2 - Psoriasisförbundet

Posttidning B
TOP MODEL
Psoriasisförbundet
Bellmansgatan 30
118 47 Stockholm
I årets Under the spotlight
film berättar Sara, Danny
och Madeleine om hur
sjukdomen påverkat deras
liv och hur viktigt det är att
få tillgång till rätt vård och
behandling.
SOLEN & ARTRIT
NR 2 2014
psoriasistidningen nummer 2 april 2014 • solen – artrit
Psoriasis – en sjukdom
med många ansikten
NORRLAND
Under the spotlight är en serie av
globala dokumentärfilmer där man
följer människor runt om i världen
för att se vilken inverkan psoriasis
och psoriasisartrit har på deras liv.
Se filmen med Sara, Danny och
Madeleine på psoriasisforbundet.se
I SAMARBETE MED
S: förbjud inte men REGLERA
SD: ge akutsjukvård till ALLA
palmoplantar
pustulös psoriasis, ppp?
Landskapskrysset 2
BLI
VERKAR
SMÄRT- MINDRE
STILLANDE KÄNSLIG
MODE
MEN
INGEN
TREND
PLATS
FÖR
CAMPARE
ÄR VÅT
PÅ BÅT
UPPHÖRT
I AFFÄREN
SKOTSKA
SLÄKTER
SIN
UPPFATTAR
VI MED
ÖRONEN
• inte svarat tillfredställande på tidigare behandling
Umeå
Klinik: Hudkliniken, Akademiska sjukhuset
Telefon: ons 15:30-16:00 073-274 05 16
Må, tis, tors 15:00-16:00 070-3965124
E-mail: [email protected]
Ansvarig läkare: Ansam Al-Bayatti
Klinik: Hud- och STD kliniken,
Norrlands Universitetssjukhus
Telefon: 090-785 91 90 (Sigyn Nilsson)
E-mail: [email protected]
Ansvarig läkare: Anna Preisler Häggqvist
Klinik: Hudkliniken,
Skånes Universitetssjukhus Malmö
Telefon: 040-33 78 32
Ansvarig läkare: Åke Svensson
FLYTER
BYGGDE
NOA
SMÄRTKANAL
KLAGAN
TAR
SKÅDISAR
VANLIGT PÅLÄGG
GÖRA
KONTSTRECK ROLLERA
GÅR MED
LÄTT PÅ
TOPPPLATS
LÄNGDMÅTT
Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Regional etikprövningsnämnd.
Den information du lämnar kommer att behandlas i enlighet med PUL (Personuppgiftslagen)
BRUKAR
VAJA
FARLIG
SJUKDOM
STILARNA
STILIG
TILLDELAT
BEUNDRAS OFTA
I FJÄLLVÄRLDEN
LÄTT
GRIMAS
POKERINSATS
SÄTTA
DEN
BÄR
SAMMAN
SÖKER BÄR
OCH
OFTA
STJÄRNA I
KOTTAR
MUSIKER
KANTEN
OBJEKTIVT
LUKTA
MYCKET
ILLA
HUNDRAS
FÖR TUSENDEN
SES I
SVARTVITT
BLODSVITTNE
SOPPBEHÅLLARE
LÄGGER
JÄGARE
PRENUMERANT
KLIPPA
UTAN
STEN
RÄCKA
MEDELPLATSER
SKVALLRA PÅ
... PÅ SÅ
SÄTT?
ÄGA
KAN DET
UR EN
SKORSTEN
SES PÅ
FRI FOT
FÄNGELSE
KATAMARAN
ARBETARE
GRIPA
Genom att kontakta oss anmäler du endast intresse
för att få ytterligare information om studien. När du
tagit del av all information kommer du eventuellt att
tillfrågas om du samtycker till att delta. Du får självklart avbryta studien när du vill under studiens gång.
HINDER
DEN SPRIDER SIG
LÄTT TILL
MÅNGA
TAR INTE
SKADA
Uppsala
Malmö
PÅSTÅR
KAN
SMAKA
KARDEMUMMA
MATTELÄRARE
DEN
SJUNGS
SOLO
© Bulls
Klinik: Hudkliniken/CTC,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Telefon: 031-343 48 31 (Alexandra Hylen)
Ansvarig läkare: Ingela Flytström
BURDUST
SVULST
PÅ HÄSTBEN
"DEN VISE SOM
GER SIG ÄR KLOK"?
VERKAR KROPPSLIGT
SOM EN
VÄCKARTILLKLOCKA? TALANDE
MITT I
PRICK
LINJEMAN
I TEVE
KAN
VARA
MILITÄR
Läkemedlet ges med en spruta i huden en gång i veckan första månaden och sedan en gång per månad. Deltagande
innebär 16 besök på mottagningen - under 16 månader - för att träffa läkare och sköterska för att genomgå hälsokontroller. Besöken tar ca 1-2 timmar. Du kommer även att fylla i frågeformulär och föra en dagbok över din läkemedelsadministration. Besöken och behandlingen kommer att vara kostnadsfria. Ingen ersättning för studiedeltagande
utgår, förutom rimliga resekostnader till och från sjukhuset/mottagningen samt ersättning för förlorad arbetsinkomst.
Klinik: Hudkliniken,
Karolinska Universitetssjukhuset
Telefon: 08-517 77 808 (Papeli Kassiri/Kirsti Ajax)
Telefontid: Tis-Tors 8-9:30 och 14-15:30
Ansvarig läkare: Natalia Kuzmina
STORHET
GÖR
STOR FÖR ÅTERSKADA KOMMANDE HÄNIBLAND DELSER
RESA MITT
I NATUREN
• haft diagnosen PPP i minst 6 månader
Göteborg
KAN
FYLLAS
AV TÅRAR
I ÖGONEN
DE VAR
RELIGIÖSA
SÄNDEBUD
Vi söker dig som: • fyllt 18 år
Stockholm
SPADFORM
FLYGVÄSEN
MUSIKALISK
SLUTKLÄM
Vi söker vuxna deltagare till en studie för att utvärdera effekt och säkerhet
av ett nytt biologisk läkemedel för behandling av måttlig till svår PPP.
Är du intresserad och vill ha mer information är du välkommen att kontakta oss:
KORSORD
HAR DU
Fem vinnare utses till korsord 2 och vinsterna består av boken Att bilda familj, utgiven av Ung med psoriasis
och Unga reumatiker. Rätt svar ska vara Psoriasistidningen tillhanda senast den 5 maj, adressen är som vanligt
Bellmansgatan 30, 118 47 Stockholm.
51
Ett stöd i vardagen
STÖD I VARDAGEN
Pfizer är ett forskande läkemedelsbolag som bedriver en stor del av sin
forskning inom området inflammatoriska sjukdomar.
Pfizer erbjuder ett stöd till patienter med psoriasis som behandlas med
ett av våra läkemedel.
ENB20130423PSE10
Läs mer på www.together.nu
SVARSKORT
Ja tack, jag önskar bli kontaktad för mer information om Together.
Namn: ............................................................................................................................
Frankeras ej
Pfizer AB
betalar portot
Pfizer AB
Att: Ann Thorslund
Telefon: ..........................................................................................................................
E-post: [email protected].........................................................
Svarstalongen kan faxas till 08-550 520 10
Pfizer lagrar och använder de personuppgifter som insamlas från dig. Uppgifterna används för att kontakta dig i
detta ärende, varefter de raderas. Du kan begära information om de personuppgifter som finns registrerade om dig.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
SVARSPOST
Kundnummer 203 624 31
191 20 Sollentuna
Innehåll
5
6
7
8
11
16
18
26
22
24
25
26
35
36
redaktör: Att byta fot i dansen
Medverkande & redaktion
ledare: Det måste bli ordning och reda
i klimatvården
psoriasistidningen besöker norrland:
"Att få alla byggstenar"
länsaffischer: Norrland
nytt & noterat: Primärvård och kömiljard
socialdemokraterna:
"Sammanhang för samhällets bästa"
krönika: Tydliga vägval
artrit: När kroppen angriper
korsord: Landskapskrysset 1
– vinn böcker
tema: Solen
serier
anne-lene krogstad på "svorsk":
18
36
48
8
4
"Klimatvård – en lönsam investering"
38 nytt & noterat: Mer trafik på vår webb
40 nytt & noterat: Psoriasisresolution på gång
43 nytt & noterat: Europas modernaste sjukhus
45 ung: Ellinor Bjurström berättar om sin psoriasis
och Top Model Sverige
48 sverigedemokraterna: Alla ska ha rätt
till akutsjukvård
52 korsord: Landskapskrysset 2
– vinn böcker
43
REDAKTÖR
Att byta fot i dansen
I
Ibland blir det inte riktigt som man
tänkt. I synnerhet om man är redak­
tör. Men så länge man håller deadline,
budget och huvudet högt mot konkur­
renterna behöver man inte skämmas.
Men trots ett streck i räkningen gäller
det att inte byta fot i dansen. Efter några
uteblivna frilansartiklar, och samtidigt ny­
tillkomna lite annorlunda möjligheter, blev
det ett mycket­läsvärt nummer av Psoriasistidningen även denna vår. Artrit fick mindre
kött på benen som tema än planerat men å
andra sidan har det blivit en rejäl portion sol
och lite Norrland samt Top Model.
Med Norrland syftar jag på min resa till
utbildningshelgen i Skellefteå samt några av
de länsaffischer som publiceras efter önske­
mål sedan höstens förbundskonferens.
Kanske låter utbildningshelger och
sociokulturell penetrering av solen inte lika
glamourösa som Top Model men de kan vara
lika tydliga med att psoriasis inte är något
att dölja. För ingen har väl undgått Ung med
psoriasis-medlemmen Ellinor Bjurströms
kamp i modelltävlingen Top Model Sverige ­
i TV3 under våren?
Det allra största som sker inom psoria­
sis i världen just nu är svårt att återge; den
kommande omröstningen av en eventuell
WHO-resolution kring psoriasis. Arbetet
genom­syrar en stor del av Psoriasisförbun­
dets dagliga intressepolitik och långtgående
­ambitioner och delar av dessa återfinner du
flera gånger i numret.
Även på nationell nivå mobiliserar starka
krafter för att lyfta kroniska sjukdomar och
funktionsnedsättningar, däribland Handi­
kappförbunden som i mars hade sitt årliga
möte i Haninge.
Psoriasisförbundet har haft ett andra
Utvecklingforum i februari och kommer att
anordna ett Dagens Medicin-seminarium den
9 april.
En annan sak som kommer att få stor
betydelse för vården och vårdpolitiken är
tillkomsten av Nya Karolinska Solna (NKS)
som växer för var dag och snart kommer att
bli Europas modernaste sjukhus. Med 15 000
anställda blir sjukhuset inte bara en ange­
lägenhet för Stockholm utan hela Sverige.
Troligen kommer dermatologer och
­reumatologer att få arbeta tillsammans vid
detta nya sjukhus, något som vore helt ban­
brytande för människor med dessa inflam­
matoriska sjukdomar.
» Ingen har väl undgått Ung med psoriasismedlemmen Ellinor Bjurströms kamp i
­modelltävlingen Top Model Sverige«
Förutom artiklar om vetenskap och kultur
tillkommer som vanligt serier, korsord och
bokutlottning, samt ytterligare intervjuer
inför valet i september – nu Lena Hallengren
(S) samt Per Ramhorn (SD). I och med dessa
politikerintervjuer är det bara Kristdemokra­
terna kvar som du läser om i nästa nummer.
Psoriasisförbundets kommunikation vid
sidan om Psoriasistidningen förbättras också
ständigt. Håll utkik efter oss på Facebook,
Flickr, Instagram och twitter.
Sist men inte minst måste också nämnas
att vi har ett helt fantastiskt omslag och
bilder av Sveriges coolaste illustratörer; Team
Hawaii!
God läsning önskas.
per hånell
Redaktör
5
Medverkande nr 2/14
björn folke johansson är en glad
kille född i Linköping bosatt i Stockholm. När han inte klättrar i berg eller
spelar boule lattjar han med ­familjen
och gör snygga tidningar. Som grafisk formgivare och kommunikatör
föredrar han alltid det stilrena framför det plottrigt
ogenomtänkta. Med mössa på huvudet, psoriasis i
ögonbrynen och en BMX under fötterna finner du
honom på ­Vasastans gator gnolandes på Den svenska
björnstammen. I detta nummer tar vi bland annat del
av hans grafik över norrlandslänen.
anja näslund är hälsovetare och
har arbetat med hälsofrämjande
arbetsliv inom och med större organisationer och projekt under många
år, bland annat AbbVie, Gymnastik­
förbundet, Star, Student­hälsan och
Psoriasisförbundet. ­Anja trivs i
­organisationer och verksamheter som vill framåt m
­ en
som också har mod att stanna upp i sin förändring
och känna efter vart de är på väg? Hon är nyttig,
målmedveten och social och fungerar gärna som en
drivande motor men vill också ha bollplank runt sig.
Anja föreläser cirka 100 dagar per år.
elinor ek är född och uppvuxen i
Stockholm men bor sedan många
år i Göteborg. Från egen kläd­butik
via utbildningar i grafisk form och
tidningsdesign landade hon till sist ­
i branschen. Elinor arbetar med
flera medlemstidningar, då och då gör hon också om
formen och ger dem en ny design. Resten av tiden
skapar hon böcker, broschyrer och affischer, ja allt
som går att trycka på papper.
6
Psoriasisförbundets tidskrift
Årgång 52, nr 2– 2014
Adress
Bellmansgatan 30
118 47 Stockholm
Tel 08-600 36 36
Ansvarig utgivare Lars Ettarp
Redaktör & annonsansvarig
Per Hånell
Tel 08 - 556 109 08
E-post [email protected]
Grafisk form & repro Losita Design AB
www.lositadesign.se
Omslagsbild Team Hawaii
Prenumeration och adress­ändring
i medlemsregistret
Britt-Marie Andersson
Tel 08 - 556 109 09
E-post [email protected]
Prenumerationspris 300 kr helår
Webbplats www.psoriasisforbundet.se
Facebook www.facebook.com/
psoriasisforbundet
Tryckeri Joma gp, Ljungby
Redaktionen ansvarar inte
för obeställt material och
för­­be­håller sig rätten att
korta i texter och insändare.
Psoriasisförbundet tar
inte ansvar för produkter
och tjänster i tidningens
annonser.
Upplaga
16 400 ex (2012)
ISSN
1404–4056
LEDARE
Det måste bli ordning
och reda i klimatvården
Ä
nda sedan Psoriasisförbundet bilda­
des för 50 år sedan har klimatvår­
den legat våra medlemmar varmt
om hjärtat. Det började med att
förbundet letade efter lämpliga
platser i bland annat Israel, Spa­
nien och Egypten. Jugoslavien provades av
dåvarande Landstingsförbundets dotterbolag
för klimatvård, men säsongen var för kort och
vattnet för kallt. Landstingsförbundets bolag
lades ned och Psoriasisförbundet tog över för
att rädda klimatvården.
Bara på Kanarieöarna kunde en seriös
vård under större delen av vinterhalvåret
säkras. Förbundet började med framgång an­
ordna resor till Fuerteventura på 1970-talet.
Men det blev alltför krävande och verksam­
heten flyttades till en norskägd anläggning
på Lanzarote och sedan till Valle Marina på
Gran Canaria som Oslo Universitetssjukhus
upphandlat och ansvarar för och från vilket
Psoriasisförbundet köper de resor som lands­
tingen beställer. I Norge bekostas klimatvår­
den av staten.
De norska myndigheterna har, förutom
ordningsregler, ställt upp fasta kriterier för
vårdens innehåll och utformning, som även
godtagits av de svenska landstingen. Det ska
finnas skandinavisktalande hudsjuksköterskor
med erfarenheter från psoriasisbehandling,
samt skandinavisktalande dermatolog, som
på individnivå ska göra bedömningar och
uppföljningar av vården.
Vidare krävs bassäng där de psoriasissjuka
som grupp ogenerat kan ha bassängträning.
Det krävs också en välskött strand där man
kan sola och simma i havet utan risk för un­
dervattensströmmar.
Patienterna är skyldiga att delta i utbild­
ning om livsstilsfrågor och hur man hemma
ska sköta sin sjukdom. Särskilda behov som
barn och ungdomar har ska uppmärksammas.
Valle Marina-anläggningen på Grand Ca­
naria har hittills vunnit de norska upphand­
lingarna och uppfyllt alla de krav de svenska
landstingen ställt.
För några år sedan började konkurrenter
till Valle Marina dyka upp och i vissa lands­
ting har dessa vunnit upphandlingar.
Granskar man anbuden så finner man att
de grundläggande kraven som de norska och
svenska hudspecialisterna enats om inte har
uppfyllts. De skäl som åberopats från några
landsting för att överse med bristerna har va­
rit ”Ja, men det lägre priset gjorde att ett par
till fick åka” eller ”Men många av de som åkt
till konkurrenterna har varit väldigt nöjda”.
Visst skulle även jag bli glad om jag fick
tillfälle att åka till Kanarieöarna tre veckor för
att sola och bada i bassäng. Men är detta en
seriös psoriasisvård? Inte enligt min mening.
Psoriasisförbundet har inget emot konkur­
rens. Men ska vi ha kvar vårt engagemang i
klimatvården så måste det handla om konkur­
rens på lika villkor. Det går inte att en non
profit-aktör som Psoriasisförbundet måste
fylla alla kvalitetskrav till punkt och pricka,
medan andra i praktiken inte behöver uppfylla
vissa krav och därigenom tjäna pengar. Då
försvinner också basen för den seriösa vården.
Klimatvård är en kompletterande vård­
form som lämpar sig väl för vissa
grupper av särskilt behö­
vande psoriasissjuka och
kan bara försvaras om
dess höga standard kan
garanteras.
lars ettarp
Ordförande
7
NORRLAND
Att få alla
byggstenar
Psoriasisförbundet i Västerbotten anordnade i februari en utbildningshelg ­
på Medlefors folkhögskola. Under några år har Psoriasisförbunden i Västerbotten
och Norrbotten samverkat för att utbilda människor med psoriasis.
Text & foto per hånell Länsaffischer björn folke johansson
E
tt 40-tal medlemmar hörsammade
inbjudan liksom en del nya. Utbild­
ningshelgens mål på Medlefors
folkhögskola hade fokus både på
att bygga gemenskap liksom att
erhålla information om sjukdomen.
Ord­förande för Psoriasisförbundet Norr­
botten, Tina N
­ orgren, inledde med att visa
en film där forskaren Mona Ståhle redogjorde
för den senaste forskningen och de nya läke­
medel som kommer inom en snar framtid.
Ståhle r­ edogjorde även för den placebo­effekt
som kan uppstå efter att man prövat läke­
medel samt livsstilsfaktorers påverkan på
sjukdomar.
Ojämlikheten upprör
Under lunchen diskuterar flera Dorotea­
upproret och man förfäras över ojämlikheten
i sjukvården mellan landstingen i Sverige.
Tina Norgren instämmer men är överlag
ändå positiv och konstaterar att det är impo­
nerande att människor åkt så långt över de
två största länen för att delta under utbild­
ningshelgen samtidigt som Umeå firar att den
är kulturhuvudstad och det arrangeras en stor
konsert inne i Skellefteå.
8
Deltagarna får under eftermiddagen välja
på om de vill prova på sjukgymnastik eller
vattengymnastik och många bastar efteråt
med livliga diskussioner kring allt från fiske,
jakt och väder till kroniska sjukdomar och
glesbygdens sakta döende.
Vikten av god sömn, motion och kost,
och faran med alkohol, rökning och stress
konstateras under flera föreläsningar. En av
före­läsarna är informatören Gunilla Eriksson.
– Jag fick psoriasis i tioårsåldern och min
mamma trodde att det var spetälska. Jag gick
inte till skolan på två månader och fick diag­
nos först i 17-årsåldern. Uppväxt i en bond­
familj så var det heller just ingen som brydde
sig om lite halsont och att jag var mobbad i
skolan. Det tog lång tid innan jag fick någon
behandling men nu långt senare känner jag
till det mesta om alla möjliga behandlingar.
– Psoriasis kan yttra sig på många sätt,
inte bara i huden utan också i lederna och inre
organ. Det som förr i tiden kallades ”de friskas
sjukdom” vet vi nu bara är struntprat, det är
en komplex systemsjukdom som kan påverka
allt från att man får svårt att gå till att våga
bada eller klippa naglarna. Är det någon som
sett en tjock psoriasisnagel?
En deltagare svarar ja varpå Gunilla ropar
att den ska visa upp sin nagel för alla så de
kan se. När fingret med tjock nagel höjs i luf­
ten kommer genast följdfrågan om deltagaren
inte går på manikyr?
– Det är dåligt med det i Åsele, kommer
som blixtsnabbt svar och flera brister ut i
skratt. En förtrolig stämning med raka besked
om sjukdomen och dess effekter dominerar
hela helgen och majoriteten är mycket nöjda i
den senare utvärderingen.
Eriksson återkommer flera gånger till vad
man äter och understryker att alla människor
behöver kolhydrater, fett, proteiner, vitami­
ner, mineraler och vatten för att leva.
– Det gäller att äta hela dagen men rätt
mängd och att få alla byggstenar, lite som
livet i stort.
Leva i nuet
Hälsopedagogen Ann-Charlott Pavval berät­
tar om sin barndom i en missbrukarfamilj, ät­
störningar som ung vuxen och sin nuva­rande
situation som förälder till ett utvecklings­
stört barn samt arbete som yogalärare. Med
karisma fångar hon deltagarna med sina tips,
tankar och idéer med foten i både alternativ
»Det är en
komplex
system­sjukdom
som kan
påverka allt
från att man får
svårt att gå till att
våga bada eller
klippa naglarna.«
9
INTERVJU
Tina Norgren ser gärna att Psoriasis­
förbundet samarbetar mer med ungdomsorganisationen Ung med psoriasis
ur vilken hon själv är sprungen. Andra
prioriterade frågor för Tina är klimatvård och medlemsutveckling.
NORRLAND
medicin och skolmedicin. Genom sång, dans
och målande historier illustrerar hon hur livet
kan förändras vid diagnoser och kommer
med råd om hur man kan träna sin medveten­
het för att leva i nuet och må bättre. Vissa
grymtar lite åt talet om symboler och tips om
Sonic Aid Music på YouTube men atmosfären
av ärligt engagemang bryts aldrig.
– Ja, det var inte bra, allt för att spara
pengar men jag undrar om man verkligen
gjorde det i slutänden. Vi har som mål att det
ska finnas en ljusbox i varje kommun.
Viktigt att stötta varandra
Tomas Bertilsson, ordförande i Södra Lapp­
land, är arg för att man lagt ned ljusbehand­
lingen i Dorotea.
– Man tog ljusboxen som stod i Dorotea
och flyttade den till Åsele men dörren var för
liten så man fick plocka isär boxen för att få
in den. Det måste ha kostat hemskt mycket
pengar.
Åke Burstedt, ordförande i Umeå, är också
bekymrad över besparingarna.
Tina Norgren säger att utbildningshelger som
denna alltid ger ringar på vattnet och att hon
uppskattar samarbetet mellan Norrbotten och
Västerbotten mycket.
– Det ser lite olika ut mellan våra län men
det är viktigt att vi samarbetar och stödjer
varandra när vi har så stora avstånd i Norr­
land. Norrbottens län har kanske lite bättre
ekonomi än Västerbottens län och derma­
tologer och reumatologerna resonerar tydli­
gen olika i länen men annars så har vi mer
gemensamt än vad som skiljer oss åt. Våra län
har bildat en gemensam arbetsgrupp som ser
på utbildningsfrågor, det är roligt. 
Åke Burstedt är bekymrad över situationen med ljusboxarna i Västerbotten och tvivlar på att politikerna
alltid vet medborgarnas bästa.
Vattengympa är något som skrämmer många männi­
skor med psoriasis på grund av sina utslag men i
Medlefors gympades det hejvilt i bassängen.
Behandlingen flyttad
10
»
Västerbottens län
Bildad 1968
Det roligaste vi gjort
i vårt län är Medlemskonferenser på Medlefors.
6 lokalföreningar
447 medlemmar
11 medl. i Ung med Psoriasis
Prioriterade frågor i dag
1 Att Dorotea får
tillbaka behandlingsanläggningen.
2 Medlemsvärvning.
3 Vårdpolitiska
frågor, klimatvård och
mediciner.
Ordförande Åke Burstedt.
Positivit i vårt län är att vi
har behandlingsanläggningar i nästan varje kommun
(Behandling, klimatvård, fotvård,
reumatolog och dermatolog)
VÅR
dröm…
Negativt
är att det i
vårt län inte
finns klimatvård och
fotvård.
Org.nr. 89 40 01 – 51 94
[email protected]
Tlf 0705 – 53 81 49
Vår viktigaste framgång
Behandlingsanläggningar
i inlandet,
Utredningen
Glesbygdsmedicin.
Svante Granberg röstar på riksstämman 2009.
…är att i vårt län ska
alla psoriasissjuka
oberoende var de bor
i länet ha en bra och
likvärdig vård.
447
Medlemmar
6,9%
Av befolkningen i länet med
psoriasis är medlemmar.
statistik från 2013
psoriasisforbundet.se/vasterbotten
facebook.com/psoriasisforbundet
11
»
Västernorrlands län
Bildad 1969
5 lokalföreningar
1990 firade Länsavdelningen 20-årsjubileum
som genomfördes tillsammans
med Örnsköldsviks lokalavdelning. Gunnar Swanbeck föreläste
och jubileumsmiddag hölls på
Restaurang Varvsberget.
397 medlemmar
11 medl. i Ung med Psoriasis
Artikel i Sundsvalls
tidning från
20 november 2002.
Artiklen handlar
om den nyöppnade
behandlingsanläggningen i Ånge.
Org.nr. 88 40 00 – 54 82
[email protected]
Tlf 0660 – 181 34
Prioriterade frågor i dag
1
Återinförande
av klimatvårdsresor.
2
Behandlingsanläggning i Härnösand.
3 Medicinsk fotvård.
Positivt att en ny behandlingsanläggning öppnade
i Ånge i mitten av 2002.
Remaskolan genomfördes i Örnsköldsvik 2011 och
flera patienter med psoriasisartrit fick möjlighet att delta.
Positivt att samtliga lokalavdelningar har god verksamhet,
Medelpads lokalavdelning firade 40 års jubileum 2012.
397
VÅR
dröm…
Medlemmar
6,5%
Av befolkningen i länet med
psoriasis är medlemmar.
Behandlingsanläggning i Härnösand har det tidigare
funnits men den lades ner 2010. Vi blev lovade att
primärvården skulle ta över och att det skulle bli en
fortsättning i Härnösand. Strax före nyöppningen så föll allt i
graven utan egentlig förklaring.
Klimatvården har helt tagits bort i länet.
…är att klimatvårdsresor
ska återinföras, medicinsk
fotvård ska ingå i högkostnadsskyddet och att alla
psoriatiker ska ha tillgång
till behandling i sin
hemkommun
statistik från 2013
pso.se/lansavdelningar/vasternorrland/
facebook.com/psoriasisforbundet
12
»
Norrbottens län
Våra roligaste
aktiviteter har
varit Noliamässorna och
föreläsningarna under
Måbraprojektet.
Under flera år
informaterade
och sålde vi saker
vid Noliamässan
i Piteå. På bilden
delar av 2004 års
länsstyrelse med
Marino Eriksson
som ordförande.
Vår viktigaste
framgång
Att vi bidragit
till ljusbehandlingsenheter
i samtliga av
länets 14
kommuner.
Bildad 1969
Inga lokalföreningar
413 medlemmar
7 medl. i Ung med Psoriasis
Org.nr. 89 70 01–65 26
[email protected]
Tlf 070-309 61 34
Länsavdelningens styrelse 2013.
Prioriterade frågor i dag
Länsavdelningens förste ordförande Lennart Klefbom, numera hedersmedlem i Psoriasisförbundet och
PSO-aktuells (motsv. Psoriasistidningen) redaktör informerade om förbundets 1-åriga verksamhet.
Bra vård
överlag.
Indragen
klimatvård.
VÅR
dröm…
1 Medlemsutveckling
2 Föreningsutveckling
3 Klimatvård
413
Medlemmar
är att det i vårt län ska
Bli fler medlemmar, fler
kontaktpersoner och
fler aktiviteter.
6,6%
Av befolkningen i länet med
psoriasis är medlemmar.
statistik från 2013
psoriasisforbundet.se/norrbotten
facebook.com/groups/Psonorrbotten/
13
Gävleborgs län
Bildad 1964
4 lokalföreningar
667 medlemmar
24 medl. i Ung med Psoriasis
»
Roligaste aktiviteten är Psoriasisförbundets
samarbete med Wyeth i Sandviken då det
arrangerades en allmänhetsföreläsning om Psoriasis.
Det kom över 200 personer!
Org.nr. 88 50 01 – 44 68
[email protected]
Tlf 0290 – 711 19
Psoriasisförbundet i Ljusdal.
Dr Hillström informerar om psoriasis på Stenegård i Järvsö.
Prioriterade frågor i dag
1
2
3
Att våra föreningsdrivna ljusbehandlingsenheter ska få
vara kvar.
Rätten till vardagsnära vård inom
rimligt avstånd.
Rätten till medicinsk
hand- och fotvård
samt medlemsvård/
medlemsvärvning.
667
Ljusbehandlingen i Hudiksvall.
Vår viktigaste framgång
Är att vi som länsavdelning har hängt med i 49 av
Psoriasisförbundets
50 år. Gävleborg har under
Hudiksvalls
behandlingsanläggning
alla 49 år varit en livaktig och engagerad av2008
delning
med tidigt samarbete över länsgränserna.
Ett av
våra…
Medlemmar
9,6%
Av befolkningen i länet med
psoriasis är medlemmar.
…mål är att det ska finnas ljusbehandling på fler ställen i vårt stora
län. I dag finns det 6 enheter fördelade
på orterna Ljusdal, Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs, Sandviken och Gävle.
Ett annat mål är tillgång till specialistvård inom rimligt avstånd även
för boende i länets norra delar.
statistik från 2013
psoriasisforbundet.se/lansavdelningar/gavle/
facebook.com/psoriasisforbundet
14
Jämtlands län
Bildad 1969
Våra viktigaste framgångar
– Första smörjhallen.
– Att vi fick till stånd behandlingsmöjligheter i Strömsund.
– Informationsspridning, frisörsutbildning och vattengympa.
1 lokalförening
221 medlemmar
10 medl. i Ung med Psoriasis
Vi har mångårigt
samarbete med
frisörer i Jämtland.
[email protected]
Tlf 0640 – 121 06
Prioriterade frågor i dag
1 Införa Klimatvård.
2 Intensivt arbete att
förbättra vården
i Jämtland.
3 Bättre tillBadträning och informationsspridning om föreningen är några av de aktiviteter som händer i Jämtlands län.
VÅR
dröm…
…ÄR Att alla med psoriasis
och psoriasisartrit i Jämtland har tillgång till bra
vård och att klimatvård
finns som ett behandlingsalternativ.
gänglighet med förbättrade öppettider.
221
Medlemmar
7%
Av befolkningen i länet med
psoriasis är medlemmar.
statistik från 2013
www.psoriasisforbundet.se
www.facebook.com/psoriasisforbundet
15
NYTT & NOTERAT
Gott BEMÖTANDE i primärvården
 Patienter bedömer
att de får ett gott
bemötande inom
primärvården. Men
många upplever inte
att de fått information
om sådant som kan
hända efter besöket,
till exempel biverkningar av läkemedel.
Detta visar den tredje
nationella patientenkäten inom primärvården
som genomfördes
under hösten 2013.
Enkäten gick ut
till drygt 265 000
personer som gjort ett
läkarbesök på en deltagande vård­central
eller motsvarande
­under september
månad 2013.
närmare 138 000
patienter valde att
besvara enkäten, vilket
gav en korrigerad
svarsfrekvens på 53
procent. Högst var
svarsfrekvensen för
Region Gotland, 60
procent, och lägst för
Stockholms läns landsting på 49 procent.
– Det är glädjande
att patienterna är
nöjda med bemötandet i primärvården.
Informationen är
också en viktig del för
att kunna vara delaktig i sin egen vård och
behandling. Därför
är dessa resultat ett
viktigt underlag för
fortsatt diskussion
inom landstingen
tillsammans med
utförarna, säger Åsa
Himmelsköld, chef för
sektionen för hälsooch sjukvård på SKL.
män uppger i något
högre utsträckning
att de fått information om sitt tillstånd.
Totalt sett är det ingen
skillnad mellan män
co
lo
ur
bo
x
och kvinnor när det
gäller upplevelsen av
delaktighet i beslut ­
om sin vård och
­behandling.
personer på 65 år och
äldre är generellt något
mer nöjda än andra
åldersgrupper. De anser bland annat i högre
utsträckning att de har
fått vara delaktiga i
beslut om sin vård och
behandling och att deras behov av sjukvård
blivit tillgodosett. 
ALLA landsting får del av kömiljarden 2013
 Alla landsting i Sverige får del av kömiljarden
2013 men bara Stockholm lyckas undvika underskott.
– Det är mycket glädjande att se att kömiljarden ger ­effekt och att fler människor får vård
i tid, säger social­minister Göran Hägglund i ett
pressmeddelande och får medhåll av Anders
Knape, ­ord­förande för Sveriges Kommuner och
Landsting:
– Samtliga landsting får del av kömiljarden,
vilket är glädjande. Det finns fortfarande regionala skillnader, men det bör sporra till ytterligare
satsningar inom de landsting där resultaten är
något sämre.
kömiljarden är ett stimulansbidrag som
regeringen delar ut till de landsting som kortar
sina vårdköer. Kriterierna för att få del av kömiljarden fastslås i en årlig överenskommelse
16
mellan staten och Sveriges Kommuner och
Landsting, SKL.
För att få del av pengarna från kömiljarden
2013, måste landstingen kunna visa att minst 70
procent av patienterna fått vård inom de tidsramar som fastslagits i överenskommelsen.
För 2013 års kömiljard har landstingen varit
tvungna att klara av att erbjuda patienterna besök
i den specialiserade vården inom 60 dagar och
behandling inom 60 dagar.
Klarar landstingen att ge vård i rätt tid till mer
än 80 procent av patienterna får de ta del av ytterligare medel.
de som är positiva till kömiljardsystemet brukar
generellt peka på ekonomisk effektivisering och
kortade kötider medan motståndare lyfter segregering, byråkratisering och kommersialisering av
vården som växande problem. 
SOMMARLÄGER 2014
Psoriasisförbundet och Ung med psoriasis
Information om sommarens läger kommer
att finnas på Psoriasisförbundets webb:
www.pso.se
Samt Ung med psoriasis webb:
www.ungmedpsoriasis.se
Svenska Re har arbetat med rehabilitering mer än 40 år. På Gran Canaria finns
det jämna klimatet som ger de bästa
förutsättningarna för att rehabilitera
både kropp och själ.
Psoriasisprogrammet riktar sig till personer med
psoriasis och psoriasisartrit. Programmet syftar till
att ge högsta möjliga livskvalitet för personer med
psoriasis genom att läka ut huden och uppnå en
långvarig förbättring kombinerat med fysisk aktivitet
och utbyte av erfarenheter.
Programmet genomförs av Svenska Res team som
består av sjukgymnaster, sjuksköterska, samtals­
Frågor besvaras av:
Anne Stiernquist, Psoriasisförbundet:
08-55610903, [email protected]
Sophie Krooks, Ung med psoriasis:
08-55610912, [email protected]
terapeut, kostrådgi­
vare, läkare och
psykolog.
Koncentrationen på
den egna rehabili­
teringen, avståndet
och miljön ger goda
långtidseffekter.
För program och övrig info:
[email protected]­re. se eller tel: 08­ 20 55 10
Artillerigatan 6, 114 51 Stockholm
Se även www.svenska­re.se
17
INTERVJU
Sammanhang för
samhällets bästa
Hon har inget emot landsting, nya sjukhus eller liberaler men
det behövs en uppskärpning. Privat sjukvård ska inte förbjudas men regleras.
Trots sin unga ålder är Lena Hallengren (S) en tungviktare inom sjukvårdspolitiken.
Text & foto per hånell
V
ad tycker du om regeringens
lagförslag om att bristen på
tillgänglighet för bland annat
funktionsnedsatta ska kunna
straffläggas från och med 2015?
– Det är nog en allmän uppfattning att det
är bra att något görs, det fanns just ingen op­
position mot Alliansens förslag men den bör
naturligtvis utredas då det är en komplicerad
frågeställning. Jag utgår ifrån att lagen går
igenom.
Har du själv någon funktionsnedsättning?
– Jag har linser, men nej, inget i vardagen,
anhöriga dock.
Socialdemokraterna har flera gånger sagt
att; ”Sverige är det land med lägst antal
vårdplatser per invånare i hela EU och
läkare i Sverige tvingas att ägna mer än
två tredjedelar av sin tid åt annat än direkt
­patientarbete”. Var får ni dessa siffror ifrån?
– OECD, de mäter det mesta. Det finns
inget egenvärde i att ligga på sjukhus men när
det behövs får det inte finnas en brist. När
det gäller läkarnas arbete kan jag säga att det
handlar mycket om att ha rätt kompetens på
18
rätt plats. Vi har till exempel färre läkarsekre­
terare och vaktmästare idag och sådana saker
kan ju påverka.
Socialdemokraterna säger även att man vill
”införa nationella kvalitetslagar i välfärden
för att förbättra kvaliteten och begränsa
vinstuttagen, samtidigt som mångfald och
valfrihet garanteras”. Vad betyder det?
– Samhället har varit alldeles för generöst
med att tillåta verksamheter där vi egentligen
borde ställa mycket högre krav.
WHO kommer i maj att besluta om en
resolution kring psoriasis. Om denna antas
innebär det att alla medlemsländer måste
uppmärksamma och implementera kunskaper kring sjukdomen på en helt annan nivå
än idag, vad tycker du om det?
– Bra. Alla goda exempel ska spridas.
Vill du förbjuda privat sjukvård?
– Nej, jag vill inte förbjuda men reglera.
Universitetssjukhusen till exempel ska man
inte få ombilda eller sälja ut men här har
borgerligheten en helt annan syn än oss. Vi
tror inte på att man ska få etablera vilken
INTERVJU
Lena Hallengren (S)
19
INTERVJU
vård som helst var och hur som helst utan
vårdverksamheter måste ingå i ett samman­
hang för samhällets bästa. Sedan kanske vissa
aktörer är privata och andra offentliga men
det kan inte vara en självklarhet att vem som
helst får bedriva vilken vård som helst.
Skulle du vilja avveckla landstingen och se
en statlig sjukvård i framtiden?
– Nej, jag tror inte att statlig sjukvård är
lösningen på dagens problem. Kanske mer
statlig styrning och ökade insatser för att
minska ojämlikheten inom landet men inte en
avveckling av landstingen, möjligtvis större
regioner istället.
Vad tycker du om tillkomsten av den nya
myndigheten IVO?
– Socialstyrelsen är en jättemyndighet
som sysslar med allt från tillsynsärenden och
föreskrifter till riktlinjer så det var inte fel på
något sätt att IVO tillkommit och avlastat
Socialstyrelsen en del. Men de har ett stort
uppdrag och kanske kan det behövas en sepa­
rat myndighet för äldrefrågor och dessutom
har inte IVO:s verksamhet utvärderats ännu
men vi följer utvecklingen och ser var resur­
serna fördelas bäst.
Vad tycker du om det nya sjukhuset (NKS)
som växer fram i Stockholm?
– Det är samma där, vi har inget emot att
man bygger nytt inom sjukvården men just
FAKTA
Lena Hallengren är född 1973 och riksdagsledamot för Socialdemokraterna ­
i Kalmar län. I riksdagen är hon vice ordförande i socialutskottet och arbetar med
frågor som äldreomsorg och sjukvård.
Hallengren har tidigare varit ordförande
i trafikutskottet, ledamot i miljö- och jordbruksutskottet samt i klimatberedningen.
2002 – 2006 var hon förskole- och
ungdomsminister.
hanteringen av NKS kunde ha skötts betydligt
bättre. Stockholm ökar hela tiden i befolkning
och det är jättespännande att kunna tänka
nytt, många sjukhus och skolor är ju byggda
under 1960- och 70-talen, men som sagt
finansieringen av NKS är klantig.
Vid konferenser och seminarier som rör
funktionsnedsättningar är det ofta Socialdemokraterna och Folkpartiet som har representanter närvarande, hur kommer det sig?
– I ntressant fråga. Alla partier brinner väl
för sina politiska lösningar och Folkpartiet
har ju en socialliberal ådra, även om den är
lite småkvävd just nu, men tidigare med LSS
till exempel. Vi socialdemokrater har alltid
värnat de institutioner som sätter demokratins
ramar, som sjukvård och skola. 
»Samhället har varit alldeles
för generöst med att tillåta
verksamheter där vi egentligen borde
ställa mycket högre krav.«
20
NY
HE
T!
Ny behandling av
Psoriasis Fri från kortison
Dermalex® Psoriasis lindrar inflammation, klåda och hudfjällning.
Krämen verkar genom att normalisera kroppens överproduktion
av hudceller.
Kliniskt testad av dermatologer – i genomsnitt resulterade
behandlingen i att symtomen minskade med 68 %.1
Rekommenderas av 7/102
Finns på ditt apotek.
1) PASI based clinical efficacy study of Dermalex Repair Psoriasis topical cream, for the treatment of Psoriasis vulgaris symptoms, in a mono application therapy, 2006.
2) Undersökning gjord av Smartson på uppdrag av Omega Pharma Nordic, bestående av 154 testpersoner. 2013
Läs mer på www.dermalex.se
21
KRÖNIKA
TYDLIGA
vägval
Text anja näslund Illustration sara stribe pavell
M
ars har precis
övergått i
april, och
det är dags
för kvar­
talsavstämning. Nu menar
jag inte en ekonomisk sådan,
utan en personlig, livsmässig
sådan. Du har i princip levt
en fjärdedel av 2014, har det
blivit som du vill? Har du
gjort det du vill göra? Mår
du som du vill må? Det är
ganska jobbiga frågor att
besvara, åtminstone jag själv
tänker tanken ”kan hon inte
bara sluta”.
Idén till den här texten
kom en solig dag i februari.
Solen hade inte visat sig på
veckor och den här dagen
lyste den från klarblå him­
mel. Fåglarna sjöng och det
var tydlig vår i luften. På väg
till jobbet är känslan i min
kropp tydlig, på lunchen ska
jag ta en lång promenad och
ladda batterier, fylla på med
dagsljus och bara njuta.
Ungefär sju timmar
senare sitter jag på konto­
ret och ser hur solen börjar
dala, det körde ihop sig och
22
blev ingen promenad den här
dagen heller.
Vissa dagar kan det
faktiskt vara så, det kör ihop
sig på riktigt och du har inget
val. Men de allra flesta da­
garna i vårt liv kan vi välja,
om inte just för stunden så
åtminstone för framtiden, för
att inte hamna i samma situa­
tion igen. Ofta säger vi att vi
inte hinner, att vi vill ha fler
timmar på dygnet och att det
ska bli bättre sen. Sanningen
är att vi alltid kommer ha 24
timmar per dygn och att det
alltid är vi som väljer vad vi
vill hinna.
Så vad har detta med sol
och psoriasis­artrit att göra?
Jo, det finns en hel uppsjö av
saker som kan få dig att må
bra, sol är en av dessa och för
de med psoriasisartrit (och
alla andra) är träning och
rörelse en viktig må bra-sak
som vi tenderar att välja bort.
Det är lätt att vårt dagliga liv
kommer emellan och att vi
skjuter de där sakerna som vi
mår bra av på framtiden.
Det är förstås bara du
som kan svara på vad just
du skulle må bra av, vilka
saker i ditt liv du kan priori­
tera bort och vilka som ska
prioriteras till, själv tycker
jag att det är både en skräm­
mande och spännande tanke
att veta att det faktiskt är jag
som bestämmer i mitt liv.
Att leva med en kronisk
sjukdom som påverkar livet
på många sätt kan dock
ibland innebära begräns­
ningar i livet. Tröttheten
som kommer på köpet vid
psoriasis och psoriasisartrit
innebär för många att de
behöver vila mer och att de
ibland tackar nej till saker
de vill göra. Här kan det bli
en direkt konflikt mellan
att ”göra det man vill göra”
och ”göra det man mår bra
av”. Och ibland behöver vi
välja det ena eller andra, det
viktiga är att det är vi själva
som gör valet, att det är du
som styr i ditt liv.
Personligen kan jag välja
att umgås med vänner för att
jag mår bra av det men likväl
välja att tacka nej till att
umgås med vänner för att jag
mår bra av det.
co
lo
u
»Sätt dig i förar­hytten till
rbo
x
ditt eget liv, spänn fast
­säkerhetsbältet, nu är det
du som styr!«
Vi har alla begränsningar
av olika slag, för en del är
det sjukdomar och funk­
tionsnedsättningar. Livet
handlar om att leva med
hänsyn till dessa begräns­
ningar, men utan att ge upp
livet. Att göra de för dig
bästa valen, på både kort och
lång sikt. Ett sätt att betrak­
ta det på är att säga att det
finns förklaringar till varför
livet ser ut som det gör, men
inga ursäkter till varför du
lever som du gör.
För många är starten på
det nya året symbolisk, det
är därför det nya livet ska
börja då. Om du precis som
mig hade några nyårslöften
är det definitivt dags för
kvartalsavstämning, går det
som planerat? Är du där du
vill vara, om inte, varför
inte då?
Du som inte hade nyårs­
löften kan likaväl göra din
avstämning, är du nöjd med
svaren på frågorna i början
av texten?
För min egen del innebär
kvartalsavstämningen både
bu och bä. Vissa saker är jag
väldigt nöjd med, andra inte
alls. Jag konstaterar att jag
behöver göra tydligare vägval
i några frågor för att ta full
kontroll över, och leva mitt
liv som jag vill.
Det häftigaste med att
leva är att vi varje minut har
en ny chans att börja göra
annor­lunda, börja ta kontroll
och börja göra val. Valet att
få det som du vill, att göra
som du vill och att må som
du vill.
Sätt dig i förarhytten
till ditt eget liv, spänn fast
säkerhetsbältet, nu är det du
som styr! 
Maten är slut.
Ett matpaket
och
kostar 385 kr
ger mat till en
ad.
familj i en mån
6 miljoner människor är i akut behov av mat i Syrien. För att undvika hungersnöd behöver
vi under mars samla in pengar till 15 000 matpaket. Men tänk inte på 6 miljoner människor.
Våga tänka dig att du har makten att rädda ett liv. En helt vanlig människa, precis som du.
Sms:a MAT till 72 900 för att skänka 50 kr.
23
30–40 procent av de psoriasissjuka får även problem med
lederna i någon form, så kallad
psoriasisartrit. Psoriasisartrit
orsakar smärta, stelhet och
i sin allvarligaste form grava
rörelsehinder.
vissa personer med psoriasis
också får symtom från lederna
är oklart. Sannolikt är det
många faktorer som samver­
kar för att ledsjukdomen ska
bryta ut.
Rubbningar i systemet
Text psoriasisförbundet.se
P
soriasisartrit kan
vara mild, över­
gående och drabba
ett fåtal leder men
också vara mycket ag­
gressiv och drabba ett flertal
leder. Psoriasisartrit är ännu
relativt outforskad och ofta
underbehandlad.
Inflammationen kan vara
lokaliserad till en eller ett
fåtal leder men vanligen är
många leder engagerade.
Lederna kan angripas och
brytas ned av sjukdomen,
så kallad leddestruktion,
och om sjukdomen förblir
obehandlad kan detta leda
till funktionsnedsättning
och funktionshinder. Varför
ann stiernqvist
ARTRIT
När kroppen angriper
Ärftligheten har stor be­
tydelse. Besvären beror på
inflammatoriska processer
som kan ses som rubbningar
i kroppens immunsystem. På
ett eller annat sätt aktive­
rar de utlösande faktorerna
immunsystemet och beror
förmodligen på att kroppen
"angriper" sig själv.
Immunsystemet skyddar
kroppen mot smittsamma
sjukdomar och utgör också
hudens skydd mot infektio­
ner. En speciell typ av vita
blodkroppar som kallas
T-celler har en viktig roll
­genom att koordinera och
styra immunförsvaret i krop­
pen. T-cellernas uppgift är att
reglera immunsvaret. Efter
att ha fäst sig till en inkräkta­
re, frigör T-cellerna kemiska
signalämnen för att aktivera
fler vita blodkroppar.
T-cellerna ger också vår
kropp signal om att produ­
cera fler vita blodkroppar.
Tidig diagnos viktigt
Exempel på svårartad psoriasis­artrit
24
Den inflammation som or­
sakar psoriasisartrit startar i
anslutning till en led, i muskeleller senans fäste mot benet, i
den så kallade entesen.
Om inflammationen stan­
nar lokalt kallas det för en
senfästesinflammation. Om
sjukdomen får fortsätta kan
den vandra in i leden och bli
en artrit, en ledinflammation.
Ofta är det i stora muskel­
fästen som armbågsleder,
övre höftkammarna och vid
knäna som senfästesinflam­
mationerna startar. När sjuk­
domen sitter i ryggen startar
inflammationen där bindväv
fäster mot ben i kotorna.
Det är viktigt med en
­tidig diagnos av psoriasis­
artrit för att bromsa sjuk­
domsutvecklingen och mins­
ka risken för att ledbrosket
förstörs och ledens funktion
försämras.
Få hjälp
Upplever man svullna leder­är
det angeläget att få läkar­hjälp
och remiss till en reumatolog.
Diagnosen ställs med hjälp av
patientens sjukdomshistoria,
en noggrann hud-, led och
nagelundersökning, vissa
laboratorieundersökningar
samt röntgen av de drabbade
lederna. Korvfinger eller
korvtå är också vägledande
för diagnosen.
Vid psoriasisartrit saknar
blodproven vanligen reuma­
toid faktor och röntgen kan
visa typiska förändringar.
Sänkan är oftast normal vil­
ket skiljer sig från ledgångs­
reumatism.
Detta kan i vissa fall leda
till en felaktig diagnos eller
misstrogenhet från vården,
innan patienten fått träffa en
reumatolog. 
KORSORD
Landskapskrysset 1
BRUKAR DÅLIGT
INOLJADE LÅS
KAN GE VINST MEN
GÖR DET SÄLLAN
DET KAN DEN INNEHÅLLER
DU HA
FLERA
RÄTT I
SATSER
FLYTFÅGEL
SLÄCKA
TÖRSTEN
PULVRISERAD
FAN- REKLAMTOMEN PLATS
LÖPER
TVÄRS
ÖVER
RING
GÅR
SNABBT
I LEDNINGEN
STANK
ÅLDERSSVAG
VINDAR
MED
ÖGON
GÖR
SKÅROR
SPRÅKVARIANT
TYGTYP
PETIGT
GRÖTBAS
BÄR BÄR
EN
TAR OFTA
STÅNG- SPRICKA HOPPARE
FÖRE
VAPEN MELLAN
BLOCKEN HOPP
YRKESSLANG
VAR EN
AV EDDORNA
FÅR EN
MAN PÅ
HALSEN
KAN LEDA
FRÅN
LAND TILL
STAD
HÅLLER
BOLL
HOPPADE ÖVER
FÖRDRAR
"DEN
GLIDER
IN I
MÅÅÅL!"
ABELS
BROR
TYST
FÖRDEN
VALÄR OM- RÖRELSE TUNNAS
FÅNGSRIK
KASTA
MINDRE
SJÖSLAG
BLIR
DRA
SILLEN I KAN
SPETSEN
DÅ OCH I ONÖDAN
DÅ
HÅLLS
IBLAND
EFTER
LAND
STOPPADE I
SIG
SMÅVARMA
PERSONLIGA
FARA PÅ
TAKET
HAS NÅGOT MED
FIENDEN
NÄRA
ÖGAT
VALUTAN
UPPTRÄTT
FALSKT
POSITIVT
SVÅRROAT
KAN MAN
SLÅ SIG
FRAM MED
PLÖTSLIG
SEX I ROM
KAN MAN ÄRTVÄXT
DE
SOM
STARK STICKA
TA PÅ
SJUTTON LJUGER
FRANSKA SER
INTE LÄNGTAN
KORT
MAN PÅ
FÖRVÄGRAD
PÅ DEN
DOLDA
SIDAN AV
HÖLJET
ÄR
IBLAND
GAMLA
KÄMPAR
LYCKAS
INGEN
VINNAREN
SLÄKTING
BIBRINGA
STÅLPINNE
SES PÅ
FRI FOT
POSTBUD
UPPSLAGSORD
DET KAN
DU OCKSÅ
HA RÄTT I
FYLLA
DÅ MAN
TÖMMER
RÖRA PÅ
BENEN
IBLAND
TÅGA
TILLREDDA
KÖER
KÄR
LEK
© Bulls
STRÖGET
TILL
EXEMPEL
Tre vinnare utses till korsord 1 och vinsterna består av Po Tidholms omtalade bok Norrland.
Rätt svar ska vara Psoriasistidningen tillhanda senast den 5 maj, adressen är som vanligt
Bellmansgatan 30, 118 47 Stockholm.
25
SOLEN
Med SOLENS vagn
över himlafästet
Den ger och tar liv som en gud. Ett brinnande klot av komprimerad
­plasma i gult, orange och guld. Solen rymmer en miljon jordar ­
och omvandlar fyra miljoner ton materia till energi i sekunden.
Text per hånell Foto colourbox Illustrationer team hawaii
J
orden ligger ungefär
150 000 000 kilometer
från solen och det
ska vi vara ganska
glada över. Efter
åtta ­minuter når solens
ljus jorden.
Utan dess ljus hade inte
livet kunnat uppstå på vår
planet men med för starkt
ljus och hög temperatur
hade heller inget liv någon­
sin överlevt. Tack vare de
förutsättningar som finns
på jorden i form av våra
grundämnen och vår atmos­
fär samt jordens magnetiska
hölje har kombinationen
med solens ljus gett upphov
till foto­syntesen och därmed
fröet till liv.
Ung stjärna
Solen skapades för fyra och
en halv miljarder år sedan
och bedöms ha så pass
mycket väte kvar att förbru­
ka att den kommer att leva
lika länge till.
Universum är troligen tio
miljarder år äldre än solen så
i det perspektivet är stjärnan
ung.
Solen innehåller över
99 procent av all materia
i solsystemet och väger
över 332 000 gånger mer
än jorden. När energin tar
slut kommer den att expan­
dera uppåt 100 gånger dess
nuvarande storlek och svälja
planeterna Merkurius och
Venus samt vår egen jord.
Efter miljoner år kommer ­
den sedan att krympa till ­
en vit dvärg och tyna bort.
Hur mäktig solen än må
vara i förhållande till jorden
och de övriga planeterna är
den obetydlig jämfört med de
ljusare stjärnorna i Vinter­
gatan.
Soldyrkare
Människor har i alla tider
dyrkat solen. I vissa kulturer
och epoker som ett levande
väsen, i andra som en symbol.
I vår fornnordiska his­
toria fanns Sol som en av
­gudarna. En vacker kvinna,
syster med brodern Måne,
båda barn till gudarna
Mundil­fare och Natt. Det var
Sol som varje dag drog solens
vagn över himlafästet.
I den egyptiska gudamy­
tologin är solguden Ra alla
andra gudars anfader medan
den grekiska mytologin hade
både Helios som personifie­
ring av solen samt den vackre
bågskytten Apollon som lju­
sets och konsternas gudom.
Guden Baal, som ofta
före­kommer i gamla testa­
mentet, dyrkades av semitis­
ka folk i Syrien och Kanaans
land under forntiden.
Solgudar tycks ha existerat
i alla världsdelar och i regel
kopplats till mänskliga karak­
tärer eller naturfenomen.
Enligt shintoismen i Japan
heter solguden Amaterasu,
och är den viktigaste gu­
den av alla och i Peru med
omnejd var Inti inkafolkets
högste gud och framställdes
som ett människoansikte
framför en solskiva i centrum
av radierande solstrålar.
Mår bra av ljus
I dagens Sverige skulle en
fundamentalistiskt tro på
någon av dessa gudar med all
sannolikhet mötas med stor
skepsis från både allmänhet
27
SOLEN
och akademi. Men varje
gång våren kommer är det
lätt att hitta människor som
stannat upp i parker och på
trottoarer stillaståendes med
sina ansikten vända mot
de första solstrålarna med
saliga leenden. Nog betyder
solen mycket för oss än idag
både som symbol och fysisk
verklighet.
De mytologiska gudar
som en gång tillbads som
solgudar ägde ofta samma
egenskaper och färdigheter;
eviga, heliga, allsmäktiga och
kapabla att ta liv, skapa liv
samt hela liv. Det sista kan
sägas gälla än idag för många
människor och deras relation
till solen och solljus.
Sol och psoriasis
Ett fåtal är allergiska mot
ljus men majoriteten av oss
mår bra av ljus och värme i
rimliga mängder. I syn­
nerhet om du har pso­
riasis, en sjukdom
som under lång tid
förväxlades med
lepra, något som
vår förbundsord­
förande för övrigt
beskrev utförligt i sin
ledare i nummer 5, 2013.
En annan som vet mycket
om psoriasis och arbetat
med solen och dess inverkan
på oss människor är Amra
Osmancevic, överläkare vid
hudkliniken på Sahlgren­
ska universitetssjukhuset i
Göteborg.
Du har forskat mycket på solens påverkan på människor
med psoriasis. Berätta lite
vad du kommit fram till?
– Det är känt sedan flera
28
tusen år tillbaka att solen
har positiv effekt på hälsan
och utan sol skulle vi inte
kunna leva. Solenergi är en
förutsättning för fortsatt liv
på jorden. Soljus (helioterapi)
har använts sedan mer än
2000 år tillbaka i behand­
lingen av flera hudsjukdomar
inklusive psoriasis. Doktor
Niels Finsen har använt
solljus och fototerapi för
behandling av hudtuberkulos
(han fick Nobelpris i medicin
1903).
– Artificiellt UVB-ljus
har använts för läkning av
psoriasis sedan ett helt sekel
tillbaka och ljusbehandling
av psoriasis är fortfarande en
mycket vanlig terapiform hos
patienter med utbredd och
medelsvår psoriasis.
– Under de senaste decen­
nierna har behandling med
smalspektrum UVB, så kal�­
lad TL01, (311±2 nm)
trängt undan använd­
ning av bredband
UVB, så kallad
TL12, (290-320
nm). TL01 anses
vara effektivare,
bättre att tolerera,
lättare att hantera och
är förstahandsbehandling vid
utbredd psoriasis.
– Ljusbehandling utövar
sin effekt på psoriasisen
genom multipla mekanismer;
till exempel hämmas snabb
celldelning och inflammation
i huden samt ökar bildning
av vitamin D som är viktigt
för skelett, kalkbalansen men
också har en positiv effekt
mot en rad sjukdomar ink­
lusive inflammatoriska- och
cancersjukdomar.
– I våra tidigare studier
har vi sett att ljusbehandling
med UVB ökar vitamin Dbildning i huden hos patien­
ter med psoriasis vilket kan
påverka benomsättningen po­
sitivt. Behandling med solljus
under klimatvård på Gran
Canaria hade gynnsam effekt
på psoriasis, ökade vitamin D
och förbättrade blodfetterna
samt sockeromsättningen
hos dessa patienter. Genom
dessa studier fann vi att UVB
och solljus ökade vitamin D i
blodet, förbättrade psoriasis,
var associerat med bättre
benmassa, och hade positiv
effekt på fett- och socker­
omsättning.
Klimatvård beviljas inte
i alla landsting i Sverige
och förskrivningen av biologiska läkemedel varierar
stort, vad tycker du om det?
– Klimatvård är en
mycket effektiv behandlings­
form för psoriasis och oftast
kvarstår effekten under minst
flera månader efter avslutad
behandling. Klimatvård idag
innebär inte enbart kombina­
tion av helio- och balneo­
terapi (solning och bad) utan
en omfattande utbildning
om själva sjukdomen och
behandlingar, faktorer som
kan utlösa och/eller försämra
sjukdomen men också om
följdsjukdomar och livsstilen
som kan förändras för att
minimera riskerna.
– Jag tycker att det är
synd att fler patienter inte
får denna möjlighet, särskilt
unga personer men även
familjer med barn och ung­
domar där sjukdomen kan
vara svårhanterbar på olika
sätt. Biologiska läkemedel
29
30
SOLEN
är fortfarande andrahands­
behandling av svår psoriasis
och jag tycker att det ska
vara så, till dess att vi kan
uppnå god effekt med andra
systembehandlingar som vi
har mycket längre erfaren­
het av. Å andra sidan får vi
inte tveka med insättning av
biologiska läkemedel eller
för länge behandla med till
exempel Methotrexate om
förväntad effekt uteblir och
vi inte får sjukdomen under
kontroll.
Påverkar solen människor
olika ifall de har psoriasis
eller psoriasisartrit?
– Det har visat sig att
solen har positiv effekt både
när det gäller psoriasis och
psoriasisartrit. Effekten fås
via påverkan på immun­
systemet, inflammationen
men också via D-vitamin­
bildning. Å andra sidan har
värme i sig en lindrande ef­
fekt på ledvärk och smärtor.
Tycker du att det behövs
nationella riktlinjer för
sjukvården när det gäller
psoriasis och psoriasisartrit?
– Ja, jag tycker att det
är viktigt att ha nationella
riktlinjer för utredning och
behandling av psoriasis
och psoriasisartrit där man
ska ta hänsyn till följdsjuk­
domar också. Dessa rikt­
linjer ska förstås ligga
till grund för en
­­ individ­
anpassad behandling.
Finns det något
negativt med klimatvård?
– Det är väl­
känt att UVB strål­
ning ökar risken för
hudcancerutveckling.
Ljusbehandling med UVB
anses fortfarande vara en
effektiv och trygg behandling
för psoriasis men den kumu­
lativa risken för hudcancer
ökar med stigande antal
ljusbehandlingar när man
kontrollerar för åldern vilket
indicerar vikten av noggrann
dermatologisk screening av
patienter med psoriasis som
ska eller tidigare har ljus­
behandlats.
Strålskyddsmyndigheten
För att få mer kunskap om
strålning träffar vi ­­Johan
Gulliksson på Strålskydds­
myndigheten.
Vad är det för skillnad
på olika former av
strålning, exempelvis mikrovågsugnen, fjärrkontrollen, mobil­telefonen
och solen?
– Skillnaden
är att en viss typ av
strålning har en viss våg­
längd, eller ligger inom ett
visst våglängdsintervall. Det
synliga ljuset har våglängder
som ligger mellan 400 – 760
nm (nanometer), violett är
den färg inom det synliga
»Klimatvård är en mycket effektiv
­behandlingsform för psoriasis ­
och oftast kvarstår effekten
under minst flera månader
efter avslutad behandling.«
31
SOLEN
våglängdsområdet som har
kortast våglängd och röd färg
har längst våglängd.
– Ju kortare en våg­
längd har desto mer energi
innehåller strålningen. Om
våglängden på strålningen
är lite längre än det röda
ljuset brukar det kallas för
Infraröd (IR) strålning. Om
våglängden på strålningen
är lite kortare än det violetta
ljuset brukar det kallas för
Ultraviolett strålning (UVstrålning).
– Radiovågor är elektro­
magnetisk strålning som har
ännu längre våglängder än
det synliga ljuset och ”bär”
alltså inte på lika mycket
energi. Exempel på elektro­
magnetisk strålning som har
väldigt korta våglängder är
röntgenstrålning och alfa-,
beta- och gammastrålning.
Dessa har mycket energi och
kan lösgöra elektroner ur
ämnesatomer eller slå sönder
molekyler. Den här strål­
ningen kallas för joniserande
strålning.
– Exempel på icke-joni­
serande strålning är: Det
synliga ljuset och IR-strål­
ning och elektromagnetiska
fält. Denna strålning kan
inte slå sönder atomer eller
molekyler.
Människan är ständigt
beroende av D-vitamin som
skapas genom bland annat
solljus och ändå kan detta
ljus vara farligt, vad säger ni
kring det?
– När vi ger solråd så
är det råd vars syfte är att
man inte ska utsättas för en
överdriven exponering av
UV-strålning. Råden syftar
alltså inte till att få folk att
vara inomhus hela tiden.
– För en person med ljus
hudtyp bildas D-vitamin
snabbt när man utsätts för
UVB-strålning. Man brukar
säga att det räcker med att
vistas 15 – 30 minuter i solen
mitt på dagen i Sverige. Det
hjälper inte att vara ute extra
länge för att bygga upp en
buffert. Man skulle kunna
likna det vid ett glas som
fylls med vatten. När glaset
är fullt så hjälper det alltså
inte att fortsätta att hälla på
med vatten. Samma sak med
solljuset.
– Det är alltså bra att vara
utomhus. Våra råd syftar till
att minska den överdrivna
exponeringen av UV-strål­
ning. D-vitamin kan man
också få genom att äta vissa
livsmedel. Exempelvis fet
fisk, ägg, margarin, lätt- och
mellanmjölk.
Många människor solar i solarier i kalla, mörka länder
som Sverige. Har ni någon
uppfattning om den strålning som dessa människor
utsätter sig för?
– I solarier finns något
som kallas för UV-strålning.
Denna strålning påverkar
vår kropp på olika sätt.
UV-strålningen brukar delas
in i UVA-, UVB- och UVCstrålning. Solarier använder
sig främst av en hög dos av
UVA-strålning och en liten
mängd UVB-strålning.
– Solarier som är tillgäng­
liga för allmänheten kallas
kosmetiska solarier och är till
för att göra huden brun. Det
är främst UVA-strålningen
som gör att huden blir brun.
UVB-strålningen är främst
den som gör att huden blir
röd och att man bränner sig.
Det är också bara vissa våg­
längder inom UVB-strålning­
en som kan göra att huden
bildar D-vitamin.
– UV-strålning bryter
ner bindväven i huden och
gör att man blir rynki­
gare i förtid. Problemet
med UV-strålning är den är
cancerogen för människan.
UV-strålning ökar risken för
malignt melanom, skivepitel­
cancer och basalcellscancer.
»Det är bara vissa våglängder
inom UVB-strålningen som kan göra
att huden bildar D-vitamin.«
32
33
SOLEN
Är det sant att människorna
på jorden hela tiden utsätts
för strålning från rymden
utan att ens märka det?
– Ja, men jag kan inte
säga mycket mer än det.
Har UV-strålning någon
färg?
– Det finns vissa som
kan se eller registrera den
långvågiga delen av UVstrålningen via ögonen. Men
detta är väldigt ovanligt. D
­ e
flesta kan alltså inte se UVstrålningen.
– U V mäts på en skala
som ibland förekommer i
media och då är det rekom­
menderade värdet ­mellan
fyra och sju och det går i
foto bosse alenius/ssm
Malignt melanom är den
allvarligaste cancerformen
(500 dör årligen) och man
har sett att risken ökar om
man solar intensivt nu-ochdå (intermittent solning). Det
är bättre att låta huden vänja
sig vid en stark strålning än
att sola väldigt intensivt i
stark sol (eller solarium).
En bra app för dig som vill ha koll på solstrålarna.
huvudsak ut på att mäta
den skadliga delen av UVstrålning på en yta. Vi gjorde
för övrigt en app kring det
för en tid sedan som heter
Min soltid som blev mycket
populär.
Vad säger SSM om den
strålning som används vid
behandling av psoriasis?
– Vi säger ingenting speci­
ellt. Strålning kan användas
på olika sätt och vi känner
till att PUVA används vid
psoriasisbehandlingar. Vilket
är bra. Syftet är att behandla
en sjukdom och då väger
man alltså in risk och nytta.
Får du ofta frågor kring
psoriasis?
– Jag har fått en fråga på
fem år vad jag kan påminna
mig så vi är inte direkt över­
belamrade med dessa frågor.
Dock får vi ofta frågor om
D-vitamin och hudcancer. 
FAKTA
Strålskyddsmyndigheten
Strålskyddsmyndigheten (SSM) skapades i och med att Statens strålskyddsinstitut och
Statens kärnkraftsinspektion slogs ihop 2008. Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under
regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. Myndigheten har ett
samlat ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet.
Myndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och
miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden.
Hos SSM arbetar drygt 300 personer med kompetens inom områden som teknik,
naturvetenskap, beteendevetenskap, juridik, ekonomi och kommunikation.
34
SERIER
Medelålders
Jan Stenmark
35
SOLEN
Klimatvård – ­en
lönsam investering
Anne-Lene Krogstad, chefsläkare på rehabiliteringsanläggningen
Valle Marina på Gran Canaria berättar på ”svorsk” för Psoriasistidningen
om sin privata och professionella hållning till solen.
Text per hånell foto anne stiernquist
V
ad har du för relation till solen?
– Mycket bra! Ælskar sol och
værme – sommar och sim i sjø och
hav. Sol i trædgården dær jag går
och krattar løv, skøter mina peren­
ner och stædar i rabatterna medan fåglarna
sjunger. Vandringar i skog och mark i sol- og
skugglandskap. Praktisk anvænder jag klæder
som skydd. I ansiktet faktor 30, jag ær no­
grann med solskydd.
Vad innebär egentligen klimatvård?
– K limatvård innebær att man anvænder
visse gunstige klimatiske forhållanden som
till exempel sol for att behandla og førbættra
vissa kroniska sjukdomar. Vistelse i solrikt
miljø (helioterapi) førbættrar utslagen før de
fleste pasienter med psoriasis.
– K limatvård ær ett vidt begrepp och
olika vårdgivare som organiserar klimatvård
definierar innehållet i klimatvården olika.
De fleste vårdgivare har tyværr bristfællige
kunskaper om hur man ska dosera solljuset
hos den enskilda pasienten før att utnyttja
solljusets effekter optimalt.
– Klimatvård på Valle Marina, som den har
utvecklats under de senaste åren, før pasienter
36
med psoriasis innebær i tillægg till schemalagt
solning (i enlighet med UV-index och hud­
typ) interaktiv undervisning om psoriasis og
behandling inkludert de særskilda kunskaper
som pasienter behøver i førbindelse med solbe­
handlingen. Det er stort fokus på undervisning
og ulike typer av pedagogikk benyttes for å
stimulere til refleksjon over egen sykdomshånd­
tering og målsetning med psoriasisbehand­
lingen. Det diskuteres sykdomsmekanismer,
hva som kan forverre og forbedre sykdommen
og aktuelle behandlingsmuligheter.
– Faste undervisningtemaer omfattar sunt
kosthold, fysisk aktivitet og helse, egen­
behandling med kremer og salver, røykestopp,
samt undervisning om solbehandling gene­
rellt. Følgesykdommer assosiert med psoriasis
gjennomgås og sammenhengen mellom pso­
riasis, livsstilsfaktorer og disse sykdommene
belyses. I mindre grupper diskuteres ulike
tema som for eksempel: røykestopp, egenbe­
handling, utfordringer i dagliglivet med pso­
riasis (”Må bra med psoriasis”) stress­mestring
og praktisk kosthold.
– Trening foregår i grupp med morgon­
trim, vattengym och styrketræning. Indi­
viduella træningsprogram før vidare træ­
Anne-Lene Krogstad,
­dermatolog och chefsläkare ­
på klimatvårdsanläggningen­
Valle Marina.
ning efter h
­ emkomst gørs i samarbete med
idrottspedagog.­Vi­har som målsættning at ­
ge pasienterna en djupare førståelse før pso­
riasis­sjukdomen i ett større hælsoperspektiv.
Du har forskat mycket på solens verkningar
vid psoriasis, berätta lite…
– For å svare på hur immunsystemet
påverkas undersøkte vi 20 pasienter (alder 47)
som behandlades med klimatvård på Valle
Marina. De hadde middel alvorlig til alvorlig
psoriasis. Biopsier og blodprøver blei tatt
føre solbehandlingen, etter 90 minuters sol­
behandling og etter 16 dager solbehandling.
– I disse studier undersøkte vi aktivite­
ten av ulike typer av immunologiske celler
(dendritiske celler i huden og T-celler i hud
og blod). Detta ær celler som har stor bety­
delse før utveckling och vidmakthållande av
psoriasisflæckarna. Vi fant at vissa immu­
nologiske celler (CD4+ and CD8+ T-celler)
raskt blei redusert i psoriasis hud og blod ­­­(T
(CLA)+celler) efter kort tid i solen og efter ­
16 dager hadde dessa celler redusert evne til
å produsere cytokiner.
– I tillegg fant vi en hurtig minskning av
dermale CD-celler og makrofager i psoriasis­
huden allerede føre forbedringen av hud­
sjukdommen. Totalt blei psoriasisutslagen
for­bedret med 75 procent. Resultatene tyder
på at disse cellene er av central betydelse
i sykdomsprosessen og at solindusert for­
bedring delvis kan forklares av effekten ­
på CD-celler.
Alla landsting I Sverige erbjuder inte klimatvård, vad tycker du om det?
– Vår forskning visar att detta ær en effek­
tivt behandlingsform som har stora ­effekter
både på alvorlighetsgrad av sjukdomen, livs­
kvalitet, mental helse och ger kunskaper och
redskaper att handtera sjukdomen på længre
sikt. Det ær synd om de pasienter som inte
har tillgång till denne behandling.
– K limatvård ær en lønsam investering
på lite længre sikt. Samtidig vill jag presi­
sere som jag tidigare indikert att klimatvård
ær ett vidt och inte væl definierad begrepp.
Dærfør ær det viktig att landstingen nogrann
evaluerar innhållet i programmen och att de
væljer seriøsa vårdgivare med djupa kun­
skaper om sjukdomen och hur den behand­
las. Jag har sett flera exempler på oseriøsa
vårdgivare. 
37
Facebook och
webb ÖKADE
under 2013
 Statistiken från Psoriasis­
förbundets webbplats och Face­
book har ökat med 36 procent om
man jämför med siffrorna för unika
­besökare från 2012. Det populäraste innehållet på
webben under 2013 var psoriasis­
artrit och behandling av psoriasis.
2013 använde var fjärde besökare mobilen för att surfa in på
webben.­ Mobilanvändningen har
ökat med över 100 procent jämfört
med 2012.
Psoriasisförbundet på Facebook fick under 2013 hela 1 000
nya gillare. Snart når man totalt
2 000 gillare för Facebook.com/­
psoriasisforbundet. 
38
av människor med psoriasis
och psoriasisartrit och uppmärksammar varje år, på den
internationella psoriasis­dagen
den 29 oktober, problematiken
för de berörda.
resultat är att ­patienterna
ges förutsättningar att aktivt
medverka i sin vård och behandling, säger socialminister
Göran Hägglund.
under 2014 stödjer regeringen bland annat
framtagandet av nationella riktlinjer för
MS och Parkinson.
Patientorganisationernas arbete med
information till sina patientgrupper och allmänläkarnas möjligheter till fortbildning
kommer också att stödjas.
Psoriasisförbundet har
länge eftersträvat nationella riktlinjer för vården
a
under hösten 2013
mokr atern
drev Psoriasisförbundet kampanjen En till
där man skickade ut
information till landets
samtliga vårdcentraler,
anordnade en heldag på
Centralstationen i Stockholm,
höll öppet hus på mottagningar
i merparten av Sveriges län och
nådde över 100.000 personer via Facebook och denna
tidning.
de
ut ett brev till landets samtliga
vårdcentraler. Möjligheter till
bättre resultat för patienter med
kroniska sjukdomar lyfts fram.
Regeringens fyraåriga satsning på 450 miljoner kronor
för att förbättra vården för
personer med kroniska sjukdomar rymmer insatser både
för att minska förekomsten av
kroniska sjukdomar och för att
minimera besvär av kroniska
sjukdomar.
– Det förebyggande folk­
hälsoarbetet är viktigt, men
nya perspektiv behöver
tillföras på det hälsofrämjande
och sjukdomsföre­byggande
arbetet. Lika viktigt för bra
is t
 Göran Hägglund har skickat
kr
NYTT & NOTERAT
Socialministern tar efter Psoriasisförbundet?
psoriasisforbundet.se
2013 Besök
2012 Besök
2 000
1 000
januari
april
juli
oktober
december
Besök
Unika besökare
287 698 kontra 219 074
182 656 kontra 133 946
31,3%
36,4%
facebook.com/psoriasisforbundet
1 900
1 500
Totalt antal gillare 2013
facebook.com/psoriasisforbundet
900
JAN
FEB
MAR
APR
MAJ
JUN
JUL
1 915 gillare idag
AUG
SEP
OKT
NOV
DEC
Anrik
kurort!
Susanne Hedberg, nyaste medarbetaren på IFPA.
Psoriasisresolution
I SIKTE
 Att få Världshälsoorganisationen att erkänna
psoriasis som en allvarlig, kronisk, icke smittsam
sjukdom är ett globalt påverkansarbete som
pågår för fullt just nu.
Runt om i världen kontaktar patientorganisationer och läkarsällskap beslutsfattare för att
informera om psoriasis och den resolution som
kommer läggas fram till omröstning vid Världs­
hälsoorganisationens generalförsamling i maj.
Beslutsfattare behöver få större förståelse
för hur psoriasis påverkar deras medborgare
och även samhället i stort och varför resolutionen är så viktig, vilket är varför IFPA nu arbetar
intensivt med att ta fram material och anordna
webbkonferenser för att stödja organisationerna
i deras påverkansarbete.
Det är intensiva månader kvar tills det är dags
för omröstning men tillsammans kan vi se till så
att Världshälsoorganisationen och dess medlemsstater erkänner psoriasis som en allvarlig,
kronisk, icke smittsam sjukdom. 
Sköna termalbad
Kurorten Heviz stoltserar med Europas största termalsjö och är en av Ungerns mest besökta platser. Sedan
sekler har människor sökt sig hit för lindring och
rekreation. Njut av det mineralrika vattnets behagliga
värme, lindrande mineralinnehåll och omgivningarnas
frodiga grönska. Läkarundersökning och personligt
utformade behandlingsprogram med två behandlingar
per dag ingår i resans pris.
Allt detta ingår: Flyg till Budapest t/r • Transfer till
hotellet t/r • Del i dubbelrum 7/14 nätter • Halvpension
med frukost, lunch eller middag • Läkarkonsultation
• Två behandlingar/dag, måndag–fredag • Ett tretimmars
besök vid Heviz termalsjö/dag • Aktivitetsprogram • Stadsvandring i Heviz • Grand Tours värdinna.
Avresor från Stockholm 7/9 och 21/9.
8 eller 15 dagar. Pris fr 10.245:- (8 dagar).
Boka på grandtours.se eller 08-24 15 25.
susanne hedberg
39
NYTT & NOTERAT
Ingen förändring i generikasystemet
 Regeringen har valt att inte att gå vidare med
apoteks- och läkemedelsutredaren Sofia Wallströms förslag om förlängda prisperioder i generikasystemet och möjlighet att byta ut det förskrivna läkemedlet mot ett som expedierats tidigare.
Dels fanns ett förslag som skulle möjliggöra
för farmaceuter att kunna byta ut det förskrivna
läkemedlet mot ett som tidigare har expedierats
för att en patient ska kunna få samma produkt
under hela receptets giltighetstid, dels lade ut­
redaren fram ett förslag om förlängda prisperioder
i generikasystemet.
Det generiska utbytet ställer till särskilda problem för de grupper som kan ha svårt att hantera
flera olika läkemedel som har olika utseende och
namn men som innehåller samma aktiva ämne
och används för samma sjukdom. Här är risken för
felaktigheter och dubbelmedicinering uppenbar.
Sveriges Farmaceuter har tidigare föreslagit att
patienten bör få möjlighet att få samma läkemedel
inom förmånen så länge receptet är giltigt. 
Generikasystemet går ut på att apoteken
ska lämna ut den för tillfället billigaste
kopian av ett läkemedel. Systemet har
fått en del kritik då det skapar förvirring
för p
­ atienter och gör arbetet krångligt för
läkare och farmaceuter. TLV och Sveriges
apoteksförening samarbetar för att för­
bättra situationen.
FAKTA
Psoriasis i världen
 I april 2013 presenterade
co
u
lo
rb
ox
WHO-sekretariatet en rapport
om psoriasis. Detta var ett resultat av IFPA:s lobbyarbete att
få WHO att erkänna psoriasis.
På WHO:s nästa möte World
Health Assembly, 19–24 Maj
2014, finns en resolution om
psoriasis på agendan.
En resolution kan ses som en
motion, som kan antas av medlemmarna i en organisation. Det
är inte att likställa med nationell
lag, utan snarare en kraftfull
rekommendation som medlemsländer förbinder sig att följa.
leda till psoriasisartrit. Psoriasis
påverkar dem som lever med
sjukdomen både fysiskt och
psykiskt. Många med sjukdomen är överviktiga, dricker mer
alkohol än normalbefolkningen
och röker mer.
Det finns en hög andel som
är deprimerade och många
upplever social och arbetsrelaterad stigmatisering och diskriminering. Denna komplexa bild av
psoriasis som systemsjukdom
ställer nya krav på såväl beslutsfattare som hela vård- och
omsorgskedjan.
who:s rapport slår fast att
psoriasis är en allvarlig kronisk
systemsjukdom med en ökad
risk för inflammatoriska magoch tarmsjukdomar, hjärt- och
kärlsjukdomar, diabetes och
höga blodfetter. Därtill får runt
40 procent av alla psoriasissjuka
problem med lederna, vilket kan
who-rapporten lyfter fram
vikten av multidisciplinära team
vid vården av psoriasissjuka.
Man påpekar också att många
psoriasissjuka är missnöjda
med ineffektiv behandling och
att många saknar tillräckliga
behandlingsalternativ. Rapporten föreslår bland annat att
40
primärvården bör få utbildning
om sjukdomen och patienterna
själva bör också få utbildning
om sin sjukdom.
veronika lindberg
Vad säger WHO-­
resolutionen?
•Understryker att alltför många människor i världen med psoriasis lider i onödan på grund av felaktig diagnos och otillräcklig tillgång till vård.
•Uppmärksammar psoriasis inverkan på folkhälsan, be­- tonar behovet av ytterligare forskning och metoder för att
integrera hantering av psoriasis i
befintliga planer.
•Uppmuntrar medlemsstaterna
att öka medvetenheten om
sjukdomen, bekämpa stigma
och stödja World psoriasis day
den 29 oktober. 
NYTT & NOTERAT
Socialstyrelsen förmedlar MÅL
 För att minska skillnaderna
– Vi ger nu hälso- och sjukvården mätbara mål för flera
folksjukdomar med avsikten att
förbättra vården för patienterna, säger Socialstyrelsens
utredare Björn Nilsson.
kan komma att justeras. ­Ibland
är det också många patienter
som bör få del av en behandling för att målet ska nås,
avslutar Björn ­Nilsson. 
målnivåerna är ofta
uttryckta i andelen
patienter som bör få en
viss behandling enligt
rekommendationerna i
de nationella riktlinjerna.
Många gånger är målet högt
satt i förhållande till det aktuella läget i landstingen.
– Det kan ta tid att nå vissa
mål. Målnivåerna kommer att
utvärderas regelbundet, så de
Multisjuk ?
Var god dröj.
colourbox
i vården av personer med kroniska sjukdomar får nu hälsooch sjukvården mål att uppnå i
behandlingen av de vanligaste
cancerformerna, stroke och
hjärtsjukvård.
Syftet med att ta fram så
kallade målnivåer är att förbättra vård och behandling av
sjukdomar som drabbar många
personer. Mål­nivåerna är framtagna utifrån centrala rekommendationer i Socialstyrelsens
nationella riktlinjer.
De riktlinjer som nu får mål
är strokevård, hjärtsjukvård,
bröst-, prostata-, tjock- och
ändtarmscancer.
Lagförbud mot diskriminering
 I mars presen­terade
dikappförbunden,
som organiserar 37
medlemsförbund.
förbudet mot
diskriminering ska
gälla inom alla
samhälls­områden
som om­fattas av
diskriminerings­lagen, exempelvis
utbildning, hälso- ­
och sjukvård samt
varor ­och ­tjänster.
När det gäller
tillhandahållande av
varor och tjänster
samt på hälso- och
sjukvårdens område
föreslås dock att förbudet inte ska gälla
för privat­personer
eller för företag med
färre än tio anställda.
– Att alla småföretag med mindre än
tio anställda undantas
när det gäller varor
och tjänster samt
hälso-och sjukvård
är vi besvikna över.
Med det undantaget
kommer stora delar
av servicenäringen att
vara undantagen och
där tillåter man alltså
fortsatt diskriminering.
– Vi hoppas nu att
riksdagen kan rätta
till de undantag som
regeringen gjort, så
att förslaget till en
­förstärkt diskrimineringslag omvandlas
från en halv seger
till en hel seger för
mänskliga rättigheter,
säger Ingrid Burman.
Lagen beräknas
träda i kraft den första
januari 2015. 
foto handikappförbunden
inte­grations­minister
Erik Ullenhag en
lagrådsremiss som
innebär att bristande tillgänglighet
för p
­ ersoner med
funktionsnedsättning
införs i diskrimineringslagen.
– Det är bra att
regeringen har mod
att lagstifta i frågan.
Lagändringen är en
seger för funktions­
hinderrörelsen, som
har jobbat för detta
i 20 år. I grunden
handlar det om
mänskliga rättigheter,
säger Ingrid Burman,­
ordförande för Han-
En bra början men vi är
besvikna över undantagen säger Ingrid
Bjurman, ordförande för
Handikappförbunden.
41
pressbilder: nks
NYTT & NOTERAT
Europas modernaste sjukhus växer fram
Troligen kommer multidiciplinära team att arbeta på nya NKS, vilket vore ett stort steg framåt för patienter
med inflammatoriska sjukdomar.
 En arbetsplats för
15 000 människor
kommer snart att vara
på plats i den nya
Hagastaden mellan
Stockholm och Solna.
I och med det nya
universitetssjukhuset
Nya Karolinska Solna
möts utbildning och
forskning i ett gigan­
tiskt projekt som
kan bli det första att
standardisera multi­
disciplinärt tänkande.
2001 tillsattes en
utredning för att
undersöka behovet
av och möjligheterna
för att skapa ett nytt
universitetssjukhus i
42
Stockholm. Rapporten
fastslog året efter att
ett universitetssjukhus
ska bedriva specialistvård, omfattande
forskning och högre
utbildning. En stark
samverkan mellan
sjukvård och forskning,
talade för ett nytt universitetssjukhus till just
Karolinska sjukhusområdet i Solna.
Detaljplanen för
området beslutades
av Solna kommunfullmäktige 2009. Ett tilldelningsbeslut fattades
i OPS-upphandlingen
av Stockholms läns
landstingsfullmäktige
den åttonde juni 2010.
avtalstecknande
mellan SLL och projektbolaget Swedish Hospital Partners AB skedde
den 30 juni 2010.
Uppdraget att ta fram
underlag och förslag till
vårdverksamheten på
Nya Karolinska Solna
(NKS) påbörjades 2009
av dåvarande NKSförvaltningen men
sedan januari 2012 är
det Karolinska Universitetssjukhuset som
har ansvaret för allt
verksamhetsinnehåll
på NKS.
byggprojektet som
drivs av Skanska
startade sommaren
2010 och pågår till
2017. Annelie Liljegren
är forskare, överläkare
samt medicinskt sakkunning på programkontoret för NKS. Hon
är mycket positiv till
byggnationen och
hoppas särskilt på det
tematiska tänkandet.
– En patient ska
följas genom hela
vårdkedjan och vården
ska planeras utifrån att
man sätter patienten
först och sedan planerar kompetens och
lokaler utifrån den.
Det låter glädjande för
människor med pso­
riasis som slussas runt
Hur skulle detta tema­
tiska tänkande kunna
yttra sig för människor
med psoriasis på NKS?
– Ja, till exempel
tror jag att samarbetet
mellan de inflammatoriska sjukdomarna kanske är det som kommit
allra längst. Det ska
generellt bli enklare
att bli mottagen och
enklare att få behandling och bli utredd för
eventuella diagnoser
och behov.
Stämmer det att NKS
hämtat inspiration
från USA, England
och Holland under
flera år?
– Ja, ett 50-tal
sjukhus granskades
teoretiskt och runt
ett tiotal besöktes.
Inställningen var att
fråga om ”lessons
learned”.
Hur har man tänkt
när det gäller patient­
säkerheten?
– Mycket. Vård­
personal och patienter får egna passager
så att de inte be­hö­
ver mötas mer ­­än
nödvändigt ­och ­varje
patient får ett eget
rum vilket minskar
infektions­r iskerna
­men ökar integri­
teten. – Det här är en
fråga som alltid legat
mig varmt om hjärtat
och jag tror att man
kommer att kunna ha
betydligt bättre samtal med patienterna i
enrum där de känner
sig trygga, avslutar
­Annelie Liljegren.
NYTT & NOTERAT
mellan olika enheter
och sällan tas på allvar
då de hävdar att de
kan ha flera diagnoser
som är relaterade till
varandra.
– Jag är onkolog
och kan inte uttala mig
om just psoriasis eller
reumatism men det är
precis det du beskriver
som vi vill undvika.
Sjukvården har blivit så
komplex och förändras
så snabbt att vi måste
börja tänka mer multidisciplinärt och arbeta
i team.
Ambitionen är att
skapa ett sjukhus för
alla de som drabbas
av de mest komplicerade sjukdomarna
och olycksfallen. Det
­kommer att finnas tre
vägar in för patienterna; ambulans/­
helikopter, remiss eller
för ett återbesök.
Det akuta omhändertagandet av barn
i Solna utreds fort­
farande.
sjukhuset ska bland
annat ansvara för
högspecialiserad­
cancersjukvård, hög­
specialiserad hjärtsjukvård och akut trauma.
På Solna­området planeras det nu för att det
pressbilder: nks
43
unikt i landet blir att
alla vårdrum blir enkelrum med egen dusch
och toalett, samt en
säng där ­anhöriga kan
övernatta. Sjukhuset
blir också det enda
som drivs av helt för-
NYTT & NOTERAT
foto: per hånell
ska finnas cirka 730
­vårdplatser totalt.
Uppgiften för det
nya universitetssjukhuset är också att bedriva grundforskning,
patientnära klinisk
forskning och utbildning. Idén är att ökad
samverkan mellan
sjukvård och forskning ska bidra till att
nya forskningsresultat
snabbare omsätts
i nya behandlings­
metoder och läke­
medel.
nybar energi. Sjukhusets byggkostnad är
14,5 miljarder kronor ­
(i löpande penningvärde under byggåren
2010–2017). I beloppet ingår arkitektur,
byggkostnader, administration och vinst.
Finansieringskostnader
tillkommer.
Under byggtiden
betalar landstinget
cirka hälften av dessa
14,5 miljarder. Från
och med 2017, då hela
sjukhuset är färdigbyggt och under hela
avtalstiden (till och
med år 2040) betalar
landstinget årligen
cirka 1,5 miljard (med
dagens penningvärde)
till projektbolaget. 
Text per hånell
Annelie Liljegren är forskare, överläkare samt
­medicinskt sakkunning på programkontoret för NKS.
Positiv respons på nya tidningen
Medlemmar,
journalister ­och
andra organisationer har hört av
sig efter Psoriasis­
tidningens re-­
design. Man
­berömmer ny
form, nytt format,
miljö­medvetenhet
och journalistiskt
fokus.
Vad tycker du?
Skicka in dina
reflektioner och
vinn boken ­Hjärta
av jazz av Sara
Lövestam. 
44
UNG
Ung och snygg men livrädd
 Modellen Ellinor
Bjurström har gömt
sin psoriasis hela sitt
liv. Psoriasistidningen
intervjuade henne för
två år sedan. Nu har
hon tagit steget till Top
Model Sverige i TV3.
Vi ringer upp henne
igen.
som modell måste
man vara beredd att
kunna visa sig i alla
möjliga sammanhang
och klädesplagg men
det verkar inte hindra
Ellinor Bjurström på
något sätt även om
hon grät då hennes
långa hår klipptes
kort.
I tv-programmet
Top Model Sverige,
som visas i TV3 under
våren, håller modellerna i vilda djur, gör
reklam för parfymer
och visar upp sig i
bikinis. Det sistnämnda
kräver stort mod för
många. I synnerhet
om du har en allvarlig
hudsjukdom.
Flera av deltagarna
har precis som Ellinor
redan en begynnande
modellkarriär men
vill få en extra skjuts
genom att delta i en
av landets största
modelltävlingar och
denna gång är det
både tjejer och killar
som tävlar.
– jag är så jäkla stolt
över mig själv men jag
var jätterädd innan.
Visst har många känt
till min sjukdom men
jag har också många
vänner som inte vetat
om att jag har psoriasis. Nu vet nog alla.
Var är du just nu?
– I Sydafrika.
Hur går det för dig
i tävlingen?
– Det går bra, mer
kan jag inte säga, tanken är ju att man ska
se tv-programmet.
Vilka reaktioner har
du fått på att du gått
ut offentligt med din
sjukdom?
– Jättepositivt.
Massor av folk har hört
av sig och stöttat och
tackat, en del har haft
psoriasis hela sitt liv
och aldrig vågat tala
om det. Jag hoppas att
jag kan vara en förebild
för många så att fler
vågar prata om sin
sjukdom.
Hur tar dina konkur­
renter i tävlingen det?
– Det är samma
sak där, de stöttar och
säger att de är stolta
över mig.
Vad gör ni just nu?
– Vi typ packar och
ska äta frukost.
Du har redan en
­modellkarriär?
– Ja, och det går
jätte­bra men genom
Top Model kanske det
går ännu bättre.
Vad skulle du göra om
du inte vore modell,
du är ju ändå bara
19 år?
– Det stämmer, ja,
jag är rätt ung. Jag älskar människor och vill
helst av allt hjälpa de
som har olika former
av problem. Jag skulle
nog plugga psykologi
tror jag.
Lycka till.
– Tack! 
Text per hånell
Foto johnny wohlin/tv3
45
Stöd forskningen, köp
Psoriasislotten
Psoriasislotten ger vinster för många
Köp Psoriasislotten och stöd den viktiga
forskningen kring psoriasis och psoriasisartrit.
Genom att köpa lotten gör du en insats för
forskningen och för Psoriasisförbundets
informationsarbete kring psoriasis.
Du kan dessutom vinna från 2 000–35 000 kr
eller fina varupriser.
Bestäl
l
i dag!
Psoriasislotten kostar 25 kr/st och kan beställas
hos Psoriasisförbundets försäljningskontor
i Karlstad på tel: 054–18 86 91 eller via
46
www.psoriasisforbundet.se/psoriasislotten
Psoriasis kan drabba
huden, lederna
och självkänslan
Ditt bidrag behövs.
Stöd Psoriasisfonden
med en gåva.
Pg 90 00 66-2
www.psoriasisforbundet.se/psoriasisfonden/
47
INTERVJU
Alla ska ha rätt
till akutsjukvård
De säger att när det gäller vård, skola och omsorg så lutar de mer åt vänster men när
det gäller polis, försvar och rättsväsende lutar de mer åt höger. Psoriasistidningen
träffar Sverigedemokraterna och talar fotvård, papperslösa och läkarlegitimation.
Text & foto per hånell
T
ror du att sjukvården blir den
största valfrågan i höst?
– Ja, en av de största vid sidan
om arbetslösheten. Den väcker starka
känslor. När vi lägger vår skuggbudget
så får den mest pengar av alla frågor.
Stämmer det att ni vill att alla läkare ska ha
en svensk läkarutbildning för att få arbeta
som just läkare i Sverige?
– Nej, men utbildningarna ska vara
jämförbara. Bara vi röstade emot i riksdagen
att EU-läkare ska vara godkända i Sverige.
Vi menar att Sverige måste få bestämma
över sina egna utbildningar och vi som land
stretade emot ganska bra i början men sedan
lade sig de andra partierna då EU hotade med
böter. Svenska läkare är några av de med
längst utbildning och det är bra och något
vi ska värna om och därför kräva minst lika
mycket av andra länders läkare men vi vill
inte förbjuda andra, det stämmer inte.
På er hemsida står det under texten om sjukvård att ”Antalet sjukhusplatser har minskat
kraftigt och idag finns det färre sjukhus­
platser per invånare i Sverige än vad det
48
finns i länder som Armenien och Etiopien”
hur kommer ni fram till det?
– W HO och OECD mäter de här sakerna
och i vårt fall är det väl OECD som är mest
intressant eftersom då gäller det jämförbara
länder. Finland har dubbelt så många läkare
som Sverige och Danmark och Norge 20 pro­
cent fler, det är inte bra och det måste vi göra
något åt.
Vidare säger ni att ”Den psykiska ohälsan
drabbar allt fler och kostar såväl mänskligt
lidande som stora ekonomiska resurser för
samhället”, är detta en särskilt prioriterad
fråga för er?
– Den psykiska ohälsan har successivt
blivit bättre i Sverige de senaste åren med
undantag för de unga. Bland 15 – 24-åringar
ökar ohälsan till och med och därför vill vi
skjuta till mer resurser på det området.
Har du eller någon anhörig till dig en
funktions­nedsättning?
– Nej, men jag har sett stroke på nära håll.
Ni vill också särskilt satsa på de fattigaste
pensionärerna genom att höja garanti­
INTERVJU
Per Ramhorn är riksdagsledamot och
­Sverigedemokraternas äldrepolitiske talesman. Charlott Qvick är politisk sekreterare
och har en bakgrund inom SDU.
pensionerna samt sänka högkostnadsskydden för vård och medicin. Kommentar?
– Äldrefrågan har också alltid varit lite av
en profilfråga för oss. Vi tycker helt enkelt att
de som arbetat hela livet och byggt upp samhäl­
let också ska bli omhändertagna av samhället
på ett värdigt sätt då de blivit gamla. I den se­
naste undersökningen var det 77 000 människ­
or som sade sig avstå från att köpa medicin av
kostnadsskäl och detta är ju så klart orimligt.
Hur skulle du vilja förbättra psoriasisvården
i Sverige?
– Ojämlikheten mellan landstingen måste
man komma tillrätta med. Nationella rikt­
linjer är ju idag bara rekommenderande och
de borde så klart bli bindande. Det här med
klimatvård får inte vara godtyckligt och fot­
vården måste in i högkostnadsskyddet.
Vill ni se att landstingen avskaffas på sikt
och tas över av staten?
– Vi har inte tagit något officiellt beslut om
det som parti men jag tror att om vi håller oss
till sjukvårdsfrågor så behövs det mycket mer
statlig styrning. Ett pilotprojekt skulle kunna
vara att förstatliga rättspsykiatrin och sedan
utvärdera hur det gått och om det fungerar
bra kan man sedan överväga andra delar av
vården som är realistiska.
Ni säger att Sverigedemokraterna är ett
­socialkonservativt parti, vad betyder det?
– Vi är ett mittenparti som slår vakt om en
väl fungerande välfärd och det bästa för Sve­
rige. När det gäller mjuka värden som vård,
skola och omsorg lutar vi mer åt vänster men
när det gäller hårda värden som polis, försvar
och rättsväsende lutar vi mer åt höger.
Ska papperslösa ha rätt till vård?
– De som befinner sig i Sverige på olagliga
grunder ska naturligtvis avvisas av polisen men
alla människor som väl är här och har behov
av akutsjukvård ska få det. Nu betalar de bara
50 kronor medan alla svenska medborgare
betalar mycket mer och det tycker vi är fel men
det är ju egentligen inte betalningen som är det
viktigaste när man behöver vård. Alla ska ha
rätt till akutsjukvård men sedan kan man tala
om det ska vara så med all vård och orättvisan
i att de som skattat hela sitt liv får betala mer.
Vad tycker ni om den nya tillgänglighets­
lagen som aviserats av regeringen?
– Den är i grunden bra men måste utvär­
deras. Sedan måste det skjutas till medel så att
mindre näringsidkare inte slås ut. Tanken är
god med lagen men stimulansbidrag till kom­
muner och landsting måste till om lagen ska
kunna genomföras i praktiken. 
49
Psoriasis ökar risken att
insjukna i 2-diabetes
Risken att insjukna i typ 2-diabetes är dubbelt så hög för personer med psoriasis än övriga
befolkningen. Typ 2-diabetes är en allvarlig och ärftlig sjukdom som är starkt sammankopplad
med hur vi lever. De val du gör kring din livsstil innebär att du kan påverka eller skjuta upp
insjuknandet.
Diabetes går inte att bota, men det går att lära sig att leva med sjukdomen. Vi arbetar för att
göra livet lite lättare för dig som lever med diabetes. Har du diabetes idag eller vill lära dig mer
om sjukdomen, välkommen till oss! Läs mer om vår vardag på diabetes.se
www.diabetes.se
palmoplantar
pustulös psoriasis, ppp?
Landskapskrysset 2
BLI
VERKAR
SMÄRT- MINDRE
STILLANDE KÄNSLIG
MODE
MEN
INGEN
TREND
PLATS
FÖR
CAMPARE
ÄR VÅT
PÅ BÅT
UPPHÖRT
I AFFÄREN
SKOTSKA
SLÄKTER
SIN
UPPFATTAR
VI MED
ÖRONEN
• inte svarat tillfredställande på tidigare behandling
Umeå
Klinik: Hudkliniken, Akademiska sjukhuset
Telefon: ons 15:30-16:00 073-274 05 16
Må, tis, tors 15:00-16:00 070-3965124
E-mail: [email protected]
Ansvarig läkare: Ansam Al-Bayatti
Klinik: Hud- och STD kliniken,
Norrlands Universitetssjukhus
Telefon: 090-785 91 90 (Sigyn Nilsson)
E-mail: [email protected]
Ansvarig läkare: Anna Preisler Häggqvist
Klinik: Hudkliniken,
Skånes Universitetssjukhus Malmö
Telefon: 040-33 78 32
Ansvarig läkare: Åke Svensson
FLYTER
BYGGDE
NOA
SMÄRTKANAL
KLAGAN
TAR
SKÅDISAR
VANLIGT PÅLÄGG
GÖRA
KONTSTRECK ROLLERA
GÅR MED
LÄTT PÅ
TOPPPLATS
LÄNGDMÅTT
Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Regional etikprövningsnämnd.
Den information du lämnar kommer att behandlas i enlighet med PUL (Personuppgiftslagen)
BRUKAR
VAJA
FARLIG
SJUKDOM
STILARNA
STILIG
TILLDELAT
BEUNDRAS OFTA
I FJÄLLVÄRLDEN
LÄTT
GRIMAS
POKERINSATS
SÄTTA
DEN
BÄR
SAMMAN
SÖKER BÄR
OCH
OFTA
STJÄRNA I
KOTTAR
MUSIKER
KANTEN
OBJEKTIVT
LUKTA
MYCKET
ILLA
HUNDRAS
FÖR TUSENDEN
SES I
SVARTVITT
BLODSVITTNE
SOPPBEHÅLLARE
LÄGGER
JÄGARE
PRENUMERANT
KLIPPA
UTAN
STEN
RÄCKA
MEDELPLATSER
SKVALLRA PÅ
... PÅ SÅ
SÄTT?
ÄGA
KAN DET
UR EN
SKORSTEN
SES PÅ
FRI FOT
FÄNGELSE
KATAMARAN
ARBETARE
GRIPA
Genom att kontakta oss anmäler du endast intresse
för att få ytterligare information om studien. När du
tagit del av all information kommer du eventuellt att
tillfrågas om du samtycker till att delta. Du får självklart avbryta studien när du vill under studiens gång.
HINDER
DEN SPRIDER SIG
LÄTT TILL
MÅNGA
TAR INTE
SKADA
Uppsala
Malmö
PÅSTÅR
KAN
SMAKA
KARDEMUMMA
MATTELÄRARE
DEN
SJUNGS
SOLO
© Bulls
Klinik: Hudkliniken/CTC,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Telefon: 031-343 48 31 (Alexandra Hylen)
Ansvarig läkare: Ingela Flytström
BURDUST
SVULST
PÅ HÄSTBEN
"DEN VISE SOM
GER SIG ÄR KLOK"?
VERKAR KROPPSLIGT
SOM EN
VÄCKARTILLKLOCKA? TALANDE
MITT I
PRICK
LINJEMAN
I TEVE
KAN
VARA
MILITÄR
Läkemedlet ges med en spruta i huden en gång i veckan första månaden och sedan en gång per månad. Deltagande
innebär 16 besök på mottagningen - under 16 månader - för att träffa läkare och sköterska för att genomgå hälsokontroller. Besöken tar ca 1-2 timmar. Du kommer även att fylla i frågeformulär och föra en dagbok över din läkemedelsadministration. Besöken och behandlingen kommer att vara kostnadsfria. Ingen ersättning för studiedeltagande
utgår, förutom rimliga resekostnader till och från sjukhuset/mottagningen samt ersättning för förlorad arbetsinkomst.
Klinik: Hudkliniken,
Karolinska Universitetssjukhuset
Telefon: 08-517 77 808 (Papeli Kassiri/Kirsti Ajax)
Telefontid: Tis-Tors 8-9:30 och 14-15:30
Ansvarig läkare: Natalia Kuzmina
STORHET
GÖR
STOR FÖR ÅTERSKADA KOMMANDE HÄNIBLAND DELSER
RESA MITT
I NATUREN
• haft diagnosen PPP i minst 6 månader
Göteborg
KAN
FYLLAS
AV TÅRAR
I ÖGONEN
DE VAR
RELIGIÖSA
SÄNDEBUD
Vi söker dig som: • fyllt 18 år
Stockholm
SPADFORM
FLYGVÄSEN
MUSIKALISK
SLUTKLÄM
Vi söker vuxna deltagare till en studie för att utvärdera effekt och säkerhet
av ett nytt biologisk läkemedel för behandling av måttlig till svår PPP.
Är du intresserad och vill ha mer information är du välkommen att kontakta oss:
KORSORD
HAR DU
Fem vinnare utses till korsord 2 och vinsterna består av boken Att bilda familj, utgiven av Ung med psoriasis
och Unga reumatiker. Rätt svar ska vara Psoriasistidningen tillhanda senast den 5 maj, adressen är som vanligt
Bellmansgatan 30, 118 47 Stockholm.
51
Posttidning B
TOP MODEL
Psoriasisförbundet
Bellmansgatan 30
118 47 Stockholm
I årets Under the spotlight
film berättar Sara, Danny
och Madeleine om hur
sjukdomen påverkat deras
liv och hur viktigt det är att
få tillgång till rätt vård och
behandling.
SOLEN & ARTRIT
NR 2 2014
psoriasistidningen nummer 2 april 2014 • solen – artrit
Psoriasis – en sjukdom
med många ansikten
NORRLAND
Under the spotlight är en serie av
globala dokumentärfilmer där man
följer människor runt om i världen
för att se vilken inverkan psoriasis
och psoriasisartrit har på deras liv.
Se filmen med Sara, Danny och
Madeleine på psoriasisforbundet.se
I SAMARBETE MED
S: förbjud inte men REGLERA
SD: ge akutsjukvård till ALLA