Skellefteå Kraft Årsredovisning 2013

Skellefteå Kraft Årsredovisning 2013
INNEHÅLL
Hans Kreisel, vd.
Nu börjar resan mot
att bli bäst i Sverige
Vd har ordet Det här är Skellefteå Kraft Korta fakta Vårt 2013 i backspegeln Vårt kundansvar Vårt ekonomiska ansvar Vårt sociala ansvar Vårt miljöansvar Miljöredovisning 2
4
6
8
12
16
22
26
34
eKonoMi
Förvaltningsberättelse
– koncernöversikt 42
Riskhantering 47
Koncernens resultaträkning 50
Koncernens balansräkning 51
Koncernens kassaflödesanalys 52
Moderbolaget 53
Förändringar i eget kapital 54
Redovisningsprinciper 55
Noter 58
Revisors rapport 71
Resultatbehandling 71
Flerårsöversikt 72
Definitioner 73
StyRelSe leDninG StAtiStiK 74
75
76
För ett år sedan tog jag över vd-rollen
på Skellefteå Kraft och tämligen snart
kunde jag både se och känna företagets
potential. Medarbetarnas driv och vilja
till ständig förbättring gav mig inspiration och förväntningar, men det fanns
mer som lovade gott. Jag tänker närmast på vår hållbara kraftportfölj, den
goda ekonomin, våra nöjda kunder och
det långsiktiga arbete som har lagts
ned för att effektivisera organisationen.
Samtidigt förstod jag att vi hade stora
utmaningar framför oss, som sjunkande
intäkter för storskalig vattenkraft och
minskad lönsamhet inom vindkraften,
liksom ett ansträngt läge vad gäller
värm­
e- och pelletsaffären. Det fanns
med andra ord både skäl till, och förutsättningar för, att ta nya kliv framåt,
vilket vi tog fasta på när vi påbörjade
arbetet med en ny vision. Det arbetet
mynnade så småningom ut i vår strävan
att bli Sveriges bästa energibolag.
Måste lyfta oss
Visionen är ambitiös och måste fyllas
med konkreta insatser och bevisföring
för att få bärkraft. För att lyckas med
det måste vi lyfta oss en nivå och arbeta
ännu mer professionellt och utveckla
vårt arbetssätt, främst inom mål- och
resultatstyrning, beteende samt metodik för styrning och analys. Det utgör
själva basen för ”professionaliseringsprogrammet”. Sedan har vi valt ut fem
nyckelområden där vi ser att vi med förbättringar kan nå positionen som Sverigebäst. Dessa är lönsamhet, samhällsansvar, medarbetare, avkastning till ägare
och kund.
Benar jag i detta kan jag konstatera
att vi har en god lönsamhet med potential att nå en ekonomisk tätposition.
Vår produktionsportfölj är balanserad,
men där återstår det en del jobb innan
vi kan påstå att vi ligger i hållbarhetstäten. Vårt arbete med att ge tillbaka till
samhället fortsätter, bland annat ger vi 2
procent av vårt rörelseresultat, för 2013
blev summan 5,9 mkr, till forskning och
utveckling inom energiområdet. 
Våra
medarbetare är nöjda, den senaste Moti­
verad medarbetarindex-mätningen ger
oss värdet 70 på en 100-gradig skala
(Sverigesnittet är 63). Men bra kan bli
bättre och vi måste lyfta oss flera snäpp
innan vi med fog kan kalla oss ”den bästa arbetsgivaren”. Kunderna är nöjda,
vilket kundnöjdhetsundersökningarna
understryker.
VD HAR ORDET
I de senaste mätningarna från Svenskt
Kvalitetsindex ligger vi antingen etta
eller tvåa i alla kategorier utom en, elhandel på privatsidan. Där är konkurrensen från små lokala bolag hårdare,
men trots det ligger vi ändå på en topp10-position, medan våra stora nationella konkurrenter ligger längre ned. I
kraft av detta är vi en trovärdig aktör i
energibranschen och kan gå i bräschen
för det förändringsarbete som behöver
göras för att öka branschens förtroende,
något branschen är beroende av för sin
långsiktiga överlevnad.
Ny varumärkesposition
I mångt och mycket är det där, i kontakten med kunden, som visionens bevisföring syns mest. Under året har vi
tagit en ny varumärkesposition som den
norrländska utmanaren under parollen
”Inte en eljätte”. Den rollen har vi börjat anpassa oss till, bland annat genom
att införa ett antal tuffa åtgärder. Vi har
bland annat tagit bort det omdiskuterade tillsvidarepriset, vilket försämrar
vår konkurrenskraft men förbättrar vår
kundrelation. Vi har lanserat produkten Kvadratmeterpris, ett fast pris för
lägenhetskunder som utgår från lägenhetens storlek i stället för den faktiska
förbrukningen. Vi har dessutom utökat
tillgängligheten till vår kundservice,
både genom förlängda öppettider och
en större närvaro på sociala medier.
Vi vill tydligt markera att vi står på
kundens sida och att vi är ett klokt alternativ till de stora bolagen. Här är vi
långsiktiga och vet att det tar tid innan
våra kampanjer ger resultat i form av en
ökad kundstock.
Vi behöver fler kvinnor
Det kommer att krävas mycket av oss
för att nå positionen som Sverigeetta
och att ställa om från den gamla kraftverkstanken till en mer modern styrning.
Bland mycket annat gäller det att ha rätt
folk på rätt plats och under året har vår
nya personalchef arbetat intensivt för
att modernisera HR-processen med
målet att tidigt fånga upp talanger för
att i framtiden åstadkomma en större
heterogenitet i allmänhet och i ­ledande
positioner i synnerhet. Om vi ska spegla
det samhälle vi verkar i behöver vi kort
sagt fler kvinnor i företaget.
I begreppet ”professionell” ligger
också att vi ska röra oss från en styrning som är relationsbaserad till ett
mer faktabaserat och processorienterat
beslutsfattande som gynnar affären.
Parallellt med det har vi delat upp vår
affär i flera bitar och satt in mätskruvar
i varje del. På det sättet kan vi snabbt
och kontinuerligt mäta och analysera
våra framsteg och jämföra med våra
konkurrenter. Det ger oss möjlighet att
ständigt förbättra oss. När det gäller
pellets insåg vi tidigt att det var en affär
som inte skulle löna sig, vilket gjorde att
vi fattade beslutet om nedläggning av
pelletsverksamheten i Biostor i Storuman. I förlängningen innebär det att vi
slutar att sälja pellets, förutom till de
kunder som vi har långa kontrakt med,
och att vi drar ner på pelletsproduktionen i anläggningen på Hedensbyn till en
nivå som motsvarar vårt eget behov.
”Hållbarhet ska
genomsyra alla
våra beslut.”
VI TROR PÅ VINDKRAFT
Även vindkraften har brottats med lönsamhetsproblem, som delvis bottnar i
tekniska svårigheter. Vi kommer under
2014 och framåt att lägga stort fokus
på vindkraften och försöka lösa de
utmaningar som finns inom det området. Vindkraften är viktig för Skellefteå
Kraft och definitivt ett av de ben som
vi ska stödja oss mot när vi går framåt
för att nå en fullständig hållbarhet i vår
kraftportfölj.
Under 2013 bestämde vi oss för att
investera i den tredje fasen av den 100
vindkraft stora parken i Blaiken. Det
var ett enkelt beslut att fatta eftersom
all infrastruktur och personal redan är
på plats, vi kan med andra ord hantera
riskerna på bästa sätt. Vi slutförde också vår omfattande reinvestering i Grytfors vattenkraftverk och vi beslutade att
investera stort inom vårt elnät, bland
annat i en ny stamnätsstation i Högnäs,
som växer fram för att underlätta den
allt mer tilltagande volymen av el från
vindkraft.
2014 blir ett spännande år
Det är med andra ord många spännande
processer och projekt som löper parallellt och det blir spännande att se vad
2014 bjuder på. Min förhoppning är att
året ska kretsa kring vår professionalisering, som sätts i verket på allvar under
vår personaldag 21 mars 2014. Vi ska
även fortsätta säkerställa att hållbarhet
genomsyrar alla de beslut som vi fattar.
Vill du veta mer om vårt arbete kring
hållbarhet och de fyra huvudområden vi
arbetar med kring det – miljö, ekonomi,
kund och socialt – rekommenderar jag
att du tittar in på vår hållbarhetswebb.
Där finns allt från översiktliga filmer till
detaljrapporter.
Det har varit ett underbart men tufft
första år. Nu startar resan mot toppen
på allvar. Tack för att du följer med oss!
Hans Kreisel, vd, Skellefteå Kraft
3
det här är skellefteå kraft
Det här är Skellefteå Kraft
Vår idé
Vi strävar efter att bli Sveriges bästa energibolag och betraktar oss som energi­
branschens utmanare. Vi är trygga
norr­
länningar som sätter kunden och
kundens behov främst. Hur? Genom att
satsa på egna energitillgångar och egen
hållbar energiproduktion, samtidigt
som vi hela tiden stärker kompetensen
bland våra medarbetare. Och självklart
genom att erbjuda kunderna attraktiva
produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser. Vår ägare, Skellefteå
kommun, ställer dessutom krav på oss.
Vi ska skapa en lönsam tillväxt som
främjar regionens utveckling. Det vill
säga trygga regionens energiförsörjning,
skapa en bra infrastruktur inom energi,
tele- och datakommunikation och tillföra kapital och affärskompetens till
regionen.
Våra produkter och tjänster
El. Vi producerar och säljer el till kunder i hela Sverige. Som kund hos oss väljer du mellan tre avtal: Fast,
Rörligt och Kvadratmeter. Hösten 2013 valde vi att helt ta bort det kostsamma tillsvidarepriset.
Elnät. Våra elnät finns i Skellefteå, Norsjö, Malå, Robertsfors och delar av Vindeln, Arvidsjaur, Piteå, och
Lycksele. Dessa sköter vi om så att elen ska kunna transporteras till dig. Den senaste kundnöjdhetsundersökningen visar att vi har landets nöjdaste privatkunder och näst nöjdaste företagskunder.
Fjärrvärme. Vårt fjärrvärmenät finns främst i Skellefteå. Genom det levererar vi vatten som hettats upp av
förnybart och återvunnet bränsle.
Bredband. Vi bygger och äger Skekraft.net, bredbandsnätet i Skellefteå med omnejd. Om yta och befolkningsmängd kombineras med den bredbandshastighet som erbjuds har Skellefteå kommun Sveriges främsta
bredbandsnät.
Lokaler och fastigheter. Vi äger, förvaltar och hyr ut lokaler i kvarteret Expolaris Center i centrala Skellefteå.
SEU, Energiunderhåll. Energiunderhåll levererar underhållstjänster till energi­företag som behöver support
inom vindkraft, vattenkraft och kraftvärme, samt stora energianvändare inom industrin.
4
det här är skellefteå kraft
Aitik
Sädva
Rebnis
Uljabuouda
Klippen
Hemavan
Storuman
Norrheden
Bergnäs
Blaiken
Slagnäs
Storliden
Jokkmokksliden
Sikfors
Grytfors
Jörn
Byske
Malå
Norsjö
Kåge
Kristineberg
Boliden
Rengård
Hedensbyn
Båtfors
Lycksele
Skellefteå
Finnfors
Rönnskär
Bureå
Granfors
Röjnoret
Krångfors Selsfors
Burträsk
Lövånger
Ånäset
Vindeln
Robertsfors
Jakobstad
– Alholmen
Sällsjö
Sundsvall
Här skapas kraften
Här är Skellefteå Krafts produktionsanläggningar och försäljningskontor, från Stockholm i söder till Aitik i norr, från Jakobstad i öster
till Klippen i väster.
Vindkraft
Kärnkraft
Vattenkraft
Torv
Värmekraft
Närvärme
El, värmekraft
Säljkontor
Forsmark
Stockholm
5
det här är skellefteå kraft
Korta fakta om Skellefteå Kraft 2013
Allmänt
637
300 personer
personer var årsanställda
under 2013
lite drygt arbetar huvudsakligen
från kontorshuset i centrala Skellefteå,
medan övriga arbetar på olika
enheter i Västerbotten, Norrbotten och
på säljkontoret i Sundsvall.
var året då Skellefteå Kraft grundades.
Ekonomi
OMSÄTTNING
Mkr
5500
5000
Mkr
800
4500
700
4000
%
16
500
3000
Rörelsemarginal
18
600
3500
12
400
2000
300
8
200
6
1000
10
2
0
0
20122013
var utdelningen till ägaren
Skellefteå kommun under
2013. Det motsvarar 4 % av
det egna kapitalet.
4
100
500
215 MKR
14
2500
1500
6
RESULTAT efter
finansnetto
0
20122013
20122013
det här är skellefteå kraft
Socialt
Miljö
48
personer har rekryterats
under det gångna året.
81 %
1,9 %
Andel förnybar produktion
av el
Vår sjukfrånvaro under 2013.
Målet var 2,5 %.
80 %
Vår frisknärvaro bland
Skellefteå Krafts anställda 2013.
Målet är 85 %.
83 %
Andel förnybar produktion
av värme
Kund
Nummer 1 i landet
Skellefteå Kraft har energibranschens bästa
kundservice. Utnämningen bygger på en undersökning där över 2 000 svenska konsumenter
har svarat på hur olika företag ger dem service
och vilka företag som de anser har gett dem
service över eller klart över förväntning.
7
VÅRT 2013 I BACKSPEGELN
Januari
Februari
Mars
Bidrag till elkraftteknisk Mångmiljonsatsning
forskning
på bredband
Ny fasadskylt
sätter tonen
Vi inleder året genom att sätta upp en
ny skylt på vår fasad på huvudbyggnaden i Skellefteå centrum. Den är större
och tydligare och markerar att året blir
speciellt för oss.
Vi går in med stöd till det nationella
forskningsprogrammet Elektra vid Elforsk – Svenska elföretagens forskningsoch utvecklingsaktiebolag. Den nya
etappen av Elektraprogrammet ska bidra till omställningen av energisystemet
i hållbar riktning, medverka till färre
elavbrott samt effektivisera elnät och
energianvändning.
Vi bestämmer oss för att reinvestera i
bredbandsnätet för närmare 25 miljone­r
kronor. Investeringen gör det möjligt för
kunder att uppgradera sin anläggning
till 1 gigabit per sekund.
Vi tänder lampor
i Kenya
Under den årliga Earth Hour-manifestationen tänder vi nya lampor i stället
för att släcka de som redan är i bruk.
Det gör vi genom att skänka solenergilampor till fattiga delar av Kenya. För
en hållbar utveckling är det ett större
problem att det saknas el i vissa delar
av världen än att det finns el att släcka
i andra delar.
8
VÅRT 2013 I BACKSPEGELN
April
Maj
Juni
Hans Kreisel blir ny vd
Lyckad storövning i
Skellefteälven
Vindkraftparken i
Blaiken invigs
Den 29 maj genomför samtliga damm­
ägare längs Skellefteälven en omfattande katastrofövning tillsammans med ett
flertal myndigheter, räddningstjänst och
andra berörda aktörer. Syftet är att testa
om alla rutiner fungerar om olyckan är
framme. Utfallet blev lyckat, men vi hittade även förbättringsområden.
Vi bygger en av Europas största vindkraftparker tillsammans med Fortum
och måndag den 3 juni invigs den första
av totalt tre etapper. Parken ligger på
Storblaiken i norra Sveriges fjällvärld
och vi har miljötillstånd att bygga upp
till 100 vindkraftverk.
Skellefteå Kraft bäst på
kundservice
Förbättrad placering på
Universums ranking
Värdesäkring av elnäten
fortsätter
För andra året i rad vinner vi pris för energibranschens bästa kundservice. Detta
när Service Score i samarbete med Sveriges Marknadsförbund delar ut pris för
bästa service. Utnämningen bygger på
en undersökning där över 2 000 svenska
konsumenter har svarat på hur olika företag ger dem service och vilka företag
som de anser har gett dem service över
deras förväntningar.
Varje år mäter Universum olika aspekter av svenska företags arbetsgivarvarumärken. Vi är med i undersökningen och
årets mätning visar att civilingenjörerna
i Norrland rankar oss som nummer 26
på listan över ideala arbetsgivare. Det
innebär att vi klättrat sex placeringar
sedan i fjol. Hos högskoleingenjörerna
ligger Skellefteå Kraft på 19:e plats,
samma placering som året innan.
Precis som tidigare år avsätter vi närmare 100 miljoner kronor på att vädersäkra elnätet, vilket innebär att elnätet
blir säkrare mot alla slags väderstörningar. I praktiken handlar det om att
ersätta äldre luftledningar med kabel
som grävs ner i marken eller med nya
tåligare luftledningar.
I april tillträder Hans Kreisel, 48 år, som
ny vd för Skellefteå Kraft. Tidigare har
han drivit egen verksamhet med inriktning på biogas, LNG och företagsförvärv. Han har också varit vd för E.ON
Gas Sverige AB och kommer med en
mångårig företagsledande erfarenhet på
högsta chefsnivå inom E.ON-koncernen
i Sverige och Tyskland.
9
VÅRT 2013 I BACKSPEGELN
Juli
Augusti
September
Högnäs stamnätsstation börjar byggas
”Inte en eljätte” syns i
Stockholm
Den nya stamnätsstationen i Högnäs är
vår största elnätsinvestering på över 100
år. Utbyggnaden av vindkraft i regionen
innebär fler anslutningar och nuvarande
stamnätsstationer räcker helt enkelt inte
till. Om allt fortlöper som planerat tas
stationen i drift i juli 2015.
Vår kampanj ”Inte en eljätte” rullas ut
i tidningar, på webben, i Stockholms
tunnelbana och i form av radio- och tvreklam. Med konceptet vill vi visa att vi
är ett pålitligt företag som är tillgängliga och enkla. Det leder vi i bevis genom längre öppettider för Kundservice,
genom att slopa tillsvidarepriset och
genom att lansera Kvadratmeterpris för
lägenhetskunder.
Nysatsning på Grytfors
vattenkraftstation
Under året satsar vi 190 miljoner kronor på att reinvestera i Grytfors vatten­
kraftstation. Genom satsningen får
kraft­stationen bättre verkningsgrad och
underhållsbehovet minskar samtidigt
som oljevolymerna för reglering av aggregatet minskar och miljöriskerna minimeras.
Vårt bredband i
kundtopp
För andra året i rad hamnar vårt bredband i topp när det gäller nöjda kunder.
Det visar Stadsnätskollen, en undersökning där över 3 000 bredbandsanvändare i Skellefteå kommun tillfrågas.
Undersökningen visar att kundnöjd­
heten bland Skellefteå Krafts bredbandskunder ökat från NKI (kundnöjdhet) 75 till 79. 10
VÅRT 2013 I BACKSPEGELN
Oktober
November
December
Stor insats när stormen
Hilde drar in
Nöjdast kunder – igen
Stormen Hilde ställer till det och som
mest är 18 000 kunder i vårt nätområde
utan ström. För första gången kallas
externa resurser in från energibolagen
i Boden, Luleå, Piteå, Umeå och
Sundsvall. Fem dygn senare är all
högspänningsledning lagad och de flesta
kunder har fått strömmen tillbaka.
Alla 30 vindkraftverk i
etapp två på plats
Tillsvidareavtalen
tas bort
Vindkraftparken i Blaiken växer och
under hösten reser och monterar vi det
sista av de totalt 30 vindkraftverken i
etapp två.
Som konsument måste du kunna lita på
att ditt energibolag inte överfakturerar
dig. Vår inställning är att branschen
måste ta sitt ansvar och ta bort tillsvidareavtalen. Det slår vi fast samtidigt som
vi går i bräschen och slopar tillsvidareavtalen. Som elkund hos oss kan du nu
bara ha något av våra tre avtal: Rörligt,
Fast och Kvadratmeterpris.
Den årliga kundnöjdhetsundersökningen från Svenskt Kvalitetsindex (SKI) visar att vi åter igen har landets nöjdaste
elnätskunder. Indexvärdet för privatkunderna landar på 77,7 (branschsnitt
65,4), vilket ger oss förstaplatsen. Hos
företagskunderna ligger vi på en andra plats, med ett indexvärde på 74,5
(branschsnitt 64,8). Vi håller oss långt
framme även i andra kategorier. Indexvärdet för fjärrvärme visar till exempel
att vi har energibranschens näst nöjdaste privatkunder och att vi förbättrat
vårt betyg när det gäller nöjda elhandelskunder.
Vi deltar i ”Älska 0910”
Varje år arrangerar Skellefteå AIK det
välbesökta evenemanget ”Älska 0910”.
Oftast i Stockholm i samband med
någo­n av Skellefteå AIK:s bortamatcher,
men nu senast även i Göteborg. Vi finns
med på båda orterna, med syfte att presentera oss som potentiell arbetsgivare
och att påminna om att man kan bli
kund hos oss oavsett var i landet man
bor.
11
VÅRT KUNDANSVAR
Kundansvar
Våra kunder ska aldrig
ha dåligt samvete
I många år har vi i energibranschen
gett våra kunder dåligt samvete för sin
energianvändning, i tro och hopp om
att de ska minska sin förbrukning. Den
inställningen har inte gett önskad effekt
och är inte heller särskilt konstruktiv.
Därför vill vi vrida på förhållandet och
ta det ansvaret åt våra kunder. Hur? Genom att leverera hållbara energilösningar med begripliga avtal. Som kund hos
oss ska du aldrig behöva känna dåligt
samvete för att du till exempel tycker att
det är skönt med en lång dusch eller har
lite varmare hemma. Du kan alltid lita
på att våra produkter håller hög kvalitet
och är hållbart producerade.
Den inställningen gäller för alla våra
kunder, oavsett om det handlar om el,
bredband eller fjärrvärme. 
Dessutom
vill vi utmana energibranschen kommu-
Ekonomiskt
ansvar
12
nikativt, genom att vara enklare, tydligare, mer rådgivande och mer tillgängliga än våra konkurrenter.
Så blir vi branschens bästa
Vi drivs av idén om att ge kunden ett
bättre, det vill säga enklare och tydligare, alternativ. Vårt övergripande mål är
att ha branschens nöjdaste kunder och
på det sättet närma oss visionen om att
bli energibranschens bästa energibolag.
Vi är övertygade om att den riktningen är rätt, för branschen brottas
med förtroendeproblem. Enligt Svenskt
Kvalitetsindex har till exempel 27 procent av Sveriges elkunder ”mycket låg
kunskap” om elmarknaden och 43 procent ”förstår delvis”. Bolagen har själva
försatt sig i den positionen genom orimliga påslag på vissa avtal, svåra och snå-
riga avtal och oschysst marknadsföring.
Så medan energijättarna ägnar sig åt
komplicerade abonnemang och motsägelsefulla argument ska vi i stället göra
allt vi kan för att göra livet lättare för
våra kunder.
Sveriges bästa kundservice. För andra året i rad vann Skellefteå Kraft pris
för energibranschens bästa kundservice.
Detta när Service Score i samarbete
med Sveriges Marknadsförbund delade
ut pris för bästa service. Utnämningen
bygger på en undersökning där över
2 000 svenska konsumenter har svarat
på hur olika företag ger dem service och
vilka företag som de anser har gett dem
service över eller klart över deras förväntningar.
VÅRT KUNDANSVAR
Våra målsättningar, kund
Ökad nationell kännedom. Vi arbetar för att fler potentiella kunder runt
om i landet ska känna till oss, vilket
lägger grunden för en ökad kundbas
på sikt. Vi är på rätt väg och har med
kampanjen ”Inte en eljätte” gått från en
spontan kännedom på cirka 9 procent
innan sommaren 2013 till cirka 16 procent i slutet av november. Målet är att
öka kännedomen om Skellefteå Kraft
till 30 procent fram till 2017. Kampanjen ska positionera oss som det tydliga
alternativet till eljättarna. Vi ska vara
nytänkare i en traditionellt missnöjd
bransch och Skellefteå Kraft ska vara
det norrländska lokala elbolaget som är
tillgängligt för alla i hela Sverige. Detta
ska ske genom att hämta kraft från det
norrländska ursprunget och på nya sätt
utmana elbranschen och bevisa att vi
alltid står på kundernas sida.
Ökad kundnöjdhet. Nöjda kunder och
långvariga kundrelationer är viktiga
framgångsfaktorer för oss. I de årliga
mätningar av kundnöjdhet som genomförs av Svenskt Kvalitetsindex (SKI),
har vi legat på en stadig nivå högt över
branschindex under de senaste åren.
Även om vi ligger i branschtopp vill
vi givetvis förbättra oss ytterligare. Vi
strävar mot ett Nöjdkundindex-värde
på 75 för koncernen (se utfallet för de
olika delaffärerna i tabellen nedan).
För att nå dit måste vi veta hur och
vad våra kunder tycker, beter sig och
behöver. Därför arbetar vi med kundinsikt genom exempelvis kundundersökningar och fokusgrupper. Ett annat
verktyg som är viktigt för oss är SKI,
Svenskt Kvalitetsindex, som genomför
regelbundna mätningar av kundnöjdhet, kvalitetsutveckling samt medarbetarstudier i näringslivet och offentlig
sektor, däribland energibranschen. En
annan viktig undersökning att ta fasta
på är ”Tänkbart märke”, vilket betyder
andelen som säger att de kan tänka sig
att välja Skellefteå Kraft nästa gång de
ska välja en elleverantör. Där har vi gått
från 2 procent 2012 till 5 procent under 2013. Vi har gått framåt inom alla
områden vad det gäller index och även
inom de flesta vad det gäller ranking.
Förbättrad kundupplevelse. På vår
kundservice sitter 16 medarbetare be-
redda att ta emot kundernas frågor.
De är vårt ansikte utåt och under ett
normalt år tar de emot över 90 000
telefonsamtal. Sedan hösten 2013 kan
kunderna också nå vår kundservice via
Facebook. De är en av nycklarna till att
vi ska skapa en ännu bättre kundupplevelse och alla medarbetare som har
kundkontakt utbildar vi fortlöpande.
Men det finns fler sätt vi kan förbättra
vår tydlighet och göra kontakten med
oss enklare. Därför ser vi över all vår
kommunikation, bland annat genom att
bearbeta tonaliteten i alla texter.
Sänkt kundadministrationskostnad.
Vi effektiviserar rutiner och processer
för att säkerställa att det ska vara rätt,
enkelt och tydligt när vi har kontakt
med våra kunder. Våra övergripande åtgärder för att sänka kostnaderna är en
processkartläggning, där steg två är att
automatisera de steg som går.
Införandet av automatiseringar innebär förutom mindre manuellt arbete
också färre felkällor. Övergripande
mäts kostnaden per produkt utslaget på
antal kunder. I dag har vi en automatiserad mätning på el, både privat och
Nöjdkundindex,
privatkunder 2013
Elhandel
72,2
Branschsnitt
Elnät
77,7
Branschsnitt
Fjärrvärme
77,4
Branschsnitt
0
20
40
60
80
100
Källa: SKI 2013
13
VÅRT KUNDANSVAR
företag, och från januari 2014 följer vi
även kundadministrationskostnaderna
för fjärrvärme, både privat och företag.
Det har hänt på kundområdet
2013
• Vi har utökat telefontiderna i kundservice, vilket gör oss tillgängliga sju
dagar i veckan. Förutom per mejl,
besök och telefon finns kundservice
också på Facebook.
• Vi har tagit fram en kampanjwebb för
att kunden enklare ska kunna teckna
avtal.
• Vi har infört ett nytt system – Action
Marketer – där vi samlar insikter om
våra kunder. Allt för att vår kommunikation med kunden ska bli så målgruppsanpassad som möjligt.
• Vi har utbildat hela kundservice och
säljkåren i kundbemötande.
• Vi gör fortlöpande kundundersökningar för att bättre förstå vad kunden vill ha av oss.
14
• Vi ser över texter och layout för att
vår kommunikation ska bli enklare
att förstå och för att skapa en bättre
och mer sammanhållen ton.
• Vi har tagit fram ett nytt kommunikationskoncept, ”Inte en eljätte”, som
mot marknaden, kunderna, bättre beskriver vem vi är.
• Vi har tagit bort tillsvidarepriset, det
för kunden dyraste elavtalet. Kunden
ska se och förstå att vi är på deras
sida. Det är inte något vi bara säger,
vi agerar också.
• Vi har numer endast tre tydliga elavtal: Fast, Rörligt och Kvadratmeter.
Allt baserat på elproduktion från vind
och vatten.
temstöd och effektiviserar våra rutiner,
vilket innebär att vi ser över arbetsprocesserna inom och mellan olika avdelningar, en process som i slutändan ska
komma kunden tillgodo.
Andra nyheter och
omständigheter 2013
Höstens lansering av ”Inte en eljätte”,
som bland annat innefattade öppettider,
nya avtal och slopning av tillsvidare­
priser, markerade en viktig omstart.
Genom att ta bort tillsvidareavtalen har
vi påverkat både bransch och politiker,
vilket också ledde till medial uppmärksamhet.
Det gör vi härnäst
Framöver ska vi arbeta med att förbättra vår webbplats och göra den ännu
mer användarvänlig. Vi ska även börja
använda e-post och sms för att nå våra
kunder. Dessutom utvecklar vi våra sys-
15
VÅRT EKONOMISKA ANSVAR
Kundansvar
Ekonomiskt
ansvar
Vi arbetar för en
långsiktig tillväxt
Vår ägare, Skellefteå kommun, har krav
på oss. Vi ska nå en avkastning på eget
kapital på minst 10 procent. Vi arbetar
för en långsiktigt stabil ekonomisk värdetillväxt, med strävan att varken belasta natur eller mänskliga resurser.
Så blir vi Sveriges
bästa energibolag
Genom att investera klokt i hållbar och
egen produktion säkerställer vi lönsamhet och tillväxt.
Att vi tar ekonomiskt ansvar innebär
att koncernens vinster kommer kommuninvånarna i Skellefteå till gagn. Vi
ger årligen tillbaka 4 procent av det egna
kapitalet till vår ägare, kommunen.
Därtill är vi en av de största investerarna i närområdet, vilket gör oss
16
till en viktig motor i regionen. Till exempel leder våra bredbandssatsningar,
vindkraftsinvesteringar, reinvesteringar
i vattenkraftsanläggningar och våra
kontinuerliga vädersäkringar av elnätet
till ökad sysselsättning, inte bara för oss
utan även för våra underleverantörer
och samarbetspartners. Vi gör därmed
flera samhällsbyggande insatser. Dels genom att skapa arbetstillfällen i rådande
lågkonjunktur, dels bidra till framtidens
lösningar på klimatproblemen. Dessutom arbetar vi nära universitet och högskolor, för att stimulera intresset och
utvecklingen kring de utbildningar som
är relevanta inom energiområdet.
Genom ständig effektivisering och
optimering får vi kontroll på våra kostnader.
Våra målsättningar, ekonomi
Vi vill ha en egen och till 100 procent
hållbar energiproduktion. Därför anpassar vi våra investeringar efter det.
Det betyder att vi satsar stort på egen
produktion och då främst på förnybara
energikällor, som vind- och vattenkraft.
Vi ser också över våra satsningar på andra produktionskällor, med avsikt att
avveckla sådant som inte är lönsamt
eller långsiktigt hållbart. Precis som
många andra energibolag balanserar vi
mellan det som är lönsamt och det som
är bäst för klimatet på lång sikt, samtidigt som vi ska säkerställa att Skellefteå
Kraft kontinuerligt utvecklas. Vi ska
säkerställa en stabil ekonomisk tillväxt
och samtidigt arbeta för att renodla vår
produktion och på sikt göra den 100
VÅRT EKONOMISKA ANSVAR
procent hållbar. Det innebär att vi också
tittar på oss själva och hur vi beter oss
i vår arbetsvardag, hur vi reser, när vi
reser, hur vi möts och vilka fordon vi
köper in.
Vi vill nå ett rörelseresultat på en
miljard kronor. Det når vi genom kloka
investeringar och genom att bli bättre
på att använda de produktionskällor vi
har i dag. Nyckeln är optimering, det
vill säga att med bättre underhåll och
planerat underhåll trimma produktionen och hitta förbättringspunkter. Vi
tittar också närmare på våra delaffärer,
kartlägger vad som driver intäkter och
vilka möjliga scenarier som kan tänkas
hota vår affär. Målsättningen är att få
ut mer av de affärer vi vill fortsätta med
och avveckla de delar som inte passar in
i vår profil, sett till vår ekonomiska hållbarhet. Vi ska helt enkelt bli modigare
att kliva ur investeringar om förutsättningarna för affären försämras och om
lönsamheten sjunker. Vi ska också våga
vara entreprenörer, det vill säga ha modet att satsa på affärsutveckling inom
vår kärnverksamhet. Grundinställningen är att vi ska bli en större spelare på
energimarknaden, med fler kunder och
mer energiproduktion, och därmed nå
vårt mål att bli Sveriges bästa energibolag.
Vi ska ge tillbaka till vår ägare, Skellefteå kommun. Varje år ger vi 4 procent av det egna kapitalet till kommunen i utdelning. Ju mer vi växer, desto
större blir alltså utdelningen, vilket leder till bättre möjligheter för oss som
kommunmedborgare. För att fortsätta
med det måste vi växa och gå med
vinst. Återigen, det når vi genom kloka
investeringar och genom att bli bättre
på att använda de produktionskällor vi
har i dag.
Det har hänt på det ekonomiska
området 2013
Vi har beslutat att upphöra med pelletsförsäljningen. Beslutet är fattat 2013,
men leveranserna upphör inte förrän i
maj 2014. I grunden handlar det om att
vi inte kan fortsätta satsa på affärer som
inte är lönsamma. Det är ett tufft beslut,
men det är ett måste om vi ska kunna nå
långsiktig tillväxt.
Vi invigde den första etappen av vindkraftparken på Blaiken och fattade ett
halvår senare beslutet att även gå in i
vindkraftparkens tredje etapp. Helt i
linje med vårt mål att bli 100 % hållbara.
Efter fjolårets stora organisationsförändring har vi fortsatt arbetet och lagt
ner mycket tid och energi på att förtydliga våra strategier och koncernens
styrning. Exempelvis har koncernens
olika delaffärer analyserats och vi har
arbetat fram nya nyckeltal både på koncernnivå och affärsområdes- och delaffärsnivå. Delaffärerna löper rakt genom
hela organisationen. Ett ökat fokus på
delaffärer skapar positiva effekter för
den långsiktiga värdetillväxten och i
förlängningen avkastningen till kommunen. Vi blir än mer professionella.
Styrningen med strategier och nyckeltal
implementeras under början av 2014.
Koncernövergripande nyckeltal
OMSÄTTNING
Mkr
5500
RESULTAT efter finansnetto
5000
Mkr
800
4500
700
4000
%
18
600
3500
16
500
3000
2500
400
2000
300
Rörelsemarginal
14
12
10
1500
8
6
200
1000
4
100
500
2
0
0
0910111213
0
09 10 111213
09 10 111213
17
VÅRT EKONOMISKA ANSVAR
Våra utvecklingsprojekt
Professionaliseringsprojektet. För
att nå målet att bli Sveriges bästa energibolag har vi startat Professionaliseringsprogrammet, som du även kan läsa om
i Hans Kreisels ledare på sidorna 2–3.
Arbetet har delats upp i fem områden
med syfte att förbättra vårt arbetssätt:
strategi, ledning, styrning, varumärket
samt intressenter och påverkan. Inom
respektive område arbetar vi med specifika frågor som vi i slutändan väver
samman till en helhet. Under hösten har
vi jobbat med att analysera de olika delarna och ta fram konkreta planer för
hur arbetet inom respektive område ska
skötas i framtiden. Resultatet ska framöver genomsyra arbetet i alla affärs­
områden.
Strategi. Här handlar det om att sätta
upp strategiska och visionära mål för
koncernen och affärsområdena och att
i delaffärer se var det finns förbättringsmöjligheter och vad som styr kostnader
och intäkter i affären. Varje medarbetare ska veta hur han eller hon ska bidra
till att målen nås.
Styrning. Genom att skapa mätpunkter
kan vi följa hur verksamheten utvecklas, skapa effektivare investeringsprocesser, se hur vi levererar våra tjänster
och följa upp våra beslut.
Varumärket. Vi ska utveckla arbetet
med vårt varumärke och vår interna
kultur så att vi lever upp till varumärkeslöftet och klarar av att leverera det
vi lovar.
Intressenter och påverkan. Vi ska bli
ännu bättre på att se saker och ting
från våra kunders och intressenters
perspektiv. Allt för att kunna leverera
ännu bättre tjänster och komma ännu
närmare både befintliga och nya kunder.
Även kontakt med opinionsbildare och
makthavare, media och politiker ryms
inom detta område.
medarbetarnas kunskap, kompetens
och insikter kan vi hitta delar i vår
verksamhet med förbättringspotential.
Därför har vi initierat ett effektiviseringsprogram. Vad kan vi göra för att
vår arbetsvardag och verksamhet ska
bli ännu mer effektiv? Finns det tekniska lösningar som är bättre än de befintliga? Kan en investering innebära att
vi sparar pengar? Det handlar alltså om
ett förslagssystem där varje inlämnat
medarbetarförslag ger en slant tillbaka
till alla anställda. De bästa förslagen
belönas och visas upp på den årliga företagsdagen. Målsättningen är att vi genom detta medarbetarengagemang ska
spara 200 miljoner kronor till år 2020.
Resultatet har hittills varit över förväntan, redan efter tre kvartal hade vi nästan nått 2013 års mål.
Effektiviseringsprogrammet. Geno­m
att stimulera och bättre dra nytta av
Andra nyheter och
omständigheter 2013
Under 2013 började vi förbereda oss
för det nya redovisningsregelverket K3
som kommer 2014. Den ställer andra
krav på redovisning och ekonomisk
rapportering, exempelvis ändras i vissa
RÖRELSERESULTAT
RÄNTABILITET/SOLIDITET
INVESTERINGAR OCH självfinansiering
MKR
800
%
50
MKR
1400
700
45
1200
600
40
500
35
400
30
300
25
200
20
100
15
1000
800
600
400
200
0
0
09 10 111213
18
Ledning. Alla beslut ska baseras på
fakta och ledningssystemet ska granska
kvaliteten i de fattade besluten.
0
09 10 111213
09 10 111213
Soliditet
Materiella
Räntabilitet eget kapital
Självfinansiering
VÅRT EKONOMISKA ANSVAR
fall redovisningen av balansposter i balansräkningen, vilket även påverkar resultatredovisningen.
Sedan två år tillbaka använder vi ett
nytt affärssystem, Dynamics AX, som
gör det möjligt att hålla allt samlat.
Det har varit en stor utmaning att implementera systemet, med efterföljande
processutveckling, men nu har pusselbitarna börjat landa rätt. Vi har bland
annat integrerat inköpsmodulen, vilket
gör att vi kan styra inköpen via systemet. Det kommer att minska våra kostnader, eftersom vi då säkerställer att vi
bara handlar med de leverantörer vi har
ramavtal med och därigenom får betydligt bättre kontroll över våra inköp.
2013 kom ytterligare en rejäl höjning
av fastighetsskatten. För vår del har den
inneburit närmare 90 miljoner kronor i
ökade kostnader, vilket är direkt kopplat till produktionsskatten på våra vattenkraftsstationer.
Vi blev av med elcertifikaten på
bioenergikombinaten. Det gjorde att vi
tappade intäkter på cirka 35 miljoner
kronor.
RÄNTABILITET
%
Kassaflöde 2009–2013 (Mkr)
20
16
12
2013 2012 201120102009
Kassaflöde från:
8
- löpande verksamhet
4
0
2009
2010201120122013
Eget kapital
1 039,6 1 011,2
919,0
997,3
966,2
- investeringar
-882,5 -728,2 -921,6-704,6-617,7
Utdelning
-215,0 -205,0 -196,0-180,0-170,0
Kassaflöde före
övrig finansiering
137,6 78,0-198,6275,3178,5
Sysselsatt kapital
Totalt kapital
19
VÅRT EKONOMISKA ANSVAR
Nyckeltal för våra affärsområden
20132012
MARKNAD
Antal årsanställda
75
72
energiunderhåll
20132012
Antal årsanställda
130
RESULTATREDOVISNING, mkr
RESULTATREDOVISNING, mkr
Intäkter
Intäkter
Kostnader
3 003,7
2 784,4
-2 970,2
-2 736,2
-0,4
-0,3
Avskrivningar enligt plan
132
-148,6-121,6
Avskrivningar enligt plan
-4,1
-4,1
Nedskrivningar/reverseringar0,0 0,0
Nedskrivningar/reverseringar0,0 0,0
Resultat efter avskrivningar
Resultat efter avskrivningar
33,1
47,9
0,6
0,7
499,5
592,1
Årets investeringar
Totala tillgångar
Omsättning/anställd
40,038,7
Årets investeringar
Totala tillgångar
Omsättning/anställd
20132012
Elproduktion GWh
3 715
Levererad värme, GWh
151,2133,6
Kostnader
PRODUKTION
739
67 732
75 287
kraftvärme, GWh
419
413
Antal årsanställda
148
152
Levererad biopellets, ton
Producerad el från
-1,5
7,9
RESULTATREDOVISNING, mkr
1,0
0,1
Intäkter
19,4
38,9
1,21,0
Rörelsemarginal, %
1,1
1,7
Rörelsemarginal, %
-1,0
5,9
Räntabilitet totalt kapital, %
3,0
8,1
Räntabilitet totalt kapital, %
neg
19,1
1 349,9
20132012
Antal kunder
64 370
63 691
397
Elöverföring inkl förluster, GWh 1 970
Högsta effektuttag, MW
Antal årsanställda
159
TV-kunder
9 108 9 284
402
Telefoni-kunder
3 891 4 231
1 976
Internet-kunder
15 577 14 956
156
Uthyrningsgrad
99 97
Antal årsanställda
48 50
RESULTATREDOVISNING, mkr
Intäkter
499,7491,4
Kostnader
20132012
UTVECKLING
-325,5-308,0
-645,2-605,1
Avskrivningar enligt plan
-269,4
167,7157,8
Kostnader
-92,5-83,4
Nedskrivningar/reverseringar0,0 0,0
Avskrivningar enligt plan
-48,6
Resultat efter avskrivningar
Årets investeringar
Totala tillgångar
-76,1
-74,5
98,1
108,9
Nedskrivningar/reverseringar69,4
141,7
117,7
Resultat efter avskrivningar
1 345,8
1 290,4
Omsättning/anställd
Rörelsemarginal, %
Räntabilitet totalt kapital, %
3,13,2
19,6
22,2
7,4
8,6
OMSÄTTNING
96,0
Årets investeringar
Totala tillgångar
Resultat efter avskrivningar
189,9
Årets investeringar
711,6
586,1
7 284,4
6 859,1
Rörelsemarginal, %
Räntabilitet totalt kapital, %
9,19,3
14,1
35,0
1,3
7,2
5,4
26,9
14,2
7,9
952,5
Omsättning / anställd
1,7
1,6
Rörelsemarginal, %
57,2
17,0
Räntabilitet totalt kapital, %
11,1
2,8
RÖRELSERESULTAT
Investeringar
MKR
250
MKR
1000
200
900
150
800
100
700
600
500
0
400
-50
300
-100
200
-150
20
Omsättning/anställd
495,3
-52,9
776,0
50
100
Produktion
Utveckling
Produktion
Utveckling
Elnät
Energiunderhåll
Elnät
Energiunderhåll
Marknad
Övriga
Marknad
-247,2
Nedskrivningar/reverseringar-245,4 -67,6
RESULTATREDOVISNING, mkr
Intäkter
Avskrivningar enligt plan
1 415,2
Kostnader
Totala tillgångar
ELNÄT
4 241
680
0
09 10 111213
Produktion
Utveckling
Elnät
Energiunderhåll
Övriga
Marknad
VÅRT EKONOMISKA ANSVAR
Organisation
vd
HR PERSONAL OCH MILJÖ
EKONOMI OCH ADMINISTRATION
kommunikation
ENERGIAFFÄREN
ÄGANDEPORTFÖLJ
MARKNAD
PRODUKTION
ENERGIUNDERHÅLL
ELNÄT
UTVECKLING
Skellefteå Kraft-koncernen
intressebolag
SKELLEFTEÅ KRAFTVERK
Kraftrörelse (kommunal förvaltning)
SKELLEFTEÅ KRAFT ab
BLAIKENVIND AB Vindkraft
Kraft-, värme-, bredbands- och fastighetsrörelse
Delägt med Fortum
SKELLEFTEÅ KRAFT ELNÄT AB
NORRLANDS ETANOLKRAFT AB
Elnätsrörelse
Ägarbolag Etanol
SKELLEFTEÅ ENERGIUNDERHÅLL HB
OY ALHOLMENS KRAFT AB
Skellefteå Kraft AB (50 %) och Skellefteå Kraft Elnät AB (50 %)
Kraftvärmeverk i Finland
SKELLEFTEÅ KRAFT ENERGIHANDEL AB
ACKRA INVEST
Finansiell handel
Investmentbolag
SKELLEFTEÅ KRAFT SERVICE AB
SKELLEFTEÄLVENS VATTENREGLERINGSFÖRETAG
Entreprenad/Torvtäkt
Gemensamt företag för driften av vattenregleringarna i Skellefteälven
GREENwIND AB
GREENEXERGY AB
Vindkraft
Utveckling och försäljningsbolag
MELLANSVENSK KRAFTGRUPP AB
Delägare i Forsmark
73,3 %
48,7 %
24,9 %
50,0 %
45,0 %
28,0 %
7,7 %
21
VÅRT SOCIALA ANSVAR
Miljöansvar
Socialt
ansvar
Kundansvar
1
Vi ger utlopp för
entreprenörskap
Ekonomiskt
Vi värnar om hälsa och säkerhet för våra
medarbetare och andra som påverkas
av vår verksamhet. Vi vill bygga goda
relationer med nuvarande och potentiella medarbetare, liksom med olika
intressenter i samhället. Vi vill att våra
medarbetare ska känna att Skellefteå
Kraft är ett företag där de får utlopp för
kreativitet, driv och entreprenörskap.
Några av våra prioriterade frågor är
att trygga vår framtida kompetensförsörjning, att arbeta för en större mångfald och att skapa en säker arbetsmiljö.
Vi tar också ansvar för regionens utveckling. Genom ett attraktivt Skellefteå
Kraft får vi arbetssökanden och därmed
inflyttande till Skellefteå. Vi skapar även
arbetstillfällen genom investeringar i till
exempel bredband, som möjliggör både
tillväxt och inflyttning.
22
ansvar
Så blir vi branschens
bästa arbetsgivare
För att nå våra affärs- och verksamhetsmål krävs att vi har välutbildade, kompetenta och engagerade medarbetare
och chefer. Det handlar om att varje
medarbetare har bra förutsättningar att
utvecklas som individ i ett större sammanhang, det vill säga att man förstår
sin roll och på vilket sätt man kan bidra
till helheten. Att detta sker inom ramen
för ett bra arbetsklimat och en arbetsmiljö i toppklass är också en del i helheten när vi bygger och utvecklar varumärket och vårt arbetsgivarvarumärke.
Vi kan hitta smarta tekniska och ekonomiska lösningar, men verkningsgraden
blir inte optimal om vi inte har medarbetarna med oss. Man måste känna sig
sedd, lyssnad på och respekterad för att
vi ska bli det bästa energiföretaget i Sverige. Alla de aktiviteter och projekt vi är
involverade i, såväl strategiska som operativa, bidrar väsentligt till att vi kan ta
positionen som bäst i Sverige.
Våra målsättningar, socialt
Medarbetarindex. Vartannat år mäte­r
vi hur våra medarbetare uppfattar
Skellefteå Kraft inom områden som
medarbetarskap, information, kommunikation, organisation, värdegrund,
utveckling, arbetsmiljö och trivsel. Från
och med 2013 heter index MMI (motiverad medarbetarindex), med maximalt
indexvärde på 100. Målet för 2013 års
mätning var att index för koncernen
skulle uppgå till 73 och resultatet blev
70. Ett mycket bra resultat men det
finns förbättringsområden som vi ska
jobba med under kommande år.
VÅRT SOCIALA ANSVAR
Frisknärvaro. Frisknärvaro definieras
som ”antalet anställda som under året
varit sjukfrånvarande högst fem dagar”.
Utfallet för 2013 blev 80 procent, men
vår målsättning är att det ska ligga på
85 procent. Vi ska långsiktigt öka vår
frisknärvaro och det når vi genom en
fortsatt ambitiös satsning på friskvård,
som inkluderar allt ifrån träning till
sång och massage, men också genom att
skapa förutsättningar för utveckling av
såväl medarbetare och ledare i en bra
arbetsmiljö. Under 2013 var sjukfrånvaron 1,9 procent, målet var 2,5 procent.
analyser och kvalitetssäkrade arbetssätt
bidrar till så få olyckor som möjligt.
Även ledarskap, utbildning och kompetens är viktiga faktorer i detta arbete.
Max 1,5 arbetsskador med sjukfrånvaro per miljon arbetade timmar (varav inga allvarliga olyckor).
Vår vision för Skellefteå Kraft är att vi
ska ha arbetsplatser fria från olycksfall,
ohälsa och arbetsrelaterade skador och
sjukdomar. Målet för 2013 är att antalet arbetsskador ska uppgå till maximalt 1,5 olycksfall med sjukfrånvaro
per 1 miljon arbetade timmar. Utfallet
för 2013 blev 3,2 olycksfall. Målet uppnås genom fokus på arbetsmiljöfrågor i
alla led. En viktig del är att vi har ett
certifierat ledningssystem som via risk­
Ledarskapsindex. Ett professionellt
ledarskap med förmågan att hantera
både verksamhet och medarbetarskap
är den långsiktiga grunden för att vi ska
nå våra mål. Våra ledare ska utvecklas
enligt företagets intentioner och krav.
Ett koncerngemensamt ledarutvecklingsprogram är upprättat med syfte att
stärka chefsrollen.
Detta så att:
• Cheferna förstår sin centrala roll för
den interna kommunikationen och
har kunskapen som krävs för att kunna ta det kommunikativa ansvar som
följer med chefsuppdraget.
• Medarbetaren tar sitt ansvar för att
kommunikationen ska fungera och
bidrar till organisationens utveckling
och innovativa förmåga genom att
aktivt hämta in och dela med sig av
sina idéer, kunskaper och perspektiv.
I Medarbetarenkäten mäts närmaste
chefs förmåga och sammanställs i ett
ledarskapsindex. Målet för 2013 är att
NYCKELTAL
ÅLDERSFÖRDELNING
Ledarskapsindex ska uppgå till 78, resultatet av årets mätning hamnade på
72.
Vi ska vara bland de 20 mest
attraktiva företagen vid de tre
Norrlandsuniversiteten. Vår förmåg­a
att attrahera och rekrytera nya medarbetare är en av våra strategiskt viktigaste frågor. Energibranschen efterfrågar
teknisk kompetens och det gör även vi.
Därför arbetar vi hårt och målinriktat
för att nå ut till studenter vid de tre
Norrlandsuniversiteten, dels för att göra
dem intresserade av energibranschen,
dels för att göra dem speciellt intresserade av oss. Vi följer upp målet via företaget Universums nationella mätning,
Företagsbarometern, som genomförs
bland landets alla studenter. Resultatet
av mätningen 2013 visar att civilingenjörerna rankar oss på 22:a plats, vilket
är en förbättring med fyra placeringar
från i fjol.
MEDELANTAL ANSTÄLLDA
Stab
%
25
Personal
Administration
20132012
Sjukfrånvaro, %
1,9
2,6
varav sjukdagar
pga arbetsskada
70
33
Personalomsättning, %
4,1
7,9
Genomsnittsålder
4546
Antal anställda
637
634
varav kvinnor
148
141
varav män
489
493
Genomsnittlig anställningstid, år
12
13
Föräldraledighet, %
3,3
3,5
Utbildningsdagar/anställda4,5 4,5
Produktion
20
Marknad
15
28
1514
6050
148152
7572
Elnät
159156
Energiunderhåll
130132
Bredband
Fastigheter
10
20132012
1717
3133
637634
Utbetalda löner, MSEK
5
0
20-2930-3940-4950-5960-65
Män
Till styrelse och vd
2,5
2,1
Till övriga anställda
294,0
273,4
296,5275,5
Arbetsgivaravgifter inkl
pensionskostnader
140,1123,7
Summa
436,6399,2
Kvinnor
23
VÅRT SOCIALA ANSVAR
Det har hänt på det sociala
området 2013
Under året har det bedrivits ett utvecklingsarbete inom hela Skellefteå Kraft
där även personalfunktionen varit involverad. Vi har genomfört ett antal
aktiviteter som direkt kopplar till de
övergripande målen, nedan följer ett antal exempel:
• Coachat ledare
• Utvecklat en specialistkarriär för
ingenjörer
• Genomfört mätning via medarbetar­­
enkät
• Genomfört strategisk platsannonsering
• Genomfört en OBM-utbildning för
alla ledare och medarbetare, det vill
säga en beteendeutbildning med syfte
att bättre förstå hur vi människor
motiveras och vad som är drivkrafterna bakom vissa ageranden
• Utvecklat ett förberedande Ledar­
utvecklings­program
• Följt upp och utvecklat en högskoleingenjörsutbildning i Elkraft (HING)
• Erbjudit examensarbeten, praktik
och studiebesök
• Deltagit i programråd och
branschråd för prioriterade utbildningar
• Följt upp och fortsatt utveckla
arbets­miljöcertifieringen
• Integrerat ledningssystemen för
arbetsmiljö och miljö, skydds- och
miljörond
• Tagit fram en uppförandekod
• Introducerat ett säkerhetsråd
• Gjort en översyn av förmåner
• Genomfört aktiviteter som främjar
friskvård och hälsa
Kompetensutveckling
en hörnsten
Stora pensionsavgångar och omfatt­
ande vindkraftsinvesteringar de kommande åren gör att energiföretagen
söker med ljus och lykta efter förmågor
med rätt kompetens. Branschens egen
arbetsmark­
nadsanalys visar på ett rekryteringsbehov de kommande fem åren
24
på nivån 8 000 ingenjörer och tekniker
med antingen energi- eller elkraftskompetens. Kompetensutveckling är därför
en av våra strategiskt viktigaste frågor
och en hörnsten i vårt arbete för att nå
våra övergripande mål. Vi har bra samarbeten med en rad instanser, däribland
gymnasieskolan, Science Center i Skellefteå, högskoleingenjörsutbildningen i
Elkraft, yrkeshögskoleutbildningar och
universiteten i norra Sverige.
Vi deltar kontinuerligt på utbildningsmässor, informationsträffar och tar
emot både praktikanter och examensjobbare. Att förädla och utöka med
ny kompetens är ett prioriterat mål för
Skellefteå Kraft. Därför satsar vi även
stort på erfarenhetsutbyten och kompetensutveckling av de befintliga medarbetarna. För att stödja de processerna
finns det tillgång till internutbildningar
och rörlighet mellan olika tjänster och
affärsområden uppmuntras.
Vår unika kompetens i praktiken
Få energiföretag har så många kompetenser samlade under ett och samma
tak, det möjliggör satsningar som i
många avseenden är unika. Här följer
några exempel på hur vi använt den
kompetens som finns inom företaget.
• Under 2013 påbörjade vi bygget av en
ny stamnätstation i Högnäs. Vi bygger den med egen kompetens, vilket
är unikt för branschen.
• Vi har världsunik kompetens inom
utveckling och underhåll av vindkraft
i kallt klimat. Den kunskapen har vi
utvecklat genom att bygga vindkraftparkerna i Uljabuouda, Storliden,
Jokkmokksliden och Blaiken.
• Isbildning på vindkraftverkens turbinblad innebär minskad produktion
på grund av försämrad verkningsgrad
och i värsta fall produktionsstopp. Vi
har därför drivit på utvecklingen för
att ta fram ett effektivt avisningssystem. En unik lösning där turbinbladen förses med en tunn kolfiberväv,
som vid behov värms upp för att förhindra isbildning. Issensorer känner
av när det finns risk för isbildning och
sätter igång avisningssystemet innan
isbildning hinner uppstå.
• Vi har kompetens inom rådgivning
och elmarknadsanalys.
• Vår driftoptimeringsgrupp optimerar
vattenkraftproduktionen. Det gör stor
skillnad i ekonomiskt resultat.
• Vi har en väl utarbetad projektmodell. Eftersom vi genomför många anläggningsprojekt har vi även utvecklat en specifik projektmodell för den
typen av projekt.
• Under perioden 2012 till 2013 genomförde vi ett reinvesteringsprojekt
av Grytfors vattenkraftstation, till en
kostnad av 190 miljoner kronor. Produktionsbortfallet är betydande och
därför har projektets fokus i mångt
och mycket legat på effektivitet. Att
planera, förbereda och bedöma risker som kan medföra att tidplanen
elle­r tekniska lösningar inte håller har
varit prioriterat. Slutresultatet måste
också vara mycket bra, då driftstörningar orsakar stora produktionsförluster. Just nu pekar prognosen på en
totalt sett lägre kostnad än beräknat.
VÅRT SOCIALA ANSVAR
25
VÅRT MILJÖANSVAR
Miljöansvar
Vi ska producera
egen hållbar energi
Hållbarhet ska genomsyra våra beslut och handlingar. Vi arbetar därför
strategiskt och långsiktigt för att förse
samhället med 100 procent hållbar och
egenproducerad energi, helt i linje med
EU:s klimatmål och de miljömål som
satts upp av FN:s klimatpanel. Vårt arbete ska även harmonisera med vår ägares, Skellefteå kommuns, riktlinjer.
Socialt
ansvar
Så blir vi branschens bästa
Vårt övergripande miljömål ska stödja
visionen om att vi ska vara det bästa energibolaget. De insatser och mål vi har
tar sin bäring på hållbar energiproduktion. Miljöfrågan ska på ett bättre sätt
integreras i de investeringsbeslut och val
som vi gör. Under året har vi därför fattat beslut om en ny investeringsprocess
som på ett strategiskt, systematiskt och
brett arbetssätt lägger grunden för att
vi fattar rätt beslut kring investeringar,
26
1
Kundansvar
reinvesteringar samt underhåll och avetablering av produktionsanläggningar.
Investeringsprocessen innehåller rutiner
och verktyg som syftar till att ansvar
och beslut fattas nära verksamheterna.
Miljö- och arbetsmiljöfrågor ges en naturlig koppling när verksamheten bedömer och beslutar i enlighet med fastställda mål och ramar.
i produktionsmixen. Skellefteå Kraft har
i andelen förnybar elproduktion för Alholmen räknat biobränslet som förnybart och allt övrigt som fossilt.
Produktionsmixen ser ut enligt diagrammet på sidan 27 och baseras på vår
egen produktion och utifrån ägarandelar i Alholmen och Forsmark.
Energi- och miljöprestanda
Andel förnybar elproduktion
Till förnybar elproduktion räknas de
produktionsslag som kommer från förnybara energikällor. För vår del innebär
det vatten- och vindkraft till 100 procent. Biobaserad el till cirka 85 procent.
Kärnkraften är 0 procent förnybar efter­
som kärnkraft produceras från uran.
Alholmen Kraft använde under 2013 44
procent träbaserade biobränslen, utöver
detta används torv och stenkol som spets
Till förnybar värmeproduktion räknas också här de produktionsslag som
kommer från förnybara energikällor.
För Skellefteå Kraft innebär detta träbränsle, pellets, spillvärme och bioolja
till 100 procent. Elen är till 28,4 procent förnybar, förutom för småskalig
värmeproduktion som har tecknat ett
grönt elavtal där då 100 procent är förnybart. Oljan räknas som fossil. Torven
har presenterats separat.
Ekonomiskt
ansvarAndel förnybar värmeproduktion
VÅRT MILJÖANSVAR
Beträffande produktion av grön el,
är torven berättigad till elcertifikat på
samma sätt som biobränslen, medan vi
samtidigt måste köpa utsläppsrätter för
att elda den. Beträffade hållbarhet så
uppfyller torven väl ekologisk hållbarhet i ett livscykelperspektiv (klimatgaser
från läckande myrar och efterbehandling som kolsänka), ekonomisk konkurrenskraft och sociala effekter som
arbetstillfällen.
Torven betraktas inte som fossil av
varken EU-kommissionen eller FN:s klimatpanel (IPCC), men inte heller som
förnybar. Torven kan anses hamna i den
fossila kategorin eftersom den ingår i
handelssystemet med utsläppsrätter tillsammans med kol, olja och gas. I Sverige
ser vi torven som en långsamt förnybar
biomassa, en slutsats från den svenska
torvutredningen SOU 2002:100.
Produktionsmixen för vår värmeproduktion ser ut enligt diagrammet nedan
och baseras på tillförd energi. Skellefteå
Kraft äger alla värmeproduktionsanläggningar.
Avfall, andel återvunnet material
Avfall mäts på tre poster: återvunnet,
deponi och förorenade massor. Deponi
är material som inte går att återvinna.
PRODUKTIONSMIX EL
Förorenade massor kan innehålla olja
eller tungmetallföroreningar och hanteras olika beroende på förorening. Återvinning sker genom energiutvinning
elle­r materialåtervinning.
Avfall
Deponi, %
Förorenade
massor, %
Återvunnet, %
2011 20122013
0,15 0,07 0,11
0,53 0,58 2,61
99,3 99,3 97,3
Fordon
Utifrån de olika bränsleslag som våra
personbilar tankas med, i relation till
antal körda kilometer, har vi räknat
ut ett CO2-utsläpp per körd kilometer.
Bränsleslagen som används är bensin,
diesel, biogas och etanol. Miljöpåverkan är varierande utifrån bränsleslagen
utifrån hur mycket CO2-ekvivaliter de
släpper ut per liter. Biogas ger minst
utsläpp medan bensin ger mest. Under
2013 hade våra personbilar ett genomsnittligt CO2-utsläpp på 160 g CO2/km,
vilket är en förbättring jämfört med förra året då värdet låg på 190 g CO2/km.
Förutom allt mer effektiva motorer
är också andelen personbilar som tankas med alternativa bränslen en åtgärd
vi arbetar med för att eftersträva mer
ANDEL FÖRNYBAR ELPRODUKTION
miljö­
vänliga alternativ inom fordonsparken. Under 2013 kunde 22 procent
av våra personbilar tankas med alternativa bränslen.
Fastigheter
Sedan 2009 arbetar Skellefteå Kraft aktivt med energieffektiviserande åtgärder
i våra fastigheter som vi äger och förvaltar. Resultatet 2013 är en besparing
med 21,6 procent, beräknat på den
total­a energianvändningen per kvadratmeter. Energianvändningen är graddagskorrigerad, se graf nedan.
EU:s klimatmål
• Minskade utsläpp av växthusgaser
med minst 20 procent till år 2020
(EU 27). Utsläppen ska minska med
30 procent vid en bredare, internationell överenskommelse.
• Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändning
i EU år 2020.
• Biodrivmedel ska utgöra minst 10
procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn
senast år 2020.
• Ökad energieffektivitet inom unionen
– energianvändningen ska minska
med 20 procent till år 2020.
Energianvändning fastigheter
GWh
4500
%
100
kWh/m2
240
4000
90
230
3500
80
220
70
210
60
200
50
190
40
180
30
170
1000
20
160
500
10
150
3000
2500
2000
1500
140
0
0
09 10 111213
Vattenkraft
Kärnkraft Forsmark
Vindkraft
Bioel, Allholmen
Bioel, kraftvärme
09 10 111213
Förnybar
Torv
09 10 111213
Fossil
27
VÅRT MILJÖANSVAR
• Flyget ska omfattas av EU:s system
med handel med utsläppsrätter från
2012.
Vi är miljöcertifierade
Miljöarbetet bedrivs systematiskt med
stöd av det certifierade miljöledningssystemet som utgår från kraven i ISO
14001. Ett av ledorden i standarden är
ständig förbättring, vilket innebär att vi
kontinuerligt utvärderar och förbättrar
våra arbetssätt och metoder. De processer, rutiner och stödsystem som krävs
för miljöledningssystemet är samlade i
företagets intranätsbaserade verksamhetshandbok. Samtliga medarbetare på
Skellefteå Kraft genomgår en miljöutbildning i syfte att höja kunskapsnivån
inom miljöområdet. Av utbildningen
får medarbetarna bland annat kännedom kring miljölagstiftning som rör vår
verksamhet och en inblick i hur vi hanterar miljöfrågor.
För Skellefteå Kraft betyder detta att:
• Vi sköter våra anläggningar så att
produktion och distribution av energi
och råvara bedrivs med god miljöhänsyn ur ett regionalt och globalt perspektiv.
• Vi arbetar med teknik- och kompetensutveckling där en av drivkrafterna
ska vara effektivisering och ständig
förbättring av miljöprestanda. Åtgärderna bestäms av vad som är tekniskt
möjligt, ekonomiskt rimligt samt miljö- och energimässigt motiverat.
• Vi sätter mål för miljöarbetet i vår
verksamhet, följer upp och redovisar
resultatet, där lagar och andra krav
utgör en miniminivå.
• Vi strävar efter att förebygga miljöolyckor genom att genomföra riskanalyser och upprätta beredskapsplaner
samt en effektiv och säker hantering
av miljöfarliga produkter och farligt
avfall.
Vår miljöpolicy
Skellefteå Kraft ska vara det bästa energibolaget i Sverige. Resultatet av vårt
miljöarbete ska generera både affärsoch miljönytta genom utveckling och
introduktion av förnybar energi och
hållbara energilösningar.
Vår miljöstrategi
Vi är övertygade om att miljöfrågorna
är ständigt och påtagligt närvarande i
framtiden. Det innebär att vi ställs inför nya utmaningar, system och strukturer där goda miljöegenskaper premieras och negativa miljökonsekvenser
PRODUKTIONSMIX VÄRME
ANDEL FÖRNYBAR värme PRODUKTION
MWh
1800
%
100
1600
90
80
1400
70
1200
60
1000
50
800
40
600
30
400
20
200
10
0
0
10 11 1213
28
Trädbränslen
Olja
Pellets
El
Torv
Bioolja
Spillvärme
10 11 1213
Förnybar
Torv
Fossil
straffas. Genom att öka produktionen
av energi från förnybara källor, vilka
inkluderar vindkraft, vattenkraft och
bioenergi, minskar vi beroendet av kol
och olja, som är de två energikällor som
starkast bidrar till utsläppen av fossil
koldioxid.
En del av miljömålen fram till år
2020 handlar om miljöarbetet i den
egna verksamheten. Här är vårt miljöledningsarbete styrande. Det egna miljöarbetet innehåller bland annat energieffektivisering av verksamheterna, en
ökning av andelen alternativa drivmedel
och transportsätt, minskning av antalet
kemiska produkter liksom en strävan
efter att skapa en god ekologisk status
och potential i vattendrag där vi äger
produktionsanläggningar. Vi deltar också i ett flertal utvecklingsprojekt inom
branschen i samarbete med andra aktörer, med syfte att bidra till en hållbar
utveckling.
I våra målsättningar är EU:s klimatpolitik och riktlinjer från ägaren, Skellefteå kommun, särskilt viktiga. 2007
antogs ett miljöprogram av kommunen
där boende, frisk luft utomhus, natur
i balans och levande vatten lyfts fram
som övergripande fokusområden. Inom
varje område finns konkreta målsätt-
VÅRT MILJÖANSVAR
ningar, där Skellefteå Kraft har beröringspunkter i varierande grad. Riktlinjerna i kommunens miljöprogram
har genom det legat till grund för våra
prioriteringar.
Våra målsättningar, miljö
100 procent hållbar energiproduktion. Vi investerar stort för att minska
beroendet av kol och olja, främst genom
projekt som ökar den egna produktionen av förnybar energi. Satsningarna genomförs inom vindkraft, bioenergi och
vattenkraft. Vindkraft och vattenkraft,
som är de enda av dessa energislag som
omvandlar energi från naturligt flödande källor, utgör en viktig del av företagets strategi för långsiktig konkurrenskraft. Bioenergi är förnybart och stora
biobränsletillgångar finns i vår närregion. Samtliga energiråvaror bidrar till
målet att uppnå en hållbar utveckling.
Den klimatpåverkan som uppstår vid
produktion av energi genom vind, vatten och biobränslen är liten jämfört med
motsvarande för fossila bränslen. För
vind- och vattenkraft sker den främsta
påverkan vid tillverkning av utrustning
och byggande av anläggningarna. Ur ett
helhetsperspektiv kompenseras denna
klimatpåverkan snabbt genom den öka-
de förnybara energiproduktionen. Vår
egen elproduktion består i dag till 82,2
procent förnybar energi (enligt EU:s
definition där torv inte definieras som
förnybar), där huvuddelen av produktionen kommer från vattenkraft, resterande kommer från vind och biobaserad
kraftvärme. Vattenkraften är basen i vår
produktionsmix och ger oss förutsättningar och möjligheter att utöka annan
förnybar produktion genom att bland
annat fungera som en reglerkraft till vår
vindkraftsproduktion.
Vi ska energieffektivisera verksamheten med 25 procent till år 2020,
räknat från 2009. Sedan 2010 driver vi
tillsammans med övriga företag i kommunkoncernen ett gemensamt energioch klimatarbete. Till en början bestod
arbetet i att hitta bra metoder för att
följa upp energistatistiken, för att kunna
skapa ett bra och jämförbart underlag.
Verksamheten ska kunna expandera
utan att belasta ett pågående energispararbete, därför var och är det viktigt
att basera uppföljningen på nyckeltal
som är rättvisande. Därefter har arbetet
omfattat konkreta åtgärder och erfarenhetsutbyte.
Från och med 2013 ska de personbilar som köps in drivas med förnybara bränslen*. Vår energianvändning
i egna transporter ska minska med
10 procent till och med 2015, jämfört med 2010. Resor och transporter
utgör en del av vår egen energianvändning. Ofta handlar det om leveranser av
råvaror till verksamheterna, produkter
till kunder samt personalens arbets- och
tjänsteresor. Konsekvenserna är i första
hand utsläpp av växthusgaser och bullernivåer.
Verksamheternas geografiska utbredning kräver många och långa resor för
att fungera och drivas på bästa sätt. Vi
ser utmaningar i bristande infrastruktur,
exempelvis saknas det tankställen för
alternativa bränslen på många orter och
i många regioner.
Vår fordonsflotta behöver anpassas
till morgondagens krav, vilket innebär
att varje transport eller fordonsrörelse
ska ske på ett effektivare sätt än föregående. När det gäller fordon och deras
miljöpåverkan arbetar vi initialt med
att fastställa utgångspunkt och nyckeltal som kan utgöra utgångspunkten för
vårt kommande arbete. Under första
halvåret 2014 startar ett pilotprojekt
för insamling av fordonsdata. Projektet
29
VÅRT MILJÖANSVAR
pågår under sex månader och utvärderas därefter.
Under 2013 påbörjades ett arbete med
att ta fram nya kriterier för inköp av fordon. Dessa kriterier ska bidra till säkrare
fordon med bättre miljöprestanda.
Utöver kontroll och översyn av fordonsflottan behöver vi utveckla resfria
möten och utbilda våra medarbetare i
den teknik som finns att tillgå. Utöver
detta behöver vi se över vår ställning
som ansvarstagande samhällsaktör, det
vill säga titta på hur vi driver på utvecklingen och arbetet med etablering av infrastruktur som underlättar användandet av alternativa drivmedel.
*Undantaget är personbilar stationerade
inom vårt verksamhetsområde där det inte
finns alternativa bränslen och där krav ställs
på tillgänglighet och räckvidd.
Förbättra vattenförekomsterna som
är kopplade till produktionsanläggningar med ekologisk potential/
status ”sämre än god”, utan att anläggningarnas produktionsförmåga
påverkas. Vi når målet genom att ta
fram åtgärder som kan förbättra ekologisk status och potential i vattenförekomster i anslutning till företagets produktionsanläggningar. Åtgärderna ska
vara ekonomiskt rimliga och tekniskt
möjliga att genomföra. Utgångspunkten
är 2009–2015 års miljökvalitetsnormer.
Ambitionen är att uppnå god status
utan att tappa produktionsförmåga av
förnybar energi. Detta mål påverkar
den del av vår verksamhet som har
vattendrag som mottagare vare sig det
gäller vattenkraft, torvproduktion eller skogsskötsel. Att förena en effektiv
produktion med en god miljöhänsyn ger
möjlighet till handlingsutrymme efter­
som en bibehållen produktion ökar lönsamhet och utveckling.
Hednäs kraftstation
Under sommaren 2013 genomförde
vi åtgärder för att förbättra fiskvandringen vid Hednäs kraftstation. För att
komma tillrätta med problemet att fisk
30
blir stående i höljor nedströms utskovsluckorna i Hednäs fylldes några djupare
grytor igen. Vi slutförde arbetet under
sommaren och avrapporterade till myndigheten. Kommande säsong gör vi en
uppföljning av åtgärden.
Vi har påbörjat ett arbete kring Hednäs med avsikt att ta ett helhetsgrepp
kring anläggningen med fokus på fiskvandring uppströms och nedströms
samt övriga hydromorfologiska faktorer. Detta arbete ska sedan användas
som underlag i redovisningen av det
fortsatta miljöarbetet tillsammans med
tillsynsmyndigheten och andra intressenter.
Storforsen
Under slutet av juli månad 2013 restaurerade vi en sträcka strax nedströms
Storforsens kraftverksdamm i Örån.
Den sammanlagda restaurerade sträckan är cirka 360 meter. Genom åtgärderna har en fåra med så varierande bottenstruktur som möjligt skapats, vilket
gett upphov till ståndplatser, uppväxtområden och möjliggjort fiskvandring
i huvudfåra, sidofåra och kvillområde.
Lekområden för öring och harr har
öppnats upp och vi har ställt iordning
lekbottnar. Åtgärderna förhindrar även
erosion från stränderna och viktiga kulturhistoriska konstruktioner har behållits och gjorts mer synbara. Vi följer upp
åtgärderna under kommande år.
Inventeringar vattendrag
Arbetet med biotopinventeringar har
fortsatt under 2013, bland annat i Skellefteälven, Bureälven och dess biflöden
med syfte att kartlägga biflöden för att
hitta åtgärder som kan bidra till god
ekologisk status i vattendragen. Vi har
initierat ett projekt i Bure- och Skellefteälven tillsammans med Skellefteå kommun och ett antal konsulter. Liknande
projekt genomförs i Åbyälven, Piteälven
och Rickleån. Under hösten har vi också initierat ett pilotprojekt i Piteälvens
källflöden med mål att nå god ekologisk
status.
Minska antalet kemiska produkter
i den egna verksamheten med 50
procent till och med år 2020. För att
minska riskerna för både människa och
miljö har vi som mål att minska antalet
kemiska produkter i verksamheten. Under 2013 har fokus legat på att få kontroll över hur nya kemikalier kommer in
i verksamheten. Arbetet har bestått i att
se över och utveckla befintliga rutiner
för inköp och granskning av produkter
samt ta hänsyn till kemikaliefrågan redan på idéstadiet i projekt. Genom ett
centralt inköp av kemikalier och beaktande av kemikalieanvändning tidigt i
projektet så kan vi påverka kemikalieanvändningen innan produkterna kommer in i verksamheten. Vårt kemikalieråd styr företagets val av kemikalier så
att de mest skadliga, sett ur miljö- och
arbetsmiljösynpunkt, fasas ut.
Ett delmål är att antalet kemiska produkter ska ha minskat med 25 procent
år 2015 jämfört med 2012. Hittills under 2013 har vi inlett arbetet med att
se över de kemikalier som används och
att likrikta produktvalet mellan verksamheterna, vilket lett till en minskning
med cirka 4 procent. Se diagram nedan.
Kemikalieminskning 2012–2015
%
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
12 13 1415
Mål
Utfall
VÅRT MILJÖANSVAR
Efter 2018 ska inte kreosot- och
saltstolpar användas vid ny- och
ombyggnad. Våra ledningsstolpar av
trä är behandlade med medel som ska
motstå svamp och rötangrepp. Detta
gör att uttjänta stolpar ska hanteras enligt särskilda regler och det medför höga
kostnader för destruktion eftersom uttjänta stolpar betraktas som farligt avfall. Lättare konstruktioner gör att det
används mindre energi vid tillverkning
och transport av materialet som i sin
tur ger lägre utsläpp. Frågor kring hur
de nya materialen kommer att fungera
och långsiktigt hålla kommer att kräva
tid och resurser att utreda. I detta första läge planeras en satsning på cirka 33
kilometer luftledning med kompositmaterial, vilket genomförs under 2014 och
som vi hoppas ska ge svar på ett antal
frågor inför användning och underhåll
av ledningsstolpar. För att nå detta mål
kommer vi också fortsatt jobba med vädersäkring av vårt elnät.
Ingen SF6-gas i egna anläggningar
vid nybyggnation och reinvesteringar efter år 2020.* Svavelhexafluorid (SF6) är en konstgjord gas som
används som isolation i högspänningsutrustning och släckning av ljusbågar i
effektbrytare. SF6 har en potential för
global uppvärmning som är omkring
23 900 gånger större än koldioxid och
ett läckage ger därför ett proportionellt
stort tillskott av växthusgaser i atmosfären. När vi installerar SF6-gas bygger
vi alltså in en miljöskuld i anläggningen.
SF6 omfattas vidare av Kyoto-protokollet vilket medför en ökad fokusering på
gasens användning.
Skötsel och underhåll av utrustning
som innehåller SF6-gas kräver en speciell hantering och utbildning för våra
medarbetare. Varje år ska innehav, läckage och skrotad utrustning redovisas till
energimyndigheten vilket medför extra
administration och ökade kostnader.
Att frångå denna typ av brytare gör att
risken för utsläpp av miljöskadliga ämnen minskar och att omhändertagandet
av uttjänt utrustning blir enklare. Efter
utgången av 2014 stoppar vi installationer av brytare, innehållande SF6-gas,
upp till 72 kV i egna anläggningar vid
reinvesteringar och nybyggnation.
rovdjur så visar resultaten att järvspåren minskat. Uppföljning på järv diskuteras med tillsynsmyndigheten.
*Gäller ej anläggningar som projekterats
före utgången av 2014.
Krisövning Vildälv
Som ett led i att öka den samlade krishanteringsförmågan anordnade Länsstyrelsen Västerbotten en regional
samverkansövning den 29 maj 2013
med dammbrott i Skellefteälven som
huvudscenario. I övningen deltog cirka
450 personer från 22 olika aktörer. Övningsmetoden var simulering med motspel vilket innebar att aktörerna befann
sig på sina ordinarie ledningsplatser och
hade möjlighet att kommunicera med
varandra och med ett motspel. Syftet
med övningen var att pröva beredskapsplanering för Skellefteälven och skapa
underlag för vidareutveckling av beredskapsplanen.
Det har hänt på miljöområdet
2013
Skellefteå Krafts verksamhet
• Under året genomfördes en omcertifiering av vårt miljöledningssystem
och vi erhöll ett nytt treårigt certifikat
under hösten.
• Professionaliseringsprogrammet har
resulterat i en ny vision, nya strategier
och fokusområden, varav hållbarhet är ett. Arbetet med att definiera
vad hållbarhet innebär för Skellefteå
Kraft återstår och det påbörjas under
2014.
• Provdrift av etapp 2 på Blaiken. Under året har ytterligare 30 vindkraftverk monterats inom Blaikens vindkraftspark och vi har startat provdrift.
Tillskottet av förnybar energi bidrar i
arbetet med att minska koldioxidutsläppen.
Jokkmokksliden Storliden
För att följa upp om vindkraftsparken
påverkar renarna i området har spillningsinventering samt analys av renarnas rörelsemönster via GPS-data genomförts 2008-2012. Studien visar att
renarnas användning av området har
förändrats under byggfasen av vindkraftsparken. För att få mera data från
när vindkraftsparken är i drift genomfördes en spillningsinventeringen även
under säsongen 2013. Uppföljningen
utformas i samråd med Malå sameby.
Uljabuouda
En sammanställning av resultaten från
de kontrollprogram som bedrivits kring
Uljabuouda 2006-2012 visar inte att
vindkraftsanläggningen haft någon negativ inverkan på renarnas nyttjande av
Uljabuoudaplatån. Fågelinventeringar
visar att någon inverkan av betydelse
inte kan utläsas. Vad gäller påverkan på
Statens offentliga utredningar (SOU).
Delbetänkande – förslag till ändrade
vatten­rättsliga regler.
Förslaget uttrycker krav på omprövningar av bland annat vattenregleringar
och vattenanläggningar med krav på
tidsbegränsade tillstånd. Detta för att
harmonisera med villkor och krav för
miljöfarlig verksamhet. Genomförs
dessa förslag ökar sannolikt kontrollen
och kraven på redovisning till myndigheten.
Vattendirektivet. Ny förvaltningscykel
2015–2021
Under året har en revidering av vattenmyndighetens tidigare klassning av
Sveriges vattenförekomster genomförts.
Dessa kartläggningar ska ligga till grund
för kommande åtgärdsprogram. Fortfarande saknas stora mängder data i detta
arbete. Det råder i dag en stor osäkerhet
i hur dessa normer ska tolkas och vilken juridisk verkan de har. Tillsyn och
tillståndsprövningen kommer att utgå
från vilken klassning vattnet har där
verksamheten befinner sig. Det är därför nu viktigt att vara observant på hur
den tillämpningen kommer att bli.
31
VÅRT MILJÖANSVAR
Åtgärdsprogram
Åtgärdsprogram har utformats för varje
vattendistrikt för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna (MKN) uppfylls.
Beslut om MKN och åtgärdsprogram
togs under december 2009. Förslag till
nya åtgärdsprogram och MKN ska tas
fram under 2014, därefter remiss och
samråd 1 november 2014 till 1 maj
2015, för att sedan fastställas senast den
22 december 2015.
Elforsk och Havs- och vattenmyndig­
heten Bästa möjliga teknik (BMT)-vattenkraft
Vad bästa möjlig teknik innebär för vattenkraftsanläggningar, är i dag svårt att
bilda sig en uppfattning om. Hav arbetar med en rapport som beräknas klar i
februari 2014. Av det material som hittills presenterats kan man konstatera en
restriktivare hållning till vattenkraften.
32
EU:s direktiv: Industrial emission directive (IED-direktivet)
Industriutsläppsdirektivet reglerar utsläpp från industrier inklusive stora
förbrännings- och avfallsförbränningsanläggningar (över 50 MW). Det ska
vara implementerat i svensk lagstiftning från och med 2013, vilket innebär
att de verksamheter som omfattas ska
leva upp till kravet bästa möjliga teknik (BAT). De dokument som beskriver
BAT revideras vart åttonde år. För Skellefteå Kraft innebär detta att verksamheten i Hedensbyn omfattas av kraven.
När dokumenten publiceras så behöver
verksamheten kontrolleras mot de nya
kraven och rapporteras till tillsynsmyndigheten.
33
MILJÖREDOVISNING
Miljöredovisning 2013
Miljöredovisningen behandlar påverkan från Skellefteå Krafts egna produktionsanläggningar, koncernövergripande miljöarbete och de åtgärder som
bedrivs för att bevaka och förbättra
miljö­prestanda i verksamheterna.
Bakgrund
Miljöfrågor är nära förknippade med
Skellefteå Kraft och därför en central
fråga i våra verksamheter. Som en av
landets största kraftproducenter, med
egna nät för eldistribution och produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft och bioenergi, är vi en viktig aktör
och föregångare inom utvecklingen mot
ett hållbart samhälle.
De satsningar på produktion av förnybar energi som Skellefteå Kraft genomför bidrar till EU:s klimatmål och
motverkar den globala uppvärmningen.
Vår strategi är att genomföra satsningar
som minskar beroendet av kol och olja,
som är de två energikällor som starkast
bidrar till utsläppen av fossil koldioxid.
Målet på lång sikt är att verksamheten
som helhet ska bedömas som klimatneutral, enligt de regler som FN:s klimatråd beslutat.
Vi har även ett väl utvecklat miljöarbete för att minska vår egen miljöpåverkan. Det innefattar bland annat
att energieffektivisera verksamheterna,
öka andelen alternativa drivmedel och
transportsätt samt minska den egna kemikalieanvändningen.
Företaget deltar också i ett flertal utvecklingsprojekt inom branschen i samarbete med andra aktörer som bidrar till
en hållbar utveckling.
I våra målsättningar är EU:s klimatpolitik och riktlinjer från ägaren,
Skellefteå kommun, särskilt viktiga.
34
Strategin omfattar energianvändning i
fastigheter och transporter, miljöanpassade inköp ökad energieffektivisering
samt en ökad andel förnybar energiproduktion. Inom varje område finns konkreta målsättningar, där Skellefteå Kraft
har beröringspunkter i varierande grad.
Riktlinjerna i kommunens energi- och
klimatstrategi ligger därmed till grund
för våra prioriteringar.
Tillståndspliktiga anläggningar
Koncernen bedriver 18 tillståndspliktiga och 37 anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Tio av de
tillståndspliktiga verksamheterna är
förbränningsanläggningar för produktion av fjärrvärme och el. Två tillstånd
avser vindkraftparker och sex tillstånd
för mellanlagring/transport av farligt
avfall. Två vattendomar avser fjärrkyla
respektive användande av älvvatten, tre
koncessionstillstånd gäller torvtäkter.
Av de 37 anmälningspliktiga verksamheterna avser 31 biobränslebaserad
produktion av fjärrvärme, tre vindkraftsanläggningar, en avser omlastning
av biobränsle, en avser anläggande av
bränsleplan och en gäller fjärrkyla.
Internationella miljömål
Vattenanvändning och vattenkraft
Vårt miljöarbete påverkas också av politiska ställningstaganden, både nationellt och internationellt. Under senare
år har vattnets betydelse som livsnödvändig resurs fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt.
Detta har tagit sig uttryck i hårdare
reglering från myndigheter och intensiv
bevakning från organisationer för att
driva anpassningar av framför allt vattenkraft till dagens miljökrav. En stor
del av kritiken hänför sig till verksamheternas tillstånd som är meddelade av
äldre lagstiftning (vattenlagen) och tillståndens starka rättskraft i det Svenska
systemet. Regeringen tillsatte i april
2013 en särskild utredare med uppdrag
att se över regler för vattenverksamhet
i miljöbalken och lagen med särskilda
bestämmelser om vattenverksamhet.
Under 2013 startade arbetet med vattendirektivets nästa förvaltningscykel
för perioden 2015–2021. Den inleds
med framtagande av arbetsprogram och
en översikt av väsentliga frågor där syftet bland annat är att redovisa och få
in synpunkter och kompletteringar på
de prioriterade frågor som vattenmyndigheten tycker är särskilt viktiga för att
kunna genomföra vattenförvaltningen.
Sammanfattningsvis konstaterar vi
att hårdare krav är att vänta. Många av
kraven initieras på EU-nivå vilket gör
MILJÖREDOVISNING
dem svårare att förutse och de är inte
alltid anpassade till svenska förhållanden. Vilka verksamheter som i framtiden kommer att påverkas av en hårdare
reglering återstår dock att se.
som är kopplade till de kemiska produkter som finns i vår verksamhet. Ett
av våra mål är att halvera antalet unika
kemiska produkter som används i våra
verksamheter till år 2020.
Förnybar energi och energieffektivisering
Energieffektiviseringsdirektivet (EED)
syftar till att driva fram nationella åtgärder för en mer effektiv energianvändning i samtliga led. Detta innebär
en påverkan på alla led såväl producenter som slutanvändare. Genom krav
på bland annat energibesparing på 1,5
procent i slutanvändarled och en internationell plan för att utveckla bland annat effektiv kraftvärme, fjärrvärme och
fjärrkyla med hög verkningsgrad.
IED-direktivet
Industriutsläppsdirektivet som reglerar
utsläpp från industrier inklusive stora
förbrännings- och avfallsförbränningsanläggningar ska vara implementerat i
svensk lagstiftning från och med 2013,
vilket innebär att de verksamheter som
omfattas ska leva upp till kravet bästa
möjliga teknik (BAT). De dokument
som beskriver BAT revideras vart åttonde år. Om Sverige ska kunna påverka
innehållet krävs ett aktivt deltagande
och ett nära samarbete med både myndigheter och miljöorganisationer.
Klimatpåverkan
Människan påverkar klimatet negativt
på flera olika sätt. Den största negativa
påverkan kan härledas till våra utsläpp
av koldioxid och det är framför allt genom dem som vi under senare tid har
påverkat växthuseffekten.
Reglering av industriutsläpp är en
viktig fråga för EU. En stor förändring
är att antalet utsläppsrätter inte längre
bestäms av medlemsstaterna utan sätts
sektorsvis för hela EU. Ett förslag som
varit ute på remiss är utvidgning av
marknaden till nya industrisektorer.
Även industriverksamheter utanför
handelssystemet har begränsningar gällande utsläppsgränser att vänta.
För Sveriges del är det främsta styrmedlet för att klara utsläppsgränser
skatt på koldioxid och energi. Vindoch vattenkraften har i detta scenario en
viktig uppgift att fylla vad gäller behoven av koldioxidfria energikällor.
Kemikalier och REACH
Vid årsskiftet 2013 infördes ett direktiv
om begränsning av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Kraven kring hantering, användning och
innehåll av farliga ämnen ökar och syftet är att stärka skyddet för människors
hälsa och miljö. Skellefteå Kraft arbetar
systematiskt med att minska riskerna
Skellefteå kommuns
målsättningar
Skellefteå Kraft är helägt av Skellefteå
kommun och de mål som identifierats
av kommunen har därmed en stark
ställning inom koncernen. Förutom en
antagen energi- och klimatstrategi finns
miljökvalitetsmål inom fyra övergripande områden. Följande mål är särskilt
viktiga för oss:
Leva och bo
Giftfri miljö
Frisk luft – utomhus
Frisk luft
Begränsad klimatpåverkan
Skyddande ozonskikt
Natur i balans
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Giftfri miljö
Levande vatten
Grundvatten av god kvalitet
Levande sjöar och vattendrag
Bara naturlig försurning
Ingen övergödning
Miljömålen innehåller också politiska
prioriteringar, där kommunens målsättning är att bryta oljeberoendet innan år
2020, bland annat genom en satsning
på biobränslen. Skellefteå kommun
kommer också att genomföra en energieffektivisering i snabbare takt än EUmålen. Energiförbrukningen ska vara
20 procent lägre år 2016 än år 2009.
Arbetssätt
Skellefteå Kraft tillämpar ett systematiskt arbetssätt för att nå uppsatta miljömål. Arbetet drivs med stöd av det
egna miljöledningssystemet, som utgår
från kraven i ISO 14001. Under 2013
genomfördes en omcertifiering av miljöledningssystemet ISO 14 001 av tredjepart och ett nytt certifikat erhölls under
hösten.
De processer och rutiner som identifierats och de stödsystem som krävs
för miljöledningssystemet är samlade i
företagets intranätsbaserade verksamhetshandbok. Samtliga medarbetare genomgår en webbaserad internutbildning
i Skellefteå Krafts sätt att systematiskt
arbeta med miljöfrågor.
Kompetensutveckling
Under 2013 har ett omfattande arbete
gjorts kring insamling av underlag och
analyser för att tydliggöra vision, strategier och mål som vi tillsammans kan
arbeta med inom Skellefteå Kraft. Viktiga fokusområden har identifierats varav hållbarhet är ett område. Arbetet
med att definiera hållbarhet och hur vi
ska tillämpa det och vilka effekter det
kommer att få på vår verksamhet ska
analyseras. Resultatet av analysen ger
oss också inriktningen på vilka utbildningsinsatser som måste till för att möjliggöra att miljöfrågor hanteras på rätt
nivå. Förutom utbildningar (interna och
externa), nyttjas branschnätverk och
dialoger med myndigheter och intresseorganisationer för att öka miljökompetensen inom företaget.
35
MILJÖREDOVISNING
Satsningar på förnybar energi
Vi investerar stort för att minska beroendet av kol och olja, främst genom
projekt som ökar den egna produktionen av förnybar energi. Satsningarna
genomför vi inom vindkraft, bioenergi
och vattenkraft. Vindkraft och vattenkraft är de enda av dessa energislag
som omvandlar energi från naturligt
flödande källor och utgör en viktig del
av företagets strategi för långsiktig konkurrenskraft. Bioenergi är förnybart
och stora biobränsletillgångar finns i
vår närregion. Samtliga energiråvaror
bidrar till målet att uppnå en hållbar
utveckling.
Den miljöpåverkan som sker genom
produktion av energi genom vind, vatten och biobränslen är mycket liten jämfört med fossila bränslen. Under drift är
miljöpåverkan försumbar, istället sker
påverkan vid tillverkning, utrustning
och byggande av anläggningarna. Ur ett
helhetsperspektiv kompenseras denna
miljöpåverkan snabbt genom den ökade
förnybara energiproduktionen.
Vindkraft
Skellefteå Krafts produktion av el från
vindkraft befinner sig i en expansiv fas.
Sedan 2010 har vindkraftsparker etablerats i Uljabuouda inom Arjeplogs
kommun, Jokkmokksliden och Storliden inom Malå kommun samt Blaiken
etapp 1 inom Storumans kommun.
Sammanlagt har Skellefteå Kraft 2013
61 verk i drift.
Projektet i Blaiken drivs av Skellefteå
Kraft tillsammans med Fortum, under
det gemensamma bolagsnamnet Blaikenvind AB. Blaikenprojektet är Skellefteå Krafts största satsning på vindkraft hittills. Under 2013 har etapp 2
färdigställts av Skellefteå Kraft och de
båda etapperna som består av 30 verk
vardera kommer att producera närmare
500 GWh förnybar energi per år vilket
motsvarar cirka 19 000 normalstora villors elförbrukning.
Sammanlagt ger dessa satsningar en
produktion från vindkraft med 712
GWh, vilket motsvarar årsförbrukning-
en för cirka 26 400 normalvillor* med
eluppvärmning.
Bioenergi
Den totala energiproduktionen av el
och värme från biobränslen från våra
kraftvärmeanläggningar uppgick under
2013 till 753 GWh. Produktionen sker
huvudsakligen i bioenergikombinat i
Skellefteå och kraftvärmeverk i Lycksele och Malå. I bioenergikombinatet
producerades 69,9 tusen ton pellets.
Vattenkraft
Vår produktion av el från vattenkraft
utgör basen i vår förnyelsebara energiproduktion och sker i huvudsak längs
Skellefteälven, men vi har även kraftstationer i Piteälven, Umeälven och Indalsälven samt i några mindre skogsälvar.
Produktionen av el under 2013 uppgick
till 2426 GWh.
Energieffektivisering
Skellefteå Krafts arbete för energieffektivisering genomgick en omstrukturering
under 2013 då energitjänster integrerades med företagsförsäljningen. Vidare
omfattar energieffektiviseringsarbetet
våra egna anläggningar och fastigheter
där ett ständigt förbättringsarbete pågår
i form av kartläggningar och genomförande av åtgärder.
De energitjänster som erbjuds till externa kunder är utformade för att minska den onödiga energianvändningen
med allt ifrån att få bättre kunskap om
tolkning av energistatistik till konkreta
energieffektiviseringsåtgärder inom sin
anläggning och sina fastigheter. Vår förhoppning är att allt fler kunder ska välja att se på energianvändningen ur ett
hållbarhetsperspektiv. Skellefteå Kraft
kan hjälpa kunder med att på bästa sätt
arbeta systematiskt med energieffektivisering. Under 2012 använde drygt 60
företagskunder de olika energitjänster
som erbjuds till företagen med målsättningen om att få bättre kännedom om
sin energianvändning och för att kunna
spara energi.
* Elförbrukning normal villa med eluppvärmning 27 000 kWh.
36
Riskhantering
Vi arbetar systematiskt med att bedöma
och minimera risker i våra verksamheter som kan orsaka skador på människa
eller miljö. En del i detta är den förebyggande riskhanteringen och detta sker
bland annat genom att vi kontinuerligt
genomför miljö- och skyddsronder i
våra olika verksamheter. En annan viktig del i detta arbete är att öva praktiskt
till exempel genom fingerade oljeutsläpp
för att säkerställa att alla inblandade
aktörer utför sina uppgifter i enlighet
med förutbestämda rutiner. Därför genomförde vi en övning med ett fingerat
oljeutsläpp i Skellefteälven under 2012.
Under 2013 gjordes en uppföljning av
de åtgärdsförslag som framkom under
övningen 2012.
Miljöpåverkan från
energiproduktion
Utgångspunkten i Skellefteå Krafts systematiska miljöarbete handlar om att
identifiera och bedöma vår miljöpåverkan för att sedan prioritera de åtgärder
som styr mot en ansvarstagande hantering av våra verksamheter. Miljöpåverkan har delats in i följande kategorier:
Generell miljöpåverkan
Användning av kemikalier
Avfallshantering
Energianvändning
Verksamhetsspecifik miljöpåverkan
Utsläpp till luft
• Kväveoxid, fossil koldioxid, stoft
• Transporter
Påverkan på vattensystem
• Utsläpp av kondensat
• Fysisk påverkan
- Påverkan på hydrologi
och morfologi
- Barriärereffekter
Påverkan på naturmiljö
• Etablering av vindkraftparker
• Etablering av torvtäkter
• Skogsbruk
MILJÖREDOVISNING
Utsläpp till luft
Påverkan från transporter
Resor och transporter är en del av vår
egen energianvändning och innefatta­
r
leverans av råvaror till verksamheterna och produkter till kunder samt
personalens arbets- och tjänsteresor.
Konsekvensen är i första hand utsläpp
av olika växthusgaser, partiklar och en
ökad bullernivå i anslutning till transporterna. Verksamheternas geografiska
utbredning kräver många och långa resor för att fungera och drivas optimalt.
Skellefteå kommuns miljömål för
”Frisk luft” omfattar transporter och
har följande delmål:
• Var tionde bil som köps av kommunens invånare kan drivas med förnybart bränsle.
• Förnybart bränsle finns på samtliga
tankställen där mer än 1 000 m3 drivmedel säljs per år. (I dag två tankställen).
• Av kommunkoncernens tjänstebila­
r,
arbetsfordon och transportfordon drivs
30 procent med förnybara bränslen.
• Kommunkoncernen ställer i sin upphandling av olika tjänster krav på
transporter i syfte att minska koldioxidutsläppen.
Att möta dessa krav kräver stora insatser och en långsiktig planering. Vi
påbörjade under 2010 ett strategiarbete
rörande
resor
och
transporter.
Målsättningen är att nå kommunens
miljömål rörande förnybara bränslen
och vi ser utmaningar i bristande infrastruktur, exempelvis i form av avsaknad
av tankställen för alternativa bränslen.
När det gäller fordon krävs en översyn
av de behovs- och funktionsanpassningar som görs utifrån ett miljöperspektiv
utan att ge avkall på säkerheten. Differentiering och utökning av möjligheten
med poolbilar inom respektive affärsområde är ytterligare en fråga. Därutöver kommer vi att behöva titta över vår
ställning som ansvarstagande samhällsaktör som driver på och i viss mån leder
utvecklingen och arbetet med etablering
av alternativa drivmedel.
För att uppnå Skellefteå kommuns
vision krävs strukturella åtgärder med
fokus på effektivisering av resande och
interna transporter genomförs och utvecklas.
Vår fordonsflotta behöver anpassas
till morgondagens krav vilket innebär
att varje transport eller fordonsrörelse
ska ske på ett effektivare sätt än föregående. Detta innebär att fordonen i sig
måste bli effektivare, resor och transporter optimeras samt att andra tekniska lösningar som främjar resfria möten
etableras. Det kan konstateras arbetet
med denna omställning i dag befinner
sig i sin linda och mycket arbete återstår för att skapa de styrdokument som
krävs innan vi förändrat både beteenden
och tankesätt för att uppnå målen.
Stoft
Påverkan från biobränslebaserad kraftoch fjärrvärmeproduktion
Vi omvandlar biprodukter från sågverk,
skog och mark men också torv till el,
pellets och fjärrvärme. Produktionen
ingår som en naturlig del av kretsloppet. En utökad användning av bioenergi
minskar även användningen av mer miljöskadliga energiformer som olja och
kol. Torvens goda förbränningsegenskaper ger möjligheten att förbränna mer
komplexa bränslen som förekommer
på marknaden i dag, som till exempel
GROT utan tillsatser av kemikalier.
Utsläpp till vatten
Våra förbränningsanläggningar för
energiproduktion och biopelletsfabriker
är försedda med utrustning som tar
hand om stoft innan utsläpp sker
till luft. I kraftvärmeverken avskiljer
elektrofilter mer än 99,5 procent av
rökgasernas stoftpartiklar. Vid biopelletstillverkning avskiljs stoft via textila
spärrfilter eller cykloner.
Koldioxid
Av Skellefteå Krafts totala utsläpp av
koldioxid från kraftvärmeanläggningar
kommer 81,7 procent från biobränsle,
16,4 procent från torv och resterande
1,9 procent från olja. Koldioxid från biobränslen ingår i det naturliga kretsloppet
och bidrar inte till växthuseffekte­n.
Vid produktion av biopellets torkas
bränsleråvara. Fukten i råvaran ger
upphov till ett kondensat som till största
delen återförs till förbränningsanläggningarna. En delmängd av kondensatet
avleds och innehåller rester av avdunstande ämnen från den ursprungliga
bränsleråvaran. Inga kemiska ämnen
tillförs under processen varför enbart
Kväve
Bundet kväve i bränsleråvaran bildar kväveoxider vid förbränning, som
bland annat bidrar till försurning och
till övergödning av mark. Förbränning
av trädbränslen och torv står för de
största bidragen av kväveoxider till luft.
Skellefteå Krafts anläggningar i Skellefteå – Hedensbyn , Lycksele – Skogsbacka, Storuman – Biostor samt Malå
kraftvärmeverk omfattas av kväveoxidavgift. Där jobbar man kontinuerligt
med förbränningsoptimering och NOx
reducering för att minimera utsläppen
av kväveoxider.
37
MILJÖREDOVISNING
naturligt förekommande ämnen, däribland olika typer av terpener, återfinns
i kondensatet. Genomförda undersökningar påvisar ingen negativ påverkan i
recipienten.
När torvtäkter anläggs avsänks vattennivån i det aktuella markområdet
vilket kan orsaka att metaller urlakas
och halter av suspenderade ämnen
(partiklar) ökar i dräneringsdiken. Vid
höga flöden finns risk för slamflykt ut
till omgivande vattendrag vilket kan
påverka vattendragens bottenstruktur.
Därför använder Skellefteå Kraft redan
utdikade myrar för torvutvinning med
låg bevarandestatus där också risken för
metallurlakning är som lägst. Sedimentationsbassänger dimensioneras och
anläggs också för att förhindra slamtransporter i bäckar och vattendrag och
en kontinuerlig provtagning sker enligt
fastställda kontrollprogram för att säkerställa funktionen på sedimentationsbassängerna.
Påverkan från vattenkraft
Vattenkraften är en ren och förnybar
energikälla med låga utsläpp och har
historiskt spelat en mycket stor roll i
samhällets utveckling. Vattenkraftens
betydelse som en bas- och reglerkraft
förespås öka i och med samhällets
ökande energibehov och framtidens
satsningar på vindkraft. Dessutom, sett
i skuggan av dagens diskussioner om
klimatförändringarnas effekter, ökar
vattenkraftens betydelse som en CO2-fri
energikälla.
På ett regionalt och lokalt perspektiv
medför dock vattenkraften påtagliga
konsekvenser för landskapet och organismerna kring en utbyggd älv. Den
naturliga flödesregimen samt vattendragets kontinuitet förändras vilket påverkar fisk och andra organismer negativt.
För att minska vattenkraftens påverkan har vi anlagt fiskvandringsvägar i
flera älvsystem och deltar i utvecklingsprojekt kring utformning av smoltavledare i Åby- och Piteälven. Nedanför
Storforsens kraftstation i Öreälven har
vi under 2013, i samarbete med Läns-
38
styrelsen i Norr- och Västerbotten, utfört biotopvårdande åtgärder i syfte att
skapa nya lekområden för bland annat
harr och öring.
Arbetet med biotopinveteringar har
fortgått under 2013 bland annat i Skellefteälven, Bureälven och dess biflöden
med syfte att kartlägga biflöden för att
hitta åtgärder som kan bidra till god
ekologisk status i vattendragen.
På Skellefteå Kraft pågår ständigt arbete för att se vad som kan göras för
att säkerställa olika naturintressen,
samtidigt som en fortsatt elproduktion
säkras.
Under hösten har också ett pilotprojekt initierats i Piteälvens källflöden med
mål att uppnå god ekologisk potential.
Påverkan från vindkraft
Den huvudsakliga påverkan på naturmiljön uppstår under tiden då vindkraftparken anläggs. Då byggs bland annat
vägar, uppställningsplatser, fundament
och avslutningsvis lyfts torndelarna på
plats. Detta medför omfattande transporter till och från området samt schakt
och grävarbeten vilket genererar bland
annat buller. När verken är drifttagna
och anläggningsarbetena är avslutade
medför en vindkraftpark en relativt liten påverkan på omgivningen.
Tillstånd till att uppföra och driva
en vindkraftpark är ofta förenade med
krav på omfattande kontrollprogram
för bland annat rennäring, fåglar och
fauna. Resultat från kontrollprogram
för Skellefteå Krafts vindkraftparker
har hittills inte påvisat någon bestående
negativ påverkan.
Återvinning
Vi källsorterar avfall för återvinning
och återanvändning. Under 2013 har
vi återvunnit 97,6 procent av vår totala
avfallsmängd. Omfattningen av återvinningen har möjliggjorts genom engagerade medarbetare och nära samarbete
med lokala återvinningsentreprenörer.
Som ett led i att utveckla och förbättra
Skellefteå Krafts avfallshantering ordnas regelbundna träffar med entrepre-
nörer där nyheter, hantering och insamlingsmetoder diskuteras.
Askhantering
Den aska som är resultat av förbränning
av biobränslen ska hanteras med långsiktighet, enligt riktlinjer från Naturvårdsverket. Långsiktigheten innebär här ett
återförande av aska till naturen. Svårigheten i norra Sverige är att hitta lämpliga marker och metoder som är kommersiellt gångbara. Därför har vi sökt
andra alternativ, som att återanvända
askan som anläggningsmaterial, där
den ersätter grus eller sand. Vi har också
sökt och fått tillstånd hos myndigheten
att använda aska för iordningställande
av bränsleplaner. Bioaskans goda egenskaper och lämplighet för dessa ändamål är väl dokumenterad inom ramen
för samarbetsorganet Värmeforsks askprogram.
Aska från Hedensbyn levereras idag
till Skellefteå kommuns deponi, Degermyran i Skellefteå där den används som
tätskikt i samband med sluttäckning
av deponin. Liknande hantering kan
komma att ske i Lycksele med aska från
Skogsbacka kraftvärmeverk i samband
med att kommunen påbörjar sitt arbete
med sluttäckning av deponin.
Vid anläggningen i Storuman används aska som anläggningsmaterial till
en utbyggnad av bränsleplanen.
Kemikalieanvändning
För att minska riskerna för både människa och miljö har vi som mål att
minska antalet kemiska produkter i
verksamheten. Under 2013 har fokus
legat på att få kontroll över hur nya
kemikalier kommer in i verksamheten.
Arbetet har bestått i att se över och utveckla befintliga rutiner för inköp och
granskning av produkter samt ta hänsyn till kemikaliefrågan redan på idéstadiet i projekt. Genom ett centralt inköp
av kemikalier och beaktande av kemikalieanvändning tidigt i projekt så kan
vi påverka kemikalianvändningen innan
produkterna kommer in i verksamheten.
Vårt kemikalieråd styr företagets val
MILJÖREDOVISNING
av kemikalier så att de mest skadliga,
sett ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt,
fasas ut.
Ett delmål är att antalet kemiska
produkter ska ha minskat med 25 procent år 2015 jämfört med 2012. Hittills
under 2013 har ett påbörjat arbete med
att se över de kemikalier som används
och likrikta produktvalet mellan verksamheterna lett till en minskning av
cirka 4 procent.
Intressentdialog
Vattenkraft
Påverkan på den biologiska mångfalden
i och kring vattendrag vid anläggande
av vattenkraft har fått stor uppmärksamhet inte minst i riksmedia där flera
program tagit upp problematiken med
den hotade vildlaxen runt Östersjön.
Skellefteå Kraft i egenskap av ägare fått
svara på hur företaget ser på fiskvandringsproblematiken och haft möte med
lokala representanter för sportfiske och
Östersjölaxens bevarande.
Inom EU har en räddningsplan för
vildlaxen presenterats med syfte att
rädda de 30 vilda stammarna – varav
13 svenska och se till att bestånden är
tillräckligt starka för att klara ett hållbart fiske. Målet ska nås genom att rädda minst 75 procent av smolten i varje
oreglerad älv inom loppet av tio år.
Det innebär också ett förbud mot
utsättning av laxyngel i reglerade
sjöar och vattendrag för att inte riskera ytterligare genetisk utarmning, en
mycket radikal åtgärd mot bakgrund
av den omfattande svenska utplanteringen av lax och öring som skett genom vattenkraftbranschens försorg.
Åtgärderna i planen ska rädda de vilda
stammarna i följande svenska vattendrag: Piteälven, Åbyälven, Byskeälven,
Rickleån, där vi har vattenkraftsanläggningar.
Vi har därför initierat projekt tillsammans med Skellefteå kommun i Bureälven och konsulter i Skellefteälven för
att se vilka möjligheter som finns för att
uppnå god ekologisk status/potential
och förena dessa med en lönsam elpro-
duktion. Resultatet av dessa undersökningar håller för närvarande på att sammanställas.
Samråd
Bioenergi
Under året har en dialog förts med tillsynsmyndigheten angående omprövning av verksamheterna Skogsbacka
kraftvärmeverk och Forsbacka fjärrvärmeanläggning.
Orsaken till omprövning är att gäll­
ande tillstånd gavs för mer än tio år
sedan och att en omprövning då kan
initieras av tillsynsmyndigheten.
Ett första tidigt samråd med myndigheten har hållits och samråd med
allmänheten och särskilt berörda sker
i början av 2014. Målsättningen är att
lämna in ansökningshandlingar till tillsynsmyndigheten för omprövning under
hösten 2014.
Torv
Under 2013 genomfördes samråd kring
bland annat etablering av nya torvtäkter. I dialogen framkom synpunkter och
frågor kring verksamheten som är värdefulla för vårt fortsatta arbete för att få
till stånd ett bra samspel mellan närboende, miljön och produktion.
Incidenter och klagomål
Incidenter vattenkraft
Följande incidenter har inträffat vid:
• Ett läckage på en hydraulslang på
ett grindrensaggregat uppstod under
rensningsarbete. Maskinen stoppades
och hydraulslangen byttes ut. Läckaget samlades upp på plats, i övrigt behövdes inga ytterligare åtgärder.
Torvbrytning
En maskinbrand började i en traktor
varvid ett antal mindre småbränder
uppstod på täktområdet. Släckningsarbetet utfördes av egen personal tillsammans med räddningstjänst.
Underhåll
Ett läckage från ett mobilt reservelverk
uppstod och diesel rann ut på en asfalterad plan. En mindre mängd diesel
läckte ut ur elverkets tank och hamnade
på den snötäckta asfalten. Sanering och
uppsamling av snö och diesel gjordes av
det förorenade området och orsaken till
läckaget åtgärdades. Samtliga incidenter har åtgärdats och ingen signifikant
miljöpåverkan har kunnat påvisats.
Följande klagomål har inkommit
till företaget
Ett klagomål gällande regleringen av
dammen vid Södra Lidsträsket har kommit in via Länsstyrelsen. Skellefteå Kraft
har redovisat för Länsstyrelsen hur
dammen regleras samt sammanställt ett
informationsbrev till Länsstyrelsen för
vidare distribution till den klagande.
Vattenkraftsanläggningar
• Vid kontroll av ett falsvärmesystem
upptäcktes ett läckage av värme­
medium. Läckaget åtgärdades.
• Vid underhållsarbete av pådragscylindrar uppstod ett mindre oljeutsläpp
till mark på den upplagsplats där cylindrarna förvarades. Det kontaminerade gruset samlades upp och transporterades bort för efterbehandling.
• Vid pumpning av regn- och smältvatten från ett transformatorfundament
inträffade en störning i pumputrustningen varvid ett mindre mängd oljehaltigt vatten passerade filterutrustningen till avlopp utan rening.
39
MYNDIGHETSDIALOG
MotpartAnläggning ÅrOrsakAktivitetResultat
Länsstyrelsen iNorrhedens torvtäkt
Västerbottens län
2013
Förändringar i kontrollprogram
Förslag på nytt kontrollprogramErhållit beslut
Skellefteå kommun
Hedensbyn
2013
Behov av utökad drifttid på flishugg
Anmälan om förändradErhållit beslut
drifttid på flishugg
Skellefteå kommun
Hedensbyn
2013
Behov av torrare torv
i samband med lagring
Anmälan av försök med täckningErhållit beslut
av torv vid Hedensbyn
Vindelns kommun
Saknar bygglov på aktuell plats i dagsläget Anmälan av panncentral
enligt MB
Panncentral på
2013
bangården i Vindeln
Avvaktar beslut
Länsstyrelsen i
Hedensbyn
2013Installation av sekundärskydd på Yrkande om förlängd tid Erhållit beslut
Västerbottens län
oljecistern innan 31 dec 2013
2013-10-21 för installation av
oljecistern med sekundärskydd
vid Hedensbyns bioenergi
kombinat – U4
Länsstyrelsen i
Hedensbyn
2013
Utredningsvillkor Hedensbyn (U2)
Svar till 2013-06-25 Västerbottens länLänsstyrelsen rörande
utredningsvillkor 2 (U2) inskickad
Pågående ärende
Länsstyrelsen i
Hedensbyn
2013
Utredningsvillkor Hedensbyn (U3)
Redovisning till 2013-06-25
Pågående ärende
Västerbottens länLänsstyrelsen rörande utrednings
villkor U3 i tillståndet för
Hedensbyns bioenergikombinat
Länsstyrelsen i
Västerbottens län
40
Skogsbacka kvv, 2013
Övervakning CO2
Malå kvv, Kuggstången OP,
Forsbacka HVC,
Dalen OP
Uppdatering avErhållit beslut
övervakningsplaner
Länsstyrelsen i Fisktjärnliden 2013
Konsessionsansökan
Västerbottens län
Arbete med samråd, MKB och ansökan
Pågående
Skellefteå kommun Hednäs kraftstation
2013
Samråd fiskvandring
Utredning kring möjliga
åtgärder för fiskvandring
Pågående
Länsstyrelsen i
Storforsen
2013
Biotopvårdande åtgärder
Redovisning av biotopvårdande
Västerbottens län
åtgärder i Örån nedströms
Storforsens kraftstation
Avslutat. Uppföljning
av åtgärdernas effekt
görs senast vinter
2015/2016
Miljödomstolen
Uljabuouda
2013
Avslut av uppskjuten fråga
om villkor till skydd för rennäringen och faunan
Slutligt villkor till skydd för rennäringen och faunan. Tidigare
meddelade provisoriska föreskrifter upphör att gälla
Avslutat
Länsstyrelsen i
Uljabuouda 2013
Samråd beträffande utvärdering
Norrbottens län
av erhållna resultat från
kontrollprogrammen
Delarna i kontrollprogrammet
kring renar och fåglar avslutas.
Förslag på uppföljning av järv
lämnas till Länsstyrelsen
Avvaktar beslut
Miljödomstolen
Sikfors
2013
Begäran om anstånd att redovisa
de uppskjutna frågorna rörande
smoltavledare och skade-
bedömning på fisket
Genomförda försök under 2012
Beslut om anstånd
gav inte sakkunnigt underlag för till 1 juli 2014 erhölls
bedömning av den installerade
2014-02-19
smoltavledarens funktion. Skadebedömning kan därför inte göras
innan smoltavledarens funktion utretts.
Länsstyrelsen i
Sikfors
2013
Norrbottens län
Fortsatt undersökning av
smoltavledarens funktion
Samråd kring bedömning
av smoltavledare
Pågående
41
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – KONCERNÖVERSIKT
Förvaltningsberättelse
– koncernöversikt
Moderföretag, ägarför­
hållande och verksamhet
Skellefteå Kraft är en av Skellefteå kommun helägd oäkta koncern, där den
kommunala förvaltningen Skellefteå
Kraftverk utgör moderföretag. I bolagssfären finns Skellefteå Kraft AB med de
helägda dotterbolagen Skellefteå Kraft
Elnät AB, Skellefteå Kraft Energihandel
AB, Skellefteå Kraft Service AB, Greenwind AB och Skellefteå EnergiUnderhåll
HB.
Verksamheten bedrivs i huvudsak av
i koncernen ingående aktiebolag/handelsbolag och omfattar produktion,
underhåll och distribution av el och
­
fjärrvärme, produktion och försäljning
av biopellets, infrastruktur för bredband och uthyrning av lokaler i egna
fastigheter.
Allmänt
Det stora utbudet av el på marknaden
har sedan något år pressat elpriset.
­December 2013 hade det lägsta elpriset
för en december månad sedan år 2006,
29 öre/kWh. 1 öre/kWh i prisförändring påverkar Skellefteå Kraft koncerns
intäkter (och så gott som även resultatmässigt) med 40 mkr.
Colombias kolpriser och USAs chiffergas fortsätter att pressa priset på
den europeiska energimarknaden. De
europeiska länderna drar i nuläget inte
åt samma håll utan länderna bevakar
sin egen energiförsörjning. Exempelvis
har Tyskland valt att fasa ut kärnkraft
till ”förmån” för större produktion av
kolkraft och högre utsläpp av CO2.
England kommer att bygga kärnkraft
med hjälp av Frankrike till mycket höga
garanterade elpriser till leverantören
under 30 år.
42
Den nordiska kärnkraftens tillgänglighet har varit hög under 2013. Det tillsammans med det varma vädret under
hela vintern har pressat elpriset, vilket
gjort att vattenkraftproducenterna sparat vatten. Magasinnivåerna är något
över normala jämfört med i höst då det
var ett underskott. Under året har vattenkraften påförts en högre fastighetsskatt. För Skellefteå Kraft innebär det 88
mkr i högre kostnad. I november drabbades vårt elnät av stormen Hilde, vilket
medförde avbrottskostnader på 17 mkr
och 5 mkr i reparationskostnader.
Elpriset förväntas vara fortsatt platt
dvs strax över 30 öre/kWh under en
längre tid framöver om inte politiska
beslut ändrar förutsättningarna.
Under fjärde kvartalet togs beslutet
att avsluta all direktförsäljning av pellets till företag och privatpersoner. Produktionen av pellets fortsätter, men endast för våra egna anläggningars behov.
Det låga elpriset och beslutet att
upphöra med försäljning av pellets och
minska pelletsproduktion har medfört
att koncernen skriver ned några tillgångar rörande pellets, småskaligt vatten och kraftvärme. Som motsats skrivs
värdet av Bredbandverksamheten upp
på grund av förbättrad lönsamhet.
AO Produktion
Den omfattande renoveringen av bland
annat maskineri och byggnad i Grytfors
försenades, men är sedan jul igång i
drift. I slutet av året har det förekommit störningar i Krångfors och Selsfors.
Vi har fortsatt fokus på dammsäkerhet som innebär kontinuerlig övervakning och åtgärder på Skellefteå Krafts
dammanläggningar.
Tillgängligheten i våra befintliga vindkraftparker förbättras ständigt genom
bland annat förbättrade drift- och underhållsrutiner. Tillgängligheten behöver dock ökas ytterligare. Etapp två av
Blaiken vindkraftpark fortlöpte enligt
plan.
Elcertifikaten har upphört för Hedensbyn och Malå, vilket innebär att
långsiktigt säkrade volymer med lägre
biobränslepriser blir än mer betydelsefulla. Som en del i detta utreds rökgaskondensering vid kraftvärmeverken i
Skellefteå och Malå, men även i Lycksele där elcertifikaten upphör från och
med 2015. Expansion av fjärrvärmenäten sker främst genom kundförtätningar.
Bearbetning av nya torvtäkter pågår.
De nedskrivningar som gjorts under
2013 är kopplade till AO Produktion.
Dels har nedskrivningar skett med 175
mkr baserat på beslutet att lägga ned all
produktion av pellets i Storuman samt
neddragning av pelletsproduktionen i
Skellefteå. På grund av det låga elpriset
har även nedskrivningar gjorts på den
småskaliga vattenkraften där lönsamheten klart fallit med det fallande elpriset.
Småskalig vattenkraft skrivs ned med
86 mkr. Två kraftvärmeanläggningar
skrivs även ned där den ena skrivs ned
under finansiella poster (Oy Alholmen
Kraft AB). Sammanlagt skrivs kraftvärmeverken ned med 88 mkr.
AO Marknad
Elhandel är en affär som riktar sig mot
konsumenter och företag i hela Sverige.
Strategin är att öka våra marginaler för
att få till en hållbar affär.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – KONCERNÖVERSIKT
I september startade en kampanj för
att göra varumärket mer känt i hela
Sverige, vilket är en förutsättning för
­
att på sikt få fler kunder. Genomförda
varumärkesundersökningar visar också
att varumärkeskännedomen ökat. Under året har vi haft ett tapp av privatkunder, men arbetet med varumärkesarbetet förväntas leda till en ökning av
antalet kunder under 2014–2017.
AO Elnät
Affärsområdet upprättar leveranser av
elektrisk energi, ansluter kundanläggningar, hanterar kund- och leverantörsbyten samt mätning och debitering av
energi- och effektleveranser.
Det varma vädret har medfört bland
de lägsta elöverföringarna under de
senaste 10 åren, 1 970 GWh (2 061
GWh).
Under året har det inträffat två stora
störningar, varav ett orsakades av ett
åskoväder sista helgen i juli. Då skedde
ett blixtnedslag i regionnätet i närheten
av Rengård som resulterade i ett elavbrott som påverkade Rönnskärsverken
och 43 000 lokalnätsabonnenter i Skellefteåområdet. Avbrottet varade ungefär
en kvarts timma och inträffade en tidig
lördagmorgon. Mest skada led Rönnskärsverken som fick ett produktionsbortfall under cirka 6 timmar.
Den andra stora störningen inträffade
en helg i mitten av november då stormen Hilde drog fram. Värst drabbades
Lyckseleområdet och området söder om
Skellefteå. Stora delar av vårt luftledningsnät, som består av gammal blanktråd, skadades av nedfallande träd. Som
mest var 18 000 abonnenter strömlösa
och det dröjde till fredagen påföljande
vecka innan alla kunder fick tillbaka
elen. Det var många kunder som drabbades av långa elavbrott och enligt ellagen blir vi tvingade att betala avbrottsersättning till dem. Cirka 17 mkr ska
betalas till 10 000 kunder.
Stora investeringar pågår enligt plan i
Högnäs (ny stamnätstation) och i Lycksele elnät.
AO Energiunderhåll
Affärsområdet arbetar med utveckling
av produktionsägares processer och erbjuder paketerade totalåtaganden för
det underhåll som krävs för en långsiktig och lönsam energiproduktion.
Vi utför även underhållsprojekt och
entreprenader både inom och utanför
koncernen.
Affärsområdet har haft hög debiteringsgrad under 2013 med både stora
arbeten såväl internt som externt. På
vindkraftsidan ökar behoven av personal i takt med utbyggnaderna. Vi har
även levererat mellanspänningsmontaget som upphandlats av Nordex, samt
arbeten inom ramen för underhållsavtalet med Blaikenvind. Vi arbetar med ett
par intressanta förfrågningar rörande
nya vindkraftutbyggnader, ställverk,
mellanspänningsmontage och uppdrag
som site-manager.
AO Utveckling
De verksamhetsområden som inte är
direkt energirelaterade är samlade inom
affärsområde Utveckling. Verksamhetsportföljen består initialt av de fristående
affärsenheterna Bredband och Fastigheter samt intressebolagen Ackra Invest
och GreenExergy. Arbetet innebär att
åstadkomma en god utveckling av dessa
verksamheter samtidigt som verksamheterna ska bidra till ett förbättrat affärsoch innovationsklimat i hela regionen.
Affärområdet arbetar stabsliknande
med omvärldsanalys, strategiprocess,
förvärv och avyttringar m m.
För affärsenhet Bredband har kundtillväxten utvecklats bättre än förväntat samtidigt som allt fler kunder väljer
internettjänster med 100 Mbps bandbredd, vilket tillsammans bidragit till
ökade intäkter. En större reinvestering
(25 mkr) genomförs i det aktiva bred-
bandnätet för att bland annat kunna
erbjuda tjänster med en bandbredd
överstigande 100 Mbps i det öppna
stadsnätet.
Den goda lönsamheten i affärsenhet
Bredband har medför att värdet på tillgångarna skrivits upp igen från tidigare
gjorda nedskrivningar. Sammanlagt har
värdet på Bredband har skrivits upp
med 64 mkr.
För affärsenhet Fastigheter har efterfrågan på lokaler varit fortsatt god
under året, uthyrningsgraden ligger för
närvarande på 99 procent.
Tillstånds- och anmälnings­
pliktig verksamhet
Koncernen bedriver 18 tillståndspliktiga och 37 anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Ytterligare
information samt en redogörelse för
övrig miljöpåverkan framgår av sidorna
34–41.
Finansiella risker
Skellefteå Kraft är exponerat för ett
betydande antal risker av såväl rörelse
som finansiell karaktär. Ett program
finns upprättat för att uppnå en tillfredsställande kontroll av de risker som
verksamheten är utsatt för. Riskernas
karaktär och hanteringen av dessa beskrivs i ett särskilt avsnitt som inleds på
sidan 47.
Ekonomi
Kommentar till resultaträkningen
Nettoomsättning
Omsättningen uppgick till 4 250 mkr
mot 4 607 mkr året före. Spotpriserna
på den nordiska elbörsen och elcertifikatpriserna har fortsatt legat på låga
nivåer.
Totalt har intäkterna från försäljningen av el inklusive nätavgifter minskat
från 3 618 mkr till 3 431 mkr, med fördelningen 3 028 mkr (3 213) på energi
och 403 mkr (405) på nätavgifter.
43
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – KONCERNÖVERSIKT
Värmeförsäljningen har minskat från
444 mkr till 423 mkr.
Försäljningen av biopellets har minskat med cirka 18 mkr ned till 68 mkr.
Bredbandsverksamhetens lönsamhet
fortsätter att förbättras och visar ett allt
bättre rörelseresultat.
Koncernens lokaler för uthyrning har
bibehållit en hög uthyrningsgrad med
hyresintäkter i nivå med föregående år.
Kostnader
Kostnaderna för inköpt kraft inklusive överföringskostnader har minskat
med cirka 225 mkr från 2 113 mkr till
1 888 mkr. Av denna minskning står
överföringskostnaderna för cirka 25
mkr.
Inköpt bränsle har minskat från 325
mkr till 243 mkr och övriga rörelsekostnader har ökat 112 mkr från 1 135 mkr
till 1 247 mkr, varav fastighetsskatten
ökat med 88 mkr till 213 mkr (125).
Koncernens av- och nedskrivningar
har ökat med 135 mkr och uppgår till
587 mkr (452) fördelat på avskrivning
enligt plan 404 mkr (390), reversering
av tidigare gjorda nedskrivningar -81
mkr (-12) och årets nedskrivningar 264
mkr (74). Årets nedskrivningar fördelas
på pelletsanläggningen i Storuman -133
mkr, pelletsanläggningen i Skellefteå -42
mkr, småskalig vattenkraft -86 mkr och
värmepannan i Ersmark -3 mkr.
Koncernmässigt har Skellefteå Kraft
via posten ”Andel i intresseföretagens
resultat ” belastats med -45 mkr, varav
huvuddelen avser Norrlands Etanolkraft. Föregående år däremot bidrog
intresseföretagen positivt till koncernen
resultat med 25 mkr.
Rörelseresultat
På grund av de stora nedskrivningarna
som vi tvingats till i år samt den milda
vintern har rörelseresultatet minskat
med 55 procent ner till 295 mkr (663
mkr).
44
Rörelsemarginalen sjönk ner till 6,9
procent att jämföras med 14,4 procent
föregående år.
Finansnetto
Finansnettot har försämrats från -64
mkr till -170 mkr, vilket till största del
förklaras av årets nedskrivning av andelen i intressebolaget Oy Alholmen Kraft
AB (-84).
Den effektiva årsräntan har per årsskiftet minskat från 3,2 procent till 3,1
procent.
Resultat efter finansiella poster
Resultatet efter finansnetto minskade
från 599 mkr till 125 mkr.
Skatt
Årets redovisade skattekostnad uppgick
till -12 mkr (63). Eftersom skattepliktig verksamhet inte förekommer i det
kommunala verket, sker skattebelastning enbart i aktiebolagen. Den positiva
redovisade skattekostnaden föregående
år berodde på sänkningen av bolagsskatten vid förra årsskiftet.
Årets resultat
Resultatet efter skatt minskade från 662
mkr till 107 mkr. Räntabiliteten på det
egna kapitalet före skatt uppgick till 2,5
procent (12,6).
Kommentar till balansräkningen
Tillgångar
Koncernens immateriella anläggningstillgångar består huvudsakligen av förvärvad rätt att erhålla ersättningskraft.
Vid årsskiftet uppgick värdet till 140
mkr (149).
Materiella anläggningstillgångar utgörs till helt övervägande del av anläggningar för produktion och distribution
och har ökat från 8 054 mkr till 8 348
mkr. Skellefteå Kraft verkar i en mycket
kapitalintensiv bransch, vilket framgår
av att fysiska anläggningar uppgår till
nästan 80 procent av balansomslutningen.
Finansiella anläggningstillgångar har
minskat från 851 mkr till 750 mkr och
består av näringsbetingade aktier och
andelar samt delägarlån. Rörelsefordringar och varulager har
minskat från 1 072 mkr till 881 mkr.
Varulagret utgörs främst av bränslen
i värmerörelsen. Rörelsefordringarna
domineras av fordringar på kunder och
periodiserade belopp.
Samtliga företag i koncernen är anslutna till Skellefteå Stadshus AB:s koncernkonto, som förutom att tillgodose
behovet av likvida medel, även medger
kort- och långfristiga krediter. I likvida
medel ingår dessutom konton knutna
till handel på elbörsen. Per balansdagen
fanns likvida medel till ett värde av 484
mkr (379).
Eget kapital, avsättningar och skulder
Det egna kapitalet uppgick vid årets utgång till 4 888 mkr (4 994). Till Skellefteå kommuns disposition har av årets
resultat lämnats 215 mkr (205) som
avkastning på i kraftrörelsen insatt kapital.
Soliditeten den sista december var
46,1 procent mot 47,5 procent vid samma tidpunkt föregående år.
Avsättningarna var vid årsskiftet 785
mkr (767). Den dominerande posten
är uppskjuten skatt. Avsättningar för
pensioner avser främst utfästelser i det
kommunala verket som tryggats till och
med 1995. Därefter uppkomna pensionsförpliktelser har till övervägande
del bortförsäkrats via premier.
Låneskulden avseende banklån och
andra reverslån uppgick den sista december till 3 998 mkr (3 795) inklusive
kortfristig del. All upplåning sker via
Skellefteå Stadshus AB:s internbank.
Diverse skulder i övrigt avseende finansiering av specifika energianskaffningar
var 93 mkr (96).
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – KONCERNÖVERSIKT
Rörelseskulderna uppgående till 853
mkr (853) utgörs till övervägande del
av skulder till leverantörer samt skulder
avseende punktskatter och periodiseringsposter.
Kommentar till kassaflödesanalysen
Kassaflödet före förändringar av rörelse­
kapital är 844 mkr (1 011). Minskade
rörelsefordringar, rörelseskulder och varulager samt något ökade avsättningar
har resulterat i att rörelsekapitalet har
minskat med 196 mkr (-18).
Investeringsverksamheten netto uppgick till 902 mkr (926). Expansionsinvesteringar har under året ägt rum i
elproduktion, elnät samt bredband. I
övrigt består investeringarna väsentligen av reinvesteringar i befintliga anläggningar. Årets nettoinvesteringar i
anläggningar blev 882 mkr (726) efter
avdrag för statliga bidrag.
Kassaflödet från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten
ger tillsammans ett överskott på 138
mkr (67).
Under året har nyupplåning skett med
192 mkr (355). Övriga skulder med
mera har minskat med 10 mkr (-30). Utdelningsbeloppet har höjts från fjolårets
205 mkr till 215 mkr. Finansieringsverksamheten netto blev -33 mkr (180).
Årets förändring av kassaflödet blev
105 mkr (247).
Nettolåneskulden,
uttryckt
som
ränte­bärande skulder och avsättningar
till pensioner minus räntebärande fordringar och likvida medel, har ökat från
2 760 mkr till 2 828 mkr.
Personal
Medelantalet anställda uppgick till 637
(634). Totalt utbetalda löner var 297
mkr (276), varav till styrelse och verkställande direktör 2,5 mkr (2,1).
Framtidsutsikter
Det framtida elpriset förväntas, om
inte väsentliga förändringar beslutas på
myndighetsnivå, att mycket sakta stiga
från dagens låga nivåer kring 30 öre/
kWh. Med det låga elpriset kommer
TILLGÅNGARNAS FÖRDELNING
lönsamheten i energibranschen att fortsättningsvis vara under stor press.
Koncernen har tagit beslut om att
på sikt bli Sveriges bästa energibolag.
För att nå det målet har ett omfattande
planeringsarbete utförts under år 2013,
där målområden innefattar kunder,
samhäll­
e, medarbetare, arbetsgivare,
ägare och ekonomi. Realiseringen av
planen har påbörjats.
Ett tydligt mål är ett ökat kundfokus
och under året har vi lanserat kampanjen ”Inte en eljätte”, vilken resulterat i
en högre varumärkeskännedom. Under
2013 tog vi även bort tillsvidarepriset.
Arbetet fortsätter och förväntan är att
vårt förhållningssätt till energimarknaden och kunderna ska innebära fler
kunder och ökad lönsamhet.
Från myndighetshåll förbereds beslut
kring införande av en faktura till kund,
vilket kommer att medföra ett stort arbete hos elhandelsbolag för att hantera
och kommunicera med elhandelskunderna. Kostnaden för omställningen
kommer att vara hög och drabba slut-
EGNA KAPITALET OCH SKULDERNAS FÖRDELNING
MKR
12000
MKR
12000
10000
10000
9000
9000
8000
8000
7000
7000
6000
6000
5000
5000
4000
4000
3000
3000
2000
2000
1000
1000
0
0
09 10 111213
09 10 111213
Immateriella
Finansiella anläggningstillgångar
Eget kapital
Kortfristiga skulder
Materiella anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Långfristiga skulder
Avsättningar
45
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – KONCERNÖVERSIKT
konsumenten. Tidigast år 2015 kommer
förändringarna att genomföras.
75 procent av Skellefteå Krafts produktion kommer från vattenkraft och
de pågående politiska processerna som
rör vattenkraftutredningen och vattendirektivet får stor påverkan på vår verksamhet. Därför är det viktigt för oss
att föra en dialog och bygga upp kunskapen hos politikerna så att de förstår
vilka konsekvenser utredningarna och
direktiven kan få.
Inom produktion fortsätter Skellefteå
Kraft att investera i förnybar energi och
beslut att genomföra etapp 3 av Blaiken
vindkraftpark togs i december 2013.
Under första kvartalet 2014 skrevs ett
avtal med en kinesisk leverantör för leverans av de 30 vindkraftverken i etappen. Skellefteå Kraft fortsätter även att
investera i befintliga anläggningar. Vi
investerar årligen för 200 mkr i vattenkraften och för 100 mkr i vårt elnät.
Utbetalningar av avbrottsersättningar
efter stormen Hilde visar på vikten av
att fortsätta att satsa på ett väderoberoende elnät.
46
Moderföretagets ekonomi
Moderföretagets omsättning uppgick
till 308 mkr (326) och avser i sin helhet
koncernintern försäljning. Rörelseresultatet blev 209 mkr (263). Finansiella
intäkter uppgick till 2 mkr (109) och
finansiella kostnader till -1 mkr (-6), vilket innebär att resultatet före bokslutsdispositioner minskade från 366 mkr
till 210 mkr.
I företagets kraftstationer har investerats för 33 mkr (38). Inga nya lån har
upptagits. Till kommunen har lämnats
215 mkr (205) i utdelning.
riskhantering
Riskhantering
Definitionen av risk är händelser som
om de inträffar påverkar företagets mål
negativt. Risk ingår som en aktiv del i
all affärsverksamhet. Ju högre risk desto
högre vinstmarginal erfordras. Att balansera risk kontra vinstmarginal kallas
riskhantering och är en av hörnstenarna
i all affärsverksamhet och ett prioriterat
arbetsområde.
För Skellefteå Kraft gäller fokusering
på affärsrisker och dess två huvudområden, rörelserisker och finansiella risker.
Målsättningen är att skapa en fungerande kontroll över framtida kassaflöden
och resultat. Vilken risknivå som kan
accepteras bestäms av ägardirektiv och
företagets förmåga att bära risker.
Rörelserisker
Marknadsförändringar och politiska
risker hanteras av ledningen för företaget och affärsområdena genom kontinuerlig bevakning och som en viktig
parameter i samtliga affärsbeslut. De
största politiska riskerna finns på energi­
skatteområdet och på det miljöpolitiska
området som från tid till annan kan förändra den ekonomiska konkurrenskraften hos olika energilösningar. Exempel
på dessa risker är prisreglering inom eldistribution och transmission och andra
förändringar i det regelverk som gäller
för energibranschen, exempelvis förändrade skatter, miljöavgifter och regler
kring miljöcertifikat och utsläppsrätter.
Politiska beslut påverkas framför allt
genom deltagande i remisshantering och
andra påverkansaktiviteter.
Information är grunden för samtliga
beslut. Felaktig och oriktig information
eller informationsavbrott hotar inte
bara företagets överlevnad utan kan
även spridas via massmedia och IT och
vara direkt samhällsomstörtande. Informationsrisken begränsas bland annat
genom efterlevnad, uppgradering och
årlig revision av vår kommunikationsplan samt företagets datapolicy som
finns till för att förbättra informationsflöden inom företaget och förhindra avbrott och dataintrång.
Integritetsrisker består framför allt av
brottsliga handlingar utförda av personer eller organisationer, i akt och mening att göra egen vinning eller för att
skada företaget.
Anläggningsrisker avser oförutsedd
skada på fysisk egendom, eventuellt
åtföljd av avbrottskostnad av större eller mindre omfattning. Dessa risker är
täckta via försäkringar på egendom,
ansvar mot tredje man och för avbrottsskada. Risktagningen är reglerad med
självrisker.
Ansvarsförsäkringar täcker ersättningskrav från tredje person. Den
täckta nivån har bedömts utifrån verksamhetens maximala behov. Undantag
gäller ersättningskrav som kan uppstå till följd av dammgenombrott. För
dammgenombrott gäller strikt ansvar.
Mycket arbete har lagts ner på förbättrad dammsäkerhet, bland annat
med hjälp av kvalitetssystemet RIDAS
(Riktlinjer för Dammsäkerhet), som
omfattar alla faktorer såsom teknisk
utformning av dammar, mätning, övervakning, tillsyn, inspektion samt information. Särskilda externa revisorer finns
för att kontrollera att riktlinjerna följs.
Risken för dammgenombrott måste
bedömas som liten. Samtliga dammar i
landet har klassificerats utifrån de konsekvenser som kan uppstå vid dammge-
nombrott. Dammar, där ett genombrott
beräknas leda till omfattande såväl person- som sakskador, har placerats i den
högsta klassen – klass 1. Klass 3 avser
lågkonsekvensdammar där lägre krav
ställs på dimensionering.
Skellefteå Kraft har sex dammar tillhörig klass 1, två tillhörig klass 2 och ett
trettiotal dammar tillhörig klass 3.
Skellefteå Kraft har tillsammans med
Sveriges största dammägare i ett gruppupplägg tecknat en ansvarsförsäkring
direkt med bolag på den internationella
återförsäkringsmarknaden. Försäkringen täcker både person- och sakskador
samt förmögenhetsskada orsakade av
dammgenombrott. Försäkrat belopp är
maximalt 8 685 miljoner kronor med en
begränsning på 6 000 miljoner kronor
för förmögenhetsskada.
För Skellefteå Krafts del bör beloppet
räcka om inte andra större dammgenombrott inträffar under samma år.
Finansiell riskhantering
De finansiella riskerna består av valuta-, ränte-, kredit-, refinansierings-,
likviditets- och kassaflödesrisker. Dessa
regleras i en av Skellefteå Krafts styrelse
beslutad finanspolicy. Dessutom ingår
även marknadsrisker som regleras i en
beslutad elhandelspolicy.
Finans- och elhandelspolicyn anger
ramar för riskexponeringen inom dess
olika områden, samt hur uppföljning
och rapportering skall ske.
Valutarisker
Valutaexponering, huvudsakligen i
euro, uppstår i samband med upphandling från utländsk leverantör av varor
och bränslen och i samband med fy-
47
RISKHANTERING
siska eller finansiella kraftaffärer med
Nasdaq eller utländsk motpart.
Vid upphandling i utländsk valuta
görs valutasäkring i samband med exponeringen efter individuell prövning.
Valutasäkring i elhandelsaffärer sker
efter fastställd hedgestrategi som bygger
på extern handel med valutaterminer.
Skellefteå Krafts valutaexponering på
valutakonton var vid årsskiftet 21 942
821 euro.
Ränte- och likviditetsrisk
Likviditetsrisken reduceras genom att
Skellefteå Stadshus AB:s internbank
garanterar Skellefteå Krafts likviditet
­
utifrån upprättade behovsprognoser.
Skellefteå Krafts externa låneskuld
uppgick per 31 december 2013 till
3 988 miljoner kronor (3 795) med en
genomsnittlig räntebindningstid på 2,8
år (3,6). Av lånestocken hade 19,2 procent (30,8) rörlig ränta. Ränterisken begränsas genom reglering av låneandelen
avseende rörlig ränta med hjälp av ränteswappar.
Upplägget är knutet till Riksbankens
inflationsmål och innebär att räntebärande skulder fördelas i fasta och rörliga räntor under en period av lägst 5
år. Under perioden får andelen lån med
rörliga räntor variera mellan 15 och
50 procent av de totala räntebärande
skulderna. Vidare gäller att när koncernens långfristiga refinansieringsränta är
5 procent eller lägre, ökas andelen lån
med fast ränta upp till maximalt 85
procent medan inga räntor låses när refinansieringsräntan är 6,5 procent eller
högre.
Skellefteå Stadshus AB har utfärdat
en rekommendation som anger att andelen lån med rörliga räntor får variera
mellan 25 procent och 30 procent. Skellefteå Kraft har under 2013 legat något
under detta intervall.
Kreditrisk
Kreditrisker hänförliga till kundfordringar hanteras i den operativa organisationen. Kreditrisker i samband
med bilateral elhandel behandlas som
48
motpartsrisk och regleras av krafthandelspolicyn. Den högsta enskilda kreditförlust som kan inträffa är i storleksordningen 50–80 miljoner kronor.
Krafthandelsrisker
Med krafthandelsrisker avses här i första hand de risker som är förknippade
med rörelser för elspot och elterminer.
För hantering av dessa risker finns en
elhandelspolicy som beskriver hur riskstyrningen fungerar, klargör ansvar och
roller samt fastställer handelsmandat.
Krafthandelsrisker består av valutarisker, motpartsrisker samt marknadsrisker
på el. Motpartsrisk vid handel via Nasdaq elimineras eftersom Nasdaq agerar
motpart i sitt clearingsystem. Clearingen
innebär att aktörerna på Nasdaq ställer
säkerhet för sina åtaganden.
Vår handelsverksamhet är uppdelad i
en struktur uppbyggd av flera portföljer
som representerar olika delar inom produktion och försäljning. Portföljerna
fylls med prognoser om framtida kontrakt som därmed prissäkras internt via
SkePool. Produktions- och försäljningsverksamheterna är ansvariga för dessa
prognoser. Prognoserna bearbetas enligt
fastställd hedgestrategi. Bruttovolymerna från portföljerna prissäkras därefter
på Nasdaqbörsen. I produktionsportföljen finns en volymrisk beroende på
nederbördsvariationer. Denna risk begränsas via ett mandat för optimering
av produktionen (OPT) som kan initieras beroende på hydrologisk balans och
prisläge på terminsmarknaden.
Sammanställning av specifika
risker längs Skellefteå Krafts
värdekedja
Bränsleprisrisk
Förlustrisker som Skellefteå Kraft riskerar på grund av förändringar i marknadspriset på det bränsle som används
i produktionsanläggningarna. Mätning
och hantering sker inom respektive affärsområde.
Investeringsrisk
Förlustrisk på grund av att investeringen tappar i värde (till exempel elprisförändringar, kostnadsökningar, förseningar).
Volymrisk
Resultatrisk på grund av osäkerhet i
tillgänglig produktionskapacitet, till exempel tillrinning och därmed osäkerhet
i kommande vattenkraftsproduktion.
Handel
Prisområdesrisk
Prisområdesrisker uppstår då priset på
el skiljer sig mellan olika geografiska
områden, prisområden. Det sker på
grund av brist på överföringskapacitet
mellan områdena. Hanteras av Krafthandel inom affärsområde Marknad.
Elprisrisk
Förlustrisker på grund av förändringar
i marknadspriset på den el som Skellefteå Kraft handlar med såväl fysiskt som
finansiellt.
Kreditrisk
Förlustrisk som uppstår vid affärer
med kunder där motparten inte fullgör
sina åtaganden. Mätning och hantering
sker av kreditriskerna inom respektive
affärs­­område.
Valutarisk
Produktion
Elprisrisk
Resultatrisk på grund av förändringar i
marknadspris på el.
Med valutarisk avses risken med förluster till följd av förändrade valutakurser
(främst i handeln på Nasdaq).
Försäljning
Anläggningsrisk
Elprisrisk
Skellefteå Krafts produktionsanläggningar kan skadas på grund av tillbud
och haverier som kan leda till avbrottskostnader.
Resultatrisk till följd av förändringar i
marknadspriset på el som säljs till kunder.
RISKHANTERING
Kreditrisk
Förlustrisk som uppstår vid affärer
med kunder där motparten inte fullgör
sina åtaganden. Mätning och hantering
sker av kreditriskerna inom respektive
affärs­område.
1 procent skulle finansnettot påverkas
med +/- 8 mkr (12) kortsiktigt om inga
åtgärder vidtogs. Vid en långsiktig förändring av ränteläget skulle finansnettot påverkas med +/- 40 mkr (38) med
samma antagande.
Volymrisk
När avvikelse i levererade volymer jämfört med förväntade volymer uppstår
till kund. Avvikelserna kan bero på till
exempel konjunktur och temperatur.
Nät
Anläggningsrisk
Risker för skador i Skellefteå Krafts
transmissions- och distributionsnät.
Kreditrisk
Förlustrisk som uppstår vid affärer med
kunder där motparten inte fullgör sina
åtaganden. Mätning och hantering sker
av kreditriskerna inom affärsområde
Elnät.
Känslighetsanalys
Kortsiktigt påverkas inte resultatet av
en elprisförändring på slutkundsmarknaden beroende på fixerade marginaler
och ovan beskriven hedging. Däremot
medför en varaktig ändring på 1 öre avseende Nord Pools terminspriser cirka
40 mkr per år i förändring av resultatet under normala produktionsförhållanden och beroende på tidshorisont.
En förändring av försäljningspriset på
fjärrvärme med 1 öre påverkar resultatet med närmare 7 mkr.
Vid ”torrår”, det vill säga låg nederbörd, kan ett produktionsbortfall ske
med cirka 800 GWh. Produktionsbortfallet kan kompenseras med flerårsmagasin på cirka 150 GWh och externa inköp på 650 GWh. De externa inköpen
kan öka kostnaden för koncernen med
cirka 200 mkr.
Ett extremt nederbördsrikt år kan
produktionsökning ske med närmare
500 GWh, vilket innebär en intäktsökning på 130–180 mkr i normalfallet.
Av lånestocken har 80,8 procent bunden ränta. Vid en ränteförändring på +/-
49
KONCERNENS RESULTATRÄKNING
Koncernens resultaträkning, MKR
NOT2013 2012
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
3, 4
4 249,8
4 606,5
Aktiverat arbete för egen räkning
41,1
23,6
Övriga rörelseintäkter
5
14,3
32,5
Summa intäkter
4 305,2
4 662,6
Rörelsens kostnader
Energi- och produktionskostnader
6
-2 316,2
-2 631,6
Övriga externa kostnader
41
-599,1
-497,0
Personalkostnader
40 -455,4-420,9
Avskrivningar, nedskrivningar
7
-586,6
-451,7
Övriga rörelsekostnader
8
-7,4
-23,5
Andel i intresseföretags resultat
9
-45,2
24,7
Summa kostnader
-4 009,9
-4 000,0
RÖRELSERESULTAT
3, 35, 40295,3
662,6
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
10
-57,8
46,4
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
11
3,8
2,1
Räntekostnader och liknande resultatposter
12
-116,0
-112,3
Finansiella poster netto
-170,0
-63,8
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER
125,3
598,8
Bokslutsdispositioner
13-7,30,0
Skatt på årets resultat
14
-11,5
63,2
ÅRETS RESULTAT
106,5
662,0
50
KONCERNENS BALANSRÄKNING
Koncernens balansräkning, MKR
NOT2013-12-31 2012-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
15
140,0
148,6
Materiella anläggningstillgångar
16, 36
8 347,7
8 054,1
Andelar i intresseföretag
17, 20
26,4
152,1
Fordringar hos intresseföretag
17, 21
409,8
409,8
Andra långfristiga värdepappersinnehav
17, 22
8,4
8,4
Andra långfristiga fordringar
17, 23
305,5
281,2
Summa anläggningstillgångar
9 237,8
9 054,2
Omsättningstillgångar
Varulager
24 133,2141,7
Kundfordringar 261,2291,4
Fordringar intresseföretag
21
0,1
0,0
Övriga fordringar
28,9
35,0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
25
457,4
603,4
Likvida medel
26
483,9
379,0
Summa omsättningstillgångar
1 364,7
1 450,5
Summa tillgångar
10 602,5
10 504,7
Eget kapital och skulder
Eget kapital
27
Grundkapital
204,0204,0
Fria reserver
4 577,7
4 127,6
Årets resultat
106,5
662,0
Summa eget kapital
4 888,2
4 993,6
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
30
3 982,2
3 795,2
Avsättningar för pensioner
28
27,9
21,2
Andra avsättningar
28
8,3
8,1
Avsättning för skatter
28, 29
749,2
737,7
Övriga skulder
31
93,4
96,2
Summa långfristiga skulder
4 861,0
4 658,4
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
30
5,4
0,0
Förskott från kunder
1,6
0,0
Leverantörsskulder 246,5304,3
Skulder till intresseföretag
0,0
0,0
Skatteskulder
56,817,6
Övriga skulder
31, 32
163,3
151,4
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
33
379,7
379,4
Summa kortfristiga skulder
853,3
852,7
Summa eget kapital och skulder
10 602,5
10 504,7
Ställda säkerheter
34
189,1
129,8
Ansvarsförbindelser
34
1 551,8
697,4
51
KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS
Koncernens kassaflödesanalys, MKR
2013
2012
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
125,3
598,8
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
avskrivningar
586,6
451,7
nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar
83,6
2,6
resultatandel i intresseföretag
45,2
-27,4
resultat vid försäljning mm av anläggningstillgångar
6,1
-12,9
ökning(-)/minskning av räntefordran,skulder
-2,7
-1,6
Betald(-)/återbetald inkomstskatt
-
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital
844,1
1 011,2
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/minskning av varulager m.m.
8,5
50,2
Ökning(-)/minskning av rörelsefordringar
182,2
-78,1
Ökning/minskning(-) av avsättningar
6,9
-0,1
Ökning/minskning(-) av rörelseskulder
-2,1
9,6
Kassaflöde från den löpande verksamheten
1 039,6
992,8
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
-
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
-882,5
-726,4
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
0,0
-1,8
Försäljning av anläggningstillgångar
3,8
18,8
Kapitaluttag från intressebolag
0,0
0,0
Ökning(-)/minskning av övriga långfristiga fordringar
-24,3
-216,4
Erhållna näringsbidrag
1,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-902,0
-925,8
Finansieringsverksamheten
Ökning av nyttjad kredit
192,4
354,8
Amorteringar och lösta lån m m
-
Ökning/minskning(-) av övriga långfristiga skulder
-2,8
30,1
Koncernbidrag -7,30,0
Utdelat till kommunen
-215,0
-205,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-32,7
179,9
Årets kassaflöde
104,9
246,9
Likvida medel vid årets början
379,0
132,1
Likvida medel vid årets slut
52
483,9
379,0
MODERBOLAGET
Resultaträkning, MKR
NOT
2013
2012
Nettoomsättning
4 307,7326,3
Övriga externa kostnader
-81,6
-50,1
Personalkostnader
-1,5-1,4
Avskrivningar
7 -15,3-12,1
Rörelseresultat
Finansiella intäkter
10, 11
Finansiella kostnader
12
209,3262,7
2,4
109,5
-1,1
-6,5
Resultat efter finansnetto
210,6
365,7
Bokslutsdispositioner
13
4,4-160,7
Årets resultat till kommunens disposition
215,0
205,0
Balansräkning, MKR
2013-12-31
2012-12-31
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
16
402,1
384,1
Andelar i koncernföretag
17,18
2 561,7
1 800,7
Långfristiga fordringar hos koncernföretag
17,19
0,0
761,8
Andra långfristiga fordringar
17
0,2
0,2
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag
81,6
50,1
Övriga kortfristiga fordringar
3,8
65,8
Likvida medel
26
285,9
238,0
Summa tillgångar
3 335,3
3 300,7
Eget kapital och skulder
Eget kapital
27
3 215,4
3 219,8
Avsättningar för pensioner
28
21,2
21,2
Långfristiga skulder till kreditinstitut
30
0,0
0,0
Kortfristiga skulder till kreditinstitut
30
0,0
0,0
Övriga skulder till koncernföretag
32
12,0
5,1
Övriga skulder
32
0,2
0,0
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33
86,5
54,6
Summa eget kapital och skulder
3 335,3
3 300,7
Kassaflödesanalys, MKR
20132012
Resultat efter finansnetto
210,6
365,7
Justering för poster som ej ingår i kassaflödet
15,4
10,3
Förändring rörelsekapital
69,5
235,2
Investeringsverksamhet
-33,4-38,1
Finansieringsverksamhet
0,8-130,1
Utdelat till kommunen
-215,0
-205,0
Förändring likvida medel
47,9
238,0
53
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
Förändringar i eget kapital, MKR (not 27)
Koncernen
Grund-
Fria
Årets
Summa
kapital reserverresultat
Utgående balans 2011-12-31
204,0
3 962,2
409,6
Omföring av 2011 års resultat
-
409,6
-409,6
Valutakursdifferens
-
-3,2
-
Effekt vid ändrad koncernstruktur
-
-
-
Förräntningskrav inleverans 2012
-
-205,0
-
Årets resultat
-
-
662,0
Utgående balans 2012-12-31
204,0
4 127,6
662,0
4 539,8
0,0
-3,2
-0,0
-205,0
662,0
4 993,6
Omföring av 2012 års resultat
-
662,0
-662,0
0,0
Valutakursdifferens
-
3,1
-
3,1
Effekt vid ändrad koncernstruktur
-
-
-
0,0
Förräntningskrav inleverans 2013
-
-215,0
-
-215,0
Årets resultat
-
-
106,5
106,5
Utgående balans 2013-12-31
204,0
4 577,7
106,5
4 888,2
Kraftverket
Grund-
Självfinan-
Driftfond
Ack Inlevererat
Årets
kapital
sierings-
avskrivningårets
resultat
fond
utöver plan resultat
Summa
Utgående balans 2011-12-31
3 059,1
204,0
1 200,0
1 533,7
121,4
-196,0
196,0
Avsättning/upplösning
-
-
160,7
-
-
-
160,7
Förräntningskrav inleverans 2012
-
-
-
-
-205,0
-
-205,0
Årets resultat
-
-
-
-
-
205,0
205,0
Utgående balans 2012-12-31
204,0
1 200,0
1 694,4
121,4
-401,0
401,0
3 219,8
Avsättning/upplösning
-
-
-4,4
-
-
-
-4,4
Förräntningskrav inleverans 2013
-
-
-
-
-215,0
-
-215,0
Årets resultat
-
-
-
-
-
215,0
215,0
Utgående balans 2013-12-31
204,0
1 200,0
1 690,0
121,4
-215,0
215,0
3 215,4
54
REDOVISNINGSPRINCIPER
Redovisningsprinciper
Företagsformer
Skellefteå Kraft består av en kommunal
nämnd, Skellefteå Kraftverk, och ett antal aktiebolag som direkt eller indirekt
via kraftverket ägs av Skellefteå kommun.
Kraftverket utgör en sluten redovisningsenhet och upprättar egna finansiella rapporter. Eftersom nämnden ingår i affärsmässig verksamhet, tillämpas
samma redovisningsprinciper som i näringslivet.
I egenskap av kommunal nämnd är
kraftverkets verksamhet inte skattepliktig. Aktiebolagen är däremot skattskyldiga juridiska personer samt följer aktiebolagslagens bestämmelser.
Årsredovisningslagen och
Redovisningsrådets rekommendationer
Skellefteå Kraft följer i tillämpliga delar årsredovisningslagen samt Redovisningsrådets rekommendationer och
uttalanden. Avvikelse har gjorts från
rekommendation RR1:00 Koncernredovisning och RR9 Inkomstskatter (not
1).
Koncernens
pensionsförpliktelser
finns till stor del upparbetade under den
tid samtliga var anställda i den kommunala nämnden. Tryggandet av motsvarande skuld är förenat med specifika
villkor baserade på de förutsättningar
som råder i kommunal verksamhet.
Därefter uppkomna pensionsförpliktelser är i allt väsenligt bortförsäkrade via
premier och utgörs av avgiftsbestämda
planer. Pensionsplaner med tillgångar
i särskilda stiftelser eller motsvarande
förekommer inte. Av nämnda skäl har
koncernen valt att inte tillämpa RR29
Ersättningar till anställda. Jämfört med
föregående verksamhetsår har följaktligen inga nya rekommendationer til�lämpats.
Följande rekommendationer är av relevans:
RR 1:00 Koncernredovisning
RR 2 Varulager
RR 4 Redovisning av extraordinära intäkter och kostnader samt upplysningar för jämförelse-­
ändamål
RR 6:99 Leasingavtal
RR 7 Redovisning av kassaflöden
RR 8 Redovisning av effekter av
ändrade valutakurser
RR 9 Inkomstskatter
RR 11 Intäkter
RR 12 Materiella anläggningstillgångar
RR 13 Intresseföretag
RR 15 Immateriella anläggnings-­
tillgångar
RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindel-
ser och eventualtillgångar
RR 17 Nedskrivningar
RR 21 Lånekostnader
RR 22 Utformning av finansiella
rapporter
RR 23 Upplysningar om närstående
RR 24 Förvaltningsfastigheter
RR 25 Rapportering för segment –
rörelsegrenar och geografiska områden
RR 26 Händelser efter balansdagen
RR 27 Finansiella instrument:
Upplysningar och klassificering
RR 28 Statligt stöd
Koncernredovisning
Omfattning
Koncernredovisningen omfattar kraftverket, som betraktas som moderföretag, och de dotterföretag som direkt
eller indirekt ägs av den kommunala
nämnden. Samtliga dotterföretag ägs till
100 procent, det vill säga minoritetsintressen föreligger ej.
Redovisningsmetod
Koncernredovisningen har upprättats
enligt förvärvsmetoden. Det innebär att
förvärvade dotterbolags tillgångar och
skulder upptagits till det marknadsvärde som legat till grund för fastställandet
av köpeskillingen på aktierna. Skillnaden mellan köpeskillingen och det för-
värvade bolagets egna kapital redovisas
som goodwill. Koncernens egna kapital
omfattar moderbolagets egna kapital
och den del av dotterföretagens egna
kapital som tillkommit efter förvärvstidpunkten. Dotterföretag som förvärvas under löpande år ingår i koncernens
resultaträkning med den del av resultatet som uppstått efter förvärvet.
Beräknad skatt hänförlig till de enskilda företagens bokslutsdispositioner
belastar resultatet och ingår i den redovisade skattekostnaden. I koncernens
balansräkning redovisas den del av obeskattade reserver som avser uppskjuten
skatteskuld bland avsättningar och resterande del som bundna reserver under
eget kapital. Bokslutsdispositioner i den
kommunala nämnden hänförs i sin helhet till bundet eget kapital.
Intresseföretag
Med intresseföretag avses företag i vilka
Skellefteå Krafts rösträttsandel uppgår
till 20–50 
procent. Intresseföretagen
redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Detta innebär att koncernens andel i
respektive företags resultat före skatt
inräknas i Skellefteå Krafts rörelseresultat. Andelar i intresseföretagens beräknade skatt redovisas som skattekostnad. Det bokförda värdet av andelarna
i intresseföretagen förändras varje år i
koncernbalansräkningen med andel av
nettoresultatet. Erhållna utdelningar
minskar andelarnas bokförda värde och
påverkar ej koncernens resultaträkning.
Omräkning av utländska
intresseföretag
Utlandsverksamhet förekommer endast
i ett av intresseföretagen. Detta klassificeras som självständig utlandsverksamhet, vilket innebär att resultaträkningen
omräknas till genomsnittskurs. Omräkningsdifferensen som uppstår i intresseföretagets egna kapital förs direkt till
koncernens egna kapital.
55
REDOVISNINGSPRINCIPER
Prissättning mellan
koncernföretag
Vid försäljning mellan koncernföretag tillämpas marknadsmässiga priser
på produkter som även har en extern
marknad. Försäljningar som har karaktären av överföring av resurser mellan
koncernföretag sker till självkostnadspris.
Intäktsredovisning
Intäkter har upptagits till verkligt värde
av vad som erhållits eller kommer att
erhållas.
Intäkter redovisas i den omfattning
det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på
ett tillförlitligt sätt. Följande kriterier
måste också uppfyllas innan intäkter
redovisas:
Försäljning av varor
Intäkten redovisas när de väsentliga riskerna och fördelarna som förknippas
med äganderätten till varorna har övergått på köparen och när intäktsbeloppet
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Energileveranser
Energileveranser redovisas som intäkt
vid leveranstidpunkten efter avdrag
för mervärdesskatt och energiskatt.
Anslutnings- samt engångsavgifter intäktsredovisas så snart som prestation
fullgjorts.
Anslutningsavgifter
Mot bakgrund att elnätsbolaget har
ett ej tidsbegränsat åtagande att under­
hålla och vid behov ersätta investeringar i anslutningar har bolaget gjort
bedömningen att periodisering av debiterade anslutningsavgifter över intäktsgenererande tillgångars beräknade
nyttjandeperiod ger en mer rättvisande
redovisning. Därför periodiseras anslutningsavgifterna över en tidsperiod på
25 år för att matcha avskrivningarna
på de intäktsgenererande tillgångarna.
Periodiserade anslutningsavgifter ingår
i posten övriga skulder (not 31) samt
56
upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter (not 33).
Tjänsteleveranser
För tjänste- och konsultuppdrag tillämpas successiv vinstavräkning, det vill
säga dessa redovisas i takt med upparbetning. Färdigställandegraden bestäms
på basis av nedlagda kostnader i förhållande till budgeterade kostnader för
hela uppdraget. I de fall förluster befaras reserveras dessa omgående.
Hyresintäkter
Hyresintäkter för förvaltningsfastigheterna redovisas linjärt i enlighet med
villkoren som anges i gällande hyresavtal.
Ränta
Ränteintäkter redovisas i takt med att
de intjänas.
Övriga rörelseintäkter
och rörelsekostnader
Bland övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader upptas poster som härrör
från sekundära aktiviteter inom den
ordinarie verksamheten. Vanligen förekommande händelser är realisationsvinster och -förluster, försäkringsersättning
och resultatbaserade näringsbidrag. Likaså redovisas intäkter och kostnader
av engångskaraktär här.
Leasing
Inga leasingavtal föreligger där de ekonomiska riskerna och förmånerna som
är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren.
Samtliga leasingavtal har därför klassificerats som operationell leasing, vilket innebär att någon tillgångs- eller
motsvarande skuldpost inte redovisas
i balansräkningen. I resultaträkningen
fördelas leasingavgiften över nyttjandeperioden.
Lånekostnader
Lånekostnader belastar resultatet för
den period till vilken de hänför sig enligt
huvudprincipen i RR 21 Lånekostnader.
Bokslutsdispositioner
och obeskattade reserver
Skattelagstiftningen medger att beskattningen skjuts framåt i tiden genom avdragsgilla avsättningar i räkenskaperna.
I kapitalintensiva företag med stora
innehav av maskiner och inventarier
är det främst möjligheten att göra avskrivningar utöver de planenliga som
ligger till grund för skattemässiga reserveringar.
I de enskilda koncernbolagen redovisas årets förändring av obeskattade
reserver som bokslutsdisposition i resultaträkningen och det ackumulativa
värdet som obeskattad reserv i balansräkningen. I koncernredovisningen sker
redovisning enligt ovan beskrivna principer.
Eftersom den kommunala nämndens
verksamhet inte är skattepliktig förekommer där inga skattemässiga dispositioner. För att möjliggöra att medel
stannar i verksamheten och att förbrukade anläggningar kan ersättas med tillgångar till ett högre prisläge görs avsättningar i form av bokslutsdispositioner,
vilka i sin helhet förs till nämndens egna
kapital.
Skatter
Redovisad skatt består av beräknad
skatt på årets beskattningsbara inkomst, förändringar i uppskjuten skatt
av bokslutsdispositioner hos de enskilda
koncernföretagen samt skatt på resultatandelar i intresseföretag. Uppskjutna
skattefordringar beroende på underskottsavdrag, med undantag för beaktat underskottsavdrag i förvärvsanalys,
har inte redovisats eftersom framtida
överskott inom överskådlig tid kommer att avräknas mot skattemässiga
överavskrivningar. Övriga temporära
skillnader mellan bokförda respektive
skattemässiga värden av tillgångar och
skulder enligt den så kallade balansräkningsmodellen uppgår till obetydliga
belopp.
Genom riksdagsbeslut har bolagsskatten sänkts fr o m räkenskapsåret
2013. Uppskjuten skatt i temporära
REDOVISNINGSPRINCIPER
skillnader samt obeskattade reserver har
därför omräknats till den reducerade
skattesatsen.
Skatt utgår inte på den andel av resultatet som uppkommer i den kommunala
nämnden. Avvikelse från Redovisningsrådets rekommendationer föreligger enligt not 1.
Anläggningstillgångar
och avskrivningar
Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella
nedskrivningar. Övervärden i samband
med koncerninterna försäljningar skrivs
av i övertagande företag och återläggs i
koncernredovisningen.
Aktier och andelar värderas till anskaffningsvärden, i förekommande fall
efter nedskrivning med hänsyn till resultatutvecklingen i respektive företag.
Avskrivningstider framgår av not 15
och 16.
Förvaltningsfastigheter
I koncernens fastighetsrörelse finns fastigheter vilka anskaffats för uthyrningsändamål och syftar till att frambringa
hyresintäkter. Vid anskaffningstillfället
har förvaltningsfastigheter upptagits till
anskaffningsvärdet. Övriga upplysningar framgår av not 36.
Finansiella instrument
Med koncernens finansiella instrument
avses förekomsten av ett avtal med motpart som medför en finansiell tillgång
hos den ena parten och en finansiell
skuld eller eget kapital hos den andra
parten. En finansiell tillgång förutsätter
en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter
eller möjlighet till byte mot ett annat finansiellt instrument.
Upplysningar om finansiella instrument framgår av not 38. En redogörelse
för koncernens riskpolicy finns i avsnittet ”Riskhantering” på sidorna 47–49.
Varulager
Värdering av varulager sker till lägst av
anskaffningsvärde, enligt den så kallade
först in- först ut principen (FIFU) och
nettoförsäljningsvärde.
Råvaror och köpta hel- och halvfabrikat värderas till anskaffningsvärdet.
Egentillverkade lagertillgångar värderas
till tillverkningskostnad med tillägg för
skälig andel av indirekta kostnader.
Lager av reservdelar avsedda för installation i bolagets anläggningar klassificeras som pågående nyanläggning.
Erforderliga avdrag har gjorts för inkuransrisker.
Elcertifikat/kvotplikt
Årets anskaffade elcertifikat klassificeras som en interimsfordran. Tilldelade
certifikat värderas till marknadspris för
produktionsmånaden. Inköpta certifikat värderas till anskaffningspris. De
elcertifikat som behövs för att täcka vår
kvotpliktiga försäljning redovisas även
som kortfristig skuld och värderas till
anskaffningsvärde enligt FIFU-metoden.
I resultaträkningen redovisas intäkterna av elcertifikat som en del av nettoomsättningen av el. Kostnaden för
kvotplikten ingår i rörelsekostnaden
inköpt kraft.
Avsatt till pensioner
Skellefteå Kraft är anslutet till kommunala företags pensionsavtal som utfäster
en viss pension till personalen utöver
vad folkpensions- och ATP-systemen
ger. Nuvärdet av framtida pensionsförpliktelser redovisas som avsättning.
Pensionsavsättningens årsgenomsnitt
har ränteberäknats till 5,5 procent
(5,5), vilket upptas som finansiell kostnad. Resterande del av avsättningens
förändring ingår i rörelseresultatet. Förpliktelser för ålderspension hänförliga
till verksamhetsåren 1996–2003 har
bortförsäkrats.
Utsläppsrätter
Utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärde. Erhållna rätter upptas därför till anskaffningsvärde noll och köpta
rätter till anskaffningskostnad.
Interimsskuld och rörelsekostnad redovisas när faktiska utsläpp överstiger
årets tilldelade och köpta rätter och
värderas till marknadspris på bokslutsdagen.
Fordringar och skulder
i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagskurs
i enlighet med RR8. Kursdifferenser på
rörelseskulder ingår i rörelseresultatet.
Energimarknaden
Handel med terminskontrakt på energimarknaden, som sker för att säkerställa
prisnivån för produktion och leveranser
av fysisk kraft, redovisas enligt matchningsprincipen, det vill säga vid leveranstidpunkten.
Statliga stöd
Erhållna statliga stöd som avser bidrag
till anläggningstillgångar reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Undantagsvis erhålls bidrag för att täcka rörelsens
kostnader. Dylika stöd redovisas i resultaträkningen bland övriga intäkter.
Ansvarsförbindelser förknippade med
statliga stöd framgår av not 34.
Övriga avsättningar
Avsättningar är upptagna till de belopp
som beräknas bli likviderade. Osäkerhet råder beträffande avsättningarnas
förfallotid.
Fordringar
Fordringar har upptagits till det lägsta
av anskaffningsvärde och det belopp
varmed de beräknas inflyta.
57
NOTER
Noter, MKR
I bokslutet skrivs värden som understiger 0,1 mkr som 0,0. Poster som ej innehåller värden skrivs -.
Nothänvisningar till Kraftverket avser moderföretaget Skellefteå Kraftverk.
NOT 1 Avvikelse från redovisningsrådets
rekommendationer
NOT 2 Försäljning och inköp mellan
moderföretag och koncernföretag
Allmänt
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationeroch uttalanden. Avvikelse har gjorts
från ­rekommendation RR9 Inkomstskatter.
NOT 3 Omsättning och rörelseresultat
per rörelsegren (affärsområde)
NettoomsättningRörelseresultat
(exkl energiskatt)
2013
2012 2013 2012
Produktion
Marknad
Elnät
Energiunderhåll
Utveckling
Övrigt
Kraftverkets försäljning till koncernföretag uppgick till 307,7 (326,3).
Inköp från koncernföretag var 33,4 (38,0).Ränteintäkter från och
räntekostnader till koncernföretag uppgick till 0,2 (70,9) respektive 0,0
(0,0). Internvinst i samband med koncerninterna försäljningar föreligger
ej. Orealiserad internvinst vidkoncerninterna överlåtelser elimineras i
koncernens balansräkning i sin helhet mot ej avskrivet övervärde på
ifrågavarande anläggningstillgång.
NOT 5 Övriga rörelseintäkter
2013
Försäkringsersättning
1 329,5 1 370,8
189,9 495,3
Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar
2 374,4 2 674,3
33,1
47,9
415,0 410,2
98,1108,9 Influtna avskrivna fordringar
Kursvinster på rörelsefordringar
40,4 50,0 -1,57,9
100,1 89,5 96,026,9Erhållna skadestånd
-9,6 11,7 -120,3-24,3
Övriga
2012
0,91,7
2,0
0,6
1,0
1,1
5,2
24,8
0,4
2,1
4,82,2
Summa
4 249,8 4 606,5
295,3 662,6
Summa 14,332,5
Ytterligare information om segment (rörelsegrenar) framgår av not 37.
NOT 6 Energi- och produktionskostnader
KoncernenKraftverke­t
NOT 4 Nettoomsättning fördelat på produkter
2013
2012 2013
2012
KoncernenKraftverke­t
2013
2012
2013
2012
Omsättning
inklusive punktskatter
Avgår punktskatter
4 664,2
-414,4
5 034,9
-428,4
307,7
-
326,3
-
Inköpt kraft
1 773,6 1 974,3
Överföringskostnader
113,9138,7
Inköp bränsle
242,7
325,1
Övrigt
186,0193,5
Summa
2 316,2
2 631,6
-
-
-
-
0,0
0,0
Nettoomsättning
4 249,8 4 606,5
307,7
326,3
NOT 7 Avskrivningar, nedskrivninga­r
Energileveranser
El
3 027,9 3 213,3
-
Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar enligt
Nätavgifter
402,7405,2
-
plan fördelar sig enligt följande:
Fjärrvärme
422,7444,5
-
En nedskrivning av Bio-Stor i Storuman har gjorts med 155,7 mkr 2011,
74,6 mkr 2012 och 74,5 mkr 2013.En reversering av nedskrivningar har
Summa energileveranser
3 853,3 4 063,0
-
gjorts på fibernätet med 81,5 mkr.
Övrig försäljning
KoncernenKraftverket
Pelletsleveranser
68,185,6
- 2013
2012
2013
2012
Bredband och telefoni
62,4
69,3
-
Goodwill,varumärke
3,66,5
-
Hyresintäkter
27,326,8
- Ersättninskraft
4,94,9 - Debiterade arbeten
Byggnader och mark
54,0
55,7
3,1
3,2
och övrig försäljning
238,7
361,8
307,7
326,3
Maskiner och andra
Summa övrig försäljning
396,5
543,5
307,7
326,3
tekniska anläggningar
309,8
292,6
11,5
8,6
Summa
4 249,8 4 606,5
307,7
326,3
Inventarier,verktyg
och installationer
31,7
29,8
0,7
0,2
Med punktskatter avses energiskatt på el till slutförbrukare.
Reversering av nedskrivning
Ovanstående sammanställning visar försäljningen fördelad efter produkt
Maskiner, tekniska anläggn,
och liknande.
inventarier
-81,5-12,4
- Nedskrivning av byggnader
och markanläggning
6,5
Nedskrivning av maskiner,
tekniska anläggningar och
inventarier
257,674,6
Summa
58
586,6451,7 15,312,0
NOTER
NOT 8 Övriga rörelsekostnade­r
NOT 13 Bokslutsdispositioner
2013 2012
Utrangeringsförlust 2,00,1
Kursförlust på fordringar
och skulder av rörelsekaraktär 5,4
23,4
KoncernenKraftverket
2013
2012
2013
2012
Avsättning/upplösning till
driftfond
Koncernbidrag
-
-
4,4-160,7
-7,3Summa 7,423,5
Summa
-7,3
-
4,4-160,7
NOT 9 Andel i intresseföretags resulta­t
NOT 14 Skatter
20132012
2013
2012
Andel av resultat efter finansiella poster
-45,2
24,7
Avgår redovisat som skatt
Skatt i årets resultat (återläggning)
0,0
0,0
Aktuell skatt
0,0
0,0
Uppskjuten skatt avseende
temporära skillnader består av
Uppskjuten skatt i bokslutsdispositioner
-11,7
62,1
Andel av resultat efter skatter
-45,2
24,7
Upplöst
uppskjuten
skatt
i
förvärvsvärden
0,2
1,1
NOT 10 Resultat från övriga värdepaper och
fordringar som är anläggningstillgångar
KoncernenKraftverket
2013
2012
2013
2012
Försäljning av aktier
koncernföretag
- -
Resultat från andelar
i intresseföretag
-83,6
0,0
Räntor koncernföretag
Räntor långfristiga fordringar
25,8
25,5
Försäljning/utdelning från
aktier andra företag
-
20,9
Summa -11,563,2
Samband mellan skattekostnad och redovisat resultat
Redovisat resultat före disp & skatt
125,3
598,8
Avgår ej skattepliktig verksamhet
-210,6 -366,1
Redovisad skattepliktig verksamhet
Skatt enligt gällande skattesats, 22,0 % -85,3
0,0
232,7
61,2
Korrigering för skatteeffekt av följande poster
Skatteintäkt pga ändrad skattesats
Ej skattepliktiga/avdragsgilla poster
Förändring underskottsavdrag
Förändring förvärvad uppskjuten skatt
Intresseföretag
0,0
22,9
-11,2
-0,2
0,0
-130,1
1,2
11,2
-1,1
-5,6
--
-
-
46,9
62,4
-
-
Summa
-57,8 46,4
0,0109,3
Redovisad skatt
11,5
-63,2
Ej skattepliktig verksamhet avser resultatet och årets realiserade internvinster i den kommunala nämnden.
NOT 11 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
KoncernenKraftverket
2013
2012
2013
2012
Räntor på likvida medel m m
Ränteintäkter kortfristiga
fordringar
Övriga finansiella intäkter
2,2
0,5
1,11,1
0,5
0,5
2,4
0,1
- -
-
Upplysning om temporära skillnader
Redovisat i balansräkningen
Uppskjutna skatteskulder
Anläggningstillgångar
Skattemässiga överavskrivningar
715,8
707,0
Skattemässiga överavskrivningar i kärnkraft
29,3
26,4
Uppskjuten skatt företagsförvärv
4,5
4,7
Summa
3,8 2,1 2,40,1
749,6738,1
Uppskjutna skattefordringar
Förskjutna värdeminskningsavdrag
-0,4
-0,4
NOT 12 Räntekostnader och liknande resultatposter
KoncernenKraftverket
2013
2012
2013
2012
Räntekostnader
koncernföretag
Räntekostnader övriga
Netto uppskjuten skatteskuld
749,2
737,7
Ej redovisat i balansräkningen
Beräknad uppskjuten skattefordran
i outnyttjade underskottsavdrag
0,0
-
- 0,00,0
116,0
112,3
1,1
6,5
Summa
116,0112,3 1,1 6,5
59
NOTER
NOT 15 Immateriella anläggningstillgångar
HyresrätterVarumärkenErsätt-
GoodwillSumma
& liknande & liknande ningskraft
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
Försäljningar/utrangeringar
1,0
-
-
0,8
-
-
196,0
-
-
36,0
-
-
233,8
0,0
-
Utgående anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
1,0
0,0
0,0
0,8
-0,8
-0,2
196,0
-59,0
-4,9
36,0
-25,4
-3,5
233,8
-85,2
-8,6
Utgående ackumulerade avskrivningar
0,0
-1,0
-63,9
-28,9
-93,8
Utgående bokfört värde
1,0
-0,2
132,1
7,1
140,0
I samband med uppförande av två kraftverk bidrog utomstående intressent till finansieringen moträttighet att erhålla kraft. Koncernen förvärvade
denna rätt år 2000. Rättigheten klassificeras somimmateriell anläggningstillgång och benämns ersättningskraft. Avsättning för den producerade
kraften beräknas föreligga under åtminstone 40 år, varför avskrivningstiden fastställts till motsvarande antal år.Den kvarstående avskrivningstiden
uppgår till 27 år.
Goodwill hänför sig till miljötillstånd för vindkraftverk och företagsförvärv
Följande linjära avskrivningstider tillämpas:
Ersättningskraft
40 år
Varumärken
5 år
Goodwil företagsförvärv
5 år
NOT 16 Materiella anläggningstillgångar
Koncernen
Byggnader
Mark och
Maskiner Inventarier,
Pågående
Summa
övrig fast
och andra
verktyg och
nyanlägg-
egendom
tekniskainstallationer
ningar
anläggningar
Ingående anskaffningsvärde Inköp
Försäljningar/utrangeringar
Omklassificeringar
2 011,7
4,0
0,0
6,5
1 966,2
7,4
0,0
0,9
8 108,5
250,9
-1,5
531,2
359,3
22,1
-15,2
3,3
982,1
660,3
-6,1
-604,1
13 397,2
944,7
-22,8
-62,2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
2 022,2
1 974,5
8 889,1
369,5
1 032,2
14 287,5
Ingående näringsbidrag
-18,8
-10,3
-356,4
-
-13,7
-399,2
Erhållna under året
-
-
-1,0
-
-
-1,0
Omklassificeringar
-
-
-
-
-
0,0
Utgående näringsbidrag
-18,8
-10,3
-357,4
-
-13,7
-400,2
Ingående avskrivningar
-888,3
-157,7
-3 466,1
-164,1
-
-4 676,2
Försäljningar/utrangeringar
0,0
-
1,3
11,7
-
13,0
Omklassificeringar
0,0
-
0,0
0,0
-
0,0
Årets avskrivningar
-45,0
-9,0
-309,7
-31.3
-
-395,0
Utgående ackumulerade avskrivningar
-933,3
-166,7
-3 774,5
-183,7
-
-5 058,2
Ingående uppskrivningar och nedskrivningar
-
77,2
-376,2
-
-
-299,0
Årets upp och nedskrivningar
-6,0
-
-126,1
-50,3
-
-182,4
60
Utgående uppskrivningar och nedskrivningar
-6,0
77,2
-502,3
-50,3
-
-481,4
Utgående bokfört värde
1 064,1
1 874,7
4 254,9
135,5
1 018,5
8 347,7
I bokfört värde för mark ingår icke avskrivningsbar fallrätt som avser övervärde vid förvärv av dotterföretag.
I anskaffningsvärdena för mark och övrig fast egendom ingår icke avskrivningsbara fallrätter och skadeersättningar.
NOTER
Kraftverket
Byggnader
Mark och
Maskiner Installationer
Pågående
Summa
övrig fast
och andra
nyanlägg-
egendom tekniska
ningar
anläggningar
Ingående anskaffningsvärde Inköp
Försäljningar/utrangeringar
Omklassificeringar
187,9
-
-
-
28,5
3,5
-
-0,5
347,8
0,8
-
69,4
4,5
3,7
-
3,2
74,6
25,3
0,0
-72,1
643,3
33,3
0,0
0,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
187,9
31,5
418,0
11,4
27,8
676,6
Ingående avskrivningar
-127,6
-8,2
-200,6
-0,6
-
-337,0
Årets avskrivningar
-2,8
-0,3
-11,5
-0,7
-
-15,3
Utgående ackumulerade avskrivningar
-130,4
-8,5
-212,1
-1,3
-
-352,3
Ingående ej avskrivningsbara uppskrivningar
-
77,8
-
-
-
77,8
Utgående bokfört värde
57,5
100,8
205,9
10,1
27,8
402,1
Ackumulerad avskrivning utöver plan
Ingående balans
24,9
1,0
95,5
-
-
121,4
Årets förändring
-
-
-
-
-
0,0
Utgående balans
24,9
1,0
95,5--
121,4
Avskrivning baseras på anläggningarnas avskrivningsbara belopp och bedömd nyttjandeperiod.
Följande linjära avskrivningstider tillämpas:
Elkraft
Bredband
Fastigheter m m
Kontorsbyggnader
50 år
Byggnader
50 år
Optokabelnät m m
25 år
Förråd och verkstadsbyggnader
25 år
Primärmaskineri
40 år
Datorutrustning m m 5 år
Markanläggningar
20 år
Vindkraftverk
20 år
Fordon och inventarier
5–10 år
Övriga inventarier
10-25 år
Värme
Persondatorer m m
3–5 år
Kulvertnät
30 år
Elnät
Kraftvärmeverk
25 år
Distributionsnät
30 år
Permanent panncentral
25 år
Regionnät
25 år
Pelletsanläggning
15–25 år
Provisoriska panncentraler
10 år
Taxeringsvärden
Koncernen
Kraftverket
2013 2012 20132012
Mark
Byggnader
2 489,4
6 372,4
1 442,0
3 587,9
887,7
2 025,5
569,0
1 220,0
Summa
8 861,8
5 029,9
2 913,2
1 789,0
61
NOTER
NOT 17 Finansiella anläggningstillgångar
Koncernen
Andelar i
intresseföretag
Ingående anskaffningsvärde
Inköp/utlåning
Kvittning/nyemission/villkorat aktieägartillskott
Kapitalandel
Valutakursdifferens
Nedskrivning
Utbetalning/försäljning/amortering
152,1
-
0,0
-45,2
3,1
-83,6
-
Fordringar hos
intresseföretag
Andra långfristiga-
värderingar
Andra långfristiga-
fordringar
409,8
8,4
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
281,2
25,7
-1,4
Utgående värde
26,4
409,8
8,4
305,5
Kraftverket
Andelar i Fordringar hos
Andra långfristiga
koncernföretag
koncernföretag
fordringar
Ingående anskaffningsvärde
1 800,7
761,8
0,2
Amortering/nyinlåning/aktieägartillskott 761,0-761,8
Utgående värde
2 561,7
0,0
0,2
NOT 18 Andelar i koncernföretag
Org nr
Säte
Rösträtts-
Kapital-Bokfört värde
andelandel
2013 2012
Koncernföretag
Skellefteå Kraft AB
556016-2561
Skellefteå
100%
100%
2 561,7
1 800,7
Indirekt ägda koncernföretag
Skellefteå Kraft Elnät AB
556244-3951
Skellefteå
100%
100%
Skellefteå Kraft Energihandel AB
556022-6317
Skellefteå
100%
100%
Skellefteå Kraft Service AB
556234-1643
Skellefteå
100%
100%
Greenwind AB
556635-1069
Skellefteå
100%
100%
Skellefteå EnergiUnderhåll HB
969663-7033
Skellefteå
100%
100%
Rösträttsandelen motsvarar kapitalandelen i samtliga företag.
Bisov Energi AB har fusionerats under året.
NOT 19 Långfristiga fordringar
hos koncernföretag
Beloppet avser reversfordran på tillgångar som överlåtits till koncernföretag
samt övrig utlåning enligt nedanstående. Fordran har under 2013 omvandlats
till aktieägartillskott (761,0) till Skellefteå Kraftaktiebolag.
2013
2012
62
Skellefteå Kraftaktiebolag
0,0
Summa
0,0761,9
761,9
NOTER
NOT 20 Andelar i intresseföretag
2013 2012
Org nr
Säte
Antal andelar
KapitalandelEget
Årets Bokfört Bokfört
kapitalresultat värde värde
Oy Alholmens Kraft AB
1102489-2 Jakobstad
2 940 690 25,0 %
83,6
-3,3
0,0
83,8
Norrlands Etanolkraft AB
556303-6986
Skellefteå
24 669
48,8 %
0
-38,6
0,0
38,6
Ackra Invest AB
556687-0845
Skellefteå
110 000
50,0 %
19,2
-4,4
19,2
23,5
BlaikenVind AB
556043-1354
Skellefteå
120
73,3 %
5,8
1,4
5,8
4,5
GreenExergy AB
556138-0436
Skellefteå
17 640
28,0 %
1,4
0,3
1,4
1,7
Summa
110,0
-45,2
26,4 152,1
Rösträttsandelen motsvarar kapitalandelen i samtliga företag utom i BlaikenVind där den är 50 %.
Årets resultat avser resultat efter bokslutsdispositioner. I bokfört värde på andelar i intresseföretag ingår ackumulerade resultatandelar med -253,8
(-139,5) och valutakursdifferenser med 0,0 (-9,5), vilket motsvarar minskningen av koncernens egna kapital i förhållande till om andelarna hade
redovisats enligt anskaffningsvärdemetoden. NOT 21 Fordringar intresseföretag
NOT 23Andra långfristiga fordringar
2013
2012
Långfristig fordran Nekab
Kortfristig fordran BlaikenVind
159,8
250,0
159,8
250,0
Delägarlån Mellansvensk Kraftgrupp AB
293,4
267,5
Övriga 12,113,7
Summa 409,8409,8
Summa 305,5281,2
2013
2013
2012
Enligt delägarbeslut svarar delägarna för finansiering i Mellansvensk
Kraftgrupp AB.
NOT 22 Andra långfristiga värdepappersinnehav
2012
Mellansvensk Kraftgrupp AB
7,7
7,7
Övriga 0,70,7
Summa 8,48,4
NOT 24 Råvaror och förnödenheter
2013
2012
Förrådsmaterial 0,84,4
Fastbränsle m m
106,0
113,5
Utsläppsrätter 2,86,7
Elcertifikat 25,619,3
Avgår inkurans m m
-2,0
-2,2
Summa 133,2141,7
63
NOTER
NOT 25 Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
NOT 26 Likvida medel
2013
2012
Förutbetalda kostnader
Upplupna energiintäkter
Upplupna elcertifikat
Övriga upplupna intäkter
27,7
350,8
60,2
18,7
32,2
457,0
67,0
47,2
KoncernenKraftverket
2013
2012
2013
2012
Kassa och bank
Koncernkonto
Skellefteå kommun
196,8
139,2
-
-
287,1
239,8
285,9
238,0
Summa
483,9 379,0 285,9238,0
Summa 457,4603,4
Samtliga företag i koncernen är anslutna till Skellefteå Stadshus AB:s
koncernkonto. Av medel på kassa och bank är 0,2 (0,1) insatta på
säkerhetskonton knutna till elbörsen och 189,0 (129,7 ) för leverantörer.
NOT 27 Eget kapital
Koncernen
Kraftverket
I fria reserver ingår ackumulerade resultatandelar från intresseföretag
Avsättning till självfinansieringsfond görs för att medel skall kvarhållas i
med -253,8 (139,5).Andelen eget kapital i obeskattade r­eserver,
verksamheten för investeringsändamål.Driftfonden är avsedd för bidrag
78,0 %, tillförs koncernens eget kapital och resterande 22,0 % bokförs
till inköp av reservkraft i händelse av torrår. Årets förändring av fonderna
som uppskjuten skatt under avsättningar. Specifikation av koncernens
inklusive avskrivningar utöver plan uppgående till -4,4 (160,7) redovisas
obeskattade reserver framgår av not 29.
som bokslutsdisposition enligt not 13.
NOT 28 Avsättningar
Koncernen
Pensioner Skatter
Reserv
Garanti
efterbehandl
åtaganden
vindkraft
Ingående balans
Årets avsättningar/upplösning
ÅterställelseOmstruktureringsav torvtäkt
kostnader
21,2
737,70,0
1,06,8
6,7
11,5
0,4
-0,2
-
0,3
0,0
Utgående balans
27,9
749,20,4
0,86,8
0,3
Kraftverket
21,2
0,0
Utgående balans
21,2
För pensionsutfästelser på pensioner upparbetade före 1996 sker utbetalning i Skellefteå Kraftverk. Ålderspension fr o m 1996 har bortförsäkrats
och ersatts med en årlig premie. Tryggande av pensioner fr o m 1996
sker i bolagen. Utfästelser för åren 1996-2013 har väsentligen tryggats via
premiebetalning. I kommunal redovisning har pensionsavsättning t o m
1997 överförts till eget kapital och upptas inom linjen. Kraftverket tillämpar
gängse redovisningsprinciper och redovisar årets förändring av pensionsskuld över resultaträkningen. Beräkning av pensionsförpliktelserna sker
årligen utifrån försäkringstekniska grunder framtagna av KPA. Under 2008
har en del av pensionskulden omvandlats till en försäkringslösning för
personer födda 1943 och senare.
64
Pensioner
Ingående balans
Årets förändring
Avsättning för skatter avser uppskjuten skatteskuld i de skattepliktiga
koncernbolagens obeskattade reserverenligt not 29.Garantiåtaganden
avser sålda pelletsbrännare och utförda projektarbeten.Återställelse av
torvtäkt avser beräknad kostnad för att i framtiden återställa skogsareal
som nyttjats för torvbrytning. Återställande beräknas ske inom en femårsperiod.Omstruktureringskostnader avser kommande utrangeringskostnad på OTC-tork. Utflöde av resurser beräknasske inom en tvåårsperiod.
NOTER
NOT 29 Avsättningar för skatter
Ingående balans
Förändring
Utgående balans
Obeskattade reserver i bolagen
Ackumulerad avskrivning utöver plan
3 213,9
39,9
3 253,8
Övriga obeskattade reserver
120,1
13,2
133,3
Därav avsatt som uppskjuten skatt, 26,3 %
733,5
11,7
745,2
Uppskjuten skatt vid tidigare företagsförvärv, netto
4,2
-0,2
4,0
Redovisad uppskjuten skatt
NOT 30 Skulder till kreditinstitut
Bolagets långfristiga upplåning har från och med 2011-02-28 omvandlats till en koncerngemensam kredit hos Skellefteå kommuns internbank. From 2013-01-01 är det en kredit från Skellefteå stadshus AB:s
internbank som koncernen nyttjar. Denna kredit består för respektive
koncernföretag av en kontokredit som fastställes årsvis eller vid behov.
Genom förändringen garanterar Skellefteå Stadshus AB koncernens kapitalförsörjning. Respektive koncernföretag ansvarar för räntebindning av
sin aktuella låneskuld . Således redovisas förfallotidpunkter för långfristig
upplåning gemensamt för samtliga koncernföretag eftersom enskild
kapitalanskaffning för respektive bolag ej går att identifiera.
Koncernkontots förfallostruktur (kapitalbindningen):
2013-12-31
2012-12-31
737,7
11,5
749,2
NOT 31 Övriga skulder, långfristiga/kortfristig del
KoncernenKraftverket
2013 2012 20132012
Räntebärande
- - -
Ej räntebärande
Fakturerade elnätsinvesteringar
för vindkraftsparker
92,3
93,8
-
Övriga skulder
6,7
8,2
-
Därav skall upplösas inom
ett år
-5,6
-5,8
-
Summa
93,496,2
- Skulderna (räntebärande och ej räntebärande) förfaller tillbetalning
eller skall upplösas
Inom ett år
5,6
5,8
-
Mellan ett till fem år
23,3
23,2
-
Senare än fem år
64,5
67,2
-
-
Förfallotidpunkt inom ett år
från balansdagen
33%
35%
Förfallotidpunkt 1-5 år
från balansdagen
58%
63%
Förfallotidpunkt senare än 5 år
Summa
från balansdagen
9%
2%
Koncernen har en outnyttjad kreditlimit på 362,4 (544,8). Motsvarande
belopp i kraftverket är 0,0 (200,0).
93,496,2
-
-
NOT 32 Övriga skulder, kortfristiga
KoncernenKraftverket
2013 2012 20132012
Långivare
Skellefteå Stadshus koncern
internbank långfr skuld
3 982,2 3 795,2
-
Skellefteå Stadshus koncern
internbank kortfr skuld
5,4
-
-
-
KoncernenKraftverket
2013 2012 20132012
Mervärdeskatt
Energiskatt
Övriga skulder
koncernföretag
Övriga
Summa
60,551,5
36,737,1
-
-
-
57,350,0 12,05,1
8,812,8 0,20,0
163,3151,4 12,2 5,1
65
NOTER
NOT 33 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
NOT 34 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
KoncernenKraftverket
2013 2012 20132012
Upplupen fastighetsskatt
81,6
50,1
81,6
50,1
Upplupna personalkostnader 70,2
57,9
2,5
3,1
Upplupna räntor
23,0
25,7
-
1,4
Upplupna energikostnader
44,0
89,7
-
Upplupen kostnad kvotplikt
elcertifikat
60,395,0
- Upplupen kostnad
utsläppsrätter/miljöskatter4,9 7,3 - Övriga upplupna kostnader
73,5
32,8
-
Förutbetalda hyresintäkter
5,8
5,6
-
Förutbetalda
kommunikationsintäkter 5,65,4 - Övriga förutbetalda intäkter
10,8
9,9
2,4
Summa
20132012
Ställda säkerheter
Bankmedel 189,2129,8
Företagsinteckningar -Summa 189,2129,8
Ansvarsförbindelser
Forsmark, kärnavfallsfonden
138,3
138,3
Garantiförbindelser Oy Alholmens Kraft AB
1 118,4
275,0
Betalningsansvar för skuld i handelsbolag
27,0
25,0
Villkorade näringsbidrag - IT-projekt
12,2
11,1
Borgensförbindelse SEKAB BFC
237,5
237,5
Övriga 18,410,5
Summa
1 551,8
697,4
379,7379,4 86,554,6
NOT 35 Koncernens leasing
Leasegivare (hyresavtal)
2013
2012
Byggnader Mark ochInventarier
Byggnader Mark ochInventarier
övrig fast övrig fast
egendom egendom
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
303,216,9 55,3
-123,2
-7,7
-36,5
303,2 16,955,3
-116,0
-7,5
-35,0
Bokfört värde
180,0
9,2
18,8
186,6
9,4
20,3
Årets avskrivningar
6,60,2 1,5
6,6 0,21,3
De väsentliga operationella leasingavtal som ingåtts avser uthyrning av lokaler för hotellverksamhet och offentlig förvaltning.
Icke uppsägningsbara leasingavtal förekommer ej. All uthyrning sker i Skellefteå Kraft AB.
Leasetagare
20132012
Leasingkostnader avseende operationella uppsägningsbara leasingavtal
Variabla avgifter uppgår till obetydliga belopp. 66
0,8
1,3
NOTER
NOT 36 Koncernens förvaltningsfastigheter
Som förvaltningsfastighet har definierats koncernens fastigheter som används i fastighetsrörelsen och som genererar externa hyresinkomster. Förvaltningsfastigheternas verkliga värde återspeglar det marknadsvärde
som fastigheterna bedöms ha på fastighetsmarknaden där de är belägna
(Skellefteå i samtliga fall). Utgångspunkt för värderingen är avkastningsmetoden, som utgår från de intäkter och kostnader som fastighetsinnehavet förväntas ge upphov till under en tänkt innehavstid. Värderingen har
utförts av oberoende värderingsman år 2012 och det verkliga värdet då
uppgick till 152,0 MSEK. Inga begränsningar i innehavsrätt eller dispone-
ring av hyresintäkter föreligger. Ej heller finns några avtalsenliga åtaganden
avseende förvaltningsfastigheter.
Ekonomisk sammanställning
2013
2012
Hyresintäkter 21,120,3
Direkta kostnader
-10,9
-10,0
Avskrivningar -4,9-4,9
Rörelseresultat 5,35,4
Byggnader
Ingående anskaffningsvärde Inköp
Omklassificeringar
Mark och övrig
fast egendom
Fastighets-
inv och installationer
Summa
9,5
-
-
35,5
-
-
258,9
0,0
0,0
213,9
-
-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
213,9
9,5
35,5
258,9
Ingående avskrivningar
-93,2
-7,1
-31,2
-131,5
Årets avskrivningar
-4,3
-0,1
-0,5
-4,9
Omklassificeringar
-
-
-
0,0
Utgående ackumulerade avskrivningar
-97,5
-7,2
-31,7
-136,4
Utgående planmässigt restvärde
116,4
2,3
3,8
122,5
NOT 37Information koncernens rörelsegrenar (segment)
Ekonomisk sammanställning
Produktion
MarknadElnätEnergiUtveckling
Övriga
underhåll
2013
Summa
Intäkter och resultat
Nettoomsättning
extern försäljning
1 329,5
2 374,4
415,0
40,4
100,1
-9,6
4 249,8
interna leveranser
6,7
627,8
53,4
110,7
64,6
-863,2
0,0
Aktiverat arbete
9,2
-
30,8
-
1,0
0,1
41,1
Övriga rörelseintäkter
4,5
1,5
0,4
0,1
1,9
5,9
14,3
Summa intäkter
1 349,9
3 003,7
499,6
151,2
167,6
-866,8
4 305,2
RÖRELSERESULTAT
189,9
33,1 98,1
-1,5
96,0-120,3 295,3
Tillgångar och skulder
Segmentens tillgångar
7 278,6
499,6
1 345,8
19,4
755,4
193,4
10 092,2
Investeringar i intresseföretag
5,8
-
-
-
20,6
0,0
26,4
Ofördelade tillgångar
483,9
Summa tillgångar
7 284,4
499,6
1 345,8
19,4
776,0
193,4
10 602,5
Segmentens skulder
480,6
176,3
165,4
23,0
49,1
21,3
915,7
Ofördelade skulder
4 798,6
Summa skulder
480,6
176,3
165,4
23,0
49,1
21,3
5 714,3
Investeringar
Imateriella anläggningstillgångar
-
-
-
-
-
-
0,0
Materiella anläggningstillgångar
711,6
0,7
141,7
1,0
14,2
12,3
881,5
Aktier och andelar
-
-
-
-
-
-
0,0
Avskrivningar
Materiella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
509,9
4,9
0,4
-
76,1
-
0,6
3,5
-20,8
-
11,9
0,1
578,1
8,5
67
NOTER
NOT 37Information koncernens rörelsegrenar (segment)
Ekonomisk sammanställning
Produktion
MarknadElnätEnergiUtveckling
Övriga
underhåll
2012
Summa
Intäkter och resultat
Nettoomsättning
extern försäljning
1 370,8
2 674,3
410,2
50,0
89,5
11,7
4 606,5
interna leveranser
19,3
108,6
62,2
97,4
67,7
-355,1
0,1
Aktiverat arbete
4,2
-
18,8
-
0,5
0,0
23,5
Övriga rörelseintäkter
20,9
1,5
0,2
0,0
0,1
9,8
32,5
Summa intäkter
1 415,2
2 784,4
491,4
147,4
157,8
-333,6
4 662,6
RÖRELSERESULTAT
495,3 47,9 108,9
7,9 26,9-24,3662,6
Tillgångar och skulder
Segmentens tillgångar
6 909,2
592,1
1 290,6
38,9
952,4
190,4
9 973,6
Investeringar i intresseföretag
90,0
-
-
-
-
62,1
152,1
Ofördelade tillgångar
379,0
Summa tillgångar
6 999,2
592,1
1 290,6
38,9
952,4
252,5
10 504,7
Segmentens skulder
457,2
215,4
124,7
23,4
63,3
22,9
906,9
Ofördelade skulder
4 604,2
Summa skulder
457,2
215,4
124,7
23,4
63,3
22,9
5 511,1
Investeringar
Imateriella anläggningstillgångar
-
-
-
-
-
-
0,0
Materiella anläggningstillgångar
584,3
0,7
117,7
0,1
7,9
15,7
726,4
Aktier och andelar
1,8
-
-
-
-
-
1,8
Avskrivningar
Materiella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
307,1
7,7
0,3
-
74,5
-
0,6
3,5
47,5
-
10,3
0,2
440,3
11,4
Intäkter och kostnader
Koncernen är organiserad i fem affärsområden, var och en under ledning
av en områdeschef. Affärsområdena utgörden primära indelningsgrunPraktiskt taget alla intäkter och rörelsekostnader är hänförliga till affärsden, motsvarande rörelsegrenar. Samtliga möjligheter och risker är förområdena. Övriga rörelseposter avserfrämst administrativ verksamhet.
bundna med affärsområden, varför geografisk uppdelning i segment är
irrelevant.Verksamheten för respektive affärsområde består i huvudsak
Internleveranser
av:
Affärsområdenas intäkter, kostnader och resultat är påverkade av interna
Produktion: Produktion av el samt produktion och distribution av fjärrleveranser, i huvudsak värderade tillmarknadspris. I koncernredovisvärme, fjärrkyla och biopellets.
ningen är samtliga interna poster eliminerade.
Marknad: Försäljning av el, fjärrvärme, fjärrkyla och biopellets.
Tillgångar och skulder
Immateriella och materiella anläggningstillgångar och varulager är direkt
Elnät: Distribution av el i nätområden inom koncessionsområden.
hänförbara till affärsområden. De skulder som påförts affärsområden av
ser främst rörelseskulder och övriga skulder som har ett direkt samband
Energiunderhåll: Underhåll av produktionsanläggningar och distributionsmed affärsområdet. All upplåning sker via en central finansieringsfunktion
nät (koncernföretag 2010-12-31)
och belastar ej affärsområdena.Därutöver har vissa tillgångar och en del
skulder fördelats schablonmässigt.
Utveckling: Uthyrning och förvaltning av lokaler samt bredbandverksam
het.
Rörelsegrenar
Följande sammanställning visar intäkter och resultat samt vissa tillgångar
och skulder för rörelsegrenarna avseende år 2013.I början av året har
koncernens organisation förändrats med ny affärsområdesindelning.
Någon jämförelse med föregående år kan därför inte lämnas. 68
NOTER
NOT 38 Koncernens finansiella instrument
Koncernkontots förfallostruktur (kapitalbindningen):
2013-12-31
2012-12-31
Förfallotidpunkt inom
ett år från balansdagen
33 %
35 %
Redovisningsprinciper m m
Förfallotidpunkt 1-5 år
Finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde med följande
från balansdagen
58 %
63 %
undantag: Förfallotidpunkt senare
än 5 år från balansdagen
9 %
2 %
Aktier skrivs ned om det verkliga värdet understiger det bokförda värdet
och värdenedgången bedöms som varaktig.
Koncernen har en outnyttjad kreditlimit på 362,4 (544,8). Motsvarande
belopp i kraftverket är 0,0 (200,0).
Elhandelsderivat värderas efter kontraktens syfte. Utfallet för handel som
syftar till att säkerställa prisnivåer redovisas vid leveranstidpunkten.
Redovisning över verkligt värde och kreditrisker
för finansiella tillgångar
Finansiella instrument upptas i balansräkningen när det föreligger en
För övriga finansiella tillgångar föreligger inga väsentliga kreditriske­r
avtals­enlig uppgörelse med en motpart som kommer att generera ett
utöver vad som påverkat redovisade belopp i balansräkninge­n.
framtida in- eller utflöde av kontanter eller motsvarande.
Koncernens finansiella instrument redovisade i balansräkningen NOT 39 Koncernens närståenderelationer
20132012
Bokfört Verkligt BokförtVerkligt
Skellefteå Kraft är helägt av Skellefteå kommun. Försäljning och köp av
värde värde värdevärde
varor och tjänster sker på marknadsmässiga grunder.All nyupplåning
Tillgångar
sker genom Skellefteå kommuns internbank.Under räkenskapsåret har
Finansiella
följande väsentliga transaktioner ägt rum mellan Skellefteå Kraft och
anläggningstillgångar
723,8 723,8 699,6699,6
Skellefteå kommun:
Kortfristiga fordringar
322,2
322,2
326,4
326,4
• Försäljning till Skellefteå kommun uppgick till cirka 5 % (3) av den
Kassa och bank
484,0
484,0
379,0
379,0
totala omsättningen.
En redogörelse för koncernens riskhantering återfinns på sidan 47.
I nedanstående lämnas väsentlig information rörande koncernens
finansiella instrument.
Summa 1 530,0 1 530,0
1 405,0 1 405,0
• Räntekostnader från Skellefteå Stadshus AB uppgick till cirka 100 %
(0) av totala räntekostnader.
Skulder
• Av låneskulden avser 100 % (0) lån och nyttjad kredit från Skellefteå
Avsättningar
27,9 27,9 21,221,2
Stadshus AB. På SkellefteåStadshus AB:s koncernkonto fanns per
Långfristiga skulder
4 075,6 4 075,6
3 891,4 3 891,4
balansdag ett tillgodohavande på 1,2 MSEK (0,0).På Skellefteå komKortfristiga skulder
473,6
473,6
1 343,7 1 343,7
muns koncernkonto fanns per balansdagen 285,9 MSEK (238,0).
Summa
4 577,1 4 577,1
5 256,3 5 256,3
Under året har kommunens koncernkonto och utlåning flyttats till moderbolaget Skellefteå Stadshus AB.
Faktorer som påverkar framtida kassaflöden
• Bland rörelsefordringar och rörelseskulder var kommunens andel ca
Storleken av framtida kassaflöden påverkas främst av valutarisker vid
5,4 % ( 4) respektive 12,9 % (4).
upphandling av kraft från utländska leverantörer och ränterisker vid ny•
Till kommunen har lämnats 215 MSEK (205), motsvarande av ägaren
upplåning och refinansiering. Vid stora kontrakt görs valutasäkring efter
uppställt förräntningskrav.
individuell prövning och vid refinansiering eftersträvas en jämn spridning
av förfallotidpunkter. Därutöver förekommer risker vid förändrade elpriser,
Med intresseföretag föreligger nedanstående transaktioner, beloppen
vilka fortlöpande analyseras och prissäkras.
uppgående till fulla värden.
Upplåning, räntor och förfallotidpunkter
2013
2012
Koncernens effektiva genomsnittliga årsränta på låneskulden var vid årsskiftet 3,1 % (3,2).
Intäkter 11,6
5,7
Kostnader 194,7230,5
Bolagets långfristiga upplåning har från och med 2013-01-01 omAndelar 26,4152,1
vandlats till en koncerngemensam kredit hos Skellefteå Stadshus AB:s
Lång- och kortfristiga fordringar
409,9
409,9
internbank. Denna kredit består för respektive koncernföretag av en
kontokredit som fastställes årsvis eller v id behov. Genom förändringen
Skulder -garanterar Skellefteå kommun koncernens kapitalförsörjning. Respektive
koncernföretagansvarar för räntebindning av sin aktuella låneskuld (se
not 30). Således redovisas förfallotidpunkter för långfristig upplåning
gemensamt för samtliga koncernföretag eftersom enskild kapitalanskaffning för respektive bolag ej går att identifiera.
69
NOTER
NOT 40 Koncernens personal
NOT 41 Koncernens revisionsarvoden
Medelantal anställda
2013
2012
Kvinnor 148141
Män 489493
befattningshavare
2013
2012
2013
2012
Summa 0,50,5
Kvinnor
Män
4 4 43
5 5 77
PWC AB
Revisionsuppdrag 0,10,1
Summa
9
2013
2012
Revisionsuppdrag
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag 0,30,4
Summa 637634
0,1
0,1
Annan revisionsverksamhet
Skatterådgivning 0,00,0
Styrelse och ledande befattningshavare
Övriga tjänster
0,1
0,0
Styrelse
Ledande
9 1110
Löner och andra ersättningar 2013
Löner SocialaPensions avgifterkostnader
Styrelse och vd
Övriga anställda
Summa
2,5
0,8
1,2
294,0
99,1
39,0
296,599,9 40,2
Löner och andra ersättningar 2012
Löner SocialaPensions avgifterkostnader
Styrelse och vd
Övriga anställda
Summa
2,1
0,7
0,4
273,4
92,2
30,4
275,592,9 30,8
I Skellefteå Kraftverk finns inga anställda.
Till verkställande direktören har utgått lön och annan ersättning på 1,9 mkr
(1,7). Inget tantiem eller liknande har utbetalats till vd eller andra ledande
befattningshavare.
Vid uppsägning från bolagets sida har VD rätt till en engångsersättning
motsvarande 12 månadslöner.
VD:s pension omfattar pensionsförmåner enligt kollektivavtalad pensionsplan PA-KFS med 65 års pensionsålder. För övriga ledande befattningshavare utgörs pensionen av gällande kollektivavtalad pensionsplan, PA-KFS.
Utestående pensionsförpliktelser till styrelsen föreligger ej.
Upplysning om sjukfrånvaro
2013
2012
NOT 42 Tilläggsupplysningar till
koncernens kassaflödesanalys
Förändring nettolåneskuld
Förändring avsatt till pensioner
70
2012
63,2
6,7
-102,9
0,0
Förändring räntebärande nettoskuld
69,9 -102,9
Utgående balans
2 828,3 2 758,4
Resultatbehandling
Koncernen
Koncernens fria egna kapital enligt upprättad balansräkning uppgick
till 4 684,2 mkr.
Kraftverket
Resultat för 2013 blev 215 mkr efter bokslutsdispositioner.
Enligt gäll­ande beslut i kommunfullmäktige har beloppet inlevererats
till kommunen som ersättning för i kraftverksrörelsen insatt kapital.
Sjukfrånvaro för kvinnor
3,1
3,5
Sjukfrånvaro för män
1,5
2,3
Sjukfrånvaro för anställda yngre än 30 år
1,2
3,3
Sjukfrånvaro för anställda mellan 30-49 år
1,9
2,5
Sjukfrånvaro för anställda äldre än 49 år
2,1
2,4
Sjukfrånvaron för varje ovanstående grupp anges i procent av gruppens
sammanlagda ordinarie arbetstid.
Total sjukfrånvaro
1,9
2,6
Långtidssjukfrånvaro 36,348,4
Total sjukfrånvaro anges i procent av de anställdas sammanlagda ordi­
nari­e ­arbetstid. Långtidssjukfrånvaronär den andel av sjukfrånvaro­n som
avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Den
ordinarie arbets­tiden har definierats som arbetstid enligt kollektivavtal
eller annat avtal med den anställde. Semesterledighet och tjänstledighet
ingår i ordinarie arbetstid.
2013
Betalda räntor m m ingående i löpande verksamhet
Erhållna räntor 3,8
2,1
Betalda kostnadsräntor
118,7
113,9
Förändring räntebärande nettoskuld Ingående balans
2 758,4 2 861,3
Långfristiga lån
187,0
359,8
Kortfristiga lån
5,4
-5,0
Lång och kortfristiga fordringar
-24,3 -210,8
Kassa och bank
-104,9 -246,9
REVISORS RAPPORT RESULTATBEHANDLING
Revisors rapport om proformaredovisning
Vi har på uppdrag av styrelsen i Skellefteå Kraftaktiebolag
granskat de finansiella rapporter som upprättats på proformabasis och som framgår på sidorna 50–70 i Skellefteå Kraftverks årsredovis­ning för räkenskapsåret 2013.
Proformaredovisningen har upprättats endast i syfte att
informera om hur resultat och ekonomisk ställning för Skellefteå kommuns totala energiverksamhet skulle ha kunnat se
ut om den bedrevs i en gemensam legal koncern. De principer som legat till grund för upprättandet av proformaredovisningen och de finansiella rapporter som ingår tillsammans
med noter och bokslutskommentarer finns beskrivna på sidorna 47–49 i årsredovisningen.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
för proformaredovisningen
Det är styrelsens och verkställande direktörens ansvar att
upprät­ta proformaredovisningen samt för beskrivningen för
hur proformaredovisningen tagits fram.
Revisorns ansvar
Det är vårt ansvar att lämna ett uttalande beträffande
proformare­
dovisningen och att den framtagits på det sätt
som beskrivits. Vi tar inte något ansvar för sådan finansiell
information som använts i proformaredovisningen utöver det
ansvar vi har för den revi­sionsberättelse för Skellefteå Kraft­
aktiebolag avseende räken­skapsåret 2013 som vi lämnat separat. Vi har inte granskat r­ äkenskaper och de finansiella rapporter som avser Skellefteå kommun och som utgör underlag
till proformaredovisningen och har där­för inget ansvar för
dessa.
Vårt arbete har genomförts i enlighet med god revisionssed
avse­ende granskning av proformaredovisningar, vilket inneburit att vår oberoende granskning huvudsakligen bestått i
att jämföra den i proformaredovisningen använda finansiella
informationen med källdokumentation, bedöma underlag till
proformajusteringarna och diskutera proformaredovisningen
med företagsledningen.
Vi har planerat och utfört vårt arbete för att få den information och de förklaringar vi bedömt nödvändiga för att med
rimlig säkerhet försäkra oss om att proformaredovisning­en
har upprättats enligt de förutsättningar som anges på sidorna
47–49 i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har
inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för
våra uttalanden.
Uttalande
Vi anser att proformaredovisningen, i alla väsentliga avseenden,
har upprättats enligt de för­utsättningar som anges på sidorna
47–49 i årsredovisningen och, i tillämpliga delar, i enlighet
med de redovisningsprinciper som tillämpas av Skellefteå
Kraftaktiebolag.
Skellefteå den 28 mars 2014
Ernst & Young AB
Micael Engström
Auktoriserad revisor
Resultatbehandling
Koncernen
Koncernens fria egna kapital enligt upprättad balansräkning
uppgick till 4 684,2 mkr.
Kraftverket
Resultat för 2013 blev 215 000 000 kr efter bokslutsdispo­
sitioner. Enligt gällande beslut i kommunfullmäktige har
beloppet inlevererats till kommunen som ersättning för i
­
kraftverksrörelsen insatt kapitala.
Skellefteå den 26 mars 2014
Alf Marklund
ordförande
Conny Sandström
vice ordförande
Susanne Klippmark
Nils E Vesterberg
Lars-Håkan Lindberg
Ingegerd Saarinen
Greger Lundmark
Ludmila Larsson
Annica Bray
Hans Kreisel
vd 71
FLERÅRSÖVERSIKT
2013 201220112010200920082007200620052004
UR RESULTATRÄKNINGEN, MKR
Nettoomsättning
Kostnader inkl övriga rörelseposter
Avskrivningar
4 249,8 4 606,5 5 139,5 4 541,3 3 618,8 3 626,5 3 075,8 3 210,4 2 245,5 1 961,8
-3 367,9 -3 492,2 -4 110,0 -3 510,3 -2 684,4 -2 544,0 -2 197,8 -2 302,2 -1 351,6 -1 237,6
-586,6 -451,7-514,2-326,2-407,6-350,2-276,1-270,4-258,3-242,5
RÖRELSERESULTAT
295,3 662,6515,3704,8526,8732,3601,9637,8635,6481,7
Finansiella intäkter m m
Finansiella kostnader
-54,0
48,5
30,9
-62,0
23,4
40,7
44,3
15,2
10,3
1,3
-116,0 -112,3-117,3-113,7-115,4-151,2-139,7-114,8-119,8-132,0
RESULTAT EFTER FINANSNETTO
125,3 598,8428,9529,1434,8621,8506,5538,2526,1351,0
Koncernbidrag
Skatter
-7,3 ---------
-11,5 63,2-19,3-82,2-75,5 -8,0-62,8-72,5
-106,0-56,9
ÅRETS RESULTAT
106,5 662,0409,6446,9359,3613,8443,7465,7420,1294,1
UR BALANSRÄKNINGEN, MSEK
Immateriella anläggningstillgångar
140,0 148,6159,9168,7156,4161,7166,0171,1176,2176,4
Materiella anläggningstillgångar
8 347,7 8 054,1 7 769,7 7 357,5 7 071,8 6 858,7 6 361,0 5 943,3 5 559,5 5 417,4
Finansiella anläggningstillgångar
750,1 851,5616,5523,0768,7678,3581,6520,7434,9249,7
Kortfristiga fordringar och lager
880,8 1 071,5 1 043,6 1 312,7
985,2 1 070,9 1 188,2
796,9
638,8
516,5
Likvida medel och placeringar
483,9
379,0
132,1
51,8
17,4
23,6
15,2
48,6
53,0
58,0
SUMMA TILLGÅNGAR
10 602,5 10 504,7
9 721,8
9 413,7
8 999,5
8 793,2
8 312,0
7 480,6 6 862,4 6 418,0
Eget kapital
4 888,2 4 993,6 4 539,8 4 326,7 4 123,3 3 939,7 3 464,5 3 140,7 2 782,8 2 435,5
Räntebärande långfristiga skulder
och avsättningar
4 010,1 3 816,4 3 456,6 2 776,2 2 916,8 2 640,2 2 627,8 2 506,2 2 668,0 2 805,9
Ej räntebärande långfristiga skulder
och avsättningar
850,9 842,0875,7800,6726,7656,9665,4605,8547,6449,4
Räntebärande kortfristiga skulder
5,4 0,0 5,0643,1573,1833,1975,8608,1371,1265,5
Ej räntebärande kortfristiga skulder
847,9 852,7844,7867,1659,6726,0578,5619,8492,9461,7
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
10 602,5 10 504,7
9 721,8
9 413,7
8 999,5
8 795,9
8 312,0
7 480,6 6 862,4 6 418,0
NYCKELTAL
Räntabilitet eget kapital (före skatt), %
2,5
12,6
9,7
12,5
10,8
16,8
15,3
18,2
20,2
15,1
Räntabilitet totalt kapital, %
2,3 7,05,77,06,29,08,29,19,77,6
Räntabilitet sysselsatt kapital, %
2,7
8,5
6,9
8,4
7,3
10,7
9,7
10,8
11,4
8,8
Rörelsemarginal, %
6,9 14,410,015,514,620,219,619,928,324,6
Nettomarginal, %
2,9 13,0 8,311,712,017,116,516,823,417,9
Soliditet, %
46,1 47,546,746,045,844,841,742,040,637,9
Självfinansieringsgrad, %
71,5 112,7 81,9 106,1 124,6 88,2 86,5 104,2158,0133,4
Räntetäckningsgrad, ggr
2,1 6,34,75,74,85,14,65,75,43,7
Skuldsättningsgrad, ggr
0,8 0,80,80,80,80,91,01,01,11,3
Kapitalomsättningshastighet, ggr
0,48 0,550,650,590,480,500,460,530,400,36
ÖVRIGA UPPGIFTER, MSEK
Sysselsatt kapital
8 903,7 8 810,0 8 001,4 7 746,0 7 613,2 7 413,0 7 068,1 6 255,0 5 821,9 5 506,9
Nettoinvesteringar i anläggningar
875,4 726,4921,6681,4614,4815,6700,0657,3408,0359,5
Nettoinvesteringar i aktier
0,0 1,8 4,049,7 3,3
112,160,613,432,923,1
Utdelning till ägare
215,0 205,0196,0180,0170,0153,0124,0104,0 85,0 78,0
72
DEFINITIONER
Definitioner
Räntabilitet på eget kapital:
Årets resultat efter skatt
x 100
Årsgenomsnitt av eget kapital
Ingen skatt beräknas på den andel av resultatet som uppstår i det kommunala verket
Syfte: Visar hur företaget förräntat ägarens kapital
Räntabilitet på totalt kapital: Resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader x 100
Årsgenomsnitt av balansomslutningen
Syfte: Visar hur företaget förräntat samtliga tillgångar
Räntabilitet på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader
x 100
Årsgenomsnitt av eget kapital och räntebärande skulder
Syfte: Visar hur företaget förräntat det kapital som ägare och långivare ställt till förfogande
Rörelsemarginal:
Rörelseresultat
x 100
Nettoomsättning
Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka räntor, skatt och vinst
Nettomarginal:
Resultat efter finansiella poster x 100
Nettoomsättning
Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka skatt och vinst
Soliditet:
Eget kapital
Balansomslutningen
x 100
Syfte: Visar företagets betalningsförmåga på längre sikt
Självfinansieringsgrad:
Resultat efter finansiella poster exkl resultatandel +
avskrivningar + nedskrivningar - utbetalt till ägaren x 100
Nettoinvesteringar i anläggningar och aktier
Syfte: Visar hur årets egna medel efter utdelning till ägaren bidrar till finansiering av investeringar
Räntetäckningsgrad:
Resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader
Finansiella kostnader
Syfte: Visar hur stor vinsten är i förhållande till räntebetalningarna
Skuldsättningsgrad:
Räntebärande skulder
Eget kapital
Syfte: Visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed företagets finansiella styrka
Kapitalomsättningshastighet:Nettoomsättning Årsgenomsnitt av sysselsatt kapital
Syfte: Visar hur mycket räntebärande kapital som omsättningen kräver
eller hur kapitalintensiv verksamheten är
73
STYRELSE
Styrelse
Bakre raden från vänster: Pär Holmlund, arbetstagarrepresentant Vision, Greger Lundmark, Ludmila Larsson, Roger Östman, arbetstagar­
representant Vision, Susanne Klippmark, Lars-Håkan Lindberg, Annica Bray, Conny Sandström, vice ordförande, Alf Marklund, ordförande,
Emil Holmfridsson, arbetstagarrepresentant SEKO, Robert Ignberg, arbetstagarrepresentant SEKO, Nils E Vesterberg, Ingegerd Saarinen
74
LEDNING
Ledning
Bakre raden från vänster: Peter Selin, Anne-Marie Ershammar, Christer Sjödin, Christoffer Svanberg, Kajsa Hedberg, Hans Kreisel,
Gerhard Lindwall, Eva Lindberg, Seved Lycksell, Catarina Hägglund, Lars-Olof Martinsson
75
STATISTIK
Uppgifterna avser kalenderåret samt förhållandena den 31 december respektive år.
PRODUKTION Produktion
Generatoreffekt i egna vattenkraftverk
i delägda vattenkraftverk
enhet 2013 2012 20112010 2009
kW
638 950
638 950
638 950
638 950
638 950
kW
30 000
30 000
30 000
30 000
30 000
i delägda kärnkraftverk
kW
62 000
62 000
62 000
62 000
62 000
i kraftvärmeverk
kW
128 500
128 500
128 500
128 500
128 500
i vindkraftverk
kW
226 800
114 300
76 800
31 800
13 800
Produktionskapacitet värme
kW
444 790
471 460
462 460
462 060
433 340
Produktionskapacitet el från kraftvärme
kW
74 400
74 400
74 400
74 400
74 400
Egen elproduktion
El (inklusive Alholmen)
milj kWh
3 715
4 241
3 642
3 641
3 636
Kulvertnät
Kulvertlängd
km 431 426 423417 398
Leveranser
Fjärrvärme
milj kWh
680
728
664
798
700
Biopellets
ton
67 732
75 287
83 233
126 947
108 735
Fjärrkyla
MWh
4 639
4 634
4 942
4 558
4 223
Elproduktion från kraftvärme
milj kWh
196
241
244
285
290
MARKNAD
Antal kunder
Fjärrvärme
st
7 324
7 280
7 197
7 073
5 700
Biopellets
st
4 500
5 100
5 800
7 000
8 000
Fjärrkyla
st 16 14 1312 10
ELNÄT
Överföringsnät
Regionledningar 130 kV
km
345
337
292
292
292
Regionledningar 33 kV
km
675
678
700
731
725
1 020
1 015
992
1 023
1 017
Transformatorstationer
Regionsstationer 130/30 kV
antal
14
13
13
15
15
trans effekt kVA 1 093 000
1 093 000 1 093 000 1 033 000 1 033 000
Regionsstationer 145/22, 6/22 kV
antal
2
4
4
4
4
trans effekt kVA
70 000
94 300
94 300
94 300
Fördelningsstationer 33/11 kV
antal
51
51
50
51
51
trans effekt kVA 1 100 700
982 300
992 300 1 033 300 1 045 300
Fördelningsstationer 22/11 kV
antal
6
6
6
6
6
trans effekt kVA
48 100
48 100
48 100
46 100
46 100
Fördelningsledningar 22,11 kV Friledning
km
3 914
4 055
4 104
4 194
4 320
Jordkabel
km
1 510
1 416
1 383
1 270
1 140
5 424
5 471
5 487
5 465
5 460
Nätstationer 22/0,4, 11/0,4 kV Stolpstationer
antal
2 290
2 493
2 562
2 706
2 794
Markstationer
antal
1 780
1 604
1 562
1 551
1 434
4 070
4 097
4 124
4 257
4 228
trans effekt kVA
840 990
829 615
829 109
825 605
844 539
Lågspänningsledningar
(matarledningar)
0,4 kV inklusive servicer
Luftledning
km
2 190
2 008
2 090
2 164
2 287
Jordkabel
km
3 283
3 484
3 359
3 270
3 049
5 473
5 492
5 449
5 435
5 336
Ledningar
Total ledningslängd
km
10 897
10 963
11 949
11 922
11 813
Kunder *)
Totalt antal
63 616
63 613
63 691
63 600
63 630
BREDBAND Totala anslutningar
st
24 050
24 100
23 900
23 700
23 411
FASTIGHETER Uthyrningsgrad
99 %
97%
95%
94%
92%
PERSONAL
Stabsfunktion
antal årsanställda
8
8
8
6
22
Elnät
antal årsanställda
159
156
159
159
155
Produktion
antal årsanställda
148
152
91
87
83
Marknad
antal årsanställda
75
72
145
151
135
Bredband
antal årsanställda
17
17
18
19
21
Ekonomi & Administration
antal årsanställda
54
49
56
51
47
Personal & Miljö
antal årsanställda
15
14
11
12
8
Energiunderhåll
antal årsanställda
130
132
104
0
Fastigheter
antal årsanställda
31
33
41
42
24
637 633 633527 495
Utbetalda löner o ersättningar
MSEK
296,5
266,4
265,3
211,1
204,6
* Lägenhet i kollektivabonnemang räknas som enskild kund
76
Krux. Foto Patrick Degerman. Mars 2014.
931 80 Skellefteå, Besöksadress: Kanalgatan 71. Tel 0910 77 25 00, fax 0910 77 28 82, [email protected], www.skekraft.se