Josefin Lundmark dödsbranden i Norrtälje

B R A N DM ÄNN EN S RI K S F ÖR B UND S B R ANSC HT I DN I N G
N3 · 15
Proud member of the European and the
International Firefighters Union Alliance
brf utökar med
ytterligare en ombudsman
Josefin Lundmark
sff granskar
dödsbranden i
Norrtälje
9-10 september 2015 -www.brandmannariksdagen.se
Välkommen till Brandmannariksdagen 2015 i Malmö
–Sveriges största fackliga forum för den samlade räddningstjänsten
o m s l ag s b i l d :
i n g e r w i k lu n d
Brandmannariksdagen arrangeras 9-10 september i Malmö. Det
är många viktiga frågor just nu inom brandmannaledet. På Brandmannariksdagen kommer vi bl.a att diskutera Projektet “Friska
Brandmän”, Göteborgs projekt “Renare Arbetsplats”, Skumproblematiken, Utryckningskörning och Riskerna med alternativa
drivmedel. Anmälan senast 30 juni.
Brandmännens Riksförbund, BRF, är med cirka 9 000 medlemmar Sveriges i särklass största organisation för anställda inom
räddningstjänsten. BRF, som är en partipolitiskt obunden organisation, ingår i paraplyorganisationen The International Firefighter
Unions Alliance (IFFUA), som samlar mer än 600 000 brandmän.
BRF:s bransch- och medlemstidning Swedish Firefighters, SFF,
trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver
BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till
samtliga riksdagsledamöter. SFF granskar allt som berör branschen, samt håller läsarna uppdaterade vad gäller sådant som
ny teknik, forskning och lagstiftning inom området.
Både BRF och Kommunal finns med på konferensen liksom MSB.
Arrangörer är Överstyrelsen för brandmännens kamratföreningar
och Informationsbolaget.
INNEHÅLL
www.brandmannariksdagen.se för mer information och anmälan.
10.15-10.45
Registrering och kaffe
Välkommen till Brandmannariksdagen
Vart är vi på väg? Våra viktigaste frågor just nu
10.45-11.15
Vart är vi på väg? Våra viktigaste frågor just nu
09.00-10.00
10.00-10.15
11.15-11.45
11.45-12.30
12.30-13.30
13.30-14.00
14.00-14.30
Peter Bergh, ordförande i BRF
Fortbildning, SMO, deltid – vad händer?
10.00-10.30
Fordon med alternativa drivmedel
– vad ska vi tänka på?
Göran Valentin, MSB
Paneldebatt om brandmannens framtid
Lunch
Projekt Friska Brandmän
11.15-11.45
Projekt Renare arbetsplats
12.15-12.45
Torbjörn Petersson och Roger Peander,
Räddningstjänsten Storgöteborg
15.00-15.45
16.45-17.10
Kaffe i utställningen
Vad tycker arbetsgivaren, kommunerna?
Paneldebatt
Försäkringsinformation
17.10
Mingel i utställningen
19.00
Buffé på restaurang Hipp i Malmös centrum
MSB
Carina Söderman, Förenade Liv
Förnamälan till buffén krävs
MSB
Hur lär vi oss släcka bättre och snabbare
10.30-11.15
Stefan Magnusson, Räddningstjänsten Skellefteå
Framtidens brandman
09.30-10.00
MSB
Skumproblematiken
16.15-16.45
09.00-09.30
Ove Halvors, Kommunal
14.30-15.00
15.45-16.15
Program torsdag 10 september
Kaffe i utställningen
Brandmannen som förebyggare
Rapport hembesöksverksamheten
Räddningstjänsten Syd
11.45-12.15
12.45
13.00
Nya släckmetoder
Utryckningskörning – vad händer?
Avslutning
Lunch
4
6
9
14
16
20
24
32
37
38
Chefredaktören har ordet
Scandinavian Star – 25 år efter
Tekniknyhet: Fogtec Högtryck
Liten avtalshistorik
Johan Hedberg: Vart är jag välkommen?
Norrtälje: Branden på Textes HBV
Byggnaden inte ändamålsenlig för verksamheten!
”Mjukisprotokollens” tid är över i Norrtälje
MSB: kringcancerframkallande ämnen i brandrök
Serie & Sudoku
Josefin Lundmark
Viss ökning av skadeutfallet måste accepteras
Tre människor dog i den våldsamma branden
Konferensfakta Brandmannariksdagen
Tid & Plats: 9-10 september 2015. Kockum fritid, Malmö
Anmälan: Anmäl dig via www.brandmannariksdagen.se.
Pris: 2.850 kronor exkl. moms. I avgiften ingår konferens två
dagar, kaffe, lunch, mingel. Rabatt 500 kr/delt. vid flera från
samma räddningstjänst/förbund. Anmälan senast 30 juni.
Kontakt: Gustaf Erichs, Informationsbolaget, 0708-33 43 63
[email protected]
För anmälan och mer information www.brandmannariksdagen.se
KONTAKTINFORMATION
SWEDISH FIREFIGHTERS
ANSVARIG UTGIVARE
Tobias Rådenfjord
Tryckt upplaga: 13 000 ex
upplaga :
10 100 ex
REDAKTION
Swedish Firefighters
Palmfeltsvägen 19
SE-121 62 Johanneshov
SKRIBENTER
Peter Bergh, Tobias Rådenfjord,
Mikael Strand, Olle Anderstam,
Ola Morin och Inger Wiklund.
Tel 08-722 34 80
TRYCK
PNB Print
E-mail: [email protected]
Internet: www.firefighters.se
www.brandfacket.se
PRODUKTION & LAYOUT
Irmér Media AB
Antennvägen 10, 135 48 Tyresö
Tel 08-742 10 08
www.irmermedia.com
ANNONSERING
Irmér Media AB
Tel 08-742 10 08
[email protected]
IC ECOLAB
RD
EL
CHEFREDAKTÖR
Tobias Rådenfjord
[email protected]
Tel: 0722-33 44 42
Brandmännens
Kamratförening
8
PORTRÄTTET
10
DÖDSBRANDEN I NORRTÄLJE
18
BRANDEN PÅ TEXTES HBV
20
OLAS SPALT:
LEDARE – Peter Bergh
NO
Program onsdag 9 september
foto : sff
341904
Printing company
LEDARE
www.Varda.se
Slipp dina
glasögon
- med framtidens
ögonlaser!
HALMGUBBAR
Alltfler av våra kunder väljer NoCut® ögonlaser, en majoritet
består av poliser, brandmän, räddningstjänst och idrottare - ni
som helt enkelt vill slippa glasögonen, men vill ha en klarsynt
syn som även passar tuffa förhållanden. Nu vill vi tacka er alla
genom att erbjuda ett oslagbart erbjudande - för Swedish Firefighters läsare.
O C H A N DR A K Ä RRI N G A R
att göra en halmgubbe behöver inte betyda att man
vill skrämma fåglar utan kan även vara ett retoriskt
grepp och en taktik då ens motståndares påståenden
och argument kan vara svåra att bemöta rationellt.
Motståndaren eller frågeställaren har kanske rent av
rätt men man vill inte eller kan inte erkänna det och
då tar man till desinformation.
Halmgubbesvaret består i att ta delar av en sanning och
bygga på dem med halvsanningar och ibland med helt oväsentliga eller rent av felaktiga uppgifter. Bäst är att bygga en
nidbild av motståndarens argument och så svarar man upp
mot denna fabricerade nidbild. I stället. Finns det fördomar
sedan tidigare och även om de är hanterade och utagerade så
kan de med fördel spelas in igen och så bemöter man – själv
– dem, och de verkliga argumenten låtsas man inte ha hört.
Motståndaren tvingas då lägga sin energi på att förklara vad
den egentligen menar och hamnar i ett defensivt läge eller
rent av förlorar hela ursprungsfrågan.
Halmgubben slår alltså till när du hyser fördomar om
din meningsmotståndare och nyttjar dem i stället för en saklig och ärlig diskussion. Eller förhandling. Då kan man påstå
saker, nästan vad som helst, och speciellt om man är bland
de egna och inte får några motfrågor. Inga frågor av häpenhet eller kanske av rädsla om den egna karriären; för en del
organisationer är inte större än att man måste se om sin
rygg mot olika informella kluster. Om dessa kluster fortsätter
sprida lögner kanske sättet att få stopp på dem är att sprida
sanningar?
Att nås av informationen att BRF inte går att förhandla
mot och har begärt 166-procentiga löneökningar från en av
räddningstjänstens chefer är inte en ens en halmgubbe. En
halmgubbe bygger man med en viss finess och den bör vara
någorlunda trovärdig för att hålla ihop. Man ska ju argumentera vidare utifrån sina påståenden och inte utifrån de man
vill dölja – om man får frågor. Är man i ett forum där man inte
4
Fri förundersökning - helt utan förbindelser. Testa gratis om du kan göra
en ögonoperation. Kontakta oss idag och ta del av erbjudandet
på 010-709 99 99 eller www.Varda.se
Vårda Ögonklinik Stockholm, Göteborg, Malmö, Halmstad, Oslo, Köpenhamn
får frågor spelar det ju ingen roll, och det skrämmer mig mer.
De som då lyssnade på avstämningen av RIB-förhandlingarna
gick därifrån med ”vetskapen” om att BRF begärt 166 procent
i löneökning. Okritiskt, utan att tänka; är det rimligt. Är det
rimligt att BRF begärt löner mer än vad en kommunal heltidstjänst ger för en deltidsbrandman och sen, vad ville BRF
mer – ingenting?
Det finns mycket som gnager och skrämmer inom svensk
räddningstjänst och jag vidhåller att några personer helt
enkelt inte platsar. På ren svenska. Jag kan stå ut med, respekterar och förstår många brister och skilda förutsättningar,
men att någon i ledande ställning ställer sig upp och faktiskt
ljuger i det han trodde var det ”slutna rummet” är minst sagt
anmärkningsvärt. Att spela på gamla förutfattande meningar
och egna fördomar som gång på gång överbevisats och kommit på skam är, oavsett syfte, ovärdigt. Om syftet var att svärta
ned i allmänhet eller rent förhandlingstekniskt vet jag naturligtvis inte, men oavsett hör inte härskartekniker tillsammans
med halmgubbar hemma i en modern, transparent och samverkansintresserad bransch. Det är hög tid att möta utmaningarna tillsammans med ärlighet och respekt för varandras roller
och att ifrågasätta halm-…gubbarna. Av bägge kön.
Lägg sen till en riktig byråkratådra, med förmågan att
omvandla energi till ingenting, och vips blir summan många
möten och konferenser med det enda egentliga syftet att
inte få ut någonting. Även om det officiella budskapet naturligtvis säger något annat för hur kan man annars tolka
ett antal utredningar, regeringsuppdrag och inte minst RIBkonferenserna? Konferenser med stor enighet och med före­
trädare från över 160 kommuner. Företrädare som nu inte
säger något, utan hukar sig i konflikten. Fanns det rekryteringsproblem då konferensserien gick är det inte bättre nu och
alla ansåg faktiskt då att deltidsbrandmännens avtal var en
del i problemen. Parterna fick ett uppdrag, och andra med, och
vi har aldrig hävdat att bara avtalet är problemet självt – utan
Swedish Firefighters
Villkor för erbjudande:
*För att ta del av erbjudandet måste du ange/hänvisa till erbjudandekod “Swedish Firefighters Sommar”. Erbjudandet går ej att kombinera med andra rabatter/kampanjer/erbjudanden och
löper ut den 31 Augusti 2015. Avser NoCut® ögonlaseroperation och RLE linsbytesoperation. Vårda
Ögonklinik reserverar sig för ev. tryckfel.
en del av problemet – men av det och annat har vi inte sett
någonting. Inte ett uns förutom att BRF skrev fram det konferensserien ansåg att vi skulle hantera i våra yrkanden, men
som avslogs totalt. Om ni var där och för och med då, var är
ni nu och är det trovärdigt att tycka olika saker i olika forum?
Nu krävs det dock många goda härskartekniker och byrå­
krater för att hålla en välorganiserad ineffektivitet igång och
om då en annan organisation, byggd av och företrädda av
brandmän, ger sig in på allvar i frågorna blir det problem.
Operativa problemlösare versus problemkramare då hela administrationen och anslagen till mjuk forskning bygger på att
leta lösningar – och inte att hitta dem. Hittar man lösningar
och finns inte problemen tar liksom jobbet slut och anslagen
minskar. Det är den resan vi ser början på nu, för denna resa
visar på att svensk räddningstjänst har mer problem än ett
kollektivavtal, och på vilket sätt frågorna har hanterats.
Vi verkar i ett system med strukturer som är anpassade
för en annan tid eller en annan verksamhet där många gånger
den lokala verksamheten är kidnappade av centrala beslut.
Det kommunala självbestämmandet känns komiskt, men borde
vara allvarligt och antingen vill man göra något nytt och annat
eller så är man nöjd med det man har.
En deltidsbrandman skrev: ”Du vet att minst 17 veckor om
året är du bunden till närområdet. Har man otur får man 2
veckor jour på huvudsemestern. Man behöver 2 bilar för att
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
NoCut® ögonlaser just nu:
18495kr/båda ögonen
*Ord. 28000kr
RLE linbytesoperation
9000 kr rabatt/båda ögonen
NoCut® ögonlaser
- exklusivt för
Vårda Ögonklinik
• Botar astigmatism, närsynthet
och långsynthet
• Anpassat för aktiva personer
- ögat läker ihop helt
• Bättre resultat - behandling
sker endast på ögats ytskikt
• Allt-i-ett-Laser gör hela jobbet
• Högre precision - än traditionella
lasermetoder
• Oskuret öga - Fritt från knivar,
alkohol eller mekanisk åverkan
• Toppteknik - utförs med världens
modernaste lasersystem Schwind Amaris
klara vardagen. Ingen ersättning för motorvärmaren som står
på dygnet runt och det känns skönt att beslutet om att sluta
som deltidare kommer närmare och närmare…” och han har
så många bröder och systrar med inställningen: ”skönt att
beslutet om att sluta kommer närmare.” Kan vi inte behålla
dem vi har, hur får vi då nya? Detta hotar minst sagt hela den
svenska modellen för räddningstjänst och vad är det du, ni
eller de inte fattar?
Vi får väl se vilka som menar allvar och fattar var vi står i
branschen, för vi är vid vägs ände och kom gärna ihåg var ni
– som vanligt – läste detta först. Sen. Vi kommer att komma
ihåg och för att kommentera titeln, först, så är både en halmgubbe och en kärring könlösa för mig och jag tycker inte om
någon av de hena. Jag tycker man ska vara ärlig och stå för det
man säger sig tro på.
Hade bra på er. // Peter
Peter Bergh
förbundsordförande
5
Chefredaktören har ordet!
undgått någon att förhandlingar
pågår beträffande ett nytt RIB-avtal. BRF:s förhandlingsdelegation har suttit i många möten under höst
och vår och trots att man kopplat in medlare så är
parterna fortfarande lika långt ifrån varandra.
BRF vill förbättra arbetsvillkoren genom att bland
annat få betald semester och betald ledighet vid nära
anhörigs bortgång och begravning, en hållbar lösning för kvinnliga brandmän under graviditet och
amning då de inte får jobba operativt samt en löneutveckling som gör det möjligt att rekrytera ny
personal.
Jag hoppas verkligen att när detta nummer av SFF
landar i brevlådorna så har SKL/PACTA tagit sitt förnuft till fånga och tecknat ett modernt, realistiskt
och hållbart avtal som kommer att underlätta för
rekrytering av deltidsbrandmän, kvinnor som män.
Om så inte blir fallet är ett tyvärr ett varsel
oundvikligt…
Vill också passa på att hälsa vår nya ombudsman
Josefin Lundmark välkommen till BRF, Josefin som
är utbildad jurist med inriktning på arbetstagares
grundläggande rättigheter i arbetslivet är ett fantastiskt tillskott till vår växande organisation. Läs mer
om henne och RIB-avtalet under vinjetten porträttet.
2013 omkom tre människor under en brand i centrala
Norrtälje, heltidsstyrkan var då på väg till ett drunkningstillbud utanför tätorten. Räddningscentralen i
det har väl knappast
RIB Beslutsstöd – Ny uppdatering släpps i juni 2015
• Den största nyheten är att det är lättare än någonsin att
söka i Farliga ämnen. Nu finns det nämligen ett enda
sökfält där även felstavningar ger träff! Förutom detta så
har vi även rättat några fel och städat upp samt naturligtvis
uppdaterat innehållet i Bibliotek, Farliga ämnen,
Resurs och Insatsstöd.
Stockholms län (RCSL) larmar ut släckenheterna i
Rimbo och Älmsta men larmet når aldrig Älmsta.
Storstockholms räddningscentral (SSRC) glömmer
först att larma ut det yttre befälet i Norrtälje, och när
han väl anländer blir ensam brandman i närmare
femton minuter. När sedan Rimbo efter 23 minuter är
på plats så uppfattas ordergivningen fel vilket utsätter rökdykarna för livsfara… Missa inte SFF:s omfattande granskning av denna dödsbrand.
Jag vill också passa på att tacka SRTC (Swedish
Rescue Training Centre) för en väl genomförd mässa,
ser fram emot Teknikdagarna 2016.
Har ni tips eller idéer på artiklar eller andra spännande händelser som ni vill att vi ska granska, belysa eller lyfta fram i kommande nummer av SFF så
tveka inte att höra av er.
Nu lanserar vi 90 sekunder Play
• I år firar 90 sekunder 25 år och detta vill vi uppmärksamma
med att förbättra tillgängligheten och spridningen! Nu
kan du titta på 90 sekunder via vår nya Play funktion.
Där tar du del av de högupplösta reportagen. Genom
endast ett abonnemang för din organisation, kommer
alla i din organisation att få snabb tillgång till 90 sekunder
reportagen.
”c h e f re dak t öre n ”
Tobias Rådenfjord
[email protected]
RIB Support
•
[email protected]
Whiskeyglaset är framtaget av SITS efter skogsbranden i
Västmanland, för att stötta Insamlingststiftelsen för Brand­
männens cancerfond.
Glaset handgraveras i bruks­
orten Orrefors med långa
traditioner av glasslipning.
Hela överskottet 140 kr /
glas går direkt till cancer­
stiftelsen insamlings­fond.
Kalendariet
6
010-240 55 30
• 90 sekunder är en utbildningsfilm som främst vänder sig
till blåljusmyndigheter som räddningstjänst, polis och
ambulans.
OCH STÖT TA EN KOLLEGA
Skriv och skicka in till [email protected]
NÖD- OCH KARANTÄNSHAMN
2–3 september, Helsingborg
BRANDSKYDD 2015
25–26 november, Täby
SKÅNSK BRANDSKYDDSDAG
10 september, Revinge.................................(msb.se)
...........................................................................
BRANDFARLIG VARA
4–5 november, Malmö
•
• Du hittar oss på webbadressen 90sekunder.msb.se
Köp ett
Whiskeyglas
Tyck till du med!
SKADEPLATS
23–24 sept, Karlstad..... (brandskyddsforeningen.se)
• Du har väl förresten inte missat att vi finns på webben
också? Förutom Bibliotek och Farliga ämnen finns nu
också Resurs. Du hittar oss på webbadressen rib.msb.se
Beställning av glaset gör Ni
genom att sätta in 400 kr /
glas på bankgiro: 865 2398,
skriv namn och adress och
antal glas Ni önskar beställa.
Har du ett evenemang som du vill ska synas i
kalendariet eller en intressant nyhet?
Kontakta oss på [email protected]
Swedish Firefighters
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
7
TEKNIKNYHET
olas spalt
TEKNIKNYHET:
FOGTEC HÖGTRYCK
SCANDINAVIAN STAR – 25 ÅR EFTER
FOGTEC HÖGTRYCK - VATTENDIMMA - SLÄCKSYSTEM
• Motordriven högtryckspump med 60 meter slang. • Släcker A B C och F bränder med enbart vatten.
färjan Scandinavian Star
och 159 människor omkom. Olyckan satte fokus på
dålig beredskap både på fartygen och när det gäller
hjälp från land. Stora ansträngningar skulle göras för
att förbättra detta. Hur gick det? Här följer min högst
personliga syn på uppgång och kräftgång i beredskapen för fartygsbrand till sjöss.
f ö r 25 å r s e da n b r a n n
satt jag tillsammans med en större
skara representanter från utvalda räddningstjänster, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, dåvarande
Räddningsverket, Försvaret m.m. på Arkö utanför
Norrköping för att skapa det som skulle kallas RITSstyrkor. RITS, som stod för Räddningsinsatser till sjöss,
var tänkt som ett koncept att få ut specialutbildade
styrkor från utvalda räddningstjänster till en haverist till
sjöss för livräddning vid brand och/eller miljöräddning.
Det var en direkt följd av branden på Scandinavian
Star som påvisat att det saknades ett sådant verktyg
för räddningsledaren (Sjöfartsverket vid livräddning,
Kustbevakningen vid miljöräddning). Det var framför
allt erfarenheter från de Göteborgsstyrkor som kallats
ut till Scandinavia Star i all hast som låg till grund
för den utbildning som nu hade skapats. Under två
veckor gicks utbildningsmaterialet igenom, testades
och justerades. RITS-styrkorna skulle kunna transporteras ut och borda antingen från helikopter eller
båt. Speciell packning skulle användas. Utrustningen
skulle vara tillräcklig för att kunna utföra ett säkert
arbete ombord men ändå hållas till ett minimum med
tanke på transportvikt och hanterbarhet vid bordning.
Styrkorna på 11 man skulle kunna genomföra rökdykarinsats i hög riskmiljö och vara specialutbildade i
teknik, taktik och metodik vid fartygsbrand. 6 räddningstjänster var utvalda och vi som var representanter för dessa åkte hem och började utbilda våra
i januari 1993
Ola Morin började arbeta vid
Helsingborgs brandförsvar år 1982,
och tjänstgör nu som insatsledare
och kompetensutvecklare där. Han
är medlem i BRF sedan år 2010.
ola morin
8
styrkor efter ett bra och ambitiöst övningsprogram.
Vi började, ett par år efter olyckan, att bli duktiga på
att kunna klara liknande situationer.
några större händelser liknande
Scandinavian Star inträffade inte. I takt med detta
märktes tydligt att den höga ambition man haft från
början vid skapandet av RITS-grupper började dala
sakta men säkert. 11 man bantades efter ett tag till 9.
Försvaret började, pga besparingar att få det allt svårare att upprätthålla en vettig helikopterberedskap.
Till slut var man tvungen att skriva avtal med privata
aktörer för att kunna upprätthålla möjligheten att
skicka ut RITS-styrkor. Tyvärr kunde de helikoptertyper
som nu användes inte ta 9 man utan styrkorna bantades till 6 man. Efter ett tag fick också utrustningen
till styrkorna bantas rejält. Det fanns inte möjlighet
till vettig aktionsradie för dessa helikoptrar om man
inte gjorde det. Nu hade ambitionsnivån dalat rejält
men det skulle bli sämre.
åren gick och
m a n b ö r j a d e t i t ta på antal räddningstjänster som
skulle upprätthålla RITS-styrkor. Detta antal bantades
ner och i dagens läge upprätthåller 3 räddningstjänster
i landet s.k. MIRG-styrkor. Vi är inte riktigt tillbaka till
samma obefintliga beredskap som det var för 25 år
sedan men det känns som vi är på väg dit.
t y vä r r s p e g l a r d e t ta jag nu skrivit om något som
är ganska typiskt för svensk räddningstjänst. Vi rustar upp (i den mån vi kan) efter olyckan men hinner
rusta ner igen innan nästa liknande olycka inträffar.
Just nu rustar vi för stor skogsbrand. Den inträffade
förra året. Hur ser beredskapen ut när den inträffar
nästa gång?
Swedish Firefighters
3 • 2015
• 1 liter vatten ger ca 1 640 liter släckmedel. • Arbetstryck vid munstycket 100 bar. Pumpen ger 120 bar.
• Droppstorlek: mindre än 0,02 mm • Kyler från 900° till under 55° på mindre än 2 minuter.
• Kastlängd: 18 - 20 meter • Passar utmärkt till fordon för första snabba insats s.k. FIP-bilar.
• Lätt att flytta mellan enheter. Ingen fast montering.
• I jämförelse med t.ex. skärsläckare får du nästan 3 kompletta enheter.
Däckbrand –
Släcktid under 30 sek med 4 - 6 liter vatten
Strålrör FOGGUN
Släckövning i container. Precis påbörjad släckning
med FOGTEC KFT 25 (max 25 l/min)
Efter ca 20 sek.
Efter ca 35 sek. Notera att under hela släckfasen
ser man var branden är vilket inte är fallet med
”förhöjt lågtryck” eller konventionellt system.
Swedish Firefighters
3 • 2015
9
porträttet
porträttet
Jurist med ett brinnande
engage­mang för brandmännens
rättigheter har hittat drömjobbet
– SOM OMBUDSMAN PÅ BRF
Ända sedan barndomen i Skellefteå har Josefin Lundmark varit engagerad i mänskliga rättigheter;
och då inte minst arbetstagares grundläggande rättigheter i arbetslivet. Via Taipei, Shanghai
och juridikstudierna i Lund har hon nu som BRF:s senast anställda ombudsman kastats rakt in
i de centrala RIB-förhandlingarna – vilket hon ser som en lyx.
och växte upp i Skellefteå,
där hon tidigt blev intresserad av mänskliga rättigheter.
– Mamma pratade hela tiden med oss barn om sådana saker; när jag var åtta år gammal ville jag bli
biståndsarbetare, berättar hon och framhåller att
hon brinner för arbetstagares grundläggande rättigheter i arbetslivet eftersom det är en relation som på
ett eller annat sätt berör de allra flesta människor.
– Det är lätt att glömma arbetet när man pratar
om mänskliga rättigheter, trots att det är en central
fråga där många riskerar att fara illa om det inte
finns ett starkt fack som driver dessa frågor. I jämförelse med många andra länder är det relativt bra i
Sverige, även fast det har försämrats och förekommer orättvisa och ibland slavliknande arbetsförhållanden också här.
Familjen bytte det västerbottniska landskapet mot
det kinesiska när fadern fick jobb på IKEA i Taipei i
Taiwan, och Josefin Lundmark gick både högstadiet
och gymnasiet där.
– Jag har alltid varit intresserad av att lära mig
språk, men jag pluggade inte kinesiska där utan
spanska, vilket var korkat insåg jag i efterhand, men
då tänkte jag att jag inte skulle vara kvar där, och att
spanska var ett bättre val inför framtiden.
Därefter sammanstrålade familjen i Skåne, men
snart ville hon tillbaka till Kina, och för att kunna
kommunicera med människor i vardagen började
hon, år 2007, att plugga modern kinesiska i Lund.
josefin lundmark föddes
10
Hon tilldelades ett stipendium av The Birgit Rausing
Language Programme, och fortsatte studierna under
en termin i Peking.
– Det var roligt men svårt, och jag har tappat en
del, men det skulle nog komma tillbaka om jag bosatte mig där igen.
Ett tag bodde hon i Shanghai – Kinas ekonomiskt
viktigaste och mest expansiva stad – där hon jobbade
som butikschef för en holländsk klädbutik i centrala
Shanghai.
– Shanghai har en puls som jag trivdes väldigt bra
med. En gång kommer jag att åka tillbaka dit.
Josefin Lundmark
Decent working time
År 2009 började Josefin Lundmark på juristprogrammet i Lund, varefter masterprogrammet följde, som
avslutades förra året. I examensarbetet ”In a House
There Are No Hours” undersökte hon huruvida arbetstidslagstiftningen inom branschen för hushållsarbete i Thailand och Sverige kan sägas uppfylla de
krav på ”decent working time” som ställs inom den
internationella arbetsrätten. Hon tilldelades ett av
Sida finansierat resestipendium för att undersöka situationen för arbetare på plats i Thailand, vilket gav
fördjupade kunskaper inom både svensk och thailändsk arbetsrätt.
– Trots olika grader av formaliseringar i olika länder finns det likheter globalt; även de som har det
bäst har det ganska dåligt. I Sverige är lagstiftningen
Född: År 1986.
Utbildning/
bakgrund: Juris masterexamen i mänskliga rättigheter
och grundläggande rättigheter i arbetslivet,
samt fördjupning inom internationell
arbetsrätt. Modern kinesiska, och innan
dess International Baccalaureate på Taipei
European School, Taiwan.
Aktuell som: BRF:s nya ombudsman – började den 1 mars.
Familj: Pojkvännen Victor Andreasson.
Bor: I lägenhet i Stureby.
Swedish Firefighters
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
Fritidsintressen: Hittills har det mesta av tiden gått till
pluggandet och därefter till flytten, men
ska börja träna pilates igen. Gillar att läsa
både fack- och skönlitteratur.
Starka sidor:
Är analytisk, driven, energisk och pedagogisk.
Svaga sidor:
Det är en smula rörigt på skrivbordet.
Livsmotto:
”Preparation is half the battle”.
Oanad talang: Bra på att rita och måla – pluggade konst efter gymnasiet, men hoppade av efter en termin.
11
porträttet
på det här området hyfsat stark, medan arbetstagarna i Thailand har begränsade rättigheter. Dock hade
det skett en del förbättringar i lagstiftningen där –
inklusive arbetstiden – och jag var intresserad av att
med egna ögon se vad som hade hänt.
Drömjobbet fanns på BRF
Vid sidan av studierna arbetade Josefin Lundmark
som medlemskommunikatör först på Unionen och
därefter på Kommunal, och när mastern var klar
sökte hon flera jobb som ombudsman.
– Jag hoppades så på BRF, och blev överlycklig när
Peter Bergh var den förste att ringa. Han sålde in det
så att jag blev än mer sugen – så mycket spännande
händer ju hela tiden och det är rena drömjobbet.
Tur med boendet
Under studierna pendlade hon och pojkvännen,
Victor Andreasson, mellan Göteborg där han bodde
och Lund, varefter hon flyttade till honom.
– Victor som har ett eget företag, där han bland
annat översätter tekniska manualer, erbjöd sig på en
gång att flytta med mig: ”sök du, jag är flexibel”, sa
han. Vi trivdes väldigt bra i Göteborg och vi trivs
förträffligt även i Stockholm. Det är ju ingen enkel
sak att hitta en bostad här, men vi har haft turen
att få hyra en lägenhet i andra hand, åtminstone till
årets slut och förhoppningsvis längre. Många av de
mest intressanta jobben finns här, och flera av våra
vänner har också flyttat hit, bland annat några av
mina vänner från Skellefteå, som jag inte har träffat
sedan jag bodde där.
Den juridiska kompetensen
Innan flytten från Göteborg praktiserade hon lite på
brandstationen i Lerum, där BRF:s ”vicing”, Mikael
Strand arbetar.
– Jag var inte med på någon utryckning då så jag
kanske ska höra mig för om jag får praktisera på någon av stationerna här, så att jag får lite mer kött på
benen. Jag hade ingen aning om att brandmännen
utför så många olika uppgifter; att släcka bränder är
ju ”bara” en av dem.
Det faktum att Josefin Lundmark inte har någon
erfarenhet av yrket innebar inte att hon – ens en
minsta sekund – tvekade att ta jobbet.
– Jag är ju anställd på grund av min juridiska
kompetens; min uppgift är att jobba med arbetstagarna och deras villkor. Eftersom jag är specialiserad
på arbetsrätt kan jag detta, och om jag behöver fakta
gällande något om räddningstjänsten finns det ju
gott om folk att fråga, konstaterar hon och framhåller att det är mycket som händer nu.
– Eftersom det pratas en del om frivillighet är det
viktigare än någonsin att klargöra att brandmannayrket är ett ”riktigt” jobb, som innebär regelrätta
anställningar.
BRF:s nya ombudsman betonar att det är väldigt
12
porträttet
roligt, men också omtumlande med en helt ny bransch
inklusive alla uttryck som används.Alldeles i början, när hon följde med Magnus Sjöholm och Mikael
Svanberg på några lokala förhandlingar, fick hon en
”crash course” i sådant som vad benämningen 1+4
innebär.
– Det svåraste är just de olika befattningarna; vad
det är för skillnad på att arbeta som styrkeledare och
insatsledare till exempel, och vilket ansvar som är
kopplat till dem.
Lyx förhandla centralt
När SFF träffar Josefin Lundmark första gången, i
slutet av april, är det givetvis RIB-avtalet som står i
fokus. Samt handlar det också att få till ett eget kollektivavtal för heltidsbrandmännen, och så ska BRF:s
kongress i början av oktober förberedas.
– Därtill är det otroligt spännande med framåtrörelsen i det internationella arbetet. Jämfört med att
jobba som ombudsman på ett lokalt kontor är detta
mycket mer dynamiskt. Jag kommer inte att vara
drivande i allt, men ha insyn i mycket, säger hon och
tillstår att detta att hamna direkt i hetluften i de centrala förhandlingarna med SKL/Pacta är rena lyxen.
Ett modernt avtal!
Många inom BRF – inklusive förhandlingschefen
Raymond Holmström – är inblandade i arbetet med
att förhandla fram ett nytt RIB-avtal, och till sist är
det ledamöterna i förbundsstyrelsen som godkänner
alla yrkanden och förändringar i avtalet. När parterna
möttes för första gången, i början av mars i SKL/Pactas
lokaler på Hornsgatan i Stockholm, var BRF representerade av de båda ombudsmännen Josefin Lundmark
och Ulf Hägglund, samt ”ordföringen” Peter Bergh.
– Det märktes snabbt att våra utgångspunkter låg
långt ifrån varandra; BRF vill ha ett MODERNT avtal, med samma rättigheter som alla andra på den
svenska arbetsmarknaden har. Dagens avtal speglar
inte dagens förutsättningar – vissa skrivningar finns
kvar från 1940-talet. Det är direkt chockerande till
exempel att gravida brandmän, som inte kan tjänstgöra i utryckningsstyrka och där omplaceringsmöjligheter saknas, fortfarande bara får 90 dagars
ersättning. Jag blev oerhört förvånad när jag fick
veta att vissa grundförmåner inte finns med i RIBavtalet; detta är ju en RIKTIG anställning, där LAS
och arbetsmarknadens övriga regler gäller. Ändå
är dessa brandmän delvis utestängda ifrån socialförsäkringssystemet, inklusive a-kassan, betonar
Josefin Lundmark och förklarar att punkterna där
BRF vill se förändringar gäller sådant som rätten
till ledighet för ”enskilda angelägenheter”, såsom att
närvara vid en begravning, och att få vara ledig tio
dagar per år när en nära släkting har dött – vilket ju
inte utgör några kostnader för arbetsgivaren.
– Vidare ska semesterparagrafen överensstämma
med den nu gällande lagstiftningen. Givetvis måste
förbättringar för ammande och gravida kvinnor –
liksom för småbarnsföräldrar – till. En annan viktig
punkt är schemaläggningen, som behöver bli mer
flexibel och individuellt anpassad; systemet med endast hela beredskapsveckor måste ersättas av timmar
eller dygn. Detta eftersom en hel vecka är en lång
tid att vara uppbunden, och det för hela familjen.
Det skulle vara lättare att rekrytera om det i stället
handlar om två dygn en vecka och tre dygn veckan
därpå, till exempel. Det blir också lättare att lägga
in semestern.
Medlarnas uppdrag är att hitta en ingång som kan
få tillbaka parterna till förhandlingsbordet, vilket
påbörjades i mitten av april.
– De har ett eget rum i SKL/Pactas lokaler, där
de pratar enskilt med oss parter. Men, nu i slutet av
april, har detta bara genomförts ett par gånger, eftersom det snart blev tydligt att vi har så olika ingångar. Den senaste gången konstaterade medlarna att det
inte var särskilt mycket de kunde göra – de upplevde
att det inte var någon idé att komma med något förslag, och yttrade att ”vi håller oss i bakgrunden.”
Endast intresserade av ”märket”
Tredje mans bästa?
En annan viktig punkt är ersättningen för utbildning,
som fortfarande är bundet till hur och när respektive
brandman åker, samt vill BRF ha en reglering av ersättningen för distansutbildningar, vilket saknas i det
nuvarande RIB-avtalet.
– Men, medan BRF vill diskutera hur reglerna i ett
nytt, modernt avtal kan struktureras, är SKL/Pacta
endast intresserade av att diskutera en höjning av
lönen med procent, enligt ”märket”. Det är väldigt
märkligt med tanke på att arbetsgivare och fack
under en längre tid har varit överens om att något
måste göras, konstaterar hon och refererar till det
idoga arbete som har lagts ner i de tidigare arbetsgrupperna, där representanter både från arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer deltog. Samt
var intresset mycket stort för RIB-konferenserna
som Christer Ängehov initierade, när han jobbade i
Storstockholms brandförsvar, säger hon och framhåller att BRF, i skrivande stund ännu inte har pratat
om några siffror.
– Vi vill inte låsa fast oss i procent, utan först få
en struktur på reglerna, därefter ska vi diskutera
ersättningsnivån – annars är vi rädda att fastna i
”märket”. Men, jag är förvånad över lönenivån; det
är ju främst i traditionella kvinnoyrken som lönerna är så här låga, framhåller hon och berättar att
BRF också yrkar på att ersättningsnivån för deltidsbrandmännen ska vara minst jämförbar med andra
kommunalanställda.
– Ersättningsnivåerna för deltidsbrandmännen
har halkat efter, så även fast vårt fokus ligger på att
göra om RIB-avtalet till ett modernt avtal, avser vi
också att höja ersättningsnivåerna.
Av flera anledningar hade Josefin Lundmark inte förväntat sig att motparten skulle uppträda på det här
sättet. Bl a för att det ju handlar om en samhällsnyttig
bransch som alla har ett intresse av.
– Det borde i alla fall vara en självklarhet för alla
att vilja ha en fungerande räddningstjänst. Så jag
trodde att även Sveriges arbetsgivare skulle se till
deltidsbrandmännens – och därmed tredje mans –
bästa. Detta är ju arbetsgivare i det offentligas tjänst,
vilka om några borde förstå vilken samhällsnytta
deltidsbrandmännen utgör. Det ska givetvis inte slösas med skattemedel, men jag tog för givet att de
skulle bry sig om personalen.
Lutar åt konflikt
Ett tag lutade det åt ett varsel om konflikt, men vilka fackliga stridsåtgärder det kunde bli frågan om
bestämdes inte. Begränsningar gäller för den offentliga sektorn, men det är tillåtet bland annat att
lägga arbetsblockad, till exempel mot övertid och fri
inryckning.
– Det är viktigt att understryka att BRF inte
SÖKER konflikt, och om vi lägger ett varsel kommer
det att vara tydligt vilka punkter det gäller, och i
sådana fall är det BRF:s förbundsstyrelse som diskuterar detta. Ingenting som är samhällsfarligt kommer
att genomföras – inga medborgare får på något sätt
komma till skada, säger Josefin Lundmark.
TEXT OCH BILD: INGER WIKLUND
Snabbt till medling
Parterna möttes till en början ungefär en gång i veckan, men detta utökades vid månadsskiftet till att bli
flera gånger i veckan. Då parterna inte hade förhandlat klart prolongerades det tidigare avtalet, som löpte
ut den 1 april.
– Det märktes från allra första början att arbetsgivarparten inte hade någon vilja att gå in i förhandlingen utan de körde konstant samma vals. De nämnde också medling redan under den andra sittningen,
förklarar Josefin Lundmark.
Swedish Firefighters
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
pressläggningen av SFF 3, varslade BRF
om stridsåtgärder, med början den 15 juni. Detta gav
ett väldigt stort genomslag i medierna, samt fullkomligt strömmar det in nya medlemmar till BRF.
strax innan
13
RÄDDAT LIV
I 30 ÅR
Liten
har förändrat situationen när det gäller RIB-verksamheten.”
Det betonas på flera sätt att RIB-avtalet är gammalt och att
det behöver förtydligas – vilket arbetsgivarorganisationen
och de fackliga parterna sägs vara överens om.
AVTALSHISTORIK
b å d e i f n : s d e k l a r at i o n om de mänskliga rättigheterna
från 1948 (artikel 23, punkt 4), och i den Europeiska sociala
stadgan från 1961 (del 1, punkt 5 och 6) ingår rätten att organisera sig i arbetstagarföreningar.
d e t s v e n s k a ko l l e k t i vav ta l e t är nära knutet till att
Landsorganisationen (LO), bildades år 1898. Fyra år senare
kom Svensk arbetsgivareförening (SAF) till. Då facket ville
förhandla kollektivt och motparten individuellt uppstod tidigt
en intressekonflikt, och det var ur den följande kampen som
kollektivavtalet började växa fram, med alltmer enhetliga regleringar av avtalsvillkoren.
och ett år senare – i
Decemberkompromissen – erkände SAF arbetarnas rätt att
organisera sig i fackföreningar. I sin tur erkände LO arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet, att fritt anta och
avskeda arbetare, samt att använda arbetare oavsett om de
är organiserade eller inte.
v e r k s ta d s av ta l e t s k r e v s å r 1905
antogs 1928, och tio år senare
tecknades Saltsjöbadsavtalet – det första egentliga huvudavtalet mellan LO och SAF – vilket innebar en hög grad av
självstyre på arbetsmarknaden.
I och med kollektivavtalet tar parterna ansvar för arbetsfreden – ingen får varsla eller utlösa konfliktåtgärder under
tiden som avtalet gäller – vilket kallas den svenska modellen.
l ag e n o m ko l l e k t i vav ta l
u n d e r 1970 - ta l e t s k r e v s ett antal lagar, såsom lagen om
anställningsskydd (LAS), och medbestämmandelagen (MBL).
Inom den kommunala sektorn slogs, år 1980, arbetare- och
tjänstemannaavtalet ihop till gemensamt allmänna bestämmelser (AB).
till efter kollektiva
förhandlingar. Avtalet, vilket gäller sådant som arbetsvillkor
(23 och 24 § MBL) måste ingås skriftligt (23 § MBL).
e t t ko l l e k t i vav ta l ko m m e r i r e g e l
i n d u s t r i av ta l e t , som tecknades 1997 och förnyades 2011,
innebär att parterna inom industrin ska ”sätta märket”, det vill
säga det som blir norm i den aktuella avtalsrörelsen.
b r a n d m ä n n e n s r i k s f ö r b u n d , b r f, bildades år 1945, och
redan året därpå tillerkändes BRF förhandlingsrätt för kommunala tjänstemän. BRF har alltså under 69 år tecknat centrala och lokala kollektivavtal för brandmän anställda på deltid, som även kallas räddningstjänstpersonal i beredskap, RIB.
som dessa brandmän utför som ett ”kall” och/eller en ren ”fritidssysselsättning”, och
ersättningen var låg. Avtalsförhandlingarna strandade både
1980 och 1986, varpå BRF varslade om konflikt. Åtgärderna
utgjordes av blockader, t ex mot nyanställningar, övningar
och materialvård. BRF varslade om konflikt även 2004, då det
l ä n g e s åg s d e t v i k t i g a a r b e t e t
14
t i d i g a r e va r v e c ko b e r e d s k a p en form som fungerade för
alla parter, men i dag krävs flexiblare lösningar – ett nytt RIBavtal – som är anpassat till dagens och morgondagens förhållande. ”Möjligheten att endast ha dagstidsberedskap under
arbetstid hos sin ordinarie arbetsgivare är idag inte reglerad
i RIB-avtalet. Svårigheter finns också när det gäller övning
och utbildning som sker kvällstid.” Samt förs det fram att för
att kunna forma ett fungerande schema krävs stor flexibilitet
från såväl arbetsgivare som arbetstagare.
främst gällde sjukersättningen.
förhandla fram en ökning om totalt
20 procent, fördelat på olika ersättningar och tidpunkter under tre år, vilket var ett erkännande av att det handlar om ett
yrke, och att brandmännen är anställda.
å r 2001 lyc k a d e s b r f
i arbetslagstiftningen
så att kombitjänster möjliggörs – på mindre orter, där heltidsanställda brandmän bor, borde dessa kunna tillfrågas om de
under fritiden vill vara deltidsanställda där, vilket inte tillåts
i dag. ”Ett nytt avtal behöver ta hänsyn till hur räddningstjänsten vill arbeta i framtiden för ett säkrare och tryggare
samhälle. Stor frustration uttrycks över att kommunen, som
är en stor arbetsgivare och som har potentiell RIB-personal,
inte tillåts bidra på grund av problematiken med dubbla
anställningar.”
Arbetsförmedlingen och försäkringskassan behöver få
kunskap och förståelse gällande vad det innebär att ha en ”bisyssla” som deltidsbrandman, och vid arbetslöshet ska man
vara undantagen a-kassans regler.
v i da r e v i l l m a n s e f ö r ä n d r i n g a r
långa och misslyckade strejk
2003 försämrades heltidsbrandmännens situation; i stället för
det avtal som var klart, och som skulle ge ett lönepåslag på
3,2 procent det tredje året blev resultatet av strejken ett påslag på bara 2,6 procent, vilket innebar att man var tillbaka på
den tidigare nivån. Många kände sig svikna av Kommunal, och
lämnade förbundet. Anders Cederberg, då brandförman på
station Katarina, och talesman för brandmännen i Stockholm,
vände sig till BRF med önskan att heltidsanställda brandmän
skulle få ansluta sig till BRF.
ef t er ko m m u n a l s f em v ec ko r
ta n k e n b a ko m ” d e n s v e n s k a m o d e l l e n ” var att det på
arbetsmarknaden ska finnas ett fåtal stora, starka och ansvarstagande organisationer, vilka via avtal reglerar den. Just
detta argument har framförts i samband med BRF:s framställande att få teckna kollektivavtal för medlemmarna som
är anställda på heltid. I december 2007 lade BRF ett varsel
gällande rätten att få teckna ett kollektivavtal även för dessa.
för en för en fullgjord beredskapsvecka, om 168 timmar, 3 675 kronor. Vid utryckning utgick en
ersättning om 228 kronor den första timmen, därefter 151
kronor. Även övning och materialvård ersattes med 151 kronor per timme.
e n l i g t r i b 13 va r l ö n e n
va d g ä l l e r d e lt i d s b r a n d m ä n n e n har arbetsgivarsidan,
under senare år, på en mängd sätt visat vilja till förändringar.
Med avsikten att se över och modernisera RIB-avtalet bildade
BRF och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Pacta
en arbetsgrupp i början av 2012. I arbetet, som inleddes i september, deltog även ett antal räddningschefer som representanter för arbetsgivarna. Kommunal – som har ett hängavtal
på BRF:s kollektivavtal, hade inga representanter med i denna
grupp.
i n f ö r r i b - f ö r h a n d l i n g a r n a 2014
begärde BRF att sex
nya arbetsgrupper skulle fortsätta att jobba med frågor såsom förändringar i reglerna för a-kassan, sjukskrivning, graviditet, samt semesterlagstiftningen kontra denna anställning.
Dock bytte SKL/Pacta ut deltagare, vilket hade en negativ påverkan och sänkte tempot i gruppen.
www.rehobot.se
VARNINGSLJUS FÖR PROFFS
Högsta Kvalitet
5 års Garanti
b r f l a d e n u e t t y r k a n d e som BRF ansåg skulle bidra till
att underlätta personalsituationen; i procent en rejäl höjning, men i kronor och ören en justering till rimliga nivåer.
Men då arbetsgivarsidans slutbud dels skulle ha inneburit en
löneökning med i genomsnitt 79,40 kronor per månad 2014,
och 172,60 kronor per månad 2015 efter skatt, dels en rad
försämringar – såsom rätt att beordra brandmännen till vilka
arbetsuppgifter som helst, alltså även utanför räddningstjänstuppdragen – strandade förhandlingarna. Detta innebar
att nuvarande avtal, utan central uppräkning, fortsatte att
gälla till den sista mars 2015.
har också engagerat sig i RIB-problematiken. År 2012 tog Christer
Ängehov, då tillförordnad brandchef i Storstockholms brandförsvar, initiativet till en konferensserie för att diskutera
framtidens deltidsorganisationer. Detta främst beroende på
svårigheten att rekrytera deltidsbrandmän, ett problem som
han och den övriga ledningen trodde sig dela med ett stort
antal kommuner. RIB-konferenserna hölls vid tre tillfällen och
avslutades i november 2013. Representanter för sammanlagt
140 kommuner deltog, och BRF representerades av Peter
Bergh. Gemensamt identifierade man fyra huvudsakliga frågeställningar: rekrytering, anställningsförhållanden, utbildning och organisation.
e n s t o r d e l av l a n d e t s r ä d d n i n g s tj ä n s t e r
TEXT: INGER WIKLUND
Källa: BRF – Peter Bergh, styrelseordförande, Josefin Lundmark, ombudsman,
Ulf Hägglund, ombudsman och Raymond Holmström, förhandlingschef. Samt
Slutrapport, sammanfattning av konferensserien RiB 2012-2013, sammanställd av
rådet för RIB-konferenserna: Johan Fors i Göteborg, Jimmy Haglund i Stockholm,
Mikael Kess i Malmö, Fredrik Lager i Norrtälje och Anders Handell i Södertörn.
framhålls en översyn av avtal och anställningsförhållanden som ett önskemål från landets räddningstjänster. Det ”pekas återigen på att samhälleliga förhållanden
i slutr apporten
Swedish Firefighters
Pålitlighet, säkerhet och prestanda
i tidskritiska räddningsinsatser.
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
Tel: 0520-420200
www.fernonorden.se
E-post: [email protected]
15
JOHAN H E DBE RG :
Vart är jag välkommen?
Det finns många saker som ger upphov till olika tankar kring rekrytering, inte minst när man
läser arbetsrätt och diskriminering som akademiskt ämne. Har i en tidigare artikel varit inne
på vad kompetens är men har ännu inte berört rekryteringsprocessen eller dialogen om rekrytering. Vad är dialogens konsekvenser?
i det enkla att ha högt i tak,
något som Professor Gunnar Aronsson i senaste numret av tidningen Chef går djupare in på. Där betonar han vikten av att medarbetare ska få komma till
tals där kritik, feedback och frågor är något gynnsamt för en organisation och bidrar till mångfald,
ett gynnsamt socialt klimat och social utveckling
– något som karaktäriserar lärande organisationer.
Hur är det då ute bland alla rtj-organisationer då
det kommer till att diskutera frågor som rekrytering,
mångfald och vilka kravprofiler som upprättas?
Vilken tidigare erfarenhet har den jobbsökande?
Och vilken ställning får personer som ifrågasätter
olika rekryteringsfrågor?
Tron, och förhoppningen, att bli bedömd utifrån
sina meriter är knappast något givet idag när rekrytering handlar mest om att hitta ”den mest lämpliga”.
Lämplig på vilket sätt? Vilka sätt finns det att pröva
lämpligheten innan anställning ges? Som skolad
inom psykologins perspektiv kring urval och rekrytering så lärs det ut objektiva metoder att avgöra just
detta. Arbetsprov är något enkelt och även det som
visar på individens arbetsförmåga. Låt mig förenkla;
att testa vad man ska göra på jobbet visar på ett
enkelt och pricksäkert sätt vem som är lämplig eller inte. En bakgrund inom räddningstjänsten borde
alltså vara meriterande ur ett objektivt synsätt. Det
förefaller däremot väldigt svårt att erhålla jobb idag
utifrån objektiva grunder. Vad beror det på? Beror
det på en rekrytering som grundar sig i andra metoder än en objektiv rekrytering?
Allt tyder på att fallet är så när man läser plats­
annonser eller kravprofiler då mönster av ovetenskapliga rekryteringsförfaranden finns. Subjektiva
och politiska värdeord används i en stor omfattning
i platsannonser. I tidigare artiklar har jag nämnt vilka
repressalier som medarbetare kan utsättas för när
de agerar ifrågasättande, när de ställer frågor som
arbetsgivaren har svårt att besvara på ett vettigt
sätt. Min egen tanke är, eftersom jag ställer en del
funderingen grundar sig
16
frågor – till vilken arbetsgivare är jag välkommen?
Min undran bygger på principen guilt by association
- är mitt namn associerat till en besvärlig situation?
Tanken om varför det inte speglar sig i min arbetsgrupp uppstår? Varför speglas inte det på de larm
jag åker på? Varför har jag vänner som inte har
samma åsikt som mig? Vi är olika och kompletterar
varandra. Relationen bygger på solidaritet, lojalitet, respekt och fler saker som gör att det fungerar
och binder oss samman. På något sätt så navigerar
vi oss igenom det sociala samspelet och får till det
väldigt bra. Spelar rekrytering någon väsentlig roll
då egentligen? Varför lägger vi ens ner pengar på
rekrytering?
Att göra subjektiva och ogrundade rekryteringar
är ansvarslöst från flera aspekter, dels är det slöseri
med offentliga pengar och dels gör felaktiga beslut
och anställningsbeslut att förtroende, respekt och
lojalitet bryts ner. Ni vet, potten med pengar som
politiker ger oss, som medborgare förväntar sig en
tjänst i utbyte. Vore det något annat än bedrägligt om
pengarna inte används på bästa möjliga sätt? Att de
mest lämpliga faktiskt anställs? Att de med en lämplig
och framför allt en relevant formell utbildning och
erfarenhet är attraktiva på en arbetsmarknad?
Jag är för feg och bekväm för att själv testa min
hypotes. Jag vet att lika barn leker bäst när det kommer till att få ett jobb även om de vill ha olika barn.
Jag förstår politiken bakom, trots att politiska floskler
som att ”gilla olika” slår en logisk felvurpa och förblir obegriplig när variationen av kompetens redan
finns. Vad är det jag har missat här som alla HRavdelningar verkar se? Varför går det inte att jämföra hur operativt effektiva vi var för 5 år sedan med
hur effektiva vi är idag? HR/Räddningsavdelningar
verkar ha glömt att tid kostar liv och kan inte säga
hur effektivt vi öppnade låsta dörrar tidigare. Än
mindre har de vetskap om hur fort det går idag. Lika
svårt som det är att leva som man lär, vart är jag
välkommen?
Swedish Firefighters
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
17
sff granskar dödsbranden i norrtälje
sff granskar dödsbranden i norrtälje
EN V ISS ÖK NING AV SK ADEUT FALLET
måste accepteras
t r e r ä d d n i n g s c e n t r a l e r o p e r e r a d e tidigare i Stockholms län:
RC Norr, RC Stockholm, samt Räddningscentralen Stockholms län
(RCSL), som drivs av Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF).
Inför driftssättandet av Storstockholms brandförsvarsförbund
(SSBF) år 2009, enades SOS Alarm, Trafik Stockholm, samt dåvarande Stockholms brandförsvar respektive Vägverket, om att
skapa en gemensam kris- och räddningscentral för hela länet,
vilket SBFF motsatte sig. I ett första steg slogs RC Norr och RC
Stockholm ihop till Storstockholms Räddningscentral (SSRC) och
hela verksamheten förlades till brandstationen i Täby.
Attunda (BA) och Nacka
kommun var länge med i planeringen av Storstockholms brandförsvar (SSBF), men drog sig ur i ett sent skede. Nacka valde i
stället att gå med i SBFF och även BA började senare samarbeta
med SBFF, bl a vad gäller larm och ledning. Kvar i SSBF blev de tio
kommuner som tidigare ingått dels i Stockholms brandförsvar och
dels i Södra Roslagens räddningstjänstförbund (SRB): Danderyd,
Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm,
Värmdö och Österåker.
ko m m u n a l f ö r b u n d e t b r a n d k å r e n
under
flera
n a m n , såsom Samverkanscentralen och
Blåljushuset, började det år 2007 planeras en brandstation och
ledningscentral för samhällssäkerhet på Lindhagensgatan på
Kungsholmen i Stockholm. Produktionskostnaden beräknades
till cirka 1,75 miljarder kronor. BRF, och då inte minst den dåvarande sekreteraren i BRF:s Stockholmsavdelning, Jan Isaksson, var
starkt kritiska till detta. Detta på grund av flera orsaker, såsom
att utryckningstiderna till bl a city och östra Kungsholmen skulle
bli längre, samt placeringen så nära Essingeleden – som är en av
Sveriges för farligt gods mest trafikerade vägar – och arbetade aktivt för att sätta stopp för planerna. Även länsstyrelsen kritiserade
Stockholms stads hantering av riskfrågor i projektet, och bad om
ett yttrande från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB), som i februari 2015 underkände projektet, vilket slutligen
lades ner i april 2015.
hade Räddningstjänsten Norrtälje
ett avtal med RC Norr. Inför bildandet av SSBF sa Norrtäljes dåvarande räddningschef, Jan Eriksson, till Sirenen (6/2007) att
Norrtälje i ett tidigt skede anmälde intresse att medverka i förbundsdiskussionen, men utan att få gehör. Eriksson framhöll i intervjun att ett beroende fanns av samarbete, och ledningens val
föll på SBFF. Kommunstyrelsen i Norrtälje, vilken även fungerar
som räddningsnämnd, biföll samarbetet, som främst gällde en gemensam larm- och ledningscentral.
f r a m t i l l n o v e m b e r 20 07
s f f h a r i f l e r a a r t i k l a r b e ly s t problematiken med att det i
Stockholms län finns två olika larmcentraler. I SFF 4/10 berättade
vi om hur en person, morgonen den 13 juli 2010, ringde till SOS
Alarm med upplysningen om att det brann i en gräsmatta. (Läs
artiklarna på http://firefighters.se). Medlyssning inkom till SSRC
cirka 05.19, att det gällde en markbrand i Rumsättra i Norrtälje,
18
risker som finns inte ska ha tillgång till räddningstjänst mer än
undantagsvis. Alltså måste rutiner förändras för att kompensera
den försämring som avvecklingen av deltiden i Norrtälje innebär.”
i Norrtälje, som utgjordes av två brandmän (0+2), med en inställelsetid om fem
minuter, som bl a självständigt kunde hantera yttre släckning.
På grund av besparingskrav togs deltidsstyrkan bort år 2010.
Konsekvensanalysen inför denna neddragning genomfördes av
SBFF, och har upprättats av Anders Edstam, då stabschef, samt
kvalitetssäkrats av Sandra Danielsson, då produktionsstrateg på
SBFF.
E n av åt g ä r d e r n a s o m f ö r e s l å s är ”taktiska förflyttningar”
till tätorten av andra, hela eller delar av styrkor, där Rimbo geografiskt är det ”mest tänkbara alternativet.” Förvisso minskar beredskapen just i Rimbo, konstateras det, ”men sannolikheten för
ett larm i Norrtälje är väsentligt större än i Rimbo.” Det framhålls
även att dessa ”taktiska förflyttningar” givetvis kommer att kosta
en del pengar. ”Hur en ökad larmfrekvens på Rimbostationen påverkar möjlighet till rekrytering och relation till huvudarbetsgivare
är inte utrett”, tillstås det.
t i d i g a r e fa n n s äv e n e n d e lt i d s s t y r k a
varför operatören kopplade samtalet vidare till RCSL.
Dessvärre uppstod förvirring gällande ortsnamnet, och vilken
kommun det var frågan om, varför samtalet kopplades mellan de
två larmcentralerna inte mindre än fem gånger. RCSL larmade
slutligen, cirka 05:33, ut styrkan i Norrtälje, vilket betyder en fördröjning på drygt 14 minuter. Vid framkomsten kunde styrkan
konstatera att ett uthus brunnit ner, och där påträffades liket av
en mansperson.
b r a n d i n g e n j ö r e r n a h a r s t u d e r at insatsrapporterna, där
det framgår att deltidsstyrkan i Norrtälje varje år ryckt ut som
förstärkning 10 – 15 gånger, vid ett 100-tal tillfällen utgjort begränsad beredskap i tätorten när heltidsstyrkan varit upptagna
med pågående insats, samt även vid enstaka tillfällen fungerat
”som egen förstärkningsenhet till övriga kommunen eller samverkande kommuner utan att heltidsstyrkan behöver tas i anspråk
och sänka beredskapen. Detta p g a kompetens att hantera räddningstjänstens specialfordon/resurser.”
fick frågan av SFF, i
samband med artikeln gällande ovan beskrivna dödsbrand, huruvida de tyckte att det vore önskvärt med en i stället för två
larmcentraler i Stockholms län. Såväl Kjell Jansson (M) i Norrtälje
som Joakim Larsson (M), i Stockholm ansåg, generellt, att det endast borde finnas en. Medan Anti Avsan (M), i Södertörn var av
uppfattningen att det som inträffat i sig inte var ”ett tillräckligt
skäl för endast en larmcentral.”
d e d åva r a n d e a n s va r i g a p o l i t i k e r n a
i a n a ly s e n ko n s tat e r a s att Norrtälje kommun präglas av långa
avstånd, samt att en väsentlig del av olyckorna här inträffar just i
centralorten, där det också finns bebyggelse och objekt som ”ställer relativt höga krav på räddningstjänsten vid insats.” Att ta bort
deltidsstyrkan ”kommer att få märkbara konsekvenser för organisationen”, framhåller författarna. Vidare konstaterar de att konsekvenserna följaktligen blir att tiden till första förstärkning vid
insatser i Norrtälje tätort ökar, att kommunens samlade förmåga
till uthållighet och/eller stora insatser minskar, samt att beredskapen för samtliga larm i tätorten minskar.
år 2010, efter 18 år som räddningschef. ”Norrtälje har idag en mycket väl fungerande räddningstjänst, men vi har haft olika synsätt på ledning och organisation”,
uttryckte dåvarande kommundirektören Sören Karlsson i ett
pressmeddelande.
En tid senare tillsattes Lars Anderman, som tidigare arbetat
bl a på SBFF. Han slutade dock i december 2014, för att bli vd på
Skorstensfejarmästares Riksförbund (SSR).
j a n e r i k s s o n s pa r k a d e s
i a l l a t r e fa l l e n ”kommer avvecklingen att vara kännbar, men
det är framförallt den sista punkten som ställer krav på nya arbetssätt och rutiner för att kompensera deltidens avveckling. Med
dessa åtgärder vidtagna bedöms ändå räddningstjänstens förmåga som rimlig i förhållande till de risker som råder i kommunen.
Därmed inte sagt att förändringen inte får några konsekvenser i
form av ökade skador i kommunen. Förändringen innebär en sänkning av ambitionsnivån avseende skydd i form av kommunens
räddningstjänst, och då måste även en viss ökning av skadeutfallet accepteras”, yttras det.
Samt att ”sammanfattningsvis bedöms konsekvensen som
acceptabel, dock med risken för storbrand i trästaden i minnet.
Givetvis är inte deltidens existens en garanti mot storbränder i
Norrtälje, men möjligheten att hantera sådan minskar utan den.”
avtalet med RCSL gällande larm
och ledning, i början av 2011. Dåvarande ordföranden i kommunstyrelsen – och nuvarande mandats oppositionsråd, Kjell Jansson
(M), uttryckte i Norrtelje tidning att det ”finns vissa brister.” Enligt
Jansson hade flera brandlarm blivit fördröjda under 2010, vilket
”kommunledningen har tagit med i beaktande.” (Av beslutet, redaktionens anmärkning.)
I stället påbörjades ett samarbete, vad gäller larm och ledning,
med SSRC. Räddningschefen i Norrtälje ingår därmed i brandchefsberedskapen i SSBF, samt finns ett avtal med SSBF gällande
räddningsdykning. Dock fortsätter RCSL alltjämt att hantera
automatlarmen.
n o r r tä l j e ko m m u n s a u p p
i a n a ly s e n f r a m h å l l s att om deltidsstyrkan avvecklas blir
följden, när två samtidiga händelser inträffar, endera att heltidsstyrkan måste brytas från det pågående uppdraget, eller så ska
i första hand styrkan i Rimbo, som har en insatstid om 20 – 25
minuter till centrala Norrtälje, larmas ut. ”En sådan fördröjning
motsvarar i samhällsekonomiska termer en kostnadsökning på i
storleksordningen en halv miljon vid en brand i en byggnad (enligt Räddningsverkets modell för beräkning av samhällskostnader
i förhållande till insatstider). Med den fördelning av insatser som
kan förväntas skulle i sådant fall avvecklingen resultera i samhällskostnader på ca en miljon kronor per år.”
– med en utbredd skärgård –
den största kommunen i Stockholms län. År 2013 bodde här cirka
57 000 människor, varav cirka 18 000 i tätorten, 5 000 i Rimbo,
4 500 i Hallstavik, samt knappt 1 200 i Älmsta. Under sommaren
ökar antalet människor i kommunen väsentligt.
n o r r tä l j e ko m m u n ä r t i l l y ta n
h e lt i d s b e m a n n i n g e n i n o r r tä l j e utgörs av ett yttre befäl,
en styrkeledare samt fem brandmän (1+1+5). Den sammanlagda
minsta beredskapen i Norrtälje kommun utgörs av ett yttre befäl,
fem styrkeledare och sexton brandmän. Miniminivån för beredskap uppfylldes till 100 procent under 2013. Utöver minimistyrkan i beredskap finns en ”ambitionsnivå” fastlagd, som innebär
ytterligare sammanlagt fem brandmän i beredskap vid de fyra
Swedish Firefighters
deltidsstationerna. Målet för sagda ambitionsnivå är 75 procent
men enligt kommunstyrelsens helårsrapport 2013, uppfylldes den
bara under 62 procent av året.
”siffrorna stöder uppfattningen att det är
orimligt att en tätort som Norrtälje både avseende storlek och de
v i d a r e b e t o n a s at t
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
s l u t s at s e n av ko n s e k v e n s a n a ly s e n ,
blir enligt författarna
följande: ”Det är genomförbart att avveckla deltidsstyrkan vid
Norrtäljestationen. Förändringen kommer att vara märkbar och
innebär att Räddningstjänsten i Norrtälje får ett ökat beroende av
sina grannar samt att rutiner och arbetssätt måste ses över för att
nå en acceptabel lösning.”
l ä n s s t y r e l s e n i S t o c k h o l m s l ä n , yttrade, år 2009, att denna
neddragning ”var olycklig men acceptabel”, men förutsatte dock
att ”enskildas förmåga att hantera olyckor aktivt” skulle ökas av
kommunen. Vidare ansåg länsstyrelsen att kommunen borde effektivisera användningen av befintlig personal. Närmare uppgifter
om hur dessa åtgärder kunde genomföras framgick inte av yttrandet. Länsstyrelsen avsåg dock att i sin tillsyn särskilt följa upp
kommunens arbete avseende stärkandet av enskildas förmåga.
handlingsprogram, som antogs år 2012, framtogs i samarbete med Brandkåren Attunda och
Södertörns brandförsvarsförbund. Visionen är att ”ingen kvinna,
man, flicka eller pojke ska omkomma eller skadas allvarligt till följd
av brand.”
Antalet döda och svårt skadade personer till följd av bränder i
byggnader ”ska minskas med minst en tredjedel till år 2020”, slås
det fast.
n o r r tä l j e ko m m u n s n u va r a n d e
a l lt f l e r m ä n n i s ko r flyttar in till kommunen, framhålls det i
handlingsprogrammet. ”Andelen seniorer i kommunen ökar likaså
ökar andelen äldre människor som bor kvar hemma högre upp i
åldrarna. Allt fler människor permanentar sitt boende i sina fritidsfastigheter. Risken för olyckor i områden dit räddningstjänsten har
längre insatstider ökar”, konstateras det.
u n g e fä r 600 u p p d r ag u t f ö r s va r j e å r , av Räddningstjänsten
Norrtälje, varav 60 procent är av den omfattningen att nödläget
motsvarar kravet på räddningsinsats enligt Lagen om skydd mot
olyckor (LSO). Vidare, enligt handlingsprogrammet, inträffar det
inom kommunen bränder i byggnader i snitt vart femte dygn.
Under de 4 åren 2007-2010 dog sammanlagt 5 personer i bränder i byggnader – statistiskt räknat i snitt 1,25 person per år. 2 dog
på detta sätt under 2011, samt dog 3 människor 2012 respektive
2013. Under perioden 2007-2013 har alltså sammanlagt 13 människor inom Norrtälje kommun dött till följd av bränder i byggnader.
Sammanlagt dog 19 människor i bränder dessa år.
TEXT OCH BILD: INGER WIKLUND
Källa: Haverikommissionens Slutrapport RO 2015:01. (diarienr O-09/13). Den kan laddas
ner här: (http://www.havkom.se/virtupload/reports/RO2015_01_1.pdf),
Södertörns brandförsvarsförbund ”Konsekvensanalys – nedläggning av Norrtälje
deltidsstyrka”, Räddningstjänsten Norrtäljes handlingsprogram 2012-2014, samt
Storstockholms Brandförsvar: Ekonomisk analys (Ernst & Young, 2011).
19
sff granskar dödsbranden i norrtälje
Först drygt 23 minuter efter att ha larmats ut av RCSL är
Rimbos släckenhet framme vid branden på Textes HVB. Det
yttre befälet som hittills varit ensam brandman på plats,
polis, ambulanspersonal, de boende, grannar samt andra
personer som har samlats utanför huset, inklusive fotografen
som har tagit denna bild, tvingas uppleva hur de nödställda
människorna i huset skriker på hjälp. Sedan tystnar skriken.
Foto: Conny Holm, www.studioholm.se
(SSRC) ut heltidsstyrkan i Norrtälje. 00.14 blir operatören klar över vilken geografisk position det gäller.
Ambulansen är framme 12.25, och två minuter senare kommer styrkan från Norrtälje. (Tidsangivelserna
i denna text gör inte anspråk på att vara helt exakta).
Brandmännen har med sig en egen båt, men då det
finns en båt på plats använder de sig av den, och kan,
01.24, dra upp den simmande tonåringen ur sjön, och
sjukvårdspersonal konstaterar att personen har en
kroppstemperatur om 34,6 grader. Senare, på akuten i
Norrtälje, konstateras en måttlig alkoholförgiftning.
Det brinner på balkongen!
Samma minut som automatlamet detekterar ringer
en granne 112, och berättar att det brinner på den
inglasade balkongen, strax ovanför entrén till huset,
som de boende brukar röka på: branden har börjat
på golvet där och spridit sig till räcket, varifrån den
fortsatt upp längs balkongens högra sida. Grannen
hör även en larmklocka ringa.
Tre av de boende – en på plan 3 och två på plan 2 –
uppmärksammar utrymningslarmet. Den ene väcker
grannen i rummet mittemot, och de båda beger sig,
i akt och mening att ta sig ut, nu till inomhustrappan, där de möter den boende på plan 3. Dessa tre
personer lyckas ta sig ut, och en av dem går för att
väcka verksamhetschefen, som dock just har väckts
av en operatör på Räddningscentralen Stockholms
län (RCSL), som undrar om det brinner på boendet.
Tre människor dör i den våldsamma branden på Textes HBV
Tar sig inte ut
Den andra personen, en man som bor på plan 2, tar
sig nu upp till plan 3 för att väcka de två kvarvarande personerna där – vilka sover djupt. Mannen
bankar på dörrarna och skriker att det brinner. De tre
samlas i allrummet på plan 3, rådvilla om vad de ska
ta sig till. En av dem öppnar dörren, som är placerad
en bit ner i inomhustrappan – men lågor slår emot
honom och han tvingas retirera, varpå han stänger
dörren och tar sig ut via den utvändiga spiraltrappan. Denna trappa är utförd i järn och han bränner
sig, samtidigt som han snubblar och ramlar nerför
trappan – förbi de öppna lågorna som nu slår ut från
balkongen. Han tror att de andra två är strax bakom
honom, men de kommer aldrig ut.
– OCH RÖK DY K ARE UT SÄT T S FÖR STOR FAR A
En augustinatt år 2013, när en brand utbryter på Textes hem för vård eller boende (HVB) i centrala
Norrtälje, är heltidsstyrkan på väg till ett drunkningstillbud utanför tätorten. Räddningscentralen
Stockholms län (RCSL), larmar ut släckenheterna i Rimbo respektive Älmsta, men Älmsta får
inte larmet. Storstockholms räddningscentral (SSRC) glömmer först att larma det yttre befälet
i Norrtälje, som när han anländer blir ensam brandman under närmare femton minuter. I ett
fönster skriker en man på hjälp, men han kan inte undsättas. När så Rimbo är på plats – först
efter cirka 23 minuter – uppfattas en order fel, vilket utsätter rökdykarna för livsfara.
För kort stege och studsmatta
den 27 augusti
2013, plats för sammanlagt 14 boende, varav alla
har olika slags psykiska funktionsnedsättningar,
och därför medicineras med olika slags preparat.
Huvudbyggnaden, som har adressen Gransätersgatan
16, uppfördes år 1918 i souterräng, med två plan
ovan mark och ett källarplan, samt även en vind.
Här bor åtta personer – fyra på plan 2 och fyra på
plan 3. Ingen personal finns närvarande här nattetid.
Verksamhetschefen befinner sig i sin bostad, i en av de
två byggnaderna på den nedre delen av tomten, med
textes
20
hvb
har
denna
t i s dag ,
En av de anställda på Textes, som bor i närheten,
väcks av en granne som berättar om branden. Hon
beger sig direkt dit och möts, utanför det brinnande
huset, av verksamhetschefen. Tillsammans går de
via köksingången på den östra gaveln, tar sig igenom
köket och hallen, och öppnar branddörren vid inomhustrappan på plan 1. De börjar gå uppför trappan,
men tvingas – på grund av värmen och lågorna – att
retirera, och försöker sedan att släcka branden med
en handbrandsläckare, vilket inte har någon effekt.
Efter att ha stängt branddörren går de ut igen.
adress Vegagatan 21. Den andra byggnaden används
som HVB, och här bor sex personer. Det handlar om
ett centralt villaområde, med en stor andel trähus.
Befarad drunkning i Erken
Fyra minuter innan midnatt ringer en ung person till
SOS Alarm; en berusad kamrat simmar långt ute i
sjön Erken – cirka en och en halv mil från centralorten – och vägrar komma upp. Larmoperatören skickar en ambulans från Norrtälje, och två minuter efter
midnatt larmar Storstockholms räddningscentral
Swedish Firefighters
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
Motala brandstation
Snyggt, tryggt
och funktionellt
Vi tycker att du ska ställa riktigt
höga krav när du investerar i nya
portar, galler, grindar eller i en ny
lastbrygga. Det ska fungera smidigt
och effektivt i alla lägen.
En modern port ska naturligtvis
kunna bidra till att hålla alla värme­
ekonomiska kalkyler. Att den dess­
utom har en snygg design som ger
hela byggnaden ett lyft är minst
lika självklart.
När du väljer Hörmann får du allt
det här. Som en extra trygghets­
bonus kommer vår servicebil inom
24 timmar – om det nu, mot alla
odds, skulle bli något krångel med
porten.
Garageportar • Industriportar
Vill du veta mer?
www.hoermann.se
Tfn: 010-190 02 00
E-post: [email protected]
Officiell samarbets­
partner till Svenska
Fotbollförbundet
21
sff granskar dödsbranden i norrtälje
sff granskar dödsbranden i norrtälje
Under tisdagen görs antagandet att
branden har krävt tre människoliv,
medan det kan konstateras att en fjärde
person som också saknats, inte befann
sig i huset när det började brinna.
Foto: Anders Sjöberg, Norrtelje Tidning
privatpersoner tog fram, klättrade upp och tittade in
i det rökfyllda rummet.
Tvingas retirera ut genom fönstret
Släckinsatsen för att förhindra brandspridning
till övriga byggnader underlättas av att det i
det närmaste är vindstilla. Insatsen kommer
att pågå i närmare tre dygn; den avslutas först
19.30 den 29 augusti.
Foto: Anders Sjöberg Norrtelje Tidning
Människor skymtas i fönstren på tredje våningen,
och rop på hjälp hörs – men ingen kontakt kan etableras med de nödställda.
Larmet går inte fram
De övriga personerna som bor på Textes, grannar
samt en del andra personer, har nu samlats utanför
huset. Många frågar varför räddningstjänsten inte
är på plats ännu. Denna fråga har flera svar: 00.13
larmar operatören vid RCSL – som hanterar automatlarmen – ut släckenheter från deltidsstationerna
i Rimbo respektive Älmsta, men dessvärre går något
fel och larmet når aldrig Älmsta – vilket upptäcks
först 20 minuter senare. 00.14 larmar SOS Alarm
en ambulans i Norrtälje, till Textes. 00.15 informerar SSRC – som Norrtälje samarbetar med vad gäller
larm och ledning – polisens länskommunikationscentral (LKC), om branden, och det är en minut senare som RCSL kontaktar verksamhetschefen.
Ensam brandman en kvart
Då larmoperatörerna på SSRC i stressen glömmer
att det yttre befälet är kvar på stationen i Norrtälje
larmas denne ut först 00.18 – alltså 5 minuter efter deltidsstyrkorna, och 6 minuter efter det första
samtalet till 112. Den första ambulansen är på plats
00.20 och rapporterar att det brinner i huset – samt
att människor är kvar därinne. Samtidigt som SSRC
larmar styrkan i Åkersberga, är det yttre befälet från
Norrtälje framme vid huset – liksom även den första
polisenheten.
Det yttre befälet, som nu är räddningsledare, rapporterar, 00.32, till SSRC att det gäller en omfattande
brand – och att tre eller fyra personer befaras vara
kvar i den brinnande byggnaden. En minut senare
22
larmas Älmsta på nytt.
Räddningsledaren och polisen ber de privatpersoner som befinner sig där att söka en stege från husen
omkring, men ingen stege hittas som är tillräckligt
lång för att nå upp till fönstret på tredje våningen,
där en man syns, som också skriker på hjälp. En
studsmatta dras fram för att han ska hoppa ut på
den, men så sker inte.
Räddningsledaren orienterar sig och gör en bedömning av läget för att kunna förbereda beslut om
order till de ankommande styrkorna. Han samråder
även med verksamhetschefen, polis och ambulanspersonal, samt underrättar SSRC om läget.
uppmärksammad på att rökdykarinsatsen har påbörjats lämnar han över släckningen till en annan
brandman och hastar till den östra gaveln, där han
ser rökdykartvåan försvinna in genom fönstret.
Den stora mängden täta brandgaser gör att det inte
finns någon som helst sikt i rummet och rökdykarna
kan inte se golvet, ens i sittande ställning – och inträngningsvägen är den enda reträttvägen. Svarta,
oförbrända brandgaser väller ut från fönstret och då
rökdykarledaren bedömer att brandgaserna i rummet
kan antändas – rökdykarna är utsatta för en akut
och mycket farlig situation – beordrar han dem att
omedelbart ta sig ut.
I efterhand har räddningsledaren förklarat att
avsikten med ordern om livräddning aldrig var att
rökdykarna skulle gå in i rummet.
Livsfarlig rökdykning
Först 00.37 – drygt 23 minuter efter att ha larmats ut
av RCSL – är Rimbos släckenhet framme. (En minut
därefter lämnar en brandman Erken, och beger sig
till branden.) Då har räddningsledaren alltså varit
ensam brandman i kaoset i drygt 14 minuter.
Under framkörningen från Rimbo får styrkan
bland annat information från räddningsledaren att
de ska förbereda sig för omedelbar rökdykning, men
det framgår inte att de kommer att vara den första
styrkan att anlända. Väl på plats beordrar räddningsledaren brandmännen att – med den bärbara
utskjutsstegen – utföra en livräddande insats via
fönstret på tredje våningen.
Stegen reses mot fönstret, varpå rökdykarettan
klättrar upp. Rökdykartvåan – som gör sin första rökdykarinsats någonsin, efter genomförd utbildning –
följer något senare efter, med strålröret. Samtidigt
som detta sker har rökdykarledaren påbörjat brandsläckning på den norra långsidan av byggnaden
där ”rökbalkongen” finns. När rökdykarledaren blir
Ytterligare två insatser
När rökdykarna är tillbaka på marken ger räddningsledaren en ny order om livräddning; en rökdykarinsats genom entrén mot Gransätersgatan, på plan 1,
och vidare upp via den invändiga trappan till plan 2,
där människor kan finnas kvar. På grund av brandutvecklingen lyckas rökdykarparet inte ta sig upp
dit och insatsen avbryts på nytt av rökdykarledaren,
som ser till att rökdykarna kommer ut ur byggnaden.
Därefter får rökdykargruppen en tredje order från
räddningsledaren gällande en livräddande insats –
återigen från den östra gaveln, men nu på plan 2,
som inte gått att nå vid det tidigare försöket via den
invändiga trappan. Rökdykarparet tar sig upp och in
i rum 4, beläget under det rum där den första insatsen nyss har genomförts. Fönsterrutan till rum 4
har, i samband med livräddningsförsöken, tidigare
slagits sönder av en polis vilken, via den stege som
Swedish Firefighters
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
När rökdykarparet nu kommer in i rummet har
mängden brandgaser minskat betydligt, och rummet
kan enkelt sökas igenom, men ingen människa hittas
här. När den ene rökdykaren avancerar vidare in i
byggnaden försöker han öppna dörren till rummet,
varpå dörren faller sönder – och kraftig brand med
brandgaser kommer in i rummet. Rökdykarna försöker begränsa brandutvecklingen, men på grund av
den starka värmeutvecklingen tvingas de retirera ut
genom fönstret.
Efter dessa tre försök till livräddning avbryter räddningsledaren ytterligare försök: brandutvecklingen
är nu alltför omfattande, vilket skulle utsätta rökdykarna för orimligt stora faror, samt ser han det
som osannolikt att någon därinne fortfarande kan
räddas till livet. Klockan är nu 00.55, och först fyra
minuter senare kommer släckenheten från Älmsta.
Efter ytterligare två minuter anländer en styrka från
Åkersberga, även de med en släckbil. 01.04 är brandmannen som lämnade Erken på plats.
01.22 kommer den vakthavande brandingenjören
från SSBF fram till brandplatsen. Klockan är 02.47
när det yttre befälet lämnar över rollen som räddningsledare till ett annat befäl.
Fyra personer transporteras till sjukhus, men lyckligtvis har ingen några allvarligare, fysiska, skador.
Tre människor döda
Under tisdagen görs antagandet att branden har
krävt tre människoliv, medan det kan konstateras att
en fjärde person som också saknats, inte befann sig i
huset när det började brinna.
Huvudbyggnaden får mycket omfattande brandskador, och under släckinsatsen rivs väggar och bjälklaget
mot källaren för att komma åt glödbränder. Byggnaden
brinner sedan ned till grunden. Släckinsatsen för
att förhindra brandspridning till övriga byggnader
underlättas av att det i det närmaste är vindstilla.
Insatsen kommer att pågå i närmare tre dygn; den
avslutas först 19.30 den 29 augusti.
Under den aktuella natten inträffar, utöver dödsbranden och drunkningstillbudet, även en bilbrand
samt en trafikolycka – båda utanför Norrtälje kommun,
men som orsakar arbete för ledningsoperatörerna på
SSRC, och utryckningar från SSBF. Den dåvarande
räddningschefen i Norrtälje, Lars Anderman, som
vid detta tillfälle har beredskap även för Stockholm
och Gotland, inställde sig på SSRC.
Hela denna text, författad av Inger Wiklund, är en bearbetning av
Haverikommissionens Slutrapport RO 2015:01. (diarienr O-09/13).
Den kan laddas ner här: http://www.havkom.se/virtupload/reports/
RO2015_01_1.pdf
23
sff granskar dödsbranden i norrtälje
sff granskar dödsbranden i norrtälje
fram en nationell strategi för ”hur brandskyddet kan
stärkas genom stöd till enskilda”. Som ett särskilt
uppdrag ingick att undersöka vad som är rimligt
brandskydd i olika typer av boendemiljöer.
– I svaret, år 2011, uttryckte MSB en vilja om att
få meddela föreskrifter på området, vilket den dåvarande regeringen dock sa nej till 2014 – regeringen
ansåg att det inte var nödvändigt, utan att det borde
gå att lösa med information, vägledning och tillsyn. MSB gav, år 2012, ut en tillsynsvägledning och
Haverikommissionen har i rapporten rekommenderat
MSB att följa upp implementeringen av arbetssättet och effekten av detta. Skulle det efter en sådan
uppföljning visa sig att detta INTE är tillräckligt bör
MSB överväga att på nytt begära hos regeringen att
få ge ut föreskrifter om skäligt brandskydd i den här
typen av boenden, säger Mikael Karanikas.
5 441 boenden
Patrik Dahlberg, brandingenjör och haveriutredare,
berättar att då det handlar om så många olika slags
diagnoser, och även andra variabler, är det svårt att
bedöma exakt hur många HVB som finns i Sverige.
– Det rör sig om ungefär 800 HVB, men när man
räknar vårdhem i den här kategorin – som inte är
sjukhus, men där människor bor och vårdas nattetid
– handlar det om så många som 5 441. Detta enligt
Inspektionen för vård och omsorg (IVO), berättar
han.
BYGGNADEN HELT ENKELT
inte ändamålsenlig
för verksamheten!
Polisens brandtekniker söker bland annat efter
kvarlevorna av de tre dödsoffren: en 60 år gammal
kvinna, samt två män, 44 respektive 41 år gamla.
Foto: Anders Sjöberg, Norrtelje Tidning
Verksamhetsutövaren på ett hem för vård och boende (HVB) har det slutgiltiga ansvaret för
brandskyddet, vilket på många sätt brast på Textes HVB. Av Haverikommissionens slutrapport framgår dock att bidragande orsaker till dödsbranden är en mängd svagheter vad gäller
ansvariga myndigheters hantering av tillstånd och tillsyner – till exempel saknades bygglov.
Haverikommissionen har i sin slutrapport fört fram en mängd rekommendationer till myndig­
heterna, och SFF har tagit del av deras svar.
h av e r i k o m m i s s i o n u p p r ä t t a d e s år 1978,
och år 1990 utökades uppdraget till att även innefatta
alla typer av allvarliga olyckor, bl a dödsbränder.
– Ribban lades högt; det skulle röra sig om flera
omkomna och allvarliga skador samt att utredningen
kan antas resultera i rekommendationer i syfte att
åstadkomma systematiska förbättringar, förklarar
Mikael Karanikas, jurist och utredningsordförande
på Haverikommissionen.
Hittills har fyra dödsbränder undersökts: utöver den på Textes hem för vård och boende (HVB)
även ”Diskoteksbranden” i Göteborg 1998, Hotell
s tat e n s
24
Borgholm 2004, samt ”Rinkebybranden” 2009.
– Bortsett från ”Rinkebybranden” har vi inte
undersökt några bränder i ”vanliga” bostäder, där
fastighetsägare och boende ansvarar för nivån på
brandskyddet. Men när det gäller behovsprövade och
andra boenden där individen inte själv kan ta ansvar
för brandskyddet och sådant som säker utrymning
måste samhället göra det, betonar Mikael Karanikas.
Mikael Karanikas (t.v.), jurist och utredningsordförande på Haverikommission, tog beslutet att
genom­föra en undersökning av dödsbranden på Textes HVB, bland annat på grund av att det gällde
ett behovsprövat boende, där inledningsvis fyra personer saknades, och man ville veta hur säkerheten
för de boende hade hanterats.
Patrik Dahlberg (t.h.), brandingenjör och haveriutredare på Haverikommission, har som utredningsledare lett det dagliga arbetet med undersökningen. Foto: Peter Knutsson
Regeringen sa nej till föreskrifter
Efter ”Rinkebybranden” fick Myndigheten för skydd
och beredskap (MSB) i uppdrag av regeringen att ta
Swedish Firefighters
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
Göra säkerhetsvinster
Redan tisdagen den 27 augusti (2013) begav sig några
av Haverikommissionens på brand specialiserade
utredare, inklusive den blivande utredningsledaren
Patrik Dahlberg, för första gången till brandplatsen i
Norrtälje. Han tog fram ett förslag och efter en diskussion tog Mikael Karanikas det formella beslutet
om en undersökning.
– Bedömningen gjordes att händelsen var tillräckligt allvarlig och att säkerhetsvinster skulle
kunna göras; det gällde ett behovsprövat boende,
där inledningsvis fyra personer saknades, och vi
ville veta hur säkerheten för de boende hade hanterats, förklarar han.
Den 26 januari 2015 stod så slutrapporten färdig, 100 sidor lång. (Den kan i sin helhet laddas
ner här: http://www.havkom.se/virtupload/reports/
RO2015_01_1.pdf).
Kostnaderna för de anlitade åtta externa konsulterna uppgår till cirka 1,2 Mkr.
– Här på Haverikommissionen är vi fyra personer
som har jobbat med detta, inklusive administratören
– vi har samlat på oss åtta pärmar med dokument.
Det handlar om många olika myndigheter som på ett
eller annat sätt har varit berörda och den verksamhet som bedrevs i byggnaden är ett nytt område för
oss. Arbetsfördelningen ser ut så att det är Patrik
som fungerar som projektledare och håller ihop
25
sff granskar dödsbranden i norrtälje
arbetet internt och gentemot de anlitade konsulterna,
medan min stora del – utöver inriktningsbeslut – är
att granska och komplettera rapportutkasten, säger
Mikael Karanikas.
bemanning i byggnaden på natten, men att verksamhetschefen som bodde på gården ansvarade för
natten, samt att de boende kunde ringa till denne om
behov fanns.
Ett stort antal intervjuer
Bodde här frivilligt
Pärmen med den dokumentation av Systematiskt
brandskyddsarbete (SBA) som fanns förstördes vid
branden, varför Haverikommissionens experter har
fått även sådan information via intervjuer med de
boende som överlevt och Textes personal. Intervjuer
har även genomförts med berörd personal vid räddningstjänsten, polisen och ambulanssjukvården,
IVO, MSB, Boverket, Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF) och Storstockholms brandförsvar
(SSBF). Utredarna har vid flera tillfällen besökt såväl
olycksplatsen som de räddningscentraler vilka har
deltagit i larmhanteringen.
Haverikommissionen befattar sig aldrig med
skuldfrågan, eller den rättsliga processen.
– Det är något som vi särskilt framhåller för de
personer som vi intervjuar så att de kan känna sig
trygga med hur vi hanterar den information som de
lämnar till oss. Vårt arbete syftar endast till att förbättra säkerheten, betonar Mikael Karanikas.
Halvvägs i utredningen arrangerades ett haverisammanträde dit alla berörda var inbjudna; anhöriga
och myndigheter. Alla fick även tillgång till remissen innan slutrapporten färdigställdes.
– Vår upplevelse är att samtliga berörda har varit
positivt inställda till Haverikommissionens arbete,
säger Mikael Karanikas.
De som bodde på Textes HVB gjorde detta frivilligt
och inte av tvång.
Samtliga hade psykiska funktionsnedsättningar
bland annat vad gäller inlärning, språk, minne och
visuospatial förmåga – det vill säga att med hjälp av
synen orientera sig i sin omgivning, såsom att bedöma avstånd och avgöra storleksskillnader. Vidare
hade de nedsatt exekutiv förmåga, vilket innebär
svårigheter beträffande att ta initiativ, tidsuppfattning, att förstå sambandet mellan orsak och verkan,
samt att kunna planera och organisera.
De boende på Textes fick ingen vård där, utan sådan skulle ges i de respektive hemkommunerna. De
medicinerades med olika slags psykofarmaka, samt
sömnmedel.
”God kvalitet och säkerhet”
Ett antal olika myndigheter har under senare år
ansvarat för tillstånd respektive tillsyner för HVB.
Sedan juni 2013 är det IVO som prövar ansökningar
om tillstånd att få bedriva HVB-verksamhet. Till
ansökan ska bl a fogas ritningar över verksamhetens lokaler samt uppgifter om hur brandskyddet är
ordnat.
Tidigare ansvarade länsstyrelsen för tillståndsgivningen och kraven var desamma beträffande de regler som gällde för prövningen. Tillståndet att bedriva
den aktuella HVB-verksamheten hade utfärdats av
Länsstyrelsen Stockholm, år 2007.
Mellan 2010 och 2013 låg ansvaret för tillsyn av
HVB på Socialstyrelsen. Någon tillsyn av Textes HVB
genomfördes såvitt känt aldrig av Socialstyrelsen.
Innan 2010 hade respektive kommun ansvaret för
tillsynen över HVB och länsstyrelsen granskade i
sin tur kommunens tillsynsrapporter.
I Socialstyrelsens föreskrifter för HVB finns kravet att det i ett hem där det bor personer med psykiatriska diagnoser ska finnas personal tillgänglig
dygnet runt i lokalerna. Av länsstyrelsens dagboksanteckningar i akten tillhörande ärendet från 2007,
framgår att det redovisats att det inte fanns någon
26
ordning eftersom de hade diskuterat detta med räddningstjänsten under brand- och tillsynerna, men att
inga synpunkter lades fram, och att detta tolkades
som ett godkännande. Men, det finns inte på pränt,
och är svårt att kontrollera eftersom räddningstjänsten har bytt inspektörer, säger Patrik Dahlberg, som
tillägger att det inte är tillfyllest att man av ovan
nämnd anledning inte övade utrymning.
– Såväl personal som boende på alla liknande boenden bör utbildas så att evakuering kan genomföras
på säkert sätt. Det finns andra sätt att öva på, såsom
att diskutera och fysiskt visa vilka vägar man ska ta.
Vissa människor kan få panik av utrymningssignalen, men möjligheten finns ju att använda en annan
signal vid övningarna.
Hela kroppen förkolnad
De tre dödsoffren är en 60 år gammal kvinna, samt
två män, 44 respektive 41 år gamla. Kvinnan har
ådragit sig så kraftiga brännskador att hela kroppen
förkolnat. Den rättsmedicinska undersökningen visar att cyanid fanns i blodet, vilket innebär att hon
var vid liv när branden utbröt. Ordinerade läkemedel
påvisades, men några andra analyser kunde inte utföras på grund av kroppens tillstånd.
Även den 44-årige mannens kropp var delvis förkolnad, men undersökningen tyder på att han har
dött av brandgasförgiftning. Sot påvisades i luftvägarna, vilket talar för att han andats in bränt
material.
Rättsgenetisk analys utfördes av påträffade kvarlevor av den 41-årige mannen och analysresultaten
tyder på att han dog till följd av kraftiga brännskador.
Ingen analys av utrymningsförmågan
Haverikommissionens experter framhåller att för
att skapa förutsättningar för en säker utrymning
av personer med kognitiva funktionsnedsättningar
bör verksamhetsutövaren – under alla förhållanden
– analysera de boendes utrymningsförmåga. Därför
krävs kunskap om vilka förmågor och behov varje
person har som bor på ett HVB. Det vill säga; en
grundlig utredning måste göras av varje individ, och
verksamhetsutövaren behöver tillgång till sådant
som journalinformation om personens förmågor.
Ingen dokumentation har funnits som tyder på att
några sådana analyser har gjorts här.
Vidare konstateras att vårdpersonal inom psykiatrin inte alltid har kunskaper om hur psykiskt
sjuka fungerar i nödsituationer, vilket kan innebära
svårigheter för räddningstjänsten och/eller för personalen på boendet att värdera möjligheterna till
utrymning.
Bygglov saknades
För nybyggnation i den här verksamhetskategorin
gäller den högsta kategorin i Boverkets byggnadsregler (BBR). Det innebär bl a att varje rum ska vara
egen brandcell och det ska finnas dörrstängare på
alla dörrar, samt ska vattensprinkler och brandlarm
vara installerade.
Nya ägare tog över Textes HVB år 2007, men verksamheten har bedrivits i byggnaden sedan år 1972.
Trots att det enligt då gällande bestämmelser hade
krävts bygglov för sagda verksamhet saknades ett
sådant – vilket innebär att det inte har prövats om
brandskyddet var fullgott initialt.
Noterbart är att inför uppförandet av de två andra byggnaderna på tomten ansöktes och beviljades bygglov för HVB-verksamhet, år 1996. Trots
att byggnadsnämndens tjänstemän då kände till att
samma slags verksamhet bedrevs i huvudbyggnaden
omfattas denna alltså inte av bygglovet.
– Det aktuella bolaget har utgått från att bygglov
fanns. Det är märkligt att detta inte har framkommit
under årens gång, men vi har inte kunnat komma
vidare med detta, tillstår Mikael Karanikas.
– Jag har inte varit med om något liknande
Tolkades som godkännande
Personalen har varit medveten om sådant som att de
boende sov djupt och var svårväckta, men tycks inte
ha reflekterat över vad detta kunde tänkas innebära
för det organisatoriska brandskyddet.
Att endast en person har uppgett sig ha vaknat av
utrymningslarmet innebär att larmet inte kan anses
vara anpassat för behoven och förmågan hos de boende på Textes HVB.
Inga praktiska utrymningsövningar hade heller
genomförts. Skälet som angetts till detta var att en
av de boende kände en stark oro för bränder.
Utöver samtal med de boende hade heller inga alternativa åtgärder vidtagits för att säkerställa en så
säker utrymning som möjligt.
– Personalen på Textes uppfattade att allt var i sin
Swedish Firefighters
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
ANNONSERA I
SWEDISH FIREFIGHTERS!
Brandsveriges starkaste annonsorgan.
Swedish Firefighters
Partik Irmér, Annonschef
Tel: +46(0)8 742 10 08
Epost: [email protected]
27
sff granskar dödsbranden i norrtälje
sff granskar dödsbranden i norrtälje
Hade byggnaden varit uppförd som ett vårdboende, med bärverken utförda i obrännbart materiel,
skulle detta sannolikt haft en större begränsande effekt på brandspridningen inom byggnaden än vad
som nu blev fallet. Det hade även ökat möjligheterna
för såväl personalen som för räddningstjänsten att
undsätta de boende.
Det paradoxala i detta är att det i praktiken hade
varit omöjligt att åtgärda den befintliga byggnaden
så att de brännbara konstruktionerna hade blivit
obrännbara.
– Den här byggnaden var helt enkelt inte, ur brandskyddssynpunkt, ändamålsenlig för denna verksamhet, sammanfattar Patrik Dahlberg.
Branden fick fäste i bärande väggar
och bjälklag, vilket i sin tur ledde till
en brand som inte kunde släckas –
byggnaden var helt enkelt inte, ur
brandskyddssynpunkt, ändamålsenlig
för verksamheten. Eftersom risken fanns
för ras under släckningsarbetet utsattes
även brandmännen för fara.
Foto: Richard Grandin, Norrtelje Tidning
tidigare. Det är svårt att gå bakvägen; var detta ett
eget boende eller en verksamhet? I vilket fall handlar
det inte om vård, framhåller Patrik Dahlberg.
Enligt MSB:s tillsynsvägledning för kommunal
tillsyn enligt LSO är det heller inte ovanligt att det
saknas bygglov för verksamheter som har pågått under lång tid.
Direkt inverkan på brandförloppet
Sedan tidigare fanns brännmärken efter cigaretter och glöd i duken och mattan på ”rökbalkongen”.
Resultatet av brandorsaksutredningen, som har utförts av SKL, talar starkt för att branden började just
här, vilket även polisens brottsplatsundersökning
kommer fram till, samt vittnade grannen som ringde
SOS Alarm om detta. Brandorsaken har inte kunnat
fastställas, men såväl anlagd brand som en glödande
cigarett och ovarsamhet med eld är möjliga orsaker.
Att det finns betydande avsteg från gällande regler i byggnadens faktiska utförande (så
långt som detta har kunnat klarläggas), har enligt Haverikommissionen haft en direkt inverkan
på brandförloppet och utrymningsmöjligheterna.
Visserligen fanns två trappor avsedda för utrymning, men den invändiga trappan var inte utförd som
ett brandtekniskt avskilt trapphus. Därtill var dessa
trappor inte brandtekniskt oberoende av varandra,
utan kunde blockeras av samma brand. Den inre
28
Flera otydligheter i tillsynerna
Mellan år 1996 och 2001 genomfördes brandsyn ungefär vartannat år på detta HVB. Från år 2005 har
tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) genomförts, med intervaller varierande mellan ett och
fyra år. Tillsynsutövningen har dock delvis varit
otydlig på så sätt att det i samma dokument har blandats rena myndighetskrav med rekommendationer,
råd och tips. Särskilt när det gäller anmärkningar
beträffande SBA är det svårt att dra någon slutsats
om vad de faktiska bristerna bestått i.
– Vår undersökning visar på generella svagheter
vad gäller räddningstjänstens tillsyner. Dels framgår
inte närmare vad som faktiskt har granskas, dels var
formuleringarna i protokollen, särskilt när det gäller
SBA, ofta allmänt hållna så att det inte gick att förstå vad bristerna faktiskt bestod i. Detta kan medföra
svårigheter för verksamhetsutövaren att vidta tillräckliga åtgärder och för räddningstjänsten att följa
upp om bristerna åtgärdas, betonar Mikael Karanikas.
– Vi har konstaterat att personalskifte har skett,
och det kan vara detta som lett till att saker och ting
har tappats bort. Även om det givetvis är verksamhetsutövaren som har det fulla ansvaret för att lagar och andra regler följs, och att verksamheten är
säker med ett brandskydd i skälig omfattning, är det
naturligtvis förvillande för verksamhetsutövaren att
krav och råd har blandats ihop. I intervjuerna med
Textes personal framgår det också att man uppfattat att räddningstjänsten var helt nöjd, konstaterar
Patrik Dahlberg.
trappan medgav heller inte utrymning utan att man
passerade genom plan 2 för att kunna ta sig vidare ut
i det fria. Detta resulterade i att de boende inte kunde
utrymma lokalerna i plan 2 och 3 när branden på
balkongen spridit sig in på plan 2.
Bättre möjligheter att undsätta
”Utförande med ett brandtekniskt avskilt trapphus
hade med all sannolikhet även gett personalen, och i
ett senare skede även räddningstjänstens rökdykare,
bättre möjligheter att undsätta de boende i plan 3”,
konstaterar utredarna.
Vidare fanns inga brandtekniska avskiljningar
inom planen – alla rum var alltså belägna inom samma brandcell. ”Ett utförande enligt SBN 1967 hade
inneburit att boenderummens dörrar och väggar mot
korridor skulle varit utförda i viss brandteknisk klass
med skydd mot brand. Detta hade skapat mer tid för
de utrymmande att sätta sig i säkerhet och begränsat
rökspridningen.”
Helt enkelt inte ändamålsenlig
Att byggnaden helt brann ner beror antagligen på
att husets bärande konstruktioner var brännbara:
Branden fick fäste i bärande väggar och bjälklag, vilket i sin tur ledde till en brand som inte kunde släckas.
Eftersom risken fanns för ras under släckningsarbetet
utsattes även brandmännen för fara.
Swedish Firefighters
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
inom en viss tid – är det länsstyrelsens sak att kontrollera att det stämmer, men så har inte skett här.
När länsstyrelsen gjort tillsyn av Räddningstjänsten
Norrtälje under senare år har de inte tittat på hur
man arbetar med de taktiska enheterna, framhåller
Patrik Dahlberg.
– Vi har rekommenderat länsstyrelsen att undersöka och avgöra om om räddningstjänsten i praktiken arbetar på det sätt som redovisades i konsekvensanalysen inför avvecklingen av deltidskåren.
Visar det sig att så inte är fallet kan åtgärder behöva
vidtas, säger Mikael Karanikas.
Ofullständigt ifyllt i Zenit
När Räddningscentralen Stockholms län (RCSL) larmade ut styrkan i Älmsta var det inte som brandstation utan som enhet – det vill säga brandfordon med
personal – vilket på grund av ett ofullständigt ifyllt
underlag i Zenitsystemet fick till följd att larmet inte
nådde fram till denna styrka. Haverikommissionen
framhåller att händelsen visar på osäkerhet i systemet och utgör en avvikelse som bör generera åtgärder
så att det säkerställs att en upprepning förhindras.
Vidare framhålls att det är ovanligt att en särskild
larmcentral initialt hanterar inkommande automatiska brandlarm och sedan, efter att ha slagit larm,
lämnar över ärendet till en annan larmcentral.
– Jag är konfunderad över att räddningstjänster
som samarbetar med varandra inte arbetar på samma
sätt, utan larmar ut enheter respektive stationer – det
är som upplagt att saker ska hamna mellan två stolar.
Detta är något man bör se över, framhåller Patrik
Dahlberg.
Rapportera till regeringen
Myndigheterna hade fram till den 27 april att svara på
rekommendationerna, och alla på Haverikommissionen
som har deltagit i utredningen diskuterar nu svaren,
med förhoppningen att man ska ha tagit ställning till
dem innan sommarsemestrarna.
– Anledningen till att vi gör dessa utredningar
är ju att alla berörda ska dra lärdom av respektive
olycka, så att inget liknande händer igen. Om någon
väljer att inte följa våra rekommendationer rapporterar vi detta i vår årsredovisning till regeringen, som
är vår uppdragsgivare, betonar Mikael Karanikas.
Deltidsstyrka eller andra åtgärder
Hur rädda via utskjutsstege?
I dokumenten som har granskats ingår konsekvensanalysen som gjordes innan deltidskåren i Norrtälje
avvecklades. Mot bakgrund av slutsatserna i denna,
samt erfarenheterna från branden på Textes, finns
det skäl att undersöka om beredskapen är tillräcklig, när det inträffar flera samtidiga insatser inom
Norrtälje brandstations insatsområde.
– Om en neddragning görs med förbehållet att
räddningstjänsten klarar sitt uppdrag enligt handlingsprogrammet – att invånarna ska nås av hjälp
När brandmännen, som deltog i räddningsinsatsen
på Textes, intervjuades av Haverikommissionen kom
reflektioner fram gällande vad som hade hänt om någon människa hade påträffats vid liv – medvetslös
eller kanske panikslagen.
Haverikommissionen för också, i rekommendationerna till MSB fram att myndigheten, ur insats- och
arbetsmiljösynpunkt, bör klarlägga förutsättningar, planering och utbildning för räddningsinsatser,
där räddningstjänstens bärbara stegar är den enda
29
sff granskar dödsbranden i norrtälje
möjligheten till livräddning vid en brand – och den
nödställde själv inte förmår att klättra ned på stegen.
Vidare rekommenderas MSB att följa upp huruvida arbetet med att implementera det arbetssätt som
beskrivs i MSB:s tillsynsvägledning ”Kommunal
tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor” har fått
avsedd effekt inom de kommunala tillsynsorganisationerna – och därmed bidragit till ett stärkt brandskydd i vård- och omsorgsboenden.
MSB svarar att man bl a ska producera ”typscenarier” för steglivräddning, och utarbeta rekommendationer för taktik- och metodval, samt riskbedömning för denna typ av livräddning. Arbetet ska bl a
innefatta en workshop med utvalda företrädare inom
räddningstjänsten, samt berörda statliga myndigheter. Därefter ska en vägledningsrapport tas fram och
eventuella förbättringar i utbildningen av främst
befäl genomföras. MSB bedömer att dessa åtgärder –
som planeras genomföras från oktober 2015 till juni
2016 – ”bör kunna bidra till att öka den kommunala
räddningstjänstens förmåga att genomföra säkra
och effektiva livräddningar via stege samt kunna
bedöma när detta inte är möjligt.”
Vad gäller tillsynsverksamheten är två huvudsakliga aktiviteter planerade under detta år; dels en
webbutbildning avseende hur tjänsteanteckningar
och förelägganden skrivs. Dels ”fördjupade seminarier” för kommunerna, på tio platser i landet, som
ska behandla bedömning av skäligt brandskydd och
förvaltningsjuridik.
Inte helt preciserat ansvar
Länsstyrelsen Stockholm rekommenderas dels att
vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa funktionssäkerheten i de fall där flera larm- och/eller ledningscentraler larmar ut samma räddningsenheter.
Dels att undersöka och avgöra om räddningstjänsten
i Norrtälje kommun har implementerat rutiner för,
och i praktiken arbetar med bl a taktiska förflyttningar, på sådant sätt som redovisats i den utförda
konsekvensanalysen vid avvecklingen av deltidskåren i Norrtälje.
Av myndighetens svar framgår bl a att man tidigare anser sig ha uppmärksammat de problem som
Haverikommissionen identifierar. Ett tillsynsbesök
genomfördes i Norrtälje den 16 oktober, respektive
den 3 november 2014, och då lades ”särskild vikt på
redovisning och uppföljning” av den aktuella branden. Länsstyrelsens uppfattning var dock att ”man
inte tillräckligt noga preciserat ansvar och uppgifter
för att kunna få en tydlig återkoppling på genomförda åtgärder.”
Arbetar aktivt
Avseende beredskapsnivån för ytterligare larm
vid pågående insatser, uppfattar länsstyrelsen att
räddningstjänsten har implementerat rutiner för
att hantera ytterligare larm vid pågående insatser.
30
Anledningen till att Haverikommissionen genomför
utredningar av bland annat dödsbränder, är att
alla berörda ska dra lärdom av respektive olycka,
så att inget liknande händer igen. Om någon väljer
att inte följa deras rekommendationer rapporterar
Haverikommissionen detta i årsredovisningen till
regeringen, som är deras uppdragsgivare.
Foto: Inger Wiklund
Samt även klargöra omfattningen av tillsynen enligt
socialtjänstlagen.
Socialstyrelsen svarar, mycket kortfattat, att
ärendet kommer att beredas ”i den interna processen
för frågor relaterade till aktuell verksamhetsform.”
Myndigheten säger sig inte ha några synpunkter på
Haverikommissionens förslag.
Länsstyrelsen hänvisar till konsekvensanalysen som
gjordes inför borttagandet av deltidsorganisationen
i tätorten, och tillstår att räddningstjänsten ”arbetar
aktivt med förslag två och tre eftersom man upplever
en större säkerhet med dessa alternativ.”
(Förslagen innebär dels ”aktivare hantering” av
heltidsstyrkan, dels ”taktiska förflyttningar” från
annan ort.)
Länsstyrelsen hade föreslagit åtgärder för att säkra
larm och ledning, men upplevde vissa delar av den
genomförda beskrivningen som otydliga. Därför rekommenderades kommunen att vidta åtgärder som
”preciserar ansvar och uppgifter för att kunna få
en tydligare återkoppling på vilka åtgärder som
genomförts.”
Skilda uppfattningar om rättsläget
Även IVO får rekommendationen att, vad gäller HVB,
utforma rutiner som säkerställer att verksamheten
vid tillstånds- och tillsynsverksamhet, även ur ett
brandskyddsperspektiv, bedöms som säker.
IVO delar dock inte uppfattningen att brandskydd
är en fråga som omfattas av begreppet säkerhet, utan
menar att det handlar om att ”lokalerna är utformade
på ett sådant sätt att det är möjligt att bedriva en
säker vård och behandling i verksamheten.” Som
exempel på vad som avses ger IVO att det inte ska
kunna uppstå konflikter – som kan äventyra säkerheten – mellan dem som vistas på HVB.
SBFF bör noga precisera ansvar
Länsstyrelsen har också gjort tillsynsbesök i
Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF), den 25
november respektive den 22 december 2015, och rekommendationen till SBFF är att de ”noga preciserar
ansvar och uppgifter för att kunna få en tydlig återkoppling på genomförda åtgärder.”
Länsstyrelsen fick, vid båda tillsynerna ”försäkran om att åtgärder vidtagits och att man säkerställt
att liknande problem som de vid branden på Textes,
ur alarmeringssynpunkt och ledningssynpunkt, inte
skall inträffa igen.” Flera åtgärder sägs ha vidtagits,
såsom nya instruktioner, övningar och utbildningar.
KRISTINEHAMN
0550-169 30
SIMRISHAMN
0414-160 50
RAMPER
VARNINGSLJUS
AKUSTIK
Uppmärksamma regeringen
IVO framhåller att det kan finnas anledning att uppmärksamma regeringen på de oklarheter som finns
och föreslå ett förtydligande av regelverket. IVO understryker att behovet av att förstärka tillsynen och
kontrollen av brandskyddet kan finnas, och att det
i första hand bör ske där kompetensen på området
finns – det vill säga inom räddningstjänsten, samt
har även MSB en roll i sammanhanget, konstateras
det.
IVO framhåller även att ett förtydligande av regelverket bör omfatta all slags verksamhet som är
tillståndspliktig, såsom olika slags boenden för äldre
och funktionshindrade.
Inga synpunkter
Socialstyrelsen rekommenderas att utreda/överväga om det finns behov av förtydliganden genom
föreskrifter eller allmänna råd. Detta för att säkerställa att tillstånd inte beviljas och verksamhet
börjar bedrivas innan brandskyddet har bedömts
som fullgott för den särskilda målgrupp det gäller.
TEXT: INGER WIKLUND
Swedish Firefighters
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
www.awimex.se
31
sff granskar dödsbranden i norrtälje
sff granskar dödsbranden i norrtälje
– Heltidsorganisationen är beroende av deltidsbrandmännen, vilka täcker upp på övertid, samt
som vikarier. Detta stärker i sin tur kompetensen på
deltidsstationerna. Det är en stor kommun och den
största utmaningen är att upprätthålla beredskapen;
det blir svårare och svårare att rekrytera deltidsbrandmän, konstaterar han.
Christer Bergh betonar att formerna vad gäller
tjänsterna behöver granskas, eftersom problemet
vad gäller beredskapen är att rekrytera och behålla
deltidsbrandmännen – av 65 deltidstjänster har man
omsatt 45 de senaste 5 åren.
– Det har varit svårt ända sedan 90-talet, trots
att vi är flexibla; till exempel har styrkorna olika
scheman: I Rimbo följer de heltidsstyrkans schema,
medan vissa har tre respektive fyra dagars beredskap, förklarar han.
Ingen ny deltidsorganisation
Magnus Wallin menar att orsaken till nedläggningen
av deltidsstyrkan i Norrtälje var att det rådde en ekonomisk kris i hela landet år 2010.
– Utifrån de ekonomiska förutsättningarna var det
inget konstigt alternativ, kommunstyrelsen uppdrog
alla förvaltningar att spara. Räddningstjänsten lade
fram ett antal möjliga åtgärder för politikerna, som
beslutade att genomföra ett antal av dem. Om inte
deltidsstyrkan här hade lagts ner kunde det ha blivit den på Blidö, och det hade varit värre eftersom
det tar 40 minuter att köra dit från närmaste station,
säger han och tillstår att det för närvarande inte är
aktuellt att återinföra deltidsorganisationen här.
Brandingenjören Magnus Wallin tillträdde som räddningschef
i Norrtälje den 1 mars 2015. Han har, under 15 år, jobbat på
olika poster i länets olika räddningstjänstorganisationer.
Den ställföreträdande brandchefen, Christer Bergh, började
som deltidsbrandman år 1984, och när heltidsorganisationen
inrättades på dagtid sex år senare gick han till den.
”Mjukisprotokollens” tid
Bortprioriterad ”spilltid”
ÄR ÖV ER I NORRTÄL JE
Räddningschefen ser inget behov av att kommunen
skjuter till mer pengar till räddningstjänsten, utan
menar att det handlar om en intern prioriteringsfråga.
– När jag jobbade här förra gången var jag ensam
brandingenjör, och använde då två dagar i veckan
för tillsyner. Nu satsar vi mycket på förebyggande
och har förändrat organisationen; vi är tre brandingenjörer och ytterligare tre brandinspektörer.
Detta innebär fler kombinationstjänster; det vill säga
att vissa personer arbetar både utryckande och med
tillsyn.
Enligt Christer Bergh innebär detta inte någon försämring av den operativa verksamheten.
– Av tradition har allt gjorts gemensamt i grupperna, men nu har alla medarbetare fått mer ansvar
och arbetstiden används mer effektivt; all ”spilltid” har prioriterats bort. Vi är bara i början på den
förändringsprocessen.
Norrtäljes nytillträdde räddningschef, Magnus Wallin, framhåller att heltidsorganisationen
är beroende av deltidsbrandmännen. För närvarande är det inte tal om att återföra deltids­
organisation i tätorten men skyddet är gott i kommunen, beroende på det nu utvecklade flexibla
beslutsfattandet.
Ett konkret exempel på de lärdomar räddningstjänsten har dragit från branden på Textes, är
att ett föreläggande har skrivits gällande ett HVB. Samt kontrolleras numera verksamhetens
bygglov vid tillsyner. Räddningstjänsten kommer även fortsättningsvis att begagna sig av två
räddningscentraler, beroende på att Räddningscentralen i Stockholms län erbjuder differentieringar av tjänsteutbudet.
arbetade mellan
år 2002 och 2003 inom den förebyggande verksamheten i Norrtälje. När han så återvänder hit, den 1
mars 2015, är det som räddningschef. Att han har
jobbat på olika poster i 15 år, i det som tidigare var
Södra Roslagens brandförsvarsförbund (SRB), samt i
Storstockholms brandförsvarsförbund (SSBF), innebär
god kännedom om räddningstjänsten i hela länet.
Den ställföreträdande brandchefen, Christer
b r a n d i n g e n j ö r e n m a g n u s wa l l i n
32
Bergh, började som deltidsbrandman år 1984, och
när heltidsorganisationen inrättades på dagtid sex år
senare gick han till den.
– Men heltidsorganisationen kom inte igång dygnet runt förrän 1994, vilket förmodligen gör till den
landets yngsta, säger han.
Magnus Wallin framhåller att många brandmän
som rekryteras till heltidsorganisationen – som brandmän och befäl – kommer från deltidsorganisationen.
Swedish Firefighters
Som ett parti schack
Räddningschefen förklarar att rutinerna inte kommer att ändras beträffande detta att en ersättningsstyrka bemannar stationen om den ordinarie styrkan
är utlarmad, endast om de beräknas vara borta mer
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
än timme.
– Utvecklingen i regionen har lett till att vi är mer
mogna i flexibelt beslutsfattande, såsom att i förberedande syfte flytta resurser om det till exempel är
förhöjd risk för gräsbränder någonstans, vilket ger
ett bättre skydd. Den operativa chefen på SSRC har
det formella ansvaret, medan ledningsoperatören där
har den aktuella informationen – deras samarbete
kan beskrivas som ett parti schack, säger han.
– Larm- och ledningsfunktionen är i drift dygnet
runt: det är upp till dem att göra strategiska förflyttningar. Det handlar om välutbildade ledningsoperatörer som hanterar Stockholms, Uppsala och
Gotlands län, menar Christer Bergh, som framhåller
att när det kommer till taktiska förflyttningar gäller
det att fatta ett så tidigt beslut som möjligt, så att det
inte sker när en timme har förflutit.
– Vad gäller branden på Textes var operatörerna
upptagna med drunkningstillbudet och hann inte
med detta. Utalarmeringen av Rimbo låg i tidsspannet och skulle ha skett även om heltidsstyrkan hade
varit på Textes.
Livräddande insats
Magnus Wallin förklarar att det alltid tas ett aktivt
beslut huruvida hela styrkan krävs på en insats, eller
om det räcker med färre brandmän.
– Men alla har förutbestämda uppgifter under ett
drunknings­
t illbud – vi delar inte Haverikommis­
sionens uppfattning att en mindre styrka kunde ha
skickats, och om detta inträffar igen kommer hela
styrkan återigen att dras. Det verkar glömmas bort
i diskussionen beträffande den här natten, att vi utförde en livräddande insats, säger Magnus Wallin.
– Erken är en stor sjö, med en yta om drygt 23
kvadrat­k ilometer, och eftersom detta inträffade en
natt i slutet av augusti var det becksvart. Därtill var
det till en början oklart exakt var personen befann
sig, så det behövdes folk, betonar Christer Bergh.
Väldigt många olyckliga omständigheter
Cheferna tror inte att insatsen hade påverkats hade
deltidsstyrkan funnits kvar i Norrtälje, eftersom den
hade tio minuters anspänningstid – även fast det yttre befälet och två brandmän då hade kunnat påbörja
utvändig släckning.
– Det var väldigt många olyckliga omständigheter
som samspelade här, såsom att brandförloppet var
väldigt snabbt, säger Magnus Wallin.
– Automatlarmet gick på Grinds äldreboende, som
ligger i närheten av Textes, bara några minuter innan
larmet kom om drunkningstillbudet och det hade tagit
lika lång tid att köra till Textes; larmbehandlingen tar
cirka fyra minuter och heltidsstyrkan var framme vid
Grinds efter åtta minuter, säger Christer Bergh och
tillstår att det var ett missförstånd i ordergivningen
att rökdykarna påbörjade den första insatsen.
– Tanken var att de, via stegen, skulle kika in i
33
sff granskar dödsbranden i norrtälje
– Fram till dess måste det finnas en anställd på
plats dygnet runt. Detta är ett konkret exempel på
de lärdomar vi har dragit från branden på Textes,
förklarar Magnus Wallin och framhåller att säker utrymning är verksamhetsutövarens ansvar.
– Vi hade inte informerats om att inga utrymningsövningar hade genomförts på Textes. Vanligtvis är
övningar ett sätt att förbättra utrymning, och om
det gäller människor som kan bli mer oroliga, måste
säker utrymning säkerställas på andra sätt – detta
får inte ignoreras.
– När vi gör tillsyn nu trycker vi extra på förmågan till utrymning; det är alltid en bedömning
där och då, beträffande sådant som spridningsrisker, säger han och betonar att en tillsyn inte är en
godkännandestämpel.
– Det var inte de tidigare brandsynerna heller –
utan det handlar dels om en kontroll av verksamhetens eget arbete, dels om att stötta densamma.
När den nuvarande brandstationen på Baldersgatan driftsattes
år 1976, var den avsedd för deltidsorganisationen, och är sedan
länge, ur arbetsmiljö­s ynpunkt, på många sätt undermålig. Vid en
inspektion år 2011, gjorde Arbetsmiljöverket 24 anmärkningar
bland annat gällande ventilationen. Att den därtill är inklämd i det
norra industriområdet, innebär att räddningstjänsten vid många
utryckningar måste köra igenom staden. Samt är denna station dyr i
drift. Planer finns på en ny station, med placering intill rondellen vid
södra infarten – vilket brandmän och ledning hoppas på.
rummet, inte gå in där. Det är ju heller inte möjligt
att utrymma eller livrädda någon via en sådan stege.
Det hade inte spelat någon roll om styrkan här hade
varit på plats och ryckt ut med vårt höjdfordon – det
fanns ingen uppställningsplats vid huset, så de hade
inte nått fram till de nödställda.
Särskild tillsyn
Enligt Christer Bergh började tillsynsverksamheten
ställas om när MSB:s instruktionsbok kom, år 2012,
men ingen tillsyn hanns med på Textes innan branden. Efter branden på Textes HVB ställde räddningstjänsten krav på att de skulle se över brandskyddet
eftersom verksamheten fortfarande pågick i den ena
flygelbyggnaden.
– Senare fick vi, via medier, upplysningen att
verksamheten hade upphört, säger Magnus Wallin,
och berättar att med anledningen av denna brand
utför räddningstjänsten en särskild tillsyn på HVB
och LSS- boenden (Lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade), i kommunen, under detta
år och nästa.
– Såväl MSB som Haverikommissionen är tydliga
med att brandskyddet inte är tillfredsställande på
många av dessa boenden, men det är svårt att avgöra
exakt hurdant brandskyddet ska vara utformat för
respektive boende, säger han och konstaterar att det
mesta är utformat efter full fysisk förmåga.
– Hur utrymmer man någon som sitter i rullstol
från fjärde våningen? I dag bor alltfler äldre i ”hemmiljö”, där kraven på brandskyddet inte är lika höga
som på sjukhus och vårdinstitutioner. Detta samtidigt som vi vet att äldre är överrepresenterade
i dödsbränder – de har lägre förmåga än andra att
34
HÖSTEN 2015
Grundutbildning för förtroendevalda steg 1
Facklig grundutbildning för BRF:s medlemmar.
Kursinnehåll: Medbestämmande(MBL) och
Förtroendemanna(FML). Genomgång av kollektiv­
avtal RiB samt AB och tillhörande bilaga E. Målgrupp: Förtroendevalda
Datum: 2 november kl: 09.00 – 17.00. Plats: Stockholm
Anmälan: [email protected]
Stjärna i kanten
En tillsyn skulle ha genomförts på Textes under
2003, men det skedde inte, vilket berodde på att LSO
infördes år 2004.
– I och med större förändringar krävs omställning
av system så det är naturligt med en viss eftersläpning, och många organisationer gjorde på samma
sätt. Samma sak gäller om man satsar på viss verksamhet – då får andra släpa efter. Vår satsning på
HVB och LSS kan få till följd att till exempel restauranger får vänta. Men vi för en dialog med länsstyrelsen och de säger att vi får en ”stjärna i kanten”,
tillstår Magnus Wallin.
uppfatta brand och utrymma. Vi ser problemet och
tittar på frågan.
– Haverikommissionens kritik riktar sig mot
Inspektionen för vård och omsorg; de vill att IVO ska
göra en helhetsbedömning av boendet, och använda
oss vad gäller brandskyddet, säger Christer Bergh.
– Vi vill att lagen ska tolkas som att brandskyddet är en viktig faktor i tillståndsprocessen, och vi
vill vara med i processen, i stället som nu när IVO
hör av sig bara om de anser att det behövs, betonar
Magnus Wallin.
Kontrollerar bygglovet
Tidigare ingick det inte i rutinerna vid tillsyner, att
kontrollera verksamhetens bygglov, men tack vare
att räddningstjänsten nu har fått tillgång till kommunens register över bygglov görs detta.
– Brandskyddet bör vara en del av bygglovsprocessen, och vi har utvecklat dialogen med kommunens
plan- och byggkontor; tolkar gemensamt lagarna på
området och deltar i varandras processer. Detta gör
att vi förstår varandras ansvar – det är stor skillnad
på detta sätt att jobba, betonar Magnus Wallin.
Förelägganden för prejudikat
Konstaterandet görs att polisen har lagt ner utredningen, men att det inte med säkerhet har klarlagts
att branden inte var anlagd.
– Det är ovanligt att åtal väcks när människor omkommer i en brand. En rättsprocess är svår också beroende på att det är ett glapp i systemet i och med de
otydliga skallkraven i LSO, och därför krävs förelägganden som blir prejudicerande, framhåller Magnus
Wallin, som menar att tillsynsverksamheten, generellt i hela landet har fungerat så att man skriver
tjänsteanteckningar, eller ”mjukisprotokoll”.
– Då är det omöjligt att i efterhand veta vad som
har sagts. I Norrtälje förändrar vi detta nu; vi tydliggör myndighetsutövandet genom att just använda
föreläggande när så krävs. På så sätt blir det tydligare för verksamhetsutövaren vad som gäller, samt
höjs rättssäkerheten – tjänsteanteckningar kan inte
överklagas men det kan ett föreläggande.
I skrivande stund har ett föreläggande skrivits –
på ett HVB – där krav har ställts på ett antal åtgärder, avseende utrymning.
Swedish Firefighters
UTBILDNING/KURSER
Bättre Arbetsmiljö Räddningstjänsten
BAM-R
Arbetsmiljöutbildning (två dagar) riktad till Sveriges
räddningstjänster. Grundläggande kunskaper om
systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)
Kursinnehåll: Grundläggande kunskaper om lagar,
regelverk, avtal och föreskrifter kring förhållanden,
som påverkar arbetsmiljön
Målgrupp: Chefer, arbetsledare, Brandmästare,
brandförmän, insatsledare, styrkeledare, skydds­
ombud, fackliga företrädare. Datum: 3 -4 november
Plats: Stockholm
Anmälan: [email protected]
Pris: 5 900kr
Ring 08-722 34 84 för frågor.
Stor hänsyn till kostnaderna
I Haverikommissionens rapport framhålls att när
det gäller äldre byggnader tar såväl LSO som plan
och bygglagen (PBL) förhållandevis stora hänsyn till
byggnadens förutsättningar och de ekonomiska konsekvenserna av modifieringar. Magnus Wallin ser
detta som relativt rimligt, men anser att när förändringar i samhället sker är skyddet inte rimligt längre.
– MSB ville att föreskrifter skulle genomföras,
men den dåvarande regeringen sa nej. Det var synd
eftersom det hade inneburit andra krav.
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
35
sff granskar dödsbranden i norrtälje
Likartat synsätt på automatlarm
Trots kritiken från Haverikommissionen gällande
bruket av två räddningscentraler kommer detta att
fortsätta.
– Fastighetsägarna vill ha den typen av differentieringar av tjänsteutbudet som RCSL har avseende
larmmottagning. Det finns flera valmöjligheter beträffande på vilket sätt man vill bli meddelad att ett
automatlarm har gått; till exempel via telefon, sms
eller e-post, förklarar Magnus Wallin.
– Södertörn och vi har ett likartat synsätt på automatlarm; alltså att det handlar om respektive fastighetsägares egendom, och att denne därför ska kunna
påverka kostnaden. Vi tycker själva att mängden
”falska” automatlarm har minskat, på grund av att
fastighetsägarna sköter anläggningarna bättre, säger
Christer Bergh.
– Vi ska inte lägga mer operativa insatser på automatlarm – det räcker om en bil åker till objektet,
tillstår Magnus Wallin.
Christer Berg framhåller att branden på Textes
har medfört en bättre samverkan mellan de båda
larmcentralerna.
– Vi delar inte uppfattningen att det skulle vara en
”obra” lösning att använda två räddningscentraler.
Och även SSRC larmar ut enheter numera, säger han.
Utveckla avvikelserapporteringen
MS B FOR T S ÄT T E R S T U DI E K RI NG
Haverikommissionen anser också att Räddnings­
tjä­­
nsten i Norrtälje bör utveckla avvikelse­
r ap­
por­
teringen. Systemet C2 har funnits länge, men enligt
Christer Bergh har det inte använts.
– Saker som borde ha rapporterats har lösts ”mun
till mun”. I dag går informationen till räddningscentralen, samt tas den upp på våra uppföljningsmöten.
Nyligen togs beslutet att det ska undersökas om ett
nytt avvikelsesystem ska införas för alla aktörer som
använder SSRC, förklarar han.
cancerframkallande ämnen i brandrök
”Vi vill titta närmare på hur farligt det är med hudexponering av cancerframkallande ämnen i brandrök.
Hur effektivt är det exempelvis med tvätt av skyddskläder och dusch efter övning?”
Det säger Cecilia Hammar Wijkmark, handläggare vid MSB, som
ansvarar för en studie inom MSB:s utbildningsverksamhet som
bland annat ska undersöka riskerna med hudexponering av cancerframkallande ämnen i brandrök vid heta brandövningar.
TEXT OCH FOTO: INGER WIKLUND
Fortsättningsstudie
Studien är en fortsättning på den partikelmätningsstudie som genomfördes 2014 av FOI CBRN i Umeå och Air Control Norr AB på
uppdrag av och i samarbete med MSB Sandö och MSB Revinge.
Den tidigare studien mätte mängden partiklar som tränger igenom skyddskläder vid heta brandövningar på MSB:s verksamhetsställen samt undersökte hur stor skyddsfaktor skyddskläder har.
Mätningarna genomfördes för ett 30-tal polycykliska aromatiska kolväten, s.k. PAHer, varav vissa är cancerframkallande och
lättupptagliga genom huden. Mätningarna genomfördes vid två
typer av övningar som genomförs regelbundet inom MSB:s utbildningar. Vid dessa övningar används ved, träskivor och tändvätska
enligt eldningsbestämmelser. Resultaten visade att cancerframkallande ämnen, i form av små ultrafina sotpartiklar, finns i brandröken och att dessa även återfinns på huden under skyddskläder.
”Utifrån 2014 års studie vet vi att cancerframkallande partiklar tränger in under skyddskläderna vid övningar, säger Cecilia
Hammar Wijkmark. Men, vi vet inte hur lång tid det tar för partiklarna att gå igenom huden. Vi vet inte heller hur effektivt det
är att duscha efter exponering. Idag saknas gränsvärden för hudexponering av dessa cancerframkallande partiklar och därför är vi
från MSB särskilt angelägna om titta närmare på detta”.
Fortsättningsstudien genomförs också av Håkan Wingfors vid
FOI CBRN Skydd och Säkerhet i Umeå.
Centrala frågor
Centrala frågor för studien är huruvida det går att tvätta bort
cancerframkallande partiklar i brandrök vid dusch samt hur effektivt det är med tvätt av skyddskläder. Även riskerna med så kallad
sekundär exponering av cancerframkallande ämnen i brandrök ska
undersökas. Dessa mätningar – som redan har påbörjats – sker i
olika lokaler och fordon och där ingår också servicepersonal som
arbetar på MSB:s övningsfält.
Heltidsorganisationen kom inte igång dygnet runt förrän runt 1994, vilket förmodligen gör till den landets yngsta. Många brandmän som rekryteras till
heltidsorganisationen – som brandmän och befäl – kommer från deltidsorganisationen. Räddningschefen framhåller att heltidsorganisationen är beroende
av deltidsbrandmännen, vilka bland annat täcker upp på övertid, samt som vikarier.
36
Swedish Firefighters
3 • 2015
Swedish Firefighters
3 • 2015
”Vi hoppas att studien kommer att ge oss underlag för vilka
steg vi inom MSB:s bör ta härnäst i form av exponeringsreducerande åtgärder och fortsatta studier.
Cecilia Hammar Wijkmark berättar att en annan viktig fråga
handlar om hur lång tid det för partiklarna att gå igenom huden:
”Detta är något vi planerar att titta på i en kommande studie. Just
tiden det tar för partiklar att gå igenom huden ger upphov till
många frågor. Ponera att det tar åtta timmar för partiklarna att gå
igenom huden; då är det inte ett problem för de som arbetar och
studerar vid MSB:s verksamhetsställen eftersom man då hinner
duscha i god tid efter en het brandövning.”
”Men, säg att det tar två timmar, eller kanske trettio minuter?
Då kan det bli svårt att hinna med att duscha om man har andra
schemalagda lektioner. Detta är också förutsatt att vi kan visa att
det räcker med en vanlig dusch för att få bort partiklarna från
huden.”
Resultat kan vara intressanta för räddningstjänsten
Cecilia Hammar Wijkmark tror att resultaten från studierna kan
vara intressanta även för räddningstjänsten. ”Även om mätmiljöerna vid verksamhetsställena ser annorlunda ut än t.ex. ute vid en
riktig villabrand, går studiens beräknade skyddsfaktorer att använda för att bedöma hudexponeringen av PAHer även där.”
”Då finns ju också problematiken med att det kan gå lång tid
innan räddningstjänstpersonalen kan duscha och ta av sig skyddskläder om det handlar om en långdragen räddningsinsats med eftersläckning. Det är också rimligt att anta att det är högre halter
av farliga ämnen i brandröken eftersom det kan vara en rad olika
material som brinner, inte bara ved.”
Hon säger att en förhoppning är att resultatet av studierna ska
bidra till att öka räddningstjänsternas kunskap inom området och
bidra i arbetet med att ta planera och implementera effektiva exponeringsreducerande åtgärder.
Men hon betonar också att det idag inte finns någon enkel
lösning på problemet. ”Det är därför det är så viktig att området
fortsätter att studeras och att MSB och andra aktörer arbetar vidare med att driva dessa frågor.”
Resultatet från årets studie kommer redovidas under hösten.
37
serie
&
sudoku
ANNONSERA I
SWEDISH FIREFIGHTERS!
Lätt
Medium
1
8
2
3
1
5
2
6
4
4
7
8
5
3
7
2
1
3
2
8
3
1
7
5
3
5
7
4
9
3
2
7
2
1
3
7
9
2
6
4
5
7
3
6
4
8
9
7
© Bulls
Lösningen hittar du i nästa nummer.
7
2
1
5
7
5
6
6
9
6
1
7
6
3
3
Brandsveriges starkaste annonsorgan.
Lösning för nr 2 2015:
4
7
© Bulls
9
7
1
8
5
6
4
5
3
4
2
1
7
8
6
2
3
4
9
7
2
8
6
9
3
4
9
1
1
5
6
4
9
2
6
3
2
8
9
6
7
1
5
3
1
5
4
8
5
6
2
7
7
2
4
3
8
9
3
5
6
1
2
7
8
1
5
4
7
8
9
6
3
8
7
9
3
2
5
4
1
© Bulls
2
9
5
8
6
4
7
1
3
6
1
3
2
9
7
8
4
5
8
7
4
5
1
3
9
2
6
4
6
9
3
8
1
5
7
2
7
3
2
9
4
5
6
8
1
1
5
8
6
7
2
3
9
4
5
8
1
7
2
6
4
3
9
3
2
7
4
5
9
1
6
8
9
4
6
1
3
8
2
5
7
© Bulls
• 2015
NR 4 I brevlådan 10:e sept
38
Swedish Firefighters
3 • 2015
Swedish Firefighters
Partik Irmér, Annonschef
Tel: +46(0)8 742 10 08
Epost: [email protected]
Swedish Firefighters
3 • 2015
39
Ev retur till:
Swedish Firefighters
Palmfeltsvägen 19
SE-121 62 Johanneshov