KÄLLAN nov - dec - Ansgarsförsamlingen, Västerås

Källan
oktober
november
2015
1
Hur ska jag vara god?
Jag vill vara en god
människa. Hur är
det möjligt i vår
tid? Det finns så
många
områden
där det behövs
godhet:
tiggarna,
flyktingströmmarna, klimatet, fattigdomen, grannarna,
de gamla föräldrarna, barnens kompisar, kyrkan…
Hur ska jag orka bry mig om allt det
här? Om jag inte bryr mig om allt som
jag möter, är jag ingen god människa
då? Det är lätt att uppleva sig själv som
kall och okänslig i en tid när behoven
tränger sig på från alla möjliga håll.
Var och en kan vi inse att vi inte räcker
till på alla dessa områden. Vad ska man
välja bort? Jag tror inte att det handlar
så mycket om att kategoriskt välja bort.
Alla dessa behov som vi möter i våra liv
är viktiga. Jag tror faktiskt att det går
att stanna upp inför alla, ägna en tanke,
fundera om jag har utrymme och förmåga
att göra något och åtminstone att be. Vi
kan efter detta ändå landa i att vi behöver välja bort. Men då har vi gjort det
medvetet, inte bara för att vi inte bryr
oss.
Vårt klimat är aktuellt i det här numret
av Källan. Alla kan bry sig om vårt klimat, men alla kan och bör inte lägga all
sin energi kring det behovet. Men vi kan
heller inte se det som något som bara
berör vissa. Den kristna tron innebär för
mig ett helhetstänk som innefattar både
insida och utsida, himmel och jord,
människor och hela skapelsen. Tron
innebär att Gud har skapat och delegerat ett ansvar till människan: att förvalta
2
skapelsen.
Men
också att Gud förlåter när vi misslyckas och att genom Jesus har
han försonat ”allt
med sig genom
honom och till
honom, allt på
jorden och allt i
himlen.” (Kol. 3:20)
Genom historien
har vi gjort så
mycket illa mot vårt klimat, delvis för att
vi inte vetat bättre, men inte bara. Nu
när vi vet mer kan vi göra allt vi kan för
att inte fortsätta i samma spår. Inte för
att vi alla behöver vara superinsatta,
men vi kan lyssna till dem som är det
och ta emot deras råd för att göra goda
val i vår vardag.
Och vi kan be:
Gud förlåt oss för att vi inte bättre har
tagit hand om den skapelse du har gett
oss att förvalta.
Hjälp oss att leva ansvarsfullt och medvetet kring hur våra liv påverkar miljön,
så att vi tillsammans kan bygga en mer
hållbar framtid för vår värld.
Andreas Löwkvist
Omsorgen i församlingen
kan komma till kyrkan får regelbundna
besök. Vi uppvaktar också dem som
fyller jämnt och inte avsagt sig. Och vi
delar, tillsammans med flera andra, ut
julblommor i advent. Vi ordnade också
vårfesten på Trumslagarbacken tillsammans med Diakonirådet och sångare
och musiker.
Vi skulle också vilja hinna bry oss om
dem som kan komma till kyrkan, men
av olika anledningar inte vill.
Ska jag ta hand om min bror? Så frågade
Kain redan i 1:a Moseboken. Jesus sa:
Det som ni har gjort mot en av dessa
mina minsta, det har ni gjort mot mig.
Nya testamentet är fullt av uppmaningar
att vi ska bry oss om varandra. I den
kristna församlingen har omsorgdiakoni alltid varit en ledstjärna. I början
hade man t.o.m. egendomsgemenskap
och delade det materiella med varandra.
Så långt är många av oss kanske inte
beredda att gå.
Vi vill gärna bli fler. Du tar åt dig så
många du själv vill besöka. Du kan också med din personkännedom bidra med
kunskap till vår grupp. Hör av dig till
undertecknad!
I vår församling finns många små nätverk av omsorg. Många har vänner som
bryr sig om, när sjukdom och andra
livshändelser gör livet svårt. Som skjutsar till affär och kyrka. Som ringer och
som besöker. Och det är oerhört värdefullt att den omsorgen finns.
Inger Ahlin-Havlátko: Jag ser hur det är
att vara gammal, genom min syster och
granne, och vill göra en insats.
Men det finns också människor som inte
har så stort nätverk och som behöver
lite extra omsorg. Därför har vi sedan
några år en mer organiserad Omsorgsgrupp. Den består för närvande av fjorton personer inklusive pastorerna och
diakon Gunvor Englund.
Vi träffas i gruppen några gånger per
termin och går igenom den omsorgslista
vi har. Vi försöker se till att alla som inte
Här kommer några röster ur gruppen
om vad som motiverar dem att vara
med:
Ingrid Carlsson: Jag är så glad att jag
lever – och orkar besöka. Min mamma
var en förebild.
Berit Olsson: Jag känner mig glad själv
att jag kan göra någon annan glad.
Margareta Fransson citerar Tage Danielsson:
En liten droppe i livets älv
har inte kraft att flyta själv.
Det finns ett krav på varenda droppe:
Hjälp till att hålla de andra oppe!
Barbro Berglund
(sammankallande i Omsorgsgruppen)
3
Förvirring i klimatfrågan
●
över 95 % av forsEfter att tillfälligt ha
karvärlden står bakom
drunknat i bruset av
bl.a. Greklandkris och
att den globala uppinvandringsfrågan
är
värmningen finns och är
till större del orsakad av
”klimatfrågan” på tapeoss. ”Skeptikerna” är
ten igen. Inte minst efter
väldigt få och är oftast
Påven Franciskus enuppbackade av starka
cyklika, forskaren Johan
Rockströms sommarprointressen i fossilbränslegram och den efterfölsektorn.
jande debatten i Sända Nästan alla forskare
ren. För en måttligt inhar ärligt uppsåt, är
satt lekman blir diskusJorden har feber.
sanningssökande
och
sionen dock mer än lovryggar
ej
för
att
publicera
ligt förvirrande, vilket
flitigt utnyttjas av de som lite slarvigt och erkänna fakta som talar mot deras
kallas ”klimatskeptiker” och som ifråga- hypotes.
sätter den globala uppvärmningens exi- ● Ju längre vi väntar med en radikal
stens och/eller dess huvudorsak, ut- utsläppsminskning och därmed samsläppen av växthusgaser.
manhängande livsstilsändringar, desto
Klimatskeptikerna får skjuts av dessa
fenomen:
● Media älskar ”å ena sidan – å andra
sidan” och tenderar att framställa motpositionerna som likvärdiga.
● Som i all mänsklig aktivitet finns det
överdrifter, fusk och egna ekonomiska
intressen även hos ett fåtal företrädare
för att klimatfrågan måste tas på allvar.
● Klimatskeptikernas budskap är lockande för den fritar oss från ansvar för
vår livsstil.
● En lokalt kall vinter där det råkar bo
många människor, som i östra USA och
Kanada de senaste två vintrarna, blir ett
billigt motargument.
Som meteorolog och fysiker har jag något enklare att syna punkterna ovan och
inser att:
4
större uppoffringar måste mänskligheten
göra längre fram och det drabbar främst
de fattiga.
● De kalla vintrarna är bara lokala
blåa ”öar” i ett rött ”hav” hos en hemisfär
som är varmare än förr.
Det som kanske är viktigast är att bryta
förlamningen över att inte kunna göra
någonting åt det hela. Alla kan dra sitt
strå till stacken, både i ändringar av
livsstilen och, när chansen bjuds, i sin
yrkesgärning. Den intresserade kan hitta
massor med tips på nätet, hos miljöorganisationer mm. Det är inte frågan om
tagelskjorta, men smartare val och bättre
prioriteringar.
Thorsten Schütte
Klimatet och jag
Hur jobbar du med klimatet?
1. Funderar du över klimatförändringarna?
2. Är du hoppfull inför framtiden?
3. Gör du något i din vardag för att minska klimatpåverkan?
Ann och Lars svarar såhär:
Ann Ericsson, miljöingenjör
1. Ja, jag är miljöingenjör så det är rimligt (skrattar).
2. Det varierar. Ibland känner man sig uppgiven, men vi måste
streta på. Det är dumt att tänka att det jag gör inte spelar
någon roll. Alla måste göra det lilla de kan och den enskilde
är viktig.
Kyrkans arbete med Fairtrade är bra för det får med både
aspekter kring människovärde och miljö.
3. Jag jobbar på ett företag som arbetar med återvinning av
olika typer av material från industrier. Återvinner man på
jobbet så känns det rätt att även göra det hemma. I familjen
tänker vi på att handla närodlat och ekologiskt och sopsortera. I jobbet försöker jag
också i möjligaste mån resa med tåg.
Lars Andersson, lantbrukare
1. Ja, naturligtvis och hur det påverkar oss. Särskilt när man
som jag jobbar och lever nära jord och skog. Man funderar
över hur vi ska kunna odla i framtiden. Det kan vara svårt att
veta vad som är klimatförändringar och vad som är inom de
normala variationerna, men nu är det statistiskt påvisat att
det verkligen är klimatpåverkan.
2. Jag tror inte det kommer att ordna sig av sig själv. Med hög
befolkningstillväxt ökar också resursbehoven, men jag tror att
om det verkligen blir en klimatkris så kommer man att lösa
det. Frågan är om det redan gått för långt då?
Men det händer mycket idag med omställning till solenergi, vindkraft och i Sverige
framför allt biobränsle.
3. Jag ställer om energianvändningen och har flera projekt på gång, bl.a. investerar
jag i solpaneler. Det vore också bra om man kunde bli självförsörjande på drivmedel.
5
Jord att leva på – Kyrkornas globala vecka
En av 1900-talets
främsta
tänkare,
den tyske filosofen
Martin Heidegger,
menade att vi under lång tid levt i
glömska inför något han kallade
”varats
mysterium.” Hela verkligheten har för oss
blivit en samling
materiella resurser som väntar på att vi
ska exploatera dem. Teknologiskt herravälde har blivit vårt ledande ideal och
vår enda övertygande sanningsmodell.
Heidegger kallade detta för ”teknologins
tidsålder” och han var mycket kritisk.
Heidegger skrev sina mest berömda texter långt innan den globala miljörörelsen uppstod. Människans negativa
inverkan på klimatet och konsekvenserna av att jordens temperatur höjs
kände man inte heller till då. Hade det
funnits kunskap om detta på 1920-talet
hade säkert Heidegger varit ännu skarpare i sin kritik.
Under Kyrkornas globala vecka 2015
uppmärksammas klimatförändringarna
Program
Söndag 15 november kl. 18.00 Inledningsgudstjänst i Korskyrkan. Pastor
Morad Monier, Per Larsson och fader
Witold OFM. Kollekt och servering.
Tisdag 17 november kl. 19.00 ”De
mänskliga rättigheternas historia och
framtid – ett katolskt perspektiv.” Föreläsning i Vår Frus katolska kyrka med
George Joseph, Caritas. Servering.
6
och vårt ansvar för
jorden. Allt Guds
folk i Västerås
inbjuds till bön,
föreläsning, konsert och en internationell middag
där dessa frågor
aktualiseras. Tillsammans kan vi
påminnas om det
Foto: Lars Klingsbo viktigaste: att Gud
är hela universums skapare och att vi
lever våra liv med att ansvar inför honom, våra medmänniskor och hela skapelsen. Vi tillhör en enda mänsklighet.
Våra handlingar påverkar andras möjligheter till ett gott liv. Detta uppmärksammas genom att klimatförändringarna
även blir belysta ur ett människorättsperspektiv.
Festkvällen den 20 november inleds
med en gudstjänst där biskop Joel Enriquez Tendero från United Church of
Christ på Filippinerna predikar. Det
kommer också att samlas in pengar till
Svenska kyrkans arbete för lantbrukare
i Etiopien samt Erikshjälpens arbete för
romer i Rumänien.
Daniel Berg
Fredag 20 november kl. 18.00 Internationell festkväll. Sankt Koriakos Syrisk
Ortodoxa kyrka. Mat från minst 20 olika
länder utlovas! Biljetter kostar 80 kr.
Lördag 21 november kl. 10.00 – 17.00
Övningsdag för körsångare. Kyrkbacksgården.
Lördag 21 november kl. 18.00 ”Sång
för Guds skapelse.” Musikgudstjänst i
Västerås domkyrka. Mikael ”Zifa” Eriksson och körsångare. Caroline Kyhlbäck
och fader Melek Ûlger. Kollekt.
Livet måste ha mening
Under andra världskriget skickades den
judiske psykiatern Viktor Frankl till
koncentrationslägret Auschwitz. Insytt i
sin rock bar han med sig de manuskript
som var resultatet av många års forskning. Han undrade om något skulle
överleva honom, och han misströstade.
Han hade skiljts från sin familj och han
verkade inte få chans att slutföra sitt
livsverk. Frankl frågade sig om livet under sådana omständigheter kunde ha
någon som helst mening.
Viktor Frankl, 1905-1997
Några dagar senare fråntogs han också
sina kläder, och därmed sitt manuskript. Han fick i stället ärva några utslitna trasor efter en medfånge som
hade mött döden i en gaskammare. Men
i en ficka i sina nya kläder hittade han
en enstaka utriven sida från en judisk
bönbok, där han läste den judiska trosbekännelsen ’Shema Yisrael’: ”Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du
skall älska Herren, din Gud, av hela ditt
hjärta, med hela din själ och med all din
kraft.” 5 Mos 6:4-5
”Att åter tro på Gud är något som
många lärde sig i och genom koncentrationslägret.” skrev han senare. Frankl
överlevde Auschwitz och kom att bli en
av psykologins mest inflytelserika per-
soner. När han hittade den där boksidan tog han det nämligen som ett tecken, en utmaning att leva ut sina egna
psykologiska teorier, i stället för att enbart fästa dem på papper. Därför blev
han så trovärdig när han i boken ’Livet
måste ha mening’ skrev: ”Det finns inget i världen som så effektivt kan hjälpa
en att överleva de värsta omständigheter som vetskapen att det finns mening i
ens liv. --- Den som har ett ’varför’ att
leva för kan stå ut med nästan vilket
’hur’ som helst.” Frankls ’varför’ var
uppmaningen att älska Herren.
Naturligtvis påstod Frankl aldrig att
Auschwitz var något gott. Men han sa
att vi är benägna att överskatta begrepp
som lust och glädje när det handlar om
att värdera meningen i våra liv. Det var
de medfångar som hittade en mening
utanför sig själva som överlevde, skrev
han. Det kunde handla om ett projekt
man ville få slutföra, eller ett barn som
man visste var i säkerhet utomlands
och som man ville få återse. Om man
inte kan göra annat kan man alltid älska,
skrev Frankl. Den som älskar kan aldrig
sakna mening.
Mikael Ericson
Gudstjänstserien ”Vad i hela världen
gör jag här?” handlar om livets mening
och pågår till och med domsöndagen.
7
PROGRAMSIDOR
OKTOBER
04 sö
11.00 Gudstjänst: Kan man laga
brustna relationer? Sång av Cantabile. Nattvardsfirande. Predikan av
Mikael Ericson i serien Vad i hela
världen gör jag här? Unna Katz är
veckans konstnär och Barbro Berglund är gudstjänstledare. Äventyret
under tiden. Servering efteråt.
10 lö
23.00 Nattmöte med Carin Dernulf
och Hanna Czitrom.
11 sö
11.00 Gudstjänst: Kan man bli
mer än vuxen? Predikan av Andreas
Löwkvist i serien Vad i hela världen
gör jag här? Anette Sundell Liljedahl
med flera dansar. Särskild kollekt till
ungdomsorganisationen Equmenia.
Äventyret under tiden. Servering
efteråt.
12 må
19.00 Måndagsträffen. Avig eller
rät? Nya färger och idéer från Upplings.
13 ti
17.00 Innan kvällen kommer, i
Centrumkyrkan. Soppa, sällskap och
en stunds reflektion kring livet. Öppet
till 19.00, kom när det passar.
14 on
14.00 Onsdagsträffen. Evangelium
enligt Astrid Lindgren. Om Astrid
själv, böckerna och hennes samhällsinsatser. Nisse Norén, pastor
och samtalsterapeut, kåserar. Arr:
Ansgar Senior.
12.20 Äventyrslunch efter gudstjänsten, för familjer med barn i
Äventyret.
05 må
19.00 Måndagsträffen. För fred och
rättvisa – ickevåld i teori och praktik.
Gäst: Gunlög Galmén, ickevåldsutbildad i Kristna fredsrörelsen.
06 ti
18.00 Stickcafé i församlingssalen.
07 on
14.00 Onsdagsträffen. Seniorshopen. Dags att förnya garderoben?
Eftersom butiken kommer till oss
med sitt stora utbud av kläder, både
för damer och herrar, behöver du inte
”ränna på stan” för att handla det du
behöver i klädväg. Arr: Ansgar Senior.
08 to
19.00 Öppen samtalsgrupp utifrån
Vad i hela världen gör jag här, med
Andreas Löwkvist.
09 fr
21.00 Gränslös gudstjänst tillsammans med Equmenias regionhelg,
Hanna Czitrom, Christoffer Magnusson med flera.
10 lö
Equmeniakyrkans regionfest:
Gudstjänster, seminarier och goda
möten, från 10.00. Info och anmälan
på nätet: equmeniakyrkan.se/
regionsvealand/kalender-2/.
16-18 okt Jamboree on the internet. Scouternas årliga storsamling, JOTI.
17 lö
19,00 Sjukhuskyrkans konsert i
Pingstkyrkan. Mikael Ericson talar.
11.00 Barnkördag med SoulChildren för barn 10-16 år tillsammans
med Gry Kaijankoski med band.
Anmälan.
18 sö
11.00 Gudstjänst: Hur blir man
mer än vuxen? Mikaelikören och
Ansgarskören sjunger tillsammans.
John Larsson är gudstjänstledare
och Mikael Ericson predikar i serien
Vad i hela världen gör jag här? Veckans konstnär: Stig Schedvin. Miniäventyret under tiden. Servering
efteråt.
18.00 Gudstjänst med sång av
SoulChildren och predikan av Carin
Dernulf, Equmenias nytillträdde generalsekreterare. Öppet för alla, inte
bara regionfestens deltagare.
8
18 sö
18.00 Cafégudstjänst
NOVEMBER
19 må
19.00 Måndagsträffen. Fäbodar förr
och nu. Lennart Urby berättar.
01 sö
20 ti
18.00 Stickcafé i församlingssalen.
21 on
09.30 Onsdagsträffen. Heldag för
seniorer kl 9.30 – 16.00. Arrangör:
RPG-kommunföreningen. Föredrag
och seminarier kring ämnena psykisk
ohälsa, integration av äldre invandrare
samt boendetrygghet för äldre. Kaffe
och sopplunch. Plats: Pingstkyrkan.
24 lö
12.30 Ungersk gudstjänst.
25 sö
11.00 Gudstjänst: Hur gör man
karriär som människa? Andreas
Löwkvist predikar i serien Vad i hela
världen gör jag här? Gideonsbergs
vokalensemble sjunger och Johan
Backman är gudstjänstledare. Veckans konstnär: Catharina Warme.
Äventyret under tiden. Servering
efteråt. Observera vintertiden.
18.00 Höstkonsert med Ansgarskyrkans musikkår.
26 må
19.00 Måndagsträffen med arbete
för Kongo.
27 ti
17.00 Innan kvällen kommer, i
Centrumkyrkan. Soppa, sällskap och
en stunds reflektion kring livet. Öppet
till 19.00, kom när det passar.
28 on
14.00 Onsdagsträffen. ”Det är något bortom bergen”. Sven-Olof Vestergren förmedlar i ord och ton Dan
Anderssons tankar om de yttersta
tingen. Arr: Ansgar Senior.
31 lö
11.00 Minnesgudstjänst för de som
avlidit under året. Sång av Ola Wässman.
11.00 Gudstjänst: Vilken är min
uppgift? Mikael Ericson predikar i
serien Vad i hela världen gör jag
här? Nattvardsfirande. Anette Hallqvist sjunger och Per Söderbäck är
gudstjänstledare. Veckans konstnär:
Marie Hektor. Miniäventyret under
tiden. Servering efteråt.
Församlingsmöte efter gudstjänsten.
02 må
19.00 Måndagsträffen. ASEAströmmen och Hotel Utter Inn. Intendenten från Konstmuseet guidar i
offentligt konst i Västerås.
03 ti
18.00 Stickcafé i församlingssalen.
04 on
14.00 Onsdagsträffen. Naturfotografens väg. En bildvandring genom
fyra decennier med den kände
naturfotografen Anders Geidemark
från Hallstahammar. Arr: Ansgar
Senior.
07 lö
18.00 Konsert: Vivaldis Gloria
med Cantabile, ABB-kören och orkestern Kamus. Entré kan lösas i
dörren.
08 sö
11.00 Gudstjänst: Vem ska berätta för Maria Johansson? Musikkåren spelar och Andreas Löwkvist
predikar i serien Vad i hela världen
gör jag här? Veckans konstnär:
Anna Granberg. Äventyret under
tiden. Servering efteråt.
12.20 Äventyrslunch för familjer
med barn i Äventyret. Ingen anmälan.
09 må
19.00 Måndagsträffen. Sånger från
hjärtat. Gäster: Anette Hallqvist och
Helena Lundin.
10 ti
17.00 Innan kvällen kommer, i
Centrumkyrkan. Soppa, sällskap och
en stunds reflektion kring livet. Öppet till 19.00, kom när det passar.
9
NOVEMBER
11 on
14.00 Onsdagsträffen. Kända psalmer och deras historia. Lars-Åke
Stenström från Hallsberg, välkänd
från sin tid som medarbetare i Sveriges radio och från sina turnéer runt
om i landet, sjunger och berättar.
Arr: Ansgar Senior.
13 fr
19.00 Gränslös gudstjänst
14 lö
19.00 Konsert: Terese Fredenwall
med musiker. Therese är en sångerska känd från Melodifestivalen och
Så ska det låta. Konserten ges till
förmån för Läkarmissionen. Fri entré.
15 sö
11.00 Gudstjänst med Mikael Ericson, Hanna Czitrom, Christoffer
Magnusson och scouterna. Servering efteråt.
20 fr
18.00 Internationell festkväll med
mat från hela världen i Sankt Koriakos syrisk ortodoxa kyrka. Biljetter á
80 kr köps i förväg.
21 lö
10.00 - 17.00 Heldag för sångglada
på Kyrkbacksgården i Västerås.
Körworkshop med Mikael Zifa Eriksson, för nybörjare likaväl som erfarna körsångare. Kostnad: 200 kr inkl
lunch. Anmälan till Caroline Kyhlbäck:
[email protected]
18.00 Sång för Guds skapelse.
Musikgudstjänst i Västerås domkyrka med Mikael Zifa Eriksson och
körsångare från olika lokala församlingar, samt Caroiline Kyhlbäck och
fader Melek Ûlger.
22 sö
11.00 Gudstjänst: Vad gör jag
med det jag fått? Domsöndagsgudstjänst där Andreas Löwkvist
sammanfattar serien Vad i hela världen gör jag här? Barbro Berglund är
gudstjänstledare och en grupp ur
Cantabile sjunger. Veckans konstnär: Lisbeth Grando. Äventyret under tiden. Servering efteråt.
23 må
19.00 Måndagsträffen. Julmusik
och julservetter. Gäster: Anita Öhrman-Eriksson och Friedrich Weigel.
24 ti
17.00 Innan kvällen kommer, i
Centrumkyrkan. Soppa, sällskap och
en stunds reflektion kring livet. Öppet
till 19.00, kom när det passar
18.00 Cafégudstjänst
18.00 Globala veckan. Inledningsgudstjänst i Korskyrkan med pastor
Morad Monier och musiker från en
arabspråkig församling i Västerås.
Dialogpredikan av Per Larsson och
fader Witold OFM.Kollekt och servering.
16 må
19.00 Måndagsträffen. ”Från skog
till bord”. Gäst: Eivor Lindgren.
17 ti
19.00 Föreläsning i Vår Frus katolska kyrka med George Joseph
från Caritas: "De mänskliga rättigheternas historia och framtid - ett katolskt perspektiv". Servering.
18 on
14.00 Onsdagsträffen. Mahatma
Gandhi – icke-våldets förkämpe.
Lars-Erik Pettersson, verksam som
pastor och internationell sekreterare
inom Metodistkyrkan under 40 år,
berättar om den store, lille mannen,
vars livsverk har fått enormt stor
betydelse för världsfreden. Arr: Ansgar Senior.
18 on
10
18.00 Ledarkväll med mat.
16-20 Julmarknad. Försäljning av
handarbeten, bakverk, råmjölk, rättvisemärkta varor mm. Lotterier och
tombola. Kortautomat tillgänglig.
Kaffeservering och musikunderhållning. Kyrksalen öppen för enskild
andakt. Risgrynsgröt från kl 17.00.
DECEMBER
28 lö
10-14 Julmarknad. Försäljning och
lotterier mm. Rotmos och korv serveras kl 11.00-13.30.
29 sö
11.00 Gudstjänst på första advent
med predikan av Mikael Ericson.
Sång och musik med kören Cantabile
och Ansgarskyrkans musikkår.
Gudstjänstledare: Andreas Löwkvist.
Äventyret under tiden. Servering
efteråt.
27 fr
02 on
14.00 Onsdagsträffen. ”Må jag inte
synas ha levt förgäves.” Mikael Ericson talar om människors sista ord i
livet. Arr: Ansgar Senior.
05 lö
Tonårs julfest
06 sö
11.00 Gudstjänst med Mikael Ericson. Bettan Svärd Rosenqvist är
gudstjänstledare. Nattvardsfirande.
Avslutning för äventyret under tiden.
Servering efteråt.
18.00 Julkonsert med Västerås
Kammarkör.
Vad gör du som ledare på Äventyret?
Inger
"Mormor"
Backes, vad gör
du som ledare på
Äventyret?
Vad som ska hända på Äventyret planeras av ledningsgruppen. Vi träffas 1-2
gånger per termin och ordnar även
ledarsamlingar.
Varje söndag börjar Äventyret med
en storsamling där
vi introducerar
dagens bibeltext och gör något roligt
kring den. Då kan t ex Harry eller Mormor dyka upp. De söndagar jag är med
är jag antingen mötesledare och ansvarig
för storsamlingen eller Mormor. Efter
storsamlingen går barnen till sina smågrupper. Jag är ledare för Sälarna med
barn i årskurs 1 - 3. Vi gör saker som
hänger ihop med bibeltexten t ex pyssel
eller en lek. Ibland har jag också med
en hjälpledare. De som är ledare den
söndagen samlas kl. 9.45 för att hinna
förbereda scenen, ordna rekvisitan och
gå igenom vad som ska hända på storsamlingen och i smågrupperna.
I höst har Äventyret fått en ny scen, ny
dekor och nya sånger. Vårt nya tema är
- Superhjältar.
Vad är roligast med att vara ledare på
Äventyret?
Möta och träffa barnen. Resonera och
prata om deras funderingar kring bibeltexterna och deras livsfrågor. Att få kontakt med barnen i församlingen och se
deras entusiasm.
Och så ledargemenskapen. Vi har jättekul tillsammans.
Är du intresserad av att hjälpa till med
Äventyrsluncher eller att spela Superhjälte på Äventyret? Hör då av dig till
Inger eller någon annan i ledningsgruppen.
11
Full fart på fullt fritids
Omkring 75 exemplar av
Västerås framtid fyller numera Ansgarsgårdens dagar
med skratt, bus, tumlande,
mellanmålsmumsande,
äventyrsövningar, kuddmys
– och koncentrerat Minecraftspelande.
Vårt fritidshem har inte
bara fått fräschare lokaler
utan även ett kraftigt tillskott på barn, där en ny
kull i yngre åldrar ingår. En
grupp på 13 sexåringar
hämtas efter sin förskoleklass i Trollbacksskolan till
Ansgarsgården för några
fritidshemstimmar.
Källans reporter skuggade hämtningen
en dag och fick en pratglad flicka i handen. Hon inledde promenaden med dyster min och visade ett färskt skrapsår på
benet.
Föreståndare Karin Wolff uppmuntrade
med löfte om plåster, mellan förmaningarna till gruppen om att gå fint utan att
busa eller springa, och att vänta in alla
vid övergångsstället.
Under
tiden
avslutade Jenny
Hellström
Carlsson
sitt
städpass, medan Roger Liffner
dukade
fram lunchen
åt sexåringarna, som vid
det här laget
någotsånär lärt
sig sitta tyst
och stilla innan det blir
”varsågod”.
Åldersspannet är en rejäl utmaning,
säger Roger, som har 25 års erfarenhet
av att jobba med skolbarn:
– Att få alla mellan 6 och 12 år att fungera i gruppen är svårt, det krävs mycket
personal för att det ska gå. Med förskolebarn blir det en helt annan verksamhet.
– Med så många barn blir det oftare att
man mer går runt för att kolla att allt är
lugnt i stället för att sätta sig hos barnen, konstaterar Jenny.
Under eftermiddagarna finns fler vuxna
på plats, och barnen turas om att vara
ute, med lek eller styrda aktiviteter. Varje
dag rymmer samling, ofta utevistelse och
ett planerat pass – kanske bakning, pyssel, fritidsråd eller fantasiäventyr med
tydligt värderingsfokus:
– Vi har till exempel Kulimopparnas
stulna energisten, berättar Karin Wolff.
– ???
– Jo, det handlar om avundsjuka! De
slöa Drönisarna har stulit stenen, och
barnen ska hjälpa till att få den tillbaka.
12
Barnen har förberett sig genom att träna
samarbete och även pratat igenom äventyrets ämne, till exempel egna känslor
kring avundsjuka.
När barnen hittat stenen återlämnar de
den till Kulimopparna under inövad
dans och sång.
Karin är fritidspedagog och har studerat
äventyrspedagogik, något hon har nytta
av både på fritids och som scoutledare.
Barnskötarna Roger och Jenny ansvarar
för pysselpassen.
– Vi kanske plockar stenar som vi målar
och lackar, gör tavlor, klipper och klistrar, berättar Roger.
Jenny har hand om glasmålning och
annat skapande. Roger är mån om även
de äldre barnens sysselsättning:
– Det är ovanligt att fritidshem tar emot
barn ända upp till sexan, oftast finns en
särskild fritidsklubb för dem. Just nu är
våra äldsta två femteklassare – och vi
måste göra något för dem också.
De ser också att barnen är svårare att
aktivera.
– De har svårt att hitta på något själva,
vill bli servade och ska ha saker i händerna hela tiden. Har man inget att göra
är det ’tråkigt’.
Personalen låter mer gediget bekymrad
än bitter och trött, här finns en varm
omsorg om barnen.
Och även om både det ökade barnantalet
och den krympta utemiljön intill husbygget tvingat dem till nya rutiner har Ansgars fritids en solklar fördel:
– Lokalerna! De är verkligen jättebra
och har ju blivit fräschare också efter
renoveringen.
Sexåringarna har snart ätit klart, den
sorgsna flickan har blivit omplåstrad och
Jenny har inspekterat både upphittade
löv och nya tandgluggar.
Det är där Minecraft kommer in – ett
bygg- och äventyrsspel som bara de som
går i fyran och uppåt får syssla med. Det
är viktigt att de äldsta får en egen hörna.
När Karin, Roger och Jenny beskriver
hur barn idag har det, jämfört med när
de för decennier sedan började jobba,
svarat de snabbt och unisont:
– De är mer uppstressade.
Så vad gillar barnen bäst på fritids?
De ser informationsflödet som en viktig – Leka i kuddis! Rita! Pyssla! Spela! Fläorsak och märker också en annan atti- ta med garn! Pärlplattor!
tyd mot vuxna:
Text och foto: Ann Lystedt
– Attityden har hårdnat, barnen respekFotnot: Även Christoffer Magnusson och
terar inte vuxna på samma sätt. Mycket
Maria Fahlén Eriksson jobbar på fritidsenergi går till att hålla ordning och tjata.
hemmet, inom varsin halvtidstjänst.
13
Klimat - en fråga om rättvisa
Vad kan vi göra?
● Skriv på namninsamlingen för kampanjen Act Now for Climate Justice för att
kräva att världens ledare tar ansvar
● Ge en gåva till Diakonias biståndsprojekt (eller via någon annan organisation som du har förtroende för)
Om sommaren är regnig och kall så blir
vi besvikna och missmodiga och efterfrågan på charterresor till solen ökar
snabbt. För många runt om i världen
gäller klimatet mycket mer än semestervädret. Ska torkan ta skörden? Ska
översvämningarna ta mitt hem och stormarna min fiskebåt?
“Klimatförändringarna är orättvisa eftersom det är de fattigaste människorna på
jorden som drabbas värst, trots att de
bidragit minst till utsläppen av växthusgaser.” Så skrivs det på Diakonias hemsida under rubriken “Act now for Climatie Justice!” (Agera nu för klimaträttvisa).
Diakonia är en av de svenska aktörerna i
en global kampanj med målet att världens ledare ska ingå avtal som innebär
klimaträttvisa, hejdar klimatförändringarnas konsekvenser och möjliggör en
hållbar utveckling för alla. Årets kampanj tar sikte på klimattoppmötet i Paris
i december 2015.
En annan aspekt av klimaträttvisa är att
hjälpa dem som redan nu drabbats av
klimatförändringar. Diakonia driver olika
projekt på Sri Lanka för att hjälpa lantbrukare att hantera förändringarna. Ett
handlar om att hitta nya grödor och
odlingsmetoder som fungerar i ett torrare
klimat, ett annat om att bygga barriärer
för att skydda odlingarna mot havsvatteninträngning.
14
● Gör egna medvetna val för att minska
din egen klimatpåverkan.
● Prata med andra om klimat och ett
hållbart samhälle
Veta mer? www.diakonia.se eller sök på
nätet efter Climate Justice
Tomas Stenström
PLENT
Kliniken
Vår specialistklinik erbjuder
Mottagning-utredning-operation
Öron-näsa-hals
Kirurgi
Kärlkirurgi
Ortopedi
Plastikkirurgi
Vi öppnar NY VÅRDCENTRAL
den 1 november
Lista dig redan nu!
Blankett finns på:
www.plent.se
www.ltv.se/vardval
För mer info:
Tel.021-475 25 50 [email protected]
Risgrynsgröt från kl 17:00
Rotmos och korv kl 11:00-13:30
Försäljning av handarbeten, bakverk, råmjölk,
rättvisemärkta varor m.m.
Kaffeservering och musikunderhållning
Lotterier och tombola, Kortautomat tillgänglig
Kyrksalen öppen för enskild andakt
Den som älskar
kan aldrig sakna
mening.
15
ANSGARSKYRKAN
Pettersbergsgatan 32, 724 63 Västerås
ansgars.se
[email protected]
Expedition
telefon 021-14 07 01
Öppet måndag 9.00 –11.30
tisdag
stängt
onsdag 9.00 –11.30
torsdag 9.00 –11.30
fredag 9.00 –11.30
Koordinator Maria Fahlén Eriksson
021-14 07 01
[email protected]
Pastor Mikael Ericson
församlingsföreståndare
exp 021-14 07 04
[email protected]
Oftast ledig fredagar eller lördagar.
Pastor Andreas Löwkvist
exp 021-14 07 14
[email protected]
Ledig måndagar.
Undomsledare Christoffer Magnusson
[email protected]
021-14 07 08
Ledig måndagar.
Församlingsordförande Birgitta Nilsson
021-14 28 04
073-044 12 48
[email protected]
Barbro Berglund
vice församlingsföreståndare
[email protected]
021-33 25 55 mobil 070-260 85 05
Vice församlingsordförande Ulla Walldén
070-766 60 77
[email protected]
Ansgarsgårdens kök
Ansgars Fritidshem
Köket, församlingssal
Betel Barkarö, information
Församlingens plusgiro
34 45 61-6
Församlingens bankgiro
232-5611
Församlingens Swishnummer 123 272 17 44
Gåvor för Internationell Mission, märk ”Missionen”
Ansgarsförsamlingens
Ungdoms plusgiro
17 68 32-4
Nästa nummer utkommer:
Torsdag 26 november
Manusstopp: 2 november
16
Diakon Hanna Czitrom
med barn och ungdomsinriktning
exp 021-14 07 06
[email protected]
Ledig måndagar.
021-12 07 08
021-12 07 08
021-14 07 02
021-14 07 01
AFUs ordförande Sara Lundqvist
[email protected]
Ansvarig utgivare: Birgitta Nilsson
Redaktör:
Karin Schütte
[email protected]sgars.se
Vid redaktionens foton anges normalt inte fotograf.