Djurassisterad terapi i fritishemmet pdf

Lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Djurassisterad terapi i fritidshemmet
Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en
fritidshemskontext
Carolin Niemi
Susanne Widerberg
Grundlärarexamen
Examinator: Camilla Löf
med inriktning mot arbete i fritidshem
Handledare: Eva Nyberg
180 högskolepoäng
2015-04-06
Förord
Vi vill tacka alla som har ställt upp på våra intervjuer och bidragit med information, tankar
och erfarenheter. Detta har gjort att vår studie blivit möjlig att genomföra. Utan informanterna
hade vi inte kunnat undersöka och besvara våra frågeställningar. Vi har båda medverkat vid
alla intervjuer, en av oss ställde frågor och den andra antecknade, vi bytte arbetsuppgifter vid
varje intervju. Vi spelade in alla intervjuer med hjälp av diktafon. Allt material har
transkriberats och sammanställts gemensamt. Slutligen vill vi tacka vår handledare Eva
Nyberg för stort engagemang och bra feedback som har hjälpt oss under arbetets gång. Stort
tack!
Carolin och Susanne
1
2
Abstract
Titel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att
arbeta med djur i en fritidshemskontext
Författare: Niemi, Carolin & Widerberg, Susanne
Syftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan
vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare
forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området
samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på
valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på
fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ
forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av
sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga fritidshem, en person arbetar på en
fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd
terapi och djur- och naturunderstödd terapi.
Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland
fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården. Enligt
fritidspedagogerna finns många problem med en fritidshemsverksamhet som innefattar djur,
exempelvis allergier och ekonomiska hinder. Dock talar de om ämnet med stor entusiasm
resultatet och analysen av det empiriska materialet visat att de hade en positiv inställning till
området. Ansvar, lugn och empati har lyfts fram som centrala effekter av barns kontakt med
djur.
Nyckelord: Ansvar, djurassisterad terapi, empati, fritidshem, KASAM.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 7
1.2 Begrepp och definitioner .................................................................................................. 8
2. Tidigare forskning och teoretisk förankring ..................................................................... 9
2.1 Tidigare forskning ............................................................................................................ 9
2.1.1 Oxytocin .................................................................................................................... 9
2.1.2 Djur som terapeutiskt verktyg ................................................................................. 10
2.1.3 Effekter av djurkontakt............................................................................................ 10
2.1.4 Djur och barn i behov av särskilt stöd ..................................................................... 12
2.2 Teoretisk förankring ....................................................................................................... 13
2.2.1 KASAM .................................................................................................................. 13
3. Metod och genomförande .................................................................................................. 15
3.1 Metodval......................................................................................................................... 15
3.2 Urval ............................................................................................................................... 15
3.3 Genomförande ................................................................................................................ 17
3.4 Forskningsetiska överväganden ..................................................................................... 19
4. Resultat och analys ............................................................................................................. 20
4.1 Lugn ............................................................................................................................... 20
4.2 Ansvar och empati .......................................................................................................... 23
4.3 Problem med att inkludera djur i fritidshemsverksamheten och möjliga lösningar ....... 25
4.4 Känsla av sammanhang .................................................................................................. 27
4.5 Sammanfattning ............................................................................................................. 32
5. Diskussion ........................................................................................................................... 34
5.1 Sammanfattande slutsatser ............................................................................................. 34
4
5.2 Kritisk självreflektion ..................................................................................................... 35
5.3 Relevans för professionen .............................................................................................. 35
5.4 Fortsatt forskning ........................................................................................................... 36
Referenser ............................................................................................................................... 37
Tryckta referenser ................................................................................................................ 37
Elektroniska referenser ......................................................................................................... 37
Bilagor ..................................................................................................................................... 39
Bilaga 1 ................................................................................................................................ 39
Bilaga 2 ................................................................................................................................ 42
5
1. Inledning
Vi har valt ett forskningsområde som berör djurassisterad terapi för barn då det är något som
intresserar oss väldigt mycket. Vi har sedan innan egna erfarenheter av hur djur och deras
närhet kan förbättra människors välmående, vi har själva varit med om när kontakten med
djur har haft en positiv inverkan på såväl vårt eget som andra människors välbefinnande. Vi
har således egna erfarenheter men de är inte forskningsbaserade. Vi har valt detta ämne, för
att få en djupare inblick i djurassisterad terapi och ta reda på vad forskningen visar, i syfte att
koppla denna kunskap till en diskussion om användning av djurassisterad terapi i
fritidshemsverksamhet. Vi är framför allt intresserade av djurassisterad terapi i arbete med
barn. Vi är medvetna om att ordet ”terapi” kan tolkas som relaterat till sjukdom och
behandling, vilket kan anses irrelevant i en fritidshemskontext. Vi menar dock att man kan
använda djurassisterad terapi på andra sätt än behandlingsinriktat, nämligen som en del av det
sociala relationsarbetet i barngruppen på fritidshem, i syfte att skapa lugn och välbefinnande.
Det är detta som är utgångpunkten för uppsatsen. Vi är även intresserade av att se om och hur
djurassisterad terapi kan hjälpa barn i behov av särskilt stöd.
Dagens fritidshem har ofta stora barngrupper och en miljö som ibland upplevs som stressig
(Skolinspektionen 2010). Ett av fritidshemmets centrala uppdrag är att förse barnen med en
meningsfull och kvalitativ fritid (Hippinen 2011). Barns trygghet och välmående är en
grundförutsättning för en kvalitativ fritidsverksamhet och det finns många sätt att arbeta med
detta. Att skapa trygghet och välmående genom att låta barn få kontakt med djur kontinuerligt
kan vara ett sätt.
I vårt yrkesverksamma liv kommer barn och deras välbefinnande vara ett centralt inslag. Vi
har därför till denna uppsats valt att inrikta oss på just relationen mellan barns välbefinnande
och deras kontakt med djur. Då vi redan har personliga erfarenheter och tankar kring
djurassisterad terapi kommer vi för att uppnå bästa resultat att hålla ett öppet och objektivt
sinne genom arbetets gång, med detta menar vi att vi är medvetna om osäkerhetsaspekten i
frågan. Det finns dock forskning som påvisar ett positivt samband.
Forskarna Ariane Schratter och Josef C. Schrock från Mayville College i USA har tidigare
genomfört en studie om hur terapi med hundar kan främja autistiska barns utveckling. Studien
visar att användandet av hundar minskar barnens impulsivitet, risken att de skadar sig,
humörsvängningar och social isolering (Manimalis, 2010).
6
Vi ska under arbetets gång fördjupa oss i hur djurassisterad terapi fungerar och vilka olika
metoder som används inom området. Främst vill vi titta på hur man använder det tillsammans
med barn, och sedan diskutera om och hur man skulle kunna använda sig av detta i
fritidsverksamheten.
I Skåne finns det tio landsbygdsföretag som är kopplade till region Skåne där det erbjuds
naturunderstödd rehabilitering. På gårdarna använder man sig av djur- och naturterapi, varav
fem gårdar använder djur i sin verksamhet (Region Skåne). Vi har inför vårt arbete valt att
besöka en av dessa fem gårdar samt en fritidsklubb som har djur. Mer information om
insamlandet av empiriskt material följer i kapitel 3, avsnitt 3.2.
Vi menar att det är ett rimligt antagande att djurassisterad terapi skulle kunna ha effekter på
barn med och utan svårigheter i vardagen. Enligt Beck-Friis finns det inom vården i Sverige
en misstänksamhet mot att använda djur i vården om man inte har jobbat med det själv, och
det är framför allt arbetsmiljöproblemen som lyfts fram när det diskuteras. Personer som
däremot har använt sig av djur inom vården är mycket positiva till det (2009). FolkeFichtelius (1995) tar upp att allergi anses vara ett stort problem när man talar om barn och
djur. Problemet anses som ”så svårt och oövervinneligt att det inte ens är värt att intressera sig
för” (1995:51). Hon menar att det är just därför ämnet är viktigt att diskutera. Det är viktigt att
hitta lösningar och möjligheter för barn att få interagera med djur utan att riskera deras hälsa.
Ämnet kan anses osäkert och diskutabelt, men vi menar att det finns ett värde i att diskutera
mindre frekventa metoder när det gäller verksamhetsutveckling på fritidshem. Den forskning
vi hittat ger positivt utfall och vi vill i detta arbete lyfta fram, granska och diskutera om och
hur djurassisterad terapi skulle kunna vara en metod att använda med barn i fritidshem
framförallt gällande arbetet med barns sociala samspel, relationer, trygghet och välmående.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan
vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten.
I föreliggande uppsats avser vi alltså undersöka användandet av djur i arbete med barn i
allmänhet men även med intresse för barn i behov av särskilt stöd. Fokus riktas mot följande
frågor:

Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner?

Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på fritidshem?
7
1.2 Begrepp och definitioner
Animal assisted therapy är den engelska benämningen för djurassisterad terapi. AAT fick sitt
genombrott på 1960-talet, det var då psykiatrikern Boris Levinson gjorde upptäckten att det
fanns stora fördelar, vilka redogörs för i kapitel 2, med att interagera med djur när man
behandlade patienter (Beck-Friis m.fl. 2007). Vidare i arbetet kommer vi att använda den
svenska benämningen. När man använder sig av djur i vården innebär det att djur har en
central del i behandlingen. De vanligaste djuren man använder sig av är hundar, hästar, katter
och kaniner och även de vanligaste lantbruksdjuren (Svensson, 2009).
8
2. Tidigare forskning och teoretisk
förankring
I detta kapitel redogörs för tidigare forskning om djurassisterad terapi. Ett teoretiskt begrepp
vi finner relevant för vår diskussion, nämligen KASAM- Känsla av sammanhang, framhålls i
denna forskning. Sist i kapitlet görs därför en utvecklad genomgång av KASAM som
teoretisk ram för studien.
2.1 Tidigare forskning
Nedan följer en sammanställning av tidigare forskning kring studiens ämne.
2.1.1 Oxytocin
1909 upptäckte sir Henry Dale ett extrakt från hypofysens baklob som hade som funktion att
starta sammandragningarna av livmodern på gravida katter. Detta extrakt fick namnet
oxytocin (Uvnäs Moberg 2009).
I Sverige finns det få forskare som har studerat sambandet mellan djur och människa, men en
av dem är Kerstin Uvnäs Moberg, som är professor i djurfysiologi vid Sveriges
lantbruksuniversitet. När hon studerade mekanismerna bakom djur i vården visade
undersökningarna att djurkontakt har samma fysiologiska effekt som man får vid en massage.
Då frisätts oxytocin, som bidrar till den lugnande effekt som ett barn får när modern ammar,
det hjälper även till att starta förlossningar, starta mjölkproduktionen vid amning samt att det
hjälper modern att knyta an till sitt barn. Oxytocinet har även andra effekter, till exempel kan
det sänka puls och blodtryck, minska stress och rädsla samt öka social interaktion och
välbefinnande. Uvnäs Moberg har också kommit fram till att ett djur kan frigöra oxytocin hos
människor. Detta kan i sin tur förhöja halten av oxytocin hos djuret (Uvnäs Moberg &
Petersson, 2004).
Har du någon gång försökt att lära dig något nytt eller förstå något
komplicerat, när du är stressad och har ont om tid? Alla som har varit i den
situationen vet att det oftast går ganska dåligt. Däremot fungerar
koncentrationen bättre om man får en chans att lugna ner sig, antingen
genom att få vara ifred en stund eller genom att få tillräckligt med tid på sig
(Uvnäs Moberg 2000:91).
Uvnäs Moberg menar att eftersom oxytocinet minskar stressen och förbättrar
förutsättningarna för inlärning har det en positiv effekt på inlärning (2000).
9
2.1.2 Djur som terapeutiskt verktyg
Som tidigare nämnts finns det i Sverige en viss misstänksamhet mot djur i vården om man
inte har arbetat med det själv. Dock är personer som har erfarenhet inom området mycket
positiva (Beck- Friis, 2009). När man behandlar barn använder man sig på vissa ställen av
hundar, där är det hunden som är terapeut. Uvnäs Moberg (2009) menar att när en hund är
med blir det lättare för barn att prata om svåra saker. Barnet pratar antingen direkt till hunden
om det som är eller känns jobbigt och ibland räcker det med enbart hundens närvaro. Barnet
har ett förtroende för hunden för den säger ingenting när man pratar, hunden är lojal och kan
aldrig skvallra för någon annan om det som barnet delar med sig av. Hon menar att hunden
eller hundarnas närvaro gör att förmågan att uttrycka sig ökar hos vissa personer, såväl enskilt
som tillsammans med andra personer närvarande i rummet (Uvnäs Moberg 2009).
Att använda djur i vården ger enligt Håkansson m.fl. (2008) en känsla av sammanhang.
Uppgifterna man genomför tillsammans med djuren, till exempel att gå ut med hunden, känns
som en mer meningsfull uppgift än att enbart gå på promenad. Uppgifterna med djuren
upplevs som verkliga, roliga och meningsfulla och inte enbart som konstruerade terapeutiska
åtgärder (Håkansson m.fl., 2008).
2.1.3 Effekter av djurkontakt
Internationellt har det också gjorts många studier på samspelet mellan djur och människor och
det med positiva erfarenheter av närhet till djur. Enligt Beck-Friis har amerikansk forskning
kommit fram till att barn som har sällskapsdjur hemma har större tillit till sig själva, detta för
att djuret förmedlar en trygghet som "smittar" av sig på barnen. “Djuren höjer också barnens
livskvalitet genom att de lockar till lek, stimulerar till utforskning av omgivningen och ökar
barnens självständighet” (Beck-Friis, 2009). Forskarna har även kommit fram till att barn som
har djur i hemmet har lättare för att lära sig saker och att de i större utsträckning än andra barn
oftare slutför projekt som de har påbörjat (Beck-Friis 2009). Att växa upp med djur, till
exempel hund, i hemmet ger barn fördelar som består även i vuxen ålder. Det är bra för den
sociala kompetensen att leva med en hund och för barn kan detta vara viktigt (Uvnäs Moberg
2009). Barn som har djur i hemmet mognar enlig Folke- Fichtelius (1995) fortare än de som
inte har djur, de får lättare att anpassa sig till de sociala förutsättningar som krävs av
omgivningen, ta kontakt med andra och uttrycka sig. Genom djuren lär sig barnen tyda
kroppsspråk och kroppssignaler och denna lärdom kan de sedan överföra till samspelet med
andra människor.
10
Djur och natur har en stressreglerande effekt på människor. Studier visar, enligt Håkansson
m.fl. (2008), att närvaron av djur vid stressande arbetsuppgifter, till exempel i klassrum,
märkbart minskar aggressivitet hos barn. Djur har positiv inverkan på inlärning,
kommunikationsförmåga, fysisk hälsa, beteende och emotionellt välbefinnande (Håkansson
m.fl. 2008). Uvnäs Moberg menar att hundar har en lugnande effekt på människor. Barn som
har en hund i rummet när de ska göra sina läxor har lättare att koncentrera sig än de barn som
inte har en hunds närvaro (2009).
Närvaron av djur kan få en människa att ändra sin uppfattning av olika situationer, till
exempel från hotfull till utmanande. Detta är något som forskare i socialpsykologi vid State
University of New York at Buffalo, däribland Karen Allen (1999), har studerat. Allen gjorde
en studie där 45 vuxna kvinnor fick utföra matematiska uppgifter där alla var av samma
svårighetsgrad. Kvinnorna genomförde först uppgiften i ett laboratorium med endast
försöksledaren närvarande. Två veckor senare genomförde de uppgiften i sitt eget hem under
tre olika omständigheter: ensamma, tillsammans med en kvinnlig vän samt tillsammans en
hund. Resultaten visade högre stress och sämre prestanda när vännen var närvarande än när de
var ensamma eller tillsammans med hunden. Hundens närvaro sänkte däremot stressnivåerna
och gjorde att de presterade bättre. När de löste uppgiften ensamma kändes uppgiften mer
hotfull än när hunden var närvarande, hunden gjorde istället att uppgiften kändes utmanande
(Allen m.fl. 1999).
Direkt beröring aktiverar det stressreducerande systemet. Beröring har likartade effekter hos
människor och djur, under förutsättning att beröringen upplevs som positiv (Kaiser & Spence
2004 i Håkansson m.fl.). Att ha hund har enligt Uvnäs Moberg goda effekter på både hälsan
och förmågan till social interaktion och hon tror att det är just för att människa och hund berör
varandra. Människan klappar och kramar hunden och när de känner varandra väl räcker det
endast med att hunden är i närheten för att ge en lugnande effekt. Uvnäs Moberg har
tidigare sett hur oxytocinets effekter permanenteras och blir långvariga efter
upprepad tillförsel. Eftersom matte och husse har sin hund nära sig mest hela
tiden får de hela tiden små påslag i sitt oxytocin och därför utvecklas en mer
kronisk aktivering av lugn och ro-systemet. Det är säkert denna mer kroniska
effekt av oxytocinet som ger upphov till de hälsofrämjande effekterna
(Uvnäs Moberg 2009:138).
Även Folke- Fichtelius (1995) talar om djurs positiva inverkan på både vuxnas och barns
hälsa. Hon menar att djuren är ”en stor källa till glädje” (Folke- Fichtelius 1995:5), de
11
framkallar skratt som i sin tur ökar produktionen av endorfiner. Endorfiner är en
morfinliknande signalsubstans som motverkar negativ stress, den har en lindrande effekt på
smärta och ger en känsla av välbefinnande.
2.1.4 Djur och barn i behov av särskilt stöd
Kristina Byström, psykolog vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Skövde, har genomfört en
studie som visade att autistiska barn som genomgick samspelsterapi med häst blev mer
kontaktbara och utökade sin lekrepertoar (Manimalis 2010). De visade även mer intresse för
andra människor efter behandling. Byström menar att djur erbjuder kontakt mer kravlöst än
människor och att detta ger terapeutiska möjligheter (Manimalis, 2010).
I en tysk studie fick 14 barn med autism tillbringa 60 minuter med en hund, en människa och
ett föremål. Under de 60 minuterna filmades barnen och man mätte deras frekvens av kontakt.
Barnen visade under dessa 60 minuter ett mycket större intresse för hunden än de andra
kontaktmöjligheterna (Manimalisrapporten 2009).
På College of Veterinary Medicine, Washington State University, USA (Himmerland, 2010)
genomfördes en studie där man analyserade effekterna av samspelet mellan människa och
hund. Barnen som deltog var tio stycken till antalet, var i åldrarna 3-13 år och hade
autismliknande utvecklingsstörningar. Terapeuten träffade barnen enskilt vid 45 tillfällen.
Alla tillfällen filmades. Vid varje session hade terapeuten med sig antingen en boll, ett
gosedjur eller en terapihund. Dessa användes för att jämföra barnens reaktioner och
interaktioner (beteendemässiga och verbala). Resultatet blev att barnen var mer lekfulla och
fokuserade när terapihunden var närvarande. Vid tillfället då hunden var med pratade barnen
mer, med både hunden och terapeuten. Terapeuten fick oftare svar på sina frågor och svaren
var även mer korrekta än i de fall då terapihunden inte var närvarande (Martin & Farnum
2002 i Himmerland, 2010).
Sammantaget, utifrån ovan refererade forskningsstudier, menar vi att det finns tillräckligt
underlag för att föra en diskussion om möjligheterna att använda djurassisterad terapi i
fritidshemsverksamheten. I vår studie intresserar vi oss inte för särskilda grupper, dock menar
vi att arbetssätten i de studier som visat positiva effekter med att använda djur tillsammans
med barn i behov av särskilt stöd kan gynna alla barn. Vi vill förstärka denna diskussion
genom att vända oss till Antonovskys begrepp KASAM.
12
2.2 Teoretisk förankring
I detta avsnitt redogör vi för Antonovskys begrepp KASAM. Hur detta kan kopplas till
studiens ämne och syfte visas i kapitel 4.
2.2.1 KASAM
Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som myntades av Aaron Antonovsky,
professor i medicinsk sociologi, och kan beskrivas som känslan av att befinna sig i ett
meningsfullt sammanhang (Antonovsky, 1991). Antonovsky studerade kvinnor som överlevt
koncentrationsläger. Han fann att vissa av dessa kvinnor hade, trots de svåra påfrestningar de
hade utsatts för, kvar sin psykiska hälsa. De kunde fortfarande känna glädje och de ”hade
strategier för att uthärda och bemästra de svåra situationer de befann sig i” (Jacobsson,
2011:98). Antonovsky ville ta reda på hur vissa kunde förbli vid god hälsa medan vissa inte
kunde det.
KASAM kan delas in i tre centrala komponenter nämligen:
Begriplighet som innebär att det som händer runt om i världen känns begripligt och
strukturerat för individen samt att det går att förutse. Händelser som kommer som en
överraskning går att ordna och förklara, en person med hög känsla av begriplighet klarar av
att få även hemska händelser som krig och död att verka ”(be)gripbara” (Antonovsky
2005:44). Jacobsson kallar begriplighet för teorins kognitiva komponent med nyckelord som
bland annat samband, förståelse och begriplig kommunikation (2011).
Hanterbarhet som innebär att de resurser man behöver för att hantera omgivningen finns att
tillgå. En person med låg känsla av hanterbarhet känner sig lätt som ett offer och kan tycka att
livets omständigheter är orättvisa (Antonovsky 2005). Medan en person med hög känsla av
hanterbarhet har lättare att gå vidare i livet när till exempel olyckliga saker händer.
Hanterbarhet är teorins handlingskomponent med nyckelord som bland annat problemlösning,
förhållningssätt, metoder och socialt stöd (Jacobsson 2011).
Meningsfullhet, begreppets motivationskomponent, innebär att de områden i livet som
bedöms viktiga anses ”i regel som utmaningar, värda känslomässig investering och
engagemang” (Antonovsky 1991:40). I extremfall, kan de som har en mycket låg känsla av
meningsfullhet ha svårt att hitta betydelsefulla aspekter i livet (Antonovsky 2005). Till
motivationskomponenten nämner Jacobsson delaktighet och inflytande, engagemang och
stark självkänsla som nyckelord (2011).
13
Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken
utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla
av tillit (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets
gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som
krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en
finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och
engagemang (Antonovsky 2005:46).
Antonovsky (2005) menar att de personer som har höga värden utav de tre komponenterna
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har en hög KASAM och därför har lättare att
hantera livets påfrestningar.
14
3. Metod och genomförande
I detta kapitel presenterar vi uppsatsens metod. Vidare redovisas urval, genomförande samt
forskningsetiska överväganden.
3.1 Metodval
För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar använder vi oss av en kvalitativ
forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2011). Bryman beskriver
semistrukturerade intervjuer som en flexibel metod där intervjuaren har möjlighet att följa upp
intervjupersonens svar med följdfrågor och på så sätt kunna gå mer på djupet i kunskapen som
intervjupersonen besitter. Intervjuguiden ger stöd och en röd tråd att följa genom intervjun.
Dock måste den inte följas till punkt och pricka, frågorna måste inte ställas i exakt
ordningsföljd och inte heller i samma ordning som följer i intervjuguiden, man kan även ställa
följdfrågor på informanternas svar (Bryman, 2011).
Vid en kvantitativ studie fokuserar man till stor del på siffror och mätbar data. Därför fann vi
kvalitativ forskningsmetod bäst lämpad för att få ut så mycket som möjligt av informanternas
erfarenheter och deras uppfattning av ämnet. Även tidsramen för uppsatsen påverkade vårt val
av metod. Vi tror att det skulle bli svårt att hitta tillräckligt med informanter för att göra en
kvantitativ forskningsstudie. För en kvantitativ forskningsansats krävs ett större antal
informanter för att få ett tillförlitligt resultat (Bryman, 2001). I en kvantitativ forskningsstudie
är det lättare att hålla sig objektiv då forskarna har distans till deltagarna och sällan träffar
dem. I kvalitativ forskningsstudie kan det vara svårare att hålla sig objektiv då man har
kontakt med deltagarna vid till exempel intervju, då ser man personen och inte bara ämnet.
Under studiens gång har vi varit medvetna om detta och varit noga med att hålla oss objektiva
(Bryman, 2001).
3.2 Urval
För att samla ihop det empiriska materialet besökte vi två olika verksamheter som arbetar med
djur och barn. Verksamheterna vi besökte var Humlamadens rehab i Veberöd och Sankt
Hansgården i Lund. Vi intervjuade en person på varje ställe, vi har fått tillstånd av
informanten på Humlamadens rehab att nämna denne vid namn. Vi har även fått tillstånd att
15
nämna båda verksamheterna vid namn. Närmare beskrivning av verksamheterna följer nedan.
Alla informanter, förutom informanten på Humlamadens rehab, har givits fiktiva namn.
Humlamadens rehab, Veberöd, drivs av Lis-Lott Andersson som är VD och verksamhetschef,
hon kommer i texten kallas för Lis-Lott. Lis-Lott är Leg Specialistsjuksköterska, med barn
och ungdom som specialitet och IRT-certifierad i Hästunderstödd terapi och jobbade som
distriktsköterska i många år. 1991 startade hon en ridskola för barn med och utan
funktionsnedsättningar och fortsatte att jobba som distriktsköterska parallellt med arbetet på
ridskolan. 1997 slutade Lis-Lott att arbeta som distriktssköterska och gick över till att arbeta
heltid på Humlamaden. I början av 2000-talet började verksamheten erbjuda rehabilitering för
vuxna med utmattningssyndrom, med ångest och depression. De som kommer dit har blivit
remitterade från vårdcentraler eller psykiatriska mottagningar. En behandling pågår i åtta
veckor, tre dagar i veckan á fyra timmar om dagen, totalt 12 timmar i veckan. På gården finns
det även en ridskola för barn. Ridskolan jobbar mycket med inkludering, alla barn, med och
utan funktionsnedsättningar rider tillsammans. Har barnet någon form av svårighet, den
behöver inte vara diagnostiserad, har man förtur i kön till att få en plats i gruppen. Om man
till exempel är väldigt blyg och har problem med detta kan man få förtur.
Sankt Hansgården i Lund är bland annat en fritidsklubb dit elever från tre olika skolor i
närområdet kommer, eleverna går i årskurs 4-6. Sankt Hansgården har funnits sedan 1991 och
var de första tio åren ett fritidshem för årskurs 1-3. Det finns nio anställda med olika
pedagogisk utbildning, bland annat fritidspedagog och grundskollärare. På gården finns får,
getter, kaniner, katter och höns. Barnen som går på fritidsklubben har möjlighet att vara med i
Kaninklubben. Då hyr man en kaninbur i stallet där ens kanin får bo, man får ha kvar sin
kaninplats även efter man slutat årskurs 6, det vill säga så länge kaninen lever. Eleverna i
kaninklubben ansvarar för att kaninerna får mat, detta gäller även på helgerna. Här pratade vi
med Pia som är utbildad grundskolelärare i åk 1-7. Nu är hon anställd på Sankt Hansgården
som fritidspedagog och har jobbat där i ca två år. Hennes totala yrkeserfarenhet är 18 år.
Under skoldagen erbjuder Sankt Hansgården lektionsverksamhet för skolklasser i Lunds
kommun. Det finns bland annat temat Djur då man jobbar kring djur, eller Hantverk då man
tillexempel kan tova ull. Sedan finns det även andra teman, till exempel vardagskemi eller
historia. Tanken med lektionsverksamheten är att eleverna ska få möjlighet till undervisning i
en annan miljö än klassrummet. Även om man inte har djur som tema har man ändå möjlighet
att besöka och vara tillsammans med gårdens djur.
16
Sankt Hansgården är även öppen för allmänheten, och har på söndagar söndagsöppet med
café. På vardagar kan till exempel förskoleklasser komma dit, ha picknick och umgås med
djuren. Även privatpersoner får komma på vardagarna. På söndagar drivs caféet av tidigare
anställda som exempelvis studerar samt någon av de äldre i kaninklubben. Det som säljs i
caféet är hembakat och ekologiskt, och det säljs till självkostnadspris. Man får möjlighet till
att prova på några av de aktiviteter som gården erbjuder.
Vi intervjuade även fritidspedagoger från två olika skolor om deras tankar om användandet av
djur i fritidshemsverksamheten. Vi genomförde en intervju per skola och vid varje intervju
deltog två utbildade fritidspedagoger.
Skola och fritidshem 1 har cirka 220 elever i årskurserna F-6. Den ligger i ett villaområde i en
större tätort i södra Skåne. Skolans fritidshem har fyra avdelningar med cirka 30 elever på
varje. Fritidspedagogerna Lena och Maria arbetar på varsin avdelning. De har mellan 10 och
15 års yrkeserfarenhet. Skola och fritidshem 2 har cirka 700 elever i årskurserna F-9. Skolan
ligger i en mindre tätort i södra Skåne. Skolans fritidshem har fyra avdelningar med två
klasser per avdelning med cirka 60 elever i varje. Fritidspedagogerna Anna och Camilla
arbetar på samma avdelning och har cirka 10 respektive 30 års yrkeserfarenhet.
Skolorna där vi intervjuade fritidspedagogerna har ingen anknytning till någon av gårdarna vi
besökte. Dessa skolor valdes just för att de ligger nära och för att vi har kontakter där och
visste att de kunde vara intresserade av att prata med oss om detta ämne. Vi valde att besöka
närliggande verksamheter på grund av att det inom tidsramen för denna uppsats skulle bli
svårt att få tid till att besöka verksamheter med längre transportsträcka.
3.3 Genomförande
Vid verksamhetsbesöken gjordes intervjuer med en eller två anställda i varje verksamhet.
Intervju 1 och 2 genomfördes dagarna efter varandra, först Sankt Hansgården och sedan
Humlamadens rehab. Vid dessa tillfällen intervjuade vi en person på varje verksamhet.
Intervjun med informanten från Sankt Hansgården ägde rum på Sankt Hansgården inne på
fritidsklubben där vi kunde vara ifred. Intervjun varade i cirka 20 minuter, därefter fick vi en
rundtur på gården. Intervjun med informanten från Humlamadens rehab ägde rum i en barack
som fungerar som ett kontor på gården. Intervjun blev ofta avbruten då informantens telefon
ringde och hon var tvungen att svara. Sammanlagd längd på intervjun, avbrott ej inräknade,
17
var cirka en timme. Vi fick därefter en rundtur i stallet. Efter intervjuerna spenderades totalt
två dagar på att transkribera och sammanställa insamlat material.
Från början ville vi även genomföra observationer på verksamheterna vi besökte, dock fick vi
inte möjlighet till det. Detta på grund av att de som genomgår behandling på Humlamaden
behöver vara ifred och ha det lugnt och ostört när de vistas på gården. Om vi hade varit med
för att observera hade vi varit i vägen och stört behandlingen och då hade den inte haft någon
effekt. Eftersom observation på Humlamaden därmed inte var möjlig kände vi att det var lika
bra att låta bli att genomföra observationer i denna studie helt och hållet.
Veckan efter intervjuade vi fritidspedagogerna, med ett par dagars mellanrum. Vi ville ha
några dagars mellanrum mellan de två första intervjuerna och de två sista intervjuerna för att
hinna sammanställa materialet från intervju 1 och 2 samt låta det inspirera intervjuguiden till
intervju 3 och 4. Intervju 3 och 4 genomfördes ute på skolorna i fråga. Vi satt vid båda
tillfällena i lugna och tysta rum där vi inte blev störda. Intervju 3 och 4 pågick i cirka 15
minuter vardera.
Vi besökte en verksamhet som arbetar med djurassisterad terapi och naturunderstödd terapi
samt en fritidsklubb som har djur. Vi dessa tillfällen intervjuade vi en person på respektive
verksamhet. Vi besökte även två skolor och pratade med två fritidspedagoger på varje skola,
fritidspedagogerna intervjuades i par. Detta gjorde vi för att vi ville att de skulle kunna
inspirera varandra i sina svar på frågorna. Risken med att intervjua fritidspedagogerna i par
var att istället för att hjälpa varandra att komma på saker att berätta kunde det lika gärna ha
blivit tvärt om. Fritidspedagogerna hade omedvetet kunnat hämma varandra under
intervjuerna om någon till exempel inte kände sig bekväm med att uttrycka tankar och åsikter
inför den andre. Detta var vi medvetna om från början men vi valde att ta risken och ändå
intervjua fritidspedagogerna i par. Vi är nöjda med vårt beslut för intervjuerna blev lyckade.
Efter varje intervju transkriberade vi inspelningarna, därefter skrevs intervjuerna ut. Efter att
ha läst igenom intervjuerna ett par gånger började vi leta efter och markera återkommande ord
och tankar som vi sedan skulle ha nytta av i analysen. Detta gjorde att vi kunde se vilka delar
av intervjuerna som var viktiga och relevanta att presentera i resultatkapitlet. Vi började med
att sammanfatta varje intervju i skrift. Därefter skrev vi ut alla sidorna och sammanfattade vad
varje stycke handlade om med ett par nyckelord som vi skrev i marginalen. Därefter klippte vi
isär texten så att varje stycke blev en egen bit. Vi sorterade styckena i olika kategorier efter
18
nyckelorden, dessa kategorier blev sedan analysens olika teman. Vi letade sedan efter
resultatets nyckelord i forskningsavsnittet för att sedan koppla ihop dem.
3.4 Forskningsetiska överväganden
Att forskning bedrivs är viktigt för att samhället och individerna i det ska utvecklas, därför
måste samhället och dess medlemmar stå tillgängliga för forskningen. De som deltar i
forskningen har rätt att skyddas mot obefogad insyn i sina liv. Individerna har även rätt att
skyddas mot ” psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning” (Vetenskapsrådet:5)
och detta kallas för individskyddskravet. Individskyddskravet kan konkretiseras i fyra
huvudkrav som ställs på forskningen. Dessa fyra krav kallas informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa forskningsetiska
principer antogs av Humanistisk – samhällsvetenskapliga forskningsrådet 1990. Dessa krav
kan var för sig sammanfattas så här

Informationskravet. ”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den
aktuella forskningsuppgiftens syfte” (Vetenskapsrådet 2015:7).

Samtyckeskravet. ”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin
medverkan” (Vetenskapsrådet 2015:9).

Konfidentialitetskravet. ”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall
ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant
sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (Vetenskapsrådet 2015:12).

Nyttjandekravet. ”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för
forsknings- ändamål” (Vetenskapsrådet 2015:14).
Vi tog hänsyn till dessa krav genom att maila ut förfrågningar om deltagande samt informera
om studiens ämne och syfte första gången vi tog kontakt med informanterna. Innan
intervjuerna startades gick vi genom informationen igen för att vara säkra på att informanterna
förstått sina rättigheter. Här talade vi även om konfidentialitetskravet och förhörde oss om i så
fall i vilken utsträckning informanterna önskade vara anonyma. De informanter och
verksamheter som nämns vid sina verkliga namn har uttryckligen gett oss tillstånd till detta.
19
4. Resultat och analys
I detta kapitel redovisar vi resultat samt analys av intervjuerna. Som tidigare nämnts har
informanterna fått fiktiva namn med undantag för Lis-Lott Andersson på Humlamadens
Rehab. Fritidspedagogerna kommer hädanefter kallas Lena, Maria, Camilla och Anna och
informanten från Sankt Hansgården kommer att kallas Pia.
I avsnitten som följer vill vi undersöka om det finns ett samband mellan forskning och
existerande verksamheter, det vill säga om informanternas erfarenhetsbaserade kunskap
överensstämmer med tidigare forskning inom ämnet, hur verksamheterna ser ut och om det
går att överföra arbetet med djur till en fritidshemkontext. Vi har valt att dela in studiens
resultat och analys i olika teman som tillsammans besvarar våra frågeställningar. Dessa teman
är lugn, ansvar och empati, problem med att inkludera djur i fritidshemsverksamheten och
möjliga lösningar samt känsla av sammanhang. Under samtliga temarubriker presenteras och
diskuteras data från både representanter för djurassisterad terapi och från fritidspedagoger.
4.1 Lugn
De vuxna som kommer till Humlamaden för behandling har drabbats av utmattningssyndrom
med ångest och depression, de har blivit remitterade från vårdcentraler och psykiatriska
mottagningar. Behandlingen handlar om att man ska få igång lugn och ro-systemet.
Stressrelaterad psykisk ohälsa stiger väldigt i Sverige idag och med den stiger även antalet
sjukskrivningar enligt Lis-Lott A. Stress sätter igång vårt kamp och flykt- system, motvikten
till lugn och ro-systemet, detta är inte något vi kan påverka med tanke eller vilja, även Uvnäs
Moberg (2000) talar om detta. Lis-Lott menar att människan är skapt för ett aktivt liv i
naturen och hon talar om att forskning visar att miljön där stressnivåerna är lägst är i ganska
öppen skog där vi ser långt men ändå kan gömma oss och där vi vet att det finns vatten. Dessa
instinkter sitter djupt i oss sen urminnes tider. Därför spenderar de som kommer till
Humlamaden mycket tid i naturen under behandlingen och jobbar med att få igång lugn och
ro-systemet och oxytocinfrisättningen. Vi tror att dessa miljöer kan ha positiva effekter för
barns utveckling och lärande. Även Håkansson m.fl. (2008) talar om djurs och naturs
stressreglerande effekter på människan och dess positiva inverkan på lärande kan våra tankar
styrkas i forskning.
20
Ett exempel på när oxytocin frisätts är när man klappar en hund, under förutsättning att man
känner sig trygg med djuret. Beröringen gör att blodtrycket sjunker och oxytocin frisätts,
säger Lis-lott. När lugn och ro-systemet är igång sker läkning, både psykisk och fysisk. Detta
styrks av Uvnäs Mobergs studier av den fysiologiska effekten vid djurkontakt (2004).
De personer kommer till Humlamaden genomgår naturunderstödd terapi, inte hästunderstödd
terapi. Under den naturunderstödda terapin rider man inte på hästarna men man är
tillsammans med dem, till exempel i samma rum som gårdens tre små ponnyer medan de
tuggar hö. Lis-Lott menar att bara att sitta tyst och lugnt tillsammans med hästarna när de äter
får igång lugn och ro-systemet. En annan del av behandlingen är att mysa med hundarna som
finns på gården. Gården föder upp labradoodels, och det finns därför ofta valpar på gården.
Hundarna är tränade till att gå runt till människor och ”ge kärlek” som Lis-Lott uttrycker det.
Vi tror att det faktum att hundarna spontant söker kontakt berör personen i fråga, upplevs
beröringen som positiv resulterar det i en oxytocinfrisättning som enligt Uvnäs Moberg
(2009) och Håkansson m.fl. (2008) aktiverar det stressreducerande systemet och på så sätt har
goda effekter på hälsan.
Lena berättar om sina upplevelser från Sankt Hansgården i Lund där hon kunde se att det
livligaste barnet i gruppen, klätterapan, kunde stå i lugn och ro och klia ett får och vara nöjd
med att bara stå där och ”flumma in i det” hur länge som helst, för att sedan när fåret inte var i
närheten kunna klättra på väggarna. Pia talar om att barn som kan ha svårt för att vara
inomhus där det är väldigt mycket folk, har stora fördelar av att vara ute bland djuren, de mår
bättre av utomhusvistelse och djuren har en lugnande effekt på dem. Djuren är tama och
kommer gärna fram till barnen och visar kärlek, de vill bli klappade och då får även djuren
kärlek från barnen, fortsätter Pia. Det stora barngrupperna kan göra att miljön på
fritidshemmet blir stökig och det kan vara svårt att hitta en plats där man kan vara ifred och
känna lugn. En effekt av djurkontakt som ofta nämns är att djuren kan hjälpa barnen att hitta
ett lugn som kan vara svårt att uppnå i vanliga fall (Håkansson m.fl. 2008).
När man är tillsammans med djur behöver man enligt Lena vara lugn för att inte stressa upp
dem, då vissa djur, exempelvis höns är känsliga för stress. Om barnen regelbundet vistas i en
miljö som kräver lugn och ro tror vi att lugnet till slut blir ett naturligt inslag i deras vardag
och att de på så sätt kan få lättare att hitta lugnet i andra situationer. Dock tror vi att det för
vissa barn kan ge en negativ effekt att känna sig tvingad att vara lugn vilket sedan kan leda till
att de när de inte är tillsammans med djuren blir extra rastlösa.
21
Även fiskar kan ha en lugnande effekt trots att de inte går att klappa och kela med, menar
Camilla. Vid ett tillfälle fanns ett akvarium med fiskar på en av avdelningarna på fritidshem 2.
När de små barnen i förskoleklassen blev lite oroliga och nervösa av att ha flyttat från
förskolan till skolan med de stora barnen tog personalen med dem till akvariet, de fick titta på
och mata fiskarna en stund och efter det blev de lugna igen och kunde gå tillbaka till pågående
aktivitet.
Anna och Camilla berättar om en närliggande gård som de brukar besöka på våren för att
träffa lammen som fötts, titta på när fåren vallas och prova på att tova ull. När de berättar
detta konstaterar de att de även skulle kunna besöka gården en gång på hösten. Besöken på
gården blir alltid mycket uppskattade av barnen. Vid besöken har fritidspedagogerna
observerat att de ”tuffa killarna” inte är lika tuffa ute i hagen med fåren. Tvärtom kan det vara
de som blir lite oroliga och osäkra. Vi tänker att när vissa barn hamnar i en miljö de inte är
vana vid och inte riktigt vet hur de ska kontrollera är det inte lika lätt att vara tuff och kaxig.
Då tar de ibland ett steg tillbaka för att observera och tolka sin omgivning. De går ur sin
vanliga roll och tar för stunden på sig en annan. Anna och Camilla berättar även att vissa barn,
till exempel de som har koncentrationssvårigheter i skolan, har lättare att hitta lugnet
tillsammans med lammen och fåren.
Lena berättar om en gammal elev med ADHD som hade varit och ridit ute på Humlamaden.
Eleven hade varit ute på gården med sin familj och hade alltså inte blivit rekommenderad av
specialpedagog eller BUP att åka dit, utan detta skedde privat. Detta var något som fungerade
mycket bra för denna elev då eleven behövde lugnet som han fick när han var med hästen,
men även miljön och att vara utomhus hade en stor betydelse då det var lugnande och
stimulerande. Elevens främsta problem i skolan var koncentrationssvårigheter men tyvärr
tyckte Lena inte att det märktes någon stor skillnad på eleven i skolan efter besöken på
gården, om man inte pratade om elevens upplevelse ute på gården. Han lyckades inte hitta
lugnet när han var i skolan utan det infann sig bara när han var med hästarna i miljön runt
Humlamaden. Vi tror att detta kan ha berott på att han inte spenderade tillräckligt med tid ute
på gården. För att oxytocinets effekter ska bli långvariga behövs upprepad tillförsel av detta
(Uvnäs Moberg 2009). Om pojken hade besökt gården under en längre period tror vi att
effekten hade kunnat bestå även i skolans miljö.
Effekterna av samvaron med hundarna på Humlamadens rehab blir mer påtaglig med barnen
än med vuxna, menar Lis-Lott. Är man sjuk och inte mår bra så får man ett kroppsspråk som
visar det och tillsammans med hundarna kan barnen träna sitt kroppsspråk. Hästar och hundar
22
reagerar olika på människors kroppsspråk och detta kan hjälpa barn att bli mer medvetna om
vilka signaler de sänder, kommunikationen blir en viktig sak att tänka på. Lis-Lott menar att
samvaro med alla djur är bra, så länge man trivs med dem. Känner man den minsta gnutta
rädsla har kontakten ingen positiv effekt.
att se en glad hund komma springande och möta mig, det är ju en
glädjespridare /../ en katt som spinner i knäet är ju helt underbart, det kan
vara en fisk eller en ödla, det kan vara vad som helst (Lis-Lott).
Vidare menar Lis-Lott att hundar och hästar är lättare att utbilda och därför är de vanligare i
dessa former av rehabilitering. Sammantaget kan vi konstatera att såväl representanter för
gårdarna som fritidspedagogerna intygar att samvaro med djur i de flesta fall har en lugnande
inverkan på människor. Således stämmer våra empiriska data överens med genomgången
forskning. Dock finns tillfällen när det krävs andra metoder för att barn exempelvis med
svårigheter ska kunna fungera i skol/fritidsverksamhet.
4.2 Ansvar och empati
Anna och Camilla tror att barn kan ha lättare att känna empati för djur än för andra
människor. Camilla menar att djuren inte dömer, ibland är det lättare att prata med ett djur för
de skvallrar inte, utan när man är med dem så duger man precis som man är. Åter nämner
fritidspedagogerna ansvar och omhändertagande som positiva effekter av kontakt med djur.
Liknande uttalanden återfinns i forskningen, (se Uvnäs Moberg 2009). Vi tänker att ett barn
som till exempel har skilda föräldrar kan ha saker som han eller hon grubblar på och känner
oro för. Vissa barn kan gå och hålla orosmoment för sig själva och inte vilja prata om dem av
rädsla för att göra någon ledsen. Om ett barn med skilda föräldrar exempelvis inte trivs så bra
med pappans nya flickvän och därför hellre vill bo hos mamman, kanske barnet drar sig för att
säga något för att inte göra pappan eller flickvännen ledsen. Att hålla inne med oroskänsloroch tankar för att inte uppröra andra tror vi tyvärr är ganska vanligt för barn med skilda
föräldrar. Man undviker att tala om vad man känner för att inte såra någon eller för att
undvika bråk. Vi anser att detta mår ingen bra av, det är viktigt att ventilera sina tankar och
känslor annars blir det ännu värre, detta kan vi säga av egna erfarenheter. Att prata med någon
måste inte alltid innebära att man pratar med en annan människa. Likt Camilla anser vi att ett
djur kan vara den perfekta lyssnaren då de inte dömer skvallrar, detta talar även Uvnäs
Moberg om (2009).
23
Anna och Camilla har innan vår intervju aldrig hört talas om begreppet djurassisterad terapi.
De berättar att de har hört talas om att det inom äldreomsorgen gör skillnad om man har en
hund närvarande, ”metoden har man ju hört talas om, men inte själva ordet” säger Camilla.
Anna och Camilla anser båda att det kan gynna barnen att inkludera djur i sin verksamhet. De
tror att djuren frambringar barnens empatiska sidor och nämner ansvarstagande för en annan
varelse som aspekter som framkallas när barn är tillsammans med djur. Dock nämner även
Anna att det är svårt på grund av allergier och regler om att få ha djur i skolan.
Maria tror likt Anna och Camilla att barn ibland kan ha lättare för att hitta empatikänslan för
ett djur som är mindre än sig själv än mot sina kamrater. Ibland hittar eleverna döda fåglar på
skolgården under rasterna och då ska det anordnas stora begravningar medan de nästa rast kan
kasta en isbit i huvudet på en kompis. Många gånger är djuren mer värda än kompisarna,
menar Lena. De tänker inte på sina kompisar som någon man behöver ta hand om, medan
djuren måste man ta om då de är så små och inte kan försvara sig, anser Maria.
Djur inspirerar elever till att ta ansvar, tycker Maria. När det gäller de mindre barnen behöver
det inte nödvändigtvis handla om levande djur. Maria berättar om ett mjukisdjur i form av en
säl som finns hos förskoleklassen på skolan. Eleverna i klassen tar hand om sälen, sälen måste
både borstas och klappas och på helgerna turas eleverna om att ta med sig sälen hem eftersom
han inte kan vara ensam kvar på skolan under helgen. Eleven som har sälen hemma ska sedan
skriva om vad sälen har gjort under helgen, om han har varit med och lekt, om han har ätit bra
och om dom har gjort något annat speciellt. På måndagen tar eleven med sig sälen till skolan
igen och får berätta för klassen vad de har gjort under helgen.
Ett mjukisdjur, i detta fall en säl, kan, enligt oss, vara till hjälp när man vill prata om saker
som kan kännas personliga och känsliga. Om det till exempel hänt något på rasten, ett bråk
där de iblandade var oense och någon blev ledsen kan det vara svårt att prata om händelsen
efteråt då diskussionen kan ha en tendens att bli känsloladdad. Pratar pedagogen istället med
barnen om händelsen som om den hänt sälen kan det flytta fokus från de inblandade. De får
distans från den verkliga händelsen och det kan vara lättare att sätta sig in i hur sälen känner,
hur den reagerade och varför och därmed kan det till slut göra det lättare att förstå hur
motparten kände sig och på så sätt komma fram till en lösning. Vi tror dock att detta fungerar
bäst med de yngre barnen för med de äldre barnen ser vi en risk att samtalet inte tas på allvar
om man blandar in mjukisdjur i det hela, då upplevs situationen kanske som tramsig. Med
äldre barn får pedagogen hitta något annat alternativ att flytta fokus till. Som pedagog kan
24
man kanske iscensätta ett bråk mellan två av personalen och sedan låta barnen analysera och
diskutera händelsen på det sättet.
För många år sedan låg det en 4H gård precis intill skolan där Fritidshem 2 ligger, dit barnen
fick gå när de var på fritids, vilket många gjorde. Barnen behövde inte korsa någon väg för att
komma till gården och de var mycket välkomna av de som arbetade där. De behövde inte ha
en vuxen med sig när de gick och de som gick dit fick en tid att passa till när de skulle vara
tillbaka på fritids, vilken de var mycket duktiga på att hålla. Genom att låta barnen gå till
gården själva visade fritidspedagogerna att de hade förtroende för barnen och litade på att de
klarade av ansvaret att själva hålla koll på tiden. På gården fanns möjlighet att ha kanin och
kunde man inte ha sin kanin hemma så kunde man ha den där. På så sätt blev gården ett
naturligt inslag i vardagen, särskilt för de barn som hade kanin där. Anna berättar om en
händelse på gården. Precis innan ett sommarlov dog en elevs kanin och lämnade sina små
ungar moderlösa. Ungarna var små och diade fortfarande och chanserna att de skulle överleva
var inte stora. Barnen på fritidshemmet bestämde sig för att kaninungarna skulle överleva.
Ungarna behövde matas med pipett ungefär varannan timme och barnen gjorde upp schema
för vem som skulle mata och när och ägaren av kaninmamman tog med sig ungarna hem över
natten. Under lovet skulle de åka på läger och då tog de kaninungarna med sig. Detta blev ett
stort projekt som engagerade hela fritidshemmet och det lyckades för alla ungar överlevde.
Anna berättar historien med stor entusiasm och nämner att det var en fantastisk och lärorik
upplevelse för alla inblandade. Eleverna tog på sig ett ansvar och såg till att slutföra projektet.
Beslutet att få kaninungarna att överleva fattade eleverna självmant, utan påverkan från någon
vuxen. Kaninungarnas behov fick barnen att självständigt ta sig an, genomföra och slutföra
detta projekt. Att djur ökar barns självständighet återfinns i forskningen, (se Beck-Friis 2009).
4.3 Problem med att inkludera djur i
fritidshemsverksamheten och möjliga lösningar
Det finns många aspekter som ställer till problem med att ha djur i fritidsverksamheten.
Problemen med att ha djur på det egna fritidshemmet är allergier, regler om att få ha djur i
skolans lokaler, djurskyddslagar, miljö etc. De största problemen som finns för att åka iväg
och träffa djur är dels ekonomiska och dels att barn och personal kan vara allergiska,
diskuterar Maria. ”Allergier går till viss del att medicinera”, poängterar Camilla, dock kan
25
allergimediciner kosta pengar och behöver föräldrar köpa allergimediciner till sina barn för att
de ska kunna dela i verksamheten på fritidshemmet menar vi att inte skolan längre är
avgiftsfri. Allting kostar pengar. Ska man ta iväg barngruppen till exempelvis en ridskola tar
ridskolan ofta ”rätt bra” betalt för varje barn och även resan till och från ridskolan kostar
pengar. För låga budgetar är stora problem. Även verksamheter som är kommunens egna
kostar pengar. Lena och Maria anser att eftersom skolan och fritidshemmet också är
kommunens verksamhet och barnen är samhällets, och därmed kommunens framtid, borde
kommunen hjälpa skolan och fritidshemmen och öka deras möjligheter att genomföra
aktiviteter som vanligtvis kostar pengar genom att göra det billigare eller helt gratis för
skolklasser och fritidshemsgrupper. De talar om besparingar och att kommunen prioriterar
annat, tycker Maria, framför att öka skolorna och fritidshemmens möjligheter till en varierad,
meningsfull och inspirerande verksamhet. Andra problem som finns är att barngrupperna idag
är väldigt stora och antalet personal i varje barngrupp är för lågt för att ett arbete med djur ska
vara genomförbart, diskuterar Camilla. Trots alla problemen som finns i vägen för en
verksamhet med djur känner vi från alla fritidspedagogerna en stark vilja och lust att
inkludera djur i sin verksamhet. Hade inte nämnda problem hindrat upplever vi att
pedagogerna hade varit intresserade av att genomföra projekt med djur i
fritidshemsverksamheten.
Lena och Maria berättar att de för tillfället inte har någon regelbunden verksamhet som
innefattar djur. Förr åkte de till Skånes Djurpark ganska regelbundet men den möjligheten
finns inte just nu. Däremot åker de då och då till Stadsparken för att mata ankorna och titta på
guldfiskarna. Lena nämner även en annan park i närområdet där de har getter. Dit brukar de
också åka för att mata och träffa getterna. "Och när barnen kommer dit, de är ju "oh kolla den
och kolla den och kolla den”, det blir ju en jätteglädje hos dem" berättar Lena.
På Sankt Hansgården har de kommit fram till en lösning för de barn som är allergiska. För att
alla ska kunna vistas i lokalerna inomhus så har personalen och de barn som har kaniner i
kaninklubben, och även de som brukar vistas bland djuren, speciella stallkläder som de endast
får ha på sig ute i stallet. De barn som inte är allvarligt allergiska kan träffa djuren utomhus
utan att de reagerar, men de kan inte gå in i stallarna för där är det för koncentrerat. De flesta
barn klarar även av att titta på djuren på avstånd och inte klappa dem.
Vi menar att om man som fritidspedagog verkligen vill inkludera mer djur i sin
fritidshemsverksamhet så är man mer intresserad av att försöka hitta möjliga sätt att göra detta
26
på. Har man ett starkt intresse blir även viljan att hitta en lösning på problemen starkare och
man kämpar på för att komma vidare. Om fritidspedagogen inte är speciellt intresserad av
ämnet är det lätt att acceptera och ge upp inför problemen och inte leta efter möjliga
lösningar.
4.4 Känsla av sammanhang
Pia talar om att djuren ger upphov till diskussioner, mellan pedagoger och barn men även
mellan barn och barn, dels om djurhållning men även om ifall djur har det bra. I vissa
diskussioner jämför man djurhållning på olika ställen, till exempel om man har väldigt många
djur på en väldigt liten plats, jämfört med hur de har det på sin egen gård. När gårdens får har
fått lamm är de alltid noga med att berätta vilka lamm som de eventuellt ska behålla och vilka
som ska gå till slakt så eleverna vet det redan från början. Gården brukar ta tillbaka köttet från
lammen som de har skickat till slakt, som de sedan använder till lunch på loven eller i
mellanmålet, även detta leder till diskussioner. "Vill de äta det köttet som kommer från de
djuren som man har lärt känna?" diskuterar Pia. I början tycker vissa att det inte känns så bra,
och då diskuteras det om man äter kött annars, och hur har de djuren haft det. "Här vet vi hur
djuren har haft det, de har haft det bra så länge de levde" poängterar Pia. För vissa elever
känns det bättre att äta köttet då, men vissa tycker fortfarande att det känns jobbigt, berättar
hon.
På gården tar de även tillvara på äggen hönsen ger. Till sommaren när de ska få killingar
hoppas de på att även kunna ta vara på lite getmjölk. På gården får barnen också hjälpa till att
skörda hö, och i trädgården har de frukt och bär som används i mellanmålen, de måste även
komplettera med köpta råvaror då de inte kan producera den mängden som behövs. Men det
viktigaste ligger i att barnen får se var det kommer ifrån och de får vara med under processen
från start till slut. Kunskapen de får under processen blir begriplig, den går att ta på. Istället
för att se ett frö i en bok och läsa om hur det växer får de hålla fröet i handen, så det och med
egna ögon se det växa och sedan skörda och ta del av frukten som fröet gett. Barnen får en
större förståelse för hur processen från frö till skörd går till, det tar tid och man måste kämpa
för att hålla plantan man sått vid liv. De är delaktiga i processen och eftersom de får ta del av
skörden tror vi att motivationen till att slutföra projektet ökar. Arbetet blir meningsfullt och, i
detta fall, odlingsprocessen blir begriplig. Vi menar att detta ger en känsla av sammanhang
(Antonovsky 2005).
27
Djuren är även bra till att använda som språngbräda in i samtalsämnen som barn kanske är lite
obekväma med. "Om man vill nå ett barn och börja prata med dem om någonting som de
kanske inte är så bekväma med att prata om kan det vara bra att prata om djuren på samma
sätt" konstaterar Pia. Om det är relationer man vill prata om, kan man börja att prata om
relationer mellan djur, för att sedan gå vidare till relationer mellan djur och människa för att
sedan avsluta med relationer mellan människor. "Man kommer dem närmare in på livet
genom att börja prata om djuren" fortsätter Pia. Att påbörja ett känsligt samtal genom att börja
med att prata om djuren kan göra att vissa händelser, känslor och sätt att agera blir mer
hanterbara och begripliga för barn. Som tidigare nämnts är hanterbarhet och begriplighet
viktiga förutsättningar för att uppnå en känsla av sammanhang (Antonovsky 2005).
Enligt Skolverkets Allmänna råd för kvalitet i fritidshem ska verksamheten erbjuda barnen en
varierande, utvecklande och meningsfull fritid. Verksamheten ska utgå från barnens intressen
och behov samt stödja deras sociala och emotionella utveckling. Vi anser att ett arbete med
djur i fritidshemsverksamheten kan bidra till att uppnå detta samt att det kan stärka barnens
KASAM. På Sankt Hansgården blir verksamheten lätt meningsfull. Att sköta om trädgården
med fruktträd och bärbuskar kan för barnen kännas mer meningsfullt eftersom de får ta del av
skörden. Att ta hand om någonting känns mer meningsfullt när man får ut något av det. När
barnen hjälper till att mala mjöl och baka bröd sker ett informellt lärande och utan att tänka på
det använder de sig av matematiken de får lära sig under skoldagen. Bakning gör matematiken
begriplig, meningsfull och konkret.
Lis-Lott berättar om en pojke som kommit till gården några år tidigare. Max kom till
Humlamaden när han gick sin tredje termin i skolan där han hade stora problem. Han hade
svår ADHD och hade aldrig suttit med på en samling, varken i skolan eller tidigare på
förskolan. Han klarade inte av att sitta stilla utan fick gå iväg och leka istället. Max hatade
böcker och bokstäver och kom på kant med de andra barnen. När han kom till Humlamaden
presenterade Lis-Lott tre olika hästar för honom och sedan fick han välja en av dem som då
skulle vara hans häst under tiden han vistades på gården. Lis-Lott beskrev hästarna som om de
vore människor och lyfte fram speciella aspekter i deras personlighet och Max valde den
hästen som beskrevs som lite busig. När han valt häst tog Lis-Lott ut hästen i stallgången så
Max fick träffa den. Här började hon prata om att hästar är stora och väldigt starka djur och
kan vara ganska farliga om man inte vet hur man ska hantera dem. Det är viktigt att hästen
känner sig trygg och för att den ska göra det måste man vara en bra ledare för hästen och nu
var detta Max jobb. Ledarskapet var inte heller en självklarhet utan det var något man måste
28
förtjäna. Det första Max skulle göra var att borsta hästen så att de kunde börja lära känna
varandra. Max fick frågan hur han trodde att det kändes för hästen när han borstade den. LisLott menar att ett barn som Max har aldrig haft tid att tänka på hur saker och ting kan kännas
för andra barn, det har helt enkelt inte funnits utrymme till det för Max har haft fullt upp med
att försöka hantera miljön han vistades i. Att prata om hästen och hur Max trodde att den
mådde gjorde att fokus flyttades från Max och hans problem till hästen och här fick han
utrymme att i en lugn miljö tänka på andra.
Vi anser att detta är en metod som man kan använda sig av på fritidshemmet för få barnen att
tänka på ett annat sätt. Som Lis-Lott säger finns det vissa barn som har så pass mycket runt
omkring sig att de inte kan tänka på hur andra personer i deras omgivning känner när man gör
något mot dem, det kan både vara positiva och negativa saker. Vi tror att genom att flytta
fokus från barnet till exempelvis en häst behöver barnet inte känna att de har gjort något fel
när man pratar om hur hästen känner om man till exempel kramar den respektive slår på den.
Vi tror att det bli lättare för barnet att hantera det som sägs i konversationen man har när man
flyttat fokus från dem till ett djur. För att sedan komma ihåg det och tänka på det nästa gång
när man till exempel bråkar med en kamrat. Att veta hur man ska förhålla sig till andra är en
viktig del i att kunna hantera situationer man hamnar i. Har man goda värden av hanterbarhet
ger det en större känsla av sammanhang (Antonovsky 2005). Detta är en möjlig metod för
fritidshemmet att ”främja allsidiga kontakter och socialgemenskap” (Skolverket 2014:10).
Redan vid första tillfället ville Max sitta upp på hästen men först fick han börja med att leda
den. Här fick han tänka på hur han rörde sig och hur kan skulle använda sin kropp för att
hästen skulle uppfatta honom som en ledare. Efter att han lyckats leda hästen fick han klappa
och berömma den. Sedan fick Max en liten skrivbok som hette Max bok. I den här boken
skulle han efter varje tillfälle skriva vad som varit lätt, svårt och roligt och denna bok skulle
han sedan ha med sig vid varje tillfälle. Vid nästa tillfälle skulle Max få rida sin häst. De
började med att borsta honom och direkt flyttades fokus återigen från Max till hästen. Sedan
var det dags att rida. Att rida var inga problem för Max, Lis-Lott berättar att det kunde ta vissa
barn en hel termin att få kläm på ridandet men att Max klarade det med en gång. Max, LisLott och en lärare från skolan, som alltid följde med Max till Humlamaden, begav sig ut i
skogen som omger gården. Max red och de två vuxna följde med till fots. Under ridningen i
skogen fick Max olika uppgifter att lösa. Lis-Lott var väldigt medveten om vilken nivå hon
skulle lägga dessa på. De fick inte vara så svåra att Max inte klarade av dem utan uppgifterna
lades på en nivå hon visste att Max skulle klara av. Lis-Lott menar att när man har de
29
svårigheter som Max hade så går man på misslyckanden varje dag och just därför var det så
viktigt att lägga uppgifterna på en nivå som Max kunde klara av. När Max klarade av
uppgifterna fick han känna att han kunde och dög som han var, när han var på gården skulle
han slippa att stöta på fler misslyckanden. Vi menar att alla barn, oavsett om man har någon
diagnos eller inte, behöver känna att man duger som man är och slippa att stöta på
misslyckanden i allt man gör. Vi menar att om man får uppgifter man klarar av att lösa stärks
självkänslan och gör att det känns mer motiverande att ta itu med framtida uppgifter.
Motivationen är viktig för att stärka meningsfullheten i det man gör och det leder i sin tur till
en starkare KASAM (Antonovsky 2005).
Efter ridningen var det dags att skriva i boken och Max, som annars hatade böcker, hade varit
mycket noga med att få med sig boken till gården, något som Lis-Lott tog som väldigt
positivt. Gången därpå var det dags att ta tag i bokstäverna. De red runt i ridhuset där några av
alfabetets bokstäver finns på väggarna, (se bilaga 2). Efter att de ridit en runda visade det sig
att Max kunde ungefär hälften av bokstäverna och efter ytterligare en runda kunde han alla
bokstäver. Därefter lät hon Max rida mellan olika bokstäver för att bilda lättare ord och
frågade honom sedan vilket ord de ”ridit”. När Max klarade av uppgiften slapp han återigen
ännu ett misslyckande utan tvärt om så fick han känna sig stolt över att ha lyckats med något.
Efter att ha ridit på detta sätt, med liknande uppgifter och ett ökat antal bokstäver ett tag,
släppte problemen för Max och en tid senare fick Lis-Lott besked om att nu var Max bäst i
klassen på att läsa. Max behövde helt enkelt hjälp att knäcka läskoden på ett annorlunda sätt
och genom att använda hela kroppen. På detta sätt blev läsning något begripligt (Antonovsky
2005), något man kunde ta på och det var detta vi tror Max behövde. Lis-Lott menar att
klassrumsmiljön inte är det bästa stället för alla att lära sig utan att vissa behöver erbjudas
andra metoder där lärandet blir mer konkret och meningsfullt. Uppgifter som uppfattas som
meningsfulla och roliga är lättare att lösa än uppgifter som känns konstruerade och verkar
sakna syfte (Håkansson m.fl. 2008). Eftersom oxytocinfrisättning minskar stress och ökar
förutsättningarna för inlärning (Uvnäs Moberg 2000) menar vi att undervisning som infattar
djur kan ha en positiv effekt för en del barn.
Vi tror att när barn hamnar i en ny miljö och får nya metoder för att lösa uppgifter och får
använda sig av hela kroppen och inte bara ett papper och en penna så blir uppgifterna mer
hanterbara och lösningarna blir mer begripliga. Man får en känsla av sammanhang då allt man
gör har en betydelse, det blir hanterbart och begripligt (Antonovsky 2005) och på så sätt blir
det en mening med varför man gör det man gör. Det finns en konkret tanke om varför man
30
förflyttar sig från till exempel k till a till k till a, man får skapa ordet kaka med hela kroppen
och inte bara skriva det med en penna på ett papper.
Lis-Lott berättar även om en annan pojke som kom till Humlamaden där problemen handlade
om matematiken. Här gjorde Lis-Lott matematiken konkret för pojken och tog med honom ut
i stallet där han fick mäta upp mat till hästarna. Här blev samtal och tankar kring matematik
naturliga då de sattes i ett konkret sammanhang. De pratade om hur mycket mat en häst åt
varje dag, hur mycket som gick åt om man hade fem hästar, hur mycket som gick åt på en
vecka, en månad, ett år. Pojken ville bli bagare när han blev stor och på det ämnet kunde
samtal om mätning och åtgång fortsätta. Lis-Lott började även prata om att man behövde
kunna räkna ut hur mycket det man bakade skulle kosta. Man behöver inte kunna all matte,
men viss matte måste man kunna för det kommer man ha nytta av i vuxna livet, tänker LisLott. Hon menar även att matematiken i skolan ibland kan kännas som en massa siffor man
bara måste lära sig och då behöver det konkretiseras så att det blir mer greppbart för eleverna.
Vi tror att undervisning med konkretiserade uppgifter känns mer meningsfull och greppbar för
barnen. Om uppgifterna har ett tydligt syfte, som i exemplet ovan, ökar motivationen att lösa
dem (Håkansson m.fl. 2008). Klarar man av uppgifter som tidigare känts svåra och utan
mening stärks självkänslan vilket i sin tur stärker barnens KASAM (Antonovsky 2005).
Vi anser att detta hade varit en bra och användbar metod som man hade kunnat använda på
fritidshemmet. Om man till exempel vet om att det är något barn som i skolan har väldigt
svårt för matte, så hade man kunnat baka med barnen på fritidshemmet, och på så sätt även
här få in det informella lärandet. Bakning är en relativt vanlig aktivitet på fritidshemmet men
vi anser att det kan finnas olika syften med aktiviteten. Man kan baka endast för bakandets
skull eller så kan man baka med matematik som syfte. Man kan då föra diskussioner med
barnen och ställa frågor där barnen får fundera, tänka och räkna för att det ska bli rätt med
receptet. Om man hade haft ett fritidshem som Sankt Hansgården har hade eleverna kunnat
vara med och mäta upp mat till djuren, där man då kan räkna på hur mycket de behöver. Om
man vill mäta så kan man bygga något litet hus till djuren och få in det informella lärandet där
genom att barnen får mäta och fundera på hur de ska få ihop det lilla huset.
Vi tror att om man exempelvis hade haft höns på sitt fritidshem, så hade man med de yngre
eleverna som precis har börjat lära sig räkna, kunnat räkna hur många ägg man får från
hönsen varje dag, och med de äldre hade man kunnat använda sig av multiplikation och för att
räkna ut hur många ägg man får på en vecka om man får exakt lika många ägg varje dag. Vi
anser att då det finns elever som behöver hjälp med att knäcka vissa koder, på ett annat sätt
31
och i en annan miljö än den som finns i skolan, hade det här varit en bra lösning. Man kan
räkna med djuren, hur många djur finns det i hagen, hur många hade det varit om det var lika
många i en annan hage och så vidare. Det behöver inte tvunget vara att man har djur på sitt
fritidshem, man hade även kunnat promenera bort till en fårhage för att byta ut miljön från
skolan och fritidshemmet.
Vi tror att när man använder sig av djur i verksamheten får eleverna en annan syn på vad det
är de gör. Om man använder sig av hela kroppen och till exempel måste flytta sig för att
komma från en bokstav till en annan så blir det tydligare för dem vad det är för ord de stavar
till. De kan nästan ”ta på” uppgifterna, vi tror då att uppgifterna blir mer begripliga och
hanterbara för att sedan bli meningsfulla och på så sätt skapas det en känsla av sammanhang i
det är man gör (Antonovsky 2005).
4.5 Sammanfattning
Som tidigare nämnt ska fritidshemmet erbjuda barnen en meningsfull, utvecklande och
stimulerande fritid. Verksamheten ska utgå från barnens behov och intressen och stödja
barnens emotionella och sociala utveckling. Vi anser att detta till viss del kan uppnås med ett
arbete med djur på fritidshemmet. Hippinen menar att en fritidspedagog skapar ”miljöer
utifrån barnens behov /…/ och försöker i dessa miljöer lära barnen genom interaktion och
kommunikation ” (2011:37), kommunikation och samtal nämns som viktiga delar av
fritidshemmets verksamhet. Lis-Lott talar om kommunikationen som sker på Humlamadens
rehab. Barnen som kommer dit och rider måste vara uppmärksamma på vilka signaler deras
kroppsspråk sänder till hästen. De får lära sig hur de ska använda sin kropp för att
kommunicera med hästen. Ett annat exempel där djuren bjuder in till kommunikation nämner
Uvnäs Moberg (2009), när ett djur är närvarande kan det vara lättare att prata om svåra saker.
Barn pratar antingen direkt till djuret eller så räcker det med att djuret bara är närvarande. Pia
berättar även att djuren kan erbjuda en språngbräda in i samtal om ämnen barn kanske känner
sig obekväma med att prata om, till exempel relationer. Om man börjar prata om relationer
mellan djur kan man stegvis flytta samtalet till att prata om relationer mellan människor.
”fokus inom fritidspedagogiken ligger på barnens behov av gemenskap och sammanhang”
(Parling 2005 i Hippinen 2011:39). Djur kan på många sätt hjälpa barnen att hitta en känsla av
sammanhang i vardagen. Uppgifter man genomför med djuren blir enligt Lis-Lott och
Håkansson (2008) konkreta och meningsfulla, de upplevs som verkliga om de har ett tydligt
32
syfte och inte enbart konstruerade för sakens skull. Detta ger en känsla av sammanhang
(Antonovsky 2005).
Ovanstående resultat visar att miljöerna på fritidshemmet ofta kan upplevas som stökiga och
det kan vara svårt för barnen att uppnå den nivå av lugn som med jämna mellanrum behövs.
Vi tror att djurs närvaro automatiskt bidrar till ett lugn då det frisätts oxytocin (Uvnäs Moberg
2009). På grund av dagens stora barngrupper på fritidshemmet anser vi att det är viktigt att
arbeta för att få en lugn miljö.
Allergier är ett av de största hindren som nämns när man talar om ett arbete med djur på
fritidshemmet. Dock har empirin insamlad från Sankt Hansgården visat att det finns sätt att
kringgå allergierna så att de inte utgör ett lika stort problem. Även Folke-Fichtelius talar om
allergier och hon är medveten om att det ofta upplevs som ett problem som är för stort för att
övervinna men att det just därför är viktigt att diskutera (1995). Hon menar att det är viktigt
att hitta möjligheter och lösningar för barn att interagera med djur utan att riskera deras hälsa.
33
5. Diskussion
I detta kapitel inleder vi med några sammanfattande slutsatser av arbetet. Vidare gör vi en
kritisk självreflektion samt talar om relevans för professionen och fortsatt forskning.
5.1 Sammanfattande slutsatser
Syftet med detta arbete har varit att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad
terapi kan vara en möjlig arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Med hjälp av tidigare
forskning och empiriskt insamlad data har de tre frågeställningarna Vilka resultat kan påvisas
på några utvalda institutioner? Hur kan ovanstående resultat relateras till ett arbete med
barn på fritidshem? undersökts och besvarats. Positiva effekter av kontakt med djur som
ständigt återkommit inom forskningen vi tagit del av och empirin vi samlat in är minskad
stress, lugn, goda möjligheter för inlärning, ansvar, empati och känsla av sammanhang.
Studiens informanter har återkommande nämnt saker som vi har sett i forskningen och dessa
två delar har lätt kunnat kopplas ihop och styrka varandra.
Barnen utgör en avsevärd del av mänskligheten, av befolkningen, folk och
nationer, de är invånare, medborgare och våra ständiga följeslagare. De har
funnits, de finns här nu, och kommer alltid att finnas. Skulle det finnas liv
som bara är på låtsas, nej barndomen utgör en lång och viktig tid i en
människas liv (Korczak 1928 i Jacobsson 2011:93).
Vi vill i skolan och på fritidshemmet förbereda barnen för framtiden, vi vill hjälpa dem med
rätt material och kunskap för att de ska kunna skapa sig ett eget liv när skolan är slut. Vi vill
ge dem verktyg i form av kunskap men även om hur de socialt ska föra sig. För att hjälpa
barnen att bli väl fungerande medborgare i vårt avlånga land så måste även pedagogerna vara
det, och hur har de blivit det? Förmodligen genom de vuxna förebilder de haft under sin
uppväxt, till exempel en fritidspedagog. Vi anser att ett aktivt arbete med att stärka barns
KASAM kan ge dem stora fördelar i resten av livet. När de slutar skolan har de
förhoppningsvis en stabil grund att stå på och har fått de verktyg de behöver för att hantera
livets upp- och nedgångar. Vi tror att ett arbete med djur kan vara en del i att hjälpa barnen i
att bygga upp en stark känsla av sammanhang.
34
5.2 Kritisk självreflektion
För att få en större bredd i empirin hade vi velat besöka fler gårdar liknande Humlamadens
rehab, prata med fler fritidspedagoger samt om möjligt besöka fler fritidshem som arbetar
med djur. Tyvärr kom vi igång med våra intervjuer för sent i arbetet vilket påverkade
möjligheterna till fler intervjuer. Om vi hade planerat tiden bättre från början hade vi också
hunnit med mer.
I inledningen talar vi om att vi ville undersöka om, och i så fall hur, djurassisterad kan hjälpa
barn med autism. Forskningen vi hittade visade studier där autistiska barn har blivit hjälpta av
att ha hundar eller hästar närvarande. Barnen blev mer kontaktbara, impulsiviteten och den
sociala isoleringen minskade. När vi sedan började samla in vårt empiriska material trodde vi
att vi skulle få forskningen bekräftad med informanters erfarenheter av arbete med autistiska
barn. Däremot fick vi av informanterna höra om erfarenheter de haft av att arbeta med barn
med ADHD. Dock fann vi dessa erfarenheter lika intressanta, relevanta och viktiga för
arbetet.
Under intervjuerna med fritidspedagogerna kände vi att de inte gav så mycket, de blev väldigt
korta och vi var oroliga att materialet blev för tunt och att det inte skulle leda till något. När vi
senare transkriberade och analyserade dem visade det sig att de ändå varit väldigt givande. Vi
upptäckte att en intervju inte nödvändigtvis måste vara en timme lång för att vara givande.
5.3 Relevans för professionen
Som fritidspedagog är barns välmående, trygghet samt emotionella och sociala utveckling
centrala inslag i vårt yrkesverksamma liv.
I intervjuerna med fritidspedagogerna fick vi höra att det finns flera aspekter som ställer till
problem för att ha en fritidshemsverksamhet som innefattar djur, däribland allergier och
kostnadsfrågor. Dock upplevde vi att det trots problemen finns en positiv syn på effekten som
en samvaro med djur kan ha för barn och en stark vilja att arbeta med djur i en
fritidshemskontext om man hittar sätt att kringgå problemen.
35
5.4 Fortsatt forskning
För en fortsatt forskning hade vi velat undersöka mer om hur forskningsavsnittets studier om
barn med autism omsätts i verklighet, eftersom den empiriska delen av denna studie mest
talade om barn med ADHD. Därför hade det även varit intressant att undersöka vad
forskningen säger om barn med ADHD och om och hur de kan hjälpas av djurassisterad
terapi.
Det hade varit intressant att genomföra ett projekt där man arbetar med djur i en
fritidshemskontext. Ett exempel kan vara att tillsammans med barn och personal bygga upp
och driva runt en hönsgård på ett fritidshem, där man tar tillvara på alla möjligheter till
lärande som ges. Här hade barnen fått vara delaktiga, ha inflytande och ta ansvar genom hela
processen.
Det hade även varit intressant att ta del av barns tankar om hur de ser på en
fritidshemsverksamhet som innefattar djur samt undersöka vad djuren betyder för dem och
vilka fördelar de upplever av kontakt med djur.
36
Referenser
Tryckta referenser
Antonovsky, Aaron (1991): Hälsans mysterium. Första upplagan Stockholm: Natur & Kultur.
Antonovsky, Aaron (2005): Hälsans mysterium. Andra upplagan Stockholm: Natur & Kultur
Ask, Sofia (2011): Hållbara texter – Att skriva för studier och arbetsliv. Stockholm: Liber AB
Beck-Friis, Barbro & Strang, Peter & Beck-Friis, Anna (2007): Hundens betydelse i vården –
erfarenheter och praktiska råd. Stockholm: Gothia Förlag
Bryman, Alan (2001): Samhällsvetenskapliga metoder. Första upplagan Stockholm: Liber AB
Bryman, Alan (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan Stockholm: Liber
AB.
Folke- Fichtelius, Maria (1995): Barn och djur. Stockholm: Liber Utbildning AB.
Hippinen, Anneli (2011): Yrkesroll i förändring. I: Pihlgren, Ann S (red.): Fritidshemmet.
Lund: Studentlitteratur AB.
Jacobsson, Rosie (2011): Hela barnet, hela skolan. I: Pihlgren, Ann S (red.): Fritidshemmet.
Lund: Studentlitteratur AB.
Uvnäs Moberg, Kerstin (2000): Lugn och beröring - oxytocinets läkande verkan i kroppen.
Stockholm: Natur & Kultur.
Uvnäs Moberg, Kerstin (2009): Närhetens hormon - oxytocinets roll i relationer. Stockholm:
Natur & Kultur.
Elektroniska referenser
Allen, Karen M & Blascovich, Jim & Tomaka, Joe & Kelsey, Robert M (1999): Presence of
human friends and pet dogs as moderators of autonomic responses to stress in women.
Journal of personality and social psychology vol. 61(4) 1999. Hämtat från
http://search.proquest.com.proxy.mah.se/docview/614395930/fulltextPDF?accountid=12249
(2015-01-27).
Beck-Friis, Johan (2009): Underskattat samspel människor och djur. Miljöforskning- Formas
tidning för ett hållbart samhälle 6/2009. Hämtat från
37
http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Januari-2010/Innehall/Temaartiklar/Underskattatsamspel-manniska-och-djur/ (2015-01-12)
Himmerland, Elin (2009/10): Vetenskaplig forskning kring hund i vården - En litteraturstudie.
Terapihundsutbildningen. Hämtat från
http://www.nyttohunden.se/extra/Vetenskapligt%20arbete_Elin%20Himmerland.pdf (201501-12)
Håkanson, Margareta & Palmgren, Karlsson, Carina & Sallander, Marie & Henriksson, Göran
(2008): Husdjur och folkhälsa - En forskningsöversikt om betydelsen av sällskapsdjuren och
lantbrukets djur för människors hälsa. Sveriges Lantbruksuniversitet. Hämtat från
http://vardhundskolan.businesscatalyst.com/Ha%CC%8Akansson%20et%20al%202008.pdf (
2015-01-12)
Manimalis 2010. Hämtat från
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/12/A4/E6/wkr0005.pdf (2015-01-12)
Manimalisrapporten 2009 Hämtat från
http://www.vardhundskolan.se/Manimalis%202009.pdf (2015-01-12)
Region Skåne. Hämtat från
http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/sjukskrivning/naturunderstodd-rehabilitering/ (201501-12)
Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer – Fritidshem. Stockholm:
Fritzes
Svensson, Regina (2009): Djur inom vården - sett från djurens perspektiv. Sveriges
Lantbruksuniversitet, Skara. Hämtat från
http://stud.epsilon.slu.se/372/1/svensson_r_090825.pdf (2015-01-12)
Uvnäs Moberg, Kerstin & Petersson, Maria (2004): Oxytocin - biokemisk länk för mänskliga
relationer. Läkartidningen nr 35 vol 101 Hämtat från
http://ltarkiv.lakartidningen.se/2004/temp/pda29012.pdf (2015-01-12)
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Elanders Gotab. Hämtat från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2015-02-10)
38
Bilagor
Bilaga 1
Här finns intervjuguiderna från alla fyra intervjuer som genomfördes i studien samt de mail vi
skickade ut för att komma i kontakt med de personer vi intervjuade. Intervjuguiderna har inte
följts till punkt och pricka. Vissa frågor behövde vi inte ställa då de automatiskt blev
besvarade i andra delar av intervjuerna. Svaren från alla frågor har inte heller tagits upp i
resultatet utan endast de delar som bedömdes som mest givande och relevanta.
Intervjuguide till Humlamadens rehab
1. Kan du/ni beskriva verksamheten?
2. Vem kommer hit?
3. Hur länge pågår en behandling?
4. Vad gör man under behandlingsperioden?
5. Vad har hundarna för roll i verksamheten?
6. Tror du/ni att barn i allmänhet hade kunnat ha nytta av behandlingsmetoden?
7. Hur hade man kunnat arbeta med detta på fritidshemmet?
8. Vilka barn tror du/ni hade kunnat ha nytta av denna metod?
9. Ser du/ni svårigheter i ett arbete med djur på fritidshem? Om ja, vilka och hur kan man
kringgå dem?
Intervjuguide till Sankt Hansgården
1. Kan du/ni beskriva er verksamhet?
2. Vilka kommer hit?
3. Vad gör man här?
4. Vilka fördelar finns med att komma hit?
5. Hur jobbar ni med skolor som kommer hit här?
6. Ser du/ni svårigheter i ett arbete med djur på fritidshem? Om ja, vilka och hur kan man
kringgå dem?
39
Intervjuguide till fritidspedagoger
1. Har ni hört talas om begreppet djurassisterad terapi? Om ja, vad har ni för tankar om
det?
2. Har ert fritidshem någon regelbunden aktivitet som innefattar djur, om inte, hade det
varit intressant?
3. Har ni någon gång besökt Sankt Hansgården? Om ja, såg ni skillnader på barnen före
och efter besöket?
4. Vilken inverkan tror ni att ett arbete med djur kan ha på barnen på ert fritidshem?
5. Ser ni svårigheter i ett arbete med djur på fritidshem? Om ja, vilka och hur kan
kringgå dem?
Mail till Humlamadens rehab
Hejsan!
Våra namn är Carolin och Susanne och vi läser sista terminen på Grundlärarutbildningen med
inriktning mot arbete i fritidshem.
Nu under våren ska vi skriva vårt examensarbete och vi ska undersöka om kontakt och arbete
med djur kan främja barns välmående.
För att kunna göra detta behöver vi få möjlighet att intervjua verksamma inom området. Vi är
medvetna om att ni arbetar med vuxna men vi tror att er expertis kan vara till stor nytta för
vårt arbete.
Vår fråga är om ni kan tänka er att låta oss komma ut och titta på er verksamhet samt att ställa
upp på intervju?
Vi är medvetna om sekretesslagen och allt som sägs kommer att vara anonymt och vi kommer
inte att fråga om särskilda personer.
Med vänlig hälsning
Susanne och Carolin
40
Mail till Sankt Hansgården
Hejsan!
Våra namn är Carolin och Susanne och vi läser sista terminen på Grundlärarutbildningen med
inriktning mot arbete i fritidshem.
Nu under våren ska vi skriva vårt examensarbete och vi ska undersöka om kontakt och arbete
med djur kan främja barns välmående.
För att kunna göra detta behöver vi få möjlighet att intervjua verksamma inom området.
Vår fråga är om ni kan tänka er att låta oss komma ut och titta på er verksamhet samt att ställa
upp på intervju?
Vi är medvetna om sekretesslagen och allt som sägs kommer att vara anonymt och vi kommer
inte fråga om särskilda personer.
Med vänlig hälsning
Susanne och Carolin
Mail till fritidspedagoger
Hejsan!
Våra namn är Carolin och Susanne och vi läser sista terminen på Grundlärarutbildningen med
inriktning mot arbete i fritidshem.
Nu under våren ska vi skriva vårt examensarbete och vi ska undersöka om kontakt och arbete
med djur kan främja barns välmående.
För att kunna göra detta behöver vi intervjua verksamma fritidspedagoger för att få höra era
tankar om ämnet
Vår fråga är om ni kan tänka er att ställa upp på intervju?
Med vänlig hälsning
Susanne och Carolin
41
Bilaga 2
Översikt över bokstäverna som finns i ett ridhus
Ett ridhus som är 20*60 meter, en lång bana, har följande bokstäver på väggarna, A, K, V, E,
S, H, C, M, R, B, P och F.
Ett ridhus som är 20*40 meter, en kort bana, har följande bokstäver på väggarna, A, K, E, H,
C, M, B och F.
Bokstäverna som syns i mitten av ridhuset på bilden är inte utsatta i ridhuset. De får man lära
sig och komma ihåg. Alla bokstäver är riktlinjer för de ridvägar man använder vid till
exempel dressyr.
42