Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grimstofta
Förskoleenhet
Plan mot diskriminering
och
kränkande behandling
Tofta förskola
Upprättad 2015-01-15
Gäller till 2016-01-15
Fastställd av Sofie Stagevik (förskolechef), Eleonor Larsson (specialpedagog),
Annika Wikström (förskollärare), Ingela Lundqvist (förskollärare)
Innehållsförteckning
Barnens trivselregler
3
1.
4
Förskolans förhållningssätt kring diskriminering och kränkande
behandling
2. Verksamhetens vision
3. Regelverk som styr förskolans arbete
4. Definitioner
5. Värdegrundsmaterial på förskolan
6. Värdegrundsgrupp på Grimstofta förskoleenhet
7. Kartläggning, analys, resultat och åtgärder på
Tofta förskola
7.1 FOKUS 2020 - Plan för satsning 2014-2020 Sjöbos förskolor,
skolor och fritidshem
7.2 Fokusområde och mål 2014
7.3 Fokusområde och mål 2015
8. Diskrimineringsgrunderna
8.1 Kön
8.2 Etnisk tillhörighet
8.3 Religion och annan trosuppfattning
8.4 Funktionsnedsättning
8.5 Sexuell läggning
8.6 Ålder
8.7 Könsöverskridande identitet eller annat uttryck
8.8 Annan kränkande behandling
9. Barns och elevers medverkan
10. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan
barn
10.1 Om personal/vuxen kränker eller trakasserar/diskriminerar barn
11. Årsklocka
Bilaga 1 Sociogramsfrågor
Bilaga 2 Frågeställningar från barnens trivselenkät på förskolan
hösten 2014 som kopplas till värdegrundsarbetet.
Bilaga 3 Frågeställningar från barnens trivselenkät på förskolan
hösten 2014 som kopplas till värdegrundsarbetet
Bilaga 4 Vem bevakar att de här lagarna följs?
Bilaga 5 Anmälan/utredning kränkande behandling
Litteraturlista
4
5
5
6
7
8
8
9
10
12
12
14
15
16
18
19
20
21
24
27
28
29
30
31
32
33
34
37
2
Barnens trivselregler 2015
 Vi leker med varandra och alla får vara med.
 Vi städar efter oss och värnar om vår miljö.
 Vi lyssnar och respekterar varandra.
3
1. Förskolans förhållningssätt kring diskriminering och kränkande behandling
Till dig som barn på Tofta förskola
Om du som barn känner att du blir kränkt eller utsatt av något annat barn eller vuxen
på förskolan, vill vi att du berättar det för någon vuxen på förskolan eller hemma. På
vår förskola gör vi allt för att du ska vara trygg och känna att du trivs på förskolan.
Till dig som vårdnadshavare
Om du som vårdnadshavare får kännedom om att ditt barn eller någon annans barn
blir kränkt eller utsatt på något sätt vill vi att du kontaktar någon personal på
förskolan eller förskolechef.
Till dig som personal
Du som personal har som uppdrag att bemöta alla barn med förståelse och respekt.
Om du får kännedom om någon form av kränkande behandling eller att ett barn blir
utsatt på något annat sätt ska du följa rutinerna kring detta (se sid.26).
Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande
Om du får kännedom om någon form av kränkande behandling eller att ett barn blir
utsatt på något annat sätt ska du omedelbart kontakta ordinarie personal i förskolan
eller förskolechefen.
Till dig som förskolechef
Du som förskolechef ansvarar för att förskolan arbetar utifrån att främja och
förebygga alla barns lika rättigheter och motverka diskriminering och annan
kränkande behandling. Förskolechefen ansvarar också för att rutiner finns för att
upptäcka och åtgärda alla former av kränkande behandling. Om du får kännedom om
någon form av kränkande behandling ska du anmäla till huvudman.
___________________________________________________________________
2. Verksamhetens vision
”Vår förskola är en mötesplats för gemensamt lärande, en demokratisk arbetsplats
som värnar om värden som olikhet, lyssnande och delaktighet ”.
4
3. Regelverk som styr förskolans arbete
Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling:
 Diskrimineringslagen (2008:567) med ändringar (2014:958).
 Kapitel 6 i Skollagen (2010:800).
Lagarna har stöd i läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) och diskrimineringsgrunderna
vilar på FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter.
Det finns också:
 Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer
mot diskriminering och kränkande behandling.
 Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS,
2012:10).
I denna Plan mot Diskriminering och kränkande behandling har Blockflöjtens
förskola sammanfattat sitt arbete för att följa dessa styrdokument. Tillsammans
förbjuder lagarna diskriminering oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande
identitet eller annat uttryck samt annan kränkande behandling.
http://www.do.se/Documents/handledningar-utbildning/lika-ratttigheter-i-forskolan.pdf
www.skolverket.se (under Lagar och regler)
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag2008567_sfs-2008-567/
https://unicef.se/barnkonventionen
4. Definitioner
Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning
missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att
den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna
funktionsnedsättning.
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar en person sämre än
andra personer och att missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet,
religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder,
könsöverskridande identitet eller annat uttryck.
Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av en person som
har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En förskola får till exempel
inte neka ett barn att följa med på en utedag på grund av att barnet sitter i rullstol.
Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika t.ex. om alla
barn serveras samma mat diskrimineras de barn som har allergier eller av religiösa
skäl behöver annan mat.
Likabehandling är att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och
möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt
diskriminering.
5
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en persons värdighet. En
kränkning är ett uttryck för makt och förtryck. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen
och/eller vara systematiska och återkommande. Det kan utföras av en eller flera
personer och riktas mot en eller flera personer. Det är alltid individens upplevelse
som gör det till en kränkning och denna upplevelse måste alltid tas på allvar.
Kränkande behandling kan vara:






Främlingsfientlighet negativa attityder mot personer som invandrat till
Sverige.
Homofobi rädsla för eller mycket starkt ogillande av homosexuella personer
eller homosexualitet.
Mobbning är när någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar under
en tid. Den som blir utsatt kommer i underläge och känner sig kränkt.
Rasism Man ser sin egen folkgrupp som bättre än andra och därmed är det
accepterat att förtrycka, utnyttja och kontrollera andra.
Sexuella trakasserier är ett handlande av sexuell natur som kränker någons
värdighet.
Trakasserier är när kränkande behandling har samband med någon av de sju
diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling kan ta sig uttryck:
 Fysiskt (slag knuffar)
 Verbalt (hot, svordomar, öknamn)
 Psykosocialt (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
 Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn,
meddelanden på olika web communities)
 Materiellt (t.ex. förstörda kläder, väskor eller skor)
http://www.do.se/Documents/handledningar-utbildning/lika-ratttigheter-i-forskolan.pdf
http://www.bris.se/?pageID=20
5. Värdegrundsmaterial på förskolan

Mini-Rede är anpassat till barn i åldrarna 1-6 år. Övningarna har sin grund i
forskning kring empatisk utveckling samt relationen mellan människa och djur.
Många vetenskapliga studier visar att sättet man behandlar djur på hänger
ihop med hur man behandlar människor. Barnen tränar sin empatiska
förmåga, sitt tänkande runt viktiga livsfrågor och sin tillit till den egna förmågan
att uttrycka sig och ta ställning.
www.rede.se

Snick & snack - Vännerna i Kungaskogen utgår från temat vänskap, där
man arbetar med empati, värdegrund, natur, språk, musik, matte mm i förskola
och skola. Förlaget har tillsammans med pedagoger utvecklat denna
arbetsmetod.
http://www.ilka.se/index.php?about=40&page=about
6

Start - Livskunskap för de minsta fokuserar på områdena empati,
anknytning och samspelsfärdigheter för barn i åldrarna 1-3 år.
http://www.nyponforlag.se/social-kanslomass-traning/start/

Stegvis 1 - Socialt och emotionellt lärande för barn i åldrarna 4-6-år är ett
material där man tränar empati, impulskontroll och problemlösning samt
självkontroll.
http://www.nyponforlag.se/social-kanslomass-traning/stegvis/

Tio små kompisböcker behandlar viktiga ämnen som: Dela med dig, Lugna
ner dig, Lyssna och kom överens, Prata om det, Samarbeta, Sprid glädje, Säg
förlåt, Säg stopp, Visa dina känslor, Vänta på din tur. I böckerna följer man
Kanin, Igelkott och de andra kompisarna och lär sig tillsammans med dem.
Kompissagorna riktar sig till barn 0-8 år.
http://www.nok.se/Laromedel/F-9/Forskola/Social-utveckling/Kompisar/

Tio kompisböcker baserade på Barnkonventionen klargör barnens
rättigheter. I böckerna blir Barnkonventionens artiklar: En egen plats, Ett eget
namn, Få vård, Lika värde, Säga sitt, Känna trygghet, Lek, vila och fritid, Gå i
skola, Äta mat och Barnets bästa belysta ur ett barnperspektiv när Kanin,
Igelkott och de andra kompisarna råkar ut för händelser som kan kopplas till
Barnkonventionen.
http://www.nok.se/Laromedel/F-9/Grundskola-1-3/NOSO/Kompisbocker-baserade-paBarnkonventionen/

Ugglan och kompisproblemet tar upp ämnen som grupptryck, säga förlåt,
vara utanför, hålla vad man lovar, inte skylla på andra, stå upp för sin kompis
och vikten av att inte avbryta varandra. I filmerna har världens klokaste uggla
en mottagning där han tar emot kunder som har kompisproblem. Ugglan är
väldigt självgod och när han väl vaknat kommer han alltid med en snabb
lösning. En lösning som visar sig vara lite konstig - för att inte säga värdelös.
För att hitta svaret på problemet måste kunden därför tänka efter och själv
finna lösningen. Kunderna har alla olika yrken, som bagare, clown,
fotbollsspelare, tjuv, snickare, uppfinnare och konstnär.
http://www.ur.se/Produkter/165979-Ugglan-och-kompisproblemet-Inspiration-for-pedagoger
6. Värdegrundsgrupp på Grimstofta förskoleenhet
Värdegrundsgruppen träffas en gång i månaden för att diskutera den pedagogiska
utvecklingen på förskolorna utifrån ett värdegrundsperspektiv. Deltagarna i gruppen
är nyckelpersoner i detta arbete och väljer ut olika frågeställningar som pedagogerna
ute i arbetslagen eller i andra forum utvecklar ett kollegialt lärande kring.
Sofie Stagevik, Förskolechef
Eleonor Larsson, Specialpedagog
Annika Wikström, Förskollärare
Ingela Lundqvist, Förskollärare
Joakim Persson, Förskollärare
0416-577951 [email protected]
0709-807265 [email protected]
0416-27411, [email protected]
0416-27411, [email protected]
0416-27362, [email protected]
7
7. Kartläggning, resultat, analys och åtgärder på Tofta förskola
Vi använder oss av olika metoder/material för att grundlägga och förankra de värden
som vårt samhälle vilar på samt kartlägga, analysera och åtgärda alla former av
diskriminering och kränkande behandling på Tofta förskola:







Värdegrundsarbetet genomsyrar förskolans förhållningssätt i all verksamhet
under hela dagen. Arbete i barngrupperna minst en gång i veckan med hjälp
av något av våra värdegrundsmaterial (Mini-Rede, Snick & Snack, Start,
Stegvis 1, Kompisböckerna och/eller Ugglan och kompisproblemet) samt olika
rollspel.
Ansvarig: all personal på förskolan.
Iakttagelser under dagen som vid behov dokumenteras och utreds vidare.
Ansvarig: all personal på förskolan.
Spontana samtal med vårdnadshavare dokumenteras och utreds vidare vid
behov.
Ansvarig: all personal på förskolan.
Pedagogerna analyserar och utvärderar verksamheten kontinuerligt och
systematiskt tillsammans utifrån ett ständigt lärande kring värdegrundsarbetet.
Ansvarig: värdegrundsgrupp samt all personal på förskolan.
Utvalda kartläggningsfrågor som görs av föräldrar/vårdnadshavare under
våren.
Ansvarig: värdegrundsgrupp på förskolan.
Utvalda kartläggningsfrågor som görs under hösten, samt sociogram som görs
både på våren och på hösten, med barn mellan 3-5 år (se bilaga 1).
Ansvarig: ansvarspedagoger på förskolan.
Sammanställningen av kartläggningsfrågorna, sociogramen och
värdegrundarbete med dokumentation analyseras i arbetslagen på
arbetslagsmöte. Analysen av kartläggningsfrågorna lämnas till förskolechef.
Ansvarig: värdegrundsgrupp samt all personal på förskolan.
7.1 FOKUS 2020 - Plan för satsning 2014-2020 Sjöbos förskolor, skolor och
fritidshem
För att nå bästa resultat kring lärande och utveckling arbetar Sjöbo kommuns
förskola, skola och fritidshem utifrån kommunens politikermål, nyckelområden att
satsa på från verksamhetschefen för familjeförvaltningen tillsammans med rektorer
och förskolechefer samt nationella styrdokument. Ett nyckelområde som ska
genomsyra verksamheterna är värdegrundsarbetet. I FOKUS 2020 under värdegrund
står:
Förskolan och skolan ska präglas av respekt för alla människors lika värde. Barn och elever ska
utveckla förståelse för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Förskolan
och skolan ska motverka alla former av kränkande behandling. Alla barn och elever ska känna
trygghet och gemenskap. Värdegrundsarbetet definieras av varje enhets plan mot diskriminering och
kränkande behandling (FOKUS 2020- Plan för satsning 2014-2020- Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem).
8
7.2 Fokusområde och mål 2014
Lärprocesser, årets nyckelområde har stor påverkan i värdegrundsarbetet på
förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv.
Ett lärande är en ständigt pågående process. Lärmiljöerna ska utveckla och stimulera generella
kompetenser som initiativ, ta ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla
nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Den utvecklande lärmiljön främjar också
kompetenserna att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Utvecklande lärmiljöer där samspelet
mellan barn/elev och pedagog utmärks av ett ömsesidigt respektfullt möte. De formativa processerna
ska aktivera barn och elever som ägare av sin egen lärprocess, skapa aktiviteter som tydliggör mål,
synliggör lärandet, ger återkoppling samt gör barn och elever till lärresurser för varandra. (FOKUS
2020- Plan för satsning 2014-2020- Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem)
Två av nämndens målområden, har Tofta förskola knutit samman med
värdegrundsarbetet:
 Livskvalitet - Tillgänglighet och delaktighet. Nöjd-inflytande-index ska
förbättras. Alla enheter ska bygga upp en bra information via edwise, blogg
eller hemsidan.
Resultat 2014
I Kartläggning av brukarnas upplevelse genom brukarenkät våren 2014, kopplas här
två av frågeställningarna till ovanstående mål:
Fråga 3. Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan?
Stämmer helt och hållet svarade 82,35% av vårdnadshavarna.
Stämmer ganska bra svarade 17,65% av vårdnadshavarna.
Fråga 16. Jag känner till förskolans plan mot diskriminering och kränkande
behandling?
Ja svarade 75% av vårdnadshavarna.
Nej svarade 18,75% av vårdnadshavarna.
Svarade inte, gjorde 6% av vårdnadshavarna.

Kunskap - Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten. Andelen
barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka.
Alla ska arbeta aktivt med likabehandlingsarbete genom exempelvis KRAFT,
Stegvis.
I Kartläggning av barn/elevs upplevelse i trivselenkät hösten 2014, kopplas här en
frågeställning till ovanstående mål:
Fråga 4. Jag trivs på förskolan?
Stämmer helt svarade 81,25% av barnen.
Stämmer till stor del svarade 6,25% av barnen.
Stämmer delvis svarade 9,38% av barnen.
Stämmer inte alls svarade 3,12% av barnen.
En liten del av barnen på förskolan och olika barn vid olika perioder har varit lite
ledsna vid lämningar. På förskolan har pedagoger och barn mestadels utgått från
Kompisböckerna samt Snick & Snack i sitt värdegrundsarbete under året. I Övrigt har
9
det grundläggande arbetet ägt rum systematiskt i den vardagliga verksamheten,
utifrån ett värdegrundstänk.
Alla pedagoger har utifrån olika frågeställningar från värdegrundsgruppen och
processledarna tillämpat olika kollegiala samtal kring relationsarbete i förskolan,
utifrån boken och filmen Hissad och dissad av Margaretha Öhman samt filmen Hur
kan utåtagerande barn bemötas av Lasse Lindsjö.
Sammanställning och analys 2014
Brukarenkäten var tillgänglig tills den 31 maj 2014. Det fanns då 73 inskrivna barn på
Tofta förskola. 17 vårdnadshavare hade svarat på enkäten. Det är svårt att dra
korrekta slutsatser utifrån denna och tillförlitligheten kan vara missvisande eftersom
bortfallet var större än 20% (enligt Bjurwill, 2001).
Flertalet vårdnadshavare tyckte att deras barn trivdes helt och hållet eller ganska bra
på förskolan, det är ingen som svarade att deras barn inte trivdes och det är positivt.
Det är svårt att göra en bedömning av barnens trivsel på förskolan utifrån
brukarenkäten då svarsfrekvensen var låg, men det är av värde att vi pedagoger hela
tiden fortsätter att kommunicera och lyssna in barn och vårdnadshavare kring hur de
trivs och kan trivas bättre på förskolan. En stor del av vårdnadshavarna kände till
förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling men det var 18,75% av
dem som svarade som inte kände till den och 6% hade inte svarat på frågan. Vad
detta beror på är svårt att veta men pedagogerna tyckte att planen är på många sidor
när den formats utifrån skolverkets rekommendationer och kom fram till att det också
ska finnas en ”lightversion” samt att planen ska hänga på anslagstavlan, vilket den
inte gjort under våren 2014.
Av de barn som varit ledsna så hade det ledsna gått snabbt över. Iakttagelser under
dagen visade också att barnen då verkade nöjda så det tycktes ha att göra med att
det var lite svårt att lämna mamma eller pappa, som ju inte är så konstigt.
Trivselenkäten var tillgänglig till den 23 november 2014. Det fanns då 33 inskrivna
barn som var 3-5 år på Tofta förskola. Svarat på denna enkät hade 32 stycken gjort.
Det var flertalet barn som svarade att de trivdes helt och till stor del på förskolan.
Delvis hade 9,38% svarat och 3,12% trivdes inte alls och eftersom det inte fanns
någon följdfråga är det svårt för förskolan att veta om det är något de kan bli bättre
på men det är bara för oss pedagoger att fortsätta lyssna in och möta upp bättre
utifrån behov, intresse och lärmiljöer.
Pedagogerna har under året arbetat tillsammans med olika frågeställningar kring och
utifrån värdegrundsarbetet. Detta arbete är viktigt att hålla igång och fortsätta driva
utvecklingsarbete kring.
7.3 Fokusområde och mål 2015
Inkludering som är årets nyckelområde är ett förhållningssätt som ska finnas i hela
verksamheten på förskolan, för att alla ska känna tillhörighet och därmed trygghet för
att kunna lära.
10
Förskolan, skolan och fritidshemmet ska vara för alla oavsett vilka möjligheter och svårigheter som
barnet eller eleven har. Det är viktigt att individualisera på rätt sätt och inkludera både fysiskt och
pedagogiskt. Förskolan, skolan och fritidshemmet har ett kompensatoriskt uppdrag. Inkludering
handlar inte om att behandla lika, men likvärdigt. Alla får vara olika men på lika villkor. Olikhet är en
tillgång. (FOKUS 2020- Plan för satsning 2014-2020- Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem)
Fyra av nämndens målområden, har Tofta förskola tänkt knyta samman med
värdegrundsarbetet:
 Livskvalitet - Tillgänglighet och delaktighet. Alla enheter ska erbjuda bra
information om verksamhetens innehåll via edwise, blogg eller hemsida.
 Kunskap - Kollegialt lärande ska genomsyra allt pedagogiskt
utvecklingsarbete.
 Hållbar utveckling – Att marknadsföra verksamheterna som attraktiva
arbetsplatser i olika forum.
Åtgärder för att nå målen 2015
Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska sättas upp på anslagstavlan,
in på hemsida och edwise.
Pedagoger ska fortsätta att kommunicera, lyssna in barn, vårdnadshavare samt
varandra för att alla ska kunna trivas ännu bättre på förskolan.
Pedagogerna ska fortsätta att driva utvecklings arbete kring värdegrundsfrågor,
analysera, utvärdera verksamheten tillsammans, kontinuerligt och systematiskt
utifrån forskning och beprövad erfarenhet.
Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial Rede, Tio små
kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan och
kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de sedan
kan återkoppla till liknande händelser eller känslor som kan komma fram i vardagen
samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen.
Förskolan måste informera värdet av att vårdnadshavarna tar sig tid att göra
brukarenkäten till nytta för förskolans utvecklingsarbete. Pedagogerna har pratat om
att erbjuda vårdnadshavarna en dator på förskolan för att besvara enkäten på plats.
Ansvarspedagogerna ska informera sina ansvarsbarns vårdnadshavare om enkäten.
Alla pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete.
Hur vi utvärderar målen 2015
Vi kommer att skicka ut kartläggningsfrågor i brukarnekäten till vårdnadshavare
under våren, likadant som förra året på edwise men också ställa fram en dator på
förskolan till detta ändamål. Ansvarspedagogerna ska informera vårdnadshavarna
kring vikten av att de besvarar enkäten för vår utvärdering för att förbättra. Vi kommer
i övrigt använda oss av samma metod som förra året (7. Kartläggning, resultat,
analys, och åtgärder på Blockflöjtens förskola) Utifrån detta kommer vi att utvärdera
och sätta nya mål.
11
8. Diskrimineringsgrunderna
8.1 Kön
Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering och trakasserier som har
samband med kön. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning,
förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet (Ur Förebygga
diskriminering och kränkande behandling – Främja likabehandling, 2008, DO, BEO &
Skolinspektionen).
Mål 2014

Vi respekterar varandras olikheter och möter varandra utifrån våra olika
förutsättningar.
Resultat 2014
I Kartläggning av barn/elevs upplevelse i trivselenkät hösten 2014, kopplas här tre
frågeställningar till ovanstående mål:
Fråga 8. Flickor och pojkar får lov att göra samma saker i förskolan?
Stämmer helt svarade 90,62% av barnen.
Stämmer till stor del svarade 6,25% av barnen
Stämmer inte alls svarade 3,12% av barnen.
Fråga 10. Är det någon i förskolan som blivit utsatt/retad för att den är pojke eller
flicka?
Ja svarade 18,75% av barnen.
Nej svarade 81,25% av barnen.
Fråga 11. Har du någon gång blivit utsatt/retad för att du är pojke eller flicka?
Ja svarade 18,75% av barnen.
Nej svarade 56,25% av barnen.
Övrigt svarade 25,00%:
- Men ett barn kan säga det ibland. Då säger jag till fröken.
- Förstår inte frågan.
- Ja, en gång.
- Kanske, jag kommer inte ihåg.
- Ett barn retade mig en gång.
- Svarar pojke, förstår ej frågan.
- Nån gång kommer jag ihåg.
Under 2014 gjordes en anmälan/utredning kring kränkning som hade samband med
kön. Pedagogerna hade samtal med berörda barn och vårdnadshavare, dock blev
endast en av vårdnadshavarna kontaktade kring ett av barnen.
Sammanställning och analys 2014
Det var lika många av barnen som svarade ja på att någon i förskolan, som på frågan
om de själv blivit utsatt/retad, detta skulle man kunna tolka att barnet själv upplevt
12
det. Pedagogerna har haft lärande samtal kring könsfrågor gällande omedvetna
förhållningssätt i bemötandet gentemot flickor och pojkar. Vi har också haft
diskussioner kring vad vi kallade de olika rummen på förskolan samt vilka färger vi
använde i rummet. En besökare som var intresserad av att se vår förskola och
undrade varför vi hade använt en viss färg och skrivit på glaset vad rummet kallades.
Vi kan se i enkäten att flertalet av barnen på förskolan också verkade uppleva att det
inte gjordes någon skillnad på vad pojkar och flickor fick lov att göra i förskolan.
Under 2014 gjordes en anmälan/utredning kring kränkning som hade samband med
kön och förskolan följde rutinerna vid kränkande behandling. Förskolan ansåg att det
rådde ett maktförhållande eftersom det var två barn som inte hade lyssnat på ordet
sluta från det utsatta barnet. En pedagog blev sjuk och informationen att endast en
av vårdnadshavarna kring ett barn inte hade kontaktats missades. Vårdnadshavaren
önskade ett samtal för information kring händelsen, detta samtal ägde rum vid ett
senare tillfälle. Förskolan måste informera båda vårdnadshavarna när det gäller
sådan viktig information. I barngruppen har pedagogerna gjort olika rollspel och läst
böcker tillsammans med barnen samt påmint barnen i vardagen hur viktigt det är att
säga sluta/nej/stopp när man inte vill och att också respektera den andra och sluta
när någon säger det.
Målsättning 2015
 Verksamheten arbetar för att främja alla barns och elevers lika rättigheter och
motverka diskriminering och annan kränkande behandling på grund av sitt
kön.
Åtgärder för att nå målen
Pedagogerna fortsätter med kollegiala samtal i arbetslaget där vi reflekterar kring
förhållningssätt och lärmiljöer utifrån ämnet. Pedagogerna ska ha diskussioner
tillsammans med barnen kring likheter och olikheter mellan olika människor och alla
människors lika värde.
Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio
små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan
och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de
sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i
vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen.
Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen
direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade
vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla
pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete.
Hur vi utvärderar målen 2015
Ansvarspedagogerna kommer att genomföra kartläggningsfrågor under hösten 2015
samt sociogram med alla barn 3-5 år under våren och hösten 2015. Vi kommer
dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för vårdnadshavares
iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att följa upp detta
vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål.
13
8.2 Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma
nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma
sin egen tillhörighet (Ur Handledning för likabehandling, 2008).
Mål 2014

Vi respekterar varandras olikheter och möter varandra utifrån våra olika
förutsättningar.
Resultat 2014
I Kartläggning av barn/elevs upplevelse i trivselenkät hösten 2014, kopplas här två
frågeställningar till ovanstående mål:
Fråga 12. Är det någon i förskolan som blivit utsatt/retad på grund av sin etnicitet?
Ja svarade 9,38% av barnen.
Nej svarade 90,62% av barnen.
Fråga 13. Har du någon gång blivit utsatt/retad på grund av din etnicitet?
Ja svarade 6,25% av barnen.
Nej svarade 62,50% av barnen.
Övrigt svarade 31,25% av barnen:
- Svarar vet inte.
- Svårt att förstå, pratar om annat.
- Jag kommer från Sjöbo.
- Förstår inte frågan.
- Jag kommer från Skåne.
- Jag kommer från Skåne.
- Förstår inte frågan.
- ”Kalle” (fingerat namn) har sagt till mig att jag är ful.
- Jag kommer från Skåne.
- Förstår inte frågan.
Pedagogerna har inte haft något samtal med vårdnadshavarna gällande etnicitet och
inte heller observerat någon kränkning som kan kopplas till etnicitet och därför har
ingen anmälan/utredning förekommit gällande etnisk tillhörighet.
Sammanställning och analys 2014
Pedagogerna som genomfört enkäterna med barnen anser att det har varit svårt att
förklara frågan för barnen, detta är inte något begrepp vi använt tillsammans med
barnen på förskolan tidigare. Både pedagogernas och flertalet av barnens
uppfattning, enligt enkäten, är att det inte förekommit någon kränkande behandling
p.g.a. etnicitet.
14
Målsättning 2015
 I vår förskola ska alla barn oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet ha samma
rättigheter och möjligheter. Inget barn ska bli utsatt för diskriminering eller
kränkande behandling på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet.
Åtgärder för att nå målen
För att synliggöra människors olikhet och allas lika värde oavsett bakgrund ska
pedagogerna föra diskussioner med barnen genom att t ex läsa böcker som belyser
detta ämne samt att använda oss av begreppet etnicitet tillsammans med barnen. Vi
ska också fortsätta reflektera kring olika frågeställningar kring ämnet i vårt arbetslag.
Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen
direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade
vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla
pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete.
Hur vi utvärderar målen 2015
Ansvarspedagogerna kommer att genomföra kartläggningsfrågor under hösten 2015
samt sociogram med alla barn 3-5 år under våren och hösten 2015. Vi kommer
dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för vårdnadshavares
iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att följa upp detta
vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål.
8.3 Religion och annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad såväl i internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har grund
i eller samband med en annan religiös åskådning t ex. buddism, ateism eller
agnosticism (Ur Handledning för likabehandling, 2008).
Mål 2014

Vi respekterar varandras olikheter och möter varandra utifrån våra olika
förutsättningar.
Resultat 2014
Inga samtal finns dokumenterade kopplade till frågorna kring religion och annan
trosuppfattning. Pedagogerna har inte gjort några observationer kring religion och
annan trosuppfattning. Förskolan har inte haft någon fråga i kartläggning av
barn/elevs upplevelse i trivselenkät hösten 2014, som handlade om religion och
annan trosuppfattning. Det har inte heller framkommit i samtal med vårdnadshavare
att något barn blir utsatt/retad på grund detta. Det finns ingen anmälan/utredning
kränkande behandling kopplad till religion och annan trosuppfattning.
15
Sammanställning och analys 2014
Pedagogernas uppfattning är att det inte förekommit någon kränkning p.g.a. religion
eller annan trosuppfattning och inte heller funnits några funderingar kring ämnet som
kommit pedagogerna till kännedom. Gällande Religion och trosuppfattning har inte
olikheterna kring ämnet varit tydliga i verksamheten.
Målsättning 2015
 Förskolan ska i möjligaste mån underlätta för det enskilda barnet att följa sin
tro.
Åtgärder för att nå målen
Förskolan ska ta hänsyn till det enskilda barnets religion och trosuppfattning samt att
pedagogerna för diskussioner tillsammans med barnen utifrån böcker som belyser
detta ämne. Pedagogerna ska fortsätta med reflektioner och kollegialt lärande i
arbetslaget kring ämnet.
Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio
små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan
och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de
sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i
vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen.
Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen
direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade
vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla
pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete.
Hur vi utvärderar målen 2015
Vi kommer dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för
vårdnadshavares iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att
följa upp detta vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål.
8.4 Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning beskriver en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller
intellektuell funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid
födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Funktionsnedsättning
beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan varierar
beroende på situationen och miljön (http://www.do.se/Documents/handledningarutbildning/lika-ratttigheter-i-forskolan.pdf).
Mål 2014

Vi respekterar varandras olikheter och möter varandra utifrån våra olika
förutsättningar.
16
Resultat 2014
Inga samtal finns dokumenterade kring funktionsnedsättning och pedagogerna har
inte gjort några observationer angående kränkning kring funktionsnedsättning
Förskolan har inte haft någon kartläggningsfråga som handlade om
funktionsnedsättning. Det har inte framkommit i samtal med vårdnadshavare att
något barn blivit utsatt/retad på grund av funktionsnedsättning. Det finns ingen
anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till funktionsnedsättning.
Sammanställning och analys 2014
På Tofta förskola är alla barn och vuxna bra på något och har svårt för något annat,
ansvaret ligger på pedagogerna i förskolan att möta upp alla barns olika behov och
ständigt utveckla nya komplement/hjälpmedel i olika situationer och i våra lärmiljöer.
Detta har varit en naturlig del av pedagogernas och barnens vardag. Barnen vet att
några barn haft andra behov än de själva och ibland fått göra saker på ett annat sätt
än dem själva. Pedagogerna har inte upplevt att det uppstått någon kränkande
behandling på grund av någons funktionsnedsättning. Likabehandling är ju att alla
barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock
inte alltid att alla barn ska behandlas lika och detta accepterar barnen efter att de fått
en förklaring och därmed förståelse för det.
Målsättning 2015
 Alla barn på Tofta förskola ska uppleva att de har lika rättigheter och
möjligheter under sin vistelse i förskolan oberoende av funktionsnedsättning.
Åtgärder för att nå målen
Pedagogerna ska föra diskussioner tillsammans barnen kring likheter och olikheter
mellan människor och alla människors lika värde. Pedagogerna fortsätter reflektera i
arbetslagen och andra forum samt påminner varandra om att bygga på det
salutogena det vill säga att bygga på det barnen kan.
Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio
små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan
och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de
sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i
vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen.
Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen
direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade
vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla
pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete.
Hur vi utvärderar målen 2015
Vi kommer dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för
vårdnadshavares iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att
följa upp detta vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål.
17
8.5 Sexuell läggning
Sexuell läggning avser homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi
är en ideologi som står för en stark negativ uppfattning av homosexualitet och
bisexuella människor (Handledning för likabehandling, 2008).
Mål 2014

Vi respekterar varandras olikheter och möter varandra utifrån våra olika
förutsättningar.
Resultat 2014
Barnens funderingar och frågeställningar kring om de homogena könen kan pussas
och att man kan ha två mammor och/eller pappor har framkommit i diskussioner och
även lyfts genom böcker som behandlat ämnet. Förskolan har inte haft någon
kartläggningsfråga som handlade om sexuell läggning. Det har inte framkommit i
samtal med vårdnadshavare att något barn blivit utsatt/retad på grund av sexuell
läggning. Det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till
sexuell läggning.
Sammanställning och analys 2014
Det har inte förekommit någon diskriminering eller kränkande behandling kopplad till
sexuell läggning. Barnens funderingar har slutat i att de konstaterat att någon har sett
någon som pussats eller att det finns de som har två mammor och/eller pappor.
Målsättning 2015
 Alla barn på Tofta förskola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin
vistelse i förskolan. Inget barn ska känna sig utsatt för diskriminering eller
kränkande behandling på grund av familjebild eller sexuell läggning.
Åtgärder för att nå målen
Pedagogerna ska ha diskussioner tillsammans med barnen kring likheter och
olikheter mellan olika människor och alla människors lika värde samt föra
diskussioner tillsammans med barnen utifrån böcker som belyser detta ämne.
Pedagogerna ska fortsätta med reflektioner och kollegialt lärande i arbetslaget kring
ämnet.
Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio
små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan
och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de
sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i
vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen.
Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen
direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade
vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla
pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete.
18
Hur vi utvärderar målen 2015
Vi kommer dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för
vårdnadshavares iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att
följa upp detta vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål.
Utifrån detta ska vi utvärdera och sätta upp nya mål.
8.6 Ålder
Förskolan kan arbeta främjande genom att skapa förutsättningar för barnen att
utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa förväntningar
baserade på ålder (http://www.do.se/Documents/handledningar-utbildning/lika-ratttigheter-iforskolan.pdf).
Mål 2014

Vi respekterar varandra olikheter och möter varandra utifrån våra olika
förutsättningar.
Resultat 2014
Inga samtal finns dokumenterade kopplade till frågorna kring ålder. Pedagogerna har
inte gjort några iakttagelser gällande frågorna kring ålder. Vi har inte heller haft
någon kartläggningsfråga som handlade om ålder. Det har inte framkommit i samtal
med vårdnadshavare att något barn blir utsatt/retad på grund av sin ålder. Det finns
ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till ålder.
Sammanställning och analys 2014
På Tofta förskola går det barn i åldrarna 1-5 år och vi är alla som är på plats då
tillsammans vid öppningar, stängningar och utomhus. Det har blivit en naturlig del av
barnens vardag att umgås med barn i olika åldrar och de vet också att barn i olika
åldrar har olika behov. Vi för även diskussioner tillsammans med de äldre barnen
kring att de är förebilder för de som är yngre. Vi upplever inte att det uppstått någon
kränkande behandling på grund av någons ålder.
Målsättning 2015
 Alla barn på Tofta förskola ska ha inflytande över verksamheten samt
anpassade lärmiljöer oberoende av barnets ålder.
Åtgärder för att nå målen
Pedagogerna ska ha diskussioner tillsammans med barnen kring likheter och
olikheter mellan olika människor och alla människors lika värde samt föra
diskussioner tillsammans med barnen utifrån böcker som belyser detta ämne.
Pedagogerna ska fortsätta med reflektioner och kollegialt lärande i arbetslaget kring
ämnet.
19
Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio
små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan
och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de
sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i
vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen.
Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen
direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade
vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla
pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete.
Hur vi utvärderar målen 2015
Vi kommer dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för
vårdnadshavares iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att
följa upp detta vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål.
8.7 Könsöverskridande identitet
Könsöverskridande identitet eller annat uttryck definieras som att man inte identifierar
sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön (http://www.do.se/Documents/handledningar-utbildning/lika-ratttigheter-iforskolan.pdf).
Mål 2014

Vi respekterar varandras olikheter och möter varandra utifrån våra olika
förutsättningar.
Resultat 2014
Inga samtal finns dokumenterade kopplade till frågorna kring den könsidentitet
barnen upplever sig ha. Personalen har inte gjort några iakttagelser gällande
könsidentiteten. Vi har inte haft någon kartläggningsfråga som handlade om
könsidentitet. Det har inte framkommit i samtal med vårdnadshavare att något barn
blir utsatt/retad på grund av den könsidentitet de upplever sig ha. Det finns ingen
anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till den könsidentitet barnen
upplever sig ha.
Sammanställning och analys 2014
Då det inte har förekommit någon kränkande behandling kopplat till könsidentitet och
barnen inte upplever sig ha blivit kränkta har vi inte behövt arbeta extra med denna
fråga. Barnen har ofta lekt rollekar och de har varit vana vid att man kan ha olika
roller, en pojke kan vara mamma och en flicka kan vara pappa.
20
Målsättning 2015
 Alla barn ska uppleva att de har samma rättigheter och möjligheter oavsett
könsöverskridande identitet och ingen ska diskrimineras eller uppleva
kränkning kopplat till könsidentiteten.
Åtgärder för att nå målen
Pedagogerna ska ha diskussioner tillsammans med barnen kring likheter och
olikheter mellan olika människor och alla människors lika värde samt föra
diskussioner tillsammans med barnen utifrån böcker som belyser detta ämne.
Pedagogerna ska fortsätta med reflektioner och kollegialt lärande i arbetslaget kring
ämnet.
Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio
små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan
och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de
sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i
vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen.
Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen
direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade
vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla
pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete.
Hur vi utvärderar målen 2015
Vi kommer dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för
vårdnadshavares iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att
följa upp detta vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål.
8.8 Annan kränkande behandling
Begreppet ska täcka in alla beteenden som ett barn upplever som kränkande, men
som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning
men även enstaka händelser som inte är mobbning (Ur Handledning för
likabehandling, 2008).
Mål 2014



Vi respekterar varandras olikheter och möter varandra utifrån våra olika
förutsättningar.
Vi har en positiv kommunikation, känner och förstår glädjen i vårt arbetslag.
Alla upplever trygghet och Vi-känsla och kan ta och ge konstruktiv kritik.
Resultat 2014
I Kartläggning av barn/elevs upplevelse i trivselenkät hösten 2014, kopplas här tre
frågeställningar till ovanstående mål:
21
Fråga 5. Jag är trygg med de vuxna i min förskola?
Stämmer helt svarade 84,38% av barnen.
Stämmer till stor del svarade 12,50% av barnen.
Stämmer delvis svarade 3,12% av barnen.
Fråga 14. Finns det någon på din förskola som inte har det bra?
Ja svarade 15,62% av barnen.
Nej svarade 62,50% av barnen.
Övrigt svarade 21,88% av barnen:
- Jag vet inte.
- Alla kan vara ledsna någon gång.
- I bland kan det va så, då säger jag man stopp och säger till fröken om det
inte hjälper.
- En gång gjorde en flicka något dumt, det gick över.
- I bland har jag tråkigt.
- Förstår inte frågan.
.
– Vet ej.
Fråga 15. Finns det någon som inte får vara med?
Ja svarade 25,00% av barnen.
Nej svarade 40,62% av barnen.
Övrigt svarade 32,38% av barnen:
- I bland bara. Då går man till fröken.
- I bland är det någon som inte får vara med. Då säger dom till fröken.
- Då går den till fröken.
- I bland . Då säger dom till en fröken.
- I bland. Då säger vi till fröken.
- I bland får jag inte vara med i kojan. Då leker jag med någon annan.
- I bland säger jag till fröken.
- I bland men då går vi till fröken.
- I bland då går man till fröken..
- I bland får jag inte vara med om inte grejerna räcker, först surar jag och
sedan går jag till fröken.
- I bland, då går man till fröken.
- Svarar vet inte.
Pedagogerna har under 2014 gjort 1 anmälan/utredning som hade samband med
annan kränkande behandling. Förskolan följde rutinerna vid kränkande behandling.
Barnet som vid detta tillfälle utsattes gav inte några tecken av att den kände sig
kränkt och handlingen ansågs inte vara en kränkning efter utredning. Pedagogerna
pratade med berörda barn och vårdnadshavare.
Under året har några barn som bitits, slagits och/eller rivit andra barn.
Sammanställning och analys 2014
På Tofta förskola känner sig flertalet barn trygga med de vuxna på förskolan samt
har det bra på förskolan. När det gäller frågan om det är någon som inte får vara med
22
så är det lite oroväckande att 25% av barnen svarar ja om de menar att de aldrig får
vara med.
På Tofta förskola har vi under året haft barn mellan 1 - 5 år som befunnit sig i det
mest grundläggande relationsarbetets centrum, vilket är viktigt för dessa åldrar. Här
har de tränat sig tillsammans med andra barn och vuxna på förskolan i att ge och ta i
kommunikationen, vilket ju också innebär att barnen hamnar i konflikter med
varandra. Här har pedagogerna hjälpt till med att både vara närvarande vuxna som
ser och hör samt att stötta vid konfliktlösningar. Detta leder till utveckling av barnens
sociala kompetenser. Det är inte alltid så lätt att avgöra om barnet upplever sig
kränkt eller inte, därför har även pedagogernas kommunikation med
vårdnadshavarna kring deras iakttagelser och in lyssnande av sina barn haft stor
betydelse för att det ska kännas så bra som möjligt på förskolan för alla barn.
Målsättning 2015
 Alla barn på Tofta förskola ska känna sig trygga och det är nolltolerans kring
alla former av kränkande behandling.
Åtgärder för att nå målen
Vi ska fortsätta jobba med att få trygghet och rutiner i barngrupperna för att alla barn
ska känna att det känns bra när de går till förskolan. De vuxna ska lyssna in och vara
närvarande vuxna så att barnen ska känna sig trygga och vänder sig till de vuxna om
de behöver hjälp med något eller om en konflikt uppstår. Barnen har tillsammans
gjort upp trivselregler och de är duktiga på att påminna varandra om dessa och vi
pedagoger kan hänvisa till dessa. Vi är noga med att man stannar kvar vid det man
väljer och att man är kvar där en längre stund. Det ger barnen lugn och ro att hinna
leka och att det inte blir avbrott hela tiden av att barn kommer och går.
Pedagogerna ska ha diskussioner tillsammans med barnen kring likheter och
olikheter mellan olika människor och alla människors lika värde samt föra
diskussioner tillsammans med barnen utifrån böcker som belyser detta ämne.
Pedagogerna ska fortsätta med reflektioner och kollegialt lärande i arbetslaget kring
ämnet.
Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio
små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan
och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de
sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i
vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen.
Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen
direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade
vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla
pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete.
Hur vi utvärderar målen 2015
Ansvarspedagogerna kommer att genomföra kartläggningsfrågor under hösten 2015
samt sociogram med alla barn 3-5 år under våren och hösten 2015. Vi kommer
23
dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för vårdnadshavares
iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att följa upp detta
vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål.
9. Barns och elevers medverkan
Enligt skolverkets allmänna råd bör det finnas med en beskrivning av hur barn ska
medverka och har medverkat i det främjande förebyggande arbetet (Ur Arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling; Skolverkets allmänna råd 2012).
Målsättning 2014



Vi respekterar varandras olikheter och möter varandra utifrån våra olika
förutsättningar.
Vi har en positiv kommunikation, känner och förstår glädjen i vårt arbetslag.
Alla upplever trygghet och Vi-känsla och kan ta och ge konstruktiv kritik.
Resultat 2014
I Kartläggning av barn/elevs upplevelse i trivselenkät hösten 2014, kopplas här tre
frågeställningar till ovanstående mål:
Fråga 6. De vuxna bryr sig om vad jag tycker?
Stämmer helt svarade 71,88% av barnen.
Stämmer till stor del svarade 15,62% av barnen.
Stämmer delvis svarade 12,50% av barnen.
Fråga 7. Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i förskolan?
Stämmer helt svarade 25,00% av barnen.
Stämmer till stor del svarade 12,50% av barnen.
Stämmer delvis svarade 46,88% av barnen.
Stämmer inte alls svarade 3,12% av barnen.
Övrigt svarade 12,50% av barnen:
- Svarar vet inte.
- I bland får jag det.
- I bland när vi röstar.
- I bland.
Fråga 9. Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra i förskolan?
Stämmer helt svarade 90,62% av barnen.
Stämmer till stor del svarade 9,38% av barnen.
Sammanställning och analys 2014
Barnens svar visar att många av barnen tyckte att de vuxna bryr sig om vad de
tycker och barnen tyckte att de fått vara med att bestämma. Det som väcker
24
funderingar är att det är några barn som upplevde att de inte alls fick vara med och
bestämma. Detta svar kan tolkas som att några barn tyckte att de inte fick vara med
och bestämma för andra vuxna och/eller barn vad de skulle göra på förskolan, vilket
inte är bra om de genomgående kände så. På Tofta förskola har det funnits de
aktiviteter som man valt själv och/ eller tillsammans med andra barn men även
aktiviteter som pedagogerna valt utifrån förskolans mål och övriga styrdokument men
även utifrån barnens intresse, förmågor och behov. Svaren visar att man pratat om
hur man ska vara mot varandra. Barnen gjorde inför våren 2014 gemensamt upp
trivselregler. Vi diskuterade då tillsammans hur man ska vara mot varandra och vilka
regler som ska gälla i leken för att alla barn ska trivas och ha det bra på förskolan.
När vi arbetat med vårt värdegrundsmaterial har vi kontinuerligt haft diskussioner
med barnen om vårt förhållningssätt.
Målsättning 2015
 Barnen ska vara delaktiga i det främjande förebyggande arbetet. Barnen ska
känna till Plan mot diskriminering och kränkande behandling och vad den
innebär för dem.
Åtgärder för att nå målet
Vi ska fortsätta låta barnen själv välja sin aktivitet när vi är inne och har fri lek. När vi
har planerade pedagogiska aktiviteter ska vi i större utsträckning låta barnen vara
med och påverka och välja vad vi ska göra, samt att lägga ord på att de då är med
och bestämmer. Barnen ska inför våren gemensamt göra upp trivselregler. Vi ska
diskutera tillsammans med dem hur man ska vara mot varandra och vilka regler som
ska gälla i leken för att alla barn ska få trivas och ha det bra. När vi arbetar med vårt
värdegrundsmaterial har vi kontinuerliga diskussioner med barnen om vårt
förhållningssätt.
Vi ska göra barnen mer delaktiga i arbetet och i Planen mot diskriminering och
kränkande behandling och på barnens nivå berätta för dem vad den innebär.
Ansvarig för detta är alla pedagoger.
Vi ska ta upp Plan mot diskriminering och kränkande behandling på ett möte med
föräldrarna för att möjliggöra inflytande i värdegrundsarbetet.
Pedagogerna ska fortsätta med reflektioner och kollegialt lärande i arbetslaget kring
ämnet.
Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio
små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan
och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de
sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i
vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen.
Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen
direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade
vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla
pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete.
25
Denna planen kommer att finnas tillgänglig på;



Edwise/föräldrarum
Hemsida
Info tavla på Blockflöjten
Hur vi utvärderar målen 2015
Ansvarspedagogerna kommer att genomföra kartläggningsfrågor under hösten 2015
samt sociogram med alla barn 3-5 år under våren och hösten 2015. Vi kommer
dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för vårdnadshavares
iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att följa upp detta
vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål.
26
10. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan barn
Rutin
Misstanke om kränkande behandling
Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta)
Skollagen (2010:800) 6 kap 10 §
”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig
att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på
motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet
som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller
förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.”
Delegation av beslut
Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta
utredningsuppdraget till annan befattningshavare.
Överlåtelse av arbetsuppgift
Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder.
Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan.
Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll.
Rutin
Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan skyndsamt
1. Den som får kännedom om misstänkt kränkning fyller i en ”Anmälan avseende
kränkande behandling” (Blankett – se handbok).
2. Blanketten lämnas till rektor/förskolechef
3. Rektor/förskolechef fullgör huvudmannens utredningsansvar. Rektor/förskolechef gör
en anmälan till huvudmannen via intern e-tjänst (länk finns i FÖRE-mappen).
4. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdrag till annan befattningshavare.
5. Utredningsuppdraget görs enligt ”Anmälan avseende kränkande behandling” (Blankett
– se handbok).
a. Stödfrågor vid analys
i. Har alla inblandade kommit till tals?
ii. Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertalet tillfälle?
iii. Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade?
iv. Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning
eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse)
6. Utredningen lämnas till rektor för eventuellt vidare åtgärder.
7. Återrapportering till huvudman sker enligt anmälan om delegationsbeslut efter
avslutad utredning.
27
Sekretess
En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan
omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden
(Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400).
Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar
(exempelvis den som handhar elevakterna).
Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef,
bitr förvaltningschef eller administrativ chef.
Registrering/arkivering
1. Anmälan om kränkande behandling
a. Rektor ansvarar för att anmälan registreras i elevaktsregistret
b. Rektor ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras
och läggs i elevakten.
Blanketter
 Anmälan och utredning om kränkande behandling
10.1 Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar barn
Pedagog i förskolans verksamhet förbinder sig i sin yrkesutövning att:
1. Alltid bemöta barnen med respekt för deras person och integritet samt att
skydda varje individ mot skada, kränkningar och trakasserier.
2. Påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall, genom aktivt
handlande ingripa mot sådant som strider mot den människo- och
kunskapssyn som pedagogens yrkesetik vilar på.
3. Respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens, skyldighet
och ansvar i förskolevardagen.
4. Ingripa om en kollega uppträder kränkande mot ett barn eller motverkar ett
barns rättighet.
Arbetsgång på Tofta förskola
1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker ett barn ska
omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt och rapportera kränkningen
till förskolechef inom 24 timmar.
2. Förskolechef kontaktar vårdnadshavare och informerar dem om händelsen.
3. Förskolechef ansvarar för utredningen.
28
11. Årsklocka
Senast klart
Januari
Mars
Vad ska göras?
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling 2015
fastställs på kvalitetsdag i januari.
Av vem?
Arbetslag /
Förskolchef
Ansvarig
Förskolechef
1. En översyn av lagar samt
rekommendationer från
skolverket och
diskrimineringsombudsman
nen görs.
Förvaltning
Förvaltning
2. Kartläggningsfrågor och
sociogram genomförs med
4-5-åringar.
4-5 åringarnas
ansvarspedagoger
Förskolechef
Maj
Analys av kartläggningsfrågor
lämnas till förskolechef
Värdegrundsgrupp och
genomförande
ansvarspedagoger
Förskolechef
Juni
Utvärdering/analys av plan mot
diskriminering och kränkande
behandling i arbetslaget på
arbetslagsmöte
Arbetslag/
Förskolechef
Förskolechef
Oktober
Kartläggningsfrågor och sociogram
genomförs med 4-5-åringar.
4-5 åringarnas
ansvarspedagoger
Förskolechef
November
1. Analys av
kartläggningsfrågor lämnas
till förskolechef
2. Rådande plan mot
diskriminering och
kränkande behandling
utvärderas.
3. Barnens trivselregler, mål
och åtgärder för 2016
fastställs.
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling för 2016
fastställs.
Värdegrundsgrupp
Förskolechef
VärdegrundsGrupp/
Förskolechef
Förskolechef
December
29
Bilaga 1
Sociogramsfrågor
1. Vem leker du helst med på förskolan om du bara får välja en kompis?
__________________________________________________________
2. Om den är sjuk vem leker du då helst med på förskolan?
_________________________________________________________
3. Om den också är sjuk vem leker du då helst med på förskolan?
______________________________________________________________
30
Bilaga 2
Frågeställningar från vårdnadshavarnas brukarenkät våren 2014 som kopplas
till värdegrundsarbetet.
1. Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan?
2. Jag känner till förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling?
31
Bilaga 3
Frågeställningar från barnens trivselenkät på förskolan hösten 2014 som
kopplas till värdegrundsarbetet.
3. Jag trivs på förskolan?
4. Jag är trygg med de vuxna i min förskola?
5. De vuxna bryr sig om vad jag tycker?
6. Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i förskolan?
7. Flickor och pojkar får lov att göra samma saker i förskolan?
8. Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra i förskolan?
9. Är det någon som blivit utsatt/retad för att den är pojke eller flicka?
10. Har du någon gång blivit utsatt/retad för att du är pojke eller flicka?
11. Är det någon i förskolan som blivit utsatt/retad på grund av sin etnicitet?
12. Har du någon gång blivit utsatt/retad på grund av din etnicitet?
13. Finns det någon på din förskola som inte har det bra?
14. Finns det någon som inte får vara med?
32
Bilaga 4
Vem bevakar att de här lagarna följs?
Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs och
arbetar mot diskriminering och allas lika rättigheter.
Skriv till:
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686
103 59 Stockholm
Telefon: 08-120 20 700
www.do.se
Barn och elevombudet (BEO) är en del av skolinspektionen och ska ta tillvara
barns och elever rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande
behandling.
Skriv till:
Barn och elevombudet
Box 23069
104 35 Stockholm
Telefon: 08-586 080 00
www.skolinspektionen.se/BEO
Skolinspektionen har tillsynsansvar över förskola, skola, vuxenutbildning och andra
verksamhetsformer som omfattas av skollagen. Det betyder att myndigheten
kontrollerar att kommunen eller fristående förskola, skola följer de lagar och andra
bestämmelser som gäller för verksamheten.
Skriv till:
Skolinspektionen
Box 23069
104 35 Stockholm
Telefon: 08-585 080 00
www.skolinspektionen.se
Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners, förskolors och skolors
arbete, med syfte att öka kvaliteten och resultaten i verksamheterna.
Skriv till:
Skolverket
106 20 Stockholm
Telefon: 08-527 332 00
www.skolverket.se
33
Bilaga 5
34
35
36
Litteraturlista
Bjurwill.C.(2001) A, B, C och D: vägledning för studenter som skriver akademiska
uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
DO, BEO & Skolinspektionen (2008). Förebygga diskriminering och kränkande
behandling – Främja likabehandling.
Dos Santos (Grane) Lisa. Snick och snack - Vännerna i Kungaskogen. ILKA.
Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik & Daneback, Kristian. (2002) Skolan en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket
Löwenborg, Lars & Gislason Björn (2009) START – Livskunskap för de minsta.
Herning: SPF-utbildning
Löwenborg Lars & Gislason Björn (2005). StegVis 1 socialt och emotionellt lärande
för barn i åldrarna 4-6 år. SPF-utbildning
Malm Kerstin & Einarsson Mini-Rede. Dag Djurskyddet Sverige.
Margareta Öhman (2009). Hissad och dissad – Om relationsarbete i förskolan. Liber.
Olweus, Dan (1994) Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm:
Liber utbildning
Palm Linda (2013) Tio små kompisböcker. Natur och kultur.
Palm Linda (2013) Tio kompisböcker baserade på Barnkonventionen. Natur och
kultur.
Skolverket (2012). Allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling
Skolverket. (2006) Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja
likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande
behandling. Stockholm
37