Ordföranden har ordet Inbjudan till höstmöte 11 november

1
M E D LE M S B LAD FÖ R SVE N S KA E LE KTR O- O DATAI N G E NJ Ö R E R S R I KS FÖ R E N I N G
NR 5/SEPTEMBER/2015
Detta nummer distribueras endast elektroniskt
1 Ordföranden har ordet
Inbjudan till höstmöte 2015
2 Hybridbearbetning
4 Rapport från EURELs årsmöte 5 Injudan till parallelldatorcentrum
6 Studiebesök Micropos Medical
Ny marknadsassistent
8 Sannolikhet till vardags
Ordföranden har ordet
Bäste SER-medlem,
Hösten är här. Äntligen börjar vi leta oss in i föreläsningslokalerna, vi
grottar ned oss i tekniktidskrifter och sippar hett te om kvällarna. Nu
börjar högsäsongen för föreningens aktiviteter. I SER Väst har vi redan
tjuvstartat med studiebesök som handlade om GPS-styrd strålningsbehandling. Kommande aktiviteter runtom i landet innefattar allt från
drönare, 3d-skrivare och eyetracking till datorparallellisering, kryptering
och mobiltelefonmjukvara. Kort och gott; vi SER fram emot två fullspäckade
terminer som har något för alla smaker. För den som har möjlighet bjuder vi även in till höstmöte den
11 november på KTH. Som vanligt har vi bjudit in en speciell gästföreläsare och vi avslutar även denna
gång kvällen med en medlemsmiddag.
Jag hoppas att du som medlem känner att SER anordnar intressanta och roliga evenemang. Om inte,
så tar vi gärna emot era synpunkter på hur vi kan bli bättre. Mejla [email protected] eller prata med
någon av oss vid något av våra evenemang.
Vi ses i höst!
Rickard Klinkert
Inbjudan till höstmöte 11 november
Alla medlemmar inbjudes till föreningens höstmöte den 11
november med start kl 18.00. Höstmötet hålls i Salongen, KTH
Bibliotek, Osquars backe 31, Stockholm. Vid höstmötet sker
genomgång av föreningens verksamhet och ekonomi. Beslut ska
tas om medlemsavgift och budget för 2016. Efter höstmötet och
föredrag ges alla medlemmar möjlighet att delta i en gemensam
middag till självkostnadspris.
Boka in kvällen redan nu!
Detaljerat program kommer på www.ser.se och i medlemsmejl.
Kommande aktiviteter
22 oktober - Studiebesök på Parallelldatorcentrum vid KTH, Staffan Skogby
9 november - Studiebesök hos Sony
mobile, Lund, Hans Nyman
11 november - Höstmöte, KTH bibliotek,
Stockholm
2
Hybridbearbetning – från seminarium 23 april
Seminariet om hybridbearbetning hölls på KTH/IIP, XPRES lab, Brinellvägen 68, Stockholm.
En strävan att minska miljöpåverkan från dagens och framtidens produkter, liksom ny innovativ teknik,
gör att fler komponenter tillverkas i svårbearbetade höghållfasta material eller i kombinationer av material med olika fysikaliska och funktionella egenskaper. Konventionella bearbetningsmetoder blir då inte
tillräckligt effektiva. Detta öppnar för nya bearbetningskoncept, som inbegriper okonventionella metoder
(bl a vattenjet, gnistning, kemisk bearbetning) i kombination med konventionella metoder, t ex precisionsabrasiv vattenjet och konventionell fräsning.
Seminariet inleddes med en översikt av icke-traditionella bearbetningsmetoder, som kan indelas i mekanisk, termisk och kemisk/elektrokemisk avverkning. Ultraljud och vattenjet är mekaniska metoder. Termiska metoder omfattar gnistning och bearbetning med elektronstråle
och fotoner (laser), men även av plasma och jonbaserade metoder. Kemiska metoder kan indelas i elektrokemiska och rent kemiska metoder.
Elektrokemisk polering används när små metallprover iordningställs för
studier i transmissionselektronmikroskop. Man polerar ett litet piller tills
det uppstår ett hål i provet. Kanterna runt om är då lagom tunna för
att släppa igenom elektronstrålen och bearbetningen har en minimal
påverkan på provet.
Fokus för seminariet låg på vattenjet, både på mikro- och makronivå. Två demonstrationer utfördes.
Principen för vattenjet är att vatten under högt tryck (typiskt 4 000 Finecut WMC 500: 5-axlig vattenjet för mikrobearbetning
– 6 000 bar) får passera en dysa (safir), som formar en vattenstråle.
Strålen passerar en kammare i vilket abrasivmedel tillförs och rycks med av strålen, som sedan passerar ett fokuseringsmunstycke, innan det träffar arbetsstycket. Strålens hastighet kan vara 700 m/s
eller mer. Vatten och slipmedel har olika hastigheter, kanske
250 – 300 m/s för slipmedlet. Abrasivmedlet består vanligen
av granatsand (garnet), en halvädelsten, som även används i
andra sammanhang (blästring, i golvbeläggning som minskar
halkrisken), men även diamant förekommer, vilket dock minskar
livslängden kraftigt på munstycket, kanske från 100 till 2 timmar. Garnet som skapats genom krossning av större sten har
ca 15 procents högre avverkningsförmåga. Under arbetsstycket fångas strålen upp i en vattenbassäng och avfallet återvinns,
inte minst viktigt för ekonomin, när ädelmetaller bearbetas. Det
höga vattentrycket åstadkoms av kolvmatade pumpar. För att
skona pumparna kör man vanligen på något lägre vattentryck
än de nominella.
Vid mikrobearbetning är skärstrålens diameter typiskt 0,2 –
0,3 mm, det finns dock en strävan att nå ned till 0,05 mm.
Demo 1: Utskärning av detalj i aluminiumplåt (tjocklek ca 1 cm)
3
Bearbetningshastigheten sjunker med smalare stråle. För närvarande används mest 0,3 mm stråldiameter. Med vattenjet kan man verkligen skära alla sorters material, även papper, utan att det bildas någon
värmepåverkad zon. Man behöver inte ens spänna fast arbetsstycket och kompositmaterial kan bearbetas, utan att det uppstår spjälkning av materialskikten. Vattenförbrukningen ligger på 0,2 – 0,4 liter/min.
Ytfinhet ca 1 µm.
Vattenjet används företrädesvis så att strålen skär igenom hela arbetsstycket, men det går även att
använda vattenjet som fräs, t ex för fickfräsning (pocket milling). Det är knepigare och kräver bättre kontroll med hjälp av programvara och noggrann kännedom om hur jetstrålen beter sig för olika slipmedel
med mera. Även svarvfunktion kan åstadkommas.
Christian Öjmertz, Finepart Sweden AB, berättade om mikrobearbetning och de maskiner, Finecut, de
tillverkar, som är kompletta vattenjet bearbetningsstationer med programvara. Arbetsområdet (på engelska envelope) är 500x500x80 mm. Inlärningstiden för nya operatörer verkar vara extremt kort, några
timmar eller högst någon dag. En demo kördes med en sådan relativt nyinstallerad maskin i labbet.
Exempel på komponenter är a) komponent av magnesium, som läggs in som stöd för muskel i hjärtat
(magnesium försvinner av sig självt på två år), b) komponent av minnesmetall, som vid en temperatur har
en form som underlättar införsel i kroppen, men som vid 37° C återtar sin operationella form, samt c) smycketillverkning.
Nästa punkt på programmet handlade om bearbetning av 3D-ytor i svåra material med abrasiv vattenjet och presenterades av Sivasrinivasu Devadula, KTH. Det
är väntat att abrasiv vattenjet (AWJ) lämpar sig för svåra material, inkl sandwichmaterial, som kan skadas av konventionell bearbetningsteknik. Med vattenjet behöver
man inte byta verktyg eftersom den kan styras och anpassas programmatiskt efter
behov. Här redogjordes översiktligt för de svårigheter som kan förekomma vid fickfräsning där resultatet beror av flera faktorer, som kan sägas delvis styrs av statiska
variabler i den avverkande jetstrålen.
Makrobearbetning avser stora objekt och skärbäddar från några meter och
kanske upp till 6x40 m. Beroende på tillämpning används abrasiv eller icke-abrasiv
skärning. Abrasiva tillämpningar gäller objekt för kärnkraftsindustrin, pansarplåt,
planglas och tillskärning av ämnen för efterföljande konventionell bearbetning.
Icke-abrasiva tillämpningar är exempelvis skärning av papper, inkl destruktion av
sedlar/värdepapper samt skärning av kött och fisk. Det finns ibland anledning att
överväga icke-abrasiv vattenjet, t ex för att undvika att rester av arbrasivmedlet bakas in i arbetsstycket. Företag som arbetar med denna teknik är Kimblad Technology AB. Dagens andra demonstration skedde med en något större vattenjetmaskin i
en öppen bädd.
Vattenjetaggregat med behållare för
granatsand (garnet), som leds in i blandningskammaren.
Dagens sista presentation hölls av Walter Maurer, Micro-AWJ/Waterjet AG,
Aarwangen, Schweiz och handlade bl a om vilken betydelse utformningen av
dysan har på tryckfördelningen i jetstrålen. Skarpa kanter har ett starkt inflytande på tryckfördelningen,
medan en kant med större radie ger en jämnare fördelning. Företaget sysslar med tillverkning av medicinska implantat med mikroabrasiv vattenjet.
Seminariet avslutades med en diskussion. Någon frågade om man skulle kunna ersätta konventionell
4
borrning av ett stort antal små hål i rostfri plåt med vattenjet. Om håldiametern är densamma som stråldiametern, så kommer det att ta längre tid, eftersom det bortskurna materialet måste ut samma väg som
strålen, tills materialet är genomskuret. Om hålen tillåts ha en avlång form, bör det underlätta bearbetningen. Det kan kanske ses som ett exempel på hur man kan tänka om något, som underlättar användningen av ny teknik, även där det inte krävs på grund av materialvalet.
Einar Lindahl
[email protected]
Rapport från EURELs årsmöte i Lausanne, Schweiz
EUREL höll sitt årsmöte, ”General Assembly” eller GA, den 24-25 september i Lausanne, Schweiz.
Sverige fortsätter bidra till EURELs utveckling genom att SERs ordförande Rickard Klinkert valdes
till vice ordförande 2015-2016 på årsmötet i Lausanne och Margaretha Eriksson är SERs representant
i EURELs Exekutiva kommitté, Exco. Ny ordförande för EUREL är professor Victor Vaida från SIER, Rumänien, och följaktligen blir nästa årsmöte i Bukarest. Ett arbetsmöte för EUREL är inplanerat till slutet
av januari 2016.
International Management Cup. Under EUREL-mötet korades också vinnarna av International Management Cup, en tävling för studenter i att leda ett simulerat företag ur alla aspekter. Av 100 deltagande
gick fem till finalen som gick i Lausanne samtidigt som GA. Årets vinnare kom från Polen. Ifjol hade
Sverige ett lag i final, men i år ville det sig inte. De polska vinnarna var mycket entusiastiska och glada
över vinsten och har lärt sig att det är mycket mer än ingenjörsmässiga frågor som påverkar framgång
på marknaden.
Young Engineers’ Seminar. Årets Young Engineers’ Seminar hos EU blev överbokat och 30 lyckliga
studenter från fem länder fick en grundlig genomgång av hur EU fungerar. Under tre dagar i början av
juli fick de besöka Bryssel och EUs institutioner, prata med politiker och andra som jobbar inom EU.
EURELs styrelse beslutade återigen att erbjuda både IMC och YES under 2016. Om du är studentmedlem i SER, eller studerar inom elektroområdet ska du absolut skicka in en ansöka!
Energiproduktion och lagring i framtiden. Arbetsgrupperna kring Energilagring och Cybersäkerhet
jobbar vidare och en rapport om Energilagring är på gång. Övergången till vind- och solkraft ställer nya
och annorlunda tekniska krav på samhällets förmåga att kunna lagra energi tills den behövs. Småskalig energiproduktion vänder också uppochned på de affärsmodeller som finns idag med centraliserad
elproduktion och distribution, i stället får vi räkna med mycket mera lokal elproduktion och inmatning
i elnäten av den energi som inte konsumeras lokalt. Det handlar om både nya tekniska lösningar och
affärsmodeller.
Slovenien ny EUREL-medlem. Vi har också fått en ny medlem i EUREL, SERs motsvarighet i Slovenien har blivit fullvärdig medlem.
Margaretha Eriksson
[email protected]
EUREL är en samarbetsorganisation för elektroingenjörsföreningar i Europa. EUREL bildades 1972 med SER som
en av de första föreningarna. Mera om EUREL och hur organisationen fungerar finns på http://www.eurel.org. SER har
varit mycket aktiv inom ramen för EURELs studentverksamhet genom seminarier och speciellt Young Engineers’ Seminar
samt International Management Cup, vilka arrangeras varje år.
5
Inbjudan till studiebesök på Parallelldatorcentrum
Parallelldatorcentrum (PDC) är ett nationellt centrum för användning av
högpresterande datorer så kallade superdatorer. KTH har investerat 170 miljoner kronor tillsammans med samarbetspartners för att införskaffa en ny dator.
Enligt rapporten Data Center Risk Index 2013 är Sverige det tredje bästa
landet i världen att placera datacenter i. Telekomjätten Ericsson har placerat
två av sina nya datacenter i Sigtuna och Linköping. En viktig anledning till att
lägga datacenter i Sverige är klimatet. Dels vår stora tillgång till vattenkraft som
ger miljövänlig el dels för att värmen från datorerna behöver kylas bort.
Vi får en introduktion till PDC och dess aktuella projekt av Gert Svensson,
biträdande föreståndare för superdatacentret vid KTH. Presentationen beskriver också hur energiåtervinning från datacentret kan göras lönsam för uppvärmning av lokaler. Vi kommer också att få en visning av datorhallen.
Bakgrundsinformation om forskningsprojekt som har använt PDC finns på
länken www.pdc.kth.se/research.
Datum: 22 oktober 2015
Tid: Kl 18:00-20:00
Plats: Parallelldatorcentrum (PDC),
Teknikringen 14, Stockholm
Information och anmälan på
www.ser.se!
Välkomna!
Staffan Skogby, SERstyrelsen
[email protected]
Vår nya marknadsassistent på SER presenterar sig
Jag heter Nikolina Sjöberg och är 24 år gammal. Jag är uppvuxen ute i Hässelby där jag bott större
delen av mitt liv, tills jag tog mitt pick och pack och flyttade hemifrån för första gången och då hamnade
på söder. Nu har jag dock slagit mig ned i Annedal i Bromma där jag trivs som fisken i vattnet.
Jag har precis gått in på mitt tredje och sista år på Södertörns högskola där jag läser programmet It,
medier och design. C-uppsats, praktik och examensarbete är det som väntar runt hörnet innan jag (förhoppningsvis) kan plocka ut min kandidatexamen.
Jag har ett genuint idrottsintresse där jag själv varit aktiv inom olika idrotter sedan
fem års ålder. Jag har nog i ärlighetens namn provat på det mesta, men det var
fotboll och innebandy som fångade mig mest och som jag fortsatte med under en
lång period av mitt liv. Innebandy spelar jag fortfarande på hög nivå, för tillfället i
Hammarbys damlag.
Jag tycker även om att åka snowboard och skidor och älskar att resa! Solar och
badar är någonting jag gärna gör när vädret tillåter och att åka utomlands på
solsemester är absolut ingenting jag tackar nej till.
Jag ser fram emot att börja mitt arbete vid sidan av studierna som marknadsassistent på SER, det känns som den ultimata rollen och platsen för mig!
Ni når mig på [email protected]
6
Studiebesök hos Micropos Medical
Micropos VD Tomas Gustafsson kunde hälsa ett femtontal åhörare till en intressant dragning om bolagets produkt för positionsbestämning vid cancerbestrålning. Vi fick se ännu ett exempel på hur smart
elektronik och programvara förändrar världen!
Micropos grundades 2003 vid Chalmers Innovation. Idén till bolagets produkt RayPilot® kommer
ursprungligen från ett internationellt team av fyra
läkare och professorer inom onkologi med många
års erfarenhet av strålbehandling.
Den certifierade produkten RayPilot® är ett
tillbehör till strålbehandlingsmaskiner för att öka
precisionen och effektiviteten vid strålbehandling
av cancer. För närvarande används produkten
vid behandling av prostatacancer som är den
vanligaste cancerformen i Sverige och näst efter
bröstcancer vanligast i västvärlden.
Vanligtvis börjar varje strålbehandlingstillfälle med
att röntgenbilder tas. Efter en bildanalys görs en förflyttning av behandlingsbordet för att placera patienten och därmed tumören så bra som möjligt i förhållande till strålen och därefter påbörjas behandlingen.
Vid dagens behandling görs normalt ingen positionskontroll av tumören under pågående strålning.
En vanlig risk är att organet, där tumören finns, rör på sig och att man därmed riskerar att koncentrera
en stor del av stråldosen på omkringliggande frisk vävnad istället för på cancertumören. Det är som att
behandla ett område stort som en mandarin med en bestrålning som motsvarar storleken på en apelsin
eller grapefrukt. Dvs risken är stor att frisk vävnad runt tumören bestrålas i onödan vilket kan få till följd
allt från oönskade biverkningar till minskad chans att bota patienten
En ökad precision innebär alltså att chansen att bota patienten ökar och risken för biverkningar minskar samtidigt som antalet behandlingstillfällen inom exempelvis prostatacancerbehandling kan komma
att minska från t.ex. 40 gånger till 5 gånger.
RayPilot® kan liknas vid ett ”GPS-system för kroppen” som vid varje strålningstillfälle exakt anger
tumörens position i förhållande till strålfältet. Med en högre precision förväntas patientsäkerheten kunna
förbättras genom att man fokuserar strålningen mer på den sjuka cancertumören och drar ner stråldosen på den kringliggande friska vävnaden.
Man har kunnat se verklig prostatarörelse på ca 1,5 cm som upptäckts med RayPilot®, en rörelse
som inte detekteras normalt vid dagens behandling. Vissa sjukhus har nu börjat inse vikten av organrörelse vid strålbehandling av cancertumörer.
Som ett exempel har Helsingfors Universitetssjukhus som börjat använda RayPilot® satt tillåten rörelse av prostata på 3 mm innan de stänger av strålen. Forskningsresultat visar att organrörelse är helt
slumpvisa så det är inte ens säkert att strålningen påbörjas på rätt ställe vid behandling utan ett positioneringssystem.
Det finns studier som visar att vid normal strålbehandling ökade mag- och tarmproblemen med ca
7
400 % av behandlingen medan en patientgrupp som fick strålbehandling med realtidslokalisering och
små marginaler runt tumören uppvisade att deras problem hade minskat med 9 % gentemot hur de
mådde förre behandlingen.
Om strålbehandling av prostatacancer
•
•
Vanligast har fotonbestrålning varit, dvs elektromagnetisk strålning med hög intensitet
Alternativet är protonbestrålning, dvs en partikelstråle
Skillnaden är att fotonstrålningen har störst intensitet strax innanför huden i det bestrålade området,
medan protonstrålens räckvidd kan varieras så att
högsta intensiteten (stråldosen) kommer inom ett
valfritt område i kroppen.
I Europa finns drygt 2 500 strålbehandlingsmaskiner
av typen linjäracceleratorer.
Vid Helsingfors Universitetssjukhus där RayPilot®
används sedan hösten 2014 behandlar man nu patienter vid fem tillfällen under en vecka mot normalt
40-talet tillfällen under åtta veckor. Dvs man kan
med denna utrustning få en kortare och smidigare behandling och får en ökad kapacitet för behandlingar på nära 8 gånger.
Tekniken
Systemet RayPilot® består av tre huvuddelar
•
•
•
Sändare
Mottagare
Programvara
Sändaren består av en probe med dimensionerna 3x17 mm som läggs in i tumören/
prostatavävnaden under lokalbedövning
med ett nålsystem. Proben är ansluten via en
ca 40 cm lång kabel till en fyrpolig 3,5 mm
hankontakt. Implantatet kan tas bort helt efter
behandlingsserien avslutats. I kontakten finns
också identifieringsdata om patienten.
Mottagarsystemet består av en ca 3 cm tjock platta ca 1 x 0,5 m som placeras på
befintligt behandlingsbord. Plattan är gjord i kolfiber som har låg dämpning för radiosignalerna och den är indelad i tre delar, en mittdel där bestrålningen sker samt på vardera
sidan två antenner som består av ett antal kopparspolar. Radiosignalen med frekvensen
125 kHz går från sändaren genom patientens kropp och området där tumören finns och
tas emot av antennerna i plattan. Därifrån matas informationen från sändare och mottagare in i programmet.
8
Programvaran tar emot signalerna från
mottagaren och sändaren och visar position
löpande. Positionsvärdena överförs 30 gånger
per sekund. I en nyare version mäter man också
dosmängden.
Den implanterbara sändaren tillverkas helt
externt och levereras sluttestad och dokumenterad. Mottagarsystemet tillverkas till största
delen av underleverantörer medan montering,
sluttest och kalibrering genomförs av Micropos
egen personal. Mjukvaran har utvecklats helt
av Micropos egen personal. Se även Micropos
webbsajt http://www.micropos.se
K E Olofsson
[email protected]
Sannolikhet till vardags
Hur stor är sannolikheten för att två barn i samma klass har födelsedag samtidigt? Man behöver
då titta på alla möjliga par av barn. Om antalet barn är n, så kan första barnet bilda par med övriga n-1
barn, andra barnet med n-2 barn, eftersom paret med första barnet redan är medräknat. Tredje barnet
kan bilda par med n-3 barn och så vidare tills vi kommer till näst sista barnet, som bara har ett barn att
bilda unikt par med. Summan av dessa par blir S = n(n-1)/2.
Sannolikheten för att ett par inte ska dela födelsedag är 364/365. För två par är sannolikheten för
att inget av paren ska ha gemensam födelsedag p = (364/365)2 och för att samtliga par inte ska dela
födelsedag blir då sannolikheten p = (364/365)S. För skottår blir denna sannolikhet marginellt större.
Sannolikheten för att minst två barn ska dela födelsedag blir då 1-p. Exempel:
10 barn: 11,6 %; 20 barn: 40,6 %; 23 barn: 50 %; 30 barn: 69,7 %; 35 barn: 80,4 %. Ju fler barn i
klassen ju större bli skillnaden mellan vanligt år och skottår, men det är först med mer än ca 25 barn,
som det märks i tredje decimalen. Eftersom fler barn föds på våren ökar sannolikheten för gemensam
födelsedag något och i statistiken över gemensamma födelsedagar kommer våren att vara något överrepresenterad.
För många år sedan sökte någon kvällstidning tips från allmänheten i något ouppklarat kriminalfall.
Tipsen fick vara anonyma, men för att tipsaren i efterhand skulle kunna bestyrka sin koppling till tipset,
uppmanades tipsaren att riva itu en bit papper, behålla en del och skicka in den andra delen till tipsmottagaren. Vilken sannolikhet kan man räkna med för att två iturivna pappersbitar hör ihop?
Om vi bortser från papperskvaliteter och räknar med en ”normalt” ituriven pappersbit, så blir det alltså
fråga om att bedöma hur väl de två bitarna passar ihop i sina rivbanor. Vi kan dela in pappersbiten i exempelvis mm-stora rutor. Rivbanan börjar i ena kanten av pappersbiten i någon ruta och fortsätter sedan
i någon av de tre närmast liggande rutorna. I första approximationen kan vi kanske sätta sannolikheten
9
för att banan fortsätter i någon av dessa tre rutor till 1/3 (mindre än eller lika med en vinkel på ca ±45°
avvikelse från huvudriktningen). Om rivbanans längd är n+1 mm, så blir sannolikheten för att två rivbanor sammanfaller p = (1/3)n. Exempel med några pappersbredder. 10 mm ger p=1,7•10-5; 20 mm ger
p=2,9•10-10, samt 50 mm ger p=1,4•10-24.
Verkligheten är nu inte fullt så enkel. Rivbanan kan avvika med större vinklar än ±45° och sannolikhetsfördelningen över nästa rad kanske snarare följer en normalfördelningskurva än en linjär, men påverkas möjligen också av papperets struktur och fiberriktning. Upplösningen i utvärderingen behöver vara
större, men hänsyn måste också tas till osäkerheter i kartläggningen av rivbanan, som sannolikt påkallar
en längre rivbana som ökar trovärdigheten.
Hur stor är sannolikheten för att två personer som möts
på stan ska känna varandra sen tidigare? En bedömning
av detta kräver definition av en del förutsättningar. Exempel: En central plats som många besöker, kanske med en
halvtimme i veckan och företrädesvis under dagtid. Om
antalet bekanta är n, kan man uppskatta sannolikheten
för att stöta på minst en bekant på stan till s=1-p, där p =
[(7x8 – 0,5)/(7x8)]n. Med n=10 blir s≈9 % eller en gång
vid var tolvte besök på stan. Hur stor är sannolikheten
för att detta ska inträffa två gånger under en och samma
vecka? Svaret är 0,7 % eller en gång vart elfte år. Det går
som väntat knappast att räkna ut sådana här sannolikheter
mer exakt, om förutsättningarna är mer verklighetsnära. Till
detta kommer psykologiska och andra faktorer, som kan
avgöra om vi uppfattar ett möte eller ej.
Einar Lindahl
Red: Hängde du med? Ställ dina frågor och
funderingar till Einar på [email protected]
Medlemsservice c/o Föreningshuset • Virkesvägen 26 • 120 30 Stockholm • tel. 08-556 061 42 (8.30–12.00) • [email protected]
Ansvarig utgivare Rickard Klinkert
Kansli [email protected]
Redaktion [email protected]