Företagare 4/2015

ledare Hårt arbete ger resultat | 3
4/ 2015
Finnish Special Glass
Specialglas för alla sammanhang
4/2015
inneHåll iNdUStri & loGiStiK
LEDARE ArMi MUrto | 3
8
AKTUELLT FiF | 4 – 7
KOLUMN MicAel liNdHolM | 5
FinniSH Special glaSS
Specialglas för
alla sammanhang
10
kuSt-öSterbotteNS Företagare
12
NylaNdS Företagare
14
egeNtliga FiNlaNdS Företagare
18
HuvudStadSregioNeNS
Företagare
16
20
22
HelSiNgForS Företagare
iSSN
ISSN 2341-9555 (Print)
ISSN 2341-9563 (Online)
Företagare i FiNlaNd
En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland.
teMa
utkoMMer
Informationsteknik & Kommunikation vecka 7
Bygg & Fastigheter
vecka 15
Trafik & Turism
vecka 23
Industri & Logistik
vecka 37
Handel & Service
vecka 45
Hälsa & Välmående
vecka 52
Material
19.1.2015
16.3.2015
11.5.2015
17.8.2015
12.10.2015
1.12.2015
MellerSta öSterbotteNS
Företagare
Södra öSterbotteNS
Företagare
Material
[email protected]fi
Kust-Österbottens Företagare
Rådhusgatan 12-14 D, 65100 VASA
tel. 050 584 8548
diStributioN
Delas ut till alla Företagarna
i Finlands medlemmar som
har valt att få information
på svenska.
CHeFredaktör
Armi Murto
Företagarna i Finland,
[email protected],
tel. 040 653 1999
upplaga
2400 st.
utgivare
Företagarna i Finland
tryCk
Wasa Graphics Oy
oMbrytNiNg
Muotoilutoimisto Into
3
ledaRe
Hårt arbete ger resultat
I
förra numret av Företagare i Finland skrev jag att framtiden för företagare såg lovande ut. Ja, så var
det faktiskt och nu ser den ännu mer
lovande ut. Vi på Företagarna i Finland har sammanställt en lista på alla förändringar som skett eller kommer att ske i snar framtid. Förbundets viktigaste uppgift är att berätta för beslutsfattarna vilka reformer
de ska och vilka reformer de inte ska
göra för att det skulle vara lättare att
vara företagare. Det här arbetet är
sådant som måste göras på långsikt
och förändringar sker ofta väldigt
långsamt. Men förändringar sker
och under detta år har vi nyheter på
den fronten.
Under den första halvan av 2015
koncentrerade sig Företagarna i Finland på att påverka riksdagsvalet
och regeringsprogrammet. Nedan
berättar jag åt er om några av dessa
ändringar som påverkar företagarnas verksamhet och vars genomförande fastslogs i början av 2015.
Vi arbetade hårt för att småföretagare skulle ha mindre att tampas
med gällande betalningsvillkoren i
kommersiella avtal och det är med
glädje jag kan berätta att lagen gällande dessa betalningsvillkor ändrades den 1 maj så att betalningstiden
endast får överskrida 30 dagar om
det uttryckligen avtalats om detta
och då gäldenären är näringsidkare.
Även taket på den gradvisa skattelättnaden när det gäller mervärdesskatt höjs från nuvarande 22 500
euro till 30 000 euro från början av
nästa år. FiF tycker att taket på skattelättnaden i framtiden ytterligare borde höjas till en omsättning på
50 000 euro. Vi hoppas att vi ännu
lyckas med vår målsättning till fullo. Vi hoppas även att vi får en betalningsbaserad mervärdesbeskattning
så att företaget kunde betala moms
först när pengarna har influtit i kassan. Framtiden utvisar om beslutsfattarna är redo för FiF:s förslag.
Förutom dessa ovannämnda ändringar, så är vi i en sådan situation
där vi behöver mera generationsväxlingar i Finland. Innan Sipiläs regering, så arbetade även Stubbs regering för att lätta på dessa. Stubbs regering ändrade generationsväxlingslättnaderna i lagen gällande skatt
på arv och gåva så att den räntefria
betalningstiden på skatten förlängdes från fem till sju år. Förlängningen
trädde i kraft den 1 juni 2015. Detta
löser dock inte helt problemen i anknytning till ägarskiften, men det är i
alla fall en viktig förändring.
Det är viktigt för FiF att både små
och medelstora företag får sin röst
hård. Därmed har vi även krävt att
små och medelstora företag ska höras mera i markanvändnings- och
tomtöverlåtelseprocesser och vi
har arbetat hårt för detta. Förbundet tycker även att miljötillståndsprocesserna varit överlappande med
långsamma tillståndssystem och vi
har krävt att denna tillståndsreglering som inte är ändamålsenlig ska
slopas. Lagreformen är alltså ett
steg i rätt riktning. Den 1 maj avstod
man från de regelbundna granskningarna av miljötillstånd vilket är ett
steg åt rätt riktning.
Vi har även fött löften om att det
kommer att ske förändringar gällande investeringar dvs. ett reserveringssystem som främjar investeringar och utvidgningen av rätten att
avdra förluster. Detta finns med i regeringsprogrammet och vi anser att
löftet att utvidga rätten att avdra förluster gör skattepraxisen mer flexibel. Det finns även flera löften och
kommande förändringar. Vi kommer att informera om dessa under
hösten.
Till sist vill jag ännu en gång påminna om att Företagarna i Finlands
årliga nationella evenemang Företagardagarna ordnas i början av oktober i Vuokatti. På Företagardagarna
kan man lyssna på inspirerande företagshistorier, bekanta sig med andra företagare och även motionera.
På fredag är alla välkomna att delta i Företagarna i Finlands förbunds-
möte, där medlemmarna kan berätta och besluta om vad FiF skall jobba för. Om man inte deltar på förbundsmötet kan man i den andra salen följa med en direktsändning från
Nordic Business Forum i Helsingfors. Dessutom vill jag påminna att vi
även ordnar Svenska träffen på Företagardagarna. Det är en ypperlig
chans att mingla på svenska och hitta nya bekantskaper. Gå in på www.
yrittajapaivat.fi och anmäl dig redan idag – anmälningen stängs 17.9!
Välkomna!
önskar er alla
en framgångsrik och
energisk höst!
armi Murto
Chefredaktör
aktuellt FÖretAGArNA i FiNlANd
en femtedel av
högskolestuderandena
planerar att bli företagare
En femtedel av högskolestuderandena tänker bli företagare när de har avslutat sina studier. Om studeranden har arbetat som företagare vid sidan av
studierna, är det ännu sannolikare att han eller hon blir företagare.
A
v studerandena vid högskolor
förra läsåret anser 21 procent
att det är sannolikt eller mycket
sannolikt att de blir företagare.
65 procent anser att företagandet är
osannolikt och 13 procent tog inte ställning till saken.
Dessa uppgifter framgår av en undersökning under namnet ”Opiskelijasta
yrittäjäksi: Opiskelijayrittäjyys suomalaisissa korkeakouluissa lukuvuonna
2014–2015”, som publicerades på SuomiAreena i Björneborg Undersökningen
utfördes av forskningsstiftelsen Otus
som en del av Studerandebarometern
2014.
Planerna att bli företagare har en stor
samhällelig betydelse just nu, eftersom
inte mindre än 70 000 finska företag
kommer att säljas eller läggas ner under
de närmaste åren därför att företagaren
går i pension. För att bra företag ska
kunna fortsätta med sin verksamhet och
arbetstagarna behålla sina arbetsplatser
behövs det ett stort antal nya företagare.
Nya företag behövs också för att sysselsätta personer som har blivit arbetslösa
4
i massuppsägningar.
– Om dessa 21 procent som tänker
bli företagare verkligen blir det, betyder
det att antalet högt utbildade företagare
ökar, säger forskaren Leo Aarnio på
Otus.
– Vi vet dock inte en hur stor andel av
de som under studietiden vill bli företagare i praktiken kommer att grunda ett
företag. Det finns skäl att samla in uppföljningsinformation om detta. Då kan
vi bättre förstå i vilken mån ökningen av
företagandet hos personer med högskoleexamen beror på att företagandet görs
mer lockande och i vilken mån på att det
blir lättare att genomföra planerna på
att bli företagare.
Studerande inom kulturbranschen
samt naturresurs- och miljöbranschen mest sannolika företagare
Det är mest sannolikt att studerande
inom kultur- samt naturresurs- och
miljöbranschen blir företagare. Uppskattningsvis är det hela 42 procent av
studerandena inom kulturbranschen
och 36 procent av studerandena inom
naturresurs- och miljöbranschen som
anser att det är sannolikt att de blir företagare efter att ha avlagt sin examen.
Detta är en hög siffra jämfört med cirka
15 procent i till exempel social-, hälsovårds- och idrottsbranschen.
Enligt undersökningen finns det mest
studerande som vill bli företagare på
Svenska Handelshögskolan i Helsingfors
(ca 37 procent), på Lappeenrannan
teknillinen yliopisto (ca 31 procent), på
Aalto universitet (ca 30 procent) och på
Vasa universitet (ca 28 procent).
Mer än en tredjedel av studerande
som bedriver företagsverksamhet
tänker bli företagare
En liten andel av studerandena – 2,3
procent eller cirka 7 000 studerande
– meddelar att deras senaste anställningsförhållande under studietiden var
företagande. 3,4 procent av studerandena uppskattar att de i år får företagarinkomst, vilket motsvarar cirka 10 000
studerande.
Om en studerande har arbetat som
företagare under studietiden, är det san-
5
koluMn
Sommaren är kort...
S
nolikare att han eller hon tänker bli företagare efter
att ha avlagt sin examen. Av de som under studietiden arbetade som företagare anser inte mindre än
35 procent att det är mycket sannolikt att de fortsätter som företagare efter att ha tagit sin examen.
– Erfarenheter om företagande skrämmer
åtminstone inte studerandena, tolkar forskaren Leo
Aarnio resultatet.
De som studerar på yrkeshögskola blir sannolikare företagare redan under studietiden än universitetsstuderande: sannolikheten är 1,6-faldig.
en studerandeföretagare upplever sitt
arbete som mer kreativt än de som är
anställda hos någon annan
Det finns betydande skillnader i hur studerande som
arbetar som företagare och som är anställda hos
någon anna upplever arbetets innehåll: Studerande
som är företagare upplever i genomsnitt att deras
arbete är mycket mer kreativt än andra studerande
som arbetar. De upplever också oftare att arbetets
kravnivå motsvarar den egna utbildningen.
– Det ser ut som om de som arbetar som företagare upplever att deras jobb är mer utmanande
än de som finansierar sina studier med lönearbete,
sammanfattar Aarnio.
Även sambandet mellan arbetet och utbildningen
är starkare hos studerande som samtidigt är företagare än hos andra studerande: uppskattningsvis
75 procent av studerandeföretagarna upplever att
de kan tillämpa sitt arbete i studierna, sina studier
i arbetet eller både och. Hos andra studerande är
siffran 62 procent.
Så här utfördes undersökningen
Undersökningen baserar sig på datainsamlingen i
Studerandebarometern 2014. Barometern gjordes
per högskola och utbildningsbransch på basis av ett
slumpmässigt urval, och antalet studerande som
svarade på frågorna var 5 800. Det var första gången
som Studerandebarometern innehöll så detaljerade
frågor om företagandet. Detta är en förberedande
studie eller lägesrapport om studerandeföretagande.
För att man ska kunna få väsentlig information om
främjandet av företagande på högskolor skulle det
framöver finnas skäl att fördjupa betraktelserna i
statistiska modeller som förklarar högskolebaserat
företagande och studerandeföretagande.
ommaren är kort, det mesta regnar bort...
så kändes det i alla fall ett tag i sommar. Nu i
skrivandets stund, tillbaka på jobbet, skolan startat,
så kom sommaren äntligen. Det känns som att det
skulle vara bättre att förlägga semesterperioden
till augusti istället, såsom södra Europa gör. Dessa
upplever just nu den stora semesterperioden kring
medelhavet. Med vad har skett här då under sommaren? Hur har regeringen lyckats? Eller har de haft
semester också. De stora frågorna i sommar har
varit Grekland, vara eller inte vara? Euro eller nya
drakmer igen. Efter långvariga förhandlingar så blev
dom kvar, och Euron överlevde för tillfället igen.
Här hemma har diskussionen om lönen storlek
varit kvällstidningarnas rubriker, 10 eller 22 Euro per
timme? Leva på arbetsunderstöd är bättre, för då
riskerar man ej sina uppnådda ekonomiska fördelar,
bostadsbidrag m.m. Själv kommer jag ihåg mitt
första riktiga sommarjobb utanför pappas företag
på mitten av 70-talet, och dagslönen var hela 6,50
Euro. Vad månne det bli av våra ungdomar, dataspelare eller vad?
Blev mitt i sommaren inbjuden till ett seminarium
till Kristinestad, med rubriken ”Hur öka handel med
Sverige m.m.” Att mitt i sommaren sätta sig på ett
seminarium kändes konstigt, men hoppsan, det
var över 100 personer där, och mycket intressanta
föreläsare, Kjell Skoglund från Finsk-Svenska handelskammaren, Stefan Ingves, Svenska riksbankens
Chef. Att dessa med andra hade mycket att förkunna, det kom fram, och många var besökarna som
lämnade seminariet med helt nya tankar. Måste med
detta också rikta ett stort tack Börje Norrgård, för
hans engagemang och att han orkade ordna detta.
Hoppas det blir en fortsättning i samma anda.
Från det ena till det andra, vad kommer det att
ske med OY Finland AB i framtiden? Blir det ett samhällsavtal över alla gränser? Kommer arbetstiden att
förlängas? 100 timmar mer produktiv tid eller? Vilka
löneavtal kommer? Det är många frågor som flyter
omkring och snart är det upp till bevis vad triss i SSS
kan göra. Från oss företagare så hoppas vi innerligt
att vallöftena uppfylls.
Vad händer hos oss? Just nu är det många bollar i
luften och jag hoppas att Ni följer med vad som händer, för hösten kommer med nyheter, så bevaka våra
hemsidor och följ med vad som kommer i höstens
nyhetsbrev. Nästa stora träff blir förbundsmötet i
Vuokatti 2–4 oktober och väl mött där.
Micael blomster
Ordförande
svenska utskottet
040 755 7745 eller
blomstermicael
(at)gmail.com
aktuellt FÖretAGArNA i FiNlANd
detta lönar det sig att veta om
sysselsättnings- och tillväxtavtalet
det löneavtal SoM aRbetSMaRknadSpaRteRna undeRtecknade
i Juni böRJaR inveRka på FöRetag näSta åR.
Avtalet är en fortsättning på det sysselsättnings- och tillväxtavtal som gäller åren 2014–15.
Det nu tecknade avtalet gäller 2016, som alltså blir det tredje året då avtalet är i kraft.
Nedan finns en sammanställning av de viktigaste ändringarna i det nya avtalet.
1. löneinverkan
Avgörelsen skulle höja lönerna med 16 euro
per månad, dock minst 0,43 procent. Höjningarna är allmänna löneförhöjningar och
de ska som sådana betalas till alla anställda
som omfattas av kollektivavtal. På basis av
vissa kollektivavtal kan det vara möjligt att
avtala om höjningarna lokalt på företaget.
2. arbetslöshetsförsäkringspremie
rauno Vanhanen
6
Det föreslås att arbetslöshetsförsäkringspremier ska höjas med 0,5 procentenheter
i genomsnitt för arbetsgivare och med 0,5
procentenheter för löntagare år 2016.
Effekten är dock mindre för små företag.
För närvarande är premien 0,8 procent för
en lönesumma som underskrider 2,025
miljoner euro. Ett företag som sammanlagt
betalar löner för under 2,025 miljoner
euro per år betalar alltså en arbetslöshetsförsäkringspremie på 0,8
procent.
För den delen av lönesumman
som överskrider 2,025 miljoner
euro är arbetslöshetsförsäkringspremien 3,15 procent.
– Största delen av SMföretagen hör till denna
0,8 procents kategori,
säger direktör Rauno
Vanhanen på Företagarna i Finland.
Ändringen torde höja
den procentandel som
betalas för en lönesumma på under 2,025
miljoner euro med cirka 0,1
procentenheter. Detta innebär
att den nya premien skulle vara
cirka 0,9 procent.
För den del som överskrider 2,025
miljoner euro betalas i fortsättningen
mer än 3,5 procent. Höjningen skulle alltså
vara 0,4 procentenheter.
– Resultatet för små företag är någorlunda rimligt, även om det i det här läget
hade varit korrekt att helt låta bli att göra
några höjningar, säger Vanhanen.
3. totalkostnader
Avtalets totalkostnader beror alltså på
företagets lönesumma. I genomsnitt stiger
kostnaderna med en knapp procent.
För små företag är kostnadseffekten
mindre. Om företagets lönesumma inte
överskrider 2,025 miljoner euro per år, är
kostnadsökningen drygt 0,5 procent. Visserligen blir kostnadseffekten högre än 0,5
procent, om lönenivån på företaget är låg,
eftersom en höjning på 16 euro per månad i
detta fall procentuellt leder till en lite större
höjning.
4. tidtabell
Lönejusteringarna i enlighet med sysselsättnings- och tillväxtavtalet kommer
att göras ungefär vid årsskiftet 2015–16
och gälla för ett år, alltså till slutet av 2016.
Kollektivavtalens avtalsperioder avviker en
aning från varandra.
5. inga textdelar
Avvikande från det föregående avtalet
innehåller det nu tecknade avtalet inga
textdelar om arbetslivets kvalitativa
faktorer. Till exempel i sysselsättnings- och
tillväxtavtalet 2013 ingick textdelar om
bland annat pensionsreformer, en utredning över söckenhelger, stabiliseringen av
arbetstiden och om åtgärder för att främja
de ungas sysselsättning.
– I och för sig var det bra att det nu enbart avtalades om siffror, säger Vanhanen.
7
Är utvecklingssamtalet motbjudande?
Med dessa tips lyckas du bättre
text kimmo koivikko
Största delen av de nuvarande utvecklingssamtalen betjänar enbart
företagets administrativa behov.
Så här skriver Susanna Rantanen, som
har grundat Emine, ett företag som specialiserar sig på utvecklingen av arbetstagarupplevelsen och företagskulturen.
Utvecklingssamtalens roll lyftes fram då
det stora IT-företaget Accentures VD nyligen meddelade att företaget inte längre
tänker hålla årliga utvecklingssamtal
som baserar sig på blanketter.
I stället övergår Accenture till en
löpande bedömning och ger respons
mer regelbundet.
– Utvecklingssamtalet, såsom även
andra HR-processer, är egentligen
verktyg för företagsledningen, och deras
syfte är att göra chefsarbetet lättare och
högklassigare och göra det möjligt att
leda arbetet så att företaget kan uppnå
sina mål. Det borde göras någonting
om cheferna anser att utvecklingssamtalsprocesserna är motbjudande,
de anställda tycker att de är slöseri av
tid och ingendera parten upplever att
förhållandet mellan dem på något som
helst sätt har förbättrats till följd av
den tid som har använts för samtalen,
skriver Rantanen.
Enligt henne är en öppen diskussion
vid sidan av klara mål de viktigaste elementen om målet är göra arbetet vettigt
och få bägge parterna att känna att de
har lyckats.
– Om dialogen och förhållandet är
bra, har utvecklingssamtalen som en
obligatorisk blankettprocess ingen
betydelse.
Rantanen konstaterar att det är en
bra sak att begrava utvecklingssamtalen
i deras nuvarande form.
– Jag har aldrig hört att en enda chef
skulle uppleva att det är inspirerande
eller sporrande att läsa komplicerade
manualer och fylla i blanketter eller
att detta skulle underlätta ledningens
arbete.
Rantanens tips för att förbättra
utvecklingssamtalskulturen
1 Utgångspunkten ska vara att chefsansvar bara tilldelas sådana arbetstagare
som är entusiastiska och motiverade
att stöda andra individer att lyckas i sitt
arbete. Då blir växelverkan och viljan att
höra hur det verkligen står till en naturlig
del av vardagen.
2 Man ska se till att chefen på riktigt har
tid att ägna sig åt att leda människor.
Det är verkligen svårt att hitta tid och
energi för växelverkan om arbetsmängden redan är på ”overload” på grund av
expertuppgifter.
3 Cheferna och de anställda ska ges
friheten att skapa sina egna diskussioner och bestämma om deras tidpunkter
så att de på bästa möjliga sätt bygger
upp förtroendet och utbytet av respons
mellan dem.
4 Avstå från blanketter och anteckna
efter diskussionerna bara det som ni har
kommit överens om.
Utnämningar på Företagarna i Finland
Tradenom Hanna Tapala har utsetts till
Företagarna i Finlands förbundsdirektör
från den 1 juli 2015. Hon har tagit hand
om denna uppgift tillfälligt sedan våren
2014. Tapala ansvarar för Företagarna i
Finlands förbundsarbete och tjänsterna
för medlemsföretagen. Hon har arbetat
på FiF sedan 2011. Före det var hon anställd av regionorganisationen Helsingfors Företagare från 2007. Tapala har
även arbetat på bland annat riksdagen
och kommunikationsministeriet. Hon
rapporterar till Anssi Kujala.
Till branschchef från den 1 augusti
2015 har utsetts kandidaten i samhällsvetenskap Mika Hämeenniemi. Han
efterträder Veli-Jussi Niemi, som har
gått i pension. Hämeenniemi ansvarar
för samarbetet med FiF:s branschorganisationer samt för utvecklingen av
verksamheten. Han sköter även ombudsmannauppgifter i en del branschorganisationer. Hämeenniemi kom till FiF
från Vierimäki, där han arbetade som
kommunsekreterare. Han rapporterar till
förbundsdirektör Tapala.
Juridiska ombudet, juris magister Tiina
Toivonen har från den 1 juli 2015 utsetts
till chef för lagstiftningsärenden. Hon
ansvarar för lagstiftningsprojekt och
intressebevakningen i anslutning till
företagslagstiftning och jobbar som
chef för företagslagstiftningsteamet.
Toivonen har arbetat på FiF sedan 2009.
Under Toivonens familjeledighet, som
tar slut våren 2016, kommer juridiska
ombudet Atte Rytkönen att arbeta
som tf. chef för lagstiftningsärenden.
Toivonen efterträder Janne Makkula,
som inleder arbete som direktör på
FiF i början av juli när direktör Rauno
Vanhanen gick i pension.
Juridiska ombudet, juris magister Harri
Hellstén har utsetts till chef för arbetsmarknadsärenden från den 1 juli 2015.
Han ansvarar för lagstiftningsprojekt
och intressebevakningen i anslutning till
arbetslagstiftning och socialskydd och
jobbar som chef för arbetslivsteamet.
Hellstén har arbetet på FIF sedan 2009.
Janne Makkula tog tillfälligt hand om
även denna chefspost, som nu blir ledig
när Makkula blir direktör. Toivonen och
Hellstén rapporterar till direktör Janne
Makkula.
Tradenom och evenemangsproducent Tiina Tuominen har utsetts till
evenemangsassistent på Företagarna
i Finlands Sypoint Oy från 10.8.2015.
Anställningen är tidsbunden och
varar ett år. FiF ordnar årligen flera
stora evenemang, och arrangemangen
kräver specialkunnande. Till Tuominens uppgifter hör bland annat att
ordna företagarkryssningen under FiF:s
20-årsjubileuumsår och det traditionella
seminariet för kommunledningen våren
2016. Tuominen arbetade tidigare som
sälj- och kundansvarig på Kassiopeia
Finland Oy. Hon rapporterar till utvecklingschef Johanna Haanpää.
Finnish Special Glass
Specialglas för alla sammanhang
text Susanne Skata bilder aleksi poutanen
I mitten av 1970-talet byggde Pentti Latopelto en väg ut i skogen i Esbo. Vid vägens
ände byggde han upp en glasfabrik i källaren av ett frontmannahus. Hans livsverk förs
vidare av sönerna Tuomo och Samuli, som erbjuder specialtillverkade glasprodukter
för stora och små kunder.
T
uomo Latopelto har följt sina
barn till skolan innan han slår
sig ner på kontoret för att ta tag
i dagens uppgifter. Friheten att
kunna bestämma sina egna tider är ett
av de vanligaste skälen till att många
trivs med företagandet. Tuomo är inget
undantag.
– Semestern är väl det som skiljer oss
från anställda, funderar Latopelto. Jag
kan aldrig vara borta flera än två veckor,
och då är jag också nåbar. Samtidigt är
8
jag min egen chef, om jag vill ha något
behöver jag inte fråga någon.
Ständiga diskussioner om företaget
pågår ändå alltid. Oftast med brodern
Samuli, som är glasblåsarmästare och
företagskompanjon. Ofta med företagets
personal, som utöver Tuomo, Samuli och
deras mamma består av fem anställda.
Företagets storlek och omsättning har
varit lika de senaste åren. Omsättningen
i klassen 1,6 miljoner har varierat med
bara cirka 40.000 euro per år, antalet
anställda har varit konstant. Tuomo hoppas att företaget finns på samma plats i
samma storlek om tjugo år.
– Alla säger att man måste växa och
bli större, konstaterar han. Men varför?
Det finns alltför många som går hårt
framåt i fem år och sedan slutar de. Jag
vill att vi ska ha ett stabilt företag med
stabila arbetstagare, länge. Jag skäms
inte för att säga att det går bra.
Styrkan hos Finnish Special Glass ligger i bredd av produkter och god kvalitet,
9
som kontinuerligt utvecklas. Företaget står på
tre ben i sin tillverkning: laboratorieglas, kvartsglas och industrioptik. Kunderna finns främst
inom högskolevärlden och industrin. Glasdelar i
olika maskiner och anordningar tillverkas enligt
varje industriföretags behov och inom forskningen beställer man prototyper till olika projekt.
För Finnish Special Glass gäller det att ha arkivet
med ritningar i skick, då kunder ofta kommer tillbaka och vill ha sitt glas utvecklat i en ny riktning.
En gång kom en kund tillbaka efter 16 år – och
fick vad han behövde. Specialtillverkning av så
många olika typer av glas är unikt i Finland.
– Den kinesiska marknaden är på snabb
frammarsch, berättar Latopelto. Det är dock en
utmaning med leveranser och olika delar som
ska beställas från olika håll. Våra kunder uppskattar att de får all service under samma tak,
att vi finns nära och att vi deltar i planeringen av
glasprodukterna.
Båda bröderna har studerat glastillverkning i
Tyskland och det är också därifrån de beställer
Jag vill att vi ska ha ett stabilt
företag med stabila arbetstagare,
länge. Jag skäms inte för att säga
att det går bra.
sitt råmaterial. I tider av miljömedvetenhet hotas
branschen av EU-regler som kan stoppa tillverkning i Europa, om inte beslutsfattarna sätter sig
in i vad råvarorna innehåller och hur de beter sig
i glasmaterialet. De leverantörer Finnish Special
Glass använder följer alla regler och Latopelto
känner sig trygg. Hans specialitet är optiktillverkning, men idag jobbar han mest på kontoret.
– Ingen av oss ville vara VD, skrattar Tuomo.
Pappa hann lära oss mycket om företagande
innan han gick bort 2004. Vi bryr oss inte om
titlar, vi gör det här tillsammans. Samuli är
hantverkartypen och jobbar direkt med glastillverkningen, mamma sköter fakturering och jag
säljer och ser till att produktionen rullar på.
Tuomo Latopelto skrattar när han säger att
bröderna hjärntvättats med glas sedan barnsben. ”Det är det här ni vill göra”, intalade pappan
dem. Han ser det inte som något negativt, då
bröderna trivs i familjeföretaget. Hans egna
barn går i samma fotspår. De gillar att trycka på
knappar – det sker förstås på lek – och hänga i
fabriken.
– Esboskogen där allt började är idag ett
vanligt bostadsområde, säger Tuomo. Vi värnar
om platsen, familjen och våra arbetstagare här.
På så sätt skapar vi kvalitet i såväl arbetsmiljö
som i glasproduktionen.
kust-österbottens företagare
Jonna Ahkila-Niemi, Riikka Harju, Emma Haapala, Suoma Magnus, Katariina Viertola och Tiina Haapala
AHA Logistics
årets nyföretagare i Vasaregionen
text och bild vasek
V
asaföretaget Oy AHA Logistics
Ltd har valts till årets nyföretagare 2015. Transport- och
speditionsföretaget som leds
av Tiina Haapala och Jonna AhkilaNiemi har uppvisat kraftig tillväxt sedan
starten år 2010. Företaget har för närvarande sex anställda, varav fyra i Vasa och
två på filialen i Helsingfors.
– Att bli vald till årets nyföretagare
är toppen! utbrister Haapala och får
medhåll av Ahkila-Niemi. – Diplomet gör
sig utmärkt på väggen i vårt kontor!
– AHA Logistics är ett skolexempel på
hur man blir företagare, berättar Vasaregionens Nyföretagscentrum Startias
10
direktör Tommi Virkama. – De grundläggande sakerna är i skick och läxorna är
gjorda, och dessutom har de viljan och
beslutsamheten som krävs, vilket ger ett
lysande resultat.
Årets nyföretagare utses årligen
av Startias företagsrådgivare bland
nyföretagscentrumets kunder. Kriterierna är en positiv och stabil ekonomisk
utveckling, en fördomsfri attityd och en
positiv vilja att utvecklas som företag
och företagare.
En länk mellan köpare och
säljare i internationell handel
Förutom skötsel av internationella
transporter och tullformaliteter erbjuder
AHA Logistics sina kunder sakkunnig
handledning i anslutning till internationell handel. Kunderna får en omfattande rådgivning angående transporter,
leveransklausuler, finansiering och
dokumentation, vilket gör att företaget
sticker ut bland konkurrenterna. Principen om en enda kontaktperson innebär
service i ordets rätta bemärkelse – ingen
kund bollas vidare från en person till
nästa.
– Vi är inte på samma sätt som stora
speditörsbolag beroende av en viss
samarbetspartner i utlandet. Tack vare
vårt omfattande samarbetsnätverk kan
11
vi istället själva göra ett val, inleder Haapala.
– Eftersom vi har flera olika alternativ kan vi
erbjuda smidigare service.
– Vi förutsätter god service av alla våra
samarbetspartner och underleverantörer,
såväl för vår egen som för våra kunders del.
Finländare har en beklaglig vana att svälja det
som serveras, men vår åsikt är att man ska
få valuta för pengarna. Själva har vi bytt både
bokföringsbyrå och försäkringsbolag. När det
gäller uppdrag för våra kunder kräver vi god
service även av alla våra underleverantörer
för att kunna upprätthålla vår högklassiga
kundbetjäning, tillägger Ahkila-Niemi.
I eget företag är känslorna med
Innan de startade eget var både Haapala
och Ahkila-Niemi anställda i ett annat, större
företag. Idén om att själva bli företagare fick
de av en kund.
– Kunden frågade varför vi inte själva grundar ett företag, kommer Haapala ihåg, – och
det var där allting började. I sitt eget företag
arbetar man med hjärtat.
Men är inte transport- och speditionsbranschen en väldigt mansdominerad sektor?
– Kvinnor är av naturen bra på att hålla
i många trådar samtidigt, vilket krävs i det
här jobbet. En kvinna klarar sig riktigt bra i
den här mansdominerade sektorn, och det
att vi för närvarande enbart har kvinnor som
anställda gör också att vi sticker ut bland
konkurrenterna. Det är en glädje att samarbeta med såväl kvinnor som män.
AHA Logistics har som mål att – målmedvetet och behärskat – växa till en av Finlands
ledande privata företag inom speditionsbranschen.
– Det största hotet för oss vore om vår
viktigaste resurs, alltså våra anställda, skulle
bestämma sig för att lämna företaget, säger
Haapala. – Naturligtvis måste också landets
export och import dra för att det även i fortsättningen ska finnas efterfrågan på tjänster
från den här typen av företag.
Företagare nätverkar vid Jannes Saloon 19.8.2015
Hösten är här!
… med nya spännande evenemang och annan intressant verksamhet. Det känns som att det är på sin plats att börja med en liten
påminnelse om pågående aktiviteter som våra medlemsföretagare kan
ta del av.
Videons betydelse som marknadsföringsverktyg ökar. Vill du att ditt
företag ska få mera synlighet på nätet och i sociala medier så kan du
anmäla dig till vår serie ”Månadens Företagare”. Varje månad filmar vi
in en intervju med en företagare, som fritt berättar om sitt företag och
sin verksamhet. Videon laddas upp på vår hemsida, på Youtube och på
Facebook och sprids därifrån vidare. Kolla in filmerna på vår nätsida
under ”Månadens Företagare” och anmäl dig till mig om du vill vara
med i utlottningen.
Efter sommarmånadernas uppehåll fortsätter Unga Företagare med
sina månatliga After Work- nätverksträffar. Den sista fredagen varje
månad samlas ett gäng unga företagare för att umgås och ventilera
sina tankar. Om du följer KÖF Unga Företagare på facebook så får du
info om var och när dessa pubträffar hålls. Alla är välkomna med!
Under en av sensommarens vackraste dagar åkte ett 60-tal företagare ut i Vasa skärgård för att umgås och knyta kontakter. Evenemanget till Jannes Saloon ordnas årligen och deltagarintresset denna
gång var över förväntan. Tyvärr fick inte alla plats denna gång, men jag
hoppas att ni lika ivrigt fortsätter att anmäla er till kommande evenemang. Med viss risk för att upprepa mig själv, så vill jag ändå poängtera
att man under dylika företagarträffar, förutom trevlig samvaro förstås,
även bygger upp ett förtroende till andra företagare och därmed
kan få konkreta affärer till stånd. Under sk. Speed meetings så hittar
exempelvis enspråkiga nätsidor en översättare, en frisörsalong ett nytt
bokningssystem med mera med mera. Kom med även du!
De första nätverksevenemangen denna höst må vara bakom oss,
men fler evenemang och även skolningar är på kommande så håll utkik
i e-posten, på våra nätsidor och facebook för mera information om
dessa. Våra medlemmar får även rabatter på våra samarbetspartners
olika utbildningar och kurser, så kolla även upp utbudet på dem.
Till sist ett viktigt meddelande till alla småföretagare inom byggbranschen. Kust-Österbottens Företagare och Vasaregionens utveckling Ab erbjuder er synlighet på VASARA-mässan (24-25.10 i Botniahallen) till ett mycket förmånligt pris så missa inte denna chans!
Vi ses!
Nina Fredriksson
nylands FÖRETAGARE
HeWi
vill göra saker som
andra inte gör
text OCH BIlder MIA BERG-LUNDQVIST
För snart femtio år sedan fick företaget Lyfttransport HeWi AB i Lovisa
sin början av en man som trivdes
under vattnet. Yrkesdykaren Reino
Henriksson omvandlade sin hobby
till yrke och byggde allt från farleder
till hamnar. I dag drivs bolaget i andra
generation av Janine Henriksson
som delvis fört verksamheten upp på
landbacken.
F
ör elva år sedan lämnade Janine Henriksson sitt arbete inom bankvärlden för
att tillsammans med sin man Johnny
Wiberg gradvis ta över sin fars företag
som på den tiden gick under namnet Reino
Henriksson AB. I samband med ägarskiftet
gjorde man ett namnbyte till Lyfttransport
HeWi AB. Med denna gest ville man markera
att en nya era hade påbörjats. Verksamheten,
som tidigare enkom omfattat havsarbeten,
skulle nu också inkludera landbacken. Kranbilar var det som Janine och Johnny ville satsa
på.
HeWi
• HeWi har fem heltidsanställda. Under sommaren då havsarbetena tar vid utökas ofta personalstyrkan.
• En normal årsomsättning för företaget ligger kring en halv miljon euro.
• Företagskunderna står för cirka
70 procent av omsättningen.
• Majoriteten av kunderna finns inom
en 150 km:s radie från hemkontoret, men förfrågningar kommer också från bl.a. Estland.
12
Efterfrågan på större lyft
Det fanns från starten en stor efterfrågan på
tjänster som krävde lyft med kranbilar. Första
kranbilen paret köpte var på 75 tonmeter, men
utrustningen fick ganska snabbt kompletteras
med ytterligare en kranbil på 45 tonmeter.
– En klar trend i branschen är att lyften blir
allt tyngre och kräver en större utrustning.
Energigripsågen HeWi använder har producerats
av Mecanil ytterom Lovisa. HeWi var först i Finland
med att använda just den här typen av ernergigripsåg.
13
Janine Henriksson, VD på HeWi, har växt upp med företaget och tillbringade
mycket tid med sin pappa då han jobbade.
Byggtekniken har exempelvis ändrat
mycket under de senaste tio åren; husen
har blivit större och sätts ihop av hela
element.
– För att möta marknadens behov
satsade vi ifjol på en litet större lyftkran
på hundra tonmeter, berättar Henriksson.
I dag är förhållandet mellan arbetena
till havs och land ganska jämnt fördelade
och kompletterar varandra väl så att det
finns jobb under hela året.
– Det var definitivt landsidan vi hade
planerat att satsa på. Men eftersom den
så kallade Nalle-pråmen fanns kvar i
företaget vid övertagandet, tänkte vi att
vi fortsättningsvis kunde utföra mindre
strandkonstruktioner och havsbottensundersökningar, säger Henriksson.
Men arbetena på havssidan har de
facto ökat för varje år.
– Speciellt beställningar på havsbottensundersökningar har tilltagit under
de senaste åren, konstaterar Henriksson
Mera specialisering
I framtiden ser Henriksson att HeWi
kommer att specialisera sig inom vissa
områden. En sådan nisch är exempelvis
svåra trädfällningar som utförs med en
energigripsåg.
Nalle-pråmen fanns med bland inventarierna då
Janine och hennes man tog över företaget.
– Man monterar en ”motorsåg” i
änden av kranbilen. Den kapar trädet i
etapper och lyfter bort stammens delar
till ett lämpligt ställe. Personen som styr
sågen står själv i säkerhet på marken, så
hela processen är behändig och säker.
Henriksson får frågan vad hon anser
är de största svårigheterna i hennes
bransch?
– Vårt företags motto är att det ingen
annan gör, det gör vi. Därför skulle
jag hellre tala om utmaningar än om
svårigheter.
Alla kunder är litet olika med varierande behov. Henriksson säger att den
största utmaningen är att satsa på rätt
saker, att det finns en tillräcklig marknad
för det man investerat i.
– En styrka hos oss är att vi inte
satsat alla kort på en hand, utan fördelat
riskerna så att vi kan förnya oss i snabb
takt när det behövs.
Henriksson berättar att de har
kontakter till branschfolk i Tyskland,
Norge och Sverige för att hålla sig à jour
med nya tekniska lösningar. Internet är
också till stor hjälp för att spåra trender
i branschen.
– Vi vill göra det till vår grej att satsa
på saker som det ännu inte finns ett så
stort utbud på.
För mycket besiktningar
Henriksson får avslutningsvis frågan om
hon har några speciella förhoppningar
på den nya regeringen för att underlätta
företagandet i hennes bransch.
– Vi har besiktningar av olika slag mer
än vad lagen borde tillåta. Besiktningar
i sig är bra, men de behöver kanske inte
utföras fullt så ofta.
– Jag tycker det är för mycket
förmynderskap från statens sida. I
slutändan faller ju ansvaret på företagaren i alla fall att allt fungerar, säger
Henriksson och tillägger att här skulle
det finnas tid och pengar att spara för
företagets del.
Vårt företags motto
är att det ingen annan
gör, det gör vi. Därför
skulle jag hellre tala
om utmaningar än om
svårigheter.
egentliga FinlandS FöRetagaRe
Familjeföretaget växte
till ett av de största i Norden
text eMMi HaRJu
D
et Lundobaserade PowderTrans Ab Oy:s tankbilar kör en
god bit över en miljon kilometer
per månad. Såsom namnet
antyder har företaget specialiserat sig
på pulvertransporter. Företaget transporterar pulverformiga och granulerade
material med tankbilar.
Verkställande direktör Fredrik Blomqvist tror att företagets framgång beror
på noggrannheten. Man har skött vad
man lovat och inte lovat för mycket.
– Det är extremt viktigt att leveranserna sker i tid. Våra kunder finns i båda
ändar av kedjan; de är företag inom
stor- och processindustrin, och då är
14
det viktigt att lastningen och lossningen
sker precis vid avtalad tidpunkt. Producenterna kan inte alltid förvara stora
mängder av en produkt vid fabriken, och
beställarens processer är beroende av
råvaruleveranserna, påpekar Blomqvist.
– I Finland är det inte alltid möjligt att
konkurrera med priser och därför måste
effektivitet och kvalitet hålla måttet
så att inte allt försvinner utomlands,
konstaterar Blomqvist.
Familjeföretag med
start i liten skala
Det finns tre generationer företagare i
familjen Blomqvist. Fredrik Blomqvists
far grundade Powder-Trans 1972.
– Min far inledde företagsverksamheten med en bil genast efter sin
värnplikt. Det fanns en fabrik i hembyn
som behövde transporter. Till en början
transporterade han produkter av samma
slag som nu, men med en flakbil. Den
första tankbilen skaffades 1977 efter
krav från kunderna.
Nu styrs företaget av bröderna
Fredrik och Christian Blomqvist. Fredrik
är företagets vd och Christian sköter
logistiken.
Fredrik Blomqvist har arbetat på företaget sedan 1994 och har under årens
lopp hunnit prova på alla jobb inom
15
Powder-trans Ab
oy:s tankbilar kör en
god bit över en miljon
kilometer per månad.
bra vägar ger bättre konkurrenskraft
text eMMi HaRJu bild MaRkku oJala
bild eMMi HaRJu
företaget, såväl bakom ratten som på
kontoret med att samordna körningarna.
För cirka fem år sedan tog han över
ansvaret som vd.
– Det bästa med ett familjeföretag är
att organisationen är liten och effektiv.
Besluten kan fattas snabbt och smidigt.
Över huvudtaget är det just det som jag
gillar med att vara företagare; att man
själv kan påverka saker och ting.
Från kimito till det övriga
norden och baltikum
Företaget, som ursprungligen grundades på Kimito, har stegvis, bland annat
genom företagsförvärv, vuxit till ett av de
recis som företagarna i andra
branscher förväntar sig transportföretagarna nu att den nya regeringen ska
genomföra de åtgärder för att främja
företagandet som den lovat, säger
Teppo Mikkola, ordförande för Finlands
Transport och Logistik SKAL rf.
Det skulle innebära flera beställningar
för transportföretagens kunder och
därmed också mera arbete för transportföretagen.
– Utgångspunkten är såtillvida positiv
att regeringens löften innebär att vi kan
förvänta oss tillväxt inom exporten,
industrin och hela samhällsekonomin,
påpekar Teppo Mikkola.
Transportföretagarna ser särskilt
fram emot att systemet för återbäring
av bränsleskatt ska införas, att man ska
fatta beslut om vägavgifter för utländska
åkerier och att vägnätet ska repareras.
– Förbättringar av infrastrukturen är
av stor betydelse för Finlands konkurrenskraft och export. Ett förbättrat
vägnät sänker transportkostnaderna
och höjer effektiviteten. Är vägarna i gott
skick hinner man längre på samma tid
och trafiksäkerheten blir bättre.
– Regeringen verkar nu ha förstått
logistikens betydelse
för hela den
finländska
ekonomin.
Förhoppningsvis blir
löftena inte
tomma ord,
konstaterar
Mikkola.
största i Norden inom pulvertransporter.
– År 2005 nästan fördubblades antalet fordon genom ett företagsförvärv.
Just nu är vi nöjda med den här storleksklassen, men vid behov kan vi också öka
kapaciteten. Framöver hoppas jag på en
liten men stabil tillväxt, säger Blomqvist.
Powder-Trans årsomsättning uppgår
till cirka 18 miljoner euro, personalen till
130 anställda och fordonsparken till 70
bilar. Varje år transporteras cirka 25 000
lass. De kortaste sträckorna är cirka
100 kilometer och de längsta över 1 000
kilometer.
På 80-talet utvidgades verksamheten
till utrikestransporter. Idag sker cirka 40
procent av transporterna i Finland och
den resterande 60 procenten i det övriga
Norden och Baltikum. Den senaste utvidgningen gjordes i Sverige i samarbete
med dotterbolaget Bulk Team AB.
– Våra chaufförer gör mycket annat
än bara kör. De kommer i kontakt med
kunden, och lastar och lossar lasset.
Därför är språkkunskaper ett viktigt
krav. Tillsvidare har vi hittat tillräckligt
med språkkunniga chaufförer och de har
trivts hos oss, konstaterar Blomqvist.
teppo Mikkola
det bästa med ett
familjeföretag är att
organisationen är liten och
effektiv. besluten kan fattas
snabbt och smidigt, säger
Fredrik blomqvist.
P
MelleRSta öSteRbottenS FöRetagaRe
Kronobyföretaget
oy Wikar Ab
Vd Michael Johansson
har över 100 år på nacken
text ocH bilder oy WikaR ab
Nyckeln till framgång är en kompetent personal som är försedd med en stor nypa bondvett.
O
y Wikar Ab, bättre känt för sitt produktnamn
Kronos, grundades av bysmeden Uno Wikar år
1914 i Kronoby. Företaget började sin verksamhet som reparationsverkstad av lantbruksmaskiner. År 1922 lanserades de första egna produkterna.
Kronos 1 och 2 var harvar med träram avsedda för en
respektive två hästar. Företaget har tillverkat harvar av
varierande slag tills dags dato. År 1978 utkom den första
skogskranen avsedd för montering på lantbrukstraktor.
Skogsvagnarna utökade produktsortimentet en tid
senare.
Idag står skogsprodukterna för merparten av omsättningen. Lantbrukstraktorn har alltid varit utgångspunkten för Kronos produkter. Med hjälp av rätt utstyrsel kan
man med lantbrukstraktorn hugga samt köra ut skog,
16
berättar vd Michael Johansson. Fördelen gentemot
en specialbyggd skogsmaskin, är att man kan använda
lantbrukstraktorn även för lantbruk samt övriga arbetsuppgifter. Harvarna finns fortfarande kvar men representerar endast några procent av omsättningen, berättar
Johansson, som fungerat som företagets vd sen 2013.
Slyröjarna har år för år blivit en allt mer viktig produkt för
företaget.
Oy Wikar Ab har lyckats ta sig in på den europeiska
marknaden betydligt bättre än många andra finska företag i motsvarande storleksklass i samma bransch. De
tyskspråkiga länderna har traditionellt varit viktiga, men
Baltikum har ökat i omfattning betydligt de senaste åren.
Kronos produkter säljs också utanför Europa. För tillfället
har företaget en liten export till bl.a. Japan.
17
KOMMANDE EVENEMANG
Företagets omsättning har ökat stadigt de senaste åren. Ifjol gick glastaket
på 5 M€ sönder med en omsättning på
knappa 5,7 M€. I år ligger budgeten på
6,5 M€. Strategin är att växa lönsamt
med en tillväxttakt på ca 10 – 20 % per
år. Fast tillväxten är viktig, är lönsamheten ännu viktigare. Lönsamheten har utvecklats positivt den senaste tiden trots
hård prispress från konkurrenterna.
Företaget sysselsätter ca 30 personer.
Förändringar i värdekedjan
Det är stora förändringar på gång i
företagets värdekedja hela vägen från
leverantör till slutkund. Genomloppstiden måste kortas ner och produktiviteten höjas. Materialkostnaderna måste
minskas genom högre grad av underleveransarbete från länder med bättre
konkurrenskraft än den finska. Nya
produkter är också under arbete.
Företagets framtid ser ljus ut såtillvida att skogsindustrin har utvecklats
positivt såväl i Finland som i utlandet. Finland har ingen olja, men det
gröna guldet i form av skog kommer att
utnyttjas på ett eller annat sätt även i
framtiden. Metsä Groups kommande
miljardinvestering i Äänekoski är ett
tydligt tecken på detta. – Med en hård
fokusering på produktivitetsförbättringar, nya produkter samt nya marknader, tror vi att företaget kommer att
vara framgångsrikt även i de kommande
hundra åren, konstaterar Johansson.
Det samma kan man inte säga om
Finlands framtid. Finland befinner sig i
sin värsta kris sedan kriget, men detta
till trots ser inte fackföreningarna med
FFC i spetsen situationen på samma
sätt.
Grundproblemet i Finland är konkurrenskraften som nu befinner sig på en
skrämmande låg nivå. Ett besök till vårt
grannland i söder bekräftar situationen.
Finländska industriarbetare har blivit
vana med långa semestrar, pekkasdagar,
samt rätt till sjuklön. Rätten att strejka
får inte heller ifrågasättas. Efter finanskrisen som bröt ut år 2008 har Finland
gått i motsatt riktning i förhållande
till Sverige och Tyskland med stadigt
stigande industrilöner.
Till trots att situationen för tillfället
ser dyster ut så bör vi finländare tro på
framtiden. Världen har blivit global med
global efterfrågan och utbud. Detta innebär att Finland förr eller senare måste
börja spela enligt globala spelregler och
arbetslivet måste rätta sig enligt dessa
spelregler.
Ett företag med etthundra år på
nacken kan man konstatera att Finland
och Oy Wikar Ab har klarat sig genom
svåra tider tidigare. Nyckeln till detta är,
enligt Michael Johansson, en kompetent
personal som är försedd med en stor
nypa bondvett. Alla förstår vikten av ett
konkurrenskraftigt företag för byn, kommunen, landet.
Speed Meeting –
kortutbytesevenemang,
Hotel Seurahuone, Karleby
10.9, KLO 11–14
Mingelkväll i spansk stil
för företagare på
Bistro & Café Duende,
Jakobstad, 11.9 KLO 18–22
Octoberfest 18–19.9.
i Kalajoki, medlemsförmån
under evenemanget
Vi ordnar gratis skjuts
till Riksomfattande
Företagardagarna
i Vuokatti 2–4.10
10.10
Karleby Företagarfest
Kubas ambassadör söker
nya affärsmöjligheter
22.10 i Karleby
28.10 Centria Open,
Karleby
Företagarnas
självständighetsfest
5.12 Karleby
Mer information om evenemangen
på www.yrittajat.fi/keskipohjanmaa
eller kontakta M-Ö:s Företagare
Nina Niemi tel. 050 516 7602
Företagarens skatteinfo
14.10.2015 klo 18–20
Plats: Stadshotellet i Jakobstad
Anmälningar:
[email protected]
eller 050 516 7602
Huvudstadsregionens Företagare
Vanda
en företagarvänlig stad med industri och logistik
Text Marianne Sundblad bild Vanda Företagare
B
Ett annat exempel på samarbetet är Företagsserland huvudstadsregionens kommuner är Vanda
vicecentret Leija, som erbjuder tjänster för företag i
den som har mest industri- och logistikföreVanda under olika skeden av företagets livscykel, t.ex.
tag. Helsingfors-Vanda flygfält erbjuder i sig
vid bildande, etablering och utvidgning. Under samma
utmärkta verksamhetsbetingelser för många
tak finns bland annat stadens näringstjänster, Vanda
företag. Av Vanda Företagares medlemmar representeFöretagare, Handelskammaren,
rar drygt 30 % industri och logistik.
FöretagsVanda och Nylands NTMVanda Företagare och staden har
central.
mycket aktivt samarbete. FöreningFöretagsservicecentret
Ett helt konkret samarbetsprojekt
en har till exempel representanter
Leija erbjuder tjänster
mellan staden och företagarförei flera av stadens arbetsgrupper,
för företag i Vanda
ningen har varit de regelbundet
utskott, rådgivande nämnder, styrordnade ”företagarmorgnarna”,
grupper osv. På det här sättet kan
under olika skeden av
under vilka fem företag berättar om
företagarna delta i beslutsfattandet
företagets livscykel
sin verksamhet, sina önskemål eller
redan i beredande skede.
ger respons åt staden. Från stadens
Ett bra exempel på samarbetet är
sida deltar stadsdirektören och näringsdirektören i
Vanda stads Näringsprogram. I dess beredning har delmorgonmötet, som ger företagare en utmärkt möjlighet
tagit bland annat Vanda Företagare, handelskammaren
att direkt ge respons åt staden.
och Nylands arbets- och näringsbyrå. Företagarvänlighet är också ett av programmets viktigaste mål.
18
19
Hallonkarneval i 20 år
Text Marianne Sundblad bilder Suvi Soderlund, FöretagsEsbo
Å
r 1996 funderade styrelsen för Huvudstadsregionens Företagare (PSY) på evenemang
som kunde förena alla fyra medlemsföreningar – dåförtiden hörde Helsingfors Företagare alltjämt till PSY. Den dåvarande ordföranden
Yrjö Rossi hade ordnat jordgubbskarnevaler på sina
jordgubbsodlingar, och då kläckte någon idén om att
i stället ordna Hallonkarneval vid Esbogård, där Rossi
odlade hallon. Augusti ansågs vara en bättre månad
för sommarfesten än juli.
Numera har Esbo Företagare tagit över arrangemangen och till exempel i år fanns det drygt 300
deltagare – och flera stod i kö.
Årets mest omtyckta evenemang i Esbo
Arrangemangen var ganska anspråkslösa i början.
Styrelsemedlemmarna i Grankulla Företagare, som i
flera år arrangerade festen, grillade korv och lagade
allt själva. Samarbetsparterna har småningom
möjliggjort en allt större fest med läcker buffet. Förra
året flyttades karnevalen från Esbogård till Finns
Folkhögskola, som förvaltas av ett av Esbo Företagares samarbetspartners Yrkesinstitutet Omnia.
Under dessa 20 år har flera statsministrar, andra
ministrar, stadsdirektörer och kommunalpolitiker
deltagit i karnevalen. Under de första åren ordnades
det för dessa inbjudna gäster en tävling om vem
som snabbast fick ihop en jordsgubbslåda. De 20
åren till ära ordnades tävlingen igen på årets karneval. En anna tradition är Hallonpasset, som man
ska få stämpel på av alla samarbetspartners. Bland
deltagarna lottas ut fina priser.
På årets karneval önskade Esbo Företagares VD
Erkki Pärssinen att Hallonkarnevalen ska fortsätta
i minst tjugo år till. Och varför inte? Det lönar sig att
hålla fast vid ett bra koncept. Hallonkarnevalen ger
företagare och samarbetspartners en möjlighet att
inleda hösten genom att träffas, bilda nätverk – och
framför allt ha det trevligt tillsammans i en vacker
gårdsmiljö.
Yrjö Rossi visar hur man bygger en perfekt
jordgubbslåda
helsingfors företagare
På de godas sida
Text anna simolin BILD Jaana Tihtonen
N
ätbutiken Varusteleka, som säljer begagnade militärprodukter,
grundades av Valtteri Lindolm
för att till en början tillfredsställa hans egna behov. Han ville beställa
ordentliga tillbehör för eget bruk till sin
Airsoft-hobby. Några extra produkter
råkade få plats i samma beställning och
från bagageluckan på sin rostiga skåpbil
sålde Valtteri Lindholm dessa till sina
kompisar. Nu är Varusteleka Europas
största nätbutik som säljer militära
överskottsprodukter.
Konsumenterna har lärt sig att köpa
så gott som allt de behöver från nätbutiker. Också i Finland använder vi för
tillfället en hel del utländska nätbutiker.
Enligt Valtteri Lindhom skulle finländska
nätbutiker ha mycket att förbättra.
– Det fungerar riktigt bra även i
motsatt riktning och vi skulle ha goda
möjligheter att skapa kvalitativa, specialiserade nätbutiker som säljer bra både i
Finland och utomlands, betonar Valtteri
Lindolm.
Varusteleka är ett bra exempel på att
man enkelt kan sälja till utlandet, utan
extra investeringar dessutom. Företaget
började försiktigt marknadsföra sig i
Sverige och snart skickade man redan
hundra paket i veckan dit. Därefter
började vi marknadsföra oss i ett land
i taget, t.ex. i Storbritannien, Danmark
och Norge.
– Posten är här en betydande samarbetspartner eftersom vi har lyckats förhandla fram förmånliga postkostnader
genom att förbinda oss till att fokusera
på marknadsföring utomlands, berättar
Lindholm.
Digital teknik och programvaror kan
verkligen utnyttjas effektivt nuförtiden.
20
I Varustelekas butik är allting automatiserat.
– Våra system har hela tiden uppdaterad information gällande produkternas lagerstatus och vi kan packa iväg
1000 paket om dagen till posten. Jag
tycker att det borde vara enklare för alla
företagare att ha tillgång till ordentliga
program, funderar Lindolm.
Ärlighet varar längst
Valtteri Lindholm
Varusteleka Oy
• Revolutionär inom finländsk
näthandel
• Årets unga företagare 2015
• Ämnar under de tre
kommande åren
tredubbla omsättningen till
20 miljoner euro
www.varusteleka.fi
– Vi är på de godas sida. Det här tankesättet återspeglar hela beslutsfattandet
och vi väljer även våra samarbetspartner
utgående från detsamma. Jag tror även
på öppenhet. Många anser att jag offentligt delger sådan information som kan
jämföras med affärshemligheter. Varför
sitta och panta på information om alla
kan dra nytta av den, tänker Lindholm.
Den här öppna företagskulturen har
uppstått genom praktiskt handlande
och den har blivit ett ledmotiv även
i vår marknadsföring. Varusteleka
kännetecknas av sin säregna marknadsföring. Vissa blir till och med irriterade
av marknadsföringen, men den roar
de flesta. Innehållet på nätsidorna och
produktbeskrivningarna skapades till en
början enligt idén att vi berättar både
nödvändig och lite onödig information
om produkterna.
Valtteri Lindholm tror, att oberoende
vad man gör så är det viktigt att man
håller fast vid sin egen stil och sitt eget
sätt för hur man gör saker och ting.
– Jag har gjort min egen grej på mina
egna villkor. Detta har emellanåt krävt
hårt arbete. Men jag har visat att det vi
gör gör vi ordentligt och i flera avseenden till och med bäst. Det har räckt hittills och räcker säkert också i framtiden,
övertygar Lindholm.
21
Effektiv
logistik i fokus
Matti och Eero Haapala
företagarna i södra österbotten
Text och bilder Kristinestads näringslivscentral Ab
T
ransport företaget Sampo
Prosi, i Kristinestad, är ett
familjeföretag som specialiserat sig på temperaturreglerade tranporter. De erbjuder
sina tjänster till industri och handels
branschen i hela landet.
Företagets grundare var Sampo
Prosi, hemma från Lappfjärd. 1959
skaffade han sin första lastbil och
grundpålen till företaget skapades.
Han var då en 22 åring som redan
hade hunnit få arbetserfarenhet
från olika håll. 1977 kom brodern,
22
Matti Haapala, ut ur skolan och in
i företaget. Åren gick och från år
2000 är det Haapala samt sonen
Eero Haapala, som driver företaget
framåt i samma anda som en gång
lades.
Livsmedelstransporter
runtom i landet
Livsmedels transporterna såg sina
första ljusglimtar då det i regionen
grundades ett pomfrit-företag, som
behövde en transport kompanjon.
Det var även under den här tiden
som man tog fram Prosi´s färger;
gult som beskriver - potatis, bruntjorden och det gröna- växtligheten.
”Dagligen kör man till och från
Kristinestad på olika rutter runtom
i landet. T.ex. Via Björneborg till
Åbo, Helsingfors, Tammerfors
och Kotka. Sedan norrut så har vi
även en till väldigt viktigt transport
triangel, Kristinestad- Vasa – Seinäjoki, berättar Haapala” . Utomlands
transporter är minimala, men finns.
Lastbilarna är lastade med varor
både på tur och retur resan, så logis-
23
Matti visar Prosis nya lastnings- och parkeringsplatser.
tiken utnyttjas på ett effektivt sätt.
”Våra största kunder är Kiitolinja/
Schenker, A.Hilding samt Stora
Enso”, berättar Haapala.
Utvecklingen i bolaget har även
betytt en investering i transportfordonen under årens lopp. De är idag
utrustade med jämn temperatur i
och med kylsystemen som krävs för
livsmedelstransport, samt så är sidorna helt öppningsbara så att man
kan få in olika produkter oberoende
av storlek. Allt detta möjliggör att
transportbolaget kan transportera
mångahanda produkter. Ofta är det
dock produkter som går hand i hand
med varandra som transporteras.
Utbildningar med
jämna mellanrum
Dagligen är det 29 bilar i farten med
en ruljans på över 50 anställda.
Detta innebär att en viss kontroll är
nödvändig för att anställda ska må
bra samt för att företaget ska må
bra. Under åren som gått har man
utvecklat olika system för att förbättra för chaufförerna. Skolningar
hör till en punkt. Vart 5te år har man
kvalitativa skolningar inom bl.a.
halk körning, ekonomisk körning,
kylsystems transporter, hygien och
första hjälpen.
Vidare har man utvecklat olika
uppföljnings metoder för att digitalt
kunna följa med chaufförernas
dygnsrytm så att de får tillräcklig
vila. Även en kartläggning samt
hela tiden pågående uppföljning
av chaufförernas ”körstilar” görs.
Även en hastighetsbegränsning har
samtliga bilar fått inmonterade. Och
det är att konstatera att alla dessa
små medel sammantaget har gjort
att man sparar både pengar och
minskar olyckor. Vilket är nog så
viktigt för alla parter.
Investering och
tro på framtiden
Det som en gång i tiden började
hemma på gården så har nu breddats i två omgångar. 1980 köptes,
bredvid hemmet, en bit mark av staden Kristinestad och en ny hall såg
dagens ljus. För tre månader sedan
flyttade man in i nya utrymmen en
gång till. Kontoret i en ända samt
en logistik terminal som lämpar sig
utmärkt för livsmedel i andra ändan.
Man har även använt modern
teknologi i hela bygget och är bl.a.
mycket nöjd med jordvärmen som
håller temperaturen i terminaldelen
kring 10 - 13 grader oavsett årstid.
Här i de nya utrymmen finns även
övernattningsmöjlighet samt badrum med bastu, för fyra chaufförer.
Den gamla hallen används idag för
underhålls arbeten som dagligen
bör göras.
För några år sedan började man
fundera på generationsväxlingen
och man har tillsammans med
en expert inom området uppgjort
en plan som man nu håller på att
genomföra i sakta mak.
En terminal investering av detta
slag som man nyligen har gjort
samt val av tidpunkt och val av plats
i landet, så tyder ju bara på en sak.
En tro på framtiden. Inget av detta
har skett i en handvändning, utan
under 60 år samt genom många
generationer. Det har krävts långsiktighet, tålamod, bra personal och
god tur, avslutar Matti Haapala.
...skobutik, maskinverkstad, café, tryckeri, bybutik, transportbolag,
skönhetssalong, bilverkstad, blombutik, gym, frisör,
utbildningsservicebolag, köksmöbelaffär...
HITTA DIN
DRÖM
yritysporssi.fi
Yrityspörssi
Ett köpställe på nätet för säljare och köpare av företag
Insjuknande
under
semestern
Standard­­ersättning för
indrivningskostnader
FÖRETAGARKRYSSNINGEN
BILJETTFÖRSÄLJNINGEN BÖRJAR
5.9. KL. 10
WWW.MATKAPOJAT.FI/YRITTAJARISTEILY
4
2015
Riktlinjer för
deltidspermittering
och 200-dagars regeln
Arbetsgivaren kan
även få partiell
rehabiliteringspenning
TACKA OCH UPPMÄRKSAMMA
Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande. Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för
företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan.
Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands förtjänstkors.
Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår.
Ansökningsblanketter och tilläggsupggifter: www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter eller tfn 09 229 221.
Innehåll
4 Infodisk
En femtedel av högskolestuderande tänker bli
företagare
EURES hjälper vid rekrytering i Europa
Tydliga förvaltningsprocesser gör företagarens
vardag enklare
6 Arbetsgivaren kan även få partiell
rehabiliteringspenning
7 Ska arbetstagaren åka på utlandsuppdrag?
8 Riktlinjer om deltidspermittering och
200 dagars regeln
FÖRETAGARINFO 4/2015
UTGIVARE
Företagarna i Finland
6 nummer per år.
ISSN 1239-5544 (PRINT)
ISSN 2342-1738 (ONLINE)
REDAKTION
Företagarna i Finland
Anna Lantee,
kommunikationsplanerare
tfn 09 2292 2855
[email protected]
Maarit Kattilakoski, senior ad
tfn 09 2292 2933
[email protected]
PÄRMBILD
Pixhill
ARTIKELFÖRFATTARE
I DETTA NUMMER
10 Den juridiska rådgivaren svarar: Insjuknande
under semestern
• Arttu Joensuu, juridisk rådgivare
11 Den juridiska rådgivaren svarar:
standardersättning för indrivningskostnader
• Lotta Siljanen, juridisk rådgivare
• Anssi Kujala, vice verkställande direktör
• Albert Mäkelä, juridisk ombudsman
5
1
20
UTGIVNINGSDATUM
1 . . . . . . . . . . . 16.1.
2 . . . . . . . . . . . 13.3.
3 . . . . . . . . . . . 8.5.
ET
PÅ NÄT
O
F
N
I
NFO
I
TAGAR
R
E
R
A
Ö
G
F
A
LÄS
FORET MSNUMMER!
/
I
F
.
T
A
J
LE
YRITTAIN MED DITT MED
LOGGA
4 . . . . . . . . . . . 14.8.
5 . . . . . . . . . . . 9.10.
6 . . . . . . . . . . . 4.12.
I
N F O D
S K E N
I
En femtedel av högskolestuderande
tänker bli företagare
En femtedel av högskolestuderandena har planer på att bli företagare efter studierna. Om den studerande vid
sidan av studierna verkat som företagare är det ännu mera sannolikt att han
eller hon blir företagare.
Att bli företagare är
sannolikt 21 %
ingen åsikt 13 %
osannolikt 65 %
Bland dem som förra läsåret studerade vid en högskola anser 21 procent
företagarskap som ett sannolikt eller
mycket sannolikt karriäralternativ. 65
procent anser företagarskap som osannolikt. 13 procent av dem som svarade
tog ingen ställning i frågan.
3,4 procent av de studerande uppskattade att de i år får en företagarinkomst, vilket motsvarar cirka 10 000
studerande.
Om en studerande har arbetat som
företagare under sin studietid kommer
han eller hon med större sannolikhet
än de övriga att även bli företagare efter slutförda studier. Upp till 35 procent
av dem som har arbetat som företagare under sin studietid anser det mycket
sannolikt att de även kommer att fortsätta som företagare efter studietiden. Det är mer sannolikt att de som studerar vid en yrkeshögskola blir företagare redan under studietiden än de som
studerar vid ett universitet: sannolikheten är 1,6-faldig.
Mer information:
Studerande som företagare: Studerandeföretagare i finländska högskolor läsåret 2014–2015. Studerandebarometer
2014. Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiö Otus.
EURES hjälper vid rekrytering i Europa
EURES är ett omfattande europeiskt samarbetsnätverk och en offentlig tjänst av hög kvalitet
som gör det lättare för arbetsgivare och arbetstagare att hitta varandra i hela Europa.
Om man inte lyckas hitta arbetskraft i Finland inom rimlig tid ens genom utbildning kan lösningen vara att rekrytera personal i ett annat EU- eller EES-land. Då kan man ha nytta av EURES-tjänsterna (European Employment Services).
Offentliga arbetsförmedlingstjänster i olika länder deltar i EURES. EURES hjälper också finländska arbetsgivare som söker arbetskraft i andra europeiska länder. I Finland arbetar EURESrådgivare vid de största arbets- och näringsbyråerna. Dessutom ger andra sakkunniga vid TE-byråernas arbetsgivartjänster råd om rekrytering av utländsk arbetskraft. Tjänsterna är avgiftsfria.
EURES-portalen är ett rekryteringsverktyg. Portalen har en europeisk jobb- och CV-bank. I
portalen kan arbetsgivare anmäla lediga jobb och se arbetssökandes meritförteckningar.
Mer information: ec.europa.eu
Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855, [email protected]
4
Företagarinfo 4/2015
K O L U M N
Tydliga förvaltningsprocesser
gör företagarens vardag enklare
Regeringsprogrammet överensstämmer på många sätt med Företagarna i Finlands målsättningar. En helhet som inverkar på företagarnas praktiska vardag lämnades dock öppen, det vill säga reformen
av regionförvaltningen.
I regeringsprogrammet antecknades att ”ett separat beslut som
förenklar organiseringen av den offentliga regionförvaltningen (staten, regionerna och kommunerna) ska fattas om samordningen av
statens regionförvaltning och landskapsförvaltningen. Den primära
lösningen innebär att verksamheten koncentreras till tydliga självstyrelseområden vad beträffar uppgifter och befogenheter.” Vi väntar alltså på de slutliga riktlinjerna.
En arbetsgrupp som har utsetts av social- och hälsovårdsministeriet samt finansministeriet har gjort en utredning om förutsättningarna för de strukturreformer som regeringen avser att genomföra. I utredningen samordnas sote-reformen och reformen av regionförvaltningen. Syftet var att sammanställa åsikter om bildandet
av självstyrelseområden över kommungränserna och om hur man
då måste beakta reformen av regionförvaltningen. Dessutom utvärderar man bland annat ställningen för de tjänster som produceras
av den privata sektorn.
Ärendehantering är besvärligt för företagare
Företagarna i Finland har inte några starka åsikter om processerna
eller strukturerna inom förvaltningen. I fasta Finland finns 301 kommuner, 18 landskapsförbund, 15 NTM-centraler, 13 valkretsar, 11 magistrater och 6 regionförvaltningsverk. Dessutom omfattar den offentliga förvaltningen även bland annat Valvira, Evira och Fimea. Det finns
skäl att fråga sig om vår förvaltningsstruktur har blivit alltför massiv.
Över 60 procent av de finländska företagen utgörs av ensamföretagare. För dem kan det ofta kännas övermäktigt att sköta ärenden
med många olika myndigheter. Den här växande gruppen av redan
nu fler än 170 000 företagare spelar en nyckelroll vad beträffar att
förbättra sysselsättningen och trygga regionernas livskraft.
”Jag uppskattar
kunden som den bästa
experten inom sin
bransch. Jag gör varje
arbete så att jag kan
vara stolt över det.
Jag pratar inte illa om
andra företagare och
jag tar gärna emot nya
utmaningar. Jag gnäller
inte i onödan, det här
är ju mitt eget val.”
Sanna Paakkonen,
bloggen Yrittäjän ytimessä
Starka branscher som dragare
Utvecklandet av företagens verksamhetsförutsättningar och regionens egna framgångsfaktorer – till exempel turism, naturresurser, cleantech, gruvdrift, jordbruk och välbefinnande måste utgöra utgångspunkterna för regionutvecklingen, inte reglering och tillsyn. De starka branscherna borde fungera som en motor för regionutvecklingen.
Regionutvecklingen måste vara företagarorienterad. Målet ska vara att öka möjligheterna till framgång för hela landet genom
att förbättra företagens verksamhetsförutsättningar. Precis som vi uttryckte det i vårt program som publicerades
på våren så är regionernas framgång summan av företagens framgång.
Oberoende av regionutvecklingen måste den nya regeringen fatta sådana beslut som leder till att konkurrenskraften för det arbete som utförs i Finland blir bättre och att det blir lättare för företagen att anställa flera
medarbetare. På detta sätt får företagarna möjlighet att
verka även utanför tillväxtcentren. Nu är tiden inne för en smidig och effektiv regionutveckling.
LÄS FLERA BLOGGAR
PÅ ADRESSEN
YRITTAJAT.FI
Anssi Kujala
Författaren är vice verkställande direktör för Företagarna i Finland
Företagarinfo 4/2015
5
Arbetsgivaren kan
även få partiell
rehabiliteringspenning
Från och med oktober kan FPA betala även partiell rehabiliteringspenning
som dagpenning. Detta gör det möjligt att på ett ännu smidigare sätt
kombinera rehabilitering och arbete.
I praktiken kan rehabiliteringsklienten
under samma dag delta i rehabilitering
och utföra sitt eget arbete om rehabiliteringen sker som lätt öppen rehabilitering. I samband med lagreformen minskar minimikravet på en rehabiliteringsdag från sex till fyra timmar.
Ersätter förlorad
arbetsinsats
Rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning betalas under rehabiliteringen när målet är att personen ska fortsätta i, återvända till eller
komma in i arbetslivet. Avsikten är att
ersätta förlorad inkomst och arbetsinsats till följd av rehabiliteringen. Rehabiliteringspenningen kan betalas till
rehabiliteringsklienten eller hans/hen-
nes arbetsgivare efter utbetalad lön för
motsvarande tid.
I framtiden betalar FPA hälften av
rehabiliteringspenningens belopp för
sådan rehabiliteringsdag då personen
i fråga både deltar i rehabilitering och
utför sitt arbete. Partiell rehabiliteringspenning betalas när arbetet under en
rehabiliteringsdag motsvarar minst 60
procent av normal arbetstid i ett anställningsförhållande eller i det egna
företaget. Även efter lagreformen betalas rehabiliteringspenningen till sitt
fulla belopp om rehabiliteringen helt
förhindrar arbete och rehabiliteringsdagen är minst fyra timmar lång, inklusive resor.
Arbetstagaren och arbetsgivaren
kommer överens om ifall det är möjligt att kombinera rehabilitering och ar-
bete på samma dag. Efter behov kan företagshälsovården delta i bedömningen av om det är möjligt att under en rehabiliteringsdag arbeta utan att belasta personens resurser och att målsättningarna för rehabiliteringen riskeras.
Fortsättningsvis är det dock arbetsgivaren som beslutar om arbetstagaren får
utebli från arbetet på grund av rehabilitering. En privatföretagare utreder själv
hur rehabiliteringen hindrar arbetet.
Arbetsgivaren kan enkelt ansöka om
rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning hos FPA med samma ansökan.
Mer information:
www.kela.fi/web/sv/
rehabiliteringspenning
Partiell rehabiliteringspenning betalas när arbetet under en
rehabiliteringsdag motsvarar minst 60 procent av normal arbetstid.
6
Företagarinfo 4/2015
PIXHILL
Ska arbetstagaren
åka på
utlandsuppdrag?
Arbetsgivaren ska i god tid säkerställa att arbetstagaren
behåller sin rätt till finländskt socialskydd när han eller
hon är utsänd till utlandet.
Om destinationslandet är ett EU- eller EES-land, Schweiz eller annat land
med vilket Finland har ett socialskyddsavtal, fattar Pensionsskyddscentralen
beslutet.
Men om en arbetstagare kommer
att vistas längre än ett år i något annat
land än de ovan nämnda, fattar FPA beslut om socialskydd. Arbetsgivaren ansöker om beslut av FPA via arbetsgivarnas elektroniska tjänst eller genom att
fylla i blanketten Y38T, som kan skrivas
ut på www.kela.fi/web/sv/blanketter.
När man ansöker om beslut av FPA
ska arbetstagaren även lämna in en
egen ansökan av vilken bland annat
framgår om arbetstagarens familjemedlemmar flyttar med. När det är frågan om ett arbetsuppdrag på mindre
än ett år räcker det i allmänhet med att
arbetstagaren meddelar detta till FPA.
Arbetstagarens familjemedlemmar
ska ansöka om beslut av FPA samt av
Pensionsskyddscentralen och FPA i sådana fall då de avser att vistas utomlands i över ett år tillsammans med den
utsända familjemedlemmen.
Försäkringslönen
avtalas på förhand
Arbetsgivaren ska även sörja för att arbetstagarens socialskyddsavgifter betalas i Finland under en utlandskommendering. Socialskydds- och sjukförsäkringsavgifterna grundar sig under tiden för ett utlandsuppdrag på
över sex månader på en försäkringslön,
om vilken arbetsgivaren ska komma
överens om med arbetstagaren redan
innan utlandskommenderingen börjar.
Den avtalas i enlighet med principerna
i arbetspensionslagen.
Försäkringslönen utgör grunden för
dagpenningens belopp i de fall arbetstagaren under sitt utlandsuppdrag ansöker om till exempel föräldrapenning
hos FPA utifrån den lön som betalas
under utlandsuppdraget.
Det finns separata regler för tjänstemän samt missions- och biståndsarbetare. I dessa fall räcker det i allmänhet
att arbetsgivaren meddelar detta till
vederbörlig instans (Pensionsskyddscentralen eller FPA).
Mer information: kela.fi > Arbetsgivare
Flyttning från Finland: kela.fi/web/sv/flyttning-fran-finland
Försäkringslön: kela.fi/web/sv/flyttning-fran-finland_forsakringslon
Kela.fi sidorna privatpersoner ur arbetstagarens synvinkel: kela.fi/web/sv/flyttning-utomlands_arbetstagare
7
Företagarinfo 4/2015
Företagarna i Finland, Albert Mäkela, juridiskt ombudsman, tfn 09 2292 2929, [email protected]
Riktlinjer om deltids­
permittering och
200-dagars regeln
Högsta domstolen har tagit ställning till deltidspermittering och arbetstagarens rätt
till lön under uppsägningstiden vid långvariga permitteringar. Man behöver nödvändigtvis inte ta hänsyn till deltidspermittering i beräkning av 200 dagars permittering
utan avbrott på det i arbetsavtalslagen föreskrivna sättet.
I enlighet med arbetsavtalslagen kan
en arbetstagare permitteras om arbetsgivaren har ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker att säga upp arbetsavtalet eller om arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat. Permitteringen kan genomföras som en
permittering på viss tid eller som en
deltidspermittering.
Vid en permittering på viss tid är arbetstagaren helt permitterad, det vill
säga att han eller hon inte arbetar alls.
Vid en deltidspermittering kan arbetstagarens regelbundna arbetstid förkortas i enlighet med arbetsgivarens
permitteringsbehov. Det kan vara fråga om en förkortad arbetsdag eller arbetsvecka eller om så kallad skiftespermittering då arbetstagarna turvis är
permitterade för till exempel en vecka.
I enlighet med arbetsavtalslagen får
en arbetstagare medan permitteringen varar säga upp sitt arbetsavtal utan
uppsägningstid om permitteringen utan avbrott har varat minst 200 kalenderdagar. Arbetstagaren har då dessutom rätt att få sin lön för uppsägningstiden på samma sätt som om arbetsgivarens skulle ha sagt upp honom/henne.
Särskilt vad gäller långvariga anställningsförhållanden med långa uppsägningstider kan arbetsgivaren vara
tvungen att betala lön för upp till sex
månader.
8
Deltidspermittering
är i regel inte
permittering utan avbrott
Tidigare har det varit oklart hur man
beräknar 200 dagar i det fall arbetstagaren har varit permitterad genom att
den regelbundna arbetstiden har förkortats, det vill säga när det är fråga
om deltidspermittering. I regel har detta tolkats så att all slags permittering,
oberoende av hur den genomförs, har
ansetts som permittering utan avbrott
och därmed samlat de 200 dagarna.
Därmed har arbetstagaren enligt
den tidigare tolkningen erhållit rätt att
säga upp sig efter 200 dagar även i de
fall att permitteringen har genomförts
till exempel som permittering varannan vecka. I verkligheten har arbetstagaren varit permitterad endast under hälften av den ordinarie arbetstiden. För att undvika uppsägningar har
arbetsgivaren varit tvungen att sörja
för att ingen permittering varar längre
än 200 arbetsdagar.
Mängden utfört
arbete avgör
Högsta domstolen gav dock i sitt beslut riktlinjer för att permittering genom förkortad arbetstid inte är permittering utan avbrott. När en deltidspermittering har genomförts så att arbets-
Företagarinfo 4/2015
tagaren med tanke på permitteringstiden som helhet har arbetat mer än endast en obetydlig del av den ordinarie
arbetstiden, är det inte fråga om permittering utan avbrott. Arbetstagaren
kan därmed inte hänvisa till att permitteringen har varat 200 dagar om han
eller hon har varit deltidspermitterad.
Högsta domstolens lösning innehåller ingen exakt gränsdragning för vad
som anses som ”en obetydlig del” av
den ordinarie arbetstiden. Gränsdragningen måste göras som en helhetsbedömning från fall till fall. Utifrån lösningen torde man kunna säga att åtminstone en permittering varannan vecka inte kan tolkas som en permittering utan avbrott.
Vid en deltidspermittering utsätts
dock arbetsgivaren för risken att permitteringen tolkas som permittering
utan avbrott. En sådan situation skulle till exempel kunna vara att en heltidsanställd arbetstagare under permitteringen endast arbetar en dag eller några timmar i veckan.
Arbetsgivaren kan inte heller kringgå 200-dagars regeln genom att under permitteringen kalla in arbetstagaren för ett kortvarigt arbete. Denna
tolkning har förekommit redan tidigare.
Mer information:
Högsta domstolens lösning 2015:43
PIXHILL
Ett fall som lösts av
Högsta domstolen
I fallet som inlämnades till Högsta domstolen för behandling hade arbetstagaren först varit permitterad
så att han/hon hade varit borta från arbetet 6 veckor under en period på sammanlagt 16 veckor. Därefter blev han/hon helt permitterad. Under deltidspermitteringen hade arbetstagaren alltså arbetat cirka
60 procent av den ordinarie arbetstiden.
Högsta domstolen ansåg att det under denna tidsperiod inte varit fråga om permittering utan avbrott,
utan att permittering utan avbrott inleddes först när
arbetstagaren permitterades helt.
Högsta domstolens lösning 2015:43
Permittering genom
förkortad arbetstid är i regel inte
permittering utan
avbrott.
Företagarinfo 4/2015
9
Företagarna i Finland, Lotta Siljanen, juridisk rådgivare, tfn. 09 229 221, [email protected]
Den juridiska rådgivaren svarar
FRÅGA
Arbetstagaren meddelade att han/hon har insjuknat under semestern
och fortsätter sin semester efter sjukledigheten?
Hur ska jag göra?
SVAR
I enlighet med semesterlagen har arbetstagaren rätt att flytta fram sin semester från och med den första sjukdagen om arbetstagaren under sin semester eller en del av den eller när den
börjar är arbetsoförmögen på grund av
sjukdom eller olycksfall. Semestern ska
på arbetstagarens begäran flyttas till en
senare tidpunkt.
Förfaringssättet är detsamma oberoende av om arbetstagaren insjuknar
innan semestern börjar eller under semestern. Dessutom har arbetstagaren också rätt att flytta fram semestern eller en del av den om det är känt
att arbetstagaren under sin semester
kommer att undergå sådan sjukvård
eller annan därmed jämförbar vård
att denne under tiden för vården är
arbetsoförmögen.
Man måste begära att
semestern flyttas fram
Arbetstagarens semester flyttas inte
fram automatiskt utan man måste begära detta och utan omotiverat dröjsmål. Arbetsgivaren är inte skyldig att
på eget initiativ flytta fram arbetstagarens semester. Användningen av rätten att flytta fram semestern hör till arbetstagarens skyldigheter och därmed
ska arbetstagaren själv överväga detta.
Endast den del av semestern under vilken arbetstagaren har varit arbetsoförmögen flyttas fram. För den
här tiden betalar arbetsgivaren i en-
Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten
för de framflyttade
semesterdagarna.
10 lighet med arbetsavtalslagen eller bestämmelserna i det kollektivavtal som
arbetsgivaren ska följa lön under sjukdomstid till den arbetstagare som har
flyttat fram sin semester.
Rätten att flytta fram semester gäller
endast för arbetstagarens lagstadgade
årssemester, inte för den del som överstiger den lagstadgade semestern och
som man till exempel har avtalat om i
kollektivavtalet. Därmed kan arbetstagaren flytta fram högst 24 dagar semester i anställningsförhållanden som
har varat under ett år eller högst 30 dagar semester i anställningsförhållanden
som har varat minst ett år.
Rätten att flytta fram semester gäller inte heller för så kallad utbytesledighet. Betalandet av semesterpenning
grundar sig inte på semesterlagen utan på arbetsavtalet, kollektivavtalet eller praxis på arbetsplatsen. Om det inte är möjligt att på arbetsplatsen byta
semesterpenningen mot ledighet kan
en sådan ledighet inte flyttas fram på
grund av arbetsoförmögenhet.
Semesterdagar och eventuell annan
ledighet ska tydligt avskiljas i semesterbokföringen för att undvika eventuella
oklarheter när semestern flyttas fram.
Att lämna in begäran
och tillförlitlig utredning
Arbetstagaren ska utan dröjsmål begära att semestern flyttas fram. Det
lönar sig för arbetsgivaren att utarbeta tydliga anvisningar på arbetsplatsen för hur man anmäler sjukfrånvaro
under semestern och vilka utredningar man kräver för dem. Dessutom ska
arbetstagaren på arbetsgivarens begäran uppvisa en tillförlitlig utredning över
sin arbetsoförmåga. Med tillförlitlig utredning avses intyg eller motsvarande
Företagarinfo 4/2015
utredning enligt tillämpat kollektivavtal.
Arbetstagaren kan flytta fram sin semester endast av en sådan orsak som
uppfyller förutsättningarna för löneutbetalning under sjukdomstid i enlighet
med arbetsavtalslagen. Arbetstagaren
har inte rätt att flytta fram sin semester om arbetsoförmågan är självförvållad genom kriminell verksamhet, lättsinnigt leverne eller grov ovarsamhet.
Ett kosmetiskt ingrepp utgör inte heller
en i lagen avsedd orsak att flytta fram
semestern.
Arbetsgivaren beslutar
om tidpunkten för
de framflyttade
semesterdagarna
I enlighet med semesterlagen ska en
sommarsemester ges under semesterperioden och vintersemestern före
ingången av följande semesterperiod.
Om det inte är möjligt att ge semester
på detta sätt, får den framflyttade sommarsemestern ges efter semesterperioden under samma kalenderår och vintersemestern före utgången av följande kalenderår. Om det på grund av att
arbetsoförmågan fortgår inte är möjligt att ge semester på det sist nämnda
sättet heller, ersätts den uteblivna semestern med sådan semesterersättning som avses i semesterlagen.
Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten för de framflyttade semesterdagarna, vilket betyder att arbetstagaren inte
utan överenskommelse med arbetsgivaren har rätt att fortsätta sin sommarsemester när den på förhand fastställda semestern slutar. Arbetsgivaren ska
meddela tidpunkten för den framflyttade semestern senast två veckor eller, om detta inte är möjligt, senast en
vecka innan semestern börjar.
Företagarna i Finland, Arttu Joensuu, juridisk rådgivare, tfn. 09 229 221,[email protected]
Den juridiska rådgivaren svarar
FRÅGA
Jag betalade fakturan på förfallodagen och nu har jag
fått en ny faktura där man kräver att jag ska betala 40
euro indrivningskostnader som ”standardersättning”.
Kan jag vägra att betala indrivningskostnaderna?
SVAR
Så här flyttas
semestern fram
1
2
3
4
5
Arbetstagaren ber i enlighet med arbetsgivarens anvisningar om att semestern
flyttas fram.
Arbetsgivaren ber arbetstagaren om en tillförlitlig utredning över dennes
arbetsoförmåga.
Arbetsgivaren bedömer
utredningens tillförlitlighet och rätten att flytta
fram semestern.
Om arbetstagaren har
rätt att flytta fram semestern, meddelar arbetsgivaren den nya tidpunkten för semestern senast två
veckor innan semestern börjar.
Arbetsgivaren korrigerar
lönen för de framflyttade
semesterdagarna till lön
under sjukdomstid vid följande löneutbetalning.
I avtal mellan företag kan fordringsägaren vid försenad betalning kräva 40 euro
som standardersättning för indrivningskostnader. Rätten börjar när fordringsägaren har rätt till dröjsmålsränta. Om man inte på förhand har kommit överens
om en förfallodag ska dröjsmålsränta betalas efter 30 dagar från det att fordringsägaren har skickat en faktura eller ett betalningskrav.
Om man emellertid på förhand har kommit överens om en förfallodag på ett för
gäldenären bindande sätt har fordringsägaren rätt till dröjsmålsränta och rätt att
kräva indrivningskostnader redan från förfallodagen. I detta fall kan man i praktiken kräva indrivningskostnader genast dagen efter förfallodagen.
För att förfallodagen ska vara avtalad på förhand på ett för gäldenären bindande sätt ska den nämnas redan när avtalet tecknas, till exempel i de skriftliga avtalsvillkoren. Enbart den förfallodag som anges på den ursprungliga fakturan betyder inte att man skulle ha kommit överens om förfallodagen på förhand.
Den part som kräver standardersättning ska kunna bevisa att rätten till dröjsmålsränta och standardersättning har börjat. Om de verkliga indrivningskostnaderna överstiger standardersättningen på 40 euro kan fordringsägaren dessutom kräva den överstigande summan.
När är en betalning försenad?
Vid betalning mellan företag tillämpas principen för så kallad leveransskyldighet.
Med detta avses, om inte annat har överenskommits, att skulden ska betalas hos
fordringsägaren. Principen medför även att betalningen ska stå till fordringsägarens förfogande på förfallodagen.
I praktiken betalas största delen av fordringarna numera genom kontoöverföringar. I detta fall ska betalningen finnas på fordringsägarens konto på förfallodagen. Betalaren måste beakta att en överföring av betalningen kan ta 1–2 bankdagar. En betalning som görs först på förfallodagen kan bli försenad om betalarens
och betalningsmottagaren har konton i olika banker.
Mer information:
Företagarna i Finlands juridiska rådgivningstjänst ger vid behov mer information om indrivningsärenden. Vår rådgivningstjänst betjänar dig vardagar 9–16
på numret 09 229 221.
Du hittar mer information om indrivningskostnader och deras rimlighet i nummer 3/2015 av Företagarinfo: www.yriittajat.fi/foretagarinfo
En betalning som görs på förfallodagen
kan bli försenad, om betalningsmottagarens
konto finns i en annan bank.
Företagarinfo 4/2015
11 Hos Veritas ingår branschens
BÄSTA BETJÄNING*
i arbetspensionsförsäkringen
Veritas är Finlands äldsta arbetspensionsbolag och har specialiserat sig på små och medelstora
företags samt företagares arbetspensionstjänster. Flytta över din egen FöPL- och företagets
ArPL-försäkring till oss när du vill ha branschens bästa betjäning. Du får en personlig
försäkringsexpert som ger dig råd, lyssnar och sköter dina ärenden.
* Källa: Taloustutkimus Oy. Toimialakohtainen asiakastyytyväisyystutkimus 2014.
”Veritas fick i Taloustutkimus branschspecifika kundnöjdhetsundersökning bästa allmänna vitsord. Att vara kundorienterad
betyder hos oss konkreta handlingar och personlig betjäning.
När du vill nå oss, svarar din personliga expert på ditt samtal,
inte en automat.”
Stefan Strandberg, direktör
Som FöPL-kund hos Veritas
får du
•ett rätt dimensionerat pensionsskydd
•en egen försäkringsexpert som ger dig råd och hjälp
•företagarens VerNet-webbtjänst, som ger dig frihet att sköta dina försäk-
ringsärenden då det passar dig bäst
•redskap för att utveckla din egen arbetshälsa
Som ArPL-kund hos Veritas får
företaget
•en egen försäkringsexpert som känner företagets behov
•redskap och lösningar för välbefinnande i arbetet och utveckling av företagets arbetshälsa
• konkurrenskraftiga ArPL-kundåterbäringar
•en behändig VerNet-webbtjänst
•finansieringsalternativ för olika investe-
rings- och driftskapitalbehov
Agera senast 30.9!
När du flyttar över nuvarande pensionsförsäkringar till Veritas per 30.9 får även du en
personlig försäkringsexpert samt bästa möjliga
betjäning genast från början av nästa år.
Försäkringsansökan och
överflyttningblankett finns på
veritas.fi/sv/teckna-forsakring
Om du har frågor, ring 010 195 612 (FöPL) eller 010 195 600 (ArPL)
Hos oss svarar alltid en människa!
Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas
PB 133 (Olofsvägen 2)
20101 Åbo
g
veritas.fi