42-78 Vall och Grovfoder

Av Magnus Halling,Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala
E-post: m[email protected]
Vall och grovfoder
Sortprovning
i olika vallarter­
SAMMANFATTNING
Utvecklingen av vallprovningen i södra och
mellersta Sverige beskrivs de senaste fem åren.
Antal basplatser är tre, vilka kompletteras av
ett antal genom regionala försök finansierade
av Sverigeförsöken.Två tider för första skörd
testades i tre ängsvingelförsök och resultaten
visar att nuvarande system att skörda vid
ängssvingelns vippgång ger en bra jämförelse
när det gäller ts-skörd även för sorter av den
tidigare rörsvingeln och rörsvingelhybriden.
Inledning och bakgrund
Vallprovningen – nytt upplägg 2010
Från anläggningen 2010 har all provning av
vallväxter i södra och mellersta Sverige koncen­
trerats till tre basplatser för att få en pålitlig och
effektiv provning. De tre basplatserna har valts
dels för att väl representera odlingsområdet och
dels för att de innehar en god kompetens att
utföra fältförsök i vall. Platserna är Lilla Böslid i
södra Halland, Rådde vid Länghem och Uppsala.
På Lilla Böslid och Rådde är Hushållningssäll­
skapet utförare och i Uppsala är det SLU.
Tabell 1. Antal sorter som anmälts
till vallprovningen 2009-2014
År
Antal sorter*
2009
41
2010
97
2011
75
2012
81
2013
109
2014
96
*inklusive mätare i försöken
42
|
ANIMALIEBÄLTET
Innan det nya systemet infördes blev det allt
färre sorter, men som framgår av tabell 1, har
det varit en betydande ökning av anmälningar i
det nya upplägget från 2010 och framåt. Anta­
let anmälda sorter i alla arter, har i genomsnitt
sedan år 2010, varit 92 st. (tabell 1). Vilket är
mer än dubbelt så mycket som åren innan det
nya systemet infördes. Basplatserna komplette­
rats med antal regionala försök i Tenhult utanför
Jönköping, i Kalmar eller Torslunda på Öland, i
Hallfreda på Gotland och i Hedemora (tabell 2),
vilka alla finansierades av Sverigeförsöken. Detta
innebär, tillsammans med lika planer för de tre
basplatserna respektive de kompletterade plat­
serna, ett stabilt och säkert underlag för jäm­
förelser av vallsorter. Försöken i det nya systemet
har betydligt fler sorter än i det gamla, vilket
också innebär lägre provningsavgift per sort.
Försöksmetodiken vid sortprovning är viktig
att hela tiden förbättra och beståndsgradering­
arna som görs varje vår och höst har setts över
(se nedan). På våren speglar de en sorts till­
växtpotential inför växtsäsongen. Det har varit
en del tuffa vintrar sedan 2010, vilket har gett
stora sortskillnader, men också möjlighet att
se vilka sorter som är lämpliga i vårt klimat.
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Tabell 2. Antal kompletterande försök finansierat av Sverigeförsöken
Plats*
Plan
F
Rödklöver (101)
H
W
3
1
Ängssvingel (202)
3
3
Engelskt rajgräs (204)
4
3
10
9
Totalsumma
2
2
Timotej (201)
Totalsumma
I
3
4
11
4
10
7
3
8
30
*F=Tenhult, H=Kalmar/Torslunda, I=Hallfreda, W=Hedemora
Sammanställningar
De 10-åriga sammanställningarna presenteras
varje år i kompakta pdf-tabeller på Fältforsk
hemsida (Fältforsk, 2014) och ca vart tredje år
har publikationen Sortval (Halling, 2012) pub­
licerats med överskådliga tabeller med kommen­
tarer och korta beskrivningar och kommentarer
för varje sort. Sammanställning av data från
enskilda försök i södra och mellersta Sverige
görs i 10-årsperioder i två regioner; Götaland
och Svealand. Plats och år betraktas som slump­
mässiga variabler eftersom man vill ha generella
siffror för varje region. Genom minskningen från
fem till tre huvudplatser är det inte möjligt att
dela in i regioner, men i arter med de komplet­
terande försöken är två områden fortfarande
möjligt. Det uppstår obalanser i sammanställ­
ningar eftersom sorter byts ut hela tiden, dock
sker det inte lika fort som i de ettåriga växtslagen.
Värden för en sort i sammanställ­ningarna pre­
senteras som ”least square means”, vilket inne­
bär att hänsyn har tagits till variansen i data när
medeltalet beräknas. Det skulle också behövas­
ett mått på variansen för varje sort efter­som
det anger stabiliteten för avkastningen. Varian­
sen anges nu i NFTS för enskilda försök.
Utveckling metodik
De protokoll (PM) som bestämmer hur sortprov­
ningen genomförs i vallväxter i form av försöksde­
sign och hur data samlas in har de senaste 20 åren
Sverigeförsöken 2014 i stort sett varit de samma vid VPE. Metodiken
för försöksdesign och genomförande av data­
insamling från enskilda fältförsök behöver stän­
digt utvecklas för att bli säkrare och effektivare.
Graderingar som t.ex. används för att beskriva
statusen för beståndet vår och höst har på utbild­
ningsdagar på HS försöksstation Rådde med
Ämneskommitté vall och grovfoder (ÄVG) visat
sig osäkra och beroende på vem som graderar.
En arbetsgrupp inom ÄVG jobbade 2012 fram
ny metodik för beståndsgradering. Slutsatsen
blev att om bara en sådd art finns i ett bestånd
med rader används graderingen planttäthet.
Om blandbestånd med flera sådda arter, eller
gradering av ogräs i ren art eller vid ett bredsått
bestånd används graderingen marktäckning
och då graderas procentuell täckning för varje
efterfrågad fraktion. Detta har sedan införts i
Fältforsk Försökshandbok (Andersson, 2014).
Renbestånd eller inte
All provning av vallväxter i södra och mellersta
Sverige sker i renbestånd, men den praktiska
odlingen sker i blandbestånd. Därför finns det ett
stort behov att ta fram riktlinjer hur en fortsatt
provning i blandbestånd kan gå till. Denna fråga
prioriterades vid mötet i april 2011 i Ämneskom­
mittén vall och grovfoder. Riktlinjerna bör utgå
från litteratursammanställningen ”Utformning
av vallfröblandningar” (Halling et al, 2009).
ANIMALIEBÄLTET
|
43
Vall och grovfoder
Skördetidsprojekt
Utvecklingen har varit att nya sorter skiljer sig
i utvecklingsrytm alltmer inom en art. Inom
försöken med ängssvingel och engelskt rajgräs pro­
vas också närbesläktade hybridarter (rörsvingel­
hybrid respektive rajsvingel). Inom ängssvingeln
provas också den närbesläktade arten rörsvingel.
Allt detta gör det svårare att med gemensamma
skördetider få optimala jämförelser. År 2011
initie­rades ett projekt att dela upp första skörden i
två delskördar för arterna timotej, ängssvingel, rör­
svingel, engelskt rajgräs, och rajsvingel i den offi­
ciella sortprovningen södra och mellersta Sverige.
Material och metoder
Undersökningen genomfördes i befintliga försök
den officiella sortprovningen för vallgräs. I sort­
försöken som anläggs 2012 i arterna timotej,
ängssvingel, rörsvingel, engelskt rajgräs, och
rajsvingel utökas med ett fjärde block. Två block
skördas vid ett tidigare tillfälle och två block vid
ett senare tillfälle för att kunna jämföra sorterna
vid två olika skördetillfällen inom första skörd.
Detta har genomförts på tre platser i södra och
mellersta Sverige under två vallår. Följande
strategi för tider i första skörd bestämdes:
Plan 201 timotej. SW Switch tidig mätare.
1. SW Switch axgång
2. 5 dagar efter SW Switch axgång
Plan 202 ängssvingel-rörsvingel­.
SW Minto sen mätare.
1. 5 dagar före SW Minto vippgång
(när ax börjar synas på de tidiga
rörsvingalarna, t.ex. Rahela)
2. SW Minto vippgång
Plan 204 engelskt rajgräs - rajsvingel­.
SW Birger medelsen mätare
1. SW Birgers vippgång
2. 5 dagar efter SW Birger vippgång
(när vippor börjar synas på de sena e.
rajgräsen, t.ex. Herbal och Foxtrot)
Här redovisas resultat för insådd art för
ängssvingelförsöken (plan 202). Främmande
arter har räknats ifrån skörden. År 2013 togs
44
|
ANIMALIEBÄLTET
den tidiga skörden 4 juni, 29 maj och 30 maj
i Uppsala, Lilla Böslid och Rådde. Den senare
första skörden genomfördes 11 juni, 3 juni och
4 juni på respektive plats. I genomsnitt 6 dagar
mellan skördetiderna. År 2014 var det i genom­
snitt 5 dagar mellan delskördarna och allting
var i genomsnitt 6 dagar tidigare. Statistisk
bearbetning genomfördes med mixed Model i
programpaketet SAS. Fixa variabler var skörde­
tid, sort och plats. Slumpmässiga variabler var
block. Resultaten anges som least square means.
Resultat och diskussion
Resultaten visar en signifikant mindre total tsskörd i vall 2 i Uppsala vid en tidigare första
skörd (tabell 3). I vall 2 var det ett signifikant
samspel (p < 0,003) mellan skördetidsfaktorn
och plats. Övriga platser hade ingen signifikant
effekt på den totala ts-skörden av uppdelad första
skörd. I vall 1 var samspelet mellan skördetids­
faktorn och plats inte signifikant (p < 0,798).
Dock är det stor skillnad mellan Uppsala och
de andra platserna, vilket orsakades av torka.
Samspelet mellan sort och plats var starkt för
alla delskördar i total ts-skörd båda vallåren. I
tabell 4 visas resultat för vall 2. Sorter av arterna
Tabell 3. Effekt av uppdelad första tsskörd på total skörd i vall 1 och 2
på tre platser
Vallår
Tid 1:a skörd
Plats
1*
#2
Tidig
Uppsala
5 270
13 550b
Lilla Böslid
13 640
14 260ab
Rådde
12 170
13 830ab
Uppsala
5 640
14 630a
Lilla Böslid
14 490
14 500ab
Rådde
12 300
13 970ab
Normal
*Samspelet tid första skörd och plats inte signifikant
#Två värden som inte har samma bokstav är signifikant åtskilt på nivå
p < 0,05
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Tabell 4. Total ts-skörd för sorter och platser i vall 2.
Sorter utan artbeteckning är ängssvingel
Vall 2#
Sort
Uppsala
Lilla Böslid
Rådde
SW Minto (SW ÄS85)
11 930 mop
12 780jklmno
12 490lmno
Hykor tidig (rörsv.hybr.) SSD
18 360 ab
17 660bc
16 190efg
Norild (HOES 1102) (DLF)
10 500 r
12 450klmno
10 180r
Swaj (VS4509) (rörsv.) SW
16 650 cdefg
17 070bcde
14 390hi
Cosmolit SSd
11 960 mop
13 230ijklm
13 840ijk
Fojtan (rörsv.hybr.)SSD
16 910
defg
16 390
15 420gh
Lipoche SSD
11 770 opq
13 150ijklmo
13 780ijk
SW ÄS3072
13 240 ijkln
13 290ijklm
13 810ijk
Liherold SSD
12 730 jklmno
12 990ijklmno
12 680klmno
Pardus SSD
10 630
13 470
13 940ij
Rahela (rörsv.) SSD
17 160 cde
16 170efg
16 420cdefg
Stockman (rörsv.) SSD
19 450 a
17 040bcde
15 560fg
12 460 klmno
13 230ijklm
13 760ijk
SW 0533011
Bor 20605
11 820
Bor 20613
Karolina (rörsv.) Bor/SSD
cdef
qr
ijkl
11 940
12 950jklmno
12 200 lmno
12 650jklmno
12 860jklmno
17 600 bcd
16 500cdefg
14 190i
op
npq
#Två värden som inte har samma bokstav är signifikant åtskilt på nivå p < 0,05
Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET
|
45
Vall och grovfoder
rörsvingel och rörsvingelhybrid utmärker sig
med en betydligt större total ts-skörd, särskilt i
Uppsala. Bland ängssvingelsorterna utmärker
sig SW ÄS3072­och Pardus med en stor total
ts-skörd på de flesta platserna. I den statistiska
analysen fanns inget signifikant samspel mel­
lan tid för första skörd och sort, vilket kan
tolkas som att relationer­na behålls mellan
sorterna oavsett skörde­tid. Frågan är om ett
annat resultat hade erhållits om det hade gällt
näringskvalitet. Prover har sparats från försöken,
vilka kommer att analyseras senare och då
kan vi få svar på den frågan. Slutsatsen blir att
nuvarande system att skörda vid ängs­svingelns
vippgång ger en bra jämförelse även för den
tidigare rörsvingeln och rörsvingelhybriden.
Referenser
Andersson, B. 2014. Försökshandbok. Fält­
forsk. Internet:http://www.slu.se/sv/
fakulteter/nj/om-fakulteten/ovriga-enheter/
faltforsk/utbildning/forsokshandbok/
46
|
ANIMALIEBÄLTET
Fältforsk, 2014. Internet: http://www.
slu.se/sv/fakulteter/nj/om-fakulteten/
ovriga-enheter/faltforsk/ (2014-11-19)
Halling M.A., Bertholds C., Larsson M. &
Wigh L. 2009. Utformning av vallfröbland­
ningar. Sveriges Lantbruksuniversitet. Insti­
tutionen för Växtproduktionsekologi.
Aktuellt från VPE Nr. 6 2009. 65 s.
Halling, M.A. 2012. Vallväxter till slåtter och bete
samt grönfoderväxter. Sortval för södra och mel­
lersta Sverige 2012/2013. Sveriges lantbruksuni­
versitet, Institutionen för växtproduktionsekologi.
68 s. http://www.ffe.slu.se/FFE/Info/sortvall.htm
Tack
Tack framförs till Stiftelsen lantbruksforsk­
ning (SLF) för finansiering av projektet ”
Utveckling av den svenska sortprovningen av
vallväxter” projektnummer H1160289.
Sverigeförsöken 2014
Av Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
E-post: [email protected]
Vall och grovfoder
Vallsortprovning
I årets försöksrapport redovisas vallsortprov­
ning för timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och
rödklöver. Totalt redovisas 24 basförsök och
18 kompletterande länsförsök för vallår ett
2013 och vallår två 2014, samt en flerårssammanställning för perioden 2005-2014 med
avkastning och sortegenskaper.
Försöksplatserna för vallsortprovningen är
i Animaliebältet­; Lilla Böslid i Eldsberga,
Torslunda i Färjestaden, Hallfreda i Visby,
Riddersberg­i Jönköping, Försök i Väst; Rådde
i Länghem, Sveaförsöken; Hamre i Hedemora
samt på Säby i Uppsala. Basförsöken för timo­
tej, ängs­svingel, engelskt rajgräs och rödklöver
ligger på försöksplatserna Lilla Böslid, Rådde
och Uppsala. Kompletterande länsförsök i
regionerna finansieras av Sverigeförsöken.
Liggtiden för försöken i vallsortprovning är
två vallår med tre skördar per år. Kvävegödsling
till gräsarterna är 100 kg kväve per hektar på
våren, 80 kg kväve efter förstaskörden och 60 kg
kväve efter andraskörden, totalt 240 kg kväve
per hektar och vallår. Till rödklöverförsöken
tillförs inget kväve. På våren är normgivan för
fosfor 30 kg per hektar och för kalium 100 kg
per hektar. Detta kompletteras med kalium till
återväxterna efter försöksplatsens jordanalys.
Skördetidpunkten för gräsarterna styrs i
förstaskörden av mätarens utvecklingsstadium.
För timotej sker förstaskörden när mätaren
Switch är i axgång, för ängssvingel när mätaren
Minto är i axgång samt för engelska rajgräs när
mätaren Birger är i axgång. Axgång innebär
stadium 4, vilket innebär att minst halva axet
är synligt på minst hälften av skotten. Röd­
klövern tas i förstaskörden när mätaren Switch i
timotej-försöket är i axgång. Andraskörden sker
10-20 juli och tredjeskörden vid 1-10 september.
För varje art finns en tabell med en uppdelning
per försöksplats för avkastning för vallår ett 2013
och vallår två 2014. Antalet sorter som finns med
Sverigeförsöken 2014 i tabellerna är de sorter som ingår i de komplet­
terande länsförsöken, på basplatserna ligger fler
sorter med för förprövning. Nästa tabell per art
på sortnivå är en tioårig sammanställning för
2005-2014, sammanställt av SLU Växtproduk­
tions-ekologi. Vid den statistiska analysen för
flerårs-sammanställning har proceduren Mixed i
programpaketet SAS använts för data från varje
område, vallår och skörd var för sig. Sortegenskaper per art är hämtad från SLU:s flerårssam­
manställning 2005-2014 eller 2004-2013. Infor­
mationen om sorterna är till viss del hämtad ifrån
Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter av Magnus Halling.
De enskilda försöksresultaten och sammanställ­
ningar finns publicerade på internet på adresserna:
www.sverigeforsoken.se och www.slu.se/faltforsk.
ANIMALIEBÄLTET
|
47
Vall och grovfoder
Rödklöver
• Ostro, Taifun och Titus gav högst avkastning i
rödklöver i vallår ett.
• Ostro, Taifun och Blizard gav högst avkastning i
rödklöver i vallår två.
• Sju dagars skillnad i begynnande knopp för
tidiga­sorter i jämförelse med medelsena
sorter i utvecklingsstadium i förstaskörden.
• Tidiga sorter har signifikant högre avkastning i
andraskörden än mätaren Nancy.
I flerårssammanställningen 2005-2014 framgår
att Ostro och Taifun är sorterna som har högst
avkastning för vallår ett och två. Tidiga sorter
har signifikant högre avkastning i andraskörden i
flerårssammanställningen jämfört med medelsena
sorter i bägge vallåren. Tidiga sorterna Global,
Callisto och Spurt har signifikant lägre avkast­
ning i förstaskörd i bägge vallåren än mätaren
Nancy. Begynnande knopp i förstaskörden skiljer
sju dagar mellan tidiga och medelsena sorter.
Begynnande­knopp är när huvudstjälkens knopp­
samling är synlig åtminstone på några plantor.
Vallsortprovning för rödklöver har
2014 utförts på fyra försöksplatser; Lilla
Böslid­Eldsberga, Torslunda Färjestaden,
Rådde Länghem och Säby Uppsala.
SORTBESKRIVNING
Nancy (SW), tetraploid medelsen sort. Från
2009 är Nancy mätare i sortförsöken.
Ares (SW), diploid medelsen sort som i
första vallåret har signifikant lägre avkast­
ning än mätaren Nancy. Andra vallåret har
avkastning i samma nivå som Nancy.
48
|
ANIMALIEBÄLTET
Blizard (SSd), tetraploid tidig sort med god
planttäthet på våren i vallår ett. Blizard har
signifikant högre avkastning i andraskörd
bägge vallåren än mätaren Nancy.
Callisto (SSd), diploid tidig sort med signifikant
högre avkastning i andraskörden och lägre avkast­
ning i första- och i tredjeskördar i bägge vallåren.
Global (SSD), tidig diploid sort som har
en svag total avkastning bägge vallåren.
Ostro (SSd), tetraploid tidig sort som har
signifikant högre total avkastning bägge
vallåren jämfört med mätaren Nancy.
Förstaskördarna bägge vallåren i samma
avkastningsnivå som mätaren Nancy.
Rozeta (SSd), diploid tidig sort med god återväxt
i andraskörd i jämförelse med mätaren Nancy.
Spurt (SSd), diploid tidig sort med
mycket god återväxt i andraskörden.
Taifun (SSd), tetraploid tidig sort som har god
total avkastning och signifikant högre avkastning
i andraskördarna jämfört med mätaren Nancy.
Titus (SSd), tetraploid tidig sort som genom
sin snabba utveckling under återväxten,
framförallt till andraskörden, gett betyd­
ligt­­högre avkastning än medelsena sorter.
Sorten har ganska god resi­stens mot klöver­
röta och stjälknematod enligt DLF.
Vicky (SW), tetraploid medelsen sort med högre
avkastning vallår två jämfört med mätaren Nancy.
Nexus blålusern (SW), ligger med i kom­
pletterande länsförsök på Torslunda
som jämförelse med rödklöver.
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Tabell 1. Rödklöver. Avkastning 2005-2014, vallår 1 och vallår 2.
Område A-G. Mätare: Nancy L6/R6-101
Vallår 1
Antal
försök
Led
SW Nancy
kg ts/ha
rel-. tal
Blizard 4n SSd
Vallår 2
Skörd 1
Skörd 2
Skörd 3
Total
Antal
försök
Skörd 1
Skörd 2
Skörd 3
Total
5 590
3 700
4 550
12 690
5 190
3 480
3 330
11 230
19
100
100
100
100
17
100
100
100
100
13
96
96
104
10
97
123*3
103
106
125*3
Callisto 2n SSd
14
90*2
125*3
88*3
99
10
74*3
117*2
88*
90*
Global 2n SSd
17
87*3
118*3
84*3
94*
13
73*3
105
82*2
84*3
Ostro 4n SSd
14
98
126*3
98
106*
10
102
124*3
108
111*
Rozeta 2n SSd
14
94
113*
97
101
10
92
117*2
98
101
Spurt 2n SSd
14
89*3
127*3
97
103
10
80*2
123*3
96
97
SW Ares 2n
19
91*2
86*2
92*
89*3
18
103
96
95
99
SW Vicky 4n
19
97
97
101
98
18
105
105
101
104
Taifun 4n SSd
14
99
120*3
98
105
10
96
121*3
108
107
Titus 4n SSd
17
98
121*3
99
105
16
87*
121*3
103
101
Tabell 2. Rödklöver planttäthet, begynnande axgång, botaniskt
utvecklingsstadium och stråstyrka L6/R6-101
Led
Planttäthet Begynnande
vår
axgång
Antal
Vall 1
dagar från
försök 0-100%
1 maj
Botaniskt utvecklingsstadium
Stråstyrka
Skörd 1
st 1-7
Skörd 2
st 1-7
Skörd 3
st 1-7
Skörd 1
0-100
Skörd 2
0-100
Skörd 3
0-100
Callisto 2n SSd
5
91
32
5,0
5,6
5,8
91
76
92
Spurt 2n SSd
5
93
33
5,0
5,3
5,8
93
76
93
Global 2n SSd
7
90
34
4,6
5,7
5,7
94
74
93
Taifun 4n SSd
5
95
34
4,4
5,1
5,8
88
75
92
Rozeta 2n SSd
5
92
34
4,5
5,3
5,7
92
75
92
Blizard 4n SSd
4
97
34
4,7
5,4
5,8
92
76
93
Ostro 4n SSd
5
97
34
4,8
5,2
5,8
93
76
92
Titus 4n SSd
6
96
34
4,6
5,4
5,8
84
74
92
SW Ares 2n
2
88
39
2,6
4,6
5,6
85
75
86
SW Vicky 4n
3
93
40
2,7
5,0
5,6
88
76
89
SW Nancy 4n
2
100
40
2,8
5,0
5,8
84
76
88
12
3
0,7
0,5
ns
11
ns
6
LSD
Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET
|
49
Vall och grovfoder
Tabell 3. Rödklöver. Avkastning, vallår 1 2013 och vallår 2 2014.
Mätare: Nancy L6/R6-101
Lilla Böslid
Led
SW Nancy 4n kg ts/ha
rel-. tal
Blizard 4n SSd
|
Länghem
Uppsala
2013
Vallår 1
2014
Vallår 2
2013
Vallår 1
2014
Vallår 2
2013
Vallår 1
2014
Vallår 2
2013
Vallår 1
2014
Vallår 2
14 100
11 920
12 130
12 400
13 550
13 480
10 740
15 630
100
100
100
100
100
100
100
100
100
115
107
118
105
116
98
104
Callisto 2n SSd
83
102
114
109
99
108
82
99
Global 2n SSd
93
101
103
108
98
103
66
88
Ostro 4n SSd
107
116
118
121
107
117
97
107
Rozeta 2n SSd
99
121
110
114
103
108
93
101
Spurt 2n SSd
100
115
116
112
103
118
82
103
SW Ares 2n
95
98
103
107
95
109
86
93
SW Vicky 4n
95
102
107
105
99
111
101
98
Taifun 4n SSd
104
116
116
120
108
117
96
107
Titus 4n SSd
106
116
110
122
107
111
99
101
95
89
SW Nexus (blålusern)
50
Torslunda
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Timotej
SORTBESKRIVNING
• Grindstad, Rhonia och Switch gav högst
avkastning i timotej i vallår ett.
• Grindstad, Switch och Comer gav högst
avkastning i timotej i vallår två.
• Fyra dagars skillnad i begynnande axgång för
tidiga sorter i jämförelse med sena sorter i
utvecklingsstadium i förstaskörden.
Switch (SW), tidig sort. Switch visar mycket god
uthållighet i form av stor total avkastning och
stor återväxt. Switch är mätarsorten för timotej.
Comer (SSd), har i andra vallåret samma
totala avkastning som Switch.
Dolina (SSd), ett par dagar senare i
utveckling än mätaren Switch.
I flerårssammanställningen 2005-2014 framgår
att Grindstad och Switch är sorterna som har
högst totala avkastning för vallår ett och två.
Sorten Rhonia har signifikant högre avkastning
i förstaskörden första vallåret och har samma
totala avkastning i första vallåret som mätaren
Switch. Sorterna Grindstad och Switch har hög
avkastning i andraskörden jämfört med övriga
sorter, se tabell timotej avkastning 2005-2014.
Vallsortprovning för timotej har 2014 utförts
på sex försöksplatser; Lilla Böslid Eldsberga,
Hallfreda Visby, Riddersberg Jönköping, Rådde
Länghem, Hamre Hedemora och Säby Uppsala.
Grindstad (SW), norsk tidig sort. Sorten
är vinterhärdig, uthållig och har gett
stor total avkastning bägge vallåren.
Lischka (SSd), tysk tidig sort som har samma
avkastning som mätaren Switch i förstaoch tredjeskörd men har en lägre avkast­
ning i andraskörden i bägge vallåren.
Presto (SSd), sen härdig sort som har
liknande egenskaper som, och något
högre avkastning än, sorten Ragnar.
Tabell 1. Timotej. Avkastning 2005-2014, vallår 1 och vallår 2. Område A-G.
Mätare: Switch L6/R6-201
Vallår 1
Antal
försök
Led
SW Switch kg
ts/ha
rel.- tal
29
Vallår 2
Skörd 1
Skörd 2
Skörd 3
Total
6 020
4 090
3 160
12 220
100
100
100
100
Antal
försök
Skörd 1
Skörd 2
Skörd 3
Total
7 330
4 460
2 640
13 520
30
100
100
100
100
Comer SSd
21
94*2
91*3
94
93*3
15
99
97
93
98
Dolina SSd
13
98
91*3
101
97
14
97
88*3
95
93*3
Grindstad SW
26
103
99
102
24
103
98
102
Lischka SSd
36
98
94 *2
100
96*
36
99
92*3
99
96*2
Presto SSd
7
97
89*3
94
94*
7
96
86*3
89*2
91*3
Rhonia SSd
27
111*3
90*3
92
100
24
101
90*3
95
96*2
Rubinia SSd
27
107*2
85*3
93
97
24
99
91*3
95
96*2
SW Ragnar
19
94*
89*3
94
92*3
23
91*3
87*3
84*3
88*3
Tryggve SW
19
100
83*3
91*
92*3
13
94*2
82*3
95
90*3
Sverigeförsöken 2014 102
102
ANIMALIEBÄLTET
|
51
Vall och grovfoder
Ragnar (SW), sen härdig sort. Är tre dagar senare
i utveckling än mätaren Switch. Totala avkast­
ningen är signifikant lägre jämfört med Switch.
Rhonia (SSd), finsk sort som har högst avkast­
ning i förstaskörden i första vallåret. Totala
avkastningen i första vallåret är i samma nivå
som mätaren Switch. Rhonia ger högre avkast­
ning förstaskörden och lägre i återväxterna.
Rubinia (SSd), finsk sort liknande som
Rhonia­i avkastning och sortegenskaper.
Tryggve (SW), sen sort. Avkastningen i
förstaskörden i första vallåret är i samma
nivå som mätaren Switch, men totala avkast­
ning är signifikant lägre i bägge vallåren.
Tabell 2. Timotej planttäthet, begynnande axgång, botaniskt
utvecklingsstadium och stråstyrka L6/R6-201
Antal
försök
Planttäthet
vår
Vall 2
0-100%
Begynnande
axgång
dagar
från 1 maj
Skörd 1
st 1-7
Skörd 2
st 1-7
Skörd 3
st 1-7
Skörd 1
0-100
Skörd 2
0-100
Skörd 3
0-100
SW Switch
60
92
33
4,1
4,1
3,3
80
90
83
Grindstad SW
44
91
32
4,2
4,0
3,2
80
92
84
Lischka SSd
69
93
34
4,0
4,1
3,6
86
94
91
Rhonia SSd
43
92
34
3,8
3,6
2,8
84
88
67
Comer SSd
26
92
35
3,9
3,7
3,2
85
92
85
Dolina SSd
31
94
35
3,7
3,7
3,2
88
92
83
Rubinia SSd
43
93
35
3,8
3,6
2,6
82
88
67
Tryggve SW
22
92
35
3,7
3,5
2,7
86
82
68
Presto SSd
13
92
36
3,6
3,7
3,1
90
90
79
SW Ragnar
47
91
36
3,6
3,8
3,1
90
92
83
n.s.
1,0
0,3
0,3
0,5
10
8
10
Led
LSD
Botaniskt utvecklingsstadium
Stråstyrka
Tabell 3. Timotej. Avkastning, vallår 1 2013 och vallår 2 2014.
Mätare: Switch L6/R6-201
Lilla Böslid
Led
52
|
Hallfreda
Jönköping
Länghem
Hedemora
Uppsala
2013
2014
2013
2014
2013
2014
2013
2014
2013
2014
2013
2014
Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2
SW Switch kg ts/ha 13 860
14 570
9 390
12 550
14 700
14 670
14 390
14 890
9 070
12 990
6 940
13 580
rel.-tal
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Comer SSd
93
97
97
97
91
91
96
98
87
97
76
90
Grindstad SW
98
99
101
105
99
94
102
97
100
105
94
93
Lischka SSd
95
95
92
97
98
92
94
97
94
91
85
91
Rakel SW
99
95
100
99
87
93
100
99
101
104
102
89
Rhonia SSd
97
93
96
94
89
88
100
96
101
101
104
89
Rubinia SSd
94
94
95
95
93
86
97
99
101
104
98
93
Tryggve SW
93
92
96
92
82
85
98
93
96
95
103
89
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Ängssvingel
• Sorterna av rörsvingel och rörsvingelhybrid
har signifikant högre total avkastning för vallår
två än ängssvingelsorterna.
• Andra- och tredjeskörd har rörsvingel och
rörsvingelhybrider signifikant högre avkastning
än ängssvingel, förutom sorten Fojtan första
vallåret.
• Fem dagars skillnad i begynnande axgång
mellan­sorterna Rahela och Karolina i
förstaskörden.
Rörsvingel och rörsvingelhybrider har signi­
fikant högre avkastning i återväxtskördarna
jämfört med mätaren Minto, förutom sorten
Fojtan. För ängs­svingel har sorten Tored högst
avkastning i bägge vallåren. Sorten Kora har
högst avkastning bägge vallåren för rörsvingel
och sorten Hykor för rör­svingelhybrider. Alla
sorterna visar på bra övervint­ring och plant­
täthet andra vallåret. I begynnande axgång
framgår en skillnad på fem dagar mellan den
tidigaste (Rahela) och den senaste (Karolina).
Vallsortprovning för ängssvingel har 2014
utförts på sex försöksplatser; Lilla Böslid­i
Eldsberga, Torslunda i Färjestaden, Ridders­
berg i Jönköping, Rådde i Länghem,
Hamre i Hedemora och Säby i Uppsala.
SORTBESKRIVNING
Minto (SW), mätarsort i försöken sedan 2011.
Cosmolit (SSd), tysk sort. Resultat från
vallår ett och två visar att Cosmolit jäm­
fört med Minto ligger högre i avkastning.
Lipoche (SSd), sen tysk sort. Resultat
från vallår ett och två visar att Lipoche lig­
ger högre i avkastning första vallåret fram­
förallt i tredjeskörden jämfört med Minto.
Sverigeförsöken 2014 Tored (SW), sen sort. Totala avkastningen
för vallåren ett och två ligger signifikant högre
än Minto. Avkastningen i återväxterna lig­
ger också signifikant högre än Minto.
Karolina (SSd), sen rörsvingel. Karolina­
är fyra dagar senare än rörsvingelhybri­
den Hykor i begynnande axgång.
Kora (SSd), tjeckiskt ursprung, ett par dagar
senare än Hykor i begynnande axgång. Kora
har signifikant skillnad i avkastning i alla
skördarna mot mätaren Minto. Alla skördar
är signifikant högre i avkastning, förutom­
förstaskörden vallår ett som är lägre.
Rahela (SSd), tidigaste sorten i utveck­
ling­en i förstaskörden av alla prövade
sorter i tabel­len. Rahela är en dag tidi­gare
i begynnande­axgång än sorten Hykor.
Stockman (SSd), har signifikant skillnad
i avkastning i alla skördarna jämfört med
mätaren Minto. Alla skördar är, förutom
förstaskörden i vallår ett, signifikant högre i
avkastningen i flerårssammanställningen.
Swaj (SW), tre dagar senare än rörsvingel­
hybriden Hykor i förstaskörd. Den har god
torkresistens samt god återväxtförmåga.
Fojtan (SSd), medelsen rörsvingelhybrid
som har italienskt rajgräs och rörsvingel som
föräldrar. Fojtan är ett par dagar senare än
Hykor. Ska enligt förädlaren också passa bra
för bete och ha god resistens mot rost.
Hykor (SSd), medelsen rörsvingelhybrid som
har italienskt rajgräs och rörsvingel som föräld­
rar. Jämfört med rajsvingel Felopa och ängs­
svingelsorterna ger Hykor betydligt större
total avkastning i andra och i tredje årets vall.
Enligt förädlarna har sorten god torktålighet.
ANIMALIEBÄLTET
|
53
Vall och grovfoder
Tabell 1. Ängssvingel. Avkastning 2005-2014, vallår 1 och vallår 2. Mätare:
Minto. L6/R6-202
Vallår 1
Antal
försök
Led
SW Minto kg ts/ha
Vallår 2
Skörd 1
Skörd 2
Skörd 3
Total
Antal
försök
Skörd 1
Skörd 2
Skörd 3
Total
5 300
3 370
3 460
11 450
5 790
3 430
3 020
11 700
22
100a
100a
100a
100a
19
100a
100a
100a
100a
Cosmolit SSd
18
104
103
102
104
13
102
99
105
102
Darimo SSd
11
102
96
101
101
10
108
95
95
101
Lifara SSd
18
99
105
104
100
22
101
102
106
103
Lipoche SSd
19
103
105
107
106
16
101
102
107
102
Pampero SSd
8
98
105
100
102
9
103
103
103
103
13
106
109*
109*
109*
10
105
104
113*2
107*
104
137*3
137*3
122*3
118*3
142*3
150*3
135*3
rel.-tal
Tored SW
Rörsvingel
Karolina Bor/SSd
7
90*
120*3
123*3
109*
3
Kora SSd
21
93*
120*3
125*3
111*3
19
Rahela SSd
12
85*3
118*3
124*3
106
8
106
139*3
146*3
126*3
9
87*3
119*3
123*3
105
5
116*2
147*3
140*3
132*3
29
90*3
123*3
119*3
108*2
26
107*
139*3
131*3
123*3
Felina SW
12
89*2
118*3
123*3
108*
12
107
132*3
137*3
123*3
Fojtan SSd
22
77*3
100
108*
93*
17
98
125*3
125*3
113*3
Hykor SSd
25
92*2
119*3
128*3
111*3
23
112*3
139*3
146*3
128*3
Stockman SSd
Swaj SW
Rörsvingelhybrid
54
|
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Tabell 2. Ängssvingel planttäthet, begynnande axgång, botaniskt
utvecklingsstadium och stråstyrka L6/R6-202
Planttäthet Begynnande
vår
axgång
Antal
Vall 2
dagar
försök
0-100%
från 1 maj
Led
Botaniskt utvecklingsstadium
Stråstyrka
Skörd 1
st 1-7
Skörd 2
st 1-7
Skörd 3
st 1-7
Skörd 1
0-100
Skörd 2
0-100
Skörd 3
0-100
Darimo SSd
9
89
26
5,1
2,5
1,7
95
77
70
Cosmolit SSd
12
90
26
5,1
2,5
1,7
93
75
70
Pampero SSd
9
87
26
5,1
2,6
1,8
91
73
69
Lifara SSd
18
88
27
5,0
2,4
1,7
93
72
69
SW Minto
16
90
28
4,9
2,5
1,8
92
70
68
Lipoche SSd
15
88
28
4,8
2,6
1,8
94
73
69
9
90
28
4,8
2,5
1,7
93
73
69
Rahela SSd
7
92
25
5,1
2,1
1,7
88
69
69
Stockman SSd
4
95
27
4,8
2,1
1,7
90
68
75
Kora SSd
18
95
28
4,8
2,4
1,8
94
70
73
Swaj SW
24
93
29
4,7
2,3
1,8
91
68
75
3
94
30
4,3
2,1
1,7
90
70
77
Hykor SSd
22
94
26
4,9
2,3
1,8
91
65
68
Felina SW
12
93
27
4,9
2,3
1,7
92
64
67
Fojtan SSd
17
89
29
4,7
2,4
1,7
95
69
72
2
0,4
0,4
0,2
7
6
7
Tored SW
Rörsvingel
Karolina Bor/SSd
Rörsvingelhybrid
LSD
10
Tabell 3. Ängssvingel. Avkastning, vallår 1 2013 och vallår 2 2014.
Mätare: Minto. L6/R6-202
Lilla Böslid
Jönköping
Länghem
Hedemora
Uppsala
2013
Vallår 1
2014
Vallår 2
2013
Vallår 1
2014
Vallår 2
2013
Vallår 1
2014
Vallår 2
2013
Vallår 1
2014
Vallår 2
2014*
Vallår 2
2013
Vallår 1
2014
Vallår 2
kg ts/ha 13 550
12 780
10 610
10 210
13 080
9 680
11 880
12 490
9 890
4 670
11 930
Led
Minto
Torslunda
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Cosmolit SSd
rel.- tal
101
104
100
99
99
110
103
111
95
107
100
Lipoche SSd
107
103
111
105
103
108
104
110
95
100
99
SW Tored
107
104
100
97
105
105
106
111
117
115
111
114
129
118
113
106
123
106
114
114
104
147
123
135
123
165
Rörsvingel
Karolina Bor/SSd
Kora SSd
146
Rahela SSd
104
126
117
133
122
171
103
131
117
77
144
Stockman SSd
106
133
125
134
111
147
102
125
116
86
163
Swaj SW
116
134
115
115
115
123
111
115
136
130
140
Fojtan SSd
96
128
113
118
109
148
94
123
91
57
142
Hykor SSd
110
138
123
142
117
158
109
130
134
69
154
Rörsvingelhybrid
*Hedemora vallår ett 2013 redovisas inte saknas uppgifter skörd två.
Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET
|
55
Vall och grovfoder
Engelskt rajgräs
• Rajsvingelsorterna har signifikant högre total
avkastning än mätaren i engelska rajgräset
Birger i bägge vallåren.
• Engelska rajgrässorterna Kentaur och Birger
har högst avkastning första vallåret och för
andra­vallåret har sorterna Loporello, Kentaur
och Birger högst avkastning.
• Rajsvingelsorterna Achilles, Felopa och
Perseus­har högst avkastning bägge vallåren.
• Tio dagars skillnad i begynnande axgång för
tidiga­sorter jämfört med sena sorter i utvecklingsstadium under förstaskörden.
Rajsvingelsorterna har signifikant högre total
avkastning bägge vallåren, jämfört med det engel­
ska rajgräsets mätare Birger. Av rajsvinglarna har
sorterna Achilles och Felopa högst avkastning. För
engelska rajgräset har sorten Kentaur signifikant
högre total avkastning i första vallåret och ten­
dens till högre avkastning andra vallåret jämfört
med Birger. Andra vallåret har sorterna Loporello
och Birger samma totala avkastningsnivå, med
skillnaden att Kentaur och Loporello har högre
avkastning i återväxtskördarna än Birger.
Vallsortprovning för engelskt rajgräs har 2014
utförts på fem försöksplatser; Lilla Böslid i Elds­
berga, Torslunda i Färjestaden, Riddersberg i
Jönköping, Rådde i Länghem och Säby i Uppsala.
SORTBESKRIVNING
Birger (SW), tetraploid medelsen sort. Mätar­
sort i försöken sedan 2007. Sorten är uthål­
lig och har bra vårbestånd andra vallåret.
Aberavon (SSd), diploid sen sort.
Totala avkastningen bägge vallåren är
lägre jämfört med mätaren Birger.
56
|
ANIMALIEBÄLTET
Aberchoice (SSd), diploid sen sort. Har visat
på god uthållighet och stor avkastning i Göta­
land, särskilt återväxten har varit mycket stor.
Abertoch (SSd), tetraploid tidig sort.
Tidigaste sorten i begynnande axgång i
förstaskörden av de engelska rajgrässorterna.
Astonenergy (SSd), tetraploid medelsen sort.
Litet antal försök i flerårssammanställning.
Foxtrot (SSd), sen diploid sort med
danskt­ ursprung. Totala avkastningen­
något lägre än mätaren Birger.
Irene (SW), diploid tidig sort. Totala
avkast­ningen i bägge vallåren lägre
jämfört med mätaren Birger.
Kentaur (SSd), medelsen tetraploid sort av tjeck­
iskt ursprung. Den totala avkastningen är signifi­
kant högre i första vallåret jämfört med mätaren
Birger. Andraskördarna i bägge vallåren har sig­
nifikant högre avkastning jämfört med Birger.
Loporello (SSd), sen tetraploid sort av danskt
ursprung. Resultaten visar på stor avkastning
med mycket god återväxt samt god uthållighet.
Merkem (SSd), sen tetraploid sort av belgiskt­
ursprung. Merkem är ca fem dagar senare i
utveckling än Birger i förstaskörden. Totala
avkastningen är något lägre jämfört med
mätaren Birger, men återväxterna är högre.
Achilles (SSd), tidig sort av rajsvingel som
har ängsvingel och italienskt rajgräs som
föräldrar. Achilles är tre dagar tidigare i
utveckling än Felopa. Fenotypen är av pau­
litatyp och mest lik italienskt rajgräs.
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Felopa (SW), medelsen tetraploid rajsvingel­
som har ängssvingel och italienskt rajgräs
som föräldrar. Fenotyp är mest lik italienskt
rajgräs. Felopa är en högavkastande sort med
god vinterhärdighet och snabb vårtillväxt.
Perun (SSd), medelsen rajsvingel som har
ängssvingel och italienskt rajgräs som föräld­
rar. Jämfört med Felopa, som är av liknande
typ, har den gett lika stor avkastning första
vallåret, men visat sämre uthållighet genom
mindre total avkastning andra vallåret.
Perseus (SSd), tetraploid rajsvingel som har ängs­
svingel och italienskt rajgräs som föräldrar.
Perseus tillhör samma grupp som Paulita och
Perun, men är ett par dagar senare i utveckling.
Tabell 1. Engelskt rajgräs. Avkastning 2005-2014, vallår 1 och vallår 2.
Område A-G. Mätare: Birger L6/R6-204
Vallår 1
Antal
försök
Led
SW Birger 4n
kg ts/ha
rel.-tal
31
Vallår 2
Skörd 1
Skörd 2
Skörd 3
Total
7 120
3 600
3 720
14 440
100
100
100
100
Antal
försök
30
Skörd 1
Skörd 2
Skörd 3
Total
5 640
2 700
2 910
11 230
100
100
100
100
Aberavon 2n sen SSd
13
83*3
93
93
88*3
13
74*3
115*2
100
90*2
Aberchoice 2n sen SSd
15
78*3
103
94
88*3
15
73*3
121*3
101
92*2
Abertorch 4n tidig SSd
10
95
94
100
96
11
93
105
105
99
AstonEnergy 4n m-sen SSd
6
93*
97
102
96
2
81*
108
101
93
Foxtrot 2n sen SSd
10
92*2
100
95
95*
8
85*2
115*
105
97
Kentaur 4n m-sen SSd
22
98
117*3
107*
105*2
19
98
123*3
105
106
Loporello 4n sen SSd
12
90*3
105
104
97
16
90*
115*2
112*2
101
Merkem 4n sen SSd
13
84*3
108*
106
96*
9
76*3
128*3
108
97
SW Helmer 4n m-sen
32
95
101
98
97
41
94
100
93
95
SW Irene 2n tidig
12
99
92
87*2
94*
16
96
96
81*3
92*
Achilles tidig SSd
18
104
126*3
109*2
110*3
14
101
125*3
108
108*
Felopa tidig SSd
21
104
119*3
113*3
110*3
20
110*
119*2
109
112*2
Perseus tidig SSd
13
101
124*3
105
108*3
13
97
130*3
105
107*
Perun tidig SSd
17
97
121*3
105
105*2
19
97
123*3
95
103
Rajsvingel
Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET
|
57
Vall och grovfoder
Tabell 2. Engelskt rajgräs planttäthet, begynnande axgång, botaniskt utvecklingsstadium och stråstyrka L6/R6-204
Antal
försök
Led
Abertorch 4n tidig SSd
Planttäthet Begynnande
vår
axgång
Vall 2
dagar
0-100%
från 1 maj
Botaniskt utvecklingsstadium
Stråstyrka
Skörd 1
st 1-7
Skörd 2
st 1-7
Skörd 3
st 1-7
Skörd 1
0-100
Skörd 2
0-100
Skörd 3
0-100
8
86
27
5,2
4,2
3,6
84
76
65
SW Irene 2n tidig
10
78
30
4,8
4,5
3,3
79
88
66
SW Helmer 4n m-sen
41
88
31
4,7
4,5
3,5
86
79
65
SW Birger m-sen 4n
18
92
32
4,3
4,4
3,5
87
82
63
Kentaur 4n m-sen SSd
10
90
33
4,3
4,6
3,7
91
90
70
Aberavon 2n sen SSd
8
81
34
4,2
4,6
3,1
90
77
66
Loporello 4n sen SSd
15
88
36
3,7
4,2
3,4
92
83
70
AstonEnergy 4n m-sen SSd
2
36
3,9
4,0
3,7
87
64
61
Merkem 4n sen SSd
6
84
37
4,0
4,4
3,7
91
80
68
Aberchoice 2n sen SSd
7
86
37
3,3
4,5
5,7
87
80
64
Foxtrot 2n sen SSd
6
86
37
3,6
4,2
3,5
91
75
63
Achilles tidig SSd
8
74
26
5,5
5,2
4,7
90
99
83
Felopa tidig SSd
20
83
29
5,1
5,0
4,3
95
94
74
Perun tidig SSd
19
76
30
4,8
4,9
4,5
91
92
77
Perseus tidig SSd
7
76
31
4,9
5,0
4,6
96
99
83
15
3
0,8
0,5
1,9
11
11
8
Rajsvingel
LSD
Tabell 3. Engelskt rajgräs. Avkastning, vallår 1 2013 och vallår 2 2014.
Mätare: Birger L6/R6-204
Lilla Böslid
Torslunda
Jönköping
Länghem
Uppsala
Led
2013
vallår 1
2014
vallår 2
2013
vallår 1
2014
vallår 2
2013
Vallår 1
2014
vallår 2
2013
vallår 1
2014
vallår 2
2013
vallår 1
2014
vallår 2
SW Birger 4n kg ts/ha
14 320
10 360
13 350
10 110
17 010
10 380
14 820
11 560
11 550
13 700
rel.-tal
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Aberchoice 2n sen SSd
86
100
87
83
84
110
91
111
86
87
Abertorch 4n tidig SSd
101
94
97
90
94
122
96
105
84
100
97
89
94
94
90
96
92
94
105
94
107
106
99
100
102
116
100
117
112
111
AstonEnergy 4n m-sen SSd
Kentaur 4n m-sen SSd
Loporello 4n sen SSd
98
97
91
84
105
116
98
111
91
99
Merkem 4n sen SSd
96
92
87
79
90
115
92
109
100
97
Rajsvingel
58
|
Achilles tidig SSd
119
137
104
122
110
126
107
113
112
112
Perseus tidig SSd
109
137
112
120
103
122
102
116
119
110
Perun tidig SSd
104
122
107
118
98
113
100
111
117
109
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2014
Av Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
E-post: [email protected]
Vall och grovfoder
Vallfröblandningar med
ökad baljväxtandel
Första vallårets resultat visar på att med
tre kg extra rödklöver i vallfröblandningen
ökar avkastningen för baljväxterna, men
inte för totala avkastningen. I medeltal för
de tre försöks­platserna blev ökningen 22 %
högre avkastning för baljväxterna, medan
totala avkastningen endast ökade två procent. Extra rödklöver i vallfröblandningen
förändrar första vallårets botaniska sammansättning genom att ge en högre andel
balj­växter. Högst skillnad i råproteinvärde
blev det i försöket på Färjestaden i mätare
2 i första­skörden med 20 g/kg ts råprotei­n.
I övriga led, skördar och försöksplatser
blev skillnaden i råproteinvärde mindre.
Att utesluta engelska rajgräset i vallfröblandning­en
har gett varierade resultat på de olika försöksplat­
serna, för Jönköping har den totala avkastningen­
ökat och för Länghem har den minskat.
Baljväxtandelen i grönmassan har varierat
mellan skördar och försöksplatser. Högst balj­
växt­andel och avkastning av insådd baljväxt
blev det i försöket på Färjestaden.
Försöksplan
Syftet med försöksserien är att belysa effekter av
en ökad rödklöverandel och att utesluta engelska
rajgräset i en standard vallfröblandning som typ
Mira 21 eller SF Nora. Målet är att vid en måt­
tlig kvävegödsling (80 + 50 + 40 = 170 kg N/ha)
få upp klöverandelen till 30-40 % i grönmassan,
och därigenom få en hög vallavkastning med hög
råproteinhalt. Led SW och SSD, i tabell 1, är
beställda försöksled från respektive företag
Lantmännen Lantbruk och Scandinaiven Seed.
Försöksserien är utlagd 2013 på tre försöksplat­
ser; Riddersberg i Jönköping (F-län), Torslunda
i Färjestaden (H-län) samt på Rådde i Länghem
Sverigeförsöken 2014 (Ps-län). Kvävegödsling till vallåren är totalt
170 kg kväve per hektar och år, fördelning per delskörd är 80+70+50 kg/ha. Liggtiden är planerat
till tre vallår, 2014-2016. Under vallåren regi­
streras avkastning och andelen baljväxter vid
skörd. Näringsvärde bestäms med NIR-analys på
grönmassaprover för varje delskörd för tre block.
Resultat
Nedan redovisas årets resultat för försöksserien
Vallfröblandning med ökad baljväxtandel, med
resultat för första vallåret från tre försöksplatser. I
tabellerna redovisas varje försöksplats för sig avs­
eende avkastning, baljväxtandel och kvalitét på den
skördade grönmassan. Skördedatum för skördar­na
på respektive försöksplats framgår i tabell 2, vall­
avkastning och avkastning insådd baljväxt.
Den ökade rödklöverandelen, med tre extra kg
rödklöver i vallfröblandningarna, har höjt andelen
klöver i den skördade grönmassan. Avkastningen
för ledet mätaren 1 med engelskt rajgräs och med
ökad rödklöverandel i vallfröblandning har gett
högre avkastning på alla tre försöksplatserna. För
mätaren 2 utan engelskt rajgräs men med ökad
rödklöverandel i vallfröblandningen, blev inte resul­
taten samstämmiga för de tre försöksplatserna.
I Jönköping och Färjestaden minskade avkast­
ning­en något för ledet med ökad andel rödklöver,
i Länghem ficks en något högre avkastning i ledet
med ökad andel rödklöver. Extra andel rödklöver
i vallfröblandningen gav i de flesta skördarna
högre eller samma råproteinhalten i grönmas­
san som leden utan extra andel rödklöver.
Att utesluta engelska rajgräset i vallfröbland­
ningen har under första vallåret ökat avkastningen­
i Jönköping, i Färjestaden framkom en svag
tendens till ökning och i Länghem har avkastningen
minskat. Näringskvalité på grönmassan, när man
utesluter engelska rajgräset i vallfröblandningen,
har varierat mellan försöksplatser och skördar.
ANIMALIEBÄLTET
|
59
Vall och grovfoder
På försöksplatsen i Länghem har leden med
engelskt rajgräs totalt sett gett högre avkastning,
än leden utan engelskt rajgräs. För försöksplatsen
i Jönköping har leden SSd Stabil och SSd Solid
gett högst avkastning första vallåret, generellt
för försöksplatsen gäller att vallfröblandningar
med rörsvingel och rörsvingelhybrid har gett
högre avkastning än övriga led utan rörsvingel
och rör-svingelhybrid. I Färjestaden har leden
SW 2 och SSd Hykor gett högst avkastning.
I vallfröblandning SW 2 ingår blålusern, röd­
klöver, timotej och rörsvingel. Den botaniska
analysen för förstaskörden i Färjestaden ger en
baljväxtandel på 58-78 %, jämfört med den
okulära graderingen som vid samma tidpunkt
gav en motsvarande andel baljväxter på 29-41 %.
Denna skillnad i värden, mellan olika sätt att
bestämma baljväxtandelen, ger viss osäkerhet
i redovisad avkastning av insådd baljväxt och
vallens­energivärde vid förstaskörden i Färjestaden.
Energi, råproteinhalt och fiberhalt på grön­
massan för tre skördar och tre försöksplatser
redovisas i tabell 4. Baljväxtandelen har ökat från
skörd ett till tre på samtliga försöksplatser. För
försöksplatsen Länghem är baljväxtandelen låg i
första- och andraskörd i jämförelse med de andra
försöksplatserna. Den lägre baljväxtandelen i
första- och andraskörd i Länghem har medfört
att råproteinhalten i grönmassan är lägre i dessa
bägge skördar jämfört med tredjeskörden och
försöksplatserna Färjestaden och Jönköping.
Tabell 1. Försöksled/vallfröblandningar art, sort och utsädesmängd kg/ha, L6-4430
Rödklöver
Led
Vitklöver
Sort
kg/ha
Ängssvingel
Tored
kg/ha
1,0
Switch
10,0
4,0
3,0
20
1,0
Switch
10,0
4,0
3,0
23
Hebe
1,0
Switch
10,0
7,0
Hebe
1,0
Switch
10,0
7,0
20
5,0
Hebe
1,0
Switch
10,0
7,0
23
2,0
Hebe
1,0
Switch
15,0
6,0*
Switch
7,0
Switch
15,0
3,6**
Lischka
6,6
5,4
2,0
20
2,6
20
Sort
kg/ha
Sort
Mätare 1
Vicky
2,0
Hebe
Mä 1+3 kg rödklöver
Vicky
5,0
Hebe
Mä 1 -eng rajgräs
Vicky
2,0
Mätare 2
Vicky
2,0
Mä 2+3 kg rödklöver
Vicky
SW 1
Vicky
SW 2
Vicky
2,0
Ares
2,0
SW 3
Blålusern
kg/ha kg/ha
Timotej
Rörs./
hybrid
Hykor
kg/ha
Engelskt
rajgräs
Kentaur
kg/ha
Vallfrö
kg/ha
20
18
8,0***
23
Hebe
1,0
SSD Lusern Mix
Ostro/Spurt 1,6
Bombus
0,8
18
SSD Hykor
Ostro/Spurt 2,6
Bombus
1,0
Lischka
7,2
6,6
SSD Stabil
Ostro/Spurt 1,2
Bombus
0,8
Lischka
12,0
6,0
20
SSd Solid
Ostro/Spurt 3,0
Bombus
1,0
Lischka
10,0
6,0
20
*Nexus/Live **Creno ***Swaj
60
|
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Tabell 2.Vallavkastning och avkastning insådd baljväxt för tre försök, L6-4430
Länghem
Led
Mätare 1
Mä 1 + 3 kg rödk
Mä 1 -eng rajgräs
Mätare 2
Mä 2 + 3 kg rödk
SW 1
SW 2
SW 3
SSD Lusern Mix
SSD Hykor
SSD Stabil
SSd Solid
LSD
Jönköping
Led
Mätare 1
Mä 1 + 3 kg rödk
Mä 1 -eng rajgräs
Mätare 2
Mä 2 + 3 kg rödk
SW 1
SW 2
SW 3
SSD Lusern Mix
SSD Hykor
SSD Stabil
SSd Solid
LSD
Färjestaden
Led
Mätare 1
Mä 1 + 3 kg rödk
Mä 1 -eng rajgräs
Mätare 2
Mä 2 + 3 kg rödk
SW 1
SW 2
SW 3
SSD Lusern Mix
SSD Hykor
SSD Stabil
SSd Solid
LSD
Avkastning skörd 1-3 vallår 1, kg ts/ha
2 jun
15 jul
2 sep
Total
6 490
4 070
4 240
14 800
6 510
4 190
4 390
15 090
6 120
3 230
4 310
13 660
5 980
3 500
4 500
14 070
6 280
3 550
4 670
14 500
6 030
3 270
3 930
13 230
5 810
3 480
4 610
13 910
5 880
3 260
4 270
13 410
5 890
4 320
4 360
14 570
5 910
4 310
4 660
14 880
5 520
3 290
4 510
13 310
5 720
3 550
5 010
14 290
260
240
410
660
Total
rel.tal
100
102
92
95
98
89
94
91
98
101
90
97
Avkastning skörd 1-3 vallår 1, kg ts/ha
Total
rel.tal
100
103
108
111
110
101
112
104
110
110
117
120
2 jun
6 310
6 300
6 690
7 020
6 750
6 270
6 570
6 450
6 370
6 330
7 060
7 130
600
12 jul
4 060
3 870
4 090
4 030
3 920
4 120
4 320
4 020
4 610
4 530
4 460
4 580
530
28 aug
3 040
3 680
3 660
3 870
4 090
3 150
4 140
3 500
3 770
3 830
4 160
4 330
460
Total
13 410
13 840
14 440
14 920
14 760
13 540
15 030
13 970
14 760
14 700
15 670
16 030
740
Avkastning skörd 1-3 vallår 1, kg ts/ha
2 jun
5 780
6 140
5 820
6 110
5 750
5 400
6 310
5 600
5 120
5 420
5 170
4 720
910
Sverigeförsöken 2014 7 jul
3 750
3 490
3 950
3 940
3 570
3 680
3 820
3 700
3 710
4 160
4 100
3 960
ns
22 aug
4 480
4 970
4 330
4 380
5 030
4 450
5 000
4 390
4 590
5 420
4 940
5 370
510
Total
14 010
14 600
14 100
14 420
14 360
13 530
15 130
13 690
13 420
15 010
14 220
14 060
ns
Total
rel.tal
100
104
101
103
102
97
108
98
96
107
101
100
2 jun
830
1120
830
700
810
450
590
490
530
500
550
370
ns
Insådd baljväxt, kg ts/ha
15 jul
2 sep
460
1 840
790
2 400
730
1 450
510
1 680
810
2 350
620
1 930
550
1 480
540
1 940
660
2 270
780
1 680
600
2 100
560
2 990
ns
530
Total
3 130
4 320
3 000
2 890
3 960
3 000
2 620
2 960
3 450
2 950
3 250
3 920
ns
Insådd baljväxt, kg ts/ha
2 jun
1 150
1 660
1 520
1 650
2 250
1 330
3 090
1 930
2 350
1 410
1 670
1 530
740
12 jul
1 270
810
1 240
1 310
1 390
980
2 580
780
2 310
2 260
2 440
2 400
700
28 aug
1 510
2 470
1 720
1 770
2 510
1 320
3 890
1 940
3 080
3 190
2 840
3 090
790
Total
3 920
4 940
4 480
4 720
6 150
3 630
9 560
4 650
7 740
6 860
6 950
7 030
1310
Insådd baljväxt, kg ts/ha
2 jun
3 620
4 040
4 160
3 880
4 370
3 380
4 110
4 370
3 160
3 510
3 290
3 800
810
7 jul
2 020
2 290
2 480
2 450
2 440
2 370
2 500
2 560
2 880
3 240
3 040
3 360
ns
22 aug
3 670
4 460
3 730
3 440
4 360
3 920
4 520
4 010
4 040
4 810
4 410
5 250
730
Total
9 310
10 790
10 370
9 770
11 180
9 670
11 140
10 950
10 090
11 560
10 730
12 410
ns
Total
rel.tal
100
138
96
92
127
96
84
95
110
94
104
125
Total
rel.tal
100
126
114
120
157
93
244
119
197
175
177
179
Total
rel.tal
100
116
111
105
120
104
120
118
108
124
115
133
ANIMALIEBÄLTET
|
61
Vall och grovfoder
Tabell 3. Botaniskt analys skörd 1-3, baljväxter, för tre försök, L6-4430
Länghem
Led
Mätare 1
Mä 1 + 3 kg rödk
Mä 1 -eng rajgräs
Mätare 2
Mä 2 + 3 kg rödk
SW 1
SW 2
SW 3
SSD Lusern Mix
SSD Hykor
SSD Stabil
SSd Solid
2 jun
9
15
9
9
11
5
8
6
4
6
7
4
Jönköping
Led
Mätare 1
Mä 1 + 3 kg rödk
Mä 1 -eng rajgräs
Mätare 2
Mä 2 + 3 kg rödk
SW 1
SW 2
SW 3
SSD Lusern Mix
SSD Hykor
SSD Stabil
SSd Solid
62
|
ANIMALIEBÄLTET
2 sep
35
50
29
33
48
38
29
41
38
30
37
49
2 jun
4
3
4
3
1
3
Vitklöver, %
15 jul
6
5
8
5
4
10
2 sep
8
5
5
6
3
12
2
5
2
3
2
8
6
5
7
7
6
14
10
10
12
28 aug
46
66
45
45
57
39
14
49
44
75
67
67
2 jun
3
1
1
1
1
2
12 jul
9
4
8
7
6
5
28 aug
4
1
2
1
4
2
2
4
3
2
1
6
7
7
5
5
4
3
4
2
3
22 aug
65
82
71
72
77
78
33
80
55
70
66
81
2 jun
35
19
31
23
20
27
7 jul
41
31
42
49
32
38
22 aug
15
7
13
10
9
10
32
17
23
31
16
45
31
33
35
29
10
15
20
24
15
Rödklöver, %
2 jun
15
25
21
22
33
19
15
28
25
20
21
21
Färjestaden
Led
Mätare 1
Mä 1 + 3 kg rödk
Mä 1 -eng rajgräs
Mätare 2
Mä 2 + 3 kg rödk
SW 1
SW 2
SW 3
SSD Lusern Mix
SSD Hykor
SSD Stabil
SSd Solid
Rödklöver, %
15 jul
6
14
14
10
18
9
12
8
9
13
12
9
12 jul
21
18
22
26
29
19
16
14
38
42
50
47
7 jul
14
36
20
17
35
27
19
24
40
48
40
59
Lusern, %
15 jul
2 sep
2
4
4
0
0
0
Vitklöver, %
Rödklöver, %
2 jun
29
51
42
42
58
36
31
43
39
39
32
62
02 jun
Lusern, %
2 jun
12 jul
28 aug
32
42
77
7
6
32
Vitklöver, %
Lusern, %
2 jun
7 jul
22 aug
33
47
55
1
6
14
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Tabell 4. Energi, råproteinhalt och fiberhalt för tre försök, vallår 1, L6-4430
Länghem
Energi MJ/kg ts
Råprotein g/kg ts
NDF g/kg ts
iNDF g/kg NDF
Led
Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3
Mätare 1
10,9
10,5
10,8
104
122
166
506
503
368
144
160
160
Mä 1 + 3 kg rödk 11,0
10,5
10,9
112
111
174
481
505
322
138
169
180
Mä 1 -eng rajgräs 11,0
10,7
10,8
124
130
155
497
500
392
133
149
151
Mätare 2
11,2
10,5
10,7
122
132
155
477
510
377
134
157
174
Mä 2 + 3 kg rödk 10,6
10,5
10,8
108
132
166
545
520
356
163
174
184
SW 1
10,6
10,5
10,9
101
128
174
562
511
352
140
156
171
SW 2
10,9
10,4
10,6
114
111
151
511
531
396
149
167
177
SW 3
10,9
10,6
10,7
113
138
163
515
503
347
110
145
206
SSD Lusern Mix
11,3
10,6
10,7
112
125
159
441
495
389
122
163
166
SSD Hykor
11,3
10,5
10,8
121
116
165
431
509
350
128
196
201
SSD Stabil
10,6
10,2
10,7
102
137
159
548
537
362
145
178
185
SSd Solid
10,8
10,3
10,6
110
138
163
517
503
370
149
166
205
LSD
ns
17
ns
62
ns
ns
ns
ns
27
Jönköping
Energi MJ/kg ts
Råprotein g/kg ts
NDF g/kg ts
iNDF g/kg NDF
Led
Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3
Mätare 1
10,7
10,8
10,5
164
192
199
487
449 348
132
138
255
Mä 1 + 3 kg rödk 10,9
10,8
10,5
167
202
203
473
396 341
139
164
269
Mä 1 -eng rajgräs 10,3
11,0
10,8
139
217
201
556
377 392
154
161
157
Mätare 2
10,7
10,6
10,5
155
183
197
504
455 394
153
166
209
Mä 2 + 3 kg rödk 10,7
10,7
10,6
165
199
202
490
420 349
142
188
246
SW 1
10,8
10,7
10,4
166
195
202
471
441 368
149
151
219
SW 2
10,7
10,8
10,3
173
224
197
485
379 416
192
211
379
SW 3
10,9
10,7
10,6
169
212
209
466
408 390
139
163
179
SSD Lusern Mix
11,0
10,7
10,4
177
203
207
420
384 345
139
241
301
SSD Hykor
11,0
10,3
10,5
199
201
211
372
381 309
157
286
288
SSD Stabil
10,9
10,7
10,4
169
205
197
474
384 364
127
220
268
SSd Solid
10,6
10,5
10,4
163
194
199
507
433 369
137
211
282
LSD
24
ns
ns
58
ns
57
ns
44
49
Färjestaden
Energi MJ/kg ts
Råprotein g/kg ts
NDF g/kg ts
iNDF g/kg NDF
Led
Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3
Mätare 1
10,7
10,8
10,6
156
195
202
339
288
353
246
195
258
Mä 1 + 3 kg rödk 10,8
10,7
10,4
156
196
185
331
306
369
255
192
306
Mä 1 -eng rajgräs 10,8
10,6
10,5
171
198
202
285
253
350
253
209
269
Mätare 2
10,7
10,8
10,5
152
193
175
349
336
387
233
176
267
Mä 2 + 3 kg rödk 10,8
10,7
10,4
172
196
183
318
280
372
244
217
308
SW 1
10,8
10,7
10,5
148
199
188
360
295
357
237
192
287
SW 2
10,4
10,6
10,2
154
206
188
380
331
420
309
245
366
SW 3
10,8
10,7
10,6
157
198
203
334
302
333
247
196
284
SSD Lusern Mix
10,6
10,8
10,5
148
201
207
351
301
338
271
206
300
SSD Hykor
10,8
10,9
10,4
166
218
173
304
244
384
255
214
318
SSD Stabil
10,7
10,7
10,6
144
194
190
364
243
342
252
228
295
SSd Solid
10,7
10,7
10,6
153
206
186
335
254
368
274
250
298
LSD
15
ns
18
41
50
46
35
ns
48
Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET
|
63
Vall och grovfoder
Av Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
E-post: [email protected]
Kvävegödslingsstrategi
till blandvall
Kvävegödslingsstrategi med 40 kg kväve på våren
och ingen kväve till återväxterna i blandvallen gav
ett vägt medeltal för råprotein på 153 g/kg ts för
Färjestaden och 167 g/kg ts för Länghem. Samma
eller nästan samma nivå på råproteinvärde uppnåddes med de högst kväve­gödslade leden för
respektive försöks­plats Färjestaden 120+65+65
och Länghem 120+65+35. Klöverandelen ligger
på 38 % i Färjestaden och 50 % i Länghem i ledet
40+0+0, jämfört med högsta kvävegödslings­leden
på 17 % respektive 23 %. Försöksleden med
högst kvävegödsling gav högst vallavkastning och
störst mängd råprotein per hektar.
Lägre kvävegödsling till spannmål med vallinsådd gav högre andel klöver i vallen, effekten­
framkom tydligast på försöksplatsen Länghem­.
Störst effekt på ökad mängd råprotein och
ökad vallavkastning märktes i led 40+0+0
vallår ett och två, vid en jämförelse av vallårens
kvävegödslingsled 40+0+0 och 120+65+65
i Färjestad samt 120+65+35 i Länghem.
En strategi med hög klöverandel i blandvallen
ställer större krav på möjligheter att blanda grov­
foder vid utfodring. Variationerna av klöverandel,
råproteinhalt och fiberhalt mellan skördar är större
i låg kvävegödslad blandvall än leden med högre
kvävegödsling. Fiberhalten är lägre i försöksleden
med låg kvävegödsling, vilket innebär att man bör
kunna blanda in helsäd eller majs i foderstaten.
Den ekonomiska jämförelsen visar att en
kvävestrategi med låg kvävenivå vid vallanlägg­
ning, och med kvävegödsling 40+0+0 under
vallåren, gav lägst produktionskostnad per kg ts
och lägst foderkostnad per dag. Observera
dock att vallavkastningen är lägre, vilket gör
att man får färre foderdagar per hektar vall.
64
|
ANIMALIEBÄLTET
Inledning och bakgrund
Syftet är att belysa effekter av olika kvävegödslingsstrategier i en blandvall på avkastning och
klöverandel, där målet är att utnyttja klövern
för att få ett högt råproteinvärde i grönmassan.
Metodbeskrivning
Två odlingstekniska vallförsök med frågeställ­
ning rörande olika kvävegödslingsstrategier
till blandvall anlades 2011, ett på Lilla Hult
Färjestaden samt ett på Rådde gård Länghem.
Försöksleden består av två kvävegödslingsnivåer
vid anläggningsåret samt nio kvävegödslingsnivåer under vallåren, totalt 18 led med olika
kvävegödslingsstrategier. Under vallåren skiljs
två försöksled åt mellan försöksplatserna, se
tabell 1. Försöken har legat i tre vallår, 20122014. Tredje vallår 2014 i Färjestad har man
skördat försöksleden med hög kvävenivå N2.
Försöket i Länghem gödslades fel vallår tre med
följd att rutfördelningen fick ändras om 2014.
Detta innebar att effekten av klöverandelen
sista skörd 2013 låg i genomsnitt med 46-62 %
som ingångsvärde för alla försöksleden 2014.
Vallfröblandningen är en modifierad SF Nora
med 14 % rödklöver (Nancy 8 % / Rajah 6 %),
38 % timotej Lischka, 34 % rörsvingelhybrid­
Hykor, 9 % engelskt rajgräs (Kentaur 7 % /
Foxtrot 2 %) och 5 % vitklöver Klondike.
Vallinsådden­skedde med korn som skyddsgröda
(Färjestaden Anakin, utsädesmängd 130 kg/ha,
Länghem Mercada, utsädesmängd 142 kg/ha).
Kvävegödsling vid anläggning
Försöket anlades i tvåfaktoriellt split-plot försök
med kvävegödsling vid anläggning på storrutor
och olika kvävenivåer i vallåren på smårutor.
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Försöksled vid anläggning
Låg kvävenivå N1, Vallinsådd i korn till mogen
skörd med anpassad låg kvävenivå, 55 kg N/ha.
Hög kvävenivå N2, Vallinsådd i korn till mogen
skörd med för hög kvävenivå för optimal klöver­
etablering, 95 kg N/ha.
På försöksplatsen har man tagit hänsyn till den
långsiktiga kväveeffekten från tidigare tillförd
stallgödsel för att kunna anpassa kvävegöds­
lingen anläggningsåret. Detta har inneburit
att för Färjestaden, med en högre djurtäthet på
1,5 de/ha, har man minskat kvävegödslingen
med 30 kg kväve/ha och för Länghem, med
låg djurtäthet på 0,5 de/ha, har man minskat­
kvävegödslingen med 10 kg kväve/ha.
Kvävegödsling under vallåren
Kvävestege på 0-250 kg N/ha i Färjestaden,
40-220 kg N/ha i Länghem och fördelningen av
kväve mellan delskördarna framgår av tabell 1.
Resultat och diskussion
Kvävegödslingsstrategi till spannmålen vid vall­
anläggningen 2011 påverkade vallens botaniska
Tabell 1. Försökledens kvävegödslingsstrategier vallår 2012-2014.
L6-5071
1:a skörd
kg N/ha
2:a skörd
kg N/ha
40
0
3:e skörd
kg N/ha
Totalgiva
kg N/ha
0
Plats
40
90
0
0
90
40
35
35
110
160
0
0
160
60
65
35
160
90
35
35
160
90
65
35
190
0
0
0
0
Färjestaden
120
65
65
250
Färjestaden
120
35
35
190
Länghem
120
65
35
220
Länghem
sammansättning och vallavkastning under främst
första och andra vallåret. Tredje vallår framgick
endast mindre skillnader i försöket i Länghem, i
Färjestaden fick man inte lika tydliga skillnader.
Som framgår av tabell 2, är vallavkastningen och
Tabell 2. Resultat av kvävegödsling vid vallanläggning. Korn-, vall- och
råproteinavkastning för 2011 och vall I-II 2012-2013. L6-5071
Korn
Vallavkastning
Råprotein 2011
kg/ha
Vall I
Relativtal
Vall II
Relativtal
Vall I-II
kg ts/ha
Relativtal
Vall I
Relativtal
Låg 25 N
4 680
100
100
25 060
100
100
100
4 150
Hög 65 N
5 320
98
101
24 950
100
96
99
4 050
97
Låg 25 N
4 680
100
100
28 370
100
100
100
4 630
100
Hög 65 N
5 320
101
100
28 440
100
93
101
4 500
97
CV 9,5 %
ns
ns
ns
Låg 45 N
4 630
100
100
18 080
100
100
100
3 050
100
Hög 85 N
5 680
90
101
17 250
95
82
94
2 700
89
Låg 45 N
4 630
100
100
21 990
100
100
100
3 540
100
Hög 85 N
5 680
98
105
22 250
101
90
97
3 320
94
ns
ns
Färjestaden
Vall II
Vall I-II
Relativtal kg råprot./ha Relativtal
40+0+0
120+65+65
Länghem
40+0+0
120+65+35
CV 6,1 %, LSD 710
Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET
|
65
Vall och grovfoder
mängden råprotein högre i första vallåret i led
låg kvävenivå än hög kvävenivå. Detta beror på
en högre andel klöver i vallen med låg kvävenivå
än vallen med hög kvävenivå, skillnaderna av
klöverandel i blandvallen avtar med vallens ålder.
Den minskade kvävegödslingen under anlägg­
ningsåret gav större effekt på vallavkastningen
och mängden råprotein under första vallåret i led
40+0+0, än i leden 120+65+65 och 120+65+35.
Av tabell 3 framgår klöverns andel i bland­vallen
under anläggningsåret samt vallår ett och två.
Störst skillnad mellan låg och hög kvävegöds­
ling blev det i första skörd vallår ett därefter har
skillnaderna minskat med blandvallens ålder.
Vallavkastning för tre vallår 2012-2014
Högst vallavkastning har försöksleden med högst
kvävegödslingsnivå för respektive försöksplats.
Försöksplatsen i Färjestaden har en högre avkast­
ningsnivå än Länghem, jämförs led 40+0+0 så
avkastar Färjestaden drygt 3 000 kg ts/ha och år
mer än Länghem. I en jämförelse mellan tre led
med totalt 160 kg kväve per ha och år, ger leden
60+65+35 och 90+35+35 lika stor avkastning,
medan ledet 160+0+0 ger lägre avkastningsnivå.
Försöket i Färjestaden har tredje vallåret
fått en högre kväveeffekt av tillfört kväve än
vallår ett och två. Tredje vallåret är klöverande­
len i förstaskörden under 11 % i alla led och i
andraskörden kommer bara leden 0+0+0 och
40+0+0 över 20 % klöver i blandvallen.
Försöket i Länghem har fått en högre kväveeffekt av kvävegödslingen första vallåret, än vallår
två och tre. Klöverandelen i förstaskörden vallår
ett ligger i alla led under 16 % klöver och tillförd
kvävegödsling har fått stor betydelse för vallavkast­
ningen. Till andraskörden utvecklas klövern
starkt i leden med enbart kväve på våren eller
måttlig kvävegödsling 40+35+35, medan övriga
led hamnar under 17 % klöver i blandvallen.
Klöveravkastningen för tre vallår 2012-2014
Klöveravkastningen för bägge försöken visar
på god samstämmighet för total avkastning
under tre vallår. I ledet 40+0+0 ligger klöver­
avkastningen för bägge försöken på 13 600 kg
ts/ha och 13 900 kg ts/ha, i ledet 90+65+35
på 7 120 kg ts/ha och 7 800 kg ts/ha.
I Färjestaden är klöveravkastningen högre i
första och andra vallåren men minskar kraftigt
under sista vallåret. Det som framgår av den bota­
niska analysen är att rödklövern under vallår tre
minskar kraftigt till under 6 % i förstaskörden och
i andraskörden till under 10 % för samtliga led. I
Länghem ligger klöveravkastning mera jämnt mel­
lan åren, en orsak till detta är att i tredje vallåret
har vitklövern ökat när rödklövern minskat.
Jämförande led 60+65+35 och 90+35+35
har fått samma mängd klöveravkastning för
samma mängd totalkväve i både Färjestaden
och Länghem. I en jämförelse mellan leden
90+65+35 och 120+35+35 i Länghem så har
ledet 120+35+35 gett en totalt högre klöver­
avkastning och större andel klöver i blandvallen.
Näringskvalitet vägda medeltal för tre vallår
2012-2014
Tabell 6 visar vägt medeltal utifrån vallavkast­
ningen för klöverandel, råproteinhalt, energi och
fiberhalt från tre skördar per år och tre vallår.
Tabell 3. Marktäckning klöver och botanisk analys vall I-II 2012-2013.
L6-5071
Marktäckning klöver %
2011
Färjestaden
Höst
Botanisk analys klöver %
Vall I 2012
Skörd 1
Skörd 2
Vall II 2013
Skörd 3
Skörd 1
Skörd 2
Skörd 3
Låg N-nivå
42
29
36
54
24
38
44
Hög N-nivå
34
25
35
52
24
37
41
Låg N-nivå
43
16
27
53
36
40
58
Hög N-nivå
16
6
18
46
32
32
56
Länghem
66
|
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Högst vägt medeltal råproteinhalt är det i led
160+0+0 för bägge försöken. Försöken visar att
hög råproteinhalt i grönmassan kan nås antingen
genom lägre kvävegödsling med högre klöverandel
eller högre kvävegödsling med lägre klöverandel.
Det som inte framgår av tabell 6 är att mellan
skördarna har klöverandelen och råproteinhalten
varierat kraftigt och för att kunna utnyttja vall­
fodret maximalt behöver man kunna blanda olika
skördar vid utfodring. Sambandet mellan halterna
av NDF, iNDF och klöverhalten är tydligt; vid
högre klöverhalt fås lägre NDF och högre iNDF.
Råprotein avkastning tre vallår 2012-2014
Mängden skördat råprotein är högst i högsta
kvävegödslingsleden för bägge försöksplat­
serna. Vid jämförelse mellan åren framgår
samma mönster som i tabellen för klöver­
avkastningen; i Länghem ligger vallår ett lägre
och för Färjestad ligger vallår tre lägre.
Tabell 4.Vallavkastning vall I-III 2012-2014, L6-5071
Vall I 2012
Vall II 2013
Vall III 2014
Vall I-III
Led/
Färjestaden
kg ts/ha
Relativtal
kg ts/ha
Relativtal
kg ts/ha
Relativtal
kg ts/ha
Relativtal
40+0+0
12 290
100
12 720
100
11 900
100
36 910
100
90+0+0
12 310
100
12 950
102
12 060
101
37 320
101
40+35+35
13 020
106
13 220
104
12 820
108
39 060
106
160+0+0
12 280
100
13 160
103
12 600
106
38 040
103
60+65+35
13 450
109
13 610
107
13 400
113
40 460
110
90+35+35
12 780
104
13 670
107
13 250
111
39 700
108
111
90+65+35
13 490
110
13 560
107
13 980
117
41 030
0+0+0
10 970
89
12 150
96
11 030
93
34 150
93
120+65+65
14 060
114
14 350
113
14 530
122
42 940
116
CV%
5,1
3,4
3,4
LSD Prob F2
650
460
630
Vall I 2012
Vall II 2013
Vall III 2014
Vall I-III
Led/
Länghem
kg ts/ha
Relativtal
kg ts/ha
Relativtal
kg ts/ha
Relativtal
kg ts/ha
Relativtal
40+0+0
8 840
100
8 830
100
10 040
100
27 710
100
90+0+0
9 520
108
9 060
103
10 480
104
29 060
105
40+35+35
10 050
114
9 320
106
10 880
108
30 250
109
160+0+0
10 010
113
9 460
107
10 610
106
30 080
109
60+65+35
10 910
123
9 740
110
11 340
113
31 990
115
90+35+35
11 120
126
9 730
110
11 370
113
32 220
116
90+65+35
11 340
128
9 940
113
11 600
116
32 880
119
120+35+35
11 140
126
9 720
110
11 450
114
32 310
117
120+65+35
11 880
134
10 240
116
11 620
116
33 740
122
CV%
3,0
3,0
3,2
LSD F2
320
290
350
Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET
|
67
Vall och grovfoder
Låg N 40+0+0, med hänsyn tagen till att man
har en lägre produktionskostnad (0,13 kr/kg ts).
En aspekt som framkom är att man bör kunna
blanda olika vallskördar på gården, eftersom
variationerna är stora i klöverandel, råprotein­
halt och fiberhalt mellan olika skördar. För att få
tillräckligt med fiber i foderstaterna behöver det
ingå två kg ts helsädesensilage. I tabell 9 framgår
antal foderdagar som ett hektar vall räcker till.
L6-5071 Kvävegödslingsstrategier till
blandvall är finansierat av Sverigeförsöken.
Ekonomisk jämförelse för de tre vallåren
Den ekonomiska jämförelsen visar på lägst
produktionskostnad och högst ”netto” för
kvävegödslingsled 40+0+0 för bägge försöken.
En aspekt att ta hänsyn till är att ändrad kvävegödslingsstrategi till blandvallen ger olika behov
av vallfoderareal. I tabell 8 framgår behovet
av areal för övriga kvävegödslingsstrategier
för att producera samma mängd grönmassa
och råprotein som 1 ha i led 40+0+0 ger.
Foderstatsberäkning kvävegödslings­strategi
Länghem
En jämförelse med tre andra försöksled på försök­
splatsen i Länghem gav lägst foderkostnad i ledet
Tabell 5. Klöveravkastning vall I-III 2012-2014, L6-5071
Led/
Färjestaden
68
|
Vall I 2012
Vall II 2013
Vall III 2014
Vall I-III
kg ts/ha
Relativtal
kg ts/ha
Relativtal
kg ts/ha
Relativtal
kg ts/ha
Rel. tal
%
40+0+0
6 100
100
5 930
100
1 870
100
13 900
100
38
90+0+0
4 390
72
4 650
78
1 800
96
10 840
78
29
40+35+35
4 720
77
4 110
69
1 000
54
9 830
71
25
160+0+0
3 820
63
4 690
79
1 290
69
9 800
71
25
60+65+35
3 990
65
3 290
55
1 130
60
8 410
61
21
90+35+35
3 830
63
3 440
58
1 120
60
8 390
60
21
90+65+35
3 370
55
2 600
44
1 150
61
7 120
51
17
0+0+0
6 100
100
5 750
97
1 910
102
13 760
99
40
120+65+65
3 120
51
3 290
55
700
37
7 110
51
17
CV%
18,4
18,4
32,2
LSD Prob F2
950
910
740
Vall I 2012
Vall II 2013
Vall III 2014
Vall I-III
Led/
Länghem
kg ts/ha
Relativtal
kg ts/ha
Relativtal
kg ts/ha
Relativtal
kg ts/ha
Relativtal
%
40+0+0
4 050
100
5 460
100
4 090
100
13 600
100
50
90+0+0
3 460
85
4 780
87
3 810
93
12 050
89
42
40+35+35
2 860
71
4 090
75
3 430
84
10 380
76
35
160+0+0
2 400
59
4 310
79
3 130
76
9 840
72
33
60+65+35
2 040
50
3 450
63
3 210
79
8 700
64
27
90+35+35
2 040
50
3 720
68
3 030
74
8 790
65
28
90+65+35
1 770
44
2 980
54
3 050
75
7 800
57
24
120+35+35
2 040
50
3 420
63
2 910
71
8 370
62
26
120+65+35
1 660
41
3 110
57
2 720
66
7 490
55
23
CV%
15,0
9,7
16,9
LSD F2
440
450
650
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Tabell 6. Näringsvärde vägt medeltal för vall I-III 2012-2014, L6-5071
Led/
Färjestad
Klöver
%
Råprotein
g/kg ts
Energi
MJ/kg ts
NDF
g/kg ts
iNDF
g/kg NDF
40+0+0
38
153
10,6
440
177
90+0+0
29
146
10,6
466
173
40+35+35
25
144
10,6
473
164
160+0+0
25
159
10,7
457
172
60+65+35
21
148
10,6
470
172
90+35+35
21
145
10,6
479
160
90+65+35
17
146
10,7
478
166
0+0+0
40
154
10,6
426
186
120+65+65
17
152
10,7
481
163
Led/
Länghem
Klöver
%
Råprotein
g/kg ts
Energi
MJ/kg ts
NDF
g/kg ts
iNDF
g/kg NDF
40+0+0
50
167
10,8
392
157
90+0+0
42
165
10,9
406
151
40+35+35
35
158
10,9
410
150
160+0+0
33
173
10,9
414
139
60+65+35
27
154
10,9
436
144
90+35+35
28
159
10,9
428
140
90+65+35
24
158
10,9
435
141
120+35+35
26
160
10,8
429
141
120+65+35
23
161
10,9
442
137
Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET
|
69
Vall och grovfoder
Tabell 7. Råprotein vall I-III 2012-2014, L6-5071
70
|
Vall I 2012
Vall II 2013
Vall III 2014
Vall I-III
Led/
Färjestad
kg rp/ha
Relativtal
kg rp/ha
Relativtal
kg rp/ha
Relativtal
kg rp/ha
Relativtal
g/kg ts
40+0+0
1 955
100
2 144
100
1 566
100
5 665
100
153
90+0+0
1 836
94
2 143
100
1 489
95
5 468
97
146
40+35+35
1 996
102
2 011
94
1 603
102
5 609
99
144
160+0+0
2 029
104
2 214
103
1 801
115
6 044
107
159
60+65+35
2 119
108
2 074
97
1 791
114
5 984
106
148
90+35+35
2 020
103
2 129
99
1 602
102
5 751
102
145
90+65+35
2 105
108
2 132
99
1 774
113
6 010
106
146
0+0+0
1 861
95
2 047
95
1 340
86
5 248
93
154
120+65+65
2 275
116
2 290
107
1 971
126
6 535
115
152
Vall I 2012
Vall II 2013
Vall III 2014
Vall I-III
Led/
Länghem
kg rp/ha
Relativtal
kg rp/ha
Relativtal
kg rp/ha
Relativtal
kg rp/ha
Relativtal
g/kg ts
40+0+0
1 273
100
1 599
100
1 745
100
4 617
100
167
90+0+0
1 368
107
1 668
104
1 770
101
4 806
104
165
40+35+35
1 309
103
1 642
103
1 831
105
4 782
104
158
160+0+0
1 547
122
1 773
111
1 886
108
5 206
113
173
60+65+35
1 370
108
1 686
105
1 862
107
4 918
107
154
90+35+35
1 455
114
1 715
107
1 946
112
5 116
111
159
90+65+35
1 495
117
1 728
108
1 984
114
5 206
113
158
120+35+35
1 535
121
1 791
112
1 847
106
5 173
112
160
120+65+35
1 592
125
1 840
115
2 006
115
5 438
118
161
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Tabell 8. Ekonomisk jämförelse vall I-III, L6-5071
Led/
Färjestad
Vall I-III
kg ts/ha
80 %
Gödsel
N kr/kg
10
Produktionskostnad
kr/kg ts
”Netto”
kr/ha & år
Relativtal
Avkast. ha
Råprotein, ha
40+0+0
29 528
1 200
0,88
4 144
100
1,00
1,00
90+0+0
29 864
2 700
0,92
3 734
90
0,99
1,04
40+35+35
31 248
3 300
0,95
3 643
88
0,94
1,01
160+0+0
30 432
4 800
0,99
3 185
77
0,97
0,94
60+65+35
32 368
4 800
0,98
3 441
83
0,91
0,95
90+35+35
31 760
4 800
0,99
3 279
79
0,93
0,99
90+65+35
32 824
5 700
1,00
3 263
79
0,90
0,94
0+0+0
27 320
0
0,89
3 695
89
1,08
1,08
120+65+65
34 344
7 500
1,03
3 068
74
0,86
0,87
Led/
Länghem
kg ts/ha
80 %
N kr/kg
10
Kr/kg ts
Kr/ha & år
Relativtal
Avkast.
ha
Råprotein
ha
40+0+0
22 152
1 200
1,01
2 177
100
1,00
1,00
90+0+0
23 240
2 700
1,05
1 967
90
0,95
0,96
40+35+35
24 192
3 300
1,08
1 761
81
0,92
0,97
160+0+0
24 056
4 800
1,11
1 485
68
0,92
0,89
60+65+35
25 616
4 800
1,11
1 641
75
0,86
0,94
90+35+35
25 784
4 800
1,10
1 686
77
0,86
0,90
90+65+35
26 312
5 700
1,13
1 527
70
0,84
0,89
120+35+35
25 856
5 700
1,14
1 405
65
0,86
0,89
120+65+35
26 992
6 600
1,14
1 408
0,82
0,85
Arealbehov
65
Vallavkastning *80 % a 1,30 kr/kg ts, fast kostnad 3 200 kr/ha (anläggning 500 kr/ha & år, K & P 1500 kr/ha & år, slåtter och strängl. 400 kr/
ha* 3 skörd/år), rörlig kost 0,50kr/kg ts, gödningsspridning 130 kr/ha & tillfälle).
Tabell 9. Foderstatsberäkning individram, vall I-III 2012-2014, Länghem,
L6-5071
Ensilage
kr/kg ts
Ensilage
kg ts/dag
Ens. råprot.
g/kg ts
Opt. kostnad
kr/dag
Foderdagar
Låg N 40+0+0
1,5
12,08
172
40,05
616
Låg 190 N 90+65+35
1,5
11,88
163
39,28
737
Hög 190 N 90+65+35
1,5
11,72
155
39,27
747
Hög 220 N 120+65+35
1,5
11,59
157
39,18
779
Låg N -0,13 kr/kg ts
1,37
12,08
172
38,48
616
Led
Utförd av Emelie Wickström, Rådgivarna i Sjuhärad, 2014-11-04. Foderstat på 30 kg ECM.
Ingår även två kg ts helsädensilage korn, spannmål korn, Lantmännen Koncentrat som optimeras utifrån tagna grönmassaprover.
Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET
|
71
Vall och grovfoder
Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad
E-post: [email protected]
Sortförsök i ensilagemajs
Sammanfattning
Under år 2014 skördades två sortförsök
inom Skåneförsökens serie L6-703 och
tre stycken i Animaliebältet. Försöken var
utlagda hos följande försöksvärdar:
• Önnestadsgymnasiet, Önnestad
(Område 4A)
• Bollerups Lantbruksinstitut,Tomelilla
(Område 4B)
• Hans Borrhed, Färjestaden, Öland
Karin Nyström & Kent Petterss­on­,
Visby, Gotland
• Joakim Olsson, Falkenberg, Halland
2014 var liksom år 2013 ett gynnsamt år
för odling av ensilagemajs. Våren var tidig
och fuktig, och torkan kom inte förrän i juli.
På grund av den varma soliga sommaren
och tidiga våren skördades majsen cirka två
veckor tidigare än normalt. De högsta skör­
d­­arna i försöken fick vi i Kristianstad med
sorter som avkastade cirka 23 ton ts/ha
Behandlingseffekter
Hittills har inte behandlingseffekterna av svamp­
behandling prövats i ensilagemajsförsöken.
Sortegenskaper 2014 och 2010–2014
I årets försök hade en sort signifikan­t
högre stärkelsehalt än mätaren och det
var Rubiera. Tio sorter hade signi­fikant
lägre stärkelseskörd än mätaren.
För de sorter som prövats i tre till fem år var
det två sorter som hade en signifikant lägre
stärkelseskörd än mätaren, nämligen Arcade och
Ramirez NDF-värdet anger fiberinnehållet i
provet och iNDF-värdet är andelen ej nedbryt­
bara fibrer, t.ex. lignin. Ts-halt vid skörd kan ge
en uppfattning om tidigheten hos sorterna.
De enskilda försöken finns redovisade på
Sverigeförsökens (www.sverigeforsoken.se) och
Skåneförsökens hemsida (www.skaneforsoken.nu).
Resultat
Avkastning
Om det skilde mer är 1 100 kg ts/ha i avkast­
ning mellan mätaren och respektive sort i
årets försök var det en statistiskt säker skill­
nad i avkastning. I årets försök var det ingen
sort som hade en signifikant högre skörd än
mätaren Beethoven. Knappt 20 sorter hade där­
emot en signifikant lägre skörd än mätaren.
Av de sorter som provats i tre till fem år var
det ingen som hade en signifikant högre skörd
än mätaren. Däremot var det sex sorter som
hade en signifikant lägre skörd än mätaren.
72
|
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2014
Vall och grovfoder
Tabell 1. Årssammanställning 2014 av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet
Ant
försök
SORT
Kompetens (KXB2007) (KWS)
SY Milkytop
CS Schobbi (SL)
CS Osterbi (SL)
Lim Asgaard
Emperor (LG)
Alfastar (LG)
LG 30.211 Lim
Lim Monty
CSM 2152 (SSd)
Beethoven Lim
RGT Konsulixx (SSd)
Ragt Tiberio SL
Aastar Lim
KWS Amagrano
Cau Galbi SL
Cos Venetia
Ambition Lim
RAGT Leovoxx (SSd)
Ampezzo (LZM 157/73) Lim
Mas 12.H (CoS)
CSM 2170 (SSd)
Lim Fieldstar
SA0022 (SY)
P 7892 DuP
MAS 16V (SL)
Atrium Lim
DM 0022 (CoS)
Lim Emblem
Ragt Mixxture, Rh08040 SL
Truxx (SL)
ES Heracles (SSd)
MAS 10 K (SL)
ESZ3002 (SSd)
Yukon (LG)
Anvil KWS
Martinez KWS
RAGT Agiraxx (SL)
Glory (LG)
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
4
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
Signifikant lägre än mätaren
Sverigeförsöken 2014 TS
halt
%
38.9
38.0
41.4
39.8
40.1
40.9
39.7
39.8
40.1
37.9
41.2
38.4
37.4
38.3
39.0
36.4
38.6
41.7
39.8
38.0
37.6
40.0
40.4
42.0
40.2
39.1
38.3
40.8
41.5
40.6
41.6
39.9
37.8
40.6
43.6
40.2
40.7
40.0
41.5
Skörd
TS
kg/ha
18 910
18 370
18 330
18 310
18 280
18 200
18 150
18 120
18 070
18 010
17 960
17 940
17 930
17 870
17 740
17 670
17 610
17 540
17 500
17 480
17 480
17 390
17 350
17 320
17 260
17 250
17 240
17 240
17 150
17 040
16 800
16 620
16 600
16 600
16 550
16 490
16 420
16 330
16 270
Rel
tal
105
102
102
102
102
101
101
101
101
100
100
100
100
100
99
98
98
98
97
97
97
97
97
96
96
96
96
96
95
95
94
93
92
92
92
92
91
91
91
Stärkelse- Stärkelsehalt
skörd
%
kg/ha
42.9
8 150
46.0
8 350
48.5
8 570
44.0
7 860
48.3
8 840
44.5
7 980
43.2
7 750
43.3
7 740
44.9
8 040
48.7
8 480
44.4
7 840
45.2
8 000
47.2
8 530
43.1
7 650
45.5
8 020
46.3
7 790
43.7
7 560
45.3
7 850
46.4
8 140
43.3
7 720
44.9
7 810
44.5
7 710
45.4
7 660
46.1
7 940
45.8
7 750
45.1
7 780
45.2
7 550
45.7
7 690
45.1
7 440
43.2
7 120
46.9
7 760
40.2
6 780
46.6
7 590
46.3
7 500
42.7
6 900
42.5
6 720
45.2
7 160
43.7
7 060
42.8
6 840
Rel
tal
104
106
109
100
113
102
99
99
103
108
100
102
109
98
102
99
96
100
104
98
100
98
98
101
99
99
96
98
95
91
99
86
97
96
88
86
91
90
87
NDF
% av
TS
38.6
36.7
35.3
39.3
36.9
37.1
37.9
39.1
38.0
35.7
38.3
38.9
36.2
40.1
36.0
36.5
38.6
39.9
37.4
38.4
37.3
38.1
37.0
37.4
38.5
37.8
37.5
38.8
38.4
38.5
36.5
40.4
36.7
36.1
39.1
39.9
37.6
38.7
39.9
iNDF
% av
TS
18.3
16.9
16.5
18.6
18.4
17.2
16.9
18.9
17.4
17.4
18.1
18.4
16.6
19.8
17.4
17.1
18.6
19.0
17.9
19.5
18.6
18.0
18.4
17.6
18.2
18.9
18.8
19.0
18.8
18.4
19.5
18.8
17.8
16.3
19.9
18.7
17.6
18.7
19.3
>
ANIMALIEBÄLTET
|
73
Vall och grovfoder
Tabell 1. Forts.
Ant
försök
SORT
Coryphee KWS
MAS 11F SL
Lim Sunlite
Lapriora (KWS)
Lim Arcade
ESZ3001 (SSd)
Augustus KWS
KWS Ramirez
ES Bodyguard (SSd)
Rubiera KWS (KXB 2016)
-X- CV% REP
LSD PROB F1
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
TS
halt
%
39.6
37.5
42.0
39.5
41.5
41.8
42.6
44.2
39.5
43.8
40.1
2.3
Skörd
TS
kg/ha
16 180
16 160
16 040
15 830
15 790
15 350
15 150
15 120
15 110
14 820
17 080
1100
Stärkelse- Stärkelsehalt
skörd
%
kg/ha
43.9
6 900
42.5
6 800
44.5
7 150
45.5
7 250
45.7
7 090
45.1
6 620
43.7
6 450
45.6
6 800
45.9
6 590
49.9
7 420
45.0
7 560
4.6
890
Rel
tal
90
90
89
88
88
85
84
84
84
82
5.2
.0001
Rel
tal
88
87
91
92
90
84
82
87
84
95
9.5
.0001
NDF
% av
TS
38.3
40.8
38.5
35.6
36.5
36.1
39.3
37.4
36.7
36.4
37.9
4.1
iNDF
% av
TS
17.8
20.3
18.5
16.4
17.1
17.2
18.0
17.5
17.2
18.0
18.1
2.7
Tabell 2. 2010-2014 sammanställning av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet
Ant
försök
SORT
Ragt Tiberio SL
Cau Galbi SL
Aastar Lim
Lim Monty
Beethoven Lim
LG 30.211 Lim
P 7892 DuP
Ragt Mixxture, Rh08040 SL
Atrium Lim
Ampezzo (LZM 157/73) Lim
Anvil KWS
Cos Venetia
Lim Fieldstar
KWS Amagrano
Ambition Lim
MAS 11F SL
Coryphee KWS
Lim Arcade
KWS Ramirez
-X- CV% REP
LSD PROB F1
24
24
20
15
24
20
15
19
24
24
24
15
15
24
20
15
24
15
15
24
Signifikant lägre än mätaren
74
|
ANIMALIEBÄLTET
TS
halt
%
35.5
32.4
34.7
36.0
37.4
34.3
36.4
36.7
36.0
35.4
37.4
34.1
37.3
36.0
38.7
35.1
36.6
39.6
40.2
36.7
1.7
Skörd
TS
kg/ha
17 130
17 080
16 750
16 680
16 530
16 510
16 380
16 220
16 200
16 200
16 110
16 010
15 970
15 950
15 710
15 480
15 320
14 310
13 690
16 130
880
Rel
tal
104
103
101
101
100
100
99
98
98
98
97
97
97
96
95
94
93
87
83
7.5
.0001
Stärkelseskörd
kg/ha
6 160
6 090
6 190
6 370
5 920
6 050
6 510
6 080
5 870
5 900
6 080
5 710
6 260
6 070
6 160
5 710
5 900
5 320
5 090
6 090
660
Rel
tal
104
103
104
108
100
102
110
103
99
100
103
96
106
102
104
96
100
90
86
14.8
.0001
NDF
%i
TS
42.1
41.5
39.5
40.0
41.0
40.3
37.9
39.8
39.9
40.6
39.8
40.5
38.6
39.4
38.6
40.8
39.0
39.6
39.2
39.7
3.0
iNDF
%i
TS
16.2
16.6
14.9
14.7
16.1
15.3
14.7
15.3
14.6
15.0
16.3
15.1
14.8
16.9
15.9
16.9
15.8
14.5
15.7
15.5
2.1
Signifikant högre än mätaren
Sverigeförsöken 2014
Av Erik Eke, Hushållningssällskapet Hlland
E-post: [email protected]
Vall och grovfoder
Ensilagemajs i Jönköping
• Nästan alla sorter nådde 30 procent­
ts-innehåll vid skörd.
• Martinez och Rubiera hade de högsta
stärkelse­skördarna i årets sortprovning.
• Tidiga sorter ger högre och säkrare
fodervärde på småländska höglandet.
I Animaliebältets regi provades även i år nya majs­
sorter på småländska höglandet i Jönköpings län.
Syftet med serien är att undersöka nya sorters
skördepotential under något kallare klimat. Därför
redovisas denna försöksserie separat. Försöket har
varit placerat på Hushållningssällskapets försöks­
gård Riddersberg i Tenhult. Månadsmedeltempera­
turen under växtsäsongen ligger här ca 2 grader
Sverigeförsöken 2014 lägre än i södra Sverige, vilket ställer högre krav
på sorternas förmåga att kunna mogna innan till­
växtens avslut. Tidiga sorter passar bäst på denna
lokal och Activate, Glory och Ramirez leder stär­
kelseavkastningen i flerårssammanställningen.
Året 2014 blev ett bra odlingsår för majs på plat­
sen. Kraftig solinstrålning under framförallt juli
matade kolvarna med mycket socker som omsattes
i hög stärkelseinlagring. Mätarsorten Beethoven
drabbades av brutna stjälkar och fick låga
skördevärden. Sorter som uppnådde ts-skördar
över 14 000 kg/ha var Martinez och Glory. Högst
stärkelsehalt fick Martinez och Rubiera, medan
Glory och Augustus gav högst sockerinnehåll.
Resultat redovisas för skördeåret 2014 i tabell
1 och 5-årsmedeltal för 2010-2014 i tabell 2.
ANIMALIEBÄLTET
|
75
Vall och grovfoder
Tabell 1. L6-703, resultat 2014 av ensilagemajs i Jönköping.
Mätare Beethoven
Försöksled
ts-halt
Skörd
Stärkelsehalt
skörd
%
kg ts/ha
Reltal
%
kg/ha
Reltal
% av ts
Socker
NDF
iNDF
% av ts % av NDF
Råprotein
%
Beethoven Lim
25,5
9 130
100
29,9
2 737
100
4,9
46,6
16,2
9,0
Kaspian KWS
30,1
11 340
124
32,1
3 645
133
6,1
45,1
20,3
9,7
Activate LZM 159/85 LIM
31,3
13 590
149
30,1
4 080
149
6,1
54
23,2
8,7
KWS Ramirez
29,5
12 890
141
30,7
3 958
145
5,6
51,1
26,4
9,1
Augustus KWS
28,6
12 870
141
18,9
2 441
89
9,3
54,4
17,5
10,1
SY Milkytop
24,8
12 690
139
22,9
2 898
106
7,3
45,7
17,8
10,6
Glory (LG)
30,2
14 210
156
28,1
3 990
146
10,7
37,8
12,6
8,1
Martinez KWS
29,1
15 100
165
33,5
5 064
185
5,9
49,8
22,9
9,6
Rubiera KWS (KXB 2016)
29,6
13 270
145
35,9
4 752
174
4,7
45,4
21,7
9,8
SA0022 (SY)
26,1
13 680
150
27,3
3 741
137
5,0
51,2
21,4
8,1
Emmersson (LG)
31,4
13 350
146
30,3
4 009
146
4,9
47,4
20,2
8,7
DM 0012 (CoS)
30,6
12 850
141
31,2
4 032
147
4,0
45,2
17,5
9,0
Mas 07.B (CoS)
27,0
13 460
147
26,8
3 596
131
6,3
44,3
21,1
9,7
CV%
4,3
7
6,8
OBS
39
39
39
PROB F1
.0001
.0001
.0001
LSD F1
2.2
1 560
438
ANM: Låg skörd Beethoven pga liggsäd.
Tabell 2. L6-703, sammanställning 2010-2014 av ensilagemajs i Jönköping.
Mätare Beethoven
ts-halt
Skörd
Ant försök
%
kg ts/ha
Beethoven Lim
3
24,3
Kaspian KWS
3
29
Activate LZM 159/85 LIM
5
KWS Ramirez
Lim Glory
Augustus KWS
Försöksled
-X- REP
LSD PROB F1
76
|
ANIMALIEBÄLTET
Stärkelsehalt
Skörd
NDF
iNDF
Energi Sockerhalt
Reltal
kg/ha
rel
% av ts
9880
100a
1760
100a
52,8
18,7
10,9
5,1
9710
127
2240
127
50,9
18,2
11,2
5,5
29,9
10640
150*
2640
150*
51,9
19
11
5,4
3
27,3
10360
156*
2740
156*
45,4
18,5
11,1
5,7
3
29
11730
159*
2790
159*
45,1
15,7
11
7,9
2
26,1
10220
82
1440
82
51,1
17,3
10,8
7,8
27,6
10420
13,1
2270
19
49,5
17,9
11
6,2
2
2690
.6303
850
.0345
10,9
8,1
0.4
5.4
% av NDF MJ/kg TS
/kg TS
Sverigeförsöken 2014
Av Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus
E-post: [email protected]
Vall och grovfoder
Sortförsök i kärnmajs
Sammanfattning
Under år 2014 skördades tre sortförsök inom Skåneförsöken och ett i Animaliebältet.
Försöken var utlagda hos följande försöksvärdar:
• Johan Knutsson, Dösjebro
• Peter Bertilsson, Kristianstad
• Håkan Jönsson, Simrishamn
• Mats Sjögren, Mörbylånga
Försöksserien L6-701 genomfördes för första gången även i Kalmarregionen.
2014 var det näst högsta skördeåret och skörden i mätarsorten
Beethov­en var i medeltal 9830 kg per hektar, vilket kan jämför­as med den
statistiskt­framräknade femårsmedelskörden som är 8500 kg/ha.
Resultat
Avkastning
I sammanställningen av 2014 års försök res­
pektive medeltal för 2010-2014 fanns det inga
statistiskt signifikanta skillnader mellan sorterna.
För Lapriora som är den vanligaste sorten (odlas
på ca 90 % av arealen) avkastad näst högst med
10620 kg/ha 2014 och ligger högst i skörd av
de sorter som provats under alla fem åren.
Behandlingseffekt 2014
I kärnmajsprovningen genomförs inga block­
behandlingar utan de tre blocken är obehandlade.
Sortegenskaper 2010-2014
Flera sorter har nu varit med under minst tre
år i provningen. Activate och Yukon tenderar­­
att vara något stråsvagare än de andra sorterna.
Amagrano, Beethoven och Ambitio­n är de
längsta sorterna och Lapriora är den klart
kortaste sorten. Activate är den sort som
har minst antal sönderslagna kärnor.
Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET
|
77
Vall och grovfoder
Tabell 1. Kärnskörd av kärnmajs i Skåne och Kalmar M-tal av länsförsök
2010 - 2014
Sorter
2010
skörd
kg/ha
Rel
tal
Ant.
förs
8 840
8 820
8 650
8 540
8 520
8 500
8 480
8 270
104
104
102
100
100
100
100
97
10
10
15
13
10
15
10
12
Rel
tal
2011
Ant.
förs
Rel
tal
7380
Lim Fieldstar
KWS Amagrano
Lapriora SL
Ambition Lim
Activate LZM 159/85 LIM
Beethoven Lim
Yukon LZM 159/86 LIM
Coryphee KWS
Emperor (LG)
Glory (LG)
Kompetens (KXB2007) (KWS)
-X- CV% REP
LSD PROB F1
8 300 7.3
900 .0017
Signifikant lägre än mätaren
2012
Ant.
förs
2
103
98
3
3
100
2
90
2
100
92
105
3
3
3
9.3
.2473
Rel
tal
Ant.
förs
112
102
109
110
111
100
6700
3
3
3
3
3
3
105
3
9920
95
5.4
0.0515
2013
7.5
0.199
2014
Rel
tal
Ant. skörd
förs kg/ha
102
104
90
100
94
100
102
9520
3
3
3
3
3
3
3
7.0
0.0397
10 100
10 490
10 620
9 640
9 640
9 830
9 950
9 740
10 470
9 790
10 730
10 090
940
Rel
tal
9830
103
107
108
98
98
100
101
99
107
100
109
6.5
0.167
Ant.
förs
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
Signifikant högre än mätaren
Tabell 2. Kärnmajs, egenskaperna från försök i Skåne och Kalmar 2010-2014
Sorter
Lim Fieldstar
KWS Amagrano
Lapriora SL
Ambition Lim
Activate LZM 159/85 LIM
Beethoven Lim
Yukon LZM 159/86 LIM
Coryphee KWS
78
|
ANIMALIEBÄLTET
Ts-halt
%
61.6
61.5
64.5
61.6
64.9
59.6
65.3
64.3
61.8
2.4
Hel
majs
%
86
87
86
87
89
84
88
88
87
Sönderslagen
majs
%
14
13
14
13
11
16
12
12
14
4
Stråstyrka
(0-100)
Strålängd
cm
93
92
90
95
83
94
86
91
90
12
224
233
212
230
220
232
229
220
224
11
Sverigeförsöken 2014