Mötesanteckningar Avfallsrådet 30 september 2015

1(9)
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
MÖTESANTECKNINGAR
2015-10-29 Ärendenr:
NV-00322-14
NÄRVARANDE
Weine Wiqvist, Avfall Sverige
Johanna Eriksson, Havs- och vattenmyndigheten
Anne-Marie Johansson, KemI
Kent Carlsson, Förpacknings- och tidningsinsamlingen
Anna Säfsten, Borås stad
Ingrid Haglind, Skogsindustrierna
Åsa Stenmarck, IVL Svenska Miljöinstitutet
Björn Frostell, KTH
Inger Olofsson, Region Västerbotten/Vännäs kommun
Britt Sahleström, Återvinningsindustrierna
Karl-Axel Reimer, Svenska Naturskyddsföreningen
Extra inbjudna:
Johan Sundberg, Profu
Raziyeh Khodayari, Svensk Fjärrvärme
Charlotta Broman, Miljö- och energidepartementet
Maria Arm, Statens geotekniska institut
Från Naturvårdsverket:
Lena Callermo
Erika Nygren
Catarina Östlund
Sanna Due Sjöström
Kari Wigart
Yvonne Augustsson
Helge Ziolkowski
Elin Forsberg
Staffan Asplind
Elisabeth Österwall
Kristina von Rein
Tid:
Plats:
30 september 2015 kl 09.30-15.00
Naturvårdsverket, Valhallavägen 195, Söderåsen
– V A L H A L L A V Ä G E N 195
– F O R S K A R E N S V Ä G 5, H U S U B
P O S T : 106 48 S T O C K H O L M
T E L : 010 -698 10 00
F A X : 010 -698 10 99
E-POST: [email protected] .SE
INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE
BESÖK: STOCKHOLM
ÖSTERSUND
NATURVÅRDSVERKET
2(9)
Anteckningar från Avfallsrådet den 30 september 2015
Välkomnande
Lena Callermo, ordförande i Avfallsrådet välkomnar. Hon berättar att vår nya GD Björn
Risinger börjar den 1 oktober. Lena informerar vidare om budgetpropositionen för 2016
som innebär ökning för flera av Naturvårdsverkets anslag på totalt 1,3 miljarder. Det
handlar om ytterligare ökningar av Naturvårdsverkets förvaltningsanslag och av
sakanslagen för miljöövervakning, skydd och skötsel av värdefull natur och
viltförvaltning med mera, sanering av förorenade områden, klimatinvesteringar och
ersättningar för viltskador.
I propositionen finns också några nyheter. Utöver vad som tidigare aviserats föreslås en
ytterligare ökning för saneringsanslaget, betydligt större än den ökning som redan
tidigare aviserats. Den ska enligt regeringen användas för efterbehandling av mark för
bostadsbyggande. Dessutom föreslås en ökning av anslaget för stöd till
friluftsorganisationer och ett utökat stöd till ideella miljöorganisationer. Vad gäller det
nya klimatinvesteringsanslaget ”Klimatklivet” har flera ansökningar redan kommit in.
Bordet runt
Viktigaste avfallsfrågan just nu inom er organisation?
Johanna Eriksson, HAV
Det viktigaste förutom regeringsuppdraget om mikroplaster är att beslut är på gång om
åtgärdsprogrammet för marin nedskräpning.
Britt Sahleström, ÅI
Kvalitetsaspekter råvaror kontra återvunna material. Marknadsfrågor,
konkurrensneutralitet, valfrihet för avfallslämnare samt skapa förutsättningar för
cirkulär ekonomi. Främja innovation.
Anna Säfsten, Borås stad
Arbetar mycket med Götalandsbanan som påverkar både översiktsplanen och
detaljplaner. Andra frågor såsom avfallsfrågor prioriteras ned. De driver ett särskilt
projekt för att sluta cirkeln för plast.
Inger Olofsson, Region Västerbotten
Fokus just nu är utredningen om insamlingsansvaret samt slamproblematiken (gäller
både slam från enskilda avlopp och reningsverk). Ev. ska en pilotanläggning för
behandling av slam byggas. Arbetar också med avfallstransporter.
Åsa Stenmarck, IVL
Deras forskargrupp har växt och gruppen är nu 12 personer. De arbetar allt mer med
farliga ämnen. Annat viktigt på gång är det nya strategiska innovationsprogrammet
Re:source som syftar till att samla avfallsforskningen. De ska på informationsturné 2729 oktober.
Anne-Marie Johansson, KEMI
SAICM har högnivåmöte där ett globalt ramverk för information om farliga ämnen
kommer att diskuteras. Det har kommit ett beslut från EU-domstolen om att även
komponenter i varor ska ses som en vara. Mycket viktigt för tillämpningen av artikel 33
i REACH. Har arbetat i 20 år med att driva detta.
Björn Frostell, KTH
NATURVÅRDSVERKET
3(9)
Fokus på avfall som resurs och cirkulär ekonomi. Har fått pris från ISWA. Arbetar med
elementflödesanalyser. Har tagit fram en agenda för urban food.
Kent Carlsson, FTI
Fokus just nu är att nå de nya återvinningsmålen för 2020. Nästa år är fokus
nedskräpning kopplat till beteendevetenskap. Håll Sverige Rent är viktig aktör,
internationell fråga.
Karl Axel Reimer, Naturskyddsföreningen
Arbetar mycket med hållbar konsumtion, t.ex. klädbytardagen. Tittar mycket på delad
ekonomi. Har arbetat fram mineralpolicy som innehåller en mineralhierarki. Nytt
tänkande behövs om hur samhället bygger hållbara infrastrukturer.
Maria Arm, SGI
Viktiga frågor är säker återvinning av massor, t.ex. återvinning av icke förorenade
massor bland förorenade massor, hantering av askor och hållbar
bergmaterialförsörjning. Ger stöd för beräkning av platsspecifika riktvärden, vilket
handlar om tillämpning av bilaga 1 i handboken om återvinning av avfall i
anläggningsarbeten.
Weine Wiqvist, Avfall Sverige
Nedskräpning är en viktig fråga som bör tas upp nästa möte. Stort fokus också på
kommande förslag från EU-kommissionens om cirkulär ekonomi. Viktigaste frågan just
nu är dock biogas-frågan, där det är mycket dålig lönsamhet p.g.a. konkurrerande
drivmedel. Hur ska etappmålet nås? Uppmanar NV att genast skriva till Miljö- och
energidepartementet.
Raziyeh Khodayari, Svensk Fjärrvärme
Driver projekt för att öka utsorteringen av återvinningsbart avfall i hushållen. Vill lyfta
upp avfallsförbränningens roll och att åtgärder/styrmedel behövs för att öka
materialåtervinningen tidigare i kedjan. Det kan inte göras efter leverans till
avfallsförbränningsanläggningarna.
Ann-Charlotte Duvkär, Länsstyrelsen i Västmanlands län (frånvarande men lämnat in
skriftliga kommentarer inför mötet)
Deponier; tolkning av tillstånd, många avslutade deponier som ännu inte är sluttäckta,
Landfill mining, vandelsprövning, transport av avfall i Skåne, tillsyn av
avfallsförbränningsanläggning, ökad nedskräpning i naturen. Är nyfikna på
utvärderingen av handboken om avfall för anläggningsändamål!
På gång inom avfallsområdet
Inför varje avfallsråd tar Naturvårdsverket fram den så kallade på gång listan som
beskriver aktuella frågor inom avfallsområdet. Listan finns på webben
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Vem-gor-vad/Avfallsradet/
Kort information gavs kring följande aktiviteter:
Elin Forsberg, Naturvårdsverket berättade om delredovisningen av regeringsuppdraget
om avfallsstatistik och spårbarhet som lämnats till Miljö- och energidepartementet.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Regeringsuppdrag/Forbattrad-avfallsstatistik-och-sparbarhetssystem/
Elisabeth Österwall, Naturvårdsverket berättade om regeringsuppdraget om giftfria och
resurseffektiva kretslopp. Flera konsultuppdrag på gång. Just nu är det mycket internt
NATURVÅRDSVERKET
4(9)
arbete. Vid nästa avfallsråd den 1 december är planen att ett antal knäckfrågor ska
diskuteras.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Regeringsuppdrag/giftfria-och-resurseffektiva-kretslopp/
Martin Boije, praktikant på Naturvårdsverket berättade om arbetet med uppföljning av
nationella avfallsplanen och programmet för förebyggande av avfall. Martin Boije håller
telefonintervjuer med privata aktörer. Maria Ivarsson, Naturvårdsverket kontaktar
myndigheter. Syftet är dels att hålla arbetet med åtgärder igång genom kontakterna och
dels att få ett underlag till arbetet med ett nytt program och plan. Uppföljningen är
också ett återrapporteringskrav enligt Naturvårdsverkets regleringsbrev och ska
redovisas senast i slutet av detta år.
Regeringsuppdraget om textil och nordiska projekt
Elin Forsberg, Naturvårdsverket informerade om textiluppdraget. Mer info här:
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Regeringsuppdrag/Hantering-av-textilier/
Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket informerade om de nordiska projekten om textil,
avslutade och på gång.
Här finns NVs samlingssida om arbetet med textilier:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Textil/
Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket informerade om övriga nordiska projekt. Här
finns alla rapporter från nordiska avfallsgruppen samlade:
http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/ministerraad/nordiskaministerraadet-foer-miljoe-mr-m/institutioner-samarbetsorgan-ocharbetsgrupper/arbetsgrupper/nordiska-avfallsgruppen-nag/publikationer-och-rapporter
Cirkulär ekonomi och andra aktuella kretsloppsfrågor
Charlotta Broman på Miljö- och energidepartementet informerar om Regeringens
arbete. Under sommaren var det två konsultationer från EU-kommissionen; en om
cirkulär ekonomi och en om hinder på avfallsmarknaden. Dessutom skickades en enkät
riktad till medlemsländerna om cirkulär ekonomi.
Den 2 december har EU-kommissionen aviserat att ett meddelande om cirkulär ekonomi
kommer som innehåller en aktionsplan om arbetet under denna kommissions
mandatperiod. Samma datum kommer förslag på revideringar av avfallsdirektiv.
Regeringskansliet kommer att remittera förslaget och ev. kommer också en hearing att
anordnas. Det beror på hur förslaget ser ut. Den 16 december kommer föreslaget
presenteras i Miljörådet. Våren 2016 påbörjas förhandlingsarbetet i rådets arbetsgrupp
för miljöfrågor.
Regeringens non-paper med svenska ståndpunkter finns på NVs webbsida om cirkulär
ekonomi: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-ochinternationellt/EUs-miljooarbete/EU-och-resurseffektivitet-EU-2020/Cirkular-ekonomi/
Några andra aktuella kretsloppsfrågor är
- Ändring av ansvaret för insamling av förpackningsavfall och returpapper. Mia
Torpe har uppdraget som ska redovisas i mars 2016. Hon har just nu kontakt
med ett flertal berörda aktörer.
5(9)
NATURVÅRDSVERKET
-
Skrivelse om Riksrevisionens rapport om transporter av farligt avfall
Hantering av förslagen till nya etappmål
Ytterligare anslag till Naturvårdsverket bl.a. vad gäller sanering av förorenade
områden samt till Vinnova för förstärkning av befintligt program för ökad
återvinning och resurseffektivitet.
Diskussion om kommunal avfallsplanering – ange behov av infrastruktur i
planerna
Catarina Östlund, Naturvårdsverket informerade om arbetet med att revidera
föreskrifterna om innehållet i kommunal avfallsplan. Ett externt referensmöte planeras
till den 22 oktober. I december skickas förslaget på remiss och målet är att det till
sommaren 2016 finns nya föreskrifter med vägledning på plats.
För att uppfylla kraven i avfallsdirektivet på vad medlemsstaternas avfallsplaner ska
innehålla ser Naturvårdsverket att det kan finnas behov av att komplettera föreskrifterna
med en ny paragraf om att kommunernas planer ska innehålla krav om att analysera
behovet av ny infrastruktur för avfall. Avfallsrådet fick i bikupor diskutera denna fråga.
Följande synpunkter framkom:
- Det är viktigt att hitta kopplingen mellan fysisk planering och kommunal
avfallsplanering, men det är komplicerat.
- Viktigt att mark avsätts för avfallshantering.
- Kommunen kan bara styra över sina egna anläggningar.
- Det kommunala perspektivet är för snävt, det behövs ett regionalt perspektiv.
Länsstyrelsen kan vara en aktör.
- Behov koppla samman näringsflöden från avlopp med näring från avfall.
- Naturvårdsverket har en viktig roll för att se till att det finns infrastruktur för
avfall.
- Komma ihåg det globala perspektivet och koppling till cirkulär ekonomi.
- Att ange platser för anläggningar verkar vara en bra idé.
- Avfall kommer inte alltid in i andra planer och program.
- Avfallsplanen är inte alltid så styrande, ofta är det översiktsplanen som är det
viktiga styrande dokumentet, därför viktigt att vara med och påverka att
avfallsfrågorna kommer med i arbetet med att ta fram översiktsplan.
Introduktion till diskussionen om energiåtervinning
Catarina Östlund, Naturvårdsverket inledde med att berätta om behovet att ta fram en
intern policy för hur Naturvårdsverket ser på utvecklingen inom området och vad det
finns för behov av åtgärder. Det finns behov av policy både för att det sker så mycket
inom området (ökad utbyggnad och import) och då frågan om energiåtervinning berör
så många olika delar av organisationen såsom att vi:
 ger tillstånd till import av avfall till energiåtervinning samt tillstånd till export
av askor till Norge
 deltar som part vid prövning av förbränningsanläggningar och vägleder
tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare
 har det övergripande ansvaret för att det finns en fungerande infrastruktur för
avfall i Sverige
 ansvarig för att ta fram den nationella avfallsplanen (Nuvarande plan innehåller
åtgärder om att förbättra kontrollen av utsläpp till luft och åtgärder för att
minska risken för bränder i avfallslager. I planen konstateras vidare att
energiåtervinningen har ökat att det finns behov av styrmedel för att öka
materialåtervinningen.)
NATURVÅRDSVERKET
6(9)
Därefter presenterade Johan Sundberg från Profu uppgifter om dagens importsituation.
Importen av avfall för energiåtervinning har ökat stadigt. Från Norge ligger det på
ungefär samma nivå men avfallet från Storbritannien och Irland ökar, även en viss
import från Finland. Profu har gjort en analys av hur beslutade och föreslagna mål för
ökad återvinning liksom effekter av arbetet med förebyggande av avfall kommer att
påverka förbränningen av svenskt hushållsavfall. Svenska anläggningar är bäst på att
nyttiggöra energin i avfallet för fjärrvärme och el. 140 miljoner ton avfall deponeras i
EU idag (ej inkl. gruvavfall). Vår import under 2014 minskade deponibehovet i Europa
med ca 1 procent. Det är flera andra länder som importerar avfall för förbränning, till
exempel Nederländerna och Tyskland. Resultat från ett projekt var denna slutsats: ”Vi
har inte hittat någon produkt bland allt ”skräp” som vi importerar som ur
klimatsynpunkt är bättre att importera än brännbart avfall.” samt att det alltid kommer
att finnas ett behov av energiåtervinning.
Helge Ziolkowski från Naturvårdsverket informerade om import och export av avfall.
Under 2014 hanterade Naturvårdsverket 900 anmälningar avseende import och export
och för 2015 har det hittills inkommit 600 anmälningar. Under 2013 och 2014
importerades cirka 2,2-2,3 miljoner ton importerat för energiåtervinning. Vi har även en
ökad import för materialåtervinning i Sverige. Vad gäller exporten av flygaska så ökar
inte denna i samma grad. Allt mer flygaska deponeras nu i Sverige efter föregående
behandling.
Staffan Asplind, Naturvårdsverket avslutade inledningen med att berätta om
Naturvårdsverkets arbete för att förbättra kontrollen av utsläpp av dioxiner och furaner
till luft från avfallsförbränning, vilket är ett prioriterat område i nationella avfallsplanen.
Sverige har genomfört EU:s bestämmelser om förbränning av avfall huvudsakligen utan
att precisera eller skärpa dem. Exempelvis har Sverige inte längre gående regler än i
resten av EU avseende i vilka anläggningar som avfall får förbrännas vilket innehåller
PCB eller andra persistenta organiska föroreningar. De flesta anläggningar övervakar
inte heller sina utsläpp till luft mer eller bättre än vad som görs i resten av EU.
Samtidigt är vi en stor avfallsimportör för förbränning. Det nämnda prioriterade
området i den nationella avfallsplanen ska ses mot denna bakgrund. Naturvårdsverket
anser att förbättrad kontroll av utsläpp av dioxiner och furaner till luft från
avfallsförbränning behövs för att kunna garantera låga utsläpp av dioxiner och furaner
från svenska anläggningar och samtidigt rusta dem för att bli en kvalificerad och
respekterad partner i avgiftningen av den cirkulära ekonomin.
Gruppdiskussionen om energiåtervinning
Diskussionen handlade om de förslag till huvudbudskap (se bilaga 1) som
Naturvårdsverket hade tagit fram inför mötet. Deltagarna delades in i tre grupper. De
fick fokusera på olika frågeställningar och huvudbudskap. Nedan en sammanfattning av
synpunkterna på frågeställningarna. Mer utförliga anteckningar redovisas i bilaga 2.
1. Är överkapacitet i avfallsförbränningen i Sverige ett hinder för att nå högre i
avfallshierarkin? Vilket avfall bör förbrännas respektive materialåtervinnas?
- Överkapaciteten kan vara ett hinder, särskilt när det blir lönsamt för kommuner
att skicka avfall till förbränning jämfört med materialåtervinning och speciellt
då de har egna anläggningar
- Ett komplement, men inte ett hinder
- Vi inte får mer förebyggande av avfall genom styrmedel för att minska
förbränningen
- Energiåtervinning har en stor och viktig roll för att styra bort från deponi.
- Experterna får avgöra vad som är återvinningsbart avfall, det låter rimligt att
farliga ämnen sorteras ut ur recirkuleringen genom att klassa det som avfall.
7(9)
NATURVÅRDSVERKET
-
Så länge som energiåtervinning ur ett ekonomiskt perspektiv är mer fördelaktigt
kommer man att välja den lösningen.
Materialåtervinningen kan öka genom tydliga regler och ökad kompetens i alla
led.
2. Bidrar import av avfall till avfallsförbränning att EU når högre i avfallshierarkin,
eller kanske tvärtom?
- Importen kan bidra till att EU som helhet når högre i hierarkin.
- Importen kan vara ett hinder. Kan ta längre tid för andra länder att bygga ut
återvinningskapaciteten.
- Viktigt att det finns ambitiösa återvinningsmål.
- Viktigt att det finns krav på sortering av avfallet i de länder som exporterar till
Sverige
3. Ökad miljöpåverkan till följd av ökad avfallsförbränning?
- Kan ge ökad lokal miljöpåverkan. LCA behövs, transporter, drifttid,
arbetstillfällen.
- Avfallsimporten kan leda till att avfall förbränns istället för biobränsle som
skulle haft mindre miljöpåverkan.
Sammanfattning av synpunkter för några av huvudbudskapen:
Sverige ska gå från avfallshantering till resurshushållning. Avfallsförebyggande
åtgärder och materialåtervinningen i Sverige måste öka. Hela EU ska klättra i
avfallshierarkin (dvs först och främst minska avfallsmängderna).
-
Bra – behövs vision för vad detta innebär och i vilken takt vi vill gå.
Förtydliga att det är en jättestor skillnad mellan att förbygga och
materialåtervinna. Det är så mycket bättre att förebygga och det borde framgå.
Lägg till (i rött) Hela EU ska klättra i avfallshierarkin och energiåtervinning
innebär att avfall lyfts och bort från deponi.
Risken med att se avfall som resurs är att det ses som en tillgång med avfall.
Avfall är ett problem.
Viktigt att komma ihåg att allt avfall inte ska cirkuleras. Dvs vi vill ha giftfria
och resurseffektiva kretslopp. Det kan innebära att mer avfall måste brännas.
Det kan i dagsläget vara alltför fördelaktigt att förbränna avfall vilket medför att
materialåtervinningen inte drivs framåt. Därför vill Naturvårdsverket på sikt se över
styrmedel för att öka materialåtervinningen. Dock ska inte allt materialåtervinnas. Det
finns avfall som innehåller farliga ämnen vilka ska fasas ut ur kretsloppet. Detta avfall
kan vara lämpligt att förbränna.
Kring detta budskap diskuterades behovet av styrmedel. Möjliga styrmedel skulle
kunna vara:
- Inga generella styrmedel behövs, de riskerar bli för trubbiga. Däremot intressant
med fokuserade styrmedel som producentansvar för t.ex. plast och metall som
styr mot högre materialåtervinning.
- Förbud mot förbränna avfall som går att materialåtervinna. Och krav på att
endast sorterat avfall får förbrännas. Styrmedlen ska främst läggas på dem som
genererar avfallet, d.v.s. producenterna.
- Tillsynen över avfallsförbränningsanläggningar behöver bli bättre och det är
också ett styrmedel. Vilket avfall förbränns och hur hanterar man avfallet?
8(9)
NATURVÅRDSVERKET
-
Behov av tydligare kommunikation mellan avfallslämnare och behandlare om
vad avfallet innehåller.
Synpunkter om EU:s närhetsprincip.
- Den riktar sig till hela EU, att EU som område ska ha tillräckligt med
behandlingskapacitet.
- Närhetsprincipen bör stärkas och förtydligas.
- LOU gör det svårt att tillämpa närhetsprincipen. LOU i Sverige kan medföra
att avfall inte förbränns i närmaste anläggning.
Det kan vara positivt att avfall från EU som annars skulle deponeras energiåtervinns i
Sverige. Svenska förbränningsanläggningar har hög verkningsgrad där både värme och
el produceras. Förbränning av avfall som annars skulle ha deponerats i utlandet kan vara
ett alternativ till dess kapacitet för återvinning har byggts ut.
-
Kanske OK? Behövs en målbild på svensk nivå – hur mycket kan/bör vi ta hand
om?
Förslag ändring: ”Det är kan vara positivt att avfall från EU…”
Det beror på! Förutsätter långsiktig och genuin vision om hållbar utveckling.
Förutsätter kvalitetskontroll.
En viktig hörnsten i det svenska systemet är verksamhetsutövarens (VU) eget ansvar.
VU ska ha god egenkontroll och rutiner för att säkerställa att de endast tar emot sådant
avfall som godkänts/bedömts lämpligt vid tillståndsprövningen av den specifika
anläggningen. Tillsynsmyndighetens roll är att följa upp att egenkontrollen fungerar.
-
Verksamhetsutövaren har ansvaret men det behövs bättre tillsyn/kontroll av
efterlevnad av regelverk.
Tillsynsvägledning behövs.
Utvärderingen av handboken om avfall för anläggningsändamål
Kari Wigart, Naturvårdsverket berättade om resultatet från utvärderingen. Rapporten är
inte godkänd internt ännu, det är ett styrgruppsmöte i slutet på oktober. Efter
styrgruppsmötet kommer rapporten publiceras på Naturvårdsverkets hemsida Alla som
svarade på enkäten (och alla som bjöds in att svara) kommer få en blänkare per mail om
att rapporten ligger ute.
Projektet att revidera Handbok 2010:1, om det beslutas att det kommer genomföras,
kommer att dra i gång under 2016. Referensgruppen kommer bjudas in via hemsidan,
när rapporten är publicerad. Det pågår, och har genomförts, flera projekt runt om i
landet gällande hantering av massor/askor/återvinning av avfall som tangerar innehållet
i handboken, t.ex. av Miljösamverkan Sverige, SGI m.fl.
Diskussioner pågår internt på Naturvårdsverket om huruvida handboken även ska
omfatta hantering av massor som inte är avfall. Inget beslut om detta har fattats.
Illegala avfallstransporter
Helge Ziolkowski, Naturvårdsverket informerade om arbetet med att hindra illegala
avfallstransporter. Antalet stoppade illegala transporter ökar stadigt, både från Sverige
och från andra länder. Illegala transporter av avfall bidrar också till förlust av värdefulla
råvaror. Viktiga ändringar träder i kraft den 1 januari 2016 i lagstiftningen om
NATURVÅRDSVERKET
9(9)
gränsöverskridande avfallstransporter. Myndigheterna får ökade möjligheter att
kontrollera avfallstransporterna och nya verktyg, exempelvis läggs bevisbördan hos
exportören. Helge berättade vidare om en ny olycklig dom från Helsingborgs tingsrätt
2015-09-18 där det har bedömts transporten inte var olaglig. Domen är överklagad.
Avslutning
Mötet avslutades med att deltagarna fick skriva förslag på mötespunkter inför nästa
möte med avfallsrådet den 1 december.
Exempel på förslag var:
- Tema nedskräpning. Flera intresserade av detta! Fokus på källorna till
nedskräpning– inte bara problemen.
- Det nordiska arbetet
- Producentansvar
- Bjuda in några producenter, det är de som kan designa återvinningsbara
produkter.
- Regeringsuppdraget om giftfria och resurseffektiva kretslopp respektive
deponiåtervinning
- Diskutera slamfrågan
- Klassning av farligt avfall
- Hantering av olika massor vid infrastrukturprojekt
- Nytt tänkande behövs om hur samhället bygger hållbara infrastrukturer.
- Styrmedel – hur de påverkar mellan olika sektorer – energi- och
råvaruåtervinning.
- Marknadsbaserade styrmedel för avfallshierarkin alt. materialstrategi
Lena tackade och avslutade mötet.