Glad Sommar!

nr
4
2010
årgång 103
Glad
Sommar!
LEDARE:
BOKSLUT
SFBF OCH SBF BILDAR
SJÖBEFÄLSKARTELLEN
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
1
LEDARE.
BOKSLUT
N
är jag nu sätter mig ner för att
skriva min sista ledare, som anställd och verkställande direktör i
SFBF sedan 32 år tillbaka, far det många
tankar både positiva och negativa genom
mitt huvud. Det positiva speglar sig
främst i att jag fått företräda er, mina
kollegor och har fått syssla med frågor
som legat och som fortfarande ligger
mig varmt om hjärtat – medlemmarna
och sjöbefälens bästa. Jag hade nog haft
svårt att arbeta fackligt för andra grupper, då yrkesfrågorna har betytt mest
för mig, såsom arbetsmiljö, sjösäkerhet,
miljöskydd och sociala frågor samt löner
och allmänna anställningsvillkor.
När jag invaldes i föreningens centralstyrelse på 70-talet och fortfarande
seglade som befälhavare i Svea/Silja,
var en av de frågor, som jag drev; en
sammanslagning av SFBF med dåvarande Svenska Maskinbefälsförbundet,
numera Sjöbefälsförbundet. Det blev
dock inget positivt gensvar då från föreningen. Både SFBF och SMBF arbetade
dock något så när i samma riktning
och samarbetet ökade under våra år i
SALF/Ledarna för att sedan försämras,
när SFBF lämnade Ledarna och SMBF/
Sjöbefälsförbundet blev kvar.
Nu så här tolv år efteråt har båda
organisationerna tagit ett kongressbeslut
på att arbeta för en sammanslagning. I
ett första steg mot ett vidare samarbete,
som förhoppningsvis skall leda till en
fusion, bildades Sjöbefälskartellen den
26 maj, en ideell förening, med klara
riktlinjer om hur förhandlingssamarbetet skall ske. Detta innebär också att
vi redan nu kan vi börja rationalisera
arbetet genom att vi företräder varandra, framför allt i förhandlingsarbetet.
2
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
Detta är enligt mitt förmenande ett stort
historiskt steg framåt mot en gemensam
organisation för allt sjöbefäl.
Här vill jag verkligen personligen
önska lycka till. Speciellt med så många
viktiga frågor på agendan nu och då
framförallt frågan om en framtida
svensk sjöfartspolitik, då är det viktigt
att vi står enade.
Det negativa under årens lopp har
inte enbart varit en minskande svensk
handelsflotta med ett mindre antal befäl
här hemma seglande under svensk flagg.
Det som oroar mig mer är det alltmer
minskande intresset från politiker,
departement och andra beslutsfattare
för en konkurrenskraftig handelsflotta
med kompetent personal under svensk
flagg.
Den nu, förhoppningsvis, genomgångna finanskrisen tillsammans med
bristande vilja, kunskap och förståelse
från statsmakternas sida har fått ödesdigra konsekvenser för den svenska sjöfarten. Rederierna flaggar ut sina fartyg
för att uppnå bättre konkurrensfördelar
och bättre lönsamhet, påhejade av sina
långivare. De nyutexaminerade sjöbefälen flyr ut ur landet för att i en del fall få
ihop tid för sina behörigheter samt för
att få jobb som juniorbefäl. Detta gäller
även det mer erfarna och specialutbildade befälet. Här på den internationella
marknaden är de mer än välkomna, då
det fortfarande råder en besvärande befälsbrist runt om i världen trots krisen.
Vissa beräkningar som gjorts visar att ca
3400 behöriga svenska befäl befinner sig
utomlands inom internationella sjöfartsnäringen. Skall vi få dessa tillbaka måste
vi skapa system så att de kan bo kvar i
Sverige med sina familjer under rimliga
Christer Lindvall, vd, SFBF.
sociala förhållanden.
Vad har då den svenska regeringen
gjort? Man (läs Åsa Torstensson på
Näringsdepartementet) har bland annat tillsatt tre utredningar, av vilka två
lämnat sina rapporter till Näringsdepartementet och vi skall lämna svar på dessa
i slutet av augusti.
Den första rapporten är en studie
över det framtida rekryteringsbehovet
till sjöfarten: Handlingsplan för ökad
rekrytering av personal till Sjöfartssektorn (SjöV 08-03114) Enligt föreningens
uppfattning är denna helt överflödig
i nuvarande situation. Vi har ett stort
överskott av sökande till utbildningarna,
även om det skulle behövas lite fler maskinbefäl. Det stora problemet är dock
nästa steg. Det fattas praktikplatser för
studenter samt eventuella restpraktikplatser efter avslutad examen. Sedan är
det också bristen på jobb efter erhållen
behörighet.
Jag har också efterhört om det råder
personalbrist på andra områden inom
klustret. Så verkar dock inte vara fallet
idag. Naturligtvis kommer det att på sikt
att bli en brist på kompetent personal
inom näringen med sjöbakgrund med
nuvarande politik. Det löser man inte
med enbart ett större intag till sjöfartshögskolorna.
Det är skrämmande att politiker,
andra beslutsfattare och redare lockar
in ungdomar med fagra löften till en
utbildning de inte kan slutföra på
grund av bristande vilja och resurser.
Dessutom med stora svårigheter att få
jobb i Sverige. I andra sammanhang
skulle detta kallas för lurendrejeri. Från
föreningens sida upplyser vi studenterna
om detta på våra informationsmöten och
>
INNEHÅLL.
sid 4-7
UTFLAGGNINGEN
FORTSÄTTER
FACKLIG GRUNDKURS
SFBF OCH SBF HÅLLER EN GEMENSAM
FACKLIG GRUNDKURS UNDER VECKA
46. MER INFORMATION OM EXAKT
DATUM OCH ANMÄLAN KOMMER I
NAUTISK TIDSKRIFT NR 5 OCH PÅ
www.sfbf.se
> rekommenderar dem att lämna Sverige
efter avslutad utbildning.
Den andra rapporten är: Tillväxtanalys rapport om Sveriges sjöfartssektor
(Tillväxtanalys dnr: 2010/098). Den
å sin sida borde aldrig ha fått lämna
departementet för att gå ut på remiss.
Den saknar alla krav på saklighet, som
man måste kunna ställa på fakta i en
offentlig rapport. Det gäller såväl sjöfartens nuvarande villkor och situation
som framtiden. Det framgår tydligt att
inga sakkunniga på sjöfart har fått lämna
synpunkter på rapporten eller rättat den
innan den lämnades.
Undertecknad står med som delaktig,
men har varken blivit intervjuad eller
hörd trots sådana uttalade löften. Vid
ett stormöte överlämnade jag en kopia
av en skrivelse till Sjöfartsforum, till utredaren, samt två av mina tidigare ledare
i NT. De föranledde ingen åtgärd eller
några förändringar i rapporten, trots att
det var påpekanden om rena sakfel.
Denna typ av rapport är totalt förödande, om det är den och andra, som
skall ligga till grund för eventuella propositioner, som sedan politikerna skall ta
ställning till. Detta innebär att de måste
ta beslut på helt felaktiga grunder.
(Forts. på sid 9)
I fjol försvann ett 20-tal
fartyg från svensk flagg
och utflaggningen fortsätter. För många ombordanställda innebär det högre
lön samtidigt som man
mister rätten till avdrag
för exempelvis pensionssparande och bolåneräntor.
På sikt riskerar jobben att
försvinna utomlands.
Torrevieja, Spanien.
FOTO: MARIE HALVDANSON
sid 8
SFBF OCH SBF BILDAR SJÖBEFÄLSKARTELLEN
Sveriges Fartygsbefälsförening, SFBF och Sjöbefälsförbundet, SBF har vid ett gemensamt styrelsemöte beslutat att inleda ett förhandlingssamarbete under namnet
Sjöbefälskartellen. I princip alla SFBFs och SBFs förhandlingsärenden kommer att handläggas i Sjöbefälskartellens namn från och med den 1 juli i år. Sjöbefälskartellen bygger på att befälsorganisationerna önskar ett
närmare samarbete som så småningom ska resultera i en
gemensam organisation.
...dessutom:
Ökat färjeresande under flygstoppet sid 10-11,
Vinnarna i Sjöfartens Kultursällskaps novelltävling sid 12-13,
Sjömanshusstiftelsens belöningsdag sid 14-15,
Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen informerar sid 18-19,
YEAR OF THE SEAFARER - I skärgårdens tjänst i över 30 år sid 20-21,
Lodskott & Pejlingar sid 22-23,
Korsord sid 25, Inträdesanmälan sid 28 mm.
Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar
och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur.
Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: [email protected] Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015,
fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt
material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: ’’SJÖPAKETET’’ - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739861649, ankie [email protected] Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379.
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
3
SJÖFARTSPOLITIK.
UTFLAGGNINGEN
fortsätter
I fjol försvann ett 20-tal fartyg från svensk flagg och utflaggningen fortsätter.
För många ombordanställda innebär det högre lön samtidigt som man mister rätten
till avdrag för exempelvis pensionssparande och bolåneräntor.
På sikt riskerar jobben att försvinna utomlands.
– Det smakfulla i det här är att redarna
försökt göra det bästa av situationen och
låtit besättningarna följa med. Men när
någon slutar kommer man med största
sannolikhet inte att ersätta vakansen
med en svensk, säger Jörgen Lorén,
Fartygsbefälsföreningens ordförande
och befälhavare i Stena Line.
Hösten 2008 vändes brinnande högkonjunktur till djup kris. Nergången
slog hårt mot världens redare, inte minst
de svenska som på grund av ogynnsam
sjöfartspolitik dras med jämförelsevis
stora utgifter. Konsekvensen har blivit
att flera valt att lämna den blågula flaggen för sådana med mer lukrativa villkor,
framför allt den danska och färöiska. I
fjol försvann 19 fartyg om 500 brutto
eller mer från det svenska skeppsregistret och från årsskiftet och fram till
i slutet av april i år har ytterligare åtta
lämnat. Som ombordanställd innebär
utflaggningen en omställning. Den mest
grundläggande är att man inte längre har
en svensk inkomst, vilket bland annat
har effekt på lönen.
– Men det är svårt att säga något
generellt om lönen. Hur mycket man får
beror på vilket land man flaggar till och
hur stor ersättning man lyckas förhandla
fram. I exempelvis Danmark brukar den
bli lite högre, säger Jörgen Lorén.
Men även avdragsrätten i deklaratio4
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
nen påverkas. Den som saknar svensk
inkomst kan heller inte göra avdrag
för exempelvis bolåneräntor och privat pensionssparande. Tommy Wallén
arbetar med internationella frågor på
Skatteverket.
– Du måste ha en skattepliktig inkomst i Sverige för att ha något att göra
avdrag mot. Den som har hus kan göra
ränteavdrag mot den del som utgör
fastighetsavgiften på maximalt 6 000.
Räntekostnader som överstiger det beloppet får man inte göra några avdrag
för, säger han.
Att avdragsrätten försvinner kan
innebära stora försämringar.
– För den som inte kan skriva över
lånen på en fru eller sambo kan det
här slå mycket hårt. Det kan handla
om åtskilliga tusenlappar, konstaterar
Jörgen Lorén.
Hur det sociala skyddsnätet med
pensioner, sjukförsäkringar och annat
påverkas beror på vilken flagg fartyget
byter till och det avtal som sluts mellan
fack och redare. För de som gått till
dansk eller färöisk flagg har de svenska
facken fått vara med och förhandla
fram de nya avtalen. Fartygsbefälsföreningens Tomas Sjöstedt har deltagit i
flera sådana förhandlingar. Han säger
att skillnaderna i social trygghet inte blir
särskilt stora i praktiken även om in- och
utbetalningar går via andra instanser än
dem man är van vid.
– Istället för att vända dig till Försäkringskassan när du är sjuk och den
redarskyddade tiden tar slut går du till
ett privat försäkringsbolag som arbetsgivaren tecknat avtal med. Man får också
en privat pensionslösning, säger Tomas
Sjöstedt.
Vid ut- och omflaggningar inom Norden har de fackliga organisationerna ett
nära samarbete, säger Jörgen Lorén. När
det ryktas om att ett fartyg är på väg över
tar föreningarna kontakt med varandra
för att lösa det praktiska.
– Vi har ett genuint samarbete med
våra nordiska broderorganisationer och
det är inte några större skillnader mellan
våra avtal, säger han.
Men det är bara när fartyg går till
Danmark och Färöarna som de svenska
facken kan vara med och förhandla fram
villkoren för dem ombord. Under andra
flaggor är det lokala avtal och det landets
sociala skyddsnät som gäller, även för
svenskar.
– Seglar du i till exempel Star Cruise
har du dollaravtal och där finns ingen
som helst avsättning för exempelvis
pension. Det får du sköta helt själv, säger
Tomas Sjöstedt.
Enligt Fartygsbefälsföreningens
representanter som varit involverade i
BUNKRING AV LNG
BÄST SHIP TO SHIP
B
unkring av LNG, Liquefied
Natural Gas, sker bäst ship to
ship. Det har ett samarbetsprojekt mellan Svenskt Marintekniskt
Forum, Göteborg Energi, Gasnor, Aga
Cryo AB, Det Norske Veritas, White
Smoke AB och FKAB Marine Design
kommit fram till.
I Norge bunkras idag mindre LNGfartyg med slang från lastbil. Dessutom
finns fasta anläggningar i land som
utflaggningarna har skillnaderna för sjömännen ombord inte blivit särskilt stora.
Ett mer långsiktigt och övergripande
problem är att jobben hotas eftersom
de internationella registren inte kräver
några svenskar ombord.
– Manskapet kommer inte ha en
chans eftersom svenskarna är så mycket
dyrare än andra. På sikt tror jag även att
de svenska befälen ligger i riskzonen.
Seniorbefälen kan nog vara ganska säkra
men yngre befäl utan specialkompetens
kommer att få det svårt. Jag ser inga
fördelar för våra medlemmar med den
utflaggning som nu sker, säger Jörgen
Lorén.
Och utflaggningen fortsätter. Villkoren under svensk flagg är för dåliga anser
många, och huruvida det blir en förändring i den svenska sjöfartspolitiken
återstår att se. I höstas gav regeringen
myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag
att se över svenska redares konkurrenskraft och efter sommaren ska den
rapporten publiceras. Men oavsett vad
som föreslås i den tvivlar Jörgen Lorén
på att de fartyg som nu lämnar Sverige
kommer tillbaka.
– Jag skulle bli väldigt glad om de
gjorde det men också mycket förvånad.
Det är en ganska stor och kostsam apparat att byta flagg.
Linda Sundgren
passar för vägfärjor.
- En fast tankstation i land kan vara
lösningen för vissa speciella fartyg, typ
vägfärjor som i Norge, men för övriga
fartyg är det bunkring från bunkerbåt eller tankbil som gäller, säger Magnus Wikander, marknadsansvarig vid FKAB
Till utmaningarna med bunkring ship
to ship hör att göra det säkert. LNG
håller så låg temperatur som minus 163
grader, vilket kräver särskilda material i
tankar, rör och system.
LNG övergår snabbt i gasfas om
det kommer ut, och sprids fort eftersom det är lättare än luft. Det är dock
lättantändligt vid viss koncentration i
luft, vilket man måste ta hänsyn till.
Risken för större utsläpp är dock
liten eftersom man kan ha sensorer
som känner av tryckfall i systemet
och stänger detta i sådana fall.
Agneta Olofsson
IN- OCH UTFLAGGNINGAR
I SVERIGE
ÅR
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
REGISTRERADE
26
24
7
13
13
26
28
12
16
16
12
13
25
32
17
22
34
19
22
5
4
TOTALT
AVREGISTRERADE
16
222
16
212
24
204
33
221
20
241
16
248
16
238
37
226
25
251
14
260
13
258
13
259
16
259
22
250
26
240
16
249
33
243
20
242
24
243
19
245
8
259
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
5
UTFLAGGNINGEN.
OROombord
Jobben, lönerna och det sociala skyddsnätet.
Tal om utflaggning väcker både frågor och oro ombord.
G
ustaf Sigurdsson är befälhavare på
tankfartyget ”Furenäs”. I slutet
oktober förra året fick han och
övriga besättningen reda på att rederiet, Furetank, tänkte flagga ut. Ett par
månader senare plockades den blågula
flaggan ner och ersattes med Färöarnas
rödblå kors.
– Jag har varit till sjöss i över trettio år
och bara seglat på svenska fartyg så lite
konstigt känns det allt. Man har alltid
varit rätt stolt över den svenska flaggan
och Färöarna har jag ingen relation till.
Men det är inte så ofta man tänker på det,
man gör sin törn och sen vill man hem
till frugan, säger Gustaf Sigurdsson.
Han berättar att utflaggningsbeskedet
skapade en del oro. Samtliga ombord
erbjöds fortsatt anställning men ingen
visste riktigt vad flaggbytet skulle få för
konsekvenser.
– Initialt pratade vi mycket om vad
som skulle hända med pensioner, sjukförsäkringar, a-kassa och så vidare. När
6
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
man bara seglat svenskt har man ingen
koll på vad som gäller under andra flaggor och vi var oroliga för hur det skulle
bli.
Nu när förändringen är genomförd
sedan några månader tillbaka är Gustafs
bedömning att det sociala skyddet är
okej. Men han tycker att det är lite svårt
att överblicka och förstå i alla delar.
– Facket har förhandlat fram en pension, men det är svårt att bedöma om
man hade fått mer eller mindre om man
stannat under svensk flagg. Sjukförsäkringen verkar bra och vad jag har förstått
har vi som boende i Sverige också rätt
till svensk sjukvård.
Men det finns fortfarande frågetecken, säger Gustaf, som tycker att
informationen kunde ha varit bättre.
– Den har inte varit dålig, men ofullständig. Hela flaggbytet gick fort, det
tog bara ett par månader, och man har
fått ta reda på ganska mycket själv.
Lönerna ombord har generellt blivit
bättre, säger han. Dessutom har den
svenska kommunalskatten ersatts av
en enhetlig och relativt låg skattesats i
nivå med de lägsta kommunalskatterna i
Sverige. Men utflaggningen har ändå inte
blivit en plusaffär för alla. Eftersom man
inte längre beskattas i Sverige försvinner
också rätten till de svenska avdragen.
– Den som har huslån och renoverar
och bygger om blir förlorare eftersom
man varken får dra av för räntor eller
göra rotavdrag. Den som bor i lägenhet
blir vinnare, säger Gustaf.
Tärntanks ”Tärnvik” hör också till
dem som lämnat det svenska skeppsregistret det senaste halvåret. Hon går
numera under dansk flagg. Befälhavare
Bert Dahlberg berättar att de två stora
frågorna som väcktes när flaggbytet
aviserades var jobben och lönerna.
– Men alla fick behålla jobben och rederiet har skött det snyggt på det sättet.
De kunde ju ha kickat alla om de hade
velat, säger han.
UTFLAGGNINGEN.
www.seatime.se
Fortsatt svensk service för utflaggade fartyg!
För svenska fartyg som byter till annan agg erbjuder vi möjligheten att avtala om tjänster från Sjömansservice,
under förutsättning att det nns svensk besättning ombord. Det gäller också vårt lmavtal med svenska och utländska biolmer.
Sjömansserviceavtal kostar 20 000 kronor per fartyg och år och i avtalet ingår tjänster som vi vet uppskattas
av svenska sjömän:
Svensk TV på DVD
Dagsnyheter via e-post
Besök ombord i vissa hamnar
Sjömansbibliotekets böcker och ljudböcker
Organiserad motions- och tävlingsverksamhet
Tidningen Sjörapporten med Utkik (10 nr/år)
Filmavtalet innebär att fartyget får sex nya lmer varje månad. Sjömansservice garanterar ett urval av de
senaste och mest sevärda lmerna som visas på bio i Sverige och kostnaden baseras på antalet besättningsmedlemmar ombord.
Mer om Sjömansservice på www.seatime.se.
Teckna avtal med Sjömansservice via telefon eller e-post
011-19 10 00 (vx)
[email protected]
Lönemässigt blev det ingen större
skillnad.
– De danska lönerna ligger generellt
sett högre än de svenska så vi hade hoppats på mer. Just nu är det inte förhandlingsläge men vi hoppas få lite mer när
marknaden lättar.
I det dagliga arbetet ombord har
flaggbytet medfört vissa mindre förändringar, säger Bert. ”Tärnvik” har fått ett
nytt löneprogram eftersom det gamla
inte var kompatibelt med det danska
systemet och vid de återkommande
hälsokontrollerna för sjömän måste de
ombord ha ett BMI (Body mass index)
på maximalt 40 för att bli godkänd, i
enlighet med det danska regelverket.
– Men det behöver inte betyda att
man blir av med jobbet om man ligger
över den gränsen, säger Bert. Läkaren
ska också göra en bedömning av rörlighet och så vidare så det kan gå bra
ändå.
När det gäller myndigheternas in-
spektioner kommer de att minska något,
säger han.
– Vi har blivit av med en instans
eftersom klassen sköter den årliga
besiktningen här istället för Sjöfartsinspektionen. Och det är bra. I fjol satt jag
två dagar med en svensk inspektör och
det är alldeles för mycket. Men vettingar
och annat kommer vi inte ifrån.
För ”Furenäs” del tror Gustaf Sigurdsson att det snarare kan bli lite
mer kontroller än tidigare. Den färöiska
flaggen är grålistad vilket skulle kunna
väcka myndigheternas intresse.
– Vi har pratat lite här ombord om
vad det kan innebära och vi tror att det
kanske leder till hårdare kontroller. Men
jag känner mig lugn, vi har bara bytt
flagg och driver och underhåller fartyget
precis som innan så det är egentligen
ingen skillnad, säger han.
Vad utflaggningen kommer att leda
till i förlängningen är fortfarande ett
frågetecken. På ”Furenäs” är idag befäl-
havare, chief, överstyrman och kocken
svensk men om det kommer att fortsätta
vara så säger Gustaf att han inte vill
spekulera kring.
– Men det är klart man funderar över
vad som kommer att hända med de
svenska jobben i förlängningen. Men
man vet ju heller inte om rederiet kommer att flagga tillbaka till Sverige om det
blir några förändringar.
Bert Dahlberg tror dock att antalet
svenskar ombord kommer att minska
efterhand.
– Om någon svensk slutar lär det
inte bli någon ny svensk ombord. Det
är inget uttalat från rederiet, men förmodligen blir det så. Socialt är det inte
det så bra, även om de filippinarna vi har
ombord har varit här i flera år och är bra
folk, säger han.
Linda Sundgren
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
7
SFBF.
Ett historiskt beslut
Sjökaptensring
Sveriges Fartygsbefälsförening
kan i samarbete med
Svenskt Guldsmide & Design AB
erbjuda
sjökaptensringar
till ett förmånligt pris.
Ringarna finns
i två olika varianter:
18 K rödguld à 6 075:(+ postförskott)
rödguld/vitguld,
18 K à 6 400:(+postförskott)
I priserna ingår moms,
valfri gravyr och ett snyggt etui.
Svenskt Guldsmide levererar en
exklusiv ring av högsta kvalitet,
utförande och finish.
Som en extra köptrygghet lämnas
1 års kvalitetsgaranti mot
eventuella fabrikationsfel,
räknat från leveransdagen.
För ytterligare information och
beställning kontakta
Agneta Häll
på kontoret i Stockholm,
tel 08-10 60 15.
8
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
...OCH EN HISTORISK BILD. SBFs ordförande Örjan Liljeroth, SFBFs VD Christer Lindvall, SFBFs ordförande
Jörgen Lorén och SBFs VD Christer Themnér undertecknar överenskommelsen om att bilda Sjöbefälskartellen.
FOTO: MARIE HALVDANSON
SFBF OCH SBF BILDAR
SJÖBEFÄLSKARTELLEN
Sveriges Fartygsbefälsförening, SFBF och Sjöbefälsförbundet,
SBF har vid ett gemensamt styrelsemöte beslutat att inleda ett
förhandlingssamarbete under namnet Sjöbefälskartellen.
I princip alla SFBFs och SBFs förhandlingsärenden kommer att handläggas i Sjöbefälskartellens namn från och med den 1 juli i år.
Sjöbefälskartellen bygger på att befälsorganisationerna önskar ett
närmare samarbete som så småningom ska resultera i en gemensam
organisation.
D
e centrala löneförhandlingarna i höst
inleds med en gemensam avtals - och
klubbordförandekonferens den 6-7
september. Efter konferensen hålls ett
gemesamt styrelsemöte.
Avtalskonferensen kommer att ge
riktlinjerna för nästa års avtalsrörelse.
Yrkandena fastställs i en gemensam
förhandlingsdelegation som består av
förbundens styrelser. Respektive organisation undertecknar de godkända
centrala överenskommelserna för egen
räkning.
I princip alla andra förhandlingsä-
renden handläggs i Sjöbefälskartellens
namn. En förhandlingsframställan ställd
till en av organisationerna, kommer att
anses vara ställd till Sjöbefälskartellen.
Specialavtal kommer också att tecknas
i Sjöbefälskartellens namn. Den förhandlande ombudmannen representerar
både SFBF och SBF i Sjöbefälskartellens
namn. De avtal som träffas kommer att
bäras av båda befälsorganisaionerna.
Enskilda medlemsärenden kommer
även fortättningsvis att handläggas av
respektive organisation.
MARIE HALVDANSON
SFBF.
CHRISTER LINDVALLS LEDARE
- FORTS. FRÅN SID. 3
En annan sak som är skrämmande,
är att forskare och studenter blir totalt
vilseledda av sådana rapporter. De måste
kunna lita på att offentliga rapporter är
faktariktiga. Observera att vi i detta fall
ej har framfört synpunkter på slutsatser
och förslag till åtgärder, då vi anser att
det är upp till skribenterna/utredarna.
Synpunkter på detta kommer vi att
framföra i vårt eventuella remissvar.
Den tredje utredningen, som är på
gång är den om bl.a ett införande av ett
Svenskt Internationellt Skeppsregister
(SIS). Den skall överlämnas till Näringsdepartementet i medio oktober, alltså
efter valet. Vad vi sett så här långt och
vårt deltagande i referensgrupper tror
jag borgar för en helt annan slutprodukt
än de övriga två. Men fortfarande förstår
vi inte vad ett SIS skulle tillföra Sverige
och svensk sjöfartsnäring i form av kompetens. Det innebär bara på sikt, eftersom vi har facit i hand från Norge och
Danmark, att ett antal redare som äger
ett antal fartyg med såväl besättningar
som rederikontor i billigare länder. (se
ledare i NT 08/09 och 02/10 på www.
sfbf.se) kan bo kvar i Sverige. Det tillför
inget till den framtida kompetensen.
Vissa registreringsavgifter kommer de
väl att betala men tillsynen kommer väl
att skötas av klassen som är ett annat
önskemål.
Vår handelsflotta har idag krympt till
en storlek, så vi kan inte längre annat än
utgöra en svag röst i IMO och EU som
helt domineras av större sjöfartsnationer. Har vi dessutom ingen sakkunskap,
när det gäller den operationella sidan i
de delegationer som företräder Sverige
internationellt står vi ännu svagare i vissa
frågor. De gäller ju inte bara att ta fram
nya eller förbättra gamla regelverk, utan
man måste förutse vad de får för konsekvenser i det praktiska livet. Som exempel kan anges fatigue-frågan (vilotider)
och sjömännens rätt att gå iland (ISPSkoden) mm. Jag vill här understryka att
jag inte vill kasta någon som helst skugga
över den svenska delegationens insatser
i olika sammanhang, men min bestämda
uppfattning är att sakkunskap med sjöbakgrund måste finnas med. Annars är
det stor risk att vi hamnar i fler sådana
rapporter och regler som får helt andra
effekter än de tänkta.
Politiker och andra beslutsfattare
måste förstå att Sverige behöver en
konkurrenskraftig svensk handelsflotta med kompetent personal ombord. EU har insett att EU-länderna
behöver det, varför inte Sverige?
Jag lämnar nu föreningen med pension den sista augusti, men kommer att
fortsätta verka inom IMO mm såsom
representant för SFBF och president för
IFSMA, om jag blir omvald i juni.
Slutligen vill jag här passa på och
tacka er kongress- och styrelseledamöter, förtroendevalda, alla er medlemmar
och alla medarbetare på kansliet för allt
det stöd jag känt och fått genom åren,
utan vilket jag inte hade kunnat utföra
mitt jobb. Detta även om jag inte alltid
har kunnat leva upp till alla era förväntningar. Ni skall veta, att det alltid är en
balansgång i ett sådant här arbete. Man
kan inte tillfredsställa alla.
Jag vill också tacka alla med- och
motparter för det goda samarbetet vi
haft genom åren. Trots att vissa av er inte
alltid delat våra åsikter i förhandlingar,
har vi ändå kunnat skilja på sak och
person, vilket jag menar är ett måste för
att kunna känna förtroende och respekt
för varandra.
Tack än en gång för att jag fått förmånen att arbeta tillsammans med er alla i
ett arbete som förutom att det har krävt
mina yrkeskunskaper även har mer eller
mindre blivit min fritidssysselsättning.
Till sist önskar jag Sveriges Fartygsbefälsförening, vår förening, all lycka i
framtiden och en god seglats.
Christer Lindvall, VD, SFBF
AVTALSKRAV 2011
Avtalskrav inför kommande avtalsrörelse ska vara föreningen tillhanda senast den 13
augusti i år. Kraven kommer att behandlas på SFBFs och SBFs gemensamma avtals- och
klubbordförandekonferens den 6-7 september.
MARGARETA OCH RICKARD
ZEDELERS FOND
Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän,
som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening.
För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom
eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person.
Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar.
Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: www.sfbf.se eller
beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15.
SFBF GER
5 000 KRONOR
TILL CHILE
SFBFs styrelse har beslutat att
skänka 5 000 kronor till broderorganisationen Sindicato de Capitanes de Alta Mar - Nautilus ACAM
AG i Chile för återuppbyggnad av
deras kontor i Valparaiso. Byggnaden skadades svårt vid jordbävningen tidigare i år.
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
9
AKTUELLT.
ÖKAT FÄRJERESANDE
UNDER FLYGSTOPPET
Svenska färjerederier märkte en betydande ökning av antalet passagerare under
flygstoppet på grund av askan från vulkanen Eyjafjallajökull.
Framför allt var det de strandsatta flygpassagerarna under de första dagarna som
fyllde färjorna.
S
tena Lines färja mellan Göteborg och Kiel hade mer än
dubbelt så många passagerare i båda riktningarna mellan
fredagen den 16 april och måndagen den 19 april.
- Vi hade 900 till 1 000 passagerare per avgång. Normalt
så års har vi 300 till 400 passagerare, säger Jesper Waltersson,
informationsansvarig på Stena Line.
Rederiet höjde kapaciteten genom att öppna upp stängda
hytter och öka bemanningen på restaurang- och hyttsidan. I
däck och maskin har man en fast grundbemanning som inte
behövde utökas.
Under de intensiva dagarna märkte de ombordanställda att
det var en annan stämning ombord, klientelet var annorlunda.
Det gjordes dyrare inköp i butikerna och restaurangen fick
servera dyrare mat. Dessutom fick personalen vara behjälplig
med att boka tåg- och bussförbindelser.
I Stena Lines bokningsavdelning ökade telefonköerna och
man upplevde en all time high när det gällde webbokningar.
Under fredagen hade man 4 600 bokningar på webben, tre
gånger så mycket som normalt den tiden på året.
Sträckan Göteborg - Kiel var den svenska förbindelse
som ökade mest, men även linjen Helsingborg - Helsingör
och Karlskrona - Gdynia ökade starkt under den intensiva
helgen.
Stena Line upplevde också ett högt tryck på linjerna mellan
Holland och England och Irland och England. På fraktsidan
har man också märkt en ökning av antalet lastbilar, men inte
10
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
lika kraftig som den av antalet passagerare.
Jesper Waltersson sa i april att man inte har någon strategi
för återkommande flygstopp. Men i slutet av maj noterade
Stena en ökning av antalet sommarbokningar på sträckan
Göteborg - Kiel. Det var en ökning för juni och juli med
nio procent och Jesper Waltersson trodde att det hade med
osäkerheten i flygtrafiken att göra.
Även Tallink Silja AB märkte en kraftig ökning av antalet
passagerare på samtliga linjer i båda riktningarna under de
första dagarna. Rederiet har linjer mellan Stockholm och
Tallinn, Riga, Helsingfors och Åbo, med stopp i Mariehamn
på vissa linjer.
Man har också en fraktlinje mellan Kapellskär och Paldiski
i Estland, men där märkte man bara en marginell ökning
under flygstoppet. Det gällde även godstrafiken på passagerarfärjorna.
Under 15 och 16 april var samtliga passagerarfartyg fullbokade. Några dagar senare höll trenden i sig till Helsingfors och
Åbo, medan det lättat på linjerna till Tallinn och Riga.
Jämfört med samma tid förra året hade Stockholm - Helsingfors ökat med 25 procent och Stockholm - Åbo hade ökat
45 procent.
- Det vore fel att säga att vi inte ser det positivt. Samtidigt
ser man att samhället kan lida av det. Det är en unik situation.
För några månader sedan hade vi problem med isläget. Då
valde många att flyga, säger Janis Pavuls, kommunikationschef
NEED
TECHNICAL
CHEMICALS?
ONE
ANSWER...
MARISOL
®
CHEMICALS
...and remember
QUALITY
IS
TIVE
EFFEC
Maritech - Marine Technologies AB, PO Box 143, SE291 22 Kristianstad, Sweden
Tel. +46 (0)44 106040 Fax +46 (0)44 106440 [email protected] www.marisol.nu
Aska från vulkanen Eyjafjallajökull på Island.
FOTO: ATLI MÁR HAFSTEINSSON/NORDICPHOTOS
på Tallink Silja AB.
Gotland är beroende av sitt flyg, men till antalet blir det
inte många flygpassagerare. Färjerederiet Destination Gotland
hade 23 800 passagerare under perioden 15 till 22 april, vilket
är drygt 3 000 fler än samma period 2009. En stor del, men
inte allt, av ökningen bedöms bero på askmolnets effekter.
Det var inga problem med platstillgången.
Ambulansflyget på Gotland kunde inte flyga under helgen, därför hade varje avgång med Destination Gotland en
plats reserverad för en akututrustad ambulans, från och med
fredagen.
Periodvis kunde inte heller ambulanshelikoptern lyfta,
därför fick höghastighetsfärjan Gotlandia II, som normalt
går bara under helgen, ha beredskap för nödtransporter av
sjuka mellan torsdagen 15 och lördagen den 24 april. Beslut
om flygning togs var sjätte timme, beroende på situationen
i luften.
Trots den möjliga tillströmningen av passagerare är inte
marknadschef Per-Erling Evensen glad. Om flygstoppet återkommer så kan det påverka attraktionsvärdet hos Gotland.
- Vår utmaning är att se till att Gotland bibehåller ett attraktivt varumärke, säger han.
Agneta Olofsson
Hjälp oss
att rädda dig.
Vi är en ideell förening utan bidrag från staten.
Ditt stöd behövs för att vi ska kunna rädda liv till sjöss.
Ge ett bidrag eller bli medlem på www.ssrs.se.
Du kan också ringa 077-579 00 90.
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
11
KULTUR & FRITID.
Människokärlek
TILL SJÖSS
Människokärleken vann, liksom samarbetet, då Sjöfartens Kultursällskap korade
vinnarna i sin stora novelltävling.
106 bidrag kom in och allra bäst skrev
Karin Poulsen och Mona Lindberg i novellen Fripassagerarna på m/s Fina. Niklas
Magnusson och Jörn Hammarstrand kom
på andra respektive tredje plats. Fyra noveller fick även ett hedersomnämnande.
Vinnarna fick dela på 40 000 kr i prispengar.
Karin Poulsen med Mona Lindberg i
mobilen vann tillsammans förstapriset
med novellen ”Fripassagerarna på m/s
Fina”.
F
ör Karin Poulsen kom första priset som en vink från
ovan. För även om hon redan för tiotalet år sedan vann
tredjepriset i den novelltävling som Kultursällskapet då
ordnade, och trots att hon med framgång deltog i Sjöfartens
Författarskola, som sällskapet också arrangerat, var det först
efter den här vinsten som hon vågade säga både till sig själv
och andra:
- Nu känns det faktiskt som att jag kan skriva! Ja, det här
är en oerhört värdefull bekräftelse, en vink om att jag ska
fortsätta skriva.
Dessutom har hon i Mona Lindberg funnit den perfekta
sparringpartnern. Hon och Mona seglade ihop för många år
sedan och har behållit kontakten även sedan Karin gått i land.
Mona har däremot fortsatt till sjöss och arbetar just nu på
isbrytaren Ale. Det är också Mona som står för berättandet,
medan Karin för pennan.
- Många tror att det inte längre finns några historier att
berätta från dagens sjöfart, men det finns massor. Det är inte
minst vårt bidrag ett exempel på.
Vinnarbidraget handlar om den människokärlek som vissa
kan ta fram i pressade situationer, medan andra pristagarens
novell handlar om mera traditionell kärlek och den saknad den
blir kvar i land kan känna. Den är skriven av Niklas Magnusson som är forskare på Sintef Energi i Norge, men tycker om
att skriva som ett sätt att hålla kvar det svenska språket.
- Jag läste om tävlingen på nätet. Eftersom jag inte själv har
någon sjöerfarenhet fick jag lägga ner en del arbete på research
för att hitta en historia som kändes trovärdig. Kul när man
lyckas, ska försöka fortsätta skrivandet nu.
12
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
Jörn Hammarstrand
vann tredejprsiet med
novellen ”Victorias
love check list”. Priset
hämtades av dottern
Anita Bærentsen.
Andrapriset gick till
Niklas Magnusson för
novellen ”Jag saknar Dig
inte”.
Skrivarkurs för havets kvinnor och män
Du som har erfarenhet av eller kanske bara intresse för livet till sjöss, har du någonsin funderat på att omvandla dina minnen, tankar och idéer till skriven text i novellform? Eller du kanske har tänkt ut en fiktiv historia i saltstänkt miljö? Du kan
vara 18 eller 80, åldern spelar ingen roll så länge skrivglädjen finns!
Tid och plats
Vi träffas under tre fredagar hösten 2010 på Katarina sjöfartsklubb på söder i Stockholm (Glasbruksgatan 2) samt två återkopplingar via mail däremellan.
Datum för träffarna är 8/10, 5/11 samt 3/12, samtliga dagar kl 09:30 – 15.30
Mer om kursen
Eleverna kommer att få bekanta sig med novellformen genom övningsuppgifter och eget skrivande varvat med korta föreläsningar om novellskrivandets grundläggande hantverk. En viktig del av kursen är också att vi läser varandras texter, ger
och får respons vilket ger djupare förståelse för det egna materialet. Dessutom kommer sjömansförfattare att gästföreläsa.
Inför kursen
Ta med dig en skrividé, den arbetar du sedan vidare på till färdig novell. Den som vill kan därefter delta i föreningen
Bokanjärernas uttagning till nästa års antologi med möjlighet till publicering.
Temat på antologin är ”Springa läck”. Se www.bokanjarerna.se
Införskaffa Johanna Wistrand e-bok ”Kom i gång & skriv”. Kursen förutsätter självstudier samt att tid avsätts för eget
skrivande. Kontakt mellan kurstillfällena sker via mail och är en förutsättning för att alla ska hinna läsa in sig på varandras
texter.
Kurskostnad samt kurslitteratur
Kursavgift: 1500 kr per person, inkluderar lokal, fotostatkopiering, men ej kurslitteratur och måltider.
Kurslitteratur är Johanna Wistrands e-bok ”Kom i gång & skriv. Boken kan laddas ned som e-bok från: www.multimanus.se
eller www.adlibris.com
Kursanmälan & arrangör
Arrangör är föreningen Bokanjärerna i samverkan med Katarina Sjöfartsklubb och ABF/Stockholm. Kursledare: Magdalena
Persson. Antal deltagare: minimum 8, max 12 personer.
Information och anmälan: www.abfstockholm.se tfn 08-453 41 80
Senaste anmälningsdag: 8 september 2010
Tredjepristagaren, sjökapten Jörn Hammarstrand, har däremot en gedigen sjöerfarenhet att ösa ur, även om prisnovellen utspelar sig i den mera moderna färjesjöfarten där satiren
flödar. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, bland annat
Oslobaletten tillsammans med Karin Poulsen!
För Sjöfartens Kultursällskap återstår nu det gedigna arbetet att utöver vinnarna utse ytterligare ett tjugotal bidrag som
ska ingå i den tredje Sjömansboken, med undertiteln Kärlek
till sjöss – om lust & längtan. Boken kommer ut i samband
med årets Bokmässan 23 – 26 september.
VINNARNA:
1. ”Fripassagerarna på m/s Fina” av Mona Lindberg och
Karin Poulsen. Med en driven penna skildras vår förmåga, och
oförmåga, till medmänsklighet och människokärlek. Novellen
blir inte sämre av att den har verklighetsbakgrund.
2. ”Jag saknar Dig inte” av Niklas Magnusson. Välskrivet
och finstämt om längtan och saknad. Skildrar den som är
kvar i land.
3. ”Victorias love chek list” av Jörn Hammarstrand. Något
så ovanligt som rolig satir om vår tids inte ovanliga karriärplanerande kvinna.
HEDERSOMNÄMNANDEN:
”Hemkomsten” av sjökapten Gösta Bågenholm. En rörande skildring av manlig oförmåga till kommunikation och
samtidigt en skildring av längtan till gemenskap.
”Var han ledsen när jag inte var hemma” av sjömanshustrun
Irene & sjöingenjören Juris Ernheimer. En äldre sjömans
tankvärda reflektioner över havets och sjölivets lockelse, över
kärleken till fru och barn samt de försakelser för familjelivet
som sjömansyrket medfört.
”Röda äpplen” av Jenny Sköld. Ömsint skildring av den
åldrade sjömanshustruns tankar om livet, kärleken, havet
och döden.
”Känslor ombord” av Ulrika Meden. I några ögonblicksbilder ombord i ett färja fångas starka känslor som sorg och
saknad, glädje och kärlek, bland både besättning och passagerare.
Berit Blomqvist
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
13
AKTUELLT.
Sjömanshusstiftelsens
BELÖNINGSDAG
Stiftelsen Sveriges Sjömanshus har sedan 1973 delat ut 237 miljoner kronor i belöningar. Vid årets belöningsdag den 5 maj på Östasiatiska Muséet i Stockholm utdelades 35 belöningar på totalt närmare 500 000 kronor.
S
tiftelsen ska verka till nytta och gagn för sjöfolket.
Bland de områden som kan belönas finns: att främja
utbildning, att verka för förbättrad säkerhet, arbetsmiljö
och trivsel för sjöfolket. Detta kan ske till exempel genom
stöd till forskning och utveckling och uppmuntran av förslagsverksamhet, men även genom att belöna förtjänstfulla
sjöräddningsinsatser.
Årets arbetsbelöningar gick till:
Reparatör Rodel Corrales, M/S Otello, 10 000 kronor för
”Cover for drain pipe from compressed air receivers” samt
5 000 kronor för ”A tool for dissembling and assembling the
cooling jacket”.
Teknisk chef Håkan Håkansson, M/S Aida, 5 000 kronor
för ”Flexibel hållare för strålmunstycke”.
Överstyrman Claes Andersson, M/S Aida, 5 000 kronor
för ”Skyddsbågar för förtöjningsstationer”.
Matros Joachim Harveli och båtsman Tomas Johansson,
M/S Manon, 10 000 kronor för ”Räckverk och grabbräcke
för rampmanöverhus”.
Kocksteward Camilla Höberg, M/T Bro Anton, 20 000
kronor för ”Mörkläggningsfodral”.
Befälhavare Roland Ivarsson, bogserbåten Freja, 5 000
kronor för ”Rinka upp grova vajrar”.
Båtsman Rey Dongon och däcksreparatör Fernando Flaviano, M/S Atlantic Conveyor, 10 000 kronor för ”Mobil
arbetsplattform”.
Båtsman Fredrik Isaksson, M/S Stena Foreteller, 5 000
kronor för ”Skyddsanordning vid vaskning med levang”.
Båtsman Jon Kristiansen och reparatör Terje Simosen, M/S
Tor Begonia, 10 000 kronor för ”Trampskydd i akterramp”.
Matros Marcel van Hilst, M/S Tor Begonia, 10 000 kronor
för ”Verktyg för spygattrensning”.
Förste fartygsingenjör Tommy Holm och reparatör Pekka
Klarsäter, M/S Tor Magnolia, 5 000 kronor för ”Överföring
av kylvatten”.
Förste reparatör Ingvar Johnsson, M/S Stena Nautica, 10
000 kronor för ”Hållare för chucknyckel” samt 10 000 kronor
för ”Låsanordning för brännoljeventil”.
14
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
Matroselev Emil Bergagård, M/S Grande Atlantico, 5 000
kronor för ”Visuellt brandlarm”.
Båtsman Bo Tillgren och matros Kjell-Arne Åkesson, M/S
Skåne, 10 000 kronor för ”Hjälphjul till landgång”.
Båtsman Per-Yngve Svensson, M/S Huckleberry Finn, 10
000 kronor för ”Lyftrigg för livflottar”.
Befälhavare David Fernanado Gutier, M/T Marinus, 5 000
kronor för ”Rör till baktampen för MOB-bojen” samt 5 000
kronor för ”Mobil arbetsplattform för förmasten”.
Befälhavare Jeanette Nihlén, M/S Peter Pan, 5 000 kronor
för ”Gränsöverskridande säkerhetsövning”.
Driftsoperatör Joakim Engström och senior chief engineer
Kent Mattsson, M/S Stena Carisma, 20 000 kronor för ”Larmsystem för köldmediumläckage”.
Förste fartygselektriker Kjell Ebbe Lindbergh, M/S Trelleborg, 10 000 kronor för ”Skymningsrelä”.
Hotellkoordinator Mats Nordström, Stena Line Scandinavia AB, 30 000 kronor för ”Utvecklad tvättcontainer”.
Förste fartygsingenjör Sture Nyberg, M/S Viking Cinderella, 20 000 kronor för ”Verktyg för att plocka upp pejllod”.
Reparatör William E. Salem, M/S Manon, 20 000 kronor
för ”Förbättrat synglas”.
Maskinreparatör Tomas Ross, M/S Finnclipper, 30 000
kronor för ”System för tanktaksrengöring”.
Utvecklingstipendier gick till:
Tredje styrman Jon Dexter J. Salise, M/S Nordic Victory,
6 000 kronor + 12 000 kronor som utbetalas när produkten
är färdigställd för ”Vattenfilter för luftkonditioneringssystem”.
Sjöfartstuderande Marcus Olausson och Daniel Karlsson,
7 000 kronor + 14 000 kronor som utbetalas när produkten
är färdigställd för ”Marin rökdykarväst”.
Idrottsbelöningen gick till matros Erica Wikström, M/S
Oberon. Hon fick motta 10 000 kronor för att under 2009 fått
ihop 2 960 km i Sjömilen och 3 880 km i Trampfarten.
Sjöräddningsbelöningar för livräddande insatser gick till:
Robin Evertsson, 30 000 kronor, Peter Wikström, 10 000
kronor och SSRS RS Hörvik, 10 000 kronor.
Sjöräddningsbelöning för visat anvarsfullt säkerhetstänkande gick till Kjell-Arne Åkesson, matros på M/S Skåne.
Han fick 50 000 kronor för sitt agerande när han upptäckte
deffekta livbojar.
Sjömanshusstiftelsens hedersbelöning på 20 000 kronor
gick i år till Lennart Kronqvist som tack för hans långa arbetsinsats i sjöfolkets och sjöfartens tjänst på HKF och numera
Sjömansservice inom Sjöfartsverket.
Stiftelsen litteraturpris på 20 000 kronor går i år till Björn
Larsson och delas ut i samband med Bokmässan i Göteborg
i september.
TEXT & FOTO MARIE HALVDANSON
De belönade samlade i vårsolen. I mitten miljö- och trafikborgarrådet Ulla
Hamilton, Stockholms stad, som var prisutdelare.
Befälhavare Jeanette Nihlén, M/S Peter Pan, fick arbetsbelöning på 5 000
kronor för ”Gränsöverskridande säkerhetsövning”. T v Sjömanshusstiftelsens
ordförande Kenny Reinhold.
Lennart Kronqvist, tidigare HKF numera Sjömansservice, belönades med
Sjömanshusstiftelsens Hederspris.
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
15
DRYDOCK 2:
275 M × 45 M × 10 M
(UNDER CONSTRUCTION, READY 2012)
DRYDOCK 1:
195 M × 34 M × 7 M
STRATEGIC LOCATION OSLO
AT THE HEART OF
THE BALTIC STRAITS
REGION.
GOTHENBURG
HELSINKI
STOCKHOLM
ORESUND DRYDOCKS
COPENHAGEN
LONDON
16
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
HAMBURG
LANDSKRONA
TOTAL QUAY
LENGTH OF 800 M;
DEPTH UP TO 8 M
CRANES LIFTING
CAPACITY UP TO
180 TONNES
SHORE POWER
400/440 V – 50/60 Hz,
UP TO 2000 A.
P. O. BOX 701. SE 261 27 LANDSKRONA, SWEDEN PHONE: +
FOTO: BERTIL HAGBERG
INCREASED CAPACITY, NEW NAME
ORESUND
DRYDOCKS AB
CONSTRUCTION
AND ASSEMBLY HALLS
+46 418 565 80. FAX +46 418 565 89 www.ohiab.eu
MEMBER OF ORESUND
HEAVYTIDSKRIFT
INDUSTRIES
NAUTISK
4/10AB
17
Sjöfartsavdelningen informerar… 2/2010
Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet
angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet
är att delge branschens aktörer på alla nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med
säkerhetsarbete är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga ”jobbar på golvet”. Detta
är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet.
Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer.
Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska händelser, är utredningsenheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Synpunkter, åsikter och förslag emottages tacksamt på
telefon 011-19 12 73 eller e-post ([email protected]).
Texten kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida (där man också når sjöfartsavdelningens olycksrapporter
och Safety Alerts): www.transportstyrelsen.se-Sjöfart: Olyckor och tillbud-Sjöfartsavdelningen informerar.
Alternativt kan man kontakta sjöfartsavdelningens utredningsenhet för att hamna på sändlistan för e-postutskick.
Det finns också möjlighet att nå texten på engelska på SAN-NYTT:s hemsida www.san-nytt.se.
Belöning för väl bearbetade
rapporter till Insjö/ForeSea
Den svenska sjöfartsbranschen har ett
olycks- och tillbudsrapporteringssystem, särskilt anpassat till det interna
ISM-system som många rederier ska
ha. Systemet bygger på att rederiets
säkerhetsansvarige helt enkelt skickar
vidare den rapport som kommer internt.
Systemet, ForeSea (tidigare Insjö) har
varit i funktion i flera år och bygger på
frivillighet.
Från och med i år kan den eller de som
på ett särskilt sätt bidragit till systemet
belönas. Den första belöningen har
tilldelats en säkerhetsansvarig (DP) på
ett tankerrederi med motiveringen att
rapporterna är lite extra genomarbetade
och därmed mer värdefulla för systemet. Pristagaren anser att det hela är ett
lagarbete och att han bara gjort sin avgränsade del, men likväl anser ForeSeas
arbetsgrupp, som utser pristagare, att
den extra ansträngning som ibland görs
för att öka inrapporteringen och dess
kvalitet bör löna sig.
Belöningen består av ett diplom, en
plakett och en prissumma om 5 000
kronor och delades ut i samband med
18
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
Stiftelsen Sveriges Sjömanshus belöningsdag 2010.
Insjö/ForeSea
Felaktig ombyggnad
ledde till överbunkring
Då ett fartyg bunkrade visade det sig att
det uppstod överbunkring och att olja
rann ut på styrbordssidan. Bunkringen
stoppades omedelbart och alla nödvändiga åtgärder vidtogs. Vederbörande
myndigheter tillkallades och sanering
inleddes, men det visade sig trots allt
att ca 600 liter diesel hade hunnit hamna
på utsidan.
Senare utredning visade att den berörda
dieseltanken byggts om för ett antal
år sedan. För att få större kapacitet
byggdes den ihop med en ureatank.
Däremot kom man inte att bygga om
avluftningen, vilket ledde till att denna
inte var tillräckligt utformad för att klara
dieselbunkring.
SFu dnr 060502 TSS 2010-890
Explosion i fiskefartyg
ledde till svår brännskada
Då en kvinna passerade på kajen där ett
fiskefartyg var förtöjt hördes en knall.
En person som stod i brand kom ut ur en
dörr i fartyget. Hon skrek till personen
att han skulle hoppa i vattnet, vilket han
gjorde. Samtidigt påkallade hon uppmärksamhet från andra i närheten, och
man hjälptes åt att få upp den brände
personen ur vattnet. Så småningom
kom den skadade till sjukhus, och på
grund av de allvarliga skadorna blev det
intensivvårdsbehandling. De materiella
skadorna blev däremot ganska små.
Den skadade mannen höll på med att
förbereda måleriarbete i maskinrummet.
I samband med detta tvättade han de
ytor som skulle målas med lösningsvätska eller diesel. Därmed har brandfarliga
gaser spritts och till slut har en explosiv
blandning uppstått i det dåligt ventilerade rummet. Antändningen har skett
då elektrisk utrustning aktiverats, i detta
fall startade en värmare.
Det finns all anledning att uppmärksamma riskerna i denna typ av till synes
relativt riskfria arbete.
BSU 619/08
”Bredbandsradar” fyller inte kraven
En ny typ av radar, kallad bredbandsradar, främst avsedd för fritids- eller
Radarbild med SART.
Radarbild med Racon.
mindre fartyg, har introducerats på
marknaden. Denna radartyp skiljer sig
från traditionell radar bl.a. genom att
den sänder kontinuerligt (istället för
pulserande). Dessutom är den inte förenlig med radarfyrar och –transpondrar
och visar därför inte t.ex. racon-signaler
eller signaler från SART-ar (signaler från
bl.a. livflottar).
Eftersom reglerna är utformade för att
de olika systemen ska kunna fungera tillsammans kan man konstatera att denna
typ av radar inte uppfyller kraven. Vill
man ha en radar som fungerar tillsammans med övriga system ska man således
använda sig av en magnetronbaserad
radar av traditionell typ.
SFu/SFtt
Tankexplosion vid lastning av olja
Då styrman lastade vakuumgasolja en
kall vinterkväll kom ett larm om högt
tryck i den ena av de två tankarna som
höll på att fyllas för tillfället. Efter kvittens av larmet skickades vaktmatrosen
ut för att kontrollera om tryckutjämningsventilen fungerade. Eftersom han
såg gas strömma ut, drog matrosen slutsatsen att ventilen fungerade, vilket han
meddelade styrman. Samtidigt skiftade
styrman till att fylla några andra tankar
för att sedan, när dessa var fyllda, återgå
till att fylla de tankar där övertrycket
uppstått. Han bad matrosen att stänga
den manuella ventilen till de tankar där
lastningen avslutats.
Då kom ett nytt larm för övertryck.
Styrman började med att öppna till
de tankar till vilka han nyss avslutat
lastningen, men insåg snabbt att den
manuella ventilen stängts och stängde
därför igen. Han skickade istället ut
matrosen ytterligare en gång för att
kontrollera tryckutjämningsventilen.
Återigen kunde matrosen meddela att
han såg varm ånga komma ut, vilket
ledde till att styrman tog för givet att
trycksensorn inte fungerade som den
skulle (vilket han varit med om en gång
tidigare).
Strax därefter kändes en explosion med
kraftiga skakningar. På grund av att
varm olja kom ut i kylan uppstod ånga
och brandlarmet gick igång. Styrman
varskodde lastterminalen iland att stoppa lastningen samtidigt som han stängde
alla ventiler och manifolden.
Babordstanken hade exploderat på
grund av övertryck. Skottet till styrbordstanken bågnade och rämnade
liksom tanktoppen till rörtunneln och
tanktaket till dubbelbotten. Då explosionen inträffade var de båda tankarna
fyllda till 66 procent.
En viktig orsak till händelsen var att en
ispropp bildats i avluftningssröret. Eftersom proppen inte var helt tät kunde
viss mängd gas passera vilket ledde till
att matrosen såg ånga komma ut ur
tryckutjämningsventilen. Avluftnings-
Bågnande tankskott.
Rör med dränering.
Rör utan dränering.
rören ska vara självdränerande men var
inte det.
Några person- eller miljöskador uppstod inte, men man fick byta ut åtta
ton stål.
Under vintern har åtminstone ytterligare
en tanksprängning skett i svenskt fartyg,
den gången beroende på isbildning i en
svanhals (avluftningsrör).
Transportstyrelsen rekommenderar att
man på tankfartyg kontrollerar att rör
är dränerade i den utsträckning de ska
vara.
SFu dnr 060502 TSS 2010-536
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
19
YEAR OF THE SEAFARER.
I skärgårdens tjänst
I ÖVER 30 ÅR
Kanoner åt försvaret, kabeldragningar åt Vattenfall och byggvaror till villor och fritidshus. I över 30 år har Bjarne Lind och hans fartyg servat privatpersoner, myndigheter och företag i Stockholms skärgård.
K
lockan är ännu inte sex när Bjarne backar ut från hemmahamnen på Resarö några mil nordost om Stockholm.
Himlen är grå, luften sval. Jungman Gustav Nyström
sätter på en kanna kaffe och snart sprider sig doften av nybryggt över bryggan. Kursen sätts mot Boda på Värmdö.
Där ska virke lastas på för vidare transport till ett husbygge
högt uppe på en bergstopp. Sista biten ska godset lyftas med
helikopter, från däck och upp till huset.
– Många bygger högt upp idag för att få utsikten och det
inte helt ovanligt att man använder helikopter. Alternativet
är att bära upp grejerna och med tanke på hur lång tid det tar
är det knappt att det lönar sig. Just till det här bygget är det
fjärde gången vi åker, säger Bjarne.
I 38 år har Bjarne drivit sitt rederi, Elektrofors AB, och med
Sveriges största skärgård som arbetsfält har det inte saknats
uppdrag. Första båten, ”Krut”, köptes in 1962. Som mest hade
han tre båtar men för tillfället är det bara en.
– Vi sålde nyligen vår andra båt, ”Dunder”, till Söderledsbygget. Först ville de hyra in henne men vi misstänkte att det
kunde bli en massa krångel med ett sådant avtal. Vi sålde henne
till dem istället och så får vi köpa tillbaka henne när de är klara,
om det nu är något att köpa tillbaka, säger Bjarne.
Han berättar att när han drog igång verksamheten på sextiotalet fanns det gott om uppdrag. Sommarnöjen ute på öarna
var populära och till dem behövdes stora mängder byggmateriel, möbler och annat. Länge var dessutom konkurrensen
nästan obefintlig. Idag finns det flera småredare som erbjuder
sjötransporter i Stockholms närhet, men eftersom intresset för
skärgården knappast minskat finns det fortfarande gott om
uppdrag för ”Granat” och Elektrofors.
– Stefan, sonen, har tagit över ruljansen, men jag kör ibland och det tänker jag fortsätta med så länge jag orkar. Det
här är ju inget jobb egentligen. Att köra båt i skärgården är
mer som en fritidssyssla, man kan faktiskt inte ha det bättre
än så här, säger Bjarne och ler brett utöver fjärden.
”Granat” har en ordinarie besättning på två man, och
20
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
förutom skeppare jobbar matros Lasse Rålander idag. Sedan
några veckor har man även extra förstärkning av Gustav som
hjälper till med rostknackning, målning och allmän handräckning. Strax före sju lägger vi till i Boda. Lastbilen med
byggvaror står redan på kajen och väntar. Manskapet drar på
sig jackorna, går ut och nerför den smala lejdaren. Lasse kliver
upp i gaffeltrucken som står parkerad på däck och börjar köra
ombord travar med ljust virke. En kylig, fuktig vind drar runt
båten; luften tjocknar. Ombord inser man att dimman kan bli
ett problem för helikoptern. Tillbaka uppe på bryggan plockar
Lasse fram mobilen ur fickan och ringer Helikoptertjänst i
Länna söder om Stockholm och meddelar läget.
– Det är dimma hos de också, säger han efter att ha tryckt
av samtalet. De avvaktar ett tag. Det här är nackdelen med
helikoptrar, att de inte kan flyga om sikten är dålig, och en
gång fick vi ställa in för att de inte såg ordentligt.
Waxholmsbolagets ”Roslagen” och ”Vånö” lägger till bredvid. Med anslutningsbussar direkt in till stan har Boda blivit en
av knutpunkterna mellan öarna och land. Enstaka passagerare
kliver av och ställer sig i busskuren och väntar. Efterhand fylls
kajen av utresande och ett större gäng småbarnsföräldrar med
barnvagnar kliver ombord på ”Roslagen”. Även ”Granat” har
tillstånd att köra passagerare, maximalt tolv stycken, men det
är framför allt gods som fraktas. Och många av uppdragen
kommer från myndigheter och företag.
– Vi gör mycket kabeldragningar åt Vattenfall, berättar
Bjarne. Framför allt lägger vi ny kabel men vi gör också en
del underhåll och reparationer. Till de uppdragen stärker vi
upp med mer folk och det är sällan några problem att hitta
sådana som vill jobba ombord.
En annan stor uppdragsgivare genom åren har varit
Försvarsmakten. I mitten av sextiotalet skedde en stor upprustning på KA1 på Rindö i Vaxholm, och Bjarne har kört
ut åtskilliga kanoner och annat krigsmateriel åt det numera
nedlagda kustförbandet. Sikten är fortsatt dålig när Rickard
från Helikoptertjänst kommer ombord och ansluter sig till de
Matros Lasse
Rålander och
jungman Gustav
Nyström.
I över 30 år har Bjarne Lind och hans fartyg servat privatpersoner, myndigheter
och företag i Stockholms skärgård.
väntande på bryggan. Hans uppgift är att se till att godset är
korrekt surrat och kopplat inför lyften.
– Enligt väderleksrapporten ska det lätta, men vi får avvakta lite till, säger han.
Så klarnar det äntligen upp. Helikoptern kan lyfta och
Bjarne lägger ut för att möta upp nedanför byggplatsen. Vi
följer Värmdölandets bergiga och skogsbeklädda strandlinje
och efter en kort resa är vi framme.
– Där uppe mellan träden ser du bygget, säger Bjarne och
pekar upp på bergstoppen. Egentligen går det en bilväg nästan
ända fram till huset, men han som äger stället vill inte ha någon
bilväg sista biten, det ska inte synas att det finns ett hus där
och därför tar han grejerna den här vägen.
”Granat” sticker inte mer än en och en halv meter i fören
och Bjarne kan utan problem lägga till med rampen mot
bergknallen iland. Dånet från den anländande helikoptern
hörs ända in på bryggan. Hon gör en vid lov ut över sjön och
närmar sig sedan akterifrån. Strax framför bygget ställer hon
sig och hovrar medan man på däck hjälps åt att haka på godset
i en 30 meter lång vajer. Helikoptern kan ta 900 kilo per lyft
och panelen är inga problem för henne. Efter fyra körningar
är däcket tömt och säckar med byggsopor lyfts ombord för
att lämnas i Boda. Många av ”Granats” uppdrag genomförs
under en vanlig arbetsdag och de som jobbar ombord kan
därför sova hemma om kvällarna för det mesta. Bjarne säger
att det händer att de sover kvar, men bara undantagsvis.
– På det sättet är det här nästan som att arbeta iland. Jag
har alltid varit hemma ganska mycket och det har aldrig varit
några problem att sköta det här och samtidigt ha familj.
Bakom bryggan finns ett litet pentry, dusch, toalett och fyra
Granat till kaj på
Resarö.
kojer fördelade på två hytter. Vid behov kan fler sovplatser
ordnas.
– Vi kan ta ombord husvagnar och ställa på däck om det
behövs. På det sättet är vi rätt flexibla, säger Lasse.
Bjarne har alltid lockats av havet och han började jobba
på sjön direkt efter skolan. Tillsammans med en klasskompis
som var fiskarson prövade han vingarna som fiskardräng,
men redan då var fisket runt Stockholm på nedgång, berättar
Bjarne. Han utbildade sig till elektriker istället och jobbade
iland några år. Men det var på sjön han ville vara och när han
i början av sextiotalet fick möjlighet att köpa arbetsfartyget
”Krut” slog han till. Idag är Elektrofors ett familjeföretag.
Sonen Stefan Lind, som tillhör den sista kullen som tog sjökaptensexamen i Stockholm innan skolan lades ner, är numera
vd. Bjarne kör ibland medan hans fru Solveig Lind sköter
bokföring och administration. Tillbaka i Boda ser Lasse till
att byggsoporna lastas av. Därmed är dagens körning avslutad
och vi vänder åter mot Resarö. Enstaka färjor syns på sjön
men fritidsbåtssäsongen har ännu inte dragit igång så det är
ganska lugnt. Elektrofors har däremot som mest att göra nu
innan semestrarna, Berättar Bjarne.
- Det som ska ske ska ske före midsommar, sen vill folk göra
annat. Visst har vi lite jobb under sommaren också, men då är
det betydligt lugnare. I vintras var det ganska mycket att göra.
Kylan var inga problem. Vi kan bryta ungefär 20 centimeter
is själva men farlederna var öppna för det mesta. .
Så glider vi åter in mellan öarna och lyxkåkarna på Resarö.
Bjarne lägger med van hand till med fören mot kajen. Den lilla
besättningen plockar med sig sina grejer och kliver iland.
Text & Foto: Linda Sundgren
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
21
LODSKOTT OCH PEJLINGAR.
För 55 år sedan
KOLLISIONEN
JOHANNISHUS/BUCCANEER
TEXT: JOHN E. PERSSON
I juni drabbades handelsflottan av en av de värsta katastrofer som förekommit.
Nitton man omkom på svenska tankfartyget ”Johannishus” som med full last av råolja
rammades av panamafartyget ”Buccaneer”.
Inte någon av fartygsbefälet undkom katastrofen.
NT nr 6/1955
T
relleborgstankern JOHANNISHUS hade lämnat Sidon
i Libanon den 29 maj 1955 destinerad till Bremen med
last av råolja. Natten mellan 8 och 9 juni befann hon
sig i Engelska kanalen och hade passerat Dover strax efter
midnatt.
Kl 02.00 när fartyget befann sig vid Candettie Bank, ändrades kursen till 028°. Tredjestyrman hade vakten och var
ensam i styrhytten med rorgängaren. Tidigare hade även en
utkik befunnit sig på bryggan men han hade fått styrmannens
tillåtelse att utan avlösning få lämna sin post, trots att fartyget
befann sig i ett hårt trafikerat område och sikten var nersatt
regn och intermittenta dimbankar.
Klockan 02.30 då JOHANNISHUS nått N 51°22´ O 2°00´
rände panamaregistrerade ångaren BUCCANEER in i
hennes babordssida, midskepps strax för om kommandobryggan. Ångarens stäv trängde in till JOHANNISHUS´
halva skrovbredd. Läckage uppstod i en sidotank och två
centertankar, och oljelasten i dessa fattade eld. Olja sprutade
över kommandobryggan och inom några sekunder var större
delen av JOHANNISHUS´ midskeppsparti övertänt. Även
i BUCCANEER:s förskepp, som överspolats av olja från
tankern, brann det.
Eldskenet från den våldsamma branden syntes ända till Dover. Två helikoptrar sändes med kort varsel till olycksplatsen,
den ena med läkare ombord. Räddningsfartyg gick omedelbart
ut från både Ramsgate och Calais. Dessutom hade flera andra
fartyg stoppat i närheten av haveristerna.
Från JOHANNISHUS lyckades 23 ombordvarande rädda
22
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
sig, dels med en av livbåtarna akterut och dels genom att hoppa
i vattnet. 12 besättningsmän plockades upp av brittiska Apollo
som tidigt på morgonen landsatte dem i Ramsgate. Tre man
bars på bår medan de övriga själva kunde gå iland. Apollo
hade dessutom bärgat liket efter en omkommen. Två man
räddades av brittiska Emsworth och fördes till Portsmouth.
19 man, däribland befälhavaren och hela däcksbefälet, omkom
vid branden ombord eller i vattnet där brinnande olja täckte
stora områden.
BUCCANEER hade avgått från Rotterdam den 8 juni
destinerad till Hampton Roads. Hon hade styrt ungefär
SV-lig kurs och skurit JOHANNISHUS´ kurslinje från
styrbord med uppskattningsvis 10 - 20 grader. Därmed var
JOHANNISHUS, när man siktade det mötande fartyget, i
väjningsskyldigt läge. Eftersom hon träffat JOHANNISHUS´
babordssida med cirka 60 graders vinkel mätt förifrån, verkar
det som om BUCCANEER gjort en kursändring babord hän
på mellan 20 och 40 grader, sedan hon passerat för om tankern.
Vilket är högst förbryllande.
I motsats till JOHANNISHUS var BUCCANEER inte utrustad
med radar. Möjligen kan hennes däcksbefäl misstolkat den
mötande tankerns kurs, då sikten tidvis var kraftigt nersatt
av regn. Eftersom hela däcksbefälet och rorgängaren på JOHANNISHUS omkom vid branden, innehåller den svenska
sjöförklaringen mest spekulationer över förloppet vid sammanstötningen. Vi får därför aldrig veta om JOHANNISHUS
gjorde någon kursjustering åt styrbord, sedan man siktat
BUCCANEER på sin styrbordsbog.
LODSKOTT OCH PEJLINGAR.
Efter kollisionen bogserades JOHANNISHUS utbrända skrov till Schiedam i Holland. Hon reparerades av Rotterdamsche Droogdok och kunde överlämnas till rederiet
den 5 augusti året därpå. FOTO: BERTIL SÖDERBERGS ARKIV
Motortankern JOHANNISHUS, på 16.000 ton d.w., var
byggd vid Kockums Mek. Verkstad och levererad den 23
december 1952. Hennes befälhavare Walter Olsson var född
i Landskrona 1902. Han hade avlagt sjökaptensexamen vid
navigationsskolan i Malmö 1927 och anställts av Trelleborgs
Ångfartygs AB samma år. Sedan 1932 hade han varit befälhavare i rederiets torrlastare Aasne och Gunborg, innan han 1947
övergick till bolagets tankfartyg. Före JOHANNISHUS hade
han fört befälet i systerbygget FALSTERBOHUS.
Efter kollisionen bogserades JOHANNISHUS utbrända skrov
till Schiedam i Holland. Hon reparerades av Rotterdamsche
Droogdok och kunde överlämnas till rederiet den 5 augusti
året därpå. 1964 såldes tankern till Montana Shipping Co,
Panama, konverterades till bulklastare och döptes till JUNEY
LOG. 1970 bytte hon ägare i Panama och blev SIRENA. Den
20 augusti 1972 grundstötte hon cirka 1 distansminut nordväst
om Cabo Blanco på Marockos atlantkust. Under försök att dra
henne flott uppstod brand i maskinrummet och akterskeppet
blev helt utbränt. Efter bärgningen skrotades hon samma år
i La Spezia, Italien.
BUCCANEER levererades 1944 från Victoria Machinery
Depot i Victoria B.C. som MOUNT MAXWELL PARK.
Hon ingick i en brittisk serie kanadabyggda 10.000 tons
standardtankers, utrustade med kolvångmaskiner. Skroven
var i princip samma som amerikanska Liberties, men med
delad midskeppsöverbyggnad. Under kriget administrerades
Eftersom hela däcksbefälet och rorgängaren på JOHANNISHUS omkom vid
branden, innehåller den svenska sjöförklaringen mest spekulationer över
förloppet vid sammanstötningen. FOTO: BERTIL SÖDERBERGS ARKIV
hon och systrarna av Shell Canadian Tankers i Toronto. 1946
överfördes hon som MOUNT MAXWELL till Familoil Carriers Ld i Montreal.
1949 konverterades fartyget till torrlastare och blev omdöpt till BUCCANEER. 1955 ägdes hon av Alba SS Co Ltd
i Panama, vars redare – exilgreken S.G.Embiricos – hade sitt
kontor i London. Efter sammanstötningen med JOHANNISHUS bogserades BUCCANEER till Rotterdam och
reparerades. 1959 såldes hon till Piraeus och blev PLATE
MARINER. 1963 skrotades även hon i La Spezia.
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
23
NycertifieriNgs- OmcertifieriNgkurser
Praktisk kyltekNik för maskiNbefäl
KYLUTBILDNINGEN I GÖTEBORG AB
GODKÄNT EXAMINATIONSCENTRUM
Praktisk kylteknik
Dagens skärpta miljökrav på hantering av
typen HFC köldmedier innebär ett markant
ökat ansvar på ombordanställd personal.
Därmed ökar kraven på kunskaper inom
praktiskt handhavande, avancerad kylteknologi samt kraven på energibesparing och
optimering.
Praktisk kylteknik för maskinbefäl omfattar fem dagars kylutbildning. Utbildningen
baseras på praktiska övningar på en avancerad nivå. Man riktar sig på de vanligaste
förekommande kylarbeterna ombord, t.ex.
på kyl/frysanläggningar, luftkonditionering
osv.
Kurs & Tider
Praktisk kylteknik
År
2010
Vecka
31, 37, 43, 49
Nycertifieringskurser
Enligt miljökrav ifrån Köldmedieförordningen SFS 2007:846 och F-gas förordningen
skall all ombordanställd personal som utför
arbete på kylaggregat ombord ha certifierad
kompetens.
Kursen omfattar 3 dagars utbildning.
2 dagar teori (F-gas förordning/köldmedieförordning).
1 dag Praktiskt & Teoretiskt prov.
Certifikat Kategori 1 är högsta certifikat
(omfattar alla typer av aggregat och fyllnadsmängder).
Kurs & Tider
Nycertifiering
Kategori 1
År
Vecka
2010 32, 34, 36, 38,
40, 42, 44, 47, 50
Omcertifieringskurser
Omcertifiering skall ske vart femte år och kursen
är på två dagar samt omfattar köldmedieförordningen SFS 2007:846 & F-gas förordningen.
Kurs & Tider
Omcertifiering
Kategori 1
Plats:
År
2010
Vecka
34, 38, 42,
44, 47, 50
Kylutbildningen Göteborg AB
Södra Hildedalsgatan 6
417 05 Göteborg
Kursledare: Kent Lembratt/Anders Lembratt
Kursanmälan:
Ann-Marie Johansson
[email protected]
e-mail:
Tfn: 031-47 26 36, Fax 031-47 26 23
RÄTT LÖSNING TILL
NT-KRYSSET 3/10
Vinnare i denna omgång är Ingmar Kjellberg i Västra Frölunda,
Birgitta Ericson i Fagersta och Karl-Göran Ögren i Skelleftehamn.
Stort grattis - trisslotterna kommer med posten!
24
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
NT-KRYSSET 4/10.
KONSTRUKTÖR: WILLY HAGEL
De tre först öppnade rätta lösningarna vinner varsin dubbeltrisslott. Senast den 16 augusti vill vi ha era lösningar.
Den rätta lösningen och vinnarna publiceras i NT 5/10 som utkommer den 3 september.
Lösningen insändes till Nautisk Tidskrift, Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet: NT-krysset 4/10.
NAMN:
GATA:
POSTADRESS:
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
25
FARTYG & REDERIER.
STIGANDE OLYCKSKURVA
PÅ MÆRSK-FARTYG
Antalet arbetsolyckor ombord på fartyg tillhörande det danska rederiet A.P. MöllerMærsk stiger kraftigt. Från år 2008 till 2009 mer än fördubblades antalet olyckor
bland rederiets utländska sjöfolk. Färre danska befäl och hårdare arbetspress tros ligga
bakom den dystra olycksutvecklingen, som fortsätter även i år.
I
fjol drabbades 102 utländska sjöfolk av arbetsolyckor
på danskregistrerade Mærsk-fartyg. Det är mer än en
fördubbling från 2008 då 50 olyckor rapporterades,
enligt CO-Söfart, som är en kartell bestående av Dansk SöRestaurations Forening, Metal Söfart och Söværnets Konstabelforening.
Hos CO-Söfart tror man att färre danska befäl, stigande
arbetspress samt minskad Mærsk-anda kan vara orsaker till
olycksutvecklingen. På Söfartens Ledare, som är Sveriges
Fartygsbefälsförenings broderrorganisation i Danmark, är man
enig med CO-Söfarts bedömning på detta område.
− Vi har under senare tid kunnat notera att antalet danska
befäl på danskregistrerade Mærsk-fartyg har minskat kraftigt,
säger Jens Kiil Naldal, som sedan i mars i år är ordförande
i Söfartens Ledare, till Nautisk Tidskrift. Utbildningen av
danskt befäl har ett starkt fokus på arbetsmiljö och säkerhet,
och när danskarna försvinner från fartygen, kan det vara svårt
att upprätthålla samma höga nivå på detta fält.
I höstas krävde Mærsk att 170 yngre danska befäl skulle
bytas ut mot billigare utländsk arbetskraft. Efter förhandlingar
med sjöfacken sänktes den siffran till 149. Många utländska befäl – bl a styrmän och överstyrmän - har redan ersatt danskar i
dessa positioner. Men fortfarande är det uteslutande danska befälhavare ombord på de danskregistrerade Mærsk-fartygen.
Den ekonomiska krisen och den ökande konkurrensen
om transporterna på världshaven kan också ha spelat in på
olycksutvecklingen.
− För att göra transporterna mer lönsamma har antalet
ombordanställda skurits ned under senare tid. Detta har lett
till ökad arbetspress för de kvarvarande ombord. Detta är en
situation som kan vara ett hot mot säkerheten och arbetsmiljön
på fartygen, menar Jens Kiil Naldal, som också nämner att den
särskilda Mærsk-andan är på väg att försvinna:
− Tidigare hade de flesta arbetat länge på Mærsk-fartygen,
där det skapades en särskild gemenskap. Man var stolt över att
vara anställd hos detta rederi och bonusordningarna var ofta
gynnsamma för befälen. I dag är det mesta av detta borta. Numera styrs rederiet av räknenissar, som inte vet så mycket om
sjöfart. Mærsk har blivit som vilket annat företag som helst.
Hos Mærsk ser man allvarligt på den stigande olyckskurvan
och koncernen vill sätta igång med en undersökning av förhål26
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
FOTO: AGNETA OLOFSSON
landena ombord på fartygen.
- Vi har kunnat notera att antalet rapporterade skador har
vuxit markant, säger marine hr-chef i Mærsk, Henrik Sloth,
till business.dk. Vi tillskriver det att vi har inskärpt inrapporteringsplikten, kört en rad kampanjer och i det hela taget
ökat uppmärksamheeten om säkerheten. Vi gör ingen skillnad
mellan danskt och utländskt sjöfolk ombord. Tvärtemot görs
det ett stort arbete för att utbilda de utländska sjöfolken.
− Vi menar generellt att vi inte har problem med användandet av utländska sjöfolk. Men det är klart, att när vi ser siffror
som dessa, så är det något som vi måste se närmare på. Vi kan se
att tendensen fortsätter under 2010, och det ger inget behagligt
intryck, säger Henrik Sloth.
Enligt Mærsk arbetar rederiet fortlöpande med att förbättra
säkerheten för sjöfolken på fartygen. Men det är ingen hemlighet att det kan vara farligt att arbeta ombord på ett fartyg.
− Inget är viktigare än vårt sjöfolks säkerhet. Därför går
säkerheten alltid före ekonomi, och därför vill vi se noga på
orsakerna och försöka att göra saker och ting ännu bättre.
Den negativa utvecklingen i antalet arbetsolyckor för utländsk
tsjöfolk har inget att göra med att det kommer flera och kanske
sämre utbildade utländska sjöfolk på Mærsk-fartygen. Antalet
skador har inget samband med om det är danskt eller utländskt
sjöfolk. Våra egna siffror visar ingen stor skillnad på skadorna,
säger Henrik Sloth.
CHRISTER KÄLLSTRÖM
Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg.Vi har det samlade ansvaret för att ta fram regler och se till att myndigheter, företag, organisationer och medborgare följer
dem. Transportstyrelsen finns på flertal orter i landet och huvudkontoret är placerat i Norrköping
TILL SJÖFARTSAVDELNINGEN I NORRKÖPING SÖKER VI:
Handläggare
för sjöfartssektionens arbete med farleder och hamnar, Ref-nr:TSG 2010-329
Vad har vi att erbjuda?
Ett positivt klimat där vi stöttar varandra för att klara arbetsuppgifterna gällande farleder och hamnar men också inom områden
som rör sjötrafikfrågor och lotsning.
Dina arbetsuppgifter
Dina huvudsakliga arbetsuppgifter kommer att ingå i sektionens arbete med utveckling och förändrig av farleder och hamnar. Vi
behöver utöka våra resurser och vår kompetens med arbetet runt sjömätningar och andra farledsarbeten. Vi önskar också utöka
sektionen med kompetens inom området för kartframställning och hantering av sjögeografisk information. Arbetet sker med
stora kontaktytor både nationellt och internationellt.
Din bakgrund
Vi söker dig med erfarenhet av farledsarbete där vi sätter stort värde på kompetens och erfarenhet av sjögeografisk information.
Nautisk bakgrund och erfarenheter av sjömätning är meriterande. Vi vill också att du gillar att arbeta i en miljö där du blir en viktig kugge i ett maskineri där vi sätter stort värde på samarbete. Du behöver också ha god förmåga att uttrycka dig i tal och skrift
på svenska och engelska.
Arbetet kan innebära resor inom och utom landet varför körkort B är ett krav. Tjänsten är också säkerhetsklassad varför det
krävs att du är svensk medborgare och att du inför en eventuell anställning kommer att registerkontrolleras.
Anställningsvillkor
Tjänsten är en tillsvidareanställning med placering i Norrköping. Vi tillämpar individuell lönesättning och i normalfallet provanställning. Tillträde 2010-09-01.
Transportstyrelsen erbjuder en attraktiv arbetsplats som utmärks av strävan att vara fri från diskriminering och ge lika möjligheter för alla.
Vill du veta mer
För ytterligare information om tjänsten är du välkommen att kontakta sektionschef Andreas Holmgren, 011 – 19 12 15.
Fackliga frågor
Fackliga frågor besvaras av Michael Johansson, Saco, tel 031-704 68 34
Din ansökan
Din ansökan, märkt med TSG 2010-329 skickar du till Transportstyrelsen, 601 73 Norrköping, eller via
e-postadressen [email protected]
Ansökan skall vara inkommen senast 2010-07-31.
Läs mer om tjänsten på:
www.transportstyrelsen.se
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
27
ANSÖKAN OM MEDLEMSKAP I SFBF
Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm
Tilltalsnamn:
Efternamn:
c/o:
Bostadsadress:
Postnr:
Ort:
Bostadstelefon:
Land:
När du ansöker om medlemskap i Sveriges Fartygsbefälsförening godtar du
föreningens stadgar. Stadgarna finner du i sin helhet på föreningens hemsida
www.sfbf.se
Du kan även få stadgarna postade till dig från SFBFs kansli.
Mobiltelefon:
Tel ombord:
E-post hem:
Ditt inträde i föreningen registreras att gälla tidigast då en medlemsavgift
blivit inbetald och registrerad på föreningens konto.
E-post ombord:
Ansökningsblanketten sänder du till
Sveriges Fartygsbefälsförening
Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm
Arbetsgivare:
Fartyg:
Befattning:
Utbildning:
Personnr:
Avslutad år:
Behörighet:
Medlemskap önskas fr o m:
Det går även bra att faxa eller scanna och sända denna ansökan med e-mail:
Fax: 08-10 67 72
[email protected]
Även vid utträde ska skriftlig ansökan insändas och i enlighet med stadgarna är
uppsägningstiden i vissa fall 6 månader.
Jag ansöker härmed om medlemskap i SFBF och samtycker till att uppgifter om mitt medlemskap i föreningen databehandlas i syfte att
administrera mina medlemsavgifter och att kunna tillvarata mina berättigade medlemsintressen.
Datum
Underskrift
Som medlem i SFBF kan du ansöka om medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa
Villkor för medlemskap
AEA är arbetslöshetskassan för i Sverige verksamma akademiker. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är
anställd eller företagare. För att kunna bli medlem i AEA skall du uppfylla både akademikerkravet och arbetskravet (se nedan) alternativt
uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning och medlemskap enligt studerandevillkoret. Rätten till medlemskap regleras i Lagen 1997:239 om
arbetslöshetskassor och i AEA:s stadgar.
Akademikerkravet
Akademikerkravet uppfyller du som har en akademisk examen, 120 akademiska poäng eller mer, eller om du studerar för närvarande och har för
avsikt att ta minst 120 akademiska poäng. Det finns undantag från akademikervillkoret. Men bara om du har ett medlemskap i ett SACOförbund (t.ex. SFBF).
Inträdesansökan
Finns som länk från SFBFs hemsida www.sfbf.se och hos AEA. Autogiroblankett finns att ladda ned på www.aea.se
För frågor kontakta AEA på telefon 08-412 33 00, tel.tid 9-11, 13-15.
Arbetskravet
Arbetskravet är uppfyllt om du arbetar eller har arbetat. Medlemskapet beviljas tidigast från och med den första dagen i den månad som
ansökan inkommer. Observera att medlemskap inte beviljas retroaktivt. SFBF rekommenderar att du ansöker om medlemskap i AEA snarast
när du börjar din anställning som sjöbefäl. För inträde i en svensk a-kassa krävs att du arbetar för en arbetsgivare med säte i Sverige eller
att du är egenföretagare med säte i Sverige. Efter arbete i annat EU/EES-land har du bara 8 veckor på dig att söka inträde i svensk a-kassa
igen.
Övergång från annan a-kassa
Ta kontakt med din nuvarande a-kassa, be om ett övergångsbevis. Ditt utträde ur annan a-kassa får inte vara tidigare än från den månad du
ansöker om inträde i AEA.
Arbete på fartyg med utländsk flagg
Kontakta AEA i samband med att du börjar eller slutar ett arbete på fartyg med utländsk flagg, för att undvika misstag kring din
arbetslöshetsförsäkring. AEA Utland når du på telefon 08-566 445 10 måndag-torsdag kl 9-11 och 13-15, fredagar kl 9-11.
Du kan också ställa frågor via e-post på adressen [email protected]
28
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
Hur skyddar du bilen och dig själv
på bästa sätt när du kör i trafiken?
En liten sten förstör en ruta eller dörr, en medtrafikant har dålig uppfattning om
högerregeln och kör in i din bil eller någon vill ha din bilstereo utan att betala för
den. Sånt händer faktiskt, och det och mycket mer tar SalusAnsvar hand om när du
försäkrar din bil hos oss. Med våra tilläggsförsäkringar utöker du sedan ditt skydd
så att det passar dig och din bil bäst. Dessutom till både bra pris och villkor.
Ring SalusAnsvar, 0200-87 50 00 eller gå in på
www.salusansvar.se/sverigesfartygsbefalsforening
Välkommen!
Genom SalusAnsvars över hundra år långa historia har vi samarbetat med ett flertal av Sveriges
organisationer, föreningar och företag. Tillsammans med Sveriges Fartygsbefälsförening erbjuder
vi försäkringslösningar som är speciellt framtagna för dig som är medlem.
SalusAnsvar – En del av
i samarbete med
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
29
SFBF.
NY ADRESS?
Har Du bytt bostad,fartyg eller
e-postadress?
Glöm då inte att meddela oss.
Vi vill även ha aktuell e-postad­ress till fartyget.
Då får Du NT, SFBFs nyhetsbrev
och annat föreningsmaterial
utan fördröjning.
BOKA
SFBFs SEMESTERHUS
Namn..................................
Pers.nr.................................
TEGEFJÄLL
Adress.................................
SFBFs fritidshus i Tegefjäll, mitt
emellan Åre och Duved, har två
lägenheter med plats för 8 personer
i varje.
I Tegefjäll finns fem liftar och fem
preparerade nedfarter.
Systemet är ihopbyggt med Duveds
liftsystem.
..........................................
Rederi.................................
Fartyg o befattn....................
..........................................
E-post privat........................
E-post fartyg........................
MEDLEMSAVGIFTEN
■ Medlemsavgiften till föreningen
är 340 kronor i månaden.
■ Avgiften för passiva med­lemmar
är 300 kronor per år.
■ Gratis medlemskap för stude­rande.
Avgiften till a-kassan aviseras
direkt från AEA.
För medlemsfrågor kontakta
Inga Bergenmalm
E-post: [email protected]
tel 08-10 60 15
30
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
TORREVIEJA
SFBFs fritidshus i Torrevieja, 5
mil söder om Alicante, har två
lägenheter - den övre i två etage
med plats för 6 personer och den
undre med plats för 4 personer.
Till Alicantes internationella
flygplats kan man ta sig med
reguljär- eller charterflyg.
Priser/vecka
Övervåningen:
lågsäsong 2 500:högsäsong 4 000:(15 april - 30 september)
Slutstädning 450:Lakan och handdukar 90:-/pers
Undervåningen:
lågsäsong 2 200:högsäsong 3 500:(15 april - 30 september)
Slutstädning 350:Lakan och handdukar 90:-/pers
Priser lör-lör
v 2-6
v 7-16
v 17-51
v 52-1
3 500:5 000:2 000:4 100:-
Priser med reservation för
höjningar. För ytterligare
information och bokning
kontakta Inga Bergenmalm
tel 08-10 60 15.
SFBFs och SBFs
medlemmar kan nu hyra
varandras fritidshus
SFBF och SBF har kommit
överens om att organisationernas
medlemmar ska kunna hyra båda
organisationernas fritidshus.
För bokning och upplysningar om
SBFs fritidshus i Idre och Sälen,
kontakta Anita Isaksson på SBFs
kansli, tel 08-598 99112.
SFBF-ARTIKLAR
SFBF-slips i mörkblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 400:-. Scarf i marinblå
helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 350:-. Manschettknappar med SFBFs emblem.
125:-. Slipshållare med SFBFs emblem. 75:-.
Beställ genom att betala in på SFBFs pg 65 37 64-1. Ange namn, adress och vara.
SFBF.
SFBF
SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING
KONTOR OCH OMBUD
Gamla Brogatan 19, 2 tr
111 20 Stockholm
Tel. 08-10 60 15
Fax 08-10 67 72
E-post: [email protected]
Internet: www.sfbf.se
Expeditionstider vard. 09.00-16.00
Lunchstängt 11.30-12.30
STYRELSEORDFÖRANDE
JÖRGEN LORÉN Tel. 0304-442 00
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
CHRISTER LINDVALL Tel. 08-10 60 18
070-510 7133
OMBUDSMÄN
HANS-DIETER GRAHL Tel. 08-10 60 16
070-692 7478
LENNART JONSSON Tel. 08-10 60 17
070-855 3143
TOMAS SJÖSTEDT Tel. 08-10 60 15
070-676 8080
Box 9
471 21 Skärhamn
REDAKTÖR 0CH INFORMATÖR
MARIE HALVDANSON Tel. 08-10 60 19
070-555 0188
ADMINISTRATÖR
INGA BERGENMALM Tel. 08-10 60 15
SEKRETERARE
AGNETA HÄLL Tel. 08-10 60 15
MEDLEMSAVGIFTER:
Pg 607 9861-8
Bg 405-2361
FÖRENINGSOMBUD
Helsingborg
JÖRGEN HEIMDAHL
Rönngatan 5
263 38 Höganäs
Bost.tel. 042-333 704
Kalmar
THOMMY KEMBRING
Tackjärnsv. 54, 394 70 Kalmar
Bost.tel. 0480-47 81 88
Kramfors/Örnsköldsvik
Vakant
Luleå
BENGT ÅSTRÖM
Uddvägen 4, 941 42 Piteå
Bost.tel. 0911-681 96
Malmö
JAN ÖBERG
Jonas gränd 3, 294 95 Sölvesborg
Mob.tel. 070-715 6236
AKADEMIKERNAS ERKÄNDA
ARBETSLÖSHETSKASSA, AEA
Tel. 08-412 33 00. tel.tid 9-11, 13-15
Fax: 08-24 78 79
Adress: Box 3536, 103 69 Stockholm
FACKKLUBBAR INOM SFBF
REDERI
ORDFÖRANDE
ACE Link
Affärsverken Karlskrona AB Blidösundsbolaget
Bolling & Norling Rederi AB
Broström Ship Management
Destination Gotland
DFDS Tor Line
Finnlines Ship Management AB
Klaveness Cement Logistics AB
Rederi Allandia AB
Ressel Rederi
Sand & Grus AB Jehander
Scandlines AB
Sea Wind Line AB
Sjöfartsverkets Rederi
Stena Line
Stockholms Sjötrafik AB
Stockholms Skärgård
Styrsöbolaget
Svitzer
Tallink Silja
Transatlantic
TT-Line
Tynningö Sjötrafik AB
Tärntank Rederi AB
Utö Rederi
Wallenius
Viking Rederi AB
Visingsötrafiken
Vägfärjorna
Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB
Fartyg under INT-avtal Sjöfartshögskolan
Chalmers-Lindholmen Sjöfartshögskolan Kalmar
ARNE BJÖRNBERG, Jacoby väg 5 A,
263 58 HÖGANÄS, tel. 042-33 32 97, 070-668 8901
[email protected]
GÖRAN MAGNUSSON (kont.m.) Sagavägen 6,
370 10 BRÄKNE HOBY, tel. 0705-21 56 12
[email protected]
PER WESTERGREN (kont.m.), Fatburs Kvarngata 7, 4tr,
118 64 STOCKHOLM, tel. 08-641 5934, 070-676 4416
[email protected]
FREDRIK SUNDGREN (kont.m.), Murkelvägen 208,
184 34 ÅKERSBERGA, tel. 070-559 0795
JOHAN JUHLIN, Kungs Husby 65,
745 99 ENKÖPING, tel. 0171-87142, 070-422 5367
[email protected]
ULF HAMMARSTRÖM, Bjärs Lojsta,
620 12 HEMSE, tel. 0498-48 44 52, 070-222 8422
[email protected]
[email protected]
JONAS TUNSTAD, (kont.m.) Rostock 230,
442 91 ROMELANDA, tel. 0303-223 608
[email protected]
THOMAS BRUNDIN, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ,
tel. 040-611 6162, 0706-269431
[email protected]
MATS ANDERSSON, Brukskogsvägen 16,
178 92 ADELSÖ, tel. 08-38 23 21, 070-7487054
[email protected]
CHRISTOFFER RABIEGA, Brännkyrkagatan 79, BV,
118 23 STOCKHOLM, tel. 08-531 771 45, 070-747 3725,
[email protected]
INGEMAR LARSSON, (kont.m), Sjöbergavägen 42,
135 69 TYRESÖ, tel. 070-415 4809
LEIF SJÄLANDER (kont.m.), PL 12,
760 41 ARHOLMA, tel. 0176-581 08
[email protected]om
NILS DEWÁR, Gjuterigatan 92,
271 44 YSTAD, tel. 070-518 62 44, fax 0410-651 89,
[email protected]
JONAS ANDERSSON, Rosenlund,
740 20 VÄNGE, tel. 018-324 474, 070-763 3152,
[email protected]
MATTIAS PETERSON, Vintergatan 6,
393 51 KALMAR, tel. 0480-411 924, 0703-599 681
[email protected]
JÖRGEN LORÉN, Stena Line AB,
405 19 GÖTEBORG tel. 070-765 5816
MIKAEL STEIN (kont.m.) Bäckalidsvägen 48,
138 36 ÄLTA, tel. 08-773 4636, 070-624 8001
[email protected]
HANS ANDERSON, Bergholms väg 14,
611 36 NYKÖPING, tel. 0155-26 80 40, 070-640 3000
[email protected]
BENGT GOLLUNGBERG,Gullbrings väg 3,
423 34 TORSLANDA, tel. 031-563 353, 070-734 7180
[email protected]
BÖRJE JENSEN (kont.m.), Norgårdsvägen 58,
430 90 ÖCKERÖ, tel. 031-96 96 25, 031-96 97 18
[email protected]
YVONNE NORDSTRÖM, Bromsgatan 4, 274 31 SKURUP
tel. 0411-455 70, 070-441 1491
[email protected]
PER JOHAN JONSSON, Hulta Nyhem,
516 91 DALSJÖFORS, tel. 033-27 72 16, 070-4710222
[email protected]
PATRIK FRIDLUND, Örby 7, 755 96 UPPSALA.
tel. 070-641 5926
[email protected]
BO ANDERSSON, (kont.m.), Stavsnäs gärde 20,
139 70 STAVSNÄS, tel. 08-571 513 98, 070-299 5148
BERT DAHLBERG (kont.m.), Box 4120,
227 22 LUND, tel. 046-32 07 40, 0708-32 07 50
[email protected]
CONNY SÖDERBERG ANDERSSON (kont.m.), Sparvens väg 6,
130 37 STAVSNÄS, tel 08-571 50789, 070-564 2558
[email protected]
JAN-OLOV OLSSON, Forsfararvägen 16,
142 66 TRÅNGSUND, tel. 08-605 9538
[email protected]
RALF KARLSSON (kont.m.), Tvärgränd 1,
FI-221 00 MARIEHAMN
[email protected]
GERT MÖBIUS (kont.m.), Norregårdsv. 5,
560 34 VISINGSÖ, tel. 0390-407 60
STIG KARLSSON, Slånbärsvägen 18,
430 91 HÖNÖ, tel. 031-96 54 44, 070-3964455
[email protected]
PATRICK NORGREN (kont.m.), Fjären,
893 99 ULVÖHAMN, tel. 0660-22 40 24
ANDERS LEIMALM (kont.m.), Dalahöjdsv. 17 A,
461 55 TROLLHÄTTAN, tel. 0520-742 26, 070-8389262
[email protected]
GUSTAV MELIN, Eketrägatan 11 B 418 73 Göteborg, mob 0739-540 773
[email protected]
MALIN SÅNNELL, Smålandsgatan 8,
392 32 KALMAR, mob 070-960 5241
[email protected]
ANDRÉ SVENSSON, Jungs väg 63,
392 43 Kalmar, mob 0733-993 539
[email protected]
SFBFs STYRELSE
ORDINARIE LEDAMÖTER
CHRISTER LINDVALL 08-540 668 17
[email protected]
JÖRGEN LORÉN (ordf.) 0304-442 00
[email protected]
NILS DEWÁR 0411-149 87
[email protected]
HANS ÅDÉN 08-541 366 66
[email protected]
BIRGITTA CARLSSON 031-774 05 99
[email protected]
STIG KARLSSON 031-96 54 44
[email protected]
1:e SUPPLEANTER
JOHAN JUHLIN 0171-871 42
[email protected]
MARGARETA HALLENBORG 0696-405 12
[email protected]
TORSTEN JOHANSSON 031-25 34 98
YVONNE NORDSTRÖM 0411-455 70
[email protected]
ERLING BORG 0611-138 33
[email protected]
2:e SUPPLEANTER
TOMI GUSTAFSSON 031-22 08 49
[email protected]
DANIEL ANDERSSON 042-14 66 60
[email protected]
HÅKAN MANNBRINK 08-541 337 91
[email protected]
MIKAEL JOHANSSON 031-714 2964
[email protected]
JIMMY FRANZÉN 0390-400 28
[email protected]
ADJUNGERADE
MALIN SÅNNELL 070-960 5241
[email protected]
ANDRÉ SVENSSON, 0733-993 539
[email protected]
GUSTAV MELIN, 0739-540 773
[email protected]
BEFÄLHAVARE
som förhandlar om att anta ny
anställning bör innan uppgörelse
träffas, förhöra sig hos föreningen
angående löne- och anställningsvillkor.
Då behöver föreningen inte i
efterhand ingripa för justeringar,
vilket är en omständlig procedur.
OM DU ÄR
ARBETSLÖS ELLER
SJUKSKRIVEN
skall du själv betala in
medlemsavgiften till föreningen.
Vid inbetalning använd SFBFs
postgiro 607 9861-8 eller bankgiro
405-2361.
SFBFs FÖRSÄKRING
SFBFs medlemsförsäkring är frivillig
och ingår ej i medlemsavgiften.
Information om försäkringen
beställer du av medlemsregistret tel
08-10 60 15.
VILL DU HA SFBFs
NYHETSBREV?
Maila din e-postadress till inga.
[email protected] så får du SFBFs
nyhetsbrev som kommer ut omkring
den 20:e varje månad.
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
31
POSTTIDNING B
POSTTIDNING B
Returadress
Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm
Belöning 2011
För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan
Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och
ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi
premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och
intendenturavdelningarna , främst avseende:
• ökad sjösäkerhet
• minskade risker vid arbete och fritid ombord
• förbättrad drifts- och materialekonomi
• allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar
• ökad driftsäkerhet
• trivselfrämjande åtgärder
Stiftelsen belönar också berömvärda insatser eller framstående sjömanskap vid incidenter eller olyckshändelser ombord
och vid sjöräddning.
Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt
tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargö-
rande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är
det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt.
Förslagen, som kan vara skrivna på svenska eller engelska,
kommer att granskas av Stiftelsens tekniska expertgrupp varefter Stiftelsens Direktion beslutar om belöning. Stiftelsen
avsätter cirka en halv miljon kronor för dessa belöningar.
Förslag skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2010.
Belöningarna delas ut under våren 2011. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen.
Stiftelsen Sveriges Sjömanshus
Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm.
Tel: 08-641 44 37 • Fax: 08-640 64 00
E-post: [email protected]
www.marifond.se
REWARD 2011
Contributions for the benefit of seamen in the merchant navy – sea safety, environment and comfort – are
the aims of the Reward of the Swedish Mercantile Marine Foundation.
Proposal should be as detailed as possible. Please attach photos, drawings or sketches.
Proposals should be sent to: Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Katarinavägen 22, SE-116 45 Stockholm not
later than October 31, 2010.
Rösta utomlands
Den 19 september är det val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige.
Du som är ombord på ett fartyg i utrikes fart kan brevrösta. Beställ material för brevröstning
på [email protected] Materialet innehåller det du behöver för att rösta, inklusive instruktioner
och blanka valsedlar. Brevrösten måste postas från utlandet. Den får postas tidigast den 5
augusti och ska ha hunnit fram till valdagen.
Om du vill kan du rösta på en svensk ambassad eller konsulat. Se www.val.se för adresser och
öppettider. Allt du behöver ta med är din id-handling.
Kontakta Valmyndigheten för mer information
Tel: 020-825 825 (från utlandet: +46 8 635 69 00)
Hemsida: www.val.se • E-post: [email protected]
På en blank valsedel kan
du skriva namnet på
partiet du vill rösta på.
32
NAUTISK TIDSKRIFT 4/10
Lägg en valsedel i varje
kuvert, en för varje val.