Årsredovisning 2014 - Landstinget Dalarna

Årsredovisning 2014
Dnr: LD14/03413
Landstingsstyrelsen 2015-04-13
Landstingsfullmäktige 2015-04-27
Bilaga: Måluppfyllelser 2014
Årsredovisningens målgrupp
Landstinget Dalarnas årsredovisning lämnas av landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige. Den vänder sig både till landstingets politiker och externa
intressenter. Årsredovisningen produceras av ekonomienheten.
Landstingets organisation
Tolk- och
hörselrådet
Landstingsfullmäktige
Revisorskollegium
Revisionschef
Patientnämnd
Kansli
Handikapprådet
Pensionärsrådet
HvB
– hälsovalsberedning
Landstingsstyrelse
Central
förvaltning
Lokala hälso- och
sjukvårdsberedningar
Norra
Folkrörelseberedning
Hälso- och
sjukvården
Kultur- och
bildningsnämnd
Kultur- och
bildning
Hjälpmedel
Landstinget
Dalarna
Fastighetsnämnd
Landstingsfastigheter
Servicenämnd
Landstingsservice
Nedansiljan
Falun
Landstingsstyrelsens
arbetsutskott (AU)
Borlänge
Västerbergslagen
Södra
Gemensamma nämnder
Folktandvården
Tandvårdsnämnd
Bolag och stiftelser
Beställarenheten
för tandvård
Gemensamma nämnder
Bolag och stiftelser
Hjälpmedelsnämnden Dalarna (Värd: Landstinget Dalarna)
Varuförsörjningsnämnden (Värd: Landstinget Uppsala)
Gemensam nämnd för kostsamverkan i Mora (Värd: Landstinget Dalarna)
Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet (Värd: Borlänge kommun)
Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland-Dalarna (Värd: Landstinget Värmland)
Kommunalförbund Region Dalarna
Regionala forskningsrådet (RFR)
FINSAM - samordningsförbund för rehabiliteringsinsatser
Bolag
AB Dalaflyget (ägarandel 32%)
Dala Airport AB (ägarandel 40,8%)
Älvdalens utbildningscentrum AB (ägarandel 75%)
Stiftelser
Stiftelsen Dalarnas Museum
Stiftelsen Dalateatern
Stiftelsen Musik i Dalarna
Stiftelsen Dalarnas Forskningsråd (Dfr)
Innehåll
Svensk hälso- och sjukvård
behöver mer resurser!
4
2014 ur ett landstingsdirektörsperspektiv –
fokus mot 2015
5
Förvaltningsberättelse7
Ekonomi8
Personal 14
Miljö19
MiT (medicinsk teknik och IT)
21
Trafik22
Hälso- och sjukvården
24
LD Hjälpmedel
30
Tandvårdsförvaltningen33
Beställarenhet för tandvård
35
Kultur- och bildningsförvaltning
36
Fastighetsförvaltningen39
Landstingsservice41
Kostsamverkan Mora
44
Patientnämnden Dalarna
46
Bolag, kommunalförbund, stiftelser och
gemensamma nämnder
47
Finansiella rapporter
51
Resultaträkning51
Kassaflödesanalys52
Balansräkning53
Noter54
Investeringsredovisning59
Investeringar hälso- och
sjukvård och IT
60
Fastighetsinvesteringar60
Nyckeltal 2010-2014
61
Redovisningsprinciper62
Revisionsberättelse
201464
Tabellförteckning66
Ekonomisk ordlista
67
Dnr: LD 14/03413
Svensk hälso- och sjukvård behöver mer resurser!
Landstinget Dalarna redovisar ett underskott på 175
miljoner kronor för år 2014. Det är varken acceptabelt
eller hållbart. Framför allt är det hälso- och sjukvården
som har ett stort negativt resultat. Detta delar Landstinget Dalarna med de flesta andra landsting och regioner. Det visar samtidigt att svensk hälso- och sjukvård
är i skriande behov av mer resurser från staten för att
klara framtida utmaningar och för att kunna följa med i
den snabba medicinska och tekniska utvecklingen.
Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård kan inte
fortsätta leverera underskott på underskott. Därför har
ett stort arbete påbörjats för att i grunden genomlysa
landstingets samtliga verksamheter. Detta arbete ska
leda fram till en struktur- och förändringsplan som ska
ligga till grund för budget 2016 och finansplan 2016
- 2019. Beslut kommer under landstingsfullmäktige i
juni.
I bokslut 2014 finns ett par poster som är värda att
särskilt nämnas, poster som kostat mycket och som inte
varit möjliga att påverka. Kostnaderna för kollektivtrafiken är ett exempel på en sådan post. Direktupphandlingen av busstrafiken i länet har inneburit att kostnaderna för landstinget under 2014 ökat med 58 miljoner
mer än budgeterat.
En annan sådan post är bemanningsproblem framför
allt med att rekrytera viss läkar- och sjuksköterskekompetens. Utifrån detta har vi tvingas ta till dyra inhyrningslösningar. Det är inget önskvärt, men samtidigt
ett nödvändigt ont för att kunna ge befolkningen den
vård de behöver. Stafettproblematiken är en fråga som
inget enskilt landsting ensamt kan lösa utan det måste
till en gemensam reglering på statlig nivå.
År 2014 har varit ett år som även präglats av nödvändiga satsningar. Under året har viktiga beslut tagits
inom personalområdet. Beslut som börjat ge positiva
resultat. Som exempel kan nämnas att för första gången
någonsin var det fler sökande än antalet utannonserade
tjänster till sjukskötersketjänster inom rättspsykiatrin.
De flesta sökande var kommande utanför Dalarna. De
utvecklingsprogram som beslutats om för primärvården och psykiatrin börjar ge resultat. Förutom det stora
söktrycket till sjuksköterskor inom rättspsykiatrin kan
konstateras att så många ST-läkare som nu finns inom
dessa verksamheter har aldrig tidigare förekommit.
För år 2015 är siktet inställt på mycket hårt arbete!
Ett arbete som ska involvera samtliga verksamheter
och samtliga anställda i landstinget. Vi måste komma
tillrätta med de områden där vi har omotiverat höga
kostnader i jämförelse med andra landsting och regioner. Ett genomlysningsarbete för att komma till rätta
med problemen pågår nu för fullt. En plan kommer att
tas fram med målsättningen att vi ska ha bra bemanning inom hälso- och sjukvården, att vi hela tiden ska
utveckla verksamheterna och att vi ska ha en sjukvård
som är tillgänglig och med hög patientsäkerhet.
Verksamheterna inom Landstinget Dalarna ska bedrivas så kostnadseffektivt som det överhuvudtaget är
möjligt! Detta är målsättningen med det arbete som nu
pågår.
Ingalill Persson (s)
Ordförande landstingsstyrelsen
4
Årsredovisning 2014
Dnr: LD 14/03413
2014 ur ett landstingsdirektörsperspektiv –
fokus mot 2015
Vi kan summera ett händelserikt, spännande och
utvecklande arbetsår tillsammans med många engagerade medarbetare. Ett år som utgående från den bredd
landstinget innehållsmässigt bjuder på innehållit såväl
stora som mindre frågor inom de olika förvaltningarna.
Samspelet med den politiska ledningen har fortsatt att
utvecklats under året och i huvudsak kopplat till den
övergripande samlade administrativa förvaltningen
och vid den veckovisa ärendeberedningen.
Organisation och ledning
I det vardagsnära arbetet har det skett en stor förändring genom in- och utfasning av ny respektive avgående biträdande landstingsdirektör under året.
Nya förvaltningschefer har rekryterats, anställts och
introducerats inom tandvården respektive landstingsservice.
Det mest påtagliga ur vårt perspektiv har varit en stor
organisatorisk förändring inom hälso- och sjukvården. Förändringen består i att fyra divisionschefer har
anställts för att leda fyra olika divisioner; psykiatriska
specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter och primärvård.
Genom vår nya och interna landstingsövergripande
chefs- och ledarutbildning, som fått många goda omdömen, har vi kunnat börja möta nuvarande och framtida
behov bra med för uppgiften väl förberedda medarbetare.
Viktigare händelser under året
Under april månad påbörjades ett stort förvaltningsövergripande arbete som går ut på att vi ska arbeta så
effektivt som möjligt för att kunna ägna så mycket tid
som möjligt åt våra patienter. Kort sagt går arbetet ut
på att rätt person ska göra rätt sak i rätt tid. Arbetet
är viktigt för att vi ska kunna klara vårt uppdrag mot
patienterna och är ett långsiktigt förändringsarbete där
våra medarbetare blir vår viktigaste resurs. Deras kompetens ska komma till sin rätta på bästa sätt och innebär
ett utvecklat samarbete mellan olika förvaltningar.
Det pratas idag ofta om personalbrist inom framför
allt hälso- och sjukvården där det råder nationell brist
på sjuksköterskor och läkare – framför allt specialister.
Landstinget Dalarna har cirka 8 500 medarbetare som
varje dag gör ett fantastiskt arbete men många kommer
de närmaste åren att gå i pension och vi kommer att
ha ett stort behov av att rekrytera nya medarbetare. Ett
arbete som nu har intensifierats på flera olika sätt såväl
nationellt som internationellt. Vi behöver alltjämt parallellt jobba för att utveckla och förbättra förutsättningar
för de medarbetare som arbetar hos oss idag.
Landstingsfullmäktige beslutade i november om en
ny lönepolicy för Landstinget Dalarna. ”Lönepolitik
för Landstinget Dalarna” från 1991 har därmed omarbetats för att få en aktuell och landstingsgemensam
värdegrund för lönebildning och lönesättning. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har även granskat
Landstinget Dalarnas arbete med jämställda löner. DO
bedömer att Landstinget Dalarna fullgjort skyldigheterna som gäller jämställda löner och har avslutat ärendet.
Utveckling av ett ledningssystem är något vi arbetat
med under flera år i landstinget. Än är vi inte riktigt
klara ur ett landstingsövergripande perspektiv men vi
har under 2014 tagit flera viktiga steg och kommit en
bra bit på väg. Några enskilda förvaltningar har arbetat
fram sin strategi. Enkelt kan man säga att det är i ledningssystemet som våra gemensamma riktlinjer, arbetssätt och rutiner ska finnas och följas upp.
Under året har det kommit synpunkter som handlar
om yttrandefrihet och meddelarfrihet. En revision har
genomförts som följd av detta. Det är mycket viktigt
att poängtera att våra medarbetare har meddelar- och
yttrandefrihet. Yttrandefriheten och meddelarfriheten
är grundstenar i demokratin och Landstinget Dalarna.
Den 1 januari 2015 träder en ny patientlag i kraft. Syftet
är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt
att främja patientens integritet, självbestämmande och
delaktighet. Ett stort förberedelsearbete har pågått
under 2014.
Efter att beslut fattats om att vi ska starta en verksamhet med ambulanshelikopter har det inneburit många
förberedelser såväl verksamhetsmässiga, organisatoriska som lokalmässiga. Tillsammans med landstinget i
Värmland har det under året bildats ett kommunalförbund för gemensam drift av ambulanshelikopter för de
båda landstingen.
forts nästa sida
Årsredovisning 2014
5
Dnr: LD 14/03413
En ny forskningspolicy antogs 2014 som en del av utvecklingen av forskningen inom Landstinget Dalarna.
Under 2014 har Landstinget Dalarna genomfört en
förstudie för ett nytt intranät inklusive dokumenthantering och ledningssystem. När det gäller de externa
kanalerna har förvaltningen av vår externa webbplats
påbörjat planerna att lyfta hälso- och sjukvårdsinformation till den nationella webbplatsen 1177.se. Genom
långvarigt strategiskt arbete har vi under året ökat vår
närvaro betydligt i sociala medier.
Fortsatta och viktiga utmaningar 2015
Visionen är att inga patienter ska skadas i Landstinget
Dalarna. Kan vi minska risken för skador och arbeta
patientsäkert mår våra patienter bättre och organisationen kan använda vårdplatser och resurser på ett bättre
sätt. Patientsäkerhet och arbetsmiljö går hand i hand.
Det systematiska arbetet med patientsäkerhet och det
systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden för en säker
vård och en god arbetsmiljö. Dessa områden behöver
Karin Stikå Mjöberg
Landstingsdirektör
6
Årsredovisning 2014
ständigt följas upp och vidareutvecklas i samklang med
vårdens utveckling. Under november och december
arrangerades tre föreläsningar som vände sig till första
linjens chefer och ledningspersoner med syfte att stärka
kunskaperna inom dessa områden.
Sommaren 2014 kan summeras till att den fungerat
relativt bra trots problem med bemanningen. Patienttrycket har inte varit så högt som tidigare år hos de
flesta av våra verksamheter och kliniker. Vi har haft ett
gott samarbete med kommunerna som tagit hem sina
färdigbehandlade patienter. Även samarbetet mellan
verksamheter inom landstinget har fungerat bra under
sommaren, vilket har bidragit till att sommaren fungerat relativt bra
Vi står inför stora utmaningar med att hålla ekonomin
i balans och under våren kommer en genomlysning av
våra verksamheter inom hälso- och sjukvården att ske
vilken ska leda fram till en struktur- och förändringsplan.
Lars-Olof Björkqvist
Biträdande landstingsdirektör
Dnr: LD 14/03413
Förvaltningsberättelse
Ett hälsosammare Dalarna
Ordning och reda i ekonomin tillsammans
med en tillgänglig hälso- och sjukvård är
förutsättningarna för att Landstinget Dalarna
ska nå visionen om ett Hälsosammare Dalarna.
Förvaltningsberättelsen är en uppföljning av
landstingsplan och finansplan 2014–2017
I landstingsplanen anger politikerna visionen om
Ett hälsosammare Dalarna och politikens inriktning och uppdrag för
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ekonomi
Personal
Miljö
MiT – Medicinsk teknik och IT
Trafik
Hälso- och sjukvård
Tandvård
Kultur- och bildning
Landstingsfastigheter
Service
I finansplanen finns de ekonomiska förutsättningarna med skattesats, budget, investeringar
och finansiella mål, för verksamhetsåret 2014 och
framtida planer. Driftbudgeten för 2014 omsluter
7,3 Mdkr som fördelas till styrelser och nämnder.
Ett generellt krav på kostnadsminskningar motsvarande en halv procent åläggs samtliga verksamheteter. I hälso- och sjukvårdens budget för
2014 finns dessutom besparingsåtgärder som ska
kompensera för tidigare års underskott.
Det budgeterade resultatet för 2014 är
128 Mkr, resultatet är -175 Mkr.
Skattesatsen är oförändrad, 11,16 kr.
Årsredovisning 2014
7
Dnr: LD 14/03413
Ekonomi
Måluppfyllelse
Uppdrag från
Landstingsplanen 2014
Ekonomi i balans – ordning och reda i ekonomin
Måluppfyllelse
n
n
Finansiering för framtida pensionskostnader ska
säkerställas
Det ackumulerade underskottet ska återställas
n
p
Ekonomin ska möjliggöra investeringar för
framtiden
Sociala bokslut ska kunna presenteras under
planperioden
p
1) Placerade pensionsmedel 2013-12-31; 402 Mkr, 2014-12-31; 415 Mkr.
lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt
nmål ej uppfyllt
Tabell 1 Måluppfyllelse ekonomi
Ekonomin är inte i balans och ytterligare placeringar
av medel för framtida pensionsutgifter har inte kunnat göras under 2014. Det ackumulerade underskottet
planeras enligt budgetbeslut i landstingsfullmäktige
att återställas 2018. Det förutsätter dock att pågående
genomlysning av verksamheten inom hälso- och
sjukvården får beräknad positiv effekt på ekonomin.
Investeringar för framtiden har inte gjorts i den omfattning som planerat under 2014.
Resultat
Resultatet enligt balanskrav skall
vara ett överskott på minst 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter, %
Soliditet
Soliditeten skall öka med minst 3
procentenheter per år, %
Likviditet exkl. placerade pen­
sionsmedel1
Likviditeten skall fortlöpande vara
sådan att långsiktig bestående
upplåning inte behöver ske, Mkr
Upplåning, Mkr
Investeringar
Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till
100 procent vara självfinansierade
sett över en fyraårsperiod, %
Resultat
2013
1,8
Budget
2014
1,7
Resultat
2014
-2,3
-3
1
-8
201
99
68
-200
31
-200
71
-200
26
Tabell 2 Finansiella mål
Finansiella mål och Finansiell analys
Landstingets långsiktiga mål för en god ekonomisk
hushållning mäts i fyra perspektiv. Resultatet ska vara
ett överskott på 2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter och soliditeten ska förstärkas. Överskott och en bra soliditet behövs
8
Årsredovisning 2014
dels för att finansiera det omfattande pensionsåtagande
som finns utanför balansräkningen och dels för att
möta oväntade händelser utan att förändringar behöver
göras i verksamheten. Behovet av investeringar varierar
mellan åren. Målet är att landstinget med egna medel
ska finansiera ny- och återinvesteringar i fastigheter
och inventarier. Likviditeten ska vara så stark att upplåning inte behöver ske. Utvecklingen under 2014 av de
fyra målen framgår av tabellen.
De finansiella målen för resultat, soliditet, likviditet,
upplåning och investeringar uppfylls inte 2014.
Ekonomiskt resultat
(Bokslut 2013 anges inom parentes)
Årets resultat är ett underskott på -175 Mkr (-99 Mkr).
Det budgeterade resultatet var ett överskott på
128 Mkr.
Verksamhetens intäkter, 1 212 Mkr (1 150 Mkr), ökar
med 5,4 procent. De ökade verksamhetsintäkterna
beror framförallt på en ökning av statsbidrag för
asylsökande 20 Mkr och statsbidraget för minskad
sjukfrånvaro 25 Mkr (22 Mkr). Statsbidraget har enligt
normerande redovisningsregler flyttats från finansiering. till verksamhetsbidrag fr o m bokslut 2014.
Verksamhetens kostnader, 8 552 Mkr (8 071 Mkr) ökar
med 6 procent (3,5 %). Stora kostnadsökningar finns, se
tabell nedan.
(Mkr)
Personalkostnader
Inhyrd personal
Kollektivtrafik inkl.
sjukresor
Läkemedel
254
46
58
Procent, %
6
27
23
48
6
Tabell 3 Kostnadsökningar
Dnr: LD 14/03413
Verksamhetens nettokostnader, skatte- och stats­
bidragsutveckling – ett negativt samband 2014
Verksamhetens nettokostnader uppgår till 7 620 Mkr
(7 309 Mkr). Nettokostnaderna har i löpande priser,
exklusive jämförelsestörande post 2013 ökat med
453 Mkr (6,6 %).
Skatte-, statsbidrags- och
nettokostnadsutveckling, procent
8,0
procent
6,0
4,0
Eget kapital minskar med årets resultat -175 Mkr till
-299 Mkr.
Pensioner intjänade år 1998 eller senare redovisas som
en skuld i balansräkningen, 2,3 Mdkr. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas däremot, i enlighet
med gällande lagstiftning och regelverk, som ansvarsförbindelse. Dessa pensionsförpliktelser uppgick vid
årets slut till 5,4 Mdkr. Om hänsyn tas till dessa skulle
landstinget redovisa ett negativt eget kapital på -5,6
Mdkr.
Vid utgången av 2014 uppgår den redovisade soliditeten till -8 procent. Om de pensionsförpliktelser som
redovisas som ansvarsförbindelse räknas med, blir
soliditeten istället -149 procent. Den genomsnittliga
soliditeten 2014 för landstingssektorn är 20 procent.
2,0
0,0
År -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14
Skatte- och statsbidragsutveckling
Nettokostnadsutveckling
Diagram 1 Skatte, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling
Skatte- och statsbidragsutvecklingen uppgår till 3
procent. Landstinget Dalarnas utdebitering uppgår till
11,16 kr medan landstingens medelutdebitering 2014
var 11,26 kr. Medelutdebiteringen är inte justerad för
skatteväxlingar för t. ex. trafik och hemsjukvård.
Balanskravsresultat
Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk
balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Årets balanskravsresultat är ett underskott på
-175 Mkr.
Landstinget har sedan införandet av balanskravet 2000
ett samlat underskott till och med 2013 på 803 Mkr. I
den finansplan som beslutades av landstingsfullmäktige i november beslutades med åberopande av synnerliga skäl att justera det ackumulerade underskottet med
679 Mkr till 124 Mkr. I och med årets resultat uppgår
därmed det ackumulerade underskott som ska återställas till 299 Mkr och sammanfaller med det bokförda
negativa egna kapitalet.
Likvida medel inklusive pensionsportfölj
Landstingets likviditet uppgick vid årets slut till 483
Mkr, vilket är 120 Mkr lägre än vid årets början.
Pensionsportfölj
I de likvida medlen ingår en pensionsportfölj med ett
bokfört värde på 415 Mkr och ett marknadsvärde på
507 Mkr. Totalavkastning, inkl utdelning, exklusive
avgifter, uppgår till 10,9 procent jämfört med index
17,4 procent. Syftet med pensionsportföljen är att över
tid kapa likvidtopparna av de framtida pensionsutbetalningarna. Portföljens marknadsvärde är 7 procent av
pensionsskulden vid årsskiftet på 7,7 Mdkr.
(Mkr)
Aktier
Räntor
Totalt
Anskaffnings­
värde
191
224
415
Marknads­
värde
278
229
507
Portfölj­
andel
55%
45%
Tabell 5 Pensionsportfölj
Mer information om pensionsportföljen finns i not 19
till balansräkningen.
I finansbudget 2014 ingår ytterligare placeringar med
200 Mkr per år 2016-2017.
Balanskrav
(Mkr)
Årets resultat
Fullmäktiges beslut om justering av ackumulerat
underskott
Ingående resultatvärden balanskrav
Resultat att reglera enligt balanskrav
Det egna kapitalets utveckling och soliditet
-175
679
-803
-299
Tabell 4 Balanskrav
Årsredovisning 2014
9
Dnr: LD 14/03413
Pensionsåtaganden
Upplåning
Pensionsåtagandena (skulden) minskar med 49 Mkr
på grund av att ansvarsförbindelsen minskar. Däremot
ökar utbetalningarna från ansvarsförbindelsen. De totala pensionsutbetalningarna har ökat med ca 10 Mkr.
Detta medför att pensionerna varje år tar mer utrymme
i resultatet och av likviditeten.
Låneskulden består av lån från Kommuninvest,
200 Mkr och patientförsäkringen LÖF, 179 Mkr. Lånet
till LÖF kommer att inlösas under 2015 på grund av
det nya Europeiska regelverket för försäkringsbolag,
Solvens II, ställer högre kapitaltäckningskrav på LÖF.
Under året har ett lån på 100 Mkr från Kommuninvest
omsatts. Landstinget har dessutom en checkräkningskredit på 400 Mkr som var outnyttjad vid årsskiftet.
Eftersom den totala pensionsskulden minskar och
pensionsportföljens marknadsvärde har utvecklats
positivt minskar återlånade medel till verksamheten
med 103 Mkr.
Investeringar
Återlån av pensionsmedel
(Mkr)
Avgiftsbestämd ålderspension/individuell del
1998-1999
Avsättningar pensioner
Ansvarsförbindelse
Totalt pensionsåtagande
inkl löneskatt
Finansiella placeringar för
pensionsmedel, bokfört
värde
Finansiella placeringar för
pensionsmedel, marknadsvärde
Återlånade medel*
2014
224
2013 Förändring
224
0
2 099
5 428
7 751
1 934
5 642
7 800
165
-214
-49
415
402
13
507
453
54
7 244
7 347
-103
*Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, angivna
till marknadsvärde.
Tabell 6 Återlån av pensionsmedel
Investeringstakten har avstannat under 2014 efter det
att Dahlska Huset, Falu lasarett, blev klart under 2013.
Flera stora projekt har skjutits på framtiden. På Falu lasarett pågår t ex ombyggnad av kemlab, ny ambulansstation, patienthotell samt dagkirurgi. I Mora planeras
en ny vårdbyggnad för att möte krav på ändamålsenliga lokaler. Även på närsjukhusen i Avesta och Ludvika pågår och planeras omfattande ombyggnationer.
Fastighetsinvesteringarna är 177 Mkr,
IT-investeringar uppgår till 80 Mkr och investeringar
inom Hälso- och sjukvården till 108 Mkr, varav för
ambulanshelikopter 19 Mkr.
Mer information om investeringarna 2014 finns under
avsnittet finansiella rapporter.
Investeringar, Mkr
600
Mkr
400
200
0
År
-03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13
Diagram 2 Investeringar
10 Årsredovisning 2014
Dnr: LD 14/03413
Verksamheternas ekonomi
(Mkr)
Budgetnetto
inkl avkastnings­krav
Resultatnetto
Budgetavvikelse
-6 978
-5 144
-1 154
-7 301
-5 431
-1 159
-327
-287
-5
-465
-496
-32
-159
-56
-162
-52
-3
4
19
2
0
20
6
0
2
4
0
-137
-137
0
-199
-168
-31
-197
-167
-30
3
1
2
-5
-6
-2
-4
-5
-2
0
1
-1
-4
-7 309
0
-7 620
4
-311
7 437
7 445
8
128
-175
-303
Landstingsstyrelsen
Hälso- och sjukvård
Central förvaltning/
Hälsoval (beställare)
Central förvaltning/
övrigt
Finansförvaltning
Hjälpmedel
Landstinget Dalarna
Fastighetsnämnd
Servicenämnd
Gemensam nämnd
för kostsamverkan
Kultur och
bildningsnämnd
Tandvårdsnämnd
Folktandvården
Beställarenheten
Patientnämnd
Revision
Hjälpmedels­
nämnden Dalarna
Justering LsD, BTV
Summa
driftredovisning
Skatter, statsbidrag,
finansnetto
Årets resultat
Tabell 7 Verksamheternas ekonomi
Hälso- och sjukvård
Sammantaget redovisas för Hälso-och sjukvården ett
resultat motsvarande -287 Mkr.
Funktionsområde (Mkr)
Medicin
Kirurgi
Psykiatri
Primärvård
varav Hälsoval
Övrigt
Totalt
Resultat 2014
-45
-92
-49
-36
-34
-65
-287
Tabell 8 Resultat per funktionsområde, hälso- och sjukvård
Den generella kostnadsnivån i hälso och sjukvården
var vid årets början 135 Mkr högre än anvisad ram.
Motsvarade kostnadssänkningar har inte realiserats
och bidrar därför i hög grad till det stora underskottet.
Därutöver är kostnadsutvecklingen under 2014 framförallt relaterad till sjukvårdsbehov, personalkostnader
och läkemedelskostnader. Befolkningsutveckling och
medicinsk utveckling har medfört ett ökat sjukvårdsbehov, särskilda insatser har därför gjorts för att försöka
uppnå vårdgarantin. Personalkostnaderna har eskalerat på grund av bemanningsproblemen. Särskilda
satsningar har måst göras i samband med löneöversyn,
kostnader för övertid och mertid har ökat på grund av
vakanser och inhyrda läkare och sjuksköterskor har
ökat kraftigt. Det är främst inom psykiatri och primärvård som stafettläkare har använts.
Verksamhet i Dahlska huset fortsätter att belasta resultatet mer än budgeterat, bl a beroende på vissa lokalanpassningar som innebär högre kostnader för både
lokaler och material.
Åtgärdsplan III för ekonomi i balans som bygger på
olika typer av personalåtgärder beslutades under 2013.
Den enskilt största och viktigast åtgärden var förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Detta förändringsarbete har fortsatt även under 2014. Svårigheter i förändringsarbetet har dock uppstått bl.a. till följd
av den nationella sjuksköterskebristen vilket medfört
bemanningsproblem bland flera kliniker.
Nya dyra läkemedel , bland annat Noak och Hepatit C
har medfört att kostnadsnivån för läkemedel överstiger
normal ökningstakt. Hepatit C har kostat 27 Mkr 2014
Central förvaltning
Resultatet för centralförvaltningen uppgår till -37 Mkr.
Varav Hälsovalsenheten, beställare Hälsoval Dalarna,
redovisar ett resultat på -5 Mkr.
Hälsovalsenhetens resultat beror bl.a. på ökade kostnader för besöksersättning och höjd ersättning för extern
provtagning. Ersättning till de privata vårdcentralerna
för reglering av resultat 2013 enligt över- och underskottsmodellen belastar Hälsovalsenhetens resultat
med 1,8 Mkr.
Kostnaderna för kollektivtrafiken, inklusive sjukresor,
har ökat med ca 58 Mkr. Kostnadsökningen är dels en
konsekvens av nytt avtal för trafiken fr om halvårsskiftet dels att det för närvarande saknas avtal mellan
landstinget och kommunerna om kostnadsfördelning
av driftbidraget. Det avtalslösa tillståndet innebär att
kostnaderna fördelas 50/50 mellan landstinget och
kommunerna vilket medför en överföring av trafikkostnader från kommunerna till landstinget med ca 20 Mkr.
Årsredovisning 2014 11
Dnr: LD 14/03413
LD Hjälpmedel
Resultatet för Hjälpmedel Landstinget Dalarna uppgår
till 4 Mkr. Den främsta orsaken till överskottet är att de
kostnader som budgeterades för nya lokaler inte har
använts. Personalkostnaderna är också lägre än budgeterat vilket beror på problem med att rekrytera audionomer samt frånvaro i form av föräldraledighet.
skott. Överskottet beror på att kännedomen om den
nya tandvården vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning ännu inte nått fullt ut till allmänhet och
sjukvårdspersonal.
Samverkan mellan sju län (7-klövern) inom bl. a upphandling ger möjlighet att påverka sortiment och pris
i större utsträckning än att arbeta med upphandlingen
i respektive län. Avtalet för inköp av hörapparater gav
kraftigt sänkta priser för avtalsperioden vilket innebär
att snittpriset på en hörapparat minskat med ca 1 200
kr. På årsbasis ger det en kostnadsminskning på ca 5
Mkr.
Hälsoval
Årets justering för primärvården innebär en nedskrivning av bokfört resultat från -34,4 Mkr till -11,8 Mkr.
I analysen har identifierats faktorer som bedöms påverka det resultat som ska regleras. De väsentligaste
faktorer som har tagits hänsyn till är utökade jouruppdrag, ett större ansvar för asylsökande, språkutbildning
av utländska läkare samt effekten av att man på grund
av brister i ordinarie bemanning inte har kunnat nyttja
ST-tjänster inom allmän medicin. Det ackumulerade
resultatet fr o m 2013 uppgår därmed till ett underskott
på -15,9 Mkr.
Den gemensamma hjälpmedelsnämnden med Dalarnas
kommuner har för sitt första verksamhetsår ett underskott med 0,6 Mkr.
Fastighetsförvaltning
Avkastningskravet på Landstingsfastigheter för 2014
var 19 Mkr, resultat blev 20,Mkr, 2 Mkr högre än
avkastningskravet. Största anledningen till resultatförbättringen är fortsatta besparingar på energikostnader,
som i sin tur delvis beror på att 2014 var cirka 17 procent varmare än ett så kallat normalår.
Landstingsservice och Kostsamverkan Mora
Under 2014 har Landstingsservice ett avkastningskrav
på 2 Mkr. Resultatet är ett överskott på 6 Mkr.
Kostsamverkan Mora har ett överskott på 0,4 Mkr.
Kultur- och bildningsförvaltning
Resultatet är ett underskott på -0,5 Mkr. Den största bidragande orsaken till underskottet är Musikkonservatoriet där färre elever bidrar till lägre intäkter både för
gymnasieskolan och den kompletterande utbildningen.
Enheten för Scen, dans och konst samt Mentalvårdsmuseet visar också ett underskott.
Tandvårdsförvaltning och beställarenhet
Folktandvårdens landstingsbidrag minskades med ca
1 Mkr inför 2014. Resultatet är ett överskott på 1 Mkr.
Verksamheten har lyckats genom ökad kostnadsmedvetenhet samt ökade produktionsintäkter trots större
vårdtyngd i barntandvården.
Beställarenhetens ekonomiska resultatet är ett över-
12 Årsredovisning 2014
Över- och underskottshantering för Hälsoval,
Folktandvården och Hjälpmedelsnämnden Dalarna
Folktandvården
Folktandvårdens resultat efter avkastningskrav är ett
överskott på 1,2 Mkr. Analysen av resultat och måluppfyllelse visar att någon justering inte behöver göras.
Detta innebär att tandvården har ett ackumulerat överskott på 2,9 Mkr fr o m 2013.
Hjälpmedelsnämnden Dalarna
Kommunerna i Dalarna samt Landstinget Dalarna har
fr o m 2014 en gemensam nämnd, kallad Hjälpmedelsnämnden Dalarna, för att samverka kring hjälpmedelsverksamheten. Landstinget är värdkommun och Hjälpmedelsnämnden ingår i landstingets organisation.
Finansiering sker via abonnemang, försäljning/uthyrning av hjälpmedel, tillbehör och förbrukningsmaterial samt försäljning av tjänster till kommunernas
och landstingets verksamheter. Grundprincipen är att
självkostnadspriser ska gälla. Det årliga resultat som
uppstår ska fördelas mellan respektive kommun och
landstinget i proportion till nyttjandet av hjälpmedel.
Fakturerade belopp är basen för beräkning av respektive parts andel. Årets resultat är ett underskott på
-0,6 Mkr. Eftersom resultatet understiger 1 procent av
budgetomslutningen görs inte någon fördelning mellan
parterna utan beloppet kvarstår som en framtida regleringspost under eget kapital hos landstinget.
Dnr: LD 14/03413
Omvärldsanalys
Landstingen redovisar 2014 ett samlat överskott på
drygt 3 Mdkr eller 1,3 procent av skatteintäkter och
generella statsbidrag och en förbättring med cirka 5
Mdkr jämfört med året innan. Men det är inte så bra
som det låter eftersom resultatet till hälften bärs upp av
engångsintäkter från försäljningen av Ulleråkersområdet till Uppsala kommun samtidigt som resultatet 2013
kraftigt påverkades av engångseffekt av kalkylräntan
vid beräkning av pensionsskulden (RIPS). Rensat för
dessa tillfälliga poster försämras resultatet med ca
2 Mdkr jämfört med 2013.
Landstingens nettokostnader, justerat för de tillfälliga
posterna ökar med 5,4 procent mellan 2013 och 2014.
Pris- och löneutvecklingen (LPIK) beräknas till 2,3 procent, vilket medför att volymutvecklingen blir
3 procent 2014. Det är en anmärkningsvärd snabb kostnadsutveckling som innebär att kostnaderna ökar mer
än intäkterna.
Vart tredje landsting redovisar underskott 2014 och vart
tredje klarar ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och statsbidrag, vilket brukar anges som gräns för
god ekonomisk hushållning. Spridningen i resultaten
är större än på flera år.
Jämförelse med andra landsting
Uppgifter hämtade från SKLs samanställning av preliminära
bokslut 2014.
Dalarna
Gävleborg
Västmanland
Värmland
Riket
Resultat
Mkr
Nettokostnadsutveckling1 %
Volymutveckling2
%
Soliditet
%
-175
6,6
4,3
-8
146
4,3
2,0
32
84
6,6
4,3
27
79
4,1
1,8
16
3 297
5,4
3,1
20
1) Jfr avser justerad nettokostnad 2014 i förhållande till 2013 exklusive AFA-återbetalning men inkl. statsbidrag för minskad sjukfrånvaro.
2) Pris- och löneutveckling (LPIK) 2014 uppgår till 2,3 %.
Tabell 9 Jämförelse andra landsting
Årsredovisning 2014 13
Dnr: LD 14/03413
Personal
Måluppfyllelse
Uppdrag från Landstingsplanen 2014
Måluppfyllelse
Säkerställa kompetensutveckling och kompetensp
försörjning
Chefer skall få rätt förutsättningar att vara goda
p
ledare och genom sitt ledarskap engagera
personalen
De goda exempel ska tas tillvara och spridas inom
l
hela landstinget
I Landstinget Dalarna förekommer inte delade
l
turer
Alla anställda skall ha en individuell utvecklingsp
plan
Landstinget Dalarna skall ha en god facklig
l
samverkan
Heltid är en rättighet, deltid är en möjlighet för
l
anställda inom landstinget
lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt
nmål ej uppfyllt
Tabell 10 Måluppfyllelse personal
En ny personaldirektör Anna Cederlöf anställdes juni
2014.
Ett förtydligande kring kollektivavtalsreglering avseende måltidsuppehåll har genomförts.
Två omfattande upphandlingar har genomförts, ett nytt
personaladministrativt system och ett nytt företagshälsovårdsavtal.
En ny rekryteringsprocess har arbetats fram.
Det nya underlaget för Mål- och utvecklingsamtal (MUsamtal) har färdigställts och börjat användas.
Personalenheten har varit aktiv i olika rekryteringssammanhang, Landstinget Dalarnas har deltagit i
−− Rekryteringsresa till Nederländerna
−− Mingelkvällar för blivande sjuksköterskor
−− PRAO-verksamhet för niondeklassare
−− Förberedelsearbete inför skid-VM 2015
−− Förberedelsearbete, CIREK, för att samla internationellt rekryteringsarbete inom en enhet
Kompetensförsörjning
Inom kommande tio år kommer drygt 40 procent
av dagens personalstyrka ha fyllt 65 år. Landstinget
Dalarna har redan idag kompetens/personalbrist inom
flera yrkesområden, därför är rekryterings- och utbildningsinsatser ett av de viktigaste områden inom HR.
14 Årsredovisning 2014
Enligt Arbetsmiljöenkäten har drygt 40 procent av
verksamheterna tagit fram individuella kompetensutvecklingsplaner till alla sina medarbetare, drygt 50
procent svarar att del av medarbetarna fått kompetensutvecklingsplan.
−− I det Regionala utbildnings- och kompetensområdet samverkar Landstinget Dalarna med sex andra
landsting om kartläggning och uppföljning av det
regionala kompetensbehovet i Uppsala-Örebroregionen.
−− Fortsatta riktade insatser och marknadsföring för att
rekrytera fler läkare till allmänmedicin genom bl a
deltagande i olika mässor och arrangemang.
−− Ett utökat samarbete med RekryteringsLots, Samarkand, Eures och Region Dalarna har utvecklats, såväl
internationellt, nationellt och lokalt. T ex Utrecht,
Uppsala och med 12 Dalakommuner.
−− En särskild kompetensförsörjningsgrupp riktad mot
rekrytering av t ex sjuksköterskor och medicinska
sekreterare har skapats. Nya, alternativa rekryteringsvägar har identifierats och ett förnyat koncept
tas fram i dialog med landstingets utbildningschef.
−− Satsningen på stimulansåtgärder för sjuksköterskor
som vill vidareutbilda sig inom bristinriktningar har
fortsatt, exempelvis genom att studielön betalats ut
för vissa prioriterade utbildningar.
−− Förutsättningarna för att erbjuda undersköterskor
möjlighet att via uppdragsutbildning utbilda sig till
sjuksköterska har börjat utredas
Dnr: LD 14/03413
−− Prao-verksamhet har startats för elever på grundskolenivå. Intresset för detta är stort och finns det
resurser så finns det planer för en utökning.
−− Samarbete kring praktikplatser för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 25 år med Arbetsförmedlingen
och Swedbank har kommit i gång.
−− Organisationen kring upphandling av bemanningsföretag har utvecklats eftersom antalet hyrsjuksköterskor ökat. Landstinget deltar också i ett pilotprojekt kring upphandling av personal anordnat av SKL
−− Folktandvården har genomfört ett traineeprogram
för tandsköterska. Under hösten 2014 startades en
utbildning i samarbete med Folkuniversitet för tandsköterskor.
−− Landstingsservice har upprättat en talangpool med
syftet att uppmärksamma högpresterande medarbetare och uppmuntra dessa att stanna och vidareutvecklas inom förvaltningen. Talang(VPL)-processen
innebär att såväl karriärvägar och ledarförmåga tydliggörs och därigenom bidrar till att skapa en attraktiv, flexibel och kompetent organisation. Medarbetare från talangpoolen kan ingå i projekt eller utföra
utmanande uppgifter inom sin profession. Sedan en
tid tillbaka har en av förvaltningens talanger fått en
ny roll som teamledare
Chefs- och ledarutvecklingsprogram
Syftet med det koncernövergripande chefs- och ledarutvecklingsprogrammet är att erbjuda en processinriktad sammanhållen chefsutbildning i Landstinget
Dalarna så att cheferna blir bättre rustade och får en
ökad förståelse för vad det innebär att leda, bemanna,
producera och förbättra i en organisation som ständigt
förändras. Programmet utvecklas i samarbete med
landstingets olika förvaltningar och specialist- och
stödfunktioner.
Chefsprogrammet pågår under ett och ett halvt år och
bygger på tre block: introduktion, förbättringskunskap
och personlig utveckling. Därefter ingår cheferna i
nätverk som träffas 2-4 tillfällen per år.
Under 2014 har 17 verksamhetschefer och 60 första
linjens chefer påbörjat chefs- och ledarutvecklingsprogrammet.
ledarskap där förbättringsområdena har fångats upp i
en personlig utvecklingsplan.
Landstingsservice har ett internt chefsutvecklingsprogram som startades under 2011 och har fortsatt
under 2014. Chefsutvecklingsprogrammet är ett uppskattat inslag i chefernas vardag och syftar till kompetensutveckling och nätverkande för cheferna inom
förvaltningen. Samtliga chefer träffas regelbundet för
att utbildas inom bl.a. ledarskap, arbetsrätt, ekonomi,
kommunikation, rehabilitering och projektledning.
Chefsutvecklingsdagarna planeras att fortsätta under
2015.
Folktandvården har påbörjat en chefstraineeutbildning
i samarbete med Värmland, Örebro och Västmanland.
Personalresurser
Definitioner
Personal inom hemsjukvården har tagits bort för 2012 och 2011.
Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning.
Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad. Eventuella tjänstledigheter är ej avdragna.
Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön,
sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön.
Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte.
Per den 31 december respektive år har antalet anställda
ökat med knappt 100 personer. Antalet faktiska årsarbetare ligger på samma nivå som föregående år. Sysselsättningsgraden har ökat från 95,6 procent 2013 till 96,0
procent 2014. Detta kan delvis förklaras med att antalet
deltidsanställningar har minskat.
Antalet deltidsanställningar fortsätter att minska,
vilket syns i en ökad sysselsättningsgrad. Det finns två
förvaltning som inte har några deltidsanställningar,
Landstingsfastigheter och Patientnämnden.
Antal anställda – faktiska årsarbetare,
heltid och deltid
Antal faktiska årsarbetare
Antal anställda
- varav heltid
- varav deltid
2014
7 118
8 634
7 409
1 225
2013
7 099
8 538
7 202
1 326
Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag
Tabell 11 Antal anställda
Utvärderingen av de chefer som fullgjort sitt program
visar att pedagogiken där teori vävs in med praktiska
övningar, reflektion och verktyg är ett konstruktivt sätt
att lära. Att få reflektera, utbyta och dela erfarenheter tillsammans med andra chefer är värdefullt. Flera
chefer betonar att de fått insikter om sig själva och sitt
Årsredovisning 2014 15
Dnr: LD 14/03413
Arbetad tid
Arbetad tid timmar, alla
- varav timanställda
- varav arbete under jour/
beredsk. läkare
- varav mertid/övertid
samtlig personal
Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal
2014
12 353 098
342 011
157 355
2013
12 117 612
326 631
154 339
184 298
187 765
Valda personalkostnader
(Mkr)
Löner exklusive
sociala avgifter
Inhyrd personal läkare
Inhyrd personal övrigt
2014
2013
Budget
3 137
Resultat
3 177
Resultat
3 017
142
2
193
20
160
7
Tabell 15 Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal
Tabell 12 Arbetad tid
Den ackumulerade arbetade tiden för 2014 har ökat 235
486 timmar (138,5 årsarbetare) jämfört med 2013 – trots
att 2014 hade en arbetsdag mindre än 2013.
En förklaring till ökningen av arbetade tid kan hänföras
till att sysselsättningsgraden har ökat något, andelen
deltider har minskat med drygt 3 procent. Även timanställningars och jour/beredskapstiden visar en liten ökning på arbetade timmar. Däremot har mertid/övertid
minskat från 2013.
Lönerna för 2014 har kostat 160 Mkr mer än föregående
år. Ökningen kan förklaras att anställda har blivit fler,
särskilda satsningar på sjuksköterskor, sommarersättningar och andra ersättningar och incitament inom
Hälso- och sjukvården.
Beträffande inhyrda läkare har kostnaderna ökat med
33 Mkr för annan inhyrd personal har kostnaderna
mer än fördubblats. Den största delen av ökningen står
hyrsjuksköterskor för.
Arbetad tid – förändring 2013–2014
Yrkesgrupp/Kategori
Sjuksköterskor m.fl.
Undersköterskor m.fl.
Läkare
Tandläkare
Tandsköterskor m.fl.
Adm/ledning
Läkarsekreterare
Rehab/Förebyggande
Sjukhustekn/Lab pers
Utb/Kultur
Teknik
Service
Övrig personal
Summa Arbetad tid
Tim
-10 076
111 776
15 595
2 794
6 574
29 638
-10 555
37 070
5 141
3 605
10 455
33 437
32
235 486
Procent
-0,3
4,9
1,3
1,9
1,4
2,3
-1,5
3,6
1,3
1,8
6,4
4,8
1,9
Tabell 13 Arbetad tid. förändring 2013-2014
Arbetad tid personal anställda via bolag
Läkare
Sjuksköterskor
2014
149 094
39 666
2013
141 379
----
Tabell 14 Arbetad tid, personal anställda via bolag
Den arbetade tiden för anställda läkare via bolag har
ökat med nästan 8 000 timmar jämfört med 2013 och
kan härledas till svårigheter att rekrytera läkare. Det är
främst primärvården, psykiatrin och medicinska specialiteter som nyttjar hyrläkare. Hyrsjuksköterskorna står
för nästan 40 000 timmars arbetad tid, vilket motsvarar
23 faktiska årsarbetare.
16 Årsredovisning 2014
Löneutveckling för identiska individer
Löneutvecklingen för identiska individer, d v s personal som var anställda vid båda mättidpunkterna 201401-01 respektive 2014-12-31 uppgick till 2,16 procent.
Motsvarande jämförelsevärde för 2013 var 4,65 procent.
Jämförelserna här mellan respektive, år 2013 och 2014,
ger ingen rättvisande bild, eftersom Landstinget ingick
2-åriga löneavtal från 1 oktober 2013 för perioden
1 april 2013–31 mars 2015 med flera av de kollektivavtalsbärande organisationerna, däribland Vårdförbundet
och Läkarförbundet. Under året har också, vid sidan
av den årliga löneöversynen, fasta lönetillägg lagts ut
i vissa av Hälso- och sjukvårdens 24:7-verksamheter
(dygnet runt 7 dagar i veckan) i syfte att med hjälp av
extra löneincitament styra framförallt sjuksköterskeresurserna i den rådande bristsituationen till de mest
störningskänsliga funktionerna. För vissa yrkeskategorier tillkommer också generella påslag på två nivåer
fr o m 2015-01-01 som ingår i den nuvarande 2-åriga
lokala uppgörelsen med Vårdförbundet. En adekvat
jämförhet från ett år till ett annat blir möjlig att redovisa
först när alla – eller i vart fall det stora flertalet löneavtal är parallellställda till 1-åriga bindningstider.
Kompskuld
Läkarnas innestående kompensation för övertid, jour
och beredskap, det s.k. kompberget, har reducerats
med ca 44 000 timmar. Den totala innestående kompensationen för övertid, jour och beredskap har minskat
Dnr: LD 14/03413
med drygt 62 000 timmar. Från och med 2013 betalas
den innestående kompskulden ut i januari.
Kompskuld
(Timmar/Mkr)
Komp. personal övr
Komp. läkare
Total
2014
Timmar
Tkr
37 968
9 672
70 434
34 254
108 402
43 926
2013
Timmar
Tkr
56 652
14 103
114 202
54 994
170 854
69 097
Tabell 16 Kompskuld
Sysselsättningsgrad
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 2014 är 96,0
procent, en marginell ökning jämfört med 2013 (95,6%)
Antalet deltidsanställningar har minskat med två
procentenheter. 15,6 procent av landstingets kvinnliga
medarbetare arbetar deltid. Bland männen är motsvarande siffra ca 8 procent.
Köns- och åldersfördelning
Åldersfördelningen är oförändrad jämfört med 2013.
Åldersgruppen 60 år och äldre utgör 17 procent av totalantalet medarbetare, motsvarande ca 1450 personer.
Fördelning åldersintervall LD 2014-12-31
33%
0-54 år
55-- år
Personalomsättning
Den största personalomsättningarna finns bland rehab/
förebyggande och sjuksköterskor. Trots att rehab/förebyggande har den högsta personalomsättningen under
2014 har den sjunkit två procent jämfört med 2013.
Personalomsättning bland sjuksköterskor är jämförbart
med 2013.
Personalomsättning per kategori 2014
Definition: Antal personer som slutat sin anställning i landstinget / antal anställda. Mäts1/1 och 31/12 och endast för tillsvidareanställd personal.
Yrkesgrupp/Kategori (%)
Sjuksköterskor m.fl.
Undersköterskor m.fl.
Läkare
Tandläkare
Tandsköterskor m.fl.
Adm/ledning
Läkarsekreterare
Rehab/förebyggande
Sjukhustekn/lab pers
Utb/kultur
Teknik
Service
Totalt
2014
8,6
6,3
7,2
3,6
7,0
4,8
7,2
8,5
7,5
7,1
7,5
5,0
7,2
2013
8,5
5,5
7,2
7,9
5,5
6,8
5,8
10,4
5,8
6,3
2,0
3,6
7,1
Tabell 17 Personalomsättning per kategori
Antal avgångar 2014 (tillsvidareanställd personal)
De flesta inom Hälso- och sjukvården har slutat av
naturliga skäl, det är främst undersköterskor och
sjuksköterskor. Av avgångarna är 46 procent pensionsavgångar. Inom folktandvården drygt 60 procent och
inom Central förvaltning var 3 av 4 avgångar pensionsavgångar
67%
Förvaltning
Diagram 3 Åldersfördelning, Landstinget Dalarna
Medelåldern i landstinget är 46 år – lika för kvinnor
och män.
De största pensionsavgångarna finns i yrkesgrupperna
sjuksköterskor, undersköterskor och administratörer/
ledningspersonal.
Andelen kvinnliga medarbetare är 79 procent. Ingen
förändring har skett jämfört med de två föregående
åren.
Tandvårdsförvaltningen
Tandvårdens
beställarenenhet
Förtroenderevisorer
Central förvaltning
Hälso- och sjukvården
Kultur- och bildn förv
Landstingsfastigheter
Hjälpmedel LD Dalarna
Landstingsservice
Kostsamverkan Mora
Patientnämnden
Hjälpmedel Dalarna
Totalt
Slutat
33
-
Varav
pension
21
-
20
476
11
1
7
14
4
4
570
15
211
6
1
4
5
1
264
Tabell 18 Antal avgångar
Årsredovisning 2014 17
Dnr: LD 14/03413
Sjukfrånvaro
56 procent av våra anställda har ingen eller högst fem
sjukdagar under året. Samma siffra 2013 var 55 procent.
Den totala sjukfrånvaron ökade något under 2014. Andel tid med långtidssjukfrånvaro (60dager eller mer) är
55 procent. Korttidssjukfrånvaron håller sig stabilt runt
2 procent av ordinarie arbetstid. Kvinnor är oftare sjuka
än män och sjukfrånvaron ökar med åldern, skillnaden
mellan de yngre och äldre har dock minskat.
Sjukfrånvaro uttryckt i procent av ordinarie arbetstid
Korttidssjukfrånvaro
(dag 1-14) uttryckt i procent av ordinarie arbetstid
2014
6,2
2013
5,6
2,1
2,1
Vid årsskiftet 2013 och 2014 infördes en reviderad
arbetsmiljömodul i Synergi. Regelbundna genomläsningar av ärendetypningen i öppna synergiärenden för
att kvalitetssäkra statistiken.
Det har hållits sju arbetsmiljöutbildningar, två om
Våld- och hot och fyra rehabutbildningar.
Totalt
Kvinnor
Män
6,2
5,1
6,0
6,5
6,8
5,6
6,8
7,0
3,8
3,2
3,2
4,6
Tabell 20 Sjukfrånvaro ålder/kön
18 Årsredovisning 2014
Inom Arbetsmiljöområdet har en upphandling och införande av ny Företagshälsovård genomförts med start
2014-05-01.
Tillsammans med en arbetsgrupp ur CAMK (Central
arbetsmiljökommitté) har ett utbildningsmaterial om
Synergi tagits fram och kan nu erbjuda utbildningsbesök på arbetsplatser.
Tabell 19 Sjukfrånvaro
Procent av ordinarie
arbetstid 2014
Totalt
0-29 år
30-49 år
50- år
Arbetsmiljö
Vi har deltagit i samverkansträffar med PersonalRehab
och fackliga företrädare samt Försäkringskassan.
Enligt Arbetsmiljöenkäten 2014 har två tredjedelar av
verksamheterna en handlingsplan för arbetsmiljöarbete, drygt 80 procent har rutiner och lika många driver
systematiskt arbetsmiljöarbete i samverkan.
Dnr: LD 14/03413
Miljö
Måluppfyllelse
Uppdrag från Landstingsplanen 2014
Den egna verksamhetens miljöpåverkan ska
minskas.
Landstinget ska vara en aktiv och naturlig
samverkanspart inom miljöområdet i Dalarna.
De egna miljömålen ska utvecklas.
Landstinget ska i så stor utsträckning som möjligt
använda fordon som drivs med fossilfria bränslen
lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt
Måluppfyllelse
l
l
p
n
nmål ej uppfyllt
Tabell 21 Måluppfyllelse miljö
God miljö är en förutsättning för att skapa god hälsa.
Det innebär att landstinget tar ansvar och arbetar
kontinuerligt för att minska den egna verksamhetens
miljöpåverkan. Utifrån de nationella miljömålen samt
Dalarnas regionala miljömål har en landstingsövergripande miljöplan med mål och aktiviteter tagits fram.
Utöver miljöplanen styrs det dagliga miljöarbetet av
rutiner i Miljöhandboken som utgör landstingets miljöledningssystem.
Den egna verksamhetens miljöbelastning
ska minskas
Landstinget har de senaste åren ökat medvetenheten
kring miljömärkta livsmedel och matsvinn. Genom
aktiva åtgärder har andelen miljömärkta livsmedel
stadigt ökat, så även under 2014. Verksamheter inom
Hälso och sjukvården samt folkhögskolorna arbetar
aktivt med att minska matsvinnet. Inom Landstingsservice görs detta genom att förändra menyer, ge generösa
möjligheter att justera beställningar samt informera
och redovisa för verksamheterna hur mycket mat som
kasseras. Mätningarna genomförs två gånger per år och
kommuniceras till verksamheterna som procentuellt
svinn samt kostnader.
För att förebygga avfall och främja återbruk av möbler
och andra varor lanserades LD-Returen under året. Det
är en annonstjänst på intranätet för att synliggöra vilket
överskott av möbler och varor som finns i landstingets
verksamheter så att det kan komma till användning
igen. På det sättet kan behovet av nyinköp minska
vilket ger ett mer resurseffektivt landsting.
En interaktiv miljöutbildning har tagits fram under
året. Utbildningen ska ge samtliga medarbetare inom
landstinget en grundkunskap i våra miljömål och vårt
arbete för att minska miljöbelastningen. Utbildningen
är dessutom en viktig del i att upprätthålla landstingets mål att arbeta enligt miljöledningssystemet ISO
14001:2004.
Andra nämnvärda insatser inom miljöområdet 2014 är:
• Ökad källsortering på Mora lasarett i och med införandet av plaståtervinning.
• Folktandvården och Hälso- och sjukvården arbetar
för att minska antibiotikaförskrivningen.
• Förstudie tillsammans med Landstinget Gävleborg
avseende vård på distans.
• Flera verksamheter inom Kultur och Bildning ökar
kontinuerligt användningen av digitala media vilket
minskar både pappersförbrukning och resande.
• Miljöutbildningar för chefer och miljöombud samt
miljöombudsträffar har genomförts.
• Fler verksamheter har tecknat miljökontrakt med
Landstingsfastigheter.
• Fortsatt utveckling inom området energioptimering
på de byggnader i länet som Landstingservice har
driftavtal på.
• Landstingsservice har genomfört upphandling av
tunga fordon där långtgående miljökrav ställts.
Landstinget är en aktiv samverkanspart
Ett allt tätare samarbete med kommunerna är en förutsättning för att gemensamt förbättra miljön i Dalarna.
Detta sker främst via Länsstyrelsen men även direkt
med kommuner i specifika ärenden. Under året har
landstinget gått med i två arbetsgrupper som Länsstyrelsen leder. Det ena är ett avfallsförebyggande
nätverk där bland annat Dala Avfall och Falu kommun
Årsredovisning 2014 19
Dnr: LD 14/03413
ingår. Det andra nätverket är en samverkan för hållbar
konsumtion inom länet. Det är ett samarbete mellan
kommuner, landstinget, länsstyrelsen och skolor för att
utbilda och påverka länsinvånarna till ändrade konsumtionsvanor. I nätverket har kultur- och bildningsförvaltningen representanter från bland annat museet.
Den centrala miljöfunktionen, Säkerhets- och miljöavdelningen, samt flera av miljösamordnarna i förvaltningarna är aktiva i ett flertal nationella nätverk.
Under året har landstingssamarbeten som syftar till att
utreda varors miljö- och klimatpåverkan utökats. Inom
Varuförsörjningen har landstingen bildat en grupp som
specifikt utreder vilka material som minskar produkters miljö- och klimatpåverkan.
De egna miljömålen ska utvecklas
Varje år genomförs en översyn av den landstingsövergripande miljöplanen för att målen ska driva
miljöarbetet framåt men ändå vara nåbara. Den landstingsövergripande miljöplanen ligger till grund för
förvaltningars miljömål. De verksamheter som deltar i
de årliga miljöutbildningarna reviderar i samband med
detta sina respektive verksamheters miljömål.
Landstingets revisorer genomförde en revision av
miljöarbetet under 2014. Av rapporten framkom bland
annat att landstinget bör jobba mer med siffersatta
miljömål. Inom vissa områden finns det redan siffersatta mål som exempelvis livsmedel och förnyelsebar
el. Inom andra områden kan målen konkretiseras.
Revisionsrapporten pekar på brister i styrningen från
Landstingsstyrelsen och brister i kopplingen mellan
uppdragen landstingsplanen och våra miljömål.
Fossilfria bränslen
Landstinget har idag inga bilar som drivs av fossilfria
bränslen.
20 Årsredovisning 2014
Dnr: LD 14/03413
MiT (medicinsk teknik och IT)
Måluppfyllelse
Uppdrag från Landstingsplanen 2014
Genomföra nationella E-hälsa aktiviteter i lokal
utveckling
MiT ska vara en aktiv del i vårdkedjeutvecklingen
Möjliggöra för patienter att ta del av och följa sin
medicinska historik
lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt
Måluppfyllelse
l
p
n
nmål ej uppfyllt
Tabell 22 Måluppfyllelse medicinsk teknik och IT
IT är en strategisk förutsättning och möjliggörare för
verksamhetsutveckling och effektivisering i Landstingets verksamheter. Det är inom detta område som
nationell samverkan och förväntansbild tydligt ställer
ökande krav på den lokala utvecklingen i fråga om teknik och standardiserade informationsflöden. MiT realiserar huvudmannens möjlighet att vara en jämnbördig
part i Sveriges vårdgivargemenskap och dess samlade
utveckling. Landstingets lokala infrastruktur har under
året utvecklat och konsoliderat såväl systemutbud som
teknisk anpassning. Den medicintekniska delen av MiT
har under året konsoliderat den diagnostiska servicen
till framför allt vårdens behov.
MiT arbetar med en god dialog och lyhördhet till både
vårdens behov och realisering av huvudmannens intentioner för utveckling och patientsäkerhet.
Genomföra nationella E-hälsa aktiviteter i lokal
utveckling
MiT är vi en aktiv och tydlig part i den nationella
utvecklingen och vårdgivarnas samverkan nationellt. I
enlighet med Landstingets målbild införs och anpassas
funktionalitet för att samverka med våra vårdinformationssystem. MiT driver och är initiativtagare till
införande av nationell e-hälsa i samverkan med vårdens aktörer.
MiT ska vara en aktiv del i vårdkedjeutvecklingen
MiT deltar och leder utveckling främst inom de förvaltningsobjekt som finns etablerade. En samverkan för att
realisera nyttovinsterna med nya arbetssätt har inletts.
Här finns det fortsatt möjligheter att ytterligare utveckla och förfina samarbetet.
Möjliggöra för patienter att ta del av och följa sin
medicinska historik
Detta mål uppfylls under 2015 med ett nu, februari
2015, pågående införandeprojekt. Det omfattar både
”journal via nätet” införande och förbättrade möjligheter för patienten att följa statusflöden och boka vissa
besökstider till vårdens verksamheter.
Årsredovisning 2014 21
Dnr: LD 14/03413
Trafik
Måluppfyllelse
Uppdrag från Landstingsplanen 2014
Som ansvarig för den regionala kollektivtrafiken
ska landstinget arbeta för att förbättra de regionala pendlingsmöjligheterna med buss och tåg
Landstinget ska verka för att förbättra samordningen mellan buss- och tågförbindelser
Det ska vara möjligt att nå landstingets inrättningar med kollektivt resande
Landstinget ska verka för att öka kundnöjdheten
lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt
Måluppfyllelse
p
p
p
n
nmål ej uppfyllt
Tabell 23 Måluppfyllelse trafik
Driftbidragsavtal saknas och kortsiktigt trafikavtal
blev dyrt
Förslag till nytt driftbidragsavtal togs fram av Region
Dalarna och beslutades av Direktionen i mars. Kommun- och landstingsfullmäktige rekommenderades att
fatta samma beslut vilket Landstingsfullmäktige också
gjorde. Avtalet förkastades dock av flera kommunfullmäktige vilket lett till att det nu saknas ett driftbidragsavtal mellan kommuner och landsting i Dalarna. I det
läget träder kollektivtrafiklagen från 2012 in som säger
att den allmänna kollektivtrafikens underskott då ska
fördelas 50/50 mellan kommuner och landsting. Detta
har lett till stora ekonomiska konsekvenser för landstinget det andra halvåret 2014.
Från den 1 juli har Dalatrafik avtal med nya entreprenörer för utförande av busstrafiken i länet. På grund
av upphandlings-svårigheter tvingades Dalatrafik i ett
sent skede att teckna ett kortsiktigt avtal vilket under
hösten också bidragit till kraftigt höjda kostnader för
både kommuner och landsting.
Bra regionala pendlingsmöjligheter med buss och tåg
Landstinget, Region Dalarna/regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKTM), samt Dalatrafik och Tåg i
Bergslagen har ett gemensamt mål att se till att Dalarna
har bra regionala pendlingsmöjligheter med buss och
tåg. Detta var en av förutsättningarna för Dalatrafiks
nya trafiksystem som sjösattes hösten 2014. Trafiksystemet har byggts upp kring tankar om stråk, noder och
lokaltrafik, där landstingets viktigaste uppgift är att
säkerställa den regionala trafiken genom stråk mellan
viktiga orter och centra samt att säkerställa stråk till
grannlän och huvudorter på längre avstånd. Kommunerna ska med lokaltrafiken säkerställa anslutning till
22 Årsredovisning 2014
stråktrafiken via de så kallade noderna. De regionala
stråken som landstinget finansierar utgörs av de större
huvudvägarna och järnvägarna där snabb direkttrafik
ska knyta ihop Dalarna funktionellt.
Landstinget har under året deltagit aktivt i olika sammanhang i samarbete med övriga aktörer för att säkerställa de pendlingsmål som finns.
Öka samordningen mellan tåg- och
bussförbindelserna
Landstinget har 2014 lämnat över till RKTM det ansvar
för att driva forum dit Dalatrafik, Tåg i Bergslagen och
RKTM bjudits in för att underlätta ett förbättrat samarbete kring de regionala pendlingsmöjligheterna. Landstinget fortsätter delta i sammanhanget och har under
året medverkat i detta forum dit även några av de kommersiella aktörerna bjudits in. Detta har fungerat väl då
det varit en möjlighet för de viktigaste aktörerna inom
den regionala kollektivtrafiken i Dalarna att träffas och
diskutera både problem och möjliga lösningar för att se
till att tåg och bussförbindelserna ökar samordningen.
Skapa förutsättningar för anpassning av
kollektivtrafiken till vårdens besökstider
Landstinget och Dalatrafik har 2014 fortsatt samarbeta
för att anpassa kollektivtrafikens tider vid Falu lasarett till både vårdens besökstider och till personalens
resbehov till och från arbetsplatsen. I och med det nya
trafiksystemets start i höstas kom många synpunkter
in från anställda och ett stort arbete har lagts ner för
Dnr: LD 14/03413
att anpassa och justera trafiken så att de allra flesta
kan resa kollektivt till vården. Målen är fortsatt att öka
andelen kollektivtrafikresor och att antalet parkeringsplatser ska räcka till både besökare och personal. Även
miljöfrågan är viktig.
Allmän och särskild kollektivtrafik
Kundnöjdhet
Kundnöjdheten hos Dalatrafik gällande senaste resan
har minskat 2014 till 81procent (83). Dalatrafik har hos
kunder allmänt 5 procent lägre kundnöjdhet 2014 jmf
med 2013. 2012-2013 minskade kundnöjdheten med
4 procent. Kollektivtrafiken i Dalarna har minskat sin
marknadsandel från 10 procent 2013 till 8,6 procent.
2012 låg marknadsandelen på 8 procent. Andelen kunder hos Dalatrafik har minskat från 28 till 27 procent
under samma period.
Från och med 2012 är Region Dalarna kollektivtrafikmyndighet i Dalarnas län och äger bolaget Dalatrafik.
Dalatrafik har uppdraget från Region Dalarna att
ansvara för att upphandla och samordna den allmänna
kollektivtrafiken i länet, det vill säga buss och tågtrafik. Finansieringen av kollektivtrafiken delas mellan
landstinget och Dalarnas kommuner och på grund av
avsaknad av driftbidragsavtal har den fördelningen
sedan juli 2014 varit 50/50.
Tåg i Bergslagen/Tågkompaniet uppnådde 2013 98
procent nöjda kunder på sträckan Borlänge–Mora. Det
är en förbättring med två procentenheter jämfört med
föregående år. På sträckan Gävle–Borlänge–Mjölby var
94 procent av resenärerna nöjda med helhetsintrycket
av sin resa. (Källa Trafikverket). Trafikverket har inte
gjort någon mätning 2014.
(Mkr)
Driftbidrag
Sjukresor*
2012
152
79
2013
160
83
2014
213
95
*Inkl administration 3 Mkr
Tabell 24 Allmän och särskild kollektivtrafik
Sedan 2007 har Dalatrafik ansvaret för att samordna
den särskilda kollektivtrafiken i länet. Det innebär att
man via en upphandlad beställningscentral, Samres,
samordnar sjukresor, omsorgsresor, färdtjänst, kompletteringstrafik och särskilda skolresor genom Beställningscentralen, BC Dalarna. Sedan det nya trafiksystemet infördes 1 juli 2014 har uppdraget till Samres
utvidgats till att gälla samordning av både allmänna
och särskilda kollektivtrafikresor.
Tåg i Bergslagen finansieras av Landstingen i Dalarna,
Gävleborg, Örebro och Västmanland, för Dalarnas del
genom kollektivtrafikmyndigheten på Region Dalarna.
Försäljningen av enkelbiljettresorna har under 2014
legat still och så även periodkortsresorna. Intäktsfinansieringen var 51 procent (53 procent 2013), målet är 60
procent. Enkelbiljetter står för 40 procent, periodkort 11
procent, landstingsbidrag 38 procent och statliga bidrag
från Rikstrafiken 10 procent.
Årsredovisning 2014 23
Dnr: LD 14/03413
Hälso- och sjukvården
Måluppfyllelse
Uppdrag från Landstingsplanen 2014
Hälso- och sjukvården ska vara:
– Patientfokuserad
– Kunskapsbaserad och ändamålsenlig
– Säker
– Effektiv
– Jämlik och jämställd
– Tillgänglig inom rimlig tid
Samverkan med länets kommuner kring elevhälsan skall utvecklas.
Vårdens resultat skall öppet redovisas.
Arbetet med e-hälsa är en viktig del i arbetet med
förbättrad tillgänglighet.
Samverkan med andra offentliga aktörer är ett
krav för att utveckla välfärden i Dalarna.
För att klara av prioriterade patientgrupper ska
primärvårdens uppdrag vara brett. Prioriterade
grupper är:
– Multisjuka
– Kroniskt sjuka
– Psykiskt sjuka
– Barn och ungdomar
Vårdgarantin ska uppfyllas.
Nationella riktlinjer ska ligga till grund för utformandet av hälso- och sjukvården i länet.
Hälso- och sjukvården ska erbjuda besökstider
som möjliggör kollektivt resande.
Hälso- och sjukvårdens produktion ska kunna
redovisas ur ett genusperspektiv, bland annat i
form av könsuppdelad statistik.
Hälso- och sjukvården i Dalarna ska aktivt delta i
landstingets forsknings- och utvecklingsarbete.
Landstinget ska ha en hälso- och sjukvård som
är fri från fördomar och förutfattade meningar.
Alla människor ska bemötas som just människor,
inte utifrån sin etnicitet, könsidentitet eller sexuella läggning.
Måluppfyllelse*
p
p
l
p
p
p
p
l
l
l
l
n
p
p
p
l
p
lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt
nmål ej uppfyllt
*Måluppfyllelse kopplat till fullmäktiges uppdrag har värderats ur ett systemperspektiv och lett fram till bedömningen av graden av måluppfyllelse.
Tabell 25 Måluppfyllelse hälso- och sjukvården
tillgänglighet och upplev nytta. Under 2014 har en
patientenkät genomförts i den specialiserade vården
Andelen kliniker inom den specialiserade somatiska
öppenvården som uppnår kvalitet som är över eller
lika med rikssnitt är större 2014 än 2012 när det gäller
delaktighet och information. Andelen för bemötande
är oförändrad medan tillgänglighet och nytta visar
försämringar
Undersökningen från våren 2014 visar inga stora
skillnader i patientupplevd kvalitet mellan män och
kvinnor.
Med uppdraget till hälso - och sjukvården som utgångspunkt, formulerar hälso - och sjukvårdens ledning strategiska mål, identifierar avgörande faktorer
för måluppfyllelse samt anger relevanta mått för uppföljning. Nedan redovisas måluppfyllelse enligt hälsooch sjukvårdens styrkort för 2014 ur fyra perspektiv:
Patient/befolkningsperspektiv, Verksamhetsperspektiv,
Ekonomi samt Lärande och förnyelse.
God och jämlik hälsa
Hälsofrämjande levnadsvanor är en viktig faktor för att
upprätthålla en god hälsa. Andelen patienter i patientenkäten som ansetts sig fått råd/blivit tillfrågad om
levnadsvanor är störst när det gäller råd om motion.
Andelarna för råd om mat, motion och tobak har minskat mellan 2012 och 2014. När det gäller tobak så ligger
minskningen inom felmarginalen.
Patient och befolkningperspektiv
För att en god och jämlik hälsa ska uppnås behövs en
hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Alla vårdcentraler
i länet har under våren 2014 utformat handlingsplan
för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete.
Patientfokus är en avgörande faktor för att nå det strategiska målet nöjd befolkning. Via nationella patientenkäter följs måtten bemötande, delaktighet, information,
24 Årsredovisning 2014
Dnr: LD 14/03413
Verksamhetsperspektivet
För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård krävs att
den är kunskapsbaserad, säker, tillgänglig och kostnadseffektiv samt att vården erbjuder sjukdomsförebyggande insatser.
Säker vård
Sex av sju krav i patientsäkerhetssatsningen är uppfyllda för 2014. Patientsäkerhetsberättelse upprättas
för året. Den är färdigställd första mars och redovisas
separat.
• Förekomsten av vårdrelaterade infektioner i somatisk vård visade vid mätning våren 2014 en ökning
på drygt 4% till 11%. Det som kan noteras är att en
avdelning ligger mycket högt och gör att det totala
värdet påverkas. Det finns ingen indikation på att
detta värde kommer att bestå utan får betraktas
som den ögonblicksbild PPM är. Ny mätning utförs
under våren 2015
• Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler
varierar och har inte hittat en stabil låg nivå. Mätningen våren 2014 visande 62% följsamhet till korrekt basala hygienrutiner och klädregler. Det innebär
en förbättring med 5 % i förhållande till tidigare
mätning. Ny mätning utförs under våren 2015
• Antalet antibiotikarecept per 1000 innevånare har
minskat och ligger nu på 291 recept /1000 invånare
vilket innebär bättre resultat än kraven i patientsäkerhetssatsningen
• 99,9% av relevanta enheter riskbedömning, åtgärdar
och planerade uppföljning i Senior Alert
• Riskbedömning av munhälsa enligt ROAG har ökat
i förhållande till föregående år. Ökningen i faktiskt
tal är 1 172
• Dödsfall registrerade i Palliativa registret (65 år)
uppvisar en täckningsgrad i nivå med måluppfyllelse
• Dokumenterade brytpunktssamtal registrerade i Palliativa registret har ökat med 2,4 %.
• Smärtskattningen har ökat med 2,7% , läkemedel
mot ångest 2% , munhälsa med 0,8% Det kvarstår att
förbättra resultaten upp till 5% ökning
• Demensutredning inklusive registrering och uppföljning i SveDem i primärvården har ökat markant.
• Undvikbar slutenvård (65 år och äldre ) har ökat
liksom andelen återinskrivningar inom 1-30 dagar
• Olämpliga läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel uppvisar en minskning.
• Läkemedel mot psykos enligt kriterier för måttet har
inte en påvisad statistiskt säkerställd minskning men
i förhållande till nationell nivå ligger Dalarna på en
låg och stabil nivå
• För personer som genomgått multimodal rehabilitering (självskattning) ses en minskning av heltidssjukskrivning och ökning av deltidssjukskrivning 50 %
eller mindre. Ökning av icke sjukskrivna/ återgång i
arbete har noterats
• Andelen upprättade vårdplaner för patienter som
skrivs in enligt lagen om tvångsvård är 83% Målnivån är 95%.
Kunskapsbaserad vård
Redovisas genom uppnådda resultat registrerade i
kvalitetsregister för Stroke och Diabetes i förhållande
till nationellt upprättade målnivåer samt resultaten av
satsningen på psykiatrin, PRIO- satsningen.
Stroke
• Dalarna redovisar låg andel trombolysbehandlingar
(6,5%) vid stroke i förhållande till nationell målnivå
(15% eller mer)
• Dalarna har goda resultat av vård på strokeenhet vid
akutskedet med 83 %. Tre sjukhus kan nu erbjuda
snabbspår till strokeenhet från ambulans för nyinsjuknade strokepatienter.
• Dalarna ligger på första plats i Sverige gällande rökstopp efter stroke med 66 %.
Diabetes
• Antalet rapporterade individer mellan 18-79 år, med
diabetesdiagnos, oavsett behandling, har ökat med
4000 på två år och är 2014 13 797 individer. 2014 år
siffra innebär att 4,9 % av befolkningen har registrerats att ha diagnos diabetes mellitus. Förväntat antal
med läkemedelsbehandling är ca 14 000 (5,1 % av
befolkningen)
• Vad gäller effekten av behandlingen mätt i HbA1c
värden visar resultat i nationella diabetesregistret
inrapporterade värden av HbA1c en förbättring för
typ2 diabetiker i primärvården, både för de med läkemedelsbehandling och de med livsstilsbehandling.
För typ 1 diabetiker i den specialiserade vården har
inrapporterade resultaten försämrats något.
PRIO-satsningen
• Andelen patienter rapporterade i kvalitetsregistret
psykosR och bipolär överstiger målnivån 70%. Bipolär visar 77% och PsykosR82%
Sjukdomsförebyggande insatser
De sjukdomsförebyggande insatserna följs upp genom
Årsredovisning 2014 25
Dnr: LD 14/03413
täckningsgrad av tre screeningverksamhet och andelen
säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och äldre
Andelen mammografiscreenade kvinnor i åldern 40-74
är 82,5 %. Målet för året har varit att bibehålla den
goda täckningsnivån ingen förändring jämfört med 201
har skett. Det saknas dock metod för att redovisa med
socioekonomiska uppdelning.
Täckningsgraden för screening av livmoderhalsen
saknas av datatekniska skäl. Januari-juni 2014 var det
något fler som hörsammade kallelsen till screening
(56 %) jämfört med under jan-dec 2013 (50 %). Eftersom resultatnivån för 2014 var att bibehålla nivån ses
resultatet som godkänt. Det saknas även här metod för
att redovisa med socioekonomisk uppdelning.
Andel screenade för bukaortaaneurysm i målgruppen män 65 år är 85 % det betyder att 1900 av 2250 är
screenade
Andelen säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och
äldre för säsongen 2013-2014 var 47 % (en ökning med
9 % från året innan) vilket var högre än riksgenomsnittet även om det är en bit till målet. För influensasäsongen 2014-2015 pågår fortfarande vaccinationen
så resultatet dröjer. Det ser ut som fler doser sålts än
2013-2014 så en ökning är trolig.
Tillgänglighet och vårdgarantiuppfyllelse
Telefontillgänglighet i primärvården
Bortsett från januari har andelen besvarade samtal
under 2014 varit i nivå med andra halvåret 2013. Antalet vårdcentraler som inte nått målet (95 % besvarade
samtal) varierar under året mellan 8 och 15 av de 28
vårdcentralerna.
Länssnitt i Dalarna för andel besvarade samtal var 94
procent i mars 2014. Motsvarande siffra för landet var
91 %.
Väntetid till läkarbesök i primärvården
Under 2014 har mätmetoden automatiserats och
mätningar görs numera månadsvis. Kvalitetssäkrade
uppgifter finns från och med september.
Under årets sista kvartal var det ca en tredjedel av
vårdcentralerna som klarade av vårdgarantin för minst
90 % av patienterna.
Vårdgarantiuppfyllelse specialiserad vård (90 och 90)
• 25 % (15% juli) av specialiteterna hade en vårdga-
26 Årsredovisning 2014
rantiuppfyllelse på 100 % för första besök den 31 dec
2014.
• Ingen specialitet hade en vårdgarantiuppfyllelse på
100 % för operation/behandling den 31 december
2014.
• 55 % (40% juli) av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för förstabesök den 31 dec
2014.
• 18% (9 % juli)av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för operation/behandling
den 31 dec 2014.
Ekonomiperspektivet
Kostnadseffektivitet
För att hitta kostnadseffektiva verksamhetslösningar
och ge en referens till hur Dalarna ligger i kostnadsnivå
jämfört med andra landsting används utvalda mått i
SKL-jämförelse, KPP och NYSAM. Målet är att vara
bättre eller minst lika bra som jämförbara landsting
inom områdena primärvård, specialiserad somatisk
respektive psykiatrisk vård. Dalarnas totalkostnad per
invånare 2013 är lägre än Gävleborgs, men ca 3,5 % högre än Västmanlands. Dalarna ligger på andra plats när
det gäller Primärvård och Psykiatri, medan kostnaden
för somatisk vård är högre i Dalarna än i de båda andra
landstingen.
I den totala landstingsbudgeten finns ingen särredovisning av läkemedelskostnader. NYSAM har inte gjort
någon ekonomisk rapport sedan 2012 och går därmed
inte att använda som jämförelse. Ett mer relevant mått
på följsamhet till rekommendationer är åldersstandardiserad förmånskostnad per invånare i Dalarna jämfört
med riket. Den var 4919 kr/1000 inv o dag i Dalarna och
5072 kr/1000 inv o dag i riket under 2014.
Det första pilotläkemedlet Lemtrada har inte använts i
Dalarna. De nya läkemedlen mot Hepatit C är ett stort
kliniskt tillskott, men behöver införas ordnat då de är
dyra. Goda kontakter och samarbeten har etablerats,
läkemedlens användning har startat tidigt i Dalarna
(därför legat högt bland landstingen), men införandeoch uppföljningsprotokoll följs.
Perspektiv Lärande och förnyelse
Forskning inom landstinget utvecklas. För att säkra
god vetenskaplig produktion, stimulera till forskning
och främja kunskapsöverföring och ett evidensbaserat
arbetssätt följs en rad indikatorer upp för att få en bild
av att forskningsanslagen används på ett adekvat sätt.
Dnr: LD 14/03413
Resultat 2014
• Antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter för
året är 117 Det är långt över målvärdet
• Antal citeringar och i-index i Google scholar är
19 425 (Baslinjemätning)
• Uttagen tid per forskare i förhållande till tilldelad
forskningstid visar ett medelvärde på 97 %. 15 % har
inte tagit ut 100 % tilldelad forskningstid
• 79 möten med individens forskning på dagordningen har genomförts
• 39 enheter har forskande medarbetare (Baslinjemätning)
• 3 medarbetare har disputerat under 2014
• 14 enheter deltar i kliniska prövningar eller forskningsstudier (Baslinjemätning)
För att säkerställa ett långsiktigt och systematiskt arbete
med ständiga förbättringar, är verksamhetschefer och
första linjens chefers med grundläggande kunskaper i
förbättringsarbete mycket viktigt.
Resultat 2014
• 12 verksamhetschefer och 20 första linjens chefer har
fullföljt utbildning i grundläggande förbättringskunskap. Cheferna uppger att de har nytta av de nyvun�na kunskaperna i sin vardag
Ledningsorganisation
Hälso- och sjukvårdens nuvarande ledningsorganisation bygger på följande grundprinciper:
• Samlad ledningsfunktion för landstinget, central
förvaltning, samt hälso- och sjukvårdsförvaltning.
• Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning
för hela hälso- och sjukvården.
• Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl
landstingsövergripande perspektiv som för hälsooch sjukvården.
• Hälso- och sjukvårdens inre organisation har hittills
haft en ”platt” ledningsstruktur, utan delområden
och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef
och verksamhetschefer.
Under vintern-våren 2014 genomfördes en organisationsförändring, i form av tillskapande av fyra divisioner och fyra divisionschefer, svarande mot psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska
specialiteter, primärvård.
Åtgärdsplaner för ekonomi i balans
Åtgärdsplaner för ekonomi i balans, med fokus på
hälso- och sjukvården, har under 2011 och 2012 utgjort
en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband
med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I
och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III.
Åtgärdsplan III byggde på olika typer av personalåtgärder, med ett innehåll som bearbetats och beslutats
under 2013. Den enskilt största och viktigast åtgärden
har varit förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Ett förändringsarbete som fortsatt även under 2014.
Svårigheter i förändringsarbetet har uppstått bl.a. till
följd av den nationella sjuksköterskebristen vilket medfört bemanningsproblem bland flera kliniker.
Ekonomiutveckling
Under 2014 har kostnadsutvecklingen och kostnadsnivån varit högre än budgeterad nivå. De främsta orsakerna till detta är:
• Ökande sjukvårdsbehov, som i sin tur sammanhänger med befolknings¬utveckling och medicinsk
utveckling.
• Särskilda insatser sammanhängande med handlingsplan vårdgaranti.
• Särskilda satsningar i samband med löneöversyn och
för att lösa bemanningsproblem.
• Höga kostnader för övertid och mertid, i sin tur bl.a.
sammanhängande med vakansproblematik inom
vissa yrkesgrupper, främst sjuksköterskor.
• Bemanningsproblem sommartid, sammanhängande
med svårigheter att rekrytera semestervikarier, samt
därmed åtföljande dyra bemanningslösningar.
• Mer inhyrd personal, bl.a. sjuksköterskor.
• Vissa verksamhetsspecifika beslut om personalförstärkningar.
• Höga kostnader för läkemedel bl.a för behandling av
hepatit.
Handlingsplan vårdgaranti
Nuvarande vårdgarantiprinciper inom specialiserad
sjukvård har funnits sedan 2005. Under åren 2005-2011
förbättrades väntesituationen successivt. Den positiva
utvecklingen var ett resultat av åtgärder i ett brett spektrum, från resurs-förstärkning i ”ordinarie verksamhet”
till externa vårdköp.
Under 2012 förbyttes den positiva utvecklingen till en
påtaglig försämring, bl.a. sammanhängande med åtgärdsplaner för ekonomi i balans och införande av nytt
gemensamt journalsystem.
Hösten 2012 utarbetades en handlingsplan för att
uppnå en tillfredsställande och långsiktigt stabil
vårdgaranti- och kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas
Årsredovisning 2014 27
Dnr: LD 14/03413
specialiserade sjukvård. Handlingsplanen innehåller
ett mångfasetterat och situationsspecifikt spektrum av
åtgärder, bl.a. temporära resursförstärkningar inom
”ordinarie verksamhet”, kvälls- och helgaktiviteter
med egen personal., bemanningskompletteringar av
”stafettkaraktär”, vårdköp från andra landsting, vårdköp från privata vårdgivare.
Från och med 1 januari 2015 är det arbetsgivaren som
betalar hela kostnaden för resor och logi när personal
åker till industriarrangerad fortbildning/ produktutbildning. Det är en utav flera förändringar i de nya
samverkansreglerna mellan hälso- och sjukvården,
läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och
laboratorietekniska industrin.
De förstärkta vårdgarantiaktiviteterna har, i huvudsak,
genomförts enligt plan under 2013, samt fortsatt under
2014.
Verksamhetsplan
Inom budget 2013 tillfördes en kompletterande finansiering av 50 Mkr, vilket tillsammans med tidigare
budgetnivå innebär sammanlagt ca 80 Mkr svarande
mot vårdgarantiaktiviteter. Kostnadsutfallet motsvarar
i stort sett budgeterad nivå.
Väntesituationen har under inledningen av 2014 fortsatt att successivt förbättrats, dock skedde en avmattning i utvecklingen till följd av bemanningsproblem
under andra halvåret 2014.
Viktiga händelser
Förutom de aktiviteter som separat beskrivits har även
under året initierats och/eller genomförts ett antal aktiviteter och verksamhetsförändringar, med direkt eller
indirekt påtaglig betydelse för hälso- och sjukvårdens
kärnverksamheter.
Några representativa exempel:
• Deltagande i flera nationella projekt.
• Systematiska förbättringsarbeten inom stora vårdprocesser.
• Fortsatt planering och genomförande av aktiviteter
för en förbättrad läkarbemanning inom primärvården.
• Riktade lönesatsningar, till främst sjuksköterskegruppen och till rättspsykiatrin.
• Fortsatt utveckling och genomförande av chefsutbildningar i nytt och genomarbetat koncept.
• Beslut om ytterligare en forskningsvårdcentral.
• Upphandling och inköp av ambulanshelikopter.
• Anställning av divisionschefer och uppstart av fyra
divisioner inom hälso- och sjukvården.
• Nya samverkansregler mellan hälso- och sjukvården,
läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och
laboratorietekniska industrin har antagits.
28 Årsredovisning 2014
Verksamhetsplan 2014 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen hade följande huvuddelar:
• Ett antal citat från Landstingsplan 2013-2016, sammanställda under rubriken ”Politikens inriktning
och uppdrag”.
• Ett avsnitt med rubrik ”Ramar”, beskrivande grundläggande förutsättningar, såsom lagar och förordningar, nationellt prioriterade områden, befolkningsutveckling.
• Ett urval ledord, med särskild relevans för hälso- och
sjukvården, ur dokumentet ”Landstingsdirektörens
ledord 2012”.
• En kort övergripande beskrivning av hälso- och sjukvårdens ansvarsområde och uppgift.
• Ett ”styrkort” med strategiska mål, avgörande
faktorer och mått, inordnade under fem perspektiv;
Patient och befolkning, Verksamhet, Medarbetare,
Ekonomi, Lärande och förnyelse.
En systematisk uppföljning har genomförts avseende
styrkortets mått, vilket beskrivs under särskild rubrik
”Måluppfyllelse” i detta dokument
Framtid
Under 2015 förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett
antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst:
• Fortsatt arbete för en långsiktigt stabil ekonomi i
balans och en högkvalitativ vård.
• Fortsatt arbete för en långsiktigt hållbar hög vårdgarantiuppfyllelse.
• Fortsatta rekryterings- och bemanningsaktiviteter,
särskilt avseende yrkesgrupper och verksamheter
med betydande vakansproblematik.
• Fortsatt strävan att möta de ökade sjukvårdsbehov
som följer av befolkningsutveckling och medicinsk
utveckling.
• Genomförande av genomlysning av hälso-och
sjukvården som lägger grunden för en struktur och
förändringsplan.
Dnr: LD 14/03413
Verksamhetsstatistik
Nyckeltal
Somatik
Öppenvård
Läkarbesök
Övriga besök
Slutenvård
Vårdplatser
Vårdtillfällen
Vårddagar
Varav Utskrivningsklara
Medelvårdtid
Psykiatri (+ Hab)
Öppenvård
Läkarbesök
Övriga besök
Slutenvård
Vårdplatser
Vårdtillfällen
Vårddagar
Varav Utskrivningsklara
Medicinsk service
Akutbesök
Akuten Avesta
Akuten Falun
Akuten Mora
Akuten Säter
ÖNH-Akuten Falun
Operationer Provisio
Falun
Öppenvård
Slutenvård
Mora
Öppenvård
Slutenvård
Nyckeltal
Labanalyser
Klinisk Kemi
Transfusionsmedicin
Mikrobiologi
Patologen
2014
Antal
2013 Förändring
Antal
(%)
303 886
226 174
293 407
203 374
4
11
646
45 759
239 105
12 893
5
648
46 811
242 750
9 668
5
-2
-2
33
25 768
129 472
23 395
128 701
10
1
128
2 575
34 789
698
128
2 468
30 945
596
4
12
17
Röntgenundersökningar
Avesta
Ludvika
Mora
Falun
19 948
15 431
49 850
81 667
19 418
13 584
49 187
80 814
3
14
1
1
Intensivvård
VTS-Poäng IVA Falun
NEMS-poäng IVA Mora
99 378
20 589
103 658
21 149
-4
-3
253 089
121 076
221 814
114 181
14
6
3 008
2 719
11
949
949
2 600
2 350
1 800
2 450
44
-4
2 768
2 877
-4
Ambulans- och
sjuktransport
Körda mil ambulans
Körda mil sjukbilar
Kvinnokliniken
Förlossningar
Kardiologen
PCI
Ögon
Maculabehandling
Kataraktoperationer
Öron
Operationer Öron-Op
19 174
52 471
23 988
2 680
5 284
19 855
49 491
22 820
2 594
4 683
-3
6
5
3
13
4 104
6 300
4 103
6 545
-4
2 483
2 346
2014
Antal
2 229
11
2 456
-4
2013 Förändring
Antal
(%)
3 692 005
95 676
258 525
49 452
3 502 779
94 774
233 562
47 418
Tabell 26 Verksamhetsstatistik hälso- och sjukvården
5
11
4
Årsredovisning 2014 29
Dnr: LD 14/03413
LD Hjälpmedel
Från årsskiftet 2014 delades LD Hjälpmedel in i två
förvaltningar, Hjälpmedel Landstinget Dalarna och
Hjälpmedel Dalarna. Förvaltningarna samverkar för
största nytta under namnet LD Hjälpmedel med en
gemensam förvaltningschef.
Förvaltningen Hjälpmedel Landstinget Dalarna finns
under Landstingsstyrelsen medan förvaltningen Hjälpmedel Dalarna finns under Hjälpmedelsnämnden som
är en gemensam nämnd med Dalarnas kommuner.
Hjälpmedel Landstinget Dalarna är en del av landstingets habiliterings-/rehabiliterings- och hjälpmedelsverksamhet, inom hörsel-, syn-, och tolkområdet. Samordningsansvar för områdena ortopedteknik, hårersättning
och dövblindområdet.
I Hjälpmedel Dalarna ingår avdelningarna KLOK
(Kommunikation, Larm, Omgivningskontroll, Kognition), Kundservice, Logistik, PMB (Personliga medicinska behandlingshjälpmedel), Rörelse, Teknisk service.
Samordningsansvar för området kontinens.
Måluppfyllelse
Verksamheterna inom Hjälpmedel Landstinget Dalarna
klarar i stort måluppfyllelsen i vårdgarantin.
Den faktiska väntetiden (tid mellan behovsbedömning
och utprovning av hörapparat) visar att Hörcentralen
når kö-miljardens mål med att minst 70 procent av patienterna har påbörjat utprovning inom högst 60 dagar
från beslut om behandling.
Syncentralen följer sin prioriteringsordning. Den är till
för att kunna se vilken patient som är i störst behov av
hjälp först.
Tolkcentralen har tagit emot fler tolkbeställningar under 2014 och samtidigt minskat bristen. Tolkcentralen
har utfört 98 procent av de beställda uppdragen.
Verksamheterna inom Hjälpmedel Dalarna klarar i
stort måluppfyllelsen i vårdgarantin. Om hänsyn tas
till patientens totala väntetid uppnås inte alltid vårdgarantin. Samarbetet med kunderna fördjupas för att
utveckla och förbättra kvalitén i mötet med patienten
samt korta dennes totala väntetider i hela vårdkedjan.
30 Årsredovisning 2014
LD Hjälpmedel tillgodoser i stort behovet av service
på de hjälpmedel som finns i länet, idag ingen jour
på kvällar och helger. En strävan är att hjälpmedlen
i så stor utsträckning som möjligt repareras/servas i
hemmet eller på vårdinrättningen för att minska tiden
patienten/brukaren är utan sitt hjälpmedel.
Viktiga händelser under året
Under året lanserades en tjänst på 1177.se som heter
”Tema Hjälpmedel”. Tjänsten ska förenkla för hjälpmedelsanvändare att hitta information om hjälpmedel.
Det innebär att Dalarnas invånare har en möjlighet att
söka och hitta information om vilket hjälpmedel som är
aktuella i Dalarna, samt även nationellt.
LD Hjälpmedel har startat upp kontroll av journalanteckningar. Med hjälp av systemet kommer varje enhet
att bli granskade varje månad. Det är en kvalitetssäkring och en trygghet för våra patienter.
I samband med övergången till TakeCare upphörde
hörselvården med kontanthantering och med försäljning av batterier och hörapparattillbehör. Batterier
finns numera lätt tillgängliga i den öppna marknaden
och det finns även möjlighet att beställa över internet.
När det gäller tillbehör så får patienterna själva beställa
direkt från leverantören.
Dnr: LD 14/03413
Hörcentralen har stora svårigheter att rekrytera audionomer till lediga tjänster.
Under 2014 har projektet dövblindteam lett till att det
nu finns ett beslut på att det ska finnas ett dövblindteam i Landstinget Dalarna. Personer med dövblindhet har nu en större möjlighet att bli mötta utifrån sin
dövblindhet och inte utifrån sin dövhet och sin blindhet separat.
Minskade vårdplatser och en ökande andel avancerad hemsjukvård leder till en ökad efterfrågan på
LD Hjälpmedels tjänster och hjälpmedel. Ex krav på
kortare ledtider för installation av sängar och syrgas i
hemmet.
Under 2014 lades Hjälpmedelsinstitutet (HI) ned, vissa
av institutets funktioner flyttades till den nya myndigheten, Myndigheten för delaktighet (MFD), medan
andra togs bort eller flyttades till andra instanser. Vad
konsekvenserna för verksamheten blir syns på mer
lång sikt då viss nationell samordning försvann.
Uppföljning besparingsåtgärder
Samverkan mellan sju län (7-klövern) inom bl. a upphandling ger möjlighet att påverka sortiment och pris i
större utsträckning än att arbeta med upphandlingen i
respektive län. Idag finns ca 150 aktiva avtal.
Avtalet för inköp av hörapparater gav kraftigt sänkta
priser för avtalsperioden vilket innebär att snittpriset
på en hörapparat minskat med ca 1200 kr. På årsbasis
ger det en kostnadsminskning på ca 5 Mkr.
I ett samarbete med Högskolan Dalarna har LD Hjälpmedel spelat in en föreläsning om hjälpmedel för kognitivt stöd. Föreläsningen publicerades på Högskolan
i Dalarnas hemsida för att på ett lättillgängligt sätt öka
kompetensen kring denna typ av hjälpmedel.
Framtiden
Lagändringarna gällande mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel gäller från den 1 juli 2014 och
en förnyad patientlag trädde i kraft den 1 januari 2015.
Lagen ger patienten ett större inflytande över vart och
i vilken form patienten vill ha sin vård. Det ställs också
högre krav på den information som lämnas till patienten. Lagen ställer nya krav på sjukvårdshuvud-männen
och vi kan idag inte förutse omfattningen.
digitala världen, välfärdsteknologi. För många av de
medborgare som har en funktionsnedsättning innebär
den moderna tekniken stora möjligheter att kunna leva
ett mer delaktigt liv i dagens samhälle. För att kunna få
tillgång till denna ”nya världen” måste allt vara anpassat och utformad på rätt sätt. Det ställer höga krav på
våra medarbetare som arbetar inom dessa områden.
Utvecklingen går fort och det gör det utmanande att
följa utvecklingen samtidigt som den ekonomiska
situationen kräver nya lösningar.
Ett arbete gällande nya lokaler pågår och det förslag
som förvaltningarna arbetar efter innebär att LD Hjälpmedels båda förvaltningar i större utsträckning samlas
under samma tak i Borlänge. Den del av rekonditioneringen som utförs av Samhall i Säter ämnas flytta till
lokalerna i Borlänge.
Det pågår ett arbete inom landets syncentraler tillsammans med Eye Net Sweden att starta upp ett kvalitetsregister för rehabilitering vid synnedsättning (SKRS).
Syftet med SKRS är att öka kunskapen om rehabiliteringsåtgärder och dess effekt för att uppnå likvärdig
synrehabilitering i Sverige.
Förskrivare behöver ha beslutsstöd för att lättare kunna
ta rätt beslut i svåra bedömningar. Det är viktigt att
hänga med i utvecklingen för att patienterna ska få den
rehabilitering som de har rätt till.
Under 2015 har LD Hjälpmedel som mål att presentera en för kommun och landstinget gemensam hjälpmedelspolicy som stöd och vägledning vid hjälpmedelsförskrivning.
Tolkcentralen har beredskapstolkar för att tolkanvändare ska känna sig trygga med att tolk kommer till
akuta uppdrag även då tolkcentralen är stängd. En
utmaning under 2015 är att lösa de brister som råder
gällande samarbetet med SOS. Brister som leder till stor
osäkerhet bland tolkanvändarna i Dalarna, en osäkerhet som i sin tur påverkar arbetsmiljön för de anställda
på tolkcentralen.
Framöver kommer det att krävas en dialog mellan
förvaltningar/sjukvårdshuvudmän för att belysa konsekvenserna av förändring i patientflöden, förskrivningsförfaranden och upphandlingar. Konsekvensen idag
är att beslut från en instans genererar kostnader hos en
eller flera andra.
Mycket av samhällsutvecklingen sker idag inom den
Årsredovisning 2014 31
Dnr: LD 14/03413
Upphandlingen av nutritionspumpar kommer under
2015 generera att LD Hjälpmedel behöver byta ut ca
140 pumpar ute i patientens hem. Dessa byten kommer
initialt öka kostnaderna för kunden.
LD Hjälpmedel vill vara en attraktiv arbetsplats och
arbetsgivare, en utmaning som kräver att vi är lyhörda
för hur vi lockar till oss nya kompetenta medarbetare
och behåller dem vi har.
En vecka på LD Hjälpmedel
Några exempel från en genomsnittsvecka år 2014
(antal/år delat med 52 veckor).
2014
112
67
116
2013
88
58
124
34
28
11
12
Mindre än
varannan
67
6
Varannan
13
12
100
90
26
25
2875
2843
76
87
96
48
19
6
3
16
146
69
84
120
27
18
5
4
13
147
59
9
hörapparater utprovas till patienter
mätningar utförs på beställning av
öron-näsa-hals-kliniken
personer får enskilt samtal på
Pedagogiska hörselvården
personer deltar i grupprehabilitering
på Pedagogiska hörselvården
vecka får en person hjälpmedel för
alternativ telefoni
utförda tolkuppdrag
patienter får stödsamtal av kurator
vid Syncentralen
patienter får utprovning av optiska
hjälpmedel
hörapparater repareras av Teknisk
hörselvård
Patienter som får hjälpmedel utprovade på Hjälpmedelscentralen
Artiklar levererade från förrådet i
Borlänge
Manuella rullstolar levereras
Rollatorer levereras
Kryckkäppar levereras
Toalettstolsförhöjningar levereras
Hygienstolar levereras
Hjullyftar levereras
Taklyftinstallationer utförs
Sängar levereras och monteras
Hjälpmedel besiktigas ute på fältet
Tabell 27 Exempelvecka på LD Hjälpmedel
32 Årsredovisning 2014
Dnr: LD 14/03413
Tandvårdsförvaltningen
Måluppfyllelse
Uppdrag från Landstingsplanen 2014
Högkvalitativ och tillgänglig tandvård.
Utveckla den förebyggande tandvården.
Pris i medelnivå ur ett nationellt perspektiv.
Frisktandvården är viktig att utveckla för att på
det viset hålla en god tandstatus och hålla
kostnaderna nere för individen.
lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt
Måluppfyllelse
p
l
l
n
nmål ej uppfyllt
Tabell 28 Måluppfyllelse tandvårdsförvaltningen
Målen för Folktandvårdens verksamhet har till övervägande delen nåtts. Särskilt glädjande är att tandhälsomålen för såväl barn som vuxna nåtts samt att målen
för de särskilda patientgrupperna, en verksamhet som
Folktandvården varit kontrakterad för också nåtts. Vi
ser dock att medelbehandlingstiden för barn ökar och
att vi lägger allt mer resurser i barntandvården. Ett
arbete har påbörjats i projektet ”Modell Barntandvård”
där vi har som ambition att styra kvalitet med ekonomi.
Viktiga händelser under året
Beroendet av ett väl utvecklat IT-stöd för att hantera
nuvarande tandvårdsstöd är stort, något som kräver
ständig utveckling. Detta är något vi måste fortsätta att
satsa på att utveckla även under 2015. Folktandvårdens
ledningssystem fungerar bra och vilket har fått stort
nationellt intresse.
Under 2014 har särredovisning enligt den nationella
modellen upprättats för 2013 års räkenskaper. Modellen har reviderats av EY och kommer troligtvis att
utvecklas ytterligare under kommande år.
Det företagsekonomiska tänkande och de marknadsmässiga villkor som skall gälla för tandvården har lett
till diskussioner om en ökad frihetsgrad för Folktandvården i ett landstingsperspektiv under begreppet ”bolagsliknade former”. Som ett resultat av detta kommer
överskott och underskott få behållas fr.o.m. 2013 års
redovisade resultat.
En omfattande utväxling av erfaren personal mot ny
mindre erfaren har skett och vårdåtagandet har ökat på
rund av en större andel asyltandvård.
Uppföljning besparingsåtgärder
För 2014 räknades landstingsersättningen upp med 2,9
procent och därefter fastställdes ett besparingskrav om
1,0 Mkr. Därtill justerades tidigare års avkastningskrav
på 2 Mkr upp till 5mkr i budgeten för 2014. I praktiken
innebar detta att Folktandvårdens landstingsbidrag
minskade med ca 1 Mkr inför 2014.
Vi kan med bokslutssiffrorna för 2015 stolt konstatera
att vi lyckats med bedriften att uppvisa ett överskott
1,2mkr efter redan reglerat avkastningskrav på 5 Mkr.
Denna bedrift har verksamheten lyckats med genom
ökad kostnadsmedvetenhet samt ökade produktionsintäkter trots större vårdtyngd i barntandvården samt
att ingen extra ersättning, motsvarande 2,0 Mkr erhållits för satsningen på trainée-platser för tandsköterskor
som genomfördes under 2014.
Smärtgränsen är dock nådd – Barntandvården utförs
idag utanför de budgeterade medlen och särredovisningen från 2013 tyder på att den åtgärdsbaserade
vuxentandvården finansierar barntandvården i Folktandvården Dalarna.
Framtiden
Rekryteringsfrågan kommer att vara dominerande
under kommande år. Stora pensionsavgångar är att
förvänta och generationsväxlingen kommer att medföra minskad produktivitet med minskade intäkter som
Årsredovisning 2014 33
Dnr: LD 14/03413
följd. En stor utmaning utgörs av att kunna kompetensförsörja tandvården i Dalarna och starten av en tandsköterskeutbildning i Falun utgör en viktig sak i den
framtida kompetensförsörjningen.
Ledningssystemet kommer att ge oss den trygghet vi
behöver för att göra rätt saker på rätt sätt. Utvecklandet
av frisktandvårdskonceptet kommer också att stärka
Folktandvårdens profil som en aktör med förebyggande profil och stort samhällsekonomiskt ansvar.
År 2015 får temat Barntandvårdens år då fokus ligger
på att följa upp kvalitén i barntandvården. För att vård
ska kunna ges på lika villkor och efter behov måste
kraven tydliggöras för att påvisa behovet av ökade
resurser till barntandvården.
Arbetsmiljö
Det systematiska arbetsmiljöarbetet har bedrivits under
respektive chefs ledning. Som stöd för cheferna finns
en tydlig rutin i Folktandvårdens ledningssystem och
också en arbetsmiljöhandbok. Ett antal arbetsmiljörelaterade kurser har genomförts och personalen har erbjudits massage på arbetstid. Samarbetet med den nya
Företagshälsan har varit bra utifrån fastställt behov.
Likabehandling (fd mångfald/jämställdhet)
Basen för Folktandvårdens verksamhet utgörs av
landstingets policydokument. Befattningsutveckling
för alla har varit och är en ledstjärna och vi vill att
arbetsvillkor skapas som möjliggör för kvinnor att göra
karriär inom tandvården. Samtidigt försöker vi skapa
flexibla arbetstider som möjliggör en bra kombination
mellan arbetsliv och familjeliv för alla. Alla tjänster
lyses i princip ut så att alla har möjlighet att söka nya
tjänster på samma villkor.
34 Årsredovisning 2014
Verksamhetsstatistik
Nyckeltal
Beh. Patienter 3-19 år
Totalt vuxna patienter
Färdigbehandl. vuxna
Akut avslutade vuxna
Part behandlade vuxna
Tot behandlade vuxna
Tot erbjudna tim barn
Tot erbjudna tim vuxna
2014
38 867
101797
38 962
17 541
8 646
65 149
49 565
120 333
2013
38 503
100 508
40 475
18 017
8 430
66 922
47 750
119 574
Tabell 29 Verksamhetsstatistik tandvårdsförvaltningen
Antalet barn och ungdomar som söker Folktandvården
för sin tandvård har ökat med 364 barn jämfört mot
föregående år. Ett ökat tryck på barntandvården är en
av orsakerna till att antalet behandlade vuxna har gått
ner. Tidigare års minskning i produktivitet på rund av
generationsväxling är fortfarande ett faktum.
Miljöarbete
Folktandvårdens miljöarbete har nått miljödiplomeringsnivå och en klinik är certifierad enligt ISO 14001.
Fortlöpande revisioner görs av klinikerna miljöarbete
som en del i revisionen av Folktandvårdens ledningssystem. På varje klinik finns ett miljöombud som
genomgått utbildning inom miljöområdet. Verksamheten samordnas av en miljösamordnare som också är
Folktandvårdens representant i miljörådet.
Dnr: LD 14/03413
Beställarenhet för tandvård
Måluppfyllelse
Uppdrag från Landstingsplanen 2014
Tandvårdsstödet ska erbjudas till alla berörda i
Dalarna.
Munhälsobedömningar ska genomföras i
samverkan med länets kommuner.
lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt
Måluppfyllelse
p
l
nmål ej uppfyllt
Tabell 30 Måluppfyllelse beställarenhet för tandvård
Landstingen ansvarar för att organisera och bekosta
upp-sökande tandvård till personer med stort omvårdnadsbehov samt att, mot sjukvårdsavgift, erbjuda nödvändig tandvård (N-tandvård) till denna grupp, tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (S-tandvård)
till 13 preciserade grupper samt tandvård vid långvarig
sjukdom eller funktions-nedsättning (F-tandvård) till
11 preciserade grupper.
Viktiga händelser under året
Webbutbildning om N-tandvård
För att landstinget ska veta vilka som har rätt att få Ntandvård krävs ett gott samarbete med nyckelpersoner
i kommunerna t.ex. biståndshandläggare och enhetschefer på hemtjänst eller särskilda boenden.
Innan nyckelpersonerna tillåts anmäla en person till
Beställarenheten krävs godkänd kurs om regelverket.
Tidigare hölls kurser på traditionellt sätt, men 2014 togs
ett nytt steg i och med en övergång till utbildning och
anmälningar via webben. Fördelarna är nu att man kan
göra kursen när man har tid samt att pappershanteringen minskar på Beställarenheten.
Framtiden
Tandvårdsstödet vid långvarig sjukdom eller funktions-nedsättning kräver en bedömning av funktionsnedsättningen i form av ett läkarintyg. Det är därför
viktigt att läkarna känner till detta och skriver intyg för
sina patienter. Vi är långt ifrån där ännu, så under 2015
kommer en intensifierad informationsinsats att genomföras, riktad till läkare i primärvården.
Verksamhetsstatistik
Nyckeltal
Utförda munhälsobedömningar
Utförda munvårdsutbildningar,
årlig + grundutbildning
Antal behandlade i nödvändig
tandvård (N-tandvård)
Antal behandl i tandvård som
led i sjukdomsbehand.(Standvård)
2014
4 758
3 290
2013
4 650
4 211
4 445
4 272
1 011*
1 067
240
95
218´
217´
3%
3%
*2014 saknas uppgifter för 2 av 13
grupper
Antal behandlade i tandvård vid
funktionsnedsättn. (F-tandvård)
Antal personer, ≥20 år, i länet
enl. Region Dalarna
Andel pers. ≥20 år i länet som
fått landstingets tandvårdsstöd
Tabell 31 Verksamhetsstatistik beställarenhet för tandvård
Miljö
Miljöarbetet följer Landstinget Dalarnas miljöpolicy
och övergripande miljömål.
under 2013.
Utvecklingen av webbfunktioner i Beställarenhetens
dataprogram går vidare med förhandsbedömning på
webben av omfattande tandbehandlingar och webbfakturor för privattandvården.
Årsredovisning 2014 35
Dnr: LD 14/03413
Kultur- och bildningsförvaltning
Måluppfyllelse
Uppdrag från Landstingsplanen 2014
De landstingsfinansierade kulturverksamheterna
ska möjliggöra ett tillgängligt, kvalitativt och brett
kulturutbud i hela Dalarna.
Landstinget ska i samverkan med länets kommuner sträva efter att alla barn och ungdomar
ges möjlighet att delta i ett kulturarrangemang per
läsår.
Kulturaktiviteter för barn och ungdom är prioriterade.
Folkrörelserna och de ideella krafternas betydelse
ska stärkas.
Kulturens och bildningens roll inom folkhälsoarbetet ska stärkas.
Landstinget ska ta till vara folkhögskolornas kompetenser vid utbildningar.
lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt
Måluppfyllelse
l
l
l
l
l
l
nmål ej uppfyllt
Tabell 32 Måluppfyllelse kultur- och bildningsförvaltningen
Viktiga händelser under året
Kansli/stab
Dalarnas regionala kulturplan 2013-2015 började gälla
1 januari 2013. Dessa ska på ett övergripande sätt visa
hur landstinget och respektive kommun ska samverka
och utveckla länets kulturliv. Innehållet i överenskommelserna ska utvärderas under 2015 av båda parter.
Arbetet har inletts med att ta fram den nya Kultur- och
bildningsplanen för perioden 2016-2018.
Under året har kansli och stab arbetat med att upphandla ett nytt digitalt ansökningssystem för att underlätta för de som söker stöd hos landstinget men också
för att underlätta administrationen av de närmare drygt
700 ansökningar som årligen inkommer.
Enheten Scen Dans Konst
Enheten Scen Dans Konst fortsätter sitt strategiska arbete att låta utvecklingsprojektens mål gå samman och
gynna regionala samarbeten och kommunkontakter
för att bygga upp ett varaktigt arbete tillsammans med
andra landstingsstödda institutionerna och organisationerna. Enheten arbetar också för att bygga ett starkt
nätverk både nationellt och internationellt. Den gemensamma budgeten för konsulenterna har inneburit en
samsyn av projekt och arbetsinsatser.
Film i Dalarna
Film i Dalarnas uppdrag innefattar allt från syntolkade
filmvisningar på biograf för ökad tillgänglighet, till
36 Årsredovisning 2014
länet som inspelningsplats. Under 2014 har flera filmer
spelats in i länet, bl a Vitt skräp med Ola Rapace, och
Hanna Skölds Granny´s dancing on the table. Galapremiären på Maria Bloms Hallå, hallå i februari markerade slutet på en lång resa som Film i Dalarna varit
med på. Filmen fick stort medialt genomslag och ett fint
mottagande av kritikerkåren. Under våren presenterades förstudien Filmregion Dalarna för inbjudna företrädare för Dalarnas kommuner. Förstudien har lett till en
satsning på film, spel och musik: ”MFD- projektet”.
Fornby folkhögskola
Skolan hade tio olika inriktningar av Allmän behörighetsgivande kurs på Fornby under 2014. Tre av dem
på filialen i Falun och en i Ludvika. Den estetiska sidan
är viktig med konstkurser på hel- och deltid, sömnad
och vävning både på distans och på plats. Svenska för
invandrare utökades under hösten med en ny grupp
och en etableringskurs för nyanlända har startats.
Skolan har utvecklat sin samverkan med kommunerna,
t ex med regelbundna samtal med arbetsmarknadsenheter och arbetsförmedling om etablering av nyanlända
invandrare, utbildning i svenska för invandrare och
rekrytering till kurser. Framför allt i Ludvika är samverkan väl etablerad. Studiemotiverande folkhögskolekurser har genomförts i Borlänge, Falun och Ludvika.
Ett nytt spännande område är Grön rehab där Fornby
är projektägare för en verksamhet i Sjulsarvet i Falun
tillsammans med Landstingets avdelning för Hälsofrämjande.
Länsbibliotek Dalarna
2014 har präglats av det ESF-finansierade KUB-projektet om kompetensutveckling av bibliotekspersonal.
Projektet har skett i samverkan över länsgränserna. Det
har inneburit ökad dialog och intensifierat samarbete
med länets kommunbibliotek.
Dnr: LD 14/03413
Den 1 januari 2014 trädde en ny bibliotekslag i kraft.
Den slår fast att den regionala biblioteksverksamhetens
ändamål ska vara att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som
är verksamma i länet.
Riksdagen fattade beslut om nationella mål för litteratur- och läsfrämjande: ”Alla i Sverige ska, oavsett
bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god
läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.” Detta ledde till att läsfrämjande och litteratur förs
in i kultursamverkans-modellen from 2015.
Malungs folkhögskola
Malungs folkhögskola har under året fortsatt att vara
en mötesplats för bildningsresor. Utifrån en stabil vardag har en ständig utvecklingsprocess pågått för att på
bästa sätt möta studerandes, medarbetares och omvärldens behov. Skolans verksamhet når ut till människor
med stor variation i ålder, bakgrund och erfarenhet.
Verksamheten sträcker sig från kulturarrangemang, via
kort- och distanskurser till långa kurser på sex veckor,
en termin eller ett läsår. Under sommaren genomfördes
en treveckors kurs med internationella studenter från
hela världen. Nöjda studerande och ett gott rykte visar
på en hög kvalitet.
Mentalvårdsmuseet
Mentalvårdsmuseet besöktes under året av 4 150 personer. Alla besökare guidas personligen, 262 guidade
visningar utfördes. AT-läkare, PTP-psykologer och
studenter från vårdhögskolan besöker Mentalvårdsmuseet och får anpassade visningar för sina studier.
YH-utbildningar till skötare är en grupp som ökar och
kommer från hela Mellansverige. Många av museets
besökare är unga vuxna under utbildning inom vårdoch omsorg, av dessa har ett antal invandrarbakgrund.
Gruvhospitalet utställningsfilial finns vid Gruvmuseum Falu Gruva.
En ny distanskurs har startats, permakulturdesign.
Kursen är baserad i Skattungbyfilialen. Målet med kursen har varit att nå en målgrupp med stort intresse för
ekologisk odling och behov av flexibla studieformen.
Kursen ger tillgång till hög kompetens i ämnet genom
samarbete med Stjärnsund Permakultur centrum för
lärande.
Musikkonservatoriet
Under 2014 beslutade skolverket, att ge Musikkonservatoriet Falun tillstånd att bedriva riksrekryterande
gymnasial spetsutbildning i ytterligare fyra antagningsomgångar, dvs 2015-2018. Antalet beviljade årsplatser
för gymnasiet är 60. Skolverket beslutade samtidigt att
höja den interkommunala ersättningen från nuvarande
150 000 kr per elev och år till 159 942 kr. Musikkonservatoriet Falun ansökte om att få föra över den nuvarande eftergymnasiala KU-utbildningen, vars förordning
upphör gälla, till utbildningsformen Konst- och Kulturutbildningar samt vissa andra utbildningar (förordning
2013:871). Beslut väntas under våren 2015.
Likabehandling (f d mångfald/jämställdhet)
Vissa enheter har sedan tidigare egna jämställdhetsplaner medan det saknas en övergripande likabehandlings- och jämställdhetsplan för förvaltningen.
Landstingets Dalarnas likabehandlings- och jämställdhetsplan gäller. Förvaltningen arbetar för en jämställd
förvaltning där alla former av diskriminering motarbetas. I enheternas uppdrag ingår också att verka för att
uppmärksamma barnkonventionen, att tillgängliggöra
utbudet av kultur och bildning för alla via t ex syntolkning, handikappanpassade lokaler och scener och att
uppmärksamma frågor rörande diskriminering.
Miljöarbete
Kultur och bildningsförvaltningen bedriver ett systematiskt miljöarbete enligt ISO14001:2004 utifrån den
miljöplan med mål och aktiviteter som årligen upprättas av förvaltningens miljöombud, miljösamordnaren
och förvaltningschefen tillsammans (MOMS-gruppen).
Mora folkhögskola
Mora folkhögskola har haft ett framgångsrikt verksamhetsår. Folkhögskolan har öppnat dörrarna för lokalsamhället i syfte att uppfylla sin roll som bildnings-,
kultur- och demokraticentrum för norra Dalarna. Nya
verksamheter och projekt har genomförts och skolan
har lyckats fånga upp nya målgrupper. Syftet är att höja
den allmänna bildningsnivån samt gynna folkhälsan i
lokalsamhället. Föreläsningarna har haft stor uppslutning och fortsättning efterfrågas.
Årsredovisning 2014 37
Dnr: LD 14/03413
Verksamhetsstatistik
Nyckeltal
Deltagarveckor (folkhögskolorna)
- varav statsbidragsberättigat
Elevveckor (gymnasieskolan)
1,5 sökande per utbildningsplats
2014
2013
19 017
19 433
17 076
16 756
2 9621
4 484
Målet inte
Målet inte
uppfyllt
uppfyllt
Andel studerande som fullföljer sin
utbildning uppgår till 85%
Andel studerande i allmänna kurser
minst 25%
Målet inte
uppfyllt
Målet
uppfyllt
Antal nya kurser
Film i Dalarna
Tekniklån antal dagar
Tekniklån/artiklar
Tekniklån/tillfällen
Produktionsstöd
- dokumentär
- kortfilm
- växthus
Länsbibliotek Dalarna
Fjärrlån
Antal depositioner
Antal arrangemang totalt
Antal deltagare vid arrangemang
Konsulentbesök för dialog och rådgivning
Mentalvårdsmuseet
Besökare vid Mentalvårdsmuseet
Scen, Dans, Konst
Subventionerade teaterföreställningar
barn & ungdom
Subventionerade dansföreställningar
för barn och unga
Dansworkshop
Inköpta konstverk inom Kultur- och
bildnings ram
Konstverk inköpt till nya vårdblocket
Målet
uppfyllt
Målet uppfyllt på två
av tre skolor
20
21
2 573
485
291
736
385
97
34
21
24
25
3
12
4 081
92
1442
1 4113
40
4 102
79
52
3 598
51
4 150
3 744
79
71
17
24
30
51
421
441
242
1) Under 2014 är det enbart Musikkonservatoriets elevveckor som redovisas.
2) Det höga antalet arrangemang kan hänföras till intensiv verksamhet inom
KUB-projektet.
3) Nedgången i antal deltagare från 2013 till 2014 beror på att Läsfestivalens
deltagare inte räknats in under året. Detta beror på att stadsbibliotekets räkneverk ej fungerade. Bedömningen är att antalet besökare låg på ungefär samma
nivå som tidigare år
Tabell 33 Verksamhetsstatistik kultur- och bildningsförvaltningen
38 Årsredovisning 2014
Dnr: LD 14/03413
Fastighetsförvaltningen
Måluppfyllelse
Uppdrag från Landstingsplanen 2013
Tillhandahålla lokaler som uppfyller patienternas och verksamheternas behov och förväntan
på funktion, patient- och arbetsmiljö, säkerhet,
tillgänglighet och komfort.
Förvalta landstingets fastigheter kostnadseffektivt.
Måluppfyllelse
Genomföra investeringar i fastigheter utifrån
patienter och verksamheters behov – utifrån givna
förutsättningar och med effektivt utnyttjande av
egna och tilldelade resurser.
Landstingsfastigheter ska fortsatt vara ledande i
ett nationellt perspektiv gällande energi/miljöeffektiv drift och all el som köps in, ska komma från
förnyelsebara energislag.
lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt
l
l
p
l
nmål ej uppfyllt
Tabell 34 Måluppfyllelse fastighetsförvaltningen
Verksamhetsmål
1.Tillhandahålla lokaler som uppfyller patienternas och verk­
samheternas behov och förväntan på funktion, patient- och
arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort.
Mål 2014 Utfall 2014
Hyresgästenkät genomförs
>57
59
l
vartannat år. Totalindex
2. Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt.
Mål 2014 Utfall 2014
Total kostnads-effektivitet
<5,66 %
5,53%
l
= lokalernas andel av
landstingets totala kostnadsmassa
Kostnadseffektivitet =
100%
109%
l
resultat på fastighetsförvaltningen minst enligt
budget/plan
3. Genomföra investeringar i fastigheter – byggherrerollen –
utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av
egna och tilldelade resurser.
Mål 2014 Utfall 2014
Fastighetsinvesteringar
803 Mkr
177 Mkr
p
4. Landstingsfastigheter ska fortsatt vara ledande i ett natio­
nellt perspektiv gällande energi/miljöeffektiv drift och all el
som köps in, ska komma från förnyelsebara energislag.
Mål 2014 Utfall 2014
Behålla en tätposition (>2013)
bland landstingen för:
I jämförelse
med andra
landsting en
placering:
l
Energiförbrukning
</= 5
l
Mediakostnader (el, värme
o vatten)
Skötselkostnader
</= 5
Driftkostnader (totalt exkl.
LFU)
</= 5
p
l
</= 5
Redovisas
april 2015
Redovisas
april 2015
Redovisas
april 2015
Redovisas
april 2015
l
Energiförbrukning
l
El från förnyelsebara
energislag
lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt
164 kWh/
kvm
164, se
kommentar
nedan
100 %
50 %
svensk
vindkraft,
50 % vatten
nmål ej uppfyllt
Tabell 35 Verksamhetsmål fastighetsförvaltningen
Den av Fastighetsnämnden 2011-04-13 fastställda energiplanen tar sikte på en energiförbrukning, värme och
el på 150 kWh per kvm vid utgången av år 2020.
Energiförbrukningen har fortsatt att sjunka under
2014 till en nivå på 164 kWh per kvm, som är lika
med delmålet för 2014. Sänkningen ska ses utifrån att
Landstinget Dalarna även 2013 hade den näst lägsta
energiförbrukningen bland Sveriges landsting. Den
strategiskt, långsiktiga energiplanen ger resultat.
Jämförelsetalen för landstingets fastighetsförvaltningar
2013 publicerades på försommaren. Landstingsfastigheter ligger, glädjande nog, fortsatt mycket bra till.
Energiförbrukning, totala kostnader för media (el,
värme och vatten) samt driftkostnader ligger vi på en
hedrande andraplats i landet. Jämförelsetalen med övriga landsting för 2014 är ännu inte sammanställd men
kommer att redovisas i slutet av kvartal ett 2015.
Under hösten har en kundenkät genomförts. Den görs
vartannat år med ca 400 hyresgäster. Den finns nedbruten i flera olika parametrar och sammanställs i ett så
kallat totalindex. De två tidigare enkäterna (2012 resp.
2010) har summerat till 57 som totalindex. Indexet har
Årsredovisning 2014 39
Dnr: LD 14/03413
nu har det höjts till 59 vilket är mycket glädjande. Dock
finns det givetvis frågor som lyfts fram såväl geografiskt som lokalmässigt som Landstingsfastigheter ska
koncentrera sig på och jobba vidare med.
Viktiga händelser under året
För att tillgodose lokalförsörjningen under kommande
planperiod (2015-2018) har Landstingsfastigheter att
hantera omfattande fastighetsinvesteringar. Det planeras stora investeringsprojekt på samtliga fyra lasarett i
länet.
På Falu lasarett pågår t ex ombyggnad av kemlab, ny
ambu-lansstation, patienthotell samt dagkirurgi. I Mora
planeras en ny vårdbyggnad för att möte framtidens
krav på ändamålsenliga lokaler. Även på närsjukhusen
i Avesta och Ludvika pågår och planeras omfattande
ombyggnader.
Vi är i stort behov av verksamheten för att komma
igång med projekten. Det är verksamhetens behov
som ska styra hur projekten ska utformas och det är i
tidiga skeden som det är viktigt att lägga ner energi och
diskussioner. Detta har t ex lett till att projektet för patienthotellet på Falu lasarett ännu ej är igång. Det är bra
tycker vi, att diskussionerna förs nu och inte när bygget
är igång eller klart – men det kostar i form av tomma
lokaler som ingen betalar hyra för.
Vid utgången av året förvaltades totalt 405 000 kvm
BRA, varav 387 000 var landstingsägda och 18 000
inhyrda. Dessutom hanterades 129 000 kvm externt
inhyrda lokaler.
40 Årsredovisning 2014
Framtiden
Av landstingets befintliga byggnadsbestånd är cirka
80 procent äldre än 30 år. Det är viktigt att vara observant på när dessa byggnader inte längre stödjer den
verksamhet som bedrivs på ett effektivt sätt. I många
fall kan alternativet vara att riva och bygga nytt för att
ge verksamheten goda lokalmässiga förutsättningar.
Ett exempel på detta är projektet Ny vårdbyggnad på
Falu lasarett som nu står klart. Investeringsnivån under
planperioden 2015-2018 ligger på ca 350 Mkr per år.
Investeringarna fördelas på länets samt-liga sjukhus.
Förutom betydande investeringar så kommer även för
en lång period framåt stora planerade underhållsinsatser att behövas.
Miljöarbete
Arbetet för att minska energianvändningen i landstingsägda fastigheter fortsätter. Landstinget vill behålla
positionen som ett av Sveriges energieffektivaste landsting. Fastighetsnämnden har fastställt en energiplan
med mål för 2020 och 2050.
Energianvändningen per kvm har minskat med 2,3 procent från 168 till 164 kWh, under 2014. Verksamheterna
har möjlighet att teckna miljökontrakt som medför 2
procent reducerad hyra. Kontraktet innebär att hyresgästen strävar efter minskad miljöpåverkan genom
källsortering och minskad energiförbrukning. Vid årets
slut fanns tecknade miljökontrakt för 76 procent av den
uthyrningsarea som är möjlig att teckna kontrakt för.
Dnr: LD 14/03413
Landstingsservice
Måluppfyllelse
Uppdrag från Landstingsplanen 2014
Tillhandahålla och utveckla sjukvårdsspecifik
service, som tar sin utgångspunkt i respekt för
patienterna
Systematiskt utvärdera och ansvara för den för
koncernen mest effektiva driftsformen.
Verksamheten ska drivas resurs- och miljöeffektivt, energisnålt samt tillhandahålla god kvalitet
och service.
lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt
Måluppfyllelse
p
l
l
nmål ej uppfyllt
Tabell 36 Måluppfyllelse landstingsservice
Aktiviteter som pågår för att utveckla den sjukvårdsspecifika servicen är planer för att införa vårdnära
servicetjänster inom ramen för projektet ”Mer tid för
patienten”. Materiel- och textilförsörjningen har också
utökats på Falu lasarett.
Ansvaret för driftsformen av servicetjänster utvärderas
kontinuerligt genom benchmarking. Landstingsservice
har återtagit kostförsörjningen på Ludvika lasarett i
egen regi, insourcat transportuppdrag till den egna
förvaltningen. En översyn av den egna bevakningsverksamheten pågår.
Tabell 37 Måluppfyllelse landstingsservice, olika perspektiv
Att det tredje övergripande målet är uppfyllt får förvaltningen bekräftelse på genom fortsatt ISO-certifiering inom både miljö och kvalitet efter extern revision.
Perspektiv
Personal
Mål
Utfall Måluppfyllelse
Sjukfrånvaro (total)
5%
8%
Sjukfrånvaro (korttid)
3%
3%
Nöjdmedarbetarindex
75%
76%
n
l
l
101
102
l
347
344
p
98%
97%
68
71
p
p
50
47
p
10
13
l
25%
29%
l
Ekonomi
Resultatindex
Kund
Nöjdkundindex
90
Produktion
Städ, avverkningsgrad,
kvm/h
Tvätt, leveranssäkerhet
Kost (totalkostnad per
portion, kr)
Fastighetsteknik, förebyggande underhåll/totalt antal
uppdrag
Yttre transport, minskade
körmil (jmf 2013)
Andel miljömärkta livsmedel1
lmål uppfyllt pmål delvis uppfyllt
Personal
Målet, 5 procent, för den totala sjukfrånvaron är inte
uppfyllt. Målet är satt utifrån medelåldern på våra
medarbetare samt de arbetsuppgifter som utförs.
Förvaltningen fortsätter att sträva emot att nå detta mål
genom tidig kartläggning av korttidssjukfrånvaron och
ett proaktivt rehabiliteringsarbete.
Ekonomi
Under 2014 har Landstingsservice ett avkastningskrav på 2 Mkr. Resultatet för Landstingsservice är ett
överskott på 6 Mkr. Resultatindexet uppgår till 102. Det
ekonomiska målet är därmed uppfyllt.
Kund
Vid mätning nöjdkundindex (NKI) hösten 2014 visar
resultatet en tydlig positiv trend jämfört 2013, dock är
detaljunderlaget föremål för kvalitetssäkring varför
exakt resultatnivå inte kan anges.
Under 2014 har utarbetats och påbörjats implementering av en ny kundkontaktsorganisation.
Utveckling
Landstingsservice är sedan tidigare kvalitetscertifierad
enligt ISO 9001 och miljöcertifierad enligt ISO 14001.
Under året har ett stort arbete genomförts med att processkartlägga vår verksamhet som ett led i att utveckla
ledningssystemet digitalt. En omfattande omcertifiering
genom extern revision av förvaltningens kvalitets- och
miljöledningssystem har genomförts. Revisonen visade
på ett bra resultat och fortsatt certifiering rekommenderades.
Viktiga händelser under året
Landstingsservice uppdrag är att ansvara för och
nmål ej uppfyllt
1) Utfallet avser totalt inköpta livsmedel Falun, varav en del distribuerats vidare
till Nämnden för Kostsamverkan.
Årsredovisning 2014 41
Dnr: LD 14/03413
utveckla sjukvårdsspecifik service till landstingets
kärnverksamhet. Det ekonomiska uppdraget är att
säkra en långsiktigt god hushållning för Landstinget
Dalarna. Landstingsservice styrs av två nämnder,
Servicenämnden och Nämnden för kostsamverkan som
är benämningen för samarbetet mellan Mora kommun
och Landstinget Dalarna.
De viktigaste händelserna i och omkring verksamheten
under 2014 är:
• Ett landstingsövergripande projekt har startats under
året, där huvuduppdraget är att tillskapa ”Mer tid
för patienten” genom att frigöra vårdtid inom hälsooch sjukvården. För Landstingsservice del innebär
uppdraget att undersöka möjligheterna att införa
vårdnära servicetjänster i vården och att utreda förutsättningarna för att implementera ett FM-koncept
(Facility Management).
• Förberedelser har gjorts inför Skid-VM 2015. Evenemanget kommer att påverka tjänster och uppdrag
inom parkering, bevakning och logistiskt in- och
utflöde av gods till våra sjukhus.
• Upphandlingen av gas avslutades under våren, de
kostnadsekonomiska effekterna ser gynnsamma ut
för koncernen. Det nya avtalet innebär att Landstingsservice ansvarar för distributionen av den
medicinska gasen. Detta är en del av förvaltningens
arbete med att nå största möjliga samordning av
koncernens gods.
• Benchmarkingen inom det nationella servicenätverket ”Best service” intensifierades och breddades
under året. Såväl Falu som Mora lasarett deltar i de
nationella jämförelserna. Årets benchmarkingmaterial för ingående serviceprocesser har tagits fram,
Ernst & Young redovisade det samlade resultatet
under juni månad. Landstingsservice Dalarna fick
återigen kvitto på att vi är konkurrenskraftiga i jämförelse med andra landsting.
• Nuvarande kostlösning med att transportera mat
till Ludvika lasarett från Aromköket i Mora är dyr.
Förutsättningar har utretts för att upprätta ett mindre
produktionskök på lasarettet i Ludvika. Rapporten
visar att alternativet med egen kostproduktion på
Ludvika lasarett inte är ekonomisk lönsam på kort
sikt, däremot kan ekonomiska kostnadsbesparingar
eventuellt göras i ett längre tidsperspektiv.
• Förbättringsarbetet fortsätter med att utforma en
trans-portorganisation för samtransport av gods
inom koncernen på ett än mer kostnads- och miljöeffektivt sätt. I dagsläget implementeras en handlingsplan som upprättades vid årsskiftet. T.ex. förändras
42 Årsredovisning 2014
rutter, fordon och servicenivåer. Under 2014 har
antalet körmil för våra transporter minskat med 13
procent.
• En genomlysning och översyn har gjorts av den inre
vaktmästeri-/logistik-funktionen i ett länsperspektiv.
Huvudsyftet var att kartlägga och utveckla logistikprocessen i ett helhetsflöde; d.v.s. delarna yttre transport, kajhantering och inre vaktmästeri. Som ett led i
de ökade kraven kring logistik-frågorna rekryterades
en logistikchef fr.o.m. september månad.
• Serviceuppdraget utökades genom driften av
Dahlska huset i Falun. Fullservice har implementerats avseende materielförsörjning och övriga servicetjänster i byggnaden.
• Landstingsservice har på uppdrag beräknat och
lämnat ett första kostnadsförslag av ett koncept för
fullservice på det nya patienthotellet som väntas tas i
drift under 2016.
• Landstingsservice har via delaktighet i projekt Flytt
av länsarkivet fått uppdraget att genomföra flytten
av länsarkivet från Håksberg till nybyggda lokaler
på Ludvika Lasarett. Flyttuppdraget skall genomföras under sommaren 2015.
• HR-enheten har tillsammans med medverkande
från driftverksamheten, fackliga organisationer och
representanter från central förvaltning utarbetat nya
riktlinjer för mål- och utvecklingssamtal. De nya
riktlinjerna innefattar även implementering av nya
lönekriterier samt uppföljning under året.
• Den nya förvaltningschef Ulf Cristoffersson tillträdde sitt uppdrag under hösten. Samtliga tidsbegränsade chefsförordnanden utvärderades under 2014.
• Ett totalt elavbrott inträffade under oktober månad
på Falu lasarett. Avbrottet pågick i 20 minuter. Ett
flertal fullskaliga elavbrottsprov har genomförts efter
händelsen utan någon anmärkning.
Framtiden
• Under 2015 kommer handlingsplanen för att nå avkastningskravet på 3,0 Mkr att effektueras:
• Upphandling angående outsourcing av Café Oasen
i Säter
• Implementering av resultatet från genomlysningen
inre vaktmästeri/logistik
• Effektivisering inom bevakningsfunktionen
Dnr: LD 14/03413
Verksamhetsstatistik
Nyckeltal
Städning
Underhållsstädning
(volym kvm)
Underhållsstädning
(volym timmar)
Extra uppdrag
(volym timmar)
Underhållsstädning
(snittavverkningsgrad
kvm/h)
Underhållsstädning
(kostnad per kvm)
Inre fastighetsskötsel, kr/
kvm (BRA)
Falu lasarett
Mora lasarett
Avesta lasarett
Ludvika lasarett
Genomsnitt, total volym
Antal måltider (frukost,
lunch, middag)
Därav patientmåltider
Därav restaurang/cafémåltider
Måltidspris patient, kr
(lunch, genomsnitt)
Måltidspris restaurang, kr
(lunch)
Bevakning
Antal utryckningar
Tvätteri
Antal ton, ackumulerat
Kilo per timma
Leveranssäkerhet, %
2014
2013
306 061
296 736
231 292
218 096
28 586
27 481
344
354
234
220
80
80
79
76
79
523 003
80
80
79
76
79
514 772
274 938
248 065
277 199
237 573
69
67
77
75
115
90
1 334
24
97
1 259
25
97
Miljöarbete
I Landstingsservice nya upplaga av verksamhetshandboken förtydligas uppdragen som miljöombud, miljösamordnare samt kemikalieregistrator. Exempel på
miljöaktiviteter som genomförts under 2014:
• Samtliga verksamheter har framtagna miljöhandlingsplaner som man arbetar efter.
• Miljöutbildning har hållits under en chefsutvecklingsdag, med fokus på lagförteckningen.
• Fortsatt utveckling av energioptimering på de byggnader i länet som Landstingservice ansvarar för.
• Som ett led i ett papperslöst kontor har Landstingsservice centrala administration minskat pappersanvändningen med 26 procent (9500 ark) i jämförelse
med 2013.
• En översyn av de yttre transporterna har minskat de
körda milen med 13 procent.
Tabell 38 Verksamhetsstatistik landstingsservice
Årsredovisning 2014 43
Dnr: LD 14/03413
Kostsamverkan Mora
Verksamhetsmål
Inga uppdrag finns angivna i landstingsplanen. Verksamheten har styrts efter följande mål under 2014.
Livsmedelskostnad per portion
Totalkostnad per portion
Andel miljömärkta livsmedel
Svinn i förhållande till tillagad
mängd1
Mål
14 kr
25 %
8%
Utfall
14,49 kr
44,30 kr
15 %
9%
1) Svinnet består huvudsakligen av sås som inte kan tas tillvara för
att serveras vid ett senare tillfälle.
Tabell 39 Verksamhetsmål kostsamverkan Mora
Resultatet av årets nöjdkundundersökning (NKI)
uppgick till 80 procent, nämndens fastställda mål på
90 procent är därmed inte uppfyllt. Den ekonomiska
målsättningen är att kostnader och intäkter minst skall
balansera. Nämnden för Kostsamverkan fick under
verksamhetsåret 2014 ett överskott som uppgick till 0,4
Mkr vilket innebär att målet är uppfyllt.
Viktiga händelser under året
• Ett tilläggsavtal kompletterar det tidigare samverkansavtalet mellan parterna Mora kommun och
Landstinget Dalarna. Under 2013 års slutskede
beslutades tilläggsavtalet i respektive fullmäktige.
Tilläggsavtalets nya prissättnings- och kostnadsfördelningsmodell implementerades i verksamheten
fr.o.m. årsskiftet 2013/2014.
• Efter ett utredningsarbete av Landstingsservice beslutade landstingsledningen att kostförsörjningen på
Ludvika lasarett tillsvidare fortsätter i Landstinget
Dalarnas egen regi. Nuvarande kostlösning med att
transportera mat från Mora till Ludvika är dyr men
något alternativ har hittills inte kunnat redovisas
som kostnadseffektivare.
• Nämnden för kostsamverkans tjänstemän har utrett
förutsättningarna att tillföra skolportioner från
Noretskolan i Mora till Aromköket. Slutsatsen är att
detta är möjligt oavsett produktionsmetod.
• Produktionsköket Arom har rekryterat Ann Norin
som ny kostchef, som tillträdde tjänsten under december månad.
Uppföljning besparingsåtgärder
Det har tidigare konstaterats att de garanterade volymerna var för optimistiska för Landstinget Dalarna
när samverkansavtalet skrevs 2009. Mora Kommuns
faktiska volym översteg de avtalade garantivolymerna.
44 Årsredovisning 2014
Under 2013 tillfördes stora portionsvolymer genom
kostförsörjningen av lunch/middag på Ludvika lasarett.
Enligt upprättat tilläggsavtal genomfördes en genomlysning av kostverksamheten/ produktionen under
2014. Syftet med genomlysningen var att söka effektiviseringsåtgärder som kan sänka parternas kostnader
för tillhandahållna tjänster. Slutrapport skulle föreligga
senast juni 2014.
Produktionssättet sker enligt de kravspecifikationer
som beställaren fastställt. Orsaken till att brickdukning
valts av landstinget är att vården ska avlastas så långt
som möjligt. Mottagningskökens bemanning sju dagar i veckan bör beaktas i bedömningen av den totala
kostnadsbilden.
Framtiden
• Kostförsörjningen på Ludvika lasarett utreds vidare.
Leveranslösningen från Aromköket i Mora är endast
temporär.
• Slutrapporten från Storköksbyrån avseende genomlysningen kan eventuellt ge underlag för effektiviseringsåtgärder.
• Leverans av kolonialvaror har under 2014 fortsatt
med kylbil från Falun. Frågan om att hitta en lokal i
Mora för detta kvarstår.
• Nämnden kommer att fortsätta arbetet med att nå
målet 25 procent miljömärkta livsmedel.
Dnr: LD 14/03413
Verksamhetsstatistik
Landstinget Dalarna 2014
Måltidstyp
Frukost
Lunch och
middag
Total LD
Garanterad1
59 775
125 550
Faktisk
38 572
127 769
Avvikelse
-21 203
2 219
Avv. (%)
-35
2
185 325
166 341
-18 984
-10
Garanterad1
59 495
154 030
Faktisk
58 630
201 798
Avvikelse
-865
47 768
Avv. (%)
-1
31
21 000
234 525
16 059
276 487
-4 941
41 962
-24
18
Mora Kommun 2014
Måltidstyp
Frukost
Lunch och
middag
Matlådor
Total MK
1) Avser de garantivolymer som definieras i Samverkansavtalet från 2009
Tabell 40 Verksamhetsstatistik kostsamverkan Mora
Den totala avvikelsen mellan faktisk och garanterad volym för landstinget uppgår till -10 procent under 2014.
Produktionen har ökat genom att stora portionsvolymer tillförts genom kostförsörjningen av lunch/middag
på Ludvika lasarett fr.o.m. 2013.
Mora kommuns faktiska volymer överstiger de garanterade volymerna med totalt 18 procent. Differensen
ligger på samma nivåer som tidigare år. Det nya til�läggsavtalet medför att mellanmål och kvällsmål inte
beräknas utifrån måltidsvolymer utan debiteras efter
faktiskt förbrukning av kolonialvaror/råvaror. Det är
värt att notera att Aromköket har producerat ca 50 000
fler lunch- och middagsportioner än vad köket ursprungligen var beräknat att göra.
Måltidspriser för lunch eller middag uppgår till
73,65 kr till boende inom Mora Kommun och 87,85 kr
till patienter inom Landstinget Dalarna.
Årsredovisning 2014 45
Dnr: LD 14/03413
Patientnämnden Dalarna
Måluppfyllelse
Med stöd av Lag om Patientnämndsverksamhet
(1998:1656) arbetar patientnämnden med att stärka
patientens ställning i vården. Utifrån synpunkter och
klagomål stödjer och hjälper patientnämnden enskilda
individer i deras kontakter med vården. Målet är att
bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i
vården.
En enkät har gjorts under hösten som riktat sig till
verksamhetschefer, 46 chefer svarade. På frågan ”Hur
viktig bedömer du att Patientnämndsverksamheten är
för din verksamhet?” svarade 50 procent mycket viktig
och 50 procent att det är viktigt. På frågan ”Hur viktigt
verksamheten är för patienten?” svarade 74 procent
mycket viktig.
21 informationstillfällen har arrangerats under året.
Blivande sjuksköterskor, läkarsekreterare, skötare, ATläkare både i Falun och Mora samt personal vid ögonkliniken har fått besök av patientnämnden. Information
har också getts på brukarråd, seniormässa, apoteket
och till nya fullmäktigeledamöter. Därutöver har
patientnämnden efter önskemål från patienter deltagit i
möten mellan patient och vården vid 44 tillfällen.
Viktiga händelser under året
Regeringen beslöt att i juni 2014 tillsätta en utredning
för att se över den nuvarande hanteringen av klagomål
mot hälso- och sjukvården. Syftet är att klagomålshanteringen ska bli enklare, mer ändamålsenlig och med
en effektivare hantering. Patientnämnden har blivit intervjuade av utredarna hur man ser på sitt uppdrag och
den nu gällande hanteringen av klagomål. Ett delbetänkande kommer i mars och uppdraget ska redovisas
senast den 31 december 2015.
Den nya Patientlagen som trädde i kraft 1 jan 2015 innebar en hel del av förberedelsearbete under 2014. Patientnämnden ingår i den arbetsgrupp som förbereder och
informerar om vad den nya lagen innebär för hälso- och
sjukvården. Den nya lagen lägger en stor del av informationsansvaret ut till patienter på patientnämnden.
Chefläkare fortsätter att vara med på sammanträdena.
Förvaltningschefen deltar regelbundet i chefläkarnas
möten. Ca fyra gånger per år det träffar med hälso- och
sjukvårdsdirektören som är kontaktlänken gentemot
landstingets ledningsgrupp.
46 Årsredovisning 2014
Stödpersonsuppdraget har ökat i antal under 2014. Pågående ärenden var 80 st. (71 st 2013) Det är glädjande
då det är viktigt att patienterna tillfrågas om sin lagliga
rätt till stödperson.
Rekryteringen av ny medarbetare slutfördes i början av
året och den nya medarbetaren började den 1 maj 2014.
Framtiden
Patientnämndens uppdrag kommer troligtvis att öka
i och med att vi fått informationsansvar för den nya
patientlagen som ger patienten ökade möjligheter att
fritt söka öppenvård i landet. Även den pågående klagomålsutredningen kommer troligen att innebär att fler
patienter ska vända sig till PN istället för IVO.
Verksamhetsstatistik
Nyckeltal
Vård-Behandling
Omvårdnad
Kommunikation
Patientjournal och sekretess
Ekonomi
Organisation och tillgänglighet
Vårdansvar
Administrativ hantering
Övrigt
Totalt
2014
637
39
319
31
46
179
54
72
6
1387
2013
613
221
501
1335
Tabell 41 Verksamhetsstatistik Patientnämnden Dalarna
Antalet ärenden ligger på ungefär samma nivå som
tidigare. Knappt hälften av ärenden rör klagomål på
vård och behandling och då främst att man inte är nöjd
med undersökning och utredning samt behandling.
Under kommunikation är det främst bemötande och
bristande information/delaktighet man klagar på.
Dnr: LD 14/03413
Bolag, kommunalförbund, stiftelser och gemensamma nämnder
(Uppgifter inom parentes avser föregående år.)
AB Dalaflyget
Ägarandel (procent)
Landstingsbidrag (Mkr)
Resultat (Tkr)
Balansomslutning (Mkr)
Eget kapital (Mkr)
Soliditet (procent)
Medeltal anställda
2013
32
7
-1
21
1
5
26
2014
32
7
-1
19
1
5
26
Tabell 42 AB Dalaflyget
Verksamheten omfattar huvudmannaskap med driftansvar för Dala Airport i Borlänge och Mora/Siljan flygplats.
Lokaler samt start- och landningsbanor hyrs av Dala Airport AB respektive Mora kommun. Bolaget har sitt säte
i Borlänge och ägs av Landstinget Dalarna, 32 procent,
samt kommunerna Borlänge 34 procent, Mora 23 procent,
och Falun 11 procent. Totalt reste 41 219 (46 697) passagerare från Dalaflygets flygplatser under 2014 med fördelningen 6 987 (7 744) passagerare från Mora/Siljan flygplats
och 34 232 (38 953) passagerare från Dala Airport.
Årets resultat är ett underskott på ca 460 Tkr vilket
medför att ytterligare ägarbidrag kommer att begäras
in från landstinget med 147 Tkr.
Dala Airport
Dala Airport kan se tillbaka på vad som kan betecknas
som ett mellanår eller normalår. Efter toppåren 2012 och
2013 är man tillbaka på siffror som är jämförbara med
t.ex. 2010 och 2011. Jämfört med fjolåret är det en minskning med 12 procent. Det är reguljärlinjerna till Göteborg och Malmö samt den nu nedlagda Arlandalinjen
som helt och hållet står för nedgången. Orsaken till detta
är troligtvis först och främst en fortsatt svag företagskonjunktur med färre resande till och från Dalaföretagen i
området. Inrikesresandet totalt har minskat med ca 15
procent. Ungefär 7 800 har rest till/från Göteborg och
drygt 4 000 på Malmölinjen från Dala Airport.
Charterflyget har haft något fler resenärer under året
jämfört med ifjol och har inte påverkats alls av vikande
konjunktur. 66 avgångar till resmål i södra Europa, flest
charteravgångar hittills i Dala Airport historia. Resmålen har varit Gran Canaria hela vintersäsongen och
Rhodos, södra Turkiet, Kroatien samt Mallorca under
sommarhalvåret. Företagsflyg/charter och evenemangsflyg som exempelvis ishockeylag, landslag och SHL-lag
är något som ökar för varje år och bidrar också med
passagerare på flygplatsen vilket visar att flygplatsen är
en viktig del av infrastrukturen i vårt område. Att flyga
till/från hemmaflygplatsen blir tidseffektivt och även
ekonomiskt fördelaktigt.
Ambulansflygen, som uppgått till 69 st under året, (100
st 2013) med sjuktransporter och viktiga organtransporter samt andra betydelsefulla samhällsfunktioner som
Polishelikoptrar och Militärflyg, har varit fortsatt flitiga
besökare på flygplatsen under året. Bland annat har
Flygvapnet övat på flygplatsen med Herculesflyg.
Mora flygplats
Kullaflyg som flyger Ängelholm–Mora under vintersäsongen hade även 2014 god beläggning.
Totalt har 6 987 passagerare utnyttjat Mora flygplats
2014, en minskning på 11 procent jämfört med året
innan. Passagerarminskningen är en följd av Avies
problem med regulariteten under hösten. Flygbolaget
Avies som flyger 6 dagar i vecka till Stockholm/Arlanda
har en väl inarbetad tidtabell och passagerarutvecklingen var positiv de nio första månaderna 2014. Under
hösten kom det dock att handla om Avies flygsäkerhet.
Den negativa mediabilden som målades upp tillsammans med ett antal inställda turer gjorde att förtroendet
naggades rejält. Under oktober månad gick endast
67 procent av avgångarna enlig tidtabell medan en
acceptabel regularitet ligger på över 98 %. Avies har
efter kritiken granskats av Svenska, Estniska och Europeiska flyginspektionerna och har godkänts i alla delar.
82 sjuktransporter har utförts på flygplatsen i Mora.
Miljöpåverkan
Bolaget bedriver anmälningspliktig/tillståndspliktig
verksamhet enligt miljöbalken och årlig rapport lämnas
in till tillsynsmyndigheten. Tillståndet avser drift av
trafikflygplats med rullbana längre än 1200 meter.
Trafiken vid flygplatserna påverkar den yttre miljön via
flygplatsbuller samt utsläpp av emissioner till luft och
vatten. Utsläppet av vatten leds till Tunaån/Dalälven
respektive Siljan och tillförs varken grundvattnet eller
andra sjöar kring flygplatserna. Den tillståndspliktiga
verksamheten motsvarar ca 91 (88) procent av bolagets
nettoomsättning.
Årsredovisning 2014 47
Dnr: LD 14/03413
Dala Airport AB
Ägarandel (procent)
Landstingsbidrag (Mkr)
Resultat (Tkr)
Balansomslutning (Mkr)
Eget kapital (Mkr)
- varav Reservfond (Mkr)
Soliditet (procent)
Medeltal anställda
2013
40,8
0
42
28
2,5
66
-
2014
40,8
1
42
28
2,5
67
-
Tabell 43 Dala Airport AB
Dala Airports verksamhetsområde är sedan 2006
att äga och förvalta flygplatsanläggningen vid Dala
Airport. Verksamheten överläts då till AB Dalaflyget.
Samtliga lokaler, samt start- och landningsbana, hyrs ut
till AB Dalaflyget som i förekommande fall vidareuthyr
lokaler och anläggningar.
Bolagets ägare är Landstinget Dalarna (40,8 procent),
Borlänge kommun (38,2 procent), Falu kommun
(20,8 procent) samt en del företag och privatpersoner
(0,2 procent). Bolaget Dala Airport AB började sin verksamhet 1972.
Älvdalens utbildningscentrum AB,
*Räkenskapsår september t.o.m. augusti respektive år
Ägarandel (procent)
Resultat (Tkr)
Balansomslutning (Mkr)
Eget kapital (Mkr)
- varav fritt eget kapital
(Mkr)
Soliditet (procent)
Medeltal anställda
2013*
75
-1
27
19
17
2014*
75
-3
24
16
14
71
83
67
83
Tabell 44 Älvdalens utbildningscentrum AB
Älvdalens utbildningscentrum AB bildades i januari
2009. Bolaget ägs av Landstinget Dalarna och Älvdalens kommun, med en fördelning av aktieinnehavet
på 75 procent Landstinget Dalarna och 25 procent
Älvdalens kommun. Vid halvårsskiftet 2011 förvärvades Älvdalens Naturbruksgymnasium av Älvdalens
Utbildningscentrum AB. Köpeskillingen utgjordes av
aktier i Utbildningscentrum AB genom apportemission
av Naturbruksgymnasiets tillgångar på 14 Mkr motsvarande 7 500 nya aktier. Lagstiftningen kräver att en
friskola inte enbart ägs av offentlig verksamhet. Under
2012 togs därför beslut i landstingsfullmäktige för att
bereda vägen för en extern part. Nyemissionen var inte
avslutad vid räkenskapsårets utgång sista augusti 2013.
Verksamhet omfattar gymnasium, yrkeshögskola och
48 Årsredovisning 2014
uppdragsutbildningar inom skogsbruk, naturturism,
transport, industri och restaurang. Skolan har också
teoretiska och högskoleförberedande program.
Stiftelsen Dalarnas Museum
2013
17
-429
18
1
54
Landstingsbidrag (Mkr)
Resultat (Tkr)
Balansomslutning (Mkr)
Eget kapital (Mkr)
Medeltal anställda
2014
17
-3
17
1
Tabell 45 Stiftelsen Dalarnas Museum
Dalarnas museum har som stiftare Landstinget Dalarna
och Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund. Stiftelsens uppdrag är att förvalta stiftelsens samlingar och
fastigheter samt att hålla dem tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen ska bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan närstående
kulturell verksamhet.
Stiftelsen Dalateatern
Landstingsbidrag (Mkr)
Resultat (Tkr)
Balansomslutning (Mkr)
Eget kapital (Mkr)
Medeltal anställda
2013
17
0
10
5
34
2014
18
0
10
5
32
Tabell 46 Stiftelsen Dalateatern
Stiftare och huvudman är Landstinget Dalarna. Landstinget Dalarna utser styrelseledamöter för perioder
motsvarande mandattiden i landstinget.
Dalateatern omsätter ca 30 Mkr. Medel till verksamheten får Dalateatern från Landstinget Dalarna (17 Mkr),
Statens Kulturråd (7 Mkr), Falu kommun (2 Mkr) och
egen finansiering (3 Mkr).
Stiftelsen har ett allmännyttigt syfte och har till ändamål för sin verksamhet att i första hand inom Dalarnas län med fast ensemble och på annat sätt driva
teaterverksamhet samt ge stöd åt länets amatörteaterverksamhet. Stiftelsen producerar och framför främst
tal- och skolteater på egna scener i Falun och turnerar
med uppsökande teater i länet. Verksamheten bedrivs i
förhyrda lokaler i Falu Folkets Hus.
Dnr: LD 14/03413
Stiftelsen Musik i Dalarna
Landstingsbidrag (Mkr)
Resultat (Tkr)
Balansomslutning (Mkr)
Eget kapital (Mkr)
Medeltal anställda
2013
17
759
8
3
39
2014
18
14
8
3
43
Tabell 47 Stiftelsen Musik i Dalarna
Stiftelsen har till ändamål att bedriva musikverksamhet
i Dalarna i enlighet med avtal tecknat 1986 mellan Kopparbergs läns landsting och svenska staten. Landstinget
Dalarna är huvudman och utser styrelseledamöter för
perioder motsvarande mandattiden i landstinget. Bidragsgivare är Statens Kulturråd, Landstinget Dalarna
och Dalarnas 15 kommuner. Egna intäkter består av
biljettförsäljning, konsertförsäljning till lokala arrangörer och näringsliv samt sponsorintäkter.
Musik i Dalarna verksamhet omfattar DalaSinfoniettan,
Musik ”Barn & Unga”, är arrangör för Musik vid Siljan
och huvudman för de kompletterande utbildningarna
med klassisk huvudinriktning vid Falu Musikkonservatorium.
Stiftelsen Dalarnas Forskningsråd (Dfr)
Dalarnas forskningsråd är en stiftelse som bildades
1981 med syfte att stärka utvecklings- och forskningsarbetet i regionen. Landstinget Dalarna är stiftelsens
huvudman. I november 2011 beslutade styrelsen för
Dfr om samordning av verksamheten med Högskolan
Dalarna. Forskningsverksamheten övergick till Högskolan Dalarna den 1 juli 2012. Landstingsfullmäktige
beslutade i april 2013 om avveckling av Dfr. Arbetet
med avvecklingen pågår.
Kommunalförbundet ambulanshelikopter
Värmland-Dalarna
Landstingen Dalarna och Värmland har under 2014
beslutat att starta ett kommunalförbund för att bedriva
gemensam ambulanshelikopterverksamhet. Ändamålet
med kommunalförbundet är att ansvara för och driva
ambulanshelikopterverksamhet och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna. Eftersom verksamheten är under uppstart var målet för 2014 i första
hand att få igång verksamheten i Värmland. Starten i
Dalarna planeras att ske under hösten 2015.
Målen för 2014 var att starta upp verksamheten i Värmland, slutföra upphandlingen av medlemmarnas helikoptrar samt optioner för eventuella nya medlemmar,
fastställa och implementera säkerhetspolicy och säkra
administrativa rutiner och klargöra ansvarsfördelningen mellan medlemmarna. Samtliga mål är uppfyllda.
Resultatet för verksamhetsåret 2014 visar på ett underskott på 412 Tkr, somt ska betalas in som ett extra ägarbidrag och fördelas så att Landstinget Dalarna svarar
för 16 procent, 66 Tkr. Fördelningen är beräknad efter
principen att gemensamma kostnader delas lika samt
att varje medlem svarar för de egna driftkostnaderna.
Gemensamma nämnder
Gävle Dala Företagshälsa
Landstingen i Gävleborg och Dalarna har bedrivit
gemensam företagshälsovård i GävleDala Företagshälsa. GävleDala Företagshälsa ägs gemensamt av de
båda landstingen, styrs av en gemensam nämnd och är
formellt placerad som en förvaltning inom Landstinget
Gävleborg. Samarbetet upphörde den sista april 2014.
Ett koncernövergripande företagshälsovårdsavtal har
tecknats med Företagshälsan Falun Borlänge AB samt
underleverantörer i form av DIS – Dalahälsor i samverkan – gällande fr o m maj 2014.
Gemensam nämnd för varuförsörjning
Den gemensamma nämnden för varuförsörjning är ett
samarbete mellan Landstingen i Uppsala, Sörmland,
Örebro, Västmanland och Dalarna. Syftet med samarbetet är att genom gemensamma upphandlingar och
ett gemensamt varusortiment effektivisera varuförsörjningen. Varje landsting utser en ledamot. Landstinget
i Uppsala län är värdlandsting. Landstinget Dalarnas
ersättning för logistik och upphandling till Varuförsörjningsnämnden uppgår till 13 Mkr.
Gemensam nämnd för
språktolkförmedlingsverksamhet
Landstinget Dalarna och Borlänge kommun har fr o m
mars 2013 bildat en gemensam nämnd för språktolkförmedling. Verksamheten regleras genom nämndens
reglemente samt ett samverkansavtal. Nämnden ska,
inom ramen för den kommunala kompetensen och
självkostnadsprincipen, utföra språktolkförmedlingstjänster. Borlänge kommun är värdkommun. Verksamheten har utvecklats positivt under 2014 som resulterat
i att ytterligare kommuner har visat intresse för att
delta i samarbetet. Ett flertal utbildningar för språktolkar har genomförts och antalet tillgängliga tolkar har
ökat från 270 till 327 registrerade tolkar varav 49 är
auktoriserade, 11 sjukvårdstolkar, 14 rättstolkar samt
40 tolkar med utbildningsbevis. Landstinget har anord-
Årsredovisning 2014 49
Dnr: LD 14/03413
nat en utbildning för utveckla vårdgivarnas kunskaper
kring hur man på bästa sätt samarbetar med tolken i
den konkreta vårdsituationen. Förmedlingens uppdrag
har ökar från 30 000 till 42 500 under 2014.
Verksamheten visar ett överskott med 0,6 Mkr för 2014
som balanseras till kommande år.
Övriga åtaganden
Region Dalarna
Region Dalarna är ett kommunalförbund med Dalarnas
15 kommuner och Landstinget Dalarna som medlemmar. Region Dalarna ansvarar för att samordna och
effektivisera det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna.
Direktionen (styrelsen) består av 25 ledamöter varav
landstinget utser tio med ersättare samt tre revisorer
med ersättare. Verksamheten finansieras via medlemsavgifter från landstinget och kommunerna samt med
resurser som överförs från staten. Projektverksamheten
finansieras av statliga projektmedel, EUs strukturfonder och regionala utvecklingsmedel som överförts
från Landstinget. Landstingets finansiering till Region
Dalarna för 2014 uppgår till 9 Mkr (9 Mkr).
Första januari 2012 trädde en ny lag i kraft som styr
kollektivtrafiken. I Dalarna beslutades att Region
Dalarna skulle bli den ansvariga myndigheten. Landstinget och samtliga dalakommuner har med anledning
härav överlåtit alla aktier i Dalatrafik AB till Region Dalarna. Köpeskillingen för landstingets del är en revers
motsvarande aktiernas bokförda värde, 11,5 Mkr.
FINSAM – samordning av rehabiliteringsinsatser
I enlighet med lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ingår landstinget i sju samordningsförbund, FINSAM, i länet. I samordningsförbunden
ingår Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landstinget. FINSAMs uppgifter är att besluta
om mål och riktlinjer för finansiell samordning samt
stödja samverkan av rehabiliteringsinsatser.
Enligt lagen om finansiell samordning ska Försäkringskassan bidra med hälften av medlen, landstinget med
en fjärdedel och den eller de kommuner som deltar
med en fjärdedel. Under 2014 har landstinget finansierat FINSAM-förbunden med totalt 5,9 Mkr (5,6 Mkr).
50 Årsredovisning 2014
Regionala forskningsrådet (RFR)
RFR har bedrivit sin verksamhet sedan 2007. Bakgrunden till bildandet av RFR är en rekommendation från
samverksansnämnden för Uppsala/Örebro sjukvårdsregion att bilda ett forskningsråd som genom utdelning av anslag till forskningsprojekt ska stärka den
kliniska och patientnära forskningen i regionen. I RFR
ingår Landstinget i Uppsala län, Örebro läns landsting,
Landstinget Sörmland, Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna och Landstinget Gävleborg.
Landstinget Dalarna har fram till och med 2012 ansvarat för administration och ekonomi. Nytt avtal har
skrivits från och med januari 2013 till och med december 2018, med omprövning efter tre år. Avtalet innebär
att administrationen för RFR flyttas från landstinget
Dalarna till Gävleborg fr o m 2013. Avtalet innebär ett
oförändrat ekonomiskt åtagande för Dalarnas del, 1,5
Mkr årligen.
Dnr: LD 14/03413
Finansiella rapporter
Här redovisas resultat- och balansräkning,
kassaflödesanalys, investeringar och nyckeltal.
Resultaträkning
(Mkr)
Not
Verksamhetens intäkter
Jämförelsestörande intäkt
Verksamhetens kostnader
Netto
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
1
2
3
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Jämförelsestörande finansiell kostnad
Årets resultat
Årets resultat enligt balanskravet
4
5
6
7
8
Budget
2014
-7 024
-285
-7 309
Resultat
2014
1 212
-8 552
-7 340
-280
-7 620
Resultat
2013
1 150
99
-8 071
-6 822
-246
-7 068
5 701
1 783
10
-57
5 696
1 776
21
-48
128
-175
-175
5 556
1 698
8
-65
-228
-99
129
Tabell 48 Resultaträkning
Årsredovisning 2014 51
Dnr: LD 14/03413
Kassaflödesanalys
(Mkr)
Not
Resultat
2014
Resultat
2013
-175
-3
-99
9
280
246
1
165
-1
35
169
386
121
-31
470
633
-411
-
-472
2
-411
-470
-179
-179
-50
-50
-120
113
2
603
490
2
483
603
-120
113
200
200
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande
poster
Avskrivningar
Försäljningar/utrangeringar
Avsättningar
- pensionsskuld
Ökning(-)Minskning(+)förråd
Ökning(-)Minskning(+)fordringar
Ökning(+)Minskning(-)kortfristiga
skulder
Totalt kassaflöde från löpande
verksamhet
Investeringsverksamhet
Investeringar
Avyttring/minskning av finansiella
tillgångar
Kassaflöde från investerings­
verksamhet
Finansieringsverksamhet
Förändring av långfristiga skulder
Kassaflöde från finansierings­
verksamhet
1
Förändring av likvida medel
Likvida medel, inkl placerade medel vid
årets början
Likvida medel, inkl placerade medel vid
årets slut
Förändring
Not 1
Lån Kommuninvest
Landstingens ömsesidga försäkringsbolag (LÖF)
Totalt
-
179
200
379
Not 2
Pensionsportfölj
415
402
Strukturerade värdepapper
20
20
Likvida medel
48
181
483
603
Totalt
Tabell 49 Kassaflödesanalys
52 Årsredovisning 2014
Dnr: LD 14/03413
Balansräkning
(Mkr)
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
- byggnader och mark
- maskiner och inventarier
Pågående investeringar
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd
Fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa, bank
Summa omsättningstillgångar
Not
31 dec 2014
31 dec 2013
52
6
10,11
12,13
14
15
1 829
714
140
47
2 782
1 793
648
161
40
2 648
16
17
18
19
32
515
435
48
1 030
31
550
422
181
1 184
3 812
3 832
-175
0
-124
-299
-99
-25
-124
9
Summa tillgångar
Eget kapital, avsättningar och
skulder
Eget kapital
- årets resultat
- resultatutjämningsreserv
- övrigt eget kapital
Summa eget kapital
20
Pensionsavsättning
Andra avsättningar
Summa avsättningar
21
22
2 323
0,4
2 323
2 158
0,3
2 158
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
23
24
205
1 583
1 788
384
1 414
1 798
3 812
3 832
5 428
765
331
371
5 642
742
314
386
Summa eget kapital, avsättningar
och skulder
Ställda panter och
ansvarsförbindelser m.m.
Pensioner
Borgensåtaganden
Förvaltade stiftelser, marknadsvärde
Övriga ansvarsförbindelser
25
26
27
28
Tabell 50 Balansräkning
Årsredovisning 2014 53
Dnr: LD 14/03413
Noter
Noter till resultaträkningen
(Mkr)
Resultat
2014
163
124
287
Resultat
2013
160
121
281
Försäljning av hälso-och sjukvård
Försäljning av tandvård
Försäljning inom regional utveckling
Försäljning av medicinska tjänster
Försäljning av andra tjänster
Försäljning av material o varor
Erhållna bidrag
Övriga intäkter
Summa övrigt
Summa intäkter
exkl jämförelsestörande
305
53
12
118
120
34
254
29
925
1 212
297
51
19
112
127
35
203
25
869
1 150
Not 2 Jämförelsestörande poster
Återbetalning av premier från AFA för
åren 2005, 2006 (2007, 2008)
Summa verksamhetens intäkter
inklusive jämförelsestörande
2014
-
2013
99
-
1 249
Not 1 Verksamhetens intäkter
Patientavgifter, sjukvård
Patientavgifter, tandvård
Summa patientavgifter
Tabell 51 Noter till resultaträkningen
Not 3 Verksamhetens kostnader
Lönekostnader
Kostnadsersättningar
Sociala avgifter
Pensionskostnader
Övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
2014
3 178
6
1 087
478
52
4 801
2013
3 017
6
1 028
445
51
4 547
477
127
54
175
2
456
139
51
150
-
2
18
212
16
113
883
284
2
18
167
13
112
836
271
82
79
71
378
214
20
57
86
41
151
69
311
224
20
60
75
37
142
Högspecialiserad sjukvård
Länssjukvård
Primärvård
Hälsoval
Resultatreglering privata vårdcentraler
Övrig sjukvård
Tandvårdstjänster
Inhyrd personal
Tolktjänster
Övriga verksamhetsanknutna tjänster
Läkemedel
Sjukvårdsartiklar och medicinskt
material
Tekniska hjälpmedel för funktionshindrade
Livsmedel och övrigt material
Lämnade bidrag
Lokal och fastighetskostnader
Hyra av anläggningstillgångar
Energikostnader
Förbrukningsinventarier och -material
Reparation och underhåll
Transportmedel, transporter och
frakter
Resekostnader
Information och PR
Representation, tele, riskkostnader,
övriga tiänster
Summa övriga kostnader
Summa verksamhetens kostnader
20
5
263
19
6
267
3 751
8 552
3 524
8 071
Not 4 Skatteintäkter
Preliminära skatteintäkter
Slutavräkning innevarande år
Slutavräkning föregående år
Summa skatteintäkter
2014
5 704
6
-14
5 696
2013
5 584
-32
4
5 556
Preliminära skatteintäkter för 2014 beräknas genom att
skatteunderlaget i länet för inkomståret 2012 uppräknas till
2014 års nivå med uppräkningsfaktorer för åren 2013 och
2014 samt multipliceras med skattesatsen för 2014, 11,16 kr.
Justeringspost för slutavräkning 2013 utgörs av differensen
mellan prognosen som beräknades för 2013 och den definitiva
slutavräkningen för samma år som regleras i januari 2015.
Prognos för avräkningslikvid för 2014 utgörs av differensen
mellan de preliminära skatteintäkterna för 2014 och prognosen
för de slutliga skatteintäkterna 2014. Prognosen beräknas på
det slutliga taxeringsutfallet för 2013 uppräknat med den av
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i december 2014
beräknade uppräkningsfaktorn. Reglering sker i januari 2016.
54 Årsredovisning 2014
Dnr: LD 14/03413
Not 5 Generella statsbidrag och
utjämning
Inkomstutjämning
Strukturbidrag
Statsbidrag för läkemedel
Regleringsbidrag
Kostnadsutjämning
Minskad sjukfrånvaro, redovisas
under veksamhetsbidrag fr.o.m. 2014
Summa generella statsbidrag
Not 6 Finansiella kostnader
Räntedel pensionskostnader
Övriga finansiella kostnader
Summa finansiella kostnader
2014
1 050
4
655
-69
136
-
2013
1 051
641
-65
49
22
1 776
1 698
2014
30
18
48
2013
50
15
65
Not 7 Jämförelsestörande
kostnad
SKLs beslut om sänkning av diskonteringsräntan i RIPS med 0,75 procentenheter.
Not 8 Avstämning mot kommunal­
lagens (KL) balanskrav
Årets resultat
Sänkning av diskonteringsräntan vid
beräkning av pensionsskulden
LF nov 2014, §127, justering ack.
underskott
Ingående resultatvärden
Resultat att reglera enligt
balanskravet
2014
-
2013
228
2014
-175
-
2013
-99
228
679
-803
-299
-932
-803
Not 6b Säkringsdokumentation av swappar
Syfte med säkringen
Landstinget Dalarna har tecknat lån och avtal som löper med rörlig
ränta. Landstinget vill begränsa exponeringen mot risken i rörlig ränta,
Ränteswappar har därför tecknats. Genom ränteswapparna betalar
landstinget en fast ränta och erhåller 3M Stibor. Att delvis ta bort
denna risk överensstämmer med landstingets målsättning om en
jämn och stabil räntekostnad över tiden.
Den säkrade risken utgörs av framtida räntebetalningar på grund av
förändringar i marknadsräntan.
Säkrade poster
Framtida betalningar för rörliga räntor i fordronsleasing och
garantihyror, lån KI samt lån till LÖF. Totalt 502 Mkr per 2014-12-31
Säkringsinstrument i form av ränteswapar Ränteswap (ref nr) Nominellt belopp Startdatum
IRS 913033
150 000 000
2010-05-18
IRS1059617 100 000 000
2014-12-30
IRS1060786
100 000 000 2011-11-17
Förfall
2020-03-20
2021-11-15
2019-03-20
Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet
Landstinget kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet
per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för
säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade
posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid
samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektivt så länge
det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga
villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten.
Redovisning
Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av landstingets räntekostnader med hänsyn
tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen.
Marknadsvärden ränteswapper
Säkrad låneskuld
Säkringsgrad
Marknadsvärde 3M Stibor
Årets räntekostnader har i jämförelse
med att låna mot 3MStibor
medfört en räntekostnadsökning på
2014-12-31 2013-12-31
502 Mkr
421 Mkr
70% 84%
-44 Mkr
-15 Mkr
8 Mkr
7 Mkr
Årsredovisning 2014 55
Dnr: LD 14/03413
Noter till balansräkningen
Not 13 Konst
Ingående värde
Årets inköp
Överfört från fastighetsförvaltningen
Summa utgående värde
(Mkr)
Not 9 Immateriella tillgångar
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
Flyttat
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar och
nedskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade
avskrivningar
Summa utgående värde
immateriella tillgångar
2014
7
5
50
62
2013
7
-1
-
-9
-10
-1
-1
7
52
6
Not 10 Byggnader
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
Korrigering
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
2014
3 313
152
2013
2 610
709
-6
3 313
Ingående avskrivningar och
nedskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade
avskrivningar
-1 535
-1 434
-115
-1 650
-100
-1 534
1 815
1 779
Summa utgående värde
byggnader och mark
Not 11 Mark
Ingående värde
Årets inköp
Utgående värde
Redovisat värde vid årets slut
byggnader och mark
3 465
2014
14
2013
14
14
1 829
14
1 793
Not 12 Maskiner och inventarier
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
Strykningar,flyttningar
Årets försäljning
Årets utrangering
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
2014
1 903
211
2013
1 719
194
-9
-35
2 079
-1
1 903
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Utrangeringar (återförda avskrivningar)
Utgående ackumulerade avskriv­
ningar
-1 283
-156
39
-1 138
-145
-1 400
-1 283
679
620
Summa utgående värde maskiner
och inventarier
56 Årsredovisning 2014
2014
28
2
5
35
2013
27
1
Redovisat värde vi årets slut för
maskiner och inventarier, konst
714
648
Not 14 Pågående investeringar
Landstingsfastigheter
Central förvaltning
Summa pågående investeringar
2014
110
30
140
2013
102
59
161
2014
2013
9,2
0,3
0,2
0,4
14,7
4,7
6,0
35,5
9,2
0,3
0,2
0,4
14,7
3,0
27,8
0,3
0,3
11,5
11,5
11,8
11,8
Redovisat värde vid årets slut
47
40
Not 16 Förråd
Tandvården
LD Hjälpmedel
MIT
Landstingsservice
Redovisat värde vid årets slut
2014
4
22
5
1
32
2013
3
24
3
0
31
Not 17 Fordringar
Kundfakturor
Statsbidragsfordringar
Skattefordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader/upplupna
intäkter
Redovisat värde vid årets slut
2014
107
148
6
55
199
2013
100
143
79
53
175
515
550
Not 15 Finansiella anläggnings­
tillgångar
Aktier och andelar
Dala Airport
Dalaflyget AB
Andelar i ekonomiska föreningar
Dalhalla förvaltning AB
Äldalens utbildningscentrum
Kommuninvest
Andelspost i LÖF
Summa aktier och andelar
Långfristiga fordringar
Dalarnas museum 10-årigt
amorteringslån
Revers Region Dalarna enl beslut i
LF §15 2012-12-20
Summa långfristiga fordringar
28
Tabell 52 Noter till balansräkningen
Dnr: LD 14/03413
Not 18 Finansiella
placeringar och likvida
medel
Pensions-Policy
portfölj
- Aktier
10%-50%
Svenska
Globala
Emerging Markets
- Räntor o alt. 50%-90%
Räntor
Alternativa
Likvider
Summa
2014
2014
2014
Bokfört Marknads- Orealiserat
värde
värde
resultat
108
45
38
131
93
0
415
52%
155
64
44
48%
136
108
0
507
2013
2013
Bokfört Marknadsvärde
värde
47
19
6
99
28
72
5
15
0
92
109
94
5
402
52%
129
37
71
48%
111
105
5
453
Vid värdering av pensionsmedelsportföljen tillämpas
kollektiv värdering, eftersom
syftet med att placera i olika
instrument är att uppnå en
riskspridning.
Placeringar rörelsekapital
Strukturerade produkter
Summa
20
435
Not 19 Kassa, bank
Bank
18
525
-2
90
20
422
17
470
2014
48
2013
181
Landstinget har en checkkredit på 400 Mkr
som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället.
Not 20 Eget kapital
Ingående eget kapital
Årets resultat
Riskhanteringsfond
Utgående eget kapital
varav
Hälsoval
Folktandvården
Hjälpmedelsnämnden Dalarna
2014
-127
-175
3
-299
2013
-28
-99
3
-124
-15,9
2,9
-0,6
-4,1
1,7
-
Not 21 Pensionsavsättning
2014
2013
2 158
-35
32
1
2 323
95%
1 772
-31
6
108
2
40
184
75
2
2 158
95%
180
180
Pensionsskulden är beräknad av KPA
enligt den beräkningsmodell, RIPS07, som
tagits fram av SKL.
Avsättningar till pensioner
Ingående avsättning
Pensionsutbetalningar
Slutbetalning FÅP
Nyintjänade pensioner inkl ÖK-SAP
Nya efterlevandepensioner
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
Sänkning av diskonteringsräntan
Förändring av löneskatt
Övrigt
Utgående avsättning
Aktualiseringsgrad
Specifikation-Avsatt till pensioner
Avgiftsbestämd ålderspension/individuell del 1998-1999
Särskild avtalspension och visstidspension* (ÖK-SAP)
139
4
24
1
Förmånsbestämd ålderspension
Pension till efterlevande
Försäkringspremie för pension enl
pensionsavtalet PA-KL
och äldre pensionsavtal
Summa pensioner
Löneskatt
Summa avsatt till pensioner
1 656
11
22
1 525
10
22
1 869
454
2 323
1 738
420
2 158
1
1
1
2
Not 22 Övriga avsättningar
Stipendium Musikkonservatoriet
2014
0,4
2013
0,3
Not 23 Långfristiga skulder
Lån hos LÖF (landstingens ömsesidiga förs. bolag), förfaller år 2020
Lån hos Kommuninvest
Lån som förfaller inom 1 år
Lån som förfaller inom 2 år
Förvaltade gåvor
Summa långfristiga skulder
2014
-
2013
179
100
100
5
205
100
100
5
384
Not 24 Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Moms och punktskatter
Lån hos LÖF, förfaller 2015
Personalens skatter, avgifter och
löneavdrag
Övriga kortfristiga skulder
Komp
Löner för december
Semester- o uppehållslöner
Upplupna sociala avgifter o löneskatt
Pensionsavs individuell del
Förutbetalda skatteintäkter
Upplupna kostnader förutbetalda
intäkter
Summa kortfristiga skulder
2014
458
10
179
155
2013
442
6
151
21
44
31
212
130
149
46
148
20
69
34
212
143
142
32
163
1 583
1 414
Beräkningsgrund för pensioner framgår
av avsnittet Redovisningsprinciper. Utöver
avsättningarna finns också en kortfristig
skuld för avgiftsbestämd ålderspension
(tidigare individuell del) till de anställda,
vilken framgår av not 24.
*Antal personer med särskild avtalspension och visstidspension
Politiker
Tjänstemän
STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Not 25 Ansvarsförbindelser
Pensioner
Ingående avsättning
Pensionsutbetalningar
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
Sänkning av diskonteringsräntan
Aktualisering
Bromsen
Övrig post
Summa pensionsförpliktelser
Löneskatt
Utgående ansvarsförbindelse
2014
4 499
-185
44
-11
-19
4 328
1 050
5 378
2013
4 212
-179
132
329
5
4 499
1 092
5 591
Årsredovisning 2014 57
Dnr: LD 14/03413
Ansvarsförbindelse visstidspensioner
Beloppet utgör en övre gräns om samtliga visstidsavtal skulle falla ut med
pension från och med den tidpunkt då nuvarande individuella avtal löper ut
2014. I landstinget finns för närvarande 13 (13 år 2010) förtroendevalda som
har visstidsförordnande med rätt till visstidspension.
Visstidspensioner
Löneskatt
Summa förtroendevaldas
visstidspensioner
Ansvarsförbindelse för
förtroendevaldas ålderspension
Ålderspension
Löneskatt
Summa ålderspensioner
8
2
10
15
4
19
32
8
40
26
6
32
Summa utgående
ansvarsförbindelser pensioner
5 428
5 642
Not 26 Borgensåtaganden
Dalatrafik AB, (LF § 131/92).
2014
110
Landstinget har tecknat borgen med upp
till 300 Mkr under förutsättning att resp
kommun tecknar underborgen upp till 50%
av borgensåtagandet. Borgen är utnyttjad
per 31 december enligt följande
2013
61
275
Dala Airport AB (LF §88/12)
6
14
Kommuninvest
Landstinget Dalarna har i april 2011 ingått
en solidarisk borgen såsom för egen skuld
för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga
nuvarande och framtida förpliktelser.
Samtliga 280 kommuner som per 201412-31 var medlemmar i Kommuninvest
ekonomisk förening har ingått likalydande
borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett
regressavtal som reglerar fördelningen av
ansvaret mellan medlemskommunerna
vid ett eventuellt ianspråktagande av
ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt
regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i
förhållande till storleken på de medel som
respektive medlemskommun lånat av
Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas resp. insatskapital i Kommuninvest
ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella
effekten av Landstinget Dalarnas ansvar
enligt ovan nämnd borgensförbindelse,
kan noteras att per 20143-12-31 uppgick
Kommuninvest i Sverige AB:s totala
förpliktelser till 299 065 476 978 kr och
totala tillgångar till 290 729 650 160 kr.
Landstingets andel av de totala förpliktelserna uppgick till 368 277 640 kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till
359 516 384 kr. Notera att det solidariska
borgensåtagandet innebär ett totaltansvar
för verksamheten.
Summa borgensåtaganden
58 Årsredovisning 2014
40 % - 70 %
30 % - 60 %
August W Danielssons stiftelse
Summa stiftelser
Not 28 Övriga ansvars­förbindelser
LÖF
Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Delägarna svarar som juridiska
personer var för sig för bolagets förbindelser, envar till ett belopp motsvarande tio
gånger den premie han har haft att erlägga
under det år förlusten uppkommit.
2013
Marknadsvärde
216
95
7
329
2
313
2
331
1
314
2014
275
2013
262
50
30
48
28
21
20
20
56
18
21
70
25
94
116
0
1
1
2
371
0
1
7
8
386
Alla leasingavtal redovisas som operationella. Se kommentar under avsnittet
Redovisningsprinciper.
281
Landstinget har beviljat solidarisk
kommunal proprieborgen på 15 Mkr.
Borgen är utnyttjad per 31 december enligt
följande
Aktier
Räntor inkl alternativa
placeringar Likvida medel
Summa
2014
Marknadsvärde
229
93
Leasingavtal
AB Transitio,( LF § 149/00).
Landstinget har lämnat borgensåtagande
på 8 Mdkr med kommunal underborgen på
4 Mdkr. Solidariskt garanterad borgen per
31 dec 2014; 6,2 Mdkr
Borgen efter regress per 31 dec
Not 27 Förvaltade stiftelser
StiftelseportföljPolicy
368
392
Operationell leasing
Årets betalda leasingavgifter
- varav fordonsleasing
Garantihyror
Årets betalda garantihyror
Framtida årliga förfallobelopp
- inom ett år, 2013 (2012)
- senare än ett år men inom fem år
- efter fem år och framåt,
senast 2025
Summa
Hyresgarantier sjukhem Leksand,
Hedemora, Lima
- år 2016
- år 2017
- år 2018 - 2021
Summa
Summa övriga
ansvarsförbindelser
765
742
Dnr: LD 14/03413
Investeringsredovisning
Budget
2014
Resultat
2014
Resultat
2013
100
20
13
1
105
239
69
20
19
1
80
189
88
69
157
Servicenämnden
3
2
3
Gemensam nämnd för kostsam­
verkan
Gemensam nämnd hjälpmedel
Tandvårdsnämnden
0
(Mkr)
Landstingsstyrelsen
Hälso- och sjukvård
Dagkirurgi, Falu lasarett
Ambulanshelikopter
Hjälpmedel Landstinget Dalarna
Central förvaltning
Summa landstingsstyrelsen
Kultur- o Bildningsnämnden
Konstnärlig utsmyckning
Fastighetsnämnden
29
5
35
4
30
4
2
1
4
3
1
1
308
177
276
-
-
411
472
Lån till stiftelser och bolag
Summa investeringar
1
587
Tabell 53 Investeringsredovisning
Årsredovisning 2014 59
Dnr: LD 14/03413
Investeringar hälso- och
sjukvård och IT
(Mkr)
Investeringar inom
Hälso- och sjukvården
Opererande specialiteter; kirurgi,
ortopedi, kvinno, ögon, öron
Barnkliniken
Röntgen
Dagkirurgi, Falun
Ambulanshelikopter
Operation/steril, Mora
Akuten Falun
Medicin
Klin. kemi/transfusionsmedicin
Ambulansen
Övrigt
Summa
IT-investeringar
Take Care
LD-net
Hyr-PC
Teknisk plattfrom
Standardarbetsplats
Fast telefoni
Vårdtjänster
R7e-arkiv
Kontor
BILD
Övrigt
Summa
Fastighetsinvesteringar
Investering
2014
19
2
7
20
19
6
2
6
16
3
8
108
7
12
17
20
6
2
2
4
3
3
4
80
Tabell 54 Investeringar hälso- och sjukvården, IT-investeringar
60 Årsredovisning 2014
(Mkr)
Fastigheter totalt
Varav de fem största
investeringsprojekten är
Falu lasarett, dagkirurgi
Ludvika lasarett, ombyggnad
vårdcentral
Falu lasarett, Kemlab, Automatisering, Etapp 1 a, b, c
Ludvika lasarett, Länsarkiv
(f d Håksberg)
Falu lasarett, ombyggnad AVA
Budget 2014
Resultat 2104
-308
-177
22
32
28
26
12
20
24
12
12
10
Tabell 55 Fastighetsinvesteringar
Investeringstakten för fastighetsinvesteringar har
avstannat under 2014 efter en hög nivå i samband med
byggandet av Dahlska Huset vid Falu lasarett som blev
klart 2013. Endast 57 procent uppnåddes av budgeterad nivå 2014, som framgår av tabellen är det flera stora
projekt som skjutits på framtiden. För att tillgodose
lokalförsörjningen under kommande planperiod , 20152018, har Landstingsfastigheter att hantera omfattande
fastighetsinvesteringar. Det planeras stora investeringsprojekt vid samtliga fyra lasarett i länet. Vid Falu lasarett pågår ombyggnad av kemlab, ny ambulansstation,
patienthotell och dagkirurgi. I Mora planeras en ny
vårdbyggnad för att möta framtidens krav på ändamålsenliga lokaler. Även vid närsjukhusen i Avesta och
Ludvika pågår och planeras omfattande ombyggnader.
Dnr: LD 14/03413
Nyckeltal 2010-2014
Enhet
2010
2011
2012
2013
2014
Befolkning
Sveriges folkmängd vid årets slut
Invånare 31/12 LT Dalarna
LT Dalarnas andel av Sveriges folkmängd
Antal
Antal
%
9 415 570
277 047
2,94
9 482 855
276 565
2,92
9 555 893
276 555
2,89
9 644 864
277 349
2,89
9 747 355
278 903
2,89
Verksamhet
Vårdplatser
Antal
827
779
779
776
750
Avrundade uppgifter i tusen-/hundratal:
Vårddagar
Vårdtillfällen
Läkarbesök, egen regi
Läkarbesök, privat regi (hälsoval mm)
Antal
Antal
Antal
Antal
297 000
51 000
607 000
28 000
295 000
50 100
633 000
44 000
284 000
48 600
623 000
52 000
290 000
49 400
639 000
56 000
287 000
48 400
614 000
61 000
Tandvård
Behandlade barn 3-19 år
Behandlade vuxna
Antal
Antal
40 500
68 400
39 400
67 200
40 300
63 600
40 200
66 900
40 700
65 100
Elevveckor
31 700
28 300
25 848
23 917
19 017
Antal
Antal
%
Mkr
Mkr
Mkr
8 739
7 310
4,8
4 238
2 844
6 075
8 436
7 263
5,0
4 274
2 862
6 851
8 487
7 162
5,1
4 436
2 962
7 055
8 538
7 128
5,7
4 547
3 017
7 800
8 634
7 267
6,2
4 801
3 178
7 751
Mkr
Mkr
%
-94
6 687
3,0
-149
6 678
0,8
1
6 863
3,3
-175
7 620
6,6
3,2
2,1
2,1
-99
7 068
2,9
4,9
5,2
%
%
Mkr
4
-148
424
-1
-155
559
-1
-146
491
-3
-150
472
-8
-149
411
Kr
Kr
10,89
10,87
10,89
10,88
10,89
11,01
11,16
11,17
11,16
11,26
Utbildning elevveckor
Personal
Anställda 31/12
Helårsekvivalent (arbetad tid/1 700 timmar)
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid
Personalkostnader
- varav lönekostnader
Totalt pensionsåtagande*
Ekonomi
Årets resultat
Verksamhetens nettokostnad
Nettokostnadsutveckling, exkl jämf störande
Nettokostnadsutveckling justerad med hemsjukvård
Utveckling av skatteintäkter och
generella statsbidrag, exkl jämf störande
Soliditet
Soliditet (inkl hela pensionsskulden och löneskatt)
Investeringar
Skattesats
- Landstinget Dalarna
- genomsnitt i landet
* exkl kortfristig skuld för avgiftsbestämd ålderspension
%
3
Tabell 55 Nyckeltal 2010-2014
Årsredovisning 2014 61
Dnr: LD 14/03413
Redovisningsprinciper
Den kommunala redovisningen regleras av Lagen om
kommunal redovisning. Därutöver lämnar Rådet för
kommunalredovisning (RKR) rekommendationer för
kommunsektorns redovisning.
Landstinget följer generellt Rådet för kommunal redovisnings (RKR) utgivna rekommendationer. I de fall
landstinget avviker från rekommendationerna anges
detta samt skäl för avvikelsen.
Landstinget använder periodiseringsprincipen, vilket
betyder att intäkter och kostnader som är hänförliga till
räkenskapsåret tas med, oavsett tidpunkt för betalning.
I förekommande fall tillämpas även andra principer
vilka kan innebära undantag från periodiseringsprincipen. Detta gäller försiktighetsprincipen, konsekvensprincipen och väsentlighetsprincipen.
Skuld till personalen
Landstingets skuld till personalen; semesterlön, övertid, jour och beredskap samt lön för december som
utbetalas i januari 2014 redovisas i löneläget per 31
december som kortfristiga skulder. Arbetsgivaravgifter
ingår med 31,63 procent, vilket är procentsatsen för
2015.
Jämförelsestörande poster
I årsbokslutet återfinns jämförelsestörande poster. För
att öka jämförbarheten ska upplysningar lämnas om
resultateffekten av händelser eller transaktioner, som
inte är extraordinära, men som är viktiga att uppmärksamma vid analyser samt jämförelser mellan perioder
och mellan olika landsting.
Redovisning av skatteintäkter
Landstinget Dalarna följer Rådet för kommunal rekommendation nr 4.2 om redovisning av skatteintäkter.
Enligt rekommendationen ska kommunalskatten periodiseras och redovisas det år då den beskattningsbara
inkomsten intjänas av den skattskyldige, vilket förutsätter att bokslutsårets slutavräkning prognostiseras.
Landstinget har i enlighet med rekommendationen
använt den prognos på skatteavräkningen som SKL
publicerade i december 2014. Differensen mellan den
slutliga taxeringen 2014 avseende 2013 års inkomster
och den redovisade skatteintäkten i bokslutet 2013, har
redovisats som justeringspost i 2014 års bokslut.
62 Årsredovisning 2014
Pensioner
Enligt KRL (5 kap, 4§) ska pensionsskulden redovisas
enligt blandmodellen, vilket innebär att pensioner som
intjänats före 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse. Utbetalningar av pensioner som intjänats
före 1998 redovisas som kostnader i resultaträkningen.
Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen under
avsättningar. Den årliga förändringen av pensionsavsättningen redovisas bland verksamhetens kostnader i
resultaträkningen.
Den pensionsavgift som placeras av de anställda
redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen och
betalas ut till pensionsförvaltare i mars året efter intjänandeåret. Pensionsavgiften uppgår fr om 2010 till 4,5
procent av pensionsgrundande lön för flertalet av de
anställda.
I enlighet med gällande rekommendation redovisas
särskild löneskatt, 24,26 procent, på pensionskostnaderna.
Beräkning av pensionsskulden har gjorts av KPA enligt
RIPS 07.; ”Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld”
som tagits fram av SKL.
Leasing
Finansiell leasing skall enligt RKRs rekommendation
13.1 redovisas som anläggningstillgång och skulden till
leasegivaren redovisas i balansräkningen. Landstinget
avviker från denna rekommendation och redovisar
samtliga leasingavtal som operationella. .
Förråd
Förråden har inventerats. Förråden vid LD Hjälpmedel,
tandvården och Landstingsservice värderas till anskaffningsvärde. Länssjukvården värderar sitt förråd vid
medicinteknik till medelvärdet av anskaffningskostnaden under året.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärden
med tillägg för värdehöjande investeringar och avdrag
för eventuella investeringsbidrag och ackumulerade
avskrivningar. För att klassificeras som anläggningstill-
Dnr: LD 14/03413
gång ska tillgången enligt huvudregeln ha en nyttjandeperiod på minst tre år och ett anskaffningsvärde på
minst ett prisbasbelopp eller när det gäller immateriella
tillgångar, ett anskaffningsvärde på minst 20 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet 2014 var 44 400 kr.
Inom Hälso- och sjukvården redovisas historiska anskaffningsvärden per objekt från och med 2008.
Den beräknade nyttjandetiden utgör grunden för
bedömning av avskrivningstidens längd. Planenliga
avskrivningar görs från den tidpunkt anläggningstillgången tas i bruk. Komponentavskrivning används
för investeringar i byggnader i enlighet med RKR 11.4.
Detta innebär att fastighetsinvesteringar delas upp i ett
antal komponenter med olika avskrivningstider. Sedan
2002 har differentierade avskrivningar använts vid fastighetsinvesteringar. Investeringar före 2002 utgör ca 17
procent av totalt bokfört värde vid årsskiftet 2014/2015,
vilket motsvarar ca 800 kr per kvm. Detta antas motsvara stommen på befintliga byggnader vid införandet
av komponentavskrivning.
Tillgångar
Immateriella tillgångar
Byggnader med komponentavskrivning
- Markanläggning
- Stomme
- Byggnadsarbeten
- Installationer såsom el, rör, luft, hiss
- Styr- och övervakning, data, IT
- Funktionsanpassning; aktuell hyrestid
Mark
Inventarier i annans fastighet
Maskiner och inventarier
Konst
Avskrivningstid,
antal år
5, 7
Omklassificering av portfölj för pensionsmedel
Placeringsportföljen för pensionsmedel klassificeras
från och med bokslutet 2013 som omsättningstillgång i
enlighet med RKRs rekommendation nr 20. Portföljen
har tidigare år klassificerats som finansiell anläggningstillgång.
Värdering av portfölj för placering av rörelsekapital
De finansiella tillgångarna redovisas enligt reglerna i
RKRs skrift, ”Redovisning av finansiella tillgångar”.
Reglerna innebär att kapitalgaranterat värdepapper
bokförs till nominellt värde trots att marknadsvärdet understiger det nominella värdena. Detta bygger
på antagandet att placeringen innehas till förfall då
kapitalgarantin faller ut. Medel placerade i fonder och
räntepapper värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet.
Sammanställd redovisning
Landstinget Dalarna ligger under de gränsvärden som
anges för att upprätta sammanställda räkenskaper
enligt RKR 8.2. Uppgifter om koncernåtaganden samt
koncernföretagens och -stiftelsernas ekonomi redovisas
i förvaltningsberättelsen under avsnittet ”Bolag, stiftelser och gemensamma nämnder”.
40
40
30
20
10
3-20
Ingen avskrivning
3-30
3, 5, 7, 10
Ingen avskrivning
Tabell 56 Avskrivningstider
Årsredovisning 2014 63
Dnr: LD 14/03413
Revisionsberättelse
2014
Landstingsfullmäktiges utsedda revisorer granskar
den verksamhet som bedrivits i samtliga styrelser
och nämnder. Granskningen omfattar även
landstingets ledamöter i de gemensamma
nämnder där landstinget ingår.
Revisionsberättelsens upprättande
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat
den verksamhet som bedrivits i samtliga styrelser och
nämnder. Granskningen har också avsett landstingets
ledamöter i de gemensamma nämnder i vilka landstinget ingått.
All granskning har utförts enligt kommunallagen, god
revisionssed i kommunal verksamhet och landstingets
revisionsreglemente. Granskningarna har genomförts
med den inriktning och omfattning som behövts för att
ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.
Revisorernas ansvar är att granska om verksamheten
bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk
synpunkt tillfredställande sätt, att den interna kontrollen är tillräcklig, att räkenskaperna är rättvisande samt
att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med
de finansiella mål och verksamhetsmål fullmäktige
uppställt.
Revisorernas bedömning
Landstingets årsredovisning, resultat och
interna kontroll
Landstingets resultat för år 2014 uppgår till -175 miljoner kronor. Avvikelsen från fullmäktiges budgetmål är
-303 miljoner kronor.
Resultatet innebär att väsentliga ekonomiska nyckeltal
som t ex eget kapital och soliditet fortsatt utvecklas negativt under året. Landstingets redan tidigare allvarliga
ekonomiska situation har därmed ytterligare förvärrats. Resultatet enligt årsredovisningen är heller inte
förenligt med något av de finansiella mål fullmäktige
uppställt.
Räkenskaperna är dock, så vitt vi kan bedöma, rättvi-
64 Årsredovisning 2014
sande och upprättade i enlighet med den kommunala
redovisningslagen och i enlighet med god redovisningssed.
Vi bedömer också att styrelser och nämnders interna
kontroll, undantaget vad som nedan sägs om styrelsen,
i huvudsak är tillfredställande.
Landstingsstyrelsen
Styrelsens ansvarar, utöver för landstingets ekonomiska förvaltning, även för hälso- och sjukvården.
Underskotten inom denna har under 2014 ökat till
-287 miljoner kronor.
Styrelsens bristande efterlevnad av de ekonomiska
målen och bristerna i den ekonomiska hushållningen är
av sådan art och ekonomisk omfattning att de skäl på
vilka vi enligt god revisionssed kan rikta anmärkning
eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen är uppfyllda.
Vid en samlad bedömning konstaterar vi dock att de
delar av underskottet som härrör från ökade kostnader inom kollektivtrafiken delvis är opåverkbara av
styrelsen. De delar av verksamheten som rör den hälsooch sjukvård och övriga service som befolkningen bör
kunna räkna med som ett samhälleligt åtagande har
dessutom, utifrån rådande förutsättningar, skötts på ett
i huvudsak ändamålsenligt sätt.
Vi väljer därför, trots de allvarliga ekonomiska bristerna, att för år 2014 enbart rikta allvarlig kritik mot
styrelsens vad avser den ekonomiska förvaltningen och
oförmågan att hejda landstingets negativa ekonomiska
utveckling.
Vi ser också skäl att påtala att förslaget till fullmäktige
att inte återställa den del av tidigare ackumulerade
underskott som avviker från landstingets negativa egna
Dnr: LD 14/03413
kapital har ådagalagt brister i styrelsens interna beredningsprocess.
Övriga nämnder och styrelser
Övriga styrelser och nämnder, liksom landstingets
ledamöter i gemensamma nämnder, har bedrivit sina
respektive verksamheter på ett ändamålsenligt sätt.
Revisorernas ställningstagande
Vi tillstyrker att styrelsen, övriga nämnder och deras
ledamöter samt landstinget Dalarnas ledamöter i de
gemensamma nämnderna beviljas ansvarsfrihet.
Vi tillstyrker också att landstingets årsredovisning
godkänns.
Falun 2015-04-14
Bilaga
- Revisorernas redogörelse till landstingsfullmäktige över 2014 års revision
Till revisionsberättelsen hör också följande bifogade gransknings-PM med tillhörande rapporter
- Uppföljningsgranskning avseende landstingets åtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet
- Uppföljningsgranskning av landstingets sjukgymnastik
- Granskning av styrelsens hantering av uppdraget att tillvarata positiva exempel
- Granskning av landstingets strategiska miljöarbete
- Granskning av hälso- och sjukvårdens arbete med att tillvarata patientens erfarenheter och upplevelser
- Granskning av landstingets upphandling av konsulter
- Granskning av Samverkan kring folkhälsa (gemensamt med tre kommuner)
- Granskning av specialitetsråden i Uppsala – Örebro regionen (gemensamt i sjukvårdsregionen)
- Granskning av landstingets tillämpning av regelverket för meddelar och yttrandefrihet
- Granskning av landstingets avskrivningar och anläggningsregister
- Granskning av landstingets användning av sjuksköterskeresurser inom primärvården
- Granskning av tandvårdsnämndens interna kontroll
- Granskning av hälso- och sjukvårdens palliativa vård
- Granskning av intern kontroll
- Granskning av delårsrapport
- Granskning av årsredovisning
- Studie av rättspsykiatrin i sjukvårdsregionen (gemensam i sjukvårdsregionen)
Årsredovisning 2014 65
Tabellförteckning
Tabell 1 Måluppfyllelse ekonomi........................................................ 8
Tabell 2 Finansiella mål..................................................................... 8
Tabell 3 Kostnadsökningar................................................................. 8
Diagram 1 Skatte, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling.......... 9
Tabell 4 Balanskrav............................................................................ 9
Tabell 5 Pensionsportfölj.................................................................... 9
Tabell 6 Återlån av pensionsmedel.................................................. 10
Diagram 2 Investeringar................................................................. 10
Tabell 7 Verksamheternas ekonomi.................................................. 11
Tabell 8 Resultat per funktionsområde, hälso- och sjukvård........... 11
Tabell 9 Jämförelse andra landsting................................................. 13
Tabell 10 Måluppfyllelse personal................................................... 14
Tabell 11 Antal anställda................................................................. 15
Tabell 12 Arbetad tid........................................................................ 16
Tabell 13 Arbetad tid. förändring 2013-2014.................................. 16
Tabell 29 Verksamhetsstatistik tandvårdsförvaltningen.................. 34
Tabell 30 Måluppfyllelse beställarenhet för tandvård...................... 35
Tabell 31 Verksamhetsstatistik beställarenhet för tandvård............. 35
Tabell 32 Måluppfyllelse kultur- och bildningsförvaltningen......... 36
Tabell 33 Verksamhetsstatistik kultur- och
bildningsförvaltningen.................................................................... 38
Tabell 34 Måluppfyllelse fastighetsförvaltningen............................ 39
Tabell 35 Verksamhetsmål fastighetsförvaltningen.......................... 39
Tabell 37 Måluppfyllelse landstingsservice, olika perspektiv.......... 41
Tabell 36 Måluppfyllelse landstingsservice..................................... 41
Tabell 38 Verksamhetsstatistik landstingsservice............................ 43
Tabell 39 Verksamhetsmål kostsamverkan Mora............................. 44
Tabell 40 Verksamhetsstatistik kostsamverkan Mora...................... 45
Tabell 41 Verksamhetsstatistik Patientnämnden Dalarna............... 46
Tabell 42 AB Dalaflyget................................................................... 47
Tabell 14 Arbetad tid, personal anställda via bolag......................... 16
Tabell 15 Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal............ 16
Tabell 16 Kompskuld........................................................................ 17
Diagram 3 Åldersfördelning, Landstinget Dalarna........................ 17
Tabell 17 Personalomsättning per kategori...................................... 17
Tabell 18 Antal avgångar................................................................. 17
Tabell 19 Sjukfrånvaro..................................................................... 18
Tabell 20 Sjukfrånvaro ålder/kön..................................................... 18
Tabell 21 Måluppfyllelse miljö......................................................... 19
Tabell 22 Måluppfyllelse medicinsk teknik och IT........................... 21
Tabell 23 Måluppfyllelse trafik........................................................ 22
Tabell 24 Allmän och särskild kollektivtrafik................................... 23
Tabell 25 Måluppfyllelse hälso- och sjukvården.............................. 24
Tabell 26 Verksamhetsstatistik hälso- och sjukvården..................... 29
Tabell 27 Exempelvecka på LD Hjälpmedel..................................... 32
Tabell 28 Måluppfyllelse tandvårdsförvaltningen........................... 33
Tabell 43 Dala Airport AB............................................................... 48
Tabell 44 Älvdalens utbildningscentrum AB.................................. 48
Tabell 45 Stiftelsen Dalarnas Museum............................................ 48
Tabell 46 Stiftelsen Dalateatern....................................................... 48
Tabell 47 Stiftelsen Musik i Dalarna............................................... 49
Tabell 48 Resultaträkning................................................................ 51
Tabell 49 Kassaflödesanalys............................................................. 52
Tabell 50 Balansräkning.................................................................. 53
Tabell 51 Noter till resultaträkningen............................................. 54
Tabell 52 Noter till balansräkningen............................................... 56
Tabell 53 Investeringsredovisning................................................... 59
Tabell 54 Investeringar hälso- och sjukvården, IT-investeringar.... 60
Tabell 55 Fastighetsinvesteringar.................................................... 60
Tabell 55 Nyckeltal 2010-2014........................................................ 61
Tabell 56 Avskrivningstider............................................................. 63
Ekonomisk ordlista
Anläggningstillgångar är immateriella, materiella och
finansiella tillgångar som är avsedda för stadigvarande innehav.
Nettokostnader är verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar.
Avskrivning enligt plan är den successivt fördelade total­
utgiften för en anläggningstillgång. Kostnaden fördelas över det
antal år som tillgången används i verksamheten.
Omsättningstillgångar är tillgångar som inte är anläggningstillgångar; förråd, kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar
och likvida medel.
Avsättningar är förpliktelser som på balansdagen är säkra eller
sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den
tidpunkt då de ska infrias.
Personalmått
Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en
anställning med månadslön.
Balansräkning (BR) är en sammanställning av tillgångar, eget
kapital, avsättningar och skulder på balansdagen
(= redovisningsperiodens sista dag, för Landstinget Dalarnas del
den 31/12).
Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens
sysselsättningsgard. Eventuella tjänstledigheter är ej avdragna.
Bruttokostnader är verksamhetens kostnader plus
avskrivningar.
Driftkostnadsandel är verksamhetens nettokostnader och
finansnetto i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.
Under 100 procent innebär att landstinget har en positiv balans
mellan löpande kostnader och intäkter.
Eget kapital är nettoförmögenheten det vill säga skillnaden
mellan tillgångar och skulder enligt balansräkningen.
Eliminering görs av interna mellanhavanden vid summering
av ekonomiska data för flera enheter för att undvika ”uppblåsta
värden”. I årsredovisningens balansräkning och resultaträkning
elimineras alla interna poster.
Finansnetto är skillnaden mellan posterna finansiella intäkter
och finansiella kostnader i resultaträkningen.
Intern ränta är den interna kostnad som påförs verksamheterna
för de investeringar som görs. Den interna räntan beräknas på
anläggningstillgångarnas bokförda värde.
Jämförelsestörande poster har inte direkt med landstingets
normala verksamhet att göra eller är av engångskaraktär. Där en
redovisning tillsammans med övriga poster i resultaträkningen
ger en jämförelsestörande påverkan som gör det svårare att
bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare. Detta gäller till exempel nedskrivningar,
omstrukturering av verksamheter, ändringar i uppskattningar
och bedömningar, valutakursförändringar, försäljning av anläggningstillgångar, rättelser av fel i tidigare års räkenskaper.
Kassaflödesanalys visar kassaflöde från verksamheten inklusive
förändring av rörelsekapitalet, kassaflöde från investeringsverksamheten samt finansiering. Summan av dessa komponenter
utgör förändringen av likvida medel.
Kassalikviditet är omsättningstillgångar exklusive förråd
dividerat med kortfristiga skulder.
Kortfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning inom
ett år från balansdagen.
Långfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning
senare än ett år efter balansdagen.
Arbetad tid; antal arbetade timmar för alla anställda. Inhyrd
personals arbetade tid ingår delvis så kallade arvodesanställda.
Helårsekvivalent; en helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade
timmar.
Sysselsättningsgrad är faktisk veckoarbetstid i förhållande till
heltidsarbetstid per vecka.
Rörelsekapital är omsättningstillgångar minus kortfristiga
skulder eller skillnaden mellan tillförda och använda medel.
Självfinansieringsgrad av investeringar; sälvfinansierings­
graden mäter hur stor del av investeringarna som finansieras
med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften
är betald. 100 procent innebär att samtliga investeringar kan
finansieras av skatteintäkter. Om procentsatsen är lägre måste
investeringarna finansieras på annat sätt till exempel genom
upplåning.
Skattekraft är genomsnittlig beskattningsbar inkomst per
invånare.
Skatteunderlag är totala beskattningsbara inkomster och uttrycks vanligtvis i skattekronor det vill säga skatteunderlaget
dividerat med 100.
Soliditet beräknas som eget kapital dividerat med värdet av
tillgångarna. Soliditet är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan. En soliditet på 100 procent innebär att verksamheten
bara finansieras av eget kapital medan en soliditet på 0 procent
innebär att man inte har något eget kapital kvar, bara lånat
kapital. Soliditeten kan ökas på tre sätt:
1. Genom att verksamheten genererar vinst som återinvesteras
2. Genom amortering av skulder
3. Genom att ägarna skjuter till medel (till exempel genom skattehöjning).
Volymutveckling är den procentuella förändringen av
kostnader exklusive pris- och löneökningar.
Landstinget Dalarna, Vasagatan 27, Box 712, 791 29 Falun
Telefon 023-49 00 00 Fax 023-49 02 20
Epost: [email protected]
www.ltdalarna.se