SOFs arbetsmiljöenkät 2014 Många överväger att lämna onkologin

Svensk Onkologi
Nr 2 · 2015
Tidskrift för Svensk Onkologisk Förening
SOFs arbetsmiljöenkät 2014
Många överväger att lämna onkologin
LDR-behandling av prostatacancer vid Länssjukhuset Ryhov
Målstyrd biologisk och selektiv cytotoxisk effekt
vid andra linjens behandling av metastaserad
HER2-positiv bröstcancer 1, 2
BEHANDLA UTAN
KOMPROMISSER
1, 2
Kadcyla förlänger total och progressionsfri
överlevnad i kombination med minskad
systemisk påverkan1,2
Kadcyla är det första antikropp-läkemedelskonjugatet för andra linjens behandling
av metastaserad HER2-positiv bröstcancer1. Med sin unika verkningsmekanism
direkt målstyrd till HER2-positiva tumörer förlänger Kadcyla medianöverlevnaden
med 5,8 månader och ökar den progressionsfria överlevnaden med 50%, jämfört
med lapatinib och Xeloda2. Biverkningarna blir dessutom färre när cytostatikumet
frisätts direkt i cancercellerna.2
Idag är Kadcyla rekommenderat som andra linjens behandling vid metastaserad
HER2-positiv bröstcancer av både NLT-gruppen och Socialstyrelsen3,4.
Om målet med behandlingen är förlängd överlevnad i kombination med minskad
systemisk påverkan är Kadcyla vägen dit2.
SE.KAD.14.11.02
Referenser:
1. Kadcyla produktresumé 2013-11-15.
2. Verma S et al; EMILIA Study Group. N Engl J Med 2012;367:1783–91 (including Supplementary Appendix). [Published correction appears in: N Engl J Med 2013;368:2442].
3. http://www.janusinfo.se/Documents/Nationellt_inforande_av_nya_lakemedel/Trastuzumab-emtansin-%28Kadcyla%29-140507.pdf
4. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-4-2.
Kadcyla® (trastuzumab emtansin), L01XC14, 100 mg och 160 mg koncentrat till infusionsvätska, lösning, Rx, EF. Farmakoterapeutisk grupp: Cytostatiska/cytotoxiska medel, övriga
cytostatiska/cytotoxiska medel, monoklonala antikroppar. Indikation: Kadcyla, som monoterapi, är indicerat för behandling av vuxna patienter med HER2 positiv icke-resektabel lokalt
avancerad eller metastaserad bröstcancer som tidigare fått trastuzumab och en taxan, separat eller i kombination. Patienter ska antingen fått tidigare behandling för lokalt avancerad
eller metastaserad sjukdom eller utvecklat sjukdomsrecidiv under eller inom sex månader efter adjuvant behandling. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen
eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: För ingående beskrivning av varningar och försiktigheter se www.fass.se. Dosering: Rekommenderad dos av trastuzumab
emtansin är 3,6 mg/kg kroppsvikt administrerad som en intravenös infusion var tredje vecka. Startdosen ska administreras som en 90 minuters intravenös infusion. Om den tidigare
infusionen tolererades väl kan efterföljande doser av trastuzumab emtansin administreras som 30 minuters infusioner. Innehavare av marknadsföringstillstånd: Roche AB, Liljeholmsstranden 5, 100 74 Stockholm, 08-7261200, www.roche.se. För fullständig produktinformation och pris, se www.fass.se. Senaste produktresumén: Oktober 2014.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas
att rapportera varje misstänkt biverkning.
Roche AB · Box 47327 · 100 74 Stockholm · 08-726 12 00 · www.roche.se
Från redaktionen
Ett biologiskt felsteg
Tidskrift för
Svensk Onkologisk Förening
Utkommer med 6 nr per år
Redaktör
Nina Cavalli-Björkman
[email protected]
Ansvarig utgivare
Nina Cavalli-Björkman
Produktion
Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10C
415 02 Göteborg
Tel 031-707 19 30
Annonser
Dan Johansson
[email protected]
Helen Semmelhofer
[email protected]
Kristoffer Lundblad
[email protected]
Layout
Eva-Lotta Emilsdotter
[email protected]
Tryck
ÅkessonBerg AB, Emmaboda
Distribueras som post-tidning
ISSN 2002-0325 (Print)
ISSN 2002-0333 (Online)
Utgivningsplan 2015
Nr
Manus Till medlem
Nr 1 8/1
11/2
Nr 2 24/2
8/4
9/6
Nr 3 4/5
Nr 4 10/8
16/9
Nr 5 28/9
28/10
Nr 6 2/11
11/12
När jag undersöker den 82-årige mannen så
noterar jag ett färgglatt armband på hans
handled: FUCK CANCER. Jag blir inte förvånad – detta är ett tecken i tiden och var och
varannan patient har ett sådant. Har han
tillverkat det själv? Köpt det? Fått det av ett
barn eller barnbarn?
F
örvåningen för mig ligger inte i att en
lågmäld 82-årig farbror bär ett sådant
budskap utan i själva företeelsen. Trots
att jag viger mitt liv åt arbete med (mot?) denna sjukdom så kan jag inte hata den. Den bara
är. Ett biologiskt felsteg, en cell som börjar
delas ohämmat. Naturligtvis kan vi alla vittna om vilken sorg, smärta och förödelse som
den orsakar, men jag kan inte förmå mig vigla
upp ett hat mot själva sjukdomen.
När vi slår på TV:n och öppnar tidningen
uppmanas vi nu säga NEJ till cancer (också
här i versaler). Andra budskap handlar om
KAMPEN MOT CANCER. Yvonne Brandberg har skrivit insiktsfullt om detta och om
hur det känns för alla drabbade att höra att
man måste kämpa! Det är underförstått att
om man inte kämpar så klarar man sig inte.
Men tänk hur den som är sjuk och försvagad
känner – den som inte orkar kämpa? Och på
de miljoner människor som ”kämpar” och
ändå inte blir friska? Det är bekymmersamt
när man på detta sätt lägger över ansvaret på
den sjuke och hans närstående och vi ska sitta
i våra mottagningsrum och förklara att ingen
kan rå för att sjukdomen progredierar.
Plötsligt tror allmänheten att de förväntas
säga NEJ, och att det räcker. Att om vi sätter
ned foten så slipper vi. Som onkolog blir man
fundersam. Varenda krona som kan samlas in
till forskningen är värdefull, men hur mycket
forskningspengar som än dras in så kommer
vi att ha sjuka män, kvinnor och barn i våra
mottagningsrum, vare sig de – och vi – sagt
NEJ eller inte.
Naturligtvis förstår jag den avsedda symboliken; att man vill få ett enat ställningstagande och därigenom arbete mot cancer via
forskning. Men är det uppenbart för alla?
Sverige behöver fler onkologer, idag och
i framtiden. I detta nummer presenterar vi
SOFs första arbetsmiljöenkät. Läs och begrunda vad du tycker SOF bör driva för frågor vad gäller arbetsmiljön inom onkologin
så att vi kan fortsätta hjälpa människor med
allvarliga sjukdomar och färgglada armband.
Nina Cavalli-Björkman
redaktör
Innehåll
Från redaktionen..............................1
Ledare...............................................3
LDR-behandling
av prostatacancer.............................4
SOFs arbetsmiljöenkät ....................9
Brister i arbetsmiljön - många
överväger att lämna onkologin......24
Överrekrytering - en nödvändighet för god arbetsmiljö ......27
Hans Hagbergs kluriga fall 2..........31
Strålskola 2 - Gating .....................32
ST-sidan .........................................34
Årsberättelse SOF ..........................36
Kalendarium Världskongresser ......40
Svensk Onkologi 2 · 15
1
Ledare
Ett genombrott för kvinnor
med avancerad bröstcancer
Fördubblad PFS till mellan 8 och 11 månader1
Det blev utfallet i studien BOLERO-2, där Afinitor
i kombination med exemestan jämfördes med
just exemestan och placebo.1,2 Behandlingen
visade också signifikanta utfall i studiens alla fördefinierade subgrupper, vilket gör resultaten till
något av det största som har hänt inom behandlingsområdet ER+/HER2– bröstcancer på 15 år.
Afinitor är den första godkända mTOR-hämmaren
inom området – ett val i behandlingsarsenalen,
vid sidan av endokrin terapi och cytostatika.
Afinitor har en väl dokumenterad säkerhetsprofil
och möjliggör mer värdefull tid att dela med
nära och kära, utan att livskvaliteten påverkas
negativt av behandlingen.
®
Afinitor är subventionerat och ingår i Läkemedelsförmånen
Afinitor: R F ATC kod: L01XE10. Indikationer: Hormonreceptorpositiv avancerad bröstcancer. Afinitor är indicerat för behandling av hormonreceptorpositiv och HER2/neu-negativ avancerad bröstcancer hos
postmenopausala kvinnor utan symtomatisk visceral sjukdom i kombination med exemestan i samband med recidiv eller sjukdomsprogress efter tidigare behandling med en icke-steroid aromatashämmare.
Neuroendokrina tumörer med ursprung från pankreas. Afinitor är indicerat för behandling av inoperabel eller metastaserande, väl eller måttligt differentierade, neuroendokrina tumörer med ursprung från
pankreas hos vuxna med progredierad sjukdom. Njurcellscancer. Afinitor är indicerat för behandling av patienter med avancerad njurcellscancer, där sjukdomen har progredierat under eller efter behandling
med VEGF-hämmare. Beredning: tablett, 2.5, 5 och 10 mg. Kontraindikationer: Överkänslighet mot rapamycinderivat. Graviditet. Varningar och försiktighet: Afinitor har immunosuppresiva egenskaper.
För behandling av patienter med leverfunktionsnedsättning (Child-Pugh), se dosrekommendation på www.fass.se. Afinitor skall ej ges vid samtidig behandling med levande vaccin. Hos patienter med galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption bör Afinitor undvikas. Försiktighet bör iakttas före och efter kirurgiskt ingrepp pga. försämrad sårläkning. Afinitor kan påverka njurfunktionen.
För ytterligare information beträffande: pris, dosering, varningar, försiktighet, biverkningar och hantering se, www.fass.se. Senaste översyn av Produktresumé 2013-11-21.
2
Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby.
Svensk Onkologi Telefon
1 · 15 08-732 32 00, www.novartis.se
1404201748
Referens: 1. Piccart M et al. ASCO 2012, Abstract 559 (poster). 2. Baselga J et al. NEJM 2012; 366: 520-529.
Ledare
Onkologin måste stärkas!
I detta nummer publiceras den enkät om
onkologers arbetsförhållande som SOF genomfört. Den visar flera intressanta fynd,
bland annat att könsskillnader finns, men
att skillnaderna i hur vi upplever arbetet på
små och stora kliniker inte är stor.
D
en viktigaste slutsatsen är dock kanske att de starkaste drivkrafterna för
att arbeta med cancer är våra patienter och kontakterna med dem, men baksidan
av myntet är en påtagligt ökande arbetsbelastning som gör det svårt att orka med. Vad
skall vi göra åt det?
Bakgrund
Under 1990-talet skedde en kraftig förändring av onkologin. Vi betraktades tidigare
som en liten del av en decentraliserad cancervård, där vi kunde behandla undergrupper av
diagnoser med strålning och cytostatika. Cytostatikabehandling gavs inneliggande med
tre dagars vårdtid för en timmes CMF-behandling. Antalet vårdplatser var stort och vi
hade omfattande kontrollprogram av ”friska”
patienter under uppföljning. Trots detta fanns
utrymme för forskning och fördjupning på
arbetstid.
En relativt långsamt ökande incidens överträffades dock av en kraftig ökning av nya patientgrupper som levde allt längre när vi fick
allt fler nya cytostatikabehandlingar och vi
blev tvungna att rationalisera och effektivise-
ra. Lösningen var en kraftig poliklinisering av
cytostatikabehandlingarna, vilket delvis möjliggjordes av 5HT3-receptorblockerarna.
De omfattande kontrollprogrammen togs
bort och samtidigt skenade läkemedelskostnaderna med en ökningstakt på i snitt 17
procent per år. Parallellt med detta minskades antalet vårdplatser kraftigt – med närmare 50 procent under knappt 10 år - trots den
ökande patientmängden.
Vad har hänt sedan millennieskiftet? ”Cancerepidemin” har fortsatt då fler patienter kan
behandlas och samtidigt lever allt längre. De
senaste tillskotten av nya bra behandlingar
för prostatacancer, njurcancer och malignt
melanom har öppnat dörrarna för patienter
som tidigare hade mycket små möjligheter att
få medicinska behandlingar. Samtidigt grymtas det om höga läkemedelskostnader utan att
man betänker att resursbelastningen för både
läkare och sköterskor ökar enormt. Och tyvärr tycks det saknas en nationell strategi att
hantera dessa problem.
Nuläget
Hur ser det då ut idag? Regeringens satsning
på Regionala Cancer Centra (RCC) är bra
och en viktig signal om att något behöver
göras. RCC sätter patienten i centrum men
värnar också forskning och utveckling. Standardiserade vårdprocesser med minskande
väntetider är i grunden positivt. För att detta ska lyckas behövs det dock tillskjutas mer
resurser. RCC och sjukvårdsadministratörer
måste våga satsa mer medel om våra patienter
med många gånger långvariga sjukdomsförlopp ska kunna bli optimalt omhändertagna.
Onkologin är ett av de medicinska områden som utvecklas snabbast och är därigenom mycket spännande. Idag introduceras
nya läkemedel med helt andra verkningsmekanismer än cytostatika i ett högt tempo. Vi
ser effekter som vi aldrig trodde var möjliga.
Vi behöver sätta oss in i dessa behandlingsmetoder med helt nya biverkningsprofiler för
att vi ska kunna använda dem säkert. Dessutom har vi unika möjligheter med våra kvalitetsregister att följa upp introduktionen av
nya läkemedel –OM vi hinner mata in data!
Att bara hoppas på en framtida ”IT-lösning” duger inte längre. En liten satsad slant
här kan leda till att vi faktiskt utnyttjar våra
gemensamma medel bättre!
Samtidigt ser vi vacklande onkologikliniker på flera ställen i Sverige. Men det är viktigt att påpeka att det inte är brist på pengar
som får en klinik att falla – det är alltid bristen på personal. Därför måste rekryteringen
till vår specialitet prioriteras högt!
Framtiden
Hur vill vi då ha det i framtiden? Självklart
ska vi ha en jämlik fördelning av onkologer
i landet: ”alla patienter har rätt till en onkolog”. Vi tror att onkologin mer tydligt måste
bli navet i cancerbehandlingen eftersom vi
har hand om patienterna under väldigt lång
tid. Vi anser också att vi måste satsa mer på
forskning och utveckling. Det är så mycket
vi inte vet om vilken behandling som är bäst
på kort och lång sikt att alla patienter skulle
kunna betraktas som studiepatienter! Vi måste också kräva en långsiktig strategi för hur
onkologin skall dimensioneras för att klara av
”cancerepidemin”. En sådan ansats kan göra
onkologin ännu mer lockande och stärka rekryteringen av nya onkologer!
Henrik Lindman
Gunilla Enblad
Styrelsen SOF
Svensk Onkologi
2 · 15
Svensk Onkologi
· Nr 1 · 2015
53
LDR-behandling
LDR-behandling av prostatacancer
vid Länssjukhuset Ryhov
Lågdosrat (förkortas LDR) brakyterapi är
en behandling för prostatacancer, och går
ut på att inre strålbehandling ges genom att
ett antal små radioaktiva preparat förs in i
ett antal ihåliga nålar i prostatakörteln. Behandlingen är lämplig endast för patienter
med lågriskcancer, eller mellanriskcancer
med begränsad utbredning. Vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har man lång erfarenhet av att använda sig av LDR, som oftast
kallas ”seeds”.
K
irsten Björnlinger, överläkare på Onkologen, Länssjukhuset Ryhov berättar att de var först i Sverige med den
här metoden.
Hon förklarar att det var docent och överläkare Gunnar Aus som då arbetade på sjukhuset som var den som ursprungligen tog
initiativ till att införa LDR vid Ryhov.
– Vår sjukhusfysiker Per Nodbrant och onkolog Gunilla Gunnarsson – som nu är samordnare för cancervården på SKL – var också
aktiva i det arbetet, fortsätter Kirsten.
Bäckenbenet får inte vara i vägen
Det var i Danmark under början av 80-talet
som seeds-tekniken föddes. Metoden har
sedan fått stor spridning i USA, och där har
man också förfinat tekniken, berättar sjukhusfysiker Per Nodbrant.
– Är det något som den här behandlingen
präglas av, så är det teamwork, säger han.
Teamet består av onkolog, urolog och sjukhusfysiker.
När kliniken i Jönköping införde seeds, så
var man först på plats i USA för att lära sig
hur den fungerar. Sedan kom även en amerikansk specialist till Jönköping för att bistå
när tekniken skulle implementeras på Ryhov.
Rent praktiskt så går en LDR-behandling
till så här idag:
– Patienten kommer först till urologen för
en volymundersökning av prostatan. Resultatet av den bestämmer om det går att sätta
seeds, eller inte, förklarar Kirsten.
Är prostatan för stor kan bäckenbenen be-
4
Svensk Onkologi 2 · 15
Per Nodbrant, Kirsten Björnlinger och Bruno Larsson.
gränsa möjligheten att nå hela prostatan med
nålarna som de strålande kornen ska placeras i.
– Det maximala värdet ligger normalt mellan 40-60 cm3 – om inte patienten har ett
stort bäcken. Storleken varierar dock väldigt
mycket individuellt, en del kan ha en prostata
som är 50 cm3 – men bäckenben som ändå är
i vägen, fortsätter Kirsten.
radioaktiva seedsen byggs samman med plastdistanser.
– Det innebär att man skapar individuella
strängar som är baserade på dosplanen.
Med hjälp av ett koordinatsystem placeras
sedan strängarna med nålar i prostatan.
Plastdistanserna ser till att seedsen sitter
kvar på rätt plats.
Placeras ut enligt framtaget koordinatsystem
Patienten diskuteras vid ett multidisciplinärt
möte, där man tar beslut om behandlingen
ska genomföras.
Om man bestämmer sig för att sätta seeds,
blir patienten inlagd och sövs. Under hela
proceduren, som tar cirka ett par timmar, är
patienten sövd.
– Vi gör ett ultraljud och prostatan ritas in
på bilderna. Nästa steg är sedan att vi gör en
dosplan med hjälp av en speciell programvara i datorn, ett dosplaneringssystem, berättar
Kirsten
Sedan sker den intraoperativa planeringen.
Efter planen som tas fram, skapar en sjuksköterska strängar – så kallade strands – där de
Patienten går hem nästa dag
Svensk Onkologi var med när en patient fick
sin behandling.
Urologen sköter ultraljudet och man tar
många olika skikt av bilder på prostatan, och
skapar på så vis en tredimensionell bild. Denna ligger sedan till grund för dosplanen, som
sjukhusfysikern skapar och beräknar tillsammans med onkologen.
Urologen sätter sedan de ihåliga nålarna,
vars position bestäms enligt de resultat man
fått från dosplanen där prostatan är inritad.
När alla nålar är på plats, skapar sjuksköterskan strands enligt protokoll från dosplaneringsdatorn och urologen för in dem i de ihåliga nålarna. Nålarna tas sedan bort, och kvar
sitter strandsen med sina seeds i prostatan.
LDR-behandling
Bruno Larsson
Prostatan ritas in på ultraljudet.
– När patienterna sedan vaknar är de smärtlindrade, berättar Bruno Larsson som är urolog vid Ryhov.
Patienten ligger efter narkosen kvar på
vårdavdelningen till nästa dag.
– Då vill vi se att patienterna kan klara två
vattenkastningar, och vi mäter också hur blåsan töms. Sedan går patienterna hem, förklarar Bruno.
Kirsten Björnlinger och Per Nodbrant diskuterar dosplaneringen.
En 3D-bild skapas i datorn, och där markerar man hur seeds ska sättas. För att få dem på exakt rätt plats använder
man ett koordinatsystem.
Sparar tid och ger mindre biverkningar
En viss biverkningsproblematik brukar göra
sig gällande ungefär en vecka senare, fortsätter Bruno.
– Vi upplyser alltid om detta i förväg och
patienterna får med sig ett utförligt informationsmaterial. Det handlar mest om trängningar och problem med att kasta vatten.
Det är just den positiva biverkningsprofilen som gör att LDR-metoden är intressant.
Brakyterapi innebär att man kan undvika att
strålning måste passera frisk vävnad mellan
kroppens yta och tumören.
– En annan fördel med metoden är att den
tar så kort tid i anspråk. Den vanliga externa
strålbehandlingen sträcker sig över 8 veckor,
förklarar Kirsten.
Hon tillägger att man också anser att seeds
ger mindre biverkningar i tarmen.
– Det ger en tidsbesparing för både patienten och oss – samt att patienten får en lindrigare behandling.
453 patienter fram till januari 2014
En månad efter inplanteringen av seeds gör
man en datortomografi (CT) av prostatan.
Man kontrollerar då dostäckningen.
– Seeds markeras i CT-bilderna, och dosen
beräknas av dosplaneringssystemet. Resultatet jämförs sedan med den dosplanering som
upprättades vid insättningen, berättar Per.
Svensk Onkologi 2 · 15
5
LDR-behandling
Tre månader senare tas ett nytt PSA-värde.
– Proceduren görs aldrig om. Det alternativ som då återstår är hormonell behandling.
Vi håller just nu på att gå igenom vårt material för att se hur vanligt det är, säger Kirsten.
Hon kan vid vårt besök berätta att fram till
januari 2014 så har 453 patienter fått behandlingen. En liten del av dessa (9 st) fick dock
kombinationsbehandling, dvs. både extern
strålning och seeds.
– När vi började använde vi seeds av palladium (Pd-103) för de första 150 patienterna.
Därefter ändrade vi till jod (I-125).
Specialistsjuksköterskan Marie Holmer skapar strands
med seeds på rätt plats.
Aktiva under 7 - 8 månader
Det finns inga randomiserade studier att
tillgå för LDR, utan den evidens man har är
de retrospektiva studier som finns att tillgå.
De säger att för den här patientgruppen är
LDR-behandling lika bra som de andra två
metoderna.
Per Nodbrant, Alexander Sidiki – ST-läkare urologkliniken – och Bruno Larsson.
6
Svensk Onkologi 2 · 15
– Våra första 5-årsresultat är från 114 patienter. 87 av dem hade ett PSA-värde under
0,1 - efter fem år, berättar Kirsten.
Alla patienter får samma stråldos, men
antalet seeds bestäms av storlek och form på
prostata. Sjukhusfysiker Per Nodbrant är, enligt Kirsten och Bruno, ”den centrala figuren”
vid LDR-behandling.
– Min roll är att optimera själva behandlingen samt att hantera strålskyddet runt
hela proceduren. Där ingår hur patienten ska
förhålla sig till strålningen när han kommer
hem, förklarar Per.
Seedsen är aktivt behandlande under cirka
7 - 8 månader – så länge kan man alltså säga
att behandlingen varar, men i sjunkande grad,
fortsätter han.
– Under de första månaderna ska de vara
försiktiga i umgänget med barn och gravida.
Man ska heller inte ha barn i knäet, och kondom bör användas under två månader.
Mycket beror på vad urologen säger
Bruno berättar att man, förutom i Lund och
Stockholm, också använder metoden i Tammerfors i Finland. Vi frågar honom varför
man inte gör det på fler platser?
– Det är en dyrare metod om man jämför med extern strålbehandling. Har man en
maskin som står, vill man ju i första hand använda den. Sedan är det så att patienten alltid
träffar urologen först, och vad patienten gör
sedan beror mycket på vad urologen säger då,
svarar Bruno.
Han berättar också att de när de i början
arbetade med palladium så fick en del patienter vattenkastningsproblem.
– Någon gång hade vi ett akut stopp. Men
sedan vi nu har gått över till jod så har vi inte
alls samma omfattning av dessa problem.
LDR-behandling
Inte många patienter från andra landsting
Bruno framhåller att det är förvånansvärt få
biverkningar på sikt.
– De som uppträder, ligger i ett tremånaders fönster. Tekniken har också förfinats, vilket ger en allt högre träffsäkerhet.
Den enda nackdelen med metoden är
egentligen den att det bara är patienter med
”snälla” tumörer som kan komma i fråga för
behandling.
– Enstaka patienter från andra landsting
vänder sig till oss för att få behandling, men
de är inte så många, berättar han.
Skräddarsydd behandling
Sedan är det dags att gå ner till den patient
som ligger och väntar. Patienten har en ovanligt stor prostata, och det är beräknat från volymstudien att 100 seeds ska placeras – vilket
är ovanligt många.
Det blir alltså en lång session. Hela tiden
samarbetar Kirsten, Bruno och Per med ultraljudet, kartläggning av prostata och hur
Bruno ska placera nålarna där seedsen sedan
ska placeras. Bruno beskriver hur viktigt det
är att han placerar dem så att Per blir nöjd.
– Man måste vara prestigelös, förklarar
han.
Bruno berättar att Jönköpings urologer av
tradition alltid har arbetat nära onkologerna.
– Vi är vana att samarbeta kring patienterna. Här råder ett öppet klimat mellan onkologi och urologi. Vi vill skräddarsy den individuella behandlingen av prostatacancer för
varje patient!
Per Lundblad
Svensk Onkologi 2 · 15
7
The Journal of Internal Medicine
JIM SYMPOSIUM, UPPSALA , JUNE 4-5, 2015
New genetics with impact on treatment
of endocrine tumor disease
A scientific meeting 4 – 5th June 2015, in Uppsala
Endocrine surgeons, other physicians, and researchers, are cordially invited to
The International Scientific Meeting arranged by
THE JOURNAL OF INTERNAL MEDICINE
New Genetics with impact on treatment of endocrine tumor disease
June 4-5th, 2015, Uppsala, Sweden
Speakers at this meeting have been invited to present recent development of endocrine tumor
genetics and discuss impact on clinical management.
New methods have explored genetics and epigenetics of endocrine tumors and revealed new gene
mutations, linked to development of distinct endocrine tumor entities. This may improve
diagnosis and offer new treatment options, and it is important to discuss the new knowledge.
New findings will be presented concerning sporadic and familial parathyroid disease, pancreatic
and small intestinal neuroendocrine tumors (NETs), adrenocortical tumors, pheochromocytoma
and paraganglioma, and will be related to our current concepts about clinical management.
KEY NOTE LECTURES
Richard Lifton
Karel Pacak
Rajesh Thakker
Rob Udelsman, Tobias Carling
Quan-Yang Duh
Felix Beuschlein
Massimo Terzolo
Jenny Welander
Christoffer Juhlin
Dept of Genetics, Yale University, USA
NIH, Bethesda, USA
Dept of Medicine, Oxford University, UK
Dept of Surgery, Yale University, USA
Dept of Surgery, UCSF, San Francisco, USA
Dept of Medicine, Munic University, Germany
Dept of Medicine, Turin University, Italy
Dept of Surgery, Linköping,
KI, Stockholm
From Uppsala Dept of Endocrine Surgery
Gunnar Westin, Peter Stålberg, Joakim Crona, Tobias Åkerström;
Dept of Endocrine Oncology
Kjell Öberg, Britt Skogseid, Eva Tiensuu-Jansson, Barbro Eriksson, Staffan Welin;
and Dept of Radiology Anders Sundin.
Organizers: Göran Åkerström, Per Hellman, Uppsala, and Academic Conferences
Register at
http://akkonferens.slu.se/endocrine2015/
8
Svensk Onkologi 2 · 15
SOFs arbetsmiljöenkät
Kommentar till arbetsmiljöenkäten
Enkäten utarbetades tillsammans med Marika Wenemark vid Linköpings Universitet,
vars expertområde är att formulera frågeformulär så att dubbeltydighet och feltolkningar undviks.
D
en skickades via e-post till alla medlemmar i SOFs medlemsregister som
registrerat sig som gynonkologer,
onkologer eller ST-läkare i endera specialitet.
Därmed uteslöts medlemmar som var läkare med annan specialitet, till exempel ki-
rurger, samt andra yrkesgrupper än läkare.
Enkäten skickades inte heller till onkologer
som registrerat annan arbetsplats än onkologikliniker (till exempel läkemedelsindustrin).
Inför enkäten gjordes ansträngningar att
uppdatera kontaktuppgifter i SOFs medlemsregister och äldre mailadresser kontrollerades
med mottagarna och ändrades vid behov.
Enkäten inleddes med en kontrollfråga
där man ombads bekräfta att man tillhörde
målgruppen (kliniskt verksam onkolog, gynonkolog eller ST-läkare). Svarade man nej på
den frågan slapp man automatiskt besvara
resten av enkäten.
446 personer fick enkäten tillsänd sig elektroniskt. 15 svarade att de ej tillhörde målgruppen, 233 besvarade enkäten och återstående 198 gjorde det ej, vilket ger en svarsfrekvens på 54 procent.
Den fullständiga enkäten finns att läsa på
www.onkologi.org.
Nina Cavalli-Björkman
SOFs arbetsmiljöenkät 2014
Arbetsförhållanden
I den första delen av undersökningen fick
medarbetarna svara på några bakgrundsfrågor om sina arbetsförhållanden. En majoritet,
74 procent, arbetar heltid. Närmare hälften
av alla respondenter har angett att mer än 90
procent av arbetstiden består av kliniskt arbete. För 75 procent av respondenterna ingår
jourarbete i tjänsten. För 9 procent av dessa
innefattar tjänsten både primär- och bakjour.
Majoriteten av dem som har jourarbete i
sin tjänst går jour 1-3 pass i månaden eller
mer sällan. 63 procent anger att de ofta eller
alltid har möjlighet att ta ut jourkomp i ledig
tid. 6 procent anger att de aldrig har möjlighet att göra detta.
Utveckling och lön
63 procent har svarat att de är ganska nöjda
med sin lön. 23 procent är ganska missnöjda eller mycket missnöjda med lönen. Drygt
hälften, 54 procent, anser att löneutvecklingen hittills har varit ganska bra. En relativt stor
andel anser dock att utvecklingen varit ganska eller mycket dålig, totalt 35 procent.
Svensk Onkologi 2 · 15
9
SOFs arbetsmiljöenkät
Specialister inom gynekologisk onkologi är
mindre nöjda med lönen än ST-läkare och
specialister inom onkologi.
Värt att ha i åtanke är dock att andelen svar
från respondenter med gynekologisk onkologi som specialitet är relativt låg i förhållande
till de övriga två kategorierna. Vad som även
framgår är att män i något högre utsträckning
än kvinnor är nöjda med lönen.
Vad gäller fortbildning anser 55 procent att
de har ganska eller mycket bra möjligheter till
detta på arbetsplatsen medan en av tio anser
att de har mycket dåliga möjligheter till detta. Sett till nedbrytningen i tabellen framgår
10 Svensk Onkologi 2 · 15
att specialister inom gynekologisk onkologi
i högre utsträckning anser att de har mycket
dåliga möjligheter till fortbildning.
Arbetsmiljö
I denna del av undersökningen ställdes frågor som berör arbetsmiljön. En majoritet
anser att arbetsbördan har ökat sedan de
började jobba inom onkologi/gynonkologi.
59 procent anser att bördan ökat mycket och
28 procent anser att den ökat något. Endast
3 procent av respondenterna anser att de har
mycket goda möjligheter att påverka sin egen
arbetssituation.
Män anser i högre utsträckning än kvinnor
att de har möjligheter att påverka den egna
arbetssituationen.
Irritabilitet, sömnsvårigheter, ångest/oro
samt koncentrationssvårigheter är de symtom som flest haft besvär med. 17 procent
har svarat att de haft svåra besvär vad gäller
sömnsvårigheter. Vad gäller flertalet av nedan listade symtom framgår det att kvinnor är
mer drabbade av olika besvär än män.
Val av specialitet
48 procent överväger inte att lämna onkologin/gynonkologin för att arbeta med något
annat. 30 procent överväger ibland att lämna
specialiteten och det är 13 procent som överväger att lämna. Som det framgår i tabellen
nedan överväger kvinnor i högre utsträckning
än män att lämna onkologin/gynonkologin.
De som på frågan innan svarade att de
ibland eller ofta överväger att lämna onkologin/gynonkologin fick även ange hur stor
betydelse alla nedanstående faktorer har till
varför de överväger att lämna specialiteten.
Frågor som berör arbetsbelastningen verkar vara det som många anser har stor betydelse. 85 procent anser att ökande arbetsbörda har en mycket eller ganska stor betydelse,
83 procent anser detsamma om känslan av
att inte hinna med arbetet. Att ha för lite tid
till återhämtning är även en faktor med stor
betydelse som också berör området arbetsbelastning. 71 procent har angett att politiska
beslut eller nedskärningar har mycket eller
ganska stor betydelse till varför de överväger
att lämna onkologin/gynonkologin.
Respondenterna fick även ange hur stor betydelse var och en av nedanstående faktorer
hade när de valde sin specialitet. De faktorer
som anges ha störst betydelse är patient- och
anhörigkontakten, intresse för medicinsk onkologi, att det är ett utmanande arbete samt
att området har snabb medicinsk utveckling.
Patient- och anhörigkontakten hade stor
betydelse speciellt för kvinnor.
Vad gäller olika faktorers betydelse för att
fortsätta arbeta med onkologi/gynonkologi
framgår det att ett viktigt och meningsfullt
arbete följt av ett stimulerande arbetsfält samt
att det är stimulerande vad gäller patient- och
anhörigkontakten är faktorer som har stor
betydelse för att fortsätta. 43 procent har svarat att en bra lön har ganska eller mycket stor
betydelse och endast 25 procent har svarat
att lojalitet mot arbetsgivare har mycket eller
ganska stor betydelse.
När respondenterna endast fick välja de tre
viktigaste faktorerna för att fortsätta med onkologi/gynonkologi blev stimulerande arbetsfält, stimulerande patient- och anhörigkontakt samt att det är ett viktigt och meningsfullt
arbete de tre mest frekvent valda faktorerna.
NY INDIKATION
Life doesn’t have to change
when prostate cancer does
Xtandi® (enzalutamid) är nu även indicerat för behandling
av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer hos
vuxna män som är asymtomatiska eller har milda symtom
efter svikt på androgen deprivationsterapi och hos vilka
kemoterapi ännu inte är kliniskt indicerat.1,2
For what matters in mCRPC
Referenser: 1. Xtandi® SPC. 2. Beer et al. N Engl J Med 2014;371(5):424–433. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny
säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Xtandi 40 mg kapslar (enzalutamid) 160 mg enzalutamid (fyra 40 mg kapslar) dagligen som en peroral engångsdos. Farmakoterapeutisk grupp:ännu ej tilldelad (ATC-kod: ännu ej tilldelad). Indikationer: för behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer hos
vuxna män som är asymptomatiska eller har milda symtom efter svikt på androgen deprivationsterapi och hos vilka kemoterapi ännu inte är kliniskt indicerat. Gäller även för behandling av
metastaserad kastrationsresistent prostatacancer hos vuxna män vars sjukdom har progredierat under eller efter docetaxelbehandling. Kontraindikationer: överkänslighet mot den aktiva
substansen eller något hjälpämne. Kvinnor som är eller kan bli gravida. Varningar och försiktighet: risk för krampanfall: försiktighet bör iakttas vid administrering av Xtandi till patienter med
en anamnes av krampanfall eller andra predisponerande faktorer inkluderande, men ej begränsat till, underliggande hjärnskada, stroke, primära hjärntumörer eller hjärnmetastaser eller alkoholism. Risken för krampanfall kan öka hos patienter som samtidigt behandlas med läkemedel som sänker tröskeln för krampanfall. I de kliniska fas 3-studierna drabbades 7 patienter (0,4 %)
av 1671 patienter behandlade med en daglig dos om 160 mg enzulatamid, av ett krampanfall. Recept- och förmånsstatus: receptbelagt. Ej förmån. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V, Nederländerna. Svensk representant: Astellas Pharma AB, Box 21046, 200 21 Malmö. Texten är senast uppdaterad 03.12.2014 och baserad på produktresumé
XTA-141825-SE 12.2014
daterad 28.11.2014. För ytterligare information, se www.fass.se.
Astellas Pharma AB | Box 21046 | 200 21 Malmö | Telefon 040-650 15 00 | Fax 040-650 15 01 | [email protected] | www.astellas.se
Svensk Onkologi 1 · 15
11
SOFs arbetsmiljöenkät
29 procent skulle definitivt välja onkologi
eller gynonkologi igen om de fick börja om
från början. 18 procent är osäkra och 4 procent skulle troligen välja en annan specialitet.
Bakgrundsfrågor
Avslutningsvis fick respondenterna svara på
några bakgrundsfrågor om kön, specialitet,
antal år som färdig specialist samt ungefärligt
antal specialister inom onkologi/gynonkologi
på arbetsplatsen i fråga. Vad som framgår vad
gäller kön är att kvinnor dominerar bland respondenterna, liksom specialister i onkologi.
Detta är ju ej förvånande med tanke på demografin. 40 procent har svarat att det finns
över 30 specialister på den klinik där de arbetar.
12 Svensk Onkologi 2 · 15
SOFs arbetsmiljöenkät
Svensk Onkologi 2 · 15
13
SOFs arbetsmiljöenkät
14 Svensk Onkologi 2 · 15
SOFs arbetsmiljöenkät
Svensk Onkologi 2 · 15
15
SOFs arbetsmiljöenkät
16 Svensk Onkologi 2 · 15
SOFs arbetsmiljöenkät
Svensk Onkologi 2 · 15
17
SOFs arbetsmiljöenkät
18 Svensk Onkologi 2 · 15
StenKarlsson
Karlsson
Sten
Bristol-Myers Squibb
visar vägen inom
immunonkologi
Kan vi utnyttja kraften
hos kroppens eget immunförsvar
för att bekämpa cancer?
Immunonkologi grundar sig på insikten om hur kroppens eget immunförsvar
kan utnyttjas för att bekämpa cancer. Vår forskning ökar förståelsen
för hur cancer kan undkomma immunsystemet och potentialen inom
immunonkologi fortsätter att driva våra forskningsinsatser.
Vi på Bristol-Myers Squibb fortsätter att forska och utveckla innovativa
behandlingar som kan hjälpa patienter i deras kamp mot cancer.
Svensk Onkologi 1 · 15
19
Jan 2015 ONCSE15NP00159
bms.se
- Fördröjer progressen av avancerad njurcellscancer
Votrient är godkänt som första linjens behandling
av avancerad njurcellscancer 1
Nationellt Vårdprogram – Njurcancer 2013 2
Behandlingsrekommendationer för avancerad njurcancer gällande Votrient
•
Votrient rekommenderas som primärbehandling vid metastaserad njurcancer med god/
intermediär prognos (grad A rekommendation).
•
Votrient kan övervägas efter svikt på primär immunmodulerande behandling vid metastatisk
njurcancer med god/intermediär prognos (grad A rekommendation).
SE/ONC/0028/14(1) 2015 02
Votrient är kontraindicerat vid överkänslighet mot den aktiva substansen (pazopanib) eller mot något hjälpämne som
anges under Innehåll i produktresumén. Fall av leversvikt har rapporterats under behandling med pazopanib. Administrering
av pazopanib till patienter med lindrigt till måttligt nedsatt leverfunktion ska göras med försiktighet och under noggrann
övervakning. I kliniska studier med pazopanib har fall av hypertoni inträffat, inklusive nyligen diagnostiserade symtomatiska
episoder av förhöjt blodtryck (hypertensiv kris). De vanligaste biverkningarna som förekommer vid behandling med Votrient
är fatigue, hand-fot syndrom, smakförändringar och hudutslag.
Votrient® (pazopanib) F, Rx, ATC-kod: L01XE11
Behandlingstid: Behandlingen ska pågå tills den inte längre har någon positiv effekt eller oacceptabel toxicitet uppträder.
Beredningsform: Tabletter á 200 mg eller 400 mg Verksamma beståndsdelar: pazopanib Indikation: Votrient är avsett som första linjens behandling av avancerad njurcellscancer
(RCC) för vuxna och till patienter som tidigare erhållit cytokinbehandling för avancerad sjukdom. Votrient är avsett för behandling av vuxna patienter med specifika undergrupper
av avancerat mjukdelssarkom (STS) som tidigare erhållit kemoterapi för metastaserande sjukdom eller för vilka sjukdomen har progredierat inom 12 månader efter (neo) adjuvant
behandling. För pris, varningar och begränsningar se www.fass.se Produktresuméns senaste översyn 2014-09-25.
Ref.: 1. Votrient produktresumé www.fass.se. 2. Utdrag ur Nationellt vårdprogram Njurcancer 2013, ISBN: 978-91-85947-37-9, Mars 2013.
Om du vill rapportera en biverkan eller oönskad händelse, kontakta biverkningsenheten på GSK:
Telefon: 08-638 93 00. Postadress: Biverkningsenheten, GSK, Box 516, 169 29 Solna.
20 Svensk Onkologi 1 · 15
lä
Onkologidagarna
ke
Sten
Karlsson
m In
ed
gå
r
sfö i
rm
ån
el
en
“Landmark analysis” av 3-års överlevnadsdata (OS).
31 % av de Tafinlarbehandlade patienterna
levde fortfarande efter 3 år
100
Dabrafenib
DTIC
90
80
70
OS (%)
60
50
40
30
20
10
0
0
2
4
6
8
10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42
Tid (månader)
Antal under risk
Dabrafenib
187 184 171 156 144 133 126 115 108 98
DTIC
63 58 55 49 44 37 34 30 26 23
86
21
81
18
75
16
67
15
65
15
64
15
58
15
51
13
39
11
19
3
5
1
Median OS,
månader (95% KI)
1-års OS, %
(95% KI)
2-års OS, %
(95% KI)
3-års OS, %
(95% KI)
Dabrafenib
20.1 (16.7–24.4)
70 (62.4–75.8)
45 (37.3–51.9)
31 (23.9–37.7)
DTIC
15.6 (11.9–21.2)
63 (48.9–74.1)
32 (20.3–45.0 )
28 (16.9–40.8)
HR (95% KI)
0.76 (0.48–1.21)*
0.77 (0.52–1.13)*
0.81 (0.56–1.18)*
HR data
cut-off date
18 dec, 2012
31 jan, 2014
25 aug, 2014
Ref: A Landmark Analysis of 3-year Overall Survival (OS) and Follow-On Therapies in BREAK-3, a Phase III, Randomized Trial: Dabrafenib vs. Dacarbazine (DTIC) in Patients (pts) with BRAF V600E Mutation-Positive Metastatic Melanoma Presented at SMR Annual Meeting, 13–16 November 2014
* NS. Efter 2,7 månader i median gjorde 59% av patienterna, randomiserade till
DTIC-behandling, en “crossover” till aktiv Tafinlarbehandling vilket påverkar
den statistiska signifikansen negativt.
Tafinlar® (dabrafenib) Rx, F, ATC-kod: L01XE23
Behandlingstid: Behandlingen ska pågå tills den inte längre har någon positiv effekt eller oacceptabel toxicitet uppträder
 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Beredningsform: Tabletter á 50 mg eller 75 mg. Verksamma beståndsdelar: dabrafenib. Indikation: Dabrafenib är indicerat som monoterapi
för behandling av vuxna patienter med icke-resektabelt eller metastaserat melanom med en BRAF V600-mutation. Innan patienterna tar dabrafenib
måste ett validerat test utförts som bekräftar att tumören har en mutation i BRAF V600. Varningar och försiktighet: Ta alltid Tafinlar enligt läkarens
anvisningar. Liksom för alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få dem. Tafinlar kan ge pyrexi (feber)
av olika grad och frekvens. Febern kontrolleras med hjälp av febernedsättande läkemedel. Om patientens feber stiger över eller är lika med 38,5 grader
skall behandlingen avbrytas.
För fullständig förskrivarinformation och pris, se fass.se. Produktresuméns senaste översyn 2015-01-22.
Om du vill rapportera en biverkan eller oönskad händelse, kontakta biverkningsenheten på GSK:
Telefon: 08-638 93 00. Postadress: Biverkningsenheten, GSK, Box 516, 169 29 Solna.
GSK
Box 516 169 29 SOLNA
Telefon 08-638 93 00,
Telefax 08-638 94 60
www.glaxosmithkline.se
[email protected]
Svensk Onkologi 1 · 15
21
Sten Karlsson
Vilken behandling
är bäst lämpad till
en patient med
hjärnmetastaser?
Vilka faktorer är
av störst betydelse
för recidivrisk
efter kirurgi av ett
malignt melanom?
När rekommenderas
adjuvant strålbehandling
efter körtelutrymning
av regional melanommetastas?
NY TERAPIINRIKTAD UTBILDNING FOKUS CANCER – MALIGNT MELANOM
Göran
Per
Anna
Göran
Susanne
Erik
67
52 år
63 år
67 år
50 år
45 år
Utbildningen är framtagen i samarbete med onkologer från Uppsala, Umeå,
Stockholm, Lund och Göteborg samt kvalitetsgranskad av Gustav Ullenhag,
överläkare och docent vid onkologikliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Kontakta gärna oss på BMS om du vill veta mera.
Carin Vanhaniemi Johansson
Customer Manager
+46 (0)70 671 10 13
[email protected]
WWW.BMS.SE
22 Svensk Onkologi 1 · 15
Frida Wetterstedt
Specialty Account Manager
+46 (0)70 214 56 06
frida.wetterste[email protected]
FEB 2015
Fokus Cancer – MM vänder sig till färdiga specialister och läkare under
specialistutbildning. Utbildningen är utvecklad för att främja erfarenhetsutbyte
och kunskapsutbyte kring omhändertagande av patienter med malignt melanom
samt bidra till evidensbaserade behandlingsbeslut i klinisk praxis.
731SE15PR01957
INTERAKTIV UTBILDNING DÄR PATIENTFALL STÅR I CENTRUM FÖR GRUPPDISKUSSIONER
UNDER LEDNING AV ERFARNA HANDLEDARE
www.onkologi.org
Gå in på Svensk Onkologisk
Förenings hemsida!
www.onkologi.org
Svensk Onkologi 2 · 15
23
Arbetsmiljö
Brister i arbetsmiljön
- många överväger att lämna onkologin
När onkologer själva får svara på frågan
varför de ibland eller ofta överväger att
lämna specialiteten, är det inte mötena med
svårt sjuka och döende patienter som väger
tungt. De starkaste skälen handlar istället
om frustrationen över att inte hinna med
arbetet, politiska beslut, nedskärningar och
för lite tid till återhämtning.
D
et visar den arbetsmiljöundersökning som Svensk Onkologisk Förening, SOF, har gjort bland kliniskt
verksamma onkologer i Sverige.
– Det är ofta ett argument vi hör, att det är
svårt att orka ett helt yrkesliv med en så tung
patientgrupp. Men i vår undersökning var
det väldigt få som tog upp det som ett tungt
skäl för att lämna onkologin, säger Nina Cavalli-Björkman, specialist i onkologi samt
ledamot i styrelsen för Svensk Onkologisk
Förening.
Unik arbetsmiljöundersökning
Det är i början av februari. Vi möts på cytostatikamottagningen på Centralsjukhuset i
Karlstad där Nina Cavalli-Björkman tillfälligt
har hoppat in som stafettläkare.
– Jag var mellan två jobb när jag fick frågan om jag kunde hjälpa till då det saknades
onkologer här. Jag har arbetat både längre
och kortare perioder på många olika onkologkliniker och tycker att det är roligt att se
nya verksamheter, så jag tackade ja. Karlstad
var ett lyckokast, en oerhört trevlig klinik att
arbeta på.
Initiativet till arbetsmiljöenkäten kom från
början från en SOF-medlem som frågade
Nina under en gemensam kongressresa varför inte SOF gjorde någon kartläggning av
onkologernas arbetsmiljö.
– Det var ett utmärkt förslag och jag förstår inte varför vi inte gjort den tidigare. Jag
har de senaste tio åren arbetat på många olika
kliniker och överallt talas det om vår arbetsbörda och hur vi ska mäkta med arbetet, nu
och i framtiden. I klinikernas kafferum är det
ett vanligt förekommande samtalsämne och
24 Svensk Onkologi 2 · 15
många kollegor kämpar med att hinna med
vardagens arbete. Därför kändes det oerhört
angeläget att göra denna enkät.
Enligt Socialstyrelsen finns 718 personer
som har specialistkompetens i onkologi och
119 i gynekologisk onkologi i landet. Dessa
siffror omfattar dock även pensionärer och
personer som inte arbetar längre med onkologi (eller arbetar exempelvis i läkemedelsindustrin, men inte i patientnära verksamhet).
Det finns ingen statistik över antalet ST-läkare. Alla ovanstående är heller inte medlemmar i SOF. Som framgår av själva enkätredovisningen var svarsfrekvensen låg: 54 procent.
- Det är väl något av en besvikelse, det är
klart att jag önskar att svarsfrekvensen hade
varit högre. En orsak kan ha varit vårt adressregister som inte har fungerat som det ska,
sedan tror jag att onkologer dränks av olika
enkäter från arbetsgivare och företag och då
är det nära till hands att de hamnar långt ned
på prioriteringslistan.
- Jag tycker att man ska tolka enkätresultatet med en viss försiktighet på grund av den
låga svarsfrekvensen. Samtidigt är min förhoppning är att detta ska bli en återkommande enkät där vi har möjlighet att följa trender
över tid. Vi skulle också vilja kontakta onkologer och gyn onkologer som inte arbetar kliniskt och i enkätform fråga vad som gjort att
de valt bort sjukvården till förmån för andra
arbetsgivare, säger Nina Cavalli-Björkman.
Från Karolinska till Visby
Nina gick sin ST-utbildning på Radiumhemmet och blev färdig specialist 2004. I samma
veva slogs Karolinska och Huddinge samman
till Karolinska Universitetssjukhuset. Drivkraften var finansiell, genom fusionen hoppades politikerna att uppnå stora effektivitetsvinster.
– Det blev en turbulent tid och jag upplevde att patienterna for illa. Även vid den här tiden var det en stor brist på vårdplatser och vi
hade cancerpatienter som låg utspridda över
hela sjukhuset, på ögon, hud och infektionsklinikerna. Situationen och stämningen var
Nina Cavalli-Björkman
ansträngd och vi kunde gå på jourpass utan
att det fanns några vårdplatser att lägga in patienter som behövde slutenvård.
Nina Cavalli-Björkman var en av många
onkologer som åren efter fusionen lämnade
Radiumhemmet. Hon sökte sig istället till
Gotland där hon var ensam bofast onkolog
på det lilla sjukhuset vid havet. Gotland satsade på en nystartad onkologisk enhet och
det fanns resurser som gjorde att patienterna
kunde erbjudas bra vård.
– Jag stormtrivdes, det var en både stimulerande och rolig tid. Men jag var ensam i min
specialitet, förutom stödet från konsultande
kollegor från Stockholm. Under den här tiden
fick jag också mitt andra barn som föddes för
tidigt och behövde specialistvård på fastlan-
StenKarlsson
Karlsson
Sten
Vår vision
Tillsammans vill vi skapa nya
möjligheter för en individstyrd
kunskapsdriven cancervård i
världsklass.
OTH20150313PSE14
Fler år till livet och mer liv
till åren.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
Svensk Onkologi 1 · 15
25
Arbetsmiljö
det. Jag och familjen flyttade därför från Visby till Uppsala där både jag och min man fick
tjänster på Akademiska sjukhuset.
Skrivande som ventil
På Akademiska Sjukhuset ingick Nina Cavalli-Björkman i ett konsultnätverk av onkologer
som stöttade kliniker med brist på specialister.
- Jag fick resa till Mariehamn, Falun och
tillbaka till Visby för att ha fullproppade mottagningsdagar. Sådana gånger är det väldigt
roligt att vara onkolog. Samtidigt blir det
uppenbart att vi är för få, att det inte finns
tillräckligt med specialister i landet och att de
som finns får arbeta väldigt hårt.
Sedan mitten av februari 2015 arbetar hon
inom verksamhetsområdet onkologisk endokrinologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det är ett nationellt och internationellt
centrum dit patienter med neuroendokrina
tumörer remitteras.
– Det är spännande på många olika sätt. Jag
får arbeta i gränslandet mellan endokrinologi
och onkologi och lära mig helt nya saker. Jag
är ju GI-onkolog i botten och undrar dock
hur det kommer att bli att arbeta med en
helt ny patientkategori. Jag är ju van att arbeta med svårt sjuka patienter, med besvärliga
symptom och begränsad förväntad livslängd.
Tio år att utbilda en bra specialist
I arbetsmiljöundersökningen upplevs inte arbetet med svårt sjuka och palliativa patienter
som det svåraste inom onkologin, enligt läkarna. En majoritet har svarat att arbetsbördan har ökat sedan de började arbeta inom
onkologin; 59 procent anser att den ökat
mycket och 28 procent anser att den har ökat
något.
Hela 43 procent har svarat att de ibland eller ofta överväger att lämna onkologin för att
arbeta med något annat. De viktigaste skälen
26 Svensk Onkologi 2 · 15
är: känslan av att inte hinna med arbetet, politiska beslut och nedskärningar, missnöje med
chef/ledning, för lite tid för fortbildning och
forskning samt familjeskäl.
– Ett syfte med undersökningen har varit
att ta reda på vad onkologer tycker om sina
arbetsplatser, men också att fråga om valet av
specialitet och vilka faktorer som är viktiga
för att man ska välja att stanna kvar. Om man
är missnöjd, vad bidrar till att man överväger att lämna sin specialitet? Resultatet av vår
undersökning visar tyvärr att det är alltför
många som faktiskt går och funderar på att
lämna onkologin, och det är riktigt illavarslande. Även om svarsfrekvensen var låg så är
det i absoluta tal många som funderar i dessa
banor så det kan vi inte bortse ifrån, säger
Nina Cavalli-Björkman.
Det finns många specialister i Sverige i dag
som inte arbetar med patienter och som kanske går att rekrytera tillbaka, menar hon.
– Det finns mycket som kan göras för att
vända utvecklingen. Vi måste vara oerhört
rädda om de onkologer som arbetar kliniskt
i vården i dag. Det tar minst tio år att utbilda
en bra specialist och det vore en katastrof om
de som nu funderar på att lämna onkologin
verkligen gör det.
Patient- och anhörigkontakt viktigast
– Läkare arbetar i regel väldigt hårt och
mycket, det orkar man om man får känna att
det går att göra ett bra jobb. Men jag pratar
med kollegor som beskriver att de går hem
med hjärtklappning därför att de känner att
de inte hann klart, trots att de hoppade över
lunchen eller tog extrapatienter på mottagningen. Det är i sådana lägen det kan kännas
som en utväg att i stället ta ett skrivbordsarbete eller välja en annan inriktning. Jag tycker
inte att detta gäller någon enskild klinik. Alla
ställen jag arbetat på de senaste åren har liknande problem. Några har det värre, men jag
kan inte säga att jag varit på någon arbetsplats
där bemanningen var acceptabel utan normen har blivit att läkarna är för få.
En majoritet, 56 procent, anser att de har
mycket dåliga respektive ganska dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation. Män
anser dock i högre grad än kvinnor att de har
möjligheter att påverka.
– Jag vet faktiskt inte varför männen i
vår undersökning upplevde större chans att
påverka. Själv tycker jag att samtalen runt
rondborden ofta rör känslan av maktlöshet
gentemot arbetsgivare där man endast är ett
namn på en schemarad och känner sig ganska
osynlig i den stora organisationen.
De som svarade på enkäten fick även uppge vilka faktorer som var mest avgörande vid
val av specialitet; för 60 procent hade patientoch anhörigkontakten haft störst betydelse,
50 procent uppgav intresset för medicinsk
onkologi och 44 procent svarade att de såg
arbetet med svårt sjuka patienter som utmanande.
- Det är glädjande att läsa att många ändå
delar min känsla av att patientarbetet kan
vara världens roligaste arbete. I grunden älskar jag det här och känner mig priviligierad
som får vara onkolog. Jag önskar bara att jag
fick se framtiden an med tillförsikt och fick
känna att vi är tillräckligt många som ska
vårda kommande generationer patienter. Det
gäller förstås andra personalkategorier också:
sjuksköterskor, fysiker, undersköterskor och
kuratorer.
När läkarna som besvarade enkäten skulle
välja de tre viktigaste faktorerna för att fortsätta med onkologi, hamnade stimulerande
arbetsfält, stimulerande patient- och anhörigkontakt samt ett viktigt och meningsfullt
arbete i topp.
På frågan om de fick möjlighet att i dag välja samma specialitet igen, svarade 49 procent
”troligen”, 29 procent svarade ”ja, definitivt”
och 18 procent var osäkra. Fyra procent skulle troligen inte välja om specialiteten igen.
– Det finns mycket i vårt uppdrag som
både är stimulerande och meningsfullt. Under de senaste åren har vi sett en fantastisk
utveckling med helt nya behandlingsmöjligheter. Det kommer ständigt nya läkemedel,
de kirurgiska teknikerna har förfinats och vi
blir bättre och bättre på att strålbehandla. I
dag kan vi rädda livet på patienter som tidigare dog.
En önskan om arbetsro
Vad skulle krävas för att vända utvecklingen?
– Det behövs arbetsro. Själv tycker jag att
jag är en bra klinisk doktor och jag gillar mitt
jobb. Tänk om vi slapp ständiga omorganisationer och konsulter som talade om hur vi ska
effektivisera vårt arbete och istället fick göra
det vi är bra på.
Nina Cavalli-Björkman skulle också önska
att det fanns en instans som i högre grad tog
tillvara läkarnas intressen. I dag har arbetsgivaren ett ekonomiskt fokus och regionala
cancercentra har ett starkt patientfokus. Men,
menar hon, det finns inte ett lika starkt fokus
på läkares arbetssituation och arbetsmiljö.
– Mer måste göras för att vi ska få en fungerande cancervård i framtiden. Om onkologer
väljer att lämna specialiteten, så drabbar det
patienterna hårt. Har vi inga onkologer har
vi heller ingen cancersjukvård. Som styrelsemedlem i SOF tycker jag att det är ett av våra
absolut viktigaste åtaganden, att försvara onkologerna som yrkesgrupp.
Eva Nordin
Arbetsmiljö
Överrekrytering
– en nödvändighet för god arbetsmiljö
Utrymmet för läkekonst och möten med patienter har genom åren successivt minskat.
I dag styrs vården alltmer av riktlinjer och
pålagor som begränsar den professionella
kreativiteten. Det menar Freddi Lewin, verksamhetschef på onkologkliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
I
över 30 år har han varit verksam som
onkolog och bland annat varit såväl sektionschef som studierektor för specialistutbildningen i onkologi vid Huddinge universitetssjukhus. Han har också arbetat som
överläkare vid Universitetssjukhuset i Trondheim och är sedan drygt fem år verksamhetschef på onkologkliniken på Länssjukhuset
Ryhov i Jönköping.
Freddi Lewin är en av dem som deltagit i
SOFs arbetsmiljöundersökning.
– Den är ett angeläget initiativ. Arbetsmiljön ser nog väldigt olika ut i olika delar av
landet.
För vår del har det tagit cirka åtta år av
medvetna satsningar för att komma i balans. I
dag har vi, skulle jag vilja påstå, en fungerande och god arbetsmiljö. Men det kan svänga
snabbt, det räcker med att någon säger upp
sig eller blir långtidssjukskriven så förändras
situationen.
Det handlar om att överrekrytera, menar
han. En klinik som har för få anställda har
svårt att behålla sina specialister; ju färre anställda, ju färre vill vara kvar på en arbetsplats
med ökande arbetsbelastning.
– När folk slutar på en klinik skapar det en
negativ spiral som är svår att vända. Det krävs
därför en medveten och långsiktig satsning
för att bygga en välfungerande verksamhet.
Både min företrädare och jag har kontinuerligt satsat på rekrytering och vi fortsätter att
rekrytera, även om det för stunden inte råder
någon brist på specialister.
Medveten överrekrytering
En god bemanning är en förutsättning för att
klara exempelvis sjukskrivningar, föräldra-
ledigheter och ansökningar om ledighet för
forskning.
– Patientmötet är mycket mer omständligt
och arbetskrävande nu än förr. Patienter, men
också anhöriga ställer också mycket högre
krav än tidigare. Om behovet är nio anställda,
så bör man rekrytera en eller två personer extra. Det måste finnas möjlighet för anställda
att kunna vara hemma med sjuka barn, utan
att kliniken kollapsar. Det är även viktigt att
tänka på att få en jämn åldersfördelning så att
vi inte får så stora generationsluckor som vi
har idag. Vi har relativt många unga specialister och även seniora onkologer som är runt
60 år och äldre, men vi har få i mellanskiktet.
Det leder till att många yngre känner sig vilsna då vi äldre specialister inte riktigt räcker
till för bland annat handledning, säger Freddi
Lewin.
Han vänder sig också mot den tilltagande
administrativa bördan i form av tyngande
rutiner för dokumentation, vårdplaner och
krångliga IT-system som stjäl tid från patientmötet. Freddi Lewin menar också att dagens hälso- och sjukvård alltmer utgår ifrån
ett ovanifrån perspektiv med detaljstyrande
statliga initiativ.
– Vi styrs i hög utsträckning av rigorösa
riktlinjer, som förvisso kan vara nödvändiga,
men som också begränsar läkekonsten, vår
professionella kreativitet och vårt handlingsutrymme. Det upplevs av många som stressande, säger Freddi Lewin.
Frågan om återupplivning
I livets slut ställs läkare inför många svåra
situationer och beslut. Ett dilemma som ofta
skapar psykisk stress, menar Freddi Lewin, är
frågan om återupplivning. Enligt hälso- och
sjukvårdslagen ska respekt visas för patientens självbestämmande och integritet; vården
ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.
– Det handlar om döende människor som
bara har en kort tid kvar och som måste ta
ställning till frågan om hjärt- lungräddning.
Verksamhetschef Freddi Lewin
Det uppstår absurda situationer som varken
gagnar patienten eller de anhöriga, de ställs
inför en omöjlig situation. Förr gjorde läkaren en medicinsk bedömning utifrån en förväntad utgång av en svår sjukdom. Men i dag
ska patienter och anhöriga ha inflytande över
beslutet, vilket är mycket svårt.
Freddi Lewin tar upp ett exempel; en äldre
kvinna hade avlidit några månader tidigare
och familjen tog kontakt med vården igen,
upprörda över det samtal som läkaren hade
haft med familjen strax före kvinnans död.
– När kvinnan endast hade några dagar
kvar ställde läkaren, en duktig och erfaren
läkare, frågan om hur kvinnan och familjen
ställde sig till återupplivning. Familjen blev
upprörd och undrade hur vi hade kunnat utsätta dem för detta. Det uppfattades som både
oetiskt och ovärdigt att vi i vården ställde en
sådan fråga till en människa med en obotlig
sjukdom och som var döende. Men lagen är
Svensk Onkologi 2 · 15
27
Arbetsmiljö
sådan, vilket inte är någon tröst för familjen.
Det här skulle jag vilja säga innebär en psykisk påfrestning, inte bara för patienten och
anhöriga, utan också för läkaren. Jag är starkt
kritisk till den här lagen och tycker att den är
ett exempel på ett arbetsmiljöproblem som
innebär en psykisk börda.
Freddi Lewin understryker dock att han
inte tror att det är det mest grundläggande
arbetsmiljöproblemet som kan förklara varför så många onkologer funderar på att lämna
sin specialitet.
– Syftet med lagen är säkert att gott, man
vill värna om patienten och stärka patientens
ställning. Men lagen tar ingen hänsyn till oss
som arbetar med detta i den kliniska vardagen. Jag skulle gärna vilja se en större diskussion bland våra medlemmar om just den här
frågan om återupplivning och hur man som
läkare ställer sig till den.
Eva Nordin
Kostnadsfria
instruktionsfilmer
för dig och dina patienter
www.medicininstruktioner.se
Pålitligt stöd i din kliniska vardag
24 timmar om dygnet – alla dagar i veckan
Medicininstruktioner Sverige AB
Packhusplatsen 2 · 411 13 GÖTEBORG · 031-779 99 87 · [email protected]
Annons_180x132_Mediahuset.indd 1
28 Svensk Onkologi 2 · 15
2015-02-17 13:30
Ash 2014
Hennes cancer är
under kontroll.
Lat inte en blodpropp
komma i vägen för
tillfrisknandet.
Venös tromboembolism (VTE) utgör en av
de vanligaste dödsorsakerna hos patienter
med cancer.1
Risken för återkommande VTE är tre
gånger högre vid cancersjukdom.2
Risken för VTE ökar signifikant när
patienter med cancer blir immobiliserade.3
Fragmin (dalteparin) var det första
lågmolekylära heparinet med indikation
för behandling och sekundärprevention av
VTE hos patienter med cancer.4
Fragmin® (dalteparinnatrium). Rx. B01AB04. Ingår i läkemedelsförmånen. Godkända indikationer: 1. Behandling av akut djup ventrombos och lungemboli när trombolytisk behandling
eller kirurgi inte är aktuell. 2. Cancerpatienter: Behandling och sekundärprevention av djup ventrombos och lungemboli. 3. Trombosprofylax vid kirurgi. 4. Profylax till patienter med kraftigt
ökad risk för venös tromboembolism och som är tillfälligt immobiliserade p.g.a. akut sjukdomstillstånd som t.ex. hjärtinsufficiens, andningsinsufficiens, allvarlig infektion. 5. Instabil
kranskärlssjukdom (instabil angina och icke Q-vågsinfarkt). 6. Trombosprofylax-antikoagulation vid extrakorporeal cirkulation under hemodialys och hemofiltration. Kontraindikationer:
Överkänslighet för Fragmin eller andra lågmolekylära hepariner och/eller heparin t.ex. tidigare konstaterad eller misstänkt immunologiskt medierad heparininducerad trombocytopeni (typ II).
Akut gastroduodenalt ulcus och hjärnblödning eller annan aktiv blödning. Svår koagulationsrubbning. Akut eller subakut septisk endokardit. Skador och operationer i centrala nervsystemet,
öga och öra. Epidural anestesi eller punktion av spinalkanalen och samtidig behandling med höga doser dalteparin (såsom vid behandling av akut djup venös trombos, lungemboli och instabil
kranskärlssjukdom). Epidural anestesi under förlossning är absolut kontraindicerat hos kvinnor som behandlas med antikoagulantia. Hos gravida kvinnor har halveringstider för dalteparin
på 4-5 timmar uppmätts under den sista trimestern. Styrkor: 2500 IE/ml, 10000 IE/ml, 25000 IE/ml. Förpackningar och priser: se www.fass.se. För gällande priser på sjukhusartiklar på
rekvisition, se regionala upphandlingsavtal. Datum för senaste översyn av produktresumén 2013-10-22. För mer information se www.fass.se. www.pfizer.se. FRA20131203PSE01
Pfizer AB 19190 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
Svensk Onkologi 1 · 15
29
FRA20141112PSE04
Referenser: 1. Khorana AA. Thromb Res. 2010;125(6):490–493. 2. Kakkar AK et al. The Oncologist 2003;8,381-88 3. Lyman GH et al. J Clin Oncol. 2013;49:1118-1134. 4. www.fass.se
Lymfomexperten
Ökad överlevnad vid pankreascancer
med Abraxane i kombination med gemcitabin2
1.0
0.9
Andel överlevnad
0.8
0.7
HR = 0,72
95% Cl (0,617 – 0,835)
(P < 0,001)
0.6
Abx + gem (n = 431)
Gem (n = 430)
0.5
0.4
0.3
0.2
0.1
0.0
0
3
6
9
12
15
18
21
Månader
moments
30 Svensk Onkologi 1 · 15
24
27
30
33
36
39
Kluriga fall
Hans Hagbergs
kluriga fall 2
64 årig man, tidigare frisk, icke-rökare som
sedan två månader har tilltagande bandformade smärtor utgånget från bröstryggen.
M
RT visar tumör i Th7 med epidural tumörväxt som komprimerar
medulla spinalis. Det finns även
ett par tumörhärdar i kotkropp Th6, Th8, och
S1. Ingen kraftnedsättning i benen.
Lab
Normalvärde inom parentes. SR 10 mm
(<24), CRP 1 mg/ml (<5), P-alkaliskt fosfatas
1,0 ukat/l (0,6-1,8), P-LD 2,4 ukat/l (1,8-3,4)
), P-kreatinin 79 umol/l (< 105), P-Ca 2,37
mmol/l (2,15-2,50), P-albumin 38 g/l (36-45),
P-IgG 6,0 g/l (6,7-14,5), P-IgA 0,27 g/l (0,884,5), P-IgM < 0,20 g/l (0,27-2,1).
Diagnos?
Svaret finns på sidan 40.
Svensk Onkologi 2 · 15
31
Strålskola
Strålskola 2
Gating
Strålbehandlingsavdelningen vid Onkologkliniken i Karlstad var den andra kliniken
i Sverige att införa behandlingstekniken
gating för patienter med bröstcancer.
S
edan starten i april 2012, har vi nu behandlat över 150 patienter med den här
tekniken.
Vad är det?
Gating innebär att strålbehandling ges synkroniserat med patientens andningscykel.
Vid inandning, speciellt vid djup inandning,
blir det ett större avstånd mellan hjärta och
bröstkorg. Den här geometriska skillnaden
har visat sig vara mycket användbar vid strål-
32 Svensk Onkologi 2 · 15
behandling mot vänster bröst eller bröstkorgsvägg. Vid strålbehandling är det många
gånger svårt att undgå att samtidigt bestråla
normal vävnad i närheten av målområdet.
Hjärta och lungor är exempel på kritisk
normalvävnad som det måste tas hänsyn till
när bröstet ska strålbehandlas. Genom att patienten andas in djupt och håller andan under
behandling har det nu blivit mycket lättare att
hålla dosen till hjärtat på en acceptabelt låg
nivå.
Det finns idag olika kommersiella system
för att följa patientens andning. Vårt system
bygger på att en liten plastbox med reflexer
placeras på patientens bröstkorg. En infraröd
kamera följer sedan hur patienten andas in
och andas ut. I systemet sätts en lämplig inandningsnivå som patienten ska hålla andan
på. Patienten kan hela tiden följa sin andning visuellt och se i vilket läge hon ska hålla andan. Programvaran blir vid behandling
kopplad till behandlingsapparaten så att den
endast strålar när patientens andningsnivå är
inom det satta intervallet. På så vis kan patienten styra sin egen behandling.
Fördelar med tekniken?
Gating bygger på en relativt enkel teknik.
De flesta patienter lär sig mycket snabbt hur
de ska andas och ser positivt på att vara mer
delaktiga i sin behandling. Att hålla andan
minst 20 s brukar inte vara något problem.
Strålskola
Idag är det möjligt att köpa ett system som är
väl integrerat med den övriga behandlingsapparaten. Arbetsbelastningen på Strålbehandlingen ökar initialt vid implementering och
upplärning av tekniken. Efter en tid går det
över till att bli en rutinbehandling, mycket
tack vare att strålbehandling vid bröstcancer
är en av våra vanligaste behandlingar.
Den extra tid som läggs ner på förberedelser (ca 45 minuter) ger senare en tidsvinst
vid dosplanering. Vid dosplanering bestäms
antalet strålfält, deras form, deras vinkel in
mot patienten samt hur mycket dos som ska
ges från respektive vinkel. Dosplaneringen är
ytterst individuellt anpassad och gating har
nu gjort det enklare och snabbare att hitta
den optimala dosplanen som bäst behandlar
bröstvävnaden och samtidigt bäst undgår att
ge dos till hjärta och lungor. Ja, tekniken kan
inte bara ha en positiv effekt på hjärtdosen
utan även på den relativa lungdosen.
Vad innebär det för patienten?
För patienten innebär det att hon får stanna
lite längre tid för förberedelser vid första besöket på strålbehandlingen. Planeringen av
hur strålbehandlingen ska genomföras inleds
vanligen med att bestämma hur patienten ska
ligga på behandlingsbordet samt att avbilda
patienten i detta läge med datortomografi.
Vid strålbehandling med gating-teknik ska
även nivån för djup inandning bestämmas.
Lämplig nivå varierar lite från patient till patient. Patienten får tid för att öva innan det
blir dags att upprepa samma djupa inandning
på datortomografen.
Vinsten med gating är svår att på förhand
bedöma för den enskilda patienten. Den här
tekniken ger större möjlighet att behandla
hela bröstet och samtidigt hålla nere dosen
till hjärta/kranskärl och lunga. Studier har
visat att just patienter strålbehandlade mot
vänster bröst löper större risk att drabbas av
kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. Eftersom det kan dröja många år innan den här typen av skador uppkommer är det idag för tidigt att säga hur mycket risken för dessa sena
biverkningar minskar med den nya tekniken.
Karin Uttman
sjukhusfysiker
Bild 1. CT-bilder av en patient. Till vänster visas patienten när hon andas normalt. Till höger visas samma patient
när hon andas in djupt och håller andan. Avståndet mellan hjärta och vänster bröst blir större när patienten gör en
djup inandning.
Bild 2. Strålfält och dosfördelning för en patient som planeras för behandling mot vänster bröstkorgsvägg (rött).
Bilden till vänster visar fallet då patienten andas normalt. Bilden till höger visar fallet då patienten andas in djupt och
håller andan. Vänstra hörnet av hjärtat (rosa) får en betydligt högre dos om patienten ska få behandling vid normal
andning jämfört med när hon gör en djup inandning.
Bild 3. Patient vid gating-behandling mot vänster bröst. De gröna laserlinjerna används vid uppläggning av patienten
i förhållande till behandlingsapparaten. Patientens andning kontrolleras med markörblocket som är fasttejpat på
nedre delen av bröstkorgen. På skärmen bakom patienten visas hennes normala andningsnivå (gult) och vilken nivå
hon ska andas upp till vid behandling (blått). En spegel hjälper patienten på skärmen.
Svensk Onkologi 2 · 15
33
ST-sidan
SOF välkomnar
nya specialister
Malin Blomstrand blev färdig specialist hösten 2013 och arbetar på onkologiska kliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i
Göteborg.
R
edan 2003 började jag min bana på onkologen. Av olika skäl tog det tid att bli
färdig specialist, bland annat på grund
av en så kallad ”forskar-ST-tjänst”, som innebar 50% forskning. Forskningen resulterade i
avhandlingen ”Characterizing and modulating
the effects of ionizing radiation to the juvenile hippocampus” som lades fram våren 2014.
Under mitt avhandlingsarbete fick jag möjlighet att fördjupa mig i de kognitiva biverkningar som drabbar många barn som fått
strålbehandling mot hjärnan. Barn som överlever och drabbas av biverkningar, tvingas
leva med dem under ett långt liv.
Det är därför viktigt att minimera dessa
utan att minska boten, vilket är en svår balansakt. Under forskarutbildningen hade jag
förmånen att jobba med allt ifrån radiobiologi i djurmodeller till strålfysik och epidemiologi. Det medförde många spännande
samarbeten över professionsgränser och ett
Olöf Bjarnadottir blev färdig specialist i juni
2014.
J
ag arbetar på Skånes onkologiska klinik
Lund/Malmö och kommer i första hand
att jobba med bröstcancer.
Ursprungligen kommer jag från Island
(där är det kvinnorna som heter Olöf och
inte männen), men har bott i Lund tillsammans med min sambo Freyr i fem år. I somras föddes vår son, Stefan.
Jag är också doktorand och min forskning handlar om statiners inverkan på
bröstcancer. På fritiden gillar jag framför
allt att resa, att laga och äta god mat, att läsa
och träffa kompisar.
Olöf Bjarnadottir
34 Svensk Onkologi 2 · 15
stort nätverk, som jag har stor nytta av som
färdig specialist. Att få växla mellan forskning
och klinik är fantastiskt stimulerande och kan
verkligen rekommenderas!
Som färdig specialist arbetar jag halvtid
med strålbehandling, inkluderande barn, och
halvtid med hjärntumörer. Jag träffar patienter med hjärntumör direkt efter att de fått
besked om sin tumör och ansvarar sedan för
deras behandling såväl avseende cytostatika
som strålbehandling. Det ger en fin helhetsbild och patient-läkar-kontinuitet, vilket är
oerhört givande, men tyvärr ganska sällsynt
i dagens sjukvård. Det innebär också att jag
får en tydlig återkoppling på den behandling
jag sätter in, vilket jag anser är en förutsättning för att utvecklas som kliniker. Jag hoppas också kunna fortsätta min forskning kring
biverkningar i hjärnan efter strålbehandling,
framför allt hos barn.
På fritiden umgås jag helst med familj och
vänner, gärna aktivt med segling eller skidåkning. Jag älskar också att påta i landet och
odla egna grönsaker. Att rensa ogräs är terapi!
Malin Blomstrand
Xofigo® är ett alfapartikelemitterande läkemedel som är avsett
för behandling av vuxna med kastrationsresistent prostatacancer (CRPC) med symtomatiska skelettmetastaser och
inga kända viscerala metastaser.
Program
Förlänger överlevnad
Målsöker skelettmetastaser
1
1
Xofigo (radium Ra-223-diklorid):
Först med att förlänga överlevnad
vid CRPC genom selektiv verkan
på skelettmetastaser.1, 2
1 minuts intravenös injektion var 4:e vecka.
Fast serie med 6 injektioner.
Indikation: Behandling av vuxna med kastrationsresistent prostatacancer
med symtomatiska skelettmetastaser och inga kända viscerala metastaser.
Farmakoterapeutisk grupp: V10XX03, radiofarmaceutiska terapeutika,
diverse.
Varning och försiktighet: Diarré, illamående och kräkningar. Xofigo kan ge
benmärgssuppression med trombocytopeni och neutropeni varför blodstatus måste kontrolleras före behandling. Radiofarmaka ska endast tas emot,
användas och administreras av behörig personal i ändamålsenliga lokaler.
Administrering av radiofarmaka kan utgöra en risk för andra personer på
grund av extern strålning eller kontamination från spill av urin, feces, upp-
kastningar. Med tanke på de potentiella effekter på spermatogenesen som
är förknippade med strålning, bör män rådas att använda effektiva preventivmetoder under och upp till 6 månader efter behandling med Xofigo.
Kontraindikationer: Det finns inga kända kontraindikationer till behandling
med Xofigo.
Läs produktresumén för fullständig information
L.SE.L.SE.11.2014.1467 november 2014
Xofigo (radium Ra-223-diklorid) 1 000 kBq/ml injektionsvätska, lösning.
För intravenös användning. Rx, EF, V10XX03.
Bilbo & Co
De vanligaste biverkningarna som observerades
hos patienter som fick Xofigo vs placebo var
diarré (25 % vs 15 %), illamående (36 % vs 35 %),
kräkning (18 % vs 14 %) och trombocytopeni
(12 % vs 6 %).1
Kontaktuppgifter: Bayer AB, Box 606, 169 26 Solna, tel: 08-580 223 00
Datum for senaste översyn av SPC: November 2013.
▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
L.SE.11.2013.1055
Referenser: 1. Xofigo® (radium Ra-223-diklorid) solution for injection produktresumé
(SPC). November 2013. 2. Parker C, et al. NEJM. 2013;369(3):213-23.
www.xofigo.se
Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00.
Svensk Onkologi 1 · 15
35
Årsberättelse SOF
Årsberättelse för Svensk Onkologisk
Förening mars 2014 - mars 2015
Medlemmar
Styrelsen har under året valt in 34 nya medlemmar och föreningen har nu totalt 1025
medlemmar.
Styrelsen
Styrelsen har detta år bestått av Roger Henriksson, ordförande, Gunnar Wagenius, vice
ordförande, Gunilla Enblad, vetenskaplig
sekreterare, Mikael Johansson, facklig sekreterare och Henrik Lindman, skattmästare. Vidare Caroline Lundgren, Magnus Lagerlund,
Susanne Ottosson, Nina Cavalli-Björkman,
Jan Frisell, Per Nilsson, Marcus Thomasson,
Jenny Jönsson och Anastasios Papadopoulos
som övriga ledamöter. Styrelsen har sammanträtt vid fyra tillfällen; i samband med
Onkologidagarna i Eskilstuna, ett telefonmöte i juni, ett två dagars internat i september
i Stockholm och i december inför Riksstämman i Stockholm.
Extern representation
Roger Henriksson har varit ordinarie representant och Gunilla Enblad suppleant vid
Svenska Läkaresällskapets fullmäktige. Mikael Johansson har varit ordinarie representant
och Roger Henriksson suppleant i Svenska
Läkarförbundets representantskap. Vi har
under året saknat representant till UEMS
(Union Européenne des Médécins Specialistes). Roger Henriksson har varit kontaktperson för ESMO och Magnus Lagerlund för ESTRO. Nina Cavalli-Björkman representerade
SOF vid ett möte för ESMO-representanter
i de skandinaviska och baltiska länderna i
juni 2014. Kjell Bergfeldt har varit medlem
i Svenska Läkaresällskapets riksstämmodelegation och Gustav Ullenhag har varit
IPULS-granskare.
Östh, som finns på Onkologiska kliniken i
Uppsala. Kansliet sköter ekonomi, medlemsfrågor mm och Inger har också ansvarat för
layout av Meddelande från SOF. Även Monica
Sandström är delaktig i kansliarbetet. Kansliet kan nås via telefon, fax och e-post.
SOFs hemsida nås på www.onkologi.org
och ansvarig redaktör under året har varit
Nina Cavalli-Björkman. Ett omfattande arbete påbörjades under hösten 2014 för att
utarbeta en ny logotyp för SOF och en ny
hemsida. Den nya hemsidan såg dagens ljus
i februari 2015 och under kommande verksamhetsår kommer Anastasios Papadopoulos
att ha en framträdande roll vad gäller arbete
med den. Under 2014 har Inger Hjertström
Östh och Christofer Lagerros ansvarat för det
praktiska arbetet.
Sekretariat, hemsidan
Ansvarig för SOFs kansli är Inger Hjertström
Meddelande från SOF
Tidningen har distribuerats till medlemmar i
SOF i totalt 8 nummer under 2014. Annonsintäkterna har uppgått till 603 500 kr under
hela året. För 2015 planeras sex nummer och
tidningen byter namn till Svensk Onkologi.
Som en del av avtalet kring Meddelande från
SOF får också varje medlem ett abonnemang
på Acta Oncologica för personligt bruk.
Stipendier
Under 2014 har SOF-stipendier delats ut till 1
person för deltagande i kongress.
Onkologidagarna 2014
Årets Onkologidagar anordnades i Eskilstuna
med Onkologkliniken Mälarsjukhuset som
huvudansvarig. Jan Waldenströmföreläsningen hölls av professor David Tuveson och
Elis Bervenföreläsningen hölls av professor
Jan-Jakob Sonke.
SOFT-kursen som anordnades i anslutning
till Onkologidagarna behandlade ämnet kolorektal cancer.
Styrelsen
Styrelsen har under året arbetat mycket med
medlemstidningen och så småningom ingått
36 Svensk Onkologi 2 · 15
Årsberättelse SOF
CYRAMZA
+ paklitaxel
9,6
månader
Placebo
+ paklitaxel
7,4
månader
HR (95% KI)=
0,807 (0,678; 0,962), P=0,017
Svensk Onkologi 1 · 15
37
Sten Karlsson
®
Har du patienter som har progredierat efter FOLFOX
i första linjens behandling?
jens behandling?
FOLFIRI i andra lin
få
l
al
sk
m
so
er
nt
tie
pa
C*
CR
Har du m
ZALTRAP (aflibercept) som tillägg till FOLFIRI
i andra linjens behandling har visat;
®

Median OS*; 13,5 månader (vs. 12,1 månader med enbart FOLFIRI)1

Median PFS*; 6,9 månader (vs. 4,7 månader med enbart FOLFIRI)1

ORR*; 19,8 % (vs. 11,1 % med enbart FOLFIRI)1
*) mCRC = Metastaserande kolorektalcancer, OS = Total överlevnad, PFS = Progressionsfri överlevnad,
ORR = Fullständig respons + partiell respons
Referens: 1. Produktresumé ZALTRAP® 2014-11-20
ZALTRAP® (aflibercept), Rx, EF, L01XX44, angiogeneshämmare som ges intravenöst (iv). Indikation: ZALTRAP i kombination
med irinotekan/5-fluorouracil/folinsyra (FOLFIRI) kemoterapi är indicerat för vuxna patienter med metastatisk kolorektal cancer
(mCRC) som är resistenta mot eller har progredierat efter oxaliplatininnehållande behandling. Dosering: 4 mg/kg kroppsvikt
administreras som iv infusion under 1 timme följt av FOLFIRI. Detta ses som en behandlingscykel. Styrkor och förpackningar:
4 ml eller 8 ml ZALTRAP koncentrat till infusionsvätska, lösning 25 mg/ml. För varnings- och försiktighetsföreskrifter samt
ytterligare information se www.fass.se. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Datum för senaste översyn av SPC: 2014-11-20. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: [email protected]
SE-AFL-15-01-01
Sanofi, Box 30052, 104 25 Stockholm, Tel 08-634 50 00, www.sanofi.se
SANOFI | Box 30025 | 104 25 Stockholm
Tel 08-634 50 00 | www.sanofi.se
38 Svensk Onkologi 1 · 15
Årsberättelse SOF
ett avtal med ett nytt tryckeri. Medlemstidningen har bytt namn till Svensk Onkologi
och fått en ny layout. Förhoppningsvis ska
tidningen kännas ännu mer aktuell och relevant för alla medlemmar. En ny hemsida är
också under uppbyggnad. Vidare har styrelsen arbetat med frågor om vidareutbildning
av onkologer och för andra gången varit med
och arrangerat ett ”post-ASCO” möte på
Arlanda i augusti 2014. En specialist och en
ST-läkare har tillsammans bevakat ett område och gjort en gemensam presentation som
föredrogs på post-ASCO-mötet. Arrangemanget var väldigt uppskattat och lockade
drygt 130 personer. Styrelsen har även arbetat fram en modell för gemensamma arrangemang för resor till viktiga kongresser via
Cancerakademin. Slutligen har styrelsen genomfört en arbetsmiljöenkät som presenteras
i detta nummer av Svensk Onkologi.
Utbildningsutskottet 2014
Socialstyrelsen har fortsatt sitt arbete med
att revidera specialitetsindelningarna och
målbeskrivningarna. SOF har besvarat flera
remisser i dessa ämnen.
SK-kurser upphandlas numera av Socialstyrelsen och SOF har varit med och lämnat
synpunkter på kursämnen under ST samt
besvarat remisser och förfrågningar. I nuläget pågår ett arbete med att försöka se till att
strålkursen i Lund kan fortsätta och hitta sätt
att framöver dela den uppgiften mellan landets kliniker. Vår åsikt är att den bör vara en
formell SK-kurs med statlig finansiering.
Fortbildning för specialister är en viktig
fråga som Läkarförbundet och Läkarsällskapet driver. SOF har deltagit och lämnat
synpunkter under årens lopp. Det är viktigt
att bevaka våra möjligheter att delta i olika
utbildningsaktiviteter som kurser och konferenser som nu enbart finansieras av arbetsgivaren.
Fackliga utskottet
Under verksamhetsåret har SPUR-inspektionerna av ST-läkarutbildningen vid landets
onkologkliniker fortsatt. ST-utbildningarna vid Uppsala Akademiska sjukhus och
länssjukhuset i Västerås har inspekterats.
Intresset för SPUR-inspektioner vid landets onkologkliniker är för närvarande lågt.
SPUR-gruppen kommer därför framöver
att direkt kontakta kliniker och erbjuda inspektioner av ST-utbildningen vid respektive
klinik. SPUR-organisationen inom SOF har
byggts upp och antalet SPUR-inspektörer bedöms idag vara tillräckligt för att under nästa verksamhetsår fortsätta med inspektioner
av såväl stora som små kliniker. Överläkare
Martin Erlanson vid Cancercentrum i Umeå
är fortsatt ansvarig för SOFs SPUR-grupp.
SOF har vidare varit remissinstans för läkarförbundet och som sådan emottagit ett flertal
remisser under året. Många av remisserna har
rört ämnen där SOF inte haft någon annan
åsikt än förbundet i frågan. SOF var tyvärr
inte representerat vid läkarförbundets representantskap 2014 då detta kolliderade med
kursen i grundläggande cytostatikabehandling som prioriterades av styrelsens facklige
sekreterare. Styrelsen har dock tagit del av
protokollet från representantskapet.
Cytostatikakursen
SOF arrangerade för fjärde gången i samarbete med Cancerakademien Norr en kurs
i grundläggande cytostatikabehandling för
ST-läkare. Kursen arrangerades ånyo till självkostnadspris och föreläsarna ställde upp utan
arvode för att möjliggöra en obunden och
osponsrad kurs i cytostatikabehandling.
Kursen i grundläggande cytostatikabehandling hölls på Lejondals slott 14-16/10 2014
och samlade denna gång 49 ST-läkare från
hela landet och en farmaceut från Norge.
Kursen innehöll som tidigare översiktliga
föreläsningar om farmakokinetik, farmakodynamik, biverkningar, resistensutveckling,
dosering, interaktioner och användning av
cytostatika i kombination med radioterapi
och målstyrd behandling. Kursen innehöll
även ett grupparbete med fall där gruppernas
arbete presenterades i seminarieform. Kursen
fick som tidigare ett mycket gott betyg i den
avslutande kursutvärderingen. SOF planerar
att ånyo arrangera kursen hösten 2015. Behovet av en fortsättningskurs med fördjupningsämnen har uppmärksammats under åren
som den grundläggande kursen arrangerats.
Tiden är nu mogen för att arrangera en sådan
kurs och diskussioner om formen för detta
pågår.
Associerade föreningar
Bröstonkologisk förening (BOF), Gastrointestinal onkologisk förening (GOF), Scandinavian Society för Head and Neck Cancer, Svensk förening för isotopterapi (SFIT),
Svensk förening för urologisk onkologi
(SFUO) och Svenska sällskapet för gynekologisk onkologi (SSGO).
Gunilla Enblad
Vetenskaplig sekreterare
Svensk Onkologi 2 · 15
39
2015
Kalendarium
Kalendarium Världskongresser
15-18 april
ELCC (European Lung Cancer
Conference) Genève
25-29 september
ESMO
Wien
24-28 april
ESTRO
Barcelona
18-21 oktober
ASTRO
San Antonio
7-8 maj
NSGO (Nordic Society of
Ganaecological Oncology)
Köpenhamn
24-27 oktober
ESGO (European Society of
Gynaecological Oncology)
Nice
29 maj-2 juni
ASCO
Chicago
12-13 november
GOF (Gastrointestinal Onkologisk
Förening)
plats ännu ej bestämd
17-20 juni
ICML (International Conference
on Malignant Lymphoma)
Lugano
1-4 juli
WCGI (World Congress on
Gastrointestinal Cancer)
Barcelona
8-12 december
San Antonio Breast Cancer
Symposium
San Antonio
Under 2016 planeras IGCS
(International Gynecologic
Cancer Society)
6-9 september
WCLC (World Conference on
Lung Cancer)
Denver
Svar: Myelom
Kommentar: Pat har ett myelom som bildar lätta kedjor med kappakedjor i urinen
(295 mg/ml). Om det bara finns lätta kedjor blir inte SR förhöjd. Alkaliska fosfataser stiger sällan vid myelom eftersom osteoblaster inte är aktiverade. Pat har sänkta
värden på halterna av immunglobuliner som är ett typiskt tecken på myelom som
bara bildar lätta kedjor. Kombinationen av dessa fynd ger diagnosen som bekräftades
med analysen av kappakedjor i urin och ett benmärgsprov. Genom att snabbt sätta
preliminärdiagnos kan man initiera myelomutredning och snabbt komma igång med
myelombehandling. Strålbehandling rekommenderas före kirurgi om det behövs lokal behandling.
40 Svensk Onkologi 2 · 15
Stefan
Mikaels son
Mikael, 70
Prostatacancer
Alexandra
Mikaels barnbarn
1 av 3 får cancer. Men alla drabbas.
Bli månadsgivare – för någon du tycker om.
Varje år får drygt 55 000 personer i Sverige en
cancerdiagnos, ett besked som inte bara drabbar
dem själva utan också många i deras närhet. Alla
har vi en anledning att delta i kampen mot cancer.
Bli månadsgivare i dag
Mest nytta gör du som månadsgivare. Bli det redan
i dag på cancerfonden.se – för någon du tycker om.
cancerfonden.se
Posttidning B
Returadress: Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10 C, 415 02 Göteborg
607022.011_12/14_SE
Vi tillmötesgår patienters behov
genom forskning.
För att tillhandahålla
livsavgörande läkemedel.
AstraZeneca AB AstraZeneca Nordic-Baltic
151 85 Södertälje T: 08 553 260 00 astrazenecaoncology.se