Fin gräns mellan offer och förövare”

03 INNEHÅLL
TIDNINGEN
06 LEDARE FÖR VÅRD OCH OMSORG
30 FORSKNING
46 PÅ G I POLITIKEN
50 BOKHYLLAN
Rätt till sitt språk
54 TÄVLING
Äldreboende
56 KALENDARIUM
Krönikan:
”Äldre behöver
350 000 nya
bostäder”
Foto: Saga berlin
för minoriteter
håller den finska
kulturen levande
24
Anna Hedlund:
Foto: Maria Lindberg
10| Intervjun
Forskaren Anna Hedlund vill förstå förövarnas
»Att sitta fast i ett
flerfamiljshus på tredje
våningen utan hiss är
en bister verklighet för
många äldre.«
perspektiv på våld och problematisera vem
som är förövare i Kongokonflikten. Det finns
gråzoner, menar hon. Vem är offer och vem är
förövare i en situation där våld är vardag?
in julen
14| Pynta
Dags för lite nytt pynt på kontor i hem och på
boenden. Få de senaste tipsen och trenderna
i vårt julplock.
Fortuna
22| Temat:
På det finsktalande äldreboendet Fortuna
Vad händer när ett flyktdjur blir en del av
terapin? Den frågan ger forskaren Catharina
Carlsson svar på.
36|
Hästen som själens spegel
Forskaren Catharina Carlsson har studerat
hur hästen används i socialt arbete och
ridterapeuten Elisabeth Strid Ege använder
ridterapi på prestationsinriktade tjejer med
ångest.
”Fin gräns mellan
offer och förövare”
Gästkrönikör i det här numret
av Omtanke är Curt Persson,
ordförande i PRO.
Läs hans krönika på
sidan 48
Foto: Maria Nordholm
ALLTID I OMTANKE:
Onnela har en del boende tappat det svenska
språket på ålderns höst. Men högtider och
traditioner sitter i. Läs om äldreboendets
betydelse som kulturbärare.
32| Ridterapi som behandling
I två års tid har Lovisa mått dåligt och skadat
sig själv för att hantera ångesten. Med hjälp av
ridterapi har hon lärt sig fokusera och återfinna
lugnet från hästryggen när paniken slår till.
38|
Prisregn på vårdgalan
Svenska vårdgalan bjöd på både prisregn
och avslappnat mingel, vårdkollegor
emellan. Årets upplaga ska både inspirera
till innovationer och skapa hoppfullhet om
framtiden. Utmärkelsen Årets vårdgivare
delades i år ut till två lyckliga vinnare.
a
Tem
Forskaren som går bakom
den
stereotypa
bilden
av
våldet
i
Afrika
Bo bra på äldre dagar
Hur vill äldre bli bemötta och hur ska boendemiljön utformas för att passa de behov vi alla
får på ålderns höst. Läs om hur ljudmiljön kan anpassas till äldre. Ljudexperten Maria Quinn ger råd
om hur du ska tala till äldre och hur boende och interiör kan anpassas för att skapa optimal hörsel för det
åldrande örat. Möt även boende och personal, på ett finsktalande minoritetsspråkboende, som får svara
på vad det finns att tänka på när man driver ett boende för äldre som talar ett annat språk än svenska. Få
tips för hur du bemöter äldre ur en minoritet och tar till vara på deras kultur och intressen.
Prisregn över vårdföretagen
De tog hem priset Årets vårdgivare
under Svenska Vårds egna galakväll
Omslagsbild
Foto: Maria Nordholm
Äldres
boende
Hästen speglar våra känslor
Ridterapi hjälpte Lovisa bort från
självskadebeteende och ångest
www.ssil.se | 3
NUMMER 8 • DECEMBER 2014 • ÅRGÅNG 8
Omtanke
Vi gör skillnad.
Varje dag.
Humana Individ och familj erbjuder en unik vårdfläta
med den största samlade kompetensen inom barn-,
ungdoms- och vuxenproblematik.
Vi som ingår i Humana Individ och familj är:
Adventum
Baggium
Davidsbo
Humlans HVB
HVB Lappetorp
K REHAB
Tiangruppen
INOM-koncernen
Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och
familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden
samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 12 000 medarbetare
i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv.
Läs mer på www.humana.se.
Foto: Maria Nordholm
INNEHÅLL
LEDARE
FORSKNING
PÅ G I POLITIKEN
BOKHYLLAN
TÄVLING
KALENDARIUM
Foto: Saga berlin
03
06
30
46
50
54
56
24
»Att sitta fast i ett
flerfamiljshus på tredje
våningen utan hiss är
en bister verklighet för
många äldre.«
Gästkrönikör i det här numret
av Omtanke är Curt Persson,
ordförande i PRO.
Läs hans krönika på
sidan 48
Foto: Maria Lindberg
10| Intervjun
Forskaren Anna Hedlund vill förstå förövarnas
perspektiv på våld och problematisera vem
som är förövare i Kongokonflikten. Det finns
gråzoner, menar hon. Vem är offer och vem är
förövare i en situation där våld är vardag?
in julen
14| Pynta
Dags för lite nytt pynt på kontor i hem och på
boenden. Få de senaste tipsen och trenderna
i vårt julplock.
Fortuna
22| Temat:
På det finsktalande äldreboendet ­Fortuna
Onnela har en del boende tappat det s­ venska
språket på ålderns höst. Men hög­tider och
traditioner sitter i. Läs om ­äldreboendets
­betydelse som kulturbärare.
32| Ridterapi som behandling
I två års tid har Lovisa mått dåligt och skadat
sig själv för att hantera ångesten. Med hjälp av
ridterapi har hon lärt sig fokusera och återfinna
lugnet från hästryggen när paniken slår till.
Vad händer när ett flyktdjur blir en del av
­terapin? Den frågan ger forskaren Catharina
­Carlsson svar på. 36|
Hästen som själens spegel
38|
Prisregn på vårdgalan
Forskaren Catharina Carlsson har studerat
hur hästen används i socialt arbete och
ridterapeuten Elisabeth Strid Ege använder
ridterapi på prestationsinriktade tjejer med
ångest.
Svenska vårdgalan bjöd på både prisregn
och avslappnat mingel, vårdkollegor
emellan. Årets upplaga ska både inspirera
till innovationer och skapa hoppfullhet om
framtiden. Utmärkelsen Årets vårdgivare
delades i år ut till två lyckliga vinnare.
Bo bra på äldre dagar
Omslagsbild
Foto: Maria Nordholm
Tema
Äldres
boende
Hur vill äldre bli bemötta och hur ska boendemiljön utformas för att passa de behov vi alla
får på ålderns höst. Läs om hur ljudmiljön kan anpassas till äldre. Ljudexperten Maria Quinn ger råd
om hur du ska tala till äldre och hur boende och interiör kan anpassas för att skapa optimal hörsel för det
åldrande örat. Möt även boende och personal, på ett finsktalande minoritetsspråkboende, som får svara
på vad det finns att tänka på när man driver ett boende för äldre som talar ett annat språk än svenska. Få
tips för hur du bemöter äldre ur en minoritet och tar till vara på deras kultur och intressen.
www.ssil.se | 3
NUMMER 8 • DECEMBER 2014 • ÅRGÅNG 8
ALLTID I OMTANKE:
Hemtrevlig boendemiljö.
Hasselakollektivet har varit verksamt
sedan 1969 och heter nu Frösunda HvB
Hasselakollektivet.
vi erbjuder vård och behandling för
gravida kvinnor med misspruksproblem både
före och efter förlossning.
naturskön miljö.
HvB-verksamhet för ensamkommande
ungdomar.
varierat utbud av fritidsaktiviteter.
Frösunda individ ocH Familj erbjuder HVB-verksamhet, resurspersonsboende,
familjehem, resursskola, daglig sysselsättning, öppenvård, integrerat boende, boendestöd
och HVB-verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar.
individEn Först i alla lägEn.
Frösunda erbjuder stöd och vård till barn, ungdomar och vuxna med social problematik genom ett heltäckande utbud av tjänster inom individ och
familjeomsorgen. Vi hjälper till – dygnet runt, året om. Vi ser till att du får
hjälp med din placering oavsett när du kontaktar oss. Om en placering inte
fungerar, hittar vi ett nytt alternativ. Vi ger aldrig upp.
vill du veta mer, kontakta oss:
Placeringsjouren
tel: 020-22 80 00
läs mer på frosunda.se/individ-och-familj
omsorg
För Högsta
livskvalitEt.
oavsEtt.
LEDARE
År 2015 - en tid
för medmänsklighet
LE DAR E Ett händelserikt år närmar sig sitt slut. I år har
både ni och jag fått stifta bekantskap med nya forskningsrön, mött nya lagar som ska ge patienter mer
makt, träffat flera intressanta intervjupersoner som
Annika Östberg, Alice Åström och Annika Röed.
Samt djupdykt i Socialtjänstens arbete, där vi, liksom
befarat, kan konstatera att administration tar allt mer
av alla offentliganställdas arbetstid.
Något de flesta av oss känner igen sig i. Interaktionen och människan får ofta stå tillbaka för pappersarbete.
Nu när julen, en tid för eftertanke och medmänsklighet står för dörren för en del av oss vill jag uppmuntra att se och ta vara på varandra. Pynta till det
lite extra, kom i stämning, ta en julfika med dina
­kollegor, andas djupt och ställ frågan om hur din
­klient eller patient mår, kanske är du den hjälpande
hand din medmänniska behöver.
i alla ära, fler kommer förresten efter
årsskiftet, så är vården till liten nytta om vi inte ser de
människor vi har framför oss. Den psykiska ohälsan
växer och sjukhusprästen Sture Rask sa i Omtanke
nummer 7 i år, de numer bevingade orden. ”Mycket
av mediciner skrivs ut på grund av läkarens mod att
göra ingenting”. Han menade att vi ibland bara ska
göra ingenting – förutom att stå kvar och finnas till
för den som har det svårt. Något många sällan anser
sig ha tid till.
VÅRDREFORMER
MÄNNISKOR mår dåligt av att inte bli sedda för den de är.
Unga som gamla behöver närhet och att bli ­bekräftade
för den person de är. Ny forskning v­ isar att bland det
viktigaste som finns för äldres väl­befinnande är att de
får uppleva att de är sedda och får vara delaktiga i de
beslut som berör dem.
Efter årsskiftet kommer Socialdepartementet med
en reform som berör bemanning i vården, det är bra
att alla äldre ska få känna sig trygga med att det finns
personal tillgänglig även nattetid. Men kanske vore
det bra med en reform som även pekar på vad personal som jobbar med äldre bör göra.
I DETTA nummer kan du läsa mer om hur äldre­boenden
bör utformas för de äldres åldrande öron. Om hur
­minoritetsspråkboenden tar till vara deras brukares
kultur och intressen. Du kan även få råd från forskaren om hur just du som biståndshandläggare eller personal vid ett
äldre­boende kan göra för att dina
brukare ska få en fröjdefull jul och
en mer välmående framtid.
Mår omsorgstagare bra av att bli
hörda så får vi alla börja att lyssna.
Det är ju ändå för dem och alla
­andra människor som är beroende av stöd som personal inom
vård- och omsorg a­ rbetar.
GOD JUL och gott nytt år till
er alla, ta hand om er s­ jälva
och varandra ... Så ser vi
hoppfullt fram mot 2015.
Maria Nordholm
Chefredaktör Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter på
tidningen och våra ämnen till
[email protected]
Kvarnängsgatan 50, 754 20 Uppsala • Tel 0651-150 50, 073-816 00 41
Tidningen Omtanke ges ut av:
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL
Tel 0651-150 50, Fax 0651-133 33
6 | www.ssil.se
Redaktionen
Mikael Sagström
Ansvarig utgivare
0651-76 04 12
0706-35 50 50
[email protected]
Maria Nordholm
Chefredaktör
073-81 600 41
[email protected]
Henrik Fitinghoff
Journalist
[email protected]
Annika Rådlund
Journalist/Fotograf
[email protected]
Layout
Svenska Media DOCU AB
[email protected]
Annonser
Carola Persson
Annonssäljare
0651-76 04 34
[email protected]
Annonstraffic
Karin Bergström
Annonstraffic
[email protected]
Prenumeration
Måndag-Fredag 8-10
Nettan Yngvesson
0651-69 90 90, [email protected]
Utges av:
Skandinavisk Sjukvårdsinformation,
Marknadsdata AB
Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal
Tel:0651-16040, Fax: 0651-711980
[email protected], www.ssil.se
Teknisk information
Tidningen är
TS-kontrollerad.
Upplaga: 16 500 ex.
Tidningens format: 210x297 mm.
Satsyta 185x270 mm.
Upplösning: 300 dpi.
Tryck: V-TAB Vimmerby.
Framtid utan kaos?
för människor som ingen vill se
Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom
den psykiatriska vården. Vi kan vara ett komplement eller
det stöd ni behöver för att på sikt kunna hjälpa människor
tillbaka till ett fungerande liv i samhället.
Hur är det möjligt?
Här ser vi till människor som samhället helst vill blunda för och
hjälper dem till en framtid utan kaos. Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds.
inagårdsmodellen®
• Daglig aktivitet
• Relationer & social träning
• Utveckling av intressen & fortbildning
• Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa
• Hög personaltäthet & adekvat medicinering
• Specialistkompetens
• Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga
Ställ dina frågor till oss!
Den
4-5 mars
ni oss på Psykiatridagarna och den 13-14
Kontakta
oss påhittar
www.inagarden.se
alternativt
0292-508
mars
deltarpåvitelefon
i Psykisk
ohälsa 76
i Stockholm. Ta chansen att träffa
oss vid något av dessa tillfällen om ni har möjlighet, eller kontakta
oss på www.inagarden.se alternativt på telefon: 0292-508 76.
Vi på Inagården önskar er
en God Jul & Gott Nytt År!
SIL-185x132-CC.indd 1
2014-02-17 10:02
Våra över 175 nöjda kunder finns inom
EKÄNGEN UTBILDAR SIG
MOT FRAMTIDA VÅRD
Mats Fridell Psykologkonsult leder Ekängens
utbildning för utökade kunskaper att möta
människor med psykisk ohälsa utan eller med
beroenden, dvs. samsjuklighet.
Tina, behandlingsassistent:
”Jag har en grundutbildning sen tidigare, och det
är en fantastisk möjlighet Ekängen nu ger oss alla
för att vi ska kunna öka vår kvalité i framtida vård.”
En grupp av Ekängens medarbetare.
VI VÄLKOMNAR MÄN & KVINNOR FRÅN 18 ÅR & UPPÅT
MED LIVSPROBLEM AV PSYKISKA FUNKTIONSHINDER,
NEUROPSYKIATRISK PROBLEMATIK, MED ELLER UTAN
MISSBRUK. VI HAR ALLTID KLIENTERNAS BEHOV I FOKUS.
NU HAR DU MÖJLIGHET ATT TA MED DIG DIN HUND
UNDER BEHANDLINGSTIDEN HOS OSS!
HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET
EKÄNGENS HVB & HALVVÄGSHUS AB
556-635 -9062 2013-08-21
å
p
a
k
a
b
l
l
i
t
r
e
s
e
r
a
t
e
b
r
a
d
e
m
s
a
l
n
l
e
a
r
ö
f
a
Ekäng
k
c
a
t
l
l
i
v
h
c
o
r
å
k
s
i
t
i
s
v
a
t
n
n
e
d
n
e
o
ett fa
r
t
r
ö
f
h
c
o
r
e
t
k
a
t
n
o
k
a
g
i
.
t
e
r
trevl
å
a
n
g
n
å
g
t
e
d
r
e
d
n
fått u
Roger Leek
Verksamhetschef
Johanna Danielsson
Föreståndare
Carina Eklund
Sjuksköterska
Gunnar Engmalm
Marknadsansvarig
Anders Hermansson
VD
Ekängens
HVB & Halvvägshus
Virserum
Tel. 0495-497 80 | www.ekangen.se | [email protected]
Anna Hedlund har forskat om väpnade grupper i Kongo för
att studera hur våld produceras i en tillvaro av exil och konflikt
­efter folkmordet i Rwanda. I dag är gruppen involverad i Kongo­
konflikten och det är svårt att säga vem som är offer och vem som
är ­förövare i en så långdragen konflikt, där flertalet har drabbats
av våld.
10 | www.ssil.se
INTERVJU ANNA HEDLUND
”En tunn gräns”
Anna Hedlund har forskat kring offer och förövare i Kongo
Europeer tenderar att ha en förenklad bild av Afrikanska konflikter, på nyheterna hör vi
om det besinningslösa våldet i Kongo och Rwanda men sällan hör vi om den politiska
bakgrunden.
– Allt är inte svart eller vitt, det finns gråzoner. Jag vill förstå förövarnas perspektiv
på våld och problematisera vem som är förövare i en situation som i Kongo där våld är
vardag, säger forskaren Anna Hedlund.
TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM
Vi sätter oss ner i köket i den
ljusa lägenheten i Malmö. Målade golvbrädor och högt till tak är en vacker kontrast till det liv forskaren Anna Hedlund
har levt de senaste åren.
Hon har spenderat femton månader,
under en treårsperiod, i östra Kongo. I perioder genomförde hon fältarbete i lägret
hos en grupp huturebeller som efter folkmordet i Rwanda lever i exil. Anna Hedlund har intervjuat avhoppade före detta barnsoldater och medlemmar ur flera
­olika rebell- eller milisgrupper för att få
material till sin doktorsavhandling som
ska ge en mer nyanserad bild av våldsamheterna i Kongo.
Vem är offer och vem är förövare? Det
är två viktiga frågor i Anna Hedlunds arbete.
– Det är inte svart eller vitt, det finns
gråzoner. Jag vill förstå förövarnas pers­
pektiv på våld och problematisera vem
som är förövare i en situation som i Kongo
där våld är vardag, säger Anna Hedlund.
– Gränserna mellan offer och förövare
blir väldigt tunna.
INTE RVJU Stereotyp bild av Afrika
Europeer tenderar att ha en förenklad bild
av konflikter i Afrika. Vi får höra om det
besinningslösa våldet i Kongo och Rwan-
da och skräms av den bilden. Ord om att
det finns politiska orsaker till våldet, som
i alla andra världens konfliktzoner, når
sällan våra gränser.
– Vi Europeer har en falsk bild av Kongo, som många andra forskare också har
visat på, ända sedan Josephs Conrads bok
Mörkrets hjärta har landet setts som en
mörk och farlig plats. Den bilden lever
kvar, det finns lite förståelse för det politiska spel som pågår i regionen, menar
hon.
– Det finns ekonomiska och globala orsaker till konflikten, till exempel så kommer metaller som används i modern teknik som mobiltelefoner eller datorer ofta
från Kongo, i den råvarans spår finns det
illegal handel. Användare av modern teknik stöttar, helt ovetandes, konflikten. Det
är inte en lokal utan en global konflikt.
Det händer inte ”där borta”, utan många
länder och aktörer är inblandade, förklarar Anna Hedlund.
Vill förstå förövaren
Syftet med avhandlingen var att gå bakom den stereotypa och förenklade bilden
av Kongo som extremt våldsamt och försöka förklara vad våldet beror på.
Tidigare har Anna Hedlund jobbat i olika FN-projekt på Nya Guinea och ­forskat­
Anna Hedlund
Ålder: 31 år
Bor: Malmö
Yrke: Doktor i Antropologi
Aktuell: Med avhandlingen Exile warriors
violende and community among Hutu
rebels in the eastern Kongo som handlar
om konflikten i Kongo och förövarnas
perspektiv på våld.
www.ssil.se | 11
Foton: Anna Hedlund
INTERVJU ANNA HEDLUND
Rebellägren Anna Hedlund besökt påminner mest om flyktingläger, där finns män kvinnor och barn som lever vardagsliv.
– Miljön kändes trygg men det finns alltid en viss osäkerhet i att befinna sig i ett land med många konflikter, där personer öppet bär vapen.
12 | www.ssil.se
»Vi Europeer har en falsk bild av Kongo, ända
sedan Josephs Conrads bok Mörkrets hjärta har
landet setts som en mörk och farlig plats. Den
bilden lever kvar, det finns lite förståelse för det
politiska spel som pågår i regionen.« Anna Hedlund
om våld mot kvinnor ur offrets pers­
pektiv.
– När det var dags för avhandling ­ville
jag vända på perspektivet och se från
förövarens perspektiv. När det handlar
­
om Kongo så skrivs det mycket om det
­extrema våldet, men det kommer sällan
förklaringar om vad som egentligen händer i regionen.
Konflikten i Kongo är rörig och det
finns mer än 20 aktiva milisgrupper inblandad i den just nu.
– Jag var intresserad av att titta på den
större politiska situationen och att försöka förklara vad det är som pågår. Men ville
även titta på hur det är att leva vardagsliv
i ett land som härjats av konflikt så länge.
Komplex politisk historia
Östra Kongo har påverkats av ett krig med
över 10 inblandade länder som pågått i
olika varianter det senaste decenniet. Det
finns över en miljon flyktingar i regionen
efter folkmordet i Rwanda och minst lika
många internflyktingar.
– Kontexten behövs för att förklara hur
och varför människor agerar som de gör
i den här situationen.
Under folkmordet i Rwanda mördades
nästan 800 000 tutsier. När massakern
upphörde så gav tutsierna igen genom
att ge sig på flyktinglägren i Östra K
­ ongo
och det finns forskning som visar att så
många som 200 000 hutuer kan ha mist
­livet. Båda sidor har i perioder sett sig
som ­offer – för en lång historia där hutuer
och ­tutsier har haft makt i olika skeenden
sedan kolonialtiden.
Oroligheterna i Rwanda hade pågått
under lång tid. Minoriteten tutsier s­ tyrde
landet, huturerna kände sig margina­
liserade och 1967 tog de över makten i
ett inbördeskrig. Nuvarande presidenten,
­ åvarande krigsherren, Kagame hamnad
de i Exil i Uganda, där han under lång tid
­tränade sin milis.
Dagarna före folk­
mordet invaderade han Rwanda och tog tillbaka makten.
­Hutuextremister som vägrade återvända
till förtryck hade länge planerat folkmordet och efter invasionen fick de med sig
allt fler. På bara månader miste hundra­
tusentals tutsier livet.
Efter folkmordet lever stora grupper av
hutuer i exil i en zon i Östra Kongo, de är
inte välkomna in i Kongo och de får inte
återvända till Rwanda. I brist på annan
försörjning ser de sig tvungna att plundra
och ta till vapen och sedan två årtionden
är huturebellerna nu en del av konflikten
i Kongo.
Tvångsrekryteras till hutumilisen
I den stora flyktinggruppen finns ett f­ åtal
ledare som var delaktiga i planerandet
av folkmordet i Rwanda, men den stora
majoriteten som Anna Hedlund mött är
flyktingar från Rwanda, män kvinnor och
barn som lever i exil.
– Rebellägren påminner mer om flyktingläger, med alla kvinnor och barn som
finns där. I lägren finns en stark gemenskap och sammanhållning. Man benämner sig som Rwandes eller hutu och barnen får lära sig Rwandas traditionella
danser, språk och kultur.
Hur bemöter man människor som varit
aktiva i ett folkmord?
– Nu är det 20 år sedan folkmordet i
­Rwanda. De flesta som planerade folkmordet var då högt uppsatta militärer
och många av dem finns inte kvar i livet.
­Andra sitter fängslade för krigsbrott. Av
vanligt folk så var få en del av de extrempolitiska rörelserna i Rwanda och det är
svårt att veta vem som har deltagit i folkmordet eller vem som är delaktig i Kongo­
konflikten.
Även om den yngre generationen
inte deltog i folkmordet så deltar många
i dagens stridigheter.
– När jag intervjuade avhoppare så
var det många som berättade att de
­v arit medlemmar i flera olika militära
grupper. Vissa Män i 20-årsåldern hade
­redan ha varit med i tre eller fyra rebell­
grupper och hade en historia av att ha
stridit i f­lera o
­ lika konflikter. Vissa av
dem tvångs­rekryteras som unga och är
därmed både offer och förövare, säger
Anna Hedlund.
Många som deltar i rebellgrupperna
berättade att de har själva blivit skadade
eller sett sina familjemedlemmar dödas.
– De flesta har upplevt stora förluster
både i Rwandakonflikten och efter år av
våld i Kongo. Det rättfärdigar inte våldet
de utsätter andra för men det ger en viss
förståelse för hur de agerar.
Kände sig trygg
Anna Hedlund kände sig trots allt trygg
i det rebelläger hon mestadels befann
sig i. Gruppen hade ett intresse av att
ha en forskare hos sig för att sprida sin
­propaganda och nå ut med sitt budskap
till Europa.
– Självklart kändes det annorlunda för
en svensk att komma till ett militärläger
där människor bär uniform och vapen.
Men jag kände aldrig att de hade några
­intentioner att göra mig illa.
– Det är svårt att säga vad som är svart
eller vitt, gott eller ont: Gränsen mellan
offer och förövare är inte glasklar. Jag vill
inte förespråka att rebellerna är offer, för
det är de inte. Men mitt i lägret fyllt av
män, kvinnor och barn så pågår det ett
www.ssil.se | 13
Foto: Maria Nordholm
INTERVJU ANNA HEDLUND
Anna Hedlund doktorerade i maj med avhandlingen Exile warriors violende and community among Hutu rebels in the eastern Kongo som handlar om konflikten
i Kongo och förövarnas perspektiv på våld. Hennes syfte med avhandlingen var att gå bakom den stereotypa och förenklade bilden av Kongo som extremt
våldsamt och försöka förklara vad våldet ­beror på.
vardagsliv. Man skapade relationer till
dem.
Överlevnadsstrategi
Människorna i lägren lever i bambu­
hyddor och saknar moderniteter.
– Många barn har växt upp avskilt från
samhället och saknar referenser till hur
ett ”normalt” liv ser ut, berättar Anna
Hedlund.
14 | www.ssil.se
Barn som såg b
­ ilder på hus och asfalterade gator förstod inte vad de tittade på.
För de som lever i bergslägren och inte
äger någonting har våldet till en viss del
blivit ett sätt att överleva, vissa grupper
plundrar byar eller deltar i olaglig handel
och smuggling.
– Många lever i en slags zon, de kan
inte återvända till Rwanda, de får inte
Kongolesiskt medborgarskap och ingen
hjälp av UNHCR eller andra flyktingorganisationer eftersom ledarna bär vapen.
– Många berättade att de ser inget annat sätt att försörja sig än att anknyta sig
till väpnade grupper, säger Anna Hedlund.
Å andra sidan så skulle gruppen kunna
lägga ner sina vapen och få hjälp utifrån.
– Ledarna har ett intresse av att stanna
i Kongo och hålla liv i konflikten. Blir de
»Barnen lär sig att de är offer, att de är marginaliserade och
exkluderade från det Rwandesiska samhället. Barnen har en
stark fiendebild mot den nuvarande regeringen och säger att det
är deras fel att hutugruppen är statslösa flyktingar.«
Anna Hedlund
gripna ställs de inför rätta, de har gjort
sig skyldiga till krigsbrott i såväl Rwanda
som Kongo.
Eftersom det fortfarande finns ledare
som har koppling till folkmordet vill den
Rwandiska regeringen inte ha med dem
att göra. Så Folkmordet gör sig dagligen
påmint för alla de människor i lägren som
inte kan återvända till sitt hemland.
Våld föder våld
Anna Hedlund har mött många traumatiserade människor.
– Många kvinnor, barn och unga soldater som jag mötte berättade att de var
traumatiserade både efter folkmordet
i Rwanda och tutsiernas efterföljande
vedergällning, men även efter flera års
konflikter i Kongo.
De nuvarande soldaterna i Kongokonflikten pratade inte om sin eventuella
inblandning i folkmordet men den yngre generationen har växt upp med att de
måste försvara sig och sitt folk.
Hutuerna har en annan bild av
Rwanda­konflikten än resten av världen.
– De hävdar att folkmordet inte hände på det sätt som den dominerande
historie­
beskrivningen säger. I genra­
tioner har hutuerna sett sig som offer.
Folkmordet var i deras ögon ett inbördes­
krig där både hutuer och tutsier var
­inblandade. Som exempel pekar de på de
massakrer på hutuer som skedde i flyktinglägren ­
efter folkmordet i Rwanda.
Det är inte svart ­eller vitt hävdar de, säger
Anna Hedlund.
Förskönad bild inför barnen
Barnen i lägren växer upp med den bild
föräldrarna ger dem.
– Barnen lär sig att de är offer, att de är
marginaliserade och exkluderade från det
Rwandesiska samhället. Barnen har en
stark fiendebild mot den nuvarande re-
geringen och säger att det är deras fel att
hutugruppen är statslösa flyktingar, förklarar Anna Hedlund.
– I den mån föräldrar berättar om konflikten så hävdar de att ”anledningen till
flykten är inbördeskriget i Rwanda i början på 1990-talet och vi får inte återvända
på grund av den politiska situationen”.
Folkmordet i Rwanda tar man inte upp
inför barnen.
Att man i dag tar till vapen i Kongokonflikten förklarar man med att man
har fienden runt sig och måste skydda sig
och sin familj mot dem.
– Den världsbild barnen ärver från sina
föräldrar förlänger konflikten och reproducerar fiendebilder och våld, förklarar
Anna Hedlund.
En väg ut?
Barn som kommer ner från rebellägren
i bergen får hjälp av FN att d
­ emilitariseras
och komma in i samhället.
– Men det finns tillfällen då ledarna
säger att sådant bara är propaganda och
barnen litar på sina ledare och de är rädda för att lämna gruppen där de växt upp.
Lägret är deras hem och deras föräldrar
och gemenskap finns ju i lägret.
Att uttrycka sina åsikter var inte det
lättaste i de här fallen. Anna Hedlund
var tydlig med att hon var på plats för att
höra rebellernas historia men också med
att hon inte står bakom det de gör.
– Jag hamnade i etiska dilemman hela
tiden. Skulle jag berätta för barnen att de
verkligen får hjälp från FN om de lämnar rebellägret och kommer ner från
bergen? Det var också tydligt att ledarna
­observerades vad som sades och vad som
hände runt omkring dem så det fanns en
viss typ av kontroll.
Det finns många internationella, kongolesiska, Rwandiska hjälporganisationer
som vill ha en dialog med huturebellerna
och försöker få den yngre generationen
att lämna rebellägren.
– De flesta unga vill ha ett normalt liv.
Men det är svårt när det finns militära
ledare som har ett intresse av att hålla
konflikten vid liv. Men framförallt för att
de inte vet vart de ska gå om de lämnar
gruppen. Många saknar information.
Försoning på andra sidan gränsen
I Rwanda så pågår en försoningsprocess
mellan tutsier och de hutuer som stannade i landet. Bland dem som flytt finns
ingen sådan process.
– Ungdomar i 18-årsåldern i ­
Kigali
lever i en modern huvudstad och de
­
­tänker t­roligen inte på R
­ wandakonflikten
dagligen, vilket de unga exilhutuerna gör.
För de som hutuer som finns kvar
i Östra Kongo är det svårt att återgå till
ett normalt liv. Krig, våld och konflikt är
­vardag sedan över 20 år.
– De flesta Europeer har som sagt
en förenklad bild av konflikten och vet
inte ens att tusentals hutuer lever i exil
i Kongo och är en del av konflikten
där. Många unga ensamkommande
som kommer till Sverige har genomlevt ­liknande ­situationer. För att kunna
hjälpa dem så krävs det att vi är medvetna om vilken ­situation och kontext
flyktingen kommer ifrån, menar Anna
Hedlund.
Många unga är både offer och förö­
vare. Vissa har kanske deltagit i strider
och själva varit utsatta för våld.
– Det är viktigt att vi lägger resurser
på att stötta nästa generation som kommer ifrån krig så att våldsspiralen kan
brytas. Det var lätt att få kontakt med
rebellerna och många vill prata och dela
med sig av sina upplevelser, det är viktigt
att vi i Sverige och världen fortsätter att
ha ett ­klimat där man tillåter det, så att
människor kan läka. ●
www.ssil.se | 15
INFÖR JULEN
Av: Annika Rådlund [email protected]
Jul i luften
Kylan sveper in och det gnistrar av frost
utanför knuten. Nu är det dags att göra julfint
och finna julfriden vid såväl Socialkontor som
HVB-hem och på landets äldreboenden. Få
de senaste tipsen och trenderna i vårt lilla
julspecial.
Hundkudde
Med kuddar i soffan och
i fåtöljen så blir det extra
mysigt och bekvämt.
Kudden Boston från EM
möbler kan pryda sin plats
hela vintern. Pris: 149 kr.
www.em.com
Lyxig
golvljusstake
Det blir extra högtidligt och vackert med
den höga ljusstaken Luxury från Jotex.
Placeras på säker plats. Finns i svart och
silver. Kandelaber i höjd 98 cm kostar 999 kr
och höjd 60 cm kostar 499 kr.
www.jotex.se
Rudolf
Dekorativ ren som passar
lika bra vid julbuffén som
på receptionsdisken eller
i finrummet. 25 cm hög, 49 kr
hos Rusta.
www.rusta.se
Ljusstaken Globo
Skapa en varm och trivsam känsla
med den stora maffiga ljusstaken
i granitgrått designad av Dorthe
Helm för danska Kähler. Ljusstaken
finns i jordfärger som granitgrå
och terracotta och är fin året om.
Den är även dekorativ även då
den inte lyser. Storlek 40 cm kostar
2 499 kr hos Royaldesign.
www.royaldesign.se
www.kahlerdesign.com
Snöträd
Skapa en härlig känsla av en vinterträdgård
med glimmande dekorationsträd.
Snöträdet i beige kommer från Watt &
Veke. Pris cirka 1 455 kr. www.wattveke.se
16 | www.ssil.se
Dekorationsträd
vid entrén
Redan utanför dörren får gästen sitt första
intryck av besöket. En inbjudande entré
skapas lätt med belysning. Dekorationsträdet för utomhusbruk kostar 349 kr hos Clas
Ohlson. www.clasohlson.com
Klassisk dukning
Duka vackra julbord med linnedukar från
Axlings Linne:
Duk Panama 145x250 cm, 1539 kr.
Servett Panama 4-pack 45x45 cm, 539 kr,
Handduk Schack i 2-pack 50x70 cm 149 kr.
Kuddvar 50x50 cm, 635 kr. www.axlings.se
Sveriges största
placeringsservice
Hitta
placering
snabbt, enkelt
och kostnadsfritt
Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan
förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en
neutral part som förmedlar er förfrågan till
matchande verksamheter oavsett ägare
eller koncernförhållande.
Förfrågan går även ut till de verksamheter
som ni har ramavtal med.
Ramavtal
Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtals­
leverantörer. I svarslistan anges tydligt om
verksamheten har ramavtal med er.
Snabbt, enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme.
Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är
nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler
– vi hjälper er!
Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
•
Fax: 0651-71 19 80
•
[email protected] • www.ssil.se
UNGDOMSSTÖD
VÄST AB
RÖINGEGÅRDEN
Klienten i centrum!
BOENDE - UTREDNING - AKUTPLATSER - ÖPPENVÅRD
HVB för ungdomar i åldern 13-18.
Ensamkommande flyktingbarn.
Öppenvård med kvalificerat behandlingsarbete
”All inclusive” – alla kostnader ingår t.ex. individuell
psykoterapi, familjebehandling m.m.
Vårt systemiska och salutogena förhållningssätt genomsyrar allt behandlingsarbete och är integrerat i vardagen.
Utlandsresor som en del i behandlingsarbetet.
Forskning – vidareutveckling – utbildning.
Rasism – utbildningsdagar.
Ligger i Tanumshede i norra Bohuslän, mitt i Tanums
världsarv med hällristningar.
Tel. Kerstin Wadman, föreståndare
0767-16 20 16
www.ungdomsstod.se
Vård, behandling och rehabilitering av kvinnor och män från 18 år och uppåt med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykiatriska diagnoser och psykiska problem
ofta i kombination med annan problematik.
Möjlighet till både korta, långa och akuta placeringar.
Vi erbjuder olika psykiatriska utredningar och samtalsterapi med vår psykolog.
Allt inkluderat i vårddygnspriset!
Verksamheten ligger naturskönt ca 4 km från centrala Hässleholm med goda
tågförbindelser från hela landet.
Läs mer på vår hemsida: www.roingegarden.se
Välkommen att höra av er till oss för mer information!
Postadress:
Röingegården
Box 4,
281 21 Hässleholm
Besöksadress:
Röingegården
Röinge 5280
281 92 Hässleholm
Tel: 0451-40962 eller 0451-80349
Mobil: 0708-145491
www.roingegarden.se
[email protected]
Tel 0291-210 35
www.gnistan.eu
Ensamkommande ungdomar som söker asyl eller
som fått permanent uppehållstillstånd.
ETT KOSTNADSEFFEKTIVT KBT ALTERNATIV TILL
INSTITUTIONSVÅRD FÖR BARN,UNGDOMAR OCH
VUXNA MED BETEENDEPROBLEMATIK
• Förstärkta familjehem
• Kompletta psykiatriska utredningar
• Motiverande förhållningssätt
• KBT terapi
• Beteendeterapi
• Återfallsprevention och drogkontroll
• ART och Familje-ART
• Erfarna konsulenter som handleder, behandlar
och samordnar
• Jour dygnet runt
• Hög servicenivå
Välkommen med förfrågningar
och ansökningar!
Adress: Box 6012, 700 06 Örebro
Fax: 019-10 16 70
Mail: [email protected]
Org.nr: 556709-8487
www.rewith.se
18 | www.ssil.se
Pojkar och Flickor 14-18 år.
Även utslusslägenheter/boende med stöd.
Plane
starta uras
n
hösten der
!
Skyddat boende för flickor och kvinnor med/utan barn som
är utsatta för våld och förtryck, även hedersrelaterat.
Vi kan stå till tjänst med hämtning, riskbedömningar och
stöd i rättsprocessen. Personal dygnet runt.
Tel: 070-665 15 75
TEMA ÄLDRES BOENDE
ÄLDRES
BOENDE I FOKUS
Rätt språk och bemötande gör skillnad
Vad finns det att tänka på när man arbetar vid ett
hem för ­äldre. Hur vill de äldre bli bemötta och
hur ska boendemiljön utformas för att passa de
behov vi alla får på ålderns höst.
Ljudexperten Maria Quinn ger råd om hur
du ska tala till äldre och hur boende och interiör
kan anpassas för att skapa optimal hörsel för det
åldrande örat.
Möt även de boende och personalen på det
finsktalande minoritetsspråkboendet Fortuna
­Onnela som får svara på vad det finns att tänka på
när man driver ett boende för äldre som talar ett
annat språk än svenska.
Läs om deras vardag och få praktiska råd för
hur du bemöter äldre ur en minoritet och tar till
vara på deras kultur och intressen.
TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM
www.ssil.se | 19
TEMA ÄLDRES BOENDE
Ljud blir till oljud
i äldres öron
Maria Quinn: ”Anpassa ljudmiljön till dagens seniorer”
Allt fler människor i Sverige och västvärlden är relativt friska upp i hög
ålder och har ett aktivt liv i gemenskap med andra.
− Dagens äldre vill bo kvar hemma och ha ett boende som är anpassat
till deras behov, istället för att behöva flytta till ett vårdboende.
TEXT: MARIA NORDHOLM
20 | www.ssil.se
Den demografiska utvecklingen
har gjort att behovet av att senioranpassa
vanliga bostäder och att bygga nya seniorboenden är högre någonsin.
Det menar Maria Quinn som har en
bakgrund som sjuksköterska och arbetar
på Ecophon med att sprida kunskaper och
ge råd om hur ljudmiljön kan förbättras
inom bland annat äldreboenden.
Det finns en marknad för lågt räknat
50 000 nya seniorbostäder fram till år
2025 enligt en studie gjord av HUI Research på uppdrag av Fastighetsägarna.
Äldre och deras anhöriga skaffar sig
i dag, tack vare internet och sociala me-
TE MA dier, både information och kunskap på ett
helt annat sätt än tidigare generationer,
och de ställer högre krav på komfort. Det
gäller både teknisk utrustning, boendets
utformning och möjlighet till samvaro,
service och tillgänglighet. Många vill ha
äldreboenden som närmast liknar hotell,
menar Maria Quinn.
− De som bygger och förvaltar seniorbostäder och äldreboenden måste därför
vara duktiga på att tänka mer på design
och tillgänglighet. God och stödjande utformning av boenden kräver kunskap om
vad som händer med den åldrande kroppen – inte minst hörseln, säger hon.
Foto: Fredrik Rege/ Studio Rege
Hur påverkas förmågan att uppfatta
tal när det finns höga bakgrundsljud?
– Våra sinnen samverkar
med varandra. När både
syn och hörsel försämras
kan man inte göra som man
har gjort ­tidigare, nämligen
att använda ett sinne för att
Maria Quinn
förstärka ett annat. Genom
att studera läpparnas och
tungans position, kan vi öva upp förmågan att se vilket ljud som munnen försöker forma. Men om vi inte ser så bra längre, har vi svårt att ta till den hjälpen, säger
Maria Quinn.
www.ssil.se | 21
Foto: Hans Georg Esch/Ecophon Master SQ
Ljudabsorberande undertak sänker ljudnivån effektivt. De kan även kompletteras med så kallade
basabsorbenter i taket som ökar taluppfattbarheten.
Foto:Rido
TEMA ÄLDRES BOENDE
Tala till en äldre person rakt framifrån. Då kan ditt direktljud nå mottagarens
öra utan omvägar, och personen kan samtidigt läsa på dina läppar.
Vad är det som händer i det åldrande
örat?
– De tre benen i mellanörat, hammare,
städ och stigbygel, stelnar och blir inte lika
flexibla i sin rörelse. Innerörat, den så kallade snäckan, förlorar hårceller som påverkar vår uppfattning av ljud – speciellt diskanttonerna, som bland annat innefattar
det mänskliga talet.
– Vi är beroende av att uppfatta kon22 | www.ssil.se
sonanter för att förstå innebörden i talet.
Konsonanterna bär på informationen,
vokalerna skapar talets ljudvolym. Den
­
uppfattningsförmågan försvagas med
­tiden, förklarar Maria Quinn.
Vad kan man göra för att skapa en ljudvänligare miljö på äldreboenden?
– Börja med att använda effektiva hörselhjälpmedel. Jag rekommenderar även att
man tillämpar vad jag kallar för en akustisk etikett i umgänget. Tala till exempel
till en äldre person rakt framifrån. Då kan
ditt direktljud nå mottagarens öra utan
omvägar, och personen kan samtidigt läsa
på dina läppar. Tala också gärna lite långsammare än vad du normalt gör, och använd en något förstärkt röst. Det är bättre
att försöka sänka tonläget något än att höja
rösten i diskantlägen, säger Maria Quinn.
Fakta
MARIA QUINNS TIPS vid utformning och projektering av seniorboenden:
Hon pekar också på att man bör begränsa
bakgrundsljud som tv-apparater i gemensamhetsområden. De kan dränka tal.
Den demografiska utveckling vi står
inför är både en utmaning och möjlighet.
Vi kan designa mycket trevligare byggnader och ge de äldre ett godare liv, med
högre komfort och individanpassat. Så
låt oss bygga rätt för att kunna njuta av
­ålderns höst, säger Maria Quinn. ●
■ Undvika rum med kala, rakt motstående
väggar då ljudvågorna inte har någonstans
att ta vägen utan studsar mellan väggarna.
­Ljudreflexerna stör vår taluppfattbarhet.
Bygg rummen oregelbundet för att diffusera, eller sprida, ljudvågor bort från ljudkällan.
Använd till exempel bokhyllor, oregelbundna väggdekorationer eller ljudabsorberande
väggpaneler.
■ Konvexa former på en receptionsdisk
hjälper också till att diffusera ljudvågorna,
liksom rundade hörn och pelare.
■ Mjuka material dämpar uppkomsten av
trumljud som fotsteg. Mattor på golv och
stoppning i möbler fungerar som en absorbent. Hårda reflekterande ytor däremot
påverkar ljudmiljön negativt.
■ Ljudabsorberande undertak sänker
ljudnivån effektivt. De kan även kompletteras med så kallade basabsorbenter i taket
som tar bort de lågfrekventa ljuden och ökar
taluppfattbarheten.
■ Glas ger ett öppet intryck och ljusinsläpp
– tänk på att komplettera glasytor med extra
absorbenter och diffuserande material.
■ Ställ ljudkrav på inredning och elektriska
installationer. Det går att få automatiska
dörröppnare och signalsystem som inte stör
allt för mycket.
■ Vår hörsel är skapt för att fungera som
allra bäst utomhus. Se gärna till att gemensamhetsområdena, så långt det är görligt,
placeras utomhus med skydd från väder och
vind.
www.ssil.se | 23
Foto: Diego Cervo
Gemensamhetsområden placeras med fördel utomhus, där fungerar vår hörsel allra bäst.
TEMA ÄLDRES BOENDE
När ålder och demens smyger sig på så blir det egna språket och kulturen allt viktigare. Kanske finns ingen längre kvar i omgivningen som talar hemspråket.
Det har Fortuna Onnela tagit fasta på och erbjuder ett minoritetsspråkboende där all personal och boende talar finska.
24 | www.ssil.se
” Jag har tappat
svenskan”
Minoriteter har rätt till sitt förstaspråk även på ålderns höst
Att samhället tillhandahåller äldreboenden som tar tillvara på språk och kultur ser
föreståndaren Maria Probst på finsktalande Fortuna-Onnela som en självklarhet.
– Att få tala sitt eget språk och dela traditioner som midsommarfirande och
bastubad även på ålderns höst är en del av ett värdigt finskt åldrande.
TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM
TE MA Sedan 2010 finns det en lag som säger att Sverige ska värna om landets minoriteter, det gäller så väl språkligt som
kulturellt.
Fortuna-Onnela är ett av landets äldreboenden som har specialiserat sig på minoritetsspråket finska. En av avdelningarna tar emot finsktalande personer med
ett omvårdnadsbehov och en demensdiagnos.
– Hälften av vårt äldreboende är finsktalande och
den andra halvan består av
korttidsplatser utan språkinriktning, berättar Maria
Maria Probst
Probst, föreståndare vid
äldreboendet.
Att de två avdelningarna finns under
samma tak ger personalen en stor insikt
i vad som skiljer ett minoritetsspråkboende från andra typer av äldreboenden.
Hemmet har som mål att ta vara på det
finska språket och kulturen. All personal
på den finskspråkiga delen talar språket
och samtliga brukare har finskt ursprung.
– Det har inte varit lätt att få tag på
finskspråkig personal, då kravet är att
våra anställda ska vara utbildade undersköterskor, men nu har vi nått det målet,
bortsett från tillfällig personal som läkare
och sjukgymnaster som inte möter våra
boende dagligen, säger Maria Probst.
Högtider på finskt vis
Att minoritetsspråkboendet ska värna
om minoritetens kultur märks särskilt vid
högtider.
– När vi firar nobellmiddagen uppe på korttidsboendet så firas Finlands
självständighetsdag nere på
den finsktalande delen, berättar Riitta Martikainen.
Riitta Martikainen
– Vi har andra traditioner i Finland, till exempel så eldar vi en
midsommarbrasa och även matvanorna
skiljer sig både till vardag och fest. På ett
finskt julbord finns det mer kött och ofta
lådor som leverlåda eller kolrotslåda, säger Riitta Martikainen.
Det är viktigt att man tar hänsyn inte
bara till de boendes matvanor utan till deras historiska och kulturella bakgrund.
– När det sändes mycket om Ryssland
och Ukraina på nyheterna så var våra finska brukare oroliga på ett helt annats sätt
än de personer som bor på det svensk­
talande korttidsboendet, förklarar Maria
Probst.
Krig och konflikt har en helt annan
närhet i tid i den finska kulturen än i den
svenska. Respekten för Ryssland är stor.
Har brukarna inte egen erfarenhet av krig
så kan det finnas föräldrar eller släktingar som deltagit i till exempel det andra
världskriget.
– Det är viktigt att ha den kulturella förståelsen och kunskapen när man jobbar
med de här äldre, säger Maria Probst.
Boendet har ett samarbete med finska
kyrkan som regelbundet håller andakt,
arrangerar midsommarfirande och håller
i andra högtidliga konserter.
– Det betyder mycket för våra brukare.
I den finska kulturen behöver man inte
vara väldigt religiös för att vilja delta i andakten. Det är en självklarhet att man sitter med, deltar och fikar efteråt, det är en
social grej, menar Riitta Martikainen.
Delade referensramar
Att ha något gemensamt att prata om som
sånger, musiker och presidenter är viktigt
och den finsktalade befolkningen har till
viss del andra referenser än den svenska
befolkningen.
– Boendet har inga särskilda ekonomiska resurser än andra äldreboenden har för
att möta de kulturella kraven, men kommunen har till exempel gjort en speciell
www.ssil.se | 25
TEMA ÄLDRES BOENDE
Rauni Romppala bor sedan en tid på Fortuna Onnela, för henne är det viktigt att
pesonalen talar finska.
– När min hörsel blev sämre så tappade jag även det svenska språket, säger hon.
Även om det mesta liknar ett svenskt äldreboenden så kommer den ­
finska kulturen fram inte bara vid högtider utan i de små sakerna. På
Fortuna O
­ nnela badas det bastu varje fredag.
Utöver finskspråkigheten så har Fortuna Onnela utevistelse och trädgård som sitt aktivitetskoncept. Aktivitetsledaren Minna Hauta-Heikkilä hjälper de äldre
att odla, skörda, lukta och smaka på grödorna.
26 | www.ssil.se
– Det är roligt att basta med våra bruka- både mer om språket och äldre traditiominneslåda för finsktalande dementa, säre, alla pratar traditioner i bastun och det
ner av våra brukare, säger Minna Hauta-­
ger Maria Probst.
är ett väldigt bra sätt att få dementa bru- Heikkilä.
Alla äldreboenden ska ha kultur och
musikunderhållning på programmet, kare som inte vill duscha att bli rena. När
skillnaden är att på Fortuna Onnela pre- de kliver in i bastun så tar de som den na- Tappat andraspråket med åldern
turligaste saken i världen tag i vattenkaret
senteras den på finska. Kultur i vården har
Härjedalsfödda Rauni Romppala är en
ett underhållningsprogram som alla äld- och skopar vatten över sig.
brukarna vid äldreboendet. För henne har
reboenden får välja punkter ur två gånger
det stor betydelse att personalen på boenper år.
det talar hennes språk
Lär av deras erfarenheter
– I december får vi en Alla äldre har samma behov av förståelse
– Det är inte som att bo hemma men det
extra föreställning med
är väldigt bra att personalen talar finska.
för sin kulturella och språkliga bakgrund.
tango och karaoke på fin– Det är viktigt att personalen kan språ- När jag blev äldre och tappade hörseln så
ska som gjorts speciellt för
tappade jag även svenskan, säger Rauni
ket och brukarens kultur oavsett vilken
alla finsktalande boenden, kultur det handlar om.
Romppala.
Minna
berättar Minna Hauta-­ Boenden för personer med flera anAtt tappa det svenska språket är inte
Hauta-Heikkilä
Heikkilä som är aktivitets- dra kulturella bakgrunder än den svenska
något som sker för alla på äldreboendet.
ledare för Fortuna-Onnela.
– Det intressanta är att på vår demenskommer att behövas i framtiden. Det finns
– Vi har ett bra samarbete med kommu- en del dessa boenden kan lära av de mino- avdelning så är brukarna bättre på svensnen, de är verkligen måna om den finsk- ritetsspråkboenden som redan har några
ka än övriga äldre. Men man tror att det är
språkiga verksamheten, säger hon.
tvärtom, så det är väldigt individuellt om
års erfarenhet av vad man bör tänka på när
Både kommunen och den Finska mino- man jobbar med personer som har en bak- man glömmer bort sitt andraspråk eller
ritetsföreningen tipsar ofta om arrange- grund utanför den svenska kulturen.
inte när man blir äldre. Troligen så beror
mang som boendet kan köpa in.
– Det är av stor vikt att hela personal- det mer på hur länge man har bott i SveEtt minoritetsspråkboende har inga
rige och hur man har levt, än om man blir
styrkan talar språket, till en början gjorde
­extra resurser jämfört med andra boen- inte hela vår personal det. Nu när alla ta- dement, säger Maria Probst.
den för att bedriva verksamheten, enda
Utan ett gemensamt språk och kultular finska hela tiden, även personalen sinskillnaden mot andra boenden är kravet
rell bakgrund så riskerar den äldre att bli
semellan, så har boendet blivit mer finskt.
att boendet ska vara just finskspråkigt.
ensam. För samhörigheten är det viktigt
Brukarna känner sig därför mer
att man kan dela liknande erfarenheter
hemma­stadda och även personalen trivs
och
minnen.
i
miljön.
Flera
anställda
vill
jobba
på
boFinsksvensk vardag
– P
rata om hur man växte upp och om
endet
för
att
underhålla
sin
finska
och
lära
Vardagen på Fortuna-Onnela ser likadan
sitt liv på sitt eget språk. Finska knyter
sig mer.
ut som på andra äldreboenden, vid första
samman gruppen oavsett var i landet de
– Min finska har blivit mer målande
anblicken.
kommer ifrån så har våra brukare språket
sedan jag började här. Jag som enbart
Grunden är densamma våra brukare
gemensamt, säger Maria Probst. ●
har en finsktalande förälder kar lärt mig
har samma omvårdnadsbehov som andra
äldre, säger Maria Probst.
– Man kliver upp, klär på sig, äter frukost och har någon form av aktivitet under dagen.
Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk:
Men tittar man närmre är det mer än
■ En lag om nationella minoriteter och
na, stärka deras möjligheter till inflytande
maten som skiljer.
minoritetsspråk gäller från 2010. Sveriges
och stödja de historiska minoritetsspråken
– Vi har bastufredag. Jag går i baddräkt
nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, så att de kan hållas levande.
och badrock och bastar med brukarna
tornedalingar, romer och judar. De erkän■ Landet är uppdelat i flera förvaltnings­
hela förmiddagen, berättar aktivitetsledada minoritetsspråken är samiska, finska,
områden för respektive minoritetsspråk.
ren Minna Hauta-Heikkilä.
­meänkieli, romani chib respektive jiddisch.
■ Uppsala kommun är en ett förvaltningsBastu är en viktig del av den finska kul■ Lagen innehåller bestämmelser om
område för finska. Detta innebär bland annat
turen.
­nationella minoriteter, nationella minoriatt kommunen ska erbjuda förskoleverksam– Under rekryteringsprocessen var det
tetsspråk, förvaltningsområden och rätten
het och äldreomsorg på finska.
flera sökande som frågade om vi har en
att använda minoritetsspråk hos myndigbastu, säger Maria Probst.
heter samt inom vissa förskolor och inom
KÄLLA: LAG (2009:724) OM
– Som finsk är man nästan född i bas­äldreomsorg.
NATIONELLA MINORITETER
tun. Även i små finska lägenheter finns en
■ Målet för den svenska minoritetspolitiken
OCH MINORITETSSPRÅK
bastu. Alla har vuxit upp med att tvätta
är att ge skydd åt de nationella minoriteterOCH UPPSALA KOMMUN
sig i bastun, många hem hade förr ingen
dusch, förklarar Riitta.
www.ssil.se | 27
TEMA ÄLDRES BOENDE
D
en finska julen
på Fortuna-Onnela
Tre av äldreboendets brukare svarar på frågor om sitt julfirande
Fortuna Onnela har ett klassiskt finskt julfirande. De serverar ett klassiskt julbord med rätter som
makaronilåda, leverlåda, kållåda, potatislåda, morotslåda, gravad lax, Janssons frestelse, finska
piroger, sill och julskinka. Middagen serveras vid ett långbord och till maten dricks det snaps.
Några dagar före jul så bakar de boende bullar, pepparkakshus och en julstjärna med sylt.
Under julen dricks det mycket glögg, det pysslas och sjungs julsånger. Boendet får även besök
ett luciatåg med dagisbarn och på julafton får alla de boende en julklapp från Attendo.
TEXT & FOTO: GÜLTEN SEKERSÖZ KIRIK
■ Anniki Sundström, 92 år. Bor i Uppsala på
omvårdnadsdelen på Fortuna-Onnela i Sävja.
Har tidigare arbetat på en textilfabrik.
■ Kertu Ström, 95 år. Bor i Uppsala på
­omvårdnadsdelen på Fortuna-Onnela i Sävja.
Har tidigare arbetat som bokbindare i Finland.
Ser du fram emot julen?
Ser du fram emot julen?
– Ja, det är roligt.
– Ja, jag ser fram emot julen eftersom jag då får
träffa släkten.
Hur kommer du att fira?
– Här på Onnela, min dotter Anneli kommer
hit.
Vad sker på ditt äldreboende under julafton?
– Inget märkvärdigt. Stämningen är dock god.
28 | www.ssil.se
Hur kommer du att fira?
– Jag kommer att åka till min dotter och fira
julen men mina barnbarns barn.
Vad sker på ditt äldreboende under julafton?
– Jag minns inte hur man firar jul här på
­boendet. Men hemma hos min dotter kommer vi att fira julen med en finsk middag och
sjunga julsånger.
■ Tarmo Köppä, 74 år. Bor i Uppsala på avlastningsplats under två veckor per månad på
omvårdnadsdelen på Fortuna-Onnela, i Sävja.
Har tidigare arbetat på Uppsala hem och kört
slagmaskin.
Ser du fram emot julen?
– Jag ser inte fram emot julen som jag gjorde
förut men julen är alltid speciell.
Hur kommer du att fira?
– Jag kommer att fira julen hemma till­
sammans med min fru, då jag är på en korttidsplats på Fortuna-Onnela.
Vad sker på ditt äldreboende under julafton?
– Jag vet tyvärr inte hur man firar jul här på
boendet eftersom jag har bott här en kort tid.
Solsunda
Enheten Hvilan
Enheten Oden
Enheten Oden
Enheten Hvilan
Enheten Oden ppen HVB
Essagru
Enheterksa
t i två boendeenheter.
n Hv
mhe
ilan
Essagruppen bedriver behandlingsve
et runt, med totalt
dygn
de
anna
HVB Enheterna Oden och Hvilan är bem
Solsunda är ett HVB-hem som tar emot placeringarEssagruppen
av vuxna
Essa
Essagruppen
bedriver
i två boendeenheter.
gruppebehandlingsverksamhet
platser.
16B
n HV
personer med allvarliga psykiska problem.
tillgodose behoven hos pojkar i
för att
rbetadrunt,
uppa
sagrupoch
är
n
hete
sam
penHvilan
EnheternaEsOden
är
bemannade
dygnet
med totalt
bedrVerk
iver behandlingsve
rksamhet i två boen
Vi har tre olika typer av boende inom Solsunda. Var och
rnila
ålde
deenheamm
16 platser.Enheterna Oden oc
h Hv
ter. anhang.
n är bemanna
uppväxts
de dy
e kultu
ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet
16 platser.
gnet rella
med varierand
år,
runt
18
14
, me
d
to
ta
Verksamheten
är
upparbetad
för
att
tillgodose
behoven
hos
pojkar
iltrna behandlingsassii vardagslivet.
Verksamheten är up
men på båda enheterna består av erfa
tstea
Arbe
parb
etad för att
Essagruppen
bedriver
behandlingsverksamåldern åldern
tillgodose behoven
stenter
hos pojkar irellt som språkligt.
Tillsammans med våra boende bygger vi en meningsskapande
l kultuoch
14 - 18 år,14med
varierande
kulturella
uppväxtsammanhang.
ns, såvä
het
i
två
naturskönt
Oden
e kompetevillor,
randbelägna
varie
18
och
år
bred
, med varie
med
tillvaro och tar steg för steg mot ett mer självständigt liv.
rande kulturella up
.
finns
Arbetsteamen
på
båda
enheterna
består
av
erfarna
behandlingsassipv
er
rom
Arbetsteamen på Hvilan.
tsammanhang.
kilthekompetens för äx
båSärs
da en
terna bestå
gruppen, är ensamkomr av
r, boen
stenter
erfarde
oma
stenter
ungd
av
na hos
al
behaEssa
flert
Ett
nd
lingsassi-och
Kontakta: Maja Andersson bitr. föreståndare
Boendeenheterna
har
8
platser
vardera,
med
ed och variera
med bred
ochbrvarierande
kompetens,
såväl kulturellt som språkligt.
manede
Telefon: 08-557 72 510
kompetens,dygnet
at tillgodoses genom placering
såvälvku
kunn
ärnd
bemannade
runt.
inte
Sä
beho
rsk
ltu
ilt
re
kompe
llt so
ngbarn, vars
m språkligt. och PUTSärskilt kompetens
förteromer
ns föflykti
Mail: [email protected]
r rofinns.
m
er
finnsm
.
transit-, asylerna
mun
kom
Ett flertal av ungdom
i
eller
ljehe
fami
hos
Verksamheten
är upparbetad
förs att
tillgodose
Ett flertal av ungdomar, boende
hos
Essagruppen,
är
ensamkomar, bo
en
de
ho
s
Es
sa
gr
mande
up
pe
n,
är
den.
en
boen
sa
m
ko
- utåtagerande ungdobehoven hos utagerande
ungdomar imåldern
Steget mot ettmande
självständigt liv
era
flyktingbarn, vars
arbetsteam har gedigen vana att hant
Våra
be
ho
v
int
eår,
kumed
flyktingbarn,
vars behov inte
kunnat
tillgodoses
genom
placering
tur.
nn
struk
till
go
varierande
kulturella
uppväxtsärsk
hos fam
avse
v do
s geilt
iatbeho
är
nostöd
iljehem eller14-18
som
m plaoch
cering norr om Märsta i Sigi mar
kom, m
unerna
Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Telefon: 08-557
72
gna
hos familjehem
transit-,
asyloch
PUTs
belä
tra
är
n
ns
Hvila
itbo510
och
n
,
enden. eller i kommunernas
as
Ode
yl- och PUTsammanhang.
HVB-enheterna
E-post: [email protected] • www.solsunda.se
boenden.
Våra arbetsteam ha
avstånd från varandra).
km
2
ca
på
–
mun
kom
tuna
rArbetsteamen
ge
digen
påntbåda
enheterna
består av
vaatt
na att
ha
mar, som ärhar
er
a
Våra arbetsteam
vana
hantera
utåtagerande
ut
åt
agerande ungdoi begedigen
hov av särskilt stöd
ungdooc
h
erfarna
behandlingsassistenter
med
bred
:
str
gifter
uk
HV
ktupp
tu
Kontastöd och struktur. r.
mar, somB-äreni he
behov
ternaav
Odsärskilt
en oc
Jour dygnet runt
h Hv
ila
n är
solibelägna norr
Tavas
in
Hosse
om
tuna kommOden
M
och
varierande
kompetens,
såväl
kulturellt
är
sta
HVB-enheterna
och
Hvilan
är
belägna
norr
om
Märsta
Sig076 86 86 544
i
Sig
un
– på ca 2076
Behandlingshemmet för
km86av86stå
547
nd från varandra).
[email protected]
e
pen.s
agrup
som
språkligt.
@ess
tuna kommun – på ca 2 km hosse
avstånd
från varandra).
in.tavassoli
HVB-verksamhet i hemlik
och familjär miljö
Solsunda
kvinnliga missbrukare
Kontaktuppgifter:
Hossein Tavassoli
Kontaktuppgifter:
86 547
Selene-kollektivet är inriktat på behandling av kvinnliga missbrukare. Vi076
har86
vår
Hosseinhos
Tavassoli
[email protected]
verksamhet förlagd i lantlig miljö på Gotland.
076 86 86 547
Jour dygnet runt
Särskilt kompetens
för romer
finns.
Jour
runt
076 dygnet
86 86 544
essagruppen.se
Målet är att stärka självkänsla och kompetens hos klienterna så[email protected]
att de ser, och
vågar välja, andra vägar än tidigare och komma bort från missbruk och destruktiva livsmönster.
Behandlingen utformas efter den enskildes behovsbild. Ett litet ställe med bara
sex platser för dem som behöver lugn och ro. Gruppsamtal, enskilda samtal,
föreläsningar, symboldrama och taktil stimulering är inslag i behandlingen.
www.selene-kollektivet.se
Ett flertal av ungdomar, boende hos Essagruppen, är ensamkommande flyktingbarn,
vars behov inte kunnat tillgodoses genom
placering hos familjehem, eller i kommunernas transit-, asyl- och PUT-boenden.
Våra arbetsteam har gedigen vana att
hantera utagerande ungdomar, i behov
av särskilt stöd och struktur.
Tel. 0498-481076
UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN
Ungdomar 16-20 år med psykosocial problematik
Utredning, Akutplacering, Behandling
Metoder – MI, CRA, HAP, ART
Rikstäckande transportservice
Vi har även verksamhet med stödboende i egen träningslägenhet i
Uppsala!
Kontakt:
Föreståndare Fabian Lindesjö
Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46
info86
076
544ppen.se
@e86
ssagru
[email protected]
www.utslussen.se
Besök gärna vår hemsida
www.essagruppen.se för mer information.
Kontaktuppgifter:
Gunilla Johansson
076 86 86 541
[email protected]
Hossein Tavassoli
076 86 86 547
[email protected]
Jour dygnet runt
076 86 86 544
[email protected]
www.ssil.se | 29
FORSKNING
Individualism viktigt
för äldres välbefinnande
Låt brukarna ha medbestämmande i sina liv
TEXT: MARIA NORDHOLM
Vad är viktigt för att personer på ett äldreboende ska uppleva välbefinnande? Det svarar
Ann-Marie Svensson på i licentiatsavhandlingen Äldres erfarenheter av välbefinnande
inom särskilt boende för äldre.
Foto: Maria Nordholm
FO R SK N ING – Den äldre är mycket beroende av andra för att kunna uppleva välbefinnande. Det innebär att relationer
och interaktioner i omvårdnaden har
stor betydelse och det ställer i sin tur krav
på ökade kunskaper hos vårdare, säger
Ann-Marie Svensson.
Ann-Marie Svensson
har i avhandlingen beskrivit välbefinnande, utifrån
de upplevda erfarenheter
som de äldre framställt,
som tre kvalitativa värden:
Ann-Marie
Svensson
att få behålla sin autonomi
genom självbestämmande och deltagande
i vardagslivets beslut, behovet av kontinuitet i den egna identiteten och att få vara
individuell tillsammans med andra.
Fråga den berörde
Syftet med avhandlingen var att utforska,
beskriva och förstå äldre personer upplevelser och erfarenheter av välbefinnande.
– Jag vill med min avhandling lyfta fram
de äldres egna erfarenheter av vad välbefinnande innebär. Det är just dessa äldre som
kan besvara frågan, men som sällan tillfrågas. Denna kunskap är viktig då den äldre
som bor sina sista år på särskilt boende torde få kröna sitt liv med upplevelser av väl­
befinnande, säger Ann-Marie Svensson.
Avhandlingen ger en bredare innebörd
av välbefinnande hos den äldre personen,
än enbart upplevelser av hälsa.
»Det handlar om att se
människan bakom sin
skröplighet och eventuella
funktionshinder.«
Äldres välbefinnande kan stödjas i vårdandet och vid äldreboenden genom att
man tar hänsyn till den äldres perspektiv.
Det kan göras genom att uppmuntra äldre
att prata om sitt välbefinnande och aktivt
lyssnar på den äldre och dennes berättelser. Personalen bör även omsätta det den
äldre pratar om i verkligheten
Autonomi är viktigt
Välbefinnande kan ske genom interaktionen till de äldre.
– Det som framkommit i min avhandling och som de äldre upplever som välbefinnande är att de vill få fortsätta vara
en autonom person även när de flyttar till
ett särskilt boende, de vill fortsätta vara
Duvgården HVB
• Flickor 14-18 år med begynnande beroende, missbruk,
kriminalitet och psykosociala problem.
• Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter,
individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd.
• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid.
• Behandling, utredning och eftervård.
• 5 platser.
Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö
Tel 0292-44050, 070-443 01 06
www.duvgarden.se
30 | www.ssil.se
en person som man räknar med, säger
Ann-Marie Svensson.
Vårdpersonalen har en framträdande
roll i att möjliggöra detta, då det är de som
träffar de äldre kontinuerligt. I den praktiska omvårdnaden kan personal beakta
äldres autonomi genom att låta den äldre
få vara självbestämmande eller åtminstone medbestämmande i olika beslut.
– Min åsikt är att man bör vara tillåtande och bejaka den äldre människan. Det
handlar om att se människan bakom sin
skröplighet och eventuella funktionshinder. En människa skapar sin identitet under hela livet, vilket innebär att den äldre
människan är inte bara en gammal vårdbehövande individ. Hon är så mycket mer
men det krävs att man ser och låter den
äldre få vara den unika person som hon är,
säger Ann-Marie Svensson.
Kom ihåg att äldre är individer
Ett problem och som kan vara ett hinder
för att den äldre skall uppleva välbefinnande är att äldreboendet är både den äldres hem men även en vårdinstitution
– Det finns regler och normer redan
när man flyttar in. Då måste den äldre anpassa sig till boendet istället för att boendet anpassas efter den äldre som vi andra
gör när vi flyttar in i ett nytt hem, säger
Ann Marie Svensson.
Mångsbo HVB
• Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet
och/eller psykosociala problem.
• Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd.
• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid.
• Behandling, utredning och eftervård.
• Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård.
Mångsbo HVB, Mångsbo 211, 740 46 Östervåla
Tel: 0292-714 00, Fax: 0292-713 00
www.mangsbohvb.se
Foto: Istockphoto
För att uppnå välbefinnande hos äldre behöver personalen lyssna till dem och låta dem få medbestämmande över sitt eget liv. Äldre behöver få bevara
sina intressen och sin individualitet.
Hon ger som exempel att de aktiviteter
som finns på äldreboendet ofta är sådana
som personal tror att de äldre önskar delta i, men det är sällan de äldre tillfrågats.
För att den äldre ska uppleva välbefinnande krävs att boendet upplevs som ett hem,
där den äldre kan känna sin egenmakt.
– Innehållet i omvårdnaden bör handla om att stödja den äldres jag-känsla
och identitet. Denna identitetsupplevelse baseras på livsloppets individuella
upplevelser av och i relationer med andra
människor, förklarar Ann-Marie Svensson.
Alla som arbetar med äldre bör ha en
insikt i hur man pratar och ska agera i interaktionen med de äldre.
– Jag tror att många inte tänker på hur
de kommunicerar med äldre, man får inte
glömma bort att människor på boenden
befinner sig i en utsatt situation. De har
inget annat val än att bo på ett äldreboende. Om strävan är att den äldre ska få leva
sina sista år och må så väl som möjligt,
då måste både personal och biståndsbedömmare lyssna till personen säger AnnMarie­­­ Svensson
Beslut ska inte tas ovanför den äldres
huvud.
– Strukturen på äldreboende bör förändras så att det finns utrymme till samtal
och att lyssna till vad de äldre vill, menar
Ann-Marie Svensson.
Behövs mer kunskap i vården
– Det är för lite utbildning om äldre
människor i vårdutbildningarna, säger hon.
Fokuset ligger på den fysiska vården,
för lite fokus ligger på hur man bemöter
människor.
– Bara 3,6 procent av sjuksköterskorna
som arbetar inom den kommunala vården och omsorgen har en specialistutbildning i geriatrik, läran om åldrande. Det är
värdefullt för vårdandet av de mest sköra
äldre, att sjuksköterskor har sådan vidareutbildning då de har en handledande uppgift gentemot vårdpersonalen. Studier av
relationers- och om vårdandets interaktiva betydelse borde ingå i all omvårdnadsutbildning. Detta gäller även kunskaper
om hur välbefinnande skapas i relationer
och vilken betydelse kommunikationen
och språket har för välbefinnande, menar
Ann-Marie Svensson. ●
EN RESURS FÖR BARN OCH UNGA
www.ssil.se | 31
REPORTAGE RIDTERAPI
Ridterapi som en
del av behandlingen
Hästen Lilja hjälper Lovisa att sluta skada sig själv
I två års tid har Lovisa mått dåligt och skadat sig själv för att hantera
ångesten. Med hjälp av ridterapi har hon lärt sig fokusera och
återfinna lugnet från hästryggen när paniken slår till.
TEXT & FOTO: MARIA LINDBERG
32 | www.ssil.se
Lilja står alldeles still när Lovisa lägger handen
på hennes nosrygg. De delar en stilla stund
tillsammans innan Lovisa borstar och sadlar.
www.ssil.se | 33
REPORTAGE RIDTERAPI
Terapeuten Elisabeth Strid Ege går bredvid Lovisa när hon skrittar runt i ridhuset på islandshästen Lilja.
TE R API Med
milda och nyfikna ögon
t­ittar islandshästen Lilja upp på Lovisa
som står framför henne och mjukt lägger
en hand på mulen.
Det är ett stilla ögonblick där häst
och människa får kontakt, inga krav och­
i­ngen prestation – bara vara i nuet. För
hästen är det naturligt, för människan
är det inte alltid lika lätt. Men Lovisa
känner sig trygg bredvid Lilja och kan
slappna av.
– När jag umgås med hästen känner jag
mig glad. Jag är trygg och känner att jag
har kontroll över vad jag gör. Det har jag
inte alls när jag börjar må dåligt, så det är
en häftig känsla, förklarar Lovisa.
Lovisa har hon gått i ridterapi i fyra
34 | www.ssil.se
­ ånader, men hennes dåliga mående börm
jade redan två år tidigare.
– Jag visste inte riktigt varför eller vad
det var som hände med mig. Men det var
då jag började mitt självskadebeteende,
och det blev bara värre och värre vilket
slutade med att jag hamnade på låst avdelning inom barn- och ungdomspsykiatrin.
Fri tillgång till häst
Lovisa har fått diagnosen bipolär sjukdom
och skrivits in på behandlingshem. ­Stallet
ligger nära behandlingshemmet, så de
boen­de kan umgås med hästarna när de
vill.
Lovisa sadlar och tränsar Lilja tillsammans med terapeuten Elisabeth Strid Ege.
Den lilla islandshästen står lugnt bredvid de andra två hästarna i mitten av det
­runda stallet. Personerna runt hästarna
pratar stundtals med varandra, och det
skrapar i golvet när någon av hästarna
flyttar ett ben. I övrigt är det påtagligt tyst
och lugnt.
Innan ridningen får Lovisa gå och leda
hästen bredvid sig, när det känns bra sitter hon upp i sadeln. Det är lite kyligt och
Lovisa får låna en jacka för att inte frysa.
– Jag tänkte inte på att det alltid är kallt
i ridhus, ler hon.
Hon får sitta på hästryggen och känna
efter, känns det bra? Är hon jämn i kroppen? De skrittar runt i ridhuset. Terapeuten håller emot under Lovisas fot och
hon får trycka mjukt med benet. Efter en
kvart på hästryggen är det nog för den här
gången. Varje terapitillfälle ser olika ut
beroende på hur Lovisa mår, hur hästen
beter sig och vad terapeuten bedömer är
lämpligt att göra.
– Ibland är det mer som en vanlig
­ridlektion och ibland handlar det mer om
att känna och prata om känslor.
En ny erfarenhet
Lovisa har aldrig varit någon hästtjej, inte
ridit på ridskola eller hängt i stallet. Men
hon tycker om djur och när frågan om ridterapi dök upp kände hon att hon gärna
ville prova.
– Men jag var lite skeptisk till en början och tänkte att hur ska hästar kunna
­hjälpa mot psykiskt dåligt mående? Men
jag tycker om djur och tänkte att det kunde vara kul att prova.
Redan första gången kände dock Lovisa att det vara mer än kul – det gav henne
faktiskt något.
För att kunna hantera och använda
hästen måste man koncentrera sig och
vara i nuet. Det gäller att kunna hålla sig
lugn eftersom hästar påverkas av vårt
känsloläge. Lovisa berättar om hur hon
till en början kunde vara rädd många
gånger, särkilt när det gick fort i trav
­eller galopp.
– Jag fick panik och skrek rakt ut.
Men med terapeutens hjälp lärde hon
sig hur hon skulle sitta på hästen, att hon
skulle andas lugnt och hitta sin balans.
Plötsligt märkte Lovisa att hästen reagerade på det, när hon var lugn höll hästen
sig också lugn. Det var en aha-upplevelse.
– Jag fick kontroll över hästen och över
situationen. Bara jag hittade mitt inre lugn
så fungerade det. Det var en härlig känsla.
Den känslan av kontroll kan Lovisa ta
med sig ut i livet.
– Nu vet jag att det går att få kontroll
över de obehagliga känslorna. Genom att
andas och hitta tillbaka till den känslan,
lugnet och koncentrationen så kan jag
komma ur paniken.
Snabbar på resultaten
Hon menar att hon säkert hade kommit
till den punkten med den vanliga terapin
också, men ridterapin fungerar som ett
väldigt bra komplement och gör vägen
mot ett bättre mående lite lättare.
– Ridterapin har gjort att jag har kommit dit jag är nu ännu snabbare. Jag har
gjort en stor utveckling på ganska kort tid
och jag tror jag kommer fortsätta så med
hjälp av hästarna. ●
Fotnot: Lovisa heter egentligen något a
­ nnat.
Elisabeth Strid Ege driver det ridterapeutiska centret på Sjöhagens gård och arbetar
både med ridterapi och ger lektioner i centrerad ridning.
www.ssil.se | 35
REPORTAGE RIDTERAPI
Vad händer när ett flyktdjur
blir en del av terapin?
Forskningen visar att hästen speglar våra känslor
Forskaren Catharina Carlsson har studerat hur hästen används i socialt arbete och
ridterapeuten Elisabeth Strid Ege använder ridterapi på prestationsinriktade tjejer med ångest.
TEXT & FOTO: MARIA LINDBERG
– Alla som är med i min studie,
både klienter och terapeuter, är överrens
om att hästen fungerar som en emotionell
spegel – att den speglar vår känslostämning, berättar Catharina Carlsson.
TE R API Fler aktörer på banan
Hon har forskat om hästens roll i ­socialt
arbete genom att intervjua terapeuter och unga tjejer på behandlingshem.
C atharina menar att när man tar in
­
hästen i terapin så blir det plötsligt tre
parter som ska förhålla sig till varandra
– klienten, terapeuten och hästen. Det
kan ändra rollfördelningen och göra att
saker händer som inte hade hänt i ett
vanligt terapisamtal.
– Det blir en växelverkan, det kan vara
olika individer som sätter agendan och
avgör vad som ska göras.
Om exempelvis hästen ska tvättas i
spolspiltan och den börjar gå fram och
Catharina Carlsson
■ Aktuell med en avhandling om hästens roll
i socialt arbete. Catharina
är socionom i grunden,
har en magisterexamen
i folkhälsa, adjunkt och
Ann-Marie
doktorand vid LinneuniSvensson
versitetet. Hon undervisar även vid universitetet och är utbildad
ridterapeut.
tillbaka och är orolig istället för att lugnt
stå still, då tvingar hästen både klienten
och terapeuten att reglera sina känslor
och reagera utifrån det hästen gör.
– Hästen agerar inte i första hand på
vad vi säger och visar med vårt kroppsspråk utan på hur vi känner. Precis som
andra flyktdjur så har den ett väldigt välutvecklat luktsinne som kan lukta sig till
de förändringar i hormonhalter som sker
när vi blir rädda. Är jag trygg och känner
tillit till hästen kommer den att vara trygg
med mig, är jag rädd blir hästen obekväm
och orolig i mitt sällskap, förklarar Catharina Carlsson.­­­
Direkt terapi
Elisabeth Strid Ege driver behandlingshem och ridterapicenter.
– I vanlig terapi pratar vi mycket om
vad som har hänt och vad som ska hända. I ridterapin gör vi saker och är i
■ Om man vill prova denna metod eller
vill att en klient ska prova den kan man
vända sig till IRT – Intresseföreningen
för ridterapi, deras hemsida är www.
irt-ridterapi.se. Man kan även själv gå in
på Föreningen Ridterapi för allas hemsida
www.ridterapiforalla.se och där klicka sig
vidare till länkar och hitta ridterapeuter i
den del av landet man själv bor.
nuet, det blir väldigt direkt och konkret,
konstaterar­­­ Elisabeth.
Miljö utan prestationskrav
Hon arbetar mycket med unga tjejer med
höga prestationskrav och ångest. För
dem kan det vara fantastiskt att upptäcka
stallmiljön, där man bara får vara.
– Ridterapin hjälper också den som
har svårt att säga nej, med en häst är du
tvungen att markera ”nej, det här är mitt
område” annars blir du översprungen.
Hästen ifrågasätter heller aldrig ditt
värde, menar Catharina Carlsson.
– En häst kan aldrig säga att du är dålig.
Den dömer inte. Den kan reagera och visa
om den tycker att något inte känns okej,
men den säger inget elakt. När du ändrar
ditt beteende och gör rätt kommer hästen
att reagera positivt, den bryr sig inte om
att du misslyckades tidigare – hästen är
otroligt förlåtande. ●
Elisabeth Strid Ege
■ Driver det ridterapeutiska centret Sjöhagens gård
strax utanför Västervik.
Hon är utbildad ridterapeut och grundutbildad
psykoterapeut. Till SjöhaAnn-Marie
gens
gård kommer både
Svensson
personer på remiss från
olika vårdinrättningar och privatpersoner
som vill ha lektioner eller ridterapi.
Tillsyn IVO
ELISABETH STRID EGES BEHANDLINGSHEM Egehem har haft tillsyn av IVO två gånger de senaste åren. Vid båda tillsynstillfällena fanns inga anmärkningar på hemmet. Från ridterapiverksamheten finns inga tillsynsbeslut hos IVO. Öppenvården granskas inte lika regelbundet som HVB för
ungdomar, uppger IVO.
36 | www.ssil.se
Catharina Carlsson forskar om socialt arbete med häst och menar att hästen speglar våra känslor även om vi försöker dölja dem.
www.ssil.se | 37
AKTUELLT
Simmaren Anders Olsson förlamades och hamnade i tablettmissbruk efter smärtlindring och år av felbehandling. Under Vårddagen berättade han om sin
­revansch och resa tillbaka till livet. Han fick ett stort tack för sin inspirerande historia av förbundsdirektör Dan Nilsson.
”Det går inte att bromsa
sig ur en uppförsbacke”
Svenska vårdgalan gav inspiration och tid till eftertanke
Det blåser snålt inom vården, men det går
inte att bromsa sig ur en uppförsbacke, sa
Svenska Vårds ordförande Lelle Hagström
när han inledde Svenska vårdgalan och de
två föreläsningsdagarna Vårddagen och
Trygghetsdagen. Dagar tänkta att inspirera
till nytänk och innovationer i vårdbranschen.
Svenska vårdgalan och de två sammanhängande dagarna Vård­dagen och Trygg38 | www.ssil.se
hetsdagen är ett tillfälle för Svenska Vårds
medlemsföretag att ­mötas. Dagarna är till
lika stor del ett tillfälle att inspireras och
lyssna till föreläsningar som en möjlighet
att mingla med ”kollegor” från andra vårdföretag.
En stor del av inspirationen stod föreläsaren Anders Olsson för när berättar
om sitt väg från sängliggande – till pallen
i Paralympic. Han gav en fängslande fö-
reläsning om sin mardrömsresa genom
vårdbranschen där läkares misstag kostat
honom både hans förmåga att gå och år
som försvunnit i ett smärtsamt töcken.
skadade Anders Olsson ryggen
när han fick en skivstång över sig, han
trodde att idrottandet var över men fick
höra av läkare att simning, rodd och cykel var alternativ för honom. Med hjälp
SOM UNG
Hederspristagaren Sabina Gómez Jansson
­premierades för sitt väl genomförda arbete
som samordnare mot våld i nära relationer.
För andra året delade Svenska Vård ut priset till Årets vårdgivare. I år delas priset av Integrerad
­närsjukvård i Malmö, INM, som bedriver psykiatrisk vård och Gästhemmet Edsby slott som är ett
­äldreboende för personer med demensdiagnos och/eller fysiskt omvårdnadsbehov.
av smärtlindring fortsatta träningen fram
tills en kronisk inflammation satte stopp,
hans rygg stelopererades.
– När jag kom hem från
operationen och satte mig
på en stol small det till
i ryggen. Något gick sönder
berättar ­Anders Olsson.
Läkarna ville först inte
Anders Olsson
tro honom när han beskrev
händelsen utan ordinerade istället allt högre doser av morfin. Efter sex månader var
smärtan outhärdlig, En muskel i ryggen
hade släppt och en blödning härjade i ett
halvår fritt i hans rygg.
Men felbehandlingen slutade tyvärr
inte där. Anders Olsson råddes till en
bantningsoperation för att minska vikten
och belastningen på hans kropp.
– Under operationen sattes en sond fel
och magsyra frätte sönder mina lungor.
Väl i simbassängen fick han ett tryck
över bröstet.
– Det går inte att träna för att du äter
så mycket tabletter sa min tränare. Jag bestämde mig för att sluta medicinera rakt
av, något läkarna sa var omöjligt efter sju
år på morfin.
Men med en envishet och en oförmåga
att förstå orden jag kan inte så övervinner
an det mesta. Anders Olsson avgiftade sig
själv genom att cykla och träna sig igenom
tiden.
– Jag fick en kick på endorfiner istället. I
åtta månader tränade jag var tredje timma
dygnet runt, till sist var jag morfinfri. Det
var min största seger någonsin.
Vilket är stort sagt från en man som
både simmat Vansbro och tagit flera paralympiska guld därefter.
– Det går inte att säga orden jag kan
inte efter en sådan föreläsning, menar Dan
Nilsson som tidigare i år tillträdde som
förbundsdirektör i Svenska Vård.
– Vårddagen har både varit allvarsam
och bjudit på många skratt.
SJUKHUSVISTELSEN blev lång, läkarna läste
i journalerna om patientens stora ryggsmärtor och ville underlätta genom att ge
ryggmärgsbedövning, istället stack de hål
i ryggmärgen och efter den sjukhusvistelsen är Anders Olsson förlamad och rullstolsburen.
– Två års sängliggande tog sin början.
Efter år av smärtlindring med morfin
led Anders Olsson av ett tablettmissbruk,
han var enligt läkarna för sjuk för rehabilitering och han var en uträknad man.
– Jag bestämde mig att jag skulle upp,
jag hade ändå haft tur, min familj fanns
kvar. jag skulle träna mig bra, säger A
­ nders
Olsson.
DAN NILSSONS vision
är att Svenska Vård ska
växa från dagens 150 till 250 medlemmar
på ett par år.
– Det är fem nya medlemmar per månad, en utmaning, men efter Anders
Olssons tal så känner jag att det löser vi.
Lyckas vi, så får vi mer resurser och kan
anställa fler och göra ännu mer nytta för
våra medlemmar.
– Den nya politiken har spritt oro bland
våra medlemmar. Men vi kommer att köra
på. Svenska Vård tror på att fristående verk-
samhet kommer att behövas även i framtiden oavsett regering, säger Dan Nilsson.
Dan Nilsson har över 10 års erfarenhet
från arbete med hälso- och sjukvård.
– Jämfört med andra vårdområden så
finns det inom Svenska Vård en tydligare
empati för sitt jobb än jag upplevt förut.
Våra medlemmar är affärsmässiga men
tydliga med att de ska göra ett bra jobb för
omsorgstagarna.
ATT KVALITET är viktigt visade även Svenska
vårdgalan, då det utöver underhållning,
middag och mingeltillfälle, även delades ut
pris till Årets vårdgivare.
– Syftet med priset är att uppmärksamma goda exempel och bra verksamheter,
säger Dan Nilsson
Årets pris delas mellan Integrerad
närsjukvård i Malmö, INM, som bedriver
psykiatrisk vård och Gästhemmet Edsby
slott som är ett äldreboende för personer
med demensdiagnos och/eller fysiskt omvårdnadsbehov.
Svenska Vårds hederspris gick Sabina
Gómez Jansson, Samordnare mot våld i
nära relationer i Kristinehamns kommun.
Pristagaren är utsedd av styrelsen i Svenska vård med motiveringen att Sabina har
varit med om och utvecklat arbetet mot
våld i nära relationer på lokal, regional,
nationell och internationell nivå ... Hon är
en stor inspiratör och står upp för de svaga i samhället.
Sabina valt att skänka prispengarna,
10 000 kronor, till Brottsofferjouren Östra
Värmland.
TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM
www.ssil.se | 39
AKTUELLT
Benjamin Kainz och Arvid Morins från Ung omsorg inspirerade Svenska vårds deltagare med en föreläsning om hur de lockar ungdomar till ett jobb i vården.
I dag står 1300 unga i kö för ett arbete inom deras äldreomsorgsföretag.
Deras affärsidé lockar
unga till vårdyrken
Företaget Ung Omsorg har det vinnande
­konceptet att både sätta guldkant på de
­äldres vardag och samtidigt locka ungdomar
till vårdbranschen. När unga erbjuds sitt a­ llra
första extrajobb vid äldreboenden får de upp
ögonen för en karriär inom vård och omsorg.
Ung omsorg och grundarna Benjamin
Kainz och Arvid Morins ­affärsidé bygger på att unga ska få möjlighet till sitt
första extrajobb genom att finnas som
en resurs på äldreboenden. De unga
behöver erfarenhet och vill prova att
jobba, de äldre vill ha sällskap och bli
aktiverade.
organiserar Ung omsorg ungdomar
på äldreboenden utspridda över hela landet. Ungdomarna fikar, promenerar och
pratar med de äldre.
– Vi ger de äldre lite guldkant i var­
dagen samtidigt som ungdomarna får
I DAG
40 | www.ssil.se
prova på att ha sitt första extrajobb på
­helger och lov, berättar Arvid Morin.
– Många äldre vill ha sällskap och
många unga villa arbeta, så jag gick med
idén till politiker och fick möjlighet att
prova den en sommar i Växsjö, berättar
Benjamin Kainz.
SEDAN DEN sommaren har projektet växt,
under studenttiden värvades vännen
­Arvid Morin och i samarbete med Vardaga provkörde de projektet på 40 äldre­
boenden.
– Till en början trodde vi att projektet
kunde gå runt med sponsring. Men insåg
snabbt att ska idén överleva så måste det
finnas en efterfrågan på denna bemanningstjänst, i dag betalar bland andra Vardaga och Stockholms stad för Ung omsorgs tjänster, säger Arvid Morin.
Ung omsorg är numer ett landsom­
fattande tjänsteföretag som ger jobb till
nära 600 ungdomar mellan 14 till 24 år
och ytterligare 1 300 unga står i kö för
att få möjligheten till sitt första vårdjobb.
­Företaget tar hand om inskolning, har en
uppbyggd aktivitetsbank och egna teamledare som finns som stöd då tanken är
att ungdomarna ska vara självgående och
inta ta av boendepersonalens dyrbara tid.
av 1980-talet sökte 18 000 ungdomar till gymnasieprogram inom vårdoch omsorg, i dag är motsvarande siffra
knappt 3 000 sökande.
Efter att ha fått prova på vårdbranschen
säger 100 procent av Ung omsorgs anställda att de kan tänka sig att jobba ­extra
i äldrevården och hela 39 procent kan
tänka sig ett framtida yrkesliv inom vård
eller omsorg.
– Vi tror att det här är ett bra sätt att få in
ungdomar i vården, säger Benjamin Kainz.
I BÖRJAN
TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM
ranarp_annons_NY.pdf
11-03-10
14.53.11
Storsättra Gård HVB-Hem
Utveckling genom samspel
C
NY
MEDARBE
TARE
SÖKES!
Länk via vår
hemsida
M
Verksamheten vänder sig till:
Y
• Förälder/föräldrar med psykosociala problem och
deras barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård.
• Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför
förlossning och första tiden därefter.
• Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse
på utredningshem.
• Akut/skyddat boende.
CM
MY
CY
CMY
Föreståndare Katinka Hemmingsson,
Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50
e-post: [email protected]
Hemsida: www.storsattragard.se
K
PROFFS PÅ
SOCIALT
ARBETE
Vi finns i Vallentuna
kommun, Stockholms län
Familjebehandling
sedan 1987
"Jag tror inte vi hade kunnat
hitta något bättre åt klienten"
Kommentar från SIL Kvalitetsindex
SIL
Kvalitets
index
8,8
073-311 39 02
Hemsida: www.valbo.nu
Telefon nr: 011-664 44
E-post: [email protected]
SAXAKULLEN
HVB i kombination
med Resursskola!
Caremore Skogsbrynet erbjuder HVB i kombination
med egen Resursskola! Hos oss finner du ett nära
samarbete mellan pedagoger och behandlare och vi
arbetar aktivt för att skapa helhetslösningar för att
tillgodose ungdomens behov inom behandling och
skolgång. Vi tar emot ungdomar mellan 13 och 20 år
med psykosocial problematik eller med
neuropsykiatriska diagnoser.
Tel: 031-361 69 00
www.caremore.se
E-post: [email protected]
caremore
Vi bryr oss mer!
www.ssil.se | 41
AKTUELLT
Brister i vården
vid benskörhet
Skärpta bemanningskrav på
äldreboenden – dygnet runt
NY RAPPORT Benskörhet drabbar
cirka hälften av alla kvinnor och en
fjärdedel av alla män. Men få får sin
sjukdom diagnostiserad och behandlad med läkemedel. Det enligt
en utvärdering från Socialstyrelsen.
Benskörhet, eller osteoporos leder
till omkring 70 000 frakturer om året.
– Hälso- och sjukvården kan bidra till
att minska antalet frakturer som beror
på benskörhet genom att diagnostisera fler i riskzonen och behandla fler
med läkemedel. Fysisk träning och
förebyggande av fallskador behöver
dessutom prioriteras, säger Inger
Lundkvist, på Socialstyrelsen.
Endast 12 procent av de patienter
som drabbats av en fraktur på grund
av benskörhet fick läkemedel under
2012. MN
Foto: White
Nytt vårdbygge kostar
1,2 miljarder kronor
Förstärkning vid sjukhuset.
UPPSALA Skanska ska uppföra en ny
vård- och behandlingsbyggnad vid
Akademiska sjukhuset. Avtalet som
slutits med Landstingsservice i Uppsala län är värt 1,2 miljarder kronor.
Nybyggnationen ska ge nya lokaler
för avancerad vård- och behandlingsverksamhet inom onkologi,
strålbehandling och kirurgi. Den nya
byggnaden, som ska stå färdig 2017,
får nio våningar och kommer att innehålla 96 vårdrum, 34 mottagningsrum
och 60 dagvårdsplatser. MN
Mjölk kan förkorta livet
FORSKNING Budskapet att mjölk ger
straka ben är många av oss uppvuxna med. Nu visar en studie att
personer som dricker mycket mjölk,
tre glas eller mer, inte har förbättrat
skydd mot frakturer. Tvärtom löper
de ökad risk att drabbas. Studien
visar även ett samband mellan hög
konsumtion av mjölk och ökad
dödlighet.
I studien, Milk and mortality, gjord
vid Uppsala universitet ingår 110 000
kvinnor och män.
Studien ifrågasätter starkt att det är
bra för hälsan att dricka mycket mjölk
i vuxen ålder. Det behövs fler studier
innan det kan bli tal om nya kostrekommendationer. MN
Av: Maria Nordholm (MN)
Tipsa oss! Skicka dina nyhets­
tips till: [email protected]
42 | www.ssil.se
Föreskrifterna liknar och ska
ersätta de regler Socialstyrelsen tidigare tagit fram för personer med demens.
– Nu har vi utvidgat regelverket så att det även omfattar
den tredjedel av de äldre på
äldreboende som inte är demenssjuka. Rätten till individanpassad omsorg och hjälp
även nattetid gäller alla som
har så stora omvårdnadsbehov
att de bor på äldreboende, säger Erik Höglund, avdelningschef på Socialstyrelsen.
DE BINDANDE reglerna förtydligar socialnämndens ansvar
genom krav på tydliga beslut
om vilken service och omvårdnad varje person som flyttar till äldreboende ska få. Utifrån det ska boendet ta fram
en plan för hur och när insatserna ska genomföras, och anpassa bemanningen efter det.
Socialnämnden ska sedan föl-
Foto: Istockphoto
Nästa år ska alla äldreboenden
vara bemannade efter de ­äldres
individuella behov och ha p­ ersonal
dygnet runt. Det ska o­ ckså vara
tydligt för de äldre vilken omsorg
de ska få. Det föreslår Socialstyrelsen i nya föreskrifter.
Rätten till individanpassad omsorg och hjälp även nattetid ska gälla alla som
har så stora omvårdnadsbehov att de bor på äldreboende.
ja upp att äldre får den omsorg
de har rätt till.
– Det får inte längre vara så
att svårt sjuka äldre lämnas ensamma under nätterna eller att
personalens ­schema avgör om
de får gå ut, som tillsynen ­visat.
Arbetssätt och ­bemanning måste
anpassas så att v­ arje p
­ erson får
leva ett säkert och meningsfullt
liv på sina villkor – hela livet,
­säger Sayran Khayati, jurist på
Socialstyrelsen.
rekommenderar även att personalen på äldreboendena har minst gymnasie­
kompetens inom vård och
omsorg om äldre.
SOCIALSTYRELSEN
De nya kraven på tydliga beslut, genomförandeplaner och
uppföljning beräknas kosta
70 miljoner kronor i engångskostnad och därefter kring
52 miljoner om året. Kravet på
bemanning nattetid kan kosta
258 miljoner till 1 miljard kronor. Om regeringen lämnar
sitt medgivande så träder föreskrifterna i kraft den 31 mars
2015. MN
Läs mer: Föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för
äldre personer och bemanning
i särskilda boenden finns att
ladda ner på Socialstyrelsens
hemsida.
App hjälper unga att sluta röka
BEHANDLING Mer än hälften av
alla unga som röker vill egent­
ligen sluta. Nu finns appen
­Fimpaa! för unga som vill sluta röka. Den är framtagen av
UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet i samarbete med
Non Smoking Generation och
Psykologer mot tobak.
Appen ska fungera som en
personligt anpassad och stöttande coach. Var tredje tjej
och var fjärde kille i årskurs
två på gymnasiet röker. Appen är utvecklad i samarbete
med unga och utgår ifrån situationer som de upplever som
jobbiga som grupptryck och
känslan av att hamna utanför
om man inte röker.
stöttar, ger verktyg och
förmedlar en känsla av att du
klarar av att sluta röka. För att
skapa din egen profil får du
först ta ställning till ett antal
påståenden om din rökning.
Du sätter ett stoppdatum och
får sedan personligt anpassade meddelanden som förbere-
APPEN
der rökstoppet, påminner och
ger tips.
visar appen hur
länge du varit rökfri och hur
mycket pengar du sparat.
Appen finns att ladda ner
gratis både för iphone och
­android-mobiler. MN
EFTER RÖKSTOPPET
HVB för flickor 12-18 år
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 139 kommuner
Telefon: 0530-301 23
[email protected]
www.stubben.se
Med vår hjälp får du kraften till förändring
Målgrupp:
Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och
psykosocial problematik.
Behandlingsinnehåll:
Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.
Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg
Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83
Fax: 0923-211 65
www.holmen27.nu
[email protected]
Högspecialiserad behandling
för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik,
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression,
självskadebeteende, ångest, OCD eller trauma.
Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med
olika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska
utredningar.
Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer
dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppföljning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt,
medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan.
Vår verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer.
finjagarden.se
T. 0451 451 40
Format 90 x 65 mm för SIL
Annonsoriginal från ireo.se
0708 76 55 00
Lövstagården
Hvb-hem för vuxna med psykiska funktionshinder
Lövstagården är naturskönt beläget i Lövstabruk i norduppland, med närhet
till natur och hav. Det är även nära till både Uppsala och Gävle. Lövstagården
består av 8 lägenheter samt 3 utslussningslägenheter.
Vår verksamhet inriktar sig till psykiskt funktionshindrade med olika psykiska
svårigheter (även de som är dömda till öppen psykiatrisk tvångsvård enligt
§ 3B och 3A) så som anpassningssvårigheter, av tidigare erfarenhet vet vi
att de boende med dessa problem mår bra av en strukturerad tillvaro som
innehåller någon form av daglig sysselsättning.
En grundläggande pedagogisk uppgift är att ge kunskaper i vardagslivets
grunder, så som att sköta hygien, att hantera egen ekonomi eller att fungera
i samhället utan att ta till hot, våld eller missbruk.
Vi har en helhetssyn på våra boende och behandlar var och en utifrån den
enskilda individen. Målet för våra boende är att de ska utvecklas till mer
självständiga individer och att de på sikt ska kunna flytta till ett eget boende,
eventuellt med fortsatt stöd och hjälp av oss.
Ni är varmt välkomna att ringa eller besöka oss
Tel: 0294-311 03, Fax: 0294-311 51, Mobil: 070-60 58 064,
[email protected] Adress: Gläntan 7, 819 66 Lövstabruk,
www.strukturen.se
Vi finns på småländska höglandet
i Aneby kommun en idyllisk miljö.
Vi arbetar individuellt och med
stor delaktighet för att på yttersta
sätt tillgodose behov och integritet oavsett problematik, vi har
yttersta fokus på individens egna
önskemål utifrån uppdraget.
Vi har förmånen att få arbeta
med djur, som vi kallar från
”Frö till Busfrö” då en del av vår
sysselsättning är hästuppfödning
i mindre skala med inriktning
mot hoppning. Vi ser detta som
en stor möjlighet och resurs för
våra boenden att få vara med
och uppleva detta, samtidigt som
att vara delaktiga i skötsel av stall
och hästar (frivilligt). Stallet ihop
med andra aktiviteter gör att
det är gott om sysselsättning. Vi
hoppas på föl 2015!
Våra målgrupper är för män
och kvinnor från 21 år till 55 år.
Verksamhetens mål – alla ska
få tillvaron att bli begriplig och
hanterbar. Prioriteringen är på
högsta nivå för att tillgodose
en meningsfull vardag och
en förutsättning för ett psykiskt och fysiskt välbefinnande
under längre eller kortare vård/
behandlingstid hos oss. Husdjur
är välkomna efter prövning.
Välkomna för mer information
och studiebesök!
www.ekotopia.info | 0380-49 69 68
www.ssil.se | 43
AKTUELLT
STÖD Nu finns nya kunskapsmaterial
om adhd – ett resultat av fem myndigheters samarbete kring psykisk
ohälsa. Materialet är ett stöd för de
verksamheter som möter personer
med adhd och deras anhöriga.
Materialet finns på www.kunskapsguiden.se och omfattar bland annat
fickbroschyrer med information om
adhd som kan delas ut till personer
med adhd och deras anhöriga
I materialet ingår även film och
handledningsmaterial till elevhälsan
om förhållningssätt och bemötande vid adhd samt broschyrer för
utredande personal inom hälso- och
sjukvården som sammanfattar hur en
utredning går till och hur man ställer
diagnos. MN
200 volontärer behövs
till öppet julfirande
HÖGTID Jul i Gemenskap är ett alter-
nativt helgfirande som sker i Imma­
nuelskyrkan i Stockholm under
julhelgen. Gästerna bjuds på mat,
sång och musik, julspel, julklappar
och en öppen gemenskap.
För de som vill delta i firandet som
volontär gäller det att vara snabb. Alla
ideella uppdrag till Jul i Gemenskap är
nu släppta på volontarbyran.org och
passen blir snabbt fulla.
Varje år deltar mer än tvåhundra
volontärer och femhundra gäster. MN
Vill ha ny reform för kris
KATASTROFSTÖD Den ideella
organisationen POSOM som arbetar
med krishanering har begärt att
Regeringen ska ändra i Förordningen
om frivillig försvarsverksamhet för
att möjliggöra att organisationens
krisgrupper ska bli en nationell
stödstyrka som kan sättas in vid
katastrofer och stora olyckor.
I skrivelsen till Regeringen riktas kritik
för att kommuner, som ansvarar för
krishantering, har stora brister i organisation och ledning. Erfarenheterna
från skogsbranden i Västmanland
visar att samhället är beroende av
frivilliga insatser vid en allvarlig kris.
– För att samhället
ska kunna planera
för användning av
frivilligas insatser i sin
krishantering föreslår vi att POSOM
Mikael
ska kunna kallas
Johansson.
in vid katastrofer
och olyckor, säger Mikael Johansson,
generalsekreterare i POSOM.
Organisationen hanterar cirka 350
krishändelser per år och deras nätverk består av psykologer, psykoterapeuter, präster med flera. MN
Examan för besökshundar ger
fler omsorgsgivare i vården
Intresset är stort när Troja, Freja
och Fingal tillsammans med sina
förare avlägger sin examen som
besökshundar inom äldreomsorgen. Trots omgivande besökare
så klarar de proven med glans.
Hundarna har just avslutat en
utbildning för hundar i vården
och är nu redo att börja jobba som besökshundar på äldreboendena Kullegården och
Furulund i Partille.
– Jag är jättestolt och glad.
Fingal skötte sig bra, särskilt
med tanke på att han inte är
på hemmaplan. Han arbetar
ju i vanliga fall på Furulunds
äldreboende och känner ingen
här, säger ägaren och föraren
Eva Anneblad efter examen
som ägde rum på Kullegårdens äldreboende.
KURSEN till besökshund är på
sex månade och omfattar övningar där olika grundmoment och konster varvas med
praktiskt arbete på de äldreboenden där hunden ska jobba.
– Det första steget före utbildningen är att lämplighetstesta hundarna så att de passar
för uppdraget som besökshund. Därefter följer utbildningen där de ska lära sig vissa
grundmoment, förklarar Line
Tipsa oss! Skicka dina nyhets­
tips till: [email protected]
44 | www.ssil.se
– Jag tycker mycket om hundarna och träffar dem så ofta jag får tillfälle. Vi
brukar träna tillsammans, säger Stig Erlandsson.
Steffensen som driver hundskolan där ekipagen fått sin utbildning.
Sedan finns det sex moment som hunden ska klara av
för att få sin examen.
PARTILLE KOMMUNS syfte med
hundar i omsorgen är främst
att motivera och aktivera de
äldre. Genom att umgås med
hundarna får de äldre möjlighet att träna både grov- och
finmotorik med hjälp av olika
gester och rörelser. Hundarna
bidrar också till att skapa samtalsämnen och engagemang.
ofta att de boende
tar sig en promenad till den
avdelning där besökshunden
arbetar för dagen.
DET HÄNDER
– Vissa äldre vill helst stanna i sängen hela dagen. Men
när vi säger att hunden är på
besök så går de äldre upp, berättar Helen Börjesson, undersköterska på Kullegårdens
äldreboende. MN
De sex grundmomenten som besökshundar
ska klara av är:
1. Att inte hoppa när de hälsar
2. Gå fint i koppel
3. B
yta sida bakom föraren (för
komma förbi vid smala passager)
4. G
å bakom i trappor
5. A
pportering (hämta en leksak
som kastas)
6. L igga avslappnat på en bestämd
plats
Skypesamtal kan hjälpa tjejer
Var tredje ung
kvinna uppger att hon lider
av ångest och oro. Tjejzonens
treåriga projekt ”Storasyster
via webcam” visar dock positiva effekter.
Syftet med projektet har
­varit att utveckla en struktur
för att arbeta med stödjande
relationer online via Skype.
PSYKISK OHÄLSA
mellan 12 och 25 år har
erbjudits en några år äldre
Storasyster att skypa och chatta med under ett år.
TJEJER
Av: Maria Nordholm (MN)
Foto: Helen Carlbom
Nytt nationellt adhd-stöd
Resultatet visar att det finns
stor potential att förebygga och
lindra psykisk ohälsa hos unga
med hjälp av stödjande relationer online via webcam. Ett par
framgångsfaktorer är att kunna
vara anonym och att själv bestämma när och hur man vill
prata om det som är svårt.
– Tjejerna kan välja att använda webbkameran för att
mötas ansikte mot ansikte
­eller att bara skriva på chatten,
säger Maria Munkesjö, projektledare på Tjejzonen.
Det möjliggör att skapa en
tillitsfull relation till en annan
människa, vilket är avgörande för att kunna prata om det
­allra svåraste.
FLERA av tjejerna som vänder sig
till Tjejzonen upplever att insatser inom elevhälsa, socialtjänst
och psykiatri inte fungerar. Där
saknas det flexibilitet i bemötande, och hjälp erbjuds inte på
deras villkor. Det gör att många
avstår från att söka och ta emot
hjälp. MN
Korpberget Behandlingscenter erbjuder professionell behandling med 12-stegsbehandling som grund.
Alla är värda
ett liv utan
droger!
Vi har erfarenheten och metoderna att
hjälpa människor från beroenden redan
1984 började vi jobba med 12-stegsbehandling
Korpberget har sedan dess haft en ledande
ställning, framför allt inom behandling av
kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet.
Svanö | Tel: 0612-71 82 80 | [email protected] | www.korpberget.se
Beroendevård alkohol och narkotika för vuxna
män och kvinnor. 12-steg – KBT – MI m.m.
Möjlighet att ta med husdjur.
Bra kommunikationer.
Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar
samt familjer som väntar barn.
Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt
i en miljöterapeutisk anda och utgår från en
systemteoretisk grundsyn.
Vi arbetar för en positiv, bestående förändring
som vi tror utvecklas bäst om man själv är en
aktiv del av förändringsprocessen.
Behandlingsarbetet utgår från individuella
genomförandeplaner.
Läs mer på www.kangurun.se
Telefon: 08 7783187, fax: 08-7786080
[email protected], www.visattra.se, Björnkullaringen 6
(besöksadress), Box 4079, 141 04 Huddinge.
Gråbrödragatan 9
532 31 Skara
Tel 0511 – 34 66 70
[email protected]
www.kangurun.se
Visste du att Russinbacken öppnat eget
stödboende i Gävle?
Stödboendet Druvbacken ligger i en totalrenoverad fastighet i
utkanten av centrala Gävle.
Boendet har utbildad personal dygnet runt, åtta platser och
tillgång till praktik och studier.
Till Druvbacken är du välkommen om du är kille/man,
har fyllt 18 år och genomgått primär missbruks- och/eller
kriminalitetsbehandling eller annat som bedöms likvärdigt.
Välkommen att höra av dig till oss med frågor eller
platsförfrågan!
Telefon: 026-19 30 60
www.druvbacken.se
Vi skapar framgångsrikt
bättre liv via våra
boenden och vår
öppenvård, VändPunkten
i hela östergötland.
www.visionomsorg.se | 011-400 99 00
www.ssil.se | 45
POLITIK
På gång i politiken
På denna sida kan du följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke.
UTRE DNINGAR Överenskommelser mellan regering och
SKL – frivilligt att delta svårt att tacka nej
Riksrevisionen har granskat statens styrning genom
överenskommelser inom hälso- och sjukvården.
Granskningen visar att överenskommelser har
blivit ett allt vanligare sätt för regeringen att försöka
styra sjukvården.
Riksrevisionens samlade bedömning är att regeringen har gjort överenskommelser till ett kraftfullt
styrmedel genom att införa tydligare ekonomiska
incitament och detaljerade krav. Men frågan är
om regeringen tillämpat detta styrmedel på ett
ansvarsfullt sätt.
Det finns en risk för att överenskommelser bland
annat leder till att man tränger undan landstingens
egen styrning av vården. Strävan att uppnå överenskommelserna tycks kunna leda till alltför enkla och
tillfälliga lösningar på vårdproblem. Överenskommelser medför också ökad administration.
Sedan 2006 har staten i allt större omfattning
baserat ersättningen i överenskommelserna på
­prestation. Denna ersättningsform riskerar att
motverka målet om en likvärdig vård i hela landet.
Landsting som fått liten utdelning under flera år
beskriver att de känner sig uppgivna och saknar
motivation att förbättra sig.
Prestationsersättningen går också på tvärs
mot principen om fördelning efter behov som är
utgångspunkten för den kommunalekonomiska
inkomstutjämningen.
RiR 2014:20
FÖRSL AG Förbättrad utbildning inom psykiatri
Enligt ett förslag ska riksdagen tillkännage sin
­mening för regeringen angående motionen
om att förlänga psykiatriutbildningen inom
läkarutbildningen och verka för att popularisera
psykiatriutbildningen.
Riksrevisionen konstaterar i sin revision inom
högskoleområdet (RiR 2012:4) att det råder brister
inom psykiatrin. Bristerna gäller att psykiatriutbildningen inom den ordinarie läkarutbildningen
är för kort. Dessutom rådet en brist på psykiatriker då psykiatriutbildningen inte röner den
popularitet som tillser att behovet av psykiatriker
säkerställs.
Samtidigt konstaterar Riksrevisionen att befolkningsmönstret i vårt land motiverar en större
­satsning inom psykiatrin.
Ansvaret för utformningen av läkarutbildningen
är fördelat på flera aktörer såsom Socialstyrelsen,
staten och enskilda utbildningsanordnare. Detta
försvårar åtgärder från statens sida.
Det finns dock en rad åtgärder som staten
­tillsammans med övriga aktörer kan göra för att
åtgärda de brister som uppdagats inom
psykiatrin.
Mot. 2014/15:40
Upphävande av kravet på ­­­
vårdvalssystem i primärvården
I propositionen föreslås att landstingen inte
längre ska vara skyldiga att ha vårdvalssystem
inom primärvården. Landstingen får ha vårdvalssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem.
Inom vårdvalssystemet ska alla utförare behandlas
lika, om det inte finns skäl för något annat. Ersättningen från landstinget till utförare inom vårdvalssystemet ska följa den enskildes val av utförare.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari
2015. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.
Prop. 2014/15:15
REGE RINGSUPPDR AG Preskriptionstiden för sexbrott
mot barn bör ses över
Riksdagen uppmanade regeringen att se över
om preskriptionstiden för sexualbrott och andra
allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Om ett
brott har en preskriptionstid så innebär det att ingen
längre kan åtalas för brottet när den tiden har gått
ut. Socialutskottet, som förberett riksdagens beslut,
gör bedömningen att det sammantaget kan finnas
starka skäl för att ändra reglerna om preskription av
sexualbrott mot barn.
Många barn utsätts för grova övergrepp som
skadar dem för resten av livet. Det kan dröja långt in
i vuxen ålder innan man orkar, vågar eller får möjlighet att bearbeta händelserna och vill anmäla dem.
Det är viktigt att det finns en möjlighet att få upprättelse även om det har gått lång tid, menar utskottet.
Den som har begått grova övergrepp mot ett barn
bör kunna straffas för detta – även efter lång tid.
Socialutskottet SoU23
Riksdagen vill ha utredning
om tidningen 8 sidor
8 sidor är en nyhetstidning på lättläst svenska
som i dag ges ut av Stiftelsen för lättläst nyhets­
information och litteratur, Centrum för lättläst.
Regeringen har lämnat ett förslag till riksdagen om
att statens stöd till stiftelsen ska avvecklas och att
Myndigheten för tillgängliga medier bör överta
ansvaret för statens insatser på området lättläst.
I samband med det har regeringen också gjort
bedömningen att tidningen 8 sidor bör upphandlas
av Myndigheten för tillgängliga medier.
Istället för att 8 sidor ska upphandlas av Myndigheten för tillgängliga medier anser riksdagen att
regeringen ska utreda frågan om tidningen har en
framtid inom ramen för ett public service-uppdrag.
Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
Ställningstagandet gjordes i samband med
behandlingen av regeringens proposition Lättare
att läsa. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i
propositionen.
Kulturutskottet KrU11
BESLUT
Nya regler om förseningar och assistans
inom tåg-, fartygs- och busstrafiken
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till nya
regler vid föresningar och vid assistans.
EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarför­
ordningar innehåller regler om ersättning och information till resenärer vid förseningar. De innehåller
också åtgärder som ska underlätta resor för den
som har en funktionsnedsättning. Nu kompletteras
EU-reglerna med svenska bestämmelser om tillsyn
och sanktioner.
Om resenärer inte får information enligt EU-­
förordningarna ska de sanktioner som finns
i marknadsföringslagen användas. Nya sanktioner
införs som gäller regler för biljetter och bokningar
samt assistans till resenärer med funktionsned­
sättning. Regeringen får utse de myndigheter som
ska övervaka att reglerna följs.
Regeringen eller den myndighet som rege­ringen
bestämmer ska också utse bussterminaler där det
ska finnas assistans för personer med funktions­
nedsättning.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.
Civilutskottet 2014/15:CU3
ÖVRIGT
Bekämpandet av global narkotika på
agendan vid IPU:s höstförsamling
Den 12-16 oktober deltog politiker från 164 av
­världens parlament vid Interparlamentariska unionens, IPU:s, höstförsamling i Genève.
En fråga som på initiativ från Sverige debatterats är bekämpandet av den globala narkotika­
problematiken. Ämnesförslaget om ­internationellt
samarbete för en integrerad strategi för att
­motverka den globala narkotikaproblematiken
har lagts fram av den svenska IPU-delegationens
ordförande Anti Avsan (M).
Frågor på agendan för de permanenta u
­ tskotten
var cyberterrorism som ett allvarligt hot mot fred
och global säkerhet, bildandet av ett nytt system
och främjande av parlamentariska åtgärder för
vattenförsörjning, internationell lag kopplad till
­nationell suveränitet, samt mänskliga rättigheter
och icke-inblandning i staters inre angelägenheter.
Under församlingens generaldebatt med tema
jämställdhet mellan könen och stopp för våld mot
kvinnor, gick den svenska delegationens andre vice
ordförande Ulrika Karlsson (M) upp i talarstolen för
att lyfta frågor kring kvinnors rättigheter.
Sveriges riksdag
Hur riksdagsbeslut fattas: Kommitedirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras.
➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag
från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom
rege­ringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som
Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4
46 | www.ssil.se
För dig som har problem med alkohol och/eller droger. I en varm och
tillitsfull miljö i natursköna Sörmland, Vingåker, erbjuder vi:
AVGIFTNING • BEHANDLING • ANHÖRIGPROGRAM
Ny i Sverige
Rikskonferens
4-5 februari
Vi arbetar enligt AA:s tolvstegsprogram.
För mer info: 0151-51 80 90 el. [email protected]
Moderna evidensbaserade terapeutiska och
pedagogiska metoder – med relationer i fokus
• Unga män med missbruk och/eller
kriminalitetsproblematik
• Familjeterapi
• Processdagar för anhöriga
• Ungdomsanpassad tolvstegsbehandling
• Äventyrspedagogik
• Mfl individanpassade metoder
Välkommen till rikskonferens i Uppsala med fokus på
nyanlända barn och unga.
Fortbilda dig inom kulturförståelse, anknytningspedagogik, integration och ta del av ny forskning kring
ensamkommande flickor.
Ett gediget program med inbjudna forskare och kulturprofiler under ledning av Carl Pether Wirsén, psykoterapeut
med lång erfarenhet av arbete med ensamkommande.
Mer information och anmälan på
www.norrlandsgarden.se
www.abilitycare.se
0662-41 000
STIFTELSEN FYRLJUSET
– FAMILJEHEMSVÅRD I ETT EUROPEISKT SAMMANHANG
Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med förstärkt familjehemsvård
för barn, unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem i hela Sverige, och
kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa.
Villa Lindö
Villa Lindö
Sörgården
Vår familjehemsvård i Sverige och Europa kännetecknas av hög kvalitet,
som bland annat innebär att vi erbjuder mycket stöd, hög tillgänglighet
och tät uppföljning av de familjehem som vi samarbetar med.
Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård från
institution och familjehem, samt ett antal tilläggstjänster.
Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet.
Behandlingshem
Utredning & tjänster Särskilt boende
Behandlingshemmet vänder
sig till mammor med barn
samt gravida kvinnor med
psykiatrisk problematik,
psykosocial problematik
och/eller missbruksproblematik.
Vi utför utredningsuppdrag
och tar emot akutplacerigar.
Målgruppen är förälder med
barn, familjer med barn och
gravida kvinnor.
Verksamheten är förlagd i
centrala Kalmar.
Vården ges i första hand till
människor som är i behov av
psykiatrisk vård enligt SOL till
medicinskt färdigbehandlade
med psykiska funktionshinder.
För mer information
– kontakta oss gärna!
Lena Karlsson
073-951 57 07
Tomas Granberg
073-973 93 92
Kontakt:
Anna Karlsson
Tel: 0768-77 52 62
[email protected]
Kontakt:
Anna Karlsson
Tel: 0768-77 52 62
[email protected]
Kontakt:
Cecilia Friberg
Tel: 0701-72 67 64
[email protected]
Jour
073-972 42 72
[email protected]
www.fyrljuset.org
www.ssil.se | 47
GÄSTKRÖNIKA
Det behövs 350 000
nya bostäder för äldre
DET FINNS få bra och anpassade bostäder
till rimliga kostnader för äldre att flyt­
ta till. Kommunerna brister i sitt ansvar
när det gäller att planera för äldres boen­
de. Så många som en tredjedel av PRO:s
medlemmar uppger att de är mycket e­ ller
ganska oroade för sitt boende i fram­
tiden.
Intresset för äldres boende har hittills
varit svagt hos stat, kommuner, bygg­
herrar och förvaltare, både när det gäl­
ler att tillgänglighetsanpassa befintliga
bostäder och bygga nytt. Det har lett till
att bristen på bra boende för äldre bara
­växer. Inom loppet av 15 år behövs det
byggas 350 000 nya bostäder – bara för
äldre. Det är ett ofattbart antal med tanke
på att det i dag råder bostadsbrist i 135 av
landets kommuner och brist på hyresrät­
ter i nästan hela landet.
har dålig kunskap om hur
deras äldre invånare vill bo i framti­
den. Långt ifrån alla kommuner har en
bostadsförsörjningsplan, vilket de är
­
skyldiga att ta fram under varje mandat­
period.
Visst byggs det. Men både det som
byggs nytt och det som anpassas eller re­
noveras kostar ofta för mycket för den
genomsnittliga PRO-medlemmen. Ge­
KOMMUNERNA
48 | www.ssil.se
nomsnittsinkomsten är cirka 14 000 kro­
nor och då blir det svårt att klara av en
hyra på över 8 000 kronor i månaden som
en nybyggd tvårummare kan kosta.
Det är en välfärdsvinst om äldre bor
bra – i första hand för individen, men
också för samhället. Ett bra och tillgäng­
ligt boende gör att äldre kan bo hemma
och leva ett självständigt liv högre upp
i åldrarna. Det skjuter upp och minskar
kostnader för vård och omsorg. Kom­
munerna måste därför ta ansvar för äld­
res boende. Det är inte en äldreomsorgs­
fråga utan det handlar om boende- och
­bostadspolitik.
är vi nära två miljoner pensionä­
rer. Om 15 år blir vi en halv miljon fler.
Det ställer ökade krav på att tillgodose
bra ­boende för äldre. Trots detta är det
märkligt tyst i denna fråga i den politiska
debatten. PRO har därför tagit fram ett
boendepolitiskt program med konkreta
förslag för ett bra boende för äldre. PRO:s
krav är att ­regeringen senast våren 2016
ska p
­resentera konkreta förslag på hur
äldre ska ges möjlighet till ett bra boende
till rim­liga kostnader, i en trygg miljö som
skapar ­
förutsättningar för delaktighet
i samhället, ett rikt socialt liv och me­
ningsfulla ­aktiviteter. ●
Foto: Saga Berlin
Att få bo bra på äldre dar är
ingen självklarhet. Allt för många äldre
människor bor i hus och lägenheter som
inte är anpassade för ett liv med minskad
rörlighet och ork. Att sitta fast i ett fler­
familjshus på tredje våningen utan hiss är
en bister verklighet för många äldre.
KRÖNIK A I DAG
Curt Persson
Ordförande i PRO.
»I dag är vi nära två miljoner pensionärer. Om 15 år
blir vi en halv miljon fler. Det ställer ökade krav på att
tillgodose bra boende för äldre.«
n
ar e !
Vi h plats
ig
led
Malvahemmet
Skyddat boende för flickor och kvinnor
Vi tar emot flickor som behöver skydd för att de är utsatta för heders­
relaterat våld och förtryck (HRV) eller riskerar bli/har blivit
gifta mot sin vilja. Flickorna har möjlighet att stanna kvar på HVB hem­
met tills de fyller 19 år. Utslussning finns till egen lägenhet med stöd­
insatser efter behov, det finns också möjlighet till utsluss i familjehem.
072-526 13 00
[email protected]
Hur ser du världen?
www.malvahemmet.se
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir ett hinder
först när omgivningen inte förstår, saknar kunskap eller
misslyckas med att anpassa miljöerna och skapa trygghet.
Vi erbjuder gruppboende för
LSS personkrets 1 och 2
Vi erbjuder insatser för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) som Dagverksamhet (LSS), Boende för
vuxna och barn (SoL & LSS), Kolloverksamhet (LSS) och
Korttidsverksamhet (LSS).
Daglig verksamhet, fritids, snouezelverksamhet
och semesterhuset Villa Benesi
Ring gärna så berättar vi mer
Kristina Preutz, Verksamhetschef
Leona Stehn, Verksamhetschef
Tel: 0451 – 599 99
Tel: 0451 – 70 59 25
Alla har rätt till ett bra liv
www.humana.se/lss-boende/varalss-boenden/hassleholm-ekeliden/
Nu tar vi ytterligare ett steg i utvecklingen
av vårt KBT-inriktade behandlingsarbete!
Eila Nilsson-Karlberg, välkommen som vård- och utvecklingschef!
Vibor har mångårig erfarenhet av behandling för ungdomar
med neuropsykiatrisk, beteendemässig och social problematik. Behandlingen vid HVB baseras på KBT-metodik.
Rekryteringen av Eila kommer att innebära en kvalitetssäkring och ytterligare utveckling av innehållet i behandlingsarbetet men även av de insatser som bedrivs inom stödboendeverksamheten. Hon kommer att bidra med sina breda
kunskaper och långa erfarenhet av att leda metod- och
utvecklingsarbete inom vård och omsorg för människor i
alla åldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
och deras olika förutsättningar.
HVB
Målgrupp pojkar 14 – 19 år neuropsykiatrisk,
beteendemässig och/eller social problematik
Stödboende
Vi har lägenheter i Uppsala stad där vi
bedriver strukturerad öppenvård/stödboendeverksamhet med stöd- och omsorgsinsatser
utförda av våra boendestödjare/coacher.
Eila NilssonKarlberg
Leg. Psykolog
Leg. Psykoterapeut
Specialist inom
klinisk psykologi
Integration
För Ungdomar och mindre
familjer med behov av stöd- och
integrationsinsatser på sitt eget
modersmål
Hälsocoachning
Strukturerat aktivt stöd för att skapa en
hälsosam livsstil genom Kostrådgivning,
matlagningsträning och motion
Utvecklande stöd genom hela livet
Gå gärna in på vår hemsida www.stodochresurs.se
och läs om våra olika verksamheter, bland annat
Antenn magasin och Astroteatern.
Vi skapar förutsättningarna
Läs mer om oss på www.vibor.se
HVB Vibor KBT AB, Ekeby Bruk ingång A1, 752 75 Uppsala,
tel/fax: 018-25 50 90, e-post: [email protected]
www.ssil.se | 49
BOKHYLLAN
Läs våra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Vinn!
Den här boken
kan du vinna!
Sid 54
Äldreomsorgens värdegrund – handbok i vardagen
Sedan 2011 finns en nationell värdegrund för äldreomsorgen som ska följas av all personal. Men vad innebär den i
praktiken? Hur ser man till att de äldre upplever värdighet och välbefinnande i vardagen?
– Det kan handla om att man som äldre känner att man till stor del kan bestämma hur man vill ha sin omsorg
utförd, det sker på ”mitt” sätt och inte något ”hemtjänstsätt” eller ”enhetssätt”. För personalen innebär ett lyckat
värdegrundsarbete även ökad tillfredställelse och arbetsglädje”, säger Monika Forsman som är aktuell med den nya
boken Äldreomsorgens värdegrund – handbok i vardagen.
I boken delar Monika Forsman med sig av kunskap, inspiration och tips om hur man kan arbeta för att uppfylla
värdegrunden. Det finns också förslag på samtalsteknik och hur man kan uttrycka sig i mötet med de äldre.
Boken vänder sig till omsorgspersonal, chefer och värdegrundsledare.
Monika Forsman. www.gothiafortbildning.se
Norrut åker man för att dö
Ibland behöver man en deckare i vintermörkret. Platsen är Västerbotten. Sara och Benjamin har precis träffats och
åker runt i en gammal Volvo. På en bensin¬mack skjuter de pojken som står i kassan. Han blir det första offret på
deras mordturné. Lávra städar och Karim står i köket på Hotell Skellet när polisen dyker upp i jakt på mördaren. De
vet vem de söker. Andreas måste lämna sin älskade Slavoj för att fara hem och begrava sin lillebror.
Norrut åker man för att dö kan vara en roman om ett brott, men inte det man först tror. Den kan vara en roman
om Västerbotten och om vad vi ärver och hur det påverkar oss. Den kan också vara en översättning av Bruce
Springsteens Nebraska. Eller så är Ida Lindes nya roman en plats där skräcken och rädslan får husera fritt.
Ida Linde. www.norstedts.se
Din för evigt
”Jag var så rädd att du inte skulle få mina brev. Jag vet att det här är på riktigt - inget i mitt liv har känts lika verkligt.” Lorri
Davis i maj 1996.
”Lorri, du måste hela tiden föreställa dig att jag är där ute. Jag klarar inte av det längre, så du måste. Jag minns knappt
hur det ser ut.” Damien Echols den 17 november 2000.
Genom sin kamp, sin förmåga att engagera människor och inte minst genom den starka kärlek som uppstod när
Lorri och Damien fick kontakt 1996 lyckades hon befria sin man och hämta hem honom från dödscellen i augusti
2011. Han hade då suttit fängslad i 18 år, oskyldigt dömd för trippelmord.
Damien Echols berättelse kan man läsa om i boken Dödsdömd (2013) i Din för evigt får vi ta del av det som led­
de fram till friheten: kärleken mellan Damien och Lorri, som skildras genom deras intensiva brevväxling under alla år
de levde åtskilda. Deras kärlekshistoria bekräftar att kärleken kan övervinna allt. Även döden.
Damien Echols och Lorri Davis. www.norstedts.se
Vinn!
Den här boken
kan du vinna!
Sid 54
Den dolda dörren
Det finns en tystnad kring livets mest fundamentala fråga – det faktum att det tar slut. Den dolda dörren visar olika
vägar att möta dödens problem. De flesta skräms av tanken på att de om några år inte längre ska leva och mycket
finns skrivet om döendet som process. Terminalvården är väl utbyggd, nedbrytandet och smärtsamma avskedsta­
ganden går att förhålla sig till. Men vad gör vi med vår undran eller ångest över dödens innehåll – vart vi tar vägen?
Owe Wikström resonerar i sin nya bok kring flera aspekter av döden. För den som ibland i vargtimmen vrider sig
och inte lyckas undfly frågorna ges här inga svar. Men kanske ord att tänka med.
Owe Wikström. www.nok.se
50 | www.ssil.se
Hjärnspöken
En bok om självhjälp för dig med- eller har anhöriga med psykiska problem
Över en tredjedel av världens befolkning drabbas någon gång i livet av psykiska problem som kan ge en diagnos
(WHO). Trots att psykiska besvär är så vanliga är det få av oss både inom och utanför vårdapparaten som vet vad
psykiska besvär är och vart du ska vända dig för att få enkel information om dessa. Bengt Olausson har skrivit bok­
en Hjärnspöken som är en självhjälpsbok för dig med psykiska problem eller har anhöriga med psykiska problem.
I boken finns exempel på situationer du kan möta i kontakten med psykiatrin. Du får information om psykia­
triska diagnoser baserat på bakomliggande symtom. En modell ges på hur du själv kan förstå och påverka dina
psykiska problem och de olika behandlingsformer som finns. Att öka din kunskap om psykiska problem är det
bästa du kan göra för att hjälpa dig själv.
En ökad kunskap om psykiska symtom och sjukdomar kan underlätta även för anhöriga. Ökad kunskap kan
minska det sociala stigma psykisk sjukdom fortfarande kan ge.
Bengt Olausson. www.vulkan.se
Tre steg till arbete
Journalisten Malena Sjöberg har tillsammans med Lisa Milesson och andra medarbetare inom Misa skrivit boken
Tre steg till arbete. Boken som nu finns i ny utgåva beskriver Misas metoder och ger exempel på hur personer med
funktionsnedsättning ges möjlighet att ta sig ut i den öppna arbetsmarknaden.
Grundinställningen i boken är att alla människor som vill arbeta kan ha ett lönearbete och en aktiv roll i arbetsli­
vet. Att ge stöd till arbete handlar i första hand om att se människors förmåga och viljekraft och att matcha det mot
lämpliga arbetsgivare och arbeten. Det handlar också om att forma ett fortlöpande stöd för att en person ska kunna
behålla sitt arbete.
Boken lägger vi tonvikten på konkreta verktyg. Den vänder sig i första hand till dig som arbetar med att stödja
människor på deras väg ut i arbetslivet, i synnerhet personer som annars löper risk att hamna i institutionsverksamhet
eller sysslolöshet.
Malena Sjöberg, Lisa Milesson, m.fl. www.misa.se
Vinn!
Den här boken
kan du vinna!
Sid 54
Nyttiga människor
En reportagebok om migranter, gränser och människosyn
Nyttiga människor knyter ihop säcken på ett decennielångt journalistiskt arbete. Med reportage från Sverige och
tolv andra länder ställer David Qviström frågan som bränner i vår samtid: var gränsen för vårt ansvar går när det gäller
“de andra” – främlingarna, tiggarna, arbetskraftsinvandrarna, flyktingarna, de som gömmer sig i skuggsamhället. Hur
klarar ”vi” mitt i välståndet egentligen klarar av att möta den provocerande fattigdomen vid EU:s yttre gräns – eller för
den delen hemma på gatan när tiggarna sträcker fram sin pappmugg?
Boken tecknar en efterlängtad helhetsbild av migrationspolitikens moderna historia, från flyktingamnestin till
Tobias Billströms tal om ”sänkta volymer”.
Det är en bred kör av migranter av alla slag, som tillsammans lyfter in migrationsfrågan i det etiska gränsland där
den hör hemma. Vad ska en människa göra för att få korsa en gräns? Var drar Sverige gränsen för sitt ansvar? Och
vem är egentligen nyttig?
David Qvistrom. www.nok.se
Motiverande samtal i arbete med ätstörningar
Det finns lovande resultat om att MI, motiverande samtal, förstärker behandling vid ätstörningar när den används
som samtalsmetod och adderas till annan intervention. Likaså innan behandling – för att motivera till att delta i den.
Boken Motiverande samtal i arbete med ätstörningar ger läsaren samtalsverktyg för att motivera till förändring,
utforska ambivalensen och hantera motstånd. Boken varvar teoretiska introduktioner med exempel, bland annat så
innehåller den exempel på dialoger som visar hur motiverande samtal om ätstörningar kan förstås och användas.
Boken vänder sig till de som möter patienter med ätstörningar och som vill arbeta praktiskt med motivation till
förändring.
Liria Ortiz. www.gothiafortbildning.se
Vinn!
Den här boken
kan du vinna!
Sid 54
www.ssil.se | 51
RECEPT
Glutenfritt
julbröd
Maria Blohm och Jessica Frej har tillbringat månader
i provkök för att ta fram recept på glutenfria bröd och
­bakverk. Här delar de med sig av två favorit­recept
på saftiga bröd som de har tagit fram. Båda passar
perfekt i juletider.
AV: ANNIKA RÅDLUND KÄLLA: MARIA BLOHM OCH JESSICA FREJ
»Det finns ju inget mjöl som man bara kan byta till istället för vetemjöl. Kanelbullar och
­saffransbullar var svårt för att de har en sån slags vetemjölskänsla. Vi gjorde verkligen massor
av degar och provsmakade hur mycket som helst. Ett recept var till exempel perfekt då det var
nybakat, och vi var överlyckliga, men sen, efter fem minuter, så var den snustorrt.«
Julbröd
Ett kryddat bröd med julens smaker som tar fram julkänslan i
dig. Saftigt och mjukt i konsistensen, passar även på frukost­
bordet under­julhelgerna.
52 | www.ssil.se
1 bröd
Gör så här:
500 g mjölk
20 g jäst
100 g mörk sirap
300 g bovetemjöl
50 g maizena
1 1/2 tsk salt
2 tsk malda krydd­nejlikor
1 tsk ingefära
3 tsk pomerans
3 tsk brödkryddor
40 g psylliumfröskal
Bovetemjöl till utbakning
Bovetemjöl att strö över brödet
1. Blanda alla ingredienser utom
psylliumfröskal till en slät deg,
använd en visp.
2. Tillsätt psylliumfröskalen under
vispning så inga klumpar bildas.
3. Låt degen jäsa i 2 timmar i en
bunke övertäckt med plast.
4. Sätt ugnen på 175 grader.
5. Ta upp degen och forma till en
limpa, pudra över bovetemjöl.
6. Grädda direkt i 45 minuter.
7. Låt brödet svalna helt innan
du skär i det.
Lussekatter
Med det här receptet är det enkelt att forma släta och fina lussekatter. Som
vanligt är de godast när de är helt nygräddade, men om de är någon dag gamla:
värm dem någon minut i ugnen eller micron så blir de nästan som nya igen.
18 st
150 g rismjöl
50 g majsmjöl
150 g potatismjöl
100 g strösocker
1 tsk vaniljsocker
2 paket saffran (1 g)
1/2 tsk salt
75 g smör
350 g mjölk
20 g jäst
10 g xantangummi
10 g fiberhusk
russin till dekoration
1 uppvispat ägg
Gör så här:
1. Lägg alla ingredienser utom fiberhusken och xantangummit
i en bunke.
2. Vispa ihop allt med elvisp, eller med vingen till degblandaren
i cirka 5 minuter.
3. Tillsätt fiberhusken och xantangummit och vispa ytterligare ett par minu­
ter så det blandas väl.
4. Låt degen jäsa i en bunke övertäckt med plast i cirka 2 timmar.
5. Sätt ugnen på 200–225 grader.
6. Dela degen i 18 delar och forma dem till lussekatter.
7. Lägg lussekatterna på en plåt med bakplåtspapper och låt jäsa
i ungefär 30 minuter.
8. Pensla med uppvispat ägg och tryck i russinen.
9. Grädda i 15 minuter.
10. Låt svalna nästan helt, det tar cirka 30 minuter, innan du äter dem.
www.ssil.se | 53
ndö
shem
met vänder
med barn
nor med
matik,
ematik
sproblematik.
62
e.se
TÄVLING
Vinn en bok med Omtanke
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet
nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 50 och 51.
Bokvinnare i förra numrets tävling är:
Barbro Hodén, Bollnäs.
Lena Thor Antonsson, Trångsviken.
Ulla Arwidson, Trollhättan.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Annonspussel – Vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Villa Lindö
Sörgården
HVB för flickor 12-18 år
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 139 kommuner
Utredning & tjänster Särskilt boende
Vi utför utredningsuppdrag
Vården ges i första hand till
och tar emot akutplacerigar.
människor som är i behov av
Målgruppen är förälder med
psykiatrisk vård enligt SOL till
barn, familjer med barn och
medicinskt färdigbehandlade
gravida kvinnor.
med psykiska funktionshinder.
Verksamheten är förlagdENi RESURS FÖR BARN OCH UNGA
Figur
centrala
Fyll iKalmar.
rätt sidnummer
1
till rätt annons:
2
1
3
4
Telefon: 0530-301 23
5
[email protected]
Figur
2
Figur
Figur
www.stubben.se
3
4
Figur
1:a - 4:e pris
5
Periodens
Våra över 175 nöjda kunder finns inom
Namn:
utvalda böcker
Adress:
Kontakt:
Anna Karlsson
Postnr
/ ort: 52 62
Tel: 0768-77
[email protected]
Telefon:
Kontakt:
Cecilia Friberg
Tel: 0701-72 67 64
[email protected]
Texta tydligt!
Fyll i talongen här intill och skicka eller faxa den
senast 30/12 2014 till: ”Tävling 8/14” Tidningen Omtanke,
Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal. Fax: 0651-133 33.
Det går även bra att mejla svaren och begärda
uppgifter till [email protected]
Vi vill tacka alla våra
läsare och annonsörer för
det gångna året och önska er
God Jul
&
Gott Nytt År
Maria, Carola, Karin med övriga redaktionen
54 | www.ssil.se
Vill du vara säker på att få
tidningen Omtanke i brevlådan?
Omtanke
Ny Tidning!
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
n
SiL har bytt nam
till Omtanke!
Omtanke
Ny Tidning!
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
n
SiL har bytt nam
till Omtanke!
Bakom låsta dörrar
Utbildning i fokus
Få expertens bästa tips
på hur du säkrar kontor
och patientlokaler
Pebbles Karlsson Ambrose:
”Jag vill ge svar på
hur en psykos ser ut”
Alice Åström:
”Utan ärlighet har man inte en
chans att förändra någonting”
Författaren pratar öppet om sin sjukdom och vägen tillbaka
Samarbete ger arbetsro
De skapade en skola för fler när
socialtjänsten släpptes in i skolan
Fältsekreteraren är stolt över att vara en förebild
Meditera dig nykter
Ta kontroll över alkoholsuget med
AHA-metodens internetprogram
Äldres vårdkvalitet
Lyckat försök med samordnare
och vårdplanering i hemmet
Omtanke
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
”Personalen är otroligt
viktig och inga piller
kan ersätta dem”
Ny Tidning!
n
Undersökning
Privat anställda trivs bättre
än offentligt anställda
Omtanke
Valenkät:
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
Framtidens
vård och
omsorg
SiL har bytt nam
till Omtanke!
Om att inte passa in
Innanför murarna
”Svarta människor
var så ovanligt att
jag själv vände på
huvudet när en svart
man passerade”
”Den som tränat yoga
lär sig att stanna upp
och reflektera innan
man agerar”
Tema Kriminalvård:
Torbjörn:
”Det finns inget
Prinsen
Efter frigivning sov Roger Karlsson Uhrman på golvet i KRIS lokaler
Historien om den rotlöse pojken som fann sin familj
skyddsnät”
Stärk barns rättigheter
UNICEF verkar för att Sverige ska
göra Barnkonventionen till lag
Bygg miljövänligt
Norrköpings första passivhus står
klart – ett genomtänkt LSS-boende
hittar hem
Tid till arbete
Allt mer av en Socionoms arbetstid
ägnas åt administration
En ögonöppnare för publiken
Astroteaterns halsbrytande
föreställning krossar fördomar
Prenumeration
Nettan Yngvesson
0651-69 90 90 (Mån-Fre 8-10)
[email protected]
www.svenskamedia.se/prenumerera
KALENDARIUM
Kalendarium 2014-2015
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
DECEMBE R
Rehabilitering av äldre 2014
Stockholm 1-2 december.
Arrangör: Conductive
Seminarium:
Tvångspsykiatrisk vård
Stockholm 4-5 december.
Arrangör: IMR AB
Resursfördelning
i omsorgsförvaltningen
Stockholm 1-2 december.
Arrangör: TI
Ledningssystem i syfte att
uppnå en god kvalitet
Stockholm 8 december.
Arrangör: KUI
Återhämtning
mot psykisk hälsa
Ronneby 2 december.
Arrangör: BKC
Socialnämnders och vårdgivares
ansvar i arbetet med våld i relationer
Göteborg 2 december,
Malmö 3 december,
Alvesta 9 december.
Arrangör: Socialstyrelsen
Bipolär sjukdom 2014
Stockholm 2-3 december.
Arrangör: TI
Chefsdagarna psykiatri
Stockholm 2-3 december.
Arrangör: Conductive
Chefsdagarna psykiatri 2014
Stockholm 2-3 december.
Arrangör: Conductive
Juridik LSS
– barnhandläggning
Stockholm 3 december.
Arrangör: TI
Hjärnkoll på jobbet
– mötesplats för psykisk hälsa
i kommun och landsting
Arlanda 3 december.
Arrangör: SKL
Ekonomiskt bistånd
Stockholm 11-12 december.
Arrangör: CKU
Sjuksköterskornas smärtdagar
Stockholm 4-5 februari.
Arrangör: Conductive
Administratör och handläggare
i offentlig förvaltning
Stockholm 11-12 december.
Arrangör: CKU
Motiverande samtal
Stockholm 4-5 februari
samt 11 februari.
Arrangör: KUI
Konferens om hbtq-perspektivet
i teori och praktik
Stockholm 8 december.
Arrangör: Socialstyrelsen
Psykisk ohälsa hos personer
inom LSS-verksamhet
Stockholm 12 december,
Stockholm 29 maj.
Arrangör: KUI
Små barn och trauma
Sundsvall 5 februari.
Arrangör: Allmänna barnhuset
Självskadebeteende, risktagande
på nätet, sex och prostitution
Stockholm 8-9 december.
Arrangör: CKU
Program för uppföljning
av privata utförare
Stockholm 16 december.
Arrangör: SKL
Ergonomi och förflyttningsteknik
Stockholm 9 december.
Arrangör: KUI
Läkemedelshantering
i HVB-verksamheter
Stockholm 17 december.
Arrangör: IMR
Att schemalägga för hälsa och
effektivitet i vård och omsorg
Stockholm 9 december.
Arrangör: Metodicum
Integritet och mänskliga
­rättigheter i HVB
Stockholm 9 december.
Arrangör: IMR
Social dokumentation för
chefer inom äldreomsorgen
Stockholm 9 december,
Malmö 11 december.
Arrangör: Gothia Fortbildning
BBIC för utbildare
och arbetsledare
Stockholm 9-10 december.
Arrangör: Socialstyrelsen
JANUARI
Webbaserad introduktion för
personal inom äldreomsorg
Kursstart sker den 5 januari,
2 februari, 2 mars, 6 april, 4 maj,
1 juni och 6 juli.
Arrangör: KUI
Utvecklingsdagar
för äldreomsorgen
Stockholm 21-22 januari.
Arrangör: Metodicum
Nya föreskrifter om
dokumentation i socialtjänsten
Stockholm 22 januari.
Arrangör: KUI
Om integration – inspiration
och arena för samtal
Stockholm 6 februari.
Arrangör: SKL
Hot och våld inom vården
Stockholm 6 februari.
Arrangör: KUI
Idrott och mångfald: dolda
­funktionsnedsättningar
– kan alla vara med?
Stockholm 11 februari.
Arrangör: SKL
Värdegrundsledare
– fördjupning i att leda och
­integrera värdegrundsarbetet
Stockholm 12 februari.
Arrangör: KUI
Läkemedelshantering
i HVB-verksamheter
Stockholm 18 februari.
Arrangör: IMR AB
Säkrare uppföljning av
biståndsbeslut – äldreomsorg
Stockholm 19 februari.
Arrangör: KUI
Ledare men inte chef
Stockholm 10-11 december.
Arrangör: Conductive
Social dokumentation
enligt ICF för chefer
inom äldreomsorgen
Stockholm 27 januari.
Arrangör: KUI
Morgondagens LSS-boende
Stockholm 3-4 mars.
Arrangör: CKU
Översiktskurs inom
­socialtjänstlagstiftningen
Stockholm 11 december.
Arrangör: IMR
Att åldras med
­utvecklingsstörning
Stockholm 28 januari.
Arrangör: KUI
Ett salutogent och värdegrundat
förhållningssätt i arbetet
Stockholm 6 mars.
Arrangör: KUI
Upphandlingsforum 2014
Stockholm 4-5 december.
Arrangör: Informa sweden IBC
Ledningssystem i syfte att uppnå
en god kvalitet
Stockholm 11 december.
Arrangör: KUI
Psykisk O-Hälsa
– Samhällets barn och unga
Stockholm 28-29 januari..
Arrangör: Expo Medica
Systematisk uppföljning
med barnet i centrum
Stockholm 4-5 december.
Arrangör: Gothia fortbildning
Social dokumentation för
chefer inom äldreomsorgen
Malmö 11 december.
Arrangör: Gothia fortbildning
Chef LSS-boende
Stockholm 3-4 februari.
Arrangör: Conductive
Samarbete i den
mångkulturella arbetsgruppen
Stockholm 4 december.
Arrangör: Metodicum
Nordiskt forum
– Äldre & psykisk ohälsa
Stockholm 4 december.
Arrangör: Expo Medica
56 | www.ssil.se
FEBRUARI
MARS
För en plats i kommande nummers kalendarium
mejla ditt evenemang till:
[email protected]
Bifoga titel på evenemanget,
ort, datum och arrangör.
Kostnadsfritt
Seminarium!
Inbjudan till
Seminarium!
Välkommen till en intressant dag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder
till kostnadsfritt seminarium i
SÅ GER DU STÖD UTAN ATT TA ÖVER ANSVARET
Björn Ogéus
Linköping 5 februari 2015
För femte året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända
föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på
intressanta föreläsare, möta representanter från olika
behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Seminarierna vänder sig i första hand till socialsekreterare, biståndsbedömare, ansvariga chefer och politiker
inom kommun, landsting och kriminalvård.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material,
morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och
eftermiddagskaffe, ingår.
Läs mer och anmäl
dig på www.ssil.se
VÅLD OCH HOT I ARBETSLIVET
Stefan Sandström
Stefan Sandström är leg. psykolog och leg. psykoterapeut.
Grundande medlem av Sandström – psykologi & friskvård
AB. Han är också författare
och transaktionsanalytiker
med högsta internationella
behörighet som kliniker,
handledare och utbildare
(TSTA-p). Han har skrivit två böcker om våld och
hot i yrkeslivet och en bok om ungdomsvåld.
ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED
OCH BEHÅLLA EN GOD RELATION
Jakob Carlander
Vinnare i lotteriet på SSILs seminarium i Borås:
Sportbag • Susanne Matta, Värnamo
Ryggsäck • Susanne Karlén, Götene
Badhandduk • Nylösegården
Böckerna gick till • Sofia Hassan Omar Göteborgs stad SDF Lundby,
Charlotte Bergvall, Borås, Louice Ekunger, Ulricehamn,
och Nectar Systems AB
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
Överläkare på Enheten
för Psykosomatisk Medicin
i Västerås.
Björn har över 20 års erfarenhet av klinisk verksamhet
inom offentlig sjukvård. Han
har också skrivit böckerna
”Läkebok för trasiga själar”
och ”Kartbok för vilsna själar”. De senaste tio åren
har Björn arbetat med tydlig psykosomatisk inriktning med traumatiserade klienter.
•
Tel: 0651-160 40
•
Leg. psykoterapeut, har
skrivit boken ”Att lämna svåra
besked”, Gothia förlag. Som
socialsekreterare ställs man inför situationer då man tvingas
gå emot någons önskan eller
förhoppning med ett oönskat
besked, samtidigt som vi ska
upprätthålla en möjligt god relation och arbetsallians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp
och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet?
Fax: 0651-71 19 80
•
[email protected] • www.ssil.se
NÄSTA NUMMER
Omtanke nummer 1:
Ute den
26
Foto: Peter Fredriksson
Januari
Anhörigstöd för alla?
Annika Nilsson är medberoende och an­
hörig till sin pappa som numera är nykter
alkoholist. För fem år sedan söp han n
­ ästan
ihjäl sig, och när han senare kom till sjuk­
huset ställdes diagnosen alkoholdemens.
Läs om vilket anhörigstöd hon och
­andra har rätt till och vilken nytta som finns
nytta hon haft av nättjänsten Gapet, skapad
Alltid i Omtanke
• Aktuella branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
Omtanke
R VÅRD
TIDNINGEN FÖ
ing!
Ny Tidnnamn
OCH OMSORG
SiL byter
nke
till Omta
g
MTFC-behandlin
mit in
“Hade jag inte kom
lingen så
på den här behand
a med
hade det kunnat slut se”
gel
att jag suttit i fän
ämma
”Låt barnen best
lp med”
vad de vill ha hjä
av och för anhöriga. Lär dig även mer om
vad anhöriga har rätt till från kommunalt
håll.
När Maria Cavallis pappa tynade bort
i Alzheimers kände hon sig ensam med sina
problem. Med de e­ rfarenheterna i ryggen
har hon tillsammans med sin man skapat
e-tjänsten Gapet för anhörigstöd.
• Bokuppslag
• Tävling
• Kalendarium
....och mycket mer!
Vill du nå samtliga
beslutsfattare inom
social omsorg?
Hör av dig till mig så hittar vi
den lösning som passar dig bäst!
Monica Hartzell:
Träffa psykologen som
ohälsa
Ungas psykiska
och behandling
Ge rätt bemötande
de
vid självskadebeteen
58 | www.ssil.se
rade barn i nära 30 år
har hjälpt traumatise
Hemtjänst
a sig åt omsorg
“Låt personalen ägn
a på klockan”
istället för att titt
Annonsbokning
Carola Persson
0651-76 04 34
[email protected]
Konsultindex
Två gånger per år förser vi dig, med detta unika
register över psykologer, socionomer, utbildare och
andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.
I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats!
Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida:
www.ssil.se och www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin :
ild
n
Utb ltatio
u
ns
Ko l:
e:
a
t
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
kry utve ng:
Re
i
g
nli eckl
v
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
c
tv
pu
tve
up psu
g:
Gr
a
nin
rsk
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
STOCKHOLMS LÄN
Brännans Stiftelse •
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB •
•
•
• • •
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB •
• • • •
• • •
•
• •
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Danderydsteamet Nordström & Ternström HB •
• • • •
•
•
• •
Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, [email protected]
Skolan För Terapi Och Utbildning - Stuk • •
• • •
• • • • • •
Dalvägen 6, 135 51, Tyresö, 070-630 02 27, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia •
•
•
•
•
• • •
Pia, Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Gunnar Törngren FKC AB •
•
• •
• • •
Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
ADHD Coaching •
• •
•
Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB •
•
•
• •
•
• •
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• ••
Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses •
•
•
• •
• • • •
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
UPPSALA LÄN
Danderydsteamet Nordström & Ternström HB •
• • • •
•
•
• •
Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB •
•
•
• •
•
• •
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
KBT Senses •
•
•
• •
• • • •
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia •
•
•
•
•
• • •
Pia, Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Brännans Stiftelse •
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• ••
Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
SÖDERMANLANDS LÄN
Danderydsteamet Nordström & Ternström HB •
• • • •
•
•
• •
Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB •
•
•
• •
•
• •
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• ••
Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, [email protected]
Brännans Stiftelse •
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
KBT Senses •
•
•
• •
• • • •
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Curativa AB • • • •
• • •
•
• • •
703 41, Örebro, 070-318 22 38, [email protected]
ADHD Coaching •
• •
•
Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin
ild ion:
t
Utb
a
ult
ns
Ko l:
a
te:
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
:
tve
kry
Re lig u kling
n
c
ve
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
v
c
t
pu utve
up
Gr kaps ing:
n
rs
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
SÖDERMANLANDS LÄN (FORTSÄTTNING)
Aronssons konsultbyrå, Pia •
•
•
•
•
• • •
Pia, Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
ÖSTERGÖTLANDS LÄN
KBT Senses •
•
•
• •
• • • •
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Danderydsteamet Nordström & Ternström HB •
• • • •
•
•
• •
Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB •
• • • •
• • •
•
• •
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB •
•
•
• • •
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Brännans Stiftelse •
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Swea Familjehem AB •
•
•
•
• • • • • • • •
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia •
•
•
•
•
• • •
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB •
•
•
• •
•
• •
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling •
• • •
•
• •
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Curativa AB • • • •
• • •
•
• • •
703 41, Örebro, 070-318 22 38, [email protected]
JÖNKÖPINGS LÄN
Barnvux AB • •
•
• • • • • • •
Lilla Kyrkogatan 21, 503 35, Borås, 033-15 26 96, 070-322 30 89, [email protected]
Sonny Fridh Konsult AB •
• • • •
•
• • •
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
Swea Familjehem AB •
•
•
•
• • • • • • • •
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB •
• • • •
• • •
•
• •
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling •
• • •
•
• •
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
KBT Senses •
•
•
• •
• • • •
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB •
•
•
• • •
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
KRONOBERGS LÄN
Psykologhuset Petersson AB •
• • • •
• • •
•
• •
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling •
• • •
•
• •
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Sonny Fridh Konsult AB •
• • • •
•
• • •
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB •
•
•
• • •
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Swea Familjehem AB •
•
•
•
• • • • • • • •
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin :
ild
n
Utb ltatio
u
ns
Ko l:
e:
a
t
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
kry utve ng:
Re
i
g
nli eckl
v
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
c
tv
pu
tve
up psu
g:
Gr
a
nin
rsk
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
KALMAR LÄN
Sonny Fridh Konsult AB •
• • • •
•
• • •
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Swea Familjehem AB •
•
•
•
• • • • • • • •
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling •
• • •
•
• •
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
EWERT SocialKonsult AB •
•
•
• • •
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Curativa AB • • • •
• • •
•
• • •
703 41, Örebro, 070-318 22 38, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB •
• • • •
• • •
•
• •
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
GOTLANDS LÄN
EWERT SocialKonsult AB •
•
•
• • •
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Swea Familjehem AB •
•
•
•
• • • • • • • •
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
BLEKINGE LÄN
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB •
•
•
• • •
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Sonny Fridh Konsult AB •
• • • •
•
• • •
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Curativa AB • • • •
• • •
•
• • •
703 41, Örebro, 070-318 22 38, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB •
• • • •
• • •
•
• •
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling •
• • •
•
• •
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584, , Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Swea Familjehem AB •
•
•
•
• • • • • • • •
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
SKÅNE LÄN
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Sonny Fridh Konsult AB •
• • • •
•
• • •
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB •
• • • •
• • •
•
• •
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB •
•
•
• • •
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Swea Familjehem AB •
•
•
•
• • • • • • • •
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
HALLANDS LÄN
Psykologhuset Petersson AB •
• • • •
• • •
•
• •
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin
ild ion:
t
Utb
a
ult
ns
Ko l:
a
te:
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
:
tve
kry
Re lig u kling
n
c
ve
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
v
c
t
pu utve
up
Gr kaps ing:
n
rs
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
HALLANDS LÄN (FORTSÄTTNING)
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Swea Familjehem AB •
•
•
•
• • • • • • • •
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB •
•
•
• • •
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Vertebra Handledning AB •
• •
•
• • •
Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
EWERT SocialKonsult AB •
•
•
• • •
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]ialkonsult.se
Barnvux AB • •
•
• • • • • • •
Lilla Kyrkogatan 21, 503 35, Borås, 033-15 26 96, 070-322 30 89, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB •
•
•
• •
•
• •
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
Curativa AB • • • •
• • •
•
• • •
703 41, Örebro, 070-318 22 38, [email protected]
Vertebra Handledning AB •
• •
•
• • •
Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148
Gunnar Törngren FKC AB •
•
• •
• • •
Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, [email protected]
KBT Senses •
•
•
• •
• • • •
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Swea Familjehem AB •
•
•
•
• • • • • • • •
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
VÄRMLANDS LÄN
Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• ••
Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia •
•
•
•
•
• • •
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Curativa AB • • • •
• • •
•
• • •
703 41, Örebro, 070-318 22 38, [email protected]
KBT Senses •
•
•
• •
• • • •
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Brännans Stiftelse •
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
ÖREBRO LÄN
Brännans Stiftelse •
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
KBT Senses •
•
•
• •
• • • •
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Swea Familjehem AB •
•
•
•
• • • • • • • •
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia •
•
•
•
•
• • •
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• ••
Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Curativa AB • • • •
• • •
•
• • •
703 41, Örebro, 070-318 22 38, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin :
ild
n
Utb ltatio
u
ns
Ko l:
e:
a
t
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
kry utve ng:
Re
i
g
nli eckl
v
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
c
tv
pu
tve
up psu
g:
Gr
a
nin
rsk
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
ÖREBRO LÄN (FORTSÄTTNING)
Danderydsteamet Nordström & Ternström HB •
• • • •
•
•
• •
Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Gunnar Törngren FKC AB •
•
• •
• • •
Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB •
•
•
• •
•
• •
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
VÄSTMANLANDS LÄN
Aronssons konsultbyrå, Pia •
•
•
•
•
• • •
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Brännans Stiftelse •
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
Danderydsteamet Nordström & Ternström HB •
• • • •
•
•
• •
Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses •
•
•
• •
• • • •
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Curativa AB • • • •
• • •
•
• • •
703 41, Örebro, 070-318 22 38, [email protected]
Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• ••
Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB •
•
•
• •
•
• •
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
DALARNAS LÄN
HVB Doktorn i Sverige AB •
•
•
• •
•
• •
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
KBT Senses •
•
•
• •
• • • •
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Curativa AB • • • •
• • •
•
• • •
703 41, Örebro, 070-318 22 38, [email protected]
ADHD Coaching •
• •
•
Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia •
•
•
•
•
• • •
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Brännans Stiftelse •
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• ••
Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, [email protected]
GÄVLEBORGS LÄN
Aronssons konsultbyrå, Pia •
•
•
•
•
• • •
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• ••
Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, [email protected]
KBT Senses •
•
•
• •
• • • •
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Danderydsteamet Nordström & Ternström HB •
• • • •
•
•
• •
Frejgatan 81 nb, 113 26, Stockholm, 08-653 28 00, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB •
•
•
• •
•
• •
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin
ild ion:
t
Utb
a
ult
ns
Ko l:
a
te:
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
:
tve
kry
Re lig u kling
n
c
ve
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
v
c
t
pu utve
up
Gr kaps ing:
n
rs
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
GÄVLEBORGS LÄN (FORTSÄTTNING)
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Brännans Stiftelse •
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
VÄSTERNORRLANDS LÄN
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
ADHD Coaching •
• •
•
Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Karin Isbäck AB •• ••• •• • •••• ••
Nygatan 67 H, 702 13, Örebro, 070-483 57 05, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Brännans Stiftelse •
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
JÄMTLANDS LÄN
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Brännans Stiftelse •
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB •
•
•
• •
•
• •
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
VÄSTERBOTTENS LÄN
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Brännans Stiftelse •
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
NORRBOTTENS LÄN
MoA Socionomkonsulterna AB •
• •
• •
• • •
Box 158, 295 22, Bromölla, 076-104 14 64, 076-104 14 65, [email protected]
Brännans Stiftelse •
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Snabba fakta från SSIL
SSIL förmedlar mer än
2000 placeringar årligen.
Över 7000 boendeplatser
i vår databas.
www.SSIL.se
Läs mer på www.konsultindex.se
:
ap
rsk
da
Le
:
:
ete
ljö
arb
Mi
:
:
alt
tet
ali soci bete g:
Kv
ri
ar
sor
iat ialt
om
yk
c
Ps t so ete & ing:
n
n
rb
mä ialt a gled
ä
All
c
&v
t so
rig bete r:
Öv
r
ma
lt a
cia ngdo
So
& u ri:
rn
t
Ba
kia
sy
ttp iatri:
k
Rä
p:
psy tri:
ka
ns
rig
Öv sykia vete
e
p
nd
uro
Ne
tee
be
rig :
i
Öv
p:
log
ka
cio i:
ns
So
g
ete
olo ndev
yk
Ps etee
b
m.
All
Utbildningar
BETEENDEVETENSKAP
Handledning och Kompetensutveckling•
•
•
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Norrlands Handledar Institut•
•
•
•
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses•
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Swea Familjehem AB•
•
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
PSYKIATRI
ADHD Coaching• Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling• Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Norrlands Handledar Institut••
•
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses• Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
SOCIALT ARBETE
Handledning och Kompetensutveckling•
• •
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Norrlands Handledar Institut•
••
•
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses•
• •
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Swea Familjehem AB • •
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Vertebra Handledning AB ••
•
Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148
LEDARSKAP, KVALITETS- & MILJÖARBETE
Handledning och Kompetensutveckling •
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Norrlands Handledar Institut••
•
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Swea Familjehem AB••
•
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Vertebra Handledning AB• Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148
Inbjudan till
Kostnadsfritt
Seminarium!
Seminarium!
Välkommen till en intressant dag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder
till kostnadsfritt seminarium i
Linköping 5 februari 2015
Läs mer och anmäl
dig på www.ssil.se
Läs mer på www.konsultindex.se
r
Å
t
t
y
N
t
t
o
G
&
l
God Ju
önskar
vi på
SSIL - För vård och omsorg
Vi vill tacka alla våra användare och kunder
för visat förtroende under 2014 och vi önskar er alla
ett framgångsrikt 2015!
POSTTIDNING B
Svenska Media Docu AB
Tingsgatan 2
827 32 Ljusdal
webbaserat behandlingsstöd
– av och för vårdare
IT-stödet som växer med verksamheten
Ring 018-56 54 95 och boka en demo,
eller besök www.rattspar.se.