Tidningen Sandviken

– vinter 2015/2016
SANDVIKEN
magasin höst
Nu bygger vi
Sandvikens
NYA CENTRUM!
Nära till aktiviteter med
HÖGBO
RUNT KNUTEN
S A N DV I K E N
­VÄ X E R !
År 2018 är vi
40 000
Späckat schema på
GÖRANSSON
ARENA
OCH KULTURCENTRUM
I VINTER
ANNONSER:
INNEHÅLL
Annonser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Vi Plussar och 1 + 1 blir 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
TI LL SA LU
Den attraktiva ­staden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Åtta tomter till salu i Rossnäs
och Malmarsbacke.
Sandviken växer! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Arenan med k­ onkurrenskraft från urskogen . . . . 8
Sjönära läge och fantastisk
utsikt!
På scenen i Sandviken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Försäljning via kommunens
tomtkö.
Kulturstaden Sandviken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Mamma Mu och Kråkan fyller 30. . . . . . . . . . . . . 11
www.sandviken.se
Mötesplats Sandviken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Högbo Bruk lockar alla sinnen. . . . . . . . . . . . . . . . 14
Högbo har något för alla. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Det var en gång en ­skidbacke.... . . . . . . . . . . . . . . . 17
Eget boende?
Foto: Daniel Bernstål
VI PLUSSAR och
1 + 1 BLIR 3
Njut av en egen stuga eller
lägenhet nära skidbackarna!
Ring 026-24 99 50
fastighetsbyran.se/sandviken
Leva loppan som fyraåring i Sandviken . . . . . . . . 20
Skyttekung hyllar de svart-vita supportrarna. . . . 22
Turtips för långfärdsskridskor i vinter. . . . . . . . . .23
Vägen till en renare värld. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Fotbolls­fest i Göransson Arena . . . . . . . . . . . . . . . 26
CoderDojo – lustfyllt sätt att lära för unga. . . . . 27
Midroc gör elbilen möjlig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Att inleda ett kommunmagasin med en text som skryter om
hur f­ antastiskt allting är i kommunen är kanske inte så unikt.
Det finns 290 kommuner i vårt land och handen på hjärtat;
det finns andra kommuner som också har vilda skogar,
­stora skidanläggningar för både utförs- och längdskid­
åkning; det finns fler som erbjuder spegelblanka ­vinterisar
för långfärdsskridskor och har centrum för MTB sommar som vinter. Det finns också fler kommuner med
ett starkt ­kulturliv och arenor som attraherar de största
­evenemangen. Det finns faktiskt även andra med världsledande näringsliv, forskning i framkant, spännande arbets­
tillfällen och med närhet till storstad.
Vi har lediga lägenheter både
centralt och i Vallhov.
Väkommen att kontakta oss
för mera information.
Tel. 08-522 172 00
www.provinsfastigheter.se
Ansvarig utgivare: Odd Westby
Redaktion: Informationskontoret &
Turismenheten Sandvikens kommun
Produktion: Informationskontoret,
100 procent media AB,
Wave Communications AB
Grafisk form: 100 procent media AB
Sveavägen
Nybyggt
Miljömärkt
Centralt
Anmäl ditt intresse på
www.sandvikenhus.se/sveavagen
2
Doften av stål fick Ulrika att bestämma
sig för Sandvik(en). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Omslagsbild: Stéfan Estassy
Tryck: Danagård Lito
Upplaga: 10 000 exemplar
Synpunkter på tidningen:
[email protected]
Adress: Sandvikens Kommun
811 80 Sandviken
Svårt att erkänna kanske… men det finns också andra
kommuner med bra bandylag.
Men om du plussar ihop det som passar dig så upptäcker du kanske snabbt att Sandviken erbjuder unika
­kombinationer. Så jag hoppas du som besöker oss eller
redan bor här hittar delar i denna tidning som du vill Plussa
med. Det vill säga 1 + 1 blir 3, kanske till och med mer eller
en helt unik kombination!
Närheten till arbete, hem och fritid + MTB och längdskid­
åkning i Högbo + Gysinge med nationalpark och Dalälven är
en kombination som ger mig livskvalitet. Hur plussar du?
Välkommen att Plussa vintern med oss!
Peter Kärnström,
kommunalråd Sandvikens kommun
Tel. 026-24 00 00
Epost: [email protected]
www.sandviken.se
3
DEN
ATTRAKTIVA ­STADEN
Text: Mats Jonsson
Bilder: Mats Jonsson och Sandvikens kommuns bildarkiv
Sandvikens centrum bjuder framöver
­generöst på nya upplevelser och mötesplatser. Stadskärnan genomgår just nu
den största f­ örändringen sedan 60-talet.
­Visionen bakom jättesatsningen är en aktiv
stad fylld av liv och rörelse.
På nya Drottningtorget reser sig den nu
­terra­kotta­färgade gamla kyrkan majestätiskt och
med återvunnet självförtroende efter att ha fått
sitt slitna yttre restaurerat, värdigt och försiktigt
som det anstår stans äldsta och mest karaktärsskapande byggnad.
Inne i The Church hörs ett sorl av pratande
­gäster och klingande glas. Restaurangen är unik
i sitt slag och redan internationellt omtalad.
På parkbänkarna ute på torget sitter föräldrar
och tittar på medan skrattande barn springer sig
våta genom det färgsprakande vattenspelet som
skjuter upp höga strålar i oregelbundna mönster.
” Det ska finnas mötes­­
platser där man kan
­passera, ­stanna till, ­prata,
knyta nya ­kontakter,
­uppleva och få en ­naturlig
integration”
Sandvikens centrum visar upp sig i ny skepnad
efter tid av ombyggnadsarbete då invånarna
tålmodigt stått ut med att leva i en till stora delar
uppgrävd stad.
Enligt stadsarkitekten är det ett tidens tecken att
stadskärnan visat sig betyda mycket för trivseln
och valet av bostadsort.
– Det blir en vacker stadskärna med nya,
­inbju­dande mötesplatser och mycket att uppleva,
lovar stadsarkitekten Helena Tallius Myhrman.
– Den vanliga samhällsservicen tar vi för given
i dag. Nu ställer människorna också krav på ett
attraktivt centrum där de ska bo och verka. Medvetenheten om det har ökat.
ÖPPET OCH TRYGGT
LYSSNADE PÅ FOLKET
Centrumförnyelsen omfattar allt från pappers­
korgar och cykelställ till infrastruktur som växter,
bänkar, beläggning, belysning och byggnader.
Målet är att skapa en inre kärna i stan som är
tillgänglig för alla: öppen, trygg, inbjudande,
­välkomnande och fylld av liv. En stadskärna
utan fysiska hinder där fotgängare och cyklister ­prioriteras före bilar och där det är enkelt
att ta sig runt mellan parken, gågatukrysset,
­Drottningtorget och Jerntorget.
När Sandvikens kommun gick ut och frågade
Sandvikenborna om vad de vill gav folket också
ett tydligt besked om att det måste göras någonting åt centrum.
– Det ska finnas mötesplatser där man kan
passera, stanna till, prata, knyta nya kontakter,
uppleva och få en naturlig integration, säger
Helena Tallius Myhrman.
Politikerna lyssnade på medborgarna och fastställde visionen om den aktiva staden, fylld av liv
och rörelse.
Hela 1 600 förslag lämnades på hur visionen ska
fyllas med innehåll i samband med det så kallade
Plussa Centrum-arbetet som ligger till grund för
den satsning som nu görs. ►
KÄNNER PÅ GRÄSET
DETTA HÄNDER
En kort promenad österut, över en tidigare
baksida som nu blivit en del av nya torget, tar en
kvinna av sig skorna för att känna gräset under
fötterna i den upprustade, öppna och inbjudande
Jansasparken med sin åttkantiga fontän, sina
slaggstensmurar och lindar.
På upphöjningen utanför Kulturcentrum – ibland
scen, ibland bara sittplats för människor som
råkat stöta på varandra och stannat för att prata
– åker en kille skateboard medan några andra
ungdomar studsar en basketboll.
Så kan det se ut på somrarna framöver när
4
­D ROTTNINGTORGET
JANSASPARKEN
ALLMÄNT
• Restaurangen The Church i gamla
­baptistkyrkan
• Vattenorgel med upp till nio meter höga
vattenpelare
• Ny belysning för ökad trygghet
• Uteservering
• Nya träd i lindalléerna
• Ny markbeläggning utan nivåskillnader och
ojämnheter
• Ett modernt vattenspel med vattenspegel
• En upphöjd plats för lek, möten och
• Nya fjärrvärme- och vattenledningar
• Sittplatser och växter
Ovan: Gamla baptistkyrkan mitt i Sandvikens centrum från 1905 rustas upp och blir en restaurang.
­O riginalfärgen tas upp och blir en färgklick i centrum.
Till höger: ”En dröm för alla entreprenörer”, säger Shawn Afshari och
Mike Markarian om att driva restaurang i gamla baptistkyrkan från 1905.
­uppträdanden
• Lekplats
• Bilfritt utanför Kulturcentrum/Folkets Hus
• Cykelparkering
• En mer öppen och tillgänglig park
• 9 927 blommor och växter
• Fördröjningsmagasin för regnvatten under
Jansasparken, motsvarande 1 400 badkar,
för att förhindra översvämningar
SANDVIKEN
VÄXER!
Text: Åsa Backman
Bild: Prenova
Ovan: Jansasparken får ett rejält lyft med nya planteringar, s­ ällskapsytor
och den gamla fontänen rustas upp som kronan på verket.
Till vänster: Stadsarkitekten Helena Tallius Myhrman säger att
­m edvetenheten ökat om behovet av en aktiv stadskärna.
Många av medborgarförslagen handlade
om att gamla ståtliga baptistkyrkan från 1905,
­centrums äldsta byggnad, måste räddas från
förfall och rivningshot och ges en roll för fram­
tiden i en stad som annars skulle tappa en viktig
del av sin unga historia.
►
Resultatet blir restaurangkyrkan The Church
mitt på nya Drottningtorget.
– En fantastisk och unik satsning. Det är
en dröm för alla entreprenörer, säger Mike
­Markarian och Shawn Afshari, duon som ska
driva restaurangen.
Mike och Shawn, båda kända och respekterade
restaurangföretagare med djup förankring i
Sandviken, är ödmjuka inför uppgiften.
– Det var invånarna som agerade och stoppade
rivningen. Nu vill vi göra någonting riktigt bra för
Sandvikenborna, säger de.
KAN BLI MER PULS
The Church ska bli en gastropub med närodlad
mat av hög kvalité för en bred publik i en
­byggnad som hanteras med stor respekt.
6
– Vi vill framhäva att det här är en kyrkobyggnad
och en viktig del av vår historia samtidigt som
det ska vara en religiös och politiskt neutral
plats. Utmaningen blir att ta med det gamla
in i framtiden och skapa en stämning där alla
känner sig välkomna.
Som viktiga aktörer i centrum – duon driver
också Allstar – är Mike Markarian och Shawn
Afshari glada över att kommunen lyssnat på
medborgarna och skapat förutsättningar för en
stad med mer puls.
Sandviken växer. Vi är drygt 38 000 invånare idag och år 2018
beräknas vi vara 40 000! Närheten till naturen, att det är enkelt
att få plats på förskolor och skolor, ett aktivt föreningsliv och bra
boende som inte kostar skjortan är värden som lockar hit fler och
fler. Därför byggs det och renoveras mycket i Sandviken just nu.
Ett exempel är ett 60-tal nya lägenheter och fyra så kallade stadsradhus som
Prenova planerar att bygga vid Kanalgränd i centrala Sandviken. Så snart
Sandvikens kommun tagit fram en detaljplan kan Prenova börja bygga.
Göran Cronwall, som är VD på Prenova hoppas komma igång under andra
halvan av 2016.
– Prenova jobbar med flera stora projekt i M
­ ellansverige, men vi tycker att
det är extra roligt att kunna bidra till samhällsutvecklingen i just Sandviken,
eftersom vi bor och verkar här, säger han.
ERSKINE I NYGAMMAL KOSTYM
Även på Sveavägen blir det nya bostäder. Där bygger det kommunala bostadsbolaget Sandvikenhus två nya hus, varav ett blir ett boende för hyresgäster
över 55 år. Ett annat stort projekt pågår på Nya Bruket, som skapades av
Ralph Erskine i början av 1970-talet. Här har Sandvikenhus påbörjat en
uppfräschning, där den första etappen beräknas ta ungefär åtta månader.
Hela projektet kommer dock att pågå i 10-15 år och ambitionen är att återställa den känsla som Erskine ville förmedla, men samtidigt modernisera för
att anpassa bostäderna till dagens behov. Hyresgästerna är därför delaktiga i
processen.
Att säkerställa att det finns bostäder till en växande befolkning är en
utmaning, men i Sandviken finns fortfarande stort utrymme för attraktiva
boenden, oavsett fas i livet. ■
Bild från Dalkarlen i Sandviken
– Ska Sandviken vara framgångsrikt måste
vi vara bra på alla fronter: skolan, förskolan,
idrotten, musiken... Att ha tillgång till en levande
stadskärna är betydelsefullt oavsett var man
bor i världen, säger Mike Markarian.
Platser för människor att mötas på är viktiga,
menar han.
– Vi påverkas så mycket av varandra. Får jag ett
leende av någon annan blir jag glad. Får våra
barn växa upp i en positiv miljö är det bra för
framtidens Sandviken. ■
7
ARENAN MED
­KONKURRENSKRAFT
FRÅN URSKOGEN
JONAS GARDELLS SUCCÉSHOW
MITT ENDA LIV
12 december på Göransson Arena.
Boka dina biljetter på
www.goranssonarena.se
TA MED DIG VÄNNERNA ELLER
ARBETSLAGET PÅ ÅRETS SHOW
18 december på G
­ öransson Arena.
Biljettbokning:
www.goranssonarena.se
Text: Åsa Backman
Foto: Göransson Arena & Hasse Andersson
Ett kompakt decembermörker hade lagt sig
över E4:an och snön yrde kring karavanen
som var på väg från Stockholm till Sandviken. Ju närmare Sandviken de kom, desto
mer snö. I bilarna satt de tyska legenderna
i Scorpions och undrade om de var på
väg till världens ände. Fredrik Granting,
VD på Göransson Arena, var med i en av
bilarna och såg hur gitarristen Rudolf
Schenkers ögon blev större och större ju
längre norrut karavanen rörde sig. Väl
framme i ­Sandviken gled sällskapet in på
parkeringen till en helt fullsatt arena som
full­komligen lyste upp vintermörkret.
– Det var magiskt, berättar en lyrisk
­Fredrik ­Granting vid minnet.
Och det är väldigt speciellt att Sandviken lyckas
dra så stora stjärnor som Scorpions, Brian
Adams och 50
Cent. Naturligtvis är det ingen
tillfällighet. Det
ligger mycket
jobb och en
tydlig strategi
bakom dessa
bokningar.
Fredrik berättar
att arenan helt
fokuserar på
världsartister
som endast gör en enda spelning i Sverige. Då
gäller det att visa på fördelarna med att förlägga
den i Sandviken och ingen annanstans. Men
varför väljer de Göransson Arena före Globen
eller Scandinavium?
Fredrik har mycket att berätta om speciella
­bokningar med mängder av udda inslag som
­arenan fått hantera under åren. Han är dock
­tydlig med att det oftast inte är artisterna själva
som är ­petiga med krav på bilar, livvakter och
mycket annat, utan deras management som
bygger en speciell image kring sina artister.
– Artisterna själva har hittills varit fantastiskt
trevliga och okomplicerade, berättar han.
En arena som Göransson har till uppdrag att
rymma både evenemang och idrott, vilket är en
balansgång. Fredrik tycker dock att han har hittat
en bra nivå.
– Bandyn måste få ta plats i Sandviken och vi
väljer bort många företagsevenemang för att ge
dem så mycket istid som möjligt. De
jublar inte varje dag, men de förstår
också att arenan måste rymma mer
än bandy, berättar han.
”När vi hade Bryan
Adams här så hade
han spelat i Oslo kvällen
innan, men det var bara
hälften så många b
­ esökare
där som i ­Sandviken”
– Många av de här artisterna gör sig mycket
bättre på en arena ute i ­landet. De försvinner
helt enkelt i storstads­bruset. När vi hade Bryan
8
PÅ SCENEN
Adams här så hade han spelat i Oslo ­kvällen
­innan, men det var bara hälften så många
­besökare där som i Sandviken, berättar han.
50 Cent (nedan)
besökte Sandviken
2011, sen dess
har Arenan haft
besök av många
världsartister.
Fredrik Granting
(till höger) ser
många fördelar
med en arena i
Sandviken, även
för artisterna.
I SANDVIKEN
SVERIGES COUNTRYSTJÄRNA
JILL JOHNSON OCH SANDVIKEN
BIG BAND
5 och 6 februari 2016
Biljettbokning: www.sandviken.fh.se
ROCKIGASTE
JULSHOWEN
I ­SVERIGE?
12 december på
Restaurang Bolaget.
Biljettbokning: ­sandviken.fh.se
En annan utmaning är
att arenan måste bli mer
konkurrenskraftig även
för mindre evenemang,
vilket kräver ­kontinuerliga
­investeringar och ett
ständigt fokus på att
jobba mer effektivt.
– Det pågår ett krig mellan arenorna i Sverige
och de som är bäst kommer att få arrangemangen. Så enkelt är det. Vi har visat att vi är ett bra
alternativ till storstädernas arenor. Vi är enga­
gerade och har organisatoriska muskler, vilket
gör att publiken kommer, men vi måste hela tiden
bli vassare och mer kostnadseffektiva, avslutar
Fredrik. ■
INGEMAR DUNKER FÅR
­RESTAURANG BOLAGET ATT GUNGA
5 och 6 januari på restaurang Bolaget.
Biljettbokning: www.sandviken.fh.se
ALCAZAR
på Göransson Arena den 10 mars.
Biljettbokning:
www.goranssonarena.se
9
MAMMA
MU &
KRÅKAN
FYLLER 30
BILD
Kulturstaden
Ovan till vänster: Malena Ernman,
hedersmedborgare i Sandviken,
känd för sin fantastiska röst och sina
internationella framgångar. 2014 tog
hon, tillsammans med sin mor Eva
och Tallbacksgårdens förskola, emot
kommunens Mång faldspris.
SANDVIKEN
Ovan till höger: SBB – Sandviken Big
Band startade redan 1968 och turnerar
flitigt med bland andra
Christer Sjögren.
Text: Åsa Backman
Foto: Kulturcentrum, Göransson Arena och Sandviken Big Band
10
Författarparet Jujja och Tomas Wieslander bodde i Åshammar, utanför
­Sandviken i några år och tillsammans skapade de musik, radioteater och
böcker kring Mamma Mu och Kråkan. När Sandviken firar 30-årsjubileet
är Kultur­skolan full av hundratals barn och vuxna som skrattar, sjunger,
vajar som träd och dansar vals med en trudelutta. Det går inte att ta miste
på lekfullheten i språket och berättelsen. I berättelserna om Mamma Mu
och Kråkan ryms allt som är viktigt i livet, stort som smått.
Ulrika ­Goude Westby, som ­arrangerat
­30-årskalaset, här ­tillsammans med
Kråkan, Mamma Mu och en clown.
– Vi ville använda den här familjelördagen som en hyllning till Mamma
Mu och Kråkan. De betyder så mycket för Sandviken, berättar hon.
Sandvikens Big Band ligger också bakom succén Bangen jazz och blues­
festival, som firade 25-årsjubileum 2015. Bangen fyller Sandvikens scener
med jazz- och bluesmusik i fyra dagar och fyra kvällar.
Konserterna på Trebo Hotell och Högbo Brukshotell lockar också människor
under sommarmånaderna, liksom Gästrik Konst – en konstrunda i västra
Gästrikland som går av stapeln 25-28 mars 2016. Sandviken har definitivt
utvecklats till en kulturstad att räkna med! ■
Det är nu trettio år sedan Mamma Mu och Kråkan såg dagens
ljus för första gången. Idag gör de succé i Indien, Ryssland och
många andra länder; den omåttligt lugna, nyfikna och vänliga
optimisten Mamma Mu och den rastlösa och något egoistiska
besserwissern Kråkan. De två ganska udda figurerna är nämligen helt obundna av geografiska gränser, konventioner eller
vad eventuella grannar må tycka.
Hela den stora lokalen i Kulturskolan i Sandviken är full. På väggarna
hänger ballonger i alla dess färger, julgranarna är framplockade från förrådet och en elkabelvinda fungerar fint som festbord med tårtor och kakor.
Ulrika Goude Westby, dramapedagog på Kulturskolan i Sandviken, har
arrangerat festen.
Det är inte bara Göransson Arena som satt Sandviken på kulturkartan. Musikälskare i hela Sverige har vallfärdat hit i många år.
En del av den unika musikhistorien började med trumpetaren Arne
­Eriksson, som bildade Sandviken Big Band redan 1968. Du har
­kanske sett dem som husband i Idol på TV? Den 5 och 6 februari spelar de tillsammans med Jill Johnson på Kulturcentrum. Missa inte det!
När Kulturcentrum presenterade sitt höstprogram fanns mer än hundra olika
evenemang listade; av dem har omkring 70 fri entré. Riktigt bra konserter, en
bok- och filmklubb och en kulturfestival för ungdomar är några exempel. Läs
hela programmet här: www.sandviken.se/kulturcentrum
Text: Åsa Backman
Foto: Hasse Andersson, Sandvikenskommuns bildarkiv
Visste du…
… att Tomas Ledin har gett namn till en
­repetitionslokal i Kulturcentrum? Tomas
växte upp i Sandviken och det var i just den
lokalen hans musikaliska bana tog sin början.
Förutom Ulrika var husbandet på plats, med Anders på fiol, Peter på
gitarr och Per på bas. Dessutom flera teaterelever i årskurs nio som fick
vara röster och statister. ■
”Jag tycker att Kråkan är
bäst. Och Mamma Mu”
Helge Lindqvist, 4 år,
firar 30-årskalaset på Kulturskolan
tillsammans med pappa Johan.
11
ETT URVAL AV
NÄTVERK
ÖTESPLATS
SANDVIKEN
Text: Åsa Backman
Foto: Hasse Andersson, Sandvikens Kommun och FindIT
I Sandviken är världen alltid närvarande. Här känner vi oss
­hemma och gör varandra bättre. Så lyder Sandvikens kommuns
vision 2025. Det innebär att kommunen målmedvetet arbetar med
att utveckla kommunikationen mellan människor och företag som
möts här. Vi har bland annat en särställning inom teknik och IT
som har byggts upp i samverkan mellan skola och näringsliv.
Mötesplatserna är viktiga för Sandviken, i allt från spontana möten i stadsmiljö till platser att mötas på som Sandbacka Park och inte minst olika
nätverk som gynnar samverkan. Ett urval av nätverk hittar du i faktarutan på
nästa sida.
NY I SANDVIKEN
För den som är nyfiken på att flytta till ­Sandviken hjälper Inflyttarservice till
med allt från barn­omsorg och boende till arbete, utbildning, fritid och kultur.
Fyll i intresseformuläret på ­Sandvikens kommuns webbsida så skickar
­Inflyttarservice information som är relevant för dig.
NY SOM FÖRETAGARE
För den som har en affärsidé och vill starta eget är Creative Office på
­Sandbacka Park ett bra sätt att komma igång. Du betalar för en kontorsplats i ett öppet landskap, men får allt som ett nystartat företag kan behöva
på köpet, såsom skrivare, bredband, reception, konferensrum och värde­
fulla nätverk.
– Förutom att nystartade företagare får utvecklas tillsammans med andra
nya småföretagare får de tillgång till befintliga nätverk och möjlig­heter till
erfarenhetsutbyte som man sällan hittar någon annanstans, berättar Ulrika
Malmkvist, utvecklingschef på Sandbacka Park. ■
”Sandbacka Park är en viktig
mötesplats för företagande och
innovation. Här finns ett femtiotal
företag i olika storlekar och inom
många kunskaps­områden. Men
Sandbacka Park är så mycket mer
än de företag som sitter här.
Vi jobbar intensivt med att
­bygga upp en science park kring
­industriell IT med Sandbacka
Park som bas. Här finns mötesplatser, nätverk, forskare och olika
projekt som syftar till att stärka
innovations­kraften i Gävleborg
och Dalarna.”
• Företagarforum, Dalarna – Gävleborgs
största näringslivsmässa som arrangeras vartannat år. Företagarforum 2015
lockade 9 000 besökare på Göransson
Arena.
• Triple Steelex, för samverkan mellan
regionens företag runt och i stålindustrin, där små och medelstora företag
får hjälp att stärka sin kompetens.
• FindIT, kompetenscenter som verkar
för att stärka konkurrenskraften för
små och mellanstora företag. Genom
samverkan stödjer nätverket befintliga
företag och framväxten av nya företag,
produkter och metoder.
Visste du...
... att Sandviken fått priset ”Sveriges bästa
­kommun på Ung Företagsamhet” flera gånger?
Ung Företagsamhet ger gymnasieelever
­möjlighet att utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap genom att starta,
driva och a
­ vveckla ett riktigt företag under ett
läsår. Läs mer på www.ungforetagsamhet.se
”Det är i dynamiken mellan
människor som idéer och
­innovationer föds. Därför är
­nätverken så viktiga för oss.”
Lennart Söderberg, Näringslivsutvecklare, företagslots och
starta eget-rådgivare på Näringslivskontoret
Branschdagen IT-Forum 2015
­s amlade rekordmånga ­d eltagare,
utställare och föredragshållare som
samlades på ­S andbacka Park kring
temat ­D igitalisering – ­m öjligheter och
utmaningar. Eventet arrangeras varje
år av FindIT, ett kompetenscenter inom
industriell IT som arbetar för att stärka
konkurrenskraften hos regionens små och
­m edelstora företag genom samverkan.
Ulrika Malmkvist, utvecklingschef på
Sandbacka Park.
12
13
HÖGBO BRUK
LOCKAR ALLA
SINNEN
RECEPTET ALLA SUKTAR EFTER:
HÖGBOLIMPA
2 tsk salt
2 tsk bikarbonat
2 msk vetegroddar
1/2 dl vetekli
3/4 dl rågkross
Text: Åsa Backman
Foto: Högbo Brukshotell
1,5 dl grahamsmjöl
2,5 dl vetemjöl
Det var en helt ny upplevelse att komma in
i Högbo Bruks helrenoverade restaurang
när portarna slogs upp i maj 2015. Men
det är inte bara den blankpolerade ytan
som skiljer restaurangen från andra, utan
hela själen. Krögaren Stefan Johansson
tar nämligen inga genvägar. Målet är att
minst hälften av alla råvaror ska vara
Made in Högbo. Närodlade grönsaker, egna
djur, ysteri och bageri är bara början. Med
passion och närodlade råvaror vill Stefan
locka alla sinnen och bjuda gästerna på en
gourmetupplevelse de aldrig glömmer.
TRE SNABBA TILL STEFAN
Varför är det viktigt med Made in Högbo?
Det räcker att se sig omkring i världen för att
­förstå att vi måste sluta transportera så mycket
mat och kasta så mycket. Förr i tiden var
­människorna på Högbo bruk självförsörjande
och tog väl hand om de råvaror som fanns.
Jag märker att omsorgen om råvarorna blir s
­ törre
när vi själva har odlat eller jobbat med dem.
MADE IN HÖGBO
1 dl russin
1 dl hela mandlar
Märkningen Made in Högbo utlovar närodlade
­smakupplevelser, baserade på ekologisk och
social omsorg. Minst ett av kriterierna måste vara
uppfyllda:
1. Enkel råvara som är plockad/odlad/uppfödd i
Högbo, med kärlek och omtanke om naturen och
människorna. Hållbar både ekologiskt och socialt.
2. En produkt från närområdet som förädlas i
­Högbo. Exempel är ost som ystas i Högbo på
mjölk från Järbo, eller bröd som bakas på mjöl
från Teve Kvarn.
3.Sammansatta produkter får innehålla upp till 20%
ingredienser som inte är närodlat. Högbo­limpan
innehåller exempelvis aprikoser, russin och
mandlar som inte klarar ovan nämnda krav. ■
1 dl torkade aprikoser
3/4 dl solrosfrön
5 dl fil
1 dl mörk sirap
Nedan: Kunskap om odling och jordbruk känner
inga landsgränser och på Högbo Bruk möts världen.
När ShiMo och Harmony kom till Sverige från
den ­b urmesiska landsbygden fick de chansen att
­a nvända sina kunskaper i växthuset. De jobbade
hårdare än alla andra och blev snabbt respekterade
av folk i byn.
Nästa sida: På ett år har Högbo Bruk fördubblat
antalet grisar och är i stort sett självförsörjande
på griskött. Fisk är en större utmaning. Det är
inte ekologiskt försvarbart att odla fisk i Högbo
och ­S torsjöfisken är ju starkt begränsad, så det är
­s vårare att planera vad som kommer att finnas på
menyn från en vecka till nästa.
Gör så här: Blanda alla torra ingredienser
i en bunke.
Häll över fil och sirap och blanda till en
jämn smet. Smörj och bröa en brödform.
Häll i ­smeten. Grädda i 175 grader i cirka
80-90 minuter.
Vad var det som gjorde att ni kom igång?
Egentligen var det en tillfällighet. Jag körde förbi
de söta lammen på väg till jobbet varje dag, samtidigt som vi själva köpte lammkött från
Nya Zealand. Det tog faktiskt några år innan
jag kom på hur dumt det där var! Lammen blev
starten på Made in Högbo.
Vad kan alla göra för att gynna miljön?
Vi måste bli bättre på att ta tillvara på den mat vi
köper och sluta slänga så mycket. Om vi dess­
utom tänker på att handla så mycket närodlat
som möjligt så har vi vunnit mycket. Titta inte
blint på märkningar av olika slag. För mig kan det
aldrig vara bättre att köpa ekologiska tomater
från Spanien, än att köpa dem lokalt.
14
15
Rida
­Islandshäst
På Slätterne gård finns säkra och
välskolade islandshästar med rena
gångarter. Ta med kollegor eller
vänner på en ridtur i vinterskogen.
Tempot anpassas helt efter gruppen
och det finns hästar för alla nivåer,
så du behöver inte ha någon tidigare
ridvana.
Utmana dig själv i
fatbikespåret
En fatbike har dubbelt så breda
däck som en vanlig mountainbike, vilket gör att den fungerar
utmärkt på snö. Boka cyklar för
hela familjen på hotellet. Där finns
både vuxen- och barncyklar till
uthyrning.
www.slatternegard.se
MATEN
HÖGBO HAR
NÅGOT FÖR
ALLA
SE UPP
I BACKEN!
Ta med en pulka, lite korv och varm choklad
och åk till Högbo så har du dagens vinterutflykt
fixad för kompisarna, familjen eller dig och din
date! Fina grillplatser och torr ved finns till ditt
för­fogande i vindskydden. Glöm inte hjälm till
de minsta!
Paradis för
längdskidåkning
Fler och fler känner till skidparadiset
Högbo med mer än fem mils högklassiga längdskidspår. Men visste
du att det finns vallakurser och
­teknikträning för allt från ny­börjare
till elit? Gör ett besök i butiken vid
starten av pay- and skispåret (det
konstfrusna spåret) så får du veta
mer. Där kan du också hyra eller
köpa utrustning.
DET VAR EN GÅNG
EN ­SKIDBACKE...
Text: Mats Jonsson
Foto: Kungsberget & Mats Jonsson
På Högbo Brukshotell finns det
inte bara spa och sköna sängar,
här har vi även en av södra
norrlands softaste barhäng och
i den nyrenoverade restaurangen kan du avnjuta en härlig
brukslunch eller bjuda någon du
håller kär på femrättersmiddag
med godaste efterrättsbuffén
som avslutning på dagen.
Promenera
Högbos promenadstråk bjuder på
­varierande och vackra utsikter. Njut av
naturen, historien och sällskapet. Snö eller
inte, vintern i Högbo är något utöver det
­vanliga. Avrunda med en fika i Gruvstugan
som har stans bästa kanelbullar!
Och mycket, mycket mer...
På Björk & Berries Butik och Doftdesigncenter i Högbo finns
Sveriges enda p
­ arfymorgel, en doftupplevelse med butik och
guidade turer.
Vill du ha en företagsfest, bröllop eller annan tillställning med
lite ”edge” finns det ett stort utbud av lokaler och annorlunda
upplevelser genom Äventyrarservice. Vi lovar att alla minns
festen eller teamaktiviteten i åratal ­framöver!
På Barnens Högbo är det full fart året om. Klappa djuren i
hagen eller lek i den stora lekparken med Lilla Anna och Långa
farbrorn. Passa samtidigt på att besöka Sméjohan i smedjan
och kika in hos Margareta Persson i Keramikgalleriet och titta
på hennes figurativa skulpturer.
www.hogbobruk.se
Bildtext kommer ligga under varje bild eller i anslutning till dolore eu feugiat nulla facilisis at vero
eros et accumsan et iusto odio dignissim qui blandit praesent luptatum zzril delenit augue duis
dolore te feugait nulla facilisi.
► ... nu är det Sveriges snabbast växande
skidort. Kungsberget fortsätter att utvecklas
i hisnande fart.
– Jag har fått världens bästa jobb, säger
platschefen Martina Svensson, skånskan
som kärat ned sig i skidbranschen efter en
misslyckad första dejt.
Kungsberget är det nya och nära ”fjället” som tillfredsställer alpinåkarnas alla behov nu när turisttrenden är fler och kortare semestrar med krav på
effektiv användning av tiden.
Till gästrikeanläggningen kan några miljoner
svenskar åka bara över dagen om tanken dyker upp
sådär lite spontant.
Eller också går det att kompa ut från jobb och
förskola i Stockholm klockan fyra på torsdag efter­
middag, vara i backen halv sju och sedan ha tre
heldagar med riktigt bra skidåkning i 18 nedfarter
framför sig och ändå vara hemma, uppackad och
klar, till söndagskvällens Sportspegeln på TV.
– Läget ger oss enorma fördelar. Men det ställer också stora krav på oss att jobba hårt för att ge gästen en
smidig och bra upplevelse, säger Martina Svensson,
ny Kungsbergetchef för vintern.
ETT HÄRLIGT GÄNG
34-åringen älskar utmaningen, tycker att hon
har världens roligaste jobb och är tacksam över
­entusiasmen och kompetensen som medarbetarna
står för.
– Ett härligt gäng som jobbar på en anläggning som
utvecklas så fort att man som anställd inte ens hinner med att tänka tanken att det skulle kunna vara
jobbigt med förändringar, skrattar hon.
Kungsberget fick Gästriklands första skidlift på
50-talet. Så sent som 2010 var det en ren daganläggning med backar, liftar, värmestuga och lunchrestaurang.
Sedan exploderade utvecklingen med investeringar i
infrastruktur, bostäder, skidåkning, mat, dryck och
” Läget ger oss enorma
­fördelar. Men det ställer
­också stora krav på oss att
jobba hårt för att ge gästen
en ­smidig och bra upplevelse.”
Ovan: Restaurangchefen Ulrika Wedin ser maten som
en viktig del av upplevelsen på en skidort.
annan service som snabbt närmar sig halvmiljardsstrecket utan att någon bromssträcka ännu kan anas.
Förra vintern ökade Kungsberget liftkortförsäljningen med 33 procent. Överlägset bäst i Sverige både
som enskild anläggning och som skidort.
Bild till vänster: Kungsberget har10 liftar,
18 ­nedfarter, en skidskola och ett antal
raststugor. ­Anläggningen ligger 22 mil från
Stockholm och erbjuder 1300 bäddar inom
det direkta skidområdet.
I vinter finns det sängplatser för 1 300 personer
i stugor, lägenheter och hotell. En 34-procentig
kapacitetsökning från förra säsongen. Men det
räcker inte.
– Vi fyller rummen varje helg och det finns ett stort
sug efter fler bostäder. Något som vi också jobbar målmedvetet med, säger Martina Svensson.
FAKTA MARTINA SVENSSON
Ålder: 34 år.
Bor: I hyrt hus i Kungsberg två minuter
från jobbet.
Familj: Nej.
Intressen: Skidåkning, annat friluftsliv,
resor och sommarhuset i Skåne.
Bra på: Drivande, vill framåt i högt tempo,
strukturerad och eftersträvar att vara
rättvis.
BYGGER PÅ SOLSIDAN
Nästa viktiga milstolpe i Kungsbergets historia blir
utbyggnaden av ett helt nytt skidområde på solsidan av
Kungsbergets sydsluttning inför säsongen 2016/2017.
Nu i vinter är den mest märkbara förändringen att
utbudet av mat ökat kraftigt med två nya restauranger
och kapade kötider.
– Maten är en viktig del av helhetsupplevelsen, säger
restaurangchefen Ulrika Wedin, ny i rollen även hon,
men med 33 år i restaurangbranschen bakom sig.
Sämre på: Envis och rastlös.
Nya Kungsbergetchefen Martina Svensson
tycker att hon har världens bästa jobb.
18
Bakgrund: Civilekonom med studier i
Sydafrika och Frankrike. Senast platschef
för norska skidanläggningen Geilo. Har
även jobbat på kibbutz i Israel och med
turism på Kastellet samt i Riksgränsen,
Sälen och Målselvs fjellandsby
– Den som bor hos oss några dagar ska kunna gå ut och
äta en riktigt bra och fräsch måltid med ett glas gott
vin. Och gästen som kommer över dagen ska kunna få
en god och näringsrik lunch utan att behöva offra för
mycket skidtid på att stå i matkö.
Skidindustrin som kommit till Gästrikland för att
s­ tanna tillför en hårt prövad arbetsmarknadsregion
extremt värdefulla arbetstillfällen.
Många av de 160 personerna på lönelistan är säsongsarbetande ungdomar som precis gått ut gymnasiet och
fått sitt första jobb.
DÅ KOMMER TÅRARNA
Oavsett om de jobbar som liftvärdar, serverar, hyr ut
skidor eller städar får tjejerna och killarna den ultimata
grundutbildningen i värdskap som går ut på att gästen
ska trivas och vara glad och att små problem som dyker
upp ska lösas snabbt och elegant.
– Det finns inget som är så tillfredsställande i mitt
ledarskap som att se när ungdomarna utvecklas och
lyfter. Jag blir så glad ibland att jag kan börja gråta,
säger Ulrika Wedin.
För Martina Svensson var ett säsongsjobb i Sälen vägen
in i skidbranschen i ett skede av livet när hon egent­
ligen var mest sugen på att utbilda sig till polis.­
Efter Sälen blev det Riksgränsen i fem år, Målselvs
fjellandsby och Geilo med allt mer kvalificerade arbets-
uppgifter och med avbrott för studier till civilekonom
som genomfördes i hög fart.
– Nu är det bara skidor som gäller för mig. Det är i
den här världen jag ska vara. Jag blev väldigt glad när
Kungsberget sökte platschef. När jag såg annonsen
kände jag att ”det är ju jag”. Samtidigt var jag väldigt
ödmjuk och trodde att det var många som låg bättre till
för att få jobbet.
ALLT ELLER INGET
Men hur var det då med Martinas första misslyckade
möte med skidbranschen?
Jo, som uppväxt i skånska Kristianstad hade hon inte
haft skidor på fötterna förrän hon var 16 år gammal.
Då hamnade hon akut på Östersunds sjukhus.
– Andra dagen i backarna i Vemdalen blev jag övermodig och trodde att jag kunde hoppa med kidsen.
Det kunde jag inte. Det är lite jag i ett nötskal. Ska jag
göra något ska det vara allt eller inget. I dag älskar jag
att åka skidor. ■
19
Sandvikens
­f örskolor ...
”Det roligaste jag vet är att leka I
kuddis och i skogen. Men när jag
blir stor ska jag bli tågförare, för då
får man pengar. Det behöver man
när man är stor.”
Alfons, fyra år.
”Jag vill fika igen. Det är roligast.
Fika och klättra. Och vara Ninja förstås, och slå tjuvar som är dumma.
Med ett svärd. Eller bita dem i benet
så dom inte kan springa iväg.”
Melvin, fem år.
Leva loppan
som f­ yraåring i Sandviken
Text: Åsa Backman
Foto: Hasse Andersson
Hösten kom hastigt i år. Solljuset når inte riktigt in
bland de ståtliga asparna i Långängarnas naturreservat den här morgonen i slutet av oktober. Det enda
som hörs är enstaka asplöv som singlar mot marken
och yrvakna hackspettar som hackar efter larver i
trädstammarna. Plötsligt bryts lugnet av röster, barnskratt, rop och tramp av små gummistövlar bland
grenarna på marken. Ljuden kommer från 23 barn
från Kulturförskolan Flygande Draken.
– Vi hämtar mycket inspiration i naturen, säger Chris Linander,
som är pedagog på avdelningen Blå svansen. Hon berättar
att förskolan tillbringar mycket tid i hemmaskogen, vid kyrkan.
Barnen följer bland annat årstiderna och samlar material som
de sedan använder i skapande inomhus.
Pedagogiken är tydlig och det finns ett syfte med allt. Det
som pedagogerna beskriver som lärande och utveckling av
sinnen, balans och kroppskontroll sker dock helt naturligt hos
barnen. Någon hittar en stor skogssnigel som tilldrar sig stor
uppmärksamhet från flera andra barn. Någon blir kissnödig.
Någon ramlar ned från en stor trädstam och slår sig. Andra
springer omkring och upptäcker, luktar, smakar, klättrar och
jagar varandra bland asplöv, stockar och stenar.
­ aturen, nyfikenheten och leken kräver inget språk.
n
En gren blir en mikrofon och snart har hon ett helt
gäng dansare och sångare omkring sig där i gläntan,
en solig fredag i slutet av oktober. ■
... har stort fokus på barn och kultur. Kulturförskolan
och litteraturhuset för barn och unga i Kulturcentrum är
exempel på det.
Tre förskolor med uttalade profiler:
Kulturförskolan Flygande Draken, som ligger i centrum,
arbetar med fokus på estetiska lärprocesser.
Förskolan Dag och Natt är öppet dygnet runt, för barn i
åldrarna 1-13 år.
Västanbyns förskola profilerar sig mot områdena natur,
teknik, matematik, IT och entreprenörskap och certifierades med Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar
­utveckling 2013.
Kommunala förskolor: 25 stycken
Föräldrakooperativ: Fyra stycken
Dagbarnvårdare: Två stycken
”Det enda man vet
om f­ ­ramtiden är att
den k­ ommer att vara
­annorlunda jämfört med
nuet och att d
­ agens barn
kommer att ha huvudrollen.”
Citat från sandviken.se – utbildning och förskola
”Titta vilket fint löv jag har
hittat. Det är en björn som
har ritat dit det här hjärtat
på lövet. Jag vet att det är så,
för det finns en björn här som
samlar på kritor som barn har
tappat och en gång glömde jag
mina kritor precis här. När jag
kom tillbaka nästa dag hade
­björnen hunnit före.”
Tyra, fyra år.
I gruppen finns många nationaliteter och för flera av barnen
är det sannolikt första gången de befinner sig i den ­svenska
skogen på riktigt. Duniya pratar inte svenska ännu, men
20
21
SKYTTEKUNG HYLLAR DE
SVART-VITA
SUPPORTRARNA
Minnet får Christoffer Edlund att le. Att få vinna den där semifinalen i
sudden och sedan vinna SM-finalen mot Västerås 2014 tillhör de absoluta
höjdpunkterna i hans bandykarriär. Och han har många höjdpunkter att
välja bland. Bland annat vann han hela skytteligan under sin säsong i ryska
Jenisej förra året. SAIK har också fått lyfta SM-bucklan tre gånger under
hans fem säsonger i Sandviken.
FÖR LÅNGFÄRDSSKRIDSKOR
I VINTER
Utrustning
Långfärdsskridskor, stadiga kängor, isdubbar,
ispik, ryggsäck med grenrem och extrakläder
i vattentät säck, samt räddningslina. Sist,
men inte minst – glöm inte fikat.
Text: Åsa Backman
Foto: SAIK Bandy
Göransson Arena fylls snabbt med folk. Havet av svartvita supportrar böljar på läktaren och spänningen går att ta på. Det är dags för
avgörande semifinal mellan Villa Lidköping och Sandvikens AIK.
Snabbt spel, bra passningsspel från båda lagen och ruggigt jämnt.
Vid full tid står det oavgjort och arenan kokar. SAIK-supportrarna gör allt de kan inför förlängningen, peppar, sjunger, ropar och
stöttar.
TURTIPS
Publiken betyder allt och Christoffer vill verkligen att fler ska upptäcka
sporten. Tipset till den som är nyfiken på bandy är att gå på flera matcher
och lära sig spelet.
– Det räcker inte att gå på en match. Gå på fem-sex matcher och njut av atmosfären och spelet. Vi gör alltid allt vi kan för att publiken ska få se riktigt
bra bandy, men vissa matcher är ändå bättre än andra. Ge sporten en riktig
chans, det är den värd, avslutar han. ■
FÖR LÅNGFÄRDSKRIDSKO
Text: Åsa Backman
Foto: Hasse Andersson
Tomas Andersson ville bli ­hockeyproffs när han var
liten. ­Blixtsnabba, korta skär i rinken byttes så småningom ut mot långa, härliga skär på sjöar och hav.
Vi låter honom ge oss några tips ­inför långfärdsskridskosäsongen.
1.
Håll ungefär axelbrett
­mellan ­fötterna
Fakta
Namn: Christoffer Edlund
Född: 1987 i Vetlanda
2.
SAIK: Sedan 2009, med avbrott för en
säsong i Jenisej, Ryssland
Axel, knä och tå ska gå i en
rät linje. Krumma lite med
ryggen så slipper du få ont
i korsryggen.
Position: Anfallare
Bandy är speciellt. Det är en klassisk idrott som alltid har spelats och han
beskriver entusiastiskt det snabba, tekniska spelet, passningarna och hur
hela laget ligger bakom en vinst – eller en förlust. Samtidigt funderar han
över hur inomhusarenorna förändrat sporten.
– För oss som spelar är det positivt eftersom vädret inte påverkar oss på
samma sätt. Samtidigt är det något speciellt med utomhusmatcherna – gemenskapen, termosarna med varmt kaffe, sittunderlagen och korvgrillningen. Jag hoppas ändå att fler kommer och tittar på bandy nu när det blivit
mer bekvämt, säger han.
TEKNIKTIPS
3.
SÄKERHET
Ha respekt för isen, men inte så
stor respekt att du undviker den.
Med sunt förnuft och bra utrustning är du trygg på isen.
Slå ett kraftigt, lodrätt slag med
ispiken då och då. Om det inte
tränger upp något vatten kan du
lugnt åka vidare. Om det däremot
kommer upp vatten bör du så smidigt
som möjligt försöka ta dig tillbaka till
säker is. Ta med dig sällskap på isen
och håll avstånd.
ridk
s
s
d
r
ä
Långf Storsjön
å
s k o r p stark plogar Årsunda
t
till
räcklig
baden
n är till
Strand
n
å
fr
lus en
När ise
a
p
rje år,
a
skoban
v
d
ri
r)
k
s
te
5,6
ome
IF en
(6,9 kil
erligare
badet
m är ytt
o
s
ven
,
Hedås
ä
a
Urs
n finns
nga till
d bana
e
ing
m
extrasli
t
tn
ll
lle
I anslu
ter. ­Para
er sig.
g
g
ll den
kilome
lä
ti
n
g
när snö
trustnin
r
u
å
t
p
u
s
n
e
skid
man äv
an hyr
va.
ro
till ban
p
tt
a
sugen
r
ä
m
so
kenan ska släppa isen
S
rakt ut från kroppen och
hela skenan släpper samtidigt. Det är alltså inte tån
eller hälen som ska släppa
sist.
4.
örsök att flytta tyngdF
punkten i sidled, men håll
kroppen ganska stilla i
höjdled. Det ger en mjuk
och effektiv åkning.
Håll utkik efter filmen på ­Sandvikens
­kommuns Facebooksida!
VÄTGAS OCH
­BRÄNSLECELLER
Vätgas består av två väteatomer och är precis som elektricitet en energibärare. Vätgas
kan produceras ur alla typer av energikällor. Exempelvis i förnybar form från vind, sol,
biogas och biomassa. Bränslecellen är en energiomvandlare med hög verkningsgrad som används för att göra
om vätgasens kemiska energi till elektricitet och värme. Restprodukten är rent vatten. Vägen till en
Renare värld
ELVÄGEN
- ett miljö­experiment
på E16
LEDNING
Elledning på begränsade sträckor
längs vägen som de tunga hybridfor-
MOTTAGARE
Lastbilen har en elmottagare
donen kan koppla upp sig mot i 80
km/h för att ladda ström eller spara
bränsle.
på taket som föraren höjer upp
innan den ”dockar på” ledningen.
Text: Mats Jonsson Foto: Sandvik
Illustration: Ella Lind
Tunga hybridfordon som i fart kopplar
upp sig mot en elledning. Tyst glidande
bränslecellsbilar som körs på vätgas. Ur
avgasröret droppar bara rent vatten.
I Sandviken är framtiden här och nu. I Sandviks industriella anläggning beläggs
stålband med nanometertunna skikt med exakt
precision. Därefter stansar och formar Sandviks
kunder banden till bränslecellsplattor som byggs
upp till bränslecellsstackar. Flera viktiga miljöinnovationer som kan komma
att få stor betydelse för den internationella
fordonsindustrin, och samtidigt bidra till ett mer
hållbart samhälle, utvecklas just nu parallellt
inom Sandvikens kommun. – Vi pratar inte framtid längre. Det är kul att
kunna säga att det här händer i världen och i
Sandviken precis här och nu. Här finns människor
som är världsmästare inom forskning, material,
produktion och affärer, säger Ulf Nilsson, chef
för enheten som kallas Surface Technology inom
Sandvik.
– Vi har unika förutsättningar att bli ett europeiskt spetskompetenscentrum, säger Anders
Lundell, kommunens samordnare. Sandvik har en världsledande position inom tillverkningen av material till bränsleceller för bland
annat bilindustrin och stationära anläggningar.
VÄRLDSMÄSTARE Det som andra fortfarande gör i labbmiljö,
kan Sandvik Materials Technology i dag göra i
­industriell skala med extrema krav på material,
kvalité, egenskaper och livslängd.
24
Han är glad över det stora intresset som Sandvikens kommun visat. – Det här är en kommun som vågar och vill.
Det är beundransvärt, säger han.
I stort sett alla stora biltillverkare har modeller av
vätgasbilar. Flera bilmärken och modeller finns redan på marknaden och lanseringar sker nu globalt
i rask takt. Marknaden kan bli gigantisk.
VÄTGASMACK Tillsammans med kommunen har Sandvik gjort
ett eget försök att köra bränslecellsbilar på förnybar vätgas från Agafabriken ett par kilometer
bort, tankade på en tillfällig vätgasmack. – Testet föll väl ut. Tankarna på en permanent
station finns sedan en längre tid och förra höstens
bränslecellspilot var ett steg i den riktningen.
­Efter piloten har vi utrett hur vi bäst går vidare
med detta men inget formellt beslut har ännu
fattats , säger projektledaren Daniel Roos. Samtidigt pågår bygget av en två kilometer lång
elväg på E16 mellan Kungsgården och Sandviken.
Under ett tvåårigt försök ska hybridlastbilar som
drivs på diesel och el kunna koppla upp sig mot
ett elnät under fart. – Det fungerar ungefär som ett spårvagnssystem.
Vi vet att tekniken håller. Det här är ett funktionsprojekt, ett jättespännande sådant, säger
Magnus Ernström, projektledare vid Region
Gävleborg. ■
»Det här är
en kommun som
vågar och vill«
Ulf Nilsson, enhetschef Surface Technology
25
FOTBOLLS­
FEST
I GÖRANSSON ARENA
Text: Åsa Backman
Foto: Krister Parling, SIF
Den sista helgen i januari varje år fylls Sandvikens skolor till brädden med barn och ungdomar och Göransson Arena förvandlas
till en enorm mötesplats. Då är det nämligen dags för Göransson
Cup. Vi bad Sandvikens IFs kanslichef Anders Eriksson berätta
om kraftsamlingen.
Hur kommer det sig att lilla Sandviken lyckas locka till sig så otroligt
många lag?
Fakta
Göransson
Cup:
CODERDOJO – LUSTFYLLT
SÄTT ATT LÄRA FÖR UNGA
”Vi har en riktigt bra
grund för ­nytänk och
­innovationer i ­Sandviken”
Datum: 29-31 januari 2016
Antal lag: 260 lag, plus tio på reservlista
Bra fråga. Cupen går ju mitt i vintern när det är så långt från fotbollssäsong
man kan komma, men vi har ett unikt upplägg. Dels spelas alla matcher på
samma ställe, vilket gör att du slipper transporter, dels har vi en helt fantastisk arena och dels är det så mycket mer än fotboll. Det är massor av olika
aktiviteter och artister från tidig morgon till sent på natten.
Hur stor kan Göransson Cup bli?
Om vi ska behålla det unika i att alla matcher spelas på samma ställe kan vi
inte bli mycket större. De tre senaste åren har vi vuxit från 117 till 260 lag,
men för att kunna ta emot fler skulle vi behöva fler spelytor. Istället fokuserar vi på att lära oss av varje år och göra bättre och bättre arrangemang. Alla
lag ska vilja komma!
Vad har ni för mål med cupen?
Intäkterna är nödvändiga för att vi ska kunna köra den ungdomsverksamhet
vi vill inom Sandvikens IF (SIF). Målet med själva cupen är att arrangera
Sveriges bästa vinterevenemang för barn och ungdomar. Vi vill omvandla
Göransson Arena till en enorm ungdomsgård som ingen ska vilja lämna helt
enkelt.
Vad är den stora utmaningen?
Haha, det finns massor av utmaningar. Sängplats åt alla, sätta ihop vettiga
spelscheman för mer än 500 matcher, få ihop bemanningsschemat… ja, det
finns att bita i. Tänk bara på mellanmålen som ska hållas kylda för 260 lag.
Det blir runt 20,000 varor att hitta kylplats åt!
Bemanningen ja, hur får ni ihop den?
Alla föräldrar till barn som spelar i SIF ställer upp och jobbar under cupen.
Därutöver jobbar inhyrd personal och förstås vi på kansliet. Förra året rullade jag ut en luftmadrass och sov ett par timmar i entrén på Göransson Arena.
Det är en enorm kraftansamling som krävs, men det är så otroligt roligt! ■
Antal matcher: Fler än 500
Mick ­Hellgren, strateg för nästa generations lärande
Antal domare: Över 100 domare utbildas
inför cupen
Spelplaner: Göransson Arena och
Jernvallen
Text och foto: Mats Jonsson
Personal: Cirka 400 föräldrar, plus 60-70
SIF-anställda och inhyrda
Huvudsponsor: Sandvik AB
Kunskaperna om stålet har lagt grunden för dagens Sandviken. Den unga
­genera­tionens unika kunnande om digitala
­verktyg tar nu kommunen in i framtiden.
Det är programmeringskväll på Sandbacka
Park. 15 unga tjejer jobbar koncentrerat vid
sina datorskärmar.
Samtalen förs i viskande ton. Tystnaden bryts
bara av ett och annat spontant skrattanfall.
11-årigarna Leija Laakkonen och Märta
­Nordlinder spelar inte spel bara för att det är kul.
De spelar också för att få inspiration.
Leija och Märta har lärt sig grunderna i
­p­rogrammering i elevens val i skolan och tränar
nu vidare på fritiden. De har börjat prata om att
starta ett spelföretag ihop.
Idolen är Minecraftgrundaren Markus Persson,
eller ”Notch” som han kallas.
Sandvikenskolornas långsiktiga och interna­
tionellt uppmärksammade satsning på att föra in
digitala verktyg som en naturlig del i lärandet har
skapat en ny generation med kunniga, medvetna
och aktiva användare av tekniken.
Ovan: Tjejkväll på CoderDojo, programmeringsstugan
Utmärkande för ”Sandvikenmodellen” är att alla
får vara med på samma villkor.
för unga. Leonora Pettersson, 10 år, jobbar koncentrerat.
Alla elever från ettan i grundskolan till trean på
gymnasiet har egen dator. Alla barn på för­
skolorna har tillgång till datorer och paddor.
Alla skolor och förskolor är utrustade med trådlösa nätverk.
Nedan: Märta Nordlinder får råd av Sandra Löthman,
en av flera ideellt arbetande mentorer på kodstugan
CoderDojo.
Mick Hellgren, strateg för nästa generations
lärande, är stolt över vad eleverna och arbetskamraterna i skolorna åstadkommit.
– Det Sandviken gjort är att kommunen utjämnat
den digitala klyftan. Det är ett fantastiskt grepp
som bidrar till att skapa en bättre samhälls­
utveckling, säger han. ■
Och tjäna miljoner som han?
– Miljarder, skrattar Märta.
27
MIDROC GÖR
­ELBILEN MÖJLIG
Text: Ola Liljedahl
Foto: Britt Mattsson och Ulf Berglund
Kjell Lundin, lärare på Bessemerskolan
i Sandviken, bor i Gävle och pendlar till
jobbet. Med elbil. Ungefär 3500 mil har det
blivit på tre år – till en bränslekostnad av
ungefär 1 krona per mil.
- Jag laddar hemma i garaget, på skolan
och i laddstolpar, konstaterar han.
Vi träffas på Midroc Electros kontor på Jansas­
gatan i Sandviken. Utanför entrén står en
laddstolpe. Förstås. Företaget är en ledande
aktör som är med och driver utvecklingen kring
sådana.
Något som applåderas av både regeringen, som
har som mål att de fossila bränslebilarna ska
vara utfasade i Sverige till år 2030, och av de
svenska energibolagen, som har ett gemensamt
önskemål om att det år 2020 ska rulla 600 000
laddhybrider och elbilar på vägarna.
Ola Jonsson, marknadschef, konstaterar:
– Hållbara lösningar och nytänkande för att bidra
till en bättre, grönare framtid genomsyrar vårt
sätt att arbeta. Om vi ska nå fram till ett nytt,
fossilfritt Sverige är det nödvändigt att det inte
stannar vid prat, utan att vi alla på allvar bidrar.
Som Kjell Lundin gör.
– När jag satt och pendlade tänkte jag ofta på alla
avgaser. Det är varken bra för miljön eller ekonomin. För tre år sedan bestämde jag mig därför för
att köpa en elbil.
Kjell Lundin med sin Renault Clio,
en elbil. Han var en av pionjärerna
i trakten och pendlar sedan tre år
med den mellan bostaden i Gävle och
jobbet i Sandviken.
28
– Den använder jag till pendlingen och vid all
småkörning. Jag är enormt positiv! Lite roligt
var när dottern åkte i den första gången och sa
”­pappa, det låter som att du stängt av motorn”.
Historiskt har problemen med elbilar varit dyra
batterier och för dålig räckvidd.
– Batterierna blir väldigt fort både bättre och
­billigare nu. Och utvecklingen går fort. Alla
f­ abrikanter kommer med nya elbilar. En skillnad
är att förr byggdes bensinbilar om till elbilar, nu
utvecklas nya elbilar direkt, berättar Ola Jonsson.
Framgångarna för uppmärksammade Tesla
bidrar till intresset.
”Det är lite som att
ta första steget in
i framtiden”
månen med en bensinbil eftersom den inte är
gjord för det. Det är samma sak med elbilen. Den
fungerar perfekt vid pendlingen mellan Gävle och
Sandviken och småkörning. Och räckviddångest,
som det pratas om, förstår jag inte. På samma
sätt som med en telefon på batteri har man ju
koll på hur mycket batteri man har kvar i bilen och
laddar när det behövs.
Han menar att både myndigheter, företag och
privata måste våga ta ansvar om samhället ska
gå framåt.
Eller som han säger:
– Det är lite som att ta första steget in i framtiden.
Ola Jonsson nickar instämmande. ■
– Marknaden är mogen. Vi befinner oss i början
av en enorm boom. Regeringen driver på. De
första bilarna gick åtta mil, nu kommer flera
bilar som går tjugo. Det känns skönt att Midroc
Electro ligger i framkant. Vi samarbetar nu med
Garo, som är marknadsledande på tillverkning av
stolpar, och sedan i oktober med elbilladdningstjänsten Laddkoll.
Nedan: Ola Jonsson, marknadschef på Midroc Electro.
Laddkoll erbjuder en tjänst i syfte att koppla upp
Sveriges samtliga laddstolpar för eldrivna fordon
och laddhybrider. Genom en app kan förare, som
Kjell Lundin, boka och betala sin laddning.
Midroc Electro står för installation, service och
även finansieringslösningar.
– Köpare av stolparna är ofta kommuner, landsting, industrier och fastighetsägare i hela landet,
säger Ola Jonsson.
Kjell Lundin efterlyser fler stolpar så att man, som
han ofta gör där det fungerar, kan ladda medan
han handlar. Han får mycket frågor om sin elbil.
Han har noterat att många felsöker. Vad krånglar?
Vilka är nackdelarna?
– Men jag hittar inga problem. Man åker inte till
29
DOFTEN AV STÅL
FICK ULRIKA ATT BESTÄMMA SIG
FÖR SANDVIK(EN)
Text och foto: Mats Jonsson
►Ulrika Magnusson älskar doften av stål
och tycker att närhet är livskvalité.
– Närhet, säger tvåbarnsmamman direkt som svar
på frågan om vad livskvalité är för henne.
– Här kände jag mig hemma direkt, säger
den 32-åriga civilingenjören om första
mötet med Sandviken.
Med korta avstånd till allt vinner hon mer tid
för barn, friluftsliv och umgänge utan att behöva
jobba mindre.
Till Sandviken kommer varje år cirka 2 000 nya
invånare för att leva, arbeta och gå i skola. Många
av dem är Sandvikanställda som ska få livspusslet
med karriär, fritid och familj att gå ihop. För
Ulrika Magnusson har bitarna fallit på plats.
Men närhet är också att kunna åka hemifrån på
morgonen och en dryg timme senare vara på väg
ut i världen via Arlanda. Eller att kunna ta sig till
och från Stockholm snabbt och smidigt. Med
andra ord att få det bästa av det bästa.
– Det är lugnt och skönt, nära till allt, och jag har
verkligen känt mig välkommen, säger hon.
Högbo är familjens favoritplats. Därav valet att
bo i villa i närliggande Västanbyn. Som nyinlyttade spelade Ulrika och maken Andreas ibland golf
fyra-fem gånger i veckan.
Västeråsfödda Ulrika hade lätt för att bestämma
sig i de skeden i livet då det var aktuellt att välja
gymnasieprogram, högskoleutbildning, jobb och
bostadsort.
SOM EN GRYTA
Hon blev tidigt tekniskt intresserad, har alltid
gillat att pillra ihop olika delar till en fungerande
helhet och har med tiden kommit att betrakta
material som något riktigt lustfyllt.
– Jag vill ta reda på hur saker hänger ihop. Det är
som att göra en gryta med olika ingredienser som
ska smaka bra tillsammans. Hur kan man få stål
att bli riktigt bra? Vad händer om man häller i lite
mer nickel?
I dag, när det är sönerna Lukas , 4 år, och Elias,
2,5 år, som bestämmer, blir det mindre golf och
mer ånglok och djur.
Ulrika om en bra lördag:
”Då börjar jag med att
ta sovmorgon följt av en
stor kopp kaffe och en
extra stor frukost. ­Sedan
åker vi till Parkbadet och
har roligt i ä
­ ventyrs- och
­småbarnsdelen. Efter
det åker vi hem och leker
och pysslar i t­ rädgården.
Sedan blir det en stor
kopp kaffe till. ­Dagen
­avslutas med mys med
barnen, tacos och en
stooor skål ­godis”
Via Sandvikklubben NYS för nyanställda akademiker fick Ulrika och Andreas snabbt vänner som
de fortfarande umgås med. Bekantskapskretsen
har sedan utökats med föräldrar till barnens
kompisar.
– Vi har känt oss väldigt varmt välkomna
i Sandviken.
Och tänker ni stanna?
– Ja, länge i alla fall. ■
Tredje året på högskolan i Linköping var Ulrika
med på ett studiebesök på Sandviks stålverk i
Sandviken. Det blev om inte kärlek vid första
ögonkastet så kärlek vid första doften.
– När jag kände lukten av stål bestämde jag mig:
här ska jag jobba.
Var är det som är så förföriskt med doften av stål?
– Ha, ha, kanske känslan av styrka och kraft.
Bestämt och målinriktat såg Ulrika till att det
blev som hon bestämt sig för. Efter sommarjobb
och examensarbete på Sandvik 2007 blev hon
anställd på stålforskningen för att därifrån gå
vidare till sin nuvarande tjänst som produkt­
utvecklingsingenjör på Sandvik Coromant.
BÄSTA AV DET BÄSTA
På köpet har Ulrika Magnusson blivit
­Sandvikenbo, något som hon stortrivs med.
Ulrika Magnusson arbetar med att utveckla fräsverktyg.
30
Storstadslivet kan vara jättekul någon helg då
och då, tycker hon. Men vardagslivet lever hon
hellre på en mindre och lugnare plats med några
­minuters cykelavstånd mellan jobb, bostad,
­förskola, vänner, svampskog, skidspår, Kultur­
centrum och äventyrsbad.
Att ha jobb, förskola
och bostad inom
cykelavstånd är
livskvalité.
31
P LU S S A
VI N T ER N
FLER TIPS HITTAR DU PÅ
sandviken.se