Tebladet nr 2 2011 - Region Örebro län

Nr 2 2011 årgång 30
Innehåll
Inledare 2
Psykiatrin söker etikdebatt
Kan en anställd inom psykiatrin vägra att följa med en
patient på ett politiskt möte? Är det lämpligt att vara
vän med en patient på Facebook?
Det är två frågor som psykiatrins etikråd ställt på
intranätet. Varje månad kommer en ny fråga. Tanken
är att frågorna ska stimulera till debatt och öka med-
Utblick 3
Tårtan 3
Nyheter 4-5
Bildreportage Mitten
Personal 10-11
Kåseri 15
personal
Posttidning B
Tebladet.
vetenheten runt de etiska dilemman som kan uppstå i
vården.
– Men även om etikfrågorna hålls levande och diskuteras, så är den anställde oftast väldigt ensam i sitt beslut,
säger forskaren Veikko Pelto-Piri.
SIDORNA 6-7
Apropå 16
”Samverkan är
den viktigaste
nyckeln för att
korta väntetiderna”
INLEDARE SIDAN 2
Nyheter
Högt förtroende
för vården
Länsborna har högt förtroende
för vården i Örebro läns landsting. Det visar de senaste siffrorna från Vårdbarometern.
SIDAN 4
Ängen – ett
nytänkande
Ängens vårdcentral i Örebro öppnar den 18 maj. All personal är
rekryterade och i mitten av mars
kan patienterna börja lista sig.
SIDAN 5
Patientsäkerheten
ska bli bättre
Arbetet med att höja säkerheten
för patienterna i vården har hög
prioritet. Därför ska det bli klarare rutiner i arbetet och ett skyddsnät ska finnas för medarbetarna.
SIDAN 12
Kåseriet
Pensionärsrabatt
– behövs det?
Kikkis kåseri handlar om det
orange kuvertet som nyligen
damp ner i brevlådan. När blir
man egentligen gammal och
kommer man att gå och granska
priserna när man är pensionär?
SIDAN 15
Friskt
vårdat
mycket
vunnet
Landstinget tar hand om personer vars hälsa behöver tas hand
om. Men tar landstingets anställda hand om sin egen hälsa?
Mittuppslaget handlar om din
hälsa och om hur landstinget
stödjer dig att ta hand om den.
Bland annat presenteras olika
aktiviteter på sjukhusen och tips
på en hälsosam och bra frukost.
Landstinget erbjuder sina
anställda friskvård. Det kan vara
mycket, till exempel stavgång,
styrketräning och massage.
Friskvård kan tas ut i form av
ett ekonomiskt bidrag eller som
vissa förvaltningar erbjuder, en
timmes träning i veckan.
REPORTAGE MITTEN
Full fart i Lindesberg. Tebladet har besökt ett cirkelträningspass på Lindesbergs lasarett. Cirkelträning är en intensiv
träningsform där du får arbeta med många olika muskelgrupper i flera intensiva perioder.
... och Tebladstårtan går till ”Heromastödet” SIDAN 3
Tebladet 2/11
2
Redaktionen
Välkommen till Tebladet
Som sig bör är det mycket personalfrågor i detta personalnummer av Tebladet. Ett stort ämne är etiska dilemman. Hur ska
man exempelvis som vårdanställd hantera vänförfrågningar från
patienter på Facebook?
Friskvård i anslutning till jobbet, rättigheter och skyldigheter i
ett nytt lokalt samverkansavtal, nya arbetsätt på nya vårdcentralen Ängen och Heroma är fler personalnära ämnen.
Sist men inte minst, artikeln om Vårdbarometern som visar att
allmänhetens förtroende för vården ökar. Det känns som trevlig
läsning för alla anställda i vården.
Varsågod - tidningen är din!
Tebladet.
Ann-Marie
Wentzel
ansv. utgivare
019-602 73 55
E-post:
[email protected]
orebroll.se
Weine Ahlstrand
redaktör
019-602 73 57
E-post:
[email protected]
orebroll.se
är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning.
Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som
finns för press, radio och TV.
Tebladets utgivning och manusstopp 2011 (preiminär.):
(P - personaltidning, L - länstidning)
Anders Skoglund
redaktör
019-602 75 47
E-post:
[email protected]
orebroll.se
Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro,
Fax: 019/10 79 35 E-post: [email protected]
Annonsera i Tebladet! Tebladets upplaga är ca 13 000 ex. Med en
annons når du också många läsare utanför landstingsområdet. Pris
per spaltmm: 7:50 kr Helsida: 13 000 kr Halvsida: 6 500 kr
Nr 3 21 april (7 april) L
Nr 4 9 maj (28 april) P
Nr 5 1 juni (19 maj) L
Nr 6 14 juni (2 juni) P
Nr 7 6 sept (24 aug) P
Nr 8 13 okt (30 sept) L
Nr 9 31 okt (20 okt) P
Nr 10 1 dec (17 nov) L
Nr 11 13 dec (1 dec) P
Tryck: VF-tryck.
Inledare
Vårdbarometern är i många delar glädjande läsning
N
marie-louise
forsberg-fransson
landstingsstyrelsens
ordförande
yligen presenterades den nationella befolkningsundersökningen Vårdbarometern. Den visar
att allmänhetens förtroende för
hälso- och sjukvården ökar i
hela landet. Det är i många delar en glädjande
läsning för alla som verkar inom vårdsektorn.
Extra glädjande är det för oss inom Örebro
läns landsting eftersom det samlande förtroendet för vården i vårt län är högre än riksgenomsnittet. Bland de 1 000 personer som
tillfrågats i Örebro län har över 70 procent
mycket stort eller ganska stort förtroende för
vården, och över 80 procent anser att de har
tillgång till den sjukvård de behöver.
Men i mätningen kan vi också se att sex procent av invånarna har ett uttalat litet förtroende
för sjukvården. Så vi kan inte slå oss till ro och
tro att allt är bra. Fortfarande finns en hel del
förbättringsarbeten att göra.
Framför allt är det sjukhusvården som åtnjuter stort förtroende hos länsborna. Här intar
vårt landsting en topplacering i landet. Det
finns säkert många förklaringar till förtroendet. Hög kompetens, bra bemötande och vanligt hårt arbete är några. Framför allt tror jag
att det växande samarbetet mellan sjukhusen
börjar ge utslag.
I det här sammanhanget är det intressant att
notera att länets invånare i allmänhet är positiva till att sjukhusen specialiserar sig, att vissa
operationer eller behandlingar görs på ett sjukhus, och andra ingrepp på ett annat. Länsborna
ser positivt
på detta även
Det finns
om det ibland
skulle innesäkert många
bära längre
förklaringar till
resor.
Vårdbaroförtroendet.
metern
visar
Hög kompetens,
också att
bra bemötande
länsbornas
förtroende för
och hårt arbete
vårdcentralerär några
na är lägre än
för sjukhusen,
men att förtroendet ökar
även här. Utvecklingsarbetet som pågår ute på
varje vårdcentral med telefontillgängligheten
och mycket annat börjar ge resultat. Dessutom
har primärvården fått rejäla resursförstärkningar i de senaste budgetarna.
Men fortfarande anser många länsbor att
väntetiderna är för långa, både till sjukhusvården och till vårdcentralerna. Så trots att många
insatser gjorts för att öka tillgängligheten, så
återstår mycket. Jag tror att ytterligare mer
samverkan är den viktigaste nyckeln för att
korta väntetiderna till vården: Samverkan
mellan USÖ, Lindesbergs lasarett och Karlskoga lasarett, samverkan mellan sjukhusen,
primärvården och kommunerna, samverkan
med idrottsrörelsen inom det hälsofrämjande
och sjukdomsförebyggande arbetet, samverkan
med andra landsting... Listan kan göras lång.
Mycket har som sagt redan gjorts för att
öka samverkan runt patienterna, och mer är
på gång. Ett sådant exempel är arbetet med att
få en gemensam syn och ett samlat grepp på
akutsjukvården i länet. Det behövs för att vi
ska kunna öka tillgängligheten och patientsäkerheten, inte minst för våra äldre patienter.
Samverkan är också det som gäller för den
allt hetare regionfrågan, en fråga som i allra
högst grad kommer att påverka landstinget
och hälso- och sjukvården. Vi vill se en region
bestående av Örebro län, Västmanland, Södermanland och gärna Värmland. Tillsammans
kan vi bilda en svealandsregion som får tillräckligt med resurser och blir tillräckligt stark
för att möta framtidens utmaningar, inte minst
inom hälso- och sjukvården, där det redan
finns ett väl utvecklat samarbete.
Koll på landstinget
Landstingets chefer erbjuds utbildningen ”Den kommunikativa chefen”. Är landstingets chefer dåliga på att kommunicera?
Lisa Dahlpil,
Socialdemokraterna:
Svante Gyrulf,
Moderaterna:
Erik Johansson,
Folkpartiet:
Jihad Menhem,
Vänsterpartiet:
Ewa Sundkvist,
Kristdemokraterna:
Torbjörn Ahlin,
Centerpartiet:
Catrin Steen,
Miljöpartiet:
– Nej!
– Kommunikation
kan alltid förbättras,
oavsett kommunikativ
förmåga och anställningsform. Chefer har
ett större ansvar för att
samtalet med medarbetarna ska fungera.
Därför är det viktigt att
chefer får möjlighet att
öka sina kommunikativa färdigheter.
– Det är bl a chefens
ansvar att ta tag i de
”svåra samtalen”,
och att man då fått
möjlighet att förbättra
sin kommunikativa förmåga är oerhört viktigt
för att dessa samtal ska
bli så bra som möjligt.
– Det varierar från chef
till chef, precis som
inom annan verksamhet.
– Då god förmåga
att kommunicera blir
allt viktigare som en
del i ett gott ledarskap
är det viktigt att arbetsgivaren tar sitt ansvar
och erbjuder
utbildning. Onödiga
missförstånd kan lättare undvikas om
kommunikationen är
rak och tydlig. Det är
tråkigt om stämningen
på en arbetsplats
påverkas negativt för
att någon missförstått
ett budskap.
– Nej! Att erbjudas en
utbildning i kommunikation innebär inte att man
är dålig i att kommunicera.
Kommunikationsvetenskap (bland annat förmågan att kommunicera,
informera och debattera)
är en viktig kunskap för
alla som arbetar med
människor, och i högsta
grad för dem som ska
förmedla ett budskap till
andra på ett sätt som inte
kan missuppfattas. Det är
lika viktigt för dem som
ska kunna lyssna. Kommunikation är ju dubbelriktad.
– Folkpartiet glädjer sig
åt att våra chefer erbjuds
kompetensutveckling, och
ser gärna att fler av våra
yrkeskategorier erbjuds
liknande kompetenshöjningar.
– Nej, det tror jag
inte. Landstingets
chefer arbetar utifrån
landstingets vision och
värdegrund och skapar
förtroende genom att
ha en bra kommunikation med både medarbetare och politiker. De
strävar också efter att
vara lyhörda, öppna,
samspelta och engagerade i en utveckling för
människors bästa.
– För att behålla
kommunikation och
dialog som en central
roll i ledarskapet är det
viktigt att landstingets
chefer erbjuds utbildningen.
– När blir man fullärd i
kommunikation?
– Att kommunicera
lättförståligt och enkelt
är svårt och färdigheterna behöver ständigt
uppgraderas och förkovras.
– Dessutom lever vi
i en tid då sätten att
kommunicera ständigt förändras och
utvecklas. Att chefer
är duktiga på att kommunicera är viktigt för
hela landstingets verksamhet.
– Kommunikation som
en tvåvägsprocess.
Denna förmåga är människans allra viktigaste
kompetens och den
har i alla tider varit en
nödvändighet. Kommunikationsförmågan är ett
vitalt verktyg för trygga,
tydliga och trovärdiga
ledare. Denna förmåga
är inte medfödd.
– Jag vill undvika att
peka ut landstingets
chefer kollektivt. Givetvis
finns en och annan som
skulle kunna bli bättre,
men det finns också
experter på området.
– Nej.
– Som chef behöver
man hela tiden stimuleras och få nya idéer för
att utveckla sig själv och
sin kompetens.
– Kompetensutveckling är viktigt för
att kunna vara en bra
utvecklande ledare som
kan samtala med sina
medarbetare och tillsammans driva verksamheten framåt.
Jonas Millard,
Sverigedemokraterna:
– Att landstingets
chefer generellt skulle
brista i kommunikationen med andra
anställda är inte något
jag upplevt. Däremot finns det säkert
enstaka exempel där
kommunikationen är
undermålig.
– Samtidigt är det
min övertygelse att
alla människor kan bli
bättre och även om en
enskild utbildning inte
kommer att åtgärda
alla kommunikationsproblem är den en bra
början.
Tebladet 2/11
3
Utblick
TÅRTAN
Många högaktuella
frågor just nu
L
andstinget är nu inne i en mycket spännande period. Flera stora frågor kommer
att påverka oss, både som anställda och
som organisation. Läkarutbildningen,
regionfrågan, ny kollektivtrafikslagstiftning och ny samverkansmodell för kulturen är bara
några av dem.
Inom hälso- och sjukvården kommer fokus
fortsatt att sättas på patientsäkerhet, tillgänglighet
och samverkan. Det är inga nya frågor, men de är
mer aktuella än någonsin. Den nya patientsäkerhetslagen från 1 januari i år betonar vårt ansvar att
bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vi
arbetar nu med ett ledningssystem för patientsäkerhet, som ska göra det tydligt för medarbetare och
chefer vad som styr vårt arbete.
– Tack för all uppskattning. Therese Lennartsson på medicinkliniken, USÖ, fick Tebladstårtan.
Foto: Weine Ahlstrand
Therese är allas ”Heromastöd”
Månadens Tebladstårta går till Therese
Lennartsson, assistent på medicinkliniken, Universitetssjukhuset Örebro.
Hennes insatser i
och med införandet
av Heroma är något
som uppskattas av
alla på kliniken.
neringen:
”Vi chefer ställer krav,
medarbetarna ställer krav.
Therese tar sig an alla frågor
och problem med entusiasm
och stor vetgirighet. Hon har
på ett lysande sätt visat att
allt går. Därför vill vi att
Therese ska få Tebladstårtan”.
Heroma är ju det nya löneoch personaladministrativa
system som införts över hela
landstinget.
– I och med Heromas införande behövde vi någon som
ville utbildada sig och bli klinikens support. Therese var
snabb med att visa att hon var
villig att ge sig i kast med uppgifterna. Och det är vi många
som är tacksamma för, förklarar klinikens enhetschef
Kerstin Hultgren.
Det var hon som nominerade Therese med stöd av
många på kliniken. Så här
stod det bland annat i nomi-
Therese Lennartsson överraskades med tårtan vid en
morgonfika. Det blev jubel
och applåder för en rörd Therese.
– Jag anade ingentig. Jag
är chockad och jätteglad på
samma gång. Jag darrar i
hela kroppen, så jag måste
ställa ifrån mig tårtan en
stund.
Men Therese Lennartsson samlade sig snabbt och
berättade om sitt jobb.
– Jag kom till medicinkliniken i mars 2000. Sedan en
tid tillbaka är det Heroma
som tar den mesta av arbets-
– Du är ett
stort stöd för
oss alla.
Det menar
enhetschef
Kerstin Hultgren och ger
Therese Lennartsson en
kram.
Blev darrig
tiden. Det är många frågor
som kommer upp, om schemaläggning, hur man lägger
in olika saker i systemet.
– Jag gillar att serva andra,
så jag älskat mitt jobb. Det
finns inget bättre.
– När man dessutom
får uppskattning med en
Tebladstårta så är det bara
fantastiskt.
Heroma är bra
Medicinkliniken är USÖ:s
största klinik med 350
anställda. Så det finns myck-
Övriga nominerade
Renee Lindberg och Mona
Kjällström, samordnare på
avd 29, kirurgen, USÖ, av
medarbetare genom Karin
Franzén, Maria Connerdal,
MTA Karlskoga, av Monica
och Berit på Pilgårdens vårdcentral, städerskan Marina
Gimmå, av personalen på
närpsykiatrimottagningen i
Karlskoga, sjuksköterskan
Annelie Hedman, affektiva
mottagningen, av Ebba Forsbäck, personalen på ögonoperation, USÖ, av Helene
Roth, undersköterskan
Inger Gustavsson, barnmottagningen, USÖ, av Agneta
Freriksson, personalparkeringsansvariga på USÖ, av
Ulla Thore, Margareta och
Helena, LoVS kost, kök och
förådsbeställningar, av Inger
Jansson, landstingets ITsupport, av Marianne Hiller,
klinikchef Lars-Owe Wilsson, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen
på Karlskoga lasarett, av
Birgitta Edström, Eva Nilsson,
Hällefors vårdcentral, av
Daniel Frisk.
et att reda ut.
– Absolut. Men Heroma
är egentligen ett helt perfekt
system för vår verksamhet.
Problemen och kritiken som
finns nu beror främst på att
införandet gått för snabbt.
Det kommer att bli väldigt
bra så småningom, säger
Therese Lennartsson.
Weine Ahlstrand
Nästa tårta?
Tebladstårtan delas ut till en
landstingsanställd som gjort
eller gör något som är värt
att uppmärksamma eller
ta efter. Har du förslag på
någon lämplig mottagare
av Tebladstårtan? Skicka in
motiveringen till Tebladet
via, brev, internpost, fax,
mejl eller direkt från landstingets webb före 5 maj.
Använd gärna talongen på
sidan 15.
Tänk på att motiveringen är
viktig för juryns val.
Samverkan är nästa stora fråga. Det är inget mål
i sig, men ofta en förutsättning för att nå andra mål
som vi sätter upp i vår organisation. Verksamheterna har till exempel ett gemensamt ansvar för att
ge den bästa möjliga vården, ur alla aspekter, till
länets patienter.
Tillsammans med kommunerna och andra aktörer har vi ett gemensamt ansvar för att ge vård,
omsorg, stöd och trygghet till både äldre och yngre. Ökad samverkan mellan landstingets förvaltningar och med länets kommuner tror jag kan vara
en nyckelfaktor för att förbättra såväl tillgänglighet
som kvalitet.
Att arbeta för en säkrare vård med färre kvalitetsbrister är också en avgörande framgångsfaktor
för oss för att klara framtidens utmaningar. Det
främsta motivet är förstås att minska det mänskliga lidandet, men det finns också ett tydligt
ekonomiskt motiv i en effektivare användning av
landstingets och samhällets samlade resurser. I
patientsäkerhetsarbetet har alla anställda en mycket
viktig roll. Ingen kedja är starkare än sin svagaste
länk. Jag är övertygad om att vi kan förbättra oss
ytterligare, även om vi inom vissa områden sköter
oss riktigt bra redan idag.
Regionkommunfrågan är nu högaktuell. En statlig utredning pågår om den framtida länsindelningen. Parallellt med detta förs också en diskussion
mellan landstingen och andra aktörer om landstingens framtida uppgifter och gränser.
Regionkommunfrågan
kan sägas vara landstingens största fråga sedan
landstingen en gång
bildades för snart
150 år sedan. Då
bildades de för att
bland annat ansvara för hälso- och
sjukvården och
länets utveckling.
Det är också dessa
frågor som är mest
aktuella i dag.
Vi har en spännande tid framför
oss!
PÅ GÅNG
23 mars Nämnden för psykiatri,
habilitering och hjälpmedel
sammanträder.
23 mars Nämnden för somatisk
specialistvård.
23 mars Nämnden för trafik,
miljö och service.
29 mars Nämnden för folkhälsa.
5-6 april Läkardagarna i Örebro, om infektioner och infektionsbehandling i klinisk vardag.
Wilandersalen, USÖ.
30 mars Nämnden för primärvård och folktandvård.
13 april Landstingsstyrelsen
sammanträder.
29-30 mars Nämnden för tillväxt, kultur och bildning.
14 april Landstingets miljödag i
Wilandersalen på USÖ.
21 april Länstidningen Tebladet
kommer i brevlådan.
Rickard Simonsson
tf landstingsdirektör
Örebro läns landsting
4
Tebladet 2/11
Nyheter.
NYHETER I KORTHET
Landstingets it-processer utreds...
Det pågår en utredning om hur landstingets it-frågor hanteras,
och ska hanteras i framtiden.
Bakgrunden är den kritik som framkommit efter de organisationsförändringana på it-området för lite mer än ett år
sedan. Då centraliserades mycket av it-frågorna till servcieförvaltningen LoVS. Samtidigt avvecklades mycket av
it-kompetensen vid förvaltningsledningarna och landstingets
ledningskansli. Kritiken gäller bland annat att det brister i den
strategiska styrningen av prioriteringar och att det ibland saknas ett verksamhetsperspektiv när nya it-stöd införs.
Utredaren seniorkonsult Hans Crona ska ge förslag på hur
organisationen, den strategiska styrningen och ledningen kan bli
bättre. I utredningen ingår också att lämna förslag på hur beslut
bör fattas när det gäller de strategiska it-medlen. Särskild vikt
ska läggas på kopplingen mellan it-processeserna och övriga
ledningsprocesser inom landstinget. ”Kopplingen blir särskilt
tydlig, då ett flertal nationella projekt inom eHälsa pågår, där
vårt landsting deltar i den centrala finansieringen och därmed
blir mottagare av införandeprojekt på hemmaplan”, heter det i
utredningsuppdraget.
Hans Crona ska lämna en rapport senast 31 mars.
...liksom den samlade akutsjukvården
Landstingets revisorer har
granskat akutsjukvården
inom Örebro läns landsting.
”Det saknas en gemensam
syn och ett samlat grepp om
akutsjukvården, inklusive
samverkan mellan olika
vårdnivåer och bemanning.
Det krävs ett landstingsgemensamt helhetsperspektiv”,
menar revisorerna i sin rapport.
Landstingsstyrelsen har
yttrat sig över utredningen och betonar att mycket gjorts för
att förbättra akutflödet under senare år, bland annat snabblinjer
för vissa patientgrupper, satsning på en barnakut, införande av
triage med mera. Men styrelsen säger samtidigt att man ändå
har ungefär samma bild av akutmottagandet som revisorerna.
Därför startas en utredning av akutsjukvården i länet. Syftet är
att kartlägga och samordna pågående insatser inom länets akutsjukvård. Utredningen ska också ge förslag till hur akutflödet
kan styras och effektiviseras.
Utredare är seniorkonsult Hans Crona. Arbetet ska bedrivas i
nära samarbete med de tre akutmottagningarna, primärvården
och länets kommuner. Den 15 september ska Hans Cronas slutrapport vara klar.
Fler dietister och mer hemrehabilitering
Landstingsstyrelsen har anvisat 2,4 miljoner kronor till fem
dietisttjänster i primärvården. Dietisternas huvudinriktning ska
vara att arbeta med diabetiker.
Lika mycket pengar satsas också för att inrätta fler sjukgymnasttjänster för neurologisk hemrehabilitering i primärvården.
500 000 kronor satsas på utökning av sjukskötersketjänster
vid Universitetssjukhuset Örebros medicin- respektive barnoch ungdomsklinik för att ge möjlighet till ökad behandling
med insulinpump av diabetiker.
150 000 kronor satsas på att ge pedagogisk utbildning till diabetessjuksköterskor.
Satsningarna är en följd av landstingets tidigare budgetbeslut
om att implementera nya nationella riktlinjer inom områdena
stroke, diabetes och demens.
Örebro läns landsting deltar
i nationell strokekampanj
Örebro läns landsting deltar i en nationell kampanj om stroke.
En förutsättning för deltagandet är dock att alla landsting deltar. Landstingets kostnader blir sammanlagt cirka 1,5 miljoner
kronor under en treårsperiod.
Kampanjen i landet samordnas under ledning av Västra
Götalandsregionen och kan starta våren 2011 med aktiviteter
som sträcker sig fram till år 2013.
Syftet med kampanjen är att informera allmänheten om akuta
symptom på stroke, och om vikten av att söka vård i tid så att
överlevnaden vid stroke förbättras.
Länsbornas förtroende
för vården ökar
71 procent av länsborna
har ”mycket” eller ”ganska stort” förtroende för
hälso- och sjukvården i
Örebro län, i jämförelse
med 65 procent i riket.
82 procent av länsborna
anser att de har tillgång
till den sjukvård de behöver, vilket är detsamma
som riksgenomsnittet.
Det är några resultat från den nationella befolkningsundersökningen
Vårdbarometern 2010, som genomförts av Sveriges Kommuner och
Landsting under tio år. Undersökningen 2010 omfattar totalt 20 000
personer, varav 1 000 i Örebro län.
Bra sjukhusvård
Förtroendet för vården på sjukhus
är högt i Örebro läns landsting. 78
procent av länsborna har stort förtroende för vården vid sjukhus. Det
är högst andel i landet tillsammans
med Västerbotten och Kalmar län.
Riksgenomsnittet är 71 procent.
Förtroendet för vårdcentralerna
är inte lika högt som för sjukhusen,
förtroendet ökar dock. 58 procent av
Örebro läns invånare har förtroende
för vården vid vårdcentral, vilket är
en ökning med fem procent sedan
förra mätningen, men under rikets
genomsnitt på 62 procent.
Diagrammet visar svaret på frågan: Hur stort eller litet förtroende har du
för hälso- och sjukvården i ditt landsting/region?
endet för vårdcentralerna ökar. Det
är ett kvitto på att vårdcentralernas arbete med att förbättra bland
annat telefontillgängligheten har
gett resultat.
– Vi satsar nu också över 50
miljoner kronor i årets budget för
att stärka primärvården ytterligare,
med en vision om att länets vårdcentraler ska bli bäst i Sverige.
– Tillgängligheten är ett område
som måste bli bättre, och vi lägger
För långa väntetider

Många som besvarat Vårdbarometerns frågor anser att väntetiderna till
vården är rimliga. Ungefär 15 procent anser dock att väntetiderna till
vårdcentral är orimligt långa. Nästan
dubbelt så många anser att väntetiderna till sjukhus är orimligt långa.
– Länsborna har ett högt förtroende för vården i Örebro läns landsting, särskilt vården på sjukhusen
och det är förstås mycket glädjande, säger landstingsstyrelsens
ordförande Marie-Louise Forsberg
Fransson (S).
– Det är också positivt att förtro-
Vårdbarometern är en undersökning som speglar den vuxna
befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på
svensk hälso- och sjukvård.
Fakta
Den genomförs sedan 2001 årligen i alla landsting och regioner
förutom Gotlands kommun.
Undersökningen som genomfördes under hösten/vintern 2010 var
förändrad till form och innehåll
i jämförelse med tidigare undersökningar. Vårdbarometern 2010
betraktas därför som en pilotundersökning.
också här extra pengar i budgeten.
Vårdbarometern visar också att
de flesta länsbor är positiva till frågor om sina levnadsvanor. Nära tre
av fyra anser att det är positivt om
läkare eller annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor, till exempel
kost, rökning, alkohol och motion
vid ett vårdbesök.
Åtta av tio länsbor är beredda
att avstå antibiotika när det är möjligt, även om man riskerar några
extra sjukdagar. Målet är att minska
behandling med antibiotika, eftersom risken annars ökar för att bakterier utvecklar resistens.
Specialisera sjukhusen?
Befolkningen i Örebro län, tillsammans med befolkningen i Kalmar
län är mest positiva i landet (84
procent) till att sjukvården försöker
specialisera olika sjukhus. Tanken
är att om vissa operationer bara
görs på vissa sjukhus så blir kvaliteten bättre. Länsborna är positiva till
detta, även om det skulle innebära
längre resor.
Mer rehabiliteringsinsatser under 2011?
Förra året fick Örebro läns
landsting 21,2 miljoner kronor ur
den statliga rehabiliteringsgarantin.
Det var 74 procent av den möjliga summan. Räknat i gjorda rehabiliterings- eller behandlingsinsatser i förhållande till antalet länsbor
hamnar Örebro läns landsting något
sämre än medellandstinget.
Nu har staten och Sveriges Kommuner och Landsting tecknat avtal
om en rehabiliteringsgaranti för
2011. Överenskommelsen innebär
att landstingen har möjlighet att
ta del av 960 miljoner kronor. För
Örebro läns landsting innebär det
närmare 29 miljoner kronor.
Garantin ska förbättra rehabiliteringsinsatserna till patienter som
har långvarig diffus smärta och/
eller lättare till medelsvår ångest,
depression eller stress. Dessa pro-
blem står för mer än två tredjedelar
av alla sjukskrivningsfall.
Tillgången till kognitiv beteendeterapi, KBT, eller multimodal
rehabilitering, MMR (sammansatta
åtgärder genomförda av flera professioner), är det som styr fördelningen av den statliga ersättningen
till respektive landsting.
Under 2010 gjordes 189 MMRbehandlingar och 941 KBT-behandlingar inom Örebro läns landsting.
För att få ut det maximala beloppet ur rehabiliteringsgarantin 2011
krävs att det görs fler behandlingar
än tidigare år.
Karolina Stridh är sjukgymnast
och projektledare i arbetet med
rehabiliteringsgarantin:
– Det finns goda förhoppningar
om att vi ska kunna erbjuda länets
patienter fler behandlingar under
2011, och därmed också få mer
ersättning ur garantin än tidigare år.
Fler team byggs upp
– Vi arbetar nu med att bygga upp
fler multimodala behandlingsteam
inom varje länsdel i primärvården.
Multimodal rehabilitering ges även
inom den rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro.
– Det pågår också kompletterande KBT-utbildningar, steg 1. Vi
undersöker även möjligheterna att
införa internetbaserad KBT.
– Samtidigt får vi inte glömma
att vi hela tiden ger massor av
andra rehabiliteringsinsatser till
våra patienter, insatser som inte
ger extra statliga pengar till landstinget, säger Karolina Stridh.
Tebladet 2/11
Nyheter.
5
Britta Delhag, barnmorska, tillsammans med Michael Holmér, läkare och medicinskt ansvarig på Ängens vårdcentral, vid vårdcentralens framsida. Den 18 maj tar vårdcentralen emot sina första
patienter, och det går att lista sig på Ängens vårdcentral från och med 18 mars. Vårdcentralen ligger på Landbotorpsallén i området Ladugårdsängen, i Örebro.
Ängen öppnar för nytänkande
Alla anställningar är
gjorda. Lokalerna står
klara i månadsskiftet.
Ängen är redo att ta
emot patienterna och
den 18 maj öppnas portarna på Landbotorpsallén. Men vad händer
fram till dess och vad är
unikt med Ängen?
När Tebladet besökte Ängens vårdcentral i Ladugårdsängen, Örebro,
med Carine Norström, verksamhetschef på vårdcentral, var det
en månad kvar tills allting ska stå
klart.
– Det känns spännande att få se
hur det ser ut, kommenterar Carine
Norström, som inte hade sett vårdcentralen på några månader.
Söker nytt arbetssätt
Det pratas mycket om att Ängen
bland annat ska ha ett nytt tankesätt
och nya rutiner.
– Vi har rekryterat personal som
har en enorm erfarenhet och som
har ett driv och kreativitet, i syfte
att hitta nya arbetssätt. Vi har inget
som ”sitter i väggarna”, vilket ger
oss en enorm möjlighet att sätta
patienten i fokus, och hitta arbetssätt därefter. Att inte leta efter nya
arbetssätt vore dumdristigt.
Nyttja kompetensen
Det råder brist på specialister inom
allmänmedicin i landet, och Örebro
läns landsting är inget undantag.
– Jag är övertygad om att personalen alltid gör ett bra jobb på
sin avdelning, men jag vill utmana
personalen mer. Kan till exempel
biomedicinska analytiker arbeta
utanför laboratoriet och vad kan
de då göra? Jag vill utmana personalens kompetens och nyttja den
till fullo. Om kompetensen runt
patienten nyttjas utifrån patientens
behov, och inte utifrån verksamhetens delar, kommer patienten att
uppleva ett bättre omhändertagande
och personalen en bättre teamkänsla, säger Carine Norström.
Två av dem som kommer att jobba på Ängens vårdcentral är Britta
Delhag, barnmorska, och Michael
Holmér, medicinskt ansvarig på
Ängens vårdcentral.
Tänka från scratch
– Det känns spännande att få vara
med från början då det är en unik
möjlighet att få bygga upp allt från
grunden, säger Britta Delhag. Det
finns ingen gammal kultur i verk-

Fakta
Datum
 17 mars hålls ett informationsmöte riktat till boende i närområdet runt Ängen i Örebro.
 Från och med 18 mars finns det
möjlighet att lista sig på Ängen.
 1 april ska lokalerna stå klara
och personalen ska börjar ”droppa in”.
 18 maj öppnar vårdcentralen.
att jobba deltid på vårdcentralen.
Ängens vårdcentral planerar också
för att inrätta två ST-forskningstjänster.
– Vi behöver utöka antalet STläkare i allmänmedicin för att på
sikt öka läkartätheten i primärvården, säger Carine Norström. Vi vill
locka fler att söka ST i allmänmedicin och att inrätta två forskarST-tjänster kan vara ett bra sätt att
attrahera fler.
Samarbete med kommunen
Forskning skapar kompetens
Ängen är ett samarbete mellan Örebro läns landsting och Örebro kommun. Det gemensamma uppdraget
är att samverka i såväl verksamheter, som minnesmottagning och
familjecentral, som lokaler såsom
konferensutrymmen och fikarum.
På Ängen kommer det också att
finnas boenden och verksamhet
för äldre, sjukgymnastik, bas för
hemtjänsten samt gruppbostad för
funktionshindrade. När Ängen är
fullt bemannad av både kommun
och landsting kommer det att vara
runt 250 personer som jobbar på
Ängen, eller har Ängen som bas.
Carine Norström och Tebladet
konstaterade att lokalerna vid Ängen är fräscha, och att det inte är
en traditionell vårdcentral som ska
öppna, varken till utseendet eller till
innehållet.
Ängens vårdcentral har även gjort
plats för forskning. Peter Engfeldt,
forskningschef på AFC, allmänmedicinskt forskningscenter, kommer
Anders skoglund
Carine Norström, verksamhetschef på Ängens vårdcentral, välkomnar Tebladet till den nybyggda vårdcentralen. Ängen kommer att ha 22 anställda när
verksamheten startar den 18 maj. När vårdcentralen har maxantalet listade
kommer det att bli 30 till 35 anställda på Ängens vårdcentral.
samheten. Alla är nya så vi får
bygga upp vår egna kultur och ta
fram vårt egna arbetssätt. Vi får helt
enkelt tänka från scratch.
– Det är en perfekt situation för
att hitta bra arbetssätt med patienten i fokus, fyller Michael Holmér
i. Alla på vårdcentralen kommer att
arbeta för att nyttja ens kompetens
till fullo, rätt person på rätt uppgift.
För att underlätta för våra kollegor
ska vi alla söka efter nya arbetsuppgifter.
Okänt antal patienter
Ängens vårdcentral har rekryterat
personal som motsvarar 6 000 – 7
000 listade patienter men vårdcentralen är byggd för runt 11 000
listade patienter.
– Det är medvetet att inte rekrytera all personal från början. Då
registreringen på vårdcentralen inte
har börjat än, vet vi inte heller hur
många som kommer. Om det blir
11 000 personer som söker hit, får
vi helt enkelt rekrytera fler, säger
Carine Norström.
6
Tebladet 2/011
Nyheter.
Läkardagar med
Torgny Lindgren
Årets Läkardagar i Örebro
genomförs 5-6 april i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro. Årets tema är
infektioner och infektionsbehandling i klinisk vardag.
Medverkar gör bland annat
Torgny Lindgren, författare,
filosofie hedersdoktor vid
Linköpings universitet och
ledamot i Svenska Akademien. Han håller den avslutande läkardagsföreläsningen
under rubriken ”Minnet av
TBC”.
Läkardagarna i Örebro
arrangeras årligen av Svenska
Läkaresällskapet och Örebro Läkaresällskap. Årets
upplaga är den trettioförsta i
ordningen.
Bidrag till
samordnad rehab
Lanstingsstyrelsen har beviljat verksamhetsbidrag för
2011 till länets fyra samordningsförbund, sammanlagt
4 355 000 kronor. Syftet med
samordningsförbunden är att
bedriva finansiell samordning
inom rehabiliteringsområdet
mellan Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen, Örebro
läns landsting och länets
kommuner.
De fyra förbunden är Samordningsförbunden i Norra
Örebro län, Degerfors/Karlskoga, Sydnärke och Finsam
i Örebro.
Bidrag till opera
och musikteater
Landstingsstyrelsen har
beviljat Länsmusiken i Örebro AB ett engångsbelopp på
400 000 kronor för operaproduktion/musikteaterproduktion under 2011.
Beslutet gäller under förutsättning att Regionförbundet
Örebro och Örebro kommun
på motsvarande sätt beviljar
anslag.
Landstinget med
i E 18-gruppen
Örebro läns landsting ansöker
om medlemskap i E 18-gruppen. Övriga medlemmar är
kommunerna Degerfors, Kristinehamn, Karlskoga, Lekeberg, Örebro och Karlstad,
samt Regionförbundet Örebro
och Region Värmland.
E 18-gruppens uppgifter
är att:
Medverka i löpande
infrastrukturplanering med
utgångspunkt från E 18-korridoren sträckan ÖrebroKarlstad.
Samverka med andra regionala och nationella aktörer
och organisationer.
Verka för kollektivtrafik
och trafikering som löser
samverkande parters behov.
Tebladet 2/11
Nyheter.
Ska jag bli kompis med min patient på Facebook?
Psykiatrin satsar på etiska dilemman
för att stimulera till debatt
Några etiska problem
– Vad tycker du?
Fyra etikcaféer per år.
Månadens etiska dilemma på intranätet.
Landstingets psykiatri har bestämt att de etiska
diskussionerna alltid ska finnas med och nära.
Bakom utvecklingen står verksamhetens etikråd.
– Vi vill hålla de etiska frågorna på agendan,
säger rådets ordförande Agneta Westman, verksamhetschef vid rättspsykiatrin.
Varje månad presenterar psykiatrins etikråd ett etiskt dilemma på
intranätet. Medarbetare kan ge sin
syn på dilemmat med ja eller nej. I
något fall finns mer än två svarsalternativ.
Mars månads dilemma tar upp
ett aktuellt ämne: Hur ska man som
anställd förhålla sig till patienters
vänförfrågningar på Facebook? Det
här är frågeställningen:
”Sven har en allvarlig kronisk
sjukdom. Under föregående år
skrevs Sven in för vård i psykiatrins
slutenvård. Den nya behandlingen
med medicinering har radikalt
minskat Svens symtom och han har
därför kunnat återgå till arbetet.
Idag har Sven regelbunden kontakt med psykiatrin som han fått
stort förtroende för, tack vare personalens engagemang för honom.
Nu har personalen på avdelningen och öppenvården fått vänförfrågningar på Facebook från Sven.
Du och en kollega har fått förfrågan och diskuterar hur ni ska göra.
Din kollega tror att det skulle vara
bra för Sven om ni blev vänner med
honom på Facebook:
Ska du bli vän med Sven på
Facebook?”
Vill stimulera diskussion
Tebladet ordnade ett möte med
Agneta Westman och två av hennes
medarbetare på rättspsyk, behandlingsassistent Fredrik Viktorsson
och skötare Michael Andersson.
Med var också Veikko Pelto-Piri,
sekreterare i etikrådet och doktorand
vid Psykiatriskt forskningscentrum.
Hans forskningsområde är etik.
– Vi publicerar etikfrågorna för
att stimulera till etisk reflektion,
förklarar Veikko Pelto-Piri.
– Frågorna ska väcka debatt och
öka medvetenheten. Vi vill samtala
om etiska frågor, inte slå varandra i
huvudet med dem. Etik på intranä-
Det här är några dilemman som presenterats på psykiatrins intranät.
Hur skulle du göra? Vad är rätt enligt din mening?
Facebook är ett så kallat socialt
nätverk där syftet är att umgås
med andra via internet. Facebook
skapades 2004 av Harvardstudenten
Mark Zuckerberg tillsammans med
några collegekamrater i USA. I dag
har tjänsten 600 miljoner användare
runt om i världen.
På Facebook väljer du själv vilka
personer som ska få tillgång till din
information, och vilka du vill vara
vän med. Facebook är också ett
utmärkt verktyg för att leta upp
gamla vänner eller andra personer
som du tappat kontakten med.
Du kan sedan hålla kontakt med
dina vänner via meddelanden och
på en massa andra sätt. Dessutom
kan du som användare av Facebook
ansluta dig till intressegrupper,
exempelvis på en arbetsplats, skola
eller universitet.
tet ska stötta chefer i värdegrundsfrågor.
Kommentarer från
ledningen viktigt
Agneta Westman:
– Men nätaktiviteten är fortfarande under utveckling. Under våren
tillför vi kommentarer från ledningen till månadens etiska fråga.
Då blir det också möjligt för alla att
komplettera sitt svar på frågan med
egna kommentarer.
När det gäller frågan om Facebook så är svaret enkelt, menar både
Fredrik Viktorsson och Michael
Andersson.
– Det skulle vara direkt olämpligt, oprofessionellt, i alla fall för
oss, säger båda.
Veikko Pelto-Piri komplicerar
frågan.
– Var går gränsen? En distriktsläkare på en liten ort känner nästan
alla sina patienter även privat. Då
kan de väl vara vänner även på
Facebook, eller?
Samtalet styr in på ett annat etiskt
dilemma:
Beordrad till
politiskt möte?
”En patient vill gå på ett politiskt
möte med Sverigedemokraterna.
Ingen i personalen vill frivilligt följa
med som handledare. Borde chefen
beordra någon att följa med?”
– Självklart måste man gå med,
tänkte jag först, funderar Michael
Andersson.
– Men...kanske innebär det att jag
hamnar på bild i en tidning och blir
stämplad som Sverigedemokrat. Vi
har ju valhemlighet i Sverige, och då
tycker jag inte man ska behöva vara
med och bli förknippad med ett visst
parti. I förlängningen kan det också
bli obehagliga konsekvenser för den
som hamnat på bild i ett sådant sammanhang.
Vägra följa med patienten
på ett politiskt möte?
”Göran, som är patient på en
avdelning, vill gå på ett politiskt möte på Stortorget som
anordnas av Sverigedemokraterna. Han har tillstånd att
lämna avdelningen i sällskap
med en personal.
Lisa är kontaktperson till
Göran och är den som normalt
ska följa med honom när han
lämnar avdelningen. Lisa vägrar med motiveringen att hon
inte sympatiserar med Sverigedemokraternas politiska program och vill därför inte delta i
deras torgmöte. Ingen annan av
personalen vill heller ha uppdraget frivilligt.
Borde chefen beordra Lisa att
följa med Göran till mötet?”
69 personer svarade ja.
39 personer svarade nej.
Den här frågan ligger hos landstingsfullmäktige. Det är ledamoten Anders Östlund (SD) som
ställer en fråga till landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise
Forsberg-fransson (S).
– Frågan handlar i egentlig
mening inte om något etiskt problem, utan om tillämpningen av
våra grundlagsskyddade friheter.
Svaret på frågan blottlägger en
brist på kunskap om, eller respekt
för vår grundläggande rättsordning, menar Anders Östlund.
Frågan ska besvaras på nästa
landstingsfullmäktige.
Anmäla till socialtjänsten?
Vän på Facebook? En
tidigare patient vill vara
vän med psykiatripersonalen via Facebook. Det vore
bra för honom, menar
någon. Vad tycker du?
Veikko Pelto-Piri:
– Det etiska och juridiska sammanfaller ofta. Därför behöver
sådana här frågor diskuteras.
– Det finns en liknande fråga som
är arbetsrättsligt prövad. Den gällde
en patient som rökte, men som
behövde hjälp att hålla i cigaretten.
Slutsatsen blev att det inte går att
beordra personal till detta, eftersom
passiv rökning är skadligt.
Sällan stora problem
Behandlingsassistent
Fredrik
Viktorsson och skötare Michael
Andersson finns mitt bland patienterna på rättspsyk. De menar att det
etiska förhållningssättet alltid måste diskuteras. Därför är etikcaféer
och etiska dilemman på intranätet
bra initiativ. Samtidigt menar de
att det så gott som aldrig uppstår så
stora problem i verkligheten som i
de hypotetiska etikfrågorna.
– Vi har utarbetade förhållningssätt. Vi diskuterar ständigt hur vi
ska bemöta varje enskild patient,
säger Mikael Andersson.
– På rättspsyk är det ju långa
vårdtider som gör att vi lär känna
patienterna väl. Vi måste hela tiden
ha med oss att maktbalansen är
ojämn, så att vi uppträder schyst
och inte kränker patienterna.
Psykiatrins etikråd håller också i
de etikcaféer som regelbundet ordnas inom psykiatrin. Det är seminarier i cafémiljö med korta föredrag,
gruppdiskussioner och fika. Syftet
är bland annat att öppna för etiska
reflektioner och att väcka medvetenhet om det egna ansvaret.
Teman har varit självmord,
tvångsvård, jämställdhet i vården,
sorg, barn i psykiatrin och makt.
Fler etikfrågor
och etikcaféer
Etiksamtal på rättspsyk. Enhetschef Agneta Westman, forskare Veikko Pelto-Piri, behandlingsassistent Fredrik Viktorsson och skötare Michael Andersson diskuterar etiska förhållningssätt.
– Etikcaféerna fortsätter även under
2011. Vi har också planer på att
erbjuda cafémöten även utanför
Örebro, säger Agneta Westman.
Månadens etiska fråga på intranätet fortsätter också, och är under
utveckling.
Text och foto: Weine Ahlstrand
– Den anställde är ofta ensam i
vårdsituationen, menar forskaren
– Även om de
etiska frågorna
hålls levande
och
diskuteras, så kan den
anställde känna sig väldigt
ensam i vårdsituationen,
Veikko Pelto-Piri.
menar Veikko
Pelto-Piri.
I sin forskning har han låtit
anställda inom vuxenpsykiatrin
och barn- och ungdomspsykiatrin
i hela Mellansverige skriva dagbok
under en vecka. Deltagarna i stu-
dien har skrivit helt fritt om etiska
överväganden och reflektioner runt
dessa.
Sammanlagt kom 177 böcker in.
De visar sig handla mycket om
”viljan att vara professionell”, lojalitet till kollegor och arbetsgivaren
och maktlöshetskänslor.
– De etiska frågorna rör inte bara
jag och patienten, utan mycket om
relationen till arbetskamrater och
till organisationen man finns i.
I sin avhandling ska Veikko
Pelto-Piri beskriva de etiska övervägandena i dagböckerna och göra
analyser. Han tittar också på samt-
liga journaler i Sverige under ett
år där man beslutat om tvångsvård av barn och unga. Varför fick
de tvångsvård? är frågan som ska
besvaras.
En hel del av det Veikko PeltoPiri kommer fram till används i
omarbetad form som etiska frågor
på intranätet och som underlag vid
etikcaféerna.
– Jag ser tydliga behov av den
här forskningen. Och det är roligt
att den delvis kommer till användning redan nu.
bidra till att skapa förutsättningar
för goda möten för patienter, närstående, samverkanspartners och
personal.
Ingalill Johansson, verksamhetschef
Psykiatrisk högspecialiserad vård.
Kompetensförsörjningsrådet,
ordförande Jan Blomqvist, verksamhetschef Närpsykiatrin.
Samverkansrådet, ordförande
Tommy Strandberg, verksamhetschef
Beroendevården.
Kunskapsrådet, ordförande Tuula
Liedholm, verksamhetschef Psykiatrisk heldygnsvård.
Etikrådet är ett av flera ledningsråd
som startats inom psykiatrin. Övriga
råd är:
Informatikrådet, ordförande Anita
Ivarsson, verksamhetschef BUP.
Vårdsäkerhetsrådet, ordförande
ten ljuger om situationen. Ska
personalen anmäla fallet till
socialtjänsten?”
44 personer svarade ja.
7 personer svarade nej.
Psykiatriledningens kommentar till
frågan och resultatet:
Som sjukvårdspersonal har man
en lagreglerad skyldighet att
genast anmäla till socialnämnden
om man får kännedom om något
som kan innebära att socialnämnden måste ingripa till ett barns
skydd. Denna skyldighet finns
angiven i Socialtjänstlagen och i
Hälso- och sjukvårdslagen.
Förvarna flickvännen?
”Vi har en patient som vi
skrivit in för första gången.
Patientens flickvän ringer och
berättar att patienten misshandlat henne allvarligt. Hon
är rädd för honom och vill bli
kontaktad innan han skrivs ut.
Detta för att hon vill ”sätta
sig i säkerhet” när han skrivs
ut. Patienten är aggressiv mot
personal på avdelningen, svär
och skäller.
Patienten uppger att vi inte
får lämna uppgifter till någon
om hans situation.
Ska vi ringa flickvännen när
han skrivs ut?”
32 personer svarade ja.
23 personer svarade nej.
Kritisera kollegor?

Psykiatrins etikråd har en representant från varje verksamhetsgren inom
psykiatrin. Rådet ska:
konkretisera arbetet med etik
och värdebas inom psykiatrin.
bidra till att uppmärksamma
etiska dilemman och skapa utrymme
för nödvändig reflektion.
uppmärksamma och systematisera arbetet med jämlik vård och
prioriteringar.
”En patient som är intagen
enligt LPT (Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård) har en
16-årig son. Patienten ger inte
besked om vem som tar hand
om sonen, personalen föreslår
att en kontakt med socialtjänsten ska tas.
Patienten har dåliga erfarenheter av socialtjänsten och
vill inte att kontakten ska tas.
Patienten hävdar att hennes
syster tar hand om sonen.
Personalen vill visa att de
litar på patienten, men samtidigt misstänker de att patien-
”I fikarummet var det två ur
personalen som härmade en
patients beteende och tvångsmässiga sätt att vara. Det kändes inte alls bra, men jag vet
inte vad jag ska göra. Kritik
mot annan personal är inte
populärt hos oss.
Hur hade du agerat om det
här hände dig?”
Till frågan fanns tre svarsalternativ:
Prata direkt med dessa två personer.
Ta upp det med din chef.
Att inte ta upp det på jobbet.
Svaren har ännu inte presenterats.
7
8
Mitten.
Tebladet 2/11
Mitten.
Tebladet 2/11
9
Ta hand om dig själv - börja träna och utnyttja friskvården
Träna. Varför ska man utsätta sig
själv för något så jobbigt? Och framför allt efter en lång och slitsam
arbetsdag?
Friskvårdsaktiviteter
i landstinget
Träning motverkar både stressrelaterade sjukdomar
och minskar risken för belastnings- och förslitningsskador, vilket är en av de dominerande orsakerna till
långvarig sjukskrivning.
Regelbunden motion hjälper dig också att klara
av de krav som finns i livet - du kommer att ha det
lättare att hitta på saker efter jobbet, istället för att
somna framför teven.
Landstinget anordnar olika events, till exempel
öppet hus på Lyftet (USÖ:s gym) och Hälsoveckan
på Lindesbergs lasarett för att du ska få tips om hur
du tränar bra och hur du tar hand om din kropp.
Information om kommande aktiviteter finns att
läsa på intranätet och på lokala anslagstavlor. Förutom events erbjuder landstinget friskvård till sina
anställda.
Lindesbergs lasarett
Step-up - Måndagar 16.30-17.30
Core med styrka - Tisdagar 16.00-17.00
Yoga - Onsdagar**
Innebandy - Onsdagar 20.00-22.00
Söndagar 19.00-21.00
Vattengympa - Torsdagar 16.00-17.00
Cirkelträning - Torsdagar 16.30-17.30
Lunchpaus - Torsdagar, udda veckor, 12.00-12.15
Styrketräning - alla dagar*
Bad och vattengympa - Kontakta Lena Heiska.
* Gymmet är alltid öppet men man bör alltid vara minst två
som tränar som en säkerhetsåtgärd.
** Nivå och tid varierar. Läs mer på intranätet.
Alla aktiviteter är inte gratis. Mer information hittar du på
intranätet.
Friskvård och friskvårdstimme
Friskvård är den tid eller de ekonomiska bidrag
arbetsgivaren kan ge till anställda. Vissa arbetsplatser
ger medarbetarna möjligheten att träna en timme per
vecka på arbetstiden - en så kallad friskvårdstimme men det fungerar inte alltid inom landstinget.
De som tränar och/eller utövar friskvårdsaktiviteter på fritiden ger landstinget möjlighet att söka viss
ersättning för sina utgifter, till exempel bidrag till
ett träningskort. Exempel på vad som ger och inte
ger möjlighet till ersättning hittar du i faktarutan
här intill.
Om den ordinarie verksamheten kan utföras och
säkerhetsställas finns det möjlighet ta ut en friskvårdstimme i
veckan - i vissa  Fakta
förvaltningar.
Exempel på vad som ger
Friskvårdsersättningsmöjlighet:
timmen måste gymnastik, styrketräning, spinvara godkänd ning, bowling, tennis, handboll,
fotboll, innebandy, bugg, folkav arbetsled- dans, tai chi, quigong, kostrådgivningen.
Mer ning m fl.
information om Exempel på vad som inte ger
ersättningsmöjlighet:
friskvårdstimträning med personlig tränare,
men får du av pistolskytte, agility, bridge, golf,
din chef.
segling, ridning, entré till idrottsOm man tar evenemang, startavgifter till Vasaut sin frisk- loppet, maraton el dyl.
vårdstimme ges
inte någon ekonomisk ersättning.
Karlskoga lasarett
Fitnessyoga - Måndagar 15.00
Vattengymnastik - Tisdagar 15.00
Torsdagar 16.00
Med. Yoga - Onsdagar*
Stavgång - Onsdagar 10.30**
Massage - Tidsbeställning krävs*
Styrketräning - alla dagar 06.00 - 21.30
*Varierande tid, läs mer på intranätet.
** Eller efter överenskommelse med instruktion.
Universitetssjukhuset Örebro
Vattengympa - Måndagar 20.00-20.45
Torsdagar 16.30-17.15
Aerobic & Core - Tisdagar 17.10-18.10
Aquapilates - Onsdag 12.00-12.30
Core - Tisdag 12.00-12.45
Pulsgympa - Torsdagar 16.30-17.30
Yoga - Onsdagar 16.15-17.15
Yogilates - Torsdagar 12.00-13.00
Afro & Core - Fredagar 12.00-12.45
Styrketräning - alla dagar 06.00-23.00
Alla aktiviter är drop-in, d v s det behövs ingen föranmälan.
Lindesbergs lasarett erbjuder bland annat cirkelträning som aktivitet. Med cirkelträning tränar du både styrka och konditon utifrån den nivå du ligger på. Passet är uppbyggt av olika stationer med övningar för olika muskelgrupper. Här ser vi bland annat kondition-, axel- och magstationer.
Fotnot: För att få veta de exakta villkoren för friskvård vid
din förvaltning, kontakta din närmaste chef.
Så äter du en hälsosam frukost - tips från Hälsoveckan på Lindesbergs lasarett
En bra start på dagen
En bra frukost
Två olika kombinationer
De flesta människor sover mellan sex och åtta timmar varje natt. Under den
tiden tillförs kroppen ingen energi utan använder sig av sina energireserver.
Efter nattens fasta behöver kroppen fyllas på med energi igen, vilket gör
frukosten till en viktig måltid.
En bra frukost ska förse dig med så pass mycket energi att du inte blir
trött och orkeslös under förmiddagen. Den bör ge dig 20-25 procent av
ditt totala kaloriintag. Frukosten bör innehålla
mycket kolhydrater och lite fett. Kolhydratrika
livsmedel som ofta intas till morgonmålet är
flingor, müsli, bröd, mjölk, gröt och frukt.
Nedan följer förslag på olika sorters frukostmat. Om du äter ett livsmedel
från varje grupp så blir din frukost väl sammansatt. Hur stor portion du
behöver är mycket individuellt och beror på hur mycket energi du gör av
med under förmiddagen.
• Bröd, gröt, välling, müsli eller flingor
• Mjölk, yoghurt eller filmjölk
• Pålägg som exempelvis ost, ägg, skinka eller leverpastej
• Frukt, grönsaker, bär eller juice.
• En portion filmjölk med müsli. En rågbulle med lättmargarin, där man
väljer skinka och tomatskivor på ena halvan och messmör på den andra.
Avsluta med ett glas juice.
• En portion havregrynsgröt med lättmjölk och lite sylt. Två skivor knäckebröd med lättmargarin och ost och leverpastej som pålägg. Avsluta med en
frukt.
De övre bilderna är från ett aerobic & core pass på USÖ. Core är en jobbig
träningsform som kräver hög koncentration. Tänk på att spänna magen!
uppmanade instruktören Anna-Karin Julin titt som tätt under passet. Understa bilden är från Lindesbergs lasarett och cirkelträningen på torsdagar.
Förmånerna i
landstinget ska ses över
Minnesgåva efter 25 års anställning, blommor vid uppvaktning,
olika former av friskvårdsförmåner, sjukvårdsförmåner, med mera.
Vad gäller och hur vill landstinget att det ska vara?
Landstingets arbetsmiljöutskott har fått i uppdrag att se över de
olika anställningsförmåner som finns inom landstinget. Arbetet
kommer att inledas under våren. Syftet är att förädla och standardisera, så att förmånerna ska vara lika för alla.
PPH, FTV, LoVS med flera
PPH, LoVS, Ledningskansliet och Folktandvården saknar organiserade aktiviteter men de har tillgång till Landstingshälsans.
Landstingshälsan erbjuder flera olika träningsaktiviteter och
utbildningar, bland annat vattengymnastik, basal kroppskännedom och stresshantering. Flera aktiviteter och utbildningar
kan ges till en avdelning, en grupp eller enskilt. Mer information om Landstingshälsans utbud hittar du på den externa
webbplatsen, www.orebroll.se.
Samtliga anställda inom landstinget kan få tillgång till gymmet
på Eklundavägen 1, Örebro. Mejla Ellinor Olsson på Landstingshälsan för mer informaton.
Tebladet reserverar sig för eventuella
ändringar i aktiviteterna.
Anders skoglund
10
Tebladet 2/011
Personal.
Landstingets utveckling ditt ansvar
Nytt lokalt samverkansavtal tydliggör rättigheten och skyldigheten att påverka
Alla medarbetare i
Örebro läns landsting
ska förstås utföra sina
arbetsuppgifter. I uppdraget som anställd
ingår också att bidra till
att verksamheten utvecklas och att arbetsplatsen
är hälsofrämjande.
Som chef skapar du förutsättningar för ett gott
medarbetarskap och delaktighet.
Ovanstående är några delar i ett nytt
lokalt samverkansavtal för Örebro
läns landsting. Avtalet är undertecknat av samtliga fackförbund och
gäller från 1 januari 2011.
Jämfört med tidigare avtal finns
några viktiga förändringar:
Allas ansvar att samverka
betonas tydligare. Medarbetarskapet är att både utföra arbetsuppgiften och att bidra till verksamhetens
ständiga utveckling och en hälsosam arbetsplats.
Så många frågor som möjligt
ska behandlas och diskuteras av dem
som direkt berörs. Samverkan ska
därför i första hand ske på arbetsplatsen och vid arbetsplatsträffar.
Samverkansgrupper
På övriga beslutsnivåer fullgörs
samverkan mellan arbetsgivare och
arbetstagarorganisationer i samverkansgrupper (tidigare basenhetsråd).
Samverkansgrupper finns på
verksamhetsnivå (ex klinik), förvaltningsnivå och på landstingsgemensam nivå.
Det nya lokala samverkansavtalet ersätter ett tidigare lokalt avtal
från 2002. Det utgår från centrala
samverkansavtalet FAS 05, (Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan mellan
centrala parter).
Det lokala samverkansavtalet
innefattar Medbestämmandelagen
bli ett forum för fackliga förhandlingar.
(MBL), kollektivavtalet Allmänna
Bestämmelser (AB), Arbetsmiljölagen (AML), Förtroendemannalagen
(FML),
Diskrimineringslagen med
flera.
Aha-upplevelse
Ingegärd Trygg,
ordförande
Kommunal:
– Vi tror
på avtalet.
Utbildningarna
runt avtalet har
dragit
igång
och
Skapar ett
hållbart
arbetsliv
Maria
Åkesson,
landstingets personaldirektör:
– Samverkansavtal är en
förutsättning för att
vi ska kunna
skapa ett hållbart arbetsliv. Det
gör att vi kan nå
framgång i att utveckla
landstingets verksamheter.
– Det är jätterroligt att vi kommit
så här långt i samsynen mellan fack
och arbetsgivare.
Vi har ett bra klimat där vi vet och
förstår våra olika
roller.
Rättighet och skyldighet
Marianne Skinnars-Bruno, sjukhusdirektör, Lindesbergs lasarett:
– Avtalet betonar att man har en
rättighet och skyldighet att vara
med och utveckla
landstingets verksamhet. Det är
positivt. Vi måste
fortlöpande arbeta
med förbättringar
och det tydliggörs
i avtalet.
även
här ser
det bra ut.
Blir samverkansformerna som
– Det innebär också att det är
viktigt att ta vara på den enskildes
kunskap och synpunkter.
Kan bli riktigt bra
Ewa Straumits, ordförande SKTF:
– Det har varit
många och långa
men också bra och
öppna diskussioner innan det här
avtalet kom till.
Jag är nöjd med
den slutliga skrivningen och att det kan bli något
riktigt bra av det. Men då är det
viktigt att alla får utbildning och
kunskap om avtalet.
– Arbetsplatsträffar får inte heller
det
är tänkt,
så kan det till
och med bli en
aha-upplevelse för
många.
Kräver modiga chefer
Anna Öhrström,
facklig sekreterare
Örebro läns läkarförening:
– Det nya samverkansavtalet är
en utveckling av
den goda samverkanstradition som finns i landstinget.
– Avtalet lyfter betydelsen av
medarbetarna i en kunskapsorganisation och öppnar för en större
delaktighet i versamhetsutveckling
och planering. Avtalet ställer krav
på modiga chefer som vågar bjuda
in till dialog
– Min förhoppning är att detta på
sikt ska göra att vi alla känner oss
delaktiga, sedda och behövda och
att vi ska förstå den del vi var och
en representerar i en större helhet.
Grund för förändring
Stig Domargård, ordförande Saco:
– Sacorådet välkomnar det nya
samverkansavtalet som betonar
allas
ansvar
för verksamhetens
utveckling och resultat. Samråd i
vardagen, på arbetsplatserna, och
samverkan formellt mellan parterna
på de olika samverkansnivåerna skapar en bra grund för ett fortsatt förändrings- och förbättringsarbete.
– Nu krävs att vi alla tar vårt
ansvar för att låta avtalet bli ett
aktivt och levande dokument. En
bra start är de partsgemensamma
utbildningar som nu pågår.
Måste bli levande
Siv Wallberg, ordförande Vårdförbundet:
– Vi har nått
ett bra resultat.
Nu blir den stora
utmaningen att få
avtalet
levande.
Nu är det viktigt
att samverkan och
ansvar också tillåts, att det finns tid
för åsikter och utvecklingsfrågor i
vardagsarbetet.
– I så fall innebär det att såväl
medarbetare som organisation
utvecklas.
Mer information om avtalet finns på
intranätet: intra.orebroll.se/samverkansavtal.
Weine Ahlstrand
Nytt om namn
Nytt om namn är avdelningen för personalnyheter på Örebro läns landsting.
Tipsa oss genom att skicka ett mejl till [email protected]
Ewa-Lena Sjöberg förordnas som verksamhetschef vid
akutkliniken, USÖ, t o m 201501-31.
Hans Ruborg får fortsatt
förordnande som verksamhetschef vid rehabiliteringsmedicinska kliniken, USÖ, t o m
2012-12-31.
Claes Möller
förordnas som
verksamhetschef
vid audiologiska
kliniken inom
habiliteringen,
t o m 2014-12-31.
Lars-Gunnar Gunnarsson
förordnas som fortsatt verksamhetschef vid arbets- och
miljömedicinska kliniken, USÖ,
t o m 2011-08-31.
Håkan Westberg förordnas
som verksamhetschef vid
arbets- och miljömedicinska
kliniken, USÖ, under tiden
2011-09-01 – 2015-08-31.
Kenneth Villman förordnas
som verksamhetschef vid
onkologiska klinken, USÖ,
t o m 2015-01-31.
Jan-Erik Vidfelt är ny medicinteknisk chef i Lindesberg
fr o m januari 2011.
Sören Andersson är ny verksamhetschef vid
laboratoriemedicinska länskliniken fr o m 1
december 2010.
Ewa Nielsen är verksamhetschef vid Syncentralen inom
Habiliteringen fr o m 1 januari.
Dan Erlandsson får förlängt
förordnande som intraprenadchef vid Familjerådgivningen
t o m 2011-06-30.
Ulla Sundström får förlängt
förordnande som tillförordnad
verksamhetschef vid Adolfsbergs vc t o m 2011-09-30.
Håkan Lagerqvist får förlängt
förordnande som tillförordnad
verksamhetschef vid Brickegårdens vc t o m 2011-09-30.
Sven Blomkvist får förlängt
förordnande som tillförordnad
verksamhetschef vid Fellingsbro vc t o m 2011-09-30.
Elisabeth Axelsson, verksamhetschef vid Pilgårdens vc, är
även tillförordnad verksamhetschef för Karolina vc t o m
2011-09-30.
Karlsson, Ann-Charlott Lindgren, Anita Karlstad, Ingrid
Fagerström, Gun Lignell.
Ann-Mari Gustafsson, verksamhetschef vid Hallsbergs vc,
är även tillförordnad verksamhetschef för Askersunds vc
t o m 2011-09-30.
PPH: Malin Hallberg, Barbro
Jorbrant, Ingegerd Mellberg, Katarina Carlberg,
Karin Lindgren.
Pensionärer
Till 1 januari 2011 gick följande landstingsanställda i
pension:
USÖ: Lars Thaning, BrittMarie Johansson, Birgitta
Israelsson, Yvonne Larsson,
Maj-Gull Lignell, Gunilla
Biderstål Gråfvels, Eva Fryxell, Marianne Stenberg.
Karlskoga lasarett: Inga-Lill
Lindesbergs lasarett:
Bertil Tillman.
LoVS: Kristina Johansson.
Fellingsbro folkhögskola:
Elsy Jansson.
FoU: Lars Norgren.
Till 1 februari:
USÖ: Kerstin Yng, Anita
Gunnarsson.
Karlskoga lasarett:
Gudrun Norrman.
Lindesbergs lasarett:
Hans-Göran Holmberg.
PPH: Lisbeth Ockborn.
Till 1 mars:
USÖ: Birgitta Kjellström, Lisbeth Eriksson, Maj-Britt Ahl,
Else-Britt Gustafsson, Erik
Bäck, Elisabeth Nordlund.
Karlskoga lasarett:
Barbro Lindberg Kristensen.
LoVS: Gudrun Biderstål.
Tebladet 2/11
Personal.
Heroma får mer resurser
Bengt och Cecilia
prisade länsläkare
Stora problem med nya löne- och personaladministrativa systemet
– Jag kan inte mer än
beklaga att införandet
av vårt nya löne- och
personaladministrativa
system Heroma inneburit en belastning för
många, inte minst våra
chefer.
– Tyvärr kunde vi inte förutse detta, säger Maria
Åkesson, personaldirektör.
uppdrag. Det handlar om kunskaper om lagar och avtal och beslut
man ska fatta som chef.
– Chefens tid till administration
i sitt ledarskap har också kommit
i fokus, säger Maria Åkesson. På
många arbetsplatser är den tiden
mycket begränsad, och det har blivit tydligt nu i samband med införandet av Heroma.
Supportpersoner utbildas
– Många av problemen beror på det
rekordsnabba införandet vi tvingades till. Nu förstärker vi supportorganisationen med 30 nya personer,
och fler lathundar ska göra det
enklare att lära sig Heroma.
Heroma har nu varit i drift i
drygt två månader. Införandet har
skett i högt tempo. Anledningen till
det var att man var tvungen att göra
en ny upphandling på grund av att
den första leverantören inte kunde
leverera det som överenskommits.
Det gamla lönesystemet PA2
skulle dessutom inte fungera efter
årsskiftet 2010/2011.
Är på rätt väg
– Mycket kraft har tagits från chefer och medarbetare vid införandet.
Men vi är på rätt väg, konstaterar
Maria Åkesson. Vi ser att syste-
Förbättringsarbete pågår.
met fungerar. Det
är ett modernt system för löne- och
personaladministration. Vi måste
nu hjälpas åt för
att komma framåt
Personaldii arbetet. Det finns
rektör Maria
ingen väg tillbaka.
Åkesson.
– Med bättre
stöd till cheferna, och större kunskap i systemet, kommer Heroma
att bli ett bra redskap för verksamhetsplanering och uppföljning,
menar Maria Åkesson. Men det
kommer att ta tid tills alla delar
fungerar optimalt.
– Heroma har inneburit att en del
chefer helt plötsligt blivit schemaläggare, när de aldrig har varit inne
i de frågorna tidigare. Det var inte
meningen.
– Schemaläggning kan läggas på någon annan medarbetare
eller grupp. Dock måste schemat
godkännas av chefen. Detta är ett
exempel på där projektledningen
skulle ha varit tydligare.
Heroma har också satt fokus på
organisationsfrågor och chefens
Omkring 30 nya supportpersoner
utbildas nu för att kunna ge ett
särskilt stöd till chefer. De som
arbetar med support kring Heroma
träffas fortlöpande tillsammans
med lönecontrollers för att öka på
kunskaperna och för kvalitetssäkring i Heroma.
Antalet lathundar utökas också.
De publiceras efter hand tillsammans med aktuell information och
vanliga frågor på Heromasidan på
intranätet, http://intra.orebroll.se/
heroma.
De flesta av funktionerna i Heroma är nu införda, medan andra,
exempelvis reseräkningar, kommer längre fram i vår. Kommande
funktioner ska införas i lugn takt
och inte sjösättas utan att först ha
testats och godkänts i pilotprojekt.
Nu ska landstingets chefer bli bättre på kommunikation
Planera, formulera budskap, driva förändring...
”Den kommunikativa
chefen” heter en ny
utbildning, som ska göra
landstingets chefer och
andra nyckelpersoner
säkrare och tydligare i
sin kommunikation.
Hela Örebro läns landsting ska bli
bättre på att kommunicera, såväl
internt som externt. Och i all kom-
munikation har cheferna en central
roll. Flera undersökningar visar att
cheferna är en organisations viktigaste kommunikatörer. Även landstingets medarbetarenkäter visar att
det finns utrymme för förbättringar
på det här området.
Tolv verktyg
Utbildningen ”Den kommunikativa chefen” bygger på tolv konkreta
kommunikationsverktyg, exempelvis:
Planeringsverktyget - planera
din kommunikation.
Budskapsverktyget - översättning av övergripande budskap.
Förändringsverktyget – driva
förändring med kommunikation.
Systemverktyget - utveckla
ditt kommunikationssystem.
Kommunikationskontraktsverktyget - skriv ett kommunikationskontrakt.
De tolv kommunikationsverktygen finns på intranätet och kan
användas av cheferna på egen
hand.
14 coacher
I dagsläget finns också 14 informatörer utbildade till coacher i
fem av verktygen. Coacherna kan
ge utbildningshjälp till cheferna,
individuellt eller i grupp.
Verktygen införs i landstingets chefsutbildningar, och det ska
finnas coacher till samtliga tolv
verktyg.
Dags att anmäla utbildningar till Utbildningsportalen
Förra månaden öppnade
Utbildningsportalen,
landstingets nya utbildningskatalog på nätet.
Där är landstingets samtliga utbildningar samlade. Där hittar du både
lärarledda och webbaserade utbildningar.
Nya system kan upplevas jobbiga,
och därför finns det hjälp för att
komma igång med Utbildningsportalen. Det finns e-guider som visar
hur man söker utbildningar och
anmäler sig.
Informera om utbildningar
Portalen sköts av utbildningsadministratörer vid de olika förvaltningarna, samt ytterligare några personer som registrerar utbildningar,
kurser och konferenser.
–
För
att
Utbildningsportalen ska fungera
bra är det viktigt
att alla hjälps åt
och informerar
utbildningsadministratörerna
om kommande Anders Bro,
utbildningar,
utbildningssamsäger
Anders ordnare.
Bro, utbildningssamordnare. Om en utbildning inte
registreras, kommer den inte heller
att vara synlig i portalen.
Övergångsfas
– Det är nog att behöva lära sig
ett nytt lönehanteringssystem, och
därför avvaktar vi med att ta bort
de gamla anmälningsformulären,
säger Anders Bro. Det gör vi för
att inte gå miste om någon utbild-
ning på grund av oreda och för att
underlätta arbetet med utbildningar
för medarbetarna.
Förändringar kommer
– Vår förhoppning är att vi ska kunna integrera Utbildningsportalen
med ekonomisystemet under våren.
Det betyder att hanteringen av fakturor i samband med utbildningar
förenklas. Med det nya systemet
skickas fakturorna automatiskt till
rätt person och den manuella hanteringen försvinner, säger Anders
Bro.
Under våren ska det också bli
lättare att hitta Utbildningsportalen. Det är tänkt att förvaltningarna
ska länka till den på respektives
intranätsida.
olika sätt att hitta utbildningar. Det
första är att leta i kategorier, till
exempel IT. Det andra är att leta
bland alla kurser i bokstavsordning. Det tredje sättet är att söka
på en specifik kurs – till exempel
”Barnanestesi”.
Innan du anmäler dig till en kurs
är det smidigast att be din chef om
ett godkännande, precis som tidigare. Sedan är det bara att anmäla
sig med ett par enkla knapptryck.
En fördel med Utbildningsportalen är att det underlättar administrationen, då fler delar sker per automatik än tidigare. Administrationen
sker även centralt, vilket ska frigöra
tid hos de kliniker eller motsvarande, som anordnar utbildningar.
Tre olika sätt att leta
I Utbildningsportalen finns det tre
11
Anders skoglund
Svensk Förening för Allmänmedicin, SFAM, hade
lokala allmänläkardagar för
Örebro-Värmland i januari.
Där delade föreningen ut
pris till två distriktsläkare i
länet.
Bengt Karlsson, distriktsläkare vid Baggängens
vårdcentral i Karlskoga, fick
vandringspris för ”Bästa
allmänmedicinska insats”.
Motivering:
”Med sin klokhet, orubbliga envishet och en tro på
ett positivt budskap har
Bengt Karlsson på ett närmast fantastiskt sätt bidragit
till att skapa möjlighet för
att utveckla Sveriges bästa
primärvård i Örebro.”
Cecilia Blomstedt,
distriktsläkare vid Odensbackens vårdcentral fick
priset ”Kunskapens ljus”.
Motivering:
”Då hon trots en egen hög
arbetsbelastning lyckas med
konststycket att handleda
sina utbildningsläkare på ett
sätt som ger dem möjlighet
att växa i sin uppgift. Handledningen kännetecknas av
att Cecilia Blomstedt är
uppmuntrande, närvarande,
diskussionspositiv, har en
”öppen dörr”, och förmedlar
gedigna medicinska kunskaper som kan användas i den
kliniska vardagen.”
”Offer och
gärningsmän”
Landstingets familjerådgivning, S:t Lukas i Örebro,
Svenska Kyrkan, Sensus
och Din Bok bjuder in till
en öppen föreläsning måndag den 28 mars kl 18.30 i
Nikolaikyrkan i Örebro.
Katarina Wennstam, författare och journalist, föreläser på temat ”Offer och
gärningsmän i media”.
”Årets sjukhus”
finns i Karlskoga
Karlskoga lasarett har blivit
utsett till Ӂrets sjukhus
2010” av doktorsguiden.se.
Webbguiden har sammanställt 49 000 patientröster i
hela Sverige för att utse landets bästa vårdgivare i olika
kategorier. Karlskoga lasarett
blev vinnare i kategorin sjukhus.
Doktorsguiden har funnits
på Internet sedan 2007. Här
kan patienter sätta betyg på
läkare de träffat. Databasen
innehåller cirka 34 000 läkare
varav 16 500 har betygsatts.
12
Tebladet 2/011
Nyheter.
Activa får
6,6 miljoner
Nämnden för tillväxt, kultur
och bildning har beslutat att
anslå
6 629 400 kronor
till stiftelsen Activas verksamhet 2011. Stiftelsens
verksamhetsidé är att vägleda
och stödja människor som
står utanför arbetsmarknaden
till arbete eller utbildning.
Huvudmän för stiftelsen är
Örebro läns landsting och
Örebro kommun.
Stiftelsen Activas vision
är att alla personer som
vill ha ett arbete också ska
få möjlighet att prova på
individuella lösningar på
arbetsmarknaden, och att
attityder till människor med
funktionsnedsättning förändras till en mer tillåtande och
accepterande inställning.
Under 2009 var 486 personer involverade i stiftelsens
verksamhet, varav 90 personer avslutades till arbete,
utbildning eller ordnad sysselsättning (daglig verksamhet enligt LSS).
Fysklin och röntgen
slås inte ihop
Det blir ingen sammanslagning av fysiologiska kliniken
och röntgenkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.
Processen för att slå samman
klinikerna startade för två år
sedan med anledning av den
nya specialitetsindelningen
där klinisk fysiologi blev en
grenspecialitet inom bild- och
funktionsmedicin.
Under arbetets gång har
skälen för en sammanslagning
försvagats. Skälen är enligt
sjukhusledningen bland annat:
Den nationella utvecklingen har inte blivit så tydlig
som förväntat, och sammanslagningar är ovanliga på universitetssjukhusen..
Pågående förändringar
inom hjärt-kärlområdet visar
på alternativa samverkansmöjligheter inom område hjärta
och diagnostik, utan förändrad
organisation av fysiologiska
kliniken och röntgenkliniken
Mobil tandvårdsklinik snart i drift
i Storå
Runt månadsskiftet april/maj
beräknas den mobila tandvårdskliniken i Storå kunna ta
emot sina första patienter.
Kliniken kommer vara på
plats i Storå till slutet av juli,
för att sedan återkomma i slutet av året.
Kliniken ska placeras i nära
anslutning till Storå vårdcentral och vara fullt utrustad
med två behandlingsrum och
väntrum.
Ett lyft för
patientsäkerheten
Vårdpersonalen ska få ett nytt skyddsnät
Att patienten ska få en
säker vård är en självklarhet för de flesta men ändå skadas patienter dagligen i vården.
Det ska Peder Carlsson,
landstingets nya patientsäkerhetsstrateg, medverka till att ändra på.
– Jag vill anlägga en känsla av
säkerhet. Vi ska
alltid veta att ”det
jag gör är rätt”,
säger Peder Carlsson. Du ska aldrig
behöva känna en
osäkerhet i dina
arbetsuppgifter.
Peder Carlssons Peder Carlsson,
vision är att per- patientsäkersonalen alltid ska hetsstrateg.
kunna ge en bra
och säker vård.
Till det behöver man klara rutiner
i hur arbetet ska genomföras och
en bra uppföljning, så att bristerna
kan åtgärdas.
– Mitt uppdrag är inte att stå och
peka med hela handen och säga
”det här gör ni fel”. Det är istället
att hjälpa verksamheterna att själva
identifiera problemen och ge dem
verktygen att lösa problemen med,
säger Peder Carlsson.
Nytt ledningssystem
Grunden till säkerhetskänslan ska
komma från ledningssystemet för
patientsäkerhet.
– Ledningssystemet ska skapa ordning och reda i arbetet så att det alltid
utförs på ett patientsäkert sätt, säger
Peder Carlsson. Ledningssystemet
ska visa vilka rutiner som finns och
hur arbetet ska genomföras.
– Ledningssystemet ska fungera
som ett skyddsnät och vara ett stöd
åt de anställda, och inte bara vara ett
byråkratiskt dokument som påvisar
hur vårdarbetet ska gå till. Ledningssystemet ska vara tillgängligt
och förståeligt så att vårdpersonalen också använder det.
Örebro läns landstinget har en
nollvision gällande vårdskador.
Vilket understryker vikten av fungerande rutiner.
Lärande organisation
Det är Peder Carlssons uppdrag att
hjälpa verksamheterna att lära mer
om bristerna.
– Flera av de brister som finns
i din verksamhet finns troligtvis i
andra verksamheter också. Därför
är det viktigt att det blir en bra
uppföljning, så att de identifierade
problemen får en lösning, och att
lösningen sprids ut i organisationen, säger Peder Carlsson.
– Det är viktigt att lösningarna
kommuniceras ut, annars kommer
alla avdelningar, kliniker och vård-
Patientsäkerhet handlar om många olika saker, från att hjälpa patienten att komma upp på ett säkert sätt, till att ge
patienten rätt medicin och följa hygienregler.
foto weine ahlstrand
centraler att uppfinna hjulet flera
gånger om.
Prioriterat område
I och med den nya patientsäkerhetslagen har patienten blivit mer
integrerad i vården.
– Med en klarare dialog med
patienten får vi en djupare kunskap
i hur de ser på situationen, vilket
vi ska dra lärdom av i vårt förbättringsarbete.
Peder Carlsson kommer senast
från Socialstyrelsen, där han arbetat med hälso- och sjukvårdsfrågor
samt arbetsmiljöfrågor på arbetsmiljöverket, men är från början
sjuksköterska.
– Det är roligt att få arbeta med
patientsäkerhet. Patientsäkerhet är
ett område som prioriteras högt och
det sker stora satsningar från regeringen, säger Peder Carlsson.
Peder Carlsson är inte ensam att
arbeta med patientsäkerhetsfrågan
inom landstinget. En patientsäkerhetscontroller har också anställts
som kommer att arbeta tillsammans
med Peder Carlsson i flera frågor.
Anders skoglund
Tebladet 2/11
Nyheter.
Ställer vi korrekta
frågor till patienten?
I vården ställer vi en
mängd olika frågor till
patienten. Det är viktigt!
Men lika viktigt är hur
patienten uppfattar och
upplever frågorna.
Miljödag 14 april
själv och andra. Föreläsningen är
den 30 mars 2011, 8.30 till 12.00 i
Bohmanssonsalen, USÖ. Anmälan
pågår för fullt. Kontakta Lillian
Iwarsson Sporrong för mer information om det finns platser kvar.
HBT-personer i vården
Flera undersökningar visar att
homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) kan komma i kläm
vid olika frågor i vården. ”Har du
en fru?” - kan tyckas vara en oskyldig fråga, men den förutsätter en
viss sexuell läggning och kan sätta
patienten i kläm. Bara för att ”alla
andra” ställer samma fråga gör den
inte korrekt.
Hur kan man formulera sig utan
att utgå från heteronormen? Du
kan fråga om patienten lever ”i en
relation” istället för att förutsätta
en hustru eller fru, man eller make.
Patienterna ska inte behöva berätta
om sin sexuella läggning, såvida de
inte vill det.
Landstinget
anordnar under
våren
utbildningar för att höja
kunskapen
om
HBT-personer
och deras livs- Lilian Iwarsson
situation. Detta i Sporrong.
syfte att förbättra
bemötandet av HBT-personer inom
landstinget.
– Jag tror att en förutsättning
för ett gott bemötande är att våga
utmana våra invanda föreställningar och sätt att tänka och öka
vår kunskap, säger Lilian Iwarson
Sporrong, utredningssekreterare
vid samhällsmedicinska enheten
på landstingets ledningskansli, och
ansvarig för HBT-utbildningarna.
Ökad kunskap
Nytt perspektiv
Utbildningarna riktar sig till alla
anställda, förtroendevalda och
fackliga representanter inom Örebro läns landsting.
– Utbildningarna kommer inte bara
att ge oss ett nytt perspektiv att
se på patient/vårdgivarsituationen
utan också på hur vi tittar på oss
Claes Schmidt blev tilldelad stora talarpriset 2010. Claes kommer att föreläsa om HBT-personer i Bohmanssonsalen den 30 mars.
foto linda axelsson
själva och även ge oss en ökad
kunskap om hur det är att leva som
HBT-person, säger Lilian Iwarsson
Sporrong.
Claes Schmidt / Sara Lund
Den första utbildningen är en föreläsning av Claes Schmidt. Claes
Schmidt blev uppmärksammad när
han ”kom ut” som transvestiten
Sara Lund hösten 2003.
Föreläsningen är tänkt att uppdatera och bredda sättet att tänka
gällande HBT samt inspirera åhöraren att våga reflektera över sig
Den andra utbildningen är en föreläsning av Anna Westerståhl, allmänmedicinare som arbetar som
distriktsläkare inom primärvården
och som kursledare och forskare
på avdelningen för allmänmedicin
vid Sahlgrenska akademin. Hennes forskningsområde handlar om
genus och HBT som berör frågor
i vården med speciellt fokus på
bemötandet av lesbiska kvinnor.
Anna Westerståhl kommer att föreläsa om bemötandefrågor i vården,
med fokus på HBT-personer - Vad
ska man tänka på i bemötandet?
Föreläsningen är den 19 maj
2011, 8.30 till 12.00 i Bohmanssonsalen, USÖ. Anmälan senast
den 5 maj till [email protected]
orebroll.se
Brist på tid?
– För dig som inte har tid eller möjlighet att gå på någon av utbildningarna, eller om du vill lära dig mer, så
finns det en webbutbildning, säger
Lilian Iwarsson Sporrong. Webbutbildningen går att göra enskilt eller
i till exempel ett arbetslag. Mer
information hittar du på intranätet:
intra.orebroll.se/hbt.
Anders skoglund
Hållbar lösning på väg för elektronisk slutförvaring
Allt fler dokument skapas och lagras elektroniskt. Men hur ska de
slutarkiveras? Hur ska de
bevaras och med säkerhet kunna läsas för all
framtid?
Lösningen är på väg och den heter
R7 e-arkiv, ett gemensamt elektroniskt arkiv för sju landsting. Initiativet kommer från Örebro läns
landsting.
När till exempel en patientjournal
inte längre behövs i en verksamhet,
så ska den lämnas till slutarkivering. Och även innan dess ska den
arkiveras säkert. Det styrs av lagar.
För arkivering av pappershandlingar har det sedan länge funnits
tillförlitliga metoder. Men sedan
flera årtionden har allt fler dokument skapats och lagrats elektroniskt, utan samma säkerhet inför
framtiden.
Projektet R7 e-arkiv är en samverkan mellan de sju landstingen
i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
och det handlar om att utveckla ett
Arkivchef Birgitta Torgén.
tillförlitligt system för att kunna
arkivera elektronisk information
för all framtid.
I drift efter sommaren
Projektet är nu på väg in i skarpt
läge. Planen är att ha ett gemensamt
arkiv för både mellan- och slutarkivering av elektroniska handlingar i
drift mot slutet av sommaren.
Örebro läns landstings arkivchef
Birgitta Torgén är en av initiativtagarna till R7 e-arkiv och ordförande
i dess styrgrupp. Hon ser flera fördelar:
– I dag finns cirka 400 olika
digitala system, bara i ett landsting. Även om ett system avvecklas
måste det hållas igång för att de
gamla uppgifterna ska kunna nås
av vårdpersonalen. I nya e-arkivet
lagras alla information på ett enhetligt sätt, vilket innebär att mycket
drift- och supportkostnader av äldre
system försvinner.
– R7 e-arkivet blir också kostnadseffektivt genom att utgifterna
för utveckling, drift och förvaltning
fördelas mellan sju landsting. Allt
det här innebär att mer pengar kan
gå till den direkta vården, säger
Birgitta Torgén.
Arkiv med direktåtkomst
Oavsett i vilket landsting och i vilket system uppgifterna skapas och
hanteras kommer de att lagras på
samma enhetliga sätt i R7 e-arkiv.
Patientjournaler, ekonomiska system, diariesystem är några exempel
på information som kommer att
hamna i arkivet
– Vi har hittat en bra lösning på
ett mångårigt problem. Det är också
13
viktigt att framhålla att alla säkerhetskrav ska vara uppfyllda, säger
Birgitta Torgén.
Intresset för R7 e-arkivet, där sju
landsting samverkar, är stort från
övriga landet. Landsting, kommuner, statliga myndigheter och andra
verksamheter ser en hållbar lösning
på hur all elektronisk information
ska bevaras för framtiden.
– Målet är att få till en nationell
standard på det här området, säger
Birgitta Torgén.
Weine Ahlstrand

I det gemensamma elektroniska arkivet deltar landstingen
i Dalarna, Gävleborg, Sörmland,
Värmland, Västmanland, Uppsala
och Örebro.
För frågor om elektronisk
långtidsarkivering i Örebro läns
landsting, kontakta arkivarie Anna
Ekström. E-post: [email protected]
orebroll.se
Landstingets miljöpris 2010
delas ut på Miljödagen den
14 april.
På programmet står också
en presentation av landstingets miljöarbete och musikalisk underhållning av hemlig
gäst. Några övriga rubriker:
Från Örebro till Nepal,
Tomas Hjort föreläser om
rättvis handel.
Kemikalier i vården var finns dom? Föreläsare
kemikaliecontroller Erika
Andersson.
Val som spelar roll - om
maten, miljön och klimatet.
Föreläsare forskare Johanna
Björklund.
Miljödagen arrangeras av
landstingets miljöfunktion.
Plats: Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro.
Dagen vänder sig i första
hand till landstingets miljöombud, men är öppen för alla
intresserade medarbetare.
Anmälan senast 1 april till
miljösamordnare eller
[email protected]
Kampanj om miljö
och läkemedel
Under tiden 15 maj till 15
juni genomför Örebro läns
landsting en kampanj kring
läkemedel och miljö i samverkan med apoteken i länet.
Kampanjen går ut på att
informera allmänheten om
att gamla och överblivna
läkemedel ska återlämnas till
apoteken.
Ett annat syfte är att berätta
lite om vilka effekter läkemedelsrester har på vår natur
samt att ge lite tips om hur
varje människa kan påverka
sin konsumtion av läkemedel.
Kampanjen kommer att
synas på länets apotek, vårdcentraler, sjukhusen m fl och
också höras via reklamradio.
Missbruksutredning
presenteras i Örebro
Hur kommer Sveriges framtida missbruks- och beroendevård att se ut? Om det
handlar en informations- och
dialogdag i Örebro den 25
mars.
Gerard Larsson, regeringens
särskilde utredare i missbruks- och beroendefrågor,
presenterar den så kallade
”Missbruksutredningen”.
Övriga medverkande är bland
annat landstingets psykiatrichef Birgitta Johansson och
Beroendecentrums verksamhetschef Tommy Strandberg.
Heldagen i Wilandersalen
på Universitetssjukhuset Örebro vänder sig till kommunoch landstingspolitiker samt
chefer och andra nyckelpersoner. Arrangörer är Örebro
läns landsting och Örebro
kommun.
Tebladet 2/011
14
Full fart på arbetet med en
kulturplan för Örebroregionen
Under 2011 ska en regional kulturplan för Örebro
län arbetas fram. Den
kommer att styra hur de
statliga kulturmedlen
fördelas över länet.
Sveriges län och regioner får nu ett
helt nytt uppdrag inom kulturens
område. Det innebär ett ökat ansvar
för kultursektorn i respektive län/
region och hur den utvecklas, förnyas och finansieras.
Den så kallade Kultursamverkansmodellen innebär bland annat
att statliga kulturmedel ska fördelas regionalt enligt en kulturplan
som arbetas fram i respektive län/
region. Modellen ska införas successivt från och med 2011 för att
vara fullt utbyggd i hela landet
senast 2015.
Örebro län siktar på att komma
med i samverkansmodellen från
januari 2012.
Landstinget ansvarar
Syftet med den nya Kultursamverkansmodellen är att bland annat
att ge utrymme för regionala prioriteringar och större mångfald. I
Örebro län är det landstinget som
har det övergripande ansvaret för
processen.
Kulturplanerna kommer att få
stor betydelse för hur länen och
regionerna planerar och prioriterar
sina satsningar inom kulturlivet.
Planen ska bilda underlag för den
överenskommelse som ska fattas
mellan regionen och staten för den
Kulturdialog i Askersund. Ett femtiotal kulturaktiva och kulturintresserade personer deltog i träffen som leddes av
landstingets kulturchef Karin Wetterberg (stående).
statliga finansieringen av kulturen.
Bred dialog med
kommuner och kulturliv
– Kultursamverkansmodellen är ett
helt nytt sätt att arbeta tillsammans
för kulturens utveckling, säger Irén
Lejegren (S), ordförande i landstingets nämnd för tillväxt, kultur
och bildning.
– För att lyckas måste arbetet
med att ta fram en regional kulturplan ske i bred dialog och i nära
samverkan med länets kommuner
och det övriga kulturlivet. På det
sättet kan vi fånga upp idéer och
synpunkter från länets alla delar
och från så många olika kulturaktörer som möjligt, framhåller Irén
Lejegren.
Landstinget har bjudit in till dialogkvällar i samtliga kommuner.
Några är redan avklarade och til
l16 april ska alla vara det. Dessutom ska det hållas dialogkvällar
med det professionella kulturlivet,
politiker, ungdomar med flera. Det
ska också skapas möjligheter att ge
synpunkter på webben.
– Det här är en kulturdialog som
aldrig tidigare funnits. Det är spännande att så många får komma till
tals innan några beslut fattas, säger
landstingets kulturchef Karin Wettermark.
– Vi ser att det finns ett stort
engagemang runt om i länet. Samtalen väcker många nya impulser
och idéer. Kulturen i länet är verkligen på dagordningen.
Weine Ahlstrand
IVA:s lokaler på Lindesbergs lasarett är klara för invigning
Fredagen den första april
är det invigning av IVA:s
nya lokaler på Lindesbergs lasarett.
Efter invigningen är det
öppet hus.
– Det känns jätteskönt att få de
nya lokalerna, säger Göran Thörn,
avdelningschef på intensivvårdsavdelningen. Det största lyftet är att vi
får mer utrymme runt patienterna.
Klockan 10.00 inviger MarieLouise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens ordförande, lokalerna. På eftermiddagen kommer
IVA att ha öppet hus med möjlighet
att titta på de nya lokalerna, utrust-
ningen och prata med personalen.
Återställer kontor
IVA har sedan den 20 december
haft tillgång till de nyrenoverade
lokalerna. Men den officiella invigningen har inte skett, då IVA:s
tillfälliga lokaler ligger i anslutning
till de nya, och dessa håller på att
återställas till kontor.
”Skönt att det blir klart”
– Det känns skönt att det äntligen
ska bli klart, säger Göran Thörn.
Det har varit tungt att jobba i de
temporära lokalerna.
Göran Thörn, avdelningschef på IVA, visar upp de nya lokalerna.
Lionspengar till USÖ-forskare
Tandläkarutbildning med sikte på äldre
Åtta cancerforskare vid Universitetssjukhuset Örebro har tilldelats
sammanlagt 655 000 kronor från
Lions Cancerforskningsfond för
sina framstående forskningsprojekt som syftar till att öka kunskaper och förbättra behandlingsmetoder inom cancerområdet.
De åtta forskarna är:
Som en del av arbetet med uppdraget ”Kompetenscentrum för
äldretandvård” har på Folktandvården Örebro läns landstings
initiativ påbörjats en certifieringsutbildning för sjukhustandläkare.
Det finns ett stort behov av
tandläkare med den kompetensen.
Utbildningen har en markerad
Gabriella Lillsunde Larsson,
Gisela Helenius och Torbjörn
Nilsson, laboratoriemedicinska
länskliniken.
Jennifer Stark, Sabina Davidsson och Maria Svensson, urologiska kliniken.
Elisabet Tina och Malin Prenkert, Kliniskt forskningscentrum.
inriktning mot tandvård för äldre.
Folktandvården vid Örebro läns
landsting administrerar utbildningen som kommer att genomföras i samarbete med Folktandvården i Uppsala och Värmlands
län. Sammantaget kommer de
närmaste åren sex tandläkare att
utbildas med denna specialitet.
Hallå där!
Weine Ahlstrand
Efter 18 år slutar du som
redaktör för Tebladet.
Vad ska du göra nu?
– Jag tänker fortsätta skriva
och fotografera, men nu som
frilansande journalist.
– Inriktningen på skrivandet
kommer i första hand att vara
samhällsfrågor, vård, forskning, kultur med mera.
– Och så har jag en del mer
privata skrivprojekt som jag
hoppas få mer tid för.
Har du trivts med Tebladet
och landstinget?
– Ja, det har varit ett bra och
omväxlande arbete, det bevisas väl av att jag blivit kvar så
länge. Jag kommer säkert att
sakna mycket.
Vad har varit minst kul?
– Alla sparpaket och personalneddragningar på 1990talet var inga roliga ämnen
att ta upp.
Roligast?
– Att göra reportage i
”verkligheten”, på sjukhusens
vårdavdelningar och i operationssalar och på länets alla
vårdcentraler. Och att få dela
ut Tebladstårtan förstås.
Vad vill du avsluta med?
– Tack och hej till alla.
En vecka om
matvanor och
fysisk aktivitet
Den 9-15 maj genomförs uppmärksamhetsveckan ”Ett friskare Sverige”. Veckan samordnas av Statens folkhälsoinstitut och syftar till att främja
goda matvanor och fysisk
aktivitet hos allmänheten och
till att uppmärksamma sociala
skillnader i hälsa.
Örebro läns landsting deltar
i årets uppmärksamhetsvecka
och just nu pågår arbetet med
vilka aktiviteter och pågående
projekt som ska uppmärksammas under veckan.
Tanken att de aktörer som
vill uppmärksamma mat eller
fysisk aktivitet själva går in
och anmäler aktiviteter på
uppmärksamhetsveckans
webbplats:
www.ettfriskaresverige.nu.
Ansvariga på Statens folkhälsoinstitut granskar och
lägger sedan ut aktiviteter
som uppfyller kriterierna för
deltagande.
Fick fel namn
I föregående personalnummer blev det fel med ett
namn på sidan 9 som handlade om landstingets 25-årsfest. Vi kallade tyvärr Göte
Mölleby för Björn. Men rätt
namn är alltså Göte Mölleby.
Tebladet 2/11
15
KIKKIS KÅSERI
Pensionärsrabatt
H
ärom dagen kom
det ” orange kuvertet”. Försäkringen
om att man är
ordentligt försörjd
springa i affärerna och jämföra
priser! Tur att jag inte behöver
utsätta mig för detta. Det räcker
alldeles utmärkt med att ”yngre”
män i femtioårsåldern håller upp
dörrar och låter ” tant” gå först.
Tonåriga barnbarn som tror att
man är släkt med Fred Flinta,
och folk som skriker när de talar,
eftersom det tas för givet att den
gamla tanten är döv.
på gamla dar.
Det var en rejäl summa som
visade sig i brevet.
– Hoppsan, får man så mycket,
tänkte jag. Varför är det då så
många som gnäller? Det kan jag
inte förstå.
Jag har en väninna på mitt
arbete, som just nu sjunger på
sista versen när det gäller jobbet.
– Du förstår, det bästa med att
bli pensionär är alla rabatter som
man får, säger en väninna. På
bussar och biografer, ja, överallt!
Man har tid att kolla priserna i
affärerna, så man vet var man ska
handla. Igår sålde de ut semlor
från i förrgår till halva priset! Jag
menar, man kan ju doppa dem i
kaffet.
– Jag har gjort mitt! deklarerar
hon gång på gång. Nu ska jag linda in mig i en gammal pläd och
tillbringa dagarna framför teven.
Följa alla såpor och auktionsprogram som finns och bara njuuta!
– Resa och besöka mina vänner, när jag vill, och om dom vill,
tänker jag.
Ja, tänk så givande att åka sta´n
runt i buss dagarna i ända, och att
– Jag vill inte bli avtackad,
fortsätter hon, och jag tänker inte
hälsa på om några månader för
att se om man saknar mig. Nej,
nu har jag gjort mitt!
– Du måste väl göra som alla
andra och gå på några kurser?
frågar jag. Till exempel Lär
känna din kropp (kan behövas
efter 65 år). Tranorna vid Hornborgasjön. Spela cittra! Det finns
ju hur många kurser som helst.
Bara att välja.
Nu börjar hon bli irriterad på
alla mina förslag, det ser jag.
– Du är snart där själv, säger
hon stucket. Det går fortare än
du tror.
– Snälla du! Jag har TVÅ ÅR
kvar, och jag känner mig fortfarande ung och stark. Jag går till
och med på hårdrockkonserter
och överlever!
Prisade för arbete mot tobak
Lillåns vårdcentral och
Vivalla vårdcentral har
fått diplom för sina
arbeten med tobaksavvänjning. Bakom diplomen står Statens Folkhälsoinstitut.
Utmaningen, som Statens Folkhälsoinstitut kallat tävlingen, hade
deltagare från både landsting/
regioner och vårdcentraler/kliniker. Med Utmaningen vill Statens
Folkhälsoinstitut uppmärksamma
goda idéer och gott arbete inom
tobaksavvänjning. Diplomen delades ut löpande under 2009/2010
till dem som kommit in med väl
motiverade goda exempel som
kan inspirera andras arbete med
tobaksavvänjning.
Lillåns och Vivalla vårdcentral
fick sina diplom för ett gott arbete
med sina arbetsrutiner.
Proaktivt arbete
– Det är roligt att bli uppmärksammad för det arbete man gör och
att ens arbete uppskattas, säger
Pernilla Gutring, distriktssköterska med astma/kol-utbildning på
Lillåns vårdcentral i Örebro.
Har man barnbarn så gäller det
att hålla sig i form och att vara
på plats där evenemanget händer.
Yeah, yeah!
Okej då, jag hade huvudvärk
i en vecka efter konserten och
kände mig ganska löjlig när jag
stod där, mitt i hopen av diggande tonåringar med högernäven i luften, men jag var NÄRVARANDE, vilket mitt tonåriga
barnbarn säkert uppskattade. Han
har visserligen inte sagt något
ännu, men han har ju så mycket
på gång.
när jag hittade en blek make med
det orange kuvertet framför sig.
– Ja, du, säger han. Det blir
ingen lyxtillvaro på ålderns höst.
– Jag klagar inte, log jag. Jag
är mer än nöjd!
Glädjen blev dock kort.
Det är lätt att räkna fel på en
nolla.
– Men nu när jag vet att ekonomin är tryggad, så känns det
nästan lockande att närma sig
pensionen, sade jag.
Kikki Pålerud
är undersköterska på Universitetssjukhuset
Örebro och
kåserar regelbundet i
Tebladet.
Väninnan skakade på huvudet
och såg väldigt undrande ut.
Förklaringen till hennes uppsyn fick jag några timmar senare,
Möt våren med musik
från Kävesta folkhögskola
Lördagen 19/3 17.00 Konsert Nicolaikyrkan
Kammarmusik - Örebro
Söndagen 20/3 19.15 Jazzklubben i Hallsberg
Förband – Alléskolan, aulan
Lördagen 2/4 19.15 Jazzklubben i Hallsberg
Förband (blues) – Hotell Stinsen
Söndagen 3/4 18.00 Musikgudstjänst
Klassisk musik – Ekeby kyrka
Lena Hjelmkvist, Vivalla vårdcentral,
med sitt diplom.
Pernilla Gutring, Lillåns vårdcentral,
med sitt diplom.
– Vanligtvis behandlar vi bara
sjukdomar och symptom. Men med
tobaksfrågor ingår ett mer proaktivt
arbete, vilket jag tycker är roligt
och intressant. Att få ett diplom
är givetvis kul - det betyder att
ens intresse också har gett resultat
i arbetet, säger Lena Hjelmkvist,
distriktssköterska med astma/kolutbildning på Vivalla vårdcentral
i Örebro.
att de flesta klarar av att sluta
använda tobak på egen hand, men
att de behöver hjälp att komma
igång – att ta steget från tanke till
handling.
Från tanke till handling
Statens Folkhälsoinstitut menar
Fredagen 8/4 19.15 Jazzklubben i Hallsberg
Tillsammans med Peter Asplund, Hotell Stinsen, Hallsberg
Tisdagen 12/4 19.00 Förband - Strömpis
Jazzklubben i Örebro
Onsdagen 13/4 12.15 Örebro
Lunchmusik i Nicolaikyrkan
Nästa Tebladstårta
Jag vill ge tårtan till:
Motivering:
Anslagstavlan
Sälj-köp-byt, lämna meddelanden, tacka.
På anslagstavlan affischerar du gratis.
Skriv eller skicka e-post.
Stort och varmt tack
till alla arbetskamrater i samband
med uppvaktningen vid min pensionering.
Gunbritt Ahlgren
Ett hjärtligt tack
till alla för uppvaktning i
samband med min pensionering.
Sten Axelsson,
byggsektionen
(Fortsätt gärna på annat papper)
Insänt av­­­
Namn:
Telefon arb:
Skicka ditt förslag till: Tebladet, ledningskansliet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro.
Du kan också faxa: 019-10 79 35, eller skicka ditt förslag via e-post: [email protected]
Tebladet Telefon: 019 - 602 73 57, 019 - 602 75 47 E -post: [email protected]­
16 Sista.
apropå
Hur utövar
du friskvård?
I visorna kom
sanningen fram
Nyutkommen minnesbok över sjuksköterskeföreningen i Örebro
Lovisa Segerlund, sjuksköterska, post op, dag kirurg,
Lindesbergs lasarett:
– Jag brukar träna afro aerobic, bodypump, step up och på
sommaren och våren springer
och går jag mycket.
Simon Tholén, sjuksköterska, röntgen, Lindesbergs
lasarett:
– Jag brukar löpträna på
sommaren, åka längdskidor
på vintern och styrketräna.
Gula Korsets sjuksköterskeförening i Örebro
startade 1911. Nu har
minnesboken om hundraåringen kommit.
Boken bär mycket kvinnohistoria och berättar
om ett bestående kulturarv.
Den knallgula bokens hela titel är
Sjuksköterskeförening/Kamratförening – Bestämmelser, Minnesbilder, Visor – Ett bestående kulturarv.
Och visst är det ett omfattande kulturarv och en lika omfattande kvinnohistoria som vidareförmedlas i
den över 400 sidor tjocka boken.
Huvudförfattare är Henny Olsson, professor emeritus i omvårdnadsforskning, som själv tog examen vid sjuksköterskeskolan 1949.
Till sin hjälp har hon haft en arbetsgrupp av kamratmedlemmar.
Ett vetenskapligt anslag
Lars-Åke Malm, medicinteknisk ingenjör, Medicinsk
teknik, LoVS:
– Jag försöker hålla igång,
bland annat genom att gå till
jobbet vintertid och cykla på
sommaren. Periodvis tränar
jag på Lyftet här på USÖ.
Boken har ett vetenskapligt anslag
med filosofiska och analyserande
texter och få illustrationer. De hundra
åren skildras med hjälp av protokoll,
handlingar, författningar och normgivande bestämmelser för sjuksköterskeutbildningarna i Örebro.
Det har också gjorts intervjuer
med sjuksköterskor i åldrarna 22-93
år från olika utbildningsepoker.
– Vi ville göra någonting annat
än en vanlig minnesbok. All efterforskning har tagit tid, men det har
varit ett trevligt arbete, säger Henny
Olsson.
– Det går inte att undvika att bli
imponerad av dessa kvinnor, som
arbetade dygnet runt och som bara
var lediga några få dagar om året.
Gula Korset bildas
Hanna Öberg, anestesisjuksköterska, aniva, USÖ:
– Jag går till jobbet varje
dag. Det tar cirka en timma
och är bra träning. För övrigt
springer jag helst eftersom det
är en så enkel träningsform.
När jag håller igång så mår jag
bättre och orkar mer, även på
jobbet.
Anna Ståhl, sjukgymnast,
avdelningen för sjukgymnastik - medicin, USÖ:
– Jag brukar gå eller cykla till
jobbet. Annars tränar jag basket och innebandy en gång i
veckan och så styrke- och löptränar jag.
Sjuksköterskorna i Örebro var
tidiga att organisera sig. Redan
1907 fanns en sammanslutning av
sjuksköterskor som var utbildade
på länslasarettet. Så småningom
bildades Gula Korsets sjuksköterskebyrå och förening. Målet för
verksamheten var då i första hand
platsförmedling, något som upphörde 1955. Då ändrades namnet
till Gula Korsets Kamratförening.
År 1911 antogs bestämmelser
för uniform, föreningsmärken och
brosch. Dräkten sågs som ett viktigt uttrycksmedel för skillnaden
mellan välutbildade och mindre
välutbildade sjuksköterskor. Man
menade att fastställande av modeller för sjuksköterskedräkterna gav
ett enhetligt samt ett värdigt och
korrekt uppträdande bland sjuksköterskorna. Varje liten detalj i dräkten hade ett symbolvärde.
Om sjuksköterskedräkten genom
tiderna kan sägas mycket, och det
görs i boken om Gula Korset:
Sjuksköterskeelever i Örebro omkring 1900.
”En uniform förpliktar alltid, den
väcker ansvarskänsla och samhörighet, den enar, stadgar och styrker kåren.”
Professionell anatomi
Med uniform kunde ingen uppföra sig ovärdigt. Detta inpräntades
ordentligt. För att uttrycka det lite
mera akademiskt – sjuksköterskans
hållning skulle förmedla en professionell anatomi.
”Sättet varpå hon talar, går och
rör sig, måste så att säga vara
hushållsmässigt. Hon ska gå med
hurtiga, tysta, lätta och bestämda
steg och aldrig använda knarrande
skor. Den som ej äger en lätt gång
måste öva sig.”
Örebro - lilla Jerusalem
En symbol för sjuksköterskeprofessionen som överlevt under lång
tid är yrkesbroschen. I ett avsnitt i
boken får vi bakgrunden till Örebroutbildningens brosch, hur den
fick sin färg och form och det gula
korset. Delvis kan korset ses som
en symbol för den då rådande tids-
Foto: Länsarvet.
andan. Örebro kallades av många
för lilla Jerusalem, då Örebro
ansågs vara Sveriges mest frikyrkotäta stad.
Minnesboken ger också en historiebeskrivning av sjukhusen i
Örebro, från Örebro lasarett med
tre sängplatser 1778 till dagens universitetssjukhus. Självklart finns en
gedigen genomgång av sjuksköterskeutbildningen från 1894 till nu.
”Ett värdigt uppträdande” heter
ett avsnitt i boken. I många av
minnesbilderna berättas att det var
förbjudet att springa och ”hafsa”.
Det gällde alltså att skynda med
stil och värdighet. Nu var det så
att eleverna inte fick åka hiss, utan
fick ta trapporna. Även här fanns
oskrivna regler:
Håll aldrig i ledstången, det ser
illa ut och där ”finns så mycket
bakterier”!
Visorna säger sanningen
Informella minnesbilder, skrönor,
anekdoter, humor, spektakel och
kursvisor får rejält utrymme. För
kanske är det så som författaren
Projektgruppen
för minnesskriften: Sonja Rådman,
Birgitta Nederheim,
Maja Cederhammar,
Per-Olof Larsson,
Pell Uno Larsson och
Henny Olsson.
skriver: ”Kanske är det här vi kommer närmare sanningen om verkligheten, kanske var det i kursvisorna
man vågade säga vad man inte
vågat under utbildningstiden.”
Spring, spring, spring
Arma slev omkring
Om du andan skulle tappa
Gör det ingenting
Bara, bara spring!
Gno, gno, gno
Ge dig ingen ro
Om du längtar att få pusta
Kväv då genast latmanslusta
Född av syndig själ, slev ska gnos ihjäl.
(Slev = elev, den som ska slevas
till.)
Weine Ahlstrand
Var med i utlottningen
av tio böcker om
Gula Korset!
Skicka in ett vykort eller
brev med namn, adress,
telefonnummer och arbetsplats så deltar du i Tebladets
utlottning av tio böcker.
Vykortet eller brevet måste
vara märkt med ”Minnesboken”.
Vi vill ha ditt tävlingsbidrag
senast 25 mars. Vinnarna
meddelas personligen.