Att leva i södra skärgården Fas 3

RAPPORT
ATT LEVA I SÖDRA SKÄRGÅRDEN
- SYSTEMANALYS
SLUTRAPPORT - TPUSS - FAS 3
2015-10-22
2015-10-22
Uppdrag
262594, Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Titel på rapport:
Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Status:
Slutrapport
Datum:
2015-10-22
Medverkande
Beställare:
Trafikkontoret, Göteborgs Stad
Kontaktperson:
Per Bratthammar, Trafikkontoret Göteborg
Björn Wadefalk, Stadsbyggnadskontoret Göteborg
Konsult:
Tyréns AB
Uppdragsansvarig:
Marie Rörstad, Tyréns AB
Erfaren handläggare:
Marie Rörstad, Karin Caesar och Erik Hansson, Tyréns AB
Kvalitetsgranskare:
Lisa Sakshaug och Linus Theorin, Tyréns AB
Tyréns AB
Lilla Badhusgatan 2
411 21 Göteborg
Besök: Lilla Badhusgatan 2
Tel: 010 452 20 00
www.tyrens.se
Säte: Stockholm
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
2(123)
2015-10-22
Slutrapport
Sammanfattning
Södra skärgården i Göteborg ligger ungefär 15 kilometer sydväst om Göteborgs centrum och
består av ett flertal öar där de största är Brännö, Asperö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö och Vrångö.
På öarna bor cirka 4 500 personer året runt och cirka 2 900 personer en viss del av året.
På öarna råder motortrafik förbjuden. Öarna har heller inga fasta förbindelser till fastlandet
däremot är två av öarna sammanbundna med en bro, Styrsö och Donsö. Övriga transporter
mellan öarna och mellan öarna och fastlandet sker med personbåt till Saltholmen där också
parkering för öborna finns. Från Saltholmen finns sedan förbindelser vidare ut på fastlandet.
Södra skärgårdsborna har idag svårt att få vardagen med att bo på en ö att fungera. De är i behov
av bra förbindelser mellan öarna, till fastlandet och vidare ut i landet för att kunna arbeta, få
arbetskraft till öarna, gå i skolan, handla, utöva fritid och mycket annat. Eftersom de inte har
möjlighet att ha sin bil vid sin fastighet utan vid Saltholmen råder också särskilda
omständigheter kring att få varor och gods transporterade till sin fastighet. Idag så fungerar detta
system inte på ett bra sätt för södra skärgårdsborna.
Även boende på fastlandet är påverkade av transporterna till och från öarna i södra skärgården
vilket inkluderar södra skärgårdsbornas bilparkering på fastlandet. Dagens situation upplevs ge
störningar i deras boendemiljö i form av buller, trafikmängder, trafiksäkerhet och landskapsbild.
Södra skärgården är även väldigt populär för turister och besökare under sommarhalvåret vilket
ökar behovet av att kunna transportera sig mellan södra skärgården och fastlandet.
Frågor angående södra skärgårdens transporter, av både personer och gods, har diskuterats
sedan 1960-talet, ett flertal utredringar har gjorts och olika lösningar har föreslagits varav vissa
har genomförts. Problematiken med transporterna och att få vardagen att fungera kvarstår dock.
För att få till lösning i södra skärgården påbörjades ett projekt år 2013 kallat TPUSS (Trafikoch parkeringsutredning Södra skärgården). Trafik- och parkeringsutredningen tillsattes för att
utreda framtidens resande till, från och inom södra skärgården i vid bemärkelse och på lång sikt.
Detta innebär att utredningen fokuserar på mer än enbart båtresorna till, från och inom södra
skärgården. Utredningen fokuserar på vilka behov de boende i södra skärgården har för att få sin
vardag att fungera, vilka behov företag och kommunal service i södra skärgården har, behov hos
turister och besökande samt behov hos boende på fastlandet.
Hela projektet ska ge underlag för kommunen att ta ställning till vilka lösningar som behövs för
att få vardagen att fungera i södra skärgården. I dessa lösningar ska även de boende på
fastlandets behov tas hänsyn till.
Projektet är indelat i tre faser, en genomgång av tidigare utredningar inklusive
nulägesbeskrivning, en enkätundersökning om livet och behoven för de helårsboende i södra
skärgården och till sist en systemanalys som är denna rapport.
Syftet med systemanalysen är att på ett systematiskt sätt beskriva, analysera behov/briser och
problem, definiera krav, föreslå åtgärder, välja ut åtgärder till scenarion som till sist
konsekvensbeskrivs. Detta med målet att försöka hitta en långsiktig hållbar lösning för att lösa
de behov som finns i och i anslutning till södra skärgården. Lösningen ska också ta hänsyn till
Göteborgs Stads mål- och styrdokument.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
3(123)
2015-10-22
Slutrapport
Kraven som har tagits fram är baserade på behovet hos olika grupper i södra skärgården, boende
i södra skärgården, boende på fastlandet, företagare verksamma i södra skärgården, kommunal
service i södra skärgården och turister/besökare till södra skärgården. Utifrån dessa krav har
åtgärder för att lösa behoven tagits fram i en bruttolista som därefter mynnat ut i scenarion som i
sin tur har konsekvensbeskrivits.
För att undersöka vilka effekter olika åtgärder kan få har fem scenarier tagits fram, plus ett
nollscenario. Nollscenariot beskriver en sannolik händelseutveckling fram till 2035 om inga
särskilda åtgärder vidtas förutom redan fattade beslut i kombination med en allmänt förväntad
händelseutveckling. Övriga scenarier innefattar aktiva åtgärder för att nå projektets syfte.
Nollscenariot innebär i princip att pågående detaljplaner genomförs vilket ger cirka 200 nya
bostäder i södra skärgården, trafikstrategin genomförs vilket leder till ökat
kollektivtrafikresande och minskad bilism, och att terminalen ligger kvar vid Saltholmen.
I de fem övriga scenarierna ingår att ytterligare 150 stycken bostäder tillkommer i södra
skärgården, utöver de 200 som ingår i nollscenariot. Att antalet boende i södra skärgården ökar
samtidigt som det ges förutsättningar för att på ett enkelt sätt nå målpunkter på såväl
närliggande öar som på fastlandet. Vilket är mycket viktigt för att kunna upprätthålla och
utveckla en kommersiell och kommunal service i södra skärgården. I scenarierna ingår därför
även en satsning på lokal kollektivtrafik inom södra skärgården. Genom dessa åtgärder ges
därmed förutsättningar för ett fungerande samhällsliv och i förlängningen en skärgård som är
attraktiv för boende, besökare och näringsliv.
Hur många nya bostäder som kan byggas i södra skärgården avgörs av Göteborgs Stad genom
framför allt framtagandet av nya detaljplaner. Idag behöver varje ny bostad i södra skärgården i
princip ges möjlighet till bilparkering inne vid Saltholmen. Eftersom arealen tillgänglig mark
för parkering är begränsad innebär detta i praktiken svårigheter att genomföra detaljplaner för
bostäder i södra skärgården, och därmed också för fortsatt bostadsbyggande. Genom att anta att
inte alla bostäder behöver bilparkering kan bostadsbyggandet i södra skärgården öka. Att
anlägga nya parkeringsplatser innebär höga kostnader, eventuellt anspråk på ny mark och det
motverkar målsättningen i bland annat trafikstrategin.
Genom att i linje med trafikstrategin öka tillgängligheten med kollektivtrafik inom södra
skärgården och mellan södra skärgården och målpunkter på fastlandet, samt med satsningar på
poolbilar, kan södra skärgårdsbornas behov av egen bil minskas. Beläggningsgraden på
befintliga parkeringar kan ökas genom att utnyttja tekniska informationssystem som ger bilister
information om parkeringssituationen. Detta är därför utgångspunkten i de fem redovisade
scenarierna.
I två scenarier ingår att terminalen flyttas till Fiskebäck. Där kommer då ny mark att behöva tas
i anspråk för terminalbyggnad, för ytor för bussar och för parkeringsplatser. Den mark som
finns tillgänglig är i första hand de norra delarna av Sjöbacken. Detta är en gammal deponi som
har antagit ett naturlikande utseende och nu är ett mycket populärt rekreationsområde. Området
är inte slutbehandlat med avseende på föroreningar, vilket innebär att alla åtgärder här omfattar
arbete med förorenad mark, något som kan innebära stora kostnader. För att bedöma dessa
kostnader behöver fördjupade utredningar genomföras. Utnyttjas Fiskebäck kommer även
hamnbassängen och inseglingsrännan att behöva muddras, med risk för föroreningar i
sedimenten som kan innebära höga kostnader att hantera. En terminal vid Fiskebäck kräver även
att projektet samordnas med befintlig verksamhet i hamnen, så som fiskeflottan.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
4(123)
2015-10-22
Slutrapport
Behålls däremot terminalen i Saltholmen finns redan en befintlig infrastruktur på plats och
ingen ny mark behöver tas i anspråk. Däremot kan det bli aktuellt att disponera om ytor för att
exempelvis kunna utöka busstrafiken och ordna parkeringen.
Gatunätet vid Fiskebäck har bättre förutsättningar att kapacitetsmässigt och
trafiksäkerhetsmässigt hantera södra skärgårdstrafiken, bostäderna ligger generellt längre från
vägen och är därmed mindre utsatta för buller. Gatusträckningen genom bebyggelse är kortare
vilket ger färre bullerstörda bostäder, och terminalen vid Fiskebäck ger kortare restider såväl till
centrala Göteborg som till Frölunda torg.
Oavsett om terminalen ligger i Saltholmen eller vid Fiskebäck kommer den vägtrafik som
genereras genom södra skärgårdstrafiken att vara av en sådan omfattning att det inte påverkar
bullret vid bostäder eller kapaciteten på befintligt vägnät jämfört med nollscenariot.
I två scenarier ingår att cirka hälften av parkeringarna förläggs till en plats längre bort, som
enkelt kan nås med kollektivtrafik. Detta ger en något bättre trafikmiljö närmast terminalen, och
de som vill använda sin bil ofta kan ha den nära och de som använder den mer sällan kommer
att behöva ett extra byte med kollektivtrafik för att nå sin bil. Det är i detta fall lämpligt med en
differentierad prissättning så att bilparkering närmast terminalen är dyrare än parkering längre
bort.
Priset på parkeringar samt hur stort markområde som behöver tas i anspråk beror på om
markparkeringar eller parkeringshus utnyttjas. En plats i ett parkeringshus kostar mer än tio
gånger så mycket att anlägga som en markparkering, men innebär samtidigt ett effektivare
utnyttjande av marken.
Ett scenario behandlar linbanetrafik mellan södra skärgården och Frölunda torg samt inom södra
skärgården. Detta scenario ger hög turtäthet och har hög kapacitet. Scenariot bidrar därmed till
att uppfylla projektets syfte på ett bra sätt. Det är samtidigt avsevärt dyrare än något annat
scenario och ger en stor påverkan på landskapsbilden. Däremot är linbana betydligt billigare i
drift än exempelvis båt.
Två tilläggsscenarier berör dels broar mellan några öar i södra skärgården dels en särskild
sommartrafik. En bro binder samman två öar till en relativt hög kostnad, där då nyttan kan
understiga kostnaden.
Att genomföra en särskild sommartrafik ger minskad kapacitet i den ordinarie trafiken samt
svårigheter med en mycket varierad beläggning på sommarbåtarna, beroende på väder.
Dessutom kan det finnas svårigheter att styra dagsbesökare till den båt som är avsedd för
sommartrafik. Fördelen med sommartrafiken är att avlasta båtar och kollektivtrafik som nu är
överfulla under vissa sommardagar.
Sammanfattningsvis är en förutsättning för att göra södra skärgården till en attraktiv plats för
boende, besökare och näringsliv att Göteborgs Stad tillåter mer exploatering i södra skärgården
och att kollektivtrafiken byggs ut såväl inom södra skärgården som till målpunkter på fastlandet.
Att bibehålla Saltholmen som terminal är en fördel då all infrastruktur redan finns på plats. Att
flytta terminalen till Fiskebäck innebär att ny mark, som är förorenad och som är ett populärt
rekreationsområde, behöver tas i anspråk. Restiden in till centrala Göteborg och Frölunda torg
kortas, färre boende påverkas av buller, vägnätet har bättre förutsättningar att hantera trafiken.
För att använda marken nära terminalen, oavsett terminalläge, mer effektivt och för att få en
bättre trafikmiljö i området bör parkeringsytorna delas upp på två områden, en nära och en
längre bort. Parkeringshus ger dyra parkeringar men en effektivare markanvändning. Att
använda linbana för kollektivtrafiken ger mycket effektiva kommunikationer men till en mycket
hög kostnad, och med stor påverkan på landskapsbilden.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
5(123)
2015-10-22
Slutrapport
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 2 3 4 5 Inledning ................................................................................................... 8 1.1 Bakgrund ................................................................................................................. 8 1.2 Syfte och mål........................................................................................................... 9 1.3 Avgränsningar....................................................................................................... 10 1.4 Underlag ................................................................................................................ 11 1.5 Göteborgs Stads styrdokument .......................................................................... 12 1.6 Gällande och framtida detaljplaner för södra skärgården................................ 15 Förutsättningar för Södra skärgården ................................................. 17 2.1 Markanvändning ................................................................................................... 18 2.2 Persontransporter................................................................................................. 20 2.3 Parkering ............................................................................................................... 23 2.4 Godstransporter.................................................................................................... 24 2.5 Trafiksäkerhet ....................................................................................................... 25 2.6 Miljö ........................................................................................................................ 26 Behovsbild ............................................................................................. 27 3.1 Boende i södra skärgården ................................................................................. 28 3.2 Boende på fastlandet ........................................................................................... 35 3.3 Förtetagare verksamma i södra skärgården ...................................................... 38 3.4 Kommunal service i södra skärgården .............................................................. 42 3.5 Turister/Besökare till södra skärgården ............................................................. 43 Systemkrav ............................................................................................. 44 4.1 Södra skärgårdsbornas krav ............................................................................... 45 4.2 Boende på fastlandets krav ................................................................................. 45 4.3 Företagarnas/de yrkesverksamma i kommunal service på öarnas krav ........ 46 4.4 Turisternas/Besökarnas krav .............................................................................. 46 Åtgärder .................................................................................................. 47 Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
6(123)
2015-10-22
Slutrapport
6 7 Scenarion ............................................................................................... 52 6.1 Nollscenario - År 2035 .......................................................................................... 53 6.2 Scenario - Saltholmen med Frölunda torg ......................................................... 58 6.3 Scenario - Saltholmen .......................................................................................... 62 6.4 Scenario - Fiskebäck med Frölunda torg ........................................................... 66 6.5 Scenario - Fiskebäck ............................................................................................ 70 6.6 Scenario - Linbanor .............................................................................................. 74 6.7 Tilläggsscenario - Bro mellan öar ....................................................................... 78 6.8 Tilläggsscenario - Utökad sommartrafik ............................................................ 78 Konsekvensbeskrivning ........................................................................ 79 7.1 Bedömningsgrunder............................................................................................. 79 7.2 Samlad bedömning ............................................................................................... 80 7.3 Konsekvenser av scenarier ................................................................................. 82 7.4 Koppling till knutpunkt för service och vidare transporter .............................. 82 7.5 Koppling och tillgång till parkering .................................................................... 85 7.6 Koppling mellan öar ............................................................................................. 89 7.7 Transport av gods och varor ............................................................................... 91 7.8 Boendemiljön på fastlandet ................................................................................. 94 7.9 Övriga aspekter ................................................................................................... 102 7.10 Genomförbarhet .................................................................................................. 104 7.11 Tilläggsscenario - Bro mellan öar ..................................................................... 106 7.12 Tilläggsscenario - Utökad sommartrafik .......................................................... 107 7.13 Matriser ................................................................................................................ 108 8 9 Kostnader ............................................................................................. 117 8.1 Saltholmen med Frölunda torg.......................................................................... 117 8.2 Saltholmen........................................................................................................... 118 8.3 Fiskebäck med Frölunda torg............................................................................ 119 8.4 Fiskebäck............................................................................................................. 120 8.5 Linbanor............................................................................................................... 121 8.6 Tilläggsscenarion ............................................................................................... 122 Referenser ............................................................................................ 123 Bilaga 1
Bilaga 2
Bullerkartläggning
Antagna trafikflöden
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
7(123)
2015-10-22
Slutrapport
1
Inledning
1.1 Bakgrund
Södra skärgården i Göteborg ligger ungefär 15 kilometer sydväst om Göteborgs centrum och
består av ett flertal öar där de största är Brännö, Asperö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö och Vrångö.
På öarna bor cirka 4 500 personer året runt och cirka 2 900 personer en viss del av året.
På öarna råder motortrafik förbjuden. Öarna har heller inga fasta förbindelser till fastlandet.
Transporterna till fastlandet sker med personbåtstrafik till Saltholmen och godstrafik till
Fiskebäck. Från Saltholmen finns sedan förbindelser vidare ut på fastlandet. Mellan öarna sker
persontransporterna med båt. Två av öarna, Styrsö och Donsö, är sammanlänkade med en bro.
För de personer på öarna som äger en bil är parkeringarna belägna på fastlandet i anslutning till
Saltholmen.
Många av de boende är idag beroende av transporter mellan öarna och fastlandet för att få
vardagen att fungera. Även företagen och den kommunala servicen på öarna är beroende av
transporter för arbetskraft och varor. Transporterna upplevs idag vara otillräckliga och
tillgodoser inte de behov som södra skärgårdsborna, företagen och den kommunala servicen har.
Södra skärgården är också väldigt populär för turister och besökare under sommarhalvåret då
behovet av att kunna transportera sig mellan södra skärgården och fastlandet drastiskt ökar och
överbelastar befintligt system.
Även boende på fastlandet är påverkade av transporterna till och från öarna i södra skärgården
vilket inkluderar södraskärgårdsbornas bilparkering på fastlandet. Dagens transporter upplevs ge
störningar i deras boendemiljö i form av buller, trafikmängder, trafiksäkerhet och landskapsbild.
Frågor angående södra skärgårdens transporter, av både personer och gods, har diskuterats
sedan 1960-talet, ett flertal utredringar har gjorts och olika lösningar har föreslagits varav vissa
har genomförts. Problematiken med transporterna och att få vardagen att fungera kvarstår dock.
I nuläget pågår planering av fler bostäder på öarna vilket kommer att generera fler boende som
har ett behov av att få en fungerande vardag. Det långsiktiga tillskottet av bostäder i Södra
skärgården, i enlighet med översiktsplanen, ska dock betraktas som restriktivt.
För att få till lösning i södra skärgården påbörjades ett projekt år 2013kallat TPUSS (Trafik- och
parkeringsutredning Södra skärgården). Trafik- och parkeringsutredningen tillsattes för att
utreda framtidens resande till, från och inom södra skärgården i vid bemärkelse och på lång sikt.
Detta innebär att utredningen fokuserar på mer än enbart båtresorna till, från och inom södra
skärgården. Utredningen fokuserar på vilka behov de boende i södra skärgården har för att få sin
vardag att fungera, vilka behov företag och kommunal service i södra skärgården har, behov hos
turister och besökande samt behov hos boende på fastlandet.
Hela projektet ska ge underlag för kommunen att ta ställning till vilka lösningar som behövs för
att få vardagen att fungera i södra skärgården. I dessa lösningar ska även de boende på
fastlandets behov tas hänsyn till.
Projektet är indelat i tre faser, en genomgång av tidigare utredningar inklusive
nulägesbeskrivning, en enkätundersökning om livet och behoven för de helårsboende i södra
skärgården och till sist en systemanalys.
Medverkande i TPUSS-projektet är Stadsbyggnadskontoret där Björn Wadefalk är
projektledare, Trafikkontoret, Fastighetskontoret och Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg
vid Göteborgs Stad samt Parkeringsbolaget och Västra Götalandsregionen/Västtrafik.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
8(123)
2015-10-22
Slutrapport
1.2 Syfte och mål
I TPUSS-utredningens första del, som utfördes under våren 2014, var syftet att skapa en
nulägesbild av trafik- och parkeringssituationen kopplad till södra skärgården. I denna del
ingick, förutom nuläget, att titta på tidigare utredningar, tidigare föreslagna åtgärder samt vilka
mål och planer Göteborgs Stad har för området.
I TPUSS-utredningens andra del, som utfördes under våren 2015, var syftet att ta fram ett
kunskapsunderlag om livet och behoven för de åretruntboende på öarna. Detta gjordes genom en
enkätundersökning.
I TPUSS arbetets tredje del, denna utredning som utförs under sommar/höst 2015, är syftet att
på ett systematiskt sätt beskriva, analysera behov/briser och problem, definiera krav, föreslå
åtgärder, välja ut åtgärder till scenarion som till sist konsekvensbeskrivs. Detta med målet att
försöka hitta en långsiktig hållbar lösning för att lösa de behov som finns i och i anslutning till
södra skärgården. Lösningen ska också ta hänsyn till Göteborgs Stads mål- och styrdokument.
TPUSS 1 Nuläge, tidigare utredningar, mål och strategier
TPUSS 2 Enkätundersökning angående livet och behoven för de åretruntboende på öarna
TPUSS 3 Systemanalys
behov, krav, åtgärder, scenarier och konsekvensbeskrivning
Figur 1 Systembild över TPUSS - arbetet
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
9(123)
2015-10-22
Slutrapport
1.3 Avgränsningar
Den geografiska avgränsningen för beskrivningar och analys för denna rapport ur det lokala
perspektivet är öarna i södra skärgården, anslutande område till Saltholmen och Fiskebäck. Ur
ett regionalt perspektiv sträcker sig den geografiska avgränsningen i väster ut till Frölunda torg
och i norr upp till Göteborgs centrum.
Figur 2 Översiktskarta
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
10(123)
2015-10-22
Slutrapport
1.4 Underlag
Följande dokument med beröring på södra skärgården har använts i arbetet med systemanalysen
i denna rapport:

Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården, TPUSS-fas 1

Att leva i södra skärgården - en enkätundersökning, TPUSS-fas 2

Förstudie - Fiskebäck-Sjöbacken-Önnered, Trafik- och parkeringsutredning Södra
skärgården

Slutrapport Göteborgs skärgård, Öliv- och fastlandstransporter

Tidigare medborgardialog, Medborgarkraften 1999

Livskraft och hållbar utveckling Göteborgs södra skärgård

Perspektivbeskrivningar

Utredning från Parkeringsbolaget angående parkeringsplatser

Tillgänglighetsanpassning av hållplatsen Saltholmen

Planeringsförutsättningar för södra skärgården, 2008

Slutrapport projekt Göteborgs skärgård mars-november 2014
Följande styrdokument för Göteborgs Stad har använts i arbetet med systemanalysen i denna
rapport:

Cykelprogram för en nära storstad 2015-2015, Göteborgs Stad Trafikkontoret, 2015

Grönstrategi för en tät och grön stad, Göteborgs Stad Park och natur, 2014

Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020), Göteborgs Stad, Västtrafik,
Vägverket, Banverket, GR, VGR, 2009

Klimatstrategiskt program för Göteborg, Göteborgs Stad, 2014

Parkeringspolicy för Göteborgs Stad, Göteborgs Stad, 2009

Strategi för Göteborg 2035 - Utbyggnadsplanering, Göteborgs Stad, 2013

Trafikstrategi för en nära storstad, Göteborgs Stad Trafikkontoret, 2014

Nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS, Trafikverket, 2014
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
11(123)
2015-10-22
Slutrapport
1.5 Göteborgs Stads styrdokument
Göteborgs Stads övergripande styrdokument är tydliga med i vilken inriktning staden ska
utvecklas och byggas framöver. Översiktsplanen, trafikstrategin och utbyggnadsplanen pekar
på att goda förutsättningar för att resa hållbart ska skapas, att planeringen ska vara viljestyrd
snarare än prognosbaserad och att fyrstegsprincipen ska vara utgångspunkt.
Fyrstegsprincipen är en arbetsstrategi i fyra steg för utvecklingen av våra transporter och vår
infrastruktur. Den används av såväl Trafikverket som av kommuner. Steg ett, ”Tänk om”, i
fyrstegsprincipen omfattar åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor. Steg två
”Optimera” omfattar åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga
infrastrukturen. Vid behov genomförs det tredje steget, ”Bygg om”, som innebär begränsade
ombyggnationer. Det fjärde steget, ”Bygg nytt”, genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de
tre tidigare stegen. Det innefattar nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.
Översiktsplanen
Enligt Översiktsplanen ska ”fortsatt planering i Göteborg stad i första hand ske med inriktning
mot komplettering av den byggda staden i kombination med byggande i strategiska
knutpunkter” Översiktsplanen benämner det aktuella området ”kustnära område och
skärgården”.
Inriktningen för denna typ av område är att komplettering av bebyggelse ska ske restriktivt och
på friluftslivets villkor. Ny bebyggelse, där en blandning av bostadsformer eftersträvas, ska
lokaliseras i anslutning till god kollektivtrafik och kring bytespunkter, och kompletteras med
investeringar som möjliggör att ett hållbart resande kan upprätthållas. Kollektivtrafiken till
kusten bör förbättras för att förbättra tillgängligheten till hav och stränder.
Kustområdenas attraktivitet gällande natur,- kultur- och landskapsbildsvärden ska värnas och
utvecklas, värdefulla rekreationsområden ska bevaras och utvecklas, nya
rekreationsanläggningar ska ha god tillgänglighet med kollektivtrafik. Befintliga
småbåtshamnar och gästhamnsfaciliteter ska utvecklas och havsmiljön ska värnas.
Tillgängligheten till kusten ska förbättras genom ett bättre sammanlänkat gång- och cykelnät,
friluftsstråk med koppling till staden, ett varierat utbud av aktiviteter, uppleverser och servicen
längs hela kusten och ute i skärgården.
Trafikstrategin
Den nyligen antagna trafikstrategin har tre huvudmål, ett lättillgängligt regioncentrum,
attraktiva stadsmiljöer och Nordens logistikcentrum. Målen ska förverkligas genom de i
Trafikstrategin utpekade strategierna för resor, stadsrum och godstransporter. Till dessa
strategier finns kopplade effektmål som är ett verktyg för att konkretisera och följa upp
strategierna.
Resmöjligheterna till, från och mellan stadens tyngdpunkter och viktiga målpunkter ska stärkas,
tillgången till nära service, handel, mötesplatser och andra vardagliga funktioner ska öka och
användningen av vägar och gator ska effektiviseras.
Trafikstrategin anger också att minst hela resandeökningen, som kommer av exempelvis
nybyggnation, ska ske med hållbara färdmedel såsom gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det är
också dessa trafikslag som göteborgarna ska kunna och vilja använda som sina vanligaste
färdmedel. Jämfört med idag innebär detta en fördubbling av antalet resor till fots eller med
cykel, en fördubbling av antalet resor med kollektivtrafik, samt en minskning av antalet bilresor
med en fjärdedel, i genomsnitt i Göteborg.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
12(123)
2015-10-22
Slutrapport
Gällande godstransporter så bygger strategierna på att göra Göteborg världsledande inom
effektiv och klimatsmart godshantering i samverkan med andra aktörer genom god
framkomlighet samtidigt som de lokala negativa miljökonsekvenserna minskas.
Utbyggnadsplanering
Strategin för utbyggnadsplanering berör främst mellanstaden vilket
inte innefattar södra skärgården, Saltholmen eller Fiskebäck.
Strategin har inriktningen att dra nytta av det som finns, utveckla
tyngdpunkter, och kraftsamla där det gör skillnad vid utbyggnad.
Utbyggnaden ska också förenkla vardagen. Den befintliga
infrastrukturen ska användas effektivare för att minska trafikens
klimatpåverkan. Utbyggnad och förstärkning av kollektivtrafiken ska
samordnas med lokaliseringen av nya bostäder, arbetsplatser och
service.
Tyngpunkterna i anslutning till södra skärgården som är utpekade för
utveckling är, Frölunda torg, (Strategisk knutpunkt),
Marklandsgatan-Axel Dahlströms torg (Mindre knutpunkter och
bytespunkter som kan utvecklas till tyngdpunkt) och Opaltorget
(lokalt torg som kan utvecklas till tyngdpunk med lokal karaktär)
Figur 3 Tyngdpunkter
Grönstrategin
Grönstrategin visar hur Göteborg kan förbli och ytterligare utvecklas till en stad med stora
gröna kvaliteter, ur såväl ett socialt som ekologiskt perspektiv, samtidigt som staden byggs
tätare. Den visar vilka kvaliteter som ska finnas i det framtida täta, gröna Göteborg och hur vi
ska arbeta för att nå dessa. Strategierna är bland annat att de blågröna (vatten, hav, åar, sjöar
grönska) stråken ska stärkas och att god tillgång till parker och naturområden ska säkerställas.
Det är en fördel om dessa attraktiva stråk kan nås med kollektivtrafik i flera målpunkter.
Göteborg som vattenstad ska förstärkas. Kustzonen är en identitetskapare för Göteborg.
Hamnen och båtarna, tillsammans med de höga rekreationsvärdena och den fantastiska natur
som södra skärgården utgör, skapar Göteborgs identitet. Ett riktvärde är att större natur- och
rekreationsområden ska nås inom 30 minuter med kollektivtrafik.
Miljökvalitetsmål
Stadens lokala miljökvalitetsmål för begränsad klimatpåverkan anger att Göteborg 2050 ska ha
en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid. Till 2020 ska utsläppen av koldioxid från den
icke-handlande sektorn i Göteborg ha minskat med minst 40 procent jämfört med 1990.
De lokala miljömålen anger också bland annat ett hav i balans samt levande kust och skärgård,
frisk luft, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. Några av delmålen som har satts upp
till målet hav i balans är att påverkan från sjöfart år 2021 inte ska ge bestående negativa effekter
på växt och djurliv i Göteborg, Göteborgs kust och skärgård ska år 2021 vara tillgänglig med ett
varierat och miljöanpassat kultur-, natur- och rekreationsutbud och mängden marint skräp från
Göteborg i havet utanför Göteborg ska minska med 50 procent till år 2015.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
13(123)
2015-10-22
Slutrapport
Klimatstrategiskt program
I det klimatstrategiska programmets finns nio strategimål, två av dessa är, koldioxidutsläpp från
vägtransporter inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 80 procent till år
2030 jämfört med år 2010 och koldioxidutsläpp från sjöfarten inom Göteborgs geografiska
område ska minska med minst 20 procent till år 2030 jämfört med år 2010. För att uppnå målen
finns bland annat strategin resurseffektiv samhällsplanering. Denna strategi innebär att det ska
planeras för ett energi- och transporteffektivt samhälle och en klimatsmart regionförstoring.
Ytterligare en strategi är minskad klimatbelastning från resor och transporter genom att
prioritera och satsa på färdmedlen gång, cykel och kollektivtrafik, verka för en mer
energieffektiv fordonspark och främja användning av drivmedel med låg klimatpåverkan,
använda och utveckla styrmedel för att minska biltrafiken, vara världsledande på klimatsmart
godshantering, minska klimatpåverkan från byggnation, drift och underhåll av infrastruktur och
underlätta och uppmuntra sjöfart som är energieffektiv och fossilfri.
Parkeringspolicy
Målsättningen med parkeringspolicyn är att medverka till att staden ska vara tillgänglig för alla.
Detta ska ske genom en attraktiv och vacker stad med en hållbar stadsutveckling - socialt,
ekonomiskt och ekologiskt. Parkeringspolicyn ska uppmuntra till att fler väljer kollektivtrafiken
eller cykeln framför bilen.
Detta ska bland annat göras genom att effektivisera, lokalisera och prioritera utbudet, preminera
bilpooler och använda avgifter och tidsbegränsad parkering för att nå målen. Även genom att
prioritera stadsmiljö före bilparkering. Parkmiljöer, bostads- och innergårdar, gröna platser,
kajer och publika ytor, som bland annat torg, bör prioriteras före möjligheten till markparkering.
Markparkering ersätts med gemensamma anläggningar. De parkeringsplatser som byggs ska
vara av god kvalitet, trygga och säkra oavsett om det är bil- eller cykelparkering och oavsett typ
och läge inom kommunen.
Det ska även vara ungefär lika långt eller kortare till hållplats för kollektivtrafik som till en
gemensam parkeringsanläggning. Samordning i planering ska även ske exempelvis mellan
kommunala och enskilda aktörer för att hitta den bästa lösningen för miljön och staden.
Kollektivtrafikprogram för en nära storstad, K2020
För att nå en hållbar utveckling och skapa förutsättningar för en fortsatt tillväxt krävs att en
högre andel resor sker med kollektivtrafik. Ett av Göteborgsregionens mål är därför att minst 40
procent av resorna ska ske med kollektivtrafik 2025. Med resor avses här resor med
kollektivtrafik i förhållande till summan av bil och kollektivtrafik inom och till/från
Göteborgsområdet. Detta ska bland annat göras genom att områden knyts samman, resan mellan
dessa områden ska bli snabbare, tät trafik ska erbjudas, knutpunkter ska utvecklas och kvalitén
och servicen i kollektivtrafiken ska säkerställas.
En knutpunkt har förutom att ett antal kollektivtrafiklinjer som strålar samman ett betydande
inslag av bostäder, verksamheter och service. Pendelparkeringar är också tänkt ska etableras i
närheten av knutpunkterna och resor med flera färdmedel som exempelvis cykel och bilpooler
ska underlättas.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
14(123)
2015-10-22
Slutrapport
Cykel för en nära storstad
Cykelprogrammet beskriver i sin tur hur cyklingens attraktivitet ska öka. Visionen är att
Göteborg upplevs som en attraktiv cykelstad. Cykeln är ett konkurrenskraftigt färdmedel - det är
snabbt, enkelt och säkert att cykla till målpunkter nära och långt bort.
Ett av målen i cykelprogrammet för Göteborg är att antalet cykelresor ska ha tredubblats till år
2025. Detta år ska också tre av fyra Göteborgare tycka att Göteborg är en cykelvänlig stad.
Detta ska bland annat åstakommas genom att, en sammanhängande och väl utformad
cykelinfrastruktur byggs, att god standard på cykelvägarna säkras året om, att stöd och tjänster
som underlättar cykling och ökar färdmedlets attraktionskraft erbjuds, att bilden av Göteborg
som cykelstad med hjälp av kommunikation förstärks.
1.6 Gällande och framtida detaljplaner för södra skärgården
Förutom översiktsplanen, som beskrivits ovan, finns både fördjupade översiktsplaner och
detaljplaner för södra skärgården.
Fördjupade översiktsplaner
Fördjupade översiktsplaner finns antagna för Styrsö, Donsö och Brännö, med varierad
detaljeringsnivå. Dessa visar hur och var befintliga bebyggelser kan förändras och var nya
bebyggelseområden kan prövas. För Asperö, Köpstadsö och Vrångö finns inga
fördjupningsplaner.
Parallellt med TPUSSutredningen pågår ett arbete med
planeringsförutsättningar för
Fiskebäck och Önnered.
Detaljplaner
Detaljplaner eller
områdesbestämmelser reglerar
den täta bebyggelsen på öarna
och i de flesta fall är
detaljplanerna äldre
byggnadsplaner. För mindre
områden har detaljplaner tagits
fram för särskilda projekt och det
finns behov av att anpassa de
äldre detaljplanerna. I figuren till
höger framgår de delar av öarna i
södra skärgården som har
detaljplan.
Figur 4. Områden på öarna i
södra skärgården som har
detaljplan/byggnadsplan1
1
Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
15(123)
2015-10-22
Slutrapport
Det finns även ett antal pågående planer för bostadsbebyggelse i södra skärgården vilka är
följande:
År
2008
2009
2009
2010
2011
2011
2011
2012
2013
2013
2013
2013
2013
2013
2014
Område
Brännö, Faggeliden
Brännö, Vassdalsvägen
Brännö, Köpstadsö
Brännö
Donsö broföste
Styrsö
Brännö, Flogenvägen
Vrångö, Mittviksvägen
Asperö hamn
Brännö, Dunderstigen
Brännö, Kärleksstiden
Styrsö, Madvägen
Donsö, skola till bostäder
Styrsö
Brännö
Totalt
Lägenheter
9
12
Småhus
1
1
40
40
2
7
20
3
3
1
6
30
26
163
38
Antagen plan
Pågående plan
Produktionsplan
Figur 5. Tabellen redovisar planerade bostäder
från antagna och pågående planer samt från
produktionsplanen. 2 (Planen för Asperö hamn är
antagen vid denna tidpunkt)
Figur 6. Bilden illustrerar planerade bostäder i
Södra skärgården. I rutorna anges antal
planerade bostäder på respektive ö.3
Förutom ovan nämnda planer pågår även för västra Göteborg ytterligare planer vilka är
följande:
2
3

Brännö hamn med litet centrum, handel och verksamheter.

Fiskebäck Hälleflundragatan, 160 nya bostadsrättslägenheter, restaurang, café,
parkeringshus under gårdarna, gång- och cykelväg, bussvändslinga - byggs nu.

Tynnered Melongatan, ny förskola - antagen plan.

Fiskebäck Ängkärrsvägen ny förskola - antagen plan.

Fiskebäck - Sex nya BmSS-lägenheter vid Norra Fiskebäcksvägen - pågående.

Älvsborg - Gångväg och brygga mellan Ängholmsbron och Styrbordsgatan.

Älvsborg - verksamheter vid Tånguddens hamn.

Toredammen - Förtätning av bostadsbebyggelse.

Tynnered - Bostäder och förskola vid Björkhöjdsskolan.

Tynnered - stadsförnyelse vid Opaltorget.

Tynnered - Bostäder och verksamheter vid Önneredsvägen - pågående
Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1
Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
16(123)
2015-10-22
Slutrapport
2
Förutsättningar för Södra skärgården
Södra skärgården i Göteborg ligger ungefär 15 kilometer sydväst om Göteborgs centrum och
består av ett flertal mindre och större öar. Sex av de största öarna är bebodda året runt, Brännö,
Asperö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö och Vrångö.
Figur 7 Södra skärgården
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
17(123)
2015-10-22
Slutrapport
2.1 Markanvändning
Befolkning, bebyggelse, service, näringsliv och sysselsättning
År 2013 var cirka 4 5004 personer bosatta i södra skärgården. Dessa personer bor året runt på
öarna. Prognosen fram till år 2018 är att befolkningen ska öka med 5,6 procent till cirka 4 7005
personer.
I södra skärgården finns det även 2 8506 delårsboende som framförallt bor på öarna under den
ljusare årstiden och sommarmånaderna.
Antalet personer som flyttade in till södra skärgården respektive flyttade ut från södra
skärgården var från 2008 och några år bakåt cirka 2 507 personer i varje riktning.
Om åldern för södra skärgårdens befolkning
jämförs med åldern hos Göteborg stads
befolkning har södra skärgården ett
underskott av personer i åldern 21-27 år.
I södra skärgården bor de flesta invånarna i
småhus, dessa utgör 1 720 av 1840 bostäder.
Resterande delen av bostäderna utgörs av
flerbostadshus8.
Framtida planer finns på att bygga cirka 200
nya bostäder på öarna.
Figur 8 Åldersfördelning 20139
På öarna finns en viss service så som exempelvis mindre livsmedelshandel, förskolor, skolor F9, fritidsgård, hemsjukvård, vårdhem, kyrkor, vårdcentral, ålderdomshem, bibliotek,
folktandvård och hemtjänst. All service finns inte på alla öar. I nedanstående figur visas vilken
service som finns på de olika öarna.
4
Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet
Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet
6
Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie
7
Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie
8
Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet
9
Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet
5
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
18(123)
2015-10-22
Slutrapport
Figur 9 Service på respektive ö
Service
Brännö
Asperö
Köpstadsö
Styrsö
Donsö
Vrångö
Förskola
x
x
x
2x
2x
x
Hemsjukvård
x
x
x
x
x
x
Hemtjänst
x
x
x
x
x
x
Grundskola åk F-3
samt fritids
x
x
Hänvisad till
Styrsö
x
x
x
Grundskola åk 4-6
Hänvisad till
Styrsö
Hänvisad till
Styrsö
Hänvisad till
Styrsö
x
x
Hänvisad till
Donsö
Grundskola åk 7-9
Hänvisad till
Styrsö
Hänvisad till
Styrsö
Hänvisad till
Styrsö
x
Hänvisad till
Styrsö
Hänvisad till
Styrsö
Gymnasium
Hänvisad till
Fastlandet
Hänvisad till
Fastlandet
Hänvisad till
Fastlandet
Hänvisad till
Fastlandet
Hänvisad till
Fastlandet
Hänvisad till
Fastlandet
Årskurslös
undervisning
x
x
x
Fritidsgård
Livsmedel
x
x
x
2x
Vårdcentral
x
Ålderdomshem
(Styrsöhemmet) För
äldre med särslida
vårdbehov.
x
Bibliotek
x
Folktandvård
x
Kyrka
x
x
x
Bank
x
x
x
x
x
Värdshus
x
Kiosk
x
Blomsterhandel
x
Småbåtsvarv
x
x
x
Socialkontor
x
Gruppboende
x
Kafé
x
Krog
x
Pensionat
x
Småbutiker
x
x
x
x
Småbutiker
x
Restaurang
x
Pizzeria
x
x
Rederier
Multihall för exempelvis
idrott, möten, konserter
och teater.
x
(Pågående)
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
19(123)
2015-10-22
Slutrapport
På öarna finns företag inom tillverkning, handel, transport och fiske samt kommunal service
som sysselsätter en del av de boende på öarna men även boende på fastlandet. Vid jämförelse
med Göteborg så har södra skärgården en större andel arbetstillfällen inom vård- och omsorg
och utbildning och mycket lägre andelar inom tillverkning och finansverksamhet10.
Av arbetstillfällena på öarna finns över hälften, 55 procent på Styrsö och 29 procent på Donsö.
Övriga öar har tillsammans 16 procent av arbetstillfällena.
2.2 Persontransporter
Persontransporterna på öarna sker bland annat med gång cykel, golfbil, taxi, moped och
flakmoped.
Persontransporterna mellan öarna och till och från fastlandet (Saltholmen) sker med båt i
linjetrafik. Viss persontransport sker med privata båtar.
Persontransporterna på fastlandet sker med kollektivtrafik så som buss och spårvagn, med privat
bil, bilpoolsbil, moped, cykel och gång.
Kollektivtrafik
Till och inom södra skärgården sker all personfärjetrafik med Styrsöbolagets sex
passagerarbåtar och samtliga utgår från Saltholmen. Det finns 16 bryggor varav Styrsö har tre,
Asperö och Brännö två och övriga öar har en brygga vardera.
Det finns två linjesystem: en nordlig linje från Saltholmen med stopp på Asperö Östra - Asperö
Norra - Brännö Rödsten och åter, samt en sydlig linje med stopp på Asperö Östra - Köpstadsö Styrsö Bratten - Styrsö Tången - Brännö Husvik - Styrsö Skäret - Donsö - Vrångö och åter. På
sommarhalvåret är turerna utökade dagtid mellan vissa öar11
Från Saltholmen finns möjlighet att resa vidare med spårvagn (11 och 13, samt under sommaren
även 9) och expressbussen Ö-snabben. Restid med spårvagn från Saltholmen till Brunnsparken
är 33 minuter och med Ö-snabben tar det 22 minuter. Spårvagn avgår var 10:e minut hela dagen
och med tätare avgångstider i högtrafik. Ö-snabben trafikerar Saltholmen till centrum med 17
turer per dag, i anslutning till båtarnas ankomst. Åt andra hållet, från centrum till Saltholmen,
går expressbussen med 10 turer per dag12.
10
Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie
11 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1
12 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
20(123)
2015-10-22
Slutrapport
Figur 10. Restider 2015
Restider 2015 till Saltholmen med båt
Asperö Östra
Asperö Norra
Brännö Rödsten
Köpstadsö
Brännö Husvik
Styrsö Bratten
Stryrsö Tången
Styrsö Skäret
Donsö
Sjumansholmen
Kårholmen
Vrångö
Knarrholmen
Båt (Restid minuter)
6 - 12
15 - 20
18 - 23
11 - 22
40 - 52
15 - 26
25 - 35
14 - 38
17 - 41
48 - 76
25 - 74
30 - 66
-
Stora Förö
Vargö
39 - 59
Restider 2015 från Saltholmen med båt
Asperö Östra
Asperö Norra
Brännö Rödsten
Köpstadsö
Brännö Husvik
Styrsö Bratten
Stryrsö Tången
Styrsö Skäret
Donsö
Sjumansholmen
Kårholmen
Vrångö
Knarrholmen
Båt (Restid minuter)
8 - 30
13 - 17
18 - 23
9 - 18
37 - 49
14 - 25
25 - 35
13 - 36
18 - 41
21 - 76
23 - 43
27 - 60
-
Stora Förö
Vargö
37 - 53
Restider 2015 från
Saltholmen med
Göteborgs central
Kungsten
Frölunda Torg
Kollektivtrafik
(Restid minuter)
22-33
10
28
Bil
(Restid minuter)
16
11
13
Cykel
(Restid minuter)
39
20
22
Restider 2015 från
Fiskebäck med
Göteborgs central
Kungsten
Frölunda Torg
Kollektivtrafik
(Restid minuter)
42
27
18
Bil
(Restid minuter)
14
9
8
Cykel
(Restid minuter)
41
22
17
Gång-, och cykeltrafik
Det finns gång- och cykelbanor ända ut till Saltholmen och Fiskebäck och de redovisas
övergripande i TPUSS 1 rapporten.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
21(123)
2015-10-22
Slutrapport
Biltrafik
Trafikflödet på Saltholmsgatan var år 2009, 3 800 fordon per årsmedelvardags dygn (ÅMVD)
första delen fram till Talattagatan, varav tunga fordon, exempelvis buss, 440 fordon/ÅMVD.
Trafikflödet Stora Fiskebäcksvägen var år 2013, 3 500 fordon per årsmedelvardags dygn
(ÅMVD) första delen fram till Skattegårdsvägen, varav tunga fordon, exempelvis buss, 430
fordon/ÅMVD. Dessa siffror räknas inte upp till år 2015 utan antas vara de samma.
Figur 11. Trafikflöde
Maxtimmen i en riktning från centrum är 230 fordon/ÅMVD på Saltholmsgatan.
Saltholmsgatan har ett körfält i vardera riktningen, utfarter, korsningar och övergångställen.
Gatan har också spårtrafik i körfältet inklusive hållplatser. Detta tillsammans påverkar
kapaciteten. Maxtimmen för denna gata är inte särskilt hög och en grov bedömning säger att det
inte borde vara några kapacitetsproblem på gatans första del år 2015. Detta är enbart en grov
bedömning, en uppskattning, och för att mer noggrant kunna bedöma kapaciteten behöver mer
detaljerade utredningar göras.
Sommartid är troligen maxtimmen för trafikflödet högre i och med att turisterna ökar. Detta
innebär att kapaciteten under sommaren försämras.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
22(123)
2015-10-22
Slutrapport
Resande
År 2000 reste cirka 2 500 personer med skärgårdsbåtarna till Saltholmen varje dag. Hälften av
dessa cirka 1 300 reste vidare med kollektivtrafiken på fastlandet och hälften av dessa hade sitt
slutmål i centrala Göteborg. 13 Enligt uppgifter från 2008 så reser 50 procent av resenärerna från
Saltholmen med kollektivtrafik och 40 procent med bil eller cykel. Under sommarmånaderna
juni-augusti dubbleras resandet14.
Av de boende på öarna var det enligt tidigare utredningar 15från år 2010, cirka 2 100 som
förvärvsarbetade. Av de förvärvsarbetande arbetade cirka 500 på samma ö som de bodde på,
cirka 200 arbetade på en annan ö i södra skärgården och cirka 1 400 arbetade på fastlandet
främst i centrala och västra Göteborg. Av de som arbetade på fastlandet arbetade cirka 1 100
inom Göteborgs kommun.
Ungefär 150 personer boende på fastlandet pendlar från fastlandet till södra skärgården för att
arbeta. Omkring 50 - 60 skolelever åker båt till skolan varje dag inom öarna. En vanlig vardag i
mitten av mars går 230 cyklar in med färjorna till Saltholmen. Snabbåtarna har möjlighet att ta
10 cyklar och övriga båtar kan ta 15-20 cyklar.
2.3 Parkering
I södra skärgården fanns det år 2014, 227 bilar per 1 000 invånare.16 (Göteborg har 285 bilar per
1 000 invånare). Enligt nya uppgifter från Parkeringsbolaget finns det idag, år 2015, strax under
1 600 stycken parkeringsplatser på Saltholmen och Långedrag.
Enligt uppgifter från TPUSS 1 rapporten fanns det år 2014 cirka 1 400 parkeringsplatser vid
Saltholmen och Långedrag varav cirka 900 vid Saltholmen17 och cirka 500 vid Långedrag. Vid
Saltholmen vintertid cirka 500 förhyrda platser, 130 tillstånds/avgiftsplatser och cirka 300
tillståndsplatser. Vid Långedrag cirka 56 förhyrda platser och 500 avgiftsplatser (även ett antal
handikapplatser).
En förhyrd plats får du söka om du är folkbokförd i södra skärgården och registrerad ägare till
en bil eller har intyg från arbetsgivare exempelvis leasingbil. Samma gäller för tillstånd.
Tillståndsplatser delas med andra som har tillstånd.
Parkeringsplatserna är uppdelade på tre typer av platser:
13
14
15
16
17

Förhyrda platser, ”arrendeplatser”, som bara får användas av den som hyr. År 2014
fanns drygt 500 stycken och kötiden var drygt 20 år. Nästan 1000 personer i kö.

Tillståndsplatser, som delas av andra med tillstånd. Antalet platser varierar under året,
cirka 430 platser vintertid vid Saltholmen och sommartid drygt 330 platser. Vid
Kallbadhuset omkring 40 platser. Drygt 350 personer i kö och kötiden är ungefär fyra
år.

Avgiftsplatser finns för besökare vid Saltholmen, drygt 130 platser, varav nästan 100 får
användas av de med parkeringstillstånd. Under sommartid är samtliga till för besökare. I
Långedrag finns uppemot 500 platser som kan användas av besökare. Även dessa får
användas av de med tillstånd.
Chalmers 2003, Livskraft för en hållbar utveckling i Göteborgs skärgård
Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie
Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1
Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet
Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
23(123)
2015-10-22
Slutrapport
Till parkeringsplatserna finns ett parkeringsledningssystem.
Det finns även parkeringsytor vid Hinsholmskilen som används under sommaren. Dessa platser
ligger i direkt anslutning till en småbåtshamn. Troligen parkerar en stor del av de delårsboende
här.
2.4 Godstransporter
Godstransporterna sker från Fiskebäck ut till öarna. Godset lastas av på bryggorna och resenärer
får då samsas med gods, cyklar, mopeder, elbilar och containers för avfall. Sommartid
mångdubblas antalet resenärer och trängseln är stor på bryggorna. Förutom att bryggområdena
används för gods- och avfallshantering används de även som uppställningsplatser för
arbetsfordon och som upplag för sand och grus och olika typer av byggmaterial vilket ger ett
rörigt och inte så välkomnande intryck.
Godshanteringen sker med tidtabellsbundna lastfärjor från Fiskebäck till angöringspunkterna:

Asperö Norra

Brännö Rödsten

Köpstadsö

Styrsö Bratten

Vrångö Hamn

Styrsö Sandvik
Södra skärgårdsborna lämnar in sitt gods i Fiskebäck under en viss tid varje dag.
Angöringspunkterna på öarna är ofta hårt belastade utan några särskilt avdelade eller ordnade
utrymmen för godset. I Donsö hamn och på Styrsö Bratten finns stora ytor och goda
förutsättningar för ordnade mottagningsförhållanden för gods, medan det i Asperö hamn, på
Brännö Rödsten och på Köpstadsö är trångt och tidvis kaotiskt. Fraktgods går sedan från
Fiskebäck in till Göteborg eller vidare på huvudvägnätet. Servicefordon, en bilfärja går i
beställningstrafik med nyttofordon (servicefordon, godsleveransfordon med mera) till öarna.
Hushållsavfall samlas in och transporteras till Styrsö Skäret för komprimering och vidare
transport till Sävenäs. Inom det s.k. undantagsområdet, de mindre öarna (inte de större öarna
Asperö, Brännö, Köpstadsö, Styrsö Donsö och Vrångö) ombesörjer
fastighetsägare/nyttjanderättsinnehavare att hushållsavfall samlas upp på anvisad
uppsamlingsplats.
Färgat och ofärgat glas samt tidningar samlas in på alla öar med helårsboende (på Kårholmen
samlas färgat och ofärgat glas in på sommaren).
Containrar för fri lämning av grovavfall finns uppställda på helårsöarna Asperö, Brännö, Styrsö,
och Vrångö samt tillfälligt på Donsö och Köpstadsö. Grovavfall transporteras till Högsbo för
hantering.
Förutom Köpstadsö har alla dessa öar (Asperö, Brännö, Styrsö, och Vrångö samt Donsö) även
miljöstationer för farligt avfall som lastas om till en speciell miljöcontainer på Styrsö Skäret.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
24(123)
2015-10-22
Slutrapport
2.5 Trafiksäkerhet
I TPUSS 1 rapporten redovisas antal och plats för trafikolyckor mellan år 2008 och 2013 (6 år)
på följande tre avsnitt:
Långedrag - Saltholmen
Längs Saltholmsgatan har tio olyckor inträffat under perioden och flertalet skadade ådrog sig
lätta skador, med undantag för två olyckstillfällen då skadegraden vid ena tillfället var allvarlig
och vid det andra måttlig. Den allvarligt skadade var en motorcykelförare i konflikt med
spårvagn. Den måttligt skadade var en cykel i singelolycka.
I korsningen Torgny Segerstedtsgatan - Saltholmsgatan har två olyckor inträffat under perioden.
En mopedist blev allvarligt skadad i en singelolycka och en cyklist blev lätt skadad i en
singelolycka. Båda olyckorna inträffade år 2009.
Korsningen Torgny Segerstedtsgatan och Ängkärrsvägen
I anslutning till korsningen Torgny Segerstedtsgatan och Ängkärrsvägen har nio olyckor
inträffat under perioden med varierad olyckstyp. Samtliga olyckor har definierats med
skadegraden lätt skada utom en med måttlig skada (en busspassagerare som fallit i bussen).
Hälleflundravägen inom Fiskebäcks hamnområde
Längs Hälleflundravägen i Fiskebäcks hamnområde har åtta olyckor inträffat under perioden.
Sex av dessa ledde till lätta skador och två ledde till måttlig respektive allvarliga skada. De
sistnämnda var olyckor med moped respektive cykel, båda var singelolyckor.
Utifrån TPUSS 1 rapportens redovisning av olyckor går det att se att många av olyckorna har
medfört lätta skador och endast ett fåtal har lett till allvarliga skador. Ingen dödsolycka har
inträffat under aktuell period. Många av olyckorna har också varit singelolyckor. Längs med
Saltholmsgatan har det under denna period endast förekommit någon olycka med en oskyddad
trafikant och backande fordon.
Trafiksäkerheten sett utifrån olycksstatistiken under denna period visar på att aktuella gator inte
har ett påtagligt högt antal olyckor. De boende vid Saltholmen upplever ändå att
trafiksäkerheten är dålig i området. Vilket kan tyda på att den upplevda tryggheten i området är
bristfällig.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
25(123)
2015-10-22
Slutrapport
2.6 Miljö
I TPUSS 1 rapporten beskrivs bullerproblematiken kopplad till Saltholmsgatan och Torgny
Segerstedtsgatan. Rapporten säger följande ”Idag finns det betydande problematik med buller
på Saltholmsgatan och Torgny Segerstedtsgatan. Mätvärden längs stråket visar att
bullerproblemen gäller både ekvivalentnivå och maxnivå. Fasaderna längs stråket ligger
mycket nära trafiken och det ger upphov till bullerstörningar inomhus för de boende, som bland
annat tvingats till att byta fönster. De har också svårt att öppna fönster utan att bli utsatta för
störande buller. Även utomhusmiljön påverkas negativt, vilket gör att de boende inte kan vistas i
sina trädgårdar utan att bli störda av trafikbuller. Framförallt är det spårvagnarna som åker
utmed gatan som ger upphov till de höga bullernivåerna (maxnivåerna). Situationen kan ha
försämrats efter att mätningarna genomförts eftersom trafiken har ökat sedan dess.”
Som grundregel i Göteborg gäller att riktvärden för ekvivalentnivån utomhus vid fasad inte får
överstiga 65 dB (A). En ny bullerkartläggning har precis blivit klar för Göteborgs Stad. Denna
kartläggning visar på både buller från vägtrafik och från spårtrafik. I kartläggningen går det att
se att dygnsekvivalentljudnivån i direkt anslutning till gatorna, Saltholmsgatan och Torgny
Segerstedtsgatan ligger över 65 dB (A). Vissa fastigheter längs dessa gator ligger på gränsen
mellan 60-65 dB(A) och över 65 dB(A). Längs Stora Fiskebäcksvägen och Skattegårdsvägen
ligger också dygnsekvivalentljudnivån över 65 dB(A) precis vid gatan. Längs dessa gator finns
det också några fastigheter som ligger nära gränsen till 65 dB(A). Dessa är dock färre än de i
anslutning till Saltholmsgatan och Torgny Segerstedtsgatan. För mer detaljerade kartor se bilaga
ett.
På gatorna i anslutning till Saltholmen och Fiskebäck förekommer idag inga problem med
överskridanden av miljökvalitetsnormen gällande luftföroreningar.
I anslutning till Fiskebäck ligger naturområdet Sjöbacken. Detta är en gammal deponi som ännu
inte är sluttäckt.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
26(123)
2015-10-22
Slutrapport
Behovsbild
3
I detta kapitel beskrivs vilka behov som finns hos olika grupper i södra skärgården och på
fastlandet. Grupperna är följande:

Boende i södra skärgården

Boende på fastlandet

Företagare verksamma i södra skärgården

Kommunal service i södra skärgården

Turister/Besökare till södra skärgården
Behovsbilderna har sin utgångspunkt i följande rapporter:

Att leva i södra skärgården - en enkätundersökning – TPUSS fas 2, Tyréns 2015

Perspektivbeskrivningar, Göteborgs Stad 2015

Öliv- och fastlandstransporter - En studie i skärgårdsbors relation till bilen och dess
alternativ, Göteborgs universitet Maja Sallander 2014

Tidigare medborgardialog, Medborgarkraften 1999
Behovsbilden är sedan utgångspunkt i vidare framtagande av systemkrav för södra skärgården.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
27(123)
2015-10-22
Slutrapport
3.1 Boende i södra skärgården
Åretruntboende, åldern 16De problem, behov och åtgärder som beskrivs nedan har tagits fram med hjälp av
medborgardialogen och TPUSS - fas 2.
De åretruntboende i södra skärgården har behov av att kunna uträtta olika vardagsärenden på ett
smidigt och enkelt sätt.
BEHOV:

Handla livsmedel (Alla boende - flera gånger i veckan)

Handla saker (Mer sällan)

Arbeta

Lämna barn (Mindre del av de boende - flera gånger i veckan)

Träffa vänner (Många av de boende - flera gånger per vecka)

Fritidsintressen (Många av de boende - varierande utsträckning)

Bio/teater/konsert (Många av de boende - en till tre gånger per månad)

Strosa/Shoppa (Många av de boende - en till tre gånger per månad)

Besöka sjukvård/tandläkare (Mindre del av de boende)

Spontana restaurang besök och kunna stanna kvar sent på kvällen (Mindre del av de
boende)

Motionsaktiviteter, exempelvis golf och simning (Mindre del av de boende)

Delta i föreningsliv, politiska uppdrag och sammanträden (Mindre del av de boende)

Ta barnen till Göteborg för idrott, lekplatser eller andra aktiviteter (Mindre del av de
boende)

Besöka kyrka (Mindre del av de boende)

Besöka bibliotek (Mindre del av de boende)

Bortkörning av källsortering på ön (Mindre del av de boende)

Att frakta eget gods (Mindre del av de boende)
Ett flertal av de boende i södra skärgården anser att det är lätt att utföra vardagsärenden.
Förutom boende på Köpstadsö, Asperö och Vrångö som upplever att det till viss del är svårt att
handla livsmedel. Vissa av de boende tycker det är lätt att vandra i naturen, paddla kajak, sköta
trädgård och att gå i kyrkan. De vardagsärenden som upplevs som svåra att utföra är att handla
saker (annat än livsmedel), gå på bio/konsert/teater och att göra annat.
De boende i södra skärgården tycker att det finns ett antal förbättringsåtgärder som kan göra
deras vardag enklare.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
28(123)
2015-10-22
Slutrapport
Som förslag på åtgärder föreslår de boende:

Bättre kollektivtrafik (ökad turtäthet, pålitlighet särskilt under turistsäsongen samt
kvälls- och helgavgångar, färre byten, bättre och trevligare hållplatser/vänthall, fler
turer med expresslinjer, fler expresskopplingar till handel (Frölunda torg) och billigare
att resa med familj) (Mycket viktig för boende)

Direktbåt till centrala Göteborg (Några boende föreslår detta)

Snabbuss till Frölunda och Sisjön (Några boende föreslår detta)

Bättre turtäthet till Tången (Några boende föreslår detta)

Buss 114 ska gå kvällar och helger (Några boende föreslår detta)

Bro (Några boende föreslår detta)

Boendeförtur till kollektivtrafiken med båt (Några boende föreslår detta)

Bättre möjlighet till handel/service på öarna

Bättre cykelinfrastruktur

Bättre möjlighet att studera/arbeta hemma

Bättre förvaringsmöjligheter (till exempel bilbarnstolar) vid båtterminalen

Bättre förbindelser mellan öarna

Fler spårvagnar med låggolv (Några boende föreslår detta)

Möjlighet att låna kärror/lastvagnar/rullväskor till/från båten

Bättre handel/service vid båtterminalen (Något mindre viktig för boende)

Organiserad skolskjuts (Något mindre viktig för boende)

Större moped/motorcykel - parkering, låsbar (Några boende föreslår detta)

Låsbar och väderskyddad cykelparkering (Några boende föreslår detta)

Cykeluthyrning/ på fastlandet (låd- och elcyklar) (Några boende föreslår detta)

Ökad komfort på spårvagn

Förbättrad information vid förseningar inom kollektivtrafiken

Snabbare och enklare resor till målpunkter på fastlandet (flexibilitet och frihet)

Bättre möjlighet att handla på nätet, både varor och livsmedel

Bättre möjlighet att transportera större varor/gods/cyklar (Några boende föreslår detta)

Bättre parkeringsmöjligheter nära båten, gästparkering, billigare (Några boende föreslår
detta)

Möjlighet till inlämning av varor i Fiskebäck (Några boende föreslår detta)

Bättre och fler utlämningsställen av varor/näthandel (Några boende föreslår detta)

Väderskydd för fraktvaror (Några boende föreslår detta)

Kyl - frysförvaring på Saltholmen. (Några boende föreslår detta)
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
29(123)
2015-10-22
Slutrapport

Paketutlämning på Köpstadsö (Några boende föreslår detta)

Bättre godsmottagning på Brännö (Några boende föreslår detta)

Bättre tillgänglighet med flexlinjen på öarna (Några boende föreslår detta)

Bättre kvalitet på vägarna på öarna (Några boende föreslår detta)

Tillåta elbilar på fler ställen på öarna (Några boende föreslår detta)

Förbjuda elbilar på öarna (Några boende föreslår detta)

Mer plats för cyklar på båten (Några boende föreslår detta)

Bredband med fiber på öarna (Några boende föreslår detta)

Källsortering (Bättre och lättillgängligare) (Några boende föreslår detta)

Bankomat på öarna (Enstaka boende föreslår detta)

Fler affärer på öarna (Enstaka boende föreslår detta)

Biblioteksservice på öarna (Enstaka boende föreslår detta)

Systembolag på öarna (Enstaka boende föreslår detta)

Lantbrevbärare på öarna (Enstaka boende föreslår detta)

Fler parker på öarna (Enstaka boende föreslår detta)

Större vänthall vid Saltholmen (Enstaka boende föreslår detta)

Direktbåt för skolbarn till Styrsö på öarna (Enstaka boende föreslår detta)
När de boende väljer bort ett färdmedel på fastlandet väljer de bort cykel men även buss till
fördel för bilen för att de ska frakta varor. De boende väljer också bort bussen med anledning av
att de upplever att turtätheten är för dålig. Spårvagnen väljs bort på grund av att den tar för lång
tid men även svårigheten med att fakta varor.
När de boende väljer bort bilen är det främst av anledningen att de inte vill bli av med sin
parkeringsplats på fastlandet samt att parkeringsplatsen är för långt från båten.
Småbarnsfamiljer
De problem, behov och åtgärder som beskrivs nedan har tagits fram med hjälp från rapporten
Öliv- och fastlandstransporter och TPUSS - fas 2 (vilka är markerade med *).
Småbarnsföräldrarna på öarna tycker att kommunikationerna är väl utbyggda och gör det
möjligt att arbeta på fastlandet. De anser att kommunikationerna fungerar väl även på vintern.
De tycker också att båtarna är trivsamma, pålitliga och fungerar som en social instans.
Småbarnsföräldrarna har ofta en bil parkerad på Saltholmen som de använder för att resa vidare.
Småbarnsföräldrarna tycker att paketutlämningen för internethandel fungerar dåligt. Utlämning
finns bara på Styrsö vilket gör det svårt att kombinera hämtning av paket med en stadsresa.
De tycker också att bilpoolen fungerar mindre bra med avseende på att de måste ta med
bilbarnstolarna till bilarna själv, den är dyr vid frekvent resande och att bilen måste lämnas där
den hämtas. De anser också att det är ett högt tryck på bilpoolen vid högtider.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
30(123)
2015-10-22
Slutrapport
När det gäller kollektivtrafiken tycker småbarnsföräldrarna att den är svår att använda när de är
under tidspress, måste göra flera ärenden och har mycket packning. De tycker också att flera
byten är problematiskt, att hållplatserna vid högt trafikerade gator är otrevliga. De anser även att
bytet mellan båt och buss är störningskänsligt och kräver en pålitlig trafik för att den ska
fungera.
När det gäller cykling tycker de boende att infrastrukturen för cykeltrafik samt informationen är
dålig.
När det gäller parkering vill de boende inte sälja sin bil och säga upp parkeringsplatsen eftersom
det är så svårt att få en ny parkeringsplats med tanke på de långa körerna.
De boende anser också att under sommarmånaderna är trafiksituationen problematiskt.
De behov som de boende småbarnsföräldrarna har är följande:
BEHOV:

Lämna/Hämta barn*

Ta barnen till Göteborg för idrott, lekplatser eller andra aktiviteter*

Utnyttja varje resa maximalt, genom att samordna alla ärenden

Säkra och trygga hållplatser

Ta med sig packning på sin resa

Bilbarnstol

Bättre cykelinfrastruktur

Att besöka släkt och vänner som bor otillgängligt

Rimlig restid och bekvämlighet värderar de högre än minimerad restid

De boende vill ha en långsiktig lösning och tydlighet i beslut
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
31(123)
2015-10-22
Slutrapport
De förutsättningar, enligt småbarnsfamiljerna, som finns för att lösa behoven är att öarna är
isolerade, resurserna på öarna är begränsade och bilinnehavet är lågt.
Som förslag på åtgärder föreslår de boende småbarnsfamiljerna:

Bättre cykelvägar och information om cykelvägar

Att ta med cykeln på båten när de behöver

Utlämning för internethandel, kylvaror och annat på alla öar. Service längs
vardagsrutter.

Bättre information om störningar i fastlandets kollektivtrafik

Bättre pålitlighet hos fastlandets kollektivtrafik

Tillgång till hyrbilar

Bättre dialog

Förvaring på Saltholmen

Båt mellan öarna och centrum

Klumpsumma istället för löpande kostnader för bilpool
De risker de boende ser vid framtida förändringar är att en ökad båttrafik kan leda till ökade
utsläpp och ökad användning av bil. Detta kan leda till negativa konsekvenser för gående,
cyklister och kollektivtrafikresenärer.
Ungdomar
De problem, behov och åtgärder som beskrivs nedan har tagits fram med hjälp av
stadsdelsförvaltningen i Västra Göteborgs samtal med ungdomar. Med ungdomar avses
personer i åldern 16 - 25 år.
Ungdomarna tycker att det fungerar bra att växa upp på öarna och att uppväxten där ger en stark
gemenskap och trygghetskänsla. De tycker också att förbindelsen mellan Donsö och Styrsö är
bra och att båtarna håller tiderna. De anser även att kollektivtrafiken på fastlandet är bra och
särskilt att spårvagn 11:an går ofta. Ungdomarna anser inte att de är i behov av egen bil. De
tycker också att ”väntkuren” inomhus på Saltholmen är bra när den är öppen.
Det som ungdomarna anser fungerar dåligt är att vissa båtar är långsamma, spårvagnarna
krånglar, att turtätheten på helgen och natten är låg och att det är trångt på somrarna. De tycker
även att det saknas en fast förbindelse mellan alla öar. Hållplatserna vid Kungsten anser de även
är mindre bra. De vill också kunna ladda sin telefon på alla båtar.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
32(123)
2015-10-22
Slutrapport
De behov som de boende ungdomarna har är följande:
BEHOV:

En fungerande kollektivtrafik, dagtid, kvällstid, helger och somrar. (Ungdomarna
anser också att en fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för att de ska kunna
återvända senare i livet till öarna för att bosätta sig.)

En fungerande parkeringssituation (Så att de kan återvända senare i livet till öarna)

Bra förbindelse mellan alla öar

Bra hållplatser

Att ladda sin telefon på båtarna
Som förslag på åtgärder föreslår ungdomarna:

Bättre kollektivtrafik på helgen, kvällen och natten

Buss från Saltholmen till Frölunda (med stopp på fler ställen, till exempel Fiskebäck)

Bussanslutningar på fastlandet som ansluter till/från de flesta båtarna ut till öarna

Fler båtar mellan öarna och fastlandet

Senare turer till/från/mellan öarna som exempelvis kan ske med mindre båtar
Det som ungdomarna tycker bör tas till vara på vid framtida förändringar är linjedragningen för
båttrafiken.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
33(123)
2015-10-22
Slutrapport
Ödialogen
De problem, behov och åtgärder som beskrivs nedan har tagits fram med hjälp från
stadsdelsnämnden för Västra Göteborgs Ödialog. I stadsdelsnämnden för Västra Göteborgs
Ödialog ingår utvalda personer från åretrunt bebodda öar i södra skärgården samt politiker i
Stadsdelsnämnden för Västra Göteborg.
Forumet för Ödialogen tycker att det som är bra med södra skärgården är att ”man” vill bo där,
”det är en fridfull oas”. Det som Ödialogen tycker fungerar dåligt är parkeringen vid
Saltholmen, tvärtrafiken, belastningen på Saltholmen på sommaren och servicen av bland annat
toaletter under turistsäsongen.
De behov som Ödialogen har är följande:
BEHOV:

Utveckling av öarna genom fler bostäder, fler bostäder än det i detaljplanen
föreslagna 200 stycken (befolkningsminskning är ett hinder för utveckling av öarna)

Att ha rätt att kunna parkera var sin bil på fastlandet (omlastningssituationer finns
alltid för öbor men ökar när kollektivtrafiken används)

Att vänner kan hälsa på

Tvärgående förflyttningar på fastlandet

Fungerade förbindelser på sommaren

Bättre service under turistsäsongen
Som förslag på åtgärder föreslår Ödialogen följande:

Knutpunkter i Kungsten och på Marklandsgatan

Snabb lösning av parkeringsfrågan
Ödialogen anser att det som bör tas till vara på vid förändring av södra skärgården är
sammanhållningen mellan boende på öarna. Om en ny terminal byggs vid Fiskebäck så ser
Ödialogen en risk med att denna sammanhållning, sociala dimension, mellan öarna kan tappas
bort.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
34(123)
2015-10-22
Slutrapport
3.2 Boende på fastlandet
Saltholmen, Långedrag och Hagen
Långedrag och Hagen är bostadsområden i närheten av terminalen vid Saltholmen. Långedrag
ligger cirka 1 500 meter nordost om terminalen och Hagen cirka 3 500 meter nordost om
terminalen. Båda områdena nås från Torgny Segerstedtsgatan.
De problem, behov och åtgärder som beskrivs nedan har tagits fram med hjälp från Älvsborgs
egnahemsförening som är en förening för boende i Långedrag och Hagen. Några behov är också
hämtade från medborgardialogen från år 1999, dessa behov är märkta med *.
De boende i Saltholmen, Hagen och Långedrag tycker att kollektivtrafiken mellan fastlandet
och södra skärgården fungerar bra. De tycker däremot att resandet till och från södra skärgården
skapar problem med buller, trafiksäkerhet och landskapsbild i deras boendemiljö.
De behov som de boende på fastlandet i Saltholmen, Långedrag och Hagen har är följande:
BEHOV:

En trivsam närmiljö att bo och vistas i

Ökad trafiksäkerhet i sin boendemiljö till exempel på Saltholmsgatan*

Minskat buller, i sin boendemiljö, längs gatorna samt från parkeringen.*

Eget trafikstråk för cykel- och gångtrafik på Saltholmsgatan.* Dock inga gång- och
cykelstråk inne bland husen*

Att tunga transporter till Ängholmen ska ske med färja*

En hållplats för färjan på Saltholmen som inte alstrar trafik på anslutande vägar*

Minskning av antalet parkeringsplatser framför allt på Saltholmen*
Som förslag på åtgärder föreslår de boende:

En delad färjeterminal för passagerare, där de passagerare som har bil ska åka från
Fiskebäck och de som använder kollektivtrafik ska åka från Saltholmen. Detta innebär i
sin tur att parkeringen flyttas till Fiskebäck.

Direktbåttrafik till Stenpiren med ett stopp på Hisingen

De boende vill ha en långsiktig lösning
De boende på fastlandet vill att kollektivtrafiken med spårvagn och buss till centrum trots
framtida förändringar, ska behållas och fortsätta vara bra. De vill också att båttrafiken mellan
öarna och Saltholmen ska finnas kvar.
De ser vissa risker med framtida förändringar som att kollektivtrafiken till centrum riskerar att
försämras och att kopplingen till öarna försvinner. De ser också en risk i att antalet
parkeringsplatser kommer att öka vilket i sin tur kan leda till försämrad boendemiljö för de
boende på fastlandet med avseende på buller och trafiksäkerhet.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
35(123)
2015-10-22
Slutrapport
Fiskebäck och Önnered
Fiskebäck ligger söder om Saltholmen och innefattar en terminal för godstrafik. Önnered ligger
söder om Fiskebäck. Både Fiskebäck och Önnered angränsar i väster till Frölunda torg.
De problem, behov och åtgärder som beskrivs nedan har tagits fram med hjälp från Fiskebäcks
egnahemsförening som är en förening för boende i Fiskebäck och Önnered.
De boende i Fiskebäck och Önnered tycker att det finns ett fint rekreationsområde, Sjöbacken i
närmiljön. De boende ser en risk med att deras närområde ska förändras och att
rekreationsområdet ska påverkas. De ser också en risk med framtida exploatering av området i
samband med en flytt av terminalen för passagerartrafik till Fiskebäck.
De behov som de boende på fastlandet i Fiskebäck och Önnered har är följande:
BEHOV:

Att bevara rekreationsområdet på Sjöbacken

Att fiskehamnen ska fungera ekonomiskt sett
Som förslag på åtgärder föreslår de boende på fastlandet:

Att kommunen tar ett samlat grepp om utvecklingen i Fiskebäcks hamn

Att Saltholmens terminal behålls och ingen ny passagerarterminal byggs i Fiskebäck
De boende vill att rekreationsområdet vid Sjöbacken behålls trots framtida förändringar. De
risker som de ser vid framtida förändringar är risk för ökad trafik i Fiskebäck, försämring för
fiskehamnen eller nedläggning av fiskehamnen och att parkeringsplatser byggs på Sjöbacken.
Besökare Opalkyrkan
De problem, behov och åtgärder som beskrivs nedan har tagits fram med hjälp från besökare till
Opalkyrkan. Opalkyrkan ligger i området Önnered. Perspektivet från Opalkyrkan har tagits med
för att få med ytterligare ett behov från människor på fastlandet och därmed få en bredare bild
av fastlandsbornas behov.
Besökare till Opalkyrkan tycker att det fungerar bra att ta sig till havet och till bad som
exempelvis Näset, Hovåsbadet, Askimsbadet och Fiskebäck. De tycker också att det fungerar
bra och går snabbt att cykla och åka bil till Saltholmen. De anser även att cykelställen vid
Saltholmen är bra, de har tak.
Det som besökare till Opalkyrkan tycker fungerar dåligt är kollektivtrafiken till Saltholmen. Det
krävs två byten för dem att ta sig till Saltholmen, ett i Kungsten och ett på Frölunda torg, vilket
är tidskrävande. De anser även att cykeln har en begränsning för gamla, har
funktionsnedsättningar men även på vintern.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
36(123)
2015-10-22
Slutrapport
Se behov som besökare till Opalkyrkan har är följande:
BEHOV:

Bra förbindelse, tvärförbindelse, med få byten ut till havet

Opalkyrkan har behov av utbyte inom kyrkan. Det finns en stark koppling mellan
Fiskebäck och Donsö genom kyrkan

Att behålla karaktären på öarna
Som förslag på åtgärder föreslår besökare till Opalkyrkan följande:

Bättre kollektivtrafikförbindelser. Hade det funnits bättre kollektivtrafikförbildelser, en
direktlinje mellan Frölunda torg - Saltholmen, hade besökare från Opalkyrkan åkt dit
oftare.

Fler låga spårvagnar

Tätare avgångar med båtarna mellan fastlandet och Saltholmen

Terminalläge vid Fiskebäck. Lilla Bommen är också ett bra läge för terminal
Det som bör tas till vara på vid framtida förändringar är att det är mysigt på öarna. Att det är
viktigt att behålla karaktären i området, ingen bro utan fortsatt båt.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
37(123)
2015-10-22
Slutrapport
3.3 Förtetagare verksamma i södra skärgården
Donsö Företagarförening
De problem, behov och åtgärder som beskrivs nedan har tagits fram med hjälp från Donsö
företagarförening. Donsö företagarförening är en förening som representerar företagarna på
Donsö.
Det som föregatarföreningen på Donsö tycker fungerar bra är godstrafiken efter att den flyttades
till Fiskebäck.
Det som företagarföreningen på Donsö tycker fungerar dåligt är följande:

Att Grefab (Göteborgsregionens Fritidshamnar AB) erbjuder båtplatser, service och
transporter i deras hamnar. Bemötande mot yrkestrafiken av godstransporter till öarna
måste bli bättre.

Att det är lång kö för att få en egen fast parkeringsplats.

Att Saltholmens terminal stundtals är överbelastad. Terminalen är för dåligt utformad
för att klara de stora tillströmningarna av människor som bitvis sker bland annat vid
helgdagar (Kristi himmelsfärdshelg särskilt). Ytorna är inte anpassade för denna
turistökning.

Att det blir förseningar i båttrafiken, med anledning av att det enbart finns två snabbåtar
som körs väldigt mycket, när båtarna ska repareras eller servas.

Att det ofta blir stora problem för kollektivtrafiken på Saltholmsgatan när gatan
underhålls. Även biltrafiken påverkas av detta. När gatan underhålls stängs ett av två
körfält av och trafiken måste köra växelvis på ett körfält vilket skapar
framkomlighetsproblem för trafiken.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
38(123)
2015-10-22
Slutrapport
De behov som företagarföreningen på Donsö har är följande:
BEHOV:

Fungerande pendling mellan fastlandet ut till öarna. (Det är stor omsättning på lärare
till skolorna till följd av att människor inte kan pendla ut till öarna mer än något år.
Detta är mycket negativt och påverkar undervisningens kvalité.)

Säkerställa tillgängligheten, för personal som arbetar på företag på öarna, att komma
till och från arbetet från fastlandet

Möjlighet för hantverkare att parkera sina bilar vid Saltholmen. (Eftersom
hantverkarna inte kan parkera sina bilar vid Saltholmen ökar kostnaderna för de
företag som anlitar dem eftersom de då får betala för hantverkarnas transporttid till
och från öarna. De som anlitar hantverkare måste också ofta åka och hämta dem med
egen båt. Detta är ett stort problem och gör det svårt för företagen att anlita
hantverkare.)

Av samarbetspartners. (Det är svårt för företagen på öarna att få samarbetsparternas
till följd av svårigheter att komma ut till öarna från fastlandet.)

Att gods skyddas på kajen vid ankomst. (Godsmottagningen på öarna fungerar dåligt
då gods får stå oskyddat på kajen vid ankomst. Detta hänger ihop med att vissa kajer
är privatägda.

Möjliget för företagarna att utföra egna godstransporter med båt. (Detta är svårt idag
eftersom det saknas småbåtsparkering, i Fiskebäck, och kvalitén på bryggorna är
mycket dålig. Företagarna hämtar både gods och personer med egna båtar.)
Enligt företagarföreningen är förutsättningarna för att marknadsföra öarna som arbetsplats
bristfälliga idag eftersom kommunikationerna mellan fastlandet och öarna är dålig. Många
personer som arbetar på företagen ute på öarna tvingas att sluta på grund av de dåliga
kommunikationerna. Många företag ute på öarna har därför tvingats att låta sina anställda resa
till och från arbetat under betald arbetstid. Bilinnehavet på öarna anser företagarna också ligger
under det normala snittet i Göteborg.
Som förslag på åtgärder föreslår företagarföreningen följande:

Bättre tillgång till båtparkering

Bättre turtäthet med båttrafiken

Tillskott av cirka 200-400 parkeringsplatser på Saltholmen genom exempelvis
parkeringshus (Detta skulle medföra att kön för parkering i princip togs bort)

Ny färjeterminal i Fiskebäck

Förtur till båtarna för boende och anställda under turistsäsongen*
Företagarna anser att det som bör tas till vara på vid framtida förändringar är att de inte vill ha
en parkeringslösning på Frölunda torg. Om terminalen läggs i Fiskebäck bör det finnas en
expressbuss mellan Fiskebäck och Frölunda torg.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
39(123)
2015-10-22
Slutrapport
Företagarna anser att en båt till Operan hade kunnat fungera för turisterna att ta sig till och från
öarna. De anser dock att denna lösning inte fungerar för de boende på öarna. Företagarna anser
också att förutsättningarna för att få en tidseffektivitet på båtarna är svår eftersom det råder
fartbegränsningar i hamnen, Göta älv.
Styrsö Företagarförening
De problem, behov och åtgärder som beskrivs nedan har tagits fram med hjälp från Styrsö
företagarförening. Styrsö företagarförening är en förening som representerar företagarna på
Styrsö.
Det som företagarföreningen på Styrsö tycker fungerar ganska bra är post, frakt och
spårvagnarna.
Det som företagarföreningen på Styrsö tycker fungerar dåligt är följande:

Vädret kan påverka båttrafiken

Handikappanpassning av båttrafiken på nuvarande terminal kan inte ske då det inte
fungerar med flytbryggor

Det är problem att hitta parkeringsplats för de som arbetspendlar till öarna. Detta är ett
större problem än parkering för de boende på öarna.

Turtätheten på båtarna är dålig, behöver bli bättre.
De behov som företagarföreningen på Styrsö har är följande:
BEHOV:

Turister har behov av service, exempelvis affärer, resturanger, toaletter och parkering

Parkeringsmöjligheter för kunder, framtida boende och turister ut till öarna

Att lätt att kunna ta sig från parkeringsplatsen till terminalläget

Möjlighet att kunna ta sig till en vårdcentral

Saltholmsgatan har hög trafikbelastning vilket behöver minskas

Fungerande pendling mellan fastlandet ut till öarna
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
40(123)
2015-10-22
Slutrapport
Som förslag på åtgärder föreslår företagarföreningen följande:

Terminalen för båttrafiken till södra skärgården bör flyttas till Fiskebäck. Finns en stor
samstämmighet om detta mellan öarna. Detta är den enda tänkbara lösningen.

Behövs även en provisorisk lösning direkt med ett parkeringsdäck i närheten av
terminalen på Saltholmen för ett 100-tal parkeringsplatser i väntan på flytt av
terminalen. Detta bör ske så fort som möjligt.

Turisttrafik med båt från centrum, detta fungerar dock inte för de bofasta

Ta bort de fasta parkeringsplatserna och gör alla till boendeparkering

Ö-snabben borde även gå på lördagar

Bro mellan Vrångö och Donsö (Båttrafiken skulle kunna fokusera på utgångsläget vid
Bratten och därmed öka trafikeringen. Nackdelen med detta alternativ är att busstrafik
då behövs mellan Bratten och Vrångö.)
Företagarna anser att det som bör tas till vara på vid framtida förändringar är en bra koppling till
Frölunda torg. Dansholmen bör även kopplas ihop med den befintliga hamnen på Fiskebäck för
att skapa ett nytt terminalläge. Denna lösning innebär troligen bortsprängning av berg och
utfyllnad av befintlig hamn. Till terminalläget bör bussar kopplas som angör under tak samt
service i direkt anslutning till terminalen.
Riskerna med framtida förändringar anser företagarna är att kommunen behöver en framtidstro
på lång sikt angående öarna för att lösningar ska bli bra. De ser också en risk med att en linbana
blir en turistattraktion och inte en lösning för de boende.
Övriga synpunkter från företagarna
Företagarna anser att transporter av varor (stora varor) oftast går via Fiskebäck vilket fungerar
bra. Det som fungerar dåligt är att det är svårt för personal att komma ut till sina arbetsplatser.
Det är också svårt för hemtjänsten att ta sig mellan öarna.
Övriga svårigheter och behov som företagarna ser är följande:
BEHOV:

Att kunna attrahera kompetent personal

Behov av transporter att varor, material och personal till exempel:
- livsmedel, varor till butiker och restauranger
- post
- varor för tillverkningsföretag


Behov av fungerande pendling för anställda på företag, lärare och hemstjänst. (Svårt
att bedriva verksamhet på öarna med många anställda som pendlar. Det finns flera
människor som skulle vilja bosätta sig på öarna. På grund av att den andra parten i
familjen arbetar på sådant viss att kollektivtrafiken från Saltholmen inte är ett
alternativ så måste de välja att bo kvar på fastlandet.)
En lösning av parkeringsfrågan måste till för att södra skärgården ska kunna fortsätta
att utvecklas både vad gäller boende och företag.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
41(123)
2015-10-22
Slutrapport
Som förslag på åtgärder föreslås att samma förutsättningar som andra Göteborgare gällande
parkering ges.
3.4 Kommunal service i södra skärgården
De problem, behov och åtgärder som beskrivs nedan har tagits fram med hjälp av samtal med
skola, hemtjänst och vård.
De verksamma i kommunal service på öarna tycker att det är bra att det finns förskola på alla
öar med åretruntboende. De tycker också att det fungerar bra att byta kollektivtrafik i Kungsten
när de ska till Frölunda.
Det som de verksamma i kommunal service tycker fungerar dåligt är att enbart 50 procent av
barnen (årskurs F-6) boende på öarna går i skolan där. De verksamma inom kommunal service
anser också att de barn som bor på Vrångö har svårast att ta sig till skolan.
Den kommunala servicen på öarna tappar personal på öarna på grund av svårigheter med
transporterna mellan öarna och fastlandet. En gång per vecka upplever de verksamma att det är
problem med spårvagnstrafiken, vilket leder till att de missar båten. De anser också att öarna
tappar barnfamiljer på grund av svårigheter med tvärtrafiken och trafiken mellan öarna.
De behov som de verksamma i kommunal service på öarna har är följande:
BEHOV:

Fler bostäder på öarna (Detta ger ett större underlag och säkerhet för den kommunala
verksamheten)

Hemtjänsten behöver minimera sin tid för transporter mellan och på öarna (Idag går
60 procent av deras tid till att transportera sig)

Skjuts av barn till och från skola behöver fungera

Behov av ökad turtäthet för kollektivtrafiken

Fungerande pendling mellan fastlandet och öarna (Det är stor omsättning på lärare till
skolorna till följd av pendlingen)
Som förslag på åtgärder föreslår de verksamma inom kommunal service följande:

Liten båt som enbart kör runt mellan öarna

Bro mellan Asperö - Brännö

Färre byten för att åka mellan öarna samt till och från fastlandet och öarna

Fler bostäder
Förstärkning i flexlinjen (Det finns idag endast en buss som hanterar all trafik på Styrsö
och Donsö. Detta fungerar inte.)
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
42(123)
2015-10-22
Slutrapport
3.5 Turister/Besökare till södra skärgården
De problem, behov och åtgärder som beskrivs nedan har tagits fram med hjälp av Göteborg &
Co. Göteborg & Co är ett företag som ägs av Göteborgs Stad. Dess uppgift är bland annat att
marknadsföra Göteborg och medverka till Göteborg som turist-, mötes-, och evenemangsstad.
Turisterna/Besökarna tycker att det fungerar bra att ta spårvagnen till Saltholmen, det finns två
linjer sommartid. Havet, södra skärgården och Saltholmen är populära turistmål för
turisterna/besökarna med god tillgänglighet. Det finns även en snabbuss från Saltholmen
till/från centrum som de kan ta.
Det som fungerar dåligt för turisterna/besökarna är parkering för bilburna turister/besökare ut
till öarna. Det som också fungerar dåligt är belastningen på båtarna och spårvagnarna under
vackra dagar under högsäsong. Båtarna och spårvagnarna blir då hårt belastade varav trängsel
uppkommer och turer hoppas över. Den offentliga servicen av toaletter och renhållning är inte
heller bra och verkar vara underdimensionerad.
De behov som turisterna/besökarna har är följande:
BEHOV:

Det ska vara lätt att komma ut till öarna från fastlandet.
Som förslag på åtgärder föreslår turisterna:

Expressbåtar från Stenpiren till öarna (Detta hade avlastat spårvagnen).

Turistbåtar från Stenpiren, sommartid, till Göteborgs skärgård, både norra och södra.
(Detta hade avlastat både spårvagnen och trafiken till Hjuvik).

Bättre gång- och cykelstråk längs älven till Saltholmen och vidare ner längs kusten.

Shuttlebuss (badbuss) på sommaren från Göteborgs centrum till Saltholmen, ut på
morgonen och tillbaka på eftermiddagen, inklusive information om att denna finns.
Turisterna tycker att södra skärgården är unik och ger Göteborg en identitet vilket också bör
bevaras vid framtida förändringar.
De risker som turisterna ser är att spårvagnshållplatsen kan försvinna vid badplatsen vid
framtida förändringar.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
43(123)
2015-10-22
Slutrapport
4
Systemkrav
I detta kapitel listas övergripande krav. Kraven har sin utgångspunkt i den behovsbild för olika
grupper av människor som beskrivits i tidigare kapitel, kapitel tre. Kraven är tänkta att kunna
visa på de brister/problem/behov och till viss del åtgärder som är beskrivna i behovsbilderna.
En viktig del i systemanalysen är även Göteborgs Stads mål och strategier. Dessa beskrivs
kortfattat i kapitel 1.5. Målen och strategierna är inte definierade som krav utan ses mer som
underliggande krav som ska finnas med igenom hela analysen.
Exempel:
Behovet som de boende i södra skärgården har av att kunna handla varor löses
antingen genom kravet att det från/till/på öarna finns:

en snabb, flexibel och frekvent koppling till/från en knutpunkt. En
knutpunkt med ett stort utbud av kopplingar i många riktningar och som
exempelvis innefattar handel och vård.
eller

en snabb, flexibel och frekvent koppling till/från en parkering
någonstans med platser för boende och besökande.
eller

goda möjligheter att ta med/få hemskickat exempelvis varor (inklusive
kylvaror), gods, barn, cyklar från knutpunkt/parkering till/från sin ö.
eller

goda kopplingar mellan öarna för exempelvis handel, skolgång,
umgänge och fritid.
eller

goda kopplingar på/inom egna ön.
Mindre behov som exempelvis att kunna ladda sin telefon på båten är inte medtaget som
ett krav men finns ändå med i diskussionerna om åtgärder. Behovet av att en
hållplats/knutpunkt ska vara trafiksäker och tillgänglig för personer med
funktionsnedsättningar räknas inte heller till de övergripande kraven utan bedöms tas med
vid vidare utformning av åtgärder och innefattas av de krav på utformning som vanligen
ställs.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
44(123)
2015-10-22
Slutrapport
4.1 Södra skärgårdsbornas krav
Om nedanstående krav uppfylls tillgodoses de övergripande behov/brister/problem som de
boende i södra skärgården har för att få sin vardag att fungera med utgångspunkt från sin egen ö.
Kraven för småbarnsfamiljer, ungdomar och Ödialogen och alla boende på öarna är samlade i
en kravlista.
1. En snabb, flexibel och frekvent koppling till/från en knutpunkt. En knutpunkt
med ett stort utbud av kopplingar i många riktningar och som har service till
exempel handel, vård etcetera.
2. En snabb, flexibel, frekvent koppling till/från en parkering någonstans med
platser för boende och besökande (Från parkeringen kan sedan resor i alla
riktningar göras med exempelvis cykel, moped, motorcykel, egen bil, hyrbil,
bilpoolsbil).
3. Goda möjligheter att ta med/få hemskickat exempelvis varor (inklusive kylvaror),
gods, barn, cyklar från/till knutpunkt/parkering/ö.
4. Goda kopplingar mellan öarna för exempelvis arbete, handel, vård, förskole- och
skolgång, umgänge och fritid.
4.2 Boende på fastlandets krav
Om nedanstående krav uppfylls tillgodoses de övergripande behov/brister/problem som de
boende på fastlandet har. Kraven för de olika egnahemsföreningarna på fastlandet är alla
samlade i en kravlista.
1.
2.
3.
4.
Inga bullerstörningar i boendemiljön
En trafiksäker boendemiljö
En god landskapsbild
Bevaring av rekreationsområdet, Sjöbacken
5. Ekonomiskt fungerande hamn i Fiskebäck
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
45(123)
2015-10-22
Slutrapport
4.3 Företagarnas/de yrkesverksamma i kommunal service på
öarnas krav
Om nedanstående krav uppfylls tillgodoses de övergripande behov/brister/problem för
företagarna samt de yrkesverksamma inom kommunal service på öarna.
1. En snabb, flexibel och frekvent koppling till/från en knutpunkt. En knutpunkt
med ett stort utbud av kopplingar i många riktningar. (En fungerande koppling
gör så att det blir lättare för de som arbetar på öarna och bor på fastlandet att ta
sig till sin arbetsplats. Kommunal service samt företag på öarna får därmed
lättare att få tag på personal till sina verksamheter.)
2. En snabb, flexibel och frekvent koppling till/från en parkering någonstans med
plats för arbetares och hantverkares fordon. (Hantverkare har vanligen en
firmabil med arbetsmaterial och verktyg som de behöver ha med sig eller ställa
kvar på fastlandet någonstans.)
3. Goda kopplingar mellan öarna för exempelvis arbetare på företagen och arbetare
inom kommunal service.
4. Goda möjligheter att transportera/förvara/väderskydda gods från/till företagen på
öarna till/från fastlandet med godstransport eller egen båt.
5. Fler bostäder på öarna. (Fler människor ger ett bättre underlag för kommunal
service).
4.4 Turisternas/Besökarnas krav
Om nedanstående krav uppfylls tillgodoses de övergripande behov/brister/problem för turisterna
och besökarnas till/från öarna/skärgården.
1. En snabb, flexibel och frekvent koppling till/från en knutpunkt. En knutpunkt
med ett stort utbud av kopplingar i många riktningar.
2. En snabb, flexibel och frekvent koppling till/från en parkering någonstans med
platser för turister och besökande (Från parkeringen kan sedan resor i alla
riktningar göras med exempelvis cykel, moped, motorcykel, egen bil, hyrbil,
bilpoolsbil).
3. Goda kopplingar mellan öarna.
4. Bevara skärgårdens unika egenskaper.
5. God offentlig service av toaletter och renhållning.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
46(123)
2015-10-22
Slutrapport
5
Åtgärder
I detta kapitel listas och grupperas tänkbara åtgärder, i en bruttolista, som på något sätt kan
uppfylla de i tidigare kapitel definierade kraven. En bedömning av åtgärdens lämplighet gör
genom en samlad kommentar för varje grupp. Ett urval av lämpliga åtgärdskombinationer väljs
sedan ut till scenarierna som därefter konsekvensbeskrivs. Grön innebär att de går vidare till ett
scenario. Röd innebär att de av någon anledning väljs bort.
Transportmedel mellan öar och fastlandet, vidare ut på fastlandet samt mellan
öar
Linbana
Linbana som färdmedel diskuteras för
närvarande i Göteborg och utredningar av olika
sträckningar har gjorts. En linbana kan gå med
hög turtäthet, är flexibel och frekvent varav
denna lösning är ett alternativ att studera
vidare.
Färja (Färja är för fordonstrafik och
persontrafik)
Färja för både persontrafik och fordonstrafik
väljs bort eftersom öarna idag är bilfria. Öarnas
unika karaktär bör bevaras i och med des stora
naturvärden. Detta överensstämmer också med
målen och strategierna i Översiktsplanen för
Göteborg. Gatunätet på öarna är inte heller
anpassat för denna fordonstrafik.
Båt (Båt är för persontrafik och inte
fordonstrafik) - Miljövänliga expressbåtar
Båttrafik och färjetrafik går idag mellan
fastlandet och södra skärgården. Hur denna
trafik kan utnyttjas bättre är lämpligt att ha med
som ett förslag på lösning. Detta är också i linje
med fyrstegsprincipens steg 2.
Snabbåttrafik till centrala Göteborg
(exempelvis Stenpiren med ett stopp på
Hisingen)
Snabbåttrafik till centrala Göteborg är också ett
alternativ att studera vidare för exempelvis
dagsbesökare.
Mindre båtar privata
Att endast använda mindre privata båtar för alla
transporter mellan öarna och fastlandet är inte
lämpligt och väljs bort bland annat med
anledning av att mindre båtar inte kan trafikera
året runt utan tas upp på hösten/vintern.
I Trafikstrategin för Göteborg ska resandet med
kollektivtrafik öka betydligt fram till år 2035.
Busslinjerna ska utökas och bussnätet ska
förbättras varav busstrafik är ett lämpligt
förslag att gå vidare med.
Buss
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
47(123)
2015-10-22
Slutrapport
BusRapidTransport/BRT (Buss som kör i egna BRT (Snabb busstrafik i eget körfält) skulle
körfält)
kunna vara aktuell att ha med som en åtgärd.
Diskussioner har förts om att ta bort en viss del
av spårvagnsspåret och spårvagnen i anslutning
till Saltholmen och använda det som körfält för
buss. Att titta vidare på detta ryms inte inom
denna utredning.
Flexlinje/närtrafik (beställningstaxi/båttaxi)
Flexlinje eller en mindre båttrafiklinje är ett
alternativ som kan studeras vidare för trafik
mellan öarna.
Shuttlebuss (Badbuss)
Badbussen anses inte lösa problemet med
fullbelagda båtar och väljs därför bort.
Spårväg/Spårvagn
Monorail
Snabbspårväg
Spårvagn på fastlandet går idag med hög
turtäthet. Den orsakar också en hel del
bullerproblem på fastlandet. Denna lösning
väljs därför bort. I Göteborgs Stads strategier,
K2020 tas varken snabbspårväg och monorail
upp som alternativa lösningar till dagens
spårväg från Saltholmen varav dessa alternativ
väljs bort.
Privat bil
Hyrbil/Bilpool/Lånebil
Kollektivtrafiken kan inte tillgodose alla behov
för transporter utan i vissa fall kan bilen
behövas som komplement. Bedömningen är
därför att en del av södra skärgårdsborna kan
behöva bil. Bil som komplement till
kollektivtrafiken är därför lämpligt att ha med
som lösning och då även hyrbil, bilpool och
lånebil.
Cykel
Elcykel
Lådcykel
Lånecykel
Cykel, i olika utförande, som färdmedel anses
lämpligt att ha med som alternativ och är helt i
linje med Göteborgs Stads strategier.
Bro (Fordon/Gång- och cykelbro)
Olika lösningar för broar mellan öarna har
utretts tidigare och har även kommit upp som
förslag på lösning i perspektivbilderna. Att ta
med någon av lösningarna för bro utifrån de
tidigare analyserna kan därför vara lämpligt. En
fordonsbro mellan öarna och fastlandet tas dock
inte med eftersom det inte är i linje med
Göteborgs Stads strategier och skulle även
påverka öarnas karaktär, landskapsbild och
naturvärden i hög grad.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
48(123)
2015-10-22
Slutrapport
Knutpunkter där parkering också kan vara möjlig
Frölunda torg
Mycket lämplig som knutpunkt. Är utpekad i
ÖP och K2020 som en strategisk knutpunkt och
tyngdpunkt. Frölunda Torg är den knutpunkt
som ligger närmast Saltholmen och Fiskebäck.
Centrala Göteborg/
Skeppsbron/Hisingen/Frihamnen/Lilla
Bommen/Operan
Att ha en knutpunkt i Göteborgs centrala delar
som skulle fungera för södra skärgårdsbornas
behov av till exempel parkeringsmöjlighet
anses inte lämpligt. Utrymmet i Göteborgs
centrala delar för parkering av detta slag
kommer troligen att bli allt för kostsam och
utrymmeskrävande. Att låta södra
skärgårdsborna åka in till Göteborgs Stads
centrala delar förbi trängselskattezonerna med
bil anses även det inte lämpligt. Detta alternativ
väljs bort.
Fiskebäck
Är inte utpekad som knutpunkt enligt
Göteborgs Stads strategier. Detta alternativ
som knutpunkt väljs därför bort. Däremot finns
Fiskebäck kvar som plats för terminal med
tillhörande parkering.
Saltholmen
Är inte utpekad som knutpunkt enligt
Göteborgs Stads strategier. Detta alternativ
som knutpunkt väljs därför bort. Däremot finns
Saltholmen kvar som plats för terminal.
Sisjön
Är inte utpekad som knutpunkt enligt
Göteborgs Stads strategier. Detta alternativ
som knutpunkt väljs därför bort.
Kungsten
Kungsten ligger längre in mot Göteborgs
centrala delar än Frölunda torg. Eventuellt
skulle denna plats vara aktuell för parkering.
Marklandsgatan/Axel Dahlströms torg
Marklandsgatan/Axel Dahlströms torg ligger
längre in mot Göteborgs centrala delar än
Frölunda torg. Detta alternativ anses inte
tillgodose behovet av parkeringar och väljs
därför bort.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
49(123)
2015-10-22
Slutrapport
Opaltorget
Opaltorget är enligt Göteborgs Stads strategier
utpekad som en knutpunkt med lokal karaktär.
Från denna knutpunkt kommer det inte att
finnas ett lika stort kollektivtrafikutbud som det
relativt närliggande Frölunda torg. Denna
knutpunkt väljs därför bort.
Förutom ovan nämnda platser finns även Torgny Segerstedtsgatan/Fågelvägen som skulle
kunna fungera som en alternativ plats för parkering.
Övriga åtgärder
Här samlas övriga åtgärder som också kan vara lämpliga att ta med sig i vidare arbete men som
inte alltid går direkt in i scenarierna.

Kollektivtrafik
-
Billigare kollektivtrafik.
-
Boendeförtur till kollektivtrafiken.
-
Laddning av telefon på exempelvis båtarna.
-
Bättre turtäthet till Tången (Några boende föreslår detta)
-
Fler spårvagnar med låggolv (Några boende föreslår detta)
-
Förbättrad information vid förseningar inom kollektivtrafiken
-
Större vänthall vid Saltholmen (Enstaka boende föreslår detta)
-
Buss från Saltholmen till Frölunda (med stopp på fler ställen, till exempel
Fiskebäck)
-
Förstärkning i flexlinjen. (Det finns idag endast en buss som hanterar all trafik
på Styrsö och Donsö. Detta fungerar inte.)
-
Shuttlebuss (badbuss) på sommaren från Göteborgs centrum till Saltholmen, ut
på morgonen och tillbaka på eftermiddagen inklusive information om att denna
finns.

Större moped-, motorcykelparkering, låsbar (Några boende föreslår detta)

Mobility managementåtgärder
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
50(123)
2015-10-22
Slutrapport


Service på öarna
-
Bättre möjlighet till handel/service på öarna
-
Bankomat på öarna (Enstaka boende föreslår detta)
-
Fler affärer på öarna (Enstaka boende föreslår detta)
-
Biblioteksservice på öarna (Enstaka boende föreslår detta)
-
Systembolag på öarna (Enstaka boende föreslår detta)
-
Lantbrevbärare på öarna (Enstaka boende föreslår detta)
-
Fler parker på öarna (Enstaka boende föreslår detta)
Gods
-
Bättre möjlighet att handla på nätet, både varor och livsmedel
-
Paketutlämning på Köpstadsö (Några boende föreslår detta)
-
Bättre godsmottagning på Brännö (Några boende föreslår detta)

Bättre möjlighet att studera/arbeta hemma

Skolskjuts
-
Direktbåt för skolbarn till Styrsö på öarna (Enstaka boende föreslår detta)

Bilpool -Klumpsumma istället för löpande kostnader för bilpool

Terminal

-
En delad färjeterminal för passagerare, där de passagerare som har bil ska åka
från Fiskebäck och de som använder kollektivtrafik ska åka från Saltholmen.
Detta innebär i sin tur att parkeringen flyttas till Fiskebäck.
-
Att Saltholmens terminal behålls och ingen ny passagerarterminal byggs i
Fiskebäck
-
Terminalläge vid Fiskebäck. Lilla Bommen är också ett bra läge för terminal.
Båt/Färja
-
Bättre tillgång till båtparkering
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
51(123)
2015-10-22
Slutrapport
6
Scenarion
Efter bedömning av åtgärdens lämplighet som gjordes i föregående kapitel har åtgärder
grupperats ihop till olika scenarion.
Scenarierna (huvudscenarier)är följande:
1. Saltholmen med Frölunda torg
2. Saltholmen
3. Fiskebäck med Frölunda torg
4. Fiskebäck
5. Linbanor
Utöver scenarierna finns några alternativa lösningar, tilläggsscenarion, som kan användas för att
byta eller komplettera vissa delar i huvudscenarierna.
Dessa tilläggsscenarion är följande:
1. Bro mellan öar
2. Utökad sommartrafik
a. Tillfällig terminal
b. Särskild linje sommartid
c. Boendeförtur till kollektivtrafiken
Förutom scenarierna ovan så har också ett nollscenario tagits fram.
(Enligt miljöbalken är ett nollscenario ett sätt att beskriva konsekvenserna av att verksamheten
eller åtgärder inte kommer till stånd. Detta betyder inte nödvändigtvis att allting förblir som i
dagsläget utan handlar om vilken utveckling som är trolig utan att det planerade projektet blir
av.)
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
52(123)
2015-10-22
Slutrapport
6.1 Nollscenario - År 2035
Vad är ett nollscenario
Ett nollscenario är ett försök att beskriva en sannolik utveckling av ett område utifrån dagens
läge (nuläget) och kända förutsättningar. Dessa förutsättningar kan exempelvis vara antagna
detaljplaner, översiktsplanen, beslutade strategier och riktlinjer som exempelvis trafikstrategin,
och även allmänna antaganden om hur utvecklingen kommer att bli framöver. Ett nollscenario
väger däremot inte in konsekvenser av att genomföra de föreslagna scenarierna.
Att i ett nollscenario försöka förutspå en sannolik händelseutveckling 20 år fram i tiden är
naturligtvis mycket svårt. Syftet med nollscenariot är att använda det som ett referensalternativ
för att kunna bedöma konsekvenserna av de scenarier som presenteras i projektet.
Konsekvenserna i form av för- och nackdelar, nyttor och kostnader av ett scenario bedöms alltså
relativt nollscenariot, hur vi tror att det ser ut år 2035, och inte relativt dagens situation.
Nollscenario

En utökning av 200 bostäder har tillkommit på öarna. Vilket ger en
befolkningsökning på 12 procent, cirka 540 personer

Antalet turister och helgbesökare har ökat

Befintlig persontrafikterminal vid Saltholmen och befintlig godsterminal i
Fiskebäck används

Båttrafik till och inom södra skärgården har ökat

Kollektivtrafiken med buss har ökat på fastlandet. Kollektivtrafiken möter inte
upp varje båttur och under sommartid är det fullt på bussarna. Ny
bussförbindelse har tillkommit till Frölunda torg

Frölunda torg är en tyngdpunkt

Cykelinfrastrukturen har förbättrats

Biltrafiken har inte ökat på gator vid Saltholmen

Befintlig parkering utnyttjas effektivare, antalet är det samma

Antalet poolbilar har ökat

Godshanteringen har förbättrats något genom längre öppettider för inlämning

Kollektivtrafiken till Saltholmen har ökat något, men bullerstörningen vid
bostäderna är i princip oförändrad
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
53(123)
2015-10-22
Slutrapport
Figur 12. Nollscenario
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
54(123)
2015-10-22
Slutrapport
Markanvändning - befolkning, bebyggelse, näringsliv, service, besökare och
turism
Inriktningen i översiktsplanen står fast, med en viss restriktivitet kring byggande i skärgården,
för att värna befintliga natur-, kultur, och landskapsvärden. De (år 2015) antagna och pågående
detaljplanerna om cirka 200 bostäder har genomförts, i övrigt gör svårigheter kring bland annat
parkeringsfrågor att endast enstaka ytterligare bostäder har tillkommit. Antalet boende i södra
skärgården har därmed ökat med cirka tolv procent, med ett antagande om 2,718 boende per hus,
vilket är riksgenomsnittet för boende i småhus. Detta är mer än den prognosticerade ökningen
för norra skärgården, men klart under den förväntade ökningen i Göteborgs kommun i övrigt.
Andelen boende i åldrarna under 20 år och över 65 år är relativt oförändrat jämfört med idag.
Personer i dessa åldrar utgör cirka 50 procent av totalt antal boende.
Den kommersiella servicen i södra skärgården har det svårt med kundunderlaget och brottas
med lönsamhetsproblem då det finns ett begränsat antal boende per ö. Den fortsatta svårigheten
att enkelt röra sig mellan öarna i kombination med en utökad kollektivtrafik till knutpunkter på
fastlandet innebär att det för många är enklare att utföra sina ärenden där. Även den ökande
handeln över internet med leveranser direkt hem eller till ett närbeläget avlämningsställe innebär
svårigheter för handeln på öarna. Vissa kommersiella verksamheter har därför också tvingats
stänga. Ett ökande antal besökare under sommarmånaderna gör att vissa verksamheter, som
caféer och restauranger, har möjligheter att ha öppet under denna årstid.
Arbetsplatserna på öarna har svårigheter att rekrytera personal boende på fastlandet då många
upplever att restiden till arbetsplatsen blir för lång. Detta leder till stor personalomsättning i
såväl offentlig som privat verksamhet. För privata företag kan det innebära svårigheter att verka
på öarna.
Problemet kvarstår för de boende att kunna använda sig av hantverkare från fastlandet i och med
svårigheter för hantverkarna att kunna ta med sig sin utrustning ut till öarna.
Den växande göteborgsregionen leder till att antalet turister, helgbesökare och andra tillfälliga
gäster ökar i skärgården. Denna ökning är koncentrerad till framför allt helger under vårsommar-höst och under semestertider.
Persontransporter
Terminalen för personbåttrafik är år 2035 kvar vid Saltholmen. Förbindelsen från fastlandet ut
till öarna sker på samma sätt som år 2015 genom personbåttrafik från Saltholmen, likaså
förbindelserna mellan öarna. Förbindelsen från Saltholmen och vidare in mot Göteborgs
centrum sker med buss och spårvagnstrafik. Den har dock utökats med en bussförbindelse till
Frölunda torg utan byte.
Kollektivtrafiken har utvecklats i linje med trafikstrategin och K2020 vilket innebär att antalet
båtturer till och inom södra skärgården har ökat, liksom även turtätheten med buss vid
Saltholmen. Den utökade kollektivtrafiken omfattar även fler turer under tider som idag har låg
turtäthet, som kvällar och helger. Trots dessa förbättringar kvarstår problemet med fullbelagda
båtturer sommartid. Kollektivtrafiken på fastlandet möter inte heller upp till varje båtavgång.
Kollektivtrafiken har riktning mot centrala Göteborg, via bytespunkten Kungssten, och mot
tyngdpunkten Frölunda torg, vilket underlättar fortsatt resande till målpunkter i staden, regionen
och vidare ut i världen.
Frölunda torg har utvecklats till en tyngdpunkt, med exempelvis fler bytesmöjligheter, service,
handel och bostäder. Från Frölunda torg går det att resa ut i regionen och till flera resmål i
Göteborg.
18
www.scb.se
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
55(123)
2015-10-22
Slutrapport
I enlighet med cykelprogrammet har infrastrukturen för cykel förbättrats (sträckningar, standard,
säkerhet) och antalet skyddade och säkra cykelparkeringar nära terminalen har utökats. Även
möjlighet att ladda sin elcykel erbjuds här. Avståndet från Saltholmen till målpunkter som
Kungsportsplatsen (cirka 10 kilometer), Sisjön (cirka 9 kilometer), Sahlgrenska (cirka 9
kilometer) och kanske även Frölunda torg (cirka 6 kilometer) är relativt långa. Avstånden
tillsammans med en förbättrad kollektivtrafik kommer även fortsättningsvis innebära att en
mindre del av pendlarna kommer att använda cykel trots att cykelinfrastrukturen förbättras.
Samtidigt innebär en ökad användning av elcyklar att dessa i allt större utsträckning blir ett
alternativ även på längre sträckor.
Antalet boende i södra skärgården har ökat med cirka tolv procent vilket är en
befolkningsökning med cirka 540 personer, från cirka 4 500 personer till cirka 5 040 personer
totalt i södra skärgården fram till år 2035. Enligt Göteborgs Stads trafikstrategi ska biltrafiken
minska med 25 procent till år 2035, samtidigt som kommunens befolkning beräknas öka med
drygt 30 procent. Trafikminskningen är tänkt vara olika i olika delar av kommunen, med den
största delen i centrala staden och sedan minska längre ut. Minskningen av biltrafiken ska ske
genom ett ökat hållbart resande med kollektivtrafik men även genom cykel och gång. Med
utgångspunkt utifrån detta resonemang antas därför inte biltrafikmängderna öka i anslutning till
Saltholmen trots att de boende i södra skärgården, och även på fastlandet, har blivit fler.
Parkering
Parkeringsfrågan för personbilar, för såväl besökare som boende, har till viss del lösts genom
effektivare utnyttjande av befintliga parkeringsplatser. Detta har gjorts genom införandet av nya
tekniska system som har kontroll på parkeringstillstånd, lediga platser och som ger bilisterna
information i realtid.
Sammantaget har parkeringskapaciteten i stort matchat antalet tillkommande boende på öarna,
så nettoökningen av parkeringar är marginell.
Antalet poolbilar som finns tillgängliga för de boende i södra skärgården har ökat markant
jämfört med de fyra som finns där år 2015, dessa poolbilar har parkeringar nära båtterminalen.
Godstransporter
Godstransporterna har fortfarande Fiskebäck som sin bas på fastlandet. Viss förbättring av
turtäthet och godshantering har skett genom utökade inlämningstider. Varor och gods till
privatpersoner levereras fortfarande vid bryggorna.
Godsvolymerna har ökat, kopplat till varor som de boende i södra skärgården köper på
fastlandet eller via internet och som ska levereras ut till öarna. De som behöver lämna in gods
för transport måste fortfarande lämna in dem i Fiskebäck.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
56(123)
2015-10-22
Slutrapport
Miljöaspekter
Den utökade turtätheten i kollektivtrafiken har lett till att trafikbelastningen på Saltholmsgatan
och Torgny Segerstedtsgatan har ökat något, framför allt med bussar. Trafikökningen är dock så
liten i relation till befintlig trafik att bullersituationen i princip är oförändrad, eller till och med
marginellt förbättrad genom minskande biltrafik.
Teknikutvecklingen har inneburit att både båt och busstrafikens motorer miljömässigt har blivit
bättre, med avseende på utsläpp och buller (det senare framför allt för bussar).
Markanvändningen i södra skärgården är i stort densamma som idag, med stora värdefulla
natur-, kultur och rekreationsområden som utgör en av grundstenarna i öarnas attraktionskraft.
Det ökade antalet boende och besökare utgör inte något hot mot dessa värden, utan snarare en
grund till att de har förutsättningar att finnas kvar.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
57(123)
2015-10-22
Slutrapport
6.2 Scenario - Saltholmen med Frölunda torg
Scenario Saltholmen med Frölunda torg utgår från att terminalen för persontrafik är kvar på
Saltholmen och godstrafikterminalen är kvar på Fiskebäck. Persontrafik mellan fastlandet och
öarna går med båttrafik lika så persontrafiken mellan öarna. Parkeringen för de boende och för
besökare delas upp på två platser, Saltholmen och Frölunda torg. Från Saltholmen ut på
fastlandet sker persontransporterna med buss-, spårvagn-, cykel-, och biltrafik och i vissa fall
även gångtrafik.
Scenario – Saltholmen med Frölunda torg

Antalet boende i södra skärgården har ökat med drygt 20 procent

Ny personterminal i Saltholmen + befintlig godsterminal i Fiskebäck.

Parkering i anslutning till Saltholmen* (markparkering) + Frölunda torg
(parkeringshus)
50 + 50 nya parkeringar. Korttidsparkering för lastning och lossning vid
Saltholmen. Särskild parkering ordnas för hantverkare vid godsterminalen i
Fiskebäck

Ny mindre båt för trafik mellan öarna

Båttrafiken mellan fastlandet och öarna har effektiviserats

Mer snabbusstrafik finns från Saltholmen till Göteborgs centrum, Kungsten och
Frölunda torg som också möter upp till varje båtavgång

Antalet poolbilar har ökat vid Saltholmen och vid Frölunda torg

Inlämningsställen för gods finns vid Saltholmen och Fiskebäck samt på varje ö

Möjligheterna att hämta och lämna gods ute på öarna har förbättrats genom små
obemannade låsta godshanteringscentraler vid färjelägena. För mindre gods
finns även möjlighet att utnyttja kylda utrymmen.
*I anslutning till Saltholmen, menas parkeringarna både på Saltholmen och Långedrag fortsättningsvis.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
58(123)
2015-10-22
Slutrapport
Figur 13. Scenario - Saltholmen med Frölunda torg
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
59(123)
2015-10-22
Slutrapport
Markanvändning - befolkning, bebyggelse, näringsliv, service, besökare och
turism
Antalet tillkommande åretruntboende i södra skärgården är större jämfört med nollscenariot. I
nollscenariot var ökningen 540 personer, vilket motsvarar 12 procent och i detta scenario 945
personer, vilket motsvarar 21 procent. I bägge fallen jämfört med år 2015. Antalet tillkommande
åretruntboende är större då kommunen tillåter mer exploatering på öarna i och med att
tillgängligheten till södra skärgården har förbättrats vilket lett till ett ökat intresse att bo där.
Persontransporter
Jämfört med nollscenariot har båttrafiken mellan öarna i södra skärgården utökats med en
mindre båt. Denna kör enbart mellan öarna med god turtäthet, vardagar, helger, kväll och natt.
Båten trafikerar de sex öarna där helårsboende bor, Brännö, Asperö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö
och Vrångö (På stora Förö bor endast två personer varav underlaget är för litet för båten att
trafikera denna ö).
Detta har gjort att befintliga färjor kan fokusera på trafik till och från fastlandet, med färre stopp
i södra skärgården vilket ger snabbare resor mellan öar och fastland samt möjlighet till fler turer.
Befintliga färjor utnyttjas även i högre grad än idag för att upprätthålla en hög turtäthet även
under tider som idag är lägre trafikerade, som dagtid under vardagar, på kvällar och under
helger.
För resande som utnyttjar mindre trafikerade angöringar i södra skärgården kommer lösningen
med en mindre båt som går lokalt i skärgården, i kombination med färre angöringspunkter hos
fastlandsbåtarna innebär det ett tillkommande båtbyte jämfört med idag.
Vid Saltholmen finns snabbussförbindelser mot målpunkter som Göteborgs centrum (med
hållplats vid Kungssten som är en viktig bytespunkt) och Frölunda torg. Dessa snabbussar har
koppling till samtliga ankomster och avgångar med båt. Omstigning mellan båt och buss sker i
terminalbyggnad där bytet mellan färdsätten sker under tak. Den nya terminalbyggnaden ger
även möjlighet till en god offentlig service av exempelvis toaletter. I denna byggnad finns även
förvaringsmöjligheter. I eller i anslutning till terminalbyggnaden finns även möjlighet till
parkering av cyklar.
Spårvagnstrafiken vid Saltholmen har samma turtäthet som i nollscenariot.
Infrastrukturen för cykel in mot centrum och mot Frölunda torg har förbättrats, redan i
nollscenariot, för ökad säkerhet och framkomlighet.
Parkering
I scenariot har användandet av de befintliga platserna, liksom i nollscenariot, effektiviserats
genom tekniska system som ger en bättre kontroll över antalet lediga platser och kan
exempelvis ge realtidsinformation till parkeringsanvändarna om lediga platser. För att bättre
utnyttja varje bilplats har en stor del av parkeringsplatserna övergått från att vara förhyrda till att
bli tillståndsparkering.
Antalet parkeringsplatser har utökats med cirka 100 platser, för att möta upp den ökade
befolkningen på öarna. (Har befolkningen ökat med 945 personer och bilinnehavet är det samma
som idag så innebär det att det behövs cirka 200 nya parkeringsplatser. I och med den
förbättrade kollektivtrafiken tillgången till poolbilar så antas något färre personer äga egen bil
och ha behov av parkering. Vilket ger att parkeringsplatserna ökas med cirka 100 stycken.)
Totalt antal parkeringsplatser blir då cirka 1 700. Parkeringsplatserna finns fördelade i
anslutning till Saltholmen och Frölunda torg. På Frölunda torg finns parkeringsplatserna i ett
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
60(123)
2015-10-22
Slutrapport
parkeringshus. I anslutning till Saltholmen menas både parkeringen vid Saltholmen och vid
Långedrag.
Parkering som är lokaliserad på olika platser kräver ett väl fungerande
parkeringsledningssystem för att förhindra onödig söktrafik. Är det fullt på parkeringarna vid
båtterminalen måste det tidigt finnas tydlig information så att bilisterna kan välja Frölunda torg
utan att behöva köra in till terminalen.
I anlutning till terminalen på Saltholmen finns ett mindre antal korttidsparkeringar avsedda för
södra skärgårdsbornas behov. Syftet med dessa är att erbjuda öborna möjlighet att stanna till för
att lasta och lossa eller göra kortare ärenden ut till öarna.
Särskild parkering ordnas för hantverkare vid godsterminalen i Fiskebäck, där de kan åka ut till
öarna med godsfärjor enligt tidtabell. Ett mindre antal hantverksbilar kan även följa med ut till
öarna.
Förutsättningarna för cykelparkering i Scenario Saltholmen med Frölunda torg är de samma
som i nollscenariot, det vill säga cykelparkering anordnas i direkt anslutning till båtterminalen,
med väderskyddade, låsbara cykelställ med förvaringsmöjligheter. Även lånecykelsystem och
laddmöjlighet för elcyklar finns här.
Vid parkeringarna finns förvaringsmöjlighet för till exempel bilbarnstol.
Antalet poolbilsplatser har utökats både i direkt anslutning till båten och vid Frölunda torg.
Godstransporter
All godstransport går mellan Fiskebäck och öarna. Inlämningsställen för gods finns både vid
Saltholmens färjeläger och vid Fiskebäck, samt på varje ö. Tiderna för inlämning har förbättrats
ytterligare.
Möjligheterna att hämta och lämna gods ute på öarna har förbättrats genom små obemannade
låsta godshanteringscentraler vid färjelägena. För mindre gods finns även möjlighet att utnyttja
kylda utrymmen.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
61(123)
2015-10-22
Slutrapport
6.3 Scenario - Saltholmen
Scenario Saltholmen utgår från att terminalen för persontrafik är kvar på Saltholmen och
godstrafikterminalen är kvar på Fiskebäck. Persontrafik mellan fastlandet och öarna går med
båttrafik lika så persontrafiken mellan öarna. Parkeringen för de boende och för besökare sker
på Saltholmen. Från Saltholmen ut på fastlandet sker persontransporterna med buss-,
spårvagn-, cykel-, och biltrafik och i vissa fall även gångtrafik.
Scenario – Saltholmen

Antalet boende i södra skärgården har ökat med drygt 20 procent

Ny personterminal i Saltholmen + befintlig godsterminal i Fiskebäck

All parkering sker i anslutning till Saltholmen*, i parkeringshus och
markparkering + 100 nya parkeringsplatser. Korttidsparkering för lastning och
lossning vid Saltholmen. Särskild parkering ordnas för hantverkare vid
godsterminalen i Fiskebäck.

Ny mindre båt för trafik mellan öarna

Båttrafiken mellan fastlandet och öarna har effektiviserats

Mer snabbusstrafik finns från Saltholmen till Göteborgs centrum, Kungsten och
Frölunda torg som också möter upp till varje båtavgång.

Antalet poolbilar har ökat vid Saltholmen

Inlämningsställen för gods finns vid Saltholmen och Fiskebäck samt på varje ö

Möjligheterna att hämta och lämna gods ute på öarna har förbättrats genom små
obemannade låsta godshanteringscentraler vid färjelägena. För mindre gods
finns även möjlighet att utnyttja kylda utrymmen.
*I anslutning till Saltholmen, menas parkeringarna både på Saltholmen och Långedrag fortsättningsvis.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
62(123)
2015-10-22
Slutrapport
Figur 14. Scenario – Saltholmen
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
63(123)
2015-10-22
Slutrapport
Markanvändning - befolkning, bebyggelse, näringsliv, service, besökare och
turism
Antalet tillkommande åretruntboende i södra skärgården är större jämfört med nollscenariot. I
nollscenariot var ökningen 540 personer, vilket motsvarar 12 procent och i detta scenario 945
personer, vilket motsvarar 21 procent. I bägge fallen jämfört med år 2015. Antalet tillkommande
åretruntboende är större då kommunen tillåter mer exploatering på öarna i och med att
tillgängligheten till södra skärgården har förbättrats vilket lett till ett ökat intresse att bo där.
Persontransporter
Jämfört med nollscenariot har båttrafiken mellan öarna i södra skärgården utökats med en
mindre båt. Denna kör enbart mellan öarna med god turtäthet, vardagar, helger, kväll och natt.
Båten trafikerar de sex öarna där helårsboende bor, Brännö, Asperö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö
och Vrångö (På stora Förö bor endast två personer varav underlaget är för litet för båten att
trafikera denna ö).
Detta har gjort att befintliga färjor kan fokusera på trafik till och från fastlandet, med färre stopp
i södra skärgården vilket ger snabbare resor mellan öar och fastland samt möjlighet till fler turer.
Befintliga färjor utnyttjas även i högre grad än idag för att upprätthålla en hög turtäthet även
under tider som idag är lägre trafikerade, som dagtid under vardagar, på kvällar och under
helger.
För resande som utnyttjar mindre trafikerade angöringar i södra skärgården kommer lösningen
med en mindre båt som går lokalt i skärgården, i kombination med färre angöringspunkter hos
fastlandsbåtarna innebär det ett tillkommande båtbyte jämfört med idag.
Vid Saltholmen finns snabbussförbindelser mot målpunkter som Göteborgs centrum (med
hållplats vid Kungssten som är en viktig bytespunkt) och Frölunda torg. Dessa snabbussar har
koppling till samtliga ankomster och avgångar med båt.
Omstigning mellan båt och buss sker i terminalbyggnad där bytet mellan färdsätt sker under tak.
Den nya terminalbyggnaden ger även möjlighet till en god offentlig service av exempelvis
toaletter. I denna byggnad finns även förvaringsmöjligheter. I eller i anslutning till
terminalbyggnaden finns även möjlighet till parkering av cyklar.
Spårvagnstrafiken vid Saltholmen har samma turtäthet som i nollscenariot.
Infrastrukturen för cykel in mot centrum och mot Frölunda torg har förbättrats, för ökad
säkerhet och framkomlighet.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
64(123)
2015-10-22
Slutrapport
Parkering
I scenariot har de befintliga platserna, liksom i nollscenariot, effektiviserats genom tekniska
system som ger en bättre kontroll över antalet lediga platser och kan exempelvis ge
realtidsinformation till parkeringsanvändarna. Fler och fler parkeringsplatser övergår från att
vara förhyrda till att bli tillståndsparkering för att på så sätt få ett bättre utnyttjande av varje
plats.
Antalet parkeringsplatser har utökats med cirka 100 platser, för att möta upp den ökade
befolkningen på öarna. (Har befolkningen ökat med 945 personer och bilinnehavet är det samma
som idag så innebär det att det behövs cirka 200 nya parkeringsplatser. I och med den
förbättrade kollektivtrafiken och tillgången till poolbilar antas något färre personer äga egen bil
och ha behov av parkering. Vilket ger att parkeringsplatserna ökas med cirka 100 stycken.)
Totalt antal parkeringsplatser blir då cirka 1 700. Parkeringsplatserna finns fördelade i
anslutning till Saltholmen i både markparkering och parkeringshus I anslutning till Saltholmen
menas både parkeringen vid Saltholmen och vid Långedrag.
I anlutning till terminalen på Saltholmen finns ett mindre antal korttidsparkeringar avsedda för
södra skärgårdsbornas behov. Syftet med dessa är att erbjuda öborna möjlighet att stanna till för
att lasta och lossa eller göra kortare ärenden ut till öarna.
Särskild parkering ordnas för hantverkare vid godsterminalen i Fiskebäck, där de kan åka ut till
öarna med godsfärjor enligt tidtabell. Ett mindre antal hantverksbilar kan även följa med ut till
öarna.
Förutsättningarna för cykelparkering i scenario Saltholmen är de samma som i nollscenarioet,
det vill säga cykelparkering anordnas i direkt anslutning till båtterminalen, med väderskyddade,
låsbara cykelställ med förvaringsmöjligheter. Även lånecykelsystem och laddmöjlighet för
elcyklar finns här.
Vid parkeringarna finns förvaringsmöjlighet för till exempel bilbarnstol. Antalet poolbilsplatser
har utökats både i direkt anslutning till båten och vid Frölunda torg.
Godstransporter
All godstransport går mellan Fiskebäck och öarna. Inlämningsställen för gods finns både vid
Saltholmens färjeläger och vid Fiskebäck, samt på varje ö. Tiderna för inlämning har förbättrats
ytterligare. Möjligheterna att hämta och lämna gods ute på öarna har förbättrats genom små
obemannade låsta godshanteringscentraler vid färjelägena. För mindre gods finns även
möjlighet att utnyttja kylda utrymmen.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
65(123)
2015-10-22
Slutrapport
6.4 Scenario - Fiskebäck med Frölunda torg
Scenario Fiskebäck med Frölunda torg utgår från att terminalen för persontrafik flyttas till
Fiskebäck där också godstrafikterminalen är kvar. Persontrafik mellan fastlandet och öarna
och emellan öarna går med båttrafik. Parkeringen för de boende och för besökare delas upp på
två platser, Fiskebäck och Frölunda torg. Från Fiskebäck ut på fastlandet sker
persontransporterna med buss-, cykel-, och biltrafik och i vissa fall även gångtrafik.
Scenario - Fiskebäck med Frölunda torg

Antalet boende i södra skärgården har ökat med drygt 20 procent

Ny personterminal Fiskebäck + befintlig godsterminal i Fiskebäck

Personterminalen vid Saltholmen har avvecklats likaså tillhörande parkering.

Ny parkering vid Fiskebäck (markparkering) + Frölunda torg (parkeringshus)

50 + 50 nya parkeringar. Korttidsparkering för lastning och lossning vid
Fiskebäck särskild parkering ordnas för hantverkare vid godsterminalen i
Fiskebäck

Ny mindre båt för trafik mellan öarna

Båttrafiken mellan fastlandet och öarna har effektiviserats

Mer snabbusstrafik finns från Fiskebäck till Göteborgs centrum och till
Frölunda torg som också möter upp till varje båtavgång

Antalet poolbilar har ökat vid Fiskebäck och vid Frölunda torg

Inlämningsställen för gods finns vid Fiskebäck samt på varje ö

Möjligheterna att hämta och lämna gods ute på öarna har förbättrats genom små
obemannade låsta godshanteringscentraler vid färjelägena. För mindre gods
finns även möjlighet att utnyttja kylda utrymmen
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
66(123)
2015-10-22
Slutrapport
Figur 15. Scenario - Fiskebäck med Frölunda torg
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
67(123)
2015-10-22
Slutrapport
Markanvändning - befolkning, bebyggelse, näringsliv, service, besökare och
turism
Antalet tillkommande åretruntboende i södra skärgården är större jämfört med nollscenariot. I
nollscenariot var ökningen 540 personer, vilket motsvarar 12 procent och i detta scenario 945
personer, vilket motsvarar 21 procent. I bägge fallen jämfört med år 2015. Antalet tillkommande
åretruntboende är större då kommunen tillåter mer exploatering på öarna i och med att
tillgängligheten till södra skärgården har förbättrats vilket lett till ett ökat intresse att bo där.
Persontransporter
En ny färjeterminal har byggts i Fiskebäck för persontrafik ut till öarna. Befintlig terminal vid
Saltholmen har avvecklats och parkeringsplatserna har frigjorts för alternativa användningar.
Båttrafiken i södra skärgården har utökats med en mindre båt som enbart kör mellan öarna med
hög turtäthet. Detta har gjort att färjorna mellan Fiskebäck och öarna kan fokusera på trafik till
och från fastlandet, med färre stopp i södra skärgården vilket ger snabbare resor mellan öar och
fastland samt möjlighet till fler turer. Färjor utnyttjas även i högre grad för att upprätthålla en
hög turtäthet också under tider som idag är lägre trafikerade, som dagtid vardagar, på kvällar
och under helger.
För resande som utnyttjar mindre trafikerade angöringar i södra skärgården kommer lösningen
med en mindre båt som går lokalt i skärgården, i kombination med färre angöringspunkter hos
fastlandsbåtarna innebär det ett tillkommande båtbyte jämfört med idag.
Vid Fiskebäck finns fler snabbussförbindelser mot målpunkter som Göteborgs centrum (med
stopp vid Kungsten som är en viktig bytespunkt) och Frölunda torg som har utvecklats till en
tyngdpunkt (med exempelvis flera bytesmöjligheter, service, handel och bostäder). Dessa
snabbussar har jämfört med nollscenariot koppling till samtliga ankomster och avgångar med
båt ut till öarna.
I den nya terminalbyggnaden sker bytet mellan buss och båttrafik under tak. Den nya
terminalbyggnaden ger även möjlighet till en god offentlig service av exempelvis toaletter. I
denna byggnad finns även förvaringsmöjligheter. I eller i anslutning till terminalbyggnaden
finns även möjlighet till parkering av cyklar.
Infrastrukturen för cykel in mot centrum och mot Frölunda torg har förbättrats, för ökad
säkerhet och framkomlighet.
Parkering
I scenariot har parkeringssystemet, liksom i nollscenariot, effektiviserats genom tekniska system
som ger en bättre kontroll över antalet lediga platser och kan exempelvis ge realtidsinformation
till parkeringsanvändarna om lediga platser. Fler och fler parkeringsplatser övergår dessutom
från att vara förhyrda till att bli tillståndsparkering för att få ett bättre utnyttjande av varje plats.
Antalet parkeringsplatser har utökats med cirka 100 platser, för att möta upp den ökade
befolkningen på öarna. (Har befolkningen ökat med 945 personer och bilinnehavet är det samma
som idag så innebär det att det behövs cirka 200 nya parkeringsplatser. I och med den
förbättrade kollektivtrafiken tillgången till poolbilar så antas något färre personer äga egen bil
och ha behov av parkering. Vilket ger att parkeringsplatserna ökas med cirka 100 stycken.)
Totalt antal parkeringsplatser blir då cirka 1 700. Parkeringsplatserna finns fördelade i
anslutning till Fiskebäck och Frölunda torg. På Frölunda torg finns parkeringsplatserna i ett
parkeringshus. Vid Fiskebäck är parkeringsplatserna anlagda i norra delen av Sjöbacken, delvis
som markparkering, delvis i parkeringshus.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
68(123)
2015-10-22
Slutrapport
Parkering som är lokaliserad på olika platser kräver ett väl fungerande
parkeringsledningssystem för att förhindra onödig söktrafik. Är det fullt på parkeringarna vid
båttreminalen måste det finnas tydlig information så att bilisterna kan välja Frölunda torg utan
att behöva köra in till terminalen.
I anlutning till terminalen finns ett mindre antal korttidsparkeringar avsedda för södra
skärgårdsbornas behov. Syftet med dessa är att erbjuda öborna möjlighet att stanna till för att
lasta och lossa eller göra kortare ärenden ut till öarna.
Särskild parkering ordnas för hantverkare vid godsterminalen i Fiskebäck, där de kan åka ut till
öarna med godsfärjor enligt tidtabell. Ett mindre antal hantverksbilar kan även följa med ut till
öarna.
Förutsättningarna för cykelparkering i Scenario Fiskebäck - delad parkering, är de samma som i
nollscenariot fast på annan placering, det vill säga cykelparkering anordnas i direkt anslutning
till båtterminalen, med väderskyddade, låsbara cykelställ med förvaringsmöjligheter. Även
lånecykelsystem och laddmöjlighet för elcyklar finns här. Förutsättningarna för bilpool är
desamma som i nollscenarioet.
Vid parkeringarna finns förvaringsmöjlighet för till exempel bilbarnstol.
Antalet poolbilsplatser har utökats både i direkt anslutning till båten och vid Frölunda torg.
Godstransporter
All godstransport går mellan Fiskebäck och öarna. Inlämningsställen för gods finns vid
Fiskebäcks färjeläge samt på varje ö. Möjligheterna att hämta och lämna gods ute på öarna har
förbättrats genom små obemannade låsta godshanteringscentraler vid färjelägena. För mindre
gods finns även möjlighet att utnyttja kylda utrymmen.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
69(123)
2015-10-22
Slutrapport
6.5 Scenario - Fiskebäck
Scenario Fiskebäck utgår från att terminalen för persontrafik är flyttad till Fiskebäck och
godstrafikterminalen är kvar på Fiskebäck. Persontrafik mellan fastlandet och öarna går med
båttrafik, lika så persontrafiken mellan öarna. Parkeringen för de boende och för besökare sker
på Fiskebäck. Från Fiskebäck ut på fastlandet sker persontransporterna med buss-, cykel-, och
biltrafik och i vissa fall även gångtrafik.
Scenario - Fiskebäck

Antalet boende i södra skärgården har ökat med drygt 20 procent

Ny personterminal Fiskebäck + befintlig godsterminal Fiskebäck

All parkering i anslutning till Fiskebäck i parkeringshus och markparkering +
100 nya parkeringsplatser. Korttidsparkering för lastning och lossning vid
Fiskebäck. Särskild parkering ordnas för hantverkare vid godsterminalen i
Fiskebäck.

Ny mindre båt för trafik mellan öarna

Båttrafiken mellan fastlandet och öarna har effektiviserats

Mer snabbusstrafik finns från Fiskebäck till Göteborgs centrum, Kungsten och
Frölunda torg som också möter upp till varje båtavgång.

Antalet poolbilar har ökat vid Fiskebäck

Inlämningsställen för gods finns vid Fiskebäck samt på varje ö

Möjligheterna att hämta och lämna gods ute på öarna har förbättrats genom små
obemannade låsta godshanteringscentraler vid färjelägena. För mindre gods
finns även möjlighet att utnyttja kylda utrymmen
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
70(123)
2015-10-22
Slutrapport
Figur 16. Scenario - Fiskebäck
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
71(123)
2015-10-22
Slutrapport
Markanvändning - befolkning, bebyggelse, näringsliv, service, besökare och
turism
Antalet tillkommande åretruntboende i södra skärgården är större jämfört med nollscenariot. I
nollscenariot var ökningen 540 personer, vilket motsvarar 12 procent och i detta scenario 945
personer, vilket motsvarar 21 procent. I bägge fallen jämfört med år 2015. Antalet tillkommande
åretruntboende är större då kommunen tillåter mer exploatering på öarna i och med att
tillgängligheten till södra skärgården har förbättrats vilket lett till ett ökat intresse att bo där.
Persontransporter
En ny färjeterminal har byggts i Fiskebäck för persontrafik ut till öarna. Befintlig terminal vid
Saltholmen har avvecklats och parkeringsplatserna har frigjorts för alternativa användningar.
Båttrafiken i södra skärgården har utökats med en mindre båt som enbart kör mellan öarna med
hög turtäthet. Detta har gjort att färjorna mellan Fiskebäck och öarna kan fokusera på trafik till
och från fastlandet, med färre stopp i södra skärgården vilket ger snabbare resor mellan öar och
fastland samt möjlighet till fler turer. Färjor utnyttjas även i högre grad för att upprätthålla en
hög turtäthet också under tider som idag är lägre trafikerade, som dagtid vardagar, på kvällar
och under helger.
För resande som utnyttjar mindre trafikerade angöringar i södra skärgården kommer lösningen
med en mindre båt som går lokalt i skärgården, i kombination med färre angöringspunkter hos
fastlandsbåtarna innebär det ett tillkommande båtbyte jämfört med idag.
Vid Fiskebäck finns fler snabbussförbindelser mot målpunkter som Göteborgs centrum (med
stopp vid Kungsten som är en viktig bytespunkt) och Frölunda torg som har utvecklats till en
tyngdpunkt (med exempelvis flera bytesmöjligheter, service, handel och bostäder).
Snabbussarna har jämfört med nollscenariot koppling till samtliga ankomster och avgångar med
båt ut till öarna.
I den nya terminalbyggnaden sker bytet mellan buss och båttrafik under tak. Den nya
terminalbyggnaden ger även möjlighet till en god offentlig service av exempelvis toaletter. I
denna byggnad finns även förvaringsmöjligheter. I eller i anslutning till terminalbyggnaden
finns även möjlighet till parkering av cyklar.
Infrastrukturen för cykel in mot centrum och mot Frölunda torg har förbättrats, för ökad
säkerhet och framkomlighet.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
72(123)
2015-10-22
Slutrapport
Parkering
I scenariot har de befintliga platserna, liksom i nollscenariot, effektiviserats genom tekniska
system som ger en bättre kontroll över antalet lediga platser och kan exempelvis ge
realtidsinformation till parkeringsanvändarna. Fler och fler parkeringsplatser övergår från att
vara förhyrda till att bli tillståndsparkering för att på så sätt få ett bättre utnyttjande av varje
plats.
Antalet parkeringsplatser har utökats med cirka 100 platser, för att möta upp den ökade
befolkningen på öarna. (Har befolkningen ökat med 945 personer och bilinnehavet är det samma
som idag så innebär det att det behövs cirka 200 nya parkeringsplatser. I och med den
förbättrade kollektivtrafiken tillgången till poolbilar så antas något färre personer äga egen bil
och ha behov av parkering. Vilket ger att parkeringsplatserna ökas med cirka 100 stycken.)
Totalt antal parkeringsplatser blir då cirka 1 700.
Vid Fiskebäck är parkeringsplatserna anlagda i norra delen av Sjöbacken, delvis som
markparkering, delvis i parkeringshus.
I anlutning till terminalen på Fiskebäck finns ett mindre antal korttidsparkeringar avsedda för
södra skärgårdsbornas behov. Syftet med dessa är att erbjuda öborna möjlighet att stanna till för
att lasta och lossa eller göra kortare ärenden ut till öarna.
Särskild parkering ordnas för hantverkare vid godsterminalen i Fiskebäck, där de kan åka ut till
öarna med godsfärjor enligt tidtabell. Ett mindre antal hantverksbilar kan även följa med ut till
öarna.
Förutsättningarna för cykelparkering i scenario Fiskebäck är de samma som i nollscenariot fast
på annan plats, det vill säga cykelparkering anordnas i direkt anslutning till båtterminalen, med
väderskyddade, låsbara cykelställ med förvaringsmöjligheter. Även lånecykelsystem och
laddmöjlighet för elcyklar finns här.
Vid parkeringarna finns förvaringsmöjlighet för till exempel bilbarnstol.
Antalet poolbilsplatser har utökats både i direkt anslutning till båten och vid Frölunda torg
Godstransporter
All godstransport går mellan Fiskebäck och öarna. Inlämningsställen för gods finns vid
Fiskebäcks färjeläge, samt på varje ö. Möjligheterna att hämta och lämna gods ute på öarna har
förbättrats genom små obemannade låsta godshanteringscentraler vid färjelägena. För mindre
gods finns även möjlighet att utnyttja kylda utrymmen.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
73(123)
2015-10-22
Slutrapport
6.6 Scenario - Linbanor
Scenario Linbana innebär att persontransporterna mellan öarna och fastlandet sker via en
linbana från Donsö eller Styrsö till Frölunda torg. Från Frölunda torg och vidare ut i staden
sker persontransporterna med buss-, cykel-, och biltrafik och i vissa fall även gångtrafik.
Mellan öarna sker persontransporterna också med en linbana som går runt mellan öarna
Vrångö-Styrsö-Brännö-Asperö-Köpstadsö-Donsö-Vrångö. På Donsö eller på Styrsö kan byte
mellan linbanorna ske.
Vid knutpunkten Frölunda torg finns anslutning till kollektivtrafik, service och
parkeringsmöjligheter. Terminalen vid Saltholmen avvecklas. Trafik med skrymmande och tungt
gods fortsätter att gå via båt från Fiskebäck.
Scenario – Linbanor

Antalet boende i södra skärgården har ökat med drygt 20 procent

Ny linbana mellan Donsö/Styrsö och Frölunda torg

Ny linbana mellan Vrångö-Styrsö-Brännö-Asperö-Köpstadsö-Donsö-Vrångö.

Befintlig godsterminal vid Fiskebäck.

Terminalen vid Saltholmen har avvecklats likaså tillhörande parkering.

All parkering sker vid Frölunda torg i parkeringshus + 100 parkeringar.
Korttidsparkering för lastning och lossning vid terminalen. Särskild parkering
ordnas för hantverkare vid godsterminalen i Fiskebäck.

Ny mindre båt för trafik mellan mindre öar

Antalet poolbilar har ökat men istället vid Frölunda torg

Inlämningsställen för gods finns vid Fiskebäck, Frölunda Torg, samt på varje ö.

Möjligheterna att hämta och lämna gods ute på öarna har förbättrats genom små
obemannade låsta godshanteringscentraler vid färjelägena och
linbaneterminalerna. För mindre gods finns även möjlighet att utnyttja kylda
utrymmen.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
74(123)
2015-10-22
Slutrapport
Figur 17. Scenario – Linbanor
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
75(123)
2015-10-22
Slutrapport
Markanvändning - befolkning, bebyggelse, näringsliv, service, besökare och
turism
Antalet tillkommande åretruntboende i södra skärgården är större jämfört med nollscenariot. I
nollscenariot var ökningen 540 personer, vilket motsvarar 12 procent och i detta scenario 945
personer, vilket motsvarar 21 procent. I bägge fallen jämfört med år 2015. Antalet tillkommande
åretruntboende är större då kommunen tillåter mer exploatering på öarna i och med att
tillgängligheten till södra skärgården har förbättrats vilket lett till ett ökat intresse att bo där.
Persontransporter
Scenario Linbana innebär att persontransporterna mellan öarna och fastlandet sker via en
linbana från Donsö eller Styrsö till Frölunda torg. På Donsö eller Styrsö sker sedan byte till
linbanan mellan öarna. Från Frölunda torg ut på fastlandet sker persontransporterna med buss-,
cykel-, och biltrafik och i vissa fall även gångtrafik.
Mellan öarna sker persontransporterna med ytterligare en linbana som går runt mellan öarna
Vrångö-Styrsö-Brännö-Asperö-Köpstadsö-Donsö-Vrångö. På Donsö eller på Styrsö kan byte
mellan linbanorna ske.
På Frölunda torg samt på varje ö finns en terminal för linbanan.
Vid knutpunkten Frölunda torg finns anslutning till kollektivtrafik, service och
parkeringsmöjligheter. Terminalen vid Saltholmen avvecklas.
För anslutning till Stora Förö, Knarrholmen, Källö, Vargö, Sjumansholmen och Kårholmen
finns en mindre båt som kör enligt tidtabell med utgångspunkt från Donsö, men enbart
sommartid då det finns boende på dessa öar.
Det finns bra cykelinfrastruktur mellan Frölunda torg och viktiga målpunkter i staden.
Parkering
I scenariot har parkeringsplatserna vid Saltholmen tagits bort och ersatts av parkeringsplatser i
parkeringshus i anslutning till Frölunda torg och linbaneterminalen.
Antalet parkeringsplatser har utökats med cirka 100 platser, för att möta upp den ökade
befolkningen på öarna. (Har befolkningen ökat med 945 personer och bilinnehavet är det samma
som idag så innebär det att det behövs cirka 200 nya parkeringsplatser. I och med den
förbättrade kollektivtrafiken tillgången till poolbilar så antas något färre personer äga egen bil
och ha behov av parkering. Vilket ger att parkeringsplatserna ökas med cirka 100 stycken.)
Totalt antal parkeringsplatser blir då cirka 1 700.
I anslutning till linbaneterminalen vid Frölunda torg kommer det att finnas ett mindre antal
korttidsparkeringar avsedda för öbornas behov för lastning och lossning för vid inlämnandet av
gods. Syftet med dessa är att erbjuda öborna möjlighet att stanna till för att lasta och lossa eller
göra andra kortare ärenden ut till öarna.
Förutsättningarna för cykelparkering i Scenario Linbana, är de samma som i nollscenariot,
förutom att cykelparkering anordnas i direkt anslutning till linbaneterminalen istället för
båtterminalen. Cykelparkeringarna är väderskyddade och har låsbara cykelställ med
förvaringsmöjligheter. Det finns även lånecykelsystem och laddmöjlighet för elcyklar.
Vid parkeringarna finns förvaringsmöjlighet för till exempel bilbarnstol.
Antalet poolbilsplatser har utökats vid Frölunda torg.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
76(123)
2015-10-22
Slutrapport
Särskild parkering ordnas för hantverkare dels vid Frölunda torg, dels vid godsterminalen i
Fiskebäck, där de även kan åka ut till öarna med godsfärjor enligt tidtabell. Ett mindre antal
hantverksbilar kan även följa med ut till öarna.
Godstransporter
Förutom att transportera gods via linbanan så går det även fortsatt att transportera gods mellan
Fiskebäck och öarna via båt. Detta behov finns kvar för större gods, där linbanan inte är ett
alternativ.
Inlämningsställen för gods finns både vid linbaneterminalerna och vid Fiskebäck, samt vid
färjelägret på varje ö.
Möjligheterna att hämta och lämna gods ute på öarna har förbättrats genom små obemannade
låsta godshanteringscentraler vid färjelägena /linbaneterminalerna. För mindre gods finns även
möjlighet att utnyttja kylda utrymmen.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
77(123)
2015-10-22
Slutrapport
6.7 Tilläggsscenario - Bro mellan öar
Detta scenario innebär att det byggs en eller flera broar mellan öarna i skärgården. Scenariot är
ett tillägg till de fyra scenarierna med båttrafik mellan öarna och Saltholmen eller Fiskebäck.
Tilläggsscenario bro omfattar följande:

En ny bro mellan två eller flera öar. Utifrån tidigare utredningar kan alternativen StyrsöBrännö och Brännö - Asperö vara aktuella.

Trafik mellan öarna i övrigt sker med en mindre båt som med hög turtäthet enbart
trafikerar öarna.

Scenariot är ett tillägg till de fyra båtscenarierna och kan kombineras med vilket som
helst av dessa.
6.8 Tilläggsscenario - Utökad sommartrafik
Detta scenario innebär att det under sommaren sker kompletterande båttrafik med syfte att
avlasta den ordinarie trafiken. Scenariot är ett tillägg till de fyra scenarierna med båttrafik
mellan öarna och Saltholmen eller Fiskebäck.
Tilläggsscenario utökad sommartrafik omfattar följande:
Tillfällig terminal/hållplats för persontrafik under sommaren
En tillfällig hållplats för personfärjor vid Fiskebäck eller Saltholmen tas i bruk under juni till
augusti, i första hand avsedd för dagsbesökare till skärgården. Hållplatsens läge är på annan
plats än där ordinarie färjetrafik går, om Saltholmen är ordinarie hållplats utnyttjas alltså
Fiskebäck för den utökade sommartrafiken, och tvärt om. Syftet är att avlasta färjorna så att de
boende i södra skärgården är garanterade plats på båten, och för att minska trängseln på
färjeläget, i kollektivtrafiken och kring parkeringsplatserna.
Kollektivtrafiken förstärks till den tillfälliga hållplatsen för att matcha behovet av anslutningar
vidare mot knutpunkter. Om Saltholmen utnyttjas som läge för den utökade sommartrafiken kan
befintligt spårvagnsnärt användas. Används Fiskebäck behöver kollektivtrafiken utökas med en
ny linje.
Parkering anordnas vid Frölunda torg eller annan lämplig plats, och den utökade
kollektivtrafiken ombesörjer transport till båten.
Särskild linje sommartid mellan öarna och Göteborgs centrum
Alternativt utgår den utökade sommartrafiken från Stenpiren i centrala Göteborg. I detta fall
görs inga förstärkningar i kollektivtrafiken eller anslutningar till parkeringar, utan befintligt
system får hantera södra skärgårdsresenärerna.
Scenariot är ett tillägg till de fyra båtscenarierna och kan kombineras med vilket som helst av
dessa.
Boendeförtur till kollektivtrafiken
Att införa förtur för södra skärgårdsborna men även till personer om arbetar ute på öarna till
båttrafiken mellan öarna och fastlandet skulle innebära att de oftare kommer med båten under
sommaren. Detta kan exempelvis ske genom en särskild ingång eller kö till båten.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
78(123)
2015-10-22
Slutrapport
7
Konsekvensbeskrivning
7.1 Bedömningsgrunder
Scenarierna konsekvensbeskrivs utifrån uppställda krav, vilka har skalats ner till nedan
beskrivna huvudkrav. I konsekvensbeskrivningen görs en jämförelse mellan aktuellt scenario
och nollscenariot. Jämförelsen visar om lösningarna i scenariot lett till att det blivit Bättre,
Sämre eller Samma som nollscenariot när det gäller exempelvis kopplingen till en knutpunkt
för service och vidare transporter. Vissa nyansskillnader förekommer i bedömningen så som
exempelvis ljusare grön och ljusare röd för att visa på att det finns lite skillnader i
jämförelserna. Dessa nyansskillnader syns enbart i matrisen. Som komplement till
konsekvensbeskrivningen redovisas bedömningen i en matris sist i detta kapitel.
Hur scenarierna står sig mot Göteborgs Stads mål och styrdokument är också redovisade i en
matris som redovisas sist i rapporten. I denna matris har bedömningen gjorts utifrån om
scenarierna uppfyller målen till, Uppfyller till stor del, Uppfyller till mindre del eller
Uppfyller delvis jämfört med det som redan är gjort i nollscenariot. Vissa nyansskillnader
förekommer i bedömningen så som exempelvis ljusare grön och ljusare röd för att visa på att det
finns lite skillnader i jämförelserna. Dessa nyansskillnader syns enbart i matrisen.
Koppling till knutpunkt för service och vidare transporter
En snabb, flexibel och frekvent koppling till/från en knutpunkt på fastlandet. En knutpunkt med
ett stort utbud av kopplingar i många riktningar. För en fungerande arbetspendling till/från
öarna. Denna koppling behöver fungera för södra skärgårdsbor, företagare, kommunal service
och turister.
Koppling och tillgång till parkering
En snabb, flexibel och frekvent koppling till/från en parkering någonstans med plats för
arbetares och hantverkares fordon (hantverkare har vanligen en firmabil med arbetsmaterial och
verktyg som de behöver ha med sig eller ställa kvar på fastlandet). Denna koppling behöver
fungera för södra skärgårdsbor, företagare, kommunal service och turister.
Koppling mellan öarna
Goda kopplingar mellan öarna för exempelvis arbetare på företagen och arbetare inom
kommunal service. Denna koppling behöver fungera för södra skärgårdsbor, företagare,
kommunal service och turister.
Transport av gods och varor
Goda möjligheter att transportera/förvara/väderskydda gods från/till företagen på öarna till/från
fastlandet med godstransport eller egen båt. Detta behöver fungera för södra skärgårdsbor,
företagare och kommunal service.
Boendemiljön på fastlandet
Bedömningarna har gjorts utifrån olika områden, en bra boendemiljö, en god landskapsbild,
påverkan på rekreationsområdet Sjöbacken och en ekonomiskt fungerande hamn i Fiskebäck.
Dessa aspekter behöver fungera för de boende på fastlandet.
Övriga aspekter
Fler bostäder på öarna (fler människor ger ett bättre underlag för kommunal service), goda
möjligheter att transportera barn till och från skolan samt att bevara skärgårdens unika
egenskaper.
Genomförbarhet
Miljöaspekter - I linje med Göteborgs Stads mål och strategier.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
79(123)
2015-10-22
Slutrapport
7.2 Samlad bedömning
Syftet med projektet är att föreslå åtgärder som till 2035 gör södra skärgården till en attraktiv
plats för boende, besökare och näringsliv. Förslagen ska även ge förutsättningar för en bra miljö
för de boende längs trafikstråken på fastlandet. Förslagen ska också vara i linje med
kommunens styrande dokument.
För att undersöka vilka effekter olika åtgärder kan få har fem scenarier tagits fram, plus ett
nollscenario. Nollscenariot beskriver en sannolik händelseutveckling fram till 2035 om inga
särskilda åtgärder vidtas förutom redan fattade beslut i kombination med en allmänt förväntad
händelseutveckling. Övriga scenarier innefattar aktiva åtgärder för att nå projektets syfte.
Nollscenariot innebär i princip att pågående detaljplaner genomförs vilket ger cirka 200 nya
bostäder i södra skärgården, trafikstrategin genomförs vilket leder till ökat
kollektivtrafikresande och minskad bilism, och att terminalen ligger kvar vid Saltholmen.
I de fem övriga scenarierna ingår att ytterligare 150 stycken bostäder tillkommer i södra
skärgården, utöver de 200 som ingår i nollscenariot. Att antalet boende i södra skärgården ökar
samtidigt som det ges förutsättningar för att på ett enkelt sätt nå målpunkter på såväl
närliggande öar som på fastlandet. Vilket är mycket viktigt för att kunna upprätthålla och
utveckla en kommersiell och kommunal service i södra skärgården. I scenarierna ingår därför
även en satsning på lokal kollektivtrafik inom södra skärgården. Genom dessa åtgärder ges
därmed förutsättningar för ett fungerande samhällsliv och i förlängningen en skärgård som är
attraktiv för boende, besökare och näringsliv.
Hur många nya bostäder som kan byggas i södra skärgården avgörs av Göteborgs Stad genom
framför allt framtagandet av nya detaljplaner. Idag behöver varje ny bostad i södra skärgården i
princip ges möjlighet till bilparkering inne vid Saltholmen. Eftersom arealen tillgänglig mark
för parkering är begränsad innebär detta i praktiken svårigheter att genomföra detaljplaner för
bostäder i södra skärgården, och därmed också för fortsatt bostadsbyggande. Genom att anta att
inte alla bostäder behöver bilparkering kan bostadsbyggandet i södra skärgården öka. Att
anlägga nya parkeringsplatser innebär höga kostnader, eventuellt anspråk på ny mark och det
motverkar målsättningen i bland annat trafikstrategin.
Genom att i linje med trafikstrategin öka tillgängligheten med kollektivtrafik inom södra
skärgården och mellan södra skärgården och målpunkter på fastlandet, samt med satsningar på
poolbilar, kan södra skärgårdsbornas behov av egen bil minskas. Beläggningsgraden på
befintliga parkeringar kan ökas genom att utnyttja tekniska informationssystem som ger bilister
information om parkeringssituationen. Detta är därför utgångspunkten i de fem redovisade
scenarierna.
I två scenarier ingår att terminalen flyttas till Fiskebäck. Där kommer då ny mark att behöva tas
i anspråk för terminalbyggnad, för ytor för bussar och för parkeringsplatser. Den mark som
finns tillgänglig är i första hand de norra delarna av Sjöbacken. Detta är en gammal deponi som
har antagit ett naturlikande utseende och nu är ett mycket populärt rekreationsområde. Området
är inte slutbehandlat med avseende på föroreningar, vilket innebär att alla åtgärder här omfattar
arbete med förorenad mark, något som kan innebära stora kostnader. För att bedöma dessa
kostnader behöver fördjupade utredningar genomföras. Utnyttjas Fiskebäck kommer även
hamnbassängen och inseglingsrännan att behöva muddras, med risk för föroreningar i
sedimenten som kan innebära höga kostnader att hantera. En terminal vid Fiskebäck kräver även
att projektet samordnas med befintlig verksamhet i hamnen, så som fiskeflottan.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
80(123)
2015-10-22
Slutrapport
Behålls däremot terminalen i Saltholmen finns redan en befintlig infrastruktur på plats och
ingen ny mark behöver tas i anspråk. Däremot kan det bli aktuellt att disponera om ytor för att
exempelvis kunna utöka busstrafiken och ordna parkeringen.
Gatunätet vid Fiskebäck har bättre förutsättningar att kapacitetsmässigt och
trafiksäkerhetsmässigt hantera södra skärgårdstrafiken, bostäderna ligger generellt längre från
vägen och är därmed mindre utsatta för buller. Gatusträckningen genom bebyggelse är kortare
vilket ger färre bullerstörda bostäder, och terminalen vid Fiskebäck ger kortare restider såväl till
centrala Göteborg som till Frölunda torg.
Oavsett om terminalen ligger i Saltholmen eller vid Fiskebäck kommer den vägtrafik som
genereras genom södra skärgårdstrafiken att vara av en sådan omfattning att det inte påverkar
bullret vid bostäder eller kapaciteten på befintligt vägnät jämfört med nollscenariot.
I två scenarier ingår att cirka hälften av parkeringarna förläggs till en plats längre bort, som
enkelt kan nås med kollektivtrafik. Detta ger en något bättre trafikmiljö närmast terminalen, och
de som vill använda sin bil ofta kan ha den nära och de som använder den mer sällan kommer
att behöva ett extra byte med kollektivtrafik för att nå sin bil. Det är i detta fall lämpligt med en
differentierad prissättning så att bilparkering närmast terminalen är dyrare än parkering längre
bort.
Priset på parkeringar samt hur stort markområde som behöver tas i anspråk beror på om
markparkeringar eller parkeringshus utnyttjas. En plats i ett parkeringshus kostar mer än tio
gånger så mycket att anlägga som en markparkering, men innebär samtidigt ett effektivare
utnyttjande av marken.
Ett scenario behandlar linbanetrafik mellan södra skärgården och Frölunda torg samt inom södra
skärgården. Detta scenario ger hög turtäthet och har hög kapacitet. Scenariot bidrar därmed till
att uppfylla projektets syfte på ett bra sätt. Det är samtidigt avsevärt dyrare än något annat
scenario och ger en stor påverkan på landskapsbilden. Däremot är linbana betydligt billigare i
drift än exempelvis båt.
Två tilläggsscenarier berör dels broar mellan några öar i södra skärgården dels en särskild
sommartrafik. En bro binder samman två öar till en relativt hög kostnad, där då nyttan kan
understiga kostnaden.
Att genomföra en särskild sommartrafik ger minskad kapacitet i den ordinarie trafiken samt
svårigheter med en mycket varierad beläggning på sommarbåtarna, beroende på väder.
Dessutom kan det finnas svårigheter att styra dagsbesökare till den båt som är avsedd för
sommartrafik. Fördelen med sommartrafiken är att avlasta båtar och kollektivtrafik som nu är
överfulla under vissa sommardagar.
Sammanfattningsvis är en förutsättning för att göra södra skärgården till en attraktiv plats för
boende, besökare och näringsliv att Göteborgs Stad tillåter mer exploatering i södra skärgården
och att kollektivtrafiken byggs ut såväl inom södra skärgården som till målpunkter på fastlandet.
Att bibehålla Saltholmen som terminal är en fördel då all infrastruktur redan finns på plats. Att
flytta terminalen till Fiskebäck innebär att ny mark, som är förorenad och som är ett populärt
rekreationsområde, behöver tas i anspråk. Restiden in till centrala Göteborg och Frölunda torg
kortas, färre boende påverkas av buller, vägnätet har bättre förutsättningar att hantera trafiken.
För att använda marken nära terminalen, oavsett terminalläge, mer effektivt och för att få en
bättre trafikmiljö i området bör parkeringsytorna delas upp på två områden, en nära och en
längre bort. Parkeringshus ger dyra parkeringar men en effektivare markanvändning. Att
använda linbana för kollektivtrafiken ger mycket effektiva kommunikationer men till en mycket
hög kostnad, och med stor påverkan på landskapsbilden.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
81(123)
2015-10-22
Slutrapport
7.3 Konsekvenser av scenarier
En del åtgärder och konsekvenserna är samma för flera scenarier. De texter som gäller för flera
scenarier är placerade i textrutor så att det ska framgå tydligt på vilket sätt scenarierna skiljer sig
från varandra.
7.4 Koppling till knutpunkt för service och vidare transporter
Bedömningsgrund
En snabb, flexibel och frekvent koppling till/från en knutpunkt på fastlandet. En knutpunkt med
ett stort utbud av kopplingar i många riktningar. För en fungerande arbetspendling till/från
öarna. Denna koppling behöver fungera för södra skärgårdsbor, företagare, kommunal service
och turister och besökare.
7.4.1 Gemensamma konsekvenser
SAMMAFÖRSAMTLIGABÅTALTERNATIVFÖRÖ‐FASTLAND:
Genom fler snabbussförbindelser kopplade till varje båtavgång får de resande en god
möjlighet att transportera sig mellan öarna och fastlandet. De får också en god
möjlighet att transportera sig från fastlandet vidare ut till en knutpunkt, Frölunda torg
eller Göteborgs centrum, där de sedan kan byta för vidare resor både lokalt och
regionalt i flera riktningar.
Genom att snabbussar ansluter till varje båtavgång ökar flexibiliteten för de resande
samtidigt som restiden kan förbättras. De resande får därmed en snabb, flexibel och
frekvent och därmed god koppling till och från en knutpunkt. Sårbarheten i
kollektivtrafiken har redan i nollscenariot förbättrats genom teknisk utveckling av
systemen. Sårbarheten minskar även något i och med att transporterna sker mer
frekvent.
Både i Göteborgs centrum men även vid Frölunda torg finns möjlighet till exempelvis
service, handel och vård vilket utökar södra skärgårdsbornas möjlighet till handel,
service och vård.
Genom utökning av turtätheten, för både båt- och busstrafik, minskar risken för att
båtturerna blir fullbelagda på sommaren när många turister och besökande vill ta sig till
öarna.
Södra skärgårdsbornas resor utgör i sig inte tillräckligt underlag för att fylla de utökade
turerna med snabbusslinjer. Risken finns att busstrafiken vissa sträckor kommer att gå
med för få passagerare. År 2035 har dock Göteborg förtätats och så även områdena vid
Saltholmen, Fiskebäck och Frölunda torg. Denna förtätning av bostäder med
tillkommande personresor med kollektivtrafik kan hjälpa till att fylla upp
snabbusslinjerna. Trafikstrategin anger också att minst hela resandeökningen, som
kommer av exempelvis nybyggnation, ska ske med hållbara färdmedel såsom gång-,
cykel- och kollektivtrafik. Att tillämpa detta full ut är troligen inte möjligt för dessa
områden.
Bedömning: Grön - scenariot är bättre än nollscenariot eftersom kollektivtrafik till såväl
Frölunda torg som centrum går i anslutning till varje båt (på grund av bilparkeringen vid
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
82(123)
2015-10-22
Slutrapport
Frölunda torg är resandeandelarna med buss dit större än i övriga alternativ vilket gör det lättare
att motivera tätare bussturer).
7.4.2 Scenario Saltholmen med Frölunda torg
Genom scenariot Saltholmen kvarstår terminalen i Saltholmen och då också bytet mellan båt
och buss/spårvagn/cykel. Terminalen är dock ombyggd så att bytet sker inom byggnaden. Den
nya terminalbyggnaden ger även möjlighet till en god offentlig service av exempelvis toaletter
som turisterna och besökarna har ett behov av men även andra resenärer. Detta ger en förenkling
av bytet. I den ombyggda terminalen finns över förvaringsmöjligheter.
Avståndet från Saltholmen in till Göteborgs centrum (Kungsportsplatsen) är cirka 10 kilometer.
Genom den förbättrade cykelinfrastrukturen skulle en cykeltur dit, med en hastighet på 15 - 20
kilometer/timme, ta cirka 30 - 40 minuter. Till Frölunda torg skulle denna cykeltur på sex
kilometer ta cirka 18 - 24 minuter. I scenariot har busstrafiken utökats med en linje från
Saltholmen till Frölunda torg vilket innebär att det går snabbare att åka buss än att cykla mellan
Saltholmen och Frölunda torg. Att ta bussen från Saltholmen till Göteborgs centrum kommer
även det i fortsättningen gå snabbare än att cykla.
Idag år 2015 tar en busstur från Saltholmen till Frölunda torg cirka 28 minuter. Den långa
restiden beror på att resenärer måste byta en gång. Med en linje direkt till Frölunda torg från
Saltholmen minskas denna restid och resenärerna kommer snabbare till tyngdpunkten Frölunda
torg där de kan ta sig vidare ut i landet.
Bilparkeringarna är fördelade mellan Saltholmen och Frölunda torg.
7.4.3 Scenario Saltholmen
Genom scenariot Saltholmen kvarstår terminalen i Saltholmen och då också bytet mellan båt
och buss/spårvagn/cykel. Terminalen är dock ombyggd så att bytet sker inom byggnaden. Den
nya terminalbyggnaden ger även möjlighet till en god offentlig service av exempelvis toaletter
som turisterna och besökarna har ett behov av men även andra resenärer. Detta ger en förenkling
av bytet. I den ombyggda terminalen finns över förvaringsmöjligheter.
Avståndet från Saltholmen in till Göteborgs centrum (Kungsportsplatsen) är cirka 10 kilometer.
Genom den förbättrade cykelinfrastrukturen skulle en cykeltur dit, med en hastighet på 15 - 20
kilometer/timme, ta cirka 30 - 40 minuter. Till Frölunda torg skulle denna cykeltur på sex
kilometer ta cirka 18 - 24 minuter. I scenariot har busstrafiken utökats med en linje från
Saltholmen till Frölunda torg vilket innebär att det går snabbare att åka buss än att cykla mellan
Saltholmen och Frölunda torg. Att ta bussen från Saltholmen till Göteborgs centrum kommer
även det i fortsättningen gå snabbare än att cykla.
Idag år 2015 tar en busstur från Saltholmen till Frölunda torg cirka 28 minuter. Den långa
restiden beror på att resenärer måste byta en gång. Med en linje direkt till Frölunda torg från
Saltholmen minskas denna restid och resenärerna kommer snabbare till tyngdpunkten Frölunda
torg där de kan ta sig vidare ut i landet.
All bilparkering är på Saltholmen (det vill säga Saltholmen och Långedrag).
7.4.4 Scenario Fiskebäck med Frölunda torg
I detta scenario sker trafikeringen mellan öarna och fastlandet till Fiskebäck istället för
Saltholmen. Saltholmen och Fiskebäck ligger ungefär med samma avstånd från öarna. Detta
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
83(123)
2015-10-22
Slutrapport
innebär att restiderna bör i stort sätt vara de samma som för scenario Saltholmen. Det som kan
skilja sig åt är att rutterna eventuellt kan bli något förändrade.
En ny terminalbyggnad har byggts vid Fiskebäck för persontransporter. Bytet mellan buss och
båttrafik sker under tak. Den nya terminalbyggnad ger även möjlighet till en god offentlig
service av exempelvis toaletter som turisterna och besökarna har ett behov av. I denna byggnad
finns även förvaringsmöjligheter. I eller i anslutning till terminalbyggnaden finns även
möjlighet till parkering av cyklar. Detta ger en förenkling av bytet så att det känns mindre
krävande att göra för de resande.
Avståndet från Fiskebäck in till Göteborgs centrum (Kungsportsplatsen) är cirka 12 kilometer.
Genom den förbättrade cykelinfrastrukturen skulle en cykeltur dit, med en hastighet på 15 - 20
kilometer/timme, ta cirka 36 - 48 minuter. Till Frölunda torg skulle denna cykeltur på fyra
kilometer ta cirka 12 - 16 minuter. Tillammans med att elcyklar är på frammarsch skulle det
kunna vara ett alternativ att cykla bort till Frölunda torg. El-lådcyklar ger också möjlighet att
transportera mindre varor med cykel. Att ta bussen från Fiskebäck till Göteborgs centrum
kommer även det i fortsättningen gå snabbare än att cykla.
Bilparkeringarna är fördelade mellan Fiskebäck och Frölunda torg.
7.4.5 Scenario Fiskebäck
I detta scenario sker trafikeringen mellan öarna och fastlandet till Fiskebäck istället för
Saltholmen. Saltholmen och Fiskebäck ligger ungefär med samma avstånd från öarna. Detta
innebär att restiderna bör i stort sätt vara de samma som för scenario Saltholmen. Det som kan
skilja sig åt är att rutterna eventuellt kan bli något förändrade.
En ny terminalbyggnad har byggts vid Fiskebäck för persontransporter. Bytet mellan buss och
båttrafik sker under tak. Den nya terminalbyggnad ger även möjlighet till en god offentlig
service av exempelvis toaletter som turisterna och besökarna har ett behov av. I denna byggnad
finns även förvaringsmöjligheter. I eller i anslutning till terminalbyggnaden finns även
möjlighet till parkering av cyklar. Detta ger en förenkling av bytet så att det känns mindre
krävande att göra för de resande.
Avståndet från Fiskebäck in till Göteborgs centrum (Kungsportsplatsen) är cirka 12 kilometer.
Genom den förbättrade cykelinfrastrukturen skulle en cykeltur dit, med en hastighet på 15 - 20
kilometer/timme, ta cirka 36 - 48 minuter. Till Frölunda torg skulle denna cykeltur på fyra
kilometer ta cirka 12 - 16 minuter. Tillsammans med att elcyklar är på frammarsch skulle det
kunna vara ett alternativ att cykla till Frölunda torg. El-lådcyklar ger också möjlighet att
transportera mindre varor med cykel. Att ta bussen från Fiskebäck till Göteborgs centrum
kommer även det i fortsättningen gå snabbare än att cykla.
7.4.6 Scenario Linbana
En färd med linbana från Frölunda torg till Donsö, cirka 10 kilometer i hastigheten 20
kilometer/timme kan ta cirka 20 minuter. En hel tur runt mellan öarna, cirka 17 kilometer, kan
ta cirka 40 minuter.
Att ta sig över med båt från Saltholmen till exempelvis Styrsö- Bratten tar idag år 2015 cirka
15-25 minuter. Skulle detta snabbas upp något fram till år 2035 så går det snabbare med båt till
fastlandet från Styrsö än med linbana. Visserligen är jämförelsepunkten på fastlandet olika
punkter, Saltholmen och Frölunda torg. I linbanescenario är all parkering vid Frölunda torg och
stor del av busstrafiken går också därifrån.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
84(123)
2015-10-22
Slutrapport
Linbanan går från Frölunda torg vilken är en tyngdpunkt. Från Frölunda torg finns flera
bytesmöjligheter till anslutande bussar exempelvis till Göteborgs centrum, Mölndal och andra
resmål. Bytesmöjligheterna på Frölunda torg kommer att vara fler än vad det kommer att vara
på Saltholmen eller Fiskebäck år 2035 och på så sätt blir resmöjligheterna därifrån mer flexibla
och troligen snabbare.
För de resenärer som ska vidare med kollektivtrafiken blir bytet på Frölunda torg istället för vid
Saltholmen. Beroende på vilka bussförbindelser som kommer att gå från Frölunda torg år 2035
så kan antalet byten för resenärerna bli det samma som tidigare.
Beroende på vart på Frölunda torg linbanans terminal kan läggas så kan bytet mellan buss och
linbana bli olika smidigt.
Att resa med linbana kan även innebära svårigheter för personer med höjdskräck. Visserligen
kan båtåkande innebära risk för sjösjuka. De som bor i södra skärgården är troligen båtvana
människor och mer vana vid denna typ av trafik. Däremot är linbana något nytt som inte
förknippas med skärgårdsboende.
Linbanas känslighet för vind är bättre än för båtar om ett system med tre vajrar väljs, vilket
föreslås i denna utredning.
Grön - kopplingen till knutpunkten Frölunda torg blir betydligt bättre än nollscenariot och
samtliga båtscenarier.
7.5 Koppling och tillgång till parkering
Bedömningsgrund
En snabb, flexibel och frekvent koppling till/från en parkering någonstans med plats för
arbetares och hantverkares fordon (hantverkare har vanligen en firmabil med arbetsmaterial och
verktyg som de behöver ha med sig eller ställa kvar på fastlandet). Denna koppling behöver
fungera för södra skärgårdsbor, företagare, kommunal service och turister.
7.5.1 Gemensamma konsekvenser
SAMMAFÖRSAMTLIGASCENARIER:
Cykelparkering
Redan i nollscenariot har infrastrukturen (exempelvis cykelvägar, cykelövergångar,
standard, sträckningar och säkerhet) för cykeltransporter förbättras även antalet
väderskyddade, säkra, låsbara och laddningsbara cykelparkeringar nära terminalen har
utökats. Göteborgs Stads lånecykelsystem finns vid terminalen. Det som skiljer detta
scenario från nollscenariot är att cykelinfrastrukturen och cykelparkeringen är mer
integrerad i den nya terminalbyggnaden.
7.5.2 Scenario Saltholmen med Frölunda torg
Bilparkering
Scenariot bedöms erbjuda en flexibel parkeringslösning, där parkering kan väljas beroende på
behov. Det är dock viktigt att det finns ett tydligt och effektivt parkeringsledningssystem för att
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
85(123)
2015-10-22
Slutrapport
minska risken för söktrafik mellan de olika parkeringarna. För att det ska fungera med delad
parkering krävs det skillnad i pris mellan parkeringarna. Förslagsvis parkerar de som är i behov
av sin bil ofta i närheten av terminalen och betalar ett högre pris, medan de som har mindre
behov av sin bil parkerar på Frölunda torg och betalar en lägre avgift. Hur avgifterna ska
utformas måste utredas vidare mer i detalj för att få detta att fungera på bästa sätt.
Scenariot erbjuder både parkeringsmöjlighet i anslutning till båtterminalen och en relativt
frekvent och snabb koppling till en parkering med knutpunkt genom en snabbusslinje mellan
Saltholmen och Frölunda torg, alternativt med spårvagnslinje till Torgny
Segerstedtsgatan/Fågelvägen där också parkering skulle kunna vara möjlig. Avståndet mellan
Saltholmen och Frölunda torg alternativt Torgny Segerstedtsgatan/Fågelvägen, samt byte av
transportmedel, innebär dock en begränsning när det gäller tillgängligheten jämfört med
nollscenariot där all parkering är samlad till Saltholmen (Saltholmen och Långedrag).
Den totala tillgången på parkering är ökad med 100 platser jämfört med nollscenariot, för att
möta upp den ökade befolkningen på öarna till viss del. Med den förbättrade kollektivtrafiken
och tillgången till poolbilar så antas något färre personer äga egen bil och ha behov av
parkering. Detta innebär att tillgången till parkering blir ytterst lägre än för nollscenariot.
Huruvida det finns tillgänglig mark för parkeringsplatser vid Frölunda torg, Kungsten eller
Torgny Segerstedtsgatan/Fågelvägen är inte utrett vidare i denna rapport. Det är även viktigt vid
utformning av parkeringar att ta med trygghetsaspekten vid långtidsparkering.
Koppling till parkering
Grön för cykel
Röd för bil - med anledning av det tillkommande bytet för resenärer som har sin bil vid
Frölunda torg.
Tillgång till parkering
Orange - alternativet innebär 100 fler bilplatser än nollscenariot men befolkningen har också
ökat vilket gör att tillgången per invånare i stort sätt är densamma som i nollscenariot.
7.5.3 Scenario Saltholmen
Bilparkering
Scenariot erbjuder parkering vid Saltholmen (Saltholmen och Långedrag) och där delar av
parkeringen är koncentrerad till ett parkeringshus. Hur stort parkeringshuset skulle kunna vara,
utformning, ekonomi, markanspråk är inte vidare utrett i denna utredning utan kräver mer
detaljerade utredningar. Anläggandet av ett parkeringshus kan göra att parkeringen samlas ihop
och närheten till terminalen kan ökas.
Den totala tillgången på parkering är ökad med 100 platser jämfört med nollscenariot, för att
möta upp den ökade befolkningen på öarna till viss del. Med den förbättrade kollektivtrafiken
och tillgången till poolbilar så antas något färre personer äga egen bil och ha behov av
parkering. Detta innebär att tillgången till parkering blir ytterst lägre än för nollscenariot.
Scenariot bedöms ge en något ökad tillgång till lättillgänglig parkering jämfört med
nollscenariot då ett parkeringshus är en yteffektiv lösning som ger möjlighet till att koncentrera
parkering i nära anslutning till terminalen. Däremot kommer kostnaderna för att parkera att öka
på grund av att det har byggts ett parkeringshus. I scenariot saknas ett lättillgängligt alternativ
för billigare parkering under en längre tid. Parkeringen vid Långedrag skulle kunna få
funktionen av en billigare parkering men är kanske inte lättillgänglig.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
86(123)
2015-10-22
Slutrapport
Koppling till parkering
Grön för cykel,
Grön för bil - Om parkeringen samlas nära terminalen blir bytet för resenärerna som ska åka
vidare med bil ett mindre. Om parkeringen är lokaliserad en bit bort från parkeringen så kan det
bli en bit att gå.
Tillgång till parkering
Orange - alternativet innebär 100 fler bilplatser än nollscenariot men befolkningen har också
ökat vilket gör att tillgången per invånare i stort sätt är densamma som i nollscenariot.
7.5.4 Scenario Fiskebäck med Frölunda torg
Bilparkering
Scenariot erbjuder både parkeringsmöjlighet i direkt anslutning till båtterminalen och en relativt
frekvent och snabb koppling till en parkering med knutpunkt genom en snabbusslinje mellan
Fiskebäck och Frölunda torg. Avståndet mellan Fiskebäck och Frölunda torg samt byte av
transportmedel, innebär dock en begränsning när det gäller tillgängligheten jämfört med
nollscenariot där all parkering är samlad till Saltholmen.
Den totala tillgången på parkering är ökad med 100 platser jämfört med nollscenariot, för att
möta upp den ökade befolkningen på öarna till viss del. Med den förbättrade kollektivtrafiken
och tillgången till poolbilar så antas något färre personer äga egen bil och ha behov av
parkering. Detta innebär att tillgången till parkering blir ytterst lägre än för nollscenariot.
Huruvida det finns tillgänglig mark för parkeringsplatser vid Frölunda torg är inte utrett vidare i
denna rapport. Det är även viktigt vid utformning av parkeringar att ta med trygghetsaspekten
vid långtidsparkering.
Scenariot bedöms erbjuda en flexibel parkeringslösning, där parkering kan väljas beroende på
behov. Det är dock viktigt att det finns ett tydligt och effektivt parkeringsledningssystem för att
minska risken för söktrafik mellan de olika parkeringarna. För att det ska fungera med delad
parkering krävs det skillnad i pris mellan parkeringarna.
Tillgängligheten till alternativa parkeringar är bättre än i scenariot med delad parkering på
Saltholmen eftersom avståndet till Frölunda torg är kortare (fyra kilometer istället för sex
kilometer) och redan idag finns en mer frekvent och snabb busslinje från Fiskebäck till Frölunda
torg jämfört med alternativet Saltholmen.
Jämfört med nollscenariot är det längre till parkeringen på Frölunda torg än till de parkeringar
som ligger längst bort i nollscenariot (Långedrag, fyra kilometer istället för en kilometer).
Samtidigt går det bussar i anslutning till varje båt vilket är bättre än i nollscenariot som även går
förbi parkeringarna längst bort.
Koppling till parkering
Grön för cykel
Röd för bil - med anledning av det tillkommande bytet för resenärer som har sin bil vid
Frölunda torg. Däremot är avståndet mellan Fiskebäck och Frölunda torg mindre än Saltholmem
och Frölunda torg.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
87(123)
2015-10-22
Slutrapport
Tillgång till parkering
Orange - alternativet innebär 100 fler bilplatser än nollscenariot men befolkningen har också
ökat vilket gör att tillgången per invånare i stort sätt är densamma som i nollscenariot.
7.5.5 Scenario Fiskebäck
Bilparkering
Scenariot erbjuder parkering vid Fiskebäck och där delar av parkeringen är koncentrerad till ett
parkeringshus. Hur stort parkeringshuset skulle kunna vara, utformning, ekonomi, markanspråk
är inte vidare utrett i denna utredning utan kräver mer detaljerade utredningar. Anläggandet av
ett parkeringshus kan göra att parkeringen samlas ihop och närheten till terminalen kan ökas.
Den totala tillgången på parkering är ökad med 100 platser jämfört med nollscenariot, för att
möta upp den ökade befolkningen på öarna till viss del. Med den förbättrade kollektivtrafiken
och tillgången till poolbilar så antas något färre personer äga egen bil och ha behov av
parkering. Tillgången på parkering är i stort sätt oförändrat jämfört med nollscenariot men
scenariot saknar ett lättillgängligt alternativ för billigare parkering under en längre tid.
Scenariot bedöms ge en något ökad tillgång till lättillgänglig parkering jämfört med
nollscenariot då ett parkeringshus är en yteffektiv lösning som ger möjlighet till att koncentrera
parkering i nära anslutning till terminalen. Däremot kommer kostnaderna för att parkera att öka
något om ett parkeringshus byggs.
Koppling till parkering
Grön för cykel
Grön för bil - Om parkeringen samlas nära terminalen.
Tillgång till parkering
Orange - alternativet innebär 100 fler bilplatser än nollscenariot men befolkningen har också
ökat vilket gör att tillgången per invånare är i stort sätt densamma som i nollscenariot.
7.5.6 Scenario Linbana
Bilparkering
Scenariot erbjuder parkering vid Frölunda torg i parkeringshus. Scenariot bedöms ge en i stort
sätt oförändrad tillgång avseende det totala antalet parkeringsplatser per invånare men innebär
däremot en ökad tillgång till lättillgänglig parkering jämfört med nollscenariot. Behovet av
parkering bedöms dock bli mindre på grund av att scenariot erbjuder goda möjligheter för att
snabbt ta sig vidare till viktiga målpunkter med både det lokala och regionala
kollektivtrafiknätet. Närhet till handel och service minskar dessutom behovet av lättillgänglig
parkering.
Tillgänglig mark för parkering vid Frölunda torg får bli föremål för utredning i ett senare skede.
Koppling till parkering
Grön för cykel
Grön för bil - Kommer snabbt till all parkering utan byte.
Tillgång till parkering
Orange - alternativet innebär 100 fler bilplatser än nollscenariot men befolkningen har också
ökat vilket gör att tillgången per invånare i stort sätt är densamma som i nollscenariot.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
88(123)
2015-10-22
Slutrapport
7.6 Koppling mellan öar
Bedömningsgrund
Goda kopplingar mellan öarna för exempelvis arbetare på företagen och arbetare inom
kommunal service. Denna koppling behöver fungera för södra skärgårdsbor, företagare,
kommunal service och turister.
7.6.1 Gemensamma konsekvenser
SAMMAFÖRSAMTLIGABÅTALTERNATIVMELLANÖAR:
Gemensamt för samtliga scenarier med utgångspunkt i Saltholmen och Fiskebäck är att
de innebär en ökad koppling mellan öarna genom införandet av en lokal båt som bara
trafikerar öarna i södra skärgården med en högre turtäthet än i nollscenariot.
Denna båt går enligt en fast tidtabell, varje dag och även på kväll och natt vilket ger en
större trygghet och flexibilitet att röra sig mellan öarna och nå exempelvis arbete,
handel, vård, förskole- och skolgång, umgänge och fritidsysselsättningar.
Den ökade kopplingen mellan öarna ger förutsättningar för bättre tillgång till
kommunal och kommersiell service på öarna. Detta innebär ett ökat underlag för
exempelvis butiker så att de även fortsättningsvis kan bedriva sin verksamhet i södra
skärgården. Samtidigt kommer butiker långt ifrån båtangöringspunkterna riskera att
tappa kundunderlag och behöva stänga. Den kommersiella servicen kommer helt enkelt
att koncentreras till några få punkter. Om öarna inte binds samman finns en stor risk att
de mindre butikerna ändå tvingas stänga eftersom de har ett för litet kundunderlag för
att överleva långsiktigt. Saknas då koppling mellan öarna kommer den kommersiella
servicen att helt lämna skärgården, och dessa ärenden får då utföras på fastlandet.
En ökad koppling kommer även att rent allmänt underlätta ett socialt samband mellan
öarna. Detta ger bättre förutsättningar för södra skärgårdsborna att ha möjlighet att
utföra sina vardagsbehov utan att lämna södra skärgården.
Grön - den nya lokala båten som enbart trafikerar öarna ger en betydligt bättre koppling mellan
öarna.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
89(123)
2015-10-22
Slutrapport
7.6.2 Scenario Linbana
Hastigheten som en linbana kan gå i är mellan 20-30 kilometer/timme. Linbanan kan gå med en
turtäthet på vart åttonde sekund19 om så önskas,vilket gör att turtätheten kan bli väldigt hög. En
så pass hög turtäthet är troligen inte motiverat att ha i södra skärgården.
Snabbåtarna går idag med en hastighet på 30 knop (60 kilometer/timme) och de mindre båtarna
med hastigheten cirka 13 knop (25-30 kilometer/timme). Båtarnas stopp vid färjeläger tar längre
tid än för stoppen med linbana. Linbanan kan också gå i en rakare sträckning än båtarna.
Restiden med linbanan kan därför ha möjlighet att bli kortare än för båtarna.
Genom att trafikera de mindre öarna med en mindre båt ökar möjligheten till goda
persontransporter mellan de mindre öarna i södra skärgården sommartid. Idag år 2015 bor det
mestadels delårsboende på de mindre öarna vilka kommer att behöva denna mindre båt.
Den ökade kopplingen mellan öarna ger förutsättningar för att de boende i södra skärgården
lättare ska kunna få tillgång till den kommunala och kommersiella servicen på öarna, vilket ger
ett ökat underlag för exempelvis butiker att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet i skärgården,
och för att rent allmänt underlätta ett socialt samband mellan öarna. Detta ger bättre
förutsättningar för att de boende ska ha möjlighet att utföra sina vardagsbehov utan att lämna
skärgården.
Att effektivare binda samman öarna kommer samtidigt innebära en risk att servicen
koncentreras till färre platser än idag. Exempelvis genom att boende på en väljer att besöka en
större butik på grannön när den blir tillgängligare, istället för att utnyttja den lilla butiken på
egna ön.
Grön - betydligt bättre koppling mellan öarna.
19
Linbanerapporten
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
90(123)
2015-10-22
Slutrapport
7.7 Transport av gods och varor
Bedömningsgrund
Goda möjligheter att transportera/förvara/väderskydda gods från/till företagen på öarna till/från
fastlandet med godstransport eller egen båt. Detta behöver fungera för södra skärgårdsbor,
företagare och kommunal service.
7.7.1 Gemensamma konsekvenser
SAMMAFÖRSAMTLIGABÅTALTERNATIV:
Uthämtning av gods och varor
Utlämningen av gods och varor har även förbättras både för södra skärgårdsborna men
även för företagen genom anläggandet av mindre godshanteringscentralerna ute på de
sex största öarna. Genom dessa centraler får godset och varorna särskilt ordnade och
avdelade utrymmen vilket ger ett mer ordnat system vilket har behövts ute på öarna,
särskilt sommartid när många turister kommer till öarna och det blir trångt på kajerna.
Godset och varorna är även skyddat från väder och vind, viss gods står kylt och
säkerheten för stöld finns genom att kod behövs för att hämta ut sina varor.
I Donsö hamn, på Styrsö Bratten och på Vrångö finns det stora ytor och goda
förutsättningar för att ordna denna typ av godscentraler medan det i Asperö hamn, på
Brännö Rödsten och på Köpstadsö finns mindre möjligheter. Det är därför viktigt att
tänka på vidare utformning av godscentralerna.
Det problem som dock kvarstår är godstransporterna till de mindre öarna i södra
skärgården.
Transport av cykel på personbåtarna
I och med den ökade båttrafiken finns också möjlighet att ta med sig cykeln på båten i
större utsträckning redan i nollscenariot. De förbättrade parkeringsmöjligheterna ger
också en god möjlighet att förvara cykeln på fastlandet.
Grön – Fler inlämningsmöjligheter och fler uthämningsställen. Bättre möjlighet att transportera
cykel på båt.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
91(123)
2015-10-22
Slutrapport
7.7.2 Scenario Saltholmen med Frölunda torg
Inlämning av gods och varor
För de boende i södra skärgården ger detta scenario en större flexibilitet för dem att lämna in sitt
gods. De kan välja antingen Saltholmen eller Fiskebäck. För de boende som har sin bil parkerad
på Frölunda torg innebär detta alternativ att de måste köra till Fiskebäck eller Saltholmen stå på
korttidsparkeringen och lämna in sitt gods och sedan åka och parkera sin bil vid Frölunda torg.
För dem kan detta alternativ vara en mindre god lösning.
Att ha två inlämningsställen kan innebära att personal behövs på båda ställena vilket kan
medföra en högre personalkostnad. Att kunna lämna in sitt gods vid Saltholmen innebär också
att godset måste hämtas där och köras till Fiskebäck. Inlämnandet av gods bedöms inte vara så
pass stort att den tunga trafiken på gatorna ner till Fiskebäck kommer att påverkas märkbart.
7.7.3 Scenario Saltholmen
Inlämning av gods och varor
För de boende i södra skärgården ger detta scenario en större flexibilitet för dem att lämna in sitt
gods. De kan välja antingen Saltholmen eller Fiskebäck. Efter att de lämnat in sitt gods kan de
parkera sin bil på samma plats Saltholmen.
Att ha två inlämningsställen kan innebära att personal behövs på båda ställena vilket kan
medföra en högre personalkostnad. Att kunna lämna in sitt gods vid Saltholmen innebär också
att godset måste hämtas där och köras till Fiskebäck. Inlämnandet av gods bedöms inte vara så
pass stort att den tunga trafiken på gatorna ner till Fiskebäck kommer att påverkas märkbart.
7.7.4 Scenario Fiskebäck med Frölunda torg
Inlämning av gods och varor
För en del av de boende i södra skärgården ger detta scenario en större flexibilitet än
nollscenariot eftersom de kan lämna in sitt gods på samma ställe som de sedan åker ifrån. För de
som har sin parkering vid Frölunda torg så måste de först åka till Fiskebäck för att lämna av sitt
gods, det är dock kortare än vid nollscenariot då de får åka från Saltholmen till Fiskebäck.
I detta scenario behövs inga extra transporter mellan Saltholmen och Fiskebäck för att
transportera inlämnat gods och inte heller några extra personalkostnader.
7.7.5 Scenario Fiskebäck
Inlämning av gods och varor
I detta scenario där all parkering sker vid Fiskebäck, där också gods lämnas in, innebär det att
gods kan lämnas in och bilen kan parkeras på samma ställe. Inga extra resor med bil behövs
därför för att lämna in sitt gods. Det behövs inte heller extra transporter mellan Saltholmen och
Fiskebäck och inte heller några extra personalkostnader.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
92(123)
2015-10-22
Slutrapport
7.7.6 Scenario Linbana
Scenariot med två stycken linbanor innebär eventuellt att en del av godstransporterna kan gå
med linbana. Godsterminalen vid Fiskebäck finns dock kvar för mer skrymmande och tungt
gods.
Beroende på vilken storlek av gondoler som väljs till linbanan kan olika storlekar av gods
transporteras. Detta kräver dock att terminalerna för linbanan är anpassad till detta. Det kräver
också att gondolerna stannar helt för av- och pålastning. I många fall (som i fjällen) saktar
gondolerna in farten vid av- och påstigning men stannar inte helt.
Eventuell transport av gods på linbana kan kräva någon typ av hantering av lastning och
lossning av godset vid varje linbaneterminal, både på öarna och på fastlandet. Detta kräver i så
fall personal som i sin tur för med sig personalkostnader. I övrigt har linbanan låga
driftskostnader bland annat genom att personal inte behövs på varje gondol.
Inlämning och uthämtning av gods och varor
Inlämningsställen för gods finns både vid linbaneterminalen och vid Fiskebäck, samt på varje ö.
Att kunna lämna in sitt gods vid linbaneterminalen innebär att godset måste hämtas där och
köras till Fiskebäck. Inlämnandet av gods bedöms inte vara så pass stort att den tunga trafiken
på gatorna ner till Fiskebäck kommer att påverkas märkbart.
Möjligheten att hämta och lämna gods ute på öarna har även i detta scenario förbättrats genom
obemannade låsta godshanteringscentraler vid färjelägena/terminalen för linbana. För mindre
gods finns även möjlighet att utnyttja kylda utrymmen. Detta scenario ger en samordnad
inlämning av gods på ett ställe. Genom dessa centraler får godset särskilt ordnade och avdelade
utrymmen vilket ger ett mer ordnat system vilket har behövts ute på öarna särskilt sommartid
när många turister kommer till öarna och det blir trångt på kajerna. Godset är även skyddat från
väder och vind, viss gods står kylt och säkerheten för stöld finns genom att kod behövs för att
hämta ut sina varor.
Om det inte är så att båtterminalen för gods- och linbaneterminalen samanfaller så kan det
innebära att de boende i södra skärgården får hämta ut sitt gods på två olika ställen.
Konsekvensen av detta är att det kan bli svårt för de boende att veta vilket godsuthämtnings
ställe de ska gå till, vilket då kan bli en mindre god lösning.
Det problem som kvarstår även här är godstransporterna till de mindre öarna i södra skärgården.
Transport av cykel på linbanan
På linbanan finns det möjlighet att ta med sig cykeln. Går linbanan med relativt hög turtäthet
eller med lite större gondoler/kabiner (Det finns kabiner som kan ta 200 personer20, vilket
troligen inte är motiverat att ha för trafik i södra skärgården) finns det stora möjligheter att ta
med sig cyklar.
Grön - inlämning av gods i Fiskebäck och på Frölunda torg samt fler utlämningsställen. Bättre
möjlighet att transportera gods och cykel på linbanan än på båten i nollscenariot.
20
Linbanan?
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
93(123)
2015-10-22
Slutrapport
7.8 Boendemiljön på fastlandet
Bedömningsgrund
Bedömningarna har gjorts utifrån olika områden, en bra boendemiljö, en god landskapsbild,
påverkan på rekreationsområdet Sjöbacken och en ekonomiskt fungerande hamn i Fiskebäck.
Dessa aspekter behöver fungera för de boende på fastlandet.
7.8.1 Gemensamma konsekvenser
Inga gemensamma konsekvenser för alla scenarion finns.
En bra boendemiljö
FAKTARUTABULLER:
Med buller menas oönskat ljud. Ljud mäts i enheten decibel A (dBA) och är ett mått på
ljudtrycksnivån.
Ljudtrycksnivån förändras på så sätt att om ljudkällan fördubblas, exempelvis att
trafiken ökar från 2000 bilar till 4000 bilar, så ökar ljudtrycket med endast 3 dBA.
Denna förändring är knappt hörbar för örat.
Det får till följd att trafiken behöver mer än halveras på en gata för att man ska uppfatta
att bullret har minskat. Tunga fordon och spårvagnar ger även upphov till höga
bullernivåer just när de passerar, vilket kan upplevas som mycket störande.
I Göteborgs Stad arbetar Trafikkontoret med målet att prioritera och åtgärda
ljudproblemen vid alla bostadshus som utsätts för en ljudnivå på minst 63 dBA vid
fasaden. En bullerkartläggning som omfattar hela Göteborg finns tillgänglig på
Göteborgs Stads hemsida.
7.8.2 Scenario Saltholmen med Frölunda torg
I detta scenario kommer ett antal parkeringsplatser att placeras på annan plats än Saltholmen
jämfört med nollscenariot, och antalet befintliga platser minskas i motsvarande grad. Den
utökade turtätheten i kollektivtrafiken har lett till att trafikbelastningen på Saltholmsgatan och
Torgny Segerstedtsgatan har ökat något, framför allt med bussar. Trafikökningen är dock så
liten i relation till befintlig trafik att bullersituationen i princip är oförändrad, eller till och med
marginellt förbättrad genom minskande biltrafik.
Teknikutvecklingen har inneburit att både båt och busstrafikens motorer miljömässigt har blivit
bättre, med avseende på utsläpp och buller (det senare framför allt för bussar).
Kapacitetsmässigt klarar Saltholmsgatan av den tillkommande busstrafiken. Däremot kan den
upplevda tryggheten hos de boende i området försämras av ökningen av busstrafik. Det är därför
viktigt att arbeta med utformningen av gatan och hållplatserna men även för fastighetsägare att
se till så att sikten vit utfarterna till deras fastigheter är bra och följer kommunens riktlinjer.
Detta är särskilt viktigt då Saltholmsgatan har många utfarter från fastigheter.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
94(123)
2015-10-22
Slutrapport
Grön för Saltholmen - Sammanfattningsvis bedöms trafikflöden av personbilar bli något
mindre än nollscenariot. Bullersituationen kommer att bli oförändrad.
Orange för Fiskebäck - ingen förändring.
7.8.3 Scenario Saltholmen
Jämfört med nollscenariot erbjuder detta scenario samma antal parkeringsplatser per invånare
som idag vid Saltholmen, vilket innebär ytterligare 100 parkeringsplatser.
Den utökade turtätheten i kollektivtrafiken har lett till att trafikbelastningen på Saltholmsgatan
och Torgny Segerstedtsgatan har ökat något, framför allt med bussar. Trafikökningen är dock så
liten i relation till befintlig trafik att bullersituationen i princip är oförändrad, eller till och med
marginellt förbättrad genom minskande biltrafik. I scenario Saltholmen med Frölunda torg är
parkeringen uppdelad på Saltholmen och Frölunda torg. Med anledningen av uppdelningen av
parkeringen så skulle det kunna tänkas att biltrafiken minskar mer på Saltholmsgatan än i detta
scenario då all parkering är på Saltholmen. Ett antagande har dock gjorts om att de som parkerar
på Frölunda torg är de som använder sin bil mer sällan och inte bidrar till trafikeringen på
Saltholmsgatan i så hög grad.
Teknikutvecklingen har inneburit att både båt och busstrafikens motorer miljömässigt har blivit
bättre, med avseende på utsläpp och buller (det senare framför allt för bussar).
Kapacitetsmässigt klarar Saltholmsgatan av den tillkommande busstrafiken. Däremot kan den
upplevda tryggheten hos de boende i området försämras av ökningen av busstrafik. Det är därför
viktigt att arbeta med utformningen av gatan och hållplatserna men även för fastighetsägare att
se till så att sikten vit utfarterna till deras fastigheter är bra och följer kommunens riktlinjer.
Detta är särskilt viktigt då Saltholmsgatan har många utfarter från fastigheter.
Sammantaget kommer bullersituationen och luftföroreningarna att vara det samma som i
nollscenariot.
Röd för Saltholmen - lika mycket biltrafik men mer kollektivtrafik. Bullret förändras i stort sett
inte men den upplevda trafiksäkerheten försämras troligen på grund av ökade flöden med tung
trafik.
Orange för Fiskebäck - ingen förändring
7.8.4 Scenario Fiskebäck med Frölunda torg
Detta scenario innebär att den kollektivtrafik och personbilstrafik som är kopplad till resor med
anslutning till södra skärgården och som i nollscenariot och i alternativen Saltholmen belastar
Saltholmsgatan/Torgny Segerstedtsgatan istället flyttas över till gatunätet vid Fiskebäck. Detta
innebär att trafikflödet på detta gatunät kommer att öka, både gällande persontrafik och tung
trafik. Denna ökning är dock inte så pass stor att bullsituationen längs gatunätet kommer att
försämras jämfört med nollscenariot.
Gatunätet kring Fiskebäck är bättre lämpat för denna trafikvolym genom färre utfarter från
fastigheter, tydligt separerade gång- och cykelbanor, cirkulationsplatser i stället för signaler
(cirkulationsplatser är bättre ur kapacitetssynpunkt) och ingen spårtrafik. Att spårvagnstrafiken
minskar vid Saltholmen innebär en avsevärd förbättring av ljudmiljön där.
I scenariot Fiskebäck kan antas att snabbusstrafiken in mot Göteborgs centrum går via Stora
Fiskebäcksvägen, och att denna väg även skyltas som den primära vägen för personbilstrafiken.
Kollektivtrafiken till Frölunda torg bör gå via Skattegårdsvägen för att minimera restiden.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
95(123)
2015-10-22
Slutrapport
Vid såväl Stora Fiskebäcksvägen som Skattegårdsvägen ligger bostäderna generellt sett längre
från vägen än vad bostäderna gör vid Saltholmsgatan/Torgny Segerstedtsgatan, och dessa
alternativ ger även en kortare resväg genom bostadsområden än vad alternativen vid Saltholmen
ger. Detta är positivt ur bullerstörningssynpunkt, då ett längre avstånd gör att bullerstörningen
minskar, och att antalet bullerstörda bostäder minskar. Stora Fiskebäcksvägen och
Skattegårdsvägen har bättre förutsättningar att hantera större trafikmängder än
Saltholmsgatan/Torgny Segerstedtsgatan. En lösning med två vägar ut från ett färjeläge vid
Fiskebäck och i princip hela vägen ut till en större trafikled innebär att trafiksystemet blir
stabilare då trafiken kan ledas om vid ett trafikstopp på den ena vägen.
I och med att fler kollektivtrafikresor ska göras år 2035 och biltrafikresorna ska minska kommer
det troligen fortfarande att gå en hel del kollektivtrafik med buss och spårvagn längs gatorna i
anslutning till Saltholmen. Sker viss exploatering med bostäder i dessa områden så kommer det
finnas ännu mer underlag för kollektivtrafik vid Saltholmen. Situationen 2015 är dock att
spårvagnen tidvis har en låg beläggning och om skärgårdstrafiken flyttar kan denna situation
bestå. En konsekvens kan därför vara att antalet spårvagnsturer ut till Saltholmen minskar.
Grön för Saltholmen - minskad biltrafik och kollektivtrafik. Sämre underlag för
kollektivtrafiken.
Röd för Fiskebäck – ingen förändring av buller däremot trafikflöden. Den upplevda
tryggheten kan bli sämre.
7.8.5 Scenario Fiskebäck
Detta scenario innebär att den kollektivtrafik och personbilstrafik som är kopplad till resor med
anslutning till södra skärgården och som i nollscenariot och i alternativen Saltholmen belastar
Saltholmsgatan/Torgny Segerstedtsgatan istället flyttas över till vägnätet vid Fiskebäck. Denna
ökning är dock inte så pass stor att bullsituationen längs gatunätet kommer att försämras jämfört
med nollscenariot.
Gatunätet kring Fiskebäck är bättre lämpat för denna trafikvolym genom färre utfarter från
fastigheter, tydligt separerade gång- och cykelbanor, cirkulationsplatser i stället för signaler
(cirkulationsplatser är bättre ur kapacitetssynpunkt) och ingen spårtrafik. Att spårvagnstrafiken
minskar vid Saltholmen innebär en avsevärd förbättring av ljudmiljön där.
I scenariot Fiskebäck kan antas att snabbusstrafiken in mot Göteborgs centrum går via Stora
Fiskebäcksvägen, och att denna väg även skyltas som den primära vägen för personbilstrafiken.
Kollektivtrafiken till Frölunda torg bör gå via Skattegårdsvägen för att minimera restiden.
Vid såväl Stora Fiskebäcksvägen som Skattegårdsvägen ligger bostäderna generellt sett längre
från vägen än vad bostäderna gör vid Saltholmsgatan/Torgny Segerstedtsgatan, och dessa
alternativ ger även en kortare resväg genom bostadsområden än vad alternativen vid Saltholmen
ger. Detta är positivt ur bullerstörningssynpunkt, då ett längre avstånd gör att bullerstörningen
minskar, och att antalet bullerstörda bostäder minskar. Stora Fiskebäcksvägen och
Skattegårdsvägen har bättre förutsättningar att hantera större trafikmängder än
Saltholmsgatan/Torgny Segerstedtsgatan. En lösning med två vägar ut från ett färjeläge vid
Fiskebäck och i princip hela vägen ut till en större trafikled innebär att trafiksystemet blir
stabilare då trafiken kan ledas om vid ett trafikstopp på den ena vägen.
I och med att fler kollektivtrafikresor ska göras år 2035 och biltrafikresorna ska minska så
kommer det troligen fortfarande att gå en hel del kollektivtrafik med buss längs gatorna i
anslutning till Saltholmen. Exploateras dessa områden med bostäder så kommer det finnas ännu
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
96(123)
2015-10-22
Slutrapport
mer underlag för kollektivtrafik vid Saltholmen. Andelen kollektivtrafik kommer troligen inte
minska trots genom flytt av terminal till Fiskebäck.
Grön för Saltholmen - minskad biltrafik och kollektivtrafik. Sämre underlag för
kollektivtrafiken.
Röd för Fiskebäck – ingen förändring av buller däremot trafikflöden. Den upplevda
tryggheten kan bli sämre.
7.8.6 Scenario Linbana
Detta alternativ innebär att vägnätet avlastas såväl ut till Saltholmen som till Fiskebäck, med
vinster då framför allt kring buller och trygghet.
För de boende på fastlandet i anslutning till Saltholmen kommer en del av busstrafiken och
parkeringsplatserna försvinna. Detta kommer att leda till en minskning av biltrafiken och till
viss del den tunga trafiken, busstrafiken och därmed förbättra boendemiljön. Det kommer
fortfarande att gå kollektivtrafik på gatorna, kanske lite mindre, för att försörja de boende på
fastlandet. Linbanan kan komma att gå över fastigheter och tomter vilket innebär insyn. Detta
har dock i vissa fall lösts genom att rutorna dimmas då de går över känsliga områden.
Grön för Saltholmen - minskad biltrafik och kollektivtrafik. Sämre underlag för
kollektivtrafiken.
Orange för Fiskebäck - oförändrad biltrafik och kollektivtrafik.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
97(123)
2015-10-22
Slutrapport
En god landskapsbild
7.8.7 Scenario Saltholmen med Frölunda torg
I detta scenario kommer mark från parkeringar att kunna frigöras kring Saltholmen och
användas för andra lämpliga aktiviteter som exempelvis båtuppställning, rekreation eller
bostäder.
Behovet av ytor för bussangöring är något större än vid nollscenariot. Ytor kommer att tas i
anspråk för parkering på någon annan plats i närområdet, som exempelvis Frölunda torg,
Kungssten eller Torgny Segerstadsgatan/Ängkärrsvägen. Detta kan ske på redan ianspråktagna
ytor eller på mark som idag är natur i ett kollektivtrafiknära läge.
Grön för Saltholmen- landskapsbilden vid Saltholmen blir bättre då parkeringsytorna blir
färre. Om parkeringshus byggs samlas parkeringen och ger ett mer ordnat intryck. Däremot kan
utformningen av ett parkeringshus förändra landskapsbilden.
Orange för Fiskebäck - ingen förändring.
7.8.8 Scenario Saltholmen
I detta scenario kommer mark från parkeringar att kunna frigöras kring Saltholmen om delar av
parkeringarna kommer förläggas i parkeringshus. De frigjorda ytorna kan användas för andra
lämpliga aktiviteter som exempelvis båtuppställning, rekreation eller bostäder.
Behovet av ytor för bussangöring är något större än vid nollscenariot.
Parkeringshuset utgör dock ett ingrepp i landskapsbilden. Det bör utformas med omsorg om
kustmiljön och placeras så att det blir så diskret som möjligt.
Orange - Om parkeringshus byggs samlas parkeringen och ger ett mer ordnat intryck. Däremot
kan utformningen av ett parkeringshus förändra landskapsbilden.
Orange för Fiskebäck - ingen förändring
7.8.9 Scenario Fiskebäck med Frölunda torg
Etableringen av en ny terminal vid Fiskebäck innebär att helt ny mark behöver tas i anspråk för
terminalbygge, ytor för kollektivtrafik och parkeringar. Hur stort markanspråket kommer att bli
är svårt att säga utan mer detaljerade utredningar. Den mark som behöver tas i anspråk är idag
delvis naturmark, delvis gammal deponi och delvis hamnbassäng som behöver fyllas ut.
Lokaliseringen är dock i anslutning till befintlig hamnverksamhet och i närheten av dagens
godshantering till södra skärgården.
Skillnaden mellan Fiskebäck med Frölunda torg och är att det behövs mindre ytor vid Fiskebäck
då enbart delar av parkeringen förläggs där. En del parkering förläggs i stället till Frölunda torg
eller annan lämplig plats i anslutning till kollektivtrafiken. Detta innebär i första hand ett mindre
intrång i Sjöbacken.
Mark frigörs vid Saltholmen, såväl parkeringsytor som terminalläget. Denna mark kan sedan
utnyttjas till något annat exempelvis båtuppställning, rekreation och bad eller bostäder.
Grön för Saltholmen- landskapsbilden vid Saltholmen blir bättre då parkeringsytorna
försvinner.
Röd för Fiskebäck - båtterminal byggs och parkering anläggs i anslutning till terminalen.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
98(123)
2015-10-22
Slutrapport
7.8.10
Scenario Fiskebäck
Etableringen av en ny terminal vid Fiskebäck innebär att helt ny mark behöver tas i anspråk för
terminalbygge och ytor för kollektivtrafik och parkeringar. Hur stort markanspråket kommer att
bli är svårt att säga utan mer detaljerade utredningar. Den mark som behöver tas i anspråk är
idag delvis naturmark, delvis gammal deponi och delvis hamnbassäng som behöver fyllas ut.
Lokaliseringen är dock i anslutning till befintlig hamnverksamhet och i närheten av dagens
godshantering till södra skärgården.
Mark frigörs vid Saltholmen, såväl parkeringsytor som terminalläget. Denna mark sedan kan
utnyttjas till något annat exempelvis båtuppställning, rekreation och bad och bostäder.
Grön för Saltholmen- landskapsbilden vid Saltholmen blir bättre då parkeringsytorna
försvinner.
Röd för Fiskebäck - båtterminal byggs och parkering anläggs i anslutning till terminalen.
7.8.11
Scenario Linbana
I detta scenario blir det direkta markanspråket relativt lågt, och inskränker sig till stöd för
linbanefundamenten och mindre terminalbyggnader vid angöringsplatserna på öarna. Vid
Frölunda torg kommer däremot ett nytt parkeringshus att behöva byggas samt en något större
terminal för linbanan vilka kan påverka landskapsbilden på fastlandet.
Grön för Saltholmen- landskapsbilden vid Saltholmen blir bättre då parkeringsytorna
försvinner.
Orange för Fiskebäck- landskapsbilden vid Fiskebäck förändras inte.
Röd för södra skärgården -linbanan och dess stöd blir ett dominerande inslag i
landskapsbilden
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
99(123)
2015-10-22
Slutrapport
Påverkan på rekreationsområdet vid Sjöbacken
7.8.12
Scenario Saltholmen med Frölunda torg
Orange - Sjöbacken påverkas inte.
7.8.13
Scenario Saltholmen
Orange - Sjöbacken påverkas inte.
7.8.14
Scenario Fiskebäck med Frölunda torg
Att flytta terminalen till Fiskebäck kommer att betyda att delar av Sjöbacken tas i anspråk. I
detta scenario kommer en mindre del av Sjöbacken tas i anspråk jämfört med Scenario
Fiskebäck eftersom hälften av parkeringen är placerad vid Frölunda torg. Hur stora arealer som
tas i anspråk beror framför allt på hur stor andel av parkeringarna som kommer att utgöras av
markparkeringar, och hur stor andel som placeras i parkeringshus. Sjöbacken är en gammal
deponi som på ytan antagit ett naturliknande utseende och nu används för rekreation.
Om det blir aktuellt med skyddsdäckning på något sätt av Sjöbacken är det vanligt att arbeta
med kompensationsåtgärder för att kompensera för förlusten som i detta fall kan vara en del av
rekreationsområdet. Detta i sin tur kan föra med sig positiva effekter.
Röd - delar av Sjöbacken tas i anspråk för terminalbygge och parkering (Viktigt att arbeta med
kompensationsåtgärder).
7.8.15
Scenario Fiskebäck
Att flytta terminalen till Fiskebäck kommer att betyda att delar av Sjöbacken tas i anspråk. I
detta scenario kommer en större del av Sjöbacken tas i anspråk jämfört med Scenario Fiskebäck
och Frölunda torg eftersom all parkeringen är placerad vid Fiskebäck. Hur stora arealer som tas
i anspråk beror framför allt på hur stor andel av parkeringarna som kommer att utgöras av
markparkeringar, och hur stor andel som placeras i parkeringshus. Sjöbacken är en gammal
deponi som på ytan antagit ett naturliknande utseende och nu används för rekreation.
Om det blir aktuellt med skyddsdäckning på något sätt av Sjöbacken är det vanligt att arbeta
med kompensationsåtgärder för att kompensera för förlusten som i detta fall kan vara en del av
rekreationsområdet. Detta i sin tur kan föra med sig positiva effekter.
Röd - stora delar av Sjöbacken tas i anspråk för terminalbygge och parkering (Viktigt att arbeta
med kompensationsåtgärder).
7.8.16
Scenario Linbana
Ett markintrång i rekreationsområdet vid Fiskebäck undviks samtidigt som markområden
frigörs vid Saltholmen.
Orange - Sjöbacken påverkas inte.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
100(123)
2015-10-22
Slutrapport
Ekonomiskt fungerande hamn i Fiskebäck
7.8.17
Scenario Saltholmen med Frölunda torg
Gemensamt för bägge Saltholmsscenarierna är att expansion av andra verksamheter i
Fiskebäcks hamn kan ske utan konkurrens med en kollektivtrafikterminal
Orange - hamnen i Fiskebäck får ingen konkurrens med kollektivtrafikterminal.
7.8.18
Scenario Saltholmen
Gemensamt för bägge Saltholmsscenarierna är att expansion av andra verksamheter i
Fiskebäcks hamn kan ske utan konkurrens med en kollektivtrafikterminal
Orange - hamnen i Fiskebäck får ingen konkurrens med kollektivtrafikterminal.
7.8.19
Scenario Fiskebäck med Frölunda torg
Röd - hamnen i Fiskebäck får konkurrera om platsen med persontransportterminal.
7.8.20
Scenario Fiskebäck
Röd - hamnen i Fiskebäck får konkurrera om platsen med persontransportterminal.
7.8.21
Scenario Linbana
Gemensamt för linbanescenariet och Saltholmsscenarierna är att expansion av andra
verksamheter i Fiskebäcks hamn kan ske utan konkurrens med en kollektivtrafikterminal och att
rekreationsvärdena vid Sjöbacken inte behöver lämna ytor till terminalbyggnad, bussangöring
och parkeringar.
Orange - hamnen i Fiskebäck får ingen konkurrens med kollektivtrafikterminal.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
101(123)
2015-10-22
Slutrapport
7.9 Övriga aspekter
Bedömningsgrund
Fler bostäder på öarna (fler människor ger ett bättre underlag för kommunal service), goda
möjligheter att transportera barn till och från skolan samt att bevara skärgårdens unika
egenskaper.
7.9.1 Gemensamma konsekvenser
Fler bostäder på öarna
SAMMAFÖRSAMTLIGASCENARIER:
Fler bostäder på öarna
Jämfört med nollscenariot erbjuder samtliga scenarier en större möjlighet att bygga nya
bostäder på öarna genom effektivare utnyttjande av befintliga parkeringsplatser, 100
tillkommande parkeringsplatser samt en utbyggnad av kollektivtrafik, bilpoolsplatser
och elcykelmöjligheter vilket sammantaget innebär att behovet av bil minskar i
hushållen.
Att bosätta sig i södra skärgården blir även mer attraktivt genom bättre
transportmöjligheter. En effekt av det ökade antalet boende är att underlaget för
kommersiell och kommunal service ökar vilket ytterligare stärker öarnas
attraktionskraft. Om kollektivtrafiken, som för scenario linbanor, blir för bra finns en
risk att det blir mer attraktivt för boende på öarna att exempelvis handla på Frölunda
torg.
Grön – Större möjlighet att bygga nya bostäder.
Ett nytt terminalläge vid Fiskebäck medför att flera stora parkeringsytor på Saltholmen inte
längre behöver användas för parkering. Detta skulle skapa möjligheter till utbyggnad av
bostäder i ett attraktivt läge. För möjliga volymer och antal bostäder krävs fördjupande
utredningar. Exempel på frågor som behöver fördjupas är påverkan på trafik,
översvämning och kulturmiljö. Vilket parkeringsbehov som kvarstår på Saltholmen behöver
även det utredas vidare.
Potentialen för ny bebyggelse med bostäder i Fiskebäck är inte beroende av nytt terminalläge på
platsen eller inte. Det är pågående hamnverksamhet och småbåtshamnen som sätter gränserna
för om det är möjligt att bygga bostäder i Fiskebäck eller inte. Den stora potentialen för
utbyggnad av bostäder i närheten av Fiskebäck finns utmed Stora Fiskebäcksvägen samt
Skattegårdsvägen. Utmed dessa gator finns relativt höga bullervärden vilket kan påverka
möjligheter till att skapa nya bostäder. Bedömningen för ett nytt terminalläge vid Fiskebäck är
dock att den tillkommande trafiken inte bedöms påverka bullernivåerna nämnvärt utmed dessa
gator. För möjliga volymer och antal bostäder krävs fördjupade utredningar.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
102(123)
2015-10-22
Slutrapport
Goda möjligheter att transportera barn till och från skolan
7.9.2 Scenario Saltholmen med Frölunda torg
Grön - den lokala båten mellan öarna och den ökade turtätheten till fastlandet medför även
bättre möjligheter att transportera barn till och från skolan.
7.9.3 Scenario Saltholmen
Grön - den lokala båten mellan öarna och den ökade turtätheten till fastlandet medför även
bättre möjligheter att transportera barn till och från skolan.
7.9.4 Scenario Fiskebäck med Frölunda torg
Grön - den lokala båten mellan öarna och den ökade turtätheten till fastlandet medför även
bättre möjligheter att transportera barn till och från skolan.
7.9.5 Scenario Fiskebäck
Grön - den lokala båten mellan öarna och den ökade turtätheten till fastlandet medför även
bättre möjligheter att transportera barn till och från skolan.
7.9.6 Scenario Linbana
Enligt Trivectors rapport; Båttrafik i södra skärgården - utredning om resandebehov, från
2011,var det cirka 200 personer från södra skärgården som hade sitt resmål i västra Göteborg.
En del av dessa är skolelever som ska till närliggande skolor för en del av sin undervisning. För
personerna som ska till närområdet västra Göteborg kan en resa till Frölunda torg innebära att
de åker en del av resan i fel riktning och att de behöver byta till buss, cykel eller gång för att
sedan åka tillbaka till sin målpunkt. Detta kan upplevas som mindre flexibelt för dessa
resenärer. Däremot blir färden mer frekvent, flexibel och snabb vilket kanske kompenserar upp
att åka i fel riktning.
Orange –
Bevara skärgårdens unika egenskaper
7.9.7 Scenario Saltholmen med Frölunda torg
Orange - värdefulla natur-, kultur och rekreationsområden bevaras.
7.9.8 Scenario Saltholmen
Orange - värdefulla natur-, kultur och rekreationsområden bevaras.
7.9.9 Scenario Fiskebäck med Frölunda torg
Orange - värdefulla natur-, kultur och rekreationsområden bevaras.
7.9.10
Scenario Fiskebäck
Orange - värdefulla natur-, kultur och rekreationsområden bevaras.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
103(123)
2015-10-22
Slutrapport
7.9.11
Scenario Linbana
Orange - värdefulla natur-, kultur och rekreationsområden bevaras.
7.10 Genomförbarhet
Bedömningsgrund
Miljöaspekter - I linje med Göteborgs Stads mål och strategier.
7.10.1
Gemensamma konsekvenser
Miljöaspekter - I linje med Göteborgs Stads mål och strategier
SAMMAFÖRSAMTLIGABÅTALTERNATIVEN:
Miljöaspekter av båt
För detta alternativ, liksom för flera andra, kommer båttrafiken att utökas jämfört med
nollscenariot. Detta i huvudsak genom en utökad lokal trafik i södra skärgården. En
följd av detta blir ökade utsläpp av i första hand kväveföreningar, som kan ge en lokal
påverkan på luftkvaliten. Då båtarna får allt bättre rening kommer detta bara påverka
luftkvaliten marginellt. En ökad båttrafik ger även större utsläpp av fossil koldioxid.
Röd - ökad båttrafik ger ökade utsläpp.
7.10.2
Scenario Saltholmen med Frölunda torg
Miljöaspekter som buller och luft se tidigare kapitel, bland annat under boende på fastlandet.
7.10.3
Scenario Saltholmen
Miljöaspekter som buller och luft se tidigare kapitel, bland annat under boende på fastlandet.
7.10.4
Scenario Fiskebäck med Frölunda torg
Att flytta terminalen till Fiskebäck kommer att betyda att delar av Sjöbacken tas i anspråk. Detta
är en gammal deponi som ännu inte är sluttäckt. För att utnyttja denna yta för exempelvis
terminalbyggnad, kollektivtrafikutrymme eller parkering behöver någon form av sluttäckning
genomföras. Det kommer även att behöva genomföras muddringsarbeten i vattnet för att dels få
en fungerande färjeterminal, men också för att få en tillräckligt bred inseglingsränna där fartyg
kan mötas. Sedimenten inne i hamnen kan antas vara förorenade av bland annat bottenfärger,
och därmed kommer att behöva tas omhand i särskild ordning. Sedimenten längre ut, i
inseglingsrännan, kan antas vara tillräckligt rena för att läggas på mudderdeponin vid Vinga.
Konsekvensen av att delar av deponin sluttäcks är positiva, genom att utläckaget av föroreningar
till havet minskar. Önskvärt vore dock att denna sluttäckning samordnades med en mer
omfattande sluttäckning för att få en kostnadseffektivitet och en bättre helhetslösning ur ett
miljöperspektiv.
En muddring av hamnbassängen gör att risken för föroreningsspridning under arbetet ökar,
vilket är negativt för omgivande marint djur- och växtliv. Samtidigt kommer föroreningar att
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
104(123)
2015-10-22
Slutrapport
försvinna från området genom att muddermassorna transporteras bort vilket på sikt är positiv
genom en minskad risk för framtida spridning.
Bäcken som rinner söder om Stora fiskebäcksgatan och mynnar i havet omedelbart söder om
dagens hamnanläggning behöver kulverteras i sin helhet eller i delar. Den sydvästligaste delen
av hamnbassängen, i anslutning till där befintlig kaj slutar, kommer att behöva fyllas ut. Den
lilla ö som nu är förbunden med fastlandet genom Sjöbackens nordvästra del kommer att i viss
omfattning tas i anspråk för terminalbyggnad.
I detta scenario kommer en mindre del av Sjöbacken tas i anspråk, detta är en gammal deponi
som på ytan antagit ett naturliknande utseende och nu används för rekreation.
Konsekvensen av att en del av Sjöbacken tas i anspråk är att områdets storlek minskar något,
vilket är negativt för rekreationsvärdet. Görs detta är det vanligt att arbeta med
kompensationsåtgärder för att kompensera för förlusten.
Bedömningen har gjorts under kapitel Sjöbacken.
7.10.5
Scenario Fiskebäck
Att flytta terminalen till Fiskebäck kommer att betyda att delar av Sjöbacken tas i anspråk. Detta
är en gammal deponi som ännu inte är sluttäckt. För att utnyttja denna yta för exempelvis
terminalbyggnad, kollektivtrafikutrymme eller parkering behöver någon form av sluttäckning
genomföras. Det kommer även att behöva genomföras muddringsarbeten i vattnet för att dels få
en fungerande färjeterminal, men också för att få en tillräckligt bred inseglingsränna där fartyg
kan mötas. Sedimenten inne i hamnen kan antas vara förorenade av bland annat bottenfärger,
och därmed kommer att behöva tas omhand i särskild ordning. Sedimenten längre ut, i
inseglingsrännan, kan antas vara tillräckligt rena för att läggas på mudderdeponin vid Vinga.
Konsekvensen av att delar av deponin sluttäcks är positiva, genom att utläckaget av föroreningar
till havet minskar. Önskvärt vore dock att denna sluttäckning samordnades med en mer
omfattande sluttäckning för att få en kostnadseffektivitet och en bättre helhetslösning ur ett
miljöperspektiv. En muddring av hamnbassängen gör att risken för föroreningsspridning under
arbetet ökar, vilket är negativt för omgivande marint djur- och växtliv. Samtidigt kommer
föroreningar att försvinna från området genom att muddermassorna transporteras bort vilket på
sikt är positiv genom en minskad risk för framtida spridning.
Bäcken som rinner söder om Stora fiskebäcksgatan och mynnar i havet omedelbart söder om
dagens hamnanläggning behöver kulverteras i sin helhet eller i delar. Den sydvästligaste delen
av hamnbassängen, i anslutning till där befintlig kaj slutar, kommer att behöva fyllas ut på en
yta om cirka xx kvadratmeter. Den lilla ö som nu är förbunden med fastlandet genom
Sjöbackens nordvästra del kommer att i viss omfattning tas i anspråk för terminalbyggnad.
I detta scenario kommer en mindre del av Sjöbacken tas i anspråk, detta är en gammal deponi
som på ytan antagit ett naturliknande utseende och nu används för rekreation.
Konsekvensen av att en del av Sjöbacken tas i anspråk är att områdets storlek minskar något
vilket är negativt för rekreationsvärdet. Görs detta är det vanligt att arbeta med
kompensationsåtgärder för att kompensera för förlusten.
Bedömningen har gjorts under kapitel Sjöbacken.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
105(123)
2015-10-22
Slutrapport
7.10.6
Scenario Linbana
Ett markintrång undviks i rekreationsområdet vid Fiskebäck samtidigt som markområden
frigörs vid Saltholmen. Muddring och sluttäckning vid Fiskebäck undviks också. Den stora
negativa konsekvensen gäller landskapsbilden, där en linbana i södra skärgården kommer att bli
ett blickfång från i stort sett samtliga platser i skärgården.
Detta alternativ kommer att innebära ett fortsatt behov sommartid av en lokalbåt i södra
skärgården för att trafikera de öar som inte nås av linbanan. Miljöeffekterna av denna båt
kommer att vara mindre än i de andra alternativen då trafikeringen blir mindre.
Grön – Minskade utsläpp från båttrafiken.
7.11 Tilläggsscenario - Bro mellan öar
Att bygga broar mellan öar i södra skärgården har funnits med i tidigare utredningar som en
alternativ lösning till båttrafik för persontransporter i södra skärgården. Dessa lösningar har
inneburit både broar för enbart gång- och cykel och broar där även biltrafik kan köra.
Bro Vrångö och Donsö
Att bygga en bro mellan Vrångö och Donsö har diskutarats tidigare bland annat 200921 och
200322. Ett av motiven till denna bro var att skola och barnomsorg på Vrångö hotades av
nedläggning på grund av att antalet barn minskar. Med en bro mellan Vrångö och Donsö så
skulle denna verksamhet lättare kunna samnyttjas i och med att persontransporterna skulle
förenklas till att bli mer flexibla, snabba och frekventa. Även hemtjänsten skulle få det lättare att
nå sina brukare.
En bro mellan Vrångö och Donsö, tillsammans med befintlig bro mellan Donsö och Styrsö,
skulle innebära att dessa tre öar skulle bli sammanbundna. Persontransporterna skulle i och med
detta kunna ske utan att vara beroende av båttrafik och tidtabeller. Södra skärgårdsborna skulle i
och med detta kunna få en god koppling mellan dessa tre öar för arbete, service, handel, vård,
förskole-, och skolverksamhet, umgänge och fritid. En stor del av servicen finns på Styrsö och
genom broförbindelser skulle detta kunna nyttjas av fler på ett enklare sätt.
Däremot så innebär en broförbindelse mellan Vrångö och Donsö stora ingrepp i värdefull miljö
både på land och i vatten. Enligt Översiktsplanen så ska natur-, kultur- och
landskapsbildsvärden värnas vilket anläggandet av en bro kan gå emot.
Enligt tidigare utredningar skulle en bro mellan Vrångö och Donsö bli 960 meter lång. Brons
fäste på Vrångösidan skulle hamna mitt i ett naturreservat, Vrångöreservatet. I de tidigare
utredningarna så har förslaget med en bro mellan Vrångö och Donsö lagts ner på grund av detta
tillsammans med den höga investeringskostnaden en bro för med sig.
Byggs denna bro så kan personbåttrafiken minska något, men den behöver ändå finnas kvar.
Bro Asperö och Brännö
Att bygga en bro för gång-, och cykeltrafik mellan Asperö och Brännö har utretts 2003 och
2009. I dessa utredningar ansågs denna förbindelse bättre än bron mellan Vrångö och Donsö.
Bron nämns även i det planarbetet som pågår för Asperö Hamn. I planarbetet, och i tidigare
utredningar, framhålls att en bro mellan dessa öar kunna innebära samutnyttjande av service så
21
22
Motion från skola och barnomsorg
Livskraft och hållbar utveckling
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
106(123)
2015-10-22
Slutrapport
som räddningstjänst, hemtjänst, livsmedel och bättre socialt liv. Dock utreds inte bron
vidare inom planarbetet.
Enligt utredningen från 2003 skulle en bro mellan Asperö och Brännö bli 420 meter lång och
byggas via en liten holme mellan öarna. I tidigare utredningar nämns inga särskilda problem
med naturvärden. Denna bro är dock föreslagen som en något mindre gång- och cykelbro.
Bro Brännö och Styrsö
Även denna bro har nämnts i tidigare utredningar. Denna bro för gång- och cykeltrafik föreslogs
då gå via Stora Källö. Total längd på bron skulle bli 1120 meter. Med bron skulle Brännö
kopplas samman med både Styrsö och Donsö. Likt alternativet med bro mellan Vrångö och
Donsö, skulle persontransporterna kunna ske oberoende av båttrafik och tidtabeller. Södra
skärgårdsborna skulle med detta kunna få en god koppling mellan dessa tre öar för arbete,
service, handel, vård, förskole-, och skolverksamhet, umgänge och fritid. En stor del av servicen
finns på Styrsö och genom broförbindelser skulle detta kunna nyttjas av fler på ett enklare sätt.
7.12 Tilläggsscenario - Utökad sommartrafik
Tillfällig terminal/hållplats för persontrafik under sommaren
Att dela upp båttrafiken på två terminaler under sommaren innebär att en av terminalerna står
tom största delen av året. En ”sommarterminal” blir relativt kostsam eftersom det finns krav på
en viss standard (exempelvis toaletter). Eftersom parkering anordnas vid Frölunda torg eller
annan lämplig plats, och transporten från parkeringen till båten sker med kollektivtrafik, utgör
inte ytan för parkering något hinder för nyexpolatering av en sommarterminal. Åker
dagsturisterna kollektivtrafik istället för att ta sin bil till terminalen så kan trafikbelastningen på
Saltholmsgatan minska.
Är det Fiskebäck som används för sommartrafik så krävs det en del ombyggnationer i
Fiskebäcks hamn för hanteringen av personbåtstrafiken. Detta kan bli en relativt dyr åtgärd för
endast sommartrafik.
Att ha två terminaler innebär också att det måste göras en styrning på något sätt så att rätt
personer väljer rätt terminal att åka från.
Särskild linje sommartid mellan öarna och Göteborgs centrum
I detta alternativ utgår den utökade sommartrafiken från Stenpiren i centrala Göteborg. I detta
fall görs inga förstärkningar i kollektivtrafiken eller anslutningar till parkeringar, utan befintlig
kollektivtrafik får hantera södra skärgårdsresenärerna.
En tillfällig linje sommartid mellan öarna och Göteborgs centrum har diskuterats i tidigare
utredningar. Linjen som diskuterades var mellan Vrångö - Donsö - Styrsö - Köpstads - Asperö Göteborgs centrum. Denna lösning bedömdes då ge en viss avlastning av trafik på Saltholmen
under sommaren. Nackdelarna som då nämndes var kostnader samt svårighet att utnyttja båtarna
rationellt. En båt till centrum ansågs ge mer effekt om den körde mellan öarna och fastlandet,
Saltholmen.
En direktbåtlinje till centrum sommartid skulle fortfarande år 2035 innebära en avlastning av
trafik vid Saltholmen och även en avlastning på parkeringsplatserna. Är det så att avgiften för
att parkera höjs, vilket är föreslaget i tidigare scenarier, så kan det även genom avgiftshöjningen
innebära att dagsturister inte väljer att ta bilen till Saltholmen.
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
107(123)
2015-10-22
Slutrapport
Nollscenariot innefattar en högre turtäthet med båttrafiken mellan öarna och fastlandet och en
viss utökning av busstrafikens anslutningar till varje båt. Genom dessa lösningar förbättras
situationen på sommaren med fullbelagda båtturer till viss del.
Restiden mellan Vrångö och exempelvis Lilla Bommen i centrala Göteborg skulle ta cirka 60
minuter att åka. Detta är ungefär lika lång tid som det idag år 2015 tar att åka med
expressbussen mellan Nils Ericson terminalen, i Göteborgs centrum via Saltholmen ut till
Vrångö.
Till en ny båtlinje sommartid behövs minst en båt. Inköp av båt innebär en stor
investeringskostnad. Båttrafik har även en större miljöbelastning än buss- och spårvagnstrafik.
Boendeförtur till kollektivtrafiken
Att införa förtur för södra skärgårdsborna och personer som arbetar ute på öarna skulle minska
risken för att inte få plats på båten under de tider då det är mycket turister som vill ut. Detta kan
exempelvis ske genom en särskild ingång eller kö till båten.
Detta är en åtgärd där inventeringskostnaden inte är särskilt stor. Däremot kan det krävas någon
typ av övervakning/bevakning av att verkligen förtur ges till rätt personer. Det kan även skapa
missnöjda besökare och turister som då får vänta på nästa båt.
Både södra skärgårdsbor, företagare och besökare/turister har som krav att de vill ha en snabb,
flexibel och frekvent koppling mellan öarna och en knutpunkt på fastlandet.
7.13 Matriser
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
108(123)
2015-10-22
Slutrapport
Konsekvenser kopplat till
kraven
SALTHOLMENmed Frölunda torg
SALTHOLMEN
FISKEBÄCKmed Frölunda torg
FISKEBÄCK
LINBANOR
Kollektivtrafik till såväl
Frölunda torg som centrum
har ökat. Kollektivtrafiken
mötet upp till varje
båtavgång. Avsaknad av
parkering vid Frölunda torg
riskerar dock ge en mindre
andel resande med
kollektivtrafik till Frölunda
torg vilket ger mindre
underlag för en högre
turtäthet. Detta leder till att
kopplingen till Frölunda torg
som tyngdpunkt kan bli
något sämre än för scenariot
där också parkering ligger
vid Frölunda torg.
God koppling till
cykelparkering vid
terminalen.
Koppling till bilparkering
Om parkeringen samlas nära
terminalen blir bytet för
resenärerna som ska åka
vidare med bil ett mindre
problem. Om parkeringen är
lokaliserad en bit bort från
parkeringen så kan det bli en
bit att gå.
Kopplingen till knutpunkten
Frölunda torg blir betydligt
bättre än nollscenariot och
samtliga båtscenarier.
Bättre, Sämre eller Samma som nollalternativet.
Vissa nyansskillnader förekommer i bedömningen.
KOPPLING TILL KNUTPUNKT FÖR SERVICE
OCH VIDARE TRANSPORTER
En snabb, flexibel och frekvent koppling till/från en knutpunkt
på fastlandet. En knutpunkt med ett stort utbud av kopplingar i
många riktningar. För en fungerande arbetspendling till/från
öarna. Denna koppling behöver fungera för södra
skärgårdsbor, företagare, kommunal service och turister. KOPPLING OCH TILLGÅNG TILL PARKERING
En snabb, flexibel och frekvent koppling till/från en parkering
någonstans med plats för arbetares och hantverkares fordon.
(Hantverkare har vanligen en firmabil med arbetsmaterial och
verktyg som de behöver ha med sig eller ställa kvar på
fastlandet någonstans. Denna koppling behöver fungera för
södra skärgårdsbor, företagare, kommunal service och turister. Kollektivtrafik till såväl
Frölunda torg som centrum
går i anslutning till varje
båtavgång. Bilparkeringen
vid Frölunda torg ger en
högre andel resande med
kollektivtrafik, vilket ger
bättre underlag för en högre
turtäthet.
God koppling till
cykelparkering vid
terminalen.
Koppling till bilparkering
Parkering vid Frölunda torg
innebär ett extra
transportslagsbyte för de
som behöver sin bil. De som
parkerar vid Frölunda torg
använder troligen inte bilen
lika ofta som de som
parkerar närmre.
Kollektivtrafik till såväl
Frölunda torg som centrum
har ökat. Kollektivtrafiken
mötet upp till varje
båtavgång. Avsaknad av
parkering vid Frölunda torg
riskerar dock ge en mindre
andel resande med
kollektivtrafik till Frölunda
torg vilket ger mindre
underlag för en högre
turtäthet. Detta leder till att
kopplingen till Frölunda torg
som tyngdpunkt kan bli
något sämre än för scenariot
där också parkering ligger
vid Frölunda torg.
God koppling till
cykelparkering vid
terminalen.
Koppling till bilparkering
Om parkeringen samlas nära
terminalen blir bytet för
resenärerna som ska åka
vidare med bil ett mindre
problem. Om parkeringen är
lokaliserad en bit bort från
parkeringen så kan det bli en
bit att gå.
Kollektivtrafik till såväl
Frölunda torg som centrum
går i anslutning till varje
båtavgång. Bilparkeringen
vid Frölunda torg ger en
högre andel resande med
kollektivtrafik, vilket ger
bättre underlag för en högre
turtäthet.
God koppling till
cykelparkering vid
terminalen.
Koppling till bilparkering
Tillgängligheten till
alternativa parkeringar som
Frölunda torg är bättre i detta
scenario än i samma scenario
för Saltholmen med
Frölunda torg. Detta
eftersom avståndet till
Frölunda torg är kortare
(fyra kilometer istället för
sex kilometer) i detta
scenario samt att det redan
idag finns en mer frekvent
och snabb busslinje till
Frölunda torg jämfört med
alternativet Saltholmen med
Frölunda torg.
God koppling till
cykelparkering vid
terminalen.
Koppling till bilparkering
Kommer snabbt till all
parkering utan byte.
KOPPLING MELLAN ÖARNA
Goda kopplingar mellan öarna för exempelvis arbetare på
företagen och arbetare inom kommunal service. Denna
koppling behöver fungera för södra skärgårdsbor, företagare,
kommunal service och turister.
TRANSPORT AV GODS OCH VAROR
Goda möjligheter att transportera/förvara/väderskydda gods
från/till företagen på öarna till/från fastlandet med
godstransport eller egen båt. Detta behöver fungera för södra
skärgårdsbor, företagare och kommunal service. BOENDEMILJÖN PÅ FASTLANDET
En bra boendemiljö Saltholmen
Tillgång till parkering
Alternativet innebär 100 fler
bilplatser än nollalternativet
men befolkningen har också
ökat i södra skärgården. Ett
antagande har gjorts om att
fler människor väljer
kollektivtrafik och använder
bilpool och inte behöver äga
en egen bil. Vilket gör att
tillgången per invånare är
nästan densamma som i
nollalternativet. Däremot har
kostnadsförändringar för
parkeringen troligen
förändrats. Att parkera nära
terminalen kommer troligen
vara dyrare än att parkera
längre bort.
Den nya lokala båten som
enbart trafikerar öarna ger en
betydligt bättre koppling
mellan öarna jämfört med
nollalternativet.
Tillgång till parkering
Alternativet innebär 100 fler
bilplatser än nollalternativet
men befolkningen har också
ökat i södra skärgården. Ett
antagande har gjorts om att
fler människor väljer
kollektivtrafik och använder
bilpool och inte behöver äga
en egen bil. Vilket gör att
tillgången per invånare är
nästan densamma som i
nollalternativet. Om all
parkering sker i närheten av
terminalen kommer all
parkering troligen att vara
något dyrare än om den
funnits längre bort.
Tillgång till parkering
Alternativet innebär 100 fler
bilplatser än nollalternativet
men befolkningen har också
ökat i södra skärgården. Ett
antagande har gjorts om att
fler människor väljer
kollektivtrafik och använder
bilpool och inte behöver äga
en egen bil. Vilket gör att
tillgången per invånare är
nästan densamma som i
nollalternativet. Däremot har
kostnadsförändringar för
parkeringen troligen
förändrats. Att parkera nära
terminalen kommer troligen
vara dyrare än att parkera
längre bort.
Den nya lokala båten som
enbart trafikerar öarna ger en
betydligt bättre koppling
mellan öarna jämfört med
nollalternativet. Tillgång till parkering
Alternativet innebär 100 fler
bilplatser än nollalternativet
men befolkningen har också
ökat i södra skärgården. Ett
antagande har gjorts om att
fler människor väljer
kollektivtrafik och använder
bilpool och inte behöver äga
en egen bil. Vilket gör att
tillgången per invånare är
nästan densamma som i
nollalternativet. Om all
parkering sker i närheten av
terminalen kommer all
parkering troligen att vara
något dyrare än om den
funnits längre bort. Möjlighet till inlämning av
gods på både Saltholmen och
Fiskebäck samt fler
utlämningsställen. Bättre
möjlighet att transportera
cykel på båt.
Möjlighet till inlämning av
gods på både Saltholmen och
Fiskebäck samt fler
utlämningsställen. Bättre
möjlighet att transportera
cykel på båt.
Möjlighet till inlämning av
gods i Fiskebäck samt fler
utlämningsställen. Bättre
möjlighet att transportera
cykel på båt. Möjlighet till inlämning av
gods i Fiskebäck samt fler
utlämningsställen. Bättre
möjlighet att transportera
cykel på båt. Biltrafiken minskar och
kollektivtrafiken ökar något.
Sammanfattningsvis bedöms
trafikflöden av personbilar
bli något mindre än
nollscenariot.
Bullersituationen kommer att
bli oförändrad.
Oförändrad biltrafik men
ökad kollektivtrafik. Bullret
och trafiksäkerheten
förändras i stort sett inte men
den upplevda tryggheten kan
bli något sämre på grund av
ökade flöden med tung
trafik.
Biltrafiken och
kollektivtrafiken minskar vid
Saltholmen vilket troligen
gör att trygghetskänslan ökar
i boendemiljön. Däremot
försvinner en del av
underlaget till
kollektivtrafiken vilket kan
påverka turtätheten. Biltrafiken och
kollektivtrafiken minskar vid
Saltholmen vilket troligen
gör att trygghetskänslan ökar
i boendemiljön. Däremot
försvinner en del av
underlaget till
kollektivtrafiken vilket kan
påverka turtätheten. Den nya lokala båten som
enbart trafikerar öarna ger en
betydligt bättre koppling
mellan öarna jämfört med
nollalternativet.
Den nya lokala båten som
enbart trafikerar öarna ger en
betydligt bättre koppling
mellan öarna jämfört med
nollalternativet. Tillgång till parkering
Alternativet innebär 100 fler
bilplatser än nollalternativet
men befolkningen har också
ökat i södra skärgården. Ett
antagande har gjorts om att
fler människor väljer
kollektivtrafik och använder
bilpool och inte behöver äga
en egen bil. Vilket gör att
tillgången per invånare är
nästan densamma som i
nollalternativet. I detta
scenario sker inte
parkeringen vid kusten utan
vid Frölunda torg. Detta kan
ge en billigare parkering än
om den hade legat vid
kusten.
Betydligt bättre koppling
mellan öarna. Inlämning av gods i
Fiskebäck och på Frölunda
torg samt fler
utlämningsställen. Bättre
möjlighet att transportera
gods och cykel på linbanan
än på båten i nollalternativet. Biltrafiken och
kollektivtrafiken minskar vid
Saltholmen vilket troligen
gör att trygghetskänslan ökar
i boendemiljön. Däremot
försvinner en del av
underlaget till
kollektivtrafiken vilket kan
påverka turtätheten. En bra boendemiljö Fiskebäck
Ingen förändring.
Ingen förändring.
Beroende på hur
parkeringsytorna ordnas kan
landskapsbilden förändras
till det bättre eller till det
sämre. Å ena sidan kan
parkeringshus frigöra mark
som kan utnyttjas till annat.
Å andra sidan så kan
parkeringshus förändra
landskapsbilden till det
sämre genom utformning av
huset. I detta alternativ
minskas dock antalet
parkeringar vid Saltholmen.
Ingen förändring
Beroende på hur
parkeringsytorna ordnas kan
landskapsbilden förändras
till det bättre eller till det
sämre. Å ena sidan kan
parkeringshus frigöra mark
som kan utnyttjas till annat.
Å andra sidan så kan
parkeringshus förändra
landskapsbilden till det
sämre genom utformning av
huset.
En god landskapsbild Saltholmen
En god landskapsbild Fiskebäck
Ingen förändring
Ökade trafikflöden både
personbilar och tunga fordon
som exempelvis buss. Detta
ger dock inga större
skillnader för buller jämfört
med nollalternativet. Gatans
kapacitet klarar även den av
den ökade trafikmängden.
Däremot kan den upplevda
tryggheten försämras.
Parkeringsytor försvinner.
Ökade trafikflöden både
personbilar och tunga fordon
som exempelvis buss. Detta
ger dock inga större
skillnader för buller jämfört
med nollalternativet. Gatans
kapacitet klarar även den av
den ökade trafikmängden.
Däremot kan den upplevda
tryggheten försämras.
Parkeringsytor försvinner.
Ingen förändring.
Båtterminal byggs och
parkering anläggs i
anslutning till terminalen
vilket påverkar
landskapsbilden.
Båtterminal byggs och
parkering anläggs i
anslutning till terminalen
vilket påverkar
landskapsbilden.
Ingen förändring
En god landskapsbild södra skärgården
Påverkan på rekreationsområdet, Sjöbacken
Ingen förändring
Ingen förändring
Delar av Sjöbacken tas i
anspråk för terminalbygge
och parkering. Mindre delar
tas dock i anspråk än i
scenario Fiskebäck där all
parkering behöver få plats
vid Fiskebäck. Viktigt att
arbeta med
kompensationsåtgärder.
Delar av Sjöbacken tas i
anspråk för terminalbygge
och parkering. Viktigt att
arbeta med
kompensationsåtgärder. Parkeringsytor försvinner. Linbanan och dess stöd blir
ett dominerande inslag i
landskapsbilden.
Ingen förändring.
Ekonomiskt fungerande hamn i Fiskebäck
ÖVRIGA ASPEKTER
Fler bostäder på öarna
Goda möjligheter att transportera barn till och från
skolan
Bevara skärgårdens unika egenskaper
MILJÖASPEKTER
Hamnen i Fiskebäck får
ingen konkurrens med
kollektivtrafikterminal
Hamnen i Fiskebäck får
ingen konkurrens med
kollektivtrafikterminal
Hamnen i Fiskebäck får
konkurrera om platsen med
kollektivtrafikterminal
Hamnen i Fiskebäck får
ingen konkurrens med
kollektivtrafikterminal Större möjlighet att bygga
genom att parkeringen
fungerar.
Den lokala båten mellan
öarna och den ökade
turtätheten till fastlandet
medför även bättre
möjligheter att transportera
barn till och från skolan. Hamnen i Fiskebäck får
konkurrera om platsen med
kollektivtrafikterminal
Större möjlighet att bygga
genom att parkeringen
fungerar.
Den lokala båten mellan
öarna och den ökade
turtätheten till fastlandet
medför även bättre
möjligheter att transportera
barn till och från skolan. Större möjlighet att bygga
genom att parkeringen
fungerar.
Den lokala båten mellan
öarna och den ökade
turtätheten till fastlandet
medför även bättre
möjligheter att transportera
barn till och från skolan.
Större möjlighet att bygga
genom att parkeringen
fungerar.
Den lokala båten mellan
öarna och den ökade
turtätheten till fastlandet
medför även bättre
möjligheter att transportera
barn till och från skolan.
Värdefulla natur-, kultur och
rekreationsområden bevaras.
Ökad båttrafik ger ökade
utsläpp.
Värdefulla natur-, kultur och
rekreationsområden bevaras.
Ökad båttrafik ger ökade
utsläpp.
Värdefulla natur-, kultur och
rekreationsområden bevaras.
Ökad båttrafik ger ökade
utsläpp.
Värdefulla natur-, kultur och
rekreationsområden bevaras.
Ökad båttrafik ger ökade
utsläpp.
Värdefulla natur-, kultur och
rekreationsområden bevaras. Minskade utsläpp. Större möjlighet att bygga
genom att parkeringen
fungerar.
Ingen förändring.
Konsekvenser kopplat till mål och
styrdokument för Göteborgs Stad
Uppfyller till stor del, Uppfyller till mindre del eller
Uppfyller delvis jämfört med det som redan är gjort i
nollalternativet. Vissa nyansskillnader förekommer i
bedömningen.
Fyrstegsprincipen
1. Steg ett, ”Tänk om”, åtgärder som kan påverka behovet
2.
3.
4.


Komplettering av bebyggelse ska ske restriktivt och på
friluftslivets villkor.
Ny bebyggelse, ska lokaliseras i anslutning till god
kollektivtrafik och kring bytespunkter, och kompletteras med
investeringar som möjliggör att ett hållbart resande kan
upprätthållas.
Kollektivtrafiken till kusten bör förbättras för att förbättra
tillgängligheten till hav och stränder.
Trafikstrategin




SALTHOLMEN
FISKEBÄCKmed Frölunda torg
LINBANOR
FISKEBÄCK
Steg 3- 4
Steg 3- 4
Steg 4
Steg 4
Steg 4
God kollektivtrafik
möjliggör för ny
bebyggelse på öarna
dock ska denna ske
restriktivt.
God kollektivtrafik
möjliggör för ny bebyggelse
på öarna dock ska denna ske
restriktivt.
God kollektivtrafik
möjliggör för ny bebyggelse
på öarna dock ska denna ske
restriktivt. God kollektivtrafik
möjliggör för ny bebyggelse
på öarna dock ska denna ske
restriktivt.
God kollektivtrafik
möjliggör för ny bebyggelse
på öarna dock ska denna ske
restriktivt. Uppfyller delvis
eftersom samma antal
parkeringsplatser i
stort sätt behålls. Ett
antagande har gjorts
att södra
skärgårdsborna
behöver kunna
parkera sin bil men
inte nödvändigtvis
använda den så ofta.
Kollektivtrafikens
utbud ökas även vilket
möjliggör för mer
resande med
kollektivtrafik.
Uppfyller delvis eftersom
samma antal
parkeringsplatser i stort sätt
behålls. Ett antagande har
gjorts att södra
skärgårdsborna behöver
kunna parkera sin bil men
inte nödvändigtvis använda
den så ofta.
Kollektivtrafikens utbud
ökas även vilket möjliggör
för mer resande med
kollektivtrafik.
Uppfyller delvis eftersom
samma antal
parkeringsplatser i stort sätt
behålls. Ett antagande har
gjorts att södra
skärgårdsborna behöver
kunna parkera sin bil men
inte nödvändigtvis använda
den så ofta.
Kollektivtrafikens utbud
ökas även vilket möjliggör
för mer resande med
kollektivtrafik. Uppfyller delvis eftersom
samma antal
parkeringsplatser i stort sätt
behålls. Ett antagande har
gjorts att södra
skärgårdsborna behöver
kunna parkera sin bil men
inte nödvändigtvis använda
den så ofta.
Kollektivtrafikens utbud
ökas även vilket möjliggör
för mer resande med
kollektivtrafik. Uppfyller delvis eftersom
samma antal
parkeringsplatser i stort sätt
behålls. Ett antagande har
gjorts att södra
skärgårdsborna behöver
kunna parkera sin bil men
inte nödvändigtvis använda
den så ofta.
Kollektivtrafikens utbud
ökas även vilket möjliggör
för mer resande med
kollektivtrafik. av transporter och resor.
Steg två ”Optimera” åtgärder som medför ett mer
effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.
Steg tre ”Bygg om”, Begränsade ombyggnationer.
Steg fyra ”Bygg nytt”, nyinvesteringar och/eller större
ombyggnadsåtgärder.
Översiktsplanen – inriktning för kustnära områden
och skärgården

SALTHOLMENmed Frölunda
torg
Resmöjligheterna till, från och mellan stadens tyngdpunkter
och viktiga målpunkter ska stärkas.
Tillgången till nära service, handel, mötesplatser och andra
vardagliga funktioner ska öka.
Användningen av vägar och gator ska effektiviseras.
Minst hela resandeökningen (nybyggnation) ska ske med
hållbara färdmedel.
Utbyggnadsplanering (gäller mellanstaden)



Utbyggnad ska förenkla vardagen.
Befintlig infrastruktur ska användas effektivare.
Utbyggnad och förstärkning av kollektivtrafiken ska
samordnas med lokaliseringen av nya bostäder, arbetsplatser
och service.
Grönstrategin





Uppfyller
Uppfyller
Uppfyller
Uppfyller delvis eftersom vi
förutom förstärker
kollektivtrafiken bygger en
helt ny infrastruktur. Uppfyller
Uppfyller
Delvis eftersom vi tar av
Sjöbacken, måste muddra
och hantera förorenade
massor. I något mindre
utsträckning än i scenariot
Fiskebäck.
Delvis eftersom vi tar av
Sjöbacken, måste muddra
och hantera förorenade
massor.
Linbanan förstärker inte
hamn och båt och
identiteten. Däremot blir
tillgängligheten bättre.
Delvis eftersom
båttrafiken har utökats
och ger mer utsläpp.
Däremot har
tillgången till kust och
skärgården blivit
bättre.
Delvis eftersom båttrafiken
har utökats och ger mer
utsläpp. Däremot har
tillgången till kust och
skärgården blivit bättre.
Delvis eftersom båttrafiken
har utökats och ger mer
utsläpp. Däremot har
tillgången till kust och
skärgården blivit bättre.
Delvis eftersom båttrafiken
har utökats och ger mer
utsläpp. Däremot har
tillgången till kust och
skärgården blivit bättre.
Eftersom båttrafiken i stort
sätt har tagits bort.
Be blågröna (vatten, hav, åar, sjöar grönska) stråken ska
stärkas och god tillgång till parker och naturområden ska
säkerställas. Fördel om dessa nås med kollektivtrafik i flera
målpunkter.
Göteborg som vattenstad ska förstärkas t.ex. kustzonen.
Hamnen och båtarna, tillsammans med de höga
rekreationsvärdena och den fantastiska natur som södra
skärgården utgör, skapar Göteborgs identitet. Ett riktvärde är
att större natur- och rekreationsområden ska nås inom 30
minuter med kollektivtrafik.
Miljökvalitetsmål

Förenklar vardagen,
befintlig infrastruktur
används.
Göteborg 2050 ska ha en hållbar och rättvis utsläppsnivå för
koldioxid. Till 2020 ska utsläppen av koldioxid från den ickehandlande sektorn i Göteborg ha minskat med minst 40
procent jämfört med 1990.
Hav i balans samt levande kust och skärgård, frisk luft, god
bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv.
Påverkan från sjöfart år 2021 inte ska ge bestående negativa
effekter på växt och djurliv i Göteborg.
Göteborgs kust och skärgård ska år 2021 vara tillgänglig med
ett varierat och miljöanpassat kultur-, natur- och
rekreationsutbud och mängden marint skräp från Göteborg i
havet utanför Göteborg ska minska med 50 procent till år
2015.
Klimatstrategiskt program




Koldioxidutsläpp från vägtransporter inom Göteborgs
geografiska område ska minska med minst 80 procent till år
2030 jämfört med år 2010.
Koldioxidutsläpp från sjöfarten inom Göteborgs geografiska
område ska minska med minst 20 procent till år 2030 jämfört
med år 2010.
Energi- och transporteffektivt samhälle och en klimatsmart
regionförstoring.
Ytterligare en strategi är minskad klimatbelastning från resor
och transporter genom att prioritera och satsa på färdmedlen
gång, cykel och kollektivtrafik, verka för en mer
energieffektiv fordonspark och främja användning av
drivmedel med låg klimatpåverkan, använda och utveckla
styrmedel för att minska biltrafiken, vara världsledande på
klimatsmart godshantering, minska klimatpåverkan från
byggnation, drift och underhåll av infrastruktur och underlätta
och uppmuntra sjöfart som är energieffektiv och fossilfri.
Parkeringspolicy









Staden ska vara tillgänglig för alla.
Hållbar stadsutveckling – socialt, ekonomiskt och ekologiskt.
Parkeringspolicyn ska uppmuntra till att fler väljer
kollektivtrafiken eller cykeln framför bilen.
Effektivisera, lokalisera och prioritera utbudet, preminera
bilpooler och använda avgifter och tidsbegränsad parkering
för att nå målen.
Prioritera stadsmiljö före bilparkering.
Parkmiljöer, bostads- och innergårdar, gröna platser, kajer
och publika ytor, som bland annat torg, bör prioriteras före
möjligheten till markparkering.
Markparkering ersätts med gemensamma anläggningar.
De parkeringsplatser som byggs ska vara av god kvalitet,
trygga och säkra oavsett om det är bil- eller cykelparkering
och oavsett typ och läge inom kommunen.
Det ska även vara ungefär lika långt eller kortare till hållplats
för kollektivtrafik som till en gemensam parkeringsanläggning.
Delvis eftersom
båttrafiken har utökats
och ger mer utsläpp.
Däremot har
tillgången till kust och
skärgården blivit
bättre.
Delvis eftersom båttrafiken
har utökats och ger mer
utsläpp. Däremot har
tillgången till kust och
skärgården blivit bättre.
Delvis eftersom båttrafiken
har utökats och ger mer
utsläpp. Däremot har
tillgången till kust och
skärgården blivit bättre. Delvis eftersom båttrafiken
har utökats och ger mer
utsläpp. Däremot har
tillgången till kust och
skärgården blivit bättre. Eftersom båttrafiken i stort
sätt har tagits bort. Vi behåller antalet
parkeringsplatser i
stort sätt och
använder både
parkeringshus och
markparkering.
Däremot så är
prioriteringen inte
stadsmiljö utan mer
mot parkering.
Vi behåller antalet
parkeringsplatser i stort
sätt och använder både
parkeringshus och
markparkering. Däremot
så är prioriteringen inte
stadsmiljö utan mer mot
parkering.
Vi behåller antalet
parkeringsplatser i stort
sätt och använder både
parkeringshus och
markparkering. Däremot
så är prioriteringen inte
stadsmiljö utan mer mot
parkering.
Vi behåller antalet
parkeringsplatser i stort
sätt och använder både
parkeringshus och
markparkering. Däremot
så är prioriteringen inte
stadsmiljö utan mer mot
parkering.
Markparkeringen ersätts
helt av parkeringshus.
Däremot så är
prioriteringen inte
stadsmiljö utan mer mot
parkering.
Kollektivtrafikprogram för en nära storstad, K2020


Högre andel resor sker med kollektivtrafik.
Minst 40 procent av resorna ska ske med kollektivtrafik 2025.
Detta ska bland annat göras genom att områden knyts
samman, resan mellan dessa områden ska bli snabbare, tät
trafik ska erbjudas, knutpunkter ska utvecklas och kvalitén
och servicen i kollektivtrafiken ska säkerställas.
Cykel för en nära storstad



Antalet cykelresor ska ha tredubblats till år 2025.
Tre av fyra Göteborgare tycka att Göteborg är en cykelvänlig
stad.
Sammanhängande och väl utformad cykelinfrastruktur byggs,
att god standard på cykelvägarna säkras året om, att stöd och
tjänster som underlättar cykling och ökar färdmedlets
attraktionskraft erbjuds, att bilden av Göteborg som cykelstad
med hjälp av kommunikation förstärks.
Områden knyts
samman med
förbättrad
kollektivtrafik.
Områden knyts samman
med förbättrad
kollektivtrafik.
Områden knyts samman
med förbättrad
kollektivtrafik. Områden knyts samman
med förbättrad
kollektivtrafik. Områden knyts samman
med förbättrad
kollektivtrafik. Genom
nollalternativet.
Genom nollalternativet.
Genom nollalternativet.
Genom nollalternativet.
Genom nollalternativet. 8
Kostnader
Kostnaderna för de olika scenariorna beror på många olika faktorer, typ av konstruktioner,
turtäthet, antal och tekniska detaljer. För exempelvis parkeringshus beror kostnaden bland
annat på antalet våningsplan och antalet platser. Exemplen nedan är endast tänkt vara förslag
på kostnadsberäkning med exempelvis ett uppskattat antal parkeringsplatser. Detta betyder inte
att parkeringshusen kommer att byggas och innefatta detta antal platser.
Förändringarna som har föreslagits i de olika scenariona är mer eller mindre preciserade
vilket gör kostnadsuppskattningen grov. Uppskattningen kan ändå hjälpa till att ge en bild av
kostnaderna och framförallt möjliggöra en jämförelse mellan scenarierna. För att uppskatta
kostnaderna har fokus varit att bedöma kostnaden för de poster i varje scenario som är störst.
De mindre posterna som exempelvis cykelställ är så pass små så att de ingår i felmarginalen för
de större posterna.
Kostnaderna som redovisas är främst investeringskostnader. För båttrafiken redovisas också
trafikeringskostnad per år, i kolumnen driftskostnad. En grov uppskattning av driftskostnad per
år för en busslinje har också gjorts. Intäkterna från mark som frigörs är inte inräknade.
Kostnaderna för att behandla marken i Sjöbacken är inte heller inräknade.
8.1 Saltholmen med Frölunda torg
De stora kostnadsposterna för scenariot ligger i den ökade färjetrafiken, nya snabbusslinjer, den
nya terminalbyggnaden och omlokaliseringen av parkeringsplatser. Kostnaderna för den ökade
kollektivtrafiken kommer variera kraftigt beroende på turtätheten då antalet nya fordon, förare
och driftskostnaden styrs av den. En till båt som trafikerar södra skärgården och som går lika
många timmar per år som en båt gör idag kostar 15 - 20 miljoner kronor per år. Beroende på hur
många extra båtar som behövs kommer denna kostnad att variera.
Kostnad: 160 - 280 miljoner kronor + 15 - 20 miljoner kronor per båt och år + övriga
driftskostnader.
Scenario Saltholmen med
Frölunda torg
Åtgärd
Ny personterminal i Saltholmen (inklusive
inlämning för gods)
Markparkering i anslutning till terminalen
Parkeringshus i anslutning til Frölunda torg
Mindre båt mellan öar
Mer båttrafik mellan öar och fastland
Mer snabbusstrafik
Mer poolbilar
Små godscentraler
Investeringskostnad (miljoner kronor)
Antagande
20 - 50
850 stycken (Priset för en parkeringsplats
15 - 20 000 kronor)
Finns redan i området.
850 stycken (Priset för en parkeringsplats
150 - 250 000 kronor)
130 - 210
En till båt med samma antal
trafikeringstimmar som idag. Denna
kostnad är en årskostnad.
2 nya bussar och linjer (2 personal per
linje)
3-7
10 stycken
3 - 10
Driftskostnad (per år)
Mellan
Liten
Liten
15 - 20
Stor
1-2
Liten
Liten
Liten
≈ 160 - 280
Summa
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
117(123)
2015-10-22
Slutrapport
8.2 Saltholmen
Scenariot är kostnadsmässigt mycket likt scenariot ”Saltholmen med delad parkering” men
innehåller kostnaden för ett nytt parkeringshus i Saltholmen. Kostnader på 150 000 - 250 000 kr
per parkeringsplats brukar användas för nyproduktion av parkeringshus och det ska finnas plats
för 400 bilar. En till båt som trafikerar södra skärgården och som går lika många timmar per år
som en båt gör idag kostar 15 - 20 miljoner kronor per år. Beroende på hur många extra båtar
som behövs kommer denna kostnad att variera.
Kostnad: Kostnad: 160 - 280 miljoner kronor + 15 - 20 miljoner kronor per båt och år +
övriga driftskostnader.
Scenario Saltholmen
Åtgärd
Ny personterminal i Saltholmen (inklusive
inlämning för gods)
Markparkering i anslutning till terminalen
Parkeringshus i anslutning till terminalen
Mindre båt mellan öar
Mer båttrafik mellan öar och fastland
Mer snabbusstrafik
Mer poolbilar
Små godscentraler
Investeringskostnad (miljoner kronor)
Antagande
20 - 50
850 stycken (Priset för en parkeringsplats
15 - 20 000 kronor)
Finns redan i området.
850 stycken (Priset för en parkeringsplats
150 - 250 000 kronor)
130 - 210
En till båt med samma antal
trafikeringstimmar som idag. Denna
kostnad är en årskostnad.
2 nya bussar och linjer (2 personal per
linje)
3-7
10 stycken
3 - 10
Driftskostnad (per år)
Mellan
Liten
Liten
15 - 20
Stor
1-2
Liten
Liten
Liten
≈ 160 - 280
Summa
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
118(123)
2015-10-22
Slutrapport
8.3 Fiskebäck med Frölunda torg
Kostnaderna för scenariot ligger i den ökade båttrafiken, den nya terminalbyggnaden, kajen och
nya parkeringsplatser.
Stora ytor frigörs i Saltholmen då parkering och terminal flyttas men motsvarande ytor behövs
för den nya terminalen och de nya parkeringarna på andra platser, inte minst i Fiskebäck.
Antagandet har gjorts att kostnaden för ny mark går jämt upp med försäljningen av överbliven
mark i Saltholmen. Området i närheten av den tänkta terminalen består av en före detta deponi
med förorenad mark. Om detta område behöver användas och hur kostnaden för saneringen i så
fall skulle fördelas är oklart. Kostnaderna för sanering är inte inkluderade i den beräknade
kostnaden som presenteras här.
En till båt som trafikerar södra skärgården och som går lika många timmar per år som en båt gör
idag kostar 15 - 20 miljoner kronor per år. Beroende på hur många extra båtar som behövs
kommer denna kostnad att variera.
Kostnad: 180 - 300 miljoner kronor + 15 - 20 miljoner kronor per båt och år + övriga
driftskostnader.
Scenario Fiskebäck med Frölunda
torg
Åtgärd
Ny personterminal i Fiskebäck
Kaj
Muddring
Förorenade områden
Markparkering i anslutning till terminalen
Parkeringshus i anslutning til Frölunda torg
Mindre båt mellan öar
Mer båttrafik mellan öar och fastland
Mer snabbusstrafik
Mer poolbilar
Små godscentraler
Investeringskostnad (miljoner kronor)
20 - 50
5 - 10
Antagande
50 meter
Går inte att säga hur mycket
Går inte att säga hur mycket
850 stycken (Priset för en parkeringsplats
15 - 20 000 kronor)
13 - 17
850 stycken (Priset för en parkeringsplats
150 - 250 000 kronor)
130 - 210
En till båt med samma antal
trafikeringstimmar som idag. Denna
kostnad är en årskostnad.
2 nya bussar och linjer (2 personal per
linje)
3-7
10 stycken
3 - 10
Driftskostnad (per år)
Mellan
Liten
Liten
Liten
Liten
Liten
15 - 20
Stor
1-2
Liten
Liten
≈180 - 300
Summa
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
119(123)
2015-10-22
Slutrapport
8.4 Fiskebäck
Kostnaderna skiljer sig från ”Fiskebäck med delad parkering” då ett parkeringshus för 400 bilar
planeras i detta scenario. Kostnader på 150 000 - 250 000 kr per parkeringsplats brukar
användas för nyproduktion av parkeringshus. Området i närheten av den tänkta terminalen
består av en före detta deponi med förorenad mark. Om detta område behöver användas och hur
kostnaden för saneringen i så fall skulle fördelas är oklart. Kostnaderna för sanering är inte
inkluderade i den beräknade kostnaden som presenteras här. En till båt som trafikerar södra
skärgården och som går lika många timmar per år som en båt gör idag kostar 15 - 20 miljoner
kronor per år. Beroende på hur många extra båtar som behövs kommer denna kostnad att
variera.
Kostnad: 180 - 300 miljoner kronor + 15 - 20 miljoner kronor per båt och år + övriga
driftskostnader.
Scenario Fiskebäck
Åtgärd
Ny personterminal i Fiskebäck
Kaj
Muddring
Förorenade områden
Markparkering i anslutning till terminalen
Parkeringshus i anslutning till terminalen
Mindre båt mellan öar
Mer båttrafik mellan öar och fastland
Mer snabbusstrafik
Mer poolbilar
Små godscentraler
Investeringskostnad (miljoner kronor)
20 -50
3 - 10
Antagande
50 meter
Går inte att säga hur mycket
Går inte att säga hur mycket
850 stycken (Priset för en parkeringsplats
15 - 20 000 kronor)
13 - 17
850 stycken (Priset för en parkeringsplats
150 - 250 000 kronor)
130 - 210
En till båt med samma antal
trafikeringstimmar som idag. Denna
kostnad är en årskostnad.
2 nya bussar och linjer (2 personal per
linje)
3-7
10 stycken
3 - 10
Driftskostnad (per år)
Mellan
Liten
Liten
Liten
Liten
Liten
15 - 20
Stor
1-2
Liten
Liten
≈180 - 300
Summa
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
120(123)
2015-10-22
Slutrapport
8.5 Linbanor
Linbana har tidigare utretts för de centrala delarna av Göteborg. Där gjordes också
kostnadsuppskattningar utifrån referensprojekt. Kostnaden varierar kraftigt beroende på typ av
vajersystem. Trippelvajersystem är dubbelt så dyra som enklare envajersystem och kostnaden
ligger mellan 50 - 135 miljoner per kilometer linbana (i denna summa ingår vajer, fundament,
gondoler och terminaler). Linbanan mellan Frölunda torg och Donsö skulle bli cirka 10
kilometer lång. Linbanan som binder samman öarna i skärgården skulle bli cirka 20 kilometer
lång men går i en rundlinje i en riktning. Kostnaden beräknas därför på 10 kilometer.
Scenariot med linbanan innebär också att färjetrafiken kan reduceras kraftigt vilket ger
besparingar. Den årliga kostnaden för båttrafiken i södra skärgården uppgår till cirka 100
miljoner kronor.
Scenariot innebär också att mark frigörs i Saltholmen både i båtterminalen och på parkeringen
då behovet av parkering i Saltholmen kraftigt minskar. Värdet av den frigjorda marken beror i
stor utsträckning på framtida detaljplaneläggning och kan i ett scenario med hög
expolateringsgrad av småhus eller bostadsrätter värderas till ett par hundra miljoner. Det är dock
troligt att exploateringsgraden blir låg eller att området används på annat sätt än bostäder och
markens värde sjunker i det fallet.
En till båt som trafikerar södra skärgården och som går lika många timmar per år som en båt gör
idag kostar 15 - 20 miljoner kronor per år.
Kostnad för scenariot: 1 300 - 3 150 miljoner kronor + 15 - 20 miljoner kronor per båt och
år + övriga driftskostnader - 100 miljoner kronor per år för befintlig båttrafik i södra
skärgården.
Scenario Linbanor
Åtgärd
Linbana öar - fastland (inklusive terminaler,
gondoler/kabinder, fundment, vajrar, m.m.
Linbana öar (inklusive terminaler,
gondoler/kabinder, fundment, vajrar, m.m.
Parkeringshus i anslutning til Frölunda torg
Inlämningsställe för gods vid Frölunda torg
Mindre båt mellan mindre öar
Befintlig båttrafik i södra skärgården
Mer poolbilar
Små godscentraler
Antagande
Investeringskostnad (miljoner kronor)
Driftskostnad (per år)
10 kilometer vajrar (Dubbel riktning)
500 -1350
Stor
10 kilometer vajrar (Runt - en riktning)
1 700 stycken (Priset för en
parkeringsplats 150 - 250 000 kronor)
1 stycken
En till båt med samma antal
trafikeringstimmar som idag. Denna
kostnad är en årskostnad.
Befintlig båttrafik i södra skärgården tas
bort. Detta är en årskostnad.
500 -1350
Stor
260 - 430
Liten
Liten
10 stycken
3 - 10
15 - 20
-100
Liten
Liten
≈ 1 300 - 3 150
Summa
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
121(123)
2015-10-22
Slutrapport
8.6 Tilläggsscenarion
Många av tilläggsscenarierna har studerats tidigare och kostnadsbedömningen som gjordes då år
2003 har räknats upp till 2015 års prisnivå.
Tilläggsscenarion
Åtgärd
Bro
Gång‐ och cykelbro Asperö och Brännö
Gång‐ cykel och bilbro Vrång Ö ‐ Donsö
Gång‐ och cykelbro Brännö ‐ Styrsö
Utökad sommartrafik
En personbåt inkl linje (samma storlek som idag) för transport mellan Saltholmen/Fiskebäck och Göteborgs centrum.
Ny hållplats vid Fiskebäck för persontrafik
Ev förändring av kajen eftersom det går gods där idag i Fiskebäck. En ny snabbuss inklustive ny linje Antagande
Investeringskostnad (miljoner kronor)
Driftskostnad (per år)
420 meter lång
9 meter bred
1 120 meter lång
55
240
140
Liten
Liten
Liten
En till båt med samma antal
trafikeringstimmar som idag. Denna
kostnad är en årskostnad.
Kostnad per meter.
Två bussar
15 - 20
Liten
0,1 - 0,2
3-7
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
122(123)
Liten
Mellan
2015-10-22
Slutrapport
9
Referenser
Chalmers 2003, Livskraft och hållbar utveckling Göteborgs södra skärgård
Göteborgs Stad 2008, (15) Södra skärgården - beskrivning av stadsdelen
Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie
Göteborgs Stad, Västtrafik, Vägverket, Banverket, GR, VGR, 2009, Kollektivtrafikprogram för
Göteborgsregionen (K2020)
Göteborgs Stad 2009, Parkeringspolicy för Göteborgs Stad
Göteborgs Stad 2013, Strategi för Göteborg 2035 - Utbyggnadsplanering
Göteborgs Stad 2014, Förstudie - Fiskebäck-Sjöbacken-Önnered
Barnberg Eva 2014, Slutrapport projekt Göteborgs skärgård mars-november 2014
Göteborgs universitet Maja Sallander 2014, Öliv- och fastlandstransporter - En studie i
skärgårdsbors relation till bilen och dess alternativ
Göteborgs Stad 2014, Grönstrategi för en tät och grön stad
Göteborgs Stad 2014, Trafikstrategi för en nära storstad
Göteborgs Stad 2014, Klimatstrategiskt program för Göteborg
Göteborgs Stad 2015, Perspektivbeskrivningar
Göteborgs Stad 2015, Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025. Rapport 2:2015 ISSN
1103-1530
Medborgarkraften 1999, Tidigare medborgardialog
Trafikverket 2014, Nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS
Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1
Tyréns 2013, Förstudie - Linbanor som alternativ kollektivtrafik i Göteborg
Tyréns 2015, Att leva i södra skärgården - en enkätundersökning - TPUSS-fas 2
www.scb.se
Uppdrag: 262594 Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3
Beställare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad
123(123)
2015-10-22
Slutrapport
Bilaga 1 – Bullerkartläggningen
Bilaga 2 – Antagna Trafikflöden
MYCKETGROVTANTAGANDEAVTRAFIKFLÖDEN:
År 2009 var trafikmängden cirka 3 800 fordon per ÅMVD årsmedevardagsdygn (ÅMVD är
medelvärdet av dygnstrafikflödena i respektive gatusnitt för alla helgfria måndagar-fredagar
under respektive år) på Saltholmsgatan från vändplanen vid Saltholmen fram till Talattagatan.
Andelen tung trafik var cirka 440 fordon per ÅMVD. Mellan vändplanen och Talattagatan ligger
cirka 120 -150 hus och några verksamheter tillsammans med småbåtshamn.
För att beräkna minskade trafikflöden vid Saltholmen och motsvarande ökning vid Fiskebäck
görs följande antaganden:
 Trafikmängden har inte ökat sedan 2009 och räkans därför inte upp.

De cirka 150 husen genererar 6 trafikrörelser per dygn vilket ger 900 resor varje dygn
(150*6).

Från Saltholmen reste år 2000 cirka 2 500 personer med Saltholmsbåtarna till Saltholmen
varje dag. Av dessa personer reste cirka 50 procent med kollektivtrafiken och 40 procent
med bil eller cykel. (Väldigt få reser vidare med cykel och ett antagande om ökat resande
se senaste 15 åren så antagandet blir att 40 procent reser vidare med bil från Saltholmen).
Detta innebär att 1 000 personer reser med bil från Saltholmen. Om inga samåker och
samtliga åker tillbaka samma dag så innebär det ett trafikflöde på cirka 2 000 fordon
varje dag (fram och tillbaka).

100 parkeringsplatser har tillkommit men all resandeökning antas ske med hållbara
transportslag.

Detta ger:
2000 fordon/ÅMVD
Södra skärgårdsbor och besökare
900 fordon/ÅMVD
Boende på fastlandet
440 fordon/ÅMVD
Tung trafik
500 fordon/ÅMVD
Delårsboende, ägare till småbåtar m.fl.
MYCKETGROVTANTAGANDEAVBUSSTRAFIKFLÖDEN:
År 2013 gick det 430 tunga fordon/dygn på Stora Fiskebäcksvägen. Från Fiskebäcks Hamn går
idag (år 2015) linje 97 och 197 med tillsammans cirka 30 turer per vardagsdygn i en riktning.
Detta ger cirka 60 fordonsrörelser per vardagsdygn. Om ett antagande görs om att antalet bussar
(tunga fordon) har ökat, något fram till år 2035 i och med trafikstrategins mål om att fler resor
ska ske med kollektivtrafik, till cirka 500 tunga fordon/dygn. Om en snabbusslinje enligt detta
scenario går med cirka fyra turer i timmen mellan 05-02 på dygnet ger det cirka 90 turer i en
riktning och 180 turer i dubbel riktning vilket då blir 180 fordonsrörelser ett vardagsdygn. Vid
två snabbusslinjer blir detta cirka 360 fordonsrörelser på ett vardagsdygn. Om dessa ersätter de
två busslinjer som idag går vid Fiskebäck innebär det en tillkommande tung trafik med cirka 300
fordon per vardagsdygn. Detta ger då en ökning av den tunga trafiken med cirka 60 procent.