Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige

PROJEKT MEDBORGARDIALOG
Medborgardialoger
250 EXEMPEL FRÅN SVERIGE
Medborgardialoger
250 EXEMPEL FRÅN SVERIGE
Upplysningar om innehållet:
Lena Langlet, [email protected]
© Sveriges Kommuner och Landsting, 2015
ISBN: 978-91-7585-253-9
Illustration: Ida Brogren
Produktion: Kombinera
Tryck: LTAB, 2015
Förord
Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2006 drivit Projekt Medborgardialog. I projektet har SKL
samarbetat med många kommuner, regioner och landsting för att utveckla medborgardialogen som en del i
styrprocessen och för utveckling av verksamheten. Kommuner, regioner och landsting har deltagit i nätverk
både för att få mer kunskap om vad forskarna ser och lära från nationella och internationella exempel samt i
nätverk för att utveckla metoder och system för medborgardialog. Andra har tagit del av våra seminarier, ut­
bildningar, konferenser och skriftligt material och ytterligare andra har utvecklat sina medborgardialoger
på egen hand. Det är denna mångfald av arbete med dialoger vi vill visa på i denna skrift. Under hösten 2014
inbjöd vi kommuner, regioner och landsting att lämna in exempelbeskrivningar på hur de arbetar med att ge
medborgarna möjlighet till inflytande, delaktighet och medskapande. Ett stort antal exempel har kommit in
och vi har sammanställt dem i denna skrift.
Vi hoppas att ni tar er tid att djupdyka i exempelsamlingen, antingen för att bli inspirerade till en dialog
ni ska genomföra eller ta del av hur andra byggt sitt system med principer, verktygsböcker och checklis­
tor. Beskrivningarna är kortfattade men vi uppmanar er att ta kontakt och byta erfarenheter med varandra.
Sveriges kommuner, regioner och landsting har kommit en bit på väg i utvecklingen av systematiska med­
borgardialoger för att stärka demokratin, utveckla verksamheten och stödja en hållbar samhällsutveckling.
Men ingenting är så bra så det inte kan bli bättre så SKL fortsätter att stödja arbetet med att utveckla syste­
matiska medborgardialoger.
Vill du veta mer så kan du kontakta Lena Langlet och Anders Nordh som är projekt­ledare för Projekt
Medborgardialog.
Stockholm i maj 2015
Lennart Hansson
Sektionschef,
Avdelningen för ekonomi och styrning
Innehåll
10Kapitel 1. Bakgrund
12
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
Kapitel 2. System för medborgardialog
Borås – KF:s beredningsgrupp för medborgardialog
Botkyrka – Dialogforum
Falun – Demokratikommun
Gislaved – Dialog om dialogen
Gnestas – Beslutsprocess för medborgardialog
Göteborg – Metodstöd för jämställdhetsintegrerade medborgardialoger
Haninge – Handbok i medborgardialog
Härryda – Medborgardialog i styrningen
Högsby – Samhällspolitiskt engagemang
Karlstad – Handlingsplan för demokratiarbete
Lerum – Checklista för Jämställd medborgardialog
Lindesberg – Riktlinjer för medborgardialog i styrprocesser
Nora – Beslut om strategiskt arbete med medborgardialog
Norrbottens läns landsting – Beredningar för medborgardialog
Nyköping – Principer och planering för medborgardialog
Piteå – Medborgardialog en del i samhällsutvecklingen
Region Skåne – Utveckling av styrsystem för medborgardialog
Region Skåne – Principer för medborgardialog
Region Skåne – Kommunikationsplan för medborgardialog
Region Skåne – Metodkatalog för medborgardialog
Sollentuna – Regler för medborgardialog
Svalöv – God planering är en framgångsfaktor
Västerås – System för ungdomsdialog
Västra Götalandsregionen – System för medborgardialoger
Örebro – Handbok för medborgardialog
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Alvesta – Ny vision
Arvika – 40 medborgardialoger
Boden – Medborgardialog för ny utvecklingsplan
Eskilstunas varumärkesresa
Gislaved – Demokratidag
Gislaved – Unga som kommunutvecklare
Göteborg – Värdedialog med politiker i Västra Hisingen
Haparanda – Demokrati och delaktighet
Höganäs – Unga utvecklare
Karlskrona – Ökad tjänsteinnovation
Karlskrona – Vision Karlskrona 2030
Lerum – Medborgardialog om Näringslivsstrategi
Mora – Näringslivsstrategi
Mora – Dialog kring integration och flyktingmottagning
Nacka – Advisory Board
Piteå för alla – Med ökad mångfald
Region Skåne – ”Jag vill att”
Region Skåne – Medborgardialog om remissförslaget om RUS
58
59
60
61
62
63
64
Sandviken – Vision 2025
Skellefteå – 2030-dialogen
Sunne – Platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt
Svenljunga – Medborgardialog om näringspolitiskt program
Upplands Väsby – Dialog med unga om framtiden
Vårgårda – Dialog om kommunens miljöstrategi
Västerås – Kulturplan för staden
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Jämtlands läns landsting – Landstingsplanen
Jämtlands läns landsting – Ungas hälsa
Landstinget i Kalmar län – Säker vård
Landstinget i Värmland – Dialog Putte i Parken
Landstinget i Västernorrland–Invånarnas upplevelse av hälso- och sjukvården
Region Gävleborg – LF:s beredningar för medborgardialog
Region Skåne – ”Grejen är att bli sedd”
Region Skåne – Skånedialogen
Region Östergötland – Dialog om screening
Region Östergötland – Dialog om fosterdiagnostik
Region Östergötland – Dialog om avgifter och egenansvar
Region Östergötland – Dialog om (o)jämlikhet i hälso- och sjukvård
Region Östergötland – Medborgardialog om e-Hälsa
Sigtuna – Äldredialog
Sollentuna – Hur vill du bo som senior
Vansbro – Dialogcafé – bo och leva bra hela livet
Vårgårda – Dialog om framtidens äldreboenden
Västra Götalandsregionen – Spontandialoger
Västra Götalandsregionen – Medborgarråd
Västra Götalandsregionen – Gruppdialog med invånare
Västra Götalandsregionen – Öppna dialogmöten
Västra Götalandsregionen – Cafédialog
Västra Götalandsregionen – Dialogmöten i årskurs 9
Västra Götalandsregionen – Ungdomsdialog
Västra Götalandsregionen – Kvinnoföreningen i Kronogården
Östersund – Framtidens teknik inom vård- och omsorg
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning
Bollebygd – Lunchdialog med unga
Bollebygd – 100.000 tusen kronors process
Eskilstuna – Barnhearing
Gislaved – Demokratitorg
Haninge – SpeakApp
Heby – Ung i Heby kommun
Hällefors – Säkra skolvägar
Mora – Forum för inflytande
Nacka – Ungt Inflytande
Piteå – Unga i Piteå frågar
Piteå – Unga i Piteå tycker och Student i Piteå tycker
Piteå – Unga i Piteå granskar
Skellefteå – Ungdomsfullmäktige en lärande process!
Täby – Säkrare skolvägar genom dialog
Uddevalla – Matchmakingkonferens
Upplands Väsby – Dialog för ett lärande Väsby
Vänersborg – Unga demokratiutvecklare
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Avesta – Medborgarbudget Drömparken
Eda – Bredd och spets på utbudet inom kultur och fritid
Forshaga – Ungdomar, dialog och en skatepark
Gislaved – Omröstning om placering av lekplatser
Haninge – Medborgarbudget för Eskilsparken
Haninge – Medborgarbudget i Jordbro
Haninge – Utveckling av Poseidons torg
Haninge – Nyfiken park
Kalmar – Framtidens bibliotek i Södermöre
Karlstad – Museiparkens lekplats
Karlstad – Lekplatstestare
Landstinget i Dalarna – EKO, Elevkulturombud
Mora – Dialoger Biblioteksverksamheten
Mora – Dialog i Rosa huset
Mora – Elevkulturombud (EKO)
Nora – Unga kommunutvecklare
Nyköping – Medborgardialog Träffen
Piteå – Påse Pengar Projekt
Sandviken – Ungas röst
Sundbyberg – Parklek parlament
Täby – Roligare lekplatser och aktivitetsytor
Uddevalla – Ny lekplats på landsbygden
Upplands Väsby – Önskebrunnen
Värmdö – Medborgardialog om Runmarö ö-bibliotek
Västerås – Handlingsplan för fritidsgårdar
Öckerö – Ungdomsdialog
Östersund – Mötesplatsen under bron
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet
Bromölla – Översyn av kollektivtrafiken
Eskilstuna – Trygghetsarbete inom LaRS-projektet
Gislaved – Kartverkstad 2012
Mora – Information och involvering tidigt i Saxviken
Piteå – Trygghetsvandring
Sollentuna – Trygga och vackra Sollentuna
Stockholm – Medborgarmöten i Skärholmen
Täby – Tryggare gångtunnlar
Täby – Hastighetsdialog
Töreboda – Medborgardialoger 2012–2013
Upplands Väsby – Dialog om trygghet
Värmdö – Gör din röst hörd för klimatet
Västra Götaland – dialog om kollektivtrafik
Östhammar – Dialog om slutförvaring
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Avesta – Program för Krylbo
Eskilstuna – Stadsutveckling i Torshälla
Falkenberg – Offentliga Rummet
Gnesta – 2 medborgardialoger i 1
Gällivare – Projekt Nya Gällivare
Gällivare – Utvecklingsplan Östra Malmberget
Göteborg – Unga stadsutvecklare Älvstaden
Hallstahammar – Projekt Pilen
Haninge – Minecraft på Vallavägen
Haninge – Medborgardialog i Brandbergen
Haninge – Medborgardialog i kommundelen Tungelsta
Helsingborg – Boendedialog i DrottningH
166 Helsingborg – Dialoghusvagnen i Drottninghög
167 Helsingborg – Drottaguider
168 Helsingborg – Informationsresa till Ullared
169 Höganäs – Boendedialog
170 Karlskoga – Dialogen om Alfred Nobels torg
171 Karlskrona – ”Får jag lov” – bygglov
172 Knivsta – Dialog när Knivsta utvecklas till småstad
173 Lerum – Workshop om torget i Gråbo
174 Lidingö – Fokus på barnen i Högsätra-Bergsätra
175 Lidköping – Dialogvandring för social hållbarhet inför planering av helt ny stadsdel
176 Linköping – BO 2016
177 Ljusdal – Dialog om Östernäs park och strandpromenad
178 Malmö – Sege park
179 Nacka – Bygger stad
180 Nora – Dialog om de gröna miljöerna
181 Piteå – Tyck Till och påverka utvecklingen
182 Sandviken – Plussa centrum
183 Stockholm – Dialog för stadsutveckling
184 Stockholm – Samråd i planärenden i Skärholmen
185 Sundbyberg – Rissnedialogen
186 Säffle – Centrumutveckling
187 Täby – Medborgardialog om Centralparken
188 Täby – Plats att växa – Barnkartor i GIS
189 Täby – Utveckling av galoppfältet
190 Upplands Väsby – Programsamråd Väsby Entré
191 Upplands Väsby – Dialog om Väsby sjöstad
192 Upplands Väsby – Torget du bestämmer
193 Upplands Väsby – Suseboparken
194 Upplands Väsby – Nya bostäder i Prästgårdsmarken
195 Upplands Väsby – Medborgardialog om hjorthägn
196 Varberg – Stadsutveckling
197 Värmdö – Spelet om Gustavsberg
198 Värmdö – Grönstrukturplan
199 Västerås – Designdialog 2013
200 Västerås – Ny vägsträckning
201 Västerås – Utformning av området runt tåg och busstationen i Västerås
202 Örebro – Medborgarbudget med barn och unga
203Örebro – Platsen för en inomhusfotbollsplan
204 Örebro – Utveckling av järnvägsområdet
205 Örebro – Delaktighet och inflytande på detaljplanen
206 Örebro – Investeringar i tre parker
207 Örebro – Microparker
208 Östersund – Barn och Unga i samhällsplaneringen
209
210
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling
Enköping – Ortsanalyser
Kalmar – Utvecklingsdialoger
Kramfors – Attraktiva platser Ullånger
Lindesberg – Lokal utveckling
Lund – Fokus Dalby
Mora – Landsbygdsutveckling-byarådsmöten
Mora – För-samråd med byamöten för LIS-plan
Tjörn – Tätortstudier
Tjörn – Utvecklingsarbete i Skärhamn
Uppvidinge – Dialog för serviceutveckling och attraktivitet
Vara – Policy för medborgardialog
Västerås – Ortsanalys Skultuna
Öckerö – Öråd för delaktighet
223
224
225
226
227
228
229
230
231
232
233
234
235
236
237
238
239
240
241
242
243
244
245
246
247
Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen
Bromölla – Ny översiktsplan
Burlöv – Framtidsplan
Höganäs – Unga utvecklare i översiktsplan
Höganäs – Framtidsdialog om landsbygden
Karlskrona – Fördjupning av översiktsplanen
Katrineholm – Översiktsplan
Katrineholm – Dialog på landsbygden
Katrineholm – Barns perspektiv på staden
Lindesberg – fördjupning av översiktsplan
Ljusnarsberg – synen på Ljusnarsberg
Mora – Fördjupad översiktsplan
Sala – Fördjupning av översiktsplanen
Säffle – Användbar och förankrad översiktsplan
Tjörn – Tjörns själ
Tyresö – Tillsammans skapar vi framtiden
Upplands Väsby – Charette om framtidens Väsby
Upplands Väsby – Medborgardialog ÖP
Värmdö – Tidigt samråd på Djurö
Västerås – Översiktsplan 2026 – med utblick mot 2050
Åre – Dialog om översiktsplan
Åre – Dialog med unga om översiktsplan
Ängelholm – Översiktsplan 2035
Östersund – Lyckad översiktsplan
Östra Göinge – Översiktsplan
248
249
250
251
252
253
254
255
256
257
258
259
Kapitel 11. E-dialoger
Haninge – E-förslag
Karlskrona – IT nya vägar till delaktighet i Karlskrona
Karlstad – Personligt och äkta på Facebook
Landstinget Västernorrland – Dialogen om demokratin
Landstinget i Västmanland – Demokratikanalen och Medborgarpanelen
Mora – E-panelen
Piteå – E-Panelen
Region Kronoberg – Medborgarpanel 2012–2014
Region Skåne – E-Skånepanelen
Tidaholm – Facebook
Östersund e-förslag
260
261
262
263
264
265
266
267
268
269
270
271
Kapitel 12. Medborgarnas idéer
Gislaved – Demokratidag för ungdomar
Göteborg – Demokratiambassadörer i Västra Hisingen
Haninge – Ungdomsdialog
Haninge – Jordbrodialogen
Helsingborg – Drottabladet.se
Huddinge – Demokratidagar
Karlskrona – En enklare vardag
Karlstad – Kommunen på plats
Mark – Medborgardialog 2010–2014
Mora – Demokratidag för Seniorer
Stockholm – Medborgardialog på Södermalm
KAP IT EL
1
Bakgrund
Projekt Medborgardialog startade som tidigare nämnt 2006. I början mötte vi många
eldsjälar som var övertygade om att dialog med medborgarna var en viktig möjlighet för
att utveckla kommunens, regionens eller landstingets verksamhet. Vi kan nu efter åtta
år konstatera att allt fler har fattat beslut om att arbeta med medborgardialoger som en
del av styrprocessen. Flera har utvecklat interna system för medborgardialogarbetet och
många har genomfört dialoger med sina medborgare.
Vad menar vi konstituerar god medborgardialog?
För oss är god medborgardialog mer än bara ett
samtal mellan två personer. Vi menar att god med­
borgardialog innebär att aktivt ta del av varandras
synpunkter och perspektiv på en fråga med respekt
för var och ens åsikter i samtalet. Medborgardialog
är enligt vårt synsätt bredare än invånardialog med
innebörden att kommunen, landstinget och regio­
nen kan välja att involvera fler än de som bor i det
geografiska området. Det kan exempelvis handla om
att involvera unga som går i kommunens skolor, nä­
ringsidkare som verkar inom ett geografiskt område
eller anhöriga till en berörd målgrupp och så vidare.
Medborgardialog är enligt vårt synsätt även bre­
dare än dialog som enbart involverar brukar/kund­
grupper, civilsamhällesorganisationer eller före­
trädare för dessa grupper. Utifrån vår syn bör med­
borgardialog heller inte förväxlas med demokra­
tiska protestaktiviteter som exempelvis demonstra­
tioner, maskningsaktioner och namninsamlingar.
10 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Det är en reell utmaning för samtliga demokratiska
institutioner att inkludera resurssvaga grupper i
samhället. God medborgardialog bör därför motver­
ka politisk exkludering av olika grupper och aktivt
verka för allas lika rätt till delaktighet och inflytan­
de. För oss innebär god medborgardialog att invol­
vera människor tidigt i en betydelsefull process som
syftar till att ge resultat för det lokala samhällets ut­
veckling.
I denna skrift har vi delat in exemplen som vi fått
i 11 områden. Vi har tagit bort exempel på renodlade
brukardialoger och exempel på dialoger som enbart
involverar civilsamhällesföreningar trots att det är
viktigt för kommuner, regioner och landsting att
föra dialog även med dessa grupper.
Det kan säkert finnas synpunkter på att vi har pla­
cerat något exempel fel men vi hoppas att ni kan tän­
ka bortom detta och istället botanisera i exemplen
för att inspireras i ert eget arbete med att utveckla
medborgardialogen. Kom också ihåg att det är en
exempelsamling som inte gör anspråk på att endast
visa de bästa exemplen utan istället vill visa vad som
pågår när det gäller medborgardialoger i Sverige.
Utvecklingen tar inte slut här utan kommuner,
regioner och landsting står fortfarande inför utma­
ningar i arbetet med att utveckla dialogen med med­
borgarna både vad gäller system, metoder och att nå
de målgrupper som behöver nås.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 11
KAP ITEL
2
System för medborgardialog
I vårt arbete med att stödja kommuner, regioner och landsting i att utveckla medborgar­
dialoger så har utgångspunkten varit att det ska vara systematiska dialoger som är kopp­
lade till beslutsprocesser. Målet är dels att ge underlag till beslut, dels att skapa ett lokalt
hållbart samhälle med medborgare som aktivt deltar och som kan vara medskapare.
Flera kommuner, regioner och landsting har under de senaste åren arbetat med att
bygga system för medborgardialog. Därför har vi tagit fram en styrkarta för att stödja
detta arbete. Styrkartan bygger på erfarenheter från framgångsrika kommuner, landsting
och regioner både i Sverige och internationellt. Av erfarenhet vet vi att framgångsrik med­
borgardialog grundar sig i ett systematiskt arbetssätt.
Styrningsprocess
Principer
för Medborgardialog
Dialogprocess
Resultat
Organisation
Kommunikationsprocess
Utvärderingsprocess
12 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Demokrati
E ff e k
tivit et
Principer
Det första steget är att diskutera internt varför vi ska
genomföra dialoger, vad vinner vi på det och vad vin­
ner medborgarna på det? Vad ser vi som viktigt när
vi arbetar med delaktighet, inflytande och medska­
pande? Och vad utlovar vi till medborgarna?
Organisation
Att genomföra medborgardialoger kräver någon
form av organisation. I det andra steget är det därför
viktigt att kommunen, regionen eller landstinget tar
ställning till hur organisationen ska se ut hos sig.
Processer
I det tredje steget följer fyra parallella processer:
1. Dialogen förs in som en del i styrningen av
frågan/ärendet.
2. Processen för själva dialogen tas fram vilket
inne­fattar beslut om vilka man vill föra dialog
med, hur djupt delaktiga medborgarna ska vara,
vilka metoder som ska användas för dialog och
själva genomförandet av dialogen.
3. Processen för kommunikation om dialogen och
dess resultat tas fram och beslut tas om kommu­
nikationsplan.
4. Mål sätts för dialogen och utvärderingsplan tas
fram och genomförs.
Resultat
Det fjärde steget berör resultatet av medborgardia­
logen. Redan i det första steget principer behöver
man klargöra vad man vill uppnå med att genomföra
dialog om specifik fråga/ärende. Det krävs att tyd­
liga mål fastställs för att kunna följa upp resultatet.
Detta kapitel visar exempel på hur kommuner, regi­
oner och landsting på olika sätt tagit sig an att arbeta
systematiskt med medborgardialoger.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 13
Kapitel 2. System för medborgardialog
Borås – KF:s beredningsgrupp för medborgardialog
Sammanfattning
Framgångsrikt arbete för beredningsgruppen med
att införa medborgardialog som del i styrprocessen.
Beskrivning
Målstyrningen i Borås stad utgår ifrån Visionen
Borås 2025 och mäts och följs upp genom uppdrag
och målsatta indikatorer. En indikator är antalet
genomförda medborgardialoger. Målvärdet för
2014 är 32 dialoger. Målet har varit att som en del i
styrprocessen arbeta systematiskt med medborgar­
dialog, dels får medborgarna inflytande och dels får
förtroendevalda underlag för att fatta bra beslut.
Beredningsgruppen hade sitt första möte den 27
november 2013. Vid detta möte beslutades om en
verksamhetsplan för 2014. Beskriver nedan några
av prioriterade områden som gruppen arbetat med.
En samlad webbplats för dialogerna har tagits
fram, här finns inbjudningar och återkoppling. Den
som söker information om en medborgardialog ska
kunna hitta allt under sökordet medborgardialog på
vår webb.
På webbens förstasida finns valet ”Mötesplats
mellan medborgare och politiker”. Pratbubblan är
vår dialogsymbol.
En förtroendevald från beredningsgruppen samt
en tjänsteman från Stadskansliet har under 2014 ut­
bildat nämnder. Det har handlat om att införa med­
borgardialog som del i styrprocessen, om verktyg
som finns, riktlinjer samt handbok. Detta har varit
14 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Ingegerd Eriksson, avdelningschef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.boras.se/forvaltningar/stads­
kansliet/stadskansliet/politikerochpolitis­
kabeslut/politikerochpolitiskabeslut/motes­
plats/medborgardialog.4.64737d1d14502e
df39576397.html
Verksamhetsområde:
Styrsystem
mycket positivt. Nästa steg är att ha samma utbild­
ning för de kommunala bolagen.
När flera nämnder och bolag är involverade i en
dialog har beredningsgruppen i flera avseende haft
en stödjande funktion i samband med planerandet
av att genomföra dessa dialoger.
Resultat som vi konkret ser, är att det nu finns ett
antal medborgardialoger på webbplatsen.
Bra dialog och stort intresse vid utbildningstill­
fällena. Här har även tjänstemän medverkat som
praktiskt ska stödja politiken i dialogen och rollför­
delningen har diskuterats.
Medborgardialog finns idag på politikens agenda.
Botkyrka – Dialogforum
Sammanfattning
Botkyrka har sedan 2007 haft sex dialogforum, ett i
varje stadsdel. De har fungerat som ett politiskt fo­
rum där kommuninvånarna träffar förtroendevalda
och är en verksamhet under kommunfullmäktige.
Beskrivning
Dialogforum är inte ett beslutsorgan utan komplet­
terar kontaktytan mellan invånare och förtroen­
devalda. Uppdraget är att bjuda in invånarna i sitt
område till dialog kring frågor med anknytning till
området. Dialogen ska kunna nå även de som inte
brukar engagera sig i frågor och den demokratiska
processen. De ärenden som väcks på forumens mö­
ten och som kräver politiska beslut tas upp i KS el­
ler berörd nämnd efter beredning. Berörd nämnd/
kommunstyrelsen delges forumens synpunkter ge­
nom protokoll. Verksamheten ska följas både kvan­
titativt och kvalitativt. Att mäta antalet deltagare är
viktigt. Men det är också nödvändigt att följa genom­
förande och det är viktigt att mötena bjuder in till
kvalitativa samtal. Forumet måste också utvärdera
i vilken grad en dialog resulterar i faktisk påverkan
eller ger nya idéer inför politiska beslut.
Dialogforumen har 11 ledamöter och inga ersät­
tare. De utses av kommunfullmäktige som också
utser ordförande och vice ordförande. Ledamöterna
bör vara förankrade i området och/eller fullmäktige
eller nämnd. Hälften av ledamöterna bör vara leda­
möter eller ersättare som sitter i fullmäktige eller
nämnd. Ärenden som handlar om forumets organi­
sering, arbetssätt och liknande bereds av demokrati­
beredningen.
Dialogforum har 4–6 offentliga möten per år. Där­
emellan kan lika många interna planeringsmöten
ske vid behov. Det ges möjlighet att kontinuerligt
söka former för sin verksamhet för att anpassa den
till lokala förhållanden. Det kan gälla teman som
Kontaktperson:
Ahmad Azizi, demokrati­utvecklare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.botkyrka.se
www.botkyrka.se/kommunochpolitik/
sakandupaverka/delta-i-dialogforum
Verksamhetsområde:
Demokrati, delaktighet
väcker intresse, former för information, metoder
för dialog, kontakter med föreningar och liknande.
Dialogforum har ett genomsnitt antal deltagare på
25 personer/dialog. Antal tillfällen för alla dialog­
forum är 24/år. Det vill säga 4 dialogtillfälle/dialog­
forum/år.
Dialogforum har fortfarande svårigheter att en­
gagera ett större antal deltagare och deltagare från
olika samhällsgrupper. Representativiteten av invå­
nare under 50 år, av ungdomar och av olika minori­
tetsgrupper i kommunen är lågt.
Kommunledningsförvaltningen ger forumen
­administrativt stöd för att säkra flödet mellan Dialog­
forum, kommuninvånare och kommunorganisatio­
nen.
En remissrunda om de nya riktlinjerna visar att
Dialogforum har enligt sina riktlinjer fungerat som
en del av kommunens ordinarie arbete för demokra­
tiutveckling. Kommunens ambition är att utveckla
dessa ytterligare framför allt för att ge ett tydligt
verktyg för återkoppling av dialogens resultat till
kommuninvånarna.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 15
Kapitel 2. System för medborgardialog
Falun – Demokratikommun
Sammanfattning
En lokal infrastruktur för det aktiva medborgarska­
pet och den deltagande demokratin
Kontaktperson:
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.falun.se/demokrati
Sedan år 2010 har Falu kommun tagit ett demokrati­
politiskt helhetsgrepp med mål att göra Falun till
rikets bästa på just medborgardialog. Med politisk
enighet har en ”demokratiplan” tagits fram.
Falu kommunfullmäktige skapade under våren
2011 en fullmäktigeberedning med representanter
för samtliga politiska partier i KF med uppdraget att
ta fram en ny demokratipolitisk plattform. Resul­
tatet var en handlingsplan (”Demokratiplan 2015”)
som antogs av KF ett år senare. Under 2013 inrät­
tades ett demokraticentrum på Falu stadsbibliotek,
Faluborna fick ett ”demokratipass” som vägledning
till det aktiva medborgarskapet. Det inrättades en
central demokrativägledarfunktion som vägleder
inte bara intresserade medborgare in i beslutspro­
cessen utan också kommunens förvaltning, som
bjuds in att välja ut viktiga projekt att genomföra
medborgardialoger om.
Två sådana dialoger fick särskilt mycket uppmärk­
samhet, förvaltningens medborgardialog om det s k
Årummet, där Faluborna genom e-verktyg fick möj­
lighet att påverka stadsrummets utformning. Fler
än 2000 olika förslag lämnades in och bidrog till
att förvandla Falun till en ännu trevligare stad med
gångstråk, parker och livlig centrumshandel. Den
andra stora dialogen startades bland medborgare
själva genom lanseringen av ett folkinitiativ kring
kommunens nya översiktsplan. Tusentals Falubor
deltog i initiativet som lyckades lyfta upp många
grundläggande frågor kring kommunens framtid i
offentligheten ljus.
16 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Demokratiutveckling
Under supervalåret blev det tydligt att Faluborna
uppskattar det demokratipolitiska arbetet och del­
tog i rekordsiffror i både EU-valet (53,3 procent,
+8,3 procent), kommun-, landstings- och riksdags­
valet (87,4 procent, +2 procent). Vid flera demo­
kratitemadagar och under en hel demokrativecka
lyftes grundläggande frågor kring medborgarskapet
och den deltagande demokratin upp inklusive en
sänkning av rösträttsåldern till 16 år, införandet av
­e-röstningsmöjligheter samt en vidare förstärkning
av de direktdemokratiska inslagen i vår representa­
tiva demokrati.
Från den 1 januari 2015 tydliggörs den förstärkta
demokratipolitiken också inom kommunens orga­
nisation med en ny Val- och Demokratinämnd, där
alla partier är representerade och en förstärkt de­
mokrativägledningsplattform med specialfunktio­
ner för ungdomar och skolor. Under kommande år
planeras flera omfattande medborgardialoger och
nya medborgarinitiativ välkomnas till genomlys­
ande debatter.
Gislaved – Dialog om dialogen
Sammanfattning
Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialog
projekt i Gislaved. Medborgardialogprojektets syfte
och mål var att utveckla metoder för att öka dialogen
med medborgare, företag och föreningar.
Beskrivning
Kommunfullmäktige beslutade i maj 2011 att star­
ta ett medborgardialog projekt och att tillsätta en
Demo­kratiberedning. Beredningen bestod av elva
KF-ledamöter och alla partier i fullmäktige var re­
presenterade. Beredningen fungerade som styr­
grupp för projekt medborgardialog. Detta exempel
är en av de fem dialoger som genomfördes.
Under en månad arrangerade sex dialogmöten
i Gislaved. Sammanlagt deltog cirka 221 personer
i dialogerna. Mötena var öppna och alla som hade
möjlighet kunde delta. Det fanns även möjlighet
att besvara en webbenkät. Möten ordnades i tre or­
ter samt i fyra klasser i grund- och gymnasieskolan.
Förtroendevalda och tjänstemän stod en lördags­
förmiddag i en galleria och gav invånarna möjlighet
att besvara webbenkäten.
Syftet var att fråga invånarna vilka verksamhets­
områden de framförallt vill vara med och föra dialog
kring och på vilket sätt de vill föra dialog.
Dialogaktiviteternas resultat visade att de områ­
den som deltagarna framförallt ville vara med och
påverka och föra dialog kring var skola/utbildning
och äldreomsorg, därefter följer fritidsfrågor, kom­
munikationer och utveckling av Gislaveds centrum.
En överväldigande majoritet ville påverka genom
att besvara webbenkäter. Därefter prioriterades
metoderna dialogmöten, fokusgrupper och enkäter.
Flertalet var positiva till och hade förväntningar
på kommunens arbete med medborgardialog men
det fanns farhågor. Detta kom från medverkan i
­tidigare dialoger, som man menade inte hade lett till
Kontaktperson:
Eva Gardelin-Larsson, kanslichef,
[email protected]
Anna Sanell, Utredare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.gislaved.se/medborgardialog
Verksamhetsområde:
Inflytande
något resultat. Det påpekades att det var viktigt med
återkoppling. Många önskade även en direkt dialog
med förtroendevalda.
Främsta hindret för att delta i dialoger var tids­
brist, detta oavsett ålder och sammanhang. Många
upplevde att det var svårt att komma i kontakt med
förtroendevalda och det fanns farhågor om att för­
troendevalda inte lyssnar. Eleverna påpekade att de
inte vet hur de ska göra för att delta, de behöver mer
kunskap. Andra hinder var svårigheten att transpor­
tera sig till dialogaktiviteter. Saknas internet blir
det svårt att delta i aktiviteter på nätet. Flertalet av
deltagarna påpekade dock att de flesta hinder går att
överbygga. Nackdelen var att på de öppna mötena
kom enbart äldre personer som redan var förenings­
aktiva och/eller före detta förtroendevalda/tjänste­
män. Webbenkäten och besöken i skolorna gjorde
så att resultatet ändå blev bra avseende ålderssprid­
ningen på deltagarna och antalet deltagare. Det vi­
sar på vikten av att använda sig av flera metoder för
att kunna få ett så brett deltagande som möjligt.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 17
Kapitel 2. System för medborgardialog
Gnestas – Beslutsprocess för medborgardialog
Sammanfattning
Gnesta ville minska klyftan mellan förtroendevalda
och medborgare genom att upprätta transparens i
beslutsfattandet och se medborgardialoger som en
naturlig del i beslutsprocessen.
Beskrivning
En viktig förutsättning för detta har varit en poli­
tisk konsensus kring arbetet samt en tydlig struktur
i arbetet. Under projekttiden har Gnesta avgränsat
projektet till kommunstyrelsen, miljö- och bygg­
nämnden och kultur- och tekniknämnden. Orga­
nisationen har bestått av en styrgrupp med både
förtroendevalda och tjänstepersoner från ovan
nämnda nämnder. Därtill har tydliga roller givits
för ansvarsfördelningen. Det är alltid berörd nämnd
som äger frågan och ansvarar för genomförandet av
dialogen. Styrgruppen har fungerat som en resurs­
grupp för nämnderna och ansvarar för att projekt­
planen följs. Tjänstepersoner har ansvarat för själva
metoden vid dialogerna och det administrativa stö­
det före, under och efter dialog samt bidragit med
faktaunderlag vid dialogutförandet.
För att bringa systematik vid medborgardialoger­
na har tydliga principer och checklistor tagits fram.
Principerna behandlar när medborgardialoger skall
genomföras samt hur den ska genomföras gällande
syfte, målgrupp, metod, återkoppling med mera.
Checklistorna innehåller fyra olika delar som är före
beslut om dialog, före planering av dialog, under dia­
log och efter dialog. Dessa checklistor fungerar som
en guide vid medborgardialoger och syftet är att alla
punkter ska beaktas för att dialogen ska bli så lyckad
som möjligt. Tanken är att principerna och checklis­
torna ska vara flexibla och utvecklas i takt med vun­
na erfarenheter i arbetet med medborgardialoger i
Gnesta. De har därför inte beslutats politiskt under
18 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Staffan Lind, samhälls­planerare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.gnesta.se/byggabomiljo/centru­
mutveckling
Verksamhetsområde:
Styrsystem
projektets tid utan detta görs efter projekttidens
slut.
Summering och lärdomar
>>Det har varit värdefull att delta i nätverk och
lära av andra kommuner till exempel andras
arbete med principer och checklistor. Dessa har
legat till grund för vårt arbete och har tillsam­
mans med våra erfarenheter från de genomförda
medborgar­dialogerna utvecklats till de principer
och checklistor som kommunen arbetar efter
idag.
>>Andra nyckelfaktorer är att det har funnits en
politisk enighet över partigränserna och en vilja
att driva projektet framåt.
>>Vidare har den tydliga rollfördelningen underlät­
tat arbetet då alla inblandade parter har varit på
det klara med vad som förväntas av dem.
>>Med dessa erfarenheter finns det en bra grund för
att under kommande år sprida arbetet med med­
borgardialog till övriga nämnder och på så sätt
övergå från ett projekt till ett naturligt förhåll­
ningssätt för kommunala beslut.
Göteborg – Metodstöd för jämställdhetsintegrerade medborgardialoger
Sammanfattning
Detta metodstöd ger tips och råd så att du kan ge­
nomföra medborgardialoger där alla medborgare
får mer jämställda och jämlika möjligheter till del­
aktighet och påverkan.
Beskrivning
Genom medborgardialoger kan politiker höra med­
borgares åsikter och därmed få bredare underlag in­
för att fatta beslut. Medborgardialoger kan ses som
ett komplement till den representativa demokratin.
Men vad händer om endast vissa grupper deltar i
medborgardialogerna? Vår granskning av tre dialo­
ger i Göteborgs Stad visar att vi måste anstränga oss
för att nå ut till medborgare som inte på eget initia­
tiv är aktiva i medborgardialoger. Vi behöver därför
arbeta för att våra medborgardialoger planeras, ge­
nomförs och följs upp på ett sätt så att alla medbor­
gare har jämställda och jämlika möjligheter till del­
aktighet och påverkan. Därför har vi tagit fram detta
metodstöd.
Vi har genom litteraturstudier, studieresor och
granskning av tre dialoger i Göteborgs Stad format
detta metodstöd. Vi har också testat det under en
dia­log om Mariaplan, som genomfördes av Trafik­
kontoret. Testet ledde till att vi justerade metod­
stödet ytterligare. Eftersom vi vill att materialet ska
bli väl använt har vi jobbat en hel del med layout och
text och gjort metodstödet webbaserat så det är lätt
att sprida.
Metodstödet innehåller många tips och råd. Men
här är sju viktiga utvecklingsområden:
>>Vi behöver öka kompetensen om exempelvis
genusteori, normkritik, kunskap om ojämställda
strukturer, våra egna föreställningar om kön,
dialogmetoder, dialogledarkompetens inom våra
organisationer.
Kontaktperson:
Anna Bilén, kommunikatör
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/
viewer_s.aspx?gKey=ct701gpv&gInitPage=1
Verksamhetsområde:
Jämställdhet
>>Vi behöver styra dialogen mer, annars tar sam­
hällets strukturer över. Det ska exempelvis vara
tydligt för alla vad invånarna kan påverka.
>>Vi behöver gör noggranna målgruppsanalyser,
­annars deltar främst de resursstarka.
>>Vi behöver eftersträva jämställt inflytande, inte
bara jämn representation, Bara för att personer
deltar är det inte säkert att de påverkar.
>>Vi behöver använd texter och bilder som lockar
de målgrupper vi vill nå.
>>Vi behöver välja dialogmetoder, plats och tid som
passar olika grupper.
>>Vi behöver gå ut istället för att locka in. Alltså:
vi behöver söka upp grupper som själva inte är
aktiva i dialoger.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 19
Kapitel 2. System för medborgardialog
Haninge – Handbok i medborgardialog
Sammanfattning
Praktiskt stöd för förtroendevalda och anställda i
medborgardialogsarbete och verktyg för lokal demo­
kratiutveckling.
Kontaktperson:
Berit Pettersson, planeringschef,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
haninge.se/sv/Kommun-och-politik/Dialogoch-synpunkter/Medborgardialog
Målet är att skapa en struktur och handledning för
medborgardialoger som stöd för nämnder och för­
valtningar. Dialogen ger ett bredare beslutsunderlag
för politikerna och möjlighet för den enskilda med­
borgaren att påverka.
Haninges demokratiberedning arbetade under
2007–2010 med frågan om medborgarnas insyn i
och inflytande över kommunens verksamheter som
en viktig och prioriterad fråga. Som avslutning på
berednings arbete togs en broschyr om medbor­
gardialog fram sommaren 2010 och distribuerades
i kommunen. Parallellt med Demokratiberedning­
ens arbete har kommunen hållit många dialoger.
Detta ledde slutligen fram till att det 2012 beslöts att
handboken skulle uppdateras med de erfarenheter
som gjorts. Samma år fattade kommunfullmäktige
också beslut om åtta principer för medborgardialo­
ger.
Principerna för medborgardialoge hade remitte­
rats till samtliga nämnder. Nämnderna var positiva
till förslagen, de föreslog endast små förändringar
till exempel att principerna ska ha tydligare kopp­
ling till kommunens styrmodell och mål. Principer­
na är:
>>Vid förslag som direkt rör Haningeborna ska
alltid en medborgardialog övervägas.
>>Nyttan och syftet med dialogen avgör hur den
genomförs. Som stöd för avgörandet om hur
dialogen genomförs används den så kallade
delaktighetstrappan.
>>Då beslut är fattat om medborgardialog har
Haningeborna som lägsta nivå rätten att bli hörda
(konsultation).
>>Vid ändring av planer, program eller policies som
kan ha väsentliga konsekvenser för medborgarna
ska medborgarna informeras om varför dessa
ändringar föreslås.
20 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Styrsystem
>>Det ska tidigt i processen göras klart hur åsikter
och synpunkter kommer att behandlas och hur
det är möjligt för Haningeborna att påverka.
Kopplingen till Haninge kommuns styrmodell
ska beaktas.
>>Barns, ungdomars och äldres möjligheter att
delta ska ges särskild uppmärksamhet.
>>Dialogprocessen, metoder och kompetens för
medborgardialog ska utvärderas och utvecklas
fortlöpande.
>>Det slutliga resultatet av dialogen ska meddelas
deltagande medborgare.
I handboken redovisas och förklaras också olika be­
grepp, delaktighetstrappan, former för delaktighet,
roller och ansvar, vägar till breddat deltagande med
mera. Handboken har använts i flera av de dialoger
som kommunen bedrivit senare som till exempel
Jordbrodialogen, medborgarbudget i Jordbro, med­
borgardialogen i Brandbergen, Speak App.
Lärdomar
Under 2014 har uppföljning och förenklad utvärde­
ring påbörjats med en remiss till samtliga nämnder
om hur principerna har tillämpats, hur man ska
­arbeta med medborgardialoger de närmaste åren
och behovet av ytterligare stöd.
Härryda – Medborgardialog i styrningen
Sammanfattning
Härryda kommun har infört styrsystem för medbor­
gardialog.
Beskrivning
Kommunstyrelsen beslutade under hösten 2012 att
delta i SKL:s projekt om utveckling av styrsystem
med medborgardialog. Målet med projektet var att
utveckla styrsystem och metoder för att använda
medborgardialog som en del i underlaget för beslut i
kommunstyrelsen. Syftet var att förändra befintliga
styrprocesser så att medborgardialogen sker struk­
turerat och blir en naturlig del i beslutsprocessen.
Styrgrupp för projektet har varit ekonomiutskottets
ordinarie ledamöter samt kommundirektör. Pro­
jektledare har varit kanslichef. Arbetet med att infö­
ra medborgardialog utgick ifrån SKL:s styrkarta. En
projektplan togs fram som behandlar samtliga delar
i styrkartan. Arbetet har gjorts steg för steg utifrån
den vägledning som nätverket erbjudit. Arbetet har
resulterat i:
Principer
Kommunfullmäktige beslutade om principer för
medborgardialog. Principerna ska vara vägledande
vid varje medborgardialog om inget annat beslutas.
I principerna står att medborgardialogen är kom­
munstyrelsens verktyg och styrelsen ansvarar för
vilka ärenden det ska föras dialog om. Dialogen ska
vara ett komplement till övrigt beslutsunderlag.
Checklista
Syftet med checklistans är att på politiskt sek­
torssamråd (PSS) genomlysa frågan/ärendet som
­aktualiserats för medborgardialog. Checklistan ut­
gör underlag för beslut om genomförande av med­
borgardialog.
Genomförda dialoger
Kontaktperson:
Mats Dalmyr, beredningssekreterare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.harryda.se
Verksamhetsområde:
Styrsystem
Process och arbetssätt för medborgardialog
KF har beslutat om process och arbetssätt för med­
borgardialog. Detta är även en digital handbok för
medborgardialog som ligger på förvaltningens in­
tranät. Handboken har mallar, exempel och lathun­
dar kopplad till sig.
Härryda kommuns erfarenheter
>>En viktig utgångspunkt för arbetet i projektet har
varit att medborgardialog är politikernas verktyg
för dialog med medborgare.
>>SKL:s styrkarta har varit en framgångsfaktor i att
få struktur på arbetet samt har underlättat intern
kommunikation.
>>Arbetet med medborgardialog tar tid, inte minst
för politikerna. Härryda kommun bedömer att
1–3 dialoger utifrån styrkartans alla delar är rim­
lig omfattning 2015.
>>Projektledare har varit centralt placerad i organi­
sationen. Arbetet med att genomföra själva dialo­
gerna har skötts i respektive verksamhetssektor
med den administrativa chefens som ansvarig.
Spridningen i organisationen utifrån ett gemen­
samt arbetssätt är avgörande för att medborgar­
dialog i styrningen ska få fäste.
Under projektet har sektorerna för utbildning och
kultur, samhällsbyggnad samt socialtjänst haft
varsin medborgardialog. Resultatet från respek­
tive medborgardialog har varit underlag för beslut i
ärenden på KS.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 21
Kapitel 2. System för medborgardialog
Högsby – Samhällspolitiskt engagemang
Sammanfattning
Syftet med projektet är att under ett års tid öka det
samhällspolitiska engagemanget i Högsby. Detta ge­
nom mer kommunikation och ett större deltagande.
Kontaktperson:
Fredrik Sandqvist, informatör,
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Demokrati, hållbarhet
”Politiskt engagemang i Högsby kommun” är ett
långsiktigt projekt som riktar sig till politiker,
tjänstemän och medborgare. Syftet är att öka enga­
gemanget i samhället för att leda till en bättre hel­
hetsutveckling för Högsby. Genom olika aktiviteter
möjliggörs samarbete och kommunikation mellan
kommun och medborgare. Processen har delats in i
tre områden:
>>Påverkan – Förtroende – Intresse.
>>Yngre medborgare.
>>Fritidsmöjligheter – Arbetsmöjligheter.
Föreslagen projektidé kommer från Bergeskans/
Vitikainen Consulting Partners. Projektet genom­
fördes under ett år. Bakgrunden till projektet är re­
sultatet från en medborgarundersökning som gjor­
des 2011. Där framgick det att vi borde arbeta mer
med påverkan och förtroende. I början av projektet
upprättades kanaler för information och kommu­
nikation. En regelbunden kommunikation fram till
valet i september 2014 var målet. Konsultföretaget
anordnade bland annat en samhällskväll i kommun­
huset med avsikt att presentera projektet för med­
borgarna. Kvällen föll väl ut och visade att det fanns
ett intresse hos medborgarna. Även en kväll med
medborgardialog anordnades vid ett senare tillfälle.
Tanken var att invånarna skulle kunna diskutera om
positiva såväl som negativa tankar och idéer. Dess­
värre blev inte medborgardialogen så välbesökt. En
22 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
dag arrangerades i maj 2014 där de politiska parti­
erna hade möjlighet att träffa invånarna i Högsby.
Samlingsplats var torget i Högsby. Partierna ming­
lade runt och de flesta hade ett uppställt tält. Kom­
munen passade även på att presentera och lansera
sin facebooksida. Ett femtiotal besökare tog chan­
sen att prata med politikerna. Efter samhällsdagen
så beslutades det att konsultföretaget skulle inter­
vjua de lokala partierna i Högsby. Det hela resulte­
rade i en podcastserie som invånarna kunde lyssna
på. Podcasten publicerades bland annat på kommu­
nens hemsida och facebooksida. Detta blev en stor
framgång med över 1300 lyssningar sammanlagt.
Konsultföretaget rekommenderar att kommunen
använder sig av dessa nya kanaler. Bland annat för
att informationen från ett vanligt fullmäktigesam­
manträde ofta blir byråkratisk och svår att nå ut
med.
Lärdomar är att det kan vara på sin plats att an­
vända nya kanaler för att nå ut med information till
invånarna. Att vi behöver hitta nya former för med­
borgardialog. De traditionella mötena verkar inte
locka allmänheten. Det kan vara nyttigt att ta hjälp
utifrån av någon som kan bidra med nya idéer som
inte prövats förut i kommunen.
Karlstad – Handlingsplan för demokratiarbete
Sammanfattning
En handlingsplan för demokratiarbete har tagits
fram, i syfte att långsiktigt förbättra kommunens
dialog med medborgarna.
Kontaktperson:
Per Wiker, strateg,
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Styrsystem
Kommunfullmäktige beslutade i samband med att
den strategiska planen för 2013–2015 fastställdes
att ta fram en handlingsplan för demokratiarbete.
Den handlar om att införa ett tydligt arbetssätt för
medborgardialog kopplat till den ordinarie styrpro­
cessen, vilket i sin tur ska leda till ökat inflytande för
Karlstadsborna och ge kommunens beslutfattare
möjlighet att fatta väl avvägda beslut. Först gjordes
en nulägesanalys där kommunens förvaltningar
redovisade hur de hittills jobbat med medborgar­
dialog. Aktiviteterna sammanställdes i en så kallad
delaktighetstrappa, utifrån vilken nivå av inflytande
det handlar om.
En handlingsplan togs sedan fram av en grupp
som bestod av politiker från majoritet och opposi­
tion samt tjänstemän från kommunledningskonto­
ret och förvaltningar. Denna handlingsplan visar de
aktiviteter som Karlstads kommun ska fokusera på
de närmsta åren för att öka medborgarnas möjlighet
att påverka politiska beslut och få ökat inflytande
på frågor som berör dem. I samband med detta be­
slutade kommunfullmäktige också om riktlinjer för
medborgardialog, som ska fungera som stöd inför
medborgardialog. I riktlinjerna finns principer för
att dialogen ska fungera, vid vilka frågor det kan
vara aktuellt/lämpligt med medborgardialog, tan­
kar kring hur en meningsfull dialog måste vara upp­
byggd för att fungera samt vem som avgör om dialog
ska genomföras i den aktuella frågan.
Följande punkter ingår i Karlstads kommun hand­
lingsplan för demokratiarbete:
>>Informera om riktlinjer för medborgardialog
samt genomföra utbildningar av politiker och
tjänstemän.
>>Utbilda förtroendevalda och tjänstemän på varje
nämnd och förvaltning som kan fungera som
ambassadörer och demokratiutvecklare.
>>Ta fram en verktygslåda som kan användas för att
genomföra olika typer av medborgardialog.
>>Försök att öka valdeltagandet och inflytandet
genom att genomföra särskilda aktiviteter för att
öka intresse och engagemang.
>>Utred möjligheten att införa e-petitioner eller
förslag på webben.
>>Utred möjligheten att införa en medborgarpanel.
>>Inrätta ett mångfaldsforum.
>>Utred nya alternativa sätt för medborgar­
inflytande i stadsbyggnadsprocessen.
>>Se över möjligheterna till medborgarinflytande
kring den konstnärliga utsmyckningen av staden.
Vissa av punkterna i handlingsplanen har delvis re­
dan genomförts, medan arbetet med att realisera
övriga delar nu har resulterat i ett projekt med re­
presentanter från kommunens förvaltningar.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 23
Kapitel 2. System för medborgardialog
Lerum – Checklista för Jämställd medborgardialog
Sammanfattning
Som stöd till fullmäktigeberedningarnas arbete
med medborgardialog togs en checklista fram för
jämställdhet i planering, genomförande och upp­
följning av medborgardialoger.
Beskrivning
Kommunfullmäktiges beredningar genomför med
jämna mellanrum medborgardialoger som del i sin
informationsinsamling i de uppdrag de får av kom­
munfullmäktige. Som stöd i planering, genomför­
ande och analys har de tjänstemannastöd som också
bidrar till utvecklingen av metodik och kvalitet.
För att bidra till att uppnå det första nationella
jämställdhetsmålet, en jämn fördelning av makt och
inflytande, arbetar beredningarna sedan några år
tillbaka med ett tydligt jämställdhetsfokus i plane­
ring, genomförande och uppföljning av medborgar­
dialoger.
Som stöd i det arbetet utformades en checklista.
Checklistan består av frågor som är viktiga att ställa
sig i de olika faserna av medborgardialogen.
Exempelvis i planeringen:
>>Vilken är dialogens målgrupp?
>>Hur ser fördelningen mellan män och kvinnor ut
inom målgruppen?
>>Vid ojämn fördelning, hur når vi den underrepre­
senterade gruppen?
>>Är tid/plats optimal för kvinnors respektive mäns
deltagande?
>>Finns det något som kan underlätta mäns/kvin­
nors deltagande?
Exempelfrågor för genomförandet:
>>Tillåts män och kvinnor komma till tals i lika hög
utsträckning?
>>Jobbar vi aktivt för att fördela ordet till såväl
kvinnor som män?
24 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Elisabet Sandström, utvecklingssekreterare
[email protected]erum.se
Webbadress med information:
http://www.lerum.se/Kommun-och-politik/
Medborgardialog/
Verksamhetsområde:
Inflytande, jämställdhet
Frågor att ställa sig vid analys och uppföljning av
resultatet baseras på 4R-metoden där R:en står för
representation, resurser, realia och realisera.
Checklistan används idag mer eller mindre struk­
turerat. I t ex planeringsfasen har det blivit en själv­
klarhet för dem som arbetar med medborgardialog
att ta hänsyn till att både kvinnor, män, flickor och
pojkar finns med i urvalsgruppen eller att represen­
tation av en underrepresenterad grupp säkras i pla­
neringsskedet av en dialog.
I genomförande och uppföljning kan vi se att
checklistan skulle behöva användas ytterligare
för kvalitetshöjning. Kunskap och metodik krävs i
många fall för att ge kvinnor och män lika möjlighe­
ter till inflytande i den givna situationen. Uppfölj­
ningen är i många fall beroende av att processledare
eller dokumentärer under dialogens gång kartlagt
kvinnors och mäns synpunkter. Det kan handla om
att se på hur deltagarna bemöter varandras syn­
punkter, hur mycket taltid kvinnor respektive män
får och vems idéer eller synpunkter som kommer
med i dialogens slutsatser.
Lindesberg – Riktlinjer för medborgardialog i styrprocesser
Sammanfattning
Kommunfullmäktige i Lindesbergs har 2013 antagit
riktlinjer för medborgarmedborgardialog som en
del i styrprocesser.
Kontaktperson:
Ida Frödén, kommunsekreterare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.lindesberg.se/10/kommun--po­
litik/styrdokument.html
Kommunfullmäktige i Lindesbergs antog 2013-1210 riktlinjer för medborgarmedborgardialog som en
del i styrprocesser. Förslaget togs fram av en arbets­
grupp bestående av politiker och tjänstemän. Work­
shops genomfördes både i arbetsgruppen och i kom­
munfullmäktige. Riktlinjerna har remissbehandlats
av de politiska partierna samt nämnder och bolag i
kommunen.
Verksamhetsområde:
Styrsystem
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 25
Kapitel 2. System för medborgardialog
Nora – Beslut om strategiskt arbete med medborgardialog
Sammanfattning
Kommunstyrelsen i Nora beslutade 2013 att en
struktur för Medborgardialog som en del av kom­
munens ordinarie styrning och ledning ska tas fram.
Kontaktperson:
Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg,
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Styrsystem
Kommunstyrelsen i Nora beslutade 2013-03-21 att
en långsiktig struktur där medborgardialog ingår
som en del av kommunens ordinarie styrning och
ledning ska tas fram. Syftet är att tydliggöra kom­
munens pågående arbete med Medborgardialog, un­
dersöka vilka möjligheter som finns för förbättring
samt synliggöra politikers och tjänstemännens olika
roller i processen. Kommunchefen fick i uppdrag att
bilda en projektgrupp som består av representanter
från kommunens förvaltningar och en politisk styr­
grupp utsågs.
26 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Norrbottens läns landsting – Beredningar för medborgardialog
Sammanfattning
Sex beredningar har sedan 2001 provat många olika
dialogmetoder. Samtidigt har landstingets process
för omhändertagande av beredningarnas rapporter
utvecklats.
Beskrivning
LF:s beredningar använder olika metoder för att nå
medborgare att föra dialog med. Man bjuder in till
öppna möten via annonser eller sina kontaktnät.
Andra gånger besöker beredningarna olika fören­
ingar, arbetsplatser och det sker dialoger på all­
männa platser. Val av metod beror på uppdraget. En
kombination av metoder har visat sig ge bästa resul­
tat. Arbetssättet förutsätter att både tjänstemän och
ledamöter är aktiva. Under den period då dialogerna
genomförs har beredningarna avstämningsmöten.
Då kontrollerar man att ledamöterna träffat ett
brett urval av medborgare enligt upprättad check­
lista. Om någon medborgargrupp är underrepresen­
terad justeras aktivitetslistan. Mötena hölls kvälls­
tid vilket uppfattades som positivt.
Olika uppdrag kräver olika mängd kunskapsupp­
byggnad. Ledamöterna behöver inte vara experter
men samtidigt känner många att man vill ha mer
kunskap innan man är redo för dialog. Beredningar­
na har testat olika underlag som ledamöterna tagit
med sig till dialogen. Bland annat fakta att diskutera
kring, bilder, påståenden, frågor samt beskrivningar
av olika fall. Erfarenheten visar att dialogmaterialet
måste anpassas efter respektive uppdrag. Men vikti­
gast av allt är de enskilda ledamöternas förmåga att
föra dialog och dokumentera det som framkommit.
Resultat
Resultatet analyseras för att komma fram till vad
som är medborgarnas behov. Det är en stor utma­
ning för ledamöterna att skilja på önskemål och
behov samt att hålla sig från att leta lösningar och
Kontaktperson:
Anders Öhlund, chef för kanslienheten,
[email protected]
Micke Boström, beredningssekreterare,
[email protected]
Jenny Hallergren Norlin,
beredningssekreterare,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Inflytande
åtgärder. Däremot är det sällan problem för ledamö­
ter från olika partier att komma överens. En annan
utmaning är att göra behovsanalysen ur ett läns­
perspektiv. Beredningarna presenterar sina rappor­
ter till fullmäktige vid arbetsårets slut. Efter debatt
överlämnas rapporterna till styrelsen som återkom­
mer med svar under våren. Styrelsens svar innehål­
ler förslag på åtgärder utifrån de redovisade beho­
ven. Efter debatt beslutar landstingsfullmäktige om
åtgärder och uppdrag. Cirka ett år efter fullmäkti­
ges beslut träffas beredningarna och representan­
ter från landstingets verksamheter. Politikerna får
då en redovisning av vad som skett i verksamheten
utifrån beredningarnas rapporter och fullmäktiges
beslut.
En majoritet av medborgarna var positiva till
medborgarråden. De tyckte att träffarna varit in­
tressanta och givande. Mer än hälften av medbor­
garna ansåg att de genom att delta i medborgarråden
ökat sin kunskap inom området. Från ett av område­
na tyckte man att syftet med medborgarråden hade
kunnat göras tydligare.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 27
Kapitel 2. System för medborgardialog
Nyköping – Principer och planering för medborgardialog
Sammanfattning
Principer för dialog är första byggsten i kommunens
demokratiarbete
Beskrivning
Förslaget att arbeta efter bifogade principer för och
planering av medborgardialog i Nyköpings kommun
ger både en övergripande ram för hur organisatio­
nen ska hantera medborgardialog och utgångspunk­
ter inför framtagandet av enskilda dialoger inom
kommunens nämnder och styrelser. Beslut om ge­
nomförande av medborgardialog fattas alltid utifrån
politiskt initiativ.
Principer för medborgardialog
Medborgardialog är en del av kommunens demo­
kratiska arbete. Med medborgardialog menas den
dialog som skapas mellan politiker och medborgare.
Beslut om genomförande av medborgardialog fattas
alltid utifrån ett politiskt initiativ. Nyköpings kom­
mun vill utveckla medborgardialogen för att
>>få mer kunskaper om medborgarnas värderingar
för att fatta de bästa besluten,
>>ge medborgarna större kunskap om kommunens
prioriteringar,
>>genom medborgardialog utveckla effektivitet i
styrsystemet.
Resultaten ska användas systematiskt i lednings­
systemet genom tydlig koppling till vision och vär­
degrund:
>> dialog vid rätt tidpunkt,
>>tidigt i processen,
>>så att påverkan blir möjlig,
>> kunskap om vilka metoder som passar frågetyper
och målgrupper.
Politikernas roll är att kunna lyssna utan att svara
eller försvara, att vara öppna för att bli påverkade,
fatta beslut om frågetyper och målgrupper.
Tjänstemännens roll är att att ta fram fakta, vara
processledare och dokumentera, välja rätt metod
eller metoder för önskad dialogprocess, frågetyp,
målgrupp, nivå av delaktighet och metod för åter­
28 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Palaemona Mörner, kommunikationschef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.nykoping.se
Verksamhetsområde:
Styrsystem
koppling av resultat, pedagogiskt visualisera förut­
sättningarna inför beslut och ge ett helhetsperspek­
tiv.
Under medborgardialogen ska tydligt informeras
om:
>>vägen fram till beslut,
>>fattade beslut och varför besluten fattats,
>>dialogens syfte, ramar och spelregler,
>>dialogens roll i beslutsprocessen,
>>dialogens resultat.
Kommunikativa mål för medborgare:
>>Man ska uppleva att man är välinformerad.
>>Man ska uppleva att det är möjligt att påverka.
>>Man ska uppleva att det finns alternativ att välja
mellan.
>>Man ska acceptera att perspektivet på kommu­
nens verksamhet är brett.
>>Att det inte bara handlar om den fråga som in­
tresserar just mig.
>>Man ska förstå politikernas dilemma.
Kommunikativa mål politiker:
>>Man ska uppleva att det är OK att bara lyssna.
>>Man ska uppleva att det är OK att inte vara över­
ens med medborgarna.
>>Man ska uppleva att det är OK att låta sig påver­
kas.
>>Man ska uppleva att man lyckats förmedla ett
helhetsperspektiv.
Piteå – Medborgardialog en del i samhällsutvecklingen
Sammanfattning
I Piteå är medborgardialog en del i styr- och led­
ningssystemet. För att skapa delaktighet för pitebor
och förtroende för kommunen.
Kontaktperson:
Anna-Lena Pogulis, kommunstrateg,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.pitea.se/paverka
Piteås styr- och ledningssystem består av vision,
strategiska områden och mål. Ett strategiskt områ­
de är Demokrati och öppenhet. Till området hör fyra
övergripande mål, som riktas till samtliga nämnder
och helägda bolag. Målen handlar om delaktighet,
tillgänglighet, jämlikhet och mångfald.
I Piteå finns en övertygelse om att medborgarnas
förtroende för det demokratiska systemet möjlig­
görs av de lokala aktörernas förmåga att skapa del­
aktighet. Medborgardialogen utvecklas i syfte att
ge pitebor och företag möjlighet att påverka sam­
hällsutveckling. Medborgar- och brukardialog är de
begrepp som används för att nå systematik. I syste­
matiken ligger också ett ansvar att planera hur resul­
tatet ska sammanställas, återkopplas och användas.
Syfte med medborgardialogerna är att stärka för­
troende och legitimitet, att utöka möjligheter till
delaktighet för flera målgrupper, att öka tillgänglig­
het till de politiskt valda och att skapa goda besluts­
underlag till de förtroendevalda.
Det representativa systemet är en viktig utgångs­
punkt. För att stärka den representativa demokra­
tin är det kommunstyrelsen som fattar beslut om
de medborgardialoger som ska genomföras. Det är
de förtroendevalda som avgör vilka frågor som bör
kommuniceras i den kommunala organisationen,
och vilka som ska kommuniceras i de politiska par­
tierna.
De förtroendevalda formulerar målen, som ut­
trycks ur en politisk värdegrund och ur ett medbor­
garperspektiv. Piteå har arbetat aktivt med modern
medborgardialog kopplat till styr- och ledningspro­
cesser i snart tio år. Arbetet har uppmärksammats,
Verksamhetsområde:
Ledningssystem
och Piteå har bland annat vunnit FN:s pris i öppen­
het och transparens.
I kommunens självvärdering lyfts följande fram­
gångsfaktorer:
A.Många olika metoder som vänder sig till olika
målgrupper.
B. Resultat av dialoger – beslutsunderlag till budget
och till verksamhetsutveckling.
C. Aktiv medborgardialog där medarbetare använ­
der och utvecklar metoder.
D.Återkoppling till medborgarna stärker dialoger­
nas legitimitet.
Medborgardialogen i Piteå är indelad i perspektiven,
Information, Konsultation, Delaktighet och Med­
bestämmande. Olika metoder finns för olika tillfäl­
len, för olika målgrupper i syfte att nå ett stort urval
vid olika undersökningar.
Utvecklingsområden är:
>>Hitta metoder som innebär att möta medborgar­
na där medborgarna finns.
>>Metoder för att höra fler målgrupper. Definiera
målgrupper, exempelvis grupper i utanförskap,
arbetslösa ungdomar, utlandsfödda m.m.
>>Utveckla system för delaktighet i fysisk samhälls­
planeringen, utöver det lagstadgade samråden.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 29
Kapitel 2. System för medborgardialog
Region Skåne – Utveckling av styrsystem för medborgardialog
Sammanfattning
Region Skåne prövar och utvecklar system för med­
borgardialog
Beskrivning
Målet är att utveckla en systematik för Region Skå­
nes medborgardialog. Medborgardialog ska ske i de
politiska frågor som anses lämpliga och vid lämpligt
tillfälle under beslutsprocessen. Medborgarna ska
kunna följa dialogens resultat som en del av besluts­
underlaget och kunna bedöma om de upplever han­
teringen som trovärdig för möjlighet till inflytande
på det politiska beslutet. Region Skånes projekt har
två spår; ett retroaktivt spår där vi använt oss av en
redan genomförd medborgardialog om framtidens
psykiatri för vuxna, samt ett proaktivt spår där vi
i realtid följt genomförandet av medborgardialog
kring en regional utvecklingsstrategi för Skåne. De
två delprojekten har resulterat i ett antal slutsatser
och sammanlagt tretton förslag till förändringar.
Dessa ändringsförslag kan delas in i tre grupper.
Medborgardialogens roll i den politiska
styrningen
Det faktum att flera ändringsförslag pekar på be­
hovet av att integrera medborgardialogen i den
politiska styrningen visar att medborgarna ännu
inte behandlas som en naturlig del. Den analys som
gjorts pekar å andra sidan på att medborgarna är en
part som kan bidra positivt. I projektet har det inte
framkommit något som talar emot att det vore po­
sitivt med en ökad integrering. Det handlar om att
politiker och tjänstepersoner utvecklar ett gemen­
samt synsätt på möjligheterna och vinsterna med
medborgardialog. Det har även framkommit att
dialogaktiviteter kan skapa allra mest nytta tidigt i
beslutsprocesserna. Omvärldsanalyser och andra
framtidsorienterade projekt som den regionala ut­
vecklingsstrategin eller långsiktiga strategier inom
hälso- och sjukvården utgör bra exempel.
30 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Johan Lidmark, chef för enheten för
demokratiutveckling,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.skane.se/medborgardialog
Verksamhetsområde:
Styrsystem
Kommunikation och återkoppling
Medborgardialogen och dess möjligheter och vin­
ster visar sig behöva bli mer känd inom Region Skå­
ne. Återkopplingen mot medborgare som deltagit
och mot de som inte deltagit behöver också utveck­
las. Detta utgör en möjlighet att konkretisera idéer
som presenterats i arbetet med varumärket såsom
att vara en öppen och lyssnande organisation. En
ökad tillgänglighet till Region Skånes ärendehante­
ring har identifierats som ett möjligt konkret exem­
pel på detta.
Samarbete eller samhandling
Till antalet flest ändringsförslag finns under rubri­
ken samarbete. Det gäller samarbete mellan olika
politiska instanser, mellan politiker och tjänsteper­
soner och mellan olika tjänstepersoner. Det kan i
detta sammanhang vara på sin plats att även använ­
da begreppet samhandling, att de som har ett behov
av samarbete faktiskt utför delar av eller hela arbets­
moment tillsammans. Detta skulle kunna underlät­
ta framväxten av en gemensam syn på medborgar­
dialogens roll i styrningen. I praktiken innebär det
gemensamma möten och diskussioner om både ar­
betsprocess och hur dialogresultatet hanteras.
Region Skåne – Principer för medborgardialog
Sammanfattning
Målet var att ta fram principer för medborgardialog.
Beskrivning
Kontaktperson:
Johan Lidmark, chef för enheten för
demokratiutveckling,
[email protected]
Regionstyrelsen beställde ett underlag för remiss
av regiondirektören. Förslag till underlag stäms av
med regionrådet och diskuteras med RF:s fyra be­
redningar för medborgardialog. Därefter bearbe­
tas förslaget och en remiss skickas till nämnderna.
Nämnderna lämnar sina remissvar efter en intern
process. I oktober 2012 fastställer fullmäktige prin­
ciperna för medborgardialog.
Resultatet blev nedanstående fem principer.
Dessa handlar om vilka förhållningssätt som ska
känneteckna arbetet med medborgardialog. Regler
och föreskrifter för hur dialogarbetet praktiskt ska
gå till hänvisades till arbetsordningar och reglemen­
ten.
om hand ska vara tillgängligt för alla medborgare i
samhället, även de som inte deltagit. Öppenhet och
publicitet kan bidra till att deltagarna fokuserar mer
på det allmännas bästa.
Ömsesidig dialog
Kunskapsutveckling
Varje dialogtillfälle innebär ett tillfälle att utveckla
relationen med medborgarna. Det är viktigt att med­
borgarna känner sig lyssnade på. I dialogen har alla
parter ett ansvar för att försöka hitta lösningar som
kan accepteras av andra. Argumenten för det ena
eller det andra måste uppfattas som legitima. Olika
åsikter måste respekteras och konsensus behöver
inte uppnås. Hänsyn bör tas till olika målgruppers
integritet.
I steg ett tillförs medborgardialogen information
genom att alla deltagare, medborgare och politiker,
bär med sig sina förkunskaper och erfarenheter.
Nästa steg är att tillhandahålla relevant informa­
tion i större eller mindre omfattning. Underlaget
ska vara enhetligt, enkelt, korrekt, tydligt, fritt från
värderingar och öppet för egna reflektioner hos
medborgaren. I steg tre utbyter deltagarna tankar
sinsemellan och reflekterar över informationen. För
att dialogen ska bli framgångsrik behöver alla lämna
det strikt personliga perspektivet och försöka sätta
sig in i andras situation.
Brett deltagande
I en modern demokrati anses alla medlemmar av
folket lika kvalificerade att delta i demokratin på
lika villkor. Deltagarna i dialogen bör återspegla be­
folkningens sammansättning. Även själva genom­
förandet av dialogen måste stödja alla människors
realistiska deltagande. Metoder, regler och proce­
durer för dialogen ska präglas av respekt och hänsyn
till exempelvis de som är ovana att uttrycka sig, är
tystlåtna eller har avvikande åsikter. Alla medbor­
gare har som minimum rätten att bli erbjudna möj­
ligheten att delta.
Öppenhet
Öppenhet ska prägla arbetet med medborgardia­
log. Den ena delen av öppenhet handlar om att del­
tagarna ska vara medvetna om vad de deltar i, vad
syftet är, hur dialogen ska gå till, när den är färdig
samt hur resultatet ska användas. Den andra delen
handlar om att det som kommer fram och hur det tas
Webbadress där mer information finns:
www.skane.se/medborgardialog
Verksamhetsområde:
Styrsystem
Koppling till den politiska beslutsprocessen
Deltagare i dialog efterfrågar brännande frågor, allt­
för kunskapsintensiva eller helt okända frågor är
mindre lämpliga. Medborgardialog bör i första hand
användas tidigt i beslutsprocessen. I samband med
att beslutsunderlag i aktuell fråga tas fram bör redo­
visning ske av hur medborgardialogen har behand­
lats.
Det var svårt att få till en diskussion i de olika po­
litiska organen och att veta hur djupgående den blev
samtidigt som det gick att genomföra en remiss­
runda. Det var bra att låta det ta tid i anspråk. Prin­
ciperna har varit en hjälp i det fortsatta arbetet med
medborgardialog framför allt för tjänstepersonerna
med ansvar för medborgardialog.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 31
Kapitel 2. System för medborgardialog
Region Skåne – Kommunikationsplan för medborgardialog
Sammanfattning
Planen beskriver hur en genomtänkt kommunika­
tion kan vara ett bra stöd för att utveckla medbor­
gardialogen i Region Skåne.
Kontaktperson:
Tommy Krizsán,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.skane.se/medborgardialog
En strukturerad kommunikation är viktig för att
skåningarna ska vilja vara delaktiga i utvecklingen
av demokratin och kunna uppleva möjligheterna
med inflytande i samhället. Den bidrar i sin tur till
att öka tilliten till samhällssystemet och är en av fle­
ra utgångspunkter för bättre underbyggda politiska
beslut.
Utöver budskap, målsättningar med kommuni­
kationen samt kartläggning av målgrupper och re­
levanta kommunikationskanaler behandlar planen
även kommunikativa utmaningar och möjligheter
samt viktiga strategiska vägval.
För bedömning av resultatet ges exempel på såväl
kvalitativa som kvantitativa metoder för att utvär­
32 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Kommunikation
dera utbredningen av kommunikationsinsatserna
respektive följa upp effekterna av dem.
Ett pilotförsök med en separat aktivitets- och
tidplan för kommunikationsinsatserna prövas i
ett aktuellt dialoguppdrag om klimatfrågan under
2014–2015.
Region Skåne – Metodkatalog för medborgardialog
Sammanfattning
Rapporten beskriver metoder för dialoger som har
prövats i Region Skåne och i vår omgivning.
Beskrivning
De tidigare beredningarna för medborgardialog
(BMD) i Region Skåne har, utöver att föra dialog
med medborgarna, även haft i uppdrag att utveckla
metoder för dialogen.
Region Skåne har sedan bildandet 1999 prövat oli­
ka metoder för medborgardialog. Redan 2006 togs
en metodhandbok för medborgardialog fram, som
stöd till de då nybildade beredningarna för tillväxt
och hälsa. Under mandatperioden 2011–2014 har
en särskild politisk referensgrupp inom BMD haft
ett särskilt ansvar för att föreslå, låta pröva samt ut­
värdera metoder för medborgardialog. Arbetet har
sammanställts årligen i ett dokument, en metodka­
talog.
Den nu aktuella metodkatalogen är en redovis­
ning av de metoder som prövats i Region Skåne men
Kontaktperson:
Tommy Krizsán,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.skane.se/medborgardialog
Verksamhetsområde:
Medtoder
innehåller även ett avsnitt om andra metoder som
används i vår omvärld. Redovisningen är uppbyggd
av frågorna hur, vilka, vad och varför i förhållande
till metoderna. Dokumentet är i huvudsak beskri­
vande, men pekar även på de fördelar och möjlig­
heter respektive de nackdelar och risker som finns
med de olika metoderna.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 33
Kapitel 2. System för medborgardialog
Sollentuna – Regler för medborgardialog
Sammanfattning
Politikerna i Sollentuna gav i uppdrag att ta fram ge­
mensamma regler för medborgardialog i Sollentuna
kommun.
Kontaktperson:
Richard Sundwall
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.sollentuna.se/Politik/Inflytan­
de/Dialogmoten-med-invanare/
Processen gick till så att politikerna fick, genom
workshops, arbeta fram de principer som de vill ska
gälla för medborgardialog. SKL har varit inblandade
som stöd i hur medborgardialog kan vara en del i
styrprocessen. Reglerna har sedan beslutats i KSAU.
Dokumentets innehåll:
>>Inledning
>>Definition
>>Skillnad mellan medborgardialog och brukar­
dialog
>>Syfte
>>Förutsättningar
>>Metod
>>Principer
>>Roller
>>Styrningsprocess för medborgardialog
>>Organisationsroller internt
>>Checklista för medborgardialog.
34 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Styrsystem
Svalöv – God planering är en framgångsfaktor
Sammanfattning
Svalövs kommuns erfarenhet är att god planering av
hela dialogprocessen är A och O.
Beskrivning
Svalöv har arbetat med medborgardialoger sedan
2008 och har sedan dess hunnit med flera större
dialoger. Exempel på frågeställningar har varit ”Vad
är kvalitet i skolan för dig?”, ”Överenskommelse
med den idéburna sektorn” och ”Hur bygger vi en
attraktiv boendekommun?”. Medborgardialogerna
har genomförts av Välfärdsberedningen (VFB) och
Tillväxt- och samhällsbyggnadsberedningen (TSB)
på uppdrag av fullmäktige.
Målet med medborgardialogerna har varit att
få medborgarna delaktiga i den långsiktiga strate­
giska planen för Svalöv. För att få lyckade dialoger,
vars resultat kan användas av andra organ i kom­
munen så tog beredningarna tidigt fram stödma­
terial i form av en handbok för medborgardialoger
”Medborgardialog – Handbok för förtroendevalda i
Svalövs kommuns fullmäktigeberedningar” och en
projektplansmall. Syftet med båda dokumenten är
att beredningarna noggrant ska planera dialogerna
genom att fundera över mål och syfte innan de bör­
jar diskutera målgrupp och metod. Det är också vik­
tigt att tidigt fundera över hur återkopplingen till
dialogdeltagarna och medborgarna ska ske. God pla­
nering av hela processen har visat sig vara en fram­
gångsfaktor.
Ytterligare en erfarenhet som beredningarna dra­
git är att det är bra att träffa dialogdeltagarna vid
flera tillfällen. Vid beredningarnas dialoger träffade
politikerna medborgarna vid tre tillfällen. Vid första
tillfället fick deltagarna en beskrivning av processen
och den tänkta politiska hanteringen av dialogresul­
tatet. Därefter fick deltagarna i smågrupper disku­
tera förslag till förändringar. Till andra mötet hade
förvaltningen bearbetat förslagen som lämnats och
Kontaktperson:
Thomas Arnström, strategisk utvecklare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.svalov.se/kommun--politik/
paverka/medborgardialog.html
Verksamhetsområde:
Strategisk planering
delat in dem i olika kategorier. Deltagarna fick uti­
från materialet själva diskutera fram en prioritering
bland förslagen. Det framtagna materialet använde
politikerna och förvaltningen för att formulera en
handlingsplan som presenterades på en tredje träff
– återkopplingsträffen. Där gavs deltagarna ytterli­
gare en chans att diskutera resultatet och eventuellt
korrigera missförstånd. Detta arbetssätt har gett
deltagarna möjlighet att dels hinna sätta sig in i vad
dialogen handlar om, dels att de känner sig reellt
delaktiga när de får återkoppling på resultatet. Upp­
lägget har också gjort att deltagarna på första mötet
fått en möjlighet att ”prata av sig” och framföra sina
tankar och synpunkter på kommunen. Den fortsatta
dialogen har därvid blivit mycket konstruktiv.
Beredningarna har upplevt dialogarbetet som
mycket positivt. De har också fått mycket positiv
gensvar från dialogdeltagarna. En reflektion har
dock varit att det varit svårt att locka ungdomar.
Våra traditionella sätt att marknadsföra kommu­
nens arbete, dvs genom annonser och på hemsidan
kan vara del av förklaringen. Beroende på målgrup­
pen för dialogen bör även marknadsföringsmodel­
len diskuteras för att nå avsedd grupp.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 35
Kapitel 2. System för medborgardialog
Västerås – System för ungdomsdialog
Sammanfattning
Ungdomsdialog började som ett projekt men är från
den 1 april 2014 en permanent verksamhet.
Beskrivning
Västerås stad vill att alla som är unga ska känna att
de har inflytande i de politiska beslut som tas. Det
gäller förstås alla nämnder men särskilt viktiga är
Barn- och Ungdomsnämnden och Utbildnings- och
Arbetsmarknadsnämnden.
Ungdomsdialogen är öppen för alla mellan 12 och
20 år.
Målet är att skapa en modell, en struktur, för dia­
log och samverkan mellan ungdomar och politiker
som håller över tid. Dialogmodellen ska kunna ärvas
av nya ungdomar och nya nämndpolitiker.
Mål för verksamheten
För att stärka arbetet med elevdemokrati och ung­
domsdialog ytterligare fattade nämnden beslut om
att permanenta projektet Ungdomsdialog och god­
känna följande mål för verksamheten:
>>Ungdomsdialog ska vara känt i alla nämnder.
>>Dialogen sker med en mångfald av ungdomar.
>>Ökat engagemang för demokrati bland ungdomar.
>>Förankrad modell hos ungdomar 12–20 år.
36 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Maria Reisten , [email protected]
Alma Husejnovic,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.vasteras.se/politikdemokrati/
invanardialog/Sidor/ungdomsdialog.aspx
Verksamhetsområde:
Inflytande
Ungdomsdialog ordnar events och utbildar vad vi
kallar ungdomskonsulter. Vi engagerar oss också in­
ternationellt för att se hur andra länder arbetar med
att öka ungdomars inflytande i politiken. Läs mer på
vår blogg och Facebooksida. Eller ring kontaktcen­
ter.
Västra Götalandsregionen – System för medborgardialoger
Sammanfattning
Inför mandatperioden 2010–2014 beslutade hälsooch sjukvårdsnämnderna att utveckla, systematise­
ra och bredda formerna för sina medborgardialoger.
Beskrivning
Efter att under en mandatperiod ha arbetet relativt
statiskt med medborgarråd som form för medbor­
gardialog ville nämnderna inför mandatperioden
2010–2014 utveckla och bredda sina medborgar­
dialoger. Tjänstemän på hälso- och sjukvårdsnämn­
dernas kansli fortbildade sig i ämnet. Inledande dis­
kussioner och workshops genomfördes i respektive
nämnd. Samtliga ledamöter fick en anpassad utbild­
ning i medborgardialog.
Efter diskussion och workshops fastställde nämn­
derna sina principer för medborgardialog. Princi­
perna innehöll bland annat inplacering på den så
kallade delaktighetstrappan.
Varje år fastställde sedan en arbetsgrupp bestå­
ende av nämndens presidium och tjänstemän en
genomförandeplan för medborgardialog. Planen
innehöll bland annat dialog/frågeområden, syfte,
målgrupper och utifrån detta val av metod.
Tjänstemän medverkade i planering och hjälpte
till med stödmaterial, men medverkade inte vid själ­
va dialogerna.
En mall för uppföljning/rapportering togs fram.
Med denna som stöd gjorde tjänstemän en doku­
Hälso- och sjukvårdsnämnderna
Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad
Kontaktperson:
Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ
chef,
[email protected]
Jörgen Andersson, kommunikatör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.vgregion.se/hsn1, www.vgregion.se/
hsn2, www.vgregion.se/hsn3
Verksamhetsområde:
Styrsystem
mentation av den genomförda dialogen. Dokumen­
tationerna gjordes i en enhetlig grafisk form, och
innehöll en publik del samt vid behov en del för in­
terna kommentarer och reflektioner som lärdom.
Dokumentationerna publicerades på nämndens
webbplats och i fall där det var praktiskt möjligt
gjordes även en direktåterkoppling till dialogdelta­
gare.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 37
Kapitel 2. System för medborgardialog
Örebro – Handbok för medborgardialog
Sammanfattning
Utifrån den Handbok för förtroendevalda gällande
medborgardialog har en handbok för tjänstemän
utvecklats
Kontaktperson:
Kajsa Bodén, planerare,
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Rutiner
Två planerare på vårt förvaltningskontor samhälls­
byggnad fick i uppdrag att skriva en handbok som se­
dan godkändes av förvaltningscheferna på Tekniska
förvaltningen och Stadsbyggnad. När ett utkast
fanns bildades en arbetsgrupp med ett par handläg­
gare från varje förvaltningen. Utkastet processades
under ca ett halvår. När arbetsgruppen var enig om
skrivningarna samlades en referensgrupp med nya
personer från förvaltningarna som fick ge sina syn­
punkter på förslaget. Därefter godkändes det av för­
valtningscheferna. Handboken har tagits upp i res­
pektive ledningsgrupper och även på olika enheter
inom förvaltningarna.
Resultatet är ett försök att ge stöd till den hand­
läggare som ska genomföra en medborgardialog.
Både upplägg, praktiska tips och vad man ska tänka
på i sitt upplägg. Det är ett levande dokument och
när erfarenheter görs som platsar i handboken så
skrivs de in.
38 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Erfarenheter
>>Det tar tid innan man arbetat igenom ett doku­
ment men det har man igen.
>>Förankringsprocessen är viktig.
>>Att hålla dokumentet levande i en förvaltning är
svårt man måste hela tiden påminna om att det
finns och visa på nyttan av det.
>>Det vi kommit fram till kan användas som en
utgångspunkt för andra som vill göra en liknande
handbok.
>>En utveckling av handbok/rutiner för medbor­
gardialog med Barn och unga är under arbete.
KAP IT EL
3
Dialog om visioner, strategier och
utveckling
Att involvera medborgarna i visioner, strategier och i utvecklingen av det lokala samhället
blir allt viktigare. Både för att få kunskap om hur medborgarna ser på den plats de lever på
och vad den kännetecknas av men också för att skapa kunskap om vilka utmaningar som
kommunen, regionen och landstinget står inför.
De exempel som finns under detta kapitel beskriver olika exempel på där medborgarna
har involverats i arbetet med utvecklingsarbete både i närtid och på lång sikt och kring
både ”mjuka” och ”hårda” samhällsfrågor.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 39
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Alvesta – Ny vision
Sammanfattning
Alvesta tidigare vision ”Vision 2010-strategi för
ökad tillväxt inom Alvesta kommun” har tappat ak­
tualitet och passerat bäst föredatum och en ny vi­
sion behöver tas fram.
Beskrivning
Att arbeta med en vision är att lyfta blicken och att
skapa en gemensam framtida målbild, gemensam­
ma värderingar och få en konkret koppling till mål
och planer. För detta behöver frågor om kommu­
nens uppdrag och de viktigaste uppgifterna ställas
och fördjupas. Kortfattat kan man säga att en vision används för
att visa omvärlden vart kommunen är på väg, skapa
gemenskap och delaktighet, vara en integrerad del i
styrningen och grunden för de mål som fastställs.
Alvesta har genomfört ett visionsarbete som om­
fattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invå­
nare, föreningar, företag, politiker och kommunan­
ställda att lämna synpunkter på Alvestas långsiktiga
utveckling. Uppdraget från politiken var att ta fram
förslag på en ny vision för kommunen samt förslag
till utvecklingsplan för målstyrningsarbetet. Pro­
jektet startade med en heldag med fullmäktige med
föreläsningar, grupparbete m.m. Vid medborgar­
träffar och via webben har över 450 svar kommit på
de riktade frågor som ställts. 120 medborgare har
deltagit vid fokusgruppsmöten.
Ett delmål i projektet var att var och en kan iden­
tifiera sig med visionen och den bygger samhörighet
med och lojalitet till den geografiska platsen.
Starka, generella trender som individualisering,
urbanisering och globalisering blev utgångspunkter
att förhålla sig. Vidare har begreppet rådighet spelat
en roll: kommunen råder ibland över och ibland inte
över andras insatser och begränsas i sin egen verk­
samhet av bland annat kommunallagen.
40 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Kjell Rosenlöf, utvecklingschef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.alvesta.se/Om-kommunen/Ny-vision/
Verksamhetsområde:
Vision, utvecklingsplan
Fullmäktige har tidigare beslutat om tre strate­
giska mål med tillhörande fokusområden. Visionen
förutsattes hänga samman med målet att Alvesta ska
vara attraktiv. De två andra strategiska målen är ett
ekonomiskt överskottsmål samt personalpolitiskt
mål attraktiv arbetsgivare-/medarbetare.
Målet om attraktiv kommun ska ge inriktning
för konkretisering av kommunens ambitioner för
en god ekonomisk hushållning utifrån ett verksam­
hetsperspektiv. Den goda hushållningen innebär
att verksamheten drivs kostnadseffektivt och ända­
målsenligt med hänsyn till demografiska förutsätt­
ningar och politiska prioriteringar.
Ett förslag till ny vision, ”Alvesta integrerar lokalt
boende med globala möjligheter”, med komplette­
rande text och förklaringar har skickats på remiss
i två omgångar till Alvesta nämnder och styrelser
samt lokala partier.
Vid kommunstyrelsens andra behandling av
förslaget i juni 2014 beslutades att ”hänskjuta det
framtida arbetet och beslut med vision för Alvesta
kommun till den nya majoriteten”. I den andra re­
missomgången kompletterades materialet om för­
slaget till vision. Detta innebär att visionsarbetet
ska återupptas då en politisk majoritet har etable­
rats för mandatperioden 2015–2018
Arvika – 40 medborgardialoger
Sammanfattning
Mål för arbetet är att genom en förbättrad medbor­
gardialog få bättre långsiktig och kortsiktig plane­
ring, ökad legitimitet för politiskt arbete, en bättre
uppfattning om medborgarnas förväntningar, ett
vitaliserat fullmäktige och öka de förtroendevaldas
kännedom om hur folk tycker och tänker.
Kontaktperson:
Göran Bryntesson,
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Planering
2007 utsågs två beredningar, som inför 2011 döptes
om till ”Kommunfullmäktiges framtidsgrupper” om
vardera 13 ledamöter. Grupperna har tilldelats upp­
drag av KF:s presidium, som man jobbat med under
en eller två terminer, uppdragen har varit övergri­
pande och framtidsinriktade. Exempel på uppdrag;
att i dialog med medborgarna fundera över Hur ska
vi bo i Arvika 2021? Hur blir vi bli friskare? Hur ser
vi på miljö och klimatsituationen? Hur ska vi ut­
veckla hamnområdet i Arvika? Hur ska vi öka Arvi­
kas attraktionskraft? Hur ska vi utveckla Arvika som
kulturkommun?
Totalt har 12 framtidsstudier gjorts i dialog med
Arvikas invånare. Efter varje framtidsstudie har
grupperna lämnat en skriftlig rapport till fullmäk­
tige Efter presentation av rapporten i fullmäktige
har det följt en diskussion.
Metoder som har använts är offentliga möten, ga­
tusamtal, besökt föreningar, intervjuer genom ring­
kvällar, fokusgrupper, seminarier, planeringsmöten
på olika ställen, medborgarpanel, föreläsningar och
workshops, facebooks-grupper och deltagande i
konferenser. Utvärderingar har genomförts på ar­
betet. I dessa har ledamöterna i framtidsgrupperna
och övriga ledamöter i fullmäktige deltagit. I den
medborgarundersökning som genomförs har fram­
tidsgruppernas arbete berörts.
Det som framkommit är; man har upplevt att le­
gitimiteten för politiskt arbete har stärkts, att med­
borgardialogen har stärkts avsevärt, man tycker att
de arbetsformer man tillämpat varit bra och effek­
Webbadress där mer information finns:
www.arvika.se
tiva, gett mycket information av stort värde, man
menar att framtidsgruppernas arbete väsentligen
har vitaliserat fullmäktige, fler ledamöter är aktiva
än tidigare, att arbetet i framtidsgrupperna är en
utmärkt politikerutbildning, kontakt med så många
människor utvecklar den politiska kompetensen
och att framtidsgruppernas arbete varit värdefullt i
Arvika kommuns politiska organisation.
I genomförda medborgarundersökningar har in­
dex för ”allmänhetens delaktighet”, ”insyn”, ”förtro­
ende för kommunens politiker” förbättrats sedan
detta arbetssätt infördes.
Sammantaget kan man konstatera att det under
de senaste 7–8 åren förts mer samtal mellan för­
troendevalda och medborgare i Arvika än någonsin
tidigare. Alla aktiviteter som genförts har dokumen­
terats och man kan konstatera att drygt 9000 in­
vånare, mer än var tredje kommuninvånare, under
denna tid har varit i personlig kontakt med någon
förtroendevald i fullmäktige och samtalat om aktu­
ell framtidsfråga.
Medborgarna uppskattar när förtroendevalda sö­
ker upp dem och vill lyssna och prata, att det varit
bra att vi i dessa samtal agerat i fullmäktigejackan.
Det har varit en poäng i att de förtroendevalda själva
mött allmänheten, exempelvis i fokusgruppsinter­
vjuer utan någon tjänstemannamellanhand.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 41
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Boden – Medborgardialog för ny utvecklingsplan
Sammanfattning
Målet var att ta fram underlag för en kommunal vi­
sion och en utvecklingsplan, Den togs av kommun­
fullmäktige i juni 2009.
Kontaktperson:
Nils Sundsberg, informationschef,
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Utvecklingsplan
Dialogen genomfördes vår och höst 2008. Den gick
till så att kommunfullmäktiges ledamöter mötte
invånarna i olika forum. Det var dörrknackning,
möten i byar, möten till företagare och intresseor­
ganisationer med flera. Dialogen gjordes efter en
viss struktur som sedan dokumenterades och låg till
grund för utvecklingsplanen.
Den strukturerade dialogen uppskattades av Bo­
denarna. När den dessutom ledde till en utveck­
lingsplan som var uppbyggd från ett önskvärt fram­
tida läge år 2020 och det gick att se hur det skulle
förverkligas så kändes resultatet konkret för de
flesta.
42 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Erfarenheten visar att en dialog på ett lite mer
okonventionellt sätt uppskattas och såväl företagare
som invånare bedömde då att det demokratiska in­
flytande på kommunens utveckling ökade i och med
Bodendialogen.
Eskilstunas varumärkesresa
Sammanfattning
En plats varumärke ägs gemensamt av alla de som
bor och verkar på platsen. För att utveckla varumär­
ket krävs ett brett nätverksarbete för att gemensamt
skapa en attraktiv och framgångsrik plats att bo på,
besöka och verka i.
Beskrivning
Det har varit utgångspunkten för den varumärkes­
resa som Eskilstuna kommun genomförde 2012–
2014 och som fortfarande pågår. Vidare har det fun­
nits en grundmurad övertygelse om att invånarnas
tankar, synpunkter och uppfattningar om platsen
ska ligga till grund för val av position och varumär­
keslöfte. När varumärkesplattformen beslutades i
januari 2014 var det i bred politisk enighet. Anled­
ningen till detta var den omfattande involveringen
under processen.
Kontaktperson:
Eva Norberg, kommunikationsdirektör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.eskilstuna.se
Verksamhetsområde:
Varumärkesbygge
Hösten 2013
Några av de aktiviteter som har genomförts
under varumärkesresan
Förslag till varumärkesplattform arbetades fram av
en varumärkesgrupp med representation från kom­
mun, näringsliv, föreningsliv, högskola och Science
Park och marknadsbolag.
Öppna möten genomfördes där förslaget till platt­
form presenterades och där deltagarna diskuterade
innehållet och lämnade förslag på förändringar.
Hösten 2012
Januari 2014
Omfattande förankringsrunda inför varumärkesar­
betet med möten med politiker, kommunala förvalt­
ningar, föreningsliv, näringsliv, högskola, offentliga
verksamheter, etc. Totalt genomfördes ca 50 möten
och seminarier.
En varumärkesundersökning genomfördes där
1000 invånare tillfrågades om deras bild av Eskil­
stuna.
Plattformen beslutades i kommunfullmäktige och i
styrelsen för Eskilstuna marknadsföring.
Våren 2013
Workshops genomfördes vid sex olika tillfällen med
näringsliv, föreningsliv, besöksnäringen, pensio­
närsråd, invandrarråd och invånare. Totalt deltog ca
350 personer.
Interaktivitet i digitala medier där invånarna och
intressenter gemensamt byggde ordmoln för vad de
ville att Eskilstuna skulle vara känt för i framtiden.
Hösten 2014
Strategi och kommunikationskoncept arbetades
fram utifrån varumärkesplattformen. Förslag till
strategi och kommunikationskoncept presenteras
för näringsliv, kommun och invånare för att få feed­
back och synpunkter. Kommunen startade en va­
rumärkesgrupp med representation från kommun,
näringsliv, föreningsliv, högskola och Science Park
och marknadsbolag som ska bidra i arbetet med im­
plementering av varumärkeskonceptet. Kommunen
startade också ett ambassadörsnätverk.
Januari 2015
Lansering av Varumärket Eskilstuna.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 43
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Gislaved – Demokratidag
Sammanfattning
Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialog
projekt i Gislaveds. Projektets huvudsakliga syfte
och mål var att utveckla kommunens metoder för
att öka dialogen med medborgare, företag och för­
eningar.
Kontaktperson:
Eva Gardelin-Larsson, kanslichef,
[email protected]
Anna Sanell, utredare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.gislaved.se/medborgardialog
Kommunfullmäktige beslutade i maj 2011 att starta
ett medborgardialogprojekt och att tillsätta en De­
mokratiberedning. Uppdraget för demokratibered­
ningen var att pröva olika metoder för medborgar­
dialog och därefter sammanställa erfarenheterna i
en handbok. Detta exempel är en av de fem dialoger
som genomfördes.
Demokratiberedningen arrangerade ”Demokra­
tidagar” i samband med Gislaveds kommuns Hälso­
vecka. Lördagen den 20 oktober samlades 160 kom­
muninvånare i kommunhuset till en dag med fokus
på demokratifrågor, mänskliga rättigheter, barns
och ungdomars rättigheter och mångfaldsfrågor.
Organisationer som arbetar med demokratifrågor
ställde ut och presenterade sin verksamhet. Alex­
andra Pascalidou föreläste om demokratins upp­
förs- och nerförsbackar och Susanne Josefsson, vice
ordförande i demokratiberedningen, berättade om
kommunens projekt medborgardialog. Finnvedens
Kadrilli dansade finska folkdanser. Dagen avsluta­
des med ett dialogcafé där kommuninvånare och
förtroendevalda träffades, fikade och diskuterade.
Caféets tema var ”Vad vill du att kommunen satsar
på under 2014?”
Demokratidagen blev välbesökt och lyckad. Det
var mycket bra att bjuda in en ”känd” person som
dragplåster och Alexandra Pascalidous föreläsning
lockade mycket folk. En hel dag med fokus på demo­
krati och mänskliga rättigheter var ett bra koncept.
Själva aktiviteten dialogcafé under eftermiddagen
44 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Inflytande
kunde ha utformats annorlunda. Själva metoden
fungerade väl, men områdena som diskuterades
blev för abstrakta eftersom deltagarna skulle lämna
förslag/underlag till kommunstyrelsens arbete med
konkretiserade mål. Lärdomen är att inte genom­
föra aktiviteter med för abstrakta frågeställningar.
Projektet och kommunens medborgardialogar­
bete utvärderades i SCB:s medborgarundersökning
2013.
Resultatet visade att 36 procent (579 svarande)
av kommuninvånarna kände till kommunens arbete
med medborgardialog. Det var framförallt i grup­
perna 18–24 år, 25–34 år och 45–54 år som flest per­
soner hade deltagit i någon av kommunens dialog­
aktiviteter under åren 2012–2013.
I åldersgruppen 25–34 år låg medelvärdet högst
7,3 (skala 1–10) avseende frågorna om invånarna
trodde att medborgardialogaktiviteter kunde vara
en bra möjlighet att påverka politiska beslut, få kun­
skaper om hur kommunens organisation fungerar,
tycka till och påverka samhällsutvecklingen, samt
utveckla den lokala politiken. Medelvärdet var lägst
i åldersgruppen 55–64 år och låg på 6,1.
Gislaved – Unga som kommunutvecklare
Sammanfattning
Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialogprojekt i Gislaved. Projektets huvudsakliga syfte och
mål var att utveckla metoder för att öka dialogen
med medborgare, företag och föreningar.
Beskrivning
Fullmäktige beslutade i maj 2011 att starta ett med­
borgardialogprojekt och att tillsätta en Demokrati­
beredning. Beredningen bestod av elva kommun­
fullmäktigeledamöter och alla partier i fullmäktige
var representerade. Beredningen fungerade som
styrgrupp för projekt medborgardialog och arbetade
med att öka invånarnas delaktighet. Detta exempel
är ett av de fem dialoger som genomfördes.
Under sommaren 2013 hade sammanlagt 15 ung­
domar mellan 15–17 år feriepraktik i Gislaveds de­
mokratiprojekt. Demokratiprojektet ingick som
en del i projekt medborgardialog och ungdomarna
kallades för kommunutvecklare. Syftet med kom­
munutvecklarna var att ungdomarna skulle studera
olika områden inom den kommunala verksamhe­
ten med utgångspunkt från barnkonventionen och
därefter lämna förslag på förbättringsåtgärder. De
skulle även föreslå former för ungdomsinflytande i
Gislaveds kommun.
Ungdomarna var uppdelade i tre grupper om fem
och grupperna jobbade sammanlagt tre veckor var.
Feriepraktiken inleddes med att ungdomarna fick
utbildning i barnkonventionen. Därefter fick de oli­
ka uppdrag att genomföra med utgångspunkt från
artiklar i barnkonventionen. Bland annat stude­
rade de tillgängligheten på kommunens lekplatser,
hur elevinflytandet ser ut i skolan, med mera. Deras
resultat sammanställdes i en film, tidning och bok
samt presenterades för tekniska nämnden, barnoch utbildningsnämnden och demokratiberedning­
en som sedan också svarade på feriepraktikanternas
förslag.
Kontaktperson:
Eva Gardelin-Larsson, kanslichef,
[email protected]
Anna Sanell, utredare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.gislaved.se/medborgardialog
Verksamhetsområde:
Inflytande
Satsningen på kommunutvecklare var mycket
lyckat. Både ungdomarna och politikerna var nöjda
med projektets uppdrag och genomförande. Gisla­
ved har som målsättning att fortsätta att arbeta med
konceptet kommunutvecklare under kommande fe­
riepraktik perioder.
Projektet och kommunens medborgardialogar­
bete utvärderades i SCB:s medborgarundersökning
2013.
Resultatet visade att 36 procent av kommuninvå­
narna kände till kommunens arbete med medbor­
gardialog. Det var framförallt i grupperna 18–24 år,
25–34 år och 45–54 år som flest personer hade del­
tagit i någon av kommunens dialogaktiviteter under
åren 2012–2013.
I åldersgruppen 25–34 år låg medelvärdet högst
7,3 (skala 1–10) avseende frågorna om invånarna
trodde att medborgardialogaktiviteter kunde vara
en bra möjlighet att påverka politiska beslut, få kun­
skaper om hur kommunens organisation fungerar,
tycka till och påverka samhällsutvecklingen, samt
utveckla den lokala politiken. Medelvärdet var lägst
i åldersgruppen 55–64 år och låg på 6,1.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 45
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Göteborg – Värdedialog med politiker i Västra Hisingen
Sammanfattning
Efter deltagande i SKL´s nätverk ”Utveckling av
kultur och värderingar” har politikerna i stadsdels­
nämnden Västra Hisingen genomfört medborgardi­
aloger med fokus på att ha öppna samtal med invå­
narna utifrån temat Leva och bo i Västra Hisingen.
Beskrivning
Målet med dialogerna var att hitta nya sätt att ha
dialog med invånarna för att öka delaktighet och in­
flytande. På lång sikt handlar det om att öka tillit och
förtroende för demokratin. Dialogerna har genom­
förts i anslutning till olika evenemang där invånarna
har funnits. Dialogerna har blivit en positiv erfaren­
het för de deltagande politikerna och öppnat intres­
set och möjligheten för ytterligare dialoger.
Syftet med deltagandet vid evenemangen har va­
rit att lyssna och samtala om vad invånarna tycker
är viktigt. Mötet med människor har varit i fokus.
För att underlätta för politikerna att starta samtalet
med invånarna fick varje politiker en uppsättning
färgade kort med rubrikerna ”trygghet”, ”arbete”,
”skola”, ”må bra”, ”bostad” och ”annat”, vilket var
samma teman som ingick i ett långsiktigt arbete om
att utjämna livschanser på Hisingen. De fick också
tips på att samtalet kunde hållas utifrån nuläge och
önskat läge i stadsdelen kopplat till rubrikerna.
Samtalen dokumenterades på färgglada post-it lap­
par som sattes upp på tältväggen så att alla kunde se.
Dessa tankar och synpunkter togs sedan tillvara i ar­
betet om utjämnade livschanser.
46 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Ulrika Stöök, utvecklingsledare,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Värderingar
Barnen i olika åldrar fick möjlighet att rita mun­
nar på ansikten på ett papper utifrån samma teman
som de vuxna; glad, ledsen osv. De fick även fritt rita
”Mitt Biskopsgården”/”Mitt Torslanda” på stora
ark. På så sätt fick vi också med oss barnens röster.
Det var mycket uppskattat med närvaron av
nämnden på dessa utåtriktade evenemang i stads­
delen. Många passade på att prata om de frågor som
var angelägna för dem och förvaltningen fick samti­
digt underlag som vi behövde till pågående arbete.
En sammanfattning av vad som kom fram redovisa­
des sen på Medborgarkontoret.
En annan viktig lärdom är att denna typ av dialog
har varit en positiv erfarenhet för de politiker som
varit med. Det har gjort att intresset för dialoger
med invånarna har ökat och öppnat upp för andra
typer av dialoger.
Lärdomar är att det är viktigt att vara synliga på de
arenor där invånarna rör sig och att det inte behöver
vara ett så märkvärdigt upplägg. Mötet och samtalet
är det viktiga.
Haparanda – Demokrati och delaktighet
Sammanfattning
Utveckling av ny ungdomspolitisk strategi.
Beskrivning
Under 2013 startas ungdomsarbetet i Haparanda
om. Målet för arbetet är att engagera unga i framta­
gandet av en ny strategi. Målgruppen var unga i åk
8–9 och gymnasiet. Allt har genomförts under skol­
tid. Fokus har varit på demokrati och ungas hälsa.
Arbetet med demokrati delades på två dagar och
inleddes i maj då Demokratidag 1 genomfördes. Syf­
tet med första dagen var att ta reda på hur unga upp­
lever sin tillvaro och vad de önskar prioritera för or­
tens utveckling. Både vad de själva kan göra och vad
kommunen bör göra. Eleverna bjöds på en interak­
tiv demokratiföreställning genomförd av Gycklar­
gruppen TRiX där man i föreställningen undersökte
ungas syn på Haparanda. Föreställningen följdes av
en workshop där processledare från Landsbygd 2.0
fördjupade sig i hur det är att vara ung i Haparanda.
Ungdomarna gav svar på följande frågor: Vad inne­
bär det att vara ung? Hur är Haparanda idag? Vad
är engagemang? Vad behöver jag för att trivas? Hur
ser vår drömbild av Haparanda ut? Idéer för att göra
Haparanda bättre som unga själva kan genomföra,
idéer för att göra Haparanda bättre som politiker
kan genomföra med unga.
Resultatet utgjorde grunden till Demokratidag 2.
Vi valde att genomföra dag 2 i samband med kom­
mun- och riksdagsvalet. Arrangemanget genomför­
des med hjälp av samma workshopsledare som tidi­
gare eftersom vi tror att igenkänning skapar större
tillit. Vi valde metoden OPERA som är en demo­
kratisk metod oavsett hur stor gruppen är blir alla
delaktiga samtidigt som den är strukturerad och gör
att man får fram ett antal prioriterade områden. De
Kontaktperson:
Jytte Rüdiger,
[email protected]
Webbsida där mer information finns:
www.haparanda.se
Verksamhetsområde:
Strategi
unga samlades på Ungdomens hus där de delades in i
grupper för att arbete med frågor rörande skola, kul­
tur, arbete, hälsa och framtid. Resultatet omvandla­
des till ett antal åtgärdsförslag som redovisades på
plakat. Två från ungdomsrådet hade i uppdrag att
förbereda frågor till en avslutande debatt mellan
unga och politiker som arrangerades på torget mitt i
staden. Debatten blev mycket uppskattad, välbesökt
och väl genomförd. Exempel på frågor; Vad kommer
ni göra dessa fyra år för att nå oss unga? Hur säkrar
ni att våra utbildningar håller en hög standard även
om utbildningen ges i Tornio? Hur kommer ni ar­
beta för att förbättra vägarna i Haparanda? Hur kan
ni prioritera den lokala vården i Haparanda när det
gäller äldrevård men också sjukvård?
Demokratiarbetet fortsätter, ungdomarnas frå­
geställningar från debatten kommer nu att behand­
las av kommunstyrelsen samt skickas till berörda
nämnder med målsättning att ta fram ett antal åt­
gärder. Vi planerar för nästa Demokratidag och det
som diskuteras då blir vårt ungdomspolitiska hand­
lingsdokument fram till 2018.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 47
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Höganäs – Unga utvecklare
Sammanfattning
Under tre sommarveckor har åtta ungdomar i åldern
16 till 18 år arbetat som utvecklare i kommunen.
Beskrivning
Ungdomarna har jobbat med två olika uppdrag. Syf­
tet med dessa två uppdrag har varit att låta ungdo­
marna få möjlighet till att uttrycka sin mening, bli
hörda och få återkoppling när det gäller kommu­
nens verksamhet och samhällsplanering.
Fyra av ungdomarna fick i uppdrag att ta fram ett
genomarbetat underlag till en barn- och ungdoms­
plan med en inriktning mot FN:s konvention om
barns rättigheter. Den skulle innehålla bland annat
konkreta åtgärder för hur kommunen kan arbeta
med barn och ungdomars delaktighet i kommunen.
För att uppnå det målet föreslår ungdomarna bland
annat att Höganäs kommun bör satsa på att aktivt
uppmärksamma och uppmuntra olika ungdomsfo­
rum där ungdomar öppet kan diskutera och infor­
meras kring sådant som händer i kommunen. De
fick även en bild av hur de olika kommunala förvalt­
ningarna arbetar och hur de hör ihop. De har hand­
letts av kommunens ungdomssamordnare. Resulta­
tet har sedan legat till grund inför formulerande av
en barn- och ungdomsplan.
48 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Johanna Nilsson/Anna Sundström,
ungdomssamordnare
Webbadress där mer information finns:
http://www.hoganas.se/sv/Invanare/Upple­
va--gora/Folkhalsan-i-Hoganas-kommun/
Folkhalsomal-1--Delaktighet-och-inflytan­
de-i-samhallet/
Verksamhetsområde:
Inflytande
Karlskrona – Ökad tjänsteinnovation
Sammanfattning
Karlskrona kommun har med medel från VINNOVA
genomfört en förstudie kring ökad tjänsteinnova­
tion inom offentlig kommunal verksamhet genom
medborgarmedverkan.
Kontaktperson:
Fredrik Sjölin, utvecklingschef IT,
kommunledningsförvaltningen,
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Tjänsteutveckling
Förstudien har tagit fram och testat en modell för
att tillvarata medborgarnas synpunkter och innova­
tiva idéer. Modellen innehåller tre steg.
1. Förstå-fasen. Förstå medborgarens behov och
problem samt prioritera behoven tillsammans
med medborgarna.
2. Skapa-fasen. Skapa innovativa lösningar som
uppfyller de identifierade och prioriterade beho­
ven.
3. Införa-fasen. Införa nya kvalitativa tjänster och
arbetssätt.
Fem olika möten med medborgarmålgrupper har
genomförts med syfte att hitta innovationsidéer,
problemområden och få kännedom om hur kommu­
nen uppfattas som tjänsteleverantör. Fyra av träf­
farna var med företagargrupper. Det femte mötet
användes för att träffa en pensionärsgrupp.
Grupperna problematiserade kring behov som
inte i dagsläget möts av kommunen på ett bra sätt.
Alla möten genomfördes i workshopform där vi med
hjälp av en moderator fokuserade på Förstå-fasen.
Alla tillfällena gav värdefullt material att analysera
och använda i nästa fas. Under träffarna har även
nyckelpersoner från tre förvaltningar och ett kom­
munalt bolag deltagit. Under projektet har ett fo­
kusgruppsmöte i Skapa-fasen genomförts med ut­
gångspunkt i ett problemområde identifierat på en
av workshoparna i Förstå-fasen. Detta har resulterat
i att ansvariga personer från verksamheten har träf­
fat företagare och deras kunder för att tillsammans
ta fram en ny skyltpolicy för Karlskrona. Arbetet
med policyn utgår från kundernas behov och skrivs
om på ett sådant sätt att ansökningar blir lättare och
reglerna tydligare. Det resulterar också i att hante­
ringen internt blir effektivare, mindre handläggning
och bättre kvalitet på inkommande ansökningar vil­
ket resulterar i kortare handläggningstider.
Inom projektet har en användarcentrerad pro­
cessmodell tagits fram som går att använda i hela
den kommunala organisationen. Det ger verksam­
heterna ett nytt verktyg för att skapa tjänster där
medborgaren är i centrum och delaktiga genom
hela processen från idé till färdig tjänst. Projektet
har testat ett antal metoder såsom strukturerad och
modererad workshop och fokusgrupper.
Resultatet av dessa möten har ökat den interna
medvetenheten och vikten av att utgå från ett uti­
från och in-perspektiv istället för ett mer traditio­
nellt inifrån och ut-perspektiv och på så sätt sätta
kunden i fokus.
Många idéer har kommit fram. Exempel är att
handläggningstider behöver förkortas, ärendestatus
måste förmedlas bättre, tydligare kontaktvägar, att
öppna och tillgängliggöra information på nya sätt
för att öka förståelse och dialog, att använda karta
för att visualisera data och erbjuda medborgaren
nya och mer attraktiva sätt att konsumera informa­
tion. Projektet har skapat nya samarbetsytor mellan
medborgarna, olika förvaltningar och kommunala
bolag samt spridit information och resultat till led­
ningsgrupper och politiker. Projektet visar att det
går att hitta nya sätt att involvera och kommunicera
med medborgare för att bättre förstå och möta med­
borgarnas behov. Att sätta medborgarnas behov i
centrum skapar ett nytt ´mind set´ i organisationen
och kräver nya metoder och arbetssätt.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 49
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Karlskrona – Vision Karlskrona 2030
Sammanfattning
Dialog för en gemensam vision för Karlskrona 2030
Beskrivning
Målet med arbetet var att ta fram en ny gemensam
vision för Karlskrona kommun. I detta arbete ut­
gjorde medborgardialog en central del. En kampanj
”Hur ser ditt Karlskrona ut 2030?” genomfördes in­
ledningsvis för att väcka intresse och få igång dialo­
gen kring framtidsfrågor där ett antal personer fick
beskriva sina framtidsbilder. Med det materialet
som utgångspunkt genomfördes workshopar med
politiker och förvaltningschefer där områden som
bedömdes som särskilt avgörande för Karlskrona
kommuns utveckling togs fram. Processen leddes
av upphandlad processledare som även genomförde
djupintervjuer med opinionsbildare och tre fokus­
grupper med ungdomar. Därefter genomfördes en
medborgardialog i form av en dialogturné på ett an­
tal olika platser i kommunen under två veckor.
Sammanlagt genomfördes 16 dialogmöten med
olika inriktning – allmänna möten som var geogra­
fiskt spridda på olika platser i kommunen, tematiska
möten dit företrädare för särskilda intressen och
sammanslutningar bjöds in. Exempel på tematiska
möten är Ungdomskarlskrona, Kulturkarlskrona,
Företagargrupper, Föreningar, Besöksnäringen
samt särskilda möten med Kommunala pensio­
närsrådet och Kommunala handikapprådet. Totalt
deltog 300 personer i de olika mötena och ett 50-tal
inlägg med synpunkter och förslag lämnades via sär­
skilt formulär på webben.
50 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Ingrid Augustinsson Swennergren,
kommundirektör,
[email protected]­
krona.se
Webbadress där mer information finns:
http://www.karlskrona.se/karlskrona2030
http://www.karlskrona.se/sv/Nyheter-start­
sidan/Hur-ser-ditt-Karlskrona-ut-2030/
http://www.karlskrona.se/sv/Om-kommu­
nen/Fakta-om-Karlskrona/i-Karlskrona/
Tidigare-nummer/i-Karlskrona1/Hur-serditt-Karlskrona-ut-2030/
Verksamhetsområde:
Vision
Information om processen och dess resultat kun­
de under hand följas via kommunens webb och via
hushållstidningen i Karlskrona. En ny gemensam
vision för Karlskrona antogs av kommunfullmäk­
tige i november 2012, Vision Karlskrona 2030. I
denna konstateras att visionen endast kan omsättas
till konkreta handlingsplaner genom samverkan och
med gemensamma krafter i samhället och att all­
mänheten, näringsliv och andra företrädare bjuds in
att vara med och tillsammans forma ett fortsatt att­
raktivt Karlskrona.
Lerum – Medborgardialog om Näringslivsstrategi
Sammanfattning
Beredningen för näringsliv och turism fick i början
av 2011 ett uppdrag av fullmäktige att ta fram en nä­
ringslivsstrategi för Lerums kommun.
Kontaktperson:
Elin Elebring, utvecklingssekreterare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.lerum.se/medborgardialog
Syftet med strategin är att göra kommunen attraktiv
för företagare och öka antalet arbetstillfällen inom
kommunen med visionen ”Sveriges ledande mil­
jökommun 2025” i fokus. För att ta fram strategin
genomförde beredningen en dialog med inbjudna
företagare och aktörer som har ett intresse i Lerums
näringsliv bland annat Chalmers, Business Region
Göteborg, rektorer, studievägledare. Totalt deltog
51 personer varav 17 var kvinnor och 34 män. I ja­
nuari 2012 fattade kommunfullmäktige beslut om
näringslivsstrategin.
Processen
Dialogen inleddes med en övning där deltagarna fick
tänka sig 10 år fram i tiden med hjälp av en berät­
telse. Metoden för dialogen var en modifierad form
av öppet forum och tre utvecklingssekreterare fung­
erade som processledare under kvällen. Deltagarna
var inbjudna till en tre timmar lång dialog. Under
det första av de två dialogpassen genomförde delta­
garna brainstorming utifrån frågeställningen – ”Tio
år framåt i tiden – Hur ser ett optimalt näringslivs­
klimat ut i en kommun, som gör att företag etablerar
sig och kan växa där?”. Vid varje bord fanns en be­
redningsledamot som ledde diskussionen och en av
deltagarna utsågs till sekreterare. Efter genomförd
brainstorming fick varje bord enas om att prioritera
två näringslivsteman att diskutera vidare om. Varje
bord gavs tillfälle att redovisa vilka teman man valt
ut. De prioriterade temaområdena samlades in av
utvecklingssekreterarna, sorterades och sattes upp
i grupper på skärmar. Utvecklingssekreterarna ka­
tegoriserade och slog ihop upprepade temaområden
så att det blev 6 olika områden att jobba vidare med
vid de 6 borden. Varje bord fick inledningsvis ett
av de sex temaområdena var att diskutera utifrån
frågan ”Hur kan vi uppnå visionen om framtidens
näringslivsklimat?” Dokumentation gjordes av en
ansvarig ”sekreterare” och en ledamot från Bered­
Verksamhetsområde:
Näringsliv
ningen för näringsliv och turism agerade samtalsle­
dare vid varje bord. Vid två tillfällen erbjöds möjlig­
het till frivillig rotation för att alla under en stund
skulle kunna sitta vid det bord där den fråga man var
mest intresserad av diskuterades.
Resultatet
Beredningen använde det material som samlats in
under dialogen som en del i underlaget för att ta
fram en näringslivsstrategi. Utöver denna dialog
gjorde beredningen studiebesök, hade dialog med
UF-företag, dialog med medborgare på gator och
torg, debatt i fullmäktige och möte med lokala före­
tagarföreningar. I näringslivsstrategin kan man tyd­
ligt se att de åsikter och tankar som framkom under
det öppna forumet gett avtryck för vad som priorite­
rats i näringslivsstrategin.
Lärdomar
Inbjudningarna till dialogtillfället skedde genom
personlig kontakt av politikerna i beredningen,
vilket var en framgång genom att många av de som
blivit kontaktade och tackat ja dök upp. Av totalt 60
anmälda kom 51 deltagare däremot är det viktigt att
tänka på vem du bjuder in och på vilka sätt ditt kon­
taktnät begränsar urvalet. I detta fall fick vi en över­
representation av män.
Deltagarna fick under kvällen möjlighet att läm­
na ifrån sig kommentarer och synpunkter som inte
hörde till dialogens övergripande frågeställning, för
att mer praktiska frågor inte skulle stå i vägen för ett
framtidsfokus.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 51
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Mora – Näringslivsstrategi
Sammanfattning
Ett framgångsrikt näringslivsklimat bygger på ett
gott samarbete mellan kommun, företag och fören­
ingar. Ett led för att åstadkomma detta är att ta fram
en väl förankrad näringslivsstrategi.
För att försöka ta reda på vad det stora raset i
Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet be­
rodde på, genomförde vi också en enkät ställd till
näringsidkare i kommunen. Vi ställde frågor om
hur man såg på kommunens bemötande samt vilka
frågor man önskade att kommunen borde fokusera
kring och fokusera på för att förbättra för närings­
livet i kommunen. Enkäten genomfördes under no­
vember-december 2013.
Beskrivning
Kommunstyrelsen beslutade i april 2014 om process
och projektplan för framtagande av näringslivsstra­
tegi. I processen ingick dialogmöten med företag i
hela kommunen. Därför genomfördes frukostmö­
ten i tre socknar samt två dialogmöten i Mora tätort
med sammanlagt närmare 150 företag. Resultatet
har landat i en tydlig inriktning i fokusområden
för kommunens eget arbete för att skapa förutsätt­
ningar för en god näringslivsutveckling i hela Mora
kommun. Beslut väntas i kommunfullmäktige i de­
cember 2014 och delar av strategin kommer att in­
arbetas i kommunplanen för 2015. Utifrån genom­
förda dialoger kommer sedan handlingsplaner att
utarbetas med företagen.
Hittills kan vi se att det positiva är en god förank­
ring av strategin hos många av våra företag och be­
slutsfattare. Särskilt bra är förankringen då resulta­
52 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Margareta Hallander,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.mora.se
Verksamhetsområde:
Näringsliv
tet ser ut att vara hållbart trots ett majoritetsskifte i
kommunpolitiken.
Hos många företagare finns även en vilja att ta
arbetet vidare till något mer och större, vilket också
ger att möjligheten för att det framtida arbetet med
att genomföra strategin och omsätta den i hand­
lingsplaner och aktiviteter som blir genomförda är
större än om arbetet inte bedrivits i dialogform.
För att arbeta med dialogform krävs också att
man i nya grupperingar först förklarar varför det är
viktigt att målgruppen avsätter tid för att vara delak­
tig. En förståelse för detta är nödvändig, särskilt när
det handlar om företag som ofta lever i synnerligen
tidspressad tillvaro.
Återkoppling kommer att ske dels via närings­
livsrådet, som föreslås få till uppgift att följa upp
de handlingsplaner och överenskommelser vi avser
ingå för genomförandet, men även via våra ordi­
narie forum såsom nyhetsbrev, frukostträffar och
branschmöten.
Mora – Dialog kring integration och flyktingmottagning
Sammanfattning
Dialogmöten kring öppnande av boende för ensam­
kommande barn; öppnande av asylboende i kom­
munen; lansering av projekt kring flyktingguide/
språkvän.
Beskrivning
I januari 2012 bjöds allmänheten in till en träff kring
öppnandet av ett kommunalt drivet boende för en­
samkommande barn. Målet var att sprida informa­
tion om vad verksamheten innebär och hur den
kommer att drivas för att skapa en bredare förank­
ring för verksamheten i samhället. Allmänheten fick
besöka lokalerna och prata med medarbetare kring
verksamheten. Totalt kom omkring 150 besökare
och besökarna upplevdes som nöjda. Svårt att mäta
vilka effekter det gav ut i samhället.
I september 2014 anordnades ett dialogmöte
i samarbete med Migrationsverket, Frösunda­
viksparken och Hero Sverige AB kring öppnandet av
ett asylboende i kommunen. Målet var att informera
allmänheten om att det skulle öppnas ett asylboen­
de samt vad det innebär för Mora kommun och kom­
muninvånarna. Inbjudan spreds via sociala medier
och hemsidor. Mötet inleddes med en presentation
av Hero Sverige AB och deras planer för verksam­
heten. Hero är det företag som driver asylboendet.
Därefter fanns utrymme för dialog bland deltagarna
och företrädarna för de olika aktörerna. Det deltog
ca 150 personer. Tyvärr stördes mötet av att Svenska
motståndsrörelsen deltog med syfte att störa och
sprida propaganda. Mötet upplevdes ändå som me­
ningsfullt och nödvändigt. Dock har det även efter
dialogmötet funnits fortsatt stort behov av kommu­
nikation och dialog.
Kontaktperson:
Magnus Nordahl, integrationschef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.mora.se
Verksamhetsområde:
Integration och flyktingmottagande
I oktober 2014 anordnades en informationsträff
kring lanseringen av ett projekt kring flyktigguide/
språkvän. Inbjudan spreds via hemsida, sociala me­
dier och annonsering. Besökarna bjöds på mat från
olika kulturer och fick en presentation av projektet
samt möjlighet att ställa frågor. Syftet med dialog­
träffen var även att hitta personer som vill engagera
sig som flyktingguide/språkvän, hitta personer som
vill få en flyktingguide/språkvän samt skapa dialog
om olika kulturer och mellan olika kulturer. Som en
del i det genomfördes en social övning i form av ord­
bingo. Det deltog omkring 100 personer och resulte­
rade i att vi fick in omkring 30 anmälningar till att bli
eller få flyktingguide/språkvän.
Sammanfattningsvis har vi lärt oss att dialogmö­
tet är ett bra sätt att skapa förståelse och förankring
för olika former av verksamheter som är nya i kom­
munen. Att träffas och diskutera visar på hur viktigt
vi ser på deltagarnas synpunkter och att vi är intres­
serade av att lyssna. Att skapa sådana möten visar på
ett gott bemötande vilket även underlättar om man
ska kommunicera kring något som inte alltid upp­
fattas som positivt från alla kommuninvånare.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 53
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Nacka – Advisory Board
Sammanfattning
Advisory Board (AB) som är en del av Karriärgalleri­
an, har varit verksam i snart två år. AB fungerar som
ett rådgivande organ till tjänstemän i kommunen i
högaktuella frågor.
Beskrivning
I gruppen finns 12 ungdomar i åldern 16–24 som
tillsammans representerar samtliga kommundelar i
Nacka. Samtliga enheter i Nacka kommun har möj­
lighet att lyfta olika frågeställningar som är aktuella
inom just deras område. Möten sker 1 gång per må­
nad och inkommande frågeställningar konkretise­
ras genom frågor såsom, vårt behov – vad undrar
vi? Och, vad är önskat resultat? Ungdomarna i Advi­
sory Board uppmanas att i sina egna nätverk samla
in åsikter inför kommande möte. Innan diskussio­
nerna börjar gör enheten en kort presentation av
bakgrund till frågeställning. Sedan angrips fråge­
ställningen på flera sätt och i olika konstellationer.
Öppna diskussioner varvas med gruppdiskussioner
och eget arbete. Den information som ungdomarna
samlat in när de frågat sin omgivning lyfts också
fram på olika sätt. Karriärgallerian sammanställer
och återrapporterar resultaten till samtliga parter
och följer inom rimlig tidsplan upp med beställande
enhet för att återkoppla till medlemmarna i AB.
Advisory Board har behandlat flera olika frågor
genom åren. Frågor kan kopplas till bland annat
områden som psykisk ohälsa, missbruk hos unga,
ensamkommande flyktingbarn och kopplingen mel­
lan skola och arbetsliv. Ca 20 ungdomar från Nacka
har under åren fått möjlighet att komma med sina
åsikter och tankar kring dessa frågor och vi har på
så sätt ökat framförallt unga människors möjlighet
till inflytande i kommunen. Några konkreta resultat
från åren som gått:
>>Under temat ”ensamkommande flyktingung­
domar” funderade ungdomarna kring vad unga
flyktingar kunde tänkas behöva när de kom till
Sverige. Något som de kände behövdes var ett
extra stöd till ungdomarna. De var sedan med och
54 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Emmelie Söderholm
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.nacka.se/ungtinflytande
Verksamhetsområde:
Inflytande
utvecklade idén med guider specifikt för ensam­
kommande flyktingbarn/ungdomar. Guiderna
arbetar ideellt och introducerar den nyaanlände
i lokalsamhället. Guider och ungdomar matchas
utifrån gemensamma intressen och erfarenheter.
>>Under temat psykisk ohälsa diskuterades vikten
av kontaktnät och att ha något vettigt att göra
utanför skolan. Föreningslivet togs upp som en
funktion som kunde minska utanförskap och
psykisk ohälsa. Utifrån egen erfarenhet såg ung­
domarna i AB att det var svårt att veta vad som
egentligen fanns på föreningssidan och att man
inte vet vem man ska vända sig till. De föreslog
därför en föreningsmässa där unga Nackabor blev
inbjudna att prata med olika föreningar och prova
på olika aktiviteter. De fick sedan vara involve­
rade kring vilka föreningar som skulle bjudas in,
vad som var viktigt att tänka på för att göra så
många som möjligt delaktiga och hur man skulle
marknadsföra mässan.
Under åren med Advisory Board har vi sett att ung­
domar är kapabla till otroligt mycket. Vi har lärt oss
att unga medborgare vågar och vill mycket och inte
är rädda för att prata öppet och tänka stort. Något
som varit viktigt är det faktum att ungdomarna varit
i olika åldrar, med olika bakgrund och representerat
samtliga kommundelar. Detta har givit oss ett brett
perspektiv och mångfald.
Piteå för alla – Med ökad mångfald
Sammanfattning
För att nå måluppfyllelse för målet ”Piteå präglas av
en samhällssyn med mångfald som grund” har dia­
log genomförts med 1000 personer med fyra olika
metoder.
Beskrivning
Förvaltningscheferna upplevde det svårt att nå
handlingskrafthandlingskraft i arbetet med mång­
fald. Det fanns därför ett behov av att öka kunskaper
inom området och vi tog därför hjälpa av konsult­
företaget Miklo. Avtalet innebar dels en del med
utbildning, dels behovsanalys, dels en del där Mi­
klo genom en slutrapport skulle lämna förslag på
handlingsplan för Piteå kommun. Uppdraget var att
genomföra en kartläggning av behov, med målet ta
farm en definition och en handlingsplan för arbete
med mångfald för högre måluppfyllelse.
Vi använde två av de kanaler vi har för medbor­
gardialog. Unga tycker – öppen webbsida under en
månad med både frågor till unga och en öppen del
för att tycka vad de vill. 325 deltagare. Lunchdialo­
ger – en kanal där Piteå via lunchvärdar på samma
dag besöker ett urval av lunchrestauranger. Lunch­
gästerna får ett frågekort där de tillsammans eller
enskilt besvarar 2–3 frågor. 500 deltagare. Vi spred
information genom vår hushållstidning ”Värt att
veta om din kommun – Tema mångfald” som delas
ut till alla hushåll.
Alla förvaltningar inbjöds att delta i utbildning
och att genomföra fokusgrupper. Totalt genomför­
des 16 fokusgrupper med 6–8 personer från olika
målgrupper där urvalet utgick från de sju diskrimi­
neringsgrunderna. Exempelvis genomfördes dialo­
ger med fysiskt funktionsnedsatta, psykiskt funk­
tionsnedsatta, olika religioner, HBTQ, utlandsfödda
som bott länge i Piteå, nyanlända utlandsfödda, ung­
domar, pensionärer, vuxna mitt i livet, föreningar
med särskilt engagemang i frågan, m.m. Totalt del­
tog ca 100 pitebor. Samtalen genomfördes efter en
särskild samtalsmall och dokumenterades likvär­
digt för att enkelt kunna sammanställas.
Kontaktperson:
Anna-Lena Pogulis kommunstrateg,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.pitea.se
Verksamhetsområde:
Mångfald
Därefter genomfördes en Open space på gym­
nasieskolan och en Open space för allmänheten.
Inbjudan gick ut tidigt och spreds via flera kanaler.
För att möjliggöra brett deltagande sattes bussar
in från vissa områden, språktolk och teckentolkar
fanns. På gymnasiet deltog ca 60 personer och från
allmänheten kom ca 180 personer. Deltagarna tog
fram dagordningen och vilka frågor som skulle dis­
kuteras under dagen. Totalt var det ca 30 områden
som lyftes. Särskild dokumentationsmall fanns vid
varje bord. Under dagen så genomfördes dialoger på
många sätt, vissa bord samtalade helt på engelska,
andra via språktolkar, teckentolkar och naturligtvis
även samtal helt på svenska.
Arbetet har lett till beslut om en definition och en
kommunövergripande handlingsplan för mångfald
med åtta utvecklingsområden. Definitionen bygger
på datainsamlingens tydliga budskap att alla ska
känna sig välkomna och behövda. Piteå kommuns
definition på mångfald har därför en bred och enkel
ansats på ett svårt och komplext område. ”Ett Piteå
för alla – med ökad mångfald”.
Vår lärdom är vikten av att använda konsulter i ett
lärande, att jobba med breda urval och ha metoder
för urval så att så många målgrupper som möjligt
nås.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 55
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Region Skåne – ”Jag vill att”
Sammanfattning
Medborgarnas synpunkter på utmaningar och möj­
ligheter samt egna tankar och drömmar kring Skå­
nes utveckling.
Kontaktperson:
Tommy Krizsán,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.skane.se/medborgardialog
Beredningarna för medborgardialog (BMD) i Regi­
on Skåne genomförde under våren 2013 medborgar­
dialoger om Skånes utvecklingsstrategi 2014–2020,
som en del av en bred dialog som Regionala tillväxt­
nämnden (RTN) initierade. Syftet var att ta del av
olika synpunkter på vilka utmaningar respektive
möjligheter medborgarna ser som särskilt viktiga
för Skånes utveckling samt att få en bild av medbor­
garnas drömmar och tankar om Skånes framtid.
Dialoggrupper bildades med Skånes fyra hörn
som utgångspunkt. Rekryteringen skedde främst
bland tidigare dialogdeltagare i den s.k. Skånedia­
logen och en kompletterande rekrytering genom­
fördes via skolor, arbetsmarknadsenheter samt i
den idéburna sektorn för att öka bredden av delta­
gare. Mot bakgrund av frågans komplexitet träffades
grupperna vid två tillfällen med två veckors mellan­
rum. Politiker från BMD deltog i samtalen i respek­
tive grupp.
Vid det första mötet prioriterade deltagarna de
viktigaste områdena för Skånes utveckling och sam­
talade om motiven till sina val. Inför det andra mö­
tet kunde man ta del av ett diskussionsunderlag med
Skånes möjligheter och utmaningar i framtiden. Det
andra mötet inleddes med en redovisning av priori­
teringarna i de övriga dialoggrupperna som diskute­
rades tillsammans med en förtroendevald från RTN.
Avslutningsvis fick deltagarna formulera sina egna
tankar om ett framtida Skåne.
Resultaten i rapporten ger en mångfald av med­
borgarnas bilder av ett framtida Skåne och utgör en
56 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Regional utveckling
del av det fortsatta arbetet med utvecklingsstrate­
gin. De områden som framhölls som särskilt viktiga
för utvecklingen var skolan/utbildningen, folkhäl­
san/sjukvården samt arbetsmarknaden. Däremot
resonerade deltagarna mer framtidsorienterat i sina
drömmar, tankar och önskningar kring det Skåne de
vill leva i. Man framhöll i lägre grad det som är vik­
tigt för dem personligen, utan resonerade i huvud­
sak kring det som gagnar det gemensamma samt
visade en tydlig och uppriktig omsorg om såväl barn
och ungdomar som om de äldres levnadsvillkor.
Upplägget med två efterföljande möten gav hjälp­
ligt med tid att lära sig mer och samtala om ämnet.
Deltagarna visade stort engagemang och en god för­
måga att samtala om stora och komplexa framtids­
frågor. Det gjordes många reflektioner kring nyttan
med att dels få bakgrundsinformation, dels att höra
andra åsikter än sin egen. Att rekrytera brett och ac­
ceptabelt representativt till dialoger, är fortsatt en
svår uppgift. Ytterligare utmaningar är att balansera
sakkunnigas påverkan på samtalen samt att utveck­
la bra metoder att hjälpa deltagarna att frigöra sig
från nuets inverkan på deras tankar om framtiden.
Region Skåne – Medborgardialog om remissförslaget om RUS
Sammanfattning
Tre olika angreppssätt har använts för att erhålla
medborgarnas perspektiv på ett remissförslag om
Skånes utvecklingsstrategi.
Kontaktperson:
Tommy Krizsán,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.skane.se/medborgardialog
Regionala tillväxtnämnden (RTN) i Region Skåne
begärde, efter genomförda medborgardialoger un­
der 2013, synpunkter från de tidigare deltagarna
i dialoggrupperna samt ett kompletterande ung­
domsperspektiv på remissförslaget om den regio­
nala utvecklingsstrategin (RUS).
Beredningarna har inhämtat dessa synpunkter
och perspektiv genom dialoggrupper med medbor­
gare, samtalsgrupper med gymnasieungdomar samt
från Skånepanelen.
Dialoggrupper med en extern samtalsledare an­
ordnades på fyra orter i Skåne, med i huvudsak
deltagare från grupperna under våren 2013. Sam­
talsgrupper med ungdomar i gymnasieklasser ge­
nomfördes på fyra orter i Skåne och med ett något
snävare tema. På tre orter skedde detta under led­
ning av professionella skådespelare. Förtroendeval­
da från beredningarna för medborgardialog (BMD)
medverkade i såväl dialoggrupperna som vid samta­
len med ungdomarna.
Som ett komplement till dialogerna stämdes
medborgarnas prioriteringar av målsättningarna i
RUS:en av genom Skånepanelen, en webbpanel med
3200 svarande.
Resultaten föreligger i en skriftlig rapport från
dialoggrupperna, en videodokumentation från sam­
talsgrupperna samt en undersökning från Skånepa­
nelen.
Rapporten från dialoggrupperna belyser strategin
ur två perspektiv – ett där teman utifrån deltagarnas
tankar och resonemang lyfts fram och ett där sam­
Verksamhetsområde:
Regional utveckling
talen sorteras utifrån remissförslagets fem priorite­
rade ställningstaganden. Samtalen med gymnasie­
ungdomarna har dokumenterats med videokamera
och finns tillgängliga på YouTube och resultatet från
webbpanelen är publicerat på Region Skånes hem­
sida, jämte en artikel om detta.
Rapporten från dialoggrupperna belyste likhe­
ter och skillnader mellan remissförslagets formu­
leringar och deltagarnas sätt att lyfta fram viktiga
perspektiv. Dessa kom att ligga till grund för för­
slag till förändringar i remisstexten. Likaså visade
medborgarnas prioriteringar av målsättningarna i
utvecklingsstrategin på vilka områden som uppfat­
tades som mer eller mindre viktiga för dem i deras
vardag vilket blev en tydlig indikation i det fortsatta
arbetet. Dialogerna med ungdomarna visade att det,
efter målgruppsanpassning och viss insnävning av
temat, fungerar väl att samtala med unga även om
mer komplexa framtidsfrågor.
En komplikation inför dialogerna var, i likhet
med de tidigare dialogerna, att det faktaunderlag
som fanns, inte var anpassat till vanliga medborgare
i den utsträckning man hade önskat.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 57
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Sandviken – Vision 2025
Sammanfattning
Att i samarbete med medborgarna och i politisk
enighet ta fram en vision för Sandviken.
Beskrivning
Arbetet med att skapa en ny vision som gäller Sand­
viken fram till år 2025 engagerade många medbor­
gare, förtroendevalda och tjänstemän. Fram till
våren 2008 gjorde kommunstyrelsen ett förarbete
med visionen för Sandviken. De fick bland annat via
Jan Sturesson, Partner och Global leader för Go­
vernment and Public Services inom PWC, ökad kän­
nedom och kunskap om trender som påverkar vårt
samhälle idag och imorgon. Detta var erfarenheter
som blev viktiga när visionen skulle formuleras och
all den kunskap, tankar och åsikter som medbor­
garna bidrog med om kommunens framtid skulle
sammanställas. Detta resulterade i en idétext kring
vision 2025 ”Med basen i Sandviken är världen all­
tid närvarande.” I slutet av september 2008 delades
Informationstidningen Sandviken nr 3 2008 ut till
alla hushåll och företag i Sandviken. Vid KS:s sam­
manträde beslutades processarbetet kring Vision
2025. En informationsfilm kring varför Sandvikens
kommun arbetar med att ta fram Vision 2025 publi­
cerades på webben.
Under perioden 1 oktober 2008 till 12 januari
2009 genomfördes en mängd möten tillsammans
med medborgarna. Många medborgare tog även
chansen att göra sin röst hörd på olika sätt. Över
2200 röster kom in bl.a. genom formulärsvar på
webb, bibliotek och via informationstidningen.
Många har också deltagit i diskussionsträffar och
bokat politiker/visionssamordnare för att ge sitt bi­
drag till visionsarbetet. Från januari till mars 2009
sammanställdes alla tankar och idéer som kommit
fram. Som en fortsättning på medborgardialogerna
arbetade kommunstyrelsen fram ett visionsförslag.
Förslaget antogs av Kommunstyrelsen och av Kom­
munfullmäktige.
Den färdiga visionen presenterades i samband
med invigningen av Göransson Arena våren 2009.
58 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Odd Westby, informationschef
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://sandviken.se/vision2025
Verksamhetsområde:
Vision
Men det stora arbetet började när visionsdokumen­
tet var klart. Då handlar det om att på så många sätt
som möjligt arbeta utifrån visionen. De anställda i
Sandvikens kommun behöver arbeta utifrån visio­
nen. De förtroendevalda behöver styra den kommu­
nala organisationen utifrån visionen. Det viktigaste
är dock att alla ca 37 000 medborgare i Sandviken
känner för visionen och drar sitt strå till stacken.
Först då kommer Vision 2025 att i grunden kunna
påverka vårt samhälle åt det håll vi önskar.
Resultatet är att arbetet uppnådde målet med en
bred förankring hos allmänheten samt politisk enig­
het kring dokumentet. Visionen har med bakgrund
i detta, under en betydligt längre tid än för tidigare
visionsdokument, haft funktionen av ett accepterat
och aktivt styrdokument. En fungerande medbor­
gardialog har i en parlamentarisk styrd organisation
flera funktioner:
>>Det kan bli större än det egna partiet och en möj­
lighet för förtroendevalda att möta medborgarna
med stora öron och utan förutbestämd partibe­
teckning.
>>När många medborgares åsikter samlas så blir
vissa åsikter tydliga och de väger då tyngre än det
egna partiets program.
>>Medborgardialog har såväl syftet att få in åsikter
från medborgarna som att vara en konkret mark­
nadsföringsaktivitet.
Skellefteå – 2030-dialogen
Sammanfattning
Skellefteå kommun har en vision och ett mål: Skel­
lefteå – en framsynt och jämställd tillväxtkommun,
attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000
invånare år 2030.
Beskrivning
Under våren 2014 genomfördes en invånardialog
som ett led i att nå målet. Då träffade politikerna
i Skellefteå ca 1000 skelleftebor för att diskutera
vad som är viktigt för att ett framtida Skellefteå ska
kunna växa. Projektledningen fick möjlighet att
upphandla en dialogkonsult som skulle stötta pla­
neringen av arbetet. Planeringen av dialogen påbör­
jades ca 6 månader före dialogens start. Vi började
med att ta fram syfte, mål, mätmetoder och mått för
dialogen. En målmatris växte under den första må­
naden fram. I denna fanns fyra syften med dialogen
som beslutades av politiken;
>>Känsla av samhörighet och gemensamt ansvar.
>>Kunskap om medborgarnas prioriteringar och
behov för ett bättre beslutsunderlag.
>>Ökat inflytande och aktivt medborgarskap.
>>Medborgarna får ökad insyn i och kunskap om
strategiarbetet.
Arbetet med att fundera på aktuella målgrupper
startade tidigt under planeringsfasen. I denna över­
gripande fråga som berör alla i en kommun var det
viktigt att alla som vill får vara med och påverka. Dä­
remot kom gruppen ganska snabbt med konsultens
hjälp fram till att man skulle behöva använda sig av
uppsökande verksamhet för att kunna samtala med
viktiga målgrupper såsom unga, småbarnsföräl­
drar och människor från andra länder. Utifrån mål­
gruppsanalysen planerades metoden upp och be­
stod av 10 öppna möten runt om i kommunens orter
samt ett antal uppsökande möten på förskola, Leos
lekland, campus, ungdomsfullmäktige och språk­
café för invandrare.
Kommunikation och utvärdering är två andra
viktiga delar som arbetades med i planeringsfasen.
Gruppen förstod snabbt att man mycket snabbare
måste komma igång med kommunikationsarbetet
och att ta fram en kommunikationsplan.
Utvärderingsmetoder bestämdes efterhand un­
der arbetet med målmatrisen. Invånarna fick på
Kontaktperson:
Lena Plym Forshell, verksamhetsstrateg,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Vision
varje möte svara på ett antal frågor med mento­
meterknappar och på så sätt kunde man på plats
få statistik på ett antal frågor bland annat om sam­
mansättningen av deltagarna samt vad de tyckte om
mötet. En uppskattat metod som kan rekommende­
ras för uppföljning.
Tack vare en mycket bra planeringsfas där i stort
sett allt planerades upp ordentligt blev det praktiska
genomförandet mycket lyckat. Det var tydligt från
början varför dialogen genomfördes och hur åsik­
terna skulle komma att tas om hand. Återkoppling
skedde på kommunens hemsida men även direkt till
deltagarnas e-post adresser samt genom en bilaga i
den lokala tidningen.
Resultatutvärderingen visade att av 13 mått som
sattes upp för att utvärdera dialogen är nio mått
uppfyllda och två inte långt ifrån. Två viktiga mått
återstår att följa upp och de kommer att visa hur stor
del av åsikterna som tagits till vara i den kommande
strategin och om politikerna tyckte att dialogen gav
ökad kunskap och bättre beslutsunderlag till strate­
giarbetet. En processutvärdering gjordes också med
projektgruppen vilket var otroligt nyttigt för fram­
tida dialogarbeten.
Råd
>>Ta fram en bra målmatris det ger styrning till hela
arbetet.
>>Börja med kommunikationsarbetet tidigt i plane­
ringsfasen.
>>Genomför uppsökande verksamheterna först, det
är där de viktiga målgrupperna finns och man ska
ha som mest energi.
>>Involvera politikerna i alla viktiga beslut under
planeringsfasen.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 59
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Sunne – Platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt
Sammanfattning
Sunnes övergripande vision 2014–2025 är fram­
arbetad i bred dialog med invånare, politiker och
näringsliv.
Beskrivning
Fullmäktige beslutade att en fullmäktigeberedning
skulle arbeta fram en ny kommunstrategi. Bered­
ningens tjänstemannastöd blev kommunens till­
växtstrateg.
Enligt beslutet skulle den nya strategin tas fram
i bred samverkan med invånare enligt Sunnemo­
dellen. Sunne modellen är en modell för dialog och
medskapande och arbetades fram under EU-projek­
tet Genius Loci. Sunnemodellen bygger på 5 pussel­
bitar och handlar både om ett förhållningssätt och
en praktisk metod för att ta tillvara på människors
kompetens och vilja att bidra. Förhållningssättet är
att människor kan och vill bidra med sina olika erfa­
renheter och kompetenser.
Arbetet påbörjades genom att beredningen till­
sammans med tjänstepersonen arbetade fram vilka
frågeställningar man behövde har svar på för att
kunna ta fram visionen för strategin. Det resultera­
de i fyra frågor: Vad vill du att vår kommun ska vara
känd för 2025? Hur vill du att det ska se ut i Sunne
2025? Vad är det som göra att du väljer att bo kvar
i kommunen 2025? Vad är det som göra att männ­
iskor väljer att flytta till Sunne 2025?
Nästa steg blev att planera vilka aktiviteter som
behövde genomföras för att få så många svar som
möjligt. Beredningen valde intervjuer och work­
shops. Intervjuerna genomfördes på olika ställen
där människor rörde sig. Dialogtillfällena annonse­
rades och ett pressmeddelande gick ut.
Utöver intervjuerna har beredningen genomfört
workshops med olika grupper av invånare, politi­
ker och medarbetare med samma frågeställningar.
Beredningen deltog också vid en ungdomsmässa
och avslutningsvis bjöds hela Sunne in till en Open
Space aktivitet. Totalt har cirka 500 personer varit
involverade och 1080 åsikter registrerats. För att få
60 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Webbadress där mer information finns:
www.sunne.se
Verksamhetsområde:
Vision
Finns politiskt beslut om att arbeta med
medborgardialoger
en överblick över åsikterna kategoriserades de i 10
olika kategorier. Därefter började arbetet med att
väva samman åsikterna med den politiska viljan, ar­
betet med varumärket och Värmlandsstrategin. En
vision med fyra övergripande mål togs fram. För att
göra strategin mätbar kopplades 28 mätbara mål till
strategin. En visionär text kring hur Sunne 2025 är
togs fram tillsammans med informationsstrategen.
Dokumentet skulle kunna läsas och förstås av både
politiker, medarbetare och invånare. Ett förslag till
ny kommunstrategi gick ut på remiss hösten 2013
och sedan dokumentet justerats efter inkomna syn­
punkter fattades ett beslut i fullmäktige i maj 2014.
En broschyr om den nya kommunstrategin skickas
ut till kommunens invånare.
Vad har vi lärt oss?
Det tar tid. Det är viktigt att ha dialogen där medbor­
garna finns. Att delta i redan planerade aktiviteter är
ett bra sätt. Utbildning i medborgardialog är viktigt.
Viktigt att på olika sätt ta hjälp av sociala medier.
Återkoppla till de som varit med. Det är viktigt att
vara flitig med pressmeddelande för att synliggöra
arbetet. Viktigt att äga processen själva. Välj dialog­
form efter syfte. Mixa grupper för att få in olika per­
spektiv i samma samtal. Viktigt att från start skapa
rätt förväntningar hos deltagarna. Att vara tydlig
med vad medborgardialogen syftar till och hur den
kan påverka. Detta bör skrivas ner så att alla är helt
överens om spelreglerna.
Svenljunga – Medborgardialog om näringspolitiskt program
Sammanfattning
Medborgardialog enligt cafémodellen inför kom­
mande näringslivspolitiska program. Inbjudan till
allmänhet, föreningar och medborgare.
Kontaktperson:
Lena Lövgren, utvecklingsstrateg,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.svenljunga.se/kommunoch­
politik/hurkanjagpaverka.4.d11af1b13
2f9810487800010045.html
Medborgardialogerna är en del av en större process
som prövas under benämningen fullmäktigesamtal.
Målet är, dels att diskutera och förankra ett kom­
mande ärende tidigt via en öppen politisk diskussion
i fullmäktige, dels ge möjlighet för medborgarna att
bidra med synpunkter och inspel innan själva be­
redningsarbetet påbörjas på allvar. Hela processen
startar med att fullmäktigeledamöterna får en kort
introduktion om bakgrund och förutsättningar för
i detta fall näringslivet i Svenljunga kommun. Där­
efter diskuteras i smågrupper över partigränserna
för att få fram politiska ståndpunkter/områden som
är viktiga i det fortsatta arbetet. Styrgruppen för
medborgardialog (med en representant från samt­
liga partier i fullmäktige) har löpande tagit del av
resultaten och även formulerat de frågeställningar
som sedan användes under tre medborgardialoger
på olika platser i kommunen. Dialogerna genomför­
des i början av året och det var livliga diskussioner
och många åsikter som kom fram. ”Cafévärdarna”
fördelade endast ordet och noterade. Det finns både
för- och nackdelar om ”cafévärden” är insatt i detalj­
frågorna. Risken är att förklaringar och information
runt näringslivsfrågorna får för stort utrymme på
bekostnad av dialogen. Som cafévärd bör man där­
för låta vissa ”felaktigheter” passera för att inte av­
bryta diskussionerna. Svårigheten var att hålla sig
till ämnet (det som kommunen själva kan påverka
inom näringslivsområdet) och att ge ”lagom tid”
till varje fråga. Genom tidigare erfarenheter vet vi
att det även kommer en hel del synpunkter utanför
själva frågeställningarna. Vi hade därför med sepa­
rata blanketter där man själv kunde formulera syn­
punkter/klagomål eller idéer utanför ämnet.
Flera politiker deltog i diskussionsgrupperna och
vi gjorde noggranna noteringar av synpunkter och
idéer. Allt systematiserades sedan i några större om­
råden. Sammanfattningen publicerades därefter på
Verksamhetsområde:
Näringslivspolitiskt program
kommunens webbplats samt skickades till de delta­
gare som uppgett e-postadress. Deltagarna bestod
huvudsakligen av småföretagare och byalagsrepre­
sentanter samt ett fåtal intresserade medborgare.
Även om näringslivsklimatet påverkar de flesta in­
vånare kände sig långt ifrån alla berörda av frågorna.
Båda underlagen användes sedan i beredningen
av ärendet. Efter beredningen gick förslaget ut på
remiss till partigrupper och deltagande föreningar
innan det lämnades vidare till ordinarie politisk be­
handling.
Arbetet resulterade i ett förbättrat utredningsun­
derlag samt positiv respons från deltagarna, efter­
som de upplevde att politikerna tog sig tid att lyssna.
Det är önskvärt att nå fler under dialogerna, men om
arbetssättet fastställs så ökar också kännedomen för
varje dialog vi genomför med liknande struktur. Då
finns också möjlighet till en bredare marknadsfö­
ring.
Processen är ganska långdragen eftersom under­
laget också går på remiss under utredningstiden. En
lång beredningstid kan leda till att medborgare tap­
par intresset och uppfattar det som om det inte blev
något av deras engagemang. Höstens kommunalval
kom också emellan, vilket försenade processen. Vår
slutsats är att dialoger och processen gått bra men
att vi behöver planera in hela flödet fram till slutgil­
tigt datum för tänkt beslut redan från början.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 61
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Upplands Väsby – Dialog med unga om framtiden
Sammanfattning
Hur ska Väsby utvecklas för att bli attraktivare för
ungdomar?
Beskrivning
Dialogen med gymnasieeleverna gav oss ett bra un­
derlag för vår framtida planering av Väsby. Ungdo­
marna efterfrågade bland annat fler små lägenheter
centralt och ett större nöjesutbud. Synpunkterna
var inspel till vision 2040.
Väsby ska vara en attraktiv kommun dit våra ung­
domar vill återvända efter eventuella högre studier
på annan ort. För att få ett bra kunskapsunderlag för
vår framtida planering och byggande anordnande vi
ett dialogmöte med Väsbys gymnasieelever.
Dialogmötet hölls i december 2010 och hade 30
deltagande elever från årskurs ett på det samhälls­
vetenskapliga programmet. Metoden som användes
var grupparbeten varvat med diskussioner i hel­
klass.
Utförande
Dagen inleddes med att dialogmötets bakgrund och
syfte presenterades för eleverna. Därefter fick ung­
domarna diskutera hur de ser på Väsby i dag och i
framtiden ur flera aspekter. En av frågorna berörde
kommunens områden. Väsby Centrum, Vilundapar­
ken, Bollstanäs, Norrviken och Kairo, områden som
erbjuder många olika aktiviteter, uppskattas mest.
Däremot ansågs Smedby, stationsområdet och Dra­
gonvägen vara mörka och otrygga.
62 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Johannes Wikman, kommunikationsdirek­
tör, [email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.upplandsvasby.se
Verksamhetsområde:
Vision
Ungdomarna hade många synpunkter på hur sta­
tionsområdet kan vidareutvecklas och göras trygga­
re kvällstid. Några av förslagen var bättre belysning,
fältassistenter, nattvandrare samt kameror. Dessut­
om uttrycktes önskemål om fler mötesplatser, fram­
förallt kvälls/nattöppna caféer och restauranger.
Synpunkterna om Väsby Centrum var till största
del positiva. Dock tydliggjordes efterfrågan på bland
annat utökade öppettider, en biograf samt fler popu­
lära butiker. När det gäller bostäder uttrycktes ett
tydligt önskemål om fler små lägenheter centralt.
Två tredjedelar av eleverna vill bo kvar i Väsby även
i framtiden. Eleverna anser att Väsby är en grön,
trygg och barnvänlig kommun som är centralt be­
lägen, med närhet till både Stockholm, Arlanda och
Uppsala.
Dialogen med gymnasieeleverna gav oss ett bra
underlag för vår framtida planering.
Vårgårda – Dialog om kommunens miljöstrategi
Sammanfattning
Fullmäktige i Vårgårda kommun beslutade våren
2014 om att tillsätta en tillfällig beredning vars upp­
drag var att ta fram en strategi för att nå kommu­
nens miljömål.
Kontaktperson:
Robert Hagström, folkhälsosamordnare
samt ansvarig tjänsteman medborgardialog,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.vargarda.se
I beredningens uppdrag stod det att den tillfälliga
beredningen skulle bestå av förtroendevalda samt
representanter från olika organisationer i samhäl­
let, så som LRF, representant från de fackliga or­
ganisationer, Naturskyddsföreningen m.fl. I upp­
draget stod det också att det skulle genomföras en
medborgardialog.
Den tillfälliga beredningen valde att genomföra
en så kallade cafédialog. Syftet och målet med dia­
logen vara att ta hjälp av invånarna i Vårgårda att ta
fram en miljöstrategi för att nå de uppsatta miljö­
målen. Då miljömålen är många valdes några mål ut
och sammanslogs till följande målområden; Resor
till och från jobb fritid m.m., mat, närodlat och eko­
logiskt samt resurssnålt boende.
Inbjudan till denna medborgardialog gjordes via
annons i lokalpressen, mailutskick till tidigare del­
tagare på medborgardialoger, information på kom­
munens hemsida samt via kommunens Twitter
konto.
För att säkerställa att även barn och ungdomar
kom till tals, så valde den tillfälliga beredningen att
också träffa elevråden på kommunens högstadieoch gymnasieskola, elevskyddsombud samt det ny­
startade ungdomsrådet. Denna dialog kom främst
att handla om resor från och till skola och fritidsak­
tiviteter. Vi tog kontakt med barn och ungdomar via
e-post och via skolornas rektorer.
Till medborgardialogen kom det endast två med­
borgare, en kvinna och en man. På plats fanns också
förtroendevalda från beredningen samt tjänstemän.
Verksamhetsområde:
Strategi
Trots lågt deltagande från medborgarna, fick bered­
ningen en del underlag till framtagandet av förslag
till strategi för att nå kommunens antagna miljömål.
Träffen med barnen och ungdomarna blev däre­
mot mer lyckat. Till detta möte kom barn och ung­
domar från både högstadiet och gymnasiet. Sam­
manlagt kom det nio barn och ungdomar. På mötet
fanns det också förtroendevalda samt tjänstemän.
För att kunna återkoppla till de som deltog i med­
borgardialogen, fick deltagarna skriva sina e-post­
adresser på en lista. Sammanställningen av dialogen
lades också ut på kommunens hemsida.
Lärdomen från denna dialog var att det är svårt
att bjuda in till dialoger som inte har någon direkt
målgrupp. Det är också svårt att få intressenter
när rubriken på dialogen är något vag, det vill säga:
”Medborgardialog om kommunens miljöstrategi”
Till träffen med barn och ungdomar var det lätt­
are att få intressenter. Detta då denna inbjudan gick
direkt till dem och via deras rektorer. Denna dialog
hade också en mer avgränsad frågeställning, det vill
säga: ”resor från och till skola och fritidsaktiviteter”
samt att det var en avgränsad målgrupp.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 63
Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling
Västerås – Kulturplan för staden
Sammanfattning
Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden i Västerås har
formulerat ett uppdrag till förvaltningen. Uppdra­
get och målet är att ta fram en övergripande strategi
för stadens kulturliv, en kulturplan.
Beskrivning
En viktig del i arbetet är att ha dialoger med invå­
narna, föreningslivet, kulturaktörer, kulturinstitu­
tioner, politiska företrädare och andra som berörs
av kulturplanen. Syftet med dialogmötena är att ta
in synpunkter och lyssna på önskemål och förvänt­
ningar inom kulturområdet. Arbetet med kulturpla­
nen leds av en styrgrupp av förvaltningschefer och
ledande tjänstemän. En särskild projektgrupp har
ansvarat för det operativa arbetet att ta fram kultur­
planen. En viktig del i det inledande arbetet var att
skapa och ge förutsättningar för delaktighet. Därför
organiserades och genomfördes dialogmöten med
västeråsarna, det ideella föreningslivet och kultur­
sektorn. En kommunikationsplan för kulturplanen
togs fram. Inbjudningar skickades ut till tänkbara
intressenter och organisationer liksom pressmed­
delanden och information till media. Information
om kulturplanen lades ut på stadens webb, på so­
ciala medier och via annonser i lokala media. Mö­
tena hade en bestämd struktur där deltagarna fick
möjlighet att svara på ett antal frågor och processa
dem i mindre arbetsgrupper. Därefter har deltagar­
nas idéer och synpunkter redovisats för samtliga
som närvarat på mötet. Synpunkterna har även vik­
tats för att urskilja vad som är mest angeläget en­
ligt deltagarnas uppfattning. De personer som inte
hade möjlighet at delta på de offentliga mötena gavs
möjligheter att lämna synpunkter via webben där
ett formulär med öppna frågor fanns utlagt. Samma
formulär fanns även i pappersform utlagt i valbås på
kulturinstitutioner och offentliga mötesplatser. Där
kunde besökaren skriva ned sina idéer och lämna
in dem i särskilda valurnor som fanns utställda i
64 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Ami Netzler, mångfaldsstrateg
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.vasteras.se/kulturfritid/dans­
musikteaterochfilm/Sidor/handlingsplan­
forkultur.aspx
Verksamhetsområde:
Kulturplan
lokalen. Allt material som tagits fram vid mötena
har dokumenterats och presenterats. Återkoppling
gjordes till deltagarna.
Det genomfördes tre dialogmöten med allmän­
heten i tre olika stadsdelar och två öppna möten till
särskilt inbjudna grupper, dels med föreningslivet
och civilsamhället, dels med kulturaktörerna. Andra
möten riktades till mindre grupper som ungdomar
på fritidsgårdar, några bestämda skolklasser i grund­
skolan och gymnasiet, studieförbunden, företrädare
för det lokala näringslivet, offentliga kulturinstitu­
tioner som inte tillhör Västerås stad samt personer
med funktionshinder. Totalt 12 möten. Inom staden
genomfördes parallellt dialogmöten med politiker
och tjänstemän inom alla berörda nämnder och
styrelser. Dessutom samlades alla medarbetare och
chefer inom Västerås stads kulturverksamheter för
att ta del av samma frågeställningar som riktats till
stadens invånare. Totalt 15 möten.
Invånarna uppskattar att de får komma till tals
och vara med i processen från början. Projektet
förankras externt och intern i ett tidigt skede vilket
underlättar arbetet framöver. Invånardialog tar tid
och det måste avsättas. Dialogerna ska vara trans­
paranta och öppna om de ska tas på allvar.
KAP IT EL
4
Dialog om hälsa, vård och omsorg
I Sveriges Kommuner och Landstings medborgarundersökning som genomfördes i de­
cember 2013 så var dialog om hälsa och vård det område som var viktigast för medbor­
garna att få vara delaktiga i. Det önskade inflytandet handlar förstås om möjlighet att vara
delaktig som individ om jag själv är i behov av vård eller omsorg, men det handlar också
om att få vara delaktig i ett kollektivt tänkande kring viktiga frågor för ett rättvist, jämlikt,
kvalitativt och hållbart system för hälsa, vård och omsorg. Bemötande, tillgänglighet och
prioriteringar är frågor som människor både kan och vill föra dialog om.
Exemplen under detta kapitel visar på en bredd av frågor som medborgare har fått möj­
lighet att föra dialog om.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 65
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Jämtlands läns landsting – Landstingsplanen
Sammanfattning
Inspelet till landstingsplanen baseras på de med­
borgardialoger som beredningen för Vård och reha­
bilitering har utfört under 2013.
Kontaktperson:
Monica Byvald, beredningsstrateg,
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Folkhälsa.
Beredningens arbete med medborgardialog har in­
tentionen att skapa nya former för medborgarnas
delaktighet, valmöjligheter och integrera dialogen
med medborgarna i styrprocess och verksamhetsut­
veckling. Målgrupper för inspelet var:
1. Nyanlända flyktingar. Ensamkommande ungdo­
mar. Flyktingar som vistats några år i Sverige och
då främst kvinnor.
2. Äldre hemtjänstbrukare.
Medborgardialogerna för grupp ett hölls i större
grupp tillsammans med politiker och tjänstemän.
Medborgardialogerna för grupp två hölls som en­
skilda samtal i brukarens hem tillsammans med po­
litiker och tjänsteman.
Frågor till grupp ett rörde:
>>Kvinnosjukvård, mödravård och graviditet.
>>Barnavård, Motivation gällande vaccinationer.
Hur ser det ut idag?
>>Egenvård, Kulturkrockar i samband med behand­
ling och (verkliga) behov. Behövs mer egenvård?
>>Allmänna frågor, tandstatus, funktionshindrades
situation. övriga skillnader mellan hälso- och
sjukvården i Sverige och i hemlandet.
>>Förväntningar på vården.
66 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Resultat och Inspel från dialoggrupp ett – behov av
Information om vårdsystemet, behov av bättre kun­
skap om egenvård, utbildning kring sexualkunskap.
Frågor till grupp två rörde:
>>Förhoppningar. Vad har brukaren för hjälpbehov
idag? Hur fungerar hjälpen? Hur bör vården ser
ut framåt, i den bästa av världar?
>>Farhågor. Vad finns det för hinder till att dina
förhoppningar ska bli verklighet?
>>Vi. Vad ska vi politiker tänka på och bidra med för
att få till stånd förhoppningarna?
>>Du. Hur kan du själv bidra till den önskade ut­
vecklingen?
Resultat och inspel från dialoggrupp två, vill ha vård
och rehabilitering nära, önskar hembesök och upp­
sökande verksamhet – även av tandvård, behov av
tillgänglighet och kontinuitet bland personal, behov
av tydlig information, fokus även på psykiskt måen­
de, erbjuda förebyggande hälsa, bemötandet viktigt
för förtroendet inom vården, se anhöriga och deras
behov av stöd i samband med närståendes sjukdom
och bortgång samt önskan om samordnad funktion
vid många vårdkontakter.
Jämtlands läns landsting – Ungas hälsa
Sammanfattning
Beredningen har arbetat med medborgardialogen
Ungas hälsa i Jämtlands län.
Beskrivning
Medborgardialogens syfte var att undersöka unga i
ålder 13–19 år behov och hälsa i länet inom ramen
för landstingets verksamhet utifrån folkhälso­
perspektiv och vidarebefordra den kunskapen till
landstingsfullmäktige. Resultatet presenterades i
en rapport som blir beredningens inspel till lands­
tingsplan. Ledamöter arbetade i samverkan med
landstingets ungdomsråd utifrån dialoggruppens
storlek och förutsättning med bland annat öppna
möten och cafémodell.
Frågor som användes var:
1. Vad är psykisk hälsa för dig? Berätta!
2. När unga mår psykisk dåligt – vad tror du det
beror på?
3. Hinner du göra det du vill och ska under en van­
lig vecka? Om nej, varför inte?
4 Vet du var det finns hjälp att söka om du eller
någon du känner mår psykiskt dåligt?
5. Har du tankar eller idéer kring hur vuxna ska fin­
nas lätt till hands för de unga som mår psykiskt
dåligt?
6. Vad gör du för att må psykiskt bra?
7. Hur tror du att unga i din ålder kommer att må
om 10 år?
De viktigaste kunskaperna från dialogerna är att det
är avgörande för välmående att finnas i ett socialt
sammanhang, att ha struktur i vardagen, att ha fa­
milj och vänner som gör att man känner sig bety­
delsefull. Någon vuxen som kan lyssna om man har
behov av att prata med någon. Skolan och studiesi­
tuationen påverkar hälsan positivt eller negativt.
Mobbing och ofrivillig ensamhet var något som lyf­
Kontaktperson:
Monica Byvald, beredningsstrateg,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Folkhälsa
tes fram som det mest alarmerande för psykisk ohäl­
sa. Det behövs mer vuxenansvar, att våga se vad som
händer och stötta unga som far illa. Fritidsintressen,
kultur och motion är viktiga för hälsan. Att hamna i
missbruk kan snabbt förstöra möjligheterna till ett
gott liv, och leder snabbt till psykisk ohälsa. Öns­
kemål om ungdomsmottagningar i hela länet, med
för unga, tillgängliga öppettider. Önskan om flera
samlingsplatser med fler fritidsaktiviteter kopplat
till kollektivtrafik så att unga kan stanna kvar någon
kväll men ändå komma hem.
Reflektioner från politikerna
Vi politiker upplevde att ungdomarna tyckte det var
mycket positivt att politiker tagit initiativ till dialo­
gen och delgav oss mycket från deras livssituation
som har betydelse på hälsan. Bra att få tillfälle att
sitta tillsammans och lyssna på många viktiga frågor
som belystes från ungas perspektiv. Vi var bra på att
ta en lystrande roll efter att diskussionen kommit
igång. Det kändes som om ungdomarna kände för­
troende för oss. Om vi hade fått se exempel på hur
man kan hålla i denna typ av dialog så hade det hela
flutit lite smidigare och proffsigare. Vi behöver i tid
säkerställa att vi kommunicerat med berörda aktö­
rer och att vi har en gemensam bild av hur mötet ska
gå till.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 67
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Landstinget i Kalmar län – Säker vård
Sammanfattning
Landstinget i Kalmar län har under mandatperio­
den strävat mot målet att uppnå Sveriges säkraste
hälso- och sjukvård.
Kontaktperson:
Sanny Eklund, utredare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.ltkalmar.se
Som ett led i detta arbete har ledamöterna i medbor­
garutskottet och uppföljningsutskottet (20 förtro­
endevalda) genomfört dialogprojektet Säker vård.
Syftet var att inhämta kunskaper om hur medborga­
re och patienter i länet uppfattar och ser på begrepp
som kvalitet och säker vård samt förstärka patient­
medverkan. Projektet har pågått under innevarande
mandatperiod och avslutades juni 2014.
Målet har varit att utveckla medborgardialogen
inom landstinget i Kalmar län och engagera läns­
invånarna i arbetet att uppnå en säkrare hälso- och
sjukvård. Under processen har drygt 440 personer
intervjuats hur man definierar och upplever be­
grepp som god och säker vård samt kvalité. Dialo­
ger har genomförts vid 17 olika tillfällen geografiskt
spritt. I ett inledningsskede gjordes ett urval av olika
målgrupper. Dialogmetoder som använts är bland
annat cafédialogen, walk and talk (intervjuer på
68 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Sjukvård
”stan”), förbättringsförslag och fördjupade samtal.
Resultat som uppnåtts är positiva reaktioner från
medborgarna att kunna delge sina synpunkter om
hälso- och sjukvården. Utskottsledamöterna har på
motsvarande sätt upplevt dialogen som en bra me­
tod att sprida och tydliggöra landstingets budskap
bland befolkningen. De viktigaste områdena för det
fortsatta arbetet är frågeställningar kring bemö­
tande, tillgänglighet och kompetens. En lärdom från
projektet är vikten av återkoppling.
Landstinget i Värmland – Dialog Putte i Parken
Sammanfattning
Förtroendevalda genomförde en medborgardialog i
samband med en musikfestival i Karlstad. Målgrup­
pen var unga vuxna i en ålder av 18–29 år.
Beskrivning
Det huvudsakliga målet med medborgardialogen
vid musikfestivalen ”Putte i Parken” i Karlstad var
att fånga unga värmlänningars förväntningar och
krav på hälso- och sjukvården. Ett delmål var att få
erfarenhet av en dialog i samband med ett publikt
arrangemang.
Medborgardialogen är kopplad till satsningsom­
rådet i flerårsplanen ”Stärka patientens möjlighet
till inflytande och delaktighet”. En utmaning för
Värmland är att utbildningsnivån är lägre än för ge­
nomsnittet i riket. Man kan därför anta att de unga
medborgarna i Värmland har ett lägre förtroende
för demokratisk styrning. Mot den bakgrunden val­
des målgruppen unga vuxna 18–29 år.
Inför medborgardialogen arrangerades en utbild­
ning för de förtroendevalda som skulle delta. 32
fullmäktigeledamöter, 15 kvinnor och 17 män, med­
verkade sedan vid musikfestivalen. Där hade lands­
tinget ett festivaltält. De förtroendevalda uppträdde
två och två i likadana pikétröjor med namnskylt som
talade om att man var landstingspolitiker men par­
tisymboler var ”bannlysta”. Män och kvinnor var
mixade liksom partitillhörighet. Paren gick ut på
festivalområdet och förde samtal med unga vuxna
utifrån ett frågeformulär.
Ca 500 svar samlades in och av dessa tillhörde 126
målgruppen, unga vuxna (18–29 år) bosatta i Värm­
land. Det fanns en farhåga att målgruppen skulle
ha svårt att svara på frågeställningarna eftersom de
antogs sakna erfarenheter av sjukvården. Men det
visade sig att 94 procent hade haft kontakt under de
senaste två åren. Majoriteten vänder sig till vård­
centralen när de behöver vård och endast 10 procent
svarade att de valde att åka till akuten. Det fanns hel­
ler ingen könsmässig skillnad i svaren. 64 procent
ansåg att trevlig bemötande var det viktigaste och
Kontaktperson:
Eva Stjernström,
divisionschef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.liv.se
Verksamhetsområde:
Förväntningar
63 procent svarade hög kompetens medan en knapp
fjärdedel svarade att geografisk närhet var viktigast.
Här fanns en könsmässig skillnad; för 72 procent av
kvinnorna var bemötande viktigast medan 66 pro­
cent av männen ansåg att det var hög kompetens.
Unga män är i högre grad nöjda med vården, 73 pro­
cent, jämfört med kvinnorna, 55 procent. Det visa­
de sig at 79 procent känner till 1177 och 49 procent
använder sig av tjänsten. 29 procent vill vara med
och påverka och kvinnorna i högre grad, 33 procent.
Däremot saknade man information om vart man ska
vända sig om man vill påverka, 64 procent svarade
att man inte visste. De unga vuxna var intresserade
av att föra samtal med landstingets förtroendevalda.
Det var inte vad de förtroendevalda hade väntat sig
utan de blev mycket positivt överraskade. Dialogen
har lett till en insikt om att bilden av unga vuxna är
långt ifrån homogen och en rad myter har kunnat
avlivas. Landstinget fick en mycket tydlig återkopp­
ling på att det är bättre att ställa frågor i en dialog än
att landstinget tror sig veta vad medborgarna tycker.
Förbättringsmöjligheter finns att ytterligare ut­
veckla samtalsmetodiken till exempel hur man inle­
der dialogen för att finna ut om medborgaren tillhör
målgruppen. Svaren i genomförd medborgardialog
gav upphov till ytterligare frågor; ”Bemöter vi unga
män och kvinnor olika så att det ger skillnad i upp­
levd nöjdhet?”
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 69
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Landstinget i Västernorrland–Invånarnas upplevelse av hälso- och sjukvården
Sammanfattning
I januari 2014 genomförde landstinget en medbor­
garundersökning om hälso- och sjukvården. Hela 82
procent svarade och resultatet visar att upplevelsen
överlag var positiv.
Kontaktperson:
Lennart Moberg, samordnare i
Medborgarpanelen,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.lvn.se/medborgarpanelen
I landstinget finns en medborgarpanel bestående av
politiker som arbetar med att fånga upp medborgar­
nas behov och föra in dem i den politiska processen.
Den politiska medborgarpanelen har i sin tur inrät­
tat en panel för invånare som med jämna mellanrum
får besvara frågor, bland annat om landstinget. För
att delta i medborgarpanelen ska man bo i Väster­
norrland, vara 15 år eller äldre och ha en e-post­
adress.
Hälso- och sjukvården är det största verksamhets­
området i landstinget och bemötande, tillgänglighet
och kvalitet inom vården är alltid en aktuell fråga.
För att få en djupare bild av invånarnas upplevelse
av vården genomfördes en medborgarundersök­
ning. Målet var att fånga upp invånarnas upplevelser
av vad som fungerade bra och mindre bra i vården.
Resultatet skulle bli en del i politikernas och tjäns­
temännens beslutsunderlag.
Det var den politiska medborgarpanelen som be­
slutade att den första undersökningen skulle handla
om invånarnas upplevelse av hälso- och sjukvården.
Tjänstemän tog fram frågeställningar som sedan
godkändes av den politiska medborgarpanelen. Un­
dersökningen mejlades ut med en länk med ett antal
frågor till deltagarna. Deltagarna hade två veckor på
sig att svara. En påminnelse skickades ut för att på­
minna deltagarna. När svarstiden gick ut samman­
ställs resultaten och presenteras för tjänstemän och
politiker.
70 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Hälso- och sjukvård
När undersökningen skickades ut var 140 länsbor
anmälda för att delta i medborgarpanelens under­
sökningar. Av dem så var det 82 procent, dvs. 115 av
140, som svarade på enkäten vilket är ett bra resultat.
De som svarade var från länets alla sju kommuner
och i olika åldrar. De allra flesta som svarade upp­
levde att de fick den hjälp och det stöd de behövde
när de sökte sjukvård inom landstinget. Resultatet
visar att bra bemötande och god tillgänglighet var
de främsta anledningarna till att deltagarnas upple­
velse av hälso- och sjukvården var positiv.
Vi blev glatt överraskade över att det fanns ett
stort engagemang bland de som svarade på frågorna.
Både hög svarsfrekvens och många som lämnade
svar i fritext när det fanns möjlighet. Vi har lärt oss
att det finns ett stort engagemang i frågor som rör
hälso- och sjukvård.
Något som var viktigt för oss att komma ihåg att
undersökningen inte hade ett representativt urval
av länets befolkning. Undersökningens upplägg, där
de som vill får delta, gör att engagerade deltagare
kan göra sin röst hörd och därigenom bidra till att
belysa en fråga eller ett område som landstinget har
ansvar över.
Region Gävleborg – LF:s beredningar för medborgardialog
Sammanfattning
Syftet med beredningarna är att genom medborgar­
dialoger ge fullmäktiges ledamöter bättre kunskap
om hur invånarna lever och mår och vilka upplevda
behov som finns.
Beskrivning
Landstingets fullmäktige inrättade 2011 två bered­
ningar med uppdrag att föra medborgardialoger
med länsinvånarna. Beredning 1 skulle 2013 föra
dialog med yngre medborgare som inte förvärvsar­
betar (på gymnasieskolor, folkhögskolor, högskolor
och arbetslösa). Beredning 2 ska föra dialog med
medborgare i produktiv ålder (<25 år på arbetsplat­
ser, i utbildning, arbetslösa samt sjukskrivna). Le­
darmötena skulle möta medborgare och diskutera
aktuella frågor. De skulle ha tydligt fokus på med­
borgarperspektivet och rollen som befolkningsföre­
trädare.
Frågeställningen för perioden 2011–2013 var hur
medborgarna upplever hälso-och sjukvården. Be­
redningarnas uppdrag var att föra dialoger om vad
medborgarna upplever att de behöver för insatser,
förändringar eller satsningar inom Folkhälsopo­
litiken inom områdena livsvillkor, livsmiljö och
levnadsvanor. Arbetet under den första perioden
bestod av teamutveckling, kunskapsuppbyggnad,
metodutbildning. Under hela processen har bered­
ningarnas ordförande och vice ordförande träffat
fullmäktiges presidium tillsammans med utredare
för uppföljning och avstämning. Dialogen gick till
så att beredningarnas ledamöter bokade sina mö­
ten genom kontakt med föreningar, organisationer,
folkhögskolor, elevråd, fritidsgårdar och arbetsplat­
ser. Ledamöterna bjöd vanligtvis in sig till redan ar­
Kontaktperson:
Gunnel Brinkman,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Inflytande
rangerade möten för att kunna nå ut till medborgare.
Beredningarna träffades i en gemensam workshop
tillsammans med representant från Samhällsmedi­
cin Gävleborg samt utredaren för att sammanställa
och reflektera kring de synpunkter som kommit in.
Metoden som användes kallas ”Grupp Expo”. Båda
beredningarna träffades också tillsammans med ut­
redaren för att utvärdera sitt uppdrag.
Beredning 1 har genomfört 7 dialoger och mött 74
medborgare. Dessa har lämnat cirka 90 synpunkter.
Beredning 2 har genomfört 10 dialoger och mött 133
medborgare. Dessa har lämnat cirka 200 synpunk­
ter.
Det som framkom under dialogerna är de upple­
velser som länsinvånarna berättat om. Beredningar­
nas ledamöter samtalade med medborgare, lyssnade
och skrev ner det man hörde. Resultatet av dialoger­
na skickas in till utredaren som sammanställde. Be­
redningarna arbetade sedan med materialet. Verk­
samhetsrapporten med resultat av beredningarnas
arbete 2013–2014 presenterades i Landstingsfull­
mäktige i april 2014 för att kunna ingå i budget-och
planeringsprocessen. Det är beredningarnas önske­
mål att få tillräckligt tidsutrymme att göra det på ett
bra sätt.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 71
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Region Skåne – ”Grejen är att bli sedd”
Sammanfattning
Rapporten beskriver dialoger för fördjupad kunskap
om hur medborgarna söker vård vid psykisk sjuk­
dom och ohälsa samt hur vården uppfattas.
Kontaktperson:
Tommy Krizsán,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.skane.se/medborgardialog
Beredningarna för medborgardialog (BMD) i Regi­
on Skåne genomförde under sommaren och hösten
2011 medborgardialoger om psykisk ohälsa. Resul­
taten av dialogerna syftade till att utgöra en del av
underlaget till en strategisk plan för psykiatri för
vuxna, som hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN)
beslutade om under 2012. HSN önskade att fördjupa
kunskapen om hur medborgarna agerar om de själva
eller någon närstående drabbas av psykisk ohälsa el­
ler psykisk sjukdom. Exempel på frågeställningar
som man ville ha belysta, är vart medborgarna vän­
der sig, hur man vill få den vård man behöver och hur
medborgarna uppfattar att vården fungerar idag.
En politisk referensgrupp bildades, för att till­
sammans med tjänstemannastödet svara för plane­
ringen och för genomförandet av uppdraget. En pro­
jektplan med bl.a. en tids- och aktivitetsplanering
har upprättades. Mot bakgrund av uppdragets kom­
plexitet och tidspressen bedömde referensgruppen,
efter en inledande kartläggning av ämnesområdet,
att en ansats med flera, olika metodval skulle göra
insatsen mer verkningsfull och mindre sårbar.
Samtal om medborgarnas sökbeteende samt nu­
varande och framtida vårdbehov fördes med ca 800
besökare under 17 dagar på beredningarnas som­
maraktiviteter. Kompletterande dialoger hölls se­
dan på fyra skånska stadsbibliotek. Därefter arrang­
erades tre fördjupade, halvstrukturerade dialoger
med ca 30 deltagare kring de samlade resultaten i
dialoggrupper, där dessa i huvudsak rekryterades
vid samtalen på sommaraktiviteterna.
72 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Psykiatri
Beredningarna har främst fört dialog om hur
medborgarna söker vård för psykisk ohälsa och vilka
förväntningar de har på hjälp och stöd i denna situa­
tion, men har även tagit del av hur man uppfattar att
vården fungerar idag. Resultaten av dialogerna visa­
de bland annat att medborgarna önskar sig en större
tydlighet beträffande utbudet av tjänster hos såväl
Region Skåne som andra berörda aktörer. Det fanns
en uttalad förväntan på kvalitetshöjningar i det vi
idag erbjuder medborgarna, före önskemål om nya
vårdtjänster.
Erfarenheterna visar att variation i valet av me­
toder, fungerade väl. Valet av psykisk ohälsa som
begrepp istället för psykisk sjukdom, underlätta dia­
logen kring ämnet. Resultaten behöver givetvis ses i
ljuset av detta breda begrepp. Rekryteringen av dia­
loggrupper upplevdes som den mest kritiska punk­
ten. Ett längre tidsperspektiv hade möjliggjort en
mer ändamålsenlig spridning på orter och miljöer,
för att bättre kunna täcka in eventuella geografiska
skillnader samt belysa beteende och förväntningar
hos några undergrupper.
Region Skåne – Skånedialogen
Sammanfattning
Skånedialogen om hälso- och sjukvård bestod av en­
kät, träffar under flera år med experter och politiker
samt informationsmaterial.
Beskrivning av Skånedialogens kännetecken
1. Anmälan genom befolkningsenkät medverkar
till att deltagarna blir mer slumpvis utvalda.
2. Frågor som tas upp berör Skånes framtid. Delta­
garna kommer inte i egenskap av ”brukare” – pa­
tienter, anhöriga eller resenärer i Skånetrafiken.
De kommer som medborgare och de samtalar om
frågor som berör alla.
3. Informationsblad och föredrag syftar till att
skapa ”det kloka samtalet”. Först ges deltagarna
fakta, sedan förs samtal där åsikter förädlas till
insikter, på så sätt bildas en informerad opinion.
Politiker och medborgare breddar sina kunska­
per. Synpunkter lämnas i form av ord, ett kvalita­
tivt resultat.
4. Skånedialogen utgår huvudsakligen från det fy­
siska mötet där man diskuterar öga mot öga med
deltagare och politiker.
5. Medborgarna följs genom enkäten upp med
vetenskaplig noggrannhet för att se om de ändrar
synsätt till följd av vad de upplevt under dialog­
träffarna. Enkätsvar blir ett resultat i form av
siffror, ett kvantitativt resultat.
6. Dialogprocessen pågår under en längre period,
och lämpar sig bäst för teman som kan diskute­
ras under flera möten.
7. Frågor ska vara viktiga och relevanta för delta­
garna och det är en fördel om dialog sker tidigt
i beslutsprocessen, att politikerna är proaktiva.
Skånedialogen lämpar sig inte som forum för att
förankra redan fattade beslut.
Mål för dialogen är att föra dialog med medborgarna
om prioriteringar, ansvaret för hälsan, vad är sjukt
och friskt samt sökmönster, dokumentera och ana­
lysera resultaten från dialogerna samt på ett ända­
målsenligt sätt återkoppla resultaten till hälso- och
sjukvårdsnämnden samt till de som har deltagit.
Resultatet redovisas som text med citat för sex
olika delteman:
1. Akuten eller vårdcentralen? – experter på häl­
sovalssystemet respektive akutsjukvård deltog.
Kontaktperson:
Johan Lidmark, Chef för enheten för demo­
kratiutveckling,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.skane.se/medborgardialog
Verksamhetsområde:
Hälsa och sjukvård
2. Läkemedel – hot eller möjlighet? – experter på
läkemedel deltog.
3. Hur friska kan vi bli – vad är sjukt och vad är
friskt? – experter var mycket erfarna läkare.
4. Prioriteringar i praktiken 1 (om medborgarnas
roll i processen) – experter var tre politiker från
Östergötland inspelade på film.
5. Prioriteringar i praktiken 2 (hur bör processen
gå till) – ingen extern expert.
6. Hearing med hälso- och sjukvårdsnämnden
(axplock från dokumentationen och synpunkter
på hur prioriteringar kan gå till i praktiken) –
experter var ordf. och 1:e vice ordf. i HSN.
Region Skåne har ställt frågor inom de olika del­
temana sedan är det medborgarna som styrt vad
dialogen kommit att handla mest om inom de givna
ramarna. Resultatet från enkäterna är uppdelad på
dialoggruppen samt på en befolkningsgrupp som
kontrollgrupp. Huvudtanken bakom enkätuppfölj­
ningen är att studera om dialoggruppen har ändrat
uppfattningar i några frågor efter att ha deltagit un­
der flera terminer och fått nya insikter. Erfarenhe­
ter:
>>Rekryteringen i absolut antal deltagare och i
antal olika sociala grupper som finns represente­
rade måste öka i ett så pass ambitiöst projekt.
>>Medborgarna förväntar sig att deras synpunkter
tas om hand på ett seriöst sätt, det vill säga kopp­
las ihop med den politiska beslutsprocessen.
>>En lyckad rekrytering till ett långsiktigt åtagande
som sträcker sig över flera dialogträffar, förutsät­
ter attraktiva och angelägna frågor eller teman.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 73
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Region Östergötland – Dialog om screening
Sammanfattning
År 2012 fördes en medborgardialog om invånarnas
erfarenhet av att delta i ett av landstingets screen­
ingprogram.
Beskrivning
Syftet var att anlägga ett medborgarperspektiv kring
invånarnas erfarenhet av att delta i ett av de scre­
eningprogram som landstinget erbjuder, nämligen
screeningprogrammen gynekologisk cellprovskon­
troll (GCK) för kvinnor mellan 23 och 60 år, mam­
mografi för kvinnor mellan 40 och 74 år och bukaor­
taaneurysmscreening för män det år de fyller 65 år.
Medborgardialogen fördes av en av hälso- och
sjukvårdsnämndens brukardialogberedningar. Be­
redningen bestod av sju politiker och en sekretera­
re/processtöd. Beredningen inhämtade information
om screening från olika relevanta verksamheter och
intresseföreningar, framför allt från lokalt ansvariga
för de olika screeningprogrammen.
Metoden som användes för medborgardialogen
var fokusgruppintervjuer. Totalt intervjuades 61
personer i olika åldersgrupper. Efter intervjun fick
deltagarna dessutom fylla i en anonym enkät om
sina vanor att delta i screeningundersökningar. Se­
dan fördes kompletterande uppsökande intervjuer,
i form av en enkel enkät, med invånare i olika offent­
liga miljöer för att komma i kontakt även med yngre
kvinnor, som var underrepresenterade i fokus­
gruppintervjuerna. Det intervjuades 192 personer i
uppsökande intervjuer.
Resultaten för screeningprogrammen är olika.
När det gäller mammografi deltog de allra flesta in­
tervjuade kvinnorna och de var nöjda med under­
sökningen. Däremot var deltagandet i gynekologisk
cellprovskontroll lägre, särskilt hos yngre kvinnor.
Med undantag av en person var alla män som inter­
vjuades om bukaortascreening positiva till under­
sökningen.
74 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Henning Elvtegen, hälso- och
sjukvårdsstrateg,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Screening
Det fanns dock olika synpunkter och förbättrings­
förslag. Det lyftes fram att tillgänglighet är en viktig
fråga. Att bli hänvisad till öppen mottagning upp­
levdes bland de intervjuade öka risken för att scre­
eningen inte blev av. Det uppfattades som orättvist
att kvinnor fick betala en avgift för mammografi och
cellprovtagning, männen behövde däremot inte be­
tala när de deltog i bukaortascreening. Det påpeka­
des dessutom att avgiften tillsammans med kostna­
derna för en bussresa kan vara skäl för att avstå från
att delta i en screeningundersökning.
Utöver detta önskade en del av de intervjuade in­
vånarna att få mer information om screening i kal­
lelsen, exempelvis om motivet, och att HPV-vacci­
net bara är ett komplement till cellprovtagningen.
Det efterfrågades dessutom information på andra
språk än svenska. Det blev också tydligt att många
kvinnor, särskilt yngre, kände sig oroliga inför scre­
eningundersökningen och upplevde den som obe­
haglig och smärtsam. För flera yngre kvinnor var
detta en anledning att avstå från att gå på kontroll.
Det visade sig vara en fördel att använda sig av
olika strategier för att föra en dialog med invånare
i olika åldersgrupper. I fokusgruppintervjuerna del­
tog mestadels kvinnor i fyrtioårsåldern och äldre.
Genom att föra uppsökande intervjuer i offentliga
miljöer såsom köpcentrum och campusområden
lyckades vi med att komma i kontakt även med yng­
re kvinnor.
Region Östergötland – Dialog om fosterdiagnostik
Sammanfattning
Medborgardialogen handlade om invånares och pa­
tienters åsikter om och erfarenheter av gentester
och fosterdiagnostik.
Beskrivning
Medborgardialogen hade målet att få ökad kunskap
om invånarnas åsikter gällande screening, genetik
och etik, med fokus på gentester och fosterdiagnostik
och de etiska konsekvenserna av den vetenskapliga
utvecklingen inom dessa områden. Medborgardia­
logen fördes av en av hälso- och sjukvårdsnämndens
brukardialogberedningar som bestod av sju politi­
ker och en sekreterare. Beredningen inhämtade in­
formation om screening, fosterdiagnostik, genetik
och etik i form av litteratur och föreläsningar.
Medborgardialogen fördes i fokusgrupper. Be­
redningen intervjuade både invånare utan konkret
erfarenhet och patienter med erfarenhet av de två
olika områdena gentester och fosterdiagnostik. För
att få en stor spridning i ålder och kunskaper i ämnet
fördes en dialog med olika medborgargrupper, näm­
ligen personer i pensionsåldern, gymnasieelever,
nyexaminerade läkare och personal från Region­
mottagningen för klinisk genetik. Sedan fördes fo­
kusgruppintervjuer med olika patientgrupper, näm­
ligen med patienter från Regionmottagningen för
klinisk genetik, patienter som lider av olika former
av ärftliga sjukdomar och med nyblivna föräldrar.
Dessutom intervjuades personer som kontaktades
via en bröstcancerförening och en fokusgrupp med
föräldrar till barn som har Downs syndrom. Totalt
deltog 39 personer, 14 män och 25 kvinnor, i åldern
mellan 18 och 80 år i dialogen. Intervjuerna inled­
des med ett radioprogram om gentester och en kort
föredragning om fosterdiagnostik. Det framkom att
genetik är ett så komplext ämne att de intervjuades
åsikter ibland förändrades under intervjuns gång.
Kontaktperson:
Henning Elvtegen, hälso- och
sjukvårdsstrateg,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Fosterdiagnostik
Det blev tydligt att gentester kan orsaka oro, särskilt
kommersiella gentester. Det påpekades att behovet
av kompletterande undersökningar från den offent­
ligt finansierade sjukvården riskerar att öka till följd
av ökad användning av gentester. När det gäller fos­
terdiagnostik lyftes det fram att testernas betydelse
inte ska bagatelliseras och att den information som
blivande föräldrar får ska vara opartisk. Många in­
tervjuade ansåg att man måste dra gränser för vilken
typ av fosterdiagnostik som ska erbjudas i framtiden
i den offentliga sjukvården. Det fanns en oro för en
samhällsutveckling där en utbredd fosterdiagnostik
leder till stigmatisering av vissa människor.
När en medborgardialog handlar om ett så kom­
plext och svårt ämne som genetik kan det vara nöd­
vändigt att dialogdeltagarna har en gemensam kun­
skapsbas. Det är därför viktigt att fundera över hur
mycket kunskap man ska ge till dem som deltar i
intervjun och hur man kan göra det på ett opartiskt
sätt. Ett radioprogram har visat sig vara ett bra sätt
då det är lättbegripligt och kort. Ett genomtänkt och
varierat urval där man når personer som är mer eller
mindre berörda av frågan är en viktig förutsättning
för en bra medborgardialog. Då så komplexa frågor
sällan kan besvaras på ett enkelt sätt ska man för­
söka att ställa exakt formulerade frågor som varken
styr svaren eller värderar invånarnas attityd.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 75
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Region Östergötland – Dialog om avgifter och egenansvar
Sammanfattning
År 2008 förde Landstinget i Östergötland en med­
borgardialog om avgifter och egenansvar.
Beskrivning
Medborgardialogen hade syftet att skapa både legi­
timitet för landstingets verksamheter och delaktig­
het bland invånarna. Målet var att få ökad kunskap
om invånarnas åsikter och att invånarna samtidigt
skulle få insikt i de politiska avvägningarna. Följakt­
ligen var såväl processen som resultatet viktiga.
Medborgardialogen fördes inom ramen för fyra
brukardialogberedningar, utöver de ordinarie upp­
dragen att föra en brukardialog om andra frågor,
samt i landstingets handikappråd och pensionärs­
råd. Totalt intervjuades 94 personer i fokusgrupp­
intervjuer, det vill säga intervjuer i mindre grupper
som liknar öppna samtal. Dessutom gjordes en web­
benkät på Landstinget i Östergötlands hemsida i vil­
ken deltog 352 personer.
Det var inte möjligt att dra entydiga slutsatser
från intervjuerna och enkäten då invånarnas åsik­
ter var svåröverskådliga och delvis motstridiga. Det
76 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Monica Ulriksson, hälso- och
sjukvårds­strateg,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Hälso- och sjukvård
kunde dock urskiljas några tendenser. Många ansåg
exempelvis att patientavgifter inte ska vara ett hin­
der för att söka vård för dem som har ett vårdbehov.
Högkostnadsskyddet upplevdes som ett bra sätt att
säkra att de som är i behov av sjukvård inte hindras
av ekonomiska skäl. Det framkom dessutom att
tandvården upplevs som orimligt dyr och skillnaden
mellan kostnaderna för sjukvård och tandvård ifrå­
gasattes. Angående egenansvar tyckte de flesta att
de inte söker sjukvård i onödan, men de misstänkte
att andra gör det. Dessutom ansåg flertalet att de tar
eller kan ta ett stort ansvar för sin egen hälsa.
Region Östergötland – Dialog om (o)jämlikhet i hälso- och sjukvård
Sammanfattning
År 2013 fördes en medborgardialog om jämlik hälsooch sjukvård med fokus på socioekonomiskt utsatta
grupper.
Beskrivning
Medborgardialogen fördes i samband med ett sär­
skilt utredningsuppdrag med syftet att följa upp
brukarundersökningen om den (o)jämlika hälsooch sjukvården för en bättre hälsa i befolkningen
som gjordes 2009.
Medborgardialogen fördes av en av hälso- och
sjukvårdsnämndens brukardialogberedningar. Be­
redningen bestod av sju politiker och en sekreterare.
Metoden som användes för att föra medborgardia­
logen var fokusgruppintervjuer. Totalt intervjuades
53 personer, de flesta i fokusgrupper, några i enskil­
da intervjuer, utgående från en intervjuguide som
var en reviderad version av den intervjuguide som
användes 2009 för brukardialogen om (o)jämlik
vård och hälsa. Det gjordes ett urval med syftet att få
en viss spridning både mellan fokusgrupperna och
inom fokusgrupperna gällande socioekonomisk sta­
tus, språk, psykisk hälsa, ålder, kön, sexuell läggning
och bostadsort inom länet.
Det framkom i medborgardialogen att vissa be­
folkningsgrupper, såsom grupper med lägre ut­
bildningsnivå eller ekonomiska problem, med so­
cial problematik eller psykisk ohälsa, personer som
hade svårt att tala för sig eller att göra sig förstådda
och HBTQ-personer, upplevde sämre tillgänglighet,
bemötande och delaktighet. Bland några av dessa
grupper var dessutom förtroendet för hälso- och
sjukvården lägre, vilket kan leda till att avstå från att
söka vård och till slut kan leda till ökad ojämlikhet i
hälsa.
Kontaktperson:
Anna Bengtsson, hälso- och
sjukvårdsstrateg,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Hälso- och sjukvård
Jämlik vård är ett brett och svårgripbart ämne
och därför har det varit viktigt för brukardialogbe­
redningen att avgränsa ämnet och skapa en gemen­
sam uppfattning om det i början av processen. Detta
gjordes i form av workshops. Sedan är det viktigt att
ha tillräckligt med tid för att hämta in kunskap så att
man vet vad man ska utgå ifrån när man formulerar
frågeguiden. När det gäller urvalet är det bra att an­
vända de egna nätverken och även arbetskamraters
nätverk för att komma i kontakt med många olika
befolkningsgrupper.
Att ha en tydlig samtalsmetodik och lära sig in­
tervjuteknik kan vara en stor fördel för att arbeta
med fokusgruppintervjuer. På detta sätt kan man
undvika att styra samtalet för mycket och lära sig att
vara flexibel samt ställa följdfrågor för att fånga upp
nya aspekter som kommer fram under intervjun. Pi­
lotintervjuer eller andra övningar i intervjuteknik
kan också göras för att förbereda sig. Ibland behöver
man revidera intervjuguiden under processen. Ef­
ter varje fokusgruppintervju utvärderade vi vad som
har gått bra och vad som kan förbättras, detta var ett
bra sätt att utveckla vår intervjuteknik.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 77
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Region Östergötland – Medborgardialog om e-Hälsa
Sammanfattning
År 2014 fördes en medborgardialog om eHälsa och
invånarnas åsikter om utvecklingen av nya kommu­
nikationsvägar.
Beskrivning
Mot bakgrund av målet att i den närmaste framtiden
öka invånarnas kontakter med hälso- och sjukvår­
den via digitala kanaler och genom att erbjuda fler
e-tjänster, var syftet med medborgardialogen att ta
del av invånarnas föreställningar, attityder, värde­
ringar och åsikter om eHälsa och hur man vill kom­
municera med hälso- och sjukvården. Exempel på
ehälsotjänster, som diskuterades vid medborgardia­
logerna, var befintliga tjänster som sjukvårdsrådgiv­
ning 1177, vårdguiden 1177.se och Mina vårdkontak­
ter samt planerade e-tjänster, som bland annat att
tillgängliggöra patientjournalen till invånarna via
internet.
Medborgardialogen fördes av en av hälso- och
sjukvårdsnämndens brukardialogberedningar. Be­
redningen bestod av sju politiker och en sekrete­
rare/processtöd. Beredningen inledde sitt arbete
med att inhämta information om eHälsa i form av
nationella rapporter, en hearing med landstingets
kommunikationsenhet och IT-centrum samt möten
med föreningsföreträdare och verksamhetföreträ­
dare.
Metoden som valdes för att föra medborgardialo­
gen var fokusgruppintervjuer. Varje fokusgrupp in­
leddes med en kort genomgång av begreppet eHälsa.
Totalt intervjuades 65 personer vid 12 olika tillfällen
i olika åldrar, från olika länsdelar och från såväl min­
dre som större kommuner. För att bearbeta inter­
vjuresultaten använde sig beredningen av metoden
SWOT-analys.
78 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Charlotte Sand, hälso- och
sjukvårdsstrateg,
[email protected]
Verksamhetsområde:
E-hälsa
Dialogdeltagarnas kunskaper och erfarenheter
av att använda eHälsa varierade mycket. Merparten
av de intervjuade invånarna var positiva till eHälsa.
eHälsa ansågs vara ett bekvämt och lättillgängligt
sätt att söka information och kontakta vården som
i framtiden kan frigöra resurser och tid för patien­
ter med behov av personliga möten. Samtidigt lyftes
fram att vissa grupper riskerar att exkluderas, såsom
personer med språksvårigheter och bristande kun­
skaper i svenska. En annan risk är att för mycket an­
svar läggs på patienten. Ett möjligt hot sågs i att det
personliga mötet ersätts med ett opersonligt möte
via IT-teknik och det framkom dessutom farhågor
om IT-säkerhet.
Erfarenheter
Vi har fått kunskaper om invånarna syn och erfa­
renheter om eHälsa, vilket innebär en välförank­
rad process för det fortsatta utvecklingsarbetet av
eHälsa. Särskilt viktigt har varit att ha en grundlig
planeringsprocess och att fundera noggrant på me­
todvalet. Det har varit en fördel att testa frågorna
med sakkunniga innan vi intervjuade invånarna. För
att uppnå ett brett urval har vi haft nytta av en stra­
tegisk urvalsplan och av att vi använde oss av våra
egna nätverk.
Sigtuna – Äldredialog
Sammanfattning
Hälften av alla invånare över 65 år i Sigtuna kom­
mun har varit med och tyckt till om vår framtida
äldreomsorg.
Kontaktperson:
Sara Rahm Pernold, utvecklingsledare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.sigtuna.se/sv/Omsorg--Stod/
Aldreomsorg/Framtidens-aldreomsorg/
För att säkra god kvalitet och långsiktighet i äldre­
omsorgen beslutade Äldre- och omsorgsnämnden
att prioriteringar skulle slås fast i en äldreomsorgs­
plan för åren 2015–2024. Syftet med Äldredialogen
var att få in synpunkter och förslag från kommunens
seniorer om framtidens äldreomsorg.
Dialogmöten hölls vid fem tillfällen i kommunens
olika stadsdelar. Där de fick framföra sina synpunk­
ter och förslag på hur framtidens äldreomsorg ska
utformas. Totalt deltog 369 engagerade seniorer i
mötena. Enkäten besvarades av drygt 3 100 perso­
ner. Därmed har över hälften av kommunens senio­
rer tyckt till om kommunens äldreomsorg.
Fackliga representanter och intresseförening­
arna PRO, SPF, Anhörigföreningen, Väntjänsten och
Märsta Finska pensionärer involverades i framta­
gandet av frågeställningar och inbjudningar till mö­
tena.
För att väcka stort intresse inför Äldredialogen
annonserades vid flera tillfällen i lokaltidningen. På
inrådan av intresseföreningarna så skickades även
en personlig inbjudan ut till alla över 65 år. En enkät
skickades tillsammans med svarskuvert ut tillsam­
mans med inbjudan för att möjliggöra för alla att
delta. Det gick även att besvara enkäten på hemsi­
dan.
Dialogmötena genomfördes med hjälp av stor­
gruppsmöten där alla som deltog fick komma till
tals och göra sin röst hörd. Dialogdeltagarna arbe­
tade i grupper kring arbetsböcker med olika fråge­
ställningar. Dialogen visade tydligt att personalen
är det allra viktigaste för att säkra en god kvalitet i
äldreomsorgen. Särskild vikt läggs vid personalens
kunnande och kompetens samt bemötande. Byg­
Verksamhetsområde:
Äldreomsorg
gandet av fler äldreboenden, större möjligheter till
sociala fritidsaktiviteter och mat av god kvalitet är
andra önskemål som framförts i dialogen. Förslagen
har förts in i Sigtuna kommuns Äldreomsorgsplan
och har haft en direkt påverkan på vilka satsningar
som ska genomföras inom äldreomsorgen under
de kommande åren. Återkopplingen till deltagarna
i Äldredialogen har skett genom personligt brev, en
utskickad broschyr med bilder och sammanfattning
av resultatet samt genom en film från dialogenmöte­
na som publicerats på hemsidan. Intresseförening­
arna har dessutom fått resultatet presenterat i möte
med den politiska ledningen.
Arbetssättet med medborgardialog har varit be­
tydelsefullt för att utveckla kommunikationen med
invånare och intresseorganisationer. Extern exper­
tis och mötesledare samt en intern projektorganisa­
tion med en projektledare har varit nödvändig. An­
dra erfarenheter vi tar med oss från Äldredialogen
är hur betydelsefullt ett gott förarbetet är med att ta
fram rätt frågor, rekryteringsarbete och förankring i
och utanför organisationen. Den stora betydelsen av
trevnad genom att t.ex. bjuda på fika har vi lärt oss.
Vikten av god återkoppling till deltagarna om re­
sultatet, rätt lokaler/miljö för dialogen, fungerande
teknik är ytterligare faktorer.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 79
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Sollentuna – Hur vill du bo som senior
Sammanfattning
Sollentuna kommun arrangerade ett dialogmöte för
att ta reda på hur Sollentunas invånare vill bo som
seniorer.
Kontaktperson:
Richard Sundwall,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.sollentuna.se/Sollentuna-kom­
mun/Omsorg--socialt-stod/Aldre/Kvalitetoch-utveckling1/Hur-vill-du-bo-som-senior/
För att möta Sollentunas behov av boende för äldre
ville Sollentunas politiker få hjälp av invånarna att
förstå framtidens behov. Dialogen skedde i två steg
med kafémetoden som steg ett. Steg två involverade
prioritering i Sollentuna centrum.
Dialogmötets 40 platser tog slut på mindre än
en vecka och extra platser sattes in för att möta in­
tresset. Totalt dök 50 personer upp på dialogmötet.
Dialogmötet genomfördes genom en workshop där
deltagarna diskuterade några utvalda ämnen under
tre 20-minuters pass. Totalt var dialogmötet två
timmar långt.
Ämnena som diskuterades:
>>Tillgänglighet, exempel på fråga Vad är ett till­
gängligt boende för dig?
>>Miljö och boendeform, exempel på fråga Hur kan
den fysiska miljön utformas för att bidra till ett
trivsamt boende?
>>Socialt liv, exempel på fråga, Vad behövs för att
boendet ska främja ett socialt liv?
>>Service och kostnader, exempel på fråga, Vad får
ett boende kosta?
>>Trygghet, exempel på fråga, Vad behövs för att du
ska känna dig trygg i din boendemiljö?
De olika samtalsgrupperna leddes av samtalsledare
från kommunen. Samtalsledarna skrev ned diskus­
80 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Seniorboende
sionerna på stora pappersark som ligger till grund
för materialet som Sollentunas politiker kan ha som
ett av flera underlag när olika beslut i ämnet ska tas.
I augusti 2014 arrangerades steg två i dialogen där
Vård- och omsorgskontoret, som arrangerade dialo­
gen, befann sig i Sollentuna centrum för att priori­
tera bland svaren som kommit in i steg ett. En karta
fanns även på plats där invånarna kunde visa var de
vill bo som seniorer. Totalt deltog ca 300 personer i
dialogen.
Lärdomar
Analysera noga vilket behov målgruppen har när det
gäller den fysiska miljön. När det gäller äldre så mås­
te lokalen vara tillgänglig. Var noga med återkopp­
ling och att beskriva processen. Var där målgruppen
redan finns och var beredd att genomföra dialogen i
olika former baserat på målgruppernas behov.
Vansbro – Dialogcafé – bo och leva bra hela livet
Sammanfattning
Den 12 maj 2014 genomfördes ett s k dialogcafé ar­
rangerat av Vansbro kommun. Utgångspunkten var
att ge medborgarna möjlighet att ge sin syn på hur
framtidens äldrevård i kommunen borde se ut.
Beskrivning
Detta syftade till att sedan ge politikerna ett bättre
beslutsunderlag i frågor som rörde den framtida
äldreomsorg. Målet var även att, för medborgarna,
skapa delaktighet i kommunens planering av den
framtida äldreomsorgen, men även att ta tillvara se­
niorers kunskap och önskemål inom området.
Vansbro står inför en rad framtida utmaningar.
Bland dessa hittar vi den problematik som en för­
ändrad demografi innebär. Antalet äldre ökar, och
andelen äldre blir stadigt större i förhållande till den
förvärvsarbetande befolkningen i kommunen. Till
detta kommer att befolkningsantalet i kommunen
i stort varit sjunkande under flera decennier. Detta
innebär att kommunens framtida äldrevård kan
komma att behöva förändras.
Med dessa fakta togs ett politiskt beslut om att
genomföra ett så kallat dialogcafé där medborgare i
åldern 65+ bjöds in till att delta i en dialog tillsam­
mans med kommunens politiker. Här fick de in­
bjudna och politikerna möjlighet att tillsammans
diskutera de utmaningar som kunde skönjas, samt
lösningar på dessa.
Dialogcaféet inleddes med att dessa utmaningar
presenterades för att deltagarna sedan i små grup­
per fick möjlighet att diskutera detta. En moderator
fördelade ordet mellan grupperna när de fick pre­
sentera och sammanfatta det de diskuterat.
Efter dialogcaféet, där ungefär 30 medborgare,
en handfull politiker och tjänstemän deltog, sam­
manställdes de synpunkter som framförts i en rap­
Kontaktperson:
Mikael Granath, utredningssekreterare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.vansbro.se/organisation/med­
borgardialog
Verksamhetsområde:
Äldreomsorg
port som sedan skickades ut till de som deltagit för
att visa vad det direkta resultatet blev. Rapporten
publicerades även på kommunens hemsida. En kor­
tare utvärdering gjordes även av själva dialogcaféet
för framtida förbättringar.
Det genomförda dialogcaféet gav möjlighet till att
lära sig vad som fungerat bra och vad som fungerat
mindre bra. Dialogcaféet i sig förlöpte väl. Intres­
set för detta dialogcafé var stort, och detta märktes
bland annat genom att antalet deltagare var över
förväntan samt att det fanns ett stort intresse av att
föra fram sina synpunkter i frågorna som behandla­
des.
De lärdomar som kunde dras var bland annat att
det är mycket viktigt att tydliggöra för alla parter vad
syftet med medborgardialogen är. Dialogen tende­
rade att bitvis handla om dagsaktuella och konkreta
frågor. Syftet med medborgardialogen var dock sna­
rare att diskutera framtidsfrågor om äldrevården
i ett längre tidsperspektiv. Det är också viktigt att
vara uthållig, och vetskapen om att medborgardia­
log inte syftar till att snabbt lösa de utmaningar som
diskuterades.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 81
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Vårgårda – Dialog om framtidens äldreboenden
Sammanfattning
Målet med medborgardialog var att få ett bättre un­
derlag till kommuns arbeta med att utveckla äldre­
boendena samt underlag till kommande äldreplan.
Kontaktperson:
Robert Hagström, folkhälsosamordnare
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.vargarda.se
För att informera om denna medborgardialog an­
vände vi oss av annonser i lokalpressen, information
på kommunens hemsida, affischering samt direkt­
kontakt med olika pensionärsorganisationer.
Medborgardialogen genomfördes med hjälp av
metoden cafédialog. På dialogen deltog 36 med­
borgare samt förtroendevalda och tjänstemän. En
övervägande andel av deltagande medborgare var
kvinnor. Medborgardialogen genomfördes på en av
kommunens träffpunkter för äldre och vid två till­
fällen (eftermiddag och kväll).
I samband med medborgardialogerna fanns det
möjlighet att fylla i en enkät om framtidens äldrebo­
enden. Enkäten fanns tillgänglig på Vårgårdas hem­
sida. Vi fick in 19 enkätsvar, tre män och 13 kvinnor
(tre av enkäterna var frågan om kön inte besvarad).
Medelålder på de som svarade på enkäterna var 65
år.
Det finns ett stor intresse och önskemål om ha
fortsatta dialoger med kommunen. Resultatet av di­
alogen ska använda i kommande arbete med framti­
dens äldreboende och äldreomsorgsplan. Resultatet
kan också komma att användas i samband med kom­
muns arbete kring revidering av översiktsplanen.
82 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Äldreboende
För att kunna återkoppla till de som deltog i med­
borgardialogen, fick deltagarna skriva sina e-post­
adresser på en lista. Sammanställningen av dialogen
lades också ut på kommunens hemsida.
Vi är överlag nöjda med responsen och antalet
deltagare. Det vi måste fundera på till kommande
dialoger är hur vi får med fler män, så att könsför­
delningen blir något jämnare.
Erfarenheter vi har fått efter dessa dialoger är
bland annat att det finns ett stort behov från med­
borgare att träffa företrädare från kommunen, både
förtroendevalda och tjänstemän. Detta märktes då
trots uppmaningar att tänka framåt, tenderade dia­
logerna att fokusera mer på då- och nutid än fram­
tid.
Anledning till att relativt många medborgare kom
på dessa dialoger tror vi beror på att målgruppen för
dialogerna var definierade samt att frågeställning­
en, framtidens äldreboende, var väl avgränsad.
Västra Götalandsregionen – Spontandialoger
Sammanfattning
Spontandialoger vid olika typer av publika evene­
mang eller platser är en dialogform som provats i
olika varianter under mandatperioden 2010–2014.
Beskrivning
Spontandialogerna har genomförts utanför vård­
centraler, vid olika motionslopp, mässor och andra
publika evenemang.
Oftast har syftet varit att relativt förbehållslöst
informera om nämndens roll som befolkningsfö­
reträdare i hälso- och sjukvården, och lyssna in de
synpunkter och åsikter som finns bland befolkning­
en. Ibland har man haft en mer specifik målsättning
med samtalen, till exempel att samtala om olika
vårdnivåer och hur invånarna tänker när behov av
vård eller råd om vård uppstår.
Som ingång i samtalen och som intresseväckare
har ofta den så kallade bollrörsmetoden använts,
där besökarna med hjälp av olikfärgade bollar fått
besvara enkla ja- eller nejfrågor.
Utrustning och material i övrigt har oftast bestått
av roll-ups och broschyrer om nämnden, samt di­
verse profilprodukter att dela ut, som pennor och
plåster med 1177-reklam.
Besökarna har ofta visat uppskattning över att
deras hälso- och sjukvårdspolitiker kommer ut och
möter dem på detta sätt. Många värdefulla synpunk­
ter har samlats in och givande samtal förts.
Erfarenheten är att dialogformen är utmärkt vid
mässor, då besökarna är inriktade på att stanna till
Hälso- och sjukvårdsnämnderna
Norra Bohuslän och Dalsland
Kontaktperson:
Ann-Cathrine Gardendahl,
administrativ chef,
[email protected]
Jörgen Andersson, kommunikatör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.vgregion.se/hsn1, www.vgregion.se/
hsn2
Verksamhetsområde:
Hälso- och sjukvård
och prata med utställarna. Däremot är det svårare
att få till stånd bra samtal vid publika evenemang
som till exempel motionslopp av olika slag.
En av spontandialogerna genomfördes på ett
bibliotek i anslutning till en barnteaterpjäs. Plats
och miljö visade sig vara utmärkt för dialogmöte,
då besökarna hade tid och lust att stanna en stund
och prata. Det visade sig vara ett bra och enkelt sätt
att nå en grupp som annars är svår att nå, nämligen
barnfamiljerna.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 83
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Västra Götalandsregionen – Medborgarråd
Sammanfattning
Hälso- och sjukvårdsnämnderna Norra Bohuslän,
Dalsland och Trestad arbetade med medborgarråd
under mandatperioden 2007–2010.
Beskrivning
Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad var den
första nämnden som startade med medborgarråd i
Fyrbodalsområdet. Ett pilotprojekt genomfördes
2003–2004. Hälso- och sjukvårdsnämnderna Dals­
land och Trestad började med medborgarråd 2005
respektive 2007.
Nämnderna fattade sedan beslut om att inrätta
medborgarråd under mandatperioden 2007–2010.
De bjöd in medborgare från kommunerna i nämnds­
områdena att medverka i medborgarråden, ett per
kommun. Råden träffades cirka 3–4 gånger år, frek­
vensen varierade mellan åren och mellan de olika
kommunerna. Nämndernas syfte med medborgar­
råden var att föra en dialog med medborgare om
hälso- och sjukvården i området.
Inför starten av medborgarråd gjordes ett slump­
mässigt urval ur den population som bor i respek­
tive kommun. Urvalet bestod av totalt 400–500 per­
soner per kommun i åldern 20–70 år, jämt fördelat
mellan män och kvinnor.
Det fanns en framtagen arbetsordning som inne­
bar att sammankallande ledamot i en kommun
kontaktade hälso- och sjukvårdskansliet i Udde­
valla inför en inbjudan till medborgarråd. Kansliet
skickade ut inbjudan och tog fram eventuellt mate­
rial. Ledamöterna genomförde sedan dialogen med
medborgarna i respektive kommun utan att någon
tjänsteman var närvarande. En del råd förde min­
nesanteckningar som skickades till kansliet och
delgavs alla nämndsledamöter. På nämndernas
sammanträden rapporterades muntligt från ge­
nomförda medborgardialoger.
84 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Hälso- och sjukvårdsnämnderna
Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad
Kontaktperson:
Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ
chef,
[email protected]
Jörgen Andersson, kommunikatör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.vgregion.se/hsn1, www.vgregion.se/
hsn2, www.vgregion.se/hsn3
Verksamhetsområde:
Sjukvård
För att förbättra och effektivisera medborgardia­
logen fick nämndernas ledamöter under 2008 och
2009 dialogutbildning under ledning av företaget
Nordisk kommunikation. Syftet var att öka förstå­
elsen för det egna kommunikativa ansvaret som po­
litiker och få kunskap om vad som utmärker en bra
dialog.
Under mandatperioden 2007–2010 genomfördes
totalt 103 medborgarråd.
Medborgarråden avslutades under hösten 2010.
Samtliga medborgare fick ett ”tackbrev” och en en­
kät. Nämnderna fick genom enkäten en bild över
hur medborgarna upplevt sin medverkan i råden
samt synpunkter inför nästa mandatperiod.
Västra Götalandsregionen – Gruppdialog med invånare
Sammanfattning
Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad bjöd in
slumpvis utvalda invånare i Trollhättan, Lilla Edet,
Vänersborg och Uddevalla till dialog om hälso- och
sjukvården i området.
Beskrivning
Ett slumpvis urval av invånare fick inbjudan till mö­
tena via brev. Målet var att få cirka 20 deltagare till
varje kommun. För att få ihop dessa bedömdes att
cirka 600 invånare skulle bjudas in genom slump­
vis urval. En tonvikt i urvalet lades på åldersgrup­
pen 20–50 år, eftersom de befintliga kontakterna i
denna grupp bedömdes som färre än i de äldre be­
folkningsgrupperna, till exempel genom nämndens
pensionärsråd. Resultatet blev ungefär som för­
väntat, samtalsgrupper om cirka 10–20 personer.
Dialogmötena marknadsfördes även med press­
meddelande. Dialogen genomfördes som så kal�­
lade rundabords-samtal, där alla fick komma till
tals. Förutom muntlig information från nämndens
ledamöter delades även en informationsfolder om
nämndens roll och ansvar ut. Dialogformen och re­
sultaten upplevdes av politikerna som trevliga och
givande. Många synpunkter kom fram och det var
gott om tid att resonera kring frågorna. Likadan
var responsen från deltagarna. Dokumentationen
skickades till deltagarna via e-post.
I november samma år hölls uppföljningsmöten
med grupperna. Då bjöds även invånare in som an­
mält sitt intresse men som inte kunde vid det första
tillfället. Den här gången riktades samtalen mot ett
par specifika frågeställningar, och med inbjudan
bifogades därför att faktablad och ett par frågor
att fundera på i förväg. Nämnden ville framför allt
diskutera frågor om rätt vårdnivå och sökmönster
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Trestad
Kontaktperson:
Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ
chef,
[email protected]
Jörgen Andersson, kommunikatör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.vgregion.se/hsn3
Verksamhetsområde:
Hälso- och sjukvård
hos invånarna. Uppföljningsmötena lockade tyvärr
betydligt färre deltagare, men bedömdes ändå som
givande. Anledningen till det lägre deltagandet har
inte analyserats. Det var mycket jobb förknippat
med att genom datakörningar ta fram ett urval av
invånare som skulle få inbjudningar, och att sedan
ombesörja dessa. Man kan här fundera över enklare
sätt att bjuda in för att få ihop grupper för samtal.
Diverse reflektioner/att tänka på:
>>Om man erbjuder flera olika tider, välj då olika
veckodagar. (Många har återkommande andra
engagemang under just en och samma veckodag)
>>Tänk på hörslinga och mikrofoner
>>I anmälningsförfarandet: skaffa in e-postadres­
ser, etc, för de fortsatta kontakterna och åter­
kopplingarna.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 85
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Västra Götalandsregionen – Öppna dialogmöten
Sammanfattning
Hälso- och sjukvårdsnämnden Dalsland valde öpp­
na möten som dialogform för att dels informera om
den nya överenskommelsen om sjukhusvård i områ­
det, dels för att föra dialog om framtidens hälso- och
sjukvård.
Beskrivning
Bedömningen var att mötena skulle locka 50-talet
personer i varje kommun, och lokaler bokades där­
efter, gärna i en mer intim cafémiljö eller liknande.
Inbjudan till de öppna mötena gjordes genom an­
nons i dagspress och marknadsfördes även genom
pressmeddelande.
Tanken var att i varje kommun genomföra två­
delade möten där nämndens presidium först skulle
informera om den nya vårdöverenskommelsen och
konsekvenserna av den. Därefter skulle en dialog
genomföras i smågrupper runt cafébord där delta­
garna skulle få resonera sig fram till förslag och syn­
punkter som skulle lämnas in gruppvis skriftlig.
I området fanns redan tidigare en stark opinion
mot det man uppfattat som nedskärningar på det
lokala sjukhuset. Denna opinion förstärktes genom
nya uppgifter i media som kom i anslutning till att
nämnden bjöd in till mötena. Följden blev att det
kom betydligt fler besökare än väntat, och i något fall
tvingades man byta lokal. Man kan säga att intres­
segrupper ”kidnappade” dagordningen, och dialog­
86 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Dalsland
Kontaktperson:
Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ
chef,
[email protected]
Jörgen Andersson, kommunikatör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.vgregion.se/hsn2
Verksamhetsområde:
Hälso- och sjukvård
mötena förvandlades till ganska stormiga stormö­
ten där politikerna blev hårt ansatta och pressade.
Av den tänka dialogen i lugn och avspänd miljö blev
därför inte mycket kvar. Många skriftliga synpunk­
ter samlades dock in och sammanställdes.
Lärdomen blev att öppna möten inte fungerar om
man vill vara säker på att kunna styra formerna för
och innehållet i en dialog. Det var också naivt att tro
att de intressegrupper som fanns inte skulle ta chan­
sen att ta över dagordningen.
Västra Götalandsregionen – Cafédialog
Sammanfattning
Hälso- och sjukvårdsnämnd Mittenälvsborg ge­
nomförde cafédialoger på flera olika ställen såsom
Vårgårda Wärdshus, Lerums gymnasium, Herr­
ljunga hotell, samt på Ljungblads konditori.
Beskrivning
Dialogerna genomfördes under parollen ”Framti­
dens vårdcentral” och syftade till att låta invånare
och politiker föra samtal kring Krav- och kvalitets­
boken och den revidering som kommer att genom­
föras. Frågeställningarna var, Vad innebär en till­
gänglig vårdcentral för dig? Vad är kvalitet och hur
vill du bli informerad om kvalitet? Varför har du valt
vårdcentral?
Cafémetoden syftar till att skapa ett intimt sam­
tal mellan ett litet antal deltagare. Dialogerna var
öppna för alla. Inför dialogerna skickade nämnden
ut 300 personligt adresserade inbjudningar per
kommun. 100 stycken till personer i åldrarna 19–30,
100 till åldrarna 31–50 och 100 till 50+ samt annon­
serade i dagspress. Pressmeddelande och informa­
tion på nämndens webbsida har också använts. De
flesta som kom och deltog var pensionärer. Ingen
deltagare var under 30. Cafédialogen är bra för att
skapa förtroende mellan invånare och förtroende­
vald samt för att väcka frågor. Bristen på konkreta
åtgärder riskerar när återkopplingen görs till delta­
garna att rasera det förtroende som byggts upp un­
der själva dialogen.
Ett nära samarbete med presidiet och en tydlig
handlingsplan med vem som ansvarar för vad har
varit positivt genom arbetet och rekommenderas.
Det är också viktigt att politikerna känner att det är
deras dialog och att vi tjänstemän enbart är ett stöd i
deras arbete. Att sätta en tidsgräns var bra.
Tanken att en förtroendevald skulle vara sam­
talsledare och en annan antecknar fungerade inte
speciellt bra. Bättre att låta en och samma göra båda
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Mitten Älvsborg
Kontaktperson:
Marie Cullberg,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.vgregion.se/hsn6
Verksamhetsområde:
Hälso- och sjukvård
jobben. Eftersom grupperna mår bäst av cirka 5–6
deltagare blev grupperna snabbt för stora eftersom
det bara var mellan tre och sex förtroendevalda på
plats.
Deltagarna ombads att fylla i en enkät med frågor
om deras upplevelse av dialogen. Alla som svarade
upplevde dialogen som positiv. Lokalerna och kaffet
upplevdes som bra av samtliga. En tyckte att upp­
slutningen var alldeles för dålig. Det framkom kla­
gomål på att man trodde att det var vårdcentralerna
som bjöd in till dialog. Det är svårt med tydlighet.
Missförståndet tyder på att kännedomen om nämn­
den och kunskapsnivån om Västra Götalandsregio­
nens styrmodell är låg.
Efter medborgardialogerna har sammanställning­
ar gjorts av tjänstemän. Information om dialogerna
har återrapporterats på nämndsammanträden, både
muntligt och skriftligt. Skolorna har fått skriftlig
återkoppling om dialogmötena med ungdomarna.
Efter cafédialogerna fick deltagarna återkoppling
med resultatet via e-post eller via vanlig post. Artikel
i Alingsås Tidning samt insändare till lokaltidning­
arna om cafédialogerna och dess resultat.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 87
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Västra Götalandsregionen – Dialogmöten i årskurs 9
Sammanfattning
Hälso- och sjukvårdsnämnden Dalsland besökte
under 2012 årskurs nio-klasserna i tre skolor i Dals­
land. Nämndens ledamöter ville informera allmänt
om hälso- och sjukvård, sin roll som politiker och
lyssna på ungdomarna och ta del av deras behov och
synpunkter.
Beskrivning
Ledamöterna bildade tre arbetsgrupper som be­
sökte var sin skola. Kontakt togs med rektor eller
klassföreståndare innan. Man disponerade cirka två
lektionstimmar, även om mötenas upplägg kunde
variera mellan skolorna.
Nämnden informerade brett om den hälso- och
sjukvård som finns och hur systemet fungerar, reg­
ler och rättigheter mm. För att aktivera ungdomar­
na fick de skriftliga frågor om vård att besvara, och
rättningen och genomgången gjordes sedan tillsam­
mans, som en liten frågesport. Detta gav grund för
diskussioner och frågor från ungdomarna. Roll-ups
och broschyrer användes också som material, lik­
som bildspel, Egenvårdsguiden mm.
Responsen på politikernas besök var mycket
blandad i klasserna. Flertalet elever verkade dock
tycka att det var intressant att få träffa och prata
med hälso- och sjukvårdspolitiker. Många visade
också intresse för själva det politiska uppdraget som
sådant, likaväl för hälso- och sjukvård.
Ledamöterna upplevde dialogformen som gi­
vande och trevlig, men det var ofta svårt att få igång
88 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Dalsland
Kontaktperson:
Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ
chef,
[email protected]
Jörgen Andersson, kommunikatör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.vgregion.se/hsn2
Verksamhetsområde:
Hälso- och sjukvård
en riktig dialog så som politikerna hade önskat. Be­
dömningen är att det förmodligen är mer givande
och ändamålsenligt att söka just den här formen av
dialog när ungdomarna är något äldre, det vill säga i
gymnasiet.
I frågeformuläret kunde eleverna även fritt skriva
vad man tycker/tänker/undrar. Ungdomarna kom
med många frågor där politikerna inte hade några
färdiga svar. Man bör därför ha en beredskap för
att i efterhand ta fram svar på dessa frågor och även
på muntliga under mötet och återkoppla svaren till
ungdomarna.
Västra Götalandsregionen – Ungdomsdialog
Sammanfattning
Dialog med unga om hälso- och sjukvård.
Beskrivning
Genom att finnas på plats på gymnasieskolor har
hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg nått en
målgrupp som tidigare varit svår att nå. Med hjälp
av enkel enkät, bollrör och intresserade politiker
har nämnden fått reda på vad ungdomarna har för
behov inom hälso- och sjukvård.
Hälso- och sjukvårdsnämnderna i västra och öst­
ra Skaraborg har under senare delen av mandatpe­
rioden inriktat sin medborgardialog på ungdomar.
Barn, ungdomar och unga vuxna har i tidigare dia­
logformer varit svåra att nå. Målet med medborgar­
dialogen är att öka nämndens kunskapsunderlag
kring målgruppen. Men också att stärka demokratin
och medborgarnas kunskap om nämndens arbete.
Medborgarnas åsikter ska användas som ett av flera
underlag i nämndens arbete.
Sammanlagt har nämnderna besökt fyra gymna­
sieskolor och samtalat med fler än 600 elever. Elev­
erna besvarade en kort enkät, svarade på en enkel
ja/nej-fråga med hjälp av ett bollrör och diskuterade
fritt sjukvård och hälsa. De förtroendevalda befann
sig på allmänna utrymmen på skolorna där eleverna
naturligt rörde sig, utanför matsalen, biblioteket
och liknande. Den typen av möten leder främst till
korta samtal och reflektioner, men möjlighet har
också funnits till längre dialoger. Det har alltid varit
minst två till tre politiker samtidigt och de har va­
rit aktiva två till tre timmar innan de ”byts ut” för
att det hela tiden ska finnas förtroendevalda som är
hungriga på nya möten.
Hälso- och sjukvårdsnämnden västra
Skaraborg samt hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg
Kontaktperson:
Sarah Öfwerström, kommunikatör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.vgregion.se/hsn
Verksamhetsområde:
Hälso- och sjukvård
Resultatet av dialogerna har återrapporterats till
politikerna och till skolorna som besökts, i första
hand till skolsköterska och rektor. Någon skola har i
sin tur redovisat resultatet på digitala anslagstavlor
på skolan.
Temat för dialogerna har varit väldigt öppna, kän­
nedom om 1177, hur man söker vård med mera. Näs­
ta steg skulle kunna vara att koncentrera temat till
mer avgränsade frågor.
De förtroendevalda har upplevt dialogerna som
positiva. Ungdomarna har visat stort intresse och
uppskattat att möta politiker som inte är ute efter
att ragga röster inför val, utan för att samla in syn­
punkter och bättra på sin egen kunskap.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 89
Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg
Västra Götalandsregionen – Kvinnoföreningen i Kronogården
Sammanfattning
Samtal på Mötesplats Dalaberg och med Kvinnoför­
eningen i Kronogården
Beskrivning
En av målsättningarna för hälso- och sjukvårds­
nämnden Trestad under 2013 var att påbörja dialog­
möten med invånargrupper som normalt sett inte
hörs särskilt mycket eller som av olika skäl kan ha
svårt att komma fram i den allmänna debatten. I sin
genomförandeplan för medborgardialogen nämns
som exempel på sådana grupper invandrare/nya
svenskar, socioekonomiskt svaga grupper, och unga
vuxna/unga kvinnor. Syftet är att få en övergripande
syn på dessa gruppers erfarenheter av hälso- och
sjukvården och lyssna efter vilka behov som finns.
Ledamöter i nämnden valde att hålla dialogmö­
ten i stadsdelarna Dalaberg i Uddevalla och Krono­
gården i Trollhättan. Bägge stadsdelarna präglas av
mångkultur och har en relativt hög andel invånare
med utländsk härkomst.
På Dalaberg besökte ledamöterna den kommu­
nala Mötesplats Dalaberg för en så kallad spontan­
dialog med de besökare som kom till mötesplatsens
lokaler.
I Kronogården träffade ledamöterna cirka 25–30
medlemmar i Kvinnoföreningen, och man diskute­
rade bland annat bemötandefrågor och informerade
till exempel om mammografi, cytologprover och pa­
tientnämndens verksamhet.
Metoden var att ta kontakt med de befintliga orga­
nisationerna (Mötesplats Dalaberg och Kvinnoför­
90 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Västra Götalandsregionen, hälsooch sjukvårdsnämnden Trestad
Kontaktperson:
Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ
chef,
[email protected]
Jörgen Andersson, kommunikatör
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.vgregion.se/hsn3
Verksamhetsområde:
Hälso- och sjukvård
eningen) och den vägen komma fram till ett lämpligt
upplägg och även få hjälp med inbjudan och mark­
nadsföring. Själva dialogerna genomfördes sedan
ganska förutsättningslöst och enkelt som ett vanligt
samtal.
Denna enkla metod visade sig dock räcka utmärkt
för att få en efterlängtad och djupare kontakt med
representanter för underrepresenterade grupper
bland invånarna. Känslan är att man tagit ett kliv
över en tröskel till ett dialogrum som man haft kan­
ske överdriven respekt för av hänsyn till eventuella
språksvårigheter och kulturella skillnader.
Östersund – Framtidens teknik inom vård- och omsorg
Sammanfattning
Vård- och omsorgsnämnden i Östersund har ge­
nomfört fem medborgardialoger inom ämnesområ­
det ”Ny teknik inom vård och omsorg”.
Kontaktperson:
Christina Taraldsson, handläggare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.ostersund.se
Genom dialogerna har nämnden velat få ökad kun­
skap om vilka möjligheter och hinder som medbor­
garna ser med att använda både nuvarande och ny
teknik inom vård- och omsorgsförvaltningens verk­
samhet.
Resultatet från dialogerna kommer att användas
som diskussionsunderlag när vård- och omsorgs­
nämnden under det kommande året ska fatta beslut
om vilka former av teknik som bör prioriteras.
Medborgardialogerna hölls på fem platser. Varje
medborgardialog inleddes med att besökarna fick
möjlighet att gå runt till stationer där personal från
vård- och omsorgsförvaltningen visade upp olika
former av teknisk utrustning. Därefter fanns möj­
lighet att antingen skriftligt eller muntligt berätta
om vilka möjligheter och hinder man såg med tekni­
ken. Den teknik som ingick i visningen var; vanliga
trygghetslarm, mobila trygghetslarm, nattillsyn via
webbkamera, J-Dome (särskild träningscykel), pho­
nirolås (låsa upp med mobilen), mobila planeringsoch dokumentationsverktyg, appar för surfplattor
för att stimulera minnen, giraffen (bildtelefon för
kommunikation på distans).
Totalt besöktes medborgardialogerna av cirka 135
medborgare. Utöver de fem öppna dialogerna hölls
även ett enskilt möte med föreningen Elöverkäns­
ligas förbund. Generellt sett uttryckte besökarna
många positiva åsikter om medborgardialogerna.
De upplevde att de fick bra information om tekniken
och flera kände sig tryggare/mer positivt inställda
till tekniken efter besöket. Många uttryckte att den
nya tekniken kan bidra till både ökad trygghet och
förbättrad livskvalitet. Flera menade även att tekni­
ken kan underlätta för personalen och vara ett sätt
att locka fler unga till yrken inom vård och omsorg.
Medborgarna var särskilt positiva över de möjlig­
heter som webbkameran, GSM-larmen och cykeln
(J-Dome) skulle kunna medföra, men många kom­
Verksamhetsområde:
Teknik, vård och omsorg
menterade även apparna/surfplattan. Det uttryck­
tes dock oro för att teknik ska ersätta mänsklig kon­
takt/personal. Många har betonat att det är viktigt
att tekniken används som ett komplement, inte en
ersättning för social omsorg/mänsklig kontakt. Fle­
ra uttryckte farhågor om att gränserna för personlig
integritet successivt förflyttas.
Vård- och omsorgsnämnden har med utgångs­
punkt från medborgardialogerna gett förvaltningen
i uppdrag att ta fram en handlingsplan kring hur ny
teknik skulle kunna användas inom vård och om­
sorg.
Lärdomar är att vi behöver hitta ett arbetssätt för
hur medborgardialoger ska involveras i beslutspro­
cessen. Syftet med medborgardialogerna och hur re­
sultatet ska användas måste vara tydliggjort och väl
känt av både politiker och tjänstemän innan dialo­
gerna genomförs. Det är viktigt att göra en fördjupad
målgruppsanalys. Det är angeläget att prova andra
former av medborgardialoger än fysiska stormöten.
Det behövs mer utbildning/erfarenhetsutbyte kring
hur man genomför bra medborgardialoger. Rollför­
delningen mellan politiker och tjänstemän vid med­
borgardialoger behöver förtydligas. Både politiker
och tjänstemän behöver bli bättre på att personli­
gen marknadsföra medborgardialogerna. Även vid
kommande medborgardialoger bör man ta hjälp av
professionella vid utformning av informationsma­
terialet. Det bör fastslås en särskild budget för med­
borgardialogerna.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 91
KAP IT EL
5
Dialog för lärande och utbildning
Barn och unga uppfattas ofta som en grupp som är svår att nå och unga uppfattar också
ofta att det finns en tröskel för att delta. För förtroendevalda och tjänstemän kan det där­
för vara viktigt att fundera på hur vi når barn och unga. Inte minst behöver man ta reda på
vilka arenor unga känner sig bekväma att föra dialog.
Exempel på ungas inflytande finns under alla kapitel i denna skrift. I detta kapitel lig­
ger fokus på dialoger med barn och unga för lärande och i skolan.
92 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Bollebygd – Lunchdialog med unga
Sammanfattning
Målet var att utveckla dialog mellan beslutsfattare
och målgruppen unga och pröva på metod för dialog.
Beskrivning
Sedan 2008 finns en formaliserad arbetsgrupp för
ungdomsdemokrati i Bollebygd. Gruppen består
av elevråd, ungdomsråd, tjänstemän och politiker.
Uppdraget för gruppen är att pröva och utveckla me­
toder för dialog mellan ungdomar och beslutsfattare
och ta med resultatet i den ordinarie beslutsproces­
sen. Gruppen ska sammankallas minst två gånger
per år. Som en utgångspunkt till pågående arbete
finns Slutrapport ”Ungdomsdemokrati och delak­
tighet”.
En av de metoder som står på listan över sätt att
skapa dialog är att politiker bjuds ner till ungdomar­
nas arena – skolan och att det där anordnas möten
och dialog mellan grupperna.
Processen gick till på så sätt att teman och fråge­
ställningar arbetades fram för att underlätta dialo­
gen och sammanställningen. Ett fokus på den posi­
tiva hälsan var utgångspunkten. Teman var Hälsa,
Livsstil, Bollebygd, Trygghet. De fyra politikerna
som deltog i hela processen samlades en stund före
varje dialog med samordnaren som hade förberett
med papper, pennor, frågeställningar och särskilda
tröjor. Syftet med tröjorna var att de unga skulle se
vilka som var där och som var beredda att lyssna.
Under lunchen rörde politikerna sig mellan borden
för att hinna ta in de olika frågor och synpunkter
som kom. När lunchen var över samlades gruppen
igen för att sammanfatta och skriva ner vad som
framkom och vad som hade fungerat bra eller min­
dre bra. Resultatet blev en rapport som lämnades
över till chefer för respektive förvaltning, rektorer
och till respektive elevråd. I samband med det träf­
fade också politikerna respektive förvaltningschef
och lyfte fram de synpunkter som man ringat in
som återkommande och som man kunde se kunde
åtgärdas med enkla medel. Politikerna genomförde
också uppföljningsmöten med respektive elevråd.
Kontaktperson:
Camilla Falk, folkhälsosamordnare.
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.bollebygd.se
Verksamhetsområde:
Inflytande
Sammantaget så var 5 skolor med i processen med
sammanlagt cirka 1100 barn och unga i ålder 6–15
år. Varje dialog pågick aktivt mellan 40 min till 1,5
timme. Uppföljningsmötet med respektive elevråd
pågick mellan 30–60 min. I det stora hela var det po­
sitiva upplevelser hos både politiker och barn/ung­
domar. Vissa synpunkter har kunnat åtgärdas, vissa
har visat sig vara inaktuella vid uppföljningen och
vissa är större investeringar som cheferna har kun­
nat ta med sig i framtida planeringsunderlag.
Det går att säga att lunchrestaurangen på skolan
är en enkel och trevlig arena för dialog mellan politi­
ker och barn/unga. Det var enkelt att sammanställa
synpunkterna eftersom det fanns temaområden att
hålla sig till och att sortera in under. Det uppskat­
tades av deltagarna att politikerna hade särskilda
tröjor så att de urskilde sig från övrig personal på
skolan. Till nästa gång har vi lärt oss att redan innan
dialogerna boka in uppföljningsmöten. Vi kommer
också försöka att skriva upp de dagsfärska förslagen
så pass synligt på skolan att barnen/ungdomarna/
personal får se dem redan samma dag – vilka diskus­
sioner som framkommit under dagen. Vi tror också
på att respektive rektor är med vid den korta upp­
följningen med politikerna – detta för att han/hon i
tidigt skede ska få reda på vad som sagts i dialogerna.
Det krävs också en ordentlig genomgång i den kom­
munala organisationen om hos vem de eventuella
synpunkterna ska besvaras och hör hemma.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 93
Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning
Bollebygd – 100.000 tusen kronors process
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har beslutat om rutiner för pro­
cessen där syftet är att öka barns och ungdomars
delaktighet och påverkan. Processen bygger på att
KS årligen avsätter 100 000 kronor för Ungdomsrå­
det att fördela till kommunens elevråd och gårdsråd.
Beskrivning
Varje augusti månad skickas en föravisering till
elevråden, rektorer och övriga inblandade om vad
som ska ske under hösten. Inbjudan skickas ut till
berörda i oktober månad då de inbjuds att starta
processen. Samordnare, ungdomsråd och ansvariga
politiker erbjuder sig också komma till skolorna och
berätta mer.
Det kan gå till på så sätt att elevrådets represen­
tanter informerar i sina klasser och rektorn in­
formerar all personal på skolan och föräldrarna i
föräldrarådet. Klasserna arbetar med frågan och
eleverna funderar först enskilt sen diskuteras olika
förslag i klassen. Klassrådet samlar ihop klassens
förslag och synliggör dem för alla som sen diskute­
ras. Klassrådet prioriterar genom omröstning bland
de olika förslagen. Elevrådet sammanträder och
klassernas representanter berättar för de andra i
elevrådet om klassens förslag. Elevrådet diskuterar
sedan förslagen. De tar bort förslag som de tror kos­
tar för mycket eller som de inte tror är möjliga att
genomföra. Klassrepresentanterna tar med sig elev­
rådets förslag tillbaka till sina klasser och klasserna
diskuterar och prioriterar bland de förslag som är
kvar. Elevrådet röstar därefter fram skolans förslag
och prioriteringar. Förslagen skickas sedan in till
ungdomsrådet och kommunen.
Under januari månad ska varje elevråd/gårdsråd
skicka in fem förslag till ungdomsrådet och i mars
månad äger själva fördelningsmötet rum. Ordfö­
rande i KS är ordförande på mötet och ungdomsrå­
dets representanter beslutar om de avsatta medlen
efter de diskussioner som skett med elevrådens
representanter enligt pluppningsmetoden. Elevrå­
94 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Camilla Falk, folkhälsosamordnare.
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.bollebygd.se
Verksamhetsområde:
Inflytande
dens representanter går tillbaka till sina kamrater
och berättar hur det har gått och sedan ska beviljade
förslag förverkligas så snart som möjligt. Ungdoms­
rådet kallar till uppföljningsmöte före sommarlovet.
Synpunkter granskas och diskuteras till nästa pro­
cess utav ungdomsrådet med hjälp av samordnare.
Efter att kommunen genomfört processen nu 9 år i
rad så är resultat av processen:
Ungdomsrådet har etablerat sig som en naturlig
del i kommunen, de har kunnat visa att de har ett
ansvar för frågan. Detta leder till ett intresse från
både andra ungdomar, vuxna och massmedialt.
Elevråden har fått ett ansvar för en kommunal an­
gelägenhet där de på ett synligt sätt kan jobba med
demokratifrågan på sin skola. Eftersom det är flera
inblandade personer så uppstår det diskussioner om
hur det hela ska gå till/inte gå till, syftet med det etc.
Detta är bra eftersom den demokratiska tanken hela
tiden blir aktuell i verksamheterna. Man bör tänka
på att varje år är en ny process och när det gäller
processer kan man aldrig vara nog så noggrann med
syfte och metod – detta bör upprepas. Metoden an­
vänds för att vara på ungdomarnas arena och under
deras ansvar. Att tänka på i den här processen är att
det är den som lär och ger en erfarenhet – fastna inte
i vad pengarna borde gå till, de är endast medel som
används för att främja syftet.
Eskilstuna – Barnhearing
Sammanfattning
Barnhearing är en dialog mellan unga och politiker.
Beskrivning
Barnhearings är en metod som Eskilstuna kom­
mun använder i arbetet med att implementera FN:s
konvention om barnets rättigheter (barnkonventio­
nen). Konventionen handlar bland annat om barns
rätt till delaktighet, att fritt få uttrycka sin mening
i allt som berör dem. En barnhearing är ett dialog­
möte mellan flickor och pojkar i grundskolan och
förtroendevalda politiker och tjänstemän i kommu­
nen. Det är ett sätt att ge barn möjlighet till inflytan­
de och delaktighet i den kommunala verksamheten.
Det är och en bra metod för barnen att lära sig förstå
demokratiska processer.
Eskilstuna kommun beslutade hösten 2012 att
införa barnhearings och har sedan hösten 2013 ge­
nomfört tre stycken. Den första genomfördes med
elever från årskurs 3–9, den andra på en förskola
med förskolebarn 3–5 år och den tredje med elever
i årskurs 3–6. Kommunen kommer att fortsätta ut­
veckla arbetet med barnhearings och genomföra
dessa två gånger per år.
Nedan presenteras två av barnens frågor och po­
litikernas svar från en av hearingarna. Barnen har
fört fram många kloka synpunkter och idéer som
kan medverka till att utveckla Eskilstuna kommuns
verksamheter.
Linnéa
Tycker ni att vi ska ha läxor i skolan? Hur många
läxor ska det vara? Ska det vara lika i varje skola och
varje klass?
Jimmy
Ja, jag tycker faktiskt att man ska ha läxor i skolan.
Det är bra att man får träna på att studera på egen
hand och träna på att vara självständig. Man ska inte
ha mer läxor än man har förmåga för. Om man har
lätt för ett ämne kan man få mer läxor. Men om man
har svårt för ett ämne, behöver man vara med lärar­
na och få stöd. Läxorna ska inte ta upp all fritid. Det
behöver inte vara lika, för vi är inte lika. Det ska inte
vara för mycket läxor som man måste ta hem, efter­
som alla föräldrar inte har kunskap och kan hjälpa
sina barn med dem. Man ska kunna göra läxorna på
skolan.
Kontaktperson:
Tryggve Lundh,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.eskilstuna.se/sv/Kommun-ochpolitik/Kvalitet-och-utveckling/Demokrati/
Barns-rattigheter/
Verksamhetsområde:
Inflytande
Jari
Jag håller med Jimmy, det ska vara olika mycket läx­
or för olika elever och olika klasser. Det bestämmer
lärarna. Det är viktigt att det finns läxhjälp i sko­
lorna. Hur mycket läxor det ska vara avgör lärarna
och anpassar för varje elev, det ska inte vi politiker
bestämma.
Rami
Varför är det 50 km i timmen istället för 30 km i tim­
men som hastighetsgräns utanför Lagersbergssko­
lan?
Ann
Vi på stadsbyggnadsförvaltningen har fått den frå­
gan förut. Det är en komplex (svår) och stor fråga,
men jag ska försöka svara. Många har synpunkter
om hastighetsgränsen där. Gatan är ganska bred
och det är sällan så breda gator har en hastighets­
gräns på 30 km/timme för det är ändå ingen bilist
som håller det. Det hänger också ihop med att ni har
gångtunnlar under vägen och ni ska använda dem
istället, både vuxna och barn. Det kallas att man har
en planskild korsning. På sikt är det möjligt att den
gatan blir smalare vid Råbergstorp och då blir det
säkert 30 km/timme som hastighetsgräns. Låter det
luddigt? Det är tyvärr det enda svar jag kan ge idag.
Vi arbetar enligt något som kallas översiktsplan och
trafikplan och dessa planer sträcker sig långt fram i
i tiden. Det är viktigt att ni kan röra er säkert mellan
områdets olika delar och tanken är att vi ska se över
hur det kan fungerar.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 95
Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning
Gislaved – Demokratitorg
Sammanfattning
Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialog
projekt i Gislaveds kommun. Projektets huvudsakli­
ga syfte och mål var att utveckla metoder för att öka
dialogen med medborgare, företag och föreningar.
Beskrivning
Fullmäktige beslutade i maj 2011 att starta ett med­
borgardialog projekt och att tillsätta en Demokra­
tiberedning. Uppdraget för demokratiberedningen
var att pröva olika metoder och verktyg för medbor­
gardialog. Detta exempel är ett av de fem dialoger
som genomfördes.
Under fyra heldagar träffades politiker och ung­
domar från Gislaved. Träffarna kallades för demo­
kratitorg. Dessa var en del av projekt medborgardia­
log och finansierades genom EU-programmet Ung o
Aktiv som administreras av Ungdomsstyrelsen. Må­
let med demokratitorgsträffarna var att unga männ­
iskor i Gislaved skulle få förståelse för vad politiker
egentligen arbetar med och vilka uppgifter en poli­
tiker har. Samtidigt fick politiker en förståelse för
vilka samhällsfrågor som intresserar och bekymrar
ungdomar. Målet var också att deltagarna ska lära
sig mer om demokrati, om FN:s barnkonvention och
om hur unga människor kan vara med och påverka.
Det var deltagarna som tillsammans bestämde vad
som skulle hända under träffarna och vad som skulle
diskuteras. Sammanlagt deltog över 70 ungdomar
mellan 14–25 år och 14 förtroendevalda. Aktiviteter
som genomfördes under demokratitorgen var bland
andra:
>>Workshop kring hur ungdomar kan vara med och
påverka.
>>Spelet Valköping (Vi lånade SKL:s spelplan Val­
köping. Bordet visades via storbild.) Sammanlagt
spelade 40 ungdomar och 10 politiker spelet vid
två tillfällen. Deltagarna delades upp på 6 partier
som de namngav. De arbetade även fram sitt par­
tis mål och visioner och ritade valaffischer.
96 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Eva Gardelin-Larsson,
[email protected]
Anna Sanell, Utredare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.gislaved.se/medborgardialog
Verksamhetsområde:
Inflytande
>>Arbete kring FN:s barnkonvention. Presentation
av kommunutvecklarna.
>>Partierna i Gislaveds fullmäktige presenterade
sin politik via stationer.
>>Ungdomar intervjuade två politiker.
>>Föreläsning om vad demokrati är.
Överlag fungerade träffarna väl och var generellt
uppskattade både av politiker och av ungdomarna.
Målsättningen var att ungdomar mellan 15–25 år
skulle anmäla sig själva för att de ville delta. Tyvärr
fungerade inte upplägget. Deltagarantalet blev för
litet. Istället kontaktade vi högstadstadieskolorna
och de fick erbjudande om att delta med sina elever
i årskurs 8 och 9, vilket de också gjorde. Ändå med­
verkade ett antal ungdomar över 20 år och många av
deltagarna hade invandrarbakgrund. Övriga lärdo­
mar var:
>>Händelserikt program när ungdomar deltar.
>>Aktivera deltagarna genom olika gruppövningar.
Deltagarna ska arbeta tillsammans.
>>Inspirerande och pedagogiska gruppövningar
som inbjuder till ett aktivt deltagande.
Haninge – SpeakApp
Sammanfattning
Projektet ska minska avståndet mellan barn och
unga och politiker och tjänstemän.
Beskrivning
Målet är att öka ungas deltagande i de lokala be­
slutsprocesserna med fokus på att ta fram verktyg
för att underlätta kommunikationen mellan unga
och beslutsfattare. Verktyget ska vara förenliga med
att dagens unga, är mer aktiva i samhällsdebatten än
någonsin, men inte är det genom de traditionella ka­
nalerna som politiska partier och föreningar.
Projektets första år har ägnats åt att testa olika
modeller. Dels har ett antal träffar genomförts kring
frågor påkallade av antingen ungdomar eller politi­
ker/tjänstemän. Dels har en app tagits fram tillsam­
mans med en grupp ungdomar, en idé som kommu­
nens ungdomsråd länge drivit. Det har varit en lång
process för att få en färdig produkt. I hela processen
har ungdomarna varit i majoritet.
Syfte med appen är att vara en kommunikations­
kanal där ungdomar kan ställa sina frågor, lägga ett
förslag och även svara på frågor utskickade av exem­
pelvis kommunen. Här får tjänstemän och politiker
en möjlighet att snabbt kolla av hur ungdomar stäl­
ler sig till en fråga och se vilka frågor som ungdomar
tycker är viktiga. Ungdomar å sin sida, får genom
appen en helt annan möjlighet än tidigare att kom­
municera direkt till ”de som bestämmer”.
I de träffar som hållits under året har ungdomar
fått möjlighet att vara med och påverka i utforman­
det av både det idrottspolitiska och det kulturpoli­
tiska programmet, liksom att föra fram sina tankar
och åsikter angående bland annat trygghet, asylrätt,
stadsplanering och elevinflytande.
Arbetet med elevinflytande har resulterat i att
ungdomsrådet blivit ombedda att delta i det syste­
Kontaktperson:
Karin Ernehed, projektledare,
[email protected]
Sören Berglund, demokratiombudsman,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
haninge.se/speakapp
Verksamhetsområde:
beslut om att arbeta med medborgardialog
matiska kvalitetsarbetet och i att 14 av kommunens
sommararbetare ägnade sig åt att grundligt under­
söka hur elevinflytandet ser ut idag. Nu fortsätter
arbetet med att stötta ett vidare elevorganiserande
på skolorna och att driva på för att det politiskt ock­
så finnas uppbackning för elevorganiseringen.
Arbetet med stadsplanering resulterade i en Mi­
necraft-tävling. Ungdomar bjöds in till en tävling
där de fick bygga upp en gata i kommunen i spelets
värld, utifrån hur de tyckte att det borde se ut. Till
tävlingen inkom nära 80 förslag.
Under projektets gång har det varit många läxor
att lära sig. En är vikten av att vara pragmatisk i
ett projekt som detta. Med så många olika parter i
styrgruppen och även med flera olika aktörer invol­
verade, är det centralt att det finns en insikt om att
det inte finns några givna lösningar utan att man får
vara anpassningsbar. En annan läxa är betydelsen
av att arbeta med ungdomar i hela processen och att
detta skapar andra utrymmen och möjligheter som
öppnar upp nya vägar för projektet.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 97
Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning
Heby – Ung i Heby kommun
Sammanfattning
Medborgardialog med syftet att få veta om ungdo­
mars intresse för och kunskap om hur man kan på­
verka det som sker i kommunen.
Kontaktperson:
Lisa Onsbacke, ungdomssamordnare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.heby.se
I mars 2014 anordnades en medborgardialog mellan
elevrepresentanter i årskurs 7–9 och förtroendeval­
da i Heby. Representanter från samtliga nämnder,
beredningar och styrelse var närvarande. Dialogen
varade i två timmar, där första timmen bestod av en
introduktion till orsaken bakom inbjudan samt ett
mingel där eleverna fick gå runt hos nämnderna, be­
redningarna och styrelsen för att ställa frågor och få
mer information.
Andra timmen ägnades åt samarbetsövningar där
elever och förtroendevalda delades in i blandade
grupper. Två frågeställningar diskuterades, hur man
kan påverka de kommunala besluten samt hur kom­
munen kan arbeta för att skapa mer delaktighet hos
alla medborgare? Eleverna fick även chansen att
fritt svara på tre frågor på ett ”Klotterplank”. Sam­
manlagt var det mellan 20–30 elever från vardera
skola och 10–12 förtroendevalda, som deltog vid
båda dagarna. Exempel på fråga och svar:
Vad skulle du vilja påverka i Heby kommun?
Kultur, kost/skolmat, allas lika rättigheter, skoläm­
nen och skolans utformning, fritidsgårdarna i Heby
och Östervåla, fotbollsplan för allmänheten, fler re­
plokaler, mer i bidrag till musikintresserade, sport­
hallarnas öppettider, mer pengar ska satsas på unga,
säkerheten i kommunen, kollektivtrafik, gratis pre­
ventivmedel, bygg en inhägnad fem-mannaplan för
fotboll, bandy eller basket.
Resultatet visar på att de medverkande vill att
kommunen arbetar mer med ungas delaktighet
98 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Kunskap och inflytande
samt att det finns ett intresse att lära sig mer om hur
demokratin fungerar och vilka möjligheter till på­
verkan som finns. De elever som var intresserade av
mer information om hur man kan påverka och en­
gagera sig fick skriva upp sig på en lista. Innan som­
marlovets början begav sig ansvariga tjänstemän ut
på besök till elevråden för att ge en återkoppling om
dialogerna samt för att svara på eventuella frågor.
Efter dialogen beslutade kommunstyrelsen om
att en ansvarig tjänsteman skulle utses, vars upp­
drag idag är att ta fram förslag på hur man kan ge
unga mer utrymme i de kommunala strukturerna
utifrån de idéer och tankar som presenterades un­
der dialogen tidigare i år. Arbetet med planering för
nästa steg i processen, fortskrider tillsammans med
kommunens intresserade ungdomar.
När vi planerade för vår medborgardialog tog vi
mycket hjälp av Sveriges ungdomsråd som hade
många bra och lärorika tips på hur man kan anordna
en dialog men även andra sätt som är effektiva för
att nå just de yngre kommuninvånarna. Bland annat
använde vi oss av Metodboken – en handbok för ar­
bete med ungdomars inflytande och delaktighet.
Hällefors – Säkra skolvägar
Sammanfattning
Elever och skolpersonal i Hällefors och Grythyttan
har med stöd av Barn-GIS intervjuats om hur de
upplever skolvägar och sin utomhusmiljö.
Kontaktperson:
Linnea Hedkvist, folkhälsostrateg,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
https://www.hellefors.se/lara/kvalitettrygg­
hetochinflytande/sakraskolvagar.4.71dc73b7
13466815fe580005883.html
Syftet med projekt Säkra skolvägar var att i samver­
kan med barn och unga undersöka vilka skolvägar
de använder och vilka områden man vistas i före och
efter skoltid samt att identifiera metoder som kan
användas för att involvera barn och unga i trafik och
samhällsplaneringsarbetet som sedan kan använ­
das. Målet för projektet var att genom dialog med
barn och unga utveckla säkra skolvägar för grund­
skoleeleverna i Hällefors. Projektets målgrupp har
varit elever vid skolorna i Hällefors och Grythyttans
skola, lärare och annan skolpersonal samt föräld­
rar. Arbetet drevs av en projektgrupp bestående av
representanter från Hällefors bildningsförvaltning,
folkhälsoteamet i norra Örebro län, Bergslagens
miljö- och byggförvaltning (BMB) samt Bergslagens
kommunalteknik (BKT). Politiskt ansvarig nämnd
var bildningsnämnden i Hällefors. Undersökningen
genomfördes med stöd av ett digitalt verktyg, BarnGIS, bland elever och personal. Totalt deltog ca 250
personer.
Resultaten från intervjuerna med skoleleverna
visade tydligt att barn rör sig i hela samhället. Man
går eller cyklar till och från skolan och på fritiden
till och från olika aktiviteter, kompisar mm. Många
elever uttryckte att man tycker att hastigheterna är
för höga i samhället. Man pekade ut sikthinder och
platser som de upplevde som otrygga och många
ställen som man tyckte om att vara på fritiden, t ex i
anslutning till idrottsplatser, lekplatser och skolgår­
dar. Eleverna pekade också på att man ibland kände
sig otrygga p.g.a att vuxna vistas ute berusade, med
okopplade hundar mm.
När intervjuerna med hjälp av Barn-GIS hade
sammanställts bildades en arbetsgrupp där resulta­
ten diskuterades och en plan togs fram för fortsatta
åtgärder utifrån de synpunkter som eleverna haft.
Verksamhetsområde:
Trygghet, skola
Under våren 2012 genomfördes en rad olika ”snab­
ba” åtgärder för att göra utemiljön säkrare. BKT
inventerade hela materialet och åtgärdade platser
som eleverna pekat ut som farliga. BMB lämnade
information till fastighetsägare om vilka regler som
gäller, BMB och BKT inventerade tillsammans vilka
trafiksäkerhetsåtgärder som kan vidtas i anslutning
till riksvägarna och på det kommunala vägnätet och
lämnade kostnadsförslag till kommunens budgetbe­
redning. Kontakter togs med Trafikverket för fort­
satt diskussion om vilka åtgärder som faller på dem
och vad som kan åtgärdas tillsammans. Polisen ge­
nomförde hastighetskontroller i anslutning till den
nya skolan i samband med skolstarten.
Kommunen har med projektet som grund beslu­
tat att avsätta 500 tkr/år för att fortlöpande förbätt­
ra trafiksituationen för barn och ungdomar i Hälle­
fors och Grythyttan och olika delar i det kommunala
vägnätet, t ex korsningar, övergångar, trottoarer mm
har byggts om. Projektet visar hur viktigt det är att
prata direkt med barn och unga om hur de upplever
sin egen situation i utomhusmiljön. Vi tror inte att
de resultat som framkom hade kommit fram om vi
istället enbart fört dialog med föräldrar, skolperso­
nal m fl. Barn och unga är experter på sin egen upp­
levelse.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 99
Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning
Mora – Forum för inflytande
Sammanfattning
Mora kommun använder sig av olika metoder/verk­
tyg för ungas delaktighet och inflytande. Sedan 2001
genomförs årligen en Demokratidag för barn och
unga i åldern 9–19 år.
Beskrivning
En representant från varje klass från årskurs 4 till
avgångsklasserna på gymnasiet är inbjudna. Me­
toden vi använder sedan ett par år är Dialogcafé.
Under dagen är politiker och tjänstemän samtals­
uppmuntrare och ungdomar är gruppledare för del­
tagarna. Ett hundratal barn och unga får möjlighet
att diskutera åtta olika frågeställningar under dagen
och lyfta fram sina synpunkter och behov i viktiga
frågor rörande utvecklingen av lokalsamhället. Re­
sultatet från dagen sammanställs i en rapport som
varje nämnd och förvaltning sedan har i uppgift att
arbeta med. Ansvariga tjänstemän redovisar sedan
nämndernas och förvaltningarnas beslut och åt­
gärder för elevrådsrepresentanter från varje skola
under ett uppföljningsmöte, en så kallad Hörring.
Exempel på frågeställningar under Hörringen kan
vara: Hur har arbetet gått till sedan Demokratida­
gen? Vad har beslutats? Vad är redan åtgärdat? Vad
kommer att ske? Vad kommer inte att ske? Varför
har det inte skett?
Vid större konkreta projekt och frågeställningar
där tjänstemän vill ha barn och ungas synpunkter
arrangeras en Elevrådsdag, oftast riktat till årskur­
serna 7–9 samt gymnasiet. Här får samtliga elever/
klasser möjlighet att arbeta med frågan under en
längre tid. Elevrådsdagen är en trestegsraket be­
100 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Åke Nyström, ungdomssamordnare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://mora.se/Barn--utbildning/Ung-iMora/Inflytandeforum/
Verksamhetsområde:
Inflytande
stående av en inspirationsdag där frågeställningen
presenteras, ett förankringsmöte i elevråden och
en redovisningsdag där klassernas arbete redovisas,
diskuteras och prioriteras. Exempel på frågeställ­
ningar som behandlats är kollektivtrafiken och ut­
veckling av centrum.
Det finns mycket positivt att belysa från dessa di­
alogtillfällen. En mängd åtgärder har vidtagits som
inte bara är behov för ungdomar utan som är till
nytta för alla medborgare. Till exempel i kollektiv­
trafiken har ett antal förändringar genomförts, både
i tidtabeller och i linjer. Även kvällstrafik har införts.
En centralt belägen badplats har anlagts, och olika
åtgärder i trafiksituationen har genomförts.
Men det kanske viktigaste är att det har skapats
ett intresse och förståelse bland vuxna hur viktigt
det är med ungdomsdialog, och hur värdefullt det är
för den kommunala verksamheten.
Nacka – Ungt Inflytande
Sammanfattning
Med Ungt inflytande får unga människor i Nacka i
enlighet med Nacka kommuns grundläggande vär­
dering möjlighet att medverka och påverka.
Kontaktperson:
Karin Hallengren,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.nacka.se/ungtinflytande
Istället för ett traditionellt feriearbete får ett 20tal gymnasieelever varje sommar sedan 6 år lära
sig mer om barnkonventionen och genom utveck­
lingsprocesser möjlighet att påverka verkliga kom­
munala utmaningar. Under 2014 var temat Nacka
stad, en levande stad för alla. När Ungt inflytande
på detta sätt ger ungdomarna uppdrag som svarar
mot verkliga behov i kommunal verksamhet skapas
också en dialog mellan unga och tjänstemän och be­
slutsfattare. Metoden används för feriearbete under
3 veckor på sommaren men används även i kortfor­
mat under andra lov under året. På individnivå ska­
pas enligt ungdomarna vänskapsband och personlig
utveckling sker. En pilot menar att en effekt av Ungt
inflytande är att det effektivt förhindrar segregation
mellan ungdomar från olika delar av Nacka ”man ser
att Nacka hänger ihop och sommarjobbet spräcker
fördomar som man kanske hade i början”. Kunska­
per om barnkonventionen och kommunen ökar ock­
så. Resultaten från 2012 visar till exempel:
>>100 procent förstår efter Ungt inflytande hur de
kan påverka i sin kommun. Innan programmet
uppgav 38,5 procent att de visste hur de kunde
påverka.
>>100 procent känner efter Ungt inflytande att de
kan göra sin röst hörd och komma till tals i sin
kommun. Innan programmet kände 46,2 procent
detta.
>>Ungt inflytande ger nya idéer, ingångar och
angreppsätt. Detta är enligt flera intervjuade di­
rektörer viktigt i en så komplex organisation som
en kommun. De fem första åren har resulterat i
följande konkreta resultat:
2008
>>Ungt inflytande blev en del av verksamheten.
2009
>>Har inspirerat strategiskt tänkande på KU-enhe­
ten och spridits bland rektorer och skolchefer i
regionen.
Verksamhetsområde:
Inflytande
>>2010
>>Drömarbetsplatsen. Inspirerade i viss mån pro­
jektet stadshuset,
>>Drömsamhället. Utgjorde ett av många inslag av
inflytande på Nackas översiktsplan.
2011
>>Entrepreniöriellt lärande i skolan. Inspirerar
fortfarande strategiska beslut på KU-enheten.
>>Socialtjänst i framkant. En app har utvecklats och
prisats på innovationsgalan. IOF har inspirerats
att öppna upp sin verksamhet. Tankarna om att
utveckla ombud för ungas kontakt med social­
tjänsten är under uppbyggnad.
>>Karriärgallerian. Receptionen är numera beman­
nad, en Advisory board med ungdomar som råd­
givare har skapats och hemsidan har förbättrats.
Inom ramen för ”ung och aktiv” har ett mentor­
skaps program tagit form.
2012
>>IT i skolan. En idé, utryckarna är genomförd. Ett
nätverk är bildat kring digitalt lärande. Piloterna
har besökt FFS rektorer, varit på en skola, och
den del av Tieto som arbetar med mobila lös­
ningar.
>>Medborgardialog. Arbete pågår.
2013
>>Fritid och kultur- en plats för framtiden, Mor­
gondagens digitala kommunikation, Mångfald på
arbetsmarknaden – Nacka snackar.
2014
>>Nacka stad – en levande stad för alla. Nacka sof­
fan.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 101
Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning
Piteå – Unga i Piteå frågar
Sammanfattning
Varje år genomförs en besöksdag i kommunens sko­
lor under temat ”Fråga en politiker” där barn och
unga ges möjlighet att ställa frågor, om precis vad de
vill, direkt till politikerna.
Beskrivning
I Piteå kommun finns i dagsläget fyra olika metoder
för att ge unga möjligheter till inflytande; Unga i Pi­
teå – tycker, – projekt, – frågar och – granskar. Alla
dessa metoder för unga syftar till att ta tillvara barn
och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet.
År 2008 startade Piteå kommun Unga i Piteå frå­
gar, där kommunfullmäktige bjudit in klasser, elev­
råd eller andra grupper att delta vid ett kommun­
fullmäktigemöte där de fått ställa sina frågor direkt
till politiken, frågor om precis vad de vill. Vi har er­
bjudit de eleverna som medverkat att välja om de vill
ställa sina frågor direkt till politikerna från talarsto­
len eller om de hellre vill samtala i mindre grupper
med politikerna. Senast denna form av Unga i Piteå
frågar genomfördes, 2012, var det 48 elever som
medverkade.
Efter önskemål från eleverna ändrades denna
metod till år 2014, de nya var att politikerna istället
102 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.pitea.se/ungafragar
Verksamhetsområde:
Inflytande
genomför en besöksdag i kommunens skolor un­
der temat ”Fråga en politiker”. Tillvägagångssättet
”Fråga en politiker” är att 24 klasser (låg-, mellan-,
högstadiet samt gymnasiet) erbjuds att få besök av
två politiker (kommunfullmäktige, nämndsord­
föranden). Politiker tillsammans med eleverna för
en dialog kring olika frågeställningar, frågor som
eleverna vill ha svar på.
I 2014 års Unga i Piteå frågar medverkade 278
elever och de vanligaste frågorna som eleverna ställ­
de till politikerna handlade om skolmaten, fritids­
aktiviteter, skolgården/skolmiljön och demokrati­
frågor.
Piteå – Unga i Piteå tycker och Student i Piteå tycker
Sammanfattning
För att veta vad som är viktigt för unga och studen­
ter i Piteå öppnas årligen ”Unga i Piteå tycker” och
”Student i Piteå tycker” på kommunens hemsida
under några veckor på hösten. Syftet är att ta tillvara
barn och ungas delaktighet, engagemang och krea­
tivitet.
Beskrivning
I Piteå kommun finns i dagsläget fyra olika metoder
för att ge unga möjligheter till inflytande; Unga i Pi­
teå – tycker, – projekt, – frågar och – granskar. Alla
dessa metoder för unga syftar till att ta tillvara barn
och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet.
Unga i Piteå tycker som vänder sig till målgruppen
barn och unga i åldern 7–25 år startades år 2007 och
går till på så sätt att kommunen årligen varje höst,
under 1 månads tid, öppnar en specifik webbsida där
de unga har möjlighet att tycka till och dela med sig
av sina tankar via en webbenkät. Frågorna i enkäten
är politiskt antagna och handlar om aktuella ämnen,
sådant som är på gång i kommunen och som politi­
kerna vill ha de ungas synpunkter kring.
Sen år 2011 har vi även startat upp Student i Pi­
teå tycker, eftersom vi även ville nå denna målgrupp
dvs. de universitetsstuderande som finns i Piteå.
(Piteå vill få fler studenter att stanna kvar efter
avslutade studier, och detta är ett sätt för oss att ta
reda på vad studenterna tycker är bra och mindre
bra med Piteå som ort.)
Kontaktperson:
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.pitea.se/ungafragar
Verksamhetsområde:
Inflytande
Studenterna får besvara en annan webbenkät än
de unga, med frågor mer riktade till studenter. Dom
har också en egen webbsida, där enkäten ligger ute.
I samband med att vi genomför Unga och Student
i Piteå tycker genomför vi event i samband med att
enkäterna öppnas i de skolor som vill. Dessa event
går till på så sätt att representanter från kommunen
åker ut till skolorna och informerar och försöker
få eleverna att delta och framföra sina synpunkter.
Som tack för deras medverkan har vi med oss en gi­
ve-away som tack.
Efter utsatt tid sammanställs alla unga och stu­
denters åsikter i en rapport som redovisas för kom­
munstyrelsen som i sin tur tar med detta som ett
underlag vid budgetarbetet. Rapporten läggs även
ut på webbplatsen så alla unga och studenter kan ta
del av den.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 103
Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning
Piteå – Unga i Piteå granskar
Sammanfattning
Varje år beslutar kommunstyrelsen om en fråga
som de vill ge i uppdrag till en eller ett par klasser
att granska ur ett ungt perspektiv. Syftet är att ta till­
vara barn och ungas delaktighet, engagemang och
kreativitet.
Kontaktperson:
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Inflytande
I Piteå kommun finns i dagsläget fyra olika metoder
för att ge unga möjligheter till inflytande; Unga i Pi­
teå – tycker, – projekt, – frågar och – granskar. Alla
dessa metoder för unga syftar till att ta tillvara barn
och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet.
För att ytterligare utveckla dialogen för och med
unga startade Piteå kommun år 2008 Unga i Piteå
– granskar. Denna metod går till på så sätt att kom­
munstyrelsen beslutar varje år om en fråga som de
vill ge i uppdrag till en eller ett par klasser att gran­
ska ur ett ungt perspektiv. Uppdraget redovisas till
kommunstyrelsen genom en rapport, film, folder
eller det media de själva väljer för sin redovisning.
De klasser som anmäler sitt intresse att delta er­
bjuds informationsmöte vilket innebär att vi besö­
ker klassen/klasserna och mer i detalj beskriver me­
toden samt deras uppdrag. Eleverna bjuds även till
kommunhuset för ett planeringsmöte, där vi mer i
detalj spikar datum och hur eleverna tänkt göra sin
redovisning. När det är dags för redovisning av deras
uppdrag för kommunstyrelsen erbjuds klasserna
bussbiljett och möjlighet att äta skollunch på gym­
nasieskolan i stan.
2014
Gav kommunstyrelsen i uppdrag att granska mång­
fald i Piteå. Ett Open Space med temat mångfald ge­
nomfördes för gymnasieelever och studenter.
104 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Webbadress där mer information finns:
www.pitea.se/ungafragar
2013
Gav kommunstyrelsen i uppdrag att granska Piteå
kommuns metoder och arenor för information och
kommunikation med unga. Frågeställningen var:
>>Hur tycker ni att Piteå bäst kan informera och
kommunicera med unga i Piteå?
2012
Gav kommunstyrelsen i uppdrag att granska ungas
mötesplatser utifrån två perspektiv:
>>beskrivning av hur redan befintliga mötesplatser/
lokaler kan utvecklas,
>>beskrivning av vilket innehåll/aktiviteter som bör
finnas på en mötesplats.
2011
Gav kommunstyrelsen i uppdrag att granska datorer
i skolarbetet. Granskningen skulle ske ur två per­
spektiv.
>>beskrivning (kartläggning) av dagens tillgång och
användande av datorer i skolarbetet,
>>beskrivning av önskad tillgång och användande
av datorer i skolarbetet (prioritera 5 saker som är
viktiga för att detta framtida användande ska bli
verklighet).
Skellefteå – Ungdomsfullmäktige en lärande process!
Sammanfattning
Att tillsammans med unga skapa möjligheter att på
ett demokratiskt sätt framföra sina idéer till lokala
politiker, och genom dem kunna lyfta ungas frågor,
så att dessa får en central roll i kommunpolitiken.
Beskrivning
Syftet med Skellefteås arbete med Ungdomsfull­
mäktige är att unga beskriver faktorer som ökar de­
ras inflytande och lust att vara delaktiga i att skapa
sin framtid i Skellefteå, vilket skapar en grund för
ungas intresse för politik och arbete med demokra­
tiska former. Tre mål har satts upp för arbetet:
Mål 1
Sprida kunskap om barnkonventionen och kommu­
nens ansvar och verksamhet och dess påverkanska­
naler.
Mål 2
Varje år ge politikerna aktuella viktiga frågor som
ungdomarna vill se en förändring på
Mål 3
Tillsammans med unga hitta fler metoder och kana­
ler för ett ökat inflytande och aktivt medborgarskap
hos unga
Målgrupp för arbetet är Årskurs 8 i grundskolan
och årskurs 2 gymnasiet, ca 1600 elever. För läsåret
2014/2015 innebar det 734 elever i årskurs 8 och 746
elever i årskurs 2. Ungdomsfullmäktige är en på­
verkanskanal inom det representativa systemet. Vi
sprider kunskap om vad kommunen är och gör samt
vilka påverkanskanaler som finns inom Skellefteå
kommun. Eleverna överlämnar motioner till de po­
litiska nämnder som berörs. Motionerna behandlas
i respektive nämnd och svaren återkopplas till elev­
erna. Ungdomsfullmäktige ger också våra förtroen­
devalda politiker en ökad kunskap om ungas behov
och prioriteringar.
Processen
>>Avspark.
>>Träff med mentorerna för alla elever i årskurs 8
och årskurs 2 gymnasiet med genomgång av syfte,
tidsplaner, frågeställning, praktiska saker med
mera.
>>Kick off.
Kontaktperson:
Jörgen Svedberg, demokratilots,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.skelleftea.se/ungdomsfullmaktige
Verksamhetsområde:
Inflytande
>>Träff med alla 1600 elever för att sprida kunskap
om påverkanskanalen Ungdomsfullmäktige-möj­
ligheter att föra fram sina åsikter till våra lokala
politiker.
>>Klassråd.
>>Vad vill eleverna förändra, förbättra och utveckla
i sin vardag inom kommunens ansvar och verk­
samhet.
Workshop
Två förmiddagar med representanter för årskurs 8
och årskurs 2, ca 100 elever vid båda workshoparna.
Workshopen heter Påverka kommunen- ungdomar­
na skriver sina förslag och enas kring gemensamma
frågor
Ungdomsfullmäktigedagen
Dialogen mellan unga och våra förtroendevalda
politiker. Eleverna överlämnar sina förslag till po­
litikerna. Sedan tar politikerna med sig alla förslag
till sina nämnder och de behandlas och återkopplas
till förslagsställarna. Vissa nämnder bjuder in elev­
erna igen till nämndsmötena för vidare dialog. 2014
skrevs 254 motioner till våra förtroendevalda.
Framgångsfaktorer
Mötet och dialogen mellan unga och förtroende val­
da politiker. Större förståelse för den kommunala
demokratin, lärande, erfarenhet. Skolengagemang­
et, skolledning, mentorer, eleverna. Unga vill verkli­
gen vara med och påverka och engagera sig. Jag som
demokratilots, uppmuntrar, vägleder och stödjer
unga till aktivt medborgarskap. Stor medialt intres­
se. Politikerna ställer sina påverkningsbara frågor
till unga och får svar direkt. Unga får ge sin röst.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 105
Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning
Täby – Säkrare skolvägar genom dialog
Sammanfattning
Elever i sju grundskolor i Täby har fått svara på
frågor och lämna synpunkter om trafiksäkerheten
längs skolvägarna.
Beskrivning
Dialogerna har genomförts via en digital enkät. På
skolorna går totalt 1150 elever från årskurs 1 till
årskurs 9. Från enkätsvaren framgår att varannan
elev går eller cyklar, var tjugonde åker kollektivt
samt fyra av tio åker bil till och från skolan. Några
få elever åker skateboard. Barnens trafikmognad
är inte tillräckligt hög för att klara komplicerade
trafiksituationer. Det kan motivera föräldrarna att
skjutsa barnen till skolan, vilket i sin tur påverkar
trafiksituationen negativt eftersom mycket biltrafik
ökar risken för olyckor. Majoriteten av eleverna rap­
porterade om höga hastigheter och dåliga trafikbe­
teende längs skolvägarna och vid skolgårdar. Ett an­
tal platser föreslås därför få trafiksäkerhetsåtgärder,
t ex i form av väggupp, ombyggda refuger, upphöjd
cykelöverfart, fysiska åtgärder vid skolor samt blin­
kande varningsljus vid övergångsställe.
Skolvägsprojektet har genomförts sedan 1980- ta­
let i olika kommundelar i Täby. Elevernas beskriv­
ning om skolvägar och trafikplatser är ett bra un­
derlag för att identifiera trafiksäkerhetsproblem.
Resultatet fungerar som underlag för beslutfattande
om trafiksäkerhetsåtgärder. Gatuenheten tar sedan
ställning till vilka åtgärder som är mest prioriterade.
2014 genomfördes dialogen med hjälp av en digi­
tal enkät. Metoden är kostnads- och resurseffektiv,
men det kan uppstå problem med låg svarsfrek­
vens. För att öka svarsfrekvensen bör både lärare
och föräldrar involveras i arbetet. En förutsättning
att kunna genomföra dialogen är att eleverna har
106 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Karin Aronsson, projektledare på Gatuoch parkavdelningen,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.taby.se sök på skolvägsprojektet
Verksamhetsområde:
Inflytande, skola
tillgång till dator. I 2014-års skolvägsprojekt enga­
gerades sju grundskolor, från årskurs 1 till årskurs
9. Det är totalt ca 1150 skolelever som går på de sju
skolorna. Eleverna besvarade frågor som ledde fram
till kunskapen om deras synsätt på trafikproblema­
tiken runt om de nämnda skolorna samt på vägen till
och från skolan. Vidare har eleverna beskrivit vilka
färdmedel som används på vintern respektive som­
maren.
Tidigare års skolvägsenkäter har genomförts i
pappersform. De besvarades i klassrummet och gav
svarsfrekvenser upp emot 75 procent. Samman­
ställningen av enkäterna tog upp till tre veckor att
genomföra. Med den elektroniska blanketten blev
svarsfrekvensen betydligt lägre, cirka en tredjedel.
Val av transportsätt blev inte heltäckande beskrivet
i enkäten. Fördelen med den elektroniska enkäten
var att barnens svar och beskrivningar på kartor
sammanställdes automatiskt i enkätverktyget. Det
gav mer tid över till fältarbete och framtagande av
genomarbetade förslag till fysisk ombyggnad.
Uddevalla – Matchmakingkonferens
Sammanfattning
Under en period på ett år genomfördes tre match­
makingkonferenser vars syfte var att skapa neutrala
möten mellan unga och politiker för att diskutera
ungdomsinflytande.
Beskrivning
Idén med Matchmakingkonferenser kom efter att
ungdomsförbunden bjöd in olika ungdomsgrupper
som jobbade med ungdomsinflytande för att disku­
tera hur man skulle kunna samarbeta bättre. Däref­
ter bjöds beslutfattare in i dialogen, genom Match­
making, för att gemensamt komma fram till en form
för ungt inflytande och vad som bör satsas på för att
göra Uddevalla mer attraktiv för unga. Målet var att
skapa en så avslappnad stämning som möjligt, där
både unga och politiker befann sig på samma nivå,
men där det var ungdomarna själva som styrde dis­
kussionen och ägde frågorna.
På första konferensen diskuterades framför allt
vad unga ville vara med och påverka. Politikernas
främsta uppgift var då att lyssna. Dagen avslutades
med en politikerhearing där konferencieren inter­
vjuade närvarande politiker och publiken fick även
ställa frågor.
På andra konferensen diskuterades hur man vill
vara med och påverka. Alla de områden man hade
prioriterat under första mötet delades in i katego­
rier och ungdomarna satt sedan med var sitt område
i små grupper tillsammans med politiker, och disku­
terade fram konkreta förslag. Varje politiker hade
sedan i uppgift att ta med sig förslagen vidare.
På sista konferensen konkretiserades förslagen
från föregående möte. Alla förslag diskuterades med
hjälp av tre frågeställningar; PLUS-MINUS-DÅ
MÅSTE VI. Syftet var att diskutera vad som skulle
vara bra med förslagen, vilka risker man såg och till
Kontaktperson:
Valentina Velasquez, ungdomssamordnare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.uddevalla.se/em www.uddevalla.se
demokratiutveckling
Verksamhetsområde:
Inflytande
slut vad var och en behövde göra för att möjliggöra
förslagen. Till alla konferenser bjöd man in brett,
alla ungdomar mellan 13–26 år var välkomna. Vi an­
vände oss av sociala medier, tidningen, fritidsgårdar,
genom redan etablerade kontakter med unga och
riktade inbjudningar till alla politiker i kommun­
fullmäktige.
Resultatet blev en bra grund för Uddevallas ung­
domsplan. Mötena mellan de unga och politikerna
blev positiv och ungdomarnas förståelse av hur
kommunen fungerar blev större. Även politikerna
fick bättre insyn i vad och hur unga vill påverka.
Att ha ordentligt med fika och någon lära-kännaövning var succéfaktorer för att lätta på stämningen
och behålla fokusen under hela mötet. Det var också
viktigt att inte ha för långa konferenser, en halvdag
fungerade bäst. Tidningar och affischering räckte
inte som marknadsföring, utan sociala medier och
den personliga inbjudan var det som gav bäst resul­
tat. Att ha en bra konferencier och workshopsledare
var avgörande för ett bra möte. I det stora hela var
konferenserna en succé. Det är väldigt viktigt att ha
med unga i planeringsfasen.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 107
Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning
Upplands Väsby – Dialog för ett lärande Väsby
Sammanfattning
Som en del i det blocköverskridande skolutveck­
lingsprojektet Ett Lärande Väsby genomfördes en
medborgardialog kring skolan år 2014. Projektet
genomfördes tillsammans med SKL i enlighet med
metoden som beskrivs i 10 steg för dialog vid kon­
flikter/Dialog vid komplexa samhällsfrågor.
Beskrivning
Under våren 2014 genomfördes tjugofem dialoger,
med olika grupper för att inventera perspektiv kring
skolan i Upplands Väsby. Dessa perspektiv samman­
ställdes, grupperades i områden, och publicerades
på kommunens hemsida. Dialogerna genomfördes
för det mesta i aktivitetshuset Messingen dit olika
grupper bjöds in att delta. Vid tre tillfällen var all­
mänheten inbjuden att delta. Dialogerna leddes av
neutrala samtalsledare. Dessutom besöktes elevråd
och fritidsföreningar för uppsökande dialoger Re­
presentationen av perspektiv bedömdes tillräcklig
efter vårens dialoger, vilket gjorde att processen
kunde gå vidare.
Processen fortsatte hösten 2014 genom att en ar­
betsgrupp bildades. Gruppen uppgift var att bryta
perspektiven mot varandra, alltså att samtala, dis­
kutera och argumentera för och emot de olika per­
spektiven. Inbjudan riktades främst till de som an­
mält intresse under vårens dialoger. Men inbjudan
till mötet publicerades på kommunens hemsida och
personer som inte deltog under våren var välkomna
att delta. Arbetsgruppen bestod av, politiker, med­
borgare, föräldrar, elever, lärare, tjänstemän samt
skolledare.
Höstens arbete startade med ett konstituerande
möte. Gruppen hade då att besluta hur den ville ar­
beta under hösten och inom vilka områden. Grup­
pen prioriterade sex områden. Vid det sista plane­
rade tillfället ansåg sig gruppen färdig och arbetet
avslutades. Då hade gruppen ytterligare prioriterat
och arbetade fram förslag inom fyra områden. Dessa
var: Tillit och förtroende, organisation och styrning,
resurser samt engagemang och attityd. Det besluta­
des även då att en avslutningsceremoni skulle ge­
nomföras, gruppen önskade då överlämna förslagen
till den politiska ledningen.
108 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Nils Munthe, delprojektledare,
[email protected]
Inger Cronlund, projektledare,
[email protected]
Anette Ömossa, ekonomidirektör och pro­
jektägare,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Inflytande, skolutveckling
Avslutningsceremonin inleddes med att kom­
mundirektören berättade vad som skulle hända
med förslagen efter dagens ceremoni. Kvällens
höjdpunkt var när tre personer som deltagit i ar­
betsgruppen lämnad över förbättringsförslagen till
kommunstyrelsens ordförande. Efter detta tacka­
des deltagarna och bjöds in till mingel.
För att nå ut med inbjudningar till de olika dialo­
gerna har annonser i lokaltidningen, annonser på
stortavlor, mejl, telefonsamtal samt utdelning av
lappar genomförts. Efter varje möte har mötesan­
teckningar skickats ut till de medverkande. Löpan­
de har fotografier, nyheter och mötesanteckningar
publicerats på kommunens webbplats www.upp­
landsvasby.se/ettlarandevasby
Processen resulterade i nio förslag till förbätt­
ringar. Förslagen lämnas över till den politiska styr­
gruppen för ett lärande Väsby för prioriteringar av
det fortsatta arbetet. Processen resulterade även i
ett ökat förtroende för kommunen bland de delta­
gande och ett förändrat samtalsklimat.
Sagt om processen
Från väldigt frustrerad och små arg till förhopp­
ningsfull. Vi har verkligen bytt perspektiv i det här
rummet. Man har fått reda på vad andra som är här
tycker.
Små steg mot ökat förtroende och mer tillit! Stort
engagemang, saknar dock några perspektiv. Vilka
har inte varit med? Lärande dialog på riktigt, jag
tror att var och en har blivit smartare. Från ilska och
frustration till att komma fram till något konkret.
Det har varit väldigt givande.
Vänersborg – Unga demokratiutvecklare
Sammanfattning
Fullmäktige beställde en utredning om hur ungdo­
mar ska kunna få större inflytande. Tjänstemännen
bedömde att de behövde ungdomars synpunkter för
att klara av jobbet. Därför gavs sju ungdomar som­
marjobb för att göra ett arbete kring barns och ungas
inflytande och delaktighet i kommunen.
Beskrivning
Under fyra veckors tid har sju ungdomar arbetat
med demokratiutveckling. Huvuduppgiften har
varit att sammanställa en ”rättighetskatalog” med
förslag för att förbättra ungas inflytande i kommu­
nen. Utöver den uppgiften har de även gjort korta
filmklipp, intervjuer och en enkät. De har inte bara
intervjuat unga, utan även vuxna om deras syn på
ungas inflytande.
Uppdraget började med en motion i fullmäktige.
Motionens syfte var att kommunen skulle utreda
och komma med förslag på hur barn och ungdomar
ska få ett reellt inflytande. Kommunen anställde i
sin tur en projektledare med medel från Folkhälso­
politiska rådet och sju gymnasiestuderande som fick
sommarjobb på kommunstyrelsens förvaltning som
demokratiutvecklare.
Ungdomarna startade arbetet med att få utbild­
ning i barnkonventionen. Flera hade inte så bra
kunskap om vad barnkonventionen innebar så det
var viktig för det kommande arbetet. Utbildningsda­
gen följdes upp av några dagars tänkande och grun­
nande. De visste inte riktigt vart de skulle börja. Alla
skrev ned idéer och det uppstod en hel del diskus­
sioner. Desto längre veckan kom desto mer struktur
fick de på arbetet. I slutet av första veckan hade de
ett upplägg inför de kommande tre veckorna.
Demokratiutvecklarna startade andra veckan
med intervjuer av politiker och tjänstemän. Efter
en sammanställning av dessa intervjuer kom de
fram till att politiker och tjänstemän knappt arbe­
Kontaktperson:
Ronny Irekvist, utvecklingsledare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.vanersborg.se www.vision.vbg.blogg.se
www.facebook.com/visionvbg
Verksamhetsområde:
Inflytande
tade med barnkonventionen. Demokratiutveck­
larna åkte ­även runt till olika ställen i kommunen
för att påbörja enkätundersökningen med barn
och unga. De besökte till exempel skolor där de fick
många värdefulla svar. De började även skriva en
del förslag och på fredagen hade de tre förslag klara
samt ett litet filmklipp som handlade om hur man
ska locka ungdomar till att engagera sig i politiken.
Demokrati­utvecklarna startade också en blogg och
en Facebooksida.
Under den tredje veckan gjordes ytterligare en
film, där de visade hur det kan kännas att inte bli
hörd på, men att ju fler de är desto starkare röst får
ungdomar. Demokratiutvecklarna skrev ytterligare
några förslag och besökte graffitimålare. Under
veckan var en av demokratiutvecklarna i Almedalen
och rapporterade därifrån.
Den fjärde och sista veckan gjorde de klart de sista
intervjuerna, finslipade på arbetet för att under fre­
dagen visa upp arbetet. Vilket blev succé! En sal fylld
av människor från kommunens alla håll kom för att
lyssna på hur de kan ge barn och unga mer inflytan­
de inom politik. Därefter gavs skriften ”Möjlighets­
katalogen” ut.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 109
KAP ITEL
6
Dialog om kultur och fritid
Kultur och fritidsaktiviteter rör alla medborgare och visar sig i Sveriges Kommuner och
Landstings undersökning om vad medborgarna vill påverka vara ett av de mest angelägna
områdena för inflytande. Området handlar inte bara om de verksamheter som kommu­
nerna, landstingen och regionerna har utan också om miljöer för att utöva fritidsintres­
sen.
Exemplen under detta kapitel handlar om allt från enskilda aktiviteter till framtids­
idéer för verksamheter och områden.
110 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Avesta – Medborgarbudget Drömparken
Sammanfattning
Styrgruppen för medborgardialog fick i uppdrag att
genomföra en medborgarbudget. En medborgar­
budget innebär att medborgarna, inom en ekono­
misk ram, prioriterar.
Beskrivning
Kommunfullmäktige beslutade att bifalla Ung­
domsrådets medborgarförslag om att utveckla om­
rådet kring Metropoolen, Skateparken, Avestapar­
ken och Avestavallen. 5 miljoner kronor avsattes för
projektet. Projektet har genomförts av styrgruppen
för medborgardialog, med stöd på tjänstemannasi­
dan av en projektgrupp och en arbetsgrupp. Erfa­
renheter från det första medborgarbudgetprojektet
i Avesta togs tillvara i utformningen av projektet.
Genomförande har skett i olika steg. Det första
steget innefattade förberedelser, bland annat vad
gäller det tekniska IT-stödet. Det andra steget om­
fattade möjlighet för medborgarna att ge förslag på
vad de vill kunna göra på området. 127 förslag kom
in. De 127 förslagen processades i arbetsgruppen,
med externt konsultstöd. Förslagen tematiserades
under tre ”park”-förslag: Måbra-parken, Sol&badparken och Sportparken.
Alla 127 förslag blev en del av någon av de tre te­
maparkerna, utom de som överskred budgeten,
var säkerhetsmässigt omöjliga eller var förslag på
sådant kommunen inte kan driva (McDonalds och
Burger King till exempel), I vissa fall bearbetades
förslagen för att kunna jämkas ihop med samma typ
av förslag. Det var möjligt för förslagsställarna att
hitta var just det egna förslag kommit med. Slutre­
sultat i röstningen var att 1 033 personer röstade.
Slutresultatet fördelade sig så här:
>>Sportparken: 465 röster (ca 45 procent).
>>Måbra- parken: 437 röster (ca 42 procent).
>>Sol&bad-parken: 131 röster (ca 13 procent).
De röstande fanns i alla åldrar, men tyngdpunkten
låg på deltagaren i åldrarna 10–19 år. Könsfördel­
ningen var i det närmaste helt jämn.
Kontaktperson:
Marie Palm, informatör och projektledare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://avesta.medborgarbudget.se/
Verksamhetsområde:
Fritid, park
Användningen av medborgarbudgetverktyget har
syftat till att öka medborgarinflytandet, och då sär­
skilt vad gäller unga – i enlighet med Mål och Budget
för Avesta kommun.
Ett mål styrgruppen satt upp för Medborgar­
budget ”Drömparken” har varit att deltagandet ska
överskrida normalt deltagande i process motsva­
rande samråd vid detaljplan. Deltagarantalet har
överskridit förväntningarna. Antal deltagare över­
skred också övriga medborgarbudgetprojekt (med
IT-stöd) i Sverige. Jämfört med föregående Medbor­
garbudget ”Avesta centrum” är ökningen markant.
Engagemanget ökar när medborgarna ser resultat
av sin medverkan.
Det andra målet har handlat om att medborgar­
nas förslag ska avspeglas i det som blivit resultatet
av arbetsgruppens framtagande av huvudförslag.
Alla de 127 förslagen har på något sätt funnits med
i ett av de tre huvudförslagen, förutom förslag som:
1. Överskridit budgeten (det vill säga haft beräk­
nade kostnader som överskrider 5 miljoner
kronor).
2. Inte gått att genomföra av säkerhetsskäl (t.ex.
bungy jump, som kräver utbildad personal på
plats).
3. Varit förslag på verksamheter som inte kommu­
nen kan bedriva (t.ex. Burger King och McDo­
nalds).
Sportparken invigdes våren 2014.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 111
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Eda – Bredd och spets på utbudet inom kultur och fritid
Sammanfattning
Vi fick uppdraget av fullmäktige att i medborgardia­
log undersöka hur föreningslivet kan samverka för
att få spets och bredd på utbudet inom kultur och
fritid.
Beskrivning
Vi hade planeringsmöte en gång per månad på oli­
ka platser i kommunen, hos företag och föreningar
m.fl. Dessa möten är till för att planera och besluta
om aktiviteter. Totalt genomfördes 12 olika medbor­
gardialogsaktiviteter. Till exempel medverkande vid
”glasdag”, Julmarknad, styrelsemöten, kulturdag
och föreningsträffar.
Beredningen bjöd in till 3 stormöten för att på så
sätt initiera och bjuda in föreningar till samverkan
med varandra. Inbjudan gjordes mestadels på tele­
fon av beredningens ledamöter. De föreningar som
inte bjudits in till stormöten eller på annat sätt med­
verkat vid någon aktivitet, tog ledamöterna kontakt
med via mail och telefon för att få deras syn på sam­
verkansmöjligheter.
Vi hade ett webbformulär på kommunens hem­
sida, där allmänheten kunde lämna synpunkter.
Vidare delade ledamöterna ut en enkel enkät till
medborgare och föreningar där det stod ”vi skulle
vilja veta dina synpunkter på hur föreningslivet kan
samverka”.
Ordförande i beredningen och beredningsledaren
medverkade i en direktsänd radiointervju i lokalra­
dion för att berätta för medborgarna om uppdraget
och uppmanade dem att inkomma med synpunkter.
För att informera och återrapportera till med­
borgare och föreningar och andra om beredningens
arbete finns en aktivitetskalender på hemsidan. Där
finns datum och platser där man kan träffa ledamö­
terna, men även plats för referat av synpunkter som
inkommit. Uppdraget avslutades med ett dialogse­
minarium med berörda tjänstemän. Detta skedde
innan slutredovisning i fullmäktige.
Beredningen har haft fem planeringsmöten och
deltagit i tolv olika aktiviteter och på olika sätt haft
112 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Jessica Nilsson, beredningsledare, och
John Bladh, beredningsordförande
Webbadress där mer information finns:
http://www.eda.se/utvecklingsberedningen/
aktivitetskalender__35694
Verksamhetsområde:
Föreningsliv
dialog med föreningar, företag och medborgare.
De var vid alla tillfällen ett högt närvaroantal och
många bra och intressanta diskussioner fördes och
samarbete startades. Bland annat var alla fiske­
vårdsområdesföreningar eniga om att de vill ha ett
gemensamt kommunfiskekort, något som i alla år
varit omöjligt. Nu arbetas det vidare med detta. Ef­
ter radiointervjun ringde ett antal medborgare och
lämnade muntliga synpunkter. Positiva reaktioner
från medborgarna och styrelser möter ledamöterna
när de kommer till dem. Kläderna där det står Eda
kommun fullmäktige gör att ledamöterna blir igen­
kända och medborgarna kommer fram och pratar. I
kommunen verkar 160 föreningar och målet var att
komma i kontakt med så många som möjligt och re­
sultatet blev ca 80 procent.
Lärdomar
Vi har lärt oss mycket genom att ha testat olika for­
mer för att söka upp föreningslivet i kommunen. Att
bjuda in till möten per personliga brev eller genom
att ringa upp, tror vi har bidragit till att många kom­
mit på våra möten som annars inte skulle ha kom­
mit. Att söka upp medborgarna där de är och besöka
dem för att inhämta synpunkter uppfattas av med­
borgarna som mycket positivt och många kloka syn­
punkter kommer fram.
Forshaga – Ungdomar, dialog och en skatepark
Sammanfattning
Om hur en lyckad organisation och olika dialogfor­
mer möjliggjorde byggandet av Värmlands första
skatepark i betong!
Kontaktperson:
Mattias Göthberg, informatör,
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Fritid
Forshaga har ungefär 11 300 invånare och nära en
tredjedel av dessa är under 25 år. Det är viktigt att de
får uttrycka vad de tycker och att de ser att det de sä­
ger har betydelse. Kommunen behöver erbjuda dem
många olika sätt att föra dialog så att så många som
möjligt ges möjlighet att påverka.
Nya metoder för att lyssna in ungas idéer utveck­
lades under 2008–2010 och de olika sätten att föra
dialog på kallar vi Paletten. Paletten utvecklades
efter hand och former för dialog som möter olika
behov och olika grupper av ungdomar skapades och
systematiserades. Det var nu som Forshaga ung­
domsråd (FUR), politikermöte, fokusgrupper, hus­
råd och arbetet med påverkanstorg och dialogcaféer
startade.
Forshaga Ungdomsråd (FUR) har en viktig roll
när det gäller att vaska fram idéer bland ungdomar
och att se till att de blir verklighet. FUR består av
ungdomar från våra två högstadieskolor och gymna­
sieelever från kommunen som går i gymnasieskolor
i Karlstad. De har möte varannan vecka och är spin­
deln i ungdomsinflytandenätet. Varje termin besö­
ker de kommunens högstadieskolor för att lyssna in
elevernas tankar, önskemål och idéer, som sedan lig­
ger till grund för deras terminsplan. Metoden de ut­
vecklat kallas Påverkanstorg. Påverkanstorg genom­
förs av FUR varje termin på båda högstadieskolorna
och innebär att elever för fram aktivitetsförslag och
idéer på saker man vill förändra i kommunen på
stora klotterplank som sätts upp i skolan. FUR till­
sätter fokusgrupper vid behov. En Fokusgrupp kan
ansvara för planering och genomförandet av ett ar­
rangemang som t ex UKM-festivalen (kulturfesti­
val). En Fokusgrupp kan också arbeta med en spe­
ciell fråga där man vill ha någon form av förändring,
exempelvis mot främlingsfientlighet och kränkande
behandling eller nya mötesplatser för ungdomar
(skatepark). Forshagas fritidsgård, Träffen och fri­
tidsgården på Kulturhuset i Deje har var sitt husråd.
De möts varannan vecka och diskuterar, genomför
och lämnar förslag som rör verksamheten, lokaler,
sortiment med mera.
FUR bjuder årligen in till minst två dialogca­
féer mellan ungdomar i kommunen och kommu­
nala beslutsfattare. Inbjudan sker i samarbete med
kommunstyrelsen. Högstadieskolornas och Fors­
hagaakademins (gymnasiefriskola) elevråd, fritids­
gårdarnas husråd och aktuella fokusgrupper bjuds
in att delta i dialogcaféerna. Forshaga Ungdomsråd
möter Kommunstyrelsens arbetsutskott varje ter­
min. De tar upp aktuella frågor och de idéer och för­
slag som vaskats fram genom påverkanstorg, fokus­
grupper, husråd och dialogcaféer.
Under 2010 och 2011 genomfördes flera dialoger
utefter paletten som alla pekade åt samma håll. Det
fanns ett stort skateintresse hos kommunens unga
som kommunen redan tidigare hade kunskap om,
men nu kunde dokumenteras och redovisas mer sys­
tematiskt. Det var avgörande för det modiga politis­
ka beslut som togs att avsätta 3 miljoner kronor till
byggnation av en utomhusskatepark i betong. Sep­
tember 2013 invigdes den 600 kvadratmeter stora
parken, den första i sitt slag i Värmland.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 113
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Gislaved – Omröstning om placering av lekplatser
Sammanfattning
Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialog
projekt i Gislaveds kommun. Projektets huvudsakli­
ga syfte och mål var att utveckla metoder för att öka
dialogen med medborgare, företag och föreningar.
Beskrivning
Kommunfullmäktige beslutade i maj 2011 att starta
ett medborgardialog projekt och att tillsätta en De­
mokratiberedning. Uppdraget för demokratibered­
ningen var att pröva olika metoder och verktyg för
medborgardialog. Detta exempel är ett av de fem
dialoger som genomfördes.
Under 2012 och under 2014 genomfördes två om­
röstningar avseende placering av lekplatser. Inom
två bostadsområden var målsättningen att avveckla
tre lekplatser för att sedan slå ihop dem till en större
lekplats med högre kvalitet på lekredskapen och
med en större lekyta. Först skickades ett brev ut till
alla boende i respektive område. Genom brevet fick
de boende information om att de kunde rösta på två
alternativ (två platser) där lekplatserna skulle byg­
gas. Röstningen skedde via webben. Vi ordnade även
informationsmöten i en lokal i närområdet. Under
en kväll kunde de boende komma förbi och fika, titta
på förslag på lekredskap, samt rösta om de inte hade
tillgång till webben.
I båda omröstningarna deltog cirka 200 personer.
Boende i områdena som hade möjlighet att rösta
var cirka 500 personer. Alla hade möjlighet att rösta
även barn. Föräldrarna röstade naturligtvis för de
yngre barnen. Resultatet av omröstningen publice­
rades på webben.
114 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Eva Gardelin-Larsson, kanslichef,
[email protected]
Anna Sanell, utredare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.gislaved.se/medborgardialog
Verksamhetsområde:
Fritid, lekplatser
De båda omröstningarna har varit mycket upp­
skattade av de boende. De klagomål som framkom­
mit har handlat om till vilka personer i hushållet
som breven har varit adresserade till. I övrigt har
alla varit mycket positiva. Arrangörsmässigt har
även lekplatsomröstningarna varit mycket enkla att
genomföra och har inte krävt några större arbetsin­
satser. Positivt har också varit att lekplatserna har
byggts och färdigställts cirka två månader efter att
omröstningarna har varit klara. Alltid roligt och vik­
tigt att kunna peka på ett konkret resultat av dialo­
gaktiviteter.
Projektet och kommunens medborgardialogar­
bete utvärderades i SCB:s medborgarundersökning
2013.
Resultatet visade att 36 procent (579 svarande)
av kommuninvånarna kände till kommunens arbete
med medborgardialog.
Haninge – Medborgarbudget för Eskilsparken
Sammanfattning
Medborgarbudget om användningen av en park.
Beskrivning
Målet var att låta medborgarna bestämma hur
400 000 kr skulle användas till Eskilsparken. För­
slag till medborgarbudgeten kunde lämnas på Ha­
ninges webbplats och vid en medborgarträff i kul­
turhuset. Det fanns inga begränsningar i vilka som
fick lämna förslag. Vid medborgarträffen användes
ett antal metoder – kartor, konstverkstad med mera
för att få folk att intressera sig för projektet och del­
ta genom att utforma egna förslag.
De inkomna förslagen gicks igenom av projektle­
daren och en grupp tjänstemän. Först sorterades de
förslag bort, som inte uppfyllde projektets kriterier.
Därefter bearbetades förslagen för att presenteras
som ett antal valbara kostnadsförslag. Under detta
arbete hade de omfattande kontakter med förslags­
lämnarna via telefon och e-post. Kommunikation
var en viktig del av projektet. För att nå ut använ­
des webb, lokaltidning, radio, affischer och lite mer
ovanliga grepp. Projektledaren hade ett antal möten
med olika föreningsföreträdare, med förskolor och
skolor i närheten av parken, liksom med gymnasie­
skolan som involverades i projektet genom en af­
fischtävling.
Omröstningen – som pågick under 25 dagar via
ett webbaserat verktyg – var beslutande. Det gick att
lägga sin röst på ett förslag som omfattade hela bud­
geten på 400 000 kr eller att rösta på flera billigare
förslag. Det vinnande förslaget lämnades vidare till
fullmäktige för formellt beslut. Det gick att få hjälp
med att lägga in sin röst vid en medborgarträff i kul­
turhuset, då förslagen presenterades. Resultatet var
att sammanlagt 101 parkidéer kom in, 30 av dessa
skrevs in vid medborgarträffen, drygt 100 personer
deltog och totalt 250 personer röstade.
Kontaktperson:
Sören Berglund, demokratiombudsman,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Fritid, park
Lärdomar
>>Projektet var lyckat och de metoder som använ­
des fungerade bra. Det är nödvändigt att ha en
projektledare för att driva igenom en medborgar­
budget.
>>Mer tid för genomförandet skulle behövas, både i
initieringsskedet och i den fas då inkomna förslag
ska hanteras av tjänstemännen.
>>Syftet med projektet borde vara tydligare.
>>Det borde vara tydligare vilka förslag som är rim­
liga inom den givna investeringsbudgeten.
>>Mer tid för avstämning med de som bor i berörda
områden krävs, för att säkra att det är ett me­
ningsfullt objekt.
>>Om medborgarbudget ska bli ett naturligt inslag
i styrsystemet krävs ett omfattande arbete
och utbildning av både nämndpolitiker och de
tjänstemän som tar fram underlagen till mål- och
budgetdokumenten för att skapa förståelse för
hur detta underlag ska användas.
>>IT-verktyget var svårt att använda för omröst­
ningen.
>>IT-verktyget bör förklara röstningsförfarandet, så
att resultatet inte ifrågasätts.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 115
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Haninge – Medborgarbudget i Jordbro
Sammanfattning
Jordbroborna lämnade förslag och röstade därefter
på hur 400 000 kronor skulle användas för att göra
Jordbro bättre.
Kontaktperson:
Sören Berglund, demokratiombudsman,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
haninge.se/sv/Kommun-och-politik/Dialogoch-synpunkter/Medborgardialog/Jordbro­
dialogen/Medborgarbudget-Jordbro--dubestammer
Syftet är att medborgarna i Jordbro ska få ökad del­
aktighet och inflytande i sin kommundel och stärka
Jordbro som varumärke.
En styrgrupp, olika arbetsgrupper och en refe­
rensgrupp skapades för projektet. Information till
medborgarna gavs via ett antal öppna möten, pre­
sentation på webben, fortlöpande annonsering, ut­
delning av vykort och särskilda utskick till skolor.
Många av förslagen var lika och många skulle
aldrig gå att genomföra inom budgeten på 400 000
kronor. För att få en bra förankring genomfördes
avstämning mot referensgruppen. Deltagarna i re­
ferensgruppen var Jordbrobor som har förtroende
hos de boende i området. Det blev en grupp på 8 per­
soner i åldern 16–78 år. Med hjälp av referensgrup­
pen valdes 12 förslag ut, paketerades och prissattes.
Alla som lämnat in förslag kontaktades för att
stämma av att förslaget uppfattats rätt och för att
komplettera vissa uppgifter. Samtalen togs emot
väldigt positivt och de var även viktiga för förank­
ringsprocessen.
Omröstningen gjordes via ett webbaserat verktyg.
Endast de som bodde i Jordbro kunde rösta. Det sä­
kerhetsställdes genom att den som ville rösta måste
registrera sitt personnummer i verktyget, som stäm­
des av mot folkbokföringsregistret. Vissa röstade via
datorer på distans, medan andra använda datorer på
möten som projektet arrangerade.
Tiden för beslut till genomförande fick inte ta
för lång tid, det var en förutsättning för att arbetet
skulle bli bra. Det blev möjligt genom ett intensivt
116 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Fritid, områdesutveckling
arbete där ett stort antal möten genomfördes med
ungdomarna i Jordbro.
112 tolv förslag lämnades in och av dessa pakete­
rades tolv förslag till Jordbrobornas omröstning.
Det vinnande förslaget lämnades in av två klasser
i år 5. Barnen och lärarna gjorde ett mycket bra ar­
bete med att ta fram olika förslag, driva kampanj för
sitt förslag, göra presentationer och ”flyers” för sin
Parkourbana. Invigningen av Parkourbanan skedde
på sommarlovet vilket var en framgångsfaktor för
arbetet.
Lärdomar
Många var tveksamma till att registrera sitt per­
sonnummer, särskilt ungdomar och de som var ut­
landsfödda. Förmodligen skulle fler ha röstat om de
sluppit detta. Förankringen och återkopplingen är
central. Den tid som krävdes för att bilda referens­
gruppen, ringa till samtliga förslagsställare var helt
nödvändig.
Haninge – Utveckling av Poseidons torg
Sammanfattning
Medborgare engagerades i Haninges stadskärne­
utveckling, genom stadsbyggnads- och kulturverk­
samheternas medborgardialog.
Kontaktperson:
Åsa Mårtensson,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
haninge.se/lekplatsimitten
Målet med arbetet var att ta reda på hur Haninges
medborgare förhåller sig till Poseidons torg. Vad
tycker man om torget och vad önskar man sig i fram­
tiden? Torget ligger utanför kulturhuset och är den
centrala punkten i den framtida stadskärnan.
Två konstnärer fick i uppdrag att kurera ett konst­
projekt om stadsbyggnads- och samhällsfrågor där
dialogen med medborgarna stod i fokus. Projektet
inkluderade utställning, workshopar, föreläsning,
teaterföreställning, offentlig politisk debatt på tor­
get, samarbete med studenter från KTH, lunch­
konsert på torget, familjelördag med uppträdande,
konstverkstad och parkour samt en procession med
över hundra deltagare. Konsthallen förvandlades till
ett rum där konstnärerna höll workshopar. Alla del­
tagare producerade skyltar där önskemål om torgets
utformning gestaltades. Skyltarna blev sedan en del
av utställningen. Arkitekturstudenter från KTH in­
volverades under projektets gång. De arrangerade
under tre fredagar aktiviteter utanför kulturhuset
i anslutning till centrum: speeddating med en arki­
tekt, liten idrottstävling och en minimusikfestival.
Ett plank upprättades på torget under projektets
gång för att signalera att här pågår ett byggprojekt.
Barn lekte med planket och där sattes även upp in­
formation för allmänheten, exempelvis en profes­
sionell arkitektskiss av en workshopgrupps förslag.
Under högtidliga former med musik marscherade
deltagare, tjänstemän och konstnärer från konst­
hallen till kommunhuset. I foajén ställdes alla skyl­
tar, som tillverkats, upp i form av en utställning.
Resultatet blev att projektet skapade en mycket
större samsyn mellan förvaltningarna, som har lett
till närmare samarbete än tidigare. 88 vuxna 120
barn deltog i workshops och 420 deltog i program­
met. I konstverkstaden var det 19 grupper och ca.
Verksamhetsområde:
Stadsbyggnad, kultur
190 barn. Det var 7 304 besökare i konsthallen. En
boulebana och ett schackspel har byggts på torget,
utifrån workshopförslag. De synpunkter som kom­
mit in i medborgardialogen har dokumenterats och
använts som underlag i flera planeringsprocesser
både hos stadsbyggnadsförvaltningen och kulturoch fritidsförvaltningen.
Lärdomar är att kulturhuset är en stor tillgång
för medborgardialog. Att låta konstnärer gestalta
och hålla i dialogen skapade en frihet i kommuni­
kationen. Konstnärerna skapade en känsla av lust
och fantasi i projektet som vi tjänstemän inte har
kunskap att möjliggöra. En av konstnärerna sa ”Vi
är inte experter på Haninge. Vi är inte anställda. Vi
kunde vända och vrida på saker. Vi var alla experter
på våra saker.” Att samarbeta mellan olika förvalt­
ningar genererade ett kunskapsutbyte mellan oss
som har varit mycket värdefullt. Vi gick in i projek­
tet med olika perspektiv och har dragit slutsatser
som har varit mer värdefulla än om vi gjort dem på
egen hand. Medborgardialoger kräver mycket tid
och kunskap, att samarbeta runt ett projekt spar tid
både för tjänstemän och för medborgare. Resultatet
kan också förankras och tas tillvara bättre. Viktigt
att göra tydliga kommunikationsplaner. Vi kommu­
nicerade väl ”neråt” men inte lika bra ”uppåt” mot
politiker.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 117
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Haninge – Nyfiken park
Sammanfattning
Nyfiken park är Haninges dialogverktyg som Park
och natur använder för att utveckla parkerna enligt
parkplanen.
Kontaktperson:
Sara Ström, parkingenjör,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress: haninge.se/nyfikenpark (Face­
book Nyfiken park)
Målet med arbetet är att kunna utveckla parkerna
så att de passar dagens invånare. För att höja kvali­
teten på Haninges parker har kommunen tagit fram
en parkplan. I parkplanen beskriver vi kommun­
delsparkernas historia, vad som är speciellt med
dem och ger förslag på förbättringar. För att kunna
utveckla parkerna så att de passar dagens invånare
så har vi på parkavdelningen tagit fram en dialog­
metod som vi kallar Nyfiken park. Nyfiken park ger
människor möjlighet att påverka hur deras lokala
park ska utvecklas. Och samtidigt som vi lär oss om
parken ur invånarnas perspektiv så lär de boende
känna sin park. Vi vill att parkerna ska bidra till att
människor trivs och är stolta över sitt område.
Vi arbetar med en park i taget. Direkt efter dialo­
gen projekterar och anlägger vi i ett flöde. Vi genom­
för enklare insatser snabbt, samtidigt som vi projek­
terar för större arbeten.
År 1
Dialog.
År 2:
Anläggning och projektering.
År 3:
Anläggning och start för nästa Nyfiken park.
Dialogen ska leda till ett genomförbart program för
parken. Efter samtal och möten med medborgare
och andra berörda tar vi fram en idéskiss. Alla bjuds
in att lämna synpunkter på idéskissen och med hjälp
av skissen och reaktionerna gör vi ett program för
parken.
Workshop-> Idéskiss-> Reaktioner-> Program
Vi har tagit fram en verktygslåda med en process­
beskrivning med checklistor och mallar. Processen
har fem faser: Innan projektet, Planering av dialo­
gen, Genomförande av dialogen, Projektering och
Anläggning.
Innan projektet pratar vi igenom vilka idéer och
behov vi själva har kring parken. Vi förankrar pro­
jektet politiskt och ser vilken budget vi kommer
118 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Stadsbyggnad, park och natur
att ha. Planeringen och genomförandet av dialogen
styrs av parkens förutsättningar. Dialogens form
och omfattning påverkas till exempel av om vi redan
innan start känner till konflikter i området. Vi gör en
kommunikationsplan och vi arbetar både med öpp­
na inbjudningar och uppsökande. Vi använder gärna
utomstående för att leda dialogen, på så vis kan vi
själva ägna oss åt att lyssna och även delta som den
part vi ju är.
Vi har genomfört dialogen i två parker och börjar
snart med en tredje park. Parkerna ser olika ut och
ligger i socioekonomisk olika områden, och både
dialogerna och resultaten har skilt sig åt.
Lärdomar
>>I den första parken fanns en laddad fråga och en
hel del misstänksamhet. Här var utmaningen
bland annat att få deltagarnas förtroende för att
sedan kunna utveckla parken. I den andra parken
fanns inga direkta konflikter, utan dialogen hand­
lade om att lyssna på vad de boende brukade göra
i parken, vad de uppskattade mest och vad som
skulle kunna bli bättre.
>>Vår erfarenhet är att anslagstavlor och aktiviteter
i själva parken gör att vi når en bred grupp männ­
iskor som brukar vistas i parken. Möten i parken
kan locka dit personer som inte upptäckt den och
göra diskussionerna klarare.
>>Den tid och kraft som det tagit att utforma
konceptet Nyfiken park tycker vi att vi har igen
eftersom vi har en grund att stå på när vi börjar
med nästa park. Nyfiken park låter oss fokusera
på innehållet i dialogen och gör oss bättre på att
samla ihop, utvärdera och använda erfarenhe­
terna från varje dialog.
Kalmar – Framtidens bibliotek i Södermöre
Sammanfattning
Södermöre har genomfört ett stort medborgardia­
logsarbete i syfte att få medborgarnas synpunkter
om framtidens bibliotek. Både e-enkät och fysiska
dialogmöten har använts.
Kontaktperson:
Ann Gustafsson, projektledare för medbor­
gardialogsarbetet,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.kalmar.se/Demokrati/stadsutvecklingoch-samhallsplanering/Landbygdsutveck­
ling/Sodermore-kommundel/medborgar­
dialog/
Södermöre kommundelsnämnd har beslutat att ta
fram en färdriktning med detaljerade mål för folkoch skolbiblioteksverksamheten i Södermöre uti­
från de styrande dokumenten på kommunal, regio­
nal och nationell nivå. Nämnden beslutade också att
medborgardialog skulle användas i arbetet.
I anslutning till den europeiska lokala demokrativ
(ELDW) anordnade vi ett flertal aktiviteter.
Vi började med en e-enkät till vår medborgarpa­
nel som i dagsläget består av ca 160 personer. Efter
det genomförde vi en föräldradialog på öppen för­
skola, en barnpanelsdialog, tre biblioteksdialoger
på var och en av våra filialer samt en dialog med
ungdomsnätverket. Dialogerna har handlat om bib­
liotekens innehåll, kommunikation och delaktighet
samt bibliotekets funktion och lokal utveckling för
biblioteket på just den ort vi har befunnit oss. Vi har
ett filialbibliotek där det pågår en diskussion om att
eventuellt bygga ihop biblioteket med den lokala bu­
tiken och på så sätt skapa mer öppet på biblioteket.
Den andra filialen kommer att flytta in i skolan på
orten när det blir aktuellt med om- och nybyggna­
tion om några år. Den tredje och största filialen har
stora möjligheter att kunna utvecklas som kultur­
hus.
Information om de olika dialogerna har anslagits
på hemsidan, på anslagstavlor och via sociala media.
Vi har också delat ut flyers på biblioteken samt vid
författarbesök som biblioteken har anordnat. En
särskild inbjudan har skickats till föreningar i om­
rådet samt bifogat en inbjudan till vårdnadshavare
via skolornas veckobrev. Under de olika dialogerna
har vi fått in synpunkter från ca 160 personer. Svars­
frekvensen på e-enkäten var drygt 40 procent. Det
visar sig att över hälften av panelen har varken öpp­
Verksamhetsområde:
Bibliotek
nat eller besvarat enkäten. Risk föreligger att e-pos­
ten kan ha hamnat i en spam-inkorgen för flera av
mottagarna. Av de som vi med säkerhet vet har sett
e-enkäten och öppnat brevet har drygt 70 procent
besvarat enkäten. Det som vi verkligen uppskattade
var att 12 personer som inte besöker biblioteken tog
sig tid att svara. I skrivande stund återstår två akti­
viteter till att genomföra innan vi total summerar
medborgardialogsarbetet om framtidens bibliotek i
Södermöre kommundel. Vi ska ha en fokusgrupp dit
vi bjuder in personer med funktionsnedsättning för
att föra en dialog om deras syn på biblioteken. Vi ska
också bjuda in kommundelsinvånare som i dagslä­
get inte är biblioteksbesökare. Gruppen ”icke-lånta­
gare” kommer vi att bjuda in i samband med att det
är öppet hus på vårt allaktivitetshus och bibliotek
i vår största tätort i kommundelen. Vi skickar per­
sonliga inbjudningar. Beroende på hur många som
kommer blir det ett antal grupper som våra politiker
får föra samtalen i. Via ett företag som arbetar med
statistikverktyget Mosaik, har vi fått hjälp med att
definiera vilka grupper som är mest representativa
på våra bibliotek. Intressant information som vi kan
ha med oss när vi planerar för framtidens bibliotek.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 119
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Karlstad – Museiparkens lekplats
Sammanfattning
Karlstads kommun ska bygga om lekplatsen i Mu­
seiparken. För att involvera barnen och hitta en
utformning som uppfyller deras önskemål har Karl­
stads kommun under 2014 genomfört två work­
shops med barn och låtit alla intresserade lämna
sina förslag.
Beskrivning
Det fanns tre syften med dialogen: att involvera bar­
nen och hitta en utformning som uppfyller deras
önskemål, att skapa engagemang bland barnen för
lekplatsen och att skapa delaktighet.
Uppdraget var att ta reda på hur de vill leka, inte
vad de ville ha. Genom att fråga hur kan vi få en in­
blick i vilka lekar vi vill leka och vad de vill kunna
göra. Det kan vi sedan ”klä” med redskap.
Vi genomförde två workshops enligt så kallad
designdialog med två barngrupper i olika åldrar.
Barnen satt i smågrupper och fick en ritning att rita
på och sätta fast olika former för att förmedla sina
synpunkter. Det var en bra metod för att fånga upp
barnens synpunkter och den kunde skötas helt av
konsulten som har erfarenhet av detta sedan tidi­
gare. Enda nackdelen var att den inte riktigt match­
ade frågeställningen om hur man vill leka. När bar­
nen fick rita innebar det automatiskt att de ritar en
produkt/redskap. Trots detta är vi nöjda eftersom vi
fick fram ett bra material som kunde använda oss av.
Utöver workshopen satte vi upp en skylt i lek­
platsen som uppmanade besökarna att lämna syn­
120 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Mikael Lund, projektingenjör,
[email protected]
Annica Granlund, kommunikatör,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Lekpark
punkter inne på biblioteket som ligger precis intill
lekplatsen. Vi skrev också på kommunens Face­
booksida och uppmanade allmänheten att även
tycka till där. Båda metoderna var bra eftersom de
gav alla som ville delta möjlighet att göra det. Sam­
tidigt öppnade det upp för synpunkter från vuxna
vilket inte var projektets huvudsakliga syfte. Syftena
med dialogen var riktat mot barn och det var i första
hand deras synpunkter som skulle beaktas.
Det är viktigt att komma ihåg att hur man lägger
upp en sådan här dialog är avgörande för hur lyckat
det blir. Det måste kännas lättsamt och kul och det
var den här dialogen. Barnen fick saft och bullar, fick
sitta med kompisar och de fick prata och pyssla på
temat lek.
Dialogen har haft stort inflytande på den slutgil­
tiga utformningen. Vi har inte lagt in något i lekplat­
sen som barnen inte har tyckt till om.
Karlstad – Lekplatstestare
Sammanfattning
Under 2014 anlitade vi barn som under sommaren
skulle besöka tio utvalda lekplatser i Karlstad för att
testa lekredskapen.
Beskrivning
Syftet med Lekplatstestare var att få mer kunskap
om vad barnen tycker är roligast att leka med för att
kunna utforma framtida lekplatser på bästa sätt.
Utvärderingen bestod av två delar. Den första be­
stod av att 35 utvalda barn, som vi kallade professio­
nella lekplatstestare. De fick i uppdrag att leka på tio
utvalda lekplatser och sedan fylla i en utvärdering.
Vi rekryterade barnen genom att ställa en fråga till
föräldrar via kommunens Facebooksida. På bara
några timmar hade vi fått 100 anmälningar och var
tvungna att stänga anmälan. Vi bad från början om
10 barn men tack vare det stora intresset valde vi ut
20 familjer som inklusive syskon resulterade i 35
barn/professionella lekplatstestare.
Den andra delen var en enkätundersökning om
samma lekplatser som föräldrar och barn kunde fyl­
la i via webb och smarta telefoner. För att få in svar
om lekplatserna satte vi upp skyltar vid lekplatserna
om att vi ville ha hjälp. På skyltarna fanns en QR-kod
och länk till undersökningen.
Alla 35 barn besökte alla 10 lekplatser och fyllde
i och skickade in sina utvärderingar. Att undersök­
ningen blev så lyckad berodde nog på att barnen
fick ta ansvar och fick göra något som var roligt, som
gjorde att de kände sig viktiga. Vi fick svar från för­
äldrar om att de tyckt det var roligt och att barnen
tagit med sig lunchlådan och gått till ”jobbet”. Le­
kutrustningen på varje lekplats betygsattes på en
skala från ett till fem.
Kontaktperson:
Klara Jarstad, parkingenjör,
[email protected]
Annica Granlund, kommunikatör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://karlstad.se/nyheter/2014/oktober/
klatterstallningen-solklar-favorit/
Verksamhetsområde:
Lekplats
Så här blev resultatet av barnens poäng:
>>Klätterställning: 137 poäng.
>>Gungor: 33 poäng.
>>Fjädrande vippgunga: 21 poäng.
>>Linbana: 17 poäng.
>>Roterande tvåmansgunga: 13 poäng.
>>Sandlåda: 4 poäng.
Efter undersökningen skickade vi brev till barnen
där vi tackade för hjälpen och presenterade resulta­
tet.
Största vinsten har varit att vi skapat en känsla
hos barnen att de har möjlighet att påverka och att
vi bryr oss. Det är inte så tydligt hur barn får delta
i samhällsplanering och vi pratar mycket hur dem
upplever det offentliga rummet men det är ofta de
vuxna som får lyfta in barnens perspektiv men nu
har vi vänt oss direkt till barnen.
Den här dialogen blev väldigt lyckad utifrån ett
medialt perspektiv. Många medier har rapporterat
om detta, både nationellt och lokalt. Det fick sprid­
ning när vi först sökte deltagare och sedan när det
fanns ett resultat.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 121
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Landstinget i Dalarna – EKO, Elevkulturombud
Sammanfattning
Landstinget Dalarna driver tillsammans med Riks­
teatern det regionala utvecklingsprojektet Kultur
Hjärta Skola.
Kontaktperson:
Mattias Dristig, projektledare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://skolscenen-kulturhjartaskola.rikstea­
tern.se/
När detta skrivs så är sex kommuner anslutna till
satsningen och har totalt utsett ca 50 EKO i åldrarna
åk 4–9. Medverkande kommuner är: Avesta, Hede­
mora, Falun, Borlänge, Mora och Älvdalen. Projek­
tet är treårigt och löper 2013–2015. Ett av projektets
mål är att införa Elevkulturombud (EKO) i länet
som ges inflytande över det kommunala och regio­
nala kulturutbudet.
På kommunal nivå sammankallar kommunala
tjänstemän EKO (oftast kultursekreteraren eller
liknande) för att garantera att EKO ges inflytande
över det kommunala kulturutbudet och ev kultur­
budget som rör barn och unga. EKO kan tex ges
inflytande över Skapande Skola ansökningar. Kom­
munerna väljer själva hur EKO utses och används
i sin kommun men inflytande över kulturområdet
med kommunala träffar är ett krav. Genom samar­
bete med kommunernas skolor så får eleverna med­
verka som EKO på skoltid.
På regional nivå utbildas EKO för att stärkas i sitt
uppdrag tillsammans med sina kommunala tjäns­
temän. Inflytande ges även över det regionala kul­
turutbud som finns (länskulturens utbud). Varje år
arrangeras en Delaktighetskonferens där politiker,
kommuntjänstemän, skol- och kulturchefer och
EKO möts. Målet med Delaktighetskonferensen är
att EKO arrangerar denna själva efter projekttidens
slut.
122 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Kultur, skola
Tanken med EKO är också att eleverna själva ska
intervjua sina klasskamrater om vad man vill ha för
kulturutbud i till exempel skolorna. I vissa kom­
muner gäller även inflytandet fritiden. Under 2015
kommer projektet aktivt verka för att inflytande
också ges under barns och ungas fritid. Detta via
samarbete med föreningar och studieförbund i Da­
larna.
Tankarna kring Elevkulturombud är inte nya.
Flera kommuner i Sverige har infört satsningen.
Det som är speciellt i Dalarna är att så många kom­
muner är med i länet samt att barn och unga även
garanteras inflytande på en regional nivå. Vinsterna
med detta är många. Förutom demokrati- och delak­
tighetsvinster så skapar vi även framtida arrangörer
och stärker barns och ungas rätt till kulturupplevel­
ser som utgår från de själva.
Projektets process och lärdomar redovisas i en
slutrapport. Projektledaren föreläser gärna för an­
dra kommuner och regioner om intresse finns.
Mora – Dialoger Biblioteksverksamheten
Sammanfattning
Biblioteksverksamheten bygger på daglig medbor­
gardialog. Målet är att verksamheten utvecklas uti­
från våra besökares önskemål och behov.
Kontaktperson:
Yvonne Haag,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.bibliotek.mora.se
Mora biblioteksverksamhet präglas av medborgar­
dialog, som exempel kan ges våra bokinköp som
styrs av efterfrågan av våra låntagare. Under hösten
2013 valde vi en målgrupp och riktade en inbjudan
till småbarnsföräldrar att under en kväll komma till
biblioteket och påverka vår verksamhet både i dia­
log men också genom en enkät som även låg på vår
hemsida under en månad. Resultatet av den enkä­
ten blev bl.a. att vi numer öppnar biblioteket kl 9.00
i stället för kl 10.00 vilket var ett önskemål från vår
målgrupp – småbarnsföräldrar.
Under hösten 2014 har vi nu en användarunder­
sökning som både finns på biblioteket i pappers­
form, samt på vår hemsida. Det är en uppföljning av
tidigare gjord undersökning, där frågorna berör vår
verksamhet både på plats i biblioteket, men också i
social medier, hemsida mm.
Verksamhetsområde:
Kultur, bibliotek
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 123
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Mora – Dialog i Rosa huset
Sammanfattning
Ungdomens kulturhus ”Rosa Huset” i Mora har ge­
nomfört två medborgardialoger med gymnasieung­
domar vårterminen och höstterminen 2012.
Beskrivning
Syftet var att få fram olika projektförslag, eller re­
dan färdiga projekt. Mora Kommuns ungdoms­
samordnare Åke Nyström ledde dialogmötena. Det
fanns olika professioner på plats för att direkt kunna
svara på frågor gällande deras verksamheter. Dessa
professioner var, dramapedagoger, danspedagoger,
fritidsledare, mediepedagoger, olika musiklärare,
bildlärare, studieförbund och föreningar.
Båda gångerna kom det ca: 35 st deltagare. Alla
kom till tals och fick berätta vad man hade för idé­
er eller projekttankar. Det fanns en sekreterare på
plats som skrev ner deltagarnas önskemål. När alla
hade kommit till tals var det dags att dela in försla­
gen i olika grupper.
I grupperna deltog också personer från de olika
professionerna. Projekten startades och en mötes­
plan för alla projekt gjordes i samråd med fritidsle­
darna på Rosa Huset.
124 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Magnus Drotz, arbetsledare Rosa
Huset i Mora,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
facebook.se/rosahuset
Verksamhetsområde:
Kultur
Medborgardialogen avslutades med en återsam­
ling där deltagarna fick möjlighet att berätta vad de
tyckte om formen medborgardialog. Många tyckte
den var bra men de flesta ville byta namn till ex­
empelvis till Idétorg. Metoden var framgångsrik då
det resulterade i många olika projekt exempelvis,
musikfestival, dans, LAN, sygrupp, skaparverkstad,
sommarjobbsprojekt, film, parkour, fotogrupp, dis­
co, bal, och klädbytarprojekt.
Mora – Elevkulturombud (EKO)
Sammanfattning
Med hjälp av Elevkulturombud har vi som målsätt­
ning att erbjuda ett rikare och bättre kulturutbud
för barn och ungdomar i kommunen.
Kontaktperson:
Åke Nyström, ungdomssamordnare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.mora.se
I samverkan med Landstinget Dalarna, Riksteatern
och några kommuner i Dalarna pågår ett projekt
”Kultur hjärta skola”. En viktig del i projektet är
Elevkulturombuden (EKO). I projektbeskrivningen
kan man läsa att: Barn och unga ska kunna vara med
och styra, tycka och tänka ut hur kulturlivet ska se
ut i Dalarna. I projektet jobbar vi med att skapa nya
strukturer för inflytande för barn och unga över kulturområdet i hela länet. Vi testar metoder för att hitta
fungerande arbetssätt där unga ges reellt inflytande
att styra sitt kulturutbud och eget skapande. Vi vill
samtidigt utveckla och stärka det arbete som redan
pågår inom skola och lärarutbildning.
Förutom att påverka och ha inflytande på regional
nivå så har EKO en mycket viktig funktion i kommu­
nen med två primära uppdrag. Det ena är att vara
med och påverka kulturutbudet i kommunen, till
exempel val och inköp av filmer till skolbio, teater­
föreställningar och konserter. Det andra uppdraget
innebär att lyssna av vilka behov och önskemål som
finns bland ungdomar i fråga om kulturutbud. Det
innebär också att EKO är delaktiga i att behoven till­
fredsställs. Antingen att förmedla önskemålen vida­
re eller att skapa och genomföra egna arrangemang.
Trots att projektet nyligen startat har begreppet
EKO redan etablerats, och deras kompetenser efter­
Verksamhetsområde:
Kultur
frågats. Till exempel kommer några EKO ingå i en
jury i en novelltävling för alla åldrar i kommunen.
EKO planerar tillsammans med kommunens barnoch ungkultursamordnare även för en temadag mot
mobbing och kränkande behandling på sina skolor.
Idén väcktes av några EKO som deltog på en kul­
turutbudsdag, ett regionalt arrangemang av Lands­
tinget Dalarna. De fick inspiration från en av de tea­
terföreställningar de såg under dagen, och tanken är
att föreställningen blir ett underlag för diskussion i
klasserna.
Kommunens ungdomssamordnare och en ung­
domsbibliotekarie är kontaktpersoner för EKO. Vår
målsättning var att ha två EKO per årskurs och skola
på högstadiet vilket skulle bli 12 elever, men intres­
set är stort och idag har vi 20 EKO. Till läsåret 15/16
har vi ambitionen att få med elever på gymnasiet i
verksamheten också.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 125
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Nora – Unga kommunutvecklare
Sammanfattning
Sommaren 2013 och 2014 har ungdomar som ferie­
arbete i tre veckor fungerat som unga kommunut­
vecklare
Kontaktperson:
Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://kommun.nora.se/upplevagora/ungin
ora.4.530ff22612628e6f44b80001957.html
Sommaren 2013 anställdes två feriearbetande ung­
domar som arbetade med enkäter om synen på Nora
kommun, vad som är bra och vad som kan utveck­
las samt om man tänker sig att bo kvar i kommu­
nen. De arbetade på olika sätt, enkäter ute på stan
genom personliga möten, affischer med QR-kod så
man lätt hittar enkäten på hemsidan, vykort till alla
unga födda 93–96 (ca 520 personer) samt enkätlåda
på biblioteket. Arbetet uppmärksammades också i
lokaltidningen.
Syftet med arbetet var att få underlag till revide­
ring av kommunens översiktsplan. Resultatet av
enkäten sammanställdes sedan av kommunförvalt­
ningen. Totalt svarade drygt 200 personer på enkä­
ten, den största enskilda gruppen var ungdomar i
åldern 16–24 år följda av barn och unga i åldern 0–15
år.
Sommaren 2014 anställdes fem feriearbetande
ungdomar som Unga kommunutvecklare för att ge
ett ungdomsperspektiv på kommunen. Syftet med
projektet var att låta ungdomar komma till tals om
vad som kan förbättras i kommunen. Ett annat syf­
te var att skapa en modell för feriearbeten som ger
ungdomar möjlighet till delaktighet och inflytande.
Ungdomarna var bl. a på studiebesök i Mora kom­
mun där de träffade andra Unga kommunutvecklare
och besökte Moras kultur- och ungdomshus ”Rosa
Huset”. De besökte också Tegelbruket i Örebro.
Ungdomarna tog själva fram idéer som de ville ut­
veckla och presenterade dem för politiker och tjäns­
temän i kommunledningen.
126 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Fritid, samhällsplanering
Ett av förslagen var att ett ungdomshus ska fin­
nas i kommunen som vänder sig till en bredare mål­
grupp än vad befintlig fritidsgård gör i dag. Detta
förslag har också lagts som ett medborgarförslag till
kommunfullmäktige under hösten 2014.
Andra förslag var att satsa på bättre och fler områ­
den för fotboll, innebandy, teknikplan, parkour/fre­
erunning samt utegym. Även dessa förslag har läm­
nats som medborgarförslag till kommunfullmäktige
under hösten 2014.
Ungdomarna fick utbildning i hur kommunen
fungerar, resultat från genomförda befolkningsun­
dersökningar, hur man genomför enkäter och un­
dersökningar mm. De genomförde själva digitala
enkäter för att få underlag för sina utvecklingsför­
slag.
Den utvärdering som genomfördes efter feriear­
betet 2014 visade att ungdomarna själva var väldigt
positiva till arbetet. De tyckte det var kul, intres­
sant och mycket lärorikt att lära sig hur kommunen
fungerar och hur man utvecklar en idé från början
till slut.
Handledare för feriearbetarna har varit personal
från kommunens folkhälsoteam.
Nyköping – Medborgardialog Träffen
Sammanfattning
Under hösten 2012 har en medborgardialog genom­
förts om Kultur- och aktivitetshuset Träffen.
Beskrivning
Medborgardialogen har undersökt vilka aktiviteter
medborgarna vill se på Träffen. Resultatet av med­
borgardialogen ska enligt styrgruppens ligga till
grund för ett beslut om utformning och förbehåll för
Träffen som ett kultur- och aktivitetshus för fören­
ingsverksamhet.
Dialogen genomfördes genom en Walk and Talk
på Stora torget i Nyköping där politiker mötte med­
borgare och mottog synpunkter på plats.
Under Walk and Talk lämnades flera synpunkter
om att aktiviteterna på Träffen bör rikta sig till alla.
Träffen bör vara öppet med gemensamma medel
så att alla kan vara där. I all planering av aktiviteter
måste integrationstanken i bred mening finnas med.
Träffen ska kunna vara en kulturell mötesplats, en
träffpunkt för alla åldrar. Önskemål lämnades om
att Träffen helst ska kombinera olika typer av ak­
tiviteter och vara en plats för evenemang som inte
får plats någon annanstans. Där ska finnas utrymme
för lek, utställningar, dans, ungdomsaktiviteter, in­
ternationella konferenser, föredrag och musikeve­
nemang m.m. Önskemål framfördes också om ett
mysigt café, där kan man ha viskvällar på somrarna.
För att Träffen ska vara attraktivt måste stället ha
ett fungerande kök också ansåg en del.
Förslag lämnades om att utnyttja Träffens hela
yta och samverka med omgivande aktörer. En Ci­
tycamping skulle kunna byggas på Träffen som ger
möjlighet till en enklare form av camping än vad
långliggarna vill ha ute på stora campingplatser. Pa­
viljongen på Träffen kan användas till fler verksam­
heter än vad som är där idag.
En synpunkt som lämnades under Walk and Talk
var att träffen helst ska fortsätta vara kommunägt.
En annan var att man borde söka kontakt med in­
Kontaktperson:
Palaemona Mörner, kommunikationschef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.nykoping.se
Verksamhetsområde:
Kultur och fritid
tresserade investerare som kan hjälpa till med upp­
rustning och kanske även driften av Träffen. Det kan
vara för jobbigt för små föreningar att ta ansvar för
att driva verksamheten. Taxesättningen för Träffens
lokaler måste ge utrymme för någon form av sub­
vention även om den kan vara differentierad.
Anläggningen måste kunna vara flexibel i sin an­
vändning ansåg flera. En del anser att Träffen är bra
som festlokal. Särskilt bra att man kan äta och se
underhållning samtidigt på Träffen vid evenemang
där till exempel Rosvalla är för stort. En synpunkt
lämnades om att Träffen borde vara kvar i samma
utförande som nu. Om man bygger om finns det risk
för att anläggningen tappar sin charm och funktion.
En annan synpunkt var att lokalen inomhus är öds­
lig och borde byggas om. Utomhusteatern är fin för
konserter men det är väldigt kallt där och därför
borde den glasas in
Synpunkter lämnades om lokalernas standard.
Det måste läggas betydligt större vikt vid skötsel
av anläggningen och även kvalitén på underhållet.
Som det är idag så är det inte attraktivt att komma
dit som hyresgäst då lokalerna knappt hunnit städas
efter föregående hyresgäst. Den tekniska kvalitén är
alldeles för låg och samma sak gäller fläktsystem och
inredning. Det måste finnas en person på plats som
är ansvarig för anläggningen.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 127
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Piteå – Påse Pengar Projekt
Sammanfattning
Unga gör bättre, billigare och mer rätt för varje skat­
tekrona. Bättre än att ”gamla” tänker vad de vill ha.
Tränar på arrangemang av alla olika slag.
Kontaktperson:
Elisabeth Holmgren – ungdomskonsulent
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.pitea.se
1996 genomförde Kultur, park och fritidsförvalt­
ningen i Piteå en utredning om den ungdomsverk­
samhet som bedrevs inom förvaltningen. Utred­
ningen visade att intresset bland Piteås ungdomar
hade sjunkit markant för kommunens ungdoms­
gårdar och fritidsengagemang. Ungdomarna an­
såg att ungdomsverksamheten hade till uppgift att
stävja ett negativt beteende snarare än att stimulera
till deras växande. Det fanns också ett behov av ett
större utbud av aktiviteter. Utredningens resul­
tat låg till grund för en ny metod för Kultur Fritids
ungdomsverksamhet. Verksamheten skulle utgå
från uppgiften att stimulera och vägleda ungdomars
egna initiativ och vila på eget ansvar, växande, möte
mellan människor och delaktighet. Enligt ett beslut
i Kultur- och fritidsnämnden är en ungdomsverk­
samhet där ungdomar har verkligt inflytande så vik­
tig att den skall kunna erbjudas alla ungdomar. Alla
kommundelar skall ha tillgång till en ”påse pengar”.
Påpp startade 1998. Påpp bygger på att stimulera och
vägleda ungas egna initiativ och därmed öka ungdo­
mars inflytande, delaktighet och makt. Pengarna är
tillgängliga för ungdomar som vill söka bidrag till
egna aktiviteter/arrangemang.
I samband med ansökan ställs krav på ungdomars
engagemang och vilka vuxna som på något sätt del­
tar i projektet. Målet är att möjliggöra för unga att
med eget initiativ och kraft, skapa det som saknas,
finns för lite av eller överhuvudtaget inte existerar
i Piteå. Att de ska känna att de kan påverka snabbt
och med egen kraft samt med viss vuxenhjälp kunna
förändra en del av deras uppväxtvillkor.
128 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Inflytande
Hur gör man egentligen när man vill göra något?
Det är faktiskt rätt simpelt. Den svåra biten är att
knäcka idén för vad du vill göra. Börja här: Ta kon­
takt med oss, ring 0911-69 64 08 eller skicka epost
till.
>>Vi bokar in en träff med dig, hos dig eller hos oss.
>>Vi träffas, surrar lite och spånar vidare på din idé
eller dina tankar.
>>Du åker hem, förhoppningsvis med ett leende på
läpparna och en ännu bättre idé. Du funderar på
hur mycket pengar du behöver.
>>Vi gör en gemensam budget så du vet vad du be­
höver pengarna till.
>>Om allt känns bra för dig och för oss så tutar vi
och kör.
>>Du jobbar på och vill du ställer vi gärna upp som
bollplank. Vill du träffa oss 20 gånger så är det
helt OK, ni bestämmer hur ofta.
Svårare än så är det faktiskt inte. Bara testa, de som
testar detta brukar faktiskt ha skoj!
Sandviken – Ungas röst
Sammanfattning
Denna medborgardialog handlar om att ge unga en
röst i Sandvikens kommun.
Beskrivning
Under hösten 2013 genomförde Sandvikens kom­
mun LUPP som är MUCF enkät för att mäta ungdo­
mars livssituation i en kommun. I vår enkät hade vi
över 90 procent svarsfrekvens för både högstadiet
och gymnasiet. Totalt svarade ca 700 elever på LUPP
i Sandviken. För att nå en sådan hög svarsfrekvens
var två saker avgörande. Dels fanns beslut i kom­
munstyrelsen att LUPP skulle genomföras. Lupp
genomförs oftast i årskurs 8 på högstadiet och års­
kurs 2 på gymnasiet. För att öka legitimiteten så var
projektledaren ute i alla skolor och berättade för lä­
rare och skolledning om varför vi genomför LUPP.
Projektledaren var också med i samtliga klasser när
de genomförde LUPP:en. Inledningsvis höll pro­
jektledaren ett kort föredrag om LUPP och varför
den genomfördes. Stor vikt lades vid att eleverna
gjorde Sandvikens kommun en tjänst genom att
svara. Att vi som kommun behövde deras hjälp för
att ta bättre beslut riktade till unga. Projektledaren
prickade också av alla som var där på en klasslista för
att kunna återkomma till de elever som inte var på
plats. När eleven var klar med enkäten fick hen en
garanti där vi tackade för hens deltagande och ga­
ranterade att du som genomför LUPP kommer att
få en återkoppling där de samlade svaren redovisas,
att berörda politiker och tjänstemänska tar del av
LUPP och reflekterar över resultatet, att resultatet
ska påverka det fortsatta arbetet med ungdomspo­
litik i Sandviken. Garantin var underskriven av pro­
jektledaren och ett kommunalråd. Varje elev fick
också en godisklubba som tack.
En annan viktig kugge att LUPP 2013 blev lyckad
var att vi innan vi samlade in svar hade anlitat en
konsult som skulle sammanställa svaren och skriva
en rapport. Detta gjorde att vi redan i februari hade
en klar rapport som kunde presenteras i fullmäktige
och nämnder.
Kontaktperson:
Linus Wellander, barn och ungdomsstrateg,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.sandviken.se
Verksamhetsområde:
LUPP
För att veta vad som är orsaken till resultatet så
anställdes under tre veckor sommaren 2014 fem
kommunutvecklare som var mellan 14–18 år. Deras
uppgift var att på tre veckor analysera resultatet och
själva ta fram förslag på hur de kunde åtgärdas. Re­
sultatet blev en rapport med 33 förslag inom 14 olika
områden. Det var viktigt att rapporten var modern
och snyggt designad för att man skulle ta den på all­
var. Projektledaren valde även att inte ändra något
i texterna som kommunutvecklarna skrivit utan de
skulle vara deras ord till 100 procent. Detta projekt
fick stort genomslag i media och kommunutveck­
larna fick möjlighet att presentera sina resultat för
den högsta kommunledningen. Det var en utmaning
att förklara för kommunen att dessa fem kommun­
utvecklare skulle ses som en fokusgrupp och inte
nödvändigtvis representera alla unga.
Tips för att nå ett bra resultat i en enkät: Ha ett
beslut från högsta ledningen. Delegera inte ansvaret
för få in svaren. Förklara varför och garantera re­
spons till respondenterna.
Tips för kommunutvecklare är att lägga tid på att
välja ut gruppen och jobba ihop gruppen. Ha resur­
ser för belöningar till gruppen och att göra en snygg
produkt. Ge verktyg i from av utbildning och mate­
rial Låt gruppen jobba självständigt och respektera
deras sätt att formulera sig.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 129
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Sundbyberg – Parklek parlament
Sammanfattning
Konst- och stadsutvecklingsprojekt som ger nya
perspektiv på områdesutveckling med fokus på
medskapande processer och lokala initiativ.
Kontaktperson:
Helena Dunberg, projektkoordinator,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.parklek.com, www.sundbyberg.se/
parklek
PARK LEK var ett konstprojekt och ett samarbete
mellan konstnären Kerstin Bergendal, Sundbybergs
stad och Marabouparken konsthall. Under år 2011
var ett programförslag ute på samråd. I PARK LEK
utformade boende i områdena ett alternativt pro­
gramförslag och arbetet dokumenterades med video
och foto. PARK LEK fick stöd från Statens konstråd,
Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitektur­
museet i regeringsuppdraget samverkan om gestalt­
ning av offentliga miljöer. Efter PARK LEK besluta­
de stadens politiker att arbetet skulle fortsätta och
det har kallats PARK LEK PARLAMENT.
I kommunstyrelsens inriktningsbeslut gavs tre
principer för arbetet med områdesutvecklingen:
>>samägarskap,
>>metodutveckling,
>>paradigmskifte.
Målet med arbetet har varit att sammanföra ett nät­
verk av boende, fastighetsägare och andra lokala
aktörer med den kommunala organisationen. Målet
har också varit att ta fram till antagna detaljplaner
och konkreta projekt samtidigt som en samverkans­
struktur skapas för en långsiktig utveckling av stads­
delarna.
Arbetet har bedrivits i ett offentligt mötesrum
kallat ROSA RUMMET och i ett projektsekretariat.
Till projektsekretariatet knöts en referensgrupp.
Gruppen bestod av boenderepresentanter och fast­
ighetsägare. Sex fokusgrupper har genomförts:
>>Ny bebyggelse.
>>Trafik och vägar.
>>Parker och grönområden.
>>Seniorliv i området.
>>Barn och ungdomars fritid.
>>Toppstugan.
>>Skolor och förskolor.
Totalt genomfördes 18 fokusgruppsamtal. Alla var
välkomna. På varje tema genomfördes minst tre mö­
ten. Det första mötet användes till behovsidentifie­
ring. Under mötena tecknades en övergripande bild
av varje enskilt tema. Nyckelfrågor identifierades,
konflikterande intressen synliggjordes och poten­
130 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Parklek
Kommunen har fattat beslut om att arbeta
med medborgardialoger
tiella lösningar diskuterades. Mellan varje möte var
det tre till fyra veckor då projektsekretariatet hade
möjlighet att göra fördjupade analyser och undersö­
ka frågor som uppkommit. Resultatet kunde sedan
återkopplas till gruppen på nästföljande möte. På så
vis skedde en gradvis utveckling och konkretisering
i varje fokusgrupp. I syfte att bredda deltagandet och
kunskapsunderlaget arbetade vi också uppsökande.
Arbetet i de olika fokusgrupperna gick att följa i
ROSA RUMMET och under projektet gjordes två
stora utställningar.
Resultat blev fortsatt planläggning i flera plan­
områden, etablerandet av två identitetsskapande
grönstråk, ny Toppstuga (förenings lokal) och upp­
rustning av den kringliggande parken. Kartläggning
av områdenas resurser i en Lager-på-lagerplan. Nya
formella och informella nätverk har bildats som nu
är medskapare.
Konstnären Kerstin Bergendal har tillfört kom­
petens som bidragit till den plattform för utveck­
ling som finns idag. Tid, kontinuitet, samordning
och långsiktiga åtaganden är förutsättningar för en
hållbar utveckling. Långsiktighet måste kombine­
ras med snabba synliga åtgärder. Fysisk närvaro av
nyckelpersoner är avgörande för trovärdighet och
tillit. Det kan dock behövas stöd i form av ett litet
ekonomiskt bidrag, kontakter och kommunikation
för att lokala initiativ ska bli bärkraftiga. Lokala
samverkansforum för boende och andra aktörer är
viktiga. I vilken utsträckning boende och andra ak­
törer kan påverka olika beslut behöver tydligt klar­
göras.
Täby – Roligare lekplatser och aktivitetsytor
Sammanfattning
Utveckling av lek- och aktivitetsytor i Täby genom
enkäter, tematräffar och gåturer med barn och ung­
domar.
Kontaktperson:
Håkan Blanck, parkchef,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
Taby.se, sök på lek- och aktivitetsplan
Syftet med Täbys lek- och aktivitetsutredning var att
föreslå åtgärder för att kunna förbättra tillgänglig­
heten avseende lek- och aktivitetsytor för barn och
ungdomar samt tillgodose flera gruppers behov av
lek, utomhusrekreation och spontanidrott. Med till­
gänglighet avses tillgång på och närhet till lek- och
aktivitetsytor för barn och ungdomar t o m gymna­
sieåldern, inklusive unga med olika funktionsned­
sättningar. Utredningen har inkluderat möjligheter
att skapa sammanhängande lek- och aktivitetsstråk
i trafikfria allmänna miljöer. Som underlag har
grönplanens grönstråk och trygga skolvägar i Skol­
vägsprojektet använts för att sammanbinda befint­
liga och föreslagna lek- och aktivitetsytor. I lek- och
aktivitetsplanen har behovet utretts av nya lek- och
aktivitetsytor och utvecklingsbehovet av befintliga
ytor.
En enkät togs fram, med ca 20 frågor som fanns
tillgänglig på kommunens webbplats under ett an­
tal veckor. Information om enkäten spreds genom
anslag på varje lekplats, mejlutskick till förskolor,
boendeföreningar (samfälligheter, villaägarfören­
ingar och bostadsrättsföreningar) samt till ideella
organisationer som möter kommunens barn och
ungdomar. Annonser om enkäten sattes dessutom
upp på flertalet barnavårdscentraler, huvudbiblio­
teket och en gymnasieskola i Täby. Det inkom 374
svar, vilket utgjorde ett bra statistiskt underlag. En
särskild enkät, avsedd för elever, lades ut på en av
kommunens gymnasieskolors intranät. Enkäten gav
främst de vuxnas bild av lek och aktivitetsbehovet i
sitt närområde.
Verksamhetsområde:
Lekpark
På särskilda tematräffar bjöds personer med
praktisk erfarenhet och forskarerfarenhet inom
områdena för utformning av lek- och aktivitetsytor,
tillgänglighetsanpassning samt funktionshindrade
barn och ungdomar in.
För att få en djupare bild av barn och ungdomars
syn på närmiljön har utredningen kompletterats
med fokusgrupper med barn respektive ungdo­
mar. För att få en bra sammansättning i grupperna
har den gjorts i samarbete med fritidsgårdarna och
skolverksamheten. Fokusgrupperna har tillämpat
arbetsmetoden ”gåtur” framarbetad vid Chalmers
och Lantbrukshögskolan i Danmark. Gåturerna har
genomförts på tre platser.
Lek- och aktivitetsplanen är ett styrande doku­
ment avseende hur Täby väljer att utveckla sina
lek- och aktivitetsplatser. Den utarbetade policyn
föreslår en bättre spridning på lek- och aktivitetsy­
tor så att de finns nära medborgarna i alla delar av
kommunen. Dessa platser behövs för att barn och
unga ska erbjudas spontana mötesplatser utomhus
för lek och aktivitet i stimulerande miljöer.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 131
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Uddevalla – Ny lekplats på landsbygden
Sammanfattning
2013 genomfördes en medborgarbudget för att in­
volvera barn i åldern 0–12 år i utformningen av de­
ras nya lekplats.
Kontaktperson:
Cornelia Kirpensteijn, demokratiutvecklare.
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.uddevalla.se/em www.uddevalla.se –
demokratiutveckling
En medborgarbudget genomfördes i landsbygds­
område i Uddevalla under våren 2013. Aktiviteten
avgränsades genom att endast barn i åldern 0–12 år
som bodde i området bjöds in för att lämna förslag
på hur deras närliggande lekplats ska utformas. I
ett första steg fick barnen välja lekredskap upp till
200 000 kr som de önskade på den nya lekplatsen.
Detta gjordes genom ett webbverktyg där man ”drar
och släpper” in de lekredskap man önskar på lek­
platsen. De inkomna förslagen bearbetades sedan
ihop av ansvarig tjänsteman på tekniska kontoret.
Resultatet blev två röstningsbara förslag. Barnen
som bjöds in för att lämna förslag bjöds in ytterli­
gare en gång för att genom en omröstning besluta
vilken av de två röstningsbara lekplatsförslagen som
slutligen skulle byggas.
111 barn (58 flickor och 53 pojkar) bjöds in för att
vara med och påverka sin nya lekplats, ca 43 procent
av målgruppen deltog i medborgarbudgetprocessen.
Målet med medborgarbudgeten var att involvera
barn i utformningen av deras lekplats. Att i ett tidigt
132 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Lekplats
skede involvera barnen i processen och sedan låta
dem vara med och påverka hela vägen upp till be­
slut var en framgångsfaktor i detta projekt. Stor vikt
lades vid planeringen – hur skapar vi ett forum för
barn i ung ålder att påverka en budget på 200 000 kr
på ett begripligt sätt? Vi använde oss av ett pedago­
giskt webbverktyg där barnen fick välja lekredskap
och där den totala budgeten minskade i förhållande
till kostnaderna på valda lekredskap. Under omröst­
ningen fick varje barn en valsedel och efter att för­
slagen presenterats fick barnen möjlighet att gå runt
och titta på de olika förslagen och sedan lägga sin
valsedel i valurnan framför den lekplats de önskade.
Upplands Väsby – Önskebrunnen
Sammanfattning
Under seniormässan den 27 februari 2014 hölls en
medborgardialog kring kultur och fritidsaktiviteter
för seniorer i Upplands Väsby.
Beskrivning
I dialogen fanns det möjlighet för seniorerna att
tycka till om Väsbys framtid, som en del i Väsby
kommuns arbete med den nya översiktsplanen som
just nu formas.
Dialogdeltagarna kunde också lägga förslag i den
”magiska” önskebrunnen kring något som man vill
ska förbättras eller ordnas i Upplands Väsby. Den
var väldigt populär och förslag lämnades in från ett
nytt kulturhus till språk- och danskurser.
För att få igång inspirationen hade informations­
enheten en låda med lappar som seniorerna kunde
plocka. På lapparna stod det kreativa frågor vars
syfte var att sätta igång fantasin kring kultur och fri­
tidssysselsättningar. Exempel, Har du en bok inom
dig? Vill du se VM i tyngdlyftning på Väsbyarenan?
Kontaktperson:
Johannes Wikman, kommunikationsdirektör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.upplandsvasby.se
Verksamhetsområde:
Kultur och fritid
Synpunkterna och tankarna kunde antingen läm­
nas in i skriftlig form eller genom en videoinspel­
ning.
Cirka 100 Väsbybor var med i dialogaktiviteten.
Efter dialogen har inkomna synpunkter samman­
ställts och dessa har skickats till ansvarig tjänste­
man för fortsatt arbete.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 133
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Värmdö – Medborgardialog om Runmarö ö-bibliotek
Sammanfattning
Skärgårdskommunen Värmdö är delvis en gles­
bygdskommun och medborgardialogen på Runmarö
syftade till att bibehålla en god service.
Beskrivning
2008 avvecklades de kommunala ö-biblioteken som
fanns på Runmarö, Möja, Nämdö, Sandhamn och
Svartsö. Efter nedläggningen kom synpunkter in
från invånarna och som ledde till att ö-biblioteken
startade i ny driftsform år 2009. Nämnden skriver
överenskommelser om drift av ö-bibliotek med för­
eningar på Runmarö, Möja, Nämdö, Sandhamn och
Svartsö. Utlåningen på Runmarös ö-bibliotek har
varit mycket låg. En enkätundersökning skickades
ut till alla bofasta, från 18 år ålder och uppåt, i Värm­
dös skärgård. Svarsfrekvensen som låg på 27 procent
visade att på Runmarö var den mötesplats man var
minst nöjd med. Syftet med medborgardialogen på
Runmarö var att undersöka olika alternativa mötes­
platser, delvis för att stärka demokratin, men också
för att öka effektiviteten i verksamheten. Medbor­
gardialogen hölls på Runmarö bygdegård och ämnet
för kvällen var:” Hur kan ö-biblioteken på Runmarö
bli mer attraktivt för dig och övriga som bibliotek
och mötesplats?” Totalt deltog 14 personer, förtro­
endevalda, tjänstemän och boende, i dialogen. Det
bor ungefär 300 bofasta på Runmarö. Medborgar­
dialogen genomfördes i form av ett dialogcafé där
de deltagande delades in i två grupper. Efter ca 45
134 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Megha Huber
Webbadress där mer information finns:
www.varmdo.se
Verksamhetsområde:
Kultur
minuter återsamlades alla och tillsammans hölls en
gemensam redovisning av gruppernas idéer och alla
fick rösta på förslagen. Varje person fick två röster.
Förslagen som presenterades var följande:
>>Flytta tillbaks biblioteket till läkarstationen, den
tidigare lokalen (16 röster).
>>Skriv avtal med Runmarö hembygdsförening och
drift (2 röster).
>>Bokbussen börjar köra även till Stavsnäs vinter­
hamn istället för enbart till livsmedelsaffären (10
röster).
Under mötet gjordes minnesanteckningar vilka tre
veckor senare presenterades för kultur- och fritids­
nämnden. Nämnden beslutade då att bokbussen
även ska börja köra till Stavsnäs vinterhamn. Beslu­
tet har skickats ut till deltagande på medborgardia­
logen och kommer verkställas under 2015.
Västerås – Handlingsplan för fritidsgårdar
Sammanfattning
Ny handlingsplan för fritidsgårdar skall tas fram och
skall gälla år 2014-2019. Arbetet med handlingspla­
nen skall ske i bred dialog och deltagande.
Beskrivning
Syftet med denna utredning är att utifrån en bred
förankring ta fram ett underlag till en ny handlings­
plan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås. Mål­
gruppen är bland annat barn, ungdomar, föräldrar,
medarbetare och politiker.
För att få en bild av behov, förutsättningar och
önskemål som grund för en ny handlingsplan har en
mängd personer lämnat synpunkter och önskemål.
Informationen från workshops, fokusgrupper, in­
tervjuer, dokument m.m. har samlats in och bearbe­
tats av en arbetsgrupp/styrgrupp som sedan format
innehållet i handlingsplanen. Insamlingen har skett
genom olika typer av dialogmöten och intervjuer,
där mer än 400 barn, ungdomar och vuxna deltog.
Genomförandet av var och en av dessa dialogmöten
beskrivs nedan.
Idéforum vuxna
Fritidsledare, enhetschefer och representanter från
samarbetspartners (Polisen, Landstinget, politiker,
socialtjänst, skola samt kultur och fritid) inbjöds
den 18 februari till Växhuset för att under en heldag
diskutera bilden av den önskade framtida fritids­
gården. Idéforumet inleddes med föreläsningar av
Mats Trondman, professor vid Linnéuniversitet,
och Tina Wilhelmsson, visartist. Därefter fick delta­
garna besvara frågor med mentometerknappar och
diskutera i grupper. Vid gruppdiskussionerna be­
handlades ett antal frågor.
Idéforum ungdomar
Det arrangerades idéforum för ungdomar på Väx­
huset. Gycklargruppen TRiX underhöll och inspi­
Kontaktperson:
Per-Inge Hellman, strateg beställarverksamheten,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.vasteras.se/forskolaskola/Sidor/
vifortsatterattutvecklafritidsgardsverksam­
hetenskvalitet.aspx
Verksamhetsområde:
Fritidsgård
rerade med en Demokratishow. Därefter besvarade
ungdomarna frågor dels individuellt med hjälp av
mentometerknappar och dels genom gruppdiskus­
sioner.
Klubbdag
Det arrangerades en Klubbdag dit barn i åldern 10–
13 år från fritidsklubbarna inbjöds. Under dagen fick
barnen möjlighet att besvara frågor om fritidsklub­
barna med mentometerfrågor. Fritidsklubbsbarn
besvarade på olika frågor kring deras upplevelse av
klubben och hur de vill att en fritidsgård ska vara.
Fokusgrupper och workshops
Totalt har olika typer av fokusgruppsintervjuer eller
workshops hållits med åtta olika målgrupper.
En handlingsplan för fritidsgårdverksamhet är nu
antagen i Barn- och ungdomsnämnden.
En bred ingång till ett framtagande av en hand­
lingsplan ger en djupare grund till vad ”kunden”
önskar och har behov av. Vi har fått fler som har
tyckt och tänkt kring detta och det har innebar bland
annat att nämnden tog handlingsplan i full enighet.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 135
Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid
Öckerö – Ungdomsdialog
Sammanfattning
Dialog med unga om vad de vill se för utveckling i
Öckerö.
Beskrivning
Inbjudan till dialogcaféet gick ut till ungdomar ge­
nom lokalbladet, på kommunens hemsida, till alla
ungdomar i före detta ungdomsfullmäktige, till
elevråd på högstadiet och gymnasiet, till alla bi­
dragsberättigade föreningar, ”skategruppen”, till
fritidsgårdens gårdsråd, till alla högstadielärare för
vidarebefordran till eleverna samt att det anslagits
på högstadiet, gymnasiet och fritidsgården.
13 maj 2009
Kvällen inleddes med presentation och genomgång
av kvällens upplägg. Ungdomar och politiker förde­
lades över sex stycken bord med 5–8 personer på
varje (totalt 30 ungdomar och 10 politiker). Först
genomfördes en brainstorming, enskilt och i grupp
vid borden. Förslagen från brainstormingen använ­
des sedan som underlag för en dialog vid respektive
bord. Varje grupp sammanfattade sina förslag på
stora lappar och redogjorde på ett åsiktsplank för
övriga deltagare. Därefter fick alla deltagare själva
kategorisera förlagen under rubriker. Slutligen fick
ungdomarna fem ”pluppar” var att fördela på de för­
slag/rubrik som de ansåg vara viktigast. Dagen av­
slutades med summering av resultatet samt en fråga
om det fanns intresse att delta i en liknande forum i
framtiden, vilket det fanns. De som var intresserade
att eventuellt delta i ett fortsatt arbete med frågorna
fick möjlighet att anmäla sig. Slutligen ombads när­
varande politiker att ta med sig förslagen till respek­
tive partigrupp för diskussion.
136 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Robert Lindberg, informatör,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Fritid, inflytande
19 jan 2010
Dialogcaféet inleddes med presentation och genom­
gång av kvällens upplägg.
Ungdomar och politiker fördelades över fem bord
med 5–8 personer på varje, totalt 12 ungdomar, 27
anmälda, och 14 politiker.
Kommunalråd Arne Lernhag återkopplade till re­
sultatet från vårens dialogcafé 2009, då var de vikti­
gaste frågorna för ungdomarna ny fristående fritids­
gård, skatepark, vindkraft mm.
14 mars 2011
Ungdomar inbjöds till dialogcafé via lokalbladet, på
kommunens och fritidsgårdens hemsida, elevråd på
högstadiet och gymnasiet, i samband med drogvane­
undersökning samt anslag på högstadiet, gymnasiet
och fritidsgården.
Dialogcaféet inleddes med presentation och ge­
nomgång av kvällens upplägg.
Totalt var 24 ungdomar och 13 politiker närva­
rande. Ungdomar och politiker fördelades över fem
bord med ca 8 personer på varje bord.
Östersund – Mötesplatsen under bron
Sammanfattning
Genom medborgardialog och brukardialog kunde vi
skapa en väl fungerande anläggning som brukarna
är stolta över och rädda om.
Kontaktperson:
Nicole Lindsjö,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.ostersund.se
Dialogen var en del i ett större projekt gällande för­
nyelse av Badhusparken som skulle utvecklas till
stadens stadspark. Det fanns en förankring politiskt
att förnyelseprojektet skulle innefatta medborgar­
dialoger. Delprojektet med skateanläggningen växte
fram ur den övergripande medborgardialogen och
arbetet fortsatte som en egen dialog. Målet blev att
bygga en bra skateanläggning och mötesplats i par­
ken. Dialogen hölls i form av fysiska möten samt
på facebook. Facebookdialogen administrerades av
en av intressenterna (som en del i studentens exa­
mensarbete) och användes flitig för att diskutera
och enas om designen på själva skateanläggningen
samt att förankra utformningen av kringutrustning
som möblering och belysning. Genom facebook och
via mail gjordes inbjudningar till de fysiska mötena.
Ett 70-tal personer var aktiva i facebookdialogen
och ett 20-tal var med på de fysiska mötena.
Verksamhetsområde:
Parkverksamhet
Genom medborgardialog och brukardialog kunde vi
skapa en väl fungerande anläggning som brukarna
är stolta över och rädda om. Det krävs dock en fort­
satt dialog och gemensam utveckling av platsen över
tid för att brukarna ska fortsätta känna sig delaktiga
och värnar om platsen.
Vi upplever det som en styrka att det var en av
brukarna som höll i den intensiva facebookdialogen
och inte kommunen. Det blev en friare dialog och vi
kunde sedan möta deras gemensamma önskemål.
Kommunen höll i projektet, de fysiska mötena, fi­
nansiering kontaktlistor mm. och var ett stöd och
bollplank till den som höll i facebookdialogen.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 137
KAP ITEL
7
Dialog om trafik, miljö och trygghet
Trygghet och säkerhet är tillsammans med utveckling viktiga utgångspunkter för män­
niskors uppfattning om ett gott lokalsamhälle. Urbaniseringen ökar och enligt Eurostat så
har Sverige den snabbaste urbaniseringstakten i Europa. När människor lever allt ­tätare
blir miljön ur olika perspektiv allt viktigare och något som man vill vara med och påverka
och ha inflytande över. I detta kapitel möter vi olika perspektiv på detta.
138 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Bromölla – Översyn av kollektivtrafiken
Sammanfattning
Öppna möten och enkäter för att kartlägga medbor­
gares behov av kollektivtrafik.
Beskrivning
Beredningen för tillväxt och samhällsbyggande fick
i uppdrag från fullmäktige att genomföra en över­
syn av kollektivtrafiken i Bromölla inför de föränd­
ringar som förväntas ske i samband med införandet
av Pågatåg i kommunen. Syftet med uppdraget var
att utreda behovet av, och omfattningen av kollek­
tivtrafik utifrån medborgarnas önskemål och kom­
munala prioriteringar. Syftet var även att få fram ett
material inför förhandlingar med Skånetrafiken om
önskade linjesträckningar och turtäthet utifrån ett
medborgarperspektiv.
Beredningen startade arbetet genom att studera
hur kollektivtrafiken idag trafikerar kommunen sett
i förhållande till var människor bor. Parallellt med
detta bjöds Skånetrafiken in för att berätta om vil­
ka framtidsplaner gällande tåg- och busstrafik som
fanns. Beredningen tog fasta på följande viktiga för­
ändringar inför kommande dialoger med medbor­
garna:
>>När Pågatågen kommer till Bromölla station år
2013 ökar dagens tågavgångar från 19 till 30 per
dygn vilket innebär halvtimmestrafik stora delar
av dagen.
>>Baksidan med pågatågssatsningen är: tätare
taxezoner och högre biljettpris, samt ett minskat
turutbud med busslinje 558 från dagens 25 turer
i vardera riktningen på vardagar till ca 10 turer i
vardera riktningen. Helgtrafiken med busslinje
558 plockas bort helt.
Beredningens arbetade på att möjliggöra för med­
borgare att tycka till om förändringarna och be­
rätta om vilka behov av kollektivtrafik som de har.
För att försöka nå olika grupper i samhället ge­
nomfördes medborgardialogen på flera olika sätt.
Kontaktperson:
Rebecka Klevendal, verksamhetsutvecklare
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.bromolla.se
Verksamhetsområde:
Kollektivtrafik
Samtliga hushåll i Bromölla fick en enkät med frå­
gor kring kollektivtrafiken hem i brevlådan genom
”kommuninfo”-bladet. Totalt svarade 110 personer
på enkäten genom att skicka in den, eller genom
att svara på webben. Utöver detta inkom fem skri­
velser. Beredningen för tillväxt och samhällsbyg­
gande genomförde tre ”öppna möten” på tre olika
platser i kommunen samt besökte pensionärsrå­
det och ungdomsrådet för att inhämta synpunkter.
Tillsammans utgjorde alla synpunkter en viktig
grund inför förhandlingar med Skånetrafiken och
framtida kommunala/lokala satsningar på kollek­
tivtrafik. I dialogen vid de öppna mötena blev det
mycket tydligt att viljan/lusten att påverka är stark
när man känner sig berörd av en fråga. På två av tre
utvalda dialogplatser skulle busstrafiken ersättas av
tåg vilket för många var positivt men för den tredje
platsen, ett samhälle utanför centralorten, skulle
bussturerna och helgtrafiken dramatiskt minskas
samtidigt som tåget inte betjänade deras samhälle. I
detta samhälle var uppslutningen till det öppna mö­
tet betydligt större och många åsikter framfördes.
Slutsatsen blev att metoden ”öppna möten” är bra
i situationer där medborgare starkt påverkas och
på så vis kan förväntas vilja tycka till. Annars är det
mycket få personer som tar sig tid att besöka ett öp­
pet möte en vanlig vardagkväll.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 139
Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet
Eskilstuna – Trygghetsarbete inom LaRS-projektet
Sammanfattning
LaRS-projektet omfattar tre områdena och har som
övergripande syfte att tillsammans med boende och
verksamma skapa en hållbar och attraktiv stadsdel.
Kontaktperson:
Tryggve Lundh,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.eskilstuna.se
Lagersberg och Råbergstorp byggdes som en del
av miljonprogrammet. Lagersberg förvaltas av det
kommunala bolaget Kommunfastighet och Råbergs­
torp på andra sidan vägen ägs av Pagoden, ett privat
bolag. Båda dessa områden består av trevåningshus
runt bilfria grönskande gårdar. En extremt barnvän­
lig miljö nära centrum där boende trivs. Trots detta
har området från starten dragits med en lågstatus­
stämpel. Stenby byggdes på åttiotalet och ritades av
samma arkitekter, med en justerad plan och utgörs
därför av en blandning av flerfamiljshus, radhus och
villor.
Under ett drygt år har fester ordnats, en stads­
delstidning startats med fler etablerande aktiviteter.
Problem med utåtagerande ungdomar kulminerade
i juni 2014 när en stor mängd fönster krossades, vil­
ket ökade engagemanget i området och intresset
för samarbete hos snart sagt alla parter. Projektet
fick ironiskt nog en skjuts, fler efterfrågade LaRSprojektets kontaktytor. Kommunpolisen och Tryg­
ga Eskilstuna håller nu med projektets hjälp på att
skapa ett nätverk för att mobilisera vuxna i form av
nattvandring, grannsamverkan och sms-grupper.
I ett första möte deltog tjänstemän, rektor på sko­
lan, fritidsgårdspersonal, fastighetsägarnas repre­
sentanter, närpolis, väktare, räddningstjänst, hy­
resgästförening, boenderepresentanter samt unga
boende från Lagersberg. Ofta attraherar den här
sortens möten enbart pensionärer och daglediga,
ibland från helt andra stadsdelar men med intresse
för trygghetsfrågor och ibland med en politisk agen­
da. Mer sällan når man de icke- eller lite svenskta­
lande, de som utgör majoritet i stadsdelen och där
föräldrarna till de ungdomar som berörs ingår. Mö­
140 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Trygghet
tet annonserades nu nära inpå via sociala nätverk
och direkt riktat till nämnda grupp. ”Djungeltrum­
man” användes, flera kom som aldrig deltagit tidiga­
re och efter en stund anslöt ett par av de ungdomar
som pekats ut som problematiska. Fler yngre kom in
under mötets gång, ända ned till 11–12 års ålder. Som
mest var det 45 personer i rummet. Ur protokollet,
lätt förkortat: Problemet just nu är att gäng samlas
utanför kiosken.
– När fritis stänger vid nio, då sitter vi där, äter
nötter, det är väl inget fel på det? Jag är mer rädd för
kioskmannnen!
– En gång kom han ut och sprutade på oss med en
brandspruta! Om han inte gillar er och ni inte ho­
nom, varför sitter ni där? Det finns ju ingen annan
stans. Vi kan bygga tak och bänkar en bit bort. Men
kommer de att sitta där då? Tro mig, om det fanns
ett annat ställe skulle de sätta sig där!
Vi tar era kontaktuppgifter och försöker ordna
det.
Protokollet översattes på begäran till arabiska
inom en vecka. Ytterligare ett informationsmöte
hölls av polisen, nu specifikt om nattvandring och
grannsamverkan. Nattvandring beräknas starta
denna vecka i anslutning till en fest. Fritidsgården
har nu öppet till 23. Fastighetsägaren håller på att
iordningställa bänkar.
Gislaved – Kartverkstad 2012
Sammanfattning
Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialog
projekt i Gislaveds kommun. Projektets huvudsakli­
ga syfte och mål var att utveckla metoder för att öka
dialogen med medborgare, företag och föreningar.
Beskrivning
Kommunfullmäktige beslutade i maj 2011 att star­
ta ett medborgardialog projekt och att tillsätta en
Demokratiberedning. Beredningen bestod av elva
kommunfullmäktigeledamöter och alla partier i
fullmäktige var representerade. Beredningen fung­
erade som styrgrupp för projekt medborgardialog
och arbetade med att öka invånarnas delaktighet.
Uppdraget för demokratiberedningen var att pröva
olika metoder och verktyg för medborgardialog och
därefter sammanställa erfarenheterna i en handbok
för medborgardialog i Gislaveds kommun. Detta ex­
empel är ett av de fem dialoger som genomfördes.
Under mars månad 2012 arrangerade projekt
medborgardialog en Kartverkstad i orten Smålands­
stenar, Gislaveds kommun. Målet med Kartverk­
staden var att hämta in synpunkter på gång- och
cykelvägarna i Smålandsstenar för att använda som
underlag till kommunens gång- och cykelvägsplan.
Personer över 65, elever i årskurs 5 och 6 på ortens
skolor, samt förskollärare på orten fick möjlighet att
fylla i en enkät via en webbaserad karta (Geopane­
len) och lämna synpunkter på gång- och cykelvägar­
na i Smålandsstenar. Fokus fanns på upplevda risker
och förbättringsmöjligheter. Tjänstemän och politi­
ker arbetade som handledare och besökte skolorna,
samt hade öppet hus i allaktivitetshuset Torghuset
för personer över 65 år. Sammanlagt deltog 33 per­
soner över 65 år, 163 mellanstadieelever, samt för­
skolepersonal från 20 förskoleavdelningar.
Återkopplingen avseende resultaten av Kartverk­
staden gjordes genom en rapport som skickades ut
Kontaktperson:
Eva Gardelin-Larsson, kanslichef,
[email protected]
Anna Sanell, utredare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.gislaved.se/medborgardialog
Verksamhetsområde:
Gång- och cykelvägar
till deltagarna via e-post. Tjänstemän besökte även
eleverna i de klasser som deltog och berättade hur
eleverna hade svarat. Gång- och cykelvägsplanen
antogs av tekniska nämnden och kommunfullmäk­
tige hösten 2014.
Kartverkstaden fungerade bra som dialogaktivi­
tet och resultatet blev mycket användbart som un­
derlag till gång- och cykelvägsplanen. Kartverktyget
Geopanelen (webbaserat kart- och enkätverktyg)
var användarvänligt och det var lätt för deltagarna
att rita i kartan. Nackdelen med aktiviteten var att
GC-planen blev färdig långt efter att dialogaktivite­
ten genomfördes så ett färdigt resultat presentera­
des aldrig för deltagarna. Det kommer därmed att
vara svårt för deltagarna att koppla sina synpunkter
till ett konkret resultat i trafikmiljön.
Projektet och kommunens medborgardialogar­
bete utvärderades i SCB:s medborgarundersökning
2013.
Resultatet visade att 36 procent (579 svarande)
av kommuninvånarna kände till kommunens arbete
med medborgardialog.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 141
Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet
Mora – Information och involvering tidigt i Saxviken
Sammanfattning
Under perioden 2012–2013 genomfördes tre mark­
tekniska undersökningar av området Saxviken i
Mora där det tidigare har funnits sågverksverksam­
het.
Beskrivning
Syftet med den första marktekniska undersökning­
en var att konstatera huruvida det fanns förorening­
ar inom området Saxviken. Resultatet av markun­
dersökningarna visade att området är påverkat av
dioxiner. Miljönämnden och länsstyrelsen bedöm­
de att det fanns behov av ytterligare undersökningar
för att kunna bedöma riskerna för människors hälsa
och miljö. För den ena av verksamheterna har miljö­
nämnden bedömt att det finns en ansvarig verksam­
hetsutövare och för den andra har de bland annat
pekat på kommunen som solidariskt ansvarig.
I projektet för den marktekniska undersökningen
sades det tidigt att man skulle fokusera på att hålla
de boende informerade direkt och att de inte skulle
behöva läsa i tidningen vad som händer, planeras att
hända osv. Projektet hade både utskick till de boen­
de och möten på folkhögskolan i Mora där man bjöd
in de boende. Antalet boende som deltog var runt
170 stycken.
Tillvägagångssättet med tidig information och
involvering av de boende gjorde att de blev mindre
142 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Anna Ollars Miljökontoret Mora-Orsa,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
mora.se/Miljo--trafik/Saxviken/
Verksamhetsområde:
Miljö och teknik
oroliga och att de kände sig prioriterade i informa­
tionsarbetet. Under informationsmötena med de
boende har de tjänstemän som representerat kom­
munen frågat de boende om deras syn på arbetssät­
tet. De boendes önskemål har varit att möten hålls
exempelvis då en undersökning genomförts och ett
resultat ska presenteras. De boende sade också att
inför en undersökning kan det räcka med ett utskick
från kommunens sida. Dessa ärenden har ett flöde
med förstudie, huvudstudie och sedan åtgärder där
ansvarsfrågan hanteras inom samtliga delar.
Alla utskick och informationsmöten arrangera­
des på tekniska förvaltningen tillsammans med mil­
jöförvaltningen, som har myndighetsrollen i upp­
draget.
Piteå – Trygghetsvandring
Sammanfattning
Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en
bättre och tryggare närmiljö men kan också använ­
das för att undersöka hur människor använder och
trivs i sin närmiljö.
Beskrivning
Det kan komma indikationer på att ett område upp­
levs otryggt. Indikationerna kan komma från med­
borgare, fastighetsägare, tjänstemän eller andra
aktörer som vistas i området. Vid varje vandring
medverkar en politiker från kommun alternativt
landsting. Datum och tid bestäms av kommunens
ansvariga grupp som består av tjänstemän. Däref­
ter går en inbjudan ut till allmänheten via hemsida
och dagstidningar. Även riktade inbjudningar till de
grupper som vistas i området eller på olika sätt har
koppling till det.
Vandringen tar ca 2 tim och är på ett avgrän­
sat område. Vid vandringens start så diskuterar de
medverkande vad som ska beaktas. Till exempel:
>>Skötsel och underhåll. Skräp, skymmande buskar,
sly, trasiga lampor, bänkar och lekredskap. Saker
som snabbt går att åtgärda.
>>Bebyggelsen och olika anläggningars utform­
ning. Skymmande murar, mörka parkeringshus,
entréer, fönster och placering, belysning, gång­
tunnlar och busskurer.
>> Stadsplanens utformning. Obefolkade mellan­
rum, otrygga passager, områden som det är svårt
att hitta i, enformiga miljöer.
>>Det mänskliga livet. Sociala problem och stör­
ningar, goda mötesplatser.
Allt dokumenteras och fotograferas för att efter
vandringen sammanställas och skickas ut till berör­
da parter. När vandringen avslutas så samlas grup­
pen för en reflektion av vandringens. Alla får komma
med synpunkter utan värderingar.
Kontaktperson:
Helena Lindehag, samhällsutvecklare.
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.pitea.se
Verksamhet:
Trygghet
Resultatet
Det har genomförts cirka 2 vandringar per år se­
dan 2009. I genomsnitt har cirka 7 personer med­
verkat på vandringarna, både tjänstemän, politiker
och medborgare. Vandringen följs upp efter ett år
av handläggare. Vissa områden har det åtgärdats
majoriteten av det som påpekades andra områden
har inte prioriterats av till exempel Fastighetsägare
och områdesansvariga. All dokumentation finns på
kommunens hemsida.
Lärdomar
Trygghetsvandring är inget unikt för Piteå. Det är
en metod som används i hela landet. Det vi har lärt
oss att det är ett bra sätt att upptäcka många saker
som man annars inte tänker på och det bidrar också
till att människor kommer samman och diskuterar
viktiga frågor.
Trygghet är viktigt för att vi ska kunna uppleva
hälsa och utöva hälsofrämjande aktiviteter och
trygga, stimulerande miljöer kan inspirera oss till
att göra hälsosamma val i vardagen. Det kan vara
promenader, leka ute på skolgårdar eller sitta stilla
på en parkbänk och se på en vacker omgivning. Kort
sagt allt som gör att vi känner välbefinnande.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 143
Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet
Sollentuna – Trygga och vackra Sollentuna
Sammanfattning
Sollentuna kommun arrangerade den 24 november
en medborgardialogför att ta reda på hur Sollentuna
kommun kan bli tryggare och vackrare.
Kontaktperson:
Richard Sundwall
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.sollentuna.se/tryggare
Medborgardialogen var ett förvaltningsövergri­
pande samarbete och har genomförts i tre steg. Steg
ett var en fokusgrupp med näringslivet som tog upp
frågan att man tydligare bör se att man fysiskt kom­
mer in i Sollentuna. Detta ledde till att politiken
beslutade sig för att engagera en medborgardialog
för att få vidare kunskap av invånarna. Dessutom
kopplade man på trygghet då detta också berör den
fysiska miljön. Medborgardialogen var initierad av
politiken i Sollentuna men genomförd i ett samar­
bete mellan olika förvaltningar i kommunen samt
Brandkåren Attunda.
Dialogmötets 50 platser tog slut och totalt dök 70
personer upp på dialogmötet. Dialogmötet genom­
fördes genom en workshop där deltagarna diskute­
rade några utvalda ämnen under tre 20-minuters
pass. Totalt var dialogmötet två timmar långt. Me­
tod för dialogen vad World café.
Teman som diskuterades:
>>Vad är en trygg kommun för dig?
>>Vilken service i ditt område är viktigt för dig?
>>Hur tycker du att man ska se att man kommer till
Sollentuna?
>>Hur skulle en trygg park kunna se ut i framtiden?
>>Hur kan vi göra Sollentunas gator tryggare och
vackrare i framtiden?
>>Hur gör vi konst och byggnader attraktiva i fram­
tidens Sollentuna?
>>Hur kan alla åldrar mötas på ett tryggt sätt i Sol­
lentuna?
144 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Trygghet
De olika samtalsgrupperna leddes av samtalsledare
från olika förvaltningar i kommunen. Samtalsle­
darna skrev ned diskussionerna på stora pappersark
som ligger till grund för materialet som Sollentunas
politiker kan ha som ett av flera underlag när olika
beslut i ämnet ska tas.
Process för dialogen startade med fokusmöte med
näringslivet, sen genomfördes dialogmöte, i nästa
steg genomfördes återkoppling och nästa steg är att
presentar och informera om handlingsplan för fort­
satt arbete.
Lärdomar:
>>Lokala ambassadörer och nätverk är grunden i
kommunikationen.
>>Rekrytera på fältet, hitta intresserade i exempel­
vis ungdomsrådet.
>>Var noga med återkoppling och att beskriva pro­
cessen.
Stockholm – Medborgarmöten i Skärholmen
Sammanfattning
Tillsammans med BRÅ och polisen genomför Skär­
holmens stadsdelsförvaltning medborgarmöten i
varje stadsdelsområde en gång per termin.
Kontaktperson:
Ewy Tsikkinis, säkerhetssamordnare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.stockholm.se/bra
Målet med våra medborgarmöten är att föra dialog
för att skapa ett trivsammare område. Stadsdelens
åtgärdsprogram för Skärholmens lokala brottsföre­
byggande råd (BRÅ) ligger till grund för det förebyg­
gande arbetet och medborgarmötena utgör en del
av det. BRÅ är ett samarbete mellan Skärholmens
stadsdelsförvaltning, polisen, fastighetsägare och
centrumägare, SL, utbildningsförvaltningen, Svens­
ka kyrkan och brandförsvaret.
Medborgarmöten hålls en gång per termin i varje
stadsdelsområde, vilket blir åtta möten per år. Vi an­
vänder flera kanaler för att nå ut med information
om varje möte, dels delar någon förening eller skol­
klass ut informationen i medborgarnas brevlådor,
dels annonserar vi i lokalpressen, på vårdcentraler,
bibliotek och på anslagstavlor utomhus i det berör­
da området. Mötet pågår i en timme. En vikvägg med
information om vad som pågår, vad som ska hända
i området finns uppställt, här sätts också en karta
över det aktuella området upp. På ett bord finns vik­
tig information och kontaktuppgifter till nyckelper­
soner i området. En panel bestående av ordförande
för Skärholmens lokala brottsförebyggande råd och
representanter från polisen och stadsdelen deltar.
Ibland deltar även andra aktörer.
Mötet inleds av ordförande med en tillbakablick
på föregående mötesanteckningar vad som gjorts el­
ler återstår att arbeta med. Därefter är det fritt för
medborgarna att ställa frågor och medborgarna kan
även mejla in frågor på förhand till stadsdelsför­
valtningen. Mötet avslutas med en ”trygghetsvand­
ring” då mötesdeltagarna samlas kring en karta över
det aktuella området. Deltagarna har då möjlighet
Verksamhetsområde:
Prevention
att markera ett område på kartan med en röd eller
grön klisterlapp och med ord beskriva platsen och
vad som bör åtgärdas där. Markeringarna på kartan
samt mötesanteckningarna utgör sedan underlag
för nästkommande möte. De synpunkter som kom­
mit fram skickas ut till berörda parter. Medborgarna
kan följa arbetet på www.stockholm.se/bra.
Även andra trygghetsskapande åtgärder utförs
i samarbete med medborgarna. Ett exempel är
Walk 127, som är ett samarbete mellan stadsdelen,
Skärholmens fastighetsägarförening och en grupp
ungdomar som går runt i utvalda delar av stads­
delsnämndsområdet, felanmäler det som är trasigt
och följer upp tidigare synpunkter. Deltagarantalet
spänner över allt ifrån 7 till 55 medborgare. Delta­
gandet varierar, det är oftast samma grupp av med­
borgare som deltar på medborgarmöten och det har
visat sig vara svårt att få fler att delta. Det är ofta
samma frågor som kommer upp som är gemensam­
ma för de fyra områdena. Erfarenheter är att rätt
mötesplats är förutsättningen för ett lyckat med­
borgarmöte. Händer det något särskilt i området
drar det fler deltagare. För mycket tid bör inte ägnas
åt att sammanfatta föregående möte, så att det finns
tid över för att ta upp nya frågor och synpunkter.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 145
Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet
Täby – Tryggare gångtunnlar
Sammanfattning
Ökad trygghetsupplevelse för gående och cyklister
med hjälp av dialog
Beskrivning
Täby beviljades 2009 stöd för att stärka tryggheten
i stads-/tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspek­
tiv. Stödet användes för att ta fram en strategi för att
öka trygghetsupplevelsen för gående och cyklister i
Täbys gångtunnlar. I samband med detta genomför­
des också dialog med ungdomar, med fokus på tjejer,
med diskussion kring utformningen av stadsmiljön.
Det genomfördes även enkäter kring trygghet på
webbplatsen och enkäter delades ut till medbor­
gare. Projektet resulterade i att ett specifikt projekt
genomfördes där en gång- och cykeltunnel fick en ny
utformning, med hjälp av gymnasieelever som fick
måla tavlor som idag utsmyckar tunneln. Varje år
genomförs renovering och upprustning av gång- och
cykeltunnlar enligt tunnelstrategin för att öka den
upplevda tryggheten i dessa.
För att få grepp om hur Täbys medborgare upp­
lever gång- och cykeltunnlarna i kommunen har
fokusgrupper i olika åldrar tillfrågats. Barn i årskurs
5 fick rita sin ”drömtunnel” och skriva de viktigaste
faktorerna för att en tunnel ska kännas trygg, säker
och fin. Barn i årskurs 9 fick berätta om vilka tunnlar
de använder mest och skriva ned de viktigaste fakto­
rerna för att en tunnel ska upplevas trygg, säker och
fin. Ungdomar på ett gymnasium bjöds in att delta
i en workshop tillsammans med projektet ”Ung tjej
i Täby” där man diskuterade kring trygghet/otrygg­
het. En liten grupp pensionärer träffades för att dis­
kutera fritt angående gång- och cykeltunnlar i kom­
munen.
146 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Håkan Blanck, parkchef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
Taby.se, sök på tunnelstrategi
Verksamhetsområde:
Gatu- och park
En mindre enkät delades ut till förbipasserande
vid en av tunnlarna. Kommunens webbplats hade
under två veckor en öppen fråga där Täbybor om­
bads komma med synpunkter angående gång- och
cykeltunnlar.
Det finns närmare 50 gång- och cykeltunnlar
i Täby. Tunnlarna bildar viktiga, trafiksäkra pas­
sager under de barriärer som utgörs av vägar och
järnvägsspår. Gång- och cykeltunnlarna används
väldigt flitigt, mer än hälften av dem används t ex
av skolbarn som en del av deras väg till skolan. När­
mare hälften av tunnlarna ingår i en grön länk eller
grönt stråk alternativt leder till en port mot större
grönområde. Det är därför mycket viktigt att gångoch cykeltunnlarna är utformade så att de upplevs
trygga, säkra och behagliga. Annars kanske alterna­
tivet att istället gå över en hårt trafikerad gata känns
mer lockande. Tunnlar upplevs ofta som otrygga
och obehagliga särskilt kvällstid. Det går inte att
helt bygga bort upplevelsen av otrygghet på platser,
men detta arbete genomförs för att få en hjälp till att
prioritera kommunens tunnlar och föreslå möjliga
fysiska åtgärder.
Täby – Hastighetsdialog
Sammanfattning
Systematiskt arbete med hastighetsfrågor i olika
kommundelar genom medborgardialog.
Beskrivning
Täby kommun startade projektet hastighetsdialog
2011 för att ge boende i Täby en möjlighet att träffa
tjänstemän och politiker och diskutera hastighets­
frågor. Deltagarna delas in i grupper baserat på geo­
grafisk hemort och tjänstemän och politiker vandrar
runt bland grupperna och svarar på frågor. Det som
kommer fram genom diskussionen läggs ihop med
de synpunkter som kommer in kring hastigheter
under året. De inkomna synpunkterna granskas och
leder till en prioriteringslista och ett åtgärdsförslag
som tas upp för politiskt beslut. Prioriteringslistan
och åtgärdsförslaget återkopplas till Täbyborna ge­
nom ett uppföljningsmöte och genom kommunens
webbplats.
Projektet underlättar det kommunala arbetet ef­
tersom det både är en god källa till information och
samtidigt minskar antalet telefonsamtal och e-post.
Det är också bra för boende att se att de inte är en­
samma med synpunkter och kan därigenom ge en
ökad förståelse för att inte allt kan åtgärdas direkt.
Antalet deltagare på möten varierar, men är van­
ligtvis cirka 20–70 personer. Mellan 10–20 åtgärder
genomförs varje år genom hastighetsdialogprojek­
tet. Budget för hela projektet 2014 är 1500 tkr (in­
kluderar både trafiksäkerhetsåtgärder och dialoger).
Kontaktperson:
Harald Östlund, trafikingenjör och
projektledare för hastighetsdialog,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.taby.se/hastighetsdialog
Verksamhetsområde:
Trafiksäkerhet
Exempel på tidplan 2014
April
Start av utbyggnad av tidigare års åtgärdsförslag.
Maj
Startmöte.
Höst
Granskning av synpunkter som har kommit in och
beställning av hastighetsmätningar.
December
Återkoppling genom uppföljningsmöte och webb­
plats.
Vår 2015
Utbyggnad av åtgärdsförslag.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 147
Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet
Töreboda – Medborgardialoger 2012–2013
Sammanfattning
I Töreboda organisationsutredning ”Organisation
2009 Töreboda kommun” framhålles som en viktig
uppgift för fullmäktiges presidium att särskilt ”upp­
märksamma att behovet av dialog med kommunin­
vånarna tillgodoses”.
Beskrivning
Det presidium som valdes fr o m den 1 november
2010, kom överens om att tre medborgarmöten
skulle anordnas, ett i vardera tätort i kommunen.
Temat för medborgarmötena skulle vara ”Ökad
trygghet och säkerhet i kommunen”.
Presidiet anlitade folkhälsoplanerare och säker­
hetssamordnare som sakkunniga i arbetet med att
förbereda medborgarmötena. Vi marknadsförde
varje medborgarmöte enligt följande: presskonfe­
rens med lokala tidningar som skrev förhandsrepor­
tage, annonsering, utdelning av folder med inbjudan
till medborgarna, intern inbjudan till politiker och
tjänstemän, inbjudan och information via Törebo­
das hemsida och intranät.
Medborgarmöten genomfördes i tre områden
med information om folkhälsorådet, brottsförebyg­
gandet rådet, trafiksäkerhet och grannsamverkan.
Vid varje programpunkt kunde ställas frågor och
framföras synpunkter. På samtliga tre medborgar­
möten påpekades problem med dålig belysning, för
höga hastigheter vid skolor och annan bristande
trafiksäkerhet samt behov av högre närvaro av po­
lisen. Trygghetsvandring skulle genomföras i en av
tätorterna. Grannsamverkan skulle byggas ut och
kontaktpersoner skulle rekryteras. Besöksantalet
på de tre medborgarmötena var mellan 55 och 70
personer.
Vid varje tillfälle bjöds på fika. Då fanns det möj­
lighet att i en mindre grupp framföra sina synpunk­
148 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Hans Thorsell, fd. ordförande i
kommunfullmäktige
[email protected]
Verksamhetsområde:
Trygghet och säkerhet
ter till representanterna för kommunen och polisen.
Presidiet har därefter diskuterat hur synpunk­
terna från medborgarmötena ska följas upp och fö­
ras vidare till olika kommunala organ. Information
om synpunkterna och diskussion om uppföljningen
skulle ske i det lokala brottsförebyggande rådet och
vid presidiets möten med partiernas gruppledare.
Som ett led i uppföljningen av de tre medborgarmö­
tena lämnades information vid fullmäktiges sam­
manträde. Fullmäktige beslutade då att ge styrel­
sen och tekniska nämnden i uppdrag att behandla
de inkomna synpunkterna och de fick i uppdrag att
återkomma till fullmäktige med rapport om genom­
förda åtgärder och åtgärder som planerades.
Presidiet har ansett det mycket viktigt att proces­
sen består av planering och genomförande samt av
uppföljning. Presidiet bör diskutera om medbor­
garmötet ska ha ett tema eller om mötet ska avse
alla områden inom kommunen. Vid planeringen av
medborgarmötena är det viktigt att noga diskutera
marknadsföringen av och informationen om möte­
na. Det är viktigt att i förväg informera medborgarna
om att synpunkterna som framkommer ska följas
upp bland annat genom kravet på återrapportering
i fullmäktige.
Upplands Väsby – Dialog om trygghet
Sammanfattning
Vi ställde frågan; Hur ska vi prioritera våra trygg­
hetssatsningar?
Beskrivning
Dialogen visade tydligt vilka aspekter Väsbyborna
anser ökar trygghetskänslan:
>>belysning är A och O,
>>gångtunnlar måste bli tryggare.
Vi har nu tagit fram en belysningsplan för Väsbys
centrala delar och arbetat med att göra gångtunnlar
tryggare. Samverkansavtal med polisen har också
tecknas.
För att vi ska kunna prioritera rätt i våra trygg­
hetssatsningar genomförde vi ett omfattande dia­
logmöte med Väsbyborna i juni 2010. Resultatet gav
ett bra underlag för hur vi ska planera vårt trygg­
hetsarbete.
Dialogen anordnades efter en modell som kal�­
las Charette. En Charette används som en beskriv­
ning på en lång rad mindre möten där kommunens
invånare ges möjlighet att delta och förmedla sina
åsikter. För att så många Väsbybor som möjligt skul­
le kunna delta och diskutera olika trygghetsfrågor
pågick Charetten i kommunens utställningslokal
i centrum, där många invånare enkelt kunde titta
förbi när de ändå hade ett ärende i närheten.
Charetten genomfördes i samarbete med poli­
sen och pågick i fem dagar, från morgon till kväll.
På plats i lokalen hade besökarna möjlighet att ut­
trycka sina åsikter på fyra olika sätt. Ett av alterna­
tiven var en enkät som tog upp vilka områden som
uppfattas som trygga respektive otrygga. Besökarna
Kontaktperson:
Johannes Wikman, kommunikationsdirektör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.upplandsvasby.se
Verksamhetsområde:
Trygghet
gavs också möjlighet att uttrycka vad trygghet inne­
bär för dem personligen genom att placera gröna
och röda prickar på bilder föreställande olika stads­
miljöer. De fick även prioritera mellan olika plane­
ringslösningar. Självfallet fanns det också möjlighet
att diskutera trygghetsfrågor av alla tänkbara slag
med de tjänstemän och poliser som fanns på plats.
Charetten besöktes av totalt 411 personer, vilket gav
oss ett bra underlag för hur vi ska planera vårt trygg­
hetsarbete i framtiden.
Dialogen visar tydligt vilka aspekter Väsbyborna
anser ökar trygghetskänslan. Belysning är A och O.
Med utgångspunkt utifrån detta har vi nu tagit fram
en belysningsplan för kommunens centrala delar.
Dessutom har vi arbetat med att göra våra gång­
tunnlar tryggare, något som uppmärksammades av
många av våra dialogbesökare. Ett samverkansavtal
med polisen har tecknas. Tillsammans arbetar vi för
att skapa ett tryggare Väsby.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 149
Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet
Värmdö – Gör din röst hörd för klimatet
Sammanfattning
En dialog riktad till unga med tema klimat- och håll­
barhetsfrågor.
Kontaktperson:
Megha Huber
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.varmdo.se
Värmdö kommun har under perioden 2010–2014
haft det övergripande inriktningsmålet Inflytande
och dialog. Särskilt unga personers inflytande ska
öka och efter det att WWF genomfört en undersök­
ning där 74 procent av de unga hade klimatångest
beslöt sig kommunen att genomföra en lokal dialog
om klimatfrågor. Ett open space seminarium ar­
rangerades och genomfördes av Rädda Barnen och
Värmdö kommun med titeln gör din röst hörd för
klimatet. 74 elever från årskurs 9 från Lemshaga
Akademi och Ösbyskolan deltog. Temat för dagen
var klimat- och hållbarhetsfrågor och dagen leddes
av ungdomsorganisationen PUSH Sverige.
Dagen inleddes med en föreläsning av PUSH Sve­
rige. Därefter följde en mentometerröstning som
bland annat visade att 88 procent kände oro för kli­
matförändringarna.
Open space-grupperna diskuterade bland annat
trafik, mat och förnybar energi kopplat till klimatfrå­
gan. En grupp diskuterade särskilt om vad politiken
150 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Miljö
kan göra i högre utsträckning än i dag för att minska
klimatpåverkan. Den röda tråden var att ungdo­
marna vill se att politiken går från ord till handling.
Denna önskan framfördes därefter i den utfrågning
av politiker som sedan genomfördes. Unga fick ställa
frågor till förtroendevalda i kommunen och få svar
direkt på plats. Dagen avslutades med ytterligare en
mentometerröstning.
Av politikerna som deltog var flera kommunalråd
och de tog med sig frågan om hur kommunen kan ar­
beta mer med klimat i samhällsplanering, bostads­
byggande och i olika verksamheter.
Västra Götaland – dialog om kollektivtrafik
Sammanfattning
Kollektivtrafiknämndens syfte med medborgar­
dialogerna var att låta invånarna i Västra Götaland
diskutera hur resurserna för kollektivtrafiken bör
användas – att ingå som ett underlag i utvecklingen
av regionens trafikförsörjningsprogram, som är kol­
lektivtrafikens viktigaste styrdokument.
Beskrivning
Delmål för arbetet var att öka medborgarnas för­
ståelse och engagemang för hur kollektivtrafiken
är viktig för samhällsutvecklingen. Öka nämndens
kunskap om invånarnas behov och prioriteringar
av kollektivtrafik. Utveckla, testa och utvärdera en
plattform för digital medborgardialog om övergri­
pande strategiska frågor.
Dialogen på webben skedde på en webbsida, www.
hurvillduhadet.nu. Uppgiften gick ut på att deltagar­
na prioriterade i nio olika strategiska frågeställning­
ar utifrån en fiktiv budget. Till exempel, Hur ofta
tycker du att stadstrafiken ska gå i Västra Götaland?
Hur mycket utrymme ombord tycker du det borde
vara för barnvagnar och cyklar?
Budgeten ändrades procentuellt utifrån de val
deltagarna gjorde. Beroende på vilka prioriteringar
deltagarna gjorde så förändrades även måluppfyllel­
sen. Deltagarna fick i slutet antingen ett underskott
eller ett överskott, samt uppmanades att lämna en
kommentar i de fall det var stora avvikelser. Varje
deltagares förslag med kommentarer publicerades
på websidan. Efter det fanns en möjlighet för andra
att lämna kommentarer på alla förslag.
I denna dialog, den webbaserade, deltog 1100 per­
soner. Drygt 800 av dessa valde att komplettera sitt
förslag med egna kommentarer, och man kommen­
terade i viss mån också varandras förslag eller fick
kommentarer från politiker. Cirka 120 personer del­
tog i en avslutande chatt med nämndens politiker.
Vi nådde en ganska bra spridning både vad gäller
boende geografiskt, ålder och kön. De äldre var dock
Kontaktperson:
Maria Larsson, analysansvarig.
Tomas Zeljko, kommunikationsansvarig,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.hurvillduhadet.nu, vgregion.se/kollek­
tivtrafik
Verksamhetsområde:
Trafikförsörjningsprogram
som väntat underrepresenterade. I förhållande till
befolkningen var det relativt många boende utanför
tätort bland de som svarade. Deltagarna var också
i högre utsträckning kollektivtrafikresenärer. De
flesta av deltagarna i medborgardialogen länkades
in via annonser på Facebook, och ungefär tiotusen
besökare klickade sig till dialogen från annonserna.
Dialogen spred sig och fördes även på Facebook, där
vi inte var riggade för att delta i dialogen på ett bra
sätt. Medborgardialogen visade att det finns ett in­
tresse bland invånarna att delta i en digital dialog
om kollektivtrafiken.
Parallellt med den digitala dialogen har sju fo­
kusgrupper genomförts, med åtta personer i varje
grupp. Dessa har hållits i olika delar av Västra Göta­
land, på mindre och större orter. Grupperna har va­
rit indelade efter varifrån man kommer, eller ålder,
och i en grupp var det endast kvinnor. Varje grupp
hade en eller två bilister. Deltagarna har fått disku­
tera samma frågeområden och prioriteringar som i
den webbaserade dialogen. I skrivande stund pågår
analys av resultaten från båda dialogerna, vilket ska
tas med i arbetet med trafikförsörjningsprogram­
met. När analysen är klar kommer en första åter­
koppling till deltagarna att äga rum.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 151
Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet
Östhammar – Dialog om slutförvaring
Sammanfattning
2013 genomförde Östhammar en medborgardialog
om ansökan om att bygga ett slutförsvar för använt
kärnbränsle och översiktsplanen.
Kontaktperson:
Marie Berggren,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.osthammar.se/sv/Kommunenoch-slutforvaret-/slutforvar/Dialogturne/
För dialogen om att bygga ett slutförvar för använt
bränsle var syftet att i form av en turné mellan april
och september 2013 samla in så många synpunk­
ter som möjligt gällande kommunens framtida ut­
veckling. Turnén var ett kommunalt projekt och
involverade inga andra aktörer. De insamlade syn­
punkterna ska fungera vägledande och arbetas in i
översiktsplanen, och kan komma att ligga till grund
för framtida informationssatsningar och verksam­
hetsutveckling i slutförvarsorganisationen.
Dialogturné 2013 samlade in totalt 2 400 syn­
punkter, varav cirka 1 600 berörde översiktsplanen,
cirka 300 gällande ansökan om att bygga ett slutför­
var för använt kärnbränsle i Forsmark och cirka 500
vidarebefordrades till lämplig förvaltning för hand­
läggning. De synpunkter som har kommit in har
tematiserats och presenteras i en projektrapport
i sammanfattad form. De områden som rör över­
siktsplanearbetet och har flest synpunkter är kom­
munikationer, önskan om fler gång- och cykelvägar,
önskan om billiga hyresrätter i kommunen och öns­
kan om fler aktiviteter för unga människor. Gällande
kommunens arbete med att följa och granska ansö­
kan att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle
i Forsmark har de flesta besökare ställt sig neutrala
eller positiva till ansökan, med betoning på att den
långsiktiga säkerheten är viktigast.
Dialogturné 2013 hade följande målsättningar:
>>4 besökare i timmen per hållplats.
>>Minst två artiklar i lokalpressen.
>>200 fler ”gilla”-markeringar på översiktsplanear­
betets Facebooksida.
>>200 fler ”gilla”-markeringar på Östhammars
kommuns Facebooksida.
>>50 synpunkter eller frågor totalt gällande slutför­
varsarbetet.
>>5 synpunkter eller förslag gällande översiktsplan
per turnéhållplats, (totalt 250 synpunkter).
152 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Slutförvaring
Dialogturné 2013 hade en mycket smal organisation
med tanke på sin omfattning. Projektgruppen be­
stod av en projektledare på heltid från slutförvars­
organisationen samt två tjänstemän på deltid från
översiktsplanearbetet. En chaufför anställdes på
heltid under turnéperioden. Slutförvarsorganisa­
tionen bidrog även med en administratör samt chef.
Dialogturné 2013 hade en budget på totalt
1 240 000 kronor. Öppettiden beslutades till att
vara 5 timmar per dag. Turnén marknadsfördes
veckovis i de två lokala gratistidningarna. Meto­
den som användes är process- och samtalsinriktad
och är uppbyggd för att så få personer som möjligt
ska kunna hantera så många synpunkter som möj­
ligt. Metoden utgår från en konstruktiv och positiv
inställning till besökarna. Varje besökare skulle av
Dialogturné 2013 ses som en resurs och samtalspart,
någon att gemensamt resonera med kring komplexa
strategiska frågor. Även vid de tillfällen då fordonet
var fullt och all personal var upptagen i samtal, skul­
le besökare kunna lämna synpunkter på egen hand
med hjälp av material som instruerade sig självt. Ut­
formningen av material, turnéfordon och alla kon­
taktvägar syftade till att förstärka metoden. Under
turnéperioden besöktes dialogturnéns hemsida av
1 720 unika besökare. Turnébloggen hade under pe­
rioden 2 479 sidvisningar.
KAP ITEL
8
Dialog om stadsutveckling
Samhällsutvecklingen går mot att vi blir alltmer globalt inriktade både som individer och
som nation. Globaliseringen innebär också att individer organiserar sig lokalt på fler sätt
än tidigare. Människor flyttar och reser i allt högre utsträckning och tillgängligheten till
information har ökat vilket har bidragit till en ökad kunskap och ökade möjligheter för in­
dividen att jämföra lokala platsförhållanden i ett större samanhang. Detta har lett till att
människor vill delta och påverka lokala angelägenheter i allt större utsträckning. Platsen
där man lever blir därför extra viktig.
Platsutveckling handlar inte bara om byggande utan också hur vi skapar en plats där
människor trivs, utvecklas och möts. Det handlar om att utveckla ett lokalt hållbart sam­
hälle utifrån ekonomi, miljö och inte minst sociala faktorer.
Inom detta kapitel har vi fått in flest exempel som speglar den utveckling som pågår på
många platser i landet.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 153
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Avesta – Program för Krylbo
Sammanfattning
Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekos­
tadsdel i Avesta
Beskrivning
En projektgrupp inom Avesta kommun arbetar se­
dan försommaren 2014 med att ta fram ett program
för hur Krylbo kan utvecklas till en lockande, grön,
miljövänlig ekostadsdel. Under sommaren och hös­
ten 2014 hölls ett tidigt samråd med allmänheten.
Målet med medborgardialogen var att få in idéer och
synpunkter i ett tidigt skede innan själva idéskissan­
det startade.
Samrådet bedrevs brett, med flera olika möjlig­
heter att komma till tals. Projektgruppen annon­
serade i tidningar och skickade ut personliga brev
till företag, föreningar, fastighetsägare, skolor med
flera. Annonser och brev innehöll en uppmaning att
lämna synpunkter men också inbjudan till personlig
träff med projektgruppen. Dessutom sattes plan­
scher upp på allmänna anslagstavlor och på några
ställen kompletterades dessa med förslagslådor. Ett
informationsmöte hölls också för allmänheten. Det
som är speciellt i detta projekt är att kommunen
för första gången även använde sig av ett webbdia­
logverktyg, CityPlanner, där man vid sin egen dator
kunde gå in i en tredimensionell modell över Kryl­
bo och lägga in idéer direkt i modellen. Man kunde
154 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Erika Flygare, planarkitekt och projektledare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://avesta.se/Boende--Byggande/Sam­
hallsplanering/Aktuella-planer/Program­
forKrylbo/
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling, Fysisk planering
också se vad andra hade lämnat för synpunkter och
”hålla med” om man ville.
Samrådet var en succé och mängder av yttranden
kom in. Enbart i CityPlanner lämnades 74 yttranden
från totalt 30 olika användare. De flesta yttrandena
höll en hög kvalitet och var konstruktiva.
Samrådets upplägg, med en kombination av tra­
ditionella metoder och e-verktyg, var mycket lyckat.
Antalet yttranden blev dock fler än vad vi hade vän­
tat oss och vid liknande processer i framtiden är det
viktigt att lägga in ordentligt med tid i tidplanen för
att ta hand om alla synpunkter.
Eskilstuna – Stadsutveckling i Torshälla
Sammanfattning
I Torshälla pågår sedan 2011 ett omfattande ortsut­
vecklingsarbete i nära samarbete mellan Torshälla
stads förvaltning, boende och aktörer på orten. Syf­
tet är att skapa en attraktiv stad för dem som bor, le­
ver, verkar i och besöker staden.
Beskrivning
Utvecklingsarbetet har sin grund i en ortsanalys
som genomfördes 2007/2008 enligt Boverkets mo­
dell och som pekar ut ett tiotal utvecklingsområden
inom bostäder, turism, trygghet, näringslivsutveck­
ling, centrumutveckling, kollektivtrafik och varu­
märke.
Torshälla är en av Sveriges äldsta städer och fyl­
ler 2017 700 år. Jubileet är ett naturligt delmål i ut­
vecklingsarbetet för att beskriva vad stadens aktörer
vill ha uppnått fram till dess. Allmänhet, föreningar,
näringsliv, fastighetsägare och kommunala verk­
samheter har därför bjudits in till att formulera en
vision/målbild för 2017 och den anger nu färdrikt­
ningen för det fortsatta utvecklingsarbetet. Efter
firandet kommer nya delmål att formuleras gemen­
samt för att fortsätta att utveckla orten i nära sam­
verkan mellan alla aktörer.
Att involvera medborgare och aktörer i alla faser
av utvecklingsarbetet – i idéinsamling, i målbild och
i genomförande – är en av framgångsfaktorerna som
gjort att positiva resultat kunnat nås på kort tid. Genom workshops, öppna möten, utställningar, di­
gitala kanaler, gemensamma arrangemang där flera
olika aktörer samverkar skapas dialog och delaktig­
het. Ett exempel är Gökstensskolans årskurs 8:or
som i januari inlett ett projektarbete där de genom
att ta fram en vision för olika platser i Torshälla är
Kontaktperson:
Ulrika Hansson, kvalitetschef,
[email protected]
Webbadress där mer informations finns:
www.eskilstuna.se
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling
med och utvecklar staden. Eleverna involveras i ut­
vecklingen av staden samtidigt som arbetet integre­
ras i skolundervisningen.
Eftersom utvecklingsområdena sträcker sig över
så många områden, flera utanför kommunens rådig­
het, är samverkan mellan både externa och kommu­
nala aktörer och inom kommunala verksamheter
en förutsättning. Som exempel på samverkan mel­
lan kommunala verksamheter och externa aktörer
kan ett delprojekt nämnas: En skulpturpark byggs
upp som en upptakt mot stadens 700 års jubiléet i
samarbete mellan Torshälla stads förvaltning och
Torshälla konstförening. Konstföreningen tog ini­
tiativ till skulpturparken och ingår nu i styrgruppen
för att skapa parken i samarbete med kommunens
verksamheter.
Genom att synliggöra utvecklingsarbetet på olika
sätt kan boende och aktörer bjudas in tidigt i utveck­
lingsarbetet och de kan följa och vara delaktighet i
arbetet på nära håll. ’Kraften av många’ gör att ut­
veckling ske inom flera områden parallellt och där­
med ge synbara resultat snabbt.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 155
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Falkenberg – Offentliga Rummet
Sammanfattning
Från klockan 09.00–21.00 under en vecka i novem­
ber satt centrumutvecklaren i Falkenberg, Henrik
Olsson, i en glaskub – ett offentligt vardagsrum –
mitt i centrala Falkenberg.
Beskrivning
Syftet var att på ett enkelt, kreativt, lustfyllt och de­
mokratiskt sätt, insamla idéer kring hur centrum
ska bli mer levande, inkluderande, tillgängligt och
vackrare och att informera om, och skapa debatt
kring, den demokratiska processen. Alla var väl­
komna in i Kuben.
Under veckan inkom 1 260 konkreta förslag.
Under de kommande åren ska fokus ligga på att
förverkliga flera av de inkomna förslagen samt för­
klara varför vissa förslag inte kan förverkligas. En
framgångsfaktor är att det finns en politisk vilja och
ekonomiska resurser. Centrumgruppen och centru­
mutvecklaren ansvarar för att förslagen återkopp­
las till medborgarna – vilka idéer som prioriteras,
respektive inte prioriteras. Vi sätter upp vepor med
budskap som exempelvis ”Tack Ellen för ditt förslag
om en gunga, Anton för ditt förslag om en klätter­
ställning och Ingrid för ditt förslag för någonting kul
för barnen. Här förverkligar vi era förslag. Tack för
att du engagerar dig i vår levande stadskärna!” Pro­
jektet har fyra perspektiv:
Symboliska perspektivet
Stor vikt läggs på symboliken, att visa att vi är okon­
ventionella, hippa, orädda, lyssnande, halvgalna,
kreativa, flitiga och ärliga. Öppettiderna ska ta bort
nidbilden av kommuntjänstemannen som går hem
kl. 14.00 på fredag. Glaset är en symbolik för trans­
parens. Området runt glasburen möbleras som ett
vardagsrum, för att visa att staden är invånarnas ge­
mensamma vardagsrum – offentliga rum.
HR-perspektivet
Ambitionen är att vi som arbetar i projektgruppen
ska säga att detta är bland det roligaste vi gjort i vårt
yrkesliv och vi ska med stolthet lägga detta till våra
cv:n. Ambitionen är att alla som arbetar med projek­
tet ska få en känsla av meningsfullhet, sammanhang,
arbetsglädje och stolthet.
156 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson: Henrik Olsson,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.falkenberg.se/1/samhalle--trafik/nyheter-samhalle--trafik/
centrumutveckling/2014-11-10-700-forslagom-stadskarnan.html#.VIGm_k0tCM8Ve
Verksamhetsområde:
Centrumutveckling, stadsutveckling
Strukturella perspektivet
Projektet bildar en tydlig struktur kring den demo­
kratiska centrumutvecklingen de kommande cirka
tre åren.
Politiska perspektivet
Politiska perspektivet handlar om att olika intresse­
grupper ser utifrån sina egna verklighetsbilder och
dessa grupper bevakar sina särintressen.
Inredning & öppettider
Det offentliga rummet inreddes som stadens var­
dagsrum. Mysigt, levande, hemtrevligt, opretenti­
öst, etc.
Projektets första fas bekostades av Falkenbergs
kommun, med stöd utav Alexanderssoninstitutet.
Budgeten var cirka 90 000 kr. Kommunens avsatta
medel för centrumåtgärder 2 miljoner kronor per
år, 2015–2017, som finansierar projektets andra fas.
Flera av förslagen finansieras även inom respektive
förvaltnings ordinarie verksamhet, exempelvis sätta
upp blommor och bänkar.
Projektet har inneburit en kommunikativ succé.
Projektledaren Henrik Olsson har på ett kraftfullt
sätt arbetet med kommunikationskanaler, vilket har
gett önskvärt resultat.
Gnesta – 2 medborgardialoger i 1
Sammanfattning
Gnesta kommun är mitt uppe i en omfattande med­
borgardialog om Gnesta centrum. Denna dialog
kommer att pågå under flera år med både kort- och
långsiktiga åtgärder.
Beskrivning
Arbetet kring medborgardialogen om Gnesta centr­
um startade i april 2013 med ett tomt blad utan
framtagna planer och förslag. Tanken var att sätta in
medborgardialogen så tidigt som möjligt i processen
då det finns som störst möjlighet att kunna påverka.
Utgångsfrågan som ställdes var ”Vad är ett attraktivt
centrum för dig?”
Den första dialogen genomfördes med fokusgrup­
per bland befintliga nätverk i kommunen, boende
i centrum och i kommunen samt en allmän grupp.
Dessa grupper bjöds in genom annonsering i lokal­
tidning, personliga brev, kommunens hemsida och
facebooksida. Sammanlagt deltog 62 personer på
mötena.
Thuleparken, som är en del av Gnesta centrum,
bröts ut i dialogen eftersom den hade gynnsamma
förutsättningar för att påbörja ett konkret arbete.
En dialog genomfördes i Gnesta centrum under
kommunens julmarknad. Under dagen genomför­
des uppskattningsvis 200 samtal och 85 formulär
med förslag lämnades in. Därutöver kunde syn­
punkter lämnas in via kommunens hemsida och fa­
cebooksida.
Efter dialogerna upphandlades två arkitektkon­
tor som fick skissa på två olika förslag utifrån de
synpunkter som inkommit tillsammans med kom­
munens inriktning för ett attraktivt centrum. Dessa
förslag presenterades under ett informationsmöte
inför drygt 100 personer. Därefter anordnades en
utställning på kommunens bibliotek. Under utställ­
ningen genomfördes fyra öppna möten under olika
dagar och tidpunkter. Därutöver samlades 56 for­
mulär in från biblioteket och 41 synpunkter inkom
via kommunens hemsida och facebooksida.
I samband med evenemanget ”Kalaset” i Gnesta
genomfördes ytterligare en medborgardialog om
Kontaktperson:
Staffan Lind, samhällsplanerare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.gnesta.se/byggabomiljo/centru­
mutveckling
Verksamhetsområde:
Stadsplanering
Thuleparken. I detta skede fanns ett konkret förslag
som utgick från de tidigare dialogerna. Under dialo­
gen samlades 132 formulär in där i princip alla var
positiva till förslaget då uppfattningen var att det
fanns något för alla i Thuleparken.
Den viktigaste erfarenheten under denna dialog
har varit att möta människor där människor är. För
ett brett deltagande är marknader och andra eve­
nemang bra medan mer traditionella möten under
fasta tider ger djupare diskussioner. Det är således
viktigt att anpassa metoden efter frågan samt att det
finns en systematik bakom arbetet med att följa de
mål, principer och checklistor som finns. Att där­
utöver alltid erbjuda kompletterande kanaler för
att kunna delta som exempelvis mail och facebook
är mycket uppskattat då betydelsen av tid och rum
minskar. Att något konkret sker relativt snabbt samt
att visa på hur medborgardialogen gör skillnad är
viktigt. Genom återkoppling och transparens under
processen har ett förtroende för arbetet skapats.
Exempelvis har en centrumsida skapats på kom­
munens hemsida där allt gällande centrumutveck­
lingen läggs upp. Vidare är det viktigt att hela tiden
återknyta till de tidigare dialogerna, kommentera
resultatet och även förklara varför vissa förslag inte
tagits med. Centrumfrågan har nu brutits ned i ett
flertal delområden där medborgardialoger kommer
att ske vartefter ett delområde blir aktuellt för ge­
nomförande.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 157
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Gällivare – Projekt Nya Gällivare
Sammanfattning
2010 genomfördes en rad workshops med medbor­
gare och näringsliv som resulterade i nästan 3000
personmöten. Under dessa växte det fram vad som
är bra och unikt med Gällivare.
Beskrivning
Samhällsomvandlingen som pågår i Gällivare kom­
mun är förändringar orsakade av gruvdriften under
Malmberget som på sikt kommer innebära att två
centrum blir till ett. Den gemensamma framtiden
för kommunens invånare kommer därigenom att
se helt annorlunda ut. 2009 genomfördes en work­
shop, City Move, i Malmberget på temat att flytta
en stad. Här berördes frågor som ”Kan man flytta
en stad?” och ”Hur involverar man medborgarna i
processen?”. Ett av resultaten som kom fram av City
Move projektet var vikten av delaktighet och dialog
med medborgarna. Det var uppstarten på Projekt
Nya Gällivare.
Projekt Nya Gällivare var ett EU finansierat pro­
jekt som pågick under 2009 fram till december 2012.
Det främsta syftet med projektet var att tillsammans
med medborgare och näringsliv ta fram en vision
för samhällsomvandlingen. Gällivare bygger nu en
arktisk småstad i världsklass. Ett underlag som nu
ligger till grund för den fortsatta planeringen och
utvecklingen av kommunen. Projektet har resulte­
rat i en rad viktiga planeringsunderlag som fortsätt­
ningsvis kommer att användas i den ordinarie kom­
munala organisationen.
2010 genomfördes en rad workshops med med­
borgare och näringsliv som resulterade i nästan
3000 personmöten. Det innebär att 10 procent av
befolkningen har deltagit. Alla i årskurs åtta deltog
158 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Liza Yngström,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.gellivare.se
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling
också i dialogen. Samarbetet med ungdomar, elev­
er och skolor är extra viktig då denna grupp sällan
finns representerad i samhällsplaneringsprocesser.
Under dialogmötena växte det fram vad som är bra
och unikt med Gällivare, och vad som måste förstär­
kas för att öka samhällets attraktion, däribland att
utveckla centrum, större utbud av affärer, bra bo­
ende, goda utbildningsmöjligheter, jobb och kom­
munikationer. Visionen för samhällsomvandlingen
«En arktisk småstad i världsklass» är ett resultat av
medborgardialogen som genomfördes under 2010
som bygger på de värden som finns och som bör för­
stärkas i kommunen. Visionen har konkretiserats i
utvecklingsplaner för tre utvalda attraktiva områ­
den, utvecklingsplanerna ska fungera som riktlinjer
för framtida planeringsarbete. Projektet har även tagit fram underlag och ut­
redningar exempelvis en centrum- och handels­
utredning, bostadsförsörjningsplan, program och
planskisser. Projektet har också genomfört trygg­
hetsvandring, arbete med studenter, seminarier och
studieresor för att öka delaktighet och kunskap.
Gällivare – Utvecklingsplan Östra Malmberget
Sammanfattning
Syftet och målet med utvecklingsplanen har varit att
tillsammans med de boende i området utarbeta en
plan och förslag till utveckling av östra Malmberget.
Kontaktperson:
Helena Werndin, koordinator,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.gellivare.se/
Utvecklingsplanen har tagits fram genom ett proces­
sorienterat arbetssätt som inkluderat såväl boende
och grundskola likväl som politiker och tjänstemän.
Merparten av det praktiska arbetet har bedrivits av
Gällivare kommun i samarbete med Sweco Archi­
tects och LKAB.
Utvecklingsplanen utgör ett stöd till fortsatt ar­
bete för att utveckla området och skapa en boendeoch vistelsemiljö som är attraktiv samt vidmakt­
hålla viktiga samhällsfunktioner. Arbetet har byggt
på värdeskapande planering som Gällivare arbetar
efter samt den vision som är antagen för samhälls­
omvandlingen i Gällivare.
Processen har inbegripit ett workshoparbete med
en referensgrupp bestående av 40 boende, en tjäns­
temannagrupp samt politiker. Urvalet av referens­
gruppen gjordes genom dörrknackning hos samtliga
hushåll inom projektområdet vilket utmynnande i
grupp bestående av jämn fördelning män och kvin­
nor samt en åldersspridning mellan 22–84 år.
Arbetet fokuserade på att ta fram de utmaningar
som är viktiga för utvecklingen av östra Malmberget
på lång sikt. Arbetet har bestått av två workshops
enligt följande:
>>Workshop ett för framtagande av nyckelfrågor,
mål och vision, bearbetade av referensgruppen
och tjänstemannagruppen.
>>Workshop två med avstämning och konsekvens­
analys, bearbetat av referensgruppen samt politi­
kergruppen.
Verksamhetsområde:
Samhällsbyggnad
Vid workshop ett utfördes en SWOT-analys, samt en
klustring av nyckelfrågor. Detta ”tvättades” genom
tidigare dialogresultat vilket ledde till en samman­
ställning av de viktigaste nyckelfrågorna/utmaning­
arna som Östra Malmberget står inför. Syntesen
innebar att trettio utmaningar sammanställdes till
sju viktiga utmaningar för området.
Workshop två innebar en presentation av fyra
stycken scenario för hur området skulle kunna tän­
kas utvecklas utifrån de sju utmaningarna fram­
tagna vid workshop ett. Såväl referensgruppen som
politikergruppen arbetade fram konsekvensbedöm­
ningar gällande de olika scenarierna i mindre grup­
per. Detta arbete innebar bland annat samtal om
för- och nackdelar.
Gruppernas resultat vävdes samman och gav en
syntes vilket utmynnat i ett förslag för området.
Processen illustreras i bild nedan.
Utöver arbetet tillsammans med boende i olika
åldrar, tjänstemän och politiker har ett kontinuer­
ligt arbete genomförts tillsammans med skolbarnen
på grundskolan i området. Arbetet har bedrivits
integrerat i undervisningen både som ett informa­
tions- och kunskapsuppbyggande projekt men ock­
så som ett inspirationsarbete. Barnen har bidragit
till projektet genom utvecklingsförslag skapade vid
en teckningstävling inom projektarbetet.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 159
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Göteborg – Unga stadsutvecklare Älvstaden
Sammanfattning
13 unga x 3 veckor stadsutveckling. Unga stadsut­
vecklare Älvstaden var ett dialogprojekt i vilket 13
ungdomar anställdes för att under tre veckor arbeta
med ungas perspektiv på Älvstaden
Kontaktperson:
Maria Sjögren, utvecklingsledare,
SDF Centrum,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.goteborg.se
De unga stadsutvecklarna, sju tjejer och sex killar,
kom från samtliga stadsdelar och var mellan 15 och
18 år. Deras uppgift var att bidra med ett ungt per­
spektiv på några av de stora stadsutvecklingsprojekt
som äger rum längs älven. Deras förslag fokuserades
tematiskt kring mötesplatser, aktiviteter, delaktig­
het och vatten. Den övergripande frågan de fick var:
”Vad får barn och unga att komma till och vistas på
Backaplan, centralen och Frihamnen?” De specifika
frågeställningarna för respektive område utarbeta­
des tillsammans med ansvariga projektledare för de
olika områdena.
Projektet var uppdelat på tre veckor där den för­
sta veckan bestod i en utbildningsvecka där de unga
fick bland annat utbildning och kunskap om de olika
stadsutvecklingsprojekten, delaktighet, sociala as­
pekter i planering, metoder för att inventera platser
med mera. Den andra, kartläggningsveckan, inven­
terade de bland annat favoritplatser och intervjuade
barn och unga om hur platser ska kännas, vara och
symbolisera. De gjorde modeller, collage och kartor,
skrev haiku-dikter, slogans, brev och intervjuade
även runt 30 tjänstepersoner för att få kunskap att
basera sina idéer på.
Under den tredje veckan, sammanställningsveck­
an sammanfattades alla idéer och blev grunden till
den rapport som trycktes. I den samlas de texter,
tankar och bilder de unga stadsutvecklarna har om
Älvstadens framtid för barn och unga.
Totalt intervjuade ungdomarna runt 100 unga
och cirka 30 personer som arbetar med stadsutveck­
ling.etc. De kom med en stor mängd förslag och ana­
lyser av de platser de fått i uppdrag att tycka till om.
Resultatet presenterades på ett frukostseminarium
och i ett särskilt möte med de olika projektledarna.
160 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling
Härefter har de unga stadsutvecklarnas analyser ta­
gits tillvara som en viktig del i ett barnperspektiv i
utvecklingen av områdena. Viktiga lärdomar:
En viktig lärdom är att planera inflytandeprojekt
av den här sorten så att det möter och motverkar
hinder för ungas deltagande. Vanligtvis brukar ut­
maningarna beskrivas i termer av kunskap, erfaren­
het, tillgång till politiska arenor och olika aspekter
av makt och ålder. I det här projektet har vi försökt
motverka den typen av hinder genom att ge: tid,
kunskap, lön och tillgång till staden; liksom ett väl
förankrat mål, syfte, frågeställningar och uppfölj­
ningsansvar med alla inblandade.
För att skapa delaktighet och inflytande under
projektet är en central lärdom också att det är vik­
tigt att arbeta flexibelt utifrån ungdomarnas enga­
gemang och att finna metoder för att ta fram och
presentera idéer på nya och kreativa sätt.
Till ett planeringsskede för liknande projekt är
det viktigt att ta med sig frågorna, använder vi me­
toder där olika perspektivs synpunkter tas tillvara i
lika hög utsträckning? Hur kan vi ha en plan för den
långsiktiga uppföljningen utan att veta hur resulta­
tet av dialogen kommer att se ut? Hur rekryterar vi
till, och hur utformar vi, en dialog så att så många
perspektiv som möjligt representeras? Hur når vi en
bred representation av perspektiv utan att enskilda
individer får stå till svars för en hel grupp?
Hallstahammar – Projekt Pilen
Sammanfattning
Med Pilen vill vi göra det enkelt för dig att uppmärk­
samma och tycka till om utvecklingen av vår stads­
miljö. När du ser den röda pilen vet du att något är
på gång.
Beskrivning
Hallstahammars kommun arbetar som alla andra
kommuner med detaljplaner. I dessa arbeten har
kommunen tidigare haft svårt att nå ut till allmän­
heten och ville nu testa ett nytt koncept för att infor­
mera om förändringar i den fysiska miljön. Utifrån
detta föddes idén om pilen.
Pilen är tänkt att vara en symbol som markerar
och informerar allmänheten om vad som händer
på en viss plats. Pilens syfte är att markera vart i
kommunen förändringar planeras och informera
allmänheten om vad som sker i stadsmiljön. Ett
övergripande mål är även att pilen ska kännas igen
av kommunens invånare där information kan fås om
stora som små projekt.
Valet av en pil som symbol som pekade nedåt gjor­
des för att markera att någoting ska ske på platsen
som den står och pekar på. Pilen färgades röd enligt
kommunens grafiska profil för att stå ut och synas
i stadslandskapet. Storleken på pilen utformades
med en mänsklig skala som är lätt att urskilja från
ett längre avstånd. Målet är att man ska bli intres­
serad av vad det är för något och gå fram och titta.
Kontaktperson:
Magnus Gustafsson,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.hallstahammar.se/Bo-bygga/
Samhallsplanering/Pilen1/
Verksamhetsområde:
Samhällsplanering
En pil har ställts ut under kommunens planarbete
för nya bostäder på en central tomt. Informationen
om projektet kunde enkelt bytas ut genom att tillhö­
rande informationsblad som sitter på pilen ersätts.
Informationen berättade hur arbetet går till och
vart i processen detaljplanen var.
Under tiden som pilen har stått har kommunens
tjänstemän fått goda kommentarer om pilen och det
har också blivit tydligt att fler personer har tagit del
av detaljplaneprocessen.
Överlag anses pilen vara ett lyckat projekt som
kommer att utökas med flera pilar och redan idag
används pilen i två större stadsbyggnadsprojekt.
Tanken är att stora pilar ska användas vid stora och
långa projekt och mindre pilar för korta projekt.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 161
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Haninge – Minecraft på Vallavägen
Sammanfattning
En idétävling om framtidens Vallavägen, där unga
Haningebor utformat sina drömmars stadsgata i da­
torspelet Minecraft.
Kontaktperson:
Samuel Rizk, planarkitekt och projektledare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
haninge.se/minecraft
Målet är att unga personer som traditionellt är en
underrepresenterad grupp i stadsbyggnadsproces­
sen skulle få göra sin röst hörd och på ett lekfullt sätt
skapa sin egen bild av vad framtidens Vallavägen
skulle kunna vara för plats.
Kan man använda ett datorspel för att uttrycka
sina visioner kring en gata? Minecraft i Haninge var
en idétävling om framtidens regionala stadskärna.
Att som en del i diskussionen kring hur den regiona­
la stadskärnan Haninge ska se ut i framtiden ville vi
väcka unga Haningebors intresse för stadsbyggnad
och fånga upp deras idéer till framtidens Vallavä­
gen. Unga Haningebor och andra intresserade bjöds
in till en digital stadsbyggnadstävling. Minecraft är
ett datorspel där spelarna kan utforska en hel värld
uppbyggd av block och samla material för att bygga
allt från hus till rymdstationer. Man kan säga att Mi­
necraft är en digital variant av Lego. En fantastisk
byggsats där bara de egna föreställningarna sätter
gränserna för vad framtidens Vallavägen skulle kun­
na vara. Tävlingen pågick 17 februari–20 april 2014
och var baserad på två teman – ”framtidens bostad”
och ”framtidens stadsgata”. Platsen var Vallavägen
i Handen och frågorna var: ”Vad tycker du att Val­
lavägen har att erbjuda stadskärnan Haninge?” och
”Hur tycker du att det ska se ut?”.
162 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Stadsbyggnad
Utställning och presentation av vinnande förslag
Bland 177 registrerade användare och 81 kvalifice­
rade förslag valde en jury bestående av arkitekter/
stadsplanerare och unga minecraftspelare ut sex fi­
nalister som på ett extra inspirerande sätt skapat en
vision av framtidens Vallavägen. De sex finalförsla­
gen går att se som videoklipp på hemsidan. Skaparna
av det vinnande förslaget tilldelades varsin iPad som
förstapris.
Under sommaren gick det även att rösta på folkets
favorit på hemsidan, och en överväldigande majori­
tet klickade fram samma vinnande förslag som ju­
ryn valt.
En utställning där de sex finalförslagen klippts
ihop till ett kollage, en sorts gemensam framtidsvi­
sion över Vallavägen, finns nu att se i kommunhu­
sets foajé. Här går det också att se bilder från alla 81
kvalificerade förslag, vilket ger en spännande hel­
hetsbild av tävlingen och den mångfald av kreativa
idéer som kommit in.
Haninge – Medborgardialog i Brandbergen
Sammanfattning
Medborgardialog för att hitta lämpliga utvecklings­
möjligheter för Brandbergens utvecklingsprogram.
Beskrivning
Målet med arbetet är att Brandbergen ska kännas
attraktivt och välkomnande.
Medborgardialogen ska belysa utvecklingsmöj­
ligheter på kort sikt (2–5 år) och lång sikt (10–15 år)
som kan fungera som stöd för framtida planarbete,
förstärka Brandbergens själ samt beakta framtidens
möjligheter att utveckla bebyggelse, infrastruktur
inklusive kollektivtrafik, barn- och ungdomsverk­
samheten samt allmän och kommersiell service.
Två medborgardialoger har genomförts. Syftet
med centrumdialogen var att öka förståelsen för hur
Brandbergens C används och vilka befintliga kvali­
teter och utmaningar som Brandbergsborna upple­
ver finns i centrum. På plats fanns foton, flygbild och
planlösning för centrumet. Besökarna kunde prata
direkt med tjänstemän, lämna anonyma förslag i en
låda eller rita sina förslag direkt på foton från centr­
um.
Syftet med den andra dialogen var att öka förstå­
elsen för hela Brandbergens identitet och att utifrån
den se områdets utvecklingspotential. Dialogen
skedde i biblioteket. Andra dagen rullades delar av
dialogen ut i centrumet. På pluppkarta markerade
besökarna bra platser och platser de ville förändra.
En utställning med foton och flygbild beskrev om­
rådets nuläge. Besökarna kunde prata direkt med
tjänstemän och politiker, lämna anonyma förslag
eller skriva på ett klotterplank. För de yngsta besö­
karna fanns ett ritbord med kritor. Ett Open Space
genomfördes med hjälp av en processledare. Del­
tagarna satte själva agendan. Mötet hölls en vardag
mellan 17.30–21.00 och lockade nästan 50 personer.
På en trygghetsvandring deltog tjänstemän och po­
litiker, representanter från fastighetsägarna i områ­
det och polis. Kommunen bjöd in ungdomar från 13
år och uppåt till en workshop som hölls på fritids­
gården där kommunen bjöd på pizza.
Kontaktperson:
Mirja Thårlin, samhällsplanerare
och projektledare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
haninge.se/brandbergen
Verksamhetsområde:
Platsutveckling, strategisk planering
Lärdomar
Det fungerade bra att stå i centrum där spontanbesö­
kare kunde fångas upp. Det upplevdes framgångsrikt
att satsa på kommunikation där hemsida, annonser,
affischer och dialogmaterial fick en gemensam lay­
out som besökarna kunde känna igen sig i. Tjänste­
män och politiker försågs även med värdinneband
med kommunlogotyp. Pluppkartan var bra för att
fånga upp besökare och det gick snabbt och lätt för
dem att lämna konkreta synpunkter. För de som
ville berätta mer var det uppskattat att det fanns
såväl tjänstemän som politiker på plats. Open Spa­
ce-mötet fungerade bra och var uppskattat. Mötet
borde vara kortare, eftersom flera i gruppen avvek
från mötet en timme tidigt. På trygghetsvandringen
uppmärksammades brister i den fysiska miljön som
tidigare har missats. Polisen och de boende knöt nya
kontakter med fastighetsägarna. Vandringen var på
två timmar men hela rutten på ca 2,5 km hanns inte
med. Workshoppen med unga fick inte så många
deltagare som önskats. En anledning tros vara att
de inte läser kommunens informationskanaler el­
ler fysiska anslag. Ett nytt försök för att fånga upp
unga ska dock göras genom besök hos skolklasser på
Brandbergsskolan.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 163
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Haninge – Medborgardialog i kommundelen Tungelsta
Sammanfattning
Medborgardialog för att hitta lämpliga utvecklings­
möjligheter för att revidera Tungelsta utvecklings­
program.
Kontaktperson:
Erik Josephson, utredare och projektledare
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
haninge.se/tungelsta
Målet för det reviderade utvecklingsprogrammet
skall vara att skapa förutsättningar för ett hållbart
samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt per­
spektiv. Programmets syfte är att utifrån en helhets­
syn belysa Tungelstas potential och utvecklingsmöj­
ligheter. Utvecklingsprogrammet har letts av en av
fullmäktige utsedd politiskt sammansatt beredning
om åtta personer från majoriteten och oppositio­
nen.
Innan medborgardialogen, de öppna mötena och
den skriftliga dialogen, påbörjades genomförde be­
redningen ett antal faktainsamlande interna möten
som bland annat handlade om gällande utvecklings­
plan samt genomförande av dess intentioner, gjorda
och kommande infrastrukturåtgärder, genomgång
av detaljplaneansökningar, miljövärden inom pro­
gramområdet och befolkningsprognoser.
Inför dialogen skapades en webbsida för Tungel­
sta utvecklingsprogram. Där publicerades allt ma­
terial som togs fram och dit kunde man skicka in
förslag på vad som borde ingå i programmet samt
synpunkter materialet. Allt material som kommit
in via posten eller via webben har bearbetats vid be­
redningsmötena.
Medborgardialogen har genomförts via tre öpp­
na möten med allmänheten. Material inför dessa
möten har funnits på beredningens webbsida och
skickats ut via brev till alla hushåll i området. Även
program- och utställningsförslag har skickats hem
till hushållen, och även ställts ut i kommunhuset
och på Tungelstaskolan. På det första mötet deltog
cirka 230 personer och då avhandlades alla ämnen
i bikupediskussioner. De synpunkter som framför­
des sammanställdes av beredningen till fyra huvud­
rubriker med ämnen att behandla vid kommande
164 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Samhällsutveckling, strategisk planering
allmänna möten. Det andra mötet samlade cirka 40
personer. Där behandlades skola, barnomsorg och
övrig samhällsservice.
Till det sista mötet kom cirka 100 personer. In­
frastruktur, bebyggelseutveckling och grönstruktur
behandlades. På mötena har deltagarna arbetat i
grupper och redovisat sina synpunkter på post-itlappar och kartor. Resultatet bearbetades sedan av
beredningen för att ingå i utvecklingsprogrammet.
Vid varje möte har tjänstemän från berörda förvalt­
ningar deltagit i diskussionerna och grupparbetena.
Synpunkterna har beredningen tagit till vara i sitt
arbete. Ett förslag på utvecklings-program har va­
rit ute på samråd bland boende, organisationer och
myndigheter. Utifrån samrådsförfarandet har vissa
ändringar gjorts till det färdiga programmet.
Vad vi har lärt oss och vad andra kan ha nytta av
att veta
>>Mötena har varit ovärderliga för tjänstemännen
med lokalbefolkningens lokalkännedomen.
>>Tjänstemännen har fått en betydligt tydligare
bild av kommundelen som de annars inte hade
haft.
>>Invånarna har känt sig mer delaktiga och infor­
merade vilket har inneburit, som vi upplever det,
mindre negativa synpunkter på utvecklingspro­
grammet.
Helsingborg – Boendedialog i DrottningH
Sammanfattning
Vårt mål är att föra en öppen och ärlig dialog med
våra boende. Att få våra boende medvetna om pro­
jektet. Ingen skall bli överraskad när vi börjar arbe­
tet ute.
Beskrivning
DrottningH projektet är ett ombyggnadsprojekt av
miljonprogramsområdet Drottninghög. Här finns i
dag 1114 lägenheter och i framtiden fördubblar vi an­
tal bostäder. Stora delar av projektet är ett samarbe­
te mellan Helsingborgs stad och Helsingborgshem.
Vi tror att projektet utvecklar och vänder sakta men
säkert känslan för området. Viktigt är att vi fortsät­
ter vara öppna, ärliga och vågar fatta beslut i proces­
sen. Information som är riktad till våra boende skall
komma ifrån bostadsbolaget, medan Helsingborgs
stad informerar om förändringar på allmänna ytor.
Information skall i första han nå våra boende innan
den går ut i media och till allmänheten. Vårt dialo­
garbete handlar om att utveckla nya dialogmetoder
och nya arbetssätt vid större ombyggnadsprojekt.
Vi som arbetat med boendedialogen har många
års erfarenhet av området och våra boende känner
till oss och i de flesta fall vi dem. I början av informa­
tionsprocessen ställde vi oss frågorna. Har våra in­
formationsbrev nått sitt mål? Vad vet våra boende?
Hur gör vi för att få reda på vad de vet? Vi frågade
runt. Vi fick olika påstående. Felaktig ryktessprid­
ning var stor. Barnen frågade och var oroliga. Vi
fick en känsla av att vi inte nått fram. I första skedet
gjorde vi 260 hembesök där vi ringde och bokade tid
med familjer. Genom hembesöken kan vi ge famil­
jerna information i en trygg miljö. Vi når hela famil­
jen. Vi kommer när de har tid. De små barnen kan
vara med (ingen barnvakt). Hembesöken är för bo­
ende och Helsingborgshem kvalitetstid.
På området finns även en skola med årskurserna
1–6. Vi bokade besök i alla årskurser på Drottning­
högs skola, gav en enkel information om våra och
stadens idéer och tankar på framtidens Drottning­
Kontaktperson:
Gunnar Blomé, projektchef,
[email protected]
Li Hautala, Kundansvarig,
[email protected]
Daniel Kirschner, Kundansvarig,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
Helsingborgshem.se Helsingborgstad.se
Verksamhetsområde:
Hyresgästdialog
hög. Vi berättade varför vi är hemma hos deras fa­
miljer. Barnen hade många frågor och funderingar
som vi besvarade och diskuterade, detta gav barnen
trygghet.
Det är viktigt att få med så många boende som
möjligt under samrådsperioderna och vi har varit
ute och informerat att de nu har en chans att föra
fram sina åsikter. Tillsammans med staden har vi
haft samrådsvandringar i delprojekt ett. Vi är på
plats vid utställningar av projektet för att svara på
frågor men att även samla in så många idéer, förslag
och funderingar som möjligt. Informationen ut till
våra boende fortsätter vid varje bekräftat beslut av
förändring i området. Vid varje skriftlig informa­
tionstillfälle ställer vi oss ute på gårdarna för att
vara på plats och kunna ge så direkta svar som möj­
ligt på de frågor som kan komma. Dialogprocessen
har gett positiva granskapseffekter, grannar pratar
och lugnar i högre grad varandra. Vi är bara i bör­
jan av DrottningH projektet som är beräknat att
pågå minst 20 år. Många av våra boende efterfrågar
de synliga indikationerna på att projektet är i gång.
Frågan vi får i dag är. –När skall ni börja.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 165
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Helsingborg – Dialoghusvagnen i Drottninghög
Sammanfattning
Projekt DrottningH är ett 20-årigt stadsutveck­
lingsprojekt på Drottninghög som är Helsingborgs
första miljonprogramsområde. Projektet ska rikta
aktiviteter så att underrepresenterade gruppers
medverkan höjs.
Bakgrund
Sedan projektet startade 2011 har projektet fun­
nits tillgängliga en gång i veckan på det kommunala
bostadsbolagets områdeskontor på Drottninghög.
Detta har tyvärr inte varit så välbesökt och det har
funnits grupper som vi inte har nått. Dessa grupper
har varit barn och unga, de som arbetar eller stude­
rar på dagtid samt barnfamiljer. Detta ville vi ändra
på.
Då projekt DrottningH medverkade vid Ekobygg­
mässan i september 2013 tog vi fram en utställnings­
husvagn som vår monter. Redan från början var tan­
ken att husvagnen efteråt skulle kunna fungera som
en mobil information- och mötesplats. Vi skulle då
kunna möta de boende på Drottninghög där de finns.
I husvagnen finns olika typer av exponeringsytor
som lätt kan ändras utifrån behov. Det är bland an­
nat i form av anslagstavlor, dator, ramar och en rull­
gardin med ett flygfoto av området.
En husvagn inköptes på Blocket för 8 000 kr och
övrigt material inköpte för ca 4 000. Under en lugn
sommarvecka målades och inreddes husvagnen av
en händig person.
Husvagnen har funnit med vid olika arrangemang
som områdesdagar, julmarknader och andra åter­
kommande evenemang. Där har husvagnen fung­
erat som ett blickfång och en utställningsyta både på
insidan och utsidan. Många har varit nyfikna på själ­
va husvagnen och därför kommit fram till oss och
börjat prata. Barn och ungdomar har gärna hängt i
166 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Arne Gunnarsson, kommunikatör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.helsingborg.se/drottningH http://
blogg.helsingborg.se/dialog30/
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling
husvagnen och det har blivit ett tillfälle för oss att
lära känna dem och får reda på deras tankar, idéer
och synpunkter.
Det viktigaste användningsområdet för Dialog­
husvagnen har varit vid riktade insatser i olika delar
av området. Vi har då parkerat husvagnen på en gård
eller längs ett stråk där många människor har passe­
rat. Vi har ofta informerat via brevlådeinformation
innan var och när vi kommer att finnas. Genom detta
har vi kunnat nå människor som vi inte nått tidigare.
En mobil information- och mötesplats har många
fördelar: Den är lätt att transportera och det tar inte
lång tid att packa ihop, det finns gott om utrymme
att ha med material. En husvagn väcker nyfikenhet
och det är lätt att börja ett samtal. De boende känner
igen husvagnen och då de ser den vet de att de kan
komma fram och få svar på frågor eller lämna syn­
punkter. Den fungerar i alla väder och alla årstider.
Att sitta och tala med någon i en husvagn blir intimt
och vår upplevelse är att det blir bättre samtal än på
ett kontor eller annan offentlig lokal. Du blir synlig
även under transporten.
Helsingborg – Drottaguider
Sammanfattning
Stadsutvecklingsprojektet DrottningH arbetar med
att utveckla och förändra bostadsområdet Drott­
ninghög.
Kontaktperson:
Charlotte Hedlöf, projektmedarbetare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://blogg.helsingborg.se/dia­
log30/2013/10/01/drotta-guider/
Drottninghög är ett bostadsområde som byggdes
som en del av miljonprogrammet. Nu driver Hel­
singborgs stad tillsammans med det kommunala
bostadsbolaget Helsingborgshem stadsutvecklings­
projektet DrottningH. Projektet har sedan starten
tagit emot en stor andel studiebesök. För att kvali­
tetssäkra dessa fick delprojekt Dialog 3.0 i uppdrag
att ta fram en guidad tur i området. I projekten har
vi också som mål att rikta oss till barn och unga och
det fanns även en vilja i Dialog 3.0 att knyta ung­
domsambassadörer från området till projektet. Med
anledning av detta rekryterade vi och timanställde
sex stycken ungdomar från Drottninghög i åldrarna
16–20 år. Ungdomarna fick sedan ta fram en guidad
tur för området tillsammans med projekt Drott­
ningH och utifrån input från deltagarna i det fysiska
nätverket Drotta. Vi kallar ungdomsguiderna för
Drottaguider.
Vi börjande med att annonsera om möjligheten
att jobba som Drottaguide. Ungdomarna fick skicka
in ansökningar och sen höll vi kortare intervjuer.
Utbildningen och arbetet med att ta fram den gui­
dade turen har sedan skett i olika faser.
Fas 1
Under sportlovet jobbade vi tillsammans med ung­
domarna med att ta fram konceptet för den guidade
turen och de fick även lära sig grunderna i hur man
guidar. Vi jobbade bland annat med kartor där de
fick välja ut de platserna i området som de tycker är
viktiga att berätta om när det kommer ett studiebe­
sök. Guiderna har även lagt till personliga historier
vid platser som de har haft extra koppling till.
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling, ungdomsinflytande
Fas 2
I den här fasen träffades vi en gång i veckan under
5 veckor och jobbade med att öva in materialet och
på att utvecklas som guider. Fas 2 avslutades med
ett genrep inför boende och verksamma på området
och efter det var guiderna startklara. Guiderna har
sedan tagit emot studiebesök löpande och fått väl­
digt positiv feedback från deltagarna.
Fas 3:
Vi har även fortsatt att fylla på deras kunskaper
genom fler utbildningspass där de bland annat fått
inspireras av andra guider. Drottaguiderna bloggar
även och skriver på vår inspirationssajt för Drott­
ninghög som heter Drottabladet.se
Resultatet har blivit 6 duktiga guider som tar emot
projektets studiebesök och en guidad tur som är
framtagen både ur projekt DrottningH´s perspektiv
men främst ur ett boende- och ungdomsperspektiv.
Studiebesöken får mervärde när det är ungdomar
som själva bor på området som berättar om Drott­
ninghög och det är många deltagare som upplever
detta som positivt.
Vi upplever att engagemanget för den guidade
turen har växt när en bred grupp av människor har
haft möjlighet att påverka genom att vi involverade
både boende och personer från olika verksamheter.
Det skapar också synergieffekter att jobba tillsam­
mans då vi nu har en tur som flera verksamheter kan
använda.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 167
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Helsingborg – Informationsresa till Ullared
Sammanfattning
Projekt DrottningH är ett 20-årigt stadsutveck­
lingsprojekt.Projektet ska rikta aktiviteter så att un­
derrepresenterade gruppers medverkan höjs.
Kontaktperson:
Arne Gunnarsson, kommunikatör
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.helsingborg.se/drottningH http://
blogg.helsingborg.se/dialog30/
Målet är ett representativ urval för de som bor på
Drottninghög kring dialogaktiviteter under sam­
rådet för första detaljplanen. Barnfamiljer med ut­
ländsk bakgrund är den grupp som tidigare varit un­
derrepresenterade i tidigare samråd.
Vi erbjöd därför denna grupp på gratis bussresa
till Ullared. I bussen till och från Ullared informera­
de representanter från projektet och Helsingborgs­
hem om vad som händer och om planerna i anslut­
ning till den första samrådsperioden. Vi använde oss
av film, tryckt material och personliga samtal. Per­
sonalen var också tillgängliga för frågor och diskus­
sion under hela dagen.
En representant från Helsingborgshem, två kom­
munikatörer, en praktikant och en planarkitekt från
projekt DrottningH bemannade resan. Buss bekos­
tades av projekt DrottningH, 8 000 kr. Illustrativa
bilder togs fram och skickades runt i bussen under
informationsdelarna. En kort frågesport om Drott­
ninghög och arbetet genomfördes. Projektet plane­
rade och förberedde resan på cirka 4 arbetstimmar.
Resan tog en hel dag.
36 personer deltog på resan. Merparten av del­
tagarna kom från Drottninghög. Både barnfamiljer
med invandrarbakgrund och några av de medelål­
ders som brukar vara med. Fem personal deltog på
resan.
Nyttor med aktiviteten kan påstås vara ökad kun­
skap om projektets arbete och den då stundande
samrådsperioden för detaljplanen, och relations­
skapande då stämningen var väldigt nära och av­
slappnad i bussen. Grupper som tidigare varit svåra
att nå var representerade på resan.
168 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling
Diskussionerna mellan personal och deltagare
var många och personliga.
Med tidigare annonsering och mer marknadsfö­
ring hade ännu fler deltagit. En resa till Ullared är
attraktiv för många som bor på Drottninghög. Resan
avslutades med en liten frågesport för att undersöka
om deltagarna tagit till sig informationen. Vi kände
oro att de flesta bara följde med för att besöka Ul­
lared. Resultatet visade att de flesta tagit till sig den
mesta av informationen.
Att arrangera en informationsresa till Ullared är
inte helt okontroversiellt. Alla har en åsikt om feno­
menet Ullared. Många var negativa och det var inte
möjligt att göra resan som ett av flera samrådsmöten
trots att vi inte kunde hitta några juridiska motsä­
gelser mot att ha ett samrådsmöte i en buss. Att vi
nådde flera barnfamiljer med invandrarbakgrund
samt att all personal samtalade enskilt med alla del­
tagare var den stora vinsten med aktiviteten. Att de
som var med på resan hälsar och talar med oss då
vi träffas i området är en av de saker som hållit i sig
över tid.
Höganäs – Boendedialog
Sammanfattning
Målet med arbetet har varit att känna av vad bo­
stadssökande i Höganäs kräver av sin boendemiljö,
vilka prioriteringar de gör om de ställs inför vissa
val. Workshopen var en del, ett startskott i ett detalj­
planarbete för ett utbyggnadsområde men var ut­
formad på ett sätt att den även skulle gå att använda
i andra sammanhang.
Kontaktperson:
André Persson, planarkitekt,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Samhällsbyggnad, planfrågor
Beskrivning
Vi utformade en matris med olika ”objekt” som vi
kallade dem. Objekten symboliserade olika för­
utsättningar för ens boendesituation. Det kunde
handla om storlek på bostad, tillgång till privat plats,
tillgång till kollektivtrafik, bilpool med mera. Man
tvingades prioritera mellan dessa boendekvalitéer
utifrån allt knaprare resurser. Vi bjöd in folk genom
annonsering i den regionala dagstidningen, utskick
till kommunens tomtkö, annonsering på det kom­
munala bostadsbolagets hemsida och på markäga­
rens till det aktuella planområdets hemsida samt
med information på kommunens sociala medier.
Utifrån diskussionerna mellan respektive mo­
ment i workshopen problematiserade vi och anteck­
nade vilket blev en del av den kvalitativa undersök­
ningen. I våra formulär kunde vi sedan avläsa vilka
prioriteringar deltagarna hade gjort samt avläsa vad
de hade för bakgrund, ålder, intresse i kommunen
m.m.
En lyckad workshop dock med för få deltagare.
Vi fick fram bra material men för att kunna göra en
ordentlig kvantitativ analys behövdes fler deltagare.
Det är svårt att lock folk till sådana workshops så­
vida det inte är ”skarpt läge”. Det är viktigt att tänka
på att man ger något tillbaks till de som medverkat
då man faktiskt tar deras tid och synpunkter i an­
språk. Det kan räcka med en återkoppling, skicka
ut en dokumentation av dagen där man samman­
ställt diskussioner och resultat. Det är även viktigt
att skapa en trevlig och kreativ atmosfär på sådana
worskhops.
Detta försök kommer nu att utvecklas och bli en
digital satsning som kallas gamification. Detta kom­
mer att utvecklas under 2015.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 169
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Karlskoga – Dialogen om Alfred Nobels torg
Sammanfattning
Syftet med medborgardialogen var att få in med­
borgarnas synpunkter på Alfred Nobels torg för att
få ett bredare underlag inför beslut och för att sys­
tematiskt involvera medborgardialog som en del i
styrprocessen.
Beskrivning
Kommunstyrelsen fattade redan under 2012 beslut
om att en medborgardialog om utformningen av
Alfred Nobels torg skulle genomföras. Förberedel­
searbetet startade med en arbetsgrupp med repre­
sentanter från flera förvaltningar. Arbetsgruppen
planerade aktiviteter under medborgardialogen.
En ”Dialog om dialogen” arrangerades för att ta in
medborgarnas synpunkter på hur man vill delta för
att påverka. Resultatet användes även som grund i
framtagandet av interna och externa principer för
medborgardialog.
Totalt 20 politiker från tre nämnder deltog i dia­
logen. De förtroendevalda fick en inbjudan att delta
och fick själva anmäla intresse. Förberedelsemöten
med förtroendevalda inför dialogen hölls vid två
tillfällen. Resultatet återkopplades till deltagarna
främst via media, webben samt utställning på bibli­
oteket. Media har sedan dialogen gjort uppföljande
reportage.
12 aktiviteter genomfördes; Fem dialogtillfällen
på torget, ett dialogtillfällen med målgruppen + 65
år, öppet seminarium och dialog riktat till allmän­
heten, dialog med näringsidkare, förskolan och lågmellanstadiet genomförde en teckningsaktivitet,
ungdomsdialog, dialog med högstadieelever och
kommunen gjorde förtryckta vykort som kunde
skickas in. Under perioden genomfördes ungefär
500 samtal, som resulterade i flera synpunkter och
förslag. Vi fick in 460 teckningar från förskolebarn
och grundskolebarn upp till årskurs 6. Cirka 130 in­
lämnade vykort med ritningar/förslag. Tio personer
lämnade in förslag/synpunkter via webbformulär.
170 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Ylva Elofsson, kommunikationschef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.karlskoga.se/medborgardialog
Verksamhetsområde:
Samhällsbyggnad
Dialogen var resultatmässigt mycket framgångs­
rik. Med högt antal samtal och inskickade förslag i
förhållande till de aktiviteter vi genomförde. Vy­
korten var både kostnadseffektiv och ett lyckat sätt
att få in synpunkter på ett enkelt sätt. Vi nådde en
varierad målgrupp. ”Svåraste” gruppen att nå var
ungdomar 13–20 år. Inför andra dialoger bör vi för­
söka vara på platser där ungdomar i åldersgruppen
rör sig. Den högsta kostnaden för genomförandet
var annonsering, men väl investerade pengar efter­
som medborgarna underströk vikten av att känna
till att en medborgardialog genomförs. De tillfällen
som uttryckligen uppskattades av medborgarna var
mötet med politiker och bör prioriteras i kommande
dialoger.
Politikerna genomförde dialogen på ett mycket
professionellt sätt. Det är även viktigt att välja rätt
tjänstemän som kan tillföra sakkunskap under
dialogerna – och att dessa inte ”försvarar” tidigare
beslut. Tydlig organisation och ansvarsfördelning
internt på tjänstemannasidan är också viktigt. Åter­
koppling till deltagande förtroendevalda och tjäns­
temän under dialogen är viktigt. Vi skickade ut mejl
som återkopplade hur dialogen fortskred, löpande
under dialogperioden. Resurser för praktiska ar­
betsuppgifter och avsatt budget är viktigt.
Karlskrona – ”Får jag lov” – bygglov
Sammanfattning
Målet med projektet ”Får jag lov” har varit att stärka
Bygglovavdelningens service och att sprida infor­
mation om byggfrågor. Målet har också varit att
stärka dialogen mellan kommunen och de sökande
samt att öka kunskaper om och att sprida informa­
tion kring byggfrågor.
Beskrivning
En utställningspaviljong, ”Kuben”, har ställts upp
på central plats i Karlskrona. Här har bygglovav­
delningspersonal varit på plats minst en gång var
fjortonde dag för att svara på frågor. Paviljongen
har också varit utrustad med information om pla­
nerings- och byggfrågor så att man kunnat ta del
av detta även när Kuben inte har varit bemannad.
Arbetet har fått mycket bra mottagande av allmän­
heten och arbetet har stärkt vår medborgardialog,
service och tillgänglighet. Vi planerar nu att införa
fler regelbundna öppna besökstider
En utställningspaviljong, ”Kuben”, har ställts upp
på centralt placerad plats i Karlskrona. Paviljongen
har varit bemannad minst en eftermiddag varannan
vecka under våren 2014. Tiderna har annonserats i
lokalpress och på kommunens hemsida, på anslags­
tavlor m.m. Vid varje tillfälle har bygglovarkitekt/
bygglovhandläggare samt byggnadsinspektör fun­
nits på plats för att besvara frågor om bygglov och
byggnation. Utrustning i form av datorer m.m. har
funnits på plats så det har varit möjligt att titta på
och granska bygg- och bygglovsärenden på plats. Pa­
viljongen har också varit utrustad med bilder, text
Kontaktperson:
Kristina Stark, bygglovschef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.karlskrona.se/sv/Bostad--miljo/
Bygga/Bygglov/
Verksamhetsområde:
Bygglov och byggfrågor
och bildskärmar med bildspel kring planerings- och
byggfrågor så att man har kunnat ta del av informa­
tion även när ”Kuben” inte har varit bemannad.
Arbetet har fått mycket bra mottagande av all­
mänheten och vi har haft många besökare i pavil­
jongen. Genom detta arbetssätt har allmänheten
lätt kunnat nå oss utan att behöva boka tid, vi har
kommit till de sökande istället för att de ska behöva
komma till oss. På så sätt har dialogen förbättrats
liksom vår service och tillgänglighet. Arbetet har
också medfört att ärendehanteringen har underlät­
tats och kunskaperna om bygglovs- och byggfrågor
ökat. Målen med arbetet bedöms vara uppfyllda. Det
vi tar med oss för framtiden är att vi ska fortsätta
vårt utvecklingsarbete för att bli mer tillgängliga
och stärka vår service. Vi planerar nu att införa fler
regelbundna öppna besökstider.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 171
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Knivsta – Dialog när Knivsta utvecklas till småstad
Sammanfattning
Genom medborgardialog kring den framtida stads­
delen Nydal vill kommunen skapa förutsättningar
för acceptans när Knivsta tätort utvecklas från vil­
lasamhälle till småstad.
Beskrivning
Under 2014 har kommunen arbetat med ett stads­
byggnadsprogram för stadsdelen Nydal som bedöms
få stor betydelse för Knivstas framtida identitet.
Programarbetet har genomförts i tre planerings­
varv. Det första handlade om visioner. I det andra
gavs visionen fysisk gestaltning i skisser, medan
det tredje ägnades åt analys och utvärdering av om
skissen tagit tillvara det man önskat sig. Under hela
processen har allmänheten kunnat lämna synpunk­
ter. Därutöver har kommunen i varje planeringsvarv
bjudit in till fördjupad medborgardialog under tre
veckor. Webben och Facebook har använts för in­
formation, kompletterad med skyltning och utställ­
ningar i och på kommunhuset samt annonsering i
lokaltidning.
Workshops har genomförts i varje planerings­
varv. Med hjälp av en processledare har visioner,
tankar och idéer bollats upp – men också oro och
ibland misstro till kommunens planer. På plats för
att lyssna och svara på frågor fanns kommunens po­
litiska ledning, ledande tjänstemän och sakkunniga.
Som komplement till de två första workshoparna
formulerades frågor som kunde besvaras via web­
ben. I webbenkäterna gavs även möjlighet att lämna
allmänna synpunkter. Facebook har använts för dia­
log. Förvaltningen har stått för fakta, och de politis­
ka partierna för dialog. Åtta 13-åringar har djupin­
tervjuats kring hur de tänker sig framtidens Nydal.
Möjligheten till delaktighet har väckt gensvar.
Workshoparna hade totalt cirka 100 deltagare, den
172 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Hanne Natt och Dag, informationschef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.knivsta.se/nydal
Verksamhetsområde:
Fysisk planering
första enkäten hade 135 svar, den andra 260. Utöver
enkätsvaren har kommunen fått in drygt 80 syn­
punkter. Några är kortfattade, andra har fördjupade
resonemang. Fyra facebookannonser gav samman­
lagt drygt 2 000 klick och 71 nya följare. Viktigaste
resultatet är att programförslaget har präglats av de
synpunkter som kommit in.
Dialogen tycks framför allt ha engagerat dem som
är närmast berörda, d v s boende i Knivsta tätort.
Workshoparna har lockat personer i övre medelål­
dern, medan webbenkäterna har större spridning.
Den högsta andelen svarande har varit i åldrarna
30–44 år, vilket speglar kommunens demografi.
Sociala medier har bidragit till ökad kännedom om
medborgardialogen. Däremot är antalet postningar
från kommuninvånare inte så många, även om dis­
kussion har förekommit.
Det var viktigt att ”knyta ihop säcken”, och beskri­
va på vilket sätt kommunen tagit vara på synpunk­
ter, varför inte allt kunnat tillgodoses och vad som
händer framöver. Sammantaget har dialogen varit
mycket givande, men också arbetskrävande. Avsik­
ten är att stadsbyggnadsprogrammet ska fastställas
under 2015.
Lerum – Workshop om torget i Gråbo
Sammanfattning
Den 1 april 2014 arrangerades en medborgardialog
om hur invånarna i Gråbo önskade utforma torget i
kommundelen.
Kontaktperson:
Jenny Lopes, utvecklingssekreterare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.lerum.se/Kommun-och-politik/
Medborgardialog/Kommundelstraffar/
Grabo/
I fokus var vilka funktioner som invånarna önskade
och hur de ville uppleva torget. Medborgardialogen
utfördes i form av en workshop där deltagarna satt
vid bord och med hjälp av kartor och inspirations­
bilder fick rita och skriva ner tankar och idéer. För
dialogen användes en redan känd mötesform kal�­
lad ”kommundelsträff” och marknadsfördes ge­
nom affischering i området, annons i lokaltidning,
spridning i sociala medier och genom föreningar i
området. Totalt närvarade 110 personer (med jämn
könsfördelning) i workshopen och deltagarnas åsik­
ter används i fortsatt planering och utformning av
torget.
Deltagarna fick placera sig runt bord inför work­
shopen. Vid varje bord fanns en samtalsledare som
antecknade och såg till att alla fick komma till tals.
Initialt fick deltagarna information om de ramar
som finns kring torget och vad som är bestämt uti­
från tidigare delar av planprocessen. Deltagarna fick
diskutera de möjligheter och utmaningar som de ser
utifrån de ramar som redan är satta. Sedan diskute­
ras två frågeställningar:
1. Vad vill ni känna när ni är på eller går förbi ert
torg? Vilka ord ska prägla platsen?
2. Vad ska man kunna göra på torget? Vilka funktio­
ner och aktiviteter ska finnas där?
Till sin hjälp hade deltagarna kartor över området
och inspirationsbilder. Deltagarna fick rita och an­
vända post-it för att markera funktioner och aktivi­
teter på kartan.
Totalt närvarar 110 personer. Det framfördes en
rad tankar, idéer och åsikter som tjänstepersoner
Verksamhetsområde:
Centrumutveckling
som arbetar med torget tog med sig in i det fortsatta
arbetet. Bland dessa tankar lyftes bland annat: Mer
vatten och grönt, ett levande torg med både handel
och bostäder och bättre belysning. Samtliga åsikter
sammanställdes och återkopplades senare med ett
svar om åsikten tas med i vidare arbete.
Workshopen fick god uppslutning pga. att ämnet
var aktuellt och medborgarna tydligt efterfrågat
en dialog om torget. Medskapargruppen i Gråbo,
en sammanslutning av boende i Gråbo och repre­
sentanter från kommunen, hade en viktig del i att
medborgardialogen fick god uppslutning. Återkopp­
lingen om vad som händer med åsikterna efter dia­
logen var någonting vi som processledare tog stort
ansvar för. Att det blev ett ”svar” på varje åsikt gav
förhoppningsvis en känsla av att åsikten var motta­
gen och hörd. Ytterligare lärdom är att information
om planerad stadsbyggnad aldrig kan göras tydlig
nog. Det är en utmaning att i bild gestalta framtida
planer över området. Det kan också vara av stort
värde att inleda en medborgardialog med att berätta
om det tidigare varit dialoger kring ämnet, vad som
uppkom under dessa osv.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 173
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Lidingö – Fokus på barnen i Högsätra-Bergsätra
Sammanfattning
Inför planprogrammet för Högsätra-Bergsätra har
Lidingö testat tre olika dialogformer för att inhämta
kunskap om området.
Kontaktperson:
Gunnar Lunnergård, planarkitekt,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.lidingo.se/H/B-dialog
Dialogen har genomförts tidigt i programarbetet för
att belysa de platsspecifika kvalitéer som finns, få
mer kunskap om hur olika platser används och upp­
levs, samt vad boende efterfrågar. Medborgardialo­
gen har genomförts med hjälp av tre olika dialogme­
toder; barndialog, webbdialog och drop-in-dialog.
En barndialog har genomförts med en klass fyra.
Under fyra lektioner berättade vi om barnkonven­
tionen, demokrati och stadsplanering och om vikten
att få tycka till. På första lektionen deltog miljö- och
stadsbyggnadsnämndens ordförande. Lektion två
var en områdesvandring med stadens antikvarie.
Barnen fick rita sina drömtorg, arbeta med sina fa­
voritplatser i området och göra egna visioner av hur
Högsätra-Bergsätra skulle kunna se ut år 2030. Am­
bitionen var att se området ur barnens perspektiv.
Barndialogen avslutades med en utställning där vi
bjöd in barnen till stadshuset för att träffa politiker
och få berätta om sina tankar och idéer. Det är vik­
tigt att det är på riktigt och att barnen verkligen kän­
ner att det är så.
I projektet utvecklade Lidingö stad en egen web­
baserad GIS-applikation där det var möjligt för Li­
dingöborna att lämna synpunkter och se vad andra
tyckt. Verktyget var utformat så att bra respektive
dåliga platser kunde pekas ut genom att på en geo­
grafiskt anknytningspunkt sätta ut en, för en bra
plats, grön och glad figur eller för en dålig plats, en
röd och sur figur. Man kunde även fylla i om man var
man eller kvinna, vilken ålderskategori man tillhör
och om man bor eller har vistats i området. De in­
komna synpunkterna är möjliga att analysera geo­
grafiskt. För att marknadsföra webbdialogen skick­
ades vykort ut till de boende i området. Där fanns
information om den pågående webbdialogen och
en möjlighet att skicka tillbaka det färdigfrankerade
vykortet med synpunkter på områdets utveckling.
Övrig marknadsföring var lappar i trappuppgång­
arna och tidningsnotiser i lokala tidningar.
174 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Planprogram
Drop-in-dialogen var ett tillfälle att, på plats, träf­
fa oss som arbetar med projektet. Det var ett sätt att
sprida information och kunskap och ge möjlighet
att ställa frågor och diskutera planerna för området.
Drop-in-dialogen hölls i skolans matsal och ett tju­
gotal intresserade dök upp.
Webbdialogen genererade 113 svar via webben
och 18 vykort på en månad. Barndialogen gav oss
värdefull kunskap om barnens favoritplatser, dröm­
torg och visioner för området 2030. Saker som,
”Tröstestenar” där man kan utvidga sina känslor
och populära pulkabackar, var några av sakerna som
kom fram under dialogen. Sammantaget gav de tre
dialogformerna en god förståelse för invånarnas
tankar om området. Vi är nöjda med resultatet och
det ligger till grund för planprogrammet. Alla delar
i dialogen och synpunkterna som kom in har sam­
manställts i en dialograpport som lagts ut på projek­
tets webbsida. Återkoppling har skett på flera sätt,
direkt i webbkartan, barndialogsvernissage”, ”Dropin-dialog” och rapporten.
Framgångsfaktorer är olika typer av dialogfor­
mer för att få med olika målgrupper, kartlägg mål­
grupperna innan ni börjar och bestäm vilka som är
prioriterade. Anpassa sedan metodvalet efter detta.
Prioritera barnen då de ofta är underrepresentera­
de, God kontakt med lärarna och att tid finns, få med
politikerna tidigt i barndialogen är också viktigt.
Återkoppla på flera olika sätt.
Lidköping – Dialogvandring för social hållbarhet inför planering av helt ny stadsdel
Sammanfattning
Dialogvandring med olika målgrupper, tidigt i pla­
neringsprocessen, för att kartlägga vad som skulle
bidra till social hållbarhet i en helt ny stadsdel.
Kontaktperson:
Monika Andersson, hållbarhetsstrateg,
[email protected]
Beskrivning
Mer information:
www.lidkoping.se , se under Hamnstaden
Målet med arbetet var att tidigt i planeringspro­
cessen av ett helt nytt bostadsområde samla in
synpunkter från olika grupper på hur de ville att
området skulle vara för att de skulle trivas där. Det
handlade om de delar av området som var tillgäng­
liga för allmänheten d.v.s. grönområden, vägar, cy­
kelvägar, stränder m m. Det handlade om social håll­
barhet.
Vi bjöd in 6 olika målgrupper till var sin ”dialog­
vandring”. Dialogvandringarna innebar att vi gick
runt i området men en grupp på 5–10 personer och
hade med flygfoto/över området idag och illustra­
tioner över hur det var tänkt att se ut i framtiden.
Vi stannade till på olika platser, beskrev och visade
bilder på vad som var planerat just där. Deltagarna
fick säga hur de ville att området runt skulle vara,
vad som skulle finnas där för att de skulle trivas där,
vilja bo där eller besöka området.
De 6 grupper vi tänkt gå med är pensionärsrådet,
rådet för funktionsnedsatta, gymnasiets hållbar­
hetsgrupp, öppna förskolans föräldrar, ungdomar
från ungdomsgården och en grupp som går svenska
för invandrare.
Vi har en protokollsmall som vi fyller i under
vandringen. Varje plats som kommenteras utgör en
Verksamhetsområde:
Samhällsplanering, hållbar utveckling
rad i protokollet och den kan kompletteras med foto
om man vill. Engagemanget från grupperna har va­
rit stort och många synpunkter är insamlade. Vissa
sammanfaller mellan grupperna, andra utgår från
respektive grupps behov och önskemål.
Intressant är att se hur pensionärer och ungdo­
mar kommenterar samma plats, hur de redan nu
i tidigt planeringsskede kommer med förslag hur
de skall kunna utnyttja samma plats utan att störa
varandra. Olika grupper uppskattar olika typer av
utrustning, ett exempel: många sittbänkar lämpligt
utplacerade för pensionärerna men stora bord och
bänkar för ungdomar så hela gänget får plats.
Vi kommer att sammafatta resultaten när alla
dialogvandringar är klara och informera hela pro­
jektgruppen och eventuellt även byggherrarna. Hela
materialet kommer att ingå i landskapsarkitekter­
nas och stadsträdgårdsmästarens underlag.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 175
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Linköping – BO 2016
Sammanfattning
Delaktighetsprocessen var ett koncept inom ra­
marna för LinköpingsBo2016 (senare Linköpings­
Bo2017).
Kontaktperson:
Johanna Rebillon, projektkommunikatör,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.linkopingsbo2017.se
Dialogprocessen togs fram för att definiera ett ar­
betssätt för att främja dialog, delaktighet och sam­
verkan mellan Linköpings Bo 2016 och de fastställda
intressentgrupperna. Det handlade både om plane­
rade och oplanerade möten, om virtuella möten
samt om faktiska möten, ansikte mot ansikte. Det
var både fråga om masskommunikation, liksom dia­
log på individnivå.
Syftet var att skapa goda förutsättningar för en­
skilda personer och större grupperingar att komma
till tals och känna sig delaktiga i skapandet av Linkö­
pings nya stadsdel och i bo- och samhällsexpot. Dia­
logprocessen speglade också slutresultatet, det vill
säga bebyggelsen av Vallastaden i Västra Valla, Lin­
köping. De nya kvarteren och livet i den nya stadsde­
len var tänkt att präglas av ett starkt socialt samspel
som skapar engagemang, samhörighet, trygghet och
trivsel.
Delaktighetsprocessen vilar på fyra stora arenor, i
sin tur uppdelade på mindre arenor. De fyra huvud­
arenorna är Marknadsundersökningar, Webben,
Sociala media samt Evenemang. Marknadsunder­
sökningar är till stor del en enkelriktad information,
det handlar där om vad vi får in från respondenter­
na, resultat som sedan förvaltas inom hela projektet
och som påverkar hur de andra mötesplatserna ut­
vecklas.
Webben är till viss del dubbelriktad, här är det
mer en fråga om dialog, även om information här
också kan ses som enkelriktad – från projektet till
intressentgrupper.
Sociala media är en levande dialog, mellan pro­
jektet och intressentgrupperna, men också mellan
intressentgrupperna och inte alltid inom projektets
kontroll. Idéer här förvaltas av projektadministra­
tionen och relevanta delar plockas in i planering och
176 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Stadsdelsutveckling, fysisk planering
mötesplatser samt i marknadsföring av Linköpings­
Bo2017.
Evenemang är både tvåvägskommunikation och
informationsaktiviteter. Alltefter som bo- och sam­
hällsexpot närmar sig blir det mindre utrymme för
dialog på evenemangsarenan, och mötesplatserna
där blir under det sista året rena kommunikations­
aktiviteter.
Ett konkret exempel är tre medborgardialogmö­
ten. Här diskuterades Linköpings utveckling utifrån
tre olika perspektiv: Linköpings identitet, Stads­
miljö som inbjuder till möten, Hur får vi Linköping
att hänga samman? Resultaten från workshoparna
sammanställdes i tre rapporter och de förvaltades
sedan av planerarna samt skickades till arkitektby­
råer som var med och tävlade i arkitekttävlingen. Ca
150 personer deltog vid alla tre tillfällen, och varje
tillfälle hade mellan 8–10 grupper under worksho­
parna. En övergripande analys av alla gruppers re­
sultat utgjorde rapporten. Ett annat exempel på
delaktighet är en namntävling. Inbjudan gick ut
brett och målet var att finna ett namn på den nya
stadsdelen. Över 1000 bidrag kom in och nära 800
personer deltog. 16 deltagare hade föreslagit samma
namn som av kommunens planeringsutskott, dvs
politikerna, drogs som vinnare: Vallastaden. Vin­
narna kom från hela Sverige och priset var en ipad
med LinköpingsBo2016-loggan. ingraverad i skalet.
Ljusdal – Dialog om Östernäs park och strandpromenad
Sammanfattning
Genomförande av en medborgardialog för att samla
allmänhetens synpunkter och önskemål i samband
med anläggande av ca tre ha park och strandområde.
Kontaktperson:
Rolf Berg, utvecklare,
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Samhällsplanering
I centrala Ljusdal ligger det f d sågverksområdet
Östernäs som är ca 14 ha stort. Sedan det tidigare
industriområdet sanerats till nivå mindre känslig
användning har Ljusdals kommun förvärvat mar­
ken för att utveckla området. Planprogram och tre
detaljplaner med olika inriktning har tagits fram.
En första relativt begränsad medborgardialog ägde
rum i samband med detaljplanearbetet. En av de­
taljplanerna anger handel och kontor samt ett an­
gränsande närmare tre ha stort parkområde beläget
vid en sjö. Utveckling av handelsområdet sker för
kommunens del i samverkan med ett större bygg­
företag. Kommunen svarar för anläggande av park
och strandområde. Kommunstyrelsen beslutade
att en medborgardialog skulle genomföras för att
samla allmänhetens synpunkter och önskemål om
parkens/strandområdets innehåll och utformning.
Medborgardialogen genomfördes under perioden 1
mars–15 april 2012 i form av möten för allmänheten
i samtliga fem kommundelar där information om
området gavs och synpunkter kunde framföras. In­
formation med kartor med mera fanns på kommu­
nens hemsida och vid biblioteken. Konkreta förslag
kunde lämnas vid biblioteken, till kommundiariet
och via ett webbformulär på kommunens hemsida.
Totalt inkom 100-talet förslag. Resultatet av med­
borgardialogen redovisades vid ett möte för allmän­
heten. Medborgardialogen bevakades i relativt stor
omfattning av lokala media. En sammanställning
gjordes och redovisades för kommunstyrelsen. Sty­
relsen föreslog med medborgardialogen som grund
fullmäktige anslå medel för att handlingar (skisser,
förfrågningsunderlag m m) skulle tas fram och att
dessa åtgärder skulle upphandlas.
Medborgardialogen kan totalt sett anses ha haft
ett stort värde. Flertalet av de förslag som inkom var
upprättade med en seriös ansats, och många tillför­
de synpunkter som beaktades i kommunens fortsat­
ta arbete. Förslag inkom från både privatpersoner
och föreningar. Intresset för och engagemanget vid
de möten som anordnades för allmänheten varie­
rade beroende på ort. Ganska naturligt var intresset
störst i centralorten där det aktuella markområdet
är beläget. Övriga orter där möten anordnades ligger
mellan 15 och 60 km från centralorten.
Ett konstaterande är att inkomna förslag ibland
även behandlade andra delar av Östernäsområdet
än den egentliga parken/strandområdet. Förutsätt­
ningarna för medborgardialogen angav relativt tyd­
ligt vad som avsågs, men förslagsställarna såg för­
modligen en möjlighet att lämna synpunkter även
på andra frågor.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 177
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Malmö – Sege park
Sammanfattning
Från sjukhusområde till modernt bostads- och verk­
samhetsområde.
Beskrivning
Sege park är ett gammalt sjukhusområde, delvis
övergivet, delvis med vissa verksamheter. Tanken
är att det ska utvecklas till ett modernt, hållbart
bostads- och verksamhetsområde med de nyaste
energilösningarna, odlingsprofil, nytänkande och
till exempel shared consumtion som ledord. Det är
en vacker park med stora naturvärden, bra läge och
belägen i stadsdelen Kirseberg som har en erkänd
bykänsla.
Projektet Urban transition Öresund (UTÖ), som
avslutas efter tre år den 30 november 2014, syftade
till att visa på hållbar stadsutveckling genom ett an­
tal aktiviteter. En var planprocesser, där medbor­
gardialogen identifierades som en viktig del.
Genom att jobba med caset Sege park, som sam­
tidigt var föremål för ett planprogram efter flera år
i ”malpåse”, kunde olika saker testas. Med en gedi­
gen kommunikationsplan som ledstjärna i arbetet
arrangerades flera event för att möta befolkningen
och verksamheter i området. Med partners från väl­
etablerade stadsutvecklingsområden i bl a Köpen­
hamn kunde flera arbetssätt lånas, såsom temporära
installationer och aktiviteter. Genom att spela med
178 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Annette Larsson, projektledare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://malmo.se/segepark
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling
de aktiviteter som är årligen återkommande, såsom
karneval, Backanatt och Höstfest, kunde vi på ett
naturligt sätt möta många boende. Genom traditio­
nella enkäter på plats, samtal, visning av skisser och
planer för området, kunde vi ha det enskilda mänsk­
liga mötet. Om man var intresserad kunde man kon­
taktas för en djupintervju med etnolog. Det arbets­
sättet kan användas mer, men bör då göras under
mycket längre tid för att för en gedignare kunskap.
Samtidigt lades en hemsida upp, www.malmo.se/­
segepark, med möjlighet att fylla i enkät, lämna
synpunkter, få kontakt, läsa mer om planerna, etc.
UTÖ-projektet har också levererat en del artiklar
om medborgardialog, kommunikation med med­
borgare och temporära aktiviteter.
Nacka – Bygger stad
Sammanfattning
I Nacka provar kommunen nya och innovativa dia­
logmetoder. Målet är att engagera och involvera
medborgarna när Nacka bygger stad.
Beskrivning
Nacka stad är en av norra Europas snabbast växande
stadsutvecklingsprojekt. Stadsdelen ska växa med
14 000 nya bostäder, 10 000 arbetsplatser och en
ny tunnelbanelinje till år 2030. För att vinna med­
borgarnas förtroende spelar medborgardialog med
medskapande en viktig roll. I projektet ”konsten att
skapa stad” arbetar vi aktivt med konst, kultur och
konstnärlig kompetens som verktyg för involvera
medborgarna. Syftet är att skapa en levande stad där
människor trivs och mår bra. Vi testar metoder och
aktiviteter i liten skala för att se vad som fungerar. Vi
utvärderar kontinuerligt för att ta lärdom och sys­
tematisera metoderna. Målet är att Nackaborna ska
känna sig delaktiga och engagerade. En heltidsan­
ställd projektledare arbetar aktivt med att implemen­
tera Konsten att skapa stad i hela organisationen.
Visionsverkstaden
Under några veckor hösten 2013 fanns tjänstemän
och politiker på plats i den interaktiva utställningen
”Visionsverkstaden” i Sickla köpkvarter och Nacka
Forum för att prata med Nackabor och samla in
tankar om den framtida staden i Nacka. Över 5 000
Nackabor besökte Visionsverkstaden och cirka 900
tjänstemän, elever, företagare, seniorer och politi­
ker deltog i olika workshops. Resultatet av dialogen
är grunden för visionen ”nära och nyskapande” som
antogs av kommunstyrelsen i februari 2014. Visio­
nen ska vara vägledande i stadsutvecklingen.
Snacka med en konstnär om Skvaltan
Under några dagar under våren 2014 samtalade
konstnärer med de boende om hur området Skval­
tan kan utvecklas. Resultatet av dialogen kommer
att användas i detaljplanearbetet.
Hitta till naturen i Sickla
Två landskapsarkitekter promenerade med pensio­
närer, hundägare och barngrupper i området för att
fånga upp kunskap och önskemål om vilka som är fa­
voritstråken och vad som hindrar och stör fotgäng­
are på västra Sicklaön. Projektet resulterade i en
temporär fotoutställning i gångtunneln vid Nacka
station.
Kontaktperson:
Elisabeth Klingmark, kommunikatör,
elisabet[email protected]
Katarina Fredrika, projektledare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.nacka.se/stad
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling
Kolibri – medskapande på Kvarnholmen
Vid 6 tillfällen hösten 2014 träffar boende på Kvarn­
holmen konstnärer och stadsplanerare för att till­
sammans ta fram konkreta förslag kring hur of­
fentliga platser på Kvarnholmen kan utformas.
Förslagen kommer sedan att förverkligas.
Nya gatan
Nya gatan är en plats skapad för att visualisera hur
husen i Nacka stad kan se ut. Under hösten har kom­
munen bjudit in nackaborna att rita och skicka in
förslag på hus. Över 150 förslag har kommit in, över
hälften från barn och ungdomar. Under vintern
2015 kommer Nackaborna få rösta fram sina favo­
rithus. 5–7 hus kommer under våren monteras upp
som husfasader på Nya gatan.
Utvecklade former för tidig dialog och samråd
Sedan några år tillbaka har kommunen testat olika
former för tidig dialog och samrådsmöten. Exempel
på det är interaktiva 3D-kartor med möjlighet att
lämna idéer och synpunkter, samrådspromenader
och öppna hus. För att kvalitetssäkra medborgardia­
logen i stadsbyggnadsprocessen upprättas just nu
rutiner och checklistor.
En attitydmätning gjord 2014 visar att cirka 50
procent av Nackaborna är positiva eller mycket
positiva till en tätare stad på västra Sicklaön. Cirka
27 procent är varken negativa eller positiva och 20
procent är negativa. Vi tror att god kommunikation
och utvecklade former för dialog bidrar till fortsatt
positiv opinion, färre överklaganden och kortare de­
taljplaneprocesser.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 179
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Nora – Dialog om de gröna miljöerna
Sammanfattning
Vid framtagande av grönstrukturplan för tätorter
i Nora har dialog genomförts med skolelever, SFielever och medlemmar i PRO och SPF
Kontaktperson:
Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.bmb.se/informationregler/na­
turforenattraktivkommun/gronstrukturplan
er.4.f04f611143dcd0dab61879.html
Under perioden 2013–2015 pågår arbete med att ta
fram en grönstrukturplan för tätorterna Nora-ÅsGyttorp-Pershyttan i Nora kommun. Arbetet ge­
nomförs av en arbetsgrupp bestående av represen­
tanter för Bergslagens miljö- och byggförvaltning,
kultur- och fritidsavdelning, näringslivsavdelning,
folkhälsoteam, Bergslagens kommunalteknik samt
konsulter. Syftet med grönstrukturplanen är att
skapa en viljeinriktning för hur de gröna miljöerna
ska utnyttjas och utvecklas. Olika befolkningsgrup­
per har olika behov vid vistelse i grönområden. Ge­
nerellt sett gäller det att skapa miljöer som är till­
gängliga och trygga för alla människor oavsett ålder,
funktionsnedsättningar, kön, etnicitet, socioekono­
misk bakgrund etc. Även föreningsrepresentanter
har tillfrågats om vilka områden som man nyttjar i
sin föreningsverksamhet.
För att få ta del av barns, utrikes föddas och äld­
res tankar kring grönområdena i dag och i framtiden
genomfördes dialog med eleverna i skolår 5 i sex av
kommunens grundskolor, elever i särskolans skolår
7–8, med SFI-eleverna på vuxenbildningsenhet
samt med medlemmarna i de två stora pensionärs­
organisationerna PRO och SPF.
I grundskolan genomfördes dialogen med hjälp av
kartor på vilka eleverna fick markera vilka grönom­
råden de vistas i vinter- och sommartid, farliga eller
otrevliga platser samt favoritplatser. Resultaten har
sedan sammanställts och bearbetats i planarbetet.
Återkoppling av vad eleverna tyckte har skett i näs­
tan samtliga klasser.
180 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Samhällsplanering, grönstrukturplan
Under en förmiddag genomfördes en dialog med
de SFI-elever som den dagen fanns på plats, ca 40
personer. Eleverna fick i mindre grupper orientera
sig på kartor över kommunen samt beskriva vilka
områden de brukar vistas i samt vad man tycker är
bra och vad man saknar i utomhusmiljön och grön­
områdena. Resultaten har sedan sammanställts och
bearbetats i planarbetet.
Ett medlemsmöte vardera hos PRO och SPF har
besökts och deltagande medlemmar har på kartor
fått ange sina tankar kring tätorternas grönområ­
den, vilka som man använder, vad som är bra och
vad som bör utvecklas. Resultaten har sedan sam­
manställts och bearbetats i planarbetet. Förenings­
livet har genom möten och mejl tillfrågats om vilka
områden man nyttjar samt vilka synpunkter man
har på nuläge och utveckling.
Dialogerna har gett en bra bild över användning­
en och synpunkter på tätorternas grönområden från
grupper av kommuninvånare som vanligtvis inte
ofta tillfrågas på detta sätt. Underlagen från dialo­
gerna har varit till stor hjälp i det pågående plane­
ringsarbetet.
Piteå – Tyck Till och påverka utvecklingen
Sammanfattning
Ett av Piteås mål är att växa till 43 000 invånare till
år 2020. Medborgardialogen byggde på frågorna:
Vad är bra och vad behöver utvecklas för att Piteå
ska vara en attraktiv och uthållig kommun för dig att
leva och bo i?
Beskrivning
Medborgardialogen genomfördes under somma­
ren/hösten 2014. Ett vykort togs fram med ett antal
frågor:
1. Vad är viktigt för ditt val av boende och bostads­
område i Piteå?
2. Vad vill du ha mer av i Piteå centrum?
3. Om Piteå år 2020 har vuxit till 43000 invånare,
hur tror du att det påverkar: ditt boende, ditt
arbetsliv, ditt fritidsliv?
Fråga 1 och 2 besvarades med ett antal alternativ
som fick värderas på en fyra-gradig skala. Fråga 3
skulle besvarar med fritext.
Förutom att fylla i vykortet manuellt gick det även
att besvara frågorna på Piteå kommuns hemsida.
Totalt antal svarande var 593 stycken. Av dessa
var 40 procent män och 60 procent kvinnor. I svaren
framgår även ålder samt om man bor i villa, lägenhet
eller annat.
Kontaktperson:
Jessica Nilsson, samhällsutvecklare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
kommer att finnas på www.Pitea.se/over­
siktsplan
Verksamhetsområde:
Samhällsutveckling, stadsutveckling
Förutom vykorten har det funnits möjlighet att
utifrån en karta markera ut platser som är värda att
bevara och platser som man tycker bör utvecklas.
Utifrån detta har ca ett 50-tal kommentarer läm­
nats.
Analysering av svaren från vykorten och kom­
mentarerna på kartan pågår. Detta kommer sedan
vara underlag till bland annat framtagandet av ny
översiktsplan och ett antal stadsutvecklingsprojekt
som planeras.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 181
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Sandviken – Plussa centrum
Sammanfattning
Plussa centrum har som mål att bidra till en positiv
känsla av medskapande inför ett kommande kom­
munal infrastrukturprojekt i centrala Sandviken.
Kontaktperson:
Odd Westby, informationschef,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.sandviken.se/plussacentrum
Sandviken vill i sitt arbete med att förnya de centra­
la delarna och nå visionen om ” den aktiva staden”
nyttja kompetens och engagemang hos medborgar­
na i utformningen av ny centrumkärna.
Under september till november 2014 pågår dialo­
garbetet genom flera olika kanaler såsom särskilda
plussa-centrum-stationer på stan, genom sociala
medier, fysiska möten bland annat under Stora Träf­
fen och genom kommunens hemsida har sandviken­
bor i alla åldrar haft möjlighet att plussa centrum
med sina idéer. I början av 2015 presenteras sedan
förslag på utformningen av centrum, framtaget med
inspiration av de idéer som medborgarna lämnat.
182 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Stadsplanering/näringslivutveckling (han­
del).
Själva byggarbetet startar sedan våren 2015. Redan i
oktober hade 300 idéer kommit in och målet var att
få in 1 000 idéer. Det är för tidigt att utvärdera pro­
cessen men mottagandet var mycket positivt.
Stockholm – Dialog för stadsutveckling
Sammanfattning
2014 avrapporterades Stockholms stads stadsbygg­
nadskontors utvecklingsprojekt om medborgardia­
log i fysisk planering.
Kontaktperson:
Christoffer Carlander, utredare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://bygg.stockholm.se/Sa-vaxer-staden/
Dialog-och-samrad/
Stadsbyggnadskontoret startade 2011 ett projekt
med syfte att utveckla stadens arbete med medbor­
gardialog i den fysiska planeringen. Våren 2014 av­
rapporterades arbetet till stadsbyggnadsnämnden i
form av en rapport: Avrapportering av dialogprojektet Tidig dialog för en framkomlig promenadstad med
140 000 nya bostäder. Nämnden godkände avrap­
porteringen, och därmed beslutades att stadsbygg­
nadskontorets fortsatta utveckling av delaktighets­
arbetet skulle utgå ifrån de rekommendationer om
vidare arbete som presenterades i rapporten.
Dialogprojektet har gett en ökad kunskap och er­
farenhet om dialog och delaktighet utifrån en rad
olika perspektiv. En central del av dialogprojektet
har varit att bedriva och utvärdera pilotprojekt med
fokus på tidig dialog i programarbeten. Begreppen
dialog och delaktighet sätts i rapporten in i ett bre­
dare sammanhang, utvecklingsarbetets olika delar
beskrivs och slutsatser från dialogutvecklingsarbe­
tet presenteras tillsammans med rekommendatio­
ner för vidare utvecklingsarbete.
Tio slutsatser från dialogutvecklingsarbetet
>>Stockholmarnas delaktighet är en förutsättning
för stadens utveckling – Stadens stora slutsats är
att en utvecklad delaktighet för stockholmarna
i planeringen krävs för att på ett bra sätt kunna
klara målet att till 2030 bygga en framkomlig
promenadstad med 140 000 nya bostäder.
>>Delaktighet ger mer kunskap och bättre underlag
för beslut – Utvärdering av genomförda pilotpro­
jekt med fokus på utökad dialog i tidiga skeden
visar tydligt att staden tillsammans med stock­
holmarna kommer fram till bättre planering. Sta­
den behöver stockholmarna, men stockholmarna
behöver också staden. Den planeringskompetens
stadens tjänstemän innehar ger i kombination
med stockholmarnas kunskap och idérikedom
om sin stads förutsättningar för en bättre utveck­
ling av staden, i stort som smått.
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling
>>Delaktighet är bredare än dialog.
>>Stockholmarnas vilja att delta i utvecklingen
av sina närområden är stor. För att staden ska
kunna ta nästa kliv, från dialog till delaktighet i en
bredare bemärkelse, krävs en utvecklad samver­
kan. Tillsammans kan stadens olika förvaltningar
och bolag möjliggöra en delaktighet som paral­
lellt innefattar såväl de stora planeringsfrågorna
i det längre perspektivet som de mer vardagliga
frågorna i ett kortare perspektiv.
>>Tidig dialog ger mångfald av perspektiv och förut­
sättningar för ökad representativitet.
>>Dialog är bäst på områdesnivå.
>>Dialog skapar förutsättningar för förståelse, för­
troende, lärande, tillit och acceptans.
>>Delaktighet stärker civilsamhället och ger förut­
sättningar för en levande demokrati.
>>Effektiva och stabila processer.
>>Tydliggjord struktur för stockholmarnas delak­
tighet i planeringen.
>>Avvägning mellan bättre kunskapsunderlag och
känsla av delaktighet.
>>Rapporten var ett avstamp inför fortsatt utveck­
lingsarbete och en uppmaning till stadens förvalt­
ningar och bolag att applicera nyvunna kunska­
per om kommunikation, dialog och delaktighet på
de nya stadsutvecklingsprojekt som påbörjas.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 183
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Stockholm – Samråd i planärenden i Skärholmen
Sammanfattning
Olika typer av samråd ger invånare i området möj­
ligheter att delta i och tycka till om planerna för an­
vändandet av en viss plats.
Beskrivning
Vid planering av aktivitetsplatser på parkmark har
stadsdelen vid två tillfällen använt sig av mobilt
samråd genom att placera ut skyltar med informa­
tion om vad som planeras på platsen. På skylten
finns också information om att allmänheten gärna
får höra av sig till stadsdelsförvaltningen. Invånarna
ges möjlighet att kontakta handläggare på stadsdels­
förvaltningen och föra en dialog om hur ett förslag
kan anpassas efter fler förslag. Vid utredningen av
ett medborgarförslag om förändringar av en ska­
tepark togs förslag på kompletteringar fram, som
sedan ställdes ut på parkleken för samråd under
två veckors tid. Utifrån de synpunkter som kom in
har förvaltningen reviderat förslaget och förankrat
ändringarna med förslagsställaren. Skärholmens
stadsdelsnämnd beslutade efter detta att godkänna
stadsdelens förslag till kompletteringar av skatepar­
ken.
Västerholmsstråket är en yta på parkmark som
stadsdelsförvaltningen och trafikkontoret är i full
gång med att anlägga en spontanidrottsplats på. I in­
ledningsskedet samarbetade stadsdelsförvaltningen
med en student som kontaktade barn och ungdomar
på Västerholmsskolan och två fritidsverksamheter.
Barnen fick då uttrycka sina önskemål om platsen.
Den arkitektbyrå som anlitats har sedan utifrån
önskemålen arbetat fram ett förslag till aktivitetsy­
ta. I samband med Skärholmsloppet anordnades ett
samråd utomhus. Planen för platsen presenterades
och representanter för projektet fanns på plats för
att ta emot synpunkter och svara på frågor. Som en
184 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Emmy Martinsson, utredare,
[email protected]
Sara Heppling-Trygg, samhällsplanerare,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling, mark- och parkfrågor
avslutande del av samrådet genomfördes även ett
mobilt samråd, då förslaget ställdes ut i skyltform på
platsen.
Skärholmens Puckelbollplan är belägen i början
av Västerholmsstråket. Samråd hölls med ungdo­
mar i samarbete med stadsdelens fritidsverksamhet.
Inför anläggandet av Skärholmens puckelbollplan
åkte ungdomar och projektledning ner till Malmö
för att besöka bollplanen där.
Ekholmsparken är en parklek. Platsen där Fla­
mingoparken är anlagd var tidigare en plats som
uppfattades som otrygg. För Flamingoparken och
Ekholmsparken hölls gemensamma samråd inför
ombyggnationen 2011. Delar av Ekholmsskolans
personal, elevrådet, parklekens personal samt bo­
ende hos Stockholmshem deltog i separata samråd.
På mötena användes kartor där markeringar gjordes
över vad som var viktigt att bevara och vad de ville
komplettera med.
Vi har under de senaste åren provat olika sorters
samråd. Ibland har vi fått bra respons, ibland min­
dre bra. Värt att tänka på och utveckla är hur intres­
set för att påverka kan vidareutvecklas och ”hållas
kvar” under hela processen, och efteråt.
Sundbyberg – Rissnedialogen
Sammanfattning
Vi ställde frågan ”Hur kan Rissne bli bättre för dig?
Fick in 1130 förslag på sju veckor. Resultatet? Ett
10-punktsprogram som nu genomförs.
Kontaktperson:
Filippa Palmgren, projektledare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.sundbyberg.se/rissnedialogen
Under våren 2014 genomfördes en medborgardialog
i Rissne med syftet att göra Rissne till en bättre och
tryggare plats att bo och vistas på. De som bor, ar­
betar eller regelbundet vistas i ett område är de som
kan området bäst, därför ställde vi frågan ”Hur kan
Rissne bli bättre för dig?” till dem.
Uppdraget att genomföra en medborgardialog
kom från kommunstyrelsen. Ramarna var att bo­
ende och andra verksamma i området så som före­
tagen, fastighetsägarna, närpolisen och andra lokala
aktörer skulle involveras. I stadsdelen skulle det
skapas förutsättningar för en god livsmiljö där del­
aktighet och inflytande, barns och ungas uppväxt­
villkor, förutsättningar för fysiska aktiviterer och
trygghet är angelägna frågor.
För att väcka engagemang och få en lyckad dialog
var det viktigt att projektet blev synligt. Vi ville att
alla berörda skulle få kännedom om dialogen. Affi­
scher sattes upp i alla trappuppgångar och vi gjorde
utskick till alla hushåll. Vi hade annonser i lokaltid­
ningen och annonserade på stadens webplats samt
delade ut flygblad vid tunnelbanan.
Under sju veckor samlade vi in förslag med olika
metoder t.ex. kunde man lämna förslag genom sms
eller formulär på hemsidan. Vi hade också pekskär­
mar utplacerade i stadshusets reception och på en
stor arbetsplats. Vi arrangerade också två öppna di­
alogmöten och två workshops på fritidsgården och
en i skolan. De flesta förslag och den mest givande
delen av projektet var dock när anställda och förtro­
endevalda stod på Rissne torg och mötte människor
i farten. Vi ställde upp ett tält vid tunnelbaneupp­
gången på torget vid tre olika tillfällen, där bjöd vi på
Verksamhetsområde:
Stadsdelsutveckling
kaffe och samlade in förslag från dem som vanligtvis
inte kommer på dialogmöten.
Under insamlingsperioden fick vi in 1130 konkre­
ta förslag från över 750 personer. Utifrån alla förslag
togs ett 10-punktsprogram fram. Alla åtgärder skul­
le genomföras under 2014. 10-punktsprogrammet
presenterades på Rissne torg i april och staden bjöd
på fika, ballonger, ansiktsmålning m.m. Den lokala
basketföreningen ordnade aktiviteter. En folder
med de tio punkterna och ett stort tack för allt enga­
gemang skickades också ut till alla hushåll i Rissne.
Efter fastställandet av 10-punktsprogrammet tog
genomförandet av åtgärderna vid. Bland annat an­
ställdes en ny fritidsledare och en utredning påbör­
jades om fritidsgården skulle kunna flytta till bättre
lokaler. En gångväg breddades, en fotbollsplan fick
belysning, hemköp förlängde sina öppettider och en
grillplats och en basketplan byggdes bl.a.
Rissnedialogen har visat att det under en relativt
kort och begränsad tid och med relativt små medel
är möjligt att lyssna in medborgarnas idéer och om­
sätta dem i konkreta resultat. Det var enkelt att del­
ta och det var en framgångsfaktor för detta projekt.
Rissnedialogen blev ett positivt projekt för Rissne
som förhoppningsvis inte bara märks här och nu
utan som flera kan ha glädje av under lång tid.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 185
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Säffle – Centrumutveckling
Sammanfattning
I Säffle är alla överens om att stadskärnan behöver
förbättras för att stärka mysighetskänslan och öka
motivationen för invånare och besökare att ”vistas
på stan”. Ett förslag togs fram i perioden 2005–2007,
men förslaget var ej förankrat bland medborgarna
och mötte stort motstånd.
2013 beslutades det därför att ta fram ett nytt för­
slag genom invånardialog. Responsen var god och
upphandling för genomförande pågår i dessa dagar.
Beskrivning
Vi är i Säffle relativt ovana att jobba strukturerat
med invånardialog så processen präglades delvis av
att vi ”hittar på under resans gång”, men resultatet
blev inte så illa ändå.
Den politiska förankringen innan invånardialo­
gen inleddes var relativt svag. En del av insamlings­
arbetet gjordes ändå av politiska ledamöter, men
tjänstemännen stod för merparten. Här finns helt
klart förbättringspotential.
Nivån på invånardialog var insamling av åsikter,
presentation av förslag och en andra möjlighet för
att tycka till.
Rent praktiskt så togs en karta fram med avgräns­
ningar för det aktuella området som man fick tycka
till om och kommunens invånare med flera gavs ett
antal möjligheter att lämna in sina förslag på för­
bättringar. Det var fysiska möten på staden, besök
på skolor mm, Facebook, webb, artiklar i lokaltid­
ningen och nyhetsbrev hem i postlådan. Centrala
grupper så som handlare och fastighetsägare fick in­
bjudningar till egna möten för att tycka till.
186 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Daniel Olsson, centrumutvecklare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://saffle.se/sv/boende-miljo/aktuellaplaner/medborgardialog-centrum/
Verksamhetsområde:
Stadsplanering, centrumutveckling.
Det fanns tre kategorier för förslag: Estetisk mil­
jö, funktion (lekplats, scen mm) eller aktivitet (typ
av evenemang mm). Vi fick in ett stort antal förslag
som av kommunens tjänstemän kokades ned till i
underkant av 200 unika förslag.
De insamlade förslagen lämnades över till en
landskapsarkitekt som tog fram skisser på bakgrund
av förslagen. Skisserna presenterades åter för med­
borgarna på webb, Facebook och genom nyhetsbrev
till alla hushåll och fick många positiva återkopp­
lingar.
Just nu pågår upphandling för att genomföra de
tre första skisserna. Finansiering fanns delvis innan
eftersom en miljon kronor hade satts av för centru­
mutveckling per år de nästa tre åren.
Just genomförandet känns som en kritisk punkt
och är just nu en stressfaktor. Vi återkommer med
mer när vi har kommit längre.
Täby – Medborgardialog om Centralparken
Sammanfattning
Utveckling av Centralparken
Beskrivning
2013 genomfördes en medborgardialog om Central­
parken som är en av Täbys största och mest välsköt­
ta parker. 1000 enkäter delades ut till hushåll runt
om parken, 50 procent till boende i flerfamiljshus
och 50 procent till boende i villor och radhus. I en­
käterna fanns frågor om hur medborgarna använder
parken och om vad de tyckte saknades eller kunde
bli bättre. På baksidan fanns en karta där det gick att
peka ut specifika platser med önskemål eller förslag.
Svarsfrekvensen blev ca 25 procent. 7 st förskolor
medverkade också via enkäter. Ett par tjänstemän
besökte parken vid ett par tillfällen för att prata med
närboende. Det genomfördes också ett informa­
tionsmöte i en skola i närheten där förslagsskissen
visades upp. Ca 20 medborgare deltog.
Kontaktperson:
Håkan Blanck, parkchef,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Parker
Enkäten gick också att svara på via ett formulär på
webbplatsen. Via webbplatsen, skyltar i parken samt artiklar i
lokaltidningen och kommunens medborgartidning
informerades medborgarna om parkupprustningen
och uppmanades till att medverka i dialogen.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 187
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Täby – Plats att växa – Barnkartor i GIS
Sammanfattning
”Plats att växa” har som mål att lyfta barn och ungas
tankar och synpunkter angående utemiljön i Täby.
Beskrivning
2008 påbörjades projektet ”Plats att växa” för att få
kunskap om hur barn och ungdomar använder och
upplever Täbys utemiljöer. I undersökningen del­
tog över 600 barn och unga . Arbetet har lett fram
till digitala kartor som utgör viktiga underlag i Tä­
bys stadsplanering. Projektet drevs av kommunen
tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet
(SLU).
Projektets mål
>>Att göra barn och ungas röster hörda i stadsplane­
ringen i Täby.
>>Att samla resultaten till ett planerarvänligt
verktyg för alla dem som planerar och utformar
kommunens allmänna platser och utemiljöer.
>>Att få fram konkreta markeringar, om vilka plat­
ser och stråk utomhus i Täby som barn och unga
använder samt på vilket sätt.
>>Att få fram gemensamma nämnare för vad barn
och ungdomar tycker är bra eller dåligt i sin när­
miljö i Täby.
>>Att utifrån barnens svar kunna dra slutsatser
kring vilka platser och kvaliteter i kommunen
som bör skyddas och bevaras eller förändras och
utvecklas.
Metoden byggde på en dataenkät där eleverna mar­
kerade svaren på en digital karta. Eleverna arbetade
vid en dator tillsammans med en handledare. De
svarade på frågor om hur de använder och upplever
utemiljöerna genom att markera platser och vägar
på kartan. Handledarna förklarade ritverktygen
och förtydligade frågorna. Eleverna fick välja frågor
och hur uttömmande de ville svara. Till varje fråga
hade eleverna möjlighet att lämna en skriftlig kom­
mentar. Frågor ställdes också om var de brukade gå
på vintern. Frågan om vad som kan uppfattas som
188 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Håkan Blanck, parkchef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
Taby.se, sök på barnkartor.
Verksamhetsområde:
Gata och park
otäckt eller farligt förtydligades med att de även
fick markera sådant som de upplevde som problem
på andra sätt, ex slitage, tråkigt etc. För att de skulle
hinna börja tänka på platser de använder gjordes en
förberedande övning med eleverna i årskurs 5. Någ­
ra dagar innan datorintervjun besökte två handle­
dare klassen och hjälpte dem att rita varsin ”mental
stadskarta” över Täby. Mentala kartor visar inte hur
det konkret ser ut på en plats. De visar hur platsen
uppfattas – de visar platsen barnen har i minnet.
Med de äldre eleverna gjordes en kortare introduk­
tion för klassen i samband med dataintervjuerna.
Projektet kan ses som ett försök att nyansera bil­
den av hur barn och unga använder och värderar
Täbys utemiljöer. GIS-intervjuerna har bekräftat
utemiljöernas stora betydelse för barn och ungdo­
mar. I brytningen mellan barn och vuxen blir valet
av hur man använder utemiljön en del i skapandet
av den egna personen. Därför behövs olika platser
för olika personer och olika tillfällen. Projektet har
bidragit till att ge en bild av Täby som barn och unga
upplever det idag. Genom elevernas medverkan kan
insatserna riktas bättre när kommunen ska utveck­
las. Projektet bekräftade att barn och ungdomars
särskilda kunskap är ett stöd i planeringen. Deras
medverkan är också en del i att ge dem en plats i de­
batten om staden och öva dem i att bli framtidens
aktiva samhällsmedborgare.
Täby – Utveckling av galoppfältet
Sammanfattning
Medborgardialog om galoppfältet i Täby. Medbor­
gardialog om galoppfältet med hjälp av kvalitativa
och kvantitativa metoder. Närmare 3000 medver­
kade.
Beskrivning
Galoppfältet är ett av Täbys fyra stora utvecklings­
områden. Täby galopp som bedriver verksamhet där
idag ska flytta och det möjliggör att 6000 nya bostä­
der kan byggas på platsen.
Medborgarna bjöds in genom både kvalitativa och
kvantitativa metoder, med hjälp av en så kallad dia­
logtrappa. De kunde välja på vilket sätt de ville delta,
antingen genom att besvara några få frågor i digitala
enkäter eller genom mer omfattande dialogmöten.
Inbjudningar gjordes via lokaltidningen, på webben
och anslagstavlor och genom riktade utskick till oli­
ka intressegrupper som närboende, gymnasieung­
domar, Naturskyddsförening, Villaägarförening,
Hembygdsförening och företagare. Vi genomförde
”dialogevenemang” i Täby centrum för att enga­
gera personer som befann sig där. Tryckta enkäter
fanns på olika platser i kommunen, bland annat på
galoppfältet, på biblioteken, på seniorcenter och an­
dra platser där människor vistas.
Utgångspunkten för dialogerna var strukturpla­
nen för området. Medborgarna fick bland annat
svara på övergripande frågor om Täbys styrkor och
svagheter, vad de anser saknas i kommunen idag,
men också mer detaljerade frågor kring galoppfäl­
tets utveckling. På dialogmötena fick deltagarna
samarbeta i en arbetsbok kring olika frågeställning­
ar. De fick tillsammans prioritera vilka områden och
frågor de ansåg vara viktigast. Utvärderingen av mö­
tena visade att majoriteten var mycket nöjda med
mötesformen. Närmare 3000 personer deltog och vi
lyckade engagera både yngre och äldre personer. De
Kontaktperson:
Malin Enmark, kommunikationsstrateg,
[email protected]
Kristina Eineborg kommunikations- och
näringslivschef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
Taby.se/galoppfaltetdialog
Verksamhetsområde:
Områdesutveckling, stadsplanering
yngre personerna deltog främst i de digitala dialo­
gerna. På de öppna dialogmötena var det mestadels
äldre personer som kom.
Syftet med dialogen var att stärka den demokra­
tiska processen och ta tillvara medborgarnas syn­
punkter för att skapa en så bra stadsdel som möjligt.
Målen med projektet var att skapa delaktighet kring
galoppfältsprojektet, ytterligare skapa kunskap om
planprojektet. öka förståelsen för komplexiteten i
stora stadsutvecklingsprojekt samt ökad intern för­
ståelse för medborgardialog som metod.
De olika metoderna attraherade olika målgrup­
per. Med hjälp av de digitala enkäterna var det be­
tydligt lättare att nå yngre människor. När vi stod i
Täby centrum och bad folk besvara den digitala en­
käten fick vi ett stort gensvar från alla målgrupper.
De fysiska dialogmötena hade en högre medelålder,
vilket också brukar vara ett mönster på ”klassiska”
samrådsmöten.
Ett dialogprojekt av den här omfattningen kräver
omfattande resurser, både finansiella och personel­
la samt är tidskrävande.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 189
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Upplands Väsby – Programsamråd Väsby Entré
Sammanfattning
Programsamrådet för förslag till planprogram på­
gick 10 februari–5 maj 2014 och visades på Väsby
Direkt och biblioteket. Inlämnande av synpunkter
kunde göras i kommunhusentrén och biblioteket
samt på webben.
Beskrivning
Planprogrammet har sin utgångspunkt i den strate­
giska kommunplanen 2005–2020 och området har
tidigare varit föremål för flera utredningar, skisser
och arkitekttävlingar (Europan). Ett planprogram
för stationsområdet togs fram 2007, som delvis har
förverkligats på den östra sidan av järnvägen i de­
taljplanerna för kv. Messingen 1 och 2. Det nu aktu­
ella planprogrammet är tänkt att ersätta planpro­
grammet från 2007.
Syftet med ett planprogram är att bredda kom­
munens beslutsunderlag, förbättra kunnandet på
en över­
gripande nivå och underlätta kommande
planarbete. Planprogrammet ska i grova drag redo­
visa utgångspunkter och mål för planen. Genom en
bred dialog ska alla berörda få möjligheter till insyn
och påverkan innan kommunens ställningstagande
är klara.
Planprogrammet klargör förutsättningarna samt
anger mål och riktlinjer för hur stationsområdet kan
utvecklas till Väsby Entré, en levande stadsdel med
bostäder, service och verksamheter och väl utveck­
lade kommunikationer.
Under 2010–2012 hölls ett antal medborgardia­
logmöten. Syftet var att bredda kommunens kun­
skapsunderlag och att ge medborgarna insyn och
möjlighet att påverka projektet. Antal deltagare på
dessa dialoger var totalt ca 200 personer.
190 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Johannes Wikman, kommunikationsdirektör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
upplandsvasby.se/vasbyentre
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling,
Återkoppling 2012
Informationsmöte i Messingen. En lägesrapport för
projektet Väsby Entré/Stationsområdet samt resul­
tatet av det tidigare dialogarbetet presenterades.
Zaha Hadid Architects konstnärliga bearbetning av
utvalda delar av Väsby Entré/Stationsområdet visa­
des. Ett 50-tal personer fanns på plats för att lyssna
och ställa frågor. Mötet direktsändes även på kom­
munens hemsida med möjlighet att ställa frågor di­
rekt.
Vad händer nu?
Alla inkomna synpunkter har sammanställts i en
samrådsredogörelse och redovisas för kommun­
styrelsen. Kontoret för samhällsbyggnad har ta­
git ställning till synpunkterna och om förslaget till
planprogram behöver bearbetas. Därefter har kom­
munstyrelsen godkänt planprogrammet och bygget
är i gång.
Upplands Väsby – Dialog om Väsby sjöstad
Sammanfattning
Väsby sjöstad Hur skapar vi en hållbar stadsdel nära
Mälaren?
Beskrivning
Väsby sjöstad har mött kritik då flera invånare be­
farar att projektet ska göra intrång i skogen och
skada andra naturvärden i området. För att skapa
konstruktiva diskussioner kring formandet av den
nya stadsdelen valde vi bland annat att genomföra
en Community Planning hösten 2011. Invånarna
kom med mängder av användbara synpunkter och
bra idéer vilket har resulterat i en helt ny vision för
Väsby sjöstad.
Under de kommande 20 åren beräknas kommu­
nens befolkning öka med minst 20 000 invånare.
För att tillfredsställa behovet av bostäder planerar
kommunen att bygga ett flertal nya bostadsområ­
den, bland annat Väsby sjöstad vid Mälaren.
Vi har tidigare testat flera olika dialogformer av­
seende Väsby sjöstad. För att få mer konstruktiva
diskussioner kring formandet av den nya stadsdelen
valde vi att genomföra en Community Planning den
7 och 8 oktober 2011. Totalt deltog över 120 perso­
ner.
Diskussionerna leddes av arkitekter och experter
på hållbar stadsutveckling. Första dagen genomför­
des praktisk planering av Väsby sjöstad, där man
bland annat diskuterade transporter samt natur och
rekreation. Grupperna åkte även ut på platsbesök
till det berörda området. Dagen avslutades med en
föreläsning av Joachim Eble, en av världens främsta
arkitekter inom hållbar utveckling. Andra dagens
workshops behandlade till största del kommunens
utveckling ur ett större perspektiv. Man diskuterade
Kontaktperson:
Johannes Wikman, kommunikationsdirektör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.upplandsvasby.se/dialog
Verksamhetsområde:
Ortsutveckling, prioritering
hur man vill att kommunen ska utvecklas och var
man ska bygga. Deltagarna hade även möjlighet att
delta i en skogsrundtur för att en få en bättre inblick
i vilka naturområden som skulle komma att påver­
kas av Väsby sjöstad.
Efter de praktiska planeringsdagarna arbetade
experterna vidare i fem dagar med de synpunkter
och idéer som inkommit för att forma dem till en
vision för Väsby sjöstad. Medborgarnas synpunkter
resulterade i att det planerade exploateringsområ­
det har fått en smalare struktur, att en del av utveck­
lingsområdet flyttas från skogen till norr om Sättra
samt att en undersökning ska inledas för att se om
det nuvarande naturreservatet kan flyttas för att
öka ytan med skyddad skog. Den fördjupade över­
siktsplanen för Väsby sjöstad ställdes ut enligt PBL i
början av 2013 under fyra månader. Resultatet av ut­
ställningen blev det som Väsbyborna folkomröstade
om i samband med kommunvalet 2014.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 191
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Upplands Väsby – Torget du bestämmer
Sammanfattning
Målet var att göra ungdomar delaktiga i utforman­
det av ett tillfälligt torg i samband med utvecklingen
Fyrklövern, en central stadsdel i Väsby.
Kontaktperson:
Inger Cronlund, kvalitetschef,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.upplandsvasby.se/dialog
Vi vill ta tillvara ungdomarnas tankar och idéer för
utvecklingen av Fyrklövern, men även att stimulera
till dialog med alla besökare på torget. Fokus har
alltså varit att skapa arenor för dialog kring utveck­
lingen av vår stadsmiljö.
Projektet kopplas till de pågående medborgardia­
logerna – Ung i Väsby och Väsby Labs. Väsby Labs
är en ny arbetsmodell som aktivt uppmuntrar nya
konstellationer och som samlar intressenter med
en bred förankring. Genom processen skapas dia­
log mellan utomstående och befintliga intressenter.
Modellen används för utvecklingen av Fyrklövern.
Ung i Väsby användes som forum för dialogen om
medborgarbudget. Ung i Väsby har ordnats i kom­
munen sedan 2003 där ungdomar bjuds in för att
diskutera och påverka sin kommun. Detta år anpas­
sades upplägget till medborgarbudget och Väsby
Labs. Samtliga ungdomar i Väsbys skolor, årskurs
6–9, bjöds in att delta. Ungdomarnas uppgift var att
ta fram förslag på vad de ville skulle finnas på Torget
under sommaren 2013 med en budget på 200 000
kronor utifrån följande kriterier: mötesplats för alla,
uppmuntra spontana aktiviteter, locka besökare till
torget och förslagen ska vara möjliga att permanenta.
130 ungdomar deltog och delades in i cirka 20 grup­
per. Till stöd för ungdomarna engagerades cirka 30
elever från Forsbergs grafiska skola. Under work­
shopen kom cirka 20 olika förslag på aktiviteter
fram. Eftersom flera av förslagen var samma t.ex.
utomhusbio och park blev det slutligen nio röst­
ningsbara förslag; Utomhusgym, Parkour, Skate­
boardpark, Hinderbana, Sommarfest, Park, Battle­
ground, Internet mötesplats, Utomhusbio. Utifrån
de förslag som togs fram under workshopen fick
en representant för varje grupp vid ett senare till­
fälle visualisera förslaget med hjälp av eleverna från
Forsbergs skola. Förslagen presenterades sedan på
192 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Platsutveckling, prioritering
kommunens webbplats, kommunens Facebook-sida
samt på affischer i Butiken för Väsby Labs (Väsby
Labs utställningsyta i Väsby centrum).
Verktyg som användes för röstning var webb
(hemsida och Facebook) och röstsedlar. Röstningen
via hemsidan och med röstsedlar i Butiken fungera­
de bra och hade största andelen röstande. Däremot
var det ytterst få som röstade via Facebook. Totalt
röstade 1 137 personer, cirka 2,7 procent av befolk­
ningen. Parkour och utomhusbion fick flest röster
där parkourbanan vann med liten marginal.
En framgångsfaktor för projektet var att samla
ungdomar vid ett tillfälle för dialog, vilket skapade
stort engagemang bland deltagarna. Av erfarenhet
vet vi att det är svårt att samla många ungdomar vid
flera olika tillfällen. En annan framgångsfaktor var
samarbetet med Forsbergs elever som stimulerade
till kreativitet.
Positiva erfarenheter, bred samverkan mellan
olika verksamheter har varit en styrka, ungdomar­
nas vilja att engagera sig under workshopen, arbetet
inom projektet har fördelats på många olika perso­
ner, snabb process. Prova-på-aktiviteter med par­
kourproffs har bidragit till att parkourbanan har va­
rit välbesökt under sommaren och efter sommaren
har initiativ tagits av föräldrar som startat tränings­
möjligheter inomhus vintertid för barnen.
Utvecklingsmöjligheter är ett webbaserat verktyg
för omröstningen, större engagemang t.ex. lobbying
bland initiativtagarna av de röstningsbara försla­
gen, metoder för högre röstdeltagande.
Upplands Väsby – Suseboparken
Sammanfattning
Medborgardialog om Väsbys nya stadspark.
Beskrivning
”Stadsparken – ditt bidrag till ett bättre Väsby” är
kommunens andra medborgarbudget. Syftet med
projektet var att stärka demokratin genom att skapa
dialog och öka medborgarnas möjlighet att delta i
beslutsfattandet i kommunen. Projektet avgränsa­
des till ett geografiskt område i centrala Upplands
Väsby, Suseboparken. 2 miljoner kronor finns av­
satta till parkens förnyelse varav en miljon förfogas
i medborgarbudgeten. Målet är att utforma en park
för alla generationer. Genom olika dialogaktiviteter
har det varit viktigt att fånga röster från medborgare
i olika åldrar, då Väsbys nya stadspark ska vara en in­
bjudande plats för alla.
I juni 2014 påbörjades marknadsföringen av
projektet med annonser, affischer, information på
hemsidan och artiklar i lokaltidningen. Under au­
gusti 2014 bjöd Upplands Väsby vid tre tillfällen in
Väsbyborna till dialog för att samla in förslag. Lör­
dag den 23 augusti ordnas en picknick i parken där
medborgarna fick lämna in förslag om parken, prata
med tjänstemän samt bygga sin egen drömpark med
hjälp av en karta och magneter. I slutet av augusti
genomfördes ytterligare två dialoger inne i Väsby
centrum. Mellan 11–31 augusti var det även möjligt
för invånarna att lämna in förslag via kommunens
hemsida samt att bygga en drömpark med hjälp av
ett webbverktyg. Utöver dessa medborgardialoger
så gavs även riktade dialoger till deltagare i verk­
samheter som ligger i angränsning till parken; en
ungdomsverksamhet och kyrkans verksamhet för
missbrukare. Även elever i grundskolan som lig­
ger granne med parken fick lämna sina synpunkter.
Sammanlagt deltog ca 230 personer i dialogerna.
Under september månad träffades en förslagspa­
nel för att gå igenom samtliga inkomna förslag. För­
slagspanelens uppgift var att forma om de inkomna
förslagen till en handfull röstningsbara förslag. Pa­
nelen bestod av fyra tjänstemän från olika enheter
Kontaktperson:
Karin Holmlund, budgetchef,
[email protected]by.se
Webbadress där mer information finns:
www.upplandsvasby.se/dialog
Verksamhetsområde:
Ortsutveckling, prioritering
och tre invånare med olika bakgrund avseende kön,
ålder, bostadsområde och hur länge de bott i kom­
munen. Förslagspanelen träffades vid tre tillfällen,
och tjänstemännen träffades vid ytterligare ett till­
fälle.
Vid genomgång av förslagen fann panelen att
många förslag liknade varandra och ett stort antal
önskemål om vad som ska finnas i parken återkom
i samtliga parkförslag. De skillnader som kunde
urskiljas i förslagen fick utgöra de röstningsbara
förslagen och resultatet blev tre förslag med olika
profil. Dessa var Sinnenas park, Hälsans park och
Kreativa parken. De tre förslagen presenterades för
invånarna den 13:e oktober genom en invigning vid
kommunhusets entré. Mellan den 13–26 oktober
pågick sedan en röstning mellan förslagen. I röst­
ningen fick alla Väsbys invånare delta. Röstningen
skedde digitalt på kommunens hemsida, manuellt i
kommunhusets entré och i Messingen. Totalt deltog
412 personer i röstningen om parken. Det vinnande
förslaget blev Hälsans park. Förslaget fick totalt 168
röster, vilket motsvarar 41 procent.
Den 15 december 2014 informerades fullmäktige
om resultatet av röstningen och man beslutade att
Hälsan park ska genomföras. Därefter har arbetet
med planering och genomförandet tagit vid och
invigning av parken beräknas vara klar sommaren
2015. En utvärdering av projektet kommer att redo­
visas under våren 2015.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 193
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Upplands Väsby – Nya bostäder i Prästgårdsmarken
Sammanfattning
Syftet var att pröva möjligheten till lägre bostadsbe­
byggelse på delar av de idag obebyggda ängarna norr
och söder om det stora skogspartiet inom Präst­
gårdsmarken.
Kontaktperson:
Johannes Wikman, kommunikationsdirektör,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.upplandsvasby.se/dialog
I februari 2013 genomfördes ett dialogmöte i försko­
lan Ringblomman. Alla boende inom området Älar­
vägen/Älvsundavägen/Järnvägen hade inbjudits till
mötet. Ett 70-tal personer deltog i arbetet att redo­
visa på kartor och flygbilder hur områdets används
idag. Syftet var att pröva möjligheten till lägre bo­
stadsbebyggelse på delar av de idag obebyggda äng­
arna norr och söder om det stora skogspartiet inom
Prästgårdsmarken. Möjligheten till en ny gruppbo­
stad (LSS-boende) som ersättning för de befintliga
gruppbostäderna (på Paradisvägen och Allhelgona­
vägen) ska också undersökas. En arkeologisk utred­
ning har genomförts för att klargöra omfattningen
av fornlämningarna som finns där och hur de påver­
kar möjligheten att bygga på ängarna.
Ett nytt dialogmöte hölls i Messingen i april 2014
med ett 30-tal deltagare. Enkla flygperspektiv på
skisser för ny bostadsbebyggelse presenterades lik­
som alternativa trafiklösningar för området.
194 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Ortsutveckling, prioritering
Ett 70-tal personer i blandade åldrar deltog på
dialogmötet i februari 2013. Mötet gav arbetsgrup­
pen ökade kunskaper om hur de boende använder
området idag och vad de uppskattar mest. Ett 30-tal
personer deltog på det uppföljande dialogmötet i
april 2014.
Under sommaren och hösten har arbetet med
detaljplanen gått vidare och Väsbyhems parkering
vid Prästgårdsallén har lagts in i uppdraget likaså
en upprustning av området mellan förskolan Stallet
och Eds prästgård. Byggnadsnämnden ska fatta be­
slut om samråd.
Upplands Väsby – Medborgardialog om hjorthägn
Sammanfattning
För att undersöka de närboendes inställning till att
låta hjortar beta på fornlämningsområdet i Brunnby
Vik hölls en dialog under maj 2014.
Beskrivning
Genom att låta hjortar beta av marken som har in­
slag av fornlämningar och gammal betesmark så
hålls platsen öppen och tillgänglig.
De närboende bjöds in till ett möte med kommu­
nekolog Rickard Sandström och stadsträdgårds­
mästare Nils Odén som berättade om planerna och
samtalade med besökarna och svarade på frågor.
Under dialogen kom flera frågor om hägnet och ge­
nom handuppräckning beslutades att gå vidare med
planerna om hjorthägn i Brunnby Vik.
De inbjudna besökarna var väldigt positiva till
planerna på ett hjorthägnet i närområdet.
Eftersom politikerna och de närboende var posi­
tiva till hjorthägnet beslutade tjänstemännen att gå
Kontaktperson:
Johannes Wikman, kommunikationsdirektör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.upplandsvasby.se/dialog
Verksamhetsområde:
Ortsutveckling, prioritering
vidare med planerna genom att söka tillstånd hos
Länsstyrelsen. Just nu inväntas länsstyrelsens till­
stånd.
Om ansökan godkänns kan hjortarna vara på plats
i sitt nya hägn våren 2015.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 195
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Varberg – Stadsutveckling
Sammanfattning
Varberg har under 2014 genomfört en medborgardi­
alog om vilka värden invånare och besökare tycker
är viktiga i kommande stadsutveckling.
Beskrivning
Varberg står inför ett spännande stadsutvecklings­
projekt som innebär att staden ska växa mot havet.
Järnvägsspåren ska förläggas i tunnel under staden,
industrihamnen ska flyttas och en ny modern och
effektiv hamn ska byggas. På den mark som frigörs
ska sedan en helt ny stadsdel byggas. Varberg har
slagit fast sin vision mot 2025, där det framgår att
kommunen ska verka för ökad delaktighet. Ett av
syftena med medborgardialogen har varit att säker­
ställa att Varberg stärker inflytande och förankring
i samhällsbyggnadsprocessen. Men lika viktigt har
det varit att väcka nyfikenhet, inspirera och ta reda
på hur både invånare, besökare och anställda i Var­
berg och dess bolag ser på stadsutvecklingen. Denna
inledande dialog har genomförts i ett tidigt skede av
stadsutvecklingsprocessen och är den första av flera
dialoger som kommer att hållas inför och under ti­
den som den nya stadsdelen tar form.
Fokus i dialogen 2014 har legat på vardagsliv och
aktiviteter. Dialogen har handlat om identitet, vär­
den och användning, med särskilt fokus på den nya
stadsdel som ska byggas. Dialogprocessen inleddes
med en intensiv dialogvecka i maj. Dialog fördes
internt med kommunfullmäktige, kommunstyrel­
sen och representanter från kommunens bolag och
förvaltningar. I den externa dialogen genomfördes
sju workshoppar med öppen anmälan och sju work­
shoppar med personer från särskilt inbjudna mål­
grupper. De särskilt inbjudna deltagarna represen­
terade grupper som vi bedömt som lätta att missa
i ett dialogarbete, men viktiga att lyssna på. Under
dialogveckan genomfördes även dialogbesök i fem
högstadie- och gymnasieskolor där elever bjöds in
till ett ”digitalt samtal” via en mentometermetod.
Vid tre tillfällen anordnades också öppna dialog­
verkstäder. Två av dem i samband med evenemang
på stan. Parallellt med dessa insatser och under hela
sommaren fanns det möjlighet att göra inlägg i dia­
196 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Annika Kallebäck, kommunikationsansvarig,
[email protected]
Emelie Göransson, projektsamordnare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
varberg.se/medborgardialog
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling
logen via medborgardialogens egen Facebook-sida,
via e-post eller genom att skriva eller rita förslag och
tankar på ett ”vykort från framtiden”.
Mer än 900 samtal har förts. Vi har fått in runt
350 framtidsvykort och kommentarer via e-post och
dialogens Facebook-sida och fler än 1 300 personer
har engagerat sig i en namntävling för den nya stads­
delen. Allt detta material har analyserats och sam­
manställts i en rapport. Resultatet som presenteras
i rapporten sammanfattas i ett antal utmaningar
och tre tydliga målbilder som tillsammans beskriver
dialogdeltagarnas förhoppningar på utvecklingen
av den nya stadsdelen. Nu ska resultatet från dialo­
gen bakas ihop med de tekniska förutsättningarna
för den nya stadsdelen. Därefter ska det hela mynna
ut i ett inriktningsförslag för området, och detta ska
sedan kommunfullmäktige fatta beslut om.
För att genomföra ett dialogprojekt av den här
storleken krävs en omfattande arbetsinsats internt,
även om delar av arbetet läggs på konsulter. Den
verksamhet som ansvarar för genomförandet måste
vara förberedd på denna stora arbetsbelastning.
Redan innan man planerar en dialoginsats är det
viktigt att ha en plan för hur syfte, process och resul­
tat ska förankras och genomföras. Att göra fler invol­
verade i arbetet med att planera och genomföra dia­
logen underlättar implementeringen av resultatet.
Värmdö – Spelet om Gustavsberg
Sammanfattning
Spelet om Gustavsberg genomfördes i form av ett
Future City Game där aktörer från olika sektorer
tillsammans tog fram idéer och konkreta förslag.
Beskrivning
Spelet om Gustavsberg genomfördes den 4–5 maj
2013. Syftet var att engagera medborgare i Värmdö
kommun att tänka nytt och komma med idéer och
förslag på hur Gustavsbergs centrum och idrottspar­
ken kan bli mer attraktivt. Spelet om Gustavsberg
genomfördes i form av ett Future City Game. För att
hitta lösningar på utmaningar i urbana områden har
British Council utformat ett spel vid namn Future
City Game, ett spel utformat som en kreativ idéverk­
stad. Spelet har spelats över 200 gånger i 70 städer i
femton länder i Europa. I Sverige har ett tiotal spel
genomförts.
Syftet med Future City Games är att aktörer från
olika sektorer, som har ett intresse av ett område ska
utvecklas, tillsammans ska kunna ta fram idéer och
utveckla konkreta förslag som förbättrar området.
Kontaktperson:
Megha Huber,
Webbadress där mer information finns:
www.varmdo.se
Verksamhetsområde:
Samhällsutveckling
Deltog som spelare gjorde ett 20-tal boende i
Värmdö samt en handfull studenter med inrikt­
ning mot hållbar stadsutveckling. Förutom spelarna
medverkade ett tiotal personer som experter, inspi­
ratörer och observatörer. Experterna var tjänste­
personer från kommunen, inspiratörerna var lokala
profiler och observatörerna var inbjudna lokalpoli­
tiker som också fick rösta på förslagen.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 197
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Värmdö – Grönstrukturplan
Sammanfattning
I dialogen som genomfördes med boende i Gustavs­
berg fick kommunen ta del av de boendes syn på och
användning av grönområden i tätorten. Både posi­
tiva och negativa aspekter framkom, liksom flera
förslag till förbättringar.
Kontaktperson:
Megha Huber,
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Grönstrukturplan
Samhällsbyggnadskontoret fick 2012 uppdraget
att ta fram en grönstrukturplan för tätorten Gus­
tavsberg. Dialogen som genomfördes med boende
i Gustavsberg handlade mycket hur man använder
grönområden och vad de betyder för de boende.
Deltagarna indelades i små grupper där diskussion
om grönstruktur fördes. I slutet av dialogen presen­
terades samtliga gruppers förslag på prioriteringar.
Värmdö kommun har länge arbetat med gröna
kilar för att värna biologisk mångfald. Deltagarna
betonade vikten av att behålla och utveckla gröny­
tor och natur. Presentationerna antecknades ned på
plats och kunde sedan vävas in de förslag och åtgär­
der som finns i grönstrukturplanen. De syns i form
av en swotanalys i planen. Några av de saker som lyf­
tes av mötesdeltagarna var:
>>Utveckla den gröna ”ring” som omsluter tätorten
och förbättra stigar och tillgängligheten.
>>Börja med stadsodling, underlätta för boende i
Gustavsberg att odla.
198 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Webbadress där mer information finns:
www.varmdo.se
>>Planera och gestalta ett tryggare centrumstråk.
>>Ett enigt kommunfullmäktige beslutade att anta
grönstrukturplanen. Att underlaget tagits fram
i dialog med boende innebär att grönstruktur­
planen tidigt blev brett förankrad.
Konkret har grönstrukturplanen utmynnat i upp­
drag att:
>>Ta fram förslag till ekområden lämpliga för bio­
topskydd på kommunalt ägd mark.
>>Skapa skötselplaner för naturområden i Gus­
tavsberg som är intressanta för rekreation och
biologisk mångfald.
Västerås – Designdialog 2013
Sammanfattning
En tidig och bred dialog kring Kopparlundens fram­
tid genomfördes som en del i arbetet med ett plan­
program.
Kontaktperson:
Ingrid Legrell Crona, planarkitekt,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
Sammanfattningen av dialogprojektet finns
på www.vasteras.se
Kommunstyrelsen har gett byggnadsnämnden i
uppdrag att arbeta fram ett planprogram för att ut­
veckla Kopparlunden till en attraktiv stadsdel i cen­
trala Västerås.
Vid val av metod fastnade vi för metoden Design­
dialog anpassad till stadsbyggnadssammanhang, en
metod som används då man vill involvera många i
tidigt skede. Det är en strukturerad process med ett
tydligt syfte, innehåll och förväntat resultat i varje
steg. Dialogen för Kopparlunden genomfördes som
en serie workshops där olika aktiviteter för att bygga
kunskap och utveckla idéer ingick. Processledande
arkitekter ansvarade för att processen drevs framåt
och tog fram olika framtidsbilder/skissförslag med
utgångspunkt från idéerna som kom fram i work­
shopsarbetet. Målet med dialogprocessen för Kop­
parlunden var att nå fram till en stadsbyggnadsvi­
sion som tillsammans med andra utredningar utgör
underlag till planprogrammet för Kopparlunden.
I dialogen deltog fastighetsägare, företagare, hög­
skolestudenter, föreningsrepresentanter, tjänste­
män och andra intresserade västeråsare. Inbjudan
skedde via annons i lokalpressen, affischer i om­
rådet, riktade mailutskick till fastighetsägare, för­
eningar etc samt genom personliga kontakter. Tre
workshops genomfördes på kvällstid i en lokal i om­
rådet. Totalt deltog ett åttiotal personer vid något
eller samtliga workshopstillfällen. Vi såg gärna att
man var med vid samtliga workshops, men det var
inget krav. Antalet närvarande vid varje möte var
mellan drygt 30 och närmare 60 personer. Det var
ungefär lika många kvinnor och män som deltog och
de var från olika åldersgrupper, med viss underre­
presentation av yngre personer.
Arbetssättet uppskattades av deltagarna, som
med stort engagemang deltog i workshopsarbetet.
Verksamhetsområde:
Stadsbyggnad
Ett särskilt bildprotokoll upprättades efter varje
workshop. Detta delgavs deltagarna via mail och pu­
blicerades också på stadens webbplats. En samman­
fattning av resultatet presenterades i en särskild
rapport. Många av förslagen som kom fram under
visionsarbetet återfinns i förslaget till planprogram,
som var utsänt för samråd under sommaren 2014.
Målet är att Kopparlunden ska bli en blandad och
levande stadsdel med bostäder, service, arbetsplat­
ser och plats för möten och aktiviteter. Omvand­
lingen av det tidigare slutna industriområdet till
en stadsdel påbörjades i mitten av 1990-talet. Idag
finns här närmare 200 företag, bland annat med in­
riktning IT och konsultverksamhet, men också kul­
tur och föreningsverksamhet. Idag är stängsel och
grindar borta, men fortfarande är området till störs­
ta delen befolkat av verksamhetsutövarna i områ­
det. Trots att området ligger centralt i Västerås rör
sig inte västeråsarna i allmänhet i eller till området.
Detta återspeglas i deltagarlistan vid workshopsen.
Många av de som kom hade en anknytning till om­
rådet idag eller genom tidigare verksamhet, vilket
påverkade deras idéer och förslag. Förhoppningen
var att öka kunskapen och kännedomen om områ­
det även bland andra, men för detta hade andra ak­
tiviteter krävts.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 199
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Västerås – Ny vägsträckning
Sammanfattning
En tidig och bred dialog genomfördes som en del i
arbetet med ett planprogram för en ny vägsträck­
ning.
Kontaktperson:
Åsa Rudhage, planarkitekt,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.vasteras.se
2013 påbörjades arbetet med att ta fram ett planpro­
gram, där syftet var att utreda flera möjliga alterna­
tiv för en ny vägsträckning utanför Västerås tätort.
Planprogrammet skulle sedan ta ställning till vilket
vägalternativ som var det mest lämpliga att gå vidare
med i en kommande detaljplan.
Planområdet ligger nära Mälaren, ca 1,5 mil syd­
ost om Västerås tätort, och består av ca 400 fastig­
heter. Fritidshusbebyggelsen är under omvandling
och i området finns både enskilda, kommunala och
statliga vägar samt flera intressanta besöksmål för
bl.a. turism.
Vägfrågan hade varit omdebatterad under ett par
års tid och många olika åsikter fanns om var den
nya vägen skulle placeras. Därför bestämdes tidigt i
processen att någon form av dialog skulle ske med
boende och föreningar i området. ”Standardförfa­
randet”, dvs. att komma och presentera en färdig
lösning, kändes svårframkomlig. En enkel kom­
munikationsplan togs fram för hela projektet där
viktiga informationsfrågor identifierades. Tidigt i
planprocessen hölls ett informationsmöte för all­
mänheten. Intresset var stort och fler än 200 per­
soner deltog. En referensgrupp med representanter
från olika vägsamfällighetsföreningar samt ett par
enskilda fastighetsägare bildades. Från kommunens
håll deltog ett flertal tjänstemän.
Gruppen träffades vid flera tillfällen under en
tremånadersperiod. På ett av mötena hölls en work­
shop som gav referensgruppen tillfälle att identifiera
hur man använder och rör sig i landskapet idag och
hur det värderas ur ett brukarperspektiv, en så kal�­
lad sociotopanalys. En sådan analys är en avgörande
200 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Samhällsplanering
faktor för vilket utrymme för förändringar man kan
förvänta sig och ökar förståelsen för vad som sker i
landskapet, hur området används och vilken utveck­
lingspotential som finns. Resultatet sammanställ­
des på en karta och underlaget har sedan använts i
planprogrammet för beskrivning av området och
även påverkat utformningen av vägalternativen.
Engagemanget hos deltagarna var stort och ar­
betsformen positivt uppskattad. Deltagarna tog
med sig frågor hem till sin respektive förening och
återkopplade till referensgruppen. Några av fören­
ingarna hade årsmöten under tiden arbetet pågick
och fattade då formella beslut om sina synpunkter.
De synpunkter som referensgruppen har fram­
fört har arbetats in i planprogrammet, vilket visade
sig tydligt i samrådsskedet. Nästan 100 yttranden
lämnades in, varav ca 70 yttranden kom från privata
fastighetsägare i området. Av dem höll ca 80 procent
med om det alternativ som förordades i program­
met. Samfällighetsföreningar, som tillsammans re­
presenterade ca 200 fastighetsägare i området, höll
också med om det alternativ som förordades i pro­
grammet.
Förhoppningen är nu att det tidiga dialogarbetet
och förankringen hos de boende i området kan leda
till en smidigare detaljplaneprocess.
Västerås – Utformning av området runt tåg och busstationen i Västerås
Sammanfattning
Under hösten 2012 ville vi få in västeråsarnas syn­
punkter på det förslag som vi tagit fram om hur om­
rådet runt tåg- och busstationen ska byggas om och
användas.
Kontaktperson :
Maria Maandi Wallin,
kommunikatör,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://projekt3b.se/om-projektet/sam­
rad-2012/
Målet med kampanjen var att göra västeråsarna
medvetna om att en förändring var på gång samti­
digt som vi ville få in synpunkter och idéer. Parollen
för den här samrådskampanjen var ”vi ska vara där
folk är”. Vi ställde upp vårt informationsmaterial,
dels på Stora torget mitt i stan, dels i en galleria. Vi
valde att göra detta mitt på dagen två lördagar. Vi
delade också ut kaffe och informationsmaterial till
tågpendlare några vardagsmorgnar. I området runt
tågstationen är det idag mest öde ytor och gamla in­
dustribyggnader – där satte vi upp stora skyltar som
visade hur det skulle kunna se ut på just den platsen
där skylten stod.
För att försöka nå ungdomar producerade vi en
kort reklamfilm som visades på stadens biograf.
Vi hade även klassiska informationsträffar på bib­
liotek och skolor. Till en informationsträff som hölls
i hörsalen i konstmuseet – en anpassad lokal för per­
soner med nedsatt hörsel – höll vi ett ”anpassat fo­
rum”. Till det forumet hade vi hyrt in en teckentolk
och anpassat presentationerna.
Verksamhetsområde:
Stadsbyggnad
Allt informationsmaterial från kaffemuggar till
skyltar hänvisade med hjälp av en QR-kod till en en­
kel mobilanpassad hemsida, där man kunde fördju­
pa sig i fler bilder och texter och där man även kunde
skicka in sin idé eller synpunkt.
Vi fick in 164 synpunkter eller idéer från invå­
narna och den här peppande kommentaren från en
person på Facebook:
”Jag tycker att hela er insats på fb bjuder in till en­
gagemang! Tack för ett bra dialoginitiativ!”
När samrådskampanjen var över satte vi upp skyl­
tar vid tåg- och busstationen med några av synpunk­
terna vi fått in samtidigt som vi tackade för engage­
manget. Detta gjordes även på facebook, vasteras.se
samt på projekt3b.se.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 201
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Örebro – Medborgarbudget med barn och unga
Sammanfattning
Medborgarbudget i Örebro handlar om två saker,
att överlåta till medborgarna att ta fram och besluta
om användningen av avsatta medel samt ett sätt att
sprida kunskap om den demokratiska beslutspro­
cessen.
Beskrivning
Örebro började redan under 2007 se över möjlighe­
ten att involvera medborgarna i budgetprocessen. I
budget 2008 fanns följande text med: ”Former för
en medborgardialog kring investeringsbudgeten
undersöks.” Tre projekt för medborgarbudget har
genomförts, samtliga med målgruppen barn och
unga.
Medborgarbudget tema trafik och miljö
Första medborgarbudgeten genomfördes i Örebro
2009. Tre gymnasieklasser förfogade över 250 000
kronor ur investeringsbudgeten. Cirka 80 elever
deltog. Utgångsläget för denna första omgång var att
pröva metoden. Detta inkluderade att ta ställning
till var i budgetprocessen medborgarna skulle kom­
ma in och vad medborgarna skulle få bestämma om.
Eleverna fick ta fram förslag om miljö och tra­
fik. Tjänstemän hjälpte eleverna med prisuppgifter
samt att hålla dem inom ramen för miljö och trafik.
Förslagen handlade om allt från nya cykelbanor,
digitala trafikinformationsskyltar till volleybollpla­
ner. På en gemensam träff fick eleverna presentera
sina förslag och genom omröstning valdes ett av för­
slagen, upprustning av ett fritidsområde. Investe­
ringen verkställdes samma år och eleverna bakom
förslaget deltog på invigningen av badet.
Medborgarbudget tema Svartån
Andra medborgarbudgeten genomfördes i Örebro
2010. Fyra gymnasieklasser förfogade över 500 000
kronor ur investeringsbudgeten. Cirka 100 elever
deltog. Temat för medborgarbudgeten var Svartån
och med följande kriterier: förbättra tillgänglighe­
ten och framkomligheten till eller vid ån, utveckla
någon upplevelse längs med ån eller förbättra baddricksvattenkvalitén. Eleverna fick arbeta fram
202 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Julia Runesson, planerare,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Stadsutveckling
olika förslag med stöd av tjänstemän. Förslagen
handlade om allt från renare vatten, upprustning
av fritidsområden, förbättrad framkomlighet till ett
trädäck. På en gemensam träff fick eleverna presen­
tera sina förslag och genom en omröstning valdes
förslaget att bygga ett trädäck i Svartån, centralt be­
lägen i Stadsparken. Eleverna som tog fram försla­
get involverades i genomförandet av förslaget.
Medborgarbudget tema spontanidrottsplats
Tredje medborgarbudgeten genomfördes i Örebro
2014. Två grundskolor och ungdomar från en fri­
tidsgård förfogade över 800 000 kronor ur investe­
ringsbudgeten. Cirka 150 elever deltog. Denna gång
hade ett bostadsområde valts ut och deltagarna fick
arbeta med frågeställningar som handlade om vad
som skulle kunna göra platsen bättre och hur blir
det en plats för både flickor och pojkar. Deltagarna
var eniga om att man vill ha en spontanidrottsplats
med konstgräs för fotboll och basket. Utöver själva
spontanidrottsplatsen så framförde de att platsen
behöver bra belysning, bänkar för åskådare och viss
röjning av buskage så att platsen blir mer öppen. In­
vesteringen kommer att genomföras under 2015.
Tjänstemän, lärarna och elever har tillsammans
format upplägget. Ett ledord i den processen har
varit enkelhet. Viktigt med tydliga spelregler och
att alla har känt till sin roll. Deltagarna har genom
projektet fått kunskap om kommunens budgetar­
bete och en förståelse för vilka resurser som krävs
för att göra investeringar. Vi som kommun tar med
oss framgångsfaktorn att medborgardialog ska vara
på riktigt och viktigt och det ger ett faktiskt resultat.
Örebro – Platsen för en inomhusfotbollsplan
Sammanfattning
Politiskt beslut har fattats att förlägga en inomhus­
fotbollshall i utkanten av ett av Örebros miljonpro­
gramområden.
Kontaktperson:
Ulf Nykvist, planstrateg,
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Detaljplan
Det finns ett förslag på var fotbollsplanen ska ligga
men politiken vill få reda på vilka synpunkter som
finns från medborgarna och hur man reagerar på
förslaget. Hur betydelsefull är skogen? Vad tycker
man om den nuvarande idrottsplatsen? Vad tycker
man om att förlägga fotbollshallen hit?
Målgruppen för dialogen var närboende till de­
taljplaneområdet där fotbollshallen inryms. Inbju­
dan delades ut till 5 200 hushåll.
Vid den första medborgardialogen inbjöds det till
ett stormöte med geografisk begränsad målgrupp
för att få reaktioner på förslaget. ”Worldcafé” runda
bords diskussioner med en karta som utgångspunkt
där politikerna fångade upp allt som sas runt bordet.
Tre huvudfrågor diskuterades runt borden efter en
viss angiven tid kunde man byta bord och ta ställ­
ning till en annan frågeställning. Till mötet kom ett
100-tal personer, de flesta från villaområdet som an­
gränsade till skogen, men även barn och ungdomar
från fritidsgården som särskilt bjudits in.
Ett ytterligare möte genomfördes eftersom mil­
jökonsekvenserna för skogen blev alltför stora och
medborgardialogen visade att skogen var mycket
värdefull för medborgarna så lades förslaget ner. Det
andra mötet som genomfördes var ett rent informa­
tionsmöte då beslut tagits om plats och utformning.
Vid det andra informationsmötet deltog endast ett
20 tal personer.
Vid de första dialogtillfället fick de som önskade
lämna sin e-postadress och till dem skickades sam­
manställning på synpunkterna ut. Information la­
des ut på hemsidan vid båda tillfällena.
Utifrån miljökonsekvensbeskrivningen så pe­
kade den på stora biologiska värden. Medborgarna
var tydliga med att området var värdefullare än man
trott från politiskt håll, både vad gäller fritid och re­
kreation. Bulleraspekterna kom också fram tydligt.
Resultatet blev att politiken lyssnade in synpunk­
terna som medborgarna hade och det kom fram ett
annat förslag till placering.
Mindre lyckat var att det blev två frågor i en i den
första dialogen, dels hur fotbollshallens funktion
skulle vara och placeringen.
Internt inom politiken var man inte överens då
var det bra att få frågan prövad hos medborgarna.
Formen för dialogen var konstruktiv att få höra di­
rekt ifrån medborgare av olika ålder, kön och intres­
se. Det var ett problem att det blev lång tid mellan
första stormötet och nästa.
Lärdomar är att det är viktigt formulera syftet till­
sammans med politiken. Noggrann planering krävs.
Kommunikationsplanen är ett stort stöd i arbetet.Det behövs mod – att bjuda in 5 200 hushåll.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 203
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Örebro – Utveckling av järnvägsområdet
Sammanfattning
Vi bjuder in örebroarna att lämna idéer och förslag
på hur området, och framför allt Resecentrum och
Södra station, kan utvecklas.
Projektets vision lyder så här: Järnvägen är en
pulsåder genom en levande stad. Örebros västra
och östra del binds samman och stadskärnan utökas
med nya mötesplatser. Ett nytt resecentrum fung­
erar som en attraktiv och tillgänglig bytespunkt och
mötesplats. Entréerna till Örebro från norr och sö­
der är inbjudande för örebroare och besökare på väg
och järnväg.
Kontaktperson:
Anita Iversen, planstrateg och projektledare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
ww.orebro.se/jarnvagsomradet
Verksamhetsområde:
Dialog, fördjupad översiktsplan
Del 1
Genom webb och utställning har synpunkter tagits
emot. Attitydundersökning WSP, genomfördes där
800 personer intervjuades. Synpunkter från teck­
enspråksanvändande ungdomar, IT-gymnasiet och
fjärdeklassare samlades in. Ett öppet möte genom­
fördes.
Del 2
innebär att vi visar uppskattning och återkopplar
det vi fick in under steg 1.
När vi kommunicerar ska vi fokusera på människor,
möten, hållbart resande och en attraktiv stad. Detta
görs synligt genom bildval och genom formulering­
ar i texter.
Vi delar in intressenterna som vi vill kommuni­
cera med i grupper:
>>Resenären, via tåg och buss,
>>Företagaren,
>>Örebroaren,
>>Andra intressenter som behöver information.
Under samrådet ordnades flera aktiviteter för att
väcka intresse och skapa engagemang bland all­
204 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
mänheten. På fem tunnlar i järnvägsområdet fanns
banderoller som uppmanade folk att tycka till om
planförslaget på kampanjwebbplats. I varuhuset
Krämaren fanns en fysisk utställning av planförsla­
get från 10 december till 24 januari med bilder och
en modell över järnvägsområdet. Det ordnades ett
öppet möte i utställningslokalen. Mötet besöktes av
ett 30-tal personer.
Ett samrådsmöte med fastighetsägare, City Öre­
bro och representanter från Trafikverket, Region­
förbundet, och Landstinget genomfördes. Totalt
del­tog 33 personer.
Det har inkommit 132 idéer och förslag via fysisk
brevlåda i utställningslokalen samt 90 inkomna idé­
er och förslag till den digitala funktionsbrevlådan.
Våra erfarenheter är att öppna möten ger få del­
tagare, bättre med riktade möten. När det gäller Ve­
porna så behövdes större teckensnitt, större format
och kortare budskap. Exponeringen blev inte som
planerat med anledning av att vi inte fick tillstånd
från Trafikverket att fästa på tunnlarna. Ingen ru­
tinbeskrivning fanns framtagen för vem/vilka man
ska vända sig till kring tillstånd/ansökan.
Örebro – Delaktighet och inflytande på detaljplanen
Sammanfattning
Dialog för att lyssna in medborgarna i Ekeby-Almby
Beskrivning
Politiken hade ifrågasatt ett första samrådsförslag
på planen då det visade sig i samrådssvaren att det
var delade meningar och även arga synpunkter hos
medborgarna. Stor upprördhet fanns hos de boende.
Syftet nu var lyssna in medborgarna, ta till sig deras
åsikter och göra ändringar i förslaget.
Syftet var att skapa delaktighet dels på planförsla­
get och dess omfattning. Vidare att reda ut en befint­
lig trafiksituation, då detta blev viktigt för att kunna
skapa förtroende mellan kommunens företrädare
och medborgare.
Målgruppen var representanter från kända aktiva
föreningar, samfälligheter och förskola, skola. Flera
möten hölls med målgruppen och där både tjänste­
män och politiker deltog. Mötena var välplanerade
och oftast delades gruppen upp och fick svara på
olika eller samma frågor på blädderblocksblad som
sedan delgavs hela gruppen.
Återkoppling gjordes under tre tillfällen och där
emellan hade detaljplanehandläggaren kontakt
med olika föreningsrepresentanter via telefon och
e-post. Det var inte helt enkelt då de var änsligare
att stå för en åsikt inför grannar på ett möte, än att
framföra den i efterhand till handläggare, speciellt
om åsikten handlade om trovärdighet eller var mot­
satt.
Synpunkter från föreningsrepresentanter samla­
des in. Nytt förslag innebar att de flesta ståndpunk­
terna kunde tillgodoses. Förslaget tillskott av bostä­
der minskades att bara omfatta ytor som deltagande
medborgare kunde acceptera. Ett lyckat resultat för
alla inblandade parter.
Kontaktperson:
Gustav Nilsson, detaljplanehandläggare,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Samhällsplanering
Det som var framgångsrikt ur ett medborgarper­
spektiv var att man varit delaktig och medverkat till
att skapa underlag för framtida utbyggnad av sin
närmiljö. Insikt att man faktiskt är med och påver­
kar men att man också ibland måste jämka ihop olika
intressen medborgarna emellan. Mindre lyckat var
utbyggnad av VA-nätet och bredband kan bli något
fördröjd, ett överklagande av planen kan fördröja
utbyggnaden ytterligare. Ur ett politiker­perspektiv
så tar den nya planen på ett helt annat sätt hänsyn
till områdets kvalitéer. Ett konstruktivt och accep­
terande förslag togs fram trots en dålig start. Med­
borgarna uttryckte tydligt på det sist hållna mötet
att man upplevt att deras argument och ståndpunk­
ter tagits tillvara och på allvar. Det spända och från
början upprörda läget var ibland svårt att bemästra,
det är mindre lyckat att gå ut i en dialog i ett sent
läge.
Då många synpunkter kom fram som gällde natu­
rens och djurens bevarande och påverkan vid en ut­
byggnad av nya tomter deltog kommunbiologen vid
ett tillfälle och för att lyssna till, förklara och bemöta
frågorna. Medborgarna fick också en redovisning av
vilka möjliga och tänkta naturskyddsåtgärder som
kan genomföras.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 205
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Örebro – Investeringar i tre parker
Sammanfattning
Målet var att ta fram ett förslag på investering som
tydligt visar vilka förbättringsåtgärder som ska gö­
ras i parken med så stor hänsyn taget som möjligt till
det som kommit fram i medborgardialogen.
Beskrivning
Politikerna ville fånga in synpunkter från ett avgrän­
sat område kring parkerna till de hushållen gjordes
ett utskick. I ett fall skickades brev ut i de två andra
delades frågeformulär ut av en lokal idrottsförening.
Utskicket innehöll ett frågeformulär och en karta,
där man kunde skriva ner sina synpunkter. Runt om
i de tre parkerna sattes det också upp skyltar, mel­
lan 20–30, som uppmanade att tycka till på webben.
I två av parkerna kunde också medborgarna lämna
in frågeformulären i en brevlåda som fanns placerad
vid en mataffär nära parken. Utskick gick också till
närliggande förskolor, fritidshemmen och skolor. På
en förskola och en skola deltog tekniska nämndens
politiker i verksamheten för att lyssna av framförallt
barnens men också personalens synpunkter. Större
föreningar som den Syrianska föreningen kontakta­
des och lämnade in sina synpunkter. Här deltog ock­
så politiker från den parlamentariska gruppen på
ett möte där föreningen framförde sina synpunkter.
För att fånga in alla synpunkter gjordes ett utskick
till samtliga ca 1600 hushåll i närområdet vilket om­
fattade ca 4000 medborgare. I en av parkerna fanns
inbjudan till ett återkopplingsmöte med då utskick­
et gick ut.
I två av dialogerna inkom lika många svar på web­
ben som inlämnade svar i affärerna. Det innebar att
mellan 4–8 procent av de närboende lämnade in
synpunkter. Återkoppling av inkomna synpunkter
har skett via e-post till de som lämnat sin adress.
De inkomna svaren på webben visade att kvinnorna
var i majoritet och i medelåldern. Majoriteten av de
män som sände in svar var något yngre eller äldre. På
återkopplingsmötet där ett partytält fanns uppsla­
206 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Kajsa Bodén, planerare,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Park
get i Tegnérlunden presenterades det färdiga försla­
get på kartor och man fick här åter igen komma med
synpunkter. Ett 60-tal medborgare i olika åldrar och
kön kom och besökte tältet. Reaktionerna från med­
borgarna var överlag mycket positiva då man såg
att en del av de förbättringsåtgärder man föreslagit
fanns med i förslaget.
Inbjudan till ett möte gällande en av parkerna gav
tyvärr inga synpunkter på förslaget då ingen kände
sig manad att delta. Detta visar att om man ger möj­
lighet till att lämna synpunkter på annat sätt så är
möten inte så attraktiva. I en av parkerna besökte
politiker och tjänstemän familjecentralen men det
visade sig att det var en miljö som var svår att föra
en dialog i.
Positivare var då erfarenheterna av att stå på ett
närliggande torg inom bostadsområdet och tillfråga
förbipasserande. Det uppskattades också att det var
politiker man mötte. Kostnaderna för utskick till
närboende kan bli ganska hög, bättre då att ge ett
mindre bidrag till en förening som är verksam i om­
rådet. För det krävs framförhållning och gärna några
kontrollpunkter så man får bekräftat att utdelning­
en har skett.
Att ha utsedda parlamentariska grupper i nämn­
derna är en stor fördel för medborgardialogen.
Planering av praktiska detaljer kräver längre fram­
förhållning än man kan föreställa sig för att det ska
fungera som det är tänkt.
Örebro – Microparker
Sammanfattning
Två nya microparker skapas i Örebro tillsammans
med medborgarna.
Beskrivning
Målet att tillämpa medborgardialog i samband med
uppförandet av två små parker i centrala Örebro har
rätt och slätt varit att så långt som möjligt väva in
medborgarnas egna önskemål i utformningen av de
två parkerna.
Genom att för respektive plats ta fram två alter­
nativa gestaltningsmöjligheter så gav vi utrymme
för medborgarna att utse sin favorit.
På respektive plats ställdes planritningar, bilder
och text ut på skyltar samtidigt som man inbjöds
till röstning och tyckande på kommunens hemsida.
Röstformuläret låg ut från mitten av mars till mitten
av april 2014. Drygt 270 personer gav sin röst varav
ca hälften också motiverade och kommenterade sitt
val.
Röstningen gav ett tydligt resultat med en majo­
ritet på dryga 80 procent för det vinnande förslaget.
Nu pågår projektering där hänsyn tas även till en­
skilda detaljer gällande bland annat material, som
framkom i kommentarerna.
Den främsta lärdomen är att det var ett sannolikt
bra grepp att ställa upp alternativa, konkreta lös­
ningar som grund för medborgarnas röster.
Kontaktperson:
Erik Käll, landskapsarkitekt,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Stadsförnyelse, park
Korta fakta från webbenkäten
Av de som lämnade in synpunkter så var 67 procent
kvinnor och 33 procent män. Åldersfördelningen
var:
under 18
Kvinnor
Män
4%
8%
19–30 år
26 %
27%
31–40 år
18 %
20%
41–50 år
23 %
13 %
51–60 år
16 %
18 %
över 60 år
12 %
12 %
Exempel kommentarer
>>”Vågad är välkomnande och är även en bra kon­
trast till allt annat rektangulärt i staden.”
>>”Trevligt inslag med stolarna och fiffig lösning
med belysningen.”
>>” … Gummiasfalt tilltalar mig.”
>>” Varför gummiasfalt? Natursten är bättre”
>>” Vackert. Öppet ger mer integration mellan äldre
och yngre, ser så väldigt fint ut på bild.”
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 207
Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling
Östersund – Barn och Unga i samhällsplaneringen
Sammanfattning
Planering av ett nytt småhusområde där barns syn­
punkter har utgjort en del av underlaget. Barnens
synpunkter har sedan sammanställts i en barnkon­
sekvensanalys.
Beskrivning
Målet har varit att bli bättre på att samarbeta med
barn och unga och utveckla metoder för hur de kan
involveras i samhällsplaneringen och att vi ska få
bättre detaljplaner med ett bredare innehåll med
fler aspekter på planering och byggande.
Barnen har fått peka ut vilka områden som ska
undantas från bebyggelse och vilka områden som
är mindre värdefulla, samt vad som behövs i ett nytt
bostadsområde för att barn skall trivas. Barnen har
involverats med olika lekar/aktiviteter/arbetsupp­
gifter. Barnen har arbetat med flygbilder och kartor
för redovisning synpunkterna. De har ritat, målat
och byggt modeller. För de mindre barnen har trygg­
hetsaspekten varit viktig. Barnen har fått besök från
kommunen och Trafikverket som berättat om pro­
jektet. Barnen har fått komma på studiebesök till
Rådhuset och tittat på kartor och modeller samt fått
möjlighet att ställa frågor om samhällsplanering.
Pedagogerna har ansvarat för den pedagogiska de­
len och arbetat med projektet i olika undervisnings­
former. Arbetet med barnen har resulterat i kar­
tor, modeller, tankar och berättelser från barnen.
Gruppintervjuer har också genomförts. Resultatet
visar hur barnen använder området idag och vik­
tiga platser för dem. Barnens tankar och idéer har
redovisats för 60 politiker, planerare och represen­
tanter från olika myndigheter, samt lika många för­
äldrar. Barnen har även redovisat sitt arbete för öv­
riga skolbarn och lärare på skolan. Kommunen har
träffat barnen och berättat hur vi tagit tillvara deras
åsikter. Barnen fick sedan möjlighet att tycka till om
kommunens planförslag under samrådsprocessen
både via brev en egen exklusiv inloggning till kom­
munens hemsida. Barnen känner att de har blivit
208 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Carina Andersson, planingenjör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.ostersund.se/boleva/planering­
projektochutveckling/detaljochoversiktspla­
ner/barnochungaisamhallsplaneringen.4.b0
dabad141b6aeaf102d96.html
http://www.trafikverket.se/Foretag/Plane­
ra-och-utreda/Samhallsplanering/Tatort/
Barn-och-unga-i-samhallsplaneringen/
Verksamhetsområde:
Fysisk planering
lyssnade till. Genom att delta i ett verkligt projekt så
höjdes motivationen i skolan och barnen visade ett
större intresse för skolarbetet. Lärandet inriktades
mot problemlösning och ett undersökande arbete
och barnen fick lära sig mer om hur man samarbetar
och att man måste lyssna på varandra. Pedagogerna
har fått möjlighet att jobba mer ämnesövergripan­
de. Föräldrar har reagerat positivt på barnens delta­
gande i projektet. Det är viktigt att kommunen själv
kommer till skolan och presenterar uppgiften. Det
är viktigt så att barnen förstår att det är på riktigt.
Att bjuda in barnen till kommunen blev en lyckad
start på projektet. Barnen tyckte att de fick se myck­
et intressant och det gav dem inspiration och idéer
inför projektet. Det är viktigt att ta kontakt med
rektorn i god tid – helst en termin innan. Det är vik­
tigt med återkoppling till barnen och då måste man
träffa barnen personligen för att få deras spontana
svar på vad de tycker. Det får inte bli långa uppehåll
i projektet mellan informationsinsamling/redovis­
ning/återkoppling. Då hinner intresset hos barnen
svalna.
KAP IT EL
9
Orts- och landsbygdsutveckling
Flera kommuner arbetar särskilt med orts- och landsbygdsutveckling. Det handlar om att
hitta nya vägar och metoder för att göra medborgarna delaktiga och ge möjlighet till med­
skapande för en positiv utveckling. Att genomföra analyser, finna och lyfta fram de värden
som finns är centralt i arbetet med att utveckla landsbygden. De exempel som återfinns
under detta kapitel visar just på detta.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 209
Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling
Enköping – Ortsanalyser
Sammanfattning
Under åren 2014–2015 arbetar Enköpings med
framtagandet av ortsanalyser för kommunens sex
mindre orter. Ortsanalysarbetet är en del i kommu­
nens framtida arbetsmetod för rullande översikts­
planering.
Beskrivning
I ortsanalysarbetet vill kommunen föra en aktiv
dialog med invånarna i mindre orter för att få ett
grepp och sammanhållen syn på ortens förutsätt­
ningar och utveckling. Ortsanalyserna är ett doku­
ment som beskriver orternas karaktär och identitet
utifrån bland annat historia, fysiska strukturer och
folkliv. Den innehåller även en nulägesbeskrivning.
Det har bjudits in till dialogmötet via kommunens
webbplats, i tidningsannonser, på affischer runt om
i kommunen samt genom utskick till samtliga adres­
ser inom ett upptagningsområde.
Processen från det att teknikförvaltningen fick i
uppdrag att bedriva ortsanalysarbetet har bland an­
nat inneburit bildande av en projektledning, bildan­
det av en styrgrupp, bildandet av en arbetsgrupp av
tjänstemän samt bildandet av en politisk styrgrupp/
referensgrupp.
Då tidplanen för ortsanalysarbetet är kort inne­
bär det aktivt arbete på tre månader per ort. Proces­
sen för arbetet innebär först att komma i kontakt
med aktiva invånare på bygden. Dessa får sedan ingå
i en så kallad referensgrupp vars uppgift är att hjälpa
till att hitta viktiga nyckelpersoner, marknadsföra
dialogmötet samt att ha möjlighet att diskutera vik­
tiga frågor i en mindre grupp. Dialogmötet bedrivs
genom ett antal workshops med olika tema; en orts
identitet/karaktär, styrkor och svagheter samt fram­
tidsfrågor (bostäder, service och fritid, näringsliv
och turism samt kollektivtrafik och vägnät).
210 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Anna Hallberg, strategisk samhällsplanerare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.enkoping.se/ortsanalys
Verksamhetsområde:
Samhällsplanering
Efter dialogmötet återkopplas materialet från
dialogmötet till deltagarna genom utskick av mö­
tesanteckningar. Ett utkast av ortsanalysen skickas
sedan ut på korrekturrunda där deltagarna får möj­
lighet att komma med synpunkter.
Ortsanalysen presenteras sedan för kommunfull­
mäktige. Processen tar dock inte slut där utan sedan
ska arbetet implementeras i hela kommunen och
ortsanalyserna ska ligga till grund för kommunens
prioriteringar och fysiska planering.
Enköpings kommun har hittills kommit halvvägs
i ortsanalysarbetet. Tre dialogmöten har genom­
förts i Örsundsbro, Skolsta och Hummelsta där 130,
65 respektive 55 personer har deltagit. För tillfället
pågår framtagandet av ett utkast till ortsanalys för
Hummelsta som sedan ska ut på korrekturrunda.
Som ovan nämnts har dialogen skett i form av
workshops. Detta har upplevts som lyckat då kom­
munens representanter inte ska vara de som står
och pratar om hur det är att bo och leva på en viss
ort. Kommunens långa processer med politik och
budget är inte kommuninvånarna alltid helt med­
vetna om därför är det viktigt att återkoppla och visa
medborgarna resultat för att förvärva det förtroen­
det och förväntningarna som en dialog inbjuder till.
Kalmar – Utvecklingsdialoger
Sammanfattning
Kalmar kommun arbetar med utvecklingsdialoger
som en metod för landsbygdsutveckling.
Beskrivning
Kalmar har en tydlig målsättning att hela kommu­
nen ska leva. Sedan 2007 arbetar kommunen aktivt
och framgångsrikt med utvecklingsdialoger. Ut­
vecklingsdialogerna är en del av det landsbygdsut­
vecklande arbete och syftar till att invånarna aktivt
ska delta i utvecklandet av sin ort. Utvecklingsdia­
loger genomförs i alla större tätorter med undantag
från Kalmar stad.
Dialogprocessen kan delas in i fyra delar; förbere­
dande arbete, förbättringsvandring, utvecklingsdia­
log och uppföljning. Kommunledningskontoret har
det övergripande ansvaret för processen medan en
förvaltningsöverskridande arbetsgrupp ansvarar för
det operativa arbetet. Det förberedande arbetet går
ut på att ta fram en ortsbeskrivning. Vi bjöd in med­
borgare via olika kanaler så som tidningsannons,
Facebook, hemsida och lokal affischering. Vi bjöd in
Kalmar Läns trafik, Trafikverket, lokala föreningar
och press. Vi bokade också lokal och barnvakt.
Innan utvecklingsdialogen genomförs en förbätt­
ringsvandring där tjänstemän besöker orten för att
tillsammans med invånarna gå igenom vilka fysiska
åtgärder som kan bli bättre på kort och på lång sikt.
Vid utvecklingsdialogtillfället presenterar politiker
och tjänstemän vilka åtgärder som kommunen ge­
nomfört eller planerar att genomföra på aktuell ort.
En viktig del av dialogen är grupparbetet som går ut
på att diskutera lokala förutsättningar för fler invå­
nare, service, trygghet med mera. Efter utvecklings­
dialogen går arbetsgruppen igenom de förslag till
förbättringar som inkommit, fattar beslut om direk­
ta åtgärder och dokumenterar och fördelar ansvaret
avseende de önskemål som kräver längre planering.
Därefter skrivs en sammanställning som skickas ut
till alla invånare på orten.
Utvecklingsdialogerna har hittills genomförts i
två omgångar. Vid varje omgång har kommunen be­
Kontaktperson:
Sofie Nyström, landsbygdsutvecklare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
Kalmar.se/utvecklingsdialog
Verksamhetsområde:
Landsbygdsutveckling
sökt 11 orter under en tvåårsperiod. Under den se­
naste dialogprocessen deltog totalt 670 personer i
blandade åldrar även om majoriteten har varit äldre.
Förutom förslag till förbättringar har dialogarbetet
också resulterat i att skapa ett lokalt engagemang.
Ett exempel är det byalag som bildades på en av or­
terna med stöd av organisationen Hela Sverige ska
leva.
Det är av stor betydelse för dialogens framgång att
syftet är tydligt. Ett tydligt syfte underlättar i kom­
munikationen med medborgarna och undviker fel­
aktiga förväntningar. Ett tydligt syfte är också viktigt
för att veta hur synpunkterna som kommer in ska
prioriteras i förhållande till det dagliga arbetet. Att
genomföra förbättringsvandringar och utvecklings­
dialoger kräver både resurser och tid. Framförallt är
det arbetet inför dialogen och efterföljande uppfölj­
ning som är omfattande. Detta arbete är dock av stor
betydelse för att processen ska vara trovärdig och ge
resultat.
I Kalmar är utvecklingsdialogerna en framgångs­
rik metod för att skapa delaktighet i kommunens ut­
veckling. Vår uppfattning är att metoden är bra och
fungerar väl redan idag men den kan alltid bli bättre.
Tillsammans med invånarna kan vi skapa attraktiva
boendemiljöer och genom att ta tillvara på det lo­
kala engagemanget möjliggör vi hållbara och bestå­
ende förbättringar i hela kommunen.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 211
Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling
Kramfors – Attraktiva platser Ullånger
Sammanfattning
Kramfors kommun har tillsammans med medbor­
garna i Ullånger arbetat med ortens attraktivitet och
själ. Där idéer har blivit verklighet.
Kontaktperson:
Andreas Gylling, utvecklingssekreterare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.kramfors.se/medborgardialog
Under 2013 deltog Kramfors i projektet Attraktiva
platser. Projektägare var Akademi Norr. Målet med
projektet var att inspirera och ta fram nya metoder
för hur attraktiva platser kan skapas. Det långsiktiga
målet var att skapa bättre förutsättningar för lokal
utveckling.
Tätorten Ullånger valdes ut som pilot för projek­
tet. Ullånger är en av tre tätorter i kommunen som
får ta del av de så kallade tätortspengarna. Ortens in­
vånare är själva med och påverkar hur dessa medel
kan användas på bästa sätt. Med detta som bakgrund
valdes Ullånger ut som pilot inom projektet Attrak­
tiva platser.
En hörnpelare i projektet var medborgardialogen,
vilken bestod av en temadag på skolan i Ullånger, en
tätortsvandring, djupintervjuer, landsbygd 2.0 samt
en föreläsning/workshop om hur attraktiviteten
hos en plats kan ökas. Oavsett vilken metod som an­
vändes var grunden samma frågeställningar, vilka
anpassades till målgruppen för dialogen. Uppläg­
get av dialogen togs fram i samverkan med medbor­
garna i Ullånger och utgick från planeringsmetoden
Cultural planning. Temadagen på skolan genomför­
des som heldag med elever från förskola till årskurs
6, som klassvis fick ta fram idéer hur Ullånger kan bli
en attraktivare plats att bo och verka på. Det pedago­
giska materialet och upplägget togs fram i samver­
kan med skolans personal. Under dagen medverka­
de även den lokala orienteringsklubben, som hade
placerat ut kontroller i Ullånger och de äldre barnen
fick använda kartor och samtidigt arbeta med att
stärka livsmiljön i den egna tätorten.
212 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Lokal utveckling, fysisk planering
Vid tätortsvandringen var det de boende som
visade och berättade om sin ort för politiker och
tjänstemän. Landsbygd 2.0 kan beskrivas som en
gruppintervju där deltagarna arbetar med mentala
bilder, framtidsvision och förslag på insatser på den
egna orten. För djupintervjuerna handplockades ett
antal personer med olika kön, ålder och relation till
Ullånger för att ta reda på vad som utgör själen för
Ullånger. Workshopen genomfördes med blandad
grupp med politiker, tjänstemän och boende/verk­
samma i Ullånger för att definiera vilken plats som
betyder mest för dess själ.
Projektet har resulterat i ett underlag till en ut­
vecklingsplan för Ullånger men också i konkreta
insatser under 2013 och 2014. Trafikmiljön har för­
bättrats vid skolan och en Generationernas park är
under utformning. En idé från skolans elever. I par­
ken finns saker som hör samman med miljön i eller
omkring Ullånger. För att uppnå konkreta resultat
fanns en budget på 600 000 kronor. Kramfors ska
fortsätta dialogen och tillföra nya medel under 2015
för att arbeta vidare. Framgångsfaktorerna för pro­
jektet i Ullånger kan sammanfattas enligt följande,
Sociala kapitalet i Ullånger har stärkts, bättre sam­
arbetet mellan boende i Ullånger och kommunen
och samarbetet inom kommunen.
Lindesberg – Lokal utveckling
Sammanfattning
Vi sätter medborgaren i centrum där summan av de­
larna tillsammans är större än summan av delarna
var för sig.
Kontaktperson:
Christer Kallin utvecklingssamordnare och
Landsbygdsutvecklare,
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
https://lindesbergsbygden.wordpress.com/
och https://www.facebook.com/Lindes­
bergsbygden
Syftet är att stärka strukturen som byggts upp kring
landsbygdsutvecklingsfrågorna mellan den kom­
munala och den lokala nivån. Med detta menas att
medborgare, företag etc. från lokala utvecklings­
planer i funktionella områden får fokus på frågor­
na till kommunstyrelsen. Här använder vi oss av
landsbygdsutvecklaren som coach och stöd för att
ta fram lokala utvecklingsplaner, för att planera och
presentera olika förslag och åtgärder och att den
belyses hos den politiska Beredningsgruppen för lo­
kalutveckling som tar fram förslag till beslut till KS.
Landsbygdsfrågorna får på så vis ett ökat fokus uti­
från ett helhetsperspektiv där frågor som näringsliv
och service kan få en central roll.
För att engagemang ska frigöras och processer
påbörjas behövs motivation. Därför har man skapat
ett ramprogram där man kan söka pengar för att ut­
veckla sitt närsamhälle. För att söka pengar i detta
ramprogram så måste en lokal utvecklingsplan gö­
ras. Parallellt med den processen genomgår man en
starta eget kurs i att söka projekt som bejakar den
lokala utvecklingsplanen.
Vad behövs för en lokal utvecklingsplan
>>Identifiera funktionellt område.
>>Beskriv historia, nuläge, föreningsliv, näringsliv,
LEA-analys samt övrig statistik.
>>Koppla till utvecklingsstrategin, kommunikatio­
ner, infrastruktur, strandnäraboende, ungdomar,
inkludering etc.
>>Samla och delge alla i bygden på ett stormöte där
föreningar, företag och privatpersoner inbjudes.
Visionsplan, behov, stolt över, mindre stolt över
samt vidareutveckling. Hur sätter vi det funktio­
nella området på kartan via en visionär höjd.
Verksamhetsområde:
Lokal utveckling
Starta eget kurs i projektskrivning
>>Från idé till verksamhet.
>>Projektplan.
>>Verksamhetsplan.
>>Genomförandeplan.
>>Finansieringsplan inklusive drift och
hållbarhetskalkyl.
>>Söka resurser och behov.
>>Skriva ansökan.
Beredningsgruppen för lokal utveckling har till
uppgift att fungera som smörjmedel för den lokala
utvecklingen och försöka hitta synergieffekter mel­
lan kommunens Utvecklingsstrategi, lokala utveck­
lingsplaner (LUP) och olika stödformer för lands­
bygden. Gruppen är beredande kring de medel som
finns för landsbygdsutveckling.
Ett exempel är Guldsmedshyttan som har gått
från en idé på ett av de 20 mötena för framtagandet
av den lokala utvecklingsplanen till att skapa en ar­
betsgrupp som idag skall bygga hus i ett område där
ej har byggs på 30 år i kommunen.
Vedevåg är ett annat där utgick man från behovet
av en affär och har idag både lanthandel och servi­
cepunkt. Det finns idag ett tiotal aktiva planer där
dessa är levande dokument och som har utvecklas
olika i sina processer.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 213
Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling
Lund – Fokus Dalby
Sammanfattning
Fokus Dalby genomfördes som ett treårigt dialog­
projekt i tätorten Dalby som ligger en dryg mil öster
om Lund i Lunds kommun.
Beskrivning
Målet är att marknadsföra Dalby som en framtida
attraktiv boendeort. Projektets ledord var långsik­
tighet, delaktighet och samverkan.
Projektet genomfördes med särskild projektbud­
get av en projektgrupp med stöd av ledningsgrupp
och styrgrupp. Dialog och ett kommunikativt ar­
betssätt var vägledande i Fokus Dalbys arbete. Ett
sådant arbetssätt innebär att man omöjligt från bör­
jan kan slå fast vart processen kommer att leda.
Projektledningen arbetade efter följande
inriktning
>>Identifiera och initiera projekt med utgångspunkt
i dalbybornas förslag/önskemål om förändringar/
förbättringar i Dalby.
>>Förmedla lokala önskemål och förslag till kom­
munala nämnder och förvaltningar.
>>Hitta och pröva metoder, modeller och arbetssätt
som utvecklar Lunds kommuns dialog med sina
medborgare.
Utgångspunkten var att de bästa marknadsförarna
av Dalby är invånarna själva som nöjda och stolta
dalbybor. Men vad dalbyborna egentligen tyckte om
sitt Dalby visste vi inte med säkerhet. Det tog vi reda
på med hjälp av öppna möten, fokusgrupper, enkä­
ter och Arbetsboken ta reda på detta.
Förvaltningarnas chefstjänstemän och förvalt­
ningschefsgruppen var en viktig resurs för generell
återkoppling, avstämning och information liksom
den s k förvaltningsresan. En aktivitetsplan som
kontinuerligt reviderades gav lednings- och styr­
grupp en aktuell lägesbeskrivning över projekt, ak­
tiviteter och initiativ.
Fokus Dalbys verksamhet redovisas i en slutrap­
port under avsnitten; Inledning, Kunskapsinsam­
ling, Initiativ/Aktiviteter, Kommunikation och
marknadsföring, Fortsatt arbete, Utvärderingar och
analyser samt Erfarenheter från ett unikt projekt.
214 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Annika André, kommunikatör,
Britt Steiner, planeringschef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.lund.se/fokusdalby
Verksamhetsområde:
Samhällsutveckling
10 lärdomar av Fokus Dalby
1. Förankringen i lokalsamhället och i den kom­
munala verksamheten var en framgångsfaktor.
2. Det är viktigt att ha en centralt belägen lokal
som är lätt att nå för alla.
3. Det är viktigt med ett helhjärtat politiskt enga­
gemang.
4. Möt kommuninvånarna där de är, inte där du är.
5. Möt kommuninvånarna när de har tid, inte när
du har tid.
6. Variera mötesformerna.
7. Medborgarengagemang kräver en flexibilitet.
8. De som arbetar med medborgardialog behö­
ver kunna lägga upp sin arbetstid beroende på
arbetsuppgifterna, alltså inte ”kontorstid”.
9. Medborgarkontoren skulle kunna spela en mer
strategisk roll.
10. Det behövs en central resurs i kommunen som
arbetar med medborgardialog och som kan vara
ett stöd till kommunens tjänstemän och politi­
ker.
Mora – Landsbygdsutveckling-byarådsmöten
Sammanfattning
Mora kommun inledde 2007 arbetet med service i
Venjan och som utgick ifrån visionen om en långsik­
tig, ekonomisk, social och ekologisk hållbar service
på landsbygden.
Beskrivning
Projektidén byggde på att Mora kommuns olika
förvaltningar inom samhällelig- och kommersiell
service skulle samarbeta på ett vidare arbetssätt
som innebär att invånarna i Norra Venjan skulle till­
försäkras en hållbar service till rimliga kostnader.
Konceptet spred därefter till övriga byar inom Mora
kommun.
Arbetet med service- och utvecklingsfrågor i by­
arna har fortsatt på det sättet att möten hålls i alla
kommundelar/byar med en dagordning som omfat­
tar; ”vad gör byn, vad gör kommunen, hur kan vi till­
sammans arbeta för byns fortsatta utveckling?”
Processen i sig kan beskrivas på följande sätt: vid
byutvecklingsmötena deltar kommunalråd, sam­
hällsplanerare, landsbygdsutvecklare. Vid behov
bjuds andra företrädare/tjänstemän från Mora
kommun med. Frågor från invånarna tas upp direkt
på mötena. I de fall kommunen inte kunde avge svar
på plats bad man att få återkomma och tog frågan
med hem för besvarande av ansvarig tjänsteman.
Ansvariga samhällsplanerare och landsbygdsut­
vecklare återkopplade sedan till kontaktpersonen
för byn alternativt att man bokade ett nytt möte för
återkoppling.
Det som är ett positivt mervärde i dessa möten är
samtalen och informationsutbytet som blir på träf­
Kontaktperson:
Albin Frandsen, samhällsplanerare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
mora.se/Naringsliv--arbete/Landsbygdsut­
veckling/Byutveckling-och-service-i-sock­
nar-och-byar/
Verksamhetsområde:
Landsbygdsutveckling
farna med byaråden. Politikerna får möjlighet att
svara direkt på frågor som invånarna funderar kring.
Det som fungerar sämre är när vi som varit ute
gör återkopplingen till kollegorna i berörda förvalt­
ningar där vi har behov av att få hjälp med svar eller
stöd kring frågor som vi fått med oss från byn. Be­
rörda kollegor har ganska sällan förståelse för att de
frågeställningar som kommit upp i byn ska anses så
viktiga, snarare upplever vi att byns önskemål anses
överdrivna eller omöjliga att tillgodose.
Kommunens del i landsbygdsutveckling är att
skapa förutsättningar för att människor ska kunna
bo, arbeta, gå i skola på landsbygden. Politiska beslut
ska grunda sig i vetskap om hur situationen är i res­
pektive kommundel och vilka konsekvenser olika
beslut får. Det måste också vara grundregeln för oss
tjänstemän i förvaltningarna.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 215
Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling
Mora – För-samråd med byamöten för LIS-plan
Sammanfattning
I arbetet med tematiskt tillägg till översiktsplan för
landsbygdsutveckling i strandnära lägen genomför­
des möten i sex byar i Mora kommun.
Kontaktperson:
Frida Petersson,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
Viss information på www.mora.se/lis
Eftersom strandskyddet är en fråga som engagerar
många valde Mora kommun att genomföra en med­
borgardialog inför arbetet med att ta fram ett tema­
tiskt tillägg till översiktsplanen för områden lämp­
liga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.
Målet med dialogen var både att nå ut med infor­
mation om strandskyddslagstiftningen och att få in
synpunkter önskemål och tankar om vilka områden
i kommunen som kunde vara lämpliga eller mindre
lämpliga för landsbygdsutveckling.
I kommunens inledande arbete pekades sex geo­
grafiska områden ut som generellt lämpliga för
landsbygdsutveckling, baserat på tillgång till servi­
ce, infrastruktur och kollektivtrafik. Medborgardia­
logen utgick från dessa områden och det planerades
ett möte i varje område, samtliga i byarna utanför
centralorten. Mötena organiserades i samarbete
mellan kommunens landsbygdsutvecklare och
Stadsbyggnadsförvaltningens tjänstemän. Lands­
bygdsutvecklaren har upparbetade kontakter med
byföreningar i de olika byarna och mötena mark­
nadsfördes därför både genom annonsering i orts­
tidningarna, lokala annonsblad i byarna samt ge­
nom ”mun till mun” då kontaktpersoner för byarnas
föreningar spred budskapet till andra boende i byn.
På alla möten utom ett deltog även något av Moras
kommunalråd.
På mötena deltog sammanlagt över 200 perso­
ner, vilket motsvarar ca 1 procent av kommunens
befolkning, alla deltagare var dock inte folkbokför­
da i kommunen. Antalet varierade mellan de olika
mötena från drygt 10 personer till ca 70 personer.
Deltagarlistor fördes men de anses inte tillförlitliga
nog för exakta siffror då alla deltagare inte vill skriva
216 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Samhällsbyggnad, fysisk planering.
upp sig. På mötena framkom att det inte fanns någon
gemensam syn på strandskydd eller vilka områden
som är lämpliga för landsbygdsutveckling. Då mö­
tena blir stora märks det även att det kan ta emot
att tala om sin åsikt när andra redan har yttrat en
motstående åsikt. Det var populärt att komma fram
efter mötets slut för att få prata med någon av tjäns­
temännen eller med kommunalrådet. Det blev också
tydligt att de som varit på mötena gärna hörde av sig
till Stadsbyggnadsförvaltningen senare med sina
synpunkter och refererade till mötet. Fler deltagare
på mötena har yttrat att mötena var ett bra initiativ
från kommunens sida, att komma ut och träffa de
som bor i området innan planeringen är klar.
Mötena upplevdes fungera bäst för informations­
spridning och för att väcka frågan. Det ger också en
känsla av att bli lyssnad på eftersom man får vara
med tidigt i processen. Mötena fungerar sämre för
att skapa en diskussion mellan olika åsikter efter­
som många inte vågar yttra sin åsikt om andra har
motsatt åsikt. Många verkade uppleva det som lätt­
are att prata direkt med en tjänsteman eller politi­
ker. Av denna anledning valde man att i det formella
samrådet även erbjuda ett ”öppet hus” där allmän­
heten kunde komma och prata med tjänstemän­
nen om planförslaget utan att behöva sitta i en stor
grupp. Det ”öppna huset” var mycket populärt.
Tjörn – Tätortstudier
Sammanfattning
Tjörns Kommun arbetar med samhällsutveckling
med hjälp av cultural planning metoden, som bland
annat innefattar medborgardialog.
Kontaktperson:
Magdalena Patriksson, utvecklingsledare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.tjorn.se/kommunpolitik/pro­
jektochsamverkan/culturalplanning.4.42851
1a912b3e47785e80001272.html
Syftet med att använda metoden Cultural planning
är att få fler invånare i kommunen och mer demo­
krati. Metoden går ut på att ta tillvara en plats i ut­
vecklingsarbetet. Genom att kartlägga dessa kul­
turella resurser, som är immateriella såväl som
materiella, och koppla dessa till utvecklingsarbetet
skapas beslut tagna med hänsyn till platsens själ och
identitet. På Tjörn har vi arbetat med metoden ge­
nom workshops med medborgare, webbenkäter för
allmänheten, men också genom arbete med mindre,
kreativa grupper och intervjuer. Organisationen
bakom metoden består av en processgrupp, en för­
valtningsövergripande processgrupp och en politisk
styrgrupp.
Det första arbetet som genomfördes på Tjörn med
hjälp av Cultural planning metoden var framtagan­
det av en så kallad tätortsstudie i orten Myggenäs på
norra Tjörn. Här hade sedan tidigare ett program
tagits fram. I arbetet rådde stor oenighet mellan de
boende, beslutande politiker och tjänstemän. Pro­
grammet som godkändes 2006 föreslog ett mindre
antal bostäder och ändå var många medborgare
missnöjda.
I samband med uppstartandet av en ny detaljplan
gjordes i mars 2009 ett omtag. En öppen inbjudan
till en workshop i den lokala samlingslokalen gick ut
till samtliga medborgare och aktiva föreningar. Del­
tagare var tjänstemän från samhällsbyggnadsför­
valtningen, kultur– och fritidsförvaltningen, kon­
sulter, exploatörer, föreningsrepresentanter och
medborgare. Ett hundratal personer, satt i grupper
under tre timmar och gick igenom hur man såg på
orten idag, vad som borde bevaras samt vad som be­
hövde utvecklas. Detta skedde genom ett antal frå­
Verksamhetsområde:
Ortsutveckling
gor som besvarades enskilt och diskuterades i grupp.
Orthofoton med nulägeskartor och önskekartor, där
man fick markera vad som fanns idag och vad man
önskade sig, togs fram gruppvis. Grupperna gjorde
även SWOT-analyser. Slutligen fick deltagarna pla­
cera ut 300 bostäder, där man kunde välja vilken
form av bostäder man tyckte skulle byggas var. Ett
liknande arbete genomfördes sedan med den lokala
skolans femteklassare.
Plankartan som var en del av tätortsstudien följde
de synpunkter som framkom i dialogarbetet, medan
de synpunkter som inte var rena planfrågor ham­
nade i en handlingsplan för uppföljning. Arbetet har
framför allt resulterat i en enighet kring var man ska
bygga och vilken typ av bostäder som bör byggas.
Medborgarna och kommunen har även fått en sam­
syn kring vilka värden på orten man bör bevara och
utveckla. Till exempel framkom det med stor tydlig­
het att man som boende inte vill ha någon byggna­
tion i den gröna kilarna mellan befintliga bostäder
och att man vill ha en satsning på gemensamma ytor
såsom lekplatser, promenadvägar med mera. Den
antagna tätortsstudien föreslår även mer än fyra
gånger så många bostäder som det program som
togs fram 2006.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 217
Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling
Tjörn – Utvecklingsarbete i Skärhamn
Sammanfattning
Syftet med medborgardialogerna har varit att ta
fram en bild av vad medborgarna önskar för föränd­
ringar eller uppmärksamma vad som är viktigt att
bevara.
Beskrivning
Under våren 2014 har olika former av medborgardi­
aloger hållits om Skärhamn. Det har skett i form av
workshops med barn, unga och vuxna Skärhamns­
bor. Detta ska ligga till grund för framtida planer
för Skärhamn i sin helhet. Arbetet har utförts med
hjälp av en stor workshop med en öppen inbjudan.
Här arbetade ett hundratal personer med SWOTanalyser, frågor om platsens identitet, nuläges- och
önskekartor med mera. Efter workshopen genom­
fördes ett arbete med att identifiera Skärhamns själ
med cirka tjugo ungdomar och en fritidskonsulent.
Även cirka 160 barn från Skärhamns skola har till­
sammans med sina fritidspedagoger arbetat med
Skärhamn nu och i framtiden. Barnen som är mel­
lan 6–10 år gamla har ett flertal förslag om hur Skär­
hamn kan bli bättre. Bland annat vill man ha fler och
bättre lekplatser eftersom de existerande är i dåligt
skick. De önskar ett renare Skärhamn, med fler pap­
perskorgar och korgar för hundavfall. De vill också
ha fler billiga bostäder, för dem som inte hade råd
att betala så mycket. De efterfrågar säkra cykelvägar
och bättre belysning. Bland annat har de gjort bilder
av hur de önskar att Skärhamn ser ut i framtiden och
skrivit en saga om hur de önskar att Skärhamn ser ut
om tjugo år.
De mest återkommande synpunkterna från vux­
na, ungdomar och barn har sammanfattas i ”Med­
borgarnas strategier” och en 14-punkts lista sam­
manfattar de viktigaste utvecklingsfrågorna. Ett
exempel på en brist som identifierats under proces­
218 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Magdalena Patriksson, utvecklingsledare,
[email protected]
Tinna Harling, planarkitekt,
[email protected]
Marie Bergdahl, Processledare,
[email protected]
Maria Bäckersten, Kultursekreterare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.tjorn.se/kommunpolitik/pro­
jektochsamverkan/culturalplanning.4.42851
1a912b3e47785e80001272.html
sen är infarterna till Skärhamn som anses mycket
viktiga att förbättra. Det är här som besökare för
första gången möter vår kommun, men bristerna är
enligt de tillfrågade många. Det kan handla om att
det är för mycket asfalt, att det är rörigt, fult eller att
det inte finns tillräckligt med skyltar eller att dessa
inte är uppdaterade. Ett tydligt värde som tas upp
av många är de vackra, men svårhittade, utsiktsplat­
serna. Utsiktsplatsen på Hamneberget i Skärhamn
beskrivs av både vuxna och barn som en plats man
gärna visar sina besökare. För att tydliggöra hur
man tar sig till platsen har fritidsbarnen därför job­
bat med ett projekt där man målat stenar som tyd­
liggör hur man når den vackra utsiktsplatsen.
Avslutningsvis tar många upp att Tjörnborna är
en stor tillgång för samhället. De är engagerade och
samarbetar bra! Det är en väldigt bra början på ökat
medborgardeltagande där medskapande är en na­
turlig ingrediens i kommunens utvecklingsarbete.
Uppvidinge – Dialog för serviceutveckling och attraktivitet
Sammanfattning
Uppvidinge kommun har genomfört samhällsvand­
ringar, dialogmöten och kommungemensamma
träffar för att finna nya lösningar för att behålla och
öka den lokala servicen.
Beskrivning
Uppvidinge är en av 13 pilotkommuner som har fått
möjlighet att arbeta med lokal serviceutveckling
2012–2015. I projektet har dialogen med medbor­
gare blivit en viktig del och förutsättning för genom­
förande.
I Uppvidinge är målet med projektet att bidra till
en kommun med stolta invånare som kan och vill bo
kvar i bygden, utöka tillgängligheten av grundläg­
gande service och skapa attraktiva samhällen.
Syftet med detta projekt är att finna nya lösningar
för att behålla och öka den lokala servicen. Syftet är
att se vilka möjligheter vi som offentlig aktör har att
samverka med kommersiell service. Vi vill förstå de
samhällsstrukturer som påverkar serviceutbudet i
samhället samt vilka möjligheter vi har att påverka
detta.
För att uppnå syftet och målen med projektet har
olika former av medborgardialog används. Vi har
använt samhällsvandringar, dialogmöten och kom­
mungemensamma träffar.
Under våren 2013 genomfördes samhällsvand­
ringar i de fem största samhällen. Samtliga vandring­
ar började med en rundvandring på orten. Deltagar­
na bestämde rutten och kunde under promenaden
visa vad som är viktigt, ge förslag och diskutera med
kommunens fyra representanter. Alla boende på
orten med omnejd var inbjudna. Träffarna avsluta­
des med ett kortare möte. All input från invånarna
antecknades och har processats i förvaltningar och
bolag. Samhällsvandringarna följdes upp med dia­
logmöten på de fem största orterna. Där hade all­
mänheten möjlighet att ställa frågor till tjänstemän
och politiker. Det har även anordnats workshops där
deltagarna arbetat i grupper för att ta fram idéer om
Kontaktperson:
Magda Gyllenfjell, projektledare,
[email protected]
Emma Fäste, informationssekreterare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.uppvidinge.se/3575.html
Verksamhetsområde:
Service
hur man kan medverka till att höja samhällenas att­
raktivitet och öka samverkan mellan orterna. Dia­
logmöten har blivit viktiga för att diskutera vad som
händer inom projektet. Inom ramen för projektet
har även två kommungemensamma träffar genom­
förts. Syftet har varit att skapa en dialog med andra
myndigheter och företag än kommunen.
Förutom att ge kunskapsunderlag till projektet
har övrig verksamhet fått mycket input. Träffarna
har varit viktiga för kommunen för att sprida kun­
skap om verksamheten och skapa insyn och förtro­
ende. Vi tror också att det finns vinster med att alla
har fått möjlighet att mötas på ett organiserat och
öppet sätt. Det har skapat personlig kontakt.
Vi har lärt oss att inte vara oroliga för att öppna
upp och låta medborgarna vara en del av vårt arbete.
Medborgarna har oftast en realistisk bild om vi bara
förklarar hur förutsättningarna ser ut. Det faktum
att alla parter – styrande politiker, ansvariga tjäns­
temän och invånare har varit på samma plats sam­
tidigt har resulterat i att man har fått stor förståelse
för varandra och att mycket har åstadkommits och
blivit gjort. Återkoppling till deltagarna är viktig att
tänka på. Vi fick även kontakt med enskilda invånare
som vi annars inte skulle ha stött på och fick tillfälle
till en fördjupad dialog med dem.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 219
Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling
Vara – Policy för medborgardialog
Sammanfattning
Varas arbete med ortsutveckling utifrån beslutad
policy.
Beskrivning
Vara har sedan länge arbetat med Tätortsvandringar.
Det sker enligt följande. Innan dialogen ska hållas,
genomför tekniska utskottet först en så kallade tät­
ortsvandringar. Då åker utskottet, tillsammans med
ansvariga tjänstemän inom tekniska förvaltningen,
till de olika tätorterna och träffar olika intresseför­
eningar. Man går igenom orten och undersöker vilka
förbättringar som behöver göras. Tekniska utskottet
har en budget som fördelas på de olika tätorterna,
utifrån de behov som framkommer i tätortsvand­
ringarna. När tätortsvandringarna är genomförda
och beslut fattat, har man medborgardialogen.
Policy för medborgardialog
Nedanstående förklaring är tagen ur fullmäktiges
protokoll då policyn för medborgardialogen antogs.
Sedan dess har kommunen årligen genomfört dia­
log i någon av nedanstående fyra tätorter. Följande
innehåll har policyn:
>>En utvecklad medborgardialog genomförs före­
trädesvis i tätorterna Vara, Kvänum, Vedum och
Stora Levene. I vissa fall kan dessa möten med
medborgarna ske på andra platser i kommunen.
Varje sådant möte ska behandla ett kommunalt
ansvarsområde sett ur ett framtidsperspektiv.
Frågorna ska diskuteras ur ett strategiskt per­
spektiv så att resultatet från dessa möten kan
ligga till grund för de beslutande organens fram­
tidsplanering.
>>Vid dessa möten ges de olika parterna som är
invalda i fullmäktige möjlighet att argumentera i
respektive fråga utifrån sina ställningstaganden –
detta för att få en debatt såväl mellan medborgare
som mellan politiker. Dessa möten genomförs på
kvällstid på respektive ort.
220 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Emilia Larsson, vik utredningssekreterare,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Ortsutveckling
>>Demokratiberedningen genomför en dialog med
nämndernas arbetsutskott i början av kalender­
året för att finna de frågor som är av intresse för
en fördjupad medborgardialog.
>>Demokratiberedningen ansvarar för att lokaler
bokas och att mötet leds av någon av demokrati­
beredningens ledamöter som agerar moderator.
>>De deltagande ersätts endast med ersättning för
förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning.
>>Varje parti begränsas till att delta med högst två
personer/parti.
Medborgardialogens hantering idag
Skillnaden idag, jämfört med när ovanstående ru­
tin antogs, är att det är kommunstyrelsen som för­
bereder medborgardialogen. Det finns ingen de­
mokratiberedning kvar idag. Kommunstyrelsens
ordförande tillsammans med kommundirektör och
sekreterare bestämmer datum för medborgardia­
logen. Sekreteraren stämmer av datum med övriga
politiker och tjänstemän som ska delta i dialogen.
Därefter bestäms lokal för medborgardialogen och i
informationen kommuniceras till kommuninvånar­
na genom annons och hemsida. Om det finns intres­
seförening på orten får även de information. Under
medborgardialogen görs minnesanteckningar. De
frågor som inte kunde besvaras under medborgar­
dialogtillfället kommuniceras i efterhand.
Västerås – Ortsanalys Skultuna
Sammanfattning
Invånardialog och lokal kunskapsinsamling i sam­
band med framtagandet av en ortsanalys för Skul­
tuna.
Beskrivning
Syftet var att genom dialog med Skultunabor, or­
ganisationer och näringsliv öka engagemanget och
intresset för ortens utveckling. Metoden bygger till
stor del på dialog och är främst en sammanställning
av hur invånarna upplever sin ort samt de tankar
och synpunkter som de som bor och verkar på en
ort delar med sig av. Ortsanalysen innehåller stads­
byggnadsfrågor men också frågor som handlar om
andan, identiteten och livet på orten i stort varför en
bred dialog var viktig.
Det första dialogtillfället var ett stormöte som
hölls kvällstid i matsalen på den lokala grundskolan.
Runt 70 personer kom för att delta i dialogen och
tycka till om livet i Skultuna idag och i framtiden.
Det var ungefär lika många män och kvinnor som
deltog och åldersmässigt tillhörde de flesta den övre
medelåldern. Mötesdeltagarna delades in i grupper
och under den första delen av mötet kretsade dis­
kussionerna kring Skultunas anda och identitet, ka­
raktär och mentalitet. Därefter tog grupperna fram
en gemensam SWOT-analys. Som en inspiration för
diskussionen var tre personer med lokal anknytning
inbjuda till mötet. Deras uppgift var att under några
minuter berätta om sin relation till orten samt be­
lysa viktiga frågor för en framtida utveckling. Det
andra stormötet hölls på samma plats och under
liknande former men den här gången var det extra
fokus på grönstruktur och bebyggelseutveckling. På
det andra mötet deltog skolelever som deltagit i pro­
jektet som skett i skolan.
Eleverna hade valt ut platser i Skultuna som de
hade fotograferat och skrivit om. De hade också valt
en plats och funderat på hur de skulle vilja att det såg
ut där om 50 år samt intervjuat favoritpersoner och
skrivit artiklar. Under mötet presenterade tre skole­
lever sina framtidsvisioner och elevernas arbeten
fanns att ta del av i lokalen.
Representanter för det lokala näringslivet bjöds
in för att ge synpunkter. Fokus under företagarträf­
fen var Skultuna som livsmiljö idag samt tankar
Kontaktperson:
Anna Jägvald, planarkitekt/samhällsplanerare,
[email protected]
Sara Fast, planarkitekt,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.vasteras.se/bobygga/stadsplane­
ring/planprogram/Sidor/planprogram.aspx
Verksamhetsområde:
Samhällsbyggnad
om framtiden. De 25 mötesdeltagarna delades upp
i grupper och fick ett antal frågeställningar att dis­
kutera kring. Frågeställningarna kretsade kring hur
Skultuna kan utvecklas för att gynna näringslivet
och vilka anspråk det lokala näringslivet ställer på
den fysiska miljön.
Den välbesökta familjekvällen ”Måndagsklub­
ben” som arrangeras av biblioteket, öppna förskolan
och ungdomsgården i Skultuna äger rum en mån­
dagskväll i månaden. Runt 150 barn och föräldrar
deltog i kvällens aktiviteter. Mellan övriga akti­
viteter fick barn och föräldrar svara på frågor om
Skultuna idag och i framtiden. De markerade bland
annat sina smultronställen, favoritplatser och ut­
vecklingsförslag på kartor. Att använda väl etablera­
de forum är ett bra sätt att komma i kontakt med de
målgrupper som har svårt att hinna besöka anord­
nade stormöten kvällstid.
På interaktiva utställningar utplacerade lokalt
har förbipasserande använt nålar och post-it lappar
i olika färger för att markera sina favoritplatser och
utvecklingsområden.
Tankar och synpunkter från dialogen samman­
ställdes i nyhetsbrev som skickades ut till mötesdel­
tagarna. Den sammanställda ortsanalysen skickades
till en grupp frivilliga lokala referenspersoner för
kontrolläsning, ytterligare synpunkter och reflek­
tion kring om man känner igen sig i materialet och
i beskrivningen av sin ort.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 221
Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling
Öckerö – Öråd för delaktighet
Sammanfattning
Öckerö kommun består av 10 öar med cirka 12 500
invånare. Sedan gammalt har det funnits olika by­
råd, även kallat öråd, på respektive ö.
Kontaktperson:
Robert Lindberg, informatör,
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Översiktsplan
År 2000 startade projektet ”Lokal Utveckling, Dia­
log och Demokrati”, LUDDE. Ett syfte med pro­
jektet var att återskapa råden på de större öarna.
Öckerö kommunledning vill skapa en fungerande
”deltagardemokrati” genom dialog mellan kommu­
nen och medborgarna. Syftet var att öka samhälls­
intresset och få en varaktig aktiv dialog. I samband
med LUDDE-projektet fanns 15 aktiva öråd förde­
lade på kommunens tio öar. De två befolkningsmäs­
sigt största öarna, Hönö och Öckerö med samman­
lagd befolkning på ca 8500, hade totalt sju byråd.
Idag finns det 10 aktiva öråd, så samtliga öar har
representation.
Ludde-projektet avslutades 2002 men samar­
betet med öråden fortsätter. Dels fungerar öråden
som remissinstans vid större projekt som över­
siktsplanering med mera, men även som kontaktyta
ut mot medborgarna. Fyra gånger per år har kom­
munledningen informationsmöten med alla öråd.
Då berättar kommunledningen om aktuella projekt
i kommunen eller verksamheter. Öråden har också
möjlighet att ställa frågor om pågående eller fram­
tida kommunal verksamhet eller projekt.
Öråden får bidrag från kommunen om 6000 kr
per år och öråd för att bedriva lokal verksamhet. Det
är kommunens informatör som är kommunens kon­
taktperson för öråden.
Det centrala i kommunens arbete med öråden är
kontinuitet och att ta öråden på allvar. Vid informa­
222 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
tionsmötena medverkar alltid kommunchef, kom­
munalråd, samhällsbyggnadschef och informatör.
Detta för att visa att samarbetet är viktigt för kom­
munen.
För att få in medborgarnas synpunkter tidigt i
översiktsplaneprocessen har vi valt metoden dialog
i fokusgrupper. Fyra fokusgrupper har valts ut; sko­
la, boende, näringsliv samt politiker. Vi valde att be­
skriva arbetet med fokusgrupperna. Tanken var att
vi bara skulle ha ett diskussionstillfälle, men då vissa
av boendegrupperna ville fortsätta diskussionerna,
valde vi att ha ytterligare ett diskussionsmöte med
dessa grupper.
Då anmälningsfrekvensen på vissa öar var relativt
låg, valde vi att slå ihop dessa möten.
På två av våra tio öar, fick vi in två respektive noll
anmälningar till mötena. Detta resulterade i att vi
valde att göra om ”rekryteringen” och skapade nya
mötestillfällen. Informationsblad i brevlådor/post­
boxar skickades ut till samtliga hushåll på dessa två
öar. Detta gjorde att vi fick in mycket fler deltagare
än till mötena som annonserades via tidningar, affi­
scher samt på hemsidan.
KAP ITEL
10
Medborgardialog i översiktsplaneringen
Samråd i översiktsplanering är lagstadgad. Det är viktigt för att säkerställa en lägsta­nivå
av lokalt inflytande. Flera kommuner visar dock att det går att utveckla samrådet och
­arbetar med att involvera medborgarna i ett tidigare skede av processen. Detta dels för
att få in kloka synpunkter från medborgarna, dels för att sprida kunskap om vad som är på
gång i kommunen.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 223
Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen
Bromölla – Ny översiktsplan
Sammanfattning
Genom frågefoldrar till kommunens hushåll, dialog
på en utställning och en workshop för ungdomar
samlades synpunkter in till arbetet med att ta fram
en ny översiktsplan.
Beskrivning
I arbetet med att ta fram en helt ny översiktsplan
för Bromölla var det viktigt att tidigt involvera med­
borgarna för att översiktsplanen skulle få en bred
demokratisk förankring. Beredningen för tillväxt
och samhällsbyggande skickade tidigt ut en folder
till alla hushåll med rubriken ”Hur vill du att det ska
vara att leva i Bromölla år 2030? I foldern fanns en
karta och fem rubriker som medborgarna uppma­
nades att lämna synpunkter under. Rubrikerna var:
det här är min vision, det här tycker jag är bra idag,
det här är hållbar utveckling för mig, så här vill jag
bo, det här vill jag förändra. Det fanns också möjlig­
het att rita och markera på kartan. Svarsfrekvensen
blev inte så stor som man hoppats men de svar som
inkom, knappt 100, gav en hyfsat samstämmig bild
över vad som var viktigt at bevara och vad som be­
hövde utvecklas i kommunen.
En monter på en mindre mässa i samverkan mel­
lan företagare och kommunala verksamheter sattes
upp under kommunens ”bo-dagar”. På kartor fanns
möjlighet för besökarna att sätta ut nålar med olika
färger utifrån följande frågor: Var vill du bo? Vilka
grönområden tycker du om att besöka? Förutom
många nålar på kartorna var montern välbesökt och
gav spontana samtal mellan politiker och medbor­
gare kring frågor som var aktuella i arbetet med en
ny översiktsplan.
I samarbete med Europa Direkt genomförde be­
redningen för tillväxt och samhällsbyggande en dia­
log särskilt riktad till ungdomar. Alla elever i årskurs
224 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Rebecka Klevendal, verksamhetsutvecklare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.bromolla.se
Verksamhetsområde:
Tillväxt och utveckling
9 bjöds in till en workshop. Workshopen syftade till
att uppmärksamma den lokala europeiska demo­
krativeckan och få in synpunkter från eleverna som
kunde fungera som underlag till beredningens ar­
bete med översiktsplanen. Runt olika bord fick ung­
domarna diskutera olika frågor och sedan redovisa
i storgrupp. En mötessamordnare sammanställde
och förde anteckningar. Svaren som kom in var av
vitt skilda slag och visade att det är viktigt att föra
dialog med olika grupper i samhället.
Förutom medborgardialogera har ett partipoli­
tiskt arbete genomförts och tillförts helheten. I hel­
heten ingår även lokalt arbete från en bred referens­
grupp inom förvaltningen och kommunens bolag
samt arbete i en politisk styrgrupp.
Resultaten av samtliga dialoger finns med som en
av många viktiga pusselbitar i projektledarens fram­
tagning av en ny översiktsplan för Bromölla. I den
nya översiktsplanen presenteras strategier, prin­
ciper och initiativ kring utveckling de kommande
tjugo åren. Återkoppling till medborgarna utgörs i
form av en kortversion av den nya översiktsplanen
hem i brevlådan till alla kommunens medborgare.
Burlöv – Framtidsplan
Sammanfattning
Burlövs kommun har tagit fram en ny översiktsplan.
Ambitionen har varit att nå invånarna och ge möj­
lighet till insyn och påverkan.
Kontaktperson:
Fanny Jacobsson, landskapsarkitekt,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://burlov.se/framtidsplan
Målet med projektet var att ta fram en väl förankrad
ny översiktsplan för Burlöv. Ambitionen har varit att
nå så många som möjligt i kommunen. Att ta fram
en översiktsplan är en lång process som påbörjades
våren 2011 och avslutades våren 2014. Framtidspla­
nen var på samråd under tre månader. Samrådsmö­
ten för ”Framtidsplan för Burlövs kommun”, hölls
i kommunens två orter. Under samrådstiden fanns
Framtidsplanen och information om samrådet på
kommunens hemsida, biblioteken samt i Medbor­
garhuset.
Alla invånare och företag fick information om
Framtidsplanen i brevlådan genom den lokala Bur­
lövstidningen. I ett specialnummer presenterades
huvuddragen i planen i ett mer lättillgängligt sam­
mandrag samt vad som hände under samrådstiden
och hur man skulle gå tillväga för att yttra sig.
På Burlöv Center fanns information om Fram­
tidsplanen uppsatt på en av pelarna i varuhuset där
många människor rör sig. Exemplar av Framtids­
planen var tillgängliga samt att foldrar på svenska
och engelska fanns att ta med sig. Tjänstemän från
Planeringsavdelningen var vid tre tillfällen på Bur­
löv Center och informerade och svarade på frågor.
De arrangerade också tillsammans med Ung NU, ett
projekt som drevs av ABF Mitt Skåne, en ungdoms­
workshop. Ungdomar och lärare från årskurs 8 del­
tog i workshopen. Tillsammans med representanter
från Ung NU, politiker och tjänstemän från olika
förvaltningar diskuterades Burlövs framtid.
Planeringsavdelningen var på besök i en klass 2.
Eleverna diskuterade målorden för kommunen. I
inledningen till Framtidsplanen finns ett kollage
av barnteckningar som illustrerar texten ”En spän­
nande framtid!”.
Verksamhetsområde:
Fysisk planering
Samrådet och de inkomna yttrandena låg till
grund för fasen efter, utställningen, som varade i två
månader. Under utställningstiden fanns möjlighet
att se hur samrådsyttrandena hade bemöts och vil­
ka eventuella ändringar eller förtydliganden dessa
bidrog till. Möjlighet att återigen lämna skriftliga
synpunkter gavs under utställningen. Under utställ­
ningstiden fanns förslaget tillgängligt på Medbor­
garhuset, biblioteken och Möllegården kultur. Det
fanns även på kommunens hemsida. Även under
denna fas fanns information om Framtidsplanen
uppsatt på en av pelarna i Burlöv Center där bläd­
derexemplar fanns. Möjlighet för dialog gavs vid två
tillfällen vardera på Burlöv Center, Arlövs bibliotek
samt Möllegården kultur i Åkarp.
Framtidsplanen antogs av fullmäktig och inga
överklaganden skedde. Att det inte inkom så många
synpunkter eller uppstod stora konflikter om ställ­
ningstaganden och sakfrågor i planen samt att
inga överklagande skedde skulle kunna bero på att
många var informerade om planen och ställde sig
bakom innehållet.
Att arbeta med medborgardialoger tar mycket tid
och kraft vilket kan vara svårt för en liten organisa­
tion. Att arbeta med en kommunikatör och att bygga
upp ett nät av referensgrupper och kontaktpersoner
som återkommer för olika planer och projekt kan
underlätta.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 225
Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen
Höganäs – Unga utvecklare i översiktsplan
Sammanfattning
Under tre sommarveckor har åtta ungdomar i åldern
16 till 18 år arbetat som utvecklare i kommunen.
Beskrivning
De har jobbat med två olika uppdrag. Syftet med
dessa två uppdrag har varit att låta ungdomarna få
möjlighet till att uttrycka sin mening, bli hörda och
få återkoppling när det gäller kommunens verksam­
het och samhällsplanering.
Fyra av ungdomarna har arbetat med att formu­
lera ungas vision av ett attraktivt Höganäs 2030. De
har fungerat som en fördjupad fokusgrupp i arbe­
tet med den nya översiktsplanen ÖP2014. De fick i
uppdrag att skriva en rapport som redovisar ungas
tankar kring hur Höganäs ska vara år 2030, med fo­
kus på ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart
samhälle. De tog rollen som representanter för alla
unga i Höganäs kommun. Gruppen har bland annat
genomfört en enkätundersökning där unga Höga­
näsare fick svara på frågan; hur skulle Höganäs se ut
år 2030 om du fick bestämma? Utifrån svaren kom
ungdomarna fram till visionen ”Höganäs – den le­
vande staden”. De har även tagit fram en devis som
226 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Jacob von Post, planarkitekt,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.hoganas.se/sv/Invanare/Byggabo--miljo/Detaljplaner-och-oversiktsplaner/
Oversiktsplanering/Pagaende-planering/
Framtidsdialog-landsbygden/
Verksamhetsområde:
Samhällsbyggnad, översiktsplanering
styrker den övergripande visionen. ”År 2030 är Hö­
ganäs en levande och sammanhållen kommun ge­
nom en förbättrad kollektivtrafik, ett centrum folk
åker till med aktiviteter och mötesplatser”. De fick
även en bild av hur de olika kommunala förvaltning­
arna arbetar och hur de hör ihop. Resultatet har
sedan legat till grund inför formulerande av utveck­
lingsstrategier i översiktsplanen.
Höganäs – Framtidsdialog om landsbygden
Sammanfattning
För att få tidig input i arbetet med att ta fram en ny
översiktsplan bjöd Höganäs kommun in till dialog­
möten om landsbygden.
Kontaktperson:
Jacob von Post, planarkitekt,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.hoganas.se/sv/Invanare/Byggabo--miljo/Detaljplaner-och-oversiktsplaner/
Oversiktsplanering/Pagaende-planering/
Framtidsdialog-landsbygden/.
Mötena hölls vid två tillfällen på två platser i kom­
munen. Sammanlagt kom cirka 65 intresserade för
att diskutera framtidsfrågor. För att nå ut genom­
fördes annonsering i olika medier samt genom visst
samarbete med byaföreningar och LRF. Fokus för
dialogmötena var kopplade till sex olika frågeområ­
den: Vad är det som ger landskapet och byarna dess
identitet? Vilka befintliga kvaliteter på landsbygden
kan utveckla kultur, rekreation och besöksnäring­
en? Kan vi fortsätta att dela upp och fragmentera od­
lingslandskapet med ny och spridd bebyggelse? Var
går gränsen mellan jordbrukets verksamheter och
annat företagande på landsbygden? Vad är ”lantligt”
och en god miljö på landet för dig? Vilka utmaningar
finns för jordbruket i ett framtidsperspektiv? Och
förslag på idéer som kan möta utmaningarna. Mötet
började med en kort dragning av syftet samt infor­
mation om kommunens översiktsplanering. Varje
frågeområde hade en egen poster där deltagarna
kunde fästa små lappar som de skrivit ner sina tan­
Verksamhetsområde:
Samhällsbyggnad, översiktsplanering
kar och idéer på. En sammanställning av materialet
gav ett kvalitativt resultat som tecknade en bild av
deltagarnas syn på; Kullabygdens identitet, Kultur,
fritid och turism, Bostäder, Företagande (annat än
lantbruk), Hållbar landsbygd samt Jordbruksnä­
ringen. Totalt samlades minst 270 synpunkter, för­
slag, tankar och idéer in. Resultatet har sedan legat
till grund inför formulerande av utvecklingsstrate­
gier i översiktsplanen.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 227
Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen
Karlskrona – Fördjupning av översiktsplanen
Sammanfattning
Genom att möta medborgarna på platsen som pla­
nen berör och genom workshopar, har vi i medbor­
gardialogen nått andra målgrupper och fler medbor­
gare.
Beskrivning
I samband med att Karlskrona påbörjade arbetet
med att ta fram en fördjupning av översiktsplanen
för skärgården valde vi att arbeta med medborgar­
dialogen på ett annat sätt än vi vanligtvis gör. Vi ville
framför allt nå ut till personer i olika åldrar då våra
samrådsmöten oftast i huvudsak besöks av personer
i övre medelåldern.
Förutom de vanligt förekommande kommu­
nikationskanalerna via utskick, hemsida och ut­
ställningar i olika lokaler bestämde vi oss för att i
programskedet åka ut på plats till varje ö. Vi valde
ställen som vi visste många personer besöker, oftast
livsmedelsbutiken, och tidpunkter när många är
där. Via annonser i tidningarna och affischer i buti­
kerna gav vi information om när vi skulle finnas på
plats. Med hjälp av ett ”partytält”, som vi byggde upp
på varje plats, blev många nyfikna på vad som var på
gång, vilket gjorde att många kom och diskuterade
med oss. Vi hade med oss vikväggar med förslaget,
broschyrer som presenterade förslaget i korthet,
blanketter där medborgarna kunde fylla i sina syn­
punkter, pennor och godis. Förslaget var mycket
skissartat i det här läget och mer av principer att för­
hålla sig till.
Efter turnén på öarna tog vi kontakt med hem­
bygdsföreningarna som bjöd in sina medlemmar till
workshop där vi inledningsvis berättade om planen
och processen. De fick sedan gruppvis rita och be­
skriva på kartor önskad utveckling för sin ö och se­
dan redovisa för övriga grupper. Alla förslagen från
workshoparna bearbetades sedan av arbetsgruppen
för planen.
I samrådsskedet gjorde vi om turnén och besökte
öarna igen enligt samma upplägg som i programske­
228 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Victoria Nordholm, planarkitekt,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
Förslaget som medborgardialogen resulte­
rade i finns på www.karlskrona.se/skargards­
plan
Verksamhetsområde:
Översiktsplanering
det och presenterade det mer detaljerade förslaget.
Medborgarna kunde återigen lämna synpunkter,
antingen direkt på plats eller genom att skicka in via
e-post eller brev. Politiker deltog vid varje mötestill­
fälle, både i programskedet och i samrådsskedet.
Resultatet av det här arbetssättet med medbor­
gardialogen var att vi nådde helt andra målgrupper,
från unga personer till äldre och alla åldrar däremel­
lan. Fördelningen mellan kvinnor och män var mer
jämnt fördelat än vid våra traditionella samrådsmö­
ten. Vi träffade även betydligt fler människor, dels
för att vi genomförde fler möten, dels – och framför
allt – för att varje mötestillfälle i snitt lockade tre
gånger fler deltagare.
Medborgarna uppskattade mycket att vi besökte
dem istället för tvärtom, både under turnéerna och
vid hembygdsföreningarnas möten. Det är viktigt
att politiker deltar då många av frågorna från med­
borgarna är av politisk art. Möten som hembygds­
föreningar bjuder in till lockar fler deltagare än när
kommunen bjuder in. När förslaget presenterades i
samrådsskedet kände många medborgare igen sina
förslag vilket skapar ett förtroende för kommunen
som är viktigt att förvalta. Förankringsprocessen av
planen och efterkommande beslut är redan påbör­
jat.
Katrineholm – Översiktsplan
Sammanfattning
Tidig dialog i översiktsplanearbete med digital karta
och med ungdomar på gymnasiet.
Beskrivning
Med hjälp av en digital karta på hemsidan ville kom­
munen ta reda på vad Katrineholmarna tycker om
sin stad.
Det digitala verktyget valdes för att nå ut till en
yngre målgrupp. På kartan fanns det möjlighet att
placera ut symboler för vilka platser som är bra res­
pektive mindre bra i staden. Det fanns också möjlig­
het att placera ut symboler för vilka platser som kan
utvecklas med nya bostäder, verksamheter och för
vilka grönområden som bör bevaras.
Totalt var det 337 personer som var med och läm­
nade sina synpunkter på kartorna. Av dessa var 84
personer i åldern 10–20.
Ungdomars perspektiv på staden
I november 2012 genomfördes grupparbeten i två
klasser på Samhällsvetenskaps programmet på Du­
veholmsgymnasiet för att ta reda på hur ungdomar­
na ser på Katrineholms framtid. Uppgiften de fick
var att med utgångspunkt i en hållbar och attraktiv
stad planera för en befolkningsökning på ca 3000
personer. Det var totalt sju grupper som gjorde var­
sitt arbete som resulterade i en karta och en skriven
rapport. Några av grupperna genomförde även en­
kätundersökningar för att ta reda på vad andra ung­
domar tyckte om deras förslag.
Arbetet genomfördes som en inledning till den
nya översiktsplanen för staden och påbörjades 2012.
Resultatet arbetades sedan in i översiktsplanen som
nu antogs i november 2014.
Kontaktperson:
Sara Eresund,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.katrineholm.se/framtid
Verksamhetsområde:
Översiktsplanering
Erfarenheter
Vi från kommunen var ute under en dag i centrala
Katrineholm för att informera om dialogkartan och
samla in synpunkter. Vi besökte även Duveholms­
gymnasiet för att nå ut till en yngre målgrupp. När vi
var ute hade vi även analoga kartor där man kunde
sätta små färgklisterlappar. Vi såg tydligt att våra be­
sök gjorde att fler deltog i dialogen, speciellt ungdo­
marna på gymnasiet där vi var med i klassrummen
och de gjorde undersökningen på plats.
Vi upplever det som positivt med uppsökande di­
alog där vi åker ut och träffar medborgarna. Vår er­
farenhet av alla dialoger vi gjort är att det är en stor
fördel att i ett tidigt skede involvera så många som
möjligt i planeringen för att få ett bra resultat.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 229
Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen
Katrineholm – Dialog på landsbygden
Sammanfattning
Medborgardialog för översiktsplan för landsbygden
Beskrivning
Som inledning i arbetet med vår översiktsplan för
landsbygden genomförde vi under våren 2014 med­
borgardialoger i sju tätorter i kommunen i syfte att
få in kunskapsunderlag från de boende på landsbyg­
den.
Dialogerna har genomförts i orternas skolor un­
der vardagar kl 18:30–20:30 under april och maj
månad 2014. Annonsering kring mötena har skett
på hemsidan, i tidningar samt lokalt. I arbetet har
en extern moderator kopplats in som lett mötet och
gruppdiskussionerna. Mellan 6–10 tjänstemän från
olika förvaltningar har funnits representerade på
mötena för att kunna lyssna och svara på eventuella
frågor.
Mötena har inletts med en introduktion och pre­
sentation av kommunens arbete. Därefter har delta­
garna delats in i grupper som diskuterat, skrivit och
ritat på kartor. Grupperna hade ett antal frågor som
stöd till sina diskussioner. Efter gruppdiskussioner­
na samlades vi i storgrupp och pratade igenom vad
grupperna kom fram till.
230 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Sara Eresund,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.katrineholm.se/framtid
Verksamhetsområde:
Översiktsplanering
Resultatet kommer ligga till grund för fortsatt ar­
bete med översiktsplanen för landsbygden. Alla som
var med på dialogmöten kommer få direkt återkopp­
ling vid samråd genom att vi skickar ut förslaget till
alla för synpunkter.
Erfarenhet
I det här arbetet så såg vi en fördel av att koppla in en
extern moderator som oberoende kunde leda mötet.
Engagemanget är stort i vår bygd och vår erfarenhet
är att planeringen blir bäst om alla får tycka till i ett
tidigt skede.
Katrineholm – Barns perspektiv på staden
Sammanfattning
Ge barn en röst i översiktsplanearbetet.
Beskrivning
För att få barns syn på vad som är betydelsefullt för
att Katrineholm ska vara en bra stad besöktes för­
skoleklasser i två skolor. En viktig ambition i arbetet
med översiktsplanen är staden ska vara till för alla.
Därför är det viktigt att ta reda på hur barnen ser på
sin stad och vad som behövs i staden. Barnens fria
tänkande kan även bidra genom att vidga vyerna för
översiktsplanearbetet.
Barn i sexårsåldern är spännande att prata med
eftersom de fortfarande har en fot kvar i de små bar­
nens värld. Samtidigt börjar de få större förståelse
för samhället och kan reflektera på ett sätt som för­
skolebarn oftast inte kan.
Samtalen med barnen genomfördes på följande
sätt:
>>Inledning med hela gruppen: Vi presenterade oss
och berättade om varför man behöver planera en
stad. Barnen fick säga saker som behövs i en stad
och berätta om de varit i någon annan stad.
>>Skapande: Barnen fick i uppgift att med hjälp av
diverse material och färger bygga något som de
tycker behövs i Katrineholm för att det ska vara
en bra stad för barn. Barnens förklaringar till vad
de hade byggt skrevs ner. De färdiga ”pysslen”
fotograferades och finns sparade för att kunna
ställas ut.
>>Intervjuer: Vissa barn (vars föräldrar gett skrift­
ligt samtycke) intervjuades utifrån ett antal frå­
gor. Intervjuerna filmades för att göra det möjligt
att i efterhand sammanfatta synpunkter.
Barnens idéer och synpunkter är av väldigt olika
karaktär. Vissa av barnens funderingar handlar om
de stora samhällsfrågorna: att det är viktigt att de
vuxna har jobb, att man ska vara rädd om miljön,
att folk kan vilja bo i Katrineholm för att det är krig
Kontaktperson:
Sara Eresund,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.katrineholm.se/framtid
Verksamhetsområde:
Översiktsplanering
i andra länder, att det är viktigt att ingen slåss och
att människor är snälla mot varandra. Andra idéer
handlar mer om detaljer som, även om de kan vara
angelägna ur ett barnperspektiv, inte heller direkt
”passar” i en översiktsplan. Barnens idéer kan där­
för inte alltid lyftas in rakt av i översiktsplanen.
Följande slutsatser går dock att mer direkt beakta
i arbetet med översiktsplanen såsom orienterbar­
het, säkra gång- och cykelstråk, förutsättningar för
ett brett handelsutbud i centrum, skapa/bevara ytor
lämpade för lek, närhet till mindre skogsområden,
närhet till badplatser, förslag ta fram en särskild
plan för lekplatser.
Andra idéer och tankar från barnen kan komma
till större användning i kommande arbete med de­
taljplaner såsom skapa landmärken för barn genom
utformningen av offentliga miljöer, färgsättning
och utformning av byggnader, utformning av torget,
kapa/bevara ytor lämpade för lek såsom lekplatser,
badplatser, fotbollsplaner, picnicplatser, klätter­
träd, pulkabackar, mindre skogsområden, etc.
Barnens synpunkter skulle också kunna lyftas
in och beaktas i den mer vardagliga planeringen av
olika kommunala verksamheter. Exempelvis skulle
snöröjningen mer medvetet kunna utföras så att
barnen får tillgång till lämpligt placerade snöhögar
i anslutning till parker och skolgårdar.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 231
Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen
Lindesberg – fördjupning av översiktsplan
Sammanfattning
I arbetet med fördjupad översiktsplan för Lindes­
bergs stad har en webbenkät genomförts med frågor
om den fysiska miljön.
Kontaktperson:
Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.lindesberg.se/fop
Under perioden 2013–2014 har arbete genomförts
med att ta fram en fördjupning av översiktsplan för
Lindesbergs stad. Planens syfte är att visa en tydlig
inriktning för det framtida stadsbyggandet i Lindes­
berg.
En av de absolut viktigaste förutsättningarna för
goda livsvillkor, social hållbarhet och jämlik hälsa är
människors möjlighet till delaktighet och inflytande
över sin livsmiljö.
För att stimulera till debatt och synpunkter på
det planförslag som ställdes ut under våren 2014 ge­
nomfördes en medborgardialog i form av en weben­
kät på kommunens hemsida. För att skapa intresse
för och kunskap om enkäten genomförde de förtro­
endevalda i styrgruppen för planarbetet utåtriktade
aktiviteter med information om planförslaget på 15
platser runt om i kommunen, alltifrån butiker till
evenemangsplatser. Samtliga skolelever i grundsko­
lans skolår 8 fick svara på enkäten under lektionstid
och några föreningar för äldre och personer med
funktionsnedsättning besöktes och informerades.
Samtliga elever i kommunens gymnasieskola fick
ett mejl med information om enkäten. Affischer sat­
tes upp på en mängd olika platser med information
om pågående enkät, hemsideadress samt en QR-kod
som länkade till den aktuella websidan. Enkäten
översattes efter kontakt med kommunens flykting­
mottagning till engelska, finska, sorani, kurdiska
samt arabiska.
Enkäten innehöll tolv frågor som berörde Lindes­
bergs stads fysiska miljö, bl a hur man omfattar olika
bostadsområden, grönområden och promenadstråk
men också frågor kring GC-vägar och upplevd trygg­
het.
232 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Översiktsplan
Enkäten besvarades av totalt 503 personer, unge­
fär lika många män som kvinnor. Den enskilt största
åldersgruppen som svarade var barn och unga 0–15
år, följd av åldersgruppen 35–54 år.
Den absoluta majoriteten av de som svarade bor/
arbetar i kommunen.
Efter avslutad dialog skickades tackaffischer ut
till de ställen där de förtroendevalda informerat om
enkäten. En sammanställning av enkätsvaren har
gjorts och har presenterats för planarbetets styr­
grupp samt för kommunens planavdelning. Resulta­
ten, som finns tillgängliga på kommunens hemsida,
har fungerat som underlag för det fortsatta planar­
betet. Planen behandlades av kommunfullmäktige i
december 2014.
Den genomförda dialogen skapade ett intresse för
att lämna synpunkter på den fysiska miljön. Genom
att kontakta grundskolan och att bjuda in åttonde­
klassarna att svara på lektionstid fick vi många svar
från unga i kommunen. De förtroendevaldas arbete
med att ”flagga” för enkäten skapade sannolikt ock­
så ett intresse för att svara på webenkäten. Dialogen
var ett sätt att vid sidan av den lagstadgade samrådet
(enligt PBL) få kommuninvånare att engagera sig i
planfrågan.
Ljusnarsberg – synen på Ljusnarsberg
Sammanfattning
För att pröva Vision 2020 för Ljusnarsbergs kom­
mun genomfördes hösten 2012 enkätundersökning­
ar och ett dialogmöte om synen på Ljusnarsbergs
kommun
Beskrivning
Inför revidering av översiktsplan för Ljusnarsbergs
kommun genomfördes under hösten 2012 enkätun­
dersökningar bland kommuninvånare och besökare
om vad man tycker är det bästa med Kopparberg
och Ljusnarsbergs kommun och vad som kan för­
bättras och utvecklas. Enkäterna genomfördes av
timanställda gymnasieungdomar dels under den
välbesökta marknaden i Kopparberg, dels under
fyra dagar i oktober. Enkäten fanns också tillgänglig
på kommunens hemsida. Två dialogmöten planera­
des också, ett för allmänheten och ett för ungdomar
i gymnasieåldern.
Enkäten bestod av två frågeställningar och dess­
utom noterades kön och ålder på de svarande samt
om man bor/arbetar kommunen eller är besökande.
Kontaktperson:
Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Samhällsplanering
Totalt besvarades enkäten av 431 personer. Flest
svar (263 st) samlades in under marknaden, däref­
ter vid den plats i den lokala livsmedelsbutiken som
bemannades under fyra halvdagar i oktober (139 st).
Via hemsidan inkom 22 svar och fem personer be­
sökte det allmänna mötet. Inga ungdomar kom till
det möte de bjöds in till, två svar inkom dock per
mejl.
Resultaten från dialogen sammanställdes och
presenterades för kommunens arbetsgrupp för re­
videring av översiktsplan samt för kommunfullmäk­
tige.
Arbetet med att ta fram övergripande mål (ny vi­
sion) samt att revidera översiktsplan pågår.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 233
Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen
Mora – Fördjupad översiktsplan
Sammanfattning
Framtagning av fördjupad översiktsplan för Mora
tätort. Bättre underlagsmaterial i arbetet med över­
siktsplanen ska samlas in genom tematiska träffar,
”planerarstugor” och blogg.
Beskrivning
Skapa ett bättre underlagsmaterial för framtagande
av ny fördjupad översiktsplan för Mora tätort. Syn­
liggöra att ett arbete pågår med fördjupad översikts­
plan innan planen har tagit allt för mycket form.
Kontaktperson:
Johan Nilsson, planarkitekt,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.mora.se/fopmora
Verksamhetsområde:
Stadsbyggnad
Medborgardialogen består av tre delar
>>Sju tematiska träffar där olika parter som verkar
inom samma bransch/intresse blir inbjudna till
gemensamma samtal. Tanken är att dels föra
samman parter som kanske annars inte träffas
trots gemensamma nämnare och att synpunkter
och kunskaper om deras visioner och behov ska
komma oss tillhanda.
>>Tre planerarstugor där planerare och politiker
från kommunen finns på plats i offentliga miljöer
och mer fritt samtalar om planering och utveck­
ling tillsammans med förbipasserande med­
borgare. Planerarstugorna hålls i olika delar av
tätorten. Tanken är att brett nå ut till parter som
annars inte kommer på möten.
>>Blogg som beskriver hur arbetet med planarbetet
fortskrider. Arbete med översiktlig planering tar
lång tid. Bloggen är ett sätt att kommunicera att
det faktiskt händer saker under de långa perio­
der där medborgarna uppfattar det som att inget
händer.
Utöver dessa tre delar deltar arbetsgruppen aktivt
i sådant som arrangeras av andra, speciellt när det
gäller arbete med unga.
234 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Medborgardialogen pågår fortfarande. Hitintills
har det varit mycket bra respons. Hundratals syn­
punkter har inkommit genom de olika kanalerna.
Det som inte har fungerat bra är bloggen som är
tämligen obesökt.
Under arbetets gång har vi lärt oss att för att nå
vissa grupper krävs att man noga tänker igenom
tidpunkt och längd för möten, medan det för andra
grupper fungerar mycket enklare. Det är stor skill­
nad på engagemang från olika typer av grupper och
vissa grupper vill inte umgås med varandra utan
har önskat separata möten. Vid planerarstugorna
har det inkommit synpunkter med en otrolig bredd,
mycket som inte alls har med ämnet att göra eller sa­
ker som kommunen ens har möjlighet till att påver­
ka. Synpunkterna som hanteras av andra i kommu­
nen har vidarebefordrats. Vår förvaltning har ingen
uppföljning av vad som hänt med dessa synpunkter.
Medborgardialogen är mycket tidskrävande. Den
absolut största delen av resultat som kommit in
har redan varit känt för oss och på så vis inte tillfört
mycket rent praktiskt. Den stora vinsten har varit
att aktivera olika aktörer och medborgare tidigt så
att de börjar tänka redan nu. Många har påpekat att
det känns bra att kommunen lyssnar redan innan
det finns ett planförslag.
Sala – Fördjupning av översiktsplanen
Sammanfattning
Planen beskriver ”Framtidsbild 2024– Unik och att­
raktiv småstad” och hur framtidsbilden ska förverk­
ligas.
Kontaktperson:
Anders Johansson, samhällsplanerare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.sala.se
Framtidsbilden beskriver sammantaget en hållbar
stadsutveckling där aspekter som koldioxidutsläpp,
kollektivtrafik, trygghet, delaktighet, folkhälsa och
en hållbar bebyggelseinriktning ingår. För att nå
framtidsbilden har åtta delstrategier tagits fram
som tillsammans stakar ut vägen mot framtidsbil­
den. Strategierna är: Erbjud attraktiva lägen, Tänk
grönt, Dra nytta av kulturarvet, Knyt ihop stadens
delar, Utveckla stadens utbud, Utveckla männis­
kans livsmiljö, Försköna staden samt Utveckla kom­
munikationer. Plan för Sala stad har varit utsänt
på samråd under perioden 27 juli 2012–12 oktober
2012. Totalt har 55 skriftliga yttranden kommit in.
Därutöver har muntliga synpunkter lämnats, främst
vid informationsdagen i gallerian och vid det öppna
mötet i Blå salen.
Planförslaget har skickats ut till sakägare, myn­
digheter, berörda kommuner, politiska partier och
föreningar. Vi annonserade i Sala Allehanda om ti­
den för samrådet och var planhandlingar fanns att
tillgå samt var synpunkter på planförslaget kunde
lämnas in. Utställning på biblioteket och i turist­
byrån Information om planförslaget har under
samrådstiden funnits tillgänglig i kommunens tu­
ristbyrå, på stadsbiblioteket samt på Sala kommuns
hemsida. Vid utställningarna har postlådor place­
rats där det funnits möjlighet att lämna in synpunk­
ter eller enkätsvar. En sammanfattning av planför­
slaget skickades ut till alla hushåll i kommunen.
Fredagen den 14 september fanns Sala kommuns
planarkitekter på plats i gallerian Sala Torg mellan
kl. 11:00 och 18:00 för att informera om Plan för Sala
stad. Även flera politiker fanns på plats under dagen
Verksamhetsområde:
Översiktsplan och ortsanalys
för att svara på kommuninvånarnas frågor. Roll-ups
med sammanfattningar av planförslaget fanns upp­
ställda och det fanns möjlighet att sätta sig ned för
att läsa mer om planarbetet.
Sedan 2010 arbetar vi med att ta fram ortsanaly­
ser för Sala kommuns mindre tätorter. Materialet
kommer ligga till grund för en ny översiktsplan och
beskriva de olika tätorternas förutsättningar, ka­
raktär och behov inför framtiden. En ortsanalys be­
skriver en plats utifrån fysiska förutsättningar och
dess sociala livsmiljö. Ortsanalyser möjliggör inte­
grering av fysisk, social och ekonomisk planering.
De ger en utökad dialog mellan invånare och kom­
mun och en möjlighet att ta till vara och utveckla det
engagemang som finns på orten. Sala kommun har
tillsammans med en landskapsarkitektstudent tagit
fram en modell för ortsanalys med fokus på dialog.
Denna modell används nu i praktiken i form av ett
antal stormöten och öppet hus runt om i kommu­
nen. De färdiga ortsanalyserna kommer att ligga till
grund för den fortsatta strategiska planeringen och
en ny översiktsplan. Det är inte ”experterna” som
ska beskriva en ort utan invånarna. Därför behöver
vi hjälpas åt med ortsanalyserna och den kommande
översiktsplanen!
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 235
Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen
Säffle – Användbar och förankrad översiktsplan
Sammanfattning
I samband med att en ny översiktsplan skulle tas
fram för Säffle kommun beslutades att en omfattan­
de dialog med representanter för kommunens olika
delar skulle genomföras för att få en så användbar
och förankrat översiktsplan som möjligt. Översikts­
planen antogs december 2013.
Beskrivning
Arbetsgruppen som jobbade med den nya över­
siktsplanen var en politisk styrgrupp bestående av
sex politiker, bland annat kommunalrådet, samt
tjänstemän från Miljö och byggnadskontoret. Dessa
gjorde en turné i kommunen över en lång period
och träffade byalag, markägare med flera. Metoden
var i all huvudsak traditionella kanaler så som byg­
degårdsträffar och skriftlig kommunikation så som
brev remisser mm. Upplevelsen var ändå att många
engagerade sig, i synnerhet fastighetsägare, fören­
ingar och näringsliv och dialogen präglade utform­
ningen av översiktsplanen.
236 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Peter Pettersson, enhetschef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://saffle.se/sv/boende-miljo/aktuellaplaner/ny-oversiktsplan/
Verksamhetsområde:
Översiktsplan
Tjörn – Tjörns själ
Sammanfattning
Tjörns Kommun arbetar med samhällsutveckling
med hjälp av Cultural planning metoden, som bland
annat innefattar medborgardialog.
Beskrivning
I mars 2010 gav politikerna ett uppdrag att ta fram
en ny översiktsplan för Tjörn. I formuleringen av
uppdraget stod att tjänstemännen skulle ta fram
översiktsplanen med hjälp av Cultural planning me­
toden. Syftet med valet av metoden var för politiker­
na att skapa fler invånare i kommunen, genom att ta
tillvara befintliga värden och identifiera befintliga
brister.
Tidigt i processen genomfördes ett arbete där
medborgarna bjöds in att göra sitt vykort av Tjörn
samt svara på olika frågor, bland annat om Tjörns
identitet, värden och brister. Under tiden översikts­
planen var på samråd fanns en enkät om Tjörns själ
på webben, i kommunens samtliga bibliotek samt på
medborgarkontoret. Vi gjorde också mycket upp­
sökande verksamhet, var med på olika evenemang
samt jobbade med kommunens samtliga femteklas­
sare. 622 personer svarade på enkäten om Tjörns
själ. De svarande var av blandade åldrar och kom
från kommunens samtliga delar. En sammanställ­
ning och analys av de inkomna svaren ingick som en
bilaga till utställningshandlingen av ÖP 2013. Under
samrådstiden genomfördes även samrådsmöten
med dialog i form av rundabordssamtal, med enkä­
ten som utgångspunkt för samtalen. På så sätt ut­
nyttjades planprocessen till att få samtal om de mju­
ka frågorna. Under utställningen av Översiktsplan
2013 har rapportens resultat funnits på hemsidan
samt ställts ut på biblioteket i Skärhamn. Allmänhe­
ten och de deltagande skolbarnen bjöds också in för
att ta del av materialet. Resultaten av dialogarbetet
har inarbetats i de övergripande målen och strategi­
erna i Översiktsplan 2013. Efter antagandet har en
Kontaktperson:
Magdalena Patriksson, utvecklingsledare,
[email protected]
Tinna Harling, planarkitekt,
[email protected]
Marie Bergdahl, processledare,
[email protected]
Maria Bäckersten, kultursekreterare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.tjorn.se/kommunpolitik/pro­
jektochsamverkan/culturalplanning.4.42851
1a912b3e47785e80001272.html
Verksamhetsområde:
Samhällsutveckling
handlingsplan tagits fram där medborgarnas syn­
punkter finns med för att kunna följas upp. Dessa
synpunkter har sammanfattats i något som kallas
”medborgarnas strategier”
Arbetssättet har resulterat i en samsyn mellan po­
litiker och tjänstemän vilka frågor som är viktiga att
prioritera i fortsatt utvecklingsarbete. Ett exempel
på en brist är det stora behovet av billiga lägenheter
för unga och gamla. Detta identifierade behov har
resulterat i en stor politisk enighet i vikten av att
prioritera detaljplaner som kan ge just denna typ
av bostäder. Ett värde som har identifierats under
processen är hur viktigt havet är för Tjörns identi­
tet och medborgarna har tydligt sagt att man är allra
mest stolt över möjligheten att komma ner till vatt­
net nästan överallt. Detta är en fråga som kan beva­
kas i både bygglov och planering.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 237
Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen
Tyresö – Tillsammans skapar vi framtiden
Sammanfattning
Arbetet med ny översiktsplan startades med en ”ti­
dig dialog” för att få medborgarna att engagera sig
och bidra genom hela processen.
Kontaktperson:
Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.tyreso.se/2035
Målet är att medborgarna ska vara med och forma
framtidens Tyresö. För att starta processen på ett
lättillgängligt sätt beslutades om en fas ”tidig dialog”
som inte är obligatorisk enligt plan- och bygglagen.
Syftet var att få in idéer och förslag, att få lyssna till
olika intressenters synpunkter och bilder av framti­
dens Tyresö. Och att bädda för fortsatt engagemang i
samråds- och granskningsfaserna. Det har lagts, och
kommer även fortsättningsvis, läggas stor vikt vid
återkoppling av dialogen. Medborgarna gavs chans
att på många olika sätt delta i dialogen. De inbjöds
via annonser i lokaltidningen, artiklar i kommuntid­
ning, digitala nyhetsbrev, affischer, flyers och sociala
media. Under hösten 2013 kunde medborgarna läm­
na in idéer och förslag genom:
Den rosa byggboden
För att få en bra start på dialogen flyttades en rosa
byggbod ”Tyck om Tyresö” runt i kommunen. Där
fanns en utställning med olika aktiviteter som satte
fart på fantasin. Via en snitslad bana kunde besö­
karna få reda på vilken ”Tyresötyp” de är, de kunde
markera platser på en karta och skriva kommenta­
rer. Och det gavs tillfälle att ställa frågor och disku­
tera framtid med kommunens tjänstemän. Ca 2000
besök i boden.
Tyck via webbkarta
Den interaktiva webbkartan gav möjlighet att dela
med sig om vad man tycker om olika platser, var man
vill få nya grannar och hur de ska bo. 120 svar.
Möten med politikerna
Vid ett par tillfällen kunde medborgarna komma
och fika och samtala om Tyresö med politikerna.
Webbplats Framtidens Tyresö
En särskild webbsida, tyreso.se/2035, för skapades.
Här finns möjlighet att skicka in idéer och förslag
och bilder via ett webbformulär. 4000 besökare, 30
meddelanden.
238 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Samhällsbyggnad
Ring så kommer vi
Föreningar, organisationer och företag var välkom­
na att boka besök av översiktsplaneraren. Vi genom­
förde 10 föreningsbesök.
Sociala medier
På Tyresö kommuns Facebooksida uppmanades de
nästan 5 000 som följde kommunen att delta i dia­
logen. Frågor som manade till eftertanke publicera­
des. Medborgarna inbjöds också till att dela bilder
på Instagram 10 inlägg och 800 vänner.
Ungdomsdialog
Café Bonza är en mötesplats för ungdomar mellan
16 och 20 år. Under två temakvällar – Prat i kvadrat
och kreativa onsdagen – diskuterades framtidens
Tyresö med översiktsplaneraren.
Över 2000 deltog
Den tidiga dialogen gav värdefulla bidrag som kom­
mer att avspegla sig i samrådsförslagets tre alter­
nativa framtidsbilder. Den mest givande dialogen
skedde öga mot öga i vår rosa byggbod, där besökar­
na lockades till att tänka till om framtiden via lekar
och praktisk handling. Sociala media fungerar min­
dre bra för dialog kring frågor av denna dignitet.
Upplands Väsby – Charette om framtidens Väsby
Sammanfattning
Kommunen genomförde en stor medborgardialog –
en så kallad Charette. Under nio dagar var alla väl­
komna att berätta om sin bild av framtidens Väsby.
Beskrivning
Under Charetten fanns representanter från kom­
munen tillgängliga för att ta emot invånares och
intresserades tankar och idéer under en veckas tid.
Utifrån de förslag och idéer som kom in formulera­
des tre strategier för Väsbys utveckling
>>Ett enat Väsby.
>>Stad och land.
>>Olikheterna gör Väsby.
Under helgen den 15–16 mars fanns tjänstemän från
kommunen på plats för att ta emot invånares tankar
och idéer i Messingens pendlarbibliotek, Fresta­
skolan och Grimstaskolan. På plats fanns också il­
lustratörer som simultantolkade besökarnas tankar
och visioner till bild. Under helgdagarna hölls också
workshops och inspirationsföreläsningar utifrån
på förhand satta teman som till exempel stadsmäs­
sighet och hållbart byggande. Under veckodagarna
17–23 mars bearbetades de inlämnade idéerna av
tjänstemän i Messingens pendlarbibliotek i ett öp­
pet kontor dit alla var välkomna att delta i arbetet
och framföra idéer och synpunkter eller bara lyssna.
Medborgardialogen har genomförts med hjälp av
olika metoder. Förutom Charetten som ägde rum
mellan den 15–23 mars hölls även en dialog genom
demokratiforumet Ung i Väsby som hölls den 3 fe­
bruari. Parallellt med dessa möten har en digital
dialog genomförts i form av en medborgarkarta och
en webbaserad enkätundersökning på kommunens
webbplats. Charette är en typ av medborgardialog
som innebär att tjänstemän, medborgare och an­
dra som har intresse av kommunen arbetar tillsam­
mans för att hitta gemensamma lösningar. Den sista
dagen av charetten användes för att återkoppla det
resultat som kommit fram under hela dialogveckan.
Kontaktperson:
Johannes Wikman, kommunikationsdirektör,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.upplandsvasby.se
Verksamhetsområde:
Stadsplanering
Flera Väsbybor som deltog i medborgardialogen
ansåg att målsättningen med kommunens bebyggel­
seutveckling bör vara att skapa en småstadskänsla.
Ett bra centrum med ett stort utbud av butiker har
efterfrågats under dialogen. Likaså finns behov av
fler mötesplatser, fler arbetstillfällen och bättre
kommunikationer och mer kollektivtrafik i kom­
munen. Under Charetten efterfrågades även fler bo­
städer för äldre och studentbostäder men också fler
villor och radhus. En önskan finns om ett rikare och
större kulturutbud i kommunen och invånarna har
även lyft fram att närhet till naturen är viktigt och
att grönområden bör bevaras och tas tillvara. Det
har också framkommit att promenad- och upplevel­
sestråk är uppskattade bland Väsbyborna.
Charetten lockade ett flertal kommuninvånare.
Under helgen den 15–16 mars kom cirka 100 per­
soner till Messingens pendlarbibliotek. Drygt 30
personer uppskattas ha deltagit i medborgardialo­
gen i Grimstaskolan respektive Frestaskolan under
helgen. Under dialogveckans vardagar uppskattas
drygt 100 personer kommit till Messingens pendlar­
bibliotek. I jämförelse med andra åldersgrupper var
seniorer över 65 år den mest representerade ålders­
gruppen under dialogveckan. Ungefär lika många
män som kvinnor deltog i dialogen. På den digitala
dialogen deltog 75 personer och Ung i Väsby hade
180 deltagare.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 239
Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen
Upplands Väsby – Medborgardialog ÖP
Sammanfattning
I oktober hölls en extra medborgardialog för att
stämma av arbetet med kommunen nya översikts­
plan och få in synpunkter i ett tidigt skede i stället
för att vänta på samrådsskedet.
Kontaktperson:
Johannes Wikman, kommunikationsdirektör,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.upplandsvasby.se
För att stämma av resultatet av medborgardialogen
som gjorts tidigare bjöd kommunen in Väsbyborna
till en ny dialog. Syftet var att undersöka om de tre
framtidsbilderna som blev resultatet av Charetten
i mars stämmer överens med Väsbybornas fram­
tidsvisioner? På dialogen presenterades framtids­
bilderna ”Bandstaden”, ”En starkare kärna” och
”Olikheterna gör Väsby” med deras utmaningar och
förutsättningar. Dialogen hölls dels i en butikslokal
i Väsby centrum (11–17 oktober) och under helgen
18–19 oktober på sex utvalda platser runt om i Väsby,
Skopan, Medley, Lek & Bus Infra, ICA Format, Hem­
köp Runby och Gunnes Gård.
Under dialogen fanns tjänstemän som arbetar
med översiktsplanen på plats och medborgarna
bjöds in till samtal om framtidsbilderna, att läsa
mer om förslagen och arbetet med översiktsplanen
eller att skriva sina åsikter på en lapp hänga upp den
i vårt önsketräd. I lokalen fanns också möjlighet att
genom att lägga bollar i olika plaströr berätta om hur
240 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Stadsplanering
väl besökarna ansåg att framtidsbilderna levde upp
till utmaningarna som identifierats. Det fanns även
möjlighet att titta på en film om de tre framtidsbil­
derna, att göra sin egen värderos utifrån besökarens
egna åsikter och behov. För barnen fanns lego och en
hel vägg var målad med griffeltavlefärg och det var
fritt fram för alla att sätta sitt eget avtryck. Alla åsik­
ter samlades in och sammanfattades skriftligt efter
dagens slut.
Butiken hade under vardagarna runt 100 besö­
kare per dag. Under helgen hade den uppsökande
dialogen cirka 30 deltagare/plats.
Värmdö – Tidigt samråd på Djurö
Sammanfattning
Tidigt samråd kan kopplas till kommunens övergri­
pande inriktningsmål om inflytande och dialog.
Kontaktperson:
Megha Huber,
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
www.varmdo.se
Det tidiga samrådet inleddes med en kort introduk­
tion av begreppet fördjupad översiktsplan , kommu­
nens och mötesdeltagarnas roller. Inför det tidiga
samrådet/work shop bjöds allmänheten in via en
annons i Nacka Värmdöposten. De cirka femtio mö­
tesdeltagarna delades in i sju grupper och tilldelades
tre teman (bebyggelse/verksamheter, natur- och
kultur och sociala mötesplatser) att diskutera kring.
De fick också kartor där de ombads markera sina
förslag och på det sättet synliggöra förslagen ytterli­
gare. Gruppvis fick de sedan presentera sina förslag.
Förslagen och kartorna har sammanställts och är nu
ett underlag till den fördjupade översiktsplanen.
Verksamhetsområde:
Översiktsplan
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 241
Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen
Västerås – Översiktsplan 2026 – med utblick mot 2050
Sammanfattning
Vi har en plan! Och du är med i den. Det var budska­
pet när vi bjöd in till samråd kring vår nya översikts­
plan.
Kontaktperson:
Ingrid Legrell Crona, planarkitekt,
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
Samhällsbyggnad
Västeråsarna hade tidigare bjudits in till bred dialog
som en del i arbetet med att formulera Vision 2026
– Staden utan gränser. Förslaget till översiktsplan,
som vi skulle samråda kring, redovisar strategier
och riktlinjer för hur vi tillsammans ska arbeta för
att nå visionen och gå mot det långsiktigt hållbara
Västerås. Målet var att göra planens strategier och
riktlinjer kända samt att få del av västeråsarna syn­
punkter på de idéer och förslag som presenterades i
planen. Vid samrådet nyttjade vi stadens webbplats
men bjöd också in till personliga möten med väs­
teråsarna.
På hemsidan fanns möjlighet att ta del av över­
siktsplanen och övriga handlingar. Här kunde man
lämna sina synpunkter direkt via ett särskilt formu­
lär. Möjligheter fanns att illustrera synpunkterna
genom att rita i kartan och bifoga kartbilden.
Det var också möjligt att lämna synpunkter via
SMS och MMS. I annonser och annan information
fanns uppmaningen ”Fota en plats i Västerås som
du vill förändra. MMS:a bilden till 721 20 och med
några ord, önska, dröm och tyck till!”
De personliga mötena med västeråsarna var ett
viktigt inslag under samrådet. Vi valde att finnas till­
gängliga i tre av stadens gallerior – tre lördagar och
en vardagseftermiddag – där vi presenterade plan­
förslaget på roll up:s och med en broschyr som be­
skrev det viktigaste i planen. Broschyren fanns även
på finska och i en lättläst version. Vid dessa ”Öppet
242 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
hus” medverkade politiker två av lördagarna, vilket
var särskilt uppskattat av besökarna. Som komple­
ment till dessa ”Öppet hus” anordnade vi också ett
möte på biblioteket en kväll, även då med politiker­
medverkan.
Inbjudan till samrådet skedde via annonser i lo­
kaltidningen. För att locka in de som ”var på stan”
de aktuella lördagarna hade vi hyrt en LED-bil (li­
ten lastbil med ledskärm på flaket), som åkte runt i
staden med en kort film om översiktsplanen på skär­
men. Effekten av denna insats har dock inte gått att
bedöma.
Samrådsmötet samlade ca 50 deltagare. Vi har
ingen statistik rörande hur många som besökte oss
under ”Öppet hus”. Inför framtida liknande akti­
viteter vore det intressant att göra en sådan typ av
mätning. Besöksstatistiken visar på cirka 8 000 be­
sökare på hemsidan med den största toppen första
månaden och en andra mindre topp de sista veck­
orna.
Under samrådet fick vi in ca 160 remissvar, varav
drygt hälften från allmänheten. Dessa hade ofta an­
vänt synpunktsformuläret på hemsidan eller lämnat
skriftliga synpunkter i samband med ”Öppet Hus”.
SMS/MMS-funktionen användes endast av ett fåtal.
Åre – Dialog om översiktsplan
Sammanfattning
Processen med att ta fram en översiktsplan för Åre
påbörjades under hösten 2012. Ett steg i detta arbete
var att skapa en inledande medborgardialog kring
planeringsfrågor.
Beskrivning
Medborgardialogen har bestått av öppna bymöten,
elevprojekt och enkätutskick samt aktiviteter på
Åre höstmarknad 3 år. I detta exempel beskrivs by­
mötena.
I mötet med deltagare har kommunen varit noga
med att påpeka att själva dialogprocessen inte inne­
bär att medborgarna avgör planens utformning, mål
eller innehåll. Medborgarnas möjlighet att påverka
översiktsplanen är att berätta om sina åsikter så att
det kommer politiker och tjänstemän till del.
Under vintern 2012/2013 hölls sammanlagt elva
stycken öppna kvällsmöten i kommunens byar. På
mötena medverkade mellan två till tio kommunala
politiker och tre tjänstemän. Inbjudan till mötena
skedde genom annonsering i lokala tidningar, affi­
scher och enkätutskick. Mötenas syfte var dels att
berätta om att arbetet med att ta fram en ny över­
siktsplan hade påbörjats, dels att samla in medbor­
garnas kunskap och synpunkter om kommunen ge­
nom förutsättningslösa samtal.
Alla möten inleddes med en kort beskrivning av
processen med att ta fram en översiktsplan. Där­
efter fick mötesdeltagarna fritt gå runt mellan tre
olika tematiska stationer med kartor. Stationernas
teman var: a) bostäder, näringsliv och service, b)
kommunikationer, c) värdefulla områden och plat­
ser. På mötena tog tjänstemän anteckningar kring
de frågor som uppfattades vara särskilt betydelse­
fulla som sammanställdes senare i en rapport.
Bymötena resulterade i ett omfångsrikt plane­
ringsmaterial som har gett både tjänstemän och po­
Kontaktperson:
Ida Thuresson, översiktsplanerare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.are.se/samhallsplanering/over­
siktsplanering/dokument
Verksamhetsområde:
Översiktsplan
litiker fördjupade kunskaper om hur medborgarna
ser på områdena där de bor och verkar. Mötena gav
också politikerna chansen att diskutera med sina
väljare på ett avspänt sätt.
Generellt upplevdes ansatsen med förutsätt­
ningslösa samtal som mycket positiv. Medborgarna
uppskattade att bli lyssnade på tidigt i processen.
Materialet från bymötena var omfattande och
ganska spretigt, vilket tog tid att sammanställa på
ett bra sätt.
Det är klurigt att skapa en naturlig diskussion
kring övergripande strategiska frågor. För de flesta
mötesdeltagare föll det sig mer naturligt att prata
om lokala och praktiska frågor. Vid sammanställ­
ningen av mötena försökte vi att hitta större möns­
ter istället för att skjuta in oss på varje specifik syn­
punkt eller uppslag.
Faktorer som ålder, kön och bostadsort gör att
människor har väldigt olika syn på vilka frågor som
är viktiga och hur man ser på sin bygd i relation till
kommunen som helhet.
Många människor uppskattar att tala om ”mjuka”
frågor som bygdens identitet, landskapets brukande
och värdefulla platser.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 243
Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen
Åre – Dialog med unga om översiktsplan
Sammanfattning
Processen med att ta fram en översiktsplan för Åre
kommun påbörjades under hösten 2012. Ett steg i
detta arbete var att skapa en inledande medborgar­
dialog kring planeringsfrågor.
Beskrivning
Under delar av vintern 2013–14 använde eleverna i
årskurs 6 på Duveds skola samhällskunskapslektio­
nerna till att arbeta med planeringsprojekt runt om
i Åredalen.
Tanken med elevprojekten var inte primärt att
elevernas projektidéer skulle få direkt utslag i den
kommande översiktsplanen; däremot visar projek­
ten och elevernas resonemang på viktiga behov, öns­
kemål och förväntningar som dagens unga har på sin
framtida livsmiljö.
Projektarbetet har också varit ett sätt att knyta
undervisningen i samhällskunskap till verkligheten
och att ge eleverna insikter kring de olika intres­
sen och förutsättningar som ligger till grund för
samhällsplanering. Detta stärker i sin tur elevernas
känsla för demokrati och kan förhoppningsvis göra
att de i framtiden har ökad förståelse för samhälls­
processer.
Eleverna var indelade i grupper och valde själva
lokalisering och typ av projekt. Som underlag för
projekten fick eleverna kartor och ett antal fråge­
ställningar. För att föra arbetet vidare gav tjänste­
män skriftliga frågor och feed-back relaterade till
respektive projekt. Eleverna illustrerade sina idéer
med kartor, modeller, teckningar, kollage och skrev
texter.
I februari 2014 presenterade eleverna sina arbe­
ten för politikerna i Åre kommuns kommunstyrelse
och representanter från Trafikverket (planerings­
projekten har också varit ett bidrag till den Åtgärds­
valsstudie som Trafikverket bedrivit i Åre). Kartor,
modeller och annat projektmaterial ställdes däref­
ter ut på biblioteket i Åre.
244 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Ida Thuresson, översiktsplanerare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.are.se/samhallsplanering/over­
siktsplanering/dokument
Verksamhetsområde:
Översiktsplan
Hösten 2014 återvände de tjänstemän som arbe­
tat med dialogprocessen till klasserna för att följa
upp planeringsprojekten. Tjänstemännen och elev­
erna resonerade kring vilka projekt som kunde vara
rimliga att genomföra i framtiden och hur den kom­
mande översiktsplanen tar upp elevernas tankar
kring planering.
Resultat av processen är att eleverna fick lära sig
mer om planering och samhällskunskap på ett ak­
tivt sätt. Politikerna fick möjlighet att se vilka tankar
och idéer ungdomarna har kring planering och sina
livsmiljöer. Planeringsunderlag för översiktsplanen
och kommande fördjupning av översiktsplanen för
Åredalen. Underlag för Trafikverkets Åtgärdsvals­
studie för Åredalen.
Lärdomarna är att det finns en uppenbar risk att
barns medverkan i dialogprocesser blir i huvudsak
dekorativ men deras reella inflytande är litet. Vi för­
sökte undvika detta genom att ha en kontinuerlig
dialog med lärarna samt tydliggöra för eleverna hur
deras medverkan påverkade själva översiktsplane­
processen. Arbetet tog väldigt mycket tid och kraft,
både för lärare och tjänstemän. Mycket tid gick åt
till att ordna praktiska ting som material, kartor och
transporter. Projekten ställde stora krav på lärarna
eftersom det ibland var svårt att få eleverna att kon­
centrera sig längre stunder.
Ängelholm – Översiktsplan 2035
Sammanfattning
Ängelholm har sedan 2011 arbetat med att ta fram
en ny översiktsplan för kommunen. Ett förslag till
”Översiktsplan 2035”, är nu framme och är samråd
sker.
Beskrivning
Den nya översiktsplanen utgör ett strategiskt doku­
ment, en vision över den framtida utvecklingen av
den fysiska miljön i Ängelholm. I den nya översikts­
planen, Översiktsplan 2035, tydliggörs nationella
och regionala mål och kommunens samarbete med
Region Skåne och Skåne Nordväst utgör en bas. Den
nya översiktsplanen utgår ifrån de tre hållbarhets­
aspekterna: den ekonomiska, den ekologiska och
den sociala aspekten.
Den nya översiktsplanen har tagits fram i en öp­
pen process som grundats på en aktiv dialog med
kommunala förvaltningar, organisationer, byalag,
föreningar, myndigheter och allmänhet. Den nya
översiktsplanen har tagits fram genom följande
arbetsprocess; Fånga Ängelholms själ, Ta fram en
framtidsbild och Arbeta fram visioner, mål och stra­
tegier.
Steg 1
”Fånga Ängelholms själ” genomfördes utifrån en
metod som kallas Cultural planning. Ett antal olika
aktiviteter genomfördes både internt och externt:
enkäter till medborgare/föreningar/omkringlig­
gande kommuner, workshops med politiker och
tjänstemän, träffar med elever, dialogmöten med
allmänheten i kommunens tätorter och frukost­
möte med Ängelholms Näringsliv. Det genomför­
des även en fototävling. Aktiviteterna bestod av
workshops som inleddes med information och bak­
grund till översiktsplanen. Därefter fick deltagarna
gruppvis besvara olika frågor på A1-ark och redovisa
resultatet. Frågorna handlade om en beskrivning
av Ängelholm, vad som är unikt för Ängelholm och
om platsens betydelse. De omfattade även frågor
om trygghet och otrygghet. De handlade också om
vad Ängelholms styrkor och utmaningar utifrån en
SWOT-analys.
Kontaktperson:
Lena Åström, strategisk samhällsplanerare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.engelholm.se/op2035
Verksamhetsområde:
Översiktsplanering
Steg 2
”Ta fram en framtidsbild” genomfördes också såväl
internt och externt: workshops med politiker och
tjänstemän, träffar med elever, dialogmöten med
allmänheten i kommunens tätorter, frukostmöte
med Ängelholms Näringsliv och möte med berörda
myndigheter. Parallellt med detta genomfördes
diskussioner om olika fackfrågor i referensgrupper
bestående av sakkunniga tjänstemän från samtliga
förvaltningar och bolag i kommunen.
Aktiviteterna bestod av workshops som följde
samma form som i steg 1. Frågorna handlade denna
gång om framtidsbilden av Ängelholm: vad saknas i
kommunen, hur bör kommunen se ut år 2035 och
en formulering av framtidsbilden för år 2035. De
omfattade även en prioritering av nyckelområden
och ett arbete med att definiera begreppet hållbar
utveckling.
Steg 3
”Arbeta fram vision, mål och strategier” genomför­
des internt av projektgruppen för översiktsplan. Vi­
sionen, mål och strategier har bl a tagits fram utifrån
nationella/regionala/lokala mål samt från de aktivi­
teter som genomfördes i steg 1 och steg 2.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 245
Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen
Östersund – Lyckad översiktsplan
Sammanfattning
Översiktsplanen berör alla medborgare, det handlar
om vår framtid i vår kommun.
Beskrivning
De traditionella samrådsmetoderna vet vi av erfa­
renhet räcker inte till. Möta medborgaren där hen är
i sin vardag och presentera materialet på ett enkelt
sätt. Locka till att lämna synpunkter eller åtmins­
tone att hen känner att hen har haft möjlighet att
lämna synpunkter. Vi tog fram en kommunikations­
strategi och en grafisk profil som skulle ge igenkän­
ning genom konsekvent användning.
Innan samrådet hölls förutsättningslösa diskus­
sioner på 15 platser i kommunen samt en e-panel var
öppen för synpunkter. Utifrån detta togs ett planför­
slag fram.
Vi använde olika kommunikationskanaler för att
nå ut med samrådet; hemsidan, Facebook, helsi­
desannonser med uppföljningsannonser, klickbara
banners på lokaltidningens webb. Inbjudan till lä­
rare via skolans veckobrev att boka privat visning
för klasser i boxen.
Huvudingrediensen i medborgardialogen var den
turnerande boxen, en symbol för samtalet runt om i
kommunen. En flyttbar byggbod gavs en ny in- och
utsida samt tillgänglighetsanpassades. Boxen hade
ett tydligt turnéschema för sju olika platser. Plat­
serna och tiderna var valda för att möta medborga­
ren i sin vardag. Boxen bemannades av tjänstemän
och delvis av politiker. Vi guidade, delade ut över­
siktsplanen samt berättade om möjligheten till att
lämna synpunkter. Vi bjöd även på varm dryck och
kaka. Yngre besökare kunde tillsammans med Bir­
ger, storsjöodjurets son rita sin framtida stad/bo­
stadsort. Att kommunen kom ut på olika platser var
mycket uppskattat. Under turnén kom runt 1000
besökare varav 200 barn under 18 år. Könsfördel­
ningen var 60 procent män och 40 procent kvinnor
bland de vuxna. Det fanns ett behov av att prata med
kommunen på ett enkelt sätt. När det gäller barnens
framtidsstad inkom 52 teckningar. Barnen i ålders­
spannet förskoleklass till årskurs 3 ritade den domi­
nerande delen av teckningarna. Dessa har kommu­
nen sen tolkat för att få en bild av det barnen tycker
är viktigt.
246 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Jenny Jernström: planeringsarkitekt,
projektledare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.ostersund.se/ostersund2040
Verksamhetsområde:
Samhällsplanering, översiktsplan
Östersund 2040 på beställning var en annan form
av samråd där intresserade kunde beställa en munt­
lig presentation av förslaget. 15 föreningar och grup­
peringar gjorde det vilket samlade runt 300 perso­
ner.
Sammanlagt inkom runt 300 yttranden. Utöver
det kom namnlistor med runt 600 namn. Efter bear­
betning av förslaget ställdes det ut. Som uppföljning
fick alla som yttrat sig under samrådet och lämnat
kontaktuppgifter det nya förslaget hemskickat. För­
utom på de traditionella platserna; rådhuset, läns­
biblioteket och hemsidan ställdes ett stort plank
upp på Stortorget för att kommunicera de inkomna
synpunkterna, hur kommunen bemött dem och det
nya förslaget. Alla kunde plocka ett tryckt exem­
plar av både planförlag och samrådsredogörelse. Vi
uppmanande även att lämna synpunkter på om det
förnyade förslaget var bättre. Det inkom runt 50 ytt­
randen
Några erfarenheter är att även om vi arbetat med
olika aktiviteter är vi medvetna om att yttrandena
inte med säkerhet kan sägas ge en representativ
bild av medborgarnas åsikter. Det ger dock en helt
annan förankring och kunskap om översiktsplanen.
Det handlar om tillgång till resurser i både tid och
pengar vilket måste avsättas. Vi kan enbart anta att
satsningen var lyckad. Parallellt med översiktspla­
nens samråd fölls samråd med traditionella former
kring två liknande strategiska planer. Både antalet
besökande och yttranden från allmänheten var inte
ens en tiondel av översiktsplanens antal.
Östra Göinge – Översiktsplan
Sammanfattning
Medborgardialog om översiktsplanen och fördjupad
ÖP i Knislinge
Beskrivning
I samband med att vi tog fram den nya översiktspla­
nen (ÖP) genomfördes flera medborgardialoger. I
ett tidigt skede genomfördes ett gemensamt dialog­
möte med Kristianstads kommun (som också arbe­
tade med en ny ÖP) i norra delarna av Kristianstads
kommun. Till detta möte bjöds medborgarna i Östra
Göinge också in för att diskutera och ta del av mel­
lankommunala frågor som aktualiserades av plan­
arbetet.
Under arbetet med vår egen ÖP genomfördes
medborgardialoger i alla de större byarna för att i
ett tidigt skede få in underlag till själva planarbetet
och för att skapa förståelse kring viktiga frågeställ­
ningar. Därutöver genomfördes särskilda dialoger
riktade till företag och föreningar för att fånga upp
deras behov och synpunkter. När arbetet kommit
en bit på väg genomfördes ytterligare dialoger kring
förslag till samrådshandling. Dessa dialoger blev an­
norlunda till sin karaktär eftersom det då fanns ett
första förslag att diskutera kring.
Under arbetet med fördjupning av ÖP:n i Knis­
linge har genomförts medborgardialoger i form av
möten och workshops. Arbetssättet har varit myck­
et praktiskt, information varvat med grupparbeten
kring kartmaterial, ritningar och frågeställningar
som kommunen förberett. Särskilda möten genom­
fördes för allmänhet respektive för företag och för­
eningar med samma frågeställningar och samma
arbetsmetod. Det gav möjlighet att jämföra de syn­
punkter som kom fram. Det kunde konstateras att
det föreligger en markant samsyn oberoende av
möte eller målgrupp.
Särskilda dialoger genomfördes med samma me­
tod när det fanns ett färdigt förslag till samråds­
Kontaktperson:
Monika Ericsson, samhällsbyggnadschef.
[email protected]
Verksamhetsområde:
Samhällsbyggnad.
handling. Efter samrådsdialogerna genomfördes
trygghetsvandring i byn utefter två olika slingor
beroende på hur mycket man orkade eller ville pro­
menera, något som blev mycket uppskattat. Under
vandringen kunde kommunen fånga upp synpunk­
ter på olika saker som medborgarna ville ha åtgär­
dade i sin närmiljö till exempel trygghetsskapande
åtgärder. För att visa att kommunen lyssnade till vad
som framkom genomfördes enklare åtgärder redan
veckan efter trygghetvandringen.
I Hanaskog har det genomförts medborgardia­
log kring byns förutsättningar med särskilt fokus
på infrastruktur och kommunikationer. Samma
metod med workshops i grupper kring kartor och
frågeställningar och avslutade trygghetvandring
tillämpades. I Sibbhult har det genomförts två dia­
logmöten enligt ovan redovisat koncept med trygg­
hetsvandring efter det andra mötet. En erfarenhet
är att det är svårt att bara tala om långsiktiga frågor.
Dessa samtal är ändå viktiga att föra men man måste
försöka blanda stort och smått. Våra erfarenheter
av genomförda dialoger är goda. Vi uppfattar att an­
talet klagomål till kommunen minskat. Människor
märker att kommunen bryr sig om dem och deras
synpunkter. Dialogerna skapar förståelse för hur
kommunen vill driva utvecklingen. De synpunkter
som kommit fram har varit till stor nytta för kom­
munen och kommit till användning i planeringsar­
betet.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 247
KAP ITEL
11
E-dialoger
Erfarenheter visar att det kan vara svårt att attrahera människor att komma till det f­ ysiska
mötet och att man måste kombinera olika metoder utifrån de målgrupper man vill nå.
E-dialog är ett sätt att komplettera fysiska möten och uppsökande verksamhet. Projekt
Medborgardialog inom SKL har tagit fram prototyper för e-dialoger som kommuner, re­
gioner och landsting kan använda och inspireras av i sitt arbete att utveckla e-dialoger.
I detta kapitel presenteras dels exempel på e-dialoger som ger kommunen, regionen
eller landstinget möjlighet att bjuda in till dialog, dels e-metoder som ger medborgarna
möjlighet att komma med idéer och förslag om frågor som de anser är viktiga.
248 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Haninge – E-förslag
Sammanfattning
Demokratin utvecklas genom möjligheten att läm­
na e-förslag. Andras e-förslag kan stödjas genom att
skriva under dem.
Beskrivning
Haninges riktlinjer för e-förslag :
>>Vem som helst kan lämna eller skriva under ett
e-förslag. Det spelar ingen roll var du bor eller
hur gammal du är. För att lämna ett e-förslag eller
skriva under ett e-förslag måste du först skaffa
ett konto här i e-dialogen. Det gör du genom att
klicka på länken Skaffa konto uppe i högra hörnet
och fyller i dina uppgifter.
>>Vill du ge dina politiker ett e-förslag? Genom att
skapa ett e-förslag når du snabbt ut till många.
För varje förslag finns möjlighet att lägga länkar
till sociala medier eller andra externa platser där
alla kan diskutera förslaget och närliggande frå­
gor. Det går också att lägga till bakgrundsinforma­
tion till varje förslag. Du kan även se vilka andra
som har skrivit under förslaget.
>>Vill du stödja eller kommentera ett e-förslag? Du
kan stödja ett e-förslag genom att skriva under
det. Varje förslag har en text som beskriver för­
slaget, och ibland finns det också lite bakgrunds­
information som hjälper dig att bestämma om du
vill skriva under.
>>Vem kan se mitt e-förslag? När du har lämnat ett
e-förslag är det bara kommunens moderator som
kan se e-förslaget. Moderatorn granskar e-försla­
get och kontaktar dig om det behöver komplette­
ras med mer information eller om det redan finns
ett liknande e-förlag. Moderatorn publicerar
sedan e-förslaget så att det blir synligt för alla.
>>Vad händer med e-förslaget? Om ditt e-förslag
har fått minst 25 underskrifter när slutdatumet
för e-förslag har nåtts, lämnas det över till poli­
tikerna i den nämnd som ansvarar för de frågor
som e-förslaget berör. Politikerna beslutar om
och hur e-förslaget ska genomföras. Du kan också
se vad politikerna har svarat förslagsställarna.
Även du som är förtroendevald politiker kan
delta.
Kontaktperson:
Magnus Börjesson, kommunikationsutvecklare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
haninge.demokratiportalen.se/epetition
Verksamhetsområde:
Inflytande, delaktighet
Hittills har cirka 40 e-förslag har lämnats. Vi har
inte marknadsfört möjligheten att lämna e-förslag.
Vi har endast informerat på haninge.se och några
andra kanaler. Vi har märkt att antalet e-förslag,
kommentarer, signeringar och besök ökar markant
då e-förslagen lyfts fram, exempelvis genom att vi
berättar om det på haninge.se:s startsida. Vissa far­
hågor fanns för att e-förslagen skulle missbrukas,
då vem som helst kan anonymt lägga förslag, men så
har inte skett.
Lärdomar
Information och marknadsföring är av avgörande
betydelse för att e-förslagen används. Utmaningen
att engagera medborgarna är större än risken för att
en medborgardialog missbrukas. Det är lätt att göra
det enkelt och snabbt för medborgarna. Vi är ändå
låsta till nämndernas handläggningstider, vilket gör
att e-förslagen inte känns så enkla, snabba och smi­
diga som förväntats. Det är bra om moderatorn för
e-förslagen ”driver på” ärendehandläggningen, så
att besluten för respektive e-förslag kan publiceras
så snabbt som möjligt. Annars drar det lätt ut på ti­
den, mellan att e-förslaget kommit in till att ett be­
slut publiceras.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 249
Kapitel 11. E-dialoger
Karlskrona – IT nya vägar till delaktighet i Karlskrona
Sammanfattning
Karlskrona.se är kommunens viktigaste kommuni­
kationskanal.
Beskrivning
I ett diskussionsforum är det enkelt att tycka till
inom olika områden eller genom att skapa ett nytt
ämne. Det finns självservicetjänster för att lämna
in ett medborgarförslag, motion eller felanmälan,
felanmälan finns även som app. Fler exempel på
tillgänglig information är namn, bild och kontakt­
uppgifter för alla politiker, protokoll, kallelser och
mötestider. Det går också att följa fullmäktiges sam­
manträden via webben.
Större detaljplaner läggs alltid ut på Karlskrona.
se. Planeringen av en ny stadsdel, Pottholmen, är ak­
tuellt och har mötts av ett stort engagemang. Möjlig­
heten att jämföra olika utförare på webben kommer
att förbättras genom införandet av ett jämförelse­
verktyg. I första steget kommer kommunens verk­
samhet inom skola och omsorg att ingå i verktyget
men efterhand kommer ett brett utbud av kommu­
nens tjänster att vara tillgängliga.
Medborgardialog har varit grundläggande för att
styra inriktningen, skapa förankring och engage­
mang runt evenemang Karlskrona Skärgårdsfest.
250 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Fredrik Sjölin, utvecklingschef IT,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
https://karlskrona.se/sv/Sjalvservicetjanste
https://karlskrona.se/sv/Om-kommunen/
Gor-din-rost-hord/
https://karlskrona.se/Projekt/Pottholmen/
https://karlskrona.se/sv/Nyheter-startsi­
dan/Tyck-till-om-ett-framtida-kulturhus/
Verksamhetsområde:
E-dialog
Först väcktes intresset via press och media. En hem­
sida skapades som möjliggjorde flervägskommuni­
kation och genererade över 1000 inlägg. Kombina­
tionen av digital marknadsföring, access till digitala
forum blandat med fysiska möten, som lockade över
200 personer, visade sig vara mycket effektivt och
skapade ett stort engagemang och utbredning över
målgrupper.
Karlstad – Personligt och äkta på Facebook
Sammanfattning
Karlstads kommun lyssnar på, diskuterar och pratar
med Karlstadsborna på ett personligt och äkta vis på
Facebook.
Kontaktperson:
Emma Kraft, kommunikatör,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
facebook.com/karlstadskommun
Mer än 22 800 Karlstadsbor gillar Karlstads kom­
mun på Facebook, vilket innebär att vi kan ha en
daglig dialog med var tredje invånare mellan 13–70
år. Vi får in flera frågor och synpunkter varje dag
och svarar i snitt inom sex timmar. På Facebook kan
Karlstadsborna snabbt och lättillgängligt få reda
på vad som händer, till exempel när det gäller olika
evenemang, nyttig information och störningar el­
ler kriser. De kan också tycka till, lämna synpunkter
och ställa frågor om allt som rör kommunens verk­
samhet. På det sättet bidrar kommuninvånarna till
att effektivisera verksamheten. De tipsar om trasiga
lampor eller hål i gatorna, men gör oss också upp­
märksammade på om vi behöver informera mer om
något. De hjälper oss att ge bättre service och kom­
mer med goda idéer om hur vi kan förbättra verk­
samheten. Genom att prata med oss istället för om
oss har fått oss att öppna ögonen och ändrat oss för
att förenkla vardagen för dem.
Målet med Karlstads kommuns närvaro på Fa­
cebook är att ge en god service, vara lättillgängliga,
lyssna på kommuninvånarna, sprida krisinforma­
tion på ett effektivt sätt, stärka varumärket och ska­
pa en gemenskap och stolthet över Karlstad.
Vi har skapat en välfungerande rutin för att
snabbt bekräfta och svara på gillarnas inlägg på Fa­
Verksamhetsområde:
Facebook
cebook. Det tillsammans med ett strategiskt tänk
kring redaktionellt innehåll och satsning på språk
och bemötande har skapat en personlig dialog. Karl­
stads kommun har genom Facebooksidan fått en
närmre relation med invånarna och skapat ett hö­
gre förtroende och en större förståelse. Vi har också
visat Karlstadsborna att vi tacksamt tar emot deras
förslag och synpunkter. Vi har lärt oss att kommun­
invånarna vill hjälpa till och att de är intresserade
av vad som händer i kommunen samt att de får en
större förståelse för våra resurser och prioriteringar
när vi talar om, tydligt och i god tid, hur vi planerar
till exempel snöröjning och sandning, eller förvar­
nar om olika vägarbeten. Med ett gott bemötande
och stor ödmjukhet vinner man förtroende. Vi har
sett att det är framgångsrikt att svara snabbt, tydligt
visa uppskattning och lyssna på kommuninvånar­
nas synpunkter.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 251
Kapitel 11. E-dialoger
Landstinget Västernorrland – Dialogen om demokratin
Sammanfattning
Medborgarpanelen arbetar för att fånga upp med­
borgarnas behov och föra in dem i den politiska pro­
cessen.
Beskrivning
I Landstinget Västernorrland finns tre ordinarie
beredningar till ”Landstingets riksdag” dvs. lands­
tingsfullmäktige, Arvodeskommittén, Demokrati­
beredningen och Medborgarpanelen. Medborgar­
panelen har under mandatperioden 2011–2014, som
också utgör/utgjort beredningens ”premiärtur”,
sökt och samtidigt vidareutvecklat sina arbetsfor­
mer. I det av fullmäktige fastställda reglementet är
beredningens uppdrag ”att vara pådrivare i det lång­
siktiga förändringsarbetet genom att utveckla for­
mer för att fånga upp medborgarnas behov och föra
in dessa i den politiska processen”.
Under mandatperioden har framför allt två are­
nor tillvaratagits i syfte att vidareutveckla dialogen
med länets medborgare, medborgarundersökningar
och dialogträffar.
Den politiska Medborgarpanelen har upprättat
en medborgarpanel för invånare som med jämna
mellanrum får besvara frågor om landstingets verk­
samhet. För att delta i medborgarpanelen ska man
bo i Västernorrland, vara 15 år eller äldre och ha en
e-postadress. Under 2014 har två medborgarunder­
sökningar genomförts, en om hälso- och sjukvården
och en om vårdens e-tjänster. Det är den politiska
medborgarpanelen som beslutat om vilket ämne
som undersökningarna ska beröra. När det sen varit
dags för undersökningen har en länk mejlats ut med
ett antal frågor till deltagarna i medborgarpanelen.
Deltagarna har haft två veckor på sig att svara. När
svarstiden gått ut har resultatet sammanställts och
presenterats för tjänstemän och politiker. Svars­
frekvensen har varit hög i båda undersökningarna
och resultaten positiva.
252 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Lennart Moberg, samordnare i Medborgar­
panelen,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.lvn.se/medborgarpanelen
Verksamhetsområde:
Landstingsverksamhet
Initialt under mandatperioden medverkade den
politiska Medborgarpanelen vid olika arrangemang
som andra aktörer ordnade. Under 2013–2014 tog
emellertid beredningen saken i ”egna händer” och
bjöd in invånarna till dialogträffar som genomförts
vid minst ett tillfälle i varje av länets sju kommuner.
Teman för de genomförda dialogträffarna har varit
framtidens hälso- och sjukvård, ”Hjärnkraft” i sam­
verkan med Hjärnskadeförbundet, Kommunika­
tioner och temat: ”Funkar” det att åka kommunalt
i hela Västernorrland?, Primärvård i utveckling och
Primärvård + sjukvård i fokus.
Under ”resans gång” har betydelsen av att tillva­
rata de synpunkter som kommit ökat. Vi har också
frågat invånarna vad de önskar att vi ska fokuserar
på i kommande undersökningar respektive dialog­
träffar. Genom detta arbets- och förhållningssätt
har vi inte bara i nulägesperspektivet haft kontakt
med länsinvånarna. Även i ett fortlöpande framåt­
syftande nylägesperspektiv har länsinvånarna ak­
tivt medverkat. Således räknar vi med att 1 + 1 blir
minst 3!
Landstinget i Västmanland – Demokratikanalen och Medborgarpanelen
Sammanfattning
Västmanlänningar kan lägga förslag till landstinget
via Demokratikanalen och svara på enkäter i Med­
borgarpanelen.
Beskrivning
Demokratikanalen är en elektronisk förslagslåda
där västmanlänningar kan lämna förslag om lands­
tingets verksamhet. Målet är att få in bra förslag och
att invånarna ska känna att de har en väg in till den
politiska ledningen. Det hela går till så att invånaren
registrerar sig, skriver in sitt förslag på webbplatsen
och väljer hur lång tid som ska gå innan hen vill få
svar. Moderator tittar på förslaget och om det föl­
jer reglerna, dvs rör landstingets verksamhet, inte
är kränkande och är begripligt skrivet, publiceras
det. Förslag om löne- eller andra personalfrågor
publiceras inte eftersom det är en sak för arbets­
marknadens parter. Förslaget skickas till samtliga
gruppledare för fullmäktiges partier och till ansva­
rig tjänsteman för beredning. Samtidigt öppnas en
tråd i ett diskussionsforum där invånare kan disku­
tera förslaget. De kan också rösta på förslaget om de
registrerar sig. När tiden för svar gått ut får förslags­
ställaren svar med landstingsstyrelsens ordförande.
Ansvarig tjänsteman har då försett moderator med
faktaunderlag, och moderator har formulerat själva
svaret.
Om förslaget fått mer än 100 röster behandlas det
i Demokratiberedningen, som består av samtliga
gruppledare och fullmäktiges ordförande. Det krävs
då ett lite mer omfattande underlag. Demokrati­
kanalen startade i maj 2012. Hittills har ett 80-tal
förslag kommit in, varav fyra samlat över 100 un­
derskrifter. I snitt kommer det in 2–3 förslag varje
månad. Förslag har påverkat prioritering av åtgär­
der som planerats snarare att något visst förslag har
genomförts i sin helhet. Några förslag som inte kom­
mit upp i 100 underskrifter har fångats upp i motio­
ner från olika politiska partier.
En lärdom är att en elektronisk förslagslåda är
uppskattat, men att landstingets verksamhet inte är
Kontaktperson:
Christina Ersson, moderator Demokratikanalen,
[email protected]
Ulla Elfvendahl, moderator Medborgarpanelen,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
ltv.se
Verksamhetsområde:
Delaktighet och inflytande
lika konkret som t.ex. en kommun, och det gör det
svårare att lägga förslag. Det krävs också löpande
marknadsföring av möjligheten, inte minst av poli­
tikerna själva. Vi har hela tiden varit måna om den
politiska förankringen och har haft politiker med i
styrgruppen för kanalen.
Medborgarpanelen är ett enkätverktyg där lands­
tinget ställer frågor till en grupp invånare. Vi har valt
att låta den som vill registrera sig och vara med, vil­
ket gjort att svarsfrekvensen är hög, men att panelen
inte är representativ för länets invånare. Fördelen
anser vi vara att de som svarar är engagerade i lands­
tingets frågor. Frågorna har handlat om olika verk­
samhetsområden inom landstinget som tillgänglig­
het till vård, kollektivtrafik, kulturutbud m.m. Både
enkäter och de rapporter som sammanställs efter
enkäterna publiceras på landstingets hemsida. De
finns också med som underlag till politiska beslut.
Medborgarpanelen har idag ca 360 användare. Från
starten i juni 2013 har sju enkäter genomförts. Det
är lika viktigt med marknadsföring för panelen som
för kanalen, och det gäller också den politiska för­
ankringen och engagemanget hos politikerna. Poli­
tikerna har också varit väldigt engagerade i de båda
verktygen.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 253
Kapitel 11. E-dialoger
Mora – E-panelen
Sammanfattning
Ett sätt att påverka utvecklingen i Mora kommun är
att delta i kommunens medborgarpanel. Morapa­
nelens deltagare ska vara 16 år eller äldre, bo i kom­
munen och inte vara aktiva i någon av kommunens
politiska nämnder eller kommunfullmäktige.
Beskrivning
Panelen består av cirka 180 kommuninnevånare.
Intresserade personer kan anmäla sig till panelen
via mora.se. Som deltagare i Morapanelen får per­
sonen besvara frågor via e-post eller SMS. Panelens
synpunkter ställs samman i en särskild rapport och
svaren redovisas för politikerna. På detta sätt kan
personens tankar bli en del i beslutsunderlaget när
nya beslut ska tas. Rapporterna finns tillgängliga på
kommunens webbplats.
Till exempel har Morapanelen deltagit i dialog
kring: demokrati, delaktighet, inflytande, centrum­
utveckling, trygghetsfrågor, kommunens hemsida
med mera Kommunen har också kunnat använda
Morapanelen för att fråga om utvecklingen av pane­
len.
254 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Viveka Leksell, kommunikationschef,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
mora.se/Kommun--politik/Paverka-dinkommun/Morapanelen/
Verksamhetsområde:
E-dialog
Till förbättringarna hör att vi måste arbeta på att
göra panelen mer känd i kommunen, att få in fler
deltagare i panelen och då speciellt viktigt att få med
fler yngre deltagare i panelen.
Viktigt är att panelen är representativ för kom­
munens medborgare. Faktorer som åldersgrupper,
kön, etnicitet med mera skall finnas med hos pane­
lens medlemmar. När frågan ställdes till Morapane­
len hur de vill utveckla panelen poängterar de att de
vill ha fler enkäter att besvara och mer utrymme för
personliga kommentarer.
Piteå – E-Panelen
Sammanfattning
Piteåpanelen består av en samling pitebor i olika
åldrar som får möjlighet att tycka till i olika frågor
innan beslut fattas eller innan förslagen utformas.
Beskrivning
För att politikerna ska få bättre underlag inför pla­
nering och beslut startade Piteå kommun en med­
borgarpanel 2008, som består av en samling pitebor
i olika åldrar som får möjlighet att tycka till i olika
frågor innan beslut fattas eller innan förslagen ut­
formas.
Kommunstyrelsen beslutar om vilka frågor som
ska ställas till panelen. Piteåpanelen består för när­
varande av drygt 130 intresserade pitebor i åldern 18
år och äldre och får besvara 3–4 frågor per år samt
delta i ett dialogmöte. Frågorna ställs genom en en­
kät och på dialogmötena får paneldeltagarna till­
sammans med politiker ha en djupdykande dialog
i en fråga som panelen redan fått komma med syn­
punkter kring.
Ett exempel på en fråga som ställdes till panelen
2012 var medborgarbudet. Vi började med en enkät
där syftet var att ge en bild över om Piteåpanelens
syn på fördelning av budgeten överensstämmer med
nuvarande fördelning av kommunens budget.
Frågan som ställdes till PiteåPanelen är hur Piteå
kommun på bästa sätt kan fördela sin budget för att
erbjuda en god välfärd till Piteborna samt vara en
attraktiv boende och etableringsort med inflyttning
och där företag etablerar sig.
Första frågan som paneldeltagarna fick besvara
var att de fick fördela kommunens budget mellan
Kontaktperson:
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.pitea.se/piteapanelen
Verksamhetsområde:
E-dialog
kommunens olika verksamhetsområden, utan vet­
skap om hur kommunens budget ser ut idag. Nästa
steg var att paneldeltagarna fick se hur den nuva­
rande budgeten i kommunen är fördelad på de olika
verksamhetsområdena och fick möjlighet att göra
en ny fördelning av budgeten. Resultatet visade att
i stort så skiljer sig inte panelens förslag på budget
så mycket från verkligheten. Panelen valde att lägga
största andelen av budgeten på förskola/skola samt
socialtjänsten och resterande av budgeten fördela­
des ganska jämt mellan de övriga verksamheterna.
Något som förvånade var att panelens fördelning
utan vetskap om nuvarande budget var att Piteå
kommun i verkligheten lägger betydligt mer pengar
på skola och omsorg än vad panelen själv valt att
lägga.
Efter sammanställning av paneldeltagarnas syn­
punkter bokade vi in ett dialogmöte där vi började
med att redovisa vad som framkommit i rapporten
och sen fick paneldeltagarna ha en dialog med poli­
tikerna kring kommunens budget.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 255
Kapitel 11. E-dialoger
Region Kronoberg – Medborgarpanel 2012–2014
Sammanfattning
Medborgarpanelens syfte är att vara ett rådgivande
forum som ska bidra till att utveckla demokratin i
Landstinget Kronoberg.
Beskrivning
Målgruppen är personer över 15 år som bor i Krono­
bergs län och inte har några politiska uppdrag inom
Landstinget Kronoberg. De som deltar får vara med
och svara på enkätfrågor som berör olika områden
inom organisationen. Enkäterna skickas via e-post.
Totalt har nio olika panelundersökningar genom­
förts. Medborgarpanelen har inga krav på att ha ett
representativt urval med det finns en ambition att
den ska ha en spridning avseende kön, ålder, utbild­
ningsnivå och kommuntillhörighet.
Det startade med en politisk vilja att införa med­
borgarpanel och därefter togs principer för medbor­
gardialog fram som antogs av landstingsfullmäk­
tige. Det finns en styrgrupp där förtroendevalda
från landstinget beredningar och utskott ingår och
tjänstemän på direktörs- och chefsnivå. Efter att
principerna var fastställda upprättades en kommu­
nikationsplan. Informationssidor upprättades på
landstingets externa och interna webb.
Deltagare till panelen har främst rekryterats av
de förtroendevalda. Dels genom att alla förtroen­
devalda uppmanades att rekrytera 5 deltagare och
dels genom olika dialogaktiviteter som genomförts
i länets 8 kommuner. Paneldeltagarna har anmält
sig på landstingets webb. Styrgruppen har beslutat
vad panelundersökningarna ska handla om. Däref­
ter har arbetsgruppen formulerat slutligt syfte, bak­
grundsbeskrivning och frågor. Frågorna har god­
känts av styrgruppen. Enkätverktyget ES-Maker
har använts.
Resultatet från undersökningarna har samman­
ställts i en rapport. Därefter har de presenteras för
styrgruppen och för andra berörda beslutsfattare.
Rapporterna har skickats till paneldeltagarnas epost och lagts ut på landstingets webbsida.
Innehåll i panelundersökningarna i ordning; folk­
hälsa/livsstil, behandling via internet, vårdval plus,
synpunkter och klagomål på vården, psykisk ohälsa,
kollektivtrafik, hur mår du, panelen? (utvärdering
256 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Anders Pettersson, enhetschef kansliavdelningen,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://www.ltkronoberg.se/Medborgare/
Medborgarpanel/
Verksamhetsområde:
E-dialog
av panelen),tillgång till din patientjournal på inter­
net och landstingsvalet det regionala valet.
Över tid har antalet enkäter ökat medan antalet
inkomna svar inte följt samma utveckling
Deltagare finns från alla länets kommuner. An­
delen kvinnor varierar mellan 61–69 procent och
andelen personer med hög utbildningsnivå är i ge­
nomsnitt 54 procent. I Kronoberg är andelen med
hög utbildningsnivå runt 26 procent. Flest delta­
gare finns i åldersgrupperna 41–60 och 61–79. Pa­
neldeltagarnas synpunkter på medborgarpanelen
inhämtades efter sex genomförda panelundersök­
ningar. 425 personer svarade och resultatet var
övervägande positivt. Syftet med medborgarpane­
lerna uppfattades vara tydligt och ämnesområdena
upplevdes vara väl förklarade och motiverade. De
svarande var nöjda med antalet frågor, tilltal och
återkoppling. Varje panel måste ha ett tydligt syfte
och mål samt vara väl förankrat. Varför gör vi denna
undersökning? Vad ska vi ha resultatet till? Vem är
mottagaren? För att behålla trovärdigheten är det
betydelsefullt att ha en strategi för arbetet och att
medborgarnas synpunkter tas tillvara.
Vår erfarenhet är att e-verktyg för medborgardia­
log är en användbar metod. Att vi haft en tydlig stra­
tegi, struktur och förankring har underlättat. Vi ser
att en framgångsfaktor har varit att det funnits ett
engagemang från flera förtroendevalda och tjänste­
män som också ingått i styr- och arbetsgrupper.
Region Skåne – E-Skånepanelen
Sammanfattning
Skånepanelen består av 4000 deltagare som svarar
på enkäter via nätet. Detta är ett sätt att konsultera
medborgare kring Region Skånes verksamheter.
Beskrivning
Skånepanelen är en webbaserad medborgarpanel
bestående av 4000 personer som regelbundet deltar
i enkäter via nätet. Syftet är att få större insikt om
medborgarnas kunskaper, förväntningar på och at­
tityder till Region Skånes verksamheter. Panelen
ska spegla Skånes befolkning från och med 16 år
avseende kön, ålder och region. Resultaten viktas
utifrån dessa variabler för att spegla fördelningen
bland befolkningen i Region Skåne avseende dessa
faktorer.
Målet med webbpanelen är att på ett effektivt sätt
få fram kvantitativa, statistiskt mätbara svar och
jämförelser mellan undergrupper på frågor kopp­
lade till olika uppdrag eller verksamhetsområden.
Panelen vill nå medborgare som annars inte deltar
i Region Skånes medborgardialogsaktiviteter. Ofta
kombineras panelen med fysiska möten med invå­
nare då en fördjupning av resultaten kan ske. En­
käternas resultat blir ett underlag att utgå från vid
planering dessa kvalitativa dialogmöten. Regionsty­
relsen beslutade om att införa en medborgarpanel år
2012. Under 2013 upphandlades en extern leveran­
tör som nu ansvarar för utformning, rekrytering, be­
arbetning och viktning av det statistiska materialet.
Nämnder eller styrelse beslutar om teman som ska
genomföras via Skånepanelen. Oftast är dessa kopp­
lade till pågående dialoguppdrag kring något av Re­
gion Skånes verksamhetsområden. Enkätfrågorna
utformas i samarbete med uppdragsgivaren. Pane­
len får två veckors svarstid. Leverantören levererar
resultaten av varje enkät inklusive analys, tabeller
och grafer. Resultaten presenteras för uppdragsgi­
varen, ett pressmeddelande skickas ut och en artikel
läggs ut på hemsidan där intresserade aktörer och
medborgare kan ta del av resultaten. Alla deltagare i
Kontaktperson:
Johan Lidmark, chef för enheten för
demokratiutveckling,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.skane.se/medborgardialog
Verksamhetsområde:
E-dialog
Skånepanelen får ett mail med återkoppling.
Region Skåne har i nuläget genomfört fyra fråge­
omgångar via Skånepanelen kring framtidens hälsaoch sjukvård, regional utveckling, patientmakt och
klimatfrågor. Svarsfrekvensen är relativt hög mellan
73–87 procent. Resultaten ha varit både intressanta,
givande för uppdragsgivaren och engagemanget hos
panelisterna gott.
En medborgarpanel är ett bra verktyg för att kon­
sultera medborgarna i olika frågor. Det statistiska
svaret är efterfrågat och de flesta frågorna går att
ställa via panelen, men svåra och komplexa frågor
är mindre lämpliga. Resultaten ger dock ingen för­
djupning i medborgarnas ställning i frågorna. Det
är viktigt att frågorna som ställs via panelen inte är
för många, lätta att förstå och att de är frågor som
uppdragsgivaren vill ha svar på. Därför är det viktigt
att lägga ner tid på att ta fram frågorna och att upp­
dragsgivaren är involverad i frågeformuleringen.
Varje enkät ger panelisterna möjlighet att lämna
fria svar. Detta blir ofta ett rätt gediget material att
hantera. Region Skåne har via panelen möjlighet att
rekrytera till dialoggrupper, intervjuer osv. Förutom
att regionen får ökad kunskap om medborgarnas in­
ställning i olika frågor kan Skånepanelen bidra till
att kännedomen om Region Skånes verksamheter
ökar.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 257
Kapitel 11. E-dialoger
Tidaholm – Facebook
Sammanfattning
Målet är att skapa utrymme för dialog mellan orga­
nisationen och medborgarna, öka gemensamhets­
känslan i kommunen och stoltheten för Tidaholm,
vara en mötesplats för medborgare, en kanal för
marknadsföring av kommunen och dess aktiviteter
samt en plats för kriskommunikation.
Kontaktperson:
Anna Eklund, kanslichef.
[email protected]
Beskrivning
Verksamhetsområde:
E-dialog
Vi har följande ansvarsfördelning i arbetsprocessen.
Växeln ansvarar för att fördela de frågor/kommen­
tarer som kommer in till rätt kontaktperson och
svarar även på enklare frågor. Kontaktpersonerna
på respektive förvaltning ansvarar för att frågan be­
svaras på ett bra sätt med rätt information och en
trevlig ton. Enskilda tjänstemän ansvarar för sina
inlägg samt att dokumentera eventuella ärenden
som uppstår. Vår kommunikatör är huvudansvarig
för sidan och den som i första hand bevakar den, ra­
derar olämpliga inlägg samt publicerar nya inlägg
regelbundet. Utöver kommunikatören är vi ytterli­
gare 2–3 personer som hjälps åt.
Nu har vi haft igång vår Facebooksida sedan 13
mars 2013 och vi har 1 116 personer som gillar si­
dan. Vi försöker publicera minst tre inlägg i veckan
och försöker få så mycket spridning på ämnena som
möjligt. Som det ser ut nu är det främst kultur- och
fritid som är duktiga på att ta fram förslag till inlägg.
Vi arbetar för att få bredare spridning på ämnena
och att få fler förvaltningar att komma med förslag.
Det har tyvärr inte blivit så mycket dialog på si­
dan som vi hade hoppats utan det är fortfarande en
relativt ensidig kommunikation då vi publicerar in­
läggen och får ett antal personer att trycka på gilla
knappen, ofta runt 5–10 personer. Ibland är det nå­
258 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Webbadress där mer information finns:
www.tidaholm.se
gon som delar inlägget och något mer sällan är det
någon som kommenterar. Ett inlägg som har gene­
rerat flera kommentarer var när vi frågade efter ut­
tryck som är lokala här i Tidaholm. Ett av de inlägg
som flest personer har gillat handlade om fiskemöj­
ligheterna i kommunen. Vi får även en och annan
fråga på sidan och det har bland annat handlat om
tillgång till nämndprotokoll på hemsidan, uppsät­
tandet av en basketkorg på en av våra skolgårdar
samt ett flertal synpunkter på evenemang som har
ordnats.
På det stora hela är vi nöjda med vår facebooksida
men vi vill gärna utveckla dialogbiten.
Något vi har lärt oss är att vi får mycket bättre re­
spons om vi lägger upp en bild med inlägget och det
är positivt om det är en bild som vi har tagit själva.
Vår kommunikatör tog till exempel kort på en vår­
björk som förskolebarn i kommunen hade dekore­
rat och som sedan visade på torget, detta inlägg fick
bra respons. Annat som engagerar är inlägg som rör
barn, till exempel information om familjedagen som
anordnades på torget samt lokala frågor.
Östersund e-förslag
Sammanfattning
Syftet är att testa en färdig e-tjänst för e-förslag/epetitioner för att undersöka om det kan användas i
framtida medborgardialoger för att göra kommunen
mer transparant.
Beskrivning
E-förslag är en del av Östersunds kommuns satsning
på att utveckla medborgarnas inflytande och delak­
tighet i den kommunala verksamheten. E-förslag
innebär att medborgare kan lämna sina förslag på
kommunens hemsida. Andra medborgare kan stöd­
ja ett förslag genom att skriva under det. Det är upp
till förslagsställaren att själv marknadsföra sitt för­
slag, till exempel via olika sociala medier. Ett inkom­
met förslag får samla underskrifter på kommunens
hemsida i 3 månader. Om ett e-förslag har fått minst
25 underskrifter när slutdatumet för e-förslaget har
nåtts, kommer det att handläggas och hanteras en­
ligt kommunens vanliga process. Förslag som inte
får 25 underskrifter kommer inte att hanteras.
Kontaktperson:
Eva Rodin Svantesson, IT-strateg,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
http://ostersund.demokratiportalen.se/
Verksamhetsområde:
E-dialog
Innan tjänsten lanserades informerades bland
annat kommunfullmäktiges ledamöter. Tjänsten
har varit i drift på kommunens hemsida sen den 1
oktober, ett av de förslag som kommit in har redan
uppnått antalet underskrifter. Mer information på
ostersund.demokratiportalen.se
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 259
KAP ITEL
12
Medborgarnas idéer
Utveckling av medborgardialoger pågår runt om i vårt land och många kommuner, regio­
ner och landsting skapar möjlighet för medborgarna att vara delaktiga i beredningen av
beslut.
Fler och fler skapar också kanaler för medborgarna att föra fram sina idéer och syn­
punkter, dels som vi såg i föregående kapitel genom e-förslag, dels genom olika former
av möten där medborgarna får möjlighet att lyfta fram sina idéer till förtroendevalda och
tjänstemän. Det är exempel på detta som visas i detta kapitel. Under detta kapitel hittar du
också exempel som vi inte kunnat placera in under de övriga kapitlen.
260 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Gislaved – Demokratidag för ungdomar
Sammanfattning
Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialog
projekt i Gislaved. Projektets huvudsakliga syfte och
mål var att utveckla metoder för att öka dialogen
med medborgare, företag och föreningar.
Beskrivning
Kommunfullmäktige beslutade i maj 2011 att star­
ta ett medborgardialog projekt och att tillsätta en
Demokratiberedning. Beredningen bestod av elva
kommunfullmäktigeledamöter och alla partier i
fullmäktige var representerade. Uppdraget för de­
mokratiberedningen var att pröva olika metoder
och verktyg för medborgardialog och därefter sam­
manställa erfarenheterna i en handbok. Detta exem­
pel är ett av de fem dialoger som genomfördes.
Demokratiberedningen arrangerade ”Demokra­
tidagar” den 16 och 20 oktober i samband med Gis­
laveds kommuns Hälsovecka. Den 16 oktober 2012
genomfördes arrangemanget ”Open Space” i Gisle
Sportcenter. Förtroendevalda, tjänstemän, pedago­
ger och 650 gymnasielever medverkade i ett större
möte, ett så kallat Open Space. Mötets huvudtema
var ”Vad vill du ändra på i Gislaveds kommun?”
Sammanlagt lämnade gymnasieleverna 65 förslag
och idéer under mötet.
Idéerna och förslagen skickades vidare till kom­
munens nämnder, förvaltningar, Gislaveds gymna­
sium, med flera intressenter. Intressenterna besva­
rade förslagen och förklarade hur de kommer att
arbeta vidare med elevernas förslag. I slutet av fe­
bruari månad 2013 besökte demokratiberedningen
Gislaveds gymnasium och berättade för eleverna
vad resultatet blev av deras förslag. Många förslag
som lämnades berörde inte kommunens verksam­
hetsområde, men alla förslag besvarade. Konkreta
förslag som blev ett resultat av Open Space är byg­
gandet av en skatepark som kommer att vara klar
Kontaktperson:
Eva Gardelin-Larsson, kanslichef,
[email protected]
Anna Sanell, Utredare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.gislaved.se/medborgardialog
Verksamhetsområde:
Ungdomsinflytande
under hösten 2014. Dessutom höjdes åldern från
18 till 20 år avseende hur länge ungdomar får ung­
domsrabatt på de kommunala gymmen.
Syftet med demokratidagarna var att testa en me­
tod för ungdomsinflytande i kommunen, samt un­
der en vecka fokusera på demokrati, mänskliga rät­
tigheter och barn- och ungdomars rättigheter.
Open Space var en lyckad dialogaktivitet och
kommer att framöver att användas som forum för
ungdomsinflytande i Gislaveds kommun. Open Spa­
ce möten är enkla att arrangera och främjar ett fritt
deltagande. Det vill säga, dels kan deltagarna väcka
de frågor som de själva är intresserad av och tycker
är viktiga och dels kan deltagarna välja vilka frågor/
ämnen som de vill vara med och diskutera. Frågan
om hur väl olika grupper är representerade blir hel­
ler inget problem eftersom alla som vill deltar och
representerar sig själva. Dock är det viktigt med ett
omfattande förankringsarbete innan själva mötet så
att deltagarna vet vad som förväntas av dem. Det är
även viktigt att påtala att det inte är några kravlistor
till förtroendevalda som önkas utan mötet ska ge­
nomföras i andan: ”Vad kan vi göra tillsammans?”.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 261
Kapitel 12. Medborgarnas idéer
Göteborg – Demokratiambassadörer i Västra Hisingen
Sammanfattning
I samband med valet 2014 arbetade SDF Västra Hi­
singen i Göteborg med ökat valdeltagande för mål­
grupperna förstagångsväljare, unga föräldrar och
utrikes födda i området Biskopsgården. Som en del
av arbetet rekryterades invånare till Demokratiam­
bassadörer.
Kontaktperson:
Ulrika Stöök, utvecklingsledare,
[email protected]
Beskrivning
Både staden och stadsdelen har tagit om att
arbeta med medborgardialog
Demokratiambassadörerna fick uppdraget att spri­
da information, skapa engagemang och dialog med
målet att öka valdeltagandet i målgrupperna för­
stagångsväljare 18–23 år, unga föräldrar och utrikes
födda i de områden Biskopsgården med lägst valdel­
tagande. Man arrangerade även två politikerträffar,
en före valet och en uppföljande efter. Arbetssättet
blev mycket uppskattat av invånare, politiker och
tjänstepersoner och en viktig pusselbit för att jobba
med ökat förtroende. Nu undersöks möjligheten att
fortsätta samarbetet även framöver.
För att arbeta som en av de sex Demokratiam­
bassadörerna var kriterierna att man skulle bo i Bi­
skopsgården, vara utåtriktad och ha ett intresse för
samhälls- och demokratifrågor, identifiera sig med
och har bra kontakt med någon av grupperna där
valdeltagandet är lågt och vara partipolitiskt neu­
tral. Det var även en fördel om man kunde prata ara­
biska, somaliska eller turkiska.
Demokratiambassadörerna arbetade uppsökande
med information genom att besöka fritidsgårdar,
gymnasieskolor, öppna förskolor, föreningar och
moskéer. De fanns på torgen, festivaler, besökte
bostadsområden och höll i informationsträffar på
Medborgarkontoret. I samband med högtiden Eid
ordnades en tjejmiddag då lokala politiker pratade
om sina visioner för området och svarade på frågor.
Vid ett tillfälle innan valet ordnades med en politi­
kerkväll då möjlighet gavs att få information från
alla de politiska partierna som kandiderade till kom­
munfullmäktige och att ställa frågor till dem. Efter
valet ordnades en liknande träff med temat ”Vad
händer efter valet?”.
Resultatet är blandat. I något av valdistrikten
gick valdeltagandet upp, men i de flesta låg det still
262 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Verksamhetsområde:
Jämlikt valdeltagande
eller minskade något. I målgruppen personer med
utländskt medborgarskap ökade valdeltagandet
med 6 procent. I jämförelse med andra jämförbara
valdistrikt ser vi dock att andra områden minskade
mer. Det vi särskilt vill lyfta fram är betydelsen av att
använda lokalt förankrade invånare med olika ålder,
kön, etnisk bakgrund och språkkompetens i arbetet.
Vi uppfattar att det har varit ett angeläget och vik­
tigt arbete dels för de enskilda demokratiambassa­
dörerna och dels för de människor de mött. I arbe­
tet med att öka tillit och förtroende för demokratin,
politiken och kommunen har det varit avgörande
att demokratiambassadörerna varit väl förankrade
i det egna området och delar erfarenheter med in­
vånarna. De har fångat upp angelägna frågor och
på ett neutralt sätt haft dialoger kring dem. De har
också varit en bro mellan politiker/förvaltning och
invånarna. Andra positiva effekter är att flera av de­
mokratiambassadörerna arbetade som valarbetare
under valdagen. För att ytterligare uppmuntra till
valdeltagande gjordes en film med lokala ”kändisar”
och förebilder som uppmuntrade till att rösta. Ut­
värderingen gjordes med hjälp av 20 ungdomar som
ställde frågor utanför vallokalerna. Totalt arbetade
ett 30-tal ungdomar och nyckelpersoner från områ­
det i satsningen.
Lärdomar är att förvaltningen och politikerna har
mycket att lära av att arbeta nära våra invånare och
vi gör ett bättre arbete när vi jobbar tillsammans.
Det finns en kraft och ett engagemang som vi behö­
ver bli bättre på att ta vara på.
Haninge – Ungdomsdialog
Sammanfattning
Ungdomsrådet har idag ett stort förtroende hos för­
troendevalda och i organisationen och har deltagit i
kommunens utveckling på ett stort antal områden.
Kontaktperson:
Sören Berglund, demokratiombudsman,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
haninge.se/ungdomsradet
Haninge ungdomsråd arrangerar möten, workshops
och träffar på platser där ungdomar befinner sig.
Ungdomsrådet genomför informationskampanjer
och informerar att det finns sätt att påverka mellan
valen. Varje år träffar ungdomsrådet över 2000 ung­
domar för att lyssna på vad ungdomar vill förändra,
utveckla och förbättra. Det kommer varje år in drygt
1500 förslag på vad ungdomar vill förändra. Dessa
förslag sammanställs och diskuteras, prioriteras och
beslutas om vid ett årligt ungdomsfullmäktige. Vid
ungdomsfullmäktige deltar ungdomar tillsammans
med förtroendevalda och tjänstemän i kommunen.
De frågor som diskuteras ska främst vara frågor som
kommunen kan besluta om. I ungdomsrådet kan
man delta mellan 14–24 år.
De frågor som prioriteras vid ungdomsfullmäk­
tige är sedan de frågor som ungdomsrådet driver
det närmsta året. Vissa frågor är återkommande år
efter år och det gör att frågan befäst som en viktig
fråga. Ungdomars åsikter värdesätts på samtliga
förvaltningar. Målet är att ungdomar ska ses som
en naturlig del i beslutsprocesserna och inte något
som görs som en bisyssla. I oktober 2014 beslutade
Kommunfullmäktige att ytterligare förstärka ung­
domars inflytande och gav kommunstyrelseförvalt­
ningen i uppdrag att fastställa hur styrning, ledning
och uppföljning av arbetet ska stärkas. Idag deltar
ungdomar i ett flertal beslutsprocesser, från idé, pla­
Verksamhetsområde:
Ungdomsdialog
nering, genomförande, utvärdering, dokumentering
till återrapportering. Men det arbetet måste ytter­
ligare förstärkas, förhoppningsvis kan KF-beslutet
från oktober 2014 stärka arbetet ytterligare så att
det blir en samstämmighet i organisationen kring
ungdomars inflytande och delaktighet. Att få vara
med och bestämma i sin direkta arbetsmiljö på sko­
lan är grundläggande, men detta sker extremt olika
på skolor. Detta har utvecklats och kommer ytter­
ligare förstärkas när ungdomar kommer delta i att
kvalitetssäkra arbetet tillsammans utbildningsför­
valtningen ledningsgrupp.
Ungdomar har varit med i utvecklingen av arbetet
med att ta fram idrottspolitiskt program, skolplan,
kulturprogram med mera. Det finns idag en klar vil­
ja bland tjänstemän och politiker att involvera barn
och ungdomar i frågor som berör dem innan beslut
fattats. Det tar ibland längre tid och är ibland även
svårare men besluten blir sannolikt mycket bättre.
Genom att låta barn och unga delge sina synpunkter
tillförs en dimension som inte kan fås på annat sätt.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 263
Kapitel 12. Medborgarnas idéer
Haninge – Jordbrodialogen
Sammanfattning
Att gå från medborgardialog till medborgarnas dia­
log
Beskrivning
Dialogen startade som en medborgardialog kring
trygghetsskapande insatser i Jordbro och pågick
jan 2012–dec 2014. Målet var att stödja de positiva
krafter som redan finns, med utgångspunkten att
en långsiktigt hållbar dialog drivs av medborgarnas
egna engagemang, energi och delaktighet.
Lite förenklat kan man säga att Jordbrodialogens
form ändrades efter det första årets inledande erfa­
renheter. Från att dialogmötena i sin början samlat
många intresserade, gav flera av deltagarna uttryck
för en projekttrötthet mot slutet av året. Att Jord­
brodialogen dessutom föregåtts av olika former av
projekt och satsningar som kommit och gått genom
åren, alla med ambitionen att ”lyfta” platsen, bidrar
givetvis till denna inställning. De var också tydligt
att det fanns grupper av medborgare i Jordbro som
inte var representerade. För att möta detta gick vi
från en mer traditionell dialog med fokus på en­
skilda sakfrågor till att jobba mer med fokus på att
se platsens potential och möjligheter. I arbetet har
det varit viktigt att utveckla idén om dialog som ett
förhållningssätt. Dialogen har inte begränsats till en
enskild fråga eller specifik metod. Snarare än att dia­
logen bygger på att kommunens politiker och tjäns­
temän bjuder in medborgare till exempelvis stor­
möten, så har vi arbetat efter idén att medborgarna
är de som bjuder in kommunen – politiker och tjäns­
temän samt andra aktörer – till de aktiviteter som
de är engagerade i och i de former som passar. Att gå
från en medborgardialog till medborgarnas dialog. I
samverkan med andra har Jordbrodialogen bidragit
till att en rad arrangemang genomförts, föreningar
har startats, nätverk byggts upp och frågor lyfts till
förvaltningar i kommunen.
264 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Anna Högberg, processledare,
[email protected]
Johan Tirén processledare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
haninge.se/Jordbrodialogen
Verksamhetsområde:
Inflytande och delaktighet
Lärdomar
>>Att koppla dialogen till det som i någon mån
redan sker eller där vi ser att det finns möjlighe­
ter att något kan ske, med rätt stöd och förutsätt­
ningar. Det kan handla om medfinansiering eller
andra typer av stöd kring arrangemang, men även
att bolla idéer och hitta kontaktpersoner. Det har
varit viktigt att understödja befintliga nätverk
men även att se nya kopplingar mellan olika aktö­
rer på platsen och koppla samman dessa.
>>Att skapa kvalitativa möten där mötesformen inte
nödvändigtvis följer en mall med dagordning, och
där antalet deltagare inte setts som avgörande för
om ett möte varit lyckat eller inte.
>>Att hitta nyckelpersoner på platsen som redan
har tillgång till egna nätverk.
>>Att dialogen tar plats lika mycket i kommunhuset
som ute hos invånarna.
>>Det är viktigt att processledarna kan röra sig mel­
lan förvaltningsgränser och genom den hierar­
kiska ordningen i kommunen.
>>En dialogprocess som handlar om delaktighet,
inflytande och värderingar har svårt att få verklig
tyngd om man inte också samtidigt inbegriper
och utvecklar idéer kring social hållbarhet och
platsutveckling.
Helsingborg – Drottabladet.se
Sammanfattning
Inspirations-sajt för stadsdelen Drottninghög i Hel­
singborg.
Beskrivning
Drottninghög är ett bostadsområde som byggdes
som en del av miljonprogrammet mellan 1967–1969.
Nu driver Helsingborgs stad tillsammans med det
kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem ett
stadsutvecklingsprojektet DrottningH inom områ­
det. På Drottninghög finns många olika verksamhe­
ter. Alla verksamheter har egna kommunikationska­
naler för att nå ut till de boende, där man exempelvis
berättar om aktiviteter och evenemang. Det stora
antalet kanaler och det ”faktum” att informationen
fanns på så många ställen gjorde det svårt för bo­
ende och besökare att få en bild av vilka evenemang
och aktiviteter som sker i området. Därför fanns det
behov av ha en gemensam kommunikationskanal i
området där både verksamheter och boende kunde
kommunicera med en bredare publik.
Med anledning av detta skapade Drottadeltagar­
na en första version av Drottabladet. Fredagen den
13 juni startade vi en spännande resa där vi på under
3 timmar tog oss från ett tomt Wordpress skal till en
sajt med 10 st producerade artiklar. Drottabladet är
uppbyggt i wordpress vilket skapas enkelt med fär­
diga teman och är gratis. Det fungerar som ett blogg­
verktyg där de olika redaktörerna som blivit inbjud­
na kan gå in och skriva. Efter detta har Drottabladet
fyllts på med redaktörer och Dialog 3.0 har fungerat
som administratörer och bjudit in till skrivarverk­
städer och fortsatt att bjuda in redaktörer.
Ramverk för redaktörerna på Drottabladet.se
>>Vem är redaktör på Drottabladet? I första hand de
som ingår i det fysiska nätverket Drotta men även
boende eller personer med operativ koppling till
Drottninghög.
>>Vem ansvarar? Var och en är ansvarig utgivare
för sina producerade artiklar. Det är alltså inte
Helsingborgs stad eller annan organisation som
uppbär ansvaret för sajten utan detta är ett eget
initiativ av en grupp enskilda individer med stort
Drottninghögs intresse.
Kontaktperson:
Theréze Zetterberg, delprojektledare,
Dialog 3.0,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.drottabladet.se Om drottabladet.se
Verksamhetsområde:
Information, stadsutveckling.
>>Vilket fokus? Utgå alltid från att ”jag är en del av
Drottninghög” när du skriver dina artiklar. Du
skriver alltså INTE som en representant för nå­
gon organisation/förvaltning som ska informera
till området utan det är du som enskild person vill
dela med dig av dina upplevelser eller tipsa om
saker/event som är på g i Drottninghög och dess
närområde.
Sajten ligger på http://drottabladet.se och har cirka
170 sidvisningar i veckan (nov 2014), 30 stycken
word press-utbildade och aktiva redaktörer.
En av stadens lokaltidningar har fått upp ögonen
för Drottabladet och nu undersöker vi gemensam­
ma beröringspunkter och spånar potentiella fram­
tida samarbeten.
För att Drottabladet ska leva vidare och dra trafik
så behöver alla redaktörer gemensamt putta in mer
och spännande innehåll samt sprida länken och göra
sidan till en ”snackis” i sina olika nätverk
Det finns många fördelar att med en gemensam
kanal – det blir lättare att synliggöra vad sin verk­
samhet gör i ett tvärsektoriellt arbete, förbygger
olika budskap/ryktesspridning och grundar för bra
samsyn, det är lättare att få ett uppdaterat flöde med
fler skribenter. Genom att bjuda in boende ger vi
även dem ett ”demokratiskt verktyg” och en möjlig­
het att nå ut med sin röst/sitt budskap.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 265
Kapitel 12. Medborgarnas idéer
Huddinge – Demokratidagar
Sammanfattning
Huddinge har under tre år ordnat Demokratidagar
på initiativ av demokrati- och mångfaldsberedning­
en. Varje år har mellan 2600–3500 personer delta­
git i ca 60–80 aktiviteter under en vecka i oktober.
Beskrivning
Syftet är att ordna en mötesplats och skapa dialog
mellan förtroendevalda och invånare, föreningar,
högskola, föreningar, företagare, bostadsbolag,
kommunala verksamheter med flera. Det långsik­
tiga målet är att stärka det sociala kapitalet och öka
förtroendet människor emellan samt mellan kom­
mun och invånare i Huddinge. Huddinge demokra­
tidagar har varit en del av Europarådets ”European
Local Democracy Week” vilket tillfört en internatio­
nell aspekt.
Demokratidagarna innebär att förtroendevalda
och över 1000 elever för dialog på gymnasieskolor
och grundläggande vuxenutbildningar. Demokrati­
dagarna har under olika dagar haft olika kommun­
delar där dialoger och möten anordnats i samarbete
mellan olika aktörer. Demokrati- och mångfaldsbe­
redningen bjuder in till ”Open space”-möte för alla
invånare. Demokratidagarna har varit uppskattade
och deltagare har varje år gett snittbetyg 5, på skala
1 dåligt till 6 mycket bra. Inriktningen har varit att
fördjupa dialogen och bredda deltagandet snarare
än att öka antalet deltagare. Dialogen har fördjupats
av kanaler på facebook, filmer på youtube och en
särskild tidning har som tagits fram för information
till alla invånare. Målet är att över 2 500 personer
deltar och att deltagarnas genomsnittliga omdöme
överstiger 5 poäng. Projektbeställare för demokrati­
dagarna är kommunens ledningsgrupp.
I projektplanen specificeras ett antal aktiviteter
som ska ske:
1. Bjuda in föreningar, politiska partier och kom­
munala verksamheter att delta med aktiviteter.
2. För att stimulera till samarrangemang finns en
speciell budget samt nyckelpersoner från kom­
mun, föreningsliv, studieförbund och Södertörns
Högskola bjuds in till en gemensam förwork­
shop.
266 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Marcel Moritz, utveckligsledare,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
www.huddinge.se/demokrati, www.face­
book.se/huddingedemokratidagar
Verksamhetsområde:
Medborgardialog
3. Inom ramen för evenemanget bjuder demokratioch mångfaldsberedningen in till dialog mellan
förtroendevalda, invånare och andra aktörer i
form av Open Space eller World cafe.
4. Huddinge kommun deltar i Europarådets lokala
demokrativecka.
5. Inom ramen för evenemanget skapar kommu­
nens fyra gymnasieskolor, SFI och Grundvux
dialog mellan politiker och elever.
6. Elever från Huddinges gymnasieskolor erbjuds
möjligheten att göra en studieresa till Europa­
rådet och European Youth Centre i Strasbourg,
som resulterar i en öppen aktivitet under demo­
kratidagarna.
7. En kommunikationsplan med informations­
insatser före, under och efter evenemanget tas
fram.
Projekttiden sträcker sig från januari till december
och demokratidagarna äger rum en vecka i oktober.
Projektets budget har varit ca en halv miljon. De
största kostnaderna handlar om kommunikations­
insatser före, under och efter demokratidagarna i
form av programtidning och filmer, studieresor för
ungdomar till Europarådet samt stöd till samar­
rangemang i olika kommundelar. En slutrapport tas
fram för att bidra till nästa års planering.
Karlskrona – En enklare vardag
Sammanfattning
Att tydliggöra verkliga behov som företagare i Karls­
krona har och hur vi som kommun kan anpassa oss
till behoven i vår verksamhetsutövning.
Kontaktperson:
Tina Tidhammar, utvecklingschef,
[email protected]
Beskrivning
Webbadress där mer information finns:
http://www.karlskrona.se/sv/Arbete-Foretag/Enklare-vardag-for-foretagare-iKarlskrona/
Projektet, som vi valt att benämna En enklare var­
dag, är ett förvaltningsövergripande samarbete i
Karlskrona kommun som syftar till att ha en bättre
dialog med våra medborgare så att de verkliga beho­
ven får styra vår interna utveckling. I ett första ske­
de har det varit fokus på våra företagare i Karlskrona
men vi har som mål att även implementera detta ar­
betssätt inom fler delar av kommunens verksamhet.
Projektet har praktiskt bedrivits med ett antal
workshops för företagare inom ett flertal olika bran­
scher. Vid varje workshop användes en metod där
deltagarna gruppvis fick diskutera utifrån upplevda
problem i kontakten med Karlskrona kommun och
sedan i en större grupp diskutera förslag på förbätt­
ringar och eventuell vinst av att genomföra dessa.
De synpunkter som framkom handlade om hur vi
kan ge enklare hantering av ärenden i form av tydlig,
snabb och korrekt information om t.ex. anmälan,
lov och tillstånd. Även beslutsvägar, ökat behov av
samverkan samt att snabbt kunna få kontakt med
rätt person framkom som viktigt. Som förslag på för­
bättringar kom bland annat införande av Mina sidor
på webben, utvecklande av självservicetjänster som
håller ihop en hel process för sökanden (även om vi
är fler förvaltningar iblandade) mm.
Fler av deltagarna på våra workshopar visade ett
stort intresse av att fortsätta samarbetet med kom­
munen och det finns redan nu på påbörjade projekt
där företagare är delaktiga i kommunens utveckling.
Verksamhetsområde:
Näringsliv och företagsfokus
Bland annat arbetar kommunen nu fram en skylt­
policy där representanter från skylttillverkningsfö­
retag, fastighetsägare och centrumföreningen del­
tar. För att få en enklare och effektivare hantering
av ärenden ska kommunen under hösten fortsätta
med utveckling av bland annat självservicetjänster
och samtidigt se över det interna arbetssättet. Flera
av företagarna kommer då delta när vi arbetar fram
dessa självservicetjänster.
Genom att lyssna på de som vi finns till för (med­
borgare, brukare, företagare mm) har vi mycket
tydligare insett vikten av att faktiskt fråga efter och
lyssna till deras behov och önskemål. Det finns an­
nars en risk att vi som kommun utvecklar oss och
våra tjänster för att vi tror oss veta vilka behov som
finns, något som inte gynnar någon. Vi som ingått i
projektet En enklare vardag har som mål att visa på
vinsten av ett sådant här arbetssätt och försöker nu
sprida detta vidare i vår organisation som en bra me­
tod.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 267
Kapitel 12. Medborgarnas idéer
Karlstad – Kommunen på plats
Sammanfattning
Under namnet Kommunen på plats träffar kommun­
ledningen Karlstadsborna på deras hemmaplan.
Beskrivning
Kommunstyrelsens sammanträden är öppna för
allmänheten och hålls vanligtvis i en lokal i centrala
Karlstad. 2013 beslöt kommunstyrelsen att vissa
sammanträden skulle hållas på andra orter i kom­
munen för att fler Karlstadsbor skulle få chansen att
delta. Konceptet fick namnet Kommunen på plats.
Idén hämtades ursprungligen från den amerikanska
ambassaden som vid ett tillfälle utlokaliserade sin
verksamhet till Karlstad CCC (konferenscenter). De
erbjöd besökarna den service som vanligtvis finns på
ambassaden.
Motiven bakom att prova Kommunen på plats var
att det ska vara lätt för Karlstadsborna att komma i
kontakt med kommunen – både för att få del av kom­
munal service och för att kommunicera med tjäns­
temän och politiker. Tanken var att förutom själva
sammanträdet göra det möjligt att ställa frågor och
diskutera aktuella ämnen och projekt. Kommunen
på plats annonserades i lokaltidningarna och det la­
des även ut information på kommunens Facebook­
sida, hemsida och via andra digitala kanaler.
Den första Kommunen på plats hölls på en hög­
stadieskola på Rud hösten 2013. Förutom förtroen­
devalda och tjänstemän från kommunledningskon­
toret fanns kommunikatörer och representanter
från kommunens kontaktscenter på plats. Det fanns
möjlighet att lämna förslag och synpunkter direkt
till kommunen och vi bjöd även på fika. Uppslut­
268 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Per Wiker, strateg,
[email protected]
Verksamhetsområde:
Kommunövergripande
ningen från allmänheten var inte stor, vilket troli­
gen delvis berodde på att det inte fanns något uttalat
tema att diskutera.
Det andra Kommunen på plats hölls i Molkom,
ett mindre samhälle utanför Karlstads tätort. Också
här var kommunstyrelsens sammanträde en del av
programmet. Till detta kom det fler medborgare,
kanske beroende på att det fanns en naturligare ut­
gångspunkt med lokala intresseföreningar och ak­
tuella frågor att diskutera.
En lärdom är att medborgare är intresserade att
komma om det finns något konkret att prata om. Att
närvara på ett öppet kommunstyrelsesammanträde
räcker inte som incitament för att avsätta sin fritid.
Det är också viktigt att fundera på tillgängligheten,
som till exempel vilken tid man väljer att träffa med­
borgarna på detta sätt. Kanske får kommunstyrel­
sens ledamöter acceptera ett möte på kvällstid, när
folk har kommit hem från jobbet. Förutom den kon­
kreta nyttan är symbolvärdet stort i att prata med
invånarna på deras hemmaplan och i någon form
väntas Kommunen på plats därför få en fortsättning
i Karlstad.
Mark – Medborgardialog 2010–2014
Sammanfattning
Att pröva metoder för medborgardialog för att bygga
förtroende
Beskrivning
Målet med arbetet var att kommunmedborgarna på
ett enkelt sätt skulle få fram sina åsikter, förslag och
klagomål. Önskan var också att på detta enkla sätt få
kännedom om vad som rör sig i folkdjupet och visa
kommuninvånarna att vi finns tillgängliga för den
som vill träffa oss.
Medborgardialogerna har genomförts en gång i
månaden och då veckan före ett kommunfullmäk­
tigemöte. Medborgardialogerna har i de flesta fall
hållits i kommunhuset och då har alltid kommun­
fullmäktiges presidium varit närvarande. Under en
period deltog även de olika nämndernas presidium.
Tanken var då att ge besökarna möjlighet att ta upp
frågor som berörde just den nämnden som var före­
trädd.
Under den sista perioden under mandatperio­
den åkte presidiet runt till de olika småsamhällena
i kommunen.
Kontaktperson:
Lena Johansson, Medborgarkontoret,
[email protected]
Webbadress där mer information finns: www.mark.se
Verksamhetsområde:
Inflytande
Det har framkommit många bra synpunkter ute
hos kommunmedborgarna som förtjänar att kom­
ma fram och ges en möjlighet att belysas och kanske
också genomföras. Medborgardialogerna uppfat­
tades positivt bland Marks kommuns invånare. En
önskan var att denna typ av kontakt mellan kom­
munmedborgarna och politikerna skulle vara kvar
även framöver.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 269
Kapitel 12. Medborgarnas idéer
Mora – Demokratidag för Seniorer
Sammanfattning
Demokratidagar för seniorer äger rum varje år. Var­
je träff följs av en så kallad Hörring där uppföljning
sker.
Beskrivning
Målet med Demokratidagen är att ge Moras senio­
rer en röst och en möjlighet till delaktighet och in­
flytande i kommunen. Demokratidagen sker en gång
om året samt efterföljs efter en kortare tidsperiod av
en s.k. Hörring. Demokratidagen har hållits under
en period av fyra år hittills. Den senior, som önskar
vara med, får själv anmäla sitt deltagande. Deltagar­
antalet på demokratidagen har legat kring 40-talet
personer. Kommunen informerar om att en demo­
kratidag kommer att ske. Detta görs via närradio,
kommunens hemsida, annonser i tidningar samt
via olika nätverk. Moras Pensionärsråd har varit
remissinstans gällande vilka teman som skall gälla
under demokratidagen.
Vid själva demokratidagen har vi använt oss av en
metod som kallas Framtidsverkstad. Den är en de­
mokratisk och pedagogisk metod för att belysa och
tydliggöra gemensamma problem, formulera visio­
ner och utveckla idéer hos en grupp människor. Del­
tagarna var uppdelade i grupper med gruppledare
från kommunen. Under dagen gick man sedan ige­
nom metodens tre olika faser: Kritikfasen, Visions­
fasen samt Handlingsfasen.
Vid Kritikfasen lyfter man fram vad som är dåligt,
vad som saknas samt övrigt som man är missnöjd
med inom dagens tema. Här får deltagarna skriva
upp en ”värstalista” med synpunkter som man se­
dan får prioritera och sätta markeringar på. Dock
högst fyra markeringar per person.
Vid Visionsfasen får man nu möjlighet att pre­
sentera sina drömmar och visioner för att beskriva
det tema som behandlas. En ”bästalista” tas fram
där deltagarna får sätta markeringar på det som de
prioriterar.
Efter detta är det nu dags för Handlingsfasen.
Här jobbar man fram handlingsplaner utifrån en
mer djupgående dialog kring punkterna från Kri­
270 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
Kontaktperson:
Viveka Leksell, kommunikationschef,
Mora kommun,
[email protected]
Webbadress där mer information finns:
mora.se/Kommun--politik/Paverka-dinkommun/Demokratidagar-for-seniorer/
Verksamhetsområde:
Demokrati
tik- samt Visionsfaserna. Frågeställningarna VAD?
HUR? VEM? och NÄR? besvaras på varje punkt i
handlingsplanen. Dagen avslutas med en kort pre­
sentation av handlingsplanerna inför övriga delta­
gargrupper. Vid avslutningen berättas också om den
fortsatta processen vari handlingsplanerna i första
hand hamnar på kommunstyrelsens bord och se­
dan skickas vidare till berörda nämnder. Ett mindre
antal månader senare kommer en inbjudan till en
”Hörring”, där man i ett uppföljningsmöte får veta
mer om handlingsplanerna från demokratidagen,
d.v.s. vad som gjorts och vad som är på gång. Detta
presenteras av kommunens tjänstemän efter inled­
ning av kommunalrådet. Under Hörringen får man
sedan diskutera förslag och olika idéer från delta­
garna. Detta görs i grupper där en framgångsdetalj
är att dagens deltagande tjänstemän sitter med i nå­
gon grupp.
De lärdomar vi dragit och nyttorna med dialogen
är att det är ett mycket bra sätt att föra dialog. Vi har
fått in många inspel som vi annars inte skulle fått in
genom att ha denna dialogform. De som leder demo­
kratidagen får inte styra för mycket men samtidigt
måste man hålla i dialogen och se till att alla kom­
mer till tals. Planen och genomförandet av uppfölj­
ningen kan förbättras. Vi borde också pröva lite an­
dra dialogformer för att inte fastna i gamla mönster.
Stockholm – Medborgardialog på Södermalm
Sammanfattning
Det övergripande syftet med medborgarförslag och
medborgardialog är att öka delaktigheten genom att
ta till vara medborgarnas förslag och idéer till hur
stadsdelsområdet kan utvecklas och förbättras samt
få bättre underlag inför beslut.
Beskrivning
Invånare och föreningar inom Södermalms stads­
delsområde har sedan hösten 2007 möjlighet att
lämna medborgarförslag på sådant som faller inom
nämndens ansvarsområden, det vill säga förskola,
omsorg om äldre eller stöd till personer med funk­
tionsnedsättning, socialtjänst, demokratifrågor och
parkmiljöfrågor.
Nämnden har brukardialoger i form av brukar­
medverkansavtal med bland annat bostadsrättsför­
eningar, koloniträdgårdsföreningar och enskilda
medborgare. Det innebär att föreningarna eller
medborgarna får sköta om en parkyta som Stock­
holms stad äger. Förutom att brukarmedverkan kan
skapa en social samvaro, kan parken eller naturmar­
ken få den där ”lilla extra” omvårdnaden. Det kan
handla om att utföra extra intensiva skötselåtgär­
der som stadsdelsförvaltningen saknar resurser för.
Exempel på vad brukarmedverkan kan innebära är
att till exempel plantera blomsterlökar, anlägga od­
lingslotter, sätta upp fågelholkar som gynnar fågel­
livet och röja lövsly.
Inför parkupprustningar i stadsdelsområdet
bjuds närboende in till samråd för att tycka till om
och lämna synpunkter på förslag till förändringar
i parkerna. Dialog kan även ske med närboende
när förvaltningen behöver ta ner ett träd eller göra
en mindre förändring av till exempel en lekplats i
stadsdelsområdet.
Inom det brottsförebyggande arbetet, Söder­
andan, sker dialog med företagare och boende i
stadsdelsområdet. Syftet är att skapa ett tryggt
stads­delsområde. När det gäller parkskötseln sker
Kontaktperson:
Mats Christenson, stadsmiljösekreterare,
[email protected]
Webbsida med mer information:
http://www.stockholm.se/OmStockholm/
Politik-och-demokrati/Du-kan-paverka/
Medborgarforslag/
Verksamhetsområde:
Inflytande
regelbundet dialog med bostadsföreningar och hy­
resgäster. Syftet är att bidra till väl underbyggda be­
slut inför en förändring i parkmiljön.
Lärdomar
Under åren 2007 till 2013 har nämnden behand­
lat 53 medborgarförslag. Många av medborgarför­
slagen har inneburit att nämnden bifallit och gett
förvaltningen i uppdrag att genomföra. En lärdom
är att medborgarna ofta kommer med förslag om
förändringar som förvaltningen inte på egen hand
skulle kunna komma på. Utmaningen är dock att ba­
lansera allmänintressen mot möjliga särintressen.
Exempel på två bra medborgarförslag:
Anläggandet av en vattenlek på centrala Söder­
malm. Vattenleken, som består av vattenstrålar som
sprutar upp från marken, är mycket populär bland
barn i området.
Anläggandet av solstolar i Bergsgruvan. Solsto­
larna har blivit mycket populära och omtyckta att
använda soliga dagar.
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 271
Medborgardialoger
250 exempel från Sverige
Under hösten 2014 inbjöd SKL kommuner, regioner och landsting att skicka
in exempel på medborgardialoger och på system för dialoger. Det är denna
samling som du håller i din hand. Den innehåller en bredd på dialoger inom
många olika områden, på många olika sätt och med ett gemensamt syfte att
skapa möjlighet till delaktighet, inflytande och medskapande för sina med­
borgare.
Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se
ISBN 978-91-7585-253-9
Post: 118 82 Stockholm
Besök: Hornsgatan 20
Telefon: 08-452 70 00
www.skl.se