudget
Prognos
2015
Diff från
föreg. prog.
18 499
10 313
-171
834 674
853 331
0
10 480
0
0
273
104
104
Indragningar
-16 065
-12 247
-12 247
Utfall/prognos
Medgivna överskridanden
837 546
843 911
-4 454
Utgående
anslagsbehållningar
10 313
7 591
-7 860
Förändring av
anslagsbehållningar
-8 186
-2 722
-7 689
7 880
9 524
4 558
Förändring av
anslagsbehållningar,
exkl indragningar
Källa: ESV
SB = Statens budget för respektive år.
Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015
(2015-01-15).
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
69
APPENDIX
Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2005–2019
Miljarder kronor
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Löpande momsbetalning byggtjänster
Upplösning periodiseringsfonder, skatteeffekt
0,0
0,0
0,0
0,0
8,0
2,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Affärsverket svenska kraftnät, extra utdelning
0,0
0,0
1,0
0,0
0,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Auktionslikvid vid försäljning av 4G-tillstånd
0,0
0,0
0,0
0,0
2,1
0,0
0,0
3,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
14,0 12,0
1,0
0,0 10,7
2,0
0,0
3,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Summa
14,0 12,0
Källa: ESV
Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor 2010–2019
Miljarder kronor där inget annat anges
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Finansiellt sparande
-1
-3
-34
-52
-81
-69
-62
-59
-52
-33
procent av BNP
0,0
-0,1
-0,9
-1,4
-2,1
-1,7
-1,5
-1,3
-1,1
-0,7
0
-3
0
0
-1
0
0
0
0
0
0,0
-0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
4
-4
7
11
10
4
-1
-3
-3
-3
-0,1
i) Justering för engångseffekter
procent av BNP
ii) Justering för konjunkturberoende skatter (inkl. sammansättningseffekter
skattebaserna)
procent av BNP
iii) Justering för kapitalskatter
procent av BNP
iv) Justering för konjunkturberoende arbetslöshetsutgifter
-0,1
0,2
0,3
0,3
0,1
0,0
-0,1
-0,1
-2
19
3
-2
1
4
4
4
4
-0,3
-0,1
0,5
0,1
0,0
0,0
0,1
0,1
0,1
0,1
3
1
1
1
1
0
0
-1
-1
-1
procent av BNP
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Summa justeringar
-5
-9
27
16
9
5
3
1
0
1
-0,1
-0,2
0,7
0,4
0,2
0,1
0,1
0,0
0,0
0,0
-6
-12
-7
-36
-72
-64
-59
-58
-52
-32
Konjunkturjusterat finansiellt sparande, % av trend-BNP
-0,2
-0,3
-0,2
-0,9
-1,8
-1,6
-1,4
-1,3
-1,1
-0,7
Gap mot trend-BNP, procentenheter
-0,4
0,5
-1,4
-1,9
-1,6
-0,7
0,0
0,3
0,4
0,3
1,1
0,2
0,4
0,5
0,4
0,1
-0,1
-0,3
-0,3
-0,3
procent av BNP
Konjunkturjusterat sparande
Gap mot trendarbetslöshet, procentenheter
Källa: ESV
70
0,1
-12
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
APPENDIX
Appendix 12. Utgiftstak och förändringar av dessa 2007–2018
Miljarder kronor
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Ursprungligt beslutat utgiftstak
Reell sänkning av beslutat utgiftstak
949
Slutligt fastställt utgiftstak
989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210
-12
-11
Teknisk justering av beslutat utgiftsstak (se spec. nedan)
3
971
1
0
-14
938
957
0
6
13
10
2
4
2
-3
989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 125 1 163 1 210 1 250
1
Sänkning i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2007.
2
Sänkning i enlighet med Riksdagens beslut m.a.a. Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1.
3
För prognosåren avses beslutade tak för 2015-2017 och förslag för 2018 m.a.a. Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1.
Specifikation av tekniska justeringar av beslutat utgiftstak
Prop.
Justeringspost
Bprop. 07
–
Bprop. 08
Europeiska reg utv fonden, medel i territoriella program
Regl statligt utjämn.bidr till kommuner för LSS-kostn
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
–
-0,05
0,1
Regl kommunalek utjämn pga avskaff fastigh.skatt bost
-12,1
Regl kommunalek utjämn tfa minskad avdr.rätt pens.spar
Premiepensionsutgift redovisas i hushållssektorn
-0,9
-0,5
Jämställdhetsbonus på statsbudgetens inkomstsida
Bprop. 09
0,1
-0,8
-0,04
Regl kommunalek utjämn pga höjt grundavdr till pens
2,0
Nivåhöjn statl utjämn.bidr till kommuner för LSS-kostn
0,3
Regl kommunalek utjämn pga förändr reseavdrag
Bprop.10
0,3
0,3
-0,3
-0,3
Regl kommunalek utjämn pga höjt grundavdr till pens
3,5
3,5
Regl kommunalek utjämn pga breddad kom fast.avg
-0,1
-0,1
Regl kommunalek utjämn pga höjd utj Sverige-Danmark
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
0,3
0,3
0,6
0,5
0,6
0,8
0,8
-2,2
-1,2
-0,8
Bruttobudgetering stöd till idrotten
Sänkta takbegr utg tfa kostnadsmässig budgetering
Bprop. 11
Regl kommunalek utjämn pga höjt grundavdr t pens
7,5
7,5
Bruttored av avgifter hos Transportstyrelsen
1,1
1,1
Regl kommunalek utjämn pga höjd utj Sverige-Danmark
0,2
0,2
0,2
0,2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
Bprop. 12
Bprop. 13
2,0
0,1
Anslagsfinansiering av hemutrustningslån
1,1
Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus
0,2
0,2
Regl kommunalek utjämn pga förändrade 3:12 regler
0,2
0,2
0,2
Korrig bprop.11, bruttored av avg Transportstyrelsen
-0,2
-0,2
-0,2
Regl kommunalek utjämn pga höjt grundavdr till pens
1,1
1,1
1,1
Regl kommunalek utjämn pga ändrad kom fast.avg
0,6
0,6
0,6
0,2
0,2
0,2
0,1
0,1
0,1
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
0,1
Regl kommunalek utjämn pga höjd utj Sverige-Danmark
Bprop. 14
0,2
Regl kommunalek utjämn pga höjt grundavdr till pens.
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
0,0
Ändrade principer för redovisning av studielån
2,4
2,4
0,2
0,2
-0,5
2014/15:FiU1 Regl kommunalek utjämn: slopat avdrag pens.sparande
-0,8
-2,6
Nivåhöjn statl utjämn.bidr till kommuner för LSS-kostn
0,3
0,3
Ersättning för höga sjuklönekostnader
0,0
-0,4
Tak för bidragsersättning till nystartsjobb
0,5
0,7
Summa tekniska justeringar av beslutat utgiftstak
Avrundningsdiff. i förhållande till faktisk justering av utgiftstak
0,0
-3,8
-0,3 -13,5
0,3
-0,6
0,2
5,8
13,1
10,4
2,2
4,3
1,9
-3,2
-0,2
0,2
-0,1
-0,4
-0,2
-0,3
0,1
0,2
Källa: Budgetpropositioner 2007-2015 samt Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1.
Anm.: Med Tekniska justeringar enligt 2014/15:FiU1 avses de justeringar som fortfarande är aktuella efter Riksdagens beslut maa 2014/15:FiU1.
Anm.: En fullständig tabell, från och med 1997, kan erhållas från ESV.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
71
APPENDIX
Appendix 13. Beräkningsförutsättningar 2014–2019
Procentuell förändring om inget annat anges
Utfall
Prognos
2014
2,1
2,8
2,7
2,3
2,1
1,9
0,3
0,2
-0,3
-0,2
-0,1
BNP (lp)
3 908
3,5
4,0
4,2
4,1
4,1
4,0
0,4
0,3
-0,4
-0,3
-0,2
BNI (lp)
4 050
BNP (fp)
2015
2016
2017
2018
2019
2014
2015
2016
2017
2018
0,0
4,1
4,3
4,2
4,2
4,1
-3,3
0,3
-0,4
-0,3
-0,2
2,4
2,5
2,6
2,1
2,0
2,0
0,1
0,0
-0,2
-0,1
-0,1
1 817
3,1
3,6
3,9
3,7
3,8
3,9
-0,2
0,0
-0,4
-0,3
-0,2
1 587
3,7
4,1
3,8
4,2
4,2
4,0
0,1
0,2
-0,1
-0,2
0,0
1,9
1,3
0,9
0,9
0,8
0,6
0,0
0,3
0,1
0,0
0,2
1,7
2,8
2,9
3,3
3,4
3,4
0,0
-0,1
-0,2
-0,2
-0,2
1,4
1,4
1,0
0,9
0,8
0,6
0,0
0,2
0,1
0,0
0,1
Arbetslöshet enligt ILO
(15-74 år)3
7,9
7,6
7,3
7,0
6,9
6,8
0,0
-0,1
0,2
0,4
0,4
Öppen arbetslöshet (16-64 år)3,4
5,5
5,2
5,1
5,0
4,8
4,8
0,0
-0,2
0,1
0,3
0,3
Hushållens konsumtion (fp)
Hushållens konsumtion (lp)
Lönesumma (lp)
2
Arbetade timmar,
anställda, kal.korr.
Timlön, NR
Antal sysselsatta
4 772
Personer i
arbetsm. pol. program3
KPI, årsgenomsnitt
KPI, juni-juni, fastställda tal
314,7
3,7
3,6
3,4
3,2
3,2
3,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,2
0,2
1,0
2,1
2,9
3,1
0,0
0,1
-0,2
-0,1
-0,1
0,2
-0,2
0,9
2,1
2,9
3,1
0,0
0,1
-0,2
-0,1
-0,1
Prisbasbelopp
44,4
44,5
44,4
44,8
45,8
47,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Inkomstindex5
155,6
158,9
162,4
167,6
174,8
182,2
0,0
0,0
0,0
-0,2
-0,4
Balansindex
146,8
150,6
159,7
167,6
174,8
182,2
0,0
0,0
0,6
-0,2
-0,4
3-mån ränta
0,4
0,0
0,1
0,9
2,2
3,2
0,0
-0,1
-0,1
-0,3
-0,3
5-års ränta5
0,9
0,2
0,8
1,7
2,9
3,8
0,0
0,0
-0,1
-0,3
-0,3
9,1
9,2
8,9
8,6
8,5
8,5
0,0
0,0
-0,1
-0,1
-0,1
6,9
8,3
8,1
7,8
7,6
7,5
0,0
0,6
0,6
0,6
0,6
5
SEK/EURO
5
SEK/USD5
Källa: AF, RB, SCB och ESV
fp = fasta priser, lp = löpande priser.
Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, januari 2015 (2015-01-15).
72
Diff. från föreg. prog
Nivå1
1
Miljarder kronor, tusental (antal sysselsatta) respektive index (KPI) år 2014.
2
Siffrorna avser lönesumma enligt NR.
3
I procent av arbetskraften.
4
Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande.
5
Årsgenomsnitt.
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
APPENDIX
Appendix 14. Hushållens disponibla inkomster 2012–2019
Miljarder kronor om inget annat anges
Faktorinkomster
Löner
Lönesumma
Utlandslöner, netto
Företagarinkomster
Räntor och utdelningar, netto
Ränteinkomster
Ränteutgifter (-)
Utdelningar m.m.
Arrenden (-)
Driftsöverskott egna hem
Transfereringar från offentlig sektor
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
1 839
1 891
1 961
2 032
2 099
2 184
2 275
2 358
1 494
1 530
1 587
1 652
1 715
1 787
1 863
1 937
1 476
1 512
1 568
1 633
1 695
1 766
1 841
1 914
18
17
19
19
20
21
22
23
87
92
97
101
104
109
113
118
205
214
225
225
223
230
239
242
33
27
20
10
11
23
41
56
70
55
41
40
40
48
60
75
244
244
249
258
254
257
260
264
3
3
3
3
3
3
3
3
53
56
53
55
56
58
60
62
555
580
586
602
626
647
667
688
Överföringar från privat sektor, netto
103
108
113
117
121
126
133
140
Skatter och avgifter (-)
627
654
671
712
736
773
806
839
11
11
9
9
9
9
10
10
1 859
1 913
1 980
2 031
2 100
2 174
2 259
2 338
163
174
182
188
194
200
206
212
1 715
1 761
1 817
1 882
1 955
2 026
2 103
2 186
Sparkvot, inkl. avtalspensioner och ppm
15,2
15,6
16,0
15,2
14,8
14,7
14,7
14,3
Sparkvot, exkl. avtalspensioner och ppm
7,8
7,9
8,2
7,4
6,9
6,8
6,9
6,5
Övriga överföringar till offentlig sektor (-)
Disponibel inkomst
Nettosparande i avtalspensioner och ppm
Hushållens konsumtionsutgifter
Källa: SCB och ESV
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
73
KONTAKTPERSONER
Kontaktpersoner
Prognosen Statens budget och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser.
I redaktionen för denna budgetprognos ingår Pernilla Lindblad, redaktör, 08-690 44 93 och Mikaela
Bolin, 08-690 44 07. Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor.
Utgifter
1. Rikets styrelse
2. Samhällsekonomi och finansförvaltning
3. Skatt, tull och exekution
4. Rättsväsende
5. Internationell samverkan
6. Försvar och samhällets krisberedskap
7. Internationellt bistånd
8. Migration
9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg
10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom
12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13. Integration och jämställdhet
14. Arbetsmarknad och arbetsliv
15. Studiestöd
16. Utbildning och universitetsforskning
17. Kultur, medier, trossamfund och fritid
18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m.
19. Regional tillväxt
20. Allmän miljö- och naturvård
21. Energi
22. Kommunikationer
23. Areella näringar, landsbygd och livsmedel
24. Näringsliv
25. Allmänna bidrag till kommuner
26. Statsskuldsräntor m.m.
27. Avgiften till Europeiska unionen
Kassamässig korrigering
RGK:s nettoutlåning
Inkomster
Direkta skatter på arbete, periodiseringar
Kapitalskatter hushåll
Företagsskatter och återbetalning av lån
Indirekta skatter på arbete
Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter och
finansieringsavgift
Mervärdesskatt
Punktskatter, försäljning och utdelningar
Kommunala utjämningsavgifter
Skattenedsättningar
Bidrag från EU
Kalkylmässiga inkomster
Makroekonomisk utveckling
Makroekonomisk utveckling
Kommunsektorns finanser
Ålderspensionssystemets finanser
Offentliga sektorns finanser
Svante Hellman
Svante Hellman
Karin Edlund
Karin Edlund
Anna Daniels
Anna Daniels
Anna Daniels
Karin Edlund
Stefan Gehlin
08-690 43 15
08-690 43 15
08-690 45 67
08-690 45 67
08-690 44 16
08-690 44 16
08-690 44 16
08-690 45 67
08-690 45 43
Anna Daniels
Anna Daniels
Karin Edlund
Karin Edlund
Pernilla Lindblad
Pernilla Lindblad
Pernilla Lindblad
Stefan Gehlin
Mikaela Bolin
Mikaela Bolin
Pernilla Lindblad
Svante Hellman
Svante Hellman
Mikaela Bolin
Stefan Gehlin
Mikaela Bolin
Svante Hellman
Mikaela Bolin
Svante Hellman
Svante Hellman
08-690 44 16
08-690 44 16
08-690 45 67
08-690 45 67
08-690 44 93
08-690 44 93
08-690 44 93
08-690 45 43
08-690 44 07
08-690 44 07
08-690 44 93
08-690 43 15
08-690 43 15
08-690 44 07
08-690 45 43
08-690 44 07
08-690 43 15
08-690 44 07
08-690 43 15
08-690 43 15
Lalaina Hirvonen
Björn Andersson
Patrik Andreasson
Lalaina Hirvonen
08-690 44 04
08-690 44 01
08-690 44 56
08-690 44 04
Björn Andersson
Patrik Jonasson
Patrik Andreasson
Mikaela Bolin
Pernilla Lindblad
Mikaela Bolin
Patrik Andreasson
08-690 44 01
08-690 43 76
08-690 44 56
08-690 44 07
08-690 44 93
08-690 44 07
08-690 44 56
Ann-Sofie Öberg
Patrik Jonasson
Mikaela Bolin
Håkan Jönsson
Håkan Jönsson
08-690 43 88
08-690 43 76
08-690 44 07
08-690 45 71
08-690 45 71
Avdelningen analys och prognoser e-post: [email protected], [email protected]
EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015
75
Prognos mars 2015
Prognos
Statens budget och
de offentliga finanserna
ESV gör Sverige rikare
– Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen
och granskar Sveriges EU-medel.
– Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna.
Mars 2015
Drottninggatan 89
Box 45316
104 30 Stockholm
Tfn 08-690 43 00
Fax 08-690 43 50
www.esv.se
ISSN 1401-7865
ISBN 978-91-7249-363-6
ESV 2015:26
Ekonomistyrningsverket
ESV 2015:26