Vi minns och firar Ingrid

Tanum
Information från Tanums kommun
Nummer 40
Juni 2015
Vi minns och
firar Ingrid
4
Info om
kommunalt va
11
Flera bostadsprojekt
i Tanumshede
25
Mindre än 500
dagar kvar till...
INNEHÅLL
Vattenverket på högvarv sommartid.......................... 4
5-6 juli – E6-loppet och invigning av E6..................19
René ger råd om avloppslösningar............................ 6
Nya larm säkrar tryggheten......................................20
Utbyggnad av kommunalt VA...................................... 8
Fortsatt högt flyktingmottagande............................. 21
Kommunalt VA på Hamburgö..................................... 8
Samverkan för vård nära hemmet...........................22
Nya ledningar Kämpersvik-Bodalsverket................... 9
Nya turistskyltar på gång..........................................23
Utbyggnad av VA Krossekärr och Sandhaken........... 9
Vi minns och firar Ingrid i Fjällbacka........................ 24
Invigning av vindkraftverk på Tyft............................ 10
Mindre än 500 dagar kvar till..................................25
Förslag för Centrumparken i Tanumshede..............11
Flygande start för Besikta .......................................26
Flera bostadsprojekt i Tanumshede........................12
Ruttet bananskal blir bränsle till bilen..................... 27
Fibern har kommit till fjället..................................... 14
Töm inte toan i havet, förbud från 1 april................28
E-tjänster och kommunfullmäktige live...................15
Avtal på livsmedel och förnyelsebar el....................29
Gemensamma tag för Tanums unga....................... 16
Bokslut 2014.............................................................30
Läsfrämjande för unga ............................................ 17
Välkommen till kundcenter i Tanum........................32
BUF – en epok i barnens tjänst...............................18
Omslagsbild: Ingrid Bergman utanför fiskaffären i Fjällbacka
Fotograf: Tillhör Hembygdsarkivet i Fjällbacka
Trevlig sommar!
Tanum
Information från Tanums kommun Nummer 40 Juni 2015
Liselotte – Tanums nya kommunalråd
Jag heter Liselotte Broberg (M) och bor i Grebbestad.
Jag är sedan årsskiftet kommunstyrelsens ordförande och
Tanums kommunalråd.
Jag leder en allians som består av M, C, Fp och Kd,
vi har ett bra samarbetsklimat där vi är överens om det
mesta. Vårt fokus är att vi hela tiden har kommunens
bästa framför ögonen och har en öppen dialog med våra
medborgare.
Kommunens ekonomi är bra och vi har alldeles nyligen avslutat bokslutsdiskussionen. Resultatet för 2014
blev nio miljoner och vi kan därmed konstatera att vi går
med överskott för femtonde året i rad.
Vi växer befolkningsmässigt och det är vi glada för,
ökningen 2014 var 43 st och vid årsskiftet var vi 12 346
invånare i Tanums kommun. Det är viktigt att befolkningen ökar så vi kan investera och bedriva en fortsatt
bra verksamhet.
För att vi ska bli fler invånare så måste bostadsbyggandet fortsätta, bostäder måste skapas i alla prisklasser och
områden i kommunen. Det är en utav många utmaningar vi står inför.
Urbaniseringen är en mycket aktuell fråga. Storstäderna lockar till sig företag, välutbildade och ungdomar. Det
är bekymmersamt när man ser att landsbygden avfolkas
och mycket av servicen försvinner. Det statliga pengaflödet styrs mot infrastrukturinvesteringar i de växande
storstäderna.
Det är inte mycket vi kan göra någonting åt men som
tur är söker många ett liv där livskvalité och miljö värderas högt.
Här har vi verkligen något som Tanum kan konkurrera
med. Salta och söta bad, en unik natur med skärgård,
fjäll och skogar, rent vatten och ren luft, en trygg vård,
omsorg och skola och inte minst en tystnad som storstäderna aldrig kan erbjuda.
Arbetslösheten är relativt låg, vilket beror på att vi
har många och duktiga företagare i kommunen. Tanumsborna är verkligen framåt när de gäller företagsamhet, vi
har cirka 2 200 företag i kommunen.
För att kunna njuta och ta till vara på den livskvalité
Tanum har att erbjuda är pendling något som tanumsborna inte är främmande för. Den kommer att underlättas när den sista etappen av E6:an genom världsarvet i
Tanum invigs den 6 juli. Vi får då en komplett och säker
motorväg från Oslo till Köpenhamn. Vilket även gynnar
besöksnäringen.
Tanum är fantastiskt och jag är glad och stolt över att
få leda vår kommun tillsammans med alliansen de kommande åren.
Har ni idéer på hur vi ska bli ännu bättre hör av er.
Tillsammans ska vi göra Tanum till en ännu attraktivare
kommun att bo och verka i.
Trevlig sommar!
Liselotte Broberg (M)
Kommunstyrelsens ordförande
[email protected]
REDAKTÖR: Anette Karlström • ANSVARIG UTGIVARE: Ulf Ericsson • STF ANSVARIG UTGIVARE: Anette Karlström • POSTADRESS: Tanums kommun, Ekonomikontoret, 457 81 Tanumshede
BESÖKSADRESS: Kommunhuset Tanumshede • TELEFON: 0525-180 00 VX Fax: 0525-183 00 • E-POST: [email protected] • PAPPER: 115 g Munken Cream Bra miljöval • TRYCKERI: Munkreklam AB, Munkedal
FOTON: Omslag, sid 24 Hembygdsarkivet i Fjällbacka, sid 2 Kjell Holmner, sid 3 Ottosson Photo, sid 4-5, 7, 10, 14, 16, 20, 26 Ann-Katrin Eklund, sid 11 skiss Kustens Arkitekturverkstad, sid 12 Robert Dahlberg,
sid 13 illustration Stefan Werner, sid 15, 29 Scandinav Bildbyrå, sid 17 Fredrik Svedemyr (tidningen Framsidan), sid 22 Västra Götalandsregionen, sid 23 illustration Reklambyrå Bozzanova, sid 27 Shutterstock,
övriga foton Tanums kommun.
TEXTER: sid 4-7, 10-14, 16, 20, 26 Ann-Katrin Eklund, sid 17 Fredrik Svedemyr (tidningen Framsidan), sid 22 Västra Götalandsregionen, sid 27 RAMBO AB, övriga texter Tanums kommun.
Vattenverket på högvarv sommartid
Sommartid är flödet av vatten
i vattenverket i Tanumshede tre
gånger så stort som vintertid.
Produktion och distribution är
en utmaning när sommarfolket
flerdubblar kommunens befolkning.
Drifttekniker Roland Cedervik är en
av dem som ser till att allt fungerar.
-Fällningen går lättare när vattnet
är varmare, berättar han.
Men bortsett från att partiklar fälls
ut lättare är det mesta svårare och
känsligare. Reningsprocessen måste
få den tid som krävs även om flödet
är stort. Sandfilter och kolfilter får
spolas rena oftare än vanligt och att
hålla rätt surhetsgrad är knepigare än
normalt.
Men råvattnet i verket, ytvatten
från Nedre Bolsjön, håller bra kvalitet redan från början. Försurningen
Nedre Bolsjön är kommunens viktigaste vattentäkt. Möjligheterna att använda
Övre Bolsjön som reservtäkt undersöks i en förstudie.
motverkas av kalkning i området och
bakteriehalten är oftast låg.
-Vattnet är väldigt rent och fint,
säger driftingenjör Michael Viberg.
Höjda glas för dricksvatten av god kvalitet. Michael Viberg, driftingenjör, Roland
Cedervik, drifttekniker, och Karin Görfelt, va-chef, är glada över Bolsjövattnet, som
via vattenverket i Tanumshede leds ut till stora delar av kommunen.
4
I beredskap
Från verket i Tanumshede distribueras vattnet ut i kommunen.
Roland Cedervik är en av sju tekniker som, en vecka i taget och året
om, turas om att ha kvälls-, natt- och
helgberedskap i fall något händer i
verk, pumpstationer och nät, något
det är extra stor risk för när systemet
är hårt belastat.
Erfaren personal som kan kommunen är en stor tillgång.
-Det går inte att byta ut hela styrkan med sommarvikarier, påpekar
Michael Viberg.
Bolsjövattnet försörjer bland annat kustområdet från Resö i norr till
Heestrand i söder. Antalet abonnenter ökar stadigt. Tanum är en kommun där det byggs mycket. Dessutom ansluts fortlöpande områden som
tidigare haft enskilda vattentäkter.
En kedja
Ständiga insatser görs för att bygga
bort flaskhalsar i systemet.
-Då måste vi ta hänsyn till alla
delar i kedjan, säger vatten- och
avloppschef Karin Görfelt.
En enskild investering kan kräva
fler, bakåt i nätet.
Trots förbättringar händer det att
vattnet tryter. När uttaget är som
störst är det svårt att upprätthålla
trycket hela vägen ut i nätet.
-Svårast är det till fastigheter som
ligger högt, berättar Viberg.
Problemen kan leda till förbud
mot bevattning och krav på allmän
sparsamhet i vissa områden.
-Då vill vi att alla tänker till. Vatten är ju så viktigt och alla måste
kunna använda det till de viktigaste
ändamålen, säger Görfelt.
Dyrt nät
Önskemål om att spara leder ibland
till krav på sänkt avgift.
-Men det mesta av avgiften går
till drift och underhåll samt investeringar, inte till vattenproduktionen,
säger Viberg.
Tanum är en vidsträckt kommun,
en av de största i Västra Götaland.
Utspridd bebyggelse innebär höga
kostnader. Ledningsdragning i ett
landskap med mycket berg och
lera fördyrar, liksom den kraftiga
säsongsvariationen som kräver att
allt dimensioneras efter sommarens
maxbelastning.
Flera täkter
Nedre Bolsjön är kommunens
största vattentäkt. Vatten får tas ut
till en viss lägsta nivå.
Två grundvattentäkter försörjer Lur
respektive Backa och Östad.
Gerlesborgsområdet får vatten från
grannkommunen Sotenäs.
Genom filtren i vattenverkets filterhall passerar det under högsäsongen på sommaren 4 200 kubikmeter vatten per dygn, tre gånger så mycket som vintertid. Drifttekniker Roland Cedervik ser till att sandfiltren fungerar som de ska.
Nätet förbättras
Grövre ledningar, fler pumpstationer och större reservoarer
ska göra vattenförsörjningen
tryggare. Utbyggt vattenverk
planeras och på sikt kan det bli
en reservvattentäkt.
-Vi jobbar väldigt hårt för att
förnya nätet, säger Michael Viberg,
driftsingenjör.
I sommar väntas en ny, grov ledning direkt till vattentornet i Hamburgsund förbättra situationen där.
Nya tryckstegringsstationer har
tidigare byggts i Hamburgsund och
på en rad andra platser.
Nya och grövre ledningar har lagts
i bland annat Grebbestadsområdet.
Till projekt som övervägs hör en ny
ledning från Hamburgsund till Slottet, Tegelstrand och Heestrand.
Satsningar på ökad kapacitet i vattenreservoarerna eller på nybyggda
torn övervägs i Hamburgsund, Fjällbacka, Grebbestad och på Resö.
En planerad tillbyggnad av vattenverket i Tanumshede ökar produktionskapaciteten.
-Avsikten är att klara behovet
fram till år 2030, säger Viberg.
En förstudie pågår om möjligheterna att använda Övre Bolsjön som
en reservvattentäkt. Prover på vattenkvalitet och mätning hör till det
som görs i första skedet.
5
René ger råd om bättre avloppslösningar
i områden med samlad bebyggelse
Har du en avloppslösning som
inte klarar dagens krav på rening? Har du många grannar
med samma problem? Då kan
kommunens va-rådgivare hjälpa er att hitta en ny och bättre
lösning – gratis och oberoende.
-Miljökraven är ramen. Innanför
dem ska jag hjälpa fastighetsägare
i bebyggelsegrupper att hitta bra,
gemensamma lösningar.
Det säger René Mortensen, sedan
närmare ett år tillbaka va-rådgivare i
Tanums kommun.
Vatten- och avloppsrådgivningen
är en satsning som ska bidra till
förbättringar i områden med samlad
bebyggelse där många fastigheter har
bristfälliga avlopp.
Totalt finns det 60-70 sådana områden, med cirka 2 500 fastigheter,
och där vill kommunen se nya, samlade och långsiktiga avloppslösningar.
Ofta rör det sig om områden där
avloppsanläggningarna är gamla och
har låg reningseffekt. Många problemområden är gamla sommarstugeområden. Närhet till vattentäkter,
vattendrag och hav innebär risk för
förorening av dricksvatten och övergödning av vattenmiljöer.
För enskilda fastighetsägare kan
bättre avlopp öppna möjligheter till
både höjd standard och nybyggnation, nu ofta stoppad på grund av
bristfälligt avlopp.
Prioriteringar
Va-rådgivaren arbetar aktivt med ett
antal områden som kommunen väljer
ut men han kan också hjälpa till på
initiativ från enskilda fastighetsägare.
Kravet är att det i området är minst
tio fastighetsägare som är intresserade och att de utgör en stor del av
antalet fastighetsägare i grannskapet.
-Har du en fastighet i ett område
Kommunens va-rådgivare kan hjälpa enskilda fastighetsägare i bebyggelseområden att finna nya avloppslösningar, som uppfyller alla krav. Förutsättningen är att en stor del av områdets fastighetsägare, minst tio, är intresserade av rådgivningen.
6
René Mortensen är va-rådgivare i
Tanums kommun, med uppgift både
att arbeta med områden som kommunen prioriterar och att stå till tjänst
med råd på begäran av grupper med
enskilda fastighetsägare.
där bebyggelsen ligger samlad och
där många fastigheter saknar avloppslösningar som uppnår dagens
krav på rening är du välkommen att
kontakta mig, säger René Mortensen.
Ofta ligger områden med dåliga
avlopp så långt från kommunens avloppsnät att det vare sig är praktiskt
möjligt eller ekonomiskt försvarbart
att dra ledningar till dessa områden.
Det är tätt med markeringar på kartan över områden, alla kustnära, som bedöms
ha behov av samlad och långsiktig avloppslösning. Miljöchef Martina Vestgård,
va-rådgivare René Mortensen och va-chef Karin Görfelt (till höger) arbetar för att
komma till rätta med problemen i samverkan med fastighetsägarna.
tvättvatten (bdt-vatten). Slam från
slutna tankar kan efter behandling,
där bakterier dödas, bli ett näringstillskott i jordbruket.
Ett gemensamt, mindre reningsverk är ett annat alternativ.
Helhetssyn
mendera beror på det enskilda fallet
och de lokala förhållandena, säger
René Mortensen.
-Det finns ett stort behov av att
få till bättre vatten- och avloppslösningar och det behövs en helhetssyn
på varje område för att inte skapa
nya problem för framtiden.
-Vilken lösning jag kan rekom-
Billigare
Styrs av lag och mål
Reningskrav
För enskilda fastighetsägare blir det
oftast billigare med en lokal, gemensam lösning än att ansluta sig till
kommunalt va-nät. En lokal lösning
kan kosta i storleksordningen 100
000 kronor medan en kommunal
anslutning rör sig om en kostnad på
cirka 250 000 kronor per fastighet.
Exempel på lokala lösningar är
sluten tank för wc-avlopp i kombination med en gemensam, stor infiltrationsanläggning för bad-, disk- och
Grunder för va-rådgivningen:
Miljöbalken och nationella miljökvalitetsmål.
Rapport och handlingsplan från
miljöavdelningen 2012: ”Åtgärder
rörande enskilda avloppsutsläpp
inom samlad bebyggelse och detaljplanelagda områden i Tanums
kommun.
René Mortensen kan nås på
telefon 0525-182 28 eller
[email protected]
Krav på ny avloppsanläggning:
God reduktion av kväve, fosfor och
BOD (biologiskt nedbrytbart material).
Kretslopp av näringsämnen (från
nya toaletter) ska vara möjligt.
Det får inte finnas risk för negativ
påverkan på vare sig dricksvattentäkter, badvattenkvalitet, områden
med känslig natur eller på möjligheter att uppnå god ekologisk status i
kustvattnen.
7
Utbyggnad av kommunalt VA
Längs med Tanumskusten, från Resö
i norr till Gerlesborg i söder, finns
många områden med hus som ligger
utanför samhällena, men ändå samlade i grupper. Under årens lopp har
standard, bekvämlighet och miljökrav ändrats och behov av samlade
lösningar för vatten och avlopp
uppstått. Vissa av områdena lämpar
sig för anslutning till det kommunala
vatten- och avloppsnätet. Kommunens miljöavdelning och VAavdelning har under flera år jobbat
tillsammans med att prioritera om-
råden ur miljösynpunkt, och sedan
har utbyggnaden av kommunalt VA
planerats med hänsyn till praktiska
orsaker, såsom i vilka områden det
finns bäst kapacitet i kommunens
vatten- och avloppsanläggningar.
Tekniska nämnden har beslutat om
planen, och sedan har kommunfullmäktige år för år beslutat att avsätta
pengar till VA-utbyggnad. I genomsnitt bygger kommunen ut VA i ett
till två områden varje år.
De senaste åren har kommunen
anlagt VA i följande områden:
• Norra Ejgde (Hamburgsund)
• Södra Heestrand
• Vassviken (Tegelstrand)
• Mellersta Hamburgö
• Trumsemyren (Kämpersvik),
etapp 1
Pågående och närmast kommande
områden för kommunal VA-utbyggnad:
• Krossekärr (Grebbestad)
• Långekärr (Gerlesborg)
• Trumsemyren (Kämpersvik),
etapp 2
Kommunalt VA på Hamburgö
Under senaste året har det
vänts upp och ner på markerna
tvärs över Hamburgö, från
öster till väster.
Det må ha sett ut som ett månlandskap under arbetets gång, men snart
syns inte många spår ovan mark.
Under mark har området berikats
med ledningar för vatten och avlopp.
Syftet är att minska påverkan på
miljön genom att avloppsutsläppen
i området minskar, och samtidigt
kunna erbjuda kommunalt dricksvatten. Fastigheterna i området har tidigare haft enskilt vatten och avlopp,
men framöver så ska avloppsvattnet
pumpas till Hamburgsunds avlopps­
reningsverk, där det genomgår
långtgående rening innan det släpps
ut i havet.
Det är alltid en utmaning att
anlägga VA i områden med befintliga
hus, eftersom man måste anpassa
placering av ledningar och pumpstationer till befintliga förhållanden,
och det dessutom finns många
8
intressen att ta hänsyn till. Markförhållandena längs med Bohuskusten
utgör också en utmaning, så även på
Hamburgö. Där det inte är berg så
är det oftast lera. Under projektet
på Hamburgö så har ledningarna
borrats genom berg och jord på
vissa sträckor, och andra sträckor har
grävts. På flera ställen, där marken
består av lera, så var det mycket
svårarbetat eftersom marken flöt ut
Ny pumpstation i Sjöviken på Hamburgö.
och schakterna behövde stagas upp.
En grävmaskinsförare konstaterade
att ”det är som att gräva i majonnäs!”
Trots utmaningar så är projektet nu
färdigställt och VA-anläggningen
färdig att användas.
Utöver att projektet innebär en
miljöförbättrande åtgärd så innebär
det också en möjlighet till förbättrad
standard för många fastighetsägare i
området.
Från Kämpersvik till Bodalsverket
Kommunens nya avloppsreningsverk, Bodalsverket söder
om Grebbestad, sattes i drift
2012. Sedan dess har avloppsvatten från Grebbestad, Havstenssund och Sannäs renats
där.
Från och med 2015 kommer även
avloppsvattnet från Kämpersvik att
pumpas till Bodalsverket, istället för
att som tidigare pumpas till Fjällbacka reningsverk.
Under 2014 och 2015 har Tanums
kommun anlagt överföringsledningar
för vatten och spillvatten (avlopp)
mellan Kämpersvik och Bodalsverket, en sträcka på ca 3,3 km, samt
anlagt pumpstationer längs med vägen. Alla ledningar och pumpstationer är dimensionerade för att kunna
leda avloppsvattnet från Fjällbacka
den här vägen i framtiden. Nya ledningsdragningar mellan Kämpersvik
och Fjällbacka kvarstår dock innan
avloppet från Fjällbacka kan pumpas
till Bodalsverket.
Samtidigt som de grova överföringsledningarna har anlagts, så har
det lagts vatten och avlopp till 25
fastigheter längs med vägen, vilka
tidigare haft enskilda anläggningar. I
nästa etapp, som planeras att påbörjas i slutet av 2015, kommer VA att
anläggas till ytterligare 35 fastigheter.
Området är ett av områdena som
ingår i tekniska nämndens planering
för utbyggnad av kommunalt VA i
befintlig bebyggelse.
En stor del av ledningssträckan,
ca två tredjedelar, har ledningarna
borrats ner i marken med styrd borrning. Ledningarna, som är gjorda av
plast, svetsas ihop ovan mark. Sedan
borras en sträcka på upp till flera
hundra meter för att göra plats åt
ledningen. När borren kommit upp
på bestämd plats, så kopplas ledningen på och dras med tillbaka i hålet.
Tekniken användes exempelvis vid
Ejgdetjärnet, som är en våtmark med
stort naturvärde och många häckande fågelarter. Även sträckan under
väg 163 borrades, vilket gjorde att
trafikstörningar kunde undvikas.
Vatten- och avloppsledningar förberedda för nedläggning i Kämpersvik.
Krossekärr och Sandhaken
Tanums kommun har under våren
påbörjat arbetet med att ansluta
hushåll i området Krossekärr och
Sandhaken till det kommunala
verksamhetsområdet för VA, via
överföringsledningar för vatten och
spillvatten som kommer att anläggas
från Grönemad och Krossekärr in till
Svinnäsberget i Grebbestad. Spill-
vattnet kommer därifrån att pumpas
vidare till Bodalsverket i befintliga
ledningar.
Projektet omfattar cirka 4,6 km
ledningar mellan Grebbestad och
Krossekärr samt pumpstationer som
anläggs vid Krossekärr och Kuseröd.
Ledningarna kommer att samman­
kopplas mellan Grönemad och
Krossekärr för att öka redundansen i
spill- och vattensystemet.
Arbetet påbörjades under slutet
av april månad 2015. Genomförandetiden beräknas till cirka ett år under gynnsamma väderförhållanden.
Många markägare berörs av arbetet,
9
vilket har medfört att det har tagit relativt lång
tid att komma fram till en slutlig ledningssträckning.
Anläggning av ledningsnätet kommer i huvudsak att ske med markschaktning. Borrning i
berg kommer att utföras cirka 300 meter genom
Svinnäsberget. Drygt 80 fastigheter i området
kommer att beredas anslutning till det kommunala VA-nätet.
Fakta:
Spillvatten är avloppsvatten från hushåll. Särskiljs från dag- och dräneringsvatten, som inte får
kopplas till spillvattensystemet.
Redundans i VA-nätet innebär att det finns flera
vägar som vattnet kan ledas, vilket möjliggör att
området kan försörjas med vatten även om det
t.ex. blir en läcka på den ena ledningen och vattnet måste stängas av den vägen.
Va-arbetet vid sjöbodarna i Krossekärr mot Grönemad.
Solig invigning av kommunalt verk
Solsken och soliga miner präglade invigningen av det kommunala vindkraftverket på Tyft
den 1 april.
-Bra för skattebetalarna,
kommunen och framför allt
för miljön, sa kommunalrådet
Liselotte Broberg, M, i sitt invigningstal.
Tanums kommun är dominerande
part i vindkraftssatsningen, som
också kommunala Tanums Bostäder
AB och Rambo AB står bakom.
Broberg påminde om att ett kommunalt bygge kom upp i ett sent skede
av kommunens arbete med vindkraftsplaneringen och att politikerna
våndades en hel del inför beslutet
om den stora investeringen:
-Vi politiker vill ju gärna ha både
hängslen och livrem. Ulf Ericsson, i
dag vår kommunchef, såg till att vi
10
fick ett så bra beslutsunderlag som
det bara gick.
Broberg kände sig stolt över en
närproduktion av förnybar energi
som gör kommunen nästan till hälften självförsörjande på el, TBAB och
Rambo helt och hållet.
Med en gest i riktning mot vindkraftsteknikerna från Vestas förklarade Liselotte Broberg verket invigt.
Vingarna, som en stund bara stillsamt rört sig med vinden, fick ny fart
när verket återstartades via teknikernas dator.
Fakta:
Totalthöjd: 150 meter, varav tornhöjd 94.
Rotordiameter 112 m. Tre vingblad.
Effekt: 3,3 MW (megawatt).
Produktion: 8-8,5 miljoner kWh
(kilowattimmar) per år.
Det kommunala vindkraftverket
ovanför återvinningscentralen på Tyft
invigdes 1 april.
Flexibelt parkförslag
Stödmurar som för tankar till
stengärdsgårdar och en grön
länk av träd över parkeringen,
som en förbindelse mellan parken och skogsområdet norrut.
Det är inslag i ett nytt förslag
till utformning av Centrumparken i Tanumshede.
-Det behöver göras något åt parken.
En fin utemiljö är väldigt viktigt för
att stärka Tanumshedes centrum,
säger PeO Hedemyr.
Han är en av de engagerade
näringsidkare som tagit initiativ till
en ny diskussion om parkens utformning sedan ett tidigare förslag visat
sig bli alltför dyrt.
En uppvaktning gav positiv respons från kommunen som avsatte
medel till parken. Idéer samlades
under en dagslång workshop och bearbetades av en nybildad parkgrupp.
Ann-Sofie Karlsson, kommunens
mark- och exploateringschef, formulerade ett uppdrag och Kustens Arkitekturverkstad har i vår redovisat ett
förslag till förändrad park.
Skissat förslag (här beskuret) till ny utformning av Tanumshede Centrumpark
omfattar en grön länk av träd mellan parken och skogsområdet på andra sidan
parkeringen. En träkonstruktion med böljande former mellan park och parkering
är tänkt för olika ändamål. Andra inslag är en terrasserad grönyta, med sittplatser
på stödmurarna, nya träd som komplement till gamla och en öppen torgyta, vars
beläggning fortsätter i ett stråk över Affärsvägen.
torghandel. Segeldukstak, flyttbara
väggar men också fast byggnation
kan komma i fråga.
Flexibel
Ledstjärnor i förslaget är att integrera parken med omgivningen och
erbjuda ytor som kan användas på
olika sätt.
-Renodling och flexibla lösningar
gör att parkens lilla yta kan fungera
för många aktiviteter, säger landskapsarkitekt Cecilia Lindsten.
Barn ska kunna leka i hela parken
och torgdelen föreslås inte få något
fast ”möblemang”. Den ska kunna
användas för såväl uteservering som
exempelvis publikplats.
En träkonstruktion i övre delen,
mot parkeringen, ska kunna fun­
gera som scen eller för till exempel
”vandra” från parken till ett grönt
stråk tvärs över parkeringen. Planterade tallar i stråket anknyter till
skogen på andra sidan.
Terrassering
Inspiration till parkens utformning
har hämtats både från närområdet
och omgivande landskap. Gräsbevuxna terrasser med stödmurar av
kullersten ska föra tankarna till åkerlappar, omslutna av stengärdsgårdar.
Slingrande, grusade gångvägar blir
symboliska bäckar. En av dem leder
till torgets lilla fontän, där blåglaserade plattor förstärker intrycket av
vatten.
Livskraftiga fruktträd i parken,
en gång en trädgård, blir kvar och
kompletteras med nya prydnads- och
fruktträd. Sådana träd föreslås också
Grön vägg
Hela varuhusfasaden från kaféet till
Affärsvägen föreslås bli täckt av spaljerad kaprifol och pipranka.
Förslaget har lämnats till parkgruppen, där PeO Hedemyr ingår.
-Stommen i förslaget är väldigt
bra men vi kan behöva se över detaljer, säger han.
-Förslaget ger en fantastiskt fin
mötesplats där det gamla bevaras
på ett modernt och praktiskt sätt,
tycker Elin Bengtsson från familjen
som driver Ica Supermarket/ Hedemyrs varuhus.
11
Flera bostadsprojekt i Tanumshede
Bostadsrätter i ett höglänt
skogsområde i centrala Tanumshede eller hyresrätter i ett
nybygge nära Tanums kyrka.
Det är de två av flera aktuella
bostadsprojekt i Tanumshede.
rymmer 69 lägenheter fördelade på
tre områden. Först i tur att bygga
är Södergården, med både flerfamiljshus och en handfull så kallade
kompaktvillor.
Både kommunala Tanums Bostäder
AB och privata PeO Hedemyr
Fastighets AB ligger i startgroparna.
-Vi hoppas kunna börja sälja bostadsrätter i höst, säger PeO Hedemyr.
Hans förhoppning är att före sommaren kunna söka bygglov för Kattedaben, ett namn med anknytning
till den damm som tidigare fanns
på den skogsklädda höjden norr om
Hedemyrs varuhus.
Projektet, som ska genomföras
av dotterbolaget Kattedaben AB,
Samma detaljplan ger även Tanums
Bostäder (TBAB) möjligheter att
bygga fler lägenheter, bland annat i
form av marklägenheter vid Bergsvägen, där det nu finns enplanslokaler.
-Ett projekt jag tror mycket på,
säger vd Björn Berntsson.
Detta bygge kan komma igång
tidigast nästa vår, när renoveringen
av lägenheterna i området avslutats.
Ersättning ska dessförinnan ordnas
för de föreningslokaler, förråd, med
mera som finns i nuvarande länga.
TBAB vill också gärna behålla och
Marklägenheter
utöka evakueringslägenheterna för
renoveringen, modulbostäder vid
Rylandsvägen.
-Flera som flyttat dit har velat vara
kvar eftersom det är en väldigt rimlig
kostnad för de 40 kvadratmetrarna,
säger Berntsson.
Bygglovet är tillfälligt, på fem år.
Berntsson vill att det permanentas
och utökas med en andra våning.
Kyrkonäs
Ett annat TBAB-projekt som är högt
prioriterat är Kyrkonäs på Vinbäck,
ett nybygge som ska ersätta det hyreshus som revs för ett par år sedan.
Berntsson hoppas att detaljplanen
är klar i höst och att det då går att
trycka på knappen för bygget.
Upphandlingen är redan klar, via
branschorganisationen Sabo. Projek-
Flera bostadsprojekt är aktuella i centrala Tanumshede. PeO Hedemyr Fastighets AB planerar att bygga i Kattedaben, skogsområdet mitt i bilden. Tanums Bostäder AB har flera projekt som rör Bergsvägen och Hedeskogsvägen (mellan skogsområdet
och idrottsplatsen) och Rylandsområdet i öster.
12
tet gäller så kallade koncepthus som
närmast finns i Skee.
-En form av förfinade moduler,
säger Berntsson.
Modulhus är ett sätt att bygga lite
billigare. Både privata och allmännyttiga bostadsbolag brottas med
höga byggkostnader som ger höga
boendekostnader. Det dämpar intresset trots att bostadsbristen är stor.
-Det är väldigt dyrt att bygga nu,
säger PeO Hedemyr.
Därför satsar han på bostadsrätter
på Kattedaben i första hand. Kanske
kan det bli hyresrätter i en senare
etapp.
Kattedabenprojektet är ritat av
Werner Arkiteketer AB, som vann en
tävling om utformningen av Tanumshede och nu är involverat i flera
detaljplaner. Dit hör TBAB-projektet
Projektfakta
PeO Hedemyrs Fastighets AB:
69 lägenheter, Kattedaben, fördelade på tre grupper. Första etappen
Södergården omfattar 24 lägenheter
(tvåor och treor) och fem kompaktvillor, alla bostadsrätter.
TBAB-projekt:
Kyrkonäs: 24 lägenheter jämnt fördelade på tre byggnader i två plan.
Bergsvägen: 25-30, mestadels små,
marklägenheter.
Bergsvägen och Hedeskogsvägen:
Påbyggnad av befintliga hyreshus
med en tredje våning (lågt prioriterat
projekt).
Rylandsvägen: Ytterligare 10 modullägenheter.
Backane: 32 lägenheter i fyra byggnader.
Riksvägen, på f d Statoilfastigheten
och två angränsande fastigheter: Tre
små hyreshus tänkbara på lång sikt.
Rylandsområdet, på nyss avverkad
skogsmark: Intresse av del i nytt
bostadsområde.
Kattedaben 1: Fasaderna på Kattedaben blir röda, i linje med det vinnande förslaget ”De röda åren” i en arkitekttävling om utformningen av Tanumshede centrum.
Backane, med bland annat ny bebyggelse kring Postvägen.
-Där vill vi bygga något som
passar väldigt väl in i omgivningen,
säger Berntsson.
Skälet är närheten till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen och
miljön kring gästgiveriet. Utbyggnader av det och hotellrörelsen ingår
för övrigt i samma detaljplan.
Stort tryck
-Väldigt kul med alla bostadsprojekt
i Tanumshede, säger Lars Carlén,
chef för Tanum Shoppingcenter som
ger jobb till 350 personer, på heloch deltid, och ytterligare ett 50-tal
i verksamheter som vaktbolag och
transporter.
-Bostadsbristen har varit ett
problem för oss. Vi har många som
pendlar till oss, främst söderifrån,
och som upplever att det är för dyrt
att bosätta sig i kustorterna.
PeO Hedemyr berättar om ett
stort tryck på det tiotal lägenheter
som bolaget har idag i Tanumshede.
TBAB har en kö på 650-700
sökande till lägenheter i kommunen,
främst i Tanumshede och Grebbestad.
-Vi har inget ledigt och det är ett
jättebekymmer, säger Björn Berntsson.
Nya villatomter
Fler villatomter är på gång på
Vinbäck, där Stensättarevägen och
Sömmerskevägen börjar bli färdigutbyggda.
-Bara några tomter återstår, berättar Kathrine Kahlman på kommunens mark- och exploateringsavdelning.
Kommunen har därför anslagit
pengar till utbyggnad av ytterligare
en gata, Barberarevägen, inklusive
vatten och avlopp. Nio tomter där är
avstyckade sedan tidigare. De kan bli
klara att sälja nästa år eller 2017.
-Vi upplever ett ökat intresse för
detta område. Det är väldigt roligt,
säger Kahlman.
13
Fibern har kommit till fjället
Det dröjde länge innan gården
på Kynnefjäll fick elektricitet,
men i bredbandsutbyggnaden
ligger Lunneskog i framkant.
-Tack vare Åke och hans
medhjälpare, berömmer Erik
Johansson.
Han är sedan i mars nöjd nyttjare av
det fibernät som byggts av Sundshultfiber ekonomisk förening.
Åke Johansson, ordförande i
föreningen, är en av dem som i tre år
lagt 7800 ideella timmar på projektet. Minst.
-I grunden jättefel, säger Åke
Johansson, som tycker att fiberutbyggnaden egentligen borde vara
samhällets sak.
Eldsjälar
Nu drivs den i hög grad av eldsjälar,
övertygade om att fibern behövs för
bygdens utveckling.
Sundshultfiber har fått mycket
positiv respons från medlemmarna,
Med fiber på Lunneskog har Erik Johansson fått den trygga telefonanslutning som
han saknat på senare år.
ägare till 350 anslutna fastigheterna.
-Vi bor i glesbygd men har fått
ett toppmodernt nät. Det vill vi nu
utveckla vidare, säger Åke Johansson.
Nästan alla helårsbebodda fastigheter är med. Föreningen har särskilt
månat om de mest avsides boende.
85-årige Erik Johansson är en
av dem. Med fiberanslutningen av
hans föräldragård Lunneskog, där
han bor kvar efter ett ägarbyte, har
den digitala motorvägen kommit till
Kynnefjäll.
Väglöst
Åke Johansson hoppas och tror att
fibernätet kan bidra till inflyttning i
bygden.
14
Under årens lopp har han upplevt
helt andra förutsättningar för kommunikation där. I barndomen på
30-talet var det visserligen många invånare på fjället och nära till skolan
men långt till bilvägar. Häst och vagn
var det transportmedel som gällde.
Elektricitet fick gården först 1975,
som en av de sista fastigheterna i landet, men i den digitala revolutionen
ligger den nu väl framme.
Telefon via fibernätet är det Erik
Johansson uppskattar allra mest. De
luftburna kopparledningarna var inte
att lita på.
-Om inte stormar fällde träd på
telefonkabeln så gjorde bävern det.
Mobiltäckningen har enligt Erik
Johansson blivit allt sämre.
-Fast i vaktstugan är den perfekt,
berättar han.
Hustomte
Stugan var i nära 20 år bas för
Aktionsgruppen Rädda Kynnefjälls
vakthållning och kamp mot förvaring
av utbränt kärnbränsle i berget. Erik
var hustomte och är nu en av dem
som tar hand om vaktstugan.
Förutom bra telefonförbindelse
kan Erik Johansson nu, om han så
vill, bläddra mellan en mängd tvkanaler. Men datorn som han försetts
med är han tveksam till att lära sig,
även om han i så fall kan surfa på ett
supersnabbt nät.
Vad gäller skrivandet får nog den
gamla skrivmaskinen göra tjänst ett
tag till för Erik Johansson, välkänd i
bygden som poet och skribent.
Jo, kanske kan det bli en strof om
när fibern kom till Lunneskog.
Vilka e-tjänster är du intresserad av?
De senaste åren har det skett en
fantastisk utveckling kopplat till ny
teknik, digitalisering och internet. Det
har gjort att vi i Sverige idag flitigt
använder internet och våra smarta
telefoner för att sköta våra ärenden,
söka information, boka och betala, när
och där det passar var och en av oss.
Det offentliga behöver hänga med i
denna utveckling för att möta upp
förväntningarna och ta vara på alla de
möjligheter som digitaliseringen ger.
I början av 2015 införde kommunen ett kundcenter, ett viktigt steg
för att öka kommunens tillgänglighet
gentemot dig som bor i Tanums kommun. För att ytterligare öka tillgänglighet och service är det nu dags att
arbeta fram e-tjänster som vi kan
erbjuda. Målet är att kommunen ska
kunna erbjuda flera olika e-tjänster
innan året är slut.
I dagsläget finns de e-tjänster vi
erbjuder inom barn- och utbildningsförvaltningen. Du kan anmäla och
säga upp din barnomsorg, registrera
schema och anmäla ny inkomst direkt
på vår hemsida.
Vilken e-tjänst skulle du ha mest
nytta av? Mejla dina önskemål
till [email protected]
Följ debatten i kommunfullmäktige - hemma i soffan
Nu kan du följa med den politiska
debatten i kommunfullmäktige när du
vill och var du vill. Kommunfullmäktige sänds numera på www.tanum.se.
Har du inte möjlighet att följa debatten direkt kan du när som helst dagen
efter sammanträdet titta då istället.
Då kan du dessutom välja att gå di-
rekt till ett enskilt ärende som intresserar dig. På hemsidan finns även ett
arkiv för tidigare sändningar.
Du hittar länk till webbsändning
och information om aktuella sammanträdesdagar på vår hemsida.
Välkommen att titta på debatten i
kommunfullmäktige via webben!
www.tanum.se/kommunfullmaktigedirekt
Varmt välkomna
till Återbruket
Våra öppettider är måndag-torsdag
kl 12.30-16.30
Lördagsöppet en gång i månaden,
vanligtvis sista lördagen i varje månad. Öppettider på lördagsöppet kl
10.00-14.00.
Du som vill skänka möbler, porslin, cyklar mm är varmt välkommen
under våra öppettider. Det går även
bra att lämna i vår container på Tyft
eller ring 0525-183 39, 0525-183 66
och boka annan tid.
Sommarstängt under veckorna 27,
28, 29 och 30.
Fynda, återanvänd, lämna in det
du inte använder. Ett bra miljötänk
för framtiden!
Varmt välkomna att handla på
Återbruket, Industrivägen 4 i Tanumshede
Önskar personalen
15
Gemensamma tag för Tanums unga
Tanums ungdomsteam samlar
kunskap och resurser. Målet
är samverkan för ungdomars
bästa.
-Vi får information, kan ha
koll och se ungdomars behov,
summerar Jessica Jonasson, fritidssamordnare och sammankallande i ungdomsteamet.
Teamet består av kommunal personal som arbetar med ungdomar.
Även polisen är representerad.
När teamet möts var tredje vecka
informerar alla från sina olika verksamheter, diskuterar aktuella händelser och företeelser bland ungdomar.
Är något en isolerad händelse eller
uttryck för en trend? Behöver teamet agera?
Trafiksäkerhet
Oroväckande information om ungdomar som körde alltför fort med
mopeder och epatraktorer, utan
hjälm och ibland onyktert fick teamet att ta tag i trafiksäkerheten.
Två heldagar om trafiksäkerhet
arrangerades för åttor och nior i
högstadieskolorna i Hamburgsund
och Tanumshede, med medverkan
av bland andra polis, räddningstjänst
och NTF.
Körsimulatorn var ett populärt inslag på trafiksäkerhetsdagarna, här på Tanumskolan. Ellen Axelsson testar att köra. Tittar på gör, från vänster, Jesper Dahlmyren, Marcus Malm, Max Ripoll, Lovisa Berglund och läraren Ulrich Carlsson.
Marcus Malm, socialpedagog och medlem i ungdomsteamtet, var dagens koordinator.
-Lyckat och bra, är Jessica Jonassons
intryck.
Uppgifter om allt fler fall av
våld i nära relationer och om unga
kvinnors utsatta situation överlag
har fått teamet att satsa på kurser i
feministiskt självförsvar för flickor
i årskurs nio i Hamburgsund och
Tanumshede. Kurserna, som kan bli
återkommande, handlar inte bara
om fysiskt självförsvar utan rymmer
även samtal om sexuella trakasserier,
Information och samverkan
Mål: Ungdomar ska kunna utvecklas efter sina förutsättningar. Alla aktörer som
arbetar med ungdomar ska känna till varandras uppdrag och samverka för ung­
domars bästa.
Målgrupp: 13-25 år.
Uppgifter: Dela information om läget och göra insatser vid behov, samordna
insatser vid festhelger och skolavslutningar, utveckla samarbete med polis, skola,
föreningar, kyrka, sjukvård, med mera.
I teamet ingår: Fritidssamordnare, ungdomsvägledare, skolsköterska, socialsekreterare, skolkuratorer, socialpedagoger, företrädare för arbetsmarknadsenheten
och polisen.
Rapporterar: Till styrgrupp och ungdomsråd.
16
övningar i gränssättning, information
om lagregler, med mera.
Förebygga
Ungdomsteamet har fokus på före­
byggande verksamhet. Alkohol,
narkotika och tobak är ständigt på
agendan. Integrationsfrågor har ökad
aktualitet.
Spelberoende och sömnproblem,
som kan följa av alltför mycket tid
vid dator och mobil, är något teamet
har ögonen på. Det samma gäller
kränkningar och hot spridda i sociala
medier och bekymret med ökande
psykisk ohälsa bland unga.
Teamet är ett nätverk som gör det
lätt att agera snabbt när det behövs.
Allt är inte problem, långt därifrån.
-Väldigt, väldigt grovt generaliserat har de flesta unga i kommunen
det ganska bra, bedömer Johan
Kahlman, vikarierande ungdomsvägledare.
Läsfrämjande för unga
Det finns många ingångar till
läsning. Det gäller bara att vara
kreativ. I en hörna av biblioteket i Strömstad sitter några
barn och skapar berättelser
genom serier. Ulrika Björnram
har öppnat en av många dörrar
in till läsandets landskap.
Ulrika har tidigare delat ut böcker
om olika sätt att teckna och på en
whiteboard har hon visat hur man
kan teckna olika ansiktsuttryck. Nu
har hon precis låtit barnen dra små
pappersremsor ur olika plastfickor.
En plastficka för händelser, en annan
för figurer och en tredje för känslor.
Som profetior från en kinesisk lyckokaka radar barnen upp grunden för
olika berättelser de ska teckna. Det
kan bli berättelser typ ett skrattande
spöke som går vilse på internet.
– Det är roligt att teckna. Men
det här blir inte så lätt, säger Alvin
Hedin som just ska rita en sur tjuv
som åker skidor i en kattlåda.
Över gränser
Dagens workshop är en del av ett
större läsfrämjande projekt som drivs
i samarbete med biblioteken i Tanum, Sotenäs, Munkedal och Strömstad. Kommunerna har gemensamt
satsat en del i projektet och sedan
sökt pengar från Västra Götalandsregionens medel för läsfrämjande
insatser för andra halvan i projektet.
Det hela mynnade ut i att Ulrika
projektanställdes på fem månader
för att jobba uppsökande med främst
barn mellan 13 och 15 år.
– Tanken är att jobba uppsökande
på ställen där ungdomarna är och
hitta på aktiviteter. Det kan vara
bokvagnar eller bokcirklar på fri-
tidsgårdar, eller där de tränar. Det är
mycket som händer i den här åldern
och mycket som konkurrerar om deras uppmärksamhet, berättar Ulrika.
Hitta vägen
När det gäller barn och unga i den
här åldern kan det vara en smula
lurigt att hitta ingångar till läsning.
En väg kan vara att gå genom sådant som kanske inte alltid handlar
om just det skrivna ordet. Dagens
serieworkshop i Strömstad är ett sätt
att fånga lusten i själva berättandet i
ett annat format. Genom att barnen
får skapa själva kan de också få en
ingång till just berättelserna. Ulrika
har, som ett led i denna logik också
arrangerat workshop i att skriva.
– Det handlar om inspiration till
eget skapande. Jag ser det som två
saker som behöver varandra i ett
läsfrämjande arbete, säger hon.
Om det nu är mycket som konkurrerar om uppmärksamheten i den
här åldern, så blir det klart en extra
utmaning att nå icke-läsarna. Här
försöker Ulrika ibland tänka utifrån
mediernas konvergens, att kanske ta
med sig böcker som också blivit film
eller som kanske har någon indirekt
koppling till ett spel. Samtidigt vill
hon också förmedla ett symbolvärde.
– Det finns en liten motsättning
i att det ska vara lustfyllt. Finns
inte lusten, då är det svårt att nå
fram och hur gör man då? Men jag
tänker att det finns ett värde i att det
kommer någon som faktiskt tycker
läsning är viktigt och kul. Det kanske
ändå lägger sig någonstans och förhoppningsvis väcker det tankar, säger
Ulrika.
Fakta:
KUPP står för kommunöverskridande ungdomsbibliotekarie på plats.
Projektet har blivit förlängt i kommunerna Strömstad och Tanum och
höll på fram till den 12 juni under
namnet KUPP 2.0.
17
BUF – en epok i barnens tjänst
Barn- och ungdomskulturföreningen BUF läggs ner vid årsskiftet. Under 30 år har tusentals
barn och ungdomar deltagit i
föreningens kulturverksamhet.
Det hela började för snart 40 år sedan, inom ett studieförbund, och 10
år senare bildades BUF.
I samband med att BUF bildades,
erhöll föreningen ett kommunalt
stöd på 210 000 kr, en både anmärkningsvärd och framsynt satsning på
barnkultur. Med det stödet kunde
BUF bygga upp en omfattande verksamhet i kommunen.
Skapande verksamhet
Initiativtagarna till BUF, Margareta
Johansson och Tomas Ferm, började
med musiklek och teater i Hamburgsund och runt om i Tanums kommun.
Några år senare, under danspedagogen Johanna Hedström ledning
dansade flera hundra barn och ungdomar i alla åldrar fridans.
Efter Johanna kom dramapedagogen Rita Eliason med som mest
över 300 barn och ungdomar i olika
teatergrupper.
För skolan och förskolan anordnade BUF fortbildning. Den egna
uppsökande BUF-teatern turnerade
runt bland kommunens skolor och
förskolor.
Hornbore ting
Det tidiga 90-talets lågkonjunktur
med kommunala sparbeting drabbade också BUF. Det kommunala
bidraget sjönk till 90 000 efter några
år. Föreningen fick allt större problem och behövde hitta nya sätt att
18
finansiera verksamheten.
1993 tog några hamburgsundsbor
initiativ vikingaspelet Hornbore ting.
Då BUF fanns till hands tog före­
ningen ansvaret för teaterdelen inom
Hornbore ting.
Under ca 10 år ansvarade BUF för
produktionen av amatörteaterspelet
med 50-talet medverkande.
Hornbore by
När kommunala bidragen till slut
landade på 25 000 kr, kunde inte
intäkterna från Hornbore ting kompensera detta längre. Hela konceptet
måste omvärderas. Det ”gamla” BUF
med anställda pedagoger blev en
omöjlighet. Tanken föddes på att en
besöksanläggning kunde generera
intäkter till en lokal barnkulturverksamhet året runt.
Med erfarenheterna från Hornbore ting föll det sig naturligt att BUF
tog initiativet att satsa på en vikingaby – Hornbore by. Inte mindre än
5 EU-projekt resulterade i en unik
anläggning 1997, med vikingatida
hus, båtar, djur mm.
Ganska snart blev det tydligt att
BUF inte var rätt organisation att
driva Hornbore by. Föreningen gick
in som medlemsorganisation i den
ideella föreningen Hornbore by. Den
kommersiella driften sköttes av den
ekonomiska föreningen Hornbore
Nyckel.
Trots att inte BUF drev Hornbore
by under dessa år, kunde föreningen
ändå sätta sin prägel på verksamheten. Ett resultat är ”Vikingamästerskapet” – en lekfull tävling mellan
skolor i Tanum, Vestfold och Östfold
som fortfarande lever kvar.
Kris igen – BUF överlevde
Trots ett årligt besöksantal på ca
5 000 personer uteblev de kommersiella intäkterna i sådan grad att
föreningarna Hornbore Nyckel och
Hornbore by gick i konkurs.
Markägaren övertog anläggningen
och BUF övertog driften. Föreningen
satsade på ”Barnens egen vikingaby”
med sommarverksamhet, lägerskolor
och uppsökande verksamhet i skolor
och förskolor. Trots fem framgångsrika år, blev BUF;s små resurser i form
av pengar, personal, administration
för knappa att orka driva Hornbore
by vidare.
Idag är Hornbore by en kommunal naturförskola. På så vis är
anläggningen trots allt ”Barnens egen
vikingaby”.
Stavas stuga
Efter Hornbore by behövde BUF
hitta en verksamhet som bättre passade till föreningens resurser. Lena
Sörqvist tog initiativ till en teaterverksamhet i hembygdsgården Stavas
stuga i Hamburgsund. Tillsammans
med den sedan starten verksamme
Tomas Ferm bjöds allmänhet, skolor
och förskolor in till en ”historielektion” med teater, musik, kaffemalning, ullkardning mm.
Kulturpris
BUF:s verksamhet har uppmärksammats av Tanums kommuns kulturpris. Många hängivna pedagoger
genom åren kan ta åt sig äran av det,
liksom alla tusentals barn som i olika
verksamheter mött föreningen. Den
förening som efter 30 år i barnkulturens tjänst lagts ner.
Mer information på
www.laget.se/tanumsif
INVIGNING 6 JULI 2015
E6 Världsarvet Tanum
Trafikverket inviger historisk motorvägsetapp!
Den 6 juli 2015 inviger vi motorvägsetappen
E6 Världsarvet Tanum. Det är en stor dag för
Trafikverket, för Bohuslän och för alla som
trafikerar E6. Det innebär att det äntligen
är motorväg hela vägen mellan Köpenhamn
och Oslo, via Göteborg. Varmt välkommen
att fira detta tillsammans med oss!
Skräddö rastplats
kl. 14.00 den 6 juli 2015
Läs mer om program och om hur
du enklast tar dig till rastplatsen på
www.trafikverket.se/e6-varldsarvet-tanum
19
Nya larm säkrar tryggheten
Nya trygghetslarm ökar tryggheten i Tanums kommun. Bernt
Ulfhed på Unnebergs gård var
bland de första att få det nya,
digitala larmet.
Den nya larmklockan på handleden ser inte ut att skilja sig
så mycket från den gamla, men
skenet bedrar.
Det nya larmet baseras på digital
teknik, det gamla på analog. Det nya
är kopplat till mobilnätet och även
förberett för bredbandstelefon.
Det gamla larmets anslutning till
fast telefoni via det analoga koppar­
nätet blev med pågående teknikutveckling alltför osäker. För att
säkerställa kvalitén har kommunen
därför satsat på moderna, digitala
trygghetslarm.
-Om analogt och digitalt blandas
är det risk att en del larm inte kommer fram. Det analoga kopparnätet
är dessutom på väg att kopplas ned
och vi har märkt att det kan ta lång
tid att åtgärda fel på nätet, säger
Karin Eriksson, projektansvarig på
kommunens omsorgsförvaltning.
Prioriterad
Bernt Ulfhed har haft problem med
teleavbrott. Det är ett skäl till att
han är en av de första att få det digitala larmet.
Liv Matsson, projektledare från
leverantören Tunstall, programmerar
hans larm så att trygghetscentralen,
dit larmet går, direkt kan se vem
som larmar. Uppkopplingen visar sig
fungera utmärkt.
Senare, när volymen höjts i larmet
i det angränsande rummet, går det
att byta ett par ord med en larmoperatör, som hälsar välkommen till den
nya centralen.
20
-Det är viktigt att ha på larmklockan jämt. Den tål att duschas med!, säger Karin
Eriksson när Bernt Ulfhed bytt från analogt till digitalt trygghetslarm. Ett provtryck på knappen till det nya, digital trygghetslarmet.
-Tackar, säger Bernt Ulfhed, som
därefter med bra resultat testar om
larmet fungerar från altanen.
Därifrån kan han dock inte tala
med larmoperatören.
-Men kommer det ett larm där vi
inte får kontakt med den som larmat
åker vi alltid ut och kontrollerar. Det
samma gäller när ett larm inte verkar
fungera, säger Karin Eriksson.
Åskskydd
Det digitala larmet innebär även
bättre åskskydd.
-Åskan går mycket här i kommunen och de analoga larmen har
då ofta gått sönder, berättar Karin
Eriksson.
Med digitala larm är det enbart elsladden som riskeras. Larmet går då
över till batteridrift, som ska fungera
i 420 timmar.
-Dra inte ur sladden när det åskar,
det behövs inte, förklarar hon för
Bernt Ulfhed.
En annan förbättring är utförligare
och tätare tekniska rapporter om
varje enskilt larm. Kommunen kan
då se om exempelvis batteriet börjar
ta slut eller om larmklockan förlorat
kontakt med larmet.
Hyrd uppgradering
Cirka 300 kommuninvånare har
trygghetslarm, sommartid ytterligare
ett 50-tal.
Det digitala larmet går via GSMnätet. Bästa nätuppkoppling söks
automatiskt bland flera mobiloperatörer.
Larm går till trygghetscentral i
Örebro, bemannad med vårdkunnig
personal som vid behov kan larma
hemtjänst eller 112.
Digitala trygghetslarm och trygghetscentralens tjänster hyrs av
kommunen.
Fortsatt högt flyktingmottagande
Konflikthärdarna i bland annat
Mellan­östern och Nordafrika
har orsakat att fler människor
sökt skydd i EU än under samma period förra året. Migrationsverkets prognoser över hur
många flyktingar som kommer
till Sverige har ökat ständigt
under de senaste åren.
Den senaste prognosen har dock
justerats ned då man ser att färre
flyktingar än väntat kommit till Sverige. Detta beror till stor del på att
asylsökande från Syrien nu i större
utsträckning tar sig till Tyskland
istället för till Sverige. Migrationsverkets samlade bedömning är dock
att antalet asylsökande kommer att
vara fortsatt högt, men ca 15 procent
lägre än vad man bedömde tidigare.
Fler ensamkommande barn
Trots ett minskande antal asylsökande ser antalet ensamkommande
asylsökande barn ut att öka under
året. Prognosen skrivs därför upp
från 7 800 till 8 000 för 2015. Detta
innebär att mottagandet av ensamkommande barn mer än fördubblats
de senaste två åren.
• Migrationsverket har sedan 2014
rätt att anvisa ensamkommande
barn till kommunerna. Från att
Tanums kommun fram till sommaren 2014 hade ett avtal om att
tillhandahålla tre asylplatser, är
kravet fr.o.m. i år att kommunen
ska ha 11 asylplatser.
Ökat behov av boenden för
ensamkommande barn
Så fort ett barn beviljats uppehållstillstånd – Migrationsverkets utredningsprocess tar i genomsnitt åtta
månader – fylls asylplatsen av ett
nytt barn. På detta sätt kommer de
11 asylplatserna att resultera i ett
årligt mottagande av cirka 17 barn
som mer varaktigt kommer att bo på
kommunens ungdomsboenden.
Tanums kommun har sedan 2012
ett ungdomsboende för ensamkommande barn på Vinbäck i Tanumshede. Omsorgsförvaltningen beställde
under hösten 2014 ett nytt boende
av kommunens fastighetsavdelning
eftersom platserna på Vinbäck inte
skulle räcka till. Detta nya boende
ska ha 14 platser för pojkar i åldrarna 14-17 år och planeras vara på
bygdegårdsplanen i Tanumshede.
De kontorsmoduler som finns där
idag kommer att monteras ned och
ersättas av nya bostadsmoduler. Det
nya boendet beräknas inte vara klart
förrän i början av 2016.
Tillfälligt ungdomsboende
Eftersom det idag är fullt på boendet på Vinbäck har ett arbete pågått
för att hitta lämpliga lokaler för ett
tillfälligt boende. Boenden för barn
omges av en mängd krav från olika
myndigheter när det gäller utformning, brandsäkerhet mm. Efter att
ha undersökt olika alternativ föll
valet på en avdelning på Hedegårdens äldreboende. Ett tillfälligt
ungdomsboende i dessa lokaler är en
kostnadseffektiv lösning då endast
smärre ändringar behöver göras. Den
aktuella avdelningen är den som
ligger närmast Sparvallen och har de
senaste åren fungerat som kontorslokal. Sedan länge finns en planering
att under 2016 bygga om denna avdelning till äldreboende. Det tillfälliga ungdomsboendet har sju platser
och har egen ingång i riktning mot
Sparvallen.
Kraftigt utökat mottagande i
Tanums kommun under 2014
Efter att under 2013 tagit emot 18
flyktingar inklusive åtta ensamkommande barn ökade antalet nyanlända
under 2014 till drygt 70 personer.
Det finns främst två förklaringar till
detta:
• Migrationsverket öppnade hösten
2013 en tillfällig flyktingförläggning på Edsviks camping. De
flesta som kom till förläggningen
var syrier som snabbt beviljades
uppehållstillstånd.
På bygdegårdsplanen i Tanumshede kommer nya bostadsmoduler sättas upp och
bli ett nytt ungdomsboende med 14 platser. Kontorsmodulerna på bilden ska monteras ned.
21
Samverkan för vård nära hemmet
Elin Rödström och Tina Wik,
sjuksköterskor i hemsjukvården
i Tanums kommun, studerar
hur sjuksköterskekollegan från
en annan kommun känner efter
med fingrarna så att ingenting
fastnat i svalget på övningsdockan innan hon för ner
svalgtuben för att skapa fria
luftvägar. Sedan är det deras
tur att öva med svalgtuben. Det
är utbildningsdag för sjuksköterskor inom Samverkande
sjukvård.
Om utbyggnad ska komma till stånd
krävs främst god planering och initiativrika hårt arbetande eldsjälar samt
troligen också ekonomiska bidrag
utifrån.
Gränsöverskridande vård
Tanums kommun har varit med i
Samverkande sjukvård sedan starten
2010. En som varit med från starten
är Maj Lätto, omsorgschef i Tanums
kommun.
- Samverkande sjukvård handlar
om att skapa gränsöverskridande
vård mellan vårdgivare och fokusera
på patientens behov istället för på
hur vårdorganisationerna är konstruerade, säger Maj Lätto.
För invånare är vården många
gånger förvirrande. Ska man besöka
sin vårdcentral, ringa 1177 eller åka
direkt till akuten då man blir sjuk?
Och ofta hänvisas man mellan de
olika vårdgivarna.
- Vi vill använda de samlade
resurserna i samhället för att ge vård
så nära patientens hem som möjligt, säger Maj Lätto. Tillsammans
med ambulansen, vårdcentralerna,
1177 Vårdguiden, SOS Alarm och
MÄVA, NU-sjukvårdens medicinska äldrevårdsavdelning, samverkar
hemsjukvården i Tanums kommun
22
för att kunna ge snabb, trygg, säker
och nära vård till invånarna i Tanums
kommun.
Vård på rätt vårdnivå
Genom samverkan kan 1177 Vårdguiden vid behov skicka en sjuksköterska från hemsjukvården eller
ambulansen till patientens hem för
bedömning. Patienten hänvisas därefter till rätt vårdnivå som kan vara
vård i hemmet, vård på vårdcentral,
jourcentral, MÄVA eller akutmottagning.
- Ett typfall kan vara en patient
som tagit bort en kateter. Under
kvällen, efter att vårdcentralen
stängt, får patienten problem att
urinera och ringer 1177 Vårdguiden.
Sjuksköterskan på 1177 Vårdguiden
kontaktar då antingen en ambulanssjuksköterska eller en sjuksköterska
i hemsjukvården och ger uppdraget
att åka hem till patienten, berättar
Amira Donlagic, utvecklingsledare
för Samverkande sjukvård.
Vårdgivarna samverkar och hjälper
varandra med uppdrag. En sjuksköterska i hemsjukvården kan till
exempel få stöttning och hjälp av
ambulanssjuksköterska. Ambulansen
å sin sida får hjälp av sjuksköterskorna i hemsjukvården då ambulansen
har lång framkörningstid. Sjuksköterskorna i hemsjukvården kan åka till
patienten och göra de första åtgärderna samt förbereda patienten inför
transporten in till akuten. Läkare på
vårdcentral och sjuksköterskor i ambulans kan ringa MÄVA och diskutera direktinläggning av en patient.
På så vis slipper patienten omvägen
förbi akutmottagningen och får rätt
vård snabbare.
- Vinsterna med Samverkande
sjukvård är framförallt snabbare
vård för patienten och vård så nära
hemmet som möjligt, säger Amira
Donlagic.
Mer om Samverkande sjukvård på
www.samverkandesjukvard.se.
Elin Rödström och Tina Wik (th), båda sjuksköterskor i hemsjukvården i Tanums
kommun, övar på att skapa fria luftvägar.
Kompetensplattformen
För att bättre kunna matcha utbildning och arbetsmarknadens
behov har regeringen bildat
kompetensplattformar på olika
nivåer i Sverige. Sedan några
år pågår även arbetet i Tanums
kommun.
Kommunalförbundet Fyrbodal driver
fram till november 2015 pilotprojektet ” Lokala kompetensplattformar
i Fyrbodal” och i detta projekt ingår
Tanums kommun tillsammans med
Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg,
Dals-Ed och Bengtsfors kommuner.
Projektet är ettårigt och är klart i november 2015. Syftet är att hitta olika
modeller som sedan ska utvärderas.
Kompetensplattform Tanum har
skapats med representanter från
privata företag, från kommunen, från
utbildningssektorn och från arbetsförmedlingen. Syftet här är att hitta
en modell som man lokalt kan arbeta
efter som visar på hur problematiken
på bästa sätt kan tacklas. Genom att
kartlägga det privata näringslivets
och den offentliga sektorns framtida
behov av kompetens med utbudet av
utbildningarna i kommunen kan man
minska mismatchningen på arbetsmarknaden.
-Det känns som ett stort och viktigt
arbete som vi har blivit inblandade i,
en riktig samhällsutmaning, säger Jane
Tretom och Anneli van Roijen.
De båda arbetar deltid som Kompetensmäklare i projektet och är nu
ute och intervjuar företagare om deras
behov av kompetensutveckling och
rekrytering.
Vill du veta mer
kontakta Jane eller Anneli,
[email protected] eller
[email protected]
Företagare lotsas
Tanums kommun arbetar sedan drygt
år med en Lotsgrupp som hjälper
företagare hitta rätt i kommunen när
man har en mängd olika frågor som
t ex gäller diverse tillstånd, bygglov
etc.
En företagare i taget har då möjlighet att träffa tjänstemän från miljöavdelningen, plan- och byggavdelningen,
räddningstjänsten, polis, näringslivsenheten och den tjänsteman som har
hand om serveringstillstånd samtidigt.
Företagaren får då möjlighet att ställa
frågor till alla och få reda på hur de
ska gå vidare med sitt ärende.
Att på detta vis bli lotsad i kommunen har många företagare uppskattat
under året som gått, dels eftersom
man kan bolla sina frågor med de
kommunala tjänstemännen, dels för
möjligheten till personlig kontakt
med dem. För oss i kommunen är
det mycket positivt att på så sätt lära
känna företagarna och diskutera deras
olika frågor.
Företagare
som vill boka tid för ett lotsmöte
är välkomna att kontakta Elenor
Olofsson på näringslivsenheten,
[email protected], tel.
0525-181 09.
Nya turistskyltar på gång
För alla oss som bor och arbetar i
Tanums kommun är besöksnäringen
på ett eller annat sätt väldigt viktig.
Det känns därför mycket angeläget
att kunna visa upp en fin bild på allt
det fantastiska som vi kan erbjuda
våra turister och besökare på informativa skyltar. I kommunen arbetar
en skyltgrupp med frågan att ta fram
nya turistskyltar till hela kommunen.
Till att börja med kommer vi att sätta
upp nya skyltar på infarterna till våra
största destinationer; Tanumshede,
Grebbestad, Fjällbacka och Hamburgsund.
Skyltarna kommer att innehålla
tre olika delar; en karta över Tanums
kommun, en allmän del och en ortsdel. Samhällsföreningarna och Tanum
Turist har involverats och fått säga
sin mening om hur de vill att de ska
utformas.
I ett senare skede kommer vi att
arbeta med övriga delar av Tanums
kommun där ett tjugotal skyltar kommer att bytas ut.
Har ni synpunkter,
frågor eller vill hjälpa till i skyltarbetet på något sätt är ni välkomna att
kontakta Anneli på
[email protected]
eller 0525-181 35.
23
Vi minns och firar:
Ingrid i Fjällbacka
Ingrid kom till Fjällbacka och Dannholmen 1958 tillsammans med sin
man, teaterförläggaren Lars Schmidt.
År 2015 skulle Ingrid fyllt 100 år,
och därför kommer hon att firas
under hela sommaren i Fjällbacka.
Vad betydde Ingrid
för Fjällbacka?
Lasse Lundberg från Fjällbacka var
god vän med Ingrid och familjen.
På min fråga vad han tror Ingrid har
betytt för Fjällbacka, svarar Lasse:
-Hon drog mycket uppmärksamhet till Fjällbacka, både då och nu.
Det sägs att Ingrid Bergman idag
är en av fem mest kända svenskar
internationellt. Hon har gjort ett
stort avtryck på filmduken och lokalt
för oss, bidragit till att Fjällbacka är
en av de mest kända turistorterna i
Sverige.
För Ingrid var film och teater hennes liv, hon vann tre Oscars statyetter för hennes prestationer på filmduken. Det var ofta celebra besök på
Dannholmen, internationella kollegor från filmvärlden. Det var exotiskt att komma hit från storstäderna
till skärgården. På samma sätt som
idag; naturen, stillheten, havet, våra
fisketraditioner och skärgårdssamhällen lockar människor från världens
alla hörn allt mer. Det äkta, genuina
och unika var för dom attraktivt, och
är likaså fortfarande.
Vad betydde Ingrid
för Fjällbacka?
Lasse beskriver Ingrid som en
mycket snäll och empatisk person
som vigt sitt liv åt film och teater,
men egentligen ganska blyg trots all
uppmärksamhet hon drog till sig.
Hon kom att älska sin ö och Fjällbacka, här fick hon lugn och ro, hon
kom alltid hit när hon var i Sverige.
Sista gången hon besökte Dannholmen var i augusti 1982, då sa
hon till Lasse: ”Jag vill göra något för
Fjällbacka”. Vad Lasse inte förstod
då var att hon var döende i bröstcancer. Ett par veckor efteråt, den
29 augusti 1982 gick Ingrid bort.
Så betydelsefullt var Fjällbacka för
Ingrid, trots sin sjukdom ville hon
Ingrid Bergman handlar frukt och grönt.
24
komma en sista gång till Fjällbacka.
Hennes önskan att göra något för
Fjällbacka hade hon ju egentligen
redan gjort bara genom sin närvaro,
men efter hennes bortgång förverkligades det av Lars Schmidt. Han
skänkte en staty av hennes byst och
man namngav en plats i Fjällbacka
till hennes minne, Ingrid Bermans
torg, och reste statyn där samma
dag man spred hennes aska i havet
utanför Dannholmen.
Minnesårets betydelse
för Fjällbacka
I år öppnas en unik utställning
på Ingrid Bergmans torg ”Ingrid i
Fjällbacka”, med nästintill uteslutande privata bilder från Ingrids tid
i Fjällbacka. För det är just det man
vill berätta om, när Ingrid var här.
Vem hon var som person, mer än
om skådespelerskan Ingrid Bergman. Arrangör för utställningen är
Föreningen för Fjällbacka och pågår
hela sommaren parallellt med andra
aktiviteter. På Cannes filmfestival
tidigare i år visades den nya filmen
”Jag är Ingrid” och i entrén till festivalpalatset stod en kopia av hennes
byst. På lite närmare håll kommer
det under sommaren vara en utställning på Strandverket i Marstrand
och på Bohusläns museum.
Det finns ett stort internationellt
intresse bekräftar Johan Engström,
från Turistrådet Västsverige. Journalister, bloggare hör av sig från olika
länder. Det har en internationell
dragningskraft, och det tillsammans
med den naturliga attraktiviteten
i vårt område, kommer ytterligare
hjälpa locka besökare. Det kommer helt klart att märkas, fortsätter Johan, även den satsning som
Marstrand gör kommer spilla över
på Fjällbacka. Åka från Marstrand
till Fjällbacka är inget avstånd för en
internationell besökare.
Mindre än 500
dagar kvar till...
VM i orientering (World Orienteering Championships - WOC)
i Strömstad och Tanum. Augusti
2016 är det dags, då är det
fjärde gången VM arrangeras i
Sverige, senast 2004 i Västerås.
Planeringsarbetet är i full gång.
VM-organisationen jobbar
intensivt med förberedelserna,
allt för att det ska bli ett bra
tävlingsarrangemang.
Tävlingarna kommer att innebär
publicitet och locka nya besökare
till oss, ett fantastiskt tillfälle att
visa upp vad vårt fina område har
att erbjuda. VM innebär en intensiv tävlingsvecka där världens bästa
orienterare gör upp om medaljerna
men också 10-15 000 besökare
väntas till området. Varför inte passa
på att samtidigt erbjuda gästerna en
upplevelse utöver det förväntade?
En arbetsgrupp har bildats för
marknadsföring och besöksnäringsfrågor, gruppen består av WOCföreningen, Strömstad InfoCenter,
Tanums kommun, Tanum Turist
samt Turistrådet Västsverige. Där
pågår ett arbete med samordning,
planering och marknadsföring inför
VM, så vi tillsammans kan skapa
ytterligare ringar på vattnet utifrån
denna fantastiska möjlighet.
Visionen är att alla gäster ska få
en upplevelse utöver det förväntade,
att tillsammans med näringen skapa
ett brett och välfyllt aktivitetsutbud
under och i anslutning till VMveckan som vi kan kommunicera i
olika kanaler. Locka besökaren till att
uppleva mer hos oss än bara orientering, och kanske locka till en längre
vistelse eller återkommande besök.
För att kunna nå de förväntade
besökssiffrorna, eller till och med
överträffa dem så krävs att vi samverkar till att lyfta vårt område och
erbjuda mycket aktiviteter. Ett brett
och kvalitativt utbud. Det är det
som är nyckeln till att få besökaren
att stanna en eller två nätter extra,
eller återkomma.
Orienterings-VM har många
fördelar med att det arrangeras i vårt
område. Nära till allt samt bra och
utmanande terräng är några av de
bitar som sticker ut i konceptet. Men
vi har också en turisterfarenhet att
ta emot många människor, tidpunkten är bra för besöksnäringen, direkt
efter högsäsong. Så här har vi alla
möjligheter att visa upp ett kvalitativt och brett utbud, Strömstad och
Tanum kommer bli Orientering i
Världsklass.
25
Flygande start för Besikta
I Tanum är det populärt att
åka till bilbesiktningen. Så är
det också först nu som denna
service erbjuds i kommunen,
tack vare företaget Besiktas
etablering.
-Jag tror att många har väntat på detta, säger besiktningsteknikern Jan Johansson.
-Ja, så är det, jag har väntat. Det är
jättefint att vi har fått en bilbesiktning här, säger Margareta Schub, som
kommit för att få sin Skoda genomgången.
-Jättebra med en lokal besiktning så man slipper åka till antingen
Lysekil, Uddevalla eller Strömstad,
instämmer Olle Lysberg, Hamburgsund.
-Bensin är ju dyrt så det är bra att
inte behöva åka dubbelt så långt.
Hoppas det går bra för Besikta, att
det kommer många kunder, säger
han.
Och kunder kom det i en strid
ström redan från starten 15 april.
-En fantastisk start, helt otroligt.
Folk frågade i förväg när vi skulle
öppna och de som kommer hit är
jättepositiva, säger Mats Pettersson, marknadsområdeschef med ett
arbetsområde som omfattar stationer
från Tanum i norr, Skövde i öster och
Borås i söder.
Trivs
Den positiva responsen gör att personalen trivs särskilt bra på den nya
stationen.
-Riktigt roligt att alla är så nöjda,
tycker besiktningstekniker Robert
Lundgren.
Mats Pettersson berömmer personalen:
-Rutinerade killar som jobbat
26
Besiktas nyöppnade bilprovningsstation i Tanum uppskattas av Margareta Schub
och andra som tidigare fått åka långt för att komma till en besiktning. Teknikerna
Jan Johansson och Robert Lundgren (närmast kameran) tar sig an hennes bil
medan hon och Mats Pettersson, marknadsområdeschef, tittar på.
länge med detta.
Besikta finns på handelsområdet
på Oppen utanför Tanumshede.
-Jättebra läge. Alla vet var köpcentret ligger, här är mycket folk i
rörelse och nära till E6, säger Mats
Pettersson.
Han är väldigt nöjd med kontakterna med kommunen. Företaget har
känt sig mycket välkommet.
Ackrediterad
Besikta hyr av däcksfirman, som
finns i samma fastighet, och har fått
helt avgränsade och specialinredda
lokaler.
Avgränsningen är viktig. Besiktningen ska inte gå att blanda ihop
med annan verksamhet. Det är ett av
kraven statliga myndigheten Swedac
ställer för att kunna ackreditera en
bilprovning.
-Vi ska ju vara opartiska i alla
lägen, framhåller Mats Pettersson.
Lokalen är tillräckligt stor för att
två personbilar ska kunna tas emot
samtidigt, alternativt till exempel
bil med husvagn. En anläggning för
bromsprovning finns på utsidan.
-Det är bättre för arbetsmiljön,
säger Pettersson.
Margareta Schub är inte bara glad
över att ha fått nära till bilbesiktningen. Hon uppskattar också den
kundvänliga attityden.
-Här möts man av ett ”välkommen”!
Fakta:
Besikta Bilprovning i Sverige AB tog
över en del av Svensk Bilprovnings
stationer när verksamheten avreglerades 2010.
Besikta har närmare 70 stationer
på nästan lika många orter, från
Sydsverige till Mälardalen.
Tanumsstationen tar emot allt
från motorcyklar till lätta lastbilar.
Viktgränsen går vid 4 500 kilo.
Ruttet bananskal blir bränsle till bilen
Bilar som går på bananskal
och kaffesump, det låter nästan
som science fiction men faktum
är att det dagligen rullar fordon
på våra vägar som drivs av
matavfall.
Men innan vi kan tanka bilen med
matavfallet behöver det behandlas
och omvandlas till biogas och uppgraderas till fordonsgas.
När matavfall samlas in går det till
en anläggning för att rötas. Rötning
är en naturlig process där organiskt
material bryts ner. Vid rötning bildas
biogas som huvudsakligen består av
koldioxid och metan. Biogas kan med
fördel användas som fordonsbränsle
men går också att använda för el- och
värmeproduktion. I rötningsprocessen
bildas dessutom biogödsel som är ett
utmärkt gödningsmedel för våra åkrar.
Slängd mat står för nästan halva
vikten i en vanlig soppåse från ett
hushåll som inte sorterar ut sitt matavfall. Men för att vi ska kunna köra
bil på våra fiskben och potatisskal
behöver de samlas in och rötas för att
bli biobränsle. För varje kilo matavfall
kan man tillverka fordonsbränsle som
räcker för att köra två kilometer.
Matavfall och matsvinn –
vad är egentligen skillnaden?
Man pratar ofta om att minska
mat­svinnet men att öka mängden
insamlat matavfall, hur går det ihop?
Här reder vi ut begreppen!
Matavfall är oundvikligt avfall som
uppstår i köket, skal från frukt och
grönsaker, kaffesump, ben från kött
och fisk eller kanterna på en riktigt
långlagrad dessertost. Matavfall är
alltså sådant som inte går att äta.
Matsvinn är mat som slängs men
som hade kunnat ätas om den han-
MATAVFALL: Visste du att?
… En buss som har 55 passagerare kan köra 100 mil på det matavfall som passagerarna producerar per år.
… När vi räknar in de transporter som krävs för att samla in matavfall och producera biogas och biogödsel så är det mer miljösmart än att hemkompostera.
Biogödsel/kompostjord blir lika bra men metangasen avdunstar ut i atmosfären
istället för att bli biogas som ersätter bensin och diesel.
MATSVINN: Visste du att?
…Vi i Sverige under ett år slänger 28 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo
ätbar mat och dryck hälls ut i slasken.
…Ett hushåll kan spara 3 000-6 000 kronor per år på att minska sitt matsvinn.
terats annorlunda, allt vi köper men
sedan slänger för att det hann bli
gammalt, rester som vi kastar istället
för att äta upp en annan dag, och så
vidare.
Matsvinn vill vi helst undvika så
långt som möjligt men det matavfall som är oundvikligt vill vi gärna
samla in för att framställa biogas och
biogödsel.
Är du intresserad av att börja
sortera ut och lämna matavfall
till insamling?
Kika in på rambo.se och klicka på
fliken hushåll eller hör av dig till
Rambos kundservice på 052366 77 00 så hjälper vi dig!
27
Töm inte i havet
Förbud att tömma toan i havet införs den 1 april 2015
Från och med den första april
2015 blir det förbjudet att
släppa ut toalettavfall från
fritidsbåtar i hav, sjöar och inre
vattendrag.
Förbudet gäller alla fritidsbåtar,
förutom de som är k-märkta. Hela
Sveriges sjöterritorium omfattas.
I Tanums kommun finns sugtömningsstationer vid hamnarna i Resö,
Havstensund, Grebbestad (Svinnäs),
Fjällbacka och Hamburgsund.
Genom att inte släppa toalettvatten i havet hjälper du till att minska
övergödningen av våra vatten. Du bidrar också till att förbättra närmiljön
när mindre mängder bakterier sprids
i vikar och havet.
Symbolen för toatömningsstation
I Fjällbacka finns det från och med båtsäsongen 2015 en ny sugtömningsstation.
Sugtömningsstationer ska vara
markerade med den internationella
symbolen för sugtömning och ha en
bruksanvisning. Stationerna är utrustade med en elektrisk eller manuell
pump och munstycke som kan se
olika ut beroende på modell. Stationerna är bara anpassade för mottagning av toalettavfall. Det är därför
inte tillåtet att tömma slangvatten,
olja, bensin- eller dieselavfall i dem.
28
I Tanums kommun finns sugtömning
på följande platser:
Resö hamn
Havstenssund norra hamnen
Grebbestad hamn (Svinnäs)
Fjällbacka hamn (Badholmen)
Hamburgsund hamn
58°48,0 N 11°08,9 E
58°45,3 N 11°10,6 E
58°41,1 N 11°15,4 E
58°35,8 N11° 16,7E
58°33,2 N 11°16,3 E
Avtal på livsmedel och förnyelsebar el
ger Tanum en hög hållbarhetsprofil
I maj 2015 började ett nytt
ramavtal att gälla med livsme­
delsgrossisten Menigo som ska
leverera till alla kommunens
skolor och boenden. Aktuella
upphandlingar annonseras
alltid på kommunens hemsida,
www.tanum.se/upphandling.
I livsmedelsupphandlingens anbudsskede fanns möjlighet att lämna anbud inom flera områden och även på
enstaka produkter och till och med
på del av volym på dessa produkter.
All distribution sköts nu via vår nya
livsmedelsleverantör Menigo.
Avtalet möjliggör för Tanums
kommun att köpa in en stor del ekologiska och kravgodkända livsmedel.
Under 2014 köpte kommunen sådana produkter till 37 procent av det
totala livsmedelsbehovet, vilket gör
oss till den kommun på avtalet som
köper in mest varor som är ekologiska och kravgodkända. Tanums kommun tillhör också topp 15 i Sverige,
bland kommuner och landsting, på
att köpa in ekologiska och kravgodkända livsmedel.
Avtalet är ett resultat av upphandlingssamarbete mellan de nordbohuslänska kommunerna Strömstad,
Tanum, Sotenäs, Lysekil och Munkedal samt Trollhättan och Vänersborg.
Genom avtalets konstruktion kan
”sortimentsrådet”, dvs våra kostchefer, aktivt välja de produkter som ska
ingå i det sortiment som finns på vårt
avtal. Att det är ett ”rätt” sortiment
som ligger på avtalet bevisas av den
mycket höga avtalstroheten på livsmedelsavtalet, över 90 procent.
-Tanums kommun ligger högt på
ekologiska och kravgodkända livsmedel dels för att det finns ett stort
intresse och satsning från politiken
över tid, men också för att personalen i de små och stora köken gör ett
aktivt val som beror på personligt
engagemang och kunskap, säger kostchefen Agneta Kullberg. Genom att
det också blev en lite bättre prisbild
finns det ytterligare möjlighet att öka
inköpen av ekologiska och kravgodkända livsmedel.
Förnyelsebar el
pågick under 2013/2014.
Verket har levererats av Westas
och kommunens andel har kostat
cirka 22 miljoner kronor. Kommunen
äger verket tillsammans med Tanums
Bostäder AB och RAMBO AB. Verket tillgodoser cirka 50 procent av
kommunens elförbrukning samt helt
behovet för Tanums Bostäder AB och
RAMBO AB.
Det är viktigt för oss att ge en bra
information om pågående upphandlingar till samtliga intresserade, så
att alla som kan och vill kan erbjuda
sina tjänster till oss. Upphandlingar
annonseras i Björklövet och på
kommunens upphandlingshemsida.
Även resultaten av upphandingarna
i kommunens regi (tilldelningsbesluten) kan ni följa på www.tanum.se/
upphandling.
Kommande upphandlingar
• Vatten- och avloppsprojekt i
Kämpersvik, Havstenssund och
Långekärr
• Försäkringar
• Cirkulationstvätt, bäddtextilier
och arbetskläder
• El-energi
• Installation av boendesprinkler,
Tärnegården, Grebbestad
• Rivning av f d avloppsreningsverk
i Grebbestad
• Fönsterbyten och tilläggsisolering
på Hedeskogsvägen, Tanums
Bostäder AB
• Nybyggnation lägenheter,
Bergsvägen, Tanumshede,
Tanums Bostäder AB
Under vintern har vindkraftverket
på Tyft stått klart. Upphandlingen
29
BOKSLUT 2014
program och 92,9 procent även för
yrkesprogrammen. Också detta är
höga värden även om de är något
lägre än 2013.
Årets resultat för kommunen är 9,1 mkr, en förbättring med 0,1 mkr
jämfört med 2013, vilket innebär att kommunens samtliga resultat
under 2000-talet varit positiva. Resultatet för 2014 innehåller
realisationsvinster med 7,2 mkr. Det innebär att kommunen klarar
balanskravet men inte det finansiella målet om ett resultat exklusive
reavinster motsvarande två procent av skatteintäkter och statsbidrag.
Barnomsorg
Resultaträkning
belopp i mkr
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat
20142013
218,9 192,8
-761,0-708,5
-45,6 -43,2
-587,6-558,8
Skatteintäkter och bidrag
Finansnetto Periodens resultat
607,4 578,9
-10,4 -11,1
9,1 9,0
Investeringar och upplåning
Årets investeringar uppgår till 97,9
mkr. Upplåningen under året har
ökat med 13,1 mkr. Av den totala
investeringsvolymen 2014 svarade
investeringar i VA-området för 40,7
mkr, fastigheter 10,7 mkr samt gator
och trafik 11,8 mkr. Investeringar i
exploateringsverksamhet har gjorts
med 29,8 mkr. Investeringar i inventarier uppgick till 4,9 mkr.
Nämndernas resultat
Kommunstyrelsen-0,3
Tekniska nämnden
2,4
Miljö- och byggnadsnämnden
0,3
Barn- och utbildningsnämnden
-1,5
Omsorgsnämnden0,3
Kommunrevisionen0,1
Summa nämndsverksamhet
1,3
Verksamhet
Här följer en kortfattad beskrivning
av den verksamhet som kommunen
bedrivit under 2014.
30
Boende
Under året har 433 bygglovsansökningar inkommit och 413 ärenden
avslutats. Sedan ändringen i planoch bygglagen om bygglovsbefriade
åtgärder, Attefallåtgärder, trädde i
kraft i juli har det inkommit 103
anmälningar. En översyn av kommunens sjöbodspolicy har genomförts.
Näringsliv
Tanums kommun har länets mest
företagsamma befolkning. Mer än 18
procent av kommunens arbetsföra
befolkning ansvarar för ett företag.
Näringslivet i kommunen är väl differentierat och består av mer än 2 200
företag. Under året registrerades 113
nya företag eller 9,2 företag per 1 000
invånare. Rese- och turistindustrin i
Tanum omsätter mer än 500 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär
500 personer (årssysselsatta). Detta
gör besöksnäringen till en av Tanums
viktigare näringsgrenar.
Utbildning
Andelen elever som lämnar grundskolan i årskurs nio med minst godkänt betyg (E) i samtliga ämnen ökar
till 84,7 procent, vilket är högre än
rikssnittet. Andelen som är behöriga
till gymnasieskolan ökar och är nu
91,8 procent för ekonomi-, samhällsvetenskaps- och humanistiska
program, 92,9 procent för estetiskt
Barnomsorgen ska ge omsorg och
pedagogisk verksamhet inom förskolan för barn i åldrarna ett till fem
år, i pedagogisk omsorg för åldrarna
ett till tolv år och i fritidshem för
åldrarna sex till tio år. Föräldrarna är
fortsatt nöjda med förskoleverksamheten. I den enkät som genomförs
årligen blir värdet för ”Förskolan
fungerar som helhet bra eller mycket
bra” 8,4 på en tiogradig skala. Barnen
känner sig trygga, 5,4 i betyg på en
sex gradig skala och trivs i förskolan,
5,5 i betyg.
Kultur och fritid
De fyra biblioteken har varit öppna
både dagtid och kvällstid. Galleri
Ranrike har numera stipendieutställningar av elever från Gerlesborgsskolan. Som tidigare år har Sparvallen
inte genererat tillräckliga intäkter.
Fotbollsverksamheten är mycket
stor medan friidrottsdelen behöver
utvecklas.
Äldreomsorg
Uppföljningen av kvalitetsgarantierna för de olika verksamheterna
inom äldreomsorg visar på att målen
i stort har nåtts. Öppna jämförelser
av kvalitet och effektivitet inom vård
och omsorg om äldre har presenterats för åttonde gången. Tanum och
övriga kommuner i norra Bohuslän
har i brukarenkäterna inom öppna
jämförelser även under 2014 fått
mycket goda omdömen av brukarna
inom både hemtjänst och särskilda
boenden.
Funktionshinder
Under 2014 fick 77 personer, med
188 beslut, stöd och hjälp från
funktionshinderverksamheten. År
2013 var det 66 personer, med 163
beslut. Under 2014 har sammanlagt
18 personer haft insatsen personlig
assistans och i december 2014 är
sammanlagt sjutton personer beviljade insatsen. Omvårdnadsbehovet
blir allt mer omfattande för allt fler
individer i takt med att äldre som
behöver utökade omvårdnadsinsatser
ökar.
Individ- och familjeomsorg
Generellt inom individ- och familjeomsorgen har antal ärenden ökat,
vilket återspeglar en nationell trend.
Även problematiken i de olika ärendena har blivit tyngre, med bland
annat psykisk ohälsa, missbruk och
bristande föräldraförmåga. Nettokostnaden för försörjningsstödet har
ökat med 1 953 tkr eller 37 procent
till 7 297 tkr. Antal hushåll har också
ökat i jämförelse med 2013.
Räddningstjänst
Under 2014 kallades räddningstjänsten ut vid 448 tillfällen. Sommaren
2014 drabbades Tanums kommun
av tre större skogsbränder efter
blixtnedslag i trakten kring Bullaren.
Personal från grannkommuners räddningstjänst, frivilliga skogsbrandsgruppen i Bullaren, FRG Strömstad,
samt militär hjälptes åt med att
släcka bränderna.
Teknik
antalet abonnenter ökat med cirka tre
procent per år.
Kommunala bolag
Förutom den verksamhet som
bedrivs av nämnderna bedriver
kommunen viss verksamhet genom
kommunala bolag.
Kommunens gator besiktigas årligen.
Gatuunderhållet har skett på en tillräcklig nivå för att undvika kapitalförstöring. Utbyggnad av gång- och
cykelväg mellan Sportshopen och
Grebbestad camping slutfördes i
oktober. Under året har tillsyn och
underhåll av vandringsleder gjorts
genom röjning, nya spångar och
översyn av skyltar.
Tanums Bostäder AB
Affärsverksamhet VA
Tanums Hamnar AB
Under 2012 har kommunen sålt cirka
504 000 m3 vatten till sina abonnenter. Utöver det tillkommer mängden
vatten som sålts till fritidsfastigheter,
som inte har någon vattenmätning.
Antalet abonnenter var vid årets
slut 5 121 stycken. Antalet abonnenter som anslutits under året är 227
stycken. Under de senaste åren har
Årets resultat uppgår till cirka 0,6
mkr. Resultatet förklaras dels av en
god uthyrning och dels av sänkta
underhållskostnader. Däremot har
bolagets kostnader för räntor och avskrivningar ökat till följd av ny- och
ombyggnation av lägenheter. Byggnation av 26 nya lägenheter i Fjällbacka
har färdigställts under våren 2014.
Årets resultat uppgår till 0,6 mkr
före skatt och bokslutsdispositioner,
vilket är något bättre än 2013. Under 2014 har gästhamnsbeläggningen
uppgått till totalt 15 980 nätter. Det
är en liten minskning från föregående år. Under högsäsong är det
överbelagt i hamnarna.
Tanums Bostäders pågående
renovering på Bergsvägen
Renoveringen av de 60 lägenheterna på Bergsvägen i Tanumshede
har nu pågått i drygt ett år och
arbetet med den fjärde huskroppen har precis påbörjats. Tanums
Bostäder är mycket nöjda med
resultatet av renoveringen och vi
har fått en hel del positiva reaktioner från våra hyresgäster. Renove-
ringen kommer att pågå till våren
2016 och därefter kommer arbetet med att färdigställa en trivsam
utemiljö att påbörjas.
Tanums Bostäder vill passa
på att tacka sina hyresgäster för
den förståelse de visat i samband
med deras ut- och tillbakaflytt till
Bergsvägen.
31
POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSER
Kundcenter kommunhuset.
Kundcenter Tedacthuset.
Välkommen till
kundcenter i Tanum
Hos oss får du snabbt och lätt svar på dina frågor om
Tanums kommun. Vissa frågor får du svar på direkt, till
exempel hur man söker plats i förskolan och simskolan,
gifter sig borgerlig och öppettiderna för biblioteken eller
återvinningen. Andra frågor får du återkoppling på inom
48 timmar. Du kan också få råd, information och hjälp
med enklare ärenden.
Kundcentret i kommunhuset har nu också blivit en
auktoriserad turistinformation genom Tanum Turist och
VISITA. Vi tillhandahåller en god service för dig som
turist i Tanumshede med omnejd. Kom in till oss för att
få broschyrer, kartor och utflyktstips. Vi har även tagit
över uthyrningen av idrottslokaler, friidrottsanläggningar
samt Ranebo-stugorna.
Under våren har bygg-, plan-, miljö- samt tekniska
avdelningarna flyttat ur kommunhuset till Tedacthuset.
Vi har där ett kundcenter som inriktar sig mer specifikt
på de avdelningarnas frågor.
TANUMS
KOMMUN
Debattinlägg till:
Tanums kommun
Kommunkansliet
457 81 Tanumshede
Välkommen att ringa, maila eller besöka oss!
Vi har öppet mellan 08.00-16.30 måndag-fredag.
0525-180 00
[email protected]
www.tanum.se
Besöksadresser:
Kommunhuset, Apoteksvägen 6, Tanumshede
Tedacthuset, Storemyrsvägen 2, Tanumshede
Besöksadress: Kommunhuset Tanumshede
Apoteksvägen 6, 457 31 Tanumshede
Telefon 0525-180 00 Fax 0525-183 00
E-post [email protected] Hemsida www.tanum.se