2015-11-09

Agenda
Datum
Diarienummer
2015-11-11
1239-2413/2015
Minnesanteckningar
Boverkets referensgrupp brandskydd
2015-11-09
Närvarande
Referensgruppen
Arbetsmiljöverket, AV
Brandskyddsföreningen, SBF
Byggherrarna
Fastighetsägarna
Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, BIV
Lunds universitet, LU
Luleå tekniska universitet, LTU
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
Sveriges Brandkonsultförening, BRA
Sveriges byggindustrier, BI
Sveriges kommuner och landsting, SKL
Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP
Ulla Rosenius
Ville Bexander
Thomas Jennlinger
Rikard Silverfur
Johan Lundin
Nils Johansson
Mikael Försth
Per Karlsson
Per-Anders Marberg
Thomas Järphag
Max Ekberg
Mikael Försth
Boverket
Caroline Bernelius Cronsioe
Anders Johansson
Anders Larsson
Ej närvarande
Byggmaterialindustrierna
Föreningen Sveriges Brandbefäl, SBB
Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, FSBS
Svensk Försäkring, SF
Lars-Erik Olsson
Peter Arnevall
Ulrika Nolåker
Hans-Eric Zetterström
Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona. Telefon: 0455-35 30 00.
Fax: 0455-35 31 00. E-post: [email protected] Webbplats: www.boverket.se
2(9)
Agenda
1. Genomgång av föregående mötesanteckningar
2. EKS, remiss och tidsplan
3. Flyktingsituationen
a. Vad gör Boverket?
b. Vad gör MSB, arbetsmiljöverket och övriga organisationer?
4. SAK3 (BIV)
5. Arbetsplatsens utformning (AV)
6. Runda runt bordet
7. Aktuella regeringsuppdrag
a. Bokaler
b. Standarder och standardisering
8. Fördjupningsmoduler e-learning: brandskydd, ändring, generellt och EKS
9. Nattis
10. Nästa möte
11. Övrigt
a. Franska balkonger från BI
b. Frågor från BRA
Bilaga:
Material och presentationer som visades på mötet
3(9)
Boverket hälsade alla välkomna och tackade särskilt Thomas Järphag som hade
ordnat med lokal och hjälp oss ordna med fika och lunch. Boverket hälsade
också Nils Johansson välkommen som ny representant för LTH.
1. Genomgång av föregående mötesanteckningar
Caroline gick igenom föregående mötes frågor och återkopplade vad som hade
skett sedan sist.
2. EKS
Anders J gick igenom de viktigaste ändringarna och tidplanen, se bifogade bilder.
BIV, hur mycket hänger kraven på brandskyddsdokumentation med konstruktionsdokumentation ihop? Var kommer bärförmåga vid brand att beskrivas?
Boverket, detta kommer bli upp till byggherren att samordna, men sannolikt
blir det inga stora skillnader mot i dag. Brandskyddsdokumentationen beskriver
vilka krav på brandskydd som finns på byggnaden och hur brandskyddet i stort
är utformat. Konstruktionsbeskrivningen beskriver konstruktionens uppbyggnad och vilken bärförmåga den har. Det kommer dock finnas gränsdragningar,
olyckslast för Tr2 trapphus kan vara ett sådant område.
AV, är kravet på dokumentation samordnat med loggboken?
Boverket, uppdraget om en loggbok pågår och vi vet inte ännu vad det kommer
att resultera i. Någon samordning har inte skett och det är också två skilda saker. Loggboken handlar om vilka material och produkter som finns i byggnaden. Kraven på brandskydd- och konstruktionsdokumentation handlar om
byggnadens utformning och kapacitet.
3. Flyktingsituationen
a. Vad gör Boverket?
Anders J presenterade Boverkets arbete och det förslag på ändringar i plan- och
byggförordningen, PBF, som regeringen nyligen föreslagit, se bifogade bilder.
BIV, om krav på hushållning med avfall inte behöver uppfyllas kan det innebära en ökad risk för anlagd brand i sopkärl m.m. Vad det gäller brandskydd
finns snarast skäl att höja nivån istället mot bakgrund av inträffade händelser.
b. Vad gör MSB, AV och övriga närvarande organisationer?
MSB
MSB har många olika roller, dels ge vägledning till kommunerna och samordna myndigheternas arbete, och dels även som byggherre. Regeringsuppdrag
om att stötta Migrationsverket med 110 000 bostäder 50 000 i år och 60 000
2016. 50 000 är dock inte möjligt att komma upp till i år. MSB deltar i en samverkanskonferens om boende varje vecka.
Till följd av flyktingsituationen har en del annat arbete fått prioriteras ner, t.ex.
regler om skriftlig redogörelse.
4(9)
AV
Inte lika direkt inblandade som Boverket och MSB. Skyddsombud på anläggningarna anmäler om mycket övertid. Tillsynen anpassas efter rådande förhållanden.
BRA
Inga särskilda organiserade åtgärder men medlemmarna är inblandade i många
projekt. En risk är att dessa engångskunder inte prioriteras om man har god
arbetsbeläggning i övrigt. Ofta handlar det om små projekt för engångskunder i
byggnader med dåliga förutsättningar som många gånger kräver förhållandevis
mycket arbete.
BIV
Inget centralt arbete inom föreningen. Håller delvis med om den bild som BRA
beskriver vad det gäller enskilda medlemmars praktiska problem.
SBF
Har skickat ut förfrågan till olika aktörer hur de kan hjälpa till med sin kunskap. Bland annat har skyddsnivån på Vk3B diskuterat. Har tagit fram en utbildning för bland annat skydd mot anlagd brand, samt underlag för tolkning av
lagen om skydd mot olyckor, LSO, och plan- och bygglagen, PBL. Snabbremiss är ute nu.
SKL
Kommunerna är hårt ansatta. Kommunerna ser även mer lånsiktiga problem
som vård och skola och annan infrastruktur. SKL har uppdrag att hjälpa Migrationsverket liknande som för MSB.
SP
Ordinarie verksamhet, provar det som förfrågas. För närvarande brandprovas
tält för MSB.
LTU
Gör inget organiserat. Eventuellt kan sistaårsstudenter vara lämpliga att ta hjälp
av för vissa projekt.
BI
Inget särskilt arbete. Upplever att det går väldigt fort och de stora byggbolagen
har redan planer på var de ska bygga bostäder de närmaste åren. Upplever även
att det kan vara svårt att få hjälp av brandkonsulter i vissa lägen.
Fastighetsägarna
Frågorna hanteras lokalt men ingen central verksamhet förutom att svara på
remisser och liknande.
Byggherrarna
För närvarande inga särskilda aktiviteter.
5(9)
LTH
Skicka inte remisser om brandskydd till universitet centralt utan direkt till Nils
då det kan ta lång tid annars. LTH kan likt LTU erbjuda studenter till projektarbeten. Stor kunskap om anlagd brand finns efter forskningsprojekt under de
senare åren. Denna forskning rör främst skolor men kan kanske anpassas i tilllämpliga delar för rådande situation med anlagda bränder på asylboenden.
Alla
Risken för ett försämrat brandskydd diskuterades. Migrationsverkets nya upphandlingsregler gör att kontrollen initialt blir mindre. Detta i kombination med
svårighet att få hjälp av brandkonsulter och eventuellt även problem att få försäkring ger en totalt sätt besvärlig situation.
4. SAK3
BIV presenterade bakgrunden till sina frågor och den okunskap kring rollen
som SAK3 som han upplevt finns. Han ansåg att kunskap och tillämpning av
kontrollsystemet är dålig och behöver uppdateras och spridas.
Anders L redovisade Boverkets syn, se bifogade bilder.
Boverket tryckte på att det enbart finns två parter i byggprocessen byggnadsnämnden och byggherren. Därav finns inget krav på oberoende utan det är
kompetensen hos en certifierad person som efterfrågas. De kontroller den certifierade utför ska ersätt en för dålig egenkontroll av byggherren och sker därmed på uppdrag av byggherren även om de beslutats av byggnadsnämnden i
kontrollplanen. Byggnadsnämnden ska sedan inte ifrågasätta att de kontrollerna
är korrekt utförda.
När en certifierad person utför annat arbete för byggherren som vanlig brandskyddsprojektering har certifikatet däremot ingen betydelse annat än som ett
bevis på en viss säkerställd kompetens. Det är i det fallet byggnadsnämndens
uppgift att avgöra om de tekniska egenskapskraven kan anses vara uppfyllda
och om startbesked kan ges.
Möjlighet att återkalla ett certifikat finns enligt de allmänna certifieringsreglerna även om det inte finns någon särskild paragraf om det i SAK3. Är man
missnöjd med en certifierad persons agerande kan man anmäla det till certifieringsorganet (SP certfiering). Swedac har sedan tillsyn över certifieringsorganen.
BRA påpekade också att den enskilde certifierade har en skyldighet att vidarebefordra eventuella klagomål på sitt arbete till certifieringsorganet. Dock kan
det vara lämpligt att först ha en diskussion med aktuell certifierad person som
man anser inte har utfört sitt jobb korrekt.
Boverket påminde även om det arbete som pågår på Boverket med vägledning
om kontrollplaner, vilket kommer att innebära ett förtydligande av de olika
rollerna.
6(9)
5. Arbetsplatsens utformning
Arbetsmiljöverket presenterade den förstudie som är klar i arbetet med att ta
revidera arbetsplatsen utformning. Reglerna görs om som helhet och kommer
även innefatta regler som i dag finns i en del andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Kort sammanfattning i punktlistan nedan:
•
Målet är bättre struktur och ökad fokus på bland annat tillgänglighet och
organisatoriska frågor.
•
Allmänna råd i anslutning till föreskrift istället för separat.
•
Utrymningsplatser ses över i samordning med Boverket.
•
Remiss först runt nästa årsskifte 2016/2017 och i kraftträdande tidigast 1/1
2018.
•
Eventuellt kommer Arbetsmiljöverkets byggförskrifter att inarbetas i arbetsplatsens utformning.
•
Tydliggöra att kraven även gäller byggherrar.
BI, upplever att det är stor spridning vad det gäller nödbelysning. Vad är en
farlig arbetsplats?
BIV vad krävs utöver det som följer av BBR? Utrymningslarm i arbetslokaler
kan vara ett exempel där förtydligande behövs.
Fastighetsägarna, vilka krav går utanför direktivet och vilka funderar ni eventuellt på att ta bort. Är dagsljus och utblick till exempel samma sak. Funderar
ni på att byta namn på föreskriften då arbetsplatsens utformning knyter dåligt
till kraven på organisation.
Alla uppmandes att maila syna synpunkter till Ulla.
6. Runda runt bordet
Alla deltagarna fick möjlighet att i korthet berätta vad som pågår på brandskyddsområdet i deras organisationer.
MSB
Skriftlig redogörelse, regler på gång kring detta men det är ej högprioriterad nu
under flyktingsituationen. Arbetar även med föreskrifter om samlingstält.
MSB ska omorganisera till årsskiftet, två avdelningar ska bli en. Brandförebyggande frågorna kommer på enheten för brand och olycksförebyggande arbete som kommer få fler frågor att hantera.
Vägledning om riktade kommunikationsminister beräknas vara klar till årsskiftet 2015/2016. Vägledningen för individanpassat brandskydd finns publicerad.
BRA
Har haft medlemsseminarium om brandskydd i byggprocessen. Brandskydd
2015 hålls den 25-26 november i Stockholm.
7(9)
AV
Se redovisning under punkt 5.
SBF
Bedriver verksamhet som vanligt. SBF har många anställningar på gång. Ett
kunskapscentrum för brandskydd har bildats och rekrytering av ny chef dit
pågår. Remisser ute på hisshandbok och brandskydd i flyktingboenden.
SKL
Öppna jämförelser har tema kommunal räddningstjänst. Gäller främst operativa
frågor.
Byggherrarna
Mest fokus på energi och ekonomisk utveckling, inte så aktuellt med brandskyddsfrågor för tillfället.
SP
Växer för närvarande mycket, bland annat inom forskningsområdet resilience.
LTU
Milan har slutat på LTU och har börjat på universitet i Delft, Nederländerna.
Vi önskar honom lycka till.
Fastighetsägarna
Har tagit fram ett standardavtal för lokaler där brandskydd ingår. Gränsdragningslistor finns som bilaga till avtalet.
LTH
Forskning om brandskydd och utrymning. Seminarium om brand i bostäder
tillsammans med SP den 19 november i Borås. Seminarium om utrymning (utrymning uppåt och utrymningsplats) 23 november i Lund. Fasadkonferens
kommer hållas i vår i Lund tillsammans med bland andra SP.
Aktiva inom internationell standardisering (ISO) där Patric van Hees är ordförande i TC 92 och Daniel Nilsson har hand om arbetsgruppen Fire safety engineering.
BIV
Årsmöte kommer hållas i Göteborg den 10 december 2015. 7-8 april planeras
en konferens i Luleå. Har tagit fram vägledning om insatser i höga byggnader,
remiss på gång. Moderföreningens SFPE stora handbok utgåva 5 har kommit.
BI
Nordiskt projekt om byggregler i olika länder finanserat av NICE (Nordic innovation). SBUF projekt om trycksättning av trapphus håller på att dras igång.
SBUF projekt om cellplastprodukter i produktionsskedet. Genomfört av
Skanska tillsammans med b.la. NCC. Stor skillnad på olika sorters plaster.
Upplever att kunskapen om det behöver bli bättre i branschen bland såväl byggare, kunstruktörer som brandkonsulter.
8(9)
7. Aktuella regeringsuppdrag
a. Bokaler
Boverket redovisade kort regeringsuppdraget om bokaler, se bifogade bilder.
b. Standarder och standardisering
Boverket redovisade regeringsuppdragen om standarder som inom kort ska
redovisas till Näringsdepartementet, se bifogad bild.
8. Fördjupningsmoduler e-learning: brandskydd, ändring, och EKS
Boverket redovisade och demonstrerade Boverkets arbete med att ta fram
webb-utbildningar inom ramen för PBL-kompetenssatsning.
En politikerutbildning finns sedan ett halvår på hemsidan och nu går Boverket
vidare med fördjupningsmoduler som främst vänder sig till byggnadsnämndernas tjänstemän. Utbildningarna kan dock med fördel användas av andra som
jobbar med brandskydd.
BRA, bra att detta tas fram. Vi upplever ofta att en större kunskap behövs vid
samråd så att byggnadsnämnderna kan ställa rätt frågor. Kan vi hjälpa till på
något sätt, tex vad behöver fortsättningsvis fördjupas i kommande moduler?
Boverket, vi vill ha återkoppling på vad man tycker om denna brandskyddsmodul som är på gång. Förhoppningsvis kommer vi även få göra en modul till, till
den vill vi gärna ha idéer från er vad den kan innehålla.
9. Nattis
Boverket redovisade de slutsatser som tagits fram av Boverkets sommararbetare, se bifogade bilder. Beslut finns inte idag om det blir någon regeländring
och vilken tidplan den i så fall skulle kunna ha.
BI, höj kraven generellt och ge istället lättnader om verksamhet endast ska bedrivas dagtid. Påminner mer om andra regelsystem.
SKL, fundera på kostnaden för detta Än så länge fins inga krav på att kommunerna ska tillhandahålla nattis.
SBF, frågorna till oss har minskat. Kanske har en viss praxis redan bildats. Om
krav införs bör det göras så fort så möjligt innan branschpraxis har fått för stort
fäste.
10. Nästa möte
Nästa möte planers bli i vecka 15 eller 16. Doodle-förfrågan kommer skickas
ut. Karlskrona föreslogs som mötesplats.
11. Övrigt
a. Franska balkonger
BI, frågade om möjligheten att göra analytisk dimensionering för franska balkonger. Boverket menade att eftersom 1,2 m står i rådstext är det möjligt, men
att det kan vara svårt då man inte vet vad det innebär rent praktiskt i form av
9(9)
risk för brandspridning, strålning mot fönster m.m. Boendesprinkler kan vara
ett alternativ då det minskar risken för övertändning och brand ut genom dörr
eller fönster.
b. Frågor från BRA
Ändringsregler i PBL kunskapsbank
Frågan var mer av karaktären ”keep up the good work”. Boverket passade ändå
på att informera om att en del av det som finns om ändring på PBL kunskapsbank kommer att omarbetas till föreskrifter och allmänna råd och arbetas in i
BBR.
Remiss på regeländringarna beräknas komma innan årsskiftet och reglerna förväntas träda i kraft till hösten 2016. Exakt datum kommer vara beroende av
andra regeländringar som rör vissa utformningskrav och energihushållningsregler som ska anpassas till EU:s krav på så kallade nära-noll-byggnader.
Syfte med enskilda föreskrifter
Boverket menade att analytisk dimensionering bör kunna göras mot kravnivån
även i de fall när något bestämt syfte inte finns i föreskriften. I slutändan är
alltid syftet att uppfylla de fem punkterna i PBF. Boverket efterlyste exempel
på vilka föreskrifter som branschen ansåg att syfte saknas för och där det är av
stor vikt att det finns och varför. BRA lovade att återkomma med sådana exempel.
Olika kravnivåer mellan Boverket och Arbetsmiljöverket
Myndigheterna menade att så sällan är fallet, eftersom reglerna reglera olika
områden. Arbetsmiljöverket reglerar arbetsplatser oavsett i vilken byggnad de
förekommer och när den är byggd och Boverket har främst regler för uppförande av nya byggnader och vid ändring av befintliga byggnader. Vi försöker
dock samordna oss där vi har föreskrifter som ligger nära varandra som krav på
vägledande markering.
Olika nivåer för skadeförbyggande åtgärder i samhället
Det blev en mer allmän diskussion om vi satsar våra resurser på rätt sätt när det
gäller att rädda liv. Boverket menade att MSB har en viss roll att samordna
skadeförebyggande åtgärder mellan olika discipliner. Samtidigt konstaterades
att det även inom Boverkets verksamhetsområde kan finnas anledning till eftertanke. Fallolyckor är ett exempel på ett område med mycket stora skador och
många dödsfall som kanske borde prioriteras väl så högt som brandskydd.
Vid anteckningarna, Anders Johansson
Referensgruppsmöte brandskydd
2015-11-09
Agenda
1.
2.
3.
Välkomna!
Genomgång av föregående mötesanteckningar
EKS
– Remiss och tidsplan
4. Flyktingsituationen
– Vad gör Boverket, MSB och Arbetsmiljöverket?
– Gör någon av de närvarande organisationerna något speciellt?
5. SAK3 (JL)
6. Arbetsplatsens utformning (UR)
7. Runda runt bordet
8. Regeringsuppdrag
– Bokaler
– Standarder och standardisering
9. Fördjupningsmoduler e-learning: brandskydd, ändring, generellt och EKS
10. Nattis
11. Nästa möte
12. Övrigt
– Franska balkonger (TJ)
– 4 frågor från BRA (PAM)
Genomgång av förra mötets frågor
Välkomna!
Uppföljning av föregående mötesfrågor
Pågående regeringsuppdrag
– Bokaler
– Regeringsuppdrag om standarder och standardisering
• Strategi för hänvisning till standarder
• Resultatkontrakt
Expertfunktion byggskador
Brandskydd i asylboenden
Samverkan kring revidering av BBR
Runda runt bordet
– Kort info, max ett par minuter, vad er organisation med jobbar inom brandskydd som
Boverket och övriga referensgruppen kan behöva känna till.
– Diskussionsmöjlighet - efter rundan runt bordet
Information från Boverket
– Remiss av EKS
– Bostadsanpassningsbidrag för brandskydd
– PBL kunskapsbank ändring av byggnader
– PBL kunskapsbank kontrollplaner
– Haverikommissionens rapport om Norrtäljebranden
Övriga inkomna frågor
– Uthyrning av stugor/lägenheter i fjällen
– Dörröppnare och dörrstängare i brandcellgräns
Övriga frågor
Nästa möte
EKS
Remissynpunkter övervägande positivt
Inga direkta ändringar i förslaget
Beräknas börja gälla 1/1 2016 med övergångstid på 1 år
Andra nyheter än brand
• Konstruktionsdokumentation
• Förtydligande om dimensioneringskontroll
• Struktur avdelning A
• Regler om ändring
• Regler om järnvägsbroar till Transportstyrelsen
Se även nyhetsbrev ändrade konstruktionsregler 2016
på www.boverket.se
Flyktingsituationen
Vad har Boverket gjort?
• Inrättat e-post och särskild svarstjänst till kommuner m.fl.
• Lagt upp frågor och svar på hemsidan
• Haft ett webseminarium
• Bistått MSB och regeringen
Regeringens förslag om anpassade
krav för tillfälliga anläggningsboenden
Med tillfälligt anläggningsboende menas:
• en byggnad eller en del av en byggnad
• som under en begränsad tid används för boende
• i förläggningsform inom ramen för Migrationsverkets
mottagande
För tillfälliga anläggningsboenden föreslås särskilda
regler om anpassning och avsteg från utformningskraven
och de tekniska egenskapskraven i 8 kap. PBL
Förslag till anpassning och avsteg
från utformningskraven
Avsteg i skälig omfattning
1. lämplighet för sitt ändamål
2. god form-, färg- och materialverkan
3. tillgänglighet och användbarhet för personer med
nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga
Även avsteg på kravet att ha hiss
Förslag till anpassning och avsteg från
de tekniska egenskapskraven
Måste uppfyllas
1. bärförmåga, stadga och beständighet
2. säkerhet i händelse av brand
Avsteg i skälig omfattning
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön
4. säkerhet vid användning
5. skydd mot buller
7. lämplighet för det avsedda ändamålet
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med
nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga
Behöver inte uppfyllas
6. energihushållning
9. hushållning med vatten och avfall
Inga avsteg från kraven på
bärförmåga och brandsäkerhet
Kraven har stor betydelse för människors hälsa och
säkerhet
Kraven i Boverkets föreskrifter (EKS och avsnitt 5 i BBR)
ska tillämpas
Vid ändring av en byggnad tar man hänsyn till ändringens
omfattning, byggnadens förutsättningar, krav på
varsamhet och förvanskningsförbudet (se även avsnitt
1:22 i BBR)
Boverket kan ge vägledning om tillämpningen för tillfälliga
anläggningsboenden
Avsteg i skälig utsträckning
Kraven har betydelse för människors hälsa och säkerhet
Anpassning och avsteg får göras vid
• nybyggnad, ombyggnad och annan ändring än
ombyggnad
• i den utsträckning det är skäligt i förhållande till
åtgärdens art, omfattning och varaktighet
Anpassningen och avstegen får inte medföra en
oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet
Boverket får meddela föreskrifter om tillfälliga
anläggningsboenden
Avsteg från kraven på energihushållning
och hushållning med vatten och avfall
Kraven har begränsad betydelse för människors hälsa
och säkerhet
Man behöver inte ta hänsyn till mängden energi som
byggnaden förbrukar
Kravet på termisk komfort ska fortfarande uppfyllas
Avsteg från kravet på hushållning med avfall kan
innebära att lösa behållare får användas istället för att
man bygger ett separat soprum
Boverket kan ge vägledning om tillämpningen för tillfälliga
anläggningsboenden
När kan den nya regleringen börja
gälla?
Ändringarna i plan- och byggförordningen föreslås träda i
kraft i december 2015
Boverket arbetar med vägledning
Vid ikraftträdandet kommer det sannolikt inte att finnas
färdiga föreskrifter från Boverket
Reglerna tillämpas i det enskilda fallet av
byggnadsnämnden
Vad gäller för brandskydd?
• Ordinarie regler gäller, det vill säga BBR avsnitt 5.
• Vid ändring kan som vanligt hänsyn tas till ändringens
omfattning, byggnadens förutsättningar, och krav på
varsamhet.
• Lagen om skydd mot olyckor kan tillämpas under en
begränsad tid.
• Om boendet är avsett att vara varaktigt gäller kraven
från början.
• Boverket har möjlighet att utnyttja sitt ordinarie
bemyndigande att skriva föreskrifter eller allmänna
råd.
Sammanfattning
• Enligt förslaget från regeringen förändras inte
brandskyddkraven.
• Boverket har möjlighet att ge ut föreskrifter utifrån vårt
ordinarie bemyndigande.
• Innebär att samma brandskyddsnivå ska gälla, men
reglerna kan preciseras för tillfälliga
anläggningsboenden.
• Verksamhetsklass 4 gäller i dag i de flesta fall, men
Vk3A, Vk3B och Vk5B kan bli aktuella för vissa
asylboenden.
Certifierad sakkunnig brandskydd
• Finns någon uppföljning från Boverkets sida av kvalitén i
SAK3-certifierade kontrollanters bedömning av efterlevnad
av regelverken BBR kap 5 och EKS 1.1.2?
• Finns det i kontrollsystemet någon möjlighet att fånga upp
om SAK3 certifierade kontrollanter tillämpar regelverket på
annat vis än vad Boverket finner lämpligt?
• Vart vänder man sig vid missnöje med bedömning som
gjorts av en SAK3 certifierad kontrollant?
• Frågan till Boverket är hur man ser på detta att den
certifierade sakkunnige kommer från samma företag som
tagit fram den lösning som han/hon är satt att granska?
Certifierad sakkunnig brandskydd
• För att byggnadsnämnden ska ge startbesked krävs
att åtgärden kan antas uppfylla kraven i PBL (inklusive
BBR)
• I samband med startbeskedet beslutar
byggnadsnämnden en kontrollplan
• Byggnadsnämnden har till uppgift att bedöma om
kraven kan antas bli uppfyllda
• Certifierade sakkunniga har till uppgift att utföra
kontroller i den utsträckning som framgår av
kontrollplanen
Certifierad sakkunnig brandskydd
• Certifierad sakkunnig är ett alternativ till byggherrens
egenkontroll
• Det finns inget krav på ”oberoende” för certifierad
sakkunnig
• Utlåtanden – om utförda kontroller enligt
kontrollplanen – av certifierad sakkunnig ska inte
ifrågasättas av byggnadsnämnden
• Boverket har inte gjort någon särskild uppföljning av
kvaliteten i certifierade kontrollanters bedömning av
efterlevnad av regelverken
Certifierad sakkunnig brandskydd
• Certifierad sakkunnig ska uppfylla kraven i Boverkets
föreskrifter
• Certifieringsorgan som certifierar personer
ackrediterats av Swedac
• Swedac har föreskrifter med allmänna regler om
personcertifiering
• Certifieringsorganen ska ha rutiner för att pröva
eventuella återkallelser av certifieringar
• Swedac har tillsyn över certifieringsorganen (och kan
begära hjälp av Boverket vid sin tillsyn)
Arbetsplatsens utformning
Runda runt bordet
Regeringsuppdrag Bokaler
Möjlighet att etablera så kallade Bokaler
Finns det hinder i regler, t.ex. BBR eller andra regelverk
som hindrar lösningar där bostad och lokaler blandas i
samma byggnad?
Vad är en bokal?
Finns inte juridiskt men har börjat användas som begrepp för
en blandning av bostäder och lokaler
• Blandning inom samma byggnad?
• Blandning i samma utrymme?
I rapporten används följande definition:
Bokal=Kombination av bostad och lokal avsedd för att samma
person ska kunna både bo och arbeta inom en byggnad eller i
två sammanbyggda byggnader. Direkt förbindelse bör finnas
mellan bostaden och lokalen.
Finns det hinder för bokaler?
Ja massor!
•
•
•
•
•
•
•
•
PBL
BBR
EKS
Arbetsmiljölagen
Skattelagstiftning
Hyreslagstiftning
Livsmedelslagen
m.fl.
Men
•
•
•
Om bostad och lokal hålls åtskilda är det inga stora problem
Rosengårdsmodellen kan tjäna som förebild
Om bostad och lokal finns i samma utrymme och hyresavtal bör
man utgå från bostadsreglerna
Ställningstaganden i rapporten
• Bostad och lokal bör utgöra separata enheter i
enlighet med dagens lagstiftning
• Specialkontrakt möjligt men ej rättsligt prövat
• Om integrering bör man utgå från bostaden
• Inte lämpligt att bo i en lokal
• De strängaste reglerna blir styrande
• Alternativt integrera mer vanliga lokaler
i bostadsområden
Regeringsuppdrag
Standarder och standardisering
• Strategi för hänvisning till standarder
• Resultatkontrakt mellan staten och SIS
• Deadline 15 december
• Beslutsdragningar: 18 nov – 8 dec
E-learning
Nattis
Slutsatser från sommarjobb av brandingenjörsstudent
• Runt 40% av kommunerna beräknas ha nattis idag
• Förväntas öka till 50 % närmaste året
• Vanligast att verksamheten bedrivs i förskola
• Personalen har hand om 3-6 barn på natten
• Vanligt att personalen sover (65 %)
Ändring av BBR
Två alternativa vägar
– Höja kraven på förskolor i allmänhet
– Tilläggskrav för förskolor nattitid
Ej beslutat men kan möjligen följa samma tidplan
som för ändringsreglerna
Innebär i så fall remiss innan jul
I kraft till hösten
Övrigt, franska balkonger
Om Boverkets diariesvar är särskilt viktigt borde man ge ett
särskilt informationsmeddelande om detta på deras
hemsida.
Eftersom man inte har utnyttjat denna möjlighet så borde
det finns möjligthet att göra en analytisk dimensionering
som kan motivera ett utförande med en normalfunktion för
en dörr
Dvs att den under normaldrift skall gå att öppna.
Övrigt, frågor från BRA
1.
2.
3.
4.
Vi vill gärna framföra att vi gärna ser att Boverket fortsätter arbetet
med förtydliganden av ändringskraven på ”PBL Kunskapsbanken”.
Många i branschen saknar i många gånger syftet med föreskrifterna,
Man upplever det svårt/omöjligt att göra korrekta AD i många fall
p.g.a det.
Kan vi Branschen hjälpa till med detta på något sätt?
Hur ska vi hantera det faktum att t.ex Arbetsmiljöverket och Boverket
inte har samma kravnivåer i vissa fall? Vad är det som gör att olika
myndigheter inte kan synka sig?
Om man jämför brand med andra risker i samhället är mångas
bedömning att samhället lägger betydligt större resurser på att hindra
att personer skadas eller dör av brand än av många andra orsaker.
Sverige skulle, ur ett samhällsperspektiv, få mer nytta för pengarna
genom att lägga dessa på t.ex. psykiatrisk vård för unga, stöttning till
utsatta grupper etc på bekostnad av minskat brandskydd. Det hade
varit mycket intressant att se en analys av vad som ger mest
samhällsskydd